<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286363</hangar_id>
 <dok_id>GH03117</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>117</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:117</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>117</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:10</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03117/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03117</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03117</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:117&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Inkorporering av Europakonventionen och andra&lt;br&gt;fri- och rättighetsfrågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03117/prop_199394__117-1.png" style="width:66pt;height:78pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i regeringsformen samt en&lt;br&gt;särskild lag om inkorporering av den europeiska konventionen angående&lt;br&gt;skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förstärka den enskildes rättsställning föreslås ett utvidgat&lt;br&gt;skydd for grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen (RF). I&lt;br&gt;grundlagsbestämmelsen om rätt till ersättning vid expropriation eller&lt;br&gt;annat sådant förfogande (2 kap. 18 § RF) föreslås en närmare precisering&lt;br&gt;av det egendomsskydd som Europakonventionen anger. I bestämmelsen&lt;br&gt;om egendomsskyddet föreslås ett uttryckligt förbehåll för allemansrätten.&lt;br&gt;Vidare föreslås att det som en ny grundläggande fri- och rättighet i RF&lt;br&gt;också införs ett skydd för närings- och yrkesfriheten samt en bestämmel-&lt;br&gt;se som garanterar alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt&lt;br&gt;att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. I be-&lt;br&gt;stämmelsen om rätt till grundläggande utbildning föreslås även att det&lt;br&gt;allmänna skall svara också för att det finns högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås en ny bestämmelse i RF som stadgar att lag eller&lt;br&gt;annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på&lt;br&gt;grund av Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen.........3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om den europeiska konventionen&lt;br&gt;angående skydd for de mänskliga rättigheterna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de grundläggande friheterna......................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Det svenska fri- och rättighetsskyddets framväxt.......8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Europakonventionen ....................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Egendomsskyddet ........................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närings- och yrkesfriheten...................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätten till utbildning..........................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europakonventionen - en översikt..................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkorporering av Europakonventionen............... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Europakonventionens konstitutionella ställning efter en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkorporering.............................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Europakonventionens förhållande till 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringsformen............................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Gällande lags förenlighet med konventionen ...........40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör den svenska reservationen återkallas?.............42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Erkännande av Europadomstolens jurisdiktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan tidsbegränsning..........................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa övriga frågor...........................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Författningskommentar ........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 Förslaget till lag om ändring i regerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formen ..................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 Förslaget till lag om den europeiska kon-&lt;br&gt;ventionen angående skydd för de mänskliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna .......... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Fri- och rättighetskommitténs sammanfattning&lt;br&gt;av delbetänkandet Fri- och rättighetsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1993:40) ......................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Kommitténs lagförslag ..................... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över de remissinstanser som&amp;nbsp;yttrat sig ... . 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag..................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande........................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Europakonventionen med tilläggsprotokoll.........76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 december 1993 ............................ 180&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i regeringsformen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 2 kap. 20 § skall betecknas 2 kap. 22 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 18 och 22 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i regeringsformen skall införas tre nya paragrafer, 2 kap.&lt;br&gt;20, 21 och 23 §§ av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medborgare vilkens egen-&lt;br&gt;dom tages i anspråk genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;expropriation eller annat sådant&lt;br&gt;förfogande skall vara tillförsäk-&lt;br&gt;rad ersättning for förlusten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt grunder som bestämmes i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medborgares egendom är&lt;br&gt;tryggad genom att ingen kan&lt;br&gt;tvingas avstå sin egendom till&lt;br&gt;det allmänna eller till någon&lt;br&gt;enskild genom expropriation&lt;br&gt;eller annat sådant förfogande&lt;br&gt;eller tåla att det allmänna&lt;br&gt;inskränker användningen av&lt;br&gt;mark eller byggnad utom när&lt;br&gt;det krävs för att tillgodose&lt;br&gt;angelägna allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genom expropriation&lt;br&gt;eller annat sådant förfogande&lt;br&gt;tvingas avstå sin egendom skall&lt;br&gt;vara tillförsäkrad ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen omtryckt 1991:1503.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for förlusten. Sådan ersättning&lt;br&gt;skall också vara tillförsäkrad&lt;br&gt;den for vilken det allmänna&lt;br&gt;inskränker användningen av&lt;br&gt;mark eller byggnad på sådant&lt;br&gt;sätt att pågående markanvänd-&lt;br&gt;ning inom berörd del av fastig-&lt;br&gt;heten avsevärt försvåras eller&lt;br&gt;skada uppkommer som är be-&lt;br&gt;tydande i förhållande till värdet&lt;br&gt;på denna del av fastigheten.&lt;br&gt;Ersättningen skall bestämmas&lt;br&gt;enligt grunder som anges i lag.&lt;br&gt;Alla skall ha tillgång till&lt;br&gt;naturen enligt allemansrätten&lt;br&gt;oberoende av vad som före-&lt;br&gt;skrivits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar i rätten att driva&lt;br&gt;näring eller utöva yrke får&lt;br&gt;införas endast for att skydda&lt;br&gt;angelägna allmänna intressen&lt;br&gt;och aldrig i syfte enbart att&lt;br&gt;ekonomiskt gynna vissa perso-&lt;br&gt;ner eller företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samemas rätt att bedriva ren-&lt;br&gt;skötsel regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn som omfattas av den&lt;br&gt;allmänna skolplikten har rätt att&lt;br&gt;kostnadsfritt erhålla grundläg-&lt;br&gt;gande utbildning i allmän sko-&lt;br&gt;la. Det allmänna skall svara&lt;br&gt;också för att högre utbildning&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund&lt;br&gt;eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling (3 §&lt;br&gt;andra stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk&lt;br&gt;påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av&lt;br&gt;brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan&lt;br&gt;av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt&lt;br&gt;ursprung eller på grund av kön (15 och 16 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. rätt till fackliga stridsåtgärder (17 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. rätt till ersättning vid&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9. skydd mot expropriation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;expropriation eller annat sådant &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller annat sådant förfogande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfogande (18 §). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;samt mot inskränkningar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningen av mark eller&lt;br&gt;byggnader (18 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. rätt till utbildning (21 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i&lt;br&gt;riket likställd med svensk medborgare även i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet,&lt;br&gt;föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första&lt;br&gt;meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot&lt;br&gt;intrång i förtrolig meddelelse (6 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning&lt;br&gt;än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. rätt att driva näring eller&lt;br&gt;utöva yrke (20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag eller annan föreskrift får ej&lt;br&gt;meddelas i strid med Sveriges&lt;br&gt;åtaganden på grund av den&lt;br&gt;europeiska konventionen an-&lt;br&gt;gående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläg-&lt;br&gt;gande friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Förslag till lag om den europeiska konventionen angåen-&lt;br&gt;de skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggan-&lt;br&gt;de friheterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna med de&lt;br&gt;ändringar som gjorts genom tilläggsprotokollen nr 3, 5 och 8 till&lt;br&gt;konventionen samt med de tillägg som gjorts genom tilläggsprotokollen&lt;br&gt;nr 1, 2, 4, 6 och 7 till konventionen skall gälla som lag här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens och tilläggsprotokollens engelska och franska original-&lt;br&gt;texter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en&lt;br&gt;bilaga till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1992 tillkallades den kommitté som kom att anta namnet Fri-&lt;br&gt;och rättighetskommittén (Ju 1992:01). Utredningens uppdrag (dir.&lt;br&gt;1991:119) var dels att överväga en förstärkning av regeringsformens fri-&lt;br&gt;och rättighetsskydd liksom att utreda ffågor som rör domstols kontroll av&lt;br&gt;normbeslut och förvaltningsbeslut, dels att överväga om och i så fall hur&lt;br&gt;Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och&lt;br&gt;grundläggande friheterna (Europakonventionen) kan införlivas med den&lt;br&gt;interna svenska rätten. Kommittén fick stor frihet att ta upp olika frågor&lt;br&gt;på de områden som uppdraget avser. I direktiven nämndes emellertid&lt;br&gt;särskilt rätten till enskilt ägande, närings- och yrkesfriheten och den s.k.&lt;br&gt;negativa föreningsfriheten samt den med fri- och rättigheterna förenade&lt;br&gt;lagprövningsrätten. Där nämndes även frågan om huruvida regerings-&lt;br&gt;formens nuvarande reglering i tillräcklig grad skyddar de ekonomiska,&lt;br&gt;sociala och kulturella rättigheter som finns upptagna i den s.k. Parisstad-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri- och rättighetskommittén överlämnade i april i år ett delbe-&lt;br&gt;tänkande, Fri- och rättighetsfrågor (SOU 1993:40), till statsrådet Reidunn&lt;br&gt;Laurén. Utöver de i direktiven särskilt nämnda frågorna har kommittén&lt;br&gt;också prövat om det i 2 kap. RF bör införas grundlagsskydd för rätten&lt;br&gt;till liv, rätten till utbildning och föräldrarätten, rätten till arbete och&lt;br&gt;fackliga rättigheter samt för allemansrätten. Den har också prövat om&lt;br&gt;förfarandet vid rättighetsbegränsande lagstiftning behöver förändras. I&lt;br&gt;betänkandets del A behandlas bl.a. frågor om en utvidgning av regerings-&lt;br&gt;formens fri- och rättighetsskydd i ovan preciserade avseenden samt&lt;br&gt;frågan om lagprövningsrätten. Del B i betänkandet behandlar frågan om&lt;br&gt;inkorporering av Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i direktiven till utredningen framhölls att kommittén borde&lt;br&gt;eftersträva att finna samlande lösningar på de frågor som omfattas av&lt;br&gt;dess uppdrag. Vidare framhölls att det liksom alltid när det gäller grund-&lt;br&gt;lagsfrågor är angeläget att de förslag som läggs fram har bred politisk&lt;br&gt;förankring. Utredningsarbetet har också resulterat i en uppgörelse mellan&lt;br&gt;företrädare för Socialdemokraterna, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet&lt;br&gt;liberalerna och Centerpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och kommitténs&lt;br&gt;lagförslag framgår av bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har i sin helhet remissbehandlats. Genom en särskild&lt;br&gt;skrivelse har även ett antal kyrkor och andra religiösa organisationer&lt;br&gt;inbjudits att yttra sig över betänkandet. En förteckning över de remissin-&lt;br&gt;stanser som yttrat sig finns i bilaga 3. En sammanställning av remissytt-&lt;br&gt;randena har publicerats och finns tillgänglig i Justitiedepartementet (Ds&lt;br&gt;1993:90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det viktigt att största möjliga politiska enighet får&lt;br&gt;prägla bedömningen av utredningsförslaget. I linje härmed utgör det nu&lt;br&gt;framlagda förslaget resultatet av överläggningar med företrädare för&lt;br&gt;riksdagspartierna. Även om också andra lösningar kan ha sina förtjänster&lt;br&gt;anser vi sålunda att i första hand kommitténs förslag bör läggas till grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 6 december 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över lagförslagen, se bilaga 4. Lagrådet har i sitt yttrande ställt&lt;br&gt;sig tveksamt till den föreslagna grundlagsregeln och föreslagit en viss&lt;br&gt;omformulering av den. Regeringen finner emellertid inte anledning att&lt;br&gt;ändra sitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Det svenska fri- och rättighetsskyddets framväxt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ökat skydd för de medborgerliga fri- och rättigheterna kom&lt;br&gt;från 1800-talets mitt alltmer att stå i förgrunden. De fri- och rättigheter&lt;br&gt;som i dag tillkommer svenska medborgare har i betydande omfattning&lt;br&gt;vuxit fram utan stöd i grundlag. Näringsfriheten fastslogs i princip&lt;br&gt;definitivt genom 1864 års näringsfrihetsförordning. Det var utvecklingen&lt;br&gt;i Europa under 1930-talet som aktualiserade frågan om ett starkare skydd&lt;br&gt;för de medborgerliga fri- och rättigheterna än vad 1809 års regeringsform&lt;br&gt;då angav. Den nuvarande fri- och rättighetsregleringen i 2 kap. rege-&lt;br&gt;ringsformen kom att föregås av ett mycket långvarigt och grundligt&lt;br&gt;utredningsarbete av först den Tingstenska utredningen, Författningsut-&lt;br&gt;redningen och Grundlagberedningen samt efter regeringsformens&lt;br&gt;tillkomst 1973 års Fri- och rättighetsutredning och Rättighetsskyddsutred-&lt;br&gt;ningen. Regleringen infördes i tre etapper genom riksdagsbeslut åren&lt;br&gt;1973/74, 1976 och 1979. Regeringsformens rättighetskatalog har därefter&lt;br&gt;genom riksdagsbeslut år 1988 kompletterats med grundregler om skydd&lt;br&gt;för den enskildes personliga integritet vid registrering med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av fri- och rättigheterna i 2 kap. regeringsformen kan&lt;br&gt;delas in i två kategorier: de som utgör s.k. opinionsfriheter (t.ex.&lt;br&gt;yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och&lt;br&gt;religionsfriheterna i 1 §) och de som sammanfattningsvis kan sägas&lt;br&gt;främst skydda den kroppsliga friheten (skyddet mot kroppsliga ingrepp&lt;br&gt;i 6 § och rörelsefriheten i 8 § m.m.). Bland övriga fri- och rättigheter&lt;br&gt;kan särskilt nämnas rätten till ersättning vid expropriation eller annat&lt;br&gt;sådant förfogande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(18 §). Fri- och rättighetsregleringen ger i första hand skydd åt svenska&lt;br&gt;medborgare, men utlänningar är i stor utsträckning likställda med&lt;br&gt;svenskar (20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till den nuvarande regleringen kan kortfattat sammanfattas&lt;br&gt;på följande sätt. Utredningsarbetet påbötjades för nu mer än 50 år sedan&lt;br&gt;av den Tingstenska utredningen och följdes därefter av Författningsut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redningen. Inget av dessa utredningsförslag ledde emellertid till någon Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;författningsreform. Regeringens förslag till ny regeringsform kom i&lt;br&gt;stället att i huvudsak bygga på den år 1966 tillsatta Grundlagberedningens&lt;br&gt;förslag (SOU 1972:15). Beredningens arbete hade resulterat i en&lt;br&gt;kompromiss i fråga om fri- och rättighetsregleringen i den nya regerings-&lt;br&gt;formen. Kompromissen innebar att regeringsformen i fråga om de&lt;br&gt;politiska fri- och rättigheterna och den personliga friheten skulle innehålla&lt;br&gt;klara beskrivningar men medge att dessa fri- och rättigheter skulle kunna&lt;br&gt;begränsas genom lag antagen med vanlig enkel majoritet. Lagpröv-&lt;br&gt;ningsrätten vann erkännande men skulle inte skrivas in i regerings-&lt;br&gt;formen. Vidare innebar förslaget att vissa rättssäkerhetsprinciper såsom&lt;br&gt;ett förbud mot retroaktiv strafflag och ett förbud mot tillfälliga domstolar&lt;br&gt;skulle grundlagsfästas och alltså inte kunna sättas åt sidan utan att&lt;br&gt;grundlagen ändrades. I riksdagen enades man om en lösning som innebar&lt;br&gt;vissa ändringar i departementsforslaget och en hemställan till regeringen&lt;br&gt;om en ny utredning med uppgift att i hela dess vidd på nytt överväga&lt;br&gt;frågan om reglering i grundlagen av skyddet för enskildas fri- och&lt;br&gt;rättigheter (prop. 1973:90, bet. 1973:KU26, rskr. 1973:265, bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1974:KU8, rskr. 1974:19). Det fortsatta utredningsarbetet utfördes av&lt;br&gt;1973 års Fri- och rättighetsutredning (SOU 1975:75) och ledde 1976&lt;br&gt;fram till vissa förändringar av regleringen i 1974 års RF (prop.&lt;br&gt;1975/76:209, bet. 1975/76:KU56, rskr. 1975/76:414, bet. 1976/77:KU1,&lt;br&gt;rskr. 1976/77:2). Förändringarna innebar att de sociala rättigheterna kom&lt;br&gt;till uttryck som programstadganden i 1 kap. 2 § RF och de rättsligt sett&lt;br&gt;bindande reglerna sammanfördes i 2 kap. Vidare innebar förändringarna&lt;br&gt;att de rättigheter som endast kan inskränkas genom grundlagsändring&lt;br&gt;(absoluta) utökades. Även de rättigheter som kan inskränkas genom&lt;br&gt;vanlig lag utökades samtidigt som möjligheterna att besluta om rättighets-&lt;br&gt;begränsande lagar inskränktes på flera sätt. Vissa frågor som var föremål&lt;br&gt;för olika uppfattningar hänsköts till fortsatt utredning av Rättighets-&lt;br&gt;skyddsutredningen. I den utredningen enades de fyra största riksdags-&lt;br&gt;partierna om flera förstärkningar av skyddet för de redan införda&lt;br&gt;rättigheterna genom bl.a. ett särskilt förfarande vid s.k. rättighetsbe-&lt;br&gt;gränsande lagstiftning, utökad lagrådsgranskning och ett grundlags-&lt;br&gt;fästande av lagprövningsrätten (SOU 1978:34). I arbetet på propositionen&lt;br&gt;och i riksdagen framhölls det stora värdet i att lagar om demokratins&lt;br&gt;spelregler beslutas under största möjliga enighet (prop. 1978/79:195, bet.&lt;br&gt;1978/79:KU39, rskr. 1978/79:359, bet. 1979/8O:KU1, rskr. 1979/80:2).&lt;br&gt;Detta principiella synsätt har sedan präglat arbetet med olika grundlags-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på utbyggnad och ytterligare förstärkning av regeringsformens&lt;br&gt;fri- och rättighetsskydd har fortlöpande förts fram genom bl.a. motioner&lt;br&gt;i riksdagen. Riksdagen har dock avstyrkt dessa motioner med motivering-&lt;br&gt;en att erfarenheterna av den reglering som skett genom reformerna borde&lt;br&gt;avvaktas (se bl.a. bet. 1990/91 :KU13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven till Fri- och rättighetskommittén uttalades att nu så lång&lt;br&gt;tid förflutit efter tillkomsten av regeringsformens fri- och rättighets-&lt;br&gt;reglering att det var dags att ta upp frågan om ytterligare förstärkning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de i direktiven särskilt nämnda frågorna har kommittén lämnat Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;förslag till utvidgat egendomsskydd och ett grundlagsskydd för närings-&lt;br&gt;och yrkesfriheten. Dessutom har den föreslagit att i bestämmelsen om&lt;br&gt;egendomsskyddet skrivs in ett uttryckligt förbehåll för allemansrätten och&lt;br&gt;att rätten till utbildning slås fast i en ny bestämmelse. En närmare redo-&lt;br&gt;visning av rättighetsutvecklingen och tidigare reformförslag såvitt gäller&lt;br&gt;de nu lämnade förslagen finns i avsnitten 5-7.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Europakonventionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det andra världskriget och dess politiska förspel gjorde tydligt att allmän&lt;br&gt;och lika rösträtt inte är en tillräcklig förutsättning för att ett demokratiskt&lt;br&gt;statsskick skall kunna bevaras. Inte heller ger den demokratiska&lt;br&gt;beslutsprocessen i sig någon tillräcklig garanti för att den enskilda&lt;br&gt;människans värdighet respekteras. Därför måste den demokratiska&lt;br&gt;beslutsprocessen kombineras med ett konstitutionellt fri- och rättig-&lt;br&gt;hetsskydd. I Tyskland hade genom allmänna val en regim kommit till&lt;br&gt;makten som avskaffade demokratin, bedrev militär aggression och begick&lt;br&gt;folkmord. I Sovjetunionen hade en regim som visserligen inte var&lt;br&gt;demokratiskt vald men som gjorde anspråk på att representera med-&lt;br&gt;borgarnas kollektiva intressen kommit att planmässigt förtrycka in-&lt;br&gt;dividens rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter kriget och mot bakgrund av de erfarenheter som det gett kom det&lt;br&gt;internationella samarbetet att präglas av två, delvis sammanlöpande,&lt;br&gt;tendenser. För det första försökte man genom internationella över-&lt;br&gt;enskommelser binda staterna vid att erkänna och respektera mänskliga&lt;br&gt;rättigheter. Därigenom kom ett gemensamt normsystem att växa fram till&lt;br&gt;skydd för den enskilde medborgaren gentemot den egna statsmakten. I&lt;br&gt;det arbetet fanns en bakgrund i naturrättsliga uppfattningar om varje&lt;br&gt;enskild individs inneboende naturliga och oförytterliga rättigheter. Det&lt;br&gt;första mera omfattande uttrycket för dessa strävanden är den universella&lt;br&gt;förklaringen om de mänskliga rättigheterna som antogs av FN:s general-&lt;br&gt;församling i Paris den 10 december 1948. För det andra kan man iaktta&lt;br&gt;en allmän strävan, i vart fall i det Europa som utgjort krigets främsta&lt;br&gt;slagfält, att knyta staterna närmare samman och att, inom begränsade&lt;br&gt;eller vidare områden, skapa gemensamma institutioner. Sålunda bildade&lt;br&gt;tio stater, bland dem Sverige, Europarådet år 1949 och, via Schumanpla-&lt;br&gt;nen år 1950, kom ett mera överstatligt betonat samarbete till stånd inom&lt;br&gt;Europeiska kol- och stålgemenskapen år 1951 och Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska gemenskapen år 1956, ett samarbete som fördjupats och nu lett&lt;br&gt;fram till att Europeiska unionen bildats. Sverige ansökte år 1991 om&lt;br&gt;medlemskap i Europeiska gemenskaperna och förhandlingar pågår i&lt;br&gt;frågan. Inom kort kommer Sverige att etablera ett närmare samarbete&lt;br&gt;med unionen och dess medlemsstater inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Europarådets ram utarbetades Europakonventionen, vilken&lt;br&gt;öppnades för undertecknande den 4 november 1950 och trädde i kraft den&lt;br&gt;3 september 1953 då tio medlemsstater hade deponerat sina ratifikations- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instrument. I konventionens inledande förklaring uttalar de fördragsslu-&lt;br&gt;tande staterna att de beaktar Europarådets syfte att uppnå en fastare enhet&lt;br&gt;mellan rådets medlemsstater och att ett av medlen för att fullfölja det&lt;br&gt;syftet är att vidmakthålla och utveckla de mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna. Konventionen innehåller dels bestämmelser om&lt;br&gt;de grundläggande civila och politiska rättigheterna, dels regler om ett&lt;br&gt;institutionellt kontrollsystem. De institutioner som upprättas är Europe-&lt;br&gt;iska kommissionen och Europeiska domstolen for mänskliga rättigheter.&lt;br&gt;Det kan redan här nämnas att det, för att kommissionen skall vara&lt;br&gt;behörig att uppta framställningar från enskilda, förutsätts att den stat, mot&lt;br&gt;vilken klagan riktas, erkänt denna kommissionens behörighet. På&lt;br&gt;motsvarande sätt har domstolen kompetens att pröva mål endast mot de&lt;br&gt;stater som erkänt dess jurisdiktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige undertecknade konventionen den 28 november 1950 och&lt;br&gt;ratificerade den ett drygt år senare, den 4 februari 1952. Samtidigt&lt;br&gt;förklarade sig Sverige erkänna kommissionens behörighet att ta emot&lt;br&gt;klagomål från enskilda. Erkännandet var inte tidsbegränsat. Däremot&lt;br&gt;erkände Sverige vid denna tidpunkt inte domstolens kompetens. Det&lt;br&gt;skedde först år 1966 och då endast för en period av fem år. Det svenska&lt;br&gt;erkännandet har därefter förnyats för successiva femårsperioder, senast&lt;br&gt;för tiden fram till den 13 maj 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Europakonventionen har nu sammanlagt tio s.k. tilläggsprotokoll&lt;br&gt;kommit att öppnas för ratifikation. Dessa behandlar såväl materiella&lt;br&gt;frågor, såsom skyddet för äganderätten och dödsstraffets avskaffande i&lt;br&gt;fredstid, som processuella spörsmål om förfärandet hos konventionsorga-&lt;br&gt;nen. Sverige har godkänt eller ratificerat samtliga tilläggsprotokoll utom&lt;br&gt;protokoll nr 9 rörande enskilda klagandes rätt att hänskjuta mål till&lt;br&gt;Europadomstolen. Den avvaktande hållning som Sverige, tillsammans&lt;br&gt;med flera andra stater, intar härvidlag hör samman med den mera över-&lt;br&gt;gripande reformdiskussion rörande konventionsorganen som pågår inom&lt;br&gt;Europarådet. Vid ratifikationen av det första tilläggsprotokollet av den 20&lt;br&gt;mars 1952 gjorde emellertid Sverige förbehåll mot dess artikel 2 om&lt;br&gt;rätten till undervisning till den del det i bestämmelsen sägs att staten skall&lt;br&gt;&amp;quot;respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och&lt;br&gt;undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och&lt;br&gt;filosofiska övertygelse&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller frågan om Europakonventionens ställning här i landet&lt;br&gt;kan först sägas att Sverige som stat, liksom är fallet med andra in-&lt;br&gt;ternationella konventioner som vi tillträtt, givetvis är folkrättsligt&lt;br&gt;förpliktat att lojalt fullgöra de åtaganden som följer av konventionen.&lt;br&gt;Däremot är konventionen som sådan inte internt gällande svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att Europakonventionen inte utgjort en del av den&lt;br&gt;svenska rättsordningen har emellertid inte inneburit att den saknat&lt;br&gt;betydelse i lagstiftningsarbete och i rättstillämpning. Tvärtom har&lt;br&gt;konventionen under senare år kommit att få en ökad betydelse även&lt;br&gt;intemrättsligt. Det kan här erinras om att Lagrådet i flera fall yttrat sig&lt;br&gt;över tilltänkt lagstiftning utifrån vad som uppfattas vara konventionens&lt;br&gt;krav. Vidare har sådana avgöranden av Europadomstolen i vilka&lt;br&gt;domstolen funnit att Sverige kränkt någon av konventionens bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser föranlett ändringar i svensk lagstiftning. Exempel på reformer som&lt;br&gt;föranletts av avgöranden i konventionsorganen är införandet av lagen om&lt;br&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut liksom ändringar i expro-&lt;br&gt;priationslagen, i rättegångsbalkens häktningsregler, i reglerna om&lt;br&gt;Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa mål, i&lt;br&gt;lagen om vård av unga och i jordförvärvslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har den allmängiltiga principen om fördragskonform lagtolk-&lt;br&gt;ning för Europakonventionens del kommit att spela en allt större roll.&lt;br&gt;Principen innebär att svensk lag så långt möjligt bör tolkas så att den&lt;br&gt;överensstämmer med Sveriges internationella åtaganden och den praxis&lt;br&gt;om de åtagandenas närmare innebörd som kan ha utvecklats av kon-&lt;br&gt;ventionsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i direktiven till Fri- och rättighetskommittén som ett&lt;br&gt;skäl till att en inkorporering av konventionen bör övervägas nämnt det&lt;br&gt;förhållandet att den inom EG anses utgöra en del av de rättsprinciper&lt;br&gt;som gäller inom gemenskaperna och att Sverige i ett EES-samarbete har&lt;br&gt;att införliva viss EG-rätt med svensk rätt och, vid ett medlemskap i EG,&lt;br&gt;dessutom utan någon mellankommande nationell rättsbildning har att&lt;br&gt;tillämpa viss EG-rätt här i landet. Fri- och rättighetskommittén anför tre&lt;br&gt;ytterligare skäl för en inkorporering (bet. del B s. 123 f.). Kommittén&lt;br&gt;uttalar för det första att den nuvarande svenska ordningen är ovanlig i ett&lt;br&gt;europeiskt perspektiv. För det andra, anser kommittén, skulle en&lt;br&gt;inkorporering markera konventionens betydelse i vårt land och klargöra&lt;br&gt;dess status inom den inhemska rätten. Detta skulle också medföra att den&lt;br&gt;enskilde medborgaren kan få ett starkare skydd för de medborgerliga fri-&lt;br&gt;och rättigheter som regleras i konventionen. Om konventionen görs till&lt;br&gt;en del av den svenska rätten skulle, anför kommittén slutligen, sannolikt&lt;br&gt;fler mål rörande konventionens fri- och rättigheter komma att slutbehand-&lt;br&gt;las vid svenska domstolar och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Egendomsskyddet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I regeringsformen preciseras närmare det&lt;br&gt;egendomsskydd som Europakonventionen anger. Förutom ett skydd&lt;br&gt;mot tvångsöverföring genom expropriation eller något annat sådant&lt;br&gt;förfogande ges även ett motsvarande skydd mot inskränkningar i&lt;br&gt;användningen av mark och byggnader. Vidare utökas grundlags-&lt;br&gt;skyddet genom en rätt till ersättning för förlusten vid både tvångs-&lt;br&gt;överföringar och rådighetsinskränkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsregeln för rådighetsinskränkningar utformas i enlighet&lt;br&gt;med de huvudprinciper for ersättning som nu gäller i vanlig lag vid&lt;br&gt;inskränkningar i rätten att använda mark och byggnader. De närmare&lt;br&gt;grunderna för bestämmandet av ersättning skall däremot anges i&lt;br&gt;vanlig lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundlagsbestämmelsen om egendomsskyddet görs ett uttryckligt&lt;br&gt;förbehåll för allemansrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.&lt;br&gt;Lagtexten har en något annorlunda språklig utformning i kommitténs&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av dem som yttrat sig är de allra flesta antingen&lt;br&gt;positiva till eller har i vart fall inget att erinra mot en utvidgning av&lt;br&gt;egendomsskyddet. Av dessa är många, bland dem Svea hovrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund, Medborgarrättsrörelsen och Ägarfrämjandet dock&lt;br&gt;missnöjda med förslaget och anser att det inte ger ett tillräckligt långt&lt;br&gt;gående egendomsskydd och närmare bör anslutas till Europakonventio-&lt;br&gt;nens egendomsskydd samt lämnar förslag till tillägg och ändringar. De&lt;br&gt;juridiska fakulteterna vid Uppsala och Stockholms universitet är&lt;br&gt;tveksamma till förslaget. Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund avstyrker uttryckligen förslaget som alltför bristfälligt for&lt;br&gt;att läggas till grund för lagstiftning men är positiva till ett grundlagsskydd&lt;br&gt;för äganderätten efter omarbetning. Statens naturvårdsverk avstyrker ett&lt;br&gt;grundlagsskydd mot rådighetsinskränkningar på det föreslagna sättet som&lt;br&gt;enligt verket innebär en kraftig förstärkning av den enskildes rätt på&lt;br&gt;bekostnad av allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de föreslagna ersättningsreglerna förordar flera, bland&lt;br&gt;andra Svea hovrätt, SACO, Medborgarrättsrörelsen och Ägarfrämjandet&lt;br&gt;att det i den svenska grundlagen i likhet med den danska, finska och&lt;br&gt;norska, bör slås fest en princip om full ersättning. Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, som förordar rätt till ersättning för hela förlusten vid&lt;br&gt;tvångsvisa markavståenden kräver en revidering av presumtionsregeln&lt;br&gt;i expropriationslagen. Flera, bland dem Svea hovrätt, Statens lant-&lt;br&gt;mäteriverk, Statens naturvårdsverk och Svenska Naturskyddsföreningen&lt;br&gt;uttrycker missnöje med de föreslagna ersättningskriteriema för rådig-&lt;br&gt;hetsinskränkningar. Skogsstyrelsen förordar en följdändring i skogsvårds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser som yttrat sig är positiva till eller har i vart&lt;br&gt;fall inte något att erinra mot att allemansrätten infors i bestämmelsen.&lt;br&gt;Flera efterfrågar dock grunddragen i eller en definition av allemansrätten&lt;br&gt;antingen i grundlagen, vanlig lag eller i motiven. Några önskar att&lt;br&gt;allemansrättens rättsliga natur skall betonas och ett klargörande om&lt;br&gt;avsikten är att det är rättens nuvarande omfattning som skall bevaras.&lt;br&gt;Tillsammans med ett par andra anser Statens naturvårdsverk att vissa&lt;br&gt;förutsättningar för allemansrättens utövande bör tydliggöras i bestämmel-&lt;br&gt;sen. Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska&lt;br&gt;arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund och Medborgarrätts-&lt;br&gt;rörelsen är negativa till att skriva in allemansrätten i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Den lagstiftning som gäller i Sverige i dag ger ett starkt&lt;br&gt;skydd för den enskildes egendom. Den som utan sådant lagstöd angriper&lt;br&gt;annans egendom kan räkna med straffrättsliga sanktioner och ådra sig&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet. Den civilrättsliga lagstiftningen skyddar den&lt;br&gt;rådande egendomsordningen genom att den anger gränserna för&lt;br&gt;densamma. Också artikel 1 i första tilläggsprotokollet till&lt;br&gt;Europakonventionen innehåller ett skydd för äganderätten. Konventionen&lt;br&gt;jämte bl.a. det första tilläggsprotokollet föreslås nu införlivas med svensk&lt;br&gt;rätt genom vanlig lag. Med egendom avses i protokollet inte bara&lt;br&gt;äganderätt till fast och lös egendom i civilrättstig mening utan även&lt;br&gt;faktiska existerande rättigheter som fordringar och immateriella&lt;br&gt;rättigheter (se Hans Danelius arbete Mänskliga rättigheter, 5:e uppl.,&lt;br&gt;Norstedts, 1993, s. 248). Grundlagsskyddet for egendomsrätten är&lt;br&gt;däremot inte lika starkt utvecklat i vårt land. De rättsregler som finns till&lt;br&gt;skydd för egendomsrätten har således vuxit fram utan egentligt stöd av&lt;br&gt;en grundlagsregel (jfr 16 § i 1809 års regeringsform). En sådan aktuali-&lt;br&gt;serades först på 1940-talet. Det har i och för sig alltsedan den nuvarande&lt;br&gt;regeringsformens tillkomst rått bred enighet om att det är värdefullt att&lt;br&gt;regeringsformen (RF) i fri- och rättighetskapitlet innehåller en regel om&lt;br&gt;skydd för den enskildes rätt till sin egendom. Frågan om hur omfattande&lt;br&gt;detta grundlagsskydd bör vara har dock varit en omdiskuterad fråga&lt;br&gt;under lång tid. Den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 18 § RF, som i sin&lt;br&gt;första utformning infördes efter förslag av Grundlagberedningen i&lt;br&gt;samband med införandet av RF, är resultatet av en kompromiss.&lt;br&gt;Bestämmelsen har därefter efter förslag av Rättighetsskyddsutredningen&lt;br&gt;fått en något ändrad ordalydelse genom en ändring som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1980. Stadgandet föreskriver endast att den vars egendom tas&lt;br&gt;i anspråk genom expropriation eller annat sådant förfogande skall vara&lt;br&gt;tillförsäkrad ersättning för förlusten enligt grunder som bestäms i lag.&lt;br&gt;Bestämmelsen om egendomsskyddet i RF tar således endast sikte på&lt;br&gt;rätten till ersättning för ingrepp genom expropriation eller annat sådant&lt;br&gt;förfogande, dvs. tvångsvisa överföringar av egendom från den enskilde.&lt;br&gt;Stadgandet omfattar däremot inte sådana begränsningar i den enskildes&lt;br&gt;möjligheter att utnyttja främst sin fasta egendom som följer av be-&lt;br&gt;stämmelser i t.ex. planlagstiftning och naturvårdslagen. I detta samman-&lt;br&gt;hang bör erinras om att Lagrådet har uttalat att det finns en &amp;quot;gråzon&amp;quot;&lt;br&gt;mellan fall som klart är att hänföra till expropriation eller annat sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfogande och fall som bestämt är att hänföra till rådighetsinskränk-&lt;br&gt;ningar (prop. 1984/85:107 s. 152 f.). I den offentliga diskussionen har&lt;br&gt;hävdats att RF borde innehålla en principiell regel om att den enskildes&lt;br&gt;egendom skall lämnas okränkt men att det allmänna i vissa fall bör äga&lt;br&gt;möjlighet att ta i anspråk egendom eller reglera användningen av viss&lt;br&gt;egendom. Det har vidare hävdats att ersättningsprinciperna vid ingrepp&lt;br&gt;i annans egendom på ett klarare sätt än vad som nu är fallet borde&lt;br&gt;skrivas in i grundlagen. Slutligen har också hävdats att den svenska&lt;br&gt;allemansrätten som är av stor betydelse för allmänhetens möjligheter att&lt;br&gt;få tillgång till naturen för rekreation också borde ges ett grundlagsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Europakonventionen utgör ett&lt;br&gt;grundläggande åtagande för Sverige när det gäller mänskliga fri- och&lt;br&gt;rättigheter. Regeringen delar kommitténs uppfattning att bestämmelserna&lt;br&gt;i Europakonventionen även skall betraktas som ett grundläggande&lt;br&gt;normsystem för Sverige. Genom att Europakonventionen nu föreslås bli&lt;br&gt;inkorporerad i svensk rätt kommer vår inhemska lagstiftning att få en&lt;br&gt;principiell regel om att den enskildes rätt till sin egendom skall lämnas&lt;br&gt;okränkt. Det är emellertid också angeläget att skyddet för äganderätten&lt;br&gt;skrivs in i grundlagen på ett mer uttryckligt sätt än för närvarande. Som&lt;br&gt;kommittén funnit bör en sådan bestämmelse, till skillnad från&lt;br&gt;konventionen, också innehålla en uttrycklig regel om att ersättning skall&lt;br&gt;utgå vid ingrepp i enskild egendom. En sådan regel i regeringsformen&lt;br&gt;kommer därmed att innebära en precisering av det skydd som&lt;br&gt;Europakonventionen ställer upp för medborgarnas rätt till sin egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen i likhet med kommittén att det&lt;br&gt;finns skäl att utöver ett grundlagsskydd mot tvångsöverföring av egendom&lt;br&gt;genom expropriation eller annat sådant förfogande även låta rådighetsin-&lt;br&gt;skränkningar genom lagstiftning och myndighetsbeslut avseende mark och&lt;br&gt;byggnader omfattas av grundlagsskyddet. Härmed ges ett mer uttryckligt&lt;br&gt;och starkare grundlagsskydd för den enskildes rätt till viktig egendom än&lt;br&gt;för närvarande. Samtidigt som det rättsliga skyddet mot sådana tvångs-&lt;br&gt;överföringar och rådighetsinskränkningar grundlagsskyddas kommer de&lt;br&gt;grundläggande åtagandena i konventionen på ett väsentligt område att&lt;br&gt;tydliggöras och preciseras i grundlagen. Inskränkningar i enskildas&lt;br&gt;användning av sin egendom förekommer i stor utsträckning och är&lt;br&gt;speciellt vanlig vad gäller fest egendom. Vi anser det därför särskilt&lt;br&gt;motiverat att i grundlagen införa ett uttryckligt skydd mot rådighetsin-&lt;br&gt;skränkningar i mark och byggnader. Det saknas underlag för att nu&lt;br&gt;överväga något längre gående skydd. Till detta kommer att Europakon-&lt;br&gt;ventionen nu föreslås bli införlivad med svensk rätt och därmed att ingå&lt;br&gt;i det skydd för den enskildes egendom som finns i vanlig lag. Med&lt;br&gt;hänvisning till det sagda finner vi inte motiverat att som vissa remissin-&lt;br&gt;stanser förordat låta all egendom, både fest och lös, omfettas av&lt;br&gt;grundlagens egendomsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett utnyttjande av de möjligheter till inskränkningar som&lt;br&gt;nödvändigt måste finnas skall krävas att de skall tillgodose angelägna&lt;br&gt;allmänna intressen. Med angelägna allmänna intressen avses som&lt;br&gt;kommittén framhållit främst sådana ingrepp som är motiverade med&lt;br&gt;hänsyn till naturvårds- och miljöintressen men även till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalforsvarsintressen och ingrepp for att tillgodose samhällets behov av Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;mark for bostäder och gator och andra kommunikationsleder m.m. Under&lt;br&gt;remissbehandlingen har efterfrågats en närmare precisering av när&lt;br&gt;inskränkningar skall anses tillåtna. Vissa remissinstanser vill ha ett sådant&lt;br&gt;rättighetsbegränsande skydd motsvarande det som kommer till uttryck i&lt;br&gt;2 kap. 12-16 §§ RF eller en närmare anslutning till uttryckssättet i&lt;br&gt;Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs uppfattning att det slutliga ställnings-&lt;br&gt;tagandet till vad som är ett angeläget allmänt intresse får göras från fall&lt;br&gt;till fall i enlighet med vad som kan anses vara acceptabelt i ett demokra-&lt;br&gt;tiskt samhälle. Den nu gällande lagstiftningen som medger ingrepp i&lt;br&gt;annans egendom av de slag som regleras i bestämmelsen kan i enlighet&lt;br&gt;med vad kommittén funnit anses uppfylla det uppställda kvalifikationskra-&lt;br&gt;vet. Något behov av följdändringar i gällande lagar som tillåter ingrepp&lt;br&gt;i den enskildes egendom finns därför inte. Några remissinstanser anser&lt;br&gt;att det av bestämmelsen bör framgå att inskränkningar skall anges i lag&lt;br&gt;och att det särskilda uppskovsförfarandet skall göras tillämpligt, eller&lt;br&gt;åtminstone med stöd av lag. I reglerna om normgivning i RF stadgas att&lt;br&gt;föreskrifter som avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden meddelas i lag. Kommittén har utgått ifrån att fråga endast&lt;br&gt;är om tvångsvisa inskränkningar i användningen av mark och byggnader&lt;br&gt;som följer direkt av lagstiftning eller av myndighetsbeslut med&lt;br&gt;tillämpning av sådan lagstiftning. Det finns emellertid enligt reglerna om&lt;br&gt;normgivning, förutom den speciella rätten för regeringen att meddela&lt;br&gt;föreskrifter vid krig, krigsfara m.m., också möjligheter för riksdagen att&lt;br&gt;i lag till regeringen delegera rätten att meddela offentligrättsliga&lt;br&gt;föreskrifter avseende vissa ämnen, t.ex. natur- och miljövård. För&lt;br&gt;föreskrifter som innebär inskränkningar i egendomsskyddet gäller&lt;br&gt;emellertid som huvudregel att de skall meddelas i lag. Förutsättningarna&lt;br&gt;för egendomsberövanden och inskränkningar som av nödvändighet måste&lt;br&gt;få ske är således grundade på lag. Med hänsyn till att inskränkningar i&lt;br&gt;nu gällande lagstiftning får anses uppfylla kravet på att det finns ett&lt;br&gt;angeläget allmänt intresse är det inte aktuellt att inskränka den&lt;br&gt;normgivningskompetens som regeringen för närvarande har. Det är&lt;br&gt;därmed inte heller möjligt att beträffande egendomsskyddet slå fest att&lt;br&gt;rådighetsinskränkningar endast får ske genom lag och göra det särskilda&lt;br&gt;uppskovsförfarandet tillämpligt. Det saknas vidare anledning att i&lt;br&gt;bestämmelsen upprepa de normgivningsregler som redan finns i RF. Med&lt;br&gt;anledning av att Medborgarrättsrörelsen hävdat att förbuden mot&lt;br&gt;minoritets- och könsdiskriminering i 2 kap. 15 och 16 §§ RF inte gjorts&lt;br&gt;tillämpliga i förslaget bör erinras om att nämnda bestämmelser är riktade&lt;br&gt;generellt till de normgivande organen, och därför också skall beaktas när&lt;br&gt;bestämmelser om ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden beslutas. Att inte myndigheterna vid sin tillämpning av&lt;br&gt;gällande rätt tar ovidkommande hänsyn till någons ras, kön etc.&lt;br&gt;säkerställs i sin tur genom kravet i 1 kap. 9 § RF på att myndighet i sin&lt;br&gt;verksamhet skall iaktta opartiskhet och saklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills bör också den som tvingas att avstå sin egendom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom expropriation eller annat sådant förfogande i grundlag vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillförsäkrad ersättning. Som tidigare har redovisats delar vi kommitténs Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;uppfattning att rådighetsinskränkningar avseende mark och byggnader bör&lt;br&gt;omfattas av den föreslagna grundlagsbestämmelsen om egendomsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens härmed bör även den nu gällande rätten till ersättning vid&lt;br&gt;sådana inskränkningar ges ett motsvarande grundlagsskydd. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund anser vi att egendomsrätten får ett tillräckligt starkt konstitutio-&lt;br&gt;nellt skydd på det sätt som kommittén har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att den enskilde genom bestämmelsen skall&lt;br&gt;tillförsäkras full ersättning eller ersättning för hela förlusten. Det skulle&lt;br&gt;emellertid inte vara helt rättvisande med hänsyn till att sådana för-&lt;br&gt;väntningsvärden som enligt 4 kap. 3 § expropriationslagen inte är&lt;br&gt;ersättningsgilla inte omfattas av skyddet. I bestämmelsens nuvarande&lt;br&gt;lydelse tillförsäkras den vilkens egendom tas i anspråk genom&lt;br&gt;expropriation eller annat sådant förfogande ersättning för förlusten vilket&lt;br&gt;får anses ge uttryck för att den drabbade skall hållas skadeslös och att&lt;br&gt;inte enbart symboliska belopp skall kunna betalas ut. Att härtill lägga&lt;br&gt;ordet skäligt, som också föreslagits, skulle därför inte tjäna något&lt;br&gt;egentligt syfte. Liksom tidigare bör såsom kommittén stannat vid den&lt;br&gt;närmare utformningen av ersättningsbestämmelserna alltjämt ske i vanlig&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skydd som tillförsäkrar den enskilde ersättning för inskränkningar&lt;br&gt;utan avseende på intrångets eller skadans storlek överensstämmer&lt;br&gt;emellertid inte med gällande rätt. Inskränkningen måste ha uppnått en&lt;br&gt;viss kvalifikationsgrad för att ersättning skall kunna komma i fråga. En&lt;br&gt;motsvarande begränsning bör därför komma till uttryck i grundlagsbe-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har vänt sig mot de kriterier som kommittén har&lt;br&gt;använt och påpekat att de antingen är for stränga eller att de inte är&lt;br&gt;tillräckligt objektiva för att passa i grundlag. Statens naturvårdsverk&lt;br&gt;avstyrker dessutom ett grundlagsskydd mot rådighetsinskränkningar på&lt;br&gt;det föreslagna sättet. Naturvårdsverket påpekar härvid att&lt;br&gt;rådighetsinskränkningar i miljöskyddslagen och annan skyddslagstiftning&lt;br&gt;har hittills i princip inte ansetts kunna föranleda rätt till ersättning. Med&lt;br&gt;den föreslagna lydelsen kommer enligt verket denna princip att kunna&lt;br&gt;ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av kommittén använda kvalifikationsgränserna är hämtade från&lt;br&gt;gällande rätt på området. Meningen är således inte att i grundlagen&lt;br&gt;precisera beräkningsnormema utan endast att ange huvudprinciperna. Att&lt;br&gt;rätten till ersättning vid vissa rådighetsinskränkningar nu ges ett&lt;br&gt;grundlagsskydd innebär således inte att ersättningsrätten utvidgas i&lt;br&gt;förhållande till nu gällande ersättningsregler. Ersättning utgår sålunda&lt;br&gt;inte för den förlust som kan bestå i att förväntningar om ändring i&lt;br&gt;markens användningsområde inte infrias till följd av&lt;br&gt;dispositionsinskränkningar. Ersättning utgår inte för ingrepp i form av&lt;br&gt;strandskyddsförordnande eller förordnande om naturvårdsområde.&lt;br&gt;Uteblivet tillstånd till en ny verksamhet, t.ex. grustäkt eller&lt;br&gt;markavvattning samt vägrad strandskyddsdispens ersätts inte till följd av&lt;br&gt;denna princip. Inte heller skall ersättning utgå för sådana - till tid och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning - mindre ingripande inskränkningar i rätten att fritt nyttja sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom. Således är avsikten med förslaget inte att andra typer av Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;rådighetsinskränkningar i mark eller byggnader än for närvarande skall&lt;br&gt;vara förenade med rätt till ersättning. Däremot innebär förslaget att den&lt;br&gt;nuvarande rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar blir&lt;br&gt;grundlagsfäst. Det finns därför varken skäl att, som bl.a. Skogsstyrelsen&lt;br&gt;och Lantbrukarnas Riksförbund anser, föreslå några ändringar i de lagar&lt;br&gt;som reglerar rätt till ersättning eller att utöver redan befintliga&lt;br&gt;motivuttalanden ange den närmare innebörden av de begrepp som där&lt;br&gt;används. Regeringen finner inte heller anledning att förändra den&lt;br&gt;ersättningsrätt vid expropriation eller annat sådant förfogande som&lt;br&gt;bestämmelsens nuvarande lydelse garanterar. Under beredningen har&lt;br&gt;uppmärksammats att ett beslut med stöd av lagen (1990:217) om skydd&lt;br&gt;för samhällsviktiga anläggningar m.m. (skyddslagen) genom vilket en&lt;br&gt;anläggning eller ett område förklaras vara skyddsobjekt bl.a. kan&lt;br&gt;innebära att en ägare eller nyttjanderättshavare stängs ute från&lt;br&gt;anläggningen eller området. Såvitt gäller områden där försvarsmakten&lt;br&gt;bedriver övningar och där försvarsmakten sätts in för att hindra&lt;br&gt;kränkningar av Sveriges territorium kan sådana inskränkningar göras utan&lt;br&gt;att ägaren ger sitt tillstånd. Vid övningar torde kunna tillses att&lt;br&gt;tillträdesförbud blir gällande mot ägaren endast i sådana situationer där&lt;br&gt;denne inte lider någon skada av förbudet. Även i kränkningsfallen torde&lt;br&gt;läget oftast var det att ägaren inte lider någon skada på grund av att han&lt;br&gt;inte får tillträde till området. I vissa fall kan dock sådana skador vara&lt;br&gt;oundvikliga. Vid skyddslagens tillkomst övervägde regeringen om det&lt;br&gt;mot denna bakgrund borde införas en rätt till ersättning för den som i&lt;br&gt;kränkningsfallen får sin dispositionsrätt inskränkt. Regeringen stannade&lt;br&gt;dock för att - bl.a. efter jämförelse med reglerna i rättegångsbalken och&lt;br&gt;polislagen om avspärrningar - inte föreslå någon sådan rätt (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989/90:54 s. 44). Det ligger i sakens natur att den nu föreslagna regeln&lt;br&gt;inte är tillämplig när mark eller byggnader måste tas i anspråk för att&lt;br&gt;möta ett väpnat angrepp mot Sverige, t.ex. en invasion. I linje med detta&lt;br&gt;synsätt ligger att det inte heller skall finns någon rätt till ersättning när&lt;br&gt;det är fråga om att hindra en annan kränkning av Sveriges territorium&lt;br&gt;utan att det är fråga om ett väpnat angrepp. Vad gäller föreskrifter om&lt;br&gt;militära skyddsområden som också kan meddelas enligt skyddslagen&lt;br&gt;hänvisas till författningskommentaren till den föreslagna 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skydd som den enskildes egendom genom den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen tillförsäkras får inte utgöra något hinder mot att&lt;br&gt;allmänheten utnyttjar naturen enligt vad som följer av den på sedvanerätt&lt;br&gt;grundade allemansrätten. Uttrycket allemansrätt förekommer redan i&lt;br&gt;naturvårdslagen men är inte definierat i någon författning. Allemansrätten&lt;br&gt;får sitt innehåll främst genom motsatsvisa tolkningar av vissa&lt;br&gt;straffstadganden. Den kan nu sägas innebära att det är tillåtet för var och&lt;br&gt;en att ta sig fram till fots över annans mark med undantag för tomtmark&lt;br&gt;som ligger intill någons bostad. Det är vidare tillåtet att tillfälligt&lt;br&gt;uppehålla sig på samma mark och att där t.ex. slå upp ett tält för någon&lt;br&gt;enstaka natt. Vidare har var och en rätt att på annans mark plocka bär&lt;br&gt;och svamp, liksom nedfallna grenar och kvistar. Även rätten för var och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en att fiska med handredskap på vissa enskilda vatten har beskrivits som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en rättighet av i huvudsaklig allemansrättslig natur. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemansrätten kan ur markägarens perspektiv sägas innebära en&lt;br&gt;inskränkning i hans äganderätt till fastigheten utan att han har rätt till&lt;br&gt;någon ersättning for den. Regeringen delar därför kommitténs uppfattning&lt;br&gt;att det i bestämmelsen bör göras ett uttryckligt förbehåll för&lt;br&gt;allemansrätten. Den omständigheten att allemansrätten inte är direkt&lt;br&gt;definierad i författning och att vissa därför kan ha en vag uppfattning om&lt;br&gt;dess innebörd utgör enligt vår mening inget hinder mot att här ta in ett&lt;br&gt;förbehåll för allemansrätten. På detta sätt ges också allemansrätten en&lt;br&gt;grundlagsförankring. Avsikten är dock inte att ge allemansrätten en för&lt;br&gt;all framtid bestämd innebörd och därigenom låsa den till just den&lt;br&gt;rörelsefrihet i naturen som i dag får anses ha sitt stöd i denna. Mot&lt;br&gt;bakgrund härav och då allemansrättens gränser kan anses föränderliga är&lt;br&gt;det, som vissa remissinstanser önskar, inte heller lämpligt att i detta&lt;br&gt;sammanhang ange något om hänsyns- och ansvarstagande eller föreskriva&lt;br&gt;begränsningar i allemansrätten. Det bör emellertid för tydlighetens skull&lt;br&gt;anmärkas att syftet med förbehållet för allemansrätten inte är att ge en&lt;br&gt;längre gående rätt att nyttja naturen än enligt nu accepterade former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopen, Sveriges Kristna Råd och Sveriges frikyrkosamråd&lt;br&gt;anser att det bör prövas om inte medborgarnas rätt till rent vatten för&lt;br&gt;personligt bruk kan ges ett grundlagsskydd. Justitia et Pax har för sin del&lt;br&gt;förordat att frågan om ett grundlagsskydd för rätten till en skyddad natur,&lt;br&gt;frisk luft m.m. utreds vidare. Det finns dock inget underlag för att i&lt;br&gt;samband med de nu framlagda förslagen till grundlagsändringar behandla&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Närings- och yrkesfriheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I regeringsformen införs som en ny fri- och&lt;br&gt;rättighet ett skydd för närings- och yrkesfriheten. Enligt den nya&lt;br&gt;bestämmelsen får begränsningar i rätten att driva näring eller utöva&lt;br&gt;yrke endast införas för att skydda angelägna allmänna intressen och&lt;br&gt;aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller&lt;br&gt;företag. I samma bestämmelse ges en grundlagsförankring av&lt;br&gt;samemas rätt till renskötsel som den i lag är reglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av dem som yttrat sig har flertalet inte något att&lt;br&gt;erinra mot eller tillstyrker ett grundlagsskydd för närings- och yrkes-&lt;br&gt;friheten. Flera, bland dem Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt,&lt;br&gt;juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Justitia et Pax anser&lt;br&gt;dock att skyddet för närings- och yrkesfriheten bör ges ett positivt&lt;br&gt;uttryck. Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;som har samma inställning som till egendomsskyddet, samt Länsrätten&lt;br&gt;i Stockholms län och Företagarnas Riksorganisation anser att skyddet bör&lt;br&gt;förstärkas genom att begränsningar endast skall kunna göras genom lag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller med stöd av lag. De juridiska fakulteterna vid Uppsala och&lt;br&gt;Stockholms universitet är tveksamma till förslaget. Några, bland dem&lt;br&gt;Svea hovrätt, Hovrätten for Nedre Norrland och Konkurrensverket, är&lt;br&gt;inte nöjda med det sätt på vilket den s.k. likhetsprincipen kommer till&lt;br&gt;uttryck i bestämmelsen. Svea hovrätt anser att det är en självklarhet att&lt;br&gt;likhetsprincipen vad gäller ekonomiska syften även bör omfatta staten.&lt;br&gt;Hovrätten för Nedre Norrland anser att likhetsprincipen inte kommer till&lt;br&gt;uttryck i den föreslagna regeln och att det kan ifrågasättas om det senare&lt;br&gt;ledet i första stycket fyller någon funktion. Konkurrensverket anser att&lt;br&gt;kommittén inte gett en fullständig bild av de legala inskränkningar som&lt;br&gt;berör närings- och yrkesfriheten och att innebörden av begreppet&lt;br&gt;angelägna allmänna intressen borde ha preciserats närmare. Föreningen&lt;br&gt;Den Nya Välfärden förordar att också avtalsfriheten tryggas i grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän är inte nöjda med hur förslaget såvitt gäller&lt;br&gt;samemas renskötselrätt har kommit till uttryck i lagförslaget. Detsamma&lt;br&gt;gäller Hovrätten för Nedre Norrland som påpekar att den renskötselrätt&lt;br&gt;som följer av rennäringslagen under vissa förutsättningar tillkommer&lt;br&gt;också medborgare i andra länder än Sverige, varför det erfordras en&lt;br&gt;följdreglering i nuvarande 2 kap. 20 § RF. Lantbrukarnas Riksförbund&lt;br&gt;avstyrker förslaget i denna del. Professor Bertil Bengtsson anser att det&lt;br&gt;är något missvisande att som kommittén gjort tala om ett grundlagsstöd&lt;br&gt;för samemas renskötselrätt. Han anmärker därvid att bestämmelsen ger&lt;br&gt;ett grundlagsstöd för den näringsrättsliga sidan av renskötselrätten men&lt;br&gt;att den civilrättsliga sidan av den utgör en särskild rätt vilken i dag&lt;br&gt;liksom äganderätten skyddas av 2 kap. 18 § RF. Svenska Samemas&lt;br&gt;Riksförbund och Sametinget kräver båda att förslaget kompletteras med&lt;br&gt;bestämmelser i regeringsformen om samemas fundamentala rättigheter&lt;br&gt;som folk och rätten till land och vatten. Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Stockholms universitet anser att det finns skäl att i särskild ordning&lt;br&gt;överväga frågan om ett grundlagsskydd inriktat på samemas särskilda&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Näringsfriheten har en lång tradition&lt;br&gt;i Sverige. Gällande lagstiftning på näringsområdet utgår från att det i&lt;br&gt;princip skall råda full frihet för svenska medborgare att här i landet driva&lt;br&gt;näring och utöva yrke. Inte desto mindre finns det sedan lång tid en&lt;br&gt;omfattande reglering på detta område. Denna reglering begränsar i stor&lt;br&gt;utsträckning närings- och yrkesfriheten i olika hänseenden, t.ex. på grund&lt;br&gt;av hänsyn till säkerhets-, hälsovårds-, arbetarskydds- och&lt;br&gt;ordningssynpunkt eller för att tillgodose krav på särskilda kvalifikationer&lt;br&gt;som ställs upp för många yrken. I praktiken är således närings- och&lt;br&gt;yrkesfriheten begränsad i ganska stor utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att enskilda så långt det är möjligt skall garanteras närings- och&lt;br&gt;yrkesfrihet är av grundläggande betydelse för det modema samhället.&lt;br&gt;Detta bör såsom kommittén funnit föranleda att dessa friheter nu ges ett&lt;br&gt;skydd i regeringsformens fri- och rättighetskapitel. En sådan grundlags-&lt;br&gt;reglering skulle även stå i överensstämmelse med vad som gäller i bland&lt;br&gt;annat Danmark och Norge och i samklang med aktuella internationella&lt;br&gt;samarbetssträ vanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av inskränkningar i närings- och yrkesfriheten har tidigare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansetts utgöra hinder for en grundlagsbestämmelse till skydd for dessa Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;friheter. Regeringen delar kommitténs uppfattning att det kan vara svårt&lt;br&gt;att ge närings- och yrkesfriheten ett reellt innehåll med hänsyn till de&lt;br&gt;möjligheter till begränsningar som nödvändigtvis måste finnas. Det är av&lt;br&gt;detta skäl missvisande att såsom vissa remissinstanser önskar i grund-&lt;br&gt;lagen tala om dessa friheter som rättsligt bindande rättigheter. Vi delar&lt;br&gt;i stället kommitténs uppfattning att den s.k. likhetsprincipen är en lämplig&lt;br&gt;utgångspunkt for en grundlagsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har beskrivit innebörden av likhetsprincipen som att alla&lt;br&gt;skall ha möjlighet att konkurrera på lika villkor under förutsättning att de&lt;br&gt;i övrigt uppfyller de krav som kan ställas på t.ex. kompetens. Några&lt;br&gt;remissinstanser är kritiska mot det sätt på vilken denna kommer till&lt;br&gt;uttryck i förslaget. Klart är att likhetsprincipen som utgångspunkt för en&lt;br&gt;grundlagsreglering inte får hindra att det införs generella inskränkningar&lt;br&gt;i närings- och yrkesfriheten för att tillgodose intressen som från allmänna&lt;br&gt;utgångspunkter bedöms angelägna. Att under denna förutsättning&lt;br&gt;garantera likhetsprincipen en överordnad ställning i förhållande till&lt;br&gt;viktiga skyddsintressen innebär svårigheter. Genom att såsom kommittén&lt;br&gt;valt att göra, ta fasta på en väsentlig sida av likhetsprincipen, nämligen&lt;br&gt;den ekonomiska, kan denna emellertid utan svårigheter ges en över-&lt;br&gt;ordnad ställning. Syftet med en begränsning av närings- och yrkesfriheten&lt;br&gt;får således inte enbart vara att ekonomiskt gynna vissa näringsidkare eller&lt;br&gt;yrkesutövare framför andra, utan för att en begränsning skall få inforas&lt;br&gt;krävs att syftet är att skydda något från samhällets synpunkt skyddsvärt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har framförts dels att det av bestämmelsen&lt;br&gt;bör framgå att inskränkningar i närings- och yrkesfriheten får införas i&lt;br&gt;lag eller med stöd av lag, dels att det bör anges att begränsningar endast&lt;br&gt;skall kunna göras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som rör ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;intressen skall som huvudregel i enlighet med 8 kap. 3 § RF meddelas&lt;br&gt;genom lag. Enligt 8 kap. 7 § RF kan regeringen efter bemyndigande i&lt;br&gt;lag meddela föreskrifter som kan innebära begränsningar i bl.a. närings-&lt;br&gt;och yrkesfriheten. Av 11 § samma kapitel följer vidare att riksdagen även&lt;br&gt;kan medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet eller&lt;br&gt;kommun att meddela sådana föreskrifter. Gällande bestämmelser om&lt;br&gt;normgivningen innebär således att det redan finns ett krav på att&lt;br&gt;föreskrifter på det offentligrättsliga området som innebär begränsningar&lt;br&gt;i närings- och yrkesfriheten i första hand skall ha lagform och i vart fall&lt;br&gt;meddelas med stöd av lag. Det bör även tilläggas att civilrättsliga&lt;br&gt;föreskrifter som kan anses beröra en juridisk persons &amp;quot;personliga&lt;br&gt;ställning&amp;quot; enligt regeringsformens normgivningsregler faller under det&lt;br&gt;obligatoriska lagområdet. Självfallet påverkar inte detta möjligheten att&lt;br&gt;enligt 11 kap. 9 § RF i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag&lt;br&gt;ställa upp krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha eller&lt;br&gt;utöva tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket understryker vikten av att inskränkningar som på&lt;br&gt;grund av angelägna skyddsintressen görs i närings- och yrkesfriheten i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görligaste mån utformas på ett konkurrensneutralt sätt. Vi finner här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angeläget att i detta sammanhang, utöver den nya svenska konkurrensla-&lt;br&gt;gen, peka på betydelsen av EG:s konkurrensregler, som redan vid EES-&lt;br&gt;avtalets ikraftträdande blir gällande också för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs uppdrag ingick även att göra en genomgång av för-&lt;br&gt;fattningsbeståndet på näringsområdet och föreslå de ändringar som&lt;br&gt;kommitténs förslag i grundlagsfrågan kunde föranleda. En redovisning&lt;br&gt;av de författningsbestämmelser som kommittén ansett kan sägas begränsa&lt;br&gt;närings- och yrkesfriheten finns intagen i betänkandet (del A Bilaga 2).&lt;br&gt;Regeringen delar kommitténs uppfattning att det kan ifrågasättas om&lt;br&gt;rennäringslagens bestämmelser om renskötselrätten som en kollektiv&lt;br&gt;rättighet tillkommande den samiska befolkningen är helt förenliga med&lt;br&gt;det föreslagna grundlagsskyddet. Detta förhållande förändras inte av det&lt;br&gt;faktum, som Lantbrukarnas Riksförbund tagit upp, nämligen att samemas&lt;br&gt;bruksrätt till renbetesmarkema och samema som en etnisk minoritet&lt;br&gt;omfattas av andra grundlagsbestämmelser. Genom att som i kommitténs&lt;br&gt;förslag till bestämmelse ge en grundlagsförankring av den lagreglering&lt;br&gt;som gäller samemas rätt att bedriva renskötsel markeras att denna rätt&lt;br&gt;inte står i konflikt med grundlagsskyddet för närings- och yrkesfriheten.&lt;br&gt;Samemas rätt att bedriva renskötsel regleras dock alltjämt i lag. Under&lt;br&gt;remissbehandlingen har Svenska Samemas Riksförbund och Sametinget&lt;br&gt;rest krav på att förslaget kompletteras med bestämmelser i&lt;br&gt;regeringsformen om samemas fundamentala rättigheter som folk och&lt;br&gt;rätten till land och vatten. I prop. 1992/93:32 (s. 31 f.) uttalade&lt;br&gt;regeringen att gällande bestämmelser i regeringsformen, sedda mot&lt;br&gt;bakgrund av Sveriges folkrättsliga förpliktelser, ger samema som etnisk&lt;br&gt;minoritet ett fullgott grundlagsskydd. Vidare framgår av samma&lt;br&gt;proposition att regeringen inte heller ansåg sig kunna biträda det&lt;br&gt;önskemål om grundlagsreglering som samema framfört avseende rätten&lt;br&gt;till mark och vatten. Fri- och rättighetskommittén har inte särskilt utrett&lt;br&gt;frågan om en grundlagsreglering avseende samemas rätt. Mot bakgrund&lt;br&gt;härav finner regeringen inte heller nu skäl att föreslå någon ytterligare&lt;br&gt;grundlagsreglering avseende samema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har Föreningen Den Nya Välfärden&lt;br&gt;förordat att också avtalsfriheten tryggas i grundlag. Denna fråga är&lt;br&gt;förenad med komplicerade problem beträffande avgränsning och&lt;br&gt;undantag. Inte heller har frågan varit föremål för kommitténs&lt;br&gt;överväganden. Regeringen anser sig därför inte ha tillräckligt underlag&lt;br&gt;för att i detta sammanhang ta ställning till frågan om ett grundlagsskydd&lt;br&gt;för avtalsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Rätten till utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I regeringsformen infors bland övriga fri- och&lt;br&gt;rättigheter en ny bestämmelse som garanterar alla barn som omfattas&lt;br&gt;av den allmänna skolplikten rätt att kostnadsfritt få grundläggande&lt;br&gt;utbildning i allmän skola. I samma bestämmelse anges också att det&lt;br&gt;allmänna skall svara för att det finns högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Enligt kommitténs lagförslag har alla barn rätt att kostnadsfritt erhålla&lt;br&gt;grundläggande utbildning i allmän skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta som yttrat sig tillstyrker eller har inte&lt;br&gt;något att erinra mot ett grundlagsskydd för rätten till grundläggande&lt;br&gt;utbildning. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, som i likhet med&lt;br&gt;de juridiska fakulteterna i Uppsala och Stockholm är tveksam till&lt;br&gt;förslaget, anser att bestämmelsen kan ses som en närmare precisering av&lt;br&gt;målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § RF och skiljer sig från övriga&lt;br&gt;föreskrifter i 2 kap. RF genom att den avser prestationer av det&lt;br&gt;allmänna, medan övriga främst handlar om frihet från tvång ffån&lt;br&gt;samhällets sida. Härtill kommer enligt fakulteten att en i grundlagen&lt;br&gt;fastslagen rättighet rimligen bör kunna göras gällande inför domstol.&lt;br&gt;Vidare anser fakulteten i likhet med Hovrätten för Nedre Norrland och&lt;br&gt;Föreningen Den Nya Välfärden, att den föreslagna bestämmelsen om det&lt;br&gt;allmännas ansvar för att högre utbildning finns, inte grundar några&lt;br&gt;rättigheter för den enskilde och synes falla utom ramen för 2 kap. RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund, Medborgar-&lt;br&gt;rättsrörelsen, Sveriges Försäkringsförbund och Katolska Biskopsämbetet&lt;br&gt;är negativa till att införa en social rättighet i 2 kap. RF och ifrågasätter&lt;br&gt;värdet av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk anser att uttrycket &amp;quot;Alla barn&amp;quot; är missvisande på&lt;br&gt;åtminstone följande sätt; dels kommer den avsedda inskränkningen till&lt;br&gt;barn som är medborgare i Sverige inte till klart uttryck, dels garanterar&lt;br&gt;inte skollagen svenska barn bosatta i utlandet eller svenska barn som är&lt;br&gt;folkbokförda här men som varaktigt vistas utomlands rätt till utbildning&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet, dels har inte heller barn vars för-&lt;br&gt;hållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att de skall gå&lt;br&gt;i skolan någon sådan rätt till utbildning enligt 3 kap. 1 § skollagen, dels&lt;br&gt;garanterar skollagen utbildning bara till barn som nått skolpliktsåldem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några, bland dem Svea hovrätt, Den Nya Välfärden och Justitia et Pax&lt;br&gt;förordar att också föräldrarätten grundlagsskyddas. Ärkebiskopen,&lt;br&gt;Sveriges Kristna Råd och Sveriges frikyrkosamråd, som tillstyrker&lt;br&gt;förslaget om rätt till grundläggande utbildning, understryker för sin del&lt;br&gt;att föräldrarätten alltid måste balanseras av barnens rätt som den kommer&lt;br&gt;till uttryck i bl.a. FN:s barnkonvention. Samhällsvetenskapliga fakulteten&lt;br&gt;vid Stockholms universitet framför liknande uppfattning i anslutning till&lt;br&gt;frågan om inkorporering av Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Författningsutredningen föreslog ett stadgande i RF som Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;bland annat innebar en ovillkorlig rätt for barn till grundläggande&lt;br&gt;undervisning i allmänna skolor (SOU 1963:16 och 17). Flera remissin-&lt;br&gt;stanser ställde sig kritiska till förslaget. Rätten till utbildning kom inte att&lt;br&gt;skrivas in i grundlagen förrän efter förslag från Fri- och rättighetsutred-&lt;br&gt;ningen. I sitt betänkande (SOU 1975:75) hade den övervägt att i&lt;br&gt;grundlagen skriva in en skyldighet för det allmänna att tillhandahålla&lt;br&gt;social service som når upp till viss nivå. Den fann emellertid inte att det&lt;br&gt;var möjligt att skriva in sociala rättigheter i RF som rättsregler eftersom&lt;br&gt;de i praktiken kom att vara uttryck för samhällets strävan att bereda den&lt;br&gt;enskilde t.ex. utbildning. Utredningen föreslog därför att de sociala&lt;br&gt;rättigheterna skulle formuleras som ett målsättningsstadgande. Förslaget&lt;br&gt;om att införa ett målsättningsstadgande i RF delades av regering och&lt;br&gt;riksdag (prop. 1975/76:209, bet. 1975/76:KU56, rskr. 1975/76:414, bet.&lt;br&gt;1976/77:KU1, rskr. 1976/77:2). Stadgandet, som återfinns i 1 kap. 2 §&lt;br&gt;RF, ger uttryck för det allmännas strävan att medborgarna skall erbjudas&lt;br&gt;den utbildning de önskar. Något krav på en viss utbildning kan den&lt;br&gt;enskilde inte ställa med stöd av målsättningsstadgandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 26 i FN:s universella förklaring om de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna från år 1948 uttalas att envar skall ha rätt till undervisning.&lt;br&gt;Denna skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och&lt;br&gt;grundläggande stadierna. Rätten till undervisning behandlas också i flera&lt;br&gt;olika konventioner som Sverige anslutit sig till. FN:s konvention om&lt;br&gt;ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (SÖ 1971:41) innehåller&lt;br&gt;mycket utförliga bestämmelser om rätten till utbildning och om den&lt;br&gt;skolundervisning på olika nivåer som konventionsstatema skall inrätta.&lt;br&gt;I artikel 13 åtar sig konventionsstatema bland annat att&lt;br&gt;grundskoleundervisning skall vara obligatorisk och kostnadsfritt&lt;br&gt;tillgänglig for alla, att den undervisning som i olika former följer efter&lt;br&gt;grundskolan skall göras allmänt tillgänglig och åtkomlig för alla samt att&lt;br&gt;den högre undervisningen skall göras åtkomlig för alla som är lämpade&lt;br&gt;för sådan undervisning. I FN:s konvention om barnets rättigheter (SÖ&lt;br&gt;1990:20), som i princip avser alla personer under 18 år, finns&lt;br&gt;bestämmelser som i stort motsvarar vad som sägs i konventionen om&lt;br&gt;ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I artikel 2 i första&lt;br&gt;tilläggsprotokollet till Europakonventionen stadgas bland annat att ingen&lt;br&gt;må förvägras rätten till undervisning. Om den närmare innebörden av&lt;br&gt;artikeln hänvisas till Hans Danelius arbete Mänskliga rättigheter (5:e&lt;br&gt;uppl., Norstedts, 1993).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den gällande skollagen anordnar det allmänna utbildning för&lt;br&gt;barn och ungdomar i form av grundskola och gymnasieskola samt vissa&lt;br&gt;motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.&lt;br&gt;Dessa skolformer bildar det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;br&gt;Där föreskrivs också att alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön,&lt;br&gt;geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika&lt;br&gt;tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;br&gt;Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den&lt;br&gt;anordnas i landet. Vid sidan av de skolformer som anordnas av det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna kan det finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridiska personer (fristående skolor). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skollagen har barn som är bosatta i landet skolplikt. Undantagna&lt;br&gt;från skolplikt är bam, som varaktigt vistas utomlands eller vars&lt;br&gt;förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet&lt;br&gt;skall gå i skola. Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då&lt;br&gt;barnet fyller 7 år och upphör i regel vid utgången av vårterminen det&lt;br&gt;kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör särskild&lt;br&gt;skolplikt i specialskolan, 17 år. Från och med den 1 juli 1997 gäller&lt;br&gt;vidare att om ett barns vårdnadshavare begär det, skall barnet redan&lt;br&gt;höstterminen det år det fyller 6 år jämställas med skolpliktiga bam i&lt;br&gt;fråga om rätten att börja skolan. Skolplikten motsvaras av en rätt för&lt;br&gt;bam och ungdom att få utbildning inom det offentliga skolväsendet. Bam&lt;br&gt;i allmänhet har vanlig skolplikt som skall fullgöras i grundskolan.&lt;br&gt;Särskild skolplikt har bam som inte kan gå i grundskolan därför att de&lt;br&gt;är utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörselskadade eller talskadade.&lt;br&gt;Sådan skolplikt skall fullgöras i särskola eller specialskola. Samers bam&lt;br&gt;får fullgöra skolplikt i sameskola i stället for i grundskola. Utbildningen&lt;br&gt;i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och de skall utan kostnad&lt;br&gt;ha tillgång till böcker, skrivmaterial, verktyg och andra hjälpmedel som&lt;br&gt;behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma&lt;br&gt;enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieutbildning är sådan utbildning inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet for bam och ungdom som är avsedd att påbörjas av&lt;br&gt;ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till&lt;br&gt;och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Av skollagen&lt;br&gt;framgår att varje kommun bland annat är skyldig att under vissa&lt;br&gt;förutsättningar erbjuda utbildning på nationella program för samtliga de&lt;br&gt;ungdomar i kommunen som avses ovan. Regeringen meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om urval mellan behöriga sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleutbildning finns i dels statlig och dels kommunal regi och de&lt;br&gt;grundläggande bestämmelserna finns i högskolelagen. För tillträde till&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildning gäller krav på allmän behörighet.&lt;br&gt;Varje universitet eller högskola beslutar själv vilka särskilda&lt;br&gt;behörighetsvillkor som skall gälla. Antalet utbildningsplatser till en&lt;br&gt;utbildning får vara begränsade. Bestämmelser om urval meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommittén har övervägts om föräldrarätten och rätten till&lt;br&gt;utbildning bör ges ett skydd i fri- och rättighetskapitlet i regerings-&lt;br&gt;formen. Beträffande föräldrarätten har kommittén begränsat sig till rätten&lt;br&gt;för föräldrar att bestämma över sina barns undervisning och utbildning,&lt;br&gt;särskilt i livsåskådningsfrågor. Av denna anledning har kommittén&lt;br&gt;behandlat dessa frågor i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kommittén har mot bakgrund av att&lt;br&gt;tillgången till utbildning för den enskilde är av avgörande betydelse för&lt;br&gt;dennes välfärd funnit att rätten till utbildning bör ges ett starkare skydd&lt;br&gt;i grundlagen. Genom en rättsligt bindande regel skall enligt kommittén&lt;br&gt;härvid det allmänna åläggas att garantera alla en ovillkorlig rätt att&lt;br&gt;kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har bland andra de juridiska fakulteterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttryckt tveksamhet till att bland övriga bindande föreskrifter om Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;grundläggande fri- och rättigheter föra in en social rättighet. Regeringen&lt;br&gt;har förståelse för denna tvekan men vill samtidigt erinra om att tanken&lt;br&gt;inte är ny. Redan Författningsutredningen föreslog en sådan rätt. En&lt;br&gt;regel om fri folkskoleutbildning finns i både Danmarks och Finlands&lt;br&gt;författningar. Vidare finns bestämmelser om rätt till undervisning i FN:s&lt;br&gt;förklaring om de mänskliga rättigheterna och i andra tilläggsprotokollet&lt;br&gt;till Europakonventionen. I likhet med kommittén anser regeringen att&lt;br&gt;tillgången till utbildning är av grundläggande betydelse för den enskildes&lt;br&gt;välfärd. Vi anser även att rätten att erhålla fri grundutbildning också är&lt;br&gt;av stor betydelse för det demokratiska samhällets fortbestånd. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, bland andra Svea hovrätt, advokatsamfundet samt&lt;br&gt;ärkebiskopen och de religiösa organisationerna med undantag av Katolska&lt;br&gt;Biskopsämbetet tillstyrker förslaget i denna del. Mot bakgrund härav&lt;br&gt;anser vi att rätten till utbildning bör ges ett bättre grundlagsskydd. En&lt;br&gt;sådan regel kan i likhet med förslaget om utvidgat egendomsskydd&lt;br&gt;dessutom sägas innebära en precisering av det skydd som Europakon-&lt;br&gt;ventionen, som nu föreslås skall inkorporeras, ställer upp för rätten till&lt;br&gt;undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet anser att en i grundlagen&lt;br&gt;fastslagen rättighet rimligen bör kunna göras gällande inför domstol och&lt;br&gt;anför att detta nu inte är möjligt såvitt gäller rätten till utbildning. I detta&lt;br&gt;sammanhang bör erinras om att Fri- och rättighetskommittén i sitt&lt;br&gt;fortsatta arbete har att överväga frågan om vidgade möjligheter till&lt;br&gt;domstolsprövning av förvaltningsbeslut och därvid ta ställning till i vilken&lt;br&gt;utsträckning Europakonventionen kan anses ställa krav på sådan&lt;br&gt;domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser vi dock att ett bindande stadgande om&lt;br&gt;rätt till utbildning inte kan innebära en villkorslös rätt till alla former av&lt;br&gt;utbildning. Kommittén har i stället föreslagit en bestämmelse om rätt för&lt;br&gt;varje bam att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän&lt;br&gt;skola. Enligt kommittén är syftet att ge alla bam i skolpliktig ålder rätt&lt;br&gt;till kostnadsfri grundskoleutbildning. Avsikten är emellertid inte att&lt;br&gt;garantera personer som inte befinner sig inom skolpliktig ålder rätt till&lt;br&gt;sådan utbildning. Vidare är kommitténs syfte att ge en rätt till grund-&lt;br&gt;läggande utbildning för elever som behöver undervisning i särskola eller&lt;br&gt;specialskola i stället för i den vanliga grundskolan. Kommittén har även&lt;br&gt;angett att rättigheten motsvaras av den rätt till grundskoleutbildning som&lt;br&gt;följer av den nuvarande skollagen. Såsom Statens skolverk påpekat har&lt;br&gt;sålunda kommittén inte avsett att utöka den krets av personer som enligt&lt;br&gt;skollagen är berättigade till utbildning i grundskola eller motsvarande&lt;br&gt;utbildning. På grund härav anser Skolverket att det i vissa hänseenden&lt;br&gt;framstår som missvisande att i grundlagen slå läst en rätt för alla bam&lt;br&gt;till grundläggande utbildning i allmän skola. Enligt skollagen garanteras&lt;br&gt;nämligen varken svenska bam bosatta i utlandet eller svenska bam&lt;br&gt;folkbordförda här men som varaktigt vistas utomlands någon rätt till&lt;br&gt;utbildning inom det offentliga skolväsendet. Inte heller bam vars&lt;br&gt;förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall gå i skolan är garanterade en sådan rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av dessa verkets synpunkter och vikten av att Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;stadgandet blir så klart som möjligt anser vi att grundlagsbestämmelsen&lt;br&gt;bör få en något annorlunda utformning än den kommittén föreslagit. Av&lt;br&gt;stadgandet bör uttryckligen framgå att det är de bam som omfattas av&lt;br&gt;den allmänna skolplikten, vilken motsvaras av en rätt för bam och&lt;br&gt;ungdom att få utbildning inom det offentliga skolväsendet, som har rätt&lt;br&gt;att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. Rätten&lt;br&gt;till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola kommer&lt;br&gt;beträffande den av kommittén åsyftade personkretsen därmed att förbli&lt;br&gt;oförändrad. Avsikten är således inte att förändra det innehåll kommittén&lt;br&gt;avsett med bestämmelsen utan endast att förtydliga den enskildes rätt i&lt;br&gt;förhållande till det allmännas skyldigheter. Det kommer således även med&lt;br&gt;regeringens förslag att åligga det allmänna att garantera bam i&lt;br&gt;skolpliktsåldem en ovillkorlig rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande&lt;br&gt;utbildning i allmän skola. Den av oss valda utformningen har dock den&lt;br&gt;fördelen att det inte torde behöva råda någon tvekan om vilken kategori&lt;br&gt;personer rättigheten avser. Det blir också lättare att göra rättigheten&lt;br&gt;gällande juridiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katolska Biskopsämbetet förordar för sin del att grundlagsstadgandet&lt;br&gt;klart skall jämställa allmänna och fristående skolor. Med anledning härav&lt;br&gt;vill vi understryka att vi delar kommitténs uppfattning att det allmänna&lt;br&gt;genom bestämmelsen endast bör åläggas att svara för fri grundläggande&lt;br&gt;utbildning i allmänna skolor. Att det, som Kammarrätten i Göteborg&lt;br&gt;påpekat, enligt gällande rätt finns möjlighet att fullgöra skolplikten på&lt;br&gt;annat sätt än i allmän skola anser vi att det i bestämmelsen inte finns skäl&lt;br&gt;att erinra om eftersom här endast är fråga om att slå fast den enskildes&lt;br&gt;rätt till kostnadsfri utbildning i allmän skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna rätten till utbildning skall det allmänna åläggas&lt;br&gt;att hålla ett offentligt skolväsende där själva undervisningen garanteras.&lt;br&gt;Däremot garanteras inte den enskilde rätt till fritt skolmaterial, fria&lt;br&gt;skolmåltider eller skolskjutsar. Av dessa förmåner är för närvarande&lt;br&gt;rätten till skolmaterial och skolskjutsen reglerad i skollagen och är&lt;br&gt;beträffande skolskjutsar inte undantagslös. Såvitt gäller den åsyftade&lt;br&gt;omfattningen av regleringen har remissinstanserna inte framfört några&lt;br&gt;synpunkter. Inte heller regeringen har här någon annan uppfattning än&lt;br&gt;kommittén. Att rätten till den i bestämmelsen åsyftade utbildningen skall&lt;br&gt;vara kostnadsfri skall dock inte hindra att det i sådan utbildning kan&lt;br&gt;förekomma enstaka inslag som kan föranleda kostnader för eleverna&lt;br&gt;såsom t.ex. särskilda gymnastikkläder och entréavgifter vid museibesök&lt;br&gt;(jfr prop. 1985/86:10 del A s. 101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar vidare kommitténs slutsats att det inte är möjligt att&lt;br&gt;föreslå en rättsligt bindande regel om rätten till högre utbildning av&lt;br&gt;hänsyn till behovet av villkor för tillträde som är betingade av ut-&lt;br&gt;bildningens syfte och tillgången på plats. Emellertid anser kommittén att&lt;br&gt;det allmänna bör ha skyldighet att även anordna högre utbildning än&lt;br&gt;grundskoleutbildning och att detta bör komma till uttryck i samma&lt;br&gt;bestämmelse som rätten till grundläggande utbildning. Vi delar kommit-&lt;br&gt;téns uppfattning att det givetvis är av stor vikt för den enskilde att kunna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erbjudas även högre utbildning. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser att en bestämmelse om högre utbildning inte grundar några Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;rättigheter och därför synes falla utom ramen för kapitlet om grund-&lt;br&gt;läggande fri- och rättigheter. Hovrätten för Nedre Norrland och&lt;br&gt;Föreningen Den Nya Välfärden anmärker för sin del att det allmännas&lt;br&gt;skyldighet att svara också för högre utbildning framgår av målsättnings-&lt;br&gt;stadgandet i 1 kap. 2 § andra stycket RF. Regeringen kan hålla med om&lt;br&gt;att rätten till högre utbildning omfattas av 1 kap. 2 § RF. Den av&lt;br&gt;kommittén förordade regeln om denna typ av utbildning utgör emellertid&lt;br&gt;en precisering så till vida att den avser just den högre utbildningen och&lt;br&gt;dessutom ålägger det allmänna att se till att den finns, vilket innebär att&lt;br&gt;det allmänna själv som huvudman skall anordna den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 13 framgår att kommittén har föreslagit att den svenska&lt;br&gt;reservationen mot andra meningen i artikel 2 om föräldrarätten i&lt;br&gt;Europakonventionen bör återkallas innan konventionen inkorporeras&lt;br&gt;genom svensk lag. Mot bakgrund härav har kommittén konstaterat att&lt;br&gt;föräldrarätten genom den föreslagna inkorporeringen med återtagande av&lt;br&gt;reservationen kommer till positivt uttryck i svensk rätt. Något skäl att&lt;br&gt;dessutom införa ett särskilt stadgande om föräldrarätten i grundlag har&lt;br&gt;kommittén inte funnit. Några av remissinstanserna, bl.a. Svea hovrätt&lt;br&gt;och Justitia et Pax, anser emellertid att ett sådant skydd bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de skäl som framgår av avsnitt 13, delar regeringen uppfattningen&lt;br&gt;att reservationen bör återtas. Genom inkorporeringen kommer därmed&lt;br&gt;föräldarätten som den anges i konventionen att bli svensk lag. Flertalet&lt;br&gt;av de remissinstanser som yttrat sig har inte haft något att invända mot&lt;br&gt;att kommittén valt att härutöver inte också ge föräldrarätten ett grund-&lt;br&gt;lagsstöd. På grund härav finner inte heller vi skäl att grundlagsskydda&lt;br&gt;föräldrarätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Europakonventionen - en översikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Europakonventionen, artiklarna 2 - 14, liksom i vissa av tilläggsproto-&lt;br&gt;kollen, upptas de grundläggande materiella fri- och rättigheter som kon-&lt;br&gt;ventionen avser att skydda (konventionen och tilläggsprotokollen återfinns&lt;br&gt;i bilaga 6. Dessa fri- och rättigheter har genom konventionsorganens av-&lt;br&gt;göranden kommit att i åtskilliga hänseenden preciseras till innebörd och&lt;br&gt;räckvidd (för en närmare framställning på svenska av hur konventionens&lt;br&gt;bestämmelser tolkats se främst Hans Danelius, Mänskliga rättigheter, 5&lt;br&gt;uppl., Norstedts, 1993 men också Göran Lysén, Europas grundlag, 2&lt;br&gt;uppl., Iustus förlag, 1993).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionen skyddas vars och ens rätt till livet (artikel 2). Be-&lt;br&gt;stämmelsen kompletteras genom det sjätte tilläggsprotokollet (1983)&lt;br&gt;genom vilket dödsstraffet avskaffas i fredstid. Vidare föreskriver&lt;br&gt;konventionen förbud mot tortyr samt omänsklig och förnedrande&lt;br&gt;behandling och bestraffning (artikel 3) liksom mot slaveri, träldom och&lt;br&gt;tvångsarbete (artikel 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 5 föreskrivs att alla har rätt till frihet och personlig säkerhet&lt;br&gt;liksom att ingen får berövas sin frihet utom i sex i artikeln uppräknade&lt;br&gt;fall då ett frihetsberövande kan komma i fråga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) efter en fällande dom av behörig domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om någon underlåtit att uppfylla en domstols föreläggande eller för&lt;br&gt;att tvinga någon att fullgöra en i lag föreskriven skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) om någon är skäligen misstänkt för brott eller om det föreligger&lt;br&gt;fara för att någon skall begå ett brott eller söka undkomma efter att ha&lt;br&gt;begått brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) om en underårig skall undergå s.k. skyddsuppfostran eller inställas&lt;br&gt;inför en rättslig myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) för att hindra spridning av smittosam sjukdom eller därför att någon&lt;br&gt;är sinnessjuk, alkoholist, narkotikamissbrukare eller lösdrivare samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) för att hindra att någon obehörigen reser in i landet eller som ett led&lt;br&gt;i förfarandet för att utvisa eller utlämna någon. I det fjärde tilläggsproto-&lt;br&gt;kollet (1963) föreskrivs därtill att ingen får berövas friheten enbart på&lt;br&gt;grund av oförmåga att fullgöra en avtalad förpliktelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen sägs också att var och en som berövats friheten snarast&lt;br&gt;(promptty, dans le plus court délai) skall underrättas om skälen till att&lt;br&gt;han gripits och om varje anklagelse som riktas mot honom. Vidare skall&lt;br&gt;den som berövats friheten av sådana skäl som anges under c) ovan oför-&lt;br&gt;dröjligen (promptly, aussitöt) ställas inför domare eller någon annan&lt;br&gt;ämbetsman som utrustats med domsmakt och han har också rätt att&lt;br&gt;begära att lagligheten av frihetsberövandet snabbt (speedily, å bref délai)&lt;br&gt;prövas av domstol. Han skall också vara berättigad till rättegång inom&lt;br&gt;skälig tid eller till frigivning i avvaktan på rättegång. Den som berövats&lt;br&gt;friheten i strid mot bestämmelsen skall ha rätt till skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 6 återfinns regler om rätt till domstolsprövning och om&lt;br&gt;rättssäkerhet. Var och en har, när det gäller att pröva hans civila&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot honom för brott, rätt till&lt;br&gt;en opartisk och offentlig rättegång (a fair and public hearing, soit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;entendue équitablement et publiquement) inom skälig tid inför en Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;oavhängig och opartisk domstol. Dom i målet skall avkunnas offentligt&lt;br&gt;även om rättegången kan äga rum bakom lyckta dörrar med hänsyn till&lt;br&gt;vissa i bestämmelsen särskilt uppräknade intressen. Den som anklagas för&lt;br&gt;brott tillerkänns vissa ytterligare minimirättigheter: att betraktas som&lt;br&gt;oskyldig intill dess hans skuld lagligen fästställts, att ofördröjligen på ett&lt;br&gt;språk som han förstår underrättas om innebörden av och orsaken till&lt;br&gt;anklagelsen, att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar,&lt;br&gt;att försvara sig personligen eller genom biträde som han själv utsett (eller&lt;br&gt;om han saknar erforderliga medel och rättvisans intresse så kräver få&lt;br&gt;rättsligt biträde utan kostnad), att förhöra eller låta förhöra vittnen som&lt;br&gt;åberopas mot honom, att för egen räkning få vittnen inkallade och&lt;br&gt;förhörda under samma förhållanden som vittnen som åberopas mot&lt;br&gt;honom samt att utan kostnad få tolkhjälp om han inte förstår eller talar&lt;br&gt;det språk som används i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter läggs i artikel 7 fäst vad som brukar betecknas som en&lt;br&gt;straffrättslig legalitetsprincip och som innebär att ingen får dömas för en&lt;br&gt;gärning eller underlåtenhet som inte var brottslig när handlingen begicks.&lt;br&gt;Inte heller får någon dömas till strängare straff för ett brott än som var&lt;br&gt;föreskrivet när brottet begicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare stadgas i det sjunde tilläggsprotokollet en principiell rätt for&lt;br&gt;den som dömts för brott att få sin sak överprövad av högre domstol&lt;br&gt;(artikel 2), rätt till skadestånd for felaktigt dömda (artikel 3) liksom ett&lt;br&gt;principiellt skydd för den som blivit slutligt frikänd eller dömd för ett&lt;br&gt;brott mot att på nytt rannsakas eller dömas i samma sak (artikel 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 8 föreskrivs att var och en har rätt till skydd för sitt privat- och&lt;br&gt;fämiljeliv, sitt hem och sin korrespondens. Rätten att ingå äktenskap och&lt;br&gt;att bilda familj skyddas i artikel 12. I det sjunde tilläggsprotokollet&lt;br&gt;(artikel 5) sägs att makar skall vara likställda i fråga om rättigheter och&lt;br&gt;ansvar av privaträttslig natur samt i förhållande till sina bam. Detta&lt;br&gt;gäller vid äktenskapets ingående, under dess bestånd och i händelse av&lt;br&gt;dess upplösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i artiklarna 9-11 behandlar vad som brukar betecknas&lt;br&gt;som de positiva opinionsfrihetema. Det gäller rätten till tanke-, samvets-&lt;br&gt;och religionsfrihet (artikel 9), rätten till yttrande- och åsiktsfrihet liksom&lt;br&gt;rätten att ta emot och sprida uppgifter och tankar (artikel 10) samt rätten&lt;br&gt;att delta i fredliga sammankomster och rätten till föreningsfrihet vari&lt;br&gt;inbegrips rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar (artikel 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 13 stadgas att var och en, vars fri- och rättigheter enligt&lt;br&gt;konventionen har kränkts, skall ha rätt till ett effektivt rättsmedel inför&lt;br&gt;en inhemsk myndighet, dvs. att få sin sak prövad av en nationell domstol&lt;br&gt;eller administrativ myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 14 har slutligen tagits in ett förbud mot diskriminering när det&lt;br&gt;gäller att åtnjuta de fri- och rättigheter som skyddas i konventionen. Det&lt;br&gt;föreskrivs således att alla skall behandlas lika oberoende av kön, ras,&lt;br&gt;hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller&lt;br&gt;social härkomst, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd&lt;br&gt;eller ställning i övrigt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3q&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de positiva opinionsfrihetema samt rätten till skydd för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privat- och familjeliv, hem och korrespondens, föreskrivs att endast Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;sådana inskränkningar får ske som anges i lag och som &amp;quot;är nödvändiga&lt;br&gt;i ett demokratiskt samhälle&amp;quot; med hänsyn till vissa särskilt uppräknade&lt;br&gt;allmänna intressen såsom allmän ordning och säkerhet och skyddande av&lt;br&gt;hälsa eller moral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare rättigheter som skyddas i tilläggsprotokoll är rätten till&lt;br&gt;egendom och rätten till undervisning (det första tilläggsprotokollet 1952),&lt;br&gt;rätten till rörelsefrihet för den som lagligen befinner sig på en stats&lt;br&gt;område, rätten att lämna vilket land som helst inbegripet det egna,&lt;br&gt;skyddet mot att någon tvingas lämna - eller vägras resa in i - den stat i&lt;br&gt;vilken han är medborgare och skyddet mot kollektiv utvisning av utlän-&lt;br&gt;ningar (det ijärde tilläggsprotokollet 1963) samt vissa rättigheter för i en&lt;br&gt;konventionsstat lagligen bosatt utlänning som hotas av utvisning (det&lt;br&gt;sjunde tilläggsprotokollet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga konventionsbestämmelser, liksom övriga tilläggsprotokoll,&lt;br&gt;behandlar i huvudsak förfarandet inför de konventionsorgan som skall&lt;br&gt;övervaka att staterna uppfyller de förpliktelser som följer av kon-&lt;br&gt;ventionen, dvs. Europeiska kommissionen och Europeiska domstolen för&lt;br&gt;mänskliga rättigheter i Strasbourg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här skall endast kort nämnas att talan kan väckas hos kommissionen&lt;br&gt;såväl av konventionsstater som av enskilda. Enskild klagorätt är ovanligt&lt;br&gt;i internationella sammanhang och den enskilda klagorätten enligt Europa-&lt;br&gt;konventionen gäller också bara i förhållande till de stater som ut-&lt;br&gt;tryckligen erkänt den rätten (artikel 25). Samtliga konventionsstater har&lt;br&gt;emellertid numera erkänt kommissionens behörighet att ta emot klagomål&lt;br&gt;från enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det också så att bl.a. just den enskilda klagorätten&lt;br&gt;medverkat till den starka ställning som Europakonventionen fått.&lt;br&gt;Kommissionen har hittills inte tagit emot mer än ett 10-tal anmälningar&lt;br&gt;från stater medan det enbart under år 1992 registrerades inte mindre än&lt;br&gt;1 861 klagomål från enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har först att avgöra om ett klagomål skall avvisas eller&lt;br&gt;prövas i sak. Kommissionen kan avvisa ett klagomål också efter en viss&lt;br&gt;saklig prövning, nämligen om det befinns vara uppenbart ogrundat&lt;br&gt;(manifestty ill-founded). Mer än 90 procent av alla klagomål avvisas. Om&lt;br&gt;ett klagomål tas upp till prövning, utreds saken samtidigt som kommis-&lt;br&gt;sionen också skall ställa sig till de berörda parternas förfogande i syfte&lt;br&gt;att nå en reglering av frågan i godo (artikel 28), dvs. man skall sträva&lt;br&gt;efter en förlikning. Om någon förlikning inte träffas, överlämnar&lt;br&gt;kommissionen en rapport till Europarådets ministerkommitté. Rapporten&lt;br&gt;skall redovisa de faktiska omständigheterna i målet samt kommissionens&lt;br&gt;bedömning av om staten i fråga har brutit mot sina förpliktelser (artikel&lt;br&gt;31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom tre månader efter det att kommissionen överlämnat sin rapport&lt;br&gt;till ministerrådet kan målet hänskjutas till domstolen (artikel 47). En&lt;br&gt;sådan åtgärd fordrar för det första att staten i fråga erkänt domstolens&lt;br&gt;jurisdiktion vilket, liksom beträffande den enskilda klagorätten, inte är&lt;br&gt;obligatoriskt enligt konventionen (artikel 46). Samtliga konventionsstater &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erkänner dock numera domstolens jurisdiktion. För att ett mål skall gå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare till domstolen krävs för det andra att kommissionen eller en&lt;br&gt;berörd stat begär att det skall hänskjutas (artikel 48). Om ett mål hän-&lt;br&gt;skjuts till domstolen, ankommer den slutliga prövningen på denna.&lt;br&gt;Annars avgörs frågan huruvida staten brutit mot sina förpliktelser av&lt;br&gt;ministerkommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Europarådet har under senare år förts en diskussion om möjliga&lt;br&gt;reformer av konventionsorganens arbete. Vid rådets toppmöte i Wien den&lt;br&gt;8-9 oktober 1993 antog stats- och regeringscheferna en deklaration om&lt;br&gt;bl.a. en reformerad övervakningsmekanism för Europakonventionen.&lt;br&gt;Reformens syfte angavs vara att stärka fri- och rättighetsskyddets&lt;br&gt;effektivitet, att förkorta förfarandet och att upprätthålla den nuvarande&lt;br&gt;höga kvaliteten. Enligt deklarationen skall de nuvarande övervaknings-&lt;br&gt;organen ersättas av en enda europeisk domstol för mänskliga rättigheter.&lt;br&gt;Toppmötet uppdrog åt ministerkommittén att färdigställa ett tilläggsproto-&lt;br&gt;koll av den angivna innebörden, vilket borde kunna öppnas för under-&lt;br&gt;tecknande vid ministerrådets möte i maj 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Inkorporering av Europakonventionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Europakonventionen skall nu inkorporeras i den&lt;br&gt;svenska rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan tillstyrker eller har ingen erinran mot att Europakonventionen&lt;br&gt;inkorporeras i den svenska rätten, även om vissa diskuterar de främst&lt;br&gt;juridiskt-tekniska problem som är förbundna med en inkorporering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Sverige har, generellt uttryckt, två&lt;br&gt;olika metoder kommit till användning för att införliva en internationell&lt;br&gt;överenskommelse med den nationella rättsordningen. Det första alterna-&lt;br&gt;tivet innebär att en konvention omarbetas - transformeras - till svensk&lt;br&gt;författningstext i den utsträckning som redan existerande inhemska regler&lt;br&gt;inte motsvarar konventionens krav. Om gällande rätt anses stå i full över-&lt;br&gt;ensstämmelse med konventionen, är det tillräckligt att så konstateras vara&lt;br&gt;fallet. Det brukar betecknas som konstaterande av normharmoni. Enligt&lt;br&gt;den andra metoden inkorporeras en konventionstext i den svenska rätten,&lt;br&gt;vilket innebär att det i lag föreskrivs att själva den autentiska kon-&lt;br&gt;ventionsstexten skall gälla som svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kräva att en internationell överenskommelse måste inför-&lt;br&gt;livas med den nationella rätten för att äga intemrättslig giltighet tillhör&lt;br&gt;Sverige den krets av stater som brukar betecknas som dualistiska. I andra&lt;br&gt;stater, vilka motsatsvis brukar betecknas som monistiska, utgör in-&lt;br&gt;ternationella fördrag omedelbart en del av den interna rätten i och med&lt;br&gt;att fördraget ratificeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tidpunkten för Sveriges anslutning till Europakonventionen antogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande svensk rätt stå i överensstämmelse med konventionens krav. &amp;quot;En Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;granskning av de i konventionen upptagna rättigheterna ger vid handen,&lt;br&gt;att det i beskrivningen av desamma icke lärer möta något hinder för&lt;br&gt;Sverige att ansluta sig till konventionen&amp;quot; (prop. 1951:165 s. 11). Det&lt;br&gt;vidtogs, med detta konstaterande av normharmoni, ingen lagstiftningsåt-&lt;br&gt;gärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning som det sedermera genom konventionsorganens&lt;br&gt;avgöranden konstaterats att svensk rätt på vissa punkter inte motsvarat&lt;br&gt;konventionens krav såsom dessa genom konventionsorganens praxis&lt;br&gt;kommit att preciseras till sin innebörd, har som redan berörts (avsnitt 4)&lt;br&gt;mer eller mindre omfattande lagändringar skett. Det har gällt ändringar&lt;br&gt;i existerande lagar, t.ex. i rättegångsbalkens häktningsregler, men också&lt;br&gt;införande av ett nytt rättsligt institut genom en särskild lag, nämligen&lt;br&gt;lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Dessa svenska&lt;br&gt;reformer kan betraktas som delar i en fortgående transformation av kon-&lt;br&gt;ventionen till följd av att de krav den ställer successivt preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka är då skälen för att utöver den löpande anpassning som sker till&lt;br&gt;konventionens krav även inkorporera konventionen som sådan i svensk&lt;br&gt;rätt? Fri- och rättighetskommittén anför, som redan berörts, flera skäl.&lt;br&gt;Ett skäl är, uttalar kommittén, att den gällande svenska ordningen är&lt;br&gt;ovanlig i Europa. Det är därför naturligt att Sverige nu inkorporerar&lt;br&gt;konventionen och därigenom dels markerar dess betydelse för svensk rätt&lt;br&gt;och klargör dess status, dels skapar ett uttryckligt underlag att direkt&lt;br&gt;tillämpa konventionen vid våra domstolar och andra rättstillämpande&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare utgör Europakonventionens fri- och rättighetsskydd en del av&lt;br&gt;de allmänna rättsprinciper som ingår i EG-rätten. Redan genom EES-av-&lt;br&gt;talet har Sverige förbundit sig att tolka de bestämmelser i avtalet som&lt;br&gt;motsvaras av EG-rätt på samma sätt som EG-domstolen tolkar dessa,&lt;br&gt;dvs. i ljuset av bl.a. Europakonventionen. Konventionens intemrättsliga&lt;br&gt;ställning befästs också ytterligare vid ett svenskt EG-medlemskap. Enligt&lt;br&gt;kommitténs mening är det olämpligt att Europakonventionen får en&lt;br&gt;särskild status inom de områden som motsvaras av EG-rätt. Slutligen&lt;br&gt;skulle en inkorporering kunna medföra att fler mål rörande konventionens&lt;br&gt;fri- och rättigheter kommer att slutbehandlas vid svenska domstolar och&lt;br&gt;svenska myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att Sverige nu fullt ut skall&lt;br&gt;låta skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna, såsom dessa&lt;br&gt;manifesteras i Europakonventionen, komma till uttryck i svensk rätt.&lt;br&gt;Denna konvention har ju kommit att utvecklas till ett av de viktigaste&lt;br&gt;normgivande internationella instrumenten på de mänskliga rättigheternas&lt;br&gt;område. Som kommittén redovisat är nu konventionen omedelbart&lt;br&gt;tillämplig gällande rätt i snart nog samtliga konventionsstater. I monis-&lt;br&gt;tiska länder som Frankrike, Holland och Belgien utgör den i sig själv en&lt;br&gt;del av den interna rätten. I dualistiska länder, t.ex. Tyskland och Dan-&lt;br&gt;mark, har den inkorporerats i den inhemska rättsordningen. Det är nu -&lt;br&gt;förutom i Sverige - endast i Storbritannien, Norge och Island som kon-&lt;br&gt;ventionen ännu inte är en del av den nationella lagstiftningen. Som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommittén också har redovisat, förbereds nu en inkorporering i såväl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge som Island.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en inkorporering har hittills anförts argument av främst praktisk&lt;br&gt;och teknisk natur (se bet. del B s. 26). Givetvis är det förenat med vissa&lt;br&gt;svårigheter att med den svenska rätten införliva en text vars utformning&lt;br&gt;skiljer sig från traditionell svensk lagstiftningsteknik och som dessutom&lt;br&gt;är stadd i en fortgående utveckling genom konventionsorganens praxis.&lt;br&gt;Sådana rättssystematiska svårigheter och problem av mera renodlat&lt;br&gt;teknisk natur kommer vi att diskutera i det följande. Det är emellertid&lt;br&gt;regeringens bestämda uppfattning att dessa svårigheter inte är av den&lt;br&gt;vikten att de hindrar oss från att, som de flesta övriga konventionsstater,&lt;br&gt;låta Europakonventionen få full rättsverkan i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de avgörande skälen för att införliva konventionen är ju också&lt;br&gt;att på området för mänskliga rättigheter skapa rättslikhet mellan Europas&lt;br&gt;stater och på så sätt ytterligare markera den värdegemenskap som råder.&lt;br&gt;Med ett sådant synsätt är det givet att det är just den gemensamma&lt;br&gt;fördragstexten som skall ges rättsverkan i Sverige. Dessutom torde en&lt;br&gt;önskvärd och nödvändig följd av en inkorporering bli en ökad betydelse&lt;br&gt;av och intresse för såväl grundläggande fri- och rättigheter i allmänhet&lt;br&gt;som den europeiska utvecklingen i frågor som rör mänskliga rättigheter.&lt;br&gt;Även detta underlättas av att konventionens originaltexter inkorporeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är bundet även av andra konventioner på de mänskliga rättig-&lt;br&gt;heternas område, t.ex. 1966 års internationella konvention om med-&lt;br&gt;borgerliga och politiska rättigheter och 1989 års konvention om barnets&lt;br&gt;rättigheter. Fri- och rättighetskommittén har emellertid ansett att&lt;br&gt;Europakonventionen intar en sådan särställning bland konventionerna om&lt;br&gt;mänskliga rättigheter att den i inkorporeringshänseende bör behandlas på&lt;br&gt;annat sätt än övriga konventioner. Europakonventionen har en särställ-&lt;br&gt;ning genom att dess tillämpning bygger på en utpräglat juridisk grund,&lt;br&gt;med prövning i domstol på talan av enskilda. Genom konventionsorga-&lt;br&gt;nens kontinuerliga praxisbildande verksamhet har konventionens&lt;br&gt;bestämmelser också successivt kommit att preciseras på ett sätt som i viss&lt;br&gt;utsträckning skiljer den från andra konventioner. De nu nämnda&lt;br&gt;omständigheterna har också medfört att konventionen i de europeiska&lt;br&gt;länderna kommit att få en särställning i det allmänna rättsmedvetandet.&lt;br&gt;Av dessa skäl bör en inkorporering nu avse endast Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Europakonventionens konstitutionella ställning&lt;br&gt;efter en inkorporering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Europakonventionen inkorporeras genom en&lt;br&gt;särskild lag. För att ytterligare markera den betydelse som kon-&lt;br&gt;ventionen har införs en ny bestämmelse i regeringsformen som stadgar&lt;br&gt;att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges&lt;br&gt;åtaganden på grund av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser förordar att inkorpo-&lt;br&gt;rering sker genom en särskild lag. Svea hovrätt och SACO anser emel-&lt;br&gt;lertid att inkorporering bör ske i grundlag. Hovrätten uttalar att det&lt;br&gt;behövs garantier för att rättstillämpande myndigheter vid en konflikt&lt;br&gt;mellan den inkorporerade konventionen och annan lag alltid skall kunna&lt;br&gt;tillämpa konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en särskild grundlagsregel tillstyrker många remissinstanser&lt;br&gt;kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran, bland dem Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Sveriges domareförbund, Sveriges Advokatsamfund, de&lt;br&gt;juridiska fakulteterna vid Stockholms och Lunds universitet, Socialstyrel-&lt;br&gt;sen och Företagarnas Riksorganisation. Några remissinstanser har&lt;br&gt;emellertid pekat på att bestämmelsen medför vissa problem av rättssyste-&lt;br&gt;matisk och teknisk art. Några har också anfört att uppenbarhetsrekvisitet&lt;br&gt;i lagprövningsregeln kan medföra vissa problem i rättstillämpningen. Det&lt;br&gt;är, framhåller dessa instanser, viktigt att de svenska domstolarna ges&lt;br&gt;samma rättsliga ram för sin prövning som den Europadomstolen har. Om&lt;br&gt;inte kan det, som Advokatsamfundet uttrycker saken, medföra att&lt;br&gt;&amp;quot;lagprövningsmål som inte vinner framgång i Sveriges Högsta Domstol&lt;br&gt;regelmässigt kommer att överprövas av Europadomstolen på den&lt;br&gt;förlorande partens begäran.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens flesta ledamöter har uttalat att införandet av den&lt;br&gt;särskilda grundlagsregeln synes ingå som ett väsentligt led i den politiska&lt;br&gt;kompromiss som kommitténs förslag utgör. Med hänsyn härtill, och då&lt;br&gt;de tillämpningsproblem som kan förutses - särskilt i samband med&lt;br&gt;lagprövning - inte kan anses oöverstigliga har de inte funnit skäl att&lt;br&gt;vidare uttala sig om lämpligheten av grundlagsregeln. Högsta domstolens&lt;br&gt;ledamöter liksom två av Regeringsrättens ledamöter avstyrker däremot&lt;br&gt;förslaget till en särskild grundlagsregel. Högsta domstolen ledamöter&lt;br&gt;ifrågasätter bl.a. om inte den föreslagna grundlagsregeln bara skenbart&lt;br&gt;skulle öka konventionens genomslag i svensk rätt. Utan en sådan&lt;br&gt;bestämmelse skulle en normkollision röra sig om en konflikt mellan två&lt;br&gt;svenska lagar. En grundlagsbestämmelse skulle däremot kunna leda till&lt;br&gt;att eventuella konflikter med konventionen ses som lagprövningsfrågor,&lt;br&gt;vilket till följd av uppenbarhetsrekvisitet i 11 kap. 14 § RF skulle kunna&lt;br&gt;medföra att konventionen fick en mera begränsad betydelse i sådana&lt;br&gt;situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fri- och rättighetskommittén har Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;föreslagit att inkorporering skall ske genom vanlig lag. Regeringen delar&lt;br&gt;denna uppfattning. Som kommittén anfört är regler om mänskliga fri- och&lt;br&gt;rättigheter visserligen av sådan vikt att de har sin naturliga plats i en&lt;br&gt;grundlag. I Sverige finns dock redan en omfattande reglering av fri- och&lt;br&gt;rättigheter, inspirerad av Europakonventionen, i 2 kap. regeringsformen.&lt;br&gt;Regeringen anser i likhet med kommittén att det bör undvikas att en&lt;br&gt;inkorporering på grundlagsnivå medför en dubbelreglering på samma&lt;br&gt;konstitutionella nivå av vissa rättigheter och av hur dessa får inskränkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar också kommitténs uppfattning att det även efter en&lt;br&gt;inkorporering av Europakonventionen liksom hittills i första hand&lt;br&gt;ankommer på lagstiftaren att löpande se till att den svenska rätten&lt;br&gt;stämmer överens med konventionens bestämmelser. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning bör den i vårt demokratiska statsskick grundade balansen&lt;br&gt;mellan den lagstiftande och dömande makten inte rubbas. Det är en&lt;br&gt;uppgift för lagstiftaren att bedöma vilka förändringar av den inhemska&lt;br&gt;rätten som kan vara påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det generellt sett är så att det inte finns några motsättningar&lt;br&gt;mellan en inkorporerad Europakonventions bestämmelser och annan&lt;br&gt;lagstiftning, kan det inte helt uteslutas att det uppkommer fall där det kan&lt;br&gt;ifrågasättas om en sådan konflikt föreligger. Frågan är då hur en konflikt&lt;br&gt;mellan sinsemellan motstridiga lagregler skall lösas. Fri- och rättig-&lt;br&gt;hetskommittén har förordat att det i 2 kap. regeringsformen införs en ny&lt;br&gt;grundlagsregel om att en lag eller annan föreskrift inte får meddelas i&lt;br&gt;strid med konventionen, med möjlighet att sätta en konventionsstridig&lt;br&gt;föreskrift åt sidan med stöd av lagprövningsregeln i 11 kap. 14 §&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser för sin del att en bestämmelse som den kommittén&lt;br&gt;föreslagit har ett betydande värde. Genom en regel i regeringsformen&lt;br&gt;markeras den särskilda betydelse som konventionen har och som själva&lt;br&gt;inkorporeringsförfarandet nu syftar till att förstärka. Visserligen är be-&lt;br&gt;stämmelsen, som kommittén också påpekat (bet. del B s. 127), uttryckli-&lt;br&gt;gen riktad endast till lagstiftaren. Det är naturligtvis, som flera remissin-&lt;br&gt;stanser påpekat, ett generellt krav på den svenske lagstiftaren att inte&lt;br&gt;utfärda lagar som strider mot någon av våra folkrättsliga förpliktelser&lt;br&gt;gentemot andra stater. Kommittén anför emellertid också (a.a. s. 128) att&lt;br&gt;domstolar och myndigheter med stöd av bestämmelsen får möjlighet att&lt;br&gt;tillämpa reglerna om lagprövning i 11 kap. 14 § regeringsformen. Det&lt;br&gt;är enligt vår mening viktigt att, om det osannolika skulle inträffa att&lt;br&gt;riksdagen i en framtid väljer att lagstifta i uttrycklig strid med kon-&lt;br&gt;ventionen, en sådan lagstiftningsakt kan sättas åt sidan av domstolar och&lt;br&gt;myndigheter. Det är därför angeläget att genom en grundlagsregel ge&lt;br&gt;möjlighet till lagprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste dock härefter - mot bakgrund av den tveksamhet som vissa&lt;br&gt;viktiga remissinstanser gett uttryck för - omedelbart tillfogas att kon-&lt;br&gt;ventionens tillämpning i Sverige givetvis inte bör begränsas till enbart en&lt;br&gt;lagprövningsfråga. Inkorporeringen av konventionen sker genom vanlig&lt;br&gt;lag. Den föreslagna bestämmelsen i 2 kap. 23 § regeringsformen ändrar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;icke på det förhållandet. Konventionen ges således genom det föreslagna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadgandet inte grundlags status. Inte heller tillskapas någon ny nivå i Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;normhierarkin, mellan vanlig lag och grundlag. Det innebär att i fall av&lt;br&gt;verklig eller skenbar konflikt mellan konventionen och annan lag - och&lt;br&gt;där motstridigheten inte är av den uppenbara karaktär som förutsätts i&lt;br&gt;lagprövningsregeln - måste konflikten lösas genom lagtolkning eller med&lt;br&gt;hjälp av rättstillämpningsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till farhågor for problem i tillämpningen som en del&lt;br&gt;remissinstanser har, vill regeringen redogöra för principer som kan bli&lt;br&gt;aktuella när det eventuellt finns en konflikt mellan Europakonventionens&lt;br&gt;bestämmelser och inhemska lagregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill regeringen framhålla att någon risk för en konflikt&lt;br&gt;mellan Europakonventionens bestämmelser och föreskrifterna i 2 kap.&lt;br&gt;regeringsformen inte gärna kan uppstå. I den mån de två regelsystemen&lt;br&gt;inte ger samma skydd kommer den regel som går längst att bli den som&lt;br&gt;avgör hur långt skyddet för fri- och rättigheterna sträcker sig. Med andra&lt;br&gt;ord kompletterar regelsystemen varandra (se vidare avsnitt 8). Detsamma&lt;br&gt;kan sägas om tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;förhållande till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att en författning grundas på en internationell&lt;br&gt;konvention innebär i sig inte att den har företräde framför andra för-&lt;br&gt;fattningar. En allmän tolkningsprincip är dock att våra författningar är&lt;br&gt;förenliga med våra internationella åtaganden och att de därför skall tolkas&lt;br&gt;i fördragsvänlig anda, s.k. fördragskonform tolkning. Föreligger en&lt;br&gt;eventuell motstridighet mellan Europakonventionens bestämmelser och&lt;br&gt;en föreskrift i annan lag, kan lagtillämparen också enligt redan gällande&lt;br&gt;principer i många fall komma till det resultatet att konventionsbe-&lt;br&gt;stämmelsema får genomslag i rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att en domstol eller en förvaltningsmyndighet, efter en&lt;br&gt;inkorporering av konventionen genom vanlig lag, ställs inför ett&lt;br&gt;påstående om att en svensk lagregel som är tillämplig i målet står i strid&lt;br&gt;med en konventionsbestämmelse, kan den göra följande överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först och främst har rättstillämparen givetvis att genom en analys av&lt;br&gt;de båda lagrummen förvissa sig om att en motstridighet verkligen&lt;br&gt;föreligger. Han har därvid att bl.a. ta del av konventionsorganens praxis&lt;br&gt;för att kunna konstatera vilket innehåll konventionsbestämmelsen har.&lt;br&gt;Han skall sedan fastställa den rent inhemska regelns innebörd. Det är då&lt;br&gt;möjligt att det visar sig stå klart att det inte finns någon motstridighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tvekan om detta däremot finns, har rättstillämparen, enligt&lt;br&gt;principen om fördragskonform lagtolkning, alltså att överväga frågan om&lt;br&gt;den svenska lagregeln tolkningsvis kan ges ett innehåll som svarar mot&lt;br&gt;konventionens krav. I många fall torde en sådan analys visa att det finns&lt;br&gt;utrymme för att tolka lagregeln så att en lösning i enlighet med kon-&lt;br&gt;ventionsbestämmelsen kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig däremot att den svenska lagregeln måste uppfattas som&lt;br&gt;så entydig att något tolkningsutrymme inte ges, föreligger en verklig&lt;br&gt;lagkonflikt, och rättstillämparen måste välja vilket av de två hierarkiskt&lt;br&gt;sidoordnande lagrummen han skall lägga till grund för sitt avgörande.&lt;br&gt;Han har därvid främst ett par allmänt erkända principer att utgå från. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att den svenska lagregeln utfärdats före inkorpore-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringslagen kan han tillämpa den tidigare nämnda lex posterio r-principen, &amp;nbsp;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som alltså innebär att yngre lag går före äldre lag. Det leder då till att&lt;br&gt;han skall lägga konventionsbestämmelsen till grund för sitt avgörande.&lt;br&gt;Rättstillämparen har emellertid också att samtidigt överväga om det finns&lt;br&gt;skäl att tillämpa den delvis konkurrerande principen om lex specialis,&lt;br&gt;alltså att en specialregel går före en allmänt hållen bestämmelse oavsett&lt;br&gt;bestämmelsernas inbördes ålder. Det kan givetvis inte på förhand sägas&lt;br&gt;om en tillämpning av den principen medför att den svenska lagregeln&lt;br&gt;eller konventionsbestämmelsen skall ges företräde. Det måste bero på&lt;br&gt;omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon gång skulle alltså en tillämpning av lex specialis-principen i en&lt;br&gt;lagkonflikt kunna leda till att en konventionsstridig inhemsk lagregel ges&lt;br&gt;företräde efter det att en konflikt med konventionen kommit att förbises&lt;br&gt;i lagstiftningsärendet. Att en sådan situation uppkommer motverkas&lt;br&gt;emellertid av Lagrådets granskning av hur lagförslag förhåller sig till&lt;br&gt;Europakonventionen och den noggranna lagstiftningsprocess som i övrigt&lt;br&gt;förekommer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolens ledamöter har i sitt remissyttrande pekat på att,&lt;br&gt;utöver lex posterior-och lex specialis-principema, även en tredje princip&lt;br&gt;skulle kunna vägas in i en konfliktsituation. Den principen innebär,&lt;br&gt;uttalar Högsta domstolens ledamöter, &amp;quot;att en konvention om mänskliga&lt;br&gt;rättigheter, även om den i den inhemska laghierarkin inte har högre rang&lt;br&gt;än vanlig lag, ändå bör på grund av sin speciella karaktär ges en särskild&lt;br&gt;vikt i fall av konflikt med inhemska lagbestämmelser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synsätt som Högsta domstolens ledamöter har anlagt kan också&lt;br&gt;sägas ansluta till principen om fördragskonform tolkning, även om den&lt;br&gt;principen gäller i förhållande till internationella överenskommelser i&lt;br&gt;allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att en rättstillämpare, om han inte genom sina tidigare&lt;br&gt;överväganden kommit fram till att konventionsbestämmelsen bör&lt;br&gt;tillämpas, med tillämpning av lagprövningsregeln kan pröva den svenska&lt;br&gt;lagregeln mot den föreslagna grundlagsregeln i 2 kap. 23 RF. Därvid&lt;br&gt;gäller att han kan sätta lagregeln åt sidan om den uppenbart strider mot&lt;br&gt;grundlagens förbud mot konventionsstridig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det säkerligen fåtal fall då en svensk lagregel kan anses strida mot&lt;br&gt;konventionen får det, i enlighet med vad som ovan anförts, bli en uppgift&lt;br&gt;för domstolarna och förvaltningsmyndigheterna att avgöra hur kon-&lt;br&gt;flikterna skall lösas. Som tidigare anförts skall det vara en uppgift för&lt;br&gt;lagstiftaren att löpande se till att den inhemska rätten överensstämmer&lt;br&gt;med konventionen. Redogörelsen i det föregående för principer som kan&lt;br&gt;bli aktuella när det eventuellt finns en konflikt mellan konventionens be-&lt;br&gt;stämmelser och inhemska lagregler har lämnats utifrån denna inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Europakonventionens förhållande till 2 kap.&lt;br&gt;regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En inkorporering av Europakonventionen&lt;br&gt;syftar till att förstärka medborgarnas fri- och rättighetsskydd. Detta&lt;br&gt;syfte tillgodoses genom att i den mån det skydd som konventionen&lt;br&gt;nu eller i framtiden ger är starkare än det som följer av regerings-&lt;br&gt;formens fri- och rättighetsskydd eller av allmänna rättsprinciper det&lt;br&gt;i praktiken är konventionens bestämmelser som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet&lt;br&gt;efterlyser en analys av hur konventionens rättighetsskydd efter en in-&lt;br&gt;korporering förhåller sig till det skydd som ges i 2 kap. regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sedan Europakonventionen in-&lt;br&gt;korporerats kommer två regelsystem angående fri- och rättigheter att&lt;br&gt;utgöra en del av den svenska rätten. Vid en jämförelse dem emellan kan&lt;br&gt;först konstateras att det stora flertalet skyddade fri- och rättigheter är&lt;br&gt;gemensamma. I några avseenden är emellertid det skydd som ges i&lt;br&gt;svensk grundlag längre gående än i konventionen. Det gäller främst&lt;br&gt;skyddet mot retroaktiva skatter och avgifter samt de fri- och rättigheter&lt;br&gt;som följer av tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;reglering, t.ex. förbudet mot förhandsgranskning av tryckt skrift och&lt;br&gt;meddelarfriheten. Inte heller har den föreslagna regeln om allemansrätten&lt;br&gt;någon motsvarighet. Å andra sidan saknar t.ex. konventionens skydd för&lt;br&gt;rätten till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter eller&lt;br&gt;rätten att ingå äktenskap någon motsvarighet i regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur medborgarens perspektiv innebär en inkorporering att han är&lt;br&gt;berättigad till det skydd som såväl grundlagen som konventionen ger. På&lt;br&gt;motsvarande sätt är lagstiftaren bunden att iaktta de begränsningar som&lt;br&gt;följer såväl av grundlagen som av konventionen. Det fri- och rättighets-&lt;br&gt;skydd som grundlagen och konventionen ger är, med juridiska fakultetens&lt;br&gt;ord, kumulativt. Medborgaren kan således åberopa den regel som i varje&lt;br&gt;given situation ger honom det starkaste skyddet. Det kan inte heller&lt;br&gt;uteslutas att en sådan kumulativ effekt kan uppstå på de områden där&lt;br&gt;grundlagens och konventionens normer nu kan uppfattas som gemensam-&lt;br&gt;ma. Konventionsorganen tar i sin verksamhet intryck av den nationella&lt;br&gt;regleringen av fri- och rättigheter på grundlagsnivå. Genom den vidare&lt;br&gt;rättsutvecklingen hos konventionsorganen kan en i konventionen given&lt;br&gt;rättighet komma att preciseras på ett sätt som medför att skyddet går&lt;br&gt;längre än motsvarande regel i grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan för tydlighetens skull klargöras att en inkorporering av kon-&lt;br&gt;ventionen givetvis icke får ge upphov till det felaktiga motsatsslutet att&lt;br&gt;medborgarnas rättigheter därigenom nu uttömmande har reglerats. Så&lt;br&gt;skall naturligtvis rättsläget beträffande sådana allmänna rättsprinciper som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vunnit hävd i svensk rätt, som t.ex. en allmän proportionalitetsprincip, Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;inte påverkas av en inkorporering. Inte heller påverkas den inverkan&lt;br&gt;andra fri- och rättighetskonventioner kan ha i rättstillämpningen genom&lt;br&gt;fördragskonform tolkning av svenska föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Gällande lags förenlighet med konventionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En inkorporering av Europakonventionen&lt;br&gt;medför ingen förändring i Sveriges skyldighet att se till att den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen uppfyller de krav som konventionen ställer. Det är&lt;br&gt;därför angeläget att även i framtiden noga följa den rättsutveckling&lt;br&gt;som sker genom konventionsorganens avgöranden. Vid en översiktlig&lt;br&gt;bedömning av det nu rådande rättsläget kan sägas att svensk lagstift-&lt;br&gt;ning i allmänhet torde uppfylla konventionens krav. Tveksamhet kan&lt;br&gt;emellertid råda om hur väl Sverige uppfyller kravet på rätt till&lt;br&gt;domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter (artikel 6) och&lt;br&gt;det därmed sammanhängande kravet på tillgång till inhemskt rättsmedel&lt;br&gt;(artikel 13). Dessa frågor kommer att utredas vidare i Fri- och&lt;br&gt;rättighetskommitténs fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Kommittén, som presenterat en omfattande&lt;br&gt;genomgång av svensk rätt jämförd med konventionen, finner att vår lag-&lt;br&gt;stiftning i huvudsak står i överensstämmelse med konventionen, men&lt;br&gt;anger att det är osäkert om så kan anses vara fallet såvitt gäller artikel&lt;br&gt;13 om rätten till inhemskt rättsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet&lt;br&gt;pekar på de tveksamheter som kan råda beträffande rätten till dom -&lt;br&gt;stolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter. Socialstyrelsen anser&lt;br&gt;att det bör klarläggas om vissa regler i svensk lagstiftning om tvångsvård&lt;br&gt;är förenliga med Europakonventionens artikel 8 och 13. Hovrätten för&lt;br&gt;Nedre Norrland anför att de svenska reglerna om arbetsplikt för den som&lt;br&gt;döms till skyddstillsyn inte synes vara förenliga med konventionens&lt;br&gt;artikel 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det är först angeläget att påpeka&lt;br&gt;att även utan en inkorporering Sverige på folkrättslig grund är skyldigt&lt;br&gt;att se till att vår lagstiftning motsvarar konventionens krav. Vi har ju&lt;br&gt;också redan berört det flertal lagstiftningsreformer som hittills initierats&lt;br&gt;till följd av avgöranden som träffats av konventionsorganen och genom&lt;br&gt;vilka konventionens närmare innehåll på vissa punkter kommit att&lt;br&gt;preciseras. Vid en inkorporering får denna skyldighet endast en&lt;br&gt;ytterligare dimension genom det internt svenska intresset av att skilda&lt;br&gt;nationella lagregler inte står i konflikt med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att det är angeläget framhålla att varje uttalande om&lt;br&gt;konventionens närmare innebörd bör ske med ett stort mått av försiktig-&lt;br&gt;het och i vart fall endast avse situationen så som den just för tillfället ter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig. Vi har ju redan flera gånger framhållit den dynamiska rättsutveckling Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;som sker genom konventionsorganens arbete vilket medför att kraven på&lt;br&gt;nationell lagstiftning successivt förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan i direktiven till Fri- och rättighetskommittén,&lt;br&gt;som en aspekt när det gäller rätten till domstolsprövning, framhållit de&lt;br&gt;krav som Europakonventionen ställer i fråga om den enskildes rätt att få&lt;br&gt;sina civila rättigheter och skyldigheter prövade inför en inhemsk domstol.&lt;br&gt;Enligt konventionens artikel 6 skall envar, när det gäller prövning av&lt;br&gt;hans civila rättigheter och skyldigheter, vara berättigad till en opartisk&lt;br&gt;och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och&lt;br&gt;opartisk domstol som upprättats enligt lag. Regeringen anmärkte därvid&lt;br&gt;att utvecklingen efter hand visat att Europadomstolen anser att även&lt;br&gt;tillämpningen av vissa regler i den offentliga rätten som rör förhållandet&lt;br&gt;mellan enskilda och det allmänna gäller civila rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;i den mening som avses i konventionen. Frågan om huruvida svensk&lt;br&gt;lagstiftning fullt ut överensstämmer med artikel 6 sådan den kommit att&lt;br&gt;tolkas av Europadomstolen liksom med artikel 13 om rätten till inhemskt&lt;br&gt;rättsmedel tillhör dem som Fri- och rättighetskommittén bör söka besvara&lt;br&gt;i sitt fortsatta utredningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen väcker frågan om de regler om bl.a. besöksförbud som&lt;br&gt;intagits i lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård,&lt;br&gt;lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om vård&lt;br&gt;av missbrukare i vissa fall är förenliga med konventionens artiklar 8 och&lt;br&gt;13. Den frågan, liksom den av Hovrätten för Nedre Norrland väckta&lt;br&gt;frågan, kan knappast ges något entydigt svar i detta sammanhang. Som&lt;br&gt;vi framhållit ovan är det knappast heller nödvändigt eftersom det oavsett&lt;br&gt;om konventionen inkorporeras eller ej i princip är lika viktigt att bringa&lt;br&gt;svensk lag i överensstämmelse med konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså alltfort en uppgift främst för lagstiftaren att löpande se till&lt;br&gt;att den inhemska rätten överensstämmer med konventionen, även sedan&lt;br&gt;denna inkorporerats i svensk rätt. De väckta frågorna får därför&lt;br&gt;övervägas i fortsatt lagstiftningsarbete på de aktuella områdena och då&lt;br&gt;med beaktande av eventuell framtida rättsutveckling i konventionsorga-&lt;br&gt;nen. Regeringen kan nu endast konstatera att konventionens allmänna&lt;br&gt;bestämmelser tillåter staterna att i viss utsträckning avgöra om inskränk-&lt;br&gt;ningar i fri- och rättigheterna är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle&lt;br&gt;med hänsyn till bl.a. den allmänna säkerheten, förebyggandet av&lt;br&gt;oordning eller brott, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra&lt;br&gt;personers fri- och rättigheter. Så har t.ex. Europadomstolen ansett att en&lt;br&gt;viss kontroll av korrespondensen för dem som är intagna i kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalt är förenlig med konventionen trots dess principiella skydd för&lt;br&gt;privat- och familjeliv, hem och korrespondens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på den nödvändiga kontinuerliga översynen av gällande&lt;br&gt;rätts förenlighet med konventionen utgör Polisrättsutredningens arbete.&lt;br&gt;I ett nyligen överlämnat delbetänkande (SOU 1993:60) konstaterar utred-&lt;br&gt;ningen att sådana omhändertaganden som 13 § polislagen (1984:387) ger&lt;br&gt;möjlighet till inte torde vara konventionsenliga. Det kan också nämnas&lt;br&gt;att Europadomstolen i en dom den 25 november 1993 (målet Holm ./. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige) funnit att opartiskheten och oberoendet hos Stockholms tingsrätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett tryckfrihetsmål kunnat dras i tvivelsmål (the independence and Prop.&lt;br&gt;impartiality of the District Court were open to doubt). Även om&lt;br&gt;avgörandet endast avsåg juryns sammansättning i ett enskilt mål kan det&lt;br&gt;inte uteslutas att det kan vara av betydelse for den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan, med förbehåll for vad som nu har sagts, vid en över-&lt;br&gt;siktlig bedömning ansluta sig till kommitténs ståndpunkt att svensk rätt&lt;br&gt;i allmänhet torde stå i överensstämmelse med Europakonventionens krav.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Bör den svenska reservationen återkallas?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den svenska reservationen mot andra meningen&lt;br&gt;i artikel 2 i tilläggsprotokollet av den 20 mars 1952 återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, So-&lt;br&gt;cialstyrelsen och Katolska biskopsämbetet har förordat kommitténs&lt;br&gt;förslag. Däremot har Statens skolverk, Samhällsvetenskapliga fakulteten&lt;br&gt;vid Stockholms universitet, ärkebiskopen liksom Sveriges kristna råd och&lt;br&gt;Sveriges frikyrkosamråd avstyrkt ett återkallande av reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I artikel 2 i första tilläggsprotokollet&lt;br&gt;av den 20 mars 1952 till Europakonventionen stadgas följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ingen må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verk-&lt;br&gt;samhet staten kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall&lt;br&gt;staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina bam en uppfostran&lt;br&gt;och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa&lt;br&gt;och filosofiska övertygelse.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid antagandet av tilläggsprotokollet förklarade Sverige sig göra ett&lt;br&gt;förbehåll av innebörd dels att Sverige inte kan medge föräldrar rätt att&lt;br&gt;under hänvisning till sin filosofiska övertygelse för sina bam erhålla&lt;br&gt;befrielse från skyldigheten att delta i delar av de allmänna skolornas&lt;br&gt;undervisning, dels att befrielse från skyldigheten att delta i de allmänna&lt;br&gt;skolornas kristendomsundervisning endast kan medges för bam med&lt;br&gt;annan trosbekännelse än Svenska kyrkans, för vilka tillfredsställande reli-&lt;br&gt;gionsundervisning är anordnad (se prop. 1953:32 s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri- och rättighetskommittén har (betänkandet del As. 186 f och del&lt;br&gt;B s. 129 f) hänvisat till att Europadomstolen i det danska målet Kjeldsen,&lt;br&gt;Busk Madsen och Pedersen (dom 1976-12-07, ser. A Nr 23) uttalat att&lt;br&gt;artikeln inte hindrar att information eller kunskap om religiösa och&lt;br&gt;filosofiska spörsmål förmedlas i den obligatoriska undervisningen under&lt;br&gt;förutsättning att det sker på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt.&lt;br&gt;Domstolen fäste i sammanhanget också vikt vid att det som alternativ&lt;br&gt;fanns möjlighet till undervisning i privata skolor eller till hemunder-&lt;br&gt;visning. Under hänvisning till att dagens skolundervisning skall vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;objektiv och eleverna således inte tvingas bevista en undervisning som Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;strider mot föräldrarnas övertygelse samt till att gällande skollag ger&lt;br&gt;möjlighet att fullgöra skolplikten genom fristående skolor eller genom&lt;br&gt;hemundervisning, föreslår kommittén att den svenska reservationen&lt;br&gt;återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet har pekat&lt;br&gt;på att artikel 2 i Europakonventionen endast avser föräldrarnas rätt&lt;br&gt;medan t.ex. FN:s barnkonvention - och reglerna i 6 kap. föräldrabalken&lt;br&gt;- utgår från att barnet är en självständig individ med egna behov och&lt;br&gt;rättigheter. Statens skolverk har för sin del framhållit att även om under-&lt;br&gt;visningen i de svenska offentliga skolorna skall vara objektiv när det&lt;br&gt;gäller t.ex. religions- och sexualundervisning, så gäller objektivitetskravet&lt;br&gt;inte i allt. Tvärtom, anför verket, finns det områden där skolan och&lt;br&gt;undervisningen inte får vara objektiv och neutral. Som exempel nämner&lt;br&gt;verket att gällande skolförfattningar ålägger skolan och dess personal att&lt;br&gt;aktivt och medvetet påverka och stimulera bam och ungdomar att vilja&lt;br&gt;omfatta vår demokratis grundläggande värderingar och låta dessa komma&lt;br&gt;till uttryck i praktisk, vardaglig handling. En sådan värdering är alla&lt;br&gt;människors lika värde oberoende av t.ex. ras eller kön. Verket påpekar&lt;br&gt;vidare att en fristående skola som inte ansluter sig till dessa värderingar&lt;br&gt;saknar förutsättningar att bli godkänd för fullgörande av skolplikten och&lt;br&gt;att detsamma gäller även för s.k. hemundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopen, liksom Sveriges kristna råd och Sveriges&lt;br&gt;frikyrkosamråd, har hänvisat till FN:s barnkonvention i vars artiklar 28-&lt;br&gt;30 sägs bl.a. att bam har rätt till en undervisning som utvecklar respekt&lt;br&gt;för mänskliga rättigheter och fostrar i en anda av förståelse, fred och&lt;br&gt;tolerans. Dessa remissinstanser betonar bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;den obligatoriska skolans uppgift, vare sig den utförs inom en kommu-&lt;br&gt;nal ram eller i en fristående skola, bör vara att ge en god grund för den&lt;br&gt;egna livsåskådningen och utveckla respekt för att olika religioner och&lt;br&gt;livsåskådningar finns sida vid sida och har rätt till ömsesidig respekt...Vi&lt;br&gt;ser det angeläget att denna för demokratin och religionsfriheten viktiga&lt;br&gt;tradition kan bevaras som alternativ till särlösningar som riskerar att öka&lt;br&gt;segregeringen och reducera förutsättningarna för tvärkulturell och tvärre-&lt;br&gt;ligiös förståelse i det svenska samhället.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitierådet Danelius har i en promemoria som fogats till det yttrande&lt;br&gt;som avgetts av Högsta domstolens ledamöter ifrågasatt om den svenska&lt;br&gt;reservationen förlorat sin betydelse av de skäl som kommittén anger. Han&lt;br&gt;redovisar därvid bl.a. att kommissionen så sent som år 1986 åberopat&lt;br&gt;reservationen som grund för att avvisa ett klagomål över att en förälders&lt;br&gt;ateistiska övertygelse inte föranlett befrielse för ett bam från skyldigheten&lt;br&gt;att delta i undervisningen i religionskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det naturligtvis fog för Fri- och&lt;br&gt;rättighetskommitténs synpunkt att dagens skolundervisning skall vara&lt;br&gt;objektiv varför elever inte kan sägas vara tvingade att bevista en under-&lt;br&gt;visning som kan anses strida mot föräldrarnas övertygelse. Detta gäller&lt;br&gt;i allmänhet och även i många fall då elevers föräldrar hyser en filosofisk&lt;br&gt;eller religiös övertygelse som inte delas av flertalet. Men som Skolverket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har påpekat finns det frågor i vilka skolan varken får eller bör vara Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;objektiv eller neutral, nämligen då det gäller grundläggande demokratiska&lt;br&gt;värderingar. Till dessa grundläggande värderingar hör vad bl.a.&lt;br&gt;ärkebiskopen framhållit, nämligen respekten för olika religioner och&lt;br&gt;livsåskådningar. Samma krav bör, som Skolverket också anfört, ställas&lt;br&gt;på fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att denna skolans hållning i något fåtal fall kan&lt;br&gt;strida mot den övertygelse som en förälder hyser. På ett principiellt plan&lt;br&gt;är det också viktigt att de fri- och rättigheter som Sverige åtar sig att&lt;br&gt;respektera verkligen kan garanteras i förhållande till alla medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill emellertid särskilt framhålla att i denna fråga bryts två&lt;br&gt;delvis skilda synsätt mot varandra. Bestämmelsen i tilläggsprotokollet&lt;br&gt;speglar, enligt dess ordalag, ett synsätt som utgår från föräldrarnas&lt;br&gt;ansvar som fostrare och samhällets plikt att respektera de val som för-&lt;br&gt;äldrarna träffar. Ett annat synsätt är det som bl.a. kommer till uttryck i&lt;br&gt;barnkonventionen och som faster avgörande vikt vid barnets rätt bl.a. till&lt;br&gt;en utbildning som utvecklar respekt för demokratiska värderingar. Dessa&lt;br&gt;båda synsätt behöver emellertid inte vara oförenliga, vilket också framgår&lt;br&gt;av bl.a. ett nyligen avkunnat enhälligt beslut av Europeiska kommissio-&lt;br&gt;nen for mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett klagomål av två svenska föräldrar (ansökan nr 17678/91) hade&lt;br&gt;dessa bl.a. anfört att svenska myndigheter, genom att vägra deras bam&lt;br&gt;rätten till hemundervisning på högstadienivå, hade kränkt deras rätt att&lt;br&gt;tillförsäkra barnen en undervisning som stod i överensstämmelse med&lt;br&gt;deras religiösa och filosofiska övertygelse. Klagandena gjorde gällande&lt;br&gt;bl.a. att den allmänna skolans sociala träning syftade till att förstöra&lt;br&gt;barnens kristna tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen noterade den svenska reservationen men avvisade&lt;br&gt;klagomålet på den grunden att det var uppenbart ogrundat. Kommissio-&lt;br&gt;nen uttalade därvid att föreskriften om respekt för föräldrars religiösa och&lt;br&gt;filosofiska övertygelse måste läsas tillsammans med artikelns första&lt;br&gt;mening som föreskriver att &amp;quot;ingen må förvägras rätten till undervisning&amp;quot;.&lt;br&gt;Eftersom den nu nämnda meningen inleder och dominerar artikeln måste,&lt;br&gt;fann kommissionen, slutsatsen dras att föräldrars övertygelse endast kan&lt;br&gt;respekteras i den mån den inte står i konflikt med barnets grundläggande&lt;br&gt;rätt till utbildning. Det innebär att föräldrar inte på grund av sin&lt;br&gt;övertygelse kan vägra barnet rätten till utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen fann vidare att de svenska myndigheterna handlat inom&lt;br&gt;ramen för sitt fria skön (margin of appreciation) att i det förevarande&lt;br&gt;fallet själva bedöma klagandenas möjligheter att på egen hand anordna&lt;br&gt;en godtagbar undervisning för sina bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det refererade avgörandet avser visserligen det fallet att föräldrarna&lt;br&gt;inte över huvud taget ville låta sina bam delta i den allmänna&lt;br&gt;skolundervisningen. Det kan därför inte med fullständig säkerhet sägas&lt;br&gt;att bedömningen skulle bli densamma beträffande varje enstaka inslag i&lt;br&gt;utbildningen. Därvidlag har emellertid domstolen, i det ovan nämnda&lt;br&gt;danska målet, uttalat att varje stat i princip har rätt att själv bestämma&lt;br&gt;läroplanens innehåll och utformning samt, som redan nämnts, att intet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hindrar en stat från att inom ramen för den allmänna skolan bedriva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undervisning även i frågor som kan vara kontroversiella från religiösa Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;eller filosofiska utgångspunkter, så länge som undervisningen förmedlas&lt;br&gt;på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt. Vi faster avgörande vikt vid&lt;br&gt;det allmänna synsätt som kommissionen anlagt, nämligen att det grund-&lt;br&gt;läggande är barnets rätt till undervisning och att föräldrars rätt till respekt&lt;br&gt;för sin övertygelse måste ses i ljuset härav. Mot den bakgrunden måste&lt;br&gt;det saknas anledning befara att ett återkallande av den svenska reservatio-&lt;br&gt;nen skulle kunna medföra att utrymme ges för, med Ärkebiskopens ord,&lt;br&gt;särlösningar som riskerar att öka segregeringen och reducera förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för tvärkulturell och tvärreligiös förståelse i det svenska&lt;br&gt;samhället. Det svenska förbehållet bör därför nu återfås.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Erkännande av Europadomstolens jurisdiktion&lt;br&gt;utan tidsbegränsning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen bör som sin mening uttala att Sverige&lt;br&gt;skall utan begränsning i tiden erkänna Europadomstolens jurisdiktion,&lt;br&gt;när det nu gällande tidsbegränsade erkännandet av domstolens domsrätt&lt;br&gt;löper ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon invändning att&lt;br&gt;rikta mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I samband med ratifikationen av&lt;br&gt;Europakonventionen erkände Sverige, som redan tidigare berörts, utan&lt;br&gt;tidsbegränsning den individuella klagorätten till kommissionen. Därvid&lt;br&gt;anförde departementschefen att &amp;quot;innan erfarenheten visat, att det vid&lt;br&gt;sidan av kommissionen finnes ett praktiskt behov av domstolen, finner&lt;br&gt;jag icke, att Sverige bör avgiva någon förklaring&amp;quot; om erkännande av&lt;br&gt;domstolens jurisdiktion (prop. 1951:165 s. 14). När Sverige slutligen, år&lt;br&gt;1966, avgav en förklaring om erkännande av domstolens jurisdiktion&lt;br&gt;hade endast Irland avgett en sådan förklaring för obegränsad tid medan&lt;br&gt;nio andra stater avgett förklaring för viss tid. Vid denna tidpunkt hade&lt;br&gt;domstolen också ännu endast avdömt två mål. Giltighetstiden för den&lt;br&gt;svenska förklaringen bestämdes då till fem år, motsvarande vad som&lt;br&gt;gällde enligt Danmarks och Islands förklaringar. Liksom de danska och&lt;br&gt;norska förklaringarna borde det svenska godkännandet ske under&lt;br&gt;förutsättning av ömsesidighet (prop. 1966:33 s. 3 ff). När Sverige senast&lt;br&gt;förlängde sitt erkännande av domstolens jurisdiktion hänvisade före-&lt;br&gt;draganden (prop. 1990/91:79 s. 3) i fråga om bakgrunden endast till vad&lt;br&gt;som anförts i 1966 års proposition. Därutöver angavs att - utöver Irland -&lt;br&gt;då också Finland, Nederländerna och Schweiz hade erkänt domstolens&lt;br&gt;behörighet för obegränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer, när den senast beslutade förklaringen om att erkänna&lt;br&gt;domstolens behörighet löper ut, att under 30 år ha varit underkastad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolens jurisdiktion. Vi har redan ovan, som ett av skälen för en in- Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;korporering, konstaterat att konventionen över tiden kommit att öka i be-&lt;br&gt;tydelse, inte minst här i landet. Overvakningsorganens verksamhet har&lt;br&gt;på samma sätt över tiden kommit att vinna stadga och allmänt erkännan-&lt;br&gt;de. Det är därför regeringens uppfattning att tiden nu är mogen för att&lt;br&gt;utan någon begränsning i tiden och utan något förbehåll om ömsesidighet&lt;br&gt;avge en förklaring om erkännande av domstolens jurisdiktion såsom&lt;br&gt;tvingande för Sverige i och för sig och utan särskild överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår dock som rimligt att så bör ske i samband med att den&lt;br&gt;nu avgivna förklaringens giltighetstid löper ut år 1996. Det kan då också&lt;br&gt;bli möjligt att beakta om de nya regler som kan komma att ingå i ett&lt;br&gt;blivande protokoll om en enda domstol for mänskliga rättigheter&lt;br&gt;föranleder att en sådan förklaring bör utformas på annat sätt än för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Vissa övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Europakonventionen, med den lydelse som&lt;br&gt;den fått genom vissa av tilläggsprotokollen, liksom tilläggsprotokollen&lt;br&gt;i övrigt, bör nyöversättas till svenska. - Efter en inkorporering av&lt;br&gt;konventionen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt behovet av&lt;br&gt;information om dess innehåll till domstolar, myndigheter och allmän-&lt;br&gt;het. Särskilt angeläget bör det vara att domstolar och andra myndig-&lt;br&gt;heter ges möjligheter att fortlöpande följa den rättspraxis som ut-&lt;br&gt;vecklas genom konventionsorganens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Kommittén har inte uttalat sig särskilt om&lt;br&gt;de frågor som här behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitierådet Danelius har i ett särskilt yttrande&lt;br&gt;påpekat de problem som är förknippade med att till inkorporeringslagen&lt;br&gt;foga i äldre lagstiftningsärenden publicerade översättningar till svenska.&lt;br&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet har satt i fråga om&lt;br&gt;inte en inkorporering borde föregås av en nyöversättning till svenska av&lt;br&gt;konventionen. - De juridiska fakulteterna vid Uppsala och Stockholms&lt;br&gt;universitet har uppmärksammat det informationsbehov som en inkorpore-&lt;br&gt;ring medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som justitierådet Danelius&lt;br&gt;utvecklat är den svenska översättning av konventionen som gjordes i&lt;br&gt;samband med att Sverige ratificerade konventionen i vissa hänseenden&lt;br&gt;bristfällig. Någon senare officiell översättning har inte gjorts. Bristerna&lt;br&gt;gäller för det första att de ändringar av konventionen som skett genom&lt;br&gt;vissa av tilläggsprotokollen inte kommit att inarbetas i texten. Konventio-&lt;br&gt;nens gällande lydelse är därför inte helt lättöverskådlig. För det andra&lt;br&gt;finns det skäl att överväga om vissa valda svenska uttryck på det mest&lt;br&gt;adekvata sättet motsvarar originaltexterna. Ett aktuellt sådant exempel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör det svenska uttrycket &amp;quot;civila&amp;quot; rättigheter och skyldigheter (artikel Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;6). Motsvarande lokution i originaltexterna är civil rights and obligations&lt;br&gt;och droits et obligations de caractére civil. Europadomstolen har uttalat&lt;br&gt;att det avgörande inte är hur en rättighet karakteriseras i den nationella&lt;br&gt;rätten. Begreppet civila rättigheter bör i stället ges en självständig&lt;br&gt;innebörd. I begreppet ryms, enligt domstolen, varje förfarande vars&lt;br&gt;utgång är avgörande för rättigheter och skyldigheter av privat natur. Det&lt;br&gt;kan därför gälla frågor som här i landet avser förhållandet mellan den&lt;br&gt;enskilde och det allmänna. Som exempel på frågor som ansetts falla inom&lt;br&gt;artikelns tillämpningsområde kan - bland de svenska målen - nämnas&lt;br&gt;tillstånd till förvärv av fäst egendom, expropriationstillstånd, bygg-&lt;br&gt;nadstillstånd, trafikstillstånd och utskänkningstillstånd (se vidare&lt;br&gt;Danelius, Mänskliga rättigheter s. 142 fif). Ett ytterligare exempel är det&lt;br&gt;svenska uttrycket &amp;quot;opartisk rättegång&amp;quot; (även det i artikel 6) som torde ha&lt;br&gt;en snävare innebörd än det motsvarande engelska fair hearing. Kon-&lt;br&gt;ventionstexten kan också behöva bli föremål för en språklig modernise-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringskansliet har arbetet med en nyöversättning av konventionen&lt;br&gt;initierats. Det sker med ambitionen att den nya översättningen skall&lt;br&gt;kunna föreläggas riksdagen innan den har att fatta beslut om en in-&lt;br&gt;korporeringslag och därigenom beaktas i lagstiftningsärendet och ersätta&lt;br&gt;den nu bifogade översättningen som bilaga till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar också bedömningen att en inkorporering bör följas&lt;br&gt;av information om såväl konventionens materiella innehåll som om dess&lt;br&gt;övervakningssystem. Av särskild vikt är givetvis att domstolar och&lt;br&gt;myndigheter har möjlighet att fortlöpande följa konventionsorganens&lt;br&gt;rättspraxis. Domstolsverket har, och uppfyller redan, en viktig uppgift&lt;br&gt;härvidlag. Vilka ytterligare insatser som är nödvändiga och hur de skall&lt;br&gt;organiseras får bli föremål för vidare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;16.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen av egendomsskyddet motiveras i avsnitt 5. Paragrafen&lt;br&gt;inleds med att varje medborgares egendom är tryggad. Denna formule-&lt;br&gt;ring har inte någon självständig rättslig betydelse utan anger endast det&lt;br&gt;övergripande syftet med bestämmelsen såsom det kommer till uttryck i&lt;br&gt;dess fortsatta lydelse. Syftet är alltså inte att genom denna bestämmelse&lt;br&gt;ge ett heltäckande skydd för all egendom utan i stället att slå fest att hela&lt;br&gt;vår rättsordning, liksom hittills, skall ge ett betryggande skydd för den&lt;br&gt;enskildes egendom. Med uttrycket varje medborgare kan, liksom med&lt;br&gt;paragrafens nuvarande lydelse, avses såväl fysiska som juridiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes egendom kan av det allmänna inte ovillkorligt tryggas.&lt;br&gt;Samhällets behov av mark for naturvårds- och miljöintressen, totalför-&lt;br&gt;svarsändamål och för bostadsbyggande, trafikleder, rekreation och andra&lt;br&gt;liknande ändamål måste självfellet kunna tillgodoses. För sådana särskilt&lt;br&gt;angelägna ändamål måste som en sista utväg finnas möjlighet att&lt;br&gt;tvångsvis ta i anspråk annans egendom eller begränsa ägarens möjligheter&lt;br&gt;att fritt använda sin egendom. Det måste även vara möjligt att kunna&lt;br&gt;vidta sådana åtgärder till förmån för enskild for att t.ex. anordna lämplig&lt;br&gt;utfertsväg eller förhindra olämplig eller störande bebyggelse i grannska-&lt;br&gt;pet. Sådana ingrepp i annans egendom får emellertid ske endast när det&lt;br&gt;krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen, vilket framgår av&lt;br&gt;sista meningen av första stycket. Detta kriterium skall vara uppfyllt för&lt;br&gt;att ingrepp genom lagstiftning eller myndighetsbeslut i enskilds egendom&lt;br&gt;över huvud taget skall få ske. Den närmare innebörden av uttycket&lt;br&gt;angelägna allmänna intressen är det inte möjligt att i detalj beskriva. Det&lt;br&gt;är emellertid sådana ingrepp som är motiverade med hänsyn till intresset&lt;br&gt;av att kunna tillgodose allmänhetens berättigade krav på en god miljö och&lt;br&gt;möjligheterna att kunna bevara och skydda områden som är av särskild&lt;br&gt;betydelse från naturvårdssynpunkt som i första hand åsyftas, liksom&lt;br&gt;intresset av att kunna ge allmänheten tillgång till naturen för rekreation&lt;br&gt;och friluftsliv. Även samhällets behov av mark för anläggande av vägar&lt;br&gt;och andra kommunikationsleder m.m. måste givetvis kunna tillgodoses.&lt;br&gt;Vad som är ett angeläget allmänt intresse måste till slut i viss mån bli&lt;br&gt;föremål för en politisk värdering där hänsyn då även måste tas till vad&lt;br&gt;som är godtagbart från rättssäkerhetssynpunkt i ett modernt och&lt;br&gt;demokratiskt samhälle. Det skall även framhållas att uttrycket anknyter&lt;br&gt;till vad som gäller i fråga om egendomsskyddet enligt Europakon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ingrepp som kan komma i fråga i annans egendom har i paragrafen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en början angivits som avstående genom expropriation eller annat&lt;br&gt;sådant förfogande. Detta uttryck är identiskt med det som återfinns i den&lt;br&gt;nu gällande lydelsen av 2 kap. 18 § RF. Någon ändring av tillämpnings-&lt;br&gt;området i förhållande till vad som nu gäller är inte avsedd. Med uttrycket&lt;br&gt;expropriation eller annat sådant förfogande avses således olika former av&lt;br&gt;tvångsövertagande av förmögenhetsrätt som innebär ett överförande eller&lt;br&gt;ianspråktagande av rätten. Bestämmelsen bör liksom tidigare inte hindra&lt;br&gt;sådana tvångsvisa överföringar av fäst egendom vid fastighetsreglering&lt;br&gt;också till förmån för enskilda intressen som Statens lantmäteriverk och&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund berört, under förutsättning att det samtidigt&lt;br&gt;kan sägas finnas ett angeläget allmänt intresse därav. Däremot tar regeln&lt;br&gt;inte sikte på faktiska åtgärder av enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagsskyddet kommer även att omfatta sådan lagstiftning som&lt;br&gt;innebär begränsningar i innehavarens rätt att använda mark och&lt;br&gt;byggnader. Detta uttrycks så att ingen kan tvingas att tåla att det&lt;br&gt;allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det&lt;br&gt;krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Härmed avses&lt;br&gt;allehanda inskränkningar i form av byggnadsförbud, användningsförbud,&lt;br&gt;åtgärder enligt skogsvårdslagen, strandskyddsförordnande, beslut om&lt;br&gt;naturreservat och andra beslut enligt naturvårdslagen m.m. Det är således&lt;br&gt;inskränkningar genom byggnadsreglerande och markreglerande be-&lt;br&gt;stämmelser som skall omfattas av grundlagsskyddet. Inte bara den som&lt;br&gt;innehar mark eller byggnad med äganderätt skall komma i åtnjutande av&lt;br&gt;grundlagsskyddet utan detta omfattar även den som innehar sådan&lt;br&gt;egendom med någon form av nyttjanderätt. För att markera att det här&lt;br&gt;endast är fråga om ett skydd mot sådana tvångsvisa inskränkningar&lt;br&gt;genom lagstiftning eller myndighetsbeslut har paragrafens lydelse i detta&lt;br&gt;hänseende förtydligats i jämförelse med kommitténs förslag. Sådana&lt;br&gt;inskränkningar i egendomens faktiska användning som följer på grund av&lt;br&gt;avtal eller annars genom åtgärder av enskilda omfattas däremot inte av&lt;br&gt;grundlagsskyddet. Ett motsvarande förtydligande har även ansetts&lt;br&gt;behövligt i andra stycket. Det skall, mot bakgrund av vad som anförts i&lt;br&gt;avsnitt 5, i klarhetens intresse även påpekas att sådana inskränkningar i&lt;br&gt;rätten att använda främst lös egendom som följer av andra bestämmelser&lt;br&gt;än de nu åsyftade markreglerande och byggnadsreglerande bestämmelser-&lt;br&gt;na faller utanför tillämpningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke slås rätten till ersättning fäst. Rätt till&lt;br&gt;ersättning föreskrivs till en början vid tvångsavhändelse genom expro-&lt;br&gt;priation eller annat sådant förfogande. Denna ersättningsrätt motsvarar&lt;br&gt;det skydd som bestämmelsens nuvarande lydelse garanterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den lagstiftning som reglerar möjligheterna till olika former av&lt;br&gt;rådighetsinskränkningar finns det även rätt till ersättning i vissa sådana&lt;br&gt;fall. Enligt de huvudprinciper som gäller i svensk rätt utgår således&lt;br&gt;ersättning vid sådana rådighetsinskränkningar som medför att pågående&lt;br&gt;markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras. I&lt;br&gt;fråga om byggnadsreglerande bestämmelser finns det rätt till ersättning&lt;br&gt;om skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på&lt;br&gt;berörd del av fastigheten. Ersättning utgår däremot inte för vissa mindre&lt;br&gt;ingripande inskränkningar i rätten att fritt nyttja sin egendom eller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uteblivet tillstånd till viss åtgärd. Så kallade förväntningsvärden under de Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;senaste tio åren ersätts inte enligt gällande lagstiftning. Som en konse-&lt;br&gt;kvens av att även rådighetsinskränkningar avseende mark och byggnader&lt;br&gt;skall omfattas av bestämmelsen om egendomsskyddet har även rätten till&lt;br&gt;ersättning i dessa fall givits ett grundlagsskydd. I andra stycket anges&lt;br&gt;därför huvudprinciperna för ersättningsrätten såsom de framgår av&lt;br&gt;gällande rätt. Bestämmelserna om detta är utformade i enlighet med vad&lt;br&gt;som redan nu gäller enligt lag. Någon utvidgning av rätten till ersättning&lt;br&gt;vid rådighetsinskränkningar är däremot inte avsedd. Efter ett påpekande&lt;br&gt;under remissbehandlingen har lagtexten förtydligats på det sätt att&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;berörd del av&amp;quot; i enlighet med kommitténs syfte närmare&lt;br&gt;anknutits till rekvisitet &amp;quot;avsevärt försvårande av pågående markan-&lt;br&gt;vändning&amp;quot;. Liksom hittills skall de närmare grunderna för bestämmandet&lt;br&gt;av ersättningen anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också har framgått av avsnitt 5 är det motiverat att i grundlagsbe-&lt;br&gt;stämmelsen om egendomsskyddet göra ett uttryckligt förbehåll för den på&lt;br&gt;sedvanerätt grundade allemansrätten. Detta kommer till uttryck i&lt;br&gt;paragrafens sista stycke. Härigenom erinras om att egendomsskyddet som&lt;br&gt;det kommer till uttryck i första och andra styckena inte gäller oberoende&lt;br&gt;av allemansrätten. Sista stycket innebär att oberoende av vad som i övrigt&lt;br&gt;föreskrivs i paragrafen en fastighetsägare även fortsättningsvis måste&lt;br&gt;acceptera att det är tillåtet för var och en att nyttja naturen enligt vad&lt;br&gt;som för vaije tid följer av allemansrätten. Grundlagen förutsätter alltså&lt;br&gt;att denna existerar även om den med tiden kan få ett i förhållande till i&lt;br&gt;dag förändrat innehåll genom t.ex. ändringar i strafflagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs förslag till lydelse har utöver vad som tidigare nämnts&lt;br&gt;några mindre språkliga justeringar skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom stadgandet i första stycket slås skyddet för närings- och yrkes-&lt;br&gt;friheten fast. Med att driva näring avses här enskilda som yrkesmässigt&lt;br&gt;bedriver verksamhet av ekonomisk art. Avsikten med att bestämmelsen&lt;br&gt;även avser dem som utövar yrke är att begreppen närings- och yrkes-&lt;br&gt;frihet inte helt stämmer överens med varandra. Att båda begreppen&lt;br&gt;förekommer i paragrafen kan inte gärna leda till oklarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 6 har skyddet utformats så att det tar sikte på&lt;br&gt;ett särskilt moment i närings- och yrkesfriheten, nämligen den ekono-&lt;br&gt;miska sidan av den s.k. likhetsprincipen. Denna princip kan kortfattat&lt;br&gt;sägas innebära att alla regleringar på närings- och yrkesfrihetens område&lt;br&gt;måste vara generella på så sätt att alla skall ha möjlighet att konkurrera&lt;br&gt;på lika villkor under förutsättning att de i övrigt uppfyller de krav som&lt;br&gt;kan ställas upp för just det yrket eller den näringsgrenen. Under dessa&lt;br&gt;förutsättningar skall bestämmelsen förhindra att någon enskild ekono-&lt;br&gt;miskt skall få gynnas på någon annans bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 6 framgår att det i dag finns en relativt omfattande&lt;br&gt;reglering på närings- och yrkesfrihetens område. Till de av kommittén &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisade författningarna kan såsom Konkurrensverket påpekar även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas senare beslutade lagar samt regeringsförordningar och föreskrifter Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;som meddelats av myndigheter och kommuner med stöd av lag i den&lt;br&gt;utsträckning de kan sägas innebära begränsningar i närings- och&lt;br&gt;yrkesfriheten. Enligt advokatsamfundets mening är det felaktigt att som&lt;br&gt;kommittén gjort, bland författningsbestämmelser som berör närings- och&lt;br&gt;yrkesfriheten ta upp skyddet för advokattiteln bland övrig lagstiftning,&lt;br&gt;där samtliga övriga lagar inriktar sig på reglering av verksamheten som&lt;br&gt;sådan. Reglerna i 8 kap. RB ger visserligen ett skydd för advokattiteln&lt;br&gt;men innebär också att medlemmarna i advokatsamfundet är privilegierade&lt;br&gt;t.ex. på det sättet att i princip endast advokater förordnas som offentliga&lt;br&gt;försvarare. Bestämmelserna kan dock sägas ha att göra med rätten att&lt;br&gt;utöva ett visst yrke även om juridisk rådgivning eller verksamhet som&lt;br&gt;innebär juridiskt biträde till någon också kan utövas av andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén har inskränkande föreskrifter på näringsområdet&lt;br&gt;tillkommit för att tillgodose främst säkerhets-, hälsovårds- och arbetar-&lt;br&gt;skyddsintressen. Kommittén anger även att det finns bestämmelser om&lt;br&gt;kompetens eller vissa krav för att en person skall få utöva ett visst yrke&lt;br&gt;samt att i vissa fall också näringsidkarens ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;bedöms för att utröna viljan och förmågan att fullgöra kommande&lt;br&gt;skyldigheter gentemot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana begränsningar i närings- och yrkesfriheten som tillgodoser&lt;br&gt;angelägna allmänna intressen måste även i fortsättningen kunna införas.&lt;br&gt;I paragrafens första stycke slås därför inledningsvis den principen fast att&lt;br&gt;inga andra inskränkningar får göras i rätten att driva näring eller utöva&lt;br&gt;yrke än sådana som är nödvändiga för att skydda angelägna allmänna&lt;br&gt;intressen. Konkurrensverket har uttryckt farhågor för att grundlagsskyd-&lt;br&gt;det kan urholkas och grundlagsenligheten blir svårbedömd om inte&lt;br&gt;begreppet angelägna allmänna intressen preciseras närmare. Som&lt;br&gt;kommentar till detta kan sägas att tillåtna inskränkningar i vart fall måste&lt;br&gt;röra något som tar sikte på sådana intressen som kommittén i detta&lt;br&gt;sammanhang nämnt. I övrigt får, i likhet med vad som anförts i avsnitt&lt;br&gt;5 om egendomsskyddet, det slutliga ställningstagandet till vad som är ett&lt;br&gt;angeläget allmänt intresse göras från fall till fall i enlighet med vad som&lt;br&gt;kan anses vara acceptabelt i ett demokratiskt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra ledet i paragrafens första stycke slås vidare fast att&lt;br&gt;sådana inskränkningar aldrig får införas i syfte enbart att ekonomiskt&lt;br&gt;gynna vissa personer eller företag. Under remissbehandlingen har&lt;br&gt;ifrågasatts om det andra ledet tjänar något syfte. Vidare har föreslagits&lt;br&gt;att ordet &amp;quot;enbart&amp;quot; kan utgå samt att till ordet &amp;quot;gynna&amp;quot; bör läggas &amp;quot;eller&lt;br&gt;missgynnas&amp;quot;. Som har framgått av avsnitt 6 är emellertid avsikten att den&lt;br&gt;ekonomiska sidan av likhetsprincipen skall vara överordnad den princip&lt;br&gt;som läggs fest i det första ledet. En inskränkning som införs för att&lt;br&gt;tillgodose ett angeläget allmänt intresse måste vara generell och får inte&lt;br&gt;leda till att likhetsprincipen åsidosätts. Om en sådan inskränkning införs,&lt;br&gt;kan inte uteslutas att detta kan komma att leda till att vissa näringsidkare&lt;br&gt;gynnas. Att sådana gynnsamma ekonomiska konsekvenser aldrig får vara&lt;br&gt;det egentliga syftet med inskränkningen har därför på det sätt kommittén&lt;br&gt;föreslagit kommit till uttryck i paragrafen. Likhetsprincipen skall här &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhindra att någon näringsidkare eller annan yrkesutövare gynnas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annans bekostnad. Motsatsvis följer att någon annan härvid också kan&lt;br&gt;komma att missgynnas. Det skall såsom kommittén påpekat därmed i&lt;br&gt;princip inte vara tillåtet att införa regler som innebär att nyetableringar&lt;br&gt;inom viss näring eller visst yrke förhindras eftersom detta innebär ett&lt;br&gt;skydd för dem som redan är etablerade, såvida det inte samtidigt finns&lt;br&gt;något angeläget allmänt intresse av regleringen. Avsikten med den&lt;br&gt;föreslagna lydelsen är emellertid inte att hindra ett offentligt monopol&lt;br&gt;som drabbar alla presumtiva konkurrenter lika, under förutsättning att det&lt;br&gt;införts for att skydda något angeläget allmänt intresse. Det bör för&lt;br&gt;tydlighetens skull även anmärkas att med uttrycket företag avses både&lt;br&gt;juridiska och fysiska personer som driver näring till skillnad från enskilda&lt;br&gt;personer som utövar ett yrke hos något offentligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de skäl som redovisats i avsnitt 6 har det ansetts motiverat att i be-&lt;br&gt;stämmelsens andra stycke tydliggöra att den näringsrättsliga sidan av&lt;br&gt;samemas rätt att bedriva renskötsel som den framgår av lag är förenlig&lt;br&gt;med det föreslagna skyddet för närings- och yrkesfriheten. Detta kommer&lt;br&gt;till uttryck genom en hänvisning till att samemas rätt att bedriva&lt;br&gt;renskötsel regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya paragrafens första mening slås fast att alla bam som omfattas&lt;br&gt;av den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grund-&lt;br&gt;läggande utbildning i allmän skola. Vilken personkrets som omfattas av&lt;br&gt;den allmänna skolplikten framgår för närvarande av 3 kap. skollagen.&lt;br&gt;Undantagna från skolplikten och den där angivna motsvarande rätten till&lt;br&gt;utbildning är bam, som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden&lt;br&gt;är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet skall gå i&lt;br&gt;skolan. I grundlagsbestämmelsen anges den berörda personkretsen på ett&lt;br&gt;klart och kortfattat sätt. Härav följer att det endast är personer som&lt;br&gt;befinner sig inom skolpliktig ålder som skall garanteras rätt till fri&lt;br&gt;grundläggande utbildning. Den utbildning som det allmänna genom&lt;br&gt;bestämmelsen åläggs att svara för kostnadsfritt omfattar utbildning som&lt;br&gt;sker i allmänna skolor. Härmed kommer stadgandet även att omfatta rätt&lt;br&gt;till grundläggande undervisning i särskola eller specialskola för de bam&lt;br&gt;som har behov av det. För klarhetens skull skall anmärkas att det endast&lt;br&gt;är rätten till själva undervisningen som garanteras. Som framgått av&lt;br&gt;avsnitt 7 faller utanför tillämpningsområdet rätten att kostnadsfritt erhålla&lt;br&gt;undervisningsmaterial, skolmåltider och skolskjuts eller andra liknande&lt;br&gt;förmåner, liksom även sådana enstaka inslag i utbildningen som kan&lt;br&gt;föranleda kostnader för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges även att det allmänna skall svara också för att&lt;br&gt;högre utbildning finns. Med denna skyldighet för det allmänna följer&lt;br&gt;ingen ovillkorlig rätt för den enskilde till högre utbildning som meddelas&lt;br&gt;i t.ex. gymnasium eller vid ett universitet eller i en högskola utan det&lt;br&gt;skall för sådan utbildning även fortsättningsvis kunna ställas villkor i&lt;br&gt;form av t.ex. krav på behörighet eller lämplighet för tillträde till högre&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten for den som omfettas av den allmänna skolplikten att Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola är absolut&lt;br&gt;och kan således inte inskränkas genom lag. Bestämmelsen hindrar&lt;br&gt;däremot inte att omfattningen av skolplikten förändras. Grundlagen&lt;br&gt;förutsätter dock att denna skyldighet finns och är allmän utan att för den&lt;br&gt;skull beröra vartenda bam i landet. För tydlighetens skull bör även&lt;br&gt;påpekas att regleringen inte innebär att fördelningen mellan stat och&lt;br&gt;kommun såvitt gäller ansvaret för utbildningen påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i den nu gällande lydelsen av 2 kap.&lt;br&gt;20 § RF. I bestämmelsen har endast gjorts några mindre justeringar till&lt;br&gt;följd av övriga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följdändringen i första stycket 9 innebär att utlänning här i riket är&lt;br&gt;likställd med svensk medborgare i fråga om det skydd som anges i den&lt;br&gt;föreslagna lydelsen av 2 kap. 18 § RF. För tydlighetens skull bör dock&lt;br&gt;anmärkas att följdändringen innebär en sådan likställdhet också i fråga&lt;br&gt;om rätten till ersättning vilken utgör en del av skyddet mot tvångs-&lt;br&gt;överföringar samt mot rådighetsinskränkningar beträffande mark eller&lt;br&gt;byggnader. Däremot kan utländska medborgare förbjudas tillträde till&lt;br&gt;militära skyddsområden även om de äger mark på området. Ett sådant&lt;br&gt;tillträdesförbud tar nämligen inte sikte på användningen av marken utan&lt;br&gt;syftar till att säkerställa att vissa personer inte uppehåller sig på området.&lt;br&gt;En sådan åtgärd feller därför utanför tillämpningsområdet for 18 §. I&lt;br&gt;samma punkt har i förhållande till kommitténs förslag en mindre språklig&lt;br&gt;justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i andra stycket 9 föreslagna följdändringen om utlänningars&lt;br&gt;likställdhet med svenska medborgare omfettar även den näringsrättsliga&lt;br&gt;sidan av samemas rätt att bedriva renskötsel som den är reglerad i lag.&lt;br&gt;Här bör för tydlighetens skull påpekas att denna bestämmelse inte innebär&lt;br&gt;en rätt för utlänning att få viss tjänst eller visst uppdrag. För den&lt;br&gt;språkliga enhetlighetens skull har i denna punkt använts samma ut-&lt;br&gt;tryckssätt som i förslaget till 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stadgande slås fest att lag eller annan föreskrift ej får meddelas i&lt;br&gt;strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Genom&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;på grund av” markeras att bestämmelsen även omfettar&lt;br&gt;Sveriges åtaganden enligt de tilläggsprotokoll som vi har ratificerat och&lt;br&gt;som trätt i kraft. Bestämmelsen innebär en markering av att Europakon-&lt;br&gt;ventionen, som samtidigt genom en särskild lag föreslås bli inkorporerad&lt;br&gt;i svensk rätt, får en särskild betydelse utan att konventionen för den skull&lt;br&gt;ges status som grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med bestämmelsen är att skapa en garanti för att Europakon-&lt;br&gt;ventionens regler inte sätts åt sidan genom inhemska föreskrifter. Be-&lt;br&gt;stämmelsen riktar sig i första hand till lagstiftaren som skall ha det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;primära ansvaret för att vår inhemska lagstiftning inte strider mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen. Detta hindrar emellertid inte att domstolar och andra Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;rättstillämpande myndigheter med stöd av denna bestämmelse får&lt;br&gt;möjlighet att med tillämpning av lagprövningsregeln i 11 kap. 14 §&lt;br&gt;regeringsformen underlåta att tillämpa en inhemsk föreskrift om denna&lt;br&gt;skulle befinnas oförenlig med Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att det i lagrummet valda uttrycket att lag eller&lt;br&gt;annan föreskrift &amp;quot;inte får meddelas i strid med&amp;quot; konventionen ändras till&lt;br&gt;att en föreskrift &amp;quot;inte får strida mot&amp;quot; konventionen. Någon sådan har inte&lt;br&gt;ansetts erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i den allmänna motiveringen under avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16.2 Förslaget till lag om den europeiska konventionen&lt;br&gt;angående skydd for de mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det första stycket av bestämmelsen anges att Europakonventionen av&lt;br&gt;den 4 november 1950 med de ändringar som gjorts i tilläggsprotkollen&lt;br&gt;nr 3, 5 och 8 till konventionen samt med de tillägg som gjorts i till-&lt;br&gt;läggsprotokollen nr 1, 2, 4, 6 och 7 till konventionen skall gälla som lag&lt;br&gt;här i landet. I förhållande till det remitterade förslaget har uttryckligen&lt;br&gt;angetts att de sist nämnda protokollen utgör tillägg till konventionen.&lt;br&gt;Konventionskomplexet får således ställning som vanlig lag. Genom den&lt;br&gt;föreslagna nya bestämmelsen i 2 kap. 23 § regeringsformen ges det&lt;br&gt;emellertid en särskild betydelse utan att för den skull erhålla grund-&lt;br&gt;lagsstatus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast de protokoll som är ratificerade av Sverige omfattas av lagen.&lt;br&gt;Inom Europarådet pågår fortlöpande en genomgång av konventionskom-&lt;br&gt;plexet och konventionen kan komma att bli försedd med ytterligare&lt;br&gt;tilläggsprotokoll i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen och tilläggsprotokollen införlivas genom den föreslagna&lt;br&gt;lagen i svensk rätt genom inkorporering. Detta innebär att konventions-&lt;br&gt;skomplexet skall gälla som svensk lag i den lydelse konventionen och till-&lt;br&gt;läggsprotokollen har enligt originaltexterna. Konventionskomplexets&lt;br&gt;originalspråk är engelska och franska. Konventionstextema på dessa&lt;br&gt;språk äger, enligt vad som sägs i konventionen, lika vitsord. Det innebär&lt;br&gt;att inget av språken skall ha företräde framför det andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De engelska och franska originaltexterna föreslås tillsammans med en&lt;br&gt;svensk översättning bli intagna som en bilaga till inkorporeringslagen. En&lt;br&gt;erinran härom har tagits in i bestämmelsens andra stycke. Den svenska&lt;br&gt;översättningen är avsedd endast som ett hjälpmedel vid tolkningen av&lt;br&gt;originaltexterna. Översättningen har gjorts i samband med att Sverige har&lt;br&gt;ratificerat konventionen respektive tilläggsprotokoll. Arbete med en&lt;br&gt;nyöversättning har dock initierats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kommitténs sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi presenterar i detta betänkande våra överväganden och förslag i fråga&lt;br&gt;om skyddet för de medborgerliga fri- och rättigheterna och i fråga om&lt;br&gt;lagprövningsrätten (Del A) samt vårt ställningstagande till frågan om&lt;br&gt;inkorporering av Europakonventionen i svensk rätt (Del B).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våra direktiv uttalades att vi borde ha stor frihet att ta upp olika&lt;br&gt;frågor på de områden som uppdraget avsåg. I direktiven anges emellertid&lt;br&gt;vissa särskilda frågor som vi borde gå in på i syfte att förstärka den&lt;br&gt;enskildes rättssäkerhet. Först nämndes därvid rätten till enskilt ägande&lt;br&gt;som anges vara av grundläggande betydelse för vårt samhällssystem.&lt;br&gt;Trots det har äganderätten ännu inte fått något starkare skydd i regerings-&lt;br&gt;formen. Det ansågs därför som angeläget att skyddet för äganderätten&lt;br&gt;skrivs in i grundlagen på ett mer uttryckligt sätt än för närvarande. Det&lt;br&gt;framhölls emellertid att det är ofrånkomligt att vissa inskränkningar&lt;br&gt;måste få göras i äganderätten. Vi skulle försöka utforma en regel som på&lt;br&gt;ett så distinkt och precist sätt som möjligt anger vilka inskränkningar som&lt;br&gt;skall vara tillåtna. Vidare konstaterades att skyldigheten att erlägga&lt;br&gt;skatter och avgifter till stat och kommun har beröringspunkter med&lt;br&gt;frågan om vilka inskränkningar i äganderätten som kan accepteras. Vi&lt;br&gt;borde därför försöka klarlägga beskattningsmaktens gränser. I direktiven&lt;br&gt;uttalades vidare att rätten att driva näring och utöva yrke är så grund-&lt;br&gt;läggande i ett fritt samhälle att vi även borde överväga om inte närings-&lt;br&gt;och yrkesfriheten borde ges ett grundlagsskydd. Enligt direktiven har den&lt;br&gt;s.k. negativa föreningsrätten också betydelse för närings- och yrkes-&lt;br&gt;friheten. Vi borde därför överväga om även denna rätt skulle ges ett ökat&lt;br&gt;grundlagsskydd men detta måste vägas mot bl.a. värdet av att upp-&lt;br&gt;rätthålla principen om avtalsfrihet. Vi borde också ta ställning till frågan&lt;br&gt;om Europakonventionen bör införlivas med svensk rätt. Lagprövningsrät-&lt;br&gt;ten har ett nära samband med fri- och rättighetsskyddet. Vi borde således&lt;br&gt;även överväga om utrymmet för lagprövningsrätten skall vidgas. Vad&lt;br&gt;som i första hand skulle övervägas var om kravet på uppenbar motstri-&lt;br&gt;dighet med en överordnad författning som enligt 11 kap. 14 § RF gäller&lt;br&gt;i fråga om lagar och förordningar skall tas bort eller mildras. En annan&lt;br&gt;möjlighet som kunde övervägas var att ge någon av de högsta domstolsin-&lt;br&gt;stansema en exklusiv behörighet att utöva lagprövningsrätten. Ett&lt;br&gt;ytterligare alternativ som kunde övervägas var att tillskapa någon form&lt;br&gt;av författningsdomstol med denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa frågor som uttryckligen nämndes i direktiven har vi&lt;br&gt;också prövat om det i fri- och rättighetsregleringen i regeringsformen bör&lt;br&gt;införas grundlagsskydd for rätten till liv, rätten till utbildning, rätten till&lt;br&gt;arbete och fackliga rättigheter samt för allemansrätten. Vi har också&lt;br&gt;prövat om förfarandet vid rättighetsbegränsande lagstiftning behöver&lt;br&gt;förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Egendomsskyddet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har gjort en genomgång av den lagstiftning som på något sätt kan&lt;br&gt;sägas beröra egendomsrätten. Vi har därvid funnit att den lagstiftning&lt;br&gt;som gäller i Sverige i dag ger ett starkt skydd för den enskildes&lt;br&gt;egendom. Grundlagsskyddet för egendomsrätten är däremot inte lika&lt;br&gt;starkt utvecklat i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättsregler vi har till skydd för egendomsrätten har vuxit fram utan&lt;br&gt;stöd av en grundlagsregel. En sådan aktualiserades först på 1940-talet.&lt;br&gt;Det har i och för sig alltsedan den nuvarande regeringsformens tillkomst&lt;br&gt;rått bred enighet om att det är värdefullt att regeringsformen i fri- och&lt;br&gt;rättighetskapitlet innehåller en regel om skydd för den enskildes rätt till&lt;br&gt;sin egendom. Frågan om hur omfattande detta grundlagsskydd bör vara&lt;br&gt;har dock varit en omdiskuterad fråga under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen om egendomsskyddet i regeringsformen&lt;br&gt;tar endast sikte på ingrepp genom expropriation eller annat sådant för-&lt;br&gt;fogande, dvs. tvångsvisa överföringar av egendom från den enskilde.&lt;br&gt;Stadgandet omfattar däremot inte sådana begränsningar i den enskildes&lt;br&gt;möjligheter att utnyttja främst sin fasta egendom som följer av be-&lt;br&gt;stämmelser i t.ex. planlagstiftning, naturvårdslagen eller miljöskyddslag-&lt;br&gt;stiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den offentliga diskussionen har hävdats att regeringsformen borde&lt;br&gt;innehålla en principiell regel om att den enskildes egendom skall lämnas&lt;br&gt;okränkt men att det allmänna i vissa fall måste äga möjlighet att ta i&lt;br&gt;anspråk egendom eller reglera användningen av viss egendom. Det har&lt;br&gt;vidare hävdats att ersättningsprinciperna vid ingrepp i annans egendom&lt;br&gt;på ett klarare sätt än vad som nu är fallet borde skrivas in i grundlagen.&lt;br&gt;Slutligen har också hävdats att den svenska allemansrätten som är av stor&lt;br&gt;betydelse för allmänhetens möjligheter att få tillgång till naturen för&lt;br&gt;rekreation också borde ges ett grundlagsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är inom kommittén eniga om att bestämmelserna i Europakon-&lt;br&gt;ventionen skall betraktas som ett grundläggande åtagande och normsys-&lt;br&gt;tem också för Sverige. Genom att Europakonventionen nu föreslås bli in-&lt;br&gt;korporerad i svensk rätt tillgodoses i princip de ovan angivna kraven på&lt;br&gt;hur en grundlagsbestämmelse om egendomsskyddet bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionens ofta allmänt hållna principer tolkas i första hand&lt;br&gt;av konventionsorganen, dvs. Europakommissionen och Europadomstolen.&lt;br&gt;Av flera avgöranden från dessa tolkningsinstanser kan den slutsatsen dras&lt;br&gt;att innehållet i den nationella rätten är en av de omständigheter som&lt;br&gt;ligger till grund för tolkningen av konventionsbestämmelsen. Om det&lt;br&gt;således införs en regel i vår regeringsform beträffande egendomsskyddet&lt;br&gt;som slår fast de principer som konventionsbestämmelsen vill skydda kan&lt;br&gt;man utgå ifrån att denna regel kommer att beaktas av konventionsorganen&lt;br&gt;vid prövningen av eventuella mål mot Sverige i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har mot denna bakgrund funnit att det är önskvärt att i regerings- Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;formen ge en närmare precisering av det egendomsskydd som Europa- Bilaga 1&lt;br&gt;konventionen anger. Vi anser därför att det finns skäl att även låta&lt;br&gt;rådighetsinskränkningar avseende mark och byggnader omfattas av&lt;br&gt;grundlagsskyddet. Det gäller vidare att i regeringsformen slå fäst att&lt;br&gt;envar skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. En sådan regel&lt;br&gt;är en inskränkning i de normalprinciper om äganderätten som eljest&lt;br&gt;gäller i vårt samhälle, dvs. bl.a. att medborgarnas egendom är tryggad&lt;br&gt;genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till&lt;br&gt;någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller att&lt;br&gt;inskränka användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att&lt;br&gt;tillgodose angelägna allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformen bör således föreskrivas att ingrepp i annans egen-&lt;br&gt;dom genom expropriation eller annat sådant förfogande eller genom&lt;br&gt;inskränkningar i rätten att använda mark eller byggnader endast får ske&lt;br&gt;för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Den närmare innebörden&lt;br&gt;av begreppet angelägna allmänna intressen är inte möjlig att precisera.&lt;br&gt;Det slutliga ställningstagandet till vad som är ett angeläget allmänt&lt;br&gt;intresse får göras från fall till fall i den politiska beslutsprocessen. Vi vill&lt;br&gt;här framhålla att den genomgång som vi har gjort av gällande för-&lt;br&gt;fattningar som tillåter ingrepp i annans egendom inte har givit oss&lt;br&gt;anledning att på något sätt sätta i fråga denna lagstiftning utan denna är&lt;br&gt;enligt vår uppfattning väl anpassad till de allmänna intressen som gör sig&lt;br&gt;gällande i dessa sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsläget i förhållande till befintlig lagstiftning kommer således ej att&lt;br&gt;förskjutas. Liksom hittills bör rätt till ersättning föreskrivas vid ingrepp&lt;br&gt;genom expropriation eller annat sådant förfogande. Som tidigare har&lt;br&gt;redovisats är det vår uppfattning att även rådighetsinskränkningar&lt;br&gt;avseende mark och byggnader bör omfattas av grundlagsbestämmelsen&lt;br&gt;om egendomsskydd. I konsekvens härmed bör även rätten till ersättning&lt;br&gt;vid sådana rådighetsinskränkningar ges ett grundlagsskydd. Enligt vår&lt;br&gt;uppfattning bör grundlagsbestämmelsen om rätt till ersättning i dessa fall&lt;br&gt;utformas i enlighet med de huvudprinciper som gäller i fråga om&lt;br&gt;ersättning vid rådighetsinskränkningar i svensk rätt. Att rätten till&lt;br&gt;ersättning vid rådighetsinskränkningar nu ges ett grundlagsskydd innebär&lt;br&gt;således i sig inte att rätten till ersättning i dessa fäll utvidgas i förhållande&lt;br&gt;till vad som redan nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som länge har varit omdiskuterad är hur ersättningen&lt;br&gt;vid t.ex. expropriativa ingrepp skall bestämmas. Den nuvarande&lt;br&gt;bestämmelsen i regeringsformen ger ingen anvisning härom utan hänvisar&lt;br&gt;till vanlig lag. Vi delar den uppfattning som tidigare ofta har framförts&lt;br&gt;i dessa sammanhang att det varken är lämpligt eller önskvärt att i&lt;br&gt;grundlag precisera efter vilka normer ersättning skall bestämmas. Den&lt;br&gt;närmare utformningen av ersättningsbestämmelserna bör således enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vår mening alltjämt ske i vanlig lag. Enligt vår mening finns det heller Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;inte några skäl att nu föreslå ändringar i de lagar som reglerar rätten till Bilaga 1&lt;br&gt;ersättning i de situationer som omfettas av den föreslagna grundlagsbe-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller grundlagsskyddet för allemansrätten kan det synas vara ett&lt;br&gt;problem att denna inte är klart definierad i svensk rätt utan allemans-&lt;br&gt;rätten får sitt innehåll främst genom motsatsvisa tolkningar av vissa&lt;br&gt;straffstadganden. Enligt vår mening är dock innebörden av allemansrätten&lt;br&gt;så väl känd och är allemansrätten ett så väl inrotat begrepp hos det&lt;br&gt;svenska folket att något hinder mot att skriva in denna rätt i regerings-&lt;br&gt;formen inte kan anses föreligga. En lämplig lösning har vi funnit vara att&lt;br&gt;i grundlagsbestämmelsen om egendomsskydd särskilt ange att den rätt&lt;br&gt;som den enskilde tillförsäkras sin egendom inte utgör något hinder mot&lt;br&gt;att allmänheten nyttjar naturen enligt vad som följer av allemansrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beskattningsmaktens gränser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi erinrar här till en början om att det sedan länge har rått enighet om&lt;br&gt;att rättighetsskyddet i regeringsformen måste utformas på ett sådant sätt&lt;br&gt;att det inte ger upphov till några förskjutningar i det vanliga politiska&lt;br&gt;maktsystemet. Detta blir enligt vår uppfattning särskilt aktuellt när man&lt;br&gt;börjar diskutera en grundlagsreglering av gränserna för beskattningsmak-&lt;br&gt;ten. Det torde vara få instrument som är så viktiga för genomförandet av&lt;br&gt;den politiska viljan som just beskattningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ändå övervägt om det finns något behov av att i grundlagen&lt;br&gt;införa ett skydd mot sådan skattelagstiftning som skulle kunna sättas i&lt;br&gt;fråga från konstitutionell synpunkt och då främst med hänsyn till skyddet&lt;br&gt;för den enskildes egendom. Vi har emellertid stannat för att inte föreslå&lt;br&gt;någon sådan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har även övervägt om bestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket RF&lt;br&gt;om förbud mot retroaktiv skattelagstiftning är tillräckligt effektiv eller om&lt;br&gt;reglerna härom borde förändras. Enligt vår uppfattning är de argument&lt;br&gt;som åberopades till stöd för den nuvarande regleringen allljämnt hållbara.&lt;br&gt;Den utformning som bestämmelsen har erhållit synes också vara lämpligt&lt;br&gt;avvägd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har slutligen också övervägt att i grundlagen föra in en definition&lt;br&gt;av begreppen skatter och avgifter. Det har emellertid visat sig att det är&lt;br&gt;mycket svårt att utforma en definition av skattebegreppet som täcker alla&lt;br&gt;de olika existerande skatteformema samtidigt som en sådan definition&lt;br&gt;måste vara någorlunda enkel och klar för att systematiskt passa in i&lt;br&gt;regeringsformens regelsystem. Att finna en lämplig definition för&lt;br&gt;avgiftsbegreppet har visat sig än svårare eftersom gränserna är flytande&lt;br&gt;inte bara mot skattebegreppet utan även mot ren prissättning för en vara&lt;br&gt;eller en tjänst. Vi har sammantaget funnit att skälen mot en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundlagsregel är betydligt starkare än de skäl som kan tala for en sådan. Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;Vi avstår därför från att lägga fram något förslag i denna del. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Närings- och yrkesfriheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gällande lagstiftning på näringsområdet utgår från att det i princip råder&lt;br&gt;full frihet för svenska medborgare att här i landet driva näring och utöva&lt;br&gt;yrke. Inte desto mindre har det vuxit fram en omfattande reglering på&lt;br&gt;detta område. Denna reglering har dock inte tillkommit for att hindra&lt;br&gt;konkurrens eller för att skydda de redan etablerade näringsidkarna utan&lt;br&gt;denna har framför allt tillkommit för att tillgodose säkerhets-, hälsovårds-&lt;br&gt;och arbetarskyddsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och yrkesfriheten är enligt vår mening av så grundläggande&lt;br&gt;betydelse för det moderna samhället att detta bör föranleda att närings-&lt;br&gt;och yrkesfriheten nu ges ett skydd i fri- och rättighetskapitlet i regerings-&lt;br&gt;formen. Tidigare försök till grundlagsstiftning på detta område har miss-&lt;br&gt;lyckats främst beroende på att de föreslagna bestämmelserna har varit&lt;br&gt;alltför allmänt hållna. Detta problem kvarstår. Vi anser emellertid att det&lt;br&gt;finns särskilt ett moment i närings- och yrkesfriheten som bör lyftas fram&lt;br&gt;som en lämplig utgångspunkt för en grundlagsbestämmelse. Det är den&lt;br&gt;s.k. likhetsprincipen, som kan sägas innebära att alla skall ha möjlighet&lt;br&gt;att konkurrera på lika villkor under förutsättning att de i övrigt uppfyller&lt;br&gt;de krav som kan ställas på t.ex. kompetens. Det måste emellertid även&lt;br&gt;i fortsättningen finnas möjligheter att föreskriva de inskränkningar i&lt;br&gt;närings- och yrkesfriheten som från allmänna utgångspunkter bedöms&lt;br&gt;som angelägna av hänsyn till miljö, säkerhet, utbildning och andra&lt;br&gt;liknande intressen. Vi föreslår därför en grundlagsbestämmelse av&lt;br&gt;innehåll att begränsningar i rätten att driva näring och utöva yrke endast&lt;br&gt;får införas för att skydda angelägna allmänna eller enskilda intressen och&lt;br&gt;aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomgång som vi har gjort av de författningsbestämmelser som&lt;br&gt;på något sätt kan sägas innebära en inskränkning i närings-och yrkes-&lt;br&gt;friheten har inte föranlett något annat förslag från vår sida än att vi&lt;br&gt;förelår att det i grundlagsbestämmelsen införs ett uttryckligt grund-&lt;br&gt;lagsstöd för den lagreglering som gäller i fråga om samemas renskötsel-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi har ställt oss frågan om det skulle gå att skapa ett stadgande om rätten&lt;br&gt;till arbete som har karaktären av en rättsligt bindande föreskrift till&lt;br&gt;skillnad från det målsättningsstadgande som i dag finns i 1 kap. 2 § RF. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har emellertid kommit fram till att det inte är möjligt att i grundlagen&lt;br&gt;fora in en regel som garanterar alla medborgare en rätt till arbete. Vi har&lt;br&gt;inte heller funnit det möjligt att i regeringsformen slå fast någon undre&lt;br&gt;gräns för det allmännas skyldighet att skapa sysselsättning eller utge&lt;br&gt;bidrag vid arbetslöshet. Vi avstår därför från att lägga fram något förslag&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skydd för de fackliga rättigheterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi framhåller att de fackliga fri- och rättigheterna - främst strejkrätten -&lt;br&gt;utgör en väsentlig del av de medborgerliga fri- och rättigheterna. De&lt;br&gt;fackliga fri- och rättigheterna har emellertid, med undantag för strejk-&lt;br&gt;rätten, skyddats genom vanlig lag och inte uttryckligen i grundlagen&lt;br&gt;eftersom det rör förhållanden mellan enskilda parter. Naturligtvis har de&lt;br&gt;traditionella fri- och rättigheterna i grundlagen - föreningsfriheten,&lt;br&gt;mötesfriheten, demonstrationsfriheten m.m. - stor betydelse även för&lt;br&gt;skyddet av fackliga fri- och rättigheter. Vi har nu diskuterat om ett ut-&lt;br&gt;tryckligt skydd för de fackliga fri- och rättigheterna, utöver det som&lt;br&gt;redan finns för strejkrätten, bör införas i grundlagen. Då det för&lt;br&gt;närvarande pågår en översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen, vilken&lt;br&gt;översyn omfattar även frågor om skydd för de fackliga fri- och rättig-&lt;br&gt;heterna, har vi emellertid funnit att man bör avvakta med ett ställnings-&lt;br&gt;tagande till ett eventuellt grundlagsskydd för dessa rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den negativa föreningsfriheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det område där behovet av en reglering av den negativa föreningsfriheten&lt;br&gt;främst diskuterats är förhållandena på arbetsmarknaden, dvs. för-&lt;br&gt;hållanden mellan enskilda. Sådana regler saknas emellertid även på&lt;br&gt;områden utanför arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har kommit fram till att det inte är praktiskt möjligt att i grundlag&lt;br&gt;ta in en generell reglering av skyddet för den negativa föreningsfriheten&lt;br&gt;med tanke på de konsekvenser en sådan reglering skulle få såvitt avser&lt;br&gt;förhållandet mellan enskilda. Man skulle i så fall - utan att ändå helt&lt;br&gt;kunna överblicka verkningarna av regelsystemet -tvingas till en reglering&lt;br&gt;som så detaljerat angav vilka beteenden som var förbjudna och vilka&lt;br&gt;påföljder som skulle knytas till de uppställda förbuden att den till följd&lt;br&gt;av sin omfattning svårligen kunde rymmas inom en rimligt tilltagen ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare problem som skulle uppstå om den negativa förenings-&lt;br&gt;friheten skrivs in i grundlagen är hur denna skall förhålla sig till&lt;br&gt;principen om avtalsfrihet. En grundlagsreglering av den negativa&lt;br&gt;föreningsfriheten ger nämligen upphov till frågan om denna skall anses&lt;br&gt;innefatta förbud mot vissa typer av avtalsklausuler, exempelvis s.k. or-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ganisationsklausuler. Vi anser att principen om avtalsfriheten är så viktig&lt;br&gt;att denna inte bör inskränkas annat än i de fäll då avtalsfriheten klart&lt;br&gt;missbrukas. Det är enligt vår mening inte möjligt att på ett lämpligt sätt&lt;br&gt;göra denna avgränsning i en grundlagsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avstår således från att lägga fram några förslag till reglering av den&lt;br&gt;negativa föreningsfriheten i grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätten till utbildning är för närvarande inskriven i 1 kap. 2 § RF som ett&lt;br&gt;målsättningsstadgande. Något krav på en viss utbildning kan den enskilde&lt;br&gt;dock inte framställa med stöd av detta stadgande. Vi har emellertid nu&lt;br&gt;funnit att rätten till utbildning bör ges ett starkare skydd i grundlagen i&lt;br&gt;form av ett rättsligt bindande garanti. Vi föreslår således att det i&lt;br&gt;regeringsformen förs in ett stadgandet om rätten till utbildning som ger&lt;br&gt;rätt för varje bam att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i&lt;br&gt;allmän skola. Rättigheten motsvaras av den rätt till grundskoleutbildning&lt;br&gt;som följer av den nuvarande skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis av stor vikt för den enskilde att han kan erbjudas även&lt;br&gt;arman utbildning än den som ges i grundskolan. Det allmänna strävar&lt;br&gt;således efter att medborgarna skall ha tillgång också till högre utbildning,&lt;br&gt;framför allt att alla sökande till gymnasieskolan skall beredas sådan&lt;br&gt;undervisningsplats. Någon ovillkorlig rätt till en viss gymnasieutbildning&lt;br&gt;kan den enskilde eleven dock inte sägas ha i dag, då skollagen medger&lt;br&gt;urval mellan behöriga sökande till de olika gymnasielinjema. Vad gäller&lt;br&gt;högskoleutbildning så uppställs för tillträde till sådan utbildning krav på&lt;br&gt;allmän behörighet och i de flesta fåll även på särskild behörighet. Det&lt;br&gt;skulle därför leda för långt att i grundlagen föra in ett rättsligt bindande&lt;br&gt;stadgande om rätt även till högre utbildning. Vi har emellertid funnit det&lt;br&gt;lämpligt att i grundlagen ge uttryck för den skyldighet som ligger på det&lt;br&gt;allmänna att även se till att det finns möjlighet att erhålla högre&lt;br&gt;utbildning än grundskoleutbildning i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller föräldrarätten har vi kommit till den slutsatsen att den inte&lt;br&gt;finns skäl att särskilt grundlagsfästa denna. Vi erinrar om att föräldra-&lt;br&gt;rätten kommer till positivt uttryck i svensk rätt genom våra förslag till&lt;br&gt;inkorporering av Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till liv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest grundläggande av de mänskliga rättigheterna är rätten till liv.&lt;br&gt;Vi har därför tagit upp frågan om rätten till liv skall erhålla ett särskilt&lt;br&gt;skydd i fri- och rättighetskapitlet i regeringsformen. Vi har emellertid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funnit att befintlig lagstiftning väl motsvarar de krav som kan ställas i en&lt;br&gt;rättsstat. Vi lägger därför inte fram några förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Formerna för rättighetsbegränsande lagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi har även övervägt om formerna för rättighetsbegränsande lagstiftning&lt;br&gt;behöver förändras på något sätt. Vad vi närmast har funderat på är om&lt;br&gt;det skall införas ett krav på kvalificerad majoritet för sådana lagstift-&lt;br&gt;ningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har emellertid funnit att ett förfarande med kvalificerad majoritet&lt;br&gt;rent lagtekniskt vållar stora problem. Ett sådant problem är hur man i&lt;br&gt;grundlagen på ett lämpligt sätt skall kunna avgränsa de frågor som skall&lt;br&gt;omfattas av kravet på kvalificerad majoritet. Det är nämligen inte rimligt&lt;br&gt;att vatje begränsning av fri- och rättigheterna skall omfattas av ett sådant&lt;br&gt;krav. Vi har därför övervägt om kravet på kvalificerad majoritet endast&lt;br&gt;skulle gälla vid inskränkningar av större betydelse eller vid lagförslag&lt;br&gt;som inskränker i fri- och rättigheternas väsentliga innehåll. Vi har dock&lt;br&gt;funnit att en sådan avgränsning blir så oklar att den i praktiken inte kan&lt;br&gt;fås att fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tveksamhet kan också uppstå huruvida ett lagförslag innebär en be-&lt;br&gt;gränsning av en rättighet, om det innebär att man minskar en rådande&lt;br&gt;begränsning eller om det endast innebär neutrala ändringar. För att&lt;br&gt;undvika detta tolkningsproblem kan man naturligtvis låta alla lagförslag&lt;br&gt;med ändringar falla in under det kvalificerade förfarandet. Följden härav&lt;br&gt;blir emellertid att en mängd lagförslag skulle komma att drabbas av detta&lt;br&gt;förfarande, vilket kan medföra att riksdagen många gånger blir hand-&lt;br&gt;lingsförlamad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det även rent principiellt finns skäl mot att infora ett krav&lt;br&gt;på kvalificerad majoritet vid rättighetsinskränkande lagstiftning. Ett&lt;br&gt;sådant förfarande skulle nämligen utgöra ett avsteg från majoritets-&lt;br&gt;principen, som är ett grundläggande inslag i den politiska demokratin. Vi&lt;br&gt;lägger därför inte fram något förslag till lagändring i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagprövningsrätten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vår utgångspunkt när det gäller frågor om medborgerliga fri- och&lt;br&gt;rättigheter är att inskränkningar i dessa rättigheter endast får göras för att&lt;br&gt;tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och&lt;br&gt;aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som&lt;br&gt;har föranlett den. Ett sådant synsätt medför med nödvändighet att möjlig-&lt;br&gt;heterna till en effektiv och verksam lagprövning måste garanteras. Vi är&lt;br&gt;klara över att detta kan ske på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i enlighet med direktiven övervägt alternativet att inrätta en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild författningsdomstol med exklusiv behörighet att pröva grund-&lt;br&gt;lagsenligheten av beslut som är av intresse från konstitutionell synpunkt.&lt;br&gt;Vi har emellertid funnit att ett system med en särskild författningsdoms-&lt;br&gt;tol är svårt att förena med kravet att en rättighetsreglering inte får&lt;br&gt;innebära att politisk makt förs över till icke politiska organ. Redan den&lt;br&gt;centralisering av normkontrollen som systemet skulle innebära gör att det&lt;br&gt;blir mera aktuellt med en politisk &amp;quot;styrning&amp;quot; av den dömande verksam-&lt;br&gt;heten. Det skulle i sin tur kunna leda till onödiga spänningar mellan den&lt;br&gt;politiska och den dömande makten. Det är svårt att komma till rätta med&lt;br&gt;en befarad politisering av en sådan domstol genom att konstruera ett&lt;br&gt;lämpligt system för tillsättning av dess ledamöter. Man kan inte komma&lt;br&gt;ifrån att resultatet lätt kan bli någon form av blandad politisk-juridisk&lt;br&gt;prövning av ett slag som vi inte eftersträvar. Det nu anförda utgör enligt&lt;br&gt;vår mening ett tungt skäl mot införandet av en författningsdomstol i vårt&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan invändning som har framförts mot en särskild författnings-&lt;br&gt;domstol är att det skulle bli svårt att förse den med tillräckliga arbetsupp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan komplikation med en ordning där domstolar och för-&lt;br&gt;valtningsmyndigheter skulle vara tvingade att hänskjuta alla frågor om&lt;br&gt;normkontroll till en författningsdomstol skulle vara att detta sannolikt&lt;br&gt;skulle medföra en avsevärd fördröjning med avseende på avgörandet av&lt;br&gt;de mål eller ärenden där en sådan fråga uppkommit. Slutligen tillkommer&lt;br&gt;det tidigare i dessa sammanhang ofta åberopade argumentet att en för-&lt;br&gt;fattningsdomstol skulle innebära ett helt främmande inslag i vår&lt;br&gt;rättskultur. Vi anser att man inte kan bortse från detta argument. Enligt&lt;br&gt;vår mening är det heller inte av någon avgörande betydelse vilken instans&lt;br&gt;eller typ av domstol som utför lagprövningsuppgiften utan det viktiga är&lt;br&gt;vilket utrymme som lämnas åt dessa instanser att agera inom. Vi har&lt;br&gt;därför slutligen stannat för att inte lägga fram något förslag om att inrätta&lt;br&gt;en särskild författningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts föreslår vi i detta betänkande att Europakon-&lt;br&gt;ventionen inkorporeras i svensk rätt genom vanlig lag. Emellertid ger vi&lt;br&gt;också konventionen en särskild betydelse då vi föreslår ett nytt stadgande&lt;br&gt;i regeringsformen om att föreskrifter inte får meddelas i strid med kon-&lt;br&gt;ventionen. Därigenom blir det klart markerat att konventionens regler&lt;br&gt;inte skall kunna åsidosättas genom senare stiftad lag. Vi anser att det bör&lt;br&gt;ankomma på lagstiftaren att löpande se till att den inhemska rätten&lt;br&gt;överensstämmer med konventionen även sedan denna inkorporerats i&lt;br&gt;svensk rätt. De svenska domstolarnas och myndigheternas tolkning av&lt;br&gt;konventionen bör därför göras med försiktighet och lagstiftaren skall&lt;br&gt;även i fortsättningen ha det primära ansvaret för att rättsreglerna inte&lt;br&gt;kommer i konflikt med konventionen. Således bör även efter en&lt;br&gt;inkorporering av Europakonventionen den nuvarande balansen mellan den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftande och den dömande makten upprätthållas. Vi vill emellertid Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;framhålla att lagprövningen i fortsättningen även måste innefatta en Bilaga 1&lt;br&gt;prövning gentemot Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har vidare övervägt om lagprövningen skall bestå i sin nuvarande&lt;br&gt;utformning eller om det finns skäl för att utvidga de rättstillämpande&lt;br&gt;organens lagprövningsrätt genom borttagande av det s.k. uppenbarhets-&lt;br&gt;rekvisitet, vilket ibland har kritiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har således hävdats att det är otillfredsställande att de två högsta&lt;br&gt;statsorganen skall åtnjuta en större felmarginal än andra normgivande&lt;br&gt;organ när det gäller en föreskrifts förenlighet med överordnad för-&lt;br&gt;fattning. Riksdagen lika väl som alla andra offentliga organ är bunden av&lt;br&gt;gällande rätt. Emellertid är enligt grundlagen riksdagen den främste&lt;br&gt;lagstiftaren. Endast riksdagen kan stifta grundlag och vanlig lag. Detta&lt;br&gt;talar för att det är riksdagen som är den instans som är bäst ägnad att&lt;br&gt;pröva om en viss lagföreskrift är grundlagsenlig eller ej. Normalt kan&lt;br&gt;man givetvis utgå från att statsmakterna utan vidare följer grundlagens&lt;br&gt;bestämmelser. Lagprövningen som kontrollmedel är därför endast tänkt&lt;br&gt;att verka som en säkerhetsanordning som utlöses i sällsynta fall då&lt;br&gt;lagstiftningen inte utgjort ett tillräckligt skydd för de medborgerliga fri-&lt;br&gt;och rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nuvarande ordningen har domstolarna och myndigheterna&lt;br&gt;inte fått någon ställning som politiska maktfaktorer. De har härigenom&lt;br&gt;möjligheter att utnyttja ett oförbrukat förtroendekapital, när ett ingripande&lt;br&gt;till fri- och rättigheternas skydd undantagsvis måste ske. Vi finner&lt;br&gt;således att den nuvarande ordningen med krav på uppenbar motstridighet&lt;br&gt;mellan föreskrift i lag eller förordning och överordnad författning för att&lt;br&gt;ett åsidosättande av lagen eller förordningen skall få ske är motiverad.&lt;br&gt;Vi föreslår därför inga ändringar vad gäller den materiella regleringen av&lt;br&gt;lagprövningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inkorporering av Europakonventionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionen är i dag inte direkt tillämplig i svensk rätt. Detta är&lt;br&gt;en ovanlig ordning i Europa. Vi anser det därför naturligt att Sverige nu&lt;br&gt;införlivar konventionen med svensk rätt. En sådan åtgärd markerar&lt;br&gt;konventionens betydelse för svensk rätt och klargör dess status. Däri-&lt;br&gt;genom skapas också ett uttryckligt underlag att direkt tillämpa konven-&lt;br&gt;tionen vid våra domstolar och andra rättstillämpande myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt argument för ett införlivande av Europakonventionen är&lt;br&gt;också att denna ingår i den s.k. EG-rätten. Genom ett antal avgöranden&lt;br&gt;av EG-domstolen har fri- och rättigheterna i Europakonventionen sålunda&lt;br&gt;gradvis kommit att erkännas som grundläggande rättsprinciper inom EG-&lt;br&gt;rätten. Genom ett EES-samarbete skall Sverige på de områden samarbetet&lt;br&gt;gäller införliva EES-avtalet och därmed EG-rätt med svensk rätt. Genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet har Sverige förbundit sig att tolka de bestämmelser i avtalet&lt;br&gt;som motsvaras av EG-rätt på samma sätt som EG-domstolen tolkar dessa.&lt;br&gt;Redan till följd av EES-avtalet får således Europakonventionen anses&lt;br&gt;tillämplig på de områden som motsvaras av EG-rätt. Detta förhållande&lt;br&gt;befästs ytterligare vid ett eventuellt medlemskap i EG då EG-rätten&lt;br&gt;kommer att gälla direkt i Sverige. En sådan ordning där Europakon-&lt;br&gt;ventionen får en annan status inom de områden som motsvaras av EG-&lt;br&gt;rätt än inom andra områden finner vi olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan naturligtvis fråga sig varför just Europakonventionen bör&lt;br&gt;införlivas i svensk rätt medan så inte är fallet med andra konventioner&lt;br&gt;om mänskliga rättigheter. Europakonventionen skiljer sig emellertid från&lt;br&gt;övriga internationella konventioner genom att dess rättigheter kan göras&lt;br&gt;gällande vid domstol då de grundar en materiell rätt for den enskilde och&lt;br&gt;genom att konventionens tillämpning och verkställande bygger på en&lt;br&gt;strikt juridisk grund. Dessa förhållanden har också medfört att Europa-&lt;br&gt;konventionen är den absolut effektivaste konventionen när det gäller att&lt;br&gt;skydda mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionen finns inga bestämmelser om hur åtagandena i denna&lt;br&gt;skall uppfyllas i nationell rätt. På grund av vårt dualistiska system krävs&lt;br&gt;det dock en lagstiftningsakt för införlivandet. Vi anser att ett införlivande&lt;br&gt;av Europakonventionen bör ske genom inkorporering av konventionen i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionen har haft stor betydelse för utformningen av den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen. Vid ratificering av konventionen och senare dess&lt;br&gt;tilläggsprotokoll har man företagit genomgångar av den svenska lagstift-&lt;br&gt;ningen för att förvissa sig om att denna står i överensstämmelse med&lt;br&gt;konventionen. Sverige har därefter löpande anpassat sin lagstiftning till&lt;br&gt;konventionens regler i samband med nya lagförslag eller till följd av&lt;br&gt;avgöranden från de europeiska konventionsorganen. Inom ramen för&lt;br&gt;denna utredning har även vi gjort en översiktlig genomgång av svensk&lt;br&gt;lagstiftnings överensstämmelse med konventionens regler och praxis. Vi&lt;br&gt;har funnit att svensk lagstiftning står i överensstämmelse med Europakon-&lt;br&gt;ventionen. Några svårigheter att inkorporera konventionen ser vi därför&lt;br&gt;inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också tagit ställning till frågan vilken status Europakon-&lt;br&gt;ventionen skall få i svensk rätt vid en inkorporering. Regler om de&lt;br&gt;mänskliga fri- och rättigheterna är av sådan vikt att de normalt har sin&lt;br&gt;plats i en grundlag. I Sverige har vi dock redan en omfettande reglering&lt;br&gt;av fri- och rättigheterna i andra kapitlet regeringsformen, vari också&lt;br&gt;stadgas under vilka förutsättningar fri- och rättigheterna får begränsas.&lt;br&gt;Denna reglering är till stor del utformad med Europakonventionen som&lt;br&gt;inspirationskälla. En inkorporering av konventionen med status av&lt;br&gt;grundlag skulle leda till en dubbelreglering på grundlagsnivå av vissa&lt;br&gt;rättigheter och hur dessa får inskränkas. Vi anser emellertid att det bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inforas någon form av garanti mot lagstiftning i strid med Europakon-&lt;br&gt;ventionen. Detta bör enligt vår mening ske genom att det i fri- och&lt;br&gt;rättighetskapitlet i regeringsformen förs in ett nytt stadgande om att lag&lt;br&gt;eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Europakonventionen.&lt;br&gt;Härigenom markeras att konventionen får en särskild betydelse i svensk&lt;br&gt;rätt. Denna bestämmelse riktar sig i första hand till lagstiftaren som har&lt;br&gt;det primära ansvaret för att den inhemska rätten står i överensstämmelse&lt;br&gt;med konventionen. Detta hindrar emellertid inte att domstolar och&lt;br&gt;myndigheter med stöd av en sådan bestämmelse får möjlighet att med&lt;br&gt;tillämpning av reglerna om lagprövning i 11 kap. 14 § RF underlåta att&lt;br&gt;tillämpa en föreskrift på den grunden att föreskriften inte är förenlig med&lt;br&gt;Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har reserverat sig mot andra meningen i artikel 2 i tilläggs-&lt;br&gt;protokollet av den 20 mars 1952. Sverige har därigenom förklarat att&lt;br&gt;staten inte kan medge föräldrar rätt att, under hänvisning till sin&lt;br&gt;filosofiska övertygelse, för sina bam erhålla befrielse från skyldigheten&lt;br&gt;att delta i delar av de allmänna skolornas undervisning, dels att befrielse&lt;br&gt;från skyldigheten att delta i de allmänna skolornas religionsundervisning&lt;br&gt;endast kan medges för bam med annan trosbekännelse än svenska&lt;br&gt;kyrkans, för vilka tillfredsställande religionsundervisning är anordnad. Vi&lt;br&gt;har nu kommit fram till att den svenska skollagens regler om obligatorisk&lt;br&gt;undervisning inte kan anses strida mot artikel 2. Enligt vår mening bör&lt;br&gt;därför reservationen återkallas innan konventionen inkorporeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges erkännande av den europeiska domstolens jurisdiktion har&lt;br&gt;alltsedan den 13 maj 1966 endast avgivits för fem år i taget. För&lt;br&gt;närvarande löper det svenska erkännandet ut den 13 maj 1996. Vi&lt;br&gt;föreslår nu att det svenska erkännandet av den europeiska domstolens&lt;br&gt;jurisdiktion i framtiden inte görs tidsbegränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kommitténs lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1. Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring av regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande i fråga om regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 2 kap. 20 § skall betecknas 2 kap. 22 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 18 och 22 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i regeringsformen skall införas tre nya paragrafer, 2 kap. 20,&lt;br&gt;21 och 23 §§ av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medborgare vilkens egen-&lt;br&gt;dom tages i anspråk genom expro-&lt;br&gt;priation eller annat sådant&lt;br&gt;förfogande skall vara tillförsäkrad&lt;br&gt;ersättning för förlusten enligt grun-&lt;br&gt;der som bestämmes i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hrje medborgares egendom är&lt;br&gt;tryggad genom att ingen kan&lt;br&gt;tvingas att avstå sin egendom till&lt;br&gt;det allmänna eller till någon&lt;br&gt;enskild genom expropriation eller&lt;br&gt;annat sådant förfogande eller att&lt;br&gt;inskränka användningen av mark&lt;br&gt;eller byggnad utom när det krävs&lt;br&gt;för att tillgodose angelägna&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genom expropriation&lt;br&gt;eller annat sådant förfogande&lt;br&gt;tvingas avstå sin egendom skall&lt;br&gt;vara berättigad till ersättning för&lt;br&gt;förlusten. Sådan ersättning skall&lt;br&gt;också vara tillförsäkrad den som&lt;br&gt;tvingas till sådana inskränkningar&lt;br&gt;i rätten att använda mark eller&lt;br&gt;byggnad att pågående markanvänd-&lt;br&gt;ning avsevärt försvåras eller skada&lt;br&gt;uppkommer som är betydande i för-&lt;br&gt;hållande till värdet på berörd del&lt;br&gt;av fastigheten. Ersättningen skall&lt;br&gt;bestämmas enligt grunder som&lt;br&gt;anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Envar skall ha tillgång till&lt;br&gt;naturen enligt allemansrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänning här i riket är likställd&lt;br&gt;med svensk medborgare i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot tvång att deltaga i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammankomst för opinionsbildning&lt;br&gt;eller i demonstration eller annan&lt;br&gt;meningsyttring eller att tillhöra&lt;br&gt;trossamfund eller annan&lt;br&gt;sammanslutning (2 &amp;nbsp;§ andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd för personlig integritet&lt;br&gt;vid automatisk databehandling (3 §&lt;br&gt;andra stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot dödsstraff, kropps-&lt;br&gt;straflf och tortyr samt mot medi-&lt;br&gt;cinsk påverkan i syfte att fram-&lt;br&gt;tvinga eller hindra yttranden (4 och&lt;br&gt;5 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rätt till domstolsprövning av&lt;br&gt;frihetsberövande med anledning av&lt;br&gt;brott eller misstanke om brott (9 §&lt;br&gt;första och tredje styckena),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skydd mot retroaktiv brotts-&lt;br&gt;påföljd och annan retroaktiv&lt;br&gt;rättsverkan av brott samt mot&lt;br&gt;retroaktiv skatt eller statlig avgift&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oberoende av vad som föreskrivits&lt;br&gt;ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar i rätten att&lt;br&gt;driva näring eller utöva yrke får&lt;br&gt;införas endast för att skydda ange-&lt;br&gt;lägna allmänna intressen och&lt;br&gt;aldrig i syfte enbart att ekonomiskt&lt;br&gt;gynna vissa personer eller företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samemas rätt att bedriva&lt;br&gt;renskötsel regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla bam har rätt att kostnads-&lt;br&gt;fritt erhålla grundläggande ut-&lt;br&gt;bildning i allmän skola. Det all-&lt;br&gt;männa skall svara också för att&lt;br&gt;högre utbildning finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänning här i riket är lik-&lt;br&gt;ställd med svensk medborgare i&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd mot tvång att deltaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sammankomst for opinionsbild-&lt;br&gt;ning eller i demonstration eller&lt;br&gt;annan meningsyttring eller att&lt;br&gt;tillhöra trossamfund eller annan&lt;br&gt;sammanslutning (2 &amp;nbsp;§ andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd för personlig integri-&lt;br&gt;tet vid automatisk databehandling&lt;br&gt;(3 § andra stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot dödsstraff,&lt;br&gt;kroppsstraff och tortyr samt mot&lt;br&gt;medicinsk påverkan i syfte att&lt;br&gt;framtvinga eller hindra yttranden&lt;br&gt;(4 och 5 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rätt till domstolsprövning av&lt;br&gt;frihetsberövande med anledning av&lt;br&gt;brott eller misstanke om brott (9 §&lt;br&gt;första och tredje styckena),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skydd mot retroaktiv brotts-&lt;br&gt;påföljd och annan retroaktiv&lt;br&gt;rättsverkan av brott samt mot&lt;br&gt;retroaktiv skatt eller statlig avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(10 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skydd mot inrättande av&lt;br&gt;domstol i vissa fall (11 § första&lt;br&gt;stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skydd mot missgynnande på&lt;br&gt;grund av ras, hudfärg eller etniskt&lt;br&gt;ursprung eller på grund av kön (15&lt;br&gt;och 16 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. rätt till fackliga stridsåtgärder&lt;br&gt;(17 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. rätt till ersättning vid expro-&lt;br&gt;priation eller annat sådant för-&lt;br&gt;fogande (18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat icke följer av särskil-&lt;br&gt;da föreskrifter i lag, är utlänning&lt;br&gt;här i riket likställd med svensk&lt;br&gt;medborgare även i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yttrandefrihet, informations-&lt;br&gt;frihet, mötesfrihet,&lt;br&gt;demonstrationsfrihet, förenings-&lt;br&gt;frihet och religionsfrihet (1 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd mot tvång att giva till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;känna åskådning (2 &amp;nbsp;§ första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot kroppsligt ingrepp&lt;br&gt;även i annat fall än som avses i 4&lt;br&gt;och 5 §§, mot kroppsvisitation,&lt;br&gt;husrannsakan och liknande intrång&lt;br&gt;samt mot intrång i förtrolig&lt;br&gt;meddelelse (6 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skydd mot frihetsberövande&lt;br&gt;(8 § första meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rätt till domstolsprövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frihetsberövande av annan an-&lt;br&gt;ledning än brott eller misstanke om&lt;br&gt;brott (9 &amp;nbsp;§ andra och tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. offentlighet vid domstols-&lt;br&gt;förhandling (11 § andra stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skydd mot ingrepp på grund&lt;br&gt;av åskådning (12 § andra stycket&lt;br&gt;tredje meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. författares, konstnärers och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(10 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skydd mot inrättande av&lt;br&gt;domstol i vissa fall (11 § första&lt;br&gt;stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skydd mot missgynnande på&lt;br&gt;grund av ras, hudfärg eller etniskt&lt;br&gt;ursprung eller på grund av kön (15&lt;br&gt;och 16 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. rätt till fackliga stridsåt-&lt;br&gt;gärder (17 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skydd mot expropriation&lt;br&gt;eller annat sådant förfogande samt&lt;br&gt;mot inskränkningar i rätten att&lt;br&gt;använda mark eller byggnader (18&lt;br&gt;§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. rätt till utbildning (21 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat icke följer av sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter i lag, är utlän-&lt;br&gt;ning här i riket likställd med&lt;br&gt;svensk medborgare även i fråga&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yttrandefrihet, informations-&lt;br&gt;frihet, mötesfrihet,&lt;br&gt;demonstrationsfrihet, förenings-&lt;br&gt;frihet och religionsfrihet (1 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skydd mot tvång att giva till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;känna åskådning (2 &amp;nbsp;§ första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd mot kroppsligt in-&lt;br&gt;grepp även i annat fäll än som&lt;br&gt;avses i 4 och 5 §§, mot kropps-&lt;br&gt;visitation, husrannsakan och&lt;br&gt;liknande intrång samt mot intrång&lt;br&gt;i förtrolig meddelelse (6 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skydd mot frihetsberövande&lt;br&gt;(8 § första meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rätt till domstolsprövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frihetsberövande av annan an-&lt;br&gt;ledning än brott eller misstanke om&lt;br&gt;brott (9 &amp;nbsp;§ andra och tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. offentlighet vid domstols-&lt;br&gt;förhandling (11 § andra stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skydd mot ingrepp på grund&lt;br&gt;av åskådning (12 § andra stycket&lt;br&gt;tredje meningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. författares, konstnärers och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fotografers rätt till sina verk&lt;br&gt;(19 §). På sådana särskilda före-&lt;br&gt;skrifter som avses i andra stycket&lt;br&gt;tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde&lt;br&gt;stycket första meningen samt femte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fotografers rätt till sina verk&lt;br&gt;(19 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. närings- och yrkesfrihet&lt;br&gt;(20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sådana särskilda föreskrifter&lt;br&gt;som avses i andra stycket tillämpas&lt;br&gt;12 § tredje stycket, fjärde stycket&lt;br&gt;första meningen samt femte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag eller annan föreskrift får&lt;br&gt;ej meddelas i strid med Sveriges&lt;br&gt;åtaganden enligt den europeiska&lt;br&gt;konventionen angående skydd för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till lagen (1994:00)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2. Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om den europeiska konventionen angående&lt;br&gt;skydd för de mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt&lt;br&gt;tilläggsprotokollen nr 1-8 till konventionen skall gälla som lag här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens och tilläggsprotokollens engelska och franska&lt;br&gt;originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som&lt;br&gt;en bilaga till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över Fri- och rättighetskommitténs delbetänkande (SOU&lt;br&gt;1993:40) har till Justitiedepartementet avgetts av Riksdagens ombudsmän,&lt;br&gt;Högsta domstolens ledamöter, Regeringsrättens ledamöter, Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Svea hovrätt, Hovrätten for Nedre Norrland, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Kammarrätten i Jönköping, Malmö tingsrätt, Östersunds&lt;br&gt;tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län, Socialstyrelsen, Boverket, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Riksskatteverket, Statens skolverk, Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid Uppsala universitet, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet,&lt;br&gt;Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakulteten vid Lunds universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid&lt;br&gt;Stockholms universitet, Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen, Konkurrensverket, Statens lantmäteriverk, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Svenska Samemas Riksförbund, Sametinget, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges domareförbund, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige LO, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;SACO, Svenska arbetsgivareföreningen SAF, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, Svenska av-&lt;br&gt;delningen av Internationella Juristkommissionen, Medborgarrättsrörelsen&lt;br&gt;Friheten i Sverige, Ägarfrämjandet, Föreningen Den Nya Välfärden,&lt;br&gt;Gryts SkärvårdsfÖrening, adjungerade professorn Bertil Bengtsson,&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund, Bertil Jonsén, Sveriges Jordägare-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation ek. för.&lt;br&gt;SBC, Skogsägarnas Riksförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Ärke-&lt;br&gt;biskopen, Justitia et Pax, Katolska Biskopsämbetet, Sveriges Kristna Råd,&lt;br&gt;Sveriges frikyrkosamråd och Katolska Biskopsämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen SAF och Sveriges Industriförbund har&lt;br&gt;avgett ett gemensamt yttrande. Detsamma gäller Sveriges Kristna Råd&lt;br&gt;och Sveriges frikyrkosamråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i regeringsformen skall införas en ny&lt;br&gt;paragraf, 2 kap. 23 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag eller annan föreskrift får ej&lt;br&gt;meddelas i strid med Sveriges åta-&lt;br&gt;ganden pä grund av den&lt;br&gt;europeiska konventionen angående&lt;br&gt;skydd för de mänskliga rättig-&lt;br&gt;heterna och de grundläggande&lt;br&gt;friheterna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om den europeiska konventionen angående&lt;br&gt;skydd for de mänskliga rättigheterna och de grundläggande&lt;br&gt;friheterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna med de&lt;br&gt;ändringar som gjorts genom tilläggsprotokollen nr 3, 5 och 8 till&lt;br&gt;konventionen samt tilläggsprotokollen nr 1, 2, 4, 6 och 7 till kon-&lt;br&gt;ventionen skall gälla som lag här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens och tilläggsprotokollens engelska och franska original-&lt;br&gt;texter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en&lt;br&gt;bilaga till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-12-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 6 december 1993 (justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i regeringsformen och lag om den europeiska konventionen&lt;br&gt;angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande&lt;br&gt;friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Mats&lt;br&gt;Melin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås att den europeiska konventionen angående skydd för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna inkorporeras&lt;br&gt;i svensk rätt genom en särskild lag. Dessutom föreslås en ny&lt;br&gt;bestämmelse i regeringsformen (RF) som föreskriver att lag eller annan&lt;br&gt;föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionen har redan idag en ställning som en i viss mån&lt;br&gt;grundläggande rättsakt för den svenska rättsordningen när det gäller&lt;br&gt;skyddet för de mänskliga fri- och rättigheterna. Vår interna rätt har också&lt;br&gt;fortlöpande anspassats till de krav som konventionen ställer enligt de&lt;br&gt;avgöranden som meddelats av Europadomstolen i Strasbourg.&lt;br&gt;Konventionens fri- och rättighetsskydd utgör också en del av de allmänna&lt;br&gt;rättsprinciper som ingår i EG-rätten och kommer därigenom att få&lt;br&gt;särskild betydelse för svensk rätt genom EES-avtalet. Det stora flertalet&lt;br&gt;konventionsländer har inkorporerat - eller är i färd med att inkorporera -&lt;br&gt;konventionen som en del av den interna rätten. Mot denna bakgrund är&lt;br&gt;det naturligt att konventionen inkorporeras också i svensk rätt.&lt;br&gt;Visserligen har konventioner hittills i regel införlivats med svensk rätt&lt;br&gt;genom transformering och en inkorporering i detta fall medför vissa&lt;br&gt;problem av praktisk och lagteknisk natur. Bl.a. uppkommer problem&lt;br&gt;genom att konventionens text skiljer sig från traditionell svensk&lt;br&gt;lagstiftning genom att den i de centrala delarna är mycket allmänt hållen&lt;br&gt;och delvis skriven närmast som folkrättsliga förpliktelser. Samtidigt får&lt;br&gt;konventionen ett mycket konkret innehåll på de områden där Europa-&lt;br&gt;domstolen meddelat ett avgörande. Vidare uppkommer problem när det&lt;br&gt;gäller att fastställa vilken ställning konventionens bestämmelser får i&lt;br&gt;förhållande till annan intern rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det remitterade förslaget till inkorporeringslag genomförs innebär det&lt;br&gt;att nya avgöranden av Europadomstolen, som ger en ny och kanske&lt;br&gt;oväntad innebörd åt någon konventionsbestämmelse, kan få omedelbar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkan i vårt land. Ta som exempel Europadomstolens avgörande i målet&lt;br&gt;Holm ./. Sverige och antag att bestämmelserna om hur juryn skall bildas&lt;br&gt;återfinns i vanlig lag i stället for i tryckfrihetsförordningen. Ett&lt;br&gt;underkännande på sätt som skett av ett visst inslag i det svenska&lt;br&gt;jurysystemet skulle då leda till att liknande tryckfrihetsmål med jury&lt;br&gt;måste ställas in i avbidan på ny lagstiftning. Något liknande kan inträffa&lt;br&gt;i fråga om specialdomstolar med domare som hämtas från intresseorga-&lt;br&gt;nisationer, t.ex. Arbetsdomstolen och Bostadsdomstolen. Som ett&lt;br&gt;ytterligare exempel kan anföras att om det remitterade förslaget varit&lt;br&gt;genomfört år 1986, då det var känt att de dåvarande fristerna för&lt;br&gt;anhållande stred mot Europakonventionen, många anhållna hade måst&lt;br&gt;försättas på fri fot utan vidare prövning eftersom det inte fanns&lt;br&gt;jourdomstolar och organisation i övrigt för en tillräckligt snabb&lt;br&gt;handläggning av häktningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda visar enligt Lagrådet att den föreslagna lagen är förenad med&lt;br&gt;många svårigheter. Mycket talar för att den nuvarande ordningen, som&lt;br&gt;ger Sverige tid att anpassa lagstiftningen efter nya avgöranden av&lt;br&gt;Europadomstolen, är att föredra. Lagrådet vill emellertid inte avstyrka&lt;br&gt;att förslaget upphöjs till lag men förutsätter att problemet med&lt;br&gt;anpassningstid beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att ytterligare något beröra de inledningsvis antydda&lt;br&gt;problemen, särskilt med hänsyn till den föreslagna bestämmelsen i 2 kap.&lt;br&gt;23 § RF. Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har flera&lt;br&gt;instanser ingående diskuterat frågan hur konventionen hierarkiskt skall&lt;br&gt;inordnas i vår rättsordning liksom frågan vad utredningens förslag i&lt;br&gt;denna del får för effekt. Från flera håll har uttalats betänkligheter mot&lt;br&gt;utredningens förslag från främst rättssystematiska utgångspunkter. Några&lt;br&gt;remissinstanser, bl.a. HD:s ledamöter, avstyrker förslaget till särskild&lt;br&gt;grundlagsregel. HD:s ledamöter ifrågasätter bl.a. om inte den föreslagna&lt;br&gt;grundlagsregeln bara skenbart skulle öka konventionens genomslag i&lt;br&gt;svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen redogörs - mot bakgrund av de farhågor om bl.a.&lt;br&gt;tillämpningsproblem som sålunda framförts av vissa remissinstanser - för&lt;br&gt;de principer som kan bli aktuella om det uppkommer en konflikt mellan&lt;br&gt;konventionens bestämmelser och inhemska lagregler. Regeringen redogör&lt;br&gt;därvid för tillämpningen i sådant fall av principen om fördragskonform&lt;br&gt;lagtolkning samt principerna om lex posterior och lex specialis och&lt;br&gt;konstaterar vidare att HD:s ledamöter pekat på att ytterligare en princip&lt;br&gt;skulle kunna vägas in i en konfliktsituation. Den principen innebär &amp;quot;att&lt;br&gt;en konvention om mänskliga rättigheter, även om den i den inhemska&lt;br&gt;laghierarkin inte har högre rang än vanlig lag, ändå bör på grund av sin&lt;br&gt;speciella karaktär ges en särskild vikt i fall av konflikt med inhemska&lt;br&gt;lagbestämmelser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen uttalas att det synsätt som HD:s ledamöter har anlagt också&lt;br&gt;kan sägas ansluta till principen om fördragskonform tolkning, även om&lt;br&gt;den principen gäller i förhållande till internationella överenskommelser&lt;br&gt;i allmänhet. Vidare sägs att en rättstillämpare, om han inte genom sina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare överväganden kommit fram till att konventiosbestämmelsen bör&lt;br&gt;tillämpas, med tillämpning av lagprövningsregeln i 11 kap. 14 § RF kan&lt;br&gt;pröva den svenska lagregeln mot den föreslagna grundlagsregeln i 2 kap.&lt;br&gt;23 § RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anförs i remissen ger inte något egentligt belägg for att det&lt;br&gt;finns ett behov av den föreslagna grundlagsregeln. Om man följer den av&lt;br&gt;HD:s ledamöter angivna tolkningsprincipen, dvs. ger konventionen en&lt;br&gt;särskild tyngd på grund av dess speciella karaktär, är det svårt att se att&lt;br&gt;grundlagsregeln skulle öka konventionens genomslagskraft i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill slutligen peka på en sak som inte berörts närmare i&lt;br&gt;lagrådsremissen. Den hänför sig till grundlagsregelns tillämplighet med&lt;br&gt;avseende på svenska författningar som tillkommit före grundlagsregelns&lt;br&gt;ikraftträdande. Enligt utredningsförslaget riktar sig regeln mot&lt;br&gt;föreskrifter som tillkommer efter ikraftträdandet. Såvitt framgår av&lt;br&gt;remissen är avsikten emellertid att grundlagsregeln skall tillämpas&lt;br&gt;generellt. Detta bör i så fall kommma till uttryck genom att det i&lt;br&gt;lagrummmet anges att en föreskrift &amp;quot;inte får strida mot&amp;quot; konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, H:o 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Convention for the Protee-&lt;br&gt;tion of Human Rights&lt;br&gt;and Fundamental&lt;br&gt;Freedoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Governments sig-&lt;br&gt;natory hereto, being&lt;br&gt;Members of the CouncU&lt;br&gt;of Europé,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering the Uni-&lt;br&gt;versal Declaration of Hu-&lt;br&gt;man Rights proclaimed&lt;br&gt;by the General Assembly&lt;br&gt;of the United Nations on&lt;br&gt;lOth December 1948;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that this&lt;br&gt;Declaration aims at se-&lt;br&gt;curing the universal and&lt;br&gt;effective recognition and&lt;br&gt;observance of the Rights&lt;br&gt;therein declared;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that the&lt;br&gt;aim of the Council of&lt;br&gt;Europé is the achieve-&lt;br&gt;ment of greater unity be-&lt;br&gt;tween its Members and&lt;br&gt;that one of the methods&lt;br&gt;by which that aim is to&lt;br&gt;be pursued is the main-&lt;br&gt;tenance and further re-&lt;br&gt;alisation of Human&lt;br&gt;Rights and Fundamental&lt;br&gt;Freedoms;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaffirming their pro-&lt;br&gt;found belief in those Fun-&lt;br&gt;damental Freedoms which&lt;br&gt;are the foundation of&lt;br&gt;justice and peace in the&lt;br&gt;world and are best main-&lt;br&gt;tained on the one hand&lt;br&gt;by an effective political&lt;br&gt;democracy and on the&lt;br&gt;other by a common un-&lt;br&gt;derstanding and observ-&lt;br&gt;ance of the Human Rights&lt;br&gt;upon which they depend;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Convention de sauvegarde&lt;br&gt;des Droits de 1’homme&lt;br&gt;et des libertés fonda-&lt;br&gt;mentales.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Gouvernements sig-&lt;br&gt;nataires, Membres du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant la Déclara-&lt;br&gt;tion Universelle des&lt;br&gt;Droits de l’homme, pro-&lt;br&gt;clamée par 1’Assemolée&lt;br&gt;Générale des Nations&lt;br&gt;Unies le 10 décembre&lt;br&gt;1948;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant que cette&lt;br&gt;Declaration tend å assu-&lt;br&gt;rer la reconnaissance et&lt;br&gt;1’application universelles&lt;br&gt;et effectives des droits&lt;br&gt;qui y sont énoncés;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant que le but&lt;br&gt;du Conseil de 1’Europe est&lt;br&gt;de réaliser une union plus&lt;br&gt;étroite entre ses Membres,&lt;br&gt;et que l’un des moyens&lt;br&gt;d’atteindre ce but est la&lt;br&gt;sauvegarde et le dévelop-&lt;br&gt;[&amp;gt;ement des Droits de&lt;br&gt;'homme et des libertés&lt;br&gt;fondamentales;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Réaffirmant leur pro-&lt;br&gt;fond attachement å ces&lt;br&gt;libertés fondamentales qui&lt;br&gt;constituent les assises mé-&lt;br&gt;mes de la justice et de la&lt;br&gt;paix dans le mondé et&lt;br&gt;dont le maintien repose&lt;br&gt;essentiellement sur un ré-&lt;br&gt;gime politique véritable-&lt;br&gt;ment démocratique, d’une&lt;br&gt;part, et, d’autre part, sur&lt;br&gt;une conception commune&lt;br&gt;et un commun respect des&lt;br&gt;Droits de 1’homme dont&lt;br&gt;ils se réclament;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(översättning. &amp;gt;)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konvention angående&lt;br&gt;skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknade rege-&lt;br&gt;ringar, vilka åro medlem-&lt;br&gt;mar av Europarådet&lt;br&gt;hava,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i betraktande av att&lt;br&gt;Förenta Nationernas ge-&lt;br&gt;neralförsamling den 10&lt;br&gt;december 1948 proklame-&lt;br&gt;rat en universell förkla-&lt;br&gt;ring om de mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i betraktande av att&lt;br&gt;denna förklaring syftar&lt;br&gt;till att trygga universellt&lt;br&gt;och verksamt erkännande&lt;br&gt;och iakttagande av de&lt;br&gt;rättigheter, som däri an-&lt;br&gt;givits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i betraktande av att&lt;br&gt;Europarådets syfte är att&lt;br&gt;uppnå fastare enhet mel-&lt;br&gt;lan dess medlemmar och&lt;br&gt;att ett av medlen att full-&lt;br&gt;följa detta syfte är vid-&lt;br&gt;makthållandet och ut-&lt;br&gt;vecklandet av de mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ändamål att bekräfta&lt;br&gt;sin djupa tro på de grund-&lt;br&gt;läggande friheterna, vilka&lt;br&gt;utgöra själva grundvalen&lt;br&gt;för rättvisa och fred i&lt;br&gt;världen och som bäst vid-&lt;br&gt;makthållas å ena sidan&lt;br&gt;genom verklig politisk de-&lt;br&gt;mokrati samt, A den&lt;br&gt;andra, genom samfälld-&lt;br&gt;het i uppfattningen och&lt;br&gt;respekterandet av de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna,&lt;br&gt;till vilka de bekänna sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; OversSttnlngen I enlighet med den 1 K. prop. nr 165 Ull riksdagen Intagna texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952. N:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Being resolved, as the&lt;br&gt;Governments of European&lt;br&gt;countries which are like-&lt;br&gt;min ded and have a com-&lt;br&gt;mon heritage of political&lt;br&gt;traditions, ideals, freedom&lt;br&gt;and the rule of law, to&lt;br&gt;take the first steps for&lt;br&gt;the collective enforcement&lt;br&gt;of certain of the Rights&lt;br&gt;stated in the Universal&lt;br&gt;Declaration;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The High Contracting&lt;br&gt;Parties shall secure to&lt;br&gt;everyone within their&lt;br&gt;jurisdiction the rights&lt;br&gt;and freedoms defined in&lt;br&gt;Section I of this Conven-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Everyone’s right to&lt;br&gt;life shall be protected by&lt;br&gt;law. No one shall be de-&lt;br&gt;prived of his life inten-&lt;br&gt;tionally save in the exe-&lt;br&gt;cution of a sentence of a&lt;br&gt;court following his con-&lt;br&gt;viction of a crime for&lt;br&gt;*hich this penalty is pro-&lt;br&gt;vided by law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Deprivation of life&lt;br&gt;shall not be regarded as&lt;br&gt;snTLicted in contravention&lt;br&gt;of this Artide when it re-&lt;br&gt;»ults from the use of force&lt;br&gt;which is no more than&lt;br&gt;•bsolutely necessary:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) in defence of any&lt;br&gt;person from unlawful&lt;br&gt;violence;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) in order to effect a&lt;br&gt;lawful arrest or to prevent&lt;br&gt;the escape of a person&lt;br&gt;lawfully detained;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Résolus, en tant que&lt;br&gt;gouvernements d’Etats&lt;br&gt;européens animés d’un&lt;br&gt;méme esprit et possédant&lt;br&gt;un patrimoine commun&lt;br&gt;d’idéal et de traditions&lt;br&gt;politiques, de respect de&lt;br&gt;la liberté et de préeminen-&lt;br&gt;ce du droit, å prendre les&lt;br&gt;premiéres mesures pro-&lt;br&gt;pres å assurer la garantie&lt;br&gt;collective de certains des&lt;br&gt;droits énoncés dans la&lt;br&gt;Déclaration Universelle;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sont convenus de ce&lt;br&gt;qui suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Ha utes Parties&lt;br&gt;Contractantes reconnais-&lt;br&gt;sent å toute personne re-&lt;br&gt;levant de leur juridiction&lt;br&gt;les droits et libertés dé-&lt;br&gt;finis au Titre I de la pré-&lt;br&gt;j-ente Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TITRE I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Le droit de toute&lt;br&gt;personne å la vie est pro-&lt;br&gt;tégé par la loi. La mort&lt;br&gt;ne peut étre infligée å&lt;br&gt;quiconque intentionnelle-&lt;br&gt;ment, sauf en exécution&lt;br&gt;d’une sentence capitale&lt;br&gt;prononcée par un tribunal&lt;br&gt;au cas od le délit est puni&lt;br&gt;de cette peine par la loi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. La mort n’est pas&lt;br&gt;considérée comme infligée&lt;br&gt;en violation de cet artide&lt;br&gt;dans les cas od elle résul-&lt;br&gt;terait d’un recours ä la&lt;br&gt;force rendu absolument&lt;br&gt;nécessaire:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;а) pour assurer la dé-&lt;br&gt;fense de toute personne&lt;br&gt;contre la violence illégale;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;б) pour effectuer une&lt;br&gt;arrestation réguliére ou&lt;br&gt;pour empécher 1’évasion&lt;br&gt;d’une personne réguliére-&lt;br&gt;ment détenue;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt i egenskap av re-&lt;br&gt;geringar i europeiska sta-&lt;br&gt;ter, vilka besjälas av sam-&lt;br&gt;ma anda och äga ett ge-&lt;br&gt;mensamt arv i sina ideal,&lt;br&gt;sina politiska traditioner,&lt;br&gt;sin frihet och sin rättsord-&lt;br&gt;ning, beslutna att vid-&lt;br&gt;taga de första åtgärderna&lt;br&gt;ägnade att universellt sä-&lt;br&gt;kerställa vissa av de rät-&lt;br&gt;tigheter, som angivits i&lt;br&gt;den universella deklara-&lt;br&gt;tionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskommit som föl-&lt;br&gt;jer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga fördragsslu-&lt;br&gt;tande parterna skola ga-&lt;br&gt;rantera envar, som befin-&lt;br&gt;ner sig under deras juris-&lt;br&gt;diktion, de fri- och rättig-&lt;br&gt;heter, som angivas i av-&lt;br&gt;delning I av denna kon-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Envars rätt till livet&lt;br&gt;skall skyddas genom lag.&lt;br&gt;Ingen skall avsiktligen&lt;br&gt;bliva berövad livet utom&lt;br&gt;till verkställande av dom-&lt;br&gt;stols dom i fall då han&lt;br&gt;dömts för brott, som en-&lt;br&gt;ligt lagen är belagt med&lt;br&gt;sådant straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Berövande av livet&lt;br&gt;skall icke anses hava skett&lt;br&gt;i strid mot denna artikel,&lt;br&gt;när det är en följd av våld,&lt;br&gt;som var absolut nödvän-&lt;br&gt;digt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för att försvara nå-&lt;br&gt;gon mot olaglig våldsgär-&lt;br&gt;ning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för att verkställa&lt;br&gt;laglig arrestering eller för&lt;br&gt;att hindra någon som lag-&lt;br&gt;ligen är berövad sin fri-&lt;br&gt;het att undkomma;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, K:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) in action lawfully&lt;br&gt;taken for the purpose of&lt;br&gt;quelling a riot or insur-&lt;br&gt;rection.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No one shall be sub-&lt;br&gt;jected to torture or to in-&lt;br&gt;human or degrading treat-&lt;br&gt;ment or punishment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) No one shall be&lt;br&gt;held in slavery or ser-&lt;br&gt;vitude.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) No one shall be re-&lt;br&gt;quired to perform forced&lt;br&gt;or compulsory labour.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) For the purpose of&lt;br&gt;this Article the term&lt;br&gt;»forced or compulsory la-&lt;br&gt;bour» shall not include:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) any vork required&lt;br&gt;to be done in the ordinary&lt;br&gt;course of detention im-&lt;br&gt;posed according to the&lt;br&gt;provisions of Article 5 of&lt;br&gt;this Convention or during&lt;br&gt;conditional release from&lt;br&gt;such detention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) any service of a&lt;br&gt;military character or, in&lt;br&gt;case of conscientious ob-&lt;br&gt;jectors in countries where&lt;br&gt;they are recognised, serv-&lt;br&gt;ice exacted instead of&lt;br&gt;compulsory military serv-&lt;br&gt;ice;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) any service exacted&lt;br&gt;in case of an emergency&lt;br&gt;or calamity threatening&lt;br&gt;the life or well-being of&lt;br&gt;the community;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) any work or service&lt;br&gt;which forms part of nor-&lt;br&gt;mal civic obligations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Everyone has the&lt;br&gt;right to liberty and secu-&lt;br&gt;rity of person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) pour réprimer, con-&lt;br&gt;formément å la loi, une&lt;br&gt;émeute ou une insurrec-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nul ne peut étre sou-&lt;br&gt;mis å la torture ni å des&lt;br&gt;peines ou traitements in-&lt;br&gt;humains ou dégradants.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Nul ne peut étre&lt;br&gt;tenu en esdavage ni en&lt;br&gt;servitude.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nul ne peut étre&lt;br&gt;astreint å accomplir un&lt;br&gt;travail forcé ou obliga-&lt;br&gt;toire.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. N’est pas considéré&lt;br&gt;comme »travail forcé ou&lt;br&gt;obligatoire» au sens du&lt;br&gt;présent article:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;а) tout travail requis&lt;br&gt;normalement d’une per-&lt;br&gt;sonne soumise å la déten-&lt;br&gt;tion dans les conditions&lt;br&gt;prévues par 1’article 5 de&lt;br&gt;la présente Convention,&lt;br&gt;ou durant sa mise en li-&lt;br&gt;berté conditionnelle;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;б) tout service de ca-&lt;br&gt;ractére militaire ou, dans&lt;br&gt;le cas d’objecteurs de con-&lt;br&gt;science dans les pays oå&lt;br&gt;1’objection de conscience&lt;br&gt;est reconnue comme légi-&lt;br&gt;time, å un autre service&lt;br&gt;å la place du service&lt;br&gt;militaire obligatoire;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tout service requis&lt;br&gt;dans le cas de crises ou&lt;br&gt;de calamités qui mena-&lt;br&gt;cent la vie ou le bien-étre&lt;br&gt;de la communauté;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) tout travail ou ser-&lt;br&gt;vice formant partie des&lt;br&gt;obligations civiques nor-&lt;br&gt;males.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide S.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Toute personne a&lt;br&gt;droit å la liberté et ä la&lt;br&gt;säreté. Nul ne peut étre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vid lagligen vidta-&lt;br&gt;gen åtgärd till stävjande&lt;br&gt;av upplopp eller uppror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen må utsättas för&lt;br&gt;tortyr eller omänsklig&lt;br&gt;eller förnedrande behand-&lt;br&gt;ling eller bestraffning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ingen m&amp;amp; hållas i&lt;br&gt;slaveri eller träldom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ingen må nödgas att&lt;br&gt;utföra tvångsarbete eller&lt;br&gt;eljest honom påtvingat&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Med tvångsarbete&lt;br&gt;eller påtvunget arbete en-&lt;br&gt;ligt denna artikel förstås&lt;br&gt;icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) arbete som regel-&lt;br&gt;mässigt utkräves av den&lt;br&gt;som år underkastad fri-&lt;br&gt;hetsförlust i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i artikel&lt;br&gt;5 av denna konvention&lt;br&gt;eller som är villkorligt&lt;br&gt;frigiven;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tjänstgöring av mi-&lt;br&gt;litär art eller, i länder&lt;br&gt;varest samvetsbetänklig-&lt;br&gt;heter mot sådan beaktas,&lt;br&gt;tjänstgöring som i hit-&lt;br&gt;hörande fall utkräves i&lt;br&gt;stället för militär värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tjänstgöring som ut-&lt;br&gt;kräves, då nödläge eller&lt;br&gt;olycka hotar samhällets&lt;br&gt;existens eller välfärd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) arbete eller tjänst-&lt;br&gt;göring som ingår i de nor-&lt;br&gt;mala medborgerliga skyl-&lt;br&gt;digheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Envar har rätt till&lt;br&gt;frihet och personlig säker-&lt;br&gt;het&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, N:0 85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No one shall be de-&lt;br&gt;prived of his liberty save&lt;br&gt;m the following cases and&lt;br&gt;in accordance with a pro-&lt;br&gt;cedure prescribed by law:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the lawful detention&lt;br&gt;of a person after convic-&lt;br&gt;tion by a competent&lt;br&gt;court;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the lawful arrest or&lt;br&gt;detention of a person for&lt;br&gt;non-compliance with the&lt;br&gt;lawful order of a court or&lt;br&gt;in order to secure the ful-&lt;br&gt;filment of any obligation&lt;br&gt;prescribed by law;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) the lawful arrest or&lt;br&gt;detention of a person&lt;br&gt;effected for the purpose&lt;br&gt;of bringing him before the&lt;br&gt;competent legal authority&lt;br&gt;on reasonable suspicion of&lt;br&gt;having committed an of-&lt;br&gt;fence or when it is rea-&lt;br&gt;sonably considered neces-&lt;br&gt;sary to prevent his com-&lt;br&gt;mitting an offence or&lt;br&gt;fleeing after having done&lt;br&gt;»o;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;lt;f) the detention of a&lt;br&gt;minor by lawful order for&lt;br&gt;the purpose of educa-&lt;br&gt;tional supervision or his&lt;br&gt;lawful detention for the&lt;br&gt;purpose of bringing him&lt;br&gt;before the competent le-&lt;br&gt;gal authority;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) the lawful detention&lt;br&gt;of persons for the preven-&lt;br&gt;tion of the spreading of&lt;br&gt;infectious diseases, of per-&lt;br&gt;sons of unsound mind, al-&lt;br&gt;coholics or drug addicts&lt;br&gt;or vagrants;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(/) the lawful arrest or&lt;br&gt;detention of a person to&lt;br&gt;prevent his effecting an&lt;br&gt;unauthorised entry into&lt;br&gt;the country or of a person&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privé de sa liberté, sauf&lt;br&gt;dans les cas suivants et&lt;br&gt;selon les voies legales:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) s’il est détenu ré-&lt;br&gt;guliérement aprés con-&lt;br&gt;damnation par un tribu-&lt;br&gt;nal compétent;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fc) s’il a fait 1’objet&lt;br&gt;d’une årresta tion ou d’une&lt;br&gt;détention réguliéres pour&lt;br&gt;insoumission å une ordon-&lt;br&gt;nance rendue, conformé-&lt;br&gt;ment å la loi, par un tri-&lt;br&gt;bunal ou en vue de garan-&lt;br&gt;tir 1’exécution d’une obli-&lt;br&gt;gation prescrite par la loi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) s’il a été arrété et&lt;br&gt;détenu en vue d’étre con-&lt;br&gt;duit devant 1’autorité ju-&lt;br&gt;diciaire compétente, lors-&lt;br&gt;qu’il y a des raisons plau-&lt;br&gt;sibles de soupfonner qu’il&lt;br&gt;a commis une infraction&lt;br&gt;ou qu’il y a des motifs&lt;br&gt;raisonnables de croire å&lt;br&gt;la nécessité de 1’empécher&lt;br&gt;de commettre une infrac-&lt;br&gt;tion ou de s’enfuir aprés&lt;br&gt;1’accomplissement de cel-&lt;br&gt;le-ci;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) s’il s’agit de la dé-&lt;br&gt;tention réguliére d’un&lt;br&gt;mineur, décidée pour son&lt;br&gt;éducation surveillée ou de&lt;br&gt;sa détention réguliére,&lt;br&gt;afin de le traduire devant&lt;br&gt;1’autorité compétente;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) s’il s’agit de la dé-&lt;br&gt;tention réguliére d’une&lt;br&gt;personne susceptible de&lt;br&gt;propager une maladie con-&lt;br&gt;tagieuse, d’un aliéné, d’un&lt;br&gt;alcoolique, d’un toxico-&lt;br&gt;mane ou d'un vagabond;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/) s’il s’agit de l’arres-&lt;br&gt;tation ou de la détention&lt;br&gt;réguliéres d’une personne&lt;br&gt;pour 1’empécher de péné-&lt;br&gt;trer irréguliérement dans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen må berövas sin&lt;br&gt;frihet utom i följande fall&lt;br&gt;och i den ordning som la-&lt;br&gt;gen föreskriver:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) då någon lagligen&lt;br&gt;år berövad sin frihet efter&lt;br&gt;fållande dom av veder-&lt;br&gt;börlig domstol;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) då någon lagligen år&lt;br&gt;arresterad eller eljest be-&lt;br&gt;rövad sin frihet antingen&lt;br&gt;med anledning av att han&lt;br&gt;underlåtit att uppfylla&lt;br&gt;domstols lagligen givna&lt;br&gt;föreläggande eller i ända-&lt;br&gt;mål att uppnå fullgörande&lt;br&gt;av någon i lag föreskriven&lt;br&gt;skyldighet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) då någon lagligen är&lt;br&gt;arresterad eller eljest be-&lt;br&gt;rövad sin frihet för att&lt;br&gt;ställas inför vederbörlig&lt;br&gt;rättslig myndighet såsom&lt;br&gt;skäligen misstänkt för att&lt;br&gt;ha förövat brott, eller när&lt;br&gt;det skäligen anses nöd-&lt;br&gt;vändigt att förhindra ho-&lt;br&gt;nom att begå ett brott&lt;br&gt;eller att undkomma efter&lt;br&gt;att ha gjort detta;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) då en underårig i&lt;br&gt;laga ordning är berövad&lt;br&gt;sin frihet för att undergå&lt;br&gt;skyddsuppfostran eller för&lt;br&gt;att inställas inför veder-&lt;br&gt;börlig rättslig myndighet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) då någon lagligen är&lt;br&gt;berövad sin frihet till för-&lt;br&gt;hindrande av spridning&lt;br&gt;av smittosam sjukdom&lt;br&gt;eller emedan han är sin-&lt;br&gt;nessjuk, alkoholist, hem-&lt;br&gt;fallen åt missbruk av dro-&lt;br&gt;ger eller lösdrivare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) då någon lagligen år&lt;br&gt;arresterad eller eljest be-&lt;br&gt;rövad sin frihet till för-&lt;br&gt;hindrande av att han obe-&lt;br&gt;hörigen inkommer i lan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, K:0 35-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;against whom action is&lt;br&gt;being taken with a view&lt;br&gt;to deportation or extradi-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Everyone who is&lt;br&gt;arrested shall be informed&lt;br&gt;promptly, in a language&lt;br&gt;which he understands, of&lt;br&gt;the reasons for his arrest&lt;br&gt;and of any charge against&lt;br&gt;him.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Everyone arrested&lt;br&gt;or detained in accordance&lt;br&gt;with the provisions of&lt;br&gt;paragraph 1 (c) of this&lt;br&gt;Article shall be brought&lt;br&gt;promptly before a judge&lt;br&gt;or other officer authorised&lt;br&gt;by law to exercise judicial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[lower and shall be entit-&lt;br&gt;ed to trial within a rea-&lt;br&gt;sonable time or to release&lt;br&gt;pending trial. Release&lt;br&gt;may be conditioned by&lt;br&gt;guarantees to appear for&lt;br&gt;trial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Everyone who is&lt;br&gt;deprived of his liberty by&lt;br&gt;arrest or detention shall&lt;br&gt;be entitled to take pro-&lt;br&gt;ceedings by which the&lt;br&gt;lawfulness of his det*n-&lt;br&gt;tion shall be decided&lt;br&gt;speedily by a court and&lt;br&gt;his release ordered if the&lt;br&gt;detention is not lawful.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) Everyone who has&lt;br&gt;been the victim of arrest&lt;br&gt;or detention in contra-&lt;br&gt;vention of the provisions&lt;br&gt;of this Article shall have&lt;br&gt;an enforceable right to&lt;br&gt;compensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) In the determina-&lt;br&gt;tion of his civil rights and&lt;br&gt;obligations or of any crim-&lt;br&gt;inal charge against him,&lt;br&gt;everyone is entitled to a&lt;br&gt;fair and public hearing&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;le territoire, ou contre la-&lt;br&gt;quelle une procédure d’ex-&lt;br&gt;pulsion ou d’extradition&lt;br&gt;est en cours.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Toute personne ar-&lt;br&gt;rétée doit étre informée,&lt;br&gt;dans le plus court délai et&lt;br&gt;dans une langue qu’elle&lt;br&gt;comprend, des raisons de&lt;br&gt;son arrestatiou et de toute&lt;br&gt;accusation portée contre&lt;br&gt;elle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Toute personne ar-&lt;br&gt;rétée ou détenue, dans les&lt;br&gt;conditions prévues au pa-&lt;br&gt;ra gra phe 1 c) du present&lt;br&gt;article, doit étre aussitöt&lt;br&gt;traduite devant un juge&lt;br&gt;ou un autre magistrat ha-&lt;br&gt;bilité par la loi å exercer&lt;br&gt;des fonctions judiciaires&lt;br&gt;et a le droit d’étre jugée&lt;br&gt;dans un délai rasionable,&lt;br&gt;ou Ubérée pendant la pro-&lt;br&gt;cédure. La mise en liberté&lt;br&gt;peut étre subordonnée å&lt;br&gt;une garantie assurant la&lt;br&gt;comparation de 1’intéressé&lt;br&gt;å 1’audience.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Toute personne pri-&lt;br&gt;vée de sa liberté par ar-&lt;br&gt;restation ou détention a&lt;br&gt;le droit d’introduire un&lt;br&gt;recours devant un tribu-&lt;br&gt;nal, afin qu’il statue å&lt;br&gt;bref délai sur la légalité&lt;br&gt;de sa détention et ordon-&lt;br&gt;ne sa libération si la dé-&lt;br&gt;tention est illégale.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Toute personne vic-&lt;br&gt;time d’une arrestation ou&lt;br&gt;d’une détention dans des&lt;br&gt;conditions contraires aux&lt;br&gt;dispositions de cet article&lt;br&gt;a droit å réparation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Toute personne a&lt;br&gt;droit å ce que sa cause&lt;br&gt;soit entendue équitable-&lt;br&gt;ment, publiquement et&lt;br&gt;dans un délai raisonnable,&lt;br&gt;par un tribunal indépen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det eller som ett led i för-&lt;br&gt;farande för hans utvis-&lt;br&gt;ning eller utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Envar, som arreste-&lt;br&gt;ras, skall snarast möjligt&lt;br&gt;och på ett språk, som han&lt;br&gt;förstår, underrättas om&lt;br&gt;skälen för åtgärden och&lt;br&gt;om varje anklagelse mot&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Envar, som år ar-&lt;br&gt;resterad eller berövad sin&lt;br&gt;frihet i enlighet med vad&lt;br&gt;under 1. c) sagts, skall&lt;br&gt;ofördröjligen ställas inför&lt;br&gt;domare eller annan äm-&lt;br&gt;betsman, som enligt lag&lt;br&gt;beklätts med domsmakt,&lt;br&gt;och skall vara berättigad&lt;br&gt;till rättegång inom skälig&lt;br&gt;tid eller till frigivning i&lt;br&gt;avvaktan på rättegång.&lt;br&gt;För frigivning må krävas&lt;br&gt;borgen för att vederbö-&lt;br&gt;rande inställer sig till&lt;br&gt;rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Envar, som berövas&lt;br&gt;sin frihet genom arreste-&lt;br&gt;ring eller eljest, skall äga&lt;br&gt;rätt att inför domstol på-&lt;br&gt;fordra, att lagligheten av&lt;br&gt;frihetsberövandet snabbt&lt;br&gt;må prövas samt hans fri-&lt;br&gt;givning beslutas, om åt-&lt;br&gt;gärden icke är laglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Envar, som utsatts&lt;br&gt;för arrestering eller annat&lt;br&gt;frihetsberövande i strid&lt;br&gt;mot bestämmelserna i&lt;br&gt;denna artikel, skall äga&lt;br&gt;rätt till skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Envar skall, när det&lt;br&gt;gäller att pröva hans ci-&lt;br&gt;vila rättigheter och skyl-&lt;br&gt;digheter eller anklagelse&lt;br&gt;mot honom för brott, vara&lt;br&gt;berättigad till opartisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1962, N;0 36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;within a reasonable time&lt;br&gt;by an independent and&lt;br&gt;impartial tribunal estab-&lt;br&gt;lished by law. Judgment&lt;br&gt;shall be pronounced pub-&lt;br&gt;licly but the press and&lt;br&gt;public may be excluded&lt;br&gt;from all or part of the&lt;br&gt;trial in the interests of&lt;br&gt;morals, public order or&lt;br&gt;national security in a de*&lt;br&gt;mocratic society, where&lt;br&gt;the interests of juveniles&lt;br&gt;or the protection of the&lt;br&gt;private life of the parties&lt;br&gt;so require, or to the ex-&lt;br&gt;tent strictly necessary in&lt;br&gt;the opinion of the court&lt;br&gt;in special circumstances&lt;br&gt;where publicity would&lt;br&gt;prejudice the interests of&lt;br&gt;justice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Everyone charged&lt;br&gt;with a criminal offence&lt;br&gt;shall be presumed inno-&lt;br&gt;cent until proved guilty&lt;br&gt;according to law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Everyone charged&lt;br&gt;with a cnminal offence&lt;br&gt;has the following mini-&lt;br&gt;mum rights:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) to be informed&lt;br&gt;promptly, in a language&lt;br&gt;which he understands&lt;br&gt;and in detail, of the na-&lt;br&gt;ture and cause of the ac-&lt;br&gt;cusation against him;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) to have adequate&lt;br&gt;time and facilities for the&lt;br&gt;preparation of his defence;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) to defend himself in&lt;br&gt;person or through legal&lt;br&gt;assistance of his own&lt;br&gt;choosing or, if he has not&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dant et impartial, établi&lt;br&gt;par la loi, qui décidera,&lt;br&gt;soit des contestations sur&lt;br&gt;ses droits et obligations&lt;br&gt;de caractére civil, soit du&lt;br&gt;bien-fondé de toute ac-&lt;br&gt;cusation en matiére pé-&lt;br&gt;nale dirigée contre elle.&lt;br&gt;Le jugement doit étre&lt;br&gt;rendu publiquement, mais&lt;br&gt;l’accés de la salle d’au-&lt;br&gt;dience peut étre interdit&lt;br&gt;å la presse et au public&lt;br&gt;pendant la totalité ou une&lt;br&gt;partie du procés dans l’in-&lt;br&gt;térét de la moralité, de&lt;br&gt;l’ordre public ou de la&lt;br&gt;sécurité nationale dans&lt;br&gt;une société démocratique,&lt;br&gt;lorsque les intéréts des&lt;br&gt;mineurs ou la protection&lt;br&gt;de la vie privée des par-&lt;br&gt;ties au procés 1’exigent,&lt;br&gt;ou dans la mesure jugée&lt;br&gt;strictement nécessaire par&lt;br&gt;le tribunal, lorsque dans&lt;br&gt;des circonstances spécia-&lt;br&gt;les la publicité serait de&lt;br&gt;nature å porter atteinte&lt;br&gt;aux intéréts de la justice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Toute personne ao-&lt;br&gt;cusée d’une infraction est&lt;br&gt;présumée innocente jus-&lt;br&gt;qu’å ce que sa culpabilité&lt;br&gt;ait été légalement établie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tout accusé a droit&lt;br&gt;notamment å:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) étre informé, dans&lt;br&gt;le plus court délai, dans&lt;br&gt;une langue qu’il com-&lt;br&gt;prend et d’une maniére&lt;br&gt;détaillée, de la nature et&lt;br&gt;de la cause de 1’accusation&lt;br&gt;portée contre lui;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) disposer du temps et&lt;br&gt;des facilités nécessaires å&lt;br&gt;la préparation de sa dé-&lt;br&gt;fense;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) se défendre lui-méme&lt;br&gt;ou avoir 1’assistance d’un&lt;br&gt;défenseur de son choix et,&lt;br&gt;s’il n’a pas les moyens de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och offentlig rättegång&lt;br&gt;inom skälig tid och inför&lt;br&gt;en oavhängig och opar-&lt;br&gt;tisk domstol, som upp-&lt;br&gt;rättats enligt lag. Domen&lt;br&gt;skall avkunnas offentligt,&lt;br&gt;men pressen och allmän-&lt;br&gt;heten må utestängas från&lt;br&gt;rättegången eller en del&lt;br&gt;därav av hänsyn till sed-&lt;br&gt;ligheten, den allmänna&lt;br&gt;ordningen eller den na-&lt;br&gt;tionella säkerheten i ett&lt;br&gt;demokratiskt samhälle, el-&lt;br&gt;ler då hänsyn till minder-&lt;br&gt;åriga eller till parternas&lt;br&gt;privatlivs helgd så krä-&lt;br&gt;va eller, i den mån dom-&lt;br&gt;stolen så finner strängt&lt;br&gt;nödvändigt, i fall då på&lt;br&gt;grund av särskilda om-&lt;br&gt;ständigheter offentlighet&lt;br&gt;skulle lända till skada för&lt;br&gt;rättvisans intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Envar, som blivit an-&lt;br&gt;klagad för brottslig gär-&lt;br&gt;ning, skall betraktas som&lt;br&gt;oskyldig intill dess hans&lt;br&gt;skuld lagligen fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Envar, som blivit an-&lt;br&gt;klagad för brottslig gär-&lt;br&gt;ning, skall äga följande&lt;br&gt;minimirättigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att ofördröjligen på&lt;br&gt;ett språk, som han för-&lt;br&gt;står, och i detalj bliva un-&lt;br&gt;derrättad om innebörden&lt;br&gt;av och orsaken till ankla-&lt;br&gt;gelsen mot honom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att åtnjuta tillräck-&lt;br&gt;lig tid och möjlighet att&lt;br&gt;förbereda sitt försvar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att försvara sig per-&lt;br&gt;sonligen eller genom rät-&lt;br&gt;tegångsbitråde, som han&lt;br&gt;sjäv utsett, eller att, i fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, N:0 85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sufficient means to pay&lt;br&gt;for legal assistance, to be&lt;br&gt;given it free when the in-&lt;br&gt;terests of justice so re-&lt;br&gt;quire;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) to examine or have&lt;br&gt;examined witnesses&lt;br&gt;against him and to obtain&lt;br&gt;the attendance and ex-&lt;br&gt;amination of witnesses on&lt;br&gt;his behalf under the same&lt;br&gt;conditions as witnesses&lt;br&gt;against him;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) to have the free as-&lt;br&gt;sistance of an interpreter&lt;br&gt;if he cannot understand&lt;br&gt;or speak the language&lt;br&gt;used in court&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) No one shall be&lt;br&gt;held guilty of any crimi-&lt;br&gt;nal offence on account of&lt;br&gt;any act or omission which&lt;br&gt;did not constitute a crim-&lt;br&gt;inal offence under na-&lt;br&gt;tional or international law&lt;br&gt;at the time when it was&lt;br&gt;committed. Nor shall a&lt;br&gt;heavier penalty be im-&lt;br&gt;posed than the one that&lt;br&gt;was applicable at the&lt;br&gt;time the criminal offence&lt;br&gt;was committed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) This Article shall&lt;br&gt;not prejudice the trial&lt;br&gt;and punishment of any&lt;br&gt;person for any act or&lt;br&gt;omission which, at the&lt;br&gt;time when it was com-&lt;br&gt;mitted, was criminal ac-&lt;br&gt;cording to the general&lt;br&gt;principles of law recog-&lt;br&gt;nised by civilised nations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Everyone has the&lt;br&gt;right to respect for his&lt;br&gt;private and family life,&lt;br&gt;his home and his cor-&lt;br&gt;respondence.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rémunérer un défenseur,&lt;br&gt;pouvoir étre assisté gra-&lt;br&gt;tuitement par un avocat&lt;br&gt;d’office, lorsque les inté-&lt;br&gt;réts de la justice 1’exigent;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) interroger ou faire&lt;br&gt;interroger les témoins å&lt;br&gt;charge et obtenir la con-&lt;br&gt;vocation et 1’interroga-&lt;br&gt;tion des témoins å déchar-&lt;br&gt;ge dans les mémes condi-&lt;br&gt;tions que les témoins å&lt;br&gt;charge;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) se faire assister gra-&lt;br&gt;tuitement d’un interpréte,&lt;br&gt;s’il ne comprend pas ou&lt;br&gt;ne parle pas Ia langue em-&lt;br&gt;ployée å 1’audience.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Nul ne peut étre con-&lt;br&gt;damné pour une action&lt;br&gt;ou une omission qui, au&lt;br&gt;moment oii elle a été com-&lt;br&gt;mise, ne constituait pas&lt;br&gt;une infraction d’aprés le&lt;br&gt;droit national ou interna-&lt;br&gt;tional. De méme il n’est&lt;br&gt;infligé aucune peine plus&lt;br&gt;forte que celle qui était&lt;br&gt;applicable au moment ou&lt;br&gt;1’infraction a été commise.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' 2. Le présent article ne&lt;br&gt;portera pas atteinte au&lt;br&gt;jugement et å la punition&lt;br&gt;d’une personne coupable&lt;br&gt;d’une action ou d’une&lt;br&gt;omission qui, au moment&lt;br&gt;oil elle a été commise,&lt;br&gt;était criminelle d’aprés&lt;br&gt;les principes généraux de&lt;br&gt;droit reconnus par les na-&lt;br&gt;tions civilisées.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Toute personne a&lt;br&gt;droit au respect de sa vie&lt;br&gt;privée et familiale, de son&lt;br&gt;domicile et de sa corres-&lt;br&gt;pondance.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då han saknar erforder-&lt;br&gt;liga medel för betalning&lt;br&gt;av rättegångsbiträde, er-&lt;br&gt;hålla sådant utan kost-&lt;br&gt;nad, om rättvisans intres-&lt;br&gt;se så fordrar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att förhöra eller låta&lt;br&gt;förhöra vittnen, som åbe-&lt;br&gt;ropas emot honom, samt&lt;br&gt;att för egen räkning få&lt;br&gt;vittnen inkallade och för-&lt;br&gt;hörda under samma för-&lt;br&gt;hållanden som vittnen&lt;br&gt;åberopade mot honom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att utan kostnad åt-&lt;br&gt;njuta bistånd av tolk, om&lt;br&gt;han icke förstår eller ta-&lt;br&gt;lar det språk, som begag-&lt;br&gt;nas i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ingen må fällas till&lt;br&gt;ansvar för någon gärning&lt;br&gt;eller underlåtenhet, som&lt;br&gt;vid tidpunkten för dess&lt;br&gt;begående icke utgjorde&lt;br&gt;ett brott enligt inhemsk&lt;br&gt;eller internationell rätt&lt;br&gt;Ej heller må högre straff&lt;br&gt;utmätas än som var till-&lt;br&gt;lämpligt vid tidpunkten&lt;br&gt;för den brottsliga gär-&lt;br&gt;ningens begående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förevarande artikel&lt;br&gt;skall icke hindra rannsak-&lt;br&gt;ning och bestraffning av&lt;br&gt;den som gjort sig skyldig&lt;br&gt;till en handling eller un-&lt;br&gt;derlåtenhet som vid tid-&lt;br&gt;punkten för dess begåen-&lt;br&gt;de var brottslig enligt de&lt;br&gt;allmänna rättsprinciper,&lt;br&gt;som erkännas av civilise-&lt;br&gt;rade stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Envar har rätt till&lt;br&gt;skydd för sitt privat- och&lt;br&gt;familjeliv, sitt hem och&lt;br&gt;sin korrespondens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, N:o 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) There shall be no&lt;br&gt;interference by a public&lt;br&gt;authority with the exer-&lt;br&gt;cise of this right except&lt;br&gt;such as is in accordance&lt;br&gt;with the law and is neces-&lt;br&gt;sary in a democratic so-&lt;br&gt;ciety in the interests of&lt;br&gt;national security, public&lt;br&gt;safety or the economic&lt;br&gt;well-being of the countiy,&lt;br&gt;for the prevention of dis-&lt;br&gt;order or crime, for the&lt;br&gt;protection of health or&lt;br&gt;morals, or for the protec-&lt;br&gt;tion of the rights and free-&lt;br&gt;doms of others.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Everyone has the&lt;br&gt;right to freedom of&lt;br&gt;thought, conscience and&lt;br&gt;religion; this right in-&lt;br&gt;cludes freedom to change&lt;br&gt;his religion or belief and&lt;br&gt;freedom, either alone or&lt;br&gt;in community with others&lt;br&gt;and in public or private,&lt;br&gt;to manifest his religion or&lt;br&gt;belief, in worship, teach-&lt;br&gt;ing, practice and observ-&lt;br&gt;ance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Freedom to mani-&lt;br&gt;fest one’s religion or be-&lt;br&gt;liefs shall be subject only&lt;br&gt;to such limitations as are&lt;br&gt;prescribed by law and are&lt;br&gt;necessary in a democratic&lt;br&gt;society in the interests of&lt;br&gt;public safety, for the pro-&lt;br&gt;tection of public order,&lt;br&gt;health or morals, or for&lt;br&gt;the protection of the&lt;br&gt;rights and freedoms of&lt;br&gt;others.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Everyone has the&lt;br&gt;right to freedom of ex-&lt;br&gt;pression. This right shall&lt;br&gt;t— M11S0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Il ne peut y avoir&lt;br&gt;ingérence d’une autorité&lt;br&gt;publique dans 1’exercice&lt;br&gt;de ce droit que pour au-&lt;br&gt;tant que cette ingérence&lt;br&gt;est prévue par la loi et&lt;br&gt;qu’elle constitue une me-&lt;br&gt;sure qui, dans une société&lt;br&gt;démocratique, est néces-&lt;br&gt;saire å la sécurité natio-&lt;br&gt;nale, å la sflreté publique,&lt;br&gt;au bien-étre économique&lt;br&gt;du pays, ä la défense de&lt;br&gt;1’ordre et å la prevention&lt;br&gt;des infractions pénales, å&lt;br&gt;la protection de la santé&lt;br&gt;ou de la morale, ou å la&lt;br&gt;protection des droits et&lt;br&gt;libertés d’autrui.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Toute personne a&lt;br&gt;droit å la liberté de pen-&lt;br&gt;sée, de conscience et de&lt;br&gt;religion; ce droit implique&lt;br&gt;la liberté de changer de&lt;br&gt;religion ou de conviction,&lt;br&gt;ainsi que la liberté de&lt;br&gt;manifester sa religion ou&lt;br&gt;sa conviction individ uel-&lt;br&gt;lement ou collectivement,&lt;br&gt;en public ou en privé, par&lt;br&gt;le culte, 1’enseignement,&lt;br&gt;les pratiques et 1’accom-&lt;br&gt;plissement des rites.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. La liberté de mani-&lt;br&gt;fester sa religion ou ses&lt;br&gt;convictions ne peut faire&lt;br&gt;l’objet d’autres restric-&lt;br&gt;tions que celles qui, pré-&lt;br&gt;vues par la loi, constituent&lt;br&gt;des mesures nécessaires,&lt;br&gt;dans une société démocra-&lt;br&gt;tique, å la sécurité publi-&lt;br&gt;que, å la protection de&lt;br&gt;1’ordre, de la santé ou de&lt;br&gt;la morale publiques, ou å&lt;br&gt;la protection des droits et&lt;br&gt;libertés d’autrui.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Toute personne a&lt;br&gt;droit å la liberté d’expres-&lt;br&gt;sion. Ce droit comprend&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Offentlig myndighet&lt;br&gt;må icke störa åtnjutandet&lt;br&gt;av denna rättighet med&lt;br&gt;undantag för vad som är&lt;br&gt;stadgat i lag och i ett de-&lt;br&gt;mokratiskt samhälle är&lt;br&gt;nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till landets yttre säkerhet,&lt;br&gt;den allmänna säkerheten,&lt;br&gt;landets ekonomiska väl-&lt;br&gt;stånd, förebyggandet av&lt;br&gt;oordning eller brott, häl-&lt;br&gt;sovården, skyddandet av&lt;br&gt;sedligheten eller av andra&lt;br&gt;personers fri- och rättig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Envar skall äga rätt&lt;br&gt;till tankefrihet, samvets-&lt;br&gt;frihet och religionsfrihet.&lt;br&gt;Denna rätt innefattar fri-&lt;br&gt;het att byta religion eller&lt;br&gt;tro och frihet att ensam&lt;br&gt;eller i gemenskap med&lt;br&gt;andra, offentligt eller en-&lt;br&gt;skilt, utöva sin religion&lt;br&gt;eller tro genom guds-&lt;br&gt;tjänst, undervisning, an-&lt;br&gt;daktsövningar och iakt-&lt;br&gt;tagande av religiösa sed-&lt;br&gt;vänjor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Envars frihet att ut-&lt;br&gt;öva sin religion eller tro&lt;br&gt;må endast underkastas&lt;br&gt;sådana inskränkningar,&lt;br&gt;som äro angivna i lag och&lt;br&gt;som äro nödvändiga i ett&lt;br&gt;demokratiskt samhälle&lt;br&gt;med hänsyn till den all-&lt;br&gt;männa säkerheten, upp-&lt;br&gt;rätthållandet av allmän&lt;br&gt;ordning, hälsovården,&lt;br&gt;skyddandet av sedlighe-&lt;br&gt;ten eller av andra perso-&lt;br&gt;ners fri- och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Envar skall äga rätt&lt;br&gt;till yttrandefrihet. Denna&lt;br&gt;rätt innefattar åsiktsfri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, n:o 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;include freedom to hold&lt;br&gt;opinions and to receive&lt;br&gt;and impart information&lt;br&gt;and ideas without inter-&lt;br&gt;ference by public author-&lt;br&gt;ity and regardless of fron-&lt;br&gt;tiers. This Article shall&lt;br&gt;not prevent States from&lt;br&gt;requiring the licensing of&lt;br&gt;broadcasting, television or&lt;br&gt;cinema enterprises.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) The exercise of these&lt;br&gt;freedoms, since it carries&lt;br&gt;•with it duties and re-&lt;br&gt;sponsibilities, may be sub-&lt;br&gt;ject to such formalities,&lt;br&gt;conditions, restrictions or&lt;br&gt;penalties as are prescribed&lt;br&gt;by law and are necessary&lt;br&gt;in a democratic society,&lt;br&gt;in the interests of national&lt;br&gt;security, territorial integ-&lt;br&gt;rity or public safety, for&lt;br&gt;the prevention of disorder&lt;br&gt;or crime, for the protec-&lt;br&gt;tion of health or morals,&lt;br&gt;for the protection of the&lt;br&gt;reputation or rights of&lt;br&gt;others, for preventing the&lt;br&gt;disclosure of information&lt;br&gt;received in confidence, or&lt;br&gt;for maintaining the&lt;br&gt;authority and impar-&lt;br&gt;tiality of the judiciary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Everyone has the&lt;br&gt;right to freedom of peace-&lt;br&gt;ful assembly and to free-&lt;br&gt;dom of association with&lt;br&gt;others, including the right&lt;br&gt;to form and to join trade&lt;br&gt;unions for the protection&lt;br&gt;of his interests.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) No restrictions shall&lt;br&gt;be placed on the exercise&lt;br&gt;of these rights other than&lt;br&gt;such as are prescribed by&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la liberté d’opinion et la&lt;br&gt;liberté de recevoir ou de&lt;br&gt;communiquer des infor-&lt;br&gt;mations ou des idées sans&lt;br&gt;qu’il puisse y avoir ingé-&lt;br&gt;rence d’autorités publi-&lt;br&gt;åues et sans considération&lt;br&gt;e fronti ére. Le présent&lt;br&gt;article n’empéche pas les&lt;br&gt;Etats de soumettre les&lt;br&gt;entreprises de radiodiffu-&lt;br&gt;sion, de cinéma ou de té-&lt;br&gt;lévision å un régime d’au-&lt;br&gt;torisations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. L’exercice de ces li-&lt;br&gt;bertés comportant des de-&lt;br&gt;voirs et des responsabili-&lt;br&gt;tés peut étre soumis å cer-&lt;br&gt;taines formalités, condi-&lt;br&gt;tions, restrictions ou sanc-&lt;br&gt;tions, prévues par la loi,&lt;br&gt;qui constituent des mesu-&lt;br&gt;res nécessaires, dans une&lt;br&gt;société démocratique, ä&lt;br&gt;la sécurité nationale, å&lt;br&gt;1’intégrité territoriale ou&lt;br&gt;å la sureté publique, å la&lt;br&gt;défense de 1’ordre et å la&lt;br&gt;prévention du crime, å la&lt;br&gt;protection de la santé ou&lt;br&gt;de la morale, å la protec-&lt;br&gt;tion de la réputation ou&lt;br&gt;des droits d’autrui, pour&lt;br&gt;empécher la divulgation&lt;br&gt;d’informations confiden-&lt;br&gt;tielles ou pour garantir&lt;br&gt;1’autorité et 1’impartialité&lt;br&gt;du pouvoir judiciaire.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Toute personne a&lt;br&gt;droit å la liberté de réu-&lt;br&gt;nion pacifique et å la li-&lt;br&gt;liberté d’association, y&lt;br&gt;compris le droit de fonder&lt;br&gt;avec d’autres des syndi-&lt;br&gt;cats et de s’affilier å des&lt;br&gt;syndicats pour la défense&lt;br&gt;de ses intéréts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. L’exercice de ces&lt;br&gt;droits ne peut faire l’objet&lt;br&gt;d’autres restrictions que&lt;br&gt;celles qui, prévues par la&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het samt frihet att mot-&lt;br&gt;taga och sprida uppgifter&lt;br&gt;och tankar utan inbland-&lt;br&gt;ning av offentlig myndig-&lt;br&gt;het och oberoende av ter-&lt;br&gt;ritoriella gränser. Denna&lt;br&gt;artikel förhindrar icke en&lt;br&gt;stat att kräva tillstånd för&lt;br&gt;radio-, televisions- eller&lt;br&gt;biografföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Enär utövandet av&lt;br&gt;de nämnda friheterna&lt;br&gt;medför ansvar och skyl-&lt;br&gt;digheter, må det under-&lt;br&gt;kastas sådana formföre-&lt;br&gt;skrifter, villkor, inskränk-&lt;br&gt;ningar eller straffpåfölj-&lt;br&gt;der, som äro angivna i&lt;br&gt;lag och i ett demokra-&lt;br&gt;tiskt samhälle äro nöd-&lt;br&gt;vändiga med hänsyn till&lt;br&gt;statens säkerhet, den ter-&lt;br&gt;ritoriella integriteten, den&lt;br&gt;allmänna säkerheten, fö-&lt;br&gt;rebyggandet av oordning&lt;br&gt;eller brott, hälsovården,&lt;br&gt;skyddandet av sedlighe-&lt;br&gt;ten eller av annans goda&lt;br&gt;namn och rykte eller rät-&lt;br&gt;tigheter, förhindrandet av&lt;br&gt;att förtroliga underrättel-&lt;br&gt;ser spridas, eller upprätt-&lt;br&gt;hållandet av domstolar-&lt;br&gt;nas auktoritet och opar-&lt;br&gt;tiskhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Envar skall äga rätt&lt;br&gt;till frihet att deltaga i&lt;br&gt;fredliga sammankomster&lt;br&gt;samt till föreningsfrihet,&lt;br&gt;däri inbegripet rätten att&lt;br&gt;bilda och ansluta sig till&lt;br&gt;fackföreningar för att&lt;br&gt;skydda sina intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utövandet av dessa&lt;br&gt;rättigheter må icke under-&lt;br&gt;kastas andra inskränk-&lt;br&gt;ningar än sådana som äro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, N:o 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;law and are necessary in&lt;br&gt;a democratic society in&lt;br&gt;the interests of national&lt;br&gt;security or public safety,&lt;br&gt;for the prevention of dis-&lt;br&gt;order or crime, for the&lt;br&gt;protection of health or&lt;br&gt;morals or for the protec-&lt;br&gt;tion of the rights and&lt;br&gt;freedoms of others. This&lt;br&gt;Article shall not prevent&lt;br&gt;the imposition of lawful&lt;br&gt;restrictions on the exer-&lt;br&gt;cise of these rights by&lt;br&gt;members of the armed&lt;br&gt;forces, of the police or of&lt;br&gt;the administration of the&lt;br&gt;State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men and women of&lt;br&gt;marriageable age have the&lt;br&gt;right to marry and to&lt;br&gt;found a family, according&lt;br&gt;to the national laws gov-&lt;br&gt;erning the exercise of this&lt;br&gt;right.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Everyone whose rights&lt;br&gt;and freedoms as set forth&lt;br&gt;in this Convention are&lt;br&gt;violated shall have an&lt;br&gt;effective remedy before a&lt;br&gt;national authority not-&lt;br&gt;withstanding that the&lt;br&gt;violation has been com-&lt;br&gt;mitted by persons acting&lt;br&gt;in an official capacity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The enjoyment of the&lt;br&gt;rights and freedoms set&lt;br&gt;forth in this Convention&lt;br&gt;shall be secured without&lt;br&gt;discrimination on any&lt;br&gt;ground such as sex, race,&lt;br&gt;colour, language, religion,&lt;br&gt;political or other opinion,&lt;br&gt;national or social origin,&lt;br&gt;association with a na-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;loi, constituent des me-&lt;br&gt;sures nécessaires, dans&lt;br&gt;une société démocratique,&lt;br&gt;å la sécurité nationale, å&lt;br&gt;la sureté publique, å la&lt;br&gt;défense de 1’ordre et å la&lt;br&gt;prévention du crime, å la&lt;br&gt;protection de la santé ou&lt;br&gt;de la morale, ou å la pro-&lt;br&gt;tection des droits et liber-&lt;br&gt;tés d’autrui. Le présent&lt;br&gt;article n’interdit pas que&lt;br&gt;des restrictions légitimes&lt;br&gt;soient imposées å 1’exer-&lt;br&gt;cice de ces droits par les&lt;br&gt;membres des forces ar-&lt;br&gt;mé es, de la police ou de&lt;br&gt;1’administration de 1’Etat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A partir de l’åge nubile,&lt;br&gt;1’homme et la femme ont&lt;br&gt;le droit de se marier et&lt;br&gt;de fonder une famille se-&lt;br&gt;lon les lois nationales ré-&lt;br&gt;gissant 1’exercice de ce&lt;br&gt;droit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toute personne dont les&lt;br&gt;droits et libertés reconnus&lt;br&gt;dans la présente Conven-&lt;br&gt;tion ont été violés, a droit&lt;br&gt;å 1’octroi d’un recours&lt;br&gt;effectif devant une in-&lt;br&gt;stance nationale, alors&lt;br&gt;méme que la violation&lt;br&gt;aurait été commise par&lt;br&gt;des personnes agissant&lt;br&gt;dans 1’exercice de leurs&lt;br&gt;fonctions officielles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La jouissance des droits&lt;br&gt;et libertés reconnus dans&lt;br&gt;la présente Convention&lt;br&gt;doit étre assurée, sans dis-&lt;br&gt;tinction aucune, fondée&lt;br&gt;notamment sur le sexe, la&lt;br&gt;race, la couleur, la langue,&lt;br&gt;la religion, les opinions&lt;br&gt;politiques ou toutes autres&lt;br&gt;opinions, 1’origine natio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angivna i lag och i ett de-&lt;br&gt;mokratiskt samhälle äro&lt;br&gt;nödvändiga med hänsyn&lt;br&gt;till statens säkerhet, den&lt;br&gt;allmänna säkerheten, fö-&lt;br&gt;rebyggandet av oordning&lt;br&gt;eller brott, hälsovården,&lt;br&gt;skyddandet av sedlighe-&lt;br&gt;ten eller av annans fri-&lt;br&gt;och rättigheter. Denna&lt;br&gt;artikel förhindrar icke,&lt;br&gt;att för medlemmar av de&lt;br&gt;väpnade styrkorna, poli-&lt;br&gt;sen eller den statliga för-&lt;br&gt;valtningen lagliga in-&lt;br&gt;skränkningar må göras i&lt;br&gt;de nämnda rättigheternas&lt;br&gt;utövande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Giftasvuxna män och&lt;br&gt;kvinnor skola äga rätt att&lt;br&gt;ingå äktenskap och bilda&lt;br&gt;familj i enlighet med de&lt;br&gt;inhemska lagar, som reg-&lt;br&gt;lera utövandet av denna&lt;br&gt;rättighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Envar, vars i denna kon-&lt;br&gt;vention angivna fri- och&lt;br&gt;rättigheter kränkts, skall&lt;br&gt;äga effektiv möjlighet att&lt;br&gt;tala härå inför inhemsk&lt;br&gt;myndighet och detta även&lt;br&gt;i det fall, att kränkningen&lt;br&gt;förövats av ämbetsman i&lt;br&gt;tjänsteutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjutandet av de fri-&lt;br&gt;och rättigheter, som an-&lt;br&gt;givas i denna konvention,&lt;br&gt;skall tryggas utan åtskill-&lt;br&gt;nad av något slag, såsom&lt;br&gt;på grund av kön, ras, hud-&lt;br&gt;färg, språk, religion, poli-&lt;br&gt;tisk eller annan åskåd-&lt;br&gt;ning, nationell eller so-&lt;br&gt;cial härkomst, tillhörig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, K:o 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tional minority, property,&lt;br&gt;birth or other status.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) In time of war or&lt;br&gt;other public emergency&lt;br&gt;threatening the life of the&lt;br&gt;nation any High Contrac-&lt;br&gt;ting Party may take&lt;br&gt;measures derogating from&lt;br&gt;its obligations under this&lt;br&gt;Convention to the extent&lt;br&gt;strictly required by the&lt;br&gt;exigencies of the situa-&lt;br&gt;tion, provided that such&lt;br&gt;measures are not incon-&lt;br&gt;sistent with its other obli-&lt;br&gt;gations under internatio-&lt;br&gt;nal law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) No derogation from&lt;br&gt;Article 2, except in re-&lt;br&gt;spect of deaths resulting&lt;br&gt;from lawful acts of war,&lt;br&gt;or from Artides 3, 4 (pa-&lt;br&gt;ragraph 1) and 7 shall be&lt;br&gt;made under this provi-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Any High Contrac-&lt;br&gt;ting Party availing itself&lt;br&gt;of this right of derogation&lt;br&gt;shall keep the Secretary-&lt;br&gt;General of the Council of&lt;br&gt;Europé fully informed of&lt;br&gt;the measures which it has&lt;br&gt;taken and the reasons&lt;br&gt;therefor. It shall also in-&lt;br&gt;form the Secretary-Gen-&lt;br&gt;eral of the Coundl of&lt;br&gt;Europé when such meas-&lt;br&gt;ures have ceased to oper-&lt;br&gt;ate and the provisions of&lt;br&gt;the Convention are again&lt;br&gt;being fully executed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arficfe 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nothing in Artides 10,&lt;br&gt;11 and 14 shall be regar-&lt;br&gt;ded as preventing the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nale ou sociale, l’appar-&lt;br&gt;tenance å une minorité&lt;br&gt;nationale, la fortune, la&lt;br&gt;naissance ou toute autre&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En cas de guerre ou&lt;br&gt;en cas d’autre danger pu-&lt;br&gt;blic mena^ant la vie de la&lt;br&gt;nation, toute Haute Par-&lt;br&gt;tie Contractante peut&lt;br&gt;prendre des mesures déro-&lt;br&gt;geant aux obligations pré-&lt;br&gt;vues par la présente Con-&lt;br&gt;vention, dans la stricte&lt;br&gt;mesure oå la situation&lt;br&gt;l’exige et å la condition&lt;br&gt;que ces mesures ne soient&lt;br&gt;[&amp;gt;as en contradiction avec&lt;br&gt;es autres obligations dé-&lt;br&gt;coulant du droit interna-&lt;br&gt;tional.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. La disposition pré-&lt;br&gt;cédente n’autorise aucune&lt;br&gt;dérogation å 1’article 2,&lt;br&gt;sauf pour le cas de décés&lt;br&gt;résultant d’actes licites de&lt;br&gt;guerre, et aux artides 3,&lt;br&gt;4 (paragraphe 1) et 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Toute Haute Partie&lt;br&gt;Contractante qui exerce&lt;br&gt;ce droit de dérogation&lt;br&gt;tient le Secrétaire Général&lt;br&gt;du Conseil de 1’Europe&lt;br&gt;pleinement informé des&lt;br&gt;mesures prises et des mo-&lt;br&gt;tifs qui les ont inspirées.&lt;br&gt;Elle doit également infor-&lt;br&gt;mer le Secrétaire Général&lt;br&gt;du Conseil de 1’Europe de&lt;br&gt;la date å laquelle ces me-&lt;br&gt;sures ont cessé d’étre en&lt;br&gt;vigueur et les dispositions&lt;br&gt;de la Convention refoi-&lt;br&gt;vent de nouveau pleine&lt;br&gt;application.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aucune des dispositions&lt;br&gt;des artides 10, 11 et 14&lt;br&gt;ne peut étre considérée&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het till nationell minori-&lt;br&gt;tet, förmögenhet, börd&lt;br&gt;eller ställning i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Under krig eller i&lt;br&gt;annat allmänt nödläge,&lt;br&gt;som hotar nationens exi-&lt;br&gt;stens, må fördragsslutan-&lt;br&gt;de part vidtaga åtgärder,&lt;br&gt;som innebära avvikelser&lt;br&gt;från dess skyldigheter en-&lt;br&gt;ligt denna konvention i&lt;br&gt;den utsträckning, som är&lt;br&gt;oundgängligen erforder-&lt;br&gt;ligt med hänsyn till situa-&lt;br&gt;tionens krav, under för-&lt;br&gt;utsättning att dessa åt-&lt;br&gt;gärder icke strida mot&lt;br&gt;landets övriga förpliktel-&lt;br&gt;ser enligt den internatio-&lt;br&gt;nella rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inga inskränkningar&lt;br&gt;i artikel 2, utom ifråga&lt;br&gt;om dödsfall till följd av&lt;br&gt;lagliga krigshandlingar,&lt;br&gt;eller i artiklarna 3, 4&lt;br&gt;(mom. 1) och 7 må göras&lt;br&gt;med stöd av förevarande&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Fördragsslutande&lt;br&gt;part, som begagnar sig av&lt;br&gt;rätten till avvikelser från&lt;br&gt;denna konvention, skall&lt;br&gt;hålla Europarådets gene-&lt;br&gt;ralsekreterare till fullo un-&lt;br&gt;derrättad om de åtgärder&lt;br&gt;som i sådant hänseende&lt;br&gt;vidtagits och om skälen&lt;br&gt;för dessa. Fördragsslu-&lt;br&gt;tande part skall likaledes&lt;br&gt;underrätta Europarådets&lt;br&gt;generalsekreterare om när&lt;br&gt;dylika åtgärder hava trätt&lt;br&gt;ur kraft och konventio-&lt;br&gt;nens bestämmelser åter&lt;br&gt;blivit i allo tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intet i artiklarna 10,&lt;br&gt;11 och 14 må anses hindra&lt;br&gt;de höga fördragsslutande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, K:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;High Contracting Parties&lt;br&gt;from imposing restrictions&lt;br&gt;on the political activity&lt;br&gt;of aliens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nothing in this Con-&lt;br&gt;vention may be inter-&lt;br&gt;preted as implying for&lt;br&gt;any State, group or per-&lt;br&gt;son any right to engage&lt;br&gt;in any activity or per-&lt;br&gt;form any act aimed at&lt;br&gt;the destruction of any of&lt;br&gt;the rights and freedoms&lt;br&gt;set forth herein or at their&lt;br&gt;limitation to a greater ex-&lt;br&gt;tent than is provided for&lt;br&gt;in the Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The restrictions per-&lt;br&gt;mitted under this Con-&lt;br&gt;vention to the said rights&lt;br&gt;and freedoms shall not be&lt;br&gt;applied for any purpose&lt;br&gt;other than those for which&lt;br&gt;they have been pre-&lt;br&gt;scribed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;To ensure the observ-&lt;br&gt;ance of the engagements&lt;br&gt;undertaken by the High&lt;br&gt;Contracting Parties in the&lt;br&gt;present Convention, there&lt;br&gt;shall be set up:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) A European C om-&lt;br&gt;mission of Human Rights&lt;br&gt;hereinafter referred to as&lt;br&gt;»the Commission»;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) A European Court&lt;br&gt;of Human Rights, herein-&lt;br&gt;after referred to as »the&lt;br&gt;Court».&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;comme interdisant aux&lt;br&gt;Hautes Parties Contrac-&lt;br&gt;tantes d’imposer des res-&lt;br&gt;trictions å 1’activité poli-&lt;br&gt;tique des étrangers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aucune des disposi-&lt;br&gt;tions de la présente Con-&lt;br&gt;vention ne peut étre in-&lt;br&gt;terprétée comme impli-&lt;br&gt;quant pour un Etat, un&lt;br&gt;groupement ou un indi-&lt;br&gt;vidu, un droit quelcon-&lt;br&gt;que de se livrer å une&lt;br&gt;activité ou d’accomplir&lt;br&gt;un acte visant å la des-&lt;br&gt;truction des droits ou li-&lt;br&gt;bertés reconnus dans la&lt;br&gt;présente Convention ou&lt;br&gt;å des limitations plus am-&lt;br&gt;ples de ces droits et liber-&lt;br&gt;tés que celles prévues å&lt;br&gt;ladite Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les restrictions qui, aux&lt;br&gt;termes de la présente Con-&lt;br&gt;vention, sont apportées&lt;br&gt;auxdits droits et libertés&lt;br&gt;ne peuvent étre appli-&lt;br&gt;quées que dans le but pour&lt;br&gt;lequel elles ont été pré-&lt;br&gt;vues.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TITRE II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Afin d’assurer le respect&lt;br&gt;des engagements résultant&lt;br&gt;pour les Hautes Parties&lt;br&gt;Contractantes de la pré-&lt;br&gt;sente Convention, il est&lt;br&gt;institué:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;а) une Commission eu-&lt;br&gt;ropéenne des Droits de&lt;br&gt;1’homme, ci-dessous nom-&lt;br&gt;mée »la Commission»;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;б) une Cour européen-&lt;br&gt;ne des Droits de 1’homme,&lt;br&gt;ci-dessous nommée »la&lt;br&gt;Cour».&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parterna från att stadga&lt;br&gt;inskränkningar i utlän-&lt;br&gt;ningars politiska verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intet i denna konven-&lt;br&gt;tion må tolkas såsom&lt;br&gt;medförande rätt för nå-&lt;br&gt;gon stat, grupp eller per-&lt;br&gt;son att ägna sig åt verk-&lt;br&gt;samhet eller utföra hand-&lt;br&gt;ling, som syftar till att&lt;br&gt;tillintetgöra någon av de&lt;br&gt;fri- och rättigheter, som&lt;br&gt;angivits i konventionen,&lt;br&gt;eller till att inskränka&lt;br&gt;dem i större utsträckning&lt;br&gt;än som däri medgivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inskränkningar, som&lt;br&gt;i denna konvention med-&lt;br&gt;givits beträffande de däri&lt;br&gt;upptagna fri- och rättig-&lt;br&gt;heterna, må icke vidtagas&lt;br&gt;annat än i de syften, med&lt;br&gt;hänsyn till vilka de tillå-&lt;br&gt;tits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att trygga uppfyl-&lt;br&gt;landet av de förpliktelser,&lt;br&gt;som de höga fördragsslu-&lt;br&gt;tande parterna åtagit sig&lt;br&gt;genom denna konvention,&lt;br&gt;skola upprättas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) en europeisk kom-&lt;br&gt;mission för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna, här nedan&lt;br&gt;benämnd kommissionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) en europeisk dom-&lt;br&gt;stol för de mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheterna, här nedan kal-&lt;br&gt;lad domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, K:o 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION III.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Commission shall&lt;br&gt;consist of a number of&lt;br&gt;members equal to that of&lt;br&gt;the High Contracting Par-&lt;br&gt;ties. No two members of&lt;br&gt;the Commission may be&lt;br&gt;nationals of the same&lt;br&gt;State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The members of the&lt;br&gt;Commission shall be&lt;br&gt;elected by the Committee&lt;br&gt;of Ministers by an ab-&lt;br&gt;solute majority of votes,&lt;br&gt;from a list of names&lt;br&gt;drawn up by the Bureau&lt;br&gt;of the Consultative As-&lt;br&gt;sembly; each group of the&lt;br&gt;Representatives of the&lt;br&gt;High Contracting Parties&lt;br&gt;in the Consultative As-&lt;br&gt;sembly shall put forward&lt;br&gt;three candidates, of whom&lt;br&gt;two at least shall be its&lt;br&gt;nationals.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) As far as applicable,&lt;br&gt;the same procedure shall&lt;br&gt;be followed to complete&lt;br&gt;the Commission in the&lt;br&gt;event of other States sub-&lt;br&gt;sequently becoming Par-&lt;br&gt;ties to this Convention,&lt;br&gt;and in filling casual&lt;br&gt;vacancies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The members of the&lt;br&gt;Commission shall be&lt;br&gt;elected for a period of six&lt;br&gt;years. They may be re-&lt;br&gt;elected. However, of the&lt;br&gt;members elected at the&lt;br&gt;first election, the terms&lt;br&gt;of seven members shall&lt;br&gt;expire at the end of three&lt;br&gt;years.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) The members whose&lt;br&gt;terms are to expire at the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TITRE III.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Commission se com-&lt;br&gt;pose d’un nombre de&lt;br&gt;membres égal å celui des&lt;br&gt;Hautes Parties Contrac-&lt;br&gt;tantes. La Commission ne&lt;br&gt;peut comprendre plus&lt;br&gt;d’un ressortissant du mé-&lt;br&gt;me Etat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Les membres de la&lt;br&gt;Commission sont élus par&lt;br&gt;le Comité des Ministres&lt;br&gt;å la majorité absolue des&lt;br&gt;voix, sur une liste de&lt;br&gt;noms dressée par le Bu-&lt;br&gt;reau de l’Assemblée Con-&lt;br&gt;sultative; chaque groupe&lt;br&gt;de représentants des Hau-&lt;br&gt;tes Parties Contractantes&lt;br&gt;å 1’Assemblée Consulta-&lt;br&gt;tive présente trois candi-&lt;br&gt;dats dont deux au moins&lt;br&gt;seront de sa nationalité.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dans la mesure oä&lt;br&gt;elle est applicable, la mé-&lt;br&gt;me procéaure est suivie&lt;br&gt;pour compléter la Com-&lt;br&gt;mission au cas ou d’au-&lt;br&gt;tres Etats deviendraient&lt;br&gt;ultérieurement Parties å&lt;br&gt;la présente Convention, et&lt;br&gt;pour pourvoir aux siéges&lt;br&gt;devenus vacants.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Les membres de la&lt;br&gt;Commission sont élus&lt;br&gt;f our une durée de six ans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Is sont rééligibles. Toute-&lt;br&gt;fois, en ce qui concerne&lt;br&gt;les membres désignés å la&lt;br&gt;premiére élection, les&lt;br&gt;fonctions de sept membres&lt;br&gt;prendront fin au bout de&lt;br&gt;trois ans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Les membres dont&lt;br&gt;les fonctions prendront fin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING III.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen består&lt;br&gt;av ledamöter till samma&lt;br&gt;antal som de höga för-&lt;br&gt;dragsslutande parterna.&lt;br&gt;Mer än en ledamot av&lt;br&gt;kommissionen må ej vara&lt;br&gt;medborgare i en och sam-&lt;br&gt;ma stat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ledamöterna i kom-&lt;br&gt;missionen väljas av minis-&lt;br&gt;terkommittén med abso-&lt;br&gt;lut majoritet och från en&lt;br&gt;namnlista, som upprättas&lt;br&gt;av den rådgivande för-&lt;br&gt;samlingens bureau. Varje&lt;br&gt;grupp representanter för&lt;br&gt;de höga fördragsslutande&lt;br&gt;parterna i den rådgivande&lt;br&gt;församlingen skall föreslå&lt;br&gt;tre kandidater, av vilka&lt;br&gt;minst två skola vara av&lt;br&gt;samma nationalitet som&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I mån av tillämplig-&lt;br&gt;het skall samma procedur&lt;br&gt;följas vid komplettering&lt;br&gt;av kommissionen, i hän-&lt;br&gt;delse andra stater senare&lt;br&gt;tillträda konventionen,&lt;br&gt;samt då ledigblivna plat-&lt;br&gt;ser skola besättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommissionens le-&lt;br&gt;damöter väljas för en tid&lt;br&gt;av sex år. De må åter-&lt;br&gt;väljas. Emellertid skall&lt;br&gt;för sju av de ledamöter,&lt;br&gt;som utsetts vid första va-&lt;br&gt;let, mandattiden vara tre&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De ledamöter, vilkas&lt;br&gt;mandattid utlöper med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;end of the initial period&lt;br&gt;of three years shall be&lt;br&gt;chosen by lot by the&lt;br&gt;Secretary-General of the&lt;br&gt;Council of Europé im-&lt;br&gt;mediately after the first&lt;br&gt;election has been com-&lt;br&gt;pleted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) A member of the&lt;br&gt;Commission elected to re-&lt;br&gt;place a member whose&lt;br&gt;term of office has not ex-&lt;br&gt;pired shall hold office for&lt;br&gt;the remainder of his pre-&lt;br&gt;decessor’s term.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) The members of the&lt;br&gt;Commission shall hold Of-&lt;br&gt;fice until replaced. After&lt;br&gt;having been replaced,&lt;br&gt;they shall continue to deal&lt;br&gt;with such cases as they&lt;br&gt;already have under con-&lt;br&gt;sideration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The members of the&lt;br&gt;Commission shall sit on&lt;br&gt;the Commission in their&lt;br&gt;individual capacity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any High Contracting&lt;br&gt;Party may refer to the&lt;br&gt;Commission, through the&lt;br&gt;Secretary-General of the&lt;br&gt;Council of Europé, any&lt;br&gt;alleged breach of the pro-&lt;br&gt;visions of the Convention&lt;br&gt;by another High Contrac-&lt;br&gt;ting Party.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The Commission&lt;br&gt;may receive petitions ad-&lt;br&gt;dressed to the Secretary-&lt;br&gt;General of the Council of&lt;br&gt;Europé from any person,&lt;br&gt;non-governmental organi-&lt;br&gt;sation or group of individ-&lt;br&gt;uals claiming to be the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, K:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;au terme de la période&lt;br&gt;initiale de trois ans, sont&lt;br&gt;désignés par tirage au&lt;br&gt;sort effectué par le Secré-&lt;br&gt;taire Général du Conseil&lt;br&gt;de 1’Europe immédiate-&lt;br&gt;ment aprés qu’il aura été&lt;br&gt;procédé å la premiére&lt;br&gt;élection.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Le membre de la&lt;br&gt;Commission élu en rem-&lt;br&gt;placement d’un membre&lt;br&gt;dont le mandat n’est pas&lt;br&gt;expiré achéve le terme du&lt;br&gt;mandat de son prédéces-&lt;br&gt;seur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Les membres de la&lt;br&gt;Commission restent en&lt;br&gt;fonctions jusqu’å leur&lt;br&gt;remplacement. Aprés ce&lt;br&gt;remplacement, ils conti-&lt;br&gt;nuent de connaitre des&lt;br&gt;affaires dont ils sont déjå&lt;br&gt;saisis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les membres de la&lt;br&gt;Commission siégent å la&lt;br&gt;Commission å titre indi-&lt;br&gt;viduel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toute Partie Contrac-&lt;br&gt;tante peut saisir la Com-&lt;br&gt;mission, par 1’intermé-&lt;br&gt;diaire du Secrétaire Gé-&lt;br&gt;néral du Conseil de l’Eu-&lt;br&gt;rope, de tout manque-&lt;br&gt;ment aux dispositions de&lt;br&gt;la présente Convention&lt;br&gt;qu’elle croira pouvoir étre&lt;br&gt;imputé å une autre Partie&lt;br&gt;Contractante.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. La Commission peut&lt;br&gt;étre saisie d’une requéte&lt;br&gt;adressée au Secrétaire Gé-&lt;br&gt;néral du Conseil de l’Eu-&lt;br&gt;rope par toute personne&lt;br&gt;physique, toute organisa-&lt;br&gt;tion non gouvemementale&lt;br&gt;ou tout groupe de parti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgången av den inledan-&lt;br&gt;de treårsperioden, skola&lt;br&gt;utses genom lottdragning&lt;br&gt;av Europarådets general-&lt;br&gt;sekreterare omedelbart&lt;br&gt;efter det att det första&lt;br&gt;valet verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ledamot av kom-&lt;br&gt;missionen, som utsetts för&lt;br&gt;att efterträda en ledamot,&lt;br&gt;vars mandattid icke ut-&lt;br&gt;gått, skall bekläda upp-&lt;br&gt;draget för återstoden av&lt;br&gt;företrädarens mandattid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kommissionens le-&lt;br&gt;damöter utöva sitt upp-&lt;br&gt;drag intill dess att de av-&lt;br&gt;lösas. Efter det att så&lt;br&gt;skett, skola de fullfölja&lt;br&gt;handläggningen av såda-&lt;br&gt;na ärenden, med vilka de&lt;br&gt;redan tagit befattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens leda-&lt;br&gt;möter taga säte i kom-&lt;br&gt;missionen i egenskap av&lt;br&gt;enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördragsslutande part&lt;br&gt;må genom Europarådets&lt;br&gt;generalsekreterare till&lt;br&gt;kommissionen hänskjuta&lt;br&gt;varje påstående om&lt;br&gt;kränkning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna konvention&lt;br&gt;från annan fördragsslu-&lt;br&gt;tande parts sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommissionen må&lt;br&gt;mottaga till Europarådets&lt;br&gt;generalsekreterare riktade&lt;br&gt;framställningar från en-&lt;br&gt;skilda personer, icke-stat-&lt;br&gt;liga organisationer eller&lt;br&gt;grupper av enskilda, som&lt;br&gt;påstå sig hava genom nå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, K:o 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;victim of a violation by&lt;br&gt;one of the High Contrac-&lt;br&gt;ting Parties of the rights&lt;br&gt;set forth in this Conven-&lt;br&gt;tion, provided that the&lt;br&gt;High Contracting Party&lt;br&gt;against which the com-&lt;br&gt;plaint has been lodged&lt;br&gt;has declared that it recog-&lt;br&gt;nises the competence of&lt;br&gt;the Commission to receive&lt;br&gt;such petitions. Those of&lt;br&gt;the High Contracting Par-&lt;br&gt;ties who have made such&lt;br&gt;a declaration undertake&lt;br&gt;not to hinder in any way&lt;br&gt;the effective exercise of&lt;br&gt;this right.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Such declarations&lt;br&gt;may be made for a specific&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) The declarations&lt;br&gt;shall be deposited with&lt;br&gt;the Secretary-General of&lt;br&gt;the Council of Europé&lt;br&gt;who shall transmit copies&lt;br&gt;thereof to the High Con-&lt;br&gt;tracting Parties and pub-&lt;br&gt;lish them.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) The Commission&lt;br&gt;shall only exercise the&lt;br&gt;powers provided for in&lt;br&gt;this Article when at least&lt;br&gt;six High Contracting Par-&lt;br&gt;ties are bound by declara-&lt;br&gt;tions made in accordance&lt;br&gt;with the preceding para-&lt;br&gt;graphs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Commission may&lt;br&gt;only deal with the matter&lt;br&gt;after all domestic reme-&lt;br&gt;dies have been exhausted,&lt;br&gt;according to the generally&lt;br&gt;recognised rules of inter-&lt;br&gt;national law, and within&lt;br&gt;a period of six months&lt;br&gt;from the date on which&lt;br&gt;the final decision was&lt;br&gt;taken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;culiers, qui se prétend vic-&lt;br&gt;time d’une violation par&lt;br&gt;l’une des Hautes Parties&lt;br&gt;Contractantes des droits&lt;br&gt;reconnus dans la présente&lt;br&gt;Convention, dans le cas&lt;br&gt;ou la Haute Partie Con-&lt;br&gt;tractante mise en cause a&lt;br&gt;déclaré reconnaitre la&lt;br&gt;compétence de la Com-&lt;br&gt;mission dans cette ma-&lt;br&gt;tiére. Les Hautes Parties&lt;br&gt;Contractantes ayant sous-&lt;br&gt;crit une telle déclaration&lt;br&gt;s’engagent å n’entraver&lt;br&gt;par aucune mesure 1’exer-&lt;br&gt;cice efficace de ce droit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ces déclarations peu-&lt;br&gt;vent étre faites pour une&lt;br&gt;durée déterminée.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Elles sont remises&lt;br&gt;au Secrétaire Général du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe, qui&lt;br&gt;en transmet copies aux&lt;br&gt;Hautes Parties Contrac-&lt;br&gt;tantes et en assure la&lt;br&gt;publication.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. La Commission&lt;br&gt;n’exercera la compétence&lt;br&gt;qui lui est attribuée par&lt;br&gt;le présent article que lors-&lt;br&gt;que six Hautes Parties&lt;br&gt;Contractantes au moins&lt;br&gt;se trouveront liées par la&lt;br&gt;déclaration prévue aux&lt;br&gt;paragraphes précédents.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Commission ne peut&lt;br&gt;étre saisie qu’aprés 1’épui-&lt;br&gt;sement des voies de re-&lt;br&gt;cours internes, tel qu’il&lt;br&gt;est entendu selon les prin-&lt;br&gt;cipes de droit internatio-&lt;br&gt;nal généralement recon-&lt;br&gt;nus et dans le délai de six&lt;br&gt;mois, å partir de la date&lt;br&gt;de la décision interne dé-&lt;br&gt;finitive.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gon av de höga fördrags-&lt;br&gt;slutande parterna utsatts&lt;br&gt;för kränkning av någon&lt;br&gt;av de i denna konvention&lt;br&gt;angivna rättigheterna,&lt;br&gt;under förutsättning att&lt;br&gt;den höga fördragsslutan-&lt;br&gt;de part, mot vilken kla-&lt;br&gt;gan riktas, förklarat sig&lt;br&gt;erkänna kommissionens&lt;br&gt;behörighet att mottaga&lt;br&gt;dylika framställningar.&lt;br&gt;De höga fördragsslutande&lt;br&gt;parter, som avgivit sådan&lt;br&gt;förklaring, förbinda sig&lt;br&gt;att icke på något sätt för-&lt;br&gt;hindra ett effektivt ut-&lt;br&gt;övande av ifrågavarande&lt;br&gt;klagorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förklaring, som nu&lt;br&gt;sagts, må avgivas för viss&lt;br&gt;bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förklaringen skall&lt;br&gt;deponeras hos Europarå-&lt;br&gt;dets generalsekreterare,&lt;br&gt;som skall överlämna ko-&lt;br&gt;pior därav till de höga&lt;br&gt;fördragsslutande parterna&lt;br&gt;och offentliggöra förkla-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kommissionen må&lt;br&gt;utöva de befogenheter,&lt;br&gt;som angivits i förevaran-&lt;br&gt;de artikel, endast om&lt;br&gt;minst sex höga fördrags-&lt;br&gt;slutande parter äro bund-&lt;br&gt;na av deklarationer, som&lt;br&gt;avgivits i överensstäm-&lt;br&gt;melse med vad under 1—&lt;br&gt;3 stadgats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen må upp-&lt;br&gt;taga ett ärende först se-&lt;br&gt;dan alla inhemska rätts-&lt;br&gt;medel uttömts, på sått&lt;br&gt;detta förstås enligt den&lt;br&gt;internationella rättens all-&lt;br&gt;mänt erkända regler, samt&lt;br&gt;icke senare än sex måna-&lt;br&gt;der från den dag, då det&lt;br&gt;slutliga beslutet meddela-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 27.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The Commission&lt;br&gt;shall not deal with any&lt;br&gt;petition submitted under&lt;br&gt;Article 25 which&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) is anonymous, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) is substantially the&lt;br&gt;same as a matter which&lt;br&gt;has already been exam-&lt;br&gt;ined by the Commission&lt;br&gt;or has already been sub-&lt;br&gt;mitted to another proce-&lt;br&gt;dure of international in-&lt;br&gt;vestigation or settlement&lt;br&gt;and lf it contains no rel-&lt;br&gt;evant new information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) The Commission&lt;br&gt;shall consider inadmis-&lt;br&gt;sible any petition sub-&lt;br&gt;mitted under Article 25&lt;br&gt;which it considers incom-&lt;br&gt;patible with the provis-&lt;br&gt;ions of the present Con-&lt;br&gt;vention, manifestly ill-&lt;br&gt;founded, or an abuse of&lt;br&gt;the right of petition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) The Commission&lt;br&gt;shall reject any petition&lt;br&gt;referred to it which it con-&lt;br&gt;siders inadmissible under&lt;br&gt;Article 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In the event of the&lt;br&gt;Commission accepting a&lt;br&gt;petition referred to it:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) it shall, with a view&lt;br&gt;to ascertaining the facts,&lt;br&gt;undertake together with&lt;br&gt;the representatives of the&lt;br&gt;parties an examination of&lt;br&gt;the petition and, if need&lt;br&gt;be, an investigation, for&lt;br&gt;the effective conduct of&lt;br&gt;which the States con-&lt;br&gt;cemed shall furnish all&lt;br&gt;necessary facilities, after&lt;br&gt;an exchange of views with&lt;br&gt;the Commission;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) it shall place itself&lt;br&gt;at the disposal of the par-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, k:o 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 27.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. La Commission ne&lt;br&gt;retient aucune requéte&lt;br&gt;introduite par application&lt;br&gt;de 1’article 25, lorsque:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) elle est anonyme;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) elle est essentielle-&lt;br&gt;ment la méme qu’une re-&lt;br&gt;quéte précédemment exa-&lt;br&gt;minée par la Commission&lt;br&gt;ou déjå soumise å une&lt;br&gt;autre instance Interna-&lt;br&gt;tionale d’enquéte ou de&lt;br&gt;réglement et si elle ne&lt;br&gt;contient pas de faits nou-&lt;br&gt;veaux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. La Commission dé-&lt;br&gt;clare irrecevable toute re-&lt;br&gt;quéte introduite par ap-&lt;br&gt;plication de 1’article 25,&lt;br&gt;lorsqu’elle estime la re-&lt;br&gt;quéte incompatible avec&lt;br&gt;les dispositions de la pré-&lt;br&gt;sente Convention, mani-&lt;br&gt;festement mal fondée ou&lt;br&gt;abusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. La Commission re-&lt;br&gt;jette toute requéte qu’elle&lt;br&gt;considére comme irrece-&lt;br&gt;vable par application de&lt;br&gt;1’article 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dans le cas ou la Com-&lt;br&gt;mission retient la requéte:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) afin d’établir les&lt;br&gt;faits, elle procéde å un&lt;br&gt;examen contradictoire de&lt;br&gt;la requéte avec les repré-&lt;br&gt;sentants des parties et,&lt;br&gt;s’il y a lieu, å une en-&lt;br&gt;quéte pour la conduite&lt;br&gt;efficace de laquelle les&lt;br&gt;Etats intéressés four-&lt;br&gt;niront toutes facilités né-&lt;br&gt;cessaires, aprés échange&lt;br&gt;de vues avec la Commis-&lt;br&gt;sion;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) elle se met å la dis-&lt;br&gt;position des intéressés en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 27.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommissionen må&lt;br&gt;icke upptaga någon fram-&lt;br&gt;ställning enligt artikel 25&lt;br&gt;som:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) år anonym; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i det väsentliga in-&lt;br&gt;nefattar samma yrkande&lt;br&gt;som en framställning, vil-&lt;br&gt;ken redan prövats av&lt;br&gt;kommissionen eller redan&lt;br&gt;hänskjutits till interna-&lt;br&gt;tionell undersökning eller&lt;br&gt;reglering i annan form och&lt;br&gt;vilken icke innehåller&lt;br&gt;några nya relevanta upp-&lt;br&gt;lysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kommissionen skall&lt;br&gt;avvisa framställning gjord&lt;br&gt;enligt artikel 25, som&lt;br&gt;kommissionen anser icke&lt;br&gt;kunna förenas med be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna&lt;br&gt;konvention, vara uppen-&lt;br&gt;barligen ogrundad eller&lt;br&gt;utgöra ett missbruk av&lt;br&gt;rätten att göra sådan&lt;br&gt;framställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kommissionen skall&lt;br&gt;avvisa framställning, som&lt;br&gt;kommissionen finner icke&lt;br&gt;kunna upptagas på grund&lt;br&gt;av vad i artikel 26 stad-&lt;br&gt;gats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då en framställning&lt;br&gt;upptages, skall kommis-&lt;br&gt;sionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) till utrönande av de&lt;br&gt;faktiska omständigheter-&lt;br&gt;na i fallet, genomgå fram-&lt;br&gt;ställningen tillsammans&lt;br&gt;med representanter för&lt;br&gt;parterna samt, om det be-&lt;br&gt;finnes erforderligt, före-&lt;br&gt;taga en undersökning,&lt;br&gt;vars effektiva genomfö-&lt;br&gt;rande de berörda staterna&lt;br&gt;efter utbyte av synpunk-&lt;br&gt;ter med kommissionen&lt;br&gt;skola i erforderlig grad&lt;br&gt;underlätta;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ställa sig till parter-&lt;br&gt;nas förfogande i syfte att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, k:o 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ties concerned with a&lt;br&gt;view to securing a friendly&lt;br&gt;settlement of the matter&lt;br&gt;on the basis of respect for&lt;br&gt;Human Rights as defined&lt;br&gt;in this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The Commission&lt;br&gt;shall perform the func-&lt;br&gt;tions set out in Article 28&lt;br&gt;by means of a Sub-Com-&lt;br&gt;mission consisting of&lt;br&gt;seven members of the&lt;br&gt;Commission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Each of the parties&lt;br&gt;concerned may appoint&lt;br&gt;as members of this Sub-&lt;br&gt;Commission a person of&lt;br&gt;its choice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) The remaining&lt;br&gt;members shall be chosen&lt;br&gt;by lot in accordance with&lt;br&gt;arrangements prescribed&lt;br&gt;in the Rules of Procedure&lt;br&gt;of the Commission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;If the Sub-Commission&lt;br&gt;succeeds in effecting a&lt;br&gt;friendly settlement in ac-&lt;br&gt;cordance with Article 28,&lt;br&gt;it shall draw up a Report&lt;br&gt;which shall be sent to the&lt;br&gt;States concerned, to the&lt;br&gt;Committee of Ministers&lt;br&gt;and to the Secretary-Gen-&lt;br&gt;eral of the Council of&lt;br&gt;Europé for publication.&lt;br&gt;This Report shall be con-&lt;br&gt;fined to a brief statement&lt;br&gt;of the facts and of the&lt;br&gt;solution reached.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) If a solution is not&lt;br&gt;reached, the Commission&lt;br&gt;shall draw up a Report&lt;br&gt;on the facts and State its&lt;br&gt;opinion as to whether the&lt;br&gt;facts found disclose a&lt;br&gt;breach by the State con-&lt;br&gt;cerned of its obligations&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vue de parvenir å un ré-&lt;br&gt;glement amiable de l’af-&lt;br&gt;faire qui s’inspire du res-&lt;br&gt;pect des Droits de l’hom-&lt;br&gt;me, tels que les reconnait&lt;br&gt;la présente Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. La Commission rem-&lt;br&gt;plit les fonctions prévues&lt;br&gt;a 1’article 28 au moyen&lt;br&gt;d’une sous-commission&lt;br&gt;composée de sept mem-&lt;br&gt;bres de la Commission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Chaque intéressé&lt;br&gt;peut désigner un membre&lt;br&gt;de son choix pour faire&lt;br&gt;partie de la sous-commis-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Les autres membres&lt;br&gt;sont désignés par tirage&lt;br&gt;au sort, conformément&lt;br&gt;aux dispositions prévues&lt;br&gt;par le réglement intérieur&lt;br&gt;de la Commission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Si elle parvient å ob-&lt;br&gt;tenir un reglement amia-&lt;br&gt;ble, conformément å l’ar-&lt;br&gt;ticle 28, la sous-commis-&lt;br&gt;sion dresse un rapport qui&lt;br&gt;est transmis aux Etats in-&lt;br&gt;téressés, au Comité des&lt;br&gt;Ministres et au Secrétaire&lt;br&gt;Général du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe, aux fins de pu-&lt;br&gt;blication. Ce rapport se&lt;br&gt;limite å un bref exposé&lt;br&gt;des faits et de la solution&lt;br&gt;adoptée.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Si une solution n’a&lt;br&gt;pu intervenir, la Commis-&lt;br&gt;sion rédige un rapport&lt;br&gt;dans lequel elle constate&lt;br&gt;les faits et formule un&lt;br&gt;avis sur le point de savoir&lt;br&gt;si les faits constatés révé-&lt;br&gt;lent, de la part de l’Etat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nä en reglering av frå-&lt;br&gt;gan i godo på grundval av&lt;br&gt;respekterandet av de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna,&lt;br&gt;sådana de definierats i&lt;br&gt;denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommissionen full-&lt;br&gt;gör de åligganden, som&lt;br&gt;angivits i artikel 28, ge-&lt;br&gt;nom en underkommission&lt;br&gt;bestående av sju ledamö-&lt;br&gt;ter av kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Envar av de berör-&lt;br&gt;da parterna äger utse en&lt;br&gt;ledamot av underkom-&lt;br&gt;missionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. övriga ledamöter&lt;br&gt;skola utses genom lott-&lt;br&gt;dragning i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelser i kommis-&lt;br&gt;sionens arbetsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därest underkommis-&lt;br&gt;sionen lyckas åväga-&lt;br&gt;bringa en uppgörelse i&lt;br&gt;godo enligt artikel 28,&lt;br&gt;skall den utarbeta en&lt;br&gt;rapport som skall till-&lt;br&gt;ställas de berörda stater-&lt;br&gt;na, ministerkommittén&lt;br&gt;och Europarådets gene-&lt;br&gt;ralsekreterare för offent-&lt;br&gt;liggörande. Rapporten&lt;br&gt;skall begränsas till en kort&lt;br&gt;redogörelse för de faktis-&lt;br&gt;ka omständigheterna och&lt;br&gt;för den lösning, som upp-&lt;br&gt;nåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om en lösning icke&lt;br&gt;kunnat uppnås, skall&lt;br&gt;kommissionen utarbeta en&lt;br&gt;rapport rörande de fak-&lt;br&gt;tiska omständigheterna&lt;br&gt;samt angiva, huruvida&lt;br&gt;kommissionen anser de-&lt;br&gt;samma innebära, att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, K:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under the Convention.&lt;br&gt;The opinions of all the&lt;br&gt;members of the Commis-&lt;br&gt;sion on this point may be&lt;br&gt;stated in the Report.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) The Report shall be&lt;br&gt;transmitted to the Com-&lt;br&gt;mittee of Ministers. It&lt;br&gt;shall also be transmitted&lt;br&gt;to the States concerned,&lt;br&gt;who shall not be at liberty&lt;br&gt;to publish it.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) In transmitting the&lt;br&gt;Report to the Committee&lt;br&gt;of Ministers the Commis-&lt;br&gt;sion may make such pro-&lt;br&gt;posals as it thinks fit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) If the question is&lt;br&gt;not referred to the Court&lt;br&gt;in accordance with Ar-&lt;br&gt;ticle 48 of this Conven-&lt;br&gt;tion within a period of&lt;br&gt;three months from the&lt;br&gt;date of the transmission&lt;br&gt;of the Report to the Com-&lt;br&gt;mittee of Ministers, the&lt;br&gt;Committee of Ministers&lt;br&gt;shall decide by a majority&lt;br&gt;of two-thirds of the mem-&lt;br&gt;bers entitled to sit on the&lt;br&gt;Committee whether there&lt;br&gt;has been a violation of&lt;br&gt;the Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) In the affirmative&lt;br&gt;case the Committee of&lt;br&gt;Ministers shall prescribe&lt;br&gt;a period during which the&lt;br&gt;High Contracting Party&lt;br&gt;concerned must take the&lt;br&gt;measures required by the&lt;br&gt;decision of the Committee&lt;br&gt;of Ministers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) If the High Con-&lt;br&gt;tracting Party concerned&lt;br&gt;has not taken satisfactory&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intéressé, une violation&lt;br&gt;des obligations qui lui in-&lt;br&gt;combent aux termes de la&lt;br&gt;Convention. Les opinions&lt;br&gt;de tous les membres de la&lt;br&gt;Commission sur ce point&lt;br&gt;peuvent étre exprimées&lt;br&gt;dans ce rapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Le rapport est trans-&lt;br&gt;mis au Comité des Minis-&lt;br&gt;tres; il est également com-&lt;br&gt;muniqué aux Etats inté-&lt;br&gt;ressés, qui n’ont pas la&lt;br&gt;faculté de le publier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En transmettant le&lt;br&gt;rapport au Comité des&lt;br&gt;Ministres, la Commission&lt;br&gt;peut formuler les proposi-&lt;br&gt;tions qu’elle juge appro-&lt;br&gt;priées.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Si, dans un délai de&lt;br&gt;trois mois å dater de la&lt;br&gt;transmission au Comité&lt;br&gt;des Ministres du rapport&lt;br&gt;de la Commission, 1’affaire&lt;br&gt;n’est pas déférée å la&lt;br&gt;Cour par application de&lt;br&gt;1’article 48 de la présente&lt;br&gt;Convention, le Comité des&lt;br&gt;Ministres prend, par un&lt;br&gt;vote å la majorité des&lt;br&gt;deux tiers des représen-&lt;br&gt;tants ayant le droit de&lt;br&gt;siéger au Comité, une dé-&lt;br&gt;cision sur la question de&lt;br&gt;savoir s’il y a eu ou non&lt;br&gt;une violation de la Con-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dans 1’affirmative,&lt;br&gt;le Comité des Ministres&lt;br&gt;fixe un délai dans lequel&lt;br&gt;la Haute Partie Contrac-&lt;br&gt;tante intéressée doit pren-&lt;br&gt;dre les mesures qu’entralne&lt;br&gt;la décision du Comité des&lt;br&gt;Ministres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Si la Haute Partie&lt;br&gt;Contractante intéressée&lt;br&gt;n’a pas adopté des mesu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågavarande staten bru-&lt;br&gt;tit mot sina förpliktelser&lt;br&gt;enligt konventionen. Var-&lt;br&gt;je kommissionsledamots&lt;br&gt;mening på denna punkt&lt;br&gt;må komma till uttryck i&lt;br&gt;rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Rapporten skall&lt;br&gt;överlämnas till minister-&lt;br&gt;kommittén. Den skall&lt;br&gt;fiven delgivas de berörda&lt;br&gt;staterna, vilka icke äga&lt;br&gt;offentliggöra densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I samband med rap-&lt;br&gt;portens överlämnande till&lt;br&gt;ministerkommittén äger&lt;br&gt;kommissionen framlägga&lt;br&gt;de förslag, som den anser&lt;br&gt;lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om icke inom tre&lt;br&gt;månader från dagen för&lt;br&gt;rapportens överlämnande&lt;br&gt;till ministerkommittén,&lt;br&gt;ärendet hänskjutes till&lt;br&gt;domstolen enligt artikel&lt;br&gt;48 i denna konvention,&lt;br&gt;skall ministerkommittén&lt;br&gt;med en majoritet av två&lt;br&gt;tredjedelar av de leda-&lt;br&gt;möter, som äro berätti-&lt;br&gt;gade att taga säte i kom-&lt;br&gt;mittén, fastställa, huru-&lt;br&gt;vida kränkning av kon-&lt;br&gt;ventionen skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I händelse denna&lt;br&gt;fråga besvaras jakande,&lt;br&gt;skall ministerkommittén&lt;br&gt;föreskriva en frist, inom&lt;br&gt;vilken den berörda höga&lt;br&gt;fördragsslutande parten&lt;br&gt;har att vidtaga de åtgär-&lt;br&gt;der, som bliva erforder-&lt;br&gt;liga till följd 8V minister-&lt;br&gt;kommitténs beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Därest den höga för-&lt;br&gt;dragsslutande parten icke&lt;br&gt;vidtagit tillfredsställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, S:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;measures within the pre-&lt;br&gt;scribed period, the Com-&lt;br&gt;mittee of Ministers shall&lt;br&gt;decide by the majority&lt;br&gt;provided for in paragraph&lt;br&gt;(1) above what effect shall&lt;br&gt;be given to its original&lt;br&gt;decision and shall publish&lt;br&gt;the Report.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) The High Contract-&lt;br&gt;ing Parties undertake to&lt;br&gt;regard as binding on them&lt;br&gt;any decision which the&lt;br&gt;Committee of Ministers&lt;br&gt;may take in application&lt;br&gt;of the preceding para-&lt;br&gt;graphs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlel33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Commission shall&lt;br&gt;meet in camera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Articlél34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Commission shall&lt;br&gt;take its decisions by a&lt;br&gt;majority of the Members&lt;br&gt;present and voting; the&lt;br&gt;Sub-Commission shall&lt;br&gt;take its decisions by a&lt;br&gt;majority of its members.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Commission shall&lt;br&gt;meet as the circumstances&lt;br&gt;require. The meetings&lt;br&gt;shall be convened by the&lt;br&gt;Secretary-General of the&lt;br&gt;Council of Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Commission shall&lt;br&gt;draw up its own rules of&lt;br&gt;procedure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The secretariat of the&lt;br&gt;Commission shall be pro-&lt;br&gt;vided by the Secretary-&lt;br&gt;General of the Council of&lt;br&gt;Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;res satisfaisantes dans le&lt;br&gt;délai imparti, le Comité&lt;br&gt;des Ministres donne å sa&lt;br&gt;décision initiale, par la&lt;br&gt;majorité prévue au para-&lt;br&gt;graphe 1 ci-dessus, les&lt;br&gt;suites au’elle comporte et&lt;br&gt;publie le rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Les Hautes Parties&lt;br&gt;Contractantes s’engagent&lt;br&gt;ä considérer comme obli-&lt;br&gt;gatoire pour elles toute&lt;br&gt;décision que le Comité&lt;br&gt;des Ministres peut prendre&lt;br&gt;en application des para-&lt;br&gt;graphes précédents.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Commission siége å&lt;br&gt;huis clos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les décisions de la Com-&lt;br&gt;mission sont prises å la&lt;br&gt;majorité des membres&lt;br&gt;présents et votant; les&lt;br&gt;décisions de la sous-com-&lt;br&gt;mission sont prises å la&lt;br&gt;majorité de ses membres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Commission se réu-&lt;br&gt;nit lorsque les circonstan-&lt;br&gt;ces 1’exigent. Elle est con-&lt;br&gt;voquée par le Secrétaire&lt;br&gt;Général du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Commission établit&lt;br&gt;son réglement intérieur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le secrétariat de la&lt;br&gt;Commission est assuré par&lt;br&gt;le Secrétaire Général du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder inom den före-&lt;br&gt;skrivna fristen, skall mi-&lt;br&gt;nisterkommittén med så-&lt;br&gt;dan röstövervikt, som an-&lt;br&gt;gives under 1. ovan, be-&lt;br&gt;sluta vilken verkan dess&lt;br&gt;ursprungliga beslut skall&lt;br&gt;erhålla samt publicera&lt;br&gt;rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De höga fördrags-&lt;br&gt;slutande parterna förbin-&lt;br&gt;da sig att anse varje be-&lt;br&gt;slut, som ministerkom-&lt;br&gt;mittén fattar med till-&lt;br&gt;lämpning av vad under&lt;br&gt;1—3 stadgats, såsom för&lt;br&gt;sig bindande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall&lt;br&gt;sammanträda inom stäng-&lt;br&gt;da dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beslut av kommis-&lt;br&gt;sionen erfordras en majo-&lt;br&gt;ritet av närvarande och i&lt;br&gt;röstningen deltagande le-&lt;br&gt;damöter, för beslut av&lt;br&gt;underkommissionen er-&lt;br&gt;fordras majoritet av dess&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen sam-&lt;br&gt;manträder när så påkal-&lt;br&gt;las av omständigheterna.&lt;br&gt;Den sammankallas av&lt;br&gt;Europarådets general-&lt;br&gt;sekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen fast-&lt;br&gt;ställer själv sin arbets-&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommissionens se-&lt;br&gt;kretariat skall sörjas ge-&lt;br&gt;nom Europarådets gene-&lt;br&gt;ralsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1958, K:o 85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION IV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 38.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The European Court of&lt;br&gt;Human Rights shall con-&lt;br&gt;sist of a number of judges&lt;br&gt;equal to that of the Mem-&lt;br&gt;bers of the Council of&lt;br&gt;Europé. No two judges&lt;br&gt;may be nationals of the&lt;br&gt;same State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 39.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The members of the&lt;br&gt;Court shall be elected by&lt;br&gt;the Consultative Assem-&lt;br&gt;bly by a majority of the&lt;br&gt;votes cast from a list of&lt;br&gt;persons nominated by the&lt;br&gt;Members of the Council&lt;br&gt;of Europé; each Member&lt;br&gt;shall nominate three can-&lt;br&gt;didates, of whom two at&lt;br&gt;least shall be its nationals.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) As far as applicable,&lt;br&gt;the same procedure shall&lt;br&gt;be followed to complete&lt;br&gt;the Court in the event of&lt;br&gt;the admission of new&lt;br&gt;Members of the Council&lt;br&gt;of Europé, and in filling&lt;br&gt;casual vacancies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) The candidates shall&lt;br&gt;be of high moral character&lt;br&gt;and must either possess&lt;br&gt;the qualifications required&lt;br&gt;for appointment to high&lt;br&gt;judicial office or be juns-&lt;br&gt;consults of recognised&lt;br&gt;competence.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 40.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The members of the&lt;br&gt;Court shall be elected for&lt;br&gt;a period of nine years.&lt;br&gt;They may be re-elected.&lt;br&gt;However, of the members&lt;br&gt;elected at the first elec-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TITRE IV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 38.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Cour européenne des&lt;br&gt;Droits de 1’homme se&lt;br&gt;compose d’un nombre de&lt;br&gt;juges égal å celui des&lt;br&gt;Membres du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe. Elle ne peut&lt;br&gt;comprendre plus d’un res-&lt;br&gt;sortissant d’un méme&lt;br&gt;Etat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 39.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Les membres de la&lt;br&gt;Cour sont élus par l’As-&lt;br&gt;semblée Consultative å la&lt;br&gt;majorité des voix expri-&lt;br&gt;mées sur une liste de per-&lt;br&gt;sonnes présentée par les&lt;br&gt;Membres du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe, chacun de ceux-&lt;br&gt;ci devant présenter trois&lt;br&gt;candidats, dont deux au&lt;br&gt;moins de sa nationalité.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dans la mesure oil&lt;br&gt;elle est applicable, la mé-&lt;br&gt;me procéaure est suivie&lt;br&gt;pour compléter la Cour en&lt;br&gt;cas d’admission de nouve-&lt;br&gt;aux Membres au Conseil&lt;br&gt;de 1’Europe, et pour pour-&lt;br&gt;voir aux siéges devenus&lt;br&gt;vacants.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Les candidats de-&lt;br&gt;vront jouir de la plus&lt;br&gt;haute considération mo-&lt;br&gt;rale et réunir les condi-&lt;br&gt;tions requises pour l’exer-&lt;br&gt;cice de hautes fonctions&lt;br&gt;judiciaires ou étre des ju-&lt;br&gt;risconsultes possédant&lt;br&gt;une compétence notoire.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 40.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Les membres de la&lt;br&gt;Cour sont élus pour une&lt;br&gt;durée de neuf ans. Ils sont&lt;br&gt;rééligibles. Toutefois, en&lt;br&gt;ce qui concerne les mem-&lt;br&gt;bres désignés å la pre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING IV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 38.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska dom-&lt;br&gt;stolen för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna skall vara&lt;br&gt;sammansatt av domare&lt;br&gt;till samma antal som&lt;br&gt;Europarådets medlem-&lt;br&gt;mar. Mer än en domare&lt;br&gt;må icke vara medborgare&lt;br&gt;i samma stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 39.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Domstolens ledamö-&lt;br&gt;ter väljas av den rådgi-&lt;br&gt;vande församlingen med&lt;br&gt;majoriteten av de röster,&lt;br&gt;som avgivas på en lista&lt;br&gt;över personer, vilka före-&lt;br&gt;slås av Europarådets&lt;br&gt;medlemmar; varje med-&lt;br&gt;lem skall härvid nämna&lt;br&gt;tre kandidater, av vilka&lt;br&gt;minst två skola vara med-&lt;br&gt;borgare i den förslagsstäl-&lt;br&gt;lande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I mån av tillämplig-&lt;br&gt;het skall samma ordning&lt;br&gt;komma till användning&lt;br&gt;vid komplettering av&lt;br&gt;domstolen i händelse av&lt;br&gt;nya medlemmars inträde&lt;br&gt;i Europarådet samt vid&lt;br&gt;besättandet av ledigbliv-&lt;br&gt;na platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kandidaterna skola&lt;br&gt;vara av hög moralisk&lt;br&gt;standard samt skola an-&lt;br&gt;tingen uppfylla de villkor,&lt;br&gt;som erfordras för utnäm-&lt;br&gt;ning till högre domarebe-&lt;br&gt;fattningar, eller vara rätts-&lt;br&gt;lärde av erkänd kompe-&lt;br&gt;tens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 40.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Domstolens ledamö-&lt;br&gt;ter väljas för en tid av&lt;br&gt;nio år. De kunna återväl-&lt;br&gt;jas. I fråga om de leda-&lt;br&gt;möter, som utses vid det&lt;br&gt;första valet, skola dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, N:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion the terms of four&lt;br&gt;members shall expire at&lt;br&gt;the end of three years,&lt;br&gt;and the terms of four&lt;br&gt;more members shall ex-&lt;br&gt;pire at the end of six&lt;br&gt;years.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) The members whose&lt;br&gt;terms are to expire at the&lt;br&gt;end of the initial periods&lt;br&gt;of three and six years&lt;br&gt;shall be chosen by lot by&lt;br&gt;the Secretary-General im-&lt;br&gt;mediately after the first&lt;br&gt;election has been com-&lt;br&gt;pleted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) A member of the&lt;br&gt;Court elected to replace a&lt;br&gt;member whose term of&lt;br&gt;office has not expired&lt;br&gt;shall hold office for the&lt;br&gt;remainder of his predeces-&lt;br&gt;sor’s term.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) The members of the&lt;br&gt;Court shall hold office un-&lt;br&gt;til replaced. After having&lt;br&gt;been replaced, they shall&lt;br&gt;continue to deal with&lt;br&gt;such cases as they already&lt;br&gt;have under consideration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 41.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Court shall elect&lt;br&gt;its President and Vice-&lt;br&gt;President for a period of&lt;br&gt;three years. They may be&lt;br&gt;re-elected.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 42.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The members of the&lt;br&gt;Court shall receive for&lt;br&gt;each day of duty a com-&lt;br&gt;pensation to be deter-&lt;br&gt;mined by the Committee&lt;br&gt;of Ministers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the consideration&lt;br&gt;of each case brought be-&lt;br&gt;fore it the Court shall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miére élection, les fonc-&lt;br&gt;tions de quatre des mem-&lt;br&gt;bres prendront fin au&lt;br&gt;bout de trois ans, celles&lt;br&gt;de quatre autres mem-&lt;br&gt;bres prendront fin au&lt;br&gt;bout de six ans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Les membres dont&lt;br&gt;les fonctions prendront&lt;br&gt;fin au terme des périodes&lt;br&gt;initiales de trois et six&lt;br&gt;ans, sont désignés par&lt;br&gt;tirage au sort effectué&lt;br&gt;par le Secrétaire Général&lt;br&gt;du Conseil de 1’Europe,&lt;br&gt;immédiatement aprés&lt;br&gt;qu’il aura été procédé å&lt;br&gt;la premiére élection.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Le membre de la&lt;br&gt;Cour élu en remplacement&lt;br&gt;d’un membre dont le&lt;br&gt;mandat n’est pas expiré&lt;br&gt;achéve le terme du man-&lt;br&gt;dat de son prédécesseur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Les membres de la&lt;br&gt;Cour restent en fonctions&lt;br&gt;jusqu’å leur remplace-&lt;br&gt;ment. Aprés ce remplace-&lt;br&gt;ment, ils continuent de&lt;br&gt;connaitre des affaires dont&lt;br&gt;ils sont déjå saisis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 41.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Cour élit son Prési-&lt;br&gt;dent et son Vice-Président&lt;br&gt;pour une durée de trois&lt;br&gt;ans. Ceux-d sont rééli-&lt;br&gt;gibles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 42.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les membres de la Cour&lt;br&gt;re^oivent une indemnité&lt;br&gt;par jour de fonctions, å&lt;br&gt;fix er par le Comité des&lt;br&gt;Ministres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour 1’examen de cha-&lt;br&gt;que affaire portée devant&lt;br&gt;elle, la Cour est constituée&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyra ledamöters mandat&lt;br&gt;upphöra efter tre år och&lt;br&gt;ytterligare fyra ledamö-&lt;br&gt;ters mandat efter sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De ledamöter, vilkas&lt;br&gt;mandat skola upphöra&lt;br&gt;efter de inledande perio-&lt;br&gt;derna om tre och sex år,&lt;br&gt;skola utses genom lott-&lt;br&gt;dragning, verkstålld av&lt;br&gt;generalsekreteraren ome-&lt;br&gt;delbart efter det att det&lt;br&gt;första valet förrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har ledamot av&lt;br&gt;domstolen valts för att&lt;br&gt;ersätta en ledamot, vars&lt;br&gt;mandattid ännu icke ut-&lt;br&gt;löpt, skall han bekläda&lt;br&gt;befattningen under åter-&lt;br&gt;stoden av företrädarens&lt;br&gt;mandattid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Domstolens ledamö-&lt;br&gt;ter utöva sitt uppdrag,&lt;br&gt;intill dess att de avlösas.&lt;br&gt;Efter det att så skett&lt;br&gt;skola de fullfölja hand-&lt;br&gt;läggningen av sådana mål,&lt;br&gt;med vilka de redan tagit&lt;br&gt;befattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 41.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen väljer ord-&lt;br&gt;förande och vice ordfö-&lt;br&gt;rande för en period av tre&lt;br&gt;år. Dessa kunna återväl-&lt;br&gt;jas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 42.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolens ledamöter&lt;br&gt;skola för varje tjänstgö-&lt;br&gt;ringsdag erhålla en er-&lt;br&gt;sättning som bestämmes&lt;br&gt;av ministerkommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggningen av&lt;br&gt;mål, som hänskjutits till&lt;br&gt;domstolen, skall denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, K:o 86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;consist of a Chamber com-&lt;br&gt;posed of seven judges.&lt;br&gt;There shall sit as an ex&lt;br&gt;officio member of the&lt;br&gt;Chamber the judge who&lt;br&gt;is a national of any State&lt;br&gt;party concerned, or, if&lt;br&gt;there is none, a person of&lt;br&gt;its choice who shall sit in&lt;br&gt;the capacity of judge; the&lt;br&gt;names of the other judges&lt;br&gt;shall be chosen by lot by&lt;br&gt;the President before the&lt;br&gt;opening of the case.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 44.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Only the High Con-&lt;br&gt;tracting Parties and the&lt;br&gt;Commission shall have&lt;br&gt;the right to bring a case&lt;br&gt;before the Court.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 45.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The jurisdiction of the&lt;br&gt;Court shall extend to all&lt;br&gt;cases concerning the in-&lt;br&gt;terpretation and applica-&lt;br&gt;tion of the present Con-&lt;br&gt;vention which the High&lt;br&gt;Contracting Parties or the&lt;br&gt;Commission shall refer to&lt;br&gt;it in accordance with Ar-&lt;br&gt;ticle 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Any of the High&lt;br&gt;Contracting Parties may&lt;br&gt;at any time declare that&lt;br&gt;it recognises as compul-&lt;br&gt;sory ipso facto and with-&lt;br&gt;out special agreement the&lt;br&gt;jurisdiction of the Court&lt;br&gt;in all matters concerning&lt;br&gt;the interpretation and ap-&lt;br&gt;plication of the present&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) The declarations re-&lt;br&gt;ferred to above may be&lt;br&gt;made unconditionally or&lt;br&gt;on condition of reciproc-&lt;br&gt;ity on the part of several&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en une Chambre compo-&lt;br&gt;sée de sept juges. En&lt;br&gt;feront partie d’office le&lt;br&gt;juge ressortissant de tout&lt;br&gt;Etat intéressé ou, å dé-&lt;br&gt;faut, une personne de son&lt;br&gt;choix pour siéger en qua-&lt;br&gt;lité de juge; les noms des&lt;br&gt;autres juges sont tirés au&lt;br&gt;sort, avant le début de&lt;br&gt;1’examen de 1’affaire, par&lt;br&gt;les soint du Président.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 44.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Seules les Hautes Par-&lt;br&gt;ties Contractantes et la&lt;br&gt;Commission ont qualité&lt;br&gt;pour se présenter devant&lt;br&gt;la Cour.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 45.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La compétence de la&lt;br&gt;Cour s’étend ä toutes les&lt;br&gt;affaires concernant l’in-&lt;br&gt;terprétation et 1’applica-&lt;br&gt;tion de la présente Con-&lt;br&gt;vention que les Hautes&lt;br&gt;Parties Contractantes ou&lt;br&gt;la Commission lui sou-&lt;br&gt;mettront, dans les condi-&lt;br&gt;tions prévues par 1’article&lt;br&gt;48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Chacune des Hautes&lt;br&gt;Parties Contractantes&lt;br&gt;peut, å n’importe quel&lt;br&gt;moment, déclarer recon-&lt;br&gt;naitre comme obligatoire&lt;br&gt;de plein droit et sans con-&lt;br&gt;vention spéciale, la juri-&lt;br&gt;diction de la Cour sur&lt;br&gt;toutes les affaires concer-&lt;br&gt;nant 1’interprétation et&lt;br&gt;1’application de la pré-&lt;br&gt;sente Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Les déclarations ci-&lt;br&gt;dessus visées pourront&lt;br&gt;étre faites purement et&lt;br&gt;simplement ou sous con-&lt;br&gt;dition de réciprocité de la&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgöras av en avdelning,&lt;br&gt;sammansatt av sju do-&lt;br&gt;mare. Självskriven leda-&lt;br&gt;mot av avdelningen skall&lt;br&gt;beträffande varje stat,&lt;br&gt;som är part i målet, vara&lt;br&gt;den domare, som är med-&lt;br&gt;borgare i staten eller, i&lt;br&gt;brist på sådan domare,&lt;br&gt;en person, vilken staten&lt;br&gt;utser att taga säte såsom&lt;br&gt;domare; de övriga domar-&lt;br&gt;nas namn utväljas genom&lt;br&gt;lottdragning av presiden-&lt;br&gt;ten innan målet börjar&lt;br&gt;handläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 44.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast de höga för-&lt;br&gt;dragsslutande parterna&lt;br&gt;och kommissionen äga&lt;br&gt;hänskjuta ett mål till&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 45.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolens behörighet&lt;br&gt;omfattar alla tvister rö-&lt;br&gt;rande tolkningen och till-&lt;br&gt;lämpningen av denna&lt;br&gt;konvention, som de höga&lt;br&gt;fördragsslutande parterna&lt;br&gt;eller kommissionen hän-&lt;br&gt;skjuter till domstolen i en-&lt;br&gt;lighet med bestämmelser-&lt;br&gt;na i artikel 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Envar av de höga&lt;br&gt;fördragsslutande parterna&lt;br&gt;må när som helst förklara&lt;br&gt;sig erkänna, att i alla&lt;br&gt;frågor angående tolkning&lt;br&gt;och tillämpning av denna&lt;br&gt;konvention domstolens&lt;br&gt;jurisdiktion är för parten&lt;br&gt;tvingande i och för sig&lt;br&gt;och utan särskild överens-&lt;br&gt;kommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förklaringar, som&lt;br&gt;ovan avses, må avgivas&lt;br&gt;utan villkor eller under&lt;br&gt;villkor om ömsesidighet i&lt;br&gt;förhållandet till flera eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, K:o 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;or certain other High&lt;br&gt;Contracting Parties or for&lt;br&gt;a specified period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) These declarations&lt;br&gt;»hall be deposited with&lt;br&gt;the Secretary-General of&lt;br&gt;the Council of Europé&lt;br&gt;who shall transmit copies&lt;br&gt;thereof to the High Con-&lt;br&gt;tracting Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Court may only&lt;br&gt;deal with a case after the&lt;br&gt;Commission has acknow-&lt;br&gt;ledged the failure of ef-&lt;br&gt;forts for a friendly settle-&lt;br&gt;ment and within the&lt;br&gt;period of three months&lt;br&gt;provided for in Article 32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following may&lt;br&gt;bring a case before the&lt;br&gt;Court, provided that the&lt;br&gt;High Contracting Party&lt;br&gt;concerned, if there is only&lt;br&gt;one, or the High Contract-&lt;br&gt;ing Parties concerned, if&lt;br&gt;there is more than one, are&lt;br&gt;subject to the compulsory&lt;br&gt;jurisdiction of the Court&lt;br&gt;or, failing that, with the&lt;br&gt;consent of the High Con-&lt;br&gt;tracting Party concerned,&lt;br&gt;if there is only one, or&lt;br&gt;of the High Contracting&lt;br&gt;Parties concerned if there&lt;br&gt;is more than one:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the Commission;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(fi) a High Contracting&lt;br&gt;Party whose national is&lt;br&gt;alleged to be a victim;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) a High Contracting&lt;br&gt;Party which referred the&lt;br&gt;case to the Commission;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(rf) a High Contracting&lt;br&gt;Party against which the&lt;br&gt;complaiDt has been lodged.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;part de plusieurs ou de&lt;br&gt;certaines autres Parties&lt;br&gt;Contractantes ou pour&lt;br&gt;une durée déterminée.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ces déclarations se-&lt;br&gt;ront remises au Secrétaire&lt;br&gt;Général du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe qui en trans-&lt;br&gt;mettra copie aux Hautes&lt;br&gt;Parties Contractantes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Cour ne peut étre&lt;br&gt;saisie d’une aftaire qu’-&lt;br&gt;aprés la constatation, par&lt;br&gt;la Commission, de 1’échec&lt;br&gt;du réglement amiable et&lt;br&gt;dans le délai de trois mois&lt;br&gt;prévu å 1’article 32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A la condition que la&lt;br&gt;Haute Partie Contractan-&lt;br&gt;te intéressée, s’il n’y en a&lt;br&gt;qu’une, ou les Hautes&lt;br&gt;Parties Contractantes in-&lt;br&gt;téressées, s’il y en a plus&lt;br&gt;d’une, soient soumises å&lt;br&gt;la juridiction obligatoire&lt;br&gt;de la Cour ou, å défaut,&lt;br&gt;avec le consentement ou&lt;br&gt;1’agrément de la Haute&lt;br&gt;Partie Contractante in-&lt;br&gt;téressée, s’il n’y en a&lt;br&gt;qu’une, ou des Hautes&lt;br&gt;Parties Contractantes in-&lt;br&gt;téressées, s’il y en a plus&lt;br&gt;d’une, la Cour peut étre&lt;br&gt;saisie:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) par la Commission;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) par une Haute Par-&lt;br&gt;tie Contractante dont la&lt;br&gt;victime est le ressortis-&lt;br&gt;sant;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) par une Haute Par-&lt;br&gt;tie Contractante qui a&lt;br&gt;saisi la Commission;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rf) par une Haute Par-&lt;br&gt;tie Contractante mise en&lt;br&gt;cause.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa andra höga fördrags-&lt;br&gt;slutande parter eller för&lt;br&gt;viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förklaringarna skola&lt;br&gt;deponeras hos Europarå-&lt;br&gt;dets generalsekreterare,&lt;br&gt;som skall överlämna av-&lt;br&gt;skrifter av desamma till&lt;br&gt;de höga fördragsslutande&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål må ej hänskjutas&lt;br&gt;till domstolen annat ån&lt;br&gt;efter det att kommissio-&lt;br&gt;nen fastställt, att det icke&lt;br&gt;lyckats att nå en uppgö-&lt;br&gt;relse i godo, samt innan&lt;br&gt;den i artikel 32 föreskriv-&lt;br&gt;na fristen av tre månader&lt;br&gt;utlöpt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att&lt;br&gt;den berörda höga för-&lt;br&gt;dragsslutande parten, om&lt;br&gt;det endast finnes en så-&lt;br&gt;dan, eller de berörda höga&lt;br&gt;fördragsslutande parter-&lt;br&gt;na, om det finnes flera,&lt;br&gt;obligatoriskt äro under-&lt;br&gt;kastade domstolens juris-&lt;br&gt;diktion eller, om så ej är&lt;br&gt;fallet, med samtycke av&lt;br&gt;den berörda höga för-&lt;br&gt;dragsslutande parten, om&lt;br&gt;det endast finnes en så-&lt;br&gt;dan, eller av de berörda&lt;br&gt;högafördragsslutandepar-&lt;br&gt;terna, om det finnes flera,&lt;br&gt;kan ett mål hänskjutas&lt;br&gt;till domstolen genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) kommissionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) hög fördragsslutan-&lt;br&gt;de part, vars medborgare&lt;br&gt;uppges vara förfördelad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) hög fördragsslutande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f&amp;gt;art, som hänskjutit fal-&lt;br&gt;et till kommissionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) hög fördragsslutan-&lt;br&gt;de part, mot vilken klago-&lt;br&gt;målet riktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 49.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In the event of dispute&lt;br&gt;as to whether the Court&lt;br&gt;has jurisdiction, the mat-&lt;br&gt;ter shall be settled by the&lt;br&gt;decision of the Court.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;If the Court finds that&lt;br&gt;a decision or a measure&lt;br&gt;taken by a legal authority&lt;br&gt;or any other authority of&lt;br&gt;a High Contracting Party&lt;br&gt;is completely or partially&lt;br&gt;in conflict with the obliga-&lt;br&gt;tions arising from the&lt;br&gt;present Convention, and&lt;br&gt;if the internal law of the&lt;br&gt;said Party allows only&lt;br&gt;partial reparation to be&lt;br&gt;made for the conse-&lt;br&gt;quences of this decision&lt;br&gt;or measure, the decision of&lt;br&gt;the Court shall, if neces-&lt;br&gt;sary, afford just satisfac-&lt;br&gt;tion to the injured party.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 51.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Reasons shall be&lt;br&gt;given for the judgment&lt;br&gt;of the Court&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) If the judgment&lt;br&gt;does not represent in&lt;br&gt;whole or in part the un-&lt;br&gt;animous opinion of the&lt;br&gt;judges, any judge shall&lt;br&gt;be entitled to deliver a&lt;br&gt;separate opinion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 52.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The judgment of the&lt;br&gt;Court shall be final.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 53.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S^The High Contracting&lt;br&gt;Parties undertake to&lt;br&gt;abide by the decision of&lt;br&gt;the Court in any case to&lt;br&gt;which they are parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, N:O S5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 49.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En cas de contestation&lt;br&gt;sur le point de savoir si&lt;br&gt;la Cour est compétente,&lt;br&gt;la Cour décide.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Si la décision de la Cour&lt;br&gt;déclare qu’une décision&lt;br&gt;prise ou une mesure or-&lt;br&gt;donnée par une autorité&lt;br&gt;judiciaire ou toute autre&lt;br&gt;autorité d’une Partie Con-&lt;br&gt;tractante se trouve en-&lt;br&gt;tiérement ou partielle-&lt;br&gt;ment en opposition avec&lt;br&gt;des obligations découlant&lt;br&gt;de la présente Conven-&lt;br&gt;tion, et si le droit inteme&lt;br&gt;de la dite Partie ne per-&lt;br&gt;met qu’imparfaitement&lt;br&gt;d’effacer les conséquences&lt;br&gt;de cette décision ou de&lt;br&gt;cette mesure, la décision&lt;br&gt;de la Cour accorde, s’il y&lt;br&gt;a lieu, å la partie lésée&lt;br&gt;une satisfaction équitable.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 51.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. L’arrét de la Cour&lt;br&gt;est motivé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Si l’arrét n’exprime&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f&amp;gt;as en tout ou en partie&lt;br&gt;'opinion unanime des ju-&lt;br&gt;ges, tout juge aura le&lt;br&gt;droit d’y joindre 1’exposé&lt;br&gt;de son opinion indivi-&lt;br&gt;duelle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 52.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L’arrét de la Cour est&lt;br&gt;définitif.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 53.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Hautes Parties&lt;br&gt;Contractantes s'engagent&lt;br&gt;ä se conformer aux déci-&lt;br&gt;sions de la Cour dans les&lt;br&gt;litiges auxquels elles sont&lt;br&gt;parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 49.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I händelse av tvist rö-&lt;br&gt;rande domstolens behö-&lt;br&gt;righet skall frågan härom&lt;br&gt;avgöras genom beslut av&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därest domstolen fin-&lt;br&gt;ner, att beslut eller åtgärd&lt;br&gt;av en rättslig myndighet&lt;br&gt;eller annan myndighet hos&lt;br&gt;någon hög fördragsslutan-&lt;br&gt;de part helt eller delvis&lt;br&gt;står i strid mot de för-&lt;br&gt;pliktelser, som härröra ur&lt;br&gt;denna konvention, och&lt;br&gt;därest sagda parts in-&lt;br&gt;hemska rätt endast till en&lt;br&gt;del medgiver att gottgö-&lt;br&gt;relse lämnas för beslutets&lt;br&gt;eller åtgärdens verkning-&lt;br&gt;ar, skall domstolens ut-&lt;br&gt;slag, om så befinnes nöd-&lt;br&gt;vändigt, tillerkänna den&lt;br&gt;förfördelade parten skä-&lt;br&gt;lig gottgörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 51.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domskälen skola an-&lt;br&gt;givas i domstolens utslag.&lt;br&gt;Om domarena icke åro&lt;br&gt;eniga om utslaget i dess&lt;br&gt;helhet eller till någon del,&lt;br&gt;äger varje domare rätt&lt;br&gt;att avgiva sitt särskilda&lt;br&gt;votum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 52.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolens utslag år&lt;br&gt;slutgiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 53.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga fördragsslu-&lt;br&gt;tande parterna förbinda&lt;br&gt;sig att rätta sig efter&lt;br&gt;domstolens utslag i allä&lt;br&gt;de mål, i vilka de åro&lt;br&gt;parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 54.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The judgment of the&lt;br&gt;Court shall be transmitted&lt;br&gt;to the Committee of Min-&lt;br&gt;isters which shall super-&lt;br&gt;vise its execution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 55.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Court shall draw&lt;br&gt;up its own rules and shall&lt;br&gt;determine its own proce-&lt;br&gt;dure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 56.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The first election&lt;br&gt;of the members of the&lt;br&gt;Court shall take place&lt;br&gt;after the declarations by&lt;br&gt;the High Contracting Par-&lt;br&gt;ties mentioned in Article&lt;br&gt;46 have reached a total of&lt;br&gt;eight.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) No case can be&lt;br&gt;brought before the Court&lt;br&gt;before this election.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, k:o 86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 54.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L’arrét de la Cour est&lt;br&gt;transmis au Comité des&lt;br&gt;Ministres qui en surveille&lt;br&gt;1’exécution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 55.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Cour établit son&lt;br&gt;réglement et fixe sa pro-&lt;br&gt;cédure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 56.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. La premiére élection&lt;br&gt;des membres de la Cour&lt;br&gt;aura lieu aprés que les&lt;br&gt;déclarations des Hautes&lt;br&gt;Parties Contractantes vi-&lt;br&gt;sées å 1’article 46 auront&lt;br&gt;atteint le nombre de huit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. La Cour ne peut étre&lt;br&gt;saisie avant cette élec-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 54.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolens utslag sko-&lt;br&gt;la översändas till minis-&lt;br&gt;terkommittén, som över-&lt;br&gt;vakar deras verkställan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 55.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall upp-&lt;br&gt;rätta sin egen arbetsord-&lt;br&gt;ning och bestämma sitt&lt;br&gt;rättegångssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 56.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det första valet av&lt;br&gt;domstolens ledamöter&lt;br&gt;skall äga rum, sedan de&lt;br&gt;förklaringar av de höga&lt;br&gt;fördragsslutande parter-&lt;br&gt;na, som omnämnas i arti-&lt;br&gt;kel 46, ha uppnått ett an-&lt;br&gt;tal av ätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Intet mål kan hån-&lt;br&gt;skjutas till domstolen före&lt;br&gt;nämnda val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECTION V.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 57.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;On receipt of a request&lt;br&gt;from the Secretary-Gen-&lt;br&gt;eral of the Council of Eu-&lt;br&gt;ropé any High Contract-&lt;br&gt;ing Party shall furnish an&lt;br&gt;explanation of the man-&lt;br&gt;ner in which its internal&lt;br&gt;law ensures the effective&lt;br&gt;implementation of any of&lt;br&gt;the provisions of this Con-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 58.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The expenses of the&lt;br&gt;Commission and the Court&lt;br&gt;shall be borne by the&lt;br&gt;Council of Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The members of the&lt;br&gt;Commission and of the&lt;br&gt;Court shall be entitled,&lt;br&gt;during the discharge of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TITRE V.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 57.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toute Haute Partie&lt;br&gt;Contractante foumira sur&lt;br&gt;demande du Secrétaire&lt;br&gt;Général du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe les explications&lt;br&gt;requises sur la maniére&lt;br&gt;dont son droit interne as-&lt;br&gt;sure 1’application effec-&lt;br&gt;tive de toute les disposi-&lt;br&gt;tions de cette Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 58.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les dépenses de la Com-&lt;br&gt;mission et de la Cour sont&lt;br&gt;å la charge du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les membres de la&lt;br&gt;Commission et de la Cour&lt;br&gt;jouissent, pendant 1’exer-&lt;br&gt;cice de leurs fonctions,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING V.&lt;br&gt;Artikd 57.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På anmodan av Euro-&lt;br&gt;parådets generalsekrete-&lt;br&gt;rare skall varje hög för-&lt;br&gt;dragsslutande part till-&lt;br&gt;handahålla upplysningar&lt;br&gt;om det sätt, på vilket dess&lt;br&gt;inhemska lagstiftning sä-&lt;br&gt;kerställer ett effektivt ef-&lt;br&gt;terlevande av bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 58.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens och&lt;br&gt;domstolens utgifter skola&lt;br&gt;bestridas av Europarådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens och&lt;br&gt;domstolens ledamöter ha&lt;br&gt;under utövandet av sin&lt;br&gt;verksamhet rätt till de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, n:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;thier functions, to the&lt;br&gt;privileges and immunities&lt;br&gt;provided for in Article 40&lt;br&gt;of the Statute of the&lt;br&gt;Council of Europé and&lt;br&gt;in the agreements made&lt;br&gt;thereunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nothing in this Con-&lt;br&gt;vention shall be construed&lt;br&gt;as limiting or derogating&lt;br&gt;from any of the human&lt;br&gt;rights and fundamental&lt;br&gt;freedoms which may be&lt;br&gt;ensured under the laws of&lt;br&gt;any High Contracting&lt;br&gt;Party or under any other&lt;br&gt;agreement to which it is&lt;br&gt;a Party.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 61.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nothing in this Con-&lt;br&gt;vention shall prejudice&lt;br&gt;the powers conferred on&lt;br&gt;the Committee of Minis-&lt;br&gt;ters by the Statute of the&lt;br&gt;Council of Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 62.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The High Contracting&lt;br&gt;Parties agree that, except&lt;br&gt;by special agreement,&lt;br&gt;they will not avail them-&lt;br&gt;selves of treaties, conven-&lt;br&gt;tions or declarations in&lt;br&gt;force between them for&lt;br&gt;the purpose of submitting,&lt;br&gt;by way of petition, a dis-&lt;br&gt;pute arising out of the in-&lt;br&gt;terpretation or applica-&lt;br&gt;tion of this Convention to&lt;br&gt;a means of settlement&lt;br&gt;other than those provided&lt;br&gt;for in this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Any State may at&lt;br&gt;the time of its ratification&lt;br&gt;or at any time thereafter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des priviléges et immuni-&lt;br&gt;tés prévus å 1’article 40&lt;br&gt;du Statut du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe et dans les Ac-&lt;br&gt;cords conclus en vertu de&lt;br&gt;cet article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aucune des dispositions&lt;br&gt;de la présente Convention&lt;br&gt;ne sera interprétée com-&lt;br&gt;me limitant ou portant&lt;br&gt;atteinte aux Droits de&lt;br&gt;1’homme et aux libertés&lt;br&gt;fondamentales qui pour-&lt;br&gt;raient étre reconnus con-&lt;br&gt;formément aux lois de&lt;br&gt;toute Partie Contractante&lt;br&gt;ou å toute autre Conven-&lt;br&gt;tion å laquelle cette Par-&lt;br&gt;tie Contractante est par-&lt;br&gt;tie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 61.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aucune disposition de&lt;br&gt;la présente Convention ne&lt;br&gt;porte atteinte aux pou-&lt;br&gt;voirs conférés au Comité&lt;br&gt;des Ministres par le Sta-&lt;br&gt;tut du Conseil de l’Eu-&lt;br&gt;rope.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 62.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Hautes Parties&lt;br&gt;Contractantes renoncent&lt;br&gt;réciproquement, sauf&lt;br&gt;compromis spécial, å se&lt;br&gt;prévaloir des traités, con-&lt;br&gt;ventions ou déclarations&lt;br&gt;existant entre elles, en&lt;br&gt;vue de soumettre, par voie&lt;br&gt;de requéte, un différend&lt;br&gt;né de 1’interprétation ou&lt;br&gt;de 1’application de la pré-&lt;br&gt;sente Convention å un&lt;br&gt;mode de réglement autre&lt;br&gt;2ue ceux prévus par ladite&lt;br&gt;onvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tout Etat peut, au&lt;br&gt;moment de la ratification&lt;br&gt;ou å tout autre moment&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privilegier och den immu-&lt;br&gt;nitet, som avses i artikel&lt;br&gt;40 av Europarådets stad-&lt;br&gt;gar och i de avtal som in-&lt;br&gt;gå tts i kraft av sagda ar-&lt;br&gt;tikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intet i denna konven-&lt;br&gt;tion må tolkas som en be-&lt;br&gt;gränsning eller inskränk-&lt;br&gt;ning av någon av de&lt;br&gt;mänskliga rättigheter&lt;br&gt;eller grundläggande frihe-&lt;br&gt;ter, vilka må vara garan-&lt;br&gt;terade i de höga fördrags-&lt;br&gt;slutande parternas lagar&lt;br&gt;eller i någon annan kon-&lt;br&gt;vention, vari de äro par-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 61.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intet i denna konven-&lt;br&gt;tion skall inskränka de&lt;br&gt;befogenheter, som tiller-&lt;br&gt;känts ministerkommittén&lt;br&gt;genom Europarådets&lt;br&gt;stadga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 62.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga fördragsslu-&lt;br&gt;tande parterna avstå öm-&lt;br&gt;sesidigt, utom i händelse&lt;br&gt;av särskild överenskom-&lt;br&gt;melse, från att begagna&lt;br&gt;sig av fördrag, konven-&lt;br&gt;tioner eller deklarationer,&lt;br&gt;som åro gällande mellan&lt;br&gt;dem, för att genom ansö-&lt;br&gt;kan hänskjuta en tvist,&lt;br&gt;som uppstår rörande tolk-&lt;br&gt;ningen eller tillämpningen&lt;br&gt;av denna konvention, till&lt;br&gt;reglering i annan ordning&lt;br&gt;fin som stadgas i konven-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Stat må vid sin rati-&lt;br&gt;ficering eller när som helst&lt;br&gt;senare genom en notifika-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, N:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;declare by notification&lt;br&gt;addressed to the Secre-&lt;br&gt;tary-General of the Coun-&lt;br&gt;cil of Europé that the&lt;br&gt;present Convention shall&lt;br&gt;extend to all or any of&lt;br&gt;the territories for whose&lt;br&gt;International relations it&lt;br&gt;is responsihle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) The Convention&lt;br&gt;shall extend to the ter-&lt;br&gt;ritory or territories named&lt;br&gt;in the notification as from&lt;br&gt;the thirtieth day after the&lt;br&gt;receipt of this notification&lt;br&gt;by the Secretary-General&lt;br&gt;of the Council of Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) The provisions of&lt;br&gt;this Convention shall be&lt;br&gt;applied in such territories&lt;br&gt;with due regard, however,&lt;br&gt;to local requirements.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Any State which&lt;br&gt;has made a declaration in&lt;br&gt;accordance with para-&lt;br&gt;graph 1 of this Article&lt;br&gt;may at any time there-&lt;br&gt;after declare on behalf of&lt;br&gt;one or more of the terri-&lt;br&gt;tories to which the dec-&lt;br&gt;laration relätes that it&lt;br&gt;accepts the competence&lt;br&gt;of the Commission to re-&lt;br&gt;ceive petitions from in-&lt;br&gt;dividuals, non-govern-&lt;br&gt;mental organisations or&lt;br&gt;groups of individuals in&lt;br&gt;accordance with Article&lt;br&gt;25 of the present Conven-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 64.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Any State may,&lt;br&gt;when signing this Con-&lt;br&gt;vention or when deposit-&lt;br&gt;ing its instrument of rati-&lt;br&gt;fication, make a reserva-&lt;br&gt;tion in respect of any par-&lt;br&gt;ticular provision of the&lt;br&gt;Convention to the extent&lt;br&gt;that any law then in force&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;par la suite, déclarer, par&lt;br&gt;notification adressée au&lt;br&gt;Secrétaite Général du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe, que&lt;br&gt;la présente Convention&lt;br&gt;s’appliquera å tous les ter-&lt;br&gt;ritoires ou å l’un quelcon-&lt;br&gt;que des territoires dont il&lt;br&gt;assure les relations inter-&lt;br&gt;nationales.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. La Convention s’ap-&lt;br&gt;pliquera au territoire ou&lt;br&gt;aux territoires désignés&lt;br&gt;dans la notification å par-&lt;br&gt;tir du trentiéme jour qui&lt;br&gt;suivra la date å laquelle&lt;br&gt;le Secrétaire Général du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe aura&lt;br&gt;re$u cette notification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Dans lesdits terri-&lt;br&gt;toires les dispositions de&lt;br&gt;la présente Convention&lt;br&gt;seront appliquées en te-&lt;br&gt;nant compte des néces-&lt;br&gt;sités locales.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tout Etat qui a fait&lt;br&gt;une déclaration conformé-&lt;br&gt;ment au premier para-&lt;br&gt;graphe de cet article,&lt;br&gt;peut, å tout moment par&lt;br&gt;la suite, déclarer relative-&lt;br&gt;ment å un ou plusieurs&lt;br&gt;des territoires visés dans&lt;br&gt;cette déclaration qu’il ac-&lt;br&gt;cepte la compétence de la&lt;br&gt;Commission pour con-&lt;br&gt;naitre des requétes de&lt;br&gt;personnes physiques, d’or-&lt;br&gt;ganisations non gouverne-&lt;br&gt;mentales ou de groupes de&lt;br&gt;particuliers conformé-&lt;br&gt;ment å 1’article 25 de la&lt;br&gt;présente Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 64.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tout Etat peut, au&lt;br&gt;moment de la signature&lt;br&gt;de la présente Convention&lt;br&gt;ou du dépöt de son in-&lt;br&gt;strument de ratification,&lt;br&gt;formuler une réserve au&lt;br&gt;sujet d’une disposition&lt;br&gt;particuliére de la Conven-&lt;br&gt;tion, dans la mesure oil&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion, ställd till Europarå-&lt;br&gt;dets generalsekreterare,&lt;br&gt;förklara att denna kon-&lt;br&gt;vention skall tillämpas på&lt;br&gt;alla eller något av de ter-&lt;br&gt;ritorier, för vilkas inter-&lt;br&gt;nationella förbindelser&lt;br&gt;staten i fråga svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Konventionen skall&lt;br&gt;tillämpas på det eller de&lt;br&gt;territorier, som angivas i&lt;br&gt;notifikationen, från tret-&lt;br&gt;tionde dagen, efter det att&lt;br&gt;Europarådets generalse-&lt;br&gt;kreterare mottagit noti-&lt;br&gt;fikationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inom de nämnda&lt;br&gt;territorierna skola likvål&lt;br&gt;konventionens bestäm-&lt;br&gt;melser tillämpas med hän-&lt;br&gt;syn till vad de lokala för-&lt;br&gt;hållandena kräva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stat, 6om avgivit&lt;br&gt;förklaring enligt 1. ovan,&lt;br&gt;kan när som helst där-&lt;br&gt;efter förklara, att staten&lt;br&gt;beträffande ett eller flera&lt;br&gt;av de med förklaringen&lt;br&gt;avsedda territorierna er-&lt;br&gt;känner kommissionen så-&lt;br&gt;som behörig att mottaga&lt;br&gt;ansökningar från enskilda&lt;br&gt;personer, icke-statliga or-&lt;br&gt;ganisationer eller grupper&lt;br&gt;av enskilda i enlighet med&lt;br&gt;artikel 25 av denna kon-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 64.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vid undertecknan-&lt;br&gt;det av denna konvention&lt;br&gt;eller deponerandet av ra-&lt;br&gt;tifikationsinstrument kan&lt;br&gt;en stat göra förbehåll&lt;br&gt;med avseende å någon&lt;br&gt;särskild bestämmelse i&lt;br&gt;konventionen, i den mån&lt;br&gt;lagstadgande, som då äger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, N:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in its territory is not in&lt;br&gt;conformity with the pro-&lt;br&gt;vision. Reservations of a&lt;br&gt;general character shall not&lt;br&gt;be permitted under this&lt;br&gt;Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Any reservation&lt;br&gt;made under this Article&lt;br&gt;shall contain a brief state-&lt;br&gt;ment of the law con-&lt;br&gt;cerned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 65.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) A High Contracting&lt;br&gt;Party may denounce the&lt;br&gt;present Convention only&lt;br&gt;after the expiry öf five&lt;br&gt;years from the date on&lt;br&gt;which it became a Party&lt;br&gt;to it and after six months’&lt;br&gt;notice contained in a no-&lt;br&gt;tification addressed to the&lt;br&gt;Secretary-General of the&lt;br&gt;Council of Europé, who&lt;br&gt;shall inform the other&lt;br&gt;High Contracting Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Such a denuncia-&lt;br&gt;tion shall not have the&lt;br&gt;effect of releasing the&lt;br&gt;High Contracting Party&lt;br&gt;concerned from its obliga-&lt;br&gt;tions under this Conven-&lt;br&gt;tion in respect of any act&lt;br&gt;which, being capable of&lt;br&gt;constituting a violation&lt;br&gt;of such obligations, may&lt;br&gt;have been performed by&lt;br&gt;it before the date at&lt;br&gt;which the denunciation&lt;br&gt;became effective.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Any High Contract-&lt;br&gt;ing Party which shall&lt;br&gt;cease to be a Member of&lt;br&gt;the Council of Europé&lt;br&gt;shall cease to be a Party&lt;br&gt;to this Convention under&lt;br&gt;the same conditions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) The Convention&lt;br&gt;may be denounced in ac-&lt;br&gt;cordance ■with the provi-&lt;br&gt;sions of the preceding pa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;une loi alors en vigueur&lt;br&gt;sur son territoire n’est pas&lt;br&gt;conforme å cette disposi-&lt;br&gt;tion. Les réserves de ca-&lt;br&gt;ractére général ne sont&lt;br&gt;pas autorisées aux termes&lt;br&gt;du présent article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Toute réserve émise&lt;br&gt;conformément au présent&lt;br&gt;article comporte un bref&lt;br&gt;exposé de la loi en cause.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 65.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Une Haute Partie&lt;br&gt;Contractante ne peut dé-&lt;br&gt;noncer la présente Con-&lt;br&gt;vention qu’aprés 1’expira-&lt;br&gt;tion d’un délai de cinq&lt;br&gt;ans å partir de la date&lt;br&gt;d’entrée en vigueur de la&lt;br&gt;Convention å son égard&lt;br&gt;et moyennant un préavis&lt;br&gt;de six mois, donné par&lt;br&gt;une notification adressée&lt;br&gt;au Secrétaire Général du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe, qui&lt;br&gt;en informe les autres Par-&lt;br&gt;ties Contractantes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Cette dénonciation&lt;br&gt;ne peut avoir pour effet&lt;br&gt;de délier la Haute Partie&lt;br&gt;Contractante intéressée&lt;br&gt;des obligations contenues&lt;br&gt;dans la présente Conven-&lt;br&gt;tion en ce qui concerne&lt;br&gt;tout fait qui, pouvant&lt;br&gt;constituer une violation&lt;br&gt;de ces obligations, aurait&lt;br&gt;été accompli par elle an-&lt;br&gt;térieurement å la date å&lt;br&gt;laquelle la dénonciation&lt;br&gt;produit effet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Sous la méme réser-&lt;br&gt;ve cesserait d’étre Partie&lt;br&gt;å la présente Convention&lt;br&gt;toute Partie Contractante&lt;br&gt;qui cesserait d’étre Mem-&lt;br&gt;bre du Conseil de 1’Eu-&lt;br&gt;rope.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. La Convention peut&lt;br&gt;étre dénoncée conformé-&lt;br&gt;ment aux dispositions des&lt;br&gt;paragraphes précédents&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giltighet inom statens ter-&lt;br&gt;ritorium, icke överens-&lt;br&gt;stämmer med bestämmel-&lt;br&gt;sen. Förbehåll av allmän&lt;br&gt;karaktär tillåtas icke en-&lt;br&gt;ligt denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje förbehåll, som&lt;br&gt;göres enligt denna artikel,&lt;br&gt;skall innehålla en kort&lt;br&gt;redogörelse för det berör-&lt;br&gt;da lagstadgandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 65.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En hög fördragsslu-&lt;br&gt;tande part må icke upp-&lt;br&gt;säga denna konvention&lt;br&gt;förrän efter utgången&lt;br&gt;av fem år från dagen för&lt;br&gt;dess ikraftträdande och&lt;br&gt;med iakttagande av en&lt;br&gt;uppsägningstid på sex&lt;br&gt;månader samt genom no-&lt;br&gt;tifikation, ställd till Euro-&lt;br&gt;parådets generalsekrete-&lt;br&gt;rare, som därom skall un-&lt;br&gt;derrätta de övriga höga&lt;br&gt;fördragsslutande parter-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppsägning får icke&lt;br&gt;till följd, att den ifråga-&lt;br&gt;varande höga fördrags-&lt;br&gt;slutande parten löses från&lt;br&gt;sina förpliktelser enligt&lt;br&gt;denna konvention beträf-&lt;br&gt;fande någon åtgärd, som&lt;br&gt;kan utgöra en kränkning&lt;br&gt;av sådana förpliktelser&lt;br&gt;och som parten må ha&lt;br&gt;utfört före den dag, då&lt;br&gt;uppsägningen blev ver-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En hög fördragsslu-&lt;br&gt;tande part, som upphör&lt;br&gt;att vara medlem av Euro-&lt;br&gt;parådet, upphör under&lt;br&gt;enahanda villkor att vara&lt;br&gt;part i denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Konventionen må&lt;br&gt;enligt bestämmelserna un-&lt;br&gt;der 1.—3. uppsägas be-&lt;br&gt;träffande varje territo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ragraphs in respect of any&lt;br&gt;territory to which it has&lt;br&gt;been declared to extend&lt;br&gt;under the terms of Article&lt;br&gt;63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 66.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) This Convention&lt;br&gt;shall be open to the sig-&lt;br&gt;nature of the Members of&lt;br&gt;the Council of Europé. It&lt;br&gt;shall be ratified. Ratifica-&lt;br&gt;tions shall be deposited&lt;br&gt;with the Secretaiy-Gen-&lt;br&gt;eral of the Council of&lt;br&gt;Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) The present Con-&lt;br&gt;vention shall come into&lt;br&gt;force after the deposit of&lt;br&gt;ten instruments of rati-&lt;br&gt;fication.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) As regards any sig-&lt;br&gt;natory ratifying subse-&lt;br&gt;quently, the Convention&lt;br&gt;shall come into force at&lt;br&gt;the date of the deposit of&lt;br&gt;its instrument of ratifica-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) The Secretary-Gen-&lt;br&gt;eral of the Council of Eu-&lt;br&gt;ropé shall notify all the&lt;br&gt;Members of the Council&lt;br&gt;of Europé of the entry&lt;br&gt;into force of the Conven-&lt;br&gt;tion, the names of the&lt;br&gt;High Contracting Parties&lt;br&gt;who have ratified it, and&lt;br&gt;the deposit of all instru-&lt;br&gt;ments of ratification&lt;br&gt;which may be effected&lt;br&gt;subsequenUy.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Rome this 4th&lt;br&gt;day of November 1950 in&lt;br&gt;English and French, both&lt;br&gt;texts being equally au-&lt;br&gt;thentic, in a single copy&lt;br&gt;which shall remain de-&lt;br&gt;posited in the archives of&lt;br&gt;the Council of Europé.&lt;br&gt;The Secretary-General&lt;br&gt;shall transmit certified&lt;br&gt;copies to each of the sig-&lt;br&gt;natories.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, n:o 85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ce qui concerne tout&lt;br&gt;territoire auquel elle a été&lt;br&gt;déclarée applicable aux&lt;br&gt;termes de 1’article 63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 66.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. La présente Conven-&lt;br&gt;tion est ouverte å la sig-&lt;br&gt;nature des Membres du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe. Elle&lt;br&gt;sera ratifiée. Les ratifica-&lt;br&gt;tions seront déposées prés&lt;br&gt;le Secrétaire Général du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. La présente Conven-&lt;br&gt;tion entrera en vigueur&lt;br&gt;aprés le dépöt de dix in-&lt;br&gt;struments de ratification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Pour tout signataire&lt;br&gt;qui la ratifiera ultérieure-&lt;br&gt;ment, la Convention en-&lt;br&gt;trera en vigueur dés le&lt;br&gt;dépöt de 1’instrument de&lt;br&gt;ratification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Le Secrétaire Géné-&lt;br&gt;ral du Conseil de 1’Europe&lt;br&gt;notifiera å tous les Mem-&lt;br&gt;bres du Conseil de l’Eu-&lt;br&gt;rope 1’entrée en vigueur&lt;br&gt;de la Convention, les noms&lt;br&gt;des Hautes Parties Con-&lt;br&gt;tractantes qui 1’auront&lt;br&gt;ratifiée, ainsi que le dé-&lt;br&gt;pöt de tout instrument de&lt;br&gt;ratification intervenu ul-&lt;br&gt;térieurement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait å Rome, le 4 no-&lt;br&gt;vembre 1950, en frangais&lt;br&gt;et en anglais, les deux&lt;br&gt;textes faisant également&lt;br&gt;foi, en un seul exemplaire&lt;br&gt;qui sera déposé dans les&lt;br&gt;archives du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe. Le Secrétaire&lt;br&gt;Général en communiquera&lt;br&gt;des copies certifiées con-&lt;br&gt;formes å tous les signa-&lt;br&gt;taires.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riurn, för vilket den för-&lt;br&gt;klarats tillämplig enligt&lt;br&gt;artikel 63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikd 66.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna konvention&lt;br&gt;är öppen för underteck-&lt;br&gt;nande av medlemmarna i&lt;br&gt;Europarådet. Den skall&lt;br&gt;ratificeras. Ratifikatio-&lt;br&gt;nerna skola deponeras hos&lt;br&gt;Europarådets generalsek-&lt;br&gt;reterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Konventionen skall&lt;br&gt;träda i kraft, då tio rati-&lt;br&gt;fikationsinstrument depo-&lt;br&gt;nerats.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För signatärmakt,&lt;br&gt;som ratificerar sedermera,&lt;br&gt;skall konventionen träda&lt;br&gt;i kraft den dag, då rati-&lt;br&gt;fikationsinstrumentet de-&lt;br&gt;poneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Europarådets gene-&lt;br&gt;ralsekreterare skall under-&lt;br&gt;rätta alla medlemmar i&lt;br&gt;Europarådet om konven-&lt;br&gt;tionens ikraftträdande,&lt;br&gt;och namnen på de höga&lt;br&gt;fördragsslutande parter,&lt;br&gt;som ha ratificerat den-&lt;br&gt;samma och om depone-&lt;br&gt;rande av ratifikationsin-&lt;br&gt;strument, som sker se-&lt;br&gt;nare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättat i Rom den 4&lt;br&gt;november 1950 på engel-&lt;br&gt;ska och franska, vilka bå-&lt;br&gt;da texter skola äga sam-&lt;br&gt;ma vitsord, samt i ett&lt;br&gt;enda exemplar, som skall&lt;br&gt;vara deponerat i Europa-&lt;br&gt;rådets arkiv. Generalse-&lt;br&gt;kreteraren skall överläm-&lt;br&gt;na bestyrkta exemplar till&lt;br&gt;envar av signatärmakter-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Konventionen tridde i kraft den 8 september 1958.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195!, N:0 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Kingdom of Belgium:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Kingdom of&lt;br&gt;Denmark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the French Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the German Federal&lt;br&gt;Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Icelandic Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Irish Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Italian Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Grand Duchy of&lt;br&gt;Luxembourg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Kingdom of the&lt;br&gt;Netherlands:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Kingdom of Norway:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Saar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume de Belgique:&lt;br&gt;Paul t&amp;gt;an Zeeland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume de Danemark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O. C. Mohr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;la République franfaise:&lt;br&gt;Schuman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;la République fédérale&lt;br&gt;allemande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Walter Hallstein.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;la République islandaise:&lt;br&gt;Peiur Benediktsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;la République irlandaise:&lt;br&gt;Sean MacBride.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;la République italienne:&lt;br&gt;Sforza.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;Grand-Duché de Luxem-&lt;br&gt;bourg:&lt;br&gt;Jos. Bech.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume des Pays-Bas:&lt;br&gt;Stikker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume de Norvége:&lt;br&gt;Halvard M. Lange.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;la Sarre:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Hedor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Turkish Republic;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Bel-&lt;br&gt;giens regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Dan-&lt;br&gt;marks regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Frank-&lt;br&gt;rikes regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förbundsrepubliken&lt;br&gt;Tysklands regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Islands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Irlands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Italiens&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Storhertigdömet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luxemburgs regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Neder-&lt;br&gt;ländernas regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Norges&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Saars regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de För republiken Turkiet*&lt;br&gt;la République turque: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. Köprälä.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the United Kingdom of&lt;br&gt;Great Britain and Nor-&lt;br&gt;thern Ireland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Signed at Paris this 28th&lt;br&gt;day of November 1950.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Kingdom of Greece:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Kingdom of Sweden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1952, N:O 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume Uni de Grande-&lt;br&gt;Bretagne et d’Irlande du&lt;br&gt;Nord:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ernest Davies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Signe å Paris le 28 no-&lt;br&gt;vembre 1950.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume de Gréce:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R. Raphael.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume de Suéde:&lt;br&gt;K. I. Westman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förenade Konunga-&lt;br&gt;riket Storbritannien och&lt;br&gt;Nordirlands regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknat i Paris den&lt;br&gt;28 november 1950.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Grek-&lt;br&gt;lands regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Sveri-&lt;br&gt;ges regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkom av trycket den 11 »eptember 1953.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03117/prop_199394__117-2.png" style="width:24pt;height:7pt;"/&gt;
&lt;p&gt;}3&amp;quot;&amp;gt;°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1953, K:0 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frotocol to the Conven-&lt;br&gt;tion for the Protection&lt;br&gt;of Human Rights and&lt;br&gt;Fundamental Freedoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Governments sig-&lt;br&gt;natory hereto, being Mem-&lt;br&gt;bers of the Council of&lt;br&gt;Europé,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Being resolved to take&lt;br&gt;steps to ensure the col-&lt;br&gt;lective enforcement of&lt;br&gt;certain rights and free-&lt;br&gt;doms other than those&lt;br&gt;already included in Sec-&lt;br&gt;tion I of the Convention&lt;br&gt;for the Protection of Hu-&lt;br&gt;man Rights and Funda-&lt;br&gt;mental Freedoms signed&lt;br&gt;at Rome on 4th Novem-&lt;br&gt;ber, 1950 (hereinafter&lt;br&gt;referred to as &amp;quot;the Con-&lt;br&gt;vention”),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Every natural or legal&lt;br&gt;person is entitled to the&lt;br&gt;peaceful enjoyment of his&lt;br&gt;possessions. No one shall&lt;br&gt;be deprived of his pos-&lt;br&gt;sessions except in the&lt;br&gt;public interest and sub-&lt;br&gt;ject to the conditions&lt;br&gt;provided for by law and&lt;br&gt;by the general principles&lt;br&gt;of international law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The preceding provi-&lt;br&gt;sions shall not, however,&lt;br&gt;in any way impair the&lt;br&gt;right of a State to&lt;br&gt;enforce such laws as it&lt;br&gt;deems necessary to con-&lt;br&gt;trol the use of property&lt;br&gt;in accordance with the&lt;br&gt;general interest or to&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frotocole additionnel a&lt;br&gt;la Convention de aauve-&lt;br&gt;garde des Droits de&lt;br&gt;1’homme et des libertés&lt;br&gt;fondamentales.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Gouvernements sig-&lt;br&gt;nataires, Membres du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Résolus å prendre des&lt;br&gt;mesures propres å as-&lt;br&gt;surer la garantie collec-&lt;br&gt;tive de droits et libertés&lt;br&gt;autres que ceux qui figu-&lt;br&gt;rent déjå dans le Titre I&lt;br&gt;de la Convention de sau-&lt;br&gt;vegarde des Droits de&lt;br&gt;1’homme et des libertés&lt;br&gt;fondamentales, signée å&lt;br&gt;Rome le 4 novembre 1950&lt;br&gt;(ci-aprés dénommée ela&lt;br&gt;Convention»),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sont convenus de ce&lt;br&gt;qui suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toute personne physi-&lt;br&gt;que ou morale a droit&lt;br&gt;au respect de ses biens.&lt;br&gt;Nul ne peut étre privé de&lt;br&gt;sa propriété que pour&lt;br&gt;cause d’utilité publique et&lt;br&gt;dans les conditions pré-&lt;br&gt;vues par la loi et les prin-&lt;br&gt;cipes généraux du droit&lt;br&gt;internationaL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les dispositions précé-&lt;br&gt;dentes ne portent pas at-&lt;br&gt;teinte au droit que pos-&lt;br&gt;sédent les Etats de mettre&lt;br&gt;en vigueur les lois qu’ils&lt;br&gt;jugent nécessaires pour&lt;br&gt;réglementer l’usage des&lt;br&gt;biens conformément å&lt;br&gt;1’intérét général ou pour&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(översättning.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsprotokoll till&lt;br&gt;konventionen angående&lt;br&gt;skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande frihe-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknade rege-&lt;br&gt;ringar, vilka äro med-&lt;br&gt;lemmar av Europarådet,&lt;br&gt;hava,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutna att vidtaga åt-&lt;br&gt;gärder ägnade att kollek-&lt;br&gt;tivt säkerställa även vissa&lt;br&gt;andra rättigheter och fri-&lt;br&gt;heter än de som redan&lt;br&gt;upptagits i avdelning I av&lt;br&gt;konventionen angående&lt;br&gt;skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna&lt;br&gt;undertecknad i Rom den&lt;br&gt;4 november 1950 (i det&lt;br&gt;följande benämnd »kon-&lt;br&gt;ventionen»),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskommit som&lt;br&gt;följer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Envar fysisk eller juri-&lt;br&gt;disk persons rätt till sin&lt;br&gt;egendom skall lämnas&lt;br&gt;okränkt. Ingen må berö-&lt;br&gt;vas sin egendom annat än&lt;br&gt;i det allmännas intresse&lt;br&gt;och under de förutsätt-&lt;br&gt;ningar som angivas i lag&lt;br&gt;och av folkrättens all-&lt;br&gt;männa grundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående bestäm-&lt;br&gt;melser inskränka likväl&lt;br&gt;icke en stats rätt att&lt;br&gt;genomföra sådan lag-&lt;br&gt;stiftning som staten fin-&lt;br&gt;ner erforderlig för att&lt;br&gt;reglera nyttjandet av viss&lt;br&gt;egendom i överensstäm-&lt;br&gt;melse med det allmännas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; översättningen i enlighet med den 1 K. prop. nr 32 till riksdagen 1953 intagna texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1953, K:0 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;secure the payment of&lt;br&gt;taxes or other contribu-&lt;br&gt;tions or penalties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No person shall be de-&lt;br&gt;nied the right to educa-&lt;br&gt;tion. In the exercise of&lt;br&gt;any functions which it&lt;br&gt;assumes in relation to&lt;br&gt;education and to teach-&lt;br&gt;ing, the State shall re-&lt;br&gt;spect the right of parents&lt;br&gt;to ensure such education&lt;br&gt;and teaching in confor-&lt;br&gt;mity with their own reli-&lt;br&gt;gious and philosophical&lt;br&gt;convictions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The High Contracting&lt;br&gt;Parties undertake to hold&lt;br&gt;free elections at reason-&lt;br&gt;able intervals by secret&lt;br&gt;ballot, under conditions&lt;br&gt;which will ensure the free&lt;br&gt;expression of the opinion&lt;br&gt;of the people in the&lt;br&gt;choice of the legislature.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any High Contracting&lt;br&gt;Party may at the time of&lt;br&gt;signature or ratification&lt;br&gt;or at any time thereafter&lt;br&gt;communicate to the Se-&lt;br&gt;cretary-General of the&lt;br&gt;Council of Europé a de-&lt;br&gt;claration stating the ex-&lt;br&gt;tent to which it under-&lt;br&gt;takes that the provisions&lt;br&gt;of the present Protocol&lt;br&gt;shall apply to such of the&lt;br&gt;territories for the inter-&lt;br&gt;national relations of which&lt;br&gt;it is responsible as are&lt;br&gt;named therein.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assurer le paiement des&lt;br&gt;impöts ou d’autres con-&lt;br&gt;tributions ou des amen-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nul ne peut se voir&lt;br&gt;refuser le droit å 1’instruc-&lt;br&gt;tion. L'Etat, dans l’exer-&lt;br&gt;cice des fonctions qu'il&lt;br&gt;assumera dans le do-&lt;br&gt;maine de 1’éducation et de&lt;br&gt;1’enseignement, respectera&lt;br&gt;le droit des parents d’as-&lt;br&gt;surer cette éducation et&lt;br&gt;cet enseignement confor-&lt;br&gt;mément å leurs convic-&lt;br&gt;tions religieuses et philo-&lt;br&gt;sophiques.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Hautes Parties Con-&lt;br&gt;tractantes s'engagent å&lt;br&gt;organiser, å des interval-&lt;br&gt;les raisonnables, des élec-&lt;br&gt;tions libres au scrutin&lt;br&gt;secret, dans les conditions&lt;br&gt;qui assurent la libre ex-&lt;br&gt;pression de 1’opinion du&lt;br&gt;peuple sur le choix du&lt;br&gt;corps législatif.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toute Haute Partie&lt;br&gt;Contractante peut, au&lt;br&gt;moment de la signature&lt;br&gt;ou de la ratification du&lt;br&gt;présent Protocole ou å&lt;br&gt;tout moment par la suite,&lt;br&gt;communiquer au Secré-&lt;br&gt;taire Général du Conseil&lt;br&gt;de 1’Europe une déclara-&lt;br&gt;tion indiquant la mesure&lt;br&gt;dans laquelle elle s’en-&lt;br&gt;gage å ce que les disposi-&lt;br&gt;tions du présent Protocole&lt;br&gt;s’appliquent å tels terri-&lt;br&gt;toires qui sont désignés&lt;br&gt;dans ladite déclaration et&lt;br&gt;dont elle assure les rela-&lt;br&gt;tions internationales.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresse eller för att säker-&lt;br&gt;ställa betalning av skat-&lt;br&gt;ter och andra pålagor eller&lt;br&gt;av böter och viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen må förvägras rät-&lt;br&gt;ten till undervisning. Vid&lt;br&gt;utövandet av den verk-&lt;br&gt;samhet staten kan påtaga&lt;br&gt;sig i fråga om uppfostran&lt;br&gt;och undervisning skall&lt;br&gt;staten respektera föräld-&lt;br&gt;rarnas rätt att tillför-&lt;br&gt;säkra sina barn en upp-&lt;br&gt;fostran och undervisning&lt;br&gt;som står i överensstäm-&lt;br&gt;melse med föräldrarnas&lt;br&gt;religiösa och filosofiska&lt;br&gt;övertygelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga fördragsslu-&lt;br&gt;tande parterna förbinda&lt;br&gt;sig att anordna fria och&lt;br&gt;hemliga val med skäliga&lt;br&gt;mellanrum samt under&lt;br&gt;förhållanden som tillför-&lt;br&gt;säkra folket rätten att&lt;br&gt;fritt ge uttryck åt sin&lt;br&gt;mening beträffande sam-&lt;br&gt;mansättningen av den&lt;br&gt;lagstiftande församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje hög fördragsslu-&lt;br&gt;tande part må vid under-&lt;br&gt;tecknandet eller ratifice-&lt;br&gt;randet av detta protokoll&lt;br&gt;eller när som helst senare&lt;br&gt;tillställa Europarådets ge-&lt;br&gt;neralsekreterare en för-&lt;br&gt;klaring angående i vilken&lt;br&gt;utsträckning den höga&lt;br&gt;fördragsslutande parten&lt;br&gt;förbinder sig att tillämpa&lt;br&gt;bestämmelserna i proto-&lt;br&gt;kollet på territorier, som&lt;br&gt;angivas i förklaringen och&lt;br&gt;för vilkas internationella&lt;br&gt;förbindelser den höga för-&lt;br&gt;dragsslutande parten sva-&lt;br&gt;rar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any High Contracting&lt;br&gt;Party which has com-&lt;br&gt;municated a declaration&lt;br&gt;in virtue of the preceding&lt;br&gt;paragraph may from time&lt;br&gt;to time communicate a&lt;br&gt;further declaration modi-&lt;br&gt;fying the terms of any&lt;br&gt;former declaration or ter-&lt;br&gt;minating the application&lt;br&gt;of the provisions of this&lt;br&gt;Protocol in respect of any&lt;br&gt;territory.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A declaration made in&lt;br&gt;accordance with this Ar-&lt;br&gt;ticle shall be deemed to&lt;br&gt;have been made in ac-&lt;br&gt;cordance with Paragraph&lt;br&gt;(1) of Article 63 of the&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;As between the High&lt;br&gt;Contracting Parties the&lt;br&gt;provisions of Artides 1,&lt;br&gt;2, 3 and 4 of this Protocol&lt;br&gt;shall be regarded as ad-&lt;br&gt;ditional Artides to the&lt;br&gt;Convention and all the&lt;br&gt;provisions of the Conven-&lt;br&gt;tion shall apply accor-&lt;br&gt;dingly.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Protocol shall be&lt;br&gt;open for signature by the&lt;br&gt;Members of the Council&lt;br&gt;of Europé, who are the&lt;br&gt;signatories of the Con-&lt;br&gt;vention; it shall be rati-&lt;br&gt;fied at the same time as&lt;br&gt;or after the ratification&lt;br&gt;of the Convention. It shall&lt;br&gt;enter into force after the&lt;br&gt;deposit of ten instruments&lt;br&gt;of ratification. As regards&lt;br&gt;any signatory ratifying&lt;br&gt;subsequently, the Pro-&lt;br&gt;tocol shall enter into force&lt;br&gt;at the date of the depo-&lt;br&gt;sit of its instrument of&lt;br&gt;ratification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The instruments of rati-&lt;br&gt;fication shall be depo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1958, K:O 2C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toute Haute Partie&lt;br&gt;Contractante qui a com-&lt;br&gt;muniqué une déclaration&lt;br&gt;en vertu du paragraphe&lt;br&gt;précédent peut, de temps&lt;br&gt;å autre, communiquer une&lt;br&gt;nouvelle déclaration mo-&lt;br&gt;difiant les termes de toute&lt;br&gt;déclaration antérieure ou&lt;br&gt;mettant fin å 1'applica-&lt;br&gt;tion des dispositions du&lt;br&gt;présent Protocole sur un&lt;br&gt;territoire quelconque.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Une déclaration faite&lt;br&gt;conformément au pré-&lt;br&gt;sent artide sera consi-&lt;br&gt;dérée comme ayant été&lt;br&gt;faite conformément au&lt;br&gt;paragraphe 1 de 1'article&lt;br&gt;63 de la Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Hautes Parties&lt;br&gt;Contractantes considére-&lt;br&gt;ront les artides 1, 2, 3 et&lt;br&gt;4 de ce Protocole comme&lt;br&gt;des artides additionnels&lt;br&gt;ä la Convention et toutes&lt;br&gt;les dispositions de la Con-&lt;br&gt;vention s’appliqueront en&lt;br&gt;conséquence.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le Présent Protocole&lt;br&gt;est ouvert å la signature&lt;br&gt;des Membres du Conseil&lt;br&gt;de 1’Europe, signataires&lt;br&gt;de la Convention; il sera&lt;br&gt;ratifié en méme temps&lt;br&gt;que la Convention ou&lt;br&gt;aprés la ratification de&lt;br&gt;celle-ci. Il entrera en&lt;br&gt;vigueur aprés le dépöt de&lt;br&gt;dix instruments de rati-&lt;br&gt;fication. Pour tout sig-&lt;br&gt;nataire qui le ratifiera&lt;br&gt;ultérieurement, le Pro-&lt;br&gt;tocole entrera en vigueur&lt;br&gt;dés le dépöt de 1’instru-&lt;br&gt;ment de ratification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les instruments de rati-&lt;br&gt;fication 6eront déposés&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hög fördragsslutande&lt;br&gt;part, som avgivit förkla-&lt;br&gt;ring jämlikt nästföregå-&lt;br&gt;ende stycke, må när som&lt;br&gt;helst avgiva nya förkla-&lt;br&gt;ringar, som ändra inne-&lt;br&gt;hållet i tidigare avgiven&lt;br&gt;förklaring eller bringa till-&lt;br&gt;lämpningen av bestäm-&lt;br&gt;melserna i protokollet att&lt;br&gt;upphöra beträffande visst&lt;br&gt;territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med denna&lt;br&gt;artikel avgiven förklaring&lt;br&gt;skall anses tillkommen i&lt;br&gt;överensstämmelse med ar-&lt;br&gt;tikel 63 mom. 1 i kon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållandet mellan&lt;br&gt;de höga fördragsslutande&lt;br&gt;parterna skola artiklarna&lt;br&gt;1, 2, 3 och 4 i detta proto-&lt;br&gt;koll anses såsom tillägg till&lt;br&gt;konventionen, och skola&lt;br&gt;alla bestämmelser i kon-&lt;br&gt;ventionen tillämpas i en-&lt;br&gt;lighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll är öp-&lt;br&gt;pet för undertecknande&lt;br&gt;av de medlemmar av&lt;br&gt;Europarådet som under-&lt;br&gt;tecknat konventionen; det&lt;br&gt;skall ratificeras samtidigt&lt;br&gt;med eller efter ratifice-&lt;br&gt;randet av konventionen.&lt;br&gt;Protokollet skall träda i&lt;br&gt;kraft, då tio ratifika-&lt;br&gt;tionsinstrument depone-&lt;br&gt;rats. För signatärmakt,&lt;br&gt;som ratificerar sedermera,&lt;br&gt;skall protokollet träda i&lt;br&gt;kraft den dag då ratifi-&lt;br&gt;kationsinstrumentet de-&lt;br&gt;poneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ratifikationsinstru-&lt;br&gt;menten skola deponeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1953, K:0 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sited with the Secretary-&lt;br&gt;General of the Council of&lt;br&gt;Europé, who will notify&lt;br&gt;all Members of the names&lt;br&gt;of those who have rati-&lt;br&gt;fied.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Paris on the&lt;br&gt;20th day of March 1952,&lt;br&gt;in English and French,&lt;br&gt;both texts being equally&lt;br&gt;authentic, in a single&lt;br&gt;copy which shall remain&lt;br&gt;deposited in the archives&lt;br&gt;of the Council of Europé.&lt;br&gt;The Secretary-General&lt;br&gt;shall transmit certified co-&lt;br&gt;pies to each of the signa-&lt;br&gt;tory Governments.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of&lt;br&gt;Belgium:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paul van Zeeland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of&lt;br&gt;Denmark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ole Bjern Kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;of the French Republic: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;la République frangaise:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schuman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the German Federal&lt;br&gt;Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adenauer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of&lt;br&gt;Greece:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R. RaphaeL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;At the time of signature&lt;br&gt;of this Protocol, the Greek&lt;br&gt;Government, pursuant io&lt;br&gt;Artide 64 of the Conven-&lt;br&gt;tion, makes the folloiving&lt;br&gt;reservation relating to Ar-&lt;br&gt;tide 2 of the Protocol:&lt;br&gt;The application of the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prés le Secrétaire Général&lt;br&gt;du Conseil de 1’Europe&lt;br&gt;qui notifiera ä tous les&lt;br&gt;Membres les noms de&lt;br&gt;ceux qui Fauront ratifié.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait å Paris, le 20 mars&lt;br&gt;1952, en franfais et en&lt;br&gt;anglais, les deux textes&lt;br&gt;faisant également foi, en&lt;br&gt;un seul exemplaire qui&lt;br&gt;sera déposé dans les ar-&lt;br&gt;chives du Conseil de 1’Eu-&lt;br&gt;rope. Le Secrétaire Géné-&lt;br&gt;ral en communiquera co-&lt;br&gt;pie certifiée conforme ä&lt;br&gt;chacun des gouverne-&lt;br&gt;ments signataires.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Belgique:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de&lt;br&gt;Danemark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;la République fédérale&lt;br&gt;allemande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume de Gréce:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Au moment de la signa-&lt;br&gt;iure du présent Protocole,&lt;br&gt;le Gouvernement hellénique,&lt;br&gt;se prévalant de l'article 64&lt;br&gt;de ladite Convention, for-&lt;br&gt;mule la réserve suivante,&lt;br&gt;portant sur Tartide 2 du&lt;br&gt;Protocole: Le mot ephilo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos Europarådets gene-&lt;br&gt;ralsekreterare, som har&lt;br&gt;att underrätta alla med-&lt;br&gt;lemmar om namnen på&lt;br&gt;dem som ratificerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättat i Paris den&lt;br&gt;20 mars 1952 på engelska&lt;br&gt;och franska, vilka båda&lt;br&gt;texter skola äga samma&lt;br&gt;vitsord, samt i ett enda&lt;br&gt;exemplar, som skall vara&lt;br&gt;deponerat i Europarådets&lt;br&gt;arkiv. Generalsekretera-&lt;br&gt;ren skall överlämna be-&lt;br&gt;styrkta exemplar till en-&lt;br&gt;var av signatärmakternas&lt;br&gt;regeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket&lt;br&gt;Belgiens regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paul van Zedand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket&lt;br&gt;Danmarks regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ole Bjern Kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Franska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;Schuman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förbundsrepubliken&lt;br&gt;Tysklands regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adenauer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket&lt;br&gt;Greklands regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R. RaphaeL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid undertecknandet av&lt;br&gt;detta protokoll gör grekiska&lt;br&gt;regeringen jämlikt artikd&lt;br&gt;64 i konventionen följande&lt;br&gt;förbehåll beträffande arti-&lt;br&gt;kel 2 i protokollet: Dd näst&lt;br&gt;sista ordd i paragrafens&lt;br&gt;andra mening, »filosofiska»,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1953, N:0 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;word “philosophical”,&lt;br&gt;which is the penultimate&lt;br&gt;word of the second sentence&lt;br&gt;of Article 2, will, in Greece,&lt;br&gt;conform with the relevant&lt;br&gt;provisions of internal legis-&lt;br&gt;lation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Icelandic Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petur Benediktsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;the Irish Republic: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;la République irlandaise:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pråinsias Mac Aogdin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;the Italian Republic: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;la République italienne:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paolo Emilio Taviani.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Grand Duchy of&lt;br&gt;Luxembourg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jos. Bech.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the Kingdom of the&lt;br&gt;Netherlands:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stikker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;the Kingdom of Norway: Royaume de Norvége:&lt;br&gt;Halvard Lange.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;the Saar: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;la Sarre:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johannes Hoffmann.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;the Kingdom of Sweden: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Royaume de Suéde:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;östen Undin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;the Turkish Republic: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;la République turque:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. KöprOlä.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sophique» par lequel se ter-&lt;br&gt;mine le second paragraphe&lt;br&gt;de rarticle 2 recevra en&lt;br&gt;Gréce une application con-&lt;br&gt;forme aux dispositions y&lt;br&gt;relatives de la législation&lt;br&gt;intérieure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de&lt;br&gt;la République islandaise:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Grand Duché de&lt;br&gt;Luxembourg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume des Pays-Bas:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att i Grekland till-&lt;br&gt;lämpas i överensstämmelse&lt;br&gt;med hithörande bestämmel-&lt;br&gt;ser iden inre lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Isländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Republikens regering:&lt;br&gt;Petur Benediktsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Irländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Republikens regering:&lt;br&gt;Pråinsias Mac Aogåin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Italienska&lt;br&gt;Republikens regering:&lt;br&gt;Paolo Emilio Taviani.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Storhertigdömet&lt;br&gt;Luxemburgs regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jos. Bech.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket&lt;br&gt;Nederländernas regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stikker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket&lt;br&gt;Norges regering:&lt;br&gt;Halvard Lange.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Saars regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johannes Hojfmann.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges regering:&lt;br&gt;östen Undin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Turkiska&lt;br&gt;Republikens regering:&lt;br&gt;F. Köprulä.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of&lt;br&gt;the United Kingdom of&lt;br&gt;Great Britain and&lt;br&gt;Northern Ireland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anthony Eden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;At the time of signing the&lt;br&gt;present Protocol, I declare&lt;br&gt;that, in view of certain&lt;br&gt;provisions of the Educa-&lt;br&gt;tion Acts in force in the&lt;br&gt;United Kingdom, the prin-&lt;br&gt;ciple affirmed in the se-&lt;br&gt;cond sentence of Article 2&lt;br&gt;is accepted by the United&lt;br&gt;Kingdom only so far as it&lt;br&gt;is compatible with the pro-&lt;br&gt;vision of efficient instruc-&lt;br&gt;tion and training, and the&lt;br&gt;avoidance of unreasonable&lt;br&gt;public expenditure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1953, K:O 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume-Uni de Grande-&lt;br&gt;Bretagne et d'Irlande du&lt;br&gt;Nord:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Au moment de signer le&lt;br&gt;présent Protocole, je dé-&lt;br&gt;clare qu'en raison de cer-&lt;br&gt;taines dispositions des lois&lt;br&gt;sur l'enseignement en vi-&lt;br&gt;gueur au Royaume-Uni, le&lt;br&gt;principe posé dans la se-&lt;br&gt;conde phrase de 1'article 2&lt;br&gt;n'est accepté que dans la&lt;br&gt;mesure ou il est compatible&lt;br&gt;avec 1'octroi d'une instruc-&lt;br&gt;tion et d'une formation effi-&lt;br&gt;cace et n'entraine pas de&lt;br&gt;dépenses publiques déme-&lt;br&gt;surées.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det Förenade&lt;br&gt;Konungariket Storbritan-&lt;br&gt;nien och Nordirlands&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;Anthony Eden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid undertecknandet av&lt;br&gt;detta protokoll förklarar&lt;br&gt;jag, att med hänsyn till&lt;br&gt;vissa bestämmelser i det&lt;br&gt;Förenade Konungarikets&lt;br&gt;gällande lagstiftning om&lt;br&gt;undervisningsväsendet den&lt;br&gt;princip, som fastställts i&lt;br&gt;andra meningen i artikel&lt;br&gt;2, godtages av det Förenade&lt;br&gt;Konungariket endast i den&lt;br&gt;mdn den är förenlig med&lt;br&gt;tillhandahållandet av en&lt;br&gt;ändamålsenlig undervis-&lt;br&gt;ning och utbildning och&lt;br&gt;icke medför oskäliga kost-&lt;br&gt;nader för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkom av trycket den 23 april 1954.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, N:o 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol No. 2 to the Convention for the&lt;br&gt;Protection of Human Right» and Funda-&lt;br&gt;mental Freedom», conferring npon the&lt;br&gt;European Court of Human Right* compe-&lt;br&gt;tence to give advisory opinion»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The member States of the Council&lt;br&gt;of Europé signatory hereto:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the provisions of&lt;br&gt;the Convention for the Protection of&lt;br&gt;Human Rights and Fundamental&lt;br&gt;Freedoms signed at Rome on 4th&lt;br&gt;November 1950 (hereinafter referred&lt;br&gt;to as “the Convention”) and, in par-&lt;br&gt;ticular, Article 19 instituting, among&lt;br&gt;other bodies, a European Court of&lt;br&gt;Human Rights (hereinafter referred&lt;br&gt;to as “the Court”);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that it is expedient to&lt;br&gt;confer upon the Court competence&lt;br&gt;to give advisory opinions subject to&lt;br&gt;certain conditions;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Court may, at the request&lt;br&gt;of the Committee of Ministers, give&lt;br&gt;advisory opinions on legal questions&lt;br&gt;concerning the interpretation of the&lt;br&gt;Convention and the Protocols there-&lt;br&gt;to.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Such opinions shall not deal&lt;br&gt;with any question xelating to the&lt;br&gt;content or scope of the rights or&lt;br&gt;freedoms defined in Section 1 of the&lt;br&gt;Convention and in the Protocols&lt;br&gt;thereto, or with any other question&lt;br&gt;which the Commission, the Court or&lt;br&gt;the Committee of Ministers might&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocole No 2 i la Convention de utrre-&lt;br&gt;garde de» Droit» de 1’homme et de* Ho-&lt;br&gt;ti» fondamentales, attrihuant i la Cms&lt;br&gt;européenne de» Droit* de 1’homme 1» an*&lt;br&gt;pétence de donner des avi* confuhstib&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Etats membres du Conseil dt&lt;br&gt;1’Europe, signataires du présent Pro-&lt;br&gt;tocole,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vu les dispositions de la Conven-&lt;br&gt;tion de sauvegarde des Droits de&lt;br&gt;1’homme et des libertés fondamenU-&lt;br&gt;les, signée å Rome le 4 novembre&lt;br&gt;1950 (ci-aprés dénommée «la Con-&lt;br&gt;vention »), notamment 1’article 19&lt;br&gt;instituant entre autres organes une&lt;br&gt;Cour européenne des Droits de&lt;br&gt;1’homme (ci-aprés dénommée &amp;lt;h&lt;br&gt;Cour ») ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant qu’il est opportun&lt;br&gt;d’attribuer å la Cour la compétence&lt;br&gt;de donner, sous certaines conditions.&lt;br&gt;des avis consultatifs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sont convenus de ce qui suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. La Cour peut, ä la demande du&lt;br&gt;Comité des Ministres, donner des&lt;br&gt;avis consultatifs sur des questions&lt;br&gt;juridiques concernant 1’interpréta-&lt;br&gt;tion de la Convention et de ses Pro-&lt;br&gt;tocoles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ces avis ne peuvent porter sur&lt;br&gt;les questions ayant trait au contenu&lt;br&gt;ou å l’étendue des droits et libertés&lt;br&gt;définis au titre 1&amp;quot; de la Convention&lt;br&gt;et dans ses Protocoles, ni sur les&lt;br&gt;autres questions dont la Commis-&lt;br&gt;sion, la Cour ou le Comité des Mi-&lt;br&gt;nistres pourraient avoir å connaitre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(översättning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll nr 2 till konventionen angående&lt;br&gt;ikvdd för de mänskliga rättigheterna och&lt;br&gt;It grundläggande friheterna, avseende be»&lt;br&gt;börigbet för den europeiska domstolen för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna att avgiva&lt;br&gt;rådgivande yttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets medlemsstater som&lt;br&gt;undertecknat detta protokoll hava&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under åberopande av bestämmel-&lt;br&gt;serna i den i Rom den 4 november&lt;br&gt;1950 undertecknade konventionen&lt;br&gt;ingående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande&lt;br&gt;friheterna (här nedan benämnd&lt;br&gt;»konventionen») och särskilt artikel&lt;br&gt;19, varigenom bland andra organ&lt;br&gt;upprättas en europeisk domstol för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna (här ne-&lt;br&gt;dan benämnd »domstolen»), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i betraktande av att det är lämp-&lt;br&gt;ligt att tillägga domstolen behörighet&lt;br&gt;att under vissa villkor avgiva rådgi-&lt;br&gt;vande yttranden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskommit om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. På begäran av ministerkommit-&lt;br&gt;tén må domstolen avgiva rådgivan-&lt;br&gt;de yttranden rörande rättsliga spörs-&lt;br&gt;mål avseende tolkningen av konven-&lt;br&gt;tionen och protokollen till densam-&lt;br&gt;ma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dessa yttranden må ej avse&lt;br&gt;spörsmål rörande innehållet i eller&lt;br&gt;omfattningen av de rättigheter och&lt;br&gt;friheter, vilka bestämmas i avdel-&lt;br&gt;ning I i konventionen och i proto-&lt;br&gt;kollen till densamma, ej heller de&lt;br&gt;övriga spörsmål till vilka kommis-&lt;br&gt;sionen, domstolen eller ministerkom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' översättningen i enlighet med den i K. prop. nr 87 till riksdagen 1964 Intagna texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fl—»&amp;lt;«««&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;have to consider in consequence of&lt;br&gt;any such proceedings as could be&lt;br&gt;instituted in accordance with the&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Decisions of the Committee of&lt;br&gt;Ministers to request an advisory&lt;br&gt;opinion of the Court shall require&lt;br&gt;a two-thirds majority vote of the re-&lt;br&gt;presentatives entitled to sit on the&lt;br&gt;Committee.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Court shall decide whether a&lt;br&gt;request for an advisory opinion sub-&lt;br&gt;mitted by the Committee of Ministers&lt;br&gt;is within its consultative competence&lt;br&gt;as defined in Article 1 of this Proto-&lt;br&gt;col.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. For the consideration of re-&lt;br&gt;quests for an advisory opinion, the&lt;br&gt;Court shall sit in plenary session.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Reasons shall be given for ad-&lt;br&gt;visory opinions of the Court.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. If the advisory opinion does not&lt;br&gt;represent in whole or in part the&lt;br&gt;unanimous opinion of the judges,&lt;br&gt;any judge shall be entitled to deliver&lt;br&gt;a separate opinion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Advisory opinions of the Court&lt;br&gt;shall be communicated to the Com-&lt;br&gt;mittee of Ministers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The powers of the Court under Ar-&lt;br&gt;ticle 55 of the Convention shall ex-&lt;br&gt;tend to the drawing up of such rules&lt;br&gt;and the determination of such pro-&lt;br&gt;cedure as the Court may think nec-&lt;br&gt;essary for the purposes of this Pro-&lt;br&gt;tocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. This Protocol shall be open to&lt;br&gt;signature by member States of the&lt;br&gt;Council of Europé, signatories to the&lt;br&gt;Convention, who may become Par-&lt;br&gt;ties to it by:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) signature without reservation&lt;br&gt;in respect of ratification or accept-&lt;br&gt;ance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;par suite de 1’introduction d’un re.&lt;br&gt;cours prévu par la Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. La décision du Comité des Mi-&lt;br&gt;nistres de demander un asis i h&lt;br&gt;Cour est prise par un vote &amp;amp; la majo&lt;br&gt;rité des deux tiers des represenlanb&lt;br&gt;ayant le droit de siéger au Comité.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Cour décide ti la demanc:&lt;br&gt;d’avis présentée par le Comité dn&lt;br&gt;Ministres reléve de sa competent»&lt;br&gt;consultative telle que celle-ci est dé-&lt;br&gt;finie par 1’article 1&amp;quot; du présent Pro-&lt;br&gt;tocole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Pour 1’examen des demando&lt;br&gt;d’avis consultatifs, la Cour siege et&lt;br&gt;séance pléniére.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. L’avis de la Cour est motivé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Si l’avis n’exprime pas en tout&lt;br&gt;ou en partie 1’opinion unanime de&lt;br&gt;juges, tout juge a le droit d’y joindre&lt;br&gt;1’exposé de son opinion individuellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. L’avis de la Cour est transmis&lt;br&gt;au Comité des Ministres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Par extension du pouvoir que ta&lt;br&gt;attribue 1’article 55 de la Conven-&lt;br&gt;tion et aux fins du présent Protocolt.&lt;br&gt;la Cour peut, si elle 1’estime néces-&lt;br&gt;saire, établir son réglement et fixa&lt;br&gt;sa procédure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Le présent Protocole est ouvert&lt;br&gt;å la signature des Etats membres ds&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe signataires de 1»&lt;br&gt;Convention, qui peuvent y devenir&lt;br&gt;Parties par :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) la signature sans réserve de&lt;br&gt;ratification ou d’acceptation;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;millén må hava att taga ställning&lt;br&gt;till följd av förfarande som förutses&lt;br&gt;i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ministerkommitténs beslut att&lt;br&gt;begära yttrande av domstolen fattas&lt;br&gt;med en majoritet av två tredjedelar&lt;br&gt;av de ledamöter som äro berättigade&lt;br&gt;att taga säte i kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen prövar om framställ*&lt;br&gt;ning från ministerkommittén om&lt;br&gt;rådgivande yttrande faller inom&lt;br&gt;domstolens rådgivande behörighet,&lt;br&gt;sadan denna bestämts i artikel 1 i&lt;br&gt;delta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Domstolens handläggning av&lt;br&gt;framställning om rådgivande yttran-&lt;br&gt;de sker vid sammanträde i plenum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 domstolens yttrande skola skä-&lt;br&gt;len angivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om yttrande i sin helhet eller&lt;br&gt;till del ej ger uttryck åt domarnas&lt;br&gt;enhälliga uppfattning, äger varje le-&lt;br&gt;damot angiva sin skiljaktiga mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rådgivande yttrande skall över-&lt;br&gt;lämnas till ministerkommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom utvidgning av de befogen-&lt;br&gt;heter som artikel 55 i konventionen&lt;br&gt;tillerkänner den äger domstolen upp-&lt;br&gt;rätta sin egen arbetsordning och be-&lt;br&gt;stämma förfarandet om den så fin-&lt;br&gt;ner påkallat för detta protokolls&lt;br&gt;syftemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll står öppet för&lt;br&gt;nndertecknande av de medlemssta-&lt;br&gt;ter i Europarådet vilka undertecknat&lt;br&gt;konventionen; de kunna tillträda&lt;br&gt;detsamma genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) undertecknande utan förbehåll&lt;br&gt;för ratifikation eller godkännande,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) signature with reservation in&lt;br&gt;respect of ratification or acceptance,&lt;br&gt;followed by ratification or accept-&lt;br&gt;ance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instruments of ratification or ac-&lt;br&gt;ceptance shall be deposited with the&lt;br&gt;Secretary-General of the Council of&lt;br&gt;Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. This Protocol shall enter into&lt;br&gt;force as soon as all States Parties to&lt;br&gt;the Convention shall have become&lt;br&gt;Parties to the Protocol, in accord-&lt;br&gt;ance with the provisions of para-&lt;br&gt;graph 1 of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. From the date of the entry into&lt;br&gt;force of this Protocol, Artides 1 to&lt;br&gt;4 shall be considered an integral part&lt;br&gt;of the Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The Secretary-General of the&lt;br&gt;Council of Europé shall notify the&lt;br&gt;member States of the Council of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) any signature without reserva-&lt;br&gt;tion in respect of ratification or ac-&lt;br&gt;ceptance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) any signature with reserva-&lt;br&gt;tion in respect of ratification or ac-&lt;br&gt;ceptance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) the deposit of any instrument&lt;br&gt;of ratification or acceptance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) the date of entry into force&lt;br&gt;of this Protocol in accordance with&lt;br&gt;paragraph 2 of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In witness whereof, the under-&lt;br&gt;signed, being duly authorised there-&lt;br&gt;to, have signed this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Strasbourg, this 6th day&lt;br&gt;of May 1963, in English and in&lt;br&gt;French, both texts being equally&lt;br&gt;authoritative, in a single copy which&lt;br&gt;shall remain deposited in the archi-&lt;br&gt;ves of the Council of Europé. The&lt;br&gt;Secretary-General shall transmit cer-&lt;br&gt;tified copies to each of the signatory&lt;br&gt;States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Republic of Austria:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreisky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n:o 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) la signature sous réserve dt&lt;br&gt;ratification ou d’acceptation, suivit&lt;br&gt;de ratification ou d’acceptation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les instruments de ratification ou&lt;br&gt;d’acceptation seront déposés prés k&lt;br&gt;Secrétaire Général du Conseil dt&lt;br&gt;1’Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Le présent Protocole entrera en&lt;br&gt;vigueur dés que tous les Etats Par-&lt;br&gt;ties å la Convention seront devenus&lt;br&gt;Parties au Protocole, conformémen!&lt;br&gt;aux dispositions du paragraphe 1'&lt;br&gt;de cet article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. A dater de 1’entrée en vigueur&lt;br&gt;du présent Protocole, les artides 1'&lt;br&gt;å 4 seront considérés comme faisan:&lt;br&gt;partie intégrante de la Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Le Secrétaire Général du Con-&lt;br&gt;seil de 1’Europe notifiera aux Etats&lt;br&gt;membres du Conseil :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) toute signature sans reserve&lt;br&gt;de ratification ou d’acceptation ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) toute signature sous résent&lt;br&gt;de ratification ou d’acceptation ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) le dépdt de tout instrument de&lt;br&gt;ratification ou d’acceptation ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) la date d’entrée en vigueur du&lt;br&gt;présent Protocole, conformément au&lt;br&gt;paragraphe 2 de cet article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En foi de quoi, les soussignés, du-&lt;br&gt;ment autorisés å cet effet, ont sigm&lt;br&gt;le présent Protocole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait å Strasbourg, le 6 mai 1963.&lt;br&gt;en fran^ais et en anglais, les deui&lt;br&gt;textes faisant également foi, en un&lt;br&gt;seul exemplaire qui sera déposé dans&lt;br&gt;les archives du Conseil de 1’Europe&lt;br&gt;Le Secrétaire Général en communi-&lt;br&gt;quera copie certifiée conforme i cha-&lt;br&gt;cun des Etats signataires.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République d’Autriche:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b undertecknande med förbehåll&lt;br&gt;(ör ratifikation eller godkännande,&lt;br&gt;åtföljt av ratifikation eller godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ratifikations- och godkännandein-&lt;br&gt;»Irumenten skola deponeras bos Eu-&lt;br&gt;roparådets generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Detta protokoll träder ikraft när&lt;br&gt;samtliga konventionsstater tillträtt&lt;br&gt;detsamma enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;mom. 1 i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Från och med detta protokolls&lt;br&gt;ikraftträdande skola artiklarna 1—4&lt;br&gt;anses utgöra en integrerande del av&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Europarådets generalsekretera-&lt;br&gt;re skall underrätta rådets medlems-&lt;br&gt;stater om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) varje undertecknande utan för-&lt;br&gt;behåll för ratifikation eller godkän-&lt;br&gt;nande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) varje undertecknande med för-&lt;br&gt;behåll för ratifikation eller godkän-&lt;br&gt;nande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) deposition av varje ratifika-&lt;br&gt;tions- eller godkännandeinstrument;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;dagen för detta protokolls&lt;br&gt;ikraftträdande enligt mom. 2 i den-&lt;br&gt;na artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härå hava under-&lt;br&gt;tecknade, därtill vederbörligen be-&lt;br&gt;mvndigade, underskrivit detta proto-&lt;br&gt;koll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skedde i Strasbourg den 6&lt;br&gt;maj 1963, på engelska och franska,&lt;br&gt;vilka båda texter äga lika vitsord, i&lt;br&gt;ett enda exemplar som skall vara&lt;br&gt;deponerat i Europarådets arkiv. Ge-&lt;br&gt;neralsekreteraren skall överlämna&lt;br&gt;bestyrkta avskrifter till varje signa-&lt;br&gt;tärmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Österrikes&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreisky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964 n:o 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Belgium:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Republic of Cvprus:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Denmark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Belgique:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d'acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République de Chvpre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Danemark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjeld Philip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the French Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Federal Republic of Germany:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République fran^aise:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République Fédérale&lt;br&gt;d’Allemagne:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d'acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carstens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Greece:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Icelandic Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of Ireland:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Gréce:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République islandaise:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;d’Irlande&lt;br&gt;sous réserve dc ratification&lt;br&gt;ou d'acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pråinsias Mac A ogdin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Italian Republic:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République italienne:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Edoardo Martino&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the&lt;br&gt;Grand Duchv of Luxembourg:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Grand Duché de Luxembourg:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E.Schaus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Belgiens&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Cyperns&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Danmarks&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjeld Philip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Franska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förbundsrepubliken Tysklands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carstens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Greklands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Isländska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Irlands regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pråinsias Mac A ogåin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Italienska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Edoardo Martino&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Storhertigdömet Luxemburgs&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Schaus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of the Netherlands:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume des Pays-Bas:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’accepiation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. R. Van Houten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Norway:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Norvége:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d'acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvard Lange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Sweden:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Suéde:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Lange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Turkish Republic:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République turque:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zeki Kuneralp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the&lt;br&gt;United Kingdom of Great Britain&lt;br&gt;and Northern Ireland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Royaume-Uni de Grande Bretagnt&lt;br&gt;et d’Irlande du Nord:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Edward Heath&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f.ir Konungariket Nederländernas&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. R. Dan Houten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konunariket Norges&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvard Lange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Sveriges&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Lange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Turkiska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zeki Kuneralp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förenade Konungariket&lt;br&gt;Storbritannien och Nordirlands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eduiard Heath&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;2—640649&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol No. 3 to the Convention for the&lt;br&gt;Protection of Human Rights and Funda-&lt;br&gt;mental Freedoms, amending Artides 29,&lt;br&gt;30 and 34 of the Convention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The member States of the Council&lt;br&gt;of Europé, signatories to this Proto-&lt;br&gt;col,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that it is advisable to&lt;br&gt;amend certain provisions of the Con-&lt;br&gt;vention for the Protection of Human&lt;br&gt;Rights and Fundamental Freedoms&lt;br&gt;signed at Rome on 4th November&lt;br&gt;1950 (hereinafter referred to as “the&lt;br&gt;Convention”) concerning the proce-&lt;br&gt;dure of the European Commission of&lt;br&gt;Human Rights,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Article 29 of the Convention is&lt;br&gt;deleted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The following provision shall&lt;br&gt;be inserted in the Convention:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Article 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;After it has accepted a petition&lt;br&gt;submitted under Article 25, the Com-&lt;br&gt;mission may nevertheless decide&lt;br&gt;unanimously to reject the petition&lt;br&gt;if, in the course of its examination,&lt;br&gt;it finds that the existence of one of&lt;br&gt;the grounds for non-acceptance pro-&lt;br&gt;vided for in Article 27 has been&lt;br&gt;established.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In such a case, the decision shall&lt;br&gt;be communicated to the parties.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In Article 30 of the Convention,&lt;br&gt;the word “Sub-Commission” shall be&lt;br&gt;replaced by the word “Commission”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocole No 3 i la Convention de lauve-&lt;br&gt;garde des Droits de Phomme et des libertés&lt;br&gt;fondamentales, modifiant les artides 29,&lt;br&gt;30 et 34 de la Convention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Etats membres du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe, signataires du présent Pro-&lt;br&gt;tocole,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant qu’il convient d’amen-&lt;br&gt;der certaines dispositions de la Con-&lt;br&gt;vention de sauvegarde des Droits de&lt;br&gt;Phomme et des libertés fondamenta-&lt;br&gt;les signée å Rome le 4 novembre 1950&lt;br&gt;(ci-aprés dénommée la Convention)&lt;br&gt;relatives å la procédure de la Com-&lt;br&gt;mission européenne des Droits de&lt;br&gt;Phomme,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sont convenus de ce qui suit :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. L’article 29 de la Convention est&lt;br&gt;supprimé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. La disposition suivante est in-&lt;br&gt;sérée dans la Convention :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;« Article 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aprés avoir retenu une requéte in-&lt;br&gt;troduite par application de 1’article&lt;br&gt;25, la Commission peut néanmoins&lt;br&gt;décider å 1’unanimité de la rejeter&lt;br&gt;si, en cours d’examen, elle constate&lt;br&gt;Pexistence d’un des motifs de non&lt;br&gt;recevabilité prévus å 1’article 27.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pareil cas, la décision est com-&lt;br&gt;muniquée aux parties. »&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1’article 30 de la Convention, le&lt;br&gt;mot &amp;lt; sous-commission &amp;gt; est rempla-&lt;br&gt;cé par le mot &amp;lt; Commission ».&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(översättning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll nr 3 till konventionen angående&lt;br&gt;Jtvdd för de mänskliga rättigheterna och&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03117/prop_199394__117-3.png" style="width:65pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring av artiklarna 29, 30 och 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;furoparådets medlemsstater som&lt;br&gt;undertecknat detta protokoll hava&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i betraktande av att vissa bestäm-&lt;br&gt;melser som avse förfarandet hos den&lt;br&gt;europeiska kommissionen för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna böra ändras&lt;br&gt;i den i Rom den 4 november 1950&lt;br&gt;undertecknade konventionen angå-&lt;br&gt;ende skydd för de mänskliga rättig-&lt;br&gt;heterna och de grundläggande frihe-&lt;br&gt;terna (här nedan kallad »konven-&lt;br&gt;tionen»)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskommit om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Artikel 29 i konventionen utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Följande bestämmelse intages i&lt;br&gt;konventionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»Artikel 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oaktat kommissionen upptagit en&lt;br&gt;framställning enligt artikel 25, må&lt;br&gt;den enhälligt besluta att avvisa den-&lt;br&gt;samma, därest kommissionen vid sin&lt;br&gt;prövning finner att någon i artikel&lt;br&gt;27 angiven grund för att icke upp-&lt;br&gt;taga framställning föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådant fall skall beslutet delgi-&lt;br&gt;vas parterna».&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 30 i konventionen skall&lt;br&gt;ordet »underkommissionen» ersättas&lt;br&gt;av ordet »kommissionen».&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; översättningen i enlighet med den i K. prop. nr 87 till riksdagen 1964 Intagna texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. At the beginning of Article 34&lt;br&gt;of the Convention, the following shall&lt;br&gt;be inserted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Subject to the provisions of Ar-&lt;br&gt;ticle 29 . ..”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. At the end of the same Article,&lt;br&gt;the sentence “the Sub-Commission&lt;br&gt;shall take its decisions by a majority&lt;br&gt;of its members” shall be deleted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. This Protocol shall be open to&lt;br&gt;signature, by the member States of&lt;br&gt;the Council of Europé, who may be-&lt;br&gt;come Parties to it either by:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) signature without reservation&lt;br&gt;in respect of ratification or accept-&lt;br&gt;ance, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) signature with reservation in&lt;br&gt;respect of ratification or acceptance,&lt;br&gt;followed by ratification or accept-&lt;br&gt;ance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instruments of ratification or ac-&lt;br&gt;ceptance shall be deposited with the&lt;br&gt;Secretary-General of the Council of&lt;br&gt;Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. This Protocol shall enter into&lt;br&gt;force as soon as all States Parties to&lt;br&gt;the Convention shall have become&lt;br&gt;Parties to the Protocol, in accordance&lt;br&gt;with the provisions of paragraph 1&lt;br&gt;of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Secretary-General of the&lt;br&gt;Council of Europé shall notify the&lt;br&gt;member States of the Council of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) any signature without reser-&lt;br&gt;vation in respect of ratification or&lt;br&gt;acceptance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) any signature with reservation&lt;br&gt;in respect of ratification or accept-&lt;br&gt;ance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) the deposit of any instrument&lt;br&gt;of ratification or acceptance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) the date of entry into force of&lt;br&gt;this Protocol in accordance with par-&lt;br&gt;agraph 2 of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In witness whereof, the under-&lt;br&gt;signed, being duly authorised thereto,&lt;br&gt;have signed this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Au début de 1’article 34 de la&lt;br&gt;Convention, le membre de phrase&lt;br&gt;suivant est inséré :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; Sous réserve des dispositions de&lt;br&gt;1’article 29, ... &amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. A la fin du méme article, la&lt;br&gt;phrase &amp;lt; les décisions de la sous-&lt;br&gt;commission sont prises ä la majori-&lt;br&gt;té de ses membres &amp;gt; est supprimée.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Le présent Protocole est ouvert&lt;br&gt;ä la signature des Etats membres du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe signataires de la&lt;br&gt;Convention qui peuvent y devenir&lt;br&gt;Parties par :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) la signature sans réserve de&lt;br&gt;ratification ou d’acceptation ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) la signature sous réserve de&lt;br&gt;ratification ou d’acceptation suivie&lt;br&gt;de ratification ou d’acceptation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les instruments de ratification ou&lt;br&gt;d’acceptation seront déposés prés le&lt;br&gt;Secrétaire Général du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Le présent Protocole entrera en&lt;br&gt;vigueur dés que tous les Etats Par-&lt;br&gt;ties å la Convention seront deve-&lt;br&gt;nus Parties au Protocole conformé-&lt;br&gt;ment aux dispositions du paragraphe&lt;br&gt;1&amp;quot; de cet article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Le Secrétaire Général du Conseil&lt;br&gt;de 1’Europe notifiera aux Etats mem-&lt;br&gt;bres du Conseil :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) toute signature sans réserve&lt;br&gt;de ratification ou d’acceptation ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) toute signature sous réserve&lt;br&gt;de ratification ou d’acceptation ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) le dépöt de tout instrument de&lt;br&gt;ratification ou d’acceptation ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) la date d’entrée en vigueur du&lt;br&gt;présent Protocole, conformément au&lt;br&gt;paragraphe 2 de cet article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En foi de quoi, les soussignés, dä-&lt;br&gt;ment autorisés å cet effet, ont signé&lt;br&gt;le présent Protocole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;]. Först i artikel 34 i konventio-&lt;br&gt;nen skall följande ord infogas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;Där ej annat följer av artikel&lt;br&gt;29 . . .»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I samma artikel utgår slutme-&lt;br&gt;ningen »för beslut av underkommis-&lt;br&gt;sionen erfordras majoritet av dess&lt;br&gt;ledamöter».&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll står öppet för&lt;br&gt;undertecknande av de medlemsstater&lt;br&gt;i Europarådet vilka undertecknat&lt;br&gt;konventionen; de kunna tillträda&lt;br&gt;detsamma genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) undertecknande utan förbehåll&lt;br&gt;för ratifikation eller godkännande,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) undertecknande med förbehåll&lt;br&gt;för ratifikation eller godkännande,&lt;br&gt;åtföljt av ratifikation eller godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ratifikations- och godkännandein-&lt;br&gt;strumenten skola deponeras hos Eu-&lt;br&gt;roparådets generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Detta protokoll träder i kraft&lt;br&gt;när samtliga konventionsstater till-&lt;br&gt;trätt detsamma enligt bestämmelser-&lt;br&gt;na i mom. 1. i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Europarådets generalsekretera-&lt;br&gt;re skall underrätta rådets medlems-&lt;br&gt;stater om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) varje undertecknande utan för-&lt;br&gt;behåll för ratifikation eller godkän-&lt;br&gt;nande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) varje undertecknande med för-&lt;br&gt;behåll för ratifikation eller godkän-&lt;br&gt;nande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) deposition av varje ratifika-&lt;br&gt;tions- eller godkännandeinstrument;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;dagen för detta protokolls&lt;br&gt;ikraftträdande enligt mom. 2. i den-&lt;br&gt;na artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härå hava under-&lt;br&gt;tecknade, därtill vederbörligen be-&lt;br&gt;myndigade, underskrivit detta proto-&lt;br&gt;koll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Strasbourg, this 6th day&lt;br&gt;of May 1963, in English and in&lt;br&gt;French, both texts being equally au-&lt;br&gt;thoritative, in a single copy which&lt;br&gt;shall remain deposited in the ar-&lt;br&gt;chives of the Council of Europé. The&lt;br&gt;Secretary-General shall transmit cer-&lt;br&gt;tified copies to each of the signatory&lt;br&gt;States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Republic of Austria:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait å Strasbourg, le 6 mai 1963,&lt;br&gt;en frangais ct en anglais, les deui&lt;br&gt;textes faisant également foi, en un&lt;br&gt;seul exemplaire qui sera déposé dans&lt;br&gt;les archives du Conseil de 1’Europe.&lt;br&gt;Le Secrétaire Général en communi-&lt;br&gt;quera copie certifiée conforme ä cha-&lt;br&gt;cun des Etats signataires.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République d’Autriche:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreisky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Belgium:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Republic of Cyprus:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Denmark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Belgique:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République de Chypre:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Danemark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K jeld Philip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the French Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the&lt;br&gt;Federal Republic of Germany:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République frangaise:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de la&lt;br&gt;République Fédérale d’Allemagne:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carstens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Greece:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Icelandic Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of Ireland:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Gréce:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République islandaise:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;d’Irlande:&lt;br&gt;sous réserve de ratifikation&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pråinsias Mac Aogåin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skedde i Strasbourg den 6&lt;br&gt;maj 1963, på engelska och franska,&lt;br&gt;vilka båda texter äga lika vitsord, i&lt;br&gt;ett enda exemplar som skall vara de-&lt;br&gt;ponerat i Europarådets arkiv. Gene-&lt;br&gt;ralsekreteraren skall överlämna be-&lt;br&gt;styrkta avskrifter till varje signatär-&lt;br&gt;makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Österrikes&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreisky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Belgiens&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Cyperns&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Danmarks&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjeld Philip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Franska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förbundsrepubliken Tysklands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carstens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Greklands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Isländska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Irlands regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pröinsias Mac Aogäin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Italian Republic:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République italienne:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Edoardo Mariino&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the&lt;br&gt;Grand Duchy of Luxembourg:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Grand Duché de Luxembourg:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Schaus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the&lt;br&gt;Kingdom of the Netherlands:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume des Pays-Bas:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. R. van Houten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Norway:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Norvége&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvard Lange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Sweden:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Suéde:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Lange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Turkish Republic:&lt;br&gt;with reservation in respect of&lt;br&gt;ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République turque:&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zeki Kuneralp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pour le Gouvernement du&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;United Kingdom of Great Britain Royaume-Uni de Grande Bretagne&lt;br&gt;and Northern Ireland: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;et d’Irlande du Nord:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Edward Heath&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Italienska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Edoardo Martino&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Storhertigdömet Luxemburgs&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Schaut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Nederländernas&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. R. van Houten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Norges&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvard Lange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Sveriges&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Lange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Turkiska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zeki Kuneralp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förenade Konungariket&lt;br&gt;Storbritannien och Nordirlands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Edward Heath&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol No. 4 to the Convention for the&lt;br&gt;Protection of Human Rights and Funda-&lt;br&gt;mental Freedoms, securing certain rights&lt;br&gt;and freedoms other than those already in-&lt;br&gt;cluded in the Convention and in the firat&lt;br&gt;Protocol thereto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Governments signatory here-&lt;br&gt;to, being Members of the Council of&lt;br&gt;Europé,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Being resolved to take steps to en-&lt;br&gt;sure the collective enforcement of&lt;br&gt;certain rights and freedoms other&lt;br&gt;than those already included in Sec-&lt;br&gt;tion I of the Convention for the Pro-&lt;br&gt;tection of Human Rights and Funda-&lt;br&gt;mental Freedoms signed at Rome on&lt;br&gt;4th November 1950 (hereinafter re-&lt;br&gt;ferred to as “the Convention”) and&lt;br&gt;in Artides 1 to 3 of the First Proto-&lt;br&gt;col to the Convention, signed at Paris&lt;br&gt;on 20th March 1952,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No one shall be deprived of his&lt;br&gt;liberty merely on the ground of ina-&lt;br&gt;bility to fulfil a contractual obliga-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Everyone lawfully within the&lt;br&gt;territory of a State shall, within that&lt;br&gt;territory, have the right to liberty of&lt;br&gt;movement and freedom to choose&lt;br&gt;his residence.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Everyone shall be free to leave&lt;br&gt;any country, including his own.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. No restrictions shall be placed&lt;br&gt;on the exercise of these rights other&lt;br&gt;than such as are in accordance with&lt;br&gt;law and are necessary in a democratic&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocole No 4 ■ la Convention de unvf.&lt;br&gt;garde des Droits dc 1’homme et des liber-&lt;br&gt;tés fondamentales, reconnaissant eertaim&lt;br&gt;droits et libertés autres que ccux figurin&lt;br&gt;déjå dans la Convention et dans le premier&lt;br&gt;Protocole additionnel i la Conventioa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Gouvernements signa la ires,&lt;br&gt;Membres du Conseil de 1’Europe,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rcsolus ä prendre des mesures&lt;br&gt;propres å assurer la garantie collec-&lt;br&gt;tive de droits et libertés autres que&lt;br&gt;ceux qui figurent déjå dans le titre 1&lt;br&gt;de la Convention de sauvegarde des&lt;br&gt;Droits de Phomme et des libertés&lt;br&gt;fondamentales, signée å Rome le 4&lt;br&gt;novembre 1950 (ci-aprés dénommée&lt;br&gt;&amp;lt; la Convention &amp;gt;) et dans les artic-&lt;br&gt;les 1&amp;quot; å 3 du premier Protocole ad-&lt;br&gt;ditionnel &amp;amp; la Convention, signé ä&lt;br&gt;Paris le 20 mars 1952,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sont convenus de ce qui suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nul ne peut étre privé de sa liberté&lt;br&gt;pour la seule raison qu’il n’est pas&lt;br&gt;en mesure d’exécuter une obligation&lt;br&gt;contractuelle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Quiconque se trouve réguliére-&lt;br&gt;ment sur le territoire d’un Etat a le&lt;br&gt;droit d’y circuler librement et d’y&lt;br&gt;choisir librement sa résidence.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Toute personne est libre de quit-&lt;br&gt;ter n’importe quel pays, y compris&lt;br&gt;le sien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. L’exercice de ces droits ne peut&lt;br&gt;faire 1’objet d’autres restrictions que&lt;br&gt;celles qui, prévues par la loi, consti-&lt;br&gt;tuent des mesures nécessaires, dans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Översättning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll nr 4 till konventionen angående&lt;br&gt;rkvdd för de mänskliga rättigheterna och&lt;br&gt;de grundläggande friheterna, avseende er-&lt;br&gt;kännande av vissa andra rättigheter och&lt;br&gt;friheter än dem som redan inskrivits i&lt;br&gt;konventionen och dess första&lt;br&gt;tilläggsprotokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknade regeringar, som&lt;br&gt;äro medlemmar av Europarådet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka beslutat att vidtaga åtgärder&lt;br&gt;för att gemensamt säkerställa andra&lt;br&gt;rättigheter och friheter än dem som&lt;br&gt;redan inskrivits i avdelning I i den&lt;br&gt;i Rom den 4 november 1950 under-&lt;br&gt;iecknade konventionen angående&lt;br&gt;skydd för de mänskliga rättigheter-&lt;br&gt;na och de grundläggande friheterna&lt;br&gt;iliär nedan kallad »konventionen»)&lt;br&gt;och i artiklarna 1—3 i det i Paris&lt;br&gt;den 20 mars 1952 undertecknade&lt;br&gt;första tilläggsprotokollet till konven-&lt;br&gt;tionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hava överenskommit om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen må berövas sin frihet en-&lt;br&gt;bart på grund av oförmåga att full-&lt;br&gt;göra avtalad förpliktelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den som lagligen befinner sig&lt;br&gt;på en stats område äger rätt att där&lt;br&gt;fritt röra sig och att fritt välja bo-&lt;br&gt;sättningsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Envar äger frihet att lämna vil-&lt;br&gt;ket som helst land, inbegripet sitt&lt;br&gt;eget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utövandet av dessa rättigheter&lt;br&gt;får icke underkastas andra inskränk-&lt;br&gt;ningar än sådana som äro angivna i&lt;br&gt;lag och i ett demokratiskt samhälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; översättningen i enlighet med den K. prop. nr 87 till riksdagen 19454 intagna texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;society in the interests of national&lt;br&gt;security or public safety, for the&lt;br&gt;maintenance of ordre public, for the&lt;br&gt;prevention of crime, for the protec-&lt;br&gt;tion of health or morals, or for the&lt;br&gt;protection of the rights and free-&lt;br&gt;doms of others.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The rights set forth in para-&lt;br&gt;graph 1 may also be subject, in par-&lt;br&gt;ticular areas, to restrictions imposed&lt;br&gt;in accordance with law and justified&lt;br&gt;by the public interest in a democratic&lt;br&gt;societv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. No one shall be expelled, by&lt;br&gt;means either of an individual or of&lt;br&gt;a collective measure, from the terri-&lt;br&gt;tory of the State of which he is a&lt;br&gt;national.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. No one shall be deprived of the&lt;br&gt;right to enter the territory’ of the Sta-&lt;br&gt;te of which he is a national.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Collective expulsion of aliens is&lt;br&gt;prohibited.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Any High Contracting Party&lt;br&gt;may, at the time of signature or rat-&lt;br&gt;ification of this Protocol, or at any&lt;br&gt;time thereafter, communicate to the&lt;br&gt;Secretary-General of the Council of&lt;br&gt;Europé a declaration stating the ex-&lt;br&gt;tent to which it undertakes that the&lt;br&gt;provisions of this Protocol shall ap-&lt;br&gt;ply to such of the territories for the&lt;br&gt;international relations of which it&lt;br&gt;is responsible as are named therein.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any High Contracting Party&lt;br&gt;which has communicated a declara-&lt;br&gt;tion in virtue of the preceding para-&lt;br&gt;graph may, from time to time, com-&lt;br&gt;municate a further declaration mo-&lt;br&gt;difying the terms of any former de-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;une société démocratique, å la sécu-&lt;br&gt;rité nationale, å la stireté publique,&lt;br&gt;au maintien de 1’ordre public, å la&lt;br&gt;prévention des infractions pénales,&lt;br&gt;å la protection de la santé ou de la&lt;br&gt;morale, ou å la protection des droits&lt;br&gt;et libertés d’autrui.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Les droits reconnus au para-&lt;br&gt;graphe 1&amp;quot; peuvent également, dans&lt;br&gt;certaines zones déterminées, faire&lt;br&gt;1’objet de restrictions qui, prévues&lt;br&gt;par la loi, sont justifiées par 1’intérét&lt;br&gt;public dans une société démocra-&lt;br&gt;tique.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Nul ne peut étre expulsé, par&lt;br&gt;voie de mesure individuelle ou collec-&lt;br&gt;tive, du territoire de 1’Etat dont il&lt;br&gt;est le ressortissant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nul ne peut étre privé du droit&lt;br&gt;d’entrer sur le territoire de 1’Etat&lt;br&gt;dont il est le ressortissant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les expulsions collectives d’étran-&lt;br&gt;gers sont interdites.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Toute Haute Partie Contractante&lt;br&gt;peut, au moment de la signature&lt;br&gt;ou de la ratification du présent Pro-&lt;br&gt;tocole ou &amp;amp; tout moment par la suite,&lt;br&gt;communiquer au Secrétaire Général&lt;br&gt;du Conseil de 1’Europe une déclara-&lt;br&gt;tion indiquant la mesure dans laquel-&lt;br&gt;le elle s’engage å ce que les disposi-&lt;br&gt;tions du présent Protocole s’appli-&lt;br&gt;quent å tels territoires qui sont dé-&lt;br&gt;signés dans ladite déclaration et dont&lt;br&gt;elle assure les relations internationa-&lt;br&gt;les.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Toute Haute Partie Contractante&lt;br&gt;qui a communiqué une déclaration&lt;br&gt;en vertu du paragraphe précédent&lt;br&gt;peut, de temps &amp;amp; autre, communi-&lt;br&gt;quer une nouvelle déclaration mo-&lt;br&gt;difiant les termes de toute dédara-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 11&lt;br&gt;nödvändiga med hänsyn till statens&lt;br&gt;säkerhet och den allmänna säker-&lt;br&gt;heten, för upprätthållande av den all-&lt;br&gt;männa ordningen och förhindrande&lt;br&gt;av brott, för hälsovården samt för&lt;br&gt;skvddandet av sedligheten eller av&lt;br&gt;annans fri- och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De rättigheter som angivas i&lt;br&gt;mom. 1. må inom bestämda områ-&lt;br&gt;den tillika bli föremål för inskränk-&lt;br&gt;ningar, angivna i lag, vilka äro be-&lt;br&gt;rättigade av hänsyn till det allmän-&lt;br&gt;nas intresse i ett demokratiskt sam-&lt;br&gt;hälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ingen må tvingas att lämna den&lt;br&gt;stat vari han är medborgare, vare&lt;br&gt;sig genom individuella eller kollek-&lt;br&gt;tiva åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ingen må förvägras rätten att&lt;br&gt;inresa i den stat vari han är med-&lt;br&gt;borgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektiv utvisning av utlänningar&lt;br&gt;är förbjuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varje hög fördragsslutande part&lt;br&gt;må vid tidpunkten för protokollets&lt;br&gt;undertecknande eller ratifikation el-&lt;br&gt;ler när som helst därefter till Eu-&lt;br&gt;roparådets generalsekreterare över-&lt;br&gt;lämna förklaring, angivande i vilken&lt;br&gt;utsträckning den förbinder sig att&lt;br&gt;tillämpa bestämmelserna i protokol-&lt;br&gt;let inom sådana områden, som an-&lt;br&gt;givas i nämnda förklaring och för&lt;br&gt;vilkas internationella förbindelser&lt;br&gt;parten svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje hög fördragsslutande part&lt;br&gt;som avgivit förklaring enligt före-&lt;br&gt;gående punkt må från tid till annan&lt;br&gt;avgiva ny förklaring, innebärande&lt;br&gt;ändring av tidigare förklaring eller&lt;br&gt;upphävande av tillämpningen av be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;claration or terminating the applica-&lt;br&gt;tion of the provisions of this Proto-&lt;br&gt;col in respect of any territory.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. A declaration made in accord-&lt;br&gt;ance with this Article shall be deem-&lt;br&gt;ed to have been made in accordance&lt;br&gt;with paragraph 1 of Article 63 of the&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The territory of any State to&lt;br&gt;which this Protocol applies by virtue&lt;br&gt;of ratification or acceptance by that&lt;br&gt;State, and each territory to which&lt;br&gt;this Protocol is applied by virtue of&lt;br&gt;a declaration by that State under&lt;br&gt;this Article, shall be treated as sep-&lt;br&gt;arate territories for the purpose of&lt;br&gt;the references in Artides 2 and 3 to&lt;br&gt;the territory of a State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. As between the High Contract-&lt;br&gt;ing Parties the provisions of Artides&lt;br&gt;1 to 5 of this Protocol shall be re-&lt;br&gt;garded as additional Artides to the&lt;br&gt;Convention, and all the provisions of&lt;br&gt;the Convention sliall apply accord-&lt;br&gt;ingly.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nevertheless, the right of indi-&lt;br&gt;vidual recourse recognised by a dec-&lt;br&gt;laration made under Article 25 of&lt;br&gt;the Convention, or the acceptance of&lt;br&gt;the compulsory jurisdiction of the&lt;br&gt;Court by a declaration made under&lt;br&gt;Article 46 of the Convention, shall&lt;br&gt;not be effective in relation to this&lt;br&gt;Protocol unless the High Contracting&lt;br&gt;Party concerned has made a state-&lt;br&gt;ment recognising such right, or ac-&lt;br&gt;cepting such jurisdiction, in respect&lt;br&gt;of all or any of Artides 1 to 4 of&lt;br&gt;the Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. This Protocol shall be open for&lt;br&gt;signature by the Members of the&lt;br&gt;Council of Europé who are the sig-&lt;br&gt;Datories of the Convention; it shall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion antérieure ou mettant fin ,&lt;br&gt;1’application des dispositions du pré-&lt;br&gt;sent Protocole sur un territoin&lt;br&gt;quelconque.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Une déclaration faite conformé.&lt;br&gt;ment au présent article sera consi-&lt;br&gt;dérée comme ayant été faite confor-&lt;br&gt;mément au paragraphe 1 de 1’article&lt;br&gt;63 de la Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Le territoire de tout Etat auquel&lt;br&gt;le présent Protocole s'applique en&lt;br&gt;vertu de sa ratification ou de son ac-&lt;br&gt;ceptation par ledit Etat, et chacun&lt;br&gt;des territoires auxquels le Protocole&lt;br&gt;s’applique en vertu d’une déclaration&lt;br&gt;souscrite par ledit Etat conformé-&lt;br&gt;ment au présent article, seront con-&lt;br&gt;sidérés comme des territoires dis-&lt;br&gt;tincts aux fins des références au ter-&lt;br&gt;ritoire d’un Etat faites par les artic-&lt;br&gt;les 2 et 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Les Hautes Parties Contractan-&lt;br&gt;tes considéreront les artides 1&amp;quot; å 5&lt;br&gt;de ce Protocole comme des artides&lt;br&gt;additionnels å la Convention et tou-&lt;br&gt;tes les dispositions de la Convention&lt;br&gt;s’appliqueront en conséquence.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Toutefois, le droit de recours in-&lt;br&gt;dividuel reconnu par une déclaration&lt;br&gt;faite en vertu de 1’article 25 de la&lt;br&gt;Convention ou la reconnaissance de&lt;br&gt;la juridiction obligatoire de la Cour&lt;br&gt;faite par une déclaration en vertu de&lt;br&gt;1’article 46 de la Convention ne s’ex-&lt;br&gt;ercera en ce qui concerne le pré-&lt;br&gt;sent Protocole que dans la mesure&lt;br&gt;ou la Haute Partie Contractante in-&lt;br&gt;téressée aura déclaré reconnaitre le-&lt;br&gt;dit droit ou accepter ladite juridic-&lt;br&gt;tion pour les artides 1&amp;quot; å 4 du Pro-&lt;br&gt;tocole ou pour certains de ces artic-&lt;br&gt;les.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Le présent Protocole est ouvert&lt;br&gt;å la signature des Membres du Con-&lt;br&gt;seil de 1’Europe, signataires de la&lt;br&gt;Convention ; il sera ratifié en méme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»tämmelserna i detta protokoll inom&lt;br&gt;visst område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förklaring som avgivits enligt&lt;br&gt;denna artikel skall anses ha gjorts i&lt;br&gt;enlighet med artikel 63 mom. 1. i&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stats område, varpå detta pro-&lt;br&gt;tokoll är tillämpligt till följd av att&lt;br&gt;staten ratificerat eller godkänt pro-&lt;br&gt;tokollet, liksom varje område, varpå&lt;br&gt;protokollet är tillämpligt på grund&lt;br&gt;av en av samma stat undertecknad&lt;br&gt;förklaring i enlighet med denna arti-&lt;br&gt;kel, skola anses såsom skilda områ-&lt;br&gt;den i vad avser de hänvisningar till&lt;br&gt;Mats område, som göras i artiklarna&lt;br&gt;2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I förhållandet mellan de höga&lt;br&gt;fördragsslutande parterna skola ar-&lt;br&gt;tiklarna 1—5 i detta protokoll anses&lt;br&gt;som tilläggsartiklar till konventionen&lt;br&gt;och konventionens samtliga bestäm-&lt;br&gt;melser skola följaktligen vinna till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Rätten för enskild att besvära&lt;br&gt;sig. som erkänts genom förklaring,&lt;br&gt;avgiven enligt artikel 25 i konventio-&lt;br&gt;nen, eller förklaring om godtagande&lt;br&gt;av domstolens tvingande jurisdik-&lt;br&gt;tion, avgiven enligt artikel 46 i kon-&lt;br&gt;ventionen, får i vad avser detta pro-&lt;br&gt;tokoll emellertid göras gällande blott&lt;br&gt;i den utsträckning ifrågavarande hö-&lt;br&gt;ga fördragsslutande part förklarat&lt;br&gt;sig erkänna denna rätt eller godtaga&lt;br&gt;denna jurisdiktion beträffande artik-&lt;br&gt;larna 1—4 i detta protokoll eller nå-&lt;br&gt;gon av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll står öppet för&lt;br&gt;undertecknande av de medlemmar&lt;br&gt;av Europarådet som undertecknat&lt;br&gt;konventionen och skall ratificeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964,&lt;br&gt;be ratified at the same time as or&lt;br&gt;after the ratification of the Conven-&lt;br&gt;tion. It shall enter into force after&lt;br&gt;the deposit of fivc instruments of&lt;br&gt;ratification. As regards any signatory&lt;br&gt;ratifying subsequently, the Protocol&lt;br&gt;shall enter into force at the date of&lt;br&gt;the deposit of its instrument of rati-&lt;br&gt;fication.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The instruments of ratification&lt;br&gt;shall be deposited with the Secre-&lt;br&gt;tary-General of the Council of Euro-&lt;br&gt;pé, who will notify all Members of&lt;br&gt;the names of those who have ratified.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In witness whereof.the undersigned,&lt;br&gt;being duly authorised thereto, have&lt;br&gt;signed this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Strasbourg, this 16th day&lt;br&gt;of September 1963, in English and&lt;br&gt;in French, both texts being equally&lt;br&gt;authoritative, in a single copy which&lt;br&gt;shall remain deposited in the ar-&lt;br&gt;chives of the Council of Europé. The&lt;br&gt;Secretary-General shall transmit cer-&lt;br&gt;tified copies to each of the signatory&lt;br&gt;States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Republic of Austria:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;At the time of signature of this&lt;br&gt;Protocol, the undersigned has com-&lt;br&gt;municated, on behalf of his Govern-&lt;br&gt;ment, the following declaration:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol No. 4 is signed with the&lt;br&gt;reservation that Article 3 shall not&lt;br&gt;apply to the provisions on the Law&lt;br&gt;of 3rd April 1919, StBGl. No. 209&lt;br&gt;concerning the banishment of the&lt;br&gt;House of Habsburg-Lorraine and the&lt;br&gt;confiscation of their property, as set&lt;br&gt;out in the Act of 30th October 1919,&lt;br&gt;StGBl. No. 501, in the Constitutional&lt;br&gt;Law of 30th July 1925, BGB1. No.&lt;br&gt;292, in the Federal Constitutional&lt;br&gt;Law of 26th January 1928, BGB1. No.&lt;br&gt;30, and taking account of the Fede-&lt;br&gt;ral Constitutional Law of 4th July&lt;br&gt;1963, BGB1. No. 172.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k:o 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;temps que la Convention ou apra&lt;br&gt;la ratification de celle-ci. Il entrera&lt;br&gt;en vigueur aprés le dépöt de cinq&lt;br&gt;instruments de ratification. Pour&lt;br&gt;tout signataire qui le ratifiera ullé-&lt;br&gt;rieurement, le Protocole entrera en&lt;br&gt;vigueur dés le dépöt de 1’instrument&lt;br&gt;de ratification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Les instruments de ratification&lt;br&gt;seront déposés prés le Secrétaire Ge-&lt;br&gt;neral du Conseil de 1’Europe qui no-&lt;br&gt;tifiera å tous les Membres les noms&lt;br&gt;de ceux qui 1’auront ratifié.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En foi de quoi, les soussignés, du-&lt;br&gt;ment autorisés å cet effet, ont signé&lt;br&gt;le présent Protocole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait å Strasbourg, le 16 septembre&lt;br&gt;1963, en francais et en anglais, les&lt;br&gt;deux textes faisant également foi, en&lt;br&gt;un seul exemplaire qui sera déposé&lt;br&gt;dans les archives du Conseil de l’Eu-&lt;br&gt;rope. Le Secrétaire Général en com-&lt;br&gt;muniquera copie certifiée conformc&lt;br&gt;å chacun des Etats signataires.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République d’Autriche:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Au moment de la signature de ce&lt;br&gt;Protocole, le soussigné a remis, au&lt;br&gt;nom de son Gouvernement, le textc&lt;br&gt;de la déclaration suivante:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le Protocole No 4 est signé sous&lt;br&gt;réserve que son article 3 n’est pas&lt;br&gt;applicable å la Loi du 3 avril 1919,&lt;br&gt;StGBl. No 209, relative au bannisse-&lt;br&gt;ment et å la confiscation des biens&lt;br&gt;de la Maison de Habsbourg-Lorraine&lt;br&gt;dans la version de la Loi du 30 oc-&lt;br&gt;tobre 1919, StGBl. No 501, de la Loi&lt;br&gt;constitutionelle du 30 juillet 1925,&lt;br&gt;BGB1. No 292, de la Loi constitutio-&lt;br&gt;nelle fédérale du 26 janvier 1928.&lt;br&gt;BGB1. No. 30 et compte tenu de la&lt;br&gt;Loi constitutionelle fédérale du 4&lt;br&gt;juillet 1963, BGB1. No 172.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. Reichmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n;o 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^mfidigt med eller efter ratifika-&lt;br&gt;tion av konventionen. Protokollet&lt;br&gt;träder i kraft då fem ratifikations-&lt;br&gt;Mrumcnt deponerats. För signatär-&lt;br&gt;malit, som därefter ratificerar det-&lt;br&gt;samma, skall protokollet träda i&lt;br&gt;kraft den dag, då ratifikationsinstru-&lt;br&gt;mentet deponeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ratifikationsinstrumenten sko-&lt;br&gt;la deponeras hos Europarådets gene-&lt;br&gt;ralsekreterare, som har att underrät-&lt;br&gt;ta alla medlemmar om namnen på&lt;br&gt;dem som ratificerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härpå hava under-&lt;br&gt;lecknade, därtill vederbörligen be-&lt;br&gt;myndigade, underskrivit detta pro-&lt;br&gt;tokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skedde i Strasbourg den 16&lt;br&gt;september 1963, på engelska och&lt;br&gt;franska, vilka båda texter äga lika&lt;br&gt;vitsord, i ett enda exemplar som&lt;br&gt;skall vara deponerat i Europarådets&lt;br&gt;arkiv. Generalsekreteraren skall&lt;br&gt;överlämna bestyrkta avskrifter till&lt;br&gt;varje signatärmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Österrikes&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid undertecknandet av detta pro-&lt;br&gt;tokoll har undertecknad å sin rege-&lt;br&gt;rings vägnar avgivit följande dekla-&lt;br&gt;ration:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll nr 4 har undertecknats&lt;br&gt;med reservation att artikel 3 icke&lt;br&gt;skall vara tillämplig på bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen av den 3 april 1919,&lt;br&gt;STGB1. nr 209, om landsförvisning&lt;br&gt;av Huset Habsburg-Lothringen och&lt;br&gt;konfiskation av dess egendom, enligt&lt;br&gt;lagen av den 30 oktober 1919, StGBl.&lt;br&gt;nr 501, författningslagen av den 30&lt;br&gt;juli 1925, BGB1. nr 292 samt fede-&lt;br&gt;rativa författningslagen av den 26&lt;br&gt;januari 1928, BGB1. nr 30, med be-&lt;br&gt;aktande av federativa författnings-&lt;br&gt;lagen av den 4 juli 1963, BGB1. nr&lt;br&gt;172.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. Reichmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pour le Gouvernemenl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of the Kingdom of Belgium: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;du Royaume de Belgique:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R. Coene&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Republic of Cyprus:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Denmark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernemenl&lt;br&gt;de la République de Chyprc;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Danemark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mogens Warberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the French Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the&lt;br&gt;Federal Republic of Germany:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République fran^aise:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement de la&lt;br&gt;République Fédérale d’Allemagne:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felician Prill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Greece:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Icelandic Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of Ireland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;At the time of signature of this&lt;br&gt;Protocol, the Irish Government ma-&lt;br&gt;kes the folloxving declaration:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The reference to extradition con-&lt;br&gt;tained in paragraph 21 of the Re-&lt;br&gt;port of the Committee of Experts on&lt;br&gt;this Protocol and concerning para-&lt;br&gt;graph 1 of Article 3 of the Protocol&lt;br&gt;includes also lavvs providing for the&lt;br&gt;execution in the territory of one&lt;br&gt;Contracting Party of xvarrants of&lt;br&gt;arrest issued by the authorities of&lt;br&gt;another Contracting Party.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernemenl&lt;br&gt;du Royaume de Gréce:&lt;br&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République islandaise:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement dTrlande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Au moment de la signature de te&lt;br&gt;Protocole, le Gouvernement irlan-&lt;br&gt;dais fait le déclaration suivante:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La référence å 1’extradition au&lt;br&gt;paragraphe 21 du rapport du Comité&lt;br&gt;d’experts, relatif å ce Protocole et&lt;br&gt;portant sur le paragraphe 1&amp;quot; de l'ar-&lt;br&gt;ticle 3 de ce dernier, s’applique éga-&lt;br&gt;lement aux lois prévoyant 1’exécu-&lt;br&gt;tion, sur le territoire d’une Partie&lt;br&gt;Contractante, de mandats d'arrét dé-&lt;br&gt;livrés par les autorités d’une autre&lt;br&gt;Partie Contractante.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brendan Dillon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pour le Gouvernement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of the Italian Republic: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de la République italienne:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alessandro Marieni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pour le Gouvernement du&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grand Duchy of Luxembourg: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grand Duché de Luxembourg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pierre Wurth&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Belgiens&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R. Coene&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Cyperns&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Danmarks&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mogens Warberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Franska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förbundsrepubliken Tysklands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felician Prill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Greklands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Isländska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Irlands regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid undertecknandet av detta pro-&lt;br&gt;tokoll gör irländska regeringen föl-&lt;br&gt;jande deklaration:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hänvisning till utlämning,&lt;br&gt;som finns i punkt 21 i expertkom-&lt;br&gt;mitténs rapport om detta protokoll&lt;br&gt;och som avser artikel 3 moment 1 i&lt;br&gt;protokollet innefattar även lagar&lt;br&gt;med bestämmelser om verkställande&lt;br&gt;inom en avtalsslutande stats terri-&lt;br&gt;torium av beslut om häktning fat-&lt;br&gt;tade av myndigheter i en annan av-&lt;br&gt;talsslutande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brendan Dillon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Italienska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alessandro Marieni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Storhertigdömet Luxemburgs&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pierre Wurth&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the&lt;br&gt;Kingdom of the Netherlands:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Norway:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume des Pays-Bas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Norvége:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Knut Frydenlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pour le Gouvernement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of the Kingdom of Sxveden: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;du Royaume de Suéde:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K. G. Lagerfelt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the&lt;br&gt;Swiss Confederation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Turkish Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the&lt;br&gt;United Kingdom of Great Britain&lt;br&gt;and Northern Ireland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la Confédération suisse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République turque:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rovaume-Uni de Grande Bretagne&lt;br&gt;et d’Irlande du Nord:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. F. Porter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1964, n:o 11&lt;br&gt;För Konungariket Nederländernas&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Norges&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Knut Frydenlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Sveriges&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K. G. Lagerfelt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Schweiziska Edsförbundets&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Turkiska Republikens&lt;br&gt;regering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förenade Konungariket&lt;br&gt;Storbritannien och Nordirlands&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. F. Por t er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ctkom från trycket den 4 januari 1966&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;WHCl BO«m XTHLM I** *40*4»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966, n:o 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol No. 5 to the Convention for the&lt;br&gt;Protection of Human Rights and Funda-&lt;br&gt;mental Freedoms, amending Artides 22&lt;br&gt;and 40 of the Convention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Governmenls signatory&lt;br&gt;hereto, being Members of the Coun-&lt;br&gt;cil of Europé,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that certain incon-&lt;br&gt;veniences have arisen in the applica-&lt;br&gt;tion of the provisions of Artides 22&lt;br&gt;and 40 of the Convention for the Pro-&lt;br&gt;tection of Human Rights and Funda-&lt;br&gt;mental Freedoms signed at Rome&lt;br&gt;on 4th November 1950 (hereinafter&lt;br&gt;referred to as “the Convention”) re-&lt;br&gt;lating to the length of the terms of&lt;br&gt;office of the members of the Euro-&lt;br&gt;pean Commission of Human Rights&lt;br&gt;(hereinafter referred to as “the&lt;br&gt;Commission”) and of the European&lt;br&gt;Court of Human Rights (hereinafter&lt;br&gt;referred to as “the Court”);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that it is desirable to&lt;br&gt;ensure as far as possible an election&lt;br&gt;every three years of one half of the&lt;br&gt;members of the Commission and of&lt;br&gt;one third of the members of the&lt;br&gt;Court;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering therefore that it is&lt;br&gt;desirable to amend certain provi-&lt;br&gt;sions of the Convention,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In Article 22 of the Convention,&lt;br&gt;the follovving tve o paragraphs shall&lt;br&gt;be inserted after paragraph (2):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“(3) In order to ensure that, as&lt;br&gt;far as possible, one half of the mem-&lt;br&gt;bership of the Commission shall be&lt;br&gt;renewed every three years, the Com-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocole N°o 5 i la Convention de Saave-&lt;br&gt;garde des Droits de 1'Homme et des Liber-&lt;br&gt;tés fondamentales, modifiant les artides&lt;br&gt;22 et 40 de la Convention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Gouvernements signataires,&lt;br&gt;Membres du Conseil de 1’Europe,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant que 1’application des&lt;br&gt;dispositions des artides 22 et 40 de&lt;br&gt;la Convention de Sauvegarde des&lt;br&gt;Droits de 1’Homme et des Libertés&lt;br&gt;fondamentales signée å Rome le ♦&lt;br&gt;novembre 1950 (ci-aprés dénommée&lt;br&gt;«la Convention») a donné lieu a&lt;br&gt;certaines diffieultés en ce qui con-&lt;br&gt;cerne la durée du mandat des mem-&lt;br&gt;bres de la Commission européenne&lt;br&gt;des Droits de 1’Homme (ci-aprés dé-&lt;br&gt;nommée &amp;lt; la Commission &amp;gt;) et de la&lt;br&gt;Cour européenne des Droits de&lt;br&gt;1’Homme (ci-aprés dénommée &amp;lt;la&lt;br&gt;Cour »);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant qu’il importe d’assu-&lt;br&gt;rer dans la mesure du possible 1'élec-&lt;br&gt;tion tous les trois ajis d’une moitié&lt;br&gt;des membres de la Commission et&lt;br&gt;d’un tiers des membres de la Cour;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant dés lors qu’il con-&lt;br&gt;vient d’amender certaines disposi-&lt;br&gt;tions de la Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sont convenues de ce qui suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article I&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1’article 22 de la Convention, les&lt;br&gt;deux paragraphes ci-aprés sont in-&lt;br&gt;sérés aprés le paragraphe 2 :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;« (3) Afin d’assurer dans la me-&lt;br&gt;sure du possible le renouvellement&lt;br&gt;d’une moitié de la Commission tous&lt;br&gt;les trois ans, le Comité des Ministres&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966, n:o 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll nr 5 till konventionen angående&lt;br&gt;ik'dd för de mänskliga rättigheterna och&lt;br&gt;J, grundläggande friheterna, avseende änd-&lt;br&gt;ring av artiklarna 22 och 40 i&lt;br&gt;konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknade regeringar, vilka&lt;br&gt;äro medlemmar av Europarådet&lt;br&gt;hava,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i betraktande av att vissa olägen-&lt;br&gt;heter hava uppkommit vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna i artik-&lt;br&gt;larna 22 och 40 i den i Rom den 4&lt;br&gt;november 1950 undertecknade kon-&lt;br&gt;ventionen angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna (här nedan&lt;br&gt;kallad »konventionen») avseende&lt;br&gt;mandattiden för ledamöterna av den&lt;br&gt;europeiska kommissionen för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna (här ne-&lt;br&gt;dan kalla »kommissionen») och av&lt;br&gt;den europeiska domstolen för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna (här nedan&lt;br&gt;kallad »domstolen»);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i betraktande av att det är önsk-&lt;br&gt;värt att säkerställa att så nära som&lt;br&gt;möjligt val äger rum vart tredje år&lt;br&gt;av halva antalet av kommissionens&lt;br&gt;ledamöter och av en tredjedel av&lt;br&gt;domstolens ledamöter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i betraktande därför av att det är&lt;br&gt;nödvändigt att ändra vissa bestäm-&lt;br&gt;melser i konventionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskommit om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 22 i konventionen skola&lt;br&gt;följande två moment intagas efter&lt;br&gt;mom. 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»3. I syfte att säkerställa att så&lt;br&gt;nära som möjligt halva antalet av&lt;br&gt;kommissionens ledamöter förnyas&lt;br&gt;vart tredje år, må ministerkommit-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tl—t7043t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966, n:o 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mittee of Ministers may decide, be-&lt;br&gt;fore proceeding to any subsequent&lt;br&gt;election, that the term or terms of&lt;br&gt;office of one or more members to be&lt;br&gt;elected shall be for a period other&lt;br&gt;than six years but not more than&lt;br&gt;nine and not less than three years.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) In cases where more than one&lt;br&gt;term of office is involved and the&lt;br&gt;Committee of Ministers applies the&lt;br&gt;preceding paragraph, the allocation&lt;br&gt;of the terms of office shall be&lt;br&gt;effected by the drawing of lots by&lt;br&gt;the Secretary General, immediately&lt;br&gt;after the election.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In Article 22 of the Convention,&lt;br&gt;the former paragraphs (3) and (4)&lt;br&gt;shall become respectively paragraphs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) and (6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In Article 40 of the Convention,&lt;br&gt;the following two paragraphs shall&lt;br&gt;be inserted after paragraph (2):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;(3) In order to ensure that, as&lt;br&gt;far as possible, one third of the&lt;br&gt;membership of the Court shall be&lt;br&gt;renewed every three years, the Con-&lt;br&gt;sultative Assembly may decide, be-&lt;br&gt;fore proceeding to any subsequent&lt;br&gt;election, that the term or terms of&lt;br&gt;office of one or more members to be&lt;br&gt;elected shall be for a period other&lt;br&gt;than nine years but not more than&lt;br&gt;twelve and not less than six years.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) In cases where more than one&lt;br&gt;term of office is involved and the&lt;br&gt;Consultative Assembly applies the&lt;br&gt;preceding paragraph, the allocation&lt;br&gt;of the terms of office shall be effect-&lt;br&gt;ed by the drawing of lots by the&lt;br&gt;Secretary General immediately after&lt;br&gt;the election.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In Article 40 of the Convention,&lt;br&gt;the former paragraphs (3) and (4)&lt;br&gt;shall become respectively paragraphs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) and (6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;peut, avant de procéder å toute élec-&lt;br&gt;tion ultérieure, décider qu’un ou&lt;br&gt;plusieurs mandats de membres å&lt;br&gt;élire auront une durée autre que six&lt;br&gt;ans, sans que cette durée toutefois&lt;br&gt;puisse excéder neuf ans ou étre in-&lt;br&gt;férieure å trois ans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Dans le cas ou il y a lieu de&lt;br&gt;conférer plusieurs mandats et que le&lt;br&gt;Comité des Ministres fait application&lt;br&gt;du paragraphe précédent, la répara-&lt;br&gt;tion des mandats s’opére suivant un&lt;br&gt;tirage au sort effectué par le Secré-&lt;br&gt;taire Général du Conseil de 1’Europe&lt;br&gt;immédiatement aprés 1’élection. &amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1’article 22 de la Convention, les&lt;br&gt;paragraphes 3 et 4 deviennent re-&lt;br&gt;spectivement les paragraphes 5 et 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1’article 40 de la Convention, les&lt;br&gt;deux paragraphes suivants sont in-&lt;br&gt;sérés aprés le paragraphe 2 :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; (3) Afin d’assurer dans la me-&lt;br&gt;sure du possible le renouvellement&lt;br&gt;d’un tiers de la Cour tous les trois&lt;br&gt;ans, l’Assemblée Consultative peut,&lt;br&gt;avant de procéder å toute élection&lt;br&gt;ultérieure, décider qu’un ou plusieurs&lt;br&gt;mandats de membres &amp;amp; élire auront&lt;br&gt;une durée autre que celle de neuf&lt;br&gt;ans, sans qu’el!e puisse toutefois&lt;br&gt;excéder douze ans ou étre inférieure&lt;br&gt;å six ans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Dans le cas ou il y a lieu de&lt;br&gt;conférer plusieurs mandats et que&lt;br&gt;l’Assemblée Consultative fait appli-&lt;br&gt;cation du paragraphe précédent, la&lt;br&gt;répartition des mandats s’opére&lt;br&gt;suivant un tirage au sort effectué&lt;br&gt;par le Secrétaire Général du Conseil&lt;br&gt;de 1’Europe immédiatement aprés&lt;br&gt;1’élection. &amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1’article 40 de la Convention, les&lt;br&gt;paragraphes 3 et 4 deviennent re-&lt;br&gt;spectivement les paragraphes 5 et 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966, n:o 34&lt;br&gt;frn innan ett senare val genomföres&lt;br&gt;besluta, att mandattiden för en eller&lt;br&gt;flera av de ledamöter, som skola väl-&lt;br&gt;jas, skal) omfatta annan period än&lt;br&gt;sex Ar; dock må denna period ej över-&lt;br&gt;sliga nio år och ej understiga tre &amp;amp;r.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I sådana fall där mer än en&lt;br&gt;mandattid är i fråga och minister-&lt;br&gt;kommittén tillämpar föregående mo-&lt;br&gt;ment, skall fördelningen av man-&lt;br&gt;dattider verkställas genom lottdrag-&lt;br&gt;ning av generalsekreteraren omedel-&lt;br&gt;bart efter det att valet ägt rum.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 22 i konventionen skola&lt;br&gt;de förutvarande mom. 3 och mom. 4&lt;br&gt;bliva mom. 5 respektive mom. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 40 i konventionen skola&lt;br&gt;följande två moment intagas efter&lt;br&gt;mom. 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;3. I syfte att säkerställa att så&lt;br&gt;nära som möjligt en tredjedel av&lt;br&gt;domstolens ledamöter förnyas vart&lt;br&gt;tredje år, må rådgivande församling-&lt;br&gt;en innan ett senare val genomföres&lt;br&gt;besluta, att mandattiden för en eller&lt;br&gt;flera av de ledamöter, som skola&lt;br&gt;väljas, skall omfatta annan period&lt;br&gt;än nio år; dock må denna period ej&lt;br&gt;överstiga tolv år och ej understiga&lt;br&gt;sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I sådana fall där mer än en&lt;br&gt;mandattid är i fråga och rådgivande&lt;br&gt;församlingen tillämpar föregående&lt;br&gt;moment, skall fördelningen av man-&lt;br&gt;dattider verkställas genom lottdrag-&lt;br&gt;ning av generalsekreteraren omedel-&lt;br&gt;bart efter det att valet ägt rum.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 40 i konventionen skola&lt;br&gt;de förutvarande momenten 3 och 4&lt;br&gt;bliva mom. 5 respektive mom. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966, n:o 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. This Protocol shall be open to&lt;br&gt;signature by Members of the Council&lt;br&gt;of Europé, signatories to the Con-&lt;br&gt;vention, who may become Parties to&lt;br&gt;it by:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) signature without reservation&lt;br&gt;in respect of ratification or accept-&lt;br&gt;ance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) signature with reservation in&lt;br&gt;respect of ratification or accept-&lt;br&gt;ance, followed by ratification or ac-&lt;br&gt;ceptance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instruments of ratification or ac-&lt;br&gt;ceptance shall be deposited with the&lt;br&gt;Secretary General of the Council of&lt;br&gt;Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. This Protocol shall enter into&lt;br&gt;force as soon as all Contracting&lt;br&gt;Parties to the Convention shall have&lt;br&gt;become Parties to the Protocol, in&lt;br&gt;accordance with the provisions of&lt;br&gt;paragraph 1 of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Secretary General of the&lt;br&gt;Council of Europé shall notify the&lt;br&gt;Members of the Council of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) any signature without reser-&lt;br&gt;vation in respect of ratification or&lt;br&gt;acceptance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) any signature with reserva-&lt;br&gt;tion in respect of ratification or ac-&lt;br&gt;ceptance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) the deposit of any instrument&lt;br&gt;of ratification or acceptance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) the date of entry into force&lt;br&gt;of this Protocol in accordance with&lt;br&gt;paragraph 2 of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In witness whereof the undersign-&lt;br&gt;ed, being duly authorised thereto,&lt;br&gt;have signed this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Strasbourg, this 20th day&lt;br&gt;of January 1966, in English and in&lt;br&gt;French, both texts being equally&lt;br&gt;authontative, in a single copy which&lt;br&gt;shall remain deposited in the ar-&lt;br&gt;chives of the Council of Europé. The&lt;br&gt;Secretary General shall transmit&lt;br&gt;certified copies to each of the signa-&lt;br&gt;tory Governments.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Le présent Protocole est ouvert&lt;br&gt;å la signature des Membres du Coa-&lt;br&gt;seil de 1’Europe signataires de la&lt;br&gt;Convention qui peuvent y devenir&lt;br&gt;Parties par :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) la signature sans réserve de&lt;br&gt;ratification ou d’acceptation;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(.b) la signature sous réserve de&lt;br&gt;ratification ou d'acceptation suivie&lt;br&gt;de ratification ou d’acceptation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les instruments de ratification ou&lt;br&gt;d'acceptation seront déposés pré le&lt;br&gt;Secrétaire Général du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Le présent Protocole entrera en&lt;br&gt;vigueur dés que toutes les Parties&lt;br&gt;Contractantes å la Convention seront&lt;br&gt;devenues Parties au Protocole con-&lt;br&gt;formément aux dispositions du pa-&lt;br&gt;ragraphe l&lt;sup&gt;tr&lt;/sup&gt; de cet article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Le Secrétaire Général du Conseil&lt;br&gt;de 1’Europe notifiera aux Membres&lt;br&gt;du Conseil :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) toute signature sans réserve&lt;br&gt;de ratification ou d'acceptation;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) toute signature sous réserve&lt;br&gt;de ratification ou d’acceptation;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) le dép6t de tout instrument de&lt;br&gt;ratification ou d'acceptation;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) la date d’entrée en vigueur&lt;br&gt;du présent Protocole, conformément&lt;br&gt;au paragraphe 2 de cet article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En foi de quoi, les soussignés, du-&lt;br&gt;inent autorisés ä cet effet, ont signé&lt;br&gt;le présent Protocole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait å Strasbourg, le 20 janvier&lt;br&gt;1966, en fran^ais et en anglais, les&lt;br&gt;deux textes faisant également foi, en&lt;br&gt;un seul exemplaire qui sera déposé&lt;br&gt;dans les archives du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe. Le Secrétaire Général en&lt;br&gt;communiquera copie certifiée con-&lt;br&gt;forme &amp;amp; chacun des Gouvernements&lt;br&gt;signataires.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966, n:o 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll står öppet för un-&lt;br&gt;dertecknande av de medlemsstater&lt;br&gt;j Europarådet, vilka undertecknat&lt;br&gt;ja.nventionen; de kunna tillträda det-&lt;br&gt;samma genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a&amp;gt; undertecknande utan förbehåll&lt;br&gt;för ratifikation eller godkännande,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) undertecknande med förbehåll&lt;br&gt;för ratifikation eller godkännande,&lt;br&gt;□t följ t av ratifikation eller godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ratifikations- eller godkännande-&lt;br&gt;instrumentet skola deponeras hos&lt;br&gt;Europarådets generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Detta protokoll träder i kraft&lt;br&gt;när samtliga konventionsstater till-&lt;br&gt;trätt detsamma enligt bestämmelse-&lt;br&gt;na i mom. 1 i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Europarådets generalsekretera-&lt;br&gt;re skall underrätta rådets medlems-&lt;br&gt;stater om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) varje undertecknande utan för-&lt;br&gt;l&amp;gt;eliåll för ratifikation eller godkän-&lt;br&gt;nande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l&amp;gt;) varje undertecknande med för-&lt;br&gt;behåll för ratifikation eller godkän-&lt;br&gt;nande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) deposition av varje ratifika-&lt;br&gt;tions- eller godkännandeinstrument;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagen för detta protokolls&lt;br&gt;ikraftträdande enligt mom. 2 i den-&lt;br&gt;na artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härå hava under-&lt;br&gt;tecknade, därtill vederbörligen be-&lt;br&gt;myndigade, underskrivit detta pro-&lt;br&gt;tokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skedde i Strasbourg den 20&lt;br&gt;januari 1966, på engelska och&lt;br&gt;franska, vilka båda texter äga lika&lt;br&gt;vitsord, i ett enda exemplar som skall&lt;br&gt;vara deponerat i Europarådets ar-&lt;br&gt;kiv. Generalsekreteraren skall över-&lt;br&gt;lämna bestyrkta avskrifter till varje&lt;br&gt;signat ärm akt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966, n:o 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Republic of Austria:&lt;br&gt;with reservation in respect&lt;br&gt;of ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strasbourg, le&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République d’Autriche :&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;br&gt;janvier 1966&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Willfried Gredler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Belgium:&lt;br&gt;with reservation in respect&lt;br&gt;of ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Belgique :&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L. Couvreur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Republic of Cyprus:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République de Chypre :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Danemark :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Denmark:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mogens Warberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the French Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Federal Republic of Germany:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Greece:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Icelandic Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of Ireland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République fran^aise :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République Fédérale&lt;br&gt;d’Allemagne :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Gréce :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République islandaise :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;d’Irlande :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Italian Republic:&lt;br&gt;with reservation in respect&lt;br&gt;of ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République italienne :&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alessandro Marieni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government of the&lt;br&gt;Grand Duchy of Luxembourg:&lt;br&gt;with reservation in respect&lt;br&gt;of ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement du&lt;br&gt;Grand Duché de Luxembourg :&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jean Wagner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966, n:o 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Österrikes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strasbourg den 26 januari 1966&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Willfried Gredler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Belgiens&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L. Couvreur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republikens Cyperns&lt;br&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Danmarks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mogens Warberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Franska Republikens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förbundsrepubliken Tysklands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Greklands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Isländska Republikens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Irlands regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Italienska Republikens&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alessandro Marieni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Storhertigdömet Luxemburgs&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jean Wagner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966, n:o 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of Malta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of the Netherlands:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de Malte :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume des Pays-Bas :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Norway:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ole Ålgärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernemenl&lt;br&gt;du Royaume de Norvége :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Kingdom of Sweden:&lt;br&gt;with reservation in respect&lt;br&gt;of ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Stdhl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume de Suéde :&lt;br&gt;tous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Swiss Confederation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the Turkish Republic:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Government&lt;br&gt;of the United Kingdom of Great&lt;br&gt;Britain and Northern Ireland:&lt;br&gt;with reservation in respect&lt;br&gt;of ratification or acceptance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strasbourg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la Confédération suisse :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;de la République turque :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Gouvernement&lt;br&gt;du Royaume-Uni de Grande Bretagne&lt;br&gt;et d’Irlande du Nord :&lt;br&gt;sous réserve de ratification&lt;br&gt;ou d’acceptation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Februari 1966&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. B. Boothby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;br&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1966, N:o 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Maltas regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Nederländernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Norges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ole Å Igärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Sveriges&lt;br&gt;regering:&lt;br&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;br&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Ståhl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Schweiziska Edsförbundets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Turkiska Republikens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Förenade Konungariket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritanniens och Nordirlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med förbehåll för ratifikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strasbourg den 10 februari 1966&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. B. Boothby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utkom av trycket den 19 december 1967&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KUNCL. iom. STMLM IH7 47M32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1983: 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol No. 6&lt;br&gt;to the Convention for the Protection of&lt;br&gt;Human Rights and Fundamental Free-&lt;br&gt;doms Concerning the Abolition of the&lt;br&gt;Death Penalty&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The member States of the Council of Eu-&lt;br&gt;ropc. signatory lo this Protocol to the Con-&lt;br&gt;vention for the Protection of Human Rights&lt;br&gt;and Fundamental Freedoms. signed at Rome&lt;br&gt;on 4 November 1950 (hereinafter referred to&lt;br&gt;as &lt;sup&gt;,,&lt;/sup&gt;the Convention&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that the evolution that has oc-&lt;br&gt;currcd in several member States of the Coun-&lt;br&gt;cil of Europé expresses a general tendency in&lt;br&gt;favour of abolition of the death pcnalty:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The death penalty shall be abolished. No&lt;br&gt;one shall be condcmned to such penalty or&lt;br&gt;executed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A State may make provision in its law for&lt;br&gt;the death penalty in respect of aets commit-&lt;br&gt;led in time of war or of imminent threat of&lt;br&gt;war: such penalty shall be applied only in the&lt;br&gt;instanccs laid down in the law and in accor-&lt;br&gt;dance with ils provisions. The State shall&lt;br&gt;comntunicate to the Secretary General of the&lt;br&gt;Council of Europé the relevant provisions of&lt;br&gt;that law .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No derogation from the provisions of this&lt;br&gt;Protocol shall be made under Article 15 of the&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No reservation may be made under Article&lt;br&gt;64 of the Convention in respect of the provi-&lt;br&gt;sions of this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Any State may at the time of signature or&lt;br&gt;when depositing its instrument of ratification.&lt;br&gt;acceptance or approval. specify the territory&lt;br&gt;or territories to which this Protocol shall ap-&lt;br&gt;ply.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocole N” 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ä la Convention de sauvegarde des Droitj&lt;br&gt;de 1’Homme et des Libertés fondamnt-&lt;br&gt;tales concernant 1’abolition de la peine t,&lt;br&gt;mort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Etats membres du Conseil de l'Eu&lt;br&gt;rope. signataires du présent Protocole a L&lt;br&gt;Convention de sauvegarde des Droits dc&lt;br&gt;1‘Homme et des Libertés fonJamenules. w&lt;br&gt;gnée ä Rome le 4 novembre 1950 (ct-apres&lt;br&gt;dénommée «la Convention •).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant que les développementsintci-&lt;br&gt;venus dans plusieurs Etats membres du Con&lt;br&gt;seil de l’Europe expriment une tendance p&lt;br&gt;nérale en faveur de 1'abolition de la peine dc&lt;br&gt;mort:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sont convenus de ce qui suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La peine de mort est abolie. Nul ne peut&lt;br&gt;étre condamné ä une telle peine ni exécutc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Un Etat peut prévoir dans sa législation la&lt;br&gt;peine de mort pour des aetes commis en&lt;br&gt;temps de guerre ou de danger imminent dc&lt;br&gt;guerre: une telle peine ne scra appliquée qut&lt;br&gt;dans les cas prévus par cette législatiun et&lt;br&gt;conformément ä ses dispositions. Cet Etat&lt;br&gt;communiquera au Secrétaire Général du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europc les dispositions afTc-&lt;br&gt;rentes de la législation en cause.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aucune dérogation n'est autorisée aux dis-&lt;br&gt;positions du présent Protocole au titre de&lt;br&gt;1’article 15 de la Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aucune réserve n'est admise aux disposi-&lt;br&gt;tions du présent Protocole au titre de 1’article&lt;br&gt;64 de la Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tout Etat peut. au moment de la signa-&lt;br&gt;ture ou au moment du dépöt de son instru-&lt;br&gt;ment de ratification. d’acceptation ou d ap-&lt;br&gt;probation. désigner le ou les territoires aux-&lt;br&gt;quels s’appliquera le présent Protocole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Översättning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till konventionen angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och de grundläg-&lt;br&gt;gande friheterna, avseende avskaffande&lt;br&gt;m dödsstraffet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets medlemsstater, som under-&lt;br&gt;tecknat detta protokoll till den i Rom den 4&lt;br&gt;november 1950 undertecknade konventionen&lt;br&gt;angående skydd för de mänskliga rättighe-&lt;br&gt;terna och de grundläggande friheterna (nedan&lt;br&gt;kallad &amp;quot;konventionen&amp;quot;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beaktar att den utveckling som skett i&lt;br&gt;flera av Europarådets medlemsstater känne-&lt;br&gt;tecknas av en allmän tendens till avskaffande&lt;br&gt;av dödsstraffet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har kommit överens om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsstraffet skall vara avskaffat. Ingen får&lt;br&gt;klornas ett sådant straff eller avrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stat kan i sin lag föreskriva dödsstraff&lt;br&gt;för handlingar som begåtts under krigstid el-&lt;br&gt;ler under överhängande krigshot. Ett sådant&lt;br&gt;straff skall tillämpas endast i de fall som&lt;br&gt;inges i lagen och i enlighet med dess bestäm-&lt;br&gt;melser. Siaten skall underrätta Europarådets&lt;br&gt;generalsekreterare om de ifrågavarande be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen avvikelse enligt artikel 15 i konven-&lt;br&gt;tionen får ske från bestämmelserna i detta&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget förbehåll enligt artikel 64 i konven-&lt;br&gt;tionen får göras beträffande bestämmelserna&lt;br&gt;i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. En stat kan vid tidpunkten för under-&lt;br&gt;tecknandet eller när den deponerar sitt ratifi-&lt;br&gt;kations-, godtagande- eller godkännandein-&lt;br&gt;strument ange på vilket territorium eller vilka&lt;br&gt;territorier detta protokoll skall vara tillämp-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Översättning enligt den i prop. lUXl/M: SI intagna&lt;br&gt;k'\len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1983: 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1983:57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any State may at any later date. by a&lt;br&gt;declaration addressed to the Secretary Gen-&lt;br&gt;eral of the Council of Europé, extend the&lt;br&gt;application of this Protocol to any other terri-&lt;br&gt;tory specified in the declaration. In respect of&lt;br&gt;such territory the Protocol shall enter into&lt;br&gt;force on the first day of the month following&lt;br&gt;the date of receipt of such declaration by the&lt;br&gt;Secretary General.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Any declaration made under the two&lt;br&gt;preceding paragraphs may. in respect of any&lt;br&gt;territory specified in such declaration. be&lt;br&gt;uithdrawn by a notification addressed to the&lt;br&gt;Secretary General. The withdrawal shall be-&lt;br&gt;come efTective on the first day of the month&lt;br&gt;following the date of receipt of such notifica-&lt;br&gt;tion by the Secretary General.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;As bctwcen the States Parties the provi-&lt;br&gt;sions of Ariiclcs I to 5 of this Protocol shall&lt;br&gt;be regarded as additional artides to the Con-&lt;br&gt;vention and all the provisions of the Conven-&lt;br&gt;tion shall apply accordingly.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Protocol shall be open for signature&lt;br&gt;by the member States of the Council of Eu-&lt;br&gt;ropé. signatories to the Convention. It shall&lt;br&gt;be subject to ratification. acceptance or ap-&lt;br&gt;proval. A member State of the Council of&lt;br&gt;Europé may not ratify. acccpt or approve this&lt;br&gt;Protocol unless it has. simultaneously or pre-&lt;br&gt;viously. ratified the Convention. Instruments&lt;br&gt;of ratification. acceptance or approval shall&lt;br&gt;be deposited with the Secretary General of&lt;br&gt;the Council of Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. This Protocol shall enter into force on&lt;br&gt;the first day of the month following the date&lt;br&gt;on which five member States of the Council&lt;br&gt;of Europc have expressed their consent to be&lt;br&gt;bound by the Protocol in accordance with the&lt;br&gt;provisions of Artide 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. In respect of any member State which&lt;br&gt;subscqucntly expresses its consent to be&lt;br&gt;bound by it. the Protocol shall enter into&lt;br&gt;force on the first day of the month following&lt;br&gt;the date of the deposit of (he instrument of&lt;br&gt;ratification. acceptance or approval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tout Etat peut. ä tout autre moment par&lt;br&gt;la suite. par une déclaration adressée au Se-&lt;br&gt;crétairc Général du Conseil de TEuropc.&lt;br&gt;étendre fapplication du présent Protocole i&lt;br&gt;tout autre territoire désigné dans la déclara-&lt;br&gt;tion. Le Protocole entrera en vigueur i fé-&lt;br&gt;gard de ce territoire le premier jour du mois&lt;br&gt;qui suit la date de réception de la déclaration&lt;br&gt;par le Secrétaire Général.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Toute déclaration faite en vertu des deux&lt;br&gt;paragraphes précédents pourra étre retirée,&lt;br&gt;en ce qui concerne tout territoire désigné&lt;br&gt;dans cette déclaration. par notification adres-&lt;br&gt;sée au Secrétaire Général. Le retrait prendra&lt;br&gt;effet le premier jour du mois qui suit la date&lt;br&gt;de réception de la notification par le Secrt-&lt;br&gt;taire Général.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Etats Parties considérent les artides I&lt;br&gt;ä 5 du présent Protocole comme des artides&lt;br&gt;additionnels ä la Convention et toutes les dis-&lt;br&gt;positions de la Convention s'appliquent en&lt;br&gt;conséquence.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le présent Protocole est ouvert 1 la signa-&lt;br&gt;ture des Etats membres du Conseil de l'Eu-&lt;br&gt;ropc. signataires de la Convention. II sera&lt;br&gt;soumis ä ratification. acceptation ou appro-&lt;br&gt;bation. Un Etat membre du Conseil de 1’Eur-&lt;br&gt;opc ne pourra ratifier. accepter ou approuver&lt;br&gt;le présent Protocole sans avoir simultané-&lt;br&gt;ment ou antéricurement ratifié la Conven-&lt;br&gt;tion. Les instruments de ratification. d'ae-&lt;br&gt;ceptation ou d'approbation seront déposés&lt;br&gt;prés le Secrétaire Général du Conseil de&lt;br&gt;I'Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lc présent Protocole entrera en vigueur&lt;br&gt;le premier jour du mois qui suit la date å&lt;br&gt;laquclle cinq Etats membres du Conseil de&lt;br&gt;l‘Europé auront exprimé leur consentement i&lt;br&gt;étre liés par le Protocole conformément aux&lt;br&gt;dispositions de Tarticle 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Pour tout Etat membre qui exprimera&lt;br&gt;ultéricurcment son consentement i étre lié&lt;br&gt;par le Protocole. celui-ci entrera en vigueur le&lt;br&gt;premier jour du mois qui suit la date du dépdt&lt;br&gt;dc rinstrument dc ratification. d‘acccptation&lt;br&gt;ou d'approbation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En stat kan vid en senare tidpunkt, ge-&lt;br&gt;nom förklaring ställd till Europarådets gene-&lt;br&gt;ralsekreterare. utsträcka tillämpningen av&lt;br&gt;detta protokoll till ett annat territorium som&lt;br&gt;anges i förklaringen. Med avseende på ett&lt;br&gt;sidant territorium träder protokollet i kraft&lt;br&gt;den första dagen i den månad som följer efter&lt;br&gt;den dag då generalsekreteraren mottog för-&lt;br&gt;klaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;?. En förklaring som avgetts i enlighet med&lt;br&gt;de båda föregående punkterna kan. med av-&lt;br&gt;seende på ett territorium som har angetts i&lt;br&gt;förklaringen, återtas genom en underrättelse&lt;br&gt;ställd till generalsekreteraren. Återtagandet&lt;br&gt;trader i kraft den första dagen i den månad&lt;br&gt;som följer efter den dag då generalsekretera-&lt;br&gt;ren mottog underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forhållandet mellan de stater som är&lt;br&gt;parter skall artiklarna 1-5 i detta protokoll&lt;br&gt;anses som tilläggsartiklar till konventionen,&lt;br&gt;och alla bestämmelser i konventionen skall&lt;br&gt;tillämpas i enlighet därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll skall stå öppet för under-&lt;br&gt;tecknande av de medlemsstater i Europarå-&lt;br&gt;det som har undertecknat konventionen. Det&lt;br&gt;skall ratificeras, godtas eller godkännas. En&lt;br&gt;medlemsstat far inte ratificera, godta eller&lt;br&gt;godkänna detta protokoll om den inte samti-&lt;br&gt;digt eller tidigare har ratificerat konven-&lt;br&gt;tionen. Ratifikations-, godtagande- eller god-&lt;br&gt;kännandeinstrument skall deponeras hos Eu-&lt;br&gt;roparådets generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll träder i kraft den första&lt;br&gt;dagen i den månad som följer efter den dag då&lt;br&gt;fem av Europarådets medlemsstater har ut-&lt;br&gt;tryckt sitt samtycke till att vara bundna av&lt;br&gt;protokollet i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I förhållande till en medlemsstat som&lt;br&gt;senare uttrycker sitt samtycke till att vara&lt;br&gt;bunden av protokollet träder detta i kraft den&lt;br&gt;första dagen i den månad som följer efter den&lt;br&gt;dag då ratifikations-, godtagande- eller god-&lt;br&gt;kännandeinstrumentet deponerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1983: 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1983:57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Secretary General of the Council of&lt;br&gt;Europé shall notify the member States of the&lt;br&gt;Council of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. any signature:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. the deposit of any instrument of ratifica-&lt;br&gt;tion. acceptance or approval;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. any date of entry into force of this Proto-&lt;br&gt;col in accordance with Artides 5 and 8;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. any other act. notification or communi-&lt;br&gt;cation relating to this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In witness whereof the undersigned, being&lt;br&gt;duly authorised thereto, have signed this Pro-&lt;br&gt;tocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Strasbourg, this 28th day of April&lt;br&gt;1983. in English and French. both texts being&lt;br&gt;equally authentic, in a single copy which&lt;br&gt;shall be deposited in the archives of the&lt;br&gt;Council of Europé. The Secretary General of&lt;br&gt;the Council of Europé shall transmit certified&lt;br&gt;copies to each member State of the Council&lt;br&gt;of Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le Secrétaire Général du Conseil de 1'Exi&lt;br&gt;rope notifiera aux Etats membres du Con&lt;br&gt;seil:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;u. toute signature;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. le dépöt de tout instrument de ratiGc*.&lt;br&gt;tion, dacceptation ou d'approbation;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. toute date d'entrée en vigueur du pré-&lt;br&gt;sent Protocole conformément å ses anicles 5&lt;br&gt;et 8;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. tout autre aete, notification ou commu-&lt;br&gt;nication ayant trait au présent Protocole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En foi de quoi, les soussignés. dument au-&lt;br&gt;torisés a cet efTct, ont signé le présent Proto-&lt;br&gt;cole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait å Strasbourg, le 28 avril 1983, en fran-&lt;br&gt;gais et en anglais. les deux textes faisant ega-&lt;br&gt;lement foi. en un seul exemplaire qui sen&lt;br&gt;déposé dans les archives du Conseil de l'Eu-&lt;br&gt;rope. Le Secrétaire Général du Conseil de&lt;br&gt;1'Europe cn communiquera copie cenifiée&lt;br&gt;conforme ä chacun des Etats membres du&lt;br&gt;Conseil dc 1'Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1983: 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel &lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets generalsekreterare skall un-&lt;br&gt;derrätta Europarådets medlemsstater om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;| undertecknande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) deponering av ratifikations-, godla-&lt;br&gt;pnde- eller godkännandeinstrument;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) dag för detta protokolls ikraftträdande&lt;br&gt;enligt artiklarna 5 och 8;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) andra åtgärder, notifikationer eller med-&lt;br&gt;delanden. som rör detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härav har undertecknade,&lt;br&gt;därtill vederbörligen befullmäktigade. under-&lt;br&gt;tecknat detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättat i Strasbourg den 28 april 1983 på&lt;br&gt;engelska och franska, vilka båda texter har&lt;br&gt;samma giltighet, i ett enda exemplar, som&lt;br&gt;skall deponeras i Europarådets arkiv. Euro-&lt;br&gt;parådets generalsekreterare skall översända&lt;br&gt;bestyrkta kopior till varje medlemsstat i Eu-&lt;br&gt;roparådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Horwedi® Tryckeri, Stockholm 1M3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1985:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol No. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;to the Convention for the Protection of&lt;br&gt;Human Rights and Fundamental Free-&lt;br&gt;doms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The member States of the Council of Eu-&lt;br&gt;ropé signatory hereto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Being resolved to take further steps to en-&lt;br&gt;sure the collective enforcement of certain&lt;br&gt;rights and freedoms by means of the Conven-&lt;br&gt;tion for the Protection of Human Rights and&lt;br&gt;Fundamental Freedoms signed at Rome on 4&lt;br&gt;November 1950 (hereinafter referred to as&lt;br&gt;&amp;quot;the Convention&amp;quot;,',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. An alien laufully resident in the terri-&lt;br&gt;tory of a State shall not be expelled therefrom&lt;br&gt;except in pursuance of a decision reached in&lt;br&gt;accordance with law and shall be allowed:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. to submit reasons against his expulsion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. to have his case reviewed, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. to be represented for these purposes be-&lt;br&gt;fore the competent authority or a person or&lt;br&gt;persons designated by that authority.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. An alien may be expelled before the&lt;br&gt;exercise of his rights under paragraph l.«. b&lt;br&gt;and c of this Article. when such expulsion is&lt;br&gt;necessary in the interests of public order or is&lt;br&gt;grounded on reasons of national security.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocole N* 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ä la Convention de sauvegarde des Droits&lt;br&gt;de 1'Homme et des Libertés fondamen-&lt;br&gt;tales&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Etats membres du Conseil de l’Eu-&lt;br&gt;rope. signataires du présent Protocole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Résolus ä prendre de nouvelles mesures&lt;br&gt;propres å assurer la garantie collective de&lt;br&gt;certains droits et libertés par la Convention&lt;br&gt;de sauvegarde des Droits de 1'Homme et des&lt;br&gt;Libertés fondamentales. signée ä Rome le 4&lt;br&gt;novembre 1950 (ci-aprés dénommée «la Con-&lt;br&gt;vention »1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sont convenus de ce qui suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Un étranger résidant réguliérement sur&lt;br&gt;le territoire d’un Etat ne peut en étre expulsé&lt;br&gt;qu‘en exécution d’une décision prise confor-&lt;br&gt;mément å la loi et doit pouvoir:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. faire valoir les raisons’ qui militcnt&lt;br&gt;contre son expulsion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. faire examiner son cas. et&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. se faire représenter å ces fins devant&lt;br&gt;1'autorité compétente ou une ou plusieurs&lt;br&gt;personnes désignées par cette autorité.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Un étranger peut étre expulsé avant&lt;br&gt;1’exercice des droits énumérés au paragraphe&lt;br&gt;!.«. b et c de cet article lorsque cette expul-&lt;br&gt;sion est nécessaire dans 1’intérét de 1’ordre&lt;br&gt;public ou est basée sur des motifs de sécurité&lt;br&gt;nationale.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Everyone convicted of a criminal of-&lt;br&gt;fence by a tribunal shall have the right to&lt;br&gt;have his conviction or sentence reviewed by&lt;br&gt;a higher tribunal. The exercise of this right.&lt;br&gt;induding the grounds on which it may be&lt;br&gt;exercised. shall be governed by law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. This right may be subject lo exceptions&lt;br&gt;in regard to offences of a minor character. as&lt;br&gt;prescribed by law. or in cases in which the&lt;br&gt;person concerned was tried iq the first in-&lt;br&gt;stance by the highest tribunal or was convict-&lt;br&gt;ed following an appeal against qcquittal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Toute personne dédarée coupable&lt;br&gt;d’une infraetion pénale par un tribunal a le&lt;br&gt;droit de faire examiner par une juridiction&lt;br&gt;supérieure la déclaration de eulpabilité ou la&lt;br&gt;condamnation. L'exercice de ce droit. y&lt;br&gt;compris les motifs pour lesquels il peut étre&lt;br&gt;•exercé. sont régis par la loi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ce droit peut faire 1’objet d’exceptions&lt;br&gt;pour des infraetions mineures telles qu’elles&lt;br&gt;sont définies par la loi ou lorsque 1’intéressé a&lt;br&gt;été jugé en premiére instance par la plus&lt;br&gt;haute juridiction ou a été déclaré coupable et&lt;br&gt;condamné ä la suite d‘un recours contre son&lt;br&gt;acquittement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1985:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översättning'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till konventionen angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och de grundläg-&lt;br&gt;gande friheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets medlemsstater, som under-&lt;br&gt;tecknat detta protokoll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beslutat att vidta ytterligare åtgärder&lt;br&gt;för att gemensamt säkerställa vissa rättighe-&lt;br&gt;ter och friheter genom konventionen an-&lt;br&gt;gående skydd för de mänskliga rättigheterna&lt;br&gt;och de grundläggande friheterna underteck-&lt;br&gt;nad i Rom den 4 november 1950 (här nedan&lt;br&gt;kallad &amp;quot;konventionen&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har kommit överens om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En utlänning som lagligen är bosatt på&lt;br&gt;en stats territorium får utvisas därifrån en-&lt;br&gt;dast efter ett i laga ordning fattat beslut och&lt;br&gt;skall tillåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. framlägga skäl som talar mot utvisning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. få sin sak omprövad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. för dessa ändamål företrädas genom&lt;br&gt;ombud inför vederbörande myndighet eller&lt;br&gt;inför en eller flera av denna myndighet ut-&lt;br&gt;sedda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En utlänning kan utvisas innan han ut-&lt;br&gt;övar sina rättigheter enligt moment I a. b och&lt;br&gt;c i denna artikel, när utvisningen är nödvän-&lt;br&gt;dig i den allmänna ordningens intresse eller&lt;br&gt;motiveras av hänsyn till den nationella säker-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Var och en som dömts av domstol för&lt;br&gt;brottslig gärning skall ha rätt att få skuldfrå-&lt;br&gt;gan eller straffet omprövat av högre domstol.&lt;br&gt;Utövandet av denna rätt, inbegripet grunder-&lt;br&gt;na för dess utövande, skall regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Undantag från denna rätt får göras vad&lt;br&gt;avser mindre grova gärningar, enligt före-&lt;br&gt;skrift i lag. eller i de fall då vederbörande har&lt;br&gt;dömts i första instans av den högsta domsto-&lt;br&gt;len eller har dömts efter det att en frikän-&lt;br&gt;nande dom har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Översättning i enlighet med den i prop. 1984/&lt;br&gt;85: 123 intagna texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I»-14-023&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1985:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;When a person has by a final decision been&lt;br&gt;convicted of a criminal offence and when&lt;br&gt;subsequently his conviction has been re-&lt;br&gt;versed. or he has been pardoned, on the&lt;br&gt;ground that a new or newly discovered fact&lt;br&gt;shows conclusively that there has been a mis-&lt;br&gt;carriage of justice, the person who has suf-&lt;br&gt;fered punishment as a result of such convic-&lt;br&gt;tion shall be compensated according to the&lt;br&gt;law or the practice of the State concerned.&lt;br&gt;unless it is proved that the non-disdosure of&lt;br&gt;the unknown fact in time is wholly or partly&lt;br&gt;attributable to him.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. No one shall be liable to be tried or&lt;br&gt;punished again in criminal proceedings under&lt;br&gt;the jurisdiction of the same State for an of-&lt;br&gt;fence for which he has already been finally&lt;br&gt;acquitted or convicted in accordance with the&lt;br&gt;law and penal procedure of that State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The provisions of the preceding para-&lt;br&gt;graph shall not prevent the reopening of the&lt;br&gt;case in accordance with the law and penal&lt;br&gt;procedure of the State concerned, if there is&lt;br&gt;evidence of new or newly discovered facts,&lt;br&gt;or if there has been a fundamental defect in&lt;br&gt;the previous proceedings. which could afTect&lt;br&gt;the outcome of the case.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. No derogation from this Article shall be&lt;br&gt;made under Article 15 of the Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spouses shall enjoy equality of rights and&lt;br&gt;responsibilities of a private law character be-&lt;br&gt;tween them. and in their relations with their&lt;br&gt;children, as to marriage. during marriage and&lt;br&gt;in the event of its dissolution. This Article&lt;br&gt;shall not prevent States from taking such&lt;br&gt;measures as are necessary in the interests of&lt;br&gt;the children.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Any State may at the time of signature&lt;br&gt;or when depositing its instrument of ratifica-&lt;br&gt;tion, acceptance or approval, specify the ter-&lt;br&gt;ritory or territories to which this Protocol&lt;br&gt;shall apply and State the extent to which it&lt;br&gt;undertakes that the provisions of this Proto-&lt;br&gt;col shall apply to such territory or territories.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lorsquune condamnation pénale défini-&lt;br&gt;tive est ultérieurement annulée. ou lorsque la&lt;br&gt;grace est accordée. parce qu'un fait nouveau&lt;br&gt;ou nouvellement révélé prouve qu'il s’est&lt;br&gt;produit une erreur judiciairc, la personne qui&lt;br&gt;a subi une peine en raison de cette condam-&lt;br&gt;nation est indemnisée. conformément ä la loi&lt;br&gt;ou ä 1'usage en vigueur dans l'Etat concerné.&lt;br&gt;ä moins qu'il ne soit prouvé que la non-rév-&lt;br&gt;élation en temps utile du fait inconnu lui est&lt;br&gt;imputable en tout ou en partie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Nul ne peut étre poursuivi ou puni péna-&lt;br&gt;lement par les juridictions du méme Etat en&lt;br&gt;raison d’une infraction pour laquelle il a déjå&lt;br&gt;été acquitté ou condamné par un jugement&lt;br&gt;définitif conformément å la loi et ä la procé-&lt;br&gt;dure pénale de cet Etat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Les dispositions du paragraphe précé-&lt;br&gt;dent n'empéchent pas la réouverture du&lt;br&gt;procés, conformément å la loi et å la procé-&lt;br&gt;dure pénale de 1'Etat concerné. si des faits&lt;br&gt;nouveaux ou nouvellement révélés ou un&lt;br&gt;vice fondamenta! dans la procédure précé-&lt;br&gt;dente sont de nature ä affecter le jugement&lt;br&gt;intervenu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Aucune dérogation n’est autorisée au&lt;br&gt;présent article au titre de 1’anicle 15 de la&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les époux jouissent de 1’égalité de droits et&lt;br&gt;de responsabilités de caractére civil entre eux&lt;br&gt;et dans leurs relations avec leurs enfants au&lt;br&gt;regard du mariage. durant le mariage et lors&lt;br&gt;de sa dissolution. Le présent article n'em-&lt;br&gt;péche pas les Etats de prendre les mesures&lt;br&gt;nécessaires dans 1'intérét des enfants.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tout Etat peut. au moment de la signa-&lt;br&gt;ture ou au moment du dépöt de son instru-&lt;br&gt;ment de ratification. d'acceptation ou d ap-&lt;br&gt;probation. désigner le ou les territoires aux-&lt;br&gt;quels s'appliquera le présent Protocole. en&lt;br&gt;indiquant la mesure dans laquelle il s'engage&lt;br&gt;å ce que les dispositions du présent Protocole&lt;br&gt;s’appliquent ä ce ou ces territoires.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1985:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en lagakraftvunnen dom varigenom&lt;br&gt;någon dömts för brottslig gäming senare upp-&lt;br&gt;hävts eller nåd beviljats på grund av en ny&lt;br&gt;eller nyuppdagad omständighet, som styrkt&lt;br&gt;att domen var felaktig, skall den som under-&lt;br&gt;gått straff till foljd av domen gottgöras i enlig-&lt;br&gt;het med den berörda statens lag eller praxis,&lt;br&gt;om del inte visas att det helt eller delvis be-&lt;br&gt;rott på honom själv att den tidigare ej kända&lt;br&gt;omständigheten inte blivit uppdagad i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ingen får rannsakas eller straffas på nytt&lt;br&gt;genom brottmålsforfarande i samma stat för&lt;br&gt;ett brott för vilket han redan blivit slutligt&lt;br&gt;frikänd eller dömd i enlighet med lagen och&lt;br&gt;ratlegangsordningen i denna stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i föregående moment&lt;br&gt;skall inte utgöra hinder for att målet tas upp&lt;br&gt;pa nytt i enlighet med lagen och rättegångs-&lt;br&gt;ordningen i den berörda staten, om det före-&lt;br&gt;ligger bevis om ny a eller ny uppdagade om-&lt;br&gt;ständigheter eller om ett grovt fel begåtts i&lt;br&gt;det tidigare rattegångsforfarandet som kan ha&lt;br&gt;påverkat utgången i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ingen inskränkning i denna artikel får&lt;br&gt;göras med stod as artikel 15 i konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar skall vara likställda i fråga om rät-&lt;br&gt;tigheter och ansvar as privaträttslig natur in-&lt;br&gt;bördes samt i förhållande till sina barn, vid&lt;br&gt;äktenskapets ingående, under äktenskapet&lt;br&gt;sich i händelse av dess upplösning. Denna&lt;br&gt;artikel skall inte utgöra hinder för staterna att&lt;br&gt;vidta sädana åtgärder som är nödvändiga i&lt;br&gt;barnens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. Varje stat kan vid tidpunkten för under-&lt;br&gt;tecknandet eller när den deponerar sitt ratifi-&lt;br&gt;kations-. antagande- eller godkännandein-&lt;br&gt;strument uppge på vilket territorium eller&lt;br&gt;vilka territorier detta protokoll skall vara till-&lt;br&gt;lämpligt samt ange i vilken utsträckning den&lt;br&gt;åtar sig att tillampa protokollets bestämmel-&lt;br&gt;ser pä detta territorium eller dessa territorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1985:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any State may at any later date, by a&lt;br&gt;declaration addressed to the Secretary Gen-&lt;br&gt;eral of the Council of Europé, extend the&lt;br&gt;application of this Protocol to any other terri-&lt;br&gt;tory specified in the declaration. In respect of&lt;br&gt;such territory the Protocol shall enter into&lt;br&gt;force on the first day of the month following&lt;br&gt;the expiration of a period of two months after&lt;br&gt;the date of receipt by the Secretary General&lt;br&gt;of such declaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Any declaration made under the two&lt;br&gt;preceding paragraphs may, in respect of any&lt;br&gt;territory specified in such declaration, be&lt;br&gt;withdrawn or modified by a notification ad-&lt;br&gt;dressed to the Secretary General. The with-&lt;br&gt;drawal or modification shall become efTective&lt;br&gt;on the first day of the month following the&lt;br&gt;expiration of a period of two months after the&lt;br&gt;date of receipt of such notification by the&lt;br&gt;Secretary General.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. A declaration made in accordance with&lt;br&gt;this Article shall be deemed to have been&lt;br&gt;made in accordance with paragraph 1 of Arti-&lt;br&gt;cle 63 of the Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The territory of any State to which this&lt;br&gt;Protocol applies by virtue of ratification, ac-&lt;br&gt;ceptance or approval by that State, and each&lt;br&gt;territory to which this Protocol is applied by&lt;br&gt;virtue of a declaration by that State under&lt;br&gt;this Article. may be treated as separate terri-&lt;br&gt;tories for the purpose of the reference in Arti-&lt;br&gt;cle I to the territory of a State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. As betueen the States Parties, the pro-&lt;br&gt;visions of Artides 1 to 6 of this Protocol shall&lt;br&gt;be regarded as additional Artides to the Con-&lt;br&gt;vention, and all the provisions of the Conven-&lt;br&gt;tion shall apply accordingly.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nevertheless, the right of individual re-&lt;br&gt;course recognised by a declaration made un-&lt;br&gt;der Artide 25 of the Convention, or the ac-&lt;br&gt;ceptance of the compulsory jurisdiction of&lt;br&gt;the Court by a declaration made under Arti-&lt;br&gt;de 46 of the Convention. shall not be effec-&lt;br&gt;tive in relation to this Protocol unless the&lt;br&gt;State concerned has made a statement recog-&lt;br&gt;nising such right, or accepting such jurisdic-&lt;br&gt;tion in respect of Artides 1 to 5 of this Proto-&lt;br&gt;col.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tout Etat peut, ä tout autre moment par&lt;br&gt;la suite, par une déclaration adressée au Se-&lt;br&gt;crétaire Général du Conseil de 1‘Europe,&lt;br&gt;étendre 1’application du présent Protocole ä&lt;br&gt;tout autre territoire désigné dans la déclara-&lt;br&gt;tion. Le Protocole entrera en vigueur å l’é-&lt;br&gt;gard de ce territoire le premier jour du mois&lt;br&gt;qui suit 1‘expiration d'une période de deux&lt;br&gt;mois aprés la date de réception de la déclara-&lt;br&gt;tion par le Secrétaire Général.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Toute déclaration faite en vertu des&lt;br&gt;deux paragraphes précédents pourra étre re-&lt;br&gt;tirée ou modifiée en ce qui conceme tout&lt;br&gt;territoire désigné dans cette déclaration, par&lt;br&gt;notification adressée au Secrétaire Général.&lt;br&gt;Le retrait ou la modification prendra effet le&lt;br&gt;premier jour du mois qui suit 1‘expiration&lt;br&gt;d‘une période de deux mois aprés la date de&lt;br&gt;réception de la notification par le Secrétaire&lt;br&gt;Général.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Une déclaration faite conformément au&lt;br&gt;présent article sera considérée comme ayant&lt;br&gt;été faite conformément au paragraphe 1 de&lt;br&gt;1'article 63 de la Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Le territoire de tout Etat auquel le pré-&lt;br&gt;sent Protocole s'applique en vertu de sa rati-&lt;br&gt;fication, de son acceptation ou de son appro-&lt;br&gt;bation par ledit Etat, et chacun des territoires&lt;br&gt;auxquels le Protocole s'app!ique en vertu&lt;br&gt;d’une déclaration souscrite par ledit Etat&lt;br&gt;conformément au présent article, peuvent&lt;br&gt;étre considérés comme des territoires dis-&lt;br&gt;tinets aux fins de la référence au territoire&lt;br&gt;d'un Etat faite par 1‘article 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Les Etats Parties considérent les arti-&lt;br&gt;des 1 å 6 du présent Protocole comme des&lt;br&gt;artides additionnels å la Convention et toutes&lt;br&gt;les dispositions de la Convention s'appli-&lt;br&gt;quent en conséquence.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Toutefois, le droit de recours individuel&lt;br&gt;reconnu par une déclaration faite en vertu de&lt;br&gt;1'artide 25 de la Convention ou la reconnais-&lt;br&gt;sance de la juridiction obligatoire de la Cour&lt;br&gt;faite par une déclaration en vertu de 1'artide&lt;br&gt;46 de la Convention ne s'exercera en ce qui&lt;br&gt;conceme le présent Protocole que dans la&lt;br&gt;mesure ou l‘Etat intéressé aura déclaré re-&lt;br&gt;connaitre ledit droit ou accepter ladite juri-&lt;br&gt;diction pour les artides 1 å 5 du Protocole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje stat kan när som helst vid en sena-&lt;br&gt;re tidpunkt, genom en förklaring ställd till&lt;br&gt;Europarådets generalsekreterare, utsträcka&lt;br&gt;tillämpningen av detta protokoll till ett annat&lt;br&gt;territorium som uppges i förklaringen. Med&lt;br&gt;avseende på ett sådant territorium träder pro-&lt;br&gt;tokollet i kraft den första dagen i den månad&lt;br&gt;som följer efter utgången av en period på två&lt;br&gt;månader efter den dag då generalsekretera-&lt;br&gt;ren tog emot förklaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Varje förklaring som avgetts i enlighet&lt;br&gt;med de båda föregående momenten kan. med&lt;br&gt;avseende på ett territorium som har uppgetts&lt;br&gt;i förklaringen, återkallas eller ändras genom&lt;br&gt;en underrättelse ställd till generalsekretera-&lt;br&gt;ren. Återkallelsen eller ändringen gäller från&lt;br&gt;den första dagen i den månad som följer efter&lt;br&gt;utgången av en period på två månader efter&lt;br&gt;den dag då generalsekreteraren tog emot un-&lt;br&gt;derrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 En förklaring som avgetts i enlighet med&lt;br&gt;denna artikel skall anses ha tillkommit i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med artikel 63 mom. I i kon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Varje stats territorium, varpå detta pro-&lt;br&gt;tokoll är tillämpligt till följd av denna stats&lt;br&gt;ratifikation, antagande eller godkännande,&lt;br&gt;liksom varje territorium, varpå protokollet är&lt;br&gt;tillämpligt på grund av en av samma stat avgi-&lt;br&gt;ven förklaring med stöd av denna artikel, kan&lt;br&gt;betraktas som särskilda territorier när det&lt;br&gt;gäller hänvisningen i artikel 1 till en stats&lt;br&gt;territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 förhållandet mellan de stater som är&lt;br&gt;parter skall bestämmelserna i artiklarna I -6 i&lt;br&gt;detta protokoll anses som tilläggsaniklar till&lt;br&gt;konventionen, och alla konventionens be-&lt;br&gt;stämmelser skall tillämpas i enlighet darmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dock skall den rätt för enskilda perso-&lt;br&gt;ner att göra framställningar som erkänts ge-&lt;br&gt;nom en förklaring avgiven enligt artikel 25 i&lt;br&gt;konventionen, eller en förklaring om godta-&lt;br&gt;gande av domstolens tvingande jurisdiktion,&lt;br&gt;avgiven enligt artikel 46 i konventionen, inte&lt;br&gt;gälla vad avser detta protokoll, om inte den&lt;br&gt;berörda staten förklarat sig erkänna denna&lt;br&gt;rätt eller godta denna jurisdiktion beträffande&lt;br&gt;artiklarna I -5 i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1985:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1985:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Protocol shall be open for signature&lt;br&gt;by member States of the Council of Europé&lt;br&gt;which have signed the Convention. It is sub-&lt;br&gt;ject to ratification, acceptance or approval. A&lt;br&gt;member State of the Council of Europé may&lt;br&gt;not ratify, accept or approve this Protocol&lt;br&gt;without previously or simultaneously ratify-&lt;br&gt;ing the Convention. Instruments of ratifica-&lt;br&gt;tion, acceptance or approval shall be deposit-&lt;br&gt;ed with the Secretary General of the Council&lt;br&gt;of Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. This Protocol shall enter into force on&lt;br&gt;the first day of the month following the expi-&lt;br&gt;ration of a period of two months after the&lt;br&gt;date on which seven member States of the&lt;br&gt;Council of Europé have expressed their con-&lt;br&gt;sent to be bound by the Protocol in accor-&lt;br&gt;dance with the provisions of Article 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. In respect of any member State which&lt;br&gt;subsequently expresses its consent to be&lt;br&gt;bound by it, the Protocol shall enter into&lt;br&gt;force on the first day of the month following&lt;br&gt;the expiration of a period of two months after&lt;br&gt;the date of the deposit of the instrument of&lt;br&gt;ratification, acceptance or approval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Secretary General of the Council of&lt;br&gt;Europé shall notify all the member States of&lt;br&gt;the Council of Europé of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. any signature;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h. the deposit of any instrument of ratifica-&lt;br&gt;tion. acceptance or approval;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. any date of entry into force of this Pro-&lt;br&gt;tocol in accordance with Artides 6 and 9;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. any other act, notification or declara-&lt;br&gt;tion relating to this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In witness whereof the undersigned, being&lt;br&gt;duly authorised thereto, have signed this Pro-&lt;br&gt;tocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Strasbourg, this 22nd day of No-&lt;br&gt;vember 1984, in English and French, both&lt;br&gt;texts being equally authentic. in a single copy&lt;br&gt;which shall be deposited in the archives of&lt;br&gt;the Council of Europé. The Secretary Gener-&lt;br&gt;al of the Council of Europé shall transmit&lt;br&gt;cenified copies to each member State of the&lt;br&gt;Council of Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le présent Protocole est ouvert å la signa-&lt;br&gt;ture des Etats membre du Conseil de l'Eu-&lt;br&gt;rope qui ont signé la Convention. II sera sou-&lt;br&gt;mis ä ratification, acceptation ou approba-&lt;br&gt;tion. Un Etat membre du Conseil de 1'Europe&lt;br&gt;ne peut ratifier, accepter ou approuver le pré-&lt;br&gt;sent Protocole sans avoir simultanément ou&lt;br&gt;antérieurement ratifié la Convention. Les in-&lt;br&gt;struments de ratification, d'acceptation ou&lt;br&gt;d'approbation seront déposés prés le Secré-&lt;br&gt;taire Général du Conseil de 1'Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Le présent Protocole entrera en vigueur&lt;br&gt;le premier jour du mois qui suit 1'expiration&lt;br&gt;d'une période de deux mois aprés la date ä&lt;br&gt;laquelle sept Etats membres du Conseil de&lt;br&gt;1'Europe auront exprimé leur consentement i&lt;br&gt;étre liés par le Protocole conformément aux&lt;br&gt;dispositions de 1'artide 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Pour tout Etat membre qui exprimera&lt;br&gt;ultérieurement son consentement å étre lié&lt;br&gt;par le Protocole, celui-ci entrera en vigueur le&lt;br&gt;premier jour du mois qui suit l'expiration&lt;br&gt;d'une période de deux mois aprés la date du&lt;br&gt;dépöt de 1'instrument de ratification, d'ac-&lt;br&gt;ceptation ou d'approbation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le Secrétaire Général du Conseil de l'Eu-&lt;br&gt;rope notifiera ä tous les Etats membres du&lt;br&gt;Conseil de 1'Europe:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. toute signature;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. le dépöt de tout instrument de ratifica-&lt;br&gt;tion, d’acceptation ou d'approbation;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. toute date d'entrée en vigueur du pré-&lt;br&gt;sent Protocole conformément å ses artides 6&lt;br&gt;et 9;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. tout autre acte, notification ou déclara-&lt;br&gt;tion ayant trait au présent Protocole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En foi de quoi, les soussignés dument au-&lt;br&gt;torisés ä cet efTet, ont signé le présent Proto-&lt;br&gt;cole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait ä Strasbourg, le 22 novembre 1984, en&lt;br&gt;franjais et en anglais, les deux textes faisant&lt;br&gt;également foi, en un seul exemplaire qui sera&lt;br&gt;déposé dans les archives du Conseil de l'Eu-&lt;br&gt;rope. Le Secrétaire Général du Conseil de&lt;br&gt;1'Europe en communiquera copie certifiée&lt;br&gt;conforme å chacun des Etats membres du&lt;br&gt;Conseil de 1'Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1985:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll står öppet för underteck-&lt;br&gt;nande av de medlemsstater i Europarådet&lt;br&gt;som har undertecknat konventionen. Det&lt;br&gt;skall ratificeras, antas eller godkännas. En&lt;br&gt;medlemsstat i Europarådet får inte ratificera,&lt;br&gt;anta eller godkänna detta protokoll utan tidi-&lt;br&gt;gare eller samtidig ratifikation av konven-&lt;br&gt;tionen. Ratifikations-, antagande- eller god-&lt;br&gt;kännandeinstrumenten skall deponeras hos&lt;br&gt;Europarådets generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll träder i kraft den första&lt;br&gt;dagen i den månad som följer efter utgången&lt;br&gt;av en period på två månader efter den dag då&lt;br&gt;sju av Europarådets medlemsstater har ut-&lt;br&gt;tryckt sitt samtycke till att vara bundna av&lt;br&gt;protokollet i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Med avseende på en medlemsstat som&lt;br&gt;senare uttrycker sitt samtycke till att vara&lt;br&gt;bunden av protokollet träder detta i kraft den&lt;br&gt;första dagen i den månad som följer efter&lt;br&gt;utgången av en period på två månader efter&lt;br&gt;dagen för depositionen av ratifikations-, anta-&lt;br&gt;gande- eller godkännandeinstrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets generalsekreterare skall un-&lt;br&gt;derrätta alla Europarådets medlemsstater or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. varje undertecknande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. depositionen av varje ratifikations-, an-&lt;br&gt;tagande- eller godkännandeinstrument;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. varje datum för detta protokolls ikraft-&lt;br&gt;trädande enligt artiklarna 6 och 9,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. varje annan åtgärd, underrättelse eller&lt;br&gt;förklaring som rör detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härav har undertecknade,&lt;br&gt;därtill vederbörligen bemyndigade, under-&lt;br&gt;tecknat detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättat i Strasbourg den 22 november&lt;br&gt;1984 på engelska och franska, vilka båda&lt;br&gt;texter har samma giltighet, i ett enda exem-&lt;br&gt;plar. som skall vara deponerat i Europarådets&lt;br&gt;arkiv. Europarådets generalsekreterare skall&lt;br&gt;överlämna bestyrkta avskrifter till varje med-&lt;br&gt;lemsstat i Europarådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nonteöti Tryckeri, Stockholm 1M6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol No. 8 to the Convention for&lt;br&gt;the Protection of Human Rights and&lt;br&gt;Fundamental Freedoms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The member States of the Council of Eur-&lt;br&gt;opé. signatories to this Protocol to the Con-&lt;br&gt;vention for the Protection of Human Rights&lt;br&gt;and Fundamental Freedoms, signed at Rome&lt;br&gt;on 4 November 1950 (hereinafter referred to&lt;br&gt;as &amp;quot;the Convention”),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that it is desirable to amend&lt;br&gt;certain provisions of the Convention with a&lt;br&gt;view to improving and in particular to expe-&lt;br&gt;diting the procedure of the European Com-&lt;br&gt;mission of Human Rights,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that it is also advisable to&lt;br&gt;amend certain provisions of the Convention&lt;br&gt;concerning the procedure of the European&lt;br&gt;Court of Human Rights,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The existing text of Article 20 of the Con-&lt;br&gt;vention shall become paragraph 1 of that Ar-&lt;br&gt;ticle and shall be supplemented by the follow-&lt;br&gt;ing four paragraphs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“2. The Commission shall sit in plenary&lt;br&gt;session. It may, however, set up Chambers,&lt;br&gt;each composed of at least seven members.&lt;br&gt;The Chambers may examine petitions sub-&lt;br&gt;mitted under Article 25 of this Convention&lt;br&gt;which can be dealt with on the basis of estab-&lt;br&gt;lished case law or which raise no serious&lt;br&gt;question affecting the interpretation or appli-&lt;br&gt;cation of the Convention. Subject to this re-&lt;br&gt;striction and to the provisions of paragraph 5&lt;br&gt;of this Article, the Chambers shall exercise&lt;br&gt;all the powers conferred on the Commission&lt;br&gt;by the Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The member of the Commission elected in&lt;br&gt;respect of a High Contracting Party against&lt;br&gt;which a petition has been lodged shall have&lt;br&gt;the right to sit on a Chamber to which that&lt;br&gt;petition has been referred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocole No 8 ä la Convention de&lt;br&gt;Sauvegarde des Droits de 1’Homme et&lt;br&gt;des Libertés Fondamentales&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Etats membres du Conseil de l'Eu-&lt;br&gt;rope, signataires du présent Protocole å la&lt;br&gt;Convention de Sauvegarde des Droits de&lt;br&gt;FHomme et des Libertés Fondamentales,&lt;br&gt;signée å Rome le 4 novembre 1950 (ci-aprés&lt;br&gt;dénommée «la Convention»),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant qu'il convient d'amender cer-&lt;br&gt;taines dispositions de la Convention en vue&lt;br&gt;d'améliorer et plus particuliérement d’accé-&lt;br&gt;lérer la procédure de la Commission euro-&lt;br&gt;péenne des Droits de FHomme,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considérant qu'il est également opportun&lt;br&gt;d'amender certaines dispositions de la Con-&lt;br&gt;vention relatives å la procédure de la Cour&lt;br&gt;européenne des Droits de FHomme,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sont convenus de ce qui suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le texte de 1’artide 20 de la Convention&lt;br&gt;devient le paragraphe 1 du méme article et est&lt;br&gt;complété par quatre paragraphes ainsi ré-&lt;br&gt;digés:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;«2. La Commission siége en séance plén-&lt;br&gt;iére. Toutefois, elle peut constituer en son&lt;br&gt;sein des Chambres, composées chacune d’au&lt;br&gt;moins sept membres. Les Chambres peuvent&lt;br&gt;examiner les requétes introduites en applica-&lt;br&gt;tion de 1’article 25 de la présente Convention&lt;br&gt;qui peuvent étre traitées sur la base d’une&lt;br&gt;jurisprudence établie ou qui ne soulévent pas&lt;br&gt;de question grave relative å Finterprétation&lt;br&gt;ou ä Fapplication de la Convention. Dans ces&lt;br&gt;limites, et sous réserve du paragraphe 5 du&lt;br&gt;présent article, les Chambres exercent toutes&lt;br&gt;les compétences confiées å la Commission&lt;br&gt;par la Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le membre de la Commission élu au titre&lt;br&gt;de la Haute Partie Contractante contre la-&lt;br&gt;quelle une requéte a été introduite a le droit&lt;br&gt;de faire partie de la Chambre saisie de cette&lt;br&gt;requéte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översättning'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll nr 8 till konventionen&lt;br&gt;angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande&lt;br&gt;friheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets medlemsstater, som under-&lt;br&gt;tecknat detta protokoll till konventionen an-&lt;br&gt;gående skydd för de mänskliga rättigheterna&lt;br&gt;och de grundläggande friheterna, vilken un-&lt;br&gt;dertecknades i Rom den 4 november 1950&lt;br&gt;(nedan kallad &amp;quot;konventionen”),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beaktar att det är önskvärt att ändra&lt;br&gt;vissa bestämmelser i konventionen i syfte att&lt;br&gt;förbättra och särskilt att påskynda förfaran-&lt;br&gt;det vid den europeiska kommissionen för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beaktar att det även är tillrådligt att&lt;br&gt;ändra vissa bestämmelser i konventionen rö-&lt;br&gt;rande förfarandet vid den europeiska dom-&lt;br&gt;stolen för de mänskliga rättigheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har kommit överens om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande text i artikel 20 i konventionen&lt;br&gt;blir punkt 1 i den artikeln, och följande fyra&lt;br&gt;punkter läggs till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. Kommissionen skall sammanträda i&lt;br&gt;plenum. Den kan dock upprätta kammare,&lt;br&gt;som var och en skall bestå av minst sju leda-&lt;br&gt;möter. Kamrarna kan genomgå framställ-&lt;br&gt;ningar ingivna enligt artikel 25 i denna kon-&lt;br&gt;vention, vilka kan handläggas på grundval av&lt;br&gt;vedertagen rättspraxis och inte ger upphov&lt;br&gt;till någon viktig fråga rörande tolkningen eller&lt;br&gt;tillämpningen av konventionen. Med förbe-&lt;br&gt;håll för denna inskränkning samt för bestäm-&lt;br&gt;melserna i punkt 5 i denna artikel skall kam-&lt;br&gt;rarna utöva alla de befogenheter som kom-&lt;br&gt;missionen tilldelats i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ledamot av kommissionen vars inval&lt;br&gt;skett med hänsyn till en hög fördragsslutande&lt;br&gt;part, mot vilken en framställning har ingivits,&lt;br&gt;skall äga rätt att ta säte i den kammare till&lt;br&gt;vilken framställningen hänsKjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; översättning i enlighet med den i prop. 1985/&lt;br&gt;86; 18 intagna texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Commission may set up commit-&lt;br&gt;tees, each composed of at least three mem-&lt;br&gt;bers, with the power, exercisable by a unani-&lt;br&gt;mous vote, to declare inadmissible or strike&lt;br&gt;from its list of cases a petition submitted un-&lt;br&gt;der Article 25, when such a decision can be&lt;br&gt;taken without funher examination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. A Chamber or committee may at any&lt;br&gt;time relinquish jurisdiction in favour of the&lt;br&gt;plenary Commission, which may also order&lt;br&gt;the transfer to it of any petition refened to a&lt;br&gt;Chamber or committee.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. La Commission peut constituer en son&lt;br&gt;sein des Comités, composés chacun d'au&lt;br&gt;moins trois membres, avec le pouvoir de dé-&lt;br&gt;clarer i 1’unanimité, irrecevable ou rayée du&lt;br&gt;röle, une requéte introduite en application de&lt;br&gt;1’article 25, lorsqu’une telle décision peut&lt;br&gt;étre prise sans plus ample examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Une Chambre ou un Comité peut, en&lt;br&gt;tout état de la cause, se dessaisir en faveur de&lt;br&gt;la Commission pléniére, laquelle peut aussi&lt;br&gt;évoquer toute requéte confiée ä une Chambre&lt;br&gt;ou ä un Comité.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Only the plenary Commission can exer-&lt;br&gt;cise the following powers:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. the examination of applications sub-&lt;br&gt;mitted under Article 24;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. the bringing of a case before the Court&lt;br&gt;in accordance with Article 48 a;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. the drawing up of rules of procedure in&lt;br&gt;accordance with Article 36.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 21 of the Convention shall be sup-&lt;br&gt;plemented by the following third paragraph:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3. The candidates shall be of high moral&lt;br&gt;character and must either possess the qualifi-&lt;br&gt;cations required for appointment to high judi-&lt;br&gt;cial office or be persons of recognised com-&lt;br&gt;petence in national or international law.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Seule la Commission pléniére peut exer-&lt;br&gt;cer les compétences suivantes:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. 1’examen des requétes introduites en&lt;br&gt;application de 1’article 24;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. la saisine de la Cour conformément ä&lt;br&gt;1’article 48 a;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. 1’établissement du réglement intérieur&lt;br&gt;conformément å 1’article 36.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L’article 21 de la Convention est complété&lt;br&gt;par un paragraphe 3 ainsi rédigé;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;«3. Les candidats devront jouir de la plus&lt;br&gt;haute considération morale et réunir les con-&lt;br&gt;ditions requises pour 1’exercice de hautes&lt;br&gt;fonctions judiciaires ou étre des personnes&lt;br&gt;reconnues pour leurs compétences en droit&lt;br&gt;national ou international.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 23 of the Convention shall be sup-&lt;br&gt;plemented by the following sentence:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“During their term of office they shall not&lt;br&gt;hold any position which is incompatible with&lt;br&gt;their independence and impartiality as mem-&lt;br&gt;bers of the Commission or the demands of&lt;br&gt;this office.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L’article 23 de la Convention est complété&lt;br&gt;par la phrase ainsi rédigée:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Durant tout 1’exercice de leur mandat, ils&lt;br&gt;ne peuvent assumer de fonctions incompati-&lt;br&gt;bles avec les exigences d’indépendance,&lt;br&gt;d’impartialité et de disponibilité inhérentes i&lt;br&gt;ce mandat.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The text, with modifications, of Article 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of the Convention shall become paragraph 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le texte, modifié, de 1’article 28 de la Con-&lt;br&gt;vention devient le paragraphe 1 du méme ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kommissionen kan tillsätta kommittéer,&lt;br&gt;var och en bestående av minst tre ledamöter,&lt;br&gt;med befogenhet att genom enhällig omröst-&lt;br&gt;ning förklara att den avvisar eller från ären-&lt;br&gt;deförteckningen stryker en framställning som&lt;br&gt;ingivits enligt artikel 25, när ett sådant beslut&lt;br&gt;kan fattas utan ytterligare genomgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En kammare eller kommitté kan när som&lt;br&gt;helst avsäga sig domsrätten till förmån för&lt;br&gt;hela kommissionen, som även kan bestämma&lt;br&gt;att en framställning som hänskjutits till en&lt;br&gt;kammare eller kommitté skall återföras till&lt;br&gt;kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Endast hela kommissionen kan utöva&lt;br&gt;följande befogenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) genomgång av ansökningar som ingi-&lt;br&gt;vits enligt artikel 24;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) hänskjutande av ett ärende till dom-&lt;br&gt;stolen enligt artikel 48 a;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) fastställande av arbetsordning enligt&lt;br&gt;artikel 36.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till artikel 21 i konventionen läggs följande&lt;br&gt;tredje punkt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”3. Kandidaterna skall vara moraliskt&lt;br&gt;högtstående och antingen uppfylla de villkor&lt;br&gt;som erfordras för utnämning till högre do-&lt;br&gt;marebefattning eller vara personer med er-&lt;br&gt;känd kompetens inom nationell eller interna-&lt;br&gt;tionell rätt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till artikel 23 i konventionen läggs följande&lt;br&gt;mening:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Under sin mandattid skall de inte inneha&lt;br&gt;sådan ställning som är oförenlig med deras&lt;br&gt;oberoende och opartiskhet som ledamöter av&lt;br&gt;kommissionen eller med de krav som kan&lt;br&gt;ställas på ämbetet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändrade texten i artikel 28 i konven-&lt;br&gt;tionen blir punkt 1 i den artikeln, och den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of that Article and the text, with modifica-&lt;br&gt;tions. of Article 30 shall become paragraph 2.&lt;br&gt;The new text of Article 28 shall read as fol-&lt;br&gt;lows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Article 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. In the event of the Commission accept-&lt;br&gt;ing a petition referred to it:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. it shall, with a view to ascertaining the&lt;br&gt;facts, undertake together with the repre-&lt;br&gt;sentatives of the parties an examination of&lt;br&gt;the petition and, if need be, an investiga-&lt;br&gt;tion, for the effective conduct of which the&lt;br&gt;States concerned shall fumish al! neces-&lt;br&gt;sary facilities, after an exchange of views&lt;br&gt;with the Commission;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. it shall at the same time place itself at&lt;br&gt;the disposal of the parties concerned with a&lt;br&gt;view to securing a friendly settlement of&lt;br&gt;the matter on the basis of respect for Hu-&lt;br&gt;man Rights as defined in this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. If the Commission succeeds in effecting&lt;br&gt;a friendly settlement, it shall draw up a Re-&lt;br&gt;port which shall be sent to the States con-&lt;br&gt;cemed, to the Committee of Ministers and to&lt;br&gt;the Secretary General of the Council of Eur-&lt;br&gt;opé for publication. This Report shall be con-&lt;br&gt;fined to a brief statement of the facts and of&lt;br&gt;the solution reached.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In the first paragraph of Article 29 of the&lt;br&gt;Convention, the word “unanimously” shall&lt;br&gt;be replaced by the words &amp;quot;by a majority of&lt;br&gt;two-thirds of its members”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following provision shall be inserted in&lt;br&gt;the Convention:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Article 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Commission may at any stage of&lt;br&gt;the proceedings decide to strike a petition out&lt;br&gt;of its list of cases where the circumstances&lt;br&gt;lead to the conclusion that:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ticle et le texte, modifié. de 1’article 30 de-&lt;br&gt;vient le paragraphe 2. Le nouveau texte de&lt;br&gt;1’article 28 se lit comme suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Article 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Dans le cas oö la Commission retient la&lt;br&gt;requéte:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. afin d'établir les faits, elle procéde 1&lt;br&gt;un examen contradictoire de la requéte&lt;br&gt;avec les représentants des parties et, s’il y&lt;br&gt;a lieu, ä une enquéte pour la conduite effi-&lt;br&gt;cace de laquelle des Etats intéressés four-&lt;br&gt;niront toutes facilités nécessaires, aprés&lt;br&gt;échange de vues avec la Commission;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. elle se met en méme temps ä la dispo-&lt;br&gt;sition des intéressés en vue de parvenir ä&lt;br&gt;un réglement amiable de 1’afTaire qui s’in-&lt;br&gt;spire du respect des Droits de FHomme,&lt;br&gt;tels que les reconnait la présente Conven-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Si elle parvient ä obtenir un réglement&lt;br&gt;amiable, la Commission dresse un rapport&lt;br&gt;qui est transmis aux Etats interéssés, au Co-&lt;br&gt;mité des Ministres et au Secrétaire Général&lt;br&gt;du Conseil de 1’Europe, aux fins de publica-&lt;br&gt;tion. Ce rapport se limite å un bref exposé&lt;br&gt;des faits et de la solution adoptée.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Au premier alinéa de 1’artide 29 de la Con-&lt;br&gt;vention, les mots «å 1’unanimité» sont rem-&lt;br&gt;placés par les mots «å la majorité des deux-&lt;br&gt;-tiers de ses membres».&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La disposition suivante est insérée dans la&lt;br&gt;Convention:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Artide 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A tout moment de la procédure, la Com-&lt;br&gt;mission peut décider de rayer une requéte du&lt;br&gt;röle lorsque les circonstances permettent de&lt;br&gt;conclure que:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrade texten i artikel 30 blir punkt 2. Den&lt;br&gt;nya texten i artikel 28 får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Artikel 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Då en framställning tas upp, skall kom-&lt;br&gt;missionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) till utrönande av de faktiska omstän-&lt;br&gt;digheterna i fallet, genomgå framställning-&lt;br&gt;en tillsammans med representanter för par-&lt;br&gt;terna samt, om det behövs, företa en un-&lt;br&gt;dersökning, för vars effektiva genomföran-&lt;br&gt;de de berörda staterna efter utbyte av syn-&lt;br&gt;punkter med kommissionen skall lämna allt&lt;br&gt;erforderligt bistånd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) samtidigt ställa sig till de berörda par-&lt;br&gt;temas förfogande i syfte att nå en reglering&lt;br&gt;av frågan i godo på grundval av respekten&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna, sådana de&lt;br&gt;definierats i denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om kommissionen lyckas åstadkomma&lt;br&gt;en uppgörelse i godo, skall den utarbeta en&lt;br&gt;rapport som skall tillställas de berörda sta-&lt;br&gt;terna, ministerkommittén och Europarådets&lt;br&gt;generalsekreterare för offentliggörande. Rap-&lt;br&gt;porten skall begränsas till en kort redogörelse&lt;br&gt;förde faktiska omständigheterna och för den&lt;br&gt;lösning som uppnåtts.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första punkten i artikel 29 i konven-&lt;br&gt;tionen ersätts ordet &amp;quot;enhälligt” med orden&lt;br&gt;&amp;quot;med en majoritet av två tredjedelar av dess&lt;br&gt;ledamöter”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelse införs i konven-&lt;br&gt;tionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Artikel 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommissionen kan på varje stadium av&lt;br&gt;förfarandet besluta att stryka en framställ-&lt;br&gt;ning från sin ärendeförteckning, i de fall då de&lt;br&gt;faktiska omständigheterna leder till slutsat-&lt;br&gt;sen att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. the applicant does not intend to pur-&lt;br&gt;sue his petition, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. the matter has been resolved. or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. for any other reason established by&lt;br&gt;the Commission, it is no longer justified to&lt;br&gt;continue the examination of the petition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, the Commission shall continue&lt;br&gt;the examination of a petition if respect for&lt;br&gt;Human Rights as defined in this Convention&lt;br&gt;so requires.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. If the Commission decides to strike a&lt;br&gt;petition out of its list after having accepted it,&lt;br&gt;it shall draw up a Report which shall contain&lt;br&gt;a statement of the facts and the decision&lt;br&gt;striking out the petition together with the rea-&lt;br&gt;sons therefor. The Report shall be transmit-&lt;br&gt;ted to the parties. as well as to the Committee&lt;br&gt;of Ministers for information. The Commis-&lt;br&gt;sion may publish it.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Commission may decide to restore&lt;br&gt;a petition to its list of cases if it considers that&lt;br&gt;the circumstances justify such a course.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. le requérant n'entend plus la main-&lt;br&gt;tenir, ou&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. le litige a été résolu, ou&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. pour tout autre motif, dont la Commis-&lt;br&gt;sion constate 1'existence, il ne se justifie&lt;br&gt;plus de poursuivre 1'examen de la requéte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toutefois, la Commission poursuit l'exa-&lt;br&gt;men de la requéte si le respect des Droits de&lt;br&gt;1'Homme garantis par la Convention 1'exige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Si la Commission décide de rayer une&lt;br&gt;requéte du röle aprés 1'avoir retenue, elle&lt;br&gt;dresse un rapport qui comprend un exposé&lt;br&gt;des faits et une décision motivée de radiation&lt;br&gt;du röle. Le rapport est transmis aux parties&lt;br&gt;ainsi que, pour information, au Comité des&lt;br&gt;Ministres. La Commission peut le publier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. La Commission peut décider la réin-&lt;br&gt;scription au röle d’une requéte lorsqu'elle es-&lt;br&gt;time que les circonstances le justifient.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In Article 31 of the Convention, paragraph&lt;br&gt;1 shall read as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“1. If the examination of a petition has not&lt;br&gt;been completed in accordance with Article 28&lt;br&gt;(paragraph 2), 29 or 30, the Commission shall&lt;br&gt;draw up a Report on the facts and State its&lt;br&gt;opinion as to whether the facts found disclose&lt;br&gt;a breach by the State concerned of its obliga-&lt;br&gt;tions under the Convention. The individual&lt;br&gt;opinions of members of the Commission on&lt;br&gt;this point may be stated in the Report.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1'article 31 de la Convention, le para-&lt;br&gt;graphe 1 se lit comme suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• 1. Si 1'examen d'une requéte n'a pas pris&lt;br&gt;fin en application des artides 28 (paragraphe&lt;br&gt;2), 29 ou 30, la Commission rédige un rapport&lt;br&gt;dans lequel elle constate les faits et formule&lt;br&gt;un avis sur le point de savoir si les faits con-&lt;br&gt;statés révélent, de la part de 1’Etat intéressé,&lt;br&gt;une violation des obligations qui lui incom-&lt;br&gt;bent aux termes de la Convention. Les opi-&lt;br&gt;nions individuelles des membres de la Com-&lt;br&gt;mission sur ce point peuvent étre exprimées&lt;br&gt;dans ce rapport.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 34 of the Convention shall read as&lt;br&gt;follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Subject to the provisions of Artides 20&lt;br&gt;(paragraph 3) and 29, the Commission shall&lt;br&gt;take its decisions by a majority of the mem-&lt;br&gt;bers present and voting.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L’article 34 de la Convention se lit comme&lt;br&gt;suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;«Sous réserve des dispositions des artides&lt;br&gt;20 (paragraphe 3) et 29, les décisions de la&lt;br&gt;Commission sont prises å la majorité des&lt;br&gt;membres présents et votant.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sökanden inte har för avsikt att fullföl-&lt;br&gt;ja sin framställning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) saken har lösts eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) det av någon annan av kommissionen&lt;br&gt;fastställd anledning inte längre är befogat&lt;br&gt;att fortsätta prövningen av framställning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall dock fortsätta att ge-&lt;br&gt;nomgå en framställning i de fall då respekten&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna, sådana de de-&lt;br&gt;finierats i denna konvention, så kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När kommissionen beslutar att från sin&lt;br&gt;förteckning stryka en framställning som den&lt;br&gt;har tagit upp. skall den utarbeta en rapport,&lt;br&gt;vilken skall innehålla en redogörelse för de&lt;br&gt;faktiska omständigheterna samt beslutet om&lt;br&gt;att framställningen strukits och skälen härtill.&lt;br&gt;Rapporten skall överlämnas till parterna samt&lt;br&gt;till ministerkommittén för kännedom. Kom-&lt;br&gt;missionen kan offentliggöra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kommissionen kan besluta att åter ta&lt;br&gt;upp en framställning i sin ärendeförteckning,&lt;br&gt;om den anser att omständigheterna berättigar&lt;br&gt;en sådan åtgärd.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 31 i konventionen får punkt 1 föl-&lt;br&gt;jande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Om genomgången av en framställning&lt;br&gt;inte har fullföljts i enlighet med artikel 28&lt;br&gt;(punkt 2), 29 eller 30, skall kommissionen&lt;br&gt;utarbeta en rapport om de faktiska omstän-&lt;br&gt;digheterna samt ange huruvida kommis-&lt;br&gt;sionen anser desamma innebära att den ifrå-&lt;br&gt;gavarande staten brutit mot sina förpliktelser&lt;br&gt;enligt konventionen. Varje kommissionsleda-&lt;br&gt;mots individuella mening på denna punkt kan&lt;br&gt;komma till uttryck i rapporten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 34 i konventionen får födande ly-&lt;br&gt;delse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med förbehåll för bestämmelserna i artik-&lt;br&gt;larna 20 (punkt 3) och 29 skall kommissionen&lt;br&gt;fatta sina beslut med en majoritet av närva-&lt;br&gt;rande och röstande ledamöter.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 40 of the Convention shall be sup-&lt;br&gt;plemented by the following seventh para-&lt;br&gt;graph:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“7. The members of the Court shall sit on&lt;br&gt;the Court in their individual capacity. During&lt;br&gt;their term of office they shall not hold any&lt;br&gt;position which is incompatible with their in-&lt;br&gt;dependence and impartiality as members of&lt;br&gt;the Court or the demands of this office.’’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 41 of the Convention shall read as&lt;br&gt;follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;The Court shall elect its President and&lt;br&gt;one or two Vice-Presidents for a period of&lt;br&gt;three years. They may be re-elected.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In the first sentence of Article 43 of the&lt;br&gt;Convention, the word &amp;quot;seven&amp;quot; shall be re-&lt;br&gt;placed by the word &amp;quot;nine”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. This Protocol shall be open for signa-&lt;br&gt;ture by member States of the Council of Eur-&lt;br&gt;opé signatories to the Convention, which&lt;br&gt;may express their consent to be bound by:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. signature without reservation as to&lt;br&gt;ratification, acceptance or approval, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. signature subject to ratification, ac-&lt;br&gt;ceptance or approval, followed by ratifica-&lt;br&gt;tion, acceptance or approval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Instruments of ratification, acceptance&lt;br&gt;or approval shall be deposited with the Secre-&lt;br&gt;tary General of the Council of Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Protocol shall enter into force on the&lt;br&gt;first day of the month following the expira-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L’article 40 de la Convention est complété&lt;br&gt;par un paragraphe 7 ainsi rédigé:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;«7. Les membres de la Cour siégent å la&lt;br&gt;Cour å titre individuel. Durant tout 1'exercice&lt;br&gt;de leur mandat, ils ne peuvent assumer de&lt;br&gt;fonctions incompatibles avec les exigences&lt;br&gt;d'indépendance, d'impartialité et de disponi-&lt;br&gt;bilité inhérentes ä ce mandat.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L'article 41 de la Convention se lit comme&lt;br&gt;suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ La Cour élit son Président et un ou deux&lt;br&gt;Vice-Présidents pour une durée de trois ans.&lt;br&gt;Ils sont rééligibles.»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A la premiére phrase de 1’article 43 de la&lt;br&gt;Convention, le mot &amp;lt;sept» est remplacé par&lt;br&gt;le mot &amp;lt;neuf».&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Le présent Protocole est ouvert å la sig-&lt;br&gt;nature des Etats membres du Conseil de&lt;br&gt;1'Europe signataires de la Convention, qui&lt;br&gt;peuvent exprimer leur consentement å étre&lt;br&gt;liés par:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. signature sans réserve de ratification,&lt;br&gt;d’acceptation ou d'approbation, ou&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. signature sous réserve de ratification,&lt;br&gt;d'acceptation ou d'approbation, suivie de&lt;br&gt;ratification, d'acceptation ou d'approba-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Les instruments de ratification, d'ac-&lt;br&gt;ceptation ou d'approbation seront déposés&lt;br&gt;prés le Secrétaire Général du Conseil de&lt;br&gt;1'Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le présent Protocole entrera en vigueur le&lt;br&gt;premier jour du mois qui suit 1'expiration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till artikel 40 i konventionen läggs följande&lt;br&gt;sjunde punkt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;7. Domstolens ledamöter skall tjänstgöra&lt;br&gt;i sin personliga egenskap. Under sin ämbets-&lt;br&gt;tid får de inte inneha något uppdrag som är&lt;br&gt;oförenligt med deras oberoende och opartisk-&lt;br&gt;het såsom ledamöter av domstolen eller de&lt;br&gt;krav som ställs på detta ämbete.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 41 i konventionen får följande ly-&lt;br&gt;delse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Domstolen väljer ordförande och en eller&lt;br&gt;två vice ordförande för en period av tre år.&lt;br&gt;Dessa kan omväljas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första meningen i artikel 43 i konven-&lt;br&gt;tionen byts ordet &amp;quot;sju&amp;quot; ut mot ordet &amp;quot;nio&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll står öppet för underteck-&lt;br&gt;nande av de medlemsstater i Europarådet&lt;br&gt;som har undertecknat konventionen, vilka&lt;br&gt;kan uttrycka sitt samtycke till att vara&lt;br&gt;bundna genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) undertecknande utan förbehåll för ra-&lt;br&gt;tifikation, godtagande eller godkännande,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) undertecknande med förbehåll för ra-&lt;br&gt;tifikation, godtagande eller godkännande,&lt;br&gt;följt av ratifikation, godtagande eller god-&lt;br&gt;kännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ratifikations-, godtagande-, eller god-&lt;br&gt;kännandeinstrument skall deponeras hos Eu-&lt;br&gt;roparådets generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll träder i kraft den första&lt;br&gt;dagen i den månad som följer efter utgången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion of a period of three months after the date&lt;br&gt;on which all Parties to the Convention have&lt;br&gt;expressed their consent to be bound by the&lt;br&gt;Protocol in accordance with the provisions of&lt;br&gt;Article 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Secretary General of the Council of&lt;br&gt;Europé shall notify the member States of the&lt;br&gt;Council of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. any signature;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. the deposit of any instrument of ratifi-&lt;br&gt;cation, acceptance or approval;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. the date of entry into force of this&lt;br&gt;Protocol in accordance with Article 13;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. any other act. notification or commu-&lt;br&gt;nication relating to this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In witness whereof the undersigned, being&lt;br&gt;duly authorised thereto, have signed this Pro-&lt;br&gt;tocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Vienna, this 19th day of March&lt;br&gt;1985, in English and French, both texts being&lt;br&gt;equally authentic, in a single copy which&lt;br&gt;shall be deposited in the archives of the&lt;br&gt;Council of Europé. The Secretary General of&lt;br&gt;the Council of Europé shall trarrsmit certified&lt;br&gt;copies to each member State of the Council&lt;br&gt;of Europé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d'une période de trois mois aprés la date å&lt;br&gt;laquelle toutes les Parties ä la Convention&lt;br&gt;auront exprimé leur consentement å étre liées&lt;br&gt;par le Protocole conformément aux disposi-&lt;br&gt;tions de 1'article 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le Secrétaire Général du Conseil de l’Eu-&lt;br&gt;rope notifiera aux Etats membres du Conseil:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. toute signature;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. le dépöt de tout instrument de ratifica-&lt;br&gt;tion, d'acceptation ou d'approbation;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. la date d'entrée en vigueur du présent&lt;br&gt;Protocole conformément ä 1’article 13;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. tout autre acte, notification ou com-&lt;br&gt;munication ayant trait au présent Proto-&lt;br&gt;cole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En foi de quoi, les soussignés döment au-&lt;br&gt;torisés å cet efTet, ont signé le présent Proto-&lt;br&gt;cole.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait ä Vienne, le 19 mars 1985, en franjais&lt;br&gt;et en anglais, les deux textes faisant égale-&lt;br&gt;ment foi, en un seul exemplaire qui sera dé-&lt;br&gt;posé dans les archives du Conseil de l'Eu-&lt;br&gt;rope. Le Secrétaire Général du Conseil de&lt;br&gt;1’Europe en communiquera copie certifiée&lt;br&gt;conforme å chacun des Etats membres du&lt;br&gt;Conseil de 1’Europe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ 1986:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en period på tre månader efter den dag då&lt;br&gt;alla parter i konventionen har uttryckt sitt&lt;br&gt;samtycke till att vara bundna av protokollet i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i artikel 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets generalsekreterare skall un-&lt;br&gt;derrätta Europarådets medlemsstater om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) undertecknande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) deponering av ratifikations-, godta-&lt;br&gt;gande-. eller godkännandeinstrument;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) dag för protokollets ikraftträdande en-&lt;br&gt;ligt artikel 13;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) andra åtgärder, notifikationer eller&lt;br&gt;meddelanden som rör protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härav har undertecknade,&lt;br&gt;därtill vederbörligen bemyndigade, under-&lt;br&gt;tecknat detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättat i Wien den 19 mars 1985 på eng-&lt;br&gt;elska och franska, vilka båda texter har sam-&lt;br&gt;ma giltighet, i ett enda exemplar, som skall&lt;br&gt;deponeras i Europarådets arkiv. Europarå-&lt;br&gt;dets generalsekreterare skall översända be-&lt;br&gt;styrkta kopior till varje medlemsstat i Euro-&lt;br&gt;parådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:117 Inkorporering av Europa-&lt;br&gt;konventionen och andra fri- och rättighetsffågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45487, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlaga förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Lagförslag 1. vilande, lagförslag 2. bifall.</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlaga förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1994/95:KU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-01-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-01-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:22:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03117</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:22:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03117</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__117.pdf</filnamn>
<filstorlek>7435105</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/22AC2DCD-BF6E-40FE-B4C0-03CD59BD3AC5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU24</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:KU5</uppgift>
<ref_dok_id>GI01KU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor (vilande grundlagsbeslut)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av  Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl G Nilsson  och Hans Dau  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl G Nilsson  och Hans Dau  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  och Harriet Colliander  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  och Harriet Colliander  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av  Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Svensk  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Svensk  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Fremling  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Fremling  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:117&lt;br/&gt;
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och  rättighetsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>