<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2308099</hangar_id>
 <dok_id>GH03138</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>138</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:138</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>138</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:20</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kommerskollegium m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03138/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03138</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03138</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:138&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Kommerskollegium m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 februari 1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03138/prop_199394__138-1.png" style="width:38pt;height:47pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Dinkelspiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag som innebär en renodling av&lt;br&gt;Kommerskollegium som handelspolitisk myndighet genom att&lt;br&gt;näringsrättslig verksamhet fors över från kollegiet till andra myndigheter.&lt;br&gt;Vidare innehåller propositionen regeringens förslag avseende tredje&lt;br&gt;huvudtitelns ramanslag E 1. Kommerskollegium budgetåret 1994/95&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 138&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring av resegarantilagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:204)............................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny organisationstillhörighet för Kommerskollegiets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsrättsliga verksamhet..................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och revisionsbolag ...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Auktorisation av tolkar och översättare.......... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Resegarantiärenden...................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bolagsärenden m.m...................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklaganden rörande handel med skrot........ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillstånd att använda officiell beteckning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet ...................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxa för yrkesmässig bostadsförmedling......... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärenden rörande auktoriserade handelskammare .... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senator Emil Possehls Stipendiefond........... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 &amp;nbsp;Personal-och ekonomiska konsekvenser......... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95 .............. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av förslagen i Statskontorets rapport&lt;br&gt;(1993:30) Kommerskollegiums näringsrättsliga&lt;br&gt;verksamhet - ändrad organisationstillhörighet.......23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av förslagen rörande auktorisations-&lt;br&gt;och tillsynsverksamheten för revisorer i betänkandet&lt;br&gt;Revisorerna och EG (SOU 1993:69)............ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser vad avser&lt;br&gt;Statskontorets rapport (1993:30) Kommerskollegiums&lt;br&gt;näringsrättsliga verksamhet - ändrad organisations-&lt;br&gt;tillhörighet ............................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser vad avser&lt;br&gt;betänkandet Revisorerna och EG (SOU 1993:69)..... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde..............30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:138&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i resegarantilagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:204),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner att avgifter för tillstånd att använda officiell beteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i näringsverksamhet får tas ut i form av ansökningsavgifter (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;till Kommerskollegium for budgetåret 1994/95 under tredje&lt;br&gt;huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 41 740 000 kr (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;under trettonde huvudtitelns ramanslag Kammarkollegiet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsuppgifter for budgetåret 1994/95 anvisar 6 200 000 kr&lt;br&gt;utöver vad som har föreslagits i prop. 1993/94:100 bil. 14 (avsnitt&lt;br&gt;5).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring av resegarantilagen&lt;br&gt;(1972:204)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1, 3, 4, 5, 12, 13, 14 och 15 §§&lt;br&gt;resegarantilagen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; (1972:204) ordet Kommerskollegium i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot Kammarkollegiet i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § 1992:1673&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1992:1673&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;§ 1992:1673&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § 1992:1673&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § 1985:859.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedriver ett fortlöpande arbete med att effektivisera den&lt;br&gt;statliga och den statligt finansierade verksamheten. Som ett led i detta&lt;br&gt;arbete har regeringen beslutat renodla Kommerskollegium som&lt;br&gt;handelspolitisk myndighet. I budgetproposition inför budgetåren 1992/93&lt;br&gt;resp. 1993/94 konstaterar regeringen att kollegiets uppgifter på det&lt;br&gt;näringsrättsliga området bör föras över till andra instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 1 april 1993 ät Statskontoret att utreda frågan Prop. 1993/94:138&lt;br&gt;om ändrad organisationstillhörighet m.m. for Kommerskollegiets&lt;br&gt;näringsrättsliga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret presenterade sina förslag den 13 oktober 1993 i rapporten&lt;br&gt;(1993:30) Kommerskollegiums näringsrättsliga verksamhet - ändrad&lt;br&gt;organisationstillhörighet. Statskontorets sammanfattning av rapportens&lt;br&gt;förslag finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter beslut av regeringen tillkallades den 1 juni 1992 en särskild&lt;br&gt;utredare med uppdrag att bl.a. göra en översyn av auktorisations- och&lt;br&gt;tillsynsverksamheten rörande revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren, som antog namnet Revisorsutredningen, presenterade sina&lt;br&gt;förslag i juli 1993 i betänkandet Revisorerna och EG (SOU 1993:69). En&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandets förslag vad avser auktorisations- och&lt;br&gt;tillsynsverksamheten redovisas i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten och betänkandet har remissbehandlats. Förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 3 och 4. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena över Statskontorets rapport finns tillgänglig i&lt;br&gt;Utrikesdepartementet, handelsavdelningen (dnr R 629-1993). En&lt;br&gt;sammanställning av yttrandena över betänkandet, i den del som avser&lt;br&gt;auktorisations- och tillsynsverksamheten för revisorer, finns tillgänglig&lt;br&gt;i Näringsdepartementet (dnr N 1502/93).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ny organisationstillhörighet för&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Kommerskollegiets näringsrättsliga verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom det näringsrättsliga området handlägger Kommerskollegium frågor&lt;br&gt;som rör auktorisation och tillsyn av revisorer och revisionsbolag, tolkar&lt;br&gt;och översättare samt vissa frågor som rör auktoriserade handelskamrar.&lt;br&gt;Vidare handlägger kollegiet en rad bolagsärenden enligt aktiebolagslagen&lt;br&gt;och andra näraliggande författningar, överklaganden rörande handel med&lt;br&gt;skrot, tillstånd att använda officiell beteckning i näringsverksamhet, taxa&lt;br&gt;för yrkesmässig bostadsförmedling samt en stipendiefond. Handels- och&lt;br&gt;investeringsförbudet mot Sydafrika har upphävts. Därmed har kollegiets&lt;br&gt;handläggning av dispensärenden m.m. enligt denna lagstiftning upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av dessa verksamhetsområden har inte någon handelspolitisk&lt;br&gt;anknytning. En renodling av kollegiet som handelspolitisk myndighet&lt;br&gt;medför således att ansvaret för dessa bör föras över till andra&lt;br&gt;myndigheter eller att beslut fattas om att verksamheter skall bedrivas i&lt;br&gt;nya former. I det följande redovisas en översiktlig beskrivning av resp,&lt;br&gt;verksamhetsområde och regeringens förslag och ställningstaganden&lt;br&gt;rörande ny organisationstillhörighet för de olika delarna av kollegiets&lt;br&gt;näringsrättsliga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer&lt;br&gt;och revisionsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Möjligheterna att finna en privat lösning&lt;br&gt;för auktorisationen, godkännandet och tillsynen av revisorer bör&lt;br&gt;prövas ytterligare. Staten skall ha avgörande insyn i verksamheten&lt;br&gt;för att bl.a. kunna bedöma kvalitet och utöva tillsyn. En ny&lt;br&gt;organisation bör kunna träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på resultatet av en sådan utredning ligger&lt;br&gt;huvudmannaskapet for auktorisation och tillsyn av revisorer kvar&lt;br&gt;hos Kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Statskontoret har i första hand föreslagit att&lt;br&gt;möjligheterna till ökad grad av självreglering prövas. Om sådan inte bör&lt;br&gt;komma till stånd föreslår Statskontoret att Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;övertar de uppgifter som Kommerskollegium svarar för i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. En övervägande del av&lt;br&gt;remissinstanserna avvisar Statskontorets förslag beträffande ökad grad av&lt;br&gt;självreglering. Det genomgående motivet i dessa yttranden är bl.a. att de&lt;br&gt;samhälleliga krav som ställs på kvalificerade revisorer också motiverar&lt;br&gt;en statlig auktorisations- och tillsynsverksamhet. Hälften av&lt;br&gt;remissinstanserna tillstyrker förslaget att föra revisorsverksamheten till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket. Bland de övriga förordar flertalet att&lt;br&gt;verksamheten i stället förs till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsutredningens förslag: Utredningen har av olika skäl inte funnit&lt;br&gt;det meningsfullt att föreslå en privat eller delvis privat lösning. I valet av&lt;br&gt;myndighet för auktorisations- och tillsynsverksamheten har utredningen&lt;br&gt;kommit fram till att PRV och Kammarkollegiet kan sägas vara lika&lt;br&gt;lämpliga. I valet mellan dem har utredningen förordat Kammarkollegiet,&lt;br&gt;om lokalisering i Sundsvall är det alternativ PRV kan erbjuda, och i&lt;br&gt;annat fell PRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inte haft några&lt;br&gt;synpunkter på tillsynsfrågan. Bland dem som har yttrat sig anser några&lt;br&gt;att en statlig myndighet är att föredra framför en privat lösning och några&lt;br&gt;att en privat lösning bör utredas vidare. Av de remissinstanser som&lt;br&gt;lämnat synpunkter på förslaget har sex förordat PRV och nio&lt;br&gt;Kammarkollegiet. Två remissinstanser har angivit att ett system med&lt;br&gt;självreglering i första hand bör prövas och fyra har förordat en privat&lt;br&gt;lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegiets huvudsakliga uppgifter på detta område gäller&lt;br&gt;auktorisation och godkännande av revisorer och revisionsbolag samt&lt;br&gt;tillsyn. Verksamheten regleras i huvudsak av forordningen (1973:221)&lt;br&gt;om auktorisation och godkännande av revisorer. Meddelande om&lt;br&gt;auktorisation gäller i fem år. Förnyelse meddelas efter särskilt&lt;br&gt;ansökningsförfarande. Antalet ansökningar om auktorisation eller&lt;br&gt;godkännande som revisor uppgår till ca 300 per år. Därtill prövar&lt;br&gt;kollegiet årligen ett femtontal ansökningar avseende revisionsbolag och&lt;br&gt;ca 650 fomyelseansökningar. Tillsynsverksamheten syftar dels till att&lt;br&gt;pröva revisorns eller revisionsbolagets lämplighet, dels till att utveckla&lt;br&gt;god revisors- och revisionssed. Antalet tillsynsärenden har ökat under&lt;br&gt;senare år och för närvarande prövas ett hundratal ärenden årligen. För&lt;br&gt;råd och upplysningar i handläggningen av revisorsärenden finns en&lt;br&gt;särskild rådgivande nämnd knuten till kollegiet. Verksamheten är&lt;br&gt;avgiftsbelagd genom ansökningsavgift (för närvarande 4 200 kr).&lt;br&gt;Principen om full kostnadstäckning gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med den statliga tillsynen har både Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer (FAR) och Svenska Revisorsamfundet (SRS) disciplinära&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har behov av att den externa revisionen i olika juridiska&lt;br&gt;personer utförs med hög kvalitet, självständighet och med iakttagande av&lt;br&gt;höga etiska krav. Kåren av revisorer och i tillämpliga delar&lt;br&gt;revisionsföretagen måste ha tillräcklig kompetens och i övrigt uppfylla&lt;br&gt;uppställda krav på oberoende och lämplighet. Av detta följer att det&lt;br&gt;måste finnas fastställda normer för vilka krav som samhället bör ställa på&lt;br&gt;revisorerna samt en aktiv tillsyn av hur revisorsyrket utövas. Den&lt;br&gt;ekonomiska krisen som bl.a. lett till att antalet konkurser ökat kraftigt&lt;br&gt;samt problemen med ekonomisk brottslighet gör att revisorernas insatser&lt;br&gt;fått ökad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privat system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens generella utgångspunkt är att det varken är rimligt eller&lt;br&gt;förenligt med en effektiv marknadsekonomi att staten genom sina&lt;br&gt;myndigheter tar på sig ett ansvar som bättre och på ett mera flexibelt sätt&lt;br&gt;kan skötas av näringslivet självt. Statens främsta uppgift är att skapa&lt;br&gt;goda förutsättningar och villkor för företagandet samt att samtidigt&lt;br&gt;effektivt bekämpa ekonomisk brottslighet och missförhållanden av olika&lt;br&gt;slag. Inom denna ram är ambitionen att minska det offentliga åtagandet&lt;br&gt;i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En modell som ligger nära till hands att överväga och som såväl Prop. 1993/94:138&lt;br&gt;revisorsutredningen i enlighet med sina direktiv som Statskontoret har&lt;br&gt;berört är att tillsynen och auktorisationen av revisorer handhas inom&lt;br&gt;ramen för en helt eller delvis privat lösning. Statskontoret föreslår att&lt;br&gt;möjligheterna till en sådan lösning prövas. Revisorsutredningen har dock&lt;br&gt;av olika skäl inte funnit det meningsfullt att föreslå en privat eller delvis&lt;br&gt;privat lösning. Remissutfallet visar dock att det fortsatt finns ett intresse&lt;br&gt;från olika håll att hitta former för en tillsyn som bygger på självregle-&lt;br&gt;ring. Företrädare för avnämarna, myndigheter och revisorsbranschen för&lt;br&gt;fram den typen av synpunkter. Det bedöms sålunda finnas fördelar att&lt;br&gt;vinna inom ramen för en privat lösning. Närheten till marknaden och de&lt;br&gt;berörda aktörerna bör kunna öka effektiviteten i verksamheten.&lt;br&gt;Möjligheterna att rekrytera kvalificerade revisorer för tillsynen torde öka.&lt;br&gt;Kännedom om revisorsverksamheten och de regler och villkor som gäller&lt;br&gt;för den blir den allra bästa och fackkunskapen ger goda möjligheter att&lt;br&gt;bedöma andra revisorers agerande. Vidare ger ansvaret för tillsynen&lt;br&gt;anledning till diskussion om moral och etik inom kåren som är mycket&lt;br&gt;angelägen och som borde kunna leda till att tillsynen ger än bättre&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En privat lösning undanröjer också de problem som för närvarande&lt;br&gt;följer av att revisorerna är underkastade dubbel tillsyn genom att både&lt;br&gt;staten, FAR och SRS har disciplinära system. En allvarlig nackdel för&lt;br&gt;närvarande är nämligen att man inom ramen för de båda systemen kan&lt;br&gt;komma till olika beslut i samma ärende, vilket måste leda till sänkt&lt;br&gt;trovärdighet för både statens och branschens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill betona att systemet för auktorisation, godkännande och&lt;br&gt;tillsyn av revisorer måste byggas upp så att det är tillfredsställande från&lt;br&gt;rättssäkerhets- och konkurrenssynpunkt. Systemet måste ha stadga och&lt;br&gt;trovärdighet och oberoende från olika partsintressen måste säkerställas.&lt;br&gt;Olika intressenter måste kunna ha förtroende för revisorns funktion och&lt;br&gt;det är viktigt att förfarandet är förankrat hos brukarna av revisorns&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att löpande tillsyn och auktorisation sköts i ett system&lt;br&gt;med självreglering fråntar inte staten ansvaret att följa hur regelsystemet&lt;br&gt;fungerar och tillämpas. Ett privat system förutsätter att statsmakterna&lt;br&gt;beslutar om de rättsregler som skall gälla för verksamheten och att staten&lt;br&gt;har ett inflytande på tillämpningen av dem. Det är av avgörande&lt;br&gt;betydelse att staten har sådan insyn i systemet att kvalitetskontroll och&lt;br&gt;tillsyn av verksamheten kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns skäl att ytterligare pröva&lt;br&gt;möjligheterna att finna en privat lösning för såväl auktorisationen som&lt;br&gt;tillsynen av revisorer. Därvid bör bl.a. kartläggas praktiska problem som&lt;br&gt;kan uppkomma bl.a. när det gäller tillgång till sekretessbelagd&lt;br&gt;information, uppgifter som i dag utförs inom ramen för tillsynen och som&lt;br&gt;är normgivning samt möjligheterna att överklaga fattade beslut.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att en ny organisation bör kunna träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Statskontoret och Revisorsutredningen har föreslagit att ansvaret för&lt;br&gt;tillsyn och auktorisation av revisorer läggs hos PRV. Revisorsutredningen&lt;br&gt;har dock ställt som villkor att verksamheten kan placeras i Stockholm.&lt;br&gt;Det skäl som båda utredningarna anför är att PRV har ett flertal uppgifter&lt;br&gt;på det näringsrättsliga området som rör bolagsrätt och redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom möjligheterna att få till stånd en privat lösning måste utredas&lt;br&gt;vidare måste frågan om ansvarig myndighet lösas för tiden fram till att&lt;br&gt;ett förslag om privatisering kan genomföras. För att undvika&lt;br&gt;kompetensförlust och andra störningar i verksamheten under&lt;br&gt;mellanperioden bör Kommerskollegium ha fortsatt ansvar för&lt;br&gt;verksamheten fram till den tidpunkt när en ny organisation kan&lt;br&gt;genomföras. Då bör också resurserna för verksamheten omfördelas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Auktorisation av tolkar och översättare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ansvaret för auktorisationsverksamheten&lt;br&gt;som rör tolkar och översättare bör föras till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Statskontoret föreslår att auktorisations-&lt;br&gt;verksamheten rörande tolkar och översättare övergår till Tolk- och&lt;br&gt;översättarinstitutet vid Stockholms universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat med någon övervikt för de&lt;br&gt;instanser som avvisar förslaget. Dessa pekar bl.a. på svårigheter som en&lt;br&gt;koppling mellan ett utbildningsinstitut och auktorisationsverksamheten,&lt;br&gt;som bl.a. innebär myndighetsutövning, kan föra med sig. Vidare påpekas&lt;br&gt;att institutet saknar de resurser och den kompetens som krävs för&lt;br&gt;administration av ett auktorisationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Verksamheten bedrivs med stöd av&lt;br&gt;förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare.&lt;br&gt;Kommerskollegium anordnar och administrerar auktorisationsprov samt&lt;br&gt;beslutar om auktorisation. Auktorisation, som gäller i fem år, kan, om&lt;br&gt;vissa villkor är uppfyllda, förnyas vart femte år. Auktoriserade tolkar och&lt;br&gt;översättare (translatorer) står under kollegiets tillsyn. De&lt;br&gt;sanktionsmöjligheter som kan tillämpas är upphävande av auktorisation&lt;br&gt;eller varning. För råd och upplysningar vid kollegiets prövning av&lt;br&gt;ärenden finns en särskild rådgivande nämnd knuten till kollegiet. För&lt;br&gt;närvarande finns ca 1 000 auktoriserade tolkar och ca 335 auktoriserade&lt;br&gt;translatorer. Under budgetåret 1992/93 deltog drygt 300 personer i&lt;br&gt;tolkproven, varav 35 auktoriserades, och 247 personer i&lt;br&gt;translatorsprovet, varav 10 auktoriserades. Verksamheten är avgiftsbelagd&lt;br&gt;genom ansökningsavgift (för närvarande 600 kr). Principen om full&lt;br&gt;kostnadstäckning gäller dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom flera av remissinstanserna anser regeringen att det vore&lt;br&gt;olämpligt att frångå den principiella ståndpunkten, att universitet och&lt;br&gt;högskolor eller institutioner vid dessa inte skall ges auktoriserande eller&lt;br&gt;legitimerande funktioner. De myndighetsutövande inslagen i denna&lt;br&gt;verksamhet är också helt artskilda från utbildningsverksamheten. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning bör således auktorisationsverksamheten åläggas&lt;br&gt;en förvaltningsmyndighet. Ingen existerande förvaltningsmyndighet kan&lt;br&gt;dock på lämpligt sätt anses anknyta till det aktuella sakområdet och&lt;br&gt;därmed vara en naturlig mottagare av auktorisations- och tillsyns-&lt;br&gt;verksamheten på tolk- och översättarområdet. Däremot anser regeringen&lt;br&gt;att verksamheten mycket väl kan passa in i Kammarkollegiet, som har&lt;br&gt;kompetens och erfarenhet av myndighetsuppgifter på en rad olika områ-&lt;br&gt;den. I Kammarkollegiet kan auktorisations- och tillsynsverksamheten&lt;br&gt;också få tillgång till juridisk kompetens. Ett belopp motsvarande&lt;br&gt;kostnaden för denna verksamhet bör foras från Kommerskollegiets anslag&lt;br&gt;till Kammarkollegiets. Resursfrågorna redovisas närmare under avsnitten&lt;br&gt;4.10 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Resegarantiärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Resegarantiverksamheten förs till&lt;br&gt;Kammarkollegiet. Resegarantilagen ändras i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Statskontoret föreslår att verksamheten stannar&lt;br&gt;kvar som en uppgift för Kommerskollegium i avvaktan på utredning av&lt;br&gt;resegarantisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hälften av de remissinstanser som anför synpunkter&lt;br&gt;i frågan tillstyrker Statskontorets förslag. I något fåll betonas samtidigt&lt;br&gt;vikten av att kompetens och tillräckliga resurser bibehålls. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser, som således avvisar förslaget, påpekar att renodlingen&lt;br&gt;av kollegiet kommer att innebära att kompetens för resegarantifrågoma&lt;br&gt;inte kommer att finnas kvar inom kollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt resegarantilagen (1972:204,&lt;br&gt;ändrad senast 1992:1673) gäller att den som är arrangör eller&lt;br&gt;återförsäljare av paketresor enligt lagen (1992:1672) om paketresor skall&lt;br&gt;ställa säkerhet hos Kommerskollegium innan han marknadsför en&lt;br&gt;paketresa. Bestämmelserna syftar främst till att ge konsumenter som&lt;br&gt;köper paketresor ett ekonomiskt skydd om researrangören inte genomför&lt;br&gt;det avtalade re searrangemanget. Kollegiets uppgifter består i att beräkna&lt;br&gt;och besluta om sådana resegarantier. Kollegiet bevakar att erforderliga&lt;br&gt;garantier, som skall utfärdas av bank eller försäkringsbolag, kommer in&lt;br&gt;till kollegiet. I samband med detta bedrivs också viss tillsynsverksamhet.&lt;br&gt;Beslut om ianspråktagande av resegaranti fattas av Resegarantinämnden,&lt;br&gt;som är en fristående myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av resegarantisystemet pågår. Av denna anledning kan det Prop. 1993/94:138&lt;br&gt;i och for sig anses vara olämpligt att nu ändra den organisatoriska&lt;br&gt;tillhörigheten för verksamheten. Regeringen anser emellertid att det är&lt;br&gt;angeläget att så långt möjligt genomföra renodlingen av&lt;br&gt;Kommerskollegium som handelspolitisk myndighet och föreslår därför att&lt;br&gt;resegaranti verksamheten, liksom auktorisationsverksamheten på tolk- och&lt;br&gt;översättarområdet, flyttas till Kammarkollegiet. Detta föranleder ändring&lt;br&gt;av resegarantilagen så att ordet Kommerskollegium byts ut mot&lt;br&gt;Kammarkollegiet. Ett belopp motsvarande kostnaden för denna verksam-&lt;br&gt;het bör föras från Kommerskollegiets anslag till Kammarkollegiets.&lt;br&gt;Resursfrågorna redovisas under avsnitt 4.10 och under avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Bolagsärenden m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ansvaret för ärenden som rör bl.a. bolag&lt;br&gt;och filialer bör föras över till Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;(PRV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser som berör detta förslag&lt;br&gt;tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den avsedda verksamheten omfattar&lt;br&gt;bl.a. vissa tillstånd att inneha uppdrag i aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar enligt aktiebolagsförordningen (1975:1387) och förordningen&lt;br&gt;(1987:978) om ekonomiska föreningar, undantag från kravet på&lt;br&gt;bosättning i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet enligt&lt;br&gt;förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m., vissa tillstånd för&lt;br&gt;likvidator enligt förordningen (1981:111) om prövning av vissa ärenden&lt;br&gt;enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag samt vissa frågor enligt&lt;br&gt;förordningen (1981:112) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Under&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 hanterade kollegiet drygt 500 ärenden. Verksamheten&lt;br&gt;är avgiftsfinansierad enligt bestämmelser i resp, förordning och enligt&lt;br&gt;avgiftsförordningen (1992:191).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV är registreringsmyndighet för bolag och ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Verket kontrollerar också bolags delårsrapporter, årsredovisningar och&lt;br&gt;revisionsberättelser. Vidare har PRV till uppgift att granska årsredovis-&lt;br&gt;ningar i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av ovanstående finns starka beröringspunkter mellan de&lt;br&gt;båda myndigheternas verksamhet på området. En överföring av kollegiets&lt;br&gt;verksamhet till PRV ter sig därför naturlig. Någon resursöverföring&lt;br&gt;bedöms inte vara nödvändig för denna verksamhet. Resursfrågorna&lt;br&gt;redovisas närmare under avsnitten 4.10 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Överklaganden rörande handel med skrot&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Prövningen av överklaganden som rör&lt;br&gt;handel med skrot bör foras till länsrätt med prövningstillstånd till&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Statskontoret anser i första hand att regeringen&lt;br&gt;bör pröva huruvida lagen om handel med skrot kan upphöra.&lt;br&gt;Statskontorets alternativa förslag överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Hälften av yttrandena över&lt;br&gt;detta förslag instämmer i Statskontorets uppfattning att regeringen bör&lt;br&gt;pröva om lagen om handel med skrot kan avvecklas. Ett motiv som förs&lt;br&gt;fram är att lagen kan anses utgöra ett visst konkurrenshinder. Övriga&lt;br&gt;anser att lagstiftningen fyller ett behov och att den utgör ett värdefullt&lt;br&gt;komplement till övrig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga invändningar framförs mot förslaget om domstolsprövning vid&lt;br&gt;bibehållen lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Handeln med skrot regleras av&lt;br&gt;lagen (1981:2) om handel med skrot och begagnade varor och av&lt;br&gt;förordningen (1981:402, ändrad senast 1985:433) om handel med skrot.&lt;br&gt;Med skrot avses järn- och annat metallskrot samt tackor av annat&lt;br&gt;metallskrot än järnskrot. Syftet med regleringen är att förebygga&lt;br&gt;avsättningen av stulet gods och att underlätta för polisen att efterspana&lt;br&gt;sådant gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att handla med skrot krävs tillstånd av polismyndighet. Om&lt;br&gt;handeln bedrivs vid en filial eller av juridisk person skall för den finnas&lt;br&gt;en av polismyndigheten godkänd föreståndare. För att få tillstånd skall&lt;br&gt;den sökande ha gjort sig känd för redbarhet och även i övrigt finnas&lt;br&gt;lämplig att driva den avsedda handeln. Om bestämmelserna i&lt;br&gt;förordningen åsidosätts kan polismyndigheten återkalla tillståndet eller&lt;br&gt;meddela varning. Polismyndighetens beslut, dock inte vad gäller varning,&lt;br&gt;får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut i fråga om&lt;br&gt;meddelande eller återkallelse av tillstånd till handel med skrot eller&lt;br&gt;godkännande av föreståndare får överklagas hos Kommerskollegium.&lt;br&gt;Kollegiets beslut får inte överklagas. Länsstyrelsens beslut i övriga&lt;br&gt;frågor får överklagas hos kammarrätten. Rikspolisstyrelsen (RPS)&lt;br&gt;utfärdar råd och anvisningar för den lokala polismyndighetens&lt;br&gt;handläggning av ärenden rörande handel med skrot. Antalet ärenden som&lt;br&gt;överklagas hos Kommerskollegium är mycket begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte nu beredd att ta ställning till förslaget om en&lt;br&gt;avveckling av lagen om handel med skrot, men avser att se över behovet&lt;br&gt;av en fortsatt lagstiftning på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att denna fråga utreds föreslår regeringen att ansvaret för Prop. 1993/94:138&lt;br&gt;de överklaganden rörande länsstyrelsernas beslut, som for närvarande&lt;br&gt;handläggs av Kommerskollegium, övergår till länsrätterna. En sådan&lt;br&gt;ordning överensstämmer också med vad som föreslås i prop.&lt;br&gt;1993/94:133 om Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna, nämligen att en principiell utgångspunkt bör vara att den&lt;br&gt;första domstolsprövningen av ett förvaltningsärende alltid sker i länsrätt.&lt;br&gt;Riksdagen har dessutom ställt sig bakom den principen (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 3, bet. 1992/93:JuU24, rskr. 1992/93:289). För att&lt;br&gt;undvika en förlängning av instanskedjan bör prövningstillstånd till&lt;br&gt;kammarrätt inforas för denna typ av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon resursöverföring är inte aktuell för denna verksamhet.&lt;br&gt;Resursfrågorna redovisas närmare under avsnitten 4.10 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Tillstånd att använda officiell beteckning i&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ansvaret för handläggningen av ärenden&lt;br&gt;som rör tillstånd att använda officiell beteckning i&lt;br&gt;näringsverksamhet bör överföras till Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;(PRV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Verksamheten avgiftsfinansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Övervägande delen av de remissinstanser som&lt;br&gt;kommenterar förslaget instämmer i Statskontorets bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I lagen (1970:498) om skydd för&lt;br&gt;vapen och vissa officiella beteckningar samt förordningen (1976:100) om&lt;br&gt;vissa officiella beteckningar stadgas att i näringsverksamhet får&lt;br&gt;statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem eller statlig kontroll- och&lt;br&gt;garantibeteckning inte utan vederbörligt tillstånd användas i varumärke&lt;br&gt;eller annat kännetecken for varor och tjänster. Detsamma gäller annan&lt;br&gt;beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger&lt;br&gt;kännetecknet en officiell karaktär. Enligt Pariskonventionen (SÖ 1970:60)&lt;br&gt;for skydd av den industriella äganderätten äger bestämmelserna&lt;br&gt;motsvarande tillämpning på annan stats samt mellanstatlig organisations&lt;br&gt;vapen, flagga, emblem, benämning eller förkortning för benämning i den&lt;br&gt;utsträckning som framgår av bilaga till förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om tillstånd att använda svensk officiell beteckning som avses&lt;br&gt;i mönsterskyddslagen (1970:485) och ovanstående lag (1970:498) prövas&lt;br&gt;vad gäller ovan nämnda emblem och beteckningar av Kommers-&lt;br&gt;kollegium. Under budgetåret 1992/93 prövades 30 sådana ansökningar av&lt;br&gt;kollegiet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket handlägger ärenden om bl.a. Prop. 1993/94:138&lt;br&gt;varumärken, mönster och registrering av kommunala vapen. Dessa&lt;br&gt;ärenden har vissa sakliga samband med prövning av tillstånd att använda&lt;br&gt;officiella beteckningar. Med hänvisning till att PRV därmed bedöms ha&lt;br&gt;kompetens inom området samt att handläggning av ärendegruppen kan&lt;br&gt;hållas samman i en myndighet finns starka skäl till att fora ansvaret för&lt;br&gt;tillståndsprövning i fråga om rikssymboler till PRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Någon resursöverföring från kollegiet&lt;br&gt;till PRV bedöms inte vara nödvändig for denna verksamhet. Däremot bör&lt;br&gt;verksamheten, enligt regeringens bedömning, bl.a. som en anpassning till&lt;br&gt;PRV:s övriga verksamhet, kunna finansieras genom avgifter så att full&lt;br&gt;kostnadstäckning uppnås. Regeringen föreslår därför att riksdagen&lt;br&gt;godkänner att sådan avgift får tas ut i form av ansökningsavgift.&lt;br&gt;Resursfrågorna redovisas närmare under avsnitten 4.10 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Taxa för yrkesmässig bostadsförmedling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ansvaret för taxan för yrkesmässig&lt;br&gt;bostadsförmedling bör föras till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Statskontoret föreslår att taxan avskaffas och&lt;br&gt;ersätts med registrering av yrkesmässiga bostadsförmedlare samt tillsyn&lt;br&gt;över dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget tillstyrker Statskontorets förslag. Några av remissinstanserna&lt;br&gt;påpekar dock att frågan om en registrerings- och tillsynsfunktion inte är&lt;br&gt;tillräckligt utredd för ett ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I förordningen (1978:313) om taxa&lt;br&gt;för yrkesmässig bostadsförmedling föreskrivs att sådan ersättning av&lt;br&gt;hyressökande för anvisning av bostadslägenhet som enligt jordabalken får&lt;br&gt;uppbäras vid yrkesmässig bostadsförmedling skall utgå enligt taxa som&lt;br&gt;fastställs av Kommerskollegium. Bestämmelserna innebär bl.a. att endast&lt;br&gt;den som sysslar med yrkesmässig bostadsförmedling får ta betalt av den&lt;br&gt;hyressökande för anvisning av bostadslägenhet. Bestämmelserna syftar&lt;br&gt;till att den bostadssökande inte skall utnyttjas för ekonomisk vinning av&lt;br&gt;bostadsförmedlaren. Nämnda taxa anger det högsta belopp som får tas ut&lt;br&gt;i ersättning för anvisning av bostad. För närvarande gäller att högst&lt;br&gt;1 200 kr får tas ut för omöblerad eller möblerad lägenhet i en- eller&lt;br&gt;flerfamiljshus och högst 400 kr för omöblerat eller möblerat rum.&lt;br&gt;Kollegiets uppgift är att utarbeta och vid behov se över taxan.&lt;br&gt;Verksamheten är av begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1993 togs de särskilda reglerna bort om skyldighet för en&lt;br&gt;kommun att anordna avgiftsfri bostadsförmedling. En kommun får själv&lt;br&gt;besluta om den skall bedriva bostadsförmedling och om vilka avgifter&lt;br&gt;som skall tas ut for förmedlingens tjänster. Reglerna om avgifter för&lt;br&gt;yrkesmässig bostadsförmedling skall dock tillämpas också i fråga om de&lt;br&gt;kommunala bostadsförmedlingarna och de bostadsförmedlingar som drivs&lt;br&gt;på uppdrag av kommunerna (prop. 1992/93:242, bet. 1992/93:BoUl9,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:351).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att ersätta taxan med en registrerings- och tillsynsfunktion&lt;br&gt;och konsekvenserna av en sådan åtgärd bör utredas ytterligare.&lt;br&gt;Regeringen är därför inte beredd att nu ta ställning till frågan. Tills&lt;br&gt;vidare bör den verksamhet som Kommerskollegium ansvarar for i dag&lt;br&gt;bibehållas. Verksamheten överförs till Kammarkollegiet. Ett belopp&lt;br&gt;motsvarande kostnaden för denna verksamhet bör föras över från&lt;br&gt;Kommerskollegiets anslag till Kammarkollegiets. Resursfrågorna&lt;br&gt;redovisas närmare under avsnitten 4.10 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Ärenden rörande auktoriserade handelskammare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ansvaret för ärenden som rör&lt;br&gt;stadgeändringar m.m. i fråga om handelskammare bör ligga kvar&lt;br&gt;hos Kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som berör frågan&lt;br&gt;tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Handelskamramas ställning är&lt;br&gt;offentligrättsligt reglerad genom lagen (1990:515) om auktorisation av&lt;br&gt;handelskamrar samt handelskammarförordningen (1990:733). En&lt;br&gt;handelskammare har till ändamål att inom ett visst geografiskt&lt;br&gt;verksamhetsområde främja handeln, industrin och det övriga näringslivet&lt;br&gt;samt företräda dess intressen i förhållande till det allmänna. Auktorisation&lt;br&gt;beslutas av regeringen. Stadgar skall då vara fastställda. Kommers-&lt;br&gt;kollegiets uppgift är dels att ta emot och bereda ansökningar om&lt;br&gt;auktorisation, dels att pröva frågor om fästställelse av stadgeändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition (1989/90:134, bet. 1989/90:NU42, rskr. 1989/90:263)&lt;br&gt;om auktorisation av handelskamrar behandlades bl.a. frågan om&lt;br&gt;auktorisationsförfarandet. Därvid konstaterades att det finns flera skäl&lt;br&gt;som talar för att frågor om auktorisation även framgent prövas av&lt;br&gt;regeringen. Ett skäl är att detta torde stämma bäst med internationell&lt;br&gt;praxis. Vidare anfördes som lämplig ordning att ansökningar i&lt;br&gt;auktorisationsärenden inges till en myndighet som regeringen utser,&lt;br&gt;vilken har att bereda ärendet och med eget yttrande överlämna detta till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen. Kommerskollegium befanns därvid vara den mest lämpade&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelskamrama, som formellt är enskilda organ, har vissa uppgifter&lt;br&gt;av myndighetskaraktär. Bl.a. utfärdar handelskamrar handlingar för att&lt;br&gt;tillgodose krav i andra länders författningsföreskrifter beträffande&lt;br&gt;kontroll av in- eller utförsel av varor. I nämnda proposition anfördes att&lt;br&gt;denna verksamhet från allmän synpunkt är angelägen, eftersom den&lt;br&gt;underlättar den svenska utrikeshandeln, bl.a. i fråga om importen till&lt;br&gt;Sverige av en del avancerade industriprodukter. Bl.a. den omständigheten&lt;br&gt;att handelskamrama fullgör uppgifter for det allmänna, särskilt som&lt;br&gt;utfardare av olika intyg för den internationella handeln, låg till grund för&lt;br&gt;att en statlig auktorisation bibehölls. Därigenom finns en koppling till&lt;br&gt;Kommerskollegiets utrikeshandelsverksamhet. Regeringen ser ingen&lt;br&gt;anledning att ompröva frågan utan finner att denna koppling fortfarande&lt;br&gt;är relevant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Senator Emil Possehls Stipendiefond&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Svenska institutet (SI) bör ta över&lt;br&gt;ansvaret för senator Emil Possehls stipendiefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommerskollegium och Svenska institutet har yttrat&lt;br&gt;sig över detta förslag. Båda tillstyrker. SI förutsätter att fonden även i&lt;br&gt;fortsättningen kommer att förvaltas av Kammarkollegiets fondbyrå och&lt;br&gt;att erforderliga medel ur fonden får utnyttjas för att täcka institutets&lt;br&gt;administrativa kostnader för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Fonden har tillkommit genom en&lt;br&gt;donation till Kommerskollegium av senator Emil Possehl i Lybeck år&lt;br&gt;1912. Dess ändamål är att genom resestipendier ge yrkesverksamma&lt;br&gt;svenskar tillfälle att studera tekniska och kommersiella förhållanden i&lt;br&gt;Tyskland. Enligt reglementet skall Kommerskollegium årligen utlysa&lt;br&gt;stipendier ur fonden. Vid beslut om utdelning skall avgörande vikt fästas&lt;br&gt;vid sökandens duglighet och möjligheter att i sin yrkesverksamhet&lt;br&gt;tillgodogöra sig de kunskaper och erfarenheter som kan inhämtas under&lt;br&gt;studieresan. Efter genomförd studieresa skall stipendiemottagaren lämna&lt;br&gt;en reseberättelse som kollegiet skall godkänna. Fonden förvaltas av&lt;br&gt;Kammarkollegiets fondbyrå. Fondens disponibla avkastning skall, sedan&lt;br&gt;minst tio procent därav lagts till kapitalet och vissa kostnader för&lt;br&gt;Kommerskollegiets arbete med fonden avräknats, användas till stipendier.&lt;br&gt;Avkastning som inte används visst år får reserveras för utdelning under&lt;br&gt;kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SI har stor erfarenhet när det gäller att förmedla stipendier till Prop. 1993/94:138&lt;br&gt;utländska medborgare for studier i Sverige och till svenskar for studier&lt;br&gt;i utlandet. Institutets stipendieverksamhet avseende Västeuropa är viktig&lt;br&gt;inte minst som komplement för svenska studerande inom EG:s&lt;br&gt;utbildnings- och forskningsprogram, bl.a. i Tyskland. Den kompetens&lt;br&gt;och de erfarenheter rörande stipendieverksamhet som finns inom Svenska&lt;br&gt;institutet utgör, enligt regeringens bedömning, starka motiv till att föra&lt;br&gt;senator Emil Possehls stipendiefond till institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av förslaget kräver permutation av stipendiefondens&lt;br&gt;reglemente. Sådan fråga prövas av Kammarkollegiet. Kostnaderna for&lt;br&gt;verksamheten bör kunna finansieras på samma sätt som i dag. Någon&lt;br&gt;resursöverföring är, enligt regeringens bedömning, inte aktuell. Resurs-&lt;br&gt;frågorna behandlas närmare under avsnitten 4.10 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Personal- och ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen och förslagen i föregående avsnitt innebär att ansvaret for&lt;br&gt;de olika verksamheterna inom Kommerskollegiets näringsrättsliga byrå&lt;br&gt;förs från kollegiet till länsrätt, Svenska institutet, Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket samt Kammarkollegiet. Förslagen bör genomföras den&lt;br&gt;1 juli 1994. Därmed blir det en uppgift för de mottagande myndigheterna&lt;br&gt;eller motsvarande att bedöma vilka personalresurser som behövs för att&lt;br&gt;verksamheten skall kunna drivas vidare i den nya organisationen. Det är&lt;br&gt;angeläget att förändringarna kan genomföras så att eventuell&lt;br&gt;kompetensförlust och andra störningar i verksamheten minimeras.&lt;br&gt;Regeringen utgår ifrån att de nya huvudmännen skall kunna rekrytera&lt;br&gt;tjänstemän från kollegiets personal, som har kompetens och erfarenhet&lt;br&gt;från verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiets näringsrättsliga verksamhet sysselsätter i dag drygt 20&lt;br&gt;årsarbetskrafter. Den totala kostnaden för verksamheten beräknas under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 uppgå till ca 11 800 000 kr. I det följande avsnittet&lt;br&gt;redovisas sammantaget de anslagsmässiga konsekvenserna av de här&lt;br&gt;redovisade förändringarna. För budgetåret 1994/95 har följande belopp&lt;br&gt;beräknats for de olika verksamheterna, inkl, pris- och löneomräkning&lt;br&gt;samt del av de tekniska justeringar och besparingar som påverkar&lt;br&gt;anslaget E 1. Kommerskollegium. De angivna intäkterna redovisas på&lt;br&gt;statsbudgetens inkomsttitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för revisorsverksamheten beräknas till totalt 5 430 000 kr.&lt;br&gt;Intäkter av avgifter i verksamheten uppskattas till ca 4 100 000 kr.&lt;br&gt;Verksamheten skall ligga kvar under kollegiets ansvar tills vidare.&lt;br&gt;Följaktligen görs inte någon omfördelning av medlen för denna&lt;br&gt;verksamhet nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna for tolk- och översättarverksamheten beräknas uppgå till&lt;br&gt;totalt 3 420 000 kr. Intäkter av avgifter i verksamheten kan uppskattas&lt;br&gt;till ca 465 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För resegarantiverksamheten beräknas kostnaderna till totalt 2 846 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de verksamheter som överförs till Kammarkollegiet, inkl. Prop. 1993/94:138&lt;br&gt;uppgiften att fastställa taxa för yrkesmässig bostadsförmedling, bör totalt&lt;br&gt;6 200 000 kr föras över till trettonde huvudtiteln, anslaget B 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrig verksamhet som förs från Kommerskollegium, dvs. ärenden&lt;br&gt;rörande bolag, handel med skrot, officiell beteckning i näringsverksamhet&lt;br&gt;samt Emil Possehls stipendiefond, beräknas kostnaderna uppgå till totalt&lt;br&gt;ca 200 000 kr. Detta belopp förs bort från anslaget. Större delen av&lt;br&gt;beloppet motsvarar avgifter i bolagsverksamheten. Dessa avgifter har&lt;br&gt;hittills förts på inkomsttitel men kan hos den nye huvudmannen föras till&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Kommerskollegiets avveckling av den näringsrättsliga&lt;br&gt;verksamheten kan konstateras att den exakta omfattningen av&lt;br&gt;administrativa förändringar kan fås först efter organisations-&lt;br&gt;förändringarnas genomförande. Eventuell övertalighet, uppsägningstider,&lt;br&gt;förändrat lokalbehov m.m. har därvid avgörande betydelse. Regeringen&lt;br&gt;kommer att följa upp effekterna av avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:100 (bil. 4) har regeringen under anslaget E 1.&lt;br&gt;Kommerskollegium föreslagit att riksdagen i avvaktan på en särskild&lt;br&gt;proposition i ämnet till Kommerskollegium för budgetåret 1994/95&lt;br&gt;beräknar ett ramanslag på 47 230 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer nu till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TREDJE HUVUDTITELN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;E. Utrikeshandel och exportfrämjande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;E 1. Kommerskollegium&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 074 022&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 230 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 740 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att&lt;br&gt;handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor&lt;br&gt;i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Kollegiets&lt;br&gt;generaldirektör är chef för myndigheten. Kommerskollegium har ca 100&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för Kommerskollegiets handelspolitiska&lt;br&gt;verksamhet är att med frihandel som grundprincip bidra till att Sveriges&lt;br&gt;intressen i handeln med omvärlden tas till vara. På det handelspolitiska&lt;br&gt;området är det kollegiets uppgift dels att tillhandahålla utredningar och&lt;br&gt;underlag för regeringens ställningstaganden, dels att utföra vissa&lt;br&gt;myndighetsfunktioner. På det näringsrättsliga området är det kollegiets&lt;br&gt;uppgift att inom sitt ansvarsområde medverka till att utbyte av varor och&lt;br&gt;tjänster sker i enlighet med allmänna intressen. Kommerskollegium är&lt;br&gt;också funktionsansvarig myndighet vad gäller funktionen Utrikeshandel&lt;br&gt;enligt bilagan i beredskapsförordningen (1993:242).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster vid Kommerskollegium, som redovisas på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida under inkomsttitel, beräknas till sammanlagt ca 4,7 miljoner&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1994/95 (1992/93 ca 4,7 miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium har i sin årsredovisning i de delar som avser&lt;br&gt;resultatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsområdena&lt;br&gt;utrikeshandel och handelspolitik resp, näringsrätt. För dessa&lt;br&gt;verksamhetsområden har de övergripande målen definierats.&lt;br&gt;Verksamhetsområdena är uppdelade i delområden och aktiviteter. För&lt;br&gt;vart och ett av dessa har kollegiet lagt fäst delmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatredovisningen indikerar att målen i verksamheten har uppnåtts.&lt;br&gt;Några slutsatser avseende produktivitet och styckkostnad har inte dragits&lt;br&gt;när det gäller utrikeshandel och handelspolitik med hänvisning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetens karaktär. Styckkostnader har dock beräknats for de olika Prop. 1993/94:138&lt;br&gt;delarna av den näringsrättsliga verksamheten. I redovisningen påpekas att&lt;br&gt;kollegiet har satsat på att höja kvaliteten på sina produkter.&lt;br&gt;Kvalitetsbedömningar med ledning av synpunkter från de olika&lt;br&gt;verksamheternas avnämare har gjorts för resp, delområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen indikerar också att de ekonomiska resultaten i&lt;br&gt;verksamheten är tillfredsställande. Jämfört med föregående budgetår har&lt;br&gt;kostnaderna i löpande priser sjunkit med ca 4 %. Anslagssparandet&lt;br&gt;uppgår till 3 360 000 kr, vilket utgör ca 7 % av det tilldelade&lt;br&gt;ramanslaget. I den avgiftsbelagda verksamheten har målet om full&lt;br&gt;kostnadstäckning inte uppnåtts. För revisorsverksamheten och för de s.k.&lt;br&gt;bolagsärendena har täckningsgraden beräknats till ca 70 %. För tolk- och&lt;br&gt;översättarverksamheten, för vilken full kostnadstäckning inte krävs, är&lt;br&gt;täckningsgraden ca 13 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin anslagsframställning anför kollegiet att osäkerhet råder om vilka&lt;br&gt;resurser kollegiet kommer att behöva for att kunna bemästra den ökande&lt;br&gt;mängd delvis nya uppgifter som kan komma att läggas på kollegiet, bl.a.&lt;br&gt;som resultat av ett EU-medlemskap och av gjorda och pågående&lt;br&gt;utredningar. Hänvisning görs bl.a. till utredningen om Utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentets handelsavdelnings organisation och dess förhållande till&lt;br&gt;Kommerskollegium i ett EG-medlemskapsperspektiv, utredningen om&lt;br&gt;renodling av Kommerskollegium som handelspolitisk myndighet och&lt;br&gt;ändrad organisationstillhörighet för kollegiets näringsrättsliga verksamhet&lt;br&gt;(Statskontoret 1993:30) och utredningen om kontrollen över export av&lt;br&gt;strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56). I avvaktan på beredningen av&lt;br&gt;dessa utredningar anser kollegiet att gällande planeringsram kan tas som&lt;br&gt;utgångspunkt för beräkning av anslaget för budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande mål som gäller for kollegiets handelspolitiska&lt;br&gt;verksamhet för treårsperioden 1991/92-1993/94 bör ligga fest.&lt;br&gt;Regeringen har den 25 juni 1992 och den 22 december 1993&lt;br&gt;beslutat att de riktlinjer och övergripande mål som gäller för&lt;br&gt;perioden skall utsträckas till att omfetta även budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96. Förslag och ställningstaganden rörande den&lt;br&gt;näringsrättsliga verksamheten redovisas under avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag 1994/95 41 740 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 740 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 740 000 lo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget uppgår budgetåret 1993/94 till 47 230 000 kr. Beloppet&lt;br&gt;har reducerats dels med 295 000 kr med anledning av det slopade&lt;br&gt;arbetsgivarinträdet, dels med 500 000 kr som en del av beslutade&lt;br&gt;besparingar under tredje huvudtiteln. Pris- och löneomräkningen&lt;br&gt;samt vissa tekniska justeringar har beräknats till 1 251 000 kr och&lt;br&gt;återlägg för räntor och amorteringar avseende låneramen i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret har beräknats till totalt 454 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslaget ramanslag för budgetåret 1994/95 har beräknats med&lt;br&gt;utgångspunkten att näringsrättslig verksamhet skall foras över från&lt;br&gt;kollegiet till andra myndigheter och organ i enlighet med vad som&lt;br&gt;redovisas under avsnitt 4. Anslaget har med anledning av detta&lt;br&gt;reducerats med 6 400 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegiets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en&lt;br&gt;lämplig inriktning i förhållande till uppsatta mål. Regeringen konstaterar&lt;br&gt;att kollegiet fortlöpande utvecklar sitt uppföljningssystem. Kollegiets&lt;br&gt;ekonomiska resultat visar att myndigheten väl har klarat att rationalisera&lt;br&gt;sin verksamhet enligt givna förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte har haft Prop. 1993/94:138&lt;br&gt;några invändningar i revisionsberättelsen avseende Kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer avseende&lt;br&gt;Kommerskollegiets handelspolitiska verksamhet som lades fäst i 1991 års&lt;br&gt;budgetproposition och preciserades i 1993 års budgetproposition i&lt;br&gt;huvudsak bör gälla även för budgetåren 1994/95 och 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium har viktiga uppgifter på det handelspolitiska&lt;br&gt;området vad gäller beslutsunderlag, utredningsverksamhet och&lt;br&gt;tillämpningen av regelverket. Dessa uppgifter kommer att öka i betydelse&lt;br&gt;i ett EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i denna proposition redovisat att en allmän&lt;br&gt;strävan mot effektivisering inom statsförvaltningen ligger bakom avsikten&lt;br&gt;att renodla Kommerskollegium till en handelspolitisk myndighet. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening talar också ett EU-medlemskap för att kollegiets&lt;br&gt;resurser bör koncentreras på de handelspolitiska funktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att överföra kollegiets uppgifter på det näringsrättsliga&lt;br&gt;området har därför på regeringens uppdrag utretts av Statskontoret under&lt;br&gt;1993. Regeringens ställningstaganden och förslag med anledning av&lt;br&gt;Statskontorets rapport (1993:30) Kommerskollegiums näringsrättsliga&lt;br&gt;verksamhet - ny organisationstillhöri ghet redovisas under avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande budgetförslag har hänsyn inte tagits till resursbehov som&lt;br&gt;kan uppstå som resultat av den nyligen avslutade Uruguayrundan och&lt;br&gt;som en följd av ett EU-medlemskap, t.ex. vad gäller utökad&lt;br&gt;utredningsverksamhet och hantering av importlicenser. Dessa frågor&lt;br&gt;kommer att behandlas vid en senare tidpunkt, när underlag för ställnings-&lt;br&gt;taganden föreligger. Härvid avser regeringen också överväga frågan om&lt;br&gt;arbetsfördelning mellan Utrikesdepartementets handelsavdelning och&lt;br&gt;Kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen om Utrikesdepartementets handelsavdelnings&lt;br&gt;organisation och dess förhållande till Kommerskollegium i ett EG-&lt;br&gt;medlemskapsperspektiv (Ds 1993:99), som presenterades den 30 novem-&lt;br&gt;ber 1993, finns bl.a. förslag om ett system för långsiktig planering av&lt;br&gt;kollegiets utredande verksamhet, riktlinjer för utredningsverksamhetens&lt;br&gt;fördelning, remissförfarande och kontakter med näringslivet. Utredningen&lt;br&gt;är under beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor&lt;br&gt;(SOU 1993:56) föreslås bl.a. att beslut i utförselärenden enligt lagen om&lt;br&gt;strategiska produkter i princip bör delegeras till en myndighet. I första&lt;br&gt;hand skulle denna ordning gälla de ärenden som avser export till sådana&lt;br&gt;länder, som själva deltar i de internationella exportkontrollregimer, som&lt;br&gt;ligger till grund för den svenska regleringen. I betänkandet föreslås att&lt;br&gt;Kommerskollegium skall ansvara för dessa frågor. Regeringen avser&lt;br&gt;återkomma till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRETTONDE HUVUDTITELN&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;A. Länsstyrelserna m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;A 2. Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under avsnitt 4 har regeringen redovisat ställningstaganden och förslag&lt;br&gt;med anledning av en renodling av Kommerskollegium som&lt;br&gt;handelspolitisk myndighet. Till Kammarkollegiet förs verksamhet&lt;br&gt;rörande auktorisation och tillsyn av tolkar och översättare,&lt;br&gt;resegarantiärenden samt uppgiften att fastställa taxa for yrkesmässig&lt;br&gt;bostadsförmedling. De medel som har beräknats for dessa verksamheters&lt;br&gt;kostnader, 6 200 000 kr, föreslås foras över till detta anslag från tredje&lt;br&gt;huvudtiteln, anslaget E 1. Kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av förslagen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets rapport (1993:30) Kommerskollegiums näringsrättsliga&lt;br&gt;verksamhet - ändrad organisationstillhörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infor bedömningen av lämpliga placeringar av de verksamheter som&lt;br&gt;Kommerskollegiums näringsrättsliga byrå svarar for har Statskontoret&lt;br&gt;ställt upp ett antal kriterier som bedömningsgrund. De kriterier som&lt;br&gt;ställts upp för utredningsarbetet är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De förslag som lämnas skall syfta till långsiktiga permanenta lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ar det möjligt att avreglera verksamhetsområdet i fråga eller kan det&lt;br&gt;förenklas på annat sätt utan att för den skull bakomliggande intentioner&lt;br&gt;med regleringen äventyras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skall verksamheten i fråga bedrivas i statlig regi eller kan den ske i&lt;br&gt;andra former?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En grundläggande princip bör vara att ansvaret för en verksamhet så&lt;br&gt;långt möjligt bör ligga hos en myndighet tillhörande det departement som&lt;br&gt;förvaltar lag och förordning, som reglerar verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En större grad av avgiftsfinansiering skall eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa kriterier och de överväganden som gjorts föreslår&lt;br&gt;Statskontoret:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att regeringen i första hand prövar möjligheterna till ökad grad av&lt;br&gt;självreglering avseende auktorisation, godkännande och tillsyn av&lt;br&gt;revisorer. Om självreglering inte bör komma till stånd föreslår&lt;br&gt;Statskontoret att Patent- och registreringsverket övertar de uppgifter som&lt;br&gt;Kommerskollegium idag ansvarar för i fråga om revisorsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att ansvaret för auktorisation av tolkar och översättare förs till Tolk-&lt;br&gt;och översättarinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att Kommerskollegiums resegarantiverksamhet tills vidare stannar kvar&lt;br&gt;som en uppgift för kollegiet i avvaktan på resultatet av den översyn av&lt;br&gt;verksamheten som Civildepartementet har aviserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att ansvaret för ärenden rörande bolag, filialer m fl läggs på Patent- Prop. 1993/94:138&lt;br&gt;och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att regeringen bör pröva om lagen om handel med skrot kan avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om detta inte är möjligt föreslår Statskontoret att överklagandeärenden&lt;br&gt;rörande handel med skrot prövas i domstol av länsrätt och att&lt;br&gt;prövningstillstånd införs för prövning i Kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att ansvaret för handläggning av ärenden rörande tillstånd att använda&lt;br&gt;officiell beteckning i näringsverksamhet övergår till Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att taxa för yrkesmässig bostadsförmedling avvecklas och ersätts med&lt;br&gt;registrering av yrkesmässiga bostadsförmedlare samt tillsyn av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att Kommerskollegium ges fortsatt ansvar för ärenden rörande&lt;br&gt;stadgeändringar m.m. i fråga om handelskamrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att ansvaret för senator Emil Possehls stipendiefond förs till Svenska&lt;br&gt;institutet. Detta förutsätter permutation av stipendiefondens reglemente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av förslagen rörande auktorisations- och&lt;br&gt;tillsynsverksamhet för revisorer i Betänkandet (SOU 1993:69)&lt;br&gt;Revisorerna och EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet eller själv reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer svarar for&lt;br&gt;närvarande Kommerskollegium som tillsynsmyndighet. Utredningen har&lt;br&gt;i enlighet med sina direktiv prövat frågan om auktorisation och tillsyn av&lt;br&gt;revisorer helt eller delvis kan administreras av någon annan myndighet&lt;br&gt;eller organ än Kommerskollegium. Denna prövning har i huvudsak&lt;br&gt;omfattat ett antal andra statliga verk nämligen Riksskatteverket,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Finansinspektionen, Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;(PRV) och Kammarkollegium samt några privata alternativ innefattande&lt;br&gt;medverkan av revisorernas organisationer Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer (FAR) och Svenska Revisorsamfundet (SRS). Ett tungt&lt;br&gt;vägande skäl mot en helt privat lösning är att SRS motsätter sig en sådan,&lt;br&gt;främst på den grunden att den inte säkerställer ett tillräckligt externt&lt;br&gt;inflytande och torde förutsätta obligatoriskt medlemsskap i någon av&lt;br&gt;revisorsorganisationema. Från FAR:s sida har framförts alternativet&lt;br&gt;samverkan i stiftelseform mellan FAR, SRS och staten. Även mot en&lt;br&gt;sådan lösning har SRS riktat vissa invändningar. Utredningen har på de&lt;br&gt;nu angivna och vissa andra skäl inte funnit det meningsfullt att föreslå en&lt;br&gt;privat eller delvis privat lösning. Utredningen har kommit fram till att&lt;br&gt;PRV och Kammarkollegium kan sägas vara ungefär lika lämpliga. I valet&lt;br&gt;mellan dem har utredningen förordat Kammarkollegium om lokalisering&lt;br&gt;i Sundsvall är det alternativ PRV kan erbjuda och i annat fall PRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets rapport (1993:30) Kommerskollegiums&lt;br&gt;näringsrättsliga verksamhet - ändrad organisationstillhörighet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Regeringsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Brottsförebyggande rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Bokföringsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Generaltullstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Statens arbetsgivarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;Verket för högskoleservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;Riksarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;Patentoch registreringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Allmänna reklammationsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;Resegarantinämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;Länsrätten i Kristianstads län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;Länsrätten i Kronobergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;Statsåklagarmyndigheten för speciella mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;Exportrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;Skattemyndigheten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;Skattemyndigheten i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;Skattemyndigheten i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;Kronofogdemyndigheten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;Kronofogdemyndigheten i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. &amp;nbsp;Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. &amp;nbsp;Länsbostadsnämnden i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. &amp;nbsp;Länsbostadsnämnden i Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. &amp;nbsp;Länsbostadsnämnden i Örebro län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Fondbörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolk- och översättarinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;br&gt;i&lt;br&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;br&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms län&lt;br&gt;Malmöhus län&lt;br&gt;Älvsborgs län&lt;br&gt;Jämtlands län&lt;br&gt;Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommittén (Ju-dep.)&lt;br&gt;Aktiebolagskommittén (Ju-dep.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Handelskammarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Tolkförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktoriserade Tolkars Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Translatorer&lt;br&gt;Folkbildnings rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation&lt;br&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation TCO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige LO&lt;br&gt;Handelsanställdas Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelstjänstemannaförbundet HTF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen SAF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelns och Tjänsteföretagens&lt;br&gt;Arbetsgivarorganisation HAO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Rese- och Turistindustrins&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsorganisation/RTS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsbanken AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken Sverige AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordcentralen Stockholm AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiespararna - Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;br&gt;Svenska Institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet (SOU 1993:69) Revisorerna och EG&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Brottsförebyggande rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bokföringsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens skolverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Patent- och registreringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hovrätten för Västra&amp;nbsp;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsåklagarmyndigheten för speciella mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska Handelskammarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattemyndigheten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattemyndigheten i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattemyndigheten i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kronofogdemyndigheten&amp;nbsp;i&amp;nbsp;Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kronofogdemyndigheten&amp;nbsp;i&amp;nbsp;Uppsala&amp;nbsp;län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Handelshögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktiebolagskommittén (Ju-dep.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisningskommittén (Ju-dep.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grossistförbundet Svensk Handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Köpmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänsteförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagamas riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska Revisorssamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänstemännens Centralorganisation TCO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Landsorganisationen i Sverige LO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handelsanställdas Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Handelstjänsemannaförbundet HTF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska Arbetsgivareföreningen SAF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handelns och Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation HAO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreningsbanken AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sparbanken Sverige AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ackord scen trålen Stockholm AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktiespararna - Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholms stad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Norrköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Umeå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Malmöhus läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämtlands läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholms fondbörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelsen i Stockholm län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelsen i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelsen i Norrbottens&amp;nbsp;län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. &amp;nbsp;KOMREV AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.&lt;br&gt;Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Dinkelspiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:138 Kommerskollegium m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46060, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att avgifter för tillstånd att använda officiell beteckning i näringsverksamhet får tas ut i form av ansökningsavgifter (avsnitt 4.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att avgifter för tillstånd att använda officiell beteckning i näringsverksamhet får tas ut i form av ansökningsavgifter (avsnitt 4.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 41 740 000 kr (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 41 740 000 kr (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns ramanslag Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar 6 200 000 kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1993/94:100 bil. 14 (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under trettonde huvudtitelns ramanslag Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar 6 200 000 kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1993/94:100 bil. 14 (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utrikesdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:55:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03138</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:55:55</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03138</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__138.pdf</filnamn>
<filstorlek>1034294</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kommerskollegium m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CC60FF91-ADB4-4B45-835B-ACAA5F117F86</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:NU20</uppgift>
<ref_dok_id>GH01NU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kommerskollegium</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:138&lt;br/&gt;
Kommerskollegium m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:138 Kommerskollegium m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:138&lt;br/&gt;
Kommerskollegium m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:138 Kommerskollegium m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:138&lt;br/&gt;
Kommerskollegium m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:138 Kommerskollegium m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sverre Palm  och Per Olof Håkansson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:138&lt;br/&gt;
Kommerskollegium m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:138 Kommerskollegium m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sverre Palm  och Per Olof Håkansson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>