<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285020</hangar_id>
 <dok_id>GH03120</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>120</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:120</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>120</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:20</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lagstiftning med anledning av Sveriges tillträde till Förenta nationernas konvention mot kemiska vapen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03120/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03120</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03120</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:120&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lagstiftning med anledning av Sveriges tillträde till&lt;br&gt;Förenta nationernas konvention mot kemiska vapen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;RR&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03120/prop_199394__120-1.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margaretha af Ugglas&lt;br&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till den lagstiftning som krävs för att Sve-&lt;br&gt;rige skall uppfylla de åtaganden som följer av att Sverige den 17 juni 1993&lt;br&gt;ratificerat Förenta nationernas konvention mot kemiska vapen. Vad som i&lt;br&gt;första hand krävs är regler som säkerställer att Sverige uppfyller de kontroll-&lt;br&gt;bestämmelser i konventionen som avser tillåten användning av kemiska pro-&lt;br&gt;dukter. Konventionen innehåller i denna del bl.a. bestämmelser om import-&lt;br&gt;och exportkontroll, deklarationer och inspektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de krav som konventionen ställer på konventionsstaterna tillgo-&lt;br&gt;doses redan genom gällande lagstiftning. I de flesta fall där lagstiftning har&lt;br&gt;bedömts nödvändig föreslås att behövliga regler i första hand förs in i gäl-&lt;br&gt;lande lagar. Detta gäller för den kontroll av utförsel och införsel som kon-&lt;br&gt;ventionsstaterna är skyldiga att upprätthålla beträffande vissa produkter lik-&lt;br&gt;som för insamlandet av de uppgifter som behövs för att kontrollera konven-&lt;br&gt;tionens efterlevnad. Vidare föreslås att brott mot konventionen skall omfat-&lt;br&gt;tas av brottsbalkens bestämmelser och att den svenska jurisdiktionen skall&lt;br&gt;utvidgas till att avse sådana brott oavsett var brottet är begånget. För att till-&lt;br&gt;godose konventionens krav på inspektioner föreslås en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av bestämmelserna föreslås träda i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer. De bestämmelser som har samband med deklarationsförfaran-&lt;br&gt;det föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut............................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext............................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om inspektioner enligt Förenta nationernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konvention om förbud mot kemiska vapen............ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i brottsbalken............. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immuni-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet och privilegier i vissa fall......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot utförsel av vissa produkter som kan användas i mass-&lt;br&gt;förstörelsesyfte, m.m............................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsma-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teriel ............................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund............................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Konventionen..................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Gällande rätt...................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behov av ändringar.................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Krigsmateriellagen................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;Allmänt om lista 1-ämnen i konventionen...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;Allmänt om krigsmateriellagen............... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktion i en enda småskalig anläggning ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktion vid andra anläggningar............ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utförsel av lista 1-ämnen.................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Underrättelse om överföring................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Deklarationer inom lista 1-området........... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Massförstörelselagen............................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om lista 2 och lista 3-ämnen i konventio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen ....................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;Allmänt om massförstörelselagen............. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Klassificering av lista 2 och 3-ämnen.......... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utförsel av lista 2-ämnen.................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Slutanvändarintyg .......................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Införsel av lista 2-ämnen..................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utförsel av lista 3-ämnen.................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Deklarationer utanför lista 1-området......... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll av deklarerade uppgifter............. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Kriminalisering&amp;nbsp;av&amp;nbsp;verksamhet som är förbjuden enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen m.m................................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konventionen.............................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande lagstiftning........................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagstiftning...................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Inspektioner ...................................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konventionen.............................. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagstiftning...................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Sekretess för uppgifter från konventionsorgancn....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Immunitet och privilegier........................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konventionen.............................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1976 års lag................................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagstiftning...................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Nationell myndighet................................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer............................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Lagen om inspektioner enligt Förenta nationernas kon-&lt;br&gt;vention om förbud mot kemiska vapen............... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Lagen om ändring i brottsbalken..................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Lagen om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privilegier i vissa fall............................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Lagen om ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utför-&lt;br&gt;sel av vissa produkter som kan användas i massförstörelse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syfte, m.m........................................ 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Lagen om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader............................................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..................................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian..................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag............................ 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissammanställning.............................. 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande................................. 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde................. 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud&lt;br&gt;mot kemiska vapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagom ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produk-&lt;br&gt;ter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om inspektioner enligt Förenta&lt;br&gt;nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller sådana inspektioner som avses i Förenta nationernas&lt;br&gt;konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning&lt;br&gt;av kemiska vapen samt om deras förstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en anläggning i Sverige skall inspekteras, fattar regeringen de be-&lt;br&gt;slut som behövs för att inspektionen skall kunna genomföras. Regeringen&lt;br&gt;skall därvid närmare ange de åtgärder som får företas vid inspektionen samt&lt;br&gt;utse en myndighet med uppgift att närvara vid inspektionen och att biträda&lt;br&gt;den internationella inspektionsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Innan regeringen fattar beslut om en inspektion skall den som kan&lt;br&gt;komma att beröras av inspektionen ges tillfälle att yttra sig, om detta kan&lt;br&gt;göras inom den tid som står till förfogande. Tillfälle till yttrande behöver inte&lt;br&gt;ges om det kan befaras att inspektionens genomförande därigenom skulle&lt;br&gt;bli allvarligt försvårat eller det annars finns särskilda skäl att avstå från ytt-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En inspektion får, om det följer av Sveriges åtagande enligt konventio-&lt;br&gt;nen, innefatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att en internationell inspektionsgrupp tillsammans med observatörer&lt;br&gt;och representanter för en svensk myndighet ges tillträde till ett område, en&lt;br&gt;byggnad, en fabrik eller någon annan anläggning under svensk jurisdiktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att godstrafik från den anläggning som avses med inspektionen stoppas&lt;br&gt;och kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att prover tas från egendom som omfattas av inspektionen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att inspektionsgruppen tillåts att ta med sig och använda mätapparatur&lt;br&gt;och annan teknisk utrustning för att samla in och registrera uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inspektion får inte innefatta tillträde till ett utrymme som utgör någons&lt;br&gt;bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektionen får&lt;br&gt;besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. En sådan&lt;br&gt;fråga skall dock hänskjutas till regeringen, om den internationella inspek-&lt;br&gt;tionsgruppen begär det eller frågan annars är av särskild vikt. Om en fråga&lt;br&gt;rör någon enskilds rätt, skall den hänskjutas till regeringen också på begäran&lt;br&gt;av den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att verkställa ett&lt;br&gt;beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Vid tillämpningen av denna lag skall särskilt beaktas intresset av att&lt;br&gt;skydda uppgifter av betydelse för rikets säkerhet samt företagshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 3 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 22 kap. 6 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För brott som begåtts utom riket dömes även i annat fall än som avses i&lt;br&gt;2 § efter svensk lag och vid svensk domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om brottet är kapning, sjö- eller&lt;br&gt;luftfartssabotage, flygplatssabotage,&lt;br&gt;försök till sådana brott, folkrätts-&lt;br&gt;brott eller osann eller ovarsam ut-&lt;br&gt;saga inför en internationell domstol,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om brottet är kapning, sjö- eller&lt;br&gt;luftfartssabotage, flygplatssabotage,&lt;br&gt;försök till sådana brott, folkrätts-&lt;br&gt;brott, olovlig befattning med ke-&lt;br&gt;miska vapen eller osann eller ovar-&lt;br&gt;sam utsaga inför en internationell&lt;br&gt;domstol, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utvecklar, producerar eller på&lt;br&gt;annat sätt förvärvar, lagrar eller bibe-&lt;br&gt;håller kemiska vapen eller överför,&lt;br&gt;direkt eller indirekt, kemiska vapen&lt;br&gt;till någon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. använder kemiska vapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. deltar i militära förberedelser&lt;br&gt;för användning av kemiska vapen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. använder ämnen för kravallbe-&lt;br&gt;kämpning som en metod för krigfö-&lt;br&gt;ring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms, om gärningen inte är att be-&lt;br&gt;döma som folkrättsbrott, för olovlig&lt;br&gt;befattning med kemiska vapen till&lt;br&gt;fängelse i högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kemiska vapen enligt första&lt;br&gt;stycket 1-3 skall anses sådant som&lt;br&gt;definieras som kemiska vapen i För-&lt;br&gt;enta nationernas konvention om för-&lt;br&gt;bud mot utveckling, produktion, in-&lt;br&gt;nehav och användning av kemiska&lt;br&gt;vapen samt deras förstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År brottet grovt, skall dömas till&lt;br&gt;fängelse i högst tio år eller på livstid.&lt;br&gt;Vid bedömande om brottet är grovt&lt;br&gt;skall särskilt beaktas, om gärningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse SFS 1993:350.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit ägnad att i väsentlig grad bidra&lt;br&gt;till utveckling, produktion eller&lt;br&gt;spridning av kemiska vapen eller till&lt;br&gt;att sådana vapen används mot män-&lt;br&gt;niskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om&lt;br&gt;immunitet och privilegier i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fall&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immunitet och/eller privilegier gäller för följande Tillämplig internatio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nell överenskommelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella organ Fysiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen för Medlemmarnas represen-&lt;br&gt;förbud mot kemiska tanter i organisationen,&lt;br&gt;vapen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;personer med tjänst hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller uppdrag av organisa-&lt;br&gt;tionen och observatörer&lt;br&gt;under inspektion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen den 30 novem-&lt;br&gt;ber 1992 om förbud mot ut-&lt;br&gt;veckling, produktion, inne-&lt;br&gt;hav och användning av ke-&lt;br&gt;miska vapen samt om deras&lt;br&gt;förstöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:341.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bilagans lydelse enligt prop. 1993/94:104.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om förbud&lt;br&gt;mot utförsel av vissa produkter som kan användas i&lt;br&gt;massförstörelsesyfte, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:341) om förbud mot utförsel&lt;br&gt;av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 och 12 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 6 a, 6 b, 6 c och 15 §§,&lt;br&gt;samt närmast före 6a § respektive 6b § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produkter som avses i 1 § 4 får inte&lt;br&gt;föras in i landet utan tillstånd av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om undantag från detta tillstånds-&lt;br&gt;krav för vissa produkter eller för in-&lt;br&gt;försel från vissa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationer, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning och enligt de&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen meddelar&lt;br&gt;skall till regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bestämmer lämnas en&lt;br&gt;deklaration av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. producerar, bereder, förbrukar,&lt;br&gt;importerar eller exporterar produk-&lt;br&gt;ter som avses i 1 § 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under något av de tre senaste&lt;br&gt;åren har producerat, berett, förbru-&lt;br&gt;kat, importerat eller exporterat så-&lt;br&gt;dana produkter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. producerar diskreta organiska&lt;br&gt;kemikalier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamheten under det gångna&lt;br&gt;kalenderåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den verksamhet som planeras&lt;br&gt;för det kommande kalenderåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändringar i verksamheten som&lt;br&gt;planeras för pågående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har lämnat deklaration&lt;br&gt;enligt 6 b § skall efter anmodan av re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen utsett att ta emot deklaratio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner lämna de upplysningar och hand-&lt;br&gt;lingar som kan behövas för kontroll&lt;br&gt;av de uppgifter som lämnats i dekla-&lt;br&gt;rationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För denna kontroll har företrädare&lt;br&gt;för regeringen eller myndigheten rätt&lt;br&gt;till tillträde till de områden, lokaler&lt;br&gt;och anläggningar där verksamhet be-&lt;br&gt;drivs som omfattas av deklarations-&lt;br&gt;skyldigheten och får där göra under-&lt;br&gt;sökningar och ta prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det&lt;br&gt;biträde som behövs för att kontrollen&lt;br&gt;skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om olovlig utförsel&lt;br&gt;och försök därtill finns i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmugg-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om olovlig utför-&lt;br&gt;sel, införsel och försök därtill finns i&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för varu-&lt;br&gt;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i annat fall än som avses i 9§&lt;br&gt;och 10 § andra stycket lämnar oriktig&lt;br&gt;uppgift i ansökan om tillstånd eller i&lt;br&gt;annan handling som är av betydelse&lt;br&gt;för prövningen av ett ärende enligt&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åsidosätter villkor eller bryter mot kontroll- eller ordningsbestämmelse&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i annat fall än som avses i 9§&lt;br&gt;och 10 § andra stycket lämnar oriktig&lt;br&gt;uppgift i ansökan om tillstånd eller i&lt;br&gt;annan handling som är av betydelse&lt;br&gt;för prövningen av ett ärende enligt&lt;br&gt;denna lag eller i en deklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;att i rätt tid ge in sådan deklaration&lt;br&gt;som avses i 6 b §, får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer vid vite förelägga den upp-&lt;br&gt;giftsskyldige att fullgöra sin skyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 b, 6 c, 12 och 15 §§ den 1 juli 1994&lt;br&gt;och i övrigt den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om&lt;br&gt;krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 21 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;br&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24§ första&lt;br&gt;stycket vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning av enstaka skjutva- 2. tillverkning av enstaka sjuktva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pen och av ammunition för tillverka- pen och av ammunition för tillverka-&lt;br&gt;rens eget bruk. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rens eget bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. årlig tillverkning för medicinska&lt;br&gt;eller farmaceutiska ändamål eller för&lt;br&gt;forskningsändamål av högst 100&lt;br&gt;gram kemiska produkter som klassi-&lt;br&gt;ficeras som krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter&lt;br&gt;som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att vid ändring i förhållan-&lt;br&gt;den som tagits upp i tillståndsansökan anmäla detta till regeringen i enlighet&lt;br&gt;med de föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet avser tillverkning av&lt;br&gt;kemiska produkter, skall tillstånds-&lt;br&gt;havaren till regeringen eller till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer i enlighet med de föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar anmäla&lt;br&gt;ändringar i verksamheten som plane-&lt;br&gt;ras för pågående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion, in-&lt;br&gt;nehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (konven-&lt;br&gt;tionen) öppnades för undertecknande den 13 januari 1993 och underteckna-&lt;br&gt;des av Sverige samma dag. I prop. 1992/93:181 föreslog regeringen att riks-&lt;br&gt;dagen skulle godkänna konventionen. I propositionen beskrevs ingående&lt;br&gt;konventionens bakgrund och innehåll. Vidare innehöll propositionen en&lt;br&gt;översiktlig redogörelse för de lagstiftningsåtgärder som måste ha vidtagits&lt;br&gt;innan konventionen träder i kraft för Sveriges del. Riksdagen godkände&lt;br&gt;konventionen den 7 juni 1993, och Sverige deponerade ratifikationsinstru-&lt;br&gt;mentet hos FN:s generalsekreterare den 17 juni. Konventionens text på eng-&lt;br&gt;elska och svenska finns i prop. 1992/93:181 och bifogas därför inte i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en departementspromemoria som upprättats inom Utrikesdepartemen-&lt;br&gt;tet, Sveriges tillträde till Förenta nationernas konvention om förbud mot ut-&lt;br&gt;veckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om&lt;br&gt;deras förstöring - Lagstiftningsdel (Ds 1993:50), behandlas utförligt de lag-&lt;br&gt;stiftningsåtgärder som anses bli nödvändiga efter ett svenskt tillträde till&lt;br&gt;konventionen. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. De lag-&lt;br&gt;förslag som läggs fram i promemorian finns i bilaga2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 november 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår dels en redaktionell ändring i förslaget till lag om inspek-&lt;br&gt;tioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska va-&lt;br&gt;pen, dels att förslaget till ändring i 10 § lagen (1991:341) om förbud mot ut-&lt;br&gt;försel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.&lt;br&gt;skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Efter ärendets behandling i&lt;br&gt;Lagrådet har vi uppmärksammat att lagen (1991:341) om förbud mot utför-&lt;br&gt;sel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. bör&lt;br&gt;kompletteras med en bestämmelse som gör det möjligt att kontrollera de&lt;br&gt;uppgifter som enligt lagen skall lämnas i deklaration. Bestämmelsen har ut-&lt;br&gt;formats med motsvarande bestämmelser i lagen (1985:426) om kemiska pro-&lt;br&gt;dukter och lagen (1992:1300) om krigsmateriel som förebilder. Den tekniska&lt;br&gt;lösningen har i dessa sammanhang redan prövats av Lagrådet. Mot bak-&lt;br&gt;grund härav kan frågan anses vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets hö-&lt;br&gt;rande saknar betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Konventionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom konventionen etableras en internationell norm enligt vilken allt in-&lt;br&gt;nehav och all användning av kemiska vapen förbjuds. Konventionen inne-&lt;br&gt;håller också sanktioner om förbudet skulle överträdas, bestämmelser om ru-&lt;br&gt;tinkontroller av den kemiska industrin och möjlighet till inspektioner av så-&lt;br&gt;väl civila som militära anläggningar vid misstanke om konventionsbrott. En&lt;br&gt;internationell kontrollorganisation, ”Organisationen för förbud mot ke-&lt;br&gt;miska vapen”, skall upprättas i Haag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen har tre organ, nämligen Konferensen, Verkställande rådet&lt;br&gt;samt Tekniska sekretariatet. Konferensen har representanter från samtliga&lt;br&gt;medlemsländer. Den är organisationens högsta organ med behörighet att be-&lt;br&gt;handla alla frågor som faller inom konventionens tillämpningsområde. Verk-&lt;br&gt;ställande rådet består av 41 medlemsländer, valda på två år. Rådet är organi-&lt;br&gt;sationens verkställande organ. Sammansättningen av rådet baseras på FN:s&lt;br&gt;regionala ländergrupper. Tekniska sekretariatet står under ledning av en ge-&lt;br&gt;neraldirektör och har till uppgift att biträda Konferensen och Verkställande&lt;br&gt;rådet. Tekniska sekretariatet skall genomföra de kontrollåtgärder (i konven-&lt;br&gt;tionens svenska text kallade verifikationsåtgärder) som föreskrivs i konven-&lt;br&gt;tionen. För denna uppgift kommer det att finnas en särskild kår av inspektö-&lt;br&gt;rer inom sekretariatet. Vidare svarar sekretariatet för löpande frågor rö-&lt;br&gt;rande administration, juridik och budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen är uppdelad i en ingress, tjugofyra artiklar och tre bilagor.&lt;br&gt;Artiklarna innehåller de grundläggande åtagandena. I bilagorna finns följd-&lt;br&gt;bestämmelser på olika områden. I den första bilagan, benämnd kemikaliebi-&lt;br&gt;lagan, anges vilka kemikalier som omfattas av konventionen. I den andra&lt;br&gt;bilagan, den s.k. verifikationsbilagan, finns bl.a. detaljerade bestämmelser&lt;br&gt;om kontrollen av konventionens efterlevnad bestående av deklarationer och&lt;br&gt;inspektioner. I denna bilaga finns också bestämmelser om immunitet och pri-&lt;br&gt;vilegier för medlemmar i inspektionsgrupperna. Den tredje bilagan, sekre-&lt;br&gt;tessbilagan, omfattar skydd av konfidentiell information och innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser om hur sådan information skall behandlas inom ramen för kon-&lt;br&gt;ventionens tillämpningsområde. Där finns också föreskrifter om åtgärder för&lt;br&gt;att vid inspektioner skydda installationer som är känsliga ur sekretessyn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i avsnitt 3 beslutade riksdagen den 7 juni 1993 att Sverige&lt;br&gt;skulle ratificera konventionen. Ratifikationsinstrumentet överlämnades till&lt;br&gt;Förenta nationernas generalsekreterare den 17 juni 1993. Sverige är därmed&lt;br&gt;folkrättsligt bundet av konventionens bestämmelser. Den följande redogö-&lt;br&gt;relsen för konventionen begränsas till de åtaganden i konventionen som krä-&lt;br&gt;ver överväganden om lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningsområden som är tillåtna enligt konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel I åtar sig konvcntionsstaterna bl.a. att aldrig under några omstän-&lt;br&gt;digheter framställa, förvärva eller inneha kemiska vapen. I artikel II definie-&lt;br&gt;ras kemiska vapen. Termen omfattar giftiga kemikalier och deras utgångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ämnen samt ammunition och anordningar som är särskilt konstruerade för&lt;br&gt;spridning, om avsikten är att använda kemikalier som eller i ett kemiskt va-&lt;br&gt;pen. För kemikalierna finns också tillåtna användningsområden. Dessa är&lt;br&gt;användning i industrin, i jordbruket, i forskning och för medicinska, farma-&lt;br&gt;ceutiska eller andra fredliga ändamål. Kemikalierna får också användas för&lt;br&gt;skyddsändamål som är direkt relaterade till skydd mot giftiga kemikalier och&lt;br&gt;kemiska vapen liksom för militära ändamål som inte hänger samman med&lt;br&gt;användning av kemiska vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel VI slås fast att konventionsstaterna har rätt att utveckla, produ-&lt;br&gt;cera, förvärva, inneha, överföra och använda de reglerade kemikalierna för&lt;br&gt;de ändamål som inte är förbjudna enligt konventionen. För verifikation av&lt;br&gt;att kemikalierna inte används för förbjudna ändamål åtar sig konventions-&lt;br&gt;staterna att underkasta kemikalierna och anläggningar som har anknytning&lt;br&gt;till dessa kemikalier olika s.k. verifikationsåtgärder. Dessa verifikationsåt-&lt;br&gt;gärder består t.ex. av deklarationer om innehav och inspektioner. Trots att&lt;br&gt;Sverige aldrig har innehaft kemiska vapen krävs det alltså att vi kan leva upp&lt;br&gt;till de bestämmelser i konventionen som gäller kontrollen av den tillåtna an-&lt;br&gt;vändningen av de reglerade produkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalie- och verifikationsbilagoma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikaliebilagan är indelad i tre avsnitt (lista 1-3). För kemikalierna i re-&lt;br&gt;spektive avsnitt gäller olika bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lista 1 innehåller åtta giftiga kemikalier, däribland senapsgaser och lewisi-&lt;br&gt;ter och fyra kemiska utgångsämnen. I verifikationsbilagan del VI ges regel-&lt;br&gt;verket för dessa kemikalier. Kemikalierna får inte exporteras utom till en&lt;br&gt;annan part i konventionen. Det är förbjudet att tillverka, förvärva, inneha&lt;br&gt;och använda ämnena för annat än forsknings-, medicinska, farmaceutiska&lt;br&gt;eller skyddsändamål. Också för dessa tillåtna ändamål gäller begränsningar&lt;br&gt;avseende typer och kvantiteter. Konventionsstaten skall avge årliga deklara-&lt;br&gt;tioner om bl.a. import och export av dessa kemikalier. Ärliga deklarationer&lt;br&gt;om produktion av dessa kemikalier inom landet och om förväntade änd-&lt;br&gt;ringar i produktionen skall också lämnas. Målet med inspektionerna är att&lt;br&gt;kontrollera att innehållet i deklarationerna är korrekt. En konventionsstat&lt;br&gt;skall därför acceptera att berörda anläggningar kan bli föremål för inspektio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lista 2 innehåller tre giftiga kemikalier och elva kemiska utgångsämnen,&lt;br&gt;t.ex. arseniktriklorid. Enligt verifikationbilagan delVII får dessa ämnen en-&lt;br&gt;dast exporteras till resp, importeras från ett annat konventionsland. Någon&lt;br&gt;begränsning beträffande produktion, innehav eller användning föreskrivs&lt;br&gt;inte. Däremot finns ett omfattande deklarationsförfarande som är inriktat&lt;br&gt;på fabriksanläggningar som producerar, bereder eller förbrukar dessa äm-&lt;br&gt;nen. Också beträffande anläggningar som har befattning med lista 2-ämnen&lt;br&gt;skall organisationen kunna genomföra inspektioner på platsen. Målet för in-&lt;br&gt;spektionerna skall bl.a. vara att konstatera frånvaron av lista 1-ämnen och&lt;br&gt;att lista 2-ämnen inte används för ämnen som är förbjudna enligt konventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lista 3 innehåller fyra giftiga kemikalier, däribland vätecyanid, och tret-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ton utgångsämnen, exempelvis trietanolamin. I verifikationsbilagan del VIII&lt;br&gt;anges att konventionsstaterna skall se till att utförsel till stater som inte har&lt;br&gt;anslutit sig till konventionen får ske endast om man kan säkerställa att kemi-&lt;br&gt;kalierna inte används för förbjudna ändamål. Detta skall bl.a. ske genom att&lt;br&gt;utförselstaten begär ett slutanvändarintyg från mottagarstaten. Också be-&lt;br&gt;träffande lista 3-kemikalier finns detaljerade deklarationsbestämmelser rö-&lt;br&gt;rande producerade, importerade och exporterade kemikalier och en skyldig-&lt;br&gt;het att se till att berörda anläggningar kan inspekteras. Inspektionens mål är&lt;br&gt;i detta fall att kontrollera att verksamheten överensstämmer med den dekla-&lt;br&gt;rerade och att kontrollera att det inte finns lista 1-ämnen på anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver fabriker och anläggningar som har befattning med kemikalierna i&lt;br&gt;listorna 1-3 innehåller konventionen ett regelverk för andra kemiska pro-&lt;br&gt;duktionsanläggningar i verifikationsbilagan del IX. Beträffande anlägg-&lt;br&gt;ningar med en produktion av organiska kemikalier överstigande vissa kvan-&lt;br&gt;titeter skall konventionsstaten lämna en inledande deklaration som därefter&lt;br&gt;årligen skall uppdateras. Också dessa anläggningar kan bli föremål för in-&lt;br&gt;spektioner vars syfte är att kontrollera att det inte finns några lista 1-ämnen&lt;br&gt;inom anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om nationella åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens artikel VII rör nationella åtgärder för genomförande. Varje&lt;br&gt;konventionsstat skall förbjuda fysiska och juridiska personer under dess ju-&lt;br&gt;risdiktion att utöva verksamhet som enligt konventionen är förbjuden för&lt;br&gt;konventionsstaten. Den nationella strafflagstiftningen skall omfatta med-&lt;br&gt;borgares verksamhet i strid med konventionen oavsett var verksamheten be-&lt;br&gt;drivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel VII anger också att konventionsstaten skall utse en nationell myn-&lt;br&gt;dighet som skall vara kontaktorgan i förhållande till organisationen för för-&lt;br&gt;bud mot kemiska vapen och andra konventionsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även frågan om sekretess behandlas här. En konventionsstat ska betrakta&lt;br&gt;information som den på förtrolig väg får från organisationen som hemlig och&lt;br&gt;behandla denna i enlighet med bestämmelserna i sekretessbilagan. Sekre-&lt;br&gt;tessbilagan innehåller allmänna principer för hanteringen av konfidentiell&lt;br&gt;information, åtgärder till skydd för installationer som är känsliga ur sekre-&lt;br&gt;tessynpunkt och för förhindrande av avslöjande av konfidentiella uppgifter&lt;br&gt;i samband med verifikationsverksamhet samt om förfarandet i fall av brott&lt;br&gt;eller påstådda brott i anledning av bestämmelserna om förtrolig hantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att skydda konfidentiell information gäller oavsett om denna&lt;br&gt;härrör från civila eller militära anläggningar. Information skall betraktas&lt;br&gt;som konfidentiell, om den betraktas som konfidentiell av den stat som läm-&lt;br&gt;nat den eller - om uppgifterna lämnats av annan stat - om generaldirektören&lt;br&gt;för Tekniska sekretariatet gör bedömningen att det finns skäl att anta att dess&lt;br&gt;otillåtna spridning skulle skada den stat till vilken informationen hänför sig&lt;br&gt;eller skulle skada mekanismerna för genomförandet av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna till skydd för känsliga installationer och konfidentiella uppgif-&lt;br&gt;ter under inspektioner tar bl.a. sikte på att inspektionsgrupperna skall ta&lt;br&gt;hänsyn till skyddsbehovet vid utarbetande av de anläggningsavtal som skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följas under inspektionerna. Vidare skall inspektionsrapporterna endast in- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;nehålla fakta som är relevanta för efterlevnaden av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immunitet och privilegier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel VIII innehåller - utöver bestämmelser om Organisationen för för-&lt;br&gt;bud mot kemiska vapen regler om rättslig handlingsförmåga, immunitet och&lt;br&gt;privilegier för organisationen (punkterna 48 och 49). Delegater och organi-&lt;br&gt;sationens personal skall åtnjuta den immunitet och de privilegier som krävs&lt;br&gt;för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter. Rättslig handlingsförmåga, im-&lt;br&gt;munitet och privilegier skall regleras i avtal mellan organisationen och kon-&lt;br&gt;ventionsstaterna (punkt 50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immunitet och privilegier för inspektionsgrupperna regleras särskilt i av-&lt;br&gt;snitt B i verifikationsbilagan del II. Beträffande medlemmarna i inspektions-&lt;br&gt;gruppen hänvisas till reglerna om diplomatiska tjänstemän i art. 29 i Wien-&lt;br&gt;konventionen den 19 april 1961 (SÖ 1967:1). Observatörer skall i huvudsak&lt;br&gt;åtnjuta samma immunitet och privilegier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel IX innehåller bestämmelser om förfarandet vid misstanke om brott&lt;br&gt;mot konventionen. I första hand skall parterna göra varje ansträngning att&lt;br&gt;reda ut tvivelsmålen genom utbyte av information och genom konsultatio-&lt;br&gt;ner. En konventionsstat kan också begära organisationens biträde med att&lt;br&gt;genom utbyte av information klargöra en situation som ger anledning till&lt;br&gt;misstanke om brott från en annan konventionsstats sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste instrumentet för att utreda om en konventionsstat brutit&lt;br&gt;mot konventionens bestämmelser är dock den rätt som tillkommer varje&lt;br&gt;konventionsstat att begära en inspektion på en annan konventionsstats terri-&lt;br&gt;torium och att utan dröjsmål få denna inspektion utförd av en inspektions-&lt;br&gt;grupp från Tekniska sekretariatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av dessa inspektioner regleras i artikel IX och i verifika-&lt;br&gt;tionsbilagan delX. En inspekterad stat har både rätt och skyldighet att göra&lt;br&gt;varje rimlig ansträngning för att visa att man inte brutit mot konventionen.&lt;br&gt;Staten är skyldig att ge tillträde till det område som omfattas av begäran om&lt;br&gt;inspektion, men har också rätt att vidta åtgärder för att skydda anläggningar&lt;br&gt;som är känsliga ur sekretessynpunkt och hindra att konfidentiell information&lt;br&gt;oqh uppgifter som inte berörs av konventionen avslöjas. Tillträdet till ett in-&lt;br&gt;spektionsområde regleras i detalj. I samband med inspektionen förutsätts en&lt;br&gt;dialog mellan inspektionsgruppen och representanter för den inspekterade&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriellagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1992:1300) om krigsmateriel (krigsmateriellagen) finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om bl.a. tillverkning av och handel med krigsmateriel. Som krigsmateriel&lt;br&gt;klassificeras produkter som är utformade för militärt bruk. Produkter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har både militär och civil användning klassificeras som krigsmateriel, om de&lt;br&gt;har utvecklats för militärt ändamål eller - i vissa fall - om de har en förstörel-&lt;br&gt;sebringande funktion i sin militära användning. I lagen har regeringen be-&lt;br&gt;myndigats att bestämma vilka produkter som skall anses som krigsmateriel.&lt;br&gt;Detta har skett i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel (krigsmateriel-&lt;br&gt;förordningen) där produkterna indelas i krigsmateriel för strid och övrig&lt;br&gt;krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriellagen innehåller bestämmelser som gör det möjligt för rege-&lt;br&gt;ringen att kontrollera hanteringen av krigsmateriel alltifrån tillverkningen&lt;br&gt;till förmedling av krigsmateriel som finns i utlandet. Lagen innehåller bl.a.&lt;br&gt;generella förbud mot tillverkning av krigsmateriel, export och samarbete&lt;br&gt;med någon i utlandet om utveckling eller tillverkning av krigsmateriel. Från&lt;br&gt;dessa generella förbud kan regeringen i det enskilda fallet meddela undan-&lt;br&gt;tag. Härvid skall regeringen beakta de riktlinjer som fastlagts i prop.&lt;br&gt;1991/92:174 om Lag om krigsmateriel och som riksdagen tagit del av (krigs-&lt;br&gt;materielpropositionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Massförstörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I krigsmateriellagen regleras produkter som har en militär användning. Un-&lt;br&gt;der efterkrigstiden har västvärlden aktivt agerat för en enhetlig exportkont-&lt;br&gt;roll av vissa produkter som har en huvudsaklig civil användning men som&lt;br&gt;också kan komma till användning för att skapa eller använda produkter i&lt;br&gt;massförstörelsesyfte. För att täcka detta behov infördes lagen (1991:341) om&lt;br&gt;förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelse-&lt;br&gt;syfte, m.m. (massförstörelselagen), som trädde i kraft den 1 juli 1991.1 lagen&lt;br&gt;uppdras det åt regeringen att inom i lagen fastlagda ramar bestämma vilka&lt;br&gt;produkter som skall omfattas av lagen. Detta har regeringen gjort i förord-&lt;br&gt;ningen (1991:343) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan använ-&lt;br&gt;das i massförstörelsesyfte, m.m. (massförstörelseförordningen). I förord-&lt;br&gt;ningen anges att bl.a. vissa missilprodukter, kemiska ämnen och biologiska&lt;br&gt;agenser, nukleära produkter och tillverkningsutrustningar omfattas av la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller förbud mot utförsel och förmedling av produkterna.&lt;br&gt;Från dessa förbud kan regeringen meddela undantag i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Liksom beträffande krigsmateriel följer regeringen i denna prövning krite-&lt;br&gt;rier som har slagits fast i propositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kemiska produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:426) om kemiska produkter (kemikalielagen) finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om hantering och import av kemiska produkter. Lagens syfte är att före-&lt;br&gt;bygga skador på människors hälsa eller i miljön förorsakade av kemiska äm-&lt;br&gt;nens inneboende egenskaper. Lagen innehåller bestämmelser om skyldighe-&lt;br&gt;ter vid hantering och import av kemiska produkter och ger regeringen möj-&lt;br&gt;lighet att föreskriva tiliståndskrav för import, om det behövs från hälso- eller&lt;br&gt;miljösynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strafflagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I krigsmateriellagen och massförstörelselagen finns ansvarsbestämmelser för&lt;br&gt;brott mot lagarnas bestämmelser, varvid beträffande olovlig utförsel hänvis-&lt;br&gt;ning görs till lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Straffbestämmel-&lt;br&gt;serna är subsidiära i förhållande till brottsbalkens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 kap. 6§ BrB stadgas att den som gör sig skyldig till en svår överträ-&lt;br&gt;delse av ett sådant avtal med främmande makt eller någon sådan allmänt&lt;br&gt;erkänd grundsats som rör den internationella humanitära rätten i väpnade&lt;br&gt;konflikter skall dömas för folkrättsbrott till fängelse. I exemplifieringen av&lt;br&gt;sådana svåra överträdelser ingår användande av stridsmedel som är för-&lt;br&gt;bjudna enligt folkrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immunitet och privilegier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall finns bl.a. bestäm-&lt;br&gt;melser om immunitet och privilegier för internationella organ och personer&lt;br&gt;med anknytning till sådana organ i enlighet med vad som bestämts i avtal&lt;br&gt;eller stadga som är i kraft i förhållande till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Behov av ändringar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Krigsmateriellagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Allmänt om lista 1-ämnen i konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verifikationsbilagan del VI finns detaljerade bestämmelser om vad som&lt;br&gt;skall gälla för lista 1-kemikalier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konventionsstat får producera, förvärva, behålla eller använda ett lista&lt;br&gt;1-ämne för forsknings-, medicinska, farmaceutiska eller skyddsändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om kvantiteterna och typerna av ämnen är strängt begränsade till vad&lt;br&gt;som kan anses motiverat för sådana ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- och den sammanlagda mängden av sådana ämnen för dessa ändamål vid&lt;br&gt;varje angiven tidpunkt inte överstiger ett ton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samt den sammanlagda mängd som staten förvärvat under ett år genom&lt;br&gt;produktion, uttag ur lager och förvärv inte överstiger ett ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförsel av lista 1-ämnen får endast ske till en annan part i konventionen&lt;br&gt;och endast för de nyss angivna ändamålen. Båda parterna skall underrätta&lt;br&gt;Tekniska sekretariatet om överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion av lista 1-ämnen är kringgärdad med många föreskrifter i veri-&lt;br&gt;fikationsbilagan. Produktion för forsknings-, medicinska, farmaceutiska el-&lt;br&gt;ler skyddsändamål får endast genomföras vid en enda småskalig anläggning&lt;br&gt;godkänd av konventionsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ytterligare en anläggning, också den godkänd av konventionsstaten,&lt;br&gt;får maximalt tio kilo framställas årligen för skyddsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning vid andra anläggningar av maximalt tio kilo kemikalier per&lt;br&gt;anläggning och år får ske för forsknings-, medicinska eller farmaceutiska än-&lt;br&gt;damål i anläggningar godkända av konventionsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syntes av dessa ämnen för forsknings-, medicinska eller farmaceutiska än- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;damål får utan tillstånd äga rum vid laboratorier, om den sammanlagda&lt;br&gt;mängden är mindre än 100 gram per år och anläggning. Detta undantag gäl-&lt;br&gt;ler alltså inte syntes för skyddsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionsstaterna skall lämna deklaration beträffande de tillverkande&lt;br&gt;anläggningarna till Tekniska sekretariatet. Vidare skall planerade ändringar&lt;br&gt;i verksamheten anmälas dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ämnen som tas upp i lista 1 omfattas redan i dag av det svenska krigs-&lt;br&gt;materielbegreppet. Nämnas bör också att i Sverige används endast två av&lt;br&gt;ämnena. FOA och försvaret använder dessa för skyddsändamål. Någon&lt;br&gt;egentlig tillverkning förekommer inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Allmänt om krigsmateriellagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriellagens tillämpningsområde omfattar vapen, ammunition och&lt;br&gt;annan för militärt bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter&lt;br&gt;utgör krigsmateriel. Sådana föreskrifter har regeringen meddelat i krigsma-&lt;br&gt;terielförordningen vars bilaga innehåller en förteckning över vilka produkter&lt;br&gt;som skall anses som krigsmateriel. Materielen delas in i krigsmateriel för&lt;br&gt;strid och övrig krigsmateriel. Till gruppen krigsmateriel för strid hör bl.a.&lt;br&gt;kemiska stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppgift att avgöra om en produkt omfattas av lagen&lt;br&gt;eller inte. Klassificeringen sker med utgångspunkt i materielens funktion och&lt;br&gt;konstruktion. Produkter med såväl militär som civil användning klassificeras&lt;br&gt;som krigsmateriel när den har utvecklats för militär användning eller, i vissa&lt;br&gt;fall, om de har en förstörelsebringande funktion i sin militära användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang finns det anledning att belysa relationen mellan be-&lt;br&gt;greppen kemiskt vapen och kemiskt stridsmedel. Svea Hovrätt har i sitt re-&lt;br&gt;missyttrande väckt frågan om inte en enhetlig terminologi bör väljas inom&lt;br&gt;samtliga områden som berörs av konventionen. Enligt hovrättens mening är&lt;br&gt;begreppet ”kemiskt stridsmedel” som redan används i krigsmateriellagen att&lt;br&gt;föredra framför begreppet ”kemiskt vapen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har belysts i prop. 1992/93:154 om ändring i massförstörelselagen.&lt;br&gt;Föredraganden anförde där att med kemiskt stridsmedel avses den förstörel-&lt;br&gt;sebringande substansen. När stridsmedlet är inneslutet i en produkt som gör&lt;br&gt;det möjligt att hantera stridsmedlet i ett förstörelsebringande syfte utgör hel-&lt;br&gt;heten ett kemiskt vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den terminologi som används i konventionen görs inte denna distinktion.&lt;br&gt;Såväl de giftiga kemikalierna (stridsmedlen) som anordningar speciellt ut-&lt;br&gt;formade för att orsaka skada till följd av giftverkan hos de giftiga kemika-&lt;br&gt;lierna och som skulle komma att släppas ut genom användning av anord-&lt;br&gt;ningen (vapnet) omfattas av konventionens definition av kemiskt vapen,&lt;br&gt;sammantagna eller var för sig. Regeringen anser att Sverige i detta avseende&lt;br&gt;skall fortsätta att, så långt det låter sig göras, tillämpa den svenska distinktio-&lt;br&gt;nen mellan ett kemiskt stridsmedel och ett kemiskt vapen. I den förteckning&lt;br&gt;som utgör bilaga till krigsmaterielförordningen regleras vapnet och strids-&lt;br&gt;medlet separat. Vapnet kan t.ex. vara den missil i vars stridsspets behållaren&lt;br&gt;med det kemiska stridsmedlet innefattas. Regeringen delar i så måtto hov-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättens uppfattning att oklarhet inte får råda i lagstiftningen om huruvida&lt;br&gt;det är vapnet eller stridsmedlet som avses. Vanligen är det regleringen av&lt;br&gt;stridsmedlet som är aktuell i anledning av konventionsåtagandena. Den am-&lt;br&gt;munition och de anordningar som omfattas av konventionen är i allmänhet&lt;br&gt;redan föremål för kontroll i krigsmateriellagen och massförstörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt kan konstateras att de giftiga kemikalier och de utgångsämnen&lt;br&gt;som finns upptagna i lista 1 i princip endast kan användas som kemiska&lt;br&gt;stridsmedel. Viss civil användning för skyddsändamål och forskning före-&lt;br&gt;kommer dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I krigsmateriellagen förbjuds tillverkning av krigsmateriel i Sverige. Till-&lt;br&gt;stånd kan dock medges av regeringen i enskilda fall. En ansökan till rege-&lt;br&gt;ringen om tillstånd skall bl.a. innehålla uppgifter om vilken typ av krigsmate-&lt;br&gt;riel som skall tillverkas och var tillverkningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala paragrafen i krigsmateriellagen är förbudet mot utförsel. Ut-&lt;br&gt;försel får enligt lagens förarbeten endast ske till en stat, en statlig myndighet&lt;br&gt;eller en av en stat auktoriserad mottagare. En utförselansökan prövas i enlig-&lt;br&gt;het med riktlinjer fastlagda i krigsmaterielpropositionen (prop.&lt;br&gt;1991/92:174). I dessa riktlinjer redovisas bland annat s.k. ovillkorliga export-&lt;br&gt;hinder. Till dessa hör att utförsel eller annan utlandssamverkan skulle strida&lt;br&gt;mot en internationell överenskommelse som Sverige biträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna beaktas vid all utlandssamverkan. Som förbjuden utlands-&lt;br&gt;samverkan betraktas förutom export också bl.a. upplåtelse eller överlåtelse&lt;br&gt;av tillverkningsrätt. Det är alltså inte möjligt att kringgå det svenska utför-&lt;br&gt;selförbudet genom att överlåta en rätt att tillverka en produkt som tillverkas&lt;br&gt;i Sverige till någon i utlandet. Motsvarande förbud gäller beträffande samar-&lt;br&gt;bete med någon i utlandet om t.ex. utveckling av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om undantag från något av krigsmateriellagens förbud kan för-&lt;br&gt;enas med villkor och med kontroll- och ordningsbestämmelser. Ett vanligt&lt;br&gt;villkor för att tillstånd till export skall ges är att materielen inte får vidareex-&lt;br&gt;porteras till ett tredje land om inte den svenska regeringen har givit tillstånd&lt;br&gt;till detta. Beslut om utförsel meddelas därför vanligen inte utan att motta-&lt;br&gt;garstaten först har avgivit ett slutanvändaråtagande, dvs. intygat att materie-&lt;br&gt;len inte skall vidareexporteras. Kontroll- och ordningsbestämmelserna kan&lt;br&gt;anknyta till att exportören skall visa att materielen har nått mottagarlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Produktion i en enda småskalig anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Konventionens krav på att tillverkning av&lt;br&gt;lista 1-ämnen för forsknings-, medicinska, farmaceutiska eller skydds-&lt;br&gt;ändamål endast får förekomma vid en enda småskalig anläggning som&lt;br&gt;har godkänts av staten, tillgodoses av krigsmateriellagens bestämmel-&lt;br&gt;ser om krav på tillstånd för tillverkning av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar bedömningen eller läm-&lt;br&gt;nar denna utan erinran. I sitt remissyttrande anför Försvarets forskningsan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stalt (FOA) att departementspromemorian behandlar alla lista 1-ämnen med&lt;br&gt;utgångspunkt från antagandet att tillverkning av dessa ämnen utgör krigsma-&lt;br&gt;terieltillverkning. FOA betonar att vissa av dessa ämnen har en legitim an-&lt;br&gt;vändning för forskningsändamål. Vidare förutsätter FOA att Sveriges enda&lt;br&gt;småskaliga anläggning även i framtiden kommer att vara FOA:s huvudav-&lt;br&gt;delning för ABC-skydd i Umeå. FOA konstaterar att detta visserligen inte&lt;br&gt;påverkar lagförslagen, men däremot gör en del av övervägandena i prome-&lt;br&gt;morian överflödiga, exempelvis diskussionen om att den enda småskaliga&lt;br&gt;anläggningen får en monopolställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Av konventionen följer att, om det i en&lt;br&gt;konventionsstat förekommer produktion av lista 1-ämnen för forsknings-,&lt;br&gt;medicinska, farmaceutiska eller skyddsändamål, sådan tillverkning som hu-&lt;br&gt;vudregel endast skall få förekomma vid en enda småskalig anläggning som&lt;br&gt;är godkänd av staten. För en sådan anläggning gäller enligt konventionen&lt;br&gt;vissa begränsningar beträffande volym och kapacitet (verifikationsbilagan&lt;br&gt;del VI c9.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av avsnitt 5.1.2 är det enligt krigsmateriellagen förbju-&lt;br&gt;det att tillverka krigsmateriel i Sverige utan regeringens tillstånd. I lagen an-&lt;br&gt;ges inte några särskilda förutsättningar eller begränsningar för beviljande av&lt;br&gt;tillverkningstillstånd. Regeringen kan efter prövning av omständigheterna i&lt;br&gt;det enskilda fallet ge sådant tillstånd. Ett skäl att vägra lämna tillstånd kan&lt;br&gt;vara att lista 1-ämnen redan tillverkas vid en enda småskalig anläggning.&lt;br&gt;Meddelar regeringen ett tillverkningstillstånd, kan detta förenas med villkor.&lt;br&gt;Villkoren kan gälla produktionsvolym och kapacitet. Krigsmateriellagen till-&lt;br&gt;godoser alltså konventionens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns det endast en tillverkare av lista 1-kemikalier i Sverige, nämli-&lt;br&gt;gen FOA. Åtagandet att produktion endast får förekomma i en enda små-&lt;br&gt;skalig anläggning uppfylls därmed redan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA omfattas inte av krigsmateriellagen, som gör undantag från kravet&lt;br&gt;på tillverkningstillstånd för statliga myndigheter som inte är affärsverk.&lt;br&gt;Myndigheters verksamheter är dock föremål för regeringens kontroll på an-&lt;br&gt;nat sätt, vanligtvis genom myndigheternas instruktioner. En sådan kontroll&lt;br&gt;kan gälla rätten att tillverka lista 1-ämnen och föreskrifter om produktions-&lt;br&gt;volym m.m. Även när en myndighet driver den enda småskaliga anlägg-&lt;br&gt;ningen uppfyller Sverige därför redan i dag konventionens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem i detta sammanhang är att den enda småskaliga anläggning&lt;br&gt;som får tillverkningstillstånd kommer i en monopolsituation. Det måste fin-&lt;br&gt;nas en möjlighet för regeringen att hindra att ett företag som får ett tillstånd&lt;br&gt;utnyttjar situationen. Även detta har regeringen möjlighet att åtgärda ge-&lt;br&gt;nom att meddela villkor. Som ett villkor för att få driva en enda småskalig&lt;br&gt;anläggning skulle regeringen kunna föreskriva att företaget inte får behandla&lt;br&gt;presumtiva kunder på ett diskriminerande sätt. Konsekvensen av att en till-&lt;br&gt;ståndshavare bryter mot ett villkor är dels att tillvcrkningstillståndet kan&lt;br&gt;komma att återkallas, dels att straff kan utdömas enligt ansvarsbestämmel-&lt;br&gt;serna i krigsmateriellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Produktion vid andra anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Konventionens krav att övrig tillverkning av&lt;br&gt;lista 1-kemikalier för skydds-, forsknings-, medicinska eller farmaceu-&lt;br&gt;tiska ändamål skall ske i anläggningar godkända av regeringen tillgo-&lt;br&gt;doses av krigsmateriellagens krav på regeringens tillstånd för tillverk-&lt;br&gt;ning av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Syntes av högst 100 gram lista 1-ämnen för&lt;br&gt;forsknings-, farmaceutiska eller medicinska ändamål omfattas av&lt;br&gt;krigsmateriellagens krav på tillverkningstillstånd men är inte under-&lt;br&gt;kastad någon begränsning i konventionen. Ett bemyndigande för re-&lt;br&gt;geringen att genom föreskrifter meddela undantag för tillståndskravet&lt;br&gt;i dessa fall föreslås därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning och förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;med den skillnaden att det i promemorians lagförslag inte anges någon kvan-&lt;br&gt;titetsgräns i bemyndigandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar detta utan erinran. Svea Hovrätt anser att nödvändigheten av undantaget&lt;br&gt;från tillståndskravet för syntes av högst 100 gram av ett lista 1-ämne kan dis-&lt;br&gt;kuteras och ifrågasätter om det hinder som detta uppges innebära för bl.a.&lt;br&gt;den medicinska forskningen motiverar att Sverige mildrar det krav på till-&lt;br&gt;verkningstillstånd vi annars ställer. Beträffande lagtextens utformning anför&lt;br&gt;hovrätten att det föreslagna tillägget ter sig otydligt. Enligt hovrättens me-&lt;br&gt;ning borde det förtydligas att inte tillverkning av varje kemisk produkt för&lt;br&gt;sådant ändamål som anges i punkten avses, utan endast produkter som i sin&lt;br&gt;militära användning har en förstörelsebringande funktion och därför enligt&lt;br&gt;krigsmaterielförordningen klassificeras som krigsmateriel. Försvarets forsk-&lt;br&gt;ningsanstalt (FOA) betonar vikten av att dessa ämnen, som har en legitim&lt;br&gt;användning för forskningsändamål, kan undantas från kravet på tillverk-&lt;br&gt;ningstillstånd, bl.a. för att undvika oavsiktliga överträdelser av krigsmate-&lt;br&gt;riellagen. Kungliga tekniska högskolan (KTH) föreslår att undantaget också&lt;br&gt;skall omfatta undervisningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Utöver produktion vid en&lt;br&gt;enda småskalig anläggning får enligt konventionen produktion av högst 10&lt;br&gt;kilogram och år för skyddsändamål äga rum i ytterligare en anläggning god-&lt;br&gt;känd av staten. Tillverkning får också ske för forsknings-, medicinska eller&lt;br&gt;farmaceutiska ändamål i anläggningar godkända av staten, om den samman-&lt;br&gt;lagda årliga tillverkningen per anläggning inte överstiger 10 kilogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa anläggningar - som är att betrakta som krigsmaterieltillver-&lt;br&gt;kande - gäller samma principer som för enda småskalig anläggning, innebä-&lt;br&gt;rande att regeringens tillstånd krävs för tillverkningen och att regeringen kan&lt;br&gt;meddela de villkor som krävs för att uppfylla åtagandena enligt konventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syntes av lista 1-ämnen för forsknings-, farmaceutiska eller medicinska&lt;br&gt;ändamål i laboratorier i sammanlagda mängder om mindre än 100 gram per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år och anläggning är inte underkastade någon tillståndsbegränsning enligt&lt;br&gt;konventionen. Sådan syntes är enligt de svenska bestämmelserna att be-&lt;br&gt;trakta som tillverkning av krigsmateriel, och regeringens tillstånd krävs där-&lt;br&gt;för även i dessa fall. Såväl FOA som KTH delar uppfattningen i promemo-&lt;br&gt;rian att regeringen skall kunna meddela ett generellt undantag från krigsma-&lt;br&gt;teriellagens tillståndskrav för sådan syntes för att inte försvåra legitim forsk-&lt;br&gt;ning för t.ex. medicinska ändamål. För att undvika att bl.a. forskning på&lt;br&gt;detta område hindras bör regeringen bemyndigas att meddela ett generellt&lt;br&gt;undantag från tillståndskravet genom en ändring i 3 § krigsmateriellagen.&lt;br&gt;Bemyndigandet bör gälla tillverkning av kemiska produkter för medicinska&lt;br&gt;eller farmaceutiska ändamål eller för forskningsändamål. Att, som KTH fö-&lt;br&gt;reslagit, inkludera också utbildning i bemyndigandet till regeringen skulle&lt;br&gt;innebära att de svenska reglerna inte uppfyller konventionens krav. Där-&lt;br&gt;emot föreslår vi att den i konventionen angivna högsta mängd som genom&lt;br&gt;syntes får framställas vid en anläggning utan tillstånd också skall framgå av&lt;br&gt;bemyndigandet till regeringen. Mot hovrättens förslag, att det av bemyndi-&lt;br&gt;gandet skall framgå att detta endast gäller kemikalier som klassificeras som&lt;br&gt;krigsmateriel, kan visserligen invändas att detta framgår av undantagets pla-&lt;br&gt;cering i den paragraf som föreskriver tillstånd för tillverkning av krigsmate-&lt;br&gt;riel. Endast kemikalier som är krigsmateriel omfattas av kravet på tillverk-&lt;br&gt;ningstillstånd och kan bli aktuella för ett bemyndigande om undantag från&lt;br&gt;ifrågavarande tillståndskrav. För att ändå undvika missförstånd bör ett för-&lt;br&gt;tydligande göras och bemyndigandet uttryckligen begränsas till att avse ke-&lt;br&gt;miska produkter som klassificeras som krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 Utförsel av lista 1-ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Krigsmateriellagens bestämmelser om utför-&lt;br&gt;sel av krigsmateriel är tillräckliga för att uppfylla åtagandena enligt&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer i bedömningen eller lämnar denna utan erin-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I verifikationsbilagan del VI till konven-&lt;br&gt;tionen anges att utförsel av lista 1-ämnen endast får ske till en annan part&lt;br&gt;i konventionen och endast för forsknings-, medicinska, farmceutiska eller&lt;br&gt;skyddsändamål. Utförda ämnen får inte vidareexporteras till annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa åtaganden tillgodoses genom bestämmelserna i krigsmateriellagen.&lt;br&gt;Lagens krav på regeringens tillstånd för utförsel av krigsmateriel är i princip&lt;br&gt;undantagslöst. Export av ett lista 1-ämne utan regeringens tillstånd utgör&lt;br&gt;brott mot lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av om utförsel kan medges skall regeringen, som nämnts&lt;br&gt;i avsnitt 5.1.2, beakta vissa riktlinjer. Utförsel som strider mot en internatio-&lt;br&gt;nell överenskommelse som Sverige tillträtt utgör ett ovillkorligt hinder mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsmaterielexport. Kravet på att utförsel endast får ske till ett land som är Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;part i konventionen tillgodoses således genom att regeringen enligt riktlin-&lt;br&gt;jerna inte skall meddela utförseltillstånd för ett lista 1-ämne till ett land som&lt;br&gt;inte har tillträtt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett beslut om utförsel av krigsmateriel meddelas inhämtas regelmäs-&lt;br&gt;sigt ett s.k. slutanvändaråtagande från köparlandets regering. I ett sådant&lt;br&gt;åtagande intygar köparlandet att utrustningen skall användas för nationens&lt;br&gt;eget bruk och att den inte skall reexporteras. Genom att begära ett slutan-&lt;br&gt;vändarintyg där den mottagande staten redovisar den avsedda användningen&lt;br&gt;av lista 1-ämnet får regeringen en garanti för att ämnet skall användas för&lt;br&gt;forsknings-, medicinska, farmaceutiska eller skyddsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av föregående avsnitt framgår att regeringen kan meddela villkor vid till-&lt;br&gt;ståndsgivningen. Ett villkor som regelmässigt meddelas är att vidareexport&lt;br&gt;inte får ske utan tillstånd av den svenska regeringen. Villkoret måste ses i&lt;br&gt;samband med slutanvändaråtagandena. Att meddela ett villkor skulle få li-&lt;br&gt;ten eller ringa effekt, om det inte fanns slutanvändaråtagande. Emellertid&lt;br&gt;spelar villkoren också en roll nationellt. Har det exporterande svenska före-&lt;br&gt;taget känt till eller bort känna till att den mottagande regeringen inte var&lt;br&gt;slutanvändare eller att de exporterade produkterna inte skulle användas för&lt;br&gt;angivet ändamål, kan detta dels föranleda straffansvar i Sverige, dels föran-&lt;br&gt;leda att regeringen betraktar exportören med misstro vid nya ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges åtagande avseende överföring av lista 1-ämnen innebär att vi&lt;br&gt;skall säkerställa att export endast sker till en konventionsstat för att där an-&lt;br&gt;vändas för tillåtna ändamål. Åtagandet är alltså redan uppfyllt genom krigs-&lt;br&gt;materiellagens bestämmelser och bör inte föranleda ytterligare lagstiftnings-&lt;br&gt;åtgärder. Något tillstånd till utförsel av lista 1-ämnen har hittills inte givits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.6 Underrättelse om överföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon ändring av lagstiftningen behövs inte.&lt;br&gt;Konventionens krav kan tillgodoses på administrativ väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna kommenterar inte promemorians argumentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I verifikationsbilagan del VI till konven-&lt;br&gt;tionen anges att såväl den överförande som den mottagande staten skall un-&lt;br&gt;derrätta Tekniska sekretariatet om en utförsel respektive införsel minst 30&lt;br&gt;dagar innan denna avses äga rum. Någon bestämmelse som motsvarar detta&lt;br&gt;åtagande finns inte i krigsmateriellagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige som exporterande stat skall uppfylla åtagandet torde det&lt;br&gt;vara tillräckligt att regeringen dels i utförselbeslutet anger att detta kan verk-&lt;br&gt;ställas först vid ett angivet datum räknat minst 30 dagar efter beslutsdagen,&lt;br&gt;dels genast vidarebefordrar informationen till Tekniska sekretariatet. Några&lt;br&gt;bestämmelser om detta behövs inte, eftersom regeringen avgör hur ett till-&lt;br&gt;stånd skall utformas och vilka villkor som kan förenas med tillståndet. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ankommer på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;se till att underrättelsen når sekretariatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriellagen innehåller inte några bestämmelser som gör det möj-&lt;br&gt;ligt att uppfylla motsvarande åtagande som mottagande stat. De kemikalier&lt;br&gt;det här är fråga om är sådana som enligt lagen (1985:426) om kemiska pro-&lt;br&gt;dukter kräver tillstånd för införsel med hänsyn till produkternas farlighet ur&lt;br&gt;hälso- och miljösynpunkt. Sådana tillstånd meddelas av länsstyrelserna. För&lt;br&gt;att Sverige skall kunna uppfylla åtagandet räcker det med att länsstyrelserna&lt;br&gt;dels i besluten anger att införsel får ske tidigast 30 dagar efter beslutsdagen,&lt;br&gt;dels åläggs att vidarebefordra beslut om införsel av dessa produkter till rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Importörerna bör&lt;br&gt;uppmärksammas på att ansökan om införsel måste göras i god tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.7 Deklarationer inom lista 1-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den skyldighet att lämna årliga deklaratio-&lt;br&gt;ner om den verksamhet som har bedrivits under det gångna året re-&lt;br&gt;spektive planeras för det kommande året, som är förutsättningen för&lt;br&gt;att åtagandet enligt konventionen skall kunna uppfyllas, tillgodoses&lt;br&gt;genom bestämmelsen om deklarationsskyldighet i 19 § krigsmateriel-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen föreslår att 21 § krigsmateriella-&lt;br&gt;gen, som reglerar skyldighet att till regeringen anmäla ändring i för-&lt;br&gt;hållanden som upptagits i tillståndsansökan, skall kompletteras med&lt;br&gt;en skyldighet för den som har tillstånd att tillverka kemiska krigsma-&lt;br&gt;terielprodukter att, i enlighet med föreskrifter som regeringen med-&lt;br&gt;delar, till regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;lämna anmälan om planerna för verksamheten ändras under på-&lt;br&gt;gående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorians lagförslag föreskrivs att också årliga&lt;br&gt;deklarationer om den planerade verksamheten skall regleras i 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser kommenterar inte förslaget.&lt;br&gt;Svea hovrätt anför att tillägget visserligen innefattar skyldighet för enskilda&lt;br&gt;och därför bör framgå av lag, men menar samtidigt att syftet med ändringen&lt;br&gt;enklare skulle kunna uppnås genom en utvidgning av regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande enligt paragrafens första stycke. Kammarrätten i Stockholm föreslår&lt;br&gt;en annan formulering av lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Verifikationsbilagorna inne-&lt;br&gt;håller åtaganden för att möjliggöra att organisationen skall kunna kontrol-&lt;br&gt;lera att konventionsstaterna uppfyller de tidigare nämnda åtagandena.&lt;br&gt;Denna kontroll skall ske genom deklarationer som konventionsstaterna&lt;br&gt;skall lämna och inspektioner som Tekniska sekretariatet skall utföra för att&lt;br&gt;kontrollera att de lämnade uppgifterna är korrekta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionen finns två grundtyper av deklarationer: inledande deklara-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner och årliga deklarationer. De årliga deklarationerna är av två slag, Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;nämligen deklarationer om förhållandena under det gångna året och under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättelser om planerad verksamhet för det kommande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande deklaration för enda småskalig anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inom en konventionsstat skall drivas en enda småskalig anläggning,&lt;br&gt;skall Tekniska sekretariatet underrättas om anläggningens belägenhet och få&lt;br&gt;del av en detaljerad beskrivning av anläggningen senast 30 dagar efter det&lt;br&gt;att konventionen trätt i kraft för staten. För en anläggning som planeras där-&lt;br&gt;efter skall sådan underrättelse lämnas 180 dagar innan driften skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en enda småskalig anläggning, som inte drivs av en statlig myndighet,&lt;br&gt;redan har tillverkningstillstånd när konventionen träder i kraft, kan rege-&lt;br&gt;ringen genom Krigsmaterielinspektionen begära in de erforderliga uppgif-&lt;br&gt;terna med stöd av 20 § krigsmateriellagen. Paragrafen behandlar tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens kontroll över den verksamhet för vilken tillstånd beviljats.&lt;br&gt;Krigsmaterielinspektionen är tillsynsmyndighet. I dag är det endast Försva-&lt;br&gt;rets forskningsanstalt (FOA) som bedriver sådan verksamhet. För att rege-&lt;br&gt;ringen skall kunna infordra uppgifterna från en statlig myndighet krävs det&lt;br&gt;inte några bestämmelser i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla konventionens krav på inledande deklaration till Tekniska&lt;br&gt;sekretariatet om en ny enda småskalig anläggning kan en ny paragraf införas&lt;br&gt;i förordningen som särskilt tar sikte på innehållet i ansökningar om att få&lt;br&gt;driva en sådan småskalig anläggning. En sådan bestämmelse bör utformas i&lt;br&gt;enlighet med de krav som konventionen ställer beträffande inledande dekla-&lt;br&gt;ration. Kravet kan emellertid också uppfyllas genom att regeringen vid be-&lt;br&gt;redningen av tillståndsärendet begär in de uppgifter som krävs för att tillgo-&lt;br&gt;dose konventionens krav. Med hänsyn till att det är fråga om endast ett till-&lt;br&gt;stånd förefaller detta vara det bästa alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsen skall lämnas till Tekniska sekretariatet 180 dagar innan ny&lt;br&gt;verksamhet påbörjas. Regeringen måste därför i ett beslut om tillverknings-&lt;br&gt;tillstånd ange att verksamheten får påbörjas först sedan så lång tid förflutit&lt;br&gt;att regeringen har kunnat uppfylla underrättelsekravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årliga deklarationer och underrättelser om planerade ändringar i&lt;br&gt;verksamheten för enda småskalig anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konventionsstat som producerar lista 1-ämnen vid en enda småskalig an-&lt;br&gt;läggning skall avge en årlig deklaration beträffande verksamheten vid an-&lt;br&gt;läggningen under det föregående året. Deklarationen skall innefatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;identifiering av anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kemiskt namn m.m., använda metoder och producerade mängder av lista&lt;br&gt;1-ämnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- namn på och mängd av utgångsämnen förtecknade på listorna 1 -3 som&lt;br&gt;använts för produktion av lista 1-ämne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mängd som förbrukats vid anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;mängd som sänts till eller mottagits från annan anläggning i konventions-&lt;br&gt;staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den största mängd som lagrats vid något tillfälle under året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lager vid årets slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;upplysning om ändring vid anläggningen under året i jämförelse med tidi-&lt;br&gt;gare ingivna beskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige skall kunna uppfylla åtagandet krävs att nödvändiga uppgif-&lt;br&gt;ter kommer in till regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. En sådan skyldighet för enskild att lämna deklarationer måste medde-&lt;br&gt;las i lagform. I 19 § krigsmateriellagen finns en bestämmelse om skyldighet&lt;br&gt;för den som har tillstånd att tillverka krigsmateriel att, enligt de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen meddelar, lämna deklarationer rörande den&lt;br&gt;verksamhet för vilken tillstånd har meddelats. Deklarationsskyldigheten be-&lt;br&gt;träffande en enda småskalig anläggning bör därför inte föranleda någon lag-&lt;br&gt;ändring. 121 § krigsmaterielförordningen har regeringen meddelat föreskrif-&lt;br&gt;ter om deklarationens innehåll. Bestämmelsen överensstämmer endast del-&lt;br&gt;vis med kraven i konventionen. Det förefaller lämpligast att komplettera&lt;br&gt;denna bestämmelse med en ny paragraf i förordningen som anger vad en&lt;br&gt;deklaration om tillverkning av lista 1-ämnen skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall ha vidarebefordrats till sekretariatet inom 90 dagar efter&lt;br&gt;årets utgång vilket gör att både uppgiftslämnaren och staten har knappt om&lt;br&gt;tid för att uppfylla sina respektive förpliktelser. Man kan därför överväga&lt;br&gt;om inte bestämmelsen i 19 § krigsmateriellagen också borde innehålla en be-&lt;br&gt;stämmelse om vite eller förseningsavgift för det fall en deklaration inte läm-&lt;br&gt;nas inom angiven tid. Med hänsyn till att endast ett fåtal företag kommer att&lt;br&gt;bli aktuella förefaller detta vara en överdriven åtgärd, särskilt om man beak-&lt;br&gt;tar att den som har ett tillverkningstillstånd riskerar att detta återkallas vid&lt;br&gt;åsidosättande av en bestämmelse i lagen eller förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör meddela föreskrifter om när nödvändiga uppgifter skall&lt;br&gt;ha kommit in. Denna tid måste bestämmas så att regeringen, eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen utser för denna uppgift, både hinner begära in uppgif-&lt;br&gt;ter från företag som försummar att lämna dessa i tid och får tillfälle att kon-&lt;br&gt;trollera de lämnade uppgifterna innan de vidarebefordras till organisatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionsstaten skall också avge en årlig deklaration om den planerade&lt;br&gt;verksamheten vid anläggningen under det kommande året. En sådan dekla-&lt;br&gt;ration skall avges 90 dagar innan årets början. Till skillnad från departe-&lt;br&gt;mentspromemorian anser regeringen att även dessa uppgifter kan infordras&lt;br&gt;med stöd av 19 § krigsmateriellagen som anger att deklaration skall lämnas&lt;br&gt;för verksamhet för vilken tillstånd har meddelats. En bestämmelse bör in-&lt;br&gt;föras i krigsmaterielförordningen som anger vilka uppgifter om planerad&lt;br&gt;verksamhet som skall lämnas och när uppgifterna skall ha kommit in till re-&lt;br&gt;geringen eller myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje konventionsstat skall härutöver underrätta Tekniska sekretariatet&lt;br&gt;om planerade ändringar i förhållande till den inledande deklarationen. En&lt;br&gt;sådan underrättelse skall lämnas minst 180 dagar innan ändringarna skall ge-&lt;br&gt;nomföras. Den som har tillstånd enligt krigsmateriellagen är skyldig att an-&lt;br&gt;mäla till regeringen om förhållanden som upptagits i tillståndsansökan änd-&lt;br&gt;ras (21 § krigsmateriellagen). Enligt 20 § förordningen skall ändringen anmä-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;las till regeringen snarast och senast inom en månad efter det att tillståndsha- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;varen har fått kännedom om de ändrade förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse är inte tillräcklig för att tillgodose åtagandet enligt&lt;br&gt;konventionen, som ju kräver att en sådan anmälan kommer in till Tekniska&lt;br&gt;sekretariatet redan ett halvår innan ändringen genomförs. För att till fullo&lt;br&gt;kunna uppfylla konventionens krav bör i krigsmateriellagen införas en be-&lt;br&gt;stämmelse om skyldighet för den som har tillstånd enligt den lagen att till-&lt;br&gt;verka kemiska produkter att anmäla planerade ändringar i verksamheten till&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Bestämmelsen&lt;br&gt;bör placeras i ett nytt andra stycket i 21 § krigsmateriellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationer och underrättelser för andra lista 1-anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har tidigare nämnts att andra lista 1-anläggningar än en enda småskalig&lt;br&gt;anläggning efter tillstånd kan tillåtas i ett konventionsland. Också beträf-&lt;br&gt;fande anläggningar som fått tillstånd till sådan produktion skall konventions-&lt;br&gt;staten lämna inledande deklaration till Tekniska sekretariatet inom 30 dagar&lt;br&gt;efter det att konventionen trätt ikraft för staten i fråga. Tekniska sekretaria-&lt;br&gt;tet skall också hållas underrättat om planerade ändringar i verksamheten&lt;br&gt;och årliga deklarationer skall lämnas. Dessa anläggningar bör träffas av&lt;br&gt;samma bestämmelser som gäller för en enda småskalig anläggning, vilket&lt;br&gt;blir fallet om de föreslagna ändringarna i krigsmateriellagen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Massförstörelselagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Allmänt om lista 2 och lista 3-ämnen i konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verifikationsbilagan del VII finns konventionens regelverk för lista 2-äm-&lt;br&gt;nen. Dessa ämnen får endast överföras till eller erhållas från konventionssta-&lt;br&gt;ter. Denna förpliktelse skall träda i kraft tre år efter konventionens ikraftträ-&lt;br&gt;dande. Under mellantiden skall konventionsstaten begära slutanvändarintyg&lt;br&gt;från mottagarstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt verifikationsbilagan del VII skall konventionsstaterna avge en inle-&lt;br&gt;dande och sedan årliga deklarationer som innehåller sammanlagda natio-&lt;br&gt;nella uppgifter rörande de mängder av lista 2-ämnen som producerats, be-&lt;br&gt;retts, förbrukats, importerats och exporterats under föregående år. En kvan-&lt;br&gt;titativ specificering av import och export skall lämnas för varje berörd stat.&lt;br&gt;Inledande deklaration skall lämnas inom 30 dagar efter det att konventionen&lt;br&gt;trätt i kraft för konventionsstaten och årliga deklarationer rörande före-&lt;br&gt;gående års verksamhet inom 90 dagar efter utgången av kalenderåret, me-&lt;br&gt;dan årliga deklarationer rörande den planerade verksamheten skall lämnas&lt;br&gt;senast 60 dagar före nästkommande kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande och årliga deklarationer krävs för alla fabriksanläggningar som&lt;br&gt;under något av de tre senaste åren har producerat, berett eller förbrukat&lt;br&gt;vissa mängder av kemikalierna i lista 2. Undantag från deklarationsskyldig-&lt;br&gt;heten skall göras för blandningar som innehåller en låg koncentration av ett&lt;br&gt;lista 2-ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dctaljbcstämmelser för lista 3-kcmikalicr finns i verifikationsbilagan del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VIII. För dessa ämnen förskrivs varken export-eller importrestriktioner. Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;Däremot skall konventionsstaterna säkerställa att kemikalierna i mottagar-&lt;br&gt;landet endast skall användas för ändamål som inte är förbjudna enligt kon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande lista 3-ämnen skall konventionsstaterna avge inledande&lt;br&gt;resp, årliga deklarationer. Deklarationerna skall innehålla sammanlagda na-&lt;br&gt;tionella data rörande de mängder som producerats, importerats och exporte-&lt;br&gt;rats under det gångna kalenderåret, liksom en kvantitativ specificering av&lt;br&gt;import och export för varje berörd stat. Fabriksanläggningar skall deklare-&lt;br&gt;ras, om det där föregående år har producerats eller nästkommande år för-&lt;br&gt;väntas produceras mer än 30 ton av ett lista3-ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inledande deklarationen skall avges inom 30 dagar efter det att kon-&lt;br&gt;ventionen trätt i kraft. Den årliga deklarationen för det gångna kalenderåret&lt;br&gt;skall lämnas inom 90 dagar efter utgången av kalenderåret och den årliga&lt;br&gt;deklarationen för den planerade verksamheten senast 60 dagar före början&lt;br&gt;av påföljande kalenderår. Deklaration behövs inte för blandningar som in-&lt;br&gt;nehåller lägre koncentrationer av ett lista 3-ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den deklarationsskyldighet som avser ämnen upptagna på lista 2&lt;br&gt;och 3 finns det i del IX i verifikationsbilagan regler om uppgiftslämnande&lt;br&gt;avseende kemiska produktionsanläggningar som framställer vissa kemika-&lt;br&gt;lier som inte finns med på listorna. Uppgifter om dessa anläggningar skall&lt;br&gt;lämnas i form av en inledande deklaration. Vidare skall uppgifter lämnas&lt;br&gt;årligen för att uppdatera den inledande deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2,2 Allmänt om massförstörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Massförstörelselagen har tillkommit för att hindra att vissa produkter som&lt;br&gt;kan användas i massförstörelsesyfte sprids till länder som kan komma att an-&lt;br&gt;vända produkterna för rustning. I lagen exportkontrolleras därför vissa pro-&lt;br&gt;dukter som förutom sin civila användning också kan nyttjas för att, direkt&lt;br&gt;eller indirekt, skapa massförstörelse, s.k. dual use-produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § stadgas att regeringen genom föreskrifter får besluta vilka produkter&lt;br&gt;som skall omfattas av kontroll - inom de ramar som fastställts i lagen. Rege-&lt;br&gt;ringen har meddelat sådana föreskrifter i massförstörelseförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reglerade området har bestämts med hänsyn till exportkontrollen av&lt;br&gt;dual use-produkter i andra västerländska industriländer. Lagen omfattar&lt;br&gt;produkter på tre områden som är föremål för internationellt samarbete. Ett&lt;br&gt;av dessa områden är missiler, missildelar och missilteknologi som är föremål&lt;br&gt;för samarbete inom Missile Technology Control Regime (MTCR). Ett annat&lt;br&gt;område är kemiska och biologiska utgångsämnen som kan användas för att&lt;br&gt;framställa kemiska eller biologiska stridsmedel eller vapen liksom tillverk-&lt;br&gt;ningsutrustning för att framställa sådana ämnen eller vapen. Detta samar-&lt;br&gt;bete bedrivs inom den s.k. Australien-gruppen. Slutligen ingår sådan kärn-&lt;br&gt;teknisk utrustning och sådant material som omfattas av samarbete om ex-&lt;br&gt;portkontroll inom Nuclcar Suppliers Group (NSG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Massförstörelseförordningen omfattar sedan den 1 april 1993 54prekurso-&lt;br&gt;rer (utgångsämnen) som finns förtecknade i bilaga 3 till förordningen. Dessa&lt;br&gt;ämnen kan användas för framställning av kemiska vapen men har också cn&lt;br&gt;civil användning inom flera fält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan efter prövning i det enskilda fallet meddela undantag från Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;massförstörelselagens förbud mot utförsel. Ett tillstånd kan förenas med vill-&lt;br&gt;kor och kan återkallas vid brott mot lagens bestämmelser eller mot ett med-&lt;br&gt;delat villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Massförstörelselagen innehåller inte några deklarationsbestämmelser.&lt;br&gt;Det gör däremot lagen (1985:426) om kemiska produkter i vars 9§ anges&lt;br&gt;att den som yrkesmässigt hanterar eller importerar en kemisk produkt skall&lt;br&gt;lämna de uppgifter om produkten och dess hantering som kan behövas för&lt;br&gt;att bedöma dess hälso- och miljörisker. Bestämmelser om detta s.k. produkt-&lt;br&gt;register finns i 12-15a§§ förordningen (1985:835) om kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemiska produkter som yrkesmässigt tillverkas i eller importeras till Sve-&lt;br&gt;rige skall registreras i produktregistret som förs av Kemikalieinspektionen.&lt;br&gt;Anmälan skall göras av tillverkaren eller importören. Kemikalieinspektio-&lt;br&gt;nen kan i särskilda fall medge att anmälan i stället görs av en handelsagent.&lt;br&gt;Den som årligen importerar eller tillverkar mindre än 100 kilogram av en&lt;br&gt;kemisk produkt behöver inte anmäla detta till inspektionen. Enligt 16 § får&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen lämna ytterligare föreskrifter för tillämpningen av&lt;br&gt;9§ lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Klassificering av lista 2 och 3-ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömning: Lista 2-kemikalier är dual use-produkter, och&lt;br&gt;de ämnen som inte redan omfattas av massförstörelselagen bör genom&lt;br&gt;en förordningsändring föras till denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna yttrar sig inte över promemorians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I konventionens kemikalielista 2 finns tre&lt;br&gt;giftiga kemikalier och elva grupper utgångsämnen. De giftiga kemikalierna&lt;br&gt;i lista 2 kan användas som kemiska stridsmedel, men på grund av sitt huvud-&lt;br&gt;sakligen civila användningsområde bör de inte klassificeras som krigsmate-&lt;br&gt;riel annat än i de fall då de är avsedda att användas som stridsmedel. På&lt;br&gt;samma sätt som de kemiska utgångsämnen som i dag finns upptagna i bilaga&lt;br&gt;3 i massförstörelseförordningen är de alltså dual useprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utgångsämnen som direkt anges respektive exemplifieras i konventio-&lt;br&gt;nens kemikalielista 2B ingår redan i dag i bilaga 3 till massförstörelseförord-&lt;br&gt;ningen. Förutom dessa utgångsämnen regleras i kemikaliebilagan också&lt;br&gt;grupper av kemikalier, exempelvis kemikalier innehållande en fosforatom&lt;br&gt;till vilken är bundet en metyl-, etyl-eller propylgrupp, men inga ytterligare&lt;br&gt;kolatomer. Även sådana kemikalier bör omfattas av massförstörelselagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan har nämnts har regeringen i 1§ massförstörelselagen bemyndi-&lt;br&gt;gats att meddela föreskrifter om lagens omfattning. Att hänföra kemika-&lt;br&gt;lierna till massförstörelselagen kräver därför inte några lagstiftningsåtgärder&lt;br&gt;utan endast cn ändring i massförstörelseförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lista 3 innehåller 17 giftiga kemikalier och utgångsämnen. Liksom beträf- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;fande lista 2-ämnena kan lista 3-ämnen användas såväl för civilt bruk som i&lt;br&gt;massförstörelsesyfte, dvs. för att skapa kemiska vapen. Av bilagans kemika-&lt;br&gt;lier ingår redan elva i bilagan till massförstörelseförordningen. För Sveriges&lt;br&gt;tillträde till konventionen krävs en reglering av resterande sex kemikalier.&lt;br&gt;Detta kan regeringen göra genom en ändring i bilaga 3 till förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 Utförsel av lista 2-ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Massförstörelselagen innehåller redan ett ut-&lt;br&gt;förselförbud. Någon ändring av lagen behövs inte för att uppfylla kon-&lt;br&gt;ventionens krav i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar bedömningen i prome-&lt;br&gt;morian eller lämnar denna utan erinran. Eftersom endast export till stat som&lt;br&gt;inte är part i konventionen kräver reglering enligt konventionen, bör enligt&lt;br&gt;Kommerskollegium kravet på tillstånd begränsas till vad som direkt följer av&lt;br&gt;förpliktelserna enligt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I verifikationsbilagan del VII finns kon-&lt;br&gt;ventionens regelverk för lista 2-ämnen. Sådana ämnen får endast utföras till&lt;br&gt;eller erhållas från konventionsstater. Bestämmelsen skall träda i kraft tre år&lt;br&gt;efter konventionens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot utförsel omfattas av massförstörelselagens bestämmelser. I&lt;br&gt;den utsträckning lista 2-ämnen finns upptagna i bilaga 3 till massförstörelse-&lt;br&gt;förordningen, råder alltså utförselförbud redan i dag. De ämnen som införs&lt;br&gt;i denna bilaga kommer automatiskt att omfattas av utförselförbudet. Undan-&lt;br&gt;tag från utförselförbudet kan beslutas av regeringen efter prövning i det en-&lt;br&gt;skilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör konventionens artikel XI nämnas. Av denna arti-&lt;br&gt;kel framgår att konventionsstaterna inte sinsemellan skall upprätthålla några&lt;br&gt;restriktioner som är oförenliga med åtagandena enligt konventionen. Detta&lt;br&gt;gäller om restriktionerna skulle inskränka eller hindra handel och utveckling&lt;br&gt;eller främjandet av vetenskapliga och teknologiska kunskaper för fredliga&lt;br&gt;ändamål på det kemiska området. Artikeln omfattar också restriktioner till&lt;br&gt;följd av internationella avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I massförstörelselagen är utförsel utan tillstånd av regeringen förbjuden&lt;br&gt;utan avseende på destination. Detta förbud kommer att upprätthållas också&lt;br&gt;gentemot stater som tillträtt konventionen. Man skulle kunna hävda att&lt;br&gt;detta utgör en restriktion i strid med verifikationsbilagan del VII som inte&lt;br&gt;förbjuder utförsel av lista 2-ämnen till en konventionsstat. Kommerskolle-&lt;br&gt;gium har också förordat att en tillämpning av utförselförbudet inte skall gå&lt;br&gt;utöver vad som krävs enligt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin tillståndsgivning enligt massförstörelselagen har regeringen natur-&lt;br&gt;ligtvis att beakta att ämnet omfattas av konventionen. Ett beslut att inte till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låta en utförsel till ett konventionsland skulle i princip endast kunna grundas&lt;br&gt;på en misstanke om att mottagarlandet bryter mot konventionen, något som&lt;br&gt;borde föranleda inledande av ett verifikationsförfarande. Av denna anled-&lt;br&gt;ning krävs inte någon lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle också kunna hävdas att det förhållandet att utförsel av ämnet&lt;br&gt;måste prövas av regeringen utgör en form av hinder även om tillstånd ges,&lt;br&gt;genom att prövningen av ett ärende tar tid och att utförseln därmed försenas&lt;br&gt;jämfört med vad som gäller vid en export av oreglerade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför den ändring i massförstörelselagen som trädde i kraft den 1 april&lt;br&gt;1993 uttalade sig det föredragande statsrådet i prop. 1992/93:154 om revide-&lt;br&gt;rade kriterier för export. Han anförde (s. 20) att företag skall kunna beviljas&lt;br&gt;s.k. generella tillstånd för export under en angiven tid av likaledes angivna&lt;br&gt;produktkategorier till likaledes angivna länder. Exempelvis kan regeringen&lt;br&gt;meddela ett företag tillstånd att under två år föra ut fluorväte till Australien,&lt;br&gt;Frankrike och Storbritannien. Ett sådant tillstånd förenas med villkor och&lt;br&gt;med kontroll- och ordningsbestämmelser. I beslutet anges en begränsning&lt;br&gt;avseende den kvantitet som får föras ut med stöd av tillståndet. Regeringens&lt;br&gt;beslut (utförseltillståndet) skall företes för tullmyndigheten vid varje utför-&lt;br&gt;seltillfälle. Härvid skall tullen anteckna på tillståndsbeviset hur stor kvantitet&lt;br&gt;som förs ut. Tullmyndigheten kan alltså kontrollera att begränsningen inte&lt;br&gt;överskrids. Dessa möjligheter till ett förenklat förfarande gör att någon&lt;br&gt;överträdelse av konventionens artikel XI i praktiken inte kan anses före-&lt;br&gt;ligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.5 Slutanvändarintyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Konventionens krav på att slutanvändarin-&lt;br&gt;tyg skall användas fram till dess att utförselförbud har genomförts fal-&lt;br&gt;ler inom ramen för massförstörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna delar promemorians bedömning eller lämnar denna utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I del VII i verifikationsbilagan till kon-&lt;br&gt;ventionen anges att, till dess att utförselförbudet gentemot ickekonventions-&lt;br&gt;stater är genomfört tre år efter det att konventionen trätt i kraft, den expor-&lt;br&gt;terande staten skall begära slutanvändarintyg från den köpande staten enligt&lt;br&gt;viss specifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför beslut om utförsel av produkter som omfattas av massförstörelsela-&lt;br&gt;gen begär regeringen regelmässigt antingen ett intyg från den mottagande&lt;br&gt;staten eller av köparen om att produkten skall användas för civila ändamål.&lt;br&gt;De uppgifter som skall lämnas enligt specifikationen i konventionen motsva-&lt;br&gt;rar i princip vad som krävs i dag. Enligt specifikationen skall slutanvändarin-&lt;br&gt;tyget innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att produkterna endast kommer att användas för ändamål som inte är för-&lt;br&gt;bjudna enligt konventionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att de inte kommer att vidareföras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- produkternas typer och mängder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;deras slutanvändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- slutanvändarnas namn och adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom massförstörelselagen redan i dag har utförselförbud till alla länder&lt;br&gt;och utförseltillstånd dessutom regelmässigt förutsätter att ett slutanvända-&lt;br&gt;rintyg har lämnats uppfyller lagen konventionens åtaganden rörande utför-&lt;br&gt;sel av lista 2-ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.6 Införsel av lista 2-ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Införsel av lista 2-ämnen skall regleras i massför-&lt;br&gt;störelselagen genom att ett krav på tillstånd för införsel införs. Rege-&lt;br&gt;ringen bemyndigas dels att delegera beslutanderätten till en myndig-&lt;br&gt;het, dels att genom föreskrifter meddela undantag från tillståndskra-&lt;br&gt;vet för vissa produkter eller införsel från vissa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att införselregleringen skall&lt;br&gt;införas i lagen om kemiska produkter genom att lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser lämnar promemorians förslag&lt;br&gt;utan erinran. Flera riktar dock principiella invändningar mot förslaget att&lt;br&gt;utvidga kemikalielagens tillämpningsområde till att innefatta uppfyllande av&lt;br&gt;alla de förpliktelser som följer av internationella överenskommelser om kon-&lt;br&gt;troll av hanteringen av kemiska produkter som Sverige är bundet av. Svea&lt;br&gt;Hovrätt ifrågasätter nödvändigheten av tillägget eftersom konventionens&lt;br&gt;och lagens syften i stora delar torde vara desamma. Vidare anser hovrätten&lt;br&gt;att tillägget kan vara vilseledande eftersom lagen redan nu innebär ett inför-&lt;br&gt;livande av internationella överenskommelser, t.ex. om transport av farligt&lt;br&gt;gods. Om ett tillägg skall införas, förordar hovrätten att en tydligare anknyt-&lt;br&gt;ning görs till den nu aktuella konventionen. Kammarrätten i Stockholm ifrå-&lt;br&gt;gasätter om det är motiverat att göra formuleringen så omfattande att den&lt;br&gt;täcker inte bara den nu aktuella överenskommelsen utan alla överenskom-&lt;br&gt;melser rörande kemiska produkter. Arbetarskyddsstyrelsen anser att den&lt;br&gt;mycket generella utvidgningen i 1 § kemikalielagen kan leda till svåröver-&lt;br&gt;blickbara konsekvenser och tolkningssvårigheter. Styrelsen pekar också på&lt;br&gt;risken att alla internationella överenskommelser som avser kontroll av han-&lt;br&gt;teringen av kemiska produkter kommer att innefattas i paragrafen. Detta&lt;br&gt;skulle enligt styrelsen bl.a. kunna innebära att en konvention som ECE-kon-&lt;br&gt;ventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor innefattas, nå-&lt;br&gt;got som enligt styrelsens mening inte kan vara rimligt. Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen förordar därför att tills vidare låta utvidgningen endast omfatta konven-&lt;br&gt;tionen om kemiska vapen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför i&lt;br&gt;sitt yttrande att kcmikalielagstiftningens tillämpningsområde inte är helt en-&lt;br&gt;kelt att avgränsa vilket har gett upphov till en del diskussioner och tveksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter vid rättstillämpningen. Länsstyrelsen anför vidare att den föreslagna Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;utvidgningen innebär att lagstiftningen utvidgas till att gälla kontroll oavsett&lt;br&gt;om överenskommelsen är inriktad på att skydda miljö och hälsa eller om den&lt;br&gt;har ett helt annat skyddssyfte. Länsstyrelsen anser att förslaget innebär att&lt;br&gt;vissa vapenkontrollbestämmelser införs i en lag vars syfte är att begränsa&lt;br&gt;skador på människors hälsa och i miljön och ifrågasätter om detta är ända-&lt;br&gt;målsenligt. Den föreslagna ändringen skulle enligt länsstyrelsen också få&lt;br&gt;konsekvenser för förslaget till en miljöbalk (se SOU 1993:27) som i grund-&lt;br&gt;läggande frågor utgår från kemikalielagen. Förslaget i departementsprome-&lt;br&gt;morian skulle ur principiell synpunkt medföra en ganska påtaglig förändring&lt;br&gt;av balkens systematik. Länsstyrelsen anser att kontrollen av kemikalierna&lt;br&gt;bör tillgodoses på något annat sätt och förordar därför att lista 2-kemikalier&lt;br&gt;skall klassificeras som krigsmateriel och att det i krigsmateriellagstiftningen&lt;br&gt;skall införas föreskrifter om att bestämmelserna om anmälan till produktre-&lt;br&gt;gistret och om tillstånd m.m. enligt 17 - 20 §§ förordningen om kemiska pro-&lt;br&gt;dukter skall äga motsvarande tillämpning vid införsel av kemikalier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren anför att utredningens förslag i denna del förefaller bli onö-&lt;br&gt;digt svårhanterligt och förordar att det i massförstörelselagen införs ett för-&lt;br&gt;bud mot införsel, begränsat till lista 2-ämnen. Regionåklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm anför att förslaget leder till en lagstiftning som är alltför splittrad&lt;br&gt;och onödigt svår att tillämpa. Regionåklagarmyndigheten förordar i stället&lt;br&gt;att införseln regleras i massförstörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är Kommerskollegium och&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen positiva. Det förhållandet att flertalet av de aktuella&lt;br&gt;ämnena sannolikt redan är underkastade krav på importtillstånd enligt kemi-&lt;br&gt;kalielagstiftningen utgör enligt Kommerskollegium ett skäl för den valda lös-&lt;br&gt;ningen. En reglering av importen bör dock enligt kollegiets mening begrän-&lt;br&gt;sas till vad som är nödvändigt för att uppfylla konventionens krav. Kemika-&lt;br&gt;lieinspektionen delar i princip promemorians uppfattning, men anser att det&lt;br&gt;bör övervägas att utse inspektionen som tillståndsmyndighet. Inspektionen&lt;br&gt;motiverar detta med att länsstyrelsens tillståndsgivning helt utgår från ett na-&lt;br&gt;tionellt behov att övervaka införseln av särskilt farliga kemiska ämnen, me-&lt;br&gt;dan den kontroll som avses här är av helt annan karaktär och helt knuten till&lt;br&gt;en internationell överenskommelse. Enligt inspektionen talar starka skäl för&lt;br&gt;att låta den centrala kemikaliemyndigheten svara för införselkontrollen.&lt;br&gt;Bl.a. bör det undvikas att dubbla system för införselkontrollen införs. En&lt;br&gt;sådan ordning ligger enligt inspektionen väl i linje med det ansvar Kemika-&lt;br&gt;lieinspektionen uppbär inom kemikalieområdet när det gäller införselkont-&lt;br&gt;roll som utgår från andra internationella överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen fäster stort avseende vid remiss-&lt;br&gt;instansernas principiella invändningar. I dag är kemikalielagen en nationell&lt;br&gt;säkerhetslag som syftar till att förebygga att skador på människors hälsa eller&lt;br&gt;i miljön förorsakas av kemiska ämnens inneboende egenskaper. I promemo-&lt;br&gt;rians förslag utvidgas syftet med lagen till att också omfatta att Sverige skall&lt;br&gt;uppfylla de förpliktelser som följer av internationella överenskommelser om&lt;br&gt;kontroll av hanteringen av kemiska produkter. Den icke-spridningsaspekt&lt;br&gt;som kan läggas på dessa kemiska produkter har hittills reglerats genom&lt;br&gt;massförstörelselagens utförselförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett argument som kan anföras mot en reglering i massförstörelselagen är&lt;br&gt;att alla beslut enligt lagen idag fattas av regeringen. Det är inte önskvärt att&lt;br&gt;de beslut som nu är aktuella skall fattas av regeringen. Ärendena saknar po-&lt;br&gt;litiskt intresse och beredningen skall endast bestå i en kontroll av att impor-&lt;br&gt;ten sker från ett konventionsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet är att förbud mot införsel införs i massförstörelselagen och&lt;br&gt;att regeringen i det lagrum som reglerar införsel också bemyndigas att dele-&lt;br&gt;gera avgörandet av införselärenden till en myndighet. Ett skäl häremot är&lt;br&gt;att införsel av en kemikalie som omfattas av båda lagarna i så fall kan komma&lt;br&gt;att avgöras dels av en länsstyrelse, dels av en annan myndighet. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen har enligt kemikalielagstiftningen att ta ställning till om import kan ske&lt;br&gt;med hänsyn till produktens hälso- och miljöfara och myndigheten skulle ha&lt;br&gt;att bedöma om produkten kommer från ett konventionsland. En situation&lt;br&gt;skulle kunna uppstå där införsel skall tillåtas enligt konventionen eftersom&lt;br&gt;varan kommer från ett konventionsland, men skall förbjudas eftersom den&lt;br&gt;är hälso-eller miljöfarlig. En importör skulle tvingas söka införseltillstånd&lt;br&gt;på två ställen och vara beroende av positivt besked från båda myndighe-&lt;br&gt;terna. Detta är en olägenhet för den enskilde importören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns formella och praktiska invändningar mot båda lösningarna. Ef-&lt;br&gt;tersom det finns flera principiella invändningar mot utvidgningen av kemika-&lt;br&gt;lielagens syfte, finner regeringen trots allt att en reglering i massförstörelse-&lt;br&gt;lagen är att föredra i förening med en möjlighet för regeringen att delegera&lt;br&gt;prövningen av ärendena till en myndighet. Införselförbudet bör begränsas&lt;br&gt;till lista 2-ämnen enligt konventionen genom att regeringen ges bemyndi-&lt;br&gt;gande att i föreskrifter begränsa förbudets tilllämpningsområde. Det finns&lt;br&gt;inte något behov av en införselkontroll för övriga produkter som omfattas av&lt;br&gt;massförstörelselagen. Problemet med två beslutande instanser kan praktiskt&lt;br&gt;lösas genom att den beslutande myndigheten skall sända en kopia av sitt be-&lt;br&gt;slut till den aktuella länsstyrelsen och att länsstyrelserna åläggs att avvakta&lt;br&gt;med beslut intill dess myndighetens inställning är klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införseln bör kunna ske med stöd av generella importtillstånd. Ett sådant&lt;br&gt;tillstånd kan ges ett företag för vissa kemikalier som importeras från vissa&lt;br&gt;länder för ändamål som anges i ansökan. Det kommer därför inte att krävas&lt;br&gt;någon större administration vare sig hos det beslutande organet eller hos de&lt;br&gt;berörda företagen. Däremot kommer tullmyndigheterna att beröras genom&lt;br&gt;att den kontroll som måste göras blir mera omfattande. Om ett företag miss-&lt;br&gt;sköter sig i något avseende kan detta leda till att det generella tillståndet&lt;br&gt;återkallas med stöd av 8§ lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.7 Utförsel av lista 3-ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Konventionens krav på säkerställande av att&lt;br&gt;lista 3-kemikalierna endast skall användas för tillåtna ändamål tillgo-&lt;br&gt;doses inom ramen för bestämmelserna i massförstörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar promemorians bedöm-&lt;br&gt;ning eller lämnar denna utan erinran. Kommerskollegium anser att krav på&lt;br&gt;utförseltillstånd bör begränsas till vad som direkt följer av förpliktelserna&lt;br&gt;enligt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Konventionen innehåller inte något ut-&lt;br&gt;förselförbud för lista 3-ämnen. Däremot skall konventionsstaterna säker-&lt;br&gt;ställa att utförda kemikalier endast skall användas för ändamål som inte är&lt;br&gt;förbjudna enligt konventionen. Vid export till en icke-konventionsstat skall&lt;br&gt;konventionsstaten bl.a. begära att den mottagande staten intygar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att kemikalierna endast skall användas för ändamål som inte är förbjudna&lt;br&gt;enligt konventionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att de inte skall vidareexporteras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mängder och typer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;deras slutanvändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- slutanvändarnas namn och adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för infordrandet av ett sådant slutanvändarintyg är att nå-&lt;br&gt;gon typ av kontroll av utförseln äger rum. Utan ett sådant förfarande finns&lt;br&gt;inte någon möjlighet för staten att kräva in slutanvändarintyg. Att ett sådant&lt;br&gt;intyg inte har lämnats eller inte uppfyller de krav som angetts i det före-&lt;br&gt;gående skall dessutom utgöra exporthinder. På samma sätt som för lista 2-&lt;br&gt;ämnen kan åtagandet i konventionen tillgodoses genom utförselkontroll och&lt;br&gt;beslut inom massförstörelselagens ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan göras gällande att tillståndstvånget utgör ett hinder mot handel&lt;br&gt;med dessa kemikalier. Detta resonemang har bemötts i avsnittet 5.2.4 be-&lt;br&gt;träffande lista 2-kemikalier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.8 Deklarationer utanför lista 1-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En bestämmelse om deklarationsskyldighet för&lt;br&gt;den som producerar, bereder, förbrukar, importerar eller exporterar&lt;br&gt;produkter som avses i 1 § 4 i massförstörelselagen införs liksom för&lt;br&gt;den som under något av de senaste tre åren har producerat, berett,&lt;br&gt;förbrukat, importerat eller exporterat sådana produkter eller som&lt;br&gt;producerar diskreta organiska kemikalier. Det uppdras åt regeringen&lt;br&gt;att inom de angivna ramarna meddela föreskrifter om vilka typer av&lt;br&gt;anläggningar som omfattas av deklarationsskyldigheten och om vilka&lt;br&gt;uppgifter som skall lämnas. Föreskrifterna bör också innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om till vem och inom vilka tidsfrister deklarationerna skall läm-&lt;br&gt;nas. Den deklarationsskyldige skall kunna föreläggas vid vite att full-&lt;br&gt;göra sin deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian föreslår att dcklarationsförfarandet&lt;br&gt;skall regleras inom ramarna för den kemiska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Dcklarationsfrågan har inte berörts av remissinstan-&lt;br&gt;serna. Beträffande invändningar mot en utvidgning av av dc syften som ke-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mikalielagen skall tillgodose hänvisas till redovisningen av remissinstanser- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;nas inställning i avsnitt 5.2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att Sverige skall kunna fullgöra åtagandet&lt;br&gt;att lämna inledande och årliga deklarationer avseende anläggningar som&lt;br&gt;hanterar lista 2 och 3-ämnen liksom andra anläggningar som kan komma i&lt;br&gt;fråga för ett deklarationsförfarande krävs bestämmelser om hur dessa upp-&lt;br&gt;gifter skall infordras. För ett åläggande att lämna deklarationer krävs lag-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konventionsstat skall kunna lämna uppgifter om följande anlägg-&lt;br&gt;ningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana som under något av de tre föregående åren producerat, förbrukat&lt;br&gt;eller berett eller under det kommande året väntas producera, förbruka&lt;br&gt;eller bereda mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* 1 kilogram av BZ:3-Kinklidinyl bensilat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* 100 kilogram av varje annan kemikalie på lista 2 A, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* 1 ton av en kemikalie på lista 2 B,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anläggningar som under föregående år har eller som under det kom-&lt;br&gt;mande året väntas producera mer än 30 ton av ett lista 3-ämne, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anläggningar som under föregående år producerat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* mer än 200 ton av ej listade diskreta organiska kemikalier, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* mer än 30 ton av ej listade diskreta organiska kemikalier som innehåller&lt;br&gt;fosfor, svavel eller fluor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de anläggningar som kommer i fråga omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;serna om produktregistret i kemikalieförordningen. Förutsättningen härför&lt;br&gt;är dock att produktionen eller importen överstiger 100 kilogram kemikalier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians utgångspunkt är att man skall dra nytta av det befintliga&lt;br&gt;regelverket för att inte öka byråkratin för de berörda företagen. De alterna-&lt;br&gt;tiv som då står till buds är att reglering sker i massförstörelselagen eller lagen&lt;br&gt;om kemiska produkter. Många av de uppgifter som skall lämnas till Tekniska&lt;br&gt;sekretariatet skall också lämnas till Kemikalieinspektionens produktregister&lt;br&gt;och borde därför kunna sammanställas av inspektionen. Däremot lämnas&lt;br&gt;inte uppgifter om den planerade verksamheten till produktregistret. Efter-&lt;br&gt;som syftet med uppgiftslämnandet enligt kemikalielagstiftningen är bedöm-&lt;br&gt;ningar ur hälso- och miljöskyddssynpunkter måste dock, som promemorian&lt;br&gt;konstaterar, syftet med lagen om kemiska produkter ändras till att också om-&lt;br&gt;fatta att Sverige skall uppfylla kraven enligt konventionen, om man med stöd&lt;br&gt;av kemikalielagen skall kunna kräva in de ytterligare uppgifter som kan krä-&lt;br&gt;vas enligt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnittet 5.2.6 tagit ställning mot en sådan utvidgning av&lt;br&gt;syftet med lagen. Å andra sidan anser regeringen att Kemikalieinspektio-&lt;br&gt;nens kompetens, erfarenhet och kunskaper på detta område bör tas till vara&lt;br&gt;för att för att bedöma och sammanställa de lämnade uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla konventionens krav utan att komma i konflikt med syftet&lt;br&gt;med bestämmelserna i kemikalielagstiftningen föreslår regeringen att dekla-&lt;br&gt;rationsskyldighet införs i massförstörelselagen. Härigenom tillgodoses en&lt;br&gt;önskan att bibehålla kemikalielagen som en nationell säkerhetslagstiftning&lt;br&gt;och låta icke-spridningsaspcktcrna avseende dessa produkter regleras i&lt;br&gt;massförstörelselagstiftningcn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen bör uppdras åt regeringen att inom de i lagen angivna ra-&lt;br&gt;marna bestämma såväl vilka anläggningar som skall omfattas av deklara-&lt;br&gt;tionsskyldigheten som vad deklarationerna skall innehålla och när de skall&lt;br&gt;lämnas. Vidare bör regeringen bemyndigas att bestämma att deklarationen&lt;br&gt;skall lämnas till en myndighet för att uppgifterna skall sammanställas där in-&lt;br&gt;nan de av regeringen överlämnas till Tekniska sekretariatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid deklarationsförfarandet är tidsfristerna snäva både för den deklara-&lt;br&gt;tionsskyldige och för staten. För regeringen är det viktigt att få in uppgif-&lt;br&gt;terna i tillräckligt god tid för att bedöma, och i förekommande fall kontrol-&lt;br&gt;lera, riktigheten av de lämnade uppgifterna och att sammanställa dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller därför lämpligt att förena bestämmelsen om deklarations-&lt;br&gt;skyldighet med en möjlighet för regeringen eller myndigheten att vid vite&lt;br&gt;förelägga den deklarationsskyldige att fullgöra sin uppgift. Regeringen för-&lt;br&gt;slår därför att en sådan möjlighet införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.9 Kontroll av deklarerade uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som har lämnat deklaration enligt 6 b § skall&lt;br&gt;lämna de upplysningar och handlingar som kan behövas för kontrol-&lt;br&gt;len av de uppgifter som lämnats i deklarationen till regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som har att ta emot deklarationen, om han anmodas&lt;br&gt;därtill av regeringen eller nämnda myndighet. Företrädare för rege-&lt;br&gt;ringen eller myndigheten skall ha rätt till tillträde till de områden, lo-&lt;br&gt;kaler eller anläggningar där den verksamhet bedrivs som föranleder&lt;br&gt;deklarationsskyldigheten. Härvid skall företrädarna få göra under-&lt;br&gt;sökningar och ta prover, och polismyndigheten skall lämna det biträde&lt;br&gt;som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian innehöll inte något motsvarande för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av föregående avsnitt framgår att det krävs&lt;br&gt;ett deklarationsförfarande för att Sverige skall kunna fullgöra sina redovis-&lt;br&gt;ningsåtaganden enligt konventionen. Om de uppgifter som Sverige lämnar&lt;br&gt;i sin information till organisationen inte är korrekta, kommer detta att kunna&lt;br&gt;föranleda åtgärder gentemot Sverige från organisationens sida för att säker-&lt;br&gt;ställa efterlevnaden av konventionen. Det är därför enligt vår uppfattning&lt;br&gt;viktigt att regeringen har en möjlighet att kontrollera att de i deklarationen&lt;br&gt;lämnade uppgifterna är korrekta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något motsvarande förslag lämnades inte i departementspromemorian,&lt;br&gt;beroende på att i denna föreslogs att deklarationerna skulle infordras med&lt;br&gt;stöd av kemikalielagen. Med den i promemorian valda lösningen krävdes&lt;br&gt;inte förslag till några särskilda kontrollbestämmelser. Enligt lagen skall det&lt;br&gt;finnas en tillsynsmyndighet som har att utöva tillsynen enligt lagen. Myndig-&lt;br&gt;heten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs&lt;br&gt;för tillsynen. Vidare skall tillsynsmyndigheten ha rätt till tillträde till de om-&lt;br&gt;råden, lokaler och utrymmen som används i samband med hanteringen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kemiska produkter och får där göra undersökningar och ta prover. Polismyn-&lt;br&gt;digheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i krigsmateriellagen ges tillsynsmyndigheten (krigsmaterielinspek-&lt;br&gt;tionen) rätt att dels kräva in upplysningar och handlingar som behövs för&lt;br&gt;kontrollen, dels rätt till tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att regeringen eller den utsedda myndigheten skall kunna kontrollera&lt;br&gt;de deklarerade uppgifterna krävs en bestämmelse som ger en rätt till kon-&lt;br&gt;troll som motsvarar rätten enligt kemikalie-respektive krigsmateriellagen.&lt;br&gt;Som ett första steg bör bestämmelsen ge en rätt att infordra de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som krävs för att kontrollen skall kunna utövas. Regeringen&lt;br&gt;eller myndigheten skall t.ex. kunna fordra in det underlag som har legat till&lt;br&gt;grund för deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste det finnas en möjlighet att bekräfta de lämnade uppgifterna&lt;br&gt;genom provtagning och genom inspektion av anläggningen. Så måste exem-&lt;br&gt;pelvis provtagning kunna ske för att konstatera att inga andra kemikalier än&lt;br&gt;de deklarerade förekommer i anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Kriminalisering av verksamhet som är förbjuden enligt&lt;br&gt;konventionen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel VII i konventionen skall en konventionsstat bl.a. förbjuda fy-&lt;br&gt;siska och juridiska personer, var de än befinner sig på dess territorium eller&lt;br&gt;på andra platser under dess folkrättsligt erkända jurisdiktion, att utöva verk-&lt;br&gt;samhet som enligt konventionen är förbjuden för en konventionsstat. I&lt;br&gt;denna skyldighet innefattas införande av strafflagstiftning som avser sådan&lt;br&gt;verksamhet, samt att i enlighet med folkrätten, utsträcka denna strafflag-&lt;br&gt;stiftning till varje verksamhet som enligt konventionen är förbjuden för en&lt;br&gt;konventionsstat och som inletts någonstans av fysiska personer som är med-&lt;br&gt;borgare i staten i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sådan förbjuden verksamhet som nu angetts hör främst förfaranden&lt;br&gt;som står i strid med konventionsstaternas allmänna skyldigheter enligt arti-&lt;br&gt;kel I i konventionen. Under punkten 1 i denna artikel föreskrivs att konven-&lt;br&gt;tionsstaterna åtar sig att under inga omständigheter utveckla, producera el-&lt;br&gt;ler på annat sätt förvärva, lagra eller behålla kemiska vapen, eller överföra,&lt;br&gt;direkt eller indirekt, kemiska vapen till någon. Vidare åtar sig staterna att&lt;br&gt;aldrig använda kemiska vapen, delta i militära förberedelser för användning&lt;br&gt;av kemiska vapen, hjälpa, uppmuntra eller förmå någon att delta i en verk-&lt;br&gt;samhet som enligt konventionen är förbjuden för en konventionsstat. Enligt&lt;br&gt;punkten 5 i samma artikel förbinder sig konventionsstaterna att inte använda&lt;br&gt;ämnen för kravallbekämpning som en metod för krigföring. Även andra för-&lt;br&gt;faranden än som nu sagts kan tänkas utgöra förbjuden verksamhet enligt&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen kemiska vapen och ämnen för kravallbekämpning definieras i&lt;br&gt;artikel 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Gällande lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrättsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 kap. 6 § brottsbalken (BrB) föreskrivs att den som gör sig skyldig till en&lt;br&gt;svår överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon&lt;br&gt;sådan allmänt erkänd grundsats, som rör den internationella humanitära rät-&lt;br&gt;ten i väpnade konflikter, skall dömas för folkrättsbrott till fängelse i högst&lt;br&gt;fyra år. Sådana svåra överträdelser är bland andra att använda stridsmedel&lt;br&gt;som är förbjudna enligt folkrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de avtal med främmande makt som avses i paragrafen är 1925 års&lt;br&gt;Genéveprotokoll rörande förbud mot användande i krig av kvävande, giftiga&lt;br&gt;eller liknande gaser och bakteriologiska stridsmedel (se SÖ 1930:27). De&lt;br&gt;flesta fall av användning av kemiska vapen torde således i dag kunna bestraf-&lt;br&gt;fas som folkrättsbrott under förutsättning att gärningen är att betrakta som&lt;br&gt;en svår överträdelse av Genéveprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel XIII i konventionen föreskrivs att denna inte skall tolkas så att&lt;br&gt;den innebär någon begränsning i eller avvikelse från åtaganden enligt det&lt;br&gt;angivna Genéveprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga straffbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har redogjorts för innehållet i bl.a. krigsmateriellagstiftningen och&lt;br&gt;massförstörelselagen. Av redogörelsen framgår att hanteringen av sådana&lt;br&gt;ämnen som definieras som kemiska vapen i viss utsträckning redan är regle-&lt;br&gt;rad. Något förbud som fullt ut motsvarar konventionens föreskrift om krimi-&lt;br&gt;nalisering finns emellertid inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk jurisdiktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 1 § BrB dömes för brott som begåtts i Sverige efter svensk lag&lt;br&gt;och vid svensk domstol. För brott som begåtts utomlands kan i vissa fall dö-&lt;br&gt;mas efter svensk lag och vid svensk domstol med stöd av 2 § i samma kapitel.&lt;br&gt;En förutsättning härför är dock att gärningen är straffbar på gärningsorten.&lt;br&gt;Ytterligare bestämmelser om svensk jurisdiktion finns i 3 §. Enligt detta lag-&lt;br&gt;rum kan för brott som begåtts utomlands i vissa särskilt angivna fall dömas&lt;br&gt;efter svensk lag och vid svensk domstol även om inte förutsättningarna i 2§&lt;br&gt;är uppfyllda. Ett sådant särskilt angivet fall föreligger när fråga är om folk-&lt;br&gt;rättsbrott. Således omfattas sådan användning av kemiska vapen som utgör&lt;br&gt;folkrättsbrott av svensk jurisdiktion oavsett var gärningen är begången och&lt;br&gt;oavsett gärningsmannens nationalitet, medan annan befattning med ke-&lt;br&gt;miska vapen, som regleras i författningar utanför brottsbalken, omfattas av&lt;br&gt;svensk jurisdiktion endast om en brottslig gärning begåtts inom landet eller&lt;br&gt;inom ett område där gärningen är straffbar också enligt den lag som gäller&lt;br&gt;på orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 Behovet av lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: I brottsbalken införs en särskild straffbestäm-&lt;br&gt;melse för den som gör sig skyldig till en sådan gärning som staterna&lt;br&gt;förbinder sig att avstå ifrån enligt artikel I i konventionen. Definitio-&lt;br&gt;nen av begreppet kemiska vapen sker genom hänvisning till konven-&lt;br&gt;tionens definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på utsträckt jurisdiktion tillgodoses genom en hänvisning i&lt;br&gt;2kap 3 § BrB till olovlig befattning med kemiska stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian föreslår att straffbestämmelsen utfor-&lt;br&gt;mas efter mönster från folkrättsbrottet varvid det straffbara området anges&lt;br&gt;genom hänvisning till konventionen samt att exemplifiering av förbjuden&lt;br&gt;verksamhet sker genom en uppräkning av de förfaranden som staterna enligt&lt;br&gt;artikel I förbundit sig att avstå ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tilltyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar detta utan erinran. Svea Hovrätt anför att 22 kap 6 § BrB utgör den sam-&lt;br&gt;lade straffrättsliga regleringen av den humanitära rätten i väpnade konflik-&lt;br&gt;ter. Hovrätten ifrågasätter därför om det inte i stället vore lämpligare att&lt;br&gt;ändra denna paragraf så att den får omfatta även de i detta sammanhang&lt;br&gt;viktigaste delarna av den föreslagna bestämmelsen om olovlig befattning&lt;br&gt;med kemiska vapen. Därigenom skulle även sådan befattning utgöra folk-&lt;br&gt;rättsbrott. Den nu aktuella konventionen innehåller bestämmelser som en-&lt;br&gt;ligt hovrätten i sanktionshänseende hör närmare samman med lagstiftningen&lt;br&gt;om kemiska produkter i allmänhet, varför bestämmelserna inte bör tas in i&lt;br&gt;22 kap. BrB. Beträffande den föreslagna ändringen av 2kap. 3 § BrB anför&lt;br&gt;hovrätten att, för det fall den av hovrätten föreslagna lösningen att utvidga&lt;br&gt;tillämpningsområdet för 22 kap. 6§ skulle väljas, någon ändring av 2 kap.&lt;br&gt;3 § inte krävs. Riksåklagaren delar promemorians uppfattning att en särskild&lt;br&gt;straffbestämmelse bör införas för att tillgodose konventionens krav på krimi-&lt;br&gt;nalisering av förbjuden verksamhet och att denna lämpligen bör införas i an-&lt;br&gt;slutning till brottsbalkens bestämmelse om folkrättsbrott i 22 kap. Den före-&lt;br&gt;slagna kriminaliseringen i en ny 6 a § är konstruerad på samma sätt som folk-&lt;br&gt;rättsbrottet. Denna metod att beskriva en brottslig handling står enligt Riks-&lt;br&gt;åklagaren - åtminstone skenbart - i strid med vad som är vedertaget vid ut-&lt;br&gt;formningen av straffbestämmelser. Denna metod att konstruera brottsbe-&lt;br&gt;skrivningar kan uppfattas som liggande på gränsen till vad som kan accepte-&lt;br&gt;ras enligt legalitetsprincipen i straffrätten. Metoden att i lagtexten exempli-&lt;br&gt;fiera vilka beteenden som skall vara brottsliga är måhända nödvändiga enligt&lt;br&gt;folkrättsbrottet men Riksåklagaren anser att situationen ter sig annorlunda&lt;br&gt;beträffande det föreslagna brottet olovlig befattning med kemiska vapen&lt;br&gt;som grundar sig på en enda konvention. Denna konvention, till vilken hänvi-&lt;br&gt;sas i den föreslagna lagtexten, är heltäckande i vad avser förbjudna verksam-&lt;br&gt;heter. Dc i lagtexten exemplifierade fyra punkterna bör därför enligt Riks-&lt;br&gt;åklagaren utgå. Beträffande förbrott och ringa brott hänvisar Riksåklagaren&lt;br&gt;till Regionåklagarmyndigheten i Luleå resp. Regionåklagarmyndigheten i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlstad. Regionåklagarmyndigheten i Luleå anför att folkrättsbrottet i&lt;br&gt;brottsbalken är ensamt om att ha denna konstruktion med en exemplifiering&lt;br&gt;i brottsbeskrivningen och anser att ett skäl härtill är att metoden ligger på&lt;br&gt;gränsen för vad som kan accepteras enligt legalitetsprincipen i straffrätten.&lt;br&gt;Försök, förberedelse eller stämpling till folkrättsbrott är inte kriminaliserat&lt;br&gt;enligt brottsbalken. Rent rättspolitiskt måste sådana förfaranden enligt Re-&lt;br&gt;gionåklagarmyndigheten anses lika straffvärda som de handlingar som be-&lt;br&gt;döms som landsförräderi eller landssvek. Skälet till att folkrättsbrottet inte&lt;br&gt;nämns i 7 § torde enligt myndigheten vara att redan de aktuella avtalen med&lt;br&gt;främmande makter eller allmänt erkända rättsgrundsatser reglerar dessa si-&lt;br&gt;tuationer. Vad som normalt är ett förbrott blir med denna metod ett fullbor-&lt;br&gt;dat brott. Den exemplifierande metoden är enligt Regionåklagarmyndighe-&lt;br&gt;ten inte lämplig i detta fall eftersom brottet grundar sig på en konvention&lt;br&gt;som i sig skall vara fullständig vad gäller de förbjudna verksamheterna.&lt;br&gt;Exemplifieringen passar bättre in i förarbetena än i lagtexten. Överåklaga-&lt;br&gt;ren vid Regionåklagarmyndigheten i Karlstad anför beträffande förslaget till&lt;br&gt;22kap 6a§ att en överträdelse av konventionen i många fall torde kunna&lt;br&gt;bedömas som folkrättsbrott enligt 22kap. 6§. Myndigheten anser att detta&lt;br&gt;skulle kunna uttryckas tydligare genom att det anges i 6 a § att denna är till-&lt;br&gt;lämplig om ”inte brottet är att anse som folkrättsbrott”. Vidare bör ett un-&lt;br&gt;dantag för ringa brott inte tas in i själva brottsbeskrivningen utan ges ett eget&lt;br&gt;stycke. Regionåklagarmyndigheten i Stockholm delar i huvudsak promemo-&lt;br&gt;rians synpunkter på hur kriminaliseringen skall utformas, men förordar en&lt;br&gt;något annorlunda formulering av bestämmelsen. Myndigheten pekar också&lt;br&gt;på att promemorian inte redovisat hur den specialrättsliga bestraffningen ef-&lt;br&gt;ter infogandet av konventionsbestämmelserna kommer att se ut. Detta gör&lt;br&gt;det svårt att bedöma om utformningen av 22 kap. 6a§ är ändamålsenlig.&lt;br&gt;Myndigheten anser att den föreslagna nya straffbestämmelsen bör förses&lt;br&gt;med en fullständig gärningsbeskrivning, vilket kanske kan uppnås genom att&lt;br&gt;ordet bl.a. tas bort. Nedrustnings- och folkrättsdelegationen anser att försla-&lt;br&gt;get till ny 22kap. 6a§ är en lämplig lösning. Delegationen anför vidare att&lt;br&gt;ett utsträckande av jurisdiktionen gör att brottet blir att jämställa med ett&lt;br&gt;folkrättsbrott, vilket är önskvärt med hänsyn till allvaret i sådan brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att helt uppfylla konventionens krav på&lt;br&gt;kriminalisering av utövande av verksamhet som enligt konventionen är för-&lt;br&gt;bjuden för en konventionsstat måste det straffbara området enligt svensk lag&lt;br&gt;utvidgas. Regeringen anser att detta bör ske genom att en ny straffbestäm-&lt;br&gt;melse införs i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea Hovrätt har i sitt remissyttrande föreslagit att 22 kap. 6§ BrB skall&lt;br&gt;ändras så att detta lagrum får omfatta även de i detta sammanhang viktigaste&lt;br&gt;delarna av den föreslagna straffbestämmelsen om olovlig befattning med ke-&lt;br&gt;miska vapen. I 22 kap. 6 § BrB beskrivs den straffbara gärningen som en svår&lt;br&gt;överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon sådan&lt;br&gt;allmänt erkänd grundsats som rör den internationella humanitära rätten i&lt;br&gt;väpnade konflikter. Skyldigheten enligt artikel VII i konventionen att för-&lt;br&gt;bjuda utövandet av sådan verksamhet, som enligt konventionen är förbju-&lt;br&gt;den för staterna, sträcker sig emellertid längre än vad som gäller för de avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i nyssnämnda lagrum. Således kan straffbarheten knappast be-&lt;br&gt;gränsas till enbart svåra överträdelser av konventionen. Inte heller kan det&lt;br&gt;straffbara området begränsas till handlingar som äger rum under väpnade&lt;br&gt;konflikter. Med hänsyn härtill torde det vara svårt att inordna den nödvän-&lt;br&gt;diga kriminaliseringen i 22 kap. 6 § BrB utan att omarbeta lagrummet på ett&lt;br&gt;sätt som skulle göra detta svåröverskådligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ till att införa en ny straffbestämmelse i brottsbalken&lt;br&gt;är att tillgodose behovet av kriminalisering enbart genom de specialstraff-&lt;br&gt;rättsliga bestämmelserna. I såväl krigsmateriellagen som i massförstörelsela-&lt;br&gt;gen hänvisas vad gäller ansvar för olovlig utförsel till lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling (varusmugglingslagen). Båda lagarna innehåller&lt;br&gt;också straffbestämmelser för brott mot de övriga föreskrifterna som ges i re-&lt;br&gt;spektive lag. Dessa straffbestämmelser är subsidiära till brottsbalkens be-&lt;br&gt;stämmelser. Straffskaloma sträcker sig från böter till fängelse i högst två år&lt;br&gt;för normalbrott och från fängelse i lägst sex månader till högst fyra år för&lt;br&gt;grova brott. Att låta nu angivna straffbestämmelser ersätta en kriminalise-&lt;br&gt;ring inom brottsbalkens ram skulle kräva att dessa utvidgades till att omfatta&lt;br&gt;förfaranden som inte regleras av de övriga bestämmelserna i respektive lag.&lt;br&gt;Vidare skulle en sådan lösning kräva att straffskalorna höjdes väsentligt.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill och då fråga också är om att utvidga svensk jurisdiktion,&lt;br&gt;torde det ur framför allt systematisk synpunkt vara lämpligare att låta den&lt;br&gt;väsentliga kriminaliseringen inordnas i brottsbalken. Införandet av en sär-&lt;br&gt;skild straffbestämmelse i brottsbalken för brott mot konventionen markerar&lt;br&gt;också på ett klarare sätt Sveriges vilja att uppfylla konventionsåtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av redogörelsen för remissinstansernas yttranden har pro-&lt;br&gt;memorians förslag till utformning av straffbestämmelsen föranlett viss kri-&lt;br&gt;tik, bl.a. har ifrågasatts om den använda lagstiftningstekniken inte strider&lt;br&gt;mot legalitetsprincipen. Det finns med hänsyn härtill skäl att överväga en&lt;br&gt;utformning av straffbestämmelsen där det straffbara området anges på ett&lt;br&gt;klarare sätt än i ett rent blankettstraffbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorians förslag har hänvisningen till verksamhet som är förbjudet&lt;br&gt;enligt konventionen kompletterats med en exemplifiering av sådan verksam-&lt;br&gt;het. Exemplen är hämtade från artikel I i konventionen som reglerar stater-&lt;br&gt;nas allmänna skyldigheter. Såsom påpekats i specialmotiveringen till prome-&lt;br&gt;morians förslag torde de angivna exemplen i praktiken omfatta de allra flesta&lt;br&gt;fall av brott mot konventionen. Vad som eventuellt kan tänkas falla utanför&lt;br&gt;exemplifieringen är överträdelser av någon av bestämmelserna i de mer spe-&lt;br&gt;cificerade regelverk för lista 1- respektive lista 2-ämnen, vilka återfinns i ve-&lt;br&gt;rifikationsbilagan. Lista 1 respektive lista 2 och 3-ämnen kommer emellertid&lt;br&gt;att vara underkastade viss kontroll enligt krigsmateriellagen respektive&lt;br&gt;massförstörelselagen, jfr avsnitten 5.1 och 5.2 ovan. Regeringen gör den be-&lt;br&gt;dömningen att de tänkbara överträdelser av konventionen som inte faller&lt;br&gt;under exemplifieringen kommer att täckas av de specialstraffrättsliga be-&lt;br&gt;stämmelserna i krigsmateriellagen, massförstörelselagen eller varusmugg-&lt;br&gt;lingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med det nu sagda bör straffbestämmelsen utformas så att de i&lt;br&gt;promemoricförslaget uppräknade exemplen på förbjuden verksamhet får ut-&lt;br&gt;göra cn uttömmande beskrivning av dc förfaranden som konstituerar brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag till straffskalor, grunder för att kvalificera brottet så-&lt;br&gt;som grovt samt brottsbenämningbehålles oförändrade. För att straffbestäm-&lt;br&gt;melsen skall uppfylla konventionens krav på kriminalisering måste begrep-&lt;br&gt;pet kemiska vapen vid tillämpning av bestämmelsen tolkas i enlighet med&lt;br&gt;konventionens föreskrifter. Kemiska vapen definieras i artikel II i konven-&lt;br&gt;tionen. Definitionen är vidare än vad som i allmänhet gäller för begreppet&lt;br&gt;kemiska vapen, jfr avsnitt 5.1.2 ovan. Med hänsyn härtill och av legalitets-&lt;br&gt;skäl bör en definition av kemiska vapen ingå i straffbestämmelsen. Konven-&lt;br&gt;tionens definition kan emellertid med hänsyn till sitt omfång knappast över-&lt;br&gt;föras till lagtexten. Därmed återstår endast möjligheten att i straffbestäm-&lt;br&gt;melsen göra en hänvisning till konventionen. Även om detta innebär att&lt;br&gt;gränserna för det straffbara området inte till fullo kan utläsas direkt ur lag-&lt;br&gt;texten, medför den sålunda valda lösningen att bestämmelsens innehåll som&lt;br&gt;helhet blir mer preciserat än enligt promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att straffansvaret således kommer att begränsas till att om-&lt;br&gt;fatta sådan verksamhet som är förbjuden enligt artikel I i konventionen finns&lt;br&gt;inte anledning att föreskriva något undantag för ringa fall. Ett sådant undan-&lt;br&gt;tag ter sig också mindre lämpligt med hänsyn till att endast fängelse ingår i&lt;br&gt;straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel XIII i konventionen skall denna inte tolkas så att den inne-&lt;br&gt;bär en begränsning i eller avvikelse från åtaganden enligt bl.a. protokollet&lt;br&gt;om förbud mot användning i krig av kvävande, giftiga eller andra gaser samt&lt;br&gt;av bakteriologiska stridsmedel, undertecknat i Geneve den 17 juni 1925.&lt;br&gt;Överträdelse av bestämmelserna i detta protokoll kan utgöra folkrättsbrott&lt;br&gt;enligt 22 kap. 6§ BrB. Den nya straffbestämmelsen bör därför, såsom före-&lt;br&gt;slagits i promemorian, göras subsidiär till folkrättsbrottet. Detta bör ske ge-&lt;br&gt;nom användande av Regionåklagarmyndighetens i Karlstad förslag till for-&lt;br&gt;mulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Regionåklagarmyndigheten i Luleå konstaterar omfattas brott mot&lt;br&gt;konventionen inte av bestämmelserna om försök, förberedelse och stämp-&lt;br&gt;ling i 22 kap. 7 § BrB. Någon uttrycklig skyldighet enligt konventionen att&lt;br&gt;straffbelägga dessa s.k. osjälvständiga brottsformer finns inte. Däremot föl-&lt;br&gt;jer av konventionen att det skall vara straffbart att hjälpa, uppmuntra eller&lt;br&gt;förmå någon att delta i förbjuden verksamhet. Sådana handlingar torde&lt;br&gt;emellertid kunna betraktas som sådan medhjälp som enligt 23 kap. 4§ BrB&lt;br&gt;är straffbar även utan att detta föreskrivits särskilt. De förbjudna förfaran-&lt;br&gt;den som straffbestämmelsen föreslås omfatta avser vidare delvis gärningar&lt;br&gt;som enligt vedertagna principer närmast är att karaktärisera som försök eller&lt;br&gt;förberedelse. Med hänsyn härtill och då det straffbara området också i övrigt&lt;br&gt;är relativt vidsträckt finns inte skäl att låta 22 kap. 7 § BrB omfatta även olov-&lt;br&gt;lig befattning med kemiska vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet i artikel VII i konventionen på utsträckt jurisdiktion vad gäller&lt;br&gt;strafflagstiftningen bör tillgodoses genom en hänvisning i 2 kap. 3§ BrB till&lt;br&gt;den nya straffbestämmelsen. Därmed kommer denna att bli tillämplig oav-&lt;br&gt;sett var brottet begås och oavsett straffbarhet på gärningsorten. Någon be-&lt;br&gt;gränsning av den sålunda utsträckta jurisdiktionen till svenska medborgare,&lt;br&gt;som utgör det minsta kravet enligt konventionen, bör inte införas. Detta&lt;br&gt;skulle kräva att systematiken i 2 kap. BrB om svensk lags tillämplighet bröts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt med hänsyn till den globala anslutning som konventionen kan för- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;väntas få förefaller en sådan inskränkning dessutom obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Inspektioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionen finns föreskrifter om tre typer av inspektioner: inledande in-&lt;br&gt;spektioner, rutininspektioner och inspektioner på uppfordran. De två först-&lt;br&gt;nämnda regleras i artikel IV och har till syfte att klargöra att avlämnade de-&lt;br&gt;karationer är riktiga. Inspektioner på uppfordran regleras i artikel IX och&lt;br&gt;har till syfte att undanröja misstanke om brott mot konventionen. Inspektio-&lt;br&gt;ner av detta slag kan därför komma att rikta sig mot vilken plats eller anlägg-&lt;br&gt;ning som helst inom en konventionsstat där förbjuden verksamhet misstänks&lt;br&gt;förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom i de ovan nämnda artiklarna finns detaljerade bestämmelser om&lt;br&gt;inspektioner i verifikationsbilagan. Del II av bilagan innehåller allmänna be-&lt;br&gt;stämmelser om inspektioner. I de följande delarna av bilagan finns sådana&lt;br&gt;bestämmelser om inspektioner som är specifika för de olika verksamheter&lt;br&gt;som konventionen berör. Inspektioner på uppfordran behandlas utförligt i&lt;br&gt;del X.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I korthet innebär en inspektion att en inspektionsgrupp bestående av in-&lt;br&gt;spektörer och inspektionsassistenter, som utsetts av Tekniska sekretariatet,&lt;br&gt;bereds tillträde till en viss plats eller anläggning inom en konventionsstat för&lt;br&gt;att där kunna undersöka, om avgivna deklarationer är riktiga och om kon-&lt;br&gt;ventionen i övrigt efterlevs. Vid en inspektion på uppfordran skall även en&lt;br&gt;observatör från det land som har begärt inspektionen få följa med till platsen&lt;br&gt;för inspektion. Det förutsätts vidare att representanter för den inspekterade&lt;br&gt;konventionsstaten följer inspektionen och lämnar inspektionsgruppen den&lt;br&gt;hjälp som behövs för att inspektionen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionsgruppen skall ha rätt till obehindrat tillträde till inspektions-&lt;br&gt;platsen. Den skall vidare ha rätt att intervjua all personal som berörs av&lt;br&gt;verksamheten i fråga, ta del av handlingar, begära att få fotografier tagna&lt;br&gt;samt begära att prover tas och analyseras. Vid inspektioner på uppfordran&lt;br&gt;skall det dessutom vara möjligt att kontrollera eventuell transportverksam-&lt;br&gt;het från platsen för inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som inspektionsgruppen alltså har rätt att få tillgång till vitt-&lt;br&gt;gående information om föremålet för inspektionen finns enligt konventio-&lt;br&gt;nen möjligheter att i viss mån skydda känsliga uppgifter såsom försvarshem-&lt;br&gt;ligheter och företagshemligheter. Detta får ske bl.a. genom att hemliga&lt;br&gt;handlingar tas bort från kontorsutrymmen och att skyltar, lager och utrust-&lt;br&gt;ning m.m. täcks över. Att skydda känsliga uppgifter är särskilt aktuellt vid&lt;br&gt;inspektioner på uppfordran, som kan komma att avse t.ex. försvarsanlägg-&lt;br&gt;ningar. Vid inspektioner på uppfordran finns också möjlighet att på annat&lt;br&gt;sätt än genom tillträde söka visa att förbjuden verksamhet inte förekommer&lt;br&gt;där (s.k. klarläggande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från övriga inspektionsförfaranden kan en inspektion på upp-&lt;br&gt;fordran komma att företas med mycket kort varsel. I konventionen före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivs att den inspekterade konventionsstaten i ett sådant fall skall underrät- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;tas senast tolv timmar före det att inspektionsgruppen anländer till platsen&lt;br&gt;för inresa till landet. Senast tolv timmar därefter skall kontroll av alla trans-&lt;br&gt;porter från inspektionsplatsen kunna påbörjas. Denna kontroll skall inled-&lt;br&gt;ningsvis skötas av den inspekterade konventionsstaten för att sedan tas över&lt;br&gt;av inspektionsgruppen. Det förutsätts därvid att godstrafik men inte person-&lt;br&gt;trafik skall kunna stoppas och kontrolleras. Inspektionsgruppen skall bere-&lt;br&gt;das tillträde till inspektionsplatsen senast 108 timmar efter att den har anlänt&lt;br&gt;till platsen för sin inresa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Behovet av lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En lag om inspektioner enligt konventionen in-&lt;br&gt;förs. Om inspektion av en anläggning skall ske i Sverige, skall rege-&lt;br&gt;ringen fatta de beslut som behövs för inspektionens genomförande&lt;br&gt;och därvid utse en myndighet som skall närvara under inspektionen&lt;br&gt;och biträda inspektionsgruppen. I beslutet skall regeringen också&lt;br&gt;ange vilka åtgärder inspektionsgruppen får företa. Den som berörs av&lt;br&gt;inspektionen skall som huvudregel ges tillfälle att yttra sig innan rege-&lt;br&gt;ringen fattar sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inspektion får innefatta att inspektionsgruppen ges tillträde till&lt;br&gt;det område som i underrättelsen angetts som föremål för inspektio-&lt;br&gt;nen, att godstrafik på väg från inspektionsområdet får stoppas och&lt;br&gt;kontrolleras, att prover får tas och att inspektionsgruppen får ta med&lt;br&gt;sig och använda egen apparatur och annan teknisk utrustning. Inspek-&lt;br&gt;tion får inte göras i någons bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektionen&lt;br&gt;får besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. En&lt;br&gt;fråga kan hänskjutas till regeringen, om inspektionsgruppen begär det&lt;br&gt;eller frågan annars är av särskild vikt. En fråga som berör enskilds&lt;br&gt;rätt skall också hänskjutas till regeringen, om den enskilde begär det.&lt;br&gt;Polismyndighet skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett&lt;br&gt;beslut enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av lagen skall intresset av att skydda uppgifter&lt;br&gt;som är av betydelse för rikets säkerhet samt företagshemligheter sär-&lt;br&gt;skilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Pro-&lt;br&gt;memorians förslag innehåller härutöver en bestämmelse om rätt för en an-&lt;br&gt;ställd att lämna uppgifter i strid med tystnadsplikt som följer av anställnings-&lt;br&gt;förhållande vid frågor från inspektionsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erin-&lt;br&gt;ran. Justitiekanslem (JK) anför att promemorian innehåller förslag som in-&lt;br&gt;nefattar långtgående åligganden för enskilda. JK anser att det från olika ut-&lt;br&gt;gångspunkter kan diskuteras om denna inträngande reglering av enskildas&lt;br&gt;förhållanden är lämplig eller ej, men att utrymmet för sådana hänsynstagan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den är ytterst begränsat sedan statsmakterna valt att besluta om ratifikation&lt;br&gt;av konventionen utan att lagstiftningsfrågorna dessförinnan penetrerats. I&lt;br&gt;detta läge avstår JK från att närmare analysera om de framlagda förslagen&lt;br&gt;innefattar en rimlig avvägning av t.ex. sådana intressen som skall skyddas&lt;br&gt;av reglerna i 8 kap. 3 § regeringsformen (RF). Svea Hovrätt anser att det är&lt;br&gt;nödvändigt att lagen på ett tydligare sätt än i promemorians förslag närmare&lt;br&gt;preciserar vilka anläggningar m.m. som kan bli föremål för inspektion. För-&lt;br&gt;slagets 2§ bör omarbetas så att det framgår att det är den internationella&lt;br&gt;organisationen, inte regeringen, som fattar beslut om att en inspektion skall&lt;br&gt;genomföras här i landet och att det är regeringens uppgift att fatta de beslut&lt;br&gt;som krävs för inspektionens genomförande. Beträffande förslaget till 4§&lt;br&gt;framför hovrätten att uttrycket ”svensk jurisdiktion” inte är klart. Beträf-&lt;br&gt;fande 5§ ifrågasätter hovrätten om skyddet för t.ex. företagshemligheter&lt;br&gt;kan anses tillräckligt. Hovrätten anser att det bör övervägas om inte t.ex. en&lt;br&gt;näringsidkare skall ges en möjlighet att hänskjuta frågan om att tillåta en&lt;br&gt;viss inspektionsåtgärd eller utlämnande av en uppgift till ett offentligt organ,&lt;br&gt;lämpligen regeringen. Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO) an-&lt;br&gt;ser att det av förarbetena bör framgå att det endast är sådan mätapparatur&lt;br&gt;och annan utrustning som kan anses relevant för att inspektionsgruppen&lt;br&gt;skall kunna lösa sin uppgift enligt konventionen som omfattas av 4 § 4. På&lt;br&gt;motsvarande sätt bör rätten att röja uppgifter om verksamheten vid anlägg-&lt;br&gt;ningen avgränsas till att endast gälla uppgifter som är av betydelse för kon-&lt;br&gt;ventionsåtagandet. FMO anser också att det i anslutning till paragrafen bör&lt;br&gt;anmärkas att för uppgifter i allmän verksamhet gäller sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100). Vidare anför FMO att det är viktigt att beakta eventuella konse-&lt;br&gt;kvenser i de fall inspektionen gäller en anläggning som utgör ett skyddso-&lt;br&gt;bjekt enligt lagen (1990:217) om skydd av samhällsviktiga anläggningar&lt;br&gt;m.m. Slutligen anser FMO att motiven skall redovisa i vilken utsträckning&lt;br&gt;personer som omfattas av tystnadsplikt enligt sekretesslagen skall lämna&lt;br&gt;uppgifter vid en inspektion. Försvarets forskningsanstalt (FOA) framför att&lt;br&gt;det för svensk del så gott som uteslutande kommer att röra sig om inledande&lt;br&gt;inspektioner och rutininspektioner och ifrågasätter om regeringen skall be-&lt;br&gt;höva fatta beslut om sådana inspektioner. FOA föreslår därför att sådant&lt;br&gt;beslut också skall kunna fattas av en myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Nedrustnings- och folkrättsdelegationen finner förslaget välbalanserat då det&lt;br&gt;följer Sveriges åtagande enligt konventionen samtidigt som det ger möjlighet&lt;br&gt;att särskilt beakta intresset av att skydda uppgifter av betydelse för rikets&lt;br&gt;säkerhet och företagshemligheter. Vad gäller frågan om medverkan av en&lt;br&gt;myndighet vid inspektioner fäster Länsstyrelsen i Stockholms län uppmärk-&lt;br&gt;samheten på den breda kompetens som finns tillgänglig i länsstyrelserna för&lt;br&gt;att bl.a. utföra myndighetsuppgifter enligt beredskaps- och räddningstjänst-&lt;br&gt;lagstiftningarna. Kemikontoret anför att det är viktigt att finna inspektions-&lt;br&gt;metoder som minimerar riskerna för industrispionage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Konventionens bestämmelser om inspektio-&lt;br&gt;ner är mycket omfattande och detaljerade. Detta innebär att en lång rad av&lt;br&gt;frågor måste bli föremål för övervägande och planering inför en inspektion.&lt;br&gt;Samtidigt kan antas att i vart fall den mest komplicerade proceduren, inspek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner på uppfordran, kommer att bli mycket sällan förekommande i Sve-&lt;br&gt;rige. Med hänsyn härtill och till att systemet med inspektioner ställer stora&lt;br&gt;krav på flexibilitet, bör lagstiftningen på detta område begränsas till sådana&lt;br&gt;bestämmelser som inte kan regleras i författning av lägre dignitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både för rutininspektioner och för inspektioner på uppfordran behövs be-&lt;br&gt;stämmelser som innebär att den som råder över inspektionsplatsen måste&lt;br&gt;tåla att en inspektion äger rum. Sådana föreskrifter innefattar bl.a. ingrepp&lt;br&gt;i enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och måste därför med-&lt;br&gt;delas genom lag (8 kap. 3 § RF). De bestämmelser i konventionen som såle-&lt;br&gt;des kräver lagform bör tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 6 § RF är varje medborgare skyddad mot bl.a. husrannsakan.&lt;br&gt;Enligt 2 kap. 12 § RF får dock de rättigheter som följer av bl.a. 2 kap. 6 § RF&lt;br&gt;begränsas genom lag. En förutsättning härför är bl.a. att en begränsning&lt;br&gt;skall tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle.&lt;br&gt;Konventionen och dess efterlevnad är av utomordentlig säkerhetspolitisk&lt;br&gt;betydelse för Sverige och verifikationsbestämmelserna kan få långtgående&lt;br&gt;positiva nedrustningseffekter. Förutsättningen är dock att alla konventions-&lt;br&gt;stater godtar de bestämmelser som syftar till att kontrollera konventionens&lt;br&gt;efterlevnad. Ändamålet med de lagregler som blir nödvändiga för inspektio-&lt;br&gt;ner i anledning av konventionen enligt regeringens mening är därför väl för-&lt;br&gt;enliga med 2 kap. RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte i dag att förutse vilka platser eller anläggningar som kommer&lt;br&gt;att bli föremål för inspektion. Svea Hovrätt har efterlyst en närmare precise-&lt;br&gt;ring på denna punkt. Av syftet med inledande inspektioner och rutininspek-&lt;br&gt;tioner, nämligen att kontrollera att deklarerade uppgifter är korrekta, följer&lt;br&gt;att det är de anläggningar som omfattas av deklarationsbestämmelserna (jfr&lt;br&gt;avsnitten 5.1.7 och 5.2.8) som kan bli föremål för dessa inspektioner. Vad&lt;br&gt;däremot gäller inspektioner på uppfordran har dessa till syfte att undanröja&lt;br&gt;misstankar om brott mot konventionen och kan därför rikta sig mot varje&lt;br&gt;plats, byggnad, anläggning m.m. som är föremål för en sådan misstanke.&lt;br&gt;Man kan alltså tänka sig att en inspektionsbegäran riktas mot en järnvägs-&lt;br&gt;vagn som står på en bangård eller mot en nedlagd övergiven fabrik. Att som&lt;br&gt;hovrätten föreslår precisera området för inspektioner går inte i annan ut-&lt;br&gt;sträckning än som är fallet i promemorians förslag, nämligen att uttryckligen&lt;br&gt;undanta personers bostäder från inspektionsområdet. Om en inspektion&lt;br&gt;skulle begäras av ett sådant utrymme, bör det vara möjligt att på annat sätt&lt;br&gt;klarlägga att förbjuden verksamhet inte förekommer där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Svea Hovrätt har påpekat fattar organisationen beslutet om att in-&lt;br&gt;spektionen skall ske. De beslut som regeringen skall fatta enligt förslagets&lt;br&gt;2§ är nationella följdbeslut i anledning av inspektionsanmälan. Regeringens&lt;br&gt;beslut kan t.o.m. utmynna i att misstanken om brott mot konventionen bör&lt;br&gt;klarläggas på annat sätt än genom inspektion. Om beslutet innebär att in-&lt;br&gt;spektion skall ske, kan det innehålla föreskrifter om vilket område som får&lt;br&gt;inspekteras och att vissa delar skall döljas för inspektionsgrupperna. Termen&lt;br&gt;”svensk jurisdiktion” skall tolkas enligt vedertagna folkrättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA har föreslagit att regeringen skall bemyndigas att utse cn myndighet&lt;br&gt;att fatta också de inledande besluten. Det kan med tiden visa sig att alla be-&lt;br&gt;slut i anledning av rutininspektioner skulle kunna fattas av en myndighet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men med hänsyn till den stora betydelse för förhållandet till främmande&lt;br&gt;makt som en inspektion har är regeringen inte beredd att överlämna beslu-&lt;br&gt;tanderätt enligt förslagets 2 § till en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vad gäller tillträde till fasta anordningar behövs en bestämmelse&lt;br&gt;i lagen för att transporter från inspektionsplatsen skall kunna stoppas och&lt;br&gt;kontrolleras. Vidare behövs bestämmelser som gör det möjligt att ta prover&lt;br&gt;och att använda mätutrustning, kameror och liknande vid en inspektion.&lt;br&gt;FMO har betonat att endast mätapparatur och annan teknisk utrustning som&lt;br&gt;är relevant för att inspektionsgruppen skall kunna fullgöra sin uppgift enligt&lt;br&gt;konventionen skall omfattas av denna bestämmelse. I konventionen finns&lt;br&gt;bestämmelser om ”godkänd utrustning”, varmed avses anordningar och in-&lt;br&gt;strument som är nödvändiga för genomförandet av inspektionsgruppens&lt;br&gt;uppgifter. Anordningarna och instrumenten skall ha godkänts av Tekniska&lt;br&gt;sekretariatet. Detta i förening med reglerna för hur inspektörer utses utgör&lt;br&gt;enligt regeringens mening en tillräcklig garanti för att tillgodose kravet att&lt;br&gt;inspektionsgruppen inte skall använda annan utrustning än den som är nöd-&lt;br&gt;vändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionsgruppen har enligt konventionen rätt att intervjua personal på&lt;br&gt;inspektionsplatsen. De uppgifter som då lämnas omfattas av konventionens&lt;br&gt;bestämmelser om sekretess. En anställd hos en enskild företagare som läm-&lt;br&gt;nar uppgifter till inspektionsgruppen kan inte därigenom ha gjort ett obehö-&lt;br&gt;rigt angrepp på företagshemligheter (jfr lagen [1990:409] om företagshemlig-&lt;br&gt;heter). Inte heller kan ett sådant uppgiftslämnande anses ske i strid med en&lt;br&gt;tystnadsplikt som kan följa av anställningsförhållandet. För anställda som&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna i sekretesslagen torde gälla att relevanta uppgif-&lt;br&gt;ter kan lämnas till inspektionsgruppen utan att det skaderekvisit som finns i&lt;br&gt;sekretessbestämmelserna blir uppfyllt. Med hänsyn till det nu anförda torde&lt;br&gt;den i promemorian föreslagna bestämmelsen om rätt för anställd att lämna&lt;br&gt;uppgifter, vara onödig och kan därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förutsätts i konventionen att den inspekterade staten fattar en rad be-&lt;br&gt;slut sedan en inspektion på uppfordran begärts, vad gäller godkännande av&lt;br&gt;avgränsningen av inspektionsplatsen, tillträde till olika utrymmen m.m. Så-&lt;br&gt;dana beslut kan ha stor betydelse för förhållandet till främmande makt. I&lt;br&gt;lagen bör därför föreskrivas att regeringen skall fatta de beslut som hör sam-&lt;br&gt;man med inspektioner enligt konventionen. Regeringen bör för varje enskilt&lt;br&gt;fall utse en myndighet som skall närvara vid inspektionen och biträda inspek-&lt;br&gt;tionsgruppen. Vilka myndigheter som kan komma i fråga för detta kan inte&lt;br&gt;nu anges, utan det beror på typen av anläggning som är föremål för inspek-&lt;br&gt;tion. Den myndighet som regeringen utsett, bör bemyndigas att besluta i frå-&lt;br&gt;gor som avser verkställighet av regeringens beslut om inspektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen bör vidare införas en bestämmelse om skyldighet för regeringen&lt;br&gt;att inhämta yttrande från den som kommer att beröras av inspektionen. Där-&lt;br&gt;igenom ges den berörde möjlighet att lämna synpunkter vad gäller skydd för&lt;br&gt;hemliga uppgifter m.m. Vidare kan på så sätt erhållas ett underlag för plane-&lt;br&gt;ring av inspektionen. Eftersom konventionens tidsgränser är absoluta måste&lt;br&gt;dock en inspektion kunna genomföras även om den berörde inte har kunnat&lt;br&gt;nås. Vidare bör det vara möjligt att underlåta att inhämta yttrande, om detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedöms olämpligt exempelvis därför att den berörde kan förväntas sabotera Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förutses att regeringen vid en inspektion på uppfordran kommer&lt;br&gt;att fatta ett flertal beslut efter hand som inspektionen fortskrider. Rege-&lt;br&gt;ringen förutsätts därvid stå i ständig kontakt dels med den myndighet som&lt;br&gt;utsetts att biträda vid inspektionen, dels med representanter för den plats&lt;br&gt;eller anläggning som är föremål för inspektionen. Myndigheten kan då på&lt;br&gt;ett enkelt sätt hänskjuta en uppkommen fråga till regeringen, som under en&lt;br&gt;pågående inspektion måste kunna sammanträda med kort varsel. Såväl en&lt;br&gt;enskild, vars rätt berörs av inspektionen, som inspektionsgruppen bör ges&lt;br&gt;möjlighet att framtvinga ett sådan hänskjutande. Detta innefattar också de&lt;br&gt;näringsidkare som Svea Hovrätt anser kan ha ett behov att till ett offentligt&lt;br&gt;organ hänskjuta frågor om tillåtande av en inspektionsåtgärd eller utläm-&lt;br&gt;nande av en uppgift. Denna typ av frågor måste anses beröra den enskildes&lt;br&gt;rätt. Bestämmelsen kommer att äga tillämpning också på samhällsviktiga an-&lt;br&gt;läggningar. Vid inspektion av en sådan anläggning torde frågor om tystnads-&lt;br&gt;pliktens utsträckning och döljande av utrustning regelmässigt tillhöra de frå-&lt;br&gt;gor som bör hänskjutas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige skall uppfylla åtagandena enligt konventionen måste en&lt;br&gt;inspektion kunna genomföras även utan medverkan från den som råder över&lt;br&gt;den plats eller anläggning som är föremål för inspektion. En bestämmelse&lt;br&gt;bör därför införas som gör det möjligt för regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen har utsett att begära handräckning av polismyndigheten. Det&lt;br&gt;kan vara fråga om att bryta lås för att komma in i visst utrymme eller att&lt;br&gt;betvinga en person som försöker hindra inspektionen. Det förutsätts också&lt;br&gt;att polismyndigheten alltid medverkar när fråga är om att stoppa trafik från&lt;br&gt;inspektionsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fästa uppmärksamhet på den redan nämnda rätten och möjligheten&lt;br&gt;enligt konventionen att skydda känsliga uppgifter vid en inspektion, bör slut-&lt;br&gt;ligen en bestämmelse tas in i lagen om att detta intresse särskilt skall beaktas&lt;br&gt;vid lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Sekretess för uppgifter från konventionsorganen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen gör bedömningen att någon änd-&lt;br&gt;ring av sekretesslagen inte behövs för att tillgodose konventionens&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser yttrar sig inte över promemo-&lt;br&gt;rians bedömning utöver de invändningar som har riktats mot informations-&lt;br&gt;skyldigheten i förslaget till lag om inspektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En grundförutsättning för informations-&lt;br&gt;utväxlingen inom konventionens ram är att informationslämnarens sekre-&lt;br&gt;tessbedömning skall respekteras. Konventionen ålägger en konventionsstat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att behandla information som den får från organisationen enligt den sekre- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;tessbedömning som organisationen gjort. Information som erhållits från el-&lt;br&gt;ler hänför sig till en konventionsstat skall betraktas som konfidentiell, om&lt;br&gt;den betecknas som sådan av konventionsstaten. Det betyder att enligt kon-&lt;br&gt;ventionen absolut sekretess utan skadeprövning kan komma att gälla för&lt;br&gt;uppgifter som svensk myndighet får tillgång till inom ramen för konventio-&lt;br&gt;nen från organisationen eller från annan konventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om möjlighet att i svensk rätt införa regler om sekretess, som före-&lt;br&gt;skrivs i avtal med andra stater om utbyte av sekretessbelagda uppgifter mel-&lt;br&gt;lan olika länder m.m., har behandlats i tidigare lagstiftningsärenden, senast&lt;br&gt;i prop. 1992/93:120 med anledning av EES-avtalet. Enligt 8 kap. 6§ andra&lt;br&gt;stycket sekretesslagen gäller sekretess i den mån riksdagen godkänt avtal&lt;br&gt;härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet&lt;br&gt;i verksamhet som avser bl.a. tillsyn med avseende på produktion, handel,&lt;br&gt;transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgift om enskilds eko-&lt;br&gt;nomiska eller personliga förhållanden som myndigheten förfogar över på&lt;br&gt;grund av avtalet. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som svenska myndigheter får tillgång till inom ramen för kon-&lt;br&gt;ventionens verksamhet omfattas även av bestämmelsen om utrikessekretess&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § sekretesslagen. Inom området för utrikessekretessen finns inte&lt;br&gt;absolut sekretess utan ett skaderekvisit skall vara uppfyllt för att sekretess&lt;br&gt;skall gälla. Om Sverige slutit ett avtal som innebär att vi skall följa en organi-&lt;br&gt;sations uppfattning om nivån på sekretess för vissa uppgifter, och organisa-&lt;br&gt;tionen tillämpar absolut sekretess i det enskilda fallet, torde det knappast&lt;br&gt;råda något tvivel om att ett röjande av uppgiften skulle störa Sveriges mel-&lt;br&gt;lanfolkliga förbindelser eller skada landet. Sekretess får därför förutsättas&lt;br&gt;gälla för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av sekretesslagstiftningen i detta hänseende pågår för närva-&lt;br&gt;rande (dir. 1993:32). För att inte föregripa detta utredningsarbete bör inte&lt;br&gt;några närmare överväganden göras i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan frågeställning är om konventionens krav på absolut sekretess&lt;br&gt;lämnar utrymme för den meddelarfrihet som delvis råder för bl.a. utrikes-&lt;br&gt;sekretessen. Av samma skäl som framförts i betänkandet EG och våra&lt;br&gt;grundlagar (SOU 1993:14 s. 209 ff.) framläggs inte förslag om någon ändring&lt;br&gt;härvidlag. Nyss nämnda utredning skall även belysa frågor om meddelarfri-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Immunitet och privilegier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.6.1 Konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta de olika konventionsoganens arbete och möjliggöra in-&lt;br&gt;spektionsgruppernas och observatörernas uppgifter föreskriver konventio-&lt;br&gt;nen att organisationen och i konventionen närmare angivna persongrupper&lt;br&gt;skall åtnjuta vissa förmåner. Bestämmelser om immunitet och privilegier&lt;br&gt;återfinns i artikel VIII i stadgan och i del II i verifikationsbilagan. I artikel&lt;br&gt;VIII slås som allmän princip fast att organisationen, konventionsstatens re-&lt;br&gt;presentanter samt organisationens personal skall åtnjuta den immunitet och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de privilegier som krävs för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter. Den Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;konkreta innebörden av dessa bestämmelser kommer att preciseras i avtal&lt;br&gt;mellan organisationen och konventionsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verifikationsbilagan del II regleras den immunitet och de privilegier som&lt;br&gt;skall gälla för inspektionsgrupper och observatörer från deras ankomst till&lt;br&gt;den inspekterade konventionsstaten till dess de lämnar landet. Reglerna gäl-&lt;br&gt;ler även efter inspektionen med avseende på handlingar som utförts som ett&lt;br&gt;led i deras officiella funktioner. I flera avseenden åtnjuter inspektionsgrup-&lt;br&gt;per och observatörer den immunitet och de privilegier som tillkommer diplo-&lt;br&gt;mater enligt 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis anges att konventionsstaterna har en generell skyldighet att&lt;br&gt;utfärda viseringar och andra nödvändiga dokument för vaije inspektör och&lt;br&gt;inspektörsassistent. Dokumentet skall gälla för flera inresor och skall utfär-&lt;br&gt;das senast 30 dagar efter det att listan över inspektörer och inspektionsassis-&lt;br&gt;tenter mottagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar av inspektionsgrupper samt observatörer åtnjuter okränk-&lt;br&gt;barhet till person. Även bostäder, kontorslokaler, dokument och skriftväx-&lt;br&gt;ling åtnjuter okränkbarhet. Inspektionsgrupper och observatörer skall också&lt;br&gt;åtnjuta immunitet från domsrätt, vittnesplikt och exekutiva åtgärder. De har&lt;br&gt;även rätt att använda krypteringsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar av inspektionsgrupper och observatörer skall befrias från&lt;br&gt;skyldigheten att betala skatter och avgifter, i enlighet med artikel 34 i Wien-&lt;br&gt;konventionen om diplomatiska förbindelser. Skatteprivilegiet gäller, som&lt;br&gt;framgått ovan, under den tid uppdraget varar. Skattebefrielsen gäller i för-&lt;br&gt;hållande till främmande stats observatörer i den stat där uppdraget utförs.&lt;br&gt;Skattefrihet kan därför aldrig komma i fråga i det egna hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsbefrielse gäller även för införsel av artiklar för personligt bruk som&lt;br&gt;inte omfattas av import-eller exportrestriktioner. Inspektionsgrupper och&lt;br&gt;observatörer tillerkänns samma förmåner i valuta- och växlingshänseende&lt;br&gt;som gäller för främmande regeringar eller tillfälliga officiella delegationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionsgruppernas prover och godkända utrustning åtnjuter tullfrihet&lt;br&gt;och skall vara okränkbara. Observatörer åtnjuter dock inte immunitet och&lt;br&gt;privilegier i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionsgrupper och observatörer åtnjuter också viss immunitet vid&lt;br&gt;transit genom konventionsstater som inte skall inspekteras. Genomresan&lt;br&gt;skall tryggas genom att visum beviljas när detta behövs samt genom att in-&lt;br&gt;spektionsgruppen och observatörer tillerkänns nödvändig okränkbarhet och&lt;br&gt;immunitet. Konventionens bestämmelser om immunitet och privilegier för&lt;br&gt;dokument, skriftväxling samt för prover och godkänd utrustning är också&lt;br&gt;tillämpliga vid genomresa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.2 1976 års lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1976 års lag finns bestämmelser om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;br&gt;Beträffande beskickningar och konsulat samt personer knutna till dessa in-&lt;br&gt;stitutioner hänvisas i 2 och 3 §§ till Wienkonvcntionerna om diplomatiska&lt;br&gt;respektive konsulära förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens 4§ föreskrivs att sådana internationella organ som anges i en bi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laga till lagen liksom personer med anknytning till dessa organ åtnjuter im- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;munitet och privilegier i enlighet med vad som har bestämts i ett avtal eller&lt;br&gt;en stadga som är i kraft i förhållande till Sverige. I bilagan anges vilka organ&lt;br&gt;och personkatgegorier som åtnjuter immunitet och privilegier och i vilket&lt;br&gt;avtal eller vilken stadga privilegiebestämmelserna finns. Stadgans eller avta-&lt;br&gt;lets immunitet- och privilegiebestämmelser återges inte i bilagan. Genom att&lt;br&gt;en överenskommelse tas upp i bilagan införlivas således överenskommelsens&lt;br&gt;bestämmelser om immunitet och privilegier i svensk rätt genom inkorpore-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.3 Behovet av lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Konventionens immunitets- och privilegiebe-&lt;br&gt;stämmelser införlivas i svensk rätt genom att en hänvisning görs till&lt;br&gt;konventionen i bilagan till 1976 års lag om immunitet och privilegier&lt;br&gt;i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Svea Hovrätt ansluter sig till promemorians förslag att låta observa-&lt;br&gt;törer omfattas, även om dessa inte har någon direkt anknytning till organisa-&lt;br&gt;tionen. Riksskatteverket påpekar att man för utländska observatörer inom&lt;br&gt;ESK-proceduren har valt att införliva konventionstexten genom transforme-&lt;br&gt;ring. RSV har också pekat på att artikel VIII i konventionen anger att den&lt;br&gt;rättsliga handlingsförmågan, den immunitet och de privilegier som skall till-&lt;br&gt;komma andra än inspektörer och observatörer skall närmare preciseras i av-&lt;br&gt;tal mellan organisationen och konventionsstaterna samt i ett avtal mellan or-&lt;br&gt;ganisationen och den stat där organisationens högkvarter är beläget. RSV&lt;br&gt;anför att det är önskvärt att bilagan till privilegielagen, när så kan ske, kom-&lt;br&gt;pletteras med uppgifter om avtalens namn och datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Konventionens bestämmelser om immunitet&lt;br&gt;och privilegier måste, för att bli gällande inför svenska myndigheter, införli-&lt;br&gt;vas i svensk rätt. Detta bör ske genom en ändring i 1976 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant införlivande kan ske antingen genom inkorporering eller trans-&lt;br&gt;formering. Inkorporering innebär att införlivandet sker genom en direkt&lt;br&gt;hänvisning till den internationella överenskommelsen i fråga. Vid transfor-&lt;br&gt;mering omarbetas däremot den överenskomna avtalsformuleringen till&lt;br&gt;svensk lagtext. Transformering har hittills endast använts i ett fall, nämligen,&lt;br&gt;som RSV påpekar, för medlemmar av utvärderingsgrupper inom ESK-pro-&lt;br&gt;ceduren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att transformeringsmetoden valdes i det fallet var bl.a. att ut-&lt;br&gt;formningen av 4§ i 1976 års lag gjorde att inkorporering inte var en fram-&lt;br&gt;komlig väg. Paragrafen tar sikte på internationella organ och personer med&lt;br&gt;anknytning till sådana organ. De inspektörer och observatörer som skulle&lt;br&gt;bli föremål för privilegier enligt ESK-proceduren saknade sådan anknyt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den här aktuella konventionen är inspektörerna direkt knutna till organi- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;sationen. Någon sådan direkt anknytning föreligger däremot inte för obser-&lt;br&gt;vatörerna. Med hänsyn till observatörernas knytning till det konventions-&lt;br&gt;land som begär inspektionen måste observatören dock under själva inspek-&lt;br&gt;tionen vara att betrakta som en representant för den begärande nationen och&lt;br&gt;i denna situation knuten till organisationen. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;den normala modellen för införlivande av denna typ av bestämmelser skall&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i avsnitt 5.6.1 skall den närmare innebörden av den immuni-&lt;br&gt;tet och de privilegier som skall tillkomma organisationen, konventionssta-&lt;br&gt;tens representanter och organisationens personal preciseras i avtal mellan&lt;br&gt;organisationen och konventionsstaterna. Dessa avtal, som kommer att ut-&lt;br&gt;göra självständiga internationella överenskommelser, avses ingås innan kon-&lt;br&gt;ventionen träder i kraft. I samband med att Sverige ingår ett sådant avtal får&lt;br&gt;en bedömning göras av om dessa behöver införlivas i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Nationell myndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det krävs inte någon lagstiftning för att till-&lt;br&gt;godose konventionens krav att en nationell myndighet skall utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissintanser delar regeringens bedömning el-&lt;br&gt;ler lämnar denna utan erinran. Kommerskollegium (KK) hänvisar till utred-&lt;br&gt;ningen (SOU 1993:53) om Kontrollen över export av strategiskt känsliga va-&lt;br&gt;ror i vilken bl.a. föreslås att beslut i ärenden enligt massförstörelselagen skall&lt;br&gt;kunna delegeras till en myndighet och anför att ett genomförande av utred-&lt;br&gt;ningens förslag bör medföra att kollegiet på motsvarande sätt engageras i de&lt;br&gt;ärenden som tillkommer genom Sveriges tillträde till konventionen. Riksre-&lt;br&gt;visionsverket (RRV) tillstyrker förslaget och finner att den i promemorian&lt;br&gt;valda lösningen medför att man kan utnyttja den kompetens som finns inom&lt;br&gt;respektive myndighet. Kemikalieinspektionen bär redan denna typ av ansvar&lt;br&gt;inom kemikalieområdet och är beredd att bistå med sådana arbetsuppgifter&lt;br&gt;också i anslutning till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det mest näraliggande är att Utrikesde-&lt;br&gt;partementet svarar för kontakterna gentemot den internationella kontrollor-&lt;br&gt;ganisationen, medan de uppgifter som skall utföras på det nationella planet&lt;br&gt;fördelas på de myndigheter som idag fyller funktioner som berörs av konven-&lt;br&gt;tionen, nämligen i första hand Krigsmaterielinspektionen när det gäller ke-&lt;br&gt;miska produkter som utgör krigsmateriel, Kemikalieinspektionen när det&lt;br&gt;gäller civil verksamhet och Försvarsmakten i frågor som rör dess verksam-&lt;br&gt;het. Om Exportkontrollutredningcns förslag genomförs, kan också KK&lt;br&gt;komma att involveras i denna verksamhet. Funktionen som nationell myn-&lt;br&gt;dighet och kontaktpunkt med organisationen kan lösas inom nuvarande ra-&lt;br&gt;mar för statsförvaltningen genom bestämmelser i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga som måste beaktas gäller de inspektioner som kan äga Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;rum på uppfordran vid misstanke om brott mot konventionen. Det förfa-&lt;br&gt;rande som förutses kräver att beslut kan fattas och åtgärder vidtas på hög&lt;br&gt;politisk nivå med mycket kort varsel. Samtidigt får man räkna med att anta-&lt;br&gt;let sådana inspektioner blir mycket litet. Man kan alltså inte bygga upp en&lt;br&gt;struktur, som kan upprätthålla inövade rutiner genom att ofta ställas inför&lt;br&gt;samma problem. Inom regeringskansliet bör skapas en grupp för att ta fram&lt;br&gt;underlag och bereda beslut i anledning av inspektioner på uppfordran.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Lagen om inspektioner enligt Förenta nationernas&lt;br&gt;konvention om förbud mot kemiska vapen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är endast tillämplig på inspektioner som är direkt föranledda av kon-&lt;br&gt;ventionens bestämmelser. Inspektionen måste således ingå som ett led i kon-&lt;br&gt;ventionens verifikationssystem för att lagen skall vara tillämplig. Om en&lt;br&gt;svensk myndighet får kännedom eller misstanke om att brott mot konventio-&lt;br&gt;nen förekommer här i landet, kan lagen inte användas för att utreda förhål-&lt;br&gt;landet. I stället får rättegångsbalkens bestämmelser om tvångsmedel i sam-&lt;br&gt;band med förundersökning tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknar betydelse för lagens tillämplighet om en inspektion riktar sig&lt;br&gt;mot ett privat eller ett offentligrättsligt subjekt. Vissa av lagens bestämmel-&lt;br&gt;ser får dock betydelse endast vid inspektioner som riktar sig mot annan än&lt;br&gt;offentlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inspektion skall ske av en anläggning i Sverige fattar regeringen de&lt;br&gt;beslut som behövs för inspektionens genomförande. Eftersom en inspektion&lt;br&gt;på uppfordran kan aktualiseras med mycket kort varsel förutsätts att for-&lt;br&gt;merna för behandlingen av de frågor som därvid uppkommer har planlagts.&lt;br&gt;Ingenting hindrar att man också har förberett frågan om vilken eller vilka&lt;br&gt;myndigheter som kan komma ifråga för att biträda inspektionsgruppen. Om&lt;br&gt;inspektionen riktar sig mot en myndighet under regeringen, kan särskilda&lt;br&gt;föreskrifter ha utfärdats som den myndigheten skall följa i samband med en&lt;br&gt;inspektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beslut om en inspektion bör vara preciserat vad gäller tiden&lt;br&gt;och platsen för inspektionen samt de åtgärder som får vidtas i anledning&lt;br&gt;därav i form av provtagning, öppnande av låsta utrymmen, kontroll av for-&lt;br&gt;donstrafik etc. En inspektion torde komma att kräva ett flertal beslut av re-&lt;br&gt;geringen allt eftersom inspektionen fortskrider. Frågan om graden av till-&lt;br&gt;träde till den inspekterade anläggningen behöver således inte prövas ome-&lt;br&gt;delbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som har ett väsentligt intresse knutet till den anläggning eller den&lt;br&gt;egendom som är föremål för inspektion kan anses beröras av inspektionen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ägare eller nyttjanderättshavare till anläggningen kan exempelvis in-&lt;br&gt;nehavare av rätt till viss produktionsmetod eller motsvarande beröras. Om&lt;br&gt;inspektionen riktar sig mot en myndighet under regeringen, finns det ingen&lt;br&gt;formell skyldighet att inhämta yttrande eftersom regeringen i sådana fall&lt;br&gt;själv bevakar det allmännas intressen. Det får likväl förutsättas att rege-&lt;br&gt;ringen planlägger en sådan inspektion i samråd med den berörda myndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhämtande av yttrande torde normalt kunna ske genom att företrädare&lt;br&gt;för den anläggning som inspektionen avser kontaktas muntligen eller skriftli-&lt;br&gt;gen och erbjuds tillfälle att lämna information om verksamheten vid anlägg-&lt;br&gt;ningen och om inspektionen i något avseende bör begränsas. Särskilda skäl&lt;br&gt;att underlåta att inhämta yttranden kan - utöver vad som nämnts i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen - vara att kretsen av berörda är mycket vid eller att det&lt;br&gt;av annat skäl på förhand står klart att yttrande inte kommer att kunna erhål-&lt;br&gt;las inom de givna tidsramarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket anges de moment som en inspektion får omfatta med stöd av&lt;br&gt;lagen. Andra åtgärder som kan innebära ett ingrepp i en enskilds personliga&lt;br&gt;och ekonomiska förhållanden får således inte förekomma. Som framgår av&lt;br&gt;inledningen till stycket är omfattningen av inspektionen dessutom alltid be-&lt;br&gt;gränsad till vad som följer av Sveriges åtagande enligt konventionen. Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § är det regeringen som vid en inspektion skall pröva om denna överens-&lt;br&gt;stämmer med konventionen och i sitt beslut närmare ange vilka åtgärder som&lt;br&gt;får vidtas. Innehållet i 4 § utgör således ramen för vad regeringens beslut får&lt;br&gt;innehålla. Denna skall endast anses inrymma sådana åtgärder som är av be-&lt;br&gt;tydelse för att konventionens syfte skall uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får en inspektion inte avse ett utrymme som utgör nå-&lt;br&gt;gons bostad. Vid tolkningen av begreppet bostad bör ledning kunna hämtas&lt;br&gt;från tillämpningen av 4kap. 6§ BrB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras kompetensen hos den myndighet som utsetts att bi-&lt;br&gt;träda vid inspektionen. Ett exempel på en fråga om verkställighet av rege-&lt;br&gt;ringens beslut kan vara den närmare ordningen för inspektionen när denna&lt;br&gt;omfattar en större anläggning. Vid beslut i en sådan fråga bör myndigheten&lt;br&gt;i största möjliga utsträckning söka tillmötesgå inspektionsgruppens önske-&lt;br&gt;mål. Ett beslut om verkställighet kan hänskjutas till regeringen på begäran&lt;br&gt;av såväl inspektionsgruppen som av en enskild vars rätt berörs. Dessutom&lt;br&gt;skall myndigheten självmant hänskjuta frågor som är av särskild vikt. Be-&lt;br&gt;dömningen av om en fråga är av särskild vikt bör ske framför allt med ut-&lt;br&gt;gångspukt från dess betydelse för Sveriges förhållande till främmande makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall polismyndigheten lämna det biträde som behövs&lt;br&gt;för att verkställa ett beslut enligt lägen. Exempel på åtgärder som kan&lt;br&gt;komma i fråga har anförts i den allmänna motiveringen avsnittet 5.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en erinran om intresset av att skydda företags- och för-&lt;br&gt;svarshcmlighcter. I den allmänna motiveringen, 5.4.2, har getts exempel på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur detta kan ske med stöd av konventionen. Skyddet för hemliga uppgifter&lt;br&gt;skall beaktas både vid regeringens beslut i anledning av en inspektion och&lt;br&gt;vid verkställigheten av ett beslut om inspektion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Lagen om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att brott mot konventionen förs in bland de brott som&lt;br&gt;skall tas upp vid svensk domstol och bedömas enligt svensk lag även om gär-&lt;br&gt;ningen förövats utomlands och oberoende av gärningsmannens nationalitet&lt;br&gt;och hemvist samt oavsett om gärningen är straffbar enligt lagen på den ort&lt;br&gt;där den förövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § i samma kapitel följer att förordnande av regeringen erfordras för&lt;br&gt;åtal i vissa av de fall då gärningen förövats utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnittet 5.3.3. Paragrafen är ny och innebär att&lt;br&gt;sådan verksamhet som enligt konventionen är förbjuden för konventionssta-&lt;br&gt;terna också är förbjuden för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns en uppräkning av de straffbara gärningarna. Uppräk-&lt;br&gt;ningen är hämtad direkt ur konventionstexten. Vidare anges att bestämmel-&lt;br&gt;sen är subsidiär till folkrättsbrottet i 22 kap. 6§ Brb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall såsom kemiska vapen anses sådant som definie-&lt;br&gt;ras såsom kemiska vapen i konventionen. En sådan definition finns i artikel&lt;br&gt;II. Enligt denna utgör bl.a. alla giftiga kemikalier och deras utgångsämnen&lt;br&gt;kemiska vapen, om de inte är avsedda för ändamål som inte är förbjudna&lt;br&gt;enligt konventionen samt typen och kvantiteten av kemikalierna är förenliga&lt;br&gt;med ändamålet. Med ändamål som inte är förbjudna enligt konventionen&lt;br&gt;avses bl.a. industriella, jordbruks-, forskning-, medicinska, farmaceutiska&lt;br&gt;eller andra fredliga ändamål. Under begreppet kemiska vapen faller dess-&lt;br&gt;utom viss ammunition jämte andra anordningar och utrustning vilka beskrivs&lt;br&gt;närmare i artikeln. Av definitionen av kemiska vapen följer att exempelvis&lt;br&gt;produktion av en giftig kemikalie inte är straffbar enligt paragrafen så länge&lt;br&gt;ändamålet inte strider mot konventionen och den producerade mängden och&lt;br&gt;typen av kemikalie är förenlig med ändamålet. Detta utesluter emellertid&lt;br&gt;inte att sådan produktion kan vara underkastad straffansvar enligt krigsma-&lt;br&gt;teriellagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även begreppet ämne för kravallbekämpning definieras i artikel II i kon-&lt;br&gt;ventionen. Under definitionen torde bl.a. falla tårgas och andra ämnen med&lt;br&gt;likartad verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan för brottet överensstämmer med straffskalan för folkrätts-&lt;br&gt;brott. För brott av normalgraden föreskrivs således fängelse i högst fyra år&lt;br&gt;och för grovt brott fängelse i tio år eller på livstid. Bedömningen av om ett&lt;br&gt;brott är att anse som grovt måste ske med beaktande av samtliga omständig-&lt;br&gt;heter kring gärningen. Av paragrafens tredje stycke framgår att särskild be-&lt;br&gt;tydelse skall tillmätas det förhållande att gärningsmannen i väsentlig grad&lt;br&gt;har bidragit till brott mot konventionen. Exempel på sådana förfaranden&lt;br&gt;som bör bedömas som särskilt allvarliga kan vara att ställa kunskaper eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;materiel till förfogande för utveckling och produktion av kemiska vapen för Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;militärt bruk eller att administrera eller finansiera sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Lagen om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § i 1976 års lag anger att de internationella organ och därtill&lt;br&gt;anknutna personer som tas upp i bilagan till lagen skall åtnjuta immunitet&lt;br&gt;och privilegier enligt vad som bestämts i avtal eller stadga som är i kraft i&lt;br&gt;förhållande till Sverige. Samtliga personer som enligt konventionen skall åt-&lt;br&gt;njuta immunitet och privilegier har så stark anknytning till organisationen&lt;br&gt;för förbud mot kemiska vapen att lagstiftningens krav i detta avseende upp-&lt;br&gt;fylls. Frågan behandlas utförligt i avsnitt 5.6.3 i allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Lagen om ändring i lagen (1991:341) om förbud mot&lt;br&gt;utförsel av vissa produkter som kan användas i&lt;br&gt;massförstörelsesyfte, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att import av kemikalier som omfattas av lagen krä-&lt;br&gt;ver tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;och av andra stycket att regeringen genom föreskrifter skall kunna meddela&lt;br&gt;undantag från tillståndskravet. Ett sådant undantag kan avse vissa av de ke-&lt;br&gt;mikalier som omfattas av lagen och härmed begränsa införselförbudet till att&lt;br&gt;omfatta de kemikalier i bilagan till massförstörelseförordningen som också&lt;br&gt;omfattas av konventionens lista 2. Införselförbudet behandlas i allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 5.2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens första stycke föreskrivs en skyldighet att lämna årliga deklara-&lt;br&gt;tioner avseende verksamheten för den som hanterar eller under de tre se-&lt;br&gt;naste åren har hanterat kemikalier som omfattas av lagen, men också för den&lt;br&gt;som tillverkar vissa kemikalier som inte omfattas av lagen. Regeringen ges&lt;br&gt;rätt att genom föreskrifter inom de ramar som anges i lagen begränsa dekla-&lt;br&gt;rationsskyldigheten till vad som är nödvändigt för att uppfylla åtagandet en-&lt;br&gt;ligt konventionen. Regeringen får också genom föreskrifter bestämma vilka&lt;br&gt;uppgifter deklarationen skall innehålla, vid vilken tidpunkt den skall lämnas&lt;br&gt;och till vilken mottagare. Deklarationsskyldigheten omfattar både deklara-&lt;br&gt;tioner rörande det gångna verksamhetsåret och planerad verksamhet under&lt;br&gt;det kommande året. För deklarationer som avses i punkten 3 kan inte rege-&lt;br&gt;ringen slå fast ett visst datum när anmälan skall lämnas, men däremot att&lt;br&gt;anmälan skall lämnas en viss tid innan ändringen avses ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall den som är deklarationsskyldig efter anmodan av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen utsett att ta emot deklaratio-&lt;br&gt;nerna lämna dc upplysningar och handlingar som kan behövas för kontrol-&lt;br&gt;len. En anmodan skall endast avse material som är av relevans för kontrol-&lt;br&gt;len, dvs. som behövs för att kontrollera de i deklarationen lämnade uppgif-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna. Anmodan kan gälla handelsböcker och uppgifter angående tillverk- Prop. 1993/94:120&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att regeringen eller myndigheten också har rätt&lt;br&gt;till tillträde till de lokaler, områden och anläggningar som har anknytning till&lt;br&gt;deklarationsskyldig verksamhet. Den deklarationsskyldige är t.ex. skyldig&lt;br&gt;att lämna tillträde till de lokaler i vilka verksamheten bedrivs för att rege-&lt;br&gt;ringen eller myndigheten på ort och ställe skall kunna kontrollera de läm-&lt;br&gt;nade uppgifterna. För att denna kontroll skall bli meningsfull krävs också att&lt;br&gt;prover skall kunna tas för att verifiera att inte andra kemikalier än sådana&lt;br&gt;som deklarerats förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket följer att polismyndighet skall lämna den hjälp som är&lt;br&gt;nödvändig för att kontrollen skall kunna genomföras. Detta kan t.ex. gälla&lt;br&gt;hjälp till tillträde till en anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § har intagits en erinran om att överträdelse av utförselförbudet, införsel-&lt;br&gt;förbudet och försök därtill bestraffas enligt bestämmelserna i varusmugg-&lt;br&gt;lingslagen. Också den som genom vilseledande förmår tillståndsgivande&lt;br&gt;myndighet att lämna tillstånd till utförsel eller införsel kan dömas för varu-&lt;br&gt;smuggling (jfr prop. 1990/91:97 s. 44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs straff för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet i&lt;br&gt;annat fall än som avses i 9 eller 10 § andra stycket lämnar en oriktig uppgift&lt;br&gt;i en ansökan om tillstånd eller i en annan handling som är av betydelse för&lt;br&gt;prövning av ett ärende enligt lagen eller i en deklaration eller som åsidosätter&lt;br&gt;ett villkor eller bryter mot en kontroll eller ordningsbestämmelse som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen. Förtigande av en uppgift är att jämställa med&lt;br&gt;lämnande av oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att regeringen eller den myndighet som har utsetts att&lt;br&gt;ta emot deklarationer vid vite får förelägga den som försummat att lämna&lt;br&gt;deklarationen inom rätt tid att, inom en ny tidsfrist, lämna in deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Lagen om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i första stycket det grundläggande kravet på regering-&lt;br&gt;ens tillstånd för att få tillverka krigsmateriel här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller ett bemyndigande till regeringen att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från tillståndskravet i vissa fall. I punkten 3 regle-&lt;br&gt;ras regeringens möjligheter att genom föreskrifter meddela undantag från&lt;br&gt;det generella tillståndskravet i första stycket för årlig tillverkning av högst&lt;br&gt;100 gram kemiska produkter som klassificeras som krigsmateriel för medi-&lt;br&gt;cinska, farmaceutiska och forskningsändamål. Att tillverkning av kemiska&lt;br&gt;produkter i vissa fall utgör krigsmaterieltillvcrkning har redovisats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen, avsnitt 5.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ålägger i första stycket den som har tillstånd enligt lagen att an-&lt;br&gt;mäla till regeringen om något av de förhållanden som har redovisats i en an-&lt;br&gt;sökan om tillstånd ändras. Det kan t.ex. beträffande ett utförseltillstånd vara&lt;br&gt;fråga om slutanvändare. Regeringen ges rätt att meddela föreskrifter om an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket åläggs den som har tillstånd att tillverka kemiska produkter&lt;br&gt;att anmäla sådana ändringar i verksamheten som planeras under ett på-&lt;br&gt;gående kalenderår. Bestämmelsen utgör ett komplement till den inledande&lt;br&gt;deklarationen. Regeringen får delegera mottagandet av dessa uppgifter till&lt;br&gt;en myndighet. En utförlig redogörelse har lämnats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 5.1.7.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Närmare förslag beträffande den merkostnad som beräknas uppstå med an-&lt;br&gt;ledning av konventionen kommer att presenteras i regeringens budgetpro-&lt;br&gt;position avseende budgetåret 1994/95. Förslaget innebär inte en merbelast-&lt;br&gt;ning för statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att 6 b, 6 c, 12 och 15 §§ lagen (1991:341) om förbud mot&lt;br&gt;utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.&lt;br&gt;träder i kraft den 1 juli 1994. Lagrådet anser att behovet av olika ikraftträ-&lt;br&gt;dandetillfällen kan tillgodoses genom fullmakten till regeringen. Yttrandet&lt;br&gt;har övervägts av regeringen som också har samrått med berörda myndighe-&lt;br&gt;ter. Vi finner härvid att det har praktiska fördelar att redan nu föreslå att de&lt;br&gt;redovisade paragraferna skall träda i kraft den 1 juli 1994. Regeringen före-&lt;br&gt;slår vidare att övriga lagändringar skall träda i kraft den dag regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Förutsättningen för att dessa bestämmelser skall träda i kraft är att&lt;br&gt;konventionen har trätt i kraft i förhållande till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria behandlas de lagstiftningsåtgärder, som förutses bli&lt;br&gt;nödvändiga vid ett svenskt tillträde till Förenta nationernas konvention om&lt;br&gt;förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska va-&lt;br&gt;pen samt deras förstöring (prop. 1992/93:181).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla konventionens bestämmelser om förbud och kontroll av&lt;br&gt;kemiska produkter, som kan användas för vapenändamål, föreslås ändringar&lt;br&gt;i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och i lagen (1985:426) om kemiska pro-&lt;br&gt;dukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens bestämmelser om kontroll av uppgifter som lämnas inom&lt;br&gt;ramen av konventionen och vid misstanke om brott mot denna kräver sär-&lt;br&gt;skild lagstiftning om inspektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose konventionens krav på kriminalisering av förbjuden&lt;br&gt;verksamhet bör en ny straffbestämmelse införas i anslutning till brottsbal-&lt;br&gt;kens bestämmelse om folkrättsbrott i 22 kap. En konventionsstat är skyldig&lt;br&gt;att beivra brott mot konventionen av dess rättssubjekt varhelst i världen de&lt;br&gt;begås. Bestämmelserna om utsträckt jurisdiktion i 2 kap. 3§ brottsbalken&lt;br&gt;bör därför anpassas för att uppfylla detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens bestämmelser om immunitet och privilegier kan tillgodo-&lt;br&gt;ses genom ett tillägg i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa&lt;br&gt;fall. Konventionens krav på sekretess för uppgifter som lämnas inom kon-&lt;br&gt;ventionens ram bedöms för närvarande inte påfordra några lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 19 och 21 §§ lagen (1992:1300) om krigsmate-&lt;br&gt;riel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;br&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första&lt;br&gt;stycket vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning av enstaka skjutvapen och ammunition för tillverkarens&lt;br&gt;eget bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillverkning av kemiska produk-&lt;br&gt;ter för medicinska eller farmaceu-&lt;br&gt;tiska ändamål eller för forskningsän-&lt;br&gt;damål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter&lt;br&gt;som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt 3 eller&lt;br&gt;4 § skall, enligt de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar, till till-&lt;br&gt;synsmyndigheten lämna deklaratio-&lt;br&gt;ner på heder och samvete rörande&lt;br&gt;den verksamhet för vilken tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt 3 eller&lt;br&gt;4 § skall, enligt de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar, till till-&lt;br&gt;synsmyndigheten lämna deklaratio-&lt;br&gt;ner på heder och samvete rörande&lt;br&gt;den verksamhet för vilken tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har meddelats. Skyldighet att avge&lt;br&gt;deklaration åligger också i den ut-&lt;br&gt;sträckning regeringen föreskriver för&lt;br&gt;statlig myndighet som bedriver mot-&lt;br&gt;svarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;lämna deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har tillstånd enligt 6§ skall lämna uppgifter om krigsmateriel&lt;br&gt;som förts ut ur landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att vid ändring i förhållan-&lt;br&gt;den som upptagits i tillståndsansökan anmäla detta till regeringen i enlighet&lt;br&gt;med de föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt 3 § att&lt;br&gt;tillverka kemiska produkter skall i&lt;br&gt;enlighet med de föreskrifter som re-&lt;br&gt;geringen meddelar till regeringen el-&lt;br&gt;ler den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. årligen i förväg redovisa de änd- Bilaga 2&lt;br&gt;ringar i verksamheten som planeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det kommande året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anmäla planerade ändringar i&lt;br&gt;verksamheten som inte omfattas av&lt;br&gt;punkt 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 9 och 11 §§ lagen (1985:426) om kemiska pro-&lt;br&gt;dukter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på hante-&lt;br&gt;ring, import och export av kemiska&lt;br&gt;ämnen och beredningar (kemiska&lt;br&gt;produkter). Lagens syfte är att före-&lt;br&gt;bygga att skador på människors&lt;br&gt;hälsa eller i miljön förorsakas av ke-&lt;br&gt;miska ämnens inneboende egenska-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på hante-&lt;br&gt;ring, import och export av kemiska&lt;br&gt;ämnen och beredningar (kemiska&lt;br&gt;produkter). Lagens syfte är att före-&lt;br&gt;bygga att skador på människors&lt;br&gt;hälsa eller i miljön förorsakas av ke-&lt;br&gt;miska ämnens inneboende egenska-&lt;br&gt;per och att Sverige skall uppfylla de&lt;br&gt;förpliktelser som följer av internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser om kontroll&lt;br&gt;av hanteringen av kemiska produk-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat från hälso- eller miljöskyddsynpunkt får regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att lagens be-&lt;br&gt;stämmelser om kemiska produkter skall tillämpas på varor, som innehåller&lt;br&gt;eller har behandlats med en sådan produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt, hanterar,&lt;br&gt;importerar eller exporterar en ke-&lt;br&gt;misk produkt skall till den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer och i&lt;br&gt;den omfattning regeringen, eller, ef-&lt;br&gt;ter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;myndigheten föreskriver lämna de&lt;br&gt;uppgifter om produkten och dess&lt;br&gt;hantering som kan behövas för att&lt;br&gt;bedöma hälso- eller miljörisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt, hanterar,&lt;br&gt;importerar eller exporterar en ke-&lt;br&gt;misk produkt skall till den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer och i&lt;br&gt;den omfattning regeringen, eller, ef-&lt;br&gt;ter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;myndigheten föreskriver lämna de&lt;br&gt;uppgifter om produkten och dess&lt;br&gt;hantering som kan behövas för att&lt;br&gt;bedöma hälso- eller miljörisker eller&lt;br&gt;med hänsyn till syftet i övrigt med&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs från hälso- eller&lt;br&gt;miljöskyddssynpunkt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriva att&lt;br&gt;en kemisk produkt får hanteras, im-&lt;br&gt;porteras eller exporteras endast ef-&lt;br&gt;ter tillstånd eller att för hantering,&lt;br&gt;import eller export av en sådan pro-&lt;br&gt;dukt skall gälla annat särskilt villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs från hälso- eller&lt;br&gt;miljöskyddssynpunkt eller med hän-&lt;br&gt;syn till syftet i övrigt med denna lag,&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer före-&lt;br&gt;skriva att en kemisk produkt får&lt;br&gt;hanteras, importeras eller exporte-&lt;br&gt;ras endast efter tillstånd eller att för&lt;br&gt;hantering, import eller export av en&lt;br&gt;sådan produkt skall gälla annat sär-&lt;br&gt;skilt villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:356.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:536.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:356.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs ifråga om brottsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 3 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 22 kap. 6 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För brott som begåtts utom riket dömes även i annat fall än som avses i&lt;br&gt;2§ efter svensk lag och vid svensk domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om brottet är kapning, sjö- eller&lt;br&gt;luftfartssabotage, flygplatssabotage,&lt;br&gt;försök till sådana brott, folkrätts-&lt;br&gt;brott eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om brottet är kapning, sjö- eller&lt;br&gt;luftfartssabotage, flygplatssabotage,&lt;br&gt;försök till sådana brott, folkrätts-&lt;br&gt;brott eller olovlig befattning med ke-&lt;br&gt;miska vapen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i annat fall än som avses&lt;br&gt;i 6§ utövar sådan verksamhet, som&lt;br&gt;enligt Förenta nationernas konven-&lt;br&gt;tion om förbud mot utveckling, pro-&lt;br&gt;duktion, innehav och användning av&lt;br&gt;kemiska vapen samt om deras förstö-&lt;br&gt;ring är förbjuden för kon v entionssta-&lt;br&gt;terna, skall, om gärningen inte är att&lt;br&gt;bedöma som ringa, dömas för olov-&lt;br&gt;lig befattning med kemiska vapen till&lt;br&gt;fängelse i högst fyra år. Sådan förbju-&lt;br&gt;den verksamhet är bland annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att utveckla, producera eller på&lt;br&gt;annat sätt förvärva, lagra eller bibe-&lt;br&gt;hålla kemiska vapen eller överföra,&lt;br&gt;direkt eller indirekt, kemiska vapen&lt;br&gt;till någon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att använda kemiska vapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att delta i militära förberedelser&lt;br&gt;för användning av kemiska vapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att använda ämnen för kravall-&lt;br&gt;bekämpning som en metod för krig-&lt;br&gt;föring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År brottet grovt, skall dömas till&lt;br&gt;fängelse i högst tio år eller på livstid.&lt;br&gt;Vid bedömande om brottet är grovt&lt;br&gt;skall särskilt beaktas, om gärningen&lt;br&gt;varit ägnad att i väsentlig grad bidra&lt;br&gt;till utveckling, produktion eller&lt;br&gt;spridning av kemiska vapen eller till&lt;br&gt;att sådana vapen används mot män-&lt;br&gt;niskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention&lt;br&gt;om förbud mot utveckling, produktion, innehav och&lt;br&gt;användning av kemiska vapen samt om deras förstöring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller sådana inspektioner som avses i Förenta nationernas&lt;br&gt;konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning&lt;br&gt;av kemiska vapen samt om deras förstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen fattar beslut om en inspektion och utser därvid en myndig-&lt;br&gt;het med uppgift att närvara vid inspektionen samt att biträda den internatio-&lt;br&gt;nella inspektionsgruppen. Regeringen skall i beslutet närmare ange de åtgär-&lt;br&gt;der som får företas vid inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Innan regeringen fattar beslut om en inspektion skall den som kan&lt;br&gt;komma att beröras av inspektionen beredas tillfälle att yttra sig, om det kan&lt;br&gt;ske utan tidsutdräkt och det inte föreligger särskilda skäl att underlåta att&lt;br&gt;inhämta yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En inspektion får, om det följer av Sveriges åtagande enligt konventio-&lt;br&gt;nen, innefatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att en internationell inspektionsgrupp jämte observatörer samt repre-&lt;br&gt;sentanter för en svensk myndighet bereds tillträde till ett område, en bygg-&lt;br&gt;nad, en fabrik eller annan anläggning under svensk jurisdiktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att godstrafik från den anläggning som avses med inspektionen stoppas&lt;br&gt;och kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att prover tas från egendom som omfattas av inspektionen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att inspektionsgruppen tillåts att medföra och använda mätapparatur&lt;br&gt;och annan teknisk utrustning för insamling och registrering av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inspektion enligt första stycket innefattar inte rätt till tillträde till ett ut-&lt;br&gt;rymme som utgör någons bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Personer som är anställda inom en anläggning som är föremål för en&lt;br&gt;inspektion får, utan hinder av tystnadsplikt som följer av anställningförhål-&lt;br&gt;landet, svara på frågor från inspektionsgruppen om verksamheten vid an-&lt;br&gt;läggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den myndighet som regeringen utsett att biträda vid inspektionen får&lt;br&gt;besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. Om en fråga&lt;br&gt;rör enskilds rätt, skall den dock hänskjutas till regeringen om den enskilde&lt;br&gt;begär det. En fråga skall också hänskjutas till regeringen, om den internatio-&lt;br&gt;nella inspektionsgruppen begär det eller frågan annars är av särskild vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att verkställa ett&lt;br&gt;beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid tillämpningen av denna lag skall särskilt beaktas intresset av att&lt;br&gt;skydda uppgifter av betydelse för rikets säkerhet och företagshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fall&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immunitet och/eller privilegier gäller för följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämplig internatio-&lt;br&gt;nell överenskommelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen för Medlemmarnas represen-&lt;br&gt;förbud mot kemiska tanter i organisationen,&lt;br&gt;vapen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;personer med tjänst hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller uppdrag av organisa-&lt;br&gt;tionen och observatörer&lt;br&gt;under inspektion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen den 30 novem-&lt;br&gt;ber 1992 om förbud mot ut-&lt;br&gt;veckling, produktion, inne-&lt;br&gt;hav och användning av ke-&lt;br&gt;miska vapen samt om deras&lt;br&gt;förstöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:341.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har anmodats avge yttrande: Svea hovrätt, Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Riksåklagaren, Regionåklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholm, Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen, Polismyndigheten i Göteborg, Överbefälhavaren, Försvarets&lt;br&gt;Sjukvårdsstyrelse, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försva-&lt;br&gt;rets forskningsanstalt, Flygtekniska försöksanstalten, Fortifikationsförvalt-&lt;br&gt;ningen, Kustbevakningen, Statens räddningsverk, Luftfartsverket, Social-&lt;br&gt;styrelsen, Generaltullstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Yrkesinspektio-&lt;br&gt;nen - Stockholmsdistriktet, Totalförsvarets skyddsskola, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Sprängämnesinspektionen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Kom-&lt;br&gt;merskollegium, Affärsverket FFV, Överstyrelsen för civil beredskap, Ned-&lt;br&gt;rustnings- och folkrättsdelegationen, Riksrevisionsverket, Smittskyddsinsti-&lt;br&gt;tutet, Rymdstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Statens Strålskyddsinstitut,&lt;br&gt;Statens kärnkraftinspektion, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Östergötlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har beretts tillfälle att avge yttrande: Föreningen&lt;br&gt;Sveriges polischefer, Kemikontoret, Plast- och kemikalieleverantörers för-&lt;br&gt;ening, Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, Sveriges försvarsin-&lt;br&gt;dustriförening, Chalmers tekniska högskola, Svenska kyrkans centralsty-&lt;br&gt;relse, Sveriges industriförbund, Sveriges exportråd, Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel, Forskningspolitiska institutionen vid Lunds universitet,&lt;br&gt;Krigsvetenskapsakademien, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Aka-&lt;br&gt;demikers Centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation, Stats-&lt;br&gt;anställdas förbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Sveriges&lt;br&gt;socialdemokratiska ungdomsförbund, Centerkvinnorna, Folkpartiets kvin-&lt;br&gt;noförbund, Sveriges kristna socialdemokraters förbund, Svenska sektionen&lt;br&gt;av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Sveriges frikyrkoråd,&lt;br&gt;Kristna fredsrörelsen, Sveriges Försvarsindustriförening, Kungliga tekniska&lt;br&gt;högskolan, Universitetet i Linköping och Svenska Freds- och Skiljedomsför-&lt;br&gt;eningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har i sin helhet tillstyrkt promemorians förslag eller&lt;br&gt;lämnat dessa utan erinran: Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Polis-&lt;br&gt;myndigheten i Göteborg, Försvarets Sjukvårdsstyrelse, Försvarets materiel-&lt;br&gt;verk, Försvarets radioanstalt, Fortifikationsförvaltningen, Kustbevak-&lt;br&gt;ningen. Luftfartsverket, Socialstyrelsen, Generaltullstyrelsen, Sprängämne-&lt;br&gt;sinspektionen, Överstyrelsen för civil beredskap, Smittskyddsinstitutet, Sta-&lt;br&gt;tens Strålskyddsinstitut, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Sveriges Försvarsindu-&lt;br&gt;striförening, Plast-och Kemikalieleverantörers Förening, Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och Center-&lt;br&gt;kvinnorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avstått från att avge yttrande: Flygtekniska&lt;br&gt;försöksanstalten, Föreningen Sveriges polisschefer, Granskningsnämnden&lt;br&gt;för försvarsuppfinningar, Chalmers Tekniska Högskola, Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse, Sveriges industriförbund, Sveriges exportråd, Forskningspo-&lt;br&gt;litiska Institutionen vid Lunds universitet, Krigsvetenskapsakademien,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Akademikers Centralorganisation,&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation, Statsanställdas förbund, Sveriges so-&lt;br&gt;cialdemokratiska ungdomsförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Sveriges&lt;br&gt;kristna socialdemokraters förbund, Svenska sektionen av Internationella&lt;br&gt;kvinnoförbundet för fred och frihet, Sveriges frikyrkoråd, Kristna fredsrö-&lt;br&gt;relsen, Sveriges Försvarsindustriförening, Universitetet i Linköping och&lt;br&gt;Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmänna synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem anför att promemorian innehåller förslag till lagstiftning som&lt;br&gt;innefattar långtgående åligganden för enskilda. Den kemiska industrin för-&lt;br&gt;utsätts således ställa anläggningar m.m. till förfogande för inspektioner och&lt;br&gt;andra kontrollåtgärder samt att rapportera till utomstående om förhållanden&lt;br&gt;av för berörda företag känslig natur. Justitiekanslem anser att det från olika&lt;br&gt;utgångspunkter kan diskuteras om denna inträngande reglering av enskildas&lt;br&gt;förhållanden är lämplig eller ej, men att utrymmet för sådana hänsynstagan-&lt;br&gt;den är ytterst begränsat sedan statsmakterna valt att besluta om ratifikation&lt;br&gt;av konventionen utan att lagstiftningsfrågorna dessförinnan penetrerats.&lt;br&gt;Sverige förutsätts därmed kunna leva upp till de åtaganden som konventio-&lt;br&gt;nen innefattar och tvingas genomföra den lagstiftning som behövs härför. I&lt;br&gt;detta läge avstår justitiekanslem från att närmare analysera om de framlagda&lt;br&gt;förslagen kan anses innefatta en rimlig avvägning av t.ex. sådana intressen&lt;br&gt;som avses skyddas av reglerna i 8 kap. 3 § RF. Justitiekanslem har i ett tidi-&lt;br&gt;gare remissyttrande över promemorian Ds 1993:2 lagt synspunkter på hand-&lt;br&gt;läggningen av detta lagstiftningsärende och hänvisar till vad han där anfört.&lt;br&gt;Med de reservationer som innefattas i det anförda framhåller han samman-&lt;br&gt;fattningsvis att han inte har något att erinra mot de nu framlagda författ-&lt;br&gt;ningsförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen har ingenting att erinra mot de föreslagna författnings-&lt;br&gt;ändringarna. Styrelsen föreslår dock att departementet överväger att ge-&lt;br&gt;nomföra en särskild analys med syfte att belysa möjligheten att i tillämpliga&lt;br&gt;delar jämställa författningsregleringen av de olika s.k. massförstörelsevap-&lt;br&gt;nen. Kemiska vapen utgör en av tre vapentyper som benämns massförstörel-&lt;br&gt;sevapen. De två övriga är atom-respektive biologiska vapen, tillsammans&lt;br&gt;förkortat A-, B- och C-vapen. Hittills har hantering av dessa tre vapentyper&lt;br&gt;i huvudsak haft en likartad reglering. De nu föreslagna lagändringarna inne-&lt;br&gt;bär en hårdare reglering kring kemiska vapen. Detta kan ge oönskade kon-&lt;br&gt;sekvenser eftersom en felaktig hantering av A- och B-vapcn är lika allvarlig&lt;br&gt;och klandervärd. En analys kan enligt Rikspolisstyrelsen även omfatta even-&lt;br&gt;tuell brottskonkurrcns bl.a. mellan de olika särregleringarna och brottsbal-&lt;br&gt;kens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionen tillstyrker den föreslagna författningsregleringen. In-&lt;br&gt;spektionen anser att arbetet med destruktion av kemiska stridsmedel, som&lt;br&gt;utförs på svenskt territorium, skall bedrivas i enlighet med den svenska ar-&lt;br&gt;betsmiljölagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, anser, att de i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian föreslagna förändringarna i lagstiftningen inte negativt&lt;br&gt;påverkar den svenska industrins internationella konkurrenskraft eller tek-&lt;br&gt;nikutvecklingen inom näringslivet. I övrigt avstår NUTEK från att lämna&lt;br&gt;synpunkter på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedrustnings- och folkrättsdelegationen anför att Sveriges ratifikation av&lt;br&gt;FN:s konvention mot kemiska vapen kräver lagstiftningsåtgärder för att åta-&lt;br&gt;gandena under konventionen skall kunna genomföras. Dessa åtgärder har&lt;br&gt;redovisats i promemorian. Nedrustnings- och folkrättsdelegationen har inte&lt;br&gt;funnit ytterligare lagstiftningsåtgärder nödvändiga. Delegationen konstate-&lt;br&gt;rar i detta sammanhang att det föreslagna tillvägagångssättet att i huvudsak&lt;br&gt;anpassa redan existerande lagstiftning för genomförandet av åtagandena en-&lt;br&gt;ligt konventionen, är tydligare och mer konsekvent än alternativet att skapa&lt;br&gt;en speciallagstiftning för konventionens genomförande. En sådan speciallag-&lt;br&gt;stiftning skulle med all nödvändighet komma att dubblera redan existerande&lt;br&gt;lagstiftning. Delegationen konstaterar vidare att de föreslagna lagstiftnings-&lt;br&gt;åtgärderna kommer att stärka Sveriges möjligheter att aktivt och konsekvent&lt;br&gt;förhindra spridning av massförstörelsevapen. Delegationen anser också att&lt;br&gt;det bör vara i Sveriges intresse att med hjälp av vunna erfarenheter på lag-&lt;br&gt;stiftningsområdet, med anledning av konventionens nationella genomfö-&lt;br&gt;rande, aktivt bidra till ett internationellt erfarenhetsutbyte på detta område.&lt;br&gt;Delegationen föreslår att regeringen lämnar stöd till andra länder rörande&lt;br&gt;erforderliga lagstiftningsåtgärder när så efterfrågas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikontoret anför att den kemiska industrin är positiv till att en konven-&lt;br&gt;tion om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av ke-&lt;br&gt;miska vapen och deras förstöring kunnat upprättas inom FN:s ram. Den&lt;br&gt;västeuropeiska kemiska industrin har genom den gemensamma branschor-&lt;br&gt;ganisationen, CEFIC, aktivt medverkat i arbetet med att få fram en effektiv&lt;br&gt;konvention. Detta innebär att konventionen är väl förankrad hos de största&lt;br&gt;kemiföretagen i världen. Den svenska kemiska industrin är, enligt Kemikon-&lt;br&gt;toret, liten ur internationellt perspektiv även om den inom vissa nischområ-&lt;br&gt;den är betydande. Detta förhållande innebär att Kemikontoret i stor ut-&lt;br&gt;sträckning förlitar sig på det detaljerade arbete som CEFIC gör i denna typ&lt;br&gt;av frågor. Detta i synnerhet i frågor som ligger utanför aktuella nischer för&lt;br&gt;svensk kemisk industri. Endast ett mycket litet antal svenska kemiföretag&lt;br&gt;har sådan produktion att de använder produkter inom lista 2 i konventionen.&lt;br&gt;Kemiska industriföretag har idag i regel produktionsanläggningar i flera län-&lt;br&gt;der. Den internationella inriktningen gör det viktigt att appliceringen av den&lt;br&gt;nu aktuella konventionen görs på ett någorlunda likformigt sätt i de olika&lt;br&gt;länderna. Kemikontoret har inte tagit del av lagförslag från andra länder rö-&lt;br&gt;rande C-vapen, men förutsätter att den svenska lagstiftningen inom området&lt;br&gt;inte leder till mer byråkrati och större risk än i Tyskland, Frankrike och&lt;br&gt;andra konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Krigsrnaterielområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den föreslagna ändringen i 3 § krigsmateriellagen anför Svea&lt;br&gt;Hovrätt att krigsmateriellagen har avseende på vapen, ammunition och an-&lt;br&gt;nan för militärt bruk utformad materiel som enligt krigsmaterielförord-&lt;br&gt;ningen utgör krigsmateriel. Det ankommer således på regeringen att i varje&lt;br&gt;enskilt fall avgöra om en produkt omfattas av lagen eller inte. Denna klassifi-&lt;br&gt;cering sker med utgångspunkt från materielens funktion och konstruktion,&lt;br&gt;varvid produkter med såväl militär som civil användning klassificeras som&lt;br&gt;krigsmateriel när den har en förstörelsebringande funktion i sin militära an-&lt;br&gt;vändning. Mot bakgrund av detta anser hovrätten att det nu föreslagna till-&lt;br&gt;lägget till 3 § ter sig otydligt. På något sätt bör förtydligas att inte tillverkning&lt;br&gt;av varje kemisk produkt för sådant ändamål som anges i punkten avses, utan&lt;br&gt;att det endast är sådan produkt som i sin militära användning har en förstö-&lt;br&gt;relsebringande funktion, och som därför enligt krigsmaterielförordningen&lt;br&gt;klassificeras som krigsmateriel, som avses. Vidare anser hovrätten att nöd-&lt;br&gt;vändigheten över huvud av det föreslagna tillägget till undantagsbestämmel-&lt;br&gt;sen kan diskuteras. Så som lagen nu är utformad träffas även mycket små&lt;br&gt;mängder av tillverkning av sådana produkter för forsknings-, farmaceutiska&lt;br&gt;och medicinska ändamål av tillståndsbestämmelsen. Svea hovrätt ifrågasät-&lt;br&gt;ter om verkligen den hinder som detta uppges innebära för bl.a. den medi-&lt;br&gt;cinska forskningen motiverar att Sverige mildrar det uppställda kravet som&lt;br&gt;alltså i och för sig är strängare än konventionens. Beträffande förslaget till&lt;br&gt;tillägg till 19 § delar hovrätten inte utredningens uppfattning att statliga myn-&lt;br&gt;digheters deklarationsskyldighet uttryckligen bör framgå av lagen. Det lig-&lt;br&gt;ger, enligt hovrätten, i regeringens bemyndigande att besluta om sådana frå-&lt;br&gt;gor. Osäkerhet skulle snarare bli följden av att just på detta område myndig-&lt;br&gt;heters skyldigheter lagfästs. Hovrätten anför att tillägget i 21 § innefattar&lt;br&gt;skyldighet för enskilda och därför bör framgå av lag. I sak torde, enligt hov-&lt;br&gt;rätten, emellertid syftet med ändringen enklare kunna uppnås, eventuellt&lt;br&gt;genom en utvidgning av regeringens bemyndigande enligt paragrafens första&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att inledningen till andra stycket lämpli-&lt;br&gt;gen bör omformuleras enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet avser tillverkning av kemiska produkter---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt (FOA) anför att frågan om hur hantering av&lt;br&gt;”Lista 1-ämnen” skall behandlas lagstiftningsmässigt för att konventionsef-&lt;br&gt;terlevnaden skall säkerställas behandlas i departementspromemorian med&lt;br&gt;utgångspunkt från antagandet av att all framställning av sådana ämnen är att&lt;br&gt;betrakta som tilverkning av krigsmateriel. FOA betonar att vissa av dessa&lt;br&gt;ämnen, t.ex. BZ, har legitim användning för forskningsändamål. I förslaget&lt;br&gt;till ändring i krigsmateriellagen ges regeringen möjlighet att göra undantag&lt;br&gt;från kravet på tillstånd när det gäller tillverkning av kemiska produkter för&lt;br&gt;medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för forskningsändamål. FOA&lt;br&gt;betonar vikten av att sådana undantag görs för att undvika oavsiktliga över-&lt;br&gt;trädelser av krigsmateriellagen. FOA förutsätter att Sveriges enda småska-&lt;br&gt;liga anläggning (för produktion av ”Lista 1-ämnen” under konventionen)&lt;br&gt;kommer att vara FOA:s huvudavdelning för ABC-skydd i Umeå. De lagda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagförslagen påverkas, enligt FOA, inte av detta men FOA anser att ett antal&lt;br&gt;av de överväganden som görs i departementspromemorian då förefaller&lt;br&gt;överflödiga. Hit hör exempelvis påpekandet om att den enda småskaliga an-&lt;br&gt;läggningen får en monopolsituation och att regeringen därför måste kunna&lt;br&gt;föreskriva att presumtiva kunder inte får behandlas på ett diskriminerande&lt;br&gt;sätt eller förslaget att i krigsmaterielförordningen inta föreskrifter för årliga&lt;br&gt;deklarationer att avlämnas av den enda småskaliga anläggningen. FOA an-&lt;br&gt;ser att regeringen bör utgå från att enskilda företag och statliga affärsdri-&lt;br&gt;vande verk endast kan komma ifråga för tillverkning av maximalt 10 kg&lt;br&gt;”Lista 1-ämnen” (bl.a. nervgaser och senapsgas) per anläggning och år me-&lt;br&gt;dan mer omfattande tillverkning samt tillverkning för skyddsändamål endast&lt;br&gt;kommer att få äga rum vid FOA ABC-skydd. Härvid kan regeringen direkt&lt;br&gt;ålägga FOA den deklarationsskyldighet etc. som aktualiseras av konventio-&lt;br&gt;nen mot kemiska vapen utan att behöva utfärda några speciella förord-&lt;br&gt;ningar. FOA anser också att frågan bör uppmärksammas huruvida FOA&lt;br&gt;ABC-skydd eller endast del därav skall deklareras som Sveriges enda små-&lt;br&gt;skaliga anläggning. FOA bedömer det lämpligast att verksamheten vid FOA&lt;br&gt;ABCskydd i Umeå lokalmässigt organiseras så att att all produktion av&lt;br&gt;”Lista 1-ämnen” endast sker i en avgränsad del av anläggningen och att en-&lt;br&gt;dast denna del deklareras som enda småskalig anläggning. Detta kan visser-&lt;br&gt;ligen komma att medföra att FOA behöver kompenseras för vissa merkost-&lt;br&gt;nader, men har samtidigt fördelen att inte öppna helt ovidkommande delar&lt;br&gt;av FOA ABC-skydd för rutinmässigt tillträde av internationella inspektörer&lt;br&gt;vilka därigenom skulle kunna få olämplig insyn i forskning rörande svenskt&lt;br&gt;ABC-skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets skyddsskola tolkar föreliggande lagförslag så att inga hin-&lt;br&gt;der föreligger för fortsatt innehav av skarpa agens samt för användande av&lt;br&gt;dessa inom främst totalförsvarets utbildningsverksamhet och biträder pro-&lt;br&gt;memorians lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Tekniska Högskolan (KTH):s delfakultet för kemi och kemiteknik&lt;br&gt;föreslår att ett tillägg skall göras i 3 § punkt 3: ”Tillverkning av kemiska pro-&lt;br&gt;dukter för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för forsknings- och&lt;br&gt;undervisningsändamål.”&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Produkter som kan användas i massförstörelse-&lt;br&gt;syfte och deklarationer utanför lista 1-området&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svea Hovrätt anser att nödvändigheten av tillägget till 1 § lagen (1985:426)&lt;br&gt;om kemiska produkter (LKP) kan diskuteras eftersom konventionens och&lt;br&gt;lagens - enligt den nuvarande lydelsen - syften i stora delar torde vara de-&lt;br&gt;samma. Tillägget kan, enligt hovrätten, också vara vilseledande eftersom&lt;br&gt;lagstiftningen om kemiska produkter redan nu innebär en implementering&lt;br&gt;av internationella överenskommelser, t.ex. om transport av s.k. farligt gods.&lt;br&gt;För det fall ett tillägg ändå införs, bör därför, enligt Svea Hovrätt, övervägas&lt;br&gt;om inte en tydligare anknytning till den nu aktuella konventionen bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm anför att i 1 § förslaget till LPK anges att lagens&lt;br&gt;syfte bl.a. är att Sverige skall uppfylla de förpliktelser som följer av interna-&lt;br&gt;tionella överenskommelser om kontroll av hanteringen av kemiska produk-&lt;br&gt;ter. Varför formuleringen gjorts så vittomfattande att den täcker inte bara&lt;br&gt;den nu aktuella överenskommelsen rörande kemiska vapen utan alla över-&lt;br&gt;enskommelser rörande kemiska produkter har inte närmare kommenterats.&lt;br&gt;Kammarrätten ifrågasätter behovet av en så omfattande regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren framhåller beträffande de föreslagna ändringarna i lagen&lt;br&gt;(1986:426) om kemiska produkter att utredningens förslag i denna del före-&lt;br&gt;faller bli onödigt svårhanterlig och föreslår att konventionens krav på kon-&lt;br&gt;troll och import av ”lista 2-ämnen” regleras enligt utredningens alternativa&lt;br&gt;lösning, nämligen att det i massförstörelselagen införs ett förbud mot inför-&lt;br&gt;sel, begränsat till att avse ”lista 2-ämnen”. Detta skulle innebära att de ke-&lt;br&gt;miska ämnen som omfattas av konventionen regleras i två lagar i stället för&lt;br&gt;i tre. En sådan lagstiftning skulle, enligt Riksåklagaren, troligen bli lättare&lt;br&gt;att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Stockholm delar i huvudsak utredningens&lt;br&gt;synpunkter på hur konventionens bestämmelser skall överföras till svensk&lt;br&gt;lag och tillstyrker att lista 1-ämnen regleras i lagen om krigsmateriel och lista&lt;br&gt;3-ämnen i massförstörelselagen. Däremot menar myndigheten till skillnad&lt;br&gt;från promemorian att lista 2-ämnen i sin helhet bör regleras i massförstörel-&lt;br&gt;selagen. I massförstörelselagen finns inte några bestämmelser om införsel,&lt;br&gt;vilket gör att lagen inte uppfyller konventionens krav på kontroll av import&lt;br&gt;av lista 2ämnen. Promemorian föreslår därför att importen och deklaratio-&lt;br&gt;nen av lista 2-ämnen skall regleras i lagen om kemiska produkter medan öv-&lt;br&gt;rig hantering av lista 2-ämnen enligt förslaget skall regleras i massförstörelse-&lt;br&gt;lagen, som också skall reglera all hantering av lista 3-ämnen. Enligt myndig-&lt;br&gt;hetens uppfattning blir en sådan lagstiftning (och därmed också kriminalise-&lt;br&gt;ringen) alltför splittrad och därmed onödigt svår att tillämpa. Regionåkla-&lt;br&gt;garmyndigheten förordar därför att reglering i stället sker i enlighet med den&lt;br&gt;alternativa lösning som utredningen pekat på, nämligen att i massförstörel-&lt;br&gt;selagen införa ett förbud mot införsel, begränsat till att avse lista 2-ämnen.&lt;br&gt;I konventionen aktuella kemiska ämnen kommer då att regleras bara i två&lt;br&gt;lagar, nämligen krigsmateriellagen och massförstörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen vill peka på att den mycket generella utvidgningen&lt;br&gt;i 1 § lagen om kemiska produkter kan leda till svåröverblickbara konsekven-&lt;br&gt;ser. Uttrycket ”kontroll av hanteringen av kemiska produkter” kan leda till&lt;br&gt;tolkningssvårigheter. Vidare riskeras att alla internationella överenskom-&lt;br&gt;melser som avser kontroll av hantering av kemiska produkter kommer att&lt;br&gt;innefattas i 1 § lagen om kemiska produkter. Detta skulle bl.a. kunna inne-&lt;br&gt;bära att en konvention som ECE-konventionen om gränsöverskridande ef-&lt;br&gt;fekter av industriolyckor innefattas, något som enligt styrelsens uppfattning&lt;br&gt;inte är rimligt. Det kan därför vara fördelaktigt att tillsvidare låta utvidg-&lt;br&gt;ningen enbart omfatta rubricerad konvention. Styrelsen har i övrigt inte nå-&lt;br&gt;got att erinra mot de föreslagna ändringarna i andra lagtexter och konstate-&lt;br&gt;rar att inget i promemorian förändrar Arbetarskyddsstyrclscns ansvarsom-&lt;br&gt;råde eller har någon direkt arbetsmiljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium har i huvudsak inget att erinra mot de förslag som läm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas i promemorian. På några punkter har kollegiet vissa synpunkter enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet finner det naturligt att som föreslås i promemorian hantera äm-&lt;br&gt;nen enligt lista 1-3 inom ramen för krigsmateriellagen och massförstörelse-&lt;br&gt;lagen. Vad gäller importen bör regleringen som föreslås kunna inrangeras&lt;br&gt;under kemikalielagstiftningen. Flertalet ämnen är sannolikt p.g.a. sin farliga&lt;br&gt;karaktär redan idag underkastade krav på importtillstånd enligt sistnämnda&lt;br&gt;lagstiftning. I promemorian diskuteras huruvida tillståndskravet vid import&lt;br&gt;och export av ämnen enligt lista 2 och 3 skall vara totalt eller kan begränsas&lt;br&gt;till vad som direkt krävs i konventionen. Enligt konventionen får import och&lt;br&gt;export av ämnen enligt lista 2 endast ske mellan kontentionsstater. Ifråga om&lt;br&gt;ämnen enligt lista 3 innehåller konventionen inte något förbud mot import&lt;br&gt;eller export. Export till icke-konventionsstat förutsätter dock enligt kollegiet&lt;br&gt;någon form av kontroll eftersom slutanvändarintyg måste infordras. Enligt&lt;br&gt;kollegiet är det från handelspolitisk synpunkt en fördel om kravet på till-&lt;br&gt;stånd kan begränsas till vad som direkt följer av förpliktelserna enligt kon-&lt;br&gt;ventionen. Härigenom undviker man dessutom risken för att konflikt upp-&lt;br&gt;kommer med bestämmelserna i artikel XI. Den svenska utrikeshandeln med&lt;br&gt;aktuella ämnen torde i och för sig ha mycket begränsad omfattning. Kolle-&lt;br&gt;giet förordar likväl en tillämpning som inte nödvändigtvis går längre än vad&lt;br&gt;konventionen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen delar i princip uppfattningen att systemet i kemika-&lt;br&gt;lielagstiftningen för kontroll av införsel av kemiska produkter bör kunna till-&lt;br&gt;lämpas även för kontrollen av införseln av ämnen på lista 2 men anser att det&lt;br&gt;bör övervägas att utse inspektionen som tillståndsmyndighet. Den tillstånds-&lt;br&gt;givning som länsstyrelserna svarar för enligt förordningen om kemiska pro-&lt;br&gt;dukter utgår helt från ett nationellt behov av att övervaka införseln av sär-&lt;br&gt;skilt farliga kemiska ämnen. Den kontroll som avses här är av en annan ka-&lt;br&gt;raktär och helt knuten till en internationell överenskommelse. Enligt inspek-&lt;br&gt;tionen talar starka skäl för att låta den centrala kemikaliemyndigheten svara&lt;br&gt;för införselkontrollen, bl.a. bör det undvikas att införa dubbla system för&lt;br&gt;kontrollen av kemikalier som även har civila användningsområden. En så-&lt;br&gt;dan ordning ligger enligt inspektionen väl i linje med det ansvar kemikaliein-&lt;br&gt;spektionen uppbär inom kemikalieområdet när det gäller införselkontroll&lt;br&gt;som utgår ifrån andra internationella överenskommelser och poängterar att&lt;br&gt;det i sådana överenskommelser kan ingå även frågor om utförselkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län berör främst de föreslagna lag-&lt;br&gt;stiftningsåtgärder som avser lagen och förordningen om kemiska produkter.&lt;br&gt;Produktkontrollagstiftningen är ett rättsområde som länsstyrelsen har sär-&lt;br&gt;skild erfarenhet av. Övriga delar av lagförslagen i promemorian avstår Läns-&lt;br&gt;styrelsen från att yttra sig över. Länsstyrelsen anför att kemikalielagstiftning-&lt;br&gt;ens tillämpningsområde inte är enkelt att avgränsa och att detta också har&lt;br&gt;givit upphov till en hel del diskussioner och tveksamheter vid rättstillämp-&lt;br&gt;ningen. Oklarheterna har bl.a. gällt avgränsningen mellan vad som avses&lt;br&gt;med kemiska ämnen och beredningar (kemiska produkter) och deras inne-&lt;br&gt;boende egenskaper och vad som i stället är varor som innehåller eller har&lt;br&gt;behandlats med en sådan produkt. Lagstiftningen är tillämplig på varor en-&lt;br&gt;dast efter särskilt förordnande av regeringen. Såvitt framgår utgör åtmin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stone de produkter som anges i lista 2 sådana ämnen och beredningar som&lt;br&gt;lagstiftningen direkt är tillämplig på. Den föreslagna ändringen av 1 § LKP&lt;br&gt;innebär att produktkontrollagstiftningen utvidgas till att även gälla kontroll&lt;br&gt;av hantering av kemiska produkter enligt internationella överenskommelser,&lt;br&gt;oavsett om dessa överenskommelser är inriktade på att skydda miljö och&lt;br&gt;hälsa eller om de har ett helt annat skyddssyfte. Även om Länsstyrelsen na-&lt;br&gt;turligtvis inser vikten av att konventionens föreskrifter införs i den nationella&lt;br&gt;lagstiftningen måste det ändå ifrågasättas om det sker på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt genom att vissa vapenkontrollbestämmelser införs i en lag vars grundläg-&lt;br&gt;gande syfte är att begränsa skador på människors hälsa och i miljön. Den&lt;br&gt;föreslagna ändringen av lagstiftningens tillämpningsområde får också konse-&lt;br&gt;kvenser för förslaget till en miljöbalk (SOU 1993:27 Miljöbalk) som i grund-&lt;br&gt;läggande avseenden utgår från lagen om kemiska produkter. Under utred-&lt;br&gt;ningsarbetet med en miljöbalk har samordningen och avgränsningen av de&lt;br&gt;lagar och rättsområden som bör införlivas i balken varit en fråga av stor bety-&lt;br&gt;delse. Förslaget i departementspromemorian skulle enligt länsstyrelsen&lt;br&gt;komma att medföra en visserligen begränsad utvidgning av balkens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde men samtidigt en ur principiell synpunkt ganska påtaglig för-&lt;br&gt;ändring av balkens systematik. Länsstyrelsen anser att kontrollen av kemi-&lt;br&gt;kalier enligt konventionstexten i första hand bör tillgodoses på ett annat sätt&lt;br&gt;än genom att utvidga tillämpningsområdet för lagen om kemiska produkter&lt;br&gt;på ett sätt som är främmande för lagens nuvarande syfte. En möjlig väg&lt;br&gt;skulle enligt länsstyrelsen kunna vara att definiera de kemiska produkter&lt;br&gt;som anges i lista 2 i konventionens kemikaliebilaga såsom krigsmateriel en-&lt;br&gt;ligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och att i denna lag eller i förord-&lt;br&gt;ningen (1992:1303) om krigsmateriel införa bestämmelser om att vid införsel&lt;br&gt;av de kemikalier som avses i listan skall bestämmelserna om anmälan till pro-&lt;br&gt;duktregistret och om tillstånd m.m. enligt 17-20§§ förordningen om ke-&lt;br&gt;miska produkter äga motsvarande tillämpning. Endast om det vid en när-&lt;br&gt;mare genomgång av konsekvenserna framgår att de erforderliga lagstift-&lt;br&gt;ningsåtgärderna inte kan genomföras på ett enklare och mindre genomgri-&lt;br&gt;pande sätt än genom den föreslagna ändringen i lagen om kemiska produkter&lt;br&gt;som i sin tur sannolikt får konsekvenser för den blivande miljöbalken bör de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i lagstiftningen om kemiska produkter enligt länssty-&lt;br&gt;relsen komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Inspektioner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svea Hovrätt anser att det är nödvändigt att lagen på ett tydligare sätt än som&lt;br&gt;föreslås närmare preciserar vilka anläggningar m.m. som kan bli föremål för&lt;br&gt;inspektion. Den enda gränsdragning som klart framgår av förslaget är att&lt;br&gt;tillträde till ”någons bostad” uttryckligen undantas. Hovrätten anför vidare&lt;br&gt;att även om syftet med förslagets 2 § tycks vara att klargöra att det, p.g.a.&lt;br&gt;frågornas allvarliga karaktär, bör vara regeringen som fattar beslut, är be-&lt;br&gt;stämmelsen missvisande. Enligt konventionen är det den internationella or-&lt;br&gt;ganisationen, och inte den svenska regeringen, som fattar beslut om att en&lt;br&gt;inspektion skall genomföras här i landet. På regeringen ankommer det där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter att fatta de beslut som krävs för inspektionens genomförande. Försla-&lt;br&gt;get bör omarbetas i detta avseende. I fråga om förslagets 4 § vill hovrätten&lt;br&gt;anmärka att innebörden av uttrycket ”svensk jurisdiktion” inte är klar utan&lt;br&gt;vidare. Genom förslagets 5 § befrias anställda från eventuell tystnadsplikt.&lt;br&gt;Arbetsgivaren skyddas då i stället av konventionens sekretessbestämmelser.&lt;br&gt;Även om en grundförutsättning för informationsutväxling inom konventio-&lt;br&gt;nens ramar är att informationslämnares sekretessbedömning respekteras&lt;br&gt;finns enligt hovrättens mening anledning ifrågasätta om detta skydd för t.ex.&lt;br&gt;företagshemligheter kan anses tillräckligt. Det bör övervägas om inte t.ex.&lt;br&gt;en näringsidkare skall ges möjlighet att till ett offentligt organ hänskjuta frå-&lt;br&gt;gan om tillåtande av en viss inspektionsåtgärd eller utlämnande av en upp-&lt;br&gt;gift. Med hänsyn till frågornas art är det därvid lämpligt att ett sådant hän-&lt;br&gt;skjutande skall ske till regeringen. I vart fall kan den intressekollision som&lt;br&gt;en tillämpning av konventionen kan förväntas medföra inte anses tillräckligt&lt;br&gt;behandlad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens organisationsenhet (FMO) anför beträffande 4 § mom. 4&lt;br&gt;att det av motiven till lagen bör framgå att endast sådan mätapparatur och&lt;br&gt;annan teknisk utrustning avses som är relevant för att inspektionsgruppen&lt;br&gt;skall kunna lösa sin uppgift inom ramen för konventionen. Beträffande 5§&lt;br&gt;anför FMO att rätten att röja uppgifter om verksamheten vid anläggningen&lt;br&gt;bör avgränsas till att endast gälla uppgifter som är av betydelse för konven-&lt;br&gt;tionsåtagandet. I anslutning till paragrafen bör det anmärkas att för uppgif-&lt;br&gt;ter i allmän verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).&lt;br&gt;7 § bör göras tydligare, så att den enskilde inte får orimligt svårt att avgöra&lt;br&gt;vad han får yppa enligt 5 §. Det är viktigt att i lagstiftningsärendet beakta&lt;br&gt;eventuella konsekvenser i de fall en inspektion avser en anläggning som ut-&lt;br&gt;gör ett skyddsobjekt enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga&lt;br&gt;anläggningar m.m. FMO anser det vara angeläget att motiven anges på vilka&lt;br&gt;grunder personal som omfattas av tysnadsplikt enligt sekretesslagen får&lt;br&gt;lämna uppgifter vid en inspektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt (FOA) anför att eftersom Sverige varken in-&lt;br&gt;nehar kemiska vapen eller produktionsanläggningar för sådana kommer in-&lt;br&gt;spektioner att bli aktuella för vår del endast i begränsad utsträckning. Det&lt;br&gt;kommer så gott som uteslutande att röra sig om inledande inspektioner och&lt;br&gt;rutininspektioner, dvs. kontroller av avlämnade deklarationer. FOA ifråga-&lt;br&gt;sätter om regeringen skall behöva fatta beslut om sådana inspektioner. FOA&lt;br&gt;föreslår att lagen ges det innehållet att beslut om inledande inspektioner och&lt;br&gt;rutininspektioner skall fattas av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedrustnings- och folkrättsdelegationen har tidigare konstaterat att kon-&lt;br&gt;ventionen mot kemiska vapen är unik bl.a. genom dess heltäckande verifika-&lt;br&gt;tionssystem som möjliggör en effektiv kontroll av avtalets efterlevnad. De&lt;br&gt;regler om inspektioner som konventionen stadgar föreslås genomföras i&lt;br&gt;svensk lagstiftning genom en särskild lag om inspektioner. Delegationens&lt;br&gt;mening är att lagförslaget är välbalanserat då det följer Sveriges åtaganden&lt;br&gt;enligt konventionen samtidigt som det ger möjlighet att särskilt beakta in-&lt;br&gt;tresset av att skydda uppgifter av betydelse för rikets säkerhet och företags-&lt;br&gt;hemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholm län har ingen erinran mot utformningen av de&lt;br&gt;lagändringar som erfordras med anledning av Sveriges tillträde till konven-&lt;br&gt;tionen. Förslaget till lag om inspektioner aktualiserar ett antal frågeställ-&lt;br&gt;ningar av såväl offentligrättslig som civilrättslig natur. På de skäl som anges&lt;br&gt;på promemorian delar emellertid Länsstyrelsen uppfattningen att den före-&lt;br&gt;slagna ramlagen - åtminstone tills vidare - får anses tillfyllest. Vad gäller frå-&lt;br&gt;gan om medverkan av svensk myndighet vid olika slags inspektioner enligt&lt;br&gt;konventionen vill Länsstyrelsen fästa uppmärksamhet på den breda kompe-&lt;br&gt;tens som finns tillgänglig på länsstyrelserna för att bl.a. utföra myndighets-&lt;br&gt;uppgifter enligt beredskaps- och räddningstjänstlagstiftningarna med stöd av&lt;br&gt;Regeringens bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Sekretessfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kemikontoret anför att frågan om sekretess inte tas upp i detalj i det nu ak-&lt;br&gt;tuella lagförslaget under hänvisning till pågående översyn av utrikessekre-&lt;br&gt;tessen. Kemisk industri arbetar ofta med processer som förädlats genom ett&lt;br&gt;internt uppbyggt ”know how”. Det är därför enligt Kemikontoret viktigt att&lt;br&gt;finna inspektionsmetoder, som minimerar risker för industrispionage vid de&lt;br&gt;inspektioner, som trots allt någon gång kan komma att ske på anläggningar&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kriminalisering av verksamhet som är förbjuden&lt;br&gt;enligt konventionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svea Hovrätt anför att den föreslagna 22kap. 6a§ BrB i viktiga avseenden&lt;br&gt;sammanfaller med 22 kap. 6 § som är den samlade straffrättsliga regleringen&lt;br&gt;av den humanitära rätten i väpnade konflikter. Mot bakgrund härav ifråga-&lt;br&gt;sätter hovrätten om det inte vore lämpligare att i stället ändra 22 kap. 6 § på&lt;br&gt;så sätt att denna paragraf får omfatta även de i detta sammanhang viktigaste&lt;br&gt;delarna av den föreslagna straffbestämmelsen om olovlig befattning med ke-&lt;br&gt;miska vapen. Därigenom skulle även sådan befattning utgöra folkrättsbrott.&lt;br&gt;Den nu aktuella konventionen innehåller åtskilliga regler som i sanktions-&lt;br&gt;hänseende hör närmare samman med lagstiftningen om kemiska produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 allmänhet. Sådana regler bör enligt hovrättens mening inte tas in i 22 kap.&lt;br&gt;brottsbalken. Beträffande den föreslagna ändringen av 2 kap. 3 § BrB anför&lt;br&gt;hovrätten att för det fall den av hovrätten ovan föreslagna lösningen att vidga&lt;br&gt;tillämpningsområdet för 22 kap. 6 § skulle väljas krävs inte någon ändring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3§. Denna bestämmelse omfattar redan folkrättsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren anser att det blir nödvändigt med vissa lagstiftningsåtgärder&lt;br&gt;i samband med ett svenskt tillträde till rubricerade konvention och delar&lt;br&gt;uppfattningen att en särskild straffbestämmelse bör införas för att tillgodose&lt;br&gt;konventionens krav på kriminalisering av förbjuden verksamhet och att&lt;br&gt;denna lämpligen bör införas i anslutning till brottsbalkens bestämmelse om&lt;br&gt;folkrättsbrott i 22kap. Den föreslagna kriminaliseringen enligt 22 kap. 6a §&lt;br&gt;BrB är konstruerad på samma sätt som folkrättsbrottet. Denna metod att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskriva en brottslig handling står - åtminstone skenbart - i strid med vad&lt;br&gt;som är vedertaget vid utformningen av straffbestämmelser. Riksåklagaren&lt;br&gt;ansluter sig till den uppfattning överåklagaren vid Regionåklagarmyndighe-&lt;br&gt;ten i Luleå givit uttryck för i sitt yttrande, nämligen att skälet till att denna&lt;br&gt;metod att konstruera brottsbeskrivningar normalt inte förekommer, torde&lt;br&gt;vara att metoden kan uppfattas som liggande på gränsen för vad som kan&lt;br&gt;accepteras enligt legalitetsprincipen i straffrätten. Riksåklagaren delar också&lt;br&gt;uppfattningen att metoden att i lagtexten exemplifiera vilka beteenden som&lt;br&gt;skall vara brottsliga måhända är nödvändiga beträffande folkrättsbrottet&lt;br&gt;men att situationen ter sig annorlunda beträffande det föreslagna brottet&lt;br&gt;olovlig befattning med kemiska vapen. Detta brott grundar sig på en enda&lt;br&gt;konvention. Denna konvention, till vilken hänvisas i lagtexten, är heltäck-&lt;br&gt;ande i vad avser förbjudna verksamheter. De i lagtexten exemplifierade fyra&lt;br&gt;punkterna i lagtexten bör därför utgå. Det som normalt sett är att bedöma&lt;br&gt;som ett förbrott blir enligt den föreslagna lagtexten ett fullbordat brott. Me-&lt;br&gt;toden att i en och samma paragraf beskriva allt ifrån anstiftan till fullbordat&lt;br&gt;brott passar inte svensk straffrätt. Överåklagaren vid Regionalåklagarmyn-&lt;br&gt;digheten i Karlstad har i sitt yttrande anfört att ansvarsfriheten vid ringa&lt;br&gt;brott inte borde anges inne i själva lagtexten. Riksåklagaren delar hans upp-&lt;br&gt;fattning att det är lämpligare att omnämna detta förhållande i ett särskilt&lt;br&gt;stycke, vilket också vanligen sker i de fall ansvar inte inträder vid ringa fall.&lt;br&gt;Bestämmelserna om utsträckt jurisdiktion är ett naturligt led i anpassningen&lt;br&gt;för att uppfylla kraven enligt konventionen. Riksåklagaren har inget att&lt;br&gt;erinra häremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Luleå anför att den föreslagna kriminalise-&lt;br&gt;ringen av olovlig befattning med kemiska vapen (22 kap. 6 a § BrB) är utfor-&lt;br&gt;mad med folkrättsbrottet som förebild. Folkrättsbrottet består i att en en-&lt;br&gt;skild person gör sig skyldig till brott om han bedriver en verksamhet som är&lt;br&gt;förbjuden för stater bundna av vissa folkrättsliga avtal eller allmänt erkända&lt;br&gt;grundsatser. Sedan följer i brottsbeskrivningen en exemplifiering av förfa-&lt;br&gt;randen som innefattar folkrättsbrott. Vid en genomgång av brottsbalkens&lt;br&gt;tjugo olika kapitel om brott har myndigheten inte hittat något annat brott&lt;br&gt;som är konstruerat som folkrättsbrottet. Ett skäl till att metoden näst intill&lt;br&gt;aldrig används måste vara att den ligger på gränsen för vad som kan accepte-&lt;br&gt;ras enligt legalitetsprincipen i straffrätten. Även om exemplifieringen för-&lt;br&gt;modligen täcker de allra flesta folkrättsbrotten lämnas läsaren dock i oviss-&lt;br&gt;het om vilka ytterligare förfaranden som skulle kunna vara brottsliga. Denna&lt;br&gt;ovisshet måste emellertid vara skenbar eftersom lagtolkaren hela tiden kan&lt;br&gt;gå till de bakomliggande avtalen med främmande makter eller de allmänt&lt;br&gt;erkända folkrättsliga grundsatserna för att få en fullständig bild av kriminali-&lt;br&gt;seringens omfattning. Försök, förberedelse eller stämpling till folkrättsbrott&lt;br&gt;är inte kriminaliserat enligt 22 kap. 7 § BrB. Rent rättspolitiskt måste sådana&lt;br&gt;förfaranden anses lika straffvärda, som de handlingar som bedöms som&lt;br&gt;landsförräderi eller landssvek. Skälet till att folkrättsbrottet inte nämns i 7 §&lt;br&gt;torde vara att redan de aktuella avtalen med främmande makter eller de all-&lt;br&gt;mänt erkända grundsatserna reglerar de olika försöks-, förberedelse-eller&lt;br&gt;stämplingssituationerna. På samma sätt förhåller det sig uppenbarligen med&lt;br&gt;konventionen om kemiska vapen, se ”bland annat-punkten” 3. Vad som nor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;malt sett är ett förbrott blir med den angivna metoden ett fullbordat brott.&lt;br&gt;Vad som nyss anförts om försöks-, förberedelse- och stämplingssituationerna&lt;br&gt;är ytterligare ett uttryck för att den metod som nu föreslås för att beskriva&lt;br&gt;ett brott inte rikigt passar svensk straffrätt. Den exemplifierade metoden är&lt;br&gt;kanske nödvändig beträffande folkrättsbrottet eftersom det kan appliceras&lt;br&gt;på en rik flora av avtal och allmänt erkända grundsatser. Metoden hjälper&lt;br&gt;lagtolkarna att förstå på ett ungefär vad det är lagstiftaren vill komma åt.&lt;br&gt;När det gäller det föreslagna brottet olovlig befattning med kemiska vapen&lt;br&gt;är situationen annorlunda. Detta brott grundar sig på en enda konvention,&lt;br&gt;som i sig skall vara fullständig vad gäller de förbjudna verksamheterna. Det&lt;br&gt;bör därför av hänsyn till legalitetsprincipen åtminstone övervägas om inte&lt;br&gt;den exemplifierande katalogen kunde undvaras. Regionåklagarmyndighe-&lt;br&gt;ten i Luleå föreslår därför att 22 kap. 6 a § avslutas med ”fängelse högst fyra&lt;br&gt;år”. Konventionen som avses är då tydligt angiven i lagtexten och exempli-&lt;br&gt;fieringen passar bättre in i förarbetena än lagtexten. Sedan får man accep-&lt;br&gt;tera att vad som normalt sett är förbrott i dessa hänseenden betraktas som&lt;br&gt;fullbordade brott. Tolkningsproblem uppstår knappast om saken utvecklas&lt;br&gt;lite närmare i motiven. Myndigheten har inget att erinra mot den föreslagna&lt;br&gt;ändringen av 2 kap. 3§ BrB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Karlstad anser att en bestämmelse om brott&lt;br&gt;mot konventionen hör, som föreslås i promemorian, bäst hemma i brottsbal-&lt;br&gt;ken i anslutning till bestämmelsen om folkrättsbrott. När det gäller utform-&lt;br&gt;ningen av den nya bestämmelsen (BrB 22:6 a) anför regionåklagarmyndig-&lt;br&gt;heten i Karlstad följande. Som det sägs i promemorian torde överträdelse&lt;br&gt;av konventionen i många fall kunna bedömas som folkrättbrott enligt&lt;br&gt;22 kap. 6§ BrB. Det förhållandet liksom att brott enligt 6 och 6a§§ i övrigt&lt;br&gt;är likartade straffskalan överensstämmer - skulle enligt myndighetens me-&lt;br&gt;ning bli tydligare om tillämpningsområdet för 6a§ inte beskrivs genom ut-&lt;br&gt;trycket ”i annat fall än som avses i 6 §” utan genom orden ”om inte brottet&lt;br&gt;är att anse som folkrättsbrott” eller något liknande. Att tala om en sådan&lt;br&gt;gärning som avses i den nya paragrafen som ringa kan te sig underligt men&lt;br&gt;är väl ändå nödvändigt med hänsyn till konventionens utformning. Det före-&lt;br&gt;faller emellertid smakligare att behandla detta i ett särskilt stycke för att&lt;br&gt;skjuta in det i själva brottsbeskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Stockholm delar i huvudsak utredningens&lt;br&gt;synpunkter på hur kriminaliseringen skall utformas, även om myndigheten&lt;br&gt;förordar en något annorlunda utformning av bestämmelsen. Rent allmänt&lt;br&gt;påpekas att utredningen inte har redovisat hur den specialrättsliga bestraff-&lt;br&gt;ningen efter infogandet av konventionsbestämmelserna kommer att se ut,&lt;br&gt;vilket gör det svårt att bedöma om utformningen av 22 kap. 6 a § BrB är än-&lt;br&gt;damålsenlig och lättillämplig i förhållande till specialstraffrätten. Myndighe-&lt;br&gt;ten anser att den föreslagna nya straffbestämmelsen i 22kap. 6a§ BrB bör&lt;br&gt;förses med en fullständig gärningsbeskrivning. Detta kan kanske uppnås ge-&lt;br&gt;nom att ordet bl.a. tas bort, eftersom exemplifieringen i den föreslagna ly-&lt;br&gt;delsen förefaller täcka alla straffvärda fall. Med en fullständig gärningsbe-&lt;br&gt;skrivning blir lagrummet lättare att tillämpa samtidigt som envar klart kan&lt;br&gt;utläsa vad som är straffbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedrustnings- och folkrättsdelegationen anför att till brottsbalkens bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser om landsförräderi m.m. föreslås läggas en paragraf om olovlig befatt-&lt;br&gt;ning med kemiska vapen, vilket bl.a. innebär att gärningen vad gäller straff-&lt;br&gt;satserna blir att jämställa med folkrättsbrott. Delegationen anser detta vara&lt;br&gt;en lämplig lösning, särskilt med beaktande av att användande av kemiska&lt;br&gt;vapen utgör och alltjämt skall utgöra ett folkrättsbrott. En utsträckning av&lt;br&gt;jurisdiktionen till att omfatta olovlig befattning med kemiska vapen oavsett&lt;br&gt;var brottet begås och oavsett straffbarheten på gärningsorten innebär också&lt;br&gt;ett jämställande med bestämmelserna om folkrättsbrott, vilket enligt delega-&lt;br&gt;tionens mening är önskvärt med hänsyn till allvaret i sådan brottslighet. De-&lt;br&gt;legationen har ingen invändning mot att straffbestämmelsen, i enlighet med&lt;br&gt;brottsbalkens systematik, även omfattar brott som begås av andra än&lt;br&gt;svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Immunitet och privilegier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svea Hovrätt ansluter sig till utredningens förslag att lagen bör omfatta även&lt;br&gt;observatörer under inspektion, även om dessa inte har någon direkt anknyt-&lt;br&gt;ning till organisationen utan är att anse som representanter för konventions-&lt;br&gt;staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket:?, yttrande begränsas till synpunkter på förslaget till änd-&lt;br&gt;ring av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. I bilagan&lt;br&gt;föreslås att immunitet och/eller privilegier skall gälla för dels (Internatio-&lt;br&gt;nella organ) Organisationen för förbud mot kemiska vapen, dels (Fysiska&lt;br&gt;personer) medlemmarnas representanter i organisationen, personer med&lt;br&gt;tjänst hos eller uppdrag av organisationen och observatörer under inspek-&lt;br&gt;tion. Tillämplig internationell överenskommelse anges också i bilagan (hö-&lt;br&gt;gerspalten): ”Konvention den 30 november 1992 om förbud mot utveckling,&lt;br&gt;produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras för-&lt;br&gt;störing”. I konventionen (artikel VIII, punkt 51 som hänvisar till verifika-&lt;br&gt;tionsbilagans del II, avsnitt B, punkt 11 f) föreskrivs att medlemmar av in-&lt;br&gt;spektionsgrupper befrias från skyldigheten att betala skatter och avgifter i&lt;br&gt;enlighet med vad som gäller enligt artikel 34 i Wienkonventionen om diplo-&lt;br&gt;matiska förbindelser. För övriga personer skall den rättsliga handlingsför-&lt;br&gt;måga, den immunitet och de privilegier som avses i artikel VIII definieras i&lt;br&gt;avtal mellan organisationen och konventionsstaterna samt i ett avtal mellan&lt;br&gt;organisationen och den stat där organisationens högkvartet är beläget. Avta-&lt;br&gt;len skall behandlas och godkännas av konferensen (organisationens huvud-&lt;br&gt;organ) vid dess första session. Såvitt gäller medlemmar av inspektionsgrup-&lt;br&gt;per framgår skattefriheten som framgått redan av konventionstexten. För&lt;br&gt;övriga fysiska personer skall immunitet och privilegier närmare definieras&lt;br&gt;senare i särskilda avtal. Det vore önskvärt om bilagan när så kan ske kunde&lt;br&gt;kompletteras med uppgifter om avtalens namn och avtalsdatum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att för främmande stats observatörer m.fl. med uppdrag&lt;br&gt;av den Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) gäller immunitet och privi-&lt;br&gt;legier enligt 2a§ lagen om immunitet och privilegier. Man har således för&lt;br&gt;utländska observatörer i detta fall valt en annan lagteknisk lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Nationell myndighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium hänvisar till att i betänkandet (SOU 1993:56) Kontrollen&lt;br&gt;över export av strategiskt känsliga varor har föreslagits en utvidgning av&lt;br&gt;massförstörelselagens tillämpningsområde och en omfattande delegering,&lt;br&gt;främst till Kommerskollegium, av beslut i ärenden enligt lagen. Ett genom-&lt;br&gt;förande av förslagen i betänkandet bör enligt kollegiet medföra att kollegiet&lt;br&gt;på motsvarande sätt engageras i handläggningen av de ärenden som tillkom-&lt;br&gt;mer genom Sveriges tillträde till konventionen om kemiska vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket tillstyrker att funktionen som nationell myndighet och&lt;br&gt;kontaktpunkt gentemot den internationella kontrollorganisationen läggs på&lt;br&gt;dels Utrikesdepartementet, dels de befintliga myndigheterna Krigsmateriel-&lt;br&gt;inspektionen, Kemikalieinspektionen och Överbefälhavaren vars funktio-&lt;br&gt;ner berörs av konventionen. Denna organisatoriska lösning medför att man&lt;br&gt;direkt kan utnyttja den kompetens som finns i respektive myndighet. Jäm-&lt;br&gt;fört med att inrätta ett särskilt organ torde den föreslagna lösningen också&lt;br&gt;vara den billigaste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen instämmer i princip i det i promemorian förda re-&lt;br&gt;sonemanget om hur den nationella organisationen bör se ut. Det bör som&lt;br&gt;sägs prövas att i största möjliga utsträckning utnyttja de myndigheter som&lt;br&gt;liksom inspektionen idag fyller funktioner som berörs av konventionen.&lt;br&gt;Detta bör gälla även uppgifter som t.ex. att sammanställa underlag från olika&lt;br&gt;myndigheter eller sammanställa annat underlag för den nationella myndig-&lt;br&gt;hetens räkning. Kemikalieinspektionen har redan denna typ av ansvar inom&lt;br&gt;kemikalieområdet och är beredd att även i anslutning till C-vapenkonventio-&lt;br&gt;nen bistå med sådana arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommentarerna till framlaga lagförslag har Kemikontoret förstått att&lt;br&gt;minsta möjliga byråkrati avses att byggas upp för att genomföra det prak-&lt;br&gt;tiska arbetet på den statliga sidan och att existerande organisationer som&lt;br&gt;t.ex. FOA och Kemikalieinspektionen skall anlitas. Kemikontoret finner&lt;br&gt;detta förfarande utmärkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om inspektioner enligt Förenta&lt;br&gt;nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller sådana inspektioner som avses i Förenta nationernas&lt;br&gt;konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning&lt;br&gt;av kemiska vapen samt om deras förstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en anläggning i Sverige skall inspekteras, fattar regeringen de beslut&lt;br&gt;som behövs för att inspektionen skall kunna genomföras. Regeringen skall&lt;br&gt;därvid närmare ange de åtgärder som får företas vid inspektionen samt utse&lt;br&gt;en myndighet med uppgift att närvara vid inspektionen och att biträda den&lt;br&gt;internationella inspektionsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Innan regeringen fattar beslut om en inspektion skall den som kan&lt;br&gt;komma att beröras av inspektionen ges tillfälle att yttra sig, om detta kan&lt;br&gt;göras inom den tid som står till förfogande och det inte finns särskilda skäl&lt;br&gt;att avstå från yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ En inspektion får, om det följer av Sveriges åtagande enligt konventio-&lt;br&gt;nen, innefatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att en internationell inspektionsgrupp tillsammans med observatörer&lt;br&gt;och representanter för en svensk myndighet ges tillträde till ett område, en&lt;br&gt;byggnad, en fabrik eller någon annan anläggning under svensk jurisdiktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att godstrafik från den anläggning som avses med inspektionen stoppas&lt;br&gt;och kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att prover tas från egendom som omfattas av inspektionen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att inspektionsgruppen tillåts att ta med sig och använda mätapparatur&lt;br&gt;och annan teknisk utrustning för att samla in och registrera uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inspektion får inte innefatta tillträde till ett utrymme som utgör någons&lt;br&gt;bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektionen får&lt;br&gt;besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. En sådan&lt;br&gt;fråga skall dock hänskjutas till regeringen, om den internationella inspek-&lt;br&gt;tionsgruppen begär det eller frågan annars är av särskild vikt. Om en fråga&lt;br&gt;rör någon enskilds rätt, skall den hänskjutas till regeringen också på begäran&lt;br&gt;av den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett&lt;br&gt;beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Vid tillämpningen av denna lag skall särskilt beaktas intresset av att&lt;br&gt;skydda uppgifter av betydelse för rikets säkerhet och företagshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 3 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 22 kap. 6 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För brott som begåtts utom riket dömes även i annat fall än som avses i 2&lt;br&gt;§ efter svensk lag och vid svensk domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om brottet är kapning, sjö- eller&lt;br&gt;luftfartssabotage, flygplatssabotage,&lt;br&gt;försök till sådana brott, folkrätts-&lt;br&gt;brott eller osann eller ovarsam ut-&lt;br&gt;saga inför en internationell domstol,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om brottet är kapning, sjö- eller&lt;br&gt;luftfartssabotage, flygplatssabotage,&lt;br&gt;försök till sådana brott, folkrätts-&lt;br&gt;brott, olovlig befattning med ke-&lt;br&gt;miska vapen eller ovarsam utsaga in-&lt;br&gt;för en internationell domstol, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utvecklar, producerar eller på&lt;br&gt;annat sätt förvärvar, lagrar eller bibe-&lt;br&gt;håller kemiska vapen eller överför,&lt;br&gt;direkt eller indirekt, kemiska vapen&lt;br&gt;till någon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. använder kemiska vapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. deltar i militära förberedelser&lt;br&gt;för användning av kemiska vapen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. använder ämnen för kravallbe-&lt;br&gt;kämpning som en metod för krigfö-&lt;br&gt;ring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms, om gärningen inte är att be-&lt;br&gt;döma som folkrättsbrott, för olovlig&lt;br&gt;befattning med kemiska vapen till&lt;br&gt;fängelse i högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kemiska vapen enligt första&lt;br&gt;stycket skall anses sådant som defi-&lt;br&gt;nieras som kemiska vapen i Förenta&lt;br&gt;nationernas konvention om förbud&lt;br&gt;mot utveckling, produktion, innehav&lt;br&gt;och användning av kemiska vapen&lt;br&gt;samt deras förstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År brottet grovt, skall dömas till&lt;br&gt;fängelse i högst tio år eller på livstid.&lt;br&gt;Vid bedömande om brottet är grovt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse SFS 1993:106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall särskilt beaktas, om gärningen&lt;br&gt;varit ägnad att i väsentlig grad bidra&lt;br&gt;till utveckling, produktion eller&lt;br&gt;spridning av kemiska vapen eller till&lt;br&gt;att sådana vapen används mot män-&lt;br&gt;niskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om&lt;br&gt;immunitet och privilegier i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fall&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immunitet och/eller privilegier gäller för följande Tillämplig internatio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nell överenskommelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella organ Fysiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen för Medlemmarnas represen-&lt;br&gt;förbud mot kemiska tanter i organisationen,&lt;br&gt;vapen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;personer med tjänst hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller uppdrag av organisa-&lt;br&gt;tionen och observatörer&lt;br&gt;under inspektion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen den 30 novem-&lt;br&gt;ber 1992 om förbud mot ut-&lt;br&gt;veckling, produktion, inne-&lt;br&gt;hav och användning av ke-&lt;br&gt;miska vapen samt om deras&lt;br&gt;förstöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:341.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bilagans lydelse enligt /lagrådsremiss K 89 1961/2 och K 91 2731/2/ prop. 1993/94:23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om förbud&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:120&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;mot utförsel av vissa produkter som kan användas i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;massförstörelsesyfte, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:341) om förbud mot utförsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9, 10 och 12 §§ skall ha följande lydplse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 6 a, 6 b och 15 §§, samt&lt;br&gt;närmast före 6 a § respektive 6 b § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produkter som avses i 1 § 4 får inte&lt;br&gt;föras in i landet utan tillstånd av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om undantag frän detta tillstånds-&lt;br&gt;krav för vissa produkter eller införsel&lt;br&gt;från vissa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning och enligt de före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar&lt;br&gt;skall till regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bestämmer lämnas en&lt;br&gt;deklaration av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* producerar, bereder, förbrukar,&lt;br&gt;importerar eller exporterar produk-&lt;br&gt;ter som avses i 1 § 4 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* under något av de tre senaste&lt;br&gt;åren har producerat, berett, förbru-&lt;br&gt;kat, importerat eller exporterat så-&lt;br&gt;dana produkter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* producerar diskreta organiska&lt;br&gt;kemikalier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamheten under det gångna&lt;br&gt;kalenderåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den verksamhet som planeras&lt;br&gt;för det kommande kalenderåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändringar i verksamheten som&lt;br&gt;planeras under pågående kalenderår.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om olovlig utförsel Bestämmelser om olovlig utför-&lt;br&gt;och försök därtill finns i lagen sel, införsel och försök därtill finns i&lt;br&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1960:418) om straff för varusmugg- lagen (1960:418) om straff för varu-&lt;br&gt;ling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot 5, 5 a eller 6 Den som bryter mot 5, 5 a, 6 eller&lt;br&gt;§ döms, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6a$ döms,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två&lt;br&gt;år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen genom vilse-&lt;br&gt;ledande förmår regeringen att lämna&lt;br&gt;tillstånd enligt 5, 5 a eller 6 § och&lt;br&gt;därigenom föranleder att avtalet el-&lt;br&gt;ler tillhandahållandet kommer till&lt;br&gt;stånd, döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Om gärningen har skett&lt;br&gt;av oaktsamhet, döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen genom vilse-&lt;br&gt;ledande förmår regeringen att lämna&lt;br&gt;tillstånd enligt 5,5 a, 6 eller 6 a § och&lt;br&gt;därigenom föranleder att avtalet el-&lt;br&gt;ler tillhandahållandet kommer till&lt;br&gt;stånd, döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Om gärningen har skett&lt;br&gt;av oaktsamhet, döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i annat fall än som avses i 9 §&lt;br&gt;och 10 § andra stycket lämnar oriktig&lt;br&gt;uppgift i ansökan om tillstånd eller i&lt;br&gt;annan handling som är av betydelse&lt;br&gt;för prövningen av ett ärende enligt&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åsidosätter villkor eller bryter mot kontroll- eller ordningsbestämmelse&lt;br&gt;som har har meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i annat fall än som avses i 9§&lt;br&gt;och 10 § andra stycket lämnar oriktig&lt;br&gt;uppgift i ansökan om tillstånd eller i&lt;br&gt;annan handling som är av betydelse&lt;br&gt;för prövningen av ett ärende enligt&lt;br&gt;denna lag eller i en deklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;att i rätt tid ge in sådan deklaration&lt;br&gt;som avses i 6 b §, får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer vid vite förelägga den upp-&lt;br&gt;giftsskyldige att fullgöra sin skyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 a, 12 och 15 §§ den 1 juli 1994 och i&lt;br&gt;övrigt den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse SFS 1993:106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om&lt;br&gt;krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 21 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;br&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första&lt;br&gt;stycket vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning av enstaka skjutva- 2. tillverkning av enstaka skjutva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pen och av ammunition för tillverka- pen och av ammunition för tillverka-&lt;br&gt;rens eget bruk. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rens eget bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. årlig tillverkning av högst 100&lt;br&gt;gram kemiska produkter som klassi-&lt;br&gt;ficeras som krigsmateriel för medi-&lt;br&gt;cinska eller farmaceutiska ändamål&lt;br&gt;eller för forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter&lt;br&gt;som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att vid ändring i förhållan-&lt;br&gt;den som tagits upp i tillståndsansökan anmäla detta till regeringen i enlighet&lt;br&gt;med de föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet avser tillverkning av&lt;br&gt;kemiska produkter, skall tillstånds-&lt;br&gt;havaren till regeringen eller till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer i enlighet med de föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar anmäla&lt;br&gt;ändringar i verksamheten som plane-&lt;br&gt;ras under pågående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-11 -25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,&lt;br&gt;regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 18 november 1993 (utrikesdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om in-&lt;br&gt;spektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska&lt;br&gt;vapen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lisbeth&lt;br&gt;Petersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till Lag om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention&lt;br&gt;om förbud mot kemiska vapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen till lagförslaget sägs i fråga om de skäl som kan&lt;br&gt;föreligga för att inte ge den som kan komma att beröras av en inspektion&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig att det bör vara möjligt att underlåta att inhämta ytt-&lt;br&gt;rande, om detta bedöms som olämpligt därför att den berörde kan förväntas&lt;br&gt;sabotera inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att detta skäl för att inte lämna tillfälle till yttrande bör&lt;br&gt;nämnas i 3 § och föreslår att den del av den föreslagna paragrafen som börjar&lt;br&gt;med ordet och får bilda en ny mening av följande lydelse: ”Tillfälle till ytt-&lt;br&gt;rande behöver inte ges om det kan befaras att inspektionens genomförande&lt;br&gt;därigenom skulle bli allvarligt försvårat eller det annars finns särskilda skäl&lt;br&gt;att avstå från yttrande.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:341) omförbud mot utförsel av&lt;br&gt;vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff för införsel och försök därtill i strid med den föreslagna 6a§ följer,&lt;br&gt;som anges i 9 §, av lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Den före-&lt;br&gt;slagna ändringen i 10 § behövs därför inte och bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behov av olika tider för ikraftträdande av de föreslagna ändringarna&lt;br&gt;som kan föreligga torde kunna tillgodoses genom en fullmakt för regeringen&lt;br&gt;att bestämma tiden för ikraftträdande. Ytterligare bestämmelser om ikraft-&lt;br&gt;trädandet kan därför avvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öviiga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lund-&lt;br&gt;gren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet af Ugglas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:120 Lagstiftning med anledning av&lt;br&gt;Sveriges tillträde till Förenta nationernas konvention mot kemiska vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45423, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-01-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utrikesdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 09:57:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03120</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 09:57:53</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03120</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__120.pdf</filnamn>
<filstorlek>3861803</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Lagstiftning med anledning av Sveriges tillträde till Förenta nationernas konvention mot kemiska vapen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AA5672BB-CB82-4539-BCB4-735E2EA2337D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:UU12</uppgift>
<ref_dok_id>GH01UU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lagstiftning med anledning av Sveriges tillträde till Förenta nationernas konvention mot kemiska vapen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>