<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224785</hangar_id>
 <dok_id>GH03126</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>126</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:126</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>126</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:20</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Svenskundervisning för invandrare (sfi)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03126/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03126</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03126</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:126&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om svenskundervisning för invandrare (sfi)&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03126/prop_199394__126-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03126/prop_199394__126-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beatrice Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(U tbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att kommunerna skall vara skyldiga att så snart&lt;br&gt;som möjligt tillhandahålla svenskundervisning för invandrare (sfi) till&lt;br&gt;de personer som är bosatta i kommunen och som saknar grundläggande&lt;br&gt;kunskaper i svenska språket. Om inte särskilda skäl finns, skall under-&lt;br&gt;visningen påbörjas inom sex månader. Rätten till sfi skall gälla fr.o.m.&lt;br&gt;det andra kalenderhalvåret det år invandraren fyller 16 år. Kommuner-&lt;br&gt;nas skyldighet att erbjuda asylsökande sfi skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen för sfi föreslås upphöra att gälla. Verksamheten skall i&lt;br&gt;stället vila på de grundläggande värden som framgår av 1994 års läro-&lt;br&gt;plan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Utbildningen anordnas som&lt;br&gt;en kurs, som eleven har rätt att fullfölja. Betyg och centralt fastställda&lt;br&gt;prov införs för sfi. Regeringen avser att fastställa en kursplan samt ett&lt;br&gt;riktvärde för utbildningens omfattning i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 126&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ......................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendets bakgrund och beredning .................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter .................................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regelsystem .................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa förändringar av kommunernas skyldigheter ....... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Svenskundervisning för asylsökande............... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Målgrupper ................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Skyldighet att tillhandahålla svenskundervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för invandrare (sfi) inom sex månader ............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer ...................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kurs, kursplan och riktvärde för utbildningens omfattning .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Betyg ......................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Prov och utvärdering ............................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Specialmotivering ................................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Skolverkets redovisning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdraget om regelförenklingar beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska för invandrare och svenska som andraspråk . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser ................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdeden den 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;februari 1994 &amp;nbsp;  27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ....................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godtar det som regeringen förordar om riktlinjer (avsnitt 7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godtar det som regeringen förordar om betyg (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 126&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 kap. 1, 3, 6, 7 och 11 §§ skollagen&lt;br&gt;(1985:1100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi syftar till att ge vuxna nyan-&lt;br&gt;lända invandrare grundläggande&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter i svens-&lt;br&gt;ka språket samt kunskaper om det&lt;br&gt;svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att se&lt;br&gt;till att sfi erbjuds de personer över&lt;br&gt;16 år som anges i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen skall erbjudas&lt;br&gt;så snart som möjligt efter invand-&lt;br&gt;rarens ankomst till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi syftar till att ge vuxna nyan-&lt;br&gt;lända invandrare grundläggande&lt;br&gt;kunskaper i svenska språket och&lt;br&gt;om det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen anordnas som en&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att se&lt;br&gt;till att sfi erbjuds de personer som&lt;br&gt;anges i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen skall finnas att&lt;br&gt;tillgå så snart som möjligt efter det&lt;br&gt;att rätt till sfi inträtt. Om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl finns, skall undervisning-&lt;br&gt;en kunna påbörjas inom sex måna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att delta i en kommuns sfi&lt;br&gt;har, med det undantag som följer&lt;br&gt;av 7 §, följande personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utländsk medborgare, som an-&lt;br&gt;tingen är bosatt i kommunen eller&lt;br&gt;som utan att vara bosatt där, regel-&lt;br&gt;mässigt vistas i kommunen efter att&lt;br&gt;ha ansökt om uppehållstillstånd i&lt;br&gt;avsikt att bosätta sig i riket. Beträf-&lt;br&gt;fande sådan i kommunen icke bo-&lt;br&gt;satt person gäller dessutom att han&lt;br&gt;skall ha väntat på uppehållstillstånd&lt;br&gt;under minst den tid som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Rättigheten gäller dock&lt;br&gt;inte under den tid den utländske&lt;br&gt;medborgaren vistas på en statlig för-&lt;br&gt;läggning för asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Svensk medborgare, som är bo-&lt;br&gt;satt i kommunen, men som tidigare&lt;br&gt;har varit bosatt utom landet och&lt;br&gt;som saknar grundläggande kunska-&lt;br&gt;per i svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Finländsk medborgare, som&lt;br&gt;stadigvarande arbetar i kommunen,&lt;br&gt;men som är bosatt i Finland nära&lt;br&gt;gränsen till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att delta i en kommuns sfi&lt;br&gt;har, med det undantag som följer&lt;br&gt;av 7 §, följande personer från och&lt;br&gt;med det andra kalenderhalvåret det&lt;br&gt;år de fyller 16 år:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den som är bosatt i kommu-&lt;br&gt;nen och som saknar sådana grund-&lt;br&gt;läggande kunskaper i svenska språ-&lt;br&gt;ket som utbildningen syftar till att&lt;br&gt;ge. Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;också den som inte är bosatt i lan-&lt;br&gt;det skall ha rätt att delta i sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Finländska medborgare som&lt;br&gt;stadigvarande arbetar i kommunen,&lt;br&gt;men som är bosatta i Finland nära&lt;br&gt;gränsen till Sverige och som saknar&lt;br&gt;sådana grundläggande kunskaper i&lt;br&gt;svenska språket som utbildningen&lt;br&gt;syftar till att ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av&lt;br&gt;tredje stycket gäller rätten under&lt;br&gt;sammanlagt högst två år. Tiden&lt;br&gt;räknas för dem som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 från det att de bosat-&lt;br&gt;te sig i landet eller, om rättigheten&lt;br&gt;inträtt tidigare, från den tidpunkten.&lt;br&gt;För dem som avses i första stycket 3&lt;br&gt;räknas tiden från det att de började&lt;br&gt;arbeta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av särskilda&lt;br&gt;skäl inte kunnat påbörja undervis-&lt;br&gt;ningen under den tid som anges i&lt;br&gt;andra stycket gäller rätten under yt-&lt;br&gt;terligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utländsk medborgare som har&lt;br&gt;svenska, danska eller norska som&lt;br&gt;modersmål eller den som eljest har&lt;br&gt;sådana kunskaper i något av dessa&lt;br&gt;språk att grundläggande svenskun-&lt;br&gt;dervisning inte kan anses nödvän-&lt;br&gt;dig, har inte rätt att delta i sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i sfi skall upphö-&lt;br&gt;ra när en elev har uppnått sådana&lt;br&gt;kunskaper som utbildningen avses&lt;br&gt;ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen för en elev skall&lt;br&gt;också upphöra, om eleven saknar&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig&lt;br&gt;undervisningen eller annars inte&lt;br&gt;gör tillfredställande framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har sådana kunskaper i&lt;br&gt;det danska eller norska språket att&lt;br&gt;grundläggande svenskundervisning&lt;br&gt;inte kan anses nödvändig, har inte&lt;br&gt;rätt att delta i sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har påbörjat en kurs i&lt;br&gt;sfi har rätt att fullfölja kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen för en elev skall&lt;br&gt;dock upphöra, om eleven saknar&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig&lt;br&gt;undervisningen eller annars inte&lt;br&gt;gör tillfredställande framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vilken sfi har avslutats&lt;br&gt;enligt andra stycket, eller som fri-&lt;br&gt;villigt avbrutit utbildningen skall,&lt;br&gt;om han inte ändå har rätt till det,&lt;br&gt;på nytt beredas sådan utbildning,&lt;br&gt;om särskilda skäl talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vilken sfi har upphört&lt;br&gt;enligt andra stycket eller som fri-&lt;br&gt;villigt avbrutit utbildningen skall&lt;br&gt;på nytt beredas sådan utbildning,&lt;br&gt;om särskilda skäl talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om sfi som har&lt;br&gt;påbörjats före den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 126&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendets bakgrund och beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den statliga styrningen av skolväsendet har förändrats genom en rad&lt;br&gt;riksdagsbeslut, dels hösten 1988 på grundval av propositionen om sko-&lt;br&gt;lans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr.&lt;br&gt;1988/89:95), dels hösten 1990 på grundval av propositionen om ansvaret&lt;br&gt;för skolan (prop. 1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 1990/91:76).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har därmed successivt övergått från att styra genom detaljerade&lt;br&gt;regler till en mål- och resultatinriktad styrning av skolan. De grundläg-&lt;br&gt;gande principerna för den ändrade ansvarsfördelningen innebär att det&lt;br&gt;är ett statligt ansvar att ange riksgiltiga mål och att följa upp och utvär-&lt;br&gt;dera skolans resultat. Kommunerna svarar för att verksamheten genom-&lt;br&gt;förs inom de ramar och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger&lt;br&gt;fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande utformningen av svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi) infördes den 1 januari 1991 och grundar sig på riktlinjer som an-&lt;br&gt;togs av riksdagen 1990 med anledning av propositionen om reformerad&lt;br&gt;svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1989/90:102, bet.&lt;br&gt;1989/90:UbU27, rskr. 1989/90:279). Riksdagens beslut innebar bl.a. att&lt;br&gt;tidigare uppdelning i grund-sfi och påbyggnads-sfi togs bort och ersattes&lt;br&gt;med en sammanhållen utbildning under kommunalt huvudmannaskap.&lt;br&gt;Riksdagen behandlade samtidigt propositionen om ett samordnat flyk-&lt;br&gt;tingmottagande (prop. 1989/90:105, bet. 1989/90:SfU21, rskr.&lt;br&gt;1989/90:281). Avsikten var att utveckla ett närmare lokalt samarbete&lt;br&gt;mellan berörda myndigheter med särskilda individuellt upplagda intro-&lt;br&gt;duktionsprogram för de flyktingar som tas emot i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi, som syftar till att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i&lt;br&gt;svenska språket och kunskaper om det svenska samhället, är en rättig-&lt;br&gt;het för nyanlända invandrare. Rätten till sfi gäller under två, i vissa fall&lt;br&gt;tre, år efter ankomsten till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställde den 20 december 1990 en läroplan för grund-&lt;br&gt;läggande svenskundervisning för vuxna invandrare, Lsfi -91 (Skolöver-&lt;br&gt;styrelsens publikation Läroplaner 1991:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1991 fattade riksdagen beslut om en reformering av gymnasie-&lt;br&gt;skolan och vuxenutbildningen på grundval av propositionen Växa med&lt;br&gt;kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop.&lt;br&gt;1990/91:85, bet. 1990/91:UbU16, rskr. 1990/91:356). Reglerna om sfi,&lt;br&gt;som tidigare fanns i en särskild lag, inlemmades i skollagen (1985:1100).&lt;br&gt;Kommunerna blev också skyldiga att inom ramen för den grundläggan-&lt;br&gt;de vuxenutbildningen i komvux erbjuda svenska som andraspråk på sfi-&lt;br&gt;nivå för invandrare som vistats så länge i Sverige att de inte har rätt till&lt;br&gt;sfi. Bestämmelser om detta finns i förordningen (1992:403) om kommu-&lt;br&gt;nal vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1991 infördes ett sektorsbidrag som ett generellt finansiellt&lt;br&gt;stöd till kommunerna för driften av skolväsendet och ett nytt statsbi-&lt;br&gt;dragssystem för sfi i form av ett visst belopp per deltagare. Från den 1&lt;br&gt;januari 1993 avskaffades de specialdestinerade statsbidragen till skolvä-&lt;br&gt;sendet. Både sektorsbidraget till kommunerna och det särskilda statsbi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;draget för sfi till nyanlända invandrare lyftes in i ett s.k. utjämningsbi- Prop. 1993/94:126&lt;br&gt;drag till kommunerna. Statens bidrag till kostnaderna för sfi för flyk-&lt;br&gt;tingar och andra invandrare som omfattas av det kommunala flykting-&lt;br&gt;mottagandet, ingår sedan början av år 1991 i det schabloniserade bidrag&lt;br&gt;som kommuner får för flyktingmottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i december 1992 Skolverket i uppdrag att se över vissa&lt;br&gt;organisatoriska frågor m.m. kring sfi och svenska som andraspråk och&lt;br&gt;föreslå förenklingar av gällande regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket överlämnade den 31 mars 1993 sina förslag med anledning&lt;br&gt;av regeringens uppdrag. En sammanfattning av förslagen finns i bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns till-&lt;br&gt;gänglig i Utbildningsdepartementet (dnr U93/U10/GV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisade under senhösten 1993 i propositionen om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.m. (prop. 1993/94:94) sin bedömning att&lt;br&gt;kommunerna inte längre bör ha skyldighet att erbjuda asylsökande sfi.&lt;br&gt;Förslag om detta läggs i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang nämnas att Invandrar- och flyktingpoliti-&lt;br&gt;ska kommittén (dir. 1993:1) skall ägna särskilt intresse åt frågan om hur&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter i svenska språket påverkar invandrarnas för-&lt;br&gt;utsättningar i arbetslivet och delaktighet i samhället i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att tillvarata invandrarnas kunskaper och, i många fall,&lt;br&gt;långa och kvalificerade utbildningar. Att underlätta för invandrarna att&lt;br&gt;använda dessa resurser är naturligtvis värdefullt både för Sverige och&lt;br&gt;den enskilde invandraren. God färdighet i svenska och kunskaper om&lt;br&gt;det svenska samhället har avgörande betydelse för den enskilde invand-&lt;br&gt;rarens integrering i Sverige. Det finns alarmerande tecken på bristande&lt;br&gt;kunskaper i svenska bland invandrare. Även bland dem som länge har&lt;br&gt;bott i Sverige kan svenskkunskaperna vara mycket dåliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper om det nya landets språk och om dess kultur och sociala&lt;br&gt;liv är avgörande för den enskildes möjligheter och livschanser. Sådana&lt;br&gt;kunskaper ökar tryggheten och självförtroendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen på dagens arbetsmarknad accentuerar ytterligare kravet&lt;br&gt;på goda kunskaper i svenska och om svenska förhållanden. I budgetpro-&lt;br&gt;positionen 1994 (prop. 1993/94:100 bilaga Ils. 63) konstateras att ar-&lt;br&gt;betsmarknadsläget för invandrare kraftigt har försämrats under de se-&lt;br&gt;naste åren. Under budgetåren 1991/92-1992/93 steg arbetslösheten för&lt;br&gt;den grupp som är svårast drabbad av arbetslöshet, nämligen utomeuro-&lt;br&gt;peiska medborgare, från 7% till 35%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har granskat sfi i fyra kommuner (Malmö,&lt;br&gt;Sigtuna, Piteå och Örebro). RRV framhåller i sin rapport (F 1992:33)&lt;br&gt;att undervisningen inte bedrivs tillräckligt intensivt. Väntetiderna för att&lt;br&gt;få börja utbildningen är för långa och studietakten anpassas inte till ele-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vemas behov och förmåga. Arbete och studier varvas sällan, trots att det&lt;br&gt;sannolikt skulle öka motivationen och förbättra inlärningen. RRV på-&lt;br&gt;pekar att man måste utreda orsakerna till och vidta åtgärder mot det&lt;br&gt;stora antalet studieavbrott och den höga frånvaron från undervisningen.&lt;br&gt;Vidare nämns att de kunskaper i svenska som eleverna har efter avslu-&lt;br&gt;tad sfi inte är tillräckliga för vidare studier eller arbete. Arbetslösa in-&lt;br&gt;vandrare placeras ofta i någon form av kompletterande svenskutbild-&lt;br&gt;ning efter avslutad sfi för att förbättra sina språkkunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer har i sin granskning av invandrarpolitikens in-&lt;br&gt;riktning och resultat också granskat sfi. Enligt revisorerna bör det inom&lt;br&gt;svenskundervisningen för invandrare, där resultaten bedöms som an-&lt;br&gt;märkningsvärt dåliga, finnas utrymme för effektivisering av verksamhe-&lt;br&gt;ten. Uppföljningen och utvärderingen av undervisningens resultat har&lt;br&gt;heller inte varit tillfredsställande. Riksdagen har med anledning av&lt;br&gt;granskningen begärt en redovisning av regeringen av erfarenheterna&lt;br&gt;av den reformerade undervisningen i svenska för invandrare&lt;br&gt;(1992/93:RR2, bet. 1992/93:SfU7, rskr. 1992/93:261). ”Av denna redovis-&lt;br&gt;ning bör framgå bl.a. vilka resultat som uppnåtts, hur undervisningen&lt;br&gt;anpassats till olika invandrares skilda förutsättningar och behov, sfi-ni-&lt;br&gt;våns rimlighet och relevans såväl för arbetslivet som för olika utbild-&lt;br&gt;ningar samt förutsättningarna att kombinera sfi-studierna med förvärvs-&lt;br&gt;arbete.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Skolverkets rapport nr 8, Beskrivande data om skolverksamheten -&lt;br&gt;1993, konstateras att av de ca 40 000 elever som var registrerade i sfi läs-&lt;br&gt;året 1991/92 avslutade 5 785 elever sfi efter att ha uppnått sfi-nivån, me-&lt;br&gt;dan 522 avslutade utan att ha uppnått fastställd nivå. De elever som&lt;br&gt;uppnådde sfi-nivån hade i genomsnitt deltagit i 48 timmars undervis-&lt;br&gt;ning per månad under åtta månader. De som avbröt sina studier (11 952&lt;br&gt;elever) hade också studerat i genomsnitt 8 månader, men dessa elever&lt;br&gt;deltog bara i 33 timmars undervisning per månad. Nära 30% av elever-&lt;br&gt;na avbröt utbildningen. Det är, enligt Skolverket, svårt att dra några&lt;br&gt;säkra slutsatser om varför så många elever avbryter utbildningen. Den&lt;br&gt;vanligaste registrerade orsaken är ”av deltagaren beslutat avbrott”. Bak-&lt;br&gt;om detta kan, enligt Skolverkets mening, finnas många förklaringar,&lt;br&gt;t.ex. att den som avbrutit utbildningen får återkomma till denna om in-&lt;br&gt;te tidsgränsen, i flertalet fall två år, har passerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De granskningar som Riksdagens revisorer och RRV har genomfört&lt;br&gt;och den beskrivning som Skolverket har lämnat visar att det finns pro-&lt;br&gt;blem och brister i sfi-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här erinras om att den rapportering som både Riksdagens re-&lt;br&gt;visorer, RRV och Skolverket har gett huvudsakligen avser förhållande-&lt;br&gt;na läsåret 1991/92. Effekterna av förändringar i flyktingmottagandet el-&lt;br&gt;ler av sfi-reformen 1991 hade knappast fått fullt genomslag när iaktta-&lt;br&gt;gelserna gjordes. En fortsatt uppföljning och utvärdering bör kunna visa&lt;br&gt;i vilken utsträckning förhållandena i rapporterna fortfarande är rele-&lt;br&gt;vanta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya målstyrningen av skolväsendet och slopandet av specialdesti-&lt;br&gt;nerade statsbidrag har lett till att det nuvarande styrsystemet för sfi mås-&lt;br&gt;te ses över. Det ligger både i samhällets och den enskilde invandrarens&lt;br&gt;intresse att sfi-systemet ständigt förbättras; detta gäller både effektivt ut-&lt;br&gt;nyttjande av resurserna, utveckling av pedagogiken och deltagarnas eget&lt;br&gt;ansvar för att meningsfull svenskinlärning kan komma till stånd. För-&lt;br&gt;slag om förbättringar i detta syfte lämnas i det följande. Förslagen om-&lt;br&gt;fattar även regelförenklingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen avses träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Regelsystem&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi) bör liksom hittills ha ett eget regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets förslag: 13 kap. skollagen (om sfi) upphävs. All sfi för&lt;br&gt;vuxna skall hänföras till komvux regelsystem. Sfi för ungdomar, 16-19-&lt;br&gt;åringar, skall hänföras till gymnasieskolans regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till Skolver-&lt;br&gt;kets förslag och instämmer i bedömningen att kommunerna därigenom&lt;br&gt;kan göra såväl ekonomiska som pedagogiska och organisatoriska vins-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De grundläggande föreskrifterna&lt;br&gt;om sfi finns nu i ett eget kapitel i skollagen (1985:1100), 13 kap. Att i&lt;br&gt;enlighet med förslaget upphäva detta kapitel skulle vara att ge en felak-&lt;br&gt;tig signal beträffande en så viktig verksamhet som sfi. Regeringen vill&lt;br&gt;redan av det skälet inte ställa sig bakom förslaget. Det skulle dessutom&lt;br&gt;knappast vara fråga om en förenkling att hänföra sfi till flera regelsy-&lt;br&gt;stem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi vänder sig både till personer som är eller samtidigt blir elever i&lt;br&gt;andra delar av det offentliga skolväsendet och till personer som skall&lt;br&gt;studera enbart svenska i sfi. Det finns, och bör även fortsättningsvis fin-&lt;br&gt;nas, skillnader mellan sfi och annan utbildning. Om sfi enligt Skolver-&lt;br&gt;kets förslag skulle ingå i två skolformer, skulle det vara nödvändigt att&lt;br&gt;införa särskilda bestämmelser om sfi i regelsystemen för båda dessa&lt;br&gt;skolformer. Regler om sfi måste i så fall dessutom införas för både sär-&lt;br&gt;vux (vuxenutbildning för utvecklingsstörda) och gymnasiesärskolan. I&lt;br&gt;alla dessa skolformers regelsystem skulle man behöva göra vissa undan-&lt;br&gt;tag från övriga regler eller tillägg till dem för den del av utbildningen&lt;br&gt;som avser sfi, exempelvis i fråga om bestämmelser om läsår och betyg.&lt;br&gt;Avbrott i svenskundervisningen under flera sommarmånader, innan&lt;br&gt;svenskan hunnit befästas ordentligt, medför erfarenhetsmässigt att ele-&lt;br&gt;verna hinner glömma mycket av vad de lärt sig och de riskerar att i&lt;br&gt;praktiken få börja om från början när höstterminen startar. Det är där-&lt;br&gt;för olämpligt att låta sfi följa gymnasieskolans läsårsindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är reglerna om entreprenad olika för vuxenutbildningen och&lt;br&gt;gymnasieskolan. Det skulle vara möjligt att utan regeringens tillstånd&lt;br&gt;lägga ut den sfi som skulle anordnas inom komvux och särvux på entre-&lt;br&gt;prenad. Den undervisning som enligt Skolverkets förslag skulle höra till&lt;br&gt;gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skulle däremot inte utan rege-&lt;br&gt;ringens tillstånd i varje enskilt fall kunna läggas ut på entreprenad. Re-&lt;br&gt;geringen anser att det bör vara möjligt att lägga ut sfi på entreprenad&lt;br&gt;oavsett deltagarnas ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreskrifterna om sfi skulle ingå i en rad olika skolformers regel-&lt;br&gt;system finns det risk för att föreskrifterna om sfi skulle komma att bli&lt;br&gt;svåröverskådliga. Enligt regeringens mening bör sfi även fortsättningsvis&lt;br&gt;ha ett eget regelsystem inom det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Troligen kommer de flesta invandrarna också i framtiden att skaffa sig&lt;br&gt;kunskaper i svenska genom sfi innan de deltar i studier i andra skolfor-&lt;br&gt;mer. Men kombinationer är också möjliga. En 16-åring kan vara elev&lt;br&gt;både i gymnasieskolan och i sfi, en vuxen invandrare både i komvux&lt;br&gt;och i sfi. En pedagogisk integration är i sådana fall en klar fördel. Med&lt;br&gt;nuvarande decentraliserade regler beslutar kommunerna i organisatori-&lt;br&gt;ska frågor. Kommunerna kan besluta om, när och hur en pedagogisk&lt;br&gt;integration är lämplig. Självklart bör möjligheten att kombinera sfi med&lt;br&gt;arbete eller arbetspraktik finnas kvar. De pedagogiska och organisatori-&lt;br&gt;ska fördelar som Skolverket och flera remissinstanser pekat på kan där-&lt;br&gt;för åstadkommas utan att sfi inlemmas i andra skolformer i formellt&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Vissa förändringar av kommunernas&lt;br&gt;skyldigheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Svenskundervisning för asylsökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunerna skall inte vara skyldiga att&lt;br&gt;erbjuda svenskundervisning för invandrare (sfi) till asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 13 kap. 6 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) har asylsökande som är över 16 år och som inte vistas i en&lt;br&gt;statlig förläggning för asylsökande rätt att delta i sfi efter en viss tid. Re-&lt;br&gt;geringen har fastställt att denna väntetid skall vara minst två månader.&lt;br&gt;Asylsökande har också rätt att efter en viss tid söka till kommunal och&lt;br&gt;statlig vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen om mottagande av asylsökande m.m.&lt;br&gt;(prop. 1993/94:94) föreslagit att asylsökande, oavsett om de vistas på en&lt;br&gt;statlig förläggning eller inte, skall erbjudas sysselsättning under vänteti-&lt;br&gt;den genom Invandrarverkets försorg, s.k. organiserad verksamhet. Så-&lt;br&gt;dan sysselsättning kan bestå av undervisning i svenska språket och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska förhållanden. Vi föreslår därför nu att kommunerna inte längre Prop. 1993/94:126&lt;br&gt;skall vara skyldiga att erbjuda sfi till asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag föranleder ändring i 13 kap. 6 § skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i de olika förordningarna inom vuxenutbildningen&lt;br&gt;göra ändringar med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Målgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunerna skall vara skyldiga att erbju-&lt;br&gt;da svenskundervisning för invandrare (sfi) till de personer som&lt;br&gt;är bosatta i kommunen och som saknar sådana grundläggande&lt;br&gt;kunskaper i svenska språket som sfi avses ge. Skyldigheten skall&lt;br&gt;gälla från och med det andra kalenderhalvåret det år då invand-&lt;br&gt;raren fyller 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bortsett från vissa asylsökande har en-&lt;br&gt;ligt 13 kap. 6 § skollagen (1985:1100) följande personer över sexton år&lt;br&gt;rätt att delta i en kommuns sfi:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utländsk medborgare, som är bosatt i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Svensk medborgare, som är bosatt i kommunen, men som tidigare&lt;br&gt;har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kunskaper i&lt;br&gt;svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Finländsk medborgare, som stadigvarande arbetar i kommunen,&lt;br&gt;men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 kap. 7 § skollagen (1985:1100) har en utländsk medborgare&lt;br&gt;som har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som el-&lt;br&gt;jest har sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning inte kan anses nödvändig, inte rätt att delta i sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot bakgrund av förändringar bl.a. i skolan, anledning att&lt;br&gt;se över regelsystemet för sfi. Gällande bestämmelser utformades med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i tidigare styrsystem och en invandringsbild som betydligt&lt;br&gt;skiljer sig från den nuvarande. Statsbidragssystemen har också genom-&lt;br&gt;gått betydande förändringar. De regelförändringar som nu föreslås syftar&lt;br&gt;till bl.a. större överskådlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi bör även fortsättningsvis vända sig till invandrare som har passerat&lt;br&gt;skolpliktig ålder. För att göra detta tydligare bör rätten till sfi gälla från&lt;br&gt;och med andra kalenderhalvåret det år då invandraren fyller 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna för övriga skolformer inom det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;avser i princip den som är bosatt i landet oavsett medborgarskap. Detta&lt;br&gt;bör också gälla för sfi. Alla som är bosatta i Sverige och som saknar så-&lt;br&gt;dana grundläggande kunskaper i svenska språket som sfi avser att ge,&lt;br&gt;bör därför ha rätt till sfi oavsett medborgarskap. På samma sätt som gäl-&lt;br&gt;ler för övriga skolformer inom det offentliga skolväsendet bör regering-&lt;br&gt;en ha rätt att föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall ha&lt;br&gt;rätt till utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att delta i sfi gäller nu under två år från den tidpunkt då rättig-&lt;br&gt;heten inträdde. Under vissa förutsättningar gäller rätten under ytterliga-&lt;br&gt;re ett år. Vuxna invandrare som har varit längre tid i Sverige har rätt&lt;br&gt;till motsvarande utbildning inom komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsgränserna för hur länge en invandrare har rätt till sfi bör tas bort.&lt;br&gt;Detta är mer praktiskt och ändamålsenligt och dessutom finns inga hin-&lt;br&gt;der i nuvarande statsbidragssystem, som tillför kommunen resurser oav-&lt;br&gt;sett när den enskilde utnyttjar sin rätt till undervisning. Som en konse-&lt;br&gt;kvens av detta bör möjligheten till svenskundervisning på denna nivå&lt;br&gt;inom grundläggande vuxenutbildning tas bort. Detta hindrar givetvis in-&lt;br&gt;te att sfi integreras med studier i läs- och skrivinlärning inom grundläg-&lt;br&gt;gande vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om sfi, förutom kunskaper i svenska språket, avses ge kunska-&lt;br&gt;per om det svenska samhället, bör liksom i dag det avgörande för rätten&lt;br&gt;till sfi vara behovet av undervisning i svenska. Den som har kunskaper&lt;br&gt;i svenska språket men som saknar den samhällsorienterande delen bör&lt;br&gt;kunna inhämta de kunskaperna på annat sätt. I allmänhet torde en in-&lt;br&gt;vandrare som behärskar danska eller norska inte behöva sådan svensk-&lt;br&gt;undervisning som ges inom ramen för sfi. Därför bör det alltjämt finnas&lt;br&gt;en uttrycklig bestämmelse att den som har sådana kunskaper i något av&lt;br&gt;dessa språk att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nöd-&lt;br&gt;vändig, inte har rätt till sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller personer som bor i Finland nära den svenska gränsen&lt;br&gt;och som arbetar i Sverige bör kopplingen till finskt medborgarskap fin-&lt;br&gt;nas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1994 trädde EES-avtalet i kraft. En av de grundläggan-&lt;br&gt;de avsikterna med EES är att medborgare i EES-länderna skall kunna&lt;br&gt;röra sig fritt över gränserna inom samarbetsområdet. Den medborgare&lt;br&gt;från land inom EES-området som med stöd av EES-avtalet bosätter sig i&lt;br&gt;Sverige kommer på samma villkor som alla andra som är bosatta i vårt&lt;br&gt;land att ha rätt till sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i detta avsnitt föranleder ändringar i 13 kap. 3, 6 och 7 §§&lt;br&gt;skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Skyldighet att tillhandahålla svenskundervisning&lt;br&gt;för invandrare (sfi) inom sex månader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunerna skall vara skyldiga att till-&lt;br&gt;handahålla sfi så snart som möjligt efter det att rätten till sfi in-&lt;br&gt;trädde. Endast om särskilda skäl finns skall kommunen få dröja&lt;br&gt;längre än sex månader med att tillhandahålla sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets förslag: Flexibilitet i undervisningens uppläggning,&lt;br&gt;gruppsammansättningar m.m. förordas bl.a. för att ge möjlighet att ta in&lt;br&gt;elever utan långa väntetider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Invandrarverket framhåller att det ur integrations-&lt;br&gt;synpunkt är viktigt att invandrare och flyktingar kommer in i svensk-&lt;br&gt;undervisningen senast en månad efter det att de bosatt sig i en kom-&lt;br&gt;mun. AMS framhåller vikten av ett flexibelt och kontinuerligt antag-&lt;br&gt;ningssystem för att eliminera de långa väntetiderna. Norrköpings kom-&lt;br&gt;mun m.fl. anser att det inte är acceptabelt att gymnasieelever kan få&lt;br&gt;vänta sex månader på svenskundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För invandrares integration i det sven-&lt;br&gt;ska samhället är det viktigt att utbildningen påbörjas så snart som möj-&lt;br&gt;ligt efter det att invandraren har bosatt sig i landet, dvs. i regel när folk-&lt;br&gt;bokföring skett. Som vi nämnt i avsnitt 4 har RRV påpekat att många&lt;br&gt;invandrare får vänta lång tid på att få sfi. Kommunerna bör därför åläg-&lt;br&gt;gas att erbjuda sfi så att den kan påbörjas så snart som möjligt och se-&lt;br&gt;nast inom sex månader efter att rätten till sådan utbildning inträtt. En-&lt;br&gt;dast om särskilda skäl finns skall kommunen ha rätt att dröja något&lt;br&gt;med erbjudandet. Detta förslag föranleder ändring i 13 kap. 3 § skolla-&lt;br&gt;gen (1985:1100). Särskilda skäl bör kunna föreligga om det till en kom-&lt;br&gt;mun inom en nära framtid väntas anlända invandrare som kan ingå i&lt;br&gt;samma undervisningsgrupp. Särskilda skäl kan också föreligga om en&lt;br&gt;invandrare som avser att flytta till en annan kommun övergångsvis bor&lt;br&gt;kvar på en förläggning efter det att uppehållstillstånd har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi bör även fortsättningsvis vara en rättighet för invandraren att delta&lt;br&gt;i och en skyldighet för kommunen att erbjuda. Rättigheten bör alltjämt&lt;br&gt;enbart gälla i den kommun där invandraren är bosatt. Kommunens&lt;br&gt;skyldighet att erbjuda sfi kan också infrias genom interkommunalt sam-&lt;br&gt;arbete. Någon skyldighet för invandraren att delta i utbildningen bör in-&lt;br&gt;te införas i skollagen. Regeringen utgår från att de flesta invandrare är&lt;br&gt;angelägna att så snart som möjligt lära sig svenska och få kunskaper om&lt;br&gt;det svenska samhället. Det är dessutom, enligt 13 kap. 4 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100), varje kommuns skyldighet att aktivt verka för att nå dem i&lt;br&gt;kommunen som har rätt till sfi och för att motivera dem att delta i ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt när det är fråga om utlänningar som omfattas av det kommu-&lt;br&gt;nala flyktingmottagandet är det också naturligt att sfi planeras som ett&lt;br&gt;första inslag i de introduktionsprogram som sätts upp. Det innebär att&lt;br&gt;sådana utlänningar normalt bör kunna påbörja sfi inom en eller ett par&lt;br&gt;månader från bosättningen i kommunen. Den statliga ersättningen för&lt;br&gt;flyktingmottagandet är också konstruerad så att den skall stimulera&lt;br&gt;kommunerna att snabbt påbörja introduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Riktlinjer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Läroplanen för grundläggande svenskun-&lt;br&gt;dervisning för vuxna invandrare, Lsfi -91, skall upphöra att gäl-&lt;br&gt;la vid utgången av juni månad år 1994. Någon särskild läroplan&lt;br&gt;för svenskundervisning för invandrare (sfi) skall inte finnas.&lt;br&gt;Verksamheten i sfi skall vila på de grundläggande värden som&lt;br&gt;framgår av 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf&lt;br&gt;94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets förslag: Läroplanen för grundläggande svenskundervis-&lt;br&gt;ning för vuxna invandrare skall upphöra att gälla den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nu gällande läroplanen för sfi,&lt;br&gt;Lsfi -91, fastställdes av regeringen i december 1990. Styrsystemet var re-&lt;br&gt;dan då på väg att ändras, men det fanns ännu inga förslag om kurspla-&lt;br&gt;nestruktur. Lsfi -91 är därför inte anpassad efter det styrsystem som gäl-&lt;br&gt;ler för skolväsendet i dag. Läroplanen innehåller ett kapitel om under-&lt;br&gt;visningens innehåll, vilket närmast har karaktären av kursplan enligt&lt;br&gt;äldre modell. Vidare finns ett kapitel om metoder och arbetsformer,&lt;br&gt;som kommunerna och lärarna numera har hela ansvaret för att utfor-&lt;br&gt;ma. Vi föreslår därför att den nuvarande läroplanen för sfi skall upphö-&lt;br&gt;ra att gälla vid utgången av juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av riktlinjer beslutade av riksdagen (prop. 1992/93:250,&lt;br&gt;bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93) fastställde regeringen den 17&lt;br&gt;februari 1994 en läroplan för de frivilliga skolformerna som skall till-&lt;br&gt;lämpas fr.o.m. den 1 juli 1994. I denna läroplan anges dels skolans vär-&lt;br&gt;degrund och uppgifter, dels mål och riktlinjer. Läroplanen är gemen-&lt;br&gt;sam för de frivilliga skolformerna, dvs. utbildning ovanför den obligato-&lt;br&gt;riska skolan för både ungdomar och vuxna. I läroplanen anges också&lt;br&gt;särskilda uppgifter och mål för de olika skolformer för vilka läroplanen&lt;br&gt;skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi har, liksom det offentliga skolväsendet i övrigt, till uppgift att för-&lt;br&gt;medla kunskaper och överföra värden till eleverna samt att förbereda&lt;br&gt;dem för att leva, arbeta och verka i Sverige. De särskilda uppgifterna för&lt;br&gt;sfi, att ge grundläggande kunskaper i svenska språket och om det sven-&lt;br&gt;ska samhället, är visserligen mer begränsade än övriga skolformers upp-&lt;br&gt;gifter, men verksamheten i sfi bör ändå vila på samma grundläggande&lt;br&gt;värden som gäller för skolväsendet i övrigt. Den del av 1994 års läro-&lt;br&gt;plan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) där dessa värden anges bör&lt;br&gt;därför tillämpas även för verksamheten i sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi kan anordnas som en separat verksamhet för dem som enbart be-&lt;br&gt;höver få kunskaper i svenska. Många elever behöver även annan utbild-&lt;br&gt;ning. De bör parallellt kunna påbörja denna utbildning i någon annan&lt;br&gt;skolform, exempelvis på ett individuellt program i gymnasieskolan eller&lt;br&gt;med läs- och skrivinlärning i grundläggande vuxenutbildning. Det är&lt;br&gt;då naturligt att den nya läroplanen i sin helhet tillämpas beträffande he-&lt;br&gt;la deras utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kurs, kursplan och riktvärde för&lt;br&gt;utbildningens omfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenskundervisning för invandrare (sfi)&lt;br&gt;skall anordnas som en kurs och den som har påbörjat utbild-&lt;br&gt;ningen skall ha rätt att fullfölja kursen. Undervisningen för en&lt;br&gt;elev skall dock upphöra om eleven saknar förutsättningar att&lt;br&gt;tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfreds-&lt;br&gt;ställande framsteg. Den för vilken undervisningen har upphört&lt;br&gt;eller den som på eget initiativ har avbrutit utbildningen skall&lt;br&gt;på nytt beredas sådan utbildning endast om särskilda skäl talar&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Av kursplanen bör framgå dels kur-&lt;br&gt;sens syfte och mål, dels vilken kunskapsnivå som alla elever&lt;br&gt;skall ha uppnått vid kursens slut, kursens krav. Målen bör vara&lt;br&gt;utvärderingsbara. För sfi bör det finnas ett riktvärde för utbild-&lt;br&gt;ningens omfattning i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt 13 kap. 1 § skol-&lt;br&gt;lagen (1985:1100) syftar sfi till att ge grundläggande kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter i svenska språket samt kunskaper om det svenska samhället.&lt;br&gt;Numera anses i läroplanssammanhang färdigheter vara en form av kun-&lt;br&gt;skap. Bestämmelsen bör därför ändras på så sätt att begreppet färdighe-&lt;br&gt;ter tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall anordnas som en kurs och den som har tagits in&lt;br&gt;på en kurs bör ha rätt att fullfölja kursen. Den som efter kursens slut&lt;br&gt;inte har nått upp till de avsedda kunskaperna, skall ha rätt att gå om&lt;br&gt;hela kursen eller delar därav, eftersom han saknar sådana kunskaper&lt;br&gt;som kursen syftar till. För den som saknar förutsättningar att tillgodo-&lt;br&gt;göra sig utbildningen eller som annars inte gör tillfredsställande fram-&lt;br&gt;steg bör undervisningen emellertid kunna upphöra även före kursens&lt;br&gt;slut. Detta torde endast bli aktuellt i undantagsfall. En elev, för vilken&lt;br&gt;undervisningen har upphört eller som på eget initiativ har avbrutit kur-&lt;br&gt;sen, bör ha möjlighet att åter få delta i sfi, men endast om särskilda skäl&lt;br&gt;talar för det. Anledningarna till att elever inte gör tillfredsställande&lt;br&gt;framsteg kan variera. Invandrarna skall inte ha någon ovillkorlig rätt att&lt;br&gt;på nytt få påbörja sfi. Däremot är det rimligt att den som avbryter ut-&lt;br&gt;bildningen på grund av t.ex. sjukdom eller barnafödande får fortsätta&lt;br&gt;studierna vid en tidpunkt som passar bättre. Den som tidigare har visat&lt;br&gt;bristande intresse för studierna men som blir studiemotiverad bör ock-&lt;br&gt;så få rätt att åter få sfi. Dessa regler är avsiktligt restriktiva för att mar-&lt;br&gt;kera att återkommande studieavbrott eller studieuppehåll inte bör ac-&lt;br&gt;cepteras. Med hänsyn till de möjligheter till studieledighet som finns&lt;br&gt;bör det faktum att en elev får arbete inte vara något skäl att helt avbryta&lt;br&gt;utbildningen. Det kan i detta sammanhang erinnras om att beslut i des-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sa frågor enligt 13 kap. 12 § skollagen (1985:1100) fattas av styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag i detta avsnitt föranleder ändringar i 13 kap. 1 och 11 §§&lt;br&gt;skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag formellt sett ingen kursplan för sfi. Däremot har den&lt;br&gt;nuvarande läroplanen för sfi i vissa delar karaktären av en kursplan. Vi&lt;br&gt;har i avsnitt 7 förslagit att denna läroplan skall upphöra att gälla. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att fastställa en kursplan för sfi. I den mål- och resultatstyr-&lt;br&gt;da skolan är målet med utbildningen det centrala. Det skall således&lt;br&gt;framgå av kursplanen vad varje elev skall kunna när kursen har slut-&lt;br&gt;förts, dvs. kursens krav. Målen i kursplanen skall vara utvärderingsbara.&lt;br&gt;Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta förslag till&lt;br&gt;en kursplan för sfi, som skall gälla från den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Skolverket hade redovisat uppdraget om regelförenkling, gav&lt;br&gt;verket ut ett arbetsmaterial, bestående av bl.a. förslag till kursplaner i&lt;br&gt;svenska som andraspråk med början på nybörjarnivå. Materialet är av-&lt;br&gt;sett att under läsåret 1993/94 vara underlag för planering och diskussio-&lt;br&gt;ner i skolorna. Den kursplan för sfi som skall fastställas bör, ungefär&lt;br&gt;som skett i Skolverkets arbetsmaterial, delas upp i två steg. Utbildning-&lt;br&gt;en startar på nybörjarnivå och leder i det första steget till ett avstäm-&lt;br&gt;ningstillfälle enligt en i kursplanen fastställd kravnivå, som innebär&lt;br&gt;grundläggande kommunikationsfärdigheter och viss orientering om det&lt;br&gt;svenska samhället. Slutmålet är att alla elever skall ha sådana grundläg-&lt;br&gt;gande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället, som&lt;br&gt;krävs för ett liv i Sverige och som möjliggör fortsatt utbildning. Det är&lt;br&gt;viktigt att eleverna i sfi får information om utbildningsmöjligheterna i&lt;br&gt;Sverige och att var och en får hjälp att hitta den fortsatta utbildning&lt;br&gt;som de kan behöva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som har klarat sfi-nivån kan sedan fortsätta att läsa svenska&lt;br&gt;inom den skolform som eleven tillhör. Detta kan ske som svenska som&lt;br&gt;andraspråk. Denna svenskundervisning tar vid där sfi slutar. Regeringen&lt;br&gt;har nyligen gett Skolverket i uppdrag att prioritera utarbetandet av ett&lt;br&gt;kommentar- och referensmaterial om undervisningen i svenska som&lt;br&gt;andraspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa elever kan snabbt nå målet för sfi, medan andra behöver längre&lt;br&gt;tid. Det är av stor vikt att eleverna kan påbörja sina studier på en nivå&lt;br&gt;som bestäms av deras förkunskaper, att de kan studera i den takt som&lt;br&gt;deras förutsättningar medger och fortsätta tills de har uppnått målet för&lt;br&gt;sfi. Eftersom sfi kräver en individualiserad undervisning, vore det orim-&lt;br&gt;ligt att ha en timplan i traditionell mening. Däremot finns det skäl att&lt;br&gt;fastställa ett riktvärde för utbildningens omfattning som ett stöd för&lt;br&gt;skolhuvudmännen och lärarna i deras planering av arbetet. För varje&lt;br&gt;elev eller grupp av elever måste kommunen fastställa en omfattning av&lt;br&gt;sfi som planeras för att eleverna skall nå den kunskapsnivå som anges i&lt;br&gt;kursplanen. Eleverna skall ha rätt att fullfölja kursen utifrån den plane-&lt;br&gt;rade omfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att fastställa riktvärdet för omfatt-&lt;br&gt;ningen av sfi och utfärda nödvändiga föreskrifter om dess funktion. För&lt;br&gt;riksdagens information vill regeringen i detta sammanhang erinra om&lt;br&gt;att 700 lektioner (å 45 minuter) var den omfattning som låg till grund&lt;br&gt;för beräkningen av det tidigare statsbidraget för sfi som ett genomsnitt-&lt;br&gt;ligt tal. Numera anges timplaner inom det offentliga skolväsendet i tim-&lt;br&gt;mar (60 minuter) En omräkning av 700 lektioner ger 525 timmar. Den-&lt;br&gt;na omfattning kommer att vara grunden för det riktvärde som regering-&lt;br&gt;en avser att fastställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Betyg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Betyg skall sättas vid kursens slut efter en&lt;br&gt;betygsskala med betygsstegen Godkänd (G) och Väl godkänd&lt;br&gt;(VG). För den elev som inte uppnår betyget Godkänd utfärdas i&lt;br&gt;stället ett intyg som anger vad eleven kan i förhållande till kur-&lt;br&gt;sens mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Till kursplanen bör fogas betygskrite-&lt;br&gt;rier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets förslag: Antingen bör den två-gradiga betygsskalan God-&lt;br&gt;känd och Icke godkänd användas eller en annan typ av enkel gradering&lt;br&gt;införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast två yttranden berör betygsfrågan. I båda&lt;br&gt;förordas att betyg ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag får den som har avslutat svensk-&lt;br&gt;undervisningen för invandrare (sfi) ett intyg över den genomgångna ut-&lt;br&gt;bildningen utfärdat av rektor. För t.ex. en arbetsgivare kan det ibland&lt;br&gt;vara oklart om intyget innebär att en invandrare har godtagbara kun-&lt;br&gt;skaper eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har bl.a. kommenterat bristen på effektivitet inom sfi. RRV&lt;br&gt;framhåller också Skolverkets viktiga ansvar att tillse att undervisningens&lt;br&gt;kvalitet är god och att kunskapskraven för sfi-nivån är väl kända och&lt;br&gt;efterföljs i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem införs, som&lt;br&gt;innebär att betygen relateras till de krav som framgår av kursplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten måste vara att alla elever i sfi skall nå de mål som&lt;br&gt;har ställts upp i kursplanen. Betyget skall ge besked om detta. Det rik-&lt;br&gt;tar sig både till den studerande och till blivande arbetsgivare eller ut-&lt;br&gt;bildning, där eleven vill fortsätta studera. Betyget skall även kunna upp-&lt;br&gt;muntra och premiera extra goda kunskaper. Regeringen förordar därför&lt;br&gt;att en graderad betygsskala skall tillämpas. Som betygssteg föreslås God-&lt;br&gt;känd (G) och Väl godkänd (VG). Godkänd innebär att eleven nått upp&lt;br&gt;till det mål som har ställts upp i kursplanen. Den elev som når högre&lt;br&gt;än till Godkänd-gränsen får betyget Väl godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever som inte når upp till Godkänd-gränsen bör inget betyg sät-&lt;br&gt;tas. I stället bör ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen. Av&lt;br&gt;detta intyg bör också framgå vad eleven kan i förhållande till kursens&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betyg från sfi ger inte gymnasiepoäng. Betyg från sfi skall inte heller&lt;br&gt;ingå i slutbetyg från gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux eller sär-&lt;br&gt;vux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser ge Skolverket i uppdrag att utarbeta betygskriterier,&lt;br&gt;som skall bifogas kursplanen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Prov och utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Centralt fastställda kursprov bör finnas&lt;br&gt;för svenskundervisning för invandrare (sfi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt RRV:s granskning av&lt;br&gt;svenskundervisningen är kunskapsnivån hos de elever som har uppnått&lt;br&gt;sfi-nivån relativt likvärdig inom respektive kommun, men den varierar&lt;br&gt;mellan olika kommuner. Detta är naturligtvis oacceptabelt. Enligt 1&lt;br&gt;kap. 2 § skollagen (1985:1100) skall utbildningen inom varje skolform&lt;br&gt;vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralt fastställda kursprov bör därför finnas för sfi. Prov bör erbju-&lt;br&gt;das två gånger om året. Eleverna kan nå den kompetens kursen skall ge&lt;br&gt;även vid andra tidpunkter på året. Dessa elever skall inte delta i provet.&lt;br&gt;Provet är ett stöd för läraren i betygssättningen även av de elever som&lt;br&gt;inte deltar i provet. Vi räknar med att sfi-provet skall kunna konstrue-&lt;br&gt;ras så att samma frågor och uppgifter kan användas flera gånger i olika&lt;br&gt;kombinationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att pröva möjligheterna&lt;br&gt;att skapa en provbank från vilken skolorna skall kunna hämta prov ut-&lt;br&gt;ifrån den egna planeringen av undervisningen. I provbanken bör både&lt;br&gt;tidigare centrala prov, som inte längre skall utnyttjas, och av Skolverket&lt;br&gt;godkända lokalt utarbetade prov kunna ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer har, som tidigare nämnts, bl.a. framhållit att det&lt;br&gt;är angeläget att sfi-verksamheten utvärderas. Centralt fastställda prov&lt;br&gt;och målrelaterade betyg är ett sätt att mäta kunskapsstandarden i olika&lt;br&gt;skolor och kan vara en hjälp vid utvärderingen av undervisningen.&lt;br&gt;Skolverket har inom ramen för sitt uppdrag ett ansvar för en kontinu-&lt;br&gt;erlig uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande kunska-&lt;br&gt;per i svenska språket och om det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen anordnas som en kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har begreppet färdigheter tagits bort. I läroplanssam-&lt;br&gt;manhang anges numera att färdigheter är en form av kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke slås fast att sfi anordnas som en kurs. Kursen&lt;br&gt;kan anordnas helt fristående för dem som enbart behöver lära sig svens-&lt;br&gt;ka och svensk samhällsorientering eller kombineras med utbildning in-&lt;br&gt;om andra skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som anges&lt;br&gt;i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen skall finnas att tillgå så snart som möjligt efter det att&lt;br&gt;rätt till sfi inträtt. Om inte särskilda skäl finns, skall undervisningen&lt;br&gt;kunna påbörjas inom sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tagits bort till vilken åldersgrupp sfi vänder sig.&lt;br&gt;Detta regleras i stället i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att knyta kommunens skyldighet att erbjuda sfi till tiden&lt;br&gt;för ankomsten till Sverige knyts kommunens skyldighet till tidpunkten&lt;br&gt;då rätt till sfi föreligger. När rätten till sfi inträder regleras i 6 §. Vidare&lt;br&gt;anges i andra stycket den tid inom vilken undervisning som regel skall&lt;br&gt;erbjudas och påbörjas. Huvudregeln är att undervisningen skall finnas&lt;br&gt;att tillgå så snart som möjligt. Särskilda skäl att dröja med att erbjuda&lt;br&gt;undervisning kan t.ex. föreligga om det till en kommun inom en nära&lt;br&gt;framtid väntas anlända invandrare som lämpligen kan ingå i samma un-&lt;br&gt;dervisningsgrupp eller om invandraren efter det att uppehållstillstånd&lt;br&gt;har beviljats och folkbokföring skett, bor kvar i förläggning i avvaktan&lt;br&gt;på att flytta till en annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att delta i en kommuns sfi har, med det undantag som följer av 7 §,&lt;br&gt;följande personer från och med det andra kalenderhalvåret det år de&lt;br&gt;fyller 16 år:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den som är bosatt i kommunen och som saknar sådana grundläg-&lt;br&gt;gande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.&lt;br&gt;Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall&lt;br&gt;ha rätt att delta i sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Finländska medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen,&lt;br&gt;men som är bosatta i Finland nära gränsen till Sverige och som saknar&lt;br&gt;sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen&lt;br&gt;syftar till att ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka som har rätt till sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi vänder sig till personer som inte är i skolpliktig ålder. Bestämmel-&lt;br&gt;sen om detta har med viss redaktionell ändring flyttats från 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”bosatt i kommunen” avses den som rätteligen skall va-&lt;br&gt;ra folkbokförd i kommunen. Bestämmelser om folkbokföring finns i&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om sfi syftar till att, förutom kunskaper i svenska språket, ge&lt;br&gt;kunskaper om det svenska samhället (jfr 1 §) är det avgörande för rät-&lt;br&gt;ten till sådan utbildning behovet av undervisning i svenska på en nivå&lt;br&gt;som ligger under den som ges t.ex. i ämnet svenska som andraspråk in-&lt;br&gt;om den grundläggande vuxenutbildningen och inom särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den som helt saknar kunskaper i svenska språket, har även&lt;br&gt;den som har vissa kunskaper i språket, men som inte når upp till slut-&lt;br&gt;målet för sfi, rätt till sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 motsvarar i huvudsak tidigare första stycket punkten 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att&lt;br&gt;grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, har inte&lt;br&gt;rätt att delta i sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som innehåller viss begränsning i rätten till sfi för den&lt;br&gt;som har kunskaper i det danska eller norska språket, har ändrats med&lt;br&gt;hänsyn till den nya utformningen av 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har påbörjat en kurs i sfi har rätt att fullfölja kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar för-&lt;br&gt;utsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör till-&lt;br&gt;fredsställande framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vilken sfi har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt&lt;br&gt;avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskil-&lt;br&gt;da skäl talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras rätten att fullfölja den kurs som en elev har ta-&lt;br&gt;gits in på. Detta innebär att en elev har rätt till undervisning i sådan&lt;br&gt;omfattning som kommunen vid kursens början har fastställt. Bestäm-&lt;br&gt;melsen innebär bl.a. att en elev som flyttar till en annan kommun un-&lt;br&gt;der pågående utbildning har rätt att gå kvar på en påbörjad kurs i den&lt;br&gt;gamla kommunen. I fråga om rätten att tas in i den nya kommunen gäl-&lt;br&gt;ler 6 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en redaktionell ändring gjorts med hänsyn till Prop. 1993/94:126&lt;br&gt;ändringarna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, som reglerar rätten till sfi för den för vilken utbild-&lt;br&gt;ningen har upphört enligt andra stycket och för den som frivilligt har&lt;br&gt;avbrutit utbildningen, har ändrats med hänsyn till att rätten till sfi inte&lt;br&gt;längre är begränsad till viss tid efter det att invandraren bosatte sig i lan-&lt;br&gt;det eller rätten annars inträdde. För att på nytt få sfi krävs alltid att det&lt;br&gt;skall finnas särskilda skäl. Särskilda skäl kan exempelvis vara att avbrot-&lt;br&gt;tet berott på sjukdom eller barnafödande. Det kan också föreligga sär-&lt;br&gt;skilda skäl om en invandrare, som tidigare inte har visat något större in-&lt;br&gt;tresse för sfi, vid ett senare tidpunkt blir mer studiemotiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Skolverkets redovisning av ett&lt;br&gt;uppdrag om regelförenklingar beträffande svenska för&lt;br&gt;invandrare och svenska som andraspråk (1993-03-31)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för utredningsarbetet var att söka förenkla regelsy-&lt;br&gt;stem och att undanröja hinder för ett rationellt tillvaratagande av resur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket framhåller att man bör kunna göra betydande vinster eko-&lt;br&gt;nomiskt, pedagogiskt, organisatoriskt/administrativt samt informations-&lt;br&gt;mässigt när det gäller information till invandrare, företag, förvaltningar&lt;br&gt;m.m. om möjligheter till och villkor för sfi, genom att hänföra sfi för&lt;br&gt;vuxna invandrare till komvux regelsystem och sfi för ungdomar till&lt;br&gt;gymnasieskolans regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dubbla skyldigheten för kommuner att erbjuda ungdomar i i ål-&lt;br&gt;dern 16-19 år både sfi och gymnasieskoleutbildning skall upphöra att&lt;br&gt;gälla och kommunernas skyldigheter begränsas till att erbjuda gymna-&lt;br&gt;sieskolans nationella, specialutformade eller individuella program i en-&lt;br&gt;lighet med 5 kap. skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att utbildningen sker i en skolform kan undervisningen effek-&lt;br&gt;tiviseras och olika samordningsvinster uppnås. En relativt stor flexibili-&lt;br&gt;tet i undervisningens uppläggning, gruppsammansättningar m.m. bör&lt;br&gt;kunna uppnås även i kommuner med ett begränsat antal invandrare.&lt;br&gt;Utbudet av kurser med varierad studietakt och olika startpunkter bör&lt;br&gt;kunna öka genom att alla eleverna finns i samma system/skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollagens 13 kap. Svenskundervisning för invandrare (sfi), läropla-&lt;br&gt;nen för grundläggande svenskundervisning för vuxna invandrare (Läro-&lt;br&gt;planer 1991:1) och kursplanen för grundläggande vuxenutbildning i&lt;br&gt;svenska som andraspråk skall upphöra att gälla. I stället skall nya kurs-&lt;br&gt;planer för svenska som andraspråk i grundläggande vuxenutbildning,&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanen för kommunal vuxenutbildning skall ändras så att timtalet&lt;br&gt;för svenska som andraspråk blir 780 timmar (i stället för nuvarande ge-&lt;br&gt;nomsnittstid i sfi om 525 timmar plus nuvarande 530 timmar i grund-&lt;br&gt;läggande vuxenutbildning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör överväga, i samband med prövningen av betygsberedningens&lt;br&gt;förslag, alternativen att bibehålla nuvarande tvågradiga betygsskala för&lt;br&gt;grundläggande vuxenutbildning inklusive sfi eller att införa en annan&lt;br&gt;typ av enkel gradering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för in-&lt;br&gt;vandrare skall föras samman med Lag (1974:981) om arbetstagares rätt&lt;br&gt;till ledighet för utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden skall få i uppdrag att lägga fram förslag&lt;br&gt;till förenklingar/förbättringar så att studiestödssystemet blir anpassat till&lt;br&gt;förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket initierar, inom ramen för sitt uppdrag, fortbildningsinsat-&lt;br&gt;ser för gymnasieskolans personal bl.a. med anledning av förslaget om en&lt;br&gt;delvis ny elevpopulation och en ny kursplan, och för komvux personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av förslaget om integrering av sfi i grundläggande vuxen-&lt;br&gt;utbildning/komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundläggande språkinlärning förlänger långa avbrott ofta den totala&lt;br&gt;inlärningstiden mer än vad som motsvarar avbrottets längd. Längre up-&lt;br&gt;pehåll än 4-6 veckor bör inte förekomma. Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;bör därför uppmärksammas på vikten av att, i en situation med bety-&lt;br&gt;dande organisationsförändringar, inte avtalsmässiga eller andra hinder&lt;br&gt;föreligger för att meddela kontinuerlig undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter integration av sfi i grundläggande vuxenutbildning/komvux samt&lt;br&gt;i gymnasieskolan skall del av generalschablonen för flyktingar, som tidi-&lt;br&gt;gare använts till sfi, i stället användas till undervisning i dessa skolfor-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande&lt;br&gt;över Skolverkets redovisning av ett uppdrag om&lt;br&gt;regelförenklingar beträffande svenska för invandrare&lt;br&gt;och svenska som andraspråk (1993-03-31)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över redovisningen avgetts av Statskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;br&gt;(SIH), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;(AMS), AMU-Gruppen, Statens invandrarverk (SIV), Malmö, Norrkö-&lt;br&gt;pings, Piteå, Sigtuna kommuner, Stockholms stad, Örebro kommun,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska Arbetsgivareför-&lt;br&gt;eningen (SAF), Småföretagens riksorganisation och Folkbildningsrådet.&lt;br&gt;Dessutom har skrivelser kommit in från komvux i Botkyrka, Tyresö&lt;br&gt;komvux, Nacka gymnasium och vuxenutbildning, komvux Nynäshamn,&lt;br&gt;Sigtuna komvux, grundläggande vuxenutbildning/sfi i Täby, Lärarför-&lt;br&gt;bundets fackklubb vid sfi-skolan i Stockholm, Riksförbundet för statlig&lt;br&gt;och kommunal vuxenutbildning (Rvux), Riksförbundet Lärare i Svens-&lt;br&gt;ka som Andraspråk (LISA), Västerorts vuxengymnasium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P.&lt;br&gt;Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:126 Svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare (sfi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:126&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inför, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrar, upphäver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller upprepar ett&lt;br&gt;normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;skollagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46070, Stockholm 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godtar det som regeringen förordar om riktlinjer (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godtar det som regeringen förordar om riktlinjer (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godtar det som regeringen förordar om betyg (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:UbU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godtar det som regeringen förordar om betyg (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:58:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03126</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:58:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03126</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__126.pdf</filnamn>
<filstorlek>965286</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Svenskundervisning för invandrare (sfi)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/540A96A6-B153-40B5-8324-2BF3E73C2AC6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:UbU10</uppgift>
<ref_dok_id>GH01UbU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Svenskundervisning för invandrare (sfi)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:126&lt;br/&gt;
Svenskundervisning för invandrare (sfi)</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:126 Svenskundervisning för invandrare (sfi)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:126&lt;br/&gt;
Svenskundervisning för invandrare (sfi)</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:126 Svenskundervisning för invandrare (sfi)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:126&lt;br/&gt;
Svenskundervisning för invandrare (sfi)</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:126 Svenskundervisning för invandrare (sfi)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:126&lt;br/&gt;
Svenskundervisning för invandrare (sfi)</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:126 Svenskundervisning för invandrare (sfi)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  och Björn Samuelson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:126&lt;br/&gt;
Svenskundervisning för invandrare (sfi)</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:126 Svenskundervisning för invandrare (sfi)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  och Björn Samuelson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Charlotte Branting  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:126&lt;br/&gt;
Svenskundervisning för invandrare (sfi)</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:126 Svenskundervisning för invandrare (sfi)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Charlotte Branting  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harriet Colliander  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:126&lt;br/&gt;
Svenskundervisning för invandrare (sfi)</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:126 Svenskundervisning för invandrare (sfi)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harriet Colliander  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:126&lt;br/&gt;
Svenskundervisning för invandrare (sfi)</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:126 Svenskundervisning för invandrare (sfi)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>