<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242374</hangar_id>
 <dok_id>GH03118</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>118</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:118</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>118</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:10</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Några rättegångsfrågor i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03118/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03118</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03118</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:118&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Några rättegångsfrågor i tryckfrihets- och&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03118/prop_199394__118-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03118/prop_199394__118-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att antalet tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål som&lt;br&gt;handläggs vid Stockholms tingsrätt har ökat och att målen numera kan&lt;br&gt;vara av betydande omfattning föreslås att antalet jurymän i Stockholms&lt;br&gt;län utökas från nuvarande 24 till 36. Förslaget medför ändringar i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den tid inom vilken åtal skall väckas efter beslut om&lt;br&gt;beslag i utredningssyfte föreskriver tryckfrihetsförordningen att vad som&lt;br&gt;i allmänhet är föreskrivet om beslag skall gälla. I propositionen föreslås&lt;br&gt;att det i tryckfrihetsförordningen skall föreskrivas att åtal skall väckas&lt;br&gt;inom en månad, om inte rätten efter framställan från Justitiekanslem&lt;br&gt;medger att tiden förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att, när beslag i konfiskeringssyfte har beslutats enligt&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen, rätten efter en framställning från Justitiekans-&lt;br&gt;lem skall kunna förlänga den tid inom vilken det skall väckas åtal eller&lt;br&gt;ansökas om konfiskering. Tiden från beslut om beslag till dess åtal&lt;br&gt;väcks eller ansökan görs får enligt förslaget dock aldrig överstiga fyra&lt;br&gt;veckor utan att beslaget hävs. Dessutom föreslås att skyldigheten att på&lt;br&gt;en film lämna uppgift om vem som är utgivare skall straffsanktioneras.&lt;br&gt;Förslagen föranleder ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i lag angivna tiden för när dom senast skall meddelas i mål som&lt;br&gt;handlagts inför jury skall enligt förslaget förlängas från en vecka till tre&lt;br&gt;veckor. Förslaget medför en ändring i lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden. I samma lag föreslås också vissa ändringar av reglerna om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 118&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrandefrihetsrättsliga ansvaret för direktsända radioprogram m.m. Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ..................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen . . 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen . 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens områden ........................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ....................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Antalet jurymän i Stockholms län.................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Tid för att väcka åtal efter beslut om&amp;nbsp;beslag...........19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Tid för meddelande av dom ....................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Ansvaret för yttrandefrihetsbrott vid vissa direktsända&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radioprogram m.m..........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Straff för underlåtenhet att uppge utgivare på filmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och videogram ............................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Författningskommentar .......................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i tryckfrihets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningen ............................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen ............................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens områden ........................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagförslag i Justitiedepartementets promemoria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför hearing.........................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Lagförslag i promemorian Några&amp;nbsp;rättegångsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål &amp;nbsp;..........40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Justitiekanslems lagförslag.................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser&amp;nbsp;som&amp;nbsp;yttrat sig&amp;nbsp;&amp;nbsp;... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande .....................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 9 december 1993 ........................... 53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 14 § och 12 kap. 3 och 10 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplar av tryckt skrift, vilket&lt;br&gt;skäligen kan antagas äga betydelse&lt;br&gt;för utredning i tryckfrihetsmål, må&lt;br&gt;tagas i beslag. Därvid gäller vad i&lt;br&gt;2 och 3 §§, 5 § första stycket,&lt;br&gt;6 §, 7 § första stycket samt 9 § är&lt;br&gt;stadgat. I övrigt skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla vad i allmänhet är&lt;br&gt;föreskrivet om beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplar av tryckt skrift, vilket&lt;br&gt;skäligen kan antas äga betydelse&lt;br&gt;för utredning i tryckfrihetsmål, får&lt;br&gt;tas i beslag. Därvid gäller vad i&lt;br&gt;2 och 3 §§, 5 § första stycket,&lt;br&gt;6 §, 7 § första stycket samt 9 § är&lt;br&gt;stadgat. I övrigt skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla vad som i allmänhet är&lt;br&gt;föreskrivet om beslag. Åtal skall&lt;br&gt;dock alltid väckas inom en månad&lt;br&gt;från det att beslut om beslag&lt;br&gt;meddelades, om inte rätten på&lt;br&gt;Justitiekanslerns framställning&lt;br&gt;medger att tiden förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije län skall utses jurymän,&lt;br&gt;fördelade i två grupper med sex-&lt;br&gt;ton jurymän i första gruppen och&lt;br&gt;åtta jurymän i andra gruppen.&lt;br&gt;Jurymännen i den andra gruppen&lt;br&gt;skall vara eller ha varit nämnde-&lt;br&gt;män vid allmän domstol eller&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije län skall utses jurymän,&lt;br&gt;fördelade i två grupper med sex-&lt;br&gt;ton jurymän i första gruppen och&lt;br&gt;åtta jurymän i andra gruppen. För&lt;br&gt;Stockholms län skall dock första&lt;br&gt;gruppen omfatta tjugofyra jurymän&lt;br&gt;och andra gruppen tolv jurymän.&lt;br&gt;Jurymännen i den andra gruppen&lt;br&gt;skall vara eller ha varit nämnde-&lt;br&gt;män vid allmän domstol eller&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1991:1500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dä mål vari jury skall deltaga&lt;br&gt;förekommer, skall rätten föredraga&lt;br&gt;jurymannalistan samt till behand-&lt;br&gt;ling upptaga frågan, huruvida jäv&lt;br&gt;föreligger mot någon som finnes&lt;br&gt;upptagen ä listan. Angående jäv&lt;br&gt;mot juryman gälle vad i lag är&lt;br&gt;stadgat om domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall juryn bildas av de&lt;br&gt;ojäviga jurymännen sålunda att&lt;br&gt;vardera parten äger utesluta tre&lt;br&gt;jurymän inom den första gruppen&lt;br&gt;och en inom den andra samt rätten&lt;br&gt;genom lottning bland de övriga&lt;br&gt;uttager så många till suppleanter&lt;br&gt;att sex kvarstå i den första grup-&lt;br&gt;pen och tre i den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett mål i vilket jury skall delta,&lt;br&gt;skall rätten föredra jurymanna-&lt;br&gt;listan och behandla frågan, om det&lt;br&gt;föreligger jäv mot någon som är&lt;br&gt;upptagen på listan. Om jäv mot&lt;br&gt;juryman gäller vad som i lag är&lt;br&gt;stadgat om domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall juryn bildas av de&lt;br&gt;ojäviga jurymännen på så sätt att&lt;br&gt;vardera parten får utesluta tre&lt;br&gt;jurymän inom den första gruppen&lt;br&gt;och en inom den andra samt att&lt;br&gt;rätten genom lottning bland de&lt;br&gt;övriga tar ut så många till supp-&lt;br&gt;leanter att sex kvarstår i den första&lt;br&gt;gruppen och tre i den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För jury i Stockholms län får&lt;br&gt;vardera parten utesluta fem jury-&lt;br&gt;män inom den första gruppen och&lt;br&gt;två inom den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Har Justitiekanslem före&lt;br&gt;ikraftträdandet beslutat om beslag enligt 10 kap. 14 § skall äldre be-&lt;br&gt;stämmelser tillämpas för beslaget. I mål där juryn redan bildats före&lt;br&gt;ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas även vid den fortsatta&lt;br&gt;handläggningen av målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § och 7 kap. 3 § yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot 1 § skall dömas&lt;br&gt;till böter eller, om omständig-&lt;br&gt;heterna är synnerligen för-&lt;br&gt;svårande, till fängelse i högst ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag får föreskrivas straff för de&lt;br&gt;som meddelats med stöd av 4 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot 1 § skall dömas&lt;br&gt;till böter eller, om omständig-&lt;br&gt;heterna är synnerligen för-&lt;br&gt;svårande, till fängelse i högst ett&lt;br&gt;år. Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot 4 § första&lt;br&gt;stycket skall dömas till penning-&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bryter mot en föreskrift i lag&lt;br&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter på grund av tryck-&lt;br&gt;frihetsbrott skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott. I stället för&lt;br&gt;10 kap. 6 § och 8 § andra stycket&lt;br&gt;gäller dock vad som föreskrivs i&lt;br&gt;andra och tredje styckena i denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter på grund av tryck-&lt;br&gt;frihetsbrott skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott. I stället för&lt;br&gt;10 kap. 6 § och 8 § andra stycket&lt;br&gt;gäller dock vad som föreskrivs i&lt;br&gt;andra och tredje styckena i denna&lt;br&gt;paragraf. Om den tid som avses i&lt;br&gt;10 kap. 4 § tryckfrihetsförordning-&lt;br&gt;en med hänsyn till beslagets om-&lt;br&gt;fattning eller någon annan om-&lt;br&gt;ständighet är otillräcklig, får&lt;br&gt;rätten på Justitiekanslems fram-&lt;br&gt;ställning medge att tiden förlängs.&lt;br&gt;Förlängningen får inte avse längre&lt;br&gt;tid än som är oundgängligen nöd-&lt;br&gt;vändig och får omfatta samman-&lt;br&gt;lagt högst två veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije beslut om beslag skall ange det eller de avsnitt av framställ-&lt;br&gt;ningen som har föranlett beslaget. Beslaget gäller endast de särskilda&lt;br&gt;skivor, rullar eller andra delar av upptagningen där dessa avsnitt före-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om att beslag har beslutats skall utan kostnad tillställas den&lt;br&gt;som beslaget verkställs hos samt den som har låtit framställa filmen&lt;br&gt;eller ljudupptagningen. Beviset skall innehålla uppgift om det eller de&lt;br&gt;avsnitt i framställningen som har föranlett beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Har beslut om beslag&lt;br&gt;meddelats före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas för&lt;br&gt;beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 17 och 20 §§ samt 10 kap. 3 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagens områden skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande program som direkt-&lt;br&gt;sänds får den som skall utse ut-&lt;br&gt;givare besluta att, i stället för&lt;br&gt;utgivaren, var och en som fram-&lt;br&gt;träder i programmet själv skall&lt;br&gt;svara för yttrandefrihetsbrott som&lt;br&gt;han begår. Den som bedriver&lt;br&gt;sändningsverksamheten skall föra&lt;br&gt;ett särskilt register över sådana&lt;br&gt;förordnanden. Ett utdrag ur regist-&lt;br&gt;ret skall genast sändas till patent-&lt;br&gt;och registreringsverket vaije gång&lt;br&gt;ett beslut har antecknats i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande program som direkt-&lt;br&gt;sänds får den som skall utse ut-&lt;br&gt;givare besluta att, i stället för&lt;br&gt;utgivaren, var och en som fram-&lt;br&gt;träder i programmet själv skall&lt;br&gt;svara för yttrandefrihetsbrott som&lt;br&gt;han begår. Ett sådant beslut skall&lt;br&gt;före sändningen meddelas de&lt;br&gt;berörda och antecknas i ett sär-&lt;br&gt;skilt register hos den som bedriver&lt;br&gt;sändningsverksamheten. Anteck-&lt;br&gt;ningen skall innehålla uppgifter&lt;br&gt;om namn, födelsetid och bostads-&lt;br&gt;adress för var och en som avses&lt;br&gt;med beslutet. Om inte detta sker,&lt;br&gt;år beslutet utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utdrag ur registret skall&lt;br&gt;genast sändas till Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket vaije gång ett&lt;br&gt;beslut har antecknats i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som t detta&lt;br&gt;kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot vad som i&lt;br&gt;detta kapitel föreskrivs om skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna uppgift om ut-&lt;br&gt;givare eller ställföreträdare skall&lt;br&gt;dömas till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot vad som i&lt;br&gt;detta kapitel föreskrivs om skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna uppgift om ställ-&lt;br&gt;företrädare skall dömas till pen-&lt;br&gt;ningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i tryckfrihetsmål och yttran-&lt;br&gt;defrihetsmål skall meddelas senast&lt;br&gt;på rättens första arbetsdag efter&lt;br&gt;det att juryns svar har överläm-&lt;br&gt;nats. Om det är nödvändigt, får&lt;br&gt;dock rätten besluta om anstånd för&lt;br&gt;att besluta och avfatta domen.&lt;br&gt;Anståndet får vara högst en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn behöver inte vara när-&lt;br&gt;varande när domen avkunnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i tryckfrihetsmål och yttran-&lt;br&gt;defrihetsmål skall meddelas sam-&lt;br&gt;ma dag som juryns svar har läm-&lt;br&gt;nats till rätten eller på rättens&lt;br&gt;första arbetsdag därefter. Om&lt;br&gt;rådrum for domens beslutande&lt;br&gt;eller avfattande är oundgängligen&lt;br&gt;nödvändigt, får rätten besluta att&lt;br&gt;domen skall meddelas vid ett&lt;br&gt;senare tillfälle. Om inte synnerligt&lt;br&gt;hinder möter skall dock domen&lt;br&gt;skriftligen avfattas och meddelas,&lt;br&gt;inom en vecka i brottmål då den&lt;br&gt;tilltalade är häktad och annars&lt;br&gt;inom två veckor efter det att juryn&lt;br&gt;har lämnat sitt svar. Domen skall&lt;br&gt;dock alltid vara skriftligen av-&lt;br&gt;fattad och meddelad senast tre&lt;br&gt;veckor efter det att juryn lämnat&lt;br&gt;sitt svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn behöver inte vara när-&lt;br&gt;varande när domen meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När målet avgjorts skall parter-&lt;br&gt;na snarast underrättas skriftligen&lt;br&gt;om utgången i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Har ett beslut enligt 3 kap.&lt;br&gt;17 § fattats före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas för&lt;br&gt;beslutet. I mål där juryn har lämnat sitt svar till rätten före ikraft-&lt;br&gt;trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I en rapport den 23 december 1992 till regeringen om behovet av åt-&lt;br&gt;gärder som rör bestämmelserna om olaga våldsskildring (Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentets dnr 91-1811), berörde Justitiekanslem (JK) möjligheten av att&lt;br&gt;det vid ett och samma tillfälle kunde förordnas om beslag av ett mycket&lt;br&gt;stort antal videogram med inte närmare känt innehåll (rapporten s. 38).&lt;br&gt;JK anförde att det i olika hänseenden skulle kunna visa sig svårt att&lt;br&gt;bemästra en sådan situation. Främst mot bakgrund av att yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen då tillämpats under endast en kort tid fann dock JK att han&lt;br&gt;inte då hade grund för att föreslå några författningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter har det förekommit yttrandefrihetsmål som föregåtts av om-&lt;br&gt;fettande beslag av videogram. Vid den hearing som hölls av Justitiede-&lt;br&gt;partementet i maj 1993 (se nedan) framfördes det från företrädare för&lt;br&gt;JK att den i grundlagen föreskrivna tiden om två veckor för att väcka&lt;br&gt;åtal efter beslag i konfiskeringssyfte vid något tillfälle befunnits vara&lt;br&gt;orimligt kort i förhållande till det omfettande material som JK hade att&lt;br&gt;ta ställning till. I remissyttrande över 1991 års JK-utrednings betänkan-&lt;br&gt;de En översyn av JK:s arbetsuppgifter m.m. (SOU 1993:37) förordade&lt;br&gt;även Riksåklagaren att det övervägs en lagändring som innebär att tiden&lt;br&gt;kan förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden (i det följande kallad tillämpningslagen) varit i kraft under&lt;br&gt;drygt ett år höll Justitiedepartementet en hearing om den nya grund-&lt;br&gt;lagen och tillämpningslagen. Inför hearingen som hölls den 19 maj 1993&lt;br&gt;hade de som deltog fått del av en inom Justitiedepartementet upprättad&lt;br&gt;promemoria om vissa frågor rörande yttrandefrihetsgrundlagen och&lt;br&gt;tillämpningslagen. I promemorian föreslogs vissa ändringar i tillämp-&lt;br&gt;ningslagen, nämligen att skyldigheten att uppge utgivare på film skulle&lt;br&gt;straffsanktioneras och vissa ändringar av redaktionell art i lagens 3 kap.&lt;br&gt;Lagförslagen i promemorian finns i bilaga 1. Promemorian finns till-&lt;br&gt;gänglig i lagstiftningsärendet (dnr 93-3481). En sammanställning över&lt;br&gt;de myndigheter, organisationer m.m. som deltog vid hearingen återfinns&lt;br&gt;i prop. 1992/93:256 (bil. 2). Med anledning av vad som i övrigt fram-&lt;br&gt;kom vid hearingen upprättades inom Justitiedepartementet promemorian&lt;br&gt;Några rättegångsfrågor i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål (dnr 93-&lt;br&gt;3481). I promemorian föreslås att antalet jurymän i Stockholms län ut-&lt;br&gt;ökas, att Justitiekanslem efter ett av honom meddelat beslut om beslag&lt;br&gt;enligt YGL av rätten kan få medgivande att väcka åtal eller ansöka om&lt;br&gt;konfiskering efter sammanlagt fyra veckor i stället för två veckor samt&lt;br&gt;att den absoluta tiden för när dom i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål&lt;br&gt;skall meddelas tas bort. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid hearingen behandlades även en framställning från JK om ändring&lt;br&gt;i sekretesslagen (1980:100) i syfte att skydda unga som utnyttjats vid&lt;br&gt;brott. Framställningen hade sin bakgrund i ett då vid domstol anhängig-&lt;br&gt;gjort mål om bl.a. bampomografibrott. JK:s framställning ledde till en&lt;br&gt;av regeringen framlagd proposition (prop. 1992/93:256) som antogs av&lt;br&gt;riksdagen (bet. 1992/93:KU4O, rskr. 1992/93:364). I riksdagen antogs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt ytterligare en lagändring i sekretesslagen, vilken initierats av Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;konstitutionsutskottet på grundval av en framställning från JK. Änd-&lt;br&gt;ringarna trädde i kraft den 3 juni 1993 (se SFS 1993:437) och innebär&lt;br&gt;dels att sekretess kan gälla i mål om bampomografibrott (9 kap. 16 §),&lt;br&gt;dels att sekretess skall gälla i syfte att förebygga brott som en vidare-&lt;br&gt;spridning av bl.a. beslagtagna handlingar innefattande barnpornografi&lt;br&gt;och olaga våldsskildringar kan utgöra enligt bestämmelser i brottsbal-&lt;br&gt;ken, tryckfrihetsförordningen (TF) och YGL (5 kap. 6 § och 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §). Vid riksdagsbehandlingen anförde utskottet att det inhämtat att en&lt;br&gt;översyn av grundlagsbestämmelserna om allmänna handlingar och be-&lt;br&gt;slag m.m. skulle göras och att det, bl.a. mot bakgrund av Lagrådets&lt;br&gt;yttrande i ärendet, förutsatte att eventuella förslag till grundlagsändring-&lt;br&gt;ar skulle föreläggas riksdagen redan innevarande mandatperiod inom&lt;br&gt;den tid som anges i 8 kap. 15 § första stycket regeringsformen (bet.&lt;br&gt;1992/93 :KU40 s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 24 juni 1993 åt JK att analysera förhållandet&lt;br&gt;mellan å ena sidan tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätten att&lt;br&gt;ta del av allmänna handlingar och å andra sidan tryckfrihetsförordning-&lt;br&gt;ens och yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om tvångsmedel och&lt;br&gt;konfiskering samt att lägga fram de förslag till lagändringar som kunde&lt;br&gt;anses motiverade med anledning av analysen (dnr 93-2553). Med an-&lt;br&gt;ledning av detta uppdrag avgav JK den 3 september 1993 rapporten Of-&lt;br&gt;fentlighetsprincipen, tillämpning vid beslag och konfiskering med an-&lt;br&gt;ledning av tryck- och yttrandefrihetsbrott - förslag till lagändringar (dnr&lt;br&gt;93-3343). I rapporten föreslår JK ändringar i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;som innebär en inskränkning i rätten att få kopior av sådana tryckta&lt;br&gt;skrifter, videogram m.m. som tagits i beslag eller konfiskerats i mål om&lt;br&gt;tryck- eller yttrandefrihetsbrott och som utgör allmänna handlingar. JK&lt;br&gt;föreslår även att 5 kap. 6 § sekretesslagen och ändringen i dess 12 kap.&lt;br&gt;3 § upphävs. Möjligheten att förordna om sekretess för uppgift om barn&lt;br&gt;i bampomografisk skildring föreslås dock kvarstå. De lagförslag som&lt;br&gt;JK lagt fram finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslems rapport och Justitiedepartementets promemoria har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga&lt;br&gt;4. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie-&lt;br&gt;departementet (dnr 93-3481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har till övervägande del ställt sig positiva till JK:s&lt;br&gt;förslag. Några instanser - Svea hovrätt, Tidningsutgivareföreningen och&lt;br&gt;Svenska Journalistförbundet - har emellertid avstyrkt att rapporten nu&lt;br&gt;skall medföra ett förslag till grundlagsändring. De har härvid hänvisat&lt;br&gt;främst till den korta beredningstiden. Många remissinstanser har ifråga-&lt;br&gt;satt omfattningen av den föreslagna inskränkningen i rätten att få kopia&lt;br&gt;av framställningar. Några har pekat på det problem en myndighet skulle&lt;br&gt;ställas inför vid bedömningen av om en person skall ha rätt att få en&lt;br&gt;kopia eller inte. Vidare har framhållits att en tilltalad har en ovillkorlig&lt;br&gt;rätt att få en kopia av förundersökningen enligt rättegångsbalken. Det&lt;br&gt;har ifrågasatts att bestämmelserna skall vara tillämpliga även vid beslag&lt;br&gt;enligt TF, och vissa har hävdat att inskränkningen endast skall gälla vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslag på grund av misstanke om yttrandefrihetsbrotten olaga vålds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skildring och bampomografibrott. Fråga har också uppstått om sanktio- Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;ner mot den som tar kopia utan rätt därtill och för den som tillåter&lt;br&gt;sådan kopiering. Vidare kan pekas på det förhållandet att förslaget tar&lt;br&gt;sikte på framställningar som är föremål för beslag eller som har kon-&lt;br&gt;fiskerats. Närmast inställer sig då frågan om även s.k. utredningsbeslag&lt;br&gt;bör omfattas av bestämmelserna, eftersom ett sådant beslag inte har till&lt;br&gt;syfte att förhindra vidare spridning av framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu redovisade frågeställningar kan jämföras med den ordning som&lt;br&gt;gäller efter de i juni 1993 beslutade lagändringarna. Den nya bestäm-&lt;br&gt;melsen i 5 kap. 6 § sekretesslagen innebär bl.a. att en myndighet inte är&lt;br&gt;skyldig att lämna ut kopior av framställningar som givits in till rätten på&lt;br&gt;grund av att de anses innefatta tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrotten&lt;br&gt;olaga våldsskildring eller bampomografibrott. Detta gäller även om&lt;br&gt;framställningarna inte har tagits i beslag eller konfiskerats. Sekretess-&lt;br&gt;bestämmelserna utgör därmed i och för sig ett skydd mot att en situa-&lt;br&gt;tion motsvarande den som uppstod i våras upprepas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kvarstår den övergripande frågan om hur kollisionen&lt;br&gt;mellan offentlighetsprincipen å ena sidan och reglerna om beslag och&lt;br&gt;konfiskering å den andra skall lösas. Av såväl JK:s rapport som av&lt;br&gt;remissyttrandena över rapporten framgår att frågan om en lösning av&lt;br&gt;problemet är ytterst komplicerad och att den kräver en fördjupad analys&lt;br&gt;som inte varit möjlig under den tid som stått till förfogande. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att det på nu tillgängligt underlag inte går att föreslå några&lt;br&gt;ändringar i grundlag som innebär inskränkningar i rätten att ta del av&lt;br&gt;allmänna handlingar av nu avsett slag. Frågan bör i stället göras till&lt;br&gt;föremål för en mera ingående beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 25 november 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande&lt;br&gt;finns i bilaga 6. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i lagtexten i&lt;br&gt;förhållande till de till Lagrådet remitterade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Antalet jurymän i Stockholms län&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För Stockholms län skall utses 36 jurymän&lt;br&gt;i stället for 24 som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att antalet jurymän&lt;br&gt;ökades till 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del&lt;br&gt;har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller förklarat att de inte har något att&lt;br&gt;erinra mot det. Stockholms tingsrätt har tillagt att det är möjligt att en&lt;br&gt;ökning till 36 jurymän skulle vara tillräcklig och en lämpligare avväg-&lt;br&gt;ning. Även Sveriges Advokatsamfund och Kammarrätten i Sundsvall har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågasatt om en dubblering av antalet jurymän är nödvändig. Kammar- Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;rätten har även framfört att det möjligen skulle vara fördelaktigare om&lt;br&gt;antalet jurymän delades upp i två huvudgrupper om 24 personer med en&lt;br&gt;alternerande tjänstgöring. Malmö tingsrätt har tillagt att det kan ifråga-&lt;br&gt;sättas om det inte borde jämställas med laga förfall att en juryman har&lt;br&gt;ingått i juryn i det närmast föregående målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Bestämmelser om jury finns i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;(TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och i lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden (tillämpningslagen). Vad som sägs i 12 kap. TF om rättegång-&lt;br&gt;en i tryckfrihetsmål skall gälla också i motsvarande mål - yttrandefri-&lt;br&gt;hetsmål - som avser radioprogram, filmer och ljudupptagningar. De&lt;br&gt;som utsetts till jurymän för tryckfrihetsmål är även jurymän för yttran-&lt;br&gt;defrihetsmål (9 kap. 1 § YGL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål där talan förs om ansvar skall&lt;br&gt;en jury om nio medlemmar pröva frågan om det föreligger ett brott.&lt;br&gt;Om parterna förklarar att de i stället önskar hänskjuta målet direkt till&lt;br&gt;rättens avgörande skall saken prövas utan att jury medverkar. Det krävs&lt;br&gt;att minst sex jurymän är eniga om att det föreligger brott för att detta&lt;br&gt;skall bli juryns utslag. Om juryn finner att brott inte föreligger, skall&lt;br&gt;den tilltalade frikännas. Juryns uppgift är alltså att pröva om innehållet&lt;br&gt;i framställningen är brottsligt. Alla andra frågor såsom ansvarighets-&lt;br&gt;frågor enligt 8 kap. TF och 6 kap. YGL, bestämmande av straff och&lt;br&gt;skadestånd avgörs av rätten som består av tre lagfarna domare. Rätten&lt;br&gt;skall pröva fallande juryutslag och får då fria eller göra en mildare&lt;br&gt;bedömning men inte en strängare. Om tingsrättens dom överklagas får&lt;br&gt;överinstansen inte frångå juryns bedömning i vidare mån än rätten vid&lt;br&gt;tingsrätten fick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jury skall medverka även där talan inte förs om ansvar, såsom&lt;br&gt;t.ex. när det gäller konfiskering eller skadestånd (12 kap. 14 § andra&lt;br&gt;stycket TF). För att en sådan talan skall kunna bifallas krävs nämligen&lt;br&gt;att det visats att skriften, filmen eller ljudupptagningen innefattar tryck-&lt;br&gt;frihets- respektive yttrandefrihetsbrott (11 kap. 1 § TF och 8 kap. 1 §&lt;br&gt;YGL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I TF anges hur jurymännen utses (12 kap. 3-4 §§). Jurymännen utses&lt;br&gt;för en tid av fyra år. Valet förrättas av landstinget och i vissa fall även&lt;br&gt;av kommunfullmäktige. Jurymännen skall fördelas på två grupper om&lt;br&gt;sammanlagt 24 personer; 16 jurymän i den första gruppen och 8 i den&lt;br&gt;andra. I den andra gruppen skall jurymännen vara eller ha varit nämn-&lt;br&gt;demän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juryman skall vara svensk medborgare och bosatt inom länet.&lt;br&gt;Därutöver ställs det i grundlagen inte upp andra krav på en juryman än&lt;br&gt;att han skall vara känd för &amp;quot;omdömesgillhet, självständighet och rätt-&lt;br&gt;rådighet&amp;quot;. Han får inte heller vara underårig eller ha förvaltare enligt&lt;br&gt;särskilda bestämmelser i lag. Det anges att det bland jurymännen bör&lt;br&gt;vara företrädda skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt&lt;br&gt;olika delar av länet (12 kap. 5 § TF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är utsedda till jurymän tas upp på en jurymannalista. I denna Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;skall vaije grupp tas upp särskilt. När det förekommer mål i vilket jury&lt;br&gt;skall delta, skall rätten vid ett sammanträde med parterna (jfr 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket tillämpningslagen) föredra listan och ta upp frågan om&lt;br&gt;det föreligger jäv mot någon som är upptagen på listan. Om jäv mot&lt;br&gt;juryman gäller vad som i rättegångsbalken är föreskrivet om jäv mot&lt;br&gt;domare (12 kap. 10 § första stycket). Juryn bildas sedan av de ojäviga&lt;br&gt;jurymännen. Av dessa får vaije part utesluta tre inom den första&lt;br&gt;gruppen (om sexton) och en inom den andra (om åtta). Om det på ena&lt;br&gt;sidan finns flera parter och de vill utesluta olika jurymän, får rätten&lt;br&gt;företa uteslutningen genom lottning. Gäller målet endast konfiskering&lt;br&gt;skall all uteslutning av jurymännen göras av rätten (12 kap. 14 § andra&lt;br&gt;stycket sista meningen). Rätten tar bland de övriga ut genom lottning så&lt;br&gt;många till suppleanter, att det kvarstår sex i den första gruppen och tre&lt;br&gt;i den andra. Juryn består således av nio jurymän, därav minst tre nämn-&lt;br&gt;demän eller personer som tidigare har varit nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall kallas till huvudför-&lt;br&gt;handlingen av rätten. Har en jury man visat att han har laga förfall och&lt;br&gt;alltså inte kan tjänstgöra, skall det kallas in en suppleant från samma&lt;br&gt;grupp av jurymän. Suppleanterna kallas i den ordning som de lottats till&lt;br&gt;suppleanter. Om det på grund av jäv eller laga förfall för jurymännen&lt;br&gt;inte finns tillräckligt antal ledamöter i någon av grupperna, utser rätten&lt;br&gt;för vaije juryman som behövs, tre behöriga personer (12 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket). Vardera parten får utesluta en av dessa. Om rätten&lt;br&gt;skulle finna att en juryman inte har laga förfall, skall jurymannen un-&lt;br&gt;derrättas om det. En juryman som inte har laga förfall, men som ändå&lt;br&gt;inte kommer till huvudförhandlingen kan bli skyldig att ersätta staten&lt;br&gt;och parterna för kostnader om förhandlingen har måst ställas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När juryn är fulltalig skall den avlägga en i lagtexten angiven för-&lt;br&gt;säkran (9 kap. 5 § tillämpningslagen). Under huvudförhandlingen har&lt;br&gt;juryn rätt att ställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga m.m. efter&lt;br&gt;rättens tillstånd till detta (9 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till nuvarande TF framhöll 1944 års tryckfrihetssakkun-&lt;br&gt;niga (se SOU 1947:60) att det med hänsyn till den ringa förekomsten av&lt;br&gt;jurymål var uppenbart svårt att tillgodose det i direktiven framförda&lt;br&gt;önskemålet på större domstolserfarenhet hos juryns ledamöter. I denna&lt;br&gt;del anförde de sakkunniga bl.a. följande (s. 196 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tydligt att lottning bland ett stort antal personer är en brist-&lt;br&gt;fällig metod för att nå kompetens och allsidig representation hos&lt;br&gt;en jury. Ju större jurymannakåren är, desto ovissare blir utfallet&lt;br&gt;av lottningen. Det är inom juryn, ej i jurymannakåren, som repre-&lt;br&gt;sentationen bör vara allsidig, för att föreliggande frågor genom&lt;br&gt;diskussion mellan personer i olika samhällsställning skola få ett&lt;br&gt;vidsyntare bedömande. Även om, såsom lagen föreskriver, skilda&lt;br&gt;samhällsgrupper bliva representerade i jurymannakåren, kan lott-&lt;br&gt;ningen leda till att en ensidigt sammansatt jury uttages.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur synpunkten av juryns lämpliga sammansättning synes alltså&lt;br&gt;övervägande skäl tala för att antalet för jurymannauppdraget ut-&lt;br&gt;sedda personer icke göres större än som kan anses påkallat av&lt;br&gt;processuella skäl. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en sådan begränsning beredes i långt högre grad än nu är Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;fallet möjlighet att till uppdraget utse dem som äro fiillt skickade&lt;br&gt;för sin uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare tillgodose önskemålet att juryn skulle utgöras av&lt;br&gt;personer som inte alltför sällan deltog i rättskipningen, fann tryckfri-&lt;br&gt;hetssakkunniga att vid val av jurymän, jurymannakåren till viss del&lt;br&gt;skulle utses bland dem som var eller hade varit nämndemän vid allmän&lt;br&gt;underrätt. Hur stor del av jurymannakåren som skulle väljas ur nämn-&lt;br&gt;demännens krets kunde enligt tryckfrihetssakkunniga vara föremål for&lt;br&gt;skilda meningar, men de stannade vid att förorda en tredjedel (SOU&lt;br&gt;1947:60 s. 197).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetssakkunnigas förslag innebar sålunda, att för vaije rådhus-&lt;br&gt;rätt som var behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skulle finnas en jury-&lt;br&gt;mannakår om 24 personer, fördelade i två grupper med 16 jurymän i&lt;br&gt;den ena och 8 jurymän i den andra gruppen. I gruppen om åtta personer&lt;br&gt;skulle jurymännen vara eller ha varit nämndemän vid allmän underrätt.&lt;br&gt;I propositionen anslöt sig departementschefen till de sakkunnigas förslag&lt;br&gt;och anförde bl.a. att det begränsade antal jurymän som skulle väljas&lt;br&gt;möjliggjorde att kvalificerade och för uppdraget lämpliga personer&lt;br&gt;utsågs. Att jurymännen till viss del skulle vara eller ha varit nämnde-&lt;br&gt;män torde enligt departementschefen vara ägnat att verka i samma&lt;br&gt;riktning (prop. 1948:230 s. 99). Vid remissbehandlingen av tryckfri-&lt;br&gt;hetssakkunnigas förslag ifrågasatte Svenska Stadsförbundet om det inte&lt;br&gt;med hänsyn till invånarantal och pressverksamhet i Stockholm och&lt;br&gt;Göteborg var motiverat med en något större jurymannakår i dessa stä-&lt;br&gt;der. Departementschefen anförde att det antal tryckfrihetsmål som ditin-&lt;br&gt;tills brukat förekomma inte varit så stort att det fanns anledning att&lt;br&gt;utvidga jurymannakårema i dessa städer utöver vad de sakkunniga&lt;br&gt;föreslagit (propositionen s. 191).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TF:s nu gällande bestämmelser om juryn överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med den av 1949 års riksdag antagna lydelsen. De ändringar som be-&lt;br&gt;slutats därefter är främst särskilda bestämmelser om val av jurymän i&lt;br&gt;Gotlands län och följdändringar på grund av tingsrättsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland annat sättet att utse jurymän har aktualiserats i ett mål vid&lt;br&gt;Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (målet Holm ./.&lt;br&gt;Sverige). Europadomstolen har i en dom som meddelats den 25 novem-&lt;br&gt;ber 1993, förklarat att kravet i artikel 6 i Europakonventionen om&lt;br&gt;mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på rätt till opartisk&lt;br&gt;rättegång inför en oberoende och opartisk domstol kränkts i ett tryck-&lt;br&gt;frihetsmål vid en svensk tingsrätt med hänsyn till juryns sammansättning&lt;br&gt;i målet (fem av de nio jurymännen hade politisk anknytning till sva-&lt;br&gt;randesidan i målet som gällde förtal i en bok om politiska förhållanden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hur jurymännen utses behandlas för närvarande&lt;br&gt;av 1993 års domarutredning (Ju 1993:06, dir. 1993:47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forum vid tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsmål handläggs i princip vid den tingsrätt inom vars dom-&lt;br&gt;krets länsstyrelsen har sitt säte, men TF medger att regeringen förord-&lt;br&gt;nar att även annan tingsrätt kan ta upp sådana mål (12 kap. 1 § TF). I&lt;br&gt;förordningen (1991:1712) om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp&lt;br&gt;tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål föreskrivs att även Eskilstuna,&lt;br&gt;Norrköpings, Helsingborgs och Borås tingsrätter får ta upp tryckfrihets-&lt;br&gt;och yttrandefrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. tillämpningslagen framgår hur forum bestäms vid tryckfri-&lt;br&gt;hets- och yttrandefrihetsmål. Avgörande för var tryckfrihetsmål skall tas&lt;br&gt;upp i fråga om periodiska skrifter är skriftens utgivningsort och i fråga&lt;br&gt;om andra skrifter den ort där den som enligt 8 kap. TF är ansvarig för&lt;br&gt;skriften har sitt hemvist. För yttrandefrihetsmål är det orten varifrån ett&lt;br&gt;radioprogram har utgått för sändning, där en film har lämnats ut för&lt;br&gt;spridning eller där brottet på annat sätt har förövats som är avgörande&lt;br&gt;för vilken tingsrätt som skall ta upp målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta följer att Stockholms tingsrätt är rätt och enda behöriga&lt;br&gt;forum i många tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Tryckfrihetsmålen i framför allt&lt;br&gt;Stockholms län har sedan TF böljade tillämpas ökat i antal och i omfatt-&lt;br&gt;ning. Tillkomsten av YGL har också bidragit till en ökning av antalet&lt;br&gt;mål som handläggs inför jury. Som framgår av en skrivelse från Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt till Justitiedepartementet (dnr 91-567) medför det stora&lt;br&gt;antalet mål att de valda jurymännen inte har möjlighet att tjänstgöra i&lt;br&gt;den omfattning som förutsätts och att tingsrätten därför ofta måste&lt;br&gt;utnyttja möjligheten att utse jurymän enligt 12 kap. 12 § andra stycket&lt;br&gt;TF. Av motiven till TF framgår som tidigare redovisats att det då an-&lt;br&gt;sågs angeläget att inte ha för många jurymän, eftersom juryn skulle&lt;br&gt;utgöras av personer som inte alltför sällan deltog i rättskipningen. Sam-&lt;br&gt;tidigt anförde tryckfrihetssakkunniga i specialmotiveringen till 12 kap.&lt;br&gt;12 § andra stycket att &amp;quot;det torde kunna antagas att detta förfarande i&lt;br&gt;praktiken ytterst sällan kommer att tillämpas&amp;quot; (SOU 1947:60 s. 283). I&lt;br&gt;propositionen kommenteras inte bestämmelsen särskilt (jfr prop.&lt;br&gt;1948:230 s. 99 och 191). Numera synes förhållandena vid Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt föranleda att bestämmelsen tillämpas betydligt oftare än vad&lt;br&gt;som varit avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis mindre lämpligt att det ofta förekommer att någon&lt;br&gt;eller några av juryns medlemmar inte har valts på sätt som huvudregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 TF förutsätter. Uppenbarligen har dagens situation med fler och om-&lt;br&gt;fattande mål medfört att TF:s bestämmelser om juryn inte räcker till för&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, som är den domstol i landet som handlägger störst&lt;br&gt;antal tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål. Det bör därför vidtas en&lt;br&gt;ändring i syfte att för Stockholms län återställa förhållandena i så måtto&lt;br&gt;att möjligheten att utse ersättare enligt 12 kap. 12 § andra stycket inte&lt;br&gt;skall behöva utnyttjas annat än i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian redovisades ett par olika vägar för hur ändringen&lt;br&gt;skulle kunna ske. Ett sätt vore att ändra forumreglema för tryckfrihets-&lt;br&gt;och yttrandefrihetsmål just när det gäller Stockholmsområdet, och ge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 118&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fler tingsrätter i Stockholms län än Stockholms tingsrätt behörighet att Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;ta upp tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål. Ett annat sätt vore att be-&lt;br&gt;hålla Stockholms tingsrätt som enda behöriga domstol och i stället före-&lt;br&gt;skriva att det för Stockholms län skall väljas fler jurymän än det nu i&lt;br&gt;grundlagen angivna antalet 24. Det sistnämnda förordades i promemo-&lt;br&gt;rian och är även enligt regeringens bedömning att föredra (jfr SOU&lt;br&gt;1983:70 s. 205). Som framhölls i promemorian vore det ur många&lt;br&gt;synpunkter sett ofördelaktigt att splittra den kunskap och erfarenhet av&lt;br&gt;tryckfrihetsmål och numera även av yttrandefrihetsmål som finns vid&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt. Det bör här särskilt framhållas vikten av enhetlig-&lt;br&gt;het i rättstillämpningen. Det är därför lämpligast att tryckfrihets- och&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål i Stockholms län alltjämt skall handläggas endast vid&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt. Däremot bör antalet jurymän i Stockholms län&lt;br&gt;ökas. Enligt regeringens uppfattning bör så ske oavsett Europadom-&lt;br&gt;stolens dom, eftersom den ändring som föreslås inte berör frågan hur&lt;br&gt;jurymännen väljs, utan i stället hur många jurymän som skall väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring som här föreslås är därför angelägen att nu vidta, även om&lt;br&gt;det i framtiden kan bli aktuellt med ytterligare förändringar med an-&lt;br&gt;ledning av nyss nämnda dom eller av vad 1993 års domarutredning&lt;br&gt;kommer att föreslå i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildandet av juryn regleras uttömmande i grundlagen (se 12 kap. 9-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §§). Som anförts i promemorian är det inte lämpligt att genom ök-&lt;br&gt;ningen av antalet jurymän rucka på förfarandet med hur jurymännen&lt;br&gt;utses att tjänstgöra i de enskilda målen. Ett tänkbart alternativ vore&lt;br&gt;annars att jurymännen fördes upp på två jurymannalistor, i stället för&lt;br&gt;som i dag på en (12 kap. 9 §), och att juryn hämtades i vart annat mål&lt;br&gt;från lista 1 och i vart annat från lista 2. En sådan ordning skulle dock&lt;br&gt;innebära ett större ingrepp i jurysystemet än som enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning är erforderligt och lämpligt. Två jurymannalistor skulle&lt;br&gt;kunna medföra en skillnad i rättstillämpning vid en och samma tingsrätt,&lt;br&gt;vilket i sin tur skulle kunna medföra önskemål om att juryn hämtas från&lt;br&gt;en viss lista. Endast en liten sådan risk gör att det enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning inte bör ske en ändring av sådant slag. En lösning bör i&lt;br&gt;stället sökas enligt den väg promemorians förslag anvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser - Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall och Sveriges Advokatsamfund - har som tidigare nämnts fram-&lt;br&gt;fört att en fördubbling av antalet jurymän kan vara en onödigt stor&lt;br&gt;ökning. Med ett så stort antal jurymän kan det enligt tingsrätten bl.a.&lt;br&gt;finnas risk för att landstinget får svårt att hitta tillräckligt många kvalifi-&lt;br&gt;cerade och för uppdraget lämpliga personer. Advokatsamfundet har&lt;br&gt;framhållit att en negativ effekt kan bli att jurymännen får tjänstgöra i&lt;br&gt;liten utsträckning. Vidare har kammarrätten framfört att ett så stort&lt;br&gt;antal kan bli otympligt vid uttagandet av juryn i de enskilda målen och&lt;br&gt;att det kan i högre grad leda till en sned fördelning mellan olika sam-&lt;br&gt;hällsgrupper i juryn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får förutsättas att bland befolkningen återfinns tillräckligt många&lt;br&gt;personer som är lämpade att vara jurymän även om antalet ökas. Det&lt;br&gt;synes emellertid finnas risk för att en sned fördelning inom gruppen kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppstå med så pass stor jurymannakår. Vidare kunde förfarandet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur juryn skall utses i vaije enskilt mål bli onödigt svårhanterligt med Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;en jurymannalista som upptar 48 personer. Vad som nu sagts leder till&lt;br&gt;att en ökning av antalet jurymän i Stockholms län till 36 är att föredra&lt;br&gt;framfor promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner i övrigt promemorians förslag vara lämpligt. För&lt;br&gt;Stockholms län bör det därför utses ytterligare 12 jurymän, att fördelas&lt;br&gt;med åtta i den första gruppen och fyra i den andra. I konsekvens med&lt;br&gt;detta borde även vardera parten få utesluta ett större antal jurymän från&lt;br&gt;vaije grupp jämfört med vad som gäller för bildandet av jury i andra&lt;br&gt;län där antalet jurymän är 24. Därför bör vardera parten få utesluta fem&lt;br&gt;i den första gruppen och två i den andra. Med en sådan ordning återstår&lt;br&gt;- om samtliga är ojäviga - 14 jurymän i den första gruppen, av vilka&lt;br&gt;sex skall tjänstgöra i målet, och åtta jurymän i den andra gruppen, av&lt;br&gt;vilka tre skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida det förhållandet att en juryman som skall tjänstgöra i juryn&lt;br&gt;önskar avstå från uppdraget på grund av att han eller hon ingått i juryn&lt;br&gt;i det närmast föregående målet skulle kunna utgöra laga förfall bör inte&lt;br&gt;särskilt anges i grundlag eller lag. Rätten har i stället att pröva frågan&lt;br&gt;om laga förfall enligt 32 kap. 8 § rättegångsbalken (RB) där det när-&lt;br&gt;mare anges vad som utgör laga förfall (jfr SOU 1947:60 s. 282 f.).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Tid för att väcka åtal efter beslut om beslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I yttrandefrihetsgrundlagen tas in en be-&lt;br&gt;stämmelse som innebär att rätten efter en framställan från Justitie-&lt;br&gt;kanslem (JK) kan medge förlängning av den tid inom vilken JK&lt;br&gt;har att väcka åtal eller ansöka om konfiskering på grund av ett av&lt;br&gt;JK beslutat beslag i konfiskeringssyfte. Tiden kan förlängas med&lt;br&gt;två veckor. Senast fyra veckor från den dag JK fattade beslut om&lt;br&gt;beslaget skall JK alltid ha väckt åtal eller ha lämnat in en ansökan&lt;br&gt;om konfiskering. Annars faller tvångsåtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tryckfrihetsförordningen tas in en bestämmelse som innebär&lt;br&gt;att efter ett beslut om beslag i utredningssyfte åtal skall väckas&lt;br&gt;inom en månad, om inte rätten efter en framställan om det med-&lt;br&gt;ger att tiden förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens såvitt avser&lt;br&gt;den föreslagna ändringen i yttrandefrihetsgrundlagen. Promemorians&lt;br&gt;förslag till lagtext skiljer sig dock till viss del från regeringens. I pro-&lt;br&gt;memorian gjordes bedömningen att bestämmelsen i 27 kap. 7 § andra&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken om beslag av egendom vars värde understiger&lt;br&gt;visst belopp inte var tillämplig vid beslag i utredningssyfte enligt tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det&lt;br&gt;lades i denna del inte fram något förslag till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller&lt;br&gt;inte haft något att erinra mot förslaget. Statens biografbyrå har anfört&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den med JK delar erfarenheten att det i fäll av omfattande beslag av Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;videogram kan uppstå akut tidsnöd för att hinna granska, bedöma och&lt;br&gt;fetta beslut om de aktuella filmerna. Biografbyrån har vidare framhållit&lt;br&gt;att tiden for åtal och konfiskering måste vara begränsad av rättssäker-&lt;br&gt;hetsskäl, samtidigt som dessa skäl även gör sig gällande i frågan om att&lt;br&gt;göra en omsorgsfull bedömning av det beslagtagna materialet. Institutio-&lt;br&gt;nen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universi-&lt;br&gt;tet och Tidningsutgivarejoreningen har avstyrkt förslaget och anfört att&lt;br&gt;problemet synes ligga i att JK:s resurser inte räcker till vilket inte skall&lt;br&gt;läggas till grund för en grundlagsändring. Riksåklagaren har framfört att&lt;br&gt;som en alternativ lösning kan tänkas att bestämmelsen endast skall&lt;br&gt;omfetta brotten olaga våldsskildring och bampomografibrott och att&lt;br&gt;tiden då skall kunna förlängas med mer än två veckor. Även JK har&lt;br&gt;framfört att det bör övervägas om bestämmelsen bör omfetta endast de&lt;br&gt;sist nämnda brotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Beslag i syfte att förhindra vidare&lt;br&gt;spridning (här benämnt konfiskeringsbeslag) av en skrift, en film eller&lt;br&gt;en ljudupptagning utgör ett betydande ingrepp i tryck- och yttrande-&lt;br&gt;friheten. Detta har bl.a. till följd att det i grundlagarna anges en viss tid&lt;br&gt;- två veckor från beslut om beslag - inom vilken det skall ha väckts åtal&lt;br&gt;eller ansökts om konfiskering (10 kap. 4 § TF och 7 kap. 3 § YGL).&lt;br&gt;Om så inte sker, feller beslaget. Beslaget syftar som nämnts till att&lt;br&gt;förhindra att framställningarna sprids vidare och är en preliminär åtgärd&lt;br&gt;inför ett eventuellt yrkande om konfiskering. Konfiskering medför i&lt;br&gt;praktiken att ägarens rätt till framställningarna förverkas eftersom fram-&lt;br&gt;ställningarna i princip skall förstöras. Institutet innebär således ur olika&lt;br&gt;synvinklar ett betydelsefullt ingrepp i en enskilds rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den äldre tryckfrihetsförordningen föreskrev att åtal skulle väckas&lt;br&gt;inom åtta dagar från det att JK fick skriften från chefen för Justitiede-&lt;br&gt;partementet, som tidigare var den som i första hand beslutade om&lt;br&gt;tvångsåtgärder. Tryckfrihetssakkunniga föreslog emellertid att tiden&lt;br&gt;skulle sättas till två veckor, eftersom det &amp;quot;i praktiken visat sig att nu&lt;br&gt;föreskrivna åtta dagar är en väl kort tid för att nödiga åtgärder skola&lt;br&gt;medhinnas&amp;quot; (SOU 1947:60 s. 264). Två veckor från ett meddelat beslut&lt;br&gt;om beslag är den tid som har gällt allt sedan nuvarande TF:s tillkomst.&lt;br&gt;Frågan om tiden för när åtal skall väckas synes inte därefter ha varit&lt;br&gt;föremål för närmare överväganden från lagstiftarens sida. När institutet&lt;br&gt;utredningsbeslag (10 kap. 14 § TF) infördes i TF konstaterade emeller-&lt;br&gt;tid föredragande departementschefen att tiden för när åtal skall väckas&lt;br&gt;efter konfiskeringsbeslag var för kort för detta slag av beslag och för-&lt;br&gt;ordade därför att det i stället skulle hänvisas till vad som gällde om&lt;br&gt;beslag enligt rättegångsbalken (prop. 1975/76:204 s. 183 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den tid inom vilken åtal skall vara väckt efter beslag togs&lt;br&gt;inte upp särskilt i förarbetena till YGL. Lagstiftaren valde att i YGL&lt;br&gt;hänvisa till TF:s bestämmelser om beslag, dock med vissa nödvändiga&lt;br&gt;justeringar med hänsyn till framställningarnas skilda utformning (7 kap.&lt;br&gt;3 § YGL). Genom tillkomsten av YGL kom därmed ett nytt slag av&lt;br&gt;framställningar att kunna bli föremål för beslag enligt TF:s regelsystem &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med bestämmelser såsom bl.a. den korta tidsfrist som gäller för kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fiskeringsbeslag. Och for att kunna ta del av de framställningar som kan Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;bli föremål för beslag enligt YGL - filmer, videogram och ljudupptag-&lt;br&gt;ningar - krävs tekniska hjälpmedel som ändrar förutsättningarna för hur&lt;br&gt;en granskning av framställningar kan utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian gjordes den bedömningen att den nu angivna tids-&lt;br&gt;fristen om två veckor vid beslag enligt TF i princip aldrig kan anses&lt;br&gt;vara oacceptabelt kort och att en eventuell ändring som innebär en&lt;br&gt;möjlighet att förlänga tiden för att väcka åtal endast skulle omfatta&lt;br&gt;beslag enligt YGL. JK och Riksåklagaren som har erfarenhet från dessa&lt;br&gt;frågor har delat promemorians bedömning i den delen. Vid beslag av&lt;br&gt;t.ex. ett lager videofilmer kan den situationen uppstå att det är omöjligt&lt;br&gt;för JK att ta del av och ta närmare ställning till innehållet i samtliga&lt;br&gt;filmer under den föreskrivna tvåveckorsperioden. Visserligen finns&lt;br&gt;numera möjligheter att besluta om utredningsbeslag, men så snart fråga&lt;br&gt;är om konfiskeringsbeslag skall åtal väckas inom två veckor. Under den&lt;br&gt;angivna tiden skall JK kunna göra noggranna överväganden i många&lt;br&gt;svårbedömda frågor. Vidare kan JK finna skäl att inhämta yttrande från&lt;br&gt;någon annan myndighet i ärendet, t.ex. från Statens biografbyrå. Bio-&lt;br&gt;grafbyrån skall höras innan allmänt åtal väcks för olaga våldsskildring&lt;br&gt;(16 kap. 19 § brottsbalken). Eftersom JK:s slutliga bedömning i dessa&lt;br&gt;frågor kan ha stor betydelse för den som drabbats av beslaget är det&lt;br&gt;även med hänsyn till den enskildes rättssäkerhet viktigt att JK:s bedöm-&lt;br&gt;ning inte har gjorts under en alltför stor tidspress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna tidspress låter sig inte motverkas endast genom att JK vid&lt;br&gt;stora arbetsanhopningar kan få möjlighet att tillfälligt ta i anspråk ytter-&lt;br&gt;ligare personal. I de fäll det nu är fråga om är det JK själv som skall&lt;br&gt;lätta besluten. Någon ändring härvidlag är inte aktuell (jfr SOU 1993:37&lt;br&gt;s. 218 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som nu anförts finns det starka skäl att ändra&lt;br&gt;vad som nu gäller om när åtal skall väckas och ansökan om konfiske-&lt;br&gt;ring skall göras efter JK:s beslut om beslag som inte har skett i endast&lt;br&gt;utredningssyfte. En sådan ändring bör dock - såsom framförts i pro-&lt;br&gt;memorian och som ingen remissinstans invänt mot - inte omfetta beslag&lt;br&gt;enligt TF eftersom tidsfristen inte torde vara alltför kort i något fäll&lt;br&gt;efter beslut om konfiskeringsbeslag av en tryckt skrift. I andra frågor&lt;br&gt;har motsvarande avvikelser från TF:s regler gjorts i YGL (se t.ex.&lt;br&gt;5 kap. 6 § första stycket och 7 kap. 1 § andra stycket YGL), vilket gör&lt;br&gt;att det inte finns hinder mot en specialreglering i den senare grundlagen&lt;br&gt;i det nu aktuella hänseendet. Även om beslag av den omfettning som&lt;br&gt;det här är fråga om hittills endast förekommit beträffande filmer som&lt;br&gt;skäligen har antagits innefetta bampomografibrott eller olaga vålds-&lt;br&gt;skildring, kan det komma att göras omfettande beslag av filmer eller&lt;br&gt;ljudupptagningar som kan antas innefetta annat yttrandefrihetsbrott,&lt;br&gt;såsom t.ex. hets mot folkgrupp eller uppvigling. Det kan också tänkas&lt;br&gt;fäll där det är fråga om olika brott i en och samma upptagning. Efter-&lt;br&gt;som det inte är brotten som sådana utan i stället främst möjligheten att&lt;br&gt;fektiskt ta del av framställningarnas innehåll som kan föranleda att&lt;br&gt;tidsfristen om två veckor blir orimligt kort, är det enligt regeringens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning inte lämpligt att låta den föreslagna ändringen omfatta en- Prop.&lt;br&gt;dast vissa yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättens bedömning av en framställning från JK om förlängd tid&lt;br&gt;att väcka åtal eller ansöka om konfiskering torde rätten normalt inte gå&lt;br&gt;in och göra en prövning av beslaget, utan den beaktar främst vad JK&lt;br&gt;anfört till stöd för att ytterligare tid behövs innan åtal kan väckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill den som drabbats av beslaget att rätten skall göra en fullständig&lt;br&gt;bedömning av beslagsfrågan, har han möjlighet att begära beslagsför-&lt;br&gt;handling. Den som drabbats av ett beslag som beslutats med stöd av TF&lt;br&gt;eller YGL har nämligen samma möjligheter att påkalla en domstolspröv-&lt;br&gt;ning av ett beslag såsom gäller vid beslag enligt rättegångsbalken (RB).&lt;br&gt;Han kan därför begära att rätten tar ställning till beslaget även före det&lt;br&gt;att åtal har väckts eller ansökan om konfiskering har gjorts. En sådan&lt;br&gt;rätt till domstolsprövning finns inte uttryckligen angiven i TF, YGL&lt;br&gt;eller i tillämpningslagen, men följer av grundlagarnas och tillämpnings-&lt;br&gt;lagens föreskrifter att om allt som inte särskilt föreskrivs i TF och YGL&lt;br&gt;eller som har beslutats med stöd av grundlagarna, gäller vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i vanlig lag eller annan författning (14 kap. 5 § TF och 11&lt;br&gt;kap. 1 § YGL, jfr 11 kap. 3 § tillämpningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utredningsbeslag hänvisas direkt till vanlig lag (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 14 § TF). Den bestämmelse som avses beträffande tid för åtals&lt;br&gt;väckande är 27 kap. 7 § andra stycket RB, enligt vilken åtal enligt&lt;br&gt;huvudregeln skall väckas inom en månad från det att beslaget verkställ-&lt;br&gt;des. Det finns två undantag från denna huvudregel. Om åklagaren gör&lt;br&gt;en framställning om förlängd tid att väcka åtal före tidens utgång, får&lt;br&gt;rätten medge förlängning av tiden (tredje stycket i nämnda paragraf).&lt;br&gt;Det andra undantaget avser beslagtagen egendom vars värde understiger&lt;br&gt;en tiondel av det basbelopp som gällde då beslaget verkställdes. För&lt;br&gt;sådana beslag gäller ingen särskild tidsfrist för väckande av åtal. Det&lt;br&gt;kan emellertid inte av motiven till 10 kap. 14 § TF utläsas att avsikten&lt;br&gt;var att undantagsbestämmelsen i RB om beslag av egendom av mindre&lt;br&gt;värde skulle bli tillämplig vid utredningsbeslag enligt TF. Föredragande&lt;br&gt;statsrådet anförde att för sådana beslag borde bestämmelserna i 27 kap.&lt;br&gt;7 § RB gälla och att dessa föreskrifter &amp;quot;innebär att åtal skall väckas&lt;br&gt;inom en månad, sedan beslaget verkställdes, men att rätten kan medge&lt;br&gt;förlängning av tiden, om denna finnes otillräcklig. Väcks inte åtal inom&lt;br&gt;föreskriven tid, skall beslaget omedelbart hävas”. Föredraganden anför-&lt;br&gt;de vidare att han givetvis förutsatte att såväl JK som domstolen beaktar&lt;br&gt;vikten av att åtal väcks snarast möjligt, så att frågan huruvida brott&lt;br&gt;föreligger blir prövad skyndsamt och han hänvisade därvid till bestäm-&lt;br&gt;melsen i 14 kap. 3 § TF om skyndsam handläggning av tryckfrihetsmål&lt;br&gt;(prop. 1975/76:204 s. 183 f.). När 10 kap. 14 § TF tillkom, gällde&lt;br&gt;enligt RB en värdegräns på 1 000 kr (SFS 1974:1067), som höjdes till&lt;br&gt;2 000 kr år 1986 (SFS 1986:1010). Paragrafen fick sin nuvarande lydel-&lt;br&gt;se år 1989 (prop. 1988/89:124, SFS 1989:650). I dessa senare lagstift-&lt;br&gt;ningsärenden synes inte förhållandet till 10 kap. 14 § TF ha berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om beslag av egendom av mindre värde bör enligt&lt;br&gt;motivuttalanden inte vara tillämplig vid beslag av egendom som inte har&lt;br&gt;något direkt ekonomiskt värde eller när det i övrigt kan råda tvekan om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huruvida den föreskrivna åtalstiden bör gälla. Som exempel på egendom Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;som inte har något direkt ekonomiskt värde har angivits affärshand-&lt;br&gt;lingar (se prop. 1974:124 s. 58 och prop. 1988/89:124 s. 64 f.). I&lt;br&gt;sådana fall bör således åtal väckas inom en månad om inte ansökan görs&lt;br&gt;hos rätten om förlängning av fristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts leder till bedömningen att avsikten bör ha varit att&lt;br&gt;för beslag i utredningssyfte enligt TF - och numera även enligt YGL -&lt;br&gt;enmånadsregeln skall gälla. Av JK:s remissyttrande framgår emellertid&lt;br&gt;att bestämmelserna inte alltid tolkats så vid rättstillämpningen. Eftersom&lt;br&gt;det saknas anledning att i denna fråga nu ha en annan inställning än den&lt;br&gt;när bestämmelsen om utredningsbeslag togs in i TF, bör lagstiftningen&lt;br&gt;förtydligas i detta avseende. Regeringen finner således att det bör före-&lt;br&gt;skrivas att efter beslut om utredningsbeslag åtal skall väckas inom en&lt;br&gt;månad om inte rätten medger förlängning av tiden oavsett egendomens&lt;br&gt;uppskattade värde. En bestämmelse av denna innebörd bör föras in i&lt;br&gt;grundlag och kan då tas in i 10 kap. 14 § TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen om förlängd tid att väcka åtal och ansöka om&lt;br&gt;konfiskering enligt YGL tas lämpligast in i 7 kap. 3 § YGL och innebär&lt;br&gt;således att rätten kan medge förlängning av den tid inom vilken JK på&lt;br&gt;grund av beslaget har att väcka åtal eller ansöka om konfiskering.&lt;br&gt;Rätten skall kunna meddela ett sådant beslut om den nu föreskrivna&lt;br&gt;tiden om två veckor inte räcker till för att JK skall ha möjlighet att utan&lt;br&gt;orimlig tidspress göra en rättslig bedömning av de i beslag tagna fram-&lt;br&gt;ställningarna. Avsikten är alltså att bestämmelsen skall lämna utrymme&lt;br&gt;för en förlängning av tiden endast i undantagsfall. Den som drabbats av&lt;br&gt;beslaget bör få tillfälle att yttra sig innan domstolen fattar beslut i&lt;br&gt;frågan om det lämpligen kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslag i utredningssyfte skall inte omfattas av den nya bestämmelsen&lt;br&gt;i YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian togs även upp frågan om rätten till domstolsprövning&lt;br&gt;av beslag enligt TF eller YGL skulle grundlagsfästas. Promemorians&lt;br&gt;bedömning var den att de bestämmelser härom som finns i rättegångs-&lt;br&gt;balken är tillräckliga. Denna bedömning har Svea hovrätt anslutit sig&lt;br&gt;till. Övriga remissinstanser har inte särskilt tagit upp frågan. Också&lt;br&gt;regeringen ansluter sig till promemorians bedömning i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Tid för meddelande av dom&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål som&lt;br&gt;handlagts inför jury får rätten besluta att domen skall meddelas&lt;br&gt;vid en senare tidpunkt än två veckor efter det att den fått juryns&lt;br&gt;svar om det finns synnerliga hinder mot att meddela domen tidi-&lt;br&gt;gare. I brottmål där den tilltalade är häktad skall domen meddelas&lt;br&gt;senast inom en vecka om det inte finns ett sådant synnerligt hin-&lt;br&gt;der. Domen skall dock alltid vara skriftligen avfattad och med-&lt;br&gt;delad senast tre veckor efter det att juryn lämnat sitt svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att den absoluta&lt;br&gt;tiden för domens meddelande skulle tas bort. Domen skulle dock med-&lt;br&gt;delas inom en vecka efter det att juryn överlämnat sitt svar om inte&lt;br&gt;synnerligt hinder mötte mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller&lt;br&gt;förklarat sig inte ha något att erinra mot förslaget. Bland dessa återfinns&lt;br&gt;JO, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö tingsrätt,&lt;br&gt;Domstolsverket, Sveriges Domareförbund, Sveriges Advokatsamfund&lt;br&gt;och Svenska Journalistförbundet. Många remissinstanser har dock av-&lt;br&gt;styrkt promemorians förslag att ta bort den absoluta tidsfristen. Justitie-&lt;br&gt;kanslem (JK) har anfört att det enligt hans mening ligger ett betydande&lt;br&gt;långsiktigt värde i att fristen enligt nuvarande lagstiftning upprätthålls&lt;br&gt;och att den inte förefaller ha vållat några oöverstigliga svårigheter i&lt;br&gt;praktiken vid handläggningen av tryckfrihetsmål. JK har med hänsyn&lt;br&gt;därtill anfört att det bör övervägas om den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;endast bör omfatta mål enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) om&lt;br&gt;ansvar för olaga våldsskildring och bampomografibrott. Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt har föreslagit att bestämmelsen skall utformas i enlighet med&lt;br&gt;30 kap. 7 § rättegångsbalken (RB) för brottmål mot icke häktade och&lt;br&gt;enligt 17 kap. 9 § RB för dom i tvistemål i allmänhet. Tingsrätten har&lt;br&gt;vidare anfört att problemet i stället borde mötas genom att det i lag&lt;br&gt;skall anges tid när huvudförhandling skall hållas efter det att åtal väckts.&lt;br&gt;Enligt Sveriges Advokatsamfund bör huvudregeln att dom skall meddelas&lt;br&gt;inom en vecka kvarstå om juryns svar innebär att brott inte föreligger.&lt;br&gt;Pressens Opinionsnämnd har anfört att domen inte bör få meddelas&lt;br&gt;senare än två veckor från det att juryn överlämnat sitt svar, vilket&lt;br&gt;Institutionen for journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms&lt;br&gt;universitet även framfört som lämplig tidpunkt när den avstyrker att den&lt;br&gt;absoluta tidsfristen tas bort. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet förordar en absolut tidsfrist om tre veckor. Tidningsutgi-&lt;br&gt;vareföreningen avstyrker förslaget såvitt avser tryckfrihetsmål och anför&lt;br&gt;att det skall vara bestämd en tid, två veckor, för när dom senast skall&lt;br&gt;meddelas i yttrandefrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I tryckfrihetsförordningen (TF) och i YGL föreskrivs att&lt;br&gt;tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål alltid skall behandlas skyndsamt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(14 kap. 3 § TF och 11 kap. 1 § YGL). Av motiven till TF framgår att Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;med detta avsågs främst att målen skall handläggas med fortur (jfr SOU&lt;br&gt;1947:60 s. 291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen) är föreskrivet&lt;br&gt;att i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål där målet handlagts inför jury&lt;br&gt;skall domen meddelas senast på rättens första arbetsdag efter det att&lt;br&gt;juryn har överlämnat sitt skriftliga svar. Rätten har dock den möjlig-&lt;br&gt;heten att &amp;quot;om det är nödvändigt&amp;quot; besluta om anstånd för att besluta och&lt;br&gt;avfatta domen. Anståndet får vara högst en vecka (10 kap. 3 §). När&lt;br&gt;målet inte handläggs inför jury, vilket sker vid tingsrätten om båda&lt;br&gt;parter förklarat sig avstå från sådan prövning och i samtliga fall i över-&lt;br&gt;rätt, gäller i stället RB:s regler om tid för meddelande av dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 10 kap. 3 § tillämpningslagen om tiden för&lt;br&gt;domens meddelande i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål som handlagts&lt;br&gt;inför jury har i princip oförändrat förts över från 11 § i lagen&lt;br&gt;(1949:164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål i&lt;br&gt;dess lydelse från den 1 januari 1978 (SFS 1977:1017). Enligt bestäm-&lt;br&gt;melsens ursprungliga lydelse skulle domen meddelas senast &amp;quot;söckenda-&lt;br&gt;gen efter det juryns svar tillställts rätten&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen år 1978 föranleddes av bl.a. en skrivelse från Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt i vilken tingsrätten hemställde om ändring av 11 §.&lt;br&gt;Tingsrätten anförde att, om juryns utslag var fällande, den tid som stod&lt;br&gt;till buds kunde vara för kort för att de lagfarna domarna i önskvärd ut-&lt;br&gt;sträckning skulle hinna beakta materialet och överlägga om domskäl och&lt;br&gt;domslut (se prop. 1977/78:62 s. 41). I lagrådsremissen anfördes att&lt;br&gt;erfarenheten visade att rätten ibland vid fallande utslag av juryn kunde&lt;br&gt;behöva visst rådrum innan domen meddelades. Med hänsyn härtill och&lt;br&gt;till att det samtidigt föreslogs andra ändringar i den tryckfrihetsrättsliga&lt;br&gt;processen som medförde att fler mål än tidigare skulle hänföras till&lt;br&gt;tryckfrihetsmål och att rätten därför kunde komma att ställas inför nya&lt;br&gt;och fler svårbedömda frågor än tidigare, föreslogs att möjligheterna till&lt;br&gt;anstånd med dom i tryckfrihetsmål vidgades något. Det betonades emel-&lt;br&gt;lertid att det på detta område var särskilt angeläget att domen meddela-&lt;br&gt;des utan onödigt dröjsmål. Departementschefen menade att vidgningen&lt;br&gt;endast borde gälla vid fällande dom och att samma tidsfrister skulle&lt;br&gt;tillämpas som de som gällde enligt rättegångsbalken beträffande dom i&lt;br&gt;brottmål där den tilltalade är häktad (a. prop. s. 42). Lagrådet föreslog&lt;br&gt;emellertid att undantagsregeln skulle få tillämpas generellt, dvs. inte&lt;br&gt;endast i fall av fallande dom, i sådana fall där det var oundgängligen&lt;br&gt;nödvändigt med uppskov (a. prop. s. 77). Lagrådets förslag blev propo-&lt;br&gt;sitionens, som godtogs av riksdagen (bet. 1977/78 :KU20, rskr.&lt;br&gt;1977/78:78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål som handläggs enligt RB är huvudregeln att överläggning&lt;br&gt;skall hållas samma dag som förhandlingen avslutas eller senast nästa&lt;br&gt;helgfria dag, varefter domen &amp;quot;om det kan ske&amp;quot; skall avkunnas. Om det&lt;br&gt;är oundgängligen nödvändigt med rådrum för domens beslutande och&lt;br&gt;avfattande, får rätten besluta om anstånd. Domen skall dock &amp;quot;om ej &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas, då den till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talade är häktad, inom en vecka och i annat fall inom två veckor efter Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;förhandlingens avslutande&amp;quot; (30 kap. 7 § andra stycket RB). RB före-&lt;br&gt;skriver således att dom skall skriftligen avfattas och meddelas inom en&lt;br&gt;vecka om den tilltalade är häktad, och i annat fall inom två veckor, om&lt;br&gt;det inte möter synnerligt hinder mot detta. Föreligger synnerligt hinder,&lt;br&gt;finns det ingen i lag angiven tid för när domen senast skall meddelas.&lt;br&gt;Motsvarande gäller enligt 17 kap. 9 § RB för meddelande av dom i&lt;br&gt;tvistemål. I RB föreskrivs vidare att när ett mål har avgjorts parterna&lt;br&gt;snarast skall underrättas skriftligen om utgången i målet (17 kap. 9 §&lt;br&gt;sjunde stycket och 30 kap. 7 § sjätte stycket). I förordningen&lt;br&gt;(1987:1099) om skyldighet för domstol att underrätta parterna om ut-&lt;br&gt;gången i mål och ärenden, m.m. finns närmare föreskrifter om hur och&lt;br&gt;när detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för när dom skulle meddelas i häktade mål var tidigare abso-&lt;br&gt;lut, dvs. det fanns en definitiv tidsfrist för när dom senast skulle med-&lt;br&gt;delas, såsom nu finns i tillämpningslagen efter huvudförhandling inför&lt;br&gt;jury. Tiden var bestämd till två veckor. Bestämmelsen upphävdes år&lt;br&gt;1956 (SFS 1956:587). I propositionen anförde departementschefen i sin&lt;br&gt;anmälan till regeringen att den i lagen föreskrivna maximitiden för med-&lt;br&gt;delande av dom mot tilltalad som var häktad i praktiken hade visat sig&lt;br&gt;medföra svårigheter när det gällde vidlyftiga mål och att en uppmjuk-&lt;br&gt;ning av föreskriften hade ifrågasatts. Remissinstanser såsom Häradshöv-&lt;br&gt;dingeföreningen, Svea hovrätt och Stockholms rådhusrätt hade framfört&lt;br&gt;att det i praktiken kunde vara omöjligt att färdigställa en dom i ett vid-&lt;br&gt;lyftigt mål inom fjorton dagar, om sedvanlig omsorg skulle läggas ned&lt;br&gt;vid utarbetandet av domen. Departementschefen fann att vad som an-&lt;br&gt;förts från remissinstanserna hade sådan tyngd, att en uppmjukning av&lt;br&gt;reglerna framstod som påkallad trots de betydelsefulla hänsyn som&lt;br&gt;föranlett tidsfristen (prop. 1956:142 s. 36 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en förhandling inför jury är slutförd, skall rätten genast skrift-&lt;br&gt;ligen till juryn framställa frågan om brott föreligger enligt den eller de&lt;br&gt;bestämmelser som åklagaren eller målsäganden åberopar. Görs det gäl-&lt;br&gt;lande att flera brott har förövats, skall en särskild fråga framställas till&lt;br&gt;juryn för vaije brott. Om målet är sådant att det föranleder flera frågor,&lt;br&gt;skall frågorna framställas var för sig. Juryns överläggning sker i enrum&lt;br&gt;och gäller de frågor som rätten har framställt. Juryn har tillgång till&lt;br&gt;rättens protokoll och de handlingar som åberopats under huvudförhand-&lt;br&gt;lingen. Prövningen skall grundas på vad som kommit fram vid huvud-&lt;br&gt;förhandlingen inför juryn. Först sedan juryn skriftligen har besvarat de&lt;br&gt;frågor som rätten har framställt med ett ja eller nej, får juryn skiljas åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Tillämpningslagens huvudregel om&lt;br&gt;tid för meddelande av dom kan enligt ordalydelsen tolkas så, att domen&lt;br&gt;skall tillhandahållas skriftligen dagen efter den dag då juryn lämnat sitt&lt;br&gt;svar. En sådan ordning kan ha varit åsyftad men torde nu vara omöjlig&lt;br&gt;att upprätthålla i många mål. Bestämmelsen har på senare tid även&lt;br&gt;tillämpats på så sätt att rätten har möjlighet att avkunna domen en vecka&lt;br&gt;efter det att juryn lämnat sitt svar och att expediera en skriftlig dom&lt;br&gt;inom en vecka efter avkunnandet (jfr 6 § i förordningen [1987:1099]&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skyldighet för domstol att underrätta parterna om utgången i mål Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;och ärenden m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer numera mål som är av sådan omfattning att även en&lt;br&gt;tidsfrist på en vecka för att besluta och avfatta domen kan försätta&lt;br&gt;domstolen i en hart när omöjlig situation. Det kan röra sig om mål där&lt;br&gt;t.ex. processmaterialet är svårtillgängligt och omfattande eller rätts-&lt;br&gt;frågan är av särskild komplicerad art. Rätten kan även komma att stäl-&lt;br&gt;las inför svåra rättsfrågor som avser den nya grundlagen. Visserligen&lt;br&gt;kan rätten förbereda sig inför överläggningen före det att juryn överläm-&lt;br&gt;nat sitt svar, men överläggningen i dess rätta bemärkelse påbörjas inte&lt;br&gt;förrän huvudförhandlingen avslutats och juryns svar överlämnats. Det&lt;br&gt;får anses att det är i tryckfrihetens och yttrandefrihetens intresse att&lt;br&gt;dom meddelas omedelbart, men det bör även beaktas att en med orimlig&lt;br&gt;tidspress utformad dom i första instans kan få mindre önskvärda kon-&lt;br&gt;sekvenser, även för den enskilde. Att en dom får sin utformning efter&lt;br&gt;möjlighet till eftertanke utgör en viktig del av rättssäkerheten. Skälen&lt;br&gt;för att rätten bör kunna besluta om anstånd med mer än en vecka för att&lt;br&gt;besluta och avfatta domen är således mycket starka och därför bör nu&lt;br&gt;gällande tidsfrist förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att såsom några remissinstanser föreslagit föreskriva att en sådan&lt;br&gt;möjlighet till längre anstånd skulle omfatta endast mål som avser brott&lt;br&gt;enligt YGL, eller vissa brott enligt YGL, är enligt regeringen mindre&lt;br&gt;lämpligt. Det kan nämligen inträffa att åtal väckts mot en tilltalad för&lt;br&gt;t.ex. såväl tryckfrihets- som yttrandefrihetsbrott. Rätten skulle då i&lt;br&gt;princip vara förhindrad att tillämpa den för yttrandefrihetsbrottet gällan-&lt;br&gt;de bestämmelsen om senare tidpunkt för meddelande av domen, efter-&lt;br&gt;som det i brottmål sällan finns möjlighet att meddela deldom mot en&lt;br&gt;och samme tilltalad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om den föreslagna uppmjukningen av bestämmel-&lt;br&gt;sen skall innebära att det införs en ny, absolut senaste tid för meddelan-&lt;br&gt;de av dom eller om bestämmelsen i stället bör utformas i likhet med&lt;br&gt;17 kap. 9 § och 30 kap. 7 § RB. Som tidigare framhållits uttalas sär-&lt;br&gt;skilt i grundlagarna att tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall&lt;br&gt;handläggas skyndsamt och av förarbetena till TF framgår att syftet med&lt;br&gt;bestämmelsen främst är att målen skall handläggas med förtur, dvs. de&lt;br&gt;skall skyndsamt tas upp till prövning vid förhandling. Någon motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelse finns inte i tillämpningslagen exempelvis i form av en&lt;br&gt;föreskrift om att målet skall tas upp till förhandling viss tid efter det att&lt;br&gt;åtal har väckts eller ansökan har gjorts om konfiskering. Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt har i sitt remissvar anfört att grundlagskravet på skyndsam&lt;br&gt;handläggning torde lämpligare kunna upprätthållas genom att det i lag&lt;br&gt;meddelas en föreskrift av nyss nämnt slag, t.ex. liknande den som nu&lt;br&gt;finns i mål där den tilltalade är häktad (45 kap. 14 § andra stycket RB)&lt;br&gt;eller beträffande unga lagöverträdare (12 § andra stycket lagen&lt;br&gt;[1964:167] med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). Enligt&lt;br&gt;tingsrätten är det varken nödvändigt eller rationellt att ha en regel som&lt;br&gt;i slutändan tvingar fram ett forcerat avgörande när eftertanke och om-&lt;br&gt;sorg i målets behandling är som viktigast. Som tingsrätten anfört är en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördröjning av tiden för att sätta ut målet ofta beroende av annat än det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingsrätten ensam råder över, t.ex. svårigheter att samordna tidpunkter Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;med de ombud som ofta anlitas i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål.&lt;br&gt;Motsatt förhållande gäller vad avser tiden för när dom skall meddelas&lt;br&gt;när förhandlingen avslutats. Över detta råder rätten ensam. En föreskrift&lt;br&gt;i lag om när huvudförhandling senast skall påbörjas efter det att åtal&lt;br&gt;väckts torde inte undanröja de svårigheter det kan vålla att skyndsamt&lt;br&gt;sätta ut målet till huvudförhandling. Det skulle sannolikt finnas en stor&lt;br&gt;risk för att rätten skulle bli tvungen att medge undantag från bestäm-&lt;br&gt;melsen, t.ex. på grund av en tilltalads krav om att företrädas av ett visst&lt;br&gt;ombud, vilket ofta måste godtas. Det synes därför inte vara lämpligt att&lt;br&gt;i dessa särskilda mål närmare reglera tiden för huvudförhandling i lag.&lt;br&gt;Vad som nu sagts innebär naturligtvis inte att grundlagarnas krav om&lt;br&gt;skyndsam handläggning får eftersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att den absoluta tiden för när dom senast&lt;br&gt;skall meddelas skulle tas bort, men att dom skulle få meddelas senare&lt;br&gt;än en vecka efter det att juryns svar överlämnats endast om synnerligt&lt;br&gt;hinder mötte att meddela dom dessförinnan. Till stöd för detta anfördes&lt;br&gt;bl.a. att tillämpningslagen inte föreskriver en definitiv tidsfrist när&lt;br&gt;huvudförhandlingen inte hållits inför jury och att det kunde finnas risk&lt;br&gt;för att en definitiv tidsfrist i allmänhet skulle förlänga tiden för när dom&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ur alla synpunkter sett angeläget att det slutliga rättsliga av-&lt;br&gt;görandet är väl genomtänkt och inte utformas i hast. Detta gäller inte&lt;br&gt;minst mål som är omfattande och svårbedömda. En i lagen angiven&lt;br&gt;maximitid riskerar att vara otillräcklig i något enstaka fall och att ut-&lt;br&gt;nyttjas i mål där skäl för anstånd egentligen inte förelegat. Detta skall&lt;br&gt;givetvis undvikas. Å andra sidan skall inte bortses från det förhållandet&lt;br&gt;att tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i vissa situationer kan vara av&lt;br&gt;stor vikt för opinionsbildningen i vårt samhälle och att, såsom JK fram-&lt;br&gt;hållit, det är viktigt att se till att det inte skall vara möjligt att låta en&lt;br&gt;alltför lång tid förflyta innan frågan blir avgjord om en grundlagsskyd-&lt;br&gt;dad framställning innefattar brott eller inte. Bestämmelsen om sista dag&lt;br&gt;för meddelande av dom gäller visserligen endast vid huvudförhandling&lt;br&gt;inför jury, men juryprövning skall ske så snart inte båda parter avstår&lt;br&gt;från det. Vad som anfördes vid den förra lagändringen av förevarande&lt;br&gt;paragraf, att det på detta område är särskilt angeläget att dom meddelas&lt;br&gt;utan onödigt dröjsmål, gäller naturligtvis fortfarande. Regeringen finner&lt;br&gt;därför att en definitiv tidpunkt bör anges i lag. Endast ett fåtal mål som&lt;br&gt;handläggs enligt vanliga bestämmelser i RB torde oundgängligen kräva&lt;br&gt;mer än tre veckors rådrum för beslutande och avfattande av domen.&lt;br&gt;Som framgått kan yttrandefrihetsmål vara mycket omfattande och svår-&lt;br&gt;tillgängliga, särskilt om framställningarna utgörs av filmer. En domstol&lt;br&gt;torde dock utan alltför stora svårigheter kunna planera verksamheten på&lt;br&gt;sådant sätt att en dom i ett mål av exempelvis nämnd art - utan att&lt;br&gt;saken forceras med risk för att kvaliteten av den juridiska prövningen&lt;br&gt;eftersätts - kan meddelas och vara skriftligen avfattad inom i vart fall&lt;br&gt;tre veckor. Denna tidsfrist bör därför utgöra en lämplig avvägning i&lt;br&gt;detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att huvudregeln alltjämt skall vara att Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;dom skall meddelas snarast efter det att juryn avlämnat sitt svar. Med&lt;br&gt;meddelas avses då främst avkunnas. Denna tid är dock i många mål&lt;br&gt;som inte är av mindre omfattning och när juryn har besvarat en fråga&lt;br&gt;om brott föreligger jakande alltför kort för att rätten skall hinna att med&lt;br&gt;omsorg besluta domen. Rätten bör därför ha möjlighet att meddela&lt;br&gt;domen senare. Det kan förekomma mål som är av sådan omfattning och&lt;br&gt;svårhetsgrad att ytterligare rådrum än en vecka är absolut nödvändigt&lt;br&gt;utan att det för den skull kan anses att synnerligt hinder möter mot att&lt;br&gt;meddela domen dessförinnan. Stockholms tingsrätt har invänt mot pro-&lt;br&gt;memorians förslag som innebar att endast om synnerligt hinder mötte&lt;br&gt;domen skulle få meddelas efter en vecka. Tingsrätten hänvisar härvid&lt;br&gt;till risken att uttrycket &amp;quot;synnerligt hinder möter&amp;quot; skulle förlora sin bety-&lt;br&gt;delse. Regeringen instämmer i tingsrättens kritik mot promemorians&lt;br&gt;förslag i denna del. I stället bör den nya bestämmelsen utformas med&lt;br&gt;30 kap. 7 § andra stycket RB som förebild. Domen skall således med-&lt;br&gt;delas och vara skriftligen avfettad senast två veckor efter juryns svar&lt;br&gt;om inte synnerligt hinder möter, men alltjämt senast efter en vecka om&lt;br&gt;det är fråga om brottmål och den tilltalade är häktad. Med synnerligt&lt;br&gt;hinder skall avses i stort detsamma som gäller enligt RB, men här måste&lt;br&gt;även beaktas vad i grundlagarna föreskrivs om skyndsam handläggning&lt;br&gt;av målen. Utrymmet för meddelande av dom efter två veckor respektive&lt;br&gt;en vecka är därmed mycket begränsat. Det är svårt att föreställa sig&lt;br&gt;vilka omständigheter som skulle vara sådana att synnerliga skäl kan&lt;br&gt;anses föreligga, om juryn funnit att ingen del av framställningen inne-&lt;br&gt;fattar brott. Det finns dock inte skäl att i lag särreglera de fell när juryn&lt;br&gt;friar framställningen, vilket Sveriges Advokatsamfund efterlyst. Regeln&lt;br&gt;om skyndsam handläggning får anses vara tillräcklig för att säkerställa&lt;br&gt;att domen snarast avkunnas. Genom att juryns friande svar genast blir&lt;br&gt;tillgängligt för parterna och rätten inte kan göra en strängare bedömning&lt;br&gt;än den juryn har gjort finns efter juryns friande svar inte heller längre&lt;br&gt;ovisshet om framställningen skall anses brottslig eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsens nuvarande lydelse finns inte någon uttrycklig&lt;br&gt;skyldighet för domstolen att skriftligen underrätta parterna om utgången&lt;br&gt;i målet. En sådan skyldighet bör i tydlighetens intresse föreskrivas i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ansvaret för yttrandefrihetsbrott vid vissa&lt;br&gt;direktsända radioprogram m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i 3 kap. 17 § tillämpnings-&lt;br&gt;lagen om överflyttande av ansvaret för yttrandefrihetsbrott i vissa&lt;br&gt;fall förtydligas så att det framgår att den berörde före sändningen&lt;br&gt;skall underrättas om beslutet. Beslutet skall antecknas i ett register&lt;br&gt;och anteckningen skall innehålla uppgift om den det berör. Om så&lt;br&gt;inte sker, skall beslutet inte gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i 3 kap. 20 § anges om straff för underlåtenhet att&lt;br&gt;lämna uppgift om utgivare för radioprogram upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför hearingen framlagt förslag överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid hearingen: Inga invändningar fördes fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överflyttande av ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 1 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) får i&lt;br&gt;fråga om direktsända program som inte utgör sådan direktsändning som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 8 § YGL i lag föreskrivas att den som framträder i pro-&lt;br&gt;grammet skall ansvara för sina yttranden själv. I 3 kap. 2 och 17 §§&lt;br&gt;lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen) finns sådana&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 2 § - som gäller sändningar enligt radiolagen (1966:755) -&lt;br&gt;framgår att den som skall förordna utgivare får besluta att den som&lt;br&gt;framträder i ett direktsänt program själv skall svara för yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott han begår. Vidare föreskrivs att ett sådant beslut skall meddelas de&lt;br&gt;berörda före sändningen och antecknas i ett register hos programföre-&lt;br&gt;taget. Om underrättelse och registrering inte sker, blir beslutet utan&lt;br&gt;verkan. I bestämmelsen anges närmare vad anteckningen skall innehål-&lt;br&gt;la, bl.a. namn på de berörda. Att sådana uppgifter finns torde vara en&lt;br&gt;förutsättning för att ett yttrandefrihetsbrott skall kunna beivras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 17 § avser s.k. egensändningar, eller ursprungliga&lt;br&gt;sändningar i tråd. I paragrafen anges att den som bedriver sändnings-&lt;br&gt;verksamheten skall föra ett särskilt register över sådana beslut. Ett&lt;br&gt;utdrag ur registret skall genast sändas till Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket, som är registreringsmyndighet för utgivare av detta slag av&lt;br&gt;sändningar, vaije gång ett beslut har antecknats i det. Här föreskrivs&lt;br&gt;emellertid inte vad anteckningen skall innehålla och inte heller att be-&lt;br&gt;slutet skall meddelas de berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt framgår av motiven är bestämmelsernas skilda utformning inte&lt;br&gt;resultatet av en avsedd skillnad annat än att det är fråga om olika slag&lt;br&gt;av sändningar. 3 kap. 17 § tillämpningslagen bör därför utformas på ett&lt;br&gt;sätt som bättre ansluter sig till utformningen av 3 kap. 2 §. Således bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges att den som berörs av beslutet skall underrättas om det och att Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;beslutet före sändningen skall antecknas i ett särskilt register för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att anteckningen skall kunna få någon rättslig betydelse, bör den&lt;br&gt;såsom anges i 2 § innehålla uppgift om vem som avses med beslutet.&lt;br&gt;Beslutet bör vara utan verkan om något av dessa moment inte uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om utgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 20 § andra stycket tillämpningslagen är det straffbart att&lt;br&gt;bryta mot vad som i kapitlet föreskrivs om skyldighet att &amp;quot;lämna uppgift&lt;br&gt;om utgivare&amp;quot;. Emellertid föreskrivs inte i lagens 3 kap. om någon&lt;br&gt;skyldighet som motsvaras av straffbudet. Det skulle i och för sig kunna&lt;br&gt;anses att vad som i 3 kap. 5 och 9 §§ tillämpningslagen föreskrivs om&lt;br&gt;vad som skall bifogas anmälan om bl.a. utgivare, innebär &amp;quot;lämna upp-&lt;br&gt;gift om utgivare&amp;quot;. Skäl att sanktionera dessa bestämmelser finns dock&lt;br&gt;inte. Bestämmelsen föreslås därför upphävas i nämnda del.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Straff för underlåtenhet att uppge utgivare på&lt;br&gt;filmer och videogram&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Underlåtenhet att uppge utgivare på film&lt;br&gt;skall vara straffbart och kunna föranleda ett bötesstraff. En sådan&lt;br&gt;bestämmelse fors in i YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför hearingen framlagt förslag: I lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden (tillämpningslagen) skulle inforas en ny paragraf, 4 kap. 4 §,&lt;br&gt;enligt vilken en utgivare av en film som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;underlät att på filmen lämna uppgift om vem som är utgivare skulle&lt;br&gt;kunna dömas till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid hearingen: Inga invändningar fördes fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)&lt;br&gt;föreskriver att alla filmer skall ha en utgivare. Med filmer avses även&lt;br&gt;videogram och andra upptagningar av rörliga bilder. Det är den som&lt;br&gt;låter framställa filmen som skall utse utgivaren (4 kap. 1 §). Är filmen&lt;br&gt;framställd utomlands, ligger denna skyldighet på den som lämnar ut&lt;br&gt;filmen för spridning i Sverige (10 kap. 1 §). Det är enligt grundlagen&lt;br&gt;straffbart att inte utse en utgivare (4 kap. 6 § första stycket). Straff-&lt;br&gt;ansvaret ligger hos den som varit skyldig att göra detta. För att uppgift&lt;br&gt;om vem utgivaren är skall vara lättillgänglig för allmänheten, föreskri-&lt;br&gt;ver YGL att det också av filmen skall framgå vem som är utgivare. Ut-&lt;br&gt;givaren skall se till att vaije exemplar av filmen har denna uppgift&lt;br&gt;(4 kap. 4 § första stycket). Bestämmelsen är inte straffsanktionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utgivare av radio- och TV-program medger YGL att&lt;br&gt;det i lag får meddelas föreskrifter om hur uppgift om vem utgivaren är&lt;br&gt;skall hållas tillgänglig för allmänheten (4 kap. 4 § andra stycket). En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan i lag meddelad föreskrift får straffsanktioneras (4 kap. 6 § andra Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;stycket). I tillämpningslagen föreskrivs inte att uppgift om utgivare skall&lt;br&gt;anges i sändningar i radio eller TV. Det är endast om en ställföreträ-&lt;br&gt;dare tjänstgjort i stället for utgivaren som uppgift om ställföreträdaren&lt;br&gt;skall anges i sändningen. Uppgift om vem som är utgivare skall i stället&lt;br&gt;hållas tillgänglig för allmänheten genom att det skall finnas antecknat&lt;br&gt;hos programföretaget eller hos en myndighet (3 kap. 1, 3, 7 och 13 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 20 § första stycket tillämpningslagen följer att den som&lt;br&gt;skall anteckna utgivare för radio- eller TV-program i register eller&lt;br&gt;anmäla sådan utgivare till myndighet på sätt som anges i samma kapitel&lt;br&gt;i lagen, kan dömas till ansvar för underlåtenhet att fullfölja skyldigheten&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år. Ansvaret ligger hos den som&lt;br&gt;bedriver sändningsverksamheten. Av Lagrådets yttrande i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet framgår att straffskalan hämtats efter mönster av 5 kap. 12 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen (TF) (prop. 1990/91:179 s. 88). Denna be-&lt;br&gt;stämmelse avser bl.a. den situationen att ägaren till en periodisk skrift&lt;br&gt;ger ut skriften utan att det finns utgivningsbevis. Utgivningsbevis får&lt;br&gt;nämligen inte utfärdas, innan det gjorts en anmälan om vem som är ut-&lt;br&gt;givare. I TF föreskrivs även om ansvar för den utgivare eller ställföre-&lt;br&gt;trädare som inte på vaije nummer av en periodisk skrift sätter ut sitt&lt;br&gt;namn (5 kap. 11 § och 14 § andra stycket). Påföljden för detta är pen-&lt;br&gt;ningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts föreskriver inte YGL om straff för underlåten-&lt;br&gt;het att ange utgivare for en film. Det finns inte heller en sådan straffbe-&lt;br&gt;stämmelse i tillämpningslagen. Detta utgör en brist, eftersom framställa-&lt;br&gt;ren av filmen - eller den som lämnar den för spridning här i Sverige om&lt;br&gt;filmen är framställd utomlands - är den som ansvarar for ett yttrande-&lt;br&gt;frihetsbrott om utgivaren inte finns angiven (6 kap. 2 § första stycket 3&lt;br&gt;YGL). Det blir då i stället i praktiken den som låtit framställa filmen -&lt;br&gt;för att undvika ansvar för eventuellt yttrandefrihetsbrott - som får se till&lt;br&gt;att utgivarens namn finns på vaije exemplar av filmen. I 4 kap. 4 §&lt;br&gt;YGL föreskrivs emellertid att detta är utgivarens uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller om utgivare för periodisk skrift och&lt;br&gt;för sändningar i radio och TV, är det inte särskilt föreskrivet att uppgift&lt;br&gt;om utgivare av film skall finnas tillgänglig för allmänheten hos t.ex.&lt;br&gt;produktionsbolaget eller hos någon myndighet. I stället förutsätter YGL&lt;br&gt;att det på filmen finns en sådan uppgift, vilket är av betydelse för frå-&lt;br&gt;gan om vem som skall vara ansvarig för eventuellt yttrandefrihetsbrott.&lt;br&gt;Att filmen förses med uppgift om utgivare är av största betydelse för att&lt;br&gt;huvudregeln om ensamansvaret, dvs. att i första hand utgivaren är an-&lt;br&gt;svarig för ett yttrandefrihetsbrott som en film eller ett videogram inne-&lt;br&gt;fattar, skall kunna upprätthållas. Skyldigheten att uppge utgivare på en&lt;br&gt;film bör därför också straffsanktioneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter uppstår frågan var en sådan straffbestämmelse hör hemma.&lt;br&gt;För TF:s tillämpningsområde finns motsvarande bestämmelser i själva&lt;br&gt;grundlagen. I TF finns alla de bestämmelser som anger hur uppgift om&lt;br&gt;utgivare skall finnas tillgänglig för allmänheten. Det är därför naturligt&lt;br&gt;att även bestämmelser om straff för underlåtenhet att hålla sådan uppgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgänglig finns där. När det gäller utgivare av radioprogram föreskri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver YGL att det i lag skall anges hur uppgift om utgivaren skall hållas Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;tillgänglig för allmänheten och att det i lag får föreskrivas om straff för&lt;br&gt;brott mot sådan föreskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;YGL innehåller särskilda bestämmelser om skyldighet att på en film&lt;br&gt;eller ljudupptagning ange vem som har låtit framställa filmen eller&lt;br&gt;ljudupptagningen samt om när, var och av vem exemplaren har fram-&lt;br&gt;ställts (3 kap. 13 §). Vidare föreskrivs om straff för den som underlåter&lt;br&gt;att förse en framställning med sådana uppgifter och för den som sprider&lt;br&gt;en film som saknar sådana uppgifter. För dessa gärningar är föreskrivet&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år respektive penningböter. Bestämmel-&lt;br&gt;sen innehåller även ett bemyndigande att i lag ange närmare bestämmel-&lt;br&gt;ser om hur framställningen skall förses med dessa uppgifter. Föreskrif-&lt;br&gt;ter härom återfinns i 4 kap. 2 § tillämpningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utgivare av filmer föreskriver emellertid YGL endast att det av&lt;br&gt;filmen skall framgå vem som är utgivare och att det är utgivaren som&lt;br&gt;skall se till att så sker. Bestämmelsen är som nämnts inte straffsank-&lt;br&gt;tionerad och något direkt bemyndigande för en sådan straffbestämmelse&lt;br&gt;i lag finns inte. Bemyndigandet i 4 kap. 6 § andra stycket YGL avser&lt;br&gt;inte, med den lydelse 4 kap. 4 § slutligen fick, utgivare av film (jfr&lt;br&gt;prop. 1990/91:64 s. 190 f., 212 f. och 219 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om YGL ger vid handen att en straffsanktion för&lt;br&gt;underlåtenhet att förse en film eller ett videogram med uppgift om&lt;br&gt;utgivare hör hemma i YGL och inte i tillämpningslagen. Bestämmelsen&lt;br&gt;kan lämpligen tas in i 4 kap. 6 §. Straffet bör vara detsamma som gäller&lt;br&gt;för en utgivare eller ställföreträdare som inte sätter ut sitt namn på en&lt;br&gt;periodisk skrift, nämligen penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om beslag i utredningssyfte. För&lt;br&gt;sådana beslag gäller vad som föreskrivs i de i paragrafen angivna lag-&lt;br&gt;rummen i TF. Därutöver hänvisas till vad som i allmänhet är föreskri-&lt;br&gt;vet om beslag, dvs. bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny sista mening har tagits in en bestämmelse av innebörd att åtal&lt;br&gt;skall väckas inom en månad från det att beslut om beslag meddelades&lt;br&gt;om inte Justitiekanslem begär förlängning av tiden och rätten medger&lt;br&gt;att tiden förlängs. Med den nya bestämmelsen klargörs att oavsett det&lt;br&gt;uppskattade värdet av den egendom som tagits i beslag, åtal skall&lt;br&gt;väckas inom en månad från det att beslutet om beslag meddelades.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 27 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken, till den del&lt;br&gt;den avser beslag av egendom av mindre värde, är därmed inte&lt;br&gt;tillämplig för beslag i utredningssyfte enligt TF. Genom hänvisningen i&lt;br&gt;7 kap. 3 § YGL till bestämmelserna i 10 kap. TF, är bestämmelsen till-&lt;br&gt;ämplig även vid utredningsbeslag enligt YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ikraftträdandebestämmelsen framgår att äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;tillämpas på beslag som beslutats av JK före ikraftträdandet. Detta för&lt;br&gt;att undvika att beslaget omedelbart måste hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ny andra mening i 3 § och ett nytt tredje stycke i 10 § införs&lt;br&gt;särskilda regler för Stockholms län när det gäller antalet jurymän i&lt;br&gt;länet. Som framgår av vad som närmare anförs i avsnitt 4 är det främst&lt;br&gt;det stora antalet tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål som handläggs vid&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt som föranleder ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Stockholms län skall således väljas 36 jurymän, varav 12 skall&lt;br&gt;vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller vid allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. De valda jurymännen sätts liksom tidigare upp på en&lt;br&gt;jurymannalista, fördelade på två grupper. Juryn skall bildas på samma&lt;br&gt;sätt som tidigare. Dock skall vardera parten få utesluta fem jurymän i&lt;br&gt;den första gruppen och två i den andra i stället for tre respektive en&lt;br&gt;som vid andra tingsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har vissa språkliga justeringar vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen föreskrivs straff för den som inte utser en utgivare för&lt;br&gt;ett radioprogram eller en film. Genom den nya meningen i första&lt;br&gt;stycket straffsanktioneras den i 4 § föreskrivna skyldigheten för utgiva-&lt;br&gt;ren av en film att se till att vaije exemplar av filmen har en uppgift om&lt;br&gt;vem som är utgivare. Straffskalan omfattar penningböter, motsvarande&lt;br&gt;vad som gäller enligt 5 kap. 14 § andra stycket TF för underlåtenhet att&lt;br&gt;ange utgivare på periodisk skrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har införts en ny andra mening som rör&lt;br&gt;beslag i konfiskeringssyfte när åtal ännu inte väckts och ansökan inte&lt;br&gt;heller gjorts om konfiskering. Huvudregeln enligt 10 kap. 4 § TF är att&lt;br&gt;sådan åtgärd skall ha vidtagits av JK inom två veckor från det att beslut&lt;br&gt;meddelades om beslag. Annars faller beslaget. Enligt den nya bestäm-&lt;br&gt;melsen kan rätten efter framställning från JK när denne har beslutat om&lt;br&gt;konfiskeringsbeslag i beslut medge en förlängning av tiden inom vilken&lt;br&gt;det skall väckas åtal eller ansökas om konfiskering. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär således i praktiken att rätten medger att beslaget får bestå under&lt;br&gt;ytterligare en tid, dock ytterligare högst två veckor, innan åtal väcks&lt;br&gt;eller ansökan görs om konfiskering utan att beslaget faller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att bestämmelsen nu införs är att det visat sig vara förenat&lt;br&gt;med stora svårigheter att vid omfattande beslag av just framställningar&lt;br&gt;som kan avlyssnas eller ses endast med hjälp av tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;hinna med nödvändiga åtgärder inom den föreskrivna huvudregeln om&lt;br&gt;två veckor, såsom bl.a. åtals- och konfiskeringsprövningen. Den nya&lt;br&gt;bestämmelsen omfattar endast konfiskeringsbeslag enligt yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen och avses vara tillämplig endast i undantagsfall. Huvud-&lt;br&gt;regeln skall alltså alltjämt vara att åtal skall väckas eller ansökan om&lt;br&gt;konfiskering göras inom två veckor från det att beslut om beslag med-&lt;br&gt;delades. Om beslaget är mycket omfattande eller det av annat skäl är i&lt;br&gt;princip omöjligt att ta del av dess innehåll och ta ställning till detta&lt;br&gt;inom den i 10 kap. 4 § TF angivna tiden föreskrivs nu en möjlighet för&lt;br&gt;JK att få denna tid förlängd. Förlängningen skall inte avse längre tid än&lt;br&gt;vad som är absolut nödvändigt och förlängning får medges med sam-&lt;br&gt;manlagt högst två veckor. För att inte beslaget skall falla krävs således&lt;br&gt;i samtliga fall att åtal har väckts eller ansökan gjorts inom i vart fall&lt;br&gt;fyra veckor från det att beslut om beslag meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den prövning rätten har att göra av en framställning från JK om för-&lt;br&gt;längd tid sammanfaller i huvudsak med den prövning som görs av rätten&lt;br&gt;vid en sådan framställning enligt rättegångsbalken. JK bör dock lämpli-&lt;br&gt;gen i framställningen noga ange de omständigheter som ligger till grund&lt;br&gt;för denna. I ett beslut om medgivande av förlängd tid kan det vara&lt;br&gt;lämpligt att rätten särskilt anger dag när åtal skall vara väckt eller an-&lt;br&gt;sökan skall ha gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten bör om det är möjligt bereda den som drabbats av beslaget Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig i saken. Här måste dock beaktas att det ofta blir&lt;br&gt;fråga om att handlägga en inkommen framställan skyndsamt och att&lt;br&gt;beslut måste fattas kort efter det att framställningen gjorts. Vidare har&lt;br&gt;den som drabbats av beslaget alltid möjlighet att begära rättens prövning&lt;br&gt;av beslaget vid en beslagsförhandling såsom närmare redogjorts för i&lt;br&gt;avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall bara tillämpas på beslag som beslutats efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrif-&lt;br&gt;ter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen syftar till att beträffande ursprungliga sändningar i tråd tyd-&lt;br&gt;ligare reglera vad som gäller för sådana direktsändningar där en person&lt;br&gt;som framträder i programmet i stället för utgivaren kan bli ansvarig för&lt;br&gt;ett yttrandefrihetsbrott. Med hänsyn till att det är fråga om ett över-&lt;br&gt;förande av det yttrandefrihetsrättsliga ansvaret för brott, måste den som&lt;br&gt;kan bli ansvarig for ett sådant brott underrättas om beslutet före sänd-&lt;br&gt;ningen, såsom gäller enligt 2 §. För att det inte skall uppstå tveksam-&lt;br&gt;heter om vem som är ansvarig för vad som förekommer i programmet&lt;br&gt;föreskrivs även att beslutet skall antecknas i ett register före sändningen&lt;br&gt;och att anteckningen skall innehålla vissa uppgifter om den som beslutet&lt;br&gt;avser. Rättsverkan av att dessa ordningsföreskrifter inte följs, är, såsom&lt;br&gt;enligt 2 §, att beslutet inte blir gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den äldre bestämmelsen skall gälla för beslut som fettats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lydelsen i andra stycket upphävs straffsanktionen för&lt;br&gt;underlåtenhet att lämna uppgift om utgivare. Såsom närmare redogjorts&lt;br&gt;för i avsnitt 8, avser den föreslagna ändringen ingen ändring i sak,&lt;br&gt;eftersom det i förevarande kapitel inte föreskrivs om skyldighet att&lt;br&gt;lämna uppgift om utgivare i sändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lydelsen av paragrafen har tidpunkten för när dom skall&lt;br&gt;meddelas efter huvudförhandling inför jury senarelagts. Som huvudregel&lt;br&gt;skall dock liksom tidigare gälla att dom skall meddelas, varmed avses&lt;br&gt;främst avkunnas, i huvudsak omedelbart efter det att juryn överlämnat&lt;br&gt;sitt svar till rätten eller dagen därefter. Denna huvudregel torde oftast&lt;br&gt;kunna följas när juryn har friat den eller de åtalade framställningarna.&lt;br&gt;Enligt den tidigare lydelsen hade rätten möjlighet att besluta om anstånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en vecka med att meddela domen. Den nya lydelsen innebär att domen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall skriftligen avfattas och meddelas senast tre veckor efter det att Prop. 1993/94:118&lt;br&gt;juryn överlämnat sitt svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya absolut senaste tidpunkten för meddelande av dom i mål där&lt;br&gt;juryprövning har skett är således tre veckor. För att minska risken för&lt;br&gt;en allmän förlängning av tiden för att meddela dom i dessa mål har det&lt;br&gt;med den nuvarande lydelsen av 30 kap. 7 § andra stycket RB som&lt;br&gt;förebild, föreskrivits att domen skall skriftligen avfattas och meddelas&lt;br&gt;inom två veckor om inte synnerligt hinder möter mot detta. I brottmål&lt;br&gt;där den tilltalade är häktad, skall såsom gäller enligt RB domen med-&lt;br&gt;delas inom en vecka om inte synnerligt hinder möter. Med synnerligt&lt;br&gt;hinder avses i huvudsak detsamma som gäller enligt RB:s bestämmelser&lt;br&gt;om tiden för meddelande av dom, men här skall även beaktas vad som&lt;br&gt;i grundlagarna föreskrivs om skyndsam behandling av tryckfrihets- och&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål. Skäl att meddela dom efter två veckor (eller efter en&lt;br&gt;vecka om den tilltalade är häktad) torde finnas endast i yttersta undan-&lt;br&gt;tagsfall. Exempel på sådana fall kan vara att juryn funnit att brott före-&lt;br&gt;ligger och målet är synnerligen omfattande eller innehåller mycket&lt;br&gt;komplicerade rättsfrågor. Om en jurys svar är att de åtalade framställ-&lt;br&gt;ningarna inte till någon del innefattar brott bör naturligtvis domstolen&lt;br&gt;snarast avkunna domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen har begreppet avkunnande av dom tagits bort. Med&lt;br&gt;meddelande av dom avses här - där inte särskilt anges skriftligen av-&lt;br&gt;fattad - såväl ett muntligt avkunnande av domen, som att domen med-&lt;br&gt;delas genom att hållas tillgänglig i skrift på rättens kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1987:1099) om skyldighet för domstol att underrätta&lt;br&gt;parterna om utgången i mål och ärenden, m.m. anges att en kopia av en&lt;br&gt;dom skall skickas till parterna (1 §). Vidare föreskrivs i 6 § att om dom&lt;br&gt;avkunnats skall en kopia av domen sändas till parterna inom en vecka&lt;br&gt;från avkunnandet. Genom vad som anges i föreskriften i 2 § torde&lt;br&gt;förordningen vara tillämplig även när dom meddelas enligt förevarande&lt;br&gt;paragraf. För sådant fäll gäller emellertid att en kopia av domen skall&lt;br&gt;skickas till parterna &amp;quot;om det lämpligen kan ske&amp;quot;. I paragrafen har där-&lt;br&gt;för införts ett nytt tredje stycke enligt vilket parterna skall underrättas&lt;br&gt;skriftligen om utgången i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i Justitiedepartementets promemoria&lt;br&gt;inför hearing&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrif-&lt;br&gt;ter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 17 och 20 §§ och rubriken till 4 kap. skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 4 §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande program som direkt-&lt;br&gt;sänds får den som skall utse ut-&lt;br&gt;givare besluta att, i stället för&lt;br&gt;utgivaren, var och en som fram-&lt;br&gt;träder i programmet själv skall&lt;br&gt;svara för yttrandefrihetsbrott som&lt;br&gt;han begår. Den som bedriver&lt;br&gt;sändningsverksamheten skall föra&lt;br&gt;ett särskilt register över sådana&lt;br&gt;förordnanden. Ett utdrag ur re-&lt;br&gt;gistret skall genast sändas till&lt;br&gt;patent- och registreringsverket&lt;br&gt;vaije gång ett beslut har anteck-&lt;br&gt;nats i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande program som direkt-&lt;br&gt;sänds får den som skall utse ut-&lt;br&gt;givare besluta att, i stället för&lt;br&gt;utgivaren, var och en som fram-&lt;br&gt;träder i programmet själv skall&lt;br&gt;svara för yttrandefrihetsbrott som&lt;br&gt;han begår. Ett sådant beslut skall&lt;br&gt;före sändningen meddelas de&lt;br&gt;berörda och antecknas i ett sär-&lt;br&gt;skilt register hos den som bedriver&lt;br&gt;sändningsverksamheten. Om inte&lt;br&gt;detta sker, år beslutet utan verkan.&lt;br&gt;Ett utdrag ur registret skall genast&lt;br&gt;sändas till patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket vaije gång ett beslut&lt;br&gt;har antecknats i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta&lt;br&gt;kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot vad som i&lt;br&gt;detta kapitel föreskrivs om skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna uppgift om ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot vad som i&lt;br&gt;detta kapitel föreskrivs om skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna uppgift om ställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givare eller ställföreträdare&lt;br&gt;dömas till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utgivare av filmer och&lt;br&gt;upptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall företrädare skall dömas till pen-&lt;br&gt;ningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ljud- Om utgivare m.m. av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivare av en film som uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet under-&lt;br&gt;låter att på filmen lämna uppgift&lt;br&gt;om vem som år utgivare döms till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i promemorian Några rättegångs-&lt;br&gt;frågor i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 och 10 §§ tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje län skall utses jury-&lt;br&gt;män, fördelade i två grupper med&lt;br&gt;sexton jurymän i första gruppen&lt;br&gt;och åtta jurymän i andra gruppen.&lt;br&gt;Jurymännen i den andra gruppen&lt;br&gt;skall vara eller ha varit nämnde-&lt;br&gt;män vid allmän domstol eller&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije län skall utses jurymän,&lt;br&gt;fördelade i två grupper med sex-&lt;br&gt;ton jurymän i första gruppen och&lt;br&gt;åtta jurymän i andra gruppen. För&lt;br&gt;Stockholms län skall dock första&lt;br&gt;gruppen omfatta trettiotvå jurymän&lt;br&gt;och andra gruppen sexton jury-&lt;br&gt;män. Jurymännen i den andra&lt;br&gt;gruppen skall vara eller ha varit&lt;br&gt;nämndemän vid allmän domstol&lt;br&gt;eller allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då mål vari jury skall deltaga förekommer, skall rätten föredraga jury-&lt;br&gt;mannalistan samt till behandling upptaga frågan, huruvida jäv föreligger&lt;br&gt;mot någon som finnes upptagen å listan. Angående jäv mot juryman&lt;br&gt;gälle vad i lag är stadgat om domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall juryn bildas av de ojäviga jurymännen sålunda att var-&lt;br&gt;dera parten äger utesluta tre jurymän inom den första gruppen och en&lt;br&gt;inom den andra samt rätten genom lottning bland de övriga uttager så&lt;br&gt;många till suppleanter att sex kvarstå i den första gruppen och tre i den&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För jury i Stockholms län äger&lt;br&gt;vardera parten utesluta sex jury-&lt;br&gt;män inom den första gruppen och&lt;br&gt;tvä inom den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter på grund av tryck-&lt;br&gt;frihetsbrott skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott. I stället för&lt;br&gt;10 kap. 6 § och 8 § andra stycket&lt;br&gt;gäller dock vad som föreskrivs i&lt;br&gt;andra och tredje styckena i denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter på grund av tryck-&lt;br&gt;frihetsbrott skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott. I stället för&lt;br&gt;10 kap. 6 § och 8 § andra stycket&lt;br&gt;gäller dock vad som föreskrivs i&lt;br&gt;andra och tredje styckena i denna&lt;br&gt;paragraf. Om den tid som avses i&lt;br&gt;10 kap. 4 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen med hänsyn till beslagets&lt;br&gt;art eller omfattning är otillräcklig,&lt;br&gt;får rätten på Justitiekanslems&lt;br&gt;framställning därom medgiva för-&lt;br&gt;längning av tiden. Tiden får här-&lt;br&gt;vid inte bestämmas längre än vad&lt;br&gt;som är oundgängligen nödvändigt&lt;br&gt;och ej forlängas med mer än två&lt;br&gt;veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije beslut om beslag skall ange det eller de avsnitt av framställning-&lt;br&gt;en som har föranlett beslaget. Beslaget gäller endast de särskilda skivor,&lt;br&gt;rullar eller andra delar av upptagningen där dessa avsnitt förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om att beslag har beslutats skall utan kostnad tillställas den som&lt;br&gt;beslaget verkställs hos samt den som har låtit framställa filmen eller&lt;br&gt;ljudupptagningen. Beviset skall innehålla uppgift om det eller de avsnitt&lt;br&gt;i framställningen som har föranlett beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i tryckfrihetsmål och yttran-&lt;br&gt;defrihetsmål skall meddelas senast&lt;br&gt;på rättens första arbetsdag efter&lt;br&gt;det att juryns svar har överläm-&lt;br&gt;nats. Om det är nödvändigt, får&lt;br&gt;dock rätten besluta om anstånd för&lt;br&gt;att besluta och avfatta domen. An-&lt;br&gt;ståndet får vara högst en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn behöver inte vara närva-&lt;br&gt;rande när domen avkunnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i tryckfrihetsmål och yttran-&lt;br&gt;defrihetsmål skall meddelas när&lt;br&gt;juryns svar har överlämnats till&lt;br&gt;rätten eller på rättens första ar-&lt;br&gt;betsdag därefter. Om det är nöd-&lt;br&gt;vändigt med rådrum för domens&lt;br&gt;beslutande och avfattande får&lt;br&gt;rätten besluta att dom skall med-&lt;br&gt;delas vid senare tidpunkt. Om inte&lt;br&gt;synnerligt hinder möter skall do-&lt;br&gt;men meddelas senast en vecka&lt;br&gt;efter det att juryn överlämnat sitt&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn behöver inte vara närva-&lt;br&gt;rande när domen meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiekanslems lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 och 13 §§ tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän handling som får lämnas ut skall på begäran genast eller så&lt;br&gt;snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den, som önskar&lt;br&gt;taga del därav, så att handlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt&lt;br&gt;uppfattas. Handling får även skrivas av, avbildas eller tagas i anspråk&lt;br&gt;för ljudöverföring. Kan handling ej tillhandahållas utan att sådan del&lt;br&gt;därav som icke får lämnas ut röjes, skall den i övriga delar göras till-&lt;br&gt;gänglig för sökanden i avskrift eller kopia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet är icke skyldig att tillhandahålla handling på stället, om&lt;br&gt;betydande hinder möter. I fråga om upptagning som avses i 3 § första&lt;br&gt;stycket föreligger ej heller sådan skyldighet, om sökanden utan beaktan-&lt;br&gt;svärd olägenhet kan taga del av upptagningen hos närbelägen myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att avbilda eller ta en all-&lt;br&gt;män handling i anspråk för ljud-&lt;br&gt;överföring gäller inte handlingar&lt;br&gt;som tagits i beslag eller konfiske-&lt;br&gt;rats i mål om tryckfrihetsbrott&lt;br&gt;eller om yttrandefrihetsbrott. Ett&lt;br&gt;sådant tillhandahållande får dock&lt;br&gt;ske om ändamålet med beslaget&lt;br&gt;eller konfiskeringen inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar taga del av allmän handling har även rätt att mot fest-&lt;br&gt;ställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får&lt;br&gt;lämnas ut. Myndighet är dock ej skyldig att lämna ut upptagning för&lt;br&gt;automatisk databehandling i annan form än utskrift. Ej heller föreligger&lt;br&gt;skyldighet att framställa kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 §&lt;br&gt;första stycket avsedd upptagning än som nyss har angivits, om svårighet&lt;br&gt;möter och handlingen kan tillhandahållas på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1991:1500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att få avskrift eller kopia&lt;br&gt;av en handling gäller inte sådana&lt;br&gt;handlingar som avses i 12 § tredje&lt;br&gt;stycket. Ett sådant utlämnande får&lt;br&gt;dock ske om ändamålet med be-&lt;br&gt;slaget eller konfiskeringen däri-&lt;br&gt;genom inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall alltid be-&lt;br&gt;handlas skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den.....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;dels att 5 kap. 6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 12 kap. 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess för uppgift i mål eller&lt;br&gt;ärende i domstols rättskipande&lt;br&gt;eller rättsvårdande verksamhet&lt;br&gt;upphör att gälla i målet eller&lt;br&gt;ärendet, om uppgiften förebringas&lt;br&gt;vid offentlig förhandling i samma&lt;br&gt;mål eller ärende. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte sekretess enligt 5 kap.&lt;br&gt;&amp;lt;5§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess för uppgift i mål eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärende i domstols&lt;br&gt;eller rättsvårdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphör att gälla i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättskipande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärendet, om uppgiften förebringas&lt;br&gt;vid offentlig förhandling i samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål eller ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Sekretesslagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebringas sekretessbelagd uppgift som avses i första stycket vid för-&lt;br&gt;handling inom stängda dörrar, består sekretessen under den fortsatta&lt;br&gt;handläggningen, om domstolen inte förordnar annat. Sedan domstolen&lt;br&gt;har skilt målet eller ärendet ifrån sig, består sekretessen endast om&lt;br&gt;domstolen i domen eller beslutet har förordnat om det. Sådant förord-&lt;br&gt;nande skall alltid meddelas för uppgift för vilken sekretess gäller enligt&lt;br&gt;9 kap. 3 § andra stycket, om det skulle strida mot avtal som avses där&lt;br&gt;att uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullföljs talan i mål eller ärende vari domstol har meddelat förord-&lt;br&gt;nande om att sekretess för uppgift skall bestå, skall den högre rätten&lt;br&gt;pröva förordnandet när den skiljer målet eller ärendet från sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Över Justitiekanslems rapport Offentlighetsprincipen, tillämpning vid&lt;br&gt;beslag och konfiskering med anledning av tryck- och yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott - forslag till lagändringar (93-3343) har remissyttranden avgetts av&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Stockholms tingsrätt, Malmö&lt;br&gt;tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Riksåklagaren, Domstolsverket, Försvars-&lt;br&gt;maktens organisationsmyndighet, Kungl. biblioteket, Arkivet för Ljud&lt;br&gt;och Bild, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid&lt;br&gt;Stockholms universitet, Riksarkivet, Statens biografbyrå, Radio-&lt;br&gt;nämnden, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Domareförbund,&lt;br&gt;Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Pressens Opinionsnämnd,&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareforeningen, Svenska Journalistförbundet och&lt;br&gt;TV5 Nordic Channel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över Justitiedepartementets promemoria Några rättegångsffågor i&lt;br&gt;tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål (93-3481) har remissyttranden av-&lt;br&gt;getts av Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Svea hovrätt,&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Riksåklagaren,&lt;br&gt;Domstolsverket, Försvarsmaktens organisationsmyndighet, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Institutionen för journalis-&lt;br&gt;tik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, Statens&lt;br&gt;biografbyrå, Radionämnden, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges&lt;br&gt;Domareförbund, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Pressens&lt;br&gt;Opinionsnämnd, Svenska Tidningsutgivareforeningen, Svenska Journa-&lt;br&gt;listförbundet och TV5 Nordic Channel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 14 § och 12 kap. 3 och 10 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplar av tryckt skrift, vilket&lt;br&gt;skäligen kan antagas äga betydelse&lt;br&gt;för utredning i tryckfrihetsmål, må&lt;br&gt;tagas i beslag. Därvid gäller vad i&lt;br&gt;2 och 3 §§, 5 § första stycket,&lt;br&gt;6 §, 7 § första stycket samt 9 § är&lt;br&gt;stadgat. I övrigt skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla vad i allmänhet är&lt;br&gt;föreskrivet om beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplar av tryckt skrift, vilket&lt;br&gt;skäligen kan antas äga betydelse&lt;br&gt;för utredning i tryckfrihetsmål, får&lt;br&gt;tas i beslag. Därvid gäller vad i 2&lt;br&gt;och 3 §§, 5 § första stycket, 6 §,&lt;br&gt;7 § första stycket samt 9 § är&lt;br&gt;stadgat. I övrigt skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla vad som i allmänhet är&lt;br&gt;föreskrivet om beslag. Atal skall&lt;br&gt;dock väckas inom en månad från&lt;br&gt;det att beslut om beslag meddela-&lt;br&gt;des, om inte rätten på Justitie-&lt;br&gt;kanslems framställning medger att&lt;br&gt;tiden forlångs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije län skall utses jurymän,&lt;br&gt;fördelade i två grupper med&lt;br&gt;sexton jurymän i första gruppen&lt;br&gt;och åtta jurymän i andra gruppen.&lt;br&gt;Jurymännen i den andra gruppen&lt;br&gt;skall vara eller ha varit nämnde-&lt;br&gt;män vid allmän domstol eller&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije län skall utses jurymän,&lt;br&gt;fördelade i två grupper med&lt;br&gt;sexton jurymän i första gruppen&lt;br&gt;och åtta jurymän i andra gruppen.&lt;br&gt;För Stockholms lån skall dock&lt;br&gt;första gruppen omfatta tjugofyra&lt;br&gt;jurymän och andra gruppen tolv&lt;br&gt;jurymän. Jurymännen i den andra&lt;br&gt;gruppen skall vara eller ha varit&lt;br&gt;nämndemän vid allmän domstol&lt;br&gt;eller allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1991:1500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då mål vari jury skall deltaga&lt;br&gt;förekommer, skall rätten föredraga&lt;br&gt;jurymannalistan samt till behand-&lt;br&gt;ling upptaga frågan, huruvida jäv&lt;br&gt;föreligger mot någon som Jinnes&lt;br&gt;upptagen å listan. Angående jäv&lt;br&gt;mot jury man gälle vad i lag är&lt;br&gt;stadgat om domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall juryn bildas av de&lt;br&gt;ojäviga jurymännen sålunda att&lt;br&gt;vardera parten äger utesluta tre&lt;br&gt;jurymän inom den första gruppen&lt;br&gt;och en inom den andra samt rätten&lt;br&gt;genom lottning bland de övriga&lt;br&gt;uttager så många till suppleanter&lt;br&gt;att sex kvarstå i den första grup-&lt;br&gt;pen och tre i den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett mål i vilket jury skall delta,&lt;br&gt;skall rätten föredra jurymanna-&lt;br&gt;listan och behandla frågan, om det&lt;br&gt;föreligger jäv mot någon som är&lt;br&gt;upptagen på listan. Om jäv mot&lt;br&gt;juryman gäller vad som i lag är&lt;br&gt;stadgat om domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall juryn bildas av de&lt;br&gt;ojäviga jurymännen på så sätt att&lt;br&gt;vardera parten får utesluta tre&lt;br&gt;jurymän inom den första gruppen&lt;br&gt;och en inom den andra samt att&lt;br&gt;rätten genom lottning bland de&lt;br&gt;övriga tar ut så många till supple-&lt;br&gt;anter att sex kvarstår i den första&lt;br&gt;gruppen och tre i den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För jury i Stockholms län får&lt;br&gt;vardera parten utesluta fem jury-&lt;br&gt;män inom den första gruppen och&lt;br&gt;två inom den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Har Justitiekanslem be-&lt;br&gt;slutat om beslag enligt 10 kap. 14 § före ikraftträdandet skall äldre&lt;br&gt;bestämmelser tillämpas för beslaget. I mål där juryn redan bildats före&lt;br&gt;ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas även vid den fortsatta&lt;br&gt;handläggningen av målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § och 7 kap. 3 § yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot 1 § skall dömas&lt;br&gt;till böter eller, om omständig-&lt;br&gt;heterna är synnerligen försvåran-&lt;br&gt;de, till fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet bryter mot 1 § skall dömas&lt;br&gt;till böter eller, om omständig-&lt;br&gt;heterna är synnerligen försvåran-&lt;br&gt;de, till fängelse i högst ett år. Den&lt;br&gt;som uppsåtligen eller av oaktsam-&lt;br&gt;het bryter mot vad som föreskrivs i&lt;br&gt;4 § första stycket skall dömas till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag får föreskrivas straff for den som bryter mot en föreskrift i lag&lt;br&gt;som meddelats med stöd av 4 eller 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter på grund av tryck-&lt;br&gt;firihetsbrott skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott. I stället för&lt;br&gt;10 kap. 6 § och 8 § andra stycket&lt;br&gt;gäller dock vad som föreskrivs i&lt;br&gt;andra och tredje styckena i denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter på grund av tryck-&lt;br&gt;frihetsbrott skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott. I stället för&lt;br&gt;10 kap. 6 § och 8 § andra stycket&lt;br&gt;gäller dock vad som föreskrivs i&lt;br&gt;andra och tredje styckena i denna&lt;br&gt;paragraf. Om den tid som avses i&lt;br&gt;10 kap. 4 § tryclfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen med hänsyn till beslagets&lt;br&gt;omfattning eller någon annan&lt;br&gt;omständighet är otillräcklig, får&lt;br&gt;rätten på Justitiekanslems fram-&lt;br&gt;ställning medge att tiden förlängs.&lt;br&gt;Tiden får inte bestämmas längre&lt;br&gt;än vad som är oundgängligen&lt;br&gt;nödvändigt och inte förlängas med&lt;br&gt;mer än två veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije beslut om beslag skall ange det eller de avsnitt av framställ-&lt;br&gt;ningen som har föranlett beslaget. Beslaget gäller endast de särskilda&lt;br&gt;skivor, rullar eller andra delar av upptagningen där dessa avsnitt före-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om att beslag har beslutats skall utan kostnad tillställas den&lt;br&gt;som beslaget verkställs hos samt den som har låtit framställa filmen&lt;br&gt;eller ljudupptagningen. Beviset skall innehålla uppgift om det eller de&lt;br&gt;avsnitt i framställningen som har föranlett beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Har beslut om beslag&lt;br&gt;meddelats före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas för&lt;br&gt;beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 17 och 20 §§ samt 10 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagens områden skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande program som direkt-&lt;br&gt;sänds får den som skall utse ut-&lt;br&gt;givare besluta att, i stället for&lt;br&gt;utgivaren, var och en som fram-&lt;br&gt;träder i programmet själv skall&lt;br&gt;svara för yttrandefrihetsbrott som&lt;br&gt;han begår. Den som bedriver&lt;br&gt;sändningsverksamheten skall föra&lt;br&gt;ett särskilt register över sådana&lt;br&gt;förordnanden. Ett utdrag ur regist-&lt;br&gt;ret skall genast sändas till patent-&lt;br&gt;och registreringsverket vaije gång&lt;br&gt;ett beslut har antecknats i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande program som direkt-&lt;br&gt;sänds får den som skall utse ut-&lt;br&gt;givare besluta att, i stället för&lt;br&gt;utgivaren, var och en som fram-&lt;br&gt;träder i programmet själv skall&lt;br&gt;svara för yttrandefrihetsbrott som&lt;br&gt;han begår. Ett sådant beslut skall&lt;br&gt;före sändningen meddelas de&lt;br&gt;berörda och antecknas i ett&lt;br&gt;särskilt register hos den som&lt;br&gt;bedriver sändningsverksamheten.&lt;br&gt;Anteckningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om namn, födelsetid och&lt;br&gt;bostadsadress för var och en som&lt;br&gt;avses med beslutet. Om inte detta&lt;br&gt;sker, är beslutet utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utdrag ur registret skall&lt;br&gt;genast sändas till Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket vaije gång ett&lt;br&gt;beslut har antecknats i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta&lt;br&gt;kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot vad som i&lt;br&gt;detta kapitel föreskrivs om skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna uppgift om ut-&lt;br&gt;givare eller ställföreträdare skall&lt;br&gt;dömas till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot vad som i&lt;br&gt;detta kapitel föreskrivs om skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna uppgift om ställ-&lt;br&gt;företrädare skall dömas till pen-&lt;br&gt;ningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i tryckfrihetsmål och yttran-&lt;br&gt;defrihetsmål skall meddelas senast&lt;br&gt;på rättens första arbetsdag efter&lt;br&gt;det att juryns svar har överläm-&lt;br&gt;nats. Om det är nödvändigt, får&lt;br&gt;dock rätten besluta om anstånd för&lt;br&gt;att besluta och avfatta domen.&lt;br&gt;Anståndet får vara högst en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn behöver inte vara när-&lt;br&gt;varande när domen avkunnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom i tryckfrihetsmål och yttran-&lt;br&gt;defrihetsmål skall meddelas när&lt;br&gt;juryns svar har lämnats till rätten&lt;br&gt;eller på rättens första arbetsdag&lt;br&gt;därefter. Om rådrum för domens&lt;br&gt;beslutande eller avfattande är&lt;br&gt;oundgängligen nödvändigt, får&lt;br&gt;rätten besluta att domen skall&lt;br&gt;meddelas vid ett senare tillfölle.&lt;br&gt;Om inte synnerligt hinder möter&lt;br&gt;skall dock domen skriftligen av-&lt;br&gt;fattas och meddelas, inom en&lt;br&gt;vecka i brottmål då den tilltalade&lt;br&gt;är häktad och annars inom två&lt;br&gt;veckor efter det att juryn har&lt;br&gt;lämnat sitt svar. Domen skall dock&lt;br&gt;alltid vara skriftligen avfattad och&lt;br&gt;meddelad senast tre veckor efter&lt;br&gt;det att juryn lämnat sitt svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn behöver inte vara när-&lt;br&gt;varande när domen meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När målet avgjorts skall parter-&lt;br&gt;na snarast underrättas skriftligen&lt;br&gt;om utgången i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Har ett beslut enligt 3 kap.&lt;br&gt;17 § fettats före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas för&lt;br&gt;beslutet. I mål där juryn har lämnat sitt svar till rätten före ikraftträdan-&lt;br&gt;det skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-12-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 25 november 1993 (justitiedepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om ändring i tryckfrihetsförordningen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christina Weihe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:118&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Davidsson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:118 Några rättegångsfrågor i&lt;br&gt;tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45478, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Lagförslagen 1. och 2. vilande, lagförslag 3 bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-01-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:55:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03118</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:55:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03118</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__118.pdf</filnamn>
<filstorlek>2075058</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Några rättegångsfrågor i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/790A1813-09C3-4170-91D8-6065E7B71927</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU25</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Några rättegångsfrågor i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:KU6</uppgift>
<ref_dok_id>GI01KU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ytterligare åtgärder mot barnpornografi m.m. (vilande grundlagsbeslut)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>