<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2296770</hangar_id>
 <dok_id>GH03112</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>112</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:112</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Försvarsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>112</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-01-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:10</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03112/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03112</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03112</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:112&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Disciplinförseelser av krigsmän m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 januari 1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03112/prop_199394__112-1.png" style="width:37pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Vtesterberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Försvarsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till ändringar i lagen (1986:644) om&lt;br&gt;disciplinförseelser av krigsmän, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1994 skall de myndigheter som för närvarande ingår i&lt;br&gt;huvudprogram 1-4 i försvarsmakten slås samman till en myndighet som&lt;br&gt;skall kallas Försvarsmakten. Vissa stödmyndigheter som i dag ingår i&lt;br&gt;huvudprogram 5 i försvarsmakten kommer fr.o.m. den 1 juli 1994 att&lt;br&gt;vara särskilda myndigheter utanför Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För krigsmän gäller enligt lagen om disciplinförseelser av krigsmän,&lt;br&gt;m.m. särskilda regler om disciplinansvar. I 21 kap. brottsbalken finns&lt;br&gt;bestämmelser om brott av krigsmän som är tillämpliga vid höjd&lt;br&gt;beredskap. Enligt dessa författningar är vid höjd beredskap all personal&lt;br&gt;som är tjänstgöringsskyldig inom försvarsmakten krigsmän. Hos de&lt;br&gt;myndigheter som i dag tillhör försvarsmakten, men som inte skall ingå&lt;br&gt;i den nya myndigheten, finns sådan tjänstgöringsskyldig personal. I den&lt;br&gt;mån denna personal inte krigsplaceras i den nya myndigheten&lt;br&gt;Försvarsmakten omfattas personalen i fortsättningen inte av&lt;br&gt;disciplinansvarssystemet eller av bestämmelserna i 21 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om disciplinansvar eller åtalsanmälan prövas i dag enligt lagen&lt;br&gt;om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. av den myndighet vid vilken&lt;br&gt;krigsmannen tjänstgör eller har tjänstgjort senast. Disciplinärenden skall&lt;br&gt;på myndighetens vägnar avgöras av myndighetschefen eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare. Även efter den nya myndigheten Försvarsmaktens&lt;br&gt;inrättande är det myndigheten som skall pröva frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omorganisationen medför dock att det är nödvändigt att bestämma vilka Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;chefer inom myndigheten på regional och lokal nivå som skall vara&lt;br&gt;berättigade att besluta i disciplinärenden. I propositionen lämnas förslag&lt;br&gt;som innebär att sådana chefer anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också forslag om att det åt en kompanichef&lt;br&gt;eller motsvarande chef skall få överlämnas att besluta också om&lt;br&gt;disciplinpåföljden löneavdrag för högst tio dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att Försvarsmakten eller någon annan myndighet som&lt;br&gt;handlägger disciplinärenden skall vara behörig att föra det allmännas&lt;br&gt;talan i tingsrätt och hovrätt i disciplin- och ersättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också förslag till ändringar av följdkaraktär&lt;br&gt;med anledning av försvarsmaktens omorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen innehåller propositionen förslag om att en ny myndighet för&lt;br&gt;hantering av pliktpersonal skall inrättas den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehållsförteckning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1986:644) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;disciplinförseelser av krigsmän, m.m........... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1993:599) om&lt;br&gt;radiokommunikation..................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvarssystemet enligt disciplinlagen, m.m...........15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handläggningen i domstol...................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar med anledning av att den nya myndigheten För-&lt;br&gt;svarsmakten inrättas .........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Möjlighet for kompanichef eller motsvarande chef att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besluta om löneavdrag........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vem skall föra det allmännas talan i ärenden om disci-&lt;br&gt;plinansvar och ersättningsskyldighet i domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;......................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En&amp;nbsp;ny&amp;nbsp;myndighet för hantering av pliktpersonal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;...................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Överbefälhavarens promemoria 1991-09-26&lt;br&gt;.................................. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande&lt;br&gt;över Överbefälhavarens promemoria 1991-09-26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som har avgett&lt;br&gt;yttrande över Betänkande av Åklagarutredningen -90 (SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992:61) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;  37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens&amp;nbsp;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.................................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande......................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 13 januari 1994 ...............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1986:644) om&lt;br&gt;disciplinförseelser av krigsmän, m.m.,&lt;br&gt;lag om ändring i lagen (1993:599) om&lt;br&gt;radiokommunikation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner det som regeringen förordar om nedläggning av&lt;br&gt;Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsen samt inrättande av en ny&lt;br&gt;myndighet för hantering av pliktpersonal (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Lagtext&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Lag om ändring i lagen (1986:644) om&lt;br&gt;disciplinförseelser av krigsmän, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20, 21, 40, 44, 46, 47, 54 och 60 §§ lagen&lt;br&gt;(1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som avses i 19 § skall&lt;br&gt;avgöras av myndighetschefen&lt;br&gt;eller, efter regeringens förord-&lt;br&gt;nande, av någon annan chef vid&lt;br&gt;myndigheten med lägst överste-&lt;br&gt;löjtnants eller kommendörkaptens&lt;br&gt;tjänstegrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;br&gt;Myndighetschefen får överlämna åt&lt;br&gt;andra chefer vid myndigheten,&lt;br&gt;dock lägst en kompanichef eller&lt;br&gt;motsvarande chef, att pröva frågor&lt;br&gt;om disciplinansvar för personal&lt;br&gt;som står under deras befäl, under&lt;br&gt;förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Försvarsmakten skall ärenden&lt;br&gt;som avses i 19 § prövas av chefen&lt;br&gt;för det förband eller den enhet av&lt;br&gt;annat slag, vid vilken krigsmannen&lt;br&gt;tjänstgör eller, om han inte längre&lt;br&gt;tjänstgör, senast har tjänstgjort,&lt;br&gt;såvida chefen har lägst överstes&lt;br&gt;eller kommendörs tjänstegrad.&lt;br&gt;Försvarsmakten får dock besluta,&lt;br&gt;att någon annan chef vid förbandet&lt;br&gt;eller enheten som har lägst&lt;br&gt;överstelöjtnants eller kommendör-&lt;br&gt;kaptens tjänstegrad får pröva&lt;br&gt;ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En chef som avses i 20 § får&lt;br&gt;överlämna åt andra chefer som&lt;br&gt;tjänstgör under honom, dock lägst&lt;br&gt;en kompanichef eller motsvarande&lt;br&gt;chef, att pröva frågor om&lt;br&gt;disciplinansvar för personal som&lt;br&gt;står under deras befäl, under&lt;br&gt;förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förfarandet inte kan antas utgöra brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förseelsen har erkänts och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förseelsen inte bör medföra&lt;br&gt;svårare påföljd än varning eller&lt;br&gt;extratjänst eller utegångsforbud i&lt;br&gt;högst fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har omhändertagit en&lt;br&gt;krigsman skall skyndsamt anmäla&lt;br&gt;detta till den myndighet som anges&lt;br&gt;i 19 §. Har omhändertagandet inte&lt;br&gt;redan uppört, skall myndigheten&lt;br&gt;omedelbart pröva om det skall&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;br&gt;Alkoholdrycker eller andra berus-&lt;br&gt;ningsmedel, som påträffas hos den&lt;br&gt;som har omhändertagits på grund&lt;br&gt;av berusning, skall tas ifrån&lt;br&gt;honom. Sådan egendom skall&lt;br&gt;bevisligen förstöras, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl talar för att&lt;br&gt;egendomen återställs efter&lt;br&gt;frigivandet. Frågan härom prövas&lt;br&gt;av den myndighet som avses i&lt;br&gt;19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förseelsen inte bör medföra&lt;br&gt;svårare påföljd än varning,&lt;br&gt;extratjänst, löneavdrag för högst&lt;br&gt;tio dagar eller utegångsforbud i&lt;br&gt;högst fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kompanichef eller motsvarande&lt;br&gt;chef får dock inte ålägga löne-&lt;br&gt;avdrag tillsammans med utegångs-&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har omhändertagit en&lt;br&gt;krigsman skall skyndsamt anmäla&lt;br&gt;detta till den chef som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §. Har omhändertagandet inte&lt;br&gt;redan upphört, skall denne ome-&lt;br&gt;delbart pröva om det skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker eller andra berus-&lt;br&gt;ningsmedel, som påträffas hos den&lt;br&gt;som har omhändertagits på grund&lt;br&gt;av berusning, skall tas ifrån&lt;br&gt;honom. Sådan egendom skall&lt;br&gt;bevisligen förstöras, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl talar för att egen-&lt;br&gt;domen återställs efter frigivandet.&lt;br&gt;Frågan härom prövas av den chef&lt;br&gt;som avses i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket får tillämpas även i fråga om injektionssprutor och&lt;br&gt;kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen.&lt;br&gt;Detsamma gäller andra föremål, som är särkilt ägnade att användas för&lt;br&gt;missbruk eller annan befattning med narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En krigsman som har ålagts disci-&lt;br&gt;plinpåföljd av en chef som avses i&lt;br&gt;21 § får begära omprövning av&lt;br&gt;beslutet hos myndigheten. En&lt;br&gt;sådan begäran skall göras skrift-&lt;br&gt;ligen hos myndigheten inom fem&lt;br&gt;dagar från den dag då krigs-&lt;br&gt;mannen fick del av beslutet. Mot&lt;br&gt;ett sådant beslut får talan inte&lt;br&gt;föras i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En krigsman som har ålagts disci-&lt;br&gt;plinpåföljd av en chef som avses i&lt;br&gt;21 § får begära omprövning av&lt;br&gt;beslutet hos den chef som avses i&lt;br&gt;20 §. En sådan begäran skall&lt;br&gt;göras skriftligen hos denne inom&lt;br&gt;fem dagar från den dag då krigs-&lt;br&gt;mannen fick del av beslutet. Mot&lt;br&gt;ett sådant beslut får talan inte&lt;br&gt;föras i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran som har kommit in för sent skall inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då myndigheten omprövar ett&lt;br&gt;beslut, skall bestämmelserna i 20&lt;br&gt;och 23-31 §§ tilllämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om omprövning av&lt;br&gt;beslut om extratjänst eller ute-&lt;br&gt;gångsforbud får myndigheten, om&lt;br&gt;beslutet är verkställbart, förordna&lt;br&gt;att det tills vidare inte får verk-&lt;br&gt;ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ett ärende omprövas enligt&lt;br&gt;första stycket, skall bestämmelser-&lt;br&gt;na i 23-31 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om omprövning av&lt;br&gt;beslut om extratjänst eller ute-&lt;br&gt;gångsförbud får den som om-&lt;br&gt;prövar beslutet, om beslutet är&lt;br&gt;verkställbart, förordna att det tills&lt;br&gt;vidare inte får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tingsrätten och hovrätten förs det&lt;br&gt;allmännas talan av allmän&lt;br&gt;åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En krigsmän som har ålagts&lt;br&gt;ersättningsskyldighet av chef som&lt;br&gt;avses i 21 § får begära ompröv-&lt;br&gt;ning av beslutet hos myndigheten.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 46 § skall där-&lt;br&gt;vid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tingsrätten och hovrätten förs det&lt;br&gt;allmännas talan av den myndighet&lt;br&gt;som har meddelat beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En krigsman som har ålagts&lt;br&gt;ersättningsskyldighet av en chef&lt;br&gt;som avses i 21 § får begära om-&lt;br&gt;prövning av beslutet hos den chef&lt;br&gt;som avses i 20 §. Bestämmelserna&lt;br&gt;i 46 § skall därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. För disciplin- och&lt;br&gt;ersättningsärenden som har inkommit till en tingsrätt före den 1 juli&lt;br&gt;1994 gäller dock fortfarande äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1993:599) om radiokommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 och 9 §§ lagen (1993:599) om&lt;br&gt;radiokommunikation skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav på tillstånd som före-&lt;br&gt;skrivs i 3 § första stycket gäller&lt;br&gt;inte för försvarsmakten. Efter&lt;br&gt;hörande av överbefälhavaren&lt;br&gt;beslutar tillståndsmyndigheten om&lt;br&gt;frekvenstilldelning för försvars-&lt;br&gt;makten och de ytterligare villkor&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav på tillstånd som före-&lt;br&gt;skrivs i 3 § första stycket gäller&lt;br&gt;inte för Försvarsmakten eller&lt;br&gt;Försvarets radioanstalt. Efter&lt;br&gt;hörande av Försvarsmakten&lt;br&gt;beslutar tillståndsmyndigheten om&lt;br&gt;frekvenstilldelning för Försvars-&lt;br&gt;makten och Försvarets radio-&lt;br&gt;anstalt och om de ytterligare&lt;br&gt;villkor som behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att inneha och använda radiosändare skall på ansökan med-&lt;br&gt;delas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det kan antas att radiosändaren kommer att användas på ett sådant&lt;br&gt;sätt att annan tillåten radioanvändning i Sverige och i utlandet inte&lt;br&gt;riskerar att bli skadligt påverkad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. radiosändaren, tillsammans med avsedd radiomottagare, är så be-&lt;br&gt;skaffad i tekniskt hänseende att den uppfyller rimliga krav på en&lt;br&gt;effektiv frekvensanvändning och på möjligheten att verka i den miljö&lt;br&gt;som den är avsedd for,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det kan antas att användningen inte kommer att hindra sådan radio-&lt;br&gt;kommunikation som är särskilt viktig med hänsyn till den fria åsikts-&lt;br&gt;bildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. radioanvändningen inte kommer att ta i anspråk frekvensutrymme&lt;br&gt;som behövs för att upprätthålla en rimlig beredskap för utveckling av&lt;br&gt;befintliga och nya radioanvändningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det kan antas att användningen&lt;br&gt;inte kommer att inkräkta på det&lt;br&gt;frekvensutrymme som behövs för&lt;br&gt;försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det kan antas att användningen&lt;br&gt;inte kommer att inkräkta på det&lt;br&gt;frekvensutrymme som behövs för&lt;br&gt;Försvarsmakten och Försvarets&lt;br&gt;radioanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att inneha och använda radiosändare för sådana utsändningar&lt;br&gt;som förutsätter att sökanden eller någon annan som sökanden utför&lt;br&gt;sändningsuppdrag åt fått medgivande enligt annan lag eller enligt&lt;br&gt;bestämmelser meddelade med stöd av annan lag, får meddelas endast&lt;br&gt;om sådant medgivande föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens omorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har sedan länge varit uppdelad i ett stort antal myn-&lt;br&gt;digheter som i många avseenden varit självständiga under regeringen.&lt;br&gt;För närvarande består försvarsmakten i fred av mer än 100 myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet Försvarsmaktens ledning (SOU 1991:112) lämnade Ut-&lt;br&gt;redningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret&lt;br&gt;(LEMO) förslag om en genomgripande förändring av det militära för-&lt;br&gt;svarets myndighetsstruktur och ledningsorganisation. Förslaget innebär&lt;br&gt;att de myndigheter som for närvarande enligt förordningen (1983:276)&lt;br&gt;om verksamheten inom försvarsmakten ingår i huvudprogrammen Ar-&lt;br&gt;méförband, Marinförband, Flygvapenförband och Operativ ledning&lt;br&gt;m.m.(huvudprogram 1-4), skall slås samman till en myndighet benämnd&lt;br&gt;Försvarsmakten. Chefen för Försvarsmakten skall benämnas&lt;br&gt;överbefälhavare. Överbefälhavaren skall biträdas av ett högkvarter.&lt;br&gt;Statsmakterna beslutade i enlighet med förslaget (prop. 1991/92:102,&lt;br&gt;bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337). Den nya myndigheten För-&lt;br&gt;svarsmakten kommer att bildas den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de gemensamma myndigheterna som enligt nyssnämnda&lt;br&gt;förordning ingår i huvudprogrammet Gemensamma myndigheter&lt;br&gt;(huvudprogram 5) skall i fortsättningen ligga utanför Försvarsmakten&lt;br&gt;och lyda direkt under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEMO har fortsatt sitt arbete med att överväga hur den verksamhet som&lt;br&gt;i dag bedrivs av de myndigheter som ingår i huvudprogram 5 inom&lt;br&gt;försvarsmakten skall bedrivas i fortsättningen. I huvudprogram 5 ingår&lt;br&gt;for närvarande Försvarets sjukvårdsstyrelse, Fortifikationsförvaltningen,&lt;br&gt;Försvarets materielverk, Vämpliktssverket, Militärhögskolan och&lt;br&gt;Försvarets radioanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets sjukvårdsstyrelse skall läggas ned den 30 juni 1994. Dess&lt;br&gt;uppgifter skall övertas av olika funktioner inom Försvarsmakten (prop.&lt;br&gt;1992/93:100, bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333). Forti-&lt;br&gt;fikationsförvaltningen skall också läggas ned den 30 juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss verksamhet skall i fortsättningen bedrivas hos det nybildade&lt;br&gt;Fortifikationsverket (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93 :FiU8, rskr.&lt;br&gt;1992/93:123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria den 21 oktober 1993 (dnr Fo93/2400/MIL) diskuterar&lt;br&gt;LEMO det förhållande som framdeles bör gälla mellan regeringen,&lt;br&gt;Försvarsmakten och Försvarets materielverk i vad avser försvarets&lt;br&gt;materielförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vämpliktsverket utreds inte av LEMO utan har behandlats av Plikt- Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;utredningen (Fö 1991:02). Enligt Pliktutredningens förslag (SOU&lt;br&gt;1992:139) skall Vämpliktsverkets nuvarande uppgifter tas över av en ny&lt;br&gt;myndighet, som skall kallas Totalförsvarets personalverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEMO har i sitt delbetänkande Försvarets högskolor (SOU 1993:42)&lt;br&gt;föreslagit att verksamheten vid Militärhögskolan tillsammans med&lt;br&gt;verksamhet vid Försvarets förvaltningshögskola och Försvarshögskolan&lt;br&gt;skall samlas i en organisation utanför Försvarsmakten. Regeringen har&lt;br&gt;i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 5) föreslagit att&lt;br&gt;Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola slås samman den&lt;br&gt;1 juli 1994 och bildar den nya myndigheten Militärhögskolan. Vissa&lt;br&gt;frågor som gäller verksamheten hos Försvarets radioanstalt ses över i&lt;br&gt;andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildandet av den sammanhållna försvarsmaktsmyndigheten innebär i&lt;br&gt;väsentliga avseenden nya förutsättningar i fråga om beslutsordningen i&lt;br&gt;disciplinärenden på lägre regional och lokal nivå, som vid förband och&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya organisationen medför vidare att ställning måste tas till om&lt;br&gt;personalen hos de i dag gemensamma stödmyndighetema i fort-&lt;br&gt;sättningen under höjd beredskap skall vara krigsmän och omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän,&lt;br&gt;m.m. (disciplinlagen) och av bestämmelserna i 21 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Pliktutredningens betänkande behandlas disciplinsystemet inom ramen&lt;br&gt;för ett nytt pliktsystem för totalförsvarets personalförsörjning. Med&lt;br&gt;anledning av förslagen har Utredningen om författningsreglering av&lt;br&gt;totalförsvarsplikten (UFT) lämnat delbetänkandet, Lag om totalforsvar-&lt;br&gt;splikt (SOU 1993:36), som bl.a. innehåller förslag till en ny&lt;br&gt;disciplinlag. I förslaget har beaktats de konsekvenser som inrättandet av&lt;br&gt;den nya myndigheten Försvarsmakten får for disciplinansvarssystemet.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall i stället för myndighetschefen chefen for det&lt;br&gt;förband, den skola eller det utbildningscentrum där den disci-&lt;br&gt;plinansvarige tjänstgör pröva frågor om disciplinförseelse eller åtals-&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i det följande att överväga vilka ändringar som&lt;br&gt;måste göras i disciplinlagen för att anpassa den till den nya myndig-&lt;br&gt;hetsstrukturen inom försvaret. I propositionen lämnas också ett förslag&lt;br&gt;till ändring i lagen (1993:599) om radiokommunikation. Även denna&lt;br&gt;ändring är föranledd av försvarsmaktens omorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompanichefs befogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 21 § disciplinlagen föreskrivs att myndighetschefen får överlämna åt&lt;br&gt;andra chefer vid myndigheten, dock lägst en kompanichef eller mot-&lt;br&gt;svarande chef, att pröva frågor om disciplinansvar för personal som står&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under deras befäl, under förutsättning att förfarandet inte kan antas Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;utgöra brott, förseelsen har erkänts och förseelsen inte bör medföra&lt;br&gt;svårare påföljd än varning eller extratjänst eller utegångsforbud i högst&lt;br&gt;fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har i en promemoria den 26 september 1991 (dnr&lt;br&gt;Fo91/1938/8) föreslagit att en kompanichef eller en motsvarande chef&lt;br&gt;efter delegation skall få besluta även om disciplinpåföljden löneavdrag&lt;br&gt;för högst tio dagar. I promemorian föreslås dessutom att en del av&lt;br&gt;lagens processuella bestämmelser ändras och vidare görs överväganden&lt;br&gt;om lagens tillämpningsområde. Överbefälhavaren har den 8 juni 1993&lt;br&gt;förklarat att han endast vidhåller förslaget om att låta en kompanichef&lt;br&gt;eller motsvarande chef få besluta löneavdrag. I den del promemorian&lt;br&gt;avser förslaget om utökad befogenhet for en kompanichef bör den fogas&lt;br&gt;till denna proposition som bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats.&lt;br&gt;I bilaga 2 finns en förteckning över de remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttranden. Yttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr&lt;br&gt;Fo91/1938/8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i denna proposition att behandla frågan om en&lt;br&gt;kompanichef eller en motsvarande chef skall få besluta även om löne-&lt;br&gt;avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet att företräda staten vid domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut den 31 januari 1992 (dnr 2961-91) har Riksdagens ombudsmän&lt;br&gt;(JO) anfört att frågan om behörig företrädare för staten i tvistemål om&lt;br&gt;ersättning for förlorad materiel inte uttryckligen besvaras i disciplin-&lt;br&gt;lagen och att ett behov av klarläggande kan finnas (Justitieombuds-&lt;br&gt;männens ämbetsberättelse 1992/93 s. 269). Beslutet har remitterats till&lt;br&gt;Riksåklagaren och Försvarets civilförvaltning. Remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fo91 /1938/8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har behandlats i ett betänkande av Åklagarutredningen -90 Ett&lt;br&gt;reformerat åklagarväsende, Del A (SOU 1992:61). Utredningen har&lt;br&gt;föreslagit att den myndighet som handlägger disciplinärenden skall föra&lt;br&gt;det allmännas talan vid domstol. Betänkandet har remissbehandlats och&lt;br&gt;bereds nu inom Justitiedepartementet. I bilaga 3 finns en förteckning&lt;br&gt;över de remissinstanser som avgett yttranden över frågan. Remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet hos Justitiedepart-&lt;br&gt;ementet (dnr 92/2972).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av JO:s påpekande att det finns ett behov av klar-&lt;br&gt;läggande av vem som är behörig att föra statens talan i domstol i&lt;br&gt;ersättningsärenden enligt disciplinlagen tas den frågan upp i denna&lt;br&gt;proposition. Regeringen anser det lämpligt att i detta sammanhang också&lt;br&gt;- på sätt skett i Åklagarutredningens Förslag - ta upp frågan om vem&lt;br&gt;som skall föra statens talan i domstol i ärenden om disciplinansvar. Re-&lt;br&gt;geringen kommer därför i det följande att överväga om Försvarsmakten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra myndigheter som handlägger disciplinärenden skall fora det Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;allmännas talan i tingsrätt och hovrätt i disciplin- och ersätt-&lt;br&gt;ningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Total översyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har i en promemoria den 5 maj 1992 (dnr&lt;br&gt;Fo92/1061/RS) föreslagit att en total översyn görs av disciplinlagen.&lt;br&gt;Med hänsyn till att disciplinansvarssystemet behandlas i UFT:s&lt;br&gt;betänkande, som nu bereds i Försvarsdepartementet, och med beaktande&lt;br&gt;av att disciplinansvarssystemet bör behandlas samtidigt med frågan om&lt;br&gt;ett nytt pliktsystem bör en större översyn anstå tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i denna proposition även upp frågan om inrättande av en&lt;br&gt;ny myndighet för hantering av pliktpersonal samt om nedläggning av&lt;br&gt;nuvarande myndigheter på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningen föreslår att totalförsvarets försörjning med personal&lt;br&gt;bl.a. skall ske med stöd av en totalförsvarsplikt som ersätter främst den&lt;br&gt;nuvarande värnplikten, civilforsvarsplikten och den allmänna tjänste-&lt;br&gt;plikten. För hanteringen av denna pliktpersonal föreslås att en ny&lt;br&gt;central myndighet inrättas och övertar ansvar från i huvudsak Väm-&lt;br&gt;pliktsverket och Vapenfristyrelsen, vilka därefter kan läggas ned. UFT&lt;br&gt;har i sina lagförslag utgått från att en totalförsvarsplikt införs och att en&lt;br&gt;ny myndighet bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningens förslag och UFT:s delbetänkande har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En förteckning över remissinstanserna och en samman-&lt;br&gt;fattning av remissvaren finns tillgängliga i ärendet hos Försvars-&lt;br&gt;departementet (FÖ93/183/MIL och FÖ93/1029/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 december 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över det förslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår i förtydligande syfte att 20 § disciplinlagen får den&lt;br&gt;lydelse som framgår av yttrandet. Lagrådet anser vidare att den i&lt;br&gt;lagrådsremissen föreslagna ändringen i fråga om beslutsmakten enligt&lt;br&gt;20 § bör föranleda följdändringar även i 44 § disciplinlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring i lagen (1993:599) om radiokommunikation är av&lt;br&gt;sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Ansvarssystemet enligt disciplinlagen, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 juni 1987 gällde den ordningen att särskilda straff-&lt;br&gt;bestämmelser om brott av krigsmän fanns i 21 kap. brottsbalken. I 22&lt;br&gt;kap. brottsbalken hade förts samman ansvarsbestämmelser som med&lt;br&gt;något undantag var tilllämpliga endast under krig och beredskapstill-&lt;br&gt;stånd. Vid sidan av de allmänna påföljder som kunde ådömas enligt&lt;br&gt;brottsbalken fanns disciplinstraff för krigsmän som en särskild på-&lt;br&gt;följdsform. Bestämmelser om när disciplinstraff fick användas fanns i&lt;br&gt;lagen (1973:18) om disciplinstraff for krigsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De militära brottmålen behandlades vid allmän domstol och talan om&lt;br&gt;ansvar fördes av allmän åklagare. Under vissa förutsättningar kunde ett&lt;br&gt;sådant mål handläggas som ett disciplinmål. Då prövade en be-&lt;br&gt;fattningshavare vid försvarsmakten frågan om straff för brottet. På-&lt;br&gt;följden var disciplinstraff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reform av det militära straffsystemet som genomfördes den 1 juni&lt;br&gt;1987 innebar en anpassning till de regler om ansvar som gällde inom&lt;br&gt;samhället i övrigt. Samtidigt infördes ett nytt disciplinansvarssystem för&lt;br&gt;värnpliktiga genom disciplinlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen i det for försvarsmakten nu gällande disciplinansvars-&lt;br&gt;systemet kan anges på följande sätt. Den anställda militära personalen&lt;br&gt;omfattas i fredstid av samma regler som tillämpas på alla anställda inom&lt;br&gt;den offentliga förvaltningen i fråga om disciplinansvar m.m.; i lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning finns regler om disciplinansvar. En&lt;br&gt;översyn av lagen har gjorts. Regeringen har med anledning härav&lt;br&gt;lämnat över en proposition till riksdagen (prop. 1993/94:65 En ändrad&lt;br&gt;lagstiftning för statsanställda m.fL). I propositionen föreslås att&lt;br&gt;bestämmelserna om disciplinansvar skall behållas i sak oförändrade.&lt;br&gt;Vad gäller den värnpliktiga personalen kan i detta sammanhang ett&lt;br&gt;arbetsrättsligt synsätt inte användas, eftersom det inte föreligger något&lt;br&gt;anställningsförhållande mellan försvarsmakten och de värnpliktiga under&lt;br&gt;den tid de fullgör sin tjänstgöring. En strävan vid utformningen av&lt;br&gt;ansvarssystemet enligt disciplinlagen var emellertid att så långt som&lt;br&gt;möjligt anpassa detta till det system som gällde for den anställda&lt;br&gt;personalen. Mot bakgrund härav är ansvarssystemet for de värnpliktiga&lt;br&gt;inte straffrättsligt utan vilar på forvaltningsrättslig grund. Huvuddelen&lt;br&gt;av de gärningar som en värnpliktig tidigare kunde göra sig skyldig till&lt;br&gt;är numera avkriminaliserade och kan inte bestraffas som brott. I väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967) infördes dock i samband med reformen en be-&lt;br&gt;stämmelse om vämpliktsbrott. Enligt denna bestämmelse bestraffas&lt;br&gt;gärningar som tidigare utgjorde lydnadsbrott, undanhållande eller rym-&lt;br&gt;ning enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinlagen är tillämplig på krigsmän. Utöver de värnpliktiga är Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;enligt 2 § disciplinlagen viss annan personal krigsmän i fred. Då riket&lt;br&gt;är i krig skall det särskilda militära disciplinansvarssystemet tillämpas&lt;br&gt;på alla som är tjänstgöringsskyldiga vid försvarsmakten samt även på&lt;br&gt;vissa andra grupper med uppgifter inom totalförsvaret (3 § disciplin-&lt;br&gt;lagen). Om riket är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara riket har&lt;br&gt;befunnit sig i, får regeringen enligt 4 § disciplinlagen föreskriva att den&lt;br&gt;personal som anges i 3 § skall vara krigsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda straffbestämmelser om brott av krigsmän finns i 21 kap.&lt;br&gt;brottsbalken, som träder i tillämpning när riket kommer i krig (1 §&lt;br&gt;första stycket). Av 21 kap. 1 § andra stycket framgår att regeringen får&lt;br&gt;föreskriva att kapitlet skall tillämpas, om riket är i krigsfara eller om&lt;br&gt;det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig&lt;br&gt;eller av krigsfara som riket har befunnit sig i. Enligt 3 § samma kapitel&lt;br&gt;avses vid tillämpningen av kapitlet med krigsmän alla som är tjänst-&lt;br&gt;göringsskyldiga vid försvarsmakten samt vissa andra grupper med upp-&lt;br&gt;gifter inom totalförsvaret. I kapitlet föreskrivs straff för lydnadsbrott,&lt;br&gt;grovt lydnadsbrott, rymning, våld eller hot mot förman, samröre med&lt;br&gt;fienden, undergrävande av stridsviljan, försummelse av krigsförbered-&lt;br&gt;else, obehörig kapitulation, stridsförsumlighet samt tjänstebrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmannabegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts bildar krigsmannabegreppet utgångspunkt för tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för disciplinlagen och 21 kap. brottsbalken. I 2 och 3 §§&lt;br&gt;disciplinlagen anges vilka som är krigsmän under fred respektive höjd&lt;br&gt;beredskap. I fred är det olika kategorier av den militära personalen som&lt;br&gt;är krigsmän. Den anställda personalen omfattas dock inte av den be-&lt;br&gt;stämmelsen. Bestämmelser om försvarsmaktens personalindelning finns&lt;br&gt;i förordningen (FFS 1983:50) om försvarsmaktens personal. I förord-&lt;br&gt;ningen anges vilka grupper som hör till den militära personalen re-&lt;br&gt;spektive till den civila personalen. I punkt 7 i 2 § disciplinlagen anges&lt;br&gt;att värnpliktiga är krigsmän under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga&lt;br&gt;enligt vämpliktslagen. I punkt 2 nämns kvinnor som utbildas enligt&lt;br&gt;lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor. Enligt punkt&lt;br&gt;3 är de som genomgår utbildning för att få militär anställning vid för-&lt;br&gt;svarsmakten krigsmän. I punkt 4 nämns hemvämsmän under den tid då&lt;br&gt;de är tjänstgöringsskyldiga. I punkt 5 anges de som genom krigsfri-&lt;br&gt;villigavtal eller annat avtal åtagit sig att frivilligt tjänstgöra i befattning&lt;br&gt;inom försvarsmaktens krigsorganisation, under den tid då de är tjänst-&lt;br&gt;göringsskyldiga. Av punkt 6 framgår slutligen att de som är anställda i&lt;br&gt;utlandsstyrkan inom försvarsmakten är krigsmän, när de tjänstgör utom-&lt;br&gt;lands. Av paragrafens utformning följer att den anställda personalen i&lt;br&gt;övrigt är undantagen från disciplinansvarssystemets tillämpning i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 och 4 §§ disciplinlagen får krigsmannakretsen en betydligt&lt;br&gt;större omfattning under höjd beredskap. De kategorier som då blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsmän anges i fem punkter. Enligt punkt 1 i paragrafen är under Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;sådana förhållanden alla som är tjänstgöringsskyldiga vid försvarsmak-&lt;br&gt;ten krigsmän. Detta innebär att också de som är anställda blir krigsmän&lt;br&gt;när de är tjänstgöringsskyldiga vid försvarsmakten till följd av sina&lt;br&gt;anställningsavtal. Anställd militär personal är yrkesofficerare och&lt;br&gt;reservofficerare. Av 2 § förordningen om försvarsmaktens personal&lt;br&gt;framgår dock att även personal som har civila tjänster blir militär&lt;br&gt;personal, när de med stöd av sina anställningsavtal tas i anspråk för&lt;br&gt;tjänstgöring i försvarsmaktens krigsorganisation. Krigsmän i krig är&lt;br&gt;enligt punkten 2 vidare polismän som utan att vara tjänstgöringsskyldiga&lt;br&gt;vid försvarsmakten är skyldiga att delta i rikets försvar. I punkt 3 anges&lt;br&gt;som krigsmän i krig skyddsvakter och skyddsområdesvakter som för-&lt;br&gt;ordnats med stöd av lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga an-&lt;br&gt;läggningar m.m. I punkt 4 nämns alla som annars vistas vid avdelningar&lt;br&gt;av försvarsmakten, när avdelningarna är i falt eller verkar under lik-&lt;br&gt;nande förhållanden. Slutligen är enligt punkt 5 också medlemmar i den&lt;br&gt;organiserade motståndsrörelsen krigsmän i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 21 kap. brottsbalken avses med krigsmän enligt 3&lt;br&gt;§ alla de som ingår i krigsmannakretsen enligt 3 § disciplinlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåfölj derna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § disciplinlagen anges att en krigsman som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter vad han på grund av reglementen, instruktioner&lt;br&gt;eller förmäns order eller i övrigt skall iaktta i tjänsten skall åläggas&lt;br&gt;disciplinpåföljd för disciplinförseelse. I ringa fall skall påföljd inte&lt;br&gt;åläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljderna utgörs enligt 10 § disciplinlagen av varning, extra-&lt;br&gt;tjänst, löneavdrag och utegångsforbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wiming innebär enligt 11 § att den felande erinras om att han för fram-&lt;br&gt;tiden skall iaktta sina skyldigheter i tjänsten. Varning är den lindrigaste&lt;br&gt;disciplinpåföljd som kan användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extratjänst innebär (12 §) att den felande vid högst fem tillfällen utöver&lt;br&gt;den vanliga tjänsten skall utföra handräckning eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § får löneavdrag bestämmas för högst trettio dagar och inne-&lt;br&gt;bär avdrag på dagersättning eller motsvarande ersättning. I åtskilliga fall&lt;br&gt;kan inte något löneavdrag verkställas därför att den betalningsskyldige&lt;br&gt;t.ex. ryckt ut. I sådant fall bortfaller inte påföljden. I stället gäller att&lt;br&gt;den som har ålagts löneavdrag skall betala motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utegångsforbud innebär enligt 14 § förbud för den som är förlagd inom&lt;br&gt;ett kasemområde, läger eller motsvarande område att under en bestämd&lt;br&gt;tid, minst sju och högst femton dagar, på fritid vistas utanför det om-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råde som är upplåtet åt en viss avdelning eller utanför en del av ett Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;sådant område. För den som är förlagd ombord på ett fartyg skall ute-&lt;br&gt;gångsförbudet avse förbud att lämna fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § får löneavdrag åläggas tillsammans med utegångsforbud, om&lt;br&gt;det krävs av hänsyn till ordningen inom försvarsmakten. Av regeringens&lt;br&gt;proposition 1985/86:9 om lag om disciplinförseelser av krigsmän m.m.,&lt;br&gt;s. 105 f. framgår bl.a. följande. I princip gäller att endast en påföljd&lt;br&gt;skall åläggas för en disciplinförseelse. Vid lindrigare förseelser skall i&lt;br&gt;första hand varning och extratjänst komma i fråga. Vid allvarligare&lt;br&gt;förseelser har man att välja mellan löneavdrag eller utegångsforbud. I&lt;br&gt;princip bör löneavdrag anses som en lindrigare påföljd än utegångsför-&lt;br&gt;bud. Gränserna är dock flytande och ett stort antal dagars löneavdrag&lt;br&gt;kan anses vara svårare än t.ex. sju dagars utegångsforbud. Myndig-&lt;br&gt;heterna får anses ha relativt stor frihet att i de enskilda fallen välja&lt;br&gt;mellan dessa två olika slag av disciplinpåföljder. Valet kan betingas inte&lt;br&gt;endast av förseelsens svårhetsgrad utan även av andra omständigheter,&lt;br&gt;som t.ex. lämpligheten att under vissa förhållanden inskränka rörelse-&lt;br&gt;friheten. Vid förseelser som är så allvarliga att man närmar sig det&lt;br&gt;obligatoriska straffbara området ges genom denna bestämmelse en&lt;br&gt;möjlighet att kombinera löneavdrag och utegångsforbud. Om disciplin-&lt;br&gt;förseelsen samtidigt utgör ett brott, skall åtalsanmälan göras. Detta&lt;br&gt;framgår av 16 § disciplinlagen. Åtalsanmälan behöver dock inte göras&lt;br&gt;beträffande vissa i 17 § särskilt angivna brott. Åtalsanmälan skall alltid&lt;br&gt;göras om brottet riktar sig mot någon utanför försvarsmakten, om&lt;br&gt;målsäganden har förklarat att han avser att föra talan om enskilt anspråk&lt;br&gt;i anledning av brottet eller det finns skäl anta att påföljden för brottet&lt;br&gt;inte kommer att stanna vid böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då myndigheten på grund av en anmälan eller på något annat sätt fått&lt;br&gt;kännedom om att en krigsman kan antas ha gjort sig skyldig till en&lt;br&gt;disciplinförseelse, skall myndigheten inleda en utredning av disciplin-&lt;br&gt;ärendet. Detta framgår av 14 § förordningen (1987:187) om disciplin-&lt;br&gt;förseelser av krigsmän, m.m. (FDK). Utredningen leds enligt 18 § FDK&lt;br&gt;av den som har rätt att avgöra ärendet. Myndigheten skall inledningsvis&lt;br&gt;hålla ett förhör. Detta skall enligt 25 § disciplinlagen i regel vara munt-&lt;br&gt;ligt. Om särskild förhörsledare är utsedd, skall denne ha en högre&lt;br&gt;tjänstegrad än den hörde och vara lägst kompanichef eller motsvarande&lt;br&gt;chef (18 § FDK). Om det inte bedöms vara nödvändigt att hålla munt-&lt;br&gt;ligt förhör, kan det som anförts mot den anmälde överlämnas skrift-&lt;br&gt;ligen. Han skall då också uppmanas att yttra sig i saken (25 § disciplin-&lt;br&gt;lagen). Av 19 § FDK framgår att den som skall höras för en disciplin-&lt;br&gt;förseelse har rätt att anlita ombud eller biträde. Bestämmelser om detta&lt;br&gt;finns i 9 § förvaltningslagen (1986:223). Under utredningen kan&lt;br&gt;myndigheten enligt 27 § disciplinlagen begära bevisupptagning med&lt;br&gt;vittnen eller sakkunniga hos tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vaije myndighet som har att handlägga disciplinärenden skall enligt Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;22 § disciplinlagen finnas en auditör, vilken skall vara lagfaren. Audi-&lt;br&gt;törens uppgift är att biträda myndighetens chef vid handläggningen av&lt;br&gt;disciplin- och ersättningsärenden. Yttrande skall inhämtas från auditören&lt;br&gt;innan en disciplinpåföljd beslutas eller en åtalsanmälan görs. Auditörens&lt;br&gt;medverkan skall omfatta såväl själva beslutet om att ålägga en disciplin-&lt;br&gt;påföljd som skälen för beslutet. Auditören är medansvarig för de beslut&lt;br&gt;som myndigheten fattar på hans tillstyrkan (23 § disciplinlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs av hänsyn till ordningen inom försvarsmakten eller av&lt;br&gt;någon särskild anledning, får myndigheten i beslut om extratjänst eller&lt;br&gt;utegångsforbud förordna att beslutet skall verkställas trots att det inte&lt;br&gt;vunnit laga kraft (32 § andra stycket disciplinlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighets beslut om att ålägga en disciplinpåföljd kan överklagas.&lt;br&gt;Reglerna härom finns i 48 - 54 §§ disciplinlagen. Ett beslut överklagas&lt;br&gt;i allmänhet hos den tingsrätt inom vars domkrets myndigheten är lokali-&lt;br&gt;serad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om disciplinansvar innebär bl.a. att om en krigsman förlorar&lt;br&gt;eller skadar materiel, skall den myndighet där han tjänstgör eller har&lt;br&gt;tjänstgjort ålägga honom en disciplinpåföljd, om han har åsidosatt den&lt;br&gt;aktsamhet han skall iaktta vid handhavandet av materielen och förseel-&lt;br&gt;sen inte är ringa. Gäller det materiel som utlämnats till krigsmannen for&lt;br&gt;personligt bruk, får myndigheten också ålägga honom ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet, om han anses skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen&lt;br&gt;(1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åläggande av ersättningsskyldighet finns bestämmelser i 56 § disci-&lt;br&gt;plinlagen. En krigsman som har ålagts ersättningsskyldighet kan också&lt;br&gt;överklaga ett sådant beslut hos tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Handläggningen i domstol&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen i domstol av de ärenden som överklagats regleras i 50 -&lt;br&gt;54 §§ disciplinlagen. I domstolen tillämpas lagen (1946:807) om hand-&lt;br&gt;läggning av domstolsärenden. Enligt 54 § disciplinlagen förs det all-&lt;br&gt;männas talan i tingsrätt och hovrätt av allmän åklagare. Huvuddragen&lt;br&gt;av handläggningen vid domstol är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet är vanligen skriftligt men muntligt förhör kan hållas. Tings-&lt;br&gt;rätten består vid avgörandet av saken av en lagfaren domare och tre&lt;br&gt;nämndemän. Tingsrättens avgörande sker genom ett slutligt beslut som&lt;br&gt;vinner laga kraft tre veckor efter beslutets datum. Tingsrätten får för-&lt;br&gt;ordna att det meddelade beslutet, om det är verkställbart, tills vidare&lt;br&gt;inte får verkställas. Tingsrättens beslut kan överklagas till hovrätt som&lt;br&gt;är sista instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättningsärendena gäller att disciplinlagens bestämmelser Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;i tillämpliga delar skall gälla även dessa ärenden. Om krigsmannens&lt;br&gt;överklagande hos tingsrätten avser endast frågan om ersättningsskyl-&lt;br&gt;dighet, skall dock vad som gäller om rättegången i tvistemål tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till disciplinlagen finns inte mycket sagt om varför man&lt;br&gt;valt den ordningen att en åklagare skall föra det allmännas talan i tings-&lt;br&gt;rätt och hovrätt. I Militäransvarskommitténs betänkande Nytt militärt&lt;br&gt;ansvarssystem (SOU 1983:2) sägs endast (s. 78) att det ligger i öppen&lt;br&gt;dag att en allmän åklagare är mera skickad som motpart än den militära&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1990 inkom till åklagarmyndigheterna 237 överklagade ären-&lt;br&gt;den angående disciplinansvar och ersättningsskyldighet enligt disciplin-&lt;br&gt;lagen för handläggning. Mer än hälften av myndigheterna hade inte&lt;br&gt;några sådana ärenden för handläggning. De flesta myndigheter som&lt;br&gt;redovisade inkomna ärenden hade endast ett fåtal ärenden av denna typ.&lt;br&gt;Den myndighet som redovisade det största antalet var åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Sollefteå som hade 42 ärenden. Under år 1990 avgjordes&lt;br&gt;enligt en inhämtad uppgift 10 000 - 14 000 ärenden angående discipli-&lt;br&gt;nansvar och ersättningsskyldighet enligt disciplinlagen inom försvars-&lt;br&gt;makten. Den alldeles övervägande delen av ärendena överklagades&lt;br&gt;således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Ändringar med anledning av att den nya&lt;br&gt;myndigheten Försvarsmakten inrättas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En del av de myndigheter som i dag ingår i&lt;br&gt;huvudprogram 5 i försvarsmakten kommer fr.o.m. den 1 juli 1994 att&lt;br&gt;vara särskilda myndigheter utanför den nya myndigheten Försvars-&lt;br&gt;makten. Anställda hos dessa myndigheter som i krig skall vara tjänst-&lt;br&gt;göringsskyldiga i Försvarsmakten kommer även i fortsättningen att vara&lt;br&gt;krigsmän under höjd beredskap. Denna personal kommer då att om-&lt;br&gt;fattas av disciplinlagens bestämmelser och av bestämmelserna i 21 kap.&lt;br&gt;brottsbalken. Övrig anställd personal hos dessa myndigheter blir däre-&lt;br&gt;mot inte krigsmän under höjd beredskap och kommer inte längre att&lt;br&gt;omfattas av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinlagen ändras så att frågor om disciplinansvar eller åtals-&lt;br&gt;anmälan beträffande krigsmän, som tjänstgör eller har tjänstgjort vid&lt;br&gt;Försvarsmakten, skall prövas av chefen for det förband eller den enhet&lt;br&gt;av annat slag, vid vilken krigsmannen tjänstgör eller, om han inte&lt;br&gt;längre tjänstgör, senast har tjänstgjort, såvida chefen har lägst överstes&lt;br&gt;eller kommendörs tjänstegrad. Försvarsmakten får dock besluta att&lt;br&gt;någon annan chef vid förbandet eller enheten med lägst överstelöjtnants&lt;br&gt;eller kommendörkaptens tjänstegrad skall pröva sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas&lt;br&gt;föreslås dessutom en del följdändringar i disciplinlagen och i lagen&lt;br&gt;(1993:599) om radiokommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UFT:s förslag: Förslaget överenstämmer såvitt nu är i fråga i stort sett&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig över UFT:s&lt;br&gt;förslag i denna del har inte anfört något särskilt beträffande de frågor&lt;br&gt;som behandlas i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmannabegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts är disciplinlagen tillämplig på krigsmän. In-&lt;br&gt;rättandet av den nya myndigheten Försvarsmakten innebär inte några&lt;br&gt;förändringar med avseende på vilken personal som är krigsmän i fred.&lt;br&gt;Visserligen tjänstgör t.ex. en del värnpliktiga vid myndigheter som för&lt;br&gt;närvarande ingår i huvudprogram 5 i försvarsmakten och som kommer&lt;br&gt;att ligga utanför den nya myndigheten Försvarsmakten. De värnpliktiga&lt;br&gt;tjänstgör dock primärt hos något förband eller hos någon annan myndig-&lt;br&gt;het som efter omorganisationen kommer att ingå i Försvarsmakten och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lånas endast ut till en annan myndighet. De värnpliktiga är således Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;tjänstgöringsskyldiga enligt vämpliktslagen och krigsmän enligt 2 § 1&lt;br&gt;disciplinlagen även om deras tjänstgöring är förlagd till någon annan&lt;br&gt;myndighet än Försvarsmakten. Motsvarande förhållande råder för övrigt&lt;br&gt;i vissa fall redan i dag. Således tjänstgör värnpliktig personal utanför&lt;br&gt;försvarsmakten vid t.ex. Försvarsdepartementet och Försvarshögskolan.&lt;br&gt;Disciplinansvarsfrågor beträffande dessa värnpliktiga hanteras av den&lt;br&gt;militära myndighet där de har sin primära stationering och inte av den&lt;br&gt;myndighet utanför försvarsmakten där de tjänstgör. På motsvarande sätt&lt;br&gt;bör i framtiden disciplinfrågorna för värnpliktiga som kommer att&lt;br&gt;tjänstgöra utanför Försvarsmakten vid någon av de nuvarande huvud-&lt;br&gt;program 5-myndighetema hanteras av Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån verksamhet som i dag bedrivs inom huvudprogram 5 i för-&lt;br&gt;svarsmakten i fortsättningen skall bedrivas av självständiga myndigheter&lt;br&gt;utanför Försvarsmakten, innebär det däremot förändringar vad gäller&lt;br&gt;tillämpningsområdet under höjd beredskap för disciplinlagen. Krigsmän&lt;br&gt;i krig är i dag - som tidigare har sagts - bl.a. alla anställda, när de till&lt;br&gt;följd av sina anställningsavtal är tjänstgöringsskyldiga vid försvars-&lt;br&gt;makten. Detta gäller således såväl officerare som personal som har&lt;br&gt;civila tjänster. Båda dessa kategorier återfinns i dag vid de nuvarande&lt;br&gt;huvudprogram 5-myndighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Kustbevakningens och Försvarets forskningsanstalts personal blir&lt;br&gt;enligt dagens system krigsmän i krig. Båda dessa myndigheter ingår&lt;br&gt;nämligen i krig - men inte i fred - i den nuvarande försvarsmakten och&lt;br&gt;de anställda som är tjänstgöringsskyldiga vid myndigheterna i krig blir&lt;br&gt;därför krigsmän och omfattas också då av disciplinansvarssystemet och&lt;br&gt;21 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEMO har i en promemoria den 19 oktober 1993 (dnr Fo93/2376/MIL)&lt;br&gt;Vissa begrepp och organisationer övervägt i vad mån någon verksamhet&lt;br&gt;som i fortsättningen skall bedrivas vid vissa myndigheter utanför För-&lt;br&gt;svarsmakten i stället skall bedrivas av myndigheten Försvarsmakten&lt;br&gt;under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEMO har konstaterat att Försvarets materielverk, Fortifikationsverket,&lt;br&gt;Försvarets forskningsanstalt, Försvarets radioanstalt, Vämpliktsverket&lt;br&gt;och Kustbevakningen även i krig bör finnas kvar som självständiga&lt;br&gt;myndigheter under regeringen. Däremot bör enligt LEMO vissa delar&lt;br&gt;av dessa myndigheters verksamhet efter en krigsorganisering i stället&lt;br&gt;utföras av Försvarsmakten och personer eller delar/enheter i dessa&lt;br&gt;myndigheter vid krigsorganisering ingå i Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEMO:s förslag har remitterats till de berörda myndigheterna som inte&lt;br&gt;har haft något att erinra mot den av LEMO föreslagna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar LEMO:s uppfattning att den mer operativt inriktade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten vid de berörda myndigheterna i krig i stället bör bedrivas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Försvarsmakten. Det ankommer på regeringen att närmare bestämma Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;vilken verksamhet som vid en krigsorganisering skall överföras till&lt;br&gt;Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av den personal som arbetar inom verksamheter som i krig skall&lt;br&gt;föras över till Försvarsmakten kommer självfallet att krigsplaceras i&lt;br&gt;Försvarsmakten och därmed också få ställning som krigsmän enligt 3 §&lt;br&gt;1 disciplinlagen och 21 kap. 3 § brottsbalken. Någon lagändring erfor-&lt;br&gt;dras således inte för att denna personal även i fortsättningen skall om-&lt;br&gt;fattas av disciplinansvarssystemet och av brottsbalkens särregler för&lt;br&gt;krigsmän under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personal som under höjd beredskap kommer att tjänstgöra inom&lt;br&gt;sådana verksamheter som även då skall bedrivas av de ifrågavarande&lt;br&gt;myndigheterna utanför Försvarsmakten blir däremot - om inga lagänd-&lt;br&gt;ringar görs - i allmänhet inte krigsmän och kommer inte heller att om-&lt;br&gt;fattas av disciplinansvarssystemet eller brottsbalkens bestämmelser om&lt;br&gt;brott av krigsmän. Det kan dock inte anses föreligga något behov av att&lt;br&gt;föreslå någon ändring i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vara krigsman i krig innebär typiskt sett att man deltar i strids-&lt;br&gt;handlingar eller att man direkt understödjer dessa. Bakom tillkomsten&lt;br&gt;av vårt militära disciplinansvarssystem ligger bl.a. folkrättens krav på&lt;br&gt;ett disciplinärt ansvarssystem; for att personal skall få åtnjuta folkrätts-&lt;br&gt;ligt skydd som kombattanter måste det finnas ett sådant system. De&lt;br&gt;uppgifter som den anställda personalen som inte krigsorganiseras i För-&lt;br&gt;svarsmakten under höjd beredskap kommer att ha hos de nuvarande&lt;br&gt;huvudprogram 5-myndighetema, Kustbevakningen och Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt är inte sådana som är tänkta för tillämpningen av 21&lt;br&gt;kap. brottsbalken eller av disciplinlagen. Det enda undantaget utgörs av&lt;br&gt;den personal som tas i anspråk av driftvämet vid respektive myndighet.&lt;br&gt;Driftvärnet är en del av hemvärnet, som ingår i armén. Eftersom hem-&lt;br&gt;vämsmän under tid då de är tjänstgöringsskyldiga enligt 2 § disciplin-&lt;br&gt;lagen är krigsmän, kommer dessa anställda liksom i dag att vara krigs-&lt;br&gt;män och omfattas av disciplinansvarssystemet. Disciplinansvarsfrågor&lt;br&gt;för hemvämsmän kommer självfallet att hanteras av Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår - på anförda skäl - inte någon ändring av 3 § disci-&lt;br&gt;plinlagen eller 21 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsfattare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen går härefter över till att behandla vilka följder myndigheten&lt;br&gt;Försvarsmaktens inrättande får för vem som skall pröva frågor om&lt;br&gt;disciplinansvar eller åtalsanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Försvarsmakten inrättas läggs de myndigheter som ingår i huvud-&lt;br&gt;program 1-4 ner. På förslag från LEMO beslutade statsmakterna att det&lt;br&gt;i Försvarsmakten skall finnas en central ledningsorganisation som be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämns högkvarteret. På lägre regional nivå skall den taktiska ledningen Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;i krig utövas av fördelningschefer, försvarsområdesbefalhavare, marin-&lt;br&gt;kommandochefer och flygkommandochefer. Försvarsområdes-&lt;br&gt;befalhavaren svarar, liksom hittills, for den territoriella ledningen.&lt;br&gt;Motsvarande organisation skall också finnas i fred. De huvudsakliga&lt;br&gt;uppgifterna är att genomföra krigsplanläggning, att leda produktionen&lt;br&gt;av de egna krigsförbanden på uppdrag från högkvarteret och att leda in-&lt;br&gt;gripanden mot kränkningar av svenskt territorium. Produktionsupp-&lt;br&gt;dragen riktas alltså dels internt inom myndigheten Försvarsmakten till&lt;br&gt;krigsförbandschefer, marinkommandochefer och flygkommandochefer&lt;br&gt;samt till olika skolor m.m., dels till särskilda stöd- och produktions-&lt;br&gt;myndigheter samt till andra myndigheter och foretag (prop. 1991/92-&lt;br&gt;:102 s. 42 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om disciplinansvar och åtalsanmälan prövas enligt 19 § disci-&lt;br&gt;plinlagen i dag av den myndighet där krigsmannen tjänstgör eller senast&lt;br&gt;tjänstgjort, om regeringen inte föreskriver annat. Av 20 § disciplinlagen&lt;br&gt;framgår att ärenden enligt 19 § skall avgöras av myndighetschefen eller,&lt;br&gt;efter regeringens förordnande, av någon annan chef vid myndigheten&lt;br&gt;med lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänstegrad. Åt vissa&lt;br&gt;lägre chefer får överlämnas att avgöra ärenden under förutsättning att&lt;br&gt;de inte bör medföra svårare påföljd än varning, extratjänst eller ute-&lt;br&gt;gångsförbud i högst fem dagar (21 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att man i förvaltningsrättsliga frågor som ärenden om&lt;br&gt;disciplinansvar lägger beslutanderätten hos myndigheten. Den nya&lt;br&gt;organisationen förändrar självfallet inte denna syn. Till skillnad mot i&lt;br&gt;dag kommer det däremot som huvudregel att finnas endast en rikstäck-&lt;br&gt;ande myndighet som skall pröva disciplinansvarsfrågan. I dag är det den&lt;br&gt;myndighet där krigsmannen tjänstgör eller senast har tjänstgjort som&lt;br&gt;prövar frågor om disciplinansvar. I framtiden kommer frågorna i fråga&lt;br&gt;om krigsmän som tjänstgör eller har tjänstgjort vid Försvarsmakten att&lt;br&gt;prövas av myndigheten Försvarsmakten. I vissa fåll kan det dock vara&lt;br&gt;lämpligare att någon annan myndighet har beslutanderätten i disciplin-&lt;br&gt;ärenden. Regeringen bör därför på motsvarande sätt som i dag ges&lt;br&gt;befogenhet att föreskriva undantag från huvudregeln. Särskilda regler&lt;br&gt;kan således behövas för polismän som utan att vara tjänstgörings-&lt;br&gt;skyldiga vid Försvarsmakten är skyldiga att delta i Sveriges försvar.&lt;br&gt;Denna kategori är ju enligt 3 § 2 disciplinlagen krigsmän i krig. Även&lt;br&gt;för vissa skyddsvakter (3 § 3 disciplinlagen) behövs särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad härefter gäller behörigheten att besluta på myndighetens vägnar kan&lt;br&gt;det konstateras att det av praktiska skäl inte går att låta ärenden om dis-&lt;br&gt;ciplinansvar hos den rikstäckande Försvarsmakten avgöras av dess&lt;br&gt;myndighetschef. Av hänsyn till rättssäkerheten för dem som lyder under&lt;br&gt;disciplinansvarssystemet bör direkt i lagen anges på vilken nivå beslut i&lt;br&gt;fråga om disciplinansvar skall fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av disciplinärendena bör även i fortsättningen äga rum Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;på de verksamhetsställen där den lokala förbandsproduktionen, t.ex.&lt;br&gt;utbildning av värnpliktiga, finns. Liksom i dag bör vidare beslutsbe-&lt;br&gt;rättigad chef i disciplinärenden ha lokal anknytning till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som i dag kommer verksamheten att bedrivas vid olika&lt;br&gt;enheter, t.ex. förband och skolor. Det är därför lämpligt att cheferna&lt;br&gt;for dessa enheter ges behörighet att pröva frågor om disciplinförseelse&lt;br&gt;eller åtalsanmälan beträffande krigsmän som tjänstgör eller har tjänst-&lt;br&gt;gjort där. Detta bör i lagen uttryckas så att disciplinärendena skall&lt;br&gt;avgöras av chefen för det förband eller den enhet av annat slag, vid&lt;br&gt;vilken krigsmannen tjänstgör eller, om han inte längre tjänstgör, senast&lt;br&gt;har tjänstgjort, såvida chefen har lägst överstes eller kommendörs&lt;br&gt;tjänstegrad. Vidare bör som i dag få bestämmas att någon annan chef&lt;br&gt;vid förbandet eller enheten av lägst överstelöjtnants eller kommendör-&lt;br&gt;kaptens tjänstegrad skall få pröva frågorna. Dock bör Försvarsmakten -&lt;br&gt;i stället för som för närvarande regeringen - få bestämma i vilken ut-&lt;br&gt;sträckning sådan delegering skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt påverkar inte omorganisationen tillämpningen av disciplinlagen&lt;br&gt;på annat sätt än att vad som i dag gäller för försvarsmakten i fortsätt-&lt;br&gt;ningen kommer att gälla för den nya myndigheten Försvarsmakten.&lt;br&gt;Dessutom krävs en del ändringar av redaktionell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i lagen (1993:599) om radiokommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om radiokommunikation innehåller bestämmelser om innehav och&lt;br&gt;användning av radioanläggningar samt om användning av radiovågor för&lt;br&gt;kommunikation, m.m. För att här i landet eller på ett svenskt fartyg&lt;br&gt;eller luftfartyg utomlands få inneha eller använda en radiosändare krävs&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 § första stycket lagen om radiokommunikation. Krav&lt;br&gt;på tillstånd gäller i samma utsträckning för att få inneha en radiosändare&lt;br&gt;som är ofullständig eller en byggsats for tillverkning av radiosändare.&lt;br&gt;Detta krav på tillstånd gäller inte för försvarsmakten. Efter hörande av&lt;br&gt;Överbefälhavaren beslutar tillståndsmyndigheten om frekvenstilldelning&lt;br&gt;för försvarsmakten och de ytterligare villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare har nämnts kommer bl.a. de myndigheter som i dag&lt;br&gt;ingår i huvudprogram 1-4 i försvarsmakten att slås samman till den nya&lt;br&gt;myndigheten Försvarsmakten medan vissa av de myndigheter som i dag&lt;br&gt;ingår i huvudprogram 5 i försvarsmakten kommer att vara särskilda&lt;br&gt;myndigheter utanför Försvarsmakten. Dessa myndigheter kommer att ha&lt;br&gt;till uppgift att i olika hänseenden stödja Försvarsmakten. En av dessa&lt;br&gt;myndigheter är Försvarets radioanstalt. Även i fortsättningen finns ett&lt;br&gt;behov av att utöver den nya myndigheten Försvarsmakten undanta även&lt;br&gt;denna myndighet från lagens krav på tillstånd. Innan tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten beslutar om frekvenstilldelning m.m. för Försvarsmakten&lt;br&gt;och Försvarets radioanstalt bör Försvarsmakten höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att inneha och använda radiosändare skall enligt 9 § första Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;stycket 5 lagen om radiokommunikation meddelas, om det kan antas att&lt;br&gt;användningen inte kommer att inkräkta på det frekvensutrymme som&lt;br&gt;behövs för försvarsmakten. Även i denna bestämmelse bör Försvarets&lt;br&gt;radioanstalt tilläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om radiokommunikation bör därför dels en ändring göras i 6 §&lt;br&gt;av innebörd att lagens krav på tillstånd i 3 § första stycket inte gäller&lt;br&gt;för Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt samt att tillståndsmynd-&lt;br&gt;igheten före beslut om frekvenstilldelning m.m. skall höra Försvars-&lt;br&gt;makten, dels en ändring göras i 9 § första stycket 5 av innebörd att till-&lt;br&gt;stånd meddelas om det inte inkräktar på frekvensutrymmet för Försvars-&lt;br&gt;makten och Försvarets radioanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Möjlighet för kompanichef eller motsvarande&lt;br&gt;chef att besluta om löneavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Disciplinlagen ändras så att åt en kompanichef&lt;br&gt;eller motsvarande chef får överlämnas att pröva frågor om disciplinan-&lt;br&gt;svar för personal som står under deras befäl, även om förseelsen kan&lt;br&gt;medföra löneavdrag för högst tio dagar. Löneavdraget får dock inte&lt;br&gt;utdömas tillsammans med utegångsforbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Bortsett från att förslaget inte anger någon&lt;br&gt;begränsning såvitt avser möjligheten att ålägga löneavdrag tillsammans&lt;br&gt;med utegångsforbud överensstämmer det med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med undantag av Sveriges centrala vämpliktsråd&lt;br&gt;har samtliga remissinstanser tillstyrkt promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Auditörer har dock anfört att möjligheten att låta&lt;br&gt;en kompanichef eller motsvarande chef få besluta om löneavdrag i högst&lt;br&gt;tio dagar inte bör innefatta en rätt att förena denna påföljd med ute-&lt;br&gt;gångsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vämpliktsrådet avstyrker förslaget med hänvisning till rådets principiellt&lt;br&gt;negativa inställning till delegering av beslutanderätten i disciplinfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare anförts begränsas enligt&lt;br&gt;21 § disciplinlagen de disciplinärenden som får överlämnas åt lägst&lt;br&gt;kompanichef eller motsvarande chef att handlägga bl.a. på så sätt att&lt;br&gt;förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning eller extratjänst&lt;br&gt;eller utegångsforbud i högst fem dagar. Möjligheten att ålägga löneav-&lt;br&gt;drag är således utesluten från delegering. Bakgrunden härtill är&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militäransvarskommittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1983:2) att Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;kompanichef även skulle kunna ålägga löneavdrag för högst tio dagar. I&lt;br&gt;propositionen begränsades beslutsbefogenheterna för kompanichef till&lt;br&gt;rätten att meddela varning och föreskriva extratjänst (prop. 1985/86:9 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67). Samtidigt hade i propositionen vid utformning av påföljderna ställ-&lt;br&gt;ning tagits for att utegångsforbud inte skulle omfatta tid under sju dagar&lt;br&gt;(prop. s. 61). Riksdagen beslöt emellertid på Överbefälhavarens för-&lt;br&gt;ordande att som påföljd bibehålla korta utegångsforbud (bet. 1985/-&lt;br&gt;86:JuU24 s. 49). Som en konsekvens härav vidgade riksdagen&lt;br&gt;kompanichefs beslutsbefogenhet till att avse även utegångsforbud i högst&lt;br&gt;fem dagar. Någon diskussion om att då också genomföra kommitténs&lt;br&gt;förslag om löneavdrag förekom inte. I varje fall innehåller utskottets&lt;br&gt;betänkande inget härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av beslutsbefogenheten för kompanichef har visat sig&lt;br&gt;ofta innebära problem, bl.a. vid sådan typ av tjänstgöring, exempelvis&lt;br&gt;tjänstgöring vid sjöburet förband, där utegångsforbud i praktiken inte&lt;br&gt;går att verkställa. Om förseelsen under sådan tjänstgöring är så allvarlig&lt;br&gt;att varning eller extratjänst inte utgör tillräckligt ingripande påföljd,&lt;br&gt;medan å andra sidan högst fem dagars utegångsforbud skulle räcka,&lt;br&gt;måste ärendet överlämnas till myndighetschefen for eventuellt åläggande&lt;br&gt;av löneavdrag. En utökad befogenhet för kompanichef framstår därför&lt;br&gt;som ändamålsenlig främst med hänsyn till att disciplinpåföljden kan&lt;br&gt;behöva anpassas efter förhållandena i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompanichefen kan som tidigare anförts enligt nuvarande regler efter&lt;br&gt;delegation besluta om utegångsforbud i högst fem dagar. Av 36 § disci-&lt;br&gt;plinlagen framgår att en dags utegångsforbud skall anses motsvara två&lt;br&gt;dagars löneavdrag. I konsekvens härmed är det lämpligt att&lt;br&gt;kompanichefens befogenhet att meddela löneavdrag begränsas till högst&lt;br&gt;tio dagar. Begränsningen medför att de allvarligare förseelserna fort-&lt;br&gt;farande skall handläggas av vederbörande högre chef. Med beaktande&lt;br&gt;härav och då förutsättningarna for delegering till kompanichef är att&lt;br&gt;förfarandet inte kan antas utgöra brott och att förseelsen har erkänts&lt;br&gt;anser regeringen att ett genomförande av förslaget inte innebär någon&lt;br&gt;försämring av rättssäkerheten för den enskilde. Härtill kommer dels att&lt;br&gt;löneavdrag i princip är att anse som en mildare disciplinpåföljd än ett&lt;br&gt;kortvarigt utegångsforbud, dels att det alltid finns rätt att få en&lt;br&gt;kompanichefs beslut om disciplinpåföljd omprövat av den högre chefen&lt;br&gt;och att dennes beslut i sin tur alltid kan överklagas till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § disciplinlagen skall yttrande inhämtas från auditör, innan en&lt;br&gt;disciplinpåföljd beslutas eller en åtalsanmälan görs. Ett sådant yttrande&lt;br&gt;behövs dock inte i ärenden som avgörs av den chef som avses i 21 §.&lt;br&gt;Ändringen får till följd att yttrande från auditör inte längre kommer att&lt;br&gt;behövas i ärenden som delegerats till en kompanichef där disciplinpå-&lt;br&gt;följden löneavdrag bestäms. Vid omprövning av beslutet enligt 46 §&lt;br&gt;disciplinlagen skall auditören alltid yttra sig. Även härigenom upprätt- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålls kravet på rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § disciplinlagen får - som tidigare anförts - löneavdrag be- Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;stämmas tillsammans med utegångsforbud, om det krävs av hänsyn till&lt;br&gt;ordningen inom försvarsmakten. Med hänsyn till att bestämmelsen är&lt;br&gt;avsedd att tilllämpas vid särskilt allvarliga förseelser bör en sådan på-&lt;br&gt;följdskombination även i fortsättningen få åläggas endast av vederböran-&lt;br&gt;de högre chef. Ett ytterligare skäl att inte låta en utökad beslutsbefogen-&lt;br&gt;het för kompanichef innefatta en rätt att meddela löneavdrag tillsamm-&lt;br&gt;ans med utegångsforbud är att denne inte har tillgång till auditör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Vem skall föra det allmännas talan i ärenden&lt;br&gt;om disciplinansvar och ersättningsskyldighet i dom-&lt;br&gt;stol&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I tingsrätten och hovrätten skall det allmännas&lt;br&gt;talan i ärenden om disciplinansvar och ersättningsskyldighet enligt&lt;br&gt;disciplinlagen foras av Försvarsmakten eller annan myndighet som&lt;br&gt;handlägger disciplinärende enligt disciplinlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens (se&lt;br&gt;betänkandet, Del A, s. 241 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran. Göteborgs tingsrätt avstyrker förslaget&lt;br&gt;med motivering att en åklagare är bättre skickad än en &amp;quot;militär-&lt;br&gt;myndighet&amp;quot; att sköta det rättsliga förfarandet inför domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt för den översyn av&lt;br&gt;åklagarrollen som Åklagarutredningen -90 gjort är att åklagarna skall&lt;br&gt;koncentrera sina insatser på sådant som kräver åklagarkompetens.&lt;br&gt;Endast om starka skäl talar for det skall åklagarväsendet handha upp-&lt;br&gt;gifter som inte har anknytning till brottsmålsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om disciplinansvar och ersättningsskyldighet vilar på for-&lt;br&gt;valtningsrättslig grund och har därför inte någon naturlig koppling till&lt;br&gt;åklagarnas straffrättsliga uppgifter. Av redovisningen i det föregående&lt;br&gt;(avsnitt 5) framgår att endast en förhållandevis liten del av disciplin-&lt;br&gt;ärendena överklagas. Handläggningen av dessa ärenden kan därför&lt;br&gt;knappast kräva några mer betydande resurser av åklagarna. Som har&lt;br&gt;framhållits av Åklagarutredningen är dock i tider av resursknapphet&lt;br&gt;varje åtgärd som medför att åklagarna kan ägna sig åt sin huvuduppgift&lt;br&gt;inom brottmålsområdet av värde. Enligt regeringens mening är detta&lt;br&gt;dock inte i sig tillräckligt skäl för att ändra nuvarande ordning. Därut-&lt;br&gt;över måste självfallet krävas att dessa ärenden kan hanteras rättssäkert&lt;br&gt;och effektivt utan medverkan av åklagare. Det naturliga alternativet till&lt;br&gt;att åklagare för det allmännas talan i disciplinärendena är att denna upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift läggs på den myndighet som beslutat i ärendet. Om detta alternativ Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;framstår som minst lika effektivt och om kraven på ett rättssäkert för-&lt;br&gt;farande uppfylls, talar enligt regeringens mening starka skäl för att&lt;br&gt;myndigheten skall utföra det allmännas talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § verksförordningen (1987:1100) framgår att varje myndighet&lt;br&gt;inom sitt verksamhetsområde företräder staten vid domstol. Detta är&lt;br&gt;huvudregeln. I 4 § förordningen (1992:511) med instruktion för För-&lt;br&gt;svarets civilförvaltning har dock hittills föreskrivits bl.a. att Försvarets&lt;br&gt;civilförvaltning skall föra statens talan vid domstol inom&lt;br&gt;verksamhetsområdet för de myndigheter som hör till&lt;br&gt;Försvarsdepartementet. I samband med att försvarsmakten&lt;br&gt;omorganiseras och Försvarets civilförvaltning läggs ned skall&lt;br&gt;Försvarsmakten och övriga myndigheter under Försvarsdepartementet&lt;br&gt;var och en inom sitt ansvarsområde föra statens talan inför domstol&lt;br&gt;(prop. 1992/93:100, bil.5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333). Den&lt;br&gt;särreglering som hittills gällt i detta hänseende för Försvars-&lt;br&gt;departementets myndigheter har upphört att gälla redan den 1 januari&lt;br&gt;1994. Mot bl.a. denna bakgrund finns det anledning att ifrågasätta om&lt;br&gt;inte Försvarsmakten bör ges talerätt i disciplinärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya myndigheten Försvarsmakten kommer det att finnas en jurist-&lt;br&gt;stab i högkvarteret med ett tiotal jurister. Det kan förväntas att denna&lt;br&gt;juristkompetens kommer att användas bl.a. vid utförande av myndig-&lt;br&gt;hetens talan i domstol. Härtill kommer att det rättsliga förfarandet i&lt;br&gt;disciplinärenden sker under medverkan av en auditör, som också skall&lt;br&gt;vara en kvalificerad jurist. De allra flesta av de disciplinärenden som&lt;br&gt;avgörs överklagas dessutom inte. Den största erfarenheten av denna&lt;br&gt;ärendetyp torde således finnas vid de myndigheter som i dag har att&lt;br&gt;utreda och fatta beslut i dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän åklagare har naturligtvis en mycket större erfarenhet av att&lt;br&gt;uppträda inför rätta än vad en företrädare för Försvarsmakten har. I det&lt;br&gt;avseendet är det naturligtvis korrekt att - som Göteborgs tingsrätt -&lt;br&gt;beteckna åklagaren som mer skickad som motpart än den militära myn-&lt;br&gt;digheten. Man får dock inte glömma att en myndighet av Försvarsmakt-&lt;br&gt;ens storlek med nödvändighet kommer att vara part vid ett inte försum-&lt;br&gt;bart antal mål vid domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i överklagade disciplinärenden vid tingsrätten är i de allra&lt;br&gt;flesta fall skriftligt. Då ett överklagat beslut inkommer till tingsrätten&lt;br&gt;infordrar denna ett yttrande från åklagaren. Denne avger därefter ett&lt;br&gt;yttrande över vad klaganden anfört mot bakgrund av vad saken rör.&lt;br&gt;Myndigheten som har beslutat om disciplinpåföljden m.m. måste enligt&lt;br&gt;regeringens mening anses lika väl skickad som åklagaren att avge ett&lt;br&gt;sådant yttrande, särskilt som myndigheten vid handläggningen av denna&lt;br&gt;typ av ärenden har biträde av kvalificerade jurister. Några rättssä-&lt;br&gt;kerhetsskäl kan enligt regeringens mening inte åberopas för att det skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara åklagaren som avger yttrandet. Tingsrätten avgör sedan saken och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess behandling av denna är en tillräcklig garanti för ett rättssäkert Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;förfarande. En representant för Försvarsmakten måste också anses&lt;br&gt;kapabel att kunna uppträda vid de fåtaliga muntliga förhandlingar som&lt;br&gt;förekommer i denna typ av ärenden. Saken kan inte anses mer kompli-&lt;br&gt;cerad än att en inte juristutbildad befattningshavare vid myndigheten&lt;br&gt;efter rådgivning av myndighetens jurister och auditören bör kunna klara&lt;br&gt;av detta. Om åklagares befattning med överklagandeärenden upphör och&lt;br&gt;myndigheten ges behörighet att föra det allmännas talan i dessa fall, får&lt;br&gt;också frågan om vem som skall företräda staten när överklagandet hos&lt;br&gt;tingsrätten endast avser ersättningsbeslut sin lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda föreslår regeringen att uppgiften att föra talan&lt;br&gt;i dessa typer av ärenden flyttas från allmän åklagare till Försvars-&lt;br&gt;makten. I den mån regeringen med stöd av 19 § har föreskrivit att&lt;br&gt;någon annan myndighet skall pröva frågor om disciplinansvar bör den&lt;br&gt;myndigheten på motsvarande sätt föra sin talan i domstol. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i 54 § disciplinlagen bör därför ändras på så sätt att den myndighet&lt;br&gt;som har meddelat beslutet får föra det allmännas talan i tingsrätt och&lt;br&gt;hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 En ny myndighet för hantering av&lt;br&gt;pliktpersonal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny myndighet för hanteringen av pliktpersonal&lt;br&gt;inrättas den 1 juli 1995. Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsen av-&lt;br&gt;vecklas vid samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningens och UFT:s förslag: Överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har över lag varit&lt;br&gt;positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Totalförsvarets personalförsörjning&lt;br&gt;säkerställs i dag genom bl.a. ett antal pliktlagar. I det krigsomställda&lt;br&gt;samhället kommer en stor del av befolkningen att med stöd av någon&lt;br&gt;pliktlag kallas in till tjänstgöring inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningens betänkande behandlar främst principer för personal-&lt;br&gt;försörjningen inom totalförsvaret men också det framtida behovet av&lt;br&gt;personal inom totalförsvaret. Utredningen föreslår en tjänstgöringsplikt&lt;br&gt;som omfattar alla svenska medborgare och alla som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige. Tjänstgöringsplikten benämns av utredningen totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall totalförsvarsplikten bestå av värnplikt, civilplikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och allmän tjänsteplikt. TotalfÖrsvarsplikten skall omfatta en skyldighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för alla i åldern 16-70 år som är svenska medborgare eller bosatta i Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;Sverige - män och kvinnor - att tjänstgöra inom totalförsvaret. Skyldig-&lt;br&gt;heten att tjänstgöra inom det militära försvaret föreslås emellertid endast&lt;br&gt;gälla svenska män i åldern 19-47 år. Svenska kvinnor föreslås dock få&lt;br&gt;rätt att mönstra varefter de skall kunna antas for tjänstgöring i samma&lt;br&gt;befattningar som svenska män som genomgått mönstring. Vidare före-&lt;br&gt;slås att möjligheten att fullgöra tjänstgöringsplikten såsom vapenfri skall&lt;br&gt;finnas kvar inom ramen för totalförsvarsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningen har föreslagit att det skall bildas en ny central statlig&lt;br&gt;myndighet, kallad Totalförsvarets personalverk, med uppgift att svara&lt;br&gt;för inskrivning och redovisning av främst pliktpersonal för både det&lt;br&gt;militära och det civila försvaret. Enligt Pliktutredningen skall myndig-&lt;br&gt;heten ge stöd åt bl.a. kommuner och myndigheter som har ansvar för&lt;br&gt;att olika verksamheter inom totalförsvaret bemannas. Myndigheten bör&lt;br&gt;enligt utredningen överta ansvar och uppgifter från Värnpliktsverket och&lt;br&gt;Vapenfristyrelsen, vilka därmed kan läggas ned. Myndigheten bör enligt&lt;br&gt;utredningen också kunna utföra en del uppgifter som rör pliktpersonal åt&lt;br&gt;myndigheter på central och regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens uppgifter bör enligt Pliktutredningen vara nästan uteslut-&lt;br&gt;ande av verkställande karaktär. Besluten om inriktningen av inskriv-&lt;br&gt;ningen och utbildningen bör fattas av de myndigheter inom total-&lt;br&gt;försvaret som svarar för en verksamhet i krig. Enligt utredningen bör&lt;br&gt;de viktigaste uppgifterna för den nya myndigheten vara att analysera&lt;br&gt;tillgången på pliktpersonal, utveckla metoder för urval, informera,&lt;br&gt;pröva de mönstringsskyldiga, kalla till utbildning samt registrera, redo-&lt;br&gt;visa och krigsplacera de utbildade. Myndigheten bör vidare samverka&lt;br&gt;med andra statliga myndigheter, kommuner, landsting, företag och&lt;br&gt;organisationer i frågor som gäller totalförsvarets personalförsörjning.&lt;br&gt;Utredningen föreslår också att den nya myndigheten skall behandla&lt;br&gt;ärenden som avser enskildas rätt enligt pliktförfättningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UFT har i sina lagförslag utgått från att en ny myndighet bildas för att&lt;br&gt;sköta de uppgifter som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgivna betänkandena har remissbehandlats och bereds för närvaran-&lt;br&gt;de inom regeringskansliet med sikte på att en proposition om en ny&lt;br&gt;lagstiftning om totalförsvarsplikt, efter hörande av Lagrådet, skall&lt;br&gt;kunna föreläggas riksdagen sent under våren 1994. Lagstiftningen kan&lt;br&gt;beräknas träda i kraft den 1 juli 1995. En ny myndighet bör i så fall in-&lt;br&gt;rättas vid samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Försvarsdepartementet har med stöd av regeringens be-&lt;br&gt;myndigande den 28 oktober 1993 (dir. 1993:121) beslutat att tillkalla en&lt;br&gt;särskild utredare med uppdrag att utreda hur en ny myndighet för plikt-&lt;br&gt;personal bör organiseras. Enligt direktiven skall utredaren på grundval&lt;br&gt;av Pliktutredningens och UFT:s förslag överväga hur en ny myndighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inskrivning, inkallelse, krigsplacering och hantering i övrigt av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pliktpersonal bör organiseras. Utredaren bör redovisa sitt arbete senast Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;den 4 mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de skäl som utredningarna anfört anser regeringen att den föreslagna&lt;br&gt;totalförsvarsplikten bör inforas i huvudsak i enlighet med utredningarnas&lt;br&gt;forslag. För att åstadkomma detta kommer det att behövas ett&lt;br&gt;omfettande lagstiftningsarbete. Den proposition om en ny lagstiftning&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt som regeringen avser att förelägga riksdagen&lt;br&gt;under senvåren 1994 kan inte komma att bli föremål for riksdagsbe-&lt;br&gt;handling förrän under hösten 1994. En ny lagstiftning bör dock enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning kunna träda i kraft den 1 juli 1995. Som ut-&lt;br&gt;redningarna föreslagit bör en ny myndighet för hantering av&lt;br&gt;pliktpersonal inrättas samtidigt med att den nya lagstiftningen träder i&lt;br&gt;kraft. För att ett arbete med att inrätta den nya myndigheten och med&lt;br&gt;att avveckla Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsen skall kunna&lt;br&gt;påbörjas i god tid bör riksdagen redan under våren 1994 ta ställning till&lt;br&gt;dessa frågor. Om riksdagen godkänner regeringens förslag, avser&lt;br&gt;regeringen att snarast därefter tillsätta en organisationskommitté med&lt;br&gt;uppgift att organisera den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinför-&lt;br&gt;seelser av krigsmän, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen regleras vem som får besluta i disciplinärenden och&lt;br&gt;ärenden om åtalsanmälan såvitt avser den som tjänstgör eller har&lt;br&gt;tjänstgjort vid Försvarsmakten. Endast beträffande Försvarsmakten&lt;br&gt;behövs särregler for vem som får besluta i ärendena. Enligt förslaget är&lt;br&gt;chefen för det förband eller den enhet av annat slag, vid vilken krigs-&lt;br&gt;mannen tjänstgör eller, om han inte längre tjänstgör, senast har tjänst-&lt;br&gt;gjort, alltid behörig att besluta i dessa frågor, om chefen har lägst&lt;br&gt;överstes eller kommendörs tjänstegrad. Detta överensstämmer i huvud-&lt;br&gt;sak med vad som gäller i dag. Skillnaden är att enheterna inte längre är&lt;br&gt;självständiga myndigheter utan ingår i myndigheten Försvarsmakten.&lt;br&gt;Dessutom medför förslaget att Försvarsmakten - i stället för som i dag&lt;br&gt;regeringen - får bestämma att någon annan chef vid förbandet eller&lt;br&gt;enheten med lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänstegrad&lt;br&gt;få pröva frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen överensstämmer väsentligen med vad som gäller i dag.&lt;br&gt;Möjligheten att delegera beslutanderätten har dock utökats till att&lt;br&gt;omfetta även beslut om löneavdrag för högst tio dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till det nya tredje stycket medför att den utökade behörigheten Prop. 1993/94:112&lt;br&gt;för en kompanichef eller motsvarande chef inte innefattar rätt att på sätt&lt;br&gt;som sägs i 15 § ålägga löneavdrag tillsammans med utegångsforbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40, 44, 46, 47 och 60 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i dessa paragrafer är följdändringar till ändringen i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På under avsnitt 8 anförda skäl föreslås att paragrafen ändras på så sätt&lt;br&gt;att Försvarsmakten eller - i fråga om krigsmän som inte tjänstgör eller&lt;br&gt;tjänstgjort vid Försvarsmakten - den myndighet som regeringen före-&lt;br&gt;skriver, företräder staten i tingsrätt och hovrätt i disciplin- och ersätt-&lt;br&gt;ningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att de regler som i dag gäller för vem som skall&lt;br&gt;föra det allmännas talan i disciplin- och ersättningsärenden fortfarande&lt;br&gt;skall gälla for sådana ärenden som har kommit in till en tingsrätt före&lt;br&gt;den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överbefälhavarens promemoria 1991-09-26&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3. Kompanichefs behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 21 § LDK får myndighet överlämna åt andra chefer vid&lt;br&gt;myndigheten, dock lägst kompanichef eller motsvarande chef, att pröva&lt;br&gt;frågor om disciplinansvar för personal som står under deras befäl,&lt;br&gt;under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förfarandet inte kan antas utgöra brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förseelsen har erkänts och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning eller extra-&lt;br&gt;tjänst eler utegångsforbud i högst fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som Överbefälhavaren vill behandla rör punkten 3. De dis-&lt;br&gt;ciplinpåföljder enligt LDK som får användas ställer ofta en myndighet&lt;br&gt;inför ett val mellan löneavdrag och utegångsforbud. Avgörande vilken&lt;br&gt;av dessa påföljder som bör väljas kan ses i två perspektiv. Det ena är&lt;br&gt;att påföljden utegångsforbud får anses vara den strängaste och därför&lt;br&gt;inte bör komma till användning annat än i de fäll det är påkallat med&lt;br&gt;hänsyn till förseelsens art. Det andra är att tjänstgöringsförhållandena&lt;br&gt;eller liknande omständigheter gör att ett utegångsforbud inte kan&lt;br&gt;verkställas. Krigsmannens utryckning kan exempelvis vara nära&lt;br&gt;förestående och frågan avser exempelvis förseelse mot materieldi-&lt;br&gt;sciplinen. I sådana fäll måste påföljden bestämmas till löneavdrag.&lt;br&gt;Särskilt i de senare fällen, när det inte varit möjligt för en kompanichef&lt;br&gt;att besluta om kortare utegångsforbud av praktiska och andra skäl, har&lt;br&gt;alternativet varit ett löneavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om löneavdrag är en kompanichef (motsv) inte behörig att fetta&lt;br&gt;utan måste i sådan situation överlämna hela ärendet till myndighetens&lt;br&gt;chef att pröva. Denna begränsning i kompanichefens möjligheter har&lt;br&gt;under de gångna åren vållat administrativa problem och uppfetts som en&lt;br&gt;byråkratisering av handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den undersökning som Överbefälhavaren lät företa under våren 1989&lt;br&gt;har merparten myndigheter påtalat behovet av att en kompanichef till-&lt;br&gt;läggs rätten att också få besluta om löneavdrag. I den förfrågan som&lt;br&gt;gjordes i böljan av 1991 har uppfettningen ånyo bekräftats. Något&lt;br&gt;bärande motiv mot att inte låta kompanichefen besluta om löneavdrag&lt;br&gt;har inte heller anförts i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund ställer sig Överbefälhavaren positiv till att utvidga&lt;br&gt;kompanichefers (motsv) rätt att besluta även om löneavdrag. Det bör&lt;br&gt;förslagsvis begränsas till tio löneavdrag, vilket vid en omvandling&lt;br&gt;mellan olika påföljder motsvarar fem dagars utegångsforbud. Det kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;noteras att vämpliktslagsutredningen (VLU) i sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1990:89) haft att överväga att anpassa de värnpliktigas disciplinsystem&lt;br&gt;till vad som skulle gälla för vapenfria tjänstepliktiga. I VLU:s förslag&lt;br&gt;ingår också att arbetsledare (motsv) skall tilläggas ungefär samma&lt;br&gt;befogenheter i disciplinärt avseende som kompanichefer. Förutsätt-&lt;br&gt;ningen för en arbetsledare att ålägga en vapenfri tjänstepliktig en&lt;br&gt;disciplinpåföljd föreslås vara densamma som för värnpliktiga men med&lt;br&gt;den skillnaden att han också skulle kunna besluta om tio löneavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren föreslår därför att 21 § LDK ändras så att kompani-&lt;br&gt;chef (motsv) även får besluta om påföljden löneavdrag, dock högst tio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förteckning över de remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttrande över Överbefälhavarens promemoria&lt;br&gt;1991-09-26&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksdagens ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Chefen för armén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Chefen for marinen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Chefen för flygvapnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Försvarets civilförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Kammarrätten i Sundsvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Falu tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Sveriges Centrala Vämpliktsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Föreningen Sveriges Auditörer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förteckning över de remissinstanser som har yttrat&lt;br&gt;sig över Betänkandet (SOU 1992:61) Ett reformerat&lt;br&gt;åklagarväsende, Del A&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Riksdagens ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rikspolisstyrelsen (Polismyndigheterna i Göteborg, Malmö och&lt;br&gt;Norrköping, Polishögskolan samt Polisförbundet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överbefälhavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarets civilförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vägverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;Riksrevisonverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Jönköpings tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;Göteborgs tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Regionåklagarmyndigheten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Regionåklagarmyndigheten i Linköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Regionåklagarmyndigheten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Regionåklagarmyndigheten i Kalmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Regionåklagarmyndigheten i Gävle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Regionåklagarmyndigheten i Härnösand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Regionåklagarmyndigheten i Umeå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Åklagarmyndigheten i Alingsås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Åklagarmyndigheten i Borås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Åklagarmyndigheten i Danderyd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Åklagarmyndigheten i Handen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Åklagarmyndigheten i Huddinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Åklagarmyndigheten i Nacka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Åklagarmyndigheten i Södertälje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinan-&lt;br&gt;svar av krigsmän, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20, 21, 40, 46, 47, 54 och 60 §§ lagen&lt;br&gt;(1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;br&gt;Ärenden som avses i 19 § skall&lt;br&gt;avgöras av myndighetschefen eller,&lt;br&gt;efter regeringens förordnande, av&lt;br&gt;någon annan chef vid myndigheten&lt;br&gt;med lägst överstelöjtnants eller&lt;br&gt;kommendörkaptens tjänstegrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Försvarsmakten skall ärenden&lt;br&gt;som avses i 19 § avgöras av&lt;br&gt;chefen för den enhet där krigs-&lt;br&gt;mannen tjänstgör eller senast har&lt;br&gt;tjänstgjort, om chefen har lägst&lt;br&gt;överstes eller kommendörs&lt;br&gt;tjänstegrad eller, efter Försvars-&lt;br&gt;maktens bestämmande, av någon&lt;br&gt;annan chef vid samma enhet med&lt;br&gt;lägst överstelöjtnants eller&lt;br&gt;kommendörkaptens tjänstegrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;br&gt;Myndighetschefen får överlämna åt&lt;br&gt;andra chefer vid myndigheten,&lt;br&gt;dock lägst en kompanichef eller&lt;br&gt;motsvarande chef, att pröva frågor&lt;br&gt;om disciplinansvar för personal&lt;br&gt;som står under deras befäl, under&lt;br&gt;förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En chef som avses i 20 § får&lt;br&gt;överlämna åt andra chefer som&lt;br&gt;tjänstgör under honom, dock lägst&lt;br&gt;en kompanichef eller motsvarande&lt;br&gt;chef, att pröva frågor om disci-&lt;br&gt;plinansvar för personal som står&lt;br&gt;under deras befäl, under förut-&lt;br&gt;sättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förfarandet inte kan antas utgöra brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förseelsen har erkänts och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förseelsen inte bör medföra&lt;br&gt;svårare påföljd än varning eller&lt;br&gt;extratjänst eller utegångsforbud i&lt;br&gt;högst fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har omhändertagit en&lt;br&gt;krigsman skall skyndsamt anmäla&lt;br&gt;detta till den myndighet som anges&lt;br&gt;i 19 §. Har omhändertagandet inte&lt;br&gt;redan uppört, skall myndigheten&lt;br&gt;omedelbart pröva om det skall&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;br&gt;En krigsman som har ålagts&lt;br&gt;disciplinpåföljd av en chef som&lt;br&gt;avses i 21 § får begära ompröv-&lt;br&gt;ning av beslutet hos myndigheten.&lt;br&gt;En sådan begäran skall göras&lt;br&gt;skriftligen hos myndigheten inom&lt;br&gt;fem dagar från den dag då krigs-&lt;br&gt;mannen fick del av beslutet. Mot&lt;br&gt;ett sådant beslut får talan inte&lt;br&gt;föras i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förseelsen inte bör medföra&lt;br&gt;svårare påföljd än varning, extra-&lt;br&gt;tjänst, löneavdrag för högst tio&lt;br&gt;dagar eller utegångsforbud i högst&lt;br&gt;fem dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kompanichef eller motsvarande&lt;br&gt;chef för dock inte ålägga löneav-&lt;br&gt;drag tillsammans med utegångs-&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har omhändertagit en&lt;br&gt;krigsman skall skyndsamt anmäla&lt;br&gt;detta till den chef som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §. Har omhändertagandet inte&lt;br&gt;redan upphört, skall denne ome-&lt;br&gt;delbart pröva om det skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En krigsman som har ålagts&lt;br&gt;disciplinpåföljd av en chef som&lt;br&gt;avses i 21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ får begära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omprövning av beslutet hos den&lt;br&gt;chef som avses i 20 §. En sådan&lt;br&gt;begäran skall göras skriftligen&lt;br&gt;hos denne inom fem dagar från&lt;br&gt;den dag då krigsmannen fick del&lt;br&gt;av beslutet. Mot ett sådan beslut&lt;br&gt;får talan inte föras i annan&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran som har kommit in för sent skall inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dä myndigheten omprövar ett&lt;br&gt;beslut, skall bestämmelserna i 20&lt;br&gt;och 23-31 §§ tilllämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om omprövning av&lt;br&gt;beslut om extratjänst eller ute-&lt;br&gt;gångsförbud får myndigheten, om&lt;br&gt;beslutet är verkställbart, förordna&lt;br&gt;att det tills vidare inte får verk-&lt;br&gt;ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tingsrätten och hovrätten fors det&lt;br&gt;allmännas talan av allmän&lt;br&gt;åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En krigsmän som har ålagts&lt;br&gt;ersättningsskyldighet av chef som&lt;br&gt;avses i 21 § får begära ompröv-&lt;br&gt;ning av beslutet hos myndigheten.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 46 § skall&lt;br&gt;därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dä ett ärende omprövas enligt&lt;br&gt;första stycket, skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 23-31 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om omprövning av&lt;br&gt;beslut om extratjänst eller ute-&lt;br&gt;gångsförbud får den som om-&lt;br&gt;prövar beslutet, om beslutet är&lt;br&gt;verkställbart, förordna att det tills&lt;br&gt;vidare inte får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tingsrätten och hovrätten förs det&lt;br&gt;allmännas talan av den myndighet&lt;br&gt;som har meddelat beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En krigsman som har ålagts&lt;br&gt;ersättningsskyldighet av en chef&lt;br&gt;som avses i 21 § får begära om-&lt;br&gt;prövning av beslutet hos en chef&lt;br&gt;som avses i 20 §. Bestämmelserna&lt;br&gt;i 46 § skall därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. För disciplin- och&lt;br&gt;ersättningsärenden som har inkommit till en tingsrätt före den 1 juli&lt;br&gt;1994 gäller dock fortfarande äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-12-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 2 december 1993 (försvarsdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Thomas&lt;br&gt;Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förtydligande syfte föreslår Lagrådet att 20 § får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid Försvarsmakten skall ärenden som avses i 19 § prövas av chefen&lt;br&gt;för det förband eller den enhet av annat slag, vid vilken krigsmannen&lt;br&gt;tjänstgör eller, om han inte längre tjänstgör, senast har tjänstgjort,&lt;br&gt;såvida chefen har lägst överstes eller kommendörs tjänstegrad. För-&lt;br&gt;svarsmakten får dock besluta, att någon annan chef vid förbandet eller&lt;br&gt;enheten som har lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänste-&lt;br&gt;grad får pröva ärendena.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i remissen föreslagna ändringen i fråga om beslutsmakten enligt&lt;br&gt;20 § bör föranleda följdändringar även i 44 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F örsvarsdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:112 Disciplinförseelser av&lt;br&gt;krigsmän m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45563, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordas om nedläggning av Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen samt inrättande av en ny myndighet för hantering av pliktpersonal (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordas om nedläggning av Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen samt inrättande av en ny myndighet för hantering av pliktpersonal (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:FöU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-01-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-01-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-01-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-02-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Försvarsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:58:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03112</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:58:28</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03112</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__112.pdf</filnamn>
<filstorlek>1447429</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6879EAFC-2172-4063-A81A-37D47C65A056</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:FöU8</uppgift>
<ref_dok_id>GH01FöU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny organisation för hantering av pliktpersonal och för försvarets högskolor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JuU26</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JuU26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:112&lt;br/&gt;
Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:112&lt;br/&gt;
Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:112&lt;br/&gt;
Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:112&lt;br/&gt;
Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:112&lt;br/&gt;
Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Jennehag  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:112&lt;br/&gt;
Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Jennehag  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Eldensjö  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:112&lt;br/&gt;
Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Eldensjö  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigrid Bolkéus  och Lena Klevenås  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:112&lt;br/&gt;
Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigrid Bolkéus  och Lena Klevenås  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:112&lt;br/&gt;
Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sture Ericson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:112&lt;br/&gt;
Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:112 Disciplinförseelser av krigsmän m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sture Ericson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>