<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2226282</hangar_id>
 <dok_id>GH03133</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>133</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:133</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>133</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-01-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:20</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03133/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03133</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03133</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:133&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Instansordningen m.m. i de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 januari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det införs en möjlighet att ha prövningstill-&lt;br&gt;stånd vid överklagande till kammarrätt, att första domstolsinstans för&lt;br&gt;studiestödsmål och kriminalvårdsmål skall vara länsrätt i stället för som&lt;br&gt;nu kammarrätt, att den första prövningen av körkortsingripanden skall&lt;br&gt;göras av länsstyrelsen och inte som för närvarande av länsrätt samt att&lt;br&gt;prövningstillstånd hädanefter skall krävas för sekretessmål i Rege-&lt;br&gt;ringsrätten och Högsta domstolen. Ändringarna avseende prövningstill-&lt;br&gt;stånd för sekretessmål föreslås träda i kraft den 1 juli 1994. Övriga&lt;br&gt;ändringar föreslås träda i kraft den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:133&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge&lt;br&gt;angående verkställighet av straff m.m............ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna förvaltningsdomstolar ................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocess-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1971:291) ......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349)............................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:202) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkning av strafftid m.m................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kriminalvård i anstalt ...................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandling av häktade och anhållna m.m.......... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i körkortslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:477)............................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)............................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:1298) i sekretesslagen (1980:100) &amp;nbsp;.......... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ..................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Bakgrund ................................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Nuvarande instansordning ................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Domstolsutredningen ...................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Allmänt om förfarandet i de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna ............................ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Instansordningen m.m......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Nedflyttning av mål i instanskedjan m.m.......... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Forumregler............................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Prövningstillstånd i kammarrätt ................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Dispensprövning infors hos kammarrätterna ....... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Kammarrättens sammansättning vid dispensprövning .&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Studiestödsmålen ........................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Kriminalvårdsmålen..................  39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Körkortsmålen ............................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Körkortsmålen flyttas inte till allmän domstol ....... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Överflyttning av körkortsmål till länsstyrelse........ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Domstolsprövning av länsstyrelsens beslut i länsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m................................. 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Frågor om luftfartscertifikat och elevtillstånd, m.m. ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Sekretessmålen ............................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Kostnader ................................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Ikraftträdande m.m........................... 54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;12 Specialmotivering ...........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1963:193) om&lt;br&gt;samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge&lt;br&gt;angående verkställighet av straff m.m...........&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar...............&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i forvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291) &amp;nbsp;&amp;nbsp;.......................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1973:349) &amp;nbsp;...........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:202) om&lt;br&gt;beräkning av strafftid m.m..................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt .....................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.m..................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477) &amp;nbsp;...........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) &amp;nbsp;...........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens lagförslag avseende körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477) &amp;nbsp;...........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av promemorian Prövningstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kammarrätt ..........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag ..................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissammanställning av promemorian .........&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag ................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande ......................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark,&lt;br&gt;Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1976:371) om behandling av häktade och&lt;br&gt;anhållna m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen om ändring (1993:1298) i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) om&lt;br&gt;samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge&lt;br&gt;angående verkställighet av straff m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom forskrivs att 26 § lagen (1963:193) om samarbete med&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;br&gt;Talan mot kriminalvårdsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt denna lag föres hos&lt;br&gt;kammarrätten genom besvär.&lt;br&gt;Om ej annorlunda förordnas, skola&lt;br&gt;kriminalvårdsstyrelsens och kam-&lt;br&gt;marrätts beslut omedelbart lända&lt;br&gt;till efterrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt denna lag överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsens och doms-&lt;br&gt;tols beslut gäller omedelbart om&lt;br&gt;inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1973:127.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 och 14 §§ lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna&lt;br&gt;ledamöter får ej sitta i rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är&lt;br&gt;kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler&lt;br&gt;än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i&lt;br&gt;rätten. Kammarrätt är dock domför utan nämndemän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid prövning av besvär över beslut som ej innebär att målet avgöres,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid förordnande rörande saken i avvaktan på målets avgörande samt&lt;br&gt;vid annan åtgärd som avser endast måls beredande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta&lt;br&gt;prövats i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlägges mål som avses i andra stycket gemensamt med annat mål,&lt;br&gt;får nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domförhöret vid behandling av vissa mål finns bestämmelser i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och lagen (1990:886) om granskning&lt;br&gt;och kontroll av filmer och videogram. Bestämmelser om domförhet vid&lt;br&gt;behandling av kommunalbesvärsmål finns i 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd är kammarrätten&lt;br&gt;domför med två ledamöter, om de&lt;br&gt;är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten&lt;br&gt;domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en&lt;br&gt;lagfaren ledamot i kammarrätten eller, om de inte är av sådant slag att&lt;br&gt;de bör förbehållas lagfarna ledamöter, av en annan tjänsteman i&lt;br&gt;kammarrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om detta meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål enligt skatte-, taxerings-,&lt;br&gt;uppbörds-, folkbokförings- och&lt;br&gt;bilregisterforfattningama samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning föreskrivs att talan skall väck-&lt;br&gt;as vid eller överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, skall det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:513.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:759.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om&lt;br&gt;skatt, m.m. i den utsträckning som&lt;br&gt;är föreskrivet i dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;mål enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga, lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall, lagen&lt;br&gt;(1988:153) om bistånd åt asylsö-&lt;br&gt;kande m.fl., lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade, lagen (1993:387)&lt;br&gt;om införande av lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade, lagen (1992:1574)&lt;br&gt;om bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;m.m., lagen (1991:1128) om psyki-&lt;br&gt;atrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård, smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472), karantänslagen&lt;br&gt;(1989:290), lagen (1970:375) om&lt;br&gt;utlämning till Danmark, Finland,&lt;br&gt;Island eller Norge för verkställig-&lt;br&gt;het av beslut om vård eller be-&lt;br&gt;handling, körkortslagen (1977:477)&lt;br&gt;och lagen (1989:14) om erkännan-&lt;br&gt;de och verkställighet av utländska&lt;br&gt;vårdnadsavgöranden m. m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn, allt i den&lt;br&gt;utsträckning som är föreskrivet i&lt;br&gt;dessa lagar samt mål enligt 6 kap.&lt;br&gt;21 § och 21 kap. föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål som avses i 24 § lagen&lt;br&gt;(1984:3) om kärnteknisk verksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål som avses i 6 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1985:206) om viten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som överklagas från all-&lt;br&gt;män försäkringskassa i den ut-&lt;br&gt;sträckning som är särskilt föreskri-&lt;br&gt;vet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som enligt bestämmelse i&lt;br&gt;annan lag skall prövas av länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket med tillämpning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras vid en länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut skall överklagas till den&lt;br&gt;länsrätt inom vars län ärendet först&lt;br&gt;prövats, om inte regeringen för ett&lt;br&gt;visst slag av mål föreskriver något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 11 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring prövas av läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som enligt telelagen&lt;br&gt;(1993:597) och lagen (1993:599)&lt;br&gt;om radiokommunikation skall&lt;br&gt;prövas av länsrätt prövas av Läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län&lt;br&gt;prövar mål enligt luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297) i den utsträckning som&lt;br&gt;är föreskrivet i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen enligt lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring och lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd prövas&lt;br&gt;av länsrätten i det län i vilket den&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller den län-&lt;br&gt;sarbetsnämnd som beslutat i första&lt;br&gt;instans är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer vid mer än en läns-&lt;br&gt;rätt flera mål enligt skatte-, taxe-&lt;br&gt;rings- eller uppbördsförfattningar-&lt;br&gt;na som har nära samband med&lt;br&gt;varandra, får målen handläggas vid&lt;br&gt;en av länsrätterna, om det kan ske&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet för någon&lt;br&gt;enskild. Närmare föreskrifter om&lt;br&gt;överlämnande av mål mellan läns-&lt;br&gt;rätter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;länsrätt flera mål som har nära&lt;br&gt;samband med varandra, får målen&lt;br&gt;handläggas vid en av länsrätterna&lt;br&gt;om det kan göras utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon enskild. När-&lt;br&gt;mare föreskrifter om överlämnande&lt;br&gt;av mål mellan länsrätter meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i forvaltningsprocesslagen Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om forvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 31, 33, 35 och 37 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 35 § skall lyda &amp;quot;Prövningstillstånd i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten och Försäkringsöverdomstolen&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf, 34 a §, samt närmast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före denna en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansöknings- eller besvärshand-&lt;br&gt;ling eller därmed jämförlig hand-&lt;br&gt;ling skall anges vad som yrkas&lt;br&gt;samt de omständigheter som åbero-&lt;br&gt;pas till stöd härför. I besvärshand-&lt;br&gt;ling anges dessutom det beslut mot&lt;br&gt;vilket talan föres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ansökan eller ett överklagan-&lt;br&gt;de eller en därmed jämförlig hand-&lt;br&gt;ling skall anges vad som yrkas&lt;br&gt;samt de omständigheter som åbero-&lt;br&gt;pas till stöd för yrkandet. I över-&lt;br&gt;klagandet anges dessutom det&lt;br&gt;beslut som överklagas. Om pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd krävs, skall även&lt;br&gt;anges de omständigheter som&lt;br&gt;åberopas till stöd for att ett sådant&lt;br&gt;tillstånd skall meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande eller klagande bör vidare uppge bevis som han vill åberopa&lt;br&gt;och vad han vill styrka med varje särskilt bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut, varigenom rätten avgör målet, skall tillställas part genom&lt;br&gt;handling som fullständigt återger beslutet och skiljaktig mening, där&lt;br&gt;sådan förekommit. Beslut som kan överklagas skall dessutom innehålla&lt;br&gt;upplysning om vad den skall iakttaga som vill anföra besvär över&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kräves särskilt tillstånd för pröv-&lt;br&gt;ning av besvär till regeringsrätten&lt;br&gt;eller försäkringsöverdomstolen,&lt;br&gt;skall kammarrättens eller försäk-&lt;br&gt;ringsrättens beslut innehålla upp-&lt;br&gt;gift härom och om de grunder på&lt;br&gt;vilka sådant tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krävs särskilt tillstånd för pröv-&lt;br&gt;ning i högre rätt, skall beslutet&lt;br&gt;innehålla uppgift om det och om de&lt;br&gt;grunder på vilka ett sådant tillstånd&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot länsrätts beslut förs talan hos kammarrätt. Mot kammarrätts beslut&lt;br&gt;förs talan hos Regeringsrätten, om inte annat följer av särskilda&lt;br&gt;bestämmelser. Talan förs genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:125.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:211 (jfr 1991:363).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får föras av den som beslutet angår, om det gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens beslut att med-&lt;br&gt;dela prövningstillstånd får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd i kammarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är särskilt föreskrivet&lt;br&gt;får kammarrätten pröva ett över-&lt;br&gt;klagande från länsrätten endast om&lt;br&gt;kammarrätten har meddelat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är av vikt för ledning av&lt;br&gt;rättstillämpningen att överklagan-&lt;br&gt;det prövas av högre rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;anledning förekommer till&lt;br&gt;ändring i det slut vartill länsrätten&lt;br&gt;kommit eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl att pröva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd,&lt;br&gt;står länsrättens beslut fast. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;kammarrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär över kammarrättens beslut&lt;br&gt;i ett mål som har anhängiggjorts&lt;br&gt;hos kammarrätten genom över-&lt;br&gt;klagande eller underställning prö-&lt;br&gt;vas av regeringsrätten endast om&lt;br&gt;regeringsrätten har meddelat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas ej prövningstillstånd,&lt;br&gt;står kammarrättens beslut fast.&lt;br&gt;Erinran därom skall intagas i&lt;br&gt;regeringsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan i mål om utlämnande av&lt;br&gt;allmän handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av kammarrät-&lt;br&gt;tens beslut i ett mål som har väckts&lt;br&gt;hos kammarrätten genom över-&lt;br&gt;klagande eller underställning prö-&lt;br&gt;vas av Regeringsrätten endast om&lt;br&gt;Regeringsrätten har meddelat&lt;br&gt;prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd,&lt;br&gt;står kammarrättens beslut fast. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;Regeringsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan som Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män eller Justitiekanslem för i mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. talan som riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män eller justitiekanslem for i mål&lt;br&gt;om disciplinansvar eller om åter-&lt;br&gt;kallelse eller begränsning av be-&lt;br&gt;hörighet att utöva yrke inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, tandvården eller&lt;br&gt;detaljhandeln med läkemedel eller&lt;br&gt;om återkallelse av behörighet att&lt;br&gt;utöva veterinäryrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. talan som justitiekanslem for i&lt;br&gt;mål enligt lagen (1990:484) om&lt;br&gt;övervakningskameror m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om disciplinansvar eller om åter-&lt;br&gt;kallelse eller begränsning av be-&lt;br&gt;hörighet att utöva yrke inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, tandvården eller&lt;br&gt;detaljhandeln med läkemedel eller&lt;br&gt;om återkallelse av behörighet att&lt;br&gt;utöva veterinäryrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. talan som Justitiekanslem för&lt;br&gt;i mål enligt lagen (1990:484) om&lt;br&gt;övervakningskameror m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål, vari prövningstillstånd kräves, får omständighet eller bevis, som&lt;br&gt;klaganden åberopar först i Regeringsrätten, beaktas endast om det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om hinder mot att beakta eller anföra nya omständigheter&lt;br&gt;i vissa mål finns i 10 kap. 10 § kommunallagen (1991:900) och 22 kap.&lt;br&gt;1 § tredje stycket kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klaganden bör i besvärshand-&lt;br&gt;lingen ange de skäl som han åbe-&lt;br&gt;ropar till stöd för sin begäran om&lt;br&gt;prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 35 § den 1 juli 1994 och i övrigt&lt;br&gt;den 1 oktober 1994. Äldre lydelse av 35 § gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;mål som avgjorts av kammarrätt före den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:343. Ändringen innebär att tredje stycket&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 25 § studiestödslagen (1973:349)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämndens&lt;br&gt;beslut i ärenden om återbetalning&lt;br&gt;av studielån får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut skall dock gä&lt;br&gt;bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämndens&lt;br&gt;beslut i ärenden om återbetalning&lt;br&gt;av studielån får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la omedelbart, om nämnden inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:877.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:202) om&lt;br&gt;beräkning av strafftid m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 29 § lagen (1974:202) om beräkning av&lt;br&gt;strafftid m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande ydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot kriminalvårdsstyrel-&lt;br&gt;sens beslut enligt denna lag föres&lt;br&gt;hos kammarrätten genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot kammarrättens beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i 12 § får talan inte&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1990:1010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 59 § lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilt fall enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätt. Beslut&lt;br&gt;i fråga om vistelse utom anstalt för&lt;br&gt;en intagen beträffande vilken rege-&lt;br&gt;ringen har meddelat förordnande&lt;br&gt;enligt 31 § överklagas dock hos&lt;br&gt;regeringen. Detsamma gäller andra&lt;br&gt;beslut av styrelsen enligt denna lag&lt;br&gt;än som nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilt foll enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Beslut i fråga om vistelse&lt;br&gt;utom anstalt för en intagen be-&lt;br&gt;träffande vilken regeringen har&lt;br&gt;meddelat förordnande enligt 31 §&lt;br&gt;överklagas dock hos regeringen.&lt;br&gt;Detsamma gäller andra beslut av&lt;br&gt;styrelsen enligt denna lag än som&lt;br&gt;nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:1011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om&lt;br&gt;behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 b § lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt denna lag&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten&lt;br&gt;genom besvär. Andra beslut av&lt;br&gt;styrelsen enligt denna lag över-&lt;br&gt;klagas hos regeringen genom be-&lt;br&gt;svär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Andra beslut av styrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:1301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477) Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1977:477)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 40 och 48 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 24 § ordet &amp;quot;mål&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;ärende”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 47 a § skall betecknas 46 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 39, 41-44, 46, 47 och 49 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att den nya 46 a § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 39 § skall lyda &amp;quot;Förfarandet i körkorts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden m.m.”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;br&gt;Länsstyrelsen prövar frågor om&lt;br&gt;meddelande av körkortstillstånd&lt;br&gt;och utfärdande av traktorkort.&lt;br&gt;Länsstyrelsen prövar också andra&lt;br&gt;frågor om körkort. Dessa framgår&lt;br&gt;av föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar frågor om&lt;br&gt;återkallelse av körkort, körkortstill-&lt;br&gt;stånd eller traktorkort, om nedsätt-&lt;br&gt;ning av spärrtid efter återkallelse&lt;br&gt;och om vägran att godkänna ett ut-&lt;br&gt;ländskt körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar också frågor&lt;br&gt;om meddelande av körkortstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utfärdande av traktorkort samt&lt;br&gt;de andra frågor om körkort som&lt;br&gt;regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen finner anledning anta att någon inte bör ha körkort&lt;br&gt;eller traktorkort på grund av sina nykterhets förhållanden, får länsstyrel-&lt;br&gt;sen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydelse for&lt;br&gt;ärendets avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som avses i 40 § anhängig-&lt;br&gt;görs i länsrätten genom ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett körkort eller ett traktor-&lt;br&gt;kort är omhändertaget enligt 23 §,&lt;br&gt;skall länsrätten utan dröjsmål&lt;br&gt;pröva om körkortet eller traktor-&lt;br&gt;kortet skall återkallas tills vidare&lt;br&gt;eller återställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett körkort eller traktorkort&lt;br&gt;är omhändertaget enligt 23 § första&lt;br&gt;stycket 1-3, skall länsstyrelsen utan&lt;br&gt;dröjsmål pröva om körkortet eller&lt;br&gt;traktorkortet skall återkallas tills&lt;br&gt;vidare eller lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag får rätten&lt;br&gt;förelägga den enskilda parten att&lt;br&gt;ge in läkarintyg eller bevis om&lt;br&gt;godkänt förarprov. Rätten får&lt;br&gt;också, under de förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett ärende enligt denna lag får&lt;br&gt;länsstyrelsen förelägga den enskil-&lt;br&gt;da parten att ge in läkarintyg eller&lt;br&gt;bevis om godkänt förarprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1980:977. Senaste lydelse av 40 § 1985:431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i 39 § tredje stycket,&lt;br&gt;höra socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar rätten om återkallelse,&lt;br&gt;får rätten samtidigt förordna att ett&lt;br&gt;godkänt förarprov skall avläggas&lt;br&gt;innan körkort eller traktorkort&lt;br&gt;lämnas ut. Om det begärs, skall&lt;br&gt;rätten också pröva frågan om ett&lt;br&gt;sådant medgivande som avses i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten i ett mål om återkallel-&lt;br&gt;se av körkort, körkortstillstånd&lt;br&gt;eller traktorkort beslutar att åter-&lt;br&gt;kallelse inte skall ske, får rätten&lt;br&gt;meddela särskilda villkor för kör-&lt;br&gt;kortet eller traktorkortet eller&lt;br&gt;besluta att en förnyad personutred-&lt;br&gt;ning skall göras vid en senare&lt;br&gt;tidpunkt. Gäller målet återkallelse&lt;br&gt;av ett körkortstillstånd, får rätten&lt;br&gt;förlänga giltighetstiden för till-&lt;br&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar länsstyrelsen om åter-&lt;br&gt;kallelse, får länsstyrelsen samtidigt&lt;br&gt;förordna att ett godkänt förarprov&lt;br&gt;skall avläggas innan körkort eller&lt;br&gt;traktorkort lämnas ut. Om det&lt;br&gt;begärs, skall länsstyrelsen också&lt;br&gt;pröva frågan om ett sådant med-&lt;br&gt;givande som avses i 2 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen i ett ärende om&lt;br&gt;återkallelse av körkort, körkorts-&lt;br&gt;tillstånd eller traktorkort beslutar&lt;br&gt;att återkallelse inte skall ske, får&lt;br&gt;länsstyrelsen meddela särskilda&lt;br&gt;villkor för körkortet eller traktor-&lt;br&gt;kortet eller besluta att en förnyad&lt;br&gt;personutredning skall göras vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt. Gäller ärendet&lt;br&gt;återkallelse av ett körkortstillstånd,&lt;br&gt;får länsstyrelsen förlänga giltig-&lt;br&gt;hetstiden för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande som avses i 42&lt;br&gt;§ får överklagas endast i samband&lt;br&gt;med talan mot det beslut varige-&lt;br&gt;nom målet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om förlängning&lt;br&gt;stånd får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande som avses i 42&lt;br&gt;§ får överklagas endast till-&lt;br&gt;sammans med det beslut genom&lt;br&gt;vilket ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v giltighetstiden för ett körkortstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det allmänna ombudet anser&lt;br&gt;att varning är en tillräcklig åtgärd,&lt;br&gt;får ombudet utfärda ett föreläggan-&lt;br&gt;de om varning för godkännande&lt;br&gt;inom viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett föreläggande utfärdats,&lt;br&gt;får ansökan enligt 41 § inte göras&lt;br&gt;förrän tiden för godkännande har&lt;br&gt;gått ut. Ett godkännande är utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen anser att var-&lt;br&gt;ning är en tillräcklig åtgärd, får&lt;br&gt;länsstyrelsen utfärda ett preliminärt&lt;br&gt;beslut om varning för godkännande&lt;br&gt;inom viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett preliminärt beslut utfär-&lt;br&gt;dats, får länsstyrelsen inte avgöra&lt;br&gt;ärendet förrän tiden för godkän-&lt;br&gt;nande har gått ut. Ett godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkan om det sker sedan en sådan&lt;br&gt;ansökan har avsänts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkänt föreläggande gäller&lt;br&gt;som ett domstolsbeslut vilket har&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är utan verkan, om det lämnas&lt;br&gt;sedan ärendet avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkänt preliminärt beslut&lt;br&gt;gäller som ett slutligt beslut vilket&lt;br&gt;har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas talan i sådana mål&lt;br&gt;som avses i 40 § fors av allmänt&lt;br&gt;ombud. Det allmänna ombudet har&lt;br&gt;samma utredningsbefogenheter som&lt;br&gt;rätten har enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna ombudet får fora&lt;br&gt;talan även till den enskilda partens&lt;br&gt;förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär av det allmänna ombudet&lt;br&gt;skall anföras inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då det överklagade be-&lt;br&gt;slutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 39 §&lt;br&gt;första stycket får överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Läns-&lt;br&gt;styrelsen för det allmännas talan i&lt;br&gt;ett sådant mål. Den får föra talan&lt;br&gt;även till förmån för den enskilda&lt;br&gt;parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om allmän förvaltningsdomstols&lt;br&gt;beslut överklagas av länsstyrelsen,&lt;br&gt;skall överklagandet ha kommit in&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag då&lt;br&gt;det överklagade beslutet meddela-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oktober 1994. Mål som väckts i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsrätten före ikraftträdandet prövas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1993/94:133&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 1&lt;br&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom myndighet har&lt;br&gt;avslagit enskilds begäran att få ta&lt;br&gt;del av handling eller lämnat ut&lt;br&gt;allmän handling med förbehåll,&lt;br&gt;som inskränker sökandens rätt att&lt;br&gt;yppa dess innehåll eller annars&lt;br&gt;förfoga över den, får överklagas av&lt;br&gt;sökanden. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra - fjärde styckena, överklagas&lt;br&gt;beslutet hos kammarrätten eller,&lt;br&gt;såvitt gäller kammarrätts beslut i&lt;br&gt;där väckt ärende, hos Regerings-&lt;br&gt;rätten. Har beslutet meddelats av&lt;br&gt;organ som avses i 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;23 - 25 §§ och 30 § första me-&lt;br&gt;ningen förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande. Att&lt;br&gt;prövningstillstånd inte behövs när&lt;br&gt;kammarrätts beslut överklagas&lt;br&gt;framgår av 35 § forvaltningspro-&lt;br&gt;cesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket meddelats av tingsrätt och&lt;br&gt;rör det handling i domstols rätts-&lt;br&gt;skipande eller rättsvårdande verk-&lt;br&gt;samhet, överklagas det hos hovrät-&lt;br&gt;ten. Motsvarande beslut av hovrätt&lt;br&gt;i där väckt eller dit överklagat&lt;br&gt;ärende överklagas hos Högsta&lt;br&gt;domstolen. Vid överklagande av&lt;br&gt;tingsrätts eller hovrätts beslut&lt;br&gt;tillämpas i övrigt bestämmelserna&lt;br&gt;i rättegångsbalken om besvär. Vid&lt;br&gt;överklagande av hovrätts beslut&lt;br&gt;skall dock reglerna om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller ir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom myndighet har&lt;br&gt;avslagit enskilds begäran att få ta&lt;br&gt;del av handling eller lämnat ut&lt;br&gt;allmän handling med förbehåll,&lt;br&gt;som inskränker sökandens rätt att&lt;br&gt;yppa dess innehåll eller annars&lt;br&gt;förfoga över den, får överklagas av&lt;br&gt;sökanden. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra - fjärde styckena, överklagas&lt;br&gt;beslutet hos kammarrätten eller,&lt;br&gt;såvitt gäller kammarrätts beslut i&lt;br&gt;där väckt ärende, hos Regerings-&lt;br&gt;rätten. Har beslutet meddelats av&lt;br&gt;organ som avses i 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;23 - 25 §§ och 30 § första me-&lt;br&gt;ningen förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket meddelats av tingsrätt och&lt;br&gt;rör det handling i domstols rätts-&lt;br&gt;skipande eller rättsvårdande verk-&lt;br&gt;samhet, överklagas det hos hovrät-&lt;br&gt;ten. Motsvarande beslut av hovrätt&lt;br&gt;i där väckt eller dit överklagat&lt;br&gt;ärende överklagas hos Högsta&lt;br&gt;domstolen. Vid överklagande av&lt;br&gt;tingsrätts eller hovrätts beslut&lt;br&gt;tillämpas i övrigt bestämmelserna&lt;br&gt;i rättegångsbalken om besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för beslut av riksdagen, regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en, Högsta domstolen eller Regeringsrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beslut av statsråd skall överklagas hos regeringen föreskrivs i 2&lt;br&gt;kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående rätt att överklaga beslut av myndighet som lyder under&lt;br&gt;riksdagen är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;kammarrätt och hovrätt före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1298) om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom myndighet har&lt;br&gt;avslagit enskilds begäran att få ta&lt;br&gt;del av handling eller lämnat ut&lt;br&gt;allmän handling med förbehåll,&lt;br&gt;som inskränker sökandens rätt att&lt;br&gt;yppa dess innehåll eller annars&lt;br&gt;förfoga över den, får överklagas av&lt;br&gt;sökanden. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra-fjärde styckena, överklagas&lt;br&gt;beslutet hos kammarrätten eller,&lt;br&gt;såvitt gäller kammarrätts beslut i&lt;br&gt;där väckt ärende, hos Regerings-&lt;br&gt;rätten. Har beslutet meddelats av&lt;br&gt;organ som avses i 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket eller 9 § tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 23-25 §§ och 30 §&lt;br&gt;första meningen förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande. Att&lt;br&gt;prövningstillstånd inte behövs när&lt;br&gt;kammarrätts beslut överklagas&lt;br&gt;framgår av 35 § förvaltningspro-&lt;br&gt;cesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket meddelats av tingsrätt och&lt;br&gt;rör det handling i domstols rättski-&lt;br&gt;pande eller rättsvårdande verksam-&lt;br&gt;het, överklagas det hos hovrätten.&lt;br&gt;Motsvarande beslut av hovrätt i&lt;br&gt;där väckt eller dit överklagat ären-&lt;br&gt;de överklagas hos Högsta dom-&lt;br&gt;stolen. Vid överklagande av tings-&lt;br&gt;rätts eller hovrätts beslut tillämpas&lt;br&gt;i övrigt bestämmelserna i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om besvär. Vid över-&lt;br&gt;klagande av hovrätts beslut skall&lt;br&gt;dock reglerna om prövningstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom myndighet har&lt;br&gt;avslagit enskilds begäran att få ta&lt;br&gt;del av handling eller lämnat ut&lt;br&gt;allmän handling med förbehåll,&lt;br&gt;som inskränker sökandens rätt att&lt;br&gt;yppa dess innehåll eller annars&lt;br&gt;förfoga över den, får överklagas av&lt;br&gt;sökanden. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra-fjärde styckena, överklagas&lt;br&gt;beslutet hos kammarrätten eller,&lt;br&gt;såvitt gäller kammarrätts beslut i&lt;br&gt;där väckt ärende, hos Regerings-&lt;br&gt;rätten. Har beslutet meddelats av&lt;br&gt;organ som avses i 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket eller 9 § tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 23-25 §§ och 30 §&lt;br&gt;första meningen förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket meddelats av tingsrätt och&lt;br&gt;rör det handling i domstols rättski-&lt;br&gt;pande eller rättsvårdande verksam-&lt;br&gt;het, överklagas det hos hovrätten.&lt;br&gt;Motsvarande beslut av hovrätt i&lt;br&gt;där väckt eller dit överklagat ären-&lt;br&gt;de överklagas hos Högsta dom-&lt;br&gt;stolen. Vid överklagande av tings-&lt;br&gt;rätts eller hovrätts beslut tillämpas&lt;br&gt;i övrigt bestämmelserna i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd inte tillämpas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte för beslut av riksdagen, regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en, Högsta domstolen eller Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beslut av statsråd skall överklagas hos regeringen föreskrivs i 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående rätt att överklaga beslut av myndighet som lyder under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagen är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År 1989 tillkallades en parlamentariskt sammansatt kommitté for att se&lt;br&gt;över domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation (dir. 1989:56).&lt;br&gt;Kommittén antog namnet Domstolsutredningen (Ju 1989:06). Utred-&lt;br&gt;ningens uppdrag begränsades 1991 genom tilläggsdirektiv till att inte&lt;br&gt;längre omfatta domstolarnas organisation (dir. 1991:94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen överlämnade i januari 1992 betänkandet Dom-&lt;br&gt;stolarna infor 2000-talet Arbetsuppgifter och förfaranderegler (SOU&lt;br&gt;1991:106). Förslagen i betänkandet tar sikte på arbetsfördelningen mellan&lt;br&gt;domstolar och förvaltningsmyndigheter och mellan de allmänna dom-&lt;br&gt;stolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Utredningen tar också&lt;br&gt;upp frågor om omprövning, överklagande och instansordningen samt&lt;br&gt;vissa processrättsliga frågor. När det gäller instansordningen i de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna borde enligt Domstolsutredningen en&lt;br&gt;principiell utgångspunkt vara att den första domstolsprövningen av ett&lt;br&gt;förvaltningsärende alltid sker i länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1993 års budgetproposition ställt sig bakom principen&lt;br&gt;om att den första domstolsprövningen skall ligga i länsrätt (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 3, s. 24 f och s. 93). Riksdagen har godkänt de i pro-&lt;br&gt;positionen angivna riktlinjerna (bet. 1992/93:JuU24, rskr. 1992/93:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna föreslog utredningen&lt;br&gt;bl.a. följande. Instansordningen borde ändras på ett antal områden så att&lt;br&gt;den första domstolsprövningen av vissa mål - kriminalvårdsmål,&lt;br&gt;kommunalbesvärsmål, mål från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,&lt;br&gt;sekretessmål, studiestödsmål och vissa länsstyrelsemål - sker i länsrätt i&lt;br&gt;stället för kammarrätt. Utredningen förordade även att körkortsingripan-&lt;br&gt;den skall beslutas av länsstyrelse som första instans i stället för som nu&lt;br&gt;av länsrätt, att länsstyrelsens beslut skall kunna överklagas till länsrätten&lt;br&gt;och vidare att de allmänna ombuden i körkortsmål avskaffas och att&lt;br&gt;länsstyrelsen skall vara den enskildes motpart i domstolsprocessen.&lt;br&gt;Beträffande sekretessmålen föreslog utredningen att länsrätt som första&lt;br&gt;domstolsinstans skall pröva de sekretessmål som i dag överprövas av&lt;br&gt;kammarrätt. Vidare skulle prövningstillstånd införas i Regeringsrätten&lt;br&gt;och Högsta domstolen i sekretessärenden som härrör från länsrätt&lt;br&gt;respektive tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Utredningens lagförslag såvitt gäller&lt;br&gt;körkortslagstiftningen finns som bilaga 1. I övriga delar är utredningens&lt;br&gt;lagförslag inte av intresse i detta sammanhang. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns intagen i Ds 1993:5 (i bilaga l), liksom en&lt;br&gt;sammanställning av remissvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande prövningstillstånd i kammarrätt fann utredningen många&lt;br&gt;faktorer som talade för att ett dispenssystem skulle införas i kammarrätt.&lt;br&gt;Emellertid borde införandet av ett sådant system avvakta tills erfarenheter&lt;br&gt;vunnits av de reformer som berör de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria som upprättats inom Justitiedepartementet under år&lt;br&gt;1993, Prövningstillstånd i kammarrätt, föreslås att regler om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd i kammarrätt tas in i forvaltningsprocesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. De lagförslag som Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;läggs fram i promemorian finns i bilaga 3. En förteckning över remissin-&lt;br&gt;stanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en första etapp i genomförandet av Domstolsutredningens förslag&lt;br&gt;beträffande de allmänna förvaltningsdomstolarna tar regeringen i denna&lt;br&gt;lagrådsremiss upp vissa allmänna frågor - bl.a. frågan om prövningstill-&lt;br&gt;stånd i kammarrätt - som har samband med en ändrad instansordning.&lt;br&gt;Vidare behandlas frågan om länsrätt skall vara första domstolsinstans för&lt;br&gt;studiestödsmålen och kriminalvårdsmålen samt frågorna om instansord-&lt;br&gt;ningen vid körkortsingripanden och om prövningstillstånd i de två högsta&lt;br&gt;instanserna i sekretessmål. I en andra etapp under år 1994 avser&lt;br&gt;regeringen att ta upp ytterligare måltyper som bör flyttas ner från&lt;br&gt;kammarrätt till länsrätt när det gäller domstolsprövningen i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 9 december 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de förslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Nuvarande instansordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Före 1971 års förvaltningsreform fanns det egentligen bara två för-&lt;br&gt;valtningsdomstolar, nämligen Regeringsrätten samt den dåvarande&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm for vissa måltyper med hela riket som&lt;br&gt;domkrets. Vid reformen inrättades två slags länsdomstolar, länsrätter och&lt;br&gt;länsskatterätter. Dessa domstolar var organisatoriskt knutna till länsstyrel-&lt;br&gt;serna, från vilka de tog över vissa uppgifter. Länsskatterättema ersatte&lt;br&gt;de tidigare prövningsnämndema. Genom reformen år 1971 byggdes&lt;br&gt;kammarrättsorganisationen ut kraftigt och kammarrätterna blev allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar. Kammarrätternas målområde ändrades så att det&lt;br&gt;i stort blev detsamma som Regeringsrättens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom länsrättsreformen år 1979 tillskapades de nuvarande fristående&lt;br&gt;länsrätterna. Först därigenom blev organisationen av allmänna för-&lt;br&gt;valtningsdomstolar komplett. Förutom uppgiften att vara besvärsinstans,&lt;br&gt;har länsrätten från år 1979 och senare även fått uppgiften att besluta som&lt;br&gt;första instans i en rad förvaltningsfrågor: vissa administrativa frihetsbe-&lt;br&gt;rövanden, vissa säkerhetsåtgärder, ingripande mot innehavare av körkort,&lt;br&gt;körkortstillstånd, flygcertifikat och elevtillstånd, verkställighet av allmän&lt;br&gt;domstols dom i vissa fall, utdömande av vite, återbetalning av utgivet&lt;br&gt;socialbidrag samt vissa rättshjälpsfrågor m.m. I andra målgrupper har&lt;br&gt;länsrätterna till uppgift att pröva överklaganden av beslut som har fattats&lt;br&gt;av förvaltningsmyndigheter. I princip kan alla beslut som fattas av&lt;br&gt;länsrätt överklagas till kammarrätt (utan krav på prövningstillstånd).&lt;br&gt;Emellertid överklagas alltjämt många förvaltningsmyndigheters beslut inte&lt;br&gt;till en överordnad myndighet eller till länsrätt utan direkt till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom denna grupp finns ärenden av vitt skilda slag. Om man räknar&lt;br&gt;antalet måltyper kan denna ärendegrupp sägas vara dominerande i&lt;br&gt;förvaltningsrättskipningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka mål som skall tas upp av kammarrätt respektive&lt;br&gt;länsrätt som första domstolsinstans behandlas i 8 och 14 §§ lagen&lt;br&gt;(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (AFDL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § första stycket AFDL förskrivs att kammarrätt prövar 1. besvär&lt;br&gt;som enligt lag eller annan författning anförs hos domstolen, 2. mål som&lt;br&gt;underställs domstolen enligt folkbokföringslagen (1967:198), 3. mål&lt;br&gt;enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål&lt;br&gt;om skatt, m.m. i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 4 § regeringsformen skall föreskrifter om domstolarnas&lt;br&gt;rättskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras organisation och om&lt;br&gt;rättegången meddelas i lag. Frågan om bestämmelsen i 8 § första&lt;br&gt;stycket 1 AFDL är i överensstämmelse med denna bestämmelse i&lt;br&gt;regeringsformen har varit föremål för diskussion. (Se bl.a. Håkan&lt;br&gt;Strömberg, FT 1976 s. 58 f). Frågan togs upp i förarbetena till&lt;br&gt;regeringsformen. Justitieministern uttalade därvid att kravet på lagform&lt;br&gt;enligt hans mening borde omfatta bara de bestämmelser som avsåg&lt;br&gt;domstolarnas rättskipande uppgifter. I detta sammanhang påpekade han&lt;br&gt;att en grundlagsbestämmelse av detta innehåll inte hindrade att det i en&lt;br&gt;författning som utfärdats av regeringen föreskrevs att besvär i vissa&lt;br&gt;ärenden skulle anföras hos kammarrätt. Lagkravet fick nämligen anses&lt;br&gt;vara uppfyllt därigenom att i 8 § lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar angavs att kammarrätt prövar besvär över beslut&lt;br&gt;i förvaltningsärende som enligt lag eller annan författning anförs hos&lt;br&gt;domstolen, (prop. 1973:90 s. 388).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För länsrätternas del har i 14 § AFDL valts en annan metod. Genom&lt;br&gt;en uppräkning anges vilka mål som skall prövas av länsrätt som första&lt;br&gt;domstolsinstans. Denna metod är helt i överensstämmelse med regerings-&lt;br&gt;formens ordalydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målområdet för länsrätterna har i stort varit detsamma sedan dom-&lt;br&gt;stolarna inrättades. Vid bildandet övertog länsrätterna arbetsuppgifter&lt;br&gt;som tidigare hade utförts av länsdomstolama. En av anledningarna till att&lt;br&gt;länsrätternas målområde inte ökades i samband med omorganisationen&lt;br&gt;var att man ansåg att de nya domstolarna skulle utgöra bärkraftiga&lt;br&gt;enheter med befintligt målområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätternas målområde har efter tillkomsten utretts och diskuterats.&lt;br&gt;Länsdomstolskommittén föreslog i sitt slutbetänkande Länsrätternas&lt;br&gt;målområde - Administrativ tvåpartsprocess (SOU 1981:75) att läns-&lt;br&gt;rätterna skulle överta länsstyrelsernas besvärsfunktion i vissa typer av&lt;br&gt;mål, bl.a. hälsovårdsmål och vapenmål. Kommittén fäste därvid stor vikt&lt;br&gt;vid att inslaget av rättsfrågor var stort i dessa ärenden och att det därför&lt;br&gt;var viktigt att prövningsinstansen i fråga om opartiskhet åtnjöt allmän-&lt;br&gt;hetens förtroende. Kommittén ansåg att det därför var lämpligt att&lt;br&gt;besvärsprövningen låg hos ett fristående organ samt att det från den&lt;br&gt;enskilde medborgarens synpunkt var viktigt med en ökad insyn i&lt;br&gt;beslutsfattandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag fick ett blandat mottagande vid remissbehandlingen.&lt;br&gt;Föredragande statsrådet anförde i prop. 1983/84:100 (bil. 15 s. 49f) att&lt;br&gt;kommitténs förslag i och för sig kunde ses som ett naturligt fullföljande&lt;br&gt;av reformarbetet inom förvaltningsrättskipningen. Han ansåg dock att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var nödvändigt att ta mer praktiska hänsyn när det gällde valet av Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;besvärsinstans på länsplanet. Kommitténs forslag ledde därför inte till&lt;br&gt;någon ändrad instansordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätternas målområde utökades dock den 1 juli 1991 genom att&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets och allmän försäkringskassas beslut i ärenden om&lt;br&gt;socialförsäkring sedan dess skall överklagas till länsrätt (prop.&lt;br&gt;1990/91:80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 3 s. 24) uttalade&lt;br&gt;föredragande statsrådet bl.a. att tyngdpunkten i rättskipningen bör ligga&lt;br&gt;i första instans också inom de allmänna förvaltningsdomstolarna. I&lt;br&gt;enlighet därmed har flera måltyper förts till länsrätt som första dom-&lt;br&gt;stolsinstans, såsom exempelvis mål enligt ordningslagen (efter förslag i&lt;br&gt;prop. 1992/93:210) och mål enligt tobakslagen (efter förslag i prop.&lt;br&gt;1992/93:185).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan kan i princip alla beslut som fattats av länsrätt&lt;br&gt;överklagas till kammarrätt. Domstolen är skyldig att pröva alla mål som&lt;br&gt;överklagas till den. Kammarrätterna handlägger i dag omkring 250&lt;br&gt;måltyper. Kammarrättens prövning är fullständig. Kammarrättens av-&lt;br&gt;göranden kan i allmänhet överklagas till Regeringsrätten. Fram till den&lt;br&gt;1 juli 1995 överklagas dock socialförsäkringsmål till Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen. Regeringsrätten och Försäkringsöverdomstolen tar till&lt;br&gt;skillnad från kammarrätterna inte upp alla överklaganden till fullständig&lt;br&gt;prövning. För att Regeringsrätten eller Försäkringsöverdomstolen skall&lt;br&gt;pröva besvär över en kammarrätts beslut i ett mål, som har anhängig-&lt;br&gt;gjorts i kammarrätten genom överklagande eller underställning, krävs att&lt;br&gt;domstolen meddelar prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rätts-&lt;br&gt;tillämpningen att målet prövas (prejudikatdispens) eller om det finns syn-&lt;br&gt;nerliga skäl för sådan prövning, såsom att grund för resning finns eller&lt;br&gt;att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt för-&lt;br&gt;biseende eller grovt misstag (extraordinär dispens). Prövningstillstånd i&lt;br&gt;Regeringsrätten krävs dock inte om det gäller mål om utlämnande av&lt;br&gt;allmän handling (sekretessmål) eller vissa måltyper där JO eller JK för&lt;br&gt;talan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Domstolsutredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till Domstolsutredningens uppdrag var att domstolarna under&lt;br&gt;senare år utsatts för stora påfrestningar. Ett väsentligt skäl är den allt&lt;br&gt;större arbetsbelastningen. Utvecklingen inom samhället har tillfört&lt;br&gt;domstolarna fler och alltmer komplicerade uppgifter. De resurser som&lt;br&gt;tillförts domstolarna motsvarar inte den faktiska ökningen av antalet&lt;br&gt;inkomna mål och ärenden. Från en situation där man i allmänhet har haft&lt;br&gt;goda möjligheter att lägga ned tid och omsorg på varje uppgift har man,&lt;br&gt;trots ett fortlöpande rationaliseringsarbete, på sina håll hamnat i en&lt;br&gt;situation som med fog kan beskrivas som besvärlig. Balanserna har ökat&lt;br&gt;och önskvärda handläggningstider kan inte hållas. Från en del håll har&lt;br&gt;man till och med sagt att domstolarna befinner sig i kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden inledde Justitiedepartementet under år 1988 en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskussion om domstolsväsendet. Som ett led i diskussionen utarbetades Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;promemorian Domstolarna i framtiden - en idéskiss (Ds 1989:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idéskissen utgick från att domstolarnas svårigheter inte kunde mötas&lt;br&gt;enbart genom resursförstärkningar. Det behövdes djupare och djärvare&lt;br&gt;grepp; mera grundläggande frågor om domstolarnas framtida arbetsupp-&lt;br&gt;gifter och organisation måste övervägas. Målet var att bevara ett&lt;br&gt;kvalitativt högtstående domstolsväsende med fortsatt starkt lekmannain-&lt;br&gt;flytande och god lokal förankring. Med de utgångspunkterna tecknades&lt;br&gt;i idéskissen en bild av ett framtida domstolsväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen blev idéskissen föremål för en omfattande&lt;br&gt;diskussion, inte bara bland remissinstanserna utan också i den allmänna&lt;br&gt;debatten. En del av uppslagen i idéskissen mötte kritik medan andra vann&lt;br&gt;en god uppslutning. Många konstruktiva forslag och synpunkter kom&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idéskissen och resultatet av remissbehandlingen var utgångspunkten för&lt;br&gt;Domstolsutredningen. I direktiven till utredningen (dir. 1989:56) uttalas&lt;br&gt;att en mera beständig lösning av domstolsväsendets problem fordrar att&lt;br&gt;man åtminstone på en del punkter överväger ganska genomgripande&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningens uppdrag omfattade enligt dessa direktiv ett antal&lt;br&gt;frågor som är av grundläggande betydelse for det framtida dom-&lt;br&gt;stolsväsendet. Det gällde för det första vilka frågor som över huvud taget&lt;br&gt;bör anses vara sådana att de måste prövas av så kvalificerade organ som&lt;br&gt;domstolarna utgör. Framför allt ingick i denna del av uppdraget att se&lt;br&gt;över de uppgifter utanför det egentliga rättskipningsområdet som i dag&lt;br&gt;handhas av domstolarna. Avsikten var att domstolsverksamheten borde&lt;br&gt;renodlas. För det andra skulle utredningen se över arbetsfördelningen&lt;br&gt;mellan de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomsto-&lt;br&gt;larna. För det tredje skulle utredningen se över reglerna om omprövning,&lt;br&gt;överklagande och instansordning. Häri ingick att utvärdera omprövnings-&lt;br&gt;reglema inom förvaltningen, att överväga arbetsfördelningen mellan de&lt;br&gt;olika domstolsinstansema och att utreda vissa frågor om prövningstill-&lt;br&gt;stånd i hovrätt och kammarrätt. För det fjärde skulle utredningen se över&lt;br&gt;vissa viktigare förfaranderegler, i första hand de bestämmelser som&lt;br&gt;reglerar förvaltningsdomstolarnas handläggning samt förfarandereglema&lt;br&gt;i tingsrätt för frågor som ligger utanför det traditionella tvistemåls- och&lt;br&gt;brottmålsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En femte uppgift var enligt direktiven att ta ställning till vilken&lt;br&gt;organisation som är den från olika synpunkter mest ändamålsenliga för&lt;br&gt;de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. År&lt;br&gt;1991 utfärdade emellertid regeringen tilläggsdirektiv (dir. 1991:94)&lt;br&gt;genom vilka regeringen begränsade utredningens uppdrag på så sätt att&lt;br&gt;det inte längre omfattade en översyn av domstolarnas organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av Domstolsutredningens förslag har lett till lagstiftning. Det&lt;br&gt;gäller förslagen om utvidgade regler om prövningstillstånd i hovrätt och&lt;br&gt;ändrad instansordning vid överklagande av beslut som har meddelats av&lt;br&gt;kronofogdemyndighet (prop. 1992/93:216, bet. 1992/93:JuU34, rskr.&lt;br&gt;1992/93:373). Regeringen har även föreslagit att vissa likvidationsären- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skall flyttas från tingsrätt till Patent- och registreringsverket (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:43). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande ärende behandlas som nämnts frågor som rör de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Allmänt om förfarandet i de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i de allmänna förvaltningsdomstolarna regleras i första hand&lt;br&gt;av bestämmelserna i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;br&gt;(AFDL) och forvaltningsprocesslagen (1971:291;FPL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om allmänna förvaltningsdomstolar finns regler om bl.a.&lt;br&gt;organisation, behörighet, domförhet, ledamöter, nämndemän och&lt;br&gt;sakkunniga. Forvaltningsprocesslagen innehåller bl.a. bestämmelser om&lt;br&gt;måls anhängiggörande, handläggning, bevismedel och beslut. För-&lt;br&gt;valtningsprocesslagen hänvisar beträffande vissa processuella frågor till&lt;br&gt;bestämmelserna i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten är som regel domfor med en lagfaren domare och tre&lt;br&gt;nämndemän (17 § AFDL). Flertalet mål avgörs på handlingarna. Det&lt;br&gt;gäller t.ex mål om skatter, körkort och bistånd. Muntlig förhandling&lt;br&gt;förekommer dock i alla typer av mål, t.ex. mål om tvångsomhän-&lt;br&gt;dertagande av barn eller missbrukare samt taxeringsmål där det före-&lt;br&gt;kommer skattetillägg, om den enskilde har begärt att muntlig förhandling&lt;br&gt;skall hållas. Många mål kan även avgöras av en lagfaren domare ensam&lt;br&gt;(18 § AFDL). Detta gäller bl.a. i skattemål avseende ändring av taxerad&lt;br&gt;inkomst till ett belopp av högst 5 000 kr eller skattemål, där domslutet&lt;br&gt;kommer att överensstämma med parternas samstämmiga mening. En&lt;br&gt;lagfaren domare kan ensam även avgöra t.ex. mål enligt körkortslagen,&lt;br&gt;om beslutet innebär att något körkortsingripande inte skall ske eller att&lt;br&gt;varning meddelas eller om det är uppenbart att körkortet skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kammarrätten avgörs enligt huvudregeln målen av tre lagfarna&lt;br&gt;ledamöter (12 § AFDL). Även vissa frågor som kommer upp under&lt;br&gt;beredningens gång i ett mål skall beslutas kollegialt. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;avslag på en begäran om muntlig förhandling eller inhämtande av&lt;br&gt;yttranden från sakkunniga. I vissa typer av mål deltar två nämndemän.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. mål om tvångsomhändertagande av barn eller miss-&lt;br&gt;brukare, verkställighet av allmän domstols dom beträffande vårdnad om&lt;br&gt;eller umgänge med barn samt socialförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Regeringsrätten avgörs målen normalt av fem regeringsråd. Dom-&lt;br&gt;stolen är dock domför med fyra regeringsråd, om tre av dessa är ense om&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen är domför med fem ledamöter. Av dem skall&lt;br&gt;tre vara lagfarna. Vissa beslut i både Regeringsrätten och Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen kan avgöras i mindre sammansättningar. Frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd får avgöras av ett regeringsråd respektive (numera) en&lt;br&gt;försäkringsdomare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Instansordningen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Nedflyttning av mål i instanskedjan m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I enlighet med de principiella riktlinjer riksdagen&lt;br&gt;har beslutat för instansordningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;br&gt;skall det i lagstiftningen slås fast att länsrätten är första domstolsin-&lt;br&gt;stans inom de allmänna förvaltningsdomstolarna. En sådan principiell&lt;br&gt;ordning med länsrätt som första instans behöver dock inte gälla för&lt;br&gt;samtliga måltyper, eftersom det för vissa mål kan vara motiverat med&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En av grundtankarna i det reformarbete&lt;br&gt;som under senare år har bedrivits på rättsväsendets område har varit att&lt;br&gt;tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans, dvs. den första&lt;br&gt;domstolsprövningen skall ske i första instans. De högre domstolsinstan-&lt;br&gt;sema skall endast överpröva de domar som har överklagats från den&lt;br&gt;närmast lägre instansen. Det är inte försvarligt att en högt kvalificerad&lt;br&gt;domstolsinstans alltför mycket tas i anspråk för att bedöma mer&lt;br&gt;rutinartade mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans&lt;br&gt;samt att talan skall väckas i denna är praktiskt taget helt genomförd vid&lt;br&gt;de allmänna domstolarna. Så är däremot inte fallet när det gäller de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna. Någon enhetlig instansordning&lt;br&gt;förekommer inte inom denna domstolsorganisation. Den största delen av&lt;br&gt;antalet mål prövas visserligen av länsrätt som första domstolsinstans men&lt;br&gt;merparten av de måltyper som prövas av kammarrätt får sin första&lt;br&gt;domstolsprövning där. Enligt Domstolsutredningen bör en principiell ut-&lt;br&gt;gångspunkt vara att den första domstolsprövningen i ett förvaltnings-&lt;br&gt;ärende alltid sker i länsrätt. Utredningen föreslår därför att den första&lt;br&gt;domstolsprövningen av vissa uppräknade mål skall ske i länsrätt i stället&lt;br&gt;för i kammarrätt. Det gäller bl.a. kriminalvårdsmål, kommunalbe-&lt;br&gt;svärsmål och vissa s.k. länsstyrelsemål som byggnadsmål och hälso-&lt;br&gt;skyddsmål. Den föreslår vidare - utan att lägga fram några lagförslag i&lt;br&gt;denna del - att länsrätt i princip skall vara den första domstolsinstansen&lt;br&gt;i samtliga måltyper där kammarrätt i dag har denna funktion. Förslaget&lt;br&gt;har genomgående fått ett positivt mottagande under remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om instansordningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;br&gt;behandlades som redan nämnts i 1993 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1992/93: 100 bil. 3 s. 24 f och s. 93). Föredragande statsrådet uttalade&lt;br&gt;därvid att Domstolsutredningens principiella utgångspunkt är den riktiga&lt;br&gt;och att tyngdpunkten i rättskipningen borde ligga i första instans också&lt;br&gt;inom de allmänna förvaltningsdomstolarna. En ändrad instansordning&lt;br&gt;som innebär att förvaltningsdomstolsprövningen som regel startar i&lt;br&gt;länsrätt innebär att länsrätterna blir allmänna förvaltningsdomstolar i&lt;br&gt;ordets rätta bemärkelse och att förvaltningsrättsreformen därmed fullföljs.&lt;br&gt;En principiell ordning med länsrätt som första instans i de måltyper som&lt;br&gt;prövas av förvaltningsdomstolarna behöver dock inte gälla för samtliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måltyper. Den fortsatta beredningen av Domstolsutredningens förslag får Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;enligt föredraganden visa om det i fråga om vissa mål kan vara motiverat&lt;br&gt;med undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden anförde vidare att hon avsåg att senare presentera&lt;br&gt;regeringens förslag i dessa delar i en eller flera propositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föredragandens mening var det emellertid av flera skäl angeläget&lt;br&gt;att redan då ta ställning till den principiella frågan om instansordningen&lt;br&gt;i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Genom propositionen föreslog&lt;br&gt;därför regeringen att riksdagen skulle godkänna de angivna riktlinjerna&lt;br&gt;för instansordningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Riksdagen&lt;br&gt;biföll regeringens förslag (bet. 1992/93 :JuU24, rskr. 1992/93:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det principiella ställningstagande som sålunda gjorts när&lt;br&gt;det gäller förvaltningsrättskipningen pågår i regeringskansliet ett arbete&lt;br&gt;med att genomföra omläggningen av instansordningen hos de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna så att det normala skall vara att länsrätt skall&lt;br&gt;vara första dömande instans i målen. Som framgått är det en omfattande&lt;br&gt;uppgift att förverkliga den nya principen. Det är därför lämpligt att gå&lt;br&gt;fram etappvis. En första etapp bör omfatta frågan om sådana generella&lt;br&gt;regler i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (AFDL)&lt;br&gt;som behövs för den nya ordningen med länsrätt som normal första&lt;br&gt;domstolsinstans, vilket innebär att nuvarande uppräkning av länsrättemas&lt;br&gt;måltyper bör ersättas av en generell regel i saken. Sedan får i likhet med&lt;br&gt;det som nu gäller regleringen av kammarrätternas kompetens i de olika&lt;br&gt;materiella författningarna anges var talan skall väckas eller vart&lt;br&gt;förvaltningsbeslutet skall överklagas. Det är då följdriktigt att det i&lt;br&gt;fortsättningen är så att det i dessa författningar föreskrivs att talan skall&lt;br&gt;väckas vid eller fullföljas hos allmän förvaltningsdomstol, med vilket&lt;br&gt;uttryckssätt enligt lagen om allmänna förvaltningsdomstolar skall menas&lt;br&gt;länsrätt. I de undantagsfall som kammarrätt skall vara första dom-&lt;br&gt;stolsinstans får detta anges särskilt genom att det sägs att talan skall&lt;br&gt;väckas där eller fullföljas dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det nu valda sättet att reglera länsrätternas behörighet uppkommer&lt;br&gt;mot bakgrund av 11 kap. 4 § regeringsformen frågan, om man skall&lt;br&gt;utforma regleringen efter mönster av nuvarande 8 § AFDL som ju&lt;br&gt;hänvisar till vad som föreskrivs i både lag och förordning om kammarrät-&lt;br&gt;ternas kompetens. Mot en sådan lösning talar den kritik som uttalats mot&lt;br&gt;den gällande lagstiftningen (se avsnitt 4.1) och som utgår från grund-&lt;br&gt;lagstexten. Å andra sidan finns de klara motivuttalanden som gjordes i&lt;br&gt;samband med just denna grundlagsparagrafs tillkomst. Med hänsyn till&lt;br&gt;att frågan om domstolsprövning av normbeslut och förvaltningsbeslut för&lt;br&gt;närvarande behandlas av Fri- och rättighetsutredningen (dir. 1991:119)&lt;br&gt;anser regeringen att den i 8 § AFDL använda tekniken bör kunna&lt;br&gt;användas i fortsättningen även för länsrätt till dess ett mer principiellt&lt;br&gt;ställningstagande skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Forumregler m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett beslut skall överklagas till den länsrätt&lt;br&gt;inom vars län ärendet först prövats. I de fall en central eller regio-&lt;br&gt;nal förvaltningsmyndighet har överprövat ett lokalt beslut skall den&lt;br&gt;länsrätt vara behörig att pröva ärendet, inom vars län det lokala&lt;br&gt;beslutet har fattats. Avvikelser från denna princip skall endast göras&lt;br&gt;om starka skäl talar för en annan ordning. En länsrätts avgörande i&lt;br&gt;de nya måltyperna skall överklagas till samma kammarrätt som&lt;br&gt;länsrättens övriga mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens utom såvitt avser den lagtekniska lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna uttalar sig inte särskilt i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns en länsrätt i vatje län. Länet&lt;br&gt;utgör i princip länsrättens domkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande forumbestämmelserna för de allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna utgår från principen att behörig domstol är den domstol inom vars&lt;br&gt;domkrets beslutsmyndigheten är belägen. I 14 § lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar anges som nämnts bl.a. genom uppräkning&lt;br&gt;vilka typer av mål som länsrätt prövar. Någon allmän forumregel för&lt;br&gt;länsrätterna finns inte utan det anses följa av att det finns en länsrätt i vaije&lt;br&gt;län. I nämnda lagrum fmns emellertid vissa särskilda forumregler (andra -&lt;br&gt;femte styckena).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kammarrätts domkrets består av ett antal län. För Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg tillkommer även överklagande av beslut fattade av svensk&lt;br&gt;myndighet utomlands. När bestämmelserna om kammarrätternas domkretsar&lt;br&gt;skulle utformas utgick man ifrån att beslutsmyndighetens geografiska&lt;br&gt;belägenhet skulle vara bestämmande för till vilken kammarrätt talan skulle&lt;br&gt;fullföljas. Det var emellertid inte givet vilken av beslutsmyndighetema i&lt;br&gt;flerinstansmål, dvs. mål där en regional eller en central förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het överprövat en underordnad myndighets beslut, som skulle vara&lt;br&gt;bestämmande i detta avseende. Om det i samtliga fall hade bestämts av&lt;br&gt;myndigheten omedelbart under kammarrätten, skulle följden ha blivit att de&lt;br&gt;flesta centrala ämbetsverks och myndigheters beslut skulle ha överklagats&lt;br&gt;till Kammarrätten i Stockholm. Detta beroende på den starka koncentration&lt;br&gt;av sådana myndigheter till stockholmsregionen i böijan av 1970-talet. Det&lt;br&gt;ansågs olämpligt att Kammarrätten i Stockholm skulle pröva de fall där det&lt;br&gt;ursprungliga beslutet hade fattats av en myndighet inom en arman kammar-&lt;br&gt;rätts domkrets. Av den anledningen kom kungörelsen (1971:1200) och&lt;br&gt;därefter förordningen (1977:937) om kammarrätternas domkretsar att&lt;br&gt;innehålla en bestämmelse om att det är den första beslutande instansens&lt;br&gt;belägenhet som avgör hos vilken kammarrätt besvär skall anföras. Från&lt;br&gt;denna huvudregel har undantag gjorts för vissa speciella måltyper.&lt;br&gt;Överklaganden av beslut fattade av Sjömansskattenämnden samt över-&lt;br&gt;klagande rörande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anförs således till Kammarrätten i Göteborg. Kriminalvårdsstyrelsens beslut Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;överklagas till Kammarrätten i Jönköping och Generaltullstyrelsens beslut&lt;br&gt;överklagas till Kammarrätten i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nedflyttningen av mål från kammarrätt till länsrätt uppkommer i vissa&lt;br&gt;fall samma situation som idag gäller kammarrätt, nämligen att beslutsmyn-&lt;br&gt;digheten är belägen i en länsrätts domkrets och besvärsmyndigheten i en&lt;br&gt;annan. Några av remissinstanserna har i sina remissvar vid genomgången&lt;br&gt;av de olika måltypema och vid den fortsatta beredningen av frågan framfört&lt;br&gt;att det för vissa måltyper skulle vara önskvärt med en koncentration till&lt;br&gt;vissa länsrätter och att endast en kammarrätt skulle vara andra domstols-&lt;br&gt;instans. Som skäl härför har de i huvudsak anfört att det i vissa domstolar&lt;br&gt;blir så få mål av angivet slag att domarna inte får den erforderliga&lt;br&gt;kompetensen och rutinen när det gäller dessa mål samt att det kan leda till&lt;br&gt;att praxis blir varierande. Dessa problem är av samma art som kammarrät-&lt;br&gt;terna hade i böijan av 1970-talet. Regeringen anser, i likhet med Dom-&lt;br&gt;stolsutredningen, att problemen inte bör bli av samma omfattning som då.&lt;br&gt;I länsrätterna tjänstgör nämligen många domare som har erfarenheter av&lt;br&gt;kammarrättsarbete eller som har tjänstgjort som regeringsrättssekreterare i&lt;br&gt;Regeringsrätten. Dessutom bör det ske en viss omfördelning av resurser&lt;br&gt;från kammarrätterna till länsrätterna i samband med nedflyttningen av mål.&lt;br&gt;De måltyper som kan komma i fråga för en nedflyttning är inte heller&lt;br&gt;generellt sett svårare än de mål som i dag finns i länsrätterna. Skall man&lt;br&gt;sträva efter en principiell ordning där länsrätterna har generell kompetens&lt;br&gt;som första instans inom förvaltningsrättskipningen, är det mest följdriktigt&lt;br&gt;att så många måltyper som möjligt förekommer i alla länsrätter och att&lt;br&gt;&amp;quot;specialfora&amp;quot; bland dessa undviks så mycket som möjligt. Härtill kommer&lt;br&gt;att det uppnås en bättre lokal förankring om målen sprids på alla länsrätter.&lt;br&gt;De principer som hittills varit rådande skall därför gälla även när länsrätt&lt;br&gt;blir den första dom stolsinstansen. Huvudprincipen skall således vara att den&lt;br&gt;länsrätt är behörig inom vars domkrets beslutsmyndigheten är belägen eller&lt;br&gt;ärendet först prövats. I de fall en central eller regional förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het har överprövat ett lokalt fattat beslut är alltså den länsrätt behörig att&lt;br&gt;pröva ärendet, inom vars län det första beslutet har fattats. Denna huvud-&lt;br&gt;princip skall komma till uttryck i en ny 14 § i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar. Det är dock möjligt att den närmare studie&lt;br&gt;som skall föregå vaije nedflyttning av en målgrupp kan ge anledning till en&lt;br&gt;avvikelse i enstaka fall från denna princip. En förutsättning för detta bör&lt;br&gt;dock vara att starka skäl talar för en annan ordning. Enbart det förhållandet&lt;br&gt;att det rör sig om ett begränsat antal mål är inte ett sådant skäl. Regeringen&lt;br&gt;bör få behörighet att besluta avvikelser från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 33 § forvaltningsprocesslagen (1971:291) förs talan mot länsrätts&lt;br&gt;beslut hos kammarrätt. Enligt den ovan nämnda förordningen (1977:937)&lt;br&gt;om kammarrätternas domkretsar skall den första beslutande instansens&lt;br&gt;belägenhet avgöra hos vilken kammarrätt besvär skall anföras. Regeringen&lt;br&gt;anser att det, på i huvudsak samma skäl som beträffande länsrätternas&lt;br&gt;behörighet, inte finns anledning att frångå denna princip och styra vissa&lt;br&gt;måltyper till någon viss kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Prövningstillstånd i kammarrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Dispensprövning införs hos kammarrätterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regler om prövningstillstånd i kammarrätt skall&lt;br&gt;införas. Dessa regler skall utformas efter mönster av vad som gäller&lt;br&gt;för prövningstillstånd i hovrätt. Det innebär att prövningstillstånd får&lt;br&gt;beviljas om det finns anledning att ändra länsrättens avgörande&lt;br&gt;(ändringsdispens), om det är av vikt för ledningen av rättstillämp-&lt;br&gt;ningen att överprövning görs (prejudikatdispens) eller om det annars&lt;br&gt;finns synnerliga skäl att pröva talan (extraordinär dispens).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om prövningstillstånd i&lt;br&gt;kammarrätt skall tas in i forvaltningsprocesslagen (1971:291). Regler&lt;br&gt;om vilka mål eller målgrupper som skall omfattas av krav på pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd skall inte tas in i forvaltningsprocesslagen utan tas in i&lt;br&gt;de materiella författningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I anslutning till frågan om instansord-&lt;br&gt;ningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna tog Domstolsutredningen även&lt;br&gt;upp frågan om att införa regler om prövningstillstånd i ledet länsrätt-&lt;br&gt;kammarrätt. Domstolsutredningen, som anser att många skäl talar för att&lt;br&gt;regler om prövningstillstånd införs, lägger dock inte fram något lagförslag&lt;br&gt;om detta i betänkandet utan uttalar att frågan bör tas upp på nytt när&lt;br&gt;erfarenheter vunnits av genomförda och föreslagna reformer. Till be-&lt;br&gt;tänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande angående&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt. Enligt dessa bör prövningstillstånd i&lt;br&gt;kammarrätt - i vaije fall för vissa målgrupper - införas redan nu. Många&lt;br&gt;remissinstanser ansluter sig till de synpunkter som förs fram i reservationer-&lt;br&gt;na och det särskilda yttrandet och flertalet av dem som yttrat sig i frågan&lt;br&gt;anser att krav på prövningstillstånd i kammarrätt - i vaije fall för vissa&lt;br&gt;målgrupper - bör införas redan nu. Ett fåtal ansluter sig till Domstolsutred-&lt;br&gt;ningens bedömning och vill avvakta med en sådan reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att bl.a. följande skäl talar för att regler om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd införs. Generellt sett är instanskedjoma längre hos förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna än hos de allmänna domstolarna. Detta beror på att för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarnas uppgift i de flesta fall är att öveipröva förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheters beslut. Nedflyttningen av måltyper till länsrätt kommer att&lt;br&gt;leda till att denna funktion förstärks och att instanskedjoma därigenom&lt;br&gt;kommer att förlängas. Långa instanskedjor kan medföra att det dröjer länge&lt;br&gt;innan det finns ett slutligt avgörande i de mål som överklagas. För både&lt;br&gt;samhället och de enskilda är det en fördel att handläggningen av målen inte&lt;br&gt;drar ut för mycket på tiden. Detta talar för att ett dispenssystem införs även&lt;br&gt;i kammarrätt. Vidare är det otvivelaktigt så att ett dispenssystem även i&lt;br&gt;kammarrätt skapar möjligheter att bättre och mer effektivt utnyttja de&lt;br&gt;resurser som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att prövningstillstånd skall införas redan nu i ledet&lt;br&gt;länsrätt-kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med prövningstillstånd i kammarrätt kan inte göras helt Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;generellt. Det måste prövas för vaije måltyp om prövningstillstånd skall&lt;br&gt;krävas vid överklagande till kammarrätt. Vissa allmänna principer bör dock&lt;br&gt;gälla. Till en böijan bör det understrykas att en förutsättning för prövnings-&lt;br&gt;tillstånd är att målet överklagats från länsrätt. Vidare bör prövningstillstånd&lt;br&gt;användas främst i de fall målet prövats av en förvaltningsmyndighet innan&lt;br&gt;det prövats av länsrätt. Men på motsvarande sätt som det i fråga om vissa&lt;br&gt;mål kan vara motiverat med ett undantag från regeln om att den första&lt;br&gt;domstolsprövningen skall ske i länsrätt, kan det finnas skäl för ett undantag&lt;br&gt;när det gäller krav på prövningstillstånd också för vissa typer av mål.&lt;br&gt;Frågan bör därför prövas målgrupp för målgrupp. En naturlig ordning är att&lt;br&gt;prövningen av frågan om prövningstillstånd skall införas eller inte för olika&lt;br&gt;måltyper görs parallellt med arbetet att flytta ner målen i instanskedjan. Det&lt;br&gt;kan emellertid inte uteslutas att det finns måltyper som lämpar sig väl för&lt;br&gt;ett system med prövningstillstånd, även om det inte prövats av en för-&lt;br&gt;valtningsmyndighet innan det når länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte är aktuellt att generellt införa krav på prövningstillstånd&lt;br&gt;för överklaganden från länsrätt till kammarrätt behövs det dels allmänna&lt;br&gt;regler om tillståndsprövningen, dels regler för vaije målkategori som skall&lt;br&gt;omfattas av ett sådant krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hur nya generella regler om prövningstillstånd i kammarrätt&lt;br&gt;skall utformas är det naturligt att knyta an till de regler som gäller för&lt;br&gt;hovrätt. Det saknas anledning såväl att införa regler som är mer restriktiva&lt;br&gt;än dem som gäller för hovrätt som att ha vidare möjligheter till dispens.&lt;br&gt;Samma dispensgrunder som gäller för hovrätt skall därför gälla för&lt;br&gt;kammarrätt, dvs. ändringsdispens, prejudikatdispens och extraordinär&lt;br&gt;dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den lagtekniska lösningen bör det väljas en lösning som tillåter&lt;br&gt;att man måltyp för måltyp reglerar användandet av prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de allmänna domstolarna finns de grundläggande bestämmelserna om&lt;br&gt;prövningstillstånd i rättegångsbalken. Där finns också bestämmelserna om&lt;br&gt;i vilka fall det ställs krav på prövningstillstånd i tvistemål och brottmål.&lt;br&gt;Regler om krav på prövningstillstånd i felparkering särenden och i ut-&lt;br&gt;sökningsmål har däremot tagits in i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift&lt;br&gt;respektive utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de allmänna förvaltningsdomstolarnas del bör den utformningen väljas&lt;br&gt;att de centrala, grundläggande bestämmelserna om prövningstillstånd i&lt;br&gt;kammarrätt tas in i forvaltningsprocesslagen i en ny paragraf, 34 a §. Vilka&lt;br&gt;mål eller målgrupper som skall omfattas av reglerna om prövningstillstånd&lt;br&gt;bör däremot inte anges i forvaltningsprocesslagen utan i stället framgå av&lt;br&gt;den särskilda lagen eller förordningen som reglerar de materiella reglerna.&lt;br&gt;Därigenom slipper man tynga forvaltningsprocesslagen med långa otympliga&lt;br&gt;bestämmelser som måste ändras allteftersom krav på prövningstillstånd&lt;br&gt;införs för nya målgrupper. Tekniken är alltså en som liknar den beträffande&lt;br&gt;de allmänna förvaltningsdomstolarnas kompetens som har förordats i avsnitt&lt;br&gt;5.1. Om det för någon enstaka målgrupp finns anledning att meddela&lt;br&gt;särskilda föreskrifter, kan också dessa tas in i den aktuella lagen (jfr 2 §&lt;br&gt;FPL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet pågår ett arbete med en översyn av för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtningsprocesslagen. I samband därmed kommer vissa bestämmelser i den Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;lagen att ses över för att bättre anpassa den till ett system med prövningstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Kammarrättens sammansättning vid dispensprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kammarrätten skall vid dispensprövningen vara&lt;br&gt;domför med två ledamöter om de är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian förslås att dispensprövningen skall&lt;br&gt;ske med tre ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är starkt kritiska till att&lt;br&gt;dispensprövningen skall ske med tre ledamöter och anser att den skall ske&lt;br&gt;med två ledamöter för att några effektivitetsvinster skall uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I samband med att kravet på prövnings-&lt;br&gt;tillstånd i hovrätt den 1 juli 1993 utvidgades till att omfatta ytterligare&lt;br&gt;måltyper ändrades också reglerna om hovrättemas sammansättning vid&lt;br&gt;dispensprövningen. Hovrätt skall numera bestå av tre, i stället för två,&lt;br&gt;ledamöter. Som skäl för den ändrade ordningen - som avvek från Dom&lt;br&gt;stolsutredningens förslag - anfördes i propositionen bl. a. att en sådan&lt;br&gt;ordning är ägnad att skapa starka garantier för att prövningen görs under&lt;br&gt;mycket kvalificerade och rättssäkra former. Vidare anfördes att denna&lt;br&gt;ordning också är naturlig inte minst som huvudregeln när det gäller&lt;br&gt;hovrättens sammansättning är just tre lagfarna domare (prop. 1992/93:216&lt;br&gt;s. 65 f). Också kammarrätt är som huvudregel domför med tre lagfarna&lt;br&gt;ledamöter, 12 § första stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om dispensprövning finns det emellertid en&lt;br&gt;avgörande skillnad i grundförutsättningarna mellan processen i hovrätt och&lt;br&gt;den i kammarrätt. I hovrätt är processen i stor utsträckning muntlig.&lt;br&gt;Huvudförhandlingen bygger på omedelbarhetsprincipen och blir av den&lt;br&gt;orsaken ofta mycket omfattande. Effektivitetsvinsten ligger därför framför&lt;br&gt;allt i att sådan förhandling inte behöver hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kammarrätt är antalet muntliga förhandlingar betydligt mindre än i&lt;br&gt;hovrätt. Vidare gäller att den muntliga förhandlingen i kammarrätt endast&lt;br&gt;är ett komplement till det skriftliga materialet. I de flesta fall kommer&lt;br&gt;därför hela det relevanta processmaterialet att vara tillgängligt vid dis-&lt;br&gt;pensprövningen. Om dispensprövningen då skulle ske med tre ledamöter,&lt;br&gt;skulle fördelen med tillståndsprövning i kammarrätt i stort sett inskränka sig&lt;br&gt;till att någon dom inte behöver skrivas när dispens vägras. Denna vinst blir&lt;br&gt;emellertid ytterst begränsad, eftersom domen i sådana fall normalt endast&lt;br&gt;går ut på att länsrättens dom inte ändras. För att det egentligen skall vara&lt;br&gt;meningsfullt med ett dispensprövningssystem i kammarrätt anser regeringen&lt;br&gt;att sådan prövning skall kunna ske av två ledamöter (jfr 4 a § 1 st lagen om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar). För att rättssäkerhetskraven inte skall vara&lt;br&gt;mindre skall det krävas att de två ledamöter som gör dispensprövningen är&lt;br&gt;ense om slutet. Om de inte är ense om slutet, bör huvudregeln om&lt;br&gt;kammarrättens sammansättning, dvs. att kammarrätt är domför med tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagfarna ledamöter, gälla. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken tillgodoser den förordade ordningen ett lika stort rättssäker-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetskrav som den som nu gäller i hovrätt, och den skillnad som skall finnas&lt;br&gt;betingas endast av de olika processformema i allmän domstol och allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om dispensprövning i kammarrätt föranleder en ändring i 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Studiestödsmålen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den första domstolsprövningen av mål om&lt;br&gt;återbetalning av studiestöd skall göras i länsrätt i stället för i kammar-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämndens beslut skall överklagas till länsrätten&lt;br&gt;i det län där beslutet har fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd införs för studiestödsmål i ledet mellan länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att besvär över Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämndens beslut skall prövas av Länsrätten i Västemorrlands län.&lt;br&gt;Utredningen lämnar inget förslag såvitt avser frågan om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser godtar&lt;br&gt;utredningens förslag att studiestödsmålen skall flyttas ned från kammarrätt&lt;br&gt;till länsrätt. Centrala studiestödsnämnden (CSN) anser att en särskild över-&lt;br&gt;klagandenämnd bör inrättas eftersom en sådan nämnd även skulle kunna&lt;br&gt;överpröva sådana beslut som idag inte är överklagbara. Därigenom skulle&lt;br&gt;man bäst kunna fylla de behov och önskemål som både enskilda och CSN&lt;br&gt;kan ställa på överklaganderätt. En stor majoritet avstyrker förslaget att&lt;br&gt;Länsrätten i Västemorrlands län skall vara exklusivt forum. I stället&lt;br&gt;förordas att målen sprids på flera länsrätter. Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;förordar att, om länsrätt kommer att vara instans i överklagandeärenden,&lt;br&gt;utöver Länsrätten i Västemorrlands län även länsrätterna i de sex län där&lt;br&gt;CSN:s regionkontor finns skall kunna pröva överklaganden i studiestödsmål.&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall anser att överklagande av länsrätts beslut skall&lt;br&gt;ske till Kammarrätten i Sundsvall, som i mål av detta slag också bör utgöra&lt;br&gt;slutinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Studiestöd kan utgå i form av bl.a.&lt;br&gt;studiehjälp eller studiemedel. Studiehjälp utgår till elever som är under 20&lt;br&gt;år och som genomgår gymnasial utbildning. Studiehjälpen består dels av ett&lt;br&gt;generellt bidrag, dels vissa behovsprövade bidrag i form av inackorderings-&lt;br&gt;tillägg och extra tillägg. Vaije år utgår studiehjälp till ungefär 300 000&lt;br&gt;elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel beviljas åt dels dem som studerar på högskola, dels de elever&lt;br&gt;som går i utbildning på gymnasial nivå och som är 20 år eller äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av studiestödet utgörs av lån som skall betalas tillbaka till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa förutsättningar kan det belopp som skall återbetalas sättas ned&lt;br&gt;eller avskrivas. Reglerna om återbetalning av studielån finns i 8 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 genomgick studiemedelssystemet relativt omfattande förändringar Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;(jfr prop. 1987/88:116). Reformen innebar bl.a. att subventionerna inom&lt;br&gt;systemet flyttades från lånesidan till bidragssidan samt att reglerna om&lt;br&gt;återbetalning förenklades. De nuvarande reglerna trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för studiestöd som avser&lt;br&gt;tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för&lt;br&gt;studiesociala frågor. Nämndens huvudkontor är beläget i Sundsvall.&lt;br&gt;Dessutom finns sex regionkontor och 24 lokalkontor. De sex regionkontoren&lt;br&gt;är belägna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund.&lt;br&gt;Lokalkontor finns ett i vaije län, i allmänhet i residensstaden men i&lt;br&gt;Eskilstuna för Södermanlands län, i Borås för Älvsborgs län, i Lidköping&lt;br&gt;för Skaraborgs län och i Sundsvall för Västemorrlands län. Region- och&lt;br&gt;lokalkontoren är inte självständiga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionkontoren är tillika lokalkontor. Regionkontoren skiljer sig från&lt;br&gt;lokalkontoren på så sätt att de även ansvarar för vissa gemensamma&lt;br&gt;administrativa funktioner för lokalkontoren inom regionen. Vaije lokalkon-&lt;br&gt;tor (och regionkontor) är i princip ett s.k. fullservicekontor, dvs. de beviljar&lt;br&gt;studiestöd och beslutar om anstånd. De har dock för närvarande inte rätt att&lt;br&gt;besluta om avskrivning av studieskuld på grund av synnerliga skäl. Dessa&lt;br&gt;beslut fattas av CSN:s huvudkontor. CSN har ca 500 anställda varav ca 190&lt;br&gt;på huvudkontoret i Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är de till återbetalning av studielån hörande frågorna som kan&lt;br&gt;överklagas från CSN till kammarrätt. Andra beslut av CSN, exempelvis&lt;br&gt;beviljande av studiestöd kan inte överklagas. Enligt förordningen (1977:937)&lt;br&gt;om kammarrätternas domkretsar m.m. överklagas samtliga mål enligt&lt;br&gt;studiestödslagen till Kammarrätten i Sundsvall. Till kammarrätten har de&lt;br&gt;senaste åren inkommit följande antal studiestödsmål: år 1991 2211 st, år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 3097 st och det första halvåret 1993 3648 st. Prognosen för hela år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 är ca 5000 mål. Av de överklagade målen är det ett mindre antal som&lt;br&gt;är avgjorda av huvudkontoret i Sundsvall. Det stora flertalet mål som&lt;br&gt;kommer in till kammarrätten kommer direkt från lokal- eller regionkonto-&lt;br&gt;ren. Dessa beslut är fattade i CSN:s namn, men de passerar inte CSN:s&lt;br&gt;huvudkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens avgöranden i studiestödsmål får överklagas till Regerings-&lt;br&gt;rätten där det dock krävs prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har utrett hur målen fördelar sig på de olika länen. Enligt&lt;br&gt;utredningen skulle 4 300 mål fördelas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Antal mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södermanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs o Bohus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronoberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;*Till detta kommer ca 50 mål där beslut fattats av CSN centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Såsom redogjorts för ovan (avsnitt 5.1)&lt;br&gt;skall tyngdpunkten i rättskipningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;br&gt;ligga i första instans. De högre domstolsinstansema skall endast överpröva&lt;br&gt;de domar som har överklagats från den närmast lägre instansen. Den nu&lt;br&gt;aktuella måltypen, studiestödsmål, är mål av masskaraktär. De är inte heller&lt;br&gt;så särpräglade i förhållande till andra förvaltningsmål att de av det skälet&lt;br&gt;kräver en juristkollegial sammansättning vid den första domstolsprövningen.&lt;br&gt;Från juridisk synpunkt anses denna måltyp tvärtom som ganska enkel. Den&lt;br&gt;första domstolsprövningen bör därför ske i länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något alternativ till en överprövning i domstol finns inte, eftersom frågan&lt;br&gt;om inrättande av en överklagandenämnd saknar aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till Domstolsutredningens förslag synes ha varit att vid den&lt;br&gt;tidpunkten handlades flertalet av återbetalningsärendena av CSN centralt i&lt;br&gt;Sundsvall. Med de omorganisationer som gjorts av CSN handläggs&lt;br&gt;emellertid numera endast ett mindre antal ärenden centralt. De flesta&lt;br&gt;ärendena handläggs av lokal- eller regionalkontoren. Det är därför naturligt&lt;br&gt;att dessa mål fördelas enligt huvudprincipen, dvs. den länsrätt är behörig&lt;br&gt;inom vars domkrets det grundläggande beslutet har fattats. Länsrättens&lt;br&gt;beslut i studiestödsmål skall överklagas till samma kammarrätt som gäller&lt;br&gt;för länsrättens övriga mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedflyttningen av studiestödsmål från kammarrätt till länsrätt innebär att&lt;br&gt;instanskedjan förlängs med en domstolsinstans. Det innebär att det skulle bli&lt;br&gt;en för lång instanskedja med en obegränsad rätt till prövning i kammarrätt.&lt;br&gt;Innan ett mål anhängiggörs i länsrätt har ärendet redan prövats av CSN -&lt;br&gt;lokalt, regionalt eller centralt - och även omprövats av dem. Studiestöds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målen är antalsmässigt en stor målgrupp och under årens lopp har en fast Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;praxis utvecklats för målgruppen. Krav på prövningstillstånd bör därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införas i ledet länsrätt - kammarrätt för studiestödsmålen. (Se även avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1.)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kriminalvårdsmålen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den första domstolsprövningen av kriminal-&lt;br&gt;vårdsmål skall göras i länsrätt i stället för i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala eller regionala beslutsmyndighetens belägenhet skall&lt;br&gt;vara avgörande för vilken länsrätt som skall bli behörig att pröva ett&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd skall införas för kriminalvårdsmål i ledet mellan&lt;br&gt;länsrätt och kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Utredningen&lt;br&gt;lämnar inget förslag såvitt avser frågan om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar utredningens förslag.&lt;br&gt;Några instanser tar upp frågan om man inte i vissa fall bör införa restriktio-&lt;br&gt;ner vad gäller möjligheterna att få Kriminalvårdsstyrelsens beslut över-&lt;br&gt;prövade av domstol. Beträffande forumregeln är dock några kritiska och&lt;br&gt;menar att en &amp;quot;utlokalisering&amp;quot; av dessa mål kan medföra svårigheter när det&lt;br&gt;gäller att bygga upp en enhetlig praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: En stor målgrupp som prövas av&lt;br&gt;kammarrätt som första domstolsinstans är kriminalvårdsmålen, dvs. mål&lt;br&gt;avseende besvär över Kriminalvårdsstyrelsens beslut i vissa kriminalvårds-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdens organisation utgörs av Kriminalvårdsstyrelsen, region-&lt;br&gt;myndigheter samt lokala myndigheter som utgörs av kriminalvårdsanstalter,&lt;br&gt;häkten och frivårdsmyndigheter. Från den 1 januari 1994 finns även en ny&lt;br&gt;myndighet benämnd Transporttjänsten direkt under Kriminalvårdsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för kriminalvår-&lt;br&gt;den. Styrelsen är chefsmyndighet för ovannämnda regionmyndigheter,&lt;br&gt;anstalter, häkten och frivårdsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen handlägger frågor av övergripande natur och&lt;br&gt;meddelar föreskrifter, råd och riktlinjer för verksamheten inom kriminalvår-&lt;br&gt;den. Enligt de lagar som närmare reglerar verkställigheten av fängelsestraff&lt;br&gt;tillkommer beslutanderätten Kriminalvårdsstyrelsen. Detsamma gäller vissa&lt;br&gt;beslut angående intagna i häkte. Kriminalvårdsstyrelsen har dock i stor&lt;br&gt;utsträckning delegerat beslutanderätten i klientärenden till regionala eller&lt;br&gt;lokala myndigheter. Styrelsen kan ändra beslut som har fattats av annan&lt;br&gt;myndighet efter delegation. I vissa frågor, framför allt rörande långtidsdöm-&lt;br&gt;da, fattas besluten direkt av Kriminalvårdsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsverket har sju regionmyndigheter, som under Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen leder och har tillsyn över verksamheten i regionen. Region-&lt;br&gt;myndigheten leds av en kriminalvårdsdirektör som avgör myndighetens&lt;br&gt;ärenden, om inte annat är föreskrivet. Vid kriminalvårdsregionema prövas&lt;br&gt;bl.a. frågor om anstaltsplacering av dömda i vissa fall och om uppskov med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffverkställighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstalterna, som kan vara öppna eller slutna, indelas i riksanstalter och&lt;br&gt;lokalanstalter. På anstalterna fattas en mycket stor mängd beslut, t.ex.&lt;br&gt;beträffande permissioner, besök, rätt att ringa ut eller ta emot samtal,&lt;br&gt;granskning av brev eller andra försändelser. Antalet tillgängliga platser i&lt;br&gt;anstalterna varierar över tiden beroende på bl.a. ombyggnader och&lt;br&gt;semesterstängningar. Den 1 oktober 1993 fanns 74 anstalter, varav 18&lt;br&gt;riksanstalter och 56 lokalanstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som har fattats av en regional eller lokal myndighet efter delegation&lt;br&gt;kan ändras av Kriminalvårdsstyrelsen. Den som beslutet angår får påkalla&lt;br&gt;styrelsens prövning av sådant beslut som går honom emot. Regionmyndig-&lt;br&gt;hetema överprövar alltså inte beslut från lokala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av Kriminalvårdsstyrelsens beslut i klientärenden enligt lagen&lt;br&gt;(1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge&lt;br&gt;angående verkställighet av straff m.m., lagen (1974:202) om beräkning av&lt;br&gt;strafftid m.m., lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och lagen&lt;br&gt;(1976:371) om behandling av häktade och anhållna m.fl. kan överklagas till&lt;br&gt;kammarrätt. Enligt förordningen (1977:937) om kammarrätternas domkret-&lt;br&gt;sar m.m. överklagas samtliga beslut av Kriminalvårdsstyrelsen mot vilka&lt;br&gt;talan får föras till Kammarrätten i Jönköping. Det gäller både beslut där&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har beslutat som första instans och beslut där&lt;br&gt;styrelsen har överprövat en underordnad myndighets beslut. De vanliga&lt;br&gt;forumreglema gäller således inte. (Se avsnitt 5.2 Forumregler m.m.) En&lt;br&gt;förutsättning är att beslutet avser ett särskilt fall. Beslut av mer generell&lt;br&gt;karaktär kan inte överklagas till domstol. Sådana ärenden prövas i sista hand&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av de beslut som kan överklagas till domstol avser uppskov&lt;br&gt;med straffverkställighet eller behandlingen av intagna under anstaltsvistel-&lt;br&gt;sen. Till Kammarrätten i Jönköping inkom år 1990 750 mål, år 1991 543&lt;br&gt;mål och år 1992 648 mål. Målen är i sig inte arbetskrävande. De handläggs&lt;br&gt;emellertid med förtur och blir på det sättet betungande för kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot kammarrättens avgörande i mål om uppskov med straffverkställighet&lt;br&gt;får talan inte föras (fullföljdsförbud). Övriga mål kan överklagas till&lt;br&gt;Regeringsrätten där dock prövningstillstånd krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har utrett hur målen fördelar sig länsvis. Enligt utredningen&lt;br&gt;skulle ca 730 mål fördelas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södermanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Göteborg o Bohus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronoberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vid denna fördelning går inget mål till Jämtlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns inget som talar emot att&lt;br&gt;tillämpa huvudprincipen, om att den första domstolsprövningen skall ligga&lt;br&gt;i länsrätt, på kriminalvårdsmålen. Till detta kommer att kriminalvårdsmålen&lt;br&gt;anses från juridisk synpunkt som ganska enkla. Det är mängden mål och&lt;br&gt;deras förturskaraktär som gör dem arbetskrävande. Den första dom-&lt;br&gt;stolsprövningen bör därför ske i länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts är de kriminalvårdsmål som nu är i fråga ur juridisk&lt;br&gt;synvinkel av förhållandevis enkel karaktär. Det finns inga särskilda&lt;br&gt;omständigheter som talar mot att de skulle kunna handläggas av samtliga&lt;br&gt;länsrätter. Dessa handlägger bl.a. delvis liknande mål om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård. Huvudregeln bör därför gälla för dessa mål, dvs. att Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsens beslut enligt lagen om kriminalvård i anstalt, lagen om&lt;br&gt;beräkning av strafftid m.m., lagen om behandling av anhållna och häktade&lt;br&gt;m.fl. samt nordiska verställighetslagen skall överklagas hos den länsrätt&lt;br&gt;inom vars domkrets den lokala eller regionala beslutsmyndigheten är&lt;br&gt;belägen. Har Kriminalvårdsstyrelsen beslutat som första instans, överklagas&lt;br&gt;beslutet till Länsrätten i Östergötlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller finns det skäl att frångå huvudregeln om kammarrätternas&lt;br&gt;behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedflyttningen av kriminalvårdsmål från kammarrätt till länsrätt innebär&lt;br&gt;att instanskedjan förlängs med en domstolsinstans. Innan ett mål an-&lt;br&gt;hängiggörs i länsrätt har ärendet redan i de flesta fall prövats lokalt vid&lt;br&gt;anstalten och därefter omprövats där samt överprövats av Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen. Ett system med en obegränsad rätt till prövning i kammarrätt&lt;br&gt;skulle medföra en alltför lång instanskedja för dessa mål. Det bör därför&lt;br&gt;ställas upp ett krav på prövningstillstånd i ledet länsrätt - kammarrätt. (Se&lt;br&gt;även avsnitt 5.3.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Körkortsmål&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Körkortsmålen flyttas inte till allmän domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En överflyttning av samtliga eller vissa&lt;br&gt;körkortsmål till tingsrätt bör inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Överåklagaren i&lt;br&gt;Linköping, Ronneby tingsrätt och Arvika tingsrätt har tillstyrkt eller lämnat&lt;br&gt;förslaget att domstolsprövningen av körkortsfrågor skall ske inom den&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolsorganisationen utan erinran. Överåklagaren&lt;br&gt;i Linköping anser att det finns anledning att, med beaktande av rättsäker-&lt;br&gt;hets- och tidsvinster, överväga om inte körkortsingripanden med anledning&lt;br&gt;av brott skall handläggas samtidigt med utfärdande av strafföreläggande&lt;br&gt;eller av tingsrätten i samband med handläggning av brottmålet. Ronneby&lt;br&gt;tingsrätt anser att en lösning bör införas där körkortsfrågan, om grunden för&lt;br&gt;körkortsingripandet är brott, handläggs samtidigt som ansvarsfrågan. Arvika&lt;br&gt;tingsrätt vill betona vikten av att även besluten om körkortsingripanden förs&lt;br&gt;över till de allmänna domstolarna eftersom dessa ingripanden oftast utgör&lt;br&gt;en mycket väsentlig del av en utdömd brottspåföljd och bör behandlas i ett&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning: Före 1979 handlade först&lt;br&gt;länsstyrelserna och senare länsdomstolama alla frågor som rörde körkorts-&lt;br&gt;innehav och frågor om återkallelse av körkort och körkortstillstånd. Härefter&lt;br&gt;har länsrätterna som första instans beslutat i frågor som gäller ingripande&lt;br&gt;mot innehavare av körkort och körkortstillstånd. Länsrättens beslut&lt;br&gt;överklagas till kammarrätten samt till Regeringsrätten som slutinstans.&lt;br&gt;Frågan om vilken myndighet som skall handlägga dessa ärenden har tagits&lt;br&gt;upp i skilda sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikmålskommittén tillsattes år 1961 med uppdrag att undersöka&lt;br&gt;möjligheterna att förenkla handläggningen vid trafiköverträdelser och&lt;br&gt;därmed sammanhängande frågor. Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande&lt;br&gt;Rätten till ratten (SOU 1972:70-72), att körkortsfrågor i anledning av&lt;br&gt;trafikbrott skulle avgöras vid allmän domstol. Regeringen avvisade i prop.&lt;br&gt;1975/76:155 kommitténs förslag om överflyttning av vissa körkortsmål till&lt;br&gt;tingsrätt. Vid riksdagsbehandlingen (bet. 1975/76:TU28, rskr. 1975/76:390)&lt;br&gt;biföll riksdagen en motion angående överflyttning av vissa körkortsmål till&lt;br&gt;allmän domstol. Riksdagen uttalade bl.a. att allmän domstol borde besluta&lt;br&gt;om körkortsåterkallelse vid sådana trafikbrott beträffande vilka domstolen&lt;br&gt;samtidigt dömer i saken. Med anledning av riksdagens beslut utvidgades&lt;br&gt;uppdraget för den år 1976 tillsatte särskilde utredaren, Körkortsutredningen,&lt;br&gt;med uppdrag att fullfölja reformarbetet beträffande körkortslagstiftningen&lt;br&gt;till att även omfatta frågor om de gränsdragningsproblem som kunde&lt;br&gt;uppkomma vid en överflyttning av vissa körkortsmål till allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Körkortsutredningen avlämnade under år 1978 betänkandet Fortsatt&lt;br&gt;körkortsreform (SOU 1978:27). Utredningens slutsats vad gällde frågan om&lt;br&gt;att flytta över vissa körkortsmål från länsrätt till tingsrätt var att nackdelarna&lt;br&gt;med en överflyttning var större än fördelarna. De nackdelar som ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redningen pekade på gällde främst att körkortsingripanden på grund av Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;trafikbrott skulle splittras mellan länsrätter och tingsrätter med resp,&lt;br&gt;överinstanser. Utredningen befarade att detta skulle kunna leda till en&lt;br&gt;minskad enhetlighet i bedömningen samt att det skulle kunna uppstå&lt;br&gt;kompetenskonflikter samt informations- och samordningsproblem mellan de&lt;br&gt;olika domstolarna. Den dominerande uppfattningen bland remissinstanserna&lt;br&gt;var att den rådande ordningen med länsrättsprövning borde behållas.&lt;br&gt;Regeringen delade utredningens uppfattning att nackdelarna var större än&lt;br&gt;fördelarna med en partiell överflyttning av körkortsmål till allmän domstol.&lt;br&gt;Regeringen ansåg att frågor om körkortsingripande borde avgöras i ett&lt;br&gt;sammanhang och av samma myndighet. Riksdagen (bet. 1980/81 :TU1, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980/81:29) anslöt sig till de överväganden regeringen hade gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen Körkort 2000 överlämnade våren 1991 sitt slutbetänkande&lt;br&gt;Säkrare förare (SOU 1991:39). Utredningen hade i uppdrag att belysa frågor&lt;br&gt;med inriktning på åtgärder för att få ner olyckstalen i trafiken och öka&lt;br&gt;bilförarnas trafiksäkerhet. Utredningen hade däremot inte i uppdrag att&lt;br&gt;utreda vilken domstolsorganisation som skall handlägga körkortsärenden.&lt;br&gt;Frågan aktualiserades dock genom de förslag som utredningen lade fram.&lt;br&gt;Förutom omfattande förändringar i institutet körkortsingripande, föreslog&lt;br&gt;nämligen utredningen att en körkortsmyndighet skulle besluta om ingripande&lt;br&gt;mot den som har körkortsbehörighet och att detta beslut skulle kunna&lt;br&gt;överklagas till länsrätten. Utredningens förslag innebar således att länsrätten&lt;br&gt;inte längre skulle besluta som första instans i körkortsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen hade i uppdrag att se över körkortsmålens hand-&lt;br&gt;läggning. Utredningen har bl.a. föreslagit att körkortsingripanden skall&lt;br&gt;beslutas av länsstyrelse i stället för av länsrätt och att länsstyrelsens beslut&lt;br&gt;skall kunna överklagas till länsrätten samt att länsstyrelsen skall vara den&lt;br&gt;enskildes motpart i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I de överväganden som skall göras&lt;br&gt;i anslutning till Domstolsutredningens förslag ingår att se på fördelningen&lt;br&gt;av mål mellan allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;br&gt;Därvid bör diskuteras var körkortsmålen skall handläggas inom dom-&lt;br&gt;stolsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördel med att flytta över körkortsmål till allmän domstol vore att&lt;br&gt;frågan om ansvar för trafikbrott kunde avgöras vid samma tillfälle som&lt;br&gt;frågan om körkortsingripande på grund av detsamma. Merparten av&lt;br&gt;körkortsmålen grundar sig emellertid inte på en dom från allmän domstol&lt;br&gt;utan på ett godkänt föreläggande av ordningsbot eller strafföreläggande. Till&lt;br&gt;detta kommer att alla mål som gäller körkortsingripande inte grundar sig på&lt;br&gt;trafikbrott utan kan grunda sig på andra förhållanden t.ex. sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en enkät som Domstolsutredningen gjorde avseende körkortsingripan-&lt;br&gt;den vid länsrätterna under en viss period år 1989 framkommer att merparten&lt;br&gt;av körkortsingripandena bygger på godkända förelägganden av ordningsbot&lt;br&gt;eller strafförelägganden utfärdade av polis resp, åklagare. I ca 18 procent&lt;br&gt;av målen grundade sig länsrättens avgörande enbart på en tingsrättsdom.&lt;br&gt;Antalet körkortsmål där avgörandet har samband med ett godkänt strafföre-&lt;br&gt;läggande utgjorde ca 32 procent medan motsvarande andel beträffande&lt;br&gt;godkända förelägganden av ordningsbot var ca 35 procent. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Körkortsmålens anknytning till mål i tingsrätt är uppenbarligen för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållandevis liten. Körkortsingripande till följd av trafikbrott är föranlett av Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;trafiksäkerhetskäl och är inte en brottspåföljd, även om många uppfattar det&lt;br&gt;så. Att endast flytta över de körltortsmål som har anknytning till tingsrätten&lt;br&gt;skulle endast beröra en förhållandevis liten del av körkortsmålen. Det skulle&lt;br&gt;också medföra att en körkortshavare i vissa fall skulle kunna påverka vilken&lt;br&gt;domstol som skulle avgöra körkortsfrågan. Genom att godkänna ett&lt;br&gt;föreläggande blir det länsrätten som avgör frågan om körkortsingripande&lt;br&gt;medan en vägran att godkänna ett föreläggande skulle medföra att tings-&lt;br&gt;rätten skulle pröva inte bara frågan om ansvar för trafikbrott utan även&lt;br&gt;frågan om körkortsingripande på grund av detta. Detta skulle innebära att&lt;br&gt;både länsrätt och tingsrätt skulle kunna vara behöriga att pröva körkorts-&lt;br&gt;frågan vid samma typ av trafikbrott. Ett system där olika domstolsorganisa-&lt;br&gt;tioner är behöriga att pröva körkortsingripanden skulle kunna leda till olika&lt;br&gt;praxis och därigenom en minskad enhetlighet i bedömningen. Att låta&lt;br&gt;allmän domstol avgöra en viss kategori körkortsmål och allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol en annan skulle även leda till att parallella processer skulle kunna&lt;br&gt;pågå i olika domstolar beroende på vad som är grunden för körkortsingri-&lt;br&gt;pandena. Vi anser att en sådan ordning där både allmän domstol och allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol handlägger samma slags mål vore olämplig. I stället för&lt;br&gt;att söka dela upp handläggningen av körkortsfrågor på flera myndigheter&lt;br&gt;anser vi att strävan bör vara att begränsa antalet myndigheter som&lt;br&gt;handlägger körkortsärenden. Vi vill därför inte föreslå en partiell över-&lt;br&gt;flyttning av körkortsmål till allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller anser vi att det finns skäl för att föra över samtliga körkortsmål&lt;br&gt;till allmän domstol. Vi anser alltså att den domstolsprövning som bör göras&lt;br&gt;i körkortsmål även i fortsättningen skall ske i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Överflyttning av körkortsmål till länsstyrelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelse skall bli första beslutsinstans i de&lt;br&gt;körkortsmål som i dag beslutas av länsrätt som första instans.&lt;br&gt;Länsstyrelsen skall kunna förelägga den enskilde ett preliminärt beslut&lt;br&gt;om varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna är i allmänhet&lt;br&gt;positiva till förslaget. Några anser dock att körkortsmålen bör handläggas&lt;br&gt;i allmän förvaltningsdomstol som första instans. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus län, anser att regleringen av ett summariskt förfarande i form&lt;br&gt;av vamingsföreläggande enligt 47 a § skall finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I körkortslagen (1977:477)&lt;br&gt;regleras bl.a. kraven för att erhålla körkort, i vilka fall ett körkort skall&lt;br&gt;återkallas och när varning skall meddelas. I körkortsförordningen finns&lt;br&gt;tilllämpningsföreskrifter till körkortslagen. I förordningen (1981:96) om&lt;br&gt;godkännande och utbyte av utländska körkort finns särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om utländska körkort, bl.a. regleras i vilka fall ett utländskt körkort&lt;br&gt;inte längre skall godkännas i Sverige. Reglerna överensstämmer i stort&lt;br&gt;med vad som gäller återkallelse av körkort utfärdat i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket (tidigare Trafiksäkerhets verket) är central körkortsmyndighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och även central förvaltningsmyndighet för frågor om väghållning och Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;säkerheten i vägtrafiken. Vägverket ansvarar bl.a. för bil- och körkorts-&lt;br&gt;registreringen, frågor om körkort, förarutbildning och förarprov.&lt;br&gt;Vägverket utfärdar också körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna är regionala körkortsmyndigheter och prövar frågor om&lt;br&gt;meddelande av körkortstillstånd och utfärdande av traktorkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få fora vissa typer av fordon, t.ex. bil, krävs det att man har&lt;br&gt;körkort för fordonstypen. För att erhålla körkort krävs det dels att man&lt;br&gt;har ett gällande körkortstillstånd, dels att man avlagt ett godkänt&lt;br&gt;förarprov. Körkortstillstånd får endast meddelas den som med hänsyn till&lt;br&gt;sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som&lt;br&gt;förare av körkortspliktigt fordon. Vid prövningen av de personliga&lt;br&gt;förhållandena skall särskilt beaktas om sökanden är känd för ett nyktert&lt;br&gt;levnadssätt och om det kan antas att han såsom förare av körkortspliktigt&lt;br&gt;fordon kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme&lt;br&gt;och ansvar i trafiken. Vid prövningen av de medicinska förhållandena&lt;br&gt;skall beaktas om sökanden har tillfredställande trafiksyn med eller utan&lt;br&gt;glasögon eller linser och tillräcklig hörselförmåga med eller utan&lt;br&gt;hörapparat för att föra fordon av det slag ansökan avser och om sökanden&lt;br&gt;även i övrigt uppfyller de medicinska krav som bör ställas med hänsyn&lt;br&gt;till trafiksäkerheten. Om en person inte längre bör inneha körkort,&lt;br&gt;körkortstillstånd eller traktorkort skall länsrätt pröva frågan om åter-&lt;br&gt;kallelse av detsamma. Målen anhängiggörs i länsrätt genom ansökan. Det&lt;br&gt;allmännas talan förs i dessa mål av ett allmänt ombud. För vaije län&lt;br&gt;förordnas ett eller flera allmänna ombud av länsstyrelsen. Det allmänna&lt;br&gt;ombudet är en tjänsteman vid länsstyrelsen och anställd i denna. Förutom&lt;br&gt;uppgiften att vara allmänt ombud i körkortsmål handlägger dessa&lt;br&gt;personer i många fall även andra uppgifter hos länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § körkortslagen (KKL) regleras i vilka fall ett körkort skall&lt;br&gt;återkallas. Grunderna för återkallelse av körkortstillstånd är desamma&lt;br&gt;som vid återkallelse av körkort. Ett körkort skall återkallas om körkorts-&lt;br&gt;havaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har fällts till ansvar för rattfylleri eller grovt rattfylleri eller grov&lt;br&gt;vårdlöshet i trafik (16 § 1 KKL),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har fällts till ansvar för obehörigt avvikande från trafikolycksplats, s.k.&lt;br&gt;smitning, om överträdelsen inte kan anses som ringa (16 § 2 KKL),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom upprepade förseelser i väsentlig grad har visat bristande vilja&lt;br&gt;eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens&lt;br&gt;eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller&lt;br&gt;spårvagn (16 § 3 KKL),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i annat fall vid förandet av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har&lt;br&gt;överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta&lt;br&gt;stopplikt, kört om vid övergångställe eller brutit mot någon annan från&lt;br&gt;trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel, allt om överträdelsen inte kan&lt;br&gt;anses som ringa (16 § 4 KKL),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort (16&lt;br&gt;§ 5 KKL),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har gjort sig skyldig till brottslig gärning och det med hänsyn till detta&lt;br&gt;kan antas att han inte kommer att respektera trafikreglerna och visa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av&lt;br&gt;körkortspliktigt fordon (16 § 6 KKL),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom sjukdom, skada eller dylikt har förutsättningar att föra kör-&lt;br&gt;kortspliktigt fordon som är så väsentligt begränsade att han från&lt;br&gt;trafiksäkerhetssynpunkt inte vidare bör ha körkort (16 § 7 KKL),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ej följer föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt&lt;br&gt;förarprov (16 § 8 KKL),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ej följer föreläggande att förnya körkortet (16 § 9 KKL)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- begär att körkortet skall återkallas (16 § 10 KKL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett körkort eller ett körkortstillstånd återkallas med stöd av 16 § 1-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6, skall länsrätten bestämma en spärrtid på lägst en månad och högst tre&lt;br&gt;år. Under tid som spärrtid löper får körkortet inte lämnas ut. I stället för&lt;br&gt;återkallelse kan körkortsingripande ske i form av varning. Återkallelse&lt;br&gt;av körkort kan endast beslutas av domstol medan varning kan beslutas av&lt;br&gt;både domstol och det allmänna ombudet. Allmänna ombudet kan&lt;br&gt;emellertid inte besluta om varning sedan han ansökt om körkortsingri-&lt;br&gt;pande hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett körkort skall återkallas tills vidare i avvaktan på slutligt avgörande&lt;br&gt;av återkallelsefrågan, om det på sannolika skäl kan antas att körkortet&lt;br&gt;kommer att återkallas slutligt på någon av de grunder som avses i 16 §&lt;br&gt;1 - 7 KKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagare eller polismyndighet kan i vissa fall omhänderta ett körkort&lt;br&gt;eller traktorkort inför en prövning av domstol. Länsrätten skall i dessa&lt;br&gt;fall utan dröjsmål pröva om körkortet eller traktorkortet skall återkallas&lt;br&gt;eller återställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet inkomna körkortsmål till länsrätterna har varierat under de&lt;br&gt;senaste åren. Från att år 1987 ha uppgått till ca 39 000 steg antalet år&lt;br&gt;1989 till ca 47 000 för att under år 1992 sjunka till ca 42 000. Prognosen&lt;br&gt;för år 1993 är att ca 38 000 körkortsmål inkommer till länsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet avgjorda mål i länsrätterna visar samma utveckling. Från att år&lt;br&gt;1987 ha uppgått till ca 37 600 steg antalet år 1989 till ca 44 000 för att&lt;br&gt;under år 1992 sjunka till ca 43 500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen är densamma även för antalet balanserade körkortsmål i&lt;br&gt;länsrätterna. År 1987 var utgående balans av körkortsmål ca 14 900, år&lt;br&gt;1989 var balansen ca 18 400 mål medan balansen sjunkit till ca 16 000&lt;br&gt;mål vid utgången av år 1992. Prognosen för år 1993 är att det kommer&lt;br&gt;att finnas ca 14 900 balanserade körkortsmål vid årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De balanserade målens medelålder har ökat avsevärt, från 3,6 månader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987 till 5,7 månader år 1989 och till 8,8 månader år 1992. En&lt;br&gt;betydande del av länsrätternas resurser måste tas i anspråk för hand-&lt;br&gt;läggningen av körkortsmål. Visserligen är körkortsmålen ofta okomplice-&lt;br&gt;rade, men de är inte desto mindre krävande från handläggningssynpunkt.&lt;br&gt;I och med att målen är av förturskaraktär inkräktar de dessutom ofta på&lt;br&gt;planeringen av annat länsrättsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för kammarrätterna utgör körkortsmålen en relativt sett stor andel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av det totala målantalet. Under år 1992 kom det in ca 6 500 körkortsmål &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från länsrätterna medan totala antalet inkomna mål uppgick till ca&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 000. Som jämförelse kan nämnas att antalet inkomna skattemål Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;uppgick till ca 6 000. Det kommer således in ungefar lika många&lt;br&gt;körkortsmål som skattemål till kammarrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I både länsrätt och kammarrätt är processen enligt huvudregeln&lt;br&gt;skriftlig. Trots detta är handläggningen av körkortsmål både tidsödande&lt;br&gt;och resurskrävande. Förklaringen är dels den stora mängden mål, dels&lt;br&gt;handläggningsformema. Länsrätten fattar nämligen ofta ett interimistiskt&lt;br&gt;beslut innan den dömer slutligt i målet, eftersom ett körkort skall&lt;br&gt;återkallas tills vidare i avvaktan på slutligt avgörande av återkallelsefrå-&lt;br&gt;gan om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att slutligt&lt;br&gt;återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När länsrätten skall återkalla ett körkort på grund av brottslig gärning&lt;br&gt;är den i ansvarsfrågan bunden av den bedömning som allmän domstol&lt;br&gt;gjort eller den bedömning som blir följden av att körkortshavaren&lt;br&gt;godkänner ett strafföreläggande eller ett föreläggande av ordningsbot som&lt;br&gt;utfärdats av en åklagare resp, en polisman. Till grund för återkallelse av&lt;br&gt;körkort till följd av brottslig gärning skall nämligen läggas lagakraft-&lt;br&gt;vunnen dom eller visst beslut om åtalsunderlåtelse. Med lagakraftvunnen&lt;br&gt;dom jämställs ett godkänt föreläggande av ordningsbot eller strafföre-&lt;br&gt;läggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Körkortsmålen utgör en betydande del&lt;br&gt;av länsrätternas arbetsbörda. Av de ca 119 000 mål som kom in till&lt;br&gt;länsrätterna under 1992 var ca 42 000 körkortsmål, vilket utgör&lt;br&gt;35 procent av det totala antalet inkomna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är det allmänna ombudet som ansöker hos länsrätten om åter-&lt;br&gt;kallelse av körkort, körkortstillstånd, m.m. Det allmänna ombudet har&lt;br&gt;granskat och bedömt ärendet och är således väl insatt i detta innan det&lt;br&gt;kommer in till länsrätten. I länsrätten skall ärendet på nytt granskas och&lt;br&gt;bedömas. Det dubbelarbete som förekommer är enligt vår mening inte&lt;br&gt;försvarbart från resursekonomisk synpunkt. Körkortsmålen är sällan&lt;br&gt;komplicerade ur juridisk synvinkel. Frågan är då om beslutsfunktionen&lt;br&gt;i körkortsmål kan föras över till länsstyrelserna. Dessa prövar redan i&lt;br&gt;dag frågor om meddelande av körkortstillstånd och utfärdande av&lt;br&gt;traktorkort. Det ställs samma krav på en person för att han skall erhålla&lt;br&gt;körkortstillstånd som för att han inte skall få körkortet eller körkortstill-&lt;br&gt;ståndet återkallat. Den bedömning som skall göras är därför i princip&lt;br&gt;densamma som länsstyrelserna redan gör när de meddelar körkortstill-&lt;br&gt;stånd. Länsstyrelserna får därför anses väl skickade att även avgöra&lt;br&gt;frågor om återkallelse av körkort och körkortstillstånd. De personer i&lt;br&gt;länsstyrelserna som handlägger körkortsärenden har ofta stor erfarenhet&lt;br&gt;och besitter en god kompetens på området. Tillämpningen av för-&lt;br&gt;valtningslagen garanterar en rättsäker handläggning. Det bör därför inte&lt;br&gt;finnas något avgörande hinder från rättsäkerhetssynpunkt mot att&lt;br&gt;länsstyrelserna avgör dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har visserligen i olika sammanhang framförts synpunkter på att mål&lt;br&gt;som avser frågor om frihetsberövanden eller andra begränsningar i&lt;br&gt;enskilds rörelsefrihet eller utdömande av påföljder, av rättssäkerhetsskäl&lt;br&gt;skall avgöras i domstol som första instans. Körkortsmålen är att hänföra &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till denna målkategori. Målen har på grund av sin för enskild ingripande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;karaktär kommit att omgärdas med särskilda rättssäkerhetsgarantier. Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;Domstolen meddelar aldrig ex officio ett betungande beslut utan tar&lt;br&gt;endast upp ett mål till prövning som har anhängiggjorts av det allmännas&lt;br&gt;representant. Den enskildes processuella ställning kan generellt anses&lt;br&gt;bättre i mål, där länsrätt beslutar som första instans, än i mål där&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet innehar beslutanderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid med hänsyn dels till det som framförts&lt;br&gt;ovan, dels till att det för körkortsmålen har utvecklats en fast praxis, att&lt;br&gt;rättssäkerhetskraven är tillräckligt tillgodosedda även om körkortsmålen&lt;br&gt;flyttas över till länsstyrelsen som första beslutsinstans. Genom att göra&lt;br&gt;länsstyrelsen till första beslutsinstans kommer förmodligen handlägg-&lt;br&gt;ningstidema för körkortsärenden att bli kortare än vad de är i dag, något&lt;br&gt;som är till fordel för både den enskilde och det allmänna. Överflyttningen&lt;br&gt;medför också att det blir en myndighet som prövar samtliga körkorts-&lt;br&gt;frågor vilket vi anser vara värdefullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en person inte är nöjd med länsstyrelsens beslut skall han ha&lt;br&gt;möjligheten att överklaga detta till länsrätt. Även genom möjligheten att&lt;br&gt;överklaga länsstyrelsens beslut till domstol ges goda garantier for&lt;br&gt;rättssäkerheten. Regeringen föreslår därför att frågor om körkortsåter-&lt;br&gt;kallelse m.m. skall prövas i första instans av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det allmänna ombudet anser att varning är en tillräcklig åtgärd, har&lt;br&gt;ombudet i dag möjlighet att utfärda ett föreläggande om varning. Om&lt;br&gt;körkortshavaren godkänner föreläggandet, gäller detta som ett lagakraft-&lt;br&gt;vunnet domstolsbeslut. Om möjligheten att utfärda ett vamingsföre-&lt;br&gt;läggande försvinner utan att ersättas av något motsvarande förfarande,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen i stället pröva och avgöra frågan om varning. Innan&lt;br&gt;länsstyrelsen meddelar beslut, skall den enskilde få tillfälle att yttra sig.&lt;br&gt;När beslut har fattats, skall den enskilde också underrättas om innehållet&lt;br&gt;i det. Detta förfarande kommer att medföra ett avsevärt merarbete för&lt;br&gt;länsstyrelserna. Antalet varningar uppgår till ca 22 000 per år varav&lt;br&gt;15 000 efter godkända vamingsförelägganden. Vi anser därför att det är&lt;br&gt;angeläget att det finns ett enkelt förfarande när länsstyrelsen anser att&lt;br&gt;varning är en tillräcklig åtgärd och föreslår därför att länsstyrelsen skall&lt;br&gt;ha möjlighet att förelägga den enskilde ett preliminärt beslut, i vilket&lt;br&gt;varning meddelas, för godkännande. Om den enskilde godkänner detta&lt;br&gt;preliminära beslut, skall det gälla som ett lagakraftvunnet beslut. Om det&lt;br&gt;däremot inte godkänns, skall länsstyrelsen i stället handlägga ärendet på&lt;br&gt;vanligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Domstolsprövning av länsstyrelsens beslut i länsrätt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelsens beslut skall kunna överklagas till&lt;br&gt;länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol skall föras av&lt;br&gt;länsstyrelsen. Funktionen med allmänt ombud i körkortsmål skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd skall införas för körkortsmål i ledet länsrätt-&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Betänkandet&lt;br&gt;innehåller emellertid inte något förslag om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av domstolar och övriga remissinstanser&lt;br&gt;är positiva till förslaget. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att ordningen&lt;br&gt;med länsstyrelsen som part i domstol är olämplig och ägnad att hos&lt;br&gt;allmänheten skada länsstyrelsens anseende som en opartisk myndighet.&lt;br&gt;Sveriges domareförbund anser, att länsstyrelsefunktionen i förvaltningspro-&lt;br&gt;cessen även i framtiden bör utföras av ett allmänt ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt vårt förslag (se avsnitt 8.2) skall&lt;br&gt;länsstyrelsen överta länsrättens uppgift att som första instans besluta om&lt;br&gt;körkortsingripanden m.m. Länsstyrelsens beslut skall kunna överklagas till&lt;br&gt;länsrätten. Vid en överprövning av länsstyrelsens beslut hos länsrätt upp-&lt;br&gt;kommer frågan vem som skall föra det allmännas talan. De allmänna&lt;br&gt;ombuden har hittills haft denna funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gör allmänna ombudet en bedömning om en persons körkort,&lt;br&gt;traktorkort eller körkortstillstånd skall återkallas. Om så är fallet ansöker&lt;br&gt;det allmänna ombudet om återkallelse hos länsrätten. I framtiden bör&lt;br&gt;länsstyrelsen göra samma bedömning men i stället för att som allmänna&lt;br&gt;ombudet ansöka om körkortsåterkallelse hos länsrätten skall länsstyrelsen&lt;br&gt;fatta beslut i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framförts synpunkter att det är viktigt att det allmännas talan förs&lt;br&gt;av en i förhållande till beslutsmyndigheten självständig processförare. I&lt;br&gt;fråga om de allmänna ombuden kan det ifrågasättas om dessa i förhållande&lt;br&gt;till länsstyrelserna kan anses som självständiga i och med att de förordnas&lt;br&gt;och avlönas av länsstyrelserna och arbetar där. De handlägger ofta även&lt;br&gt;andra ärenden än körkortsärenden hos länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beslutsmyndigheten skulle inta partsställning i domstolsprocessen är&lt;br&gt;ingen nyhet. Genom taxeringslagen (1990:324) fick skattemyndigheten, som&lt;br&gt;är första beslutsinstans i skattemål, sådan ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser mot bakgrund av det sagda att ordningen med allmänna ombuden&lt;br&gt;som för det allmännas talan i länsrätt bör tas bort. Om ett ärende överklagas&lt;br&gt;till länsrätt, bör det allmännas talan föras av länsstyrelsen. Länsstyrelsen&lt;br&gt;blir på detta sätt den enskildes motpart i domstolsprocessen. På samma sätt&lt;br&gt;som det allmänna ombudet kan göra i dag skall länsstyrelsen kunna&lt;br&gt;överklaga domstolens beslut liksom föra talan till den enskilda partens&lt;br&gt;förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att länsstyrelsen för det allmännas talan i domstolen erbjuder betydande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelar inte minst från kostnadssynpunkt. Om ett fristående processförande Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;organ skulle föras in, skulle stora kostnader uppstå och stora tidsutdräkter&lt;br&gt;skulle kunna uppstå i domstolshandläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överflyttningen av körkortsmål från länsrätt till länsstyrelse innebär att&lt;br&gt;instanskedjan förlängs med en beslutsinstans. Innan ett mål anhängiggörs i&lt;br&gt;länsrätt, har ärendet således prövats av länsstyrelsen. Utan krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätten skulle det bli en rätt till fullständig&lt;br&gt;prövning i länsstyrelsen samt i två domstolsinstanser. Körkortsmålen är för-&lt;br&gt;hållandevis okomplicerade, även om de innefattar avgöranden som för den&lt;br&gt;enskilde kan uppfattas som ingripande. För dessa mål har det utvecklats en&lt;br&gt;fast praxis. Dessa omständigheter sammantagna gör att körkortsmålen&lt;br&gt;lämpar sig väl för ett system med prövningstillstånd i ledet länsrätt-&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Logiken skulle kräva att även överklaganden av länsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;frågor om meddelande av körkortstillstånd och utfärdande av traktorkort,&lt;br&gt;som i dag överklagas direkt till kammarrätten, förs ned till länsrätt.&lt;br&gt;Detsamma gäller andra körkortsmål som för närvarande prövas av&lt;br&gt;kammarrätt i andra instans. Eftersom denna målkategori kräver ytterligare&lt;br&gt;överväganden och vi avser att i ett senare sammanhang ta upp den generella&lt;br&gt;frågan om länsstyrelsens roll i processen i allmänna förvaltningsdomstolar&lt;br&gt;där dess beslut i dag överklagas till kammarrätt, anser vi att det är mest&lt;br&gt;lämpligt att avvakta med nedflyttning av dessa måltyper.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Frågor om luftfartscertifikat och elevtillstånd, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Mål om ingripanden mot dem som innehar&lt;br&gt;luftfartscertifikat eller elevtillstånd bör inte i detta sammanhang flyttas&lt;br&gt;från länsrätt till Luftfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Domstolsutredningen tar inte ställning till om&lt;br&gt;frågor om återkallelse av luftfartscertiFikat och elevtillstånd skall flyttas från&lt;br&gt;länsrätt till Luftfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Justitiekanslem, Kammarrätten i Jönköping&lt;br&gt;och Luftfartsverket har kommenterat frågan. Justitiekanslem anser att det&lt;br&gt;kan ifrågasättas om inte också denna målgrupp kan flyttas över på myndig-&lt;br&gt;hetsnivå. Kammarrätten i Jönköping anser att beslut i första instans om&lt;br&gt;återkallelse av flygcertifikat och elevtillstånd bör handläggas av Luft-&lt;br&gt;fartsverket. Luftfartsverket anser att körkortsfrågor och frågor rörande&lt;br&gt;certifikat m.m. bör behandlas lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelser om luftfartscertifikat&lt;br&gt;och elevtillstånd regleras i luftfartslagen (1957:297). Bestämmelserna&lt;br&gt;påminner i mycket om vad som gäller för körkort och körkortstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som har luftfartscertifikat som är utfärdat eller godkänt i&lt;br&gt;Sverige är behörig att tjänstgöra som förare, navigatör eller flygmaskinist&lt;br&gt;på ett luftfartyg. Den som vill genomgå utbildning för luftfartscertifikat&lt;br&gt;skall ha elevtillstånd. Certifikat utfärdas eller godkänns av Luftfartsverket.&lt;br&gt;Även elevtillstånd utfärdas av verket. Luftfartscertifikat och elevtillstånd kan&lt;br&gt;återkallas. I stället för återkallelse kan innehavaren i vissa fall meddelas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varning. Ett certifikat kan även omhändertas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län prövar sedan år 1987 bl.a. frågor om&lt;br&gt;återkallelse av luftfartscertifikat och elevtillstånd samt frågor om varning.&lt;br&gt;Det är Luftfartsverket som ansöker om ingripande hos länsrätten. Tidigare&lt;br&gt;låg beslutsfunktionen i dessa frågor på Luftfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det kan finnas skäl att behandla dessa frågor på samma sätt&lt;br&gt;som vi föreslår att körkortsfrågoma skall behandlas. Domstolsutredningen&lt;br&gt;har dock inte närmare utrett frågan. Innan ställning tas bör Luftfartsverket&lt;br&gt;få i uppdrag att närmare utreda frågan. Mot denna bakgrund vill vi inte nu&lt;br&gt;lämna något förslag om överflyttning av mål om luftfartscertifikat m.m. från&lt;br&gt;länsrätt till Luftfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Sekretessmålen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Prövningstillstånd införs i Regeringsrätten och&lt;br&gt;Högsta domstolen i mål som utlämnande av allmän handling (sekretess-&lt;br&gt;mål) som fullföljs från kammarrätt eller hovrätt i de fall de sistnämnda&lt;br&gt;domstolarna överprövat en domstols eller annan myndighets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget formellt hinder finns mot att sekretessmål överklagas först till&lt;br&gt;länsrätt i stället för som nu kammarrätt, men frågan om en sådan&lt;br&gt;ändring kräver ytterligare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Länsrätt prövar som första domstolsinstans de&lt;br&gt;sekretessmål som idag öveiprövas av kammarrätt. Vidare föreslås att&lt;br&gt;prövningstillstånd införs i Regeringsrätten och Högsta domstolen i&lt;br&gt;sekretessmål som överklagas från länsrätt respektive tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnar det utan erinran. Vissa instanser avstyrker&lt;br&gt;dock att sekretessmålen flyttas ned från kammarrätt till länsrätt. Justitie-&lt;br&gt;kanslem anser att en förändring av processordningen beträffande just&lt;br&gt;sekretessmålen bör föregås av en särskild utredning där problemen kan&lt;br&gt;genomlysas mer ingående. Andra anser att målen är aparta och den&lt;br&gt;materiella lagstiftningen komplicerad, vilket kräver den kvalificerade&lt;br&gt;prövning som kammarrätterna kan tillhandahålla. Flera instanser framhåller&lt;br&gt;vikten av att sekretessmålen handläggs med stor skyndsamhet och att&lt;br&gt;kammarrätterna torde vara bättre rustade att tillgodose detta krav. En fråga&lt;br&gt;som berörs av ett stort antal remissinstanser är frågan om länsrättemas&lt;br&gt;sammansättning i dessa mål. Utredningens förslag att målen skall avgöras&lt;br&gt;med ensamdomare utan något nämndemannaobligatorium vinner dock&lt;br&gt;gillande av de flesta, även om några instanser framhåller att det är tveksamt&lt;br&gt;om en sådan sammansättning kan sägas vara tillräckligt kvalificerad. När det&lt;br&gt;gäller frågan om prövningstillstånd i dessa mål för överprövning i&lt;br&gt;Regeringsrätten eller Högsta domstolen tillstyrks utredningens förslag av en&lt;br&gt;mycket stor majoritet. Flera instanser poängterar vikten av att en reform&lt;br&gt;genomförs skyndsamt, oavsett hur frågan om instansordningen löses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Den svenska förvaltningen och&lt;br&gt;rättskipningen präglas av ålder av offentlighetsprincipen. Allmänheten och&lt;br&gt;massmedierna har en vidsträckt insyn i de offentliga organens verksamhet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen innebär bl.a. att den som begär det har rätt att ta del Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter. Principen&lt;br&gt;att myndigheternas handlingar och beslut skall vara tillgängliga för envar&lt;br&gt;har i vårt land ansetts så viktig att den sedan länge är grundlagsfäst. I&lt;br&gt;princip har alla, både svenska medborgare och utlänningar, rätt att läsa de&lt;br&gt;handlingar som Finns hos myndigheterna. Denna rätt begränsas dock på två&lt;br&gt;sätt. För det första har allmänheten bara rätt att läsa sådana handlingar som&lt;br&gt;betecknas som allmänna handlingar. För det andra är vissa allmänna&lt;br&gt;handlingar hemliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ta del av en allmän handling skall vända sig till den&lt;br&gt;myndighet som förvarar handlingen. En begäran att få ta del av en allmän&lt;br&gt;handling skall prövas skyndsamt av myndigheten. En myndighet har under&lt;br&gt;vissa förutsättningar möjlighet att lämna ut en handling med villkor, s.k.&lt;br&gt;förbehåll, som inskränker sökandens rätt att använda den information som&lt;br&gt;finns i handlingen. Den som har fått avslag på sin begäran att ta del av en&lt;br&gt;handling eller som har fått del av en handling med förbehåll har enligt&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen i många fall rätt att få saken prövad av domstol.&lt;br&gt;Däremot finns det inte någon möjlighet att överklaga en myndighets beslut&lt;br&gt;att lämna ut en allmän handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande instansordningen innebär att i princip alla beslut som har&lt;br&gt;fattats av andra myndigheter än regeringen, Högsta domstolen och&lt;br&gt;Regeringsrätten kan överklagas till domstol. Inte heller riksdagens beslut&lt;br&gt;kan överklagas till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande reglerna om besvär över en myndighets beslut i ärenden&lt;br&gt;om utlämnande av allmän handling finns i 2 kap. 15 § tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen (TF). I princip får vaije beslut som innebär att en begäran att få&lt;br&gt;ta del av en handling avslås eller att en handling lämnas ut med förbehåll&lt;br&gt;överklagas. Det är bara den som begärt att få ta del av handlingen som får&lt;br&gt;överklaga. Den som anser sig bli lidande av att handlingen lämnas ut kan&lt;br&gt;däremot inte överklaga. Har regeringen eller riksdagen fattat ett beslut, kan&lt;br&gt;detta beslut inte överklagas. Av 11 kap. 1 § regeringsformen följer vidare&lt;br&gt;att beslut av Högsta domstolen och Regeringsrätten inte kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. 7 och 8 §§ sekretesslagen (1980:100) finns kompletterande&lt;br&gt;bestämmelser om överklagande. Rätten att överklaga gäller oavsett om&lt;br&gt;beslutet att vägra lämna ut en handling grundar sig på sekretesslagen, på att&lt;br&gt;handlingen inte är allmän eller på att en annan myndighet skall pröva&lt;br&gt;frågan. En förutsättning för att ett beslut skall kunns överklagas är dock att&lt;br&gt;det är myndigheten som har meddelat beslut i utlämnandefrågan. Om frågan&lt;br&gt;endast har prövats av en befattningshavare hos myndigheten finns inte något&lt;br&gt;överklagbart beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande är huvudregeln att talan skall föras i kammarrätt eller,&lt;br&gt;såvitt gäller kammarrätts beslut i där väckt ärende, hos Regeringsrätten.&lt;br&gt;Undantag från denna regel finns för de allmänna domstolarnas rättskipande&lt;br&gt;och rättsvårdande verksamhet. Meddelar tingsrätt ett avslagsbeslut på detta&lt;br&gt;område, överklagas detta till hovrätt. En hovrätts beslut i ett där väckt eller&lt;br&gt;dit överklagat ärende av detta slag överklagas till Högsta domstolen.&lt;br&gt;Allmänna domstolars beslut som rör annat, t.ex. personalärenden,&lt;br&gt;överklagas däremot till kammarrätt. När det gäller beslut fattade av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialdomstolar, t.ex Arbetsdomstolen och Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas fullföljdsordningen enligt huvudregeln, dvs. överklagandet skall Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;ske till kammarrätt. För de myndigheter som lyder under riksdagen finns en&lt;br&gt;speciell ordning. Beslut av dessa myndigheter överklagas direkt till&lt;br&gt;Regeringsrätten. Beslut som har meddelats av JO kan dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av statsråd överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en statlig myndighet vägrar att lämna ut en handling till en annan&lt;br&gt;statlig myndighet, kan detta beslut överklagas till regeringen. Om det är en&lt;br&gt;av riksdagens myndigheter som har meddelat beslutet, skall dock över-&lt;br&gt;klagandet ske till Riksdagens besvärsnämnd. Vid tvister mellan myndigheter&lt;br&gt;där en eller båda är kommunala fullföljs talan till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av redogörelsen ovan finns det olika vägar att överklaga&lt;br&gt;beroende på vilken myndighet som har fattat beslut i en fråga om utläm-&lt;br&gt;nande av allmän handling. Det stora flertalet ärenden överklagas dock till&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1992 kom det in 302 sekretessmål till kammarrätterna varav ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 procent kom in till Kammarrätten i Stockholm. Till Regeringsrätten kom&lt;br&gt;det under samma tid in 112 mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent antalsmässigt utgör sekretessmålen inte någon större målgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen varierar dock i omfattning och svårighetsgrad. Under senare år har&lt;br&gt;de mycket omfångsrika sekretessmålen blivit flera. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas de sekretessmål som förundersökningen i anledning av mordet på&lt;br&gt;statsminister Olof Palme har gett upphov till. Sekretessmålen är resurskrä-&lt;br&gt;vande dels eftersom de har förturskaraktär och således skall handläggas&lt;br&gt;skyndsamt, dels eftersom de ofta omfattar en mängd handlingar som skall&lt;br&gt;gås igenom och bedömas från sekretessynpunkt. Det kan nämnas att man&lt;br&gt;vid sekretessprövningen i princip måste bedöma vaije uppgift i den handling&lt;br&gt;som begärs utlämnad. I många fall omfattas inte en hel handling av&lt;br&gt;sekretess utan vissa uppgifter i denna skall lämnas ut. De stora sekretess-&lt;br&gt;målen har inneburit att vissa kammarrättsledamöter har bundits upp under&lt;br&gt;lång tid för att pröva målen. Även för Regeringsrätten är sekretessmålen&lt;br&gt;mycket resurskrävande av samma skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller mål om utlämnande av&lt;br&gt;allmän handling (sekretessmål) finns de grundläggande principerna om detta&lt;br&gt;i tryckfrihetsförordningen. I samband med ändringen av tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen gjordes uttalanden om instansordningen vid domstolsprövningen&lt;br&gt;av sekretessmål (prop. 1975/76:160 s. 204). Även om övervägandena som&lt;br&gt;gjordes då måste beaktas, när det gäller frågan om en ändrad instansordning&lt;br&gt;för sekretessmålen, anser vi inte att dessa uttalanden i och för sig hindrar&lt;br&gt;att sekretessmålen flyttas ned till länsrätt. Emellertid kräver frågan om&lt;br&gt;instansordningen i sekretessmål ytterligare överväganden, bl.a. mot&lt;br&gt;bakgrund av det krav på snabbhet i avgörandet som grundlagen ställer.&lt;br&gt;Regeringen avser att under år 1994 ta ställning till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Regeringsrätten fullständigt prövar alla sekretessmål överensstämmer&lt;br&gt;inte med domstolens funktion som prejudikatinstans. Vidare är sekretess-&lt;br&gt;målen mycket resurskrävande för Regeringsrätten. I tidigare sammanhang&lt;br&gt;har det invänts att kammarrätterna inte har sådan kunskap i sekretessfrågor&lt;br&gt;att det är lämpligt att de i praktiken blir slutinstanser i denna typ av mål.&lt;br&gt;Emellertid har kammarrätterna nu tillägnat sig en bred erfarenhet av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretesslagstiftningen och måste därmed anses ha fått erforderlig kompe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tens. Tiden är därför nu mogen för att införa prövningstillstånd i form av Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;prejudikatdispens till Regeringsrätten i de fall kammarrätten har prövat&lt;br&gt;besvär över en annan myndighets beslut att inte lämna ut en allmän handling&lt;br&gt;(jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 364). Däremot bör det inte införas prövnings-&lt;br&gt;tillstånd i de fall kammarrätten som första instans vägrar att lämna ut en&lt;br&gt;handling. Inte heller finns det skäl att införa prövningstillstånd i de fall en&lt;br&gt;av riksdagens myndigheter har vägrat att lämna ut en handling. Om&lt;br&gt;prövningstillstånd införs i Regeringsrätten, bör man av samma skäl även&lt;br&gt;införa motsvarande krav på prövningstillstånd för fullföljd till Högsta&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reformerna kommer såvitt avser överflyttning av körkortsmål&lt;br&gt;till länsstyrelserna att innebära en väsentligt minskad arbetsbörda för läns-&lt;br&gt;rätterna och för kammarrätterna. Även när det gäller nedflyttning av mål&lt;br&gt;från kammarrätt till länsrätt minskar arbetsbördan för de berörda kammar-&lt;br&gt;rätterna. Den motsvarande ökade arbetsbördan för vaije länsrätt blir&lt;br&gt;däremot tämligen marginell, avseende nu aktuella måltyper. När reformen&lt;br&gt;med nedflyttning av mål genomförts fullt ut kommer effekterna att bli&lt;br&gt;större. Det är dock i ett kort perspektiv inte möjligt att i någon större&lt;br&gt;omfattning omfördela resurser mellan kammarrätter och länsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har med anledning av den förestående omorganisationen av de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna den 17 juni 1993 i regleringsbrev avse-&lt;br&gt;ende andra huvudtitelns anslag Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;föreskrivit att en ordinarie avdelning i vaije kammarrätt skall omvandlas till&lt;br&gt;en extra avdelning och att tjänster som kammarrättslagmän eller kammar-&lt;br&gt;rättsråd, tillika vice ordförande på avdelning vid uppkomna vakanser, skall&lt;br&gt;omvandlas till tidsbegränsade tjänster i den omfattning som motsvaras av&lt;br&gt;antalet extra avdelningar vid vaije kammarrätt. Det kan bli aktuellt att i&lt;br&gt;regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 meddela liknande föreskrifter avse-&lt;br&gt;ende tjänster i länsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna kommer att behöva tillföras ökade resurser om körkorts-&lt;br&gt;målen flyttas över dit. Regeringen har i 1994 års budgetproposition be-&lt;br&gt;handlat de anslagsfrågor som uppkommer (prop. 1993/94:100 bil. 3 s. 128f)&lt;br&gt;Reformförslagen kommer dock att på sikt totalt sett medföra relativt stora&lt;br&gt;besparingar jämfört med dagens förhållanden. Dessa besparingar bör an-&lt;br&gt;vändas där förstärkningar bäst behövs inom domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avseende prövningstillstånd för sekretessmål bör träda i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1994. Övriga förslag bör träda i kraft den 1 oktober 1994. Om beslut&lt;br&gt;meddelats av Kriminalvårdsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden, hovrätt,&lt;br&gt;kammarrätt eller länsrätt före ikraftträdandet, skall ärendet överklagas enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1963:193) om&lt;br&gt;samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge&lt;br&gt;angående verkställighet av straff m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att överklaga Kriminalvårdsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt lagen. I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 7.2, skall Kriminalvårdsstyrelsens beslut överklagas till länsrätt i&lt;br&gt;stället för till kammarrätt. Ett nytt sista stycke har lagts till som anger att&lt;br&gt;det behövs prövningstillstånd för att få målet prövat i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt femte stycke föreskrivs att kammarrätten vid behandling av frågor&lt;br&gt;om prövningstillstånd skall vara domför med två ledamöter om de är ense&lt;br&gt;om slutet. Det innebär att ledamöterna kan ha olika meningar när det gäller&lt;br&gt;motiveringen av beslutet. Om ledamöterna inte är ense, gäller huvudregeln&lt;br&gt;om kammarrätts domförhet, dvs. att tre domare skall delta i beslutsfattandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås huvudregeln fast, att länsrätt skall vara första dom-&lt;br&gt;stolsinstans om ärendet skall prövas av allmän förvaltningsdomstol. I&lt;br&gt;respektive materiell författning behöver det sedan bara anges att myndig-&lt;br&gt;hetens beslutet kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Länsrättens&lt;br&gt;behörighet kan även regleras i särskilda lagar. Så är fallet med de lagrum&lt;br&gt;som anges i 14 § i dess nuvarande lydelse. Skall kammarrätt vara första&lt;br&gt;domstolsinstans skall det enligt 8 § första stycket 1 föreskrivas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges länsrätternas geografiska behörighet vid över-&lt;br&gt;klagande. Avgörande är här var det första beslutet fattas. (Se även avsnitt&lt;br&gt;5.2). För studiestödsmålen gäller att de flesta besluten fattas av region- eller&lt;br&gt;lokalkontoren i Centrala studiestödsnämndens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med den huvudregel som idag gäller för kammarrätt, jfr för-&lt;br&gt;ordningen (1977:937) om kammarrätternas domkretsar m.m., skall i de fall&lt;br&gt;ärendet prövats av två förvaltningsmyndigheter den länsrätt vara behörig&lt;br&gt;inom vars län det första beslutet i ärendet har meddelats. Regeringen har&lt;br&gt;emellertid möjlighet att föreskriva avvikelser från denna huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har paragrafen ändrats så att möjligheten att flytta mål som har&lt;br&gt;nära samband med varandra mellan länsrätter, utvidgas till att avse samtliga&lt;br&gt;måltyper i länsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i forvaltningsprocesslagen Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ett tillägg i första stycket framgår vad en besvärshandling skall innehålla&lt;br&gt;om prövningstillstånd krävs. Tillägget gäller i alla instanser där prövnings-&lt;br&gt;tillstånd kan komma i fråga. En motsvarande bestämmelse, som dock enbart&lt;br&gt;gäller prövningstillstånd i Regeringsrätten och Försäkringsöverdomstolen,&lt;br&gt;finns i 37 § tredje stycket. Den bestämmelsen kan därför utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring har gjorts i andra stycket. Av den framgår att också länsrättens&lt;br&gt;beslut, och inte bara kammarrättens beslut, skall innehålla uppgift om den&lt;br&gt;grund på vilka ett prövningstillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkas kan att länsrätternas fullföljdshänvisning inte är avgörande för&lt;br&gt;om prövningstillstånd skall krävas eller inte. Det är en fråga som det&lt;br&gt;uteslutande ankommer på kammarrätterna att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket, som är nytt, framgår att kammarrättens beslut att meddela&lt;br&gt;prövningstillstånd inte får överklagas. En motsvarande bestämmelse om full-&lt;br&gt;följdsförbud över hovrätts beslut att meddela prövningstillstånd finns i 54&lt;br&gt;kap. 8 § RB. Motsatsvis följer att ett beslut om att inte meddela prövnings-&lt;br&gt;tillstånd får överklagas till Regeringsrätten (med sedvanlig dispensprövning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som är ny, liksom rubriken närmast före den, innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser om prövningstillstånd i kammarrätt. Ändringen har behandlats i av-&lt;br&gt;snitt 5.3.1. I anslutning härtill har rubriken närmast före 35 § ändrats.&lt;br&gt;Enligt första stycket får kammarrätt om det är särskilt föreskrivet pröva&lt;br&gt;överklagande från länsrätt endast om kammarrätten har meddelat prövnings-&lt;br&gt;tillstånd. I forvaltningsprocesslagen regleras således inte närmare vilka mål&lt;br&gt;eller målgrupper som bör omfattas av krav på prövningstillstånd. Sådana&lt;br&gt;regler tas i stället in i de materiella författningarna (jfr t.ex. förslaget till lag&lt;br&gt;om ändring i studiestödslagen, avsnitt 12.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras förutsättningarna för att prövningstillstånd skall få&lt;br&gt;beviljas i kammarrätt. Dispensgrundema är desamma som dem som gäller&lt;br&gt;vid dispensprövning i hovrätt. (Jfr 49 kap. 13 § RB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att länsrättens beslut står fast om prövningstill-&lt;br&gt;stånd inte meddelas av kammarrätten och att kammarrättens beslut skall&lt;br&gt;innehålla en erinran om detta. Bestämmelsen motsvarar den som gäller be-&lt;br&gt;slut om prövningstillstånd som meddelas av Regeringsrätten (35 § andra&lt;br&gt;stycket FPL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som angetts i den allmänna motiveringen, avsnitt 9.3, har den&lt;br&gt;ändringen gjorts att prövningstillstånd krävs enligt första styckets huvudregel&lt;br&gt;i sekretessmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket kan utgå eftersom den omfattas av den&lt;br&gt;ändring som gjorts i 4 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar möjligheterna att överklaga Centrala studiestödsnämn-&lt;br&gt;dens beslut. I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 6.2, skall Centrala studiestödsnämndens beslut överklagas till länsrätt&lt;br&gt;i stället för till kammarrätt med fördelning mellan olika länsrätter beroende&lt;br&gt;på vilken ort beslutet har fattats på. I ett nytt andra stycke anges att det&lt;br&gt;krävs prövningstillstånd för att få målet prövat i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:202) om&lt;br&gt;beräkning av strafftid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar möjligheterna att överklaga Kriminalvårdsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt lagen. I enlighet med vad som anförts i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 7.2, skall Kriminalvårdsstyrelsens beslut överklagas till&lt;br&gt;länsrätt i stället för till kammarrätt. I ett nytt sista stycke anges att det krävs&lt;br&gt;prövningstillstånd för att få målet prövat i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs om möjligheterna att överklaga Kriminalvårdsstyrel-&lt;br&gt;sens beslut enligt lagen. I enlighet med vad som anförts i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 7.2, skall Kriminalvårdsstyrelsens beslut överklagas&lt;br&gt;till länsrätt i stället för till kammarrätt. I ett nytt sista stycke anges att det&lt;br&gt;krävs prövningstillstånd för att få målet prövat i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:371) om&lt;br&gt;behandling av häktade och anhållna m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar möjligheterna att överklaga Kriminalvårdsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt lagen. I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiver-&lt;br&gt;ingen, avsnitt 7.2, skall Kriminalvårdsstyrelsens beslut överklagas till läns-&lt;br&gt;rätt i stället för till kammarrätt. I ett nytt sista stycke anges att det krävs&lt;br&gt;prövningstillstånd för att få målet prövat i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.8 Förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 40 § finns för närvarande bestämmelser om i vilka fall länsrätten prövar&lt;br&gt;kökortsfrågor som första instans. I och med att länsstyrelserna tar över&lt;br&gt;dessa uppgifter kan paragrafen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas talan i länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten skall&lt;br&gt;föras av länsstyrelsen, jfr 47 §. Eftersom funktionen allmänt ombud tas&lt;br&gt;bort, skall 48 § upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger i vilka körkortsfrågor länsstyrelsen beslutar. Tillägget&lt;br&gt;innebär att länsstyrelsen är behörig att pröva även frågor om återkallelse av&lt;br&gt;körkort, körkortstillstånd och traktorkort, om nedsättning av spärrtid efter&lt;br&gt;återkallelse och om vägran att godkänna ett utländskt körkort, allt i enlighet&lt;br&gt;med vad som anförts i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller för närvarande regler om hur ett kör-&lt;br&gt;kortsmål anhängiggörs hos länsrätten. I och med att länsrätten skall bli över-&lt;br&gt;instans behövs inte första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall utan dröjsmål pröva om ett körkort eller traktorkort&lt;br&gt;skall återkallas tillsvidare eller återställas om det är omhändertaget enligt&lt;br&gt;23 § första stycket 1-3. Bestämmelsen gäller inte för de fall att körkortet&lt;br&gt;eller traktorkortet är omhändertaget på grund av att det är återkallat, jfr 23&lt;br&gt;§ första stycket 4. I 41 § andra stycket har därför gjorts ett förtydligande&lt;br&gt;i detta hänseende. I övrigt har i paragrafen ordet länsrätten bytts ut mot&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42-44 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna föreskrivs i dag om bl.a. rättens möjlighet att förelägga den&lt;br&gt;enskilda parten att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov, att&lt;br&gt;förordna om nytt förarprov samt att meddela särskilda villkor för körkortet.&lt;br&gt;Denna möjlighet som länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten nu har skall&lt;br&gt;i fortsättningen även länsstyrelse ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom länsstyrelsen skall ges utredningsbefogenheter enligt 42 § som&lt;br&gt;tidigare tillkommit rätten, har paragrafen ändrats så att länsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt 42 § inte får överklagas särskilt utan endast i samband med talan mot&lt;br&gt;det beslut varigenom ärendet avgörs. Tidigare gällde motsvarande för&lt;br&gt;rättens förelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen (tidigare 47 a §) regleras för närvarande det allmänna ombudets&lt;br&gt;möjlighet att utfärda vamingsföreläggande. Ett förenklat handläggningsför-&lt;br&gt;farande skall alltjämt finnas för länsstyrelsen om denna anser att varning är&lt;br&gt;en tillräcklig åtgärd. I stället för vamingsföreläggande skall länsstyrelsen&lt;br&gt;kunna utfärda ett preliminärt beslut för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i i frågor om återkallelse av körkort, körkortstillstånd&lt;br&gt;och traktorkort, nedsättning av spärrtid efter återkallelse och om vägran att&lt;br&gt;godkänna ett utländskt körkort överklagas till länsrätt i enlighet med vad&lt;br&gt;som anförts i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223) möjlighet att&lt;br&gt;ändra beslut som den meddelat (omprövning) om den finner att beslutet är&lt;br&gt;uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan&lt;br&gt;anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall föra det allmännas talan i domstol och funktionen med&lt;br&gt;allmänna ombud tas bort. Länsstyrelsen skall ha samma möjlighet att föra&lt;br&gt;talan även till den enskilda partens förmån som allmänna ombudet har i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få målet prövat i kammarrätten skall det krävas prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats eftersom funktionen allmänt ombud försvinner och&lt;br&gt;det allmännas talan skall föras av länsstyrelsen. Den särskilda besvärstid&lt;br&gt;som tidigare tillkom de allmänna ombuden skall i stället länsstyrelsen ha när&lt;br&gt;den överklagar ett domstolsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.9 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i 15 kap. 7 § har ändrats, eftersom det i de flesta fall skall&lt;br&gt;krävas prövningstillstånd för att Regeringsrätten och Högsta domstolen skall&lt;br&gt;pröva sekretessmål som överklagats (se avsnitt 9 och den nya lydelsen av&lt;br&gt;35 § FPL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i körkortslagen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; (1977:477)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs i fråga om körkortslagen (1977:477)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 39, 41, 42, 43, 44, 46, 47, 48 och 49 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 40 och 47 a §§ skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar frågor om meddelande av körkortstillstånd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärdande av traktorkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar också andra&lt;br&gt;frågor om körkort. Dessa framgår&lt;br&gt;av föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar vidare&lt;br&gt;frågor om återkallelse av körkort,&lt;br&gt;körkortstillstånd och traktorkort,&lt;br&gt;om nedsättning av spärrtid efter&lt;br&gt;återkallelse och om vägran att&lt;br&gt;godkänna ett utländskt körkort.&lt;br&gt;Länsstyrelsen prövar också andra&lt;br&gt;frågor om körkort. Dessa framgår&lt;br&gt;av föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen finner anledning anta att någon inte bör ha körkort&lt;br&gt;eller traktorkort på grund av sina nykterhetsförhållanden, får länsstyrel-&lt;br&gt;sen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydelse för&lt;br&gt;ärendets avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som avses i 40 § anhängi-&lt;br&gt;görs i länsrätten genom ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett körkort eller ett traktor-&lt;br&gt;kort är omhändertaget enligt 23 §,&lt;br&gt;skall länsrätten utan dröjsmål&lt;br&gt;pröva om körkortet eller traktor-&lt;br&gt;kortet skall återkallas tills vidare&lt;br&gt;eller återställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett körkort eller traktorkort&lt;br&gt;är omhändertaget enligt 23 §, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen utan dröjsmål pröva&lt;br&gt;om körkortet eller traktorkortet&lt;br&gt;skall återkallas tills vidare eller&lt;br&gt;återställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag får rätten&lt;br&gt;förelägga den enskilda parten att&lt;br&gt;ge in läkarintyg eller bevis om&lt;br&gt;godkänt förarprov. Rätten får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt denna lag får&lt;br&gt;länsstyrelsen förelägga den enskil-&lt;br&gt;da parten att ge in läkarintyg eller&lt;br&gt;bevis om godkänt förarprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1980:977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också, under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 39 § tredje stycket,&lt;br&gt;höra socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar rätten om återkallelse,&lt;br&gt;får rätten samtidigt forordna att ett&lt;br&gt;godkänt förarprov skall avläggas&lt;br&gt;innan körkort eller traktorkort&lt;br&gt;lämnas ut. Om det begärs, skall&lt;br&gt;rätten också pröva frågan om ett&lt;br&gt;sådant medgivande som avses i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten i ett mål om återkallel-&lt;br&gt;se av körkort, körkortstillstånd&lt;br&gt;eller traktorkort beslutar att åter-&lt;br&gt;kallelse inte skall ske, får rätten&lt;br&gt;meddela särskilda villkor för kör-&lt;br&gt;kortet eller traktorkortet eller&lt;br&gt;besluta att en förnyad personutred-&lt;br&gt;ning skall göras vid en senare&lt;br&gt;tidpunkt. Gäller målet återkallelse&lt;br&gt;av ett körkortstillstånd, får rätten&lt;br&gt;förlänga giltighetstiden för till-&lt;br&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar länsstyrelsen om åter-&lt;br&gt;kallelse, får länsstyrelsen samtidigt&lt;br&gt;förordna att ett godkänt förarprov&lt;br&gt;skall avläggas innan körkort eller&lt;br&gt;traktorkort lämnas ut. Om det&lt;br&gt;begärs, skall länsstyrelsen också&lt;br&gt;pröva frågan om ett sådant med-&lt;br&gt;givande som avses i 2 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen i ett ärende om&lt;br&gt;återkallelse av körkort, körkorts-&lt;br&gt;tillstånd eller traktorkort beslutar&lt;br&gt;att återkallelse inte skall ske, får&lt;br&gt;länsstyrelsen meddela särskilda&lt;br&gt;villkor för körkortet eller traktor-&lt;br&gt;kortet eller besluta att en förnyad&lt;br&gt;personutredning skall göras vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt. Gäller ärendet&lt;br&gt;återkallelse av ett körkortstillstånd,&lt;br&gt;får länsstyrelsen förlänga giltig-&lt;br&gt;hetstiden för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande som avses i 42&lt;br&gt;§ får överklagas endast i samband&lt;br&gt;med talan mot det beslut varige-&lt;br&gt;nom målet avgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande som avses i 42&lt;br&gt;§ får överklagas endast i samband&lt;br&gt;med talan mot det beslut varige-&lt;br&gt;nom ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om förlängning av giltighetstiden för ett körkortstillstånd får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas talan i sådana mål Länsstyrelsens beslut enligt denna&lt;br&gt;som avses i 40 § förs av allmänt lag får överklagas till länsrätten,&lt;br&gt;ombud. Det allmänna ombudet har&lt;br&gt;samma befogenheter som rätten&lt;br&gt;har enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna ombudet får fora&lt;br&gt;talan även till den enskilda partens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer för-&lt;br&gt;ordnar för varje län en eller flera&lt;br&gt;personer att vara allmänt ombud&lt;br&gt;och ersättare för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde överklagar ett&lt;br&gt;beslut, förs det allmännas talan i&lt;br&gt;länsrätten, kammarrätten och&lt;br&gt;regeringsrätten av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär av det allmänna ombudet&lt;br&gt;skall anföras inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då det överklagade be-&lt;br&gt;slutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrättens och kammarrät-&lt;br&gt;tens beslut överklagas av länssty-&lt;br&gt;relsen, skall överklagandet ha&lt;br&gt;kommit in inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag då det överklagade beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Mål som har anhän-&lt;br&gt;giggjorts i länsrätten före ikraftträdandet prövas enligt äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:373.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Prövningstillstånd Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;i kammarrätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Domstolarna inför 2000-talet Arbetsuppgifter och för-&lt;br&gt;faranderegler (SOU 1991:106) diskuterar Domstolsutredningen frågan om&lt;br&gt;att införa regler om prövningstillstånd i ledet länsrätt-kammarrätt. Tanken&lt;br&gt;på sådana regler har vunnit anslutning vid remissbehandlingen av&lt;br&gt;betänkandet. Detta innehåller dock inga lagförslag i denna del. I denna&lt;br&gt;promemoria lämnas förslag om hur generella regler om prövningstillstånd&lt;br&gt;i kammarrätt bör utformas utan att ställning tas till vilka målkategorier&lt;br&gt;som skall omfattas av en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget får prövningstillstånd beviljas i kammarrätten om det&lt;br&gt;finns anledning att ändra länsrättens avgörande (ändringsdispens), om det&lt;br&gt;är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överprövning sker&lt;br&gt;(prejudikatdispens) eller om det annars finns synnerliga skäl till&lt;br&gt;överprövning (extraordinär dispens). De nya bestämmelserna om&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätten skall enligt förslaget tas in i för-&lt;br&gt;valtningsprocesslagen och är i huvudsak utformade på samma sätt som&lt;br&gt;reglerna om prövningstillstånd i hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forvaltningsprocesslagen skall enligt förslaget inte innehålla närmare&lt;br&gt;bestämmelser om vilka mål eller målgrupper som skall omfattas av krav&lt;br&gt;på prövningstillstånd. Regler om detta skall i stället tas in i den&lt;br&gt;materiella lagstiftningen. Frågan om vilka målgrupper som skall omfattas&lt;br&gt;av krav på prövningstillstånd i kammarrätt skall övervägas målgrupp för&lt;br&gt;målgrupp parallellt med att olika målgrupper flyttas ner i instanskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att kammarrätten - liksom numera hovrätten - vid dis-&lt;br&gt;pensprövningen skall vara domför med tre lagfarna ledamöter. Förslaget&lt;br&gt;föranleder en ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i forvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om forvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;dels att 4, 31, 33 och 37 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 35 § skall lyda &amp;quot;Prövningstillstånd i&lt;br&gt;Regeringsrätten och Försäkringsöverdomstolen&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 34 a §, samt närmast&lt;br&gt;före denna en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansöknings- eller besvärshand-&lt;br&gt;ling eller därmed jämförlig hand-&lt;br&gt;ling skall anges vad som yrkas&lt;br&gt;samt de omständigheter som åbero-&lt;br&gt;pas till stöd härför. I besvärshand-&lt;br&gt;ling anges dessutom det beslut mot&lt;br&gt;vilket talan föres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansöknings- eller besvärshand-&lt;br&gt;ling eller därmed jämförlig hand-&lt;br&gt;ling skall anges vad som yrkas&lt;br&gt;samt de omständigheter som åbero-&lt;br&gt;pas till stöd härför. I besvärshand-&lt;br&gt;ling anges dessutom det beslut mot&lt;br&gt;vilket talan föres. Om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd behövs, skall även anges&lt;br&gt;de omständigheter som åberopas&lt;br&gt;till stöd för att ett sådant tillstånd&lt;br&gt;skall meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande eller klagande bör vidare uppge bevis som han vill åberopa&lt;br&gt;och vad han vill styrka med vaije särskilt bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut, varigenom rätten avgör målet, skall tillställas part genom&lt;br&gt;handling som fullständigt återger beslutet och skiljaktig mening, där&lt;br&gt;sådana förekommit. Beslut som kan överklagas skall dessutom innehålla&lt;br&gt;upplysning om vad den skall iakttaga som vill anföra besvär över&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kräves särskilt tillstånd för pröv-&lt;br&gt;ning av besvär till Regeringsrätten&lt;br&gt;eller Försäkringsöverdomstolen,&lt;br&gt;skall kammarrättens eller försäk-&lt;br&gt;ringsrättens beslut innehålla upp-&lt;br&gt;gift härom och om de grunder på&lt;br&gt;vilka sådant tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krävs särskilt tillstånd för pröv-&lt;br&gt;ning i högre rätt, skall beslutet&lt;br&gt;innehålla uppgift om det och om de&lt;br&gt;grunder på vilka j sådant tillstånd&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:125.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot länsrätts beslut förs talan hos kammarrätt. Mot kammarrätts beslut&lt;br&gt;förs talan hos Regeringsrätten, om inte annat följer av särskilda&lt;br&gt;bestämmelser. Talan förs genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får föras av den som beslutet angår, om det gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens beslut att med-&lt;br&gt;dela prövningstillstånd får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd i kammarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är särskilt föreskrivet&lt;br&gt;får kammarrätt pröva överklagande&lt;br&gt;från länsrätt endast om kammarrät-&lt;br&gt;ten har meddelat prövningstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd,&lt;br&gt;står länsrättens beslut fast. En&lt;br&gt;erinran om detta skall tas in i&lt;br&gt;kammarrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är av vikt for ledning av&lt;br&gt;rättstillämpningen att överklagan-&lt;br&gt;det prövas av högre rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns anledning till ändring&lt;br&gt;i det slut vartill länsrätten kommit,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga&lt;br&gt;skäl att pröva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål, vari prövningstillstånd kräves, får omständighet eller bevis, som&lt;br&gt;klaganden åberopar först i Regeringsrätten, beaktas endast om det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om hinder mot att beakta eller anföra nya omständigheter&lt;br&gt;i vissa mål finns i 10 kap. 10 § kommunallagen (1991:900) och 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § tredje stycket kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klaganden bör i besvärshand-&lt;br&gt;lingen ange de skäl som han åbe-&lt;br&gt;ropar till stöd for sin begäran om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:211 (jfr 1991:363).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:343. Ändringen innebär att tredje stycket&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna&lt;br&gt;ledamöter får ej sitta i rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är&lt;br&gt;kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler&lt;br&gt;än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i&lt;br&gt;rätten. Kammarrätt är dock domför utan nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid prövning av besvär över beslut som ej innebär att målet avgöres,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid förordnande rörande saken i avvaktan på målets avgörande samt&lt;br&gt;vid annan åtgärd som avser endast måls beredande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta&lt;br&gt;prövats i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlägges mål som avses i andra stycket gemensamt med annat mål,&lt;br&gt;får nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domförhöret vid behandling av vissa mål finns bestämmelser i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och lagen (1990:886) om granskning&lt;br&gt;och kontroll av filmer och videogram. Bestämmelser om domförhet vid&lt;br&gt;behandling av kommunalbesvärsmål finns i 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd är kammarrätten&lt;br&gt;domför med tre lagfarna ledamö-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten&lt;br&gt;domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en&lt;br&gt;lagfaren ledamot i kammarrätten eller, om de inte är av sådant slag att&lt;br&gt;de bör förbehållas lagfarna ledamöter, av en annan tjänsteman i&lt;br&gt;kammarrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om detta meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:513.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementets promemoria, Prövningstillstånd i kammarrätt,&lt;br&gt;sändes ut på remiss den 20 september 1993. Remisstiden gick ut den 22&lt;br&gt;oktober 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande 16 instanser anmodades avge yttrande; Riksdagens ombudsmän,&lt;br&gt;Domstolsverket, Hovrätten över Skåne och Blekinge, samtliga kammar-&lt;br&gt;rätter och länsrätterna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus, Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus, Västemorrlands, Jämtlands, Norrbottens, Kalmar och Blekinge&lt;br&gt;län. Samtliga har avgivit yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Yttranden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;Allmänt om prövningstillstånd i kammarrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser, utom Länsrätten i Malmöhus län, tillstyrker att&lt;br&gt;prövningstillstånd infors i kammarrätt. Länsrätten i Malmöhus län anser&lt;br&gt;att om kammarrätten skall vara domför med tre ledamöter vid dis-&lt;br&gt;pensprövning är det inte troligt att någon effektivisering kan erhållas.&lt;br&gt;Mot bakgrund bl.a. därav anser länsrätten inte att det för närvarande&lt;br&gt;föreligger skäl att i forvaltningsprocesslagen införa de nu föreslagna&lt;br&gt;reglerna om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Dispensgrunder och lagteknisk lösning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser tillstyrker att reglerna om prövningstillstånd i&lt;br&gt;kammarrätt utformas efter mönster av vad som gäller för prövningstill-&lt;br&gt;stånd i hovrätt, dvs. med ändringsdispens, prejudikatdispens och&lt;br&gt;extraordinär dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser, utom Länsrätten Norrbottens län, anser att&lt;br&gt;de grundläggande bestämmelserna om prövningstillstånd i kammarrätt bör&lt;br&gt;tas in i forvaltningsprocesslagen samt att de regler om vilka mål eller&lt;br&gt;målgrupper som skall omfattas av krav på prövningstillstånd inte bör tas&lt;br&gt;in i forvaltningsprocesslagen utan tas in i den materiella lagstiftningen.&lt;br&gt;Länsrätten anser även att förslaget strider mot gällande författningsteknik&lt;br&gt;och medför en sämre överskådlighet och större textmassa än om alla&lt;br&gt;frågor om prövningstillstånd medtogs i forvaltningsprocesslagen eller i&lt;br&gt;bilaga till denna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Kammarrättens sammansättning vid dispensprövningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Endast Justitieombudsmannen, länsrätterna i Stockholms, Uppsala och&lt;br&gt;Jämtlands län tillstyrker förslaget med tre ledamöter vid dispenspröv-&lt;br&gt;ningen. Kammarrätten i Göteborg godtar förslaget men anser att&lt;br&gt;dispensprövningen skall kunna företas av två lagfarna ledamöter i enklare&lt;br&gt;mål av typen massmål. Övriga instanser avstyrker förslaget och förordar&lt;br&gt;att dispensprövningen skall ske med två ledamöter. Som skäl härför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betonas bl.a. skillnaden mellan hovrätts och kammarrätts handläggnings- Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;regler med avseende på muntliga förhandlingar. I och med att den största Bilaga 4&lt;br&gt;delen av kammarrättsmålen idag avgörs av tre domare utan muntlig&lt;br&gt;förhandling uppstår inga rationaliseringsvinster om dispensprövningen&lt;br&gt;skall göras av tre domare. Från rättssäkerhetssynpunkt möter det inget&lt;br&gt;hinder att prövningen görs av två domare, eftersom målen normalt&lt;br&gt;kommer att vara prövade av både en förvaltningsmyndighet och länsrätt&lt;br&gt;innan det når kammarrätt. Bl.a. Kammarrätten i Stockholm förordar i&lt;br&gt;denna del att som en ytterligare rättssäkerhetsgaranti bör den ena&lt;br&gt;ledamoten vid dispensprövningen vara en kammarrättslagman eller ett&lt;br&gt;kammarrättsråd, tillika vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete&lt;br&gt;med Danmark, Finland, Island och Norge angående&lt;br&gt;verkställighet av straff m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 26 § lagen (1963:193) om samarbete med&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot kriminalvårdsstyrel-&lt;br&gt;sens beslut enligt denna lag föres&lt;br&gt;hos kammarrätten genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ej annorlunda förordnas,&lt;br&gt;skola kriminalvårdsstyrelsens och&lt;br&gt;kammarrätts beslut omedelbart&lt;br&gt;lända till efterrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt denna lag överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens och&lt;br&gt;domstols beslut gäller omedelbart&lt;br&gt;om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1973:127.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 och 14 §§ lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt är domfor med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna&lt;br&gt;ledamöter får ej sitta i rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är&lt;br&gt;kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler&lt;br&gt;än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i&lt;br&gt;rätten. Kammarrätt är dock domfor utan nämndemän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid prövning av besvär över beslut som ej innebär att målet avgöres,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid förordnande rörande saken i avvaktan på målets avgörande samt&lt;br&gt;vid annan åtgärd som avser endast måls beredande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta&lt;br&gt;prövats i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlägges mål som avses i andra stycket gemensamt med annat mål,&lt;br&gt;får nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domförhöret vid behandling av vissa mål finns bestämmelser i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och lagen (1990:886) om granskning&lt;br&gt;och kontroll av filmer och videogram. Bestämmelser om domförhet vid&lt;br&gt;behandling av kommunalbesvärsmål finns i 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd är kammarrätten&lt;br&gt;domför med två ledamöter, om de&lt;br&gt;är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten&lt;br&gt;domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en&lt;br&gt;lagfaren ledamot i kammarrätten eller, om de inte är av sådant slag att&lt;br&gt;de bör förbehållas lagfarna ledamöter, av en annan tjänsteman i&lt;br&gt;kammarrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om detta meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål enligt skatte-, taxerings-,&lt;br&gt;uppbörds-, folkbokförings- och&lt;br&gt;bilregisterförfattningama samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning föreskrivs att talan skall&lt;br&gt;väckas vid eller överklagas till all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol, skall det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:513.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:759.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om&lt;br&gt;skatt, m. m. i den utsträckning som&lt;br&gt;är föreskrivet i dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;mål enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga, lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall, lagen&lt;br&gt;(1988:153) om bistånd åt asylsö-&lt;br&gt;kande m.fl., lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade, lagen (1993:387)&lt;br&gt;om införande av lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade, lagen (1992:1574)&lt;br&gt;om bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;m.m., lagen (1991:1128) om psyki-&lt;br&gt;atrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård, smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472), karantänslagen&lt;br&gt;(1989:290), lagen (1970:375) om&lt;br&gt;utlämning till Danmark, Finland,&lt;br&gt;Island eller Norge för verkställig-&lt;br&gt;het av beslut om värd eller be-&lt;br&gt;handling, körkortslagen (1977:477)&lt;br&gt;och lagen (1989:14) om erkännan-&lt;br&gt;de och verkställighet av utländska&lt;br&gt;vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn, allt i den&lt;br&gt;utsträckning som är föreskrivet i&lt;br&gt;dessa lagar samt mål enligt 6 kap.&lt;br&gt;21 § och 21 kap. föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål som avses i 24 § lagen&lt;br&gt;(1984:3) om kärnteknisk verksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål som avses i 6 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1985:206) om viten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som överklagas från all-&lt;br&gt;män försäkringskassa i den ut-&lt;br&gt;sträckning som är särskilt föreskri-&lt;br&gt;vet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som enligt bestämmelse i&lt;br&gt;annan lag skall prövas av länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket med tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras vid en länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut skall överklagas till den&lt;br&gt;länsrätt inom vars län ärendet först&lt;br&gt;prövats, om inte regeringen för ett&lt;br&gt;visst slag av mål föreskriver något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 77 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring prövas av läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som enligt telelagen&lt;br&gt;(1993:597) och lagen (1993:599)&lt;br&gt;om radiokommunikation skall&lt;br&gt;prövas av länsrätt prövas av Läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län&lt;br&gt;prövar mål enligt luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297) i den utsträckning som&lt;br&gt;är föreskrivet i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen enligt lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring och lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd prövas&lt;br&gt;av länsrätten i det län i vilket den&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller den län-&lt;br&gt;sarbetsnämnd som beslutat i första&lt;br&gt;instans är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer vid mer än en läns-&lt;br&gt;rätt flera mål enligt skatte-, taxe-&lt;br&gt;rings- eller uppbördsförfattningar-&lt;br&gt;na som har nära samband med&lt;br&gt;varandra, får målen handläggas vid&lt;br&gt;en av länsrätterna, om det kan ske&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet för någon&lt;br&gt;enskild. Närmare föreskrifter om&lt;br&gt;överlämnande av mål mellan läns-&lt;br&gt;rätter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;länsrätt flera mål som har nära&lt;br&gt;samband med varandra, får målen&lt;br&gt;handläggas vid en av länsrätterna&lt;br&gt;om det kan göras utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet for någon enskild. När-&lt;br&gt;mare föreskrifter om överlämnande&lt;br&gt;av mål mellan länsrätter meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i forvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om forvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;dels att 4, 31, 33, 35 och 37 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 35 § skall lyda &amp;quot;Prövningstillstånd i&lt;br&gt;Regeringsrätten och Försäkringsöverdomstolen&amp;quot;,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 34 a §, samt närmast&lt;br&gt;före denna en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansöknings- eller besvärshand-&lt;br&gt;ling eller därmed jämförlig hand-&lt;br&gt;ling skall anges vad som yrkas&lt;br&gt;samt de omständigheter som åbero-&lt;br&gt;pas till stöd härför. I besvärshand-&lt;br&gt;ling anges dessutom det beslut mot&lt;br&gt;vilket talan föres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ansökan eller ett överklagan-&lt;br&gt;de eller en därmed jämförlig hand-&lt;br&gt;ling skall anges vad som yrkas&lt;br&gt;samt de omständigheter som åbero-&lt;br&gt;pas till stöd för yrkandet. I över-&lt;br&gt;klagandet anges dessutom det&lt;br&gt;beslut som överklagas. Om pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd krävs, skall även&lt;br&gt;anges de omständigheter som&lt;br&gt;åberopas till stöd för att ett sådant&lt;br&gt;tillstånd skall meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande eller klagande bör vidare uppge bevis som han vill åberopa&lt;br&gt;och vad han vill styrka med vaije särskilt bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut, varigenom rätten avgör målet, skall tillställas part genom&lt;br&gt;handling som fullständigt återger beslutet och skiljaktig mening, där&lt;br&gt;sådan förekommit. Beslut som kan överklagas skall dessutom innehålla&lt;br&gt;upplysning om vad den skall iakttaga som vill anföra besvär över&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kräves särskilt tillstånd för pröv-&lt;br&gt;ning av besvär till regeringsrätten&lt;br&gt;eller försäkringsöverdomstolen,&lt;br&gt;skall kammarrättens eller försäk-&lt;br&gt;ringsrättens beslut innehålla upp-&lt;br&gt;gift härom och om de grunder på&lt;br&gt;vilka sådant tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krävs särskilt tillstånd för pröv-&lt;br&gt;ning i högre rätt, skall beslutet&lt;br&gt;innehålla uppgift om det och om de&lt;br&gt;grunder på vilka ett sådant tillstånd&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot länsrätts beslut förs talan hos kammarrätt. Mot kammarrätts beslut&lt;br&gt;förs talan hos Regeringsrätten, om inte annat följer av särskilda&lt;br&gt;bestämmelser. Talan förs genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:125.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:211 (jfr 1991:363).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får föras av den som beslutet angår, om det gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens beslut att med-&lt;br&gt;dela prövningstillstånd får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd i kammarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är särskilt föreskrivet&lt;br&gt;får kammarrätten pröva ett över-&lt;br&gt;klagande från länsrätten endast om&lt;br&gt;kammarrätten har meddelat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det år av vikt för ledning av&lt;br&gt;rättstillämpningen att överklagan-&lt;br&gt;det prövas av högre rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;anledning förekommer till&lt;br&gt;ändring i det slut vartill länsrätten&lt;br&gt;kommit eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga skäl&lt;br&gt;att pröva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd,&lt;br&gt;står länsrättens beslut fast. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;kammarrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär över kammarrättens beslut&lt;br&gt;i ett mål som har anhängiggjorts&lt;br&gt;hos kammarrätten genom över-&lt;br&gt;klagande eller underställning prö-&lt;br&gt;vas av regeringsrätten endast om&lt;br&gt;regeringsrätten har meddelat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas ej prövningstillstånd,&lt;br&gt;står kammarrättens beslut fast.&lt;br&gt;Erinran därom skall intagas i&lt;br&gt;regeringsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller ej&lt;br&gt;1. talan i mål om utlämnande av&lt;br&gt;allmän handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av kammarrät-&lt;br&gt;tens beslut i ett mål som har väckts&lt;br&gt;hos kammarrätten genom över-&lt;br&gt;klagande eller underställning prö-&lt;br&gt;vas av Regeringsrätten endast om&lt;br&gt;Regeringsrätten har meddelat&lt;br&gt;prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd,&lt;br&gt;står kammarrättens beslut fast. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;Regeringsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan som Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män eller Justitiekanslem för i mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. talan som riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män eller justitiekanslem for i mål&lt;br&gt;om disciplinansvar eller om åter-&lt;br&gt;kallelse eller begränsning av be-&lt;br&gt;hörighet att utöva yrke inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, tandvården eller&lt;br&gt;detaljhandeln med läkemedel eller&lt;br&gt;om återkallelse av behörighet att&lt;br&gt;utöva veterinäryrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. talan som justitiekanslem för i&lt;br&gt;mål enligt lagen (1990:484) om&lt;br&gt;övervakningskameror m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om disciplinansvar eller om åter-&lt;br&gt;kallelse eller begränsning av be-&lt;br&gt;hörighet att utöva yrke inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, tandvården eller&lt;br&gt;detaljhandeln med läkemedel eller&lt;br&gt;om återkallelse av behörighet att&lt;br&gt;utöva veterinäryrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. talan som Justitiekanslem för i&lt;br&gt;mål enligt lagen (1990:484) om&lt;br&gt;övervakningskameror m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål, vari prövningstillstånd kräves, får omständighet eller bevis, som&lt;br&gt;klaganden åberopar först i Regeringsrätten, beaktas endast om det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om hinder mot att beakta eller anföra nya omständigheter&lt;br&gt;i vissa mål finns i 10 kap. 10 § kommunallagen (1991:900) och 22 kap.&lt;br&gt;1 § tredje stycket kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klaganden bör i besvärshand-&lt;br&gt;lingen ange de skäl som han åbe-&lt;br&gt;ropar till stöd för sin begäran om&lt;br&gt;prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 35 § den 1 juli 1994 och i övrigt&lt;br&gt;den 1 oktober 1994. Äldre lydelse av 35 § gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;mål som avgjorts av kammarrätt före den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:343. Ändringen innebär att tredje stycket&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 25 § studie stöd slagen (1973:349)*&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödsnämndens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödsnämndens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut i ärenden om återbetalning&lt;br&gt;av studielån får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut skall dock g;&lt;br&gt;bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut i ärenden om återbetalning&lt;br&gt;av studielån får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;br&gt;a omedelbart, om nämnden inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:877.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning&lt;br&gt;av strafftid m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 29 § lagen (1974:202) om beräkning av&lt;br&gt;strafftid m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande ydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot kriminalvårdsstyrel-&lt;br&gt;sens beslut enligt denna lag föres&lt;br&gt;hos kammarrätten genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot kammarrättens beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i 12 § får talan inte&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut&lt;br&gt;enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:1010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 59 § lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilt fall enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätt. Beslut&lt;br&gt;i fråga om vistelse utom anstalt för&lt;br&gt;en intagen beträffande vilken rege-&lt;br&gt;ringen har meddelat förordnande&lt;br&gt;enligt 31 § överklagas dock hos&lt;br&gt;regeringen. Detsamma gäller andra&lt;br&gt;beslut av styrelsen enligt denna lag&lt;br&gt;än som nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilt fall enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Beslut i fråga om vistelse&lt;br&gt;utom anstalt för en intagen be-&lt;br&gt;träffande vilken regeringen har&lt;br&gt;meddelat förordnande enligt 31 §&lt;br&gt;överklagas dock hos regeringen.&lt;br&gt;Detsamma gäller andra beslut av&lt;br&gt;styrelsen enligt denna lag än som&lt;br&gt;nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:1011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:622.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om&lt;br&gt;behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 b § lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt denna lag&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten&lt;br&gt;genom besvär. Andra beslut av&lt;br&gt;styrelsen enligt denna lag över-&lt;br&gt;klagas hos regeringen genom be-&lt;br&gt;svär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Andra beslut av styrelsen&lt;br&gt;enligt denna lag överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:1301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1977:477)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 40 och 48 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 24 § ordet &amp;quot;mål&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;ärende&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 47 a § skall betecknas 46 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 39, 41-44, 46, 47 och 49 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att den nya 46 a § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 39 § skall lyda &amp;quot;Förfarandet i körkorts-&lt;br&gt;ärenden m.m.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;br&gt;Länsstyrelsen prövar frågor om&lt;br&gt;meddelande av körkortstillstånd&lt;br&gt;och utfärdande av traktorkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar också andra&lt;br&gt;frågor om körkort. Dessa framgår&lt;br&gt;av föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar frågor om&lt;br&gt;återkallelse av körkort, körkortstill-&lt;br&gt;stånd eller traktorkort, om nedsätt-&lt;br&gt;ning av spärrtid efter återkallelse&lt;br&gt;och om vägran att godkänna ett ut-&lt;br&gt;ländskt körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar också frågor&lt;br&gt;om meddelande av körkortstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utfärdande av traktorkort samt&lt;br&gt;de andra frågor om körkort som&lt;br&gt;regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen finner anledning anta att någon inte bör ha körkort&lt;br&gt;eller traktorkort på grund av sina nykterhetsförhållanden, får länsstyrel-&lt;br&gt;sen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydelse för&lt;br&gt;ärendets avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som avses i 40 § anhängig-&lt;br&gt;görs i länsrätten genom ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett körkort eller ett traktor-&lt;br&gt;kort är omhändertaget enligt 23 §,&lt;br&gt;skall länsrätten utan dröjsmål&lt;br&gt;pröva om körkortet eller traktor-&lt;br&gt;kortet skall återkallas tills vidare&lt;br&gt;eller återställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt denna lag får rätten&lt;br&gt;förelägga den enskilda parten att&lt;br&gt;ge in läkarintyg eller bevis om&lt;br&gt;godkänt förarprov. Rätten får&lt;br&gt;också, under de förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett körkort eller traktorkort&lt;br&gt;är omhändertaget enligt 23 § första&lt;br&gt;stycket 1-3, skall länsstyrelsen utan&lt;br&gt;dröjsmål pröva om körkortet eller&lt;br&gt;traktorkortet skall återkallas tills&lt;br&gt;vidare eller lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett ärende enligt denna lag får&lt;br&gt;länsstyrelsen förelägga den enskil-&lt;br&gt;da parten att ge in läkarintyg eller&lt;br&gt;bevis om godkänt förarprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1980:977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i 39 § tredje stycket,&lt;br&gt;höra socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar rätten om återkallelse,&lt;br&gt;får rätten samtidigt forordna att ett&lt;br&gt;godkänt förarprov skall avläggas&lt;br&gt;innan körkort eller traktorkort&lt;br&gt;lämnas ut. Om det begärs, skall&lt;br&gt;rätten också pröva frågan om ett&lt;br&gt;sådant medgivande som avses i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten i ett mål om återkallel-&lt;br&gt;se av körkort, körkortstillstånd&lt;br&gt;eller traktorkort beslutar att åter-&lt;br&gt;kallelse inte skall ske, får rätten&lt;br&gt;meddela särskilda villkor för kör-&lt;br&gt;kortet eller traktorkortet eller&lt;br&gt;besluta att en förnyad personutred-&lt;br&gt;ning skall göras vid en senare&lt;br&gt;tidpunkt. Gäller målet återkallelse&lt;br&gt;av ett körkortstillstånd, får rätten&lt;br&gt;förlänga giltighetstiden för till-&lt;br&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande som avses i 42&lt;br&gt;§ får överklagas endast i samband&lt;br&gt;med talan mot det beslut varige-&lt;br&gt;nom målet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om förlängning&lt;br&gt;stånd får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar länsstyrelsen om åter-&lt;br&gt;kallelse, får länsstyrelsen samtidigt&lt;br&gt;förordna att ett godkänt förarprov&lt;br&gt;skall avläggas innan körkort eller&lt;br&gt;traktorkort lämnas ut. Om det&lt;br&gt;begärs, skall länsstyrelsen också&lt;br&gt;pröva frågan om ett sådant med-&lt;br&gt;givande som avses i 2 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen i ett ärende om&lt;br&gt;återkallelse av körkort, körkorts-&lt;br&gt;tillstånd eller traktorkort beslutar&lt;br&gt;att återkallelse inte skall ske, får&lt;br&gt;länsstyrelsen meddela särskilda&lt;br&gt;villkor för körkortet eller traktor-&lt;br&gt;kortet eller besluta att en förnyad&lt;br&gt;personutredning skall göras vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt. Gäller ärendet&lt;br&gt;återkallelse av ett körkortstillstånd,&lt;br&gt;får länsstyrelsen förlänga giltig-&lt;br&gt;hetstiden för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande som avses i 42&lt;br&gt;§ får överklagas endast till-&lt;br&gt;sammans med det beslut genom&lt;br&gt;vilket ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v giltighetstiden för ett körkortstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det allmänna ombudet anser&lt;br&gt;att varning är en tillräcklig åtgärd,&lt;br&gt;får ombudet utfärda ett föreläggan-&lt;br&gt;de om varning för godkännande&lt;br&gt;inom viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett föreläggande utfärdats,&lt;br&gt;får ansökan enligt 41 § inte göras&lt;br&gt;förrän tiden för godkännande har&lt;br&gt;gått ut. Ett godkännande är utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen anser att var-&lt;br&gt;ning är en tillräcklig åtgärd, får&lt;br&gt;länsstyrelsen utfärda ett preliminärt&lt;br&gt;beslut om varning för godkännande&lt;br&gt;inom viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett preliminärt beslut utfär-&lt;br&gt;dats, får länsstyrelsen inte avgöra&lt;br&gt;ärendet förrän tiden för godkän-&lt;br&gt;nande har gått ut. Ett godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkan om det sker sedan en sådan&lt;br&gt;ansökan har avsänts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkänt föreläggande gäller&lt;br&gt;som ett domstolsbeslut vilket har&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är utan verkan, om det lämnas&lt;br&gt;sedan ärendet avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkänt preliminärt beslut&lt;br&gt;gäller som ett slutligt beslut vilket&lt;br&gt;har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas talan i sådana mål&lt;br&gt;som avses i 40 § förs av allmänt&lt;br&gt;ombud. Det allmänna ombudet har&lt;br&gt;samma utredningsbefogenheter som&lt;br&gt;rätten har enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna ombudet får föra&lt;br&gt;talan även till den enskilda partens&lt;br&gt;förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär av det allmänna ombudet&lt;br&gt;skall anföras inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då det överklagade be-&lt;br&gt;slutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 39 §&lt;br&gt;första stycket får överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Läns-&lt;br&gt;styrelsen för det allmännas talan i&lt;br&gt;ett sådant mål. Den får föra talan&lt;br&gt;även till förmån för den enskilda&lt;br&gt;parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ozn allmän förvaltningsdomstols&lt;br&gt;beslut överklagas av länsstyrelsen,&lt;br&gt;skall överklagandet ha kommit in&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag då&lt;br&gt;det överklagade beslutet meddela-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oktober 1994. Mål som väckts i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsrätten före ikraftträdandet prövas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom myndighet har&lt;br&gt;avslagit enskilds begäran att få ta&lt;br&gt;del av handling eller lämnat ut&lt;br&gt;allmän handling med förbehåll,&lt;br&gt;som inskränker sökandens rätt att&lt;br&gt;yppa dess innehåll eller annars&lt;br&gt;förfoga över den, får överklagas av&lt;br&gt;sökanden. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra - fjärde styckena överklagas&lt;br&gt;beslutet hos kammarrätten eller,&lt;br&gt;såvitt gäller kammarrätts beslut i&lt;br&gt;där väckt ärende, hos regerings-&lt;br&gt;rätten. Har beslutet meddelats av&lt;br&gt;organ som avses i 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;23 — 25 §§ och 30 § första me-&lt;br&gt;ningen förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande. Att&lt;br&gt;prövningstillstånd inte behövs när&lt;br&gt;kammarrätts beslut överklagas&lt;br&gt;framgår av 35 § förvaltningspro-&lt;br&gt;cesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket meddelats av tingsrätt och&lt;br&gt;rör det handling i domstols rätts-&lt;br&gt;skipande eller rättsvårdande verk-&lt;br&gt;samhet, överklagas det hos hovrät-&lt;br&gt;ten. Motsvarande beslut av hovrätt&lt;br&gt;i där väckt eller dit överklagat&lt;br&gt;ärende överklagas hos Högsta&lt;br&gt;domstolen. Vid överklagande av&lt;br&gt;tingsrätts eller hovrätts beslut&lt;br&gt;tillämpas i övrigt bestämmelserna&lt;br&gt;i rättegångsbalken om besvär. Vid&lt;br&gt;överklagande av hovrätts beslut&lt;br&gt;skall dock reglerna om prövnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom myndighet har&lt;br&gt;avslagit enskilds begäran att få ta&lt;br&gt;del av handling eller lämnat ut&lt;br&gt;allmän handling med förbehåll,&lt;br&gt;som inskränker sökandens rätt att&lt;br&gt;yppa dess innehåll eller annars&lt;br&gt;förfoga över den, får överklagas av&lt;br&gt;sökanden. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra - fjärde styckena överklagas&lt;br&gt;beslutet hos kammarrätten eller,&lt;br&gt;såvitt gäller kammarrätts beslut i&lt;br&gt;där väckt ärende, hos Regerings-&lt;br&gt;rätten. Har beslutet meddelats av&lt;br&gt;organ som avses i 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;23 - 25 §§ och 30 § första me-&lt;br&gt;ningen förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket meddelats av tingsrätt och&lt;br&gt;rör det handling i domstols rätts-&lt;br&gt;skipande eller rättsvårdande verk-&lt;br&gt;samhet, överklagas det hos hovrät-&lt;br&gt;ten. Motsvarande beslut av hovrätt&lt;br&gt;i där väckt eller dit överklagat&lt;br&gt;ärende överklagas hos Högsta&lt;br&gt;domstolen. Vid överklagande av&lt;br&gt;tingsrätts eller hovrätts beslut&lt;br&gt;tillämpas i övrigt bestämmelserna&lt;br&gt;i rättegångsbalken om besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:118.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte för beslut av riksdagen, regering-&lt;br&gt;en, Högsta domstolen eller Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beslut av statsråd skall överklagas hos regeringen föreskrivs i 2&lt;br&gt;kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående rätt att överklaga beslut av myndighet som lyder under&lt;br&gt;riksdagen är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Beslut som meddelats av&lt;br&gt;kammarrätt och hovrätt före ikraftträdandet överklagas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen om ändring (1993:000) i Prop. 1993/94:133&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:10g)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom myndighet har&lt;br&gt;avslagit enskilds begäran att få ta&lt;br&gt;del av handling eller lämnat ut&lt;br&gt;allmän handling med förbehåll,&lt;br&gt;som inskränker sökandens rätt att&lt;br&gt;yppa dess innehåll eller annars&lt;br&gt;förfoga över den får överklagas av&lt;br&gt;sökanden. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra-fjärde styckena, överklagas&lt;br&gt;beslutet hos kammarrätten eller,&lt;br&gt;såvitt gäller kammarrätts beslut i&lt;br&gt;där väckt ärende hos Regerings-&lt;br&gt;rätten. Har beslutet meddelats av&lt;br&gt;organ som avses i 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket eller 9 § tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 23-25 §§ och 30 §&lt;br&gt;första meningen förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande. Att&lt;br&gt;prövningstillstånd inte behövs när&lt;br&gt;kammarrätts beslut överklagas&lt;br&gt;framgår av 35 § förvaltningspro-&lt;br&gt;cesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket meddelats av tingsrätt och&lt;br&gt;rör det handling i domstols rättski-&lt;br&gt;pande eller rättsvårdande verksam-&lt;br&gt;het, överklagas det hos hovrätten.&lt;br&gt;Motsvarande beslut av hovrätt i&lt;br&gt;där väckt eller dit överklagat ären-&lt;br&gt;de överklagas hos Högsta doms-&lt;br&gt;tolen. Vid överklagande av tings-&lt;br&gt;räts eller hovrätts beslut tillämpas&lt;br&gt;i övrigt bestämmelserna i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om besvär. Vid över-&lt;br&gt;klagande av hovrätts beslut skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom myndighet har&lt;br&gt;avslagit enskilds begäran att få ta&lt;br&gt;del av handling eller lämnat ut&lt;br&gt;allmän handling med förbehåll,&lt;br&gt;som inskränker sökandens rätt att&lt;br&gt;yppa dess innehåll eller annars&lt;br&gt;förfoga över den, får överklagas av&lt;br&gt;sökanden. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra-fjärde styckena, överklagas&lt;br&gt;beslutet hos kammarrätten eller,&lt;br&gt;såvitt gäller kammarrätts beslut i&lt;br&gt;där väckt ärende, hos Regerings-&lt;br&gt;rätten. Har beslutet meddelats av&lt;br&gt;organ som avses i 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket eller 9 § tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 23-25 §§ och 30 §&lt;br&gt;första meningen förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket meddelats av tingsrätt och&lt;br&gt;rör det handling i domstols rättski-&lt;br&gt;pande eller rättsvårdande verksam-&lt;br&gt;het, överklagas det hos hovrätten.&lt;br&gt;Motsvarande beslut av hovrätt i&lt;br&gt;där väckt eller dit överklagat ären-&lt;br&gt;de överklagas hos Högsta doms-&lt;br&gt;tolen. Vid överklagande av tings-&lt;br&gt;rätts eller hovrätts beslut tillämpas&lt;br&gt;i övrigt bestämmelserna i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock reglerna om prövningstill-&lt;br&gt;stånd inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte för beslut av riksdagen, regering-&lt;br&gt;en, Högsta domstolen eller Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beslut av statsråd skall överklagas hos regeringen föreskrivs i 2&lt;br&gt;kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående rätt att överklaga beslut av myndighet som lyder under&lt;br&gt;riksdagen är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-12-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 9 december 1993 (Justitiedepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till lag&lt;br&gt;om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna&lt;br&gt;Thomas Rolén och Caroline Beck-Friis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:133&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 januari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Statsråden B. Westerberg, ordförande, Friggebo, Johansson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1993/94:133 Instansordningen m.m. i de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;br&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45579, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med viss justering i lagtext</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-01-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-01-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-01-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-02-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:08:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03133</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:08:05</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03133</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__133.pdf</filnamn>
<filstorlek>3298327</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0B5003DD-370D-4840-B546-62B3A6E01B65</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JuU24</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JuU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JuU30</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JuU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Regler för överklagande m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>