<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2238267</hangar_id>
 <dok_id>GH03124</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>124</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:124</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>124</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-01-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:20</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny lag om Allmänna arvsfonden</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03124/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03124</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03124</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:124&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ny lag om Allmänna arvsfonden&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03124/prop_199394__124-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 januari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en ny lag om Allmänna arvsfonden ersätter&lt;br&gt;den nuvarande lagen från år 1928. Den nya lagen innehåller, i för-&lt;br&gt;hållande till nuvarande ordning, vissa ändringar och förtydliganden&lt;br&gt;huvudsakligen i fråga om arvsfondens ändamål och användningsområde,&lt;br&gt;beslutanderätten, handläggningen av arvsfondsärenden, godmanskap&lt;br&gt;samt avstående från arv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittillsvarande praxis beträffande utdelande av stöd ur fonden lagfästs&lt;br&gt;i princip. Stöd skall sålunda kunna ges till verksamhet av ideell karaktär&lt;br&gt;till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I&lt;br&gt;första hand skall nyskapande och utvecklande verksamhet stödjas.&lt;br&gt;Sådant stöd får också, om det bedöms som särskilt angeläget lämnas till&lt;br&gt;ideella organisationers anläggningar, lokaler och utrustning. Den över-&lt;br&gt;gripande beslutanderätten beträffande stöd ur fonden föreslås ligga kvar&lt;br&gt;hos regeringen, men en ny statlig myndighet, Arvsfondsdelegationen,&lt;br&gt;inrättas. Delegationen, eller i vissa fall annan myndighet, skall besluta&lt;br&gt;om stöd ur fonden inom de ramar och efter de riktlinjer som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Allmänna arvsfonden skall som hittills förvaltas av Kam-&lt;br&gt;markollegiet. Reglerna om kollegiets förvaltning moderniseras och om-&lt;br&gt;arbetas språkligt. Möjligheten att återkräva stöd som inte kommer till&lt;br&gt;användning eller som används för annat ändamål än det avsedda föreslås&lt;br&gt;bli lagfäst. I samband med att fonden avstår från egendom som annars&lt;br&gt;skulle ha tillkommit fonden genom arv bör i vissa undantagsfall även ett&lt;br&gt;penningbelopp kunna avstås när det gäller att rädda egendom som har&lt;br&gt;stort kulturhistoriskt värde eller stor betydelse från naturvårdssynpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 124&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. Vidare föranleder den nya lagen om Allmänna arvsfonden följd- Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;ändringar i föräldrabalken och lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.......................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om Allmänna arvsfonden..........4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvsskatt och gåvoskatt.....................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i föräldrabalken (1949:381) . 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ....................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning..........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Allmänna arvsfondens egendom ..............11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Fondens ändamål och fondmedlens användningsområde 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Beslut om stöd ur fonden .................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Redovisning och utvärdering av beviljat&amp;nbsp;stöd.......12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Återbetalningsskyldighet...................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Förvaltning...........................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 God man ............................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Försäljning av fondens egendom.............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;Arvsavstående .........................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Överklagande .........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Utgångspunkter ........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Allmänna arvsfondens egendom ..............16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Arvsfondens ändamålsbestämmelse och arvsfonds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlens användningsområde ................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Vem fördelar stöd ur arvsfonden? .............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Handläggningen av ärenden om stöd&amp;nbsp;ur&amp;nbsp;fonden m.m. . 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 God man ............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;Beslut om egendom skall tas emot.............30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;Avstående av arv .......................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;Skattefrågor ..........................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Information och uppföljning.................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 Finansiering ..........................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande.............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar .......................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om Allmänna arvsfonden........36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvsskatt och gåvoskatt....................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken (1949:381) 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av 1991 års arvs fondsutrednings&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag Allmänna arvsfonden (SOU 1992:120) &amp;nbsp;..... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Betänkandets lagförslag ...................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över betänkande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års arvsfondsutredning (SOU 1992:120)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfonden.....................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 januari 1994 66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om Allmänna arvsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i föräldrabalken (1949:381).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om Allmänna arvsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfondens egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Allmänna arvsfonden består av egendom som tillfallit fonden genom&lt;br&gt;arv, gåva, testamente, förmånstagarförordnande i försäkringsavtal eller&lt;br&gt;genom domstolsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om egendom som har tillfallit fonden genom arv gäller&lt;br&gt;också egendom som har tillfallit fonden enligt 1 kap. 11 § lagen&lt;br&gt;(1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Av de medel som under ett räkenskapsår har tillfallit fonden skall&lt;br&gt;en tiondel läggas till fonden vid årets utgång. Återstoden och årets av-&lt;br&gt;kastning skall vara tillgängliga för utdelning från och med närmast&lt;br&gt;följande år men får också läggas till fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett testamente eller en gåva till förmån för fonden har förenats&lt;br&gt;med villkor, beslutar Kammarkollegiet om egendomen skall tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Testamente till någon annan än fonden får godkännas av Kammar-&lt;br&gt;kollegiet om det inte finns någon anledning till klander. Ett testamente,&lt;br&gt;som kan antas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta vilja, får&lt;br&gt;godkännas även om det finns anledning till klander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfondens ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja verksamhet av&lt;br&gt;ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funk-&lt;br&gt;tionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Stöd ur fonden skall i första hand lämnas till verksamhet som är&lt;br&gt;nyskapande och utvecklande. Sådant stöd får också, om det bedöms som&lt;br&gt;särskilt angeläget, lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Stöd enligt 6 § får lämnas till organisationer som bedriver ideell&lt;br&gt;verksamhet. Stöd enligt 6 § första meningen får om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl lämnas även till en offentlig huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd får inte lämnas till enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd ur Allmänna arvsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfonds-&lt;br&gt;delegationen eller annan myndighet beslutar om fördelning av stöd ur&lt;br&gt;Allmänna arvsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ansökan om stöd ur fonden skall vara skriftlig, och innehålla de&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att bedöma sökandens förutsättningar att få&lt;br&gt;stöd ur fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller den-&lt;br&gt;nes ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att hålla medel avskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som har tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden skall, om&lt;br&gt;inte annat anges i beslutet, vara skyldig att hålla medlen avskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och återbetalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden skall föreläggas att&lt;br&gt;inom viss tid efter mottagandet av medlen skriftligen redovisa hur med-&lt;br&gt;len har använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Stöd ur fonden skall betalas tillbaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om stödet inte har förbrukats inom angiven tid eller för avsett ända-&lt;br&gt;mål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om mottagaren inte inom föreskriven tid har lämnat redovisning&lt;br&gt;enligt 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat&lt;br&gt;sätt har förorsakat att stöd ur fonden har lämnats felaktigt eller med för&lt;br&gt;högt belopp och mottagaren borde ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om den myndighet till vilken redovisning lämnas finner att det&lt;br&gt;finns skäl att överväga ett åläggande för mottagaren att betala tillbaka&lt;br&gt;stöd ur fonden, skall ärendet överlämnas till Kammarkollegiet, som&lt;br&gt;beslutar i frågan. Kammarkollegiet får, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;besluta att mottagaren helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Allmänna arvsfondens egendom förvaltas av Kammarkollegiet, som&lt;br&gt;en särskild fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Fondens rätt till egendom bevakas av Kammarkollegiet. Kollegiet&lt;br&gt;för fondens talan i mål och ärenden som rör fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Medel som tillfaller fonden skall överlämnas till Kammarkollegiet.&lt;br&gt;Kammarkollegiet skall ta emot och granska redovisning för förvaltning&lt;br&gt;av egendom som tillfaller fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om det vid ett dödsfall inte finns någon annan arvinge än Allmän-&lt;br&gt;na arvsfonden eller om fonden är testamentstagare skall den som har&lt;br&gt;boet i sin vård anmäla detta till Kammarkollegiet. Kammarkollegiet&lt;br&gt;skall förordna en god man att företräda fonden vid boutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § God man behöver inte förordnas&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fonden har uteslutits från arv genom testamente och Kammar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollegiet bedömer att det inte finns någon anledning till klander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om boet har större skulder än tillgångar och det inte behövs en god&lt;br&gt;man för att ta vård om egendomen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om egendom som har tillfallit fonden som legat utgörs av pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om egendom har tillfallit fonden genom gåva som inte endast&lt;br&gt;utgörs av pengar skall Kammarkollegiet förordna en god man att ta&lt;br&gt;hand om egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kammarkollegiet skall övervaka att den gode mannen fullgör sina&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om god man enligt denna lag gäller vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;sysslomän i 18 kap. handelsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av fondens egendom m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Kammarkolle-&lt;br&gt;giet beslutar om försäljning av fast egendom eller tomträtt som har till-&lt;br&gt;fallit fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Annan lös egendom än tomträtt skall av den gode mannen säljas på&lt;br&gt;offentlig auktion, om Kammarkollegiet inte medger annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar får säljas endast om de inte kan drivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda föreskrifter har lämnats genom ett testamente, skall de&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om det i ett dödsbo finns egendom som förvaltas av en god man&lt;br&gt;enligt 11 kap. 3 § föräldrabalken och som har tillfallit fonden, gäller&lt;br&gt;ifråga om egendomens försäljning 21 och 22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvsavstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Arv eller försäkringsbelopp, som har tillfallit Allmänna arvsfon-&lt;br&gt;den, får helt eller delvis avstås till någon annan, om det med hänsyn till&lt;br&gt;uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan&lt;br&gt;anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Även i annat fall&lt;br&gt;får arv eller försäkringsbelopp avstås till arvlåtarens släkting eller någon&lt;br&gt;annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från&lt;br&gt;kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, får&lt;br&gt;avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand&lt;br&gt;om egendomen på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får ett belopp av det arv som tillfallit fon-&lt;br&gt;den tillsammans med sådan egendom avstås till mottagaren av denna att&lt;br&gt;användas för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att be-&lt;br&gt;vara egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Kammarkolle-&lt;br&gt;giet beslutar om avstående av arv och försäkringsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som vill att ett arv eller ett försäkringsbelopp som har tillfallit Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;fonden skall avstås helt eller delvis, skall ansöka om detta hos Kammar-&lt;br&gt;kollegiet. Kammarkollegiet får uppdra åt länsstyrelsen i det län, där den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlidne senast har haft sitt hemvist, att utreda frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Kammarkollegiet inte får besluta i ärendet skall kollegiet överläm-&lt;br&gt;na handlingarna med eget yttrande till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om arvsavstående skall göras senast tre år efter dödsfallet&lt;br&gt;eller efter det att arvet genom preskription har tillfallit fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan har kommit in för sent skall den avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Kammarkollegiets beslut enligt 13 § och 27 § fjärde stycket får&lt;br&gt;överklagas till länsrätten. I övrigt får beslut enligt denna lag inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Kostnader för fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden skall be-&lt;br&gt;talas ur fonden enligt de grunder som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Kammarkollegiets kostnader för att förvalta och företräda fonden&lt;br&gt;enligt denna lag skall betalas ur fonden enligt de grunder som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Regeringen skall varje år före januari månads utgång lämna redo-&lt;br&gt;visning till riksdagen för hur medel från Allmänna arvsfonden har för-&lt;br&gt;delats under föregående budgetår samt ange den kommande inriktningen&lt;br&gt;av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Genom lagen upphävs lagen&lt;br&gt;(1928:281) om allmänna arvsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om stöd och arvsavstående som har meddelats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anmälan som har gjorts till en tingsrätt enligt 7 § lagen (1928:281)&lt;br&gt;om allmänna arvsfonden före ikraftträdandet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökan om arvsavstående som har gjorts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvo-&lt;br&gt;skatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt till staten utgår enligt denna lag för egendom, som förvärvas&lt;br&gt;genom arv eller testamente (arvsskatt) eller genom gåva (gåvoskatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom, som förvärvas&lt;br&gt;genom att arv avstås enligt 5 §&lt;br&gt;lagen den 8 juni 1928 (nr 281) om&lt;br&gt;allmänna arvsfonden utgår arvs-&lt;br&gt;skatt till staten som om förvärvet&lt;br&gt;skett genom testamente efter den&lt;br&gt;avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom, som förvärvas&lt;br&gt;genom att arv eller försäkrings-&lt;br&gt;belopp avstås enligt 24 eller 25 §&lt;br&gt;lagen (1994:000) om Allmänna&lt;br&gt;arvsfonden, utgår arvsskatt till&lt;br&gt;staten som om förvärvet skett&lt;br&gt;genom testamente efter den avlid-&lt;br&gt;ne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1974:857&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i föräldrabalken (1949:381)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har egendom i dödsbo, vilken&lt;br&gt;har förvaltats av en god man som&lt;br&gt;avses i 11 kap. 3 §, efter pre-&lt;br&gt;skription av rätt att ta arv eller&lt;br&gt;testamente eller annars tillfallit&lt;br&gt;allmänna arvsfonden gäller i fråga&lt;br&gt;om egendomens försäljning lagen&lt;br&gt;(1928:281) om allmänna arvsfon-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; (1949:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har egendom i dödsbo, vilken&lt;br&gt;har förvaltats av en god man som&lt;br&gt;avses i 11 kap. 3 §, efter pre-&lt;br&gt;skription av rätt att ta arv eller&lt;br&gt;testamente eller annars tillfallit&lt;br&gt;Allmänna arvsfonden gäller i&lt;br&gt;fråga om egendomens försäljning&lt;br&gt;lagen (1994:000) om Allmänna&lt;br&gt;arvsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i sam-&lt;br&gt;band med att kusiner och avlägsnare släktingar genom lagen (1928:279)&lt;br&gt;om arv uteslöts från arvsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillskapandet av Allmänna arvsfonden angavs som fondens ända-&lt;br&gt;mål att främja vård och fostran av barn och ungdom. Genom en lag-&lt;br&gt;ändring år 1969 utvidgades fondens bidragsändamål till att avse också&lt;br&gt;omsorg om handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1987 beslutade regeringen att Barn- och ungdomsdelegationen&lt;br&gt;årligen skulle anvisas medel ur Allmänna arvsfonden för utdelning till&lt;br&gt;stöd för &amp;quot;fostran av ungdom&amp;quot; varmed i detta sammanhang avses perso-&lt;br&gt;ner i åldrarna 7-25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse har vid flera&lt;br&gt;tillfällen varit föremål för riksdagsbehandling (se bl.a. bet.&lt;br&gt;1981/82:SoU8, &amp;nbsp;&amp;nbsp;1985/86:SoU3 och 11,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986/87:SoU18 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989/90:SoU29). Riksdagen har avslagit motionsförslag om att fondens&lt;br&gt;ändamål skulle utvidgas till att avse även insatser för äldre (se bet.&lt;br&gt;1988/89:SoU6). Vidare har riksdagen framhållit att stöd inte skall be-&lt;br&gt;viljas för åtgärder som det åligger stat eller kommun att bekosta och att&lt;br&gt;arvsfondens medel huvudsakligen skall användas för stöd till frivilliga&lt;br&gt;och ideella insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har riksdagen vidare avslagit motionsyrkanden&lt;br&gt;(bet. 1989/90:SoU3 och 29) om att beslut rörande understöd ur Allmän-&lt;br&gt;na arvsfonden, i stället för av regeringen, skall fattas av en styrelse eller&lt;br&gt;nämnd med parlamentarisk förankring. Riksdagen har också avslagit&lt;br&gt;motionsyrkanden (bet. 1989/90:SoU29) om att medel borde återföras till&lt;br&gt;arvlåtarens kommun och att handläggningen av ansökningar om och&lt;br&gt;beviljande av medel ur Allmänna arvsfonden borde ligga på respektive&lt;br&gt;kommuns kommunstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av regeringens skrivelse (skr. 1989/90:131) med redo-&lt;br&gt;visning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under bud-&lt;br&gt;getåret 1988/89 uttalade socialutskottet (bet. 1989/90:SoU29) att rege-&lt;br&gt;ringen gett ändamålsparagrafen en vid tolkning och att det av det redo-&lt;br&gt;visade materialet inte gått att helt klarlägga om utdelningen av medel till&lt;br&gt;stat och kommun skett i överensstämmelse med ändamålsbestämmelsen.&lt;br&gt;Med anledning av en hemställan från utskottet gav riksdagen (rskr.&lt;br&gt;1989/90:318) regeringen till känna att en översyn borde göras av arvs-&lt;br&gt;fondens ändamålsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta tillkallades i januari 1991 en särskild utredare&lt;br&gt;för att göra en översyn av Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse&lt;br&gt;m.m. Utredaren, som antog namnet 1991 års arvsfondsutredning, läm-&lt;br&gt;nade i november 1992 betänkandet Allmänna arvsfonden&lt;br&gt;(SOU 1992:120). Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. De lagfor- Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;slag som läggs fram i betänkandet finns i bilaga 2. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i&lt;br&gt;bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framlagda förslaget faller utanför Lagrådets granskningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänna arvsfondens egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande bestämmelsen om Allmänna arvsfondens rätt till arv&lt;br&gt;finns i 5 kap. ärvdabalken. Av 1 § framgår att kvarlåtenskap, till vilken&lt;br&gt;arvsberättigad fysisk person saknas, skall tillfalla Allmänna arvsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen&lt;br&gt;(1928:281) om allmänna arvsfonden (arvsfondslagen). Enligt lagen skall&lt;br&gt;den egendom som tillfaller fonden i arv eller genom gåva eller testa-&lt;br&gt;mente utan sammanblandning med andra medel förvaltas av Kammar-&lt;br&gt;kollegiet som en särskild fond för främjande av vård och fostran av&lt;br&gt;barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Vidare tillfaller egen&lt;br&gt;dom som utlänning efterlämnar här i riket Allmänna arvsfonden, om&lt;br&gt;egendomen enligt lagen i det land som han var medborgare i skulle&lt;br&gt;tillfalla staten, kommun, allmän fond eller inrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tiondel av de medel som under året har flutit in till fonden skall&lt;br&gt;läggas till fonden. Återstoden skall tillsammans med årets avkastning&lt;br&gt;vara tillgänglig för utdelning från och med nästföljande år. Regeringen&lt;br&gt;får, om omständigheterna föranleder det, till fonden lägga medel som är&lt;br&gt;tillgängliga för utdelning. Medel får också stå kvar för förräntning för&lt;br&gt;att delas ut under kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett testamente eller en gåva till förmån för fonden förenats med&lt;br&gt;villkor, skall regeringen besluta om egendomen skall tas emot. Testa-&lt;br&gt;mente till förmån för annan än fonden får godkännas av Kammarkolle-&lt;br&gt;giet om det inte finns någon anledning till klander. Testamente, som kan&lt;br&gt;antas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta vilja, får godkännas&lt;br&gt;även om det finns anledning till klander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvsfondens bokförda värde uppgick den 30 juni 1993 till ungefär&lt;br&gt;597 miljoner kronor och marknadsvärdet till ungefär 947 miljoner&lt;br&gt;kronor. Under budgetåret 1992/93 kom det in drygt 154 miljoner kronor&lt;br&gt;netto till arvsfonden. Det finns för budgetåret 1993/94 ungefär 175&lt;br&gt;miljoner kronor att dela ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Fondens ändamål och fondmedlens användningsområde&lt;br&gt;Enligt arvfondslagens ändamålsbestämmelse (1 §) skall fonden främja&lt;br&gt;vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade.&lt;br&gt;Understöd får inte lämnas för åtgärd som det åligger stat eller kommun&lt;br&gt;att bekosta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Beslut om stöd ur fonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd ur fonden ges dels inom ramen för särskilt riktade satsningar från&lt;br&gt;regeringens sida - specialsatsningar - dels genom en löpande prövning&lt;br&gt;av de ansökningar som kommer in till fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar som är att hänföra till vård av barn och ungdom, fostran&lt;br&gt;av barn samt omsorg om handikappade bereds inom Socialdepartementet&lt;br&gt;och samtliga beslut fattas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet ansvarar för stöd ur Allmänna arvsfonden till&lt;br&gt;främjande av fostran av ungdomar (åldrarna 7-25 år). Barn- och ung-&lt;br&gt;domsdelegationen, som är ett rådgivande organ åt regeringen i frågor&lt;br&gt;rörande unga människors uppväxtvillkor, handlägger och fattar beslut i&lt;br&gt;dessa ärenden. Om ärendet är av principiell betydelse eller annars av&lt;br&gt;större vikt eller om det är fråga om att lämna stöd med mer än 200 000&lt;br&gt;kronor skall ärendet överlämnas till regeringen. Sådana ärenden bereds&lt;br&gt;i Civildepartementet och beslut fattas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om stöd ur fonden remitteras mer eller mindre formbun-&lt;br&gt;det till olika myndigheter och organisationer för yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringskansliet (inkl. Barn- och ungdomsdelegationen) är uppskatt-&lt;br&gt;ningsvis åtta årsarbetskrafter sysselsatta med uppgifter som rör All-&lt;br&gt;männa arvsfonden. Dessa bekostas av budgetmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall, enligt beslut av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, inom en&lt;br&gt;bestämd tid komma in med en redogörelse för eller utvärdering av den&lt;br&gt;verksamhet som angetts i ansökan samt en ekonomisk redovisning för&lt;br&gt;användningen av det beviljade beloppet. När det gäller privaträttsliga&lt;br&gt;subjekt skall redovisningen vara bestyrkt av behöriga revisorer. I fråga&lt;br&gt;om flerårsprojekt skall i samband med ansökan för det följande året ges&lt;br&gt;in en lägesrapport och en ekonomisk redovisning. Mottagare av större&lt;br&gt;projektstöd skall göra mera ingående utvärderingar av effekterna av&lt;br&gt;beviljat stöd. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfatt-&lt;br&gt;ande utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Återbetalningsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I beslut om stöd ur arvsfonden föreskrivs att belopp som inte förbrukas&lt;br&gt;skall betalas tillbaka till fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stöd beviljas i fråga om anläggningar m.m. föreskrivs i beslutet&lt;br&gt;att mottagaren av medlen skall förbinda sig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;snarast och senast inom ett år efter det att stödet beviljats fullgöra&lt;br&gt;det ändamål som avses med ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;inom tre månader efter det att ändamålet fullgjorts till regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer skicka in ett av&lt;br&gt;revisorer bestyrkt räkenskapssammandrag rörande de totala kost-&lt;br&gt;naderna för det avsedda ändamålet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;upplåta lokaler som anordnats med stödet också åt andra ungdoms-&lt;br&gt;och handikapporganisationer i den mån detta kan ske utan att det&lt;br&gt;väsentligt inkräktar på den egna verksamheten samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;om någon av utfästelserna under a)-c) inte fullgörs eller ont verk-&lt;br&gt;samhet som avses med stödet upphör, flyttas eller undergår väsent-&lt;br&gt;lig förändring inom tio år efter det att stödet beviljades återbetala så&lt;br&gt;stor del av stödet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stöd har beviljats för båtar skall mottagaren förbinda sig att att se&lt;br&gt;till att båten och de ombordvarande vid färd är försedda med betrygg-&lt;br&gt;ande räddningsanordningar, att inte utan regeringens medgivande lägga&lt;br&gt;ned eller väsentligt inskränka den verksamhet, för vilken båten är av-&lt;br&gt;sedd att användas, samt att om någon av dessa utfästelser inte fullgörs&lt;br&gt;att betala tillbaka stödet eller del av det till fonden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild&lt;br&gt;fond, skild från statskapitalet. Kollegiet företräder vidare arvsfondens&lt;br&gt;intressen, för talan och svarar i mål och ärenden som rör fonden. Kolle-&lt;br&gt;giet bevakar också att dödsbo, som fonden har del i, avvecklas på ett&lt;br&gt;riktigt sätt. Kollegiet får vidare godkänna testamenten till förmån för&lt;br&gt;annan än fonden samt för arvsfondens räkning under vissa förhållanden&lt;br&gt;besluta om avstående från arv och om försäljning av fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt som har tillfallit fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har tillfallit fonden anses närmast tillhöra staten. Fon-&lt;br&gt;dens egendom ingår dock, som nämnts tidigare, inte i den statliga bud-&lt;br&gt;geten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfonden är som särskilt rättssubjekt skyldig att betala&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt. Fonden har sitt säte i Stockholm och betraktas i&lt;br&gt;skattehänseende som en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan hur stöd ur fonden skall betraktas skatterättsligt är inte regle-&lt;br&gt;rad i lag. Kontrolluppgift lämnas dock inte och stödet anses inte vara&lt;br&gt;skattepliktig inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition från den som&lt;br&gt;beviljats stödet. Belopp som inte rekvirerats inom viss tid återgår till&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets kostnader för medelsförvaltningen av fonden och&lt;br&gt;avvecklingen av dödsbon m.m. betalas ur fonden. Kostnaderna för detta&lt;br&gt;uppgick under budgetåret 1992/93 till ungefär 7 miljoner kronor. Kolle-&lt;br&gt;giets förvaltning av fonden revideras av Riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har viss tillsynsskyldighet över stödverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 God man&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om det vid ett dödsfall inte finns någon annan arvinge än Allmänna&lt;br&gt;arvsfonden eller om fonden är universell testa.nentstagaie skall god man&lt;br&gt;utses av allmän domstol att företräda fonden vid boutredningen (7 §&lt;br&gt;arvsfondslagen). Den gode mannen står under Kammarkollegiets tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. När boutredningen är Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet&lt;br&gt;och betalar återstående medel till fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom, som inte utgörs av pengar, tillfallit arvsfonden som&lt;br&gt;gåva eller legat, skall lämplig person förordnas att omhänderta och sälja&lt;br&gt;egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Försäljning av fondens egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet beslutar om försäljning av fast egendom som tillhör&lt;br&gt;Allmänna arvsfonden, om egendomens värde är högst tio miljoner&lt;br&gt;kronor. Är värdet högre än detta belopp beslutar regeringen. Lös egen-&lt;br&gt;dom skall i princip säljas på offentlig auktion (8 § arvsfondslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Arvsavstående&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall får arv som tillfallit arvsfonden avstås till någon annan (5 §&lt;br&gt;arvsfondslagen). Detta får ske om det med hänsyn till uttalanden av&lt;br&gt;arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma öve-&lt;br&gt;rens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får också avstås till arvlåtarens&lt;br&gt;släkting eller annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan&lt;br&gt;anses skäligt. Vidare får arv, som utgörs av egendom av väsentlig be-&lt;br&gt;tydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårds-&lt;br&gt;synpunkt, avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar&lt;br&gt;att ta hand om egendomen på ett lämpligt sätt. Däremot kan kontanta&lt;br&gt;medel inte avstås för att t.ex. ställa i ordning eller bevara sådan egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avstående av arv fattas av regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, av Kammarkollegiet. I vissa fall krävs riksdagens&lt;br&gt;tillstånd, nämligen om det rör sig om avstående av egendom till ctl&lt;br&gt;värde som överstiger 800 000 kronor. Kammarkollegiet får besluta om&lt;br&gt;avstående när värdet av den egendom ansökan avser enligt bouppteck-&lt;br&gt;ningen inte överstiger 500 000 kronor. Om det i ett ärende om avstå-&lt;br&gt;ende av arv uppkommer fråga av särskild vikt från allmän synpunkt,&lt;br&gt;skall Kammarkollegiet med eget yttrande överlämna ärendet till rege-&lt;br&gt;ringen för avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon vill att arv som har tillfallit fonden skall avstås helt eller&lt;br&gt;delvis, skall han ge in ansökan till länsstyrelsen i det län där den döde&lt;br&gt;senast haft sitt hemvist. Länsstyrelsen skall genast underrätta Kammar-&lt;br&gt;kollegiet om ansökningen samt, sedan utredning gjorts, skicka in hand-&lt;br&gt;lingarna i ärendet tillsammans med ett eget yttrande till kollegiet. Om&lt;br&gt;kollegiet inte får besluta i ärendet skall kollegiet skicka in handlingarna&lt;br&gt;till regeringen tillsammans med eget yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom som avstås enligt arvsfondslagen utgår arvsskatt till&lt;br&gt;staten som om förvärvet har skett genom testamente efter den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om fördelning av medel ur fonden får inte överklagas. Kam-&lt;br&gt;markollegiets beslut i frågor om avstående av egendom som tillfallit&lt;br&gt;fonden får överklagas hos regeringen. I övrigt får Kammarkollegiets&lt;br&gt;beslut enligt arvsfondslagen inte överklagas (13 § arvsfondslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfonden tillkom, som nämnts inledningsvis, i samband med&lt;br&gt;att kusiner och avlägsnare släktingar genom en lag år 1928 uteslöts från&lt;br&gt;arvsrätt. Begränsningen av arvsrätten ansågs kräva en särskild ordning&lt;br&gt;för att ta hand om egendom efter avlidna som inte efterlämnade närmare&lt;br&gt;släktingar och heller inte hade förfogat över kvarlåtenskapen genom&lt;br&gt;testamente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den år 1928 genomförda begränsningen av arvsrätten medförde en&lt;br&gt;betydande utvidgning av det allmännas arvsrätt. Frågan om använd-&lt;br&gt;ningen av det allmännas arv fick därigenom större betydelse. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för lagregleringen av det allmännas arvsrätt blev att kvarlåten-&lt;br&gt;skap som inflyter till det allmänna på grund av att arvsberättigad släk-&lt;br&gt;ting saknas skulle tillfalla en fond, Allmänna arvsfonden, och användas&lt;br&gt;för understöd av åtgärder till främjande av samhällets barnavård. Med-&lt;br&gt;len skulle inte flyta in bland statens övriga inkomster. Skälet till detta&lt;br&gt;var att en begränsning av arvsrätten inte borde ske i syfte att bereda&lt;br&gt;staten inkomster för att täcka löpande utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med Allmänna arvsfonden har varit att den skall främja ändamål&lt;br&gt;som står de ofta förekommande testamentsändamålen nära och att främja&lt;br&gt;sådana allmännyttiga ändamål, som regelmässigt inte tillgodoses genom&lt;br&gt;anslag av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondens ändamål avsåg alltså ursprungligen främjande av barns och&lt;br&gt;ungdomars vård och fostran. År 1969 utvidgades ändamålet till att också&lt;br&gt;avse omsorg om handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de år som gått sedan Allmänna arvsfonden tillskapades har&lt;br&gt;ändamålsbestämmelsen varit föremål för översyn vid flera tillfällen. I&lt;br&gt;flera riksdagsmotioner har föreslagits att fondens ändamål skall utvidgas&lt;br&gt;till att omfatta också äldre personer. Riksdagen har avslagit dessa&lt;br&gt;motionsyrkanden bl.a. med motiveringen att behovet inom de stöd-&lt;br&gt;berättigade områdena fortfarande är stort och att arvsfondens främsta&lt;br&gt;syfte - att stimulera till utveckling och prövning av nya idéer - annars&lt;br&gt;skulle motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av huvuduppgifterna för 1991 års arvsfondsutredning har varit att&lt;br&gt;pröva hur arvsfondslagen och tillämpningen av denna motsvarar dagens&lt;br&gt;behov och framtida behov av utveckling av verksamheter för berörda&lt;br&gt;målgrupper. Utredarens uppgift har varit att utifrån rådande praxis&lt;br&gt;pröva om lagstiftningen kan förtydligas och se över om arvsfondsmed-&lt;br&gt;lens användningsområden kan få en tydligare struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande ordning har regeringen delegerat vissa beslut i frågor Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;som rör stöd ur Allmänna arvsfonden. Sålunda har bl.a. Barn- och ung-&lt;br&gt;domsdelegationen, Statens handikappråd, Statens ungdomsråd,&lt;br&gt;Socialstyrelsen och Handikappinstitutet fått disponera arvsfondsmedel&lt;br&gt;för stöd till olika projekt. Utredarens uppdrag i detta sammanhang var&lt;br&gt;att göra en analys och bedömning av effekterna av den delegering som&lt;br&gt;hittills förekommit och överväga möjligheterna att delegera även andra&lt;br&gt;grupper av arvsfondsärenden från regeringen till en lämplig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den praxis som utvecklats kan bidrag till stat eller kommun inte&lt;br&gt;beviljas för sådana åtgärder som det åligger staten eller kommunerna att&lt;br&gt;bekosta enligt lag eller författning. Praxis innebär också att det för att&lt;br&gt;stöd skall beviljas i allmänhet krävs att det rör sig om verksamhet som&lt;br&gt;innebär förnyelse och utveckling. Stöd lämnas enligt praxis inte till&lt;br&gt;enskilda. Inte heller ges stöd till utlandsresor eller till verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens uppgift har också varit att analysera behovet av uppföljning&lt;br&gt;och erfarenhetsspridning samt föreslå åtgärder för att tillgodose dessa&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Allmänna arvsfondens egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Allmänna arvsfonden består av egendom som&lt;br&gt;tillfallit fonden genom arv, gåva, testamente, förmånstagarförord-&lt;br&gt;nande i försäkringsavtal eller domstolsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Förslaget har inte kommenterats särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning består Allmänna arvsfonden av egendom som&lt;br&gt;tillfallit fonden genom arv, gåva eller testamente. Det framgår alltså inte&lt;br&gt;av lagen att egendom kan tillfalla fonden genom förmånstagar-&lt;br&gt;förordnande i försäkringsavtal. Fonden kan dock vara förmånstagare&lt;br&gt;t.ex. i ett förmånstagarförordnande till &amp;quot;arvingar&amp;quot;. I förordnandet kan&lt;br&gt;ha angetts att förmånstagare skall vara i första hand försäkringstagarens&lt;br&gt;make eller en namngiven person och i andra hand hans arvingar. Om&lt;br&gt;andra arvingar än Allmänna arvsfonden saknas kan försäkringsbeloppet&lt;br&gt;därigenom komma att tillfalla fonden. Sådana förordnanden är vanliga&lt;br&gt;vid både individuell försäkring och i villkorsförordnande i gruppförsäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att Allmänna arvsfonden också bör kunna tillgodogöra&lt;br&gt;sig egendom i de fall då fonden uttryckligen angetts som förmånstagare&lt;br&gt;i ett försäkringsavtal. Detta bör framgå av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även medel som tillfallit Allmänna arvsfonden vid en likvidation av Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;ett aktiebolag m.m. bör i lagen nämnas bland den egendom som ingår i&lt;br&gt;Allmänna arvsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Arvsfondens ändamålsbestämmelse och&lt;br&gt;arvsfondsmedlens användningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Allmänna arvsfonden skall ha till ändamål att&lt;br&gt;ge stöd till verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ung-&lt;br&gt;domar och personer med funktionshinder. För sådana ändamål får&lt;br&gt;stöd ur arvsfonden lämnas till nyskapande och utvecklande verksam-&lt;br&gt;het. Stöd får lämnas till organisation som bedriver ideell verksamhet.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl får stöd lämnas även till offentlig huvud-&lt;br&gt;man. Stöd får inte lämnas till enskilda personer. Stöd får också, om&lt;br&gt;det bedöms som särskilt angeläget, lämnas som bidrag till ideella&lt;br&gt;organisationers anläggningar, lokaler eller utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Allmänna arvsfonden skall ha till ändamål att&lt;br&gt;utveckla och stödja verksamhet till förmån för barn, ungdomar och&lt;br&gt;handikappade. För sådant ändamål skall stöd lämnas till ideell verksam-&lt;br&gt;het. Om det finns särskilda skäl får stöd lämnas även till offentlig verk-&lt;br&gt;samhet. Stöd får inte lämnas till enskilda personer. I ett särskilt yttrande&lt;br&gt;i utredningen lämnas förslag som i princip överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som kommen-&lt;br&gt;terat förslaget är positiva till utredarens förslag. Några remissinstanser&lt;br&gt;framhåller vikten av att en viss del av arvsfondens medel avsätts för&lt;br&gt;stöd till organisationers lokaler m.m. Barn- och ungdomsdelegationen,&lt;br&gt;Riksförbundet av intresseföreningar för schizofreni, Rädda barnen och&lt;br&gt;Röda korset tillstyrker de förslag som lämnas i det särskilda yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Målgrupperna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De målgrupper som i dag kommer i fråga för stöd ur Allmänna arvs-&lt;br&gt;fonden är barn och ungdomar upp till 25 år samt människor med funk-&lt;br&gt;tionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid inrättandet av Allmänna arvsfonden var att arvs-&lt;br&gt;fondsmedlen skulle gå till ett på förhand bestämt allmännyttigt ändamål.&lt;br&gt;Att ändamålet bestämdes till främjande av barns och ungdomars vård&lt;br&gt;och fostran motiverades i första hand av sociala skäl. I andra hand be-&lt;br&gt;tonades arvets viktigaste funktion, nämligen att sörja för det uppväxande&lt;br&gt;släktet och underlätta för detta att fylla sin uppgift till samhällets bästa.&lt;br&gt;Ändamålsbestämmelsens utvidgning till att omfatta också omsorgen om&lt;br&gt;funktionshindrade ansågs på sin tid vara väl förenlig med de tanke-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångar som kommit till uttryck i samband med arvsfondslagens till-&lt;br&gt;komst. I övrigt har fondens ändamål varit klart avgränsat och inriktat på&lt;br&gt;bestämda persongrupper samt varit avsett för vissa angivna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn och ungdomar, som bor i Sverige, lever i dag huvudsakligen&lt;br&gt;under goda förhållanden. Vi har i Sverige en internationellt sett låg&lt;br&gt;spädbarns- och barnadödlighet. De flesta barn har god fysisk och psyk-&lt;br&gt;isk hälsa. Dagens barn växer upp i ett välorganiserat samhälle där deras&lt;br&gt;familjers grundläggande behov är tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det finns också en annan bild av barnens situation i dagens väl-&lt;br&gt;färdsamhälle. Det finns t.ex. många barn som är särskilt utsatta och&lt;br&gt;sårbara till följd av missförhållanden i hemmet, funktionshinder eller&lt;br&gt;invandring. En del barn har hälsoproblem och det finns barn med olika&lt;br&gt;typer av utvecklingsavvikelser. Drogmissbruk och brottslighet bland&lt;br&gt;ungdomar är ett i dag växande problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudansvaret för vård och fostran av barn och ungdomar ligger på&lt;br&gt;familjen. Samhällets insatser skall ses som ett komplement till hemmets&lt;br&gt;ansvar. FN:s barnkonvention är ett grundläggande dokument när det&lt;br&gt;gäller barns och ungdomars rättigheter. Konventionen omfattar i princip&lt;br&gt;alla viktiga samhällsområden som berör barn och ungdomar. Det ansvar&lt;br&gt;som samhället har för att barn och ungdomar får växa upp under goda&lt;br&gt;förhållanden kommer också till utryck genom socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). Också i övrigt har vi i Sverige en lagstiftning som i hög&lt;br&gt;grad utgår från barns behov och rättigheter. Men det räcker inte med&lt;br&gt;lagstiftning för att tillförsäkra barn och ungdomar goda uppväxtvillkor.&lt;br&gt;För att en lagstiftning skall få fullt genomslag krävs ekonomiska och&lt;br&gt;personella resurser samt ett personligt engagemang. I framför allt sist-&lt;br&gt;nämnda hänseende spelar frivilliga och ideella krafter en stor roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens ungdomar växer upp i ett samhälle som förändras i snabb takt.&lt;br&gt;Därmed förändras också ungdomars livsstilar och behov snabbare än&lt;br&gt;tidigare. Det internationella engagemanget ökar. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att genom stöd ur fonden kunna stimulera en utveckling inom olika&lt;br&gt;områden som berör ungdomar, men som inte alltid kan förutses. Ung-&lt;br&gt;domars möjligheter till personligt ansvar och delaktighet i samhällsut-&lt;br&gt;veckligen är därvid centrala utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappfrågorna har hög prioritet i regeringens politik. På förslag&lt;br&gt;av regeringen har riksdagen beslutat om flera viktiga handikappolitiska&lt;br&gt;förbättringar, som började gälla den 1 januari 1994. Då trädde bl.a.&lt;br&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade i&lt;br&gt;kraft. Genom den ges svårt funktionshindrade personer en lagstadgad&lt;br&gt;rätt till olika insatser för stöd och service. Vid samma tidpunkt infördes&lt;br&gt;också en ny statlig stödform, s.k. assistansersättning. Ersättningen är&lt;br&gt;avsedd att täcka kostnader för personlig assistans för personer med&lt;br&gt;svåra funktionshinder. Även i andra viktiga avseenden innebär riks-&lt;br&gt;dagens beslut att stödet till funktionshindrade personer förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots dessa reformer och andra förbättringar som genomförts finns det&lt;br&gt;alltjämt hinder för funktionshindrades fulla delaktighet och jämlikhet i&lt;br&gt;samhället. Allmänna arvsfonden har en viktig funktion att fylla i an-&lt;br&gt;strängningarna med att undanröja dessa hinder. Genom stöd ur fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan framför allt handikapporganisationerna och andra ideella organisa-&lt;br&gt;tioner ges möjligheter att initiera och driva försöks- och utvecklings-&lt;br&gt;projekt inom handikappområdet. Dessa projekt utgör ofta viktiga komp-&lt;br&gt;lement till de insatser som staten, kommunerna och landstingen svarar&lt;br&gt;för. Det finns åtskilliga exempel på stödformer för funktionshindrade&lt;br&gt;personer, som i dag är etablerade men som kommit till genom sats-&lt;br&gt;ningar ur Allmänna arvsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt stöd från Allmänna arvsfonden har de senaste åren läm-&lt;br&gt;nats till nyskapande cch utvecklande projekt som har haft till syfte att&lt;br&gt;pröva nya verksamheter eller utveckla nya metoder i redan etablerade&lt;br&gt;verksamheter. Fondmedel har vidare lämnats för inköp av samt ny-,&lt;br&gt;om- och tillbyggnad av handikapporganisationernas rekreations- och&lt;br&gt;fritidsanläggningar. Stöd ur arvsfonden har också lämnats till lokaler för&lt;br&gt;ungdomsverksamhet, bl.a. scoutgårdar och ungdomslokaler inom tros-&lt;br&gt;samfund och idrottsrörelser. Handikapporganisationernas centrala och&lt;br&gt;regionala organisationer har beviljats stöd för att utrusta sina kanslier.&lt;br&gt;Stöd har vidare lämnats till inköp och upprustning av båtar och utbild-&lt;br&gt;ningsfartyg. Slutligen har stöd ur arvsfonden lämnats till vissa utbild-&lt;br&gt;nings- och informationsaktiviteter, bl.a. projekt med anknytning till&lt;br&gt;FN:s konvention om barnets rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd ur Allmänna arvsfonden har lämnats endast till juridiska perso-&lt;br&gt;ner, t.ex. föreningar, stiftelser och organisationer, vars verksamhet&lt;br&gt;huvudsakligen är av ideell karaktär. I en del fall har stöd lämnats till&lt;br&gt;statliga myndigheter, landsting och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändamål för vilka stöd ur Allmänna arvsfonden lämnats har under&lt;br&gt;årens lopp begränsats betydligt genom den praxis som uppkommit.&lt;br&gt;Ändå har det ifrågasatts om stöd ur fonden har lämnats till verksamheter&lt;br&gt;som inte omfattas av det fastställda ändamålet för fondens verksamhet.&lt;br&gt;Bland annat har, som tidigare nämnts, socialutskottet ansett att regering-&lt;br&gt;en har gett ändamålsbestämmelsen en vid tolkning (bet. 1989/90:SoU29).&lt;br&gt;Utskottet har därvid anfört att det inte kunnat utläsas huruvida stöd har&lt;br&gt;utgått till en offentlig huvudman för verksamhet som det ålegat denne&lt;br&gt;att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot torde det finnas en bred enighet om att Allmänna arvsfondens&lt;br&gt;målgrupper också i fortsättningen bör vara barn, ungdomar och personer&lt;br&gt;med funktionshinder. Inte någon remissinstans har ifrågasatt detta.&lt;br&gt;Frågan är i stället om det finns anledning att utvidga arvsfondens ända-&lt;br&gt;mål till att omfatta också andra målgrupper som kan anses ha ett särskilt&lt;br&gt;behov av bidrag, t.ex. äldre personer, flyktingar, socialt utslagna eller&lt;br&gt;brottsoffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp i Allmänna arvsfonden, som var tillgängligt för utdelning&lt;br&gt;uppgick budgetåret 1992/93 till cirka 166 miljoner kronor. Detta belopp&lt;br&gt;utgör mindre än en tiondels procent av årsomsättningen för den sociala&lt;br&gt;sektorn i Sverige. Allmänna arvsfonden har hittills inte varit i en sådan&lt;br&gt;situation att det för utdelning tillgängliga beloppet inte har kunnat delas&lt;br&gt;ut. Fondmedlen anses tvärtom otillräckliga. Detta har lett till att kraven&lt;br&gt;på den sökandes egeninsats undan för undan har skärpts och att en allt&lt;br&gt;hårdare prioritering görs mellan ansökningarna. Det finns alltså i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte något utrymme för att utvidga arvsfondens ändamål till att omfatta&lt;br&gt;nya målgrupper utan att minska utrymmet för stöd till barn, ungdomar&lt;br&gt;och funktionshindrade personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens mening inte någon anledning anta att be-&lt;br&gt;hovet av stöd från Allmänna arvsfonden skulle bli mindre i framtiden&lt;br&gt;för de målgrupper som för närvarande omfattas av ändamålet med All-&lt;br&gt;männa arvsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts har syftet med Allmänna arvsfonden alltifrån&lt;br&gt;början varit att främja ändamål som står testamentsändamålen nära och&lt;br&gt;som främjar sådana allmännyttiga ändamål. Det har varit fråga om&lt;br&gt;ändamål som regelmässigt inte tillgodoses genom anslag av allmänna&lt;br&gt;medel. Arvet har traditionellt haft ett socialt syfte som gått ut på att&lt;br&gt;bidra till det uppväxande släktets underhåll och fostran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av arvsfondens ändamål till ytterligare målgrupper&lt;br&gt;skulle, med oförändrad utdelningspraxis, vara ägnad att splittra den&lt;br&gt;stödverksamhet som Allmänna arvsfonden bedriver. Möjligheterna att&lt;br&gt;göra effektiva insatser på angelägna områden skulle därmed minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det sagda anser regeringen i likhet med utredaren&lt;br&gt;att Allmänna arvsfondens ändamål också i fortsättningen bör omfatta&lt;br&gt;endast målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfondens ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den granskning av rådande praxis, som utredaren har gjort, har&lt;br&gt;framkommit att Allmänna arvsfondens medel huvudsakligen har använts&lt;br&gt;för att utveckla ideell och offentlig verksamhet i fråga om barn, ung-&lt;br&gt;domar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden har inriktats&lt;br&gt;på initiativ till ny verksamhet och vidareutveckling av befintlig verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att den huvudsakliga inriktningen även i fort-&lt;br&gt;sättningen blir att utveckla verksamheter till förmån för fondens mål-&lt;br&gt;grupper. Men för att bryta funktionshindrade personers isolering, ge&lt;br&gt;dem en aktiv och meningsfull fritid samt en möjlighet till delaktighet&lt;br&gt;och minskat beroende föreslår utredaren också att fonden även i fram-&lt;br&gt;tiden skall ha möjlighet att - utan särskilt utvecklingskrav - lämna stöd&lt;br&gt;till olika investeringar som t.ex. rekreations- och fritidsanläggningar för&lt;br&gt;funktionshindrade och till utrustning av handikapporganisationernas&lt;br&gt;kanslier. Vidare bör fonden enligt utredaren, liksom nu, kunna lämna&lt;br&gt;bidrag till kostnaderna för om-, till- och nybyggnad av ungdomslokaler.&lt;br&gt;Utredaren anser också att arvsfonden även i fortsättningen skall ges&lt;br&gt;möjlighet att stödja olika informations- och utbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfondens ändamålsinriktning har alltid varit framåt-&lt;br&gt;syftande. En strävan har varit att stimulera till utveckling cch prövande&lt;br&gt;av nya idéer. Från denna utgångspunkt innebär nuvarande praxis - att i&lt;br&gt;vissa fall ge stöd åt verksamhet utan krav på förnyelse och utveckling -&lt;br&gt;ett avsteg från den principiella inriktningen av ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag har som utgångspunkt att stöd ur arvsfonden inte Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;får ges till befintlig och kontinuerlig verksamhet. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning kan det dock även finnas investeringsbehov inom de ifråga-&lt;br&gt;varande målgruppernas verksamhet som är särskilt angelägna att stödja&lt;br&gt;och som inte finansieras genom statliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ger idag bidrag till allmänna samlingslokaler. Samlingslokalerna&lt;br&gt;är till för alla målgrupper. Bl.a. kan bidrag lämnas till handikapp-&lt;br&gt;anpassning av lokaler. Därutöver finns inga särskilda statsbidrag till&lt;br&gt;lokaler, t.ex. ungdomslokaler. En särskild översyn av statens bidrag till&lt;br&gt;allmänna samlingslokaler (dir. 1993:65) pågår för närvarande. Utred-&lt;br&gt;ningen skall bl.a. belysa vilka behov som skall prioriteras när det gäller&lt;br&gt;det framtida stödet till lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att stöd ur Allmänna arvsfonden&lt;br&gt;som huvudregel endast skall lämnas till förnyande och utvecklande verk-&lt;br&gt;samhet. Dessutom kan, om det bedöms som särskilt angeläget, stöd&lt;br&gt;även kunna lämnas till ideella organisationers anläggningar, lokaler,&lt;br&gt;inventarier och utrustning, om dessa behövs för att en verksamhet skall&lt;br&gt;kunna utvecklas. Stödet skall då avse kostnader som inte kan täckas&lt;br&gt;genom statliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd ur Allmänna arvsfonden bör inte heller i fortsättningen få lämnas&lt;br&gt;som ett allmänt drift- eller organisationsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlens användningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Allmänna arvsfondens tillkomst var inriktningen att fondmedlen i&lt;br&gt;första hand skulle tas i anspråk av kommuner och landsting. Först om&lt;br&gt;det inte farms några ansökningar om stöd från kommuner eller landsting&lt;br&gt;kunde disponibelt belopp användas på annat sätt för samhällets barna-&lt;br&gt;vård. Man syftade därmed på föreningar och stiftelser, vilka hade till&lt;br&gt;uppgift att tillgodose samma syften som samhällets barnavårdande verk-&lt;br&gt;samhet. I och med den allmänna välståndsutvecklingen har kommuner&lt;br&gt;och landsting numera genom lagstiftning ålagts ett ansvar för verksam-&lt;br&gt;heter som tidigare fick stöd ur arvsfonden. Det är numera inte kommu-&lt;br&gt;nerna som dominerar bland medelsmottagarna utan de ideella före-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att den inriktning, som stödet ur All-&lt;br&gt;männa arvsfonden numera har, bör gälla också i fortsättningen. Fond-&lt;br&gt;medlen bör alltså bara kunna användas till verksamheter som har en&lt;br&gt;ideell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att arvsfondsmedlen i första hand skall lämnas&lt;br&gt;till ideell verksamhet. Uttrycket &amp;quot;ideell verksamhet&amp;quot; tar sikte på sådan&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av ett icke offentligt organ utan eget vinstsyfte&lt;br&gt;och som är befriad från statlig inkomstskatt för inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med vad som anförts i det särskilda&lt;br&gt;yttrandet, att det i lagtexten bör betonas att verksamhet som får stöd ur&lt;br&gt;fonden skall ha en ideell karaktär. Det bör alltså klart framgå att varken&lt;br&gt;kommersiell verksamhet eller offentliga åtaganden kan bli föremål för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd ur fonden. Vidare bör, som anförts i det särskilda yttrandet, marke-&lt;br&gt;ras att stöd enligt huvudregeln endast får lämnas till en organisation vars&lt;br&gt;syfte är att organisera och bedriva ideell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad därefter gäller stöd till verksamhet som bedrivs av det allmänna&lt;br&gt;skiljer man för närvarande på frivillig och obligatorisk offentlig verk-&lt;br&gt;samhet. Med frivillig offentlig verksamhet avses sådan verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom ramen för det offentliga organets allmänna kompetens i&lt;br&gt;den omfattning som organet självt bestämmer. Med obligatorisk offent-&lt;br&gt;lig verksamhet avses sådan verksamhet som det allmänna är skyldigt att&lt;br&gt;tillhandahålla. I dag får, som tidigare nämnts, stöd ur arvsfonden inte&lt;br&gt;lämnas för en åtgärd, som det enligt lag eller annan författning åligger&lt;br&gt;stat eller kommun att bekosta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har anfört att det vid tolkningen av vad som åligger stat och&lt;br&gt;kommun att bekosta uppkommer svårigheter att närmare bestämma om-&lt;br&gt;fattningen av det allmännas ansvar. Enligt vad utredaren framhåller&lt;br&gt;tycks de bidragsbeviljande myndigheterna tolka föreskriften så att det är&lt;br&gt;möjligt att ge stöd ur arvsfonden för utveckling av verksamhet eller&lt;br&gt;försöksverksamhet inom det allmännas obligatoriska ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag i denna del bygger på tanken att i detta samman-&lt;br&gt;hang jämställa all offentlig verksamhet och begränsa möjligheterna att&lt;br&gt;lämna stöd ur fonden genom att föreskriva att det skall finnas särskilda&lt;br&gt;skäl för att stöd skall få lämnas till offentlig verksamhet. Enligt utreda-&lt;br&gt;rens förslag skall alltså både obligatorisk och frivillig offentlig verksam-&lt;br&gt;het i princip kunna bli föremål för stöd ur arvsfonden. Genom att införa&lt;br&gt;krav på särskilda skäl markeras att fonden inte generellt får tas i an-&lt;br&gt;språk för verksamheter som det åligger det allmänna att bekosta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att stöd ur arvsfonden bör kunna lämnas till offentlig&lt;br&gt;huvudman om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att stöd skall kunna lämnas till offentlig verk-&lt;br&gt;samhet. Regeringen anser emellertid att det i sammanhanget är bättre att&lt;br&gt;använda uttrycket offentlig huvudman, som i och med den snabba för-&lt;br&gt;ändring som för närvarande sker inom den offentlig finansierade&lt;br&gt;och/eller offentligt organiserade verksamheten framstår som ett mer&lt;br&gt;ändamålsenligt och flexibelt begrepp än offentlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skäl kan t.ex. vara att offentlig huvudman tillsammans med&lt;br&gt;en ideell organisation vill utveckla frivilliga och ideella insatser eller då&lt;br&gt;en kommun i samverkan med en grupper personer som inte organiserat&lt;br&gt;sig juridiskt vill utveckla en verksamhet. Villkoret bör dock även i fråga&lt;br&gt;om stöd till det allmänna vara att verksamheten har en ideell karaktär.&lt;br&gt;Stöd bör i dessa fall inte kunna lämnas till investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Vem fördelar stöd ur arvsfonden?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny statlig myndighet, Arvsfondsdelegatio-&lt;br&gt;nen, inrättas under Socialdepartementet. Regeringen, eller efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen eller annan myndighet&lt;br&gt;beslutar om stöd ur fonden. Stöd ur fonden beslutas inom de medels-&lt;br&gt;ramar som regeringen bestämmer och enligt regeringens riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som behandlat&lt;br&gt;förslaget är positiv till utredarens förslag. Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge anser dock att en nyinrättad myndighet bör vara fristående från&lt;br&gt;regeringskansliet. Alternativt bör man enligt hovrätten uppdra åt någon&lt;br&gt;befintlig myndighet, t.ex. Kammarkollegiet, att fördela arvsfondsmedel.&lt;br&gt;Statskontoret anser också att en ny myndighets kansli bör kunna knytas&lt;br&gt;till en befintlig myndighet t.ex. Socialstyrelsen. Kammarkollegiet anser&lt;br&gt;att utdelningen av stöd ur fonden skall vara mera fristående från rege-&lt;br&gt;ringen än vad utredningen föreslagit och att Kammarkollegiet är en&lt;br&gt;lämplig s.k. värdmyndighet för en Arvsfondsdelegation. Demensförbun-&lt;br&gt;det avstyrker inrättandet av en Arvsfondsdelegation på grund av risk för&lt;br&gt;dubbelarbete eftersom vissa ansökningar skall ligga kvar hos regeringen.&lt;br&gt;Även Unga synskadade är skeptiska till inrättandet av en särskild myn-&lt;br&gt;dighet eftersom den nuvarande organisationen enligt dess uppfattning&lt;br&gt;fungerat väl. Riksrevisionsverket framhåller att det finns anledning att&lt;br&gt;närmare pröva förutsättningarna för att samla allt ansvar för Allmänna&lt;br&gt;arvsfonden i en och samma organisation. Statens ungdomsråd och Sam-&lt;br&gt;arbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund anser att fördelningen av&lt;br&gt;arvsfondsmedel i vissa fall även i fortsättningen bör kunna delegeras till&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fram till år 1969 var regeringen enda beslutande organ i frågor om stöd&lt;br&gt;ur Allmänna arvsfonden. Genom en lagändring det året öppnades möj-&lt;br&gt;lighet för regeringen att i vissa fall delegera beslutanderätten till en&lt;br&gt;underordnad myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillämpade ordningen - att regeringen har haft att göra de&lt;br&gt;policybetonade och samhällspolitiska ställningstagandena medan detalj-&lt;br&gt;regleringen i huvudsak flyttats över till underlydande myndigheter - har&lt;br&gt;inneburit väsentliga fördelar. Regeringen har snabbt och smidigt kunnat&lt;br&gt;leda utvecklingen, vilket har varit av stor betydelse eftersom normerna&lt;br&gt;för bidragsgivningen är mycket knapphändigt reglerade i arvsfonds-&lt;br&gt;lagen. Genom den nuvarande ordningen har anspråken på enhetlighet&lt;br&gt;och effektivitet kunnat förenas med en betydande handlingsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av arvsfondsmedel har tillkommit i ett särskilt syfte och&lt;br&gt;för särskilt angivna ändamål. Regeringen anger årligen den kommande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktningen för stöd ur fonden och fattar beslut om särskilda satsningar.&lt;br&gt;Fördelningen av arvsfondsmedel sker därmed utifrån en bedömning av&lt;br&gt;vad som framstår som mest angeläget i ett allmänt samhällsperspektiv.&lt;br&gt;Man kan därför säga att arvsfonden har kommit att fylla en funktion i&lt;br&gt;barn-, ungdoms- och handikappolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser sammantaget att fördelarna med att ha kvar den&lt;br&gt;övergripande beslutanderätten hos regeringen är så stora att någon änd-&lt;br&gt;ring av nuvarande ordning i det hänseendet inte bör komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en ändring i arvsfondslagen år 1969 kan regeringen alltså dele-&lt;br&gt;gera till någon arman myndighet att besluta i frågor om stöd ur Allmän-&lt;br&gt;na arvsfonden. Under 1980-talet har möjligheten att delegera tillämpats&lt;br&gt;bl.a. genom att Barn- och ungdomsdelegationen årligen fått disponera&lt;br&gt;arvsfondsmedel (numera 25 procent av disponibla utdelningsmedel) för&lt;br&gt;stöd till projekt för fostran av ungdom. Statens handikappråd har fått&lt;br&gt;medel för att kunna stödja projekt som utvecklar fritidsverksamhet för&lt;br&gt;funktionshindrade personer. Socialstyrelsen har fått medel för att stödja&lt;br&gt;projekt med syfte att utveckla modeller för arbete och sysselsättning för&lt;br&gt;funktionshindrade och för att utveckla stödet i fråga om anhöriga till&lt;br&gt;funktionshindrade personer. Statens ungdomsråd har fått regeringens&lt;br&gt;uppdrag att fördela medel till projekt som syftar till att skapa träffpunk-&lt;br&gt;ter för ungdomar. Slutligen har medel ur arvsfonden ställts till&lt;br&gt;Handikappinstitutets förfogande för att utveckla bl.a. datateknik som&lt;br&gt;kan öka funktionshindrade personers självständighet och oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsformen skall i princip alla regeringsärenden avgöras av&lt;br&gt;regeringen som kollektiv. I motiveringen till denna bestämmelse anförde&lt;br&gt;departementschefen i grundlagspropositionen (prop 1973:90 s. 184) dels&lt;br&gt;att en sådan regel förutsätter att regeringens arbete kan begränsas till&lt;br&gt;sådana angelägenheter som typiskt sett kräver ett ställningstagande från&lt;br&gt;regeringsorganet, dels att det var angeläget att arbetsmängden ytterligare&lt;br&gt;reduceras genom decentralisering av ärendegrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om alltså den övergripande och policybetonade beslutanderätten&lt;br&gt;i fråga om stöd ur fonden enligt vår mening bör ligga kvar hos rege-&lt;br&gt;ringen finns det skäl att överväga en delegering av de arvsfondsärenden&lt;br&gt;som typiskt sett inte kräver ett ställningstagande från regeringens sida.&lt;br&gt;Det gäller t.ex. alla detaljärenden där det bildats en fast praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning förekommer alltså viss delegation av be-&lt;br&gt;slutanderätten till andra organ. Enligt utredaren fungerar delegationen&lt;br&gt;tillfredsställande på ungdomssidan. Detta har uppenbarligen att göra&lt;br&gt;med att delegationen skett till ett organ som varit nära knutet till rege-&lt;br&gt;ringskansliet, Barn- och ungdomsdelegationen. Någon motsvarighet till&lt;br&gt;en sådan delegation finns inte på handikappområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mera allmän decentralisering av beslutanderätten är enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning ägnad att skapa oenhetlighet vid prövningen av arvs-&lt;br&gt;fondsärenden. Möjligheterna att väga olika behov mot varandra skulle&lt;br&gt;minska. Dessutom skulle möjligheterna till uppföljning och erfarenhets-&lt;br&gt;spridning kunna försvåras. Om beslutandemyndigheten inte är knuten till&lt;br&gt;regeringen skulle man dessutom gå miste om den dialog mellan rege-&lt;br&gt;ringskansliet och berörda samhällssektorer, som är så viktig i samman-&lt;br&gt;hanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför i likhet med utredaren och de flesta remissin-&lt;br&gt;stanser att övervägande skäl talar för att arvsfondsärenden, som inte har&lt;br&gt;en övergripande policykaraktär, delegeras till en särskild myndighet.&lt;br&gt;Regeringen bör dock ha möjlighet att delegera beslutanderätten i arvs-&lt;br&gt;fondsärenden även till andra myndigheter, exempelvis Statens ungdoms-&lt;br&gt;råd. Denna möjlighet kan utnyttjas om det skulle anses ändamålsenligt i&lt;br&gt;vissa särskilda typer av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en ny myndighet skapas benämnd Arvsfonds-&lt;br&gt;delegationen. Delegationen bör ha till huvudsaklig uppgift att fördela&lt;br&gt;medel ur Allmänna arvsfonden, att följa upp projekt som beviljats stöd&lt;br&gt;samt att informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmed-&lt;br&gt;lens användningsområde (se vidare avsnitt 5.10). Det bör, efter samma&lt;br&gt;modell som gäller för Barn- och ungdomsdelegationen, i en särskild&lt;br&gt;förordning närmare regleras vilka uppgifter delegationen skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär sammanfattningsvis följande. Varje år&lt;br&gt;skall regeringen fatta beslut om övergripande principer för fördelningen&lt;br&gt;av medel ur Allmänna arvsfonden. Ansökningar om stöd ur Allmänna&lt;br&gt;arvsfonden ställs till Arvsfondsdelegationen eller den myndighet som&lt;br&gt;handlägger ifrågavarande ärenden om stöd ur arvsfonden. Beslut i ären-&lt;br&gt;den av principiell betydelse eller annars av större vikt skall överlämnas&lt;br&gt;till regeringen. Likaså skall ärenden i fråga om stöd som rör betydande&lt;br&gt;belopp överlämnas till regeringen. Ett riktmärke bör därvid vara att om&lt;br&gt;stödet väntas överstiga 300 000 kronor i dagens penningvärde bör ären-&lt;br&gt;det överlämnas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvsfondsdelegationen bör vara en statlig myndighet inom regerings-&lt;br&gt;kansliet. Delegationen bör bestå av tjänstemän inom regeringskansliet&lt;br&gt;och bör organisatoriskt sortera under Socialdepartementet. Ledamöterna&lt;br&gt;i delegationen bör utses av regeringen. Beredningen av ärendena om&lt;br&gt;stöd ur arvsfonden bör liksom hittills ske inom resp, fackdepartement&lt;br&gt;(Socialdepartementet och Civildepartementet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om stöd ur Allmänna arvsfonden som Arvsfondsdelegationen&lt;br&gt;har att pröva bör kunna överlåtas åt ordföranden, åt någon annan leda-&lt;br&gt;mot eller åt en grupp av ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att beslut om stöd ur fonden fattas sektorsvis&lt;br&gt;genom att särskilda beslutsenheter för målgrupperna barn, ungdomar&lt;br&gt;och personer med funktionshinder inrättas inom Arvsfondsdelegationen.&lt;br&gt;Grunden för förslaget är att möjliggöra korta handläggningstider och&lt;br&gt;täta beslutstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet att delegera beslutsfattande till ordförande eller leda-&lt;br&gt;möter som föreslås kan enligt regeringens mening fylla samma funktion&lt;br&gt;som en sektorsvis uppdelning. Det finns därför inte skäl att göra den typ&lt;br&gt;av ärendeindelning som utredaren föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Handläggningen av ärenden om stöd ur fonden m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansökningsförlarandet och skyldigheten att&lt;br&gt;redovisa hur arvsfondsmedlen har använts lagregleras. Redovisning-&lt;br&gt;en av användningen av medlen sker till Arvsfondsdelegationen eller&lt;br&gt;den myndighet som annars beviljat stödet. Den som har tagit emot&lt;br&gt;stöd ur Allmänna arvsfonden skall vara skyldig att hålla medlen&lt;br&gt;avskilda om inte annat föreskrivs i beslutet om stöd. Arvsfondsmedel&lt;br&gt;som inte har förbrukats inom föreskriven tid eller för av sett ändamål&lt;br&gt;skall betalas tillbaka. Om mottagaren har förorsakat att stöd ur fon-&lt;br&gt;den felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och han&lt;br&gt;borde ha insett detta skall han betala tillbaka det som betalats ut för&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet beslutar om återbetalning av stöd ur fonden och&lt;br&gt;får helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens. Ut-&lt;br&gt;redaren har dock ansett att frågan om återbetalning skall prövas av&lt;br&gt;Arvsfondsdelegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning finns det inte några bestämmelser om själva&lt;br&gt;ansökningsförfarandet. Utredaren har funnit att denna ordning inte är&lt;br&gt;tillfredsställande. Ansökningarna är ofta inte kompletta och hand-&lt;br&gt;läggarna av arvsfondsärenden måste sätta av mycket tid för att hjälpa&lt;br&gt;allmänheten till rätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med utredaren att det är ändamålsenligt att i&lt;br&gt;en ny arvsfondslag införa allmänna bestämmelser om vad en ansökan&lt;br&gt;skall innehålla. Detaljerade föreskrifter i detta hänseende bör införas i&lt;br&gt;en arvsfondsförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en ansökan om stöd ur arvsfonden alltid skall&lt;br&gt;göras skriftligen hos Arvsfondsdelegationen eller den myndighet scm&lt;br&gt;har att handlägga ifrågavarande ärenden. Om ärendet är av sådan&lt;br&gt;karaktär att det är regeringen som skall besluta i ärendet skall det&lt;br&gt;lämnas över till regeringen. En ansökan skall innehålla de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att bedöma sökandens rätt till stöd ur fonden. Vilka särskilda&lt;br&gt;uppgifter som behövs bör framgå av en arvsfondsförordning. Ansökan&lt;br&gt;skall vara undertecknad av sökanden eller dennes ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan inte uppfyller föreskrifterna bör sökanden få en möj- Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;lighet att komplettera den. Om sökanden inte följer en sådan anmaning&lt;br&gt;får ansökan prövas i befintligt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att hålla arvsfondsmedel avskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utmätning görs hos den som har tagit emot stöd ur Allmänna arvs-&lt;br&gt;fonden eller om denne går i konkurs kan arvsfondsmedlen komma att&lt;br&gt;tas i anspråk för att täcka dennes skulder. Med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;med Allmänna arvsfonden är det enligt regeringens uppfattning mycket&lt;br&gt;otillfredställande om arvsfondsmedlen kan användas för att täcka skulder&lt;br&gt;som inte har samband med det ändamål för vilket arvsfondsmedel be-&lt;br&gt;viljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 3 § konkurslagen (1987:632) ingår i ett konkursbo all&lt;br&gt;egendom som tillhörde gäldenären vid konkursutbrottet eller som till-&lt;br&gt;faller denne under konkursen och som är sådan att den kan utmätas.&lt;br&gt;Egendom som finns hos gäldenären vid konkursutbrottet anses tillhöra&lt;br&gt;denne om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan. Den som&lt;br&gt;äger egendom som finns i gäldenärens besittning har rätt att få ut denna.&lt;br&gt;Sådan s.k. separationsrätt gäller bl.a. egendom till vilken äganderätten&lt;br&gt;inte har övergått till gäldenären samt gods som innehas i kommission. 1&lt;br&gt;fråga om kontanta medel har ägaren separationsrätt om det rör sig om&lt;br&gt;s.k. redovisningsmedel. Med redovisningsmedel avses medel som gälde-&lt;br&gt;nären har tagit emot för annans räkning med skyldighet att redovisa för&lt;br&gt;dem (se lagen [1944:181] om redovisningsmedel). Enligt huvudregeln&lt;br&gt;krävs för separationsrätt att gäldenären har avskilt medlen t.ex. genom&lt;br&gt;att sätta in dem på ett särskilt bankkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd ur Allmänna arvsfonden utgör normalt inte redovisningsmedel&lt;br&gt;hos mottagaren. Att mottagaren är skyldig att i förhållande till den&lt;br&gt;beviljande myndigheten redovisa hur medlen använts, ändrar inte detta&lt;br&gt;förhållande, eftersom medlen tagits emot för egen räkning. Någon sepa-&lt;br&gt;rationsrätt på den grunden finns alltså i allmänhet inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att gäldenärens egendom skall anses ingå i konkursboet krävs&lt;br&gt;emellertid också att den kan utmätas. Enligt 5 kap. 6 § utsökningsbalken&lt;br&gt;får medel som för särskilt angivet ändamål har anvisats gäldenären av&lt;br&gt;staten, kommun eller annan menighet eller av samfund, stiftelse eller&lt;br&gt;inrättning med allmännyttigt syfte eller har samlats in bland allmän-&lt;br&gt;heten, inte mätas ut om det skulle strida mot det angivna ändamålet.&lt;br&gt;Om medlen har betalats ut gäller utmätningsförbudet dock bara så länge&lt;br&gt;medlen hålls avskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det sagda bör det införas en lagstadgad skyldighet&lt;br&gt;för den som har tagit emot stödet att hålla medlen avskilda. Detta kan&lt;br&gt;ske t.ex. genom att pengarna sätts in på ett separat bankkonto där det&lt;br&gt;särskilda ändamålet anges. Om medlen hålls avskilda kan de inte ut-&lt;br&gt;mätas och ingår därmed inte heller i mottagarens konkursbo. I vissa fall&lt;br&gt;skulle dock en sådan skyldighet kunna vara onödigt betungande för&lt;br&gt;mottagaren, exempelvis om det rör sig om endast ett mindre belopp. I&lt;br&gt;ett sådant fall bör det kunna anges i beslutet om stöd att medlen inte&lt;br&gt;behöver hållas avskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stöd lämnas ur Allmänna arvsfonden är det av stor betydelse att det&lt;br&gt;sker en kontroll av hur medlen har använts. Denna uppföljning är viktig&lt;br&gt;dels för att kunna få bekräftat att det projekt som en ansökan avsett&lt;br&gt;verkligen har genomförts, dels för att kunna ta till vara de erfarenheter&lt;br&gt;som projektet gett i syfte att förbättra situationen för barn, ungdomar&lt;br&gt;och funktionshindrade personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning finns inga lagföreskrifter om redovisnings-&lt;br&gt;skyldighet. I beslutet om stöd föreskrivs att sökanden inom en viss tid&lt;br&gt;skall lämna en redogörelse för verksamheten/proj ektet och/eller ett av&lt;br&gt;revisor bestyrkt räkenskapssammandrag rörande kostnaderna för ända-&lt;br&gt;målet. Till beslutet fogas anvisningar angående redovisning av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att redovisa mottagna arvsfondsmedel bör lagregleras.&lt;br&gt;Redovisning bör ske till Arvsfondsdelegationen eller den myndighet som&lt;br&gt;annars beviljat stödet. Det bör ankomma på respektive myndighet att&lt;br&gt;meddela närmare anvisningar om vad en redovisning skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har i detta sammanhang också föreslagit en regel enligt&lt;br&gt;vilken Arvsfondsdelegationen skulle få granska hur mottagaren har an-&lt;br&gt;vänt stödet ur arvsfonden. I det syftet skulle delegationen få kräva in&lt;br&gt;upplysningar och handlingar och få tillträde till områden och andra&lt;br&gt;lokaler än bostäder för att utföra granskningen. För att genomföra åt-&lt;br&gt;gärderna skulle delegationen få begära handräckning av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten. Förslaget har avstyrkts av Sveriges advokatsamfund. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att de föreslagna befogenheterna skulle utgöra alltför in-&lt;br&gt;gripande åtgärder i det sammanhang som det här är fråga om. Rege-&lt;br&gt;ringen finner därför att det får anses tillfyllest att den ansvariga&lt;br&gt;myndigheten har möjlighet att kräva in en redovisning av hur stödet har&lt;br&gt;använts och, om en tillfredsställande sådan inte inkommer, aktualisera&lt;br&gt;frågan om återkrav av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut (bet. 1989/90:SoU3, rskr. 1989/90:14)&lt;br&gt;skall regeringen till riksdagen regelbundet lämna en samlad redovisning&lt;br&gt;för hur Allmänna arvsfondens medel fördelats under det gångna budget-&lt;br&gt;året. En redovisning bör enligt vad socialutskottet uttalat (bet.&lt;br&gt;1991/92:SoU13) innehålla både en analytisk redogörelse för medelstill-&lt;br&gt;delningen och en detaljerad sammanställning över beviljade ansök-&lt;br&gt;ningar. Vidare bör den kommande inriktningen av stödet också redo-&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också regeringens redovisningsskyldighet till riksdagen bör lagreg-&lt;br&gt;leras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att under vissa omständigheter betala tillbaka arvsfonds-&lt;br&gt;medel är enligt nuvarande ordning inte reglerad. Utredaren har påpekat&lt;br&gt;att det sätt på vilket återbetalningsskyldigheten i dag är konstruerad har&lt;br&gt;många brister. Regeringen anser i likhet med utredaren att återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten bör lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet att betala tillbaka arvsfondsmedel helt eller delvis bör Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;kunna föreligga i följande situationer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;medlen förbrukas inte inom föreskriven tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;medlen används inte för angivet ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;mottagaren av stödet underlåter att inom föreskriven tid och på&lt;br&gt;föreskrivet sätt lämna redovisning av hur arvsfondsmedlen har an-&lt;br&gt;vänts eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;mottagaren har lämnat oriktiga uppgifter i sin ansökan eller har på&lt;br&gt;annat sätt förorsakat att medel ur fonden har lämnats felaktigt eller&lt;br&gt;med för högt belopp och har bort inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återbetalningsskyldighet bör om det finns särskilda skäl kunna helt&lt;br&gt;eller delvis efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om återbetalning och eftergift bör prövas av den myndighet&lt;br&gt;som har att företräda fonden, nämligen Kammarkollegiet. För det fall&lt;br&gt;att Arvsfondsdelegationen eller den myndighet som annars beviljat&lt;br&gt;stödet finner att det kan finnas skäl att överväga återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;bör ärendet överlämnas till Kammarkollegiet som beslutar i frågan.&lt;br&gt;Kammarkollegiets beslut i fråga om återbetalningsskyldighet bör få&lt;br&gt;överklagas till länsrätten. Detsamma bör gälla kollegiets beslut rörande&lt;br&gt;eftergift av återbetalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 God man&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: God man för Allmänna arvsfonden förordnas&lt;br&gt;av Kammarkollegiet i stället för av tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig har till-&lt;br&gt;styrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om det då ett dödsfall inträffar inte finns någon annan arvinge än All-&lt;br&gt;männa arvsfonden eller om arvsfonden är universell testamentstagare&lt;br&gt;skall den som har boet i sin vård anmäla förhållandet till tingsrätten.&lt;br&gt;Rätten skall utse en god man med uppgift att företräda arvsfonden vid&lt;br&gt;boutredningen. Kammarkollegiet skall övervaka att den gode mannen&lt;br&gt;behörigen fullgör sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att ärendena om förordnande av god man&lt;br&gt;flyttas över från tingsrätterna till Kammarkollegiet. Det huvudsakliga&lt;br&gt;skälet för detta är att en sådan överflyttning utgör ett led i strävandena&lt;br&gt;att befria de allmänna domstolarna från uppgifter som inte har med rätt-&lt;br&gt;skipning att göra. Ett annat skäl är att Kammarkollegiet därmed får&lt;br&gt;möjlighet att se till att de gode män som förordnas är kompetenta för&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna ordningen blir den gode mannen mer att betrakta Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;som en uppdragstagare åt Kammarkollegiet än enligt nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan Kammarkollegiet och den gode mannen blir ett rent&lt;br&gt;uppdragsförhållande och bygger på ett ömsesidigt förtroende. Reglerna&lt;br&gt;i 18 kap. handelsbalken om sysslcinän gäller i tillämpliga delar för god&lt;br&gt;man enligt arvsfondslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon rätt att överklaga ett beslut om förordnande eller entledigande&lt;br&gt;av god man behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Beslut om egendom skall tas emot&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgiften att besluta om viss egendom skall&lt;br&gt;tas emot flyttas från regeringen till Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna har inte uttalat sig i deima fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om ett testamente eller en gåva till förmån för fonden har förenats med&lt;br&gt;villkor, beslutar regeringen enligt nuvarande regler huruvida egendomen&lt;br&gt;skall tas emot. Ett sådant beslut är enligt regeringens uppfattning inte&lt;br&gt;typiskt sett av den övergripande eller policybetonade karaktär som&lt;br&gt;kräver ett ställningstagande av regeringen. Snarare är ett sådant ärende&lt;br&gt;av den arten att det lämpligen kan ingå bland Kammarkollegiets förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgifter att pröva. Det bör därför anförtros åt Kammarkollegiet&lt;br&gt;att pröva om egendom i nu förevarande fall bör tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Avstående av arv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arv eller försäkringsbelopp, som har tillfallit&lt;br&gt;Allmänna arvsfonden, får i vissa fall helt eller delvis avstås till&lt;br&gt;någon annan. Arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kultur-&lt;br&gt;vårdssynpunkt, får avstås till juridisk person som har särskilda förut-&lt;br&gt;sättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Ingår även&lt;br&gt;pengar i ett sådant arv får, om det finns särskilda skäl, ett belopp&lt;br&gt;avstås till mottagaren av egendomen. Beslut om avstående av arv&lt;br&gt;fattas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Kammar-&lt;br&gt;kollegiet, och skall inte i något fall vara beroende av tillstånd från&lt;br&gt;riksdagen. Ansökan om arvsavstående görs hos Kammarkollegiet.&lt;br&gt;Ansökningstiden skall vara begränsad till tre år efter dödsfallet eller&lt;br&gt;från det att arvet tillfallit arvsfonden genom preskription.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrks huvudsakligen av de remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som uttalat sig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avstående av arv eller försäkringsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arv som har tillfallit Allmänna arvsfonden får helt eller delvis avstås till&lt;br&gt;annan, om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens ytter-&lt;br&gt;sta vilja. Också i andra fall får arv avstås till arvlåtarens släkting eller&lt;br&gt;annan person som har stått arvlåtaren nära om det kan anses skäligt. Det&lt;br&gt;finns inte någon anledning att ändra på den ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning finns ingen laglig möjlighet att avstå försäk-&lt;br&gt;ringsbelopp som utfaller efter arvlåtarens död och som inte ingår i den-&lt;br&gt;nes kvarlåtenskap. Enligt vad som framgår av 1 § förslaget till ny arvs-&lt;br&gt;fondslag består Allmänna arvsfonden av bl.a. egendom som har tillfallit&lt;br&gt;fonden genom förmånstagareförordnande i försäkringsavtal. Det är en-&lt;br&gt;ligt regeringens uppfattning konsekvent och rimligt att försäkringsbelopp&lt;br&gt;bör kunna avstås på samma sätt som arv. Det bör därför införas en&lt;br&gt;möjlighet att avstå också ett försäkringsbelopp som utfaller efter arv-&lt;br&gt;låtarens död och som inte ingår i dennes kvarlåtenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvsavstående för kulturhistoriska ändamål m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kul-&lt;br&gt;turhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, får&lt;br&gt;enligt nuvarande ordning avstås till en juridisk person som har särskilda&lt;br&gt;förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Någon laglig&lt;br&gt;möjlighet att dessutom avstå pengar för att ställa i ordning egendomen&lt;br&gt;finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att avstå egendom, som är av kulturellt intresse, infördes&lt;br&gt;år 1981. Sedan dess har i genomsnitt sju beslut om avstående fattats&lt;br&gt;varje år på denna grund. I några fall har, trots bristande lagstöd, också&lt;br&gt;kontanta belopp avståtts. Sedan regeringen i ett beslut år 1991&lt;br&gt;(C 90/1384/ST) förklarat att ett kontant belopp inte kan avstås i nu före-&lt;br&gt;varande fall, har sådana utbetalningar upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen bygger på tanken att det är angeläget att&lt;br&gt;egendom som har ett kulturellt intresse eller ett värde från naturvårds-&lt;br&gt;synpunkt kan övertas av institutioner och organisationer som har sär-&lt;br&gt;skilda förutsättningar att ta hand om egendomen på ett lämpligt sätt. Om&lt;br&gt;egendomen måste säljas till högsta möjliga pris kan detta syfte mot-&lt;br&gt;verkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inte finns anledning att ha en annan uppfatt-&lt;br&gt;ning i dag än när möjligheten infördes. Med hänsyn till att avståenden&lt;br&gt;på ifrågavarande grund förekommit endast i ringa omfattning påverkar&lt;br&gt;sådana avståenden uppenbarligen inte i någon nämnvärd grad arvsfon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dens understödjande verksamhet. Någon ändring i fråga om möjligheten Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;att avstå egendom för kulturella eller naturvårdande ändamål föreslås&lt;br&gt;därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning finns dock som nämnts inte någon möjlighet&lt;br&gt;att betala kontanta medel i samband med avstående för kulturella eller&lt;br&gt;naturvårdande ändamål. Detta har tydligen i många fall bidragit till att&lt;br&gt;institutioner och sammanslutningar - t.ex. museer, bibliotek och hem-&lt;br&gt;bygdsgårdar - inte ansett sig kunna ta emot egendom eftersom man har&lt;br&gt;saknat resurser för finansiering av nödvändiga upprustningsåtgärder. Ett&lt;br&gt;förbud mot avstående av kontanta belopp i dessa fall tycks alltså mot-&lt;br&gt;verka syftet med möjligheten att avstå egendom som har kulturellt eller&lt;br&gt;naturvårdande intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till utredarens förslag att det bör inferas en&lt;br&gt;laglig möjlighet att kunna avstå kontanta belopp i förevarande fall. Möj-&lt;br&gt;ligheten bör dock vara starkt begränsad. Avståendet av kontanta medel&lt;br&gt;bör bara få ske när det är aktuellt med omedelbara och nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder för egendomens fortsatta bestånd t.ex. takläggning, flyttning av&lt;br&gt;egendomen, konservering eller restaurering av egendomen. Det bör inte&lt;br&gt;komma i fråga att avstå belopp för normalt underhåll och drift av egen-&lt;br&gt;domen. Kontanta medel bör därför bara få avstås när det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår alltså sammanfattningsvis att kontanta medel i&lt;br&gt;förevarande sammanhang skall kunna avstås om det föreligger särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om arvsavstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar att arvsfonden skall avstå från arv, skall enligt gällande&lt;br&gt;regler ge in en ansökan till länsstyrelsen i det län där den döde senast&lt;br&gt;haft sitt hemvist. Länsstyrelsen skall underrätta Kammarkollegiet om&lt;br&gt;ansökningen och utreda frågan om arvsavstående samt med eget yttrande&lt;br&gt;överlämna ärendet till kollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning finns inte någon tidsfrist inom vilken en&lt;br&gt;ansökan om arvsavstående skall göras. I de fall då det inte kan utrönas&lt;br&gt;om den döde har efterlämnat arvinge eller annan arvsberättigad som&lt;br&gt;före arvsfonden är berättigad till arvet kan avsevärd tid förflyta innan en&lt;br&gt;ansökan görs. Detta har att göra med att det i sådana fall skall utfärdas&lt;br&gt;en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar med anmaning till okända&lt;br&gt;arvingar att göra sin rätt till arvet gällande inom fem år från den dag,&lt;br&gt;då kungörelsen var införd i tidningen (16 kap. 2 § ärvdabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen medför olägenheter för bl.a. arvsfondens&lt;br&gt;medelshantering i och med att det för lång tid kan vara svävande om&lt;br&gt;medlen ingår i arvsfonden eller inte. Regeringen ansluter sig därför till&lt;br&gt;utredarens förslag att begränsa den tid inom vilken en ansökan om arvs-&lt;br&gt;avstående skall göras till tre år. Tiden skall räknas från dagen för döds-&lt;br&gt;fallet eller, om arv tillfallit fonden genom den tidigare nämnda femårs-&lt;br&gt;preskriptionen, från den dag då arvet tillfallit fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en ansökningsfrist medför att en prövning måste ske om Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;ansökan om arvsavstående har gjorts i rätt tid. Eftersom det är Kam-&lt;br&gt;markollegiets uppgift att bevaka preskription i förevarande fall är det&lt;br&gt;ändamålsenligt att ansökningar om arvsavstående ges in till kollegiet.&lt;br&gt;Kollegiets uppgift blir i detta sammanhang att avvisa en för sent inkom-&lt;br&gt;men ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en ansökan skall prövas i sak finns det i flertalet fall behov av&lt;br&gt;att förhållandena utreds av länsstyrelsen i det län där den döde senast&lt;br&gt;har haft sitt hemvist. Länsstyrelsens medverkan i ärenden om arvsavstå-&lt;br&gt;ende bör alltså finnas kvar i sådana fall. Detta bör ske på så sätt att&lt;br&gt;Kammarkollegiet efter prövning att ansökan kommit in i rätt tid, får&lt;br&gt;överlämna ärendet till vederbörande länsstyrelse för utredning. Länssty-&lt;br&gt;relsen får därefter i enlighet med nuvarande ordning redovisa utred-&lt;br&gt;ningsresultatet för Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om arvsavstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avstående fattas av regeringen eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Kammarkollegiet. Utan riksdagens tillstånd får beslut inte&lt;br&gt;fattas om att till någon avstå egendom till ett värde överstigande&lt;br&gt;800 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avstående av arv som har tillfallit arvsfonden får enligt 4 §&lt;br&gt;förordningen (1988:913) om instruktion för Kammarkollegiet fattas av&lt;br&gt;kollegiet när någon har ansökt om att egendom skall avstås och värdet&lt;br&gt;av egendomen enligt bouppteckningen inte överstiger 500 000 kronor.&lt;br&gt;Om det i ett ärende om arvsavstående uppkommer en fråga av särskild&lt;br&gt;vikt från allmän synpunkt, skall Kammarkollegiet överlämna ärendet&lt;br&gt;tillsammans med eget yttrande till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon anledning att ändra på nuvarande ordning i fråga om regering-&lt;br&gt;ens beslutanderätt vid avstående av arv finns inte. Liksom nu bör rege-&lt;br&gt;ringen också kunna bemyndiga Kammarkollegiet att besluta i vissa ären-&lt;br&gt;den om arvsavstående. Med hänsyn bl.a. till penningvärdets utveckling&lt;br&gt;föreslås dock att beloppsgränsen höjs från 500 000 kronor till 2 000 000&lt;br&gt;kronor. Beloppsgränsen bör kunna höjas i framtiden om penningvärdets&lt;br&gt;utveckling föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin beredning av ärenden om arvsavstående bör Kammarkollegiet ta&lt;br&gt;in yttranden från närmast berörda fackmyndigheter, t.ex. Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet när det gäller avstående för kulturhistoriska ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande arvsfondslag får Kammarkollegiets beslut i fråga om&lt;br&gt;avstående av egendom som har tillfallit fonden överklagas till regeringen&lt;br&gt;(13 § arvsfondslagen). Ett sådant beslut är helt beroende av en&lt;br&gt;skönsmässig bedömning. Det kan inte antas att en överinstans skulle&lt;br&gt;kunna göra en säkrare bedömning i frågan än vad Kammarkollegiet&lt;br&gt;gjort. Möjligheten att överklaga Kammarkollegiets beslut i sådana frågor&lt;br&gt;bör därför avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller riksdagens inflytande över vissa beslut om arvsavståen-&lt;br&gt;de kan konstateras att det enligt nuvarande ordning endast är ett fåtal&lt;br&gt;ärenden som kommer under riksdagens prövning. Något behov av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 124&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behålla en sådan lagregel finns knappast. Det föreslås därför att den Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;gällande regeln om inhämtande av riksdagens tillstånd i fråga om arvs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avstående inte får någon motsvarighet i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Skattefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För egendom som förvärvas genom att All-&lt;br&gt;männa arvsfonden avstår från arv skall även i fortsättningen arvs-&lt;br&gt;skatt tas ut. Stöd ur Allmänna arvsfonden skall även i fortsättningen&lt;br&gt;vara fritt från inkomstskatt utan att det behöver anges uttryckligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: För egendom som förvärvas genom att arvsfonden&lt;br&gt;avstår från arv som är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk syn-&lt;br&gt;punkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt med eventuellt till-&lt;br&gt;hörande kontantbelopp uttas inte arvsskatt medan förvärv som sker på&lt;br&gt;grund av avstående av annat skäl liksom tidigare skall vara arvsskatte-&lt;br&gt;pliktigt. Stöd ur Allmänna arvsfonden undants uttryckligen från in-&lt;br&gt;komstskatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarkollegiet anser att man bör avvakta den&lt;br&gt;översyn av arvs- och gåvoskattelagen som är aktuell och att frågan om&lt;br&gt;skattebefrielse tills vidare, liksom för närvarande, bör lösas dispens-&lt;br&gt;vägen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om någon förvärvar egendom genom att Allmänna arvsfonden avstår&lt;br&gt;från arv utgår arvsskatt för förvärvet (1 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL). Denna ordning bör be-&lt;br&gt;hållas. Bestämmelsen innebär emellertid att också organisationer cch&lt;br&gt;föreningar som tar emot egendom som är värdefull från kulturhistorisk&lt;br&gt;eller natur- eller kulturvårdssynpunkt måste betala arvsskatt. Utredning-&lt;br&gt;en har, med hänvisning till att detta inte kan anses ligga i linje med&lt;br&gt;ändamålet med ett sådant arvsavstående, föreslagit ett undantag från&lt;br&gt;skyldigheten att betala arvsskatt i sådana fall. Frågan om en ny arvs-&lt;br&gt;och gåvoskattelag övervägs f.n. i Finansdepartementet. I avvaktan på&lt;br&gt;dessa överväganden bör någon ändring av arvsskattereglerna inte göras.&lt;br&gt;I detta sammanhang kan också, som Kammarkollegiet påpekat, hänvisas&lt;br&gt;till att regeringen enligt 58 a § AGL kan medge undantag från skatte-&lt;br&gt;plikt enligt lagen om det föreligger synnerliga skäl. Denna bestämmelse&lt;br&gt;kan tillämpas när det gäller arvsavstående av egendom med kultur-&lt;br&gt;historisk betydelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praxis har stöd ur Allmänna arvsfonden till följd av stödets särskilda&lt;br&gt;karaktär inte inkomstbeskattats. Denna ordning bör bestå. Detta behöver&lt;br&gt;inte särskilt anges i kommunalskatteiagen. Normalt sett kommer inte&lt;br&gt;heller gåvobeskattning ifråga, bl.a. med hänsyn till att mottagarna i de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flesta fall torde vara av det slaget att de är frikallade från gåvåskatte- Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;plikt enligt AGL. Endast undantagsvis kan stödet ha karaktär av&lt;br&gt;näringsbidrag enligt bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370). Så kan vara fallet om bidraget avser&lt;br&gt;t.ex. upprustning av en fastighet. De nämnda reglerna innebär i så fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det i praktiken inte sker någon beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Information och uppföljning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Initiativ bör tas till en tydlig och mål-&lt;br&gt;gruppsanpassad information om Allmänna arvsfonden. Metoder för&lt;br&gt;utvärdering och effektmätning av projekten bör utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig har påpekat&lt;br&gt;vikten av utökade informationsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom stöd ur Allmänna arvsfonden har många förnyelse- och utveck-&lt;br&gt;lingsprojekt kunnat påbörjas och genomföras. I många fall har på detta&lt;br&gt;sätt helt nya verksamheter kommit i gång, vilket inneburit väsentliga&lt;br&gt;förbättringar för barn, ungdomar och personer med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att allmänheten har kunskap om Allmänna arvsfonden,&lt;br&gt;eftersom det är bland allmänheten som de presumtiva arvlåtarna finns.&lt;br&gt;Ett betydelsefullt inslag i arvsfondens verksamhet bör därför vara att&lt;br&gt;informera om dels fondens struktur och ändamål, dels inom vilka verk-&lt;br&gt;samhetsområden som arvsfondsmedlen används och vilka effekter an-&lt;br&gt;vändningen fått. Det är också viktigt att de som kan komma i fråga för&lt;br&gt;stöd får information om arvsfondens verksamhet, utdelningspraxis samt&lt;br&gt;ansökningsförfarandet. Det bör lämpligen ankomma på Arvsfondsdele-&lt;br&gt;gationen att, i samverkan med Kammarkollegiet, svara för erforderlig&lt;br&gt;information i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i arvsfondsverksamheten är att följa upp och utvär-&lt;br&gt;dera projekt som har utförts med stöd ur fonden. Genom att mottagarna&lt;br&gt;är skyldiga att redovisa hur arvsfondsmedlen har använts blir det möjligt&lt;br&gt;att göra en sådan uppföljning. Det bör ankomma på Arvsfondsdelegatio-&lt;br&gt;nen, att utveckla metoder för utvärdering och effektmätning utifrån&lt;br&gt;övergripande mål och syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kostnader för fördelning av stöd ur Allmänna&lt;br&gt;arvsfonden betalas ur fonden enligt de grunder som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Medel för Arvsfondsdelegationens alla kostnader&lt;br&gt;anvisas över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket föreslår en ordning som i&lt;br&gt;huvudsak överenstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som rör Allmänna arvsfonden sysselsätter för närvarande åtta&lt;br&gt;årsarbetskrafter inom Socialdepartementet, Civildepartementet och Barn-&lt;br&gt;och ungdomsdelegationen. Regeringens bedömning är att personalbeho-&lt;br&gt;vet för fördelning av stöd ur fonden kommer att vara detsamma som i&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliets kostnader för Allmänna arvsfonden bekostas över&lt;br&gt;anslag på statsbudgeten. Kammarkollegiets kostnader för att förvalta och&lt;br&gt;företräda arvsfonden, som 1992/93 uppgick till ungefär 7 miljoner&lt;br&gt;kronor, bekostas däremot av arvsfonden. Riksrevisionsverket har fram-&lt;br&gt;hållit att det inte finns några sakliga skäl till att administrativa kostnader&lt;br&gt;i arvsfonden finansieras på olika sätt. Enligt verkets uppfattning ligger&lt;br&gt;det nära till hands att dessa kostnader för arvsfonden genomgående&lt;br&gt;finansieras av fondmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i princip Riksrevisionsverkets uppfattning. Kostnader&lt;br&gt;för fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden bör betalas ur fonden&lt;br&gt;enligt de grunder som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen kan lämpligen träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om Allmänna arvsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen ersätter lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 1 § första stycket i den nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges den egendom scm Allmänna arvs- Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;fonden består av. Den ändringen har gjorts i förhållande till nuvarande&lt;br&gt;ordning att även egendom som tillfallit arvsfonden genom förmånstagar-&lt;br&gt;förordnande i försäkringsavtal och genom domstolsbeslut anges ingå i&lt;br&gt;fonden. Egendom kan tillfalla fonden genom domstolsbeslut i samband&lt;br&gt;med likvidation av aktiebolag (13 kap. 13 § tredje stycket aktiebolags-&lt;br&gt;lagen, 1975:1385), bankaktiebolag (10 kap. 13 § tredje stycket bankak-&lt;br&gt;tiebolagslagen, 1987:618), föreningsbank (9 kap. 14 § fjärde stycket&lt;br&gt;föreningsbankslagen, 1987:620), och försäkringsrörelse (14 kap. 14 §&lt;br&gt;fjärde stycket försäkringsrörelselagen, 1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som motsvarar 14 § i den nuvarande lagen, hänvisas&lt;br&gt;till 1 kap. 11 § lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden&lt;br&gt;rörande dödsbo. Bestämmelsen innebär att egendom som utlänning efter-&lt;br&gt;lämnar här i riket skall tillfalla Allmänna arvsfonden, om egendomen&lt;br&gt;enligt lagen i det land där han var medborgare skulle tillfalla staten,&lt;br&gt;kommun, allmän fond eller inrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 1 § andra stycket och 2 § tredje&lt;br&gt;stycket i den nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som reglerar fallet att ett testamente eller en gåva till&lt;br&gt;fonden har förenats med villkor, motsvarar 6 § i den nuvarande lagen.&lt;br&gt;Den ändringen har gjorts att Kammarkollegiet i stället för regeringen&lt;br&gt;skall besluta om egendomen skall tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som gäller godkännande av testamente till någon annan&lt;br&gt;än fonden, överensstämmer i sak med 4 § i den nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om Allmänna&lt;br&gt;arvsfondens ändamål. Den motsvaras delvis av 1 § första stycket i den&lt;br&gt;nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgruppen är barn (0-11 år), ungdomar (12-25 år) och personer med&lt;br&gt;funktionshinder. Arvsfonden skall huvudsakligen främja utveckling av&lt;br&gt;verksamheter till förmån för dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet nyskapande och utvecklande verksamhet avses att mar-&lt;br&gt;kera att arvsfondens ändamål är framåtsyftande och att stöd ur fonden&lt;br&gt;skall stimulera till verksamhet som innebär utveckling och prövande av&lt;br&gt;nya idéer. Sådant stöd får, om det bedöms som särskilt angeläget, läm-&lt;br&gt;nas till ideella organisationers anläggningar eller lokaler (inköp, ny-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om- eller tillbyggnad) eller till utrustning. Sådana ändamål är investe- Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;ringar inom målgruppernas områden när det gäller lokaler, utrustning&lt;br&gt;m.m. som behövs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Stöd får&lt;br&gt;inte lämnas som ett allmänt stöd till en löpande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och anger att stöd skall utgå till organisationer som&lt;br&gt;bedriver ideell verksamhet. Kommersiella verksamheter kan inte få stöd,&lt;br&gt;oavsett om de i övrigt uppfyller kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, skall stöd kunna lämnas också till offent-&lt;br&gt;lig huvudman. Detta skall dock endast gälla ifråga om stöd till ny-&lt;br&gt;skapande och utvecklande verksamhet. Offentlig huvudman kan således&lt;br&gt;inte få stöd till investeringar. Ett särskilt skäl kan vara att stödet utveck-&lt;br&gt;lar frivilliga och ideella insatser i anslutning till offentlig verksamhet&lt;br&gt;eller att en kommun i samverkan med ideell organisation vill förnya&lt;br&gt;eller utveckla sin verksamhet. Ett annat särskilt skäl kan vara att en&lt;br&gt;kommun i samverkan med en sammanslutning som inte är en juridisk&lt;br&gt;person vill utveckla verksamhet som bedrivs av det allmänna eller initie-&lt;br&gt;ra en ny verksamhet inom det allmännas ansvarsområde. Det bör under&lt;br&gt;inga förhållanden komma i fråga att stödet ur arvsfonden har den karak-&lt;br&gt;tären att det medverkar till en kostnadsövervältring från offentlig verk-&lt;br&gt;samhet till fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att stöd inte får lämnas till enskilda perso-&lt;br&gt;ner. Privatpersoner får alltså inte beviljas stöd ur fonden vare sig för&lt;br&gt;enskilt bruk eller för ideell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vem som beslutar om stöd ur fonden och motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket i den nuvarande lagen. En ny myndighet, Arvs-&lt;br&gt;fondsdelegationen, får enligt regeringens bemyndigande, i uppdrag att i&lt;br&gt;vissa fall besluta om stöd ur fonden. Regeringen skall också kunna be-&lt;br&gt;myndiga en annan myndighet att besluta om stöd ur fonden. Den möj-&lt;br&gt;ligheten är avsedd att kunna utnyttjas om det anses ändamålsenligt i&lt;br&gt;vissa särskilda typer av ärenden. (Se vidare allmänmotiveringen avsnitt&lt;br&gt;5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innehåller regler om ansökningsförfarandet (se&lt;br&gt;allmänmotiveringen, avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny. Den innehåller en regel om att mottagare av stöd&lt;br&gt;ur Allmänna arvsfonden är skyldig att hålla medlen avskilda. Är det&lt;br&gt;endast frågan om ett mindre belopp och det kan anses onödigt betungan-&lt;br&gt;de för mottagaren att skaffa ett särskilt konto för medlen, bör det kunna&lt;br&gt;anges särskilt i beslutet om stöd att medlen inte behöver hållas avskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskiljande bör i första hand ske genom att pengarna sätts in på ett Prop. 1993/94:124&lt;br&gt;särskilt bankkonto. Om medlen hålls avskilda kan de i allmänhet inte tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i anspråk av mottagarens borgenärer i händelse av utmätning hos denne&lt;br&gt;eller konkurs, se 5 kap. 6 § utsökningsbalken. Vid bedömningen av om&lt;br&gt;kravet på avskiljande är uppfyllt får ledning sökas i lagen (1944:181)&lt;br&gt;om redovisningsmedel. I övrigt hänvisas till allmänmotiveringen, avsnitt&lt;br&gt;5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen, som är ny, införs en skyldighet för den som har&lt;br&gt;tagit emot medel ur arvsfonden att redovisa hur medlen har använts.&lt;br&gt;Föreskrifter om detta bör meddelas redan i beslutet om stöd. Av beslu-&lt;br&gt;tet bör också framgå konsekvenserna av om redovisning inte lämnas&lt;br&gt;inom föreskriven tid, dvs. att stödet i sådant fall skall betalas tillbaka till&lt;br&gt;arvsfonden. Av 13 § framgår att återbetalningsskyldigheten kan efterges&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innehåller bestämmelser om återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet av medel som mottagits ur arvsfonden (se vidare all-&lt;br&gt;mänmotiveringen, avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, föreskriver att om den myndighet till vilken&lt;br&gt;redovisning lämnas finner att det finns skäl att överväga ett åläggande&lt;br&gt;för mottagaren att återbetala ett stöd ur fonden skall myndigheten över-&lt;br&gt;lämna ärendet till Kammarkollegiet som beslutar i frågan. Kammar-&lt;br&gt;kollegiets beslut kan överklagas till länsrätten enligt 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får Kammarkollegiet besluta att mottagaren&lt;br&gt;helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldighet. Ett särskilt skäl&lt;br&gt;kan vara att underlåtenheten att uppfylla villkoren för stöd varit ursäkt-&lt;br&gt;lig, av ringa betydelse eller att ett återbetalningskrav skulle drabba&lt;br&gt;orimligt hårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att Allmänna arvsfonden skall förvaltas av Kam-&lt;br&gt;markollegiet som en särskild fond, åtskild från andra medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § i den nuvarande lagen och anger att Kammar-&lt;br&gt;kollegiet skall bevaka fondens rätt till egendom samt att Kammarkolle-&lt;br&gt;giet för arvsfondens talan i mål och ärenden som rör fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 12 § i den nuvarande lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnande till Kammarkollegiet av medel som tillfallit fonden och&lt;br&gt;kollegiets granskning av redovisning för förvaltning av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 7 § i den nuvarande lagen och innehåller en&lt;br&gt;bestämmelse om förordnande av god man för Allmänna arvsfonden vid&lt;br&gt;dödsfall. Den ändringen har gjorts att Kammarkollegiet, i stället för&lt;br&gt;tingsrätten, skall utse god man för arvsfonden. Godmanskapet är att&lt;br&gt;anse som ett uppdragsförhållande mellan Kammarkollegiet och den gode&lt;br&gt;mannen. I uppdraget ligger bl.a. att gode mannen får driva in fordringar&lt;br&gt;som tillfallit fonden. Någon särskild bestämmelse om det behövs därför&lt;br&gt;inte (jfr 8 § andra stycket i nuvarande lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger de fall då fonden visserligen är arvinge men då det&lt;br&gt;ändå inte finns anledning att förordna god man att företräda fonden vid&lt;br&gt;boutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller förordnande av god man då egendom tillfallit fon-&lt;br&gt;den genom gåva och motsvarar 10 § i den nuvarande lagen. Består&lt;br&gt;gåvan endast av pengar behöver dock god man inte förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller Kammarkollegiets tillsyn av den gode mannen. Den&lt;br&gt;motsvarar i huvudsak 7 § andra stycket i den nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att reglerna i 18 kap. handelsbalken om sysslo-&lt;br&gt;män gäller i tillämpliga delar för god man enligt arvsfondslagen. Detta&lt;br&gt;överensstämmer med vad som gäller enligt 9 § i nuvarande arvsfonds-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 och 22 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller realiseringen av egendom som har tillfallit fon-&lt;br&gt;den och överenstämmer huvudsakligen med 8 § i den nuvarande lagen.&lt;br&gt;Den ändringen har gjorts att möjligheten för gode mannen att utan be-&lt;br&gt;myndigande från Kammarkollegiet väcka och utföra talan om indrivning&lt;br&gt;av en fordran har slopats. Anledningen till ändringen är att god man&lt;br&gt;enligt den föreslagna ordningen blir mer att betrakta som en uppdrags-&lt;br&gt;tagare åt Kammarkollegiet än enligt nuvarande ordning eftersom det blir&lt;br&gt;Kammarkollegiet som utser den gode mannen. För att den gode mannen&lt;br&gt;skall få väcka talan krävs således att denne fått ett bemyndigande till det&lt;br&gt;av Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 3 § föräldrabalken skall god man i vissa fall förordnas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett dödsbo exempelvis om det krävs för att tillvarata en bortavarande&lt;br&gt;arvinges eller testamentstagares rätt, om en arvinge vistas på okänd ort&lt;br&gt;eller om arvingens namn är okänt eller om det är oklart om det finns&lt;br&gt;någon arvinge som har rätt till arv före allmänna arvsfonden. Om det i&lt;br&gt;ett dödsbo som förvaltas av en god man enligt den nämnda bestämmel-&lt;br&gt;sen finns egendom som har tillfallit fonden skall egendomen i boet reali-&lt;br&gt;seras enligt reglerna i 21 och 22 §§ arvsfondslagen. Enligt 15 kap. 22 §&lt;br&gt;föräldrabalken skall arvsfondslagens regler om försäljning tillämpas&lt;br&gt;också när det gäller egendom som förvaltas av en god man enligt 11&lt;br&gt;kap. 3 § föräldrabalken. Även i ett sådant fall krävs det ett bemyndigan-&lt;br&gt;de från Kammarkollegiet för att den gode mannen skall få väcka talan.&lt;br&gt;Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 11 § i den nuvarande arvs-&lt;br&gt;fondslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till paragrafen, som motsvarar de två första meningarna i 5 § första&lt;br&gt;stycket i den nuvarande lagen, har ett tillägg gjorts på så sätt att även&lt;br&gt;försäkringsbelopp får avstås. Härmed åsyftas försäkringsbelopp som&lt;br&gt;tillfaller fonden i egenskap av förmånstagare. Frågan om avstående får&lt;br&gt;avgöras efter förhållandena i det enskilda fallet. Har arvsfonden angetts&lt;br&gt;särskilt i ett förordnande, bör fonden inte avstå från försäkringsbe-&lt;br&gt;loppet. Frågan om avstående blir inte aktuell om förmånstagar-&lt;br&gt;förordnandet kan tolkas så att det syftar på en testamentstagare i stället&lt;br&gt;för på fonden. Detta kan i första hand bli aktuellt om förordnandet och&lt;br&gt;testamentet har tillkommit vid ungefär samma tidpunkt (jfr NJA 1976&lt;br&gt;s. 24). I övrigt hänvisas till allmänmotiveringen (avsnitt 5.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer med 5 § första stycket tredje meningen i&lt;br&gt;den nuvarande lagen om avstående av egendom av väsentlig betydelse&lt;br&gt;från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket är ny. Genom tillägget ges möjlighet att&lt;br&gt;avstå inte bara viss egendom utan också medel för egendomens bevaran-&lt;br&gt;de om det finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara att det&lt;br&gt;saknas ekonomiska eller personella resurser hos en tänkbar förvaltare av&lt;br&gt;egendomen att helt med egna insatser bevara egendom som har ett stort&lt;br&gt;kulturhistoriskt värde. Det kan röra sig om åtgärder som är nödvändiga&lt;br&gt;att vidta omedelbart för egendomens fortsatta bestånd, som t.ex. tak-&lt;br&gt;läggning, flyttning av egendomen, konservering eller restaurering av&lt;br&gt;egendomen. Det måste stå klart att mottagaren själv saknar resurser för&lt;br&gt;att bekosta dessa åtgärder och att syftet med att avstå egendomen till&lt;br&gt;denne skulle helt förfelas om denne inte samtidigt fick de aktuella med-&lt;br&gt;len för att kunna bevara egendomen. Medel får inte avstås för löpande&lt;br&gt;underhåll och drift och bör inte annat än i undantagsfall avstås med&lt;br&gt;belopp som helt täcker kostnaderna för att ställa i ordning den egendom&lt;br&gt;som avstås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar vem som fattar beslut i fråga om arvsavstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 24 och 25 §§ och motsvarar 5 § andra stycket i den nuvarande&lt;br&gt;lagen. Den ändringen har gjorts att riksdagens prövning i vissa fall har&lt;br&gt;slopats. Vidare har i enlighet med 24 § ett tillägg gjorts i fråga om för-&lt;br&gt;säkringsbelopp. Beslut om avstående av arv eller försäkringsbelopp är&lt;br&gt;av sådan natur att en överklagandemöjlighet inte fyller någon funktion.&lt;br&gt;Den nuvarande möjligheten härtill (13 § i den nuvarande lagen) har&lt;br&gt;därför tagits bort (jfr 28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller ansökan om arvsavstående. De två första styckena&lt;br&gt;motsvarar 5 § tredje stycket i den nuvarande lagen. Den ändringen har&lt;br&gt;gjorts att ansökningar om arvsavstående skall göras hos Kammarkolle-&lt;br&gt;giet i stället för hos en länsstyrelse. Kollegiet får uppdra åt länsstyrelsen&lt;br&gt;att utreda frågan. Länsstyrelsen skall efter företagen utredning skicka&lt;br&gt;tillbaka handlingarna i ärendet till kollegiet tillsammans med ett eget&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket är ny och föreskriver att en ansökan om&lt;br&gt;arvsavstående inte får göras senare än tre år från dödsfallet eller från&lt;br&gt;det att arvet genom preskription tillfallit fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har upptagits en bestämmelse som medför att en an-&lt;br&gt;sökan om arvsavstående skall avvisas om den har kommit in för sent.&lt;br&gt;Ett avvisningsbeslut fattas av Kammarkollegiet. Av 28 § framgår att ett&lt;br&gt;avvisningsbeslut kan överklagas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan ett beslut av Kammarkollegiet om skyldighet att&lt;br&gt;betala tillbaka fondmedel (13 §) och om avvisning av en för sent inkom-&lt;br&gt;men ansökan om arvsavstående (27 § fjärde stycket) överklagas till läns-&lt;br&gt;rätten. Häri ligger att även Kammarkollegiets beslut att vägra eftergift&lt;br&gt;helt eller delvis (13 §) kan överklagas. I övrigt kan inte beslut enligt&lt;br&gt;lagen överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny. Den föreskriver att kostnader för fördelningen av&lt;br&gt;stöd ur arvsfonden bekostas av arvsfondsmedel enligt de grunder som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver att Kammarkollegiets kostnader för sin verksam-&lt;br&gt;het enligt lagen skall betalas ur fonden och överensstämmer med 1 §&lt;br&gt;tredje stycket i den nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och upptar regler om att regeringen varje år skall läm-&lt;br&gt;na en redovisning till riksdagen för hur arvsfondsmedlen har fördelats&lt;br&gt;under det gångna budgetåret samt ange den kommande inriktningen på&lt;br&gt;stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen om Allmänna arvsfonden föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1994. Äldre föreskrifter skall gälla i fråga om beslut om stöd och&lt;br&gt;arvsavståenden som har meddelats före ikraftträdandet. Enligt allmänna&lt;br&gt;förvaltningsrättsliga principer gäller att ärenden som har upptagits men&lt;br&gt;inte slutförts före den nya lagens i kraftträdande i fortsättningen skall&lt;br&gt;handläggas enligt de nya reglerna. Beslut om stöd före den nya lagens&lt;br&gt;ikraftträdande omfattas dock inte av de nya bestämmelserna om åter-&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller om anmälan gjorts till rätten före ikraftträdan-&lt;br&gt;det om att fonden är ensam arvinge eller universell testamentstagare.&lt;br&gt;Likaså gäller, på grund av den föreslagna preskriptionstiden enligt 27 §&lt;br&gt;tredje stycket, äldre bestämmelser för ansökan om arvsavstående som&lt;br&gt;gjorts före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen avser en hänvisning till den nya arvsfondslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;br&gt;(1949:381)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen avser en hänvisning till den nya arvsfondslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av 1991 års arvsfondsutrednings&lt;br&gt;förslag Allmänna arvsfonden (SOU 1992:120)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfonden är en självständig och självägande förmögenhets-&lt;br&gt;massa vars ändamål är bestämt i lagen (1928:281) om allmänna arvs-&lt;br&gt;fonden och som byggs upp med medel som enligt bl.a. ärvdabalken&lt;br&gt;tillfaller fonden. Arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en&lt;br&gt;särskild fond, skild från statskapitalet. Kollegiet bevakar fondens rätt till&lt;br&gt;den egendom som tillfaller fonden bl.a. genom arv, gåva eller testamen-&lt;br&gt;te. Fondens ändamål är att främja vård och fostran av barn och ungdom&lt;br&gt;samt omsorg om handikappade. Utdelning av medel ur fonden beslutas&lt;br&gt;huvudsakligen av regeringen efter ansökan hos Socialdepartementet.&lt;br&gt;Viss medelsutdelning har regeringen delegerat till Barn- och ungdoms-&lt;br&gt;delegationen under Civildepartementet som handlägger vissa ärenden&lt;br&gt;som är att hänföra till fostran av ungdom. Regeringen har även delege-&lt;br&gt;rat rätten att dela ut fondmedel för projektverksamhet till bl.a. Social-&lt;br&gt;departementet, Socialstyrelsen, Statens handikappråd och Statens ung-&lt;br&gt;domsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har det årligen delats ut drygt 150 miljoner kronor.&lt;br&gt;Fondens medel har huvudsakligen använts för stöd till frivilliga och&lt;br&gt;ideella insatser. Stöd har lämnats till nyskapande och utvecklande&lt;br&gt;projekt inom verksamheter som främjar vård och fostran av barn och&lt;br&gt;ungdom samt omsorg om handikappade. Stöd har också lämnats till&lt;br&gt;vissa kostnader med anknytning till ungdomsverksamhet och handikapp-&lt;br&gt;organisationernas fritids- och rekreaktionsanläggningar, inventarier samt&lt;br&gt;vissa utbildnings- och informationsaktiviteter. Mottagare av stöd är&lt;br&gt;främst föreningar, stiftelser och organisationer som bedriver ideell&lt;br&gt;verksamhet. Enligt praxis beviljas inte stöd till privatpersoner. Stöd&lt;br&gt;beviljas kommuner och andra offentliga organ, om det inte åligger stat&lt;br&gt;eller kommun att bekosta den åtgärd som stödet är avsett för. I viss&lt;br&gt;utsträckning lämnas dock stöd även för sådan åtgärd, förutsatt att stödet&lt;br&gt;utvecklar eller förnyar den offentliga verksamheten eller i anslutning till&lt;br&gt;denna utvecklar frivilliga eller ideella insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvsfondslagen reglerar bevakningen av att medel kommer in till fon-&lt;br&gt;den, fondförvaltningen och utdelningen av fondens medel. Sedan lagen&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1929 har den varit föremål för en översyn&lt;br&gt;mellan åren 1964 och 1967. Översynen resulterade i att for.dens ända-&lt;br&gt;mål år 1969 utvidgades till att omfatta omsorg om handikappade och att&lt;br&gt;regeringen fick möjlighet att delegera rätten att besluta om stöd ur&lt;br&gt;fonden till annan myndighet. Barn- och ungdomsdelegationen fördelar&lt;br&gt;sedan år 1987 viss andel av fondens medel för att främja fostran av&lt;br&gt;ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har frågor om fondens ändamålsbestämmelse vid flera&lt;br&gt;tillfällen varit föremål för riksdagsbehandling. Riksdagen har bl.a.&lt;br&gt;avslagit motionsyrkanden om att utvidga fondens ändamål till att omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också äldre personer samt yrkanden om att fondmedel borde återföras&lt;br&gt;till arvlåtarens kommun. Med hänvisning till bestämmelsen i lagen, att&lt;br&gt;medel ur fonden inte får lämnas för åtgärder som det åligger stat eller&lt;br&gt;kommun att bekosta, har socialutskottet (bet. 1989/90 :SoU29) uttalat att&lt;br&gt;det av regeringens redovisning för utdelning av fondmedel inte gått att&lt;br&gt;helt klarlägga om utdelningen skett i överensstämmelse med ändamåls-&lt;br&gt;bestämmelsen. Utskottet har vidare uttalat att fondens medel huvud-&lt;br&gt;sakligen skall användas för stöd till frivilliga och ideella insatser. Vid&lt;br&gt;riksmötet 1989/90 biföll riksdagen en hemställan av utskottet att en&lt;br&gt;översyn borde göras av ändamålsbestämmelsen (rskr. 1989/90:318).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av riksdagsbehandlingen har utredningen enligt sina&lt;br&gt;direktiv haft i uppdrag att pröva om ändamålsbestämmelsen och tillämp-&lt;br&gt;ningen av denna svarar mot såväl dagens situation som framtida behov&lt;br&gt;hos olika målgrupper. Uppdraget i den delen har innefattat att utifrån&lt;br&gt;rådande praxis pröva om lagstiftningen kan förtydligas och om medlens&lt;br&gt;användningsområden kan få en tydligare struktur. Utredningen har&lt;br&gt;också haft i uppdrag att se över beslutanderätten vid utdelning av stöd&lt;br&gt;ur fonden och överväga om fler ärendegrupper än i dag kan delegeras&lt;br&gt;från regeringen till lämplig myndighet. I uppdraget har även ingått att&lt;br&gt;analysera behovet av att följa upp och sprida erfarenheter av de projekt&lt;br&gt;som startas med stöd av arvsfondsmedel samt att överväga hur presum-&lt;br&gt;tiva sökanden bör informeras om Allmänna arvsfonden. Utredningen har&lt;br&gt;i övrigt haft frihet att behandla även andra frågor om fondens verk-&lt;br&gt;samhet som föranletts av utredningsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt arbete har lett fram till en helt ny arvsfondslag, som samtidigt&lt;br&gt;arbetats om språkligt. Lagen inleds med bestämmelser som beskriver&lt;br&gt;Allmänna arvsfondens egendom (1-4 §§) följda av bestämmelser om&lt;br&gt;fondens ändamål (5 och 6 §§) och beslutanderätten om stöd ur fonden&lt;br&gt;(7 §). Därefter följer bestämmelser om förfarandet vid ansökan, redovis-&lt;br&gt;ning av mottagna medel och återbetalning av medel som betalats ut&lt;br&gt;felaktigt eller på grund av oriktiga uppgifter (8-12 §§). Övriga avsnitt&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om fondens förvaltning (13-16 §§), god man&lt;br&gt;(17-19 §§), försäljning av fondens egendom (20 §), arvsavstående (21-&lt;br&gt;24 §§), överklagande (25 §) och regeringens redovisning till riksdagen&lt;br&gt;för hur fondens medel fördelats (26 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen i våra förslag är följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fondens ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En översyn av Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse har varit&lt;br&gt;utredningens huvuduppgift. De målgrupper som i dag kan få stöd ur&lt;br&gt;fonden är barn, ungdomar och handikappade. Vår genomgång av situa-&lt;br&gt;tionen för dessa målgrupper visar att behovet av att utveckla och stödja&lt;br&gt;insatser till förmån för dessa grupper alltjämt är stort. Även om mycket&lt;br&gt;görs för dem inom den offentliga verksamheten kan deras behov inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodoses fullt ut. Vår slutsats är att fondens ändamål också i fort-&lt;br&gt;sättningen bör omfatta endast målgrupperna barn, ungdomar och handi-&lt;br&gt;kappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att fonden får till ändamål att utveckla och stödja verksam-&lt;br&gt;het till förmån för barn, ungdomar och handikappade. Fondmedlen skall&lt;br&gt;användas i mottagarens verksamhet. Med verksamhet avses i detta&lt;br&gt;sammanhang ideell och offentlig verksamhet. Ändamålsbestämmelsen&lt;br&gt;anpassas därmed till gällande utdelningspraxis. Genom denna utform-&lt;br&gt;ning ges de myndigheter som beslutar om stöd ur fonden möjlighet att&lt;br&gt;följa samhällsutvecklingen och lämna stöd till projekt och utvecklings-&lt;br&gt;områden som i dag inte kan förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tilläggsbestämmelse begränsas fondmedlens användningsområde&lt;br&gt;till i första hand ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl får dock&lt;br&gt;stöd inom ramen för fondens ändamål lämnas till offentlig verksamhet.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär såväl en inskränkning av nuvarande lagstiftning&lt;br&gt;såvitt avser frivillig offentlig verksamhet som en jämkning av förbudet&lt;br&gt;att stöd inte får lämnas till åtgärder som skall bekostas av stat eller&lt;br&gt;kommun. Därmed jämställs all offentlig verksamhet. Exempel på ett&lt;br&gt;särskilt skäl kan vara att ett kommunalt organ i samverkan med en&lt;br&gt;ideell organisation vill förnya eller utveckla en kommunal verksamhet&lt;br&gt;till förmån för någon av fondens målgrupper. I tilläggsbestämmelsen&lt;br&gt;anges också att stöd inte får lämnas till privatpersoner, vilket är en&lt;br&gt;utdelningsprincip som tillämpats under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslutanderätten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden bereds i dag inom&lt;br&gt;Socialdepartementet och beslut fattas av regeringen. Civildepartementet&lt;br&gt;ansvarar för ärenden rörande stöd ur fonden för främjande av fostran av&lt;br&gt;ungdom. Regeringen har emellertid till Barn- och ungdomsdelegationen&lt;br&gt;inom en viss ekonomisk ram delegerat rätten att besluta om stöd i ären-&lt;br&gt;den som är att hänföra till fostran av ungdom. Är ett ärende av princi-&lt;br&gt;piell vikt eller rör det stöd över 200 000 kronor, skall ärendet avgöras&lt;br&gt;av regeringen. För vissa projekt har beslutanderätten delegerats till bl.a.&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Statens handikappråd och Statens ungdomsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår analys av nuvarande ordning för beslut om stöd ur fonden har lett&lt;br&gt;till slutsatsen att den övergripande beslutanderätten bör ligga kvar hos&lt;br&gt;regeringen, som har god överblick över hela det fält inom vilket stöd&lt;br&gt;kan komma i fråga. Däremot bör beslutanderätten i alla arvsfondsären-&lt;br&gt;den som typiskt sett inte kräver regeringens medverkan delegeras till en&lt;br&gt;annan myndighet. Vi föreslår sålunda att en arvsfondsdelegation inrättas&lt;br&gt;som blir en ny myndighet knuten till regeringskansliet med Socialdepar-&lt;br&gt;tementet som huvudman. Ansökningar om stöd ur fonden skall ställas&lt;br&gt;till och beredas inom delegationen. Inom de medelsramar som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer skall delegationen enligt regeringens riktlinjer besluta&lt;br&gt;om stöd ur fonden. Arvsfondsdelegationen bör kollektivt behandla vissa&lt;br&gt;gemensamma frågor och principer som utveckling av praxis, redovis-&lt;br&gt;ning för och granskning av hur medlen använts, informations- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppföljningsrutiner samt interna rutiner. Delegationens beslut om stöd&lt;br&gt;bör däremot fattas sektorsvis. Därför bör särskilda beslutsenheter för&lt;br&gt;målgrupperna barn, ungdomar och handikappade inrättas inom delega-&lt;br&gt;tionen. Den föreslagna ordningen medför organisatoriska fördelar och&lt;br&gt;ökar förutsättningarna för enhetlig prövning av arvsfondsärendena.&lt;br&gt;Regeringen kommer också att avlastas ett stort antal detalj ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan, redovisning och återbetalningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen ges fasta regler för ansökningsförfarandet och mottagar-&lt;br&gt;nas redovisning av hur fondens medel använts. För bl.a. de fall mottag-&lt;br&gt;na medel inte använts för avsett ändamål eller erhållits på grund av&lt;br&gt;oriktiga uppgifter föreslås att beslut skall kunna fattas om återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldighet. Om det föreligger särskilda skäl får dock skyldigheten&lt;br&gt;att betala tillbaks medlen helt eller delvis efterskänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få rätt att granska&lt;br&gt;hur arvsfondsmedlen använts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;God man&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När dödsfall inträffar och det inte finns någon annan arvinge än All-&lt;br&gt;männa arvsfonden, eller när fonden är universell testamentstagare skall&lt;br&gt;god man i dag utses av en tingsrätt. Kammarkollegiet föreslås ta över&lt;br&gt;uppgiften att utse god man.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arvsavstående&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med att fonden avstår från arv som består av egendom av&lt;br&gt;bl.a. kulturhistorisk betydelse, föreslår vi att fonden cckså skall kunna&lt;br&gt;avstå ett belopp av det arv som tilifallit fonden att användas till sådana&lt;br&gt;omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Det&lt;br&gt;skall föreligga synnerliga skäl för att beloppet skall kunna avstås. Syn-&lt;br&gt;nerliga skäl kan t.ex. vara att det saknas ekonomiska eller personella&lt;br&gt;resurser hos en tänkbar förvaltare av egendomen att helt genom egna&lt;br&gt;insatser bevara egendom som har stort kulturhistoriskt värde och som&lt;br&gt;betyder mycket för den bygd där den finns. Exempel på omedelbara&lt;br&gt;åtgärder för egendomens bevarande kan vara takläggning, flyttning av&lt;br&gt;egendomen, konservering eller restaurering av egendomen. Kontantbe-&lt;br&gt;lopp skall dock inte få avstås för egendomens fortlöpande underhåll och&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill att fonden skall avstå sin rätt till arv föreslås ge in an-&lt;br&gt;sökan till Kammarkollegiet i stället för som i dag till länsstyrelsen.&lt;br&gt;Kammarkollegiet får uppdra åt länsstyrelsen att utreda frågan om arvs-&lt;br&gt;avståendet. Ansökningstiden föreslås bli begränsad till tre år efter döds-&lt;br&gt;fallet eller från det att arvet tillfallit fonden genom preskription.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avstående av arv fattas av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, av Kammarkollegiet. Utan riksdagens tillstånd&lt;br&gt;får i dag beslut inte fattas om att till någon avstå egendom till ett värde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som överstiger 800 000 kronor. Vi föreslår att beslut om arvsavstående&lt;br&gt;liksom nu bör fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Däremot anser vi att ett beslut om avstående av arv inte&lt;br&gt;längre skall villkoras av ett tillstånd från riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, anser vi, inte rimligt att det vid arvsavstående av kulturhisto-&lt;br&gt;riskt värdefull egendom m.m. med eventuellt tillhörande kontantbelopp&lt;br&gt;skall utgå arvsskatt till staten, varför vi föreslår att sådana förvärv inte&lt;br&gt;skall belastas med arvsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information, utvärdering och erfarenhetsspridning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att man tar initiativ till en tydlig och målgruppsanpassad&lt;br&gt;information om fonden. Vi anser vidare att medelsmottagarna i den mån&lt;br&gt;det är möjligt, utvärderar sina insatser. Härigenom blir det möjligt att&lt;br&gt;samordnat följa vad olika projekt får för effekter på kort eller lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna arvsfondsdelegationen bör utveckla metoder för utvär-&lt;br&gt;dering och effektmätning utifrån övergripande mål och syften. Däremot&lt;br&gt;anser vi att myndigheten inte skall ta på sig uppgiften att vara den som&lt;br&gt;generellt följer upp och vidarebefordrar projektresultat och utvecklings-&lt;br&gt;arbeten. Delegationen bör emellertid följa upp specialsatsningarnas&lt;br&gt;resultat och effekter samt sprida erfarenheterna till dem som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om ett testamente eller en gåva till förmån för fonden har förenats med&lt;br&gt;villkor beslutar regeringen om egendomen skall tas emot. Vi föreslår att&lt;br&gt;Kammarkollegiet i stället för regeringen bör pröva om egendomen skall&lt;br&gt;tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser vidare att stödets skatterättsliga karaktär bör lagregleras och&lt;br&gt;föreslår att stödet undantas från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har sedan några år tillbaka lämnat riksdagen en årlig redo-&lt;br&gt;visning för fördelningen av arvsfondsmedel. Härigenom har allmänheten&lt;br&gt;fått tillgång till information om hur arvsfondens medel använts. Vi&lt;br&gt;föreslår att regeringens redovisningsskyldighet gentemot riksdagen&lt;br&gt;lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till arvsfondsärendenas karaktär har vi ansett att beslut&lt;br&gt;som meddelas enligt lagen inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnadseffekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om inrättandet av en arvsfondsdelegation medför en minskning&lt;br&gt;av arbetsbelastningen hos regeringen och Barn- och ungdomsdelegatio-&lt;br&gt;nen. Härigenom frigörs resurser som kan tas i anspråk för den före-&lt;br&gt;slagna arvsfondsdelegationen. En samordning av handläggningen av&lt;br&gt;sådana arvsfondsärenden som rör fördelning av stöd ur fonden m.m. till&lt;br&gt;en myndighet sammantaget med ett reglerat ansökningsförfarande inne-&lt;br&gt;bär i sig vissa effektivitetsvinster, vilket gör det möjligt att inom ramen&lt;br&gt;för nuvarande resurser öka informations- och uppföljningsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag att Kammarkollegiet och inte regeringen skall pröva om&lt;br&gt;egendom som är förenad med villkor skall tas emot samt att Kammar-&lt;br&gt;kollegiets beslut om arvsavstående inte längre skall kunna överklagas till&lt;br&gt;regeringen medför att arbetsmängden i regeringskansliet minskar. Däre-&lt;br&gt;mot ökar Kammarkollegiets arbetsuppgifter. Förslaget om att uppgiften&lt;br&gt;att förordna god man för fonden flyttas från tingsrätterna till Kammar-&lt;br&gt;kollegiet innebär också en ökad arbetsbelastning för kollegiet. Förslagen&lt;br&gt;torde dock inte kräva ökade resurser för kollegiets del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda kan lagförslaget finansieras inom ramen&lt;br&gt;för befintliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Betänkandets lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om Allmänna arvsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna arvsfondens egendom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfonden består av egendom som tillfallit fonden genom&lt;br&gt;arv, gåva, testamente, förmånstagarförordnande i försäkringsavtal eller&lt;br&gt;rättens förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om egendom som har tillfallit fonden genom arv gäller&lt;br&gt;också egendom som tillfallit fonden enligt 1 kap 11 § lagen (1937:81)&lt;br&gt;om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår har tillfallit fonden skall en&lt;br&gt;tiondel läggas till fonden vid årets utgång. Återstoden och årets avkast-&lt;br&gt;ning skall vara tillgänglig för utdelning från och med nästföljande år,&lt;br&gt;men får också läggas till fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett testamente eller en gåva till förmån för fonden har förenats med&lt;br&gt;villkor, beslutar Kammarkollegiet om egendomen skall tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Testamente till någon annan än fonden får godkännas av Kammar-&lt;br&gt;kollegiet om det inte finns någon anledning till klander. Ett testamente,&lt;br&gt;som kan antas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta vilja, får&lt;br&gt;godkännas även om det finns anledning till klander.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fondens ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfonden har till ändamål att utveckla och stödja verksamhet&lt;br&gt;till förmån för barn, ungdomar och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ändamål som anges i 5 § skall stöd lämnas till ideell verksamhet.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl får stöd lämnas även till offentlig verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd får inte lämnas till enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utdelning ur fonden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om&lt;br&gt;stöd ur fonden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan, redovisning och återbetalningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om stöd ur fonden görs skriftligen hos regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. Ansökan skall innehålla de upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för att bedöma sökandens förutsättningar att få stöd&lt;br&gt;ur fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller den-&lt;br&gt;nes ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tagit emot stöd ur fonden skall inom föreskriven tid skriftligen&lt;br&gt;redovisa hur medlen använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redovisning inte kommer in, skall mottagaren av stödet delges ett&lt;br&gt;föreläggande om att ge in en sådan. Föreläggandet skall innehålla en&lt;br&gt;upplysning om att stödet skall betalas tillbaka enligt 10 § tredje stycket&lt;br&gt;om föreläggandet inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som inte förbrukats inom angiven tid eller för det ändamål som&lt;br&gt;avsetts rned ansökan skall betalas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon lämnat oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att&lt;br&gt;stöd ur fonden lämnats felaktigt eller med för högt belopp och om han&lt;br&gt;skäligen borde ha insett detta skall han betala tillbaka det som betalats&lt;br&gt;ut för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som tagit emot stöd inte följer ett föreläggande enligt 9 §&lt;br&gt;andra stycket skall medlen betalas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får återbetalningsskyldigheten helt eller&lt;br&gt;delvis efterskänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer prövar&lt;br&gt;frågan om återbetalning av stöd ur fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som regeringen bestämmer får granska hur stöd ur arvs-&lt;br&gt;fonden används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten har rätt att vid granskningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för&lt;br&gt;granskningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få tillträde till områden och lokaler, dock inte bostäder eller andra&lt;br&gt;privata utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsmyndigheten får begära handräckning av kronofogdemyn- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten för att genomföra de åtgärder som avses i andra stycket 1-2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfondens egendom skall, utan sammanblandning med andra&lt;br&gt;medel, förvaltas av Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna arvsfondens rätt till egendom enligt 1 § bevakas av Kammar-&lt;br&gt;kollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet för Allmänna arvsfondens talan i mål och ärenden som rör&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som tillfaller fonden skall överlämnas till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning, som efter utredning av ett dödsbo eller annars skall läm-&lt;br&gt;nas för förvaltning av egendom som tillkommer fonden, tas emot och&lt;br&gt;granskas av kollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets kostnader för fondens förvaltning och kollegiets&lt;br&gt;övriga uppgifter enligt denna lag skall betalas ur fonden med belopp&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;God man&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det då ett dödsfall inträffar inte finns någon annan arvinge än fon-&lt;br&gt;den eller om fonden är testamentstagare skall den som har boet i sin&lt;br&gt;vård anmäla detta till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet skall förordna en god man att företräda fonden vid&lt;br&gt;boutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har egendom tillfallit fonden genom gåva skall en gcd man förordnas&lt;br&gt;att ta hand om egendomen och sälja den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God man behöver inte förordnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den avlidne var änka eller änkling och det finns släktingar efter&lt;br&gt;den först avlidne maken, som har kvar någon rätt till arv vid efterlevan-&lt;br&gt;de makens död,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om fonden uteslutits från arv genom testamente och det inte kan&lt;br&gt;antas att det finns någon anledning till klander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om boet har större skulder än tillgångar och det inte behövs en god&lt;br&gt;man för att ta vård om egendomen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om egendom som tillfallit fonden som legat eller gåva utgörs av&lt;br&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet skall övervaka att den gode mannen fullgör sina upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den gode mannen inte är lämplig för uppdrager, skall Kammar-&lt;br&gt;kollegiet entlediga honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om god man gäller vad som är föreskrivet om sysslomän i 18 kap.&lt;br&gt;handelsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett dödsbo finns egendom som förvaltas av god man enligt&lt;br&gt;11 kap. 3 § föräldrabalken och som tillfallit fonden, är den gode man-&lt;br&gt;nen skyldig att fullgöra sina uppgifter enligt 20 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försäljning av fondens egendom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om&lt;br&gt;försäljning av fast egendom eller tomträtt som har tillfallit fonden.&lt;br&gt;Annan lös egendom än tomträtt skall den gode mannen sälja på offentlig&lt;br&gt;auktion, om inte Kammarkollegiet medger annat. Fordringar får säljas&lt;br&gt;endast om de inte kan drivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att driva in en fordran som har tillfallit fonden får den gode man-&lt;br&gt;nen väcka och föra talan utan medgivande av Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda föreskrifter har lämnats genom ett testamente, skall de&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arvsavstående&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arv eller försäkringsbelopp, som tillfallit fonden, får helt eller delvis&lt;br&gt;avstås till någon annan, om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren&lt;br&gt;eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med&lt;br&gt;arvlåtarens yttersta vilja. Även i annat fall får arv eller försäkrings-&lt;br&gt;belopp avstås till arvlåtarens släkting eller annan person som stått arv-&lt;br&gt;låtaren nära, om det kan anses skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kul-&lt;br&gt;turhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, får&lt;br&gt;avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand&lt;br&gt;om egendomen på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl får ett belopp av det arv som tillfallit&lt;br&gt;fonden samtidigt avstås till den som tar emot egendomen enligt första&lt;br&gt;stycket för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att be-&lt;br&gt;vara egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om&lt;br&gt;avstående av arv eller försäkringsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon vill att arv eller försäkringsbelopp som tillfallit fonden skall Bilaga 2&lt;br&gt;avstås helt eller delvis, skall han ge in sin ansökan till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet får uppdra åt länsstyrelsen i det län där den döde senast haft&lt;br&gt;sitt hemvist att utreda frågan. Efter utredning skall länsstyrelsen skicka&lt;br&gt;tillbaka handlingarna i ärendet till kollegiet tillsammans med eget yttran-&lt;br&gt;de. Om kollegiet inte får besluta i ärendet skall kollegiet sända in hand-&lt;br&gt;lingarna till regeringen tillsammans med eget yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall göras senast tre år efter dödsfallet eller efter det att&lt;br&gt;arvet genom preskription tillfallit fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan kommit in för sent skall den avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;br&gt;Beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisning till riksdagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall varje budgetår före januari månads slut lämna en redo-&lt;br&gt;visning till riksdagen för hur medel från Allmänna arvsfonden fördelats&lt;br&gt;under föregående räkenskapsår samt ange den kommande inriktningen&lt;br&gt;av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Genom lagen upphävs lagen&lt;br&gt;(1928:281) om allmänna arvsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om stöd och arvsavstående som har meddelats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anmälan som gjorts till rätten enligt 7 § lagen (1928:281) om all-&lt;br&gt;männa arvsfonden före ikraftträdandet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökan om arvsavstående som gjorts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt&lt;br&gt;denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit&lt;br&gt;make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente&lt;br&gt;fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst&lt;br&gt;vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och&lt;br&gt;ej heller sådan vinst i utländskt&lt;br&gt;lotteri eller vid vinstdragning på&lt;br&gt;utländska premieobligationer, som&lt;br&gt;uppgår till högst 100&lt;br&gt;kronor;............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt&lt;br&gt;denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit&lt;br&gt;make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente&lt;br&gt;fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel som lämnats som stöd ur&lt;br&gt;Allmänna arvsfonden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst&lt;br&gt;vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och&lt;br&gt;ej heller sådan vinst i utländskt&lt;br&gt;lotteri eller vid vinstdragning på&lt;br&gt;utländska premieobligationer, som&lt;br&gt;uppgår till högst 100&lt;br&gt;kronor;............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § andra stycket lagen (1941:416) om arvs-&lt;br&gt;skatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt till staten utgår enligt den-&lt;br&gt;na lag för egendom, som förvär-&lt;br&gt;vas genom arv eller testamente&lt;br&gt;(arvsskatt) eller genom gåva&lt;br&gt;(gåvoskatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom, som förvärvas&lt;br&gt;genom att arv avstås enligt 5 §&lt;br&gt;lagen den 8 juni 1928 (nr 281) om&lt;br&gt;allmänna arvsfonden, utgår arvs-&lt;br&gt;skatt till staten som om förvärvet&lt;br&gt;skett genom testamente efter den&lt;br&gt;avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt till staten utgår enligt&lt;br&gt;denna lag för egendont, som för-&lt;br&gt;värvas genom arv eller testamente&lt;br&gt;(arvsskatt) eller genom gåva&lt;br&gt;(gåvoskatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom, som förvärvas&lt;br&gt;genom att arv eller försäkringsbe-&lt;br&gt;lopp avstås enligt 21 § lagen&lt;br&gt;(1900:0000) om Allmänna arvs-&lt;br&gt;fonden, utgår arvsskatt till staten&lt;br&gt;som om förvärvet skett genom&lt;br&gt;testamente efter den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkande av 1991 års arvsfondsutredning&lt;br&gt;(SOU 1992:120) Allmänna arvsfonden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har tillställts totalt 66 remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar har inkommit från följande myndigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, Socialstyrelsen, Statens nämnd för internationella adoptions-&lt;br&gt;frågor, Barnmiljörådet, Statens handikappråd, Statskontoret, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i&lt;br&gt;skolan, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Barn- och&lt;br&gt;ungdomsdelegationen, Kammarkollegiet, Statens ungdomsråd, Läns-&lt;br&gt;styrelserna i Stockholms, Malmöhus och Västerbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har meddelat att det utifrån sitt ansvars- och kompetensom-&lt;br&gt;råde inte har några synpunkter att tillföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet och två av de tre landsting som tillfrågats har&lt;br&gt;yttrat sig. Dessa är landstingen i Stockholms och i Hallands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet och fem av de tio kommuner som till-&lt;br&gt;frågats har avgett yttranden. Det är kommunerna Göteborg, Norrköping,&lt;br&gt;Umeå, Sundsvall och Botkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sex av tolv tillfrågade handikapporganisationer har avlämnat yttran-&lt;br&gt;den. De är Handikappförbundens centralkommitté, Riksförbundet för&lt;br&gt;dementas rättigheter, Riksförbundet av intresseföreningar för schizo-&lt;br&gt;freni, Synskadades riksförbund, Unga synskadade och De handikappa-&lt;br&gt;des riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två av tre tillfrågade pensionärsorganisationer har inkommit med&lt;br&gt;yttranden, Pensionärernas riksorganisation och Sveriges pensionärsför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige, Sveriges advokatsamfund och Sveriges&lt;br&gt;domareförbund har avgett yttranden medan Svenska arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges akademikers&lt;br&gt;centralorganisation har meddelat att de avstår från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de sju ungdomsförbund som har beretts tillfälle har fem inkommit&lt;br&gt;med yttrande. Dessa är Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer,&lt;br&gt;Sveriges kristna ungdomsråd, Svenska scoutrådet, Unga örnars riksför-&lt;br&gt;bund och Fritidsforum (Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser som beretts tillfälle och inkommit med yttran-&lt;br&gt;den är Riksidrottsförbundet, Rädda barnen och Röda korset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har ytterligare fyra yttranden inkommit från instanser som&lt;br&gt;själva tagit initiativ till att lämna synpunkter. Dessa är Svenska scout-&lt;br&gt;förbundet, Riksförbundet Sveriges 4H, Riksförbundet för sexuellt&lt;br&gt;likaberättigande och Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också lämnats av f.d. departementsrådet Ossian&lt;br&gt;Larnstedt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utredningens inriktning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En ny arvsfondslag med språklig bearbetning införs. Nuvarande praxis&lt;br&gt;lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas svar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är positiva till att den praxis som utvecklats rörande&lt;br&gt;utdelningen av arvsfondsmedel regleras i lag och att lagtexten omarbe-&lt;br&gt;tats språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Fondens ändamål&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Målgrupper&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fondens målgrupper bör även i fortsättningen utgöra barn, ungdomar&lt;br&gt;och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas svar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna instämmer i utredningens förslag.&lt;br&gt;Pensionärernas riksorganisation anser att ändamålsreglerna inom All-&lt;br&gt;männa arvsfonden också bör omfatta äldre personer då denna grupp är&lt;br&gt;i minst lika stort behov av stöd som de grupper som Arvsfondsutred-&lt;br&gt;ningen föreslår. Sveriges pensionärsförbund har inget att erinra mot&lt;br&gt;utredningens förslag men föreslår en kompletterande bestämmelse om&lt;br&gt;att stöd till projektverksamhet för handikappade skall kunna utgå utan&lt;br&gt;hinder av målgruppens ålder. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande&lt;br&gt;delar utredningens förslag och betonar vikten av att det vid utarbetandet&lt;br&gt;av riktlinjer för bidrag ur Allmänna arvsfonden beaktas den särskilt&lt;br&gt;utsatta situationen för homosexuella unga och homosexuella handikappa-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fonden får till ändamål att utveckla och stödja verksamhet till förmån&lt;br&gt;för barn, ungdomar och handikappade. Fondmedlen skall användas i&lt;br&gt;mottagarens verksamhet. Med verksamhet avses i&lt;sub&gt;c&lt;/sub&gt; detta sammanhang&lt;br&gt;ideell och offentlig verksamhet. I en tilläggsbestämmelse begränsas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondmedlens användningsområde till i första hand ideell verksamhet.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl får stöd inom ramen för fondens verksamhet&lt;br&gt;lämnas till offentlig verksamhet. Exempel på särskilt skäl kan vara att&lt;br&gt;ett kommunalt organ i samverkan med en ideell organisation vill förnya&lt;br&gt;eller utveckla en kommunal verksamhet till förmån för någon av fon-&lt;br&gt;dens målgrupper. I tilläggsbestämmelse anges också att stöd inte får&lt;br&gt;lämnas till privatpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett särskilt yttrande föreslås en starkare markering av att stödet skall&lt;br&gt;avse utveckling av verksamhet, ej stöd till vad som skulle kunna upp-&lt;br&gt;fattas som befintlig, kontinuerlig verksamhet. Stödet skall i första hand&lt;br&gt;ges till en organisation, främst ideell förening, stiftelse och ekonomisk&lt;br&gt;förening vars syfte är att organisera och bedriva ideell verksamhet. Om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl skall dock offentlig huvudman kunna stå som&lt;br&gt;mottagare av stödet, t.ex. vid ett samarbete mellan flera olika parter&lt;br&gt;eller då enskilda personers ideella engagemang ej är organiserat på mer&lt;br&gt;traditionellt vis. Villkoret är dock fortfarande att verksamheten skall&lt;br&gt;vara av ideell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas svar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som kommenterat ändamålsbestäm-&lt;br&gt;melsen är positiva till utredningens förslag. Samarbetsnämnden för&lt;br&gt;statsbidrag till trossamfund, Kammarkollegiet, Handikappförbundens&lt;br&gt;centralkommitté, Synskadades riksförbund, De handikappades riksför-&lt;br&gt;bund, Riksidrottsförbundet, Sveriges kristna ungdomsråd, Svenska&lt;br&gt;scoutrådet, Svenska scoutförbundet, Riksförbundet Sveriges 4H och&lt;br&gt;Riksförbundet för sexuellt likaberättigande framhåller vikten av att viss&lt;br&gt;del av arvsfondens medel avsätts för stöd till organisationers lokaler&lt;br&gt;m.m. Sveriges kristna ungdomsråd anser också att stöd skall kunna utgå&lt;br&gt;även till befintlig verksamhet. Barn- och ungdomsdelegationen, Riks-&lt;br&gt;förbundet av intresseföreningar för schizofreni, Rädda barnen och Röda&lt;br&gt;korset tillstyrker det särskilda yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag vad gäller mottagare av stöd ur fonden tillstyrks&lt;br&gt;av 22 av de 33 remissinstanser som särskilt berör denna fråga. 11&lt;br&gt;remissinstanser förordar det särskilda yttrandet. Hovrätten över Skåne&lt;br&gt;och Blekinge menar att utredningen i lagtexten inte angett vad som avses&lt;br&gt;med begreppen ideell verksamhet, respektive offentlig verksamhet men&lt;br&gt;med ideell avser sådan verksamhet som drivs utan eget vinstsyfte och&lt;br&gt;som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är befriad från&lt;br&gt;skyldighet att betala statlig inkomstskatt för inkomst av näringsverksam-&lt;br&gt;het. Hovrätten anser det olämpligt att definiera begreppet i motiven och&lt;br&gt;att därvid hänvisa till detaljerad skattelagstiftning. Vidare antyder den&lt;br&gt;föreslagna lagtexten ett innebördsmässigt motsatsförhållande mellan&lt;br&gt;ideell verksamhet och offentlig verksamhet, något som förefaller miss-&lt;br&gt;visande. Hovrätten förordar de sakkunnigas förslag framför utredning-&lt;br&gt;ens, dock att den föreslagna paragrafens tredje stycke torde vara över-&lt;br&gt;flödigt, eftersom det framgår redan av de föregående styckena att stöd&lt;br&gt;inte får lämnas till enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och ungdomsdelegationen, Statens ungdomsråd, Riksförbundet&lt;br&gt;av intresseföreningar för schizofreni, Riksidrottsförbundet, Landsrådet&lt;br&gt;för Sveriges ungdomsorganisationer, Sveriges kristna ungdomsråd,&lt;br&gt;Rädda barnen, Röda korset, Scoutförbundet och Riksförbundet Sveriges&lt;br&gt;4H förordar det särskilda yttrandet. Remissinstanserna påpekar vikten av&lt;br&gt;att om stöd skall utgå till offentlig verksamhet skall verksamheten drivas&lt;br&gt;i mycket nära samarbete med brukarorganisationerna. Synskadades&lt;br&gt;riksförbund och Unga synskadade anser att stöd ur fonden uteslutande&lt;br&gt;skall kunna ges till ideella organisationer. Om en kommun i samverkan&lt;br&gt;med en ideell organisation vill förnya eller utveckla en kommunal&lt;br&gt;verksamhet kan den ideella organisationen svara för ansökan. Detta&lt;br&gt;stärker brukarinflytandet över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Beslutanderätten&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den övergripande beslutanderätten bör ligga kvar hos regeringen, som&lt;br&gt;har god överblick över hela det fält inom vilket stöd kan komma i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avlasta regeringen ett stort antal detalj ärenden, bör dock be-&lt;br&gt;slutanderätten i alla arvsfondsärenden som inte kräver regeringens&lt;br&gt;medverkan, delegeras till en annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår därför att en Arvsfondsdelegation inrättas som en&lt;br&gt;ny myndighet knuten till regeringskansliet med Socialdepartementet som&lt;br&gt;huvudman. Inom de medelsramar som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;delegationen enligt regeringens riktlinjer besluta om stöd ur fonden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas svar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som i sina yttranden specifikt behand-&lt;br&gt;lat förslaget om beslutanderätten är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anser dock att den föreslagna&lt;br&gt;konstruktionen kan medföra organisationsrättsliga oklarheter t.ex.&lt;br&gt;rörande ansvarsförhållanden inom och kontroll av verksamheten samt i&lt;br&gt;fråga om allmänna handlingars offentlighet vid utväxling av handlingar.&lt;br&gt;Hovrätten anser att sådana oklarheter bör undvikas och föreslår att en&lt;br&gt;nyinrättad myndighet bör vara fristående från regeringskansliet i enlig-&lt;br&gt;het med vedertaget svenskt mönster för självständiga myndigheter. Det&lt;br&gt;behöver inte betyda att kontakten med regeringskansliet avbryts. Den&lt;br&gt;övergripande beslutanderätten kan ändå Unnas kvar hos regeringen i&lt;br&gt;enlighet med utredningens förslag. Hovrätten menar vidare att alterna-&lt;br&gt;tivet till att inrätta en ny myndighet är att uppdra åt någon befintlig&lt;br&gt;myndighet att fördela arvsfondsmedel och pekar på möjligheten att&lt;br&gt;knyta dessa uppgifter till Kammarkollegiet som ju skall förvalta Allmän-&lt;br&gt;na arvsfondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret tillstyrker en överföring av regeringens beslutanderätt i&lt;br&gt;alla arvsfondsärenden som inte kräver dess medverkan till en myndig-&lt;br&gt;het, en arvsfondsdelegation. Statskontoret menar dock att en sådan&lt;br&gt;delegations kansli skulle kunna knytas till en redan befintlig myndighet&lt;br&gt;utanför regeringskansliet. Enligt Statskontoret skulle detta vara mer i&lt;br&gt;linje med Allmänna arvsfondens ändamålsbestämning och fristående&lt;br&gt;juridiska ställning än enbart kansliresurser inom regeringskansliet. En&lt;br&gt;sådan myndighet skulle kunna vara t.ex. Socialstyrelsen som har erfor-&lt;br&gt;derlig kompetens och överblick inom berörda verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet anser att utdelningen av stöd ur fonden skall vara&lt;br&gt;mer fristående från regeringen än vad utredningen föreslagit och att&lt;br&gt;kollegiet är en lämplig s.k. värdmyndighet för en arvsfondsdelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demensförbundet avstyrker inrättandet av en Arvsfondsdelegation då&lt;br&gt;det ser en risk för visst dubbelarbete då vissa ansökningar skall ligga&lt;br&gt;kvar hos regeringen. Unga synskadade ställer sig skeptiska till att inrätta&lt;br&gt;en särskild myndighet mot bakgrund av att de upplevt den nuvarande&lt;br&gt;organisationen som väl fungerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket framhåller att det i samband med förslaget att&lt;br&gt;inrätta en särskild Arvsfondsdelegation finns anledning att närmare&lt;br&gt;pröva förutsättningarna för att samla allt ansvar för Allmänna arvs-&lt;br&gt;fonden i en och samma organisation. Ett sådant ansvar behöver inte&lt;br&gt;innebära att den ansvariga organisationen själv fullgör alla uppgifter. I&lt;br&gt;stället kan det vara lämpligt att uppdra vissa uppgifter till andra organi-&lt;br&gt;sationer, t.ex. Kammarkollegiet. Det kan också finnas anledning att på&lt;br&gt;olika sätt ställa villkor för, eller formulera begränsningar i, den frihet&lt;br&gt;att fullgöra uppgiften som tilldelas den ansvariga organisationen. Verket&lt;br&gt;menar också att det inte finns några sakliga skäl till att administrativa&lt;br&gt;kostnader i anslutning till Allmänna arvsfonden skall finansieras på olika&lt;br&gt;sätt. Enligt nuvarande ordning finansieras Kammarkollegiets kostnader&lt;br&gt;av fondmedel och regeringskansliets kostnader via statsbudgeten. Ut-&lt;br&gt;redningen föreslår att denna ordning skall kvarstå även i fortsättningen.&lt;br&gt;Verket menar att den helhetsbild över administrationskostnaderna som&lt;br&gt;förefaller lämplig för att bevaka och förbättra effektiviteten i verksam-&lt;br&gt;heten då riskerar att gå förlorad. Enligt verkets uppfattning ligger det&lt;br&gt;närmast till hands att de administrativa kostnaderna för fonden finan-&lt;br&gt;sieras av fondmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 God man&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att förordna god man för fonden skall flyttas från tingsrätter-&lt;br&gt;na till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Endast fem av remissinstanserna har berört denna fråga specifikt.&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasätter om det är nödvändigt att&lt;br&gt;behålla institutet god man då godmansförordnande inte i detta sam-&lt;br&gt;manhang är att jämställa med vanliga godmansförordnanden utan&lt;br&gt;snarare är att se som ett uppdragsförhållande mellan Kammarkollegiet&lt;br&gt;och den förordnade. Det rör sig här om civilrättsliga förfoganden och&lt;br&gt;kollegiet bör i vanlig ordning kunna utse ombud att företräda fonden.&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt tillstyrker utredningens förslag men gör reflexionen&lt;br&gt;att institutet god man för Allmänna arvsfonden skulle kunna avskaffas&lt;br&gt;och Kammarkollegiet skulle kunna fullgöra sin förvaltningsuppgift vid&lt;br&gt;boutredning och omhändertagande av gåva genom att anlita olika&lt;br&gt;uppdragstagare t.ex. advokater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet tillstyrker utredningens förslag att uppgiften att utse&lt;br&gt;och entlediga god man för Allmänna arvsfonden flyttas från tingsrätter-&lt;br&gt;na till Kammarkollegiet. Den gode mannen kommer då i högre grad än&lt;br&gt;i dag att bli ett ombud som inom de ramar kollegiet anger skall handla&lt;br&gt;på Allmänna arvsfondens vägnar. Härigenom kan effektiviteten höjas&lt;br&gt;dels genom att kollegiet får kännedom om dödsfallet tidigare än idag&lt;br&gt;och kan påbörja utredningsarbetet tidigare, dels genom att kollegiet får&lt;br&gt;möjligheter att lämna bindande föreskrifter för den gode mannen.&lt;br&gt;Kollegiet ifrågasätter om det i lagen behöver anges i vilka fall en god&lt;br&gt;man skall förordnas. Kollegiet bör självt kunna bedöma i vilka fall en&lt;br&gt;god man behövs för att ta tillvara arvsfondens rätt och på vilket sätt&lt;br&gt;detta bäst kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län tillstyrker med tvekan utredningens&lt;br&gt;förslag. Ett alternativ är enligt styrelsen att landets länsstyrelser kan&lt;br&gt;anförtros denna uppgift. Sveriges domareförbund tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag men framhåller att överföringen från den domstol som registre-&lt;br&gt;rar bouppteckningen efter den avlidne till Kammarkollegiet, kan inne-&lt;br&gt;bära vissa komplikationer i den praktiska tillämpningen. Förbundet&lt;br&gt;avser det förhållande att det ibland förekommer att en boupptecknings-&lt;br&gt;förrättare tar med sig en person som företrädare för Allmänna arvs-&lt;br&gt;fonden till bouppteckningsförrättningen, utan att denne varit förordnad&lt;br&gt;som god man för fonden. Tingsrätten har därefter, sedan bouppteck-&lt;br&gt;ningen ingetts för registrering, förordnat den personen som god man.&lt;br&gt;Därefter har bouppteckningen registrerats. Det lämpliga i ett sådant&lt;br&gt;förfarande kan i och för sig ifrågasättas. Förfarandet har dock varit&lt;br&gt;praktiskt i okomplicerade fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Avstående av arv&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med att fonden avstår från arv som består av egendom av&lt;br&gt;bl.a. kulturhistorisk betydelse, skall fonden kunna avstå ett belopp av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det arv som tillfallit fonden att användas för sådana omedelbara åtgärder&lt;br&gt;som är nödvändiga för att bevara egendomen. Det skall föreligga&lt;br&gt;synnerliga skäl för att beloppet skall kunna avstås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill att fonden skall avstå sin rätt till arv skall ge in ansökan&lt;br&gt;till Kammarkollegiet i stället för som idag till länsstyrelsen. Ansök-&lt;br&gt;ningstiden skall begränsas till tre år efter dödsfallet eller från det att&lt;br&gt;arvet tillfallit fonden genom preskription.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avstående av arv fattas av regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande av Kammarkollegiet. Beslut om avstående av arv&lt;br&gt;skall inte längre vara villkorat av ett tillstånd från riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas svar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Endast fem remissinstanser har i sina remissvar berört frågan. Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge anser att det kan vara lämpligt att bestämmel-&lt;br&gt;sen om riksdagens tillstånd om avstående av arv i vissa fall tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet tillstyrker att det införs en möjlighet att avstå ett&lt;br&gt;belopp under de förutsättningar som anges i förslagets 22 § andra&lt;br&gt;stycket. Kollegiet anser emellertid att det i motivuttalanden bör under-&lt;br&gt;strykas att, med undantag av sådant belopp, det endast är sådan egen-&lt;br&gt;dom som i sig är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt&lt;br&gt;eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt som kan avstås. Uppfyller&lt;br&gt;t.ex. endast en del av en fastighet kraven på egendomens karaktär skall&lt;br&gt;det inte kunna komma ifråga att avstå resten av fastigheten som består&lt;br&gt;av t.ex. skog utan sådan betydelse för att tjäna som finansieringskälla.&lt;br&gt;Avståendet skall i dessa fall endast komma ifråga som bidrag till att&lt;br&gt;t.ex. lägga om ett tak och avse ett kontant penningbelopp. Beloppet&lt;br&gt;skall vara bestämt och direkt knutet till det behov av omedelbara åt-&lt;br&gt;gärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Medlen skall inte&lt;br&gt;få användas till kommande drift och underhåll. Kollegiet tillstyrker även&lt;br&gt;utredningens förslag vad gäller möjlighet att avstå försäkringsbelopp&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges i 21 § samt tidsbegränsningen till tre&lt;br&gt;år inom vilken en ansökan om avstående skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län anför att förslaget om att ansökningar&lt;br&gt;om avstående skall inges direkt till Kammarkollegiet medför en förkort-&lt;br&gt;ning av handläggningstiden för dessa ärenden. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västerbottens län tillstyrker varmt den förslagna 22 §. Regeln bör&lt;br&gt;kompletteras med instruktioner för Kammarkollegiet och den gode&lt;br&gt;mannen att se till att byggnader som är värda att bevara blir erbjudna&lt;br&gt;ortens scoutkårer eller andra lämpliga föreningar. Kulturmiljöenheten&lt;br&gt;vid vederbörande länsstyrelse kan bistå med råd och hjälp. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen anser vidare att det är mer praktiskt att ansökan om arvsavstående&lt;br&gt;ges in till Kammarkollegiet men framhåller att det är viktigt att kollegiet&lt;br&gt;driver ärendena utan dröjsmål och i god kontakt med de lokala och&lt;br&gt;regionala myndigheterna särskilt när det är fråga orn att ta hand om och&lt;br&gt;ge ny ägare åt fastigheter på ofri grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärernas riksorganisation har inga erinringar mot utredningens&lt;br&gt;förslag i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Skattefrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stöd ur Allmänna arvsfonden undantas uttryckligen från skatteplikt.&lt;br&gt;Egendom som förvärvas genom att arvsfonden avstår från arv som är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller&lt;br&gt;kulturvårdssynpunkt med eventuellt tillhörande kontantbelopp undantas&lt;br&gt;från arvsskatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas svar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet anser i likhet med utredningen att arvsavståenden i&lt;br&gt;enlighet med 22 § skall vara fria från arvsskatt. Arvs- och gåvoskatt-&lt;br&gt;lagens nuvarande konstruktion bygger på att det är mottagarens status&lt;br&gt;som avgör om förvärvet är skattefritt. Enligt utredningsförslaget är det&lt;br&gt;istället egendomens status som är avgörande för om skattebefrielse skall&lt;br&gt;föreligga. En ändring enligt förslaget skulle därför medföra att lagen&lt;br&gt;blir assymetrisk. Med hänsyn till detta och till att arvs- och gåvoskatte-&lt;br&gt;lagen är under omarbetning, anser kollegiet att frågan om skattebefrielse&lt;br&gt;även i fortsättningen i avvaktan på en ny arvs- och gåvoskattelag får&lt;br&gt;lösas dispensvägen. Fritidsforum anser det viktigt att det lagregleras att&lt;br&gt;stöd ur Allmänna arvsfonden inte är skattepliktigt&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Information&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänheten bör ges kontinuerlig information om fondens struktur och&lt;br&gt;ändamål och inom vilka verksamhetsområden medlen används och vilka&lt;br&gt;effekter användningen fått. Den föreslagna Arvsfondsdelegationen bör&lt;br&gt;därför svara för att erforderliga, kontinuerliga informationsåtgärder&lt;br&gt;vidtas. Den årliga redovisningen till riksdagen bör göras mer tillgänglig&lt;br&gt;för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas svar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser som berört denna fråga har påpekat vikten av&lt;br&gt;utökade informationsinsatser. Ossian Larnstedt påminner om att den&lt;br&gt;jubileumsskrift som gjordes för att dokumentera fondens verksamhet&lt;br&gt;under femtio år gav kunskap om fonden och dess ändamål och att den&lt;br&gt;borde följas upp genom en årlig redogörelse för fondens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Utvärdering och erfarenhetsspridning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom att mottagarna av stöd ur Allmänna arvsfonden åläggs en lag-&lt;br&gt;stadgad skyldighet att redovisa hur medlen används blir det möjligt att&lt;br&gt;följa upp genomförda projekt och dess effekter. Det är önskvärt att&lt;br&gt;projekt i den mån det är möjligt redovisas enhetligt och att medels-&lt;br&gt;mottagarna i sin redovisning också utvärderar sina insatser. Kraven på&lt;br&gt;utvärdering bör dock stå i relation till projektets storlek och stödets&lt;br&gt;nivå. Arvsfondsdelegationen bör utveckla metoder för utvärdering och&lt;br&gt;effektmätning utifrån övergripande mål och syften.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstansernas svar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är överlag positiva till utredningens förslag. Statens&lt;br&gt;handikappråd, Statens institut för handikappfrågor i skolan, Statens&lt;br&gt;ungdomsråd, Riksrevisionsverket, Riksidrottsförbundet, Rädda barnen,&lt;br&gt;Röda korset m.fl. framhåller vikten av att sprida information om erfar-&lt;br&gt;enheterna av genomförd försöksverksamhet och pekar också på möjlig-&lt;br&gt;heterna att detta arbete kan ske i samråd mellan delegationen och&lt;br&gt;berörda myndigheter/organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rädda barnen anser att delegationen också skall ha ett uttalat ansvar&lt;br&gt;för att resultaten av försöksverksamhet sprids och att särskilda medel&lt;br&gt;bör avsättas för att t.ex. genomföra tematiska redovisningar av resulta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Övriga synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket menar att det finns anledning att tydligare ange vilka&lt;br&gt;principer som skall gälla för den ekonomiska förvaltningen av Allmänna&lt;br&gt;arvsfonden. Verket anför vidare att det inte är tillfredsställande att&lt;br&gt;Allmänna arvsfondens bokslut enligt nuvarande ordning inte revideras&lt;br&gt;av vare sig Riksrevisionsverket eller av andra revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, cch statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:124 Ny lag om Allmänna arvs-&lt;br&gt;fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45808, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-02-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-02-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-02-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:01:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03124</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 21:01:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03124</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__124.pdf</filnamn>
<filstorlek>2737305</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny lag om Allmänna arvsfonden</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/50B5D1D0-B0F5-4113-BA39-DDA77FC4BA50</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SoU23</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SoU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om Allmänna arvsfonden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>