<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2292271</hangar_id>
 <dok_id>GH03135</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>135</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:135</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>135</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:20</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ungdomspolitik</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03135/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03135</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03135</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;».♦4&amp;gt;A4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslag: Magazine AB. Foto Pelle Bergström&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:135&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;Ungdomspolitik&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 mars 1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03135/prop_199394__135-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Civildepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns i dag över en miljon ungdomar i åldern 15-24 år.&lt;br&gt;Ungdomspolitikens utformning har därför stor betydelse för många&lt;br&gt;enskilda människor och för samhället i stort. Den långsiktiga utveck-&lt;br&gt;lingen i landet beror i hög grad på vilka framtidsmöjligheter ungdomar-&lt;br&gt;na får. Att ge ungdomarna en framtidstro som bygger på tilltro till den&lt;br&gt;egna förmågan att påverka både sin egen och samhällets utveckling är&lt;br&gt;en viktig uppgift för den vuxna generationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba utveckling som sker i samhället innebär att livsvillkoren&lt;br&gt;för den yngre generationen ständigt förändras. Ungdomarna ställs inför&lt;br&gt;problem och frågor som kräver nya lösningar och arbetssätt. Det gäller&lt;br&gt;att se politiken över traditionella sektorsgränser och utifrån ungdomars&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lägger regeringen fram förslag inom det ungdoms-&lt;br&gt;politiska området. Som bakgrund beskrivs situationen för dagens ung-&lt;br&gt;domar och en översikt av regeringens aktuella insatser för ungdomar&lt;br&gt;inom olika samhällsområden redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag läggs fram om den huvudsakliga inriktningen för ungdoms-&lt;br&gt;politiken. I förslaget understryks bl.a. betydelsen av att ungdomspoliti-&lt;br&gt;ken präglas av en helhetssyn på ungdomars situation samt att alla ung-&lt;br&gt;domar har rätt till goda uppväxtvillkor och goda förutsättningar att&lt;br&gt;etablera sig som vuxna. Vikten av att främja ungdomars personliga&lt;br&gt;ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och inflytande betonas&lt;br&gt;också. De offentliga insatserna bör enligt förslaget i första hand vara&lt;br&gt;stödjande och bygga på ungdomars, föräldrars och andra närståendes&lt;br&gt;eget engagemang. I förslaget framhålls vidare att myndigheter och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationer i ökad utsträckning bör samverka i ungdomspolitiska Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;frågor och att engagemanget inom den ideella sektorn skall tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den föreslagna inriktningen föreslås övergripande&lt;br&gt;mål för Ungdomsstyrelsens arbete och verksamhetsinriktning för den&lt;br&gt;kommande treårsperioden. En huvudpunkt är att myndigheten skall&lt;br&gt;arbeta sektorsövergripande och ha en kontinuerlig kontakt med andra&lt;br&gt;myndigheter med ansvar för barn- och ungdomsfrågor samt med kom-&lt;br&gt;munerna när det gäller att följa ungdomars villkor i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till nya riktlinjer läggs fram för statens bidrag till barn- och&lt;br&gt;ungdomsorganisationerna. Den statliga bidragsgivningen skall i ökad&lt;br&gt;utsträckning relateras till målen för bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på denna proposition har anslagen inom ungdomsområdet&lt;br&gt;under trettonde huvudtiteln i årets budgetproposition förts upp med ett&lt;br&gt;samlat oförändrat belopp. Regeringen återkommer nu till anslagsfrågor-&lt;br&gt;na och föreslår anslag för Ungdomsstyrelsens verksamhet, för bidrag till&lt;br&gt;nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. samt för EG:s&lt;br&gt;utbytesprogram Ungdom för Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagor till propositionen redovisas en översikt av statliga myndig-&lt;br&gt;heter med uppgifter på ungdomsområdet, regeringens aktuella åtgärder&lt;br&gt;för ungdomar, utvecklingsprojekt för ungdomar samt källor och littera-&lt;br&gt;tur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Att vara ung .............................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens insatser för ungdomar&amp;nbsp;................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer för ungdomspolitiken ..................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den statliga ungdomsmyndighetens&amp;nbsp;organisation ........ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ungdomsstyrelsens uppgifter....................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetsinriktning för Ungdomsstyrelsen under de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande tre åren.......................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna .... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;  48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Statliga myndigheter på ungdomsområdet........ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av regeringens aktuella&lt;br&gt;åtgärder för ungdomar....................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Utvecklingsprojekt som fått stöd genom&lt;br&gt;Civildepartementet (Allmänna arvsfonden) ....... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Källor och litteratur .....................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 mars 1994 ............................... 95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om den huvudsakliga inrikt-&lt;br&gt;ningen av ungdomspolitiken (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om Ungdomsstyrelsens&lt;br&gt;uppgifter och verksamhetsinriktning (avsnitt 7 och 8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;godkänner riktlinjerna för statsbidragen till barn- och&lt;br&gt;ungdomsorganisationerna (avsnitt 9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisar ett&lt;br&gt;ramanslag på 7 923 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet&lt;br&gt;m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;111 697 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret&lt;br&gt;1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga utvecklingen i Sverige beror i hög grad på vilka&lt;br&gt;framtidsmöjligheter landets ungdomar får. Att stödja en positiv ut-&lt;br&gt;veckling av ungdomars möjligheter inom olika områden är därför en&lt;br&gt;väsentlig del i regeringens samlade politik. Viktiga ungdomsfrågor hör&lt;br&gt;till olika departements ansvarsområden. Civildepartementet har ett&lt;br&gt;övergripande ansvar och en samordnande roll för ungdomspolitiska&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera betänkanden och rapporter har under senare år behandlat frågor&lt;br&gt;som berör ungdomars situation och statens insatser inom ungdoms-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ungdomskommitténs betänkande Ungdom och Makt (SOU 1991:12)&lt;br&gt;redovisades bl.a. olika förslag för att öka ungdomars delaktighet i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STUNS-kommittén hade i uppdrag att se över arbets- och ansvarsför-&lt;br&gt;delningen i fråga om statens insatser på barn- och ungdomsområdet.&lt;br&gt;Syftet var att finna effektivare former för samordning, utvärdering och&lt;br&gt;uppföljning. Uppdraget redovisades i betänkandet Mer för mindre - nya&lt;br&gt;styrformer för barn- och ungdomspolitiken (SOU 1992:54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda betänkandena har remissbehandlats. Sammanställningar över&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgängliga i Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråd har i en rapport till regeringen i december 1992&lt;br&gt;redovisat ett uppdrag att utveckla metoder för att öka ungdomars&lt;br&gt;delaktighet och inflytande. Dessutom har ungdomsrådet haft regeringens&lt;br&gt;uppdrag att utarbeta en modell för ett målrelaterat system för statens&lt;br&gt;bidrag till barn- och ungdomsorganisationerna. Uppdraget redovisades i&lt;br&gt;rapporten Modell för ett målrelaterat bidragssystem. Samma fråga har&lt;br&gt;behandlats i departementspromemorian Målrelaterat bidragssystem för&lt;br&gt;barn- och ungdomsorganisationerna. Den promemorian har remiss-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlats och en sammanställning över remissyttrandena finns tillgäng- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;lig i Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsrådet har även haft regeringens uppdrag att kartlägga bam-&lt;br&gt;och ungdomsorganisationernas arbetsvillkor samt att föreslå åtgärder&lt;br&gt;som på andra sätt än genom kontanta bidrag stärker organisationernas&lt;br&gt;möjligheter att bedriva och utveckla sin verksamhet. Uppdraget redo-&lt;br&gt;visades i rapporten Barn- och ungdomsorganisationernas arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I september 1993 överlämnade Statskontoret till regeringen rapporten&lt;br&gt;Statens ungdomsråd - Ledningsstruktur och organisation (Rapport&lt;br&gt;1993:22). Ungdomsrådet har yttrat sig över rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition ger regeringen, bl.a. med utgångspunkt i det&lt;br&gt;redovisade utredningsmaterialet, sin syn på hur ungdomspolitiken bör&lt;br&gt;utformas. Framställningen disponeras på så sätt att vi först beskriver&lt;br&gt;hur det är att vara ung, situationen för dagens ungdomar (avsnitt 3) och&lt;br&gt;redovisar några av regeringens insatser för ungdomar (avsnitt 4). Vi&lt;br&gt;lämnar därefter förslag till vad som enligt vår mening bör gälla i fråga&lt;br&gt;om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken (avsnitt 5).&lt;br&gt;Vidare behandlas organisationen för Statens ungdomsråd, vars namn vi&lt;br&gt;avser att ändra till Ungdomsstyrelsen (avsnitt 6). Vi redovisar också&lt;br&gt;förslag till uppgifter och verksamhetsinriktning för Ungdomsstyrelsen&lt;br&gt;(avsnitt 7 och 8) samt riktlinjer för statens bidrag till barn- och&lt;br&gt;ungdomsorganisationerna (avsnitt 9). Slutligen tar vi upp anslagsfrågor&lt;br&gt;på det ungdomspolitiska området för budgetåret 1994/95 (avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagor till propositionen redovisas en översikt av statliga myndig-&lt;br&gt;heter med uppgifter på ungdomsområdet (bilaga 1), en sammanställning&lt;br&gt;av regeringens aktuella åtgärder för ungdomar (bilaga 2), utvecklings-&lt;br&gt;projekt som fått stöd genom Civildepartementet (bilaga 3) samt källor&lt;br&gt;och litteratur (bilaga 4).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Att vara ung&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ordet ungdom kan dels beteckna en viss fas i människans liv, dels&lt;br&gt;beskriva en konkret grupp i samhället med vissa sociala egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förindustriella samhället existerade knappast begreppet ungdom.&lt;br&gt;Då betraktades man som vuxen direkt efter barndomen. Senare kom&lt;br&gt;begreppet att beteckna livsfesen fram till giftermålet eller tills man&lt;br&gt;kunde försörja sig själv och bilda hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt när man diskuterar ungdomsbegreppets histo-&lt;br&gt;ria är dess relation till de aktuella samhällsförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ungdomstiden förr och nu&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det förindustriella samhället fanns bestämda och relativt statiska struk-&lt;br&gt;turer där ungdomarna hade sina platser och roller genom vilka de kunde&lt;br&gt;växa in i det vuxna samhället. I samband med industrialismen upplöstes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gradvis dessa strukturer och ersattes med nya. Samhällslivet delades i Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;en privat femiljesfar och en produktionssfär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrialiseringen ledde också till en urbanisering. Nya krav ställdes&lt;br&gt;på arbetskraftens rörlighet och en mer flexibel livsföring. Att byta&lt;br&gt;arbete, bostad och vanor blev vanligare. De gamla femilje- och släkt-&lt;br&gt;skapsbanden löstes upp. Dagens urbana ungdom och ungdomskultur är&lt;br&gt;i detta perspektiv ett modernt fenomen - en eller två generationer bakåt&lt;br&gt;har befolkningen sina rötter i jordbrukssamhället eller i mindre sam-&lt;br&gt;hällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsåren är i hög grad den tid då individens identitet formas.&lt;br&gt;Identiteten kan beskrivas med ett antal olika komponenter - kroppslig,&lt;br&gt;sexuell, ideologisk, social, psykologisk, yrkesmässig osv. Inom alla&lt;br&gt;dessa områden har den unga människan ett behov av att söka sig fram&lt;br&gt;och hitta sin identitet. Den utvecklas i samspel med föräldrar och fa-&lt;br&gt;milj, andra små naturliga gemenskaper och det omgivande samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskänslan är en spänningsfylld kombination av å ena sidan&lt;br&gt;upplevelsen av stabilitet och kontinuitet och å andra sidan upplevelsen&lt;br&gt;av hur man förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känslan av kontinuitet kan stödjas av ett relativt fest normsystem for&lt;br&gt;samverkan mellan människor i ett samhälle. För att vi skall utvecklas&lt;br&gt;till människor med värdighet och självkänsla behöver vi därför en&lt;br&gt;minsta gemensam nämnare för handlandet människor emellan. En etik&lt;br&gt;som betonar alla människors lika värde och ansvaret för varandra är en&lt;br&gt;nödvändig grund när en ung människa söker fest förankring i en värld&lt;br&gt;av snabb förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har hävdats att ungdomarna i det moderna samhället befinner sig&lt;br&gt;instängda i ett vakuum, i en förlängd barndom som hämmar deras&lt;br&gt;orientering mot en egen identitet och utveckling. Samhället skapar en&lt;br&gt;parentes, ett utrymme där den växande människan fritt får ströva i ett&lt;br&gt;ingenmansland mellan barndom och vuxenliv. Normsystemet och&lt;br&gt;vuxenvärlden kan därför upplevas som ett hinder för personlig utveck-&lt;br&gt;ling mot delaktighet och initiativlust. Man vill ta steg mot vuxenvärlden&lt;br&gt;men får inte eller uppmuntras inte till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som etiken och normsystemet syftar till festhet och skydd&lt;br&gt;av varje individ måste det inspirera till utveckling av personligheten, till&lt;br&gt;initiativ och nytänkande, till vilja att ta ansvar för allt större både per-&lt;br&gt;sonliga och gemensamma uppgifter. Också i upplevelsen av förändring&lt;br&gt;behöver man en referensram, en trygghet i att man kan lita på både&lt;br&gt;medmänniskors och det offentligas handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationskraven på den som skall betraktas som vuxen varierar&lt;br&gt;från område till område. Det avspeglar sig inte minst i det myller av&lt;br&gt;åldersgränser som finns i lagstiftningen, inom idrottsvärlden och det&lt;br&gt;övriga föreningslivet. Dessutom sker den sociala omdaningen nu i sådan&lt;br&gt;hastighet att etablerade gränser snabbt blir föråldrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår tid tenderar t.ex. ungdomstiden att förlängas inte minst genom&lt;br&gt;att många ungdomar stannar kvar länge i föräldrahemmet. Orsakerna&lt;br&gt;kan hittas i höjda boendekostnader, förlängd studietid och situationen på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste decennierna har inneburit stora förändringar i de ungas Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;levnadsvillkor och sociala möjligheter. Uttrycket &amp;quot;tonåring&amp;quot; böljade&lt;br&gt;användas under efterkrigstiden. Under denna tid började man också tala&lt;br&gt;om en särskild ungdomskultur. Ungdomens egna grupperingar - som&lt;br&gt;under olika perioder haft olika benämningar, exempelvis sunar, mods,&lt;br&gt;dixies, hippies, punkare, skinheads och hip-hopare - visar att det snara-&lt;br&gt;re är fråga om flera kulturer. Det kommersiella intresset för ungdomen&lt;br&gt;växte också fram under denna tid. En stor tonårsmarknad skapades&lt;br&gt;inom bl.a. musik, mode och film. Vem som betraktas som tillhörande&lt;br&gt;ungdomsgruppen har därför också kommit att styras av kommersiellt&lt;br&gt;inriktade trender inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika kulturella och etniska grupper kan dessutom definiera ung-&lt;br&gt;domstiden på skilda sätt, vilket vi i Sverige som följd av invandringen&lt;br&gt;blivit alltmer medvetna om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man skall definiera begreppet ungdom bör man ha i minnet att&lt;br&gt;människans identitet utvecklas under hela livet. Hon lär sig ständigt,&lt;br&gt;bereder sig hela tiden på att ompröva åsikter och ställningstaganden&lt;br&gt;allteftersom omgivningen förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock en period av gradvis övergång mellan barnets mer&lt;br&gt;eller mindre totala beroende av föräldrarna och den vuxnes upplevelse&lt;br&gt;av autonomi och kontroll över sitt eget liv. Denna ungdomsperiod kän-&lt;br&gt;netecknas av behovet att nå större självständighet, bättre självkänsla och&lt;br&gt;kompetens och samtidigt tillhörighet till ett socialt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skulle därför kunna tala om en ungdomsuppgift som består i att&lt;br&gt;inom olika områden påverka sin egen utveckling till en vuxen individ,&lt;br&gt;en utveckling som dessutom skall svara upp mot det moderna samhällets&lt;br&gt;krav i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att ha denna dynamiska syn på människans livsutveck-&lt;br&gt;ling i minnet när man betraktar undersökningar, ungdomsforskning och&lt;br&gt;utredningar som av statistiska, organisatoriska och andra skäl definierar&lt;br&gt;ungdom som vissa bestämda åldersgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan inställer sig huruvida den unga människan i sin strävan att&lt;br&gt;gradvis etablera sig som vuxen tas riktigt på allvar. Tar man i anspråk&lt;br&gt;hennes resurser, uppmärksammar man hennes önskan att bidra i sam-&lt;br&gt;hället? Eller är det så att ungdomarna upplever att de förvaras i skolan,&lt;br&gt;vårdas och förströs av de vuxna i väntan på att de skall komma till nytta&lt;br&gt;i arbetslivet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift för ungdomspolitiken bör vara att på olika sätt underlätta,&lt;br&gt;stödja och frigöra de processer som förvandlar den unge till en vuxen,&lt;br&gt;ansvarstagande medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ungdomars situation i dag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns i dag 1,1 miljoner invånare i åldern 15-24 år. Denna&lt;br&gt;åldersgrupp är den som ofta i statistiska sammanställningar fått beteckna&lt;br&gt;ungdomstiden. Antalet ungdomar enligt denna definition kommer konti-&lt;br&gt;nuerligt att sjunka under 1990-talet. År 2000 beräknas antalet ungdomar&lt;br&gt;vara drygt 100 000 färre än i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett flertal studier av ungas situation i dagens Sverige. I en Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;del av dessa studier har internationella jämförelser gjorts. I det följande&lt;br&gt;redovisas översiktligt en del av resultaten. En förteckning över källor&lt;br&gt;och litteratur återfinns som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över 90 procent av vaije åldersgrupp går vidare till gymnasieskolan.&lt;br&gt;Andelen ungdomar som valde högskoleförberedande utbildningsvägar&lt;br&gt;minskade från 29 procent år 1975 till 22 procent år 1986 men har sedan&lt;br&gt;ökat och är nu högre än någonsin, 35 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flickor och pojkar går i genomsnitt lika länge i skolan, men bakom&lt;br&gt;siffrorna döljer sig stora skillnader. Ungdomarnas val till gymnasiet&lt;br&gt;sammanfaller med arbetsmarknadens uppdelning i kvinno- och mans-&lt;br&gt;yrken. Flickor dominerar helt på utbildningar inom vårdsektorn samt de&lt;br&gt;textila och sociala utbildningsprogrammen, medan de tekniska utbild-&lt;br&gt;ningarna har en överväldigande majoritet av pojkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pojkar går i större utsträckning än flickor vidare till de längre och&lt;br&gt;mer prestigebetonade utbildningarna på universitet och högskolor. I&lt;br&gt;högskoleutbildningen i sin helhet är dock flickor i majoritet. Ungdomars&lt;br&gt;studieval är fortfarande starkt könsrollsbundna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete och bostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dagsaktuella arbetsmarknadssituationen är mörk för ungdomarna. I&lt;br&gt;Sverige fanns i januari 1994 ca 800 000 ungdomar i åldrarna 18-24 år.&lt;br&gt;Av de 52 procent som räknas till arbetskraften var, enligt SCB:s arbets-&lt;br&gt;kraftsundersökning (AKU) avseende januari månad 1994, ca 86 000&lt;br&gt;arbetslösa. Av pojkarna i åldern 18-24 år var 25,5 procent arbetslösa&lt;br&gt;mot 15,4 procent av flickorna i samma ålder. Ca 13 procent i denna&lt;br&gt;åldersgrupp är sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder,&lt;br&gt;främst ungdomspraktik, arbetsmarknadsutbildning och arbetslivsutveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bostadsmarknaden har ungdomar alltid haft en osäker ställning.&lt;br&gt;Under en rad år var bristen på bostäder det stora problemet. I dag är&lt;br&gt;det mera prisbilden, eftersom ungdomarna - som en nytillträdande&lt;br&gt;grupp - ofta hänvisas till den dyra nyproduktionen och andrahandsut-&lt;br&gt;hyming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik från den senaste folk- och bostadsräkningen visar att flickor&lt;br&gt;genomsnittligt flyttar hemifrån vid 18,7 år och pojkar vid 20,0 år. En&lt;br&gt;tendens är att ungdomar bor kvar längre hemma eller delar bostad med&lt;br&gt;andra för att undvika höga bostadskostnader. Barn till ensamstående&lt;br&gt;föräldrar och till arbetare flyttar tidigare än andra grupper. Ungdomar&lt;br&gt;som bor i villa bor hemma längre. Faktorer som tillgång till högre&lt;br&gt;utbildning på orten, arbetsmarknadssituationen och pendlingsmöjligheter&lt;br&gt;påverkar naturligtvis också valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På landsbygden flyttar vaije år var fjärde person i åldern 20-25 år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[q&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande siffra för ungdomar i storstäder är var tionde. De ung-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domar som flyttar från landsbygden är främst de som har god utbildning Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;samt trygg social och ekonomisk bakgrund. Flickor är mer benägna att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flytta än pojkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritid, kultur och samhällsengagemang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet av fritidsaktiviteter finns tydliga skillnader mellan pojkar och&lt;br&gt;flickor. Pojkar är generellt mer aktivitets- och föreningsinriktade,&lt;br&gt;medan flickor föredrar att &amp;quot;bara&amp;quot; umgås. Ungdomars deltagande i före-&lt;br&gt;ningslivet har minskat kontinuerligt under det senaste decenniet. Fram-&lt;br&gt;för allt har de idébuma folkrörelserna och de politiska ungdomsförbun-&lt;br&gt;den tappat medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsengagemanget saknas inte, men det tar sig andra uttryck än&lt;br&gt;genom traditionella organisationer och partier. Miljöfrågor är ett om-&lt;br&gt;råde där ungdomar visar ett större engagemang än befolkningen i öv-&lt;br&gt;rigt. Intresset för globala frågor och internationell solidaritet är också&lt;br&gt;högt bland ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens skolungdomar har större erfarenheter av kulturinstitutioner än&lt;br&gt;gårdagens. Besöksvanoma skiljer sig också ganska mycket från före-&lt;br&gt;gående ungdomsgenerationers. De besöker sällan teatrar och muséer. I&lt;br&gt;stället föredrar de kulturupplevelser och egna aktiviteter såsom musik-&lt;br&gt;festivaler, rockklubbar eller fria teatergrupper. Ungdomar är stora&lt;br&gt;konsumenter av skivor och de går ofta på bio. Musik är vid sidan av&lt;br&gt;idrott det största fritidsintresset bland ungdomar under 19 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokläsandet på fritiden är fortfarande högt bland barn och ungdomar.&lt;br&gt;Omkring hälften av dem som är under 15 år läser böcker dagligen. Fyra&lt;br&gt;av fem ungdomar i gymnasieåldern läser böcker regelbundet på sin&lt;br&gt;fritid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationalism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resande, internationella kontakter och utlandsvistelser är i mycket&lt;br&gt;högre grad än tidigare en väsentlig och naturlig del av den unga genera-&lt;br&gt;tionens tillvaro. Den vikt ungdomar faster vid resande visas av att över&lt;br&gt;40 procent av de tillfrågade ungdomarna i en undersökning år 1990&lt;br&gt;skulle använda pengarna till resor om de plötsligt fick 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många ungdomar förverkligar också sina resdrömmar. Ett exempel är&lt;br&gt;att ca 50 000 Interrailkort sålts varje år till svenska ungdomar. Något&lt;br&gt;som knappt existerade för 10-15 år sedan men som i dag är mera van-&lt;br&gt;ligt bland svenska ungdomar är resor under flera månader till &amp;quot;exotis-&lt;br&gt;ka&amp;quot; länder. Drygt hälften av ungdomarna i åldern 15-25 år vill tåg-&lt;br&gt;eller båtluffa och lika många drömmer om att åka ut på en längre jor-&lt;br&gt;denruntresa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var femte gymnasist har bott längre tid än sex månader i ett annat&lt;br&gt;land och deras beredskap för att flytta utomlands är stor. Nästan 80&lt;br&gt;procent av gymnasisterna kan tänka sig att flytta utomlands för en läng-&lt;br&gt;re period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande kontakter med utlandet uppkommer också genom invand- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;ringen. Ca 8 procent av ungdomarna i Sverige är själva födda utom-&lt;br&gt;lands och ca 2 procent är utländska medborgare födda i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flickor är mer intresserade av att resa än pojkar. Flickor vill också&lt;br&gt;studera eller arbeta utomlands i mycket större utsträckning än pojkar.&lt;br&gt;Ungdomarnas socio-ekonomiska bakgrund och deras privatekonomi har&lt;br&gt;självklart stor betydelse för i vilken utsträckning och hur de reser utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsförskjutningar i samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan länge pågår komplicerade värderingsförskjutningar i västvärldens&lt;br&gt;samhällen. Man brukar generellt tala om en övergång från materiella till&lt;br&gt;postmateriella värderingar. De materiella värderingarna står för det&lt;br&gt;traditionella samhällets värdesystem, som betonar de sociala trygghets-&lt;br&gt;systemen och vikten av ordning och reda i det lilla och stora. De post-&lt;br&gt;materiella värderingarna lyfter i stället fram livskvalitet, handlingsfrihet&lt;br&gt;och oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En högre värdering av den självständiga och starka individen som&lt;br&gt;känner sig mindre bunden till sitt lokalsamhälle har vuxit fram. En ökad&lt;br&gt;benägenhet till &amp;quot;gräsrotsaktiviteter&amp;quot; kan samtidigt noteras. Det traditio-&lt;br&gt;nella religiösa engagemanget har försvagats samtidigt som en strängare&lt;br&gt;sexualmoral och mer traditionell familjesyn har vuxit fram (utvecklat i&lt;br&gt;&amp;quot;Mot denna framtid&amp;quot; red. Axelson, S och Pettersson, T).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förskjutningar har skett parallellt med den snabbt ökande inter-&lt;br&gt;nationaliseringen. Ungdomar av i dag har tagit till sig det globala kom-&lt;br&gt;munikationssamhället helt naturligt. Deras attityder formas av såväl&lt;br&gt;historiska rötter i den svenska kulturen som av impulser från omvärl-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de värderingar som nu präglar dagens ungdom ger utslag i&lt;br&gt;och kan utgöra en möjlig beskrivning av framtiden är dessa av stort&lt;br&gt;intresse. Föga oväntat tycks 70-talistemas värderingar redan nu i stor&lt;br&gt;utsträckning ha influerats av ett framväxande postindustriellt &amp;quot;K-sam-&lt;br&gt;hälle&amp;quot; som utmärks av kunskap, kompetens, kreativitet, kommunikation&lt;br&gt;och kultur. (Se vidare Andersson, Å, Furth, T och Holmberg, I : 70-&lt;br&gt;talister. Om värderingar, nu och i framtiden.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarna är inriktade på ett rörligt liv med stark betoning av&lt;br&gt;utbildning och arbete. Hälsan ses som ett betydande värde, både i korta-&lt;br&gt;re och längre tidsperspektiv och på såväl individuellt som kollektivt&lt;br&gt;plan. Ingen aspekt på livet har så stor långsiktig betydelse för dem som&lt;br&gt;familjen och hemmiljön. I det längre tidsperspektivet ser de familjelivet&lt;br&gt;som mera betydelsefullt än utbildning och arbete, hälsa, olika nöjen och&lt;br&gt;andra fritidssysselsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70-talistema är starkt studieorienterade. Mer än hälften uppger att de&lt;br&gt;avser att studera vid högskola och universitet, medan de som inte kan&lt;br&gt;tänka sig akademiska studier utgör endast en femtedel. Nästan två tred-&lt;br&gt;jedelar av ungdomarna tror att deras utbildning i framtiden kommer att&lt;br&gt;ha mycket stor eller stor betydelse för dem. Den här bilden passar väl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in i mönstret av postmateriella värderingar. Postmaterialistema värderar Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;utbildning högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarna vänder sig mot hierarkiskt uppbyggda arbetsmiljöer. De&lt;br&gt;mest attraktiva yrkena är rörliga och självständiga. Intressanta arbets-&lt;br&gt;uppgifter tillsammans med utsikten att få trevliga arbetskamrater lockar&lt;br&gt;mer än att yrket har hög status.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unga fader vill arbeta deltid i större utsträckning för att få mer tid for&lt;br&gt;familjen. 33 procent av männen och 44 procent av kvinnorna i en färsk&lt;br&gt;SCB-undersökning förespråkar en modell, där både mannen och&lt;br&gt;kvinnan arbetar deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta ungdomar i Sverige säger sig vara friska och nöjda med livet.&lt;br&gt;Svenska barn och ungdomar i mellan- och högstadieåldem trivs allmänt&lt;br&gt;sett bättre med livet än sina kamrater i övriga Europa. Svenska ung-&lt;br&gt;domar lever i stort sett i synnerligen privilegierade omständigheter,&lt;br&gt;kommer rätt väl överens med den äldre generationen samt är välutbilda-&lt;br&gt;de och välorienterade i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska hälsan har förbättrats. Fler än hälften av bamcancerfallen&lt;br&gt;botas och ungdomar med t.ex. astma eller diabetes kan i de allra flesta&lt;br&gt;fall leva ett normalt liv. Samtidigt är den stora ökningen av allergier&lt;br&gt;bland barn och ungdomar ett växande hälsoproblem. Skillnader i sjuk-&lt;br&gt;lighet kvarstår bland svenska ungdomar. Avgörande för barns och ung-&lt;br&gt;domars hälsa är främst föräldrarnas levnadsvillkor och närmiljöns ut-&lt;br&gt;formning, t.ex. daghems- och skolmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den psykiska hälsan uppvisar för vissa grupper av ungdomar en&lt;br&gt;oroande bild. Enligt en undersökning har drygt 10 procent av alla 18-&lt;br&gt;åringar noterbart stora sociala och psykiska problem. Ungdomar i mel-&lt;br&gt;lan- och högstadieåldem upplever enligt en annan studie sin psykiska&lt;br&gt;hälsa på liknande sätt som ungdomar i samma åldersgrupp i andra&lt;br&gt;europeiska länder. Fler flickor än pojkar upplever sig må dåligt, särskilt&lt;br&gt;i högstadieåldem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självmordsnivån ligger sedan många år oacceptabelt högt i Sverige.&lt;br&gt;Allt för många unga människor försöker ta sitt liv och i allt yngre åld-&lt;br&gt;rar. Vart fjärde dödsfall bland ungdomar i åldern 20-24 år orsakas av&lt;br&gt;självmord. Nivån ligger nästan lika högt som for dödsfall i trafik-&lt;br&gt;olyckor. Fler flickor än pojkar genomför självmordsförsök medan fler&lt;br&gt;pojkar begår självmord. Vid en internationell jämförelse, utförd av&lt;br&gt;World Health Organization (WHO), mellan ett urval västeuropeiska&lt;br&gt;länder samt Australien, Kanada, USA och Japan placerar sig Sverige i&lt;br&gt;den övre gruppen. Australien, Norge, Kanada och Schweiz uppvisar de&lt;br&gt;högsta talen. Jämfört med år 1970 kan dock en viss minskning av an-&lt;br&gt;talet självmord bland ungdomar i Sverige noteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liten, men synlig grupp ungdomar som på senare tid åter har&lt;br&gt;uppmärksammats är de utsatta eller övergivna. En del av dem har en&lt;br&gt;mängd olika problem medan andra främst eller enbart har problem i&lt;br&gt;relationen till föräldrarna som medför att de inte kan leva stadigvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin familj. Bland dessa ungdomar har flickorna den mest utsatta situa- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalitet och missbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsbrottsligheten i Sverige är i dag betydligt högre än den var&lt;br&gt;t.ex. i böijan av detta sekel eller på 1950-talet. Oavsett alla jämförelser&lt;br&gt;anses den allmänt sett oacceptabelt hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som begår brott begår dem ofta tillsammans med andra&lt;br&gt;ungdomar. Vissa brott är typiska ungdomsbrott. Ungdomar i åldrarna&lt;br&gt;15-20 år dominerar när det gäller t.ex. väskryckning (ca 75 procent av&lt;br&gt;de misstänkta), bilstöld (ca 65 procent) och legitimationsförfalskning (ca&lt;br&gt;65 procent). Antalet ungdomar som lagförts för misshandel har ökat&lt;br&gt;under det senaste årtiondet. Detta förhållande skall dock ses mot bak-&lt;br&gt;grund av att antalet anmälda misshandelsfall ökar generellt i samhället.&lt;br&gt;Bakom rubrikerna om det s.k. ungdomsvåldet finns en liten grupp hög-&lt;br&gt;aktiva som begår en oproportionellt stor andel av brotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våldet bland ungdomar torde inte ha ökat totalt sett. Däremot hävdar&lt;br&gt;vissa att det har blivit råare, med ett allt större inslag av vapen, främst&lt;br&gt;knivar. Emellanåt uttrycks bland ungdomar den uppfattningen att det&lt;br&gt;gäller att kunna försvara sig själva och att de av denna anledning bär&lt;br&gt;vapen. Denna utveckling inger stark oro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen ungdomar med ett tungt missbruk har minskat påtagligt&lt;br&gt;sedan år 1979. Uppgifterna om ett minskat drogmissbruk bland ung-&lt;br&gt;domar stöds av de regelbundna undersökningar bland skolungdom i&lt;br&gt;årskurs 9 som görs. Andelen ungdomar som någon gång prövat narkoti-&lt;br&gt;ka låg under hela 1980-talet på 4 procent. I böijan av 1970-talet var&lt;br&gt;motsvarande andel ca 14 procent. Under de senaste åren har den totala&lt;br&gt;försäljningen av alkohol minskat. Ett undantag är försäljningen av stark-&lt;br&gt;öl på restaurang. Av erfarenhet och från undersökningar om ungdomars&lt;br&gt;alkoholkonsumtion kan konstateras att det nästan uteslutande är yngre&lt;br&gt;människor som står för denna ökade konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En till antalet liten, men desto synligare grupp är de ungdomar som&lt;br&gt;sedan några år på ett våldsamt sätt ger uttryck för sin rasism och in-&lt;br&gt;tolerans. Bland ungdomsgruppen som helhet synes främlingsfientlig-&lt;br&gt;heten dock inte ha ökat, men däremot kritiken av invandrings- och&lt;br&gt;flyktingpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inför framtiden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtidens arbetsmarknad kommer att kräva hög kompetens, flexibilitet&lt;br&gt;och beredskap till livslångt lärande. Alla ungdomar behöver kunskap för&lt;br&gt;att kunna hävda sig på en förändrad arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen får dock inte bli ensidigt inriktad på kortsiktigt nyttiga&lt;br&gt;kunskaper för arbetsmarknaden. En god utveckling av samhället kräver&lt;br&gt;också medborgarnas bildning i vid mening. Bildningsbegreppet har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskuterats i Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning (SOU Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;1992:94). Också företag och offentlig verksamhet har allt att tjäna på&lt;br&gt;anställda med bildning utöver vardagskunskapema. Kreativitet och&lt;br&gt;sprudlande ffamtidsidéer kan frodas i ett klimat där också en vidsynt&lt;br&gt;bildning på humanismens och historiemedvetenhetens grund lämnat sitt&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet år 1991 om en reformerad gymnasieskola hade som&lt;br&gt;det ena syftet att ge alla ungdomar i gymnasieåldern en garanterad rätt&lt;br&gt;till en treårig gymnasieutbildning. Det andra syftet var en omläggning&lt;br&gt;av yrkesutbildningarna från många specialiserade utbildningar till färre&lt;br&gt;mer teoretiskt gedigna utbildningar, som riktar sig mot bredare sektorer&lt;br&gt;av arbetslivet. Den nya gymnasieskolan genomförs successivt. All in-&lt;br&gt;tagning till gymnasieskolan skall fr.o.m. läsåret 1995/96 avse de nya&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utmaning består nu i att motivera alla elever att genomgå en&lt;br&gt;treårig gymnasieskola. En nära samverkan mellan skola och arbetsliv,&lt;br&gt;där teori och praktik integreras kan härvid spela en betydelsefull roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns risk för att ungdomarna i Sverige framöver kan komma att&lt;br&gt;uppdelas i två grupper på arbetsmarknaden, de som får fäst anknytning&lt;br&gt;till arbetsmarknaden och de som inte får det. En sådan utveckling måste&lt;br&gt;motverkas med alla tillgängliga medel. Det är viktigt att arbetsmarkna-&lt;br&gt;den ger många möjligheter till inträde och att det ständigt finns möjlig-&lt;br&gt;heter till att växla från exempelvis mer lågproduktiva arbeten till hög-&lt;br&gt;produktiva arbeten, dvs. arbeten i tillväxtsektorer med högre löne-&lt;br&gt;utveckling. Det kan bl.a. ske genom goda möjligheter till kompetens-&lt;br&gt;utveckling och effektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den befarade klyvningen av arbetsmarknaden för ungdomar belyses&lt;br&gt;av det faktum att den sociala snedrekryteringen till gymnasieutbildning-&lt;br&gt;en och högre studier är huvudsakligen densamma som före skolrefor-&lt;br&gt;merna på 1960- och 70-talen. Ännu i dag är det vid de tidigaste över-&lt;br&gt;gångarna mellan skolstadier som betydelsen av social bakgrund är&lt;br&gt;störst. Detta innebär att åtgärder mot den sociala snedrekryteringen kan&lt;br&gt;ha effekter på alla utbildningsnivåer. Den sociala snedrekryteringen i&lt;br&gt;Sverige avviker knappast jämfört med övriga Europa och USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också anledning att diskutera andra sätt för ungdomar att i&lt;br&gt;framtiden etablera sig på arbetsmarknaden. I direktiven för utredningen&lt;br&gt;(Fi 1993:19) om förutsättningarna för expansion av privat tjänstepro-&lt;br&gt;duktion sägs t.ex. att utredaren bör analysera önskvärdheten av och&lt;br&gt;möjligheten till en differentiering av de i den totala skattekilen ingående&lt;br&gt;skatteslagen, inkomstskatten, socialavgifterna och mervärdeskatten.&lt;br&gt;Möjligheterna och önskvärdheten av att differentiera skattebelastningen&lt;br&gt;för viss tjänsteproduktion utförd av ungdomar bör belysas (dir.&lt;br&gt;1993:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar mot mer decentraliserade löneförhandlingar samt upp-&lt;br&gt;mjukningar av trygghetslagstiftningen kan i vissa fall underlätta ung-&lt;br&gt;domars inträde på arbetsmarknaden samtidigt som tryggheten för dem&lt;br&gt;som fått fotfäste på denna minskar. En rimlig avvägning måste göras&lt;br&gt;mellan de olika mål som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att stora ansträngningar görs for att skapa ett sam- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;hälle där alla har möjligheter att få ett arbete. Samtidigt är det inte&lt;br&gt;minst i tider av hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, viktigt att&lt;br&gt;samhällsdebatten inte skapar ett klimat där människovärdet knyts till&lt;br&gt;innehavet av traditionellt förvärvsarbete eller till en yrkesidentitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjens betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samhällsomvandling som har ägt rum i Sverige under det senaste&lt;br&gt;seklet har inneburit förändringar av villkoren för föräldraskapet och&lt;br&gt;därmed en förändring av de ungas uppväxtvillkor. Familjens samman-&lt;br&gt;sättning, funktion och livsstil har förändrats. Som regel arbetar båda&lt;br&gt;föräldrarna utanför hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk familjepolitik är i allt väsentligt inriktad på att ge barn och&lt;br&gt;ungdomar goda uppväxtvillkor genom generella insatser som värnar om&lt;br&gt;barnfamiljernas ekonomiska trygghet och stöd i olika former till vård&lt;br&gt;och fostran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppna familjer som samverkar med andra i t.ex. grannskap, arbets-&lt;br&gt;lag, daghem eller skola, tillsammans med en livssyn som betonar män-&lt;br&gt;niskors lika värde och ansvar för varandra är viktiga förutsättningar för&lt;br&gt;unga människors utveckling till trygga, aktiva och ansvarsmedvetna&lt;br&gt;vuxna. Det är när familjen får goda förutsättningar som barnen kan&lt;br&gt;möta en fäst normvärld grundad i förståelse, kärlek och omtanke. Släk-&lt;br&gt;tingar och övriga grupper i omgivningen skapar i många fall det nätverk&lt;br&gt;som kompletterar familjens möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens svenska familjer består oftast bara av två generationer. Den&lt;br&gt;stora majoriteten av alla bam har minst ett syskon. Bara 14 procent är&lt;br&gt;enda barnet. Många bam lever i styvfåmiljer med &amp;quot;nya föräldrar&amp;quot; och&lt;br&gt;syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjen är emellertid utsatt för stora påfrestningar i dagens samhälle.&lt;br&gt;Skilsmässornas antal har ökat i Sverige, liksom i andra länder. Om&lt;br&gt;utvecklingen fortsätter och både äktenskap och samboförhållanden&lt;br&gt;räknas in kommer ca 37 procent av alla bam att före 18 års ålder upp-&lt;br&gt;leva att föräldrarna flyttar isär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam behöver både manliga och kvinnliga förebilder. Unga pojkar&lt;br&gt;som hamnar i missbruk eller kriminalitet har ofta vuxit upp utan pappa&lt;br&gt;eller någon annan manlig förebild. Om föräldrar skiljer sig eller separe-&lt;br&gt;rar från varandra måste de ändå kvarstå som föräldrar för sina bam. Att&lt;br&gt;vara förälder är ett livslångt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialt arbete strävar man numera efter att engagera de frånvarande&lt;br&gt;fäderna i behandlingsarbetet. I andra fall söker man efter manliga före-&lt;br&gt;bilder i den unges omgivning. Ett vidgat nätverk kring ungdomarna i&lt;br&gt;form av släkt, vänner och andra vuxna har stor betydelse, vid sidan av&lt;br&gt;det offentligas insatser för att stötta de familjer som behöver detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjepolitikens utgångspunkt är att familjen har huvudansvaret för&lt;br&gt;barnen och ungdomarna. Staten och kommunerna skall genom stödinsat-&lt;br&gt;ser bistå och underlätta för föräldrarna. Den svenska familjepolitiken&lt;br&gt;strävar efter att utjämna ekonomiska skillnader mellan barnfamiljerna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra typer av hushåll. Ensamstående föräldrars situation uppmärk- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;sammas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiken måste främst inriktas mot att stärka den öppna familjen och&lt;br&gt;det nätverk av andra vuxna i de ungas närhet som har betydelse för&lt;br&gt;identitetsutveckling och vuxenetablering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsfrågor och behovet av etik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en studie från år 1992 genomförd på uppdrag av Statens ungdomsråd,&lt;br&gt;Statens skolverk, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Bam- och&lt;br&gt;ungdomsdelegationen anger en överväldigande majoritet att de har god&lt;br&gt;kontakt med sina föräldrar. Ändå önskar sig fyra av fem ungdomar mer&lt;br&gt;kontakt med vuxna. Detta tyder på ungdomars längtan efter djupare&lt;br&gt;samtal och mer av förtroendefull kontakt med vuxna, föräldrar och&lt;br&gt;andra. Man behöver någon som tar sig tid och lyssnar, någon man kan&lt;br&gt;tala med om existentiella ting. Just detta uttrycker också de unga som&lt;br&gt;vänder sig till BRIS (Barnens rätt i samhället) och andra organisationer&lt;br&gt;eller mediaredaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna är de vuxna som har huvudansvaret för sina ungdomar,&lt;br&gt;men alla vuxna som kommer i kontakt med ungdomar har ett med-&lt;br&gt;ansvar när det gäller att vara normbildare, att bidra till att den existen-&lt;br&gt;tiella tryggheten bland ungdomar ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar behöver vuxna som sätter tydliga gränser för vad som är&lt;br&gt;rätt och fel. De vuxna måste också förmedla värden som tolerans, vid-&lt;br&gt;synthet och alla människors lika värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte bara i hemmet utan även i skolan och i samhället i&lt;br&gt;stort. Företeelser som mobbning och skolk utgör varningssignaler och&lt;br&gt;berör samhällets mest centrala värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den existentiella oron hos ungdomar har givetvis också samband med&lt;br&gt;de stora överlevnadsfrågoma. Miljöförstöring, u-världens sjukdomar,&lt;br&gt;svält och brist på resurser, ekonomisk kris, krig och andra våldskon-&lt;br&gt;flikter - också i Europa - medverkar till en befogad oro. Det gäller att&lt;br&gt;kanalisera denna oro till aktivitet och tro på att det går att förändra&lt;br&gt;världen till det bättre. Om vuxenvärlden enbart skyler över dessa prob-&lt;br&gt;lem, fördjupas den unga generationens oro till destruktiv vanmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trender och konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommersiella utbudet har stor betydelse i ungdomars vardagsliv.&lt;br&gt;Nya konsumtionsvaror introducerades och privatkonsumtionen ökade&lt;br&gt;efter andra världskriget. Vårt vardagsliv har i särskilt hög grad föränd-&lt;br&gt;rats på masskommunikationens och elektronikens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor förändring ligger i att tonårsindustrin och mediakulturen har&lt;br&gt;blivit integrerade. Tonårsindustrin satsar i dag på hela livsstilspaket.&lt;br&gt;Reklamfolk och trendsättare kartlägger noga genom omfattande enkäter&lt;br&gt;nya strömningar som kan fångas upp och omvandlas i mode, media etc.&lt;br&gt;En ständig växelverkan sker på detta sätt mellan de kommersiella kraf- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema och ungdomarna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediakulturen och den kommersiella marknaden producerar estetiska Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;koncept som sedan omvandlas i vardagskulturen som i sin tur påverkar&lt;br&gt;mediakulturema. Ungdomar inom de mer medvetna ungdomskulturerna&lt;br&gt;använder sig av olika delar av mediautbudet och skapar sina egna per-&lt;br&gt;sonliga stilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många ungdomar upplever trygghet i att tillhöra en särskild grupp.&lt;br&gt;Men även de ungdomar som inte är så uttalat engagerade i någon av de&lt;br&gt;olika ungdomskulturerna dras till och vill konsumera produkter som de&lt;br&gt;aktuella trenderna föreskriver. Möjligen är denna senare grupp mer&lt;br&gt;utsatt för tonårsindustrins påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediavåldets påverkan diskuteras ständigt. Vissa forskare och de-&lt;br&gt;battörer hävdar att det s.k. videovåldet antagligen i sig inte har så stor&lt;br&gt;betydelse. Andra menar att det självklart finns ett samband mellan det&lt;br&gt;fiktiva och det verkliga våldet. Inte så att alla som ser mord och våld-&lt;br&gt;täkter på video kommer att praktisera det i verkligheten men att bam&lt;br&gt;som matas med sådana grymheter under sin uppväxttid påverkas nega-&lt;br&gt;tivt i sitt känsloliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En massiv påverkan av våldsskildringar i media, både i nyhetsför-&lt;br&gt;medling och i fiktion, kan tillsammans med andra ogynnsamma faktorer&lt;br&gt;medverka till att ungdomar får svårare att leva sig in i våldsoffrens&lt;br&gt;verklighet. Ett värdesystem uppbyggt på en hållbar etik motverkar&lt;br&gt;riskerna för att ungdomar fascineras av eller glorifierar våldet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat fenomen är kopplingen mellan våld och den ökade sprid-&lt;br&gt;ningen av data- och TV-spel. Denna spridning utgör en marknad som i&lt;br&gt;Sverige närmar sig en halv miljard kronor i omsättning per år. Kritiken&lt;br&gt;är stark mot spel där våld förordas som lösning på problem. Vissa&lt;br&gt;distributörer låter numera Statens biografbyrå förhandsgranska dataspel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dopning, hetsätning och självsvält kan sägas representera förvridna&lt;br&gt;skönhets- och styrkeideal. Delvis som en följd av reklampåverkan, men&lt;br&gt;framför allt som en önskan att bli uppmärksammad och älskad, vittnar&lt;br&gt;de om en djup tragik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att räknas med i vuxensamhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomars starka längtan efter vuxenkontakt pekar också på en mer&lt;br&gt;specifik önskan - att räknas i vuxenvärlden. Att ge ungdomarna en&lt;br&gt;framtidstro som bygger på tilltro till den egna förmågan att påverka&lt;br&gt;både sin egen och samhällets utveckling är en viktig uppgift för den&lt;br&gt;vuxna generationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen motsättning mellan att erkänna ungdomars egna&lt;br&gt;kulturer och att söka mer av samverkan över generationsgränserna, att&lt;br&gt;ta ungdomarna mer i anspråk i gemensamma aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av världens största reklambyråer har intervjuat ett urval ur MTV-&lt;br&gt;generationen, &amp;quot;Eurokids&amp;quot;, och funnit att dessa är översköljda av in-&lt;br&gt;formation, TV-skval och reklam. De känner sig överstimulerade och&lt;br&gt;uttråkade. Samtidigt visar rapporten att den unga generationen fram-&lt;br&gt;håller etiska värden. Till skillnad från 1980-talets ungdomar så priorite-&lt;br&gt;rar de &amp;quot;regnskogar framför klädmode&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en nödvändig utmaning att ge ungdomar möjligheter att enga- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;gera sig i samhällsarbetet. Att ha inflytande innebär också att dela ett&lt;br&gt;ansvar. Ungdomar behöver tidigt uppmuntras till samhällsansvar genom&lt;br&gt;att de får inflytande och får delta aktivt i skolan, på arbetsplatsen, i&lt;br&gt;närmiljön, i ideellt arbete osv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nya utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vikten av helhetssyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål för ungdomspolitiken måste vara att skapa överblick och&lt;br&gt;helhetssyn. Dels gäller det den överblick som kan skapas till hjälp för&lt;br&gt;alla som arbetar med insatser riktade till ungdomar inom kommuner,&lt;br&gt;statliga myndigheter och frivilliga, ideella organisationer. Här har en&lt;br&gt;statlig ungdomsmyndighet en viktig och samordnande funktion. Det&lt;br&gt;återkommer vi till i ett följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det viktigaste gäller den enskildes överblick över sitt eget liv och&lt;br&gt;sin person. I tidigare avsnitt har ungdomstiden beskrivits som den tid då&lt;br&gt;uppgiften är att inom olika områden påverka sin egen utveckling till&lt;br&gt;vuxen individ, en period med gradvis växande självkänsla, kompetens&lt;br&gt;och etablering i vuxenvärlden. Denna uppgift fordrar att man själv har&lt;br&gt;initiativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska samhället vilar på respekten för vaije människas unika&lt;br&gt;värde och alla människors lika värde. Välfärdssamhället har vuxit fram&lt;br&gt;med rötterna i denna uppfattning om människovärdet. En naturlig kon-&lt;br&gt;sekvens av en sådan människosyn är ett demokratiskt samhällsskick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En statlig ungdomspolitik måste, samtidigt som den medger att ung-&lt;br&gt;domar själva formar sin framtid, befästa att grundvärderingar som&lt;br&gt;demokrati, solidaritet och människovärde överfors till kommande gene-&lt;br&gt;rationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stödjande roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig grund för maktfördelningen i samhället är att beslut skall&lt;br&gt;fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, dvs. i första hand av dem som&lt;br&gt;befinner sig närmast uppgiften. Den s.k. subsidiaritetsprincipen ger&lt;br&gt;uttryck för ett sådant förhållningssätt. Det innebär att det i första hand&lt;br&gt;är de unga som skall ges stora möjligheter att själva utforma sina liv.&lt;br&gt;Helt naturligt blir föräldrarna involverade, liksom de nätverk av kam-&lt;br&gt;rater, lärare, släktingar, ungdomsledare m.fl. som vaije människa är&lt;br&gt;delaktig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den offentliga sektorns uppgift ligger främst att underlätta ungdo-&lt;br&gt;marnas eget, föräldrarnas och den ideella sektorns ansvarstagande. De&lt;br&gt;offentliga organen skall ha ett aktivt ansvar för att stödja de frivilliga&lt;br&gt;positiva krafterna i den unges omgivning. Det är angeläget att de offent-&lt;br&gt;liga insatserna inte utformas eller genomförs så att de leder till att de&lt;br&gt;unga, deras föräldrar och andra vuxna i deras närhet inte längre känner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt ansvar. Naturligtvis har samhällsorganen ett särskilt ansvar for de Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;mest utsatta grupperna i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Regeringens insatser för ungdomar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I det föregående avsnittet har vi beskrivit hur det är att vara ung. Vi har&lt;br&gt;också behandlat frågor om situationen för dagens ungdomar inom olika&lt;br&gt;områden. I det här avsnittet skall vi sammanfattningsvis redovisa några&lt;br&gt;av regeringens insatser för att skapa goda villkor för ungdomar. En&lt;br&gt;utförligare redovisning av regeringens aktuella åtgärder för ungdomar&lt;br&gt;görs i bilaga 2. En sammanställning av utvecklingsprojekt som stöds&lt;br&gt;genom Civildepartementet (Allmänna arvsfonden) återfinns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Goda uppväxtvillkor skapas i samverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med ungdomsfrågor spänner över många verksamhetsområden.&lt;br&gt;Det är därför angeläget att de olika samhällsinsatserna kompletterar&lt;br&gt;varandra och lägger en god grund för ungdomars framtidstro. Det&lt;br&gt;handlar exempelvis om utbildning, arbete, bostad, socialpolitik, kultur&lt;br&gt;och fritid. Inom regeringskansliet har Civildepartementet ett övergripan-&lt;br&gt;de ansvar och en samordnande roll när det gäller ungdomsfrågor. Bam-&lt;br&gt;och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) är ett rådgivande organ till&lt;br&gt;regeringen i frågor som rör unga människors uppväxtvillkor (dir.&lt;br&gt;1992:15). I bilaga 1 lämnas en översikt av statliga organ med särskilt&lt;br&gt;ansvar för ungdomsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generationsutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för ungdomar att etablera sig i samhället har föränd-&lt;br&gt;rats under senare år. Hög arbetslöshet och svårighet att skaffa sig en&lt;br&gt;egen bostad är problem för en stor del av dagens ungdomar. Dessutom&lt;br&gt;behöver välfärdens fördelning mellan generationerna och i ett livs-&lt;br&gt;perspektiv uppmärksammas. Regeringen har därför tillkallat en särskild&lt;br&gt;utredare om ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter (Genera-&lt;br&gt;tionsutredningen, C 1992:07, dir. 1992:107). Utredaren skall studera&lt;br&gt;ungdomars etableringsmöjligheter på arbets- och bostadsmarknaderna&lt;br&gt;samt belysa unga hushålls ekonomiska situation. Syftet är att få fram&lt;br&gt;konkreta förslag till effektivare åtgärder samt tekniker för hur ungdoms-&lt;br&gt;perspektivet skall kunna beaktas i större utsträckning i den politiska&lt;br&gt;beslutsprocessen. Resultaten av utredningsarbetet skall redovisas under&lt;br&gt;andra kvartalet 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga ungdomsarbetslösheten kräver insatser på flera områden. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varaktigt förbättrad sysselsättning kan bara nås genom god tillväxt i en Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;stabil ekonomi. Regeringens ekonomiska politik har en sådan inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidtagit en rad särskilda åtgärder mot ungdomsarbets-&lt;br&gt;lösheten. Under budgetåret 1992/93 anvisades ca 120 000 ungdomar&lt;br&gt;sysselsättning i form av ungdomspraktik. Försöksverksamheten med&lt;br&gt;ungdomspraktik har förlängts t.o.m. halvårsskiftet 1995 och till viss del&lt;br&gt;modifierats. Syftet med förändringarna är att få ungdomspraktiken att i&lt;br&gt;ännu högre grad leda till reguljär anställning efter praktikperiodens slut.&lt;br&gt;Regeringen har också vidtagit åtgärder för att ordna nya&lt;br&gt;utbildningsformer såsom utbildningscheck, sommaruniversitet och&lt;br&gt;traineeutbildning. För många ungdomar har möjligheten till starta-eget-&lt;br&gt;bidrag blivit ett nytt sätt att skaffa sysselsättning och inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka negativa effekter av ungdomsarbetslöshet har Statens&lt;br&gt;ungdomsråd fått i uppdrag att fördela stöd till särskilda s.k. syssel-&lt;br&gt;sättningsprojekt för arbetslösa ungdomar. Dessutom har ungdomsrådet&lt;br&gt;fått ett särskilt uppdrag att stimulera det ideella föreningslivet till ökade&lt;br&gt;insatser för att erbjuda arbetslösa ungdomar ungdomspraktik och projekt&lt;br&gt;inom ramen för arbetslivsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur långvarig arbetslöshet påverkar ungdomars sociala&lt;br&gt;anpassning och hälsotillstånd skall följas upp och dokumenteras i en&lt;br&gt;särskild studie. Denna studie genomförs av Socialstyrelsen och Folk-&lt;br&gt;hälsoinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser behöver vidtas for att stärka ungdomars framåtanda&lt;br&gt;och entreprenörskompetens. Det finns redan flera lokala projekt som&lt;br&gt;bygger på en helhetssyn på ungdomars behov och möjligheter till per-&lt;br&gt;sonlig kompetensutveckling. Många av dessa befinner sig i gränslandet&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och socialpolitik, vilket&lt;br&gt;har visat sig vara ett problem när man vill utveckla verksamheterna till&lt;br&gt;mer långsiktiga insatser. Regeringen avser att på olika sätt aktivt följa&lt;br&gt;och stödja dessa verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För unga människor har möjligheterna till utbildning stor betydelse. Ett&lt;br&gt;omfattande utvecklingsarbete pågår i dag för att ställa behovet av&lt;br&gt;kunskap och kompetens i fokus. Ett exempel är gymnasiereformen som&lt;br&gt;bl.a. innebär att yrkesförberedande gymnasial utbildning förlängs från&lt;br&gt;två till tre år. Minst 15 procent av tiden på de yrkesförberedande ut-&lt;br&gt;bildningarna i gymnasieskolan skall förläggas till olika arbetsplatser.&lt;br&gt;Därigenom kan en närmare samverkan mellan skola och näringsliv&lt;br&gt;åstadkommas. Den nya kursutformade gymnasieskolan ger en större&lt;br&gt;flexibilitet och möjlighet till skräddarsydda utbildningar. Gamla gränser&lt;br&gt;mellan yrkesförberedande och studieforberedande utbildning kan över-&lt;br&gt;bryggas när det blir större möjligheter att kombinera en yrkesutbildning&lt;br&gt;med studieforberedande kurser. Genom EES-avtalet tas nya steg i in-&lt;br&gt;ternationaliseringen av svensk utbildning och inom skolans område kan&lt;br&gt;vi se fram emot en ökad rörlighet för personal och elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens skolreformer innebär att eleverna och föräldrarna får Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;ett ökat inflytande över skolgången. Rätten att välja grundskola har&lt;br&gt;skrivits in i skollagen och i de nya läroplanerna har elevernas möjlig-&lt;br&gt;heter till inflytande lyfts fram. Inom universitet och högskolor har också&lt;br&gt;de studerandes möjligheter till inflytande över utbildningen ökat. Genom&lt;br&gt;en ökning av antalet platser skall fler ungdomar få chans till högre&lt;br&gt;utbildning. Mångfalden av utbildningsalternativ gör det vidare möjligt&lt;br&gt;för studenterna att hitta den kombination av kunskaper som framstår&lt;br&gt;som mest ändamålsenlig. Regeringen stimulerar en utveckling av dis-&lt;br&gt;tansutbildningen vid universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att i mars 1994 för riksdagen lägga fram en&lt;br&gt;utvecklingsplan för skolväsendet där speciella utvecklingsområden, t.ex.&lt;br&gt;ledarskaps- och kompetensutvecklingen i skolan behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ungdomars engagemang tas till vara&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ungdomars eget engagemang är en resurs som måste utnyttjas i större&lt;br&gt;utsträckning. Förenta Nationernas (FN:s) konvention om barnets rättig-&lt;br&gt;heter är ett av de viktigaste instrumenten som tillkommit under senare&lt;br&gt;år för att värna barns och ungdomars rättigheter. Ratificeringen av&lt;br&gt;konventionen innebär att Sverige iklätt sig en internationell, folkrättslig&lt;br&gt;förpliktelse att följa konventionens bestämmelser. Riksdagen och rege-&lt;br&gt;ringen har klart uttryckt en vilja att förverkliga de intentioner som finns&lt;br&gt;i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s barnkonvention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s barnkonvention omfattar i princip alla viktiga samhällsområden&lt;br&gt;som berör bam och ungdomar under 18 år. Konventionen kan delas in&lt;br&gt;i tre huvudområden - rätten till liv och utveckling, rätten till skydd och&lt;br&gt;trygghet samt rätten till medinflytande och att säga sin mening och bli&lt;br&gt;respekterad. En grundtanke bakom konventionen är att bam och unga&lt;br&gt;har samma människovärde som vuxna, men att de behöver ett särskilt&lt;br&gt;stöd för att komma i åtnjutande av det. Genom att den 1 juli 1993 in-&lt;br&gt;rätta en Barnombudsman (BO) med uppgift att övervaka efterlevnaden&lt;br&gt;av barnkonventionen har regeringen givit uttryck för den vikt den läg-&lt;br&gt;ger vid konventionen. Regeringen har tilldelat Barnombudsmannen&lt;br&gt;särskilda resurser för att lyfta fram ungdomsperspektivet och bredda&lt;br&gt;kompetensen i ungdomsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete för att stärka ungdomars inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ungdomar skall känna engagemang krävs att de får inflytande,&lt;br&gt;får ta egna initiativ och känner sig delaktiga. Ungdomar har ofta god&lt;br&gt;kunskap om sin närmiljö. Den kunskapen bör tas till vara när beslut&lt;br&gt;fattas om den lokala miljöns utformning. I det förändringsarbete som&lt;br&gt;pågår för att fördjupa den lokala demokratin och öka medborgarnas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflytande i kommunerna är det viktigt att ägna ungdomars möjligheter Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;till medverkan särskild uppmärksamhet. Regeringen har gett Statens&lt;br&gt;ungdomsråd i uppdrag att i samarbete med kommunerna bedriva ut-&lt;br&gt;vecklingsprojekt om sådana demokratifrågor. En särskild satsning görs&lt;br&gt;också för att utifrån ungdomars egna idéer utveckla nya träffpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på detta är olika s.k. &amp;quot;Ungdomens hus&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition om lokal demokrati som regeringen avser att över-&lt;br&gt;lämna till riksdagen inom kort behandlas ungdomars möjligheter till&lt;br&gt;ökat inflytande i den kommunala verksamheten. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening är det också angeläget att stödja olika former av försöksverk-&lt;br&gt;samhet som kan öka ungdomars möjligheter att delta i den demokratiska&lt;br&gt;beslutsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till flickor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flickors och unga kvinnors engagemang i ideella organisationer skall&lt;br&gt;främjas genom olika åtgärder. Det är därvid viktigt att lyssna till&lt;br&gt;flickors egna önskemål. Statens ungdomsråd har fått i uppdrag att be-&lt;br&gt;driva ett utvecklingsarbete för att motivera fler flickor att engagera sig&lt;br&gt;i föreningslivet och för att utveckla nya fritidsverksamheter för flickor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgränserna ses över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgränserna i samhället är viktiga signaler till de unga om hur den&lt;br&gt;vuxna generationen ser på deras mognad och möjligheter att ta ansvar&lt;br&gt;för olika handlingar. Motiven för dessa behöver tydliggöras. Statens&lt;br&gt;ungdomsråd gör en sammanställning av de existerande åldersgränserna&lt;br&gt;inom olika områden. Regeringen anser att en samlad översyn bör göras&lt;br&gt;av de åldersgränser som finns och skälen för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning av attityder och värderingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsvillkoren i ett samhälle skapas av medborgarna gemensamt obe-&lt;br&gt;roende av ålder. Det är därför angeläget att förståelse och solidaritet&lt;br&gt;finns mellan generationerna. Det saknas i dag återkommande studier&lt;br&gt;som belyser hur föräldrar och andra vuxna i samverkan med de unga&lt;br&gt;lyckas med att rusta dessa inför vuxenlivet. Den kunskapen behövs inför&lt;br&gt;framtida beslut som berör olika samhällssektorer. Regeringens bam-&lt;br&gt;och ungdomsdelegation och Statistiska centralbyrån har fått i uppdrag&lt;br&gt;att genomföra en omfattande undersökning som belyser ungdomars&lt;br&gt;attityder och värderingar. Denna kommer att presenteras under första&lt;br&gt;halvåret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stödjande insatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarnas och familjens betydelse för en ung människas utveckling är&lt;br&gt;oomtvistad. I samspelet mellan familj, skola och kamrater formas den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egna identiteten. Olika insatser görs för att skapa sociala nätverk och Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;miljöer som kan komplettera och samverka med familjen under ung-&lt;br&gt;domarnas frigörelseprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan med ideella organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har satsat på ett omfettande samverkansprojekt för utsatta&lt;br&gt;ungdomar i tolv stadsdelar i storstäderna. Detta projekt, som kallas&lt;br&gt;Plus-projektet (Projektet lokal utveckling genom samverkan), innebär att&lt;br&gt;de offentliga och frivilliga insatserna samverkar för att förbättra ung-&lt;br&gt;domars situation. Syftet är att utifrån en gemensam handlingsplan ut-&lt;br&gt;veckla nya metoder för individuellt inriktade och allmänt förebyggande&lt;br&gt;insatser. Projektet kommer att delredovisas till regeringen under första&lt;br&gt;halvåret 1994 och slutredovisas i böijan av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för Sveriges medverkan i FN:s femiljeår 1994 har rege-&lt;br&gt;ringen avsatt särskilda utvecklingsmedel för stöd till ideella organisatio-&lt;br&gt;ner som bl.a. vill pröva nya arbetsformer i syfte att skapa ökad livskva-&lt;br&gt;litet och effektivare skyddsnät kring unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera förnyelsearbetet och den ideella sektorns engage-&lt;br&gt;mang inom olika samhällsområden har regeringen tillsatt Beredningen&lt;br&gt;(C 1993:A) för främjande av den ideella sektorn. Som ett led i detta&lt;br&gt;arbete har regeringen bl.a. beslutat ge stöd till uppbyggnaden av natio-&lt;br&gt;nella kunskaps- och erferenhetscentra för lokalt utvecklingsarbete och&lt;br&gt;frivilligt socialt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot psykisk ohälsa och droger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de flesta ungdomar växer upp under goda förhållanden finns&lt;br&gt;orostecken. Den psykiska ohälsan tycks bli ett allt större problem.&lt;br&gt;Antalet självmordsförsök och självmord bland ungdomar inger oro. De&lt;br&gt;ungas behov av ökad existentiell trygghet måste tas på allvar. Folkhäl-&lt;br&gt;soinstitutet skall särskilt följa utvecklingen av den psykiska hälsan hos&lt;br&gt;ungdomar. Andra problem som är föremål för åtgärder är företeelser&lt;br&gt;som anorexi och bulimi samt användningen av dopningspreparat. För att&lt;br&gt;göra en samlad översyn av omfettningen och följderna av missbruket&lt;br&gt;med dopningsmedel avser regeringen att tillkalla en särskild utredning&lt;br&gt;med parlamentarisk medverkan. När det gäller arbetet mot missbruk av&lt;br&gt;alkohol och droger kommer Folkhälsoinstitutet att under våren 1994&lt;br&gt;inleda en bred kampanj mot drogmissbruk där ungdomen utgör den&lt;br&gt;främsta målgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat område där insatser behövs gäller ungdomsbrottsligheten.&lt;br&gt;Inom regeringen pågår ett lagstiftningarbete som syftar till att se över&lt;br&gt;regelsystemet för det allmännas reaktioner mot ungdomsbrott. Av fun-&lt;br&gt;damental betydelse är det brottsförebyggande arbetet. Utöver direkta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder är det angeläget att stärka familjens ställning och skolans roll Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;som fostrare. Enskilda människors engagemang måste också tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En interdepartemental arbetsgrupp har arbetat med insatser mot läk-&lt;br&gt;tarvåld och belyst hur bland annat idrottsrörelsen kan medverka till att&lt;br&gt;begränsa ungdomsvåld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsutredningen (Ju 1993:05, dir. 1993:37) har i uppgift att se&lt;br&gt;över rollfördelningen mellan olika aktörer när det gäller att skapa trygg-&lt;br&gt;het mot brott i lokalsamhället. Det gäller i första hand polisen och&lt;br&gt;kommunerna, men också enskilda personer, företag och ideella före-&lt;br&gt;ningar. I utredningsarbetet ingår att beakta det förebyggande ungdoms-&lt;br&gt;arbete som görs inom föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare insatser i syfte att förebygga våld bland ungdomar kom-&lt;br&gt;mer att initieras under år 1994. Regeringen avser vidare att under våren&lt;br&gt;1995 förelägga riksdagen ett förslag till nationellt brottsförebyggande&lt;br&gt;program. Brottsförebyggande rådet kommer inom kort att få i uppdrag&lt;br&gt;att utarbeta ett underlag för detta program. En central fråga som särskilt&lt;br&gt;skall belysas är vilka åtgärder som krävs för att förhindra att unga&lt;br&gt;människor dras in i kriminalitet och missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot våldsskildringar i videofilmer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våldsskildringar i bl.a. videofilmer påverkar särskilt ungdomar utan&lt;br&gt;goda vuxna förebilder. Den tekniska utvecklingen inom t.ex. TV-satellit&lt;br&gt;och data-området har gjort att spridningen och tillgängligheten av filmer&lt;br&gt;har ökat. Det är i dag svårt att överblicka konsekvenserna av detta, men&lt;br&gt;erfarenheterna visar att behovet av bl.a. förebyggande åtgärder är stort.&lt;br&gt;Bam- och ungdomsdelegationen har under åren 1990-93 fördelat ca&lt;br&gt;4 miljoner kronor till projekt mot skadliga effekter av våldsskildringar i&lt;br&gt;media. Våldsskildringsrådet utvärderar insatserna. Regeringen avser att&lt;br&gt;ta ytterligare initiativ i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot mobbning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mobbning är en psykisk eller fysisk våldshandling som måste bemötas&lt;br&gt;med tydliga signaler om att beteendet bryter mot samhällets grundläg-&lt;br&gt;gande värderingar. Riksdagen har på regeringens förslag beslutat om en&lt;br&gt;ändring i skollagen som innebär att den som verkar inom skolan skall&lt;br&gt;bemöda sig om att hindra att elever utsätts för kränkande behandling.&lt;br&gt;Rektor har en särskild skyldighet att motverka alla former av mobbning.&lt;br&gt;Ett brett arbete pågår nu om dessa frågor genom Skolverkets försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mobbning är dock inte uteslutande ett problem for skolan utan hand-&lt;br&gt;lar även om andra samhällsområden som t.ex. fritiden och arbetslivet.&lt;br&gt;Ett brett engagemang behövs där såväl offentliga organ som ideella&lt;br&gt;organisationer och enskilda medverkar. Regeringen anser att det är&lt;br&gt;viktigt att få till stånd olika insatser för att hindra mobbning. Ytterligare&lt;br&gt;åtgärder övervägs inom Bam- och ungdomsdelegationen. Även Barnom-&lt;br&gt;budsmannen har en viktig roll i det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning av förebyggande insatser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är både från den enskildes och samhällets synpunkt väsentligt att&lt;br&gt;utslagningen av ungdomar kan förebyggas. Det förebyggande arbetet&lt;br&gt;bedrivs av både myndigheter och organisationer av skilda slag. Syste-&lt;br&gt;matiska uppföljningar och genomgångar av projekt- och organisations-&lt;br&gt;stöd sker fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom pågår i dag utredningar och projekt i olika sammanhang&lt;br&gt;och på olika nivåer. Den tidigare nämnda Trygghetsutredningen och&lt;br&gt;Plus-projektet är exempel på detta. Vidare utreder Socialtjänst-&lt;br&gt;kommittén (S 1991:07, dir. 1992:107) formerna för bl.a. socialtjänstens&lt;br&gt;allmänt inriktade och förebyggande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är betydelsefullt att alla de förebyggande insatser som görs för&lt;br&gt;ungdomar från såväl det allmännas sida som från frivilliga organisatio-&lt;br&gt;ner och enskilda medborgare verkar åt samma håll. De samlade resurser&lt;br&gt;som sätts in bör användas på ett effektivt sätt. Med utgångspunkt från&lt;br&gt;de kunskaper och erfarenheter som erhålls från de nämnda utredningar-&lt;br&gt;na och projekten finns det anledning att överväga hur dessa skall tas till&lt;br&gt;vara och samordnas på bästa sätt. Regeringens bam- och ungdomsdele-&lt;br&gt;gation har i detta sammanhang en betydelsefull roll och bör överväga&lt;br&gt;behovet av ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ungdomar bryter gränser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen ökar. Det är en process som pågår i alla länder&lt;br&gt;och inom snart sagt alla områden. Utvecklingen av kommunikationerna&lt;br&gt;ger möjligheter till personliga kontakter med andra kulturer och sam-&lt;br&gt;hällen i en omfattning som bara för någon generation sedan inte kunde&lt;br&gt;anas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att unga människor får insikter i internationella be-&lt;br&gt;roenden och samband, förståelse för andra kultur- och samhällstraditio-&lt;br&gt;ner samt kunskap i språk och kunskap om andra länder. Skolan har en&lt;br&gt;nyckelroll när det gäller att ge unga en grund for att leva i en alltmer&lt;br&gt;intemationaliserad värld. I de nya läroplanerna har därför inte minst&lt;br&gt;undervisningen i främmande språk förstärkts. Genom det europeiska&lt;br&gt;samarbetet har svenska ungdomars möjlighet att studera och arbeta&lt;br&gt;utomlands underlättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsutbytesprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella ungdomsutbytet är viktigt för att skapa ökad för-&lt;br&gt;ståelse mellan människor från olika länder. Svenska ungdomar kan i&lt;br&gt;och med EES-avtalets ikraftträdande delta i EG:s ungdomsutbytes-&lt;br&gt;program Ungdom för Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte svarar för programmet.&lt;br&gt;Stiftelsen har också ansvar for ett nytt utbytesprogram med tredje värl-&lt;br&gt;den, det s.k. World Youth-programmet. Programmet innebär att ung-&lt;br&gt;domar från Sverige och tredje världen deltar i projektarbete dels i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige, dels i utvecklingsländerna. Under våren 1994 deltar ett trettio- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;tal svenska ungdomar och lika många ungdomar från Costa Rica och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thailand i det första utbytet inom programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En databas med information om ungdomsutbyte m.m. utvecklas i&lt;br&gt;syfte att underlätta för ungdomar som vill skaffa sig internationell erfa-&lt;br&gt;renhet. Spridningen av lokala terminaler kommer att påbörjas under&lt;br&gt;hösten 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsorganisationernas egna internationella kontakter och utbyten&lt;br&gt;är viktiga och bör stimuleras. I detta sammanhang spelar Landsrådet för&lt;br&gt;Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) en viktig roll. Det gäller inte&lt;br&gt;minst i kontakterna med Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiskt och europeiskt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska samarbetet på ungdomsområdet kommer att få ökad be-&lt;br&gt;tydelse. Barnkulturen och ungdomssamarbetet har särskilt framhållits i&lt;br&gt;detta sammanhang. Det är vidare väsentligt att säkerställa en nordisk&lt;br&gt;koordinering inför det ökade europeiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet i Europarådet ges fortsatt hög prioritet. Den 1 januari 1993&lt;br&gt;inrättades ett särskilt ungdomsdirektorat. Av särskilt stort intresse är&lt;br&gt;insatserna i Central- och Östeuropa, bl.a. för att utbilda ungdomsledare&lt;br&gt;och ge stöd till utvecklingen av demokratiska ungdomsorganisationer.&lt;br&gt;Vidare fortsätter arbetet med att underlätta för ungdomar att resa i&lt;br&gt;Europa samt att delta i ungdomsutbyte. Genom Europarådet har Sverige&lt;br&gt;också arbetat för att behålla Interrailkortet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN-jubileum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1995 sammanfaller firandet av Förenta Nationernas 50-års jubileum&lt;br&gt;med 10-års jubileet av världsungdomsåret. Det svenska firandet av FN-&lt;br&gt;jubiléet kommer i hög grad att vara ungdomsinriktat. En rad projekt har&lt;br&gt;redan initierats. Ett viktigt syfte med dessa är att föra ut kunskap om&lt;br&gt;FN:s arbete och skapa debatt om globala frågor bland ungdomar. En&lt;br&gt;representant för Sveriges ungdomsorganisationer medverkar i FN-sek-&lt;br&gt;retariatets arbete inför 50-års jubiléet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomskampanj mot främlingsfientlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandringen och flyktingar från utsatta länder har gett Sverige en&lt;br&gt;mångkulturell prägel. Centrum för invandringsforskning (CEIFO) vid&lt;br&gt;Stockholms universitet har på uppdrag av regeringen genomfört en&lt;br&gt;undersökning rörande svenskars förhållningssätt till invandrare och&lt;br&gt;invandring samt invandrarnas förhållningssätt till Sverige och svenskar-&lt;br&gt;na. Av den rapport som särskilt behandlar ungdomens syn på invand-&lt;br&gt;ring framgår att främlingsfientligheten eller rasismen inte ökat bland&lt;br&gt;ungdomar under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har en rad insatser mot främlingsfientlighet Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;gjorts. Bam- och ungdomsdelegationen har särskilt prioriterat sådana&lt;br&gt;insatser och bl.a. fördelat stöd till lokala projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Europarådets ungdomsministermöte i april 1993 och stats- och&lt;br&gt;regeringschefsmöte i oktober 1993 fattades beslut om att bedriva en&lt;br&gt;ungdomskampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och&lt;br&gt;intolerans under perioden 1994-96. I vaije land skall en nationell kom-&lt;br&gt;mitté för kampanjen tillsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer inom kort att fatta beslut om den svenska ung-&lt;br&gt;domskampanjen. Den skall främst syfta till att utveckla och stödja akti-&lt;br&gt;viteter av och med unga människor riktade mot främlingsfientliga attity-&lt;br&gt;der och värderingar, för förståelse och respekt för ett mångkulturellt&lt;br&gt;Europa. Ungdomar och ungdomsorganisationer kommer att gå i&lt;br&gt;bräschen för kampanjen och också vara dess målgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Riktlinjer för ungdomspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För ungdomspolitiken skall följande huvud-&lt;br&gt;sakliga inriktning gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;De offentliga insatserna för ungdomar bör i första hand vara&lt;br&gt;stödjande och bygga på ungdomars, föräldrars och andra när-&lt;br&gt;ståendes engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Åtgärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn på&lt;br&gt;ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Alla ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor som till-&lt;br&gt;godoser både behovet av trygghet och av personlig utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Ungdomar skall ges goda förutsättningar att etablera sig som&lt;br&gt;vuxna och göra egna val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Ungdomars personliga ansvarstagande, medmänsklighet, del-&lt;br&gt;aktighet och inflytande skall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Myndigheter och organisationer bör i ökad utsträckning sam-&lt;br&gt;verka i ungdomspolitiska frågor. Engagemanget inom den&lt;br&gt;ideella sektorn skall tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STUNS-kommittén: Regeringen bör vart tredje år förelägga riksdagen&lt;br&gt;förslag till mål för bam- och ungdomspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet har uttryckt en positiv Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;inställning till kommitténs förslag. Ingen remissinstans avstyrker för-&lt;br&gt;slaget. Däremot har flera instanser framhållit att det finns stora skillna-&lt;br&gt;der mellan barns respektive ungdomars villkor, önskemål och behov.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behov av riktlinjer för ungdomspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många statliga och kommunala insatser riktar sig särskilt till unga män-&lt;br&gt;niskor. Det finns emellertid inga fastställda nationella mål eller riktlinjer&lt;br&gt;för ungdomspolitiken. För att kunna åstadkomma en bättre samverkan,&lt;br&gt;bättre resursutnyttjande samt möjligheter att följa upp och utvärdera&lt;br&gt;olika insatser för ungdomar bör riksdagen enligt regeringens mening&lt;br&gt;lägga fast den grundläggande inriktningen för ungdomspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig grund för ungdomspolitiken finns i FN:s konvention om&lt;br&gt;barnets rättigheter. Konventionen gäller unga människor upp till 18 år.&lt;br&gt;Den omfattar således även de yngre ungdomsgrupperna. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening skiljer sig barns och ungdomars situation från varandra&lt;br&gt;i flera viktiga avseenden. Barns rätt i samhället måste i stor utsträckning&lt;br&gt;värnas av vuxna. Ungdomar har helt andra möjligheter att själva ta&lt;br&gt;ansvar och ställa krav. Det finns därför skäl att förutom FN-konventio-&lt;br&gt;nens rättighetskatalog även fastställa vissa grundläggande riktlinjer för&lt;br&gt;ungdomspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella riktlinjerna för ungdomspolitiken bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening understryka såväl nödvändigheten av att förmedla grundläggan-&lt;br&gt;de värderingar om demokrati, medmänsklighet och människovärde som&lt;br&gt;kravet på att ungdomar själva skall ges möjligheter att forma sin fram-&lt;br&gt;tid. De offentliga organens stödjande roll bör betonas liksom nödvändig-&lt;br&gt;heten av en sektorsövergripande helhetssyn på ungdomars situation.&lt;br&gt;Behovet av samverkan mellan myndigheter och organisationer samt&lt;br&gt;vikten av att ta tillvara engagemanget inom den ideella sektorn bör&lt;br&gt;också strykas under.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna bör ge vägledning för statliga och kommunala insatser för&lt;br&gt;ungdomar. De bör dock samtidigt medge stort utrymme for myndigheter&lt;br&gt;och kommuner att utforma verksamheten efter lokala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör återkommande för riksdagen redovisa utvecklingen&lt;br&gt;inom ungdomsområdet och då ta upp frågan om riktlinjernas utform-&lt;br&gt;ning. Det kan lämpligen ske vart tredje år i anslutning till den fördjupa-&lt;br&gt;de budgetprövningen av Ungdomsstyrelsens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter&lt;br&gt;uppmärksammas kontinuerligt. Ungdomars framtidstro formas av deras&lt;br&gt;framtidsutsikter. En positiv framtidstro motiverar ungdomar att engage-&lt;br&gt;ra sig, att utbilda sig, ta ansvar och ta del i samhällsaktiviteter vilket i&lt;br&gt;sin tur påverkar de värderingar som den unga generationen bär med sig&lt;br&gt;in i vuxenlivet. Därmed blir ungdomars syn på framtiden en angelägen-&lt;br&gt;het för hela samhället. Det faktum att ungdomars uppväxtvillkor står på&lt;br&gt;den politiska dagordningen är en tydlig signal om att den äldre genera-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen bryr sig om och uppmärksammar ungdomars situation, behov och Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödjande insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga insatserna för ungdomar bör i första hand vara stödjande&lt;br&gt;och bygga på ungdomars, föräldrars och andra närståendes eget engage-&lt;br&gt;mang. Insatserna kan vara både generella, riktade till alla ungdomar och&lt;br&gt;individuellt stödjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste uppgifterna för en framåtsyftande ungdomspolitik&lt;br&gt;är att ta tillvara den vitalitet, vilja och energi som kännetecknar ung-&lt;br&gt;domsåren. Genom att visa tillit till och stödja ungdomars egna aktivite-&lt;br&gt;ter stimuleras deras kreativitet och ansvarskänsla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att i de offentliga insatser som riktas till ung-&lt;br&gt;domar vara lyhörd för de frågor och verksamhetsformer som engagerar&lt;br&gt;dagens unga människor. Den vuxna delen av befolkningen kan inte&lt;br&gt;förvänta sig ansvar från ungdomar om inte de unga känner att deras&lt;br&gt;uppfattningar och åsikter tas på allvar. Samtidigt kan inte alltid ung-&lt;br&gt;domars förväntningar och krav tillgodoses. Det är därför viktigt att på&lt;br&gt;alla nivåer ha en dialog byggd på ömsesidig respekt mellan äldre och&lt;br&gt;yngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjen är som tidigare framhållits av grundläggande betydelse för&lt;br&gt;ungdomars utveckling. Det är därför viktigt att fånga upp också&lt;br&gt;föräldrars och andra närståendes engagemang. Statens och kommuner-&lt;br&gt;nas insatser bör i hög grad syfta till att stödja och utveckla ett sådant&lt;br&gt;engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig statlig uppgift är att följa ungdomars uppväxtvillkor och&lt;br&gt;ha beredskap för särskilda åtgärder när det behövs. I övrigt bör tyngd-&lt;br&gt;punkten i de stattiga myndigheternas verksamhet inom ungdomsområdet&lt;br&gt;ligga i att följa upp och utvärdera insatser på lokal nivå samt att sprida&lt;br&gt;kunskap och information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helhetssyn och ungdomsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att insatser för ungdomar inom olika områden präglas&lt;br&gt;av en helhetssyn på ungdomars situation. Det innebär bl.a. att frågorna&lt;br&gt;i ökad utsträckning måste bedömas över de traditionella sektorsgränser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande inriktning för ungdomspolitiken är också att se&lt;br&gt;olika frågor utifrån ungdomars eget perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomstiden har i ett tidigare avsnitt definierats som en nödvändig&lt;br&gt;förberedelsetid för vuxenlivet. Många offentliga insatser har emellertid&lt;br&gt;varit baserade på att ungdomar måste sysselsättas under denna tid, bl.a.&lt;br&gt;för att förebygga sociala problem och kriminalitet. En bättre helhetssyn&lt;br&gt;leder till att man också ser ungdomar som en viktig resurs i samhället,&lt;br&gt;inte bara som framtida arbetskraft och blivande vuxna utan också i kraft&lt;br&gt;av att vara unga. Ungdomars engagemang, kreativitet, nytänkande och&lt;br&gt;ifrågasättande bidrar till dynamiken i det moderna samhället. Det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför viktigt att nya kompetenser och värderingar som ungdomsgenera- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;tionen tillför integreras i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes och de frivilliga gemenskapernas initiativ bör således&lt;br&gt;sättas i centrum för ungdomspolitiken och de olika samhällsinsatserna&lt;br&gt;måste i högre grad harmoniera med och komplettera varandra. Ung-&lt;br&gt;domspolitik kan därför inte vara enbart t.ex. fritidspolitik eller utbild-&lt;br&gt;ningspolitik. Utgångspunkten måste i stället vara den samlade verklighet&lt;br&gt;som unga människor lever i samt de behov, resurser och problem som&lt;br&gt;ungdomar har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Goda uppväxtvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla ungdomar måste ha rätt till goda uppväxtförhållanden som tillgodo-&lt;br&gt;ser både behovet av trygghet och personlig utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande ansvaret för att ge bam och ungdomar en god&lt;br&gt;uppväxt ligger hos föräldrarna. Att skapa goda förutsättningar för&lt;br&gt;föräldrarna att ge en trygg uppväxt och omvårdnad om sina bam är,&lt;br&gt;som vi tidigare nämnt, en av de allra viktigaste politiska uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ungdomars uppväxtvillkor är FN:s barnkonvention ett&lt;br&gt;grundläggande dokument. I Sveriges åtagande enligt konventionen ingår&lt;br&gt;att sätta de ungas bästa främst till det yttersta av tillgängliga resurser.&lt;br&gt;Det är viktigt att uppmärksamma ungdomar och grupper av ungdomar&lt;br&gt;som är i behov av särskilt stöd, hjälp och insatser för att få en bra&lt;br&gt;uppväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har ett stort ansvar för ungdomars identitetsutveckling. Bild-&lt;br&gt;ning, goda kunskaper och färdigheter utvecklade i en stimulerande och&lt;br&gt;positiv miljö är grunden för kompetenskänsla och självtillit. Det är av&lt;br&gt;stor betydelse att skolarbetet upplevs som en meningsfull uppgift i sig&lt;br&gt;och som en förberedelse för kommande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personliga kompetensutvecklingen är naturligtvis beroende av&lt;br&gt;mycket mer än utbildning. Ungdomar måste få möjlighet att skapa sina&lt;br&gt;egna alternativ, testa gränser, följa sina egna idéer och sin tro. De&lt;br&gt;måste få misslyckas och begå felsteg utan att de mister möjligheterna att&lt;br&gt;komma tillbaka, ändra eller ångra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturlivet betyder mycket för den personliga utvecklingen. Det är&lt;br&gt;viktigt att stimulera eget skapande. Ungdomar behöver få uttrycka sig&lt;br&gt;genom musik, sång, bild eller andra konstnärliga former för att utveckla&lt;br&gt;förmågan till kreativitet och skapande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etablering i vuxensamhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig riktlinje för ungdomspolitiken är att ge ungdomar goda&lt;br&gt;förutsättningar att etablera sig som vuxna och göra egna val. Till skill-&lt;br&gt;nad från den formella juridiska myndigheten vid 18 års ålder är det&lt;br&gt;reella vuxenblivandet något som uppnås genom en oftast långvarig&lt;br&gt;process. Allt fler ungdomar befinner sig allt längre tid i denna process.&lt;br&gt;Jämfört med tidigare generationer utbildar sig dagens ungdomar under &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en längre tid. Men det gäller även t.ex. ungdomar som flyttat hemifrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men bor i övergångsbostäder eller ungdomar som arbetar men utan att&lt;br&gt;ha fått någon fäst förankring på arbetsmarknaden. Det finns därför ett&lt;br&gt;behov av att underlätta ungdomars etablering i vuxensamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora ungdomsarbetslösheten är det kanske allra allvarligaste&lt;br&gt;samhällsproblemet i dag. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har därför&lt;br&gt;stor betydelse. Det är angeläget att ungdomar kommer in på arbets-&lt;br&gt;marknaden och därmed ges möjlighet att tillfredsställa sina förväntning-&lt;br&gt;ar och använda sina resurser i samhällsbyggandet. En växande lång-&lt;br&gt;tidsarbetslöshet bland ungdomar är särskilt allvarligt då detta kan in-&lt;br&gt;nebära att många aldrig kommer in på den reguljära arbetsmarknaden i&lt;br&gt;framtiden. För att möta de problem och svårigheter som arbetslösheten&lt;br&gt;för med sig behöver resurser mobiliseras inom en rad områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på bostadsmarknaden har ungdomar en besvärlig situation. Nya&lt;br&gt;lösningar och en ökad rörlighet behövs för att underlätta för ungdomar&lt;br&gt;att skaffa sig en egen bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att främja ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig uppgift inom ungdomspolitiken är att främja de ungas&lt;br&gt;personliga ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och inflytande.&lt;br&gt;Grundläggande värderingar i samhället måste förmedlas till ungdoms-&lt;br&gt;generationen. Det är av stor betydelse att ungdomar får känna krav på&lt;br&gt;sig att ta ett aktivt personligt ansvar för sin situation och inte avstår från&lt;br&gt;detta i tron att myndigheter eller vuxna skall ta ansvar för dem. Det&lt;br&gt;personliga ansvarstagandet får dock inte enbart inskränka sig till in-&lt;br&gt;dividen. Ungdomar bör också uppmuntras att ta ett ansvar för sin om-&lt;br&gt;givning och sina medmänniskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets och de vuxnas signaler till ungdomar har stor betydelse&lt;br&gt;för hur de uppfattar sig själva. En förutsättning för att de skall ta ansvar&lt;br&gt;är att de får inflytande över sin egen situation. Både i hemmet, skolan,&lt;br&gt;föreningslivet och på arbetsplatsen liksom i samhället i stort måste&lt;br&gt;vuxna i allt högre grad låta de unga ta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör därför vara att i olika sammanhang ställa frågan&lt;br&gt;hur ungdomar kan bidra till att utveckla samhället och använda sina&lt;br&gt;idéer och sitt engagemang. På så sätt får ungdomar naturligt en demo-&lt;br&gt;kratisk fostran och deras initiativkraft och solidaritetskänsla stärks.&lt;br&gt;Detta har självklart också stor betydelse för att grundläggande värde-&lt;br&gt;ringar i samhället skall förmedlas till den yngre generationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att samhället präglas av solidaritet mellan människor.&lt;br&gt;Ungdomspolitiken bör bidra till detta. En politik som bygger på att ge&lt;br&gt;vaije ung människa anledning att ta ansvar och utöva inflytande som en&lt;br&gt;fullvärdig samhällsmedborgare gör att möjligheterna att fånga upp&lt;br&gt;exempelvis ungdomar med problem blir bättre. Härigenom motverkas&lt;br&gt;också tendenser som mobbning och främlingsfientlighet. Med delaktig-&lt;br&gt;het och ansvar för den egna situationen följer en ökad medvetenhet om&lt;br&gt;och ett ökat ansvar för medmänniskorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och organisationer bör i ökad utsträckning samverka i&lt;br&gt;ungdomspolitiska frågor. Engagemanget inom den ideella sektorn måste&lt;br&gt;i detta sammanhang uppmuntras och tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera skäl att förbättra och utveckla samverkan i ungdoms-&lt;br&gt;arbetet. Ett skäl är det sektorsövergripande synsätt på ungdomsfrågorna&lt;br&gt;som regeringen anser nödvändigt. En rad myndigheter arbetar med&lt;br&gt;ungdomsfrågor inom olika områden. En helhetssyn på ungdomars situa-&lt;br&gt;tion förutsätter en bättre samordning över sektorsgränsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl för att förbättra samverkan är att motverka dåliga&lt;br&gt;ungdomsmiljöer. Polis, socialtjänst, skola, föräldragrupper och ideella&lt;br&gt;organisationer gör här redan i dag viktiga insatser. Det är av stor be-&lt;br&gt;tydelse att dessa insatser samordnas på ett effektivt sätt och därigenom&lt;br&gt;ges möjlighet att komplettera varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ideella sektorn deltar i allt högre grad i förnyelsen av samhälls-&lt;br&gt;livet. Det kan handla om att såväl etablerade folkrörelser och föreningar&lt;br&gt;som nya sammanslutningar av ideellt engagerade människor tar över&lt;br&gt;uppgifter från offentliga organ men också att ett närmare samarbete sker&lt;br&gt;mellan den offentliga och den ideella sektorn. Olika former av engage-&lt;br&gt;mang kan bidra till en positiv utveckling av de insatser som sker på&lt;br&gt;ungdomsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Den statliga ungdomsmyndighetens organisa-&lt;br&gt;tion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Namnet Statens ungdomsråd ändras till&lt;br&gt;Ungdomsstyrelsen. Ledningsstrukturen för myndigheten förändras&lt;br&gt;på så sätt att ledningen består av en verkschef och en styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråd i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltsedan år 1959 har det funnits ett statligt organ med namnet Statens&lt;br&gt;ungdomsråd. Dess roll och uppgifter har dock varierat kraftigt under&lt;br&gt;årens lopp. Ursprungligen var rådet ett kontakt- och samordningsorgan&lt;br&gt;mellan ungdomsorganisationerna och regeringen. Senare har regeringen&lt;br&gt;gett ungdomsrådet en allt tydligare roll som myndighet med uppdrag att&lt;br&gt;genomföra delar av den statliga ungdomspolitiken. Därmed har de&lt;br&gt;tidigare rollerna som företrädare för landets ungdomsorganisationer och&lt;br&gt;som en referensgrupp i ungdomsfrågor arbetats bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsrådets uppgifter enligt dess nuvarande instruktion (SFS&lt;br&gt;1988:1136) är främst att främja fritidsverksamhet och kulturell verk-&lt;br&gt;samhet bland bam och ungdomar samt att redovisa utvecklingen när det&lt;br&gt;gäller ungdomars villkor i samhället. Inom sitt verksamhetsområde skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 135&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådet bistå regeringen bl.a. genom att verka for en samordning av stat- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;liga insatser för ungdomar och viss utrednings- och informationsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsrådet handlägger också ärenden om statsbidrag till bam- och&lt;br&gt;ungdomsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av Statens ungdomsråd utövas av ett råd vars medlemmar&lt;br&gt;utses av regeringen. Rådet består av högst tio personer. Kansliet leds av&lt;br&gt;en chef som också utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråd är en liten och flexibel myndighet. Den förändring&lt;br&gt;som har skett i form av att rådet har utvecklats från ett intresseorgan till&lt;br&gt;en myndighet som tar ett ansvar för att genomföra statlig ungdoms-&lt;br&gt;politik har enligt vår mening varit mycket gynnsam. Den har bidragit&lt;br&gt;till en ökad kompetensutveckling när det gäller ungdomars levnads-&lt;br&gt;villkor. Det har också bedrivits ett viktigt arbete i syfte att öka ung-&lt;br&gt;domars delaktighet i samhället och att ta tillvara ungdomars eget en-&lt;br&gt;gagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har gjort en översyn av Statens ungdomsråd. I rapporten&lt;br&gt;Statens ungdomsråd - Ledningsstruktur och organisation understryker&lt;br&gt;Statskontoret vikten av att ungdomsrådet ges en tydlig roll som&lt;br&gt;regeringens myndighet för att föra ut och verkställa den statliga ung-&lt;br&gt;domspolitiken. Statskontoret menar att de nuvarande uppgifterna är&lt;br&gt;alltför snävt inriktade på fritidsfrågor och kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråd har i ett yttrande över rapporten framfört att&lt;br&gt;myndigheten i stort sett delar Statskontorets bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det viktigt att utvecklingen mot en renodlad&lt;br&gt;statlig myndighetsfunktion för Statens ungdomsråd fortsätter. Inrikt-&lt;br&gt;ningen att vara sektorsmyndighet för fritidsfrågor bör tonas ned till&lt;br&gt;förmån för att myndigheten kan bidra till att åstadkomma praktiska&lt;br&gt;resultat på de områden som vi tidigare angett vara väsentliga (avsnitt 5).&lt;br&gt;Därigenom framstår myndighetens uppgift att ha ett sektorsövergripande&lt;br&gt;ansvar för att skapa goda uppväxtvillkor för ungdomar tydligare. Det&lt;br&gt;handlar då främst om att myndigheten bör ha ett ansvar för att följa&lt;br&gt;ungdomars uppväxtvillkor utifrån ett helhetsperspektiv och därigenom&lt;br&gt;underlätta en samordning av statliga åtgärder inom olika samhällsom-&lt;br&gt;råden. Statens ungdomsråd bör i konsekvens med detta byta namn,&lt;br&gt;vilket även Statskontoret föreslår i sin rapport. Regeringen avser att&lt;br&gt;ändra namnet till Ungdomsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråds nuvarande organisation med ett råd vars ordföran-&lt;br&gt;de är chef för myndigheten och ett kansli med en kanslichef är otids-&lt;br&gt;enlig och innebär risker för ett opraktiskt dubbelkommando.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I myndigheter med en styrelse är det myndighetschefen som svarar&lt;br&gt;för verksamheten och styrelsens huvuduppgift är tillsyn och rådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(11-13 §§ verksförordningen). Styrelsen beslutar dock om anslagsfram- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;ställningar, årsredovisningar, revisionsrapporter och föreskrifter. En&lt;br&gt;styrelse har således ett mer avgränsat ansvar för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Effektivare ledning i statliga myndigheter (SOU&lt;br&gt;1993:58) konstateras att s.k. enrådighetsverk bör vara huvudmodell för&lt;br&gt;ledningen av de centrala förvaltningsmyndigheterna. De små centrala&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna (nämnder och råd) berörs inte direkt av&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ledningen av myndigheten anser vi att det nuvarande&lt;br&gt;rådet bör ersättas av en verkschef och en styrelse, i vilken verkschefen&lt;br&gt;är ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vi förordar en styrelse hänger främst samman med de särskilda&lt;br&gt;uppgifter och den roll som myndigheten har. En viktig uppgift är att&lt;br&gt;fördela de statliga bidragen till bam- och ungdomsorganisationerna.&lt;br&gt;Bidragsgivningen bör i framtiden, som vi återkommer till, i ökad ut-&lt;br&gt;sträckning relateras till målen för bidragen. Myndighetens roll till följd&lt;br&gt;av ungdomspolitikens sektorsövergripande karaktär bör också beaktas&lt;br&gt;vid val av ledningsstruktur. Det är enligt vår mening mer lämpligt att&lt;br&gt;låta en myndighet med denna typ av uppgifter ledas av en styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samordnande och verkställande roll som Ungdomsstyrelsen enligt&lt;br&gt;vår mening bör ha talar för att representanter från de olika sek-&lt;br&gt;torsmyndigheter som mest berörs av ungdomspolitiken skall ingå i&lt;br&gt;styrelsen. Dessa bör, utöver god kunskap, ha en beslutsposition i den&lt;br&gt;egna organisationen. I styrelsen bör också ingå personer med god&lt;br&gt;kunskap om ideellt föreningsarbete och ungdomsfrågor i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för Ungdomsstyrelsen bör också ingå i styrelser, råd eller&lt;br&gt;motsvarande för vissa andra myndigheter som ansvarar för insatser av&lt;br&gt;stor betydelse för ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens organisation skall även i fortsättningen präglas av&lt;br&gt;flexibilitet varför myndigheten själv bör besluta om sin interna organisa-&lt;br&gt;tion, tjänster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ungdomsstyrelsens uppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De övergripande målen för Ungdoms-&lt;br&gt;styrelsens verksamhet skall vara att främja goda uppväxtvillkor för&lt;br&gt;ungdomar samt att verka för att unga människor görs delaktiga i&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skall arbeta sektors-&lt;br&gt;övergripande och ha en kontinuerlig kontakt med kommunerna när&lt;br&gt;det gäller att följa ungdomars villkor i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sektorsövergripande arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspolitiken griper över flera sektorer, men måste i grunden&lt;br&gt;bygga på att de konkreta insatserna, den direkta tillsynen, uppföljningen&lt;br&gt;och utvärderingen av verksamheterna till största delen skall skötas av&lt;br&gt;respektive sektorsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har som huvuduppgift att bedriva kvalificerad tillsyn,&lt;br&gt;uppföljning, utvärdering och kunskapsförmedling inom framför allt&lt;br&gt;områdena hälso- och sjukvård, socialtjänst och folkhälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen har till uppgift att bevaka frågor som angår barns&lt;br&gt;och ungdomars rättigheter och intressen. BO har en opinionsbildande,&lt;br&gt;informerande och samordnande roll samt skall särskilt uppmärksamma&lt;br&gt;att lagar och författningar och deras tillämpning stämmer överens med&lt;br&gt;Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet skall främja likvärdiga förutsättningar för en god&lt;br&gt;hälsa för hela befolkningen genom att bedriva hälsofrämjande och sjuk-&lt;br&gt;domsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär. Folkhäl-&lt;br&gt;soinstitutet har ett särskilt program för barns och ungdomars hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse ansvarar för tillsyn, uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering av verksamheten på de särskilda ungdomshemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets huvuduppgifter är att följa upp och utvärdera det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet, verka för den nationella utvecklingen av skolan ge-&lt;br&gt;nom bl.a. kursplaneutveckling, information och genom att tillse att&lt;br&gt;regler efterföljs samt att elevers och föräldrars rätt inte åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har myndigheter som Brottsförebyggande rådet, Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen, Glesbygdsmyndigheten, Statens kulturråd, Statens&lt;br&gt;invandrarverk, Konsumentverket och Boverket m.fl. ansvar för olika&lt;br&gt;insatser när det gäller ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det enligt regeringens mening viktigt att någon har ett&lt;br&gt;sektorsövergripande ansvar för att utifrån en helhetssyn kunna följa&lt;br&gt;utvecklingen av ungdomars villkor och anlägga ett ungdomsperspektiv&lt;br&gt;på frågor inom olika samhällsområden. Detta är en grundläggande&lt;br&gt;uppgift för Ungdomsstyrelsen. Att Ungdomsstyrelsen har en sådan&lt;br&gt;uppgift inskränker eller påverkar naturligtvis inte den självständighet&lt;br&gt;som andra myndigheter har. Det är angeläget att Ungdomsstyrelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetar med andra berörda myndigheter for ett effektivt Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att följa upp och utvärdera insatserna för ungdomar på&lt;br&gt;olika samhällsområden bör resultera i att Ungdomsstyrelsen vart tredje&lt;br&gt;år lämnar regeringen en fördjupad redovisning av ungdomars uppväxt-&lt;br&gt;villkor samt förslag till åtgärder på angelägna områden. Denna skall&lt;br&gt;kunna ligga till grund för den redovisning regeringen vart tredje år&lt;br&gt;avser förelägga riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket stor del av de politiska beslut som påverkar ungdomars&lt;br&gt;situation fattas i dag på lokal nivå. För att kunna främja goda uppväxt-&lt;br&gt;villkor för alla ungdomar krävs förutom en tydlig inriktning av ung-&lt;br&gt;domspolitiken också en ökad kunskap om kommunala insatser. Natio-&lt;br&gt;nella utvärderingar är också viktiga för att Ungdomsstyrelsen skall&lt;br&gt;kunna sprida goda idéer och erfarenheter mellan olika delar av landet.&lt;br&gt;Regeringen anser det väsentligt att denna typ av arbete vidareutvecklas&lt;br&gt;och intensifieras. Det har bland annat betydelse for att främja nya orga-&lt;br&gt;nisations- och verksamhetsformer och på så sätt uppnå en bättre effekti-&lt;br&gt;vitet i ungdomsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett ökat behov av att ge stöd och rådgivning åt olika verk-&lt;br&gt;samheter på ungdomsområdet. Vi anser därför att Ungdomsstyrelsen&lt;br&gt;bör verka för att de som arbetar med ungdomar och de som fattar beslut&lt;br&gt;som är viktiga för unga människor utgår från en helhetssyn på ungdo-&lt;br&gt;mars situation och ges bättre kunskaper om ungdomars uppväxtvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsens kunskaper om ungdomars uppväxtvillkor i vid&lt;br&gt;mening bör därför stärkas. Ambitionen bör vara att Ungdomsstyrelsen&lt;br&gt;skall kunna fungera som en kunskapsbank i ungdomsfrågor gentemot&lt;br&gt;andra myndigheter, kommuner, föreningsliv, ungdomsarbetare och&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av insatser är beroende av ungdomars behov, resurser och&lt;br&gt;problem. Det betyder att åtgärder skall vidtas där det är av särskilt&lt;br&gt;intresse att utveckla insatser och genomföra projekt. För att betona&lt;br&gt;värdet av det sektorsövergripande arbetet bör enligt vår mening Ung-&lt;br&gt;domsstyrelsen sträva efter samarbetsprojekt där myndighetsgemen-&lt;br&gt;samma resursinsatser kan göras. Regeringen vill betona vikten av ett&lt;br&gt;nära samarbete med bl.a. Barnombudsmannen och Folkhälsoinstitutet.&lt;br&gt;Förslag till verksamhetsinriktning och prioriterade insatser för den&lt;br&gt;närmaste treårsperioden redovisar vi längre fram (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakter med kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har ett stort ansvar för att ge ungdomar goda uppväxt-&lt;br&gt;villkor. För att kunna fullgöra sina övergripande uppgifter måste enligt&lt;br&gt;vår mening Ungdomsstyrelsen också följa utvecklingen i kommunerna.&lt;br&gt;Detta bör ske i nära samarbete med berörda sektorsmyndigheter. Den&lt;br&gt;ökande decentraliseringen och den allt större friheten för kommunerna i&lt;br&gt;bl.a. organisationsfrågor skapar som vi ser det ett ökat behov av&lt;br&gt;erfarenhetsutbyte och rådgivning. Med en ökad differentiering och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knappa resurser ökar också behovet av att goda exempel på utveckling Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;av lokal ungdomsverksamhet och nya arbetsformer sprids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det nödvändigt att Ungdomsstyrelsen har en&lt;br&gt;kontinuerlig kontakt med kommunerna. Kontakterna bör särskilt syfta&lt;br&gt;till att stärka ungdomars delaktighet i lokalsamhället och deras&lt;br&gt;inflytande över olika frågor som direkt berör dem. De erfarenheter som&lt;br&gt;har gjorts genom Statens ungdomsråds projektsatsningar kan därvid&lt;br&gt;utgöra en god grund för det fortsatta arbetet. Detta bör till stor del&lt;br&gt;inriktas på att fördjupa diskussionerna med kommunerna om behovet av&lt;br&gt;samarbete över förvaltningsgränser och mellan kommuner och lokalt&lt;br&gt;samhällsliv i övrigt. Det är därvid angeläget att öka den nationella&lt;br&gt;kunskapen om såväl konkreta lokala projekt som strukturella förändring-&lt;br&gt;ar i den kommunala ungdomspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med fritidsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser som syftar till att främja ungdomars möjligheter till en me-&lt;br&gt;ningsfull fritid görs i första hand av kommunerna och andra aktörer på&lt;br&gt;den lokala nivån. Den kommunala fritidssektorn omsätter ca åtta miljar-&lt;br&gt;der kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten är inne i en stor omvandlingsprocess.&lt;br&gt;Strukturförändringar, besparingskrav och förändringar av ungdomars&lt;br&gt;fritidsvanor har lett fram till ett intresse av nya lösningar. Ungdoms-&lt;br&gt;styrelsens roll bör i första hand vara att stödja och stimulera kom-&lt;br&gt;munernas förnyelse av fritidsverksamhet för ungdomar samt att sprida&lt;br&gt;erfarenheter och metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ideella föreningslivet spelar en viktig roll inom fritidspolitiken.&lt;br&gt;Många ungdomar engagerar sig i föreningar av olika slag under sin&lt;br&gt;fritid. Det är angeläget att föreningslivet ges goda möjligheter att ut-&lt;br&gt;veckla sitt arbete och nå fler ungdomar. Det är också viktigt att under-&lt;br&gt;lätta för människor med idéer och engagemang att förverkliga sina&lt;br&gt;planer. En aktiv samverkan mellan offentliga, ideella och privata in-&lt;br&gt;satser bör främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen bör samverka och upprätthålla en fortlöpande&lt;br&gt;dialog med bam- och ungdomsorganisationerna. Myndigheten skall&lt;br&gt;fördela de statliga bidragen till bam- och ungdomsorganisationerna och&lt;br&gt;bör också inrikta sitt arbete på att stödja organisationerna i deras för-&lt;br&gt;nyelsearbete. Det kan gälla informations- och utbildningsinsatser. Dess-&lt;br&gt;utom bör myndigheten medverka till att erfarenheter och slutsatser från&lt;br&gt;förändringsarbete inom föreningslivet sprids också till andra organisatio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för Ungdomsstyrelsens arbete med fritidsfrågor bör&lt;br&gt;vara att skapa förutsättningar för en meningsfull och stimulerande fritid&lt;br&gt;för alla ungdomar oavsett bakgrund. Insatserna måste ta sin utgångs-&lt;br&gt;punkt i en lyhördhet för ungdomars uttryckssätt, vilja och val av&lt;br&gt;sysselsättningar. Vi vill också betona vikten av en jämn fördelning av&lt;br&gt;det offentliga stödet mellan fritidsaktiviteter som i huvudsak efterfrågas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av flickor respektive pojkar. Myndighetens arbete med att särskilt upp- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;märksamma flickors deltagande i föreningslivet bör också fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ungdomar som av olika anledningar har svårt att tillgodo-&lt;br&gt;göra sig det reguljära utbudet av fritidsaktiviteter. Det kan gälla ung-&lt;br&gt;domar med olika former av funktionshinder eller ungdomar som har&lt;br&gt;haft särskilt svåra uppväxtvillkor. Dessa ungdomar är i behov av&lt;br&gt;särskilt stöd även vad gäller fritidsverksamhet. I tider av ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter och stora förändringar inom sektorn är det särskilt viktigt att&lt;br&gt;uppmärksamma dessa ungdomars fritidssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill vi betona att de offentliga insatserna på fri tid sområdet i&lt;br&gt;första hand bör gå ut på att uppmärksamma och stödja ungdomars egna&lt;br&gt;initiativ. Målet måste vara en fritidsverksamhet som inte är för ung-&lt;br&gt;domar utan av ungdomar. Därmed stimuleras ungdomars kreativitet och&lt;br&gt;ansvarskänsla. Med eget skapande och engagemang följer även person-&lt;br&gt;ligt ansvarstagande. Att få förtroendet att pröva och utveckla sin egen&lt;br&gt;förmåga innebär samtidigt en praktisk träning i att ta ansvar för sina&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag en betydande forskning om fritidsvanor och om ung-&lt;br&gt;domskulturer. Det är viktigt att denna forskning inte sker isolerat från&lt;br&gt;de fritidsinsatser som riktar sig till ungdomar och de verksamheter som&lt;br&gt;ungdomar själva svarar för. Det är också angeläget att resultaten och&lt;br&gt;erfarenheterna från forskningen används. Ungdomsstyrelsen bör främja&lt;br&gt;utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan forskare och de som&lt;br&gt;arbetar aktivt inom fritidsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Verksamhetsinriktning för Ungdomsstyrelsen&lt;br&gt;under de kommande tre åren&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Under perioden 1994/95-1996/97 skall Ung-&lt;br&gt;domsstyrelsens arbete inriktas på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kartlägga ungdomars uppväxtvillkor samt följa upp och utvär-&lt;br&gt;dera ideellt och offentligt ungdomsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;stödja utvecklingen av det ideella föreningslivets ungdomsverk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;stödja utvecklingen av kommunernas insatser för ungdomar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;föra ut kunskaper och information om ungdomars uppväxtför-&lt;br&gt;hållanden och om metoder i ungdomsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande verksamhetsmålen för Ungdomsstyrelsens arbete bör,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vi föreslagit tidigare, vara att främja goda uppväxtvillkor för alla Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;ungdomar samt att verka för att unga människor görs delaktiga i&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. Utifrån dessa mål och i enlighet med riktlinjerna&lt;br&gt;för ungdomspolitiken bör myndigheten under perioden 1994/95-1996/97&lt;br&gt;koncentrera sitt arbete på vissa prioriterade teman och projekt. Förutom&lt;br&gt;de som regeringen redogör för i det följande bör myndigheten ha be-&lt;br&gt;redskap för att, om det finns särskilda behov, ta egna initiativ till in-&lt;br&gt;satser. Arbetet bör i stor utsträckning genomföras i samarbete med&lt;br&gt;andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera fler och olika nyskapande verksamheter på lokal&lt;br&gt;nivå bör insatser av banbrytande karaktär ges ökad uppmärksamhet.&lt;br&gt;Ungdomsstyrelsen bör därför få i uppdrag att, på försök under den&lt;br&gt;kommande treårsperioden, dela ut utmärkelser. Dessa bör kunna ges till&lt;br&gt;kommuner, organisationer, projekt, ungdomsledare och ungdomar som&lt;br&gt;har gjort insatser som bör kunna tjäna som goda exempel också för&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen bör fortsätta arbetet med att stimulera utvecklingen&lt;br&gt;av ungdomars inflytande på den lokala nivån. Arbetet bör bygga på&lt;br&gt;tidigare gjorda erfarenheter och syfta till långsiktiga effekter. Det är&lt;br&gt;viktigt att sprida goda exempel, inte bara som modeller att ta efter utan&lt;br&gt;också som inspiration till nytänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för demokratiarbetet bör en särskild satsning på inflytan-&lt;br&gt;de i skolan göras. Såväl skolförfattningar som läroplan betonar att verk-&lt;br&gt;samheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggan-&lt;br&gt;de demokratiska värderingar och att eleverna skall ha inflytande över&lt;br&gt;hur deras utbildning utformas. Från demokratisynpunkt är det viktigt att&lt;br&gt;skolan blir en resurs för ökad ungdomsdelaktighet i samhället. I de&lt;br&gt;nyligen beslutade läroplanerna har det betonats att undervisningen skall&lt;br&gt;bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att&lt;br&gt;aktivt delta i samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar måste uppmuntras att engagera sig i politik och samhälls-&lt;br&gt;arbete. Ungdomsstyrelsen bör i likhet med tidigare valår fördela visst&lt;br&gt;stöd till de politiska ungdomsförbundens valinformation. Ung-&lt;br&gt;domsförbunden bör kunna bidra till att uppmuntra ungdomar att engage-&lt;br&gt;ra sig i den allmänpolitiska debatten. Även på andra sätt bör ungdomars&lt;br&gt;förtroende för och engagemang i politiskt arbete uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att särskilda insatser bör göras för att ta&lt;br&gt;tillvara ungdomars miljöengagemang. Vid FN:s konferens om miljö och&lt;br&gt;utveckling år 1992 antogs bl.a. ett handlingsprogram för det framtida&lt;br&gt;arbetet med miljö och utveckling, den s.k. Agenda 21. Där uttrycks&lt;br&gt;vikten av att ta tillvara den resurs som ungdomar utgör i miljöarbetet.&lt;br&gt;Agendan påpekar att ungdomar, förutom deras intellektuella bidrag och&lt;br&gt;deras förmåga att mobilisera stöd, bidrar med unika perspektiv som&lt;br&gt;behöver beaktas. Ungdomsstyrelsen bör därför få i uppgift att stödja&lt;br&gt;och utveckla metoder för ungdomars medverkan i kommunernas arbete&lt;br&gt;med att utveckla lokala handlingsprogram för en hållbar miljöutveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser behöver vidtas för att ta vara på ungdomars framåtanda och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;entreprenörskompetens. Det finns bland annat behov av att utveckla och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pröva modeller för personlig kompetensutveckling som utgår från ung- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;domars eget engagemang, kraft och intresse. Särskilt viktigt är detta för&lt;br&gt;ungdomar som inte lyckats i det traditionella skolarbetet, men som&lt;br&gt;besitter en stor förmåga i form av kreativitet och energi. Många lokala&lt;br&gt;initiativ har tagits, bland annat mot bakgrund av den höga arbetslöshe-&lt;br&gt;ten bland ungdomar, för att utveckla olika projektverksamheter med och&lt;br&gt;av ungdomar. Även Statens ungdomsråd har fördelat visst stöd till&lt;br&gt;lokala projekt. Det arbete som ungdomsrådet inlett bör fortsätta. Dess-&lt;br&gt;utom bör Ungdomsstyrelsen analysera i vad mån dessa projekt kan&lt;br&gt;integreras i befintliga system samt föreslå åtgärder för att underlätta en&lt;br&gt;sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör vidare särskilt uppmärksamma flickors situation och&lt;br&gt;de villkor som gäller för ungdomar som växer upp och bor i mindre&lt;br&gt;orter och på landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem i dagens samhälle är segregationen mellan svenskar och&lt;br&gt;invandrare. Ungdomsstyrelsen bör få i uppgift att stimulera kommuner&lt;br&gt;och föreningsliv till verksamheter som uppmuntrar möten och kontakter&lt;br&gt;över kulturgränser. Ungdomsstyrelsen bör därvid fortsätta det arbete&lt;br&gt;som sker mot främlingsfientlighet tillsammans med Skolverket,&lt;br&gt;Invandrarverket och Kulturrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör Ungdomsstyrelsen uppmuntra de ideella organisationerna&lt;br&gt;att engagera fler invandrarungdomar i sin verksamhet. Detta är av&lt;br&gt;betydelse för att minska segregationen och ge invandrarungdomar natur-&lt;br&gt;liga kontakter och erfarenheter i det svenska samhället. Samtidigt får&lt;br&gt;organisationerna tillfälle att bearbeta eventuella främlingsfientliga och&lt;br&gt;rasistiska föreställningar bland sina medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör vidare stödja utvecklingen av lokal samverkan i&lt;br&gt;särskilt utsatta miljöer. En viktig uppgift när det gäller att främja goda&lt;br&gt;uppväxtvillkor är att förebygga att ungdomar slås ut. Det finns många&lt;br&gt;ungdomar som lever i miljöer där droger och kriminalitet, liksom ar-&lt;br&gt;betslöshet, socialbidragsberoende och utslagning är mer vanligt före-&lt;br&gt;kommande än på andra håll. För många av dessa ungdomar har olika&lt;br&gt;ideella och offentliga, främst kommunala, insatser stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen bör uppmärksamma möjligheter och problem när&lt;br&gt;det gäller samverkan såväl mellan olika sektorer inom den offentliga&lt;br&gt;verksamheten som mellan offentlig verksamhet och ideell verksamhet.&lt;br&gt;Erfarenheterna från det tidigare nämnda (avsnitt 4) s.k. Plus-projektet&lt;br&gt;bör i detta sammanhang tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen skall följa upp och utvärdera olika insatser på&lt;br&gt;ungdomsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de omställningar som förmodligen kommer att&lt;br&gt;känneteckna den svenska ekonomins utveckling i framtiden och den allt&lt;br&gt;längre ungdomstiden vill vi framhålla betydelsen av att följa upp den&lt;br&gt;s.k. etableringsfasen, som innefattar ungdomars inträde på arbetsmark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naden och bostadsmarknaden samt den mer omfattande etableringen i Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;vuxenlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att det finns ett system för att följa upp den&lt;br&gt;kommunala fritidspolitiken. Ett sådant bör Ungdomsstyrelsen bygga&lt;br&gt;upp. På så sätt bör man kunna få en helhetsbild av ungdomarnas fritids-&lt;br&gt;vanor och hur de utvecklas samt av de kultur- och fritidssatsningar som&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens sammanställning av statistik om ungdom har förbättrats&lt;br&gt;avsevärt under senare år. Den årsbok som Statens ungdomsråd produce-&lt;br&gt;rar utgör ett bra exempel. Denna verksamhet kan dock ytterligare ut-&lt;br&gt;vecklas och effektiviseras genom ett mera direkt samarbete med olika&lt;br&gt;statistikproducenter och andra myndigheter på ungdomsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av internationella jämförelser kommer att öka inom ung-&lt;br&gt;domsområdet. Både inom Europarådet och EU har förslag utarbetats till&lt;br&gt;hur ungdomsforskningen och den statliga utredningsverksamheten om&lt;br&gt;ungdomar kan utvecklas på det internationella planet i framtiden. Ung-&lt;br&gt;domsstyrelsen bör bevaka denna utveckling och knyta internationella&lt;br&gt;kontakter på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör också genomföra mer systematiska sammanställ-&lt;br&gt;ningar och analyser av de arbetssätt och metoder som har använts i&lt;br&gt;olika projekt riktade till ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsspridning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet utredningar och utvärderingar som berör ungdomar och deras&lt;br&gt;situation har ökat under senare år. Forskningen på området har blivit&lt;br&gt;intensivare. Forskningsprojekt bedrivs på landets samtliga universitet&lt;br&gt;och högskolor. Det är sannolikt att denna kunskapsproduktion kommer&lt;br&gt;att öka ytterligare i omfattning under de närmaste åren. Efterfrågan av&lt;br&gt;sådana kunskaper och kontakter ökar samtidigt bland ungdomsledare,&lt;br&gt;lärare och politiker i takt med att det lokala ungdomsarbetet förändrar&lt;br&gt;sina former och metoder. Sammanställning, spridning och förmedling&lt;br&gt;av kunskap blir därför en alltmer central uppgift för Ungdomsstyrelsen.&lt;br&gt;Utifrån sina breda kontakter med det ungdomsarbete som bedrivs på&lt;br&gt;alla nivåer i samhället bör myndigheten också initiera, sammanställa&lt;br&gt;och föra vidare nya frågeställningar från praktiker till forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag fördelar Forskningsrådsnämnden stödet till de centra som finns&lt;br&gt;för ungdomsforskning. Denna ordning bör fortsätta men Ungdoms-&lt;br&gt;styrelsen bör ha ett aktivt ansvar för viss samordning av ungdomsforsk-&lt;br&gt;ning och för att stödja kontaktverksamhet mellan ungdomsforskare och&lt;br&gt;praktiker exempelvis genom att anordna konferenser och seminarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråds informationsverksamhet har utvecklats och&lt;br&gt;försäljningen av rådets material har ökat. Regeringen anser dock att det&lt;br&gt;finns stora möjligheter att förbättra och effektivisera informationsverk-&lt;br&gt;samheten ytterligare. Bland annat bör myndigheten tydligare definiera&lt;br&gt;sina målgrupper både när det gäller arbetet med att sprida publikationer&lt;br&gt;och i fråga om seminarieverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktning och metoder for arbetet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen måste under kommande år koncentrera sig på att&lt;br&gt;utveckla och förfina metoder for genomförande av olika uppgifter inom&lt;br&gt;ungdomspolitiken i ett decentraliserat samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmetoderna skall bygga på att myndigheten stödjer både central&lt;br&gt;och lokal verksamhet med modeller och metoder för dokumentation,&lt;br&gt;utvärdering, bearbetning och kunskapsförmedling. Ungdomsstyrelsen&lt;br&gt;skall genomföra uppföljningar och utvärderingar av förnyelse- och&lt;br&gt;utvecklingsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetssättet skall vara aktivt, utåtriktat och bygga på såväl teoretiska&lt;br&gt;kunskaper som praktiska erfarenheter från lokalt ungdomsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Statens bidrag till barn- och ungdomsorganisa-&lt;br&gt;tionerna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den statliga bidragsgivningen till bam- och&lt;br&gt;ungdomsorganisationernas verksamhet skall i ökad utsträckning&lt;br&gt;relateras till målen för bidragen. De övergripande målen skall vara&lt;br&gt;att främja demokratisk fostran genom barns och ungdomars en-&lt;br&gt;gagemang i föreningslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper som jäm-&lt;br&gt;ställdhet mellan könen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att medverka till en meningsfull fritid för bam och ungdomar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att engagera fler ungdomar i föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragssystemet skall bestå av grundbidrag och särskilt bidrag. Bi-&lt;br&gt;dragsgivningen skall utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråds och departementspromemorians förslag:&lt;br&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser tillstyrker huvudin-&lt;br&gt;riktningen av förslagen, däribland kravet på en ökad målrelatering av&lt;br&gt;bidragen. Viss kritik riktas mot beskrivningen av målet om demokratisk&lt;br&gt;fostran. Flera organisationer framhåller att detta mål inte bör tolkas så,&lt;br&gt;att det utestänger organisationer som i huvudsak arbetar generations-&lt;br&gt;övergripande eller vuxenorganisationer med verksamhet för ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser framför invändningar mot kraven på en obli- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;gatorisk utvärdering av organisationernas verksamhet mot de egna&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ökad målrelatering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga bidragen till bam- och ungdomsorganisationernas verksam-&lt;br&gt;het utgör en viktig del av ungdomspolitiken. Bidragen är ett konkret sätt&lt;br&gt;att mobilisera och stödja det ideella engagemanget bland ungdomar.&lt;br&gt;Enligt en kartläggning av Statens ungdomsråd svarar statsbidragen i&lt;br&gt;genomsnitt för 36 procent av de centrala bam- och ungdomsorganisa-&lt;br&gt;tionernas inkomster. Organisationernas beroende av statsbidrag varierar&lt;br&gt;starkt från 7 procent upp till 90 procent. Generellt sett kan man se att&lt;br&gt;statsbidraget varierar över tiden, så att etablerade organisationer tende-&lt;br&gt;rar att få en mindre del av sina inkomster från det offentliga än nya&lt;br&gt;organisationer. Det statliga stödet tycks vara av stor betydelse i organi-&lt;br&gt;sationernas uppbyggnadsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen till bam- och ungdomsorganisationernas verksamhet är ett&lt;br&gt;uttryck för statens vilja att stödja ungdomars föreningsengagemang.&lt;br&gt;Detta innebär dock inte att statens bidrag är ett generellt och oreserverat&lt;br&gt;stöd till organisationerna i sig. Ingen organisation har &amp;quot;rätt&amp;quot; till stöd&lt;br&gt;enbart med hänvisning till att man har fått det tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens stöd motiveras till stor del av att organisationerna och deras&lt;br&gt;verksamhet medverkar till att vissa mål, som är angelägna för ungdoms-&lt;br&gt;politiken och för samhället i stort, kan uppfyllas. Utifrån denna aspekt&lt;br&gt;har staten ett legitimt intresse av att göra en aktiv prövning i samband&lt;br&gt;med bidragsgivningen. Det är då inte självklart att alla typer av verk-&lt;br&gt;samhet kan bedömas ha lika stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga bidragsgivningen är i dag endast i begränsad omfattning&lt;br&gt;relaterad till målen för bidragen. Detta beror bl.a. på att dagens målfor-&lt;br&gt;muleringar inte är tillräcktiga. Vi redovisar i det följande vår syn på&lt;br&gt;innebörden av de mål som föreslås gälla för statens bidrag till bam- och&lt;br&gt;ungdomsorganisationerna. Förutom de fyra målen anser regeringen att&lt;br&gt;det är viktigt att bidragsystemet bidrar till förnyelse och utveckling&lt;br&gt;inom föreningslivet. Utifrån detta bör Ungdomsstyrelsen arbeta vidare&lt;br&gt;med ytterligare konkretiseringar samt utvärderingsmetoder och modeller&lt;br&gt;för att bedöma effekterna av bidragsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratisk fostran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta mål innebär att både organisationens struktur och verksamhetens&lt;br&gt;innehåll bör främja en demokratisk fostran av bam och ungdomar.&lt;br&gt;Verksamhetens syfte får alltså inte strida mot grundläggande demokra-&lt;br&gt;tiska principer. Det är viktigt att ungdomarna själva har inflytande över&lt;br&gt;och styr verksamheten. De bör ha möjlighet till inflytande genom att&lt;br&gt;bl.a. ha rösträtt och genom att själva ingå i styrelser och andra beslu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tande organ både på lokal- och riksplanen. Ungdomsorganisationer bör Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;i princip vara organisatoriskt självständiga gentemot moderorgani-&lt;br&gt;sationer. När det gäller verksamhet som i första hand riktar sig till bam&lt;br&gt;bör dock andra mått användas på hur organisationens struktur främjar&lt;br&gt;en demokratisk fostran, t.ex. genom patruller eller smågrupper. Även&lt;br&gt;verksamhetens innehåll bör syfta till att intressera ungdomar för sam-&lt;br&gt;hällsfrågor i vid bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi nu har sagt begränsar möjligheterna till bidrag för vuxenstyrda&lt;br&gt;organisationer som helt eller delvis bedriver verksamhet för ungdomar.&lt;br&gt;Det begränsar också möjligheterna till bidrag för organisationer vars&lt;br&gt;verksamhet inte syftar till att intressera ungdomar för samhällsfrågor i&lt;br&gt;vid mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämlikhet och jämställdhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att hänsyn måste tas till i vilken utsträckning organi-&lt;br&gt;sationerna verkar för jämställdhet mellan könen, jämlikhet mellan&lt;br&gt;svenskar och invandrare och mellan olika sociala grupper i samhället.&lt;br&gt;Hänsyn bör även tas till huruvida organisationerna har en medveten&lt;br&gt;rekryteringsfilosofi för att få med fler bam och ungdomar från brist-&lt;br&gt;fälliga sociala miljöer. Målet medför att organisationer med exempelvis&lt;br&gt;rasistiska idéer inte kan få bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningsfull fritid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet innebär att hänsyn skall tas till i vilken utsträckning som organi-&lt;br&gt;sationerna bedriver fritidsverksamhet genom såväl medlemsaktiviteter&lt;br&gt;som s.k. öppen verksamhet. Aktiviteterna bör innehållsmässigt ha fri-&lt;br&gt;tidskaraktär, dvs. ett socialt, samhälleligt eller kulturellt innehåll. Detta&lt;br&gt;begränsar möjligheterna till bidrag till organisationer som i första hand&lt;br&gt;arbetar för sina medlemmars ekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet är relevant i den meningen att det preciserar vilken form av&lt;br&gt;aktiviteter som stödet avser. Huruvida aktiviteterna upplevs som me-&lt;br&gt;ningsfulla eller ej bör dock avgöras av de enskilda medlemmarna och&lt;br&gt;deltagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Okat deltagande i föreningsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet innebär att organisationerna skall uppmuntra fler bam och ung-&lt;br&gt;domar att bli föreningsmedlemmar och fler av medlemmarna att bli&lt;br&gt;föreningsaktiva. Vid en bedömning av måluppfyllelsen bör bl.a. hänsyn&lt;br&gt;tas till vilken typ av aktiviteter organisationerna kan erbjuda, relationen&lt;br&gt;mellan antal medlemmar och antal aktiviteter och i vilken utsträckning&lt;br&gt;de som deltar i aktiviteterna också deltar i föreningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelse och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att bidragssystemet även stimulerar till förnyelse och&lt;br&gt;utveckling av föreningslivet. Detta kan bl.a. ske genom metodutveckling&lt;br&gt;som syftar till en högre måluppfyllelse av något av övriga mål eller&lt;br&gt;genom att utveckla en ny verksamhet, ungdomsrörelse eller organisa-&lt;br&gt;tion. Förnyelse och utveckling bör stödjas genom det särskilda bidraget.&lt;br&gt;Stödet till förnyelse och utveckling bör vara flexibelt och öppet för nya&lt;br&gt;verksamhetsformer och organisationsstrukturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsprövningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1991:370) om statsbidrag till ungdomsorganisationer&lt;br&gt;ställs vissa krav på en organisations uppbyggnad, regionala spridning,&lt;br&gt;antal aktiviteter och antal medlemmar för att få statsbidrag. I myndig-&lt;br&gt;hetens föreskrifter ställs krav på att de uppgifter som organisationerna&lt;br&gt;lämnar måste bestyrkas av auktoriserad eller godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella bidraget bör i fortsättningen kallas grundbidrag och de&lt;br&gt;formella kraven bör enligt vår mening kompletteras med krav som ställs&lt;br&gt;i relation till de statliga målen för bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bidragsprövningen är dels att pröva om organisationerna&lt;br&gt;uppfyller de formella kraven, dels att bedöma om statsbidrag till en&lt;br&gt;organisations verksamhet bidrar till att uppfylla målen för bidraget.&lt;br&gt;Prövningen mot målen har betydelse för hurvida en organisation skall&lt;br&gt;ges statsbidrag i form av grundbidrag. Bidragets storlek styrs dock helt&lt;br&gt;av de kriterier som ligger till grund för de formella kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prövning skall göras av både nya organisationer som ansöker om&lt;br&gt;grundbidrag och av de organisationer som redan får bidrag. Vi vill i&lt;br&gt;detta sammanhang särskilt understryka vikten av att de organisationer&lt;br&gt;som mer kontinuerligt får statsbidrag genomgår en återkommande pröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispens från bidragskraven bör komma i fråga bara i undantagsfall.&lt;br&gt;Det kan gälla vissa organisationer som valt att organisera sig som en&lt;br&gt;sektion eller liknande inom en moderorganisation och därmed egentligen&lt;br&gt;inte uppfyller kraven på självständighet. Förutsättningen för dispens bör&lt;br&gt;dock vara att det finns ett tydligt pedagogiskt eller ideologiskt skäl för&lt;br&gt;den valda organisationsformen och att den gynnar barnen och ungdo-&lt;br&gt;marna inom organisationen. Ett annat exempel gäller vissa organisatio-&lt;br&gt;ner som av religiösa skäl inte kan ha individuellt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragen bör också, som i dag, bestå av ett särskilt bidrag. Detta&lt;br&gt;kan erhållas efter särskild ansökan. När det gäller det särskilda bidraget&lt;br&gt;vill vi framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av det särskilda bidraget bör liksom hittills reserveras för&lt;br&gt;sådana organisationer som på grund av sin organisatoriska karaktär inte&lt;br&gt;kan komma i fråga för grundbidrag, men som genom sin verksamhet&lt;br&gt;ändå bedöms vara lämpliga att ges ett reguljärt stöd. Bidragsutrymmet&lt;br&gt;för denna kategori bör dock vara begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra del av det särskilda bidraget bör kunna ges till organisatio- Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;ner med särskilt resurskrävande verksamhet som kompensation for de&lt;br&gt;merkostnader som detta innebär. Detta gäller exempelvis flertalet ung-&lt;br&gt;domsorganisationer inom handikapprörelsen. Denna del bör främst ses&lt;br&gt;som ett komplement till grundbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av det särskilda bidraget bör dock enligt vår mening gå&lt;br&gt;till stöd för förnyelse och utveckling inom föreningslivet. Det traditio-&lt;br&gt;nella föreningslivet har under en lång rad av år haft allt svårare att&lt;br&gt;intressera och engagera ungdomar. Vi finner det därför angeläget att ge&lt;br&gt;organisationerna en möjlighet att bryta denna utveckling och finna nya&lt;br&gt;former för att engagera ungdomar. Det är också viktigt att regeringen&lt;br&gt;har möjlighet att fånga upp och stödja nya ungdomsinitiativ. Det statliga&lt;br&gt;bidraget bör därför vara flexibelt för att kunna stödja såväl etablerade&lt;br&gt;organisationer och verksamhetsformer som uppbyggnaden av nya. Det&lt;br&gt;finns annars en risk att bidragen i sig endast konserverar den existeran-&lt;br&gt;de strukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens bidragssystem görs bidragsutvärderingar endast i begränsad&lt;br&gt;omfattning. Utvärderingen utgår dessutom i mycket liten utsträckning&lt;br&gt;från målen för bidragssystemet. För att en ökad målrelatering av stats-&lt;br&gt;bidragen dels skall vara möjlig, dels skall kunna leda till ett mer effek-&lt;br&gt;tivt utnyttjande av bidragsmedlen krävs enligt vår mening ökade utvär-&lt;br&gt;deringsinsatser. Ungdomsstyrelsen bör ansvara för att utvärdering av&lt;br&gt;bidragen till bam- och ungdomsorganisationerna sker. Det är viktigt att&lt;br&gt;mäta både den inre och den yttre effektiviteten av bidragsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en utvärdering av bidragen till organisationerna bör vara&lt;br&gt;att bedöma i vilken utsträckning som fördelningen av statsbidrag leder&lt;br&gt;till att målen för bidragen uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang understryka att bidragsutvärderingar måste&lt;br&gt;göras utifrån organisationernas egna förutsättningar och med största&lt;br&gt;respekt för organisationernas integritet och självständighet. Vidare bör&lt;br&gt;även bidragsystemets konstruktion bli föremål för utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla sin verksamhet har organisationerna även ett behov&lt;br&gt;av att utvärdera denna i förhållande till de egna målen för verksam-&lt;br&gt;heten. Sådana utvärderingar kan också bidra till en kollektivt sett bättre&lt;br&gt;kunskap om organisationernas verksamhet och om det ideella arbete&lt;br&gt;som utförs inom ungdomsorganisationerna. Formerna för och innehållet&lt;br&gt;i sådana utvärderingar bör enligt vår mening avgöras av organisationer-&lt;br&gt;na själva. För att stimulera organisationerna att vara effektiva gentemot&lt;br&gt;sina egna mål bör dock Ungdomsstyrelsen ha möjlighet att såväl&lt;br&gt;kunskapsmässigt som ekonomiskt uppmuntra och stödja organisationerna&lt;br&gt;att utvärdera sin egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att bidragen till bam- och ungdomsorganisa-&lt;br&gt;tionerna analyseras ur ett fritidspolitiskt perspektiv. I en analys av&lt;br&gt;ungdomars fritidsvanor i förhållande till de offentliga insatserna bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragen till bam- och ungdomsorganisationerna ses som ett av flera Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;instrument för att främja en meningsfull fritid för ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat stöd än kontant bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga bidragen till bam- och ungdomsorganisationer är av grund-&lt;br&gt;läggande betydelse för barns och ungdomars möjligheter att bedriva&lt;br&gt;ungdomsverksamhet. Men organisationernas arbetsvillkor påverkas&lt;br&gt;också av andra åtgärder än direkta bidrag. Enligt regeringens mening är&lt;br&gt;det viktigt att finna andra former för stöd än kontanta bidrag. Vi ger&lt;br&gt;här några exempel på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många ungdomsorganisationer framhåller att de har praktiska prob-&lt;br&gt;lem t.ex. när det gäller kompetensutveckling eller upphandling av vissa&lt;br&gt;tjänster. Enligt vår bedömning bör sådana problem ofta kunna lösas&lt;br&gt;genom ett ökat samarbete mellan organisationerna. Det kan bl.a. ske&lt;br&gt;inom ramen för den verksamhet som Landsrådet för Sveriges Ungdoms-&lt;br&gt;organisationer bedriver. Ungdomsstyrelsen utgör här också en viktig&lt;br&gt;kunskapsresurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledarna har en nyckelroll i det arbete som bam- och ungdomsorga-&lt;br&gt;nisationerna bedriver. Inom idrottsrörelsen gäller särskilt förmånliga&lt;br&gt;villkor i fråga om kostnader för att ge sina ledare ekonomisk ersättning.&lt;br&gt;Förslag om att lika regler bör gälla för alla föreningar har lagts fram i&lt;br&gt;betänkandet Organisationernas bidrag (SOU 1993:71). Förslaget bereds&lt;br&gt;för närvarande i Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill vi något beröra frågan om bam- och ungdomsorganisa-&lt;br&gt;tionernas möjligheter till inkomster genom spel och lotterier. I betän-&lt;br&gt;kandet Vinna eller försvinna - folkrörelsernas lotterier och spel i fram-&lt;br&gt;tiden (SOU 1992:130) föreslås att folkrörelserna skall få ökade möjlig-&lt;br&gt;heter att på detta sätt finansiera sin verksamhet. Frågan bereds för&lt;br&gt;närvarande i Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:100 (bil. 14) har regeringen i avvaktan på en särskild&lt;br&gt;ungdomspolitisk proposition föreslagit riksdagen att beräkna ett anslag&lt;br&gt;på 124 037 000 kronor för myndigheten och bidrag till ungdoms-&lt;br&gt;verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer nu till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;TRETTONDE HUVUDTITELN&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;D. Ungdomsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;D 1. Ungdomsstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Utgift&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Anslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 765 302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 003 000 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 923 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Anslaget E 1. Statens ungdomsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Härutöver tillkommer 2 500 000 vilka finansierats under anslaget E 2. Bidrag&lt;br&gt;till central och lokal ungdomsverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Statens ungdomsråd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråd har lämnat en fördjupad anslagsframställning för&lt;br&gt;budgetåren 1994/95-1996/97. Ungdomsrådet föreslår att de projektme-&lt;br&gt;del som under innevarande budgetår ligger på anslaget E 2. Bidrag till&lt;br&gt;central och lokal ungdomsverksamhet m.m. förs över till ramanslaget&lt;br&gt;E 1. Statens ungdomsråd, att myndigheten ges ansvaret för hela den&lt;br&gt;arvsfondshantering som rör medel till fostran av ungdom samt att myn-&lt;br&gt;digheten själv ges rätten att inrätta festa tjänster. Vidare föreslår myn-&lt;br&gt;digheten att lån får upptas i riksgäldskontoret 1994/95 för inventarier&lt;br&gt;motsvarande 100 000 kronor samt att lån får upptas i riksgäldskontoret&lt;br&gt;1996/97 för datorinvestering motsvarande 700 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet skall&lt;br&gt;vara att främja ungdomars uppväxtvillkor och verka för att unga&lt;br&gt;människor görs delaktiga i samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resurser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag 7 923 000 kronor för budgetåret 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 923 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;7 940 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 948 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning av myndighetens verksamhet samt inriktningen&lt;br&gt;för den kommande treårsperioden har vi redovisat tidigare i avsnitt 7&lt;br&gt;och 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att Riksrevisionsverket inte har haft några&lt;br&gt;invändningar i revisionsberättelsen avseende Statens ungdomsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår disponerar Statens ungdomsråd en låneram&lt;br&gt;i Riksgäldskontoret på 600 000 kronor. Regeringen föreslår att Ung-&lt;br&gt;domsstyrelsen för nästkommande budgetår beviljas en låneram i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret på 700 000 kronor för att ge utrymme för investe-&lt;br&gt;ringar i inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneut-&lt;br&gt;vecklingen. Medel har tillförts anslaget för myndighetens kommunkon-&lt;br&gt;takter, för den tvärsektoriella utredningsverksamheten och för myndig-&lt;br&gt;hetens utvärderingsinsatser till följd av det målrelaterade bidragssyste-&lt;br&gt;met med anledning av förändringen av den statliga arbetsgivarorga-&lt;br&gt;nisationen och för avtalade avsättningar till Trygghetsstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen D 1. Ungdomsstyrelsen och D 2. Bidrag till nationell och&lt;br&gt;internationell ungdomsverksamhet m.m. sammantaget innebär att den&lt;br&gt;statliga konsumtionen minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1993/94:124 Allmänna arvsfonden föreslagit&lt;br&gt;att en särskild Arvsfondsdelegation skall inrättas för att pröva frågor om&lt;br&gt;stöd ur Allmänna arvsfonden. Regeringen kan dock även fortsättnings-&lt;br&gt;vis besluta om särskilt riktade insatser samt delegera uppgiften att för-&lt;br&gt;dela medel för detta ändamål till andra myndigheter och då kan även&lt;br&gt;Ungdomsstyrelsen komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D 2. Bidrag till nationell och internationell ungdomsverk-&lt;br&gt;samhet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 111 697 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget utbetalas bidrag till nationell ungdomsverksamhet enligt&lt;br&gt;förordningen (1991:370) om statsbidrag till ungdomsorganisationer.&lt;br&gt;Vidare omfattar anslaget också stöd för internationell verksamhet till&lt;br&gt;Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer och Stiftelsen för&lt;br&gt;internationellt ungdomsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 finns två anslag uppförda på statsbudgeten&lt;br&gt;för dessa ändamål, nämligen E 2. Bidrag till central och lokal ungdoms-&lt;br&gt;verksamhet m.m. och E 3. Stöd till internationellt ungdomssamarbete. I&lt;br&gt;det följande föreslås att anslaget E 2. och delar av anslaget E 3. slås&lt;br&gt;ihop till ett nytt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsrådet föreslår att stödet till bam- och ungdomsorganisationerna&lt;br&gt;bibehålls på nuvarande nivå, men att en större del av anslaget används&lt;br&gt;till utveckling av föreningslivet samt till nya ungdomsrörelser. Vidare&lt;br&gt;föreslår myndigheten att 2 procent av statsbidragen till bam- och ung-&lt;br&gt;domsorganisationerna används till utvärdering. Ungdomsrådet föreslår&lt;br&gt;dessutom att ett mer målrelaterat bidragssystem genomförs fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Landsrådet begär 1 600 000 kronor i verksamhetsbidrag. Detta motsva-&lt;br&gt;rar en ökning på 150 000 kronor. Ökningen motiveras av utvecklings-&lt;br&gt;arbete och nya arbetsområden avseende landsrådets medlemskap i&lt;br&gt;WAY, World Assembly of Youth, det internationella miljöarbetet och&lt;br&gt;då särskilt uppföljning och fortsättning av UNCED-arbetet, FN:s 50-års&lt;br&gt;jubileum samt utveckling av kontakterna med utvecklingsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stiftelsen för Internationellt ungdomsutbyte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen begär 5 675 000 kronor för information om internationellt&lt;br&gt;ungdomsutbyte inklusive utveckling av databasprojektet, administration&lt;br&gt;av EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa, Ungdomskortet, en sats-&lt;br&gt;ning på breddat utbyte samt ett övergripande verksamhetsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer äskande om 4 550 000 kronor för World Youth-&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nationell verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, som tidigare i denna proposition föreslagit förändringar&lt;br&gt;avseende de statliga bidragen till bam- och ungdomsorganisationernas&lt;br&gt;verksamhet, delar Statens ungdomsråds bedömning att bidragen bör&lt;br&gt;ligga kvar på oförändrad nivå. Den särskilda satsningen på unga flickor&lt;br&gt;inom föreningslivet som startats under innevarande budgetår bör fortsät-&lt;br&gt;ta. Stödet till organisationerna bör inrymmas inom det särskilda bidra-&lt;br&gt;get. Härutöver beräknar regeringen 500 000 kronor för detta ändamål.&lt;br&gt;Inom bidragsmedlen bör dessutom särskilda resurser avsättas för att&lt;br&gt;stödja ungdomsorganisationernas egna utvärderingar av sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare valår bör de politiska ungdomsförbunden ges särskilt&lt;br&gt;stöd för valinformation till ungdomar. Även detta bör inrymmas inom&lt;br&gt;det särskilda bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen bör dela ut utmärkelser för särskilt banbrytande&lt;br&gt;insatser inom ungdomspolitiken. Regeringen beräknar 500 000 kronor&lt;br&gt;för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bör också anvisas dels 500 000 kronor till stöd för Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;ungdomsforskning dels 1 300 000 kronor för aktiviteter inom ungdoms-&lt;br&gt;området. Dessa medel bör disponeras av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer har en viktig uppgift&lt;br&gt;när det gäller att öka kunskapen om internationella frågor bland ung-&lt;br&gt;domar samt bedriva kontaktskapande verksamhet och initiera internatio-&lt;br&gt;nella projekt. Landsrådet bör få stöd för sin internationella verksamhet&lt;br&gt;med oförändrat belopp, 1 450 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutbyte har en viktig uppgift i att&lt;br&gt;bredda det internationella ungdomsutbytet och stödet avser informations-&lt;br&gt;insatser och administrationskostnader inklusive kostnader för att driva&lt;br&gt;EG-programmet Ungdom för Europa. Stiftelsen bör få stöd för detta&lt;br&gt;ändamål med 4 300 000 kronor. Regeringen föreslår inte några ytterli-&lt;br&gt;gare medel för Ungdomskortet. Medel för World Youth-programmet&lt;br&gt;har föreslagits i budgetpropositionen (prop. 1993/94:100, bil. 4, s. 160)&lt;br&gt;under tredje huvudtiteln Utrikesdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D 3. EG:s utbytesprogram Ungdom for Europa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 4 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta anslag beräknas medlemsavgiften i EG:s utbytesprogram&lt;br&gt;Ungdom för Europa. Mot bakgrund av att fes Hl av Ungdom för&lt;br&gt;Europa är under beredning kan programkostnadema för våren 1995 inte&lt;br&gt;beräknas. Anslaget bör därför anvisas förslagsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Statliga myndigheter på ungdomsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den statliga ungdomspolitiken berör ett flertal myndigheter och departe-&lt;br&gt;ment. Inom regeringskansliet har Civildepartementet en samordnande&lt;br&gt;roll när det gäller ungdomsfrågorna. Till Civildepartementet är ett&lt;br&gt;rådgivande organ, Bam- och ungdomsdelegationen, knutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På myndighetsnivå skall Statens ungdomsråd bl.a. verka för en sam-&lt;br&gt;ordning av statliga insatser när det gäller ungdomsfrågor. Social-&lt;br&gt;styrelsen skall som tillsynsmyndighet enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;följa att kommunerna verkar för att ungdomarna får trygga uppväxt-&lt;br&gt;villkor. Därutöver har ett flertal myndigheter ansvar för olika insatser&lt;br&gt;när det gäller ungdomar. Det gäller bl.a. Brottsförebyggande rådet,&lt;br&gt;Barnombudsmannen, Folkhälsoinstitutet, Statens institutionsstyrelse,&lt;br&gt;Statens skolverk, Arbetsmarknadsstyrelsen, Glesbygdsmyndigheten,&lt;br&gt;Statens kulturråd, Statens invandrarverk, Konsumentverket och Bover-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utvecklingen av ungdomspolitiken är följande organ av särskilt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Statens ungdomsråd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråd skall enligt sin instruktion (SFS 1988:1136) främja&lt;br&gt;fritidsverksamhet och kulturell verksamhet bland bam och ungdomar&lt;br&gt;samt redovisa utvecklingen när det gäller ungdomars villkor i samhället.&lt;br&gt;Ungdomsrådets roll har genom åren förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ursprungligen var rådet ett kontakt- och samordningsorgan mellan&lt;br&gt;ungdomsorganisationerna och regeringen. Till en böijan bestod därför&lt;br&gt;ungdomsrådet av representanter från framför allt olika ideella, religiösa&lt;br&gt;och politiska organisationer samt idrottsrörelsen. Statens ungdomsråd&lt;br&gt;fick därmed karaktären av paraplyorgan för ungdomsorganisationerna i&lt;br&gt;deras relation med staten. Sedan böijan av 1980-talet har bilden av&lt;br&gt;ungdomsrådet som organisationernas företrädare gentemot staten tonats&lt;br&gt;ner till förmån för en tydligare myndighetsroll. Det ökade ansvaret för&lt;br&gt;den statliga bidragsgivningen fr.o.m. budgetåret 1987/88 underströk&lt;br&gt;denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsrådet består i dag av upp till tio ledamöter, vilka utses av&lt;br&gt;regeringen. Vid ungdomsrådet finns ett kansli med för närvarande 18&lt;br&gt;anställda. Kansliet leds av en chef, som också utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten arbetar uttryckligen på statsmakternas uppdrag med att&lt;br&gt;genomföra delar av den statliga ungdomspolitiken. I myndighetens&lt;br&gt;uppdrag ingår att bidra till en kunskapsutveckling när det gäller ung-&lt;br&gt;domars levnadsvillkor samt att ge stöd till försöksverksamheter i syfte&lt;br&gt;att öka ungdomars delaktighet i samhället och ta tillvara ungdomars&lt;br&gt;engagemang. I uppdraget ingår också att stimulera en ökad samverkan&lt;br&gt;mellan olika instanser - offentliga och ideella - som arbetar för att&lt;br&gt;förbättra ungdomars uppväxtvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsrådet handlägger vidare ärenden om statsbidrag till bam-&lt;br&gt;och ungdomsorganisationer, utvärderar effekterna av bidragsgivningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och fullgör de uppgifter som följer av särskilda uppdrag och föreskrif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens utredningsverksamhet är omfattande och resultaten från&lt;br&gt;de av rådet gjorda utredningarna och sammanställningarna publiceras i&lt;br&gt;rådets tidskrift Uppväxtvillkor och i tidningen UNG. Statens ungdoms-&lt;br&gt;råd ger också i böijan av varje år ut en årsbok om ungdom, som inne-&lt;br&gt;håller populariserad forskning och andra artiklar samt statistik och fakta&lt;br&gt;om ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fullgörande av sina uppgifter upprätthåller ungdomsrådet fort-&lt;br&gt;löpande en dialog med bam- och ungdomsorganisationer, andra organi-&lt;br&gt;sationer, statliga myndigheter, kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsrådets arbete gentemot kommunerna har utvecklats sedan&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Det nya arbetet påbörjades som en del av ett rege-&lt;br&gt;ringsuppdrag avseende uppföljning av Ungdomskommitténs betänkande&lt;br&gt;Ungdom och makt (SOU 1991:12). Genom särskilda medel ur Allmän-&lt;br&gt;na arvsfonden till olika projekt i föreningsregi stimulerar myndigheten&lt;br&gt;kommunerna att öka ungdomars delaktighet och inflytande inom olika&lt;br&gt;samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Barn- och ungdomsdelegationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bam- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) är en kommitté vars&lt;br&gt;övergripande uppgift är att vara ett rådgivande organ till regeringen i&lt;br&gt;frågor som rör unga människors uppväxtvillkor (dir. 1992:15). Dele-&lt;br&gt;gationen, som leds av civilministern, skall stimulera till debatt om olika&lt;br&gt;frågor bland annat genom seminarier, konferenser, debattskrifter,&lt;br&gt;arbetsgrupper och undersökningar. Bland delegationens uppgifter kan&lt;br&gt;särskilt nämnas uppdraget att uppmärksamma de värderingar och nor-&lt;br&gt;mer som präglar dagens fostran av unga människor samt arbetet med&lt;br&gt;frågor om relationer och attityder mellan ungdomar med olika kulturella&lt;br&gt;bakgrunder. Delegationen har också på olika sätt särskilt uppmärksam-&lt;br&gt;mat utsatta bam och ungdomar i sitt arbete. Bam- och ungdomsdelega-&lt;br&gt;tionens arbete sker i nära samarbete med berörda departement. Till&lt;br&gt;delegationen har därför knutits en särskild statssekreterargrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur Allmänna arvsfonden fördelas ekonomiskt stöd till bl.a. projekt&lt;br&gt;som avser att främja fostran av ungdom. I regeringens proposition&lt;br&gt;(1993/94:124) Allmänna arvsfonden föreslås en ny lag for arvsfonden&lt;br&gt;samt att en ny myndighet knuten till regeringskansliet, Arvsfondsdele-&lt;br&gt;gationen, inrättas. Den nya myndigheten övertar därmed uppgiften från&lt;br&gt;Bam- och ungdomsdelegationen att pröva frågor om stöd ur fonden&lt;br&gt;enligt de medelsramar som regeringen bestämmer och efter regeringens&lt;br&gt;riktlinjer. Regeringen kan härutöver bl.a. besluta om vissa särskilt&lt;br&gt;riktade insatser samt delegera uppgiften att fördela medel för detta&lt;br&gt;ändamål även till andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Barnombudsmannen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen är en självständig myndighet som inrättades den&lt;br&gt;1 juli 1993 (SFS 1993:710).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har utsett Louise Sylwander till ombudsman for bam och&lt;br&gt;ungdom upp till 18 år. Barnombudsmannen har till uppgift att bevaka&lt;br&gt;barns och ungdomars rättigheter och intressen. Ombudsmannen skall&lt;br&gt;särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras&lt;br&gt;tillämpning stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt FN:s barn-&lt;br&gt;konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen skall enligt lagen (1993:335) om Barnombuds-&lt;br&gt;man bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och&lt;br&gt;intressen. Uppgiften är att definiera innebörden av FN:s barnkonvention&lt;br&gt;samt att utforma riktlinjer och modeller for lagstiftning, regeltillämp-&lt;br&gt;ning och samhällsplanering utifrån intentionerna i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av verksamhetens mest framträdande drag är opinionsbildning på&lt;br&gt;olika nivåer i samhället. Ett viktigt led i det arbetet är att ta del av&lt;br&gt;barns och ungdomars synpunkter och ge dem en röst i den allmänna&lt;br&gt;debatten samt att påverka beslutsfattares, allmänhetens och organisa-&lt;br&gt;tioners förhållningssätt till barns och ungdomars livsvillkor. Barn-&lt;br&gt;ombudsmannen skall bedriva ett nära samarbete med frivilligorga-&lt;br&gt;nisationerna och med de myndigheter som arbetar med bam- och&lt;br&gt;ungdomsfrågor på olika nivåer i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannens uttalanden och den rapport som årligen lämnas&lt;br&gt;till regeringen är betydelsefulla verktyg i opinionsbildningen. Rapporten&lt;br&gt;skall innehålla en beskrivning av de områden där barnombudsmannen&lt;br&gt;anser att barns och ungdomars rättigheter kränks eller där Sverige inte&lt;br&gt;efterlever barnkonventionen samt ge förslag till förbättringar på om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte bildades i februari 1990 av&lt;br&gt;staten, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer och Riksidrotts-&lt;br&gt;förbundet. Stiftelsens övergripande uppgift är att främja internationellt&lt;br&gt;ungdomsutbyte. Stiftelsen svarar för utveckling och uppbyggnad av ett&lt;br&gt;nationellt databaserat informationssystem kring ungdomsutbyte. Stiftel-&lt;br&gt;sen har också ansvar för Sveriges medverkan i EG:s utbytesprogram&lt;br&gt;Ungdom för Europa samt för ett ungdomsutbytesprogram med tredje&lt;br&gt;världen, det s.k. World Youth-programmet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genera tionsutredningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillkallat en särskild utredare om ungdomars levnads-&lt;br&gt;villkor och framtidsutsikter (Generationsutredningen, C 1992:07, dir.&lt;br&gt;1992:107).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren skall beskriva och analysera ungdomars levnadsvillkor i&lt;br&gt;ekonomiskt och socialt hänseende samt föreslå konkreta åtgärder som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syftar till att underlätta ungdomars inträde i vuxenlivet. Särskild vikt&lt;br&gt;skall läggas vid deras möjligheter att etablera sig på bostads- och arbets-&lt;br&gt;marknaderna. I uppdraget ingår att göra en jämförande studie av situa-&lt;br&gt;tionen för dagens ungdomar och tidigare ungdomsgenerationer. Vidare&lt;br&gt;skall utredaren visa i vilken utsträckning det finns risk för ökade gene-&lt;br&gt;rationsklyftor i samhället i fråga om medborgarnas sociala och ekono-&lt;br&gt;miska levnadsvillkor och deras möjlighet till förmögenhetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Plus-gruppen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 augusti 1991 att tillsätta en särskild arbets-&lt;br&gt;grupp (C 1991 :B) inom Civildepartementet för samordning av insatser&lt;br&gt;för utsatta ungdomar. Arbetsgruppen har ställning av myndighet inom&lt;br&gt;regeringskansliet. I arbetsgruppen ingår, förutom representanter för&lt;br&gt;Civildepartementet och Socialdepartementet, företrädare för Socialsty-&lt;br&gt;relsen, Statens skolverk, Rikspolisstyrelsen, Statens ungdomsråd och&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet. Arbetsgruppen har antagit namnet Plus-&lt;br&gt;gruppen (Projektet lokal utveckling genom samverkan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med arbetet är att främja en utveckling av såväl individuella&lt;br&gt;som allmänt förebyggande insatser for ungdomar i eftersatta bostads-&lt;br&gt;områden. Arbetet bygger på en nära lokal samverkan mellan olika&lt;br&gt;offentliga och ideella verksamheter utifrån gemensamt utarbetade hand-&lt;br&gt;lingsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av regeringens aktuella åtgärder&lt;br&gt;för ungdomar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med ungdomsfrågor spänner över många verksamhetsområden.&lt;br&gt;I det följande redovisas en sammanställning av regeringens aktuella&lt;br&gt;åtgärder för ungdomar. Uppgifterna är i huvudsak hämtade från 1994&lt;br&gt;års budgetproposition (1993/94:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Ungdomar och utbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utbildningspolitiken inriktas på att ställa behovet av kunskap och&lt;br&gt;kompetens i fokus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens skolreformer syftar till att förstärka familjernas&lt;br&gt;ställning och öka skolornas självständighet genom en omfattande&lt;br&gt;avreglering av skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna inom den högre utbildningen syftar till att för-&lt;br&gt;stärka kvaliteten, att öka studenternas valmöjligheter och att frigöra&lt;br&gt;lärosätena från tyngande statlig reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utbildningsväsendet pågår ett utvecklingsarbete i syfte att ställa&lt;br&gt;kompetensfrågorna i fokus. Ambitionen är att stimulera en diskussion&lt;br&gt;om vilken kompetens framtiden kräver och hur kompetensbehoven skall&lt;br&gt;tillgodoses. Detta arbete, som bedrivs under namnet Agenda 2000 -&lt;br&gt;kunskap och kompetens inför nästa århundrade har engagerat en rad&lt;br&gt;institutioner, akademiker, organisationer, företag och fristående de-&lt;br&gt;battörer. Resultaten av arbetet kommer att redovisas i etapper under&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de senaste årens reformarbete har en viktig utgångspunkt varit att&lt;br&gt;de nya och högre kvalitetsambitionema endast kan uppnås om vi kan&lt;br&gt;åstadkomma större mångfald och variation inom utbildningsväsendet -&lt;br&gt;när det gäller utbildningsvägar, upplåtelseformer och pedagogiska&lt;br&gt;metoder. Detta kan i sin tur endast uppnås om de enskilda aktörerna -&lt;br&gt;skolor, universitet och högskolor - och ytterst de närmast berörda -&lt;br&gt;lärare, familjer, elever och studenter - får ett avgörande inflytande över&lt;br&gt;utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter till alternativ och fria val har införts eller utvidgats. Nya&lt;br&gt;läroplaner har fastställts och den högre utbildningens linjesystem har&lt;br&gt;ersatts med en flexiblare ordning. System för utvärdering och kvalitets-&lt;br&gt;granskning har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skolväsende&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nya styrsystemet, som innebär en övergång från regelstyrning till&lt;br&gt;målstyrning av skolan är med de nya läroplanerna och det nya betygs-&lt;br&gt;systemet på väg att få fullt genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1993 ingår bidragen för grundskolan,&lt;br&gt;gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och svenska för in-&lt;br&gt;vandrare, som inte omfattas av det kommunala flyktingmottagandet, i&lt;br&gt;det statliga utjämningsbidraget till kommunerna. Bidragen för särskolan&lt;br&gt;och särvux ingår i skatteutjämningsbidraget till landstingen. Bidragen&lt;br&gt;utgår som ett finansiellt stöd för verksamheten i kommuner respektive&lt;br&gt;landsting, som själva beslutar om bidragens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1993 kom den första samlade rapporten från Skolverkets upp-&lt;br&gt;följningsverksamhet, Bilden av skolan 1993. I rapporten dras slutsatser&lt;br&gt;såväl om starka sidor som kvalitetsmässiga brister i skolan. Rapportens&lt;br&gt;påpekanden om brister i bl.a. skolans undervisning i naturvetenskapliga&lt;br&gt;ämnen (framför allt fysik), sexårsverksamheten och elevernas inflytande&lt;br&gt;över undervisningen har rönt stor uppmärksamhet. Regeringen kommer&lt;br&gt;i mars 1994 att överlämna en skrivelse till riksdagen med en utveck-&lt;br&gt;lingsplan för skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har också beslutat om riktlinjer för en ny läroplan och ett&lt;br&gt;nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den&lt;br&gt;obligatoriska särskolan samt om riktlinjer för en ny läroplan och ett nytt&lt;br&gt;betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och sär-&lt;br&gt;vux. Regeringen har därefter utfärdat dels en läroplan för det obliga-&lt;br&gt;toriska skolväsendet (Lpo 94), dels en läroplan för de frivilliga skolfor-&lt;br&gt;merna (Lpf 94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya läroplanerna utformas för att kunna användas i en målstyrd&lt;br&gt;skola, där regering och riksdag anger de nationella målen och utvärde-&lt;br&gt;rar resultaten, medan kommunerna svarar för att verksamheten bedrivs&lt;br&gt;så att målen nås. Målen i läroplanerna anger riktlinjerna i skolans&lt;br&gt;arbete. De kommer att vara av två slag, mål att sträva mot och mål att&lt;br&gt;uppnå. I läroplanen görs vidare en klar ansvarsfördelning mellan sko-&lt;br&gt;lans olika befattningshavare. Det framgår att skolan skall ses som ett&lt;br&gt;stöd för familjer i deras ansvar för att ge nästa generation en god grund&lt;br&gt;att stå på. Ett sådant synsätt kräver ett aktivt engagemang från föräldrar&lt;br&gt;och elever i skolans arbete. I läroplanerna lyfts också elevernas rätt till&lt;br&gt;inflytande och ansvar fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har även beslutat att kursplanerna i grundskolan skall ha en&lt;br&gt;struktur som anger vilken kravnivå alla elever skall ha nått upp till i&lt;br&gt;vaije ämne. Nationella utvärderingar kommer att genomföras vid två&lt;br&gt;tillfällen under elevernas grundskoletid för att kontrollera att eleverna&lt;br&gt;uppnått kravnivåerna. Alla elever skall garanteras en total undervis-&lt;br&gt;ningstid i grundskolan, en undervisningstid som också innehåller tid för&lt;br&gt;elevens egna val. Skolorna får ökade möjligheter att påverka under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningens uppläggning bl.a. genom rätt att profilera undervisningen Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;genom att jämka i timplanen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vidare angivit riktlinjerna for ett nytt mål- och kun-&lt;br&gt;skapsrelaterat betygssystem. Vikten av information understryks bl.a.&lt;br&gt;genom att dagens kvartssamtal skall utvecklas till utvecklingssamtal.&lt;br&gt;Vid sidan av den muntliga informationen kan skriftlig information ges&lt;br&gt;om föräldrarna önskar det redan från årskurs 1. Från och med årskurs 5&lt;br&gt;skall eleverna vaije termin få skriftlig information om hur det går i&lt;br&gt;skolan. Formerna för den skriftliga informationen kan variera. Från och&lt;br&gt;med årskurs 7 skall eleven få betyg på sina kunskaper i en skala från A&lt;br&gt;(utmärkt) till F (otillräckliga kunskaper).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut ger kommunerna möjlighet att göra sin gymnasieskola&lt;br&gt;mer kursutformad, vilket ger eleverna större möjligheter att påverka&lt;br&gt;sina studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De relativa betygen ersätts av ett mål- och kunskapsrelaterat betygs-&lt;br&gt;system, där betyg sätts på vaije avslutad kurs efter en fyigradig skala&lt;br&gt;Icke godkänd (IG), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl&lt;br&gt;godkänd (MVG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att välja skola och fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två propositioner under åren 1992 och 1993 har regeringen lagt fram&lt;br&gt;förslag till riksdagen som innebär stora förändringar av villkoren att&lt;br&gt;välja skola och att starta fristående skolor. Riksdagen har antagit för-&lt;br&gt;slagen och rätten att välja grundskola har skrivits in i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att välja grundskola innebär konkret två saker. Dels skall&lt;br&gt;föräldrar och elever kunna välja bland kommunala skolor. Dels skall&lt;br&gt;det vara ekonomiskt möjligt att starta fristående skolor, genom att dessa&lt;br&gt;skolor ges offentligt bidrag som är likvärdigt med de bidrag som ges till&lt;br&gt;kommunala skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att välja grundskola innebär att elever och föräldrar kan välja&lt;br&gt;mellan de skolor i hemkommunen som drivs i kommunal regi, välja en&lt;br&gt;fristående skola eller en skola i en annan kommun. Valfriheten begrän-&lt;br&gt;sas av att elever som bor närmast en kommunal skola har förtur och att&lt;br&gt;elevers och föräldrars val inte skall ge ekonomiska eller organisatoriska&lt;br&gt;problem för kommunen. Om en elev väljer att gå i en kommunal grund-&lt;br&gt;skola i annan kommun än hemkommunen eller i en fristående skola, har&lt;br&gt;den mottagande skolan rätt att få ersättning från elevens hemkommun,&lt;br&gt;som motsvarar minst 85 procent av den genomsnittliga kostnaden för&lt;br&gt;motsvarande elev i elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet fristående grundskolor har mer än fördubblats under de se-&lt;br&gt;naste två åren. Nu finns det över 250 fristående grundskolor med över&lt;br&gt;10 000 elever. En fristående skola skall vara öppen för alla, dvs. den&lt;br&gt;får inte i sina antagningsregler utesluta eller diskriminera individer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupper av individer. Eventuella avgifter som de fristående skolorna tar Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;ut skall vara skäliga och får inte verka segregerande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor över grundskolenivå är indelade i två kategorier,&lt;br&gt;fristående gymnasieskolor och kompletterande skolor. Utbildningen vid&lt;br&gt;fristående gymnasieskolor motsvarar den som ges i gymnasieskolan&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet. En fristående gymnasieskola kan av&lt;br&gt;regeringen förklaras berättigad till offentligt stöd om den uppfyller vissa&lt;br&gt;krav på kvalitet och lärarkompetens. Om en elev väljer att gå i en sådan&lt;br&gt;skola i stället för i den offentliga gymnasieskolan är hemkommunen&lt;br&gt;fr.o.m. läsåret 1994/95 skyldig att lämna bidrag till skolan under förut-&lt;br&gt;sättning att hemkommunen hade varit skyldig att erbjuda eleven en&lt;br&gt;gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kompletterande skola är en fristående skola som bedriver utbild-&lt;br&gt;ning som inte erbjuds i gymnasieskolan och som bedöms vara ett från&lt;br&gt;nationell synpunkt värdefullt komplement till det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det. En kompletterande skola kan ställas under statlig tillsyn, vilket&lt;br&gt;innebär att eleverna blir berättigade till studiestöd. De skolor som anses&lt;br&gt;särskilt värdefulla kan också i vissa fall få statliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Högre utbildning och forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Liksom skolan har den högre utbildningen de senaste åren förändrats i&lt;br&gt;grunden. Från den 1 juli 1993 har varje universitet och högskola det&lt;br&gt;avgörande inflytandet över - och ansvaret för - den utbildning uni-&lt;br&gt;versitetet eller högskolan erbjuder. En grundbult i frigörelsen är vaije&lt;br&gt;universitets och högskolas beslutsrätt i fråga om tillträdeskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor med eget ansvar för utbildningen skapar ett&lt;br&gt;nytt utrymme för verkligt studentinflytande. Mångfalden utbildnings-&lt;br&gt;alternativ gör det möjligt för studenterna att hitta de kombinationer av&lt;br&gt;kunskaper som för var och en framstår som mest ändamålsenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det resurstilldelningssystem som riksdagen fattat beslut om år&lt;br&gt;1993 får studenternas val av lärosäte även ekonomisk betydelse. I&lt;br&gt;resurstilldelningssystemet finns också incitament som främjar univer-&lt;br&gt;sitetens och högskolornas omsorg om studenternas tid och engagemang&lt;br&gt;genom en god grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge flera möjlighet till högre utbildning på rimliga villkor&lt;br&gt;måste distansutbildningen byggas ut. Regeringen avser att stimulera en&lt;br&gt;utveckling av distansutbildningen genom att särskilt främja denna ut-&lt;br&gt;bildningsform vid universitet och högskolor som tar initiativ i den vä-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturförändringarna av den högre utbildningen förenas med en&lt;br&gt;betydande utbyggnad av universitetens och högskolornas utbildnings-&lt;br&gt;kapacitet. Sedan höstterminen år 1991 uppgår kapacitetsökningen till&lt;br&gt;hela 30 procent. Utbyggnaden av den högre utbildningen avser att sä-&lt;br&gt;kerställa att Sverige så snabbt som möjligt får tillgång till en minst lika&lt;br&gt;välutbildad arbetskraft som andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års forskningspolitiska beslut underströks betydelsen av att&lt;br&gt;främja en bredare rekrytering till forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska studenter deltar sedan budgetåret 1990/91 i EG:s program&lt;br&gt;för samverkan mellan högre utbildning och näringsliv, COMETT, och&lt;br&gt;sedan budgetåret 1992/93 i EG:s utbytesprogram för studenter, lärare&lt;br&gt;och administratörer vid universitet och högskolor, ERASMUS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med höstterminen 1994 öppnas den högre utbildningen i de&lt;br&gt;nordiska länderna för studenter från hela Norden på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utbildningsinsatser med hänsyn till arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår har utöver reguljära medel anvisats särskil-&lt;br&gt;da medel för 40 000 platser i gymnasieskolan, 33 000 platser i komvux&lt;br&gt;och 10 000 i folkhögskolan. Dessutom har folkbildningen fått 100&lt;br&gt;miljoner kronor för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1994 års budgetproposition aktualiserar regeringen tre nya utbild-&lt;br&gt;ningsformer som bedöms kunna bidra till ökad kompetens på kort sikt i&lt;br&gt;dagens arbetsmarknadsläge men som också förväntas kunna ha lång-&lt;br&gt;siktig strukturell betydelse. Dessa är utbildningscheck, trainee-utbild-&lt;br&gt;ning och sommaruniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningschecken introduceras som ett led i kompetensutvecklingen&lt;br&gt;av arbetslösa. Den inriktas på åtgärder som på ett generellt sätt för-&lt;br&gt;bättrar förutsättningarna för den enskilde på arbetsmarknaden, t.ex.&lt;br&gt;språkutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traineeutbildningen är tänkt att vara en lärlingsutbildning men på&lt;br&gt;eftergymnasial nivå i en kombination av arbetsplats- eller företagsprak-&lt;br&gt;tik och kvalificerad teoretisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska universitet och högskolor utnyttjas sämre än lärosäten i&lt;br&gt;många andra länder under sommarperioden. Syftet är att universiteten&lt;br&gt;och högskolorna skall kunna erbjuda kurser ur det reguljära utbudet&lt;br&gt;under sommartid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa nya utbildningsinitiativ fortsätter en rad insatser som&lt;br&gt;erbjuds detta budgetår också under nästa. Den totala omfattningen av&lt;br&gt;dessa utbildningar, omräknat till helårsplatser, har regeringen beräknat&lt;br&gt;till 77 000 platser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Studiestöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp utgår fr.o.m. kvartalet efter det eleven fyllt 16 år t.o.m.&lt;br&gt;vårterminen det år eleven fyller 20 år. Studiehjälpen är för närvarande&lt;br&gt;750 kronor per månad och utgår under högst tio månader. Därutöver&lt;br&gt;kan extra tillägg (behovsprövat) och i vissa fall inackorderinsgtillägg&lt;br&gt;utgå. Studiemedel kan utgå till studerande över 20 år. Dessa består av&lt;br&gt;studiebidrag och studielån. Studiemedlens storlek är knutet till bas-&lt;br&gt;beloppet. Under år 1994 utgör bidraget 1 908 kronor och det maximala&lt;br&gt;lånebeloppet 4 956 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om studiefinansieringen har under år 1993 beretts av Studie-&lt;br&gt;stödsberedningen. Beredningen fullföljs på basis av den diskussions-&lt;br&gt;promemoria som beredningen avlämnat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Undervisning för funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan har till uppgift att ge hjälp&lt;br&gt;och stöd till kommunerna och till sådana fristående skolor som står&lt;br&gt;under statlig tillsyn för att underlätta skolgången för elever med funk-&lt;br&gt;tionshinder. Inom institutet finns en specialpedagogisk konsulentorgani-&lt;br&gt;sation. Institutet skall även producera läromedel för synskadade, rörel-&lt;br&gt;sehindrade, hörselskadade/döva samt elever med utvecklingsstörning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som inte kan gå i grundskolan därför att de är utvecklingsstör-&lt;br&gt;da, synskadade, döva, hörselskadade eller talskadade kan fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt i specialskolan eller särskolan. För ungdomar som inte kan gå&lt;br&gt;i gymansieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns gymnasiesär-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro kommun anordnar - i enlighet med överenskommelse mellan&lt;br&gt;staten och kommunen - inom sin gymnasieskola utbildning för döva och&lt;br&gt;hörselskadade elever från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ungdomar som är svårt rörelsehindrade, dvs. sådana ungdomar&lt;br&gt;som på grund av sitt handikapp inte kan följa reguljär studiegång i&lt;br&gt;gymnasieskolan finns Rh-anpassad utbildning med tillgång till särskilda&lt;br&gt;omvårdnadsinsatser i form av habilitering och också boende i elevhem&lt;br&gt;på fyra orter i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kärva ekonomiska omständigheterna till trots, föreslår regeringen&lt;br&gt;i årets budgetsproposition betydande förstärkningar för att förbättra&lt;br&gt;skolsituationen för elever med vissa funktionshinder. Satsningarna avser&lt;br&gt;utbyggnad av konsulentorganisationen, utveckling och utökning av läro-&lt;br&gt;medelsproduktionen och en försöksverksamhet med utgivning av läro-&lt;br&gt;medel för bl.a. dyslektiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stödja studenter med funktionshinder finns speciella medel&lt;br&gt;avsatta, vilka fördelas av Stockholms universitet. Budgetåret 1993/94&lt;br&gt;uppgår dessa medel till 8,9 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Undervisning av unga asylsökande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska grundskolan tar årligen emot ett betydande antal elever&lt;br&gt;från utlandet. De kommer från olika skolsystem och har mycket va-&lt;br&gt;rierande skolbakgrund. Eleverna från krigs- eller katastrofområden har&lt;br&gt;kanske bara sporadiskt kunnat delta i skolarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är bosatta i Sverige omfattas enligt skollagen (1985:1100)&lt;br&gt;av skolplikt. För bam som vistas i Sverige i avvaktan på beslut i ett&lt;br&gt;ärende om uppehållstillstånd eller under liknande omständigheter och&lt;br&gt;som skulle haft vanlig skolplikt, om de var bosatta i riket, gäller enligt&lt;br&gt;grundskoleförordningen (1988:655) följande. Barnen skall tas emot i&lt;br&gt;grundskolan i den kommun där de vistas, så snart skolgång är lämplig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för dem med hänsyn till deras förhållanden. Regeringen utfärdade i juni&lt;br&gt;1993 en särskild förordning om grundskoleundervisning av asylsökande&lt;br&gt;bam (SKOLFS 1993:21) med föreskrifter om undervisningens omfatt-&lt;br&gt;ning och om viss medverkan av Statens invandrarverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar över 16 år får tas emot i gymnasieskolan om de har er-&lt;br&gt;forderliga förkunskaper och i övrigt är behöriga och om det finns plats&lt;br&gt;på den sökta utbildningen. Detta innebär att endast ett litet antal asylsö-&lt;br&gt;kande ungdomar kan få plats i gymnasieskolan. I propositionen om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.m. redovisar regeringen sin bedömning&lt;br&gt;av hur en verksamhet med undervisning i svenska och andra ämnen&lt;br&gt;skall kunna läggas upp för företrädesvis ungdomar i åldern 16-18 år&lt;br&gt;inom ramen for den organiserade verksamheten för asylsökande. Rege-&lt;br&gt;ringen har i februari 1994 gett Skolverket ett uppdrag att närmare ut-&lt;br&gt;reda formerna för en skolverksamhet för dessa ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet ges&lt;br&gt;invandrarelever möjlighet att läsa hemspråk som alternativ till B-språk.&lt;br&gt;Möjligheter finns också att utnyttja utrymmet for elevens och skolans&lt;br&gt;val av fördjupade studier i svenska och hemspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråksundervisningen tas också upp i budgetpropositionen, där&lt;br&gt;vissa inskränkningar föreslås i kommunernas skyldighet att erbjuda&lt;br&gt;hemspråksundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ungdomar och arbete&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken inriktas på en fortsatt hög nivå på insatser&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förebygger långtidsarbetslöshet och utslagning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utnyttjar den reguljära arbetsmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stimulerar rekryteringen till näringslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökar jämställdheten på arbetsmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- effektiviserar medelsanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är de som för första gången skall träda ut på arbetsmarknaden som&lt;br&gt;påverkas mest av konjunkturförändringar. Under den långa högkon-&lt;br&gt;junkturen kunde även många ungdomar utan längre utbildning och&lt;br&gt;arbetslivserfarenhet få arbete. I lågkonjunktur ökar däremot arbets-&lt;br&gt;livserfarenhet och utbildning i betydelse för möjligheterna att få arbete.&lt;br&gt;Lågutbildade ungdomar med eller utan arbetslivserfarenhet får därmed&lt;br&gt;särskilt svårt att hävda sig på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofrivillig arbetslöshet är negativ för alla men särskilt allvarlig för&lt;br&gt;ungdomar som befinner sig i ett skede då de skall bilda sig en uppfatt-&lt;br&gt;ning om sitt egenvärde, lära sig ta till vara sin initiativförmåga och&lt;br&gt;utveckla sitt oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och riksdagen har därför satt in åtgärder för ungdomar Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;som snabbt skall ge dem möjligheter till en meningsfull sysselsättning. Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktiken infördes den 1 juli 1992 för att förhindra lång-&lt;br&gt;tidsarbetslöshet hos ungdomar. Ungdomspraktiken är avsedd för ung-&lt;br&gt;domar som fullföljt en treårig gymnasieutbildning. Arbetslösa ungdomar&lt;br&gt;med kortare gymnasieutbildning skall i första hand- erbjudas ett tredje&lt;br&gt;gymnasieår i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har för innevarande budgetår fått möjlighet att inrätta&lt;br&gt;ytterligare 40 000 platser för ett tredje gymnasieår. Avsikten med det&lt;br&gt;tredje gymnasieåret är att ge ungdomar som inte har en treårig gym-&lt;br&gt;nasieutbildning en utökad kompetens så att de kan konkurrera med sina&lt;br&gt;något yngre kamrater som genomfört sina studier i den nya treåriga&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen studerande ungdomar i åldrarna 16-19 år visade i november&lt;br&gt;1993 en ökning med drygt sex procentenheter sedan november 1992. I&lt;br&gt;åldrarna 20 - 24 år har antalet studerande ungdomar ökat med tre&lt;br&gt;procentenheter, från 19 procent till 22 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige fanns i november 1993 ca 793 500 ungdomar i åldrarna&lt;br&gt;18 - 24 år. Av de 57 procent, som räknas till arbetskraften, var ca&lt;br&gt;87 200 arbetslösa. 13 procent av alla ungdomar 18 - 24 år befann sig i&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktik har varit den vanligaste åtgärden. Av alla ungdomar&lt;br&gt;i åldern 18 - 24 år i åtgärder har nära tre fjärdedelar befunnit sig i&lt;br&gt;ungdomspraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har dock sjunkit&lt;br&gt;sedan föregående år. Denna minskning har skett samtidigt som de ar-&lt;br&gt;betslösa ungdomarna under samma period ökat med 32 500, en ökning&lt;br&gt;med 60 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av ungdomspraktiken är genomgående goda. Det har&lt;br&gt;varit stor efterfrågan på ungdomspraktik från såväl arbetsgivare som&lt;br&gt;ungdomar. På så sätt har ungdomspraktiken motsvarat sitt syfte, att&lt;br&gt;snabbt få ned den stora ungdomsarbetslösheten. Många ungdomar har&lt;br&gt;genom ungdomspraktiken fått chansen till ovanliga och löftesrika prak-&lt;br&gt;tikplatser som under andra omständigheter inte stått dem till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att fler långtidsarbetslösa ungdomar får möjlighet att&lt;br&gt;delta i ungdomspraktiken. Det är väl känt att långtidsarbetslöshet kan ge&lt;br&gt;bestående negativa effekter och den som är ung löper större risk än den&lt;br&gt;som är äldre att bli svårplacerad efter en lång tid utanför arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 september 1993 påbörjades ett system med ungdomspraktik i&lt;br&gt;högst tre månader för nyutexaminerade 25 - 29-åriga ungdomar med&lt;br&gt;högskoleutbildning om minst 120 poäng. Praktiken bör efter tre måna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der övergå till anställning med rekryteringsstöd. I november 1993 fanns&lt;br&gt;nära 500 personer i denna särskilda form av ungdomspraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akademikerpraktiken har ännu inte nått den eftersträvade volymen på&lt;br&gt;3 000 platser i genomsnitt. Nya åtgärder kräver en viss tid för att få&lt;br&gt;genomslag i förmedlingarnas arbete. Det är dock angeläget att arbets-&lt;br&gt;förmedlingarna aktivt använder denna åtgärd för att unga akademiker&lt;br&gt;skall få omsätta sina teoretiska kunskaper i relevant praktiskt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomspraktiken är en tidsbegränsad åtgärd som bör leda till regul-&lt;br&gt;järt arbete. Ett antal ungdomar får också arbete när deras ungdomsplats&lt;br&gt;upphör, hos samma eller annan arbetsgivare. I genomsnitt har drygt 20&lt;br&gt;procent av ungdomarna fått arbete omedelbart efter att de avslutat sin&lt;br&gt;ungdomspraktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring av ungdomspraktiken (prop. 1993/94:66, 1993/94:AU5,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:102), som innebär att en arbetsgivare betalar ett finan-&lt;br&gt;sieringsbidrag med 1 000 kr per månad under de nästkommande sex&lt;br&gt;månaderna, har bl.a. införts med avsikten att ungdomspraktiken mer än&lt;br&gt;tidigare skall leda till en anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ungdomar och boende&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bostadspolitiken inriktas på att alla skall ha möjlighet till en bra&lt;br&gt;bostad till rimligt pris. Valfriheten och inflytandet över det egna&lt;br&gt;boendet skall öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På statsmakterna ligger ett övergripande ansvar att främja god hus-&lt;br&gt;hållning, vilket innebär att bostadsbyggande och fastighetsägande ges&lt;br&gt;sådana villkor att byggare och ägare stimuleras att hålla sina kostnader&lt;br&gt;låga. Det förändrings- och förenklingsarbete som regeringen inledde på&lt;br&gt;hösten 1991 lägger grunden for en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygg- och bostadssektorn måste ses som delar av en helhet med&lt;br&gt;samma förutsättningar som ekonomin i övrigt. De nuvarande proble-&lt;br&gt;men på bostadsmarknaden måste lösas genom en ekonomisk politik som&lt;br&gt;leder till låg inflation, lågt ränteläge och därmed ekonomisk tillväxt. Då&lt;br&gt;kommer hushållen att kunna efterfråga bra bostäder till låga bostads-&lt;br&gt;kostnader. I utredningen om ungdomars levnadsvillkor och framtids-&lt;br&gt;utsikter (dir. 1992:107) skall också ungdomars möjligheter att etablera&lt;br&gt;sig på bland annat bostadsmarknaden belysas. Genom bostadsbidragen&lt;br&gt;bidrar staten till att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter till bra&lt;br&gt;bostäder. En utredning om ett nytt statligt premierat bosparande pågår&lt;br&gt;(dir. 1993:116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statens stöd for bostadsfinansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens stöd till bostadsfinansiering består dels av statliga räntesub-&lt;br&gt;ventioner (bidrag) för ny- och ombyggnad av bostäder, dels av kredit-&lt;br&gt;garantier för lån. Dessutom lämnas räntebidrag för vissa underhålls- och&lt;br&gt;förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus, det s.k. RBF-stödet,&lt;br&gt;och ett särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. Utöver dessa&lt;br&gt;stödformer kan ägare av bostadshus för närvarande få en skattereduk-&lt;br&gt;tion för arbetskostnader i samband med vissa reparations- och under-&lt;br&gt;hållsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1993 infördes en ny ordning för statliga räntesubven-&lt;br&gt;tioner för ny- och ombyggnad av bostäder. Den nya ordningen innebär&lt;br&gt;bl.a. stora förenklingar i sättet att beräkna räntesubventionerna. Den&lt;br&gt;innebär också att fastighetsägarna under bidragstiden får del av even-&lt;br&gt;tuella räntesänkningar. Räntesubventionerna minskar successivt efter&lt;br&gt;fastställda regler, både i det enskilda bidragsärendet och för vaije ny&lt;br&gt;årgång som byggs. Utformningen av systemet ligger i linje med den&lt;br&gt;allmänna ekonomiska politikens inriktning som syftar till att skapa bl.a.&lt;br&gt;en varaktigt låg inflation och låg räntenivå. Efter år 1995 görs en av-&lt;br&gt;stämning inför den fortsatta avvecklingen av räntesubventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ökad valfrihet och inflytande över boendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att lämna förslag till ändringar i bl.a. hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen och hyreslagen. Bland annat skall en hyresgäst ha rätt att&lt;br&gt;stå utanför det kollektiva förhandlingssystemet och i stället själv kunna&lt;br&gt;förhandla med hyresvärden. I ett och samma hus skall vidare flera&lt;br&gt;alternativa hyresgästorganisationer kunna verka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergång från hyresrätt till bostadsrätt skall ytterligare underlättas,&lt;br&gt;bl.a. genom att även hyresrätter i småhus skall kunna omvandlas till&lt;br&gt;bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andrad lagstiftning om förvärv och förvaltning av hyresfastigheter&lt;br&gt;förbereds i syfte att förenkla de nuvarande reglerna och samtidigt&lt;br&gt;förbättra möjligheterna att ingripa mot olämpliga hyresvärdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förbereds lagstiftning beträffande andra former av bostads-&lt;br&gt;innehav, nämligen kooperativ hyresrätt samt ägarlägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bostadsförsörjning för vissa hushåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att följa&lt;br&gt;bostadsförsörjningen för hushåll som kan ha svårigheter att göra sig&lt;br&gt;gällande på bostadsmarknaden. I arbetsgruppen ingår företrädare för&lt;br&gt;Finansdepartementet, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Boverket,&lt;br&gt;kommunerna och fastighetsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ungdomar och familjen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska familjepolitiken inriktas på att ge bam och ungdomar&lt;br&gt;goda uppväxtvillkor genom generella insatser som värnar om&lt;br&gt;barnfamiljernas ekonomiska trygghet och stöd i olika former vid&lt;br&gt;barnens vård och fostran. En förnyelse av familjepolitiken sker i&lt;br&gt;syfte att främja valfrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella familjepolitiska stödet kan delas in i tre former:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* ekonomiskt femiljestöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* barnomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* förebyggande åtgärder som syftar till att ge bam god hälsa och en bra&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ekonomiskt familjestöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna utgörs främst av&lt;br&gt;allmänna barnbidrag, inklusive flerbarnstillägg, bostadsbidrag, ersätt-&lt;br&gt;ning från föräldraförsäkringen, bidragsförskott, barnpension, vårdbidrag&lt;br&gt;för unga med funktionshinder och vårdnadsbidrag (från 1 juli 1994).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna barnbidraget lämnas fr.o.m den 1 januari 1991 med 9 000&lt;br&gt;kronor per år och bam under 16 års ålder. Dämtöver lämnas fler-&lt;br&gt;barnstillägg med belopp som per år räknat motsvarar ett halvt barn-&lt;br&gt;bidrag för det tredje barnet och ett helt barnbidrag för det fjärde barnet&lt;br&gt;och vaije ytterligare bam. Även 16 - 19-åringar som studerar i gym-&lt;br&gt;nasieskolan eller vissa motsvarande utbildningar medräknas vid be-&lt;br&gt;dömning av rätt till flerbarnstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt barnbidrag för elever i grundskolan och vissa andra utbild-&lt;br&gt;ningar lämnas med samma belopp som det allmänna barnbidraget&lt;br&gt;fr.o.m. kvartalet efter det då barnet har fyllt 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har antalet familjer som är berättigade till&lt;br&gt;flerbarnstillägg blivit fler än vad som tidigare beräknats. En av för-&lt;br&gt;klaringarna till detta är att antalet gymnasiestuderande ungdomar har&lt;br&gt;ökat något. Arbetslösa ungdomar som hade gått tvååriga gymnasielinjer&lt;br&gt;erbjöds under år 1992 ett tredje års gymnasieutbildning i ca 70 kom-&lt;br&gt;muner. Under detta år uppskattas ca 12 000 ungdomar ha valt studier&lt;br&gt;framför att gå arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidraget till barnfamiljer är inkomsprövat. Bostadsbidraget be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;står dels av ett särskilt bidrag för hemmavarande bam, dels av ett be-&lt;br&gt;lopp som beror på bostadskostnadens storlek och antalet bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till hushåll utan bam lämnas dels till ungdomar mellan&lt;br&gt;18 och 29 år, dels till andra hushåll utan bam. Bidraget är beroende av&lt;br&gt;bostadskostnadens storlek och är inkomstprövat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott lämnas för bam som endast en av föräldrarna har vård-&lt;br&gt;naden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Bi-&lt;br&gt;dragsförskott kan också lämnas när föräldrarna har gemensam vårdnad&lt;br&gt;men bor åtskilda. Den allmänna åldersgränsen för bidragsförskott är 18&lt;br&gt;år. Bidragsförskott lämnas emellertid också för bam som studerar i&lt;br&gt;åldern 18 - 20 år. Bidragsförskott lämnas vanligen med 40 procent av&lt;br&gt;basbeloppet. Bestämmelser om bidragsförskott finns i lagen (1964:143)&lt;br&gt;om bidragsförskott samt i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott&lt;br&gt;för studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen har byggts ut i olika etapper, liksom också rätten&lt;br&gt;att vara ledig för vård av bam. Sedan den 1 juli 1989 utges föräldrapen-&lt;br&gt;ning under 15 månader, varav tolv ersätts med ett belopp som motsva-&lt;br&gt;rar 90 procent av förälderns sjukpenninggrundande inkomst. Resterande&lt;br&gt;tre månader ersätts med garantibelopp (60 kronor per dag). I rege-&lt;br&gt;ringens förslag om ett vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar föreslås&lt;br&gt;dock att de 90 garantidagama slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1994 gäller vissa förändringar i föräldra-&lt;br&gt;försäkringen. Föräldrar till bam under 16 år som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan&lt;br&gt;då få rätt till tio kontaktdagar per bam och år. Föräldrar till sjuka eller&lt;br&gt;funktionshindrade bam kommer också att i vissa situationer, t.ex. vid&lt;br&gt;besök på en institution för medverkan i behandling av ett sjukt eller&lt;br&gt;funktionshindret bam, kunna få tillfällig föräldrapenning även om barnet&lt;br&gt;inte är närvarande. Vidare kommer förälder till unga som fyllt 16 år&lt;br&gt;men inte 21 år (i vissa fall 23 år) och som omfattas av LSS att få till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete&lt;br&gt;för vård av sjukt bam (prop. 1992/93:159, bet. 1992/93:SoU19, rskr.&lt;br&gt;1992/93:321).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpension utges till bam under 18 år vars far eller mor eller båda&lt;br&gt;föräldrarna har avlidit. För bam som går i skolan kan barnpension utges&lt;br&gt;t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag för unga med funktionshinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar med ett sjukt eller funktionshindret bam som behöver tillsyn&lt;br&gt;och vård i hemmet kan få vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbidrag kan utges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels&lt;br&gt;förmån. Hel förmån utges med belopp motsvarande 2,5 basbelopp. De&lt;br&gt;partiella vårdbidragen utges proportionellt i förhållande till hel förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadsbidrag och &amp;quot;pappastimulans&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare föreslagit riksdagen att ett vårdnadsbidrag skall&lt;br&gt;införas från den 1 juli 1994. Förslaget innebär att vårdnadsbidraget&lt;br&gt;skall vara skattepliktig inkomst och uppgå till 2 000 kronor i månaden&lt;br&gt;för bam som har fyllt ett men inte tre år. Rätt till avdrag för vissa&lt;br&gt;styrkta bamomsorgskostnader vid inkomstbeskattningen skall föreligga&lt;br&gt;upp till vårdnadsbidragets belopp. De 90 dagarna i föräldraförsäkringen&lt;br&gt;som berättigar till ersättning med garantibelopp skall avvecklas och&lt;br&gt;rätten till ledighet för vård av bam förlängs från 18 månader till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1993/94:147) Delad makt, delat ansvar, har rege-&lt;br&gt;ringen föreslagit att minst trettio dagars föräldrapenning skall förbe-&lt;br&gt;hållas vardera föräldern. Den s.k. pappamånaden utgör i första hand en&lt;br&gt;stimulans för fäderna att öka sin föräldraledighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Barnomsorg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt steg för barnomsorgen togs år 1992 i den s.k. valfri-&lt;br&gt;hetshetspropositionen (prop. 1991/92:65, bet. 1991/92:SoU12, rskr.&lt;br&gt;1991/92:85) där tidigare hinder för fri etablering och fritt utnyttjande av&lt;br&gt;olika former av barnomsorg slopades. Detta ökade familjens valfrihet&lt;br&gt;och möjligheter att lösa barnomsorgen på det sätt familjen själv önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgörande steg har tagits under hösten 1993 då riksdagen antog&lt;br&gt;regeringens proposition (1993/94:11, &amp;nbsp;&amp;nbsp;bet,1993/94:SoUll, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:117) Utvidgad lagreglering på bamomsorgsområdet. I propo-&lt;br&gt;sitionen läggs övergripande mål fast för barnomsorg utanför hemmet.&lt;br&gt;Kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för bam i&lt;br&gt;åldrama 1 år till och med 12 år skärps genom ändringar i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620). Beslutet innebär en utvidgning av de riktlinjer som&lt;br&gt;lades fast i 1985 års principbeslut. Detta innebär att åldersgränsen för&lt;br&gt;rätt till barnomsorg sänks från 18 till 12 månaders ålder. Även skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen blir en kommunal skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare blir kommunerna skyldiga att ge bidrag till enskilda förskolor&lt;br&gt;och fritidshem med ett belopp per bam som inte oskäligt avviker från&lt;br&gt;kommunens nettokostnad per bam i den egna verksamheten. Vid till-&lt;br&gt;ståndsgivning som gäller enskilda förskolor och fritidshem får avseende&lt;br&gt;endast fästas vid sökandens lämplighet och ändamålsenligheten av loka-&lt;br&gt;lerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Åtgärder för miljö och uppväxtvillkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konvention om barnets rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s konvention om barnets rättigheter är ett av de viktigaste instru-&lt;br&gt;ment som tillkommit under senare år for att värna om barns och ung-&lt;br&gt;domars levnadsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En treårig satsning har gjorts med medel från Allmänna arvsfonden i&lt;br&gt;syfte att med hjälp av frivilligorganisationema sprida kunskap om kon-&lt;br&gt;ventionen. Satsningen har utvärderats på uppdrag av Socialdepartemen-&lt;br&gt;tet. Resultatet av utvärderingen redovisas i rapporten Som ringar på&lt;br&gt;vattnet - om frivilligorganisationemas information om FN:s barnkon-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsman for bam och ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen (BO) är en central förvaltningsmyndighet med&lt;br&gt;uppgift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter&lt;br&gt;och intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO inrättades som myndighet den 1 juli 1993 genom en omorgani-&lt;br&gt;sation av Bammiljörådet. BO skall ägna särskild uppmärksamhet åt&lt;br&gt;frågor som rör utsatta bam och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för BO är enligt lagen (1993:335) om&lt;br&gt;Barnombudsman att bevaka frågor som angår barns och ungdomars&lt;br&gt;rättigheter och intressen. Barnombudsmannen skall särskilt uppmärk-&lt;br&gt;samma att lagar och andra författningar och deras tillämpning stämmer&lt;br&gt;överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta Nationernas konvention&lt;br&gt;om barnets rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett samarbetsprojekt mellan Socialdepartementet, Barnombudsman-&lt;br&gt;nen, Rädda Barnen och Tidningen i Skolan har en skoltidningstävling&lt;br&gt;utlysts, vilken vänder sig till samtliga elever i grundskolan. Syftet är att&lt;br&gt;aktivera barnen och ungdomarna själva i frågor som rör deras rättig-&lt;br&gt;heter och intressen i enlighet med konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjerådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1993 (prop. 1993/94:4, bet. !993/94:SoU10,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:58) om nya regler för familjerådgivning. Beslutet innebär&lt;br&gt;att kommunerna blir skyldiga att från och med år 1995 ordna famil-&lt;br&gt;jerådgivning åt alla som vill ha det. Rådgivningen behöver inte ske i&lt;br&gt;kommunal regi utan kan läggas ut på entreprenad. I enlighet med be-&lt;br&gt;slutet har regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att bistå kommunerna&lt;br&gt;i arbetet med att bygga upp den nya familjerådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s familjeår 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillkallat en särskild beredningsgrupp (S 1992:06) med&lt;br&gt;representanter från flera departement med uppdrag att förbereda den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska insatsen för att genomfora FN:s internationella familjeår 1994.&lt;br&gt;Regeringen har beslutat att ställa 10 miljoner kronor från Allmänna&lt;br&gt;arvsfonden till gruppens förfogande, för att inom ramen för den svenska&lt;br&gt;familjepolitiken och dess långsiktiga satsningar ge ökad uppmärksamhet&lt;br&gt;åt initiativ som främjar mångfald och valfrihet. Detta föreslås ske ge-&lt;br&gt;nom uppmuntran och stöd till verksamheter som innebär att nya arbets-&lt;br&gt;former prövas i syfte att skapa ökad livskvalitet och effektivare skydds-&lt;br&gt;nät kring bam och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ungdomar och hälsa&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De hälsobefrämjande åtgärderna inriktas på att minska sjukligheten&lt;br&gt;och öka välbefinnandet. Utvecklingen av olika riskfaktorer för&lt;br&gt;ohälsa bland ungdomar uppmärksammas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att upprätthålla en god hälsa för ungdomar är strategiskt för folkhälso-&lt;br&gt;arbetet. Folkhälsoinstitutet har under det första verksamhetsåret fort-&lt;br&gt;löpande utvecklat det tvärsektoriella arbetet och byggt upp olika pro-&lt;br&gt;gram och verksamhetsområden. Frågan om barns och ungdomars hälsa&lt;br&gt;ingår i alla program. Regeringen anser att det för folkhälsoarbetet är&lt;br&gt;mycket viktigt att Folkhälsoinstitutet fortsätter att utveckla programmet&lt;br&gt;för barns och ungdomars hälsa. Bland bam och ungdomar skall särskilt&lt;br&gt;de ökande allergierna och den psykiska ohälsan uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anorexi och bulimi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I augusti 1993 överlämnade Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen&lt;br&gt;rapporten Ett liv av vikt - regeringsuppdrag om anorexi och bulimi till&lt;br&gt;regeringen. I rapporten framhålls bland annat att förebyggande insatser&lt;br&gt;har hög prioritet. Kunskaper om ätstömingar behöver komma in i&lt;br&gt;grundutbildningar och fortbildningsinsatser behöver ske för de yrkes-&lt;br&gt;grupper som kommer i kontakt med problemet. Vidare behövs komplet-&lt;br&gt;terande informationsmaterial om ätstömingar och angränsande frågor till&lt;br&gt;olika målgrupper. Enligt rapporten kommer Folkhälsoinstitutet att arbeta&lt;br&gt;vidare med dessa uppgifter för att sprida kunskap och erfarenheter om&lt;br&gt;ätstömingar och hur man kan arbeta för att förebygga dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår vidare att det inte är möjligt att med hjälp av tillgängliga&lt;br&gt;data bedöma om behandlingsresursema är tillräckliga men att den upp-&lt;br&gt;byggnad som genomförts och planeras bör ge förbättrade vårdmöjlig-&lt;br&gt;heter. Det kan enligt Folkhälsoinsitutet och Socialstyrelsens rapport&lt;br&gt;t.o.m. finnas risk för överetablering om ytterligare slutenvårdsutbygg-&lt;br&gt;nad sker. Totalt satsar hälso- och sjukvården mer än 200 miljoner kro-&lt;br&gt;nor per år på vård och förebyggande insatser på grund av ätstömingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen avser att följa utvecklingen när det gäller behandling av&lt;br&gt;ätstömingar samt vårdens tillgänglighet och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten framhålls att forskning om ätstömingar är angelägen för&lt;br&gt;att öka kunskaperna om förekomst, orsaker, behandlingsmetoder samt&lt;br&gt;effekten av förebyggande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i kunskapsutvecklingen anordnades i april 1993 en s.k.&lt;br&gt;konsensuskonferens om anorexi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen när&lt;br&gt;det gäller anorexi och bulimi.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Droger&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En av Folkhälsoinstitutets uppgifter inom alkohol- och drogområdet är&lt;br&gt;att ta fram och tillhandahålla basfakta och informationsmaterial. In-&lt;br&gt;stitutet skall vidare stimulera, utveckla och stödja lokala drogförebyg-&lt;br&gt;gande verksamheter som bedrivs av organisationer och myndigheter.&lt;br&gt;Andra viktiga uppgifter är att initiera forskning och samla annan&lt;br&gt;kunskap för att få fram underlag för samhällets fortsatta insatser inom&lt;br&gt;det alkohol- och drogpolitiska området. Att utveckla nya och effektiva&lt;br&gt;metoder för det förebyggande arbetet är också en central uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målmedvetna förebyggande insatser riktade till ungdomar lönar sig.&lt;br&gt;Det framgår av utvecklingen på narkotikaområdet. Enligt skolunder-&lt;br&gt;sökningar är svenska ungdomars benägenhet att pröva narkotika fortsatt&lt;br&gt;låg. För att vi även i framtiden skall kunna upprätthålla en avvisande&lt;br&gt;hållning till droger behövs det fortlöpande åtgärder riktade särskilt till&lt;br&gt;ungdomar. Motsvarande insatser behövs inom alkoholområdet. Folk-&lt;br&gt;hälsoinstitutet kommer under våren 1994 att inleda en bred kampanj&lt;br&gt;mot drogmissbruk. Ungdomar blir den främsta målgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkohol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har den totala försäljningen av alkohol minskat.&lt;br&gt;Ett undantag är dock försäljningen av starköl på restaurang. Av er-&lt;br&gt;farenhet vet vi att det nästan uteslutande är yngre människor som står&lt;br&gt;för den ökade konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala registrerade alkoholkonsumtionen har varit ganska stabil&lt;br&gt;under de senaste åren. Restaurangernas andel av den alkohol som säljs&lt;br&gt;har dock ökat från 8,5 till 13,5 procent mellan åren 1985 och 1992. Det&lt;br&gt;som bidragit mest till den ökningen är starkölet. Ungefar 40 procent av&lt;br&gt;starkölskonsumtionen sker idag på restauranger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lokal och regional nivå bör kommuner och landsting bl.a. upp-&lt;br&gt;muntras att ta fram alkoholpolitiska handlingsprogram. Det gäller här&lt;br&gt;inte minst att intensifiera arbetet med tidig upptäckt och utveckling av&lt;br&gt;enkla behandlingsåtgärder. Dessutom behövs förstärkta insatser när det&lt;br&gt;gäller olika riskgrupper och risksituationer. Bam och ungdomar bör&lt;br&gt;uppmärksammas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholmissbrukets ekonomiska, sociala och psykologiska följder för&lt;br&gt;missbrukarens familj kartläggs och analyseras av Alkoholpolitiska kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missionen (S 1991:17) med målsättningen att bedöma vilka insatser som&lt;br&gt;behöver göras för att möta de anhörigas, särskilt barnens, behov av&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkohol och trafik är exempel på ett annat område där det behövs&lt;br&gt;intensifierade insatser. När den alkoholpolitiska kommissionen över-&lt;br&gt;lämnat sitt slutbetänkande avser regeringen att återkomma med förslag&lt;br&gt;till ett alkoholpolitiskt program för att bättre kunna förebygga alkohol-&lt;br&gt;skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cannabis är det vanligaste narkotiska preparatet i Sverige. Injektions-&lt;br&gt;missbruket domineras av centralstimulantia. Kokainmissbruket har&lt;br&gt;fortfarande en mycket liten utbredning i landet. Det finns vissa tecken&lt;br&gt;på att droger som inte injiceras, såsom ecstasy och amfetamin används&lt;br&gt;i ökad omfattning i vissa ungdomskretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen unga personer med ett tungt missbruk har minskat påtagligt&lt;br&gt;sedan år 1979. Då var 37 procent under 25 år. Idag är motsvarande&lt;br&gt;andel 10 procent. Missbrukarna har blivit äldre och de har missbrukat&lt;br&gt;under en lång period. 43 procent av de tunga missbrukarna är över 35&lt;br&gt;år. Närmare hälften har missbrukat i tio år eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna om ett minskat drogmissbruk bland ungdomar stöds av&lt;br&gt;de regelbundna undersökningar som görs av drogvanor bland skolung-&lt;br&gt;dom i årskurs 9. Andelen ungdomar som någon gång prövat narkotika&lt;br&gt;låg under hela 1980-talet på ca 4 procent. I början av 1970-talet var&lt;br&gt;motsvarande andel 14 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särredovisning från undersökningen av narkotikamissbrukets&lt;br&gt;omfattning har Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning&lt;br&gt;(CAN) visat att denna positiva trend dock inte tycks gälla invand-&lt;br&gt;rarungdomar. Samtidigt som nyrekryteringen av unga missbrukare till&lt;br&gt;tungt missbruk har minskat avsevärt sedan första hälften av 1980-talet&lt;br&gt;tycks nyrekryteringen av andra generations invandrarungdomar ligga på&lt;br&gt;en hög nivå, åtminstone i storstäderna. Folkhälsoinstitutets breda kam-&lt;br&gt;panj för att motverka drogmissbruk bland invandrarungdomar skall&lt;br&gt;särskilt uppmärksamma andra generationens invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Pompidougruppen - Europarådets samarbetsorgan - utgör de vik-&lt;br&gt;tigaste arbetsområdena de epidemiologiska. Bland annat har en metod&lt;br&gt;för undersökning av skolelevers drogvanor utvecklats. Metodens prak-&lt;br&gt;tiska användbarhet kommer att prövas under våren 1995, då skolunder-&lt;br&gt;sökningar kommer att genomföras samtidigt i ett stort antal europeiska&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar i ett västeuropeiskt forskningssamarbete inom vars ram&lt;br&gt;man samordnar nationella forskningsprojekt rörande utvärdering av&lt;br&gt;aktioner mot drogmissbruk. Universitetet i Stockholm har av regeringen&lt;br&gt;fått i uppdrag att svara för den svenska samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anabola steroider/Dopning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1992. De i lagen angivna medlen får inte annat än för&lt;br&gt;medicinskt eller vetenskapligt ändamål föras in i landet, överlåtas,&lt;br&gt;framställas, förvärvas i överlåtelsesyfte, bjudas ut till försäljning eller&lt;br&gt;innehas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Folkhälsoinstitutet följer regeringen dopningsproblematiken i&lt;br&gt;olika avseenden. Institutet har bl.a. tagit initiativet till en samarbets-&lt;br&gt;grupp för informationsutbyte mellan företrädare för polisen, tullen,&lt;br&gt;skolan, värnpliktiga och Riksidrottsförbundet. Institutet har också med-&lt;br&gt;verkat i en informationskampanj på flera ställen i landet och tagit fram&lt;br&gt;och förmedlat skriftlig information om dopning och riskerna med denna.&lt;br&gt;I syfte att göra en samlad översyn av omfattningen och följderna av&lt;br&gt;missbruket med dopningsmedel avser regeringen att under våren tillkalla&lt;br&gt;en särskild utredning med parlamentarisk medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i maj 1993 på regeringens förslag (prop.&lt;br&gt;1992/93:185) om en ny tobakslag (SFS 1993:581) som trädde i kraft vid&lt;br&gt;halvårsskiftet samma år. Regeringen har därefter lagt fram förslag om&lt;br&gt;vissa ändringar i tobakslagen (prop. 1993/94:98). I propositionen före-&lt;br&gt;slås bl.a. att rökförbud skall gälla i lokaler där allmänna samman-&lt;br&gt;komster anordnas eller andra lokaler dit allmänheten har tillträde. Rök-&lt;br&gt;förbud föreslås för skolgårdar och utomhusmiljöer i anslutning till för-&lt;br&gt;skolor eller fritidshem. Dessutom föreslås i propositionen att arbets-&lt;br&gt;givaren skall vara skyldig att se till att ingen arbetstagare mot sin vilja&lt;br&gt;utsätts för tobaksrök. Marknadsföringen av tobaksvaror regleras på&lt;br&gt;liknande sätt som gäller för alkoholvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya tobakslagen och de ändringar regeringen föreslår förväntas&lt;br&gt;ge effekter på befolkningens rökvanor och särskilt vad gäller nyrek-&lt;br&gt;ryteringen av unga rökare. Folkhälsoinstitutet skall sprida information&lt;br&gt;om den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till organisationslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelsernas drogförebyggande insatser utgör viktiga komplement till&lt;br&gt;det arbete som myndigheterna bedriver. Deras insatser blir allt betydel-&lt;br&gt;sefullare sett utifrån de förändringar som sker i samhället i riktning mot&lt;br&gt;en ökad mångfald för att bättre kunna möta individuella behov. De&lt;br&gt;enskilda organisationerna bör därför utforma sina insatser utifrån den&lt;br&gt;egna organisationens särart så att mångfalden i det drogförebyggande&lt;br&gt;arbetet värnas. Därigenom kan större trovärdighet och bättre effekt av&lt;br&gt;insatserna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag kommer även fortsättningsvis att utgå till organisationer,&lt;br&gt;dels i form av centralt organisationsstöd, dels som projektmedel till&lt;br&gt;drogförebyggande verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hiv/aids&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;FoLkhälsoinstitutets program som gäller hiv/aids har till huvudsaklig&lt;br&gt;inriktning att förmedla kunskap, att motverka spridning av hiv/aids och&lt;br&gt;att motarbeta diskriminering av hiv-smittade. Under budgetåret 1994/95&lt;br&gt;bör insatserna enligt Folkhälsoinstitutets mening inriktas mot målgrup-&lt;br&gt;perna ungdomar, invandrare och flyktingar, män som har sexuella&lt;br&gt;kontakter med andra män samt hiv-positiva och deras närstående.&lt;br&gt;Dessutom kommer målgruppen kvinnor att uppmärksammas mot bak-&lt;br&gt;grund av institutets särskilda kvinnosatsning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hälso- och sjukvård for asylsökande bam och ungdomar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1993/94:94) Mottagande av asylsökande m.m. tas bl.a.&lt;br&gt;upp frågor som rör hälso- och sjukvård för asylsökande bam. De&lt;br&gt;asylsökande barnen får i dag som regel en hälso- och sjukvård som är&lt;br&gt;betydligt mer omfattande än vad som ryms både inom det medicinska&lt;br&gt;akutvårdsbegreppet och den sjukvård som ges åt vuxna asylsökande.&lt;br&gt;Barnen ges också barnhälsovård och vaccinationer i samma utsträckning&lt;br&gt;som bam som är bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Asylsökande bam bör enligt regeringens mening i princip få tillgång&lt;br&gt;till samma hälso- och sjukvård som de bam som är bosatta i Sverige.&lt;br&gt;Betydelsen av en god hälso- och sjukvård är särskilt stor hos bam då de&lt;br&gt;är stadda i snabb utveckling och utebliven behandling kan få negativa&lt;br&gt;konsekvenser på sikt. Vid bedömningen av vilken vård och behandling&lt;br&gt;som skall ges bör dock det förhållandet att det inte är klart om barnet&lt;br&gt;kommer att få stanna i Sverige vägas in. I detta sammanhang kan också&lt;br&gt;asylärendets förväntade handläggningstid vara av betydelse. Vård som&lt;br&gt;kräver långvariga behandlingstider och inte är av akut karaktär bör inte&lt;br&gt;påbörjas när ett avbrytande kan få negativa följder för en asylsökande&lt;br&gt;som inte tillåts stanna i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening förstärker den föreslagna principen de&lt;br&gt;asylsökande barnens rätt till en god vård och omsorg i Sverige. Prin-&lt;br&gt;cipen överensstämmer också med den av Sverige ratificerade FN-kon-&lt;br&gt;venventionen om barnets rättigheter enligt vilken konventionsstatema&lt;br&gt;skall sträva efter att säkerhetsställa att inget bam är berövat sin rätt att&lt;br&gt;ha tillgång till hälso- och sjukvård och att någon diskriminering mellan&lt;br&gt;bam inte får ske när det gäller konventionens rättigheter. Barnkonven-&lt;br&gt;tionen omfattar bam upp till 18 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer för närvarande inte att några ändringar i hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen krävs för att asylsökande skall få den vård som här&lt;br&gt;angetts. Behovet av förändringar i hälso- och sjukvårdslagen vad gäller&lt;br&gt;asylsökandes rättigheter till sjukvård och landstingets ansvar bör över-&lt;br&gt;vägas i samband med de förändringar i hälso- och sjukvårdslagen som&lt;br&gt;måste göras som en följd av EES-avtalet och en EG-anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ungdomar - omsorg och vård&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets ansvar för stöd till utsatta grupper inriktas på att stärka&lt;br&gt;individens möjlighet till ett självständigt liv. Formerna för hur&lt;br&gt;stödet ges skall breddas. Nytänkande och mångfald bör känne-&lt;br&gt;teckna åtgärderna. Enskilda alternativ och initiativ bör uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrars arbetslöshet och osäkerhet inför framtiden påverkar barnen.&lt;br&gt;Det är således viktigt att följa upp hur barns och ungdomars hälsa på-&lt;br&gt;verkas när hela familjens förutsättningar ändras. Detta gäller särskilt&lt;br&gt;mot bakgrund av att det under den senaste tiden framkommit en del&lt;br&gt;oroande uppgifter från bam- och ungdomspsykiatriska mottagningar om&lt;br&gt;att den psykiska hälsan försämrats hos bam och ungdomar i familjer&lt;br&gt;som drabbats av arbetslöshet. Okade krav kan därför komma att ställas&lt;br&gt;på individ- och familjeomsorgen om konjunkturen inte vänder uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarnas inträde på arbets- och bostadsmarknaderna har för-&lt;br&gt;svårats under senare år. Av den totala sysselsättningsminskningen under&lt;br&gt;rådande lågkonjunktur står ungdomsgruppen för hälften. Bland 18-24-&lt;br&gt;åringar är andelen socialbidragstagare 12 procent jämfört med 6,7&lt;br&gt;procent för hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall i samverkan med Folkhälsoinstitutet följa och&lt;br&gt;dokumentera hur långvarig arbetslöshet påverkar ungdomars sociala&lt;br&gt;anpassning och hälsotillstånd. Dessutom skall regeringens utredning om&lt;br&gt;ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter (C 1992:107) bland annat&lt;br&gt;belysa ungdomars möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sociala arbetet med bam och familj karaktäriseras idag både av&lt;br&gt;positiva exempel på förbättringar men tyvärr också av brister och ned-&lt;br&gt;dragningar. Det är därför viktigt att öka satsningen på såväl metod-&lt;br&gt;utveckling som alternativ både inom och utom den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild vikt har lagts vid att utveckla skyddet och förbättra situatio-&lt;br&gt;nen för utsatta bam och ungdomar, dvs. unga som riskerar att fara illa&lt;br&gt;på olika sätt. Inte minst har det varit viktigt att utveckla ett varierat&lt;br&gt;utbud av stödinsatser. Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att&lt;br&gt;följa utvecklingen i landets kommuner och se hur kommunernas om-&lt;br&gt;ställnings- och förnyelsearbete påverkar situationen för barnen. Social-&lt;br&gt;styrelsen skall också följa utvecklingen av individ- och familjeomsor-&lt;br&gt;gens förebyggande arbete som riktar sig till bam och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ungdomsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att det råder balans mellan å ena sidan institutionsvården&lt;br&gt;och å andra sidan de kommunala insatserna. Det specialdestinerade&lt;br&gt;statsbidraget till missbrukarvården bör därför tillsvidare behållas och&lt;br&gt;inriktas mot att stödja utvecklingen av kommunernas öppenvårdsin-&lt;br&gt;satser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i enlighet med regeringens proposition (1992/93:61)&lt;br&gt;om ändrat huvudmannaskap för vissa institutioner inom ungdomsvård&lt;br&gt;och missbrukarvård beslutat att ge staten ett samlat huvudmannaskap för&lt;br&gt;de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen. En ny statlig myn-&lt;br&gt;dighet, Statens institutionsstyrelse, har inrättats den 1 juli 1993.&lt;br&gt;Institutionsstyrelsen blir huvudman för institutionerna. Förhandlingar&lt;br&gt;om övertagande av de institutioner som berörs av huvudmannaskapsför-&lt;br&gt;ändringen pågår och övertagandet beräknas kunna ske den 1 april 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal undersökningar har visat på en rad problem inom ung-&lt;br&gt;domsvården. I undersökningarna har särskilt lyfts fram att samarbetet&lt;br&gt;mellan olika myndigheter är dåligt utvecklat. De mest utsatta ungdomar-&lt;br&gt;nas behov av individualisering, kontinuitet och långsiktighet i behand-&lt;br&gt;lingen har inte kunnat tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att staten under våren 1994 tar över huvudmanna-&lt;br&gt;skapet för tvångsinstitutionema inom ungdomsvården finns det ett ökat&lt;br&gt;behov av incitament för att utveckla kommunernas öppenvårdsinsatser&lt;br&gt;för bl.a. utsatta ungdomar. Regeringen anser därför att det special-&lt;br&gt;destinerade statsbidraget till missbrukar- och ungdomsvården tills vidare&lt;br&gt;bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har avsatt totalt 30 miljoner kronor under tre år ur All-&lt;br&gt;männa arvsfonden till samordning av insatser för utsatta ungdomar. En&lt;br&gt;arbetsgrupp med deltagare från Socialdepartementet och Civildeparte-&lt;br&gt;mentet skall särskilt beakta och lyfta fram nya metoder och lösningar i&lt;br&gt;arbetet med utsatta ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat angeläget område som särskilt bör uppmärksammas är&lt;br&gt;eftervården. Statens institutionsstyrelse skall i nära samarbete med&lt;br&gt;kommuner och landsting utveckla nya former för utslussning av ung-&lt;br&gt;domar från särskilda ungdomshem, bl.a. genom att stödja lokalt utveck-&lt;br&gt;lingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bidrag till vård inom missbruks- och ungdomsområdet bör ses&lt;br&gt;som en helhet med övergripande syfte att garantera att resurserna på&lt;br&gt;såväl institutionssidan som inom öppenvården överensstämmer med&lt;br&gt;behov och efterfrågan. Det finns ett starkt intresse att det råder balans&lt;br&gt;mellan den tunga institutionsvården å ena sidan och tidigt förebyggande&lt;br&gt;insatser, öppenvård eller andra frivilliga insatser å andra sidan. Den&lt;br&gt;tunga missbrukarvården och ungdomsvården påverkas av vilka tidiga&lt;br&gt;insatser som kommunerna gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 oktober 1993 om fördelning av stats-&lt;br&gt;bidraget till kommunernas missbrukarvård och ungdomsvård. Totalt 430&lt;br&gt;miljoner kronor fördelades mellan kommunerna enligt de kriterier som&lt;br&gt;gällde under budgetåret 1992/93. Särskilda utvecklingsmedel om 50&lt;br&gt;miljoner kronor ställdes till länsstyrelsernas förfogande för att stimulera&lt;br&gt;framväxten av adekvata öppenvårdsinsatser i sådana kommuner som har&lt;br&gt;särskilda utvecklingsbehov. Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen&lt;br&gt;att inom ramen för en beredningsgrupp med representanter från läns-&lt;br&gt;styrelserna, Statens institutionsstyrelse och Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;planera och styra den allmänna inriktning av utvecklingsarbetet, samt&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av de verksamheter som kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare beskrivits finns behov av att utveckla alternativ till&lt;br&gt;institutionsvård genom förebyggande insatser och öppenvård. Den ten-&lt;br&gt;dens till minskning av antalet institutionsplaceringar som idag kan skön-&lt;br&gt;jas ställer krav på att vårdbehoven kan tillgodoses med adekvat öppen-&lt;br&gt;vård, bl.a. olika typer av mellanvårdsformer som fyller ut det glapp&lt;br&gt;som finns mellan institutionerna och socialbyråernas traditionella vård-&lt;br&gt;och stödinsatser. Statsbidraget till missbrukarvård och ungdomsvård bör&lt;br&gt;under budgetåret 1994/95 behållas som riktat statsbidrag till kommuner-&lt;br&gt;nas missbruks- och ungdomsarbete, varvid särskilda utvecklingsmedel&lt;br&gt;bör avsättas för att stimulera kommunerna att utveckla öppenvårdsinsat-&lt;br&gt;ser. Länsstyrelserna som är tillsynsmyndigheter över kommunernas&lt;br&gt;arbete inom socialtjänsten har god kännedom om kommunernas miss-&lt;br&gt;brukarvård och ungdomsvård och om vilka brister eller behov av sär-&lt;br&gt;skilda medel som föreligger. Utvecklingsmedlen bör därför disponeras&lt;br&gt;av länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen bör i samarbete med berörda intressenter lägga stor&lt;br&gt;vikt vid uppföljning och utvärdering av de verksamheter som kommer&lt;br&gt;till stånd, samt fånga upp och sprida kännedom om goda exempel till&lt;br&gt;kommunerna inom missbruks- och ungdomsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Invandrar- och flyktingungdomar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nästan hälften av de flyktingar som kommer till Sverige är bam och&lt;br&gt;ungdomar under 18 år. Många av dem har svåra traumatiserande upp-&lt;br&gt;levelser bakom sig, som kan sätta djupa och långvariga spår hos dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och&lt;br&gt;har som ett av de första länderna avlämnat en rapport om konventionens&lt;br&gt;tillämpning. Rapporten prövades i januari 1993 av en särskild utsedd&lt;br&gt;kommitté. Kommittén var i allmänhet mycket uppskattande och no-&lt;br&gt;terade bl.a. med tillfredsställelse dialogen mellan regeringen och fri-&lt;br&gt;villigorganisationema vad gäller konventionens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén förklarade sig dock vara &amp;quot;bekymrad över praxis att ta&lt;br&gt;utländska bam i förvar enligt utlänningslagen&amp;quot;. Man föreslog därför att&lt;br&gt;alternativ skulle övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1993 infördes nya regler om förvarstagande av bam.&lt;br&gt;Dessa regler innebär jämfört med dittills gällande regler striktare krav&lt;br&gt;för att bam skall kunna tas i förvar. Regeringen hade emellertid&lt;br&gt;ursprungligen föreslagit riksdagen än restriktivare regler i detta&lt;br&gt;avseende men detta förslag godtogs inte av riksdagens majoritet. I&lt;br&gt;nuvarande parlamentariska situation bedömer regeringen det inte möjligt&lt;br&gt;att i enlighet med kommitténs önskemål ändra de nu gällande reglerna&lt;br&gt;för att ta bam i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har på grund av det pågående omställnings- och för-&lt;br&gt;nyelsearbetet i Sveriges kommuner i september 1992 uppdragit åt&lt;br&gt;Socialstyrelsen att följa hur kommuners och landstings verksamheter för&lt;br&gt;bam och ungdomar utvecklas. Bland de områden som skall prioriteras&lt;br&gt;nämns invandrar- och flyktingbarns situation inom bamomsoigen, bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemspråksstödets omfattning och inriktning. En rapport skall föreläggas Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;regeringen våren 1994. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unga utan vårdnadshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har allt flera bam och ungdomar kommit till Sverige&lt;br&gt;utan vårdnadshavare eller andra nära anhöriga. Socialtjänsten har ett&lt;br&gt;yttersta ansvar för att också dessa bam och ungdomar får det skydd och&lt;br&gt;det stöd de behöver. I vissa fall har kritik riktats mot formerna för och&lt;br&gt;innehållet i det kommunala mottagandet av dessa bam och ungdomar.&lt;br&gt;Bland annat har det visat sig att många kommuner försummar att upp-&lt;br&gt;rätta introduktionsplaner för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har regeringen den 1 juli 1993 uppdragit åt&lt;br&gt;Statens invandrarverk och Socialstyrelsen att utvärdera det kommunala&lt;br&gt;mottagandet av bam och ungdomar med flyktingbakgrund som kommit&lt;br&gt;hit utan vårdnadshavare och som beviljats uppehållstillstånd samt att vid&lt;br&gt;behov lämna förslag till förbättringar. Uppdraget skall redovisas senast&lt;br&gt;den 1 april 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gömda barnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan kategori bam och ungdomar som lever under svåra förhållan-&lt;br&gt;den är de &amp;quot;gömda barnen&amp;quot;. I huvudsak torde det röra sig om bam, som&lt;br&gt;tillsammans med sina föräldrar håller sig undan en förestående verkstäl-&lt;br&gt;lighet av ett avvisningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet har i betänkandet (1992/93:SfU3) om för-&lt;br&gt;var av bam m.m. fastslagit att Socialstyrelsen skall få i uppdrag att i&lt;br&gt;samråd med berörda myndigheter försöka närmare utröna var dessa&lt;br&gt;bam kan finnas och hur deras situation är. Socialförsäkringsutskottets&lt;br&gt;uppfattning i frågan gavs genom riksdagens beslut i december 1992&lt;br&gt;(rskr. 1992/93:68) regeringen tillkänna. Med hänvisning härtill uppdrog&lt;br&gt;regeringen i nyssnämnda uppdrag åt de båda myndigheterna att dess-&lt;br&gt;utom närmare utreda förhållandena för de bam som hålls gömda för att&lt;br&gt;undgå verkställighet av avvisningsbeslut. Även uppdraget i denna del&lt;br&gt;skall redovisas senast den 1 april 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjehemsvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjehemsvården är den mest använda vårdformen för de bam och&lt;br&gt;ungdomar som är i behov av samhällets omhändertagande. Socialtjäns-&lt;br&gt;ten har länge utsatts för kritik för brister i familjehemsvården bl.a. när&lt;br&gt;det gäller uppföljning av barnen och stöd till familjehemmen. Regering-&lt;br&gt;en har med anledning härav uppdragit åt Socialstyrelsen att utveckla och&lt;br&gt;stärka familjehemsvården. I uppdraget har särskilt angivits att Social-&lt;br&gt;styrelsen skall följa utvecklingen för invandrarbarn i familjehemsvården&lt;br&gt;och bedöma om åtgärder krävs för denna grupp bam, särskilt ifråga om&lt;br&gt;möjligheten att bibehålla kontakt med den egna kulturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverigefinska ungdomar i socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i april 1993 redovisat rapporten Socialtjänstens&lt;br&gt;insatser för finska bam i Sverige. En majoritet av de undersökta&lt;br&gt;familjerna visade sig ha missbrukarproblem men även psykiska problem&lt;br&gt;och fattigdom förekom ofta. Undersökningen visar på stora och&lt;br&gt;oacceptabla brister inom socialtjänsten både vad gäller utredning,&lt;br&gt;dokumentation och behandling av sverigefinska bam. Rapporten har&lt;br&gt;sänts ut till bl.a. socialtjänsten, länsstyrelserna och olika organisationer&lt;br&gt;som underlag till diskussioner om hur förhållandena skall kunna&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ungdomar och brott&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kriminalpolitiken inriktas på att minska brottsligheten och öka&lt;br&gt;människors trygghet mot brott. Åtgärderna sker inom kriminal-&lt;br&gt;politikens traditionella områden, såsom strafflagstiftningen, polisen&lt;br&gt;och kriminalvården. Av grundläggande betydelse är emellertid&lt;br&gt;också brottsförebyggande insatser liksom åtgärder för att stärka&lt;br&gt;familjens roll och för att bibringa de unga normer och värderingar&lt;br&gt;som hör hemma i ett demokratiskt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalpolitiken i vid mening kan inte begränsas till sådana åtgärder&lt;br&gt;såsom att klara upp begångna brott och att lagfora gärningsmännen.&lt;br&gt;Sådana åtgärder är självfallet mycket viktiga inte minst för att upprätt-&lt;br&gt;hålla respekten för rättssamhällets krav, men de är inte tillräckliga for&lt;br&gt;att varaktigt minska brottsligheten och öka tryggheten. För detta ända-&lt;br&gt;mål krävs ett brett upplagt brottsförebyggande arbete. I detta arbete har&lt;br&gt;såväl polis och andra myndigheter som enskilda personer, företag och&lt;br&gt;organisationer en roll. Också normbildning och stärkandet av familjens&lt;br&gt;roll utgör, i denna mening, åtgärder inom det brottsförebyggande om-&lt;br&gt;rådet. Mot denna bakgrund har regeringen under våren 1993 tillsatt en&lt;br&gt;utredning för att öka tryggheten i lokalsamhället (Trygghetsutredningen,&lt;br&gt;Ju 1993:05, dir. 1993:37).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Brottsförebyggande insatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den brottsförebyggande polisverksamheten är för närvarande stadd i&lt;br&gt;snabb utveckling i enlighet med riktlinjer från riksdagen och regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse är att brottsligheten bekämpas på bred front.&lt;br&gt;Häri ligger också att faktorer som bidrar till ett tryggare samhälle och&lt;br&gt;minskad segregation är viktiga inslag i en strategi för brottsbekämpning.&lt;br&gt;Minst lika viktigt är att vi skapar möjligheter för samhället att utvecklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så att människor kan växa i mognad, ansvar och ömsesidigt hänsyns-&lt;br&gt;tagande. Särskilt viktigt är detta när det gäller bam och ungdomar. Att&lt;br&gt;stärka familjens ställning och ta tillvara skolans möjligheter som fostra-&lt;br&gt;re är viktigt i sig men också när det gäller att på sikt motverka brotts-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vi måste också prioritera direkt brottsförebyggande åtgärder.&lt;br&gt;Även när det gäller detta område är det nödvändigt att ta tillvara enskil-&lt;br&gt;da människors engagemang och deltagande. Centrala direktiv kan aldrig&lt;br&gt;ersätta insatser som bygger på kunskap och omsorg om den egna lokala&lt;br&gt;miljön. På många håll bedrivs det på den grunden ett värdefullt lokalt&lt;br&gt;brottsförebyggande arbete. Statsmakterna har ett ansvar för att skapa&lt;br&gt;goda förutsättningar för och ge ett aktivt stöd till det arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har på regeringens uppdrag i sam-&lt;br&gt;verkan med Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen utarbetat en&lt;br&gt;framtids- och omvärldsanalys avseende det kriminalpolitiska verksam-&lt;br&gt;hetsområdet under tiden fram till sekelskiftet. Målet för analysen var att&lt;br&gt;ta fram ett underlag för fortsatta överväganden inom regeringskansliet&lt;br&gt;när det gäller reformarbetet inom kriminalpolitikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ:s analys visar att det har skett en kraftig ökning av antalet&lt;br&gt;polisanmälda brott under de senaste fyrtio åren. Sedan år 1950 har&lt;br&gt;antalet polisanmälda brott ökat från 195 000 till knappt 1,2 miljoner.&lt;br&gt;Den faktiska brottsligheten är dock betydligt högre. Även om utveck-&lt;br&gt;lingen av den polisanmälda brottsligheten påverkas av t.ex. anmälnings-&lt;br&gt;benägenhet blir slutsatsen att den polisanmälda brottsligheten i det stora&lt;br&gt;hela speglar en ökning av den faktiska brottsligheten. Under de två&lt;br&gt;senaste åren har den uppåtgående trenden för de anmälda brotten&lt;br&gt;brutits. Både år 1991 och år 1992 har den anmälda brottsligheten totalt&lt;br&gt;sett minskat, vilket skulle kunna förebåda ett trendbrott. Det är dock&lt;br&gt;ännu för tidigt, enligt BRÅ, att dra några slutsatser huruvida&lt;br&gt;minskningen kommer att bli bestående eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsväsendet kan inte ensamt lösa brottsproblemet. Exempelvis sker&lt;br&gt;nyrekrytering till brottsliga livsstilar framfor allt i mycket unga år, ofta&lt;br&gt;redan i 10-12 års åldern. Här bör brottsförebyggande åtgärder för att&lt;br&gt;förhindra nyrekrytering inriktas på åtgärder före tonåren. En kriminell&lt;br&gt;karriär bötjar som regel i tidig ålder med mer bagatellartad brottslighet&lt;br&gt;för att successivt övergå i allt allvarligare brottslighet. Om det skulle&lt;br&gt;vara så att de första brotten i en sådan karriär kan identifieras som vissa&lt;br&gt;brottstyper skulle denna kunskap vara av stor betydelse när det gäller&lt;br&gt;samhällets strategi för att tidigt avbryta en kriminell karriär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationell strategi som samordnar det brottsförebyggande arbetet&lt;br&gt;hos de olika aktörerna behövs för att det kriminalpolitiska målet att&lt;br&gt;minska brottsligheten och ge trygghet för medborgarna skall uppnås. De&lt;br&gt;regionala skillnaderna i brottslighet är också en viktig utgångspunkt för&lt;br&gt;en nationell brottspreventiv strategi, t.ex. vad beträffar resursallokering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda avser regeringen att uppdra åt BRÅ att&lt;br&gt;utarbeta ett underlag för ett nationellt brottsförebyggande program. I&lt;br&gt;underlaget bör belysas bl.a. frågor om inriktning och målbeskrivning&lt;br&gt;för det brottsförebyggande arbetet, ansvarfördelning, samordning och&lt;br&gt;samverkan på olika nivåer samt uppföljning och utvärdering av resulta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet. En central fråga är vilka åtgärder som behövs for att förhindra att&lt;br&gt;unga människor dras in i kriminalitet och missbruk. Vid arbetet skall&lt;br&gt;BRÅ bl.a. hålla kontakt med och beakta det arbete som sker inom&lt;br&gt;Trygghetsutredningen när det gäller lokalt trygghetsskapande arbete&lt;br&gt;samt inom polisen när det gäller att utveckla närpolisverksamhet och ett&lt;br&gt;problemorienterat, brottsförebyggande arbetssätt. Siktet bör vara inställt&lt;br&gt;på att regeringen under våren 1995 skall kunna förelägga riksdagen ett&lt;br&gt;förslag till nationellt brottsförebyggande program.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Unga lagöverträdare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot brott skall vara en uppgift för rättsväsendet. Det är&lt;br&gt;viktigt att den unge ställs till ansvar for brottet och uppfattar sambandet&lt;br&gt;mellan detta och reaktionen. I de senare årens diskussioner har be-&lt;br&gt;tydelsen av snabba, tydliga och konsekventa reaktioner på brott kommit&lt;br&gt;att framhållas allt mer. Det är vidare av grundläggande betydelse att&lt;br&gt;statsmakterna upprätthåller respekt för de påföljder som ådöms i&lt;br&gt;anledning av brott. Straffrättskipningen måste präglas av förutsebarhet,&lt;br&gt;enhetlighet och proportionalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsbrottskommittén överlämnade i juni 1993 sitt betänkande&lt;br&gt;Reaktion mot ungdomsbrott (SOU 1993:35). Kommittén har övervägt i&lt;br&gt;vilka former och på vilket sätt det allmänna bör ingripa när unga begår&lt;br&gt;brott. Bakgrunden är bl.a. att de förändringar i påföljdssystemet, som&lt;br&gt;skett i takt med det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet, hittills inte i&lt;br&gt;någon vidare mån har berört de unga lagöverträdarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att reaktionssystemet mot unga lagöverträdare skall kunna vinna&lt;br&gt;förtroende är det viktigt att det uppfattas som effektivt. Detta förutsätter&lt;br&gt;att alla de som engageras i arbetet mot ungdomsbrott är inriktade på&lt;br&gt;ändamålsenliga handläggnings- och samarbetsformer. Det förutsätter&lt;br&gt;också att tiden mellan brott och reaktion blir så kort som möjlig. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår att det, när det är fråga om brott på vilket fängelse kan&lt;br&gt;följa, sätts en bestämd tidsfrist för förundersökningar rörande ungdomar&lt;br&gt;under 18 år. Inom tre veckor från det att den unge delgetts brottsmiss-&lt;br&gt;tanke skall förundersökningen vara slutförd och åklagaren ha fattat&lt;br&gt;beslut i åtalsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsbrottskommittén föreslår vidare att påföljden vid överläm-&lt;br&gt;nande till vård inom socialtjänsten skall utmönstras. Enligt kommitténs&lt;br&gt;uppfattning skall bestämmandet av påföljder för brott, såväl till innehåll&lt;br&gt;som omfattning, vara en uppgift för rättsväsendet medan det ankommer&lt;br&gt;på socialtjänsten att svara för att hjälp och stödåtgärder tillkommer dem&lt;br&gt;som behöver det. De påföljder som kommittén anser att systemet bör&lt;br&gt;innefatta är böter, villkorlig dom, skyddstillsyn och fängelse. Härtill&lt;br&gt;kommer en ny påföljd som speciellt anpassas till de unga lagöverträdar-&lt;br&gt;na. Den benämns särskild tillsyn och innebär placering på särskilda&lt;br&gt;ungdomshem (§ 12-hem) som skall administreras av Statens institutions-&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller medlingsprojekt föreslår kommittén att dessa bör un-&lt;br&gt;derstödjas och uppmuntras men inte bindas upp genom lagreglering som&lt;br&gt;formaliserar förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen från Ungdomskommittén har nyligen remissbehandlats.&lt;br&gt;Ärendet är för närvarande föremål för beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ungdomar och kultur&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kulturpolitiken inriktas på att förstärka de ungas möjligheter att&lt;br&gt;delta i och ta del av kulturverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturpolitiken har under många år varit inriktad på att bl.a. förstärka&lt;br&gt;insatserna för barns och ungdomars möjligheter att delta i och ta del av&lt;br&gt;kulturverksamhet. Det är en prioriterad uppgift för de kulturinstitu-&lt;br&gt;tioner, som erhåller samhällsstöd för sin verksamhet. Ett stort antal&lt;br&gt;utvecklingsprojekt, bl.a. inom skolan och i andra sammanhang, har&lt;br&gt;också satts igång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition framhölls värdet av att fokusera barns&lt;br&gt;och ungdomars situation i det fortsatta kulturpolitiska utvecklingsarbetet&lt;br&gt;och att detta bör utgöra en väsentlig grund i kulturmyndighetemas och&lt;br&gt;kulturinstitutionernas basarbete under den kommande perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition har regeringen redovisat en modell for att&lt;br&gt;stimulera en ökad satsning på de regionala teaterinstitutionernas bam-&lt;br&gt;och ungdomsverksamhet. Modellen bygger på att staten via Kulturrådet&lt;br&gt;ställer en resurs till teatrarnas förfogande för att användas för tidsbe-&lt;br&gt;gränsade projekt med barns och ungdomars behov och förutsättningar i&lt;br&gt;fokus. Det finns anledning att noga följa utfallet av denna insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven till den parlamentariska kommitté som har tillsatts under&lt;br&gt;år 1993 för att göra en utvärdering av den hittillsvarande kulturpolitiken&lt;br&gt;och lämna förslag angående den framtida kulturpolitikens inriktning,&lt;br&gt;(dir. 1993:24) betonas särskilt att förslag skall redovisas om lämpliga&lt;br&gt;vägar för att stärka kulturens ställning bland bam och ungdom.&lt;br&gt;Kommitténs redovisning kommer att ge ett värdefullt underlag för att&lt;br&gt;bedöma vilka vägar som i framtiden bör väljas för att stärka kulturens&lt;br&gt;ställning bland bam och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kulturinstitutionerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de kulturinstitutioner, som får sitt huvudsakliga stöd från staten, gör&lt;br&gt;Svenska riksteatem, Svenska rikskonserter och Riksutställningar sär-&lt;br&gt;skilda insatser för att stärka och utveckla kulturens roll för bam och&lt;br&gt;ungdom. Svenska riksteatem turnerar i landet med en egen bam- och&lt;br&gt;ungdomsensemble - Unga Riks. Inom Riksteatem finns också en finsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ensemble, som spelar for bam och ungdom - Finska Riks. Svenska&lt;br&gt;rikskonserter arrangerar och medverkar bl.a. i konsertverksamhet for&lt;br&gt;bam och ungdom samt stimulerar genom t.ex. festivalen Musik Direkt&lt;br&gt;musicerande ungdomar inom alla genrer att utöva musik. &amp;quot;Drömtåget&amp;quot;,&lt;br&gt;som rullade genom Sverige och där högstadieelever deltog i ett rollspel,&lt;br&gt;är exempel på ett samarbete mellan Riksteatem, Rikskonserter, Riksut-&lt;br&gt;ställningar och Utbildningsradion. Även Operan, Dramaten och de&lt;br&gt;centrala museerna har verksamhet som riktar sig till bam och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet regionala kulturinstitutioner gör också viktiga insatser för&lt;br&gt;bam och ungdom. Det finns emellertid stora skillnader mellan olika&lt;br&gt;delar av landet, vilket en studie visar som Statens kulturråd har gjort på&lt;br&gt;uppdrag av regeringen och som rådet presenterade år 1991. De fria&lt;br&gt;teatergruppernas verksamhet vänder sig i stor utsträckning till bam och&lt;br&gt;ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Filmkulturen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För såväl filmproduktion som det filmkulturella området finns statliga&lt;br&gt;medel särskilt avsatta för verksamhet som riktar sig till bam och ung-&lt;br&gt;dom. Inom den produktionsstödjande verksamheten avdelas årligen&lt;br&gt;medel för produktion av filmer som riktar sig till bam och ungdom.&lt;br&gt;Förutom detta bör noteras att flera av de vanliga svenska filmer som&lt;br&gt;produceras under ett år vänder sig till ungdomar. Det finns vidare inom&lt;br&gt;den produktionsstödjande verksamheten medel avsatta för stöd till unga&lt;br&gt;filmare som skall bötja en yrkesbana som professionella filmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det filmkulturella området utgår ett särskilt bidrag för verksam-&lt;br&gt;het riktad till bam och ungdom. Medlen går bl.a. till stöd för video-&lt;br&gt;verkstäder, skolbiovisningar, undervisningsmaterial m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bam- och ungdomslitteraturen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens stöd till bam- och ungdomslitteratur ges av Statens kulturråd för&lt;br&gt;utgivning av bam- och ungdomslitteratur på svenska och invandrarspråk&lt;br&gt;och för utgivning av tecknade serier för bam och ungdom. Dämtöver&lt;br&gt;erhåller Statens kulturråd statliga medel för utgivning och spridning av&lt;br&gt;böcker i serien Alla tiders klassiker, vilka är särskilt anpassade efter&lt;br&gt;skolans behov och som riktar sig till elever på högstadiet och gym-&lt;br&gt;nasiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för litteraturstödet lämnar staten också bidrag till En Bok&lt;br&gt;För Alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till låg-&lt;br&gt;pris. Enligt avtalet med staten skall bolaget årligen bl.a. ge ut 15-20&lt;br&gt;titlar inom kategorin bam- och ungdomslitteratur. Därtill bedriver&lt;br&gt;bolaget läsfrämjande åtgärder för bam och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns starka skäl att reagera när främlingsfientligheten tar sig så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starka uttryck som i en del fall på sistone. Under vart och ett av Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;budgetåren 1992/93 och 1993/94 har riksdagen efter förslag från Bilaga 2&lt;br&gt;regeringen anvisat 10 miljoner kronor för att långsiktigt påverka&lt;br&gt;normer, attityder och förhållningssätt hos i första hand ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har använt 12 miljoner kronor för uppdrag till Statens&lt;br&gt;invandrarverk, Statens skolverk, Statens ungdomsråd och Statens&lt;br&gt;kulturråd att enligt vissa riktlinjer genomföra olika former av&lt;br&gt;verksamhet som syftar till att förebygga och motverka främlings-&lt;br&gt;fientlighet och rasism. De fyra myndigheterna har gemensamt&lt;br&gt;rapporterat om det första årets verksamhet och med hänvisning till&lt;br&gt;rapporten hemställt om att uppdraget förlängs och att medel anvisas för&lt;br&gt;fortsatta insatser under budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har fått särskilda&lt;br&gt;medel för att utvärdera de fyra myndigheternas arbete för att förebygga&lt;br&gt;främlingsfientlighet och rasism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även uppdragit åt Centrum för invandringsforskning&lt;br&gt;vid Stockholms universitet att göra en riksrepresentativ undersökning av&lt;br&gt;svenskars förhållningssätt till invandring och invandrare samt invan-&lt;br&gt;drares förhållningssätt till Sverige och svenskarna. En första preliminär&lt;br&gt;rapport lämnades i november 1993. Rapporten visade att jämfört med&lt;br&gt;tidigare undersökningar har främlingsfientligheten inte ökat i Sverige,&lt;br&gt;vilket ibland görs gällande i den allmänna debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende om situationen förvärrats eller ej bedömer regeringen det&lt;br&gt;ändå nödvändigt att vidta kraftiga åtgärder mot främlingsfientlighet,&lt;br&gt;rasism och antisemitism. Regeringen har därför för avsikt att inom kort&lt;br&gt;tillkalla en särskild kommission mot främlingsfientlighet och rasism.&lt;br&gt;Kommissionen skall aktivt och på olika sätt och på skilda områden&lt;br&gt;motverka främlingsfientlighet och rasism. Regeringen skall också&lt;br&gt;genomföra en särskild ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och&lt;br&gt;rasism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i 1994 års budgetpropositionen att 32 miljoner&lt;br&gt;kronor under nästa budgetår avsätts för insatser mot främlingsfientlighet&lt;br&gt;och rasism.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ungdomar och trafik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Trafiksäkerhetsarbetet inriktas särskilt på bam och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1993 om inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet&lt;br&gt;inför 2000-talet. Beslutet innebär att trafiksäkerhetsmålen ligger fast,&lt;br&gt;dvs. bl.a. skall risken att dödas och skadas minskas för alla trafikant-&lt;br&gt;kategorier. Barnens problem skall särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i trafiksäkerhetsarbetet tillåts numera övningsköming med&lt;br&gt;personbil från 16 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skolskjutsning används såväl s.k. stadsbussar som bussar för&lt;br&gt;annan linjetrafik. Detta innebär att skolbarn ibland måste färdas stående.&lt;br&gt;Riksdagen har beslutat (bet. 1992/93:TU29, rskr. 1992/93:426) att&lt;br&gt;regeringen skall redovisa åtgärder som leder till att skolbarn kan få&lt;br&gt;sittplats vid skolskjutsning i buss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har kartlagt omfattningen av persontransporter med bussar&lt;br&gt;där skolungdomarna färdas stående till eller från skolan. Cirka 250 000&lt;br&gt;utnyttjar skolskjuts i buss under trafikhuvudmännens ansvar, härav&lt;br&gt;utgör knappt hälften grundskoleelever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har genom stickprovsundersökningar funnit att i de fall&lt;br&gt;bussar används uteslutande för skolskjutsning är huvudprincipen att alla&lt;br&gt;skall ha sittplats. En stor del av skolskjutsarna görs dock med ordinarie&lt;br&gt;linjetrafik. Att i dessa fall särskilja vilka kategorier som inte kan&lt;br&gt;beredas sittplats är enligt verket inte möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den olycksstatistik som finns och den riskanalys som gjorts pekar&lt;br&gt;entydigt på att det inte finns något säkrare sätt att transporteras på än att&lt;br&gt;åka buss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ungdomar och idrott&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Idrottsrörelsens arbete inriktas på att främja det lokala förenings-&lt;br&gt;livets ungdomsaktiviteter och jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens stöd till idrotten utgår som stöd till idrottens organisationer och&lt;br&gt;som stöd till det lokala föreningslivets ungdomsaktiviteter. Bidraget till&lt;br&gt;denna verksamhet föreslås bli oförändrat under det kommande budget-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrottsrörelsen är vårt lands största ideella folkrörelse och aktiverar&lt;br&gt;fler ungdomar än någon annan föreningsverksamhet. Idrottsrörelsens&lt;br&gt;förmåga att engagera medborgare i idrottsaktiviteter, social verksamhet&lt;br&gt;och i demokratiska beslutsprocesser spelar en viktig roll för utveck-&lt;br&gt;lingen av det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksidrottsförbundet har till regeringen redovisat att under förra&lt;br&gt;budgetåret genomfördes mer än 7,2 miljoner bidragsberättigade lokala&lt;br&gt;ungdomsaktiviteter med tillsammans mer än 55 miljoner deltagartill-&lt;br&gt;fällen. Av dessa utgjorde 40 procent deltagartillfallen för flickor och 60&lt;br&gt;procent för pojkar. Denna fördelning motsvarar den könsmässiga för-&lt;br&gt;delningen av medlemmarna i aktuell ålder. Idrottsrörelsen arbetar aktivt&lt;br&gt;med att engagera fler ungdomar som ledare inom verksamhetens olika&lt;br&gt;områden. I detta arbete bidrar aktivt den unga kraften (DUK) som är ett&lt;br&gt;nätverk inom idrottsrörelsen med idrottsledare vilka är upp till 25 år&lt;br&gt;gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksidrottsförbundet har i sin anslagsframställning pekat på flera&lt;br&gt;viktiga områden som idrottsrörelsen särskilt vill prioritera i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande arbetet. Bland dessa kan nämnas att se över idrottens &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation och att främja &amp;nbsp;det&amp;nbsp;&amp;nbsp;lokala&amp;nbsp;&amp;nbsp;föreningslivets ungdoms-&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiviteter. Andra områden gäller att fullfölja det gemensamma&lt;br&gt;jämställdhetsprogrammet och &amp;nbsp;att&amp;nbsp;&amp;nbsp;stärka&amp;nbsp;&amp;nbsp;idrottens internationella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;agerande. Riksidrottsförbundet vill&amp;nbsp;vidare&amp;nbsp;utveckla riksanläggningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosön till den svenska idrottsrörelsens centralanläggning för träning,&lt;br&gt;tävling, utbildning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ungdomar och värnplikt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Formerna för den framtida värnplikten ses över. De värnpliktigas&lt;br&gt;förmåner förbättras från den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att endast de värnpliktiga som behövs för&lt;br&gt;försvarsmaktens krigsorganisation och fredstida beredskap skall tas ut&lt;br&gt;till vämpliktsutbildning. De värnpliktiga som inte tas ut till utbildning&lt;br&gt;tas ut till en utbildningsreserv. Sådana värnpliktiga får endast om de&lt;br&gt;behövs för Sveriges försvarsberedskap efter beslut av regeringen hän-&lt;br&gt;förs till vämpliktsutbildning i fredstid. År 1991 ändrades möjligheterna&lt;br&gt;till att få vapenfri tjänst på sådant sätt att den som vill får vapenfri&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet värnpliktiga som behövs årligen beräknas uppgå till 33 000 -&lt;br&gt;35 000. Antalet understiger den årliga krigsdugliga vämpliktskullen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånssystemet under värnplikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen strävar efter att med olika medel minska de olika negativa&lt;br&gt;konsekvenserna av plikttjänstgöringen, exempelvis genom olika kontanta&lt;br&gt;ersättningar till den tjänstepliktige och hans familj. Även reseförmåner&lt;br&gt;och vissa trivselförmåner m.m. bidrar positivt till plikttjänstgöringen.&lt;br&gt;Denna strävan är särskilt viktig nu när antalet som genomgår värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring understiger den årliga krigsdugliga vämpliktskullen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånssystemet är uppbyggt kring två bidragsformer, nämligen&lt;br&gt;generella kontantersättningar till den tjänstepliktige och behovsprövade&lt;br&gt;ersättningar till honom eller hans familj. De generella ersättningarna&lt;br&gt;består exempelvis av dagersättning, utryckningsbidrag och förpläg-&lt;br&gt;nadsersättning. De behovsprövade ersättningarna består huvudsakligen&lt;br&gt;av femiljepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1993/94 har den årliga uppräkningen av&lt;br&gt;kontantförmånerna inte skett. Besparingen tillkom i samband med en&lt;br&gt;rad åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin. De värnpliktigas&lt;br&gt;reseförmåner ingick också i besparingspaketet. De värnpliktiga har nu&lt;br&gt;rätt till en fri hemresa var fjortonde dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att&lt;br&gt;dagersättningen höjs med 2 kronor till 40 kronor. Vidare föreslås att&lt;br&gt;utryckningsbidraget höjs med 1 000 kronor till 4 000 kronor. Den&lt;br&gt;behovsprövade familjepenningens maximibelopp föreslås bli höjd med&lt;br&gt;715 kronor per månad för hustru och med 358 kronor per månad för&lt;br&gt;bam till 4 000 respektive 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida värnplikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningen redovisade i december 1992 sitt betänkande&lt;br&gt;Totalförsvarsplikt (SOU 1992:139). Betänkandet behandlar främst&lt;br&gt;principer för personalförsöijningen inom totalförsvaret. Utredningen&lt;br&gt;föreslår bl.a. en tjänstgöringsplikt som omfattar alla svenska&lt;br&gt;medborgare och alla som utan att vara svenska medborgare är bosatta&lt;br&gt;inom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om författningsreglering av totalförsvarsplikten (UFF)&lt;br&gt;lämnade i april 1993 delbetänkandet Lag om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;(SOU 1993:36). Utredningen har dessutom i november 1993 i slutbe-&lt;br&gt;tänkandet Lag om totalförsvarsplikt Följdändringarna (SOU 1993:101)&lt;br&gt;lämnat ytterligare förslag till följdförfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa betänkanden innehåller förslag som ger möjlighet till en&lt;br&gt;tjänstgöring inom totalförsvaret som är mer flexibel än i dag.&lt;br&gt;Pliktutredningen tar också upp frågor som är positiva för de ungdomar&lt;br&gt;som är skyldiga att göra sin plikttjänstgöring. Utredningen anser&lt;br&gt;nämligen att tjänstgöringen skall ge ett visst värde för studier och&lt;br&gt;arbete. Exempelvis bör den värnpliktige ha rätt till s.k. platsgaranti vid&lt;br&gt;universitet och högskolor under den tid han genomgår sin grund-&lt;br&gt;utbildning. Ett annat exempel är att den som fullgör sin tjänstgöring&lt;br&gt;skall få högskolepoäng för genomförd tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandena har remissbehandlats och bereds för närvarande i&lt;br&gt;Försvarsdepartementet. Remissvaren har över lag varit positiva. En&lt;br&gt;proposition avses att bli lämnad till riksdagen under maj 1994. En ny&lt;br&gt;lagstiftning beräknas träda i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utvecklingsprojekt som fått stöd genom&lt;br&gt;Civildepartementet (Allmänna arvsfonden)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom medel ur Allmänna arvsfonden har föreningar och organisa-&lt;br&gt;tioner möjlighet att få stöd till projekt för ungdomar. Under budgetåren&lt;br&gt;1991/92 och 1992/93 har sammanlagt ca 90 miljoner kronor fördelats&lt;br&gt;till sådana projekt. Fondens medel fördelas i första hand till frivilliga&lt;br&gt;och ideella insatser som bedöms som nyskapande och intressanta att&lt;br&gt;sprida vidare. Riktade satsningar görs också inom områden där rege-&lt;br&gt;ringen bedömer att det är av särskild vikt att det sker en utveckling av&lt;br&gt;insatserna. I det följande lämnas en översiktlig beskrivning av några&lt;br&gt;större projekt för ungdomar som fått stöd ur fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftcentrum for ungdomsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stimulera nya initiativ och lyfta fram goda metoder för&lt;br&gt;ungdomsarbete har hittills ca fyra miljoner kronor fördelats till tre nya&lt;br&gt;kraftcentrum för ungdomar, föreningen Urkraft i Skellefteå, föreningen&lt;br&gt;Reningsborg i Göteborg och stiftelsen Fryshuset i Stockholm. Dessa&lt;br&gt;centrum arbetar utifrån nya synsätt där ungdomars engagemang och&lt;br&gt;möjligheter att ta personligt ansvar ingår som naturliga delar i&lt;br&gt;verksamheterna. Samtidigt har de olika profiler på sina verksamheter&lt;br&gt;som bland annat innefattar miljöarbete, biståndsarbete, socialt&lt;br&gt;behandlingsarbete, alternativa skolformer och verksamheter för&lt;br&gt;arbetslösa ungdomar. Utifrån bl.a. erfarenheterna av dessa projekt har&lt;br&gt;ett nationellt nätverk för eldsjälar som skall sprida kunskap, inspiration&lt;br&gt;och idéer om ungdomsarbete initierats. Nätverket skall bland annat&lt;br&gt;bygga upp en databank över olika ungdomsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratiprojekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla nya metoder för ungdomars medverkan i demokratiska&lt;br&gt;beslutsprocesser har ca tio miljoner kronor fördelats till projekt i&lt;br&gt;kommuner som är beredda att pröva nya besluts- och verksamhets-&lt;br&gt;former. Syftet är att öka ungdomars delaktighet och inflytande inom&lt;br&gt;olika samhällsområden. De tretton pilotkommuner som ingår i projektet&lt;br&gt;är Östhammar, Eskilstuna, Motala, Jönköping, Lund, Göteborg,&lt;br&gt;Örebro, Leksand, Ludvika, Gävle, Sollefteå, Krokom och Gällivare.&lt;br&gt;Försöksverksamheterna omfattar såväl den övergripande kommunala&lt;br&gt;planeringen som enskilda försök på skolor, i bostadsområden och inom&lt;br&gt;fritidsverksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träffpunktsprojekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett särskilt projekt skall en utveckling av nya träffpunkter för&lt;br&gt;ungdomar stimuleras. Hittills har ca femton miljoner kronor fördelats i&lt;br&gt;stöd till sådana verksamheter. Satsningen görs för att uppmuntra att&lt;br&gt;alternativa former av träffpunkter, av typ Ungdomens hus, växer fram.&lt;br&gt;En viktig utgångspunkt för projektet är att flera parter samverkar kring&lt;br&gt;de nya lösningarna, så att ungdomars behov och intressen kan mötas&lt;br&gt;genom mångfald och variation. Många av de projekt som hittills fått&lt;br&gt;stöd är nya föreningar som bildats i syfte att bygga upp träffpunkter&lt;br&gt;utifrån ungdomars egna idéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsprojekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stärka ungdomars ställning i glesbygden har ca två miljoner&lt;br&gt;kronor fördelats genom projektet Ung på landet. Projektet har inriktats&lt;br&gt;på att skapa attraktiva miljöer för ungdomar på landsbygden och stödja&lt;br&gt;deras delaktighet i samhällsutvecklingen. Flickornas situation i&lt;br&gt;glesbygden uppmärksammas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett annat glesbygdsprojekt fördelas stöd till utbytesverksamhet&lt;br&gt;mellan storstad och glesbygd dvs. verksamhet som genom möten och&lt;br&gt;utbyte mellan ungdomar i storstad och glesbygd kan bidra till att&lt;br&gt;utveckla känslan för den egna hembygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsprojekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka negativa konsekvenser av arbetslöshet bland ungdomar&lt;br&gt;fördelas fem miljoner kronor i stöd till olika projekt där arbetslösa&lt;br&gt;ungdomar engageras. Syftet med projekten är att ungdomarna skall&lt;br&gt;involveras i en meningsfull sysselsättning. I första hand används stödet&lt;br&gt;för att i samverkan med de arbetslösa ungdomarna ställa i ordning&lt;br&gt;lokaler och/eller utveckla en verksamhet. Projekt prioriteras där&lt;br&gt;kommunerna går in och tar ett aktivt ansvar för projektens fortlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ung konsument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En satsning på att öka ungdomars kunskaper, engagemang och&lt;br&gt;medvetenhet i rollen som konsumenter sker genom att sammanlagt ca&lt;br&gt;sex miljoner kronor fördelas till olika konsumentprojekt. För&lt;br&gt;närvarande är ett tjugotal föreningar i gång med olika projekt om&lt;br&gt;ungdomars konsumtion och ekonomi. På sju orter i Skaraborgs län&lt;br&gt;prövas till exempel idén att inrätta ungdomskonsumentkontor. Dessa&lt;br&gt;skall informera ungdomar om hushållsekonomi, konsumenträtt och om&lt;br&gt;reklamens påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans uterum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla lokala exempel på hur skolgårdsmiljöer kan förbättras&lt;br&gt;har två miljoner kronor fördelats till projektet &amp;quot;Skolans uterum&amp;quot;.&lt;br&gt;Projektet syftar till att tillvarata elevers, föräldrars och lärares&lt;br&gt;engagemang samt att se till att utemiljöema kring skolorna används i&lt;br&gt;undervisningen. De tolv skolor som hittills fått stöd utformar nu&lt;br&gt;skolgårdar där det till exempel finns kretsloppshus, väderobservatorium,&lt;br&gt;fomborg, fårskötsel och klassträdgårdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöprojekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka ungdomars kunskap om miljöfrågor fördelas ca en miljon&lt;br&gt;kronor till Fältbiologerna för att de skall utveckla en entre-&lt;br&gt;prenörorganisation för information, undervisning om miljön och&lt;br&gt;exkursioner med elever i skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-informationsprojekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera till en bred debatt bland ungdomar om EG har drygt&lt;br&gt;en miljon kronor fördelats till närmare trettio olika projekt. Bland annat&lt;br&gt;har ett särskilt projekt som kallas Mega Express fått stöd. Ett särskilt&lt;br&gt;EG-tåg, Mega Express, turnerar landet runt med en utställning om EG.&lt;br&gt;Genom samarbete med lokala muséer sker specialvisningar för bland&lt;br&gt;annat skolklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plus-projektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild försöksverksamhet i syfte att stimulera en utveckling av nya&lt;br&gt;metoder när det gäller individuella och allmänt förebyggande insatser&lt;br&gt;för ungdomar pågår i tolv bostadsområden. De aktuella bostads-&lt;br&gt;områdena ligger i förorter runt storstäderna och präglas av sociala&lt;br&gt;problem som innebär att många ungdomar riskerar att slås ut. Projektet,&lt;br&gt;som kallas för Plus-projektet, (projektet lokal utveckling genom&lt;br&gt;samverkan) bygger på en nära samverkan mellan kommunal och ideell&lt;br&gt;verksamhet. En förutsättning för stödet är att de lokala parterna&lt;br&gt;upprättat en gemensam handlingsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en treårsperiod fördelas trettio miljoner kronor till sådant&lt;br&gt;utvecklingsarbete i bostadsområden som ligger i Stockholm, Göteborg,&lt;br&gt;Malmö, Norrköping och Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att växa i och genom familjen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt projekt startade under år 1994 i samband med FN:s&lt;br&gt;internationella familjeår. Av totalt tio miljoner kronor fördelas tre&lt;br&gt;miljoner kronor till projekt som kan skapa sociala nätverk och miljöer&lt;br&gt;för samverkan med familjen under ungdomars frigörelseprocess. Av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt intresse är projekt som syftar till att minska ålderssegregationen Prop. 1993/94:135&lt;br&gt;och stärka banden mellan generationerna liksom insatser som stödjer Bilaga 3&lt;br&gt;ungdomarna att hitta sina vuxenroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksnätverk för nattvandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framväxten av lokala föräldra- och vuxenverksamheter stimuleras&lt;br&gt;genom att ca en halv miljon kronor fördelats i stöd till ett riksnätverk&lt;br&gt;för nattvandrare - Sveriges Farsor och Morsor. Syftet med riksnätverket&lt;br&gt;är att detta skall stödja lokala initiativ för att öka de vuxnas närvaro i&lt;br&gt;ungdomars miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt mot främlingsfientlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka tendenser till ökad främlingsfientlighet har ca fem&lt;br&gt;miljoner kronor fördelats till projekt som framförallt riktar sig till&lt;br&gt;skolan, och där till såväl lärare som elever. En mängd bam- och&lt;br&gt;ungdomsorganisationer är också engagerade i olika projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt mot läktarvåld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför förberedelserna med Fotbolls-EM i Sverige 1992 uppmärk-&lt;br&gt;sammades våldet i samband med olika idrottsevenemang. För att&lt;br&gt;förebygga sådant våld har ca en miljon kronor fördelats. Bland annat&lt;br&gt;har föreningar och supporterklubbar fått stöd för att motverka våld och&lt;br&gt;vandalisering i samband med olika idrottsevenemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt mot skadliga våldsskildringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka skadliga effekter av våldsskildringar har ca två&lt;br&gt;miljoner kronor fördelats till projekt som syftar till att utbudet av&lt;br&gt;skadliga våldsskildringar följs, beskrivs och diskuteras. Så har till&lt;br&gt;exempel filmanalyser av s.k. actionfilm i skolor liksom temadagar om&lt;br&gt;våldsvideo och alternativ videoproduktion med ungdomar fått stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;KÄLLOR OCH LITTERATUR&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Andersson, Å, Furth, T &amp;amp; Holmberg, I: 70-talister. Om&lt;br&gt;värderingar förr, nu och i framtiden. Stockholm, Natur och Kultur,&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behrenz, L, Delander, L &amp;amp; Nyberg, E: Arbetsmarknaden för&lt;br&gt;ungdomar i Sverige i början av 2000-talet. Centrum för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitisk forskning, Högskolan i Växjö, 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björnsson, L: Studier av flyttningen och lokala arbetsmarknaden.&lt;br&gt;SIB, Gävle, 1989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet: Kriminalpolitisk framtids- och&lt;br&gt;omvärldsanalys, 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning CAN:&lt;br&gt;Alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige, 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erikson, EH: Ungdomens identitetskriser, Stockholm, Natur och&lt;br&gt;Kultur, 1969&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fägerlind, I: Utbildningen i Sverige och det mänskliga kapitalet.&lt;br&gt;Bilaga 9 till &amp;quot;Nya villkor för ekonomi och politik&amp;quot; -&lt;br&gt;Ekonomikommissionens förslag (SOU 1993:16)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hartman, J: Ungdomars resor och attityder till arbete. Högskolan i&lt;br&gt;Falun/Borlänge, 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jacobson, B &amp;amp; Köhler, L: Barns hälsotillstånd i Norden, Nordiska&lt;br&gt;Hälsovårdshögskolan, rapport NHV 1984:3, 1984&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lieberg, M: Att ta staden i besittning. Om ungas rum och rörelse i&lt;br&gt;offentlig miljö, Lunds universitet, 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lyttkens, L: Uppbrottet från lagom. En essä om hur Sverige&lt;br&gt;motvilligt tar sig in i framtiden. Stockholm, Akademeja, 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna framtid. Red. Axelsson, S &amp;amp; Pettersson T, Stockholm,&lt;br&gt;Carlssons bokförlag, 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD - Education at a Glance, Paris, 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD - Employment Outlook, Paris, 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktion mot ungdomsbrott (SOU 1993:35). Betänkande av&lt;br&gt;Ungdomskommittén, Malmö, 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola för bildning (SOU 1992:94). Huvudbetänkande av&lt;br&gt;läroplanskommittén, Stockholm, 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsens sex- och samlevnadsundersökning bland 17-&lt;br&gt;åringar, SAM 73-90. Edgardh, K &amp;amp; Strandell, A: Rapport R 91:22,&lt;br&gt;1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråd m.fl.: Attitydundersökning utförd av&lt;br&gt;Skandinavisk opinion AB, Stockholm, 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ungdomsråd m.fl.: Årsbok om ungdom 1992 och 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB: Statistiska meddelanden. Arbetskraftsundersökningen i&lt;br&gt;januari, 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB: Folk- och bostadsräkning. 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB: Hälsan i Sverige. Hälsostatistisk årsbok 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB: Sveriges framtida befolkning. Prognos för åren 1991-2025.&lt;br&gt;Demografiska rapporter 1991:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB: Ungdomar och brott. 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB: Familjeförändringar kring 1990. 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB: Familj och arbete, Välfärdsbulletinen. 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB: Barnens familjeförhållanden år 1990. 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte: Ungdomars&lt;br&gt;utlandskontakter, 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios publikundersökning PUB: Mediebarometern, 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNICEF: The progress of nations 1993, New York, 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ursprung och utbildning - social snedrekrytering till högre studier&lt;br&gt;(SOU 1993:85). Huvudbetänkande av utredningen om den sociala&lt;br&gt;snedrekrytering till högre studier, Stockholm, 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.&lt;br&gt;Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:135 Ungdomspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KrU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om den huvudsakliga inriktningen av ungdomspolitiken (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Ungdomsstyrelsens uppgifter och verksamhetsinriktning (avsnitt 7 och 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Ungdomsstyrelsens uppgifter och verksamhetsinriktning (avsnitt 7 och 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KrU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KrU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 923 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 923 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KrU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 111 697 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KrU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 111 697 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till EG:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KrU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:33:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03135</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:33:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03135</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__135.pdf</filnamn>
<filstorlek>4014016</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ungdomspolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/65A978B7-A2BA-4250-8CC9-FDCB3FB0EAF8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KrU31</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KrU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ungdomspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:135&lt;br/&gt;
Ungdomspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:135 Ungdomspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:135&lt;br/&gt;
Ungdomspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:135 Ungdomspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:135&lt;br/&gt;
Ungdomspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:135 Ungdomspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claus Zaar  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:135&lt;br/&gt;
Ungdomspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:135 Ungdomspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claus Zaar  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:135&lt;br/&gt;
Ungdomspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:135 Ungdomspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:135&lt;br/&gt;
Ungdomspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:135 Ungdomspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>