<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2302416</hangar_id>
 <dok_id>GH03129</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>129</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:129</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>129</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:20</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild personröst</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03129/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03129</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03129</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:129&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Försök i vissa kommuner där väljarna skall&lt;br&gt;kunna avge särskild personröst&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03129/prop_199394__129-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att väljarna i Helsingborg, Linköping, Solna,&lt;br&gt;Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertomeå vid 1994 års val till&lt;br&gt;kommunfullmäktige skall kunna avge en särskild personröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut............................................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om försök i vissa kommuner där väljarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna&lt;br&gt;valen år 1994 ....................................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) ........... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning .......................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Försök med personröstning.......................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Genomförande ........................................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Författningskommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till lag om försök i vissa kommuner där väljarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna&lt;br&gt;valen år 1994 ....................................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620) ......... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 3 februari 1994 ...................................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en&lt;br&gt;särskild personröst vid de allmänna valen år 1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om försök i vissa kommuner där väljarna&lt;br&gt;skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna&lt;br&gt;valen år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ Vid valet den 18 september 1994 till kommunfullmäktige i&lt;br&gt;Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och&lt;br&gt;Övertomeå skall väljarna ges möjlighet att avge en särskild personröst.&lt;br&gt;Vid valet på dessa orter skall utöver vad som sägs i vallagen (1972:620)&lt;br&gt;gälla vad som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\kdsedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utöver 6 kap. 2 § vallagen (1972:620) gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På valsedel skall det finnas minst en rad där väljaren kan skriva till&lt;br&gt;namn, och en ruta intill varje rad där väljaren genom markering kan&lt;br&gt;avge en personröst för ett av dessa namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de valsedlar som tar upp namn på en eller flera kandidater skall&lt;br&gt;det dessutom framför varje namn finnas en ruta där väljaren genom&lt;br&gt;markering kan avge en personröst för det namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utöver det som anges i 6 kap. 7 § vallagen (1972:620) skall&lt;br&gt;centrala valmyndigheten också förse valsedelsblankettema med sådana&lt;br&gt;rader och rutor som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Utöver 6 kap. 9 § vallagen (1972:620) gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vallokalerna och på postkontoren i de kommuner där röstning&lt;br&gt;anordnas enligt denna lag skall väljarna för valet till kommun-&lt;br&gt;fullmäktige ha tillgång till följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste&lt;br&gt;riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.&lt;br&gt;Dessa valsedlar skall vara försedda med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- parti- och valbeteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minst en rad där väljaren kan skriva till namn, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en&lt;br&gt;personröst för ett av dessa namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Blanketter till valsedlar som försetts med&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minst en rad där väljaren kan skriva till namn, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en&lt;br&gt;personröst för ett av dessa namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrevbärare i de kommuner där röstning anordnas enligt denna lag&lt;br&gt;och som tar emot valsedelsförsändelser bör medföra också sådana&lt;br&gt;valsedlar som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlar enligt andra stycket hålls till handa genom centrala&lt;br&gt;valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valförrättaren skall se till att väljarna på plats som anges i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § vallagen (1972:620) också har tillgång till sådana valsedlar som&lt;br&gt;anges i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutlig sammanräkning och mandatfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i denna paragraf gäller utöver 14 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnen på valsedlar skall anses obefintliga om ett valkuvert&lt;br&gt;innehåller flera valsedlar som alla bär samma partibeteckning men är&lt;br&gt;olika med avseende på personrösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om valsedeln inte är utformad for röstning på person enligt vad&lt;br&gt;som anges i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det finns fler än en personmarkering på valsedeln eller det inte&lt;br&gt;klart framgår vilken kandidat som personmarkeringen avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om personmarkeringen kan antas vara gjord maskinellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I stället för 14 kap. 15 § vallagen (1972:620) och i de fall det i&lt;br&gt;vallagen görs hänvisningar till den paragrafen gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställs genom&lt;br&gt;särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för ett&lt;br&gt;namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlar på vilka avgivits personröster ordnas gruppvis efter&lt;br&gt;partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster for varje namn i&lt;br&gt;gruppen. Personliga röstetal fastställs endast för kandidater som fått&lt;br&gt;personröster till ett antal som motsvarar minst fem procent av partiets&lt;br&gt;röstetal i valkretsen, dock lägst 50 röster. Ett namns personliga röstetal&lt;br&gt;är lika med det antal personröster som har lämnats för namnet under en&lt;br&gt;och samma partibeteckning. Ordningsföljden mellan namnen bestäms på&lt;br&gt;grundval av varje namns personliga röstetal. Det namn som har det&lt;br&gt;största personliga röstetalet tar första plats i ordningen, det som har det&lt;br&gt;näst största personliga röstetalet tar andra plats i ordningen och så&lt;br&gt;vidare enligt samma grund. Har flera namn lika stora personliga röstetal&lt;br&gt;avgörs företrädet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får man inte fram tillräckligt många kandidatnamn när valsedlarna&lt;br&gt;ordnas enligt tredje stycket skall ordningsföljden bestämmas enligt 14&lt;br&gt;kap. 6 § andra - fjärde styckena vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de uträkningar som görs sedan kandidatnamn ordnats enligt Prop. 1993/94:129&lt;br&gt;tredje stycket skall samdiga valsedlar med namn delta, varvid bortses&lt;br&gt;från de namn som tagit plats enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I stället för 14 kap. 16 § vallagen (1972:620) och i de fall det i&lt;br&gt;vallagen görs hänvisningar till den paragrafen gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en kandidat fått plats i ordningen i fler än en valkrets eller för&lt;br&gt;mer än ett parti och skulle kandidaten därför få mandat i fler än en&lt;br&gt;valkrets eller för mer än ett parti, skall kandidaten därför få tillträda det&lt;br&gt;mandat, för vilket hans eller hennes personliga röstetal enligt 7 § är&lt;br&gt;störst i förhållande till antalet avgivna röster för partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kandidaten inte tagit plats i ordningen på grundval av personligt&lt;br&gt;röstetal skall kandidaten tillträda det mandat för vilket hans eller hennes&lt;br&gt;jämförelsetal enligt 7 § är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kandidaten fått plats i ordningen i kraft av personligt röstetal&lt;br&gt;skall det mandat som kandidaten inte tillträder besättas på grundval av&lt;br&gt;de sinsemellan likadana valsedlar, på vilka kandidaten fått flest&lt;br&gt;personröster jämte övriga valsedlar som tar upp samma namnordning.&lt;br&gt;Den som har det största personliga röstetalet enligt 7 § får mandatet.&lt;br&gt;Vid lika tal avgörs företrädet genom lottning. Kan mandatet inte&lt;br&gt;besättas genom detta förfarande skall femte stycket äga motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kandidaten fått plats i ordningen genom sitt jämförelsetal enligt 7&lt;br&gt;§ fastställs vid ny sammanräkning vem som skall få det mandat som&lt;br&gt;kandidaten inte tillträder på grundval av de valsedlar som gällde för&lt;br&gt;kandidatens namn när namnet fick plats i ordningen. Vid denna&lt;br&gt;uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Röstvärdet skall&lt;br&gt;tillgodoräknas det namn som står främst på valsedeln och därvid skall&lt;br&gt;iakttas att namnet på en kandidat som redan tillträtt mandat för partiet&lt;br&gt;skall anses som obefintligt. Den som får det högsta röstetalet får&lt;br&gt;mandatet. Mellan lika tal avgörs företrädet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om till följd av denna paragraf två eller flera mandat inte har&lt;br&gt;tillträtts, tillsätts de ett och ett allt efter storleken på de personliga&lt;br&gt;röstetalen enligt 7 § i förhållande till antalet avgivna röster for partiet.&lt;br&gt;Kan inte samtliga mandat tillträdas genom detta tillsätts de ett och ett&lt;br&gt;allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I stället för det som anges i 14 kap. 19 § första - tredje styckena&lt;br&gt;vallagen (1972:620) och i de fall det i vallagen görs hänvisningar till&lt;br&gt;den paragrafen utses ersättare på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en ersättare skall utses för en kandidat som fått plats i ordningen&lt;br&gt;enligt 7 § på grundval av personligt röstetal ordnas de valsedlar på vilka&lt;br&gt;det lämnats personröster för namnet i särskilda grupper. Grupperna&lt;br&gt;bestäms med utgångspunkt i namnordningen på valsedlarna så att&lt;br&gt;sinsemellan likadana valsedlar bildar en särskild grupp. Valsedlarna i&lt;br&gt;den största av dessa grupper bildar en grupp tillsammans med övriga&lt;br&gt;valsedlar som tar upp samma namnordning. Ersättarna utses på&lt;br&gt;grundval av valsedlarna i denna grupp efter storleken på sina personliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstetal under förutsättning att röstetalen uppgår till minst fem procent Prop. 1993/94:129&lt;br&gt;av partiets röstetal, dock lägst 50 röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det namn som har det största personliga röstetalet är utsedd till&lt;br&gt;ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser. Vid lika tal&lt;br&gt;avgörs företrädet genom lottning. Kan inte ersättare utses genom detta&lt;br&gt;förfarande skall fjärde stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en ersättare skall utses får en ledamot som fått plats i ordningen&lt;br&gt;på grundval av jämförelsetalet enligt 7 § görs för vaije ledamot en&lt;br&gt;sammanräkning inom det parti, för vilket ledamoten har blivit vald. Vid&lt;br&gt;vaije sammanräkning tas hänsyn endast till de valsedlar som upptar&lt;br&gt;ledamotens namn och som på grund av detta gällde för detta namn, när&lt;br&gt;det fick plats i ordningen. Vaije valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet&lt;br&gt;skall tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln och därvid skall&lt;br&gt;det iakttas att namnet på en kandidat som utsetts till ledamot skall anses&lt;br&gt;som obefintligt. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för&lt;br&gt;den ledamot som sammanräkningen avser. Mellan lika tal avgörs&lt;br&gt;företrädet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det antal ersättare som har utsetts enligt andra - fjärde styckena&lt;br&gt;är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 14&lt;br&gt;kap. 18 a § vallagen och samma ersättare har utsetts för tre eller flera&lt;br&gt;ledamöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa&lt;br&gt;ledamöter. Därvid skall även namnet på en sådan kandidat anses som&lt;br&gt;obefintligt som genom valet har blivit utsedd till ersättare för den&lt;br&gt;ledamot som sammanräkningen avser. I övrigt förfars på sätt som anges&lt;br&gt;i andra - fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon ersättare for en viss ledamot inte kan utses enligt andra -&lt;br&gt;femte styckena eller vad som gäller i övrigt enligt 14 kap. 19 § fjärde -&lt;br&gt;sjunde styckena vallagen, gäller i stället för 14 kap. 19 § åttonde&lt;br&gt;stycket vallagen att ingen ersättare utses for den ledamoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Närmare föreskrifter om försöksverksamhetens genomförande&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, om regeringen bestämmer det, centrala&lt;br&gt;valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i denna lag&lt;br&gt;överklagas hos Valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten har rätt att få biträde av länsstyrelse i&lt;br&gt;ärenden som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som en kommun, en valnämnd eller en valförrättare vidtar&lt;br&gt;med tillämpning av denna lag skall bekostas av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla vallokaler och på postkontoren i de kommuner där röstning&lt;br&gt;anordnas enligt denna lag skall ett exemplar av lagen finnas tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i vallagen (1972:620)’ skall införas en&lt;br&gt;ny paragraf, 14 kap. 4 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:129&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlar som är utformade&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1994:000) om försök i vissa&lt;br&gt;kommuner där väljarna skall&lt;br&gt;kunna avge en särskild personröst&lt;br&gt;vid de allmänna valen år 1994 och&lt;br&gt;på vilka det finns sådana&lt;br&gt;markeringar som anges i den&lt;br&gt;lagen skall, om de använts vid&lt;br&gt;röstning i någon annan kommun&lt;br&gt;än som anges i den lagen, vid&lt;br&gt;sammanräkningen räknas som&lt;br&gt;giltiga men namnen på val-&lt;br&gt;sedlarna skall anses obefintliga.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:95.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande valsystemet i Sverige brukar karaktäriseras som ett&lt;br&gt;renodlat partival. Väljaren tar ställning till de alternativ som partierna&lt;br&gt;utgör. Inom partivalets ram finns dock möjligheter för väljaren att&lt;br&gt;påverka vilka personer som skall ta plats i de beslutande&lt;br&gt;församlingarna. Formellt har nämligen väljarna i vårt land en i det&lt;br&gt;närmaste total frihet att lägga sin röst på just de personer som bäst&lt;br&gt;svarar mot deras preferenser. I realiteten är emellertid inslaget av&lt;br&gt;personröstning obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste 20 åren har flera utredningar behandlat frågan om&lt;br&gt;ett ökat inslag av personval men någon politisk enighet har inte kunnat&lt;br&gt;uppnås. Konstitutionsutskottet har också vid flera tillfällen de senaste&lt;br&gt;åren behandlat frågan, senast i bet. 1992/93:KU5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkstyrelsekommittén framhöll i sitt betänkande Folkstyrelsens villkor&lt;br&gt;(SOU 1987:6) att det var viktigt att man underlättar för väljarna att&lt;br&gt;inom ramen för sitt partival påverka vilka kandidater som väljs för&lt;br&gt;respektive parti. Ett ökat personvalsinslag i vårt valsystem skulle enligt&lt;br&gt;kommittén uppmuntra väljarna att intressera sig mer för åsikter och&lt;br&gt;egenskaper hos de uppställda kandidaterna och dessa skulle å sin sida&lt;br&gt;anse det viktigt att informera sig om väljarnas inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personvalskommittén har i betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21)&lt;br&gt;redogjort för olika modeller med inslag av personval. En reform skulle&lt;br&gt;enligt kommittén i och för sig kunna genomföras redan till de allmänna&lt;br&gt;valen år 1994 eftersom ett ökat personvalsinslag enligt de modeller&lt;br&gt;Personvalskommittén presenterat inte förutsätter några ändringar i&lt;br&gt;grundlag utan endast ändringar i vallagen (1972:620). Kommittén&lt;br&gt;föreslår emellertid att en reform genomförs med sikte på att kunna&lt;br&gt;tillämpas först efter 1994 års allmänna val eftersom det enligt&lt;br&gt;kommittén vore en fördel om reformen kunde föregås av viss&lt;br&gt;försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remiss-&lt;br&gt;utfallet finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr. 93-1120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet är överlag positivt. De flesta remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker en reform som innebär att personvalsmomentet förstärks. Inte&lt;br&gt;någon remissinstans anser att en reform bör genomföras så snart som&lt;br&gt;vid valen år 1994, och de flesta anser att en reform måste föregås av&lt;br&gt;försök vid 1994 års val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överläggningar mellan riksdagspartierna som hållits under år 1993&lt;br&gt;har bl.a. frågan om personval varit föremål för diskussioner. Partierna&lt;br&gt;har därvid enats om att det i 3 kap. 1 § regeringsformen införs en&lt;br&gt;bestämmelse om att val till riksdagen sker genom röstning på parti med&lt;br&gt;möjlighet för väljarna att avge särskild personröst, att mandatperioden&lt;br&gt;till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige förlängs till fyra&lt;br&gt;år och att vid 1998 års val personröstning enligt den modifierade danska&lt;br&gt;modell med preferensröstning som Personvalskommittén presenterat&lt;br&gt;skall tillämpas första gången. Man är också överens om att en sådan&lt;br&gt;personvalsreform bör föregås av försök genom att det vid val till&lt;br&gt;kommunfullmäktige i minst tre representativa kommuner år 1994 skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara möjligt för väljarna att personrösta. I prop. 1993/94:115 Prop. 1993/94:129&lt;br&gt;Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor har regeringen lagt&lt;br&gt;fram förslag om de grundlagsändringar som behövs för att genomföra&lt;br&gt;överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger nu fram förslag som skall möjliggöra försök med&lt;br&gt;personröstning vid 1994 års val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten har under lagstiftningsarbetet beretts tillfälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lämna sina synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Försök med personröstning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid 1994 års val till kommunfullmäktige&lt;br&gt;skall väljarna i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd,&lt;br&gt;Vänersborg, Östersund och Övertomeå ges möjlighet att avge&lt;br&gt;särskild personröst. Denna särskilda valordning infors som ett&lt;br&gt;försök och utformas i enlighet med Personvalskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagspartierna är alltså överens om&lt;br&gt;att en personvalsreform skall genomföras enligt den modifierade danska&lt;br&gt;modellen med preferensröstning till 1998 års val och att reformen bör&lt;br&gt;föregås av försök som dock inte bör göras mera omfattande än att de&lt;br&gt;skall avse val till fullmäktige i ett visst begränsat antal representativa&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att försök med personröstning skall&lt;br&gt;genomföras. De nödvändiga lagändringarna bör utformas i enlighet med&lt;br&gt;Personvalskommitténs förslag till ändring i vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunddragen i en sådan ny ordning är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partierna nominerar kandidater och presenterar dem i rangordning på&lt;br&gt;valsedlarna liksom i nuvarande system. Väljarna kan även&lt;br&gt;fortsättningsvis använda valsedeln som den är eller på den göra&lt;br&gt;strykningar eller andra godtagbara förändringar. Det nya är att väljaren&lt;br&gt;också kan markera en av kandidaterna med ett kryss i en ruta intill&lt;br&gt;namnet. Väljaren anses då ha lämnat en personröst. Markeringen skall&lt;br&gt;göras för hand och namnen skall anses obefintliga om markeringen kan&lt;br&gt;antas ha gjorts maskinellt. Att personröstningen begränsas till endast ett&lt;br&gt;namn är motiverat bl.a. av att sammanräkningsförfarandet i annat fall&lt;br&gt;riskerar att fördröjas på ett oacceptabelt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet innebär inte att mandatfördelningen mellan partierna&lt;br&gt;förändras, däremot kan det påverka mandatfördelningen inom partierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundprincipen är att den kandidat som får flest personröster tilldelas&lt;br&gt;det första mandatet, den med näst flest det andra osv. Om det inte&lt;br&gt;avgivits personröster på lika många kandidater som vunna mandat, skall&lt;br&gt;återstående mandat tillsättas på samma sätt som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning där endast antalet personröster blir avgörande för&lt;br&gt;kandidaturvalet, reducerar avsevärt partiinflytandet och öppnar för att&lt;br&gt;ett fåtal personröster kan bestämma personvalet. Systemet bör därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompletteras med en spärr for hur stort det antal personröster skall vara Prop. 1993/94:129&lt;br&gt;som skall medföra att partiets rangordning skall frångås. Regeringen&lt;br&gt;väljer, liksom kommittén, att tillämpa en ordning med en procentsats av&lt;br&gt;de röster som totalt avgetts för partiet i valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen medger att flera listor kan användas av partierna och att den&lt;br&gt;fria nomineringsrätten behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet bygger på att två olika regelverk skall kunna tillämpas även&lt;br&gt;om endast en listform används. För det fall att några personröster inte&lt;br&gt;har lämnats eller om de personröster som lämnats inte uppgår till den&lt;br&gt;bestämda spärren, blir listordningen liksom hittills gällande. I de fall&lt;br&gt;där en kandidat fått personröster som överstiger spärren skall enbart&lt;br&gt;personrösterna bli avgörande. För väljaren kommer denna växling&lt;br&gt;mellan olika regelverk inte att medföra några oklarheter, utan det är de&lt;br&gt;valadministrativa myndigheterna som kommer att tillämpa olika regler&lt;br&gt;för de olika fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som en lag om försöksverksamhet bör reglera är främst den&lt;br&gt;om valsedlarnas utformning, sammanräkningsförfarandet och mandat-&lt;br&gt;fördelningen. Remissinstanserna har i dessa frågor haft vissa synpunkter&lt;br&gt;på Personvalskommitténs förslag. Så har t.ex. Valprövningsnämnden&lt;br&gt;ifrågasatt förbudet mot maskinell personmarkering. Riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV) anser att endast ett utrymme för att skriva till namn och markera&lt;br&gt;personröst bör få förekomma eftersom väljarna annars lätt kan förledas&lt;br&gt;tro att det är tillåtet att avge personröster för mer än en kandidat.&lt;br&gt;Vidare har det framförts synpunkter på utformningen av valsedlarna i&lt;br&gt;olika avseenden, tillhandahållandet av valsedlar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sammanräkningsförfarandet (kandidaturvalet och ersättar-&lt;br&gt;systemet) har framför allt framhållits att förfarandet kommer att&lt;br&gt;försvåras och ta längre tid. Från RSV:s sida har också gjorts gällande&lt;br&gt;att förslaget innebär ett brott i rangordningen med personliga röster vid&lt;br&gt;utseende av ersättare. Enligt RSV bör det ifrågasättas, om inte väljarnas&lt;br&gt;beslut att prioritera vissa personer borde få fortsatt giltighet även när&lt;br&gt;ersättarna utses så länge det finns kandidater som fått personröster över&lt;br&gt;kvoten bland totalt avgivna röster för partiet. De som utses till ersättare&lt;br&gt;på personliga röster borde enligt RSV i så fall bli ersättare för samtliga&lt;br&gt;valda ledamöter. Vidare anser RSV att de föreslagna reglerna för att&lt;br&gt;utse ersättare för person som valts in på personliga röster är både&lt;br&gt;svårtolkade och komplicerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser för sin del att kommitténs förslag i så stor&lt;br&gt;utsträckning som möjligt skall ligga till grund för försöken. Endast för&lt;br&gt;det fall det skulle innefatta uppenbara felaktigheter eller få orimliga&lt;br&gt;konsekvenser bör förslaget få en annan lydelse och utformning än den&lt;br&gt;av kommittén föreslagna. Några sådana förhållanden anser regeringen&lt;br&gt;inte föreligga beträffande förslaget; bestämmelserna bör dock göras&lt;br&gt;mera lättillgängliga. De synpunkter som framförts skall dock självfallet&lt;br&gt;beaktas vid den utvärdering som skall göras av försöken och därigenom&lt;br&gt;ligga till grund för utformningen av det slutliga personröstnings-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda bör försökslagen få en utformning som överensstämmer med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommitténs förslag och däri anges bara de undantag eller avvikelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är erforderliga i förhållande till vad som annars gäller enligt Prop. 1993/94:129&lt;br&gt;vallagen. När det t.ex. gäller valsedlarnas utformning måste utöver vad&lt;br&gt;som anges i 6 kap. 2 § vallagen finnas bestämmelser om hur en&lt;br&gt;valsedel skall se ut i val med möjlighet till personröstning. Sålunda&lt;br&gt;behöver det anges att på en valsedel som upptar namn på en eller flera&lt;br&gt;kandidater skall det finnas markerat utrymme i form av en ruta invid&lt;br&gt;varje namn där väljaren genom en särskild markering skall kunna avge&lt;br&gt;en personröst för det namnet. På valsedel - förutom namnvalsedlar&lt;br&gt;också partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter - skall dessutom&lt;br&gt;finnas markerat utrymme i form av minst en rad med ruta för att skriva&lt;br&gt;till minst ett namn och för att avge en personröst för något av de&lt;br&gt;tillagda namnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sammanräkningsförfarandet bör t.ex. anges den ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall gälla i stället för vad som anges i 14 kap. 15 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt och när det gäller förslaget till ändring i vallagen hänvisas till&lt;br&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommuner som har anmält intresse för att delta i försöken är&lt;br&gt;Danderyd, Helsingborg, Jönköping, Linköping, Ljusdal, Simrishamn,&lt;br&gt;Solna, Stockholm, Vaggeryd, Vellinge, Vänersborg, Östersund och&lt;br&gt;Övertomeå. Utifrån sådana aspekter som kommunernas geografiska&lt;br&gt;placering, antalet röstberättigade, valdeltagande, fullmäktiges&lt;br&gt;sammansättning vid det senaste valet bl.a. i fråga om partibilden och&lt;br&gt;fördelningen mellan kvinnor och män samt synpunkter från central och&lt;br&gt;regional valadministration bör enligt regeringens mening Helsingborg,&lt;br&gt;Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertomeå i&lt;br&gt;första hand komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Genomförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genomförande och kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nyheter som blir aktuella för de valadministrativa myndigheterna på&lt;br&gt;såväl central som lokal nivå är, bl.a. mot bakgrund av det begränsade&lt;br&gt;tillämpningsområde det är fråga om, inte av större eller svårare slag.&lt;br&gt;Försöket behöver därför inte bli alltför komplicerat och tungrott.&lt;br&gt;Eftersom de kommuner som kommer att delta har valts ut sedan de&lt;br&gt;anmält intresse härom, kan man räkna med att försöksverksamheten&lt;br&gt;kommer att genomföras i den positiva anda som är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För centrala valmyndighetens del bör det främst bli fråga om att vidta&lt;br&gt;åtgärder så att valsedlarna får den utformning som krävs och se till att&lt;br&gt;behövlig information ges och når ut till berörda valmyndigheter och&lt;br&gt;väljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de regionala och lokala valmyndigheterna åligger det&lt;br&gt;även dem att verka för att informationen i god tid når ut till väljarna&lt;br&gt;men också att så snart som möjligt vidta de åtgärder som behövs för att&lt;br&gt;genomföra försöken. I detta senare avseende bör det i första hand bli&lt;br&gt;fråga om att organisera förfarandet i vallokalerna så att röstningen kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomföras på ett smidigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sammanräkningsförfarandet bör ordningen vara Prop. 1993/94:129&lt;br&gt;densamma som i dag. Sålunda skall den preliminära rösträkningen ske&lt;br&gt;enligt gängse rutiner. När det gäller sammanräkningen i fråga om vilka&lt;br&gt;kandidater som skall besätta de mandat som fördelats mellan partierna&lt;br&gt;kommer detta självfallet att ta mera tid i anspråk. Inriktningen bör dock&lt;br&gt;vara den att ett preliminärt resultat skall kunna presenteras så snart som&lt;br&gt;möjligt, dvs. tas med förtur. Här bör de berörda valmyndigheterna i&lt;br&gt;samråd med centrala valmyndigheten kunna bestämma vilken ordning&lt;br&gt;som passar varje enskild kommun bäst; t.ex. bör det vara möjligt att&lt;br&gt;låta valnämnden göra en preliminär sammanräkning också i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de merkostnader som försöken kommer att föra med&lt;br&gt;sig torde det hänföra sig till information, valsedelffamställning och&lt;br&gt;sammanräkningsförfarandet. Sålunda är det i första hand centrala&lt;br&gt;valmyndigheten och länsstyrelserna som i detta hänseende berörs. De&lt;br&gt;merkostnader som kommer att uppstå för centrala valmyndigheten bör&lt;br&gt;emellertid inte bli större än att de kan täckas inom ramen för det&lt;br&gt;ordinarie valanslaget. För de länsstyrelser som berörs torde det i första&lt;br&gt;hand röra sig om ersättningar till personer som anlitas vid den slutliga&lt;br&gt;sammanräkningen och sådana lönekostnader för externt anlitade&lt;br&gt;personer torde täckas av de medel i valanslaget som länsstyrelserna&lt;br&gt;disponerar. För kommunernas del torde merkostnaden inte bli större än&lt;br&gt;att kommunerna själva kan stå en sådan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försöksverksamhet av det slag som nu föreslås är det viktigt att den&lt;br&gt;följs upp, inte minst mot bakgrund av att verksamheten är tänkt att bli&lt;br&gt;permanent i samtliga allmänna val redan år 1998. Utvärderingen bör&lt;br&gt;närmast ta sikte på de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och&lt;br&gt;praktiska aspekterna. Ett viktigt moment i utvärderingen är givetvis&lt;br&gt;också vilka effekter det nya systemet - i förhållande till vad som annars&lt;br&gt;skulle ha blivit fallet - får i fråga om vilka personer som kommer att&lt;br&gt;besätta de mandat som partierna tilldelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten, dvs. Riksskatteverket, bör vara den&lt;br&gt;myndighet som förbereder och organiserar uppföljningen och sedan&lt;br&gt;redovisar resultatet till regeringen. Regeringen avser att ge ett sådant&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till lag om försök i vissa kommuner där&lt;br&gt;väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de&lt;br&gt;allmänna valen år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges i vilka kommuner som försök med personröstning&lt;br&gt;skall genomföras. Det är alltså enbart vid val till fullmäktige i dessa&lt;br&gt;kommuner som lagen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994 och kommer att gälla&lt;br&gt;under hela valperioden. Detta innebär t.ex. att för det fall att en&lt;br&gt;ledamot avgår (14 kap. 22 § andra stycket vallagen) skall 8 och 9 §§&lt;br&gt;denna lag tillämpas. Lagen skall också tillämpas vid eventuellt omval i&lt;br&gt;berörda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges de regler för utformningen av valsedlar som fordras&lt;br&gt;för att personröstning skall kunna ske. Det föreskrivs sålunda att alla&lt;br&gt;former av valsedlar, alltså förutom namnvalsedlar även partimarkerade&lt;br&gt;valsedlar och blanketter till valsedlar, skall ha markerade utrymmen i&lt;br&gt;form av minst en rad där väljaren kan skriva till namn och en ruta intill&lt;br&gt;vaije sådan rad för personmarkering för ett av de tillskrivna namnen.&lt;br&gt;Vidare föreskrivs i tredje stycket att namnvalsedlar skall förses med&lt;br&gt;ruta intill vaije namn där väljaren kan göra en personmarkering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att i förekommande fall centrala valmyndigheten&lt;br&gt;skall förse valsedlarna med sådana markerade utrymmen (rader och&lt;br&gt;rutor) som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i dessa paragrafer kan tyckas vara av mera&lt;br&gt;ordningskaraktär. Det är emellertid viktigt för försöksverksamhetens&lt;br&gt;genomförande att partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter som&lt;br&gt;skall finnas i de vallokaler och på de postkontor där röstning sker är så&lt;br&gt;utformade att de ger möjlighet för väljarna att rösta på person. Däremot&lt;br&gt;behöver sådana valsedlar inte finnas på postkontor eller andra ställen&lt;br&gt;utanför de aktuella kommunerna där förtidsröstning äger rum. En sådan&lt;br&gt;obligatorisk ordning skulle bli alltför komplicerad och föranleda flera&lt;br&gt;praktiska komplikationer för såväl valförrättare som väljare. Det är&lt;br&gt;däremot inget som hindrar att en väljare som är bosatt i någon av de&lt;br&gt;kommuner som deltar i försöksverksamheten på ett postkontor utanför&lt;br&gt;hemkommunen poströstar med användning av valsedlar som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformade för att medge personröstning. Väljaren måste då själv ha med Prop. 1993/94:129&lt;br&gt;sig valsedeln till postkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma anledning som det är viktigt att det i vallokal där röstning&lt;br&gt;äger rum finns valsedlar av det nya slaget är det viktigt att det vid&lt;br&gt;sammanräkningsförfarandet finns klara regler för hur valsedlarna skall&lt;br&gt;behandlas i olika avseenden. Eftersom det kan förekomma valsedlar&lt;br&gt;som inte ger utrymme för personröstning, vilket kan väntas inträffa i&lt;br&gt;fråga om förtidsröstning och röstning med valsedelsförsändelse, är det&lt;br&gt;angeläget att i lagen slå fast att sådana valsedlar inte accepteras i fråga&lt;br&gt;om personröstningen. Bedöms utifrån paragrafens bestämmelser att&lt;br&gt;namnen är obefintliga tillfaller rösten i vanlig ordning partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personmarkering bör göras med en kryssmarkering. Skulle en&lt;br&gt;valsedel i den därför avsedda rutan ha försetts med en personmarkering&lt;br&gt;utan att markeringen kan betecknas som ett kryss skall det emellertid&lt;br&gt;inte medföra att personrösten anses obefintlig. Naturligtvis kan&lt;br&gt;svårbedömbara fall inträffa. Utgångspunkten för bedömningen bör då&lt;br&gt;vara om väljaren kan antas ha velat uttrycka en preferens för en särskild&lt;br&gt;kandidat eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot maskinella markeringar är föranlett av önskemålet att&lt;br&gt;hindra mera organiserade och omfattande former av försåtliga&lt;br&gt;förfaranden i syfte att vilseleda väljarna. Förbudet innebär däremot inte&lt;br&gt;ett förbud mot distribution av för hand förkryssade valsedlar eftersom&lt;br&gt;ett sådant förbud förmodligen skulle föra med sig stora&lt;br&gt;tillämpningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen skall tillämpas i stället för 14 kap. 15 § vallagen. Exempel&lt;br&gt;på hänvisning i andra paragrafer till 14 kap. 15 § är 15 d § samma&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges utgångspunkten för ordnandet av kandidatnamn&lt;br&gt;som fått personröster och hur spärregeln är konstruerad. Spärren skall&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt i antalet giltiga röster för partiet.&lt;br&gt;Kandidatnamnen skall ordnas så att partiets mandat i första hand&lt;br&gt;kommer att besättas med kandidater som kommit över spärren och att&lt;br&gt;det då är antalet personröster för vaije kandidat som är avgörande för i&lt;br&gt;vilken ordning kandidaterna skall utses. Termen personligt röstetal&lt;br&gt;används för att ange det antal personröster som en kandidat har fått på&lt;br&gt;valsedlar med samma partibeteckning. I stycket anges också att&lt;br&gt;spärregeln skall vara minst fem procent av partiets röstetal i valkretsen,&lt;br&gt;dock lägst 50 röster. Vidare anges hur det skall förfaras då två eller&lt;br&gt;flera kandidater fått lika stora personliga röstetal. I sådana fall skall&lt;br&gt;företrädet avgöras genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kandidater som inte fått så många personröster att de uppnått&lt;br&gt;spärren skall jämförelsetal beräknas enligt den nuvarande metoden och&lt;br&gt;kandidaturvalet sker alltså på samma sätt som nu. Detta har angetts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom hänvisningen i fjärde stycket till 14 kap. 6 § andra - fjärde Prop. 1993/94:129&lt;br&gt;styckena vallagen. Beräkningen av jämförelsetal för kandidater som inte&lt;br&gt;kommit upp till spärren skall alltså ske forst sedan kandidatnamn&lt;br&gt;ordnats på grund av personliga röstetal enligt tredje stycket. I femte&lt;br&gt;stycket markeras också att att vid beräkning av jämförelsetal i dessa fåll&lt;br&gt;skall bortses från namn som tagit plats på grund av personröster. Någon&lt;br&gt;reduktion av jämförelsetal för de kandidater som inte nått upp till&lt;br&gt;spärren skall därför inte ske med anledning av att kandidatnamn&lt;br&gt;dessförinnan ordnats efter personliga röstetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på hänvisning i andra paragrafer till 14 kap. 16 § är 22 §&lt;br&gt;samma kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att en kandidat som fått plats i mer än en&lt;br&gt;valkrets eller för mer än ett parti och han eller hon till följd därav&lt;br&gt;skulle erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti,&lt;br&gt;skall kandidaten tillträda mandat i den krets och för det parti där han&lt;br&gt;eller hon relativt sett fått störst personligt röstetal. Det innebär att&lt;br&gt;kandidaten skall tillträda ett mandat som han eller hon vunnit på grund&lt;br&gt;av personröster före ett som erhållits genom jämförelsetal enligt&lt;br&gt;heltalsmetoden. I de fall kandidaten fått mandat i flera kretsar på grund&lt;br&gt;av jämförelsetal blir storleken på dessa tal avgörande. Avgörande för&lt;br&gt;vem som skall besätta mandat som kandidaten inte tillträder är&lt;br&gt;ersättarordningen. Detta har angetts genom hänvisningen till 7 § som i&lt;br&gt;sin tur är en hänvisning till reglerna i vallagen. Det innebär att ett&lt;br&gt;listtroget sätt används för att utse de ledamöter som skall besätta de&lt;br&gt;mandat som blivit lediga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket regleras i vilken ordningsföljd mandaten skall besättas&lt;br&gt;då flera mandat blivit lediga. Avgörande är kandidatens relativa&lt;br&gt;personliga röstetal resp, jämförelsetal. Ett mandat som blivit obesatt&lt;br&gt;därför att kandidaten tillträtt ett mandat på grund av personligt röstetal&lt;br&gt;skall besättas före ett som kandidaten vunnit till följd av jämförelsetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras förfarandet vid utseende av ersättare för&lt;br&gt;kandidater som blivit valda på personröster. Exempel på hänvisning i&lt;br&gt;andra paragrafer till 14 kap. 19 § är 22 § samma kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för att bestämma ersättarordningen är den lista som&lt;br&gt;mest bidragit till att den ordinarie ledamoten blivit vald. Med lista avses&lt;br&gt;i detta sammanhang en grupp av valsedlar som upptar samma namn och&lt;br&gt;har samma rangordning mellan namnen. De valsedlar på vilka det&lt;br&gt;avgetts en personröst för den kandidat som valts får alltså sorteras med&lt;br&gt;utgångspunkt i namnen och rangordningen mellan dessa så att man får&lt;br&gt;fram en grupp som är större än övriga. I normalfallet torde detta bli&lt;br&gt;partiets huvudlista utan strykningar. Denna grupp innehåller ett antal&lt;br&gt;valsedlar på vilka det avgetts en personröst för den ordinarie ledamoten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna är även i övrigt identiska i fråga om namn och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;namnordning. För att få fram det slutliga underlaget för Prop. 1993/94:129&lt;br&gt;ersättarordningen skall till gruppen läggas övriga valsedlar som upptar&lt;br&gt;samma namn och namnordning. Bland dessa kan finnas valsedlar som&lt;br&gt;saknar personröster och sådana som upptar en personröst för någon&lt;br&gt;annan kandidat än den som blivit vald. Att personröster avgetts för&lt;br&gt;olika kandidater innebär inte att valsedlarna skall anses vara olika i&lt;br&gt;fråga om namn och namnordning. Den sammanlagda gruppen kan alltså&lt;br&gt;innehålla tre kategorier av valsedlar, nämligen sådana som saknar en&lt;br&gt;personröst, sådana som har en personröst för den kandidat för vilken&lt;br&gt;ersättare skall utses och sådana som upptar en personröst för någon&lt;br&gt;annan kandidat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningsföljden för utseende av ersättarna inom gruppen avgörs i&lt;br&gt;första hand av om det finns några kandidater som fått ett personligt&lt;br&gt;röstetal som når upp till eller överstiger spärren. Är så fallet utses&lt;br&gt;ersättarna i ordning efter storleken på de personliga röstetalen. Har&lt;br&gt;flera kandidater lika stora personliga röstetal får också här lottning&lt;br&gt;tillgripas. Om det inte finns några eller alltför få ersättarkandidater som&lt;br&gt;nått upp till spärren tillämpas beträffande dessa ett tillvägagångssätt som&lt;br&gt;motsvarar den nuvarande metoden, vilket anges genom hänvisningen i&lt;br&gt;tredje stycket till fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte och sjätte styckena motsvarar 14 kap. 19 § tredje resp, åttonde&lt;br&gt;styckena vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller vallagens bestämmelser i 14 kap. 19 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten skall vara den myndighet som har att meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om försöksverksamhetens genomförande.&lt;br&gt;Paragrafen gör detta möjligt. Avsikten är också att centrala&lt;br&gt;valmyndigheten skall förbereda den uppföljning som behövs för&lt;br&gt;utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser av mera administrativt slag. När&lt;br&gt;det gäller ärenden som centrala valmyndigheten kan komma att fatta&lt;br&gt;beslut i, kan det gälla t.ex. frågor om valsedlar eller andra frågor om&lt;br&gt;val till kommunfullmäktige som i huvudsak handläggs enligt vallagens&lt;br&gt;bestämmelser men som också har anknytning till bestämmelserna i&lt;br&gt;försökslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till ändring i vallagen (1972:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det på postkontoren i de kommuner som deltar i försöks-&lt;br&gt;verksamheten kommer att finnas valsedlar av det nya slag som anges i&lt;br&gt;försökslagen, är det inte uteslutet att sådana valsedlar kommer att&lt;br&gt;användas av väljare från andra kommuner som poströstar i dessa&lt;br&gt;försökskommuner. För det fall det vid den slutliga sammanräkningen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra kommuner förekommer valsedlar som är avsedda för försöks- Prop. 1993/94:129&lt;br&gt;verksamheten skall de emellertid inte anses som ogiltiga utan - med&lt;br&gt;bortseende från de namn på kandidater och markeringar som kan finnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på dem - tillfalla det parti som finns angivet på valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:129&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson, Hörnlund, Dinkelspiel, Hellsvik, Björck, Davidson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:129 Försök i vissa kommuner&lt;br&gt;där väljarna skall kunna avge särskild personröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45865, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-02-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-02-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-02-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:05:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03129</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:05:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03129</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__129.pdf</filnamn>
<filstorlek>653493</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild personröst</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/49474EBE-6738-4395-81D0-08BAB9631794</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU23</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild personröst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:129&lt;br/&gt;
Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild  personröst</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:129 Försök i vissa kommuner där  väljarna skall kunna avge särskild personröst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:129&lt;br/&gt;
Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild  personröst</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:129 Försök i vissa kommuner där  väljarna skall kunna avge särskild personröst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mikael Odenberg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:129&lt;br/&gt;
Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild  personröst</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:129 Försök i vissa kommuner där  väljarna skall kunna avge särskild personröst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Odenberg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sylvia Lindgren  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:129&lt;br/&gt;
Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild  personröst</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:129 Försök i vissa kommuner där  väljarna skall kunna avge särskild personröst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sylvia Lindgren  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>