<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230325</hangar_id>
 <dok_id>GH03116</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>116</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:116</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>116</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:10</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03116/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03116</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03116</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:116&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet,&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03116/prop_199394__116-1.png" style="width:35pt;height:61pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i regeringsformen (RF) som rör dels&lt;br&gt;frågor om delegering av normgivningskompetensen, dels frågor om&lt;br&gt;resning och återställande av försutten tid på förvaltningsrättens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås sålunda att det område inom vilket regeringen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 7 § RF efter bemyndigande i lag kan utfärda föreskrifter utvidgas.&lt;br&gt;Förslaget innebär att regeringen efter bemyndigande i lag skall till&lt;br&gt;Datainspektionen kunna delegera normgivningskompetens avseende&lt;br&gt;skyddet för den personliga integriteten vid ADB-behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter. Det föreslås vidare att det delegeringsbara området utvidgas&lt;br&gt;genom att två nya ämnesområden, återanvändning och återvinning av&lt;br&gt;material samt tillståndsplikt i fråga om åtgärder med byggnader och&lt;br&gt;anläggningar, tillförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare läggs fram förslag till en sådan ändring av regeringsformen att&lt;br&gt;det i lag skall kunna bestämmas att på förvaltningsrättens område inte&lt;br&gt;bara Regeringsrätten utan även en lägre förvaltningsdomstol skall kunna&lt;br&gt;bevilja resning och återställande av försutten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagen ...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext ..................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .......................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Dataskyddet i framtiden..........................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Ändringar i 8 kap. 7 § regeringsformen ..............13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet ..........13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Normgivningsfrågor på miljöområdet..............17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Normgivningsfrågor på plan- och byggområdet........19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Resning och återställande av försutten tid på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsrättens område .......................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny datalag (SOU 1993:10)............... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över Datalagsutredningens slutbetänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny datalag (SOU 1993:10)............... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Miljöskyddskommitténs grundlagsförslag........34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagförslaget i betänkandet Några frågor angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten (SOU 1992 :138) ............ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning och sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;över betänkandet Några frågor angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten (SOU 1992:138)............. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 december 1993 ............................. 37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § och 11 kap. 11 § regeringsformen&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag&lt;br&gt;genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om&lt;br&gt;föreskrifterna avser något av följande ämnen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skvdd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlännings vistelse i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. in- eller utförsel av varor,&lt;br&gt;av pengar eller av andra till-&lt;br&gt;gångar, tillverkning, kommuni-&lt;br&gt;kationer, kreditgivning, närings-&lt;br&gt;verksamhet, ransonering eller&lt;br&gt;utformning av byggnader, an-&lt;br&gt;läggningar och bebyggelsemiljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. in- eller utförsel av varor,&lt;br&gt;av pengar eller av andra till-&lt;br&gt;gångar, tillverkning, kommuni-&lt;br&gt;kationer, kreditgivning, närings-&lt;br&gt;verksamhet, ransonering, åter-&lt;br&gt;användning och återvinning av&lt;br&gt;material, utformning av bygg-&lt;br&gt;nader, anläggningar och bebyg-&lt;br&gt;gelsemiljö eller tillståndsplikt i&lt;br&gt;fråga om åtgärder med bygg-&lt;br&gt;nader och anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trafik eller ordningen på allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. undervisning och utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förbud att röja sådant som&lt;br&gt;någon har erfarit i allmän tjänst&lt;br&gt;eller under utövande av tjänste-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förbud att röja sådant som&lt;br&gt;någon har erfarit i allmän tjänst&lt;br&gt;eller under utövande av tjänste-&lt;br&gt;plikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Regeringsformen omtryckt 1991:1503.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. skydd för personlig integri-&lt;br&gt;tet vid registrering av uppgifter&lt;br&gt;med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande som avses i första stycket medför ej rätt att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i lag,&lt;br&gt;som innehåller bemyndigande med stöd av första stycket, föreskriva även&lt;br&gt;annan rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift som regeringen&lt;br&gt;meddelar med stöd av bemyndigandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resning i avgjort ärende samt&lt;br&gt;återställande av försutten tid&lt;br&gt;beviljas av Regeringsrätten när&lt;br&gt;fråga är om ärende för vilket&lt;br&gt;regeringen, förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller förvaltningsmyndighet är&lt;br&gt;högsta instans. I annat fall&lt;br&gt;beviljas resning och återställande&lt;br&gt;av försutten tid av Högsta dom-&lt;br&gt;stolen eller, i den mån det före-&lt;br&gt;skrives i lag, av annan domstol&lt;br&gt;som icke är förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om ret&lt;br&gt;kan meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resning i avgjort ärende samt&lt;br&gt;återställande av försutten tid&lt;br&gt;beviljas av Regeringsrätten eller,&lt;br&gt;i den mån det föreskrives i lag,&lt;br&gt;av en lägre förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;när fråga är om ärende för vilket&lt;br&gt;regeringen, förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller förvaltningsmyndighet är&lt;br&gt;högsta instans. I annat fall be-&lt;br&gt;viljas resning och återställande&lt;br&gt;av försutten tid av Högsta dom-&lt;br&gt;stolen eller, i den mån det före-&lt;br&gt;skrives i lag, av annan domstol&lt;br&gt;som icke är förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;och återställande av försutten tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Dataskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen (1973:289, omtryckt 1992:446) syftar till att skydda den&lt;br&gt;enskilde mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten till följd av&lt;br&gt;att personuppgifter registreras med hjälp av automatisk databehandling&lt;br&gt;(ADB). Datainspektionen har till uppgift att pröva ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd och utöva tillsyn enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen kom till år 1973 och var den första lag i världen av denna typ&lt;br&gt;med nationell räckvidd. Redan vid dess tillkomst förutsattes att lagen&lt;br&gt;skulle ses över inom en snar framtid. År 1976 tillsattes Datalagstiftnings-&lt;br&gt;kommittén (DALK) med ett sådant uppdrag. Kommittén avslutade&lt;br&gt;emellertid sitt arbete år 1984 utan att detta slutförts. Samma år tillsattes&lt;br&gt;en ny kommitté, Data- och offentlighetskommittén (DOK), för att utreda&lt;br&gt;vissa frågor på angränsande områden men också inom datalagens ram.&lt;br&gt;Kommittén avslutade sitt arbete år 1988. De båda kommittéernas förslag&lt;br&gt;har delvis genomförts. Bl.a. beslutade riksdagen år 1982 om ändringar&lt;br&gt;i datalagen av innebörd att det tidigare generella kravet på tillstånd av&lt;br&gt;Datainspektionen för att inrätta och föra personregister ersattes med ett&lt;br&gt;anmälningssystem med licenser och med bibehållet tillståndskrav endast&lt;br&gt;för register där integritetsriskema generellt ansågs påtagliga samt för&lt;br&gt;samberarbetning av register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 förordnade dåvarande chefen för Justitiedepartementet efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande en särskild utredare för att göra en översyn&lt;br&gt;av datalagen från såväl saklig som lagteknisk synpunkt. Utredningen,&lt;br&gt;som antog namnet Datalagsutredningen, har arbetat i två etapper. I den&lt;br&gt;första etappen identifierade den särskilde utredaren de reformbehov som&lt;br&gt;förelåg och angav hur dessa kunde tänkas bli tillgodosedda. Under denna&lt;br&gt;etapp avlämnade utredningen tre delbetänkanden, Skärpt tillsyn -&lt;br&gt;huvuddrag i en reformerad datalag (SOU 1990:61), Personregistrering&lt;br&gt;inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena m.m. (SOU&lt;br&gt;1991:21) och Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet på&lt;br&gt;ADB-området (SOU 1991:62). De tre delbetänkandena har remissbehand-&lt;br&gt;lats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr 90-&lt;br&gt;2155, 91-755 och 91-2850).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avslutande etappen av utredningens arbete har bedrivits under&lt;br&gt;parlamentarisk medverkan med den särskilde utredaren som ordförande.&lt;br&gt;I detta arbete har utredningen haft att beakta de remissyttranden som&lt;br&gt;avgetts över delbetänkandena. I februari 1993 lämnade utredningen över&lt;br&gt;sitt slutbetänkande En ny datalag (SOU 1993:10). Utredningens&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet återfinns i bilaga 1. Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga&lt;br&gt;2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie-&lt;br&gt;departementet (dnr 93-860).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i detta ärende upp den grundlagsfråga som betänkandet&lt;br&gt;behandlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddskommittén (ME 1989:04) har i mars 1993 överlämnat sitt&lt;br&gt;huvudbetänkande Miljöbalk (SOU 1993:27). Kommittén har bl.a.&lt;br&gt;föreslagit en ändring i regeringsformen. Denna ändring innebär att&lt;br&gt;området inom vilket regeringen, efter bemyndigande i lag, genom&lt;br&gt;förordning kan meddela föreskrifter ändras genom att ett nytt ämnes-&lt;br&gt;område, hushållning med naturresurser tillförs. Ändringen föreslås bli&lt;br&gt;införd i 8 kap. 7 § RF. Kommitténs grundlagsförslag finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Av de ca 200 remissinstasema som&lt;br&gt;besvarat remissen har endast tre yttrat sig över kommitténs grundlags-&lt;br&gt;förslag; Justitieombudsmannen, Uppsala universitets juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnd och Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resning och återställande av försutten tid på förvaltningsrättens område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Några frågor angående Regeringsrätten (SOU 1992:138)&lt;br&gt;föreslår den särskilde utredaren bl.a. en ändring av regeringsformen.&lt;br&gt;Denna ändring innebär att det i lag skall kunna bestämmas att inom det&lt;br&gt;förvaltningsrättsliga området inte bara Regeringsrätten utan även t.ex.&lt;br&gt;kammarrätter skall kunna bevilja resning och återställande av försutten&lt;br&gt;tid. Lagförslaget finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na och en sammanställning av remissyttrandena i den nu aktuella frågan&lt;br&gt;finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också den nu angivna grundlagsändringen tas upp i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Dataskyddet i framtiden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En ny datalag bör anstå till dess EG&lt;br&gt;tagit ställning på integritetsskyddsområdet. Under mellantiden bör&lt;br&gt;Datainspektionens tillståndsprövning minskas genom att inspek-&lt;br&gt;tionen ges möjlighet att utfärda generella bransch- och sektorsföre-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingstakten inom informationsteknologin, vari inbegrips datortekni-&lt;br&gt;ken, har sedan datalagens tillkomst varit i det närmaste explosionsartad.&lt;br&gt;ADB-tekniken har kommit att användas på de flesta områden och den har&lt;br&gt;fått en allt större betydelse för samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling har lett till att personuppgifter registreras i allt större&lt;br&gt;omfattning inom såväl den enskilda som den offentliga sektorn. Den&lt;br&gt;fortgående datoriseringen av samhället leder till ett ökat antal person-&lt;br&gt;register och därmed ökade risker för otillbörliga intrång i den personliga&lt;br&gt;integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utgångspunkt är att den enskilde skall tillförsäkras ett Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;fullgott integritetsskydd i datasamhället. Ett starkt integritetsskydd får&lt;br&gt;dock inte onödigtvis hindra en angelägen samhällsutveckling med&lt;br&gt;utnyttjandet bl.a. av en ny teknik. I denna avvägning mellan integritets-&lt;br&gt;aspekter och effektivitet måste även den internationella utvecklingen&lt;br&gt;beaktas, eftersom den ökade datoriseringen medför ett vidgat informa-&lt;br&gt;tionsflöde över nationsgränserna. En av förutsättningarna för att&lt;br&gt;informationsutbytet över gränserna skall kunna fungera på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt är att det i mottagarlandet finns regler som ger ett&lt;br&gt;skydd mot obehörig spridning av överförda uppgifter. Detta har resulterat&lt;br&gt;i internationella överenskommelser och rekommendationer inom&lt;br&gt;dataskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets ministerkommitté antog år 1980 en konvention om skydd&lt;br&gt;för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, den s.k.&lt;br&gt;dataskyddskonventionen. Konventionen syftar till att stärka dataskyddet,&lt;br&gt;dvs. att säkerställa respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna,&lt;br&gt;särskilt den enskildes rätt till personlig integritet, i samband med&lt;br&gt;automatisk behandling av personuppgifter. I konventionen, som bl.a.&lt;br&gt;innehåller grundläggande principer om dataskydd, föreskrivs att&lt;br&gt;persondataflödet mellan konventionsstatema i princip skall vara fritt.&lt;br&gt;Sverige var det första landet som ratificerade konventionen och hittills&lt;br&gt;har 15 länder anslutit sig. Europarådet har också tagit fram ett flertal&lt;br&gt;rekommendationer inom olika sektorer där datorstödda informations-&lt;br&gt;system används för personregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD,&lt;br&gt;har man tagit fram vissa riktlinjer i fråga om integritetsskyddet och&lt;br&gt;persondataflödet över gränserna. Riktlinjerna antogs år 1980 av OECD:s&lt;br&gt;råd tillsammans med en rekommendation till medlemsländernas rege-&lt;br&gt;ringar att beakta riktlinjerna i nationell lagstiftning. Samtliga medlems-&lt;br&gt;länder, däribland Sverige, har godtagit rekommendationen och därmed&lt;br&gt;åtagit sig att följa denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG pågår ett arbete med att ta fram ett direktiv om dataskydd.&lt;br&gt;Bakgrunden är bl.a. tillkomsten av den inre marknaden som förutsätter&lt;br&gt;att personuppgifter kan föras fritt från ett medlemsland till ett annat.&lt;br&gt;Skillnader i integritetsskyddet mellan de olika länderna kan innebära&lt;br&gt;hinder mot sådana fria flöden. Det finns därför en strävan efter att&lt;br&gt;komma fram till en enhetlig nivå på integritetsskyddet inom hela EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen antog i september 1990 ett förslag till direktiv om&lt;br&gt;skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter. Förslaget utsattes&lt;br&gt;för hård kritik bl.a. av Europaparlamentet. Under EG:s historia har inte&lt;br&gt;något direktivförslag från kommissionen lett till så många ändringsförslag&lt;br&gt;från parlamentet som detta. I oktober 1992 lade kommissionen fram ett&lt;br&gt;nytt förslag. Det nya förslaget - förslag till direktiv om skydd för&lt;br&gt;enskilda vid behandling av personuppgifter och om det fria flödet för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana uppgifter (COM (92) 422 final - SYN 287) - bereds för närva- Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;rande inom en arbetsgrupp under ministerrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheten är fortfarande mycket stor om hur direktivet slutligen kan&lt;br&gt;komma att utformas. Hos medlemsländerna finns det olika uppfattningar&lt;br&gt;om behovet av att anta ett direktiv på området. Oenighet råder också om&lt;br&gt;vilken omfattning och utformning ett direktiv skall ges. Detta har lett till&lt;br&gt;att tidsplanen för antagandet av direktivet har förskjutits. Såvitt nu är&lt;br&gt;känt förväntas inte rådet ta slutlig ställning till direktivförslaget förrän&lt;br&gt;tidigast under andra halvåret 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall EG antar ett direktiv på området är detta bindande i fråga&lt;br&gt;om det resultat som skall uppnås men medlemsländerna skall själva för&lt;br&gt;egen del bestämma om form och medel för detta. Det är i detta&lt;br&gt;sammanhang värt att notera att ett deltagande i Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) sannolikt medför skyldighet för Sverige att ha&lt;br&gt;en motsvarande reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagsutredningens förslag och remissutfallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagsutredningen har i sitt slutbetänkande gjort en analys av de frågor&lt;br&gt;som rör ADB-hantering av personuppgifter och gått igenom EG-&lt;br&gt;kommissionens förslag till dataskyddsdirektiv. I sitt arbete har ut-&lt;br&gt;redningen eftersträvat att få i huvudsak samma regler för integritets-&lt;br&gt;skyddet som de som kan komma att gälla inom EG. Utredningens förslag&lt;br&gt;till en ny datalag ansluter sig också nära till direktivförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till en ny datalag innefattar mycket betydande förändringar&lt;br&gt;i förhållande till vad som gäller i dag. Utredningen föreslår att det&lt;br&gt;nuvarande tillstånds- och licenssystemet avskaffas och att de resurser som&lt;br&gt;därigenom frigörs används för en mer intensifierad tillsyn. För att man&lt;br&gt;skall kunna övergå till ett tillståndslöst system har utredningen strävat&lt;br&gt;efter att i den nya lagen utförligt reglera förutsättningarna för ADB-&lt;br&gt;behandling av personuppgifter. Reglerna i datalagen föreslås bli&lt;br&gt;kompletterade med generella föreskrifter från Datainspektionen avseende&lt;br&gt;olika branscher och sektorer för sådan behandling av känsliga uppgifter&lt;br&gt;som ofta förekommer inom ett visst område för ett visst ändamål. Vidare&lt;br&gt;föreslår utredningen bl.a. ökade krav på samtycke från enskilda för att&lt;br&gt;ADB-behandling skall vara tillåten, särskilda regler för behandling av&lt;br&gt;känsliga personuppgifter och särskilda regler om integritetsintressenas&lt;br&gt;förhållande till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvudförslag att det nuvarande tillstånds- och licens-&lt;br&gt;systemet avskaffas och ersätts med ett renodlat tillsynssystem har mötts&lt;br&gt;av en överväldigande positiv remissopinion. Flertalet remissinstanser&lt;br&gt;riktar dock kritik mot olika delar av förslaget och anser att det måste&lt;br&gt;övervägas ytterligare. Kritik riktas bl.a. mot att lagförslaget är svårtill-&lt;br&gt;gängligt och att det i vissa delar inte är tillräckligt preciserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många instanser har ifrågasatt att utredningen så nära följt förslaget till&lt;br&gt;EG-direktiv. Bl.a. Justitiekanslem, Datainspektionen, Statskontoret,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Industriförbundet och Försäkrings-&lt;br&gt;förbundet anser att införandet av en ny datalag i Sverige bör avvakta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktivets slutliga utformning. Flera av dem som avstyrker förslaget Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;pekar på de olägenheter i form av bl.a. merkostnader som skulle uppstå&lt;br&gt;om lagen behöver ändras efter några år på grund av EG:s slutliga&lt;br&gt;ställningstagande. Samtidigt framhålls behovet av ändringar i den&lt;br&gt;nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny datalag bör anstå till dess EG tagit ställning på integritetsskydds-&lt;br&gt;området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av remissutfallet anser regeringen att Datalagsutredningens&lt;br&gt;förslag inte utan betydande justeringar kan läggas till grund för lagstift-&lt;br&gt;ning. Till detta kommer, vilket flera remissinstanser uppmärksammat,&lt;br&gt;kostnadskonsekvensema för ett genomförande av förslaget. Utredningens&lt;br&gt;förslag saknar i stor utsträckning en analys av vilka kostnader som ett&lt;br&gt;genomförande av det nya systemet skulle kräva. En sådan fördjupad&lt;br&gt;kostnadsanalys skulle eventuellt behöva följas av remissbehandling innan&lt;br&gt;ett förslag till en ny datalag skulle kunna föreslås riksdagen. Som flera&lt;br&gt;remissinstanser påpekat tillkommer risken att Sverige skulle besluta om&lt;br&gt;en ny datalag en ganska kort tid innan vi vet hur EG och dess medlems-&lt;br&gt;länder kommer att agera på området, vilket i sin tur kan leda till behov&lt;br&gt;av ändrade regler inom en relativt nära framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utveckling har naturligtvis tydliga nackdelar. En ny datalag&lt;br&gt;kommer att vara förenad med stora informationsinsatser och med en&lt;br&gt;lärotid för alla berörda. Att under dessa förhållanden kort tid efter&lt;br&gt;införandet av en ny datalag riskera att på nytt genomföra stora ändringar&lt;br&gt;ter sig inte försvarbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att frågan om att stifta en ny datalag bör anstå&lt;br&gt;till dess ett slutligt ställningstagande av EG är för handen. Detta bör dock&lt;br&gt;inte hindra att angelägna ändringar i det nuvarande systemet genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delreform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen med tillståndskrav enligt datalagen har med tiden kommit att&lt;br&gt;framstå som alltmer tungarbetad och byråkratisk. Datainspektionen&lt;br&gt;tvingas lägga ned en oproportionerligt stor andel av sina resurser på&lt;br&gt;tillståndsprövning. Systemet medför också en belastning på de register-&lt;br&gt;ansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När datalagen trädde i kraft år 1973 innehöll den ett generellt krav på&lt;br&gt;tillstånd för att föra i princip alla typer av personregister med ADB. Den&lt;br&gt;ökade datoriseringen av samhället ledde snart till att Datainspektionen&lt;br&gt;erhöll en ökande ström av ansökningar att få inrätta och föra person-&lt;br&gt;register. Tillståndsprövningen tog stora resurser i anspråk och antalet&lt;br&gt;inspektioner, som hela tiden legat på en låg nivå, minskade kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta hanteringen av tillstånd införde Datainspektionen med&lt;br&gt;början år 1979 ett förenklat ansöknings- och tillståndsförfarande för vissa&lt;br&gt;typer av register. Det gäller ansökningar om tillstånd i vilka Datainspek-&lt;br&gt;tionen utvecklat en fest praxis. De närmare bestämmelserna om vilka&lt;br&gt;register som omfettas och vilka särskilda villkor som måste vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyllda finns i Datainspektionens författningssamling (DIFS). Före-&lt;br&gt;skrifter angående förenklat ansökningsförfarande har under åren tagits&lt;br&gt;fram bl.a. för vissa direktreklamregister och statistikregister samt för&lt;br&gt;vissa personregister inom kommunernas och Svenska kyrkans verk-&lt;br&gt;samhet. Nyligen har Datainspektionen utfärdat nya föreskrifter för ett&lt;br&gt;förenklat ansökningsförfarande för vissa personregister inom statlig och&lt;br&gt;landstingskommunal forskningsverksamhet (DIFS 1993:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förenklade förfarandet innebär i praktiken att vissa slag av register&lt;br&gt;inom en sektor i förväg normerats av Datainspektionen och att den&lt;br&gt;registeransvarige, som vill inrätta ett register på vilka föreskrifterna är&lt;br&gt;tillämpliga, på en särskild blankett ansöker om tillstånd hos inspektionen.&lt;br&gt;Denna ger därefter efter en enkel kontroll tillstånd och beslutar bl.a. att&lt;br&gt;innehållet i föreskrifterna skall gälla såsom särskilda villkor för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1982 togs ytterligare ett steg mot att begränsa tillståndshanteringen&lt;br&gt;hos Datainspektionen. Genom ändringar i datalagen den 1 juli 1982&lt;br&gt;slopades det generella tillståndskravet för att inrätta och föra person-&lt;br&gt;register med hjälp av ADB. I stället infördes en skyldighet för dem som&lt;br&gt;vill föra personregister att anmäla detta till Datainspektionen för att få&lt;br&gt;licens. Tillståndskravet begränsades till register som innehåller uppgifter&lt;br&gt;av känslig art, avser personer som saknar anknytning till den register-&lt;br&gt;ansvarige eller uppgifter som hämtas från ett annat personregister.&lt;br&gt;Huvudsyftet med ändringarna var att begränsa mängden tillståndsärenden&lt;br&gt;och därigenom göra det möjligt för Datainspektionen att koncentrera sig&lt;br&gt;på de mest integritetskänsliga registren och kunna intensifiera sin&lt;br&gt;tillsynsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av dessa åtgärder att minska tillståndshanteringen har dock&lt;br&gt;endast i begränsad omfattning kunnat uppnås, eftersom antalet tillstånds-&lt;br&gt;ärenden hos Datainspektionen med den tilltagande datoriseringen i&lt;br&gt;samhället fortsatt att öka. Att pröva tillståndsansökningar innebär inte&lt;br&gt;endast att säga ja eller nej utan även att, när tillstånd lämnas, förena det&lt;br&gt;med erforderliga föreskrifter i det enskilda fallet. Även om Datainspek-&lt;br&gt;tionen genom rationalisering och betydande arbetsinsatser lyckats hålla&lt;br&gt;tillståndshanteringen på en någorlunda hanterbar nivå tar denna del av&lt;br&gt;verksamheten oproportionerligt stor andel av inspektionens resurser.&lt;br&gt;Systemet är betungande också för de registeransvariga. Främst av dessa&lt;br&gt;skäl är det angeläget att sträva mot en situation där en tillståndshantering&lt;br&gt;av personregister övergår till ett tillsynsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen, som har avstyrkt utredningens förslag till datalag,&lt;br&gt;har i sitt remissvar utan att gå in i detaljer föreslagit en rad förändringar&lt;br&gt;i det nuvarande systemet i avvaktan på att en ny datalag har utarbetats.&lt;br&gt;Inspektionen föreslår bl.a. att licens- och tillståndsplikten avskaffas helt&lt;br&gt;och hållet, att den nuvarande datalagen kompletteras och förtydligas på&lt;br&gt;väsentliga punkter och att inspektionen får rätt att meddela generella&lt;br&gt;föreskrifter. I ändringsförslagen ingår också att gällande tillstånd&lt;br&gt;övergångsvis skall fortsätta att gälla och att ett enkelt avgiftssystem införs&lt;br&gt;som grund för inspektionens finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör förslaget om att inom ramen för den&lt;br&gt;nuvarande datalagen helt avskaffa tillståndssystemet inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen bygger på att Datainspektionen utifrån avvägningar om bl.a. &amp;nbsp;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda eller synnerliga skäl föreligger för en viss typ av registrering&lt;br&gt;prövar om tillstånd kan beviljas och vilka föreskrifter som är nödvändiga&lt;br&gt;från integritetssynpunkt för att tillstånd skall kunna beviljas. Aven med&lt;br&gt;väsentliga ändringar och kompletteringar av datalagen skulle ett generellt&lt;br&gt;avskaffande av tillståndsplikten inte kunna genomföras utan betydande&lt;br&gt;risker för intrång i den personliga integriteten. För att med bibehållet&lt;br&gt;integritetsskydd kunna avskaffa det nuvarande tillståndssystemet behövs&lt;br&gt;en helt ny lagstiftning av det slag utredningen har eftersträvat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör möjligheter skapas för att inom det nuvarande systemet&lt;br&gt;ytterligare minska Datainspektionens tillståndsprövning. En sådan&lt;br&gt;delreform kan i huvudsak ske inom det nuvarande systemets ram inom&lt;br&gt;rimlig tid och till rimliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att sträva mot en situation där en tillståndshantering av&lt;br&gt;personregister övergår i ett tillsynsförfarande förordar regeringen att&lt;br&gt;Datainspektionen ges möjligheter att reglera ADB-behandlingen av&lt;br&gt;personuppgifter för olika branscher och sektorer. Detta är också något&lt;br&gt;som föreslagits av Datalagsutredningen som en del av det nya tillstånds-&lt;br&gt;fria systemet. Ett införande av en sådan ordning i det nuvarande systemet&lt;br&gt;medför att de typer av register för vilka Datainspektionen utfärdat&lt;br&gt;bransch- eller sektorsföreskrifter kan undantas från tillståndsplikt. Detta&lt;br&gt;bör på sikt leda till att resurser frigörs för Datainspektionens tillsynsverk-&lt;br&gt;samhet. En sådan ordning ligger också i linje med vad Datainspektionen&lt;br&gt;i sitt remissyttrande föreslagit skall gälla i väntan på en ny datalag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med bransch- och sektorsvisa regler för ADB-hantering av&lt;br&gt;personuppgifter överensstämmer också med den lagstiftningsteknik som&lt;br&gt;återfinns i de modernare nationella datalagar som kommit under senare&lt;br&gt;tid t.ex. i Nederländerna. Även EG-kommissionens förslag till data-&lt;br&gt;skyddsdirektiv förutsätter en sektors- och branschvis reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fönitom de verksamheter som redan i dag handläggs inom ramen för&lt;br&gt;det förenklade tillståndsförfärandet torde en bransch- och sektorsvis&lt;br&gt;reglering av registreringen av personuppgifter kunna utsträckas till flera&lt;br&gt;områden. Enligt de undersökningar som Datalagsutredningen gjort torde&lt;br&gt;i vart fäll upp emot tre fjärdedelar av alla register kunna omfattas av en&lt;br&gt;sådan mera rutinmässig och i förväg reglerad ordning. Detta kommer&lt;br&gt;med tiden att möjliggöra en inte oväsentlig minskning av Datainspek-&lt;br&gt;tionens nuvarande tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bransch- och sektorsvisa föreskrifter kommer också att leda till en ökad&lt;br&gt;förutsebarhet om vilka krav som ställs på de registeransvariga från&lt;br&gt;integritetsskyddssynpunkt. Ett regelverk som är preciserat och anpassat&lt;br&gt;till den direkta verksamheten gör det enklare för konstruktörer av nya&lt;br&gt;datasystem att beakta integritetsskyddsaspektema. Lösningar som inte&lt;br&gt;uppfyller kraven på ett fullgott integritetsskydd kan därigenom på ett&lt;br&gt;tidigt stadium avfärdas och inte som i dag kanske leda till ett avslags-&lt;br&gt;beslut från Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förordade delreformen förutsätter att Datainspektionen kan ges&lt;br&gt;formell kompetens att utfärda generella föreskrifter för registrering av&lt;br&gt;personuppgifter. För att skapa sådana möjligheter krävs ändringar i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringsformens regler om normgivningsmakten. Regeringen kommer Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;att behandla frågan om grundlagsändringar i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under våren 1994 komplettera det förslag till&lt;br&gt;grundlagsändringar som läggs fram i denna proposition med förslag om&lt;br&gt;ändringar i datalagen grundade på Datalagsutredningens slutbetänkande.&lt;br&gt;I förslaget om ändringar i datalagen skall de närmare förutsättningarna&lt;br&gt;preciseras för när Datainspektionen skall kunna utfärda bransch- och&lt;br&gt;sektorsföreskrifter. Vidare skall möjligheter skapas för att kunna undanta&lt;br&gt;de register som reglerats genom bransch- eller sektorsvisa regler från&lt;br&gt;tillståndsplikt. Även andra ändringar i datalagen kommer att övervägas&lt;br&gt;i syfte att förenkla Datainspektionens arbete och för att stärka inspek-&lt;br&gt;tionens möjligheter att på ett effektivt sätt värna om de enskildas&lt;br&gt;personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska Datainspektionens arbetsbörda är avsikten att den&lt;br&gt;nuvarande skyldigheten för regering och riksdag att inhämta yttrande från&lt;br&gt;inspektionen enligt 2 a § datalagen avskaffas. Enligt bestämmelsen skall&lt;br&gt;yttrande inhämtas innan ett nytt s.k. statsmaktsregister inrättas eller oni&lt;br&gt;sådana ändringar görs i ett befintligt register vilka är att jämställa med&lt;br&gt;inrättandet av ett nytt register. Den nuvarande ordningen är i vissa fall&lt;br&gt;onödigt formell. Detta särskilt i de fall när Datainspektionen strax innan&lt;br&gt;ett yttrande inhämtas i ett remissvar tillstyrkt den ändring som föreslås.&lt;br&gt;I stället bör den allmänna regeln i 7 kap. 2 § RF tillämpas som innebär&lt;br&gt;att regeringen vid beredning av regeringsärenden skall inhämta behövliga&lt;br&gt;upplysningar och yttranden från berörda myndigheter. Formellt yttrande&lt;br&gt;från Datainspektionen kan då inskränkas till de fall när sådant behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förbereds förslag som skall ge Datainspektionen ökade&lt;br&gt;möjligheter att kunna ingripa mot personregistrering som sker i strid med&lt;br&gt;datalagen. Datainspektionen kan enligt 18 § datalagen, om ett integritets-&lt;br&gt;intrång inte kan åtgärdas på annat sätt, förbjuda fortsatt förande av&lt;br&gt;personregister. En överträdelse av ett sådant förbud är straffsanktionerat&lt;br&gt;och kan alltså i efterhand föranleda åtal. Inspektionen har i dag inte&lt;br&gt;någon möjlighet att förena ett sådant förbud med en sanktion. För att&lt;br&gt;skapa förutsättningar för att Datainspektionen på ett effektivt och&lt;br&gt;kraftfullt sätt skall kunna förhindra pågående integritetsintrång bör&lt;br&gt;inspektionen ha möjlighet att kunna förena ett sådant beslut med ett&lt;br&gt;vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan nämnas att det bör föreslås att Datainspektionens beslut&lt;br&gt;skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol och inte som i dag till&lt;br&gt;regeringen. En sådan ordning ligger i linje med bl.a. det arbete som&lt;br&gt;sedan flera år pågår inom regeringskansliet i syfte att minska regeringens&lt;br&gt;befattning med förvaltningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Ändringar i 8 kap. 7 § regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. regeringsformen, RF, (senast omtryckt 1991:1503) regleras&lt;br&gt;normgivningsmakten genom regler som fördelar behörigheten att meddela&lt;br&gt;föreskrifter mellan riksdagen, som stiftar lag, och regeringen som&lt;br&gt;beslutar förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 3 § första stycket RF skall föreskrifter om förhållandet&lt;br&gt;mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda&lt;br&gt;eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden, meddelas genom lag. I 8 kap. 5 § andra meningen RF&lt;br&gt;anges att föreskrifter om kommunernas befogenheter och åligganden skall&lt;br&gt;meddelas genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 7 § RF kan riksdagen utan hinder av 3 och 5 §§ genom&lt;br&gt;delegering till regeringen överlåta vissa särskilt angivna delar av&lt;br&gt;normgivningskompetensen på det offentligrättsliga området. I 8 kap. 7 §&lt;br&gt;räknas de olika områden upp inom vilka möjlighet till delegering finns.&lt;br&gt;Lagrummet är förhållandevis allmänt hållet och förutsätter att det i varje&lt;br&gt;enskilt lagstiftningsärende tas närmare ställning till det berörda be-&lt;br&gt;myndigandets omfattning. Om riksdagen utnyttjar sin rätt till delegering&lt;br&gt;till regeringen, kan riksdagen enligt 8 kap. 11 § RF medge att regeringen&lt;br&gt;överlåter åt förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestäm-&lt;br&gt;melser i ämnet (subdelegering).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Genom en ändring i regeringsformen öppnas&lt;br&gt;en möjlighet för regeringen att efter bemyndigande i lag delegera&lt;br&gt;normgivningskompetensen i fråga om ADB-behandling av&lt;br&gt;personuppgifter till Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om ändringar i 8 kap. 7 § regeringsformen&lt;br&gt;överenstämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de få remissinstanser som&lt;br&gt;uttryckligen tagit ställning till frågan, bl.a. Justitiekanslem, Domstols-&lt;br&gt;verket, Riksåklagaren och Datainspektionen, godtar att Datainspektionen&lt;br&gt;ges möjlighet att utfärda generella föreskrifter för olika branscher och&lt;br&gt;sektorer. Dessa remissinstanser tillstyrker också förslaget om en&lt;br&gt;grundlagsändring. Domstolsverket anför att integritetsskyddet för den&lt;br&gt;enskilde och förutsebarheten för den registeransvarige skulle vinna&lt;br&gt;betydligt på en regelutfyllnad på lägre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser uttrycker viss tveksamhet mot förslaget. Uppsala&lt;br&gt;universitets juridiska fakultetsnämnd påtalar riskerna för en författnings-&lt;br&gt;mässig uttunning om Datainspektionen ges en omfattande förordnings-&lt;br&gt;makt. Statskontoret är tveksam till att delegera föreskriftsrätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 116&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen vad avser verksamhet inom stat och kommun och Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;förordar att sådan verksamhet regleras i lag eller förordning. Andra&lt;br&gt;pekar på vikten av att integritetskänsliga register inom den offentliga&lt;br&gt;verksamheten förfättningsregleras. Landstingsförbundet har i detta&lt;br&gt;sammanhang påpekat att det är viktigt att samma bestämmelser gäller,&lt;br&gt;oavsett om uppgifterna registreras i offentlig eller privat regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Härnösands kommuner anser att Datainspektionen inte&lt;br&gt;skall ges förordningsmakt över kommunerna. Enligt Härnösands kommun&lt;br&gt;medger inte Europarådskonventionen om kommunal självstyrelse en&lt;br&gt;sådan ordning. Även Svenska kommunförbundet, som principiellt&lt;br&gt;motsätter sig att normgivningskompetens delegeras till statliga myndig-&lt;br&gt;heter, ifrågasätter om förslaget står i överensstämmelse med denna&lt;br&gt;konvention. Varbergs kommun avstyrker förslaget med motiveringen att&lt;br&gt;en delegering av normgivningsrätten strider mot 2 kap. 3 § RF.&lt;br&gt;Industriförbundet och Svenska Arbetsgivareföreningen avstyrker en&lt;br&gt;omfattande detaljreglering och ett överdrivet införande av tvingande&lt;br&gt;regler och anför att allmänna råd många gånger torde kunna ersätta&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Finansinspektionen och Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, påpekar vikten av att Datainspektionens föreskrifter tas fram&lt;br&gt;i samråd med den bransch som skall regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En ordning där Datainspektionen ges&lt;br&gt;möjligheter att utfärda generella föreskrifter förutsätter att riksdagen&lt;br&gt;bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;att närmare reglera vad som skall gälla för inrättande och förande av&lt;br&gt;personregister utöver bestämmelserna i datalagen och i särskilda&lt;br&gt;registerförfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna om normgivningsmakten i 8 kap. RF&lt;br&gt;sätter emellertid en gräns för möjligheterna att delegera en sådan&lt;br&gt;föreskriftsrätt till Datainspektionen. Mot bakgrund av innehållet i 8 kap.&lt;br&gt;5 och 7 §§ torde det inte vara möjligt att i datalagen delegera norm-&lt;br&gt;givningsmakt avseende det kommunala eller landstingskommunala&lt;br&gt;området. Inte heller den privata verksamhet som inte kan räknas som&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt 8 kap. 7 § 3 RF faller inom det delegeringsbara&lt;br&gt;området. Ett bemyndigande i datalagen för Datainspektionen att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter torde således i dag endast kunna avse registrering av&lt;br&gt;personuppgifter inom statlig verksamhet (jfr 8 kap. 13 § RF) och&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för Datainspektionen att kunna utfärda bransch- och&lt;br&gt;sektorsföreskrifter måste syfta till att skapa enhetliga regler för ett starkt&lt;br&gt;integritetsskydd oavsett var registreringen av personuppgifter sker. Detta&lt;br&gt;inte minst mot bakgrund av det ökande informationsflödet i samhället.&lt;br&gt;Det ligger också ett stort värde i att systemet är så beskaffat att det inte&lt;br&gt;råder några oklarheter i konstitutionellt hänseende i vilken utsträckning&lt;br&gt;Datainspektionen har rätt att utfärda föreskrifter till datalagen. Möjlig-&lt;br&gt;heterna att kunna delegera normgivningskompetensen på integritets-&lt;br&gt;skyddsområdet bör således gälla såväl privat som statlig och kommunal&lt;br&gt;verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att 8 kap. 7 § RF ändras så, att till Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;uppräkningen i paragrafen fogas ämnet &amp;quot;skydd för personlig integritet vid&lt;br&gt;registrering av uppgifter med hjälp av automatisk databehandling&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare att föreslå att denna grundlagsändring följs&lt;br&gt;upp med ändringar i datalagen där det noga preciseras inom vilka ramar&lt;br&gt;normgivningsmakten kan delegeras. Bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket RF sätter därvid en gräns för vad som är delegeringsbart. Enligt&lt;br&gt;bestämmelsen skall varje medborgare i den utsträckning som närmare&lt;br&gt;anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att&lt;br&gt;uppgifter om honom registreras med hjälp av ADB. Av förarbetena&lt;br&gt;framgår att bestämmelsen riktar sig till lagstiftaren som åläggs att vara&lt;br&gt;aktiv genom att stifta och vidmakthålla en datalagstiftning. Det uttalas&lt;br&gt;vidare där att grundlagsbestämmelsen inte hindrar regeringen och andra&lt;br&gt;myndigheter från att meddela dataskyddsbestämmelser (prop. 1987/88:57&lt;br&gt;s. 11), något som en remissinstans har hävdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu är aktuellt är att Datainspektionen skall kunna meddela&lt;br&gt;föreskrifter som till sin typ står nära verkställighetsföreskrifter och som&lt;br&gt;kompletterar datalagens skydd för den personliga integriteten. Det är&lt;br&gt;fråga om att successivt ersätta ett administrativt tillståndssystem med en&lt;br&gt;författningsreglerad ordning, inte att förändra nivån på integritetsskyddet&lt;br&gt;enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har motsatt sig att Datainspektionen skall ges&lt;br&gt;möjligheter att kunna utfärda generella föreskrifter för kommunerna. En&lt;br&gt;sådan begränsning kan dock inte motiveras från integritetsskydds-&lt;br&gt;synpunkt. Registreringen av de mest integritetskänsliga personuppgifterna&lt;br&gt;sker till stor del inom den kommunala och landstingskommunala&lt;br&gt;verksamheten t.ex. inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Med&lt;br&gt;de pågående organisations- och verksamhetsförändringar i form av&lt;br&gt;decentralisering och konkurrensutsättning som sker inom dessa sektorer&lt;br&gt;anser regeringen i likhet med Landstingsförbundet att det är viktigt att&lt;br&gt;det skapas enhetliga förutsättningar för den närmare regleringen av&lt;br&gt;integritetsskyddet vid registrering av personuppgifter oavsett om&lt;br&gt;uppgifterna registreras i privat eller offentlig regi. Behovet av att&lt;br&gt;förenkla tillståndshanteringen för kommunala personregister har också&lt;br&gt;lett till att Datainspektionen bl.a. utfärdat föreskrifter om ett förenklat&lt;br&gt;ansökningsförfärande för vissa personregister i kommunal verksamhet&lt;br&gt;(DIFS 1990:2). Vad det handlar om är närmast att förenkla hanteringen&lt;br&gt;av personregister för bl.a. kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang för sin del slå fast att den&lt;br&gt;Europeiska konventionen om kommunal självstyrelse inte kan ges en så&lt;br&gt;vid tolkning som framförts av vissa remissinstanser. Konventionen, som&lt;br&gt;syftar till att fastlägga de grundläggande förutsättningarna för kommunal&lt;br&gt;självstyrelse, kan inte anses utgöra ett hinder mot att en statlig myndighet&lt;br&gt;ges möjligheter att utfärda föreskrifter på ett område som i dag ligger&lt;br&gt;utanför den kommunala föreskriftsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtagandet av bransch- och sektorsvisa regler för ADB-registrering&lt;br&gt;av personuppgifter förutsätter som flera remissinstanser påtalat givetvis&lt;br&gt;ett ingående samråd med företrädare för den bransch eller sektor som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall regleras. Utan sådana kontakter med den verksamhet som skall Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;regleras torde det inte vara möjligt för Datainspektionen att kunna utfärda&lt;br&gt;preciserade och fungerande föreskrifter. Ett sådant samrådsförfarande&lt;br&gt;måste även ske enligt reglerna i begränsningsförordningen (1987:1347).&lt;br&gt;I förordningen föreskrivs att en myndighet, innan den beslutar en regel,&lt;br&gt;skall utreda bl.a. dess kostnadsmässiga konsekvenser. Dessutom skall&lt;br&gt;företrädare för dem vars verksamhet berörs av den tänkta regeln beredas&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig. Skulle regeln antas leda till inte oväsentligt ökade&lt;br&gt;kostnader, måste myndigheten i princip inhämta yttrande från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samrådsförfarande tillämpas redan i dag av Datainspektionen vid&lt;br&gt;framtagandet av inspektionens föreskrifter om de förenklade ansöknings-&lt;br&gt;förfä randena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill poängtera att möjligheten till en delegerad norm-&lt;br&gt;givningskompetens på integritetsskyddsområdet inte kommer att förändra&lt;br&gt;den nuvarande inriktningen i syfte att ta fram särskilda registerför-&lt;br&gt;fattningar för integritetskänsliga personregister. I proposition 1990/91:60&lt;br&gt;om offentlighet, integritet och ADB uttalas att en målsättning bör vara att&lt;br&gt;register med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll&lt;br&gt;skall regleras i lag (prop. s. 58). När propositionen behandlades av&lt;br&gt;konstitutionsutskottet i betänkandet 1990/91 :KU11 anförde utskottet att&lt;br&gt;det allmänt sett är av stor betydelse att en författningsreglering av ADB-&lt;br&gt;register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerades&lt;br&gt;integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga uppgifter i&lt;br&gt;myndighetsregister. Utskottet delade den uppfattning som framfördes i&lt;br&gt;propositionen att register hos kommunerna, landstingskommunerna,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen bör regleras i särskilda&lt;br&gt;registerlagar. Likaså ansåg utskottet att det krävs ingående överväganden&lt;br&gt;i fråga om vilka register inom dessa områden som bör lagregleras (bet.&lt;br&gt;s. 11). Arbetet med att ta fram registerlagar för integritetskänsliga&lt;br&gt;personregister fortgår. Nu senast har regeringen den 23 september 1993&lt;br&gt;med utgångspunkt i de återgivna uttalandena beslutat tillkalla en&lt;br&gt;kommitté för att utreda och lägga fram förslag till en författnings-&lt;br&gt;reglering av personregister inom hälso- och sjukvårdens område (dir.&lt;br&gt;1993:111). Att delegera normgivningskompetensen till Datainspektionen&lt;br&gt;skall inte ses som en ersättning för dessa registerförfattningar utan som&lt;br&gt;en utfyllnad och ett komplement till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill regeringen understryka att regeringen kommer att&lt;br&gt;uppmärksamt följa hur Datainspektionen utnyttjar ett kommande&lt;br&gt;bemyndigande att meddela dataskyddsföreskrifter, bl.a. därför att det&lt;br&gt;behövs fortsatta överväganden av datalagstiftningens framtida utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Normgivningsfrågor på miljöområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Området inom vilket regeringen, efter be-&lt;br&gt;myndigande i lag, genom förordning kan meddela föreskrifter&lt;br&gt;ändras genom att ett nytt ämnesområde, återanvändning och åter-&lt;br&gt;vinning av material, tillförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Miljöskyddskommittén har föreslagit att 8 kap.&lt;br&gt;7 § första stycket RF ändras genom att uppräkningen i paragrafens fjärde&lt;br&gt;punkt kompletteras med &amp;quot;hushållning med naturresurser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget. Justitieombudsmannen har, för det fall miljöbalken införs och&lt;br&gt;ändring är nödvändig, inte något att invända mot kommitténs förslag.&lt;br&gt;Uppsala universitets juridiska fakultetsnämnd har avstyrkt förslaget till&lt;br&gt;ändring. Nämnden har anfört att förslaget inte är välbetänkt och att de&lt;br&gt;konstitutionella implikationerna blir betydligt mer omfattande än vad&lt;br&gt;kommittén förmodligen har menat. Eftersom miljön och naturresurserna&lt;br&gt;utgör den egentliga basen även för ekonomin skulle den föreslagna&lt;br&gt;överföringen från riksdagen av normgivningen medföra att betydande&lt;br&gt;delar av den reglering avseende egendom och enskildas förhållanden&lt;br&gt;m.m. som nu kräver riksdagens lagstiftning togs bort från lagstiftaren.&lt;br&gt;Detta är inte nödvändigt sett från miljösynpunkt och antagligen inte heller&lt;br&gt;ens lämpligt. Riksantikvarieämbetet förespråkar en ändring i regerings-&lt;br&gt;formen för att ge länsstyrelsen en effektivare möjlighet att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter för fornlämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Miljöproblemen har under det senaste&lt;br&gt;decenniet ändrat karaktär. Ett grundläggande problem är att samhällets&lt;br&gt;materialhantering i dag oftast är enkelriktad, från utvinning av råvara till&lt;br&gt;slutligt omhändertagande av avfäll. För att uppnå en långsiktigt hållbar&lt;br&gt;utveckling fordras ett effektivt resursutnyttjande. Detta åstadkoms främst&lt;br&gt;genom återanvändning och återvinning. Åtgärderna tar ofta sikte på att&lt;br&gt;minska avfallets farlighet. För att främja en kretsloppsanpassad sam-&lt;br&gt;hällsutveckling krävs därutöver åtgärder för att förebygga att avfall&lt;br&gt;uppkommer. För att åstadkomma ett sådant resultat krävs ofta föreskrifter&lt;br&gt;som ryms inom uttrycket miljövård i 8 kap. 7 § RF. Intresset har dock&lt;br&gt;i allt större utsträckning riktats mot hushållning, både vad gäller&lt;br&gt;naturresurser och de varor som är i omlopp. Viktigt i detta sammanhang&lt;br&gt;är att sträva mot minskade avfallsvolymer. För att åstadkomma minskade&lt;br&gt;avfallsmängder och ökad sparsamhet med råvaror och energi har i&lt;br&gt;renhållningslagen (1979:596) införts bestämmelser om återanvändning&lt;br&gt;och återvinning. Riksdagen antog, som ett led i att åstadkomma en&lt;br&gt;förbättring i detta avseende, under våren 1993 regeringens proposition&lt;br&gt;(prop. 1992/93:180, bet. 1992/93:JoU14, rskr. 1992/93:344) Om&lt;br&gt;riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Det kretslopps-&lt;br&gt;samhälle som förslagen i propositionen syftar till skall medföra ökad&lt;br&gt;resurssnålhet och en minskad miljöbelastning och skall också bidra till att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevara den biologiska mångfalden. För att uppnå de mål som fastlagts i Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;propositionen har ett producentansvar lagfästs genom ändringar i&lt;br&gt;renhållningslagen. De nya reglerna om producentansvar i renhållnings-&lt;br&gt;lagen liksom andra bestämmelser i lagen innehåller bemyndiganden för&lt;br&gt;regeringen att utfärda föreskrifter. Som exempel kan nämnas att&lt;br&gt;föreskrifter kan meddelas om producentens skyldighet att i vissa fall se&lt;br&gt;till att avfallet av varor eller förpackningar bortforslas, återanvänds,&lt;br&gt;återvinns eller omhändertas på sådant sätt som kan krävas för en&lt;br&gt;miljömässigt godtagbar avfallshantering (6 b § renhållningslagen) och om&lt;br&gt;sortering av avfall vid källan, när det är av betydelse från återanvänd-&lt;br&gt;nings-, återvinnings- eller miljövårdssynpunkt (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. de bestämmelser som nu nämnts om avfallshantering och&lt;br&gt;producentansvar föreslås av Miljöskyddskommittén i betänkandet&lt;br&gt;Miljöbalk (SOU 1993:27), att införas i den av kommittén föreslagna&lt;br&gt;miljöbalken. Vidare kommer det enligt förslaget att i miljöbalken finnas&lt;br&gt;ytterligare bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;exempelvis miljöfarlig verksamhet, kemiska och biotekniska produkter&lt;br&gt;samt avfall. Enligt regeringsformen finns det stöd för delegation av&lt;br&gt;normgivningskompetensen inom bl.a. natur- och miljövårdens område.&lt;br&gt;Kommittén är emellertid tveksam till om begreppet miljövård, även med&lt;br&gt;en vidsträckt tolkning, är avsett att omfatta främjandet av en långsiktigt&lt;br&gt;god hushållning med naturresurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddskommitténs förslag förutsätter att det finns ett behov av att&lt;br&gt;generella föreskrifter skall kunna meddelas av regeringen även i&lt;br&gt;hushållningsfrågor. Kommittén har föreslagit att orden &amp;quot;hushållning med&lt;br&gt;naturresurser&amp;quot; förs in i RF. Detta uttryck för närmast tankarna till den&lt;br&gt;fysiska riksplaneringen. Det har emellertid inte framkommit några skäl&lt;br&gt;för att införa föreskrifter enligt 8 kap. 7 § RF inom det område som&lt;br&gt;avses med 2 och 3 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresur-&lt;br&gt;ser m.m., där reglerna om den fysiska riksplaneringen finns. Utvidgade&lt;br&gt;möjligheter att meddela föreskrifter kan enligt regeringens mening i&lt;br&gt;stället behövas för att främja återanvändning och återvinning av material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om återanvändning och återvinning har hittills kunnat&lt;br&gt;utfärdas i tillräcklig utsträckning med stöd av bemyndigandena att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om näringsverksamhet och miljövård. Ett skäl till&lt;br&gt;detta är att 8 kap. 7 § RF har en stor räckvidd i frågor som omfattar&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet. Det förekommer även viss överlappning mellan&lt;br&gt;olika ämnesområden i 8 kap. 7 §. Så till vida bör det tidigare nämnda be-&lt;br&gt;myndigandet i 6 b § renhållningslagen rörande producentansvar kunna&lt;br&gt;återföras både på vad som i 8 kap. 7 § anges om delegeringsämnena&lt;br&gt;näringsverksamhet och miljövård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid sidan av föreskrifter som utfärdas i syfte att åstadkomma en&lt;br&gt;effektivare hushållning med ämnen och material och som ryms inom&lt;br&gt;begreppen näringsverksamhet och miljövård, kan det emellertid finnas&lt;br&gt;behov av möjligher att delegera kompetensen att meddela föreskrifter till&lt;br&gt;regeringen. Det är främst fråga om åtgärder som syftar till att främja&lt;br&gt;återanvändning och återvinning som i sin tur leder till ett resurssnålt&lt;br&gt;samhälle. För att åstadkomma produktions- och konsumtionsmönster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom slutna kretslopp kommer regler av bl.a. det slaget att bli allt Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;vanligare. Detta har kommit till uttryck när regeringen i propositionen&lt;br&gt;1992/93:180 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling&lt;br&gt;konstaterade att den ekonomiska och tekniska utvecklingen skapar goda&lt;br&gt;möjligheter för omställning till mindre resurskrävande och&lt;br&gt;miljöbelastande produktions-, energi- och transportssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att fullfölja de riktlinjer som antagits för miljöpolitiken&lt;br&gt;behöver alltså inte alltid vara hänförliga till miljövårdens område. För att&lt;br&gt;åstadkomma en effektivare hushållning med ämnen, material och&lt;br&gt;naturresurser måste hänsyn tas till olika faktorer som miljö, ekonomi och&lt;br&gt;teknik varefter en samlad bedömning måste göras. Som redan framhållits&lt;br&gt;torde 8 kap. 7 § RF i stor utsträckning medge möjligheter att meddela&lt;br&gt;föreskrifter på de nu aktuella områdena eftersom det är fråga om&lt;br&gt;regleringar som i vidare bemärkelse ofta avser näringsverksamhet. Till&lt;br&gt;detta kommer naturligtvis att föreskrifter på området ofta har sin grund&lt;br&gt;i miljövården. För att åstadkomma den kretsloppsanpassade samhälls-&lt;br&gt;utvecklingen som riksdagen har ställt sig bakom är det nödvändigt att&lt;br&gt;även de enskilda aktivt påverkar val och hantering av varor. Även&lt;br&gt;kommunerna har en viktig roll att spela i kretsloppssammanhang. I vissa&lt;br&gt;frågor är de riktlinjer som angetts för miljöpolitiken beroende av att före-&lt;br&gt;skrifter, utanför såväl den egentliga miljövårdens område som det område&lt;br&gt;som täcks av näringsverksamhet, kan riktas mot näringsidkare, enskilda&lt;br&gt;och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentligrättsliga föreskrifter som tar sikte på mellanhavanden mellan&lt;br&gt;näringsidkare och konsumenter omfattas av området för näringsverksam-&lt;br&gt;het. I den mån föreskrifter som rör ekonomiska förhållanden tar direkt&lt;br&gt;sikte på enskilda kan dock svårligen begreppet näringsverksamhet&lt;br&gt;åberopas till stöd för ett bemyndigande (jfr prop. 1977/78:75 s. 144-145&lt;br&gt;och prop. 1978/79:195 s. 63). Liknande frågor kan uppstå för kommu-&lt;br&gt;nerna. Det är knappast heller möjligt att meddela det slags detaljerade&lt;br&gt;föreskrifter som kan behövas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att föreskrifter i syfte att åstadkomma en kretsloppsanpassad&lt;br&gt;samhällsutveckling och som bl.a. rör ekonomiska förhållanden skall&lt;br&gt;kunna beslutas av regeringen eller någon annan myndighet föreslås därför&lt;br&gt;att återanvändning och återvinning av material läggs till uppräkningen av&lt;br&gt;ämnen i 8 kap. 7 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Normgivningsfrågor på plan- och byggområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen ges möjlighet att efter be-&lt;br&gt;myndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om&lt;br&gt;tillståndsplikt i fråga om åtgärder med byggnader och&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningen: Plan- och bygglagen (1987:10), PBL,&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1987. Den viktigaste nyheten i PBL var&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;decentraliserandet till kommunerna av ansvaret för beslut om fysisk Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;planering och lokalisering av bebyggelse. Andra viktiga ambitioner med&lt;br&gt;PBL var bl.a. ett utökat medborgarinflytande och förenklingar för den&lt;br&gt;enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 26 november 1992 tillkallade regeringen (dir. 1992:104) en&lt;br&gt;särskild utredare med uppdrag att göra en bred översyn av plan- och&lt;br&gt;bygglagstiftningen. Utredningen antog namnet Plan- och byggutred-&lt;br&gt;ningen. Översynen skall göras mot bakgrund av vunna erfarenheter av&lt;br&gt;PBL-reformen och de nya förutsättningar som samhällsutvecklingen&lt;br&gt;inneburit för planeringen av mark- och vattenanvändningen och för&lt;br&gt;byggandet. I direktiven pekas också på att de erfarenheter som vunnits&lt;br&gt;tyder på att reformen på vissa punkter ännu inte fått sitt genombrott.&lt;br&gt;Detta gäller bl.a. i fråga om lättnader för den enskilde som förutsätter&lt;br&gt;kommunala beslut. Enligt direktiven skall utredaren dels överväga om&lt;br&gt;bygglovsprövningen i nuvarande form behöver behållas inom detaljplane-&lt;br&gt;områden i vissa fall, dels belysa möjligheterna att begränsa bygglovs-&lt;br&gt;prövningen, framför allt på landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningen lade den 8 oktober 1993 fram delbe-&lt;br&gt;tänkandet Anpassad kontroll av byggandet (SOU 1993:94). Betänkandet&lt;br&gt;är nu ute på remiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till ändring av plan- och bygglagen som utredaren&lt;br&gt;presenterat i delbetänkandet innebär bl.a. att den nuvarande tillstånds-&lt;br&gt;prövningen (bygglovet) endast skall avse en prövning av lokaliseringen.&lt;br&gt;Beslut om den närmare placeringen och utformningen av byggnader m.m.&lt;br&gt;samt den tekniska kontrollen föreslås ske i ett fristående förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av utredarens förslag som är aktuell i förevarande lagstift-&lt;br&gt;ningsärende är förslaget till reglering av tillståndsplikten i områden&lt;br&gt;utanför detaljplan. Denna tillståndsplikt bör enligt utredaren kunna&lt;br&gt;varieras mycket mer än i dag. För detta krävs att kommunerna ges ett&lt;br&gt;effektivt och lämpligt verktyg för en sådan anpassning. Enligt förslaget&lt;br&gt;skall undantag från tillståndsplikt att uppföra byggnader kunna gälla&lt;br&gt;sådana åtgärder utanför detaljplanelagt område där kommunen anser att&lt;br&gt;tillståndsplikt inte är nödvändig. Kommunerna föreslås kunna reglera&lt;br&gt;sådana frågor genom föreskrifter i översiktsplanen. Enligt utredaren är&lt;br&gt;förslaget ägnat att förenkla kommunernas planarbete samtidigt som den&lt;br&gt;enskildes frihet kan öka. Översiktsplanen är enligt utredaren ett&lt;br&gt;instrument i vilket det borde vara möjligt att variera och lokalt anpassa&lt;br&gt;tillståndspliktens omfattning med hänsyn till olika områdens karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra utredarens förslag krävs ändringar i PBL. De&lt;br&gt;ändringar som föreslås av utredaren är dels en ändrad lydelse av den&lt;br&gt;bestämmelse i vilken innehållet i översiktsplanen regleras, dels be-&lt;br&gt;myndiganden för regeringen eller de kommuner som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att meddela föreskrifter om i vilka fäll åtgärder kräver&lt;br&gt;tillstånd enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande lydelse av plan- och&lt;br&gt;bygglagen är översiktsplanen inte bindande. För att Plan- och byggutred-&lt;br&gt;ningens förslag om en förenklad och för den enskilde mer förutsebar&lt;br&gt;reglering skall kunna genomföras krävs att bindande beslut i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndspliktens omfattning kan meddelas i översiktsplanen. Ett dylikt&lt;br&gt;förfarande innebär normgivning (jfr bl.a. uttalanden av dåvarande&lt;br&gt;departementschefen och Lagrådet i prop. 1985/86:1 s. 89). Det saknas&lt;br&gt;stöd i regeringsformen för sådan normgivning. Ett genomförande av den&lt;br&gt;föreslagna ändringen i plan- och bygglagen kräver således en ändring av&lt;br&gt;de bestämmelser i 8 kap. 7 § RF som reglerar delegering av norm-&lt;br&gt;givningskompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen bör enligt regeringens mening ske genom tillägg av orden&lt;br&gt;&amp;quot;tillståndsplikt i fråga om åtgärder med byggnader och anläggningar&amp;quot;.&lt;br&gt;Därigenom kan regeringen i lag få bemyndigande att genom förordning&lt;br&gt;meddela föreskrifter om tillståndsplikt för byggande, rivning och andra&lt;br&gt;åtgärder med byggnader och anläggningar. Exempel på vad som avses&lt;br&gt;med anläggningar finns i 8 kap. 2 § plan- och bygglagen. Regeringen vill&lt;br&gt;understryka att bemyndigandet enbart är avsett att tillämpas för att&lt;br&gt;möjliggöra för kommunerna att i översiktsplanen föreskriva om åtgärder&lt;br&gt;kräver tillstånd enligt plan- och bygglagen eller inte. Det är således&lt;br&gt;endast fråga om föreskrifter av administrativ karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillämpningen av beredningskravet i 7 kap. 2 § RF kan&lt;br&gt;konstateras att det bemyndigande som krävs för att genomföra Plan- och&lt;br&gt;byggutredningens förslag inte har remissbehandlats i detta sammanhang.&lt;br&gt;Emellertid är den föreslagna ändringen i 8 kap. 7 § RF inte direkt&lt;br&gt;tillämplig utan kräver för sitt genomslag ytterligare lagstiftning, nämligen&lt;br&gt;ändringar i plan- och bygglagen. Remissbehandlingen av betänkandet&lt;br&gt;Anpassad kontroll av byggandet (SOU 1993:94) i vari sådana ändringar&lt;br&gt;föreslås, pågår och regeringen har för avsikt att lägga fram en proposi-&lt;br&gt;tion i ämnet under våren 1994. Denna proposition kommer således att&lt;br&gt;kunna beaktas av riksdagen i samband med att slutlig ställning tas i den&lt;br&gt;nu aktuella grundlagsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Resning och återställande av försutten tid på&lt;br&gt;förvaltningsrättens område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I regeringsformen öppnas en möjlighet att&lt;br&gt;genom lag bestämma att lägre domstolar än Regeringsrätten får&lt;br&gt;bevilja resning och återställande av försutten tid inom förvaltnings-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredarens förslag: Överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund tillstyrker att även lägre domstolar än Regeringsrätten skall&lt;br&gt;kunna få bevilja resning och återställande av försutten tid eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rättskipningen vid Högsta domstolen Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;och Regeringsrätten reformerades år 1971 (prop. 1971:30). Målsätt-&lt;br&gt;ningen för reformen var att de båda domstolarna skulle utgöra prejudi-&lt;br&gt;katinstanser, dvs. de skulle ha att svara för vägledande avgöranden.&lt;br&gt;Reglerna kom till uttryck bl.a. genom att det för överprövning i de båda&lt;br&gt;domstolarna normalt skulle krävas att de beviljade tillstånd till prövning&lt;br&gt;(dispens). Vid sidan av överprövningsuppgifterna skulle Högsta dom-&lt;br&gt;stolen och Regeringsrätten liksom tidigare ha att pröva frågor om bl.a.&lt;br&gt;resning och återställande av försutten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om Högsta domstolens och&lt;br&gt;Regeringsrättens roll när det gäller resning och återställande av försutten&lt;br&gt;tid finns i 11 kap. 11 § RF. Enligt det lagrummet är det Regeringsrätten&lt;br&gt;som beslutar om sådan åtgärd när fråga är om ett ärende för vilket rege-&lt;br&gt;ringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet är högsta&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsformen i dess ursprungliga lydelse skulle i annat fall&lt;br&gt;resning och återställande av försutten tid beviljas av Högsta domstolen.&lt;br&gt;Genom lagändring år 1988 (prop. 1987/88:58, bet. 1987/88:KU35, rskr.&lt;br&gt;1987/88:168, bet. 1988/89:KU2, rskr. 1988/89:11, SFS 1988:1440)&lt;br&gt;öppnades en möjlighet att i lag föreskriva att i stället för Högsta&lt;br&gt;domstolen en annan domstol som icke är förvaltningsdomstol skall få&lt;br&gt;bevilja åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma år (prop. 1987/88:58, bet. 1988/89:JuU7, rskr. 1988/89:33,&lt;br&gt;SFS 1988:1451) bestämdes bl.a. att hovrätterna skall pröva frågor om&lt;br&gt;resning i vissa fall, främst när det gäller tingsrättsavgöranden. Frågor om&lt;br&gt;återställande av försutten tid får prövas av en hovrätt bl.a. när det gäller&lt;br&gt;en frist för överklagande till tingsrätt eller hovrätt. Hovrättens beslut kan&lt;br&gt;överklagas till Högsta domstolen. Därvid gäller ett krav på prövningstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med 1988 års reform var att förbättra förutsättningarna för&lt;br&gt;prejudikatbildningen i Högsta domstolen. I betänkandet Några frågor an-&lt;br&gt;gående Regeringsrätten (SOU 1992:138) föreslår den särskilde utredaren&lt;br&gt;att motsvarande reform nu genomförs på den förvaltningsrättsliga sidan,&lt;br&gt;dvs. att för vissa fall beslutsfunktionen flyttas från Regeringsrätten till&lt;br&gt;kammarrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att förslaget godtas av nästan alla remiss-&lt;br&gt;instanser. En remissinstans är emellertid kritisk och menar att man inte&lt;br&gt;vinner någonting med förslaget när det gäller rättssäkerhet eller&lt;br&gt;kostnader. Detta är visserligen riktigt, om man begränsar blickfältet till&lt;br&gt;de enskilda fallen, men regeringen anser att förslagets fördelar ligger på&lt;br&gt;ett annat plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av en fråga angående ett extraordinärt rättsmedel förutsätter&lt;br&gt;i många fall en ganska omfattande granskning av processmaterialet i det&lt;br&gt;bakomliggande målet. Detta medför att prövningen kan vara arbetsbe-&lt;br&gt;tungande. De extraordinära fallen är också relativt många. Av samtliga&lt;br&gt;i Regeringsrättens årsbok för år 1990 upptagna 640 fall var det sålunda&lt;br&gt;243 eller 38 % som i huvudsak avsåg endast extraordinära åtgärder. De&lt;br&gt;extraordinära fallen har endast i en mycket begränsad omfattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse för Regeringsrättens primära uppgift att svara för rättsbild- Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;ningen genom prejudikat. Utvecklingen under senare tid är sådan att&lt;br&gt;prövningen av nu avsedda frågor kommit att bli alltmer betungande för&lt;br&gt;vår högsta allmänna förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av den reform som skett på den allmänna domstolssidan&lt;br&gt;när det gäller beslutsfunktionerna är goda. Man har utifrån dessa&lt;br&gt;erfarenheter anledning räkna med att en reform på förvaltningssidan&lt;br&gt;skulle komma att leda till en avsevärd avlastning av Regeringsrätten.&lt;br&gt;Självklart uppnår man emellertid totalt sett inte några direkta besparingar&lt;br&gt;för samhället. Det handlar ju om att ersätta en prövning med en annan&lt;br&gt;som inte i sig kräver så mycket mindre resurser. Vad man vinner är att&lt;br&gt;Regeringsrättens speciella kompetens kan utnyttjas på ett mera rationellt&lt;br&gt;sätt. Regeringsrätten får möjligheter att ägna ytterligare tid och kraft åt&lt;br&gt;sin huvuduppgift. Därmed förbättras förutsättningarna för en god&lt;br&gt;prejudikatbildning och en sådan främjar den totala processekonomin i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en del fall vinner man också en ökad enkelhet. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;sådana fall där en part inte är säker på om ett avgörande får angripas&lt;br&gt;med ett ordinärt rättsmedel eller med ett särskilt. En reform skulle&lt;br&gt;innebära att det i ökad utsträckning var ett och samma organ som hade&lt;br&gt;att svara för prövningen oavsett valet av rättsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nedflyttning skall kunna ske krävs emellertid av rätts-&lt;br&gt;säkerhetsskäl att förutsättningarna för en tillämpning av de berörda&lt;br&gt;instituten lagregleras. Den särskilde utredaren har behandlat frågor om&lt;br&gt;dessa förutsättningar i ett förslag till lag om särskilda rättsmedel inom&lt;br&gt;förvaltningsrätten. En lagstiftning kan ske på gnindval av det förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller kostnadsaspekter lägger några hinder i vägen för en reform.&lt;br&gt;Mot den nu redovisade bakgrunden synes klart att regeringsformen bör&lt;br&gt;ändras så att även lägre förvaltningsdomstolar än Regeringsrätten kan&lt;br&gt;besluta om resning och återställande av försutten tid. Det bör i detta&lt;br&gt;sammanhang framhållas att det inte i nuvarande läge kan bli aktuellt att&lt;br&gt;föra ned beslutsfunktionen också till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt upptas i den särskilde utredarens förslag huvudregeln om&lt;br&gt;Regeringsrättens och Högsta domstolens primära beslutsbefogenheter när&lt;br&gt;det gäller de särskilda rättsmedlen i 11 kap. 1 § första stycket RF. I ett&lt;br&gt;andra stycke av paragrafen upptar förslaget dels - i en första mening - en&lt;br&gt;regel om att i lag kan bestämmas att resning och återställande av&lt;br&gt;försutten tid får beviljas av en lägre domstol, dels - i en andra mening -&lt;br&gt;en regel om att i lag även kan meddelas närmare bestämmelser om dessa&lt;br&gt;institut. Flera remissinstanser har synpunkter på den lagtekniska&lt;br&gt;lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lydelsen av paragrafen utesluter möjligheten av att&lt;br&gt;genom lag bestämma att en förvaltningsdomstol skall få besluta över&lt;br&gt;frågor om resning och återställande av försutten tid på de allmänna&lt;br&gt;domstolarnas område. Lydelsen ger dock möjligheter att genom lag&lt;br&gt;bestämma att även en specialdomstol skall få besluta i sådana frågor&lt;br&gt;(prop. 1987/88:58 s. 31). Den särskilde utredarens förslag är i det förra&lt;br&gt;hänseendet mera öppet, i det senare mera slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart skulle det vara olämpligi med en beslutsordning enligt vilken&lt;br&gt;allmänna domstolar beslutade på förvaltningsdomstolarnas område och&lt;br&gt;vice versa. En beslutsfunktion lagd på en specialdomstol skulle kunna&lt;br&gt;bidra till att ansvarsbilden blev alltför splittrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är visserligen inte nödvändigt att i regeringsformen uttryckligen&lt;br&gt;gardera sig mot den typen av lösningar. Uppdelningen mellan de&lt;br&gt;allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna är dock av så&lt;br&gt;grundläggande natur att man - som Regeringsrättens ledamöter förordat&lt;br&gt;- även i fortsättningen bör låta den återspeglas i regeringsformens&lt;br&gt;bestämmelser om de särskilda rättsmedlen. Inte heller i övrigt bör nu&lt;br&gt;göras större ändringar i regeringsformen än vad som direkt föranleds av&lt;br&gt;att vissa extraordinära ärenden i enlighet med utredarens förslag bör&lt;br&gt;flyttas ned från Regeringsrätten till lägre förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar bör mot den nu angivna bakgrunden ske endast i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § första stycket första meningen regeringsformen som avser de fall&lt;br&gt;vilka med nu gällande ordning skall prövas av Regeringsrätten.&lt;br&gt;Ändringarna bör ha den innebörden att det i lag skall kunna föreskrivas&lt;br&gt;att prövningen i stället skall göras av en lägre förvaltningsdomstol. Det&lt;br&gt;bör framhållas att det inte kan bli fråga om att tillåta en sådan domstol&lt;br&gt;bevilja t.ex. resning av regeringens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;En ny datalag (SOU 1993:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Datalagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen&lt;br&gt;(1973:289) från såväl saklig som lagteknisk synpunkt. Den svenska&lt;br&gt;datalagen var den första nationella lagstiftningen i sitt slag och väckte&lt;br&gt;berättigad uppmärksamhet vid sin tillkomst. Sedan dess har 20 år gått,&lt;br&gt;vilket i dessa sammanhang är en mycket lång tid, utan att lagens grund-&lt;br&gt;läggande struktur har ändrats. Lagen får såväl innehållsmässigt som till&lt;br&gt;sin tekniska utformning anses vara ganska föråldrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande datalagen reglerar användningen av personregister.&lt;br&gt;Med personregister förstås register, förteckning eller andra anteckningar&lt;br&gt;som förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB) och som&lt;br&gt;innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med&lt;br&gt;uppgiften. Avgörande för frågan om datalagen över huvud taget är&lt;br&gt;tillämplig på ett register är således huruvida registret förs med ADB eller&lt;br&gt;inte. Register som förs med hjälp av annan teknik än ADB faller i dag&lt;br&gt;utanför datalagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje register skall finnas en registeransvarig. Därmed förstås den&lt;br&gt;för vars verksamhet personregistret förs, om han förfogar över registret.&lt;br&gt;Såväl fysiska som juridiska personer och myndigheter kan vara register-&lt;br&gt;ansvariga. Med att förfoga över ett register avses närmast en befogenhet&lt;br&gt;att överföra registrets innehåll till läsbar form. En registeransvarig måste&lt;br&gt;också kunna påverka innehållet i registret genom att tillföra eller ändra&lt;br&gt;de uppgifter som ingår i registret för att anses förfoga över det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregister får inrättas och föras endast av den som efter anmälan&lt;br&gt;har fått licens av Datainspektionen. En sådan licens berättigar den&lt;br&gt;registeransvarige att föra ett eller flera personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa register, som bedöms innebära särskilda risker för otillbörligt&lt;br&gt;intrång i enskilds personliga integritet, krävs utöver licens även ett&lt;br&gt;särskilt tillstånd från Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs i regel för att inrätta och föra ett personregister som&lt;br&gt;innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) känsliga personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) omdömen om den registrerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den register-&lt;br&gt;ansvarige som följer av medlemskap, anställning, kundförhållande eller&lt;br&gt;något därmed jämförligt förhållande samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) personuppgifter som inhämtats från något annat personregister (s.k.&lt;br&gt;samköming).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att Datainspektionen skall kunna ge&lt;br&gt;tillstånd att inrätta och föra personregister är att det inte finns anledning&lt;br&gt;att anta att registreringen medför otillbörligt intrång i de registrerades&lt;br&gt;personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det anledning anta att personuppgifter skall användas för ADB&lt;br&gt;i utlandet, får uppgifterna lämnas ut endast efter medgivande av&lt;br&gt;Datainspektionen. Sådant medgivande får lämnas endast om det kan antas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utlämnandet av uppgifterna inte kommer att medföra otillbörligt Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;intrång i personlig integritet. Något medgivande behövs dock inte, om Bilaga 1&lt;br&gt;personuppgifter skall användas för ADB enbart i en stat som har anslutit&lt;br&gt;sig till Europarådets konvention om skydd för enskilda vid ADB-&lt;br&gt;behandling av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I datalagen finns allmänna bestämmelser om gallring av personuppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över att automatisk databehandling inte&lt;br&gt;medför otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förande av personregister medfört eller kan antas medföra&lt;br&gt;otillbörligt intrång i personlig integritet kan Datainspektionen meddela&lt;br&gt;villkor eller, om rättelse inte på annat sätt kan åstadkommas, förbjuda&lt;br&gt;fortsatt förande av personregister eller återkalla meddelat tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Datalagsutredningens förslag skall datalagen även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen bara reglera sådan informationshantering som sker med hjälp av&lt;br&gt;ADB. Liksom hittills skall lagen gälla både för den privata och offentliga&lt;br&gt;sektorn. I övrigt innebär den föreslagna lagen mycket betydande&lt;br&gt;förändringar i förhållande till vad som gäller i dag. De viktigaste&lt;br&gt;förändringarna och nyheterna är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Personregisterbegreppet, som har gett upphov till en hel del&lt;br&gt;tolkningsproblem, slopas. Den nya datalagen blir tillämplig på&lt;br&gt;behandling av personuppgifter. Med behandling förstås varje åtgärd&lt;br&gt;som vidtas med personuppgifter genom ADB. Vissa undantag görs&lt;br&gt;från huvudregeln, bl.a. tas ordbehandling och behandling som sker&lt;br&gt;uteslutande för personligt bruk undan från lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Det blir lättare att avgöra vem som är registeransvarig, person-&lt;br&gt;dataansvarig enligt utredningens terminologi, i system som används&lt;br&gt;av flera. Endast den är persondataansvarig som bestämmer ändamålet&lt;br&gt;med behandlingen, vilka personuppgifter som skall behandlas och hur&lt;br&gt;de skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Systemet med licens och tillstånd avskaffas. Trots olika försök att&lt;br&gt;rationalisera tillståndshanteringen och begränsa antalet tillståndsären-&lt;br&gt;den är arbetet med dessa ärenden så omfattande att Datainspektionen&lt;br&gt;i stort sett inte hinner ägna sig åt några inspektioner ute på fältet.&lt;br&gt;Den uteblivna tillsynen medför en bristande respekt för datalagens&lt;br&gt;regler. Det kan t.ex. nämnas att det f.n. finns omkring 50 000&lt;br&gt;meddelade licenser. Enligt utredningens beräkningar hade antalet bort&lt;br&gt;vara mellan 500 000 och 1 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;De resurser som frigörs genom att systemet med licens och tillstånd&lt;br&gt;avskaffas skall användas för en intensifierad tillsyn, särskilt in-&lt;br&gt;spektioner ute på faltet. En sådan tillsyn är enligt utredningens&lt;br&gt;uppfattning det bästa sättet att upprätthålla ett gott integritetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;En förutsättning för att man skall kunna övergå till ett renodlat Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;tillsynsförfarande är att datalagen ger en så utförlig reglering som Bilaga 1&lt;br&gt;möjligt av de förutsättningar som gäller för ADB-hantering av&lt;br&gt;personnuppgifter. Det nuvarande begreppet otillbörligt intrång i&lt;br&gt;personlig integritet, som aldrig har kunnat ges ett någorlunda&lt;br&gt;preciserat innehåll, avskaffas. I stället införs regler för de olika&lt;br&gt;momenten i informationsbehandlingen. I den nya datalagen finns&lt;br&gt;bestämmelser om bl.a. den nödvändiga anknytningen till ett ändamål,&lt;br&gt;förutsättningarna för behandling av personuppgifter, vilka person-&lt;br&gt;uppgifter som får behandlas, formen för samtycke från den enskilde,&lt;br&gt;säkerhet och gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Regleringen i den nya datalagen skall kunna kompletteras med be-&lt;br&gt;stämmelser som utfärdas av Datainspektionen och som avser olika&lt;br&gt;branscher eller sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Ett system med anmälningsskyldighet för vissa persondataansvariga&lt;br&gt;införs. En anmälan skall göras till Datainspektionen när vissa&lt;br&gt;känsliga uppgifter behandlas med ADB. Anmälningarna skall ligga&lt;br&gt;till grund för Datainspektionens tillsyn. Anmälningsförfarandet blir&lt;br&gt;betydligt enklare och riktar sig mot betydligt färre persondata-&lt;br&gt;ansvariga än det nuvarande tillståndssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Liksom i dag skall personuppgifter få ADB-behandlas bara för&lt;br&gt;bestämda ändamål. Ändamålet skall dock enligt utredningens förslag&lt;br&gt;anges med större precision än enligt nuvarande datalag. Möjlig-&lt;br&gt;heterna begränsas att använda personuppgifter som samlats in för ett&lt;br&gt;ändamål för andra ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;I den föreslagna lagen anges i sex olika punkter de alternativa&lt;br&gt;grunder som ger rätt att ADB-behandla personuppgifter. En av&lt;br&gt;grunderna är samtycke från dem som berörs av behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;När den enskildes samtycke behövs för en viss ADB-behandling skall&lt;br&gt;det vara ett uttryckligt samtycke. Passivitet eller s.k. konkludent&lt;br&gt;handlande kommer inte att vara tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;För känsliga personuppgifter, t.ex. politisk uppfattning, sjukdom,&lt;br&gt;hälsotillstånd eller olika slags omdömen, kommer särskilda regler att&lt;br&gt;gälla. Enligt dessa bestämmelser får de känsliga uppgifterna ADB-&lt;br&gt;behandlas bara om, när samtycke inte föreligger, det finns särskilt&lt;br&gt;stöd i författning för behandlingen. Det kommer att behövas&lt;br&gt;åtskilliga sådana författningar, särskilt på den offentliga sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;I några paragrafer i den föreslagna datalagen ges sådant särskilt för-&lt;br&gt;fattningsstöd i fråga om behandling av känsliga uppgifter på&lt;br&gt;forskningsområdet och hos arbetsgivare. Dessa bestämmelser anger&lt;br&gt;alltså de förutsättningar som måste föreligga för att känsliga upp-&lt;br&gt;gifter, utan samtycke från de berörda enskilda, skall få ADB-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlas för forskningsändamål och i förhållandet mellan arbets- Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;givare samt arbetstagare och arbetssökande. På forskningsområdet Bilaga 1&lt;br&gt;avses bestämmelserna tillgodose den viktiga registerforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;En uttrycklig regel om förbud för den persondataansvarige att ADB-&lt;br&gt;behandla personuppgifter för direktreklamändamål i strid med den&lt;br&gt;enskildes önskan tas in i datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Särskilda regler införs i datalagen som klargör hur de intressen som&lt;br&gt;följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skall&lt;br&gt;avvägas mot integritetsintressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Vid gallring av personuppgifter som utgör allmän handling hos&lt;br&gt;myndigheter kan integritetsintressena komma i konflikt med intresset&lt;br&gt;att bevara uppgifterna, t.ex. för framtida användning inom forsk-&lt;br&gt;ningen. En särskild bestämmelse i utredningens förslag till datalag&lt;br&gt;anger hur den avvägningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Bestämmelserna i den gällande datalagen om överföring av person-&lt;br&gt;uppgifter till utlandet för ADB-behandling av uppgifterna där har&lt;br&gt;berörts i det föregående. Enligt utredningens förslag skall överföring&lt;br&gt;utan särskilt medgivande kunna ske till en stat som visserligen inte&lt;br&gt;har anslutit sig till Europarådets konvention men som har ett&lt;br&gt;integritetsskydd som motsvarar det som följer av konventionens&lt;br&gt;regler. Den nya bestämmelsen bör få ganska stor praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Datainspektionens beslut skall i fortsättningen överklagas till domstol,&lt;br&gt;inte som i dag till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen antog i september 1990 ett förslag till direktiv om&lt;br&gt;skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och om det fria&lt;br&gt;flödet av sådana uppgifter. Sedan förslaget behandlats i EG:s ministerråd&lt;br&gt;och EG-parlamentet har EG-kommissionen i oktober 1992 antagit ett nytt&lt;br&gt;förslag till direktiv. Detta förslag har förelagts Ministerrådet och enligt&lt;br&gt;tidsplanen skall Rådet ta slutlig ställning till det nya förslaget under år&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskillig diskussion om hur integritetsskyddet skall vara utformat har&lt;br&gt;förekommit i anslutning till det tidigare utkastet till direktiv från&lt;br&gt;Kommissionen och EG-parlamentets behandling av detta utkast.&lt;br&gt;Fortfarande förekommer inom EG, såvitt man kan bedöma, oenighet om&lt;br&gt;hur ett framtida direktiv skall vara utformat. Detta har bl.a. lett till att&lt;br&gt;tidsplanen för antagandet av direktivet har förskjutits. Enligt företrädare&lt;br&gt;för Kommissionen kommer Ministerrådet troligen inte att kunna ta slutlig&lt;br&gt;ställning till förslaget förrän sommaren 1994. I den debatt som förts efter&lt;br&gt;det Kommissionen presenterade sitt reviderade förslag i oktober 1992 har&lt;br&gt;vissa bl.a. pekat på den s.k. subsidiaritetsprincipen. Vidare kan nämnas&lt;br&gt;att vid Europeiska Rådets möte i Edinburgh den 11-12 december 1992&lt;br&gt;har Kommissionen förklarat att den avser att revidera ett antal förslag i&lt;br&gt;syfte att göra dem mindre detaljerade. Sett i ljuset av att samtliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsländer snart kommer att ha nationella dataskyddslagar och Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;anslutit sig till Europarådets dataskyddskonvention har det från vissa håll Bilaga 1&lt;br&gt;ifrågasatts om behovet av att anta direktivförslaget kommer att kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen i det följande bygger på det nuvarande direktiv-&lt;br&gt;förslagets lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv som beslutas av behöriga EG-organ är bindande i fråga om det&lt;br&gt;resultat som skall uppnås men överlämnar åt medlemsländerna att välja&lt;br&gt;form och metod för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till EG-direktiv har man beaktat den utveckling på data-&lt;br&gt;skyddsområdet som har skett och förslaget bygger på de integritets-&lt;br&gt;skyddslagar och den internationella reglering som har kommit fram under&lt;br&gt;de senaste åren. I förhållande till den svenska datalagen innefattar&lt;br&gt;direktivförslaget i en hel del hänseenden en önskvärd skärpning av&lt;br&gt;reglerna för integritetsskyddet. Av dessa och andra skäl, särskilt det&lt;br&gt;intensifierade europeiska samarbetet, har utredningen eftersträvat att få&lt;br&gt;i huvudsak samma regler för integritetsskyddet som de som kan komma&lt;br&gt;att gälla inom EG. Utredningens förslag till materiella regler för&lt;br&gt;dataskyddet ligger också nära motsvarande bestämmelser i direktivför-&lt;br&gt;slaget. Det gäller bl.a. sådana frågor som ändamålsanknytning och byte&lt;br&gt;av ändamål, förutsättningar för behandling av personuppgifter, hur&lt;br&gt;samtycke från den enskilde skall lämnas, vilka personuppgifter som får&lt;br&gt;behandlas, säkerhet, gallring och regleringen av känsliga person-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa avvikelser förekommer emellertid i förhållande till förslaget till&lt;br&gt;EG-direktiv. Som har nämnts i det föregående skall datalagen i motsats&lt;br&gt;till vad som gäller enligt direktivförslaget även i fortsättningen bara&lt;br&gt;reglera sådan informationshantering som sker med hjälp av ADB. Såvitt&lt;br&gt;utredningen känner till är nämligen varken omfattningen av eller in-&lt;br&gt;nehållet i den manuella registreringen av någon betydenhet och innebär&lt;br&gt;inte några mera påtagliga integritetsrisker. Vidare berör en del före-&lt;br&gt;skrifter i direktivförslaget den svenska offentlighetsprincipen. De&lt;br&gt;bestämmelser i förslaget till EG-direktiv som reglerar utlämnande av&lt;br&gt;personuppgifter tillåter enligt utredningen inte något utlämnande enligt&lt;br&gt;offentlighetsprincipen. Ett utlämnande av personuppgifter med stöd av&lt;br&gt;offentlighetsprincipen kan heller inte anses förenlig med det sätt på vilket&lt;br&gt;ändamålet för en viss ADB-behandling skall anges enligt direktivför-&lt;br&gt;slaget. Förslaget till EG-direktiv påverkar vidare principen i tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen att en sökande som begär att få ut en handling har rätt att&lt;br&gt;vara anonym. Slutligen innehåller inte direktivförslaget något undantag&lt;br&gt;från huvudregeln om gallring som gör det möjligt att bevara personupp-&lt;br&gt;gifter med hänsyn till offentlighetsprincipen. I de hänseenden som nu har&lt;br&gt;nämnts innebär utredningens lagförslag avvikelser från det föreslagna&lt;br&gt;EG-direktivet för att offentlighetsprincipen skall lämnas orörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser i förhållande till förslaget till EG-direktiv förekommer&lt;br&gt;också när det gäller information till den enskilde och underrättelser till&lt;br&gt;dataskyddsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på information till den enskilde är långtgående. Enligt&lt;br&gt;direktivförslaget skall den enskilde ha rätt att på begäran bli informerad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förekomsten av en viss ADB-behandling och om olika uppgifter som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänför sig till ADB-behandlingen. När en persondataansvarig lämnar ut Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;personuppgifter skall vidare den enskilde vars personuppgifter det är Bilaga 1&lt;br&gt;fråga om i princip underrättas om utlämnandet. Tanken bakom dessa&lt;br&gt;bestämmelser i direktivförslaget är att den enskilde skall bli medveten om&lt;br&gt;att personuppgifter som rör honom ADB-behandlas och kunna göra sina&lt;br&gt;rättigheter enligt dataskyddslagstiftningen gällande. Ett iakttagande av be-&lt;br&gt;stämmelserna skulle emellertid innebära en betungande informations-&lt;br&gt;skyldighet för de persondataansvariga och en ganska betydande byråkrati-&lt;br&gt;sering av kontrollsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har kommit till den slutsatsen att de skäl som från&lt;br&gt;integritetssynpunkt talar för den angivna ordningen inte är tillräckligt&lt;br&gt;starka för att väga över den byråkrati som skulle bli följden. Utredningen&lt;br&gt;har då också beaktat att det finns goda möjligheter till insyn genom andra&lt;br&gt;regler i den föreslagna datalagen och i sekretesslagen. Liksom i dag&lt;br&gt;kommer den enskilde att få möjlighet att kontrollera om uppgifter som&lt;br&gt;hänför sig till honom är föremål för ADB-behandling och, om så är&lt;br&gt;fallet, att kontrollera om uppgifterna är riktiga, fullständiga och aktuella.&lt;br&gt;Information om vilka känsliga personuppgifter som ADB-behandlas kan&lt;br&gt;man vidare få hos Datainspektionen. Den persondataansvarige skall&lt;br&gt;nämligen, innan han får börja att behandla sådana personuppgifter, göra&lt;br&gt;en anmälan till Datainspektionen om ADB-behandlingen. Slutligen finns&lt;br&gt;i sekretesslagen särskilda regler om dokumentationsskyldighet beträffande&lt;br&gt;datasamlingar som en myndighet har tillgång till. Reglerna syftar till att&lt;br&gt;tillgodose allmänhetens intresse av överblick över och orientering i det&lt;br&gt;ADB-material som finns hos myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller underrättelser till dataskyddsmyndigheten är utgångs-&lt;br&gt;punkten i förslaget till EG-direktiv att all ADB-behandling skall anmälas.&lt;br&gt;Vad som får tas undan från anmälningsskyldigheten är vissa slag av&lt;br&gt;behandling som inte menligt påverkar de enskildas integritet. Åtgärder&lt;br&gt;för att göra undantag från anmälningsskyldigheten förutsätter dataskydds-&lt;br&gt;myndighetens medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att, även om många undantag görs från&lt;br&gt;huvudregeln om anmälningsskyldighet, det finns en betydande risk för att&lt;br&gt;ett mycket stort antal datasamlingar måste anmälas till dataskydds-&lt;br&gt;myndigheten, bl.a. beroende på den höga takten i datoriseringen här i&lt;br&gt;landet. Antalet kan bli så stort att den överblick över den integri-&lt;br&gt;tetskänsliga databehandlingen som dataskyddsmyndigheten bör ha helt går&lt;br&gt;förlorad. De åtgärder som behövs för att göra undantag från anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten kommer vidare att innebära en betydande belastning på&lt;br&gt;dataskyddsmyndigheten. Utredningen har sammanfattningsvis kommit till&lt;br&gt;den slutsatsen att det sätt på vilket avgränsningen av anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten har gjorts och det förfarande för att göra undantag från an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten som anges i direktivförslaget är förenade med så&lt;br&gt;betydande olägenheter att någon harmonisering med förslaget till EG-&lt;br&gt;direktiv inte bör ske i denna del. I stället har i den nya datalagen&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten avgränsats på samma sätt som tillståndsplikten&lt;br&gt;enligt den gällande datalagen, dvs. det anges uttryckligen i lagen vilken&lt;br&gt;behandling som måste anmälas till Datainspektionen. Anmälnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldigheten har begränsats till att avse ADB-behandling av i sig känsliga Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;personuppgifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt görs i olika frågor avvikelser från direktivförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya datalagen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över Datalagsutredningens betänkande&lt;br&gt;En ny datalag (SOU 1993:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över betänkandet har avgetts av Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män, Justitiekanslern, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen, Datainspektionen, Överbefälhavaren, Värnpliktsverket,&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap, Vapenfristyrelsen, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Socialvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet, Statskontoret, Statens person- och adressregistemämnd&lt;br&gt;(SPAR-nämnden), Generaltullstyrelsen, Statistiska centralbyrån,&lt;br&gt;Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Stockholms&lt;br&gt;universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet,&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet, Högskolan i Karlstad,&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet,&lt;br&gt;Vetenskapsakademien, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogs- och&lt;br&gt;jordbrukets forskningsråd, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet,&lt;br&gt;Arbetsmiljöfonden, Arbetslivscentrum, Riksarkivet, Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket, Konsumentverket, Centralnämnden för fastighetsdata, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Varbergs kommun, Härnösands kommun, Stockholms läns&lt;br&gt;landsting. Landstinget i Kalmar län, Stiftelsen Riksbankens Jubileums-&lt;br&gt;fond, Sveriges Författarförbund, Företagarnas Riksorganisation, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Radio AB, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation TCO, Sveriges Akademikers centralorganisation&lt;br&gt;SACO, Landsorganisationen i Sverige LO, Tidningarnas telegrambyrå,&lt;br&gt;Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, DAFA&lt;br&gt;Data AB, Dataföreningen i Sverige, DIK-förbundet, Företagens&lt;br&gt;Uppgiftslämnardelegation, Kommundata AB (numera Dialogdata&lt;br&gt;Informationssystem AB), Medborgarrättsrörelsen i Sverige, Sveriges&lt;br&gt;läkarförbund, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Krigsarkivet, Jacob Palme, FALK Föreningen&lt;br&gt;arkivverksamma i landsting och kommun, Affärsdata AB, Statens löne-&lt;br&gt;och pensionsverk, Svenska Läkaresällskapet, Svenska kyrkans Försam-&lt;br&gt;lings- och Pastoratförbund, Arkivrådet AAS, Kungl. Vitterhets Historie&lt;br&gt;och Antikvitets Akademien, Svenska kyrkans centralstyrelse, Lantmäteri-&lt;br&gt;verket, Svenska Inkassoföreningen, Läkemedelsindustrins bransch-&lt;br&gt;organisationer och Representantföreningen för Utländska Farmacevtiska&lt;br&gt;industrier samt AB Bonnierföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har&lt;br&gt;avgett ett gemensamt yttrande. Detsamma gäller Publicistklubben och&lt;br&gt;Föreningen Grävande Journalister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Annonsörföreningen, Dagligvaruleverantöremas Förbund,&lt;br&gt;Direkthandelsföretagens förening, Svenska Bokförläggareföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Postorderföreningen, Sveriges Marknadsförbund, Sveriges Prop. 1993/94:116&lt;br&gt;Reklamförbund, Sveriges Telemarketing Förening och SWEDMA har Bilaga 2&lt;br&gt;avgett ett gemensamt 5 itrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har överlämnat yttranden från överåklagaren vid&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Göteborg samt överåklagarna vid Regionåklagar-&lt;br&gt;myndighetema i Linköping, Malmö och Härnösand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen har bifogat yttranden från polismyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholm, Göteborg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har till sitt yttrande bifogat ett utlåtande från&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorsämbetet vid Stockholms universitet har överlämnat yttranden&lt;br&gt;från den juridiska fakultetsnämnden och från den samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakulteten. Rektorsämbetet vid Uppsala universitet har överlämnat ett&lt;br&gt;yttrande från den juridiska fakultetsstyrelsen vid universitetet. Rektors-&lt;br&gt;ämbetet vid Lunds universitet har överlämnat ett yttrande från den&lt;br&gt;juridiska fakultetsstyrelsen vid universitetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet har till sitt yttrande bifogat yttranden från samtliga&lt;br&gt;landsarkiv och stadsarkiven i Stockholm och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun har bifogat en av folkpartiet i kommunstyrelsen&lt;br&gt;avgiven skrivelse samt yttranden från Göteborgs servicenämnd, gruppen&lt;br&gt;för integritetsfrågor inom dataområdet (GRIND) och stadsdelsnämnden&lt;br&gt;Härianda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation har utöver sitt yttrande&lt;br&gt;hänvisat till de yttranden som avgetts av DIK-förbundet, Sveriges&lt;br&gt;läkarförbund och Sveriges Psykologförbund samt utan eget ställnings-&lt;br&gt;tagande överlämnat ett yttrande från SACO-föreningen vid Datainspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljöskyddskommitténs grundlagsförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:116&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § regeringsformen' skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag&lt;br&gt;genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om före-&lt;br&gt;skrifterna avser något av följande ämnen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlännings vistelse i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. in- eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar,&lt;br&gt;tillverkning, kommunikationer, kreditgivning, näringsverksamhet,&lt;br&gt;ransonering eller utformning av byggnader, anläggningar och bebyg-&lt;br&gt;gelsemiljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jakt, fiske, djurskydd eller 4. jakt, fiske, djurskydd, natur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;natur- och miljövård, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och miljövård eller hushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med naturresurser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trafik eller ordningen på allmän plats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. undervisning och utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller&lt;br&gt;under utövande av tjänsteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande som avses i första stycket medför ej rätt att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i&lt;br&gt;lag, som innehåller bemyndigande med stöd av första stycket, före-&lt;br&gt;skriva även annan rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift&lt;br&gt;som regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Regeringsformen omtryckt 1991:1503&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslaget i betänkandet Några frågor&lt;br&gt;angående Regeringsrätten (SOU 1992:138)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resning i avgjort ärende samt&lt;br&gt;återställande av försutten tid&lt;br&gt;beviljas av regeringsrätten när&lt;br&gt;fråga är om ärende för vilket&lt;br&gt;regeringen, förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller förvaltningsmyndighet är&lt;br&gt;högsta instans. I annat fall&lt;br&gt;beviljas resning och återställan-&lt;br&gt;de av försutten tid av högsta&lt;br&gt;domstolen eller, i den mån det&lt;br&gt;föreskrives i lag, av annan&lt;br&gt;domstol som icke är förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om&lt;br&gt;resning och återställande av&lt;br&gt;försutten tid kan meddelas i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resning i avgjort ärende samt&lt;br&gt;återställande av försutten tid&lt;br&gt;beviljas av Regeringsrätten när&lt;br&gt;fråga är om ärende för vilket&lt;br&gt;regeringen, förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller förvaltningsmyndighet är&lt;br&gt;högsta instans. I annat fall be-&lt;br&gt;viljas resning och återställande&lt;br&gt;av försutten tid av högsta&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag kan bestämmas att&lt;br&gt;resning och återställande av tid&lt;br&gt;får beviljas av en lägre dom-&lt;br&gt;stol. I lag kan även meddelas&lt;br&gt;närmare bestämmelser om res-&lt;br&gt;ning och återställande av för-&lt;br&gt;sutten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:1440.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning och sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena över betänkandet Några frågor angående&lt;br&gt;Regeringsrätten (SOU 1992:138)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över betänkandet har avgetts av Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män, Regeringsrättens ledamöter, Justitiekanslem, Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen, Domstolsverket, Riksåklagaren, Riksskatteverket, Skatterätts-&lt;br&gt;nämnden, Patentbesvärsrätten, Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sveri-&lt;br&gt;ge, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten&lt;br&gt;i Sundsvall, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Fri-&lt;br&gt;och rättighetskommittén (Ju 1992:01), Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet, Juridiska fakultetsstyrelsens forskningsnämnd vid&lt;br&gt;Lunds universitet, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund samt Sveriges domareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser utom Sveriges advokatsamfund tillstyrker att&lt;br&gt;även lägre domstolar än Regeringsrätten skall kunna få bevilja resning&lt;br&gt;och återställande av försutten tid eller lämnar förslaget utan erinran på&lt;br&gt;den punkten. Samfundet är av den meningen att den särskilde utredaren&lt;br&gt;inte övertygande har visat att en flyttning av resningsprövningen från&lt;br&gt;Regeringsrätten till kammarrätt skulle medföra några avgörande fördelar&lt;br&gt;från rättssäkerhets- eller andra synpunkter. Inte heller från kostnadssyn-&lt;br&gt;punkt finner samfundet visat att det skulle vara något att vinna med&lt;br&gt;förslaget. Samfundet finner därför att förslaget bör göras till föremål för&lt;br&gt;ytterligare överväganden innan det eventuellt sker en ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket, kammarrätten i Stockholm samt kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping påpekar att förslaget kommer att innebära att arbetsbelast-&lt;br&gt;ningen för kammarrätterna ökar. Som verket framhåller kan dock detta&lt;br&gt;inte i sig motivera några ytterligare tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens ledamöter anför att bestämmelserna i regeringsformen&lt;br&gt;bör utformas så att där uttryckligen anges att &amp;quot;nedflyttning&amp;quot; från Högsta&lt;br&gt;domstolen till lägre domstol kan ske endast till annan allmän domstol och&lt;br&gt;nedflyttning från Regeringsrätten endast till annan allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Försäkringsöverdomstolen framhåller att man i lagtexten, om&lt;br&gt;man vill hålla dörren öppen för att också överföra beslutsfunktionen på&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen eller annat organ, skulle kunna använda&lt;br&gt;samma formulering som i 11 kap. 1 § andra stycket regeringsformen,&lt;br&gt;nämligen &amp;quot;annan domstol än Högsta domstolen eller Regeringsrätten&amp;quot;.&lt;br&gt;Hovrätten för Västra Sverige anser att i den särskilda utredarens förslag&lt;br&gt;första meningen i andra stycket har en naturlig anknytning till första&lt;br&gt;stycket och därför bör arbetas in i detta. Hovrätten anser vidare att det&lt;br&gt;saknas anledning att införa begreppet &amp;quot;lägre&amp;quot; domstol och över huvud&lt;br&gt;taget att ändra lagrummet i större utsträckning än som är sakligt betingat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall nämnas att Riksdagens ombudsmän riktar kritik mot en av&lt;br&gt;den särskilde utredaren föreslagen lag om de särskilda rättsmedlen. I&lt;br&gt;andra remissyttranden riktas kritik mot enskildheter i det lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, statsråden B. Westerberg, Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:116 Normgivningsfrågor på&lt;br&gt;dataskyddsområdet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45491, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>vilande</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU36</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-01-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-10-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:36:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03116</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:36:32</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03116</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__116.pdf</filnamn>
<filstorlek>1575390</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/21ED2187-E461-4323-9122-A82CC3A997F6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU36</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:KU7</uppgift>
<ref_dok_id>GI01KU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet m.m. (vilande grundlagsbeslut)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:116&lt;br/&gt;
Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor på  dataskyddsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göte Jonsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:116&lt;br/&gt;
Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor på  dataskyddsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göte Jonsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>