<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2338888</hangar_id>
 <dok_id>GH03110</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>110</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:110</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljö- och naturresursdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>110</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-12-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:10</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03110/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03110</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03110</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:110&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Bättre kontroll över miljöfarligt avfall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 december 1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03110/prop_199394__110-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olof Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslår regeringen vissa riktlinjer beträffande åtgärder&lt;br&gt;for att samla in och ta hand om kvicksilver i uttjänta varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att 13 § lagen (1985:426) om kemiska produkter&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hanteringen av miljöfarligt avfall i Sverige ........... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrollen över miljöfarligt avfall................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upphävande av föreskrift om behandlingsmonopol för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöfarligt avfall ........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att miljöriktigt ta hand om uttjänta varor och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produkter som innehåller kvicksilver............... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvicksilver i miljön ..................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Insamling m.m......................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Slutligt omhändertagande av kvicksilverhaltigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avfall .............................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning, slutbetänkande (SOU 1992:141) Miljöfarligt&lt;br&gt;avfall — nya regler .............................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser, slutbetänkande (SOU 1992:141) Miljöfarligt&lt;br&gt;avfall — nya regler ..............................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Statens naturvårdsverks rapport avvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vårt dolda kvicksilverlager, rapport 4177...............22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser, Statens naturvårdsverks rapport Avvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vårt dolda kvicksilverlager........................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 ....................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad..................................26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om&lt;br&gt;kemiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner de riktlinjer som regeringen förordar om åtgärder för att&lt;br&gt;samla in och ta hand om kvicksilver i uttjänta varor och produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om&lt;br&gt;kemiska produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:426) om kemiska&lt;br&gt;produkter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller inte sådana kemiska produkter som omfattas av&lt;br&gt;livsmedelslagen (1971:511), läkemedelslagen (1992:859) eller lagen&lt;br&gt;(1985:295) om foder. Om det från hälso- eller miljöskyddssynpunkt är&lt;br&gt;särskilt påkallat får regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer dock föreskriva att bestämmelserna i denna lag skall tillämpas&lt;br&gt;även på sådan produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kemiska produkter&lt;br&gt;som omfettas av strålskyddslagen&lt;br&gt;(1988:220) eller lagen&lt;br&gt;(1988:868) om explosiva och&lt;br&gt;brandfarliga varor är bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag inte tillämpliga&lt;br&gt;för att förebygga hälso- eller&lt;br&gt;miljöskador på grund av jonise-&lt;br&gt;rande strålning respektive ex-&lt;br&gt;plosion eller brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kemiska produkter&lt;br&gt;som omfettas av strålskyddslagen&lt;br&gt;(1988:220) eller lagen&lt;br&gt;(1988:868) om brandfarliga och&lt;br&gt;explosiva varor är bestämmelser-&lt;br&gt;na i denna lag inte tillämpliga&lt;br&gt;för att förebygga hälso- eller&lt;br&gt;miljöskador på grund av jonise-&lt;br&gt;rande strålning respektive ex-&lt;br&gt;plosion eller brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om transport av sådana kemiska produkter som är ferligt gods&lt;br&gt;enligt lagen (1982:821) om transport av ferligt gods gäller denna lag&lt;br&gt;endast i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:640&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller inte sådan hantering av kemiska produkter som Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;omfettas av lagen (1983:428) om spridning av bekämpningsmedel över&lt;br&gt;skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 21 juni 1990 dåvarande chefen for&lt;br&gt;Miljö- och energidepartementet att tillkalla en särskild utredare med&lt;br&gt;uppdrag att utreda vissa frågor om miljöfarligt avfall (dir. 1990:45).&lt;br&gt;Uppdraget innefattade bl.a. att belysa hur flödet av miljöfarligt avfall kan&lt;br&gt;komma att utvecklas under 1990-talet vid olika förutsättningar, klarlägga&lt;br&gt;olika möjligheter att ta hand om sådant avfall samt ange kostnadseffekter-&lt;br&gt;na av olika handlingslinjer vid uppkomst och omhändertagande av&lt;br&gt;avfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnade i maj 1992 betänkandet Miljöfarligt avfall —&lt;br&gt;Ansvar och riktlinjer (SOU 1992:45). Betänkandet är av principkaraktär&lt;br&gt;och innehåller inte några konkreta lagförslag eller konsekvensanalyser.&lt;br&gt;Av betänkandet framgår att en förutsättning för en miljöriktig hantering&lt;br&gt;av miljöfarligt avfåll är att det finns klart definierade ansvarsområden för&lt;br&gt;kommuner och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 18 juni 1992 uppdrog regeringen i tilläggsdirektiv åt utredningen&lt;br&gt;att utarbeta förslag till bl.a. ansvarsfördelning mellan kommuner och&lt;br&gt;näringsliv för insamling, transport och slutligt omhändertagande av&lt;br&gt;miljöfarligt avfall i Sverige samt förslag till reglering av hur miljöfarligt&lt;br&gt;avfall skall hanteras (dir. 1992:78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnade i december 1992 sitt slutbetänkande Miljöfarligt&lt;br&gt;avfall — nya regler (SOU 1992:141). En sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena finns tillgänglig hos Miljö- och naturresursdepartementet (dnr&lt;br&gt;M93/214/6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvicksilverhaltigt avfall hör till det mest riskabla från miljösynpunkt.&lt;br&gt;I samband med riksdagens beslut (prop. 1990/91:30, bet.&lt;br&gt;1990/91 :JoU30, rskr. 1990/91:338) att avveckla användningen av bl.a.&lt;br&gt;kvicksilver uppdrog regeringen åt Statens naturvårdsverk att utreda och&lt;br&gt;föreslå lämpliga åtgärder för att åstadkomma ett milj oriktigt omhän-&lt;br&gt;dertagande av kvicksilverhaltiga varor och produkter när dessa tjänat ut.&lt;br&gt;Naturvårdsverket redovisade detta uppdrag i februari 1993 med rapporten&lt;br&gt;4177 Avvecklingen av vårt dolda kvicksilverlager. En sammanfattning av&lt;br&gt;rapporten finns i bilaga 3. Rapporten har remissbehandlats. En för-&lt;br&gt;teckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig hos Miljö- och naturresursdepartemen-&lt;br&gt;tet (dnr M93/705/6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Hanteringen av miljöfarligt avfall i Sverige&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:110&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Miljöfarligt avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfarligt avfall måste på grund av sitt innehåll av farliga komponen-&lt;br&gt;ter eller ämnen tas om hand på ett säkert och kompetent sätt. Trans-&lt;br&gt;porter, behandling och annan hantering av sådant avfall behöver&lt;br&gt;kontrolleras och styras i samtliga led för att säkerställa att miljöfarliga&lt;br&gt;ämnen inte okontrollerat sprids i miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det miljöfarliga avfallet har en del i miljöskulden genom utsläpp i&lt;br&gt;mark och vatten. Effekterna uppträder emellertid ofta med fördröjning,&lt;br&gt;och sambanden mellan direkta och indirekta skador av miljöfarligt avfall&lt;br&gt;är komplexa och svåra att härleda. Nya grupper av miljöfarligt avfall&lt;br&gt;identifieras eller uppstår fortlöpande, ibland med krav på nya hanterings-&lt;br&gt;och behandlingsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har åtgärder vidtagits for att förbättra den svenska&lt;br&gt;avfallshanteringen. De övergripande målen på avfallsområdet är att&lt;br&gt;reducera avfallsmängderna, minska avfallets farlighet samt se till att&lt;br&gt;avfallet slutligt omhändertas på ett miljömässigt riktigt sätt. Detta är&lt;br&gt;särskilt viktigt för det avfall som definieras som miljöfarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut (prop. 1989/90:100 bil. 16, bet.&lt;br&gt;1989/90:JoU6, rskr. 1989/90:241) skall avfallets mängd minimeras&lt;br&gt;genom åtgärder i både produktions- och konsumtionsledet. Avfallets&lt;br&gt;innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen skall minimeras främst genom&lt;br&gt;åtgärder i produktionsledet. Det huvudsakliga ansvaret anses åligga&lt;br&gt;tillverkarna av varor. Tillverkarna har också ett ansvar för att det avfall&lt;br&gt;vilket uppstår till följd av användning av en vara kan hanteras på ett från&lt;br&gt;miljösynpunkt tillfredsställande sätt. Mycket hårda miljökrav skall ställas&lt;br&gt;på omhändertagande av avfall som inte kan återvinnas liksom på&lt;br&gt;hanteringen av miljöfarligt avfall. Bl.a. betonas att ämnen och produkter&lt;br&gt;som kan förorsaka miljöstörningar inte bör blandas med annat avfall utan&lt;br&gt;bör hanteras för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare i propositionen 1992/93:180, som antogs av&lt;br&gt;riksdagen i maj 1993 (bet. 1992/93:JoU14, rskr. 1992/93:344), föreslagit&lt;br&gt;riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. I propositionen&lt;br&gt;konstateras att ett grundläggande problem för miljön och resurshushåll-&lt;br&gt;ningen är att samhällets materialhantering i dag är enkelriktad — från&lt;br&gt;utvinning av råvara till deponering av avfall. En central fråga är att&lt;br&gt;åstadkomma sådana produktions- och konsumtionsmönster som leder till&lt;br&gt;minskade avfallsmängder och till kretsloppsanpassad materialhantering.&lt;br&gt;Ett centralt led i detta är att regeringen bemyndigas att meddela&lt;br&gt;föreskrifter för olika områden där ett lagstadgat producentansvar skall&lt;br&gt;gälla. Producentansvaret enligt propositionen kan innebära att en pro-&lt;br&gt;ducent åläggs ett hanteringsansvar alternativt ett ekonomiskt ansvar för&lt;br&gt;sina produkter även sedan de är uttjänta. En annan fråga av betydelse för&lt;br&gt;möjligheten att åstadkomma en kretsloppsanpassad samhällsutveckling är&lt;br&gt;fortsatt och skärpt kontroll över kemikalieanvändningen. Regeringen&lt;br&gt;planerar att under våren 1994 återkomma med förslag om detta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1985:841) om miljöfarligt avfall krävs, med vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 110&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag, tillstånd för slutligt omhändertagande och transport av Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;miljöfarligt avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för bortforsling av miljöfarligt avfall vilar i dag på kommu-&lt;br&gt;nerna. Den som i sin verksamhet ger upphov till miljöfarligt avfall har&lt;br&gt;ett ansvar för att avfallet slutligt omhändertas. Avfallet skall enligt 9 §&lt;br&gt;renhållningsforordningen (1990:984) genom kommunens försorg&lt;br&gt;bortforslas till behandlingsföretag enligt företagets eller kommunens val&lt;br&gt;om inte avfallsproducenten själv har behandlingskapacitet. Mindre företag&lt;br&gt;överlåter ofta åt kommunen att besluta om vart avfallet skall trans-&lt;br&gt;porteras. Detta faktum tolkas ibland som att kommunerna utöver&lt;br&gt;bortforslingsansvaret även har ansvar för övrig hantering av det miljöfar-&lt;br&gt;liga avfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängder miljöfarligt avfall i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största mängderna miljöfarligt avfall uppkommer inom industrin&lt;br&gt;men också i t.ex. hushållsavfallet förekommer numera inte oväsentliga&lt;br&gt;mängder miljöfarligt material. Av den totala mängden miljöfarligt avfall&lt;br&gt;tas en stor del om hand vid den anläggning där det har uppkommit. Det&lt;br&gt;som industrin inte tar hand om har kommunerna ett lagstadgat bort-&lt;br&gt;forslingsansvar för. Däremot finns som nämnts inte något kommunalt&lt;br&gt;ansvar för slutligt omhändertagande av det miljöfarliga avfallet. Ett antal&lt;br&gt;av landets kommuner har dock frivilligt tagit på sig även ett sådant&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oklarhet råder om mängderna miljöfarligt avfall i Sverige. Ut-&lt;br&gt;redningen (ME 1990:01) med uppdrag att utreda vissa frågor rörande&lt;br&gt;miljöfarligt avfall hade som en av sina uppgifter att kartlägga dessa&lt;br&gt;mängder. Utredningen uppdrog åt en särskild arbetsgrupp att ta fram&lt;br&gt;tillgängligt kunskapsunderlag i denna fråga. Emellertid har det inte inom&lt;br&gt;ramen för utredningen gjorts någon heltäckande kartläggning av mängder&lt;br&gt;och flöden av miljöfarligt avfall i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ämnen och restprodukter klassificeras som miljöfarligt avfall&lt;br&gt;enligt förordningen om miljöfarligt avfall. En mer detaljerad klassifice-&lt;br&gt;ring anges i den s.k. vägledande förteckning som Statens naturvårdsverk&lt;br&gt;ger ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudparten av det miljöfarliga avfallet hanteras i särskilda privata&lt;br&gt;och kommunala anläggningar. Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB,&lt;br&gt;tillkom på 1970-talet som en garanti för att det inom landet skulle finnas&lt;br&gt;kapacitet att behandla miljöfarligt avfall. Företaget var till hösten 1992&lt;br&gt;i huvudsak statsägt men ägs nu till drygt 90% av ett privat avfållsbe-&lt;br&gt;handlingsföretag. SAKAB:s förändrade roll föranleder förslag till ändring&lt;br&gt;i lagstiftningen (se avsnitt 6). SAKAB har i dag en kapacitet för&lt;br&gt;förbränning och våtkemisk behandling på ca 40 000 ton per år, vilket&lt;br&gt;motsvarar ca 8-10% av den uppskattade totala årliga mängden miljöfar-&lt;br&gt;ligt avfall i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom industrin tas stora volymer avfall om hand i anslutning till den&lt;br&gt;verksamhet där avfallet uppkommer. Dessa anläggningar tar i viss &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsträckning även emot och behandlar avfall som uppkommit i annans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljeavfall svarar för en stor andel av det miljöfarliga avfallet. Som&lt;br&gt;miljöfarligt avfall räknas också lösningsmedelsavfell, färg- och lackavfall,&lt;br&gt;limavfall, surt eller alkaliskt avfall, kadmiumhaltigt avfall, kvicksilver-&lt;br&gt;haltigt avfall, avfall innehållande föreningar av vissa metaller, cyanid-&lt;br&gt;haltigt avfall, PCB-haltigt avfall, bekämpningsmedelsavfall och laborato-&lt;br&gt;rieavfell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgänglig statistik — som endast omfattar sådant miljöfarligt avfall&lt;br&gt;som förs till extern anläggning för behandling — anger att sammanlagt&lt;br&gt;drygt 140 000 ton miljöfarligt avfall, exkl. oljeavfall, lämnades till&lt;br&gt;behandling inom landet år 1990. SAKAB tog emot ca 34 000 ton av&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala mängden oljeavfall bedöms samma år ha uppgått till ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140 000 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med den inhemska behandlingen sker viss export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett drygt 30-tal företag hade eller erhöll under år 1990 tillstånd att&lt;br&gt;exportera sammanlagt ca 47 000 ton miljöfarligt avfall för slutligt&lt;br&gt;omhändertagande utomlands. Den faktiska exporten beräknades uppgå till&lt;br&gt;60% av den tillståndsgivna, eller ca 28 000 ton (exkl. en stor engångs-&lt;br&gt;post på ca 60 000 ton oljeavfall). Exporten bestod främst av oljeavfall&lt;br&gt;och tungmetallhaltigt avfall. Enligt bedömningar av Naturvårdsverket har&lt;br&gt;exporten av miljöfarligt avfall därefter sjunkit något. Detta kan ha sin&lt;br&gt;förklaring i den nya förordning (1992:918) om export och import av&lt;br&gt;ferligt avfell m.m. som trädde i kraft den 1 augusti 1992 sedan Sverige&lt;br&gt;ratificerat konventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter&lt;br&gt;och slutligt omhändertagande av ferligt avfell, den s.k. Baselkon-&lt;br&gt;ventionen. En annan förklaring kan vara den rådande lågkonjunkturen&lt;br&gt;som innebär att industrin för närvarande producerar mindre mängder&lt;br&gt;miljöfarligt avfell. De viktigaste mottagarländerna av Sveriges export av&lt;br&gt;miljöfarligt avfell är Storbritannien, Spanien och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda mängden av miljöfarligt avfell som gått till extern&lt;br&gt;behandling inom landet eller på export uppgick år 1990 till ca 310 000&lt;br&gt;ton (exkl. den nämnda engångsposten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss import av miljöfarligt avfell sker också, under år 1992 drygt&lt;br&gt;61 000 ton. Importen domineras av metallhaltigt stoft och av blybatterier&lt;br&gt;från våra nordiska grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportbestämmelserna för farligt avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudprincipen i Baselkonventionen får export eller import av&lt;br&gt;avfell endast förekomma mellan länder som har ratificerat konventionen.&lt;br&gt;Handel mellan länder som inte har ratificerat konventionen är dock&lt;br&gt;tillåten om den sker enligt regionala, bilaterala eller multilaterala avtal&lt;br&gt;och under förutsättning att avkall inte görs på de krav som anges i&lt;br&gt;konventionen. Inom OECD har ett sådant regionalt avtal träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som Sverige har infört för tillämpning av Baselkonventionen&lt;br&gt;innebär bl.a. att Naturvårdsverket får meddela exporttillstånd för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;destruktion av miljöfarligt avfell endast om Sverige saknar teknisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapacitet eller förmåga att själv ta hand om avfallet på ett riktigt sätt. Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;Frågan har emellertid uppkommit om en sådan strikt föreskrift i alla hän-&lt;br&gt;seenden är den som bäst gynnar miljön. Den reglering Baselkonventionen&lt;br&gt;har föranlett i bl.a. Finland och Norge har tagit större hänsyn till artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9.a. i konventionen. Av denna artikel framgår bl.a. att avfellshante-&lt;br&gt;ringsanläggningens effektivitet bör tillmätas betydelse vid bedömning av&lt;br&gt;om gränsöverskridande transport av avfell bör kunna komma i fråga.&lt;br&gt;Regeringen avser att se över förordningen (1992:918) om export och&lt;br&gt;import av ferligt avfell i berört hänseende i syfte att åstadkomma&lt;br&gt;likartade regler i de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kontrollen över miljöfarligt avfall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kontrollen över hanteringen av&lt;br&gt;miljöfarligt avfell måste skärpas, bl.a. i fråga om tillståndspliktens&lt;br&gt;utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit en skärpt kontroll&lt;br&gt;över hanteringen av miljöfarligt avfell. Förslagen innebär bl.a. att&lt;br&gt;ansvarsfördelningen vid hantering av miljöfarligt avfell tydliggörs.&lt;br&gt;Tillståndsplikten enligt förordningen om miljöfarligt avfell utvidgas till&lt;br&gt;att omfetta alla som mellanlagrar, behandlar eller slutligt omhändertar&lt;br&gt;miljöfarligt avfell. Utredningen har också föreslagit att tillstånden skall&lt;br&gt;tidsbegränsas. Vidare har föreslagits att den kommunala transportskyldig-&lt;br&gt;heten avseende miljöfarligt avfell avskaffas och att även tillstånden till&lt;br&gt;transport av miljöfarligt avfell tidsbegänsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är i huvudsak positiva&lt;br&gt;till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelser om avfallshantering&lt;br&gt;och om iakttagande av försiktighetsmått i syfte att skydda människors&lt;br&gt;hälsa och miljön finns i flera författningar. Renhållningslagen (1975:596)&lt;br&gt;är den viktigaste lagen i fråga om avfallshantering i allmänhet. Be-&lt;br&gt;träffande miljöfarligt avfell finns de viktigaste reglerna i lagen (1985:426)&lt;br&gt;om kemiska produkter samt i de förordningar som utfärdats med stöd av&lt;br&gt;denna lag och renhållningslagen, främst förordningen (1985:841) om&lt;br&gt;miljöfarligt avfell, renhållningsförordningen (1990:984) och förordningen&lt;br&gt;(1992:918) om export och import av ferligt avfell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen på avfallsområdet är att minska avfallsmäng-&lt;br&gt;derna och avfellets farlighet. Det avfell som ändå uppkommer skall&lt;br&gt;återanvändas eller återvinnas i så hög utsträckning som möjligt eller&lt;br&gt;omhändertas på ett ur miljösynpunkt riktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om miljöfarligt avfell inte kan tas om hand i anslutning till den&lt;br&gt;anläggning i vilken det uppkommit uppstår behov av transport till en&lt;br&gt;extern anläggning för exempelvis behandling, deponering eller lagring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för bortforsling av miljöfarligt avfell åvilar som tidigare Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;nämnts kommunen, medan ansvaret för att avfallet får en miljöriktig&lt;br&gt;hantering i övrigt åvilar innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har emellertid föreslagit att det kommunala bortfors-&lt;br&gt;lingsansvaret skall tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär hälften av de remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga,&lt;br&gt;däribland Svenska Renhållningsverks-Föreningen är kritiska till förslaget.&lt;br&gt;Lika många, däribland Svenska Kommunförbundet, är emellertid positiva&lt;br&gt;till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln att det är kommunen som skall sörja för bortforsling av&lt;br&gt;miljöfarligt avfell kan i viss utsträckning uppfattas hämmande på&lt;br&gt;konkurrensen. Den kan också förväntas försvåra regionala eller riks-&lt;br&gt;omfattande insatser för insamling av någon bestämd typ av avfell eller&lt;br&gt;för åtgärder riktade mot någon speciell typ av företag varför det&lt;br&gt;kommunala bortforslingsansvaret bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avskaffande av den kommunala skyldigheten att sörja för bort-&lt;br&gt;forsling av miljöfarligt avfell behöver dock inte innebära att kommunen&lt;br&gt;i fortsättningen inte frivilligt kan ta på sig detta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att kontrollen över hanteringen av miljöfarligt avfell&lt;br&gt;bör skärpas. En skärpning av kontrollen, innebärande tillståndsplikt för&lt;br&gt;all hantering av miljöfarligt avfell, kräver forordningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att med stöd av de bemyndiganden som finns, främst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen om kemiska produkter, genomföra de forordningsändringar som&lt;br&gt;behövs for att med utgångspunkt i utredningsförslaget förbättra kontrollen&lt;br&gt;över miljöfarligt avfall.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upphävande av föreskrift om behandlings-&lt;br&gt;monopol för miljöfarligt avfall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Föreskrifter om behandlingsmonopol för&lt;br&gt;miljöfarligt avfall i 13 § lagen (1985:426) om kemiska produkter&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande lydelse av 13 § lagen&lt;br&gt;om kemiska produkter finns det möjlighet för regeringen, om det är&lt;br&gt;påkallat från hälso- eller miljöskyddssynpunkt, att föreskriva att slutligt&lt;br&gt;omhändertagande av visst avfell (miljöfarligt avfell) får bedrivas&lt;br&gt;yrkesmässigt endast av juridisk person i vilken staten har inflytande. Den&lt;br&gt;juridiska person som har fått en sådan ställning är Svensk Avfellskon-&lt;br&gt;vertering AB, SAKAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av regeringens proposition 1991/92:69 om privatisering Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;av statligt ägda företag, m.m., har riksdagen bemyndigat regeringen att&lt;br&gt;sälja statens aktier i bl.a. SAKAB (bet. 1991/92:NU10, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av statens aktier i SAKAB har numera sålts varför SAKAB:s&lt;br&gt;särställning enligt 13 § lagen (1985:426) om kemiska produkter bör&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör 3 § andra stycket lagen om kemiska produkter ändras&lt;br&gt;i redaktionellt hänseende. I nämnda stadgande finns en hänvisning till&lt;br&gt;lagen (1988:868) om explosiva och brandfarliga varor. Lagens rätta namn&lt;br&gt;är emellertid lagen om brandfarliga och explosiva varor varför hän-&lt;br&gt;visningen föreslås ändrad i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Åtgärder för att miljöriktigt ta hand om uttjän-&lt;br&gt;ta varor och produkter som innehåller kvicksilver&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;7.1 Kvicksilver i miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att begränsa skadorna på Sveriges miljö&lt;br&gt;av kvicksilver bör inte bara vidtas åtgärder internationellt och&lt;br&gt;nationellt som minskar nyanvändning. Också kvicksilver som finns&lt;br&gt;utspritt i samhället i varor och produkter bör samlas in effektivt&lt;br&gt;och tas om hand säkert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser ansluter sig till Naturvårds-&lt;br&gt;verkets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kvicksilver är väl känt som miljöförore-&lt;br&gt;ning sedan flera decennier. Förhöjda halter av kvicksilver har rapporte-&lt;br&gt;rats från ett stort antal vatten över hela världen. Dessa problem har ofta&lt;br&gt;berott på utsläpp från industriell verksamhet. I Sverige har stora mängder&lt;br&gt;kvicksilver släppts ut mellan 1940- och 1960-talen. Bättre reningsteknik&lt;br&gt;och produktionsmetoder har på senare år lett till en påtaglig minskning&lt;br&gt;av utsläppen till luft från svenska punktkällor. Detta slags utsläpp&lt;br&gt;uppskattas till sammanlagt ca 1,5 ton/år år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelser om minskad tillförsel av metaller, bl.a. kvicksilver,&lt;br&gt;till vatten och luft har nåtts inom ramen for Oslo-, Paris- och Helsing-&lt;br&gt;forskonventionema, Nordsjökonferensen och det statsministermöte som&lt;br&gt;resulterade i Östersjödeklarationen 1990. Sverige har bundit sig för att&lt;br&gt;minska användningen av kvicksilver och ta hand om det kvickssilver som&lt;br&gt;redan finns i omlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att det finns ett stort antal kvicksilverhaltiga varor och&lt;br&gt;produkter i omlopp i samhället, ofta med mycket lång livslängd, kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risken för okontrollerade utsläpp av kvicksilver att kvarstå fastän Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;nyanvändningen av kvicksilver minskar. Enligt Naturvårdsverkets&lt;br&gt;uppskattning finns ca 100 ton kvicksilver utspritt i följande varor och&lt;br&gt;produkter som nu är i bruk i Sverige: batterier (3-5 ton), amalgam (40-60&lt;br&gt;ton), lysrör (0,6 ton), laboratoriekemikalier (1-2 ton), termometrar (5-10&lt;br&gt;ton) samt elapparater och instrument (10-30 ton). För de flesta av dessa&lt;br&gt;varor och produkter saknas i dag effektiva insamlingssystem. En stor del&lt;br&gt;av detta kvicksilver riskerar därmed att, sammanblandat med annat&lt;br&gt;avfell, föras till avfellsdeponier, och så småningom om än med viss&lt;br&gt;tidsfördröjning läcka ut i miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1991 (prop. 1990/91:30, bet. 1990/91: JoU30,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:338) om avveckling av kvicksilveranvändningen med 75%&lt;br&gt;fram till år 2010. Statens naturvårdsverk och Kemikalieinspektionen har&lt;br&gt;i en rapport till regeringen den 30 juni 1993 redovisat hur denna avveck-&lt;br&gt;ling fortgår. Av rapporten framgår att avvecklingen har gått snabbt under&lt;br&gt;senare år. Socialstyrelsen har i en rapport Möjligheter att avveckla&lt;br&gt;amalgam som tandfyllnadsmaterial (Ds 1992:95) redovisat förutsättningar&lt;br&gt;för att avveckla amalgamanvändningen. Rapporterna bereds för närva-&lt;br&gt;rande i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvicksilver används i allt färre nya varor och produkter. Frågor om&lt;br&gt;det fortsatta avvecklingsarbetet tas upp till behandling i den proposition&lt;br&gt;om kemikaliehanteringen som regeringen planerar att lägga i vår. I detta&lt;br&gt;sammanhang avses även Socialstyrelsens rapport behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från gammal produktion finns dock kvicksilver kvar. Ett exempel är&lt;br&gt;de lager av kvicksilverhaltigt slam som finns inom kloralkaliindustrin.&lt;br&gt;Det finns i dag inte någon färdig lösning för hur detta kvicksilver — från&lt;br&gt;en bransch där numera mindre än hälften av febrikema finns kvar i drift&lt;br&gt;— skall omhändertas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana varor och produkter som innehåller kvicksilver och som&lt;br&gt;redan finns ute i samhället finns insamlingssystem bl.a. for batterier och&lt;br&gt;termometrar. Insamlingen är emellertid inte särskilt omfettande, frånsett&lt;br&gt;knappcellsbatterier där insamlingsgraden är ca 85 %. För kvicksilverbry-&lt;br&gt;tare och liknande saknas organiserad insamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda insamlingsverksamheter för några skilda slag av&lt;br&gt;kvicksilverhaltigt avfell, t.ex. amalgamavfell från tandvårdsverksamheter.&lt;br&gt;Visst kvicksilverhaltigt avfell samlas också in via kommunala miljöstatio-&lt;br&gt;ner. Detta utgör emellertid en mindre mängd av all den kvicksilver som&lt;br&gt;finns i omlopp i samhället. Merparten av det hittills insamlade kvicksilve-&lt;br&gt;ravfellet lagras hos SAKAB. Någon möjlighet till upparbetning och&lt;br&gt;slutligt omhändertagande finns för närvarande inte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete pågår internationellt bl.a. inom OECD (Mercury Risk&lt;br&gt;Reduction) för att begränsa nyanvändningen av kvicksilver. Det är enligt&lt;br&gt;regeringens mening viktigt med fortsatt internationellt arbete i olika&lt;br&gt;sammanhang för att driva frågor om miljöproblem av kvicksilver, söka&lt;br&gt;orsaker till dessa, utforma strategier för lösningar samt i samverkan med&lt;br&gt;andra länder vidta åtgärder, detta inte minst mot bakgrund av att&lt;br&gt;utländska utsläppskällor numera svarar för den dominerande delen av det&lt;br&gt;totala kvicksilvemedfellet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de miljömål, som satts upp i Sverige och i internationella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventioner, skall nås är en minskad tillförsel av kvicksilver via nya Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;varor och produkter inte tillräcklig. Det kvicksilver som redan är i&lt;br&gt;omlopp i samhället måste dessutom samlas in och tas om hand på ett&lt;br&gt;säkert sätt. Åtgärder i detta syfte måste därför snarast vidtas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att åtgärder vidtas för att begränsa utsläppen av&lt;br&gt;kvicksilver från krematorier. Regeringen har erfarit att Naturvårdsverket&lt;br&gt;gett ut riktlinjer för bl.a. utsläpp av kvicksilver från krematorier. Det&lt;br&gt;ankommer på Naturvårdsverket att tillsammans med berörda organisa-&lt;br&gt;tioner och kommunerna måste verka för att kvicksilverrening kommer till&lt;br&gt;stånd i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har i en skrivelse till regeringen den 13 oktober 1993&lt;br&gt;föreslagit att krematorier skall prövas enligt tillåtlighetsreglema i&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387). Skrivelsen bereds för närvarande i&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Insamling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Effektivare insamling av uttjänta varor och&lt;br&gt;produkter innehållande kvicksilver bör komma till stånd genom ett&lt;br&gt;särskilt åtgärdsprogram. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket&lt;br&gt;i uppdrag att i samverkan med andra berörda myndigheter,&lt;br&gt;näringslivsorganisationer och kommunerna påbölja arbetet med ett&lt;br&gt;sådant program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker Naturvårdsver-&lt;br&gt;kets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utsläppen i samband med att vissa&lt;br&gt;kvicksilverhaltiga varor och produkter kasseras är en betydelsefull källa&lt;br&gt;till fortsatta utsläpp i Sverige men har hittills inte kunnat åtgärdas&lt;br&gt;effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett långsiktigt fungerande och säkert system behöver åstadkommas för&lt;br&gt;ett effektivare omhändertagande av uttjänta kvicksilverhaltiga varor och&lt;br&gt;produkter genom hela kedjan från insamling med förbättrade avfälls-&lt;br&gt;rutiner for källsortering, till upparbetning samt säker lagring av insamlat&lt;br&gt;material i avvaktan på slutligt omhändertagande. En mer heltäckande och&lt;br&gt;effektivare insamling förutsätter medverkan från centrala myndigheter,&lt;br&gt;kommuner, allmänhet, företag och olika organisationer. En effektiv&lt;br&gt;insamling av kasserade kvicksilverhaltiga varor och produkter förutsätter&lt;br&gt;vidare ökad kunskap och spridning av information om förekomst av&lt;br&gt;kvicksilver i olika varor och produkter, möjlighet till ekonomiska&lt;br&gt;incitament till bättre sortering och insamling av kvicksilveravfall vid&lt;br&gt;källan. Vidare kommer det att behövas möjlighet till ekonomiskt stöd till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omhändertagande av vissa produkter, förbättrade rutiner för kemikalie-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och avfallshantering och klara ansvarsförhållanden för dessa, enkla in- Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;samlingssystem med hög servicenivå och en fungerande organisation för&lt;br&gt;det fortsatta omhändertagandet samt en kontroll av avfallshanteringen i&lt;br&gt;alla led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen erinrar om att utbytesregeln enligt lagen (1985:426) om&lt;br&gt;kemiska produkter skall tillämpas i de sammanhang där det är möjligt att&lt;br&gt;byta en kvicksilverinnehållande produkt mot någon annan, från miljösyn-&lt;br&gt;punkt mindre farlig produkt. Det är också viktigt att tillse att hanteringen&lt;br&gt;av sådana produkter som inte kan bytas ut inte leder till exponering som&lt;br&gt;kan skada miljö eller hälsa. Rutiner för hantering av kasserade kvicksil-&lt;br&gt;verhaltiga produkter måste förbättras så att skada på hälsa och miljö inte&lt;br&gt;uppkommer vare sig hos den som lämnar avfallet eller hos den som tar&lt;br&gt;emot och transporterar avfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket stor del av allt det kvicksilver som upplagrats i samhället&lt;br&gt;finns i varor och produkter som sedan länge varit i bruk. För åtskilliga&lt;br&gt;sådana varor och produkter sker inte längre någon ny tillverkning. Detta&lt;br&gt;innebär i många fall att det inte längre finns någon producent, dvs.&lt;br&gt;tillverkare eller importör som skulle kunna göras ansvarig för att samla&lt;br&gt;in och slutligt ta hand om de uttjänta varorna och produkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening behöver särskilda ekonomiska incitament&lt;br&gt;utformas för att åstadkomma insamling, transport, behandling och slutligt&lt;br&gt;omhändertagande även av andra kvicksilverhaltiga varor och produkter&lt;br&gt;än de som det för närvarande finns etablerade insamlingssystem för.&lt;br&gt;Särskilt viktigt är det att säkerställa att insamlat material avlämnas så att&lt;br&gt;det kan slutligt omhändertas på ett miljöriktigt sätt och inte hamnar bland&lt;br&gt;annat avfell på soptippar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har i sin utredning pekat på att de ökade kraven vad&lt;br&gt;gäller insamling och omhändertagande av kvicksilverhaltiga varor och&lt;br&gt;produkter ibland innebär särskilda kostnader för den som önskar bli kvitt&lt;br&gt;sitt avfell. Enligt beräkningar som Naturvårdsverket gjort kan kost-&lt;br&gt;naderna för transport, behandling och slutligt omhändertagande uppgå till&lt;br&gt;ca 5 000 kronor per kg kvicksilver. Regeringen delar Naturvårdsverkets&lt;br&gt;bedömning att sådana ökade kostnader kan motverka en effektiv&lt;br&gt;insamling. Upparbetning av kvicksilveravfell och miljöriktigt slutförvar&lt;br&gt;torde vidare leda till betydligt högre mottagningskostnader för sådant&lt;br&gt;avfell än vad som återspeglas i dagens avfallstaxor. Möjlighet att&lt;br&gt;temporärt få ekonomiskt stöd för att ta hand om vissa kvicksilverhaltiga&lt;br&gt;varor och produkter kan därför behövas, så att det kvicksilverhaltiga&lt;br&gt;avfellet inte lämnas bland det ospecificerade avfellet. Ett sådant stöd kan&lt;br&gt;enligt regeringens mening också skapa förutsättningar för etablering av&lt;br&gt;erforderlig insamlings-, behandlings- och slutfÖrvaringskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har en viktig roll när det gäller att förbättra insamlingen&lt;br&gt;av kvicksilverhaltiga varor och produkter genom t.ex. informations- och&lt;br&gt;insamlingskampanjer. Kommunerna har också ansvar enligt renhållnings-&lt;br&gt;lagen (1979:596) för avfellsplanering och omhändertagande av hus-&lt;br&gt;hållsavfall. Regeringen anser att det inom ramen för detta ansvar är&lt;br&gt;kommunernas uppgift att ombesörja att en effektiv mottagning av&lt;br&gt;kvicksilverkomponenter kommer till stånd, t.ex. vid miljöstationer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna bör också verka för att sådana källsorteringssystem inrättas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är inriktade på ett säkert omhändertagande av uttjänta lysrör och Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;andra kvicksilverinnehållande lampor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det arbete som bedrivs bl.a. inom kommunerna för att&lt;br&gt;få slammet från de kommunala avloppsreningsverken så rent att det utan&lt;br&gt;risk kan användas i jordbruket är det viktigt att huvudmännen för&lt;br&gt;avloppsreningsverken kartlägger utsläpp av kvicksilver till det avloppsvat-&lt;br&gt;ten som tillförs reningsverken. Regeringen erinrar om den ändring som&lt;br&gt;skett i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar&lt;br&gt;och som innebär bl.a. att huvudmannens möjligheter tydliggjorts att&lt;br&gt;föreskriva villkor för och begränsningar i rätten till utsläpp till det&lt;br&gt;allmänna avloppsnätet för att säkerställa godtagbar slamkvalitet. I detta&lt;br&gt;sammanhang kan nämnas att Naturvårdsverket, enligt vad regeringen&lt;br&gt;erfarit, avser att utarbeta regler för funktion och skötsel av amalgamav-&lt;br&gt;skiljare vid tandvårdsinrättningar och ta initiativ till att ett besiktnings-&lt;br&gt;system med ackrediterade kontrollorgan införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen genom en ändring i förordningen (1985:840)&lt;br&gt;om vissa hälso- och miljöfarliga produkter m.m. beslutat om gränsvärden&lt;br&gt;för vissa metaller, bl.a. kvicksilver, i slam som skall överlåtas eller&lt;br&gt;saluföras för jordbruksändamål. Förordningsändringen träder i kraft när&lt;br&gt;EES-avtalet träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvicksilver används också i bl.a. lysrör, metallhalogenlampor och&lt;br&gt;neonljus. Utvecklingen sker mot lysrör med allt lägre kvicksilverinnehåll.&lt;br&gt;Det finns nu också kriterier för miljömärkning av ljuskällor. Den&lt;br&gt;separata insamlingen av uttjänta lysrör är emellertid otillräcklig.&lt;br&gt;Merparten av alla förbrukade lysrör och övriga kvicksilverinnehållande&lt;br&gt;lampor hamnar bland hushållsavfall eller icke-branschspecifikt avfell på&lt;br&gt;avfellsdeponier eller tillförs förbränningsanläggningar. Även om vissa&lt;br&gt;kommuner har organiserad insamling av lysrör, främst för att förhindra&lt;br&gt;kvicksilverutsläpp vid avfellsförbränning, sker återvinning och upp-&lt;br&gt;arbetning av kvicksilvret i lamporna endast till en mindre del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt finns en stor mängd kvicksilvertermometrar kvar hos&lt;br&gt;hushållen. Insamlingen måste därför öka genom t.ex. informationsinsatser&lt;br&gt;och insamlingskampanjer riktade till hushållen. Regeringen anser att det&lt;br&gt;är Naturvårdsverket som skall ge erforderligt stöd i dessa sammanhang.&lt;br&gt;Naturvårdsverket har i sin rapport erinrat om att stora kvantiteter&lt;br&gt;kvicksilvertermometrar finns i försvarets mobiliseringsfÖrråd. Regeringen&lt;br&gt;anser att försvaret så snart som det föreligger för försvaret lämpliga&lt;br&gt;utprovade ersättningsaltemativ, skall byta ut kvicksilvertermometrarna&lt;br&gt;och därvid tillse att dessa tas om hand på ett miljöriktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver nu nämnda exempel finns en rad varor och produkter med&lt;br&gt;större eller mindre kvicksilverinnehåll och med bättre eller sämre förut-&lt;br&gt;sättningar att tas om hand på ett säkert och miljöriktigt sätt när de tjänat&lt;br&gt;ut. Information till användarna är naturligtvis en första sådan förut-&lt;br&gt;sättning. Det måste i fortsättningen vara producenten — dvs. tillverkare,&lt;br&gt;importörer och försäljare — som skall se till att nödvändig information&lt;br&gt;lämnas. Sådana varor och produkter förekommer t.ex. i form av ström-&lt;br&gt;brytare i hushållsapparater och bilar och nivåvakter i pumpsystem. Det&lt;br&gt;är sedan en uppgift för Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra berörda myndigheter att utöva tillsyn över hur producenterna lever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp till detta ansvar och att ta behövliga initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En risk som uppenbarat sig på senare år är det kvicksilverhaltiga avfell&lt;br&gt;som uppstår i samband med ombyggnader eller rivningar av byggnader.&lt;br&gt;Totalt uppskattas mängden upplagrat kvicksilver i byggnader till 3-7 ton.&lt;br&gt;Det finns för närvarande inga generella riktlinjer för hantering av bygg-&lt;br&gt;och rivningsavfall. Regeringen har emellertid erfarit att Naturvårdsverket&lt;br&gt;avser att till år 1995 utarbeta sådana generella riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få till stånd en effektivare och mer heltäckande insamling av&lt;br&gt;uttjänta varor och produkter som innehåller kvicksilver behövs nu ett&lt;br&gt;särskilt åtgärdsprogram. Regeringen avser därför att ge Naturvårdsverket&lt;br&gt;i uppdrag att i samverkan med andra berörda myndigheter, näringslivsor-&lt;br&gt;ganisationer och kommunerna påbörja arbetet med ett sådant program.&lt;br&gt;Programmet bör genomföras inom en tidsram på fem år. Regeringen&lt;br&gt;avser att i 1994 års budgetproposition återkomma bl.a. till frågor om&lt;br&gt;finansiering av de särskilda insatser som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Slutligt omhändertagande av kvicksilverhaltigt avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kvicksilverhaltiga restprodukter och avfell&lt;br&gt;bör behandlas på ett sätt som gör det möjligt att förvara kvicksil-&lt;br&gt;ver i lämplig form och långtidssäkert. Kvicksilver bör inte&lt;br&gt;återvinnas. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att&lt;br&gt;utarbeta förslag till slutförvaring i Sverige av kvicksilverhaltigt&lt;br&gt;avfell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser instämmer i Naturvårds-&lt;br&gt;verkets förslag att kvicksilver inte bör återvinnas och att kvicksilver-&lt;br&gt;haltiga restprodukter och avfell bör slutförvaras inom landet. Telia (f.d.&lt;br&gt;Televerket) och Chalmers Tekniska Högskola anser att återvinning av det&lt;br&gt;kvicksilver som är i omlopp i samhället i det internationella perspektivet&lt;br&gt;bör vara ett bättre alternativ än brytning och utvinning av kvicksilver ur&lt;br&gt;malm. Länsstyrelsen i Malmöhus län anför att alternativa sätt till slutlig&lt;br&gt;förvaring behöver utredas mer förutsättningslöst än vad som skett av&lt;br&gt;Naturvårdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En långsiktigt hållbar lösning behöver&lt;br&gt;tas fram för hur kvicksilverhaltigt avfell skall slutligt tas om hand på ett&lt;br&gt;säkert och miljöriktigt sätt. En avgörande fråga för hur den slutliga&lt;br&gt;lösningen skall se ut är om återvinning är acceptabelt eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Naturvårdsverkets uppfettning att återvinning och&lt;br&gt;förnyad användning av kvicksilver innebär sådana risker för miljön att&lt;br&gt;andra lösningar bör sökas. Användningen av kvicksilver har minskat&lt;br&gt;såväl i Sverige som internationellt. Trots förbudet mot import och&lt;br&gt;försäljning av vissa kvicksilverhaltiga varor i Sverige finns emellertid en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss efterfrågan på kvicksilver för användning inom olika varor och pro- Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;dukter. Kemikalieinspektionen påpekar i en rapport till regeringen om&lt;br&gt;avvecklingen av bly- och kvicksilveranvändningen att gällande förbud&lt;br&gt;inte får effekt med mindre än att import och försäljning av kvicksilver&lt;br&gt;förbjuds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan ett långsiktigt säkert slutförvar för&lt;br&gt;kvicksilver innebära att avfellet måste förvaras i bergrum. Samma&lt;br&gt;grundläggande kriterier bör därvid gälla för slutförvar av kvicksilver som&lt;br&gt;for t.ex. radioaktivt avfell vad avser förvarets långtidsbeständighet och&lt;br&gt;andra säkerhetsaspekter. Erfarenheter från detta område bör utnyttjas vid&lt;br&gt;utformningen av ett framtida förvar för kvicksilverhaltigt avfell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uttjänta lysrör och andra kvicksilverhaltiga belysningskällor bör&lt;br&gt;särskilda, miljöriktigt utformade ytförlagda deponeringsanläggningar&lt;br&gt;kunna utgöra alternativa slutförvar med hänvisning till det begränsade&lt;br&gt;kvicksilverinnehållet i dessa produkter och till att utvecklingen sker&lt;br&gt;fortlöpande mot lysrör och andra kvicksilverhaltiga belysningskällor med&lt;br&gt;lägre kvicksil ve rinnehåll. Alternativa metoder som utvecklas för att ta om&lt;br&gt;hand sådana och liknande varor och produkter med mer begränsat&lt;br&gt;kvicksilverinnehåll kan också vara möjliga att utnyttja i sammanhanget.&lt;br&gt;Prövning av upplag eller anläggningar för behandling av kasserade varor&lt;br&gt;och produkter som utgörs av kvicksilverhaltiga belysningskällor kan ske&lt;br&gt;enligt tillåtlighetsreglema i miljöskyddslagen (1969:387). Det ankommer&lt;br&gt;på regeringen att överväga behövliga forordningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har låtit utföra en inledande utredning om hur ett&lt;br&gt;slutförvar för kvicksilveravfell bör vara utformat. Verket beräknar att det&lt;br&gt;är möjligt att inom en tidsram på tre år ta fram nödvändigt underlag i&lt;br&gt;form av förstudier, kravspecifikationer och förprojektering för beslut om&lt;br&gt;sådant slutförvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att ett arbete med att upprätta förslag till slutförvar&lt;br&gt;i Sverige för upparbetat kvicksilverhaltigt avfell snarast kan inledas och&lt;br&gt;genomföras. Detta arbete bör bedrivas av Naturvårdsverket i samverkan&lt;br&gt;med bl.a. Avfellsforskningsrådet, Statens strålskyddsinstitut, Statens&lt;br&gt;kämkraftinspektion samt andra instanser med erfarenhet från bergförvar-&lt;br&gt;ing av ferligt avfell. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag&lt;br&gt;att utarbeta förslag till slutförvar i Sverige av upparbetat kvicksilver-&lt;br&gt;haltigt avfell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att ett permanent slutförvar ordnats är det enligt&lt;br&gt;regeringens mening angeläget att säker lagring temporärt kommer till&lt;br&gt;stånd av insamlat kvicksilverhaltigt avfell. Risken är annars stor att&lt;br&gt;insamlat kvicksilver åter kan komma ut i miljön t.ex. genom att&lt;br&gt;metalliskt kvicksilver förångas. Regeringen avser att i 1994-års budget-&lt;br&gt;proposition återkomma till frågan om finansiering av kostnader bl.a. för&lt;br&gt;sådan temporär lagring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning, slutbetänkande (SOU 1992:141)&lt;br&gt;Miljöfarligt avfall — nya regler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet innehåller en uppföljning och konkretisering i form av&lt;br&gt;lagförslag m.m. av framställningen i det tidigare lämnade princip-&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:45) Miljöfarligt avfall — Ansvar och riktlinjer.&lt;br&gt;Principbetänkandet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 1 utvecklas diskussionen kring ansvarsfrågorna i olika led av&lt;br&gt;hanteringen av miljöfarligt avfell. Utredningen anger sin övergripande&lt;br&gt;syn i dessa frågor. Den innebär att ett producentansvar för varor och&lt;br&gt;produkter, som när de kasseras utgör miljöfarligt avfell, bör eftersträvas&lt;br&gt;och utvecklas i samma riktning och med utnyttjande av samma medel&lt;br&gt;som på andra avfallsområden, t.ex. förpackningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för avfell från processer m.m. bör på motsvarande sätt&lt;br&gt;förskjutas mot ett innehavaransvar. Det är innehavaren som ansvarar för&lt;br&gt;en riktig hantering inom sitt led i behandlingskedjan och för att överläm-&lt;br&gt;nande i nästa led enbart sker till annan innehavare med vederbörliga&lt;br&gt;tillstånd. Endast genom ett sådant överlämnande kan en avlastning av&lt;br&gt;ansvaret ske. Hos den förste innehavaren, den i vars verksamhet avfellet&lt;br&gt;uppkommer, ligger det grundläggande ekonomiska ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är huvudsyftet med förslagen att öka benägenheten&lt;br&gt;att verka för förebyggande åtgärder, att stimulera till konkurrrens och till&lt;br&gt;mångfeld i återinsamlingssystem m.m. Det är utredningens grundsyn att&lt;br&gt;det traditionella synsättet med en speciell avfallshantering som en sista&lt;br&gt;länk i kedjan måste bytas mot i alla led integrerade åtgärder inriktade på&lt;br&gt;att förebygga uppkomst av avfell respektive att förbereda och genomföra&lt;br&gt;bästa möjliga omhändertagande av det avfell som inte kan undvikas.&lt;br&gt;Detta kräver intensifierade åtgärder riktade mot speciella produktområden&lt;br&gt;eller företagskategorirer, men bör stödjas av därför gynnsamma generella&lt;br&gt;ansvarsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lägger fram följande förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En definition inom lagen om kemiska produkter (LKP) av begreppet&lt;br&gt;miljöfarligt avfell (MFA) med sikte på att MFA-regleringen skall avse&lt;br&gt;även miljöfarliga restprodukter som nu inte täcks av avfellsbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk kommer parallellt med utredningens betänkande&lt;br&gt;att redovisa ett förslag till förbättrad klassificering. Detta sker i ett första&lt;br&gt;steg genom revidering av den vägledande förteckningen över miljöfarligt&lt;br&gt;avfall. Verkets arbete går därefter vidare med en fördjupad revidering,&lt;br&gt;med ökad vikt vid anpassning till EGs klassificering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Genom en ny § 13 a LKP tydliggörs att ansvaret för miljöfarligt avfell&lt;br&gt;ligger hos den i vars verksamhet avfellet uppkommer eller hos den som&lt;br&gt;innehar det i senare led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det kommunala transportansvaret tas bort, och något generellt kommu-&lt;br&gt;nalt behandlingsansvar fullföljs inte. Nuvarande regler ersätts med ett&lt;br&gt;heltäckande system med tillstånd för hantering av miljöfarligt avfell.&lt;br&gt;Tillstånden tidsbegränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utredningen förutsätter att det pågående arbetet med en ny miljöbalk&lt;br&gt;utmynnar i att avfellsfrågoma tillmäts ökad vikt och att tillståndspröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen inriktas på begränsning av avfell både från process och produkter.&lt;br&gt;Härutöver skall regler i ökad utsträckning kunna ges för t.ex. förbe-&lt;br&gt;redande avfallshantering. Förutsättningarna för att ompröva gamla&lt;br&gt;tillstånd bör förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för utredningens förslag om nytt regelsystem för&lt;br&gt;hantering och behandling av miljöferligt avfell är alltså att regeln om ett&lt;br&gt;kommunalt transportansvar skall tas bort och tanken på ett kommunalt&lt;br&gt;behandlingsansvar inte fullföljas. Detta gör att krav uppkommer på andra&lt;br&gt;former av kontroll och överblick. Även av andra skäl bör regelsystemet&lt;br&gt;för hantering av MFA skärpas och möjligheterna för konkurrens öka. Det&lt;br&gt;kan också, mot bakgrund av den generella utvecklingen inom kommuner-&lt;br&gt;na när det gäller ekonomi, engagemang i nya uppgifter m.m. ifrågasättas&lt;br&gt;om den tidigare tänkta utvecklingen mot ett kommunalt ansvar kan&lt;br&gt;komma att fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i kapitel 4 grundar sig i väsentliga delar på en inom SNV&lt;br&gt;i anslutning till remissbehandlingen upprättad PM och innebär ett strikt&lt;br&gt;regelsystem för hela hanteringskedjan producent-mellanlagring-förbe-&lt;br&gt;handling-slutligt omhändertagande inklusive transporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga som mellanlagrar, behandlar, slutligt omhändertar och&lt;br&gt;transporterar miljöferligt avfell skall ha tillstånd för sin verksamhet enligt&lt;br&gt;förordningen om miljöferligt avfell. Undantaget från tillståndsplikten&lt;br&gt;beträffande slutligt omhändertagande av miljöferligt avfell i anslutning till&lt;br&gt;den anläggning där det uppkommit och det undantag som i dag finns&lt;br&gt;enligt 17 § förordningen om miljöferligt avfell tas bort. Tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheter blir Statens naturvårdsverk och länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga tillstånd föreslås bli tidsbegränsade, bl.a. i syfte att stimulera&lt;br&gt;till användning av bästa möjliga teknik. Krav kommer att ställas på att&lt;br&gt;även sökande för tillstånd till mellanlagring, behandling och slutligt&lt;br&gt;omhändertagande av miljöferligt avfell ställer en godtagbar ekonomisk&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har med hjälp av en grupp experter och en konsult&lt;br&gt;genomfört en översiktlig konsekvensbedömning av förslagen. Be-&lt;br&gt;dömningarna ger både stöd för utredningens huvudlinje och uttrycker&lt;br&gt;osäkerhet om konsekvenserna av den omställning som förslagen till nytt&lt;br&gt;regelsystem innebär. Behovet av en effektiv tillsyn understryks kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen för fram kompletterande förslag som motiveras av såväl&lt;br&gt;de nyss nämnda konsekvensbedömningama som av utredningens egna&lt;br&gt;överväganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kostnaderna för SNV:s och länsstyrelsernas tillståndsprövning och&lt;br&gt;systemtillsyn m.m. föreslås bli täckta genom att avgifter tas ut i&lt;br&gt;tillståndsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avgiftsbeläggning av tillsyn bör kunna ske enligt lagen om kemiska&lt;br&gt;produkter (LKP) på samma sätt som nu gäller enligt miljöskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunerna bör, genom en ändring i renhållningslagen, tillförsäkras&lt;br&gt;möjlighet att frivilligt bedriva verksamhet inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser, slutbetänkande (SOU 1992:141)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Miljöfarligt avfall — nya regler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har inkommit med yttrande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium, Överbefälhavaren, Försvarets sjukvårdsstyrelse,&lt;br&gt;Statens Räddningsverk, Generaltullstyrelsen, Statistiska centralbyrån,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Konkurrensverket,&lt;br&gt;Avfallsforskningsrådet, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk,&lt;br&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Stiftelsen&lt;br&gt;Institutet for vatten- och luftvårdsforskning (TVL), Hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Tekniska Högskolan i Stockholm&lt;br&gt;(KTH), Universitetet i Uppsala, Universitetet i Linköping, Sveriges&lt;br&gt;Lantbruksuniversitet, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Kristianstads län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västemorrlands län, Stockholms kommun, Nacka kommun, Upplands-&lt;br&gt;Bro kommun, Uppsala kommun, Boxholms kommun, Gotlands kommun,&lt;br&gt;Ronneby kommun, Överkalix kommun, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund, Svenska Petroleum Institutet, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), Kemikontoret, Miljöfarligt avfäll i&lt;br&gt;Sverige AB (MIFAS), Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet,&lt;br&gt;Ragn-Sellsföretagen AB, Sveriges Tankrengörares och Oljesanerares&lt;br&gt;riksförbund (STOR), Svensk Avfällskonvertering AB (SAKAB), Svenska&lt;br&gt;Renhållningsverks-Föreningen, Svenska Åkeriförbundet, WMI Sellbergs&lt;br&gt;AB, Arbetsmiljöinstitutet, Sveriges Verkstadsindustrier, Jemkontoret,&lt;br&gt;Nordvästra Skånes Renhållnings AB, Kemiavfäll i Skåne, Teko-indu-&lt;br&gt;striema, Tekniska Högskolan i Linköping, Karl-Erik Lindholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har beretts tillfälle men inte inkommit med yttrande:&lt;br&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO), Chalmers Tekniska Högskola,&lt;br&gt;Högskolan i Luleå, Oxelösunds kommun, Älvsbyns kommun, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Greenpeace, Miljöförbundet, REFORSK, Stiftelsen Håll&lt;br&gt;Sverige Rent, Svenska Naturskyddsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Statens naturvårdsverks rapport Prop. 1993/94:110&lt;br&gt;avvecklingen av vårt dolda kvicksilverlager, rapport Bilaga 3&lt;br&gt;4177&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Stora områden i Sverige är allvarligt påverkade av kvicksilver.&lt;br&gt;Spridningen kan inte längre kopplas direkt till enskilda utsläpp utan det&lt;br&gt;är fråga om en utbredd diffus förorening av mark och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1991 att användningen av kvicksilver bör&lt;br&gt;avvecklas på sikt. Den awecklingsplan som antogs kommer successivt&lt;br&gt;att att minska tillförseln av kvicksilver till samhället. För närvarande&lt;br&gt;finns det en stor mängd varor och produkter i bruk ute i samhället som&lt;br&gt;innehåller kvicksilver. Detta vårt dolda kvicksilverlager har uppskattats&lt;br&gt;till storleksordningen 100 ton. Fortfarande tillförs nya kvicksilverhaltiga&lt;br&gt;produkter inom vissa områden. När sådana produkter kasseras hamnar&lt;br&gt;de alltför ofta i avfellsströmmar som inte bör innehålla kvicksilverhaltigt&lt;br&gt;avfell. De bidrar därmed till fortsatt diffus spridning av kvicksilver till&lt;br&gt;miljön från deponier och annan avfellsbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utredning syftar till åtgärder för att åstadkomma miljöriktig&lt;br&gt;hantering av kasserade produkter som innehåller kvicksilver. De&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna ska också leda till miljömässigt bra hantering av&lt;br&gt;övriga kvicksilverhaltiga restprodukter och avfell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens avfallshantering tar inte tillräcklig hänsyn till att kvicksilver-&lt;br&gt;haltiga produkter finns utspridda i samhället och att detta kvicksilver&lt;br&gt;behöver särbehandlas för att långsiktigt hållbara lösninar skall kunna&lt;br&gt;åstadkommas. Detta beror bland annat på otillräcklig information och&lt;br&gt;utbildning, bristande kunskaper om produkternas kvicksilverinnehåll och&lt;br&gt;förekomst, felaktigheter vid hanteringen av avfell samt otillräckliga&lt;br&gt;styrmedel och resurser för myndigheternas tillsynsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att separat ta hand om kvicksilverhaltigt avfell kräver både särskilda&lt;br&gt;arbetsinsatser och ekonomiska uppoffringar av den som vill göra sig av&lt;br&gt;med avfellet. Myndigheterna har svårt att kontrollera att all avfallshante-&lt;br&gt;ring sker korrekt. De rättsliga verktygen är otillräckliga för att erforderli-&lt;br&gt;ga krav skall kunna ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många kvicksilverhaltiga produkter i bruk går det inte att utkräva&lt;br&gt;producentansvar, därför att de tidigare producenterna har upphört med&lt;br&gt;sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela kedjan från insamling av kasserade kvicksilverhaltiga produkter,&lt;br&gt;upparbetning av avfellet och slutligt omhändertagande av kvicksilvret&lt;br&gt;måste få långsiktigt fungerande och säkra lösningar. Merparten av det&lt;br&gt;kvicksilverhaltiga avfellet lagras i dag på SAKAB. Någon lösning för&lt;br&gt;upparbetning och slutligt omhändertagande finns ännu inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den separata insamlingen av kasserade produkter och varor som&lt;br&gt;innehåller kvicksilver måste förbättras för att minska kvicksilversprid-&lt;br&gt;ningen till miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv insamling av kasserade produkter och varor kräver:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunskap och spridning av information om förekomsten av kvicksilver&lt;br&gt;i olika produkter och varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- krav på och ekonomiska incitament till bättre sortering och insamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kvicksilveravfall vid källan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ekonomiskt stöd till omhändertagande av vissa produkter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättrade rutiner för kemikalie- och avfallshantering och klara&lt;br&gt;ansvarsförhållanden för dessa;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enkla insamlingssystem med hög servicenivå och en fungerande&lt;br&gt;organisation för det fortsatta omhändertagandet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kontroll av avfallshanteringen i alla led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett miljöriktigt omhändertagande av kvicksilverhaltigt avfell förutsätter&lt;br&gt;också ett miljöriktigt slutligt omhändertagande. Beslutet om att avveckla&lt;br&gt;kvicksilveranvändningen och att på sikt inte alls använda kvicksilver&lt;br&gt;leder till slutsatsen att kvicksilver ej bör återvinnas. Den enda framkom-&lt;br&gt;liga vägen på sikt är ett säkert slutförvar, där kvicksilvret läggs i sådan&lt;br&gt;form och på sådant sätt att läckaget till den yttre miljön blir så litet som&lt;br&gt;möjligt även sett i ett mycket långt tidsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet för omhändertagande av kvicksilverhaltigt avfell bör rimligen&lt;br&gt;finnas inom landet och export av avfellet för återvinning eller slutligt&lt;br&gt;omhändertagande bör inte accepteras. Med tanke på den begränsade&lt;br&gt;volym som kvicksilvret från avfell utgör förefaller det rimligt att inte&lt;br&gt;anlägga mer än ett slutförvar för kvicksilver i Sverige. Behandling, dvs&lt;br&gt;upparbetning före slutförvaring, kan däremot ske på mer än en plats i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bedömer således att en effektiviserad insamling och&lt;br&gt;ett slutligt förvar av det kvicksilver som finns i kasserade varor och&lt;br&gt;produkter knappast kan realiseras utan ekonomisk stimulans. Naturvårds-&lt;br&gt;verket har i andra sammanhang framfört att en avfellsavgift eller en&lt;br&gt;avfellsskatt borde införas på det avfell som i dag går till de oftast&lt;br&gt;kommunägda behandlingsanläggningama. Dessa avfellsströmmar utgörs,&lt;br&gt;förutom av hushållsavfallet, av handelns och industrins så kallade icke&lt;br&gt;branschspecifika avfell samt bygg- och rivningsavfallet. De särskilda&lt;br&gt;kostnaderna för insamling, behandling och slutligt omhändertagande av&lt;br&gt;vissa förbrukade kvicksilverhaötiga produkter och varor bör finansieras&lt;br&gt;denna väg. Att ta ut en särskild avfellsskatt enbart for denna finansiering&lt;br&gt;är dock inte en rimlig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att behovet av ekonomiskt stöd för att öka&lt;br&gt;insamlingen av kvicksilverhaltiga produkter är så brådskande att man inte&lt;br&gt;kan avvakta den fortsatta beredningen av frågan om en avfellsavgift/-&lt;br&gt;skatt. Verket föreslår därför att finansieringen inledningsvis sker över&lt;br&gt;statsbudgeten. Vidare föreslås bl.a. att en förordning om visst kvicksil-&lt;br&gt;verhaltigt avfell införs samt att Naturvårdsverket får uppgiften att i&lt;br&gt;samverkan med kommunerna och andra berörda organisationer organisera&lt;br&gt;en effektivare insamling av kasserade kvicksilverhaltiga varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser, Statens naturvårdsverks rapport&lt;br&gt;Avvecklingen av vårt dolda kvicksilverlager.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har inkommit med yttrande:&lt;br&gt;Kommerskollegium, Försvarsstaben - Försvarets miljöberedning,&lt;br&gt;Försvarets sjukvårdsstyrelse, Försvarets materielverk (FMV), Statens&lt;br&gt;räddningsverk, Försvarets forskningsanstalt (FOA), Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut&lt;br&gt;(Spri), Televerket, Statens järnvägar (SJ), Banverket, Vägverket,&lt;br&gt;Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut&lt;br&gt;(SMHI), Statistiska centralbyrån (SCB), Riksrevisionsverket (RRV),&lt;br&gt;Boverket, Arbetarskyddsstyrelsen (ASS), Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket (NUTEK), Sveriges geologiska undersökning (SGU),&lt;br&gt;Av fallsforskningsrådet (AFR), Konsumentverket, Koncessionsnämnden&lt;br&gt;för miljöskydd, Kemikalieinspektionen (Kemi), Statens strålskyddsinstitut&lt;br&gt;(SSI), Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (TVL),&lt;br&gt;Statens kämkraftinspektion (SKI), Apoteksbolaget, Tekniska högskolan&lt;br&gt;i Stockholm (KTH), Universitetet i Lund, Chalmers Tekniska Högskola&lt;br&gt;(CTH), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), SIS - Standardiseringskom-&lt;br&gt;missionen i Sverige - Miljömärkningen, Länsstyrelsen i Malmöhus län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Kopparbergs&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Stockholms kommun, Täby&lt;br&gt;kommun, Malmö kommun, Umeå kommun, Sveriges kyrkogårds- och&lt;br&gt;krematorieförbund, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Svenska Naturskyddsföreningen, Grossistförbundet Svensk Handel,&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund, Företagarnas Riksorganisation, Svenska Vatten-&lt;br&gt;och Avloppsverksföreningen (VAV), Svenska Elverksföreningen,&lt;br&gt;Värmeverksföreningen (WF), Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen (SAF), Bilindustriföreningen, Boliden Mineral AB, Styrelsen för&lt;br&gt;teknisk ackreditering (SWEDAC), Svenska Renhållningsverks-Föreningen&lt;br&gt;(RVF), Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges&lt;br&gt;Bilskrotares Riksförbund, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorgani-&lt;br&gt;sation (SBC), Sveriges Tandläkarförbund, Arbetsmiljöinstitutet samt&lt;br&gt;Metallbiologiskt centrum i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har beretts tillfälle men inte inkommit med yttrande:&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Cementa AB, Akademiska sjukhuset i Uppsala&lt;br&gt;- Amalgamenheten, Greenpeace, Miljöförbundet, REFORSK, Svensk&lt;br&gt;Avfallskonvertering AB (SAKAB) samt Tandvårdsskadeförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljö- och naturresursdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:110&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 december 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wes-&lt;br&gt;terberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:110 Bättre kontroll över&lt;br&gt;miljöferligt avfell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:110&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivningsbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1985:426) om kemiska&lt;br&gt;produkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45496, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen förordar om åtgärder för att samla in och ta hand om kvicksilver i uttjänta varor och produkter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen förordar om åtgärder för att samla in och ta hand om kvicksilver i uttjänta varor och produkter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-12-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-01-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-01-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:05:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03110</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:05:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03110</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__110.pdf</filnamn>
<filstorlek>1030850</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CD313D67-2F73-4CC8-88D1-D974E4AC1D22</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JoU16</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JoU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:110&lt;br/&gt;
Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:110 Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:110&lt;br/&gt;
Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:110 Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:110&lt;br/&gt;
Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:110 Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:110&lt;br/&gt;
Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:110 Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:110&lt;br/&gt;
Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:110 Bättre kontroll över  miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Jennehag  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:110&lt;br/&gt;
Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:110 Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Jennehag  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:110&lt;br/&gt;
Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:110 Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Max Montalvo  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:110&lt;br/&gt;
Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:110 Bättre kontroll över  miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Max Montalvo  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Olof Håkansson  och Ines Uusmann  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:110&lt;br/&gt;
Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:110 Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Olof Håkansson  och Ines Uusmann  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Olof Petersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:110&lt;br/&gt;
Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:110 Bättre kontroll över miljöfarligt avfall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Olof Petersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>