<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2308000</hangar_id>
 <dok_id>GH03139</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>139</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:139</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jordbruksdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>139</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:30</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lag om behörighet att utöva veterinäryrket</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03139/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03139</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03139</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:139&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03139/prop_199394__139-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Lag om behörighet att utöva veterinäryrket&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jordbruksdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till en ny lag om behörighet att utöva veteri-&lt;br&gt;näryrket. I lagen finns bestämmelser om en självständig veterinär ansvars-&lt;br&gt;nämnd. Nämnden skall pröva disciplinfrågor för alla yrkesverksamma vete-&lt;br&gt;rinärer i deras veterinärmedicinska yrkesutövning. Nämnden skall också prö-&lt;br&gt;va alla frågor om återkallande av legitimation och inskränkningar i veterinä-&lt;br&gt;rers rätt att förskriva alkohol och narkotika. Den föreslagna behörighetslagen&lt;br&gt;föranleder en följdändring i 21 § lagen (1994:000) om offentlig anställning&lt;br&gt;som i prop. 1993/94:65 föreslås ersätta lagen (1976:600) om offentlig anställ-&lt;br&gt;ning från den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya behörighetslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut............................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext ..................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om behörighet att utöva veterinäryrket..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig anställning........................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning........................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Lagrådet .................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Bakgrund ..................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Nuvarande förhållanden ............................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Behörighetslagstiftningen avseende veterinärer......... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Den veterinära ansvarsnämnden................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd .............. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 En särskild veterinär ansvarsnämnd...................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Nämndens ansvarsområde............................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Självständig myndighet.............................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Sammansättningen................................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Kostnader ..................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Ny lag om behörighet att utöva veterinäryrket............... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Författningskommentarer ............................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om behörighet att utöva veterinäryrket ... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig anställning........................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Veterinära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarsnämnden (Ds 1992:107)................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag ....................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna ................ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ..................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande............................ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1994 .... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ..................................... 57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om behörighet att utöva veterinäryrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:000) om offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om behörighet att utöva veterinäryrket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behörighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Behörig att utöva veterinäryrket är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är legitimerad enligt 2 § eller enligt föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av 3 § 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som enligt föreskrifter meddelade av regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, av Statens jordbruksverk har tillstånd att utöva yrket i den&lt;br&gt;utsträckning som anges i vaije särskilt fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 3 § 2 har rätt till så-&lt;br&gt;dan yrkesutövning utan legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Legitimation som veterinär meddelas av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avlagt veterinärexamen i Sverige skall på ansökan legitimeras&lt;br&gt;som veterinär. Detsamma gäller den som har avlagt veterinärexamen utom-&lt;br&gt;lands och genomgått av regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, av&lt;br&gt;Jordbruksverket föreskriven efterutbildning. Legitimation får dock inte med-&lt;br&gt;delas om omständigheterna är sådana att en legitimation skulle komma att åter-&lt;br&gt;kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har avlagt veterinärexamen utomlands är mycket skicklig och&lt;br&gt;särskilt erfaren inom veterinäryrket, får legitimation meddelas trots att han&lt;br&gt;inte har genomgått föreskriven efterutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För veterinärer med sådan utländsk utbildning som omfattas av Sveriges&lt;br&gt;åtaganden enligt internationella överenskommelser meddelar regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. legitimation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behörighet att utan legitimation utöva veterinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillstånd enligt 1 § 2 att utöva veterinäryrket i områden intill riksgränsen&lt;br&gt;får meddelas att gälla för vaije veterinär som uppehåller tjänst som veterinär i&lt;br&gt;sådana trakter i Finland och Norge som gränsar till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För att veterinärer inför allmänheten skall fä tillkännage att de är särskilt Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;kunniga inom en viss gren av veterinäryrket, skall de ha uppfyllt de villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för specialistkompetens som har föreskrivits av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som inte är behörig att utöva veterinäryrket fär inte mot ersättning&lt;br&gt;behandla sjukdomar på vilka epizootilagen (1980:369) eller lagen (1983:738)&lt;br&gt;om bekämpande av salmonella hos djur är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som saknar behörighet att utöva veterinäryrket fär inte beteckna sig ve-&lt;br&gt;terinär i samband med att han mot ersättning undersöker djurs hälsotillstånd&lt;br&gt;eller behandlar djur för sjukdom eller liknande tillstånd genom att vidta eller&lt;br&gt;föreskriva åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte. Han får inte&lt;br&gt;heller i samband med verksamheten använda en sådan titel eller yrkesbeteck-&lt;br&gt;ning som innehåller ordet veterinär eller ger sken av att han är legitimerad el-&lt;br&gt;ler på annat sätt auktoriserad av en myndighet eller har specialistkompetens&lt;br&gt;som veterinär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Veterinärers allmänna skyldigheter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En veterinär skall fullgöra sina uppgifter i överensstämmelse med veten-&lt;br&gt;skap och beprövad erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vad veterinärer är skyldiga att göra i sin yrkesutövning och&lt;br&gt;om tillsyn över veterinärers verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En veterinär är skyldig att låta sin verksamhet inspekteras av den myn-&lt;br&gt;dighet som enligt föreskrifter som avses i 7 § andra stycket har tillsyn över&lt;br&gt;verksamheten eller av den som tillsynsmyndigheten förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndigheten finner att en veterinär är skäligen misstänkt för&lt;br&gt;brott i utövningen av veterinäryrket, skall myndigheten, om inte annat följer&lt;br&gt;av 30 §, anmäla veterinären till åtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det för brottet är föreskrivet fängelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det finns anledning anta att det kommer att föras talan om enskilt&lt;br&gt;anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En veterinär får inte obehörigen röja eller utnyttja vad veterinären i sin&lt;br&gt;yrkesutövning har fått veta om enskildas affärs- eller driftsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Disciplinansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en veterinär uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyl-&lt;br&gt;digheter i sin veterinära yrkesutövning får disciplinpåföljd meddelas veteri-&lt;br&gt;nären. Är felet med hänsyn till samtliga omständigheter ringa, får någon på-&lt;br&gt;följd inte meddelas. Disciplinpåföljder är erinran och varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljd får inte meddelas en veterinär för att han deltagit i strejk&lt;br&gt;eller i en liknande stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om en veterinär har anmälts till åtal, får något disciplinärt förfarande en- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;ligt denna lag inte inledas eller fortsättas i fråga om den förseelse som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anmälan. Om en fråga om disciplinansvar har anmälts till Veterinära an-&lt;br&gt;svarsnämnden får dock veterinären underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gärning har prövats i straffrättslig ordning, får ett disciplinärt för-&lt;br&gt;farande inledas eller fortsättas bara om gärningen, av någon annan orsak än&lt;br&gt;bristande bevisning, inte har ansetts vara något brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Disciplinpåföljd får meddelas bara om veterinären inom två år från för-&lt;br&gt;seelsen skriftligen har underrättats om vad som anförs mot veterinären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljd får inte meddelas en veterinär senare än fem år efter för-&lt;br&gt;seelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återkallelse av legitimation och annan behörighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Legitimation som veterinär skall återkallas om veterinären&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. visat grov oskicklighet vid utövandet av veterinäryrket eller på annat sätt&lt;br&gt;visat sig vara uppenbart olämplig att utöva yrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva&lt;br&gt;veterinäryrket tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en veterinär som har fått legitimation här i landet på grund av auktorisa-&lt;br&gt;tion i ett annat land förlorar denna auktorisation, skall legitimationen återkal-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det finns grundad anledning anta att legitimationen bör återkallas en-&lt;br&gt;ligt 13 § första stycket 2, får veterinären föreläggas att låta sig undersökas av&lt;br&gt;anvisad läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande om läkarundersökning har beslutats, får legitimatio-&lt;br&gt;nen återkallas för tiden till dess ärendet slutligt avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har veterinären inte följt ett föreläggande om läkarundersökning inom ett&lt;br&gt;år från det att veterinären fick del av detta, får legitimationen återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Bestämmelserna i 13-14 §§ om återkallelse av legitimation gäller även&lt;br&gt;annan behörighet att utöva veterinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en veterinär missbrukar sin rätt att förskriva narkotiska eller alkohol-&lt;br&gt;hal tiga läkemedel eller teknisk sprit, får denna rätt dras in eller begränsas. För-&lt;br&gt;skrivningsrätten får också dras in eller begränsas om veterinären själv begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns sannolika skäl för misstanke om sådant missbruk som avses&lt;br&gt;i första stycket, får förskrivningsrätten dras in eller begränsas till dess frågan&lt;br&gt;prövats slutligt. Ett sådant beslut gäller i högst sex månader. Om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl, får beslutets giltighet förlängas med ytterligare högst sex måna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En veterinär, vars behörighet att utöva yrket har återkallats, skall återfå&lt;br&gt;denna behörighet när förhållandena medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om inskränkningar i för-&lt;br&gt;skrivningsrätten enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Veterinära ansvarsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Frågor om disciplinansvar enligt denna lag prövas av Veterinära an-&lt;br&gt;svarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden prövar även frågor om återkallelse och begränsning av legitima-&lt;br&gt;tion samt andra frågor som avses i 13-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ansvarsnämnden består av ordförande och fem andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Två ledamöter skall&lt;br&gt;vara veterinärer. Övriga ledamöter utses bland personer som har insikt i djur-&lt;br&gt;hållning och som kan anses företräda allmänhetens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser ordförande, övriga ledamöter och, i den utsträckning det&lt;br&gt;behövs, ersättare för dem. För ersättare gäller vad som sägs om ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Ansvarsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fyra andra&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden får ensam fatta beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innebär att ett ärende avgörs i sak, om det är uppenbart att ärendet inte&lt;br&gt;kan leda till någon påföljd och om ärendet inte heller rör ansökan om att återfå&lt;br&gt;behörighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte innefattar ett slutligt avgörande i sak och inte rör fråga enligt 14 §&lt;br&gt;eller 16 § andra stycket eller utdömande av vite enligt 26 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som har avgjorts av ordföranden ensam skall anmälas vid nästa&lt;br&gt;sammanträde med nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I fråga om jäv mot den som handlägger ärenden i ansvarsnämnden skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om det framkommer skiljaktig mening vid en överläggning i ansvars-&lt;br&gt;nämnden, skall bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i&lt;br&gt;brottmål med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Ordföranden säger dock&lt;br&gt;sin mening först&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handläggningen i ansvarsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Frågor om disciplinansvar skall tas upp på anmälan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den myndighet som har tillsyn över den yrkesutövning som föranleder&lt;br&gt;anmälan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. veterinärens arbetsgivare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har lidit skada till följd av veterinärens yrkesutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som avses i 13-17 §§ tas upp på anmälan av Jordbruksverket eller&lt;br&gt;den som saken gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för Justitiekanslem&lt;br&gt;att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar och om återkallelse av behörig-&lt;br&gt;het samt om handläggningen av sådana ärenden finns i 6 § lagen (1986:765)&lt;br&gt;med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 6 § lagen (1975:1339) om&lt;br&gt;Justitiekanslems tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Förfarandet hos ansvarsnämnden är skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig förhandling får dock förekomma när det kan antas vara till fördel&lt;br&gt;för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Är en anmälan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för en Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;prövning i sak, skall ansvarsnämnden förelägga anmälaren att inom viss tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avhjälpa bristen. Om anmälaren inte följer föreläggandet, får anmälan avvi-&lt;br&gt;sas. Vad som sägs om anmälan gäller också i fråga om ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Ansvarsnämnden skall se till att vaije ärende blir tillräckligt utrett. Över-&lt;br&gt;flödig utredning skall avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får fordra in journaler och andra handlingar som behövs för ut-&lt;br&gt;redningen. Därvid får nämnden förelägga en veterinär vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om en fråga kräver särskild sakkunskap, får ansvarsnämnden inhämta&lt;br&gt;yttranden från myndigheter och andra sakkunniga i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana sakkunniga skall 40 kap. 2-7 och 12 §§ rättegångsbal-&lt;br&gt;ken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är skyldiga att lämna yttrande har rätt till ersättning för sitt utlåtan-&lt;br&gt;de endast om det är särskilt föreskrivet. Andra sakkunniga från vilka nämn-&lt;br&gt;den inhämtat yttrande har rätt till ersättning av allmänna medel för sitt upp-&lt;br&gt;drag. Ansvarsnämnden får bevilja förskott på sådan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Till muntlig förhandling skall parterna kallas. En enskild får kallas att&lt;br&gt;inställa sig personligen. Att den kallade inte kommer till förhandlingen utgör&lt;br&gt;inte något hinder för ärendets vidare handläggning och avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild part, som har inställt sig till en muntlig förhandling, får tiller-&lt;br&gt;kännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om&lt;br&gt;ansvarsnämnden finner att han skäligen bör ersättas. Nämnden får bevilja för-&lt;br&gt;skott på ersättningen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott med-&lt;br&gt;delas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Bestämmelserna om motivering av beslut och om underrättelse om be-&lt;br&gt;slut i 20 och 21 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas även på be-&lt;br&gt;slut enligt 14 § och 16 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om ansvarsnämnden i ett ärende som handläggs där finner att åtalsan-&lt;br&gt;mälan enligt 8 § andra stycket bör göras, skall nämnden göra sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Ansvarsnämndens beslut och Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall&lt;br&gt;enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Ansvarsnämndens beslut får överklagas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Jordbruksverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som enligt 23 § första stycket anmält en fråga om disciplinansvar,&lt;br&gt;om beslutet har gått honom emot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan som beslutet angår, om det har gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för Justitiekanslem&lt;br&gt;att söka ändring i beslut om disciplinansvar eller i behörighetsfråga med anled-&lt;br&gt;ning av fel i yrkesutövningen finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslems till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syn. Överklagandet skall göras inom tre veckor från det beslutet har medde- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Beslut som inte innebär att ett ärende avgörs får överklagas endast i sam-&lt;br&gt;band med överklagande av det slutliga beslutet i ärendet. Ett beslut som inte&lt;br&gt;är slutligt får dock överklagas särskilt när nämnden har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ogillat en invändning om jäv mot ledamot av nämnden eller en invänd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning om att det finns hinder mot ärendets prövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avvisat ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnat om saken i avvaktan på att ärendet avgörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnat om läkarundersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. dömt ut vite, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Beslut som meddelas med stöd av denna lag gäller omedelbart, om inte&lt;br&gt;något annat bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § I ärenden om disciplinansvar är anmälaren motpart till den veterinär&lt;br&gt;som har överklagat ansvarsnämndens eller kammarrättens slutliga beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag. I ärenden om återkallelse av behörighet och inskränkning av&lt;br&gt;förskrivningsrätt är Jordbruksverket veterinärens motpart.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36 § En veterinär som mot ersättning utövar veterinäryrket när hans legitima-&lt;br&gt;tion är återkallad eller hans behörighet av annan anledning har upphört, döms&lt;br&gt;för obehörig utövning av veterinäryrket till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;Detsamma gäller en veterinär med begränsad behörighet som åsidosätter de&lt;br&gt;föreskrifter som gäller för behörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En veterinär som bryter mot 5 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En veterinär som hindrar eller undandrar sig inspektion enligt 8 § döms till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;böter, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 6 § första stycket,&lt;br&gt;döms för smittfarligt kvacksalveri på djur till böter eller fängelse i högst ett år,&lt;br&gt;om inte gärningen är belagd med straff enligt 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot 6 § andra stycket, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, då lagen (1965:61) om behörig-&lt;br&gt;het att utöva veterinäryrket m.m. skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande har behörighet att utöva veterinär-&lt;br&gt;yrket enligt äldre föreskrifter skall anses ha samma behörighet enligt den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En myndighet som vid lagens ikraftträdande överlämnar ett ärende om&lt;br&gt;disciplinansvar till Veterinära ansvarsnämnden skall anses som anmälare&lt;br&gt;enligt 23 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1993/94:139&lt;br&gt;offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1994:000) om offentlig anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 14-19 §§ gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dem som kan meddelas disciplinpåföljd enligt lagen (1986:644) om dis-&lt;br&gt;ciplinförseelser av krigsmän, m.m., för förseelser som omfattas av den la-&lt;br&gt;gen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hälso- och sjukvårdspersonal, som i sin yrkesutövning står under So-&lt;br&gt;cialstyrelsens tillsyn, för sådana förseelser i denna yrkesutövning som skall&lt;br&gt;prövas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. veterinärer, som står under Sta-&lt;br&gt;tens jordbruksverks tillsyn, om för-&lt;br&gt;seelsen har skatt i utövningen av ve-&lt;br&gt;terinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. veterinärer för sådana förse-&lt;br&gt;elser i yrkesutövningen som skall&lt;br&gt;prövas av Veterinära ansvarsnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges veterinärförbund hemställde i en skrivelse till Jordbruksdepartemen-&lt;br&gt;tet den 4 september 1985 om en översyn av Veterinärväsendets ansvars-&lt;br&gt;nämnd (numera den veterinära ansvarsnämnden). Översynen borde behandla&lt;br&gt;bl.a. frågor om ansvarsnämndens sammansättning, nämndens ansvarsområde&lt;br&gt;och dess ställning i förhållande till tillsynsmyndigheten. Skrivelsen remissbe-&lt;br&gt;handlades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 8 maj 1991 bemyndigade regeringen chefen för Jord-&lt;br&gt;bruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av veterinärväsendet (dir. 1991:35). I utredarens uppdrag ingick att&lt;br&gt;analysera nuvarande och framtida behov av veterinär verksamhet. Enligt di-&lt;br&gt;rektiven skulle även den veterinära ansvarsnämndens uppgifter och organisa-&lt;br&gt;tion granskas varvid förslag skulle läggas fram om de ändringar som kunde&lt;br&gt;vara motiverade med hänsyn bl.a. till Veterinärförbundets skrivelse till rege-&lt;br&gt;ringen. Genom tilläggsdirektiv den 14 maj 1992 (dir. 1992:62) begränsades&lt;br&gt;emellertid utredarens uppdrag på så sätt att det inte längre skulle omfatta nå-&lt;br&gt;gon översyn av ansvarsnämnden. Översynen av ansvarsnämnden ansågs vara&lt;br&gt;av sådan karaktär att den kunde genomföras inom Jordbruksdepartementet.&lt;br&gt;Den särskilda utredaren har lagt fram sitt betänkande Veterinär verksamhet,&lt;br&gt;behov, organisation och finansiering (SOU 1992:88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inom Jordbruksdepartementet genomförda översynen av den veterinä-&lt;br&gt;ra ansvarsnämnden har resulterat i promemorian Veterinära ansvarsnämnden&lt;br&gt;(Ds 1992:107), i vilken föreslås att en självständig ansvarsnämnd skall hand-&lt;br&gt;lägga alla ärenden om återkallelse av legitimation och liknande behörighets-&lt;br&gt;frågor. Som en följd av detta föreslås i promemorian även en ny behörighets-&lt;br&gt;lag för veterinärer. Skälen för detta anges vara an den nuvarande behörighets-&lt;br&gt;lagen från år 1965 skulle behöva kompletteras med en hel del nya bestämmel-&lt;br&gt;ser och att övriga bestämmelser som berörs av förslaget i dag är svåröverskåd-&lt;br&gt;ligt spridda i flera författningar och därför bör sammanföras i en författning.&lt;br&gt;Promemorians förslag har i formellt avseende, utan att detta förhållande inne-&lt;br&gt;burit något ställningstagande, anpassats till det organisationsförslag som lagts&lt;br&gt;fram i betänkandet Veterinär verksamhet, behov, organisation och finansi-&lt;br&gt;ering. Enligt detta förslag skulle tillsynen över veterinärväsendet utövas av&lt;br&gt;Statens livsmedelsverk. Några åtgärder för att genomföra ett sådant förslag är&lt;br&gt;emellertid inte aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lag-&lt;br&gt;förslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning&lt;br&gt;över de remissinstanser som har yttrat sig över promemorian finns i bilaga 3&lt;br&gt;och en sammanställning av dessa yttranden finns tillgänglig i Jordbruksdeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr 1815/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 februari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter som Lagrådet har anfört har beaktats av regeringen i enlig-&lt;br&gt;het med vad som redovisas i de avsnitt som berörs av synpunkterna. På för-&lt;br&gt;slag av Lagrådet har dessutom vissa redaktionella ändringar i lagtexten gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Veterinära ansvarsnämnden utgör i dag en del av Statens jordbruksverk och&lt;br&gt;prövar frågor om fel och försummelser av veterinärer i deras yrkesutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att beskriva bakgrunden till nämnden och skälen till att det finns en&lt;br&gt;särskild ansvarsnämnd för veterinärer får man gå tillbaka till den tidpunkt då&lt;br&gt;Veterinärstyrelsen inrättades. Fram till år 1947 stod veterinärerna under Medi-&lt;br&gt;cinalstyrelsens tillsyn. När tillsynsansvaret det året flyttades över till den nya&lt;br&gt;Veterinärstyrelsen omorganiserades samtidigt Medicinalstyrelsen. Vid omor-&lt;br&gt;ganisationen fick Medicinalstyrelsen en särskild disciplinnämnd för ärenden&lt;br&gt;om fel och försummelser av underställda tjänstemän och yrkesutövare (prop.&lt;br&gt;1947:67, bet. 1947:SU87, rskr. 1947:245). En sådan disciplinnämnd inrät-&lt;br&gt;tades också inom Veterinärstyrelsen (prop. 1947:68, bet. 1947: JoU23, rskr.&lt;br&gt;1947:167).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande motiven för en disciplinnämnd inom Veterinärstyrelsen anför-&lt;br&gt;de föredragande statsrådet inledningsvis att även om en sådan nämnd hade&lt;br&gt;större betydelse på humanmedicinens område så skulle det med säkerhet visa&lt;br&gt;sig värdefullt att få såväl lekmanna- och rättssynpunkter som veterinärmedi-&lt;br&gt;cinska synpunkter beaktade i disciplinära frågor. Det gällde då särskilt sådana&lt;br&gt;disciplinära frågor som direkt berör enskilds rätt. I disciplinnämnden skulle&lt;br&gt;ingå Veterinärstyrelsens chef, som skulle vara ordförande, föredraganden i&lt;br&gt;det aktuella ärendet, chefen för den administrativa byrån samt de ledamöter av&lt;br&gt;det vetenskapliga rådet som företrädde jordbruksnäringen och den juridiska&lt;br&gt;vetenskapen. Föredragande statsrådet framhöll att en sådan nämnd också&lt;br&gt;torde vara ägnad att skapa förtroende hos allmänheten för veterinärväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinärstyrelsen upphörde den 1 januari 1972. Tillsynen över veterinä-&lt;br&gt;rerna fördes över till Lantbruksstyrelsen. Där inrättades Veterinärväsendets&lt;br&gt;ansvarsnämnd som motsvarade den disciplinnämnd som funnits inom Veteri-&lt;br&gt;närstyrelsen. Nämnden fick då en sammansättning som innebar att det i nämn-&lt;br&gt;den skulle ingå - utöver avdelningschefer inom Lantbruksstyrelsen - tre av&lt;br&gt;regeringen särskilt utsedda ledamöter, varav en jurist med domarerfarenhet&lt;br&gt;och en veterinär. År 1974 utökades antalet särskilt utsedda ledamöter till fyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den verksreform som genomfördes år 1988 fick vaije central myn-&lt;br&gt;dighet en personalansvarsnämnd med uppgift att pröva frågor om bl.a.&lt;br&gt;avskedande och disciplinansvar vid fel eller försummelser av någon av myn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighetens anställda. Lantbruksstyrelsen kom därefter att ha två ansvarsnämn- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;der, dels personalansvarsnämnden, dels Veterinärväsendets ansvarsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Lantbruksstyrelsen ersattes av Statens jordbruksverk skedde i det här&lt;br&gt;avseendet inte annan förändring än att den särskilda ansvarsnämnden för vete-&lt;br&gt;rinärer gavs namnet &amp;quot;Veterinära ansvarsnämnden&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Nuvarande förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Behörighetslagstiftningen avseende veterinärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om veterinär yrkesutövning finns i lagen (1965:61) om behörig-&lt;br&gt;het att utöva veterinäryrket m.m. och i kungörelsen (1965:62) med tillämpnings-&lt;br&gt;föreskrifter till lagen om behörighet att utöva veterinäryrket m.m. Dessutom&lt;br&gt;förekommer i andra författningar speciella föreskrifter om behörighet för vis-&lt;br&gt;sa veterinärtjänster, bl.a. i förordningen (1971:810) med allmän veterinärin-&lt;br&gt;struktion, som även innehåller föreskrifter om veterinärers allmänna skyldig-&lt;br&gt;heter och om disciplinansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är behörig att utöva veterinäryrket får mot ersättning be-&lt;br&gt;handla sjukdomar på vilka epizootilagen (1980:369) eller lagen (1983:738)&lt;br&gt;om bekämpande av salmonella hos djur är tillämpliga. Den som saknar behö-&lt;br&gt;righet att utöva yrket får inte beteckna sig veterinär i samband med att han mot&lt;br&gt;ersättning undersöker djurs hälsotillstånd eller behandlar djur för sjukdom ge-&lt;br&gt;nom att vidta eller föreskriva åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behörighet att utöva veterinäryrket krävs enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. legitimation som Jordbruksverket meddelar eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordnande att tjänstgöra som veterinär enligt föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Jordbruksverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt att utan legitimation utöva yrket enligt föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Jordbruksverket,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. innehav av en begränsad behörighet enligt beslut av regeringen eller Jord-&lt;br&gt;bruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Legitimation kan den få som avlagt veterinärexamen i Sverige eller som&lt;br&gt;avlagt sådan examen utomlands och genomgått föreskriven efterutbildning i&lt;br&gt;Sverige. Ett villkor är att det inte finns sådana omständigheter som enligt&lt;br&gt;lagen föranleder återkallelse av legitimationen. Den som har avlagt examen&lt;br&gt;utomlands och som äger framstående skicklighet och särskild erfarenhet inom&lt;br&gt;veterinäryrket kan legitimeras utan genomgången efterutbildning. I förordning-&lt;br&gt;en till lagen finns bestämmelser som har sitt ursprung i 1981 års nordiska&lt;br&gt;överenskommelse om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården och inom veterinärväsendet. Denna överenskom-&lt;br&gt;melse har ersatts av en ny överenskommelse om gemensam nordisk arbets-&lt;br&gt;marknad för viss hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer som trätt i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1994. Vidare kan till följd av EES-avtalet veterinärer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan utbildning som omfattas av avtalet få svensk legitimation. Sistnämnda Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;grupp har också rätt att tillfälligt tillhandahålla tjänster utan att ha legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnanden att tjänstgöra som veterinär utan legitimation meddelas bl.a.&lt;br&gt;veterinärstuderande som tjänstgör under ferier. Sådana förordnanden ges&lt;br&gt;också vissa veterinärer i Norge och Finland som får rätt att i geografiskt av-&lt;br&gt;gränsade områden utöva yrket i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighetslagen för veterinärer innehåller också bestämmelser om när&lt;br&gt;legitimationen skall återkallas. Det skall ske om en veterinär genom att begå&lt;br&gt;brott visat sig inte vara skickad att utöva yrket eller på annat sätt visat grov&lt;br&gt;oskicklighet eller visat sig uppenbart olämplig som veterinär. Om en veterinär&lt;br&gt;som har fått legitimation här i landet på grund av auktorisation i ett annat land&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet förlorar denna auktorisation,&lt;br&gt;skall legitimationen återkallas. Psykisk störning som gör veterinären ur stånd&lt;br&gt;att nöjaktigt utöva yrket utgör också grund för återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innehåller behörighetslagen bestämmelser om under vilka förhållan-&lt;br&gt;den en veterinär får tillkännage att han är specialist, vissa straffbestämmelser&lt;br&gt;samt bestämmelser om tillsynen. I lagen finns också bemyndiganden för rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande, förvaltningsmyndighet att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om veterinärers skyldigheter i yrkesutövningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Den veterinära ansvarsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Veterinära ansvarsnämnden utgör ett särskilt organ inom Jordbruksverket.&lt;br&gt;Beslut som nämnden meddelar är följaktligen beslut meddelade av Jordbruks-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fyra av regeringen särskilt utsedda ledamöter, varav en jurist med domar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erfarenhet och en veterinär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- chefen för avdelningen för djurfrågor eller den han sätter i sitt ställe,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- chefen för administrativa avdelningen eller den han sätter i sitt ställe, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- personalföreträdama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juristen är ordförande. De särskilt utsedda ledamöterna har personliga er-&lt;br&gt;sättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden prövar frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avskedande eller avstängning enligt lagen (1976:600) om offentlig anställ-&lt;br&gt;ning av en sådan legitimerad veterinär som är anställd hos Jordbruksver-&lt;br&gt;ket, under förutsättning att frågan rör fel eller försummelse i veterinärens&lt;br&gt;yrkesutövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder som avses i 28 § förordningen (1971:810) med allmän veterinär-&lt;br&gt;instruktion, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a tilldelande av varning eller erinran när en veterinär gjort sig skyldig&lt;br&gt;till försummelse, oförstånd eller oskicklighet i utövning av veterinär-&lt;br&gt;yrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b anmälan till åtal när en veterinär gjort sig skyldig till brott i utövning- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;en av veterinäryrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c vitesföreläggande för att en veterinär skall fullgöra sina skyldigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. återkallelse av sådan behörighet att utöva yrke eller verksamhet som med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delas av Jordbruksverket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. meddelande av ny behörighet åt den som fått sin tidigare behörighet åter-&lt;br&gt;kallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågorna under punkt 1 (avskedande eller avstängning) gäller&lt;br&gt;för veterinärer liksom för andra statligt anställda för närvarande lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning (LOA). I den lagen finns bestämmelser&lt;br&gt;om att en arbetstagare som begått brott eller grov tjänsteförseelse kan avske-&lt;br&gt;das. Enligt LOA kan en arbetstagare avstängas från arbetet bl.a. när ett för-&lt;br&gt;farande har inletts för att avskeda arbetstagaren. I förslaget till ny lag om&lt;br&gt;offentlig anställning finns det inte några bestämmelser om avskedande eller&lt;br&gt;avstängning (prop. 1993/94:65). Avsikten är att reglerna i lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd i fortsättningen skall tillämpas på den statliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan handläggs frågor om avskedande eller avstängning i&lt;br&gt;nämnden bara när åtgärden gäller veterinärer som är anställda hos Jordbruks-&lt;br&gt;verket. Dit hör veterinärerna inom Jordbruksverkets djurhälso-, djurmiljö-&lt;br&gt;och smittskyddsenheter och veterinärerna inom distriktsveterinärorganisatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om avskedande eller avstängning av andra offentligt anställda vete-&lt;br&gt;rinärer handläggs av personalansvarsnämnden vid den myndighet hos vilken&lt;br&gt;veterinären är anställd. Dit hör veterinärer anställda vid Statens livsmedels-&lt;br&gt;verk, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicinska anstalt och&lt;br&gt;Försvarets sjukvårdsstyrelse. Dit hör också veterinärerna vid länsstyrelserna&lt;br&gt;och de kommunalt anställda veterinärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågor om varning eller erinran, anmälan till åtal och vites-&lt;br&gt;föreläggande gäller nämndens befogenheter inte andra veterinärer än sådana&lt;br&gt;som står under Jordbruksverkets tillsyn. Huvudregeln är visserligen att vete-&lt;br&gt;rinärer står under Jordbruksverkets tillsyn i utövningen av veterinäryrket. Un-&lt;br&gt;dantag görs emellertid för&lt;br&gt;a veterinärer som tillhör besiktningsveterinärorganisationen i sådan yrkesut-&lt;br&gt;övning i vilken de omfattas av LOA,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b veterinärer i deras verksamhet som tjänstemän hos länsstyrelsen,&lt;br&gt;c veterinärer som är anställda vid Sveriges lantbruksuniversitet i sådan yr-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kesutövning i vilken de omfattas av LOA,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d veterinärer i militär tjänst beträffande annat än den veterinärmedicinska&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de undantagna veterinärerna tillämpas i stället bestämmelserna&lt;br&gt;om disciplinansvar i LOA. Enligt LOA kan en arbetstagare åläggas varning&lt;br&gt;eller löneavdrag vid fel eller försummelse i tjänsten. Av bestämmelserna i&lt;br&gt;LOA följer emellertid också att den lagens bestämmelser om disciplinpåföljd&lt;br&gt;inte gäller för veterinärer som står under Jordbruksverkets tillsyn, om förseel-&lt;br&gt;sen har skett i utövning av veterinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med någon förenkling kan den nuvarande regleringen beskrivas på det sät- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;tet att fel eller försummelser i tjänsten av Livsmedelsverkets besiktningsvete-&lt;br&gt;rinärer, veterinärerna vid länsstyrelserna och vid Lantbruksuniversitetet och i&lt;br&gt;vissa avseenden militärt anställda veterinärer prövas av resp, myndighets per-&lt;br&gt;sonalansvarsnämnd och kan resultera i varning eller löneavdrag enligt LOA.&lt;br&gt;För tjänsteförseelser som begås av andra veterinärer gäller i stället att varning&lt;br&gt;eller erinran kan meddelas med stöd av den allmänna veterinärinstruktionen&lt;br&gt;och att frågan prövas av Veterinära ansvarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågor om återkallelse av behörighet och meddelande av ny&lt;br&gt;behörighet omfattar nämndens prövning i princip alla veterinärer. Den be-&lt;br&gt;gränsningen gäller dock att för veterinärer som efter förordnande av regering-&lt;br&gt;en, Jordbruksverket eller Livsmedelsverket innehar en veterinärtjänst kan&lt;br&gt;legitimationen inte återkallas så länge veterinären innehar sin tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett antal fall som anges i lagen kan Jordbruksverket återkalla legitimatio-&lt;br&gt;nen, nämligen i huvudsak när en veterinär&lt;br&gt;a dömts för vissa allvarligare brott,&lt;br&gt;b medverkat till obehörig utövning av veterinäryrket eller till smittfarligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvacksalveri på djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c avskedats för brott eller förseelse vid utövning av veterinäryrket,&lt;br&gt;d visat grov oskicklighet vid utövning av veterinäryrket eller på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visat sig uppenbart olämplig som veterinär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått sin legitimation återkallad kan få den tillbaka av Jord-&lt;br&gt;bruksverket, när förhållandena medger det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa slags ärenden kan nämnden sägas fungera som en personalansvars-&lt;br&gt;nämnd (avskedande och disciplinansvar). Som i alla andra personalansvars-&lt;br&gt;ärenden som Jordbruksverket och andra myndigheter handlägger är det bara&lt;br&gt;arbetstagaren som är part i ärendet och har rätt att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller legitimationsärendena fungerar nämnden som ett mera speci-&lt;br&gt;ellt prövningsorgan. Nämnden är emellertid en del av Jordbruksverket och&lt;br&gt;dess beslut är Jordbruksverkets. Någon rätt för tillsynsmyndigheten, dvs.&lt;br&gt;Jordbruksverket, att klaga finns följaktligen inte. Inte heller har djurägare el-&lt;br&gt;ler andra berörda privatpersoner någon klagorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinären har däremot självfallet den rätten liksom Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män och Justitiekanslem. JO:s och JK:s klagorätt följer av särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser i deras resp, instruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga ärenden som avgörs av nämnden är kammarrätten överprövnings-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1991/92 kom det in 71 ärenden till nämnden som sam-&lt;br&gt;manträder 4-6 gånger om året. Budgetåret 1992/93 kom det in 87 ärenden.&lt;br&gt;Under detta år avgjordes 52 ärenden. Av dessa ärenden hade hälften kommit&lt;br&gt;in under året. Utvecklingen därefter tyder på en fortsatt ökning av ärendemäng-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträdestillfällena innebär en arbetstopp för nämndens sekreterare&lt;br&gt;och den assistent som sköter kansligöromålen. Räknat årsvis motsvarar ar-&lt;br&gt;betsbelastningen en halv sekreterartjänst och knappt en halv assistenttjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer inte några muntliga förhandlingar i nämnden. I ungefär en Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;tiondel av ärendena inhämtar nämnden yttranden från sakkunniga som inte är&lt;br&gt;verksamma inom Jordbruksverket. Budgetåret 1991/92 fälldes 40 % av de an-&lt;br&gt;mälda veterinärerna. Av de fällda veterinärerna överklagade 57 %. Under bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 har förhållandena varit liknande. Nämndens möjlighet att be-&lt;br&gt;sluta om viten utnyttjas inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som en jämförelse är det av intresse att se på förhållandena för motsvarande&lt;br&gt;personal på humansidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) finns i&lt;br&gt;lagen (1980:11) om tillsyn över hälso och sjukvårdspersonalen m.fl. Nämn-&lt;br&gt;dens verksamhet regleras i förordningen (1988:1240) med instruktion för&lt;br&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:149 föreslår regeringen bl.a. en lag om disciplinpåföljd&lt;br&gt;m.m. på hälso- och sjukvårdens område som skall ersätta lagen (1980:11) om&lt;br&gt;tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen. Den nya lagen som är avsedd att&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1994 innehåller vissa förändringar i fråga om tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet for disciplinpåföljd for hälso och sjukvårdspersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSAN prövar frågor om disciplinansvar och frågor om legitimation eller&lt;br&gt;annan behörighet för yrkesutövning inom sjukvården. Nämnden prövar även&lt;br&gt;andra frågor om begränsning av legitimerade yrkesutövares behörighet. Det&lt;br&gt;är t.ex. en uppgift för nämnden att pröva frågor om veterinärers förskrivnings-&lt;br&gt;rätt av narkotiska medel och alkohol. Enligt den föreslagna lagen begränsas&lt;br&gt;tillämpningsområdet för disciplinpåföljd till att avse enbart förseelser av&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal som har betydelse för patientsäkerheten. Frågor-&lt;br&gt;na om prövning av veterinärers förskrivningsrätt förs över till den veterinära&lt;br&gt;ansvarsnämnden. I framtiden skall HSAN enbart pröva frågor om disciplin-&lt;br&gt;påföljd, återkallelse av legitimation och annan behörighet samt begränsningar&lt;br&gt;av rätten att förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk&lt;br&gt;sprit för hälso- och sjukvårdspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter. De&lt;br&gt;utses av regeringen för tre år. Ordföranden skall ha erfarenhet som domare&lt;br&gt;medan övriga ledamöter skall ha särskild insikt i hälso- och sjukvård.&lt;br&gt;SACO/SR, TCO, LO och Landstingsförbundet har vardera rätt att föreslå en&lt;br&gt;ledamot. Avsikten är att Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;i framtiden gemensamt skall föreslå en ledamot. Övriga ledamöter utses bland&lt;br&gt;personer som kan anses särskilt företräda allmänhetens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämnden har ett kansli som leds av en chef. I mån av tillgång på&lt;br&gt;medel får nämnden anlita utomstående för föredragning och andra särskilda&lt;br&gt;uppdrag. Tjänsten som kanslichef tillsätts av regeringen. Övriga tjänstemän&lt;br&gt;tillsätts av nämnden. Regeringen har förordnat den nuvarande ordföranden att&lt;br&gt;vara generaldirektör och chef för HSAN varvid kanslichefstjänsten lämnats&lt;br&gt;vakant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden tas upp på skriftlig anmälan. Socialstyrelsen och den patient Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;saken gäller eller, om denne inte kan, en nära anhörig till patienten får göra&lt;br&gt;anmälan i ärenden om disciplinansvar. Andra frågor tas upp på anmälan av&lt;br&gt;Socialstyrelsen eller på ansökan av den saken gäller. En anmälan kan avvisas&lt;br&gt;om den trots kompletteringsforelägganden är så ofullständig att den inte kan&lt;br&gt;läggas till grund för någon prövning i sak. Det är ansvarsnämnden som skall&lt;br&gt;se till att ett ärende blir tillräckligt utrett. Nämnden har möjlighet att infordra&lt;br&gt;journaler och andra handlingar och i sådant fall vid behov förelägga och döma&lt;br&gt;ut vite. Muntliga förhandlingar får hållas när det kan antas vara till fördel for&lt;br&gt;utredningen. Normalt skall den anmälde föreläggas att svara på en anmälan.&lt;br&gt;Det behövs dock inte om det är uppenbart att talan inte kan bifallas. Det kan&lt;br&gt;förekomma ytterligare skriftväxling mellan parterna. Ansvarsnämnden har&lt;br&gt;möjlighet att inhämta yttranden från myndigheter och andra sakkunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden kan även begära bevisupptagning vid domstol. Parter och vittnen&lt;br&gt;som skall inställa sig till förhandling samt sakkunniga kan få ersättning av&lt;br&gt;allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens ordförande får ensam fatta beslut som inte innefattar ett slutligt&lt;br&gt;avgörande i sak och inte heller avser förordnande om läkarundersökning, åter-&lt;br&gt;kallelse av legitimation till dess frågan prövats slutligt eller utdömande av vi-&lt;br&gt;te. Om det finns grundad anledning anta att ett ärende inte kan leda till någon&lt;br&gt;disciplinpåföljd och frågan inte är av principiell beskaffenhet, får ärendet av-&lt;br&gt;göras också i sak av ordföranden ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är föremål för nämndens prövning är skäligen misstänkt för&lt;br&gt;brott i yrkesutövningen för vilket fängelse är föreskrivet skall nämnden göra&lt;br&gt;åtalsanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämndens beslut överklagas hos kammarrätten. Nämndens slut-&lt;br&gt;liga beslut får överklagas av Socialstyrelsen for att ta tillvara allmänna intres-&lt;br&gt;sen, av en enskild som har anmält en fråga om beslutet gått honom emot och&lt;br&gt;av annan som beslutet angår om beslutet gått honom emot. Andra beslut får&lt;br&gt;överklagas av den beslutet angår om det gått honom emot. Beslut som inte är&lt;br&gt;slutliga överklagas normalt i samband med att beslutet i själva ärendet överkla-&lt;br&gt;gas men får i vissa fall även överklagas särskilt. Det gäller t.ex. om nämnden&lt;br&gt;ogillat en jävsinvändning eller en invändning om hinder mot talans prövning,&lt;br&gt;avvisat ombud eller biträde, förordnat om saken i avvaktan på ärendets slut-&lt;br&gt;liga avgörande, utdömt vite eller förordnat om ersättning för någons medver-&lt;br&gt;kan. Ansvarsnämndens beslut om behörighet gäller omedelbart om inte annat&lt;br&gt;förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 avgjordes 1 962 ärenden. Under samma tid&lt;br&gt;inkom 1 933 nya anmälningar. Kostnaderna per ärende uppgick till drygt&lt;br&gt;7 800 kr. Målsättningen är att den genomsnittliga handläggningstiden för ett&lt;br&gt;ärende skall nedbringas till sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 En särskild veterinär ansvarsnämnd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansvarsfrågor som rör veterinärer skall även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fortsättningen handläggas i en särskild nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ansvarsfrågor när det gäller veteri-&lt;br&gt;närer skulle i och for sig kunna handläggas i annan ordning än i en särskild&lt;br&gt;ansvarsnämnd. För offentligt anställda veterinärer skulle frågor om disciplinan-&lt;br&gt;svar kunna handläggas av arbetsgivarmyndighetens personalansvarsnämnd.&lt;br&gt;Av den redovisning som i det föregående lämnats om nuvarande förhållanden&lt;br&gt;framgår att den handläggningsordningen tillämpas i fråga om bl.a. den stora&lt;br&gt;grupp veterinärer som utgörs av besiktningsveterinärer anställda vid&lt;br&gt;Livsmedelsverket. Legitimationsfrågor och andra behörighetsfrågor skulle&lt;br&gt;kunna prövas och avgöras av den myndighet som utfärdar legitimationen på&lt;br&gt;samma sätt som andra frågor prövas och avgörs av den myndigheten. Det&lt;br&gt;skulle i normalfallet innebära att t.ex. ett ärende om återkallande av legi-&lt;br&gt;timation skulle avgöras av myndighetens chef efter föredragning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De motiv som år 1947 anfördes för inrättande av Veterinärväsendets an-&lt;br&gt;svarsnämnd har emellertid fortfarande aktualitet. Visserligen konstaterades då&lt;br&gt;att en särskild ansvarsnämnd för veterinärer inte kunde tillmätas samma bety-&lt;br&gt;delse som en motsvarande nämnd på humansidan. Emellertid förutspåddes att&lt;br&gt;den särskilda disciplinnämnden med säkerhet skulle komma att visa sig värde-&lt;br&gt;full genom möjligheten att få såväl lekmannasynpunkter och rättssynpunkter&lt;br&gt;som veterinärmedicinska synpunkter beaktade. Framför allt ansågs detta gälla&lt;br&gt;i sådana disciplinära frågor som rör enskilds rätt. Det påpekades också att den&lt;br&gt;särskilda nämnden var ägnad att skapa förtroende för veterinärväsendet hos&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt kan bedömas i det här sammanhanget har erfarenheterna av nämn-&lt;br&gt;dens arbete bekräftat de förutsägelser som gjordes när nämnden inrättades.&lt;br&gt;Viss kritik, som närmast gäller nämndens organisation i olika avseenden, har&lt;br&gt;framförts i Veterinärförbundets skrivelse år 1985. Det har emellertid varken i&lt;br&gt;den skrivelsen eller senare ifrågasatts att nämnden bör finnas kvar som pröv-&lt;br&gt;ningsorgan. Remissvaren över promemorians förslag är entydigt positiva till&lt;br&gt;att den veterinära ansvarsnämnden behålls. Kammarrätten i Stockholm invän-&lt;br&gt;der i och för sig att en särskild veterinär ansvarsnämnd inte är förenlig med de&lt;br&gt;strävanden som görs för att avskaffa specialdomstolama. Kammarrätten anser&lt;br&gt;ändå, mot bakgrund av erfarenheterna av Hälso- och sjukvårdens ansvars-&lt;br&gt;nämnd, att det i mål av detta slag är motiverat med en särskild nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening talar övervägande skäl för att ansvarsfrågor&lt;br&gt;som rör veterinärer även i fortsättningen prövas av en särskild nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Nämndens ansvarsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid den veterinära ansvarsnämnden skall&lt;br&gt;handläggas alla ärenden om disciplinansvar för fel eller försummelser&lt;br&gt;av behöriga veterinärer i deras yrkesutövning liksom alla ärenden som&lt;br&gt;gäller återkallelse av legitimation och liknande behörighetsfrågor. Där-&lt;br&gt;emot skall nämnden inte pröva frågor om avskedande och avstängning&lt;br&gt;från veterinärtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen skall frågor om begränsningar i veterinärers rätt att&lt;br&gt;förskriva narkotiska medel och alkohol handläggas av den veterinära&lt;br&gt;ansvarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian innehåller inte något förslag om&lt;br&gt;förskrivningsrätten. I övrigt överensstämmer förslaget med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I fråga om ansvarsområdet tillstyrker remissinstans-&lt;br&gt;erna i huvudsak förslaget i promemorian. Hälso- och sjukvårdens ansvars-&lt;br&gt;nämnd (HSAN) föreslår att också frågor om missbruk av rätten att förskriva&lt;br&gt;narkotiska preparat och alkohol skall prövas av Veterinära ansvarsnämnden&lt;br&gt;medan bl.a. Länsstyrelsen i Kalmar län framför den motsatta uppfattningen.&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att det är naturligt att arbetsgivaren i fortsätt-&lt;br&gt;ningen har hand om frågor om avsked och avstängning. Även Kammarrätten&lt;br&gt;i Jönköping menar att detta är en konsekvent ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nämndens nuvarande kompetens-&lt;br&gt;område har beskrivits i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den beskrivningen prövar nämnden frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avskedande eller avstängning enligt lagen (1976:600) om offentlig anställ-&lt;br&gt;ning av en sådan legitimerad veterinär som är anställd hos Jordbruksverk-&lt;br&gt;et, under förutsättning att frågan rör fel eller försummelse i veterinärens yr-&lt;br&gt;kesutövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder som avses i 28 § förordningen (1971:810) med allmän veterinärin-&lt;br&gt;struktion, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a tilldelande av varning eller erinran när en veterinär gjort sig skyldig&lt;br&gt;till försummelse, oförstånd eller oskicklighet i utövning av veterinär-&lt;br&gt;yrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b anmälan till åtal när en veterinär gjort sig skyldig till brott i utövning-&lt;br&gt;en av veterinäryrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c vitesföreläggande för att en veterinär skall fullgöra sina skyldigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. återkallelse av sådan behörighet att utöva yrke eller verksamhet som med-&lt;br&gt;delas av Jordbruksverket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. meddelande av ny behörighet åt den som fått sin tidigare behörighet åter-&lt;br&gt;kallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågor om varning eller erinran, anmälan till åtal och vites- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;föreläggande gäller nämndens befogenheter bara sådana veterinärer som står&lt;br&gt;under Jordbruksverkets tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fel eller försummelser i tjänsten av Livsmedelsverkets besiktningsveteri-&lt;br&gt;närer, veterinärerna vid länsstyrelserna och vid Lantbruksuniversitetet och, i&lt;br&gt;vissa avseenden, militärt anställda veterinärer prövas av resp, myndighets&lt;br&gt;personalansvarsnämnd och kan resultera i varning eller löneavdrag enligt&lt;br&gt;lagen om offentlig anställning. För tjänsteförseelser som begås av andra&lt;br&gt;veterinärer gäller i stället att varning eller erinran kan meddelas med stöd av&lt;br&gt;den allmänna veterinärinstruktionen och att frågan prövas av den veterinära&lt;br&gt;ansvarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågor om återkallelse av behörighet och meddelande av ny&lt;br&gt;behörighet omfattar nämndens prövning i princip alla veterinärer. Den be-&lt;br&gt;gränsningen gäller dock att för veterinärer som efter förordnande av rege-&lt;br&gt;ringen, Jordbruksverket eller Livsmedelsverket innehar en veterinärtjänst kan&lt;br&gt;legitimationen inte återkallas så länge veterinären innehar sin tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en beskrivning av nämndens nuvarande ansvarsområde ger en så splitt-&lt;br&gt;rad bild har åtminstone delvis historiska förklaringar. Ett exempel på detta är&lt;br&gt;det förhållandet att Lantbruksuniversitetets veterinärer är undantagna från&lt;br&gt;nämndens prövning när det gäller frågor om disciplinansvar vilket härrör från&lt;br&gt;den tid då Veterinärhögskolan var en egen myndighet. I Veterinärhögskolans&lt;br&gt;styrelse ingick flera veterinärer vilket inte är fallet när det gäller Lantbruksuni-&lt;br&gt;versitetets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad nu sagts följer att vissa ändringar är motiverade av det skälet att&lt;br&gt;den rationella grunden för den nuvarande ordningen inte längre finns kvar.&lt;br&gt;Det starkaste skälet för en förändring är emellertid att ärenden av likartat slag&lt;br&gt;bör få en likartad bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden handlägger i dag tre olika huvudtyper av ärenden. Det är ären-&lt;br&gt;den som med någon förenkling kan betecknas som a) frågor om avskedande,&lt;br&gt;b) disciplinärenden och c) legitimationsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller legitimationsfrågor, dvs. ärenden om återkallelse av legitima-&lt;br&gt;tion eller annan behörighet att utöva yrket, omfattar nämndens ansvarsområde&lt;br&gt;alla sådana ärenden och följaktligen alla veterinärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring bör göras när det gäller nämndens möjligheter att besluta om&lt;br&gt;återkallelse av legitimation. I dag finns i 6 § lagen (1965:61) om behörighet&lt;br&gt;att utöva veterinäryrket m.m. en bestämmelse som innebär att legitimationen&lt;br&gt;för den som innehar en veterinärtjänst efter förordnande av regeringen, Jord-&lt;br&gt;bruksverket eller Livsmedelsverket inte får återkallas så länge vederbörande&lt;br&gt;innehar tjänsten. Bestämmelsen är utformad efter mönster av vad som tidigare&lt;br&gt;gällde för läkare enligt den numera upphävda lagen (1960:408) om behörighet&lt;br&gt;att utöva läkaryrket. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i den lagstift-&lt;br&gt;ning som nu reglerar legitimationsfrågoma för läkare. Det kan knappast fin-&lt;br&gt;nas någon anledning att behålla en sådan regel vad beträffar veterinärernas&lt;br&gt;legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar av nämndens ansvarsområde som behöver göras för att Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;åstadkomma enhetlighet och likformighet gäller de övriga två ärendegrupper-&lt;br&gt;na, frågor om avskedande och disciplinärenden. Frågan om ansvarsområdets&lt;br&gt;avgränsning kan emellertid inte ses isolerad från frågan om vilken ställning&lt;br&gt;nämnden skall ges i framtiden. Som närmare utvecklas i det följande föreslås&lt;br&gt;att nämnden i fortsättningen skall utgöra en egen myndighet. Med utgångs-&lt;br&gt;punkt i ett sådant förslag är det möjligt att renodla nämndens verksamhetsom-&lt;br&gt;råde enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nämnden handläggs för närvarande frågor om avskedande och avstäng-&lt;br&gt;ning av veterinärer som är anställda vid Jordbruksverket. Med en fristående&lt;br&gt;nämnd är det naturligt att alla frågor om avsked och avstängning förs bort&lt;br&gt;från nämndens ansvarsområde. I fortsättningen får då alla myndigheter med&lt;br&gt;arbetsgivaransvar för veterinärer, utan inblandning av nämnden, avgöra frå-&lt;br&gt;gor om avskedande och andra frågor som rör veterinärens skiljande från tjän-&lt;br&gt;sten. Sådana ärenden kommer att handläggas av resp, myndighets personalan-&lt;br&gt;svarsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i fråga om disciplinärenden som nämndens nuvarande ansvarsom-&lt;br&gt;råde är som mest splittrat. I första hand för att främja en enhetlig bedömning&lt;br&gt;bör i fortsättningen, på samma sätt som gäller legitimationsfrågoma, nämn-&lt;br&gt;den ges ett samlat ansvar i fråga om att bestämma disciplinpåföljd för veteri-&lt;br&gt;närer. Ansvarsområdet bör avgränsas till att gälla fel eller försummelser i den&lt;br&gt;veterinära yrkesutövningen. Med sådan yrkesutövning avses veterinärmedi-&lt;br&gt;cinsk verksamhet vilket även innefattar besiktningsveterinäremas yrkesutöv-&lt;br&gt;ning. Påföljden bör liksom hittills kunna bestämmas till varning eller erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag prövar HSAN frågor om begränsningar i en veterinärs rätt att förskri-&lt;br&gt;va narkotiska läkemedel och teknisk sprit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en läkare, tandläkare eller veterinär har missbrukat sin rätt att ordinera&lt;br&gt;eller beställa narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit får&lt;br&gt;HSAN förbjuda eller föreskriva särskilda begränsningar i fråga om utlämnan-&lt;br&gt;det (6 § lagen [1992:860] om kontroll av narkotika och 5 § förordningen&lt;br&gt;[1963:654] om försäljning från apotek av alkoholhaltiga läkemedel och tek-&lt;br&gt;nisk sprit, m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i den i det föregående nämnda propositionen (prop.&lt;br&gt;1993/94:149) att HSAN:s uppgifter renodlas till att avse enbart hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen. Där föreslås att bestämmelserna om återkallelse av för-&lt;br&gt;skrivningsrätt för veterinärer flyttas över till veterinärlagstiftningen och att&lt;br&gt;dessa frågor i fortsättningen skall prövas av den veterinära ansvarsnämnden.&lt;br&gt;Som framgår av den nämnda propositionen finns det enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning knappast några bärande skäl för att behålla den nuvarande ordningen&lt;br&gt;med prövning i HSAN. Socialstyrelsens intresse av att hålla sig underrättad&lt;br&gt;om missbruk av förskrivningsrätten bör ändå kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen bör följaktligen den veterinära ansvarsnämnden få det sam-&lt;br&gt;lade ansvaret för samtliga behörighetsfrågor som rör veterinärer. Även för-&lt;br&gt;skrivningsffågoma bör prövas av nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Självständig myndighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den veterinära ansvarsnämnden skall i fortsätt-&lt;br&gt;ningen vara en självständig myndighet. Kanslifunktionen skall dock&lt;br&gt;även i fortsättningen administreras av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian anges inte till vilken myndighet&lt;br&gt;kansliet bör knytas men i övrigt överensstämmer förslaget med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med ett par undantag instämmer remissinstanserna&lt;br&gt;i att ansvarsnämnden bör vara fristående från tillsynsmyndigheten. Kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm betonar att det är angeläget att nämnden blir helt fristående&lt;br&gt;från dem som kan ha partsställning i ansvarsfrågor. Jordbruksverket anser&lt;br&gt;däremot att nämnden bör vara kvar som ett organ inom verket. Enligt Jord-&lt;br&gt;bruksverket har nämnden i dag ett mycket nära och väl fungerande samarbete&lt;br&gt;med verkets veterinärer. Detta går förlorat om nämnden blir en självständig&lt;br&gt;myndighet. Till stöd för sin uppfattning anför Jordbruksverket bl.a. följande.&lt;br&gt;Förslaget leder till ökad byråkratisering, högre arbetsbelastning och längre&lt;br&gt;handläggningstider. Att en myndighet tillämpar sina egna föreskrifter ifråga-&lt;br&gt;sätts inte i andra sammanhang. Det är i mycket få fall som det är fråga om&lt;br&gt;brott mot föreskrifter. I 90-95 % av ärendena är det rent veterinärmedicinska&lt;br&gt;bedömningar som ligger till grund för nämndens beslut. Det finns inte något&lt;br&gt;behov av att ge Jordbruksverket partsställning och rätt att överklaga, eftersom&lt;br&gt;verkets intresse är företrätt i nämnden. Med de föreslagna förändringarna, ut-&lt;br&gt;vidgat ansvarsområde, utökad klagorätt och ökat behov av att inhämta yttran-&lt;br&gt;den eller sakkunnigutlåtanden kommer det att krävas avsevärt ökade arbetsin-&lt;br&gt;satser. Sekreterarfunktionen är således inte någon bisyssla utan måste skötas&lt;br&gt;av anställd personal. En myndighet bestående av en sekreterare och en halv-&lt;br&gt;tidsanställd assistent kan enligt Jordbruksverket inte anses försvarligt från&lt;br&gt;bl.a. kostnadssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående är&lt;br&gt;nämnden i dag en del av Jordbruksverket. Mönsterbildande för utformningen&lt;br&gt;av nämnden har under en mycket lång tid varit motsvarande nämnd för läkare&lt;br&gt;och annan sjukvårdspersonal. Parallelliteten upphörde emellertid år 1980 när&lt;br&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) inrättades. Som motiv för att&lt;br&gt;göra den nämnden till en självständig myndighet åberopades främst rättssäker-&lt;br&gt;hetsskäl. Det är naturligtvis inte givet att den veterinära ansvarsnämnden bör&lt;br&gt;göras till en självständig myndighet bara därför att HSAN är det. Som redan&lt;br&gt;påpekats har den veterinära ansvarsnämnden av naturliga skäl inte samma be-&lt;br&gt;tydelsefulla roll som ansvarsnämnden på humansidan. En indragen legitima-&lt;br&gt;tion är dock en mycket ingripande åtgärd för den enskilde veterinären. En&lt;br&gt;prövning i nämnden är därför av ytterst stor betydelse för veterinärens framtid&lt;br&gt;inom yrket. Mot den bakgrunden måste rättssäkerhetsaspekten väga tungt vid&lt;br&gt;bedömningen av hur nämnden skall vara placerad organisatoriskt. Remissva-&lt;br&gt;ren är också - bortsett från Jordbruksverkets synpunkter - uttalat positiva till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nämnden görs självständig. Detta gäller bl.a. Kammarrätterna i Stockholm Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;och Jönköping. Det bör i detta sammanhang poängteras att de veterinärmedi-&lt;br&gt;cinska bedömningarna kan vara av vital betydelse för den som är föremål för&lt;br&gt;disciplinära åtgärder. Det är därför i hög grad angeläget att uppmärksamma&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkterna när det gäller dessa bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens nämnd som ingår i Jordbruksverket kan expertkunskap tillföras&lt;br&gt;ett ärende under överläggning inom nämnden. Inrättandet av en fristående&lt;br&gt;nämnd kan förväntas leda till att en stor del av utredningsmaterialet tillförs&lt;br&gt;ärendet från tillsynsmyndigheten. Det kan ske antingen när tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten är anmälare eller yttrar sig i ärendet. Detta som en följd av tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighetens kompetens på det aktuella området. Det underlag som tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten anser vara av betydelse för bedömningen blir därmed i större ut-&lt;br&gt;sträckning än med nuvarande ordning tillgängligt för andra parter. Detta ger&lt;br&gt;en part bättre möjlighet att överblicka på vilket sätt utredningen behöver kom-&lt;br&gt;pletteras innan ärendet avgörs och det underlättar även partens ställningstagan-&lt;br&gt;de till ett eventuellt överklagande. Vidare kan det förutsättas leda till att ären-&lt;br&gt;det är i mer fullödigt skick när det överklagas och att behovet av att komplette-&lt;br&gt;ra utredningen i överinstans blir begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att göra nämnden till en självständig myndighet förbättras således&lt;br&gt;dess funktion i framför allt följande avseenden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Man vinner fördelar från bl.a. rättssäkerhetssynpunkt genom att det inte&lt;br&gt;längre är en och samma myndighet som både meddelar föreskrifter för vete-&lt;br&gt;rinärerna och prövar i vad mån en veterinär brutit mot dessa föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inte bara den berörde veterinären utan också tillsynsmyndigheten och djur-&lt;br&gt;ägaren kan ges ställning av part vid ansvarsnämnden och ges rätt att över-&lt;br&gt;klaga dess beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Dokumentationen av nämndens beslutsunderlag förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i det föregående är avsikten att nämnden i fortsättningen&lt;br&gt;skall handlägga alla disciplinärenden som gäller veterinär yrkesutövning, obe-&lt;br&gt;roende av till vilken myndighet som veterinären är knuten. Sålunda kommer&lt;br&gt;nämnden att i fortsättningen pröva disciplinfrågor som rör exempelvis besikt-&lt;br&gt;ningsveterinärers yrkesutövning. Denna veterinärkategori står under Livsme-&lt;br&gt;delsverkets tillsyn. Också detta förhållande motiverar att nämnden ges en&lt;br&gt;självständig ställning i stället för att låta en nämnd inom Jordbruksverket prö-&lt;br&gt;va disciplinfrågor rörande tjänsteutövning som inte omfattas av verkets till-&lt;br&gt;syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande samarbetet mellan nämnden och Jordbruksverket i övrigt&lt;br&gt;som sker genom informella kontakter inom verket kommer i framtiden inte att&lt;br&gt;kunna bedrivas på samma sätt som hittills. Inrättandet av en särskild friståen-&lt;br&gt;de nämnd behöver dock inte med nödvändighet innebära att kontakterna med&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten Jordbruksverket måste vara formaliserade och hämmade&lt;br&gt;av byråkrati. Av hänsyn till den anmälde torde det emellertid oberoende av&lt;br&gt;nämndens organisatoriska tillhörighet finnas anledning att se till att förekom-&lt;br&gt;mande kontakter mellan verket och nämnden dokumenteras på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den veterinära ansvarsnämnden bör således göras till en särskild myndig- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;het. Nämndens kansligöromål bör även i fortsättningen kunna utföras inom&lt;br&gt;Jordbruksverket. Frågan om kostnaderna behandlas i ett senare avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Sammansättningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansvarsnämnden skall bestå av ordförande&lt;br&gt;och fem andra ledamöter. Ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie&lt;br&gt;domare. Två ledamöter skall vara veterinärer. De övriga ledamöterna&lt;br&gt;skall utses bland personer som har insikt i djurhållning och som kan&lt;br&gt;anses företräda allmänhetens intressen. Ordföranden och ledamöterna&lt;br&gt;utses av regeringen. I den utsträckning det behövs skall det finnas er-&lt;br&gt;sättare som också utses av regeringen. Nämnden skall vara beslutför&lt;br&gt;med ordföranden och fyra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Endast en veterinär föreslås ingå i nämnden. I&lt;br&gt;övrigt överensstämmer förslaget med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den nuvarande huvudmannen för nämnden, Jord-&lt;br&gt;bruksverket, anser att nämnden bör bestå av sju ledamöter utöver ordföran-&lt;br&gt;den och att minst fem av dessa skall vara närvarande för beslutförhet. Rege-&lt;br&gt;ringen bör utse ordföranden och fem av de övriga ledamöterna. Tre ledamöter&lt;br&gt;bör enligt Jordbruksverket vara veterinärer med kompetens inom sektorerna&lt;br&gt;animalieproduktionens djur, djursjukvård för smådjur resp, djursjukvård för&lt;br&gt;sporthästar. De bör utses av regeringen efter förslag av Lantbrukarnas riksför-&lt;br&gt;bund, Svenska kennelklubben resp. AB Trav och Galopp. Jordbruksverket&lt;br&gt;anser att två ledamöter bör utses bland personer som har insikt i djurhållning&lt;br&gt;och som kan anses särskilt företräda allmänhetens intressen. En ledamot bör&lt;br&gt;vara en av Veterinärförbundet utsedd personalföreträdare. Den återstående&lt;br&gt;ledamoten bör utses av Jordbruksverket. Ersättare bör utses på motsvarande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkterna från övriga remissinstanser rör i huvudsak vilket antal vete-&lt;br&gt;rinärer som skall ingå i nämnden och därmed också till viss del i vilken ut-&lt;br&gt;sträckning nämnden skall få förlita sig på extern expertis. Åtskilliga framför&lt;br&gt;uppfattningen att det i ansvarsnämnden bör ingå minst två veterinärer. Vidare&lt;br&gt;framförs synpunkter för och emot facklig representation i nämnden och be-&lt;br&gt;hovet av representanter för olika intresseorganisationer. Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping betonar det värdefulla i att expertkunskaper tillförs öppet genom&lt;br&gt;sakkunnigutlåtanden och andra yttranden som en part kan bemöta. Enligt&lt;br&gt;kammarrätten är en sådan ordning att föredra framför att expertkunnande&lt;br&gt;tillförs ärendet vid en sluten överläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En konsekvens av förslaget om en&lt;br&gt;fristående nämnd är att det inte längre är aktuellt att utse befattningshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom tillsynsmyndigheten som ledamöter. Vid avgörandet av hur nämden Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;skall vara sammansatt kan man följa endera av två huvudprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena möjligheten är att ge nämnden en sådan sammansättning att nämn-&lt;br&gt;den inom sig rymmer den veterinära sakkunskap som i allmänhet behövs för&lt;br&gt;att avgöra ärenden vid nämnden. Det förslag om ytterligare veterinär sakkun-&lt;br&gt;skap i nämnden som förs fram i Veterinärförbundets skrivelse år 1985 är ett&lt;br&gt;uttryck för denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvudprincipen innebär att man låter nämndens ledamöter svara&lt;br&gt;för allmänfömuft och allmänna insikter på det veterinära området medan ex-&lt;br&gt;pertkunskaper när det gäller veterinärmedicin och besiktningsverksamhet vid&lt;br&gt;behov hämtas in genom sakkunnigutlåtanden och andra yttranden. Övervägan-&lt;br&gt;de skäl talar för att man väljer att utforma nämnden i enlighet med denna prin-&lt;br&gt;cip. En på detta sätt uppbyggd nämnd kan göras relativt liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till ärendenas karaktär bör ordföranden vara jurist med domar-&lt;br&gt;erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att med hänsyn till tyngden hos de ingripanden som&lt;br&gt;nämnden har att fatta beslut om är det viktigt att ordföranden är en person&lt;br&gt;med’kvalificerad domarerfarenhet. Lagrådet anser att det därför bör krävas att&lt;br&gt;ordföranden liksom ersättare för denne, skall vara eller ha varit ordinarie do-&lt;br&gt;mare. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissvaren framgår att den i promemorian föreslagna representationen&lt;br&gt;vad avser veterinärer ansetts vara för liten. Regeringen har tagit intryck av re-&lt;br&gt;missvaren och delar uppfattningen att det är lämpligt med ytterligare en veteri-&lt;br&gt;när i nämnden. Att nämnden under sådana förhållanden kan komma att få ett&lt;br&gt;jämnt antal ledamöter bör inte innebära några olägenheter i sammanhanget.&lt;br&gt;Nämnden bör således bestå av en jurist med domarerfarenhet som ordföran-&lt;br&gt;de, två veterinärer och tre representanter för allmänna intressen. Ledamöterna&lt;br&gt;och ordföranden bör utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det saknas anledning anta att förslagen kommer att påtagligt förändra ärende-&lt;br&gt;volymen vid nämnden. De ökade resurskrav som kan följa av att nämnden i&lt;br&gt;fortsättningen skall vara en fristående myndighet måste bedömas bli mycket&lt;br&gt;måttliga. Vad beträffar kostnaderna för nämnden som sådan och dess kansli-&lt;br&gt;funktion förutsätts att dessa fullt ut motsvaras av besparingar inom Jordbruks-&lt;br&gt;verket. I sammanhanget bör beaktas att den föreslagna nämnden får färre an-&lt;br&gt;tal ledamöter än den nuvarande. Den enda fördyringen består därför i behovet&lt;br&gt;av att i större utsträckning än hittills inhämta expertutlåtande. I den nuvarande&lt;br&gt;ansvarsnämnden har ersättning till experter betalats ut i fem till tio ärenden per&lt;br&gt;år. Den genomsnittliga kostnaden per utlåtande har varit ca 1 000 kr. Den&lt;br&gt;kostnadsökning det kan bli fråga om kan röra sig om några tiotusentals kro-&lt;br&gt;nor per år. Dessa kostnader hör dock närmast samman med en under alla för-&lt;br&gt;hållanden angelägen förändring av verksamheten vid nämnden. Som Kam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marrätten i Jönköping påpekat är det av rättssäkerhetsskäl väsentligt att den Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;utredning som ligger till grund för eventuella åtgärder mot en veterinär blir&lt;br&gt;tillgänglig för denne och inte stannar i överläggningsrummet. Utredning bör&lt;br&gt;därför tillföras ärendet också på annat sätt än genom ledamöternas egen kom-&lt;br&gt;petens. Med ett ökat antal expertutlåtanden förbättras också underlaget för en&lt;br&gt;överprövning. Ett ökat antal överklaganden behöver därför inte leda till an-&lt;br&gt;språk på ökade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämndens verksamhet bör liksom hittills finansieras över Jord-&lt;br&gt;bruksverkets anslag. Regeringens bedömning är att de kostnadsökningar som&lt;br&gt;redovisats ovan bör rymmas inom ramen för de medel som föreslagits bli an-&lt;br&gt;visade till Jordbruksverket i 1994 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ny lag om behörighet att utöva veterinäryrket&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny lag om behörighet att utöva veterinär-&lt;br&gt;yrket ersätter den nuvarande lagen. I den nya lagen samlas bestämmel-&lt;br&gt;ser som i dag är spridda i flera författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Synpunkterna rör, till den del de inte avser frågor&lt;br&gt;som behandlats ovan, i huvudsak olika lagtekniska lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag är bestämmelserna som rör&lt;br&gt;veterinär yrkesutövning svåröverskådligt spridda i flera författningar. Det&lt;br&gt;finns därför anledning att sammanföra regelverket i en författning. Den nuva-&lt;br&gt;rande lagen om behörighet att utöva veterinäryrket m.m. som redan innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om veterinärernas behörighet och förutsättningarna för åter-&lt;br&gt;kallelse av sådan behörighet bör lämpligen utnyttjas för detta ändamål. Regel-&lt;br&gt;tillskottet blir dock så omfattande att den nuvarande lagen bör omarbetas. En&lt;br&gt;ny behörighetslag föreslås därför. I lagen samlas, utöver bestämmelserna i&lt;br&gt;den nuvarande behörighetslagen, bestämmelserna om disciplinansvar och om&lt;br&gt;den veterinära ansvarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller regleringen av förfarandet i den veterinära ansvarsnämnden&lt;br&gt;bör strävan vara att undvika onödiga parallellregleringar i de fall förvaltnings-&lt;br&gt;lagens bestämmelser är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser anser att behörighetslagen bör tillföras ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser om rätten att undersöka och behandla djur. Deras förslag inne-&lt;br&gt;bär att djurskyddslagens bestämmelser som förbjuder andra än veterinärer att&lt;br&gt;utföra vissa åtgärder för att behandla och bota djur skulle föras över till behö-&lt;br&gt;righetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skulle emellertid en sådan lösning vara mindre&lt;br&gt;lämplig från systematisk synpunkt, främst med hänsyn till att de båda lagarna&lt;br&gt;har så skilda adressater. Behörighetslagen riktar sig till personer som utövar&lt;br&gt;veterinär verksamhet medan djurskyddslagens bestämmelser i första hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktar sig till alla som har ansvar för djur. Med hänsyn till detta skulle en Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;överföring av de aktuella bestämmelserna närmast kunna leda till en försvag-&lt;br&gt;ning av djurskyddet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslaget till lag om behörighet att utöva veterinär-&lt;br&gt;yrket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Behörighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka som skall anses behöriga att utöva veterinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 är den som är legitimerad behörig att utöva yrket. Legitima-&lt;br&gt;tion meddelas med stöd av bestämmelserna i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2, som ersätter 1 § b och d samt 8 § första stycket i den gällan-&lt;br&gt;de lagen, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverk-&lt;br&gt;et meddela föreskrifter om rätt att utan legitimation utöva yrket i den utsträck-&lt;br&gt;ning som anges i varje särskilt fall. Denna möjlighet kan utnyttjas för sådana&lt;br&gt;yrkesutövare som inte uppfyller kraven för legitimation men som av någon an-&lt;br&gt;ledning ändå bör få verka som veterinärer. Behörighetens omfattning skall an-&lt;br&gt;ges i vaije särskilt fall. Denna möjlighet att meddela behörighet utnyttjas&lt;br&gt;främst för semestervikarier och i liknande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 ersätter 1 § c, som infördes genom den senaste ändringen av den&lt;br&gt;nuvarande lagen (SFS 1992:1565). Bestämmelsen är en följd av att det enligt&lt;br&gt;EES-avtalet skall vara möjligt för en veterinär att tillfälligt bedriva verksamhet&lt;br&gt;i ett annat EES-land utan att inneha legitimation i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § första - tredje styckena i den gällande behörighets-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 2 § fjärde stycket och 7 a § i den nuvarande lagen. Bestäm-&lt;br&gt;melsen ger regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverk-&lt;br&gt;et rätt att meddela föreskrifter om legitimation och om behörighet att utan legi-&lt;br&gt;timation utöva veterinäryrket för veterinärer med sådan utländsk utbildning&lt;br&gt;som omfattas av Sveriges åtaganden enligt internationella överenskommelser.&lt;br&gt;Bestämmelsen är en följd av att EES-avtalet öppnat den svenska arbetsmark-&lt;br&gt;naden för veterinärer med sådan utländsk utbildning som omfattas av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av punkt 1 får föreskrifter meddelas om legitimation för veterinär&lt;br&gt;med utländsk utbildning som omfattas av EES-avtalet. Bestämmelsen avser&lt;br&gt;de veterinärer som har för avsikt att med stöd av EES-avtalet etablera sig i lan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 2 följer att nödvändiga föreskrifter får meddelas om behörighet&lt;br&gt;att utan legitimation utöva veterinäryrket för veterinärer med utbildning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av EES-avtalet. Detta bemyndigande är avsett att utnyttjas för före- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;skrifter om veterinärer som avser att tillfälligt tillhandahålla tjänster här i lan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar innehållsmässigt 8 § andra stycket i den nuvarande be-&lt;br&gt;hörighetslagen. Omformuleringen av bestämmelsen är inte avsedd att leda till&lt;br&gt;någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar bestämmelserna om specialistkompetens m.m. i 9 §&lt;br&gt;gällande behörighetslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrddets förslag, motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § i den gällande behörighetslagen. I första stycket anges i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning den som saknar behörighet som veterinär får undersöka och behandla&lt;br&gt;djur. Begränsningen i rätten att som obehörig utöva yrket anges vara att det&lt;br&gt;inte är tillåtet att mot ersättning behandla sjukdomar på vilka epizootilagen&lt;br&gt;eller lagen om bekämpande av salmonella hos djur är tillämplig. En verksam-&lt;br&gt;het som enligt behörighetslagen är tillåten för den som saknar behörighet kan&lt;br&gt;dock vara otillåten enligt djurskyddslagen som innehåller bestämmelser som&lt;br&gt;förbjuder andra än veterinärer att utföra vissa åtgärder för att behandla och&lt;br&gt;bota djur. Anledningen till att sådana bestämmelser inte hör hemma i en behö-&lt;br&gt;righetslag för veterinärer har redovisats i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om rätten att använda veterinärtitel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Veterinärers allmänna skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att en veterinär skall fullgöra sina uppgifter i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. För närvarande är&lt;br&gt;denna skyldighet för veterinären reglerad i 4 § 1 förordningen (1971:810)&lt;br&gt;med allmän veterinärinstruktion. I jämförelse med instruktionens föreskrifter&lt;br&gt;om övriga skyldigheter för veterinärer, intar skyldigheten att arbeta i enlighet&lt;br&gt;med vetenskap och beprövad erfarenhet en sådan särställning att det är lämp-&lt;br&gt;ligt att överföra bestämmelsen till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar delvis 14 § i den nuvarande lagen. Där föreskrivs&lt;br&gt;att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om vad som åligger en veterinär i hans yrkesutövning. Det nu före-&lt;br&gt;slagna bemyndigandet avser också föreskrifter om tillsynen över veterinärer-&lt;br&gt;nas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke, som motsvarar 15 § i den gällande lagen, är&lt;br&gt;en veterinär skyldig att låta sin verksamhet inspekteras. Straffbestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § nuvarande lag har förts till 36 § tredje stycket i den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse om åtalsanmälan som hämtats från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § veterinärinstruktionen. Motsvarande regler förekommer i lagen&lt;br&gt;(1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. och i lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning (LOA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess i veterinärers yrkesutövning&lt;br&gt;och motsvarar 16 § i gällande lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Disciplinansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att en veterinär som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i den veterinära yrkesutövningen får&lt;br&gt;meddelas disciplinpåföljd i form av erinran eller varning. I dag anges i 28 §&lt;br&gt;veterinärinstruktionen att försummelse, oförstånd eller oskicklighet i utövning-&lt;br&gt;en kan medföra disciplinansvar. Den nu föreslagna lydelsen, som innebär en&lt;br&gt;anpassning till motsvarande bestämmelser i LOA och lagen om tillsyn över&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonalen, är inte avsedd att ändra förutsättningarna för&lt;br&gt;att bestämma disciplinpåföljd. Om förseelsen med hänsyn till samtliga omstän-&lt;br&gt;digheter är ringa, får någon disciplinpåföljd inte meddelas. Till de omständig-&lt;br&gt;heter som bör beaktas hör, förutom felets karaktär, bl.a. graden av oaktsam-&lt;br&gt;het. Endast rent veterinärmedicinska arbetsuppgifter skall vara underkastade&lt;br&gt;prövning enligt behörighetslagens bestämmelser om disciplinansvar. Det skall&lt;br&gt;således vara fråga om att det veterinära arbetet inte har utförts i överensstäm-&lt;br&gt;melse med vetenskap och beprövad erfarenhet eller att den veterinära åtgärden&lt;br&gt;utförts felaktigt i något annat avseende. Felgreppet eller underlåtenheten skall&lt;br&gt;ha varit sådan att den påverkat eller äventyrat syftet med veterinärens arbetsin-&lt;br&gt;sats. Om en veterinär har åsidosatt andra skyldigheter i tjänsten är det arbets-&lt;br&gt;givaren som skall hantera disciplinfrågan inom ramen för LOA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får något disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas&lt;br&gt;om en veterinär har anmälts till åtal för den aktuella förseelsen. Denna bestäm-&lt;br&gt;melse motsvarar 14 kap. 3 § LOA. Enligt förordningen (1991:375) med in-&lt;br&gt;struktion för Jordbruksverket skall bestämmelserna i LOA tillämpas i fråga&lt;br&gt;om de veterinärer som prövas disciplinärt av den nuvarande veterinära an-&lt;br&gt;svarsnämnden. I nya LOA finns motsvarande bestämmelse i 18 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en anmälan gjorts till Veterinära ansvarsnämnden när anmälan till åtal&lt;br&gt;sker, får alltså förfarandet vid nämnden inte fortsätta. Enligt en särskild be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelse i paragrafen fär dock veterinären underrättas om det ärende som Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;finns hos nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts en regel som motsvarar 18 § andra stycket i nya&lt;br&gt;LOA. Disciplinärt förfarande får alltså bara inledas eller fortsättas om åklagare&lt;br&gt;eller domstol vid den straffrättsliga prövningen kommit fram till att det som&lt;br&gt;har hänt inte har utgjort något brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första styckets preskriptionsbestämmelse motsvarar vad som i dag föreskrivs&lt;br&gt;i 14 kap. 5 § LOA. Enligt Jordbruksverkets instruktion gäller den bestämmel-&lt;br&gt;sen i ärenden om åtgärder som avses i 28 § allmänna veterinärinstruktionen.&lt;br&gt;Den föreslagna bestämmelsen innebär följaktligen inte någon ny reglering. I&lt;br&gt;den nya LOA finns motsvarande bestämmelse i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en preskriptionsbestämmelse som innebär att disciplin-&lt;br&gt;påföljd inte kan meddelas en veterinär, om det inte sker inom en viss tid efter&lt;br&gt;förseelsen. Regeringen har i lagrådsremissen med förslag till lagstiftning om&lt;br&gt;ålägganden för hälso- och sjukvårdspersonal och disciplinpåföljd m.m. på&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens område föreslagit att en motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återkallelse av legitimation och annan behörighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En veterinärs legitimation skall återkallas om denne visat grov oskicklighet&lt;br&gt;vid utövandet av veterinäryrket. Detsamma gäller om denne på annat sätt visat&lt;br&gt;sig vara uppenbart olämplig att utöva yrket eller om veterinären på grund av&lt;br&gt;sjukdom inte kan utöva yrket tillfredsställande. Bestämmelsen motsvarar i&lt;br&gt;huvudsak 3 och 4 §§ samt 5 § första stycket i gällande lag. Uppräkningen i&lt;br&gt;3 § nuvarande lag av olika förutsättningar för återkallelse av legitimation har&lt;br&gt;inte fått någon motsvarighet i den föreslagna lagen. Vad som anges i uppräk-&lt;br&gt;ningen får nämligen anses rymmas inom uttrycket ”på annat sätt visat sig vara&lt;br&gt;uppenbart olämplig att utöva yrket”. Omformuleringen är således inte avsedd&lt;br&gt;att ändra förutsättningarna för återkallelse av legitimation. I den nuvarande be-&lt;br&gt;hörighetslagen inskränker sig återkallelsegrunden avseende hälsotillståndet till&lt;br&gt;psykisk störning. Då det även kan förekomma att andra sjukdomstillstånd gör&lt;br&gt;en veterinär olämplig att utöva yrket har bestämmelsen ändrats till att avse&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör inte bara sjukdom utan även annan nedsätt-&lt;br&gt;ning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan kunna vara en grund&lt;br&gt;för att återkalla legitimationen. Regeringen delar Lagrådets uppfattning. Häri-&lt;br&gt;genom kommer bestämmelsen också att i sak motsvara vad som gäller för&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonalen. Första stycket har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke finns en bestämmelse om att legitimation, som&lt;br&gt;meddelats på grund av auktorisation i annat land inom Europeiska ekonomis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ka samarbetsområdet, skall återkallas om veterinären förlorar denna auktorisa- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 5 § andra och tredje styckena i den gällande&lt;br&gt;behörighetslagen. En ny regel har emellertid tagits in i paragrafens tredje&lt;br&gt;stycke. Den innebär att en veterinär som inte följer ett föreläggande om att låta&lt;br&gt;sig läkarundersökas kan berövas legitimationen. Bestämmelsen ersätter den&lt;br&gt;nuvarande lagens möjlighet att utnyttja polishjälp för att genomföra undersök-&lt;br&gt;ningen. Lagrådet har anmärkt att paragrafen bör utformas i nära överensstäm-&lt;br&gt;melse med förslaget till motsvarande bestämmelse för hälso- och sjukvårdsom-&lt;br&gt;rådet. Bestämmelsen har med vissa redaktionella avvikelser utformats i enlig-&lt;br&gt;het med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en veterinär enligt 1 § 2 och 3 kan ha rätt att utöva veterinäryrket&lt;br&gt;även på annan grund än legitimering behövs en bestämmelse som gör det&lt;br&gt;möjligt att vidta åtgärder i fråga om behörigheten för veterinärer som inte&lt;br&gt;innehar legitimation. De veterinärkategorier det är fråga om är bl.a. de som&lt;br&gt;innehar tillfälliga förordnanden exempelvis under studietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges möjlighet att inskränka en veterinärs rätt att förskriva alkohol&lt;br&gt;och narkotika om rätten missbrukas. I huvudsak motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;finns i dag i lagen (1992:860) om kontroll av narkotika resp, i förordningen&lt;br&gt;(1963:654) om försäljning från apotek av alkoholhaltiga läkemedel och tek-&lt;br&gt;nisk sprit m.m. Bestämmelserna flyttas till behörighetslagen i samband med&lt;br&gt;att uppgiften att pröva frågan anförtros åt Veterinära ansvarsnämnden i stället&lt;br&gt;för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Frågan har kommenterats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anmärkt att det remitterade förslaget inte innehåller någon&lt;br&gt;bestämmelse om indragning eller begränsning av förskrivningsrätt om vete-&lt;br&gt;rinären själv begär det. Lagrådet påpekar att bakom en begäran att få sin&lt;br&gt;legitimation återkallad eller sin förskrivningsrätt indragen eller begränsad&lt;br&gt;ligger ofta problem med eget missbruk. Det kan också gälla problem med&lt;br&gt;andra personers missbruk som yttrar sig i krav från missbrukaren på läkares&lt;br&gt;eller tandläkares förskrivningar. Sådana krav kan ibland upplevas som&lt;br&gt;mycket besvärande och en möjlighet att hålla dem ifrån sig kan vara att bli&lt;br&gt;befriad från rätten att skriva ut den typ av läkemedel som missbrukaren efter-&lt;br&gt;frågar. Lagrådet anser därför att man i lagen bör föra in en bestämmelse som&lt;br&gt;ger veterinären möjlighet att i vart fall begära att få sin förskrivningsrätt be-&lt;br&gt;gränsad eller indragen. Regeringen delar Lagrådets uppfattning i frågan. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar i huvudsak 7 § i den nuvarande behörighetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och innehåller en bestämmelse om att en veterinär som fått sin behörighet&lt;br&gt;återkallad skall återfå denna när förhållandena medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse om att motsvarande skall gälla i fråga&lt;br&gt;om inskränkningar av förskrivningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Veterinära ansvarsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i paragrafen följer att det är den veterinära ansvarsnämnden&lt;br&gt;som prövar frågor om disciplinansvar, legitimationsfrågor, andra behörighets-&lt;br&gt;frågor och frågor om veterinärernas rätt att förskriva alkohol och narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens sammansättning har kommenterats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jurist som är eller har varit ordinarie domare skall vara ordförande i&lt;br&gt;nämnden. I denna del har paragrafen utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinärerna som ingår i nämnden skall bidra med veterinära allmänkun-&lt;br&gt;skaper och inte delta i egenskap av experter på det sakområde som ett visst&lt;br&gt;ärende rör. Det hindrar inte att det till ledamöter och ersättare utses veterinärer&lt;br&gt;med olika yrkesinriktning och att detta förhållande utnyttjas i nämndens arbe-&lt;br&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga tre ledamöter skall ha insikt i djurhållning. Dessa ledamöter före-&lt;br&gt;träder allmänhetens intressen. De bör därför ha varierande bakgrund för att på&lt;br&gt;så sätt tillgodose behovet av en från erfarenhetssynpunkt allsidigt sammansatt&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser ledamöterna och ersättarna. Det är naturligt att detta sker&lt;br&gt;efter visst samråd med företrädare för olika intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden är beslutför med ordförande och fyra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket 1 ges ordföranden möjlighet att ensam avgöra ärenden i sak&lt;br&gt;om det är uppenbart att ärendet inte kan leda till någon påföljd. Detta är en ny-&lt;br&gt;het som är tänkt att användas då det utan omfattande utredning och utan skrift-&lt;br&gt;växling med den anmälde veterinären står helt klart att en anmälan är ogrun-&lt;br&gt;dad. Av vad nu sagts framgår att bestämmelsen är avsedd an tillämpas restrik-&lt;br&gt;tivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får ordföranden enligt andra stycket 2 ensam fatta beslut som inte&lt;br&gt;innefattar ett slutligt avgörande i sak och inte rör fråga om interimistisk åter-&lt;br&gt;kallelse av behörighet eller förskrivningsrätt eller om läkarundersökning eller&lt;br&gt;om att döma ut vite. Ordföranden i den veterinära ansvarsnämnden inom Jord-&lt;br&gt;bruksverket har i dag samma möjlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ansvarsnämnden gäller rättegångbalkens jävsbestämmelser for domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning inom nämnden skall bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalk-&lt;br&gt;en tillämpas. Detta innebär inte någon ändring i förhållande till vad som gäller&lt;br&gt;för ansvarsnämnden inom Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handläggningen i ansvarsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i ansvarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet påpekat bör reglerna om talerätt i disciplinärenden och i legi-&lt;br&gt;timationsärenden hållas isär. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lag-&lt;br&gt;rådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs vilka som får göra anmälan i ärenden om disci-&lt;br&gt;plinansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att tillsynsmyndigheten måste ha möjlighet att anmäla frå-&lt;br&gt;gor för prövning i nämnden. Det är i de flesta fall Jordbruksverket som har&lt;br&gt;tillsyn över veterinär verksamhet. Även Livsmedelsverket har tillsyn över vis-&lt;br&gt;sa veterinärers verksamhet och måste ges möjlighet att anmäla frågor som lig-&lt;br&gt;ger inom verkets tillsynsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om disciplinpåföljd kan också ha stor betydelse för en arbetsgivares&lt;br&gt;ställningstaganden i fråga om en anställd veterinärs fortsatta tjänstgöring. Av&lt;br&gt;den anledningen är det rimligt att även veterinärers arbetsgivare generellt har&lt;br&gt;möjlighet att göra anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurhållning rör i många fall stora ekonomiska värden som kan gå till&lt;br&gt;spillo om en veterinär handlar felaktigt i sin tjänsteutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste människors känslomässiga förhållande till framför allt säll-&lt;br&gt;skapsdjur beaktas. Med hänsyn till detta bör också den som lidit ekonomisk&lt;br&gt;eller annan skada tillåtas att anmäla missförhållanden som rör veterinär be-&lt;br&gt;handling eller annan veterinär yrkesutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att behörighetsfrågor och frågor om förskrivnings-&lt;br&gt;rätten tas upp på anmälan av Jordbruksverket eller den som saken gäller. Det&lt;br&gt;torde bara vara Jordbruksverket i egenskap av ansvarig myndighet för behö-&lt;br&gt;righetsfrågor och vederbörande veterinär som har ett berättigat intresse av att&lt;br&gt;få en fråga om behörighet eller om förskrivningsrätt prövad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att förfarandet infor nämnden skall vara skriftligt. I den&lt;br&gt;befintliga veterinära ansvarsnämnden förekommer det inte några muntliga för-&lt;br&gt;handlingar. Det saknas for närvarande anledning anta att inrättandet av en fri-&lt;br&gt;stående veterinär ansvarsnämnd skulle påverka behovet av muntlighet i de frå-&lt;br&gt;gor som blir aktuella i nämnden. Möjligen kan en enskild anmälare i vissa fall&lt;br&gt;ha svårt att föra sin talan skriftligt. I det sammanhanget bör dock beaktas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 139&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte kommer att ställas alltför stora krav på innehållet i en anmälan och att Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;det enligt 26 § är nämnden som skall se till att ärendena blir tillräckligt utred-&lt;br&gt;da. Vidare kan en enskild som tvekar inför det skriftliga förfarandet välja att&lt;br&gt;försöka intressera tillsynsmyndigheten eller annan behörig anmälare för saken&lt;br&gt;och därigenom få upp frågan i nämnden. Anmälaren kan naturligtvis också&lt;br&gt;välja att anlita ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan följaktligen förutsättas att nämnden även i fortsättningen kan till-&lt;br&gt;föras ett tillräckligt bedömningsunderlag genom enbart ett skriftligt förfaran-&lt;br&gt;de. Enligt paragrafens andra stycke ges dock nämnden en möjlighet att hålla&lt;br&gt;muntlig förhandling. Bestämmelsen har införts främst med tanke på den&lt;br&gt;mycket ingripande åtgärd som en behörighetsåterkallelse innebär för en yrkes-&lt;br&gt;utövare. Muntlig förhandling får förekomma när det kan antas vara till fördel&lt;br&gt;för utredningen. Bestämmelsen inskränker inte den rätt som en part har enligt&lt;br&gt;14 § förvaltningslagen (1986:223) att lämna uppgifter muntligt i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta handläggningen vid nämnden har införts en bestämmelse&lt;br&gt;som gör det möjligt an förelägga anmälaren att avhjälpa brister i en ofullstän-&lt;br&gt;dig anmälan och att avvisa anmälan om föreläggandet inte följs. Det kan inte&lt;br&gt;ställas några större krav på innehållet i en anmälan. Den måste dock innehålla&lt;br&gt;uppgifter som gör det möjligt att identifiera den ifrågasatta åtgärden och där-&lt;br&gt;med även att finna den ansvarige veterinären. Vidare måste anmälan innefatta&lt;br&gt;ett påstående om att det har förekommit felaktigheter när arbetsuppgiften utför-&lt;br&gt;des. Om anmälan inte fyller dessa krav får den avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämnden skall tillse att ärendet blir tillräckligt utrett. Därvid är det&lt;br&gt;naturligt att tillsynsmyndigheten hörs om den inte är anmälare. Någon sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse om detta torde inte behövas. Nämnden har möjlighet att&lt;br&gt;avvisa överflödig utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får nämnden fordra in journaler och andra handlingar&lt;br&gt;som behövs för utredningen och i det sammanhanget vitesförelägga veteri-&lt;br&gt;nären. I dessa fall tillämpas viteslagens bestämmelser. Som Lagrådet påpekar&lt;br&gt;innebär denna tillämpning att nämnden, med stöd av 6 § andra stycket vites-&lt;br&gt;lagen, även har rätt att döma ut vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ansvarsnämnden som skall inhämta sakkunnig utredning i form av&lt;br&gt;yttranden från myndigheter och andra sakkunniga i frågan. Det skall ske när&lt;br&gt;en fråga kräver särskild sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sakkunniga som anlitas av ansvarsnämnden skall rättegångsbalk-&lt;br&gt;ens regler tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges under vilka förutsättningar ersättning lämnas för sak-&lt;br&gt;kunniguppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om vilka som skall kallas till muntlig förhand-&lt;br&gt;ling och påföljden for en part som uteblir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om möjligheten att få ersättning för in-&lt;br&gt;ställelsen. Sådan ersättning lämnas till en enskild part endast om nämnden fin-&lt;br&gt;ner att han skäligen bör ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om läkarundersökning och om återkallelse av legitimation eller om för-&lt;br&gt;skrivningsrätt är i hög grad ingripande åtgärder. Med hänsyn härtill bör för-&lt;br&gt;valtningslagens regler i 20 och 21 §§ om motivering av beslut och om under-&lt;br&gt;rättelse om beslut tillämpas på beslut enligt 14 § och 16 § andra stycket, även&lt;br&gt;om ärendet inte avgörs i och med beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att ansvarsnämnden skall fullgöra skyldigheten att&lt;br&gt;göra åtalsanmälan enligt 8 § andra stycket om ett ärende som handläggs hos&lt;br&gt;nämnden ger anledning till sådan anmälan. Enligt instruktionen för Jordbruks-&lt;br&gt;verket är det i dag dess veterinära ansvarsnämnd som skall göra åtalsanmälan&lt;br&gt;enligt 28 § veterinärinstruktionen. Den myndighet som har tillsyn över den&lt;br&gt;ifrågasatta verksamheten får normalt förutsättas svara för anmälningar enligt&lt;br&gt;8 § andra stycket. När frågan är aktuell i ansvarsnämnden skall dock nämn-&lt;br&gt;den med stöd av 30 § ta ett särskilt ansvar för att anmälan sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att beslut som ansvarsnämnden och Jordbruksverket&lt;br&gt;fattar i särskilda fall enligt lagen får överklagas hos kammarrätten. I fråga om&lt;br&gt;beslut om behörighet motsvarar paragrafen 13 § i den gällande behörighets-&lt;br&gt;lagen. Veterinärer som står under Jordbruksverkets tillsyn skall också enligt&lt;br&gt;nuvarande regler klaga till kammarrätten när det rör sig om frågor om disci-&lt;br&gt;plinansvar. För dem innebär således förfarandet inte någon nyhet. För vete-&lt;br&gt;rinärer som enligt gällande bestämmelser omfattas av LOA när det gäller dis-&lt;br&gt;ciplinansvar innebär bestämmelsen den förändringen att den nuvarande rätten&lt;br&gt;an få en arbetstvist överprövad ersätts av en rätt att klaga till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Domstolarna inför 2 OOO-talet (SOU 1991:106) ansåg Dom-&lt;br&gt;stolsutredningen att en principiell utgångspunkt borde vara att den första dom-&lt;br&gt;stolsprövningen av ett förvaltningsärende alltid sker i länsrätt. Regeringen har&lt;br&gt;i 1993 års budgetproposition ställt sig bakom principen om att den första dom-&lt;br&gt;stolsprövningen skall ligga i länsrätt (prop. 1992/93:100 bil. 3, s. 24 f och&lt;br&gt;s. 93). Riksdagen har godkänt de i propositionen angivna riktlinjerna (bet.&lt;br&gt;1992/93:JuU24, rskr. 1992/93:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav har regeringen, i en första etapp, i propositionen&lt;br&gt;1993/94:133 Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M'.a. föreslagit sådana ändringar av lagen (1971:289) om allmänna förvalt- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;ningsdomstolar att länsrätt ges en allmän behörighet att pröva mål som första&lt;br&gt;domstolsinstans. Det föreslås även att beslut av Kriminalvårdsverket och&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden skall prövas av länsrätt i första instans i stället&lt;br&gt;för som i dag av kammarrätt De föreslagna lagändringarna skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer under våren 1994 att gå vidare i en andra etapp med&lt;br&gt;att flytta ner måltyper från kammarrätt till länsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det principiella ställningstagande som har gjorts i fråga om instansordning-&lt;br&gt;en i de allmänna förvalningsdomstolama talar med styrka för att den nya&lt;br&gt;nämndens beslut skall överklagas till länsrätt som första domstolsinstans.&lt;br&gt;Samtidigt kan man inte bortse från att avgörandet i instansffågan har samband&lt;br&gt;med vilken bedömning som görs i fråga om HSAN och andra myndigheter av&lt;br&gt;liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på genomförandet av den andra etappen bör därför överpröv-&lt;br&gt;ning i första instans av Veterinära ansvarsnämndens beslut inte nu flyttas från&lt;br&gt;kammarrätt till länsrätt utan tills vidare överklagas på samma sätt som beslut-&lt;br&gt;en från HSAN, dvs. till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32-33 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller bestämmelser om vem som får klaga och vilka beslut&lt;br&gt;det går att klaga på. Dessa bestämmelser överensstämmer med vad som gäller&lt;br&gt;t.ex. i fråga om beslut av HSAN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 13 § andra stycket i den gällande behörighets-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överklagande av en veterinär i ett disciplinärende blir anmälaren, dvs.&lt;br&gt;antingen Jordbruksverket, annan tillsynsmyndighet, veterinärens arbetsgivare&lt;br&gt;eller en skadelidande, veterinärens motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende om behörighetsfrågor och inskränkningar i förskrivningsrätten&lt;br&gt;blir Jordbruksverket veterinärens motpart vid ett överklagande av interimistis-&lt;br&gt;ka och slutliga beslut. Bestämmelsen motsvarar i den delen vad som gäller i&lt;br&gt;fråga om Socialstyrelsen i ärenden om hälso- och sjukvårdspersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36-37 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har utan ändringar i sak överförts från den gällande behörig-&lt;br&gt;hetslagen. Straffbestämmelser som avser veterinärers överträdelser har sam-&lt;br&gt;lats i 36 §. I 37 § finns straffbestämmelser för den som gör sig skyldig till&lt;br&gt;smittfarligt kvacksalveri på djur eller som oriktigt uppger sig vara veterinär.&lt;br&gt;Under beredningen av lagstiftningsärendet har efter lagrådsgranskningen upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märksammats att regeringens förslag i prop. 1993/94:130 Ändringar i brotts- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;balken m.m. bör föranleda att paragrafens första stycke utformas på ett annat&lt;br&gt;sätt än vad som skett i det till lagrådet remitterade förslaget. Enligt ett förslag i&lt;br&gt;den nyssnämnda propositionen skall det i alla nya bestämmelser som syftar&lt;br&gt;till att straffbelägga inte bara uppsåtliga utan också oaktsamma förfaranden ut-&lt;br&gt;tryckligen anges att det straffbara området omfattar även oaktsamhet. Paragraf-&lt;br&gt;ens första stycke har anpassats till detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinärer som vid ikraftträdandet är behöriga att utöva yrket enligt den&lt;br&gt;nuvarande lagen ges i punkt 2 rätt till samma yrkesutövning enligt den nya&lt;br&gt;lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagens ikraftträdande kommer det att finnas ärenden om disciplinan-&lt;br&gt;svar som skall lämnas över från andra myndigheter till ansvarsnämnden för&lt;br&gt;fortsatt handläggning enligt den nya ordningen. I dessa ärenden saknas an-&lt;br&gt;mälare och därmed finns det inte någon motpart till veterinären om denne över-&lt;br&gt;klagar ett beslut enligt bestämmelserna i den nya lagen. 1 punkt 3 föreskrivs&lt;br&gt;därför att den överlämnande myndigheten skall anses som anmälare. Myndig-&lt;br&gt;heten blir därigenom veterinärens motpart.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:000) om&lt;br&gt;offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla veterinärer skall i fortsättningen omfattas av den disciplinära prövningen&lt;br&gt;i Veterinära ansvarsnämnden. Som en konsekvens av detta ändras punkt 3 i&lt;br&gt;paragrafen på så sätt att disciplinpåföljd enligt LOA inte får åläggas veterinä-&lt;br&gt;rer för sådana förseelser i yrkesutövningen som skall prövas av den Veterinä-&lt;br&gt;ra ansvarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen görs i förslaget till ny lag om offentlig anställning (se prop.&lt;br&gt;1993/94:65) som är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1994. Motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse finns för närvarande i 10 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattningen i departementspromemorian Veterinära&lt;br&gt;ansvarsnämnden (Ds 1992:107)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att ansvarsfrågor som rör veterinärer även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall handläggas i en särskild nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens ansvarsområde renodlas. I fortsättningen skall vid nämnden&lt;br&gt;handläggas alla ärenden om disciplinansvar för fel eller försummelser i veteri-&lt;br&gt;när yrkesutövning. Nämnden skall också handlägga alla ärenden som rör åter-&lt;br&gt;kallande av legitimation och liknande behörighetsfrågor. Däremot skall nämn-&lt;br&gt;den inte pröva frågor om avsked och avstängning från veterinärtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den Veterinära ansvarsnämnden skall i fortsättningen vara en självständig&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinära ansvarsnämnden skall bestå av ordförande och fyra andra leda-&lt;br&gt;möter. Ordföranden skall vara jurist med domarerfarenhet. En ledamot skall&lt;br&gt;vara veterinär. De övriga ledamöterna skall utses bland personer som har in-&lt;br&gt;sikter i djurhållning och som kan anses företräda allmänhetens intressen. Ord-&lt;br&gt;förandena och ledamöterna skall utses av regeringen. I den utsträckning det&lt;br&gt;behövs skall det finnas ersättare som också utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian är i berörda delar i formellt avseende anpassad till förslagen i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:88) Veterinär verksamhet, behov, organisation och&lt;br&gt;finansiering. Denna anpassning innebär inte något ställningstagande till försla-&lt;br&gt;gen i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i departementspromemorian Veterinära&lt;br&gt;ansvarsnämnden (Ds 1992:107)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behörighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Behörig att utöva veterinäryrket är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som innehar legitimation enligt 2 § eller enligt föreskrifter medde-&lt;br&gt;lade med stöd av 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som enligt beslut av Statens livsmedelsverk har tillstånd att utöva yr-&lt;br&gt;ket i den utsträckning som anges i varje särskilt fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 3 § har rätt till sådan&lt;br&gt;yrkesutövning utan legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Legitimation som veterinär meddelas av Livsmedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avlagt veterinärexamen i Sverige eller som avlagt sådan examen&lt;br&gt;utomlands och genomgått av regeringen föreskriven efterutbildning i Sverige&lt;br&gt;skall på ansökan erhålla legitimation som veterinär, om det inte finns sådana&lt;br&gt;omständigheter som kan föranleda att legitimationen återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som avlagt veterinärexamen utomlands är mycket skicklig och sär-&lt;br&gt;skilt erfaren inom veterinäryrket, får han erhålla legitimation som veterinär&lt;br&gt;utan att ha genomgått någon efterutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För veterinärer med sådan utländsk utbildning som omfattas av avtalet&lt;br&gt;om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) meddelar regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Livsmedelsverket föreskrifter om legi-&lt;br&gt;timation och om behörighet att utan legitimation utöva veterinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillstånd enligt 1 § 2 att utöva veterinäryrket i områden intill riksgränsen&lt;br&gt;får meddelas att gälla för den som vid vaije tidpunkt uppehåller tjänst som ve-&lt;br&gt;terinär i sådana trakter i Finland och Norge som gränsar till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För att en veterinär inför allmänheten skall få tillkännage att han är spe-&lt;br&gt;cialist eller på annat sätt särskilt kunnig inom en viss gren av veterinäryrket,&lt;br&gt;skall han ha uppfyllt av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av&lt;br&gt;Livsmedelsverket föreskrivna villkor för specialistkompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som, utan att vara behörig att utöva veterinäryrket, mot ersättning&lt;br&gt;undersöker djurs hälsotillstånd eller behandlar djur för sjukdom eller därmed&lt;br&gt;jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva åtgärder i förebyggande,&lt;br&gt;botande eller lindrande syfte får inte under utövning av denna verksamhet be-&lt;br&gt;handla sjukdomar på vilka epizootilagen (1980:369) eller lagen (1983:738)&lt;br&gt;om bekämpande av salmonella hos djur är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon, som saknar behörighet att utöva veterinäryrket men som har&lt;br&gt;förvärvat en veterinärtitel eller någon annan titel vari ordet veterinär ingår, an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vänder titeln i verksamhet som avses i första stycket, skall han tydligt utmär-&lt;br&gt;ka titelns ursprung och beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får den som saknar behörighet att utöva veterinäryrket inte beteck-&lt;br&gt;na sig veterinär i samband med att han utövar verksamhet som avses i första&lt;br&gt;stycket. Han får inte heller i samband med verksamheten använda en sådan&lt;br&gt;titel eller yrkesbeteckning som innehåller ordet veterinär eller ger sken av att&lt;br&gt;han är legitimerad eller på annat sätt auktoriserad av en myndighet eller har&lt;br&gt;specialistkompetens som veterinär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Veterinärers allmänna skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En veterinär skall fullgöra sina uppgifter i överensstämmelse med veten-&lt;br&gt;skap och beprövad erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Livsmedelsverket, får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vad som åligger en veterinär i hans yrkesutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Veterinärer som enligt föreskrifter som avses i 7 § andra stycket står un-&lt;br&gt;der Livsmedelsverkets tillsyn i utövningen av veterinäryrket är skyldiga att lå-&lt;br&gt;ta sin verksamhet inspekteras av verket eller den verket förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En veterinär får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i sin yrkesut-&lt;br&gt;övning har fått veta om enskildas affärs- eller driftsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Disciplinansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en veterinär uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som&lt;br&gt;åligger honom i hans veterinära yrkesutövning och felet inte är ringa får disci-&lt;br&gt;plinpåföljd åläggas honom. Disciplinpåföljd är erinran och varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljd får dock inte i något fall åläggas en arbetstagare därför att&lt;br&gt;han deltagit i strejk eller någon därmed jämförlig stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om det har vidtagits åtgärder för att åtala en veterinär, får något disci-&lt;br&gt;plinärt förfarande enligt denna lag inte inledas eller fortsättas ifråga om den&lt;br&gt;förseelse som avses med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En veterinär som är skäligen misstänkt för brott i utövningen av veterinär-&lt;br&gt;yrket skall anmälas till åtal, om det för brottet är föreskrivet fängelse eller om&lt;br&gt;det finns anledning anta att det kommer att föras talan om enskilt anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till åtal skall göras av Livsmedelsverket, om annat inte följer av&lt;br&gt;28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En veterinär, som i ett ärende om disciplinansvar inte inom två år efter&lt;br&gt;förseelsen erhållit skriftlig anmaning att yttra sig enligt 24 § första stycket el-&lt;br&gt;ler motsvarande anmaning av riksdagens ombudsman eller justitiekanslem,&lt;br&gt;får inte åläggas någon disciplinpåföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återkallelse av legitimation och annan behörighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Legitimation att utöva veterinäryrket skall återkallas om den legitime-&lt;br&gt;rade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. visat grov oskicklighet vid utövandet av veterinäryrket eller på annat sätt&lt;br&gt;visat sig vara uppenbart olämplig att utöva yrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av psykisk störning inte kan utöva veterinäryrket tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en veterinär som har fått legitimation här i landet på grund av auktorisa-&lt;br&gt;tion i ett annat land förlorar denna auktorisation skall legitimationen återkal-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det finns grundad anledning anta att legitimationen bör återkallas&lt;br&gt;enligt 13 § första stycket 2, får den legitimerade veterinären åläggas att låta&lt;br&gt;sig undersökas av läkare i den utsträckning som fordras för att hans förmåga&lt;br&gt;att utöva veterinäryrket skall kunna bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det förordnas om läkarundersökning, får legitimationen återkallas för&lt;br&gt;tiden till dess ärendet slutligt avgörs. Om den som skall undersökas vägrar att&lt;br&gt;inställa sig till undersökningen, skall polismyndigheten lämna den handräck-&lt;br&gt;ning som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En veterinär, vars legitimation har återkallats, skall meddelas ny legiti-&lt;br&gt;mation när förhållandena medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Bestämmelserna i 13-15 §§ om återkallelse av legitimation gäller även&lt;br&gt;annan behörighet att utöva veterinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Veterinära ansvarsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Frågor om disciplinansvar enligt denna lag prövas av en särskild&lt;br&gt;nämnd, Veterinära ansvarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden prövar även frågor som avses i 13-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ansvarsnämnden består av ordförande och fyra andra ledamöter.&lt;br&gt;Ordföranden skall vara jurist med domarerfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot skall vara veterinär. Övriga ledamöter utses bland personer&lt;br&gt;som har insikter i djurhållning och som kan anses företräda allmänhetens in-&lt;br&gt;tressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser ordförande, övriga ledamöter och, i den utsträckning det&lt;br&gt;behövs, ersättare för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ledamot gäller även ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ordföranden får ensam fatta beslut som inte innefattar ett slutligt avgö-&lt;br&gt;rande i sak. Detta gäller dock inte beslut om återkallande av legitimation enligt&lt;br&gt;14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär att ett anmälningsärende avgörs i sak får fattas av ord-&lt;br&gt;föranden ensam, om det är uppenbart att ärendet inte kan leda till någon på-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd. Ärenden som avgjorts av ordföranden ensam skall anmälas vid nästa&lt;br&gt;sammanträde med nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om det framkommer skiljaktig mening vid en överläggning, tillämpas&lt;br&gt;föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål med en-&lt;br&gt;dast lagfarna ledamöter. Ordföranden säger dock sin mening först.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handläggningen i ansvarsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Frågor om disciplinansvar och återkallelse av behörighet skall tas upp&lt;br&gt;på anmälan av Livsmedelsverket, veterinärens arbetsgivare eller den som lidit&lt;br&gt;skada till följd av veterinärens yrkesutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om meddelande av behörighet åt den som fått sin tidigare behörig-&lt;br&gt;het återkallad tas upp på ansökan av den som saken gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslern&lt;br&gt;att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar och om återkallelse av behörig-&lt;br&gt;het samt om handläggningen av sådana ärenden finns i 6 § lagen (1986:765)&lt;br&gt;med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6 § lagen (1975:1339) om&lt;br&gt;justitiekanslems tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Förfarandet hos ansvarsnämnden är skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Är en anmälan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för en&lt;br&gt;prövning i sak, skall ansvarsnämnden förelägga anmälaren att inom viss tid&lt;br&gt;avhjälpa bristen. Om inte anmälaren följer föreläggandet, skall anmälan avvi-&lt;br&gt;sas. Vad som sägs om anmälan gäller också i fråga om ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En anmälan enligt 21 § skall överlämnas till den veterinär mot vilken&lt;br&gt;åtgärden ifrågasätts. Mottagaren skall föreläggas att svara inom viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan underrättelse behövs inte, om det är uppenbart att anmälan inte&lt;br&gt;kommer att leda till något ingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ansvarsnämnden skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda. Över-&lt;br&gt;flödig utredning skall avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får fordra in journaler och andra handlingar som behövs för ut-&lt;br&gt;redningen. Därvid får en veterinär föreläggas vite om högst 1 000 kr. Utdö-&lt;br&gt;mandet av vitet ankommer på nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om en fråga kräver särskild sakkunskap, får nämnden inhämta yttran-&lt;br&gt;den från myndigheter och andra sakkunniga i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sakkunniga gäller 40 kap. 2-7 och 12 §§ rättegångsbalken i till-&lt;br&gt;lämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för utlåtanden från dem som är skyldiga att lämna yttrande läm-&lt;br&gt;nas endast om det är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra sakkunniga har rätt till ersättning av allmänna medel för sitt upp-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Bestämmelserna i 20 och 21 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall till- Prop. 1993/94:139&lt;br&gt;lämpas även på beslut enligt 14 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Finner ansvarsnämnden i ett ärende som handläggs där att förutsättning-&lt;br&gt;arna enligt 11 § andra stycket för anmälan till åtal föreligger, skall nämnden&lt;br&gt;fullgöra anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Ansvarsnämndens beslut enligt denna lag och Livsmedelsverkets be-&lt;br&gt;slut i ett särskilt fall enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Ansvarsnämndens beslut som är slutligt får överklagas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Livsmedelsverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som enligt 21 § första stycket anmält en fråga om disciplinansvar,&lt;br&gt;om beslutet har gått honom emot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan som beslutet angår, om det har gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslem&lt;br&gt;att söka ändring i beslut om disciplinansvar eller behörighetsfråga med anled-&lt;br&gt;ning av fel i yrkesutövningen finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion for&lt;br&gt;riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslems till-&lt;br&gt;syn. Talan skall väckas inom fyra veckor från det beslutet har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Ansvarsnämndens beslut som inte är slutligt får överklagas av den som&lt;br&gt;beslutet angår, om det har gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Beslut som avses i 31 §, får överklagas endast i samband med att beslu-&lt;br&gt;tet i själva ärendet överklagas. Sådana beslut får dock överklagas särskilt när&lt;br&gt;nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ogillat en invändning om jäv mot ledamot av nämnden eller en använd-&lt;br&gt;ning mot att hinder föreligger mot talans prövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avvisat ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnad om saken i avvaktan på ärendets avgörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utdömt vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Beslut om behörighet som meddelas med stöd av denna lag gäller ome-&lt;br&gt;delbart, om inte något annat bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvarsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § För obehörig utövning av veterinäryrket döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en veterinär som mot ersättning utövar veterinäryrket när hans legitima-&lt;br&gt;tion är återkallad eller hans behörighet av annan anledning har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en veterinär med begränsad behörighet som vid yrkesutövning som av-&lt;br&gt;ses under 1 åsidosätter de föreskrifter som gäller för hans behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En veterinär som bryter mot 5 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En veterinär som hindrar eller undandrar sig inspektion enligt 8 § döms till&lt;br&gt;böter om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Den som bryter mot 6 § första stycket, döms för smittfarligt kvacksal-&lt;br&gt;veri på djur till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd&lt;br&gt;med straff enligt 34 §. Den omständigheten att han på grund av brist i utbild-&lt;br&gt;ning och erfarenhet inte kunnat inse sjukdomens natur befriar honom inte från&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot 6 § andra eller tredje stycket, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;, då lagen (1965:61) om behörig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het att utöva veterinäryrket m.m. skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande har behörighet att utöva veterinäryr-&lt;br&gt;ket enligt äldre föreskrifter skall anses ha samma behörighet enligt den nya la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;departementspromemorian Veterinära ansvarsnämnden (Ds&lt;br&gt;1992:107)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgivits av Försvarets sjukvårdsstyrelse, Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt (FOA), Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN),&lt;br&gt;Läkemedelsverket, Statens bakteriologiska laboratorium (SBL), Statskon-&lt;br&gt;toret, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket (RRV), Statens jordbruks-&lt;br&gt;verk (SJV), Statens livsmedelsverk (SLV), Fiskeriverket, Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Uppsala, Linköpings, Lunds och&lt;br&gt;Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLV), Centrala försöks-&lt;br&gt;djursnämnden (CFN), Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergöt-&lt;br&gt;lands, Kalmar, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Västmanlands, Gävle-&lt;br&gt;borgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges akademikers cen-&lt;br&gt;tralförbund (SACO), AB Trav och Galopp (ATG), Svenska djurskydds-&lt;br&gt;föreningen, Svenska galoppsportens centralförbund (SGC), Svenska trav-&lt;br&gt;sportens centralförbund (STC), Svenska djursjukhusföreningen, Sveriges&lt;br&gt;livsmedelsindustriförbund, Sveriges kattklubbars riksförbund (SVERAK),&lt;br&gt;Sveriges veterinärförbund och Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund&lt;br&gt;(SDR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om behörighet att utöva veterinäryrket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behörighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Behörig att utöva veterinäryrket är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är legitimerad enligt 2 § eller enligt föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av 3 § 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som enligt föreskrifter meddelade av regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, av Statens jordbruksverk har tillstånd att utöva yrket i den&lt;br&gt;utsträckning som anges i varje särskilt fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 3 § 2 har rätt till så-&lt;br&gt;dan yrkesutövning utan legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Legitimation som veterinär meddelas av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avlagt veterinärexamen i Sverige skall på ansökan legitimeras&lt;br&gt;som veterinär. Detsamma gäller den som har avlagt veterinärexamen utom-&lt;br&gt;lands och genomgått av regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, av&lt;br&gt;Jordbruksverket föreskriven efterutbildning. Legitimation får dock inte med-&lt;br&gt;delas om omständigheterna är sådana att en legitimation skulle komma att åter-&lt;br&gt;kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har avlagt veterinärexamen utomlands är mycket skicklig och&lt;br&gt;särskilt erfaren inom veterinäryrket, får legitimation meddelas trots att han&lt;br&gt;inte har genomgått föreskriven efterutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För veterinärer med sådan utländsk utbildning som omfattas av Sveriges&lt;br&gt;åtaganden enligt internationella överenskommelser meddelar regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. legitimation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behörighet att utan legitimation utöva veterinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillstånd enligt 1 § 2 att utöva veterinäryrket i områden intill riksgränsen&lt;br&gt;får meddelas att gälla för varje veterinär som uppehåller tjänst som veterinär i&lt;br&gt;sådana trakter i Finland och Norge som gränsar till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För att veterinärer inför allmänheten skall få tillkännage att de är särskilt&lt;br&gt;kunniga inom en viss gren av veterinäryrket, skall de ha uppfyllt de villkor&lt;br&gt;för specialistkompetens som har föreskrivits av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, av Jordbruksverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som inte är behörig att utöva veterinäryrkets får inte behandla sjuk-&lt;br&gt;domar på vilka epizootilagen (1980:369) eller lagen (1983:738) om bekämpan-&lt;br&gt;de av salmonella hos djur är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som saknar behörighet att utöva veterinäryrket får inte beteckna sig ve-&lt;br&gt;terinär i samband med att han mot ersättning undersöker djurs hälsotillstånd&lt;br&gt;eller behandlar djur för sjukdom eller liknande tillstånd genom att vidta eller&lt;br&gt;föreskriva åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte. Han får inte&lt;br&gt;heller i samband med verksamheten använda en sådan titel eller yrkesbeteck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning som innehåller ordet veterinär eller ger sken av att han är legitimerad el-&lt;br&gt;ler på annat sätt auktoriserad av en myndighet eller har specialistkompetens&lt;br&gt;som veterinär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Veterinärers allmänna skyldigheter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En veterinär skall fullgöra sina uppgifter i överensstämmelse med veten-&lt;br&gt;skap och beprövad erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vad veterinärer är skyldiga att göra i sin yrkesutövning och&lt;br&gt;om tillsyn över veterinärers verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En veterinär är skyldig att låta sin verksamhet inspekteras av den myndig-&lt;br&gt;het som enligt föreskrifter som avses i 7 § andra stycket har tillsyn över verk-&lt;br&gt;samheten eller av den som tillsynsmyndigheten förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndigheten finner att en veterinär är skäligen misstänkt för&lt;br&gt;brott i utövningen av veterinäryrket, skall myndigheten, om inte annat följer&lt;br&gt;av 30 §, anmäla veterinären till åtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det för brottet är föreskrivet fängelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det finns anledning anta att det kommer att föras talan om enskilt an-&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En veterinär får inte obehörigen röja eller utnyttja vad veterinären i sin&lt;br&gt;yrkesutövning har fått veta om enskildas affärs- eller driftsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Disciplinansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en veterinär uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldig-&lt;br&gt;heter i sin veterinära yrkesutövning får disciplinpåföljd meddelas veterinären.&lt;br&gt;Är felet med hänsyn till samtliga omständigheter ringa, får någon påföljd inte&lt;br&gt;meddelas. Disciplinpåföljder är erinran och varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljd får inte meddelas en veterinär för att han deltagit i strejk el-&lt;br&gt;ler i en liknande stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om en veterinär har anmälts till åtal, får något disciplinärt förfarande en-&lt;br&gt;ligt denna lag inte inledas eller fortsättas i fråga om den förseelse som avses&lt;br&gt;med anmälan. Om en fråga om disciplinansvar har anmälts till Veterinära an-&lt;br&gt;svarsnämnden får dock veterinären underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gärning har prövats i straffrättslig ordning, får ett disciplinärt förfa-&lt;br&gt;rande inledas eller fortsättas bara om gärningen, av någon annan orsak än bris-&lt;br&gt;tande bevisning, inte har ansetts vara något brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Disciplinpåföljd får meddelas bara om veterinären inom två år från förse-&lt;br&gt;elsen skriftligen har underrättats om vad som anförs mot veterinären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljd får inte meddelas en veterinär senare än fem år efter förse-&lt;br&gt;elsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återkallelse av legitimation och annan behörighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Legitimation som veterinär skall återkallas om veterinären&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. visat grov oskicklighet vid utövandet av veterinäryrket eller på annat sätt&lt;br&gt;visat sig vara uppenbart olämplig att utöva yrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av sjukdom inte kan utöva veterinäryrket tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en veterinär som har fått legitimation här i landet på grund av auktori-&lt;br&gt;sation i ett annat land förlorar denna auktorisation, skall legitimationen åter-&lt;br&gt;kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det finns grundad anledning anta att legitimationen bör återkallas en-&lt;br&gt;ligt 13 § första stycket 2, är den legitimerade veterinären skyldig att låta sig&lt;br&gt;undersökas av läkare i den utsträckning som fordras for att veterinärens för-&lt;br&gt;måga att utöva veterinäryrket skall kunna bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det förordnas om läkarundersökning, får legitimationen återkallas för&lt;br&gt;tiden till dess ärendet slutligt avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har veterinären inte följt ett föreläggande om läkarundersökning inom ett&lt;br&gt;år från det veterinären fick del av det, fär legitimationen återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Bestämmelserna i 13-14 §§ om återkallelse av legitimation gäller även&lt;br&gt;annan behörighet att utöva veterinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en veterinär missbrukar sin rätt att förskriva narkotiska eller alkohol-&lt;br&gt;haltiga läkemedel eller teknisk sprit, får denna rätt dras in eller begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns sannolika skäl för misstanke om sådant missbruk som avses&lt;br&gt;i första stycket, får förskrivningsrätten dras in eller begränsas till dess frågan&lt;br&gt;prövats slutligt. Ett sådant beslut gäller i högst sex månader. Om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl, får beslutets giltighet förlängas med ytterligare högst sex måna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En veterinär, vars behörighet att utöva yrket har återkallats, skall återfå&lt;br&gt;denna behörighet när förhållandena medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om inskränkningar i för-&lt;br&gt;skrivningsrätten enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Veterinära ansvarsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § Frågor om disciplinansvar enligt denna lag prövas av Veterinära an-&lt;br&gt;svarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden prövar även frågor om återkallelse och begränsning av legitima-&lt;br&gt;tion samt andra frågor som avses i 13-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ansvarsnämnden består av ordförande och fem andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall vara jurist med domarerfarenhet. Två ledamöter skall va-&lt;br&gt;ra veterinärer. Övriga ledamöter utses bland personer som har insikt i djurhåll-&lt;br&gt;ning och som kan anses företräda allmänhetens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser ordförande, övriga ledamöter och, i den utsträckning det&lt;br&gt;behövs, ersättare för dem. För ersättare gäller vad som sägs om ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Ansvarsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fyra andra le- Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;damöter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden får ensam fatta beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innebär att ett ärende avgörs i sak, om det är uppenbart att ärendet inte&lt;br&gt;kan leda till någon påföljd och om ärendet inte heller rör ansökan om att återfå&lt;br&gt;behörighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte innefattar ett slutligt avgörande i sak och inte rör fråga enligt 14 §&lt;br&gt;eller 16 § andra stycket eller utdömande av vite enligt 26 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som har avgjorts av ordföranden ensam skall anmälas vid nästa&lt;br&gt;sammanträde med nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I fråga om jäv mot den som handlägger ärenden i ansvarsnämnden gäl-&lt;br&gt;ler bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om det framkommer skiljaktig mening vid en överläggning i ansvars-&lt;br&gt;nämnden, tillämpas bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröst-&lt;br&gt;ning i brottmål med endast lagfarna ledamöter. Ordföranden säger dock sin&lt;br&gt;mening först.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handläggningen i ansvarsnämnden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Frågor om disciplinansvar och återkallelse av behörighet samt begräns-&lt;br&gt;ning av rätten att förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller tek-&lt;br&gt;nisk sprit skall tas upp på anmälan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Jordbruksverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan myndighet som har tillsyn över den yrkesutövning som föranle-&lt;br&gt;der anmälan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. veterinärens arbetsgivare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som har lidit skada till följd av veterinärens yrkesutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om meddelande av behörighet åt den som fått sin tidigare behörig-&lt;br&gt;het återkallad tas upp på ansökan av den som saken gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för Justitiekanslem&lt;br&gt;att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar och om återkallelse av behörig-&lt;br&gt;het samt om handläggningen av sådana ärenden finns i 6 § lagen (1986:765)&lt;br&gt;med instruktion för Riksdagen ombudsmän och i 6 § lagen (1975:1339) om&lt;br&gt;Justitiekanslems tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Förfarandet hos ansvarsnämnden är skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig förhandling får dock förekomma när det kan antas vara till fördel&lt;br&gt;för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Är en anmälan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för en&lt;br&gt;prövning i sak, skall ansvarsnämnden förelägga anmälaren att inom viss tid&lt;br&gt;avhjälpa bristen. Om anmälaren inte följer föreläggandet, får anmälan avvi-&lt;br&gt;sas. Vad som sägs om anmälan gäller också i fråga om ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Ansvarsnämnden skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda. Över-&lt;br&gt;flödig utredning skall avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får fordra in journaler och andra handlingar som behövs för ut-&lt;br&gt;redningen. Därvid får nämnden förelägga en veterinär vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om en fråga kräver särskild sakkunskap, får ansvarsnämnden inhämta&lt;br&gt;yttranden från myndigheter och andra sakkunniga i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana sakkunniga gäller 40 kap. 2-7 och 12 §§ rättegångsbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är skyldiga att lämna yttrande har rätt till ersättning for sitt utlåtan-&lt;br&gt;de endast om det är särskilt föreskrivet Andra sakkunniga från vilken nämn-&lt;br&gt;den inhämtat yttrande har rätt till ersättning av allmänna medel för sitt upp-&lt;br&gt;drag. Ansvarsnämnden får bevilja förskott på sådan ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Till muntlig förhandling skall parterna kallas. En enskild får kallas att in-&lt;br&gt;ställa sig personligen. Att den kallade inte kommer till förhandlingen utgör&lt;br&gt;inte något hinder för ärendets vidare handläggning och avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild part, som har inställt sig till en muntlig förhandling, får till-&lt;br&gt;erkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om&lt;br&gt;ansvarsnämnden finner att han skäligen bör ersättas. Nämnden får bevilja för-&lt;br&gt;skott på ersättningen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott med-&lt;br&gt;delas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Bestämmelserna om motivering av beslut och om underrättelse om be-&lt;br&gt;slut i 20 och 21 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas även på be-&lt;br&gt;slut enligt 14 § och 16 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om ansvarsnämnden i ett ärende som handläggs där finner att åtalsanmä-&lt;br&gt;lan enligt 8 § andra stycket bör göras, skall nämnden göra sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Ansvarsnämndens beslut och Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall&lt;br&gt;enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Ansvarsnämndens beslut får överklagas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Jordbruksverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som enligt 23 § första stycket anmält en fråga om disciplinansvar,&lt;br&gt;om beslutet har gått honom emot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan som beslutet angår, om det har gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för Justitiekanslem&lt;br&gt;att söka ändring i beslut om disciplinansvar eller behörighetsfråga med anled-&lt;br&gt;ning av fel i yrkesutövningen finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslems till-&lt;br&gt;syn. Överklagandet skall göras inom tre veckor från det beslutet har medde-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Beslut som inte innebär att ett ärende avgörs får överklagas endast i sam-&lt;br&gt;band med överklagande av det slutliga beslutet i ärendet. Ett beslut som inte&lt;br&gt;är slutligt får dock överklagas särskilt när nämnden har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ogillat en invändning om jäv mot ledamot av nämnden eller en invänd-&lt;br&gt;ning om att det finns hinder mot ärendets prövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avvisat ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnat om saken i avvaktan på att ärendet avgörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnat om läkarundersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. dömt ut vite, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Beslut som meddelas med stöd av denna lag gäller omedelbart, om inte&lt;br&gt;något annat bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § I ärenden om disciplinansvar är anmälaren motpart till den veterinär&lt;br&gt;som har överklagat ansvarsnämndens eller kammarrättens slutliga beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag. I ärenden om återkallelse av behörighet och inskränkning av&lt;br&gt;förskrivningsrätt är Jordbruksverket veterinärens motpart.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36 § För obehörig utövning av veterinäryrket döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en veterinär som mot ersättning utövar veterinäryrket när hans legitima-&lt;br&gt;tion är återkallad eller hans behörighet av annan anledning har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en veterinär med begränsad behörighet som vid yrkesutövning som vete-&lt;br&gt;rinär åsidosätter de föreskrifter som gäller för hans behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En veterinär som bryter mot 5 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En veterinär som hindrar eller undandrar sig inspektion enligt 8 § döms till&lt;br&gt;böter, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Den som bryter mot 6 § första stycket, döms för smittfarligt kvacksal-&lt;br&gt;veri på djur till böter eller fängelse i högst ett år, om inte gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff enligt 36 §. Brist i utbildning och erfarenhet befriar inte från an-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot 6 § andra stycket, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, då lagen (1965:61) om behörig-&lt;br&gt;het att utöva veterinäryrket m.m. skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande har behörighet att utöva veterinäryr-&lt;br&gt;ket enligt äldre föreskrifter skall anses ha samma behörighet enligt den nya la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om&lt;br&gt;offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1994:000) om offentlig anställning&lt;br&gt;skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 14—19 §§ gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dem som kan meddelas disciplinpåföljd enligt lagen (1986:644) om di-&lt;br&gt;sciplinförseelser av krigsmän, m.m., för förseelser som omfattas av den la-&lt;br&gt;gen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hälso- och sjukvårdspersonal, som i sin yrkesutövning står under Soci-&lt;br&gt;alstyrelsens tillsyn, för sådana förseelser i denna yrkesutövning som skall prö-&lt;br&gt;vas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. veterinärer, som står under Sta-&lt;br&gt;tens jordbruksverks tillsyn, om för-&lt;br&gt;seelsen har skett i utövningen av ve-&lt;br&gt;terinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.veterinärer för sådana förseels&lt;br&gt;er i yrkesutövningen som skall prö&lt;br&gt;vas av Veterinära ansvarsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: regeringsrådet Stig Brink, justitierådet Inga-Britt Tömell och&lt;br&gt;presidenten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 10 februari 1994 (Jordbruksdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om behö-&lt;br&gt;righet att utöva veterinäryrket, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Daniel&lt;br&gt;Samuelson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om behörighet att utöva veterinäryrket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 10 § i den gällande behörighetslagen. I första stycket an-&lt;br&gt;ges i vilken utsträckning den som saknar behörighet som veterinär får under-&lt;br&gt;söka och behandla djur. Enligt specialmotiveringen anges begränsningen i rät-&lt;br&gt;ten att som obehörig utöva yrket vara att det inte är tillåtet att mot ersättning be-&lt;br&gt;handla sjukdomar på vilka epizootilagen eller lagen om bekämpande av salmo-&lt;br&gt;nella hos djur är tillämplig. Orden ”mot ersättning”, som finns i 10 § i den gäl-&lt;br&gt;lande behörighetslagen, har fallit bort i det remitterade förslaget. Under före-&lt;br&gt;dragningen inför Lagrådet ha framkommit att detta inte är avsett. Med den fö-&lt;br&gt;reslagna lydelsen av lagrummet blir begränsningen så omfattande att i och för&lt;br&gt;sig önskvärda behandlingsinsatser blir förbjudna, t.ex. brådskande behand-&lt;br&gt;ling som en djurägare efter anvisning av behörig veterinär utför på djur som&lt;br&gt;drabbats av sjukdom på vilken någon av de angivna lagarna är tillämplig.&lt;br&gt;Orden ”mot ersättning” bör därför föras in i lagtexten i paragrafens första&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § och 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § 2. skall en veterinärs legitimation återkallas om veterinären på&lt;br&gt;grund av sjukdom inte kan utöva veterinäryrket tillfredsställande. Enligt Lag-&lt;br&gt;rådets mening bör inte bara sjukdom utan även annan nedsättning av den fy-&lt;br&gt;siska eller psykiska prestationsförmågan som omöjliggör ett nöjaktigt utövan-&lt;br&gt;de av veterinäryrket kunna vara en grund for att återkalla legitimation. I likhet&lt;br&gt;med vad som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal bör lagtexten utformas&lt;br&gt;så att legitimation skall återkallas om veterinären ”på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;någon liknande omständighet inte kan utöva veterinäryrket tillfredsställande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hälso- och sjukvårdspersonal gäller att legitimation kan återkallas även&lt;br&gt;då den legitimerade själv begär det. På samma sätt kan behörigheten att för-&lt;br&gt;skriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit dras in eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsas om läkaren eller tandläkaren själv begär det. Några motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser föreslås inte för veterinärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom en begäran att få sin legitimation återkallad eller sin förskrivnings-&lt;br&gt;rätt indragen eller begränsad ligger ofta problem med eget missbruk. Det kan&lt;br&gt;också gälla problem med andra personers missbruk som yttrar sig i krav från&lt;br&gt;missbrukaren på läkarens eller tandläkarens förskrivningar. Sådana krav kan&lt;br&gt;ibland upplevas som mycket besvärande och en möjlighet an hålla dem ifrån&lt;br&gt;sig kan vara att bli befriad från rätten att skriva ut den typ av läkemedel som&lt;br&gt;missbrukaren efterfrågar. Enligt Lagrådets mening bör man i lagen om behö-&lt;br&gt;righet att utöva veterinäryrket föra in en bestämmelse som ger veterinären möj-&lt;br&gt;lighet att i vart fall begära att få sin förskrivningsrätt begränsad eller indragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 16 § kompletteras med en mening av följande lydelse:&lt;br&gt;”Förskrivningsrätten får också dras in eller begränsas om veterinären själv&lt;br&gt;begär det.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för en legitimerad veterinär&lt;br&gt;att underkasta sig läkarundersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § i det remitterade förslaget till lag om disciplinpå-&lt;br&gt;följd m.m. på hälso- och sjukvårdens område. I likhet med vad som föreslås&lt;br&gt;gälla inom hälso- och sjukvården bör i ett beslut om läkarundersökning av le-&lt;br&gt;gitimerad veterinär anges den läkare som skall utföra undersökningen. Beslu-&lt;br&gt;tet bör vidare ges formen av ett föreläggande som delges med den berörde.&lt;br&gt;Lagrådet föreslår att paragrafen också i övrigt formuleras i nära överensstäm-&lt;br&gt;melse med förslaget till motsvarande bestämmelse för hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;området och ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om det finns grundad anledning anta att legitimationen bör återkallas en-&lt;br&gt;ligt 13 § första stycket 2, får veterinären föreläggas att låta sig undersökas av&lt;br&gt;läkare som anvisas honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande om läkarundersökning har beslutats, får legitimatio-&lt;br&gt;nen återkallas för tiden till dess frågan om återkallelse av legitimationen har&lt;br&gt;prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har veterinären inte följt ett föreläggande om läkarundersökning inom ett&lt;br&gt;år från det att han eller hon fick del av detta, får legitimationen återkallas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas sammansättningen i veterinära ansvarsnämnden. En-&lt;br&gt;ligt andra stycket skall ordföranden vara jurist med domarerfarenhet. Av tred-&lt;br&gt;je stycket framgår att detta också ska gälla ersättare för ordföranden. Med hän-&lt;br&gt;syn till tyngden hos de ingripanden som nämnden har att fatta beslut om är&lt;br&gt;det viktigt att ordföranden är en person med kvalificerad domarerfarenhet. Det&lt;br&gt;är därför inte tillräckligt att enbart ange att ordföranden skall ha sådan erfaren-&lt;br&gt;het. Även en jurist med fullgjord tingstjänstgöring kan sägas ha domarerfaren-&lt;br&gt;het. Lagrådet anser att det bör krävas att ordföranden liksom ersättare för den-&lt;br&gt;ne, skall vara eller ha varit ordinarie domare. Detta bör framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår därför att andra stycket första meningen får följande lydelse:&lt;br&gt;”Ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna tillägget till 16 § aktualiserar en ändring av 23 § som innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om talerätt i ansvarsnämnden. För att göra paragrafen tydligare&lt;br&gt;bör reglerna om talerätt i disciplinärenden och i legitimations- och behörig-&lt;br&gt;hetsärenden hållas i sär. Någon anledning att särskilt ange Jordbruksverket&lt;br&gt;vid sidan av annan tillsynsmyndighet som behörig att göra anmälan finns&lt;br&gt;inte. Lagrådet föreslår att första och andra styckena får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Frågor om disciplinansvar skall tas upp på anmälan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) den myndighet som har tillsyn över den yrkesutövning som föranleder&lt;br&gt;anmälan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) veterinärens arbetsgivare eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) den som har lidit skada till följd av veterinärens yrkesutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som avses i 13-17 §§ tas upp på anmälan av Jordbruksverket eller&lt;br&gt;den som saken gäller.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får Veterinära ansvarsnämnden förelägga en veterinär vite. I&lt;br&gt;dessa fall tillämpas viteslagens bestämmelser. Detta innebär att nämnden med&lt;br&gt;stöd av 6 § andra stycket även har rätt att döma ut vite. Vad Lagrådet nu an-&lt;br&gt;fört bör för tydlighetens skull anges i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen av det remitterade förslaget har i övrigt föranlett förslag till&lt;br&gt;ändringar av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:000) om offentlig anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, Hellsvik, Wibble,&lt;br&gt;Björck, Davidson, Könberg, Odell, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:139 Lag om behörighet att utöva&lt;br&gt;veterinäryrket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:139&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande&amp;nbsp;EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normgivningsbemyn-&lt;br&gt;digande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om behörighet att&lt;br&gt;utöva veterinäryrket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1, 3, 5, 7, 28 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46254, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Jordbruksdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:50:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03139</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:50:49</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03139</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__139.pdf</filnamn>
<filstorlek>2239077</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Lag om behörighet att utöva veterinäryrket</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/95A36837-5032-4A44-9435-7ED93CAC2546</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JoU25</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JoU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om behörighet att utöva veterinäryrket</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>