<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2294608</hangar_id>
 <dok_id>GH0311</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>11</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:11</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>11</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-08-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:31</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0311/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0311</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0311</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:11&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet,&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0311/prop_199394__11-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 augusti 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas regeringens familjepolitik för valfrihet och&lt;br&gt;jämställdhet. Förnyelsen av familjepolitiken syftar till att ge barn-&lt;br&gt;familjerna ökade möjligheter att lösa barnomsorgen på det sätt de själva&lt;br&gt;önskar, genom god barnomsorg utanför hemmet och genom bättre&lt;br&gt;ekonomiska möjligheter för dem som önskar stanna hemma när barnen&lt;br&gt;är små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål för barnomsorg utanför hemmet läggs fast. Kom-&lt;br&gt;munens skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för barn i åldrama 1&lt;br&gt;till och med 12 år skärps genom förslag till ändringar i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). Bestämmelser införs i lagen som preciserar barnomsorgens&lt;br&gt;uppgift samt de kvalitetskrav som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen föreslås bli skyldig att ge bidrag till enskilda förskolor&lt;br&gt;och fritidshem med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från&lt;br&gt;kommunens kostnad per barn i den egna verksamheten. Vid tillstånds-&lt;br&gt;givning som gäller enskilda förskolor och fritidshem får avseende&lt;br&gt;endast fästas vid sökandens lämplighet och ändamålsenligheten av loka-&lt;br&gt;lerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen aviseras att förslag senare kommer att läggas fram om&lt;br&gt;ett vårdnadsbidrag för de barn som fyllt ett men inte tre år. Bidraget&lt;br&gt;skall uppgå till 2 000 kronor per barn och månad. Samtidigt skall en&lt;br&gt;skattemässig avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader upp till ett&lt;br&gt;visst högsta belopp införas. Förslag kommer senare också att läggas&lt;br&gt;fram om att rätten till tjänstledighet för vård av barn förlängs från&lt;br&gt;dagens 18 månader till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 17 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 14-16 §§ skall betecknas 15-17 §§ och nuvarande&lt;br&gt;18 § skall betecknas 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 §, de nya 14-17 §§ samt 35 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 13 a, 13 b, 14 a-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c och 18 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn som stadigvarande&lt;br&gt;vistas i kommunen skall bedrivas&lt;br&gt;förskole- och fritidshemsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten avser&lt;br&gt;barn som inte har uppnått skol-&lt;br&gt;pliktig ålder och barn vilkas skol-&lt;br&gt;start har skjutits upp enligt 3 kap.&lt;br&gt;7 § skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidshemsverksamheten avser&lt;br&gt;skolpliktiga barn till och med tolv&lt;br&gt;års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige och som stadigvarande&lt;br&gt;vistas i kommunen skall bedrivas&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten avser&lt;br&gt;barn som inte har uppnått skol-&lt;br&gt;pliktig ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen avser barn&lt;br&gt;till och med tolv års ålder som är&lt;br&gt;inskrivna i grundskolan eller&lt;br&gt;någon motsvarande skolform&lt;br&gt;enligt skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten bedrivs i&lt;br&gt;form av förskola, som organiseras&lt;br&gt;som daghem eller deltidsgrupp, i&lt;br&gt;form av familjedaghem och i form&lt;br&gt;av kompletterande förskoleverk-&lt;br&gt;samhet (öppen förskola).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen bedrivs i&lt;br&gt;form av fritidshem, integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg eller familje-&lt;br&gt;daghem. För barn mellan tio och&lt;br&gt;tolv år kan skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;även bedrivas i form av öppen&lt;br&gt;fritidsverksamhet. Skolbarnsom-&lt;br&gt;sorgen skall ta emot barn för&lt;br&gt;vistelse den del av dagen då&lt;br&gt;barnet inte vistas i skolan och&lt;br&gt;under lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhetens uppgift&lt;br&gt;är att genom pedagogisk verk-&lt;br&gt;samhet erbjuda barn fostran och&lt;br&gt;omvårdnad. Skolbarnsomsorgens&lt;br&gt;uppgift är att komplettera skolan&lt;br&gt;samt erbjuda barn en meningsfull&lt;br&gt;fritid och stöd i utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bedrivande av för-&lt;br&gt;skoleverksamhet och skolbarns-&lt;br&gt;omsorg skall det finnas personal&lt;br&gt;med sådan utbildning eller er-&lt;br&gt;farenhet att barnens behov av&lt;br&gt;omsorg och en god pedagogisk&lt;br&gt;verksamhet kan tillgodoses. Barn-&lt;br&gt;grupperna skall ha en lämplig&lt;br&gt;sammansättning och storlek.&lt;br&gt;Lokalerna skall vara ändamålsen-&lt;br&gt;liga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall utgå från&lt;br&gt;varje barns behov. Barn som av&lt;br&gt;fysiska, psykiska eller andra skäl&lt;br&gt;behöver särskilt stöd i sin utveck-&lt;br&gt;ling skall ges den omsorg som&lt;br&gt;deras speciella behov kräver.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(18 §)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun svarar för att&lt;br&gt;barn inom dess område erbjuds&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg. Verksamheterna&lt;br&gt;kan också anordnas av enskilda.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn vårdas på sjukhus&lt;br&gt;eller i någon annan institution,&lt;br&gt;skall huvudmannen för institutio-&lt;br&gt;nen sörja för att barnet får tillfälle&lt;br&gt;att delta i verksamhet som mot-&lt;br&gt;svarar den som erbjuds i förskola&lt;br&gt;eller fritidshemsverksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn vårdas på sjukhus&lt;br&gt;eller i någon annan institution,&lt;br&gt;skall huvudmannen för institutio-&lt;br&gt;nen sörja för att barnet får tillfälle&lt;br&gt;att delta i verksamhet som mot-&lt;br&gt;svarar den som erbjuds i förskola,&lt;br&gt;fritidshem eller integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg skall tillhandahållas&lt;br&gt;i den omfattning det behövs med&lt;br&gt;hänsyn till föräldrarnas förvärvs-&lt;br&gt;arbete eller studier eller barnets&lt;br&gt;eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet skall till-&lt;br&gt;handahållas för barn som har&lt;br&gt;fyllt ett år. För barn som inte har&lt;br&gt;fyllt ett år skall förskola till-&lt;br&gt;handahållas om barnet omfattas&lt;br&gt;av 16 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vårdnadshavaren har an-&lt;br&gt;mält behov av plats inom förs-&lt;br&gt;koleverksamheten eller skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen, skall kommunen&lt;br&gt;erbjuda plats utan oskäligt dröjs-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 14 a § också&lt;br&gt;genom att utan oskäligt dröjsmål&lt;br&gt;hänvisa barnet till en motsvaran-&lt;br&gt;de plats i en enskild förskola, ett&lt;br&gt;enskilt fritidshem eller enskild&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ta skälig hän-&lt;br&gt;syn till vårdnadshavarens önske-&lt;br&gt;mål om omsorgsform när den&lt;br&gt;erbjuder plats inom förskoleverk-&lt;br&gt;samheten eller skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;enligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats inom förskoleverksamheten&lt;br&gt;eller skolbarnsomsorgen skall&lt;br&gt;erbjudas så nära barnets eget&lt;br&gt;hem eller skola som möjligt med&lt;br&gt;beaktande av vad som krävs för&lt;br&gt;att effektivt utnyttja lokaler och&lt;br&gt;andra resurser. Skälig hänsyn&lt;br&gt;skall också tas till vårdnads-&lt;br&gt;havarens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(14 §) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år&lt;br&gt;då de fyller sex år. Förskolan skall omfatta minst 525 timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De barn vilkas skolstart har&lt;br&gt;skjutits upp enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) skall an-&lt;br&gt;visas plats i förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan förskola på grund av barnets restider eller av andra skäl inte be-&lt;br&gt;drivas i den omfattning som anges i första stycket, får kommunen dela&lt;br&gt;upp förskolan på två år. Barn som berörs av sådan uppdelning skall&lt;br&gt;anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet&lt;br&gt;fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 tim-&lt;br&gt;mar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(15 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De barn som av fysiska, psykiska&lt;br&gt;eller andra skäl behöver särskilt&lt;br&gt;stöd i sin utveckling skall anvisas&lt;br&gt;plats i förskola tidigare än som&lt;br&gt;anges i 14 § första stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som av fysiska, psykiska&lt;br&gt;eller andra skäl behöver särskilt&lt;br&gt;stöd i sin utveckling skall anvisas&lt;br&gt;plats i förskola, fritidshem eller&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med förtur anvisas plats i fritids-&lt;br&gt;hem, om inte barnets behov av&lt;br&gt;sådant stöd tillgodoses på något&lt;br&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall genom&lt;br&gt;uppsökande verksamhet ta reda&lt;br&gt;på vilka barn som behöver an-&lt;br&gt;visas plats i förskola eller fritids-&lt;br&gt;hem enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(16 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall verka för&lt;br&gt;att barn som avses i 14 och 15 §§&lt;br&gt;utnyttjar den anvisade platsen och&lt;br&gt;informera föräldrarna om verk-&lt;br&gt;samheten och syftet med denna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte barnets behov av sådant stöd&lt;br&gt;tillgodoses på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall genom&lt;br&gt;uppsökande verksamhet ta reda&lt;br&gt;på vilka barn som behöver an-&lt;br&gt;visas plats enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall verka för&lt;br&gt;att barn som avses i 15 och 16 §§&lt;br&gt;utnyttjar den anvisade platsen och&lt;br&gt;informera föräldrarna om verk-&lt;br&gt;samheten och syftet med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda förskolor, enskilda&lt;br&gt;fritidshem och enskild integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg skall, på de&lt;br&gt;villkor som uppställs med stöd av&lt;br&gt;andra stycket, efter ansökan till-&lt;br&gt;delas medel för verksamheten av&lt;br&gt;den kommun där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs. För varje barn skall&lt;br&gt;kommunen lämna ett belopp som&lt;br&gt;inte oskäligt avviker från kom-&lt;br&gt;munens kostnad per barn i mot-&lt;br&gt;svarande verksamhet. Ansökan&lt;br&gt;skall ha kommit in senast den&lt;br&gt;1 september året innan verksam-&lt;br&gt;heten skall börja, om inte kom-&lt;br&gt;munen medger annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får ställa upp som&lt;br&gt;villkor för bidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att avgifterna för den enskil-&lt;br&gt;da verksamheten inte oskäligt&lt;br&gt;överstiger den avgift som kom-&lt;br&gt;munen tar ut för motsvarande&lt;br&gt;verksamhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den som driver verksam-&lt;br&gt;heten i mån av lämplig plats tar&lt;br&gt;emot barn som hänvisas av kom-&lt;br&gt;munen enligt 14 b § andra styck-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn som inte hör hem-&lt;br&gt;ma i kommunen har tagits emot i&lt;br&gt;en enskild verksamhet som har&lt;br&gt;tilldelats medel enligt första&lt;br&gt;stycket, har kommunen rätt till&lt;br&gt;ersättning för sina kostnader för&lt;br&gt;barnomsorgen från barnets hem-&lt;br&gt;kommun. Detsamma gäller när en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i förskola eller i fri-&lt;br&gt;tidshem, färdtjänst, hjälp i hem-&lt;br&gt;met, service och omvårdnad, så-&lt;br&gt;dant boende som avses i 20 §&lt;br&gt;andra stycket eller 21 § tredje&lt;br&gt;stycket eller arman liknande social&lt;br&gt;tjänst får kommunen ta ut skäliga&lt;br&gt;avgifter enligt grunder som kom-&lt;br&gt;munen bestämmer. Avgifterna får&lt;br&gt;dock inte överstiga kommunens&lt;br&gt;självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskola&lt;br&gt;som avses i 14 och 75 §§ får&lt;br&gt;avgift tas ut endast i den mån&lt;br&gt;verksamheten överstiger 15 tim-&lt;br&gt;mar i veckan eller 525 timmar om&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun i sin motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet har tagit emot ett barn&lt;br&gt;som inte hör hemma i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i av kommunen anord-&lt;br&gt;nad förskola, fritidshem, integre-&lt;br&gt;rad skolbarnsomsorg, familje-&lt;br&gt;daghem, färdtjänst, hjälp i hem-&lt;br&gt;met, service och omvårdnad,&lt;br&gt;sådant boende som avses i 20 §&lt;br&gt;andra stycket eller 21 § tredje&lt;br&gt;stycket eller annan liknande social&lt;br&gt;tjänst får kommunen ta ut skäliga&lt;br&gt;avgifter enligt grunder som kom-&lt;br&gt;munen bestämmer. Avgifterna får&lt;br&gt;dock inte överstiga kommunens&lt;br&gt;självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskola&lt;br&gt;som avses i 75 och 76 §§ får&lt;br&gt;avgift tas ut endast i den mån&lt;br&gt;verksamheten överstiger 15 tim-&lt;br&gt;mar i veckan eller 525 timmar om&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt boende får&lt;br&gt;inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så stort belopp att den en-&lt;br&gt;skilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:47.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:11&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård&lt;br&gt;eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:442) om för-&lt;br&gt;söksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för&lt;br&gt;vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), som gäller till&lt;br&gt;utgången av år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1995,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökan om&lt;br&gt;tillstånd enligt 2 § får avseende&lt;br&gt;fästas endast vid sökandens&lt;br&gt;lämplighet att bedriva verksam-&lt;br&gt;heten och vid ändamålsenligheten&lt;br&gt;av de lokaler där sökanden avser&lt;br&gt;att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens giltighetstid senast förlängd 1991:1593.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:11&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 augusti 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Svensson, af Ugglas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Davidsson, Könberg, Odell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lundgren, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet B. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om utvidgad lagreglering på&lt;br&gt;barnomsorgsområdet, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Familjepolitik för valfrihet och jämställdhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Familjepolitiken skall underlätta för föräldrarna att själva välja den vård&lt;br&gt;och fostran av barnen och den arbetsfördelning som passar dem och&lt;br&gt;barnen bäst. Det innebär att familjepolitiken skall främja både valfrihet&lt;br&gt;och jämställdhet mellan kvinnor och män. Den som väljer att för-&lt;br&gt;värvsarbeta skall ha ekonomiskt utbyte av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den regeringsförklaring som avgavs i oktober 1991 aviserades en&lt;br&gt;förnyelse av familjepolitiken. Den syftar till att ge ökad valfrihet för&lt;br&gt;småbarnsföräldrar. Om varje barnfamilj får möjlighet att lösa barnom-&lt;br&gt;sorgen på det sätt den själv önskar skapas större trygghet. Det innebär&lt;br&gt;att det måste finnas barnomsorg utanför hemmet av god kvalitet för den&lt;br&gt;som vill ha det och bättre ekonomiska möjligheter för dem som önskar&lt;br&gt;stanna hemma när barnen är små. Denna omläggning av familjepoli-&lt;br&gt;tiken sker i flera steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett första steg togs genom riksdagens beslut 1992 att existerande&lt;br&gt;hinder för fri etablering och fritt utnyttjande av olika former av barn-&lt;br&gt;omsorg togs bort (Prop. 1991/92:65, bet. 1991/92:SoU12, rskr.&lt;br&gt;1991/92:85). Ca 6 700 platser i enskilda dag- och fritidshem har sedan&lt;br&gt;dess tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden har kommit att ta ytterligare steg i utvecklingen av familje-&lt;br&gt;politiken. Jag kommer nu att föreslå ändringar av socialtjänstlagen som&lt;br&gt;syftar till att säkerställa tillgången på barnomsorg utanför hemmet i&lt;br&gt;kommunal eller enskild regi. Jag avser att senare återkomma med för-&lt;br&gt;slag om införande av ett skattepliktigt vårdnadsbidrag för barn i åldern&lt;br&gt;1 - 3 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag kommer närmare in på förslagen till ändringar i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen vill jag ge en samlad redovisning av de steg som nu planeras i&lt;br&gt;syfte att förbättra familjepolitiken. Riksdagen bör föreslås ställa sig&lt;br&gt;bakom de riktlinjer som redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Reformer för ökad valfrihet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vidga och säkerställa valfriheten kommer jag i det följande att&lt;br&gt;föreslå att det i socialtjänstlagen klargörs att kommunerna är skyldiga&lt;br&gt;att se till att det finns barnomsorg för de familjer som så önskar från&lt;br&gt;det att barnet har fyllt ett år. Det är också angeläget att de barn som&lt;br&gt;har börjat i förskolan vid ändrade sociala förhållanden, till exempel då&lt;br&gt;de får syskon eller då föräldrar blir arbetslösa, får möjlighet till fortsatt&lt;br&gt;kontakt med barnomsorgen, åtminstone under några timmar per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många kommuner har redan system med så kallad bamomsorgspeng&lt;br&gt;införts. Det innebär att föräldrarna själva kan avgöra vilken barnom-&lt;br&gt;sorg de vill utnyttja. Kommunens bidrag utbetalas till den anordnare,&lt;br&gt;även enskild sådan, som föräldrarna bestämmer. För att säkerställa&lt;br&gt;mångfald föreslås att det i lagen skall slås fast att kommunerna är skyl-&lt;br&gt;diga att betala ut bidrag till enskilda alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer också att diskutera vissa kvalitetsaspekter på barnom-&lt;br&gt;sorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnde inledningsvis avser jag att senare återkomma till&lt;br&gt;regeringen med förslag till ett vårdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har mot bakgrund härav nyligen tillkallat en arbetsgrupp inom&lt;br&gt;regeringskansliet med uppgift att utarbeta ett förslag till lag om vård-&lt;br&gt;nadsbidrag. Arbetsgruppen skall bland annat belysa tekniska och ad-&lt;br&gt;ministrativa aspekter på ett skattepliktigt vårdnadsbidrag samt belysa&lt;br&gt;olika konsekvenser därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vårdnadsbidrag skall införas för de barn som har fyllt ett men inte&lt;br&gt;tre år. Bidraget skall uppgå till 2 000 kronor per barn och månad.&lt;br&gt;Samtidigt bör en skattemässig avdragsrätt för styrkta bamomsorgskost-&lt;br&gt;nader upp till ett visst högsta belopp införas. Avdragsrätten motiveras&lt;br&gt;dels av önskemål att undvika marginaleffekter när vårdnadsbidraget&lt;br&gt;införs och, som jag strax skall återkomma till, avgifterna höjs, dels av&lt;br&gt;den mer principiella synen att kostnader för barnomsorg kan ses som&lt;br&gt;utgifter för inkomstens förvärvande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna får använda vårdnadsbidraget på det sätt de själva önskar.&lt;br&gt;Jag förutsätter dock att avgifterna i den offentligt subventionerade barn-&lt;br&gt;omsorgen kommer att höjas för berörda årskullar varför de föräldrar&lt;br&gt;som utnyttjar denna barnomsorg i praktiken får använda vårdnads-&lt;br&gt;bidraget för att betala de högre avgifterna. Det är rimligt att det höjda&lt;br&gt;avgiftsuttaget står i proportion till vistelsetidens längd. Samtidigt får&lt;br&gt;motsvarande kostnad dras av vid inkomstbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre avgifter för de minsta barnen kan motiveras inte bara av för-&lt;br&gt;äldrarnas ökade betalningsförmåga utan också av kostnadsskäl. En plats&lt;br&gt;i småbamsavdelning kan uppskattas kosta 15-20 000 kronor mer än i&lt;br&gt;en avdelning med något äldre barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som vill avstå från förvärvsarbete eller som vill lösa barn-&lt;br&gt;omsorgen på privat väg öppnar vårdnadsbidraget och avdragsrätten&lt;br&gt;nya möjligheter. En del av förskolebarnen har i dag föräldrar som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsarbetar, och således betalar skatt, men som löser sin barn- Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;omsorg utan offentliga subventioner, t.ex. genom att arbeta skift,&lt;br&gt;genom att anställa privat vårdare eller genom att utnyttja någon anhörig&lt;br&gt;eller liknande. Det är önskvärt från rättvisesynpunkt att även dessa&lt;br&gt;grupper får visst ekonomiskt stöd från det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdnadsbidraget ökar också möjligheterna för dem som vill stanna&lt;br&gt;hemma en längre tid. Inkomstförlusten blir också mindre för dem som&lt;br&gt;önskar gå ned i arbetstid. Vårdnadsbidraget ökar därmed småbarnsför-&lt;br&gt;äldrarnas möjligheter att anpassa yrkesarbete och omvårdnad om&lt;br&gt;barnen så att familjens egna önskemål bättre kan tillgodoses. Beloppet&lt;br&gt;2 000 kronor per barn och månad kan naturligtvis vid en första anblick&lt;br&gt;te sig lågt, men det skall ses tillsammans med föräldrapenningen och&lt;br&gt;ofta med bostadsbidraget. Tillsammans ger dessa stödformer ett inte&lt;br&gt;oväsentligt ekonomiskt stöd under några år för den som vill avstå från&lt;br&gt;eller minska förvärvsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig ge en enkel illustration i sifferexemplets form. Den som&lt;br&gt;redan i dag uppbär exempelvis 100 000 kronor i föräldrapenning under&lt;br&gt;ett år och har ett bostadsbidrag under ett par år med, säg, 15 000&lt;br&gt;kronor per år, får nu en ytterligare inkomstförstärkning med 24 000&lt;br&gt;kronor per år i två år. Sammantaget motsvarar det en årsinkomst före&lt;br&gt;skatt, om inkomsten fördelas jämnt under tre år, på över 50 000 kronor&lt;br&gt;eller ca 15 000 kronor mer än i dag, alltså en höjning med ca 50&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att förslag till vårdnadsbidrag framläggs kommer&lt;br&gt;regeringen att föreslå att rätten till tjänstledighet för vård av barn för-&lt;br&gt;längs från dagens 18 månader till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa reformer kommer att föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen våren 1993 (prop. 1992/93:150) har&lt;br&gt;regeringen som ett led i saneringen av statens finanser aviserat ett för-&lt;br&gt;slag om sänkt ersättningsnivå i föräldraförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer det emellertid som angeläget att behålla ersättningsnivån&lt;br&gt;i föräldraförsäkringen, bland annat för att även fortsättningsvis stimu-&lt;br&gt;lera fäder att ta föräldraledigt. Det kan befaras att en sänkt ersätt-&lt;br&gt;ningsnivå skulle leda till att de minskade sitt uttag. Sedan ersättnings-&lt;br&gt;nivån i den tillfälliga föräldrapenningen sänktes från 90 till 80 procent&lt;br&gt;för de första 14 dagarna per barn och år har andelen fäder som tar ut&lt;br&gt;de så kallade pappadagarna i samband med barns födelse minskat från&lt;br&gt;86 till 82 procent. Jag uppfattar det som en allvarlig varningssignal.&lt;br&gt;Ersättningsnivån i föräldraförsäkringen bör därför ligga kvar på&lt;br&gt;90 procent och den budgetförstärkning som en sänkt ersättningsnivå&lt;br&gt;skulle innebära ersättas av en annan av motsvarande omfattning. Till&lt;br&gt;denna senare fråga finns anledning att återkomma när regeringen lägger&lt;br&gt;fram förslag i syfte att ytterligare konkretisera saneringsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har varje&lt;br&gt;förälder, om de gemensamt har vårdnaden om barnet, rätt att uppbära&lt;br&gt;föräldrapenning under minst 90 dagar. Enligt samma paragraf kan en&lt;br&gt;förälder, genom skriftlig anmälan till försäkringskassan, avstå rätten att&lt;br&gt;uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att fäder helt eller delvis överlåter sin rätt till för- Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;äldrapenning till mödrarna. Under år 1992 togs drygt 90 procent av&lt;br&gt;dagarna ut av mödrar och således knappt 10 procent av fäderna. Enligt&lt;br&gt;en färsk studie från Riksförsäkringsverket, Vilka pappor kom hem?&lt;br&gt;(RFV informerar R 1993:3), avseende barn födda 1989, var det under&lt;br&gt;1989/1990 för över hälften av barnen endast mamman som utnyttjade&lt;br&gt;föräldrapenningen. Knappt hälften av papporna tog ut någon föräldra-&lt;br&gt;penning. I genomsnitt tog denna hälft ut knappt 50 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till att fäderna i så ringa utsträckning utnyttjar föräldraledig-&lt;br&gt;heten kan variera. Det är dock inte ovanligt att nyblivna fäder upplever&lt;br&gt;sig möta motstånd från arbetsgivare och arbetskamrater. Många har&lt;br&gt;fortfarande uppfattningen att vården om de små barnen är mödrarnas&lt;br&gt;uppgift snarare än ett gemensamt ansvar för föräldrarna. Arbetsgivare&lt;br&gt;frågar inte sällan unga kvinnor om deras eventuella planer på att skaffa&lt;br&gt;barn - medan det knappast förekommer att samma fråga ställs till unga&lt;br&gt;män. Traditionella värderingar om arbetsfördelningen i hemmen är&lt;br&gt;naturligtvis inte ovanliga heller hos föräldrarna själva. Såsom socio-&lt;br&gt;logen Carin Holmberg har visat i sin doktorsavhandling, Det kallas&lt;br&gt;kärlek, överförs sådana värderingar från generation till generation även&lt;br&gt;hos unga par som betraktar sig själva som jämställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på jämställdhet i hemmen avspeglas i samhället i stort och på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Villkoren är olika för kvinnor och män. Där makt&lt;br&gt;finns finns mest män, till exempel på chefsposter i näringsliv och&lt;br&gt;offentlig förvaltning (Man är chef, Statistiska Centralbyrån, 1992). Den&lt;br&gt;statliga löneskillnadsutredningen (SOU 1993:7), Löneskillnader och&lt;br&gt;lönediskriminering, har nyligen visat att det finns löneskillnader mellan&lt;br&gt;kvinnor och män på mellan 1 och 8 procent som det inte går att för-&lt;br&gt;klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att statsmakterna i utformningen av regelsystem för&lt;br&gt;till exempel föräldraförsäkringen markerar att ansvaret för barnen delas&lt;br&gt;av bägge föräldrarna. Den tidigare nämnda regeln att tre månader i&lt;br&gt;försäkringen är förbehållen vardera föräldern kan ses som en sådan&lt;br&gt;markering. Löneskillnadsutredningen har föreslagit att möjligheten att&lt;br&gt;avstå rätt att uppbära föräldrapenning till den andra föräldern bör be-&lt;br&gt;gränsas. I Norge har sedan den 1 april i år införts en s.k. fedrekvot,&lt;br&gt;dvs. en månad i föräldraförsäkringen som är förbehållen fadern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyligen tillsatt en arbetsgrupp för att närmare studera på vilket&lt;br&gt;sätt fäderna ytterligare skulle kunna uppmuntras att utnyttja föräldraför-&lt;br&gt;säkringen. Arbetsgruppen skall belysa såväl möjligheten att begränsa&lt;br&gt;möjligheten att avstå förmån till den andra föräldern som andra tänk-&lt;br&gt;bara alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att återkomma till regeringen med förslag i denna fråga i&lt;br&gt;anslutning till den s.k. jämställdhetspropositionen under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen skall även belysa och lämna förslag beträffande vissa&lt;br&gt;andra frågor rörande föräldraförsäkringen bland annat i syfte att mot-&lt;br&gt;verka vad som kan uppfattas som ett viss överutnyttjande av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vårdnadsbidraget införs bör vidare de 90 dagarna i föräldraför-&lt;br&gt;säkringen med rätt till ersättning enligt garantinivån avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att redovisa bakgrund till och motiveringar för Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;ändringar i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förskolelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter att tidigare ha varit en helt oreglerad verksamhet beslutade riks-&lt;br&gt;dagen år 1973 att en allmän förskola för alla sexåringar skulle införas&lt;br&gt;år 1975 (prop. 1973:136, bet. 1973:SoU30, rskr. 1973:372). Kommu-&lt;br&gt;nerna fick en lagfäst skyldighet att anvisa plats i förskola för alla barn&lt;br&gt;i kommunen från höstterminen det år barnet fyller sex år. Verksam-&lt;br&gt;heten skulle omfatta minst 15 timmar per vecka och totalt minst 525&lt;br&gt;timmar om året. För glesbygdskommuner öppnades en möjlighet att&lt;br&gt;anordna förskola med kortare verksamhet per år men i stället omfattan-&lt;br&gt;de två år, dvs. redan från det barnet fyller fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare infördes en bestämmelse om att barn, som av fysiska, psy-&lt;br&gt;kiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin&lt;br&gt;utveckling, så långt möjligt skulle anvisas plats redan före sex års&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje kommun skulle finnas en plan för utbyggnaden av förskole-&lt;br&gt;verksamheten. Planen avsåg en femårsperiod och innefattade en redo-&lt;br&gt;visning av behovet av förskoleverksamhet och på vilket sätt och i vilk-&lt;br&gt;en utsträckning kommunen avsåg att tillgodose detta behov i form av&lt;br&gt;daghem, deltidsgrupper, familjedaghem etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beslutades att den allmänna förskolan för sexåringar och för&lt;br&gt;yngre barn med behov av särskilt stöd skulle vara avgiftsfri upp till&lt;br&gt;15 timmar i veckan eller 525 timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna farms i lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet,&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 juli 1975.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Lagen om barnomsorg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På grundval av en överenskommelse mellan regeringen och Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet beslutade riksdagen år 1976 om ett omfattande utbygg-&lt;br&gt;nadsprogram för barnomsorgen (prop. 1975/76:92, bet. 1975/76:SoU28,&lt;br&gt;rskr. 1975/76:219). Programmet innefattade en utbyggnad av 100 000&lt;br&gt;platser i daghem och 50 000 platser i fritidshem samt en ökning av&lt;br&gt;platstillgången i kommunala familjedaghem. Utbyggnaden skulle ske&lt;br&gt;under femårsperioden 1976 - 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade samtidigt om en lag om barnomsorg som innebar&lt;br&gt;att barnomsorgen blev en lagfäst kommunal uppgift med skyldighet för&lt;br&gt;kommunerna att svara för en planmässig utbyggnad. Statsbidragen&lt;br&gt;höjdes väsentligt samtidigt som en särskild arbetsgivaravgift infördes&lt;br&gt;för att finansiera statens kostnader. I övrigt överfördes bestämmelserna&lt;br&gt;i den tidigare förskolelagen till den nya lagen (1976:381) om barnom-&lt;br&gt;sorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Socialtjänstlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;År 1980 beslutade riksdagen om en ny social vårdlagstiftning. Beslutet&lt;br&gt;innebar att gällande barnavårdslag, nykterhetsvårdslag, socialhjälpslag&lt;br&gt;och barnomsorgslag ersattes av en ny socialtjänstlag (1980:620). De&lt;br&gt;viktigaste bestämmelserna i bamomsorgslagen flyttades därvid över till&lt;br&gt;socialtjänstlagen utan några sakliga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Riksdagens beslut Förskola för alla barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut år 1985 lade riksdagen fast principerna för att förverkliga&lt;br&gt;en rätt för alla barn att delta i kommunal bamomsorgsverksamhet från&lt;br&gt;ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan (prop. 1984/85:209,&lt;br&gt;bet. 1985/86:SoU5, rskr. 1985/86:27). Åldersgränsen ett och ett halvt&lt;br&gt;år valdes eftersom avsikten var att förlänga föräldraförsäkringen till 18&lt;br&gt;månader. Samtidigt framhölls att den valda åldersgränsen i sig inte&lt;br&gt;befriade kommunen från ansvar för omsorger för barn under 18 måna-&lt;br&gt;ders ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar avsåg rätten&lt;br&gt;plats i kommunalt daghem, föräldrakooperativ eller familjedaghem. För&lt;br&gt;barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande avsåg&lt;br&gt;rätten deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp. Den angiv-&lt;br&gt;na målsättningen skulle främjas genom en planmässig utbyggnad så att&lt;br&gt;barnomsorgen för alla barn var fullt utbyggd senast år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet innebar vidare att vissa grundläggande principer för verksam-&lt;br&gt;heten i förskolor och familjedaghem lades fast. Några förändringar i&lt;br&gt;den gällande lagstiftningen beslutades inte, men föredragande statsrådet&lt;br&gt;anförde i propositionen att han avsåg att under utbyggnadsperioden,&lt;br&gt;dvs. senast år 1991, återkomma till regeringen om en lagstiftad rätt till&lt;br&gt;förskola för alla barn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Aktionsgruppen för barnomsorg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte i mars 1990 en särskild aktionsgrupp med uppdrag&lt;br&gt;att i nära samarbete med kommunerna inventera möjliga åtgärder för att&lt;br&gt;snabbt bygga ut och förbättra situationen i barnomsorgen. Beträffande&lt;br&gt;lagstiftningsfrågan föreslog aktionsgruppen i sitt betänkande&lt;br&gt;(SOU 1990:80) Förskola för alla barn 1991 - Hur blir det?, att frågan&lt;br&gt;borde lösas genom en sådan ändring i socialtjänstlagen att tillgång till&lt;br&gt;plats i barnomsorgen blev en rättighet för de barn som så önskade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslog aktionsgruppen bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en lagstiftad rätt till plats i barnomsorgen för barn i åldern 18&lt;br&gt;månader till skolåldern genomförs från och med den 1 januari 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den allmänna förskolan utvidgas till att omfatta även femåringar&lt;br&gt;från höstterminen 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den allmänna förskolan utvidgas till att omfatta även fyraåringar&lt;br&gt;från höstterminen 1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kommunerna får en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla öppen&lt;br&gt;förskola för barn under fyra års ålder som inte vistas i deltidsgrupp&lt;br&gt;eller daghem från höstterminen 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktionsgruppens förslag har remissbehandlats. Förslaget till lagstift-&lt;br&gt;ning tillstyrktes av Socialstyrelsen, Skolöverstyrelsen, fyra länsstyrel-&lt;br&gt;ser, fem kommuner, TCO, SACO, LO och Sveriges Socialdemokra-&lt;br&gt;tiska kvinnoförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrktes av Riksrevisionsverket, Statskontoret, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, tio kommuner samt Moderata samlingspartiets&lt;br&gt;kvinnoförbund. Övriga remissinstanser var tveksamma eller hade inte&lt;br&gt;tagit ställning till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av remissyttrandena i vad avser aktionsgruppens&lt;br&gt;förslag till lagstiftning har gjorts inom Socialdepartementet och finns&lt;br&gt;tillgänglig i ärendet (dnr S90/3993/B).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Skolbarnsomsorgskommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En särskild kommitté tillkallades år 1989 för att följa, stimulera och&lt;br&gt;påskynda en utveckling i riktning mot en organisatoriskt och pedago-&lt;br&gt;giskt samlad verksamhet för skola och skolbarnsomsorg. Kommitténs&lt;br&gt;arbete hade som mål att från en helhetssyn på verksamheten i skolan&lt;br&gt;och skolbarnsomsorgen stimulera utvecklingen i riktning mot en god&lt;br&gt;heldagsomsorg av hög kvalitet i en ekonomiskt rationell organisation.&lt;br&gt;Kommittén redovisade i sitt betänkande (SOU 1991:54) Skola-skol-&lt;br&gt;barnsomsorg, en helhet, olika exempel som visade vilka ekonomiska&lt;br&gt;effekter olika former av samarbete får avseende lokal- och personal-&lt;br&gt;användning. Analysen innehåller vissa osäkerheter men visar dock att&lt;br&gt;de samlade kostnaderna för en elev som går i skola och skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg var lägre i de integrerade lösningarna än i de traditionella, dvs.&lt;br&gt;med skola och fritidshem separerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Utvecklingen under de senaste åren&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;* De senaste årens mycket stora födelsekullar har nått maximum och&lt;br&gt;börjar åter minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Kvinnor i Sverige har bland de högsta födelsetalen i Västeuropa&lt;br&gt;samtidigt som de förvärvsarbetar i nästan samma omfattning som&lt;br&gt;männen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Ca 10 procent av förskolebarnen har en ensamstående förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Vårdnadshavares (majoriteten kvinnor) arbetstider har under den&lt;br&gt;senaste tioårsperioden förändrats så att allt fler förvärvsarbetar lång&lt;br&gt;deltid eller heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* LO-familjernas uttnyttjande av daghem har ökat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Antalet förskolebarn totalt har ökat med 110 000, antalet förskole-&lt;br&gt;barn i offentligt finansierad barnomsorg har ökat med 144 000 och&lt;br&gt;antalet i privat omsorg har minskat med 58 800 under den senaste&lt;br&gt;tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Antalet barn i daghem har på fyra år ökat med nära 100 000 varav Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;den största relativa ökningen har skett i de enskilda daghemmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(+ 17 200 barn).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Antalet barn i familjedaghem har under samma period minskat med&lt;br&gt;ca 30 000 varav hälften skolbarn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Barnafödandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har det fötts betydligt fler barn i Sverige än vad&lt;br&gt;som var väntat och man får gå tillbaka ända till 1930-talets början för&lt;br&gt;att hitta så stora födelsekullar. Det största antalet barn, ca 124 000,&lt;br&gt;föddes år 1990 vilket kan jämföras med endast 92 000 barn år 1983.&lt;br&gt;De senaste två åren har barnkullarna åter börjat minska och de senaste&lt;br&gt;tillgängliga uppgifterna pekar på att antalet födda barn år 1993 kan&lt;br&gt;komma att ligga på ca 117 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många orsaker till dessa variationer. Baby-boomer återkom-&lt;br&gt;mer med 20-30 års mellanrum. Olika generationer väljer emellertid att&lt;br&gt;skaffa barn under olika stadier i livet, varför barnafödandet trots allt&lt;br&gt;inte helt går att förutse. Denna svårighet illustreras tydligt i diagram 1&lt;br&gt;som visar gapet mellan 1983 års prognos och det faktiska antalet födda&lt;br&gt;barn under perioden 1982 - 1992. Diagrammet visar också den senast&lt;br&gt;gjorda befolkningsprognosens antaganden om födelsetalen från år 1994&lt;br&gt;fram till år 2000 som visar att kullarna åter förväntas minska till om-&lt;br&gt;kring 110 000 födda barn per år vid sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1. Jämförelse mellan prognos och faktiskt antal födda&lt;br&gt;barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åren 1984 - 2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0311/prop_199394__11-2.png" style="width:375pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;a_ Prognos 1983 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Faktiskt antal födda barn *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Åren 1994 - 2000 visar prognos från år 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1960-talets mödrar var ganska unga när de fick sina barn. 80- och 90- Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;talets kvinnor har skjutit upp sitt barnafödande till dess de fullgjort sin&lt;br&gt;utbildning och hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. När de väl&lt;br&gt;börjar få barn ser de i gengäld till att få dem ganska tätt. Detta beteen-&lt;br&gt;de beror troligen delvis på regelsystemet i föräldraförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i hur tätt och vid vilken ålder kvinnorna föder barnen&lt;br&gt;förklarar svängningarna i antalet födda barn olika år. De senaste årens&lt;br&gt;stora födelsekullar betyder emellertid inte att kvinnornas slutliga antal&lt;br&gt;barn blir högre än vad de varit tidigare under seklet. Möjligen kan&lt;br&gt;antalet flerbamsmödrar vara något större i dag än för tio år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå full reproduktion krävs att det föds 2,1 barn per kvin-&lt;br&gt;na. Under 1900-talet har det genomsnittliga antalet barn hos de års-&lt;br&gt;kullar kvinnor som fött färdigt varit förvånansvärt stabilt runt 2,0 barn&lt;br&gt;per kvinna. Det finns inte anledning att tro att detta mönster kommer&lt;br&gt;att förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta europeiska länder sammanfaller ett ökat kvinnligt förvärvs-&lt;br&gt;arbete med ett minskat barnafödande - kvinnor väljer mellan familj&lt;br&gt;och karriär. Ett exempel är Italien där födelsetalet är så lågt - 1,29&lt;br&gt;födda barn per kvinna - att det ligger långt under vad som krävs för&lt;br&gt;full reproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående tablå visar exempel på hur födelsetalen varierar i några&lt;br&gt;västeuropeiska länder. Samtliga uppgifter är från år 1990 utom för&lt;br&gt;Västtyskland där uppgiften avser år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Island&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västtyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sverige har, i jämförelse med andra västeuropeiska länder med hög&lt;br&gt;kvinnlig förvärvsfrekvens, ett mycket högt födelsetal. Den jämförelse-&lt;br&gt;vis väl utbyggda barnomsorgen, den generösa föräldraförsäkringen och&lt;br&gt;en flexibel arbetsmarknad som accepterar deltidsarbete, gör det möjligt&lt;br&gt;för kvinnor - och män - att förena familj och förvärvsarbete också&lt;br&gt;under den tid då barnen är små.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Familjer med förskolebarn år 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån gör varje år på Socialdepartementets uppdrag en&lt;br&gt;enkätundersökning om barnomsorg riktad till föräldrar till ca 90 000&lt;br&gt;barn i åldern 3 månader t.o.m. 6 år. Undersökningen ger främst en&lt;br&gt;bild av olika familjers val av eller framtida önskemål om barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ger emellertid också en bild av hur föräldrar utnyttjar sina möjlig- Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;heter att ta föräldraledigt, hur föräldrarnas arbetstider ser ut i förhållan-&lt;br&gt;de till hur barnomsorgen ordnas, antal syskon i förskoleåldern m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande avsnitt bygger huvudsakligen på information som har hämtats&lt;br&gt;ur bamomsorgsundersökningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 fanns det 540 700 familjer med ca 762 000 barn i förskole-&lt;br&gt;åldern. Som det framgår av nedanstående sammanställning hade när-&lt;br&gt;mare två tredjedelar av familjerna ett förskolebarn, en tredjedel hade&lt;br&gt;två barn och fyra procent (24 000 familjer) hade tre eller flera barn&lt;br&gt;under sju år. Majoriteten av barnen (89 %) hade föräldrar som var&lt;br&gt;gifta eller sammanboende. 76 600 barn bodde med en ensamstående&lt;br&gt;mor och 5 500 barn med en ensamstående far.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal förskole-&lt;br&gt;barn i familjen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345 423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345 423&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;342 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 486&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 582&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540 678&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;762 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Kvinnors förvärvsmönster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kvinnorna har i dag samma möjligheter och förutsättningar som män&lt;br&gt;att skaffa sig en utbildning. Kvinnorna förvärvsarbetar också - trots att&lt;br&gt;de fortfarande har huvudansvaret för barnen - i nästan lika stor omfatt-&lt;br&gt;ning som männen. Fortfarande är det dock kvinnorna som tar den helt&lt;br&gt;övervägande delen av ansvaret för barnen genom att anpassa sina ar-&lt;br&gt;betstider till barnens behov. Den kraftiga utbyggnaden av den offentligt&lt;br&gt;finansierade barnomsorgen har underlättat kvinnornas ökade förvärvs-&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste tioårsperiodens förändringar i kvinnornas förvärvsmönst-&lt;br&gt;er framgår av diagram 2. År 1982 hade en tredjedel av förskolebarnen&lt;br&gt;en vårdnadshavare - huvudsakligen modem - som förvärvsarbetade&lt;br&gt;mindre än 16 timmar per vecka. Tio år senare hade andelen sjunkit till&lt;br&gt;14 procent. Under samma period hade andelen barn vars vårdnads-&lt;br&gt;havare arbetade lång deltid eller heltid ökat från ca 40 till 70 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rapport från LO:s löne- och arbetslivsenhet, Barnomsorg och ar-&lt;br&gt;betstider, visar hur småbamsmammoma arbetar i olika socioekono-&lt;br&gt;miska grupper. Det är nu en ungefär lika stor andel som arbetar deltid&lt;br&gt;inom TCO som inom SACO (53 resp. 54 %) medan den uppgår till&lt;br&gt;62 procent för LO-kvinnoma. Rapporten visar också att det fortfarande&lt;br&gt;är SACO-familjer som har störst andel barn i åldrama 2-6 år i kom-&lt;br&gt;munal barnomsorg. Andelen har dock gått ned något från 79 procent&lt;br&gt;1982/83 till 75 procent 1990/91. LO-familjema har däremot ökat sin&lt;br&gt;andel mycket kraftigt, från 44 till 59 procent av barnen, under samma&lt;br&gt;period. För TCO-bamen är ökningen inte lika stor (från 59 till 70 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2. Småbarnen efter vårdnadshavarens veckoarbetstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal barn 0-6 år. Åren 1982 och 1992&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0311/prop_199394__11-3.png" style="width:346pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Val av olika tillsynsformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Valet av bamtillsynsform har ändrats påtagligt mellan åren 1982 och&lt;br&gt;1992. Kort kan det sägas att det år 1992 fanns flera barn i kommunala&lt;br&gt;och enskilda daghem och familjedaghem, färre barn i privata tillsyns-&lt;br&gt;former (t.ex. mormor) och ungefär en lika stor andel barn hemma om&lt;br&gt;man jämför med år 1982. Att andelen barn som har en förälder hem-&lt;br&gt;ma är lika stor som för tio år sedan beror på att det nu finns ca 30 000&lt;br&gt;fler barn under ett års ålder. Totalt har antalet förskolebarn ökat med&lt;br&gt;ca 110 000 under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet förskolebarn med plats i den offentligt finansierade barnom-&lt;br&gt;sorgen (kommunala och enskilda daghem samt familjedaghem) har&lt;br&gt;under den senaste tioårsperioden ökat med 144 000 barn ( + 58 %) till&lt;br&gt;totalt 392 500. Under samma period har antalet barn med privat betald&lt;br&gt;eller obetald tillsyn (mormor m.m.) minskat med 58 800 (-63 %) till&lt;br&gt;35 000 barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3 visar hur tillsynen för förskolebarnen ordnades under år&lt;br&gt;1992. Av diagrammet framgår också hur tillsynen ordnades för de barn&lt;br&gt;som har en föräldraledig förälder. Totalt hade ca 198 000 förskolebarn&lt;br&gt;en föräldraledig förälder enligt 1992 års bamomsorgsundersökning. För&lt;br&gt;74 000 av barnen gällde föräldraledigheten ett yngre syskon. Drygt 60&lt;br&gt;procent av de barn som fick sin tillsyn hemma hade en föräldraledig&lt;br&gt;förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3. Barn 0-6 år efter tillsynsform och föräldraledighet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0311/prop_199394__11-4.png" style="width:342pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Hur skall kösiffror tolkas?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Olika kommuner har olika system för att mäta köerna till barnomsorg-&lt;br&gt;en. I vissa fall ställs barn i kö från det de är nyfödda. För att få ett&lt;br&gt;jämförbart mått för alla kommuner redovisas i avsnitt 3.6 de köuppgift-&lt;br&gt;er som räknas fram i bamomsorgsundersökningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kön har beräknats genom att man från det totala antalet barn som&lt;br&gt;uppges ha behov av en plats under det första halvåret, räknar bort de&lt;br&gt;barn som redan har en plats, tar hänsyn till dem som önskar byta oms-&lt;br&gt;orgsform och de barn som uppges inte längre behöver plats i barnom-&lt;br&gt;sorgen. Kön förändras kontinuerligt under året bl.a. genom att nya&lt;br&gt;daghem öppnas, barn som får småsyskon lämnar sin plats antingen för&lt;br&gt;att föräldrarna så önskar eller för att kommunen har sådana regler och&lt;br&gt;barn flyttar från eller till ett område. Den största förändringen sker i&lt;br&gt;slutet av sommaren då sexåringarna börjar skolan och flyttas till skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många föräldrar som uppgivit att de behöver en plats kommer kanske&lt;br&gt;inte längre att efterfråga en sådan om de konstaterar att ett nytt syskon&lt;br&gt;väntas. Vid en jämförelse mellan bamomsorgsundersökningama och&lt;br&gt;uppgifter från kommunerna, redovisas i undersökningarna i flera fall en&lt;br&gt;kö också för sådana kommuner som uppger att de sedan länge har full&lt;br&gt;behovstäckning. En slutsats som kan dras är att de uppgifter som visar&lt;br&gt;antalet barn i kö i bamomsorgsundersökningama troligen är överskatta-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att anta att familjer där vårdnadshavaren förvärvs-&lt;br&gt;arbetar lång deltid (&amp;gt; 26 tim/vecka) eller heltid är de familjer som&lt;br&gt;främst har behov av barnomsorg utanför hemmet. I familjer där vård-&lt;br&gt;nadshavaren förvärvsarbetar i mindre omfattning sker detta sannolikt&lt;br&gt;ofta på kvällar eller helger då den andra föräldern sköter barntillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt 12 procent av samtliga barn vars vårdnadshavare är förvärvsår- Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;betande uppges få tillsyn i hemmet. Enligt 1992 års bamomsorgsunder-&lt;br&gt;sökning var antalet barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar mer än&lt;br&gt;26 timmar per vecka ca 365 000 om barn vars föräldrar är föräldra-&lt;br&gt;lediga frånräknas. Totalt hade 376 300 barn plats i daghem eller&lt;br&gt;familjedaghem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna visar att behovet av barnomsorg grovt för hela riket kan&lt;br&gt;bedömas utifrån vårdnadshavamas förvärvsarbetstider. För enskilda&lt;br&gt;regioner, t.ex. i storstadsområdena, påverkar också tidsmässigt långa&lt;br&gt;restider föräldrarnas behov av barntillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Utbyggnad i förhållande till efterfrågan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den totala efterfrågan på offentlig barnomsorg kan definieras som sum-&lt;br&gt;man av de barn som har plats i offentlig barnomsorg och de barn som&lt;br&gt;står i kö för en plats. Av nedanstående tablå framgår att trots att det har&lt;br&gt;skett en mycket kraftig utbyggnad av den offentliga barnomsorgen&lt;br&gt;under den senaste tioårsperioden har antalet barn i kö till plats inte&lt;br&gt;minskat i motsvarande grad.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diff.&lt;br&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt antal barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mån - 6 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;762 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barn med plats i&lt;br&gt;daghem/familjedaghem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barn i kö till plats&lt;br&gt;under våren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 31 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt behov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;336 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera förklaringar till att efterfrågan på barnomsorg har ökat&lt;br&gt;kraftigt under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta orsaken till förändringen är sannolikt kvinnors ändrade&lt;br&gt;utbildnings- och förvärvsmönster och deras fastare anknytning till&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Detta förhållande tillsammans med ekonomiska över-&lt;br&gt;väganden gör att fler kvinnor förvärvsarbetar och att de gör det i större&lt;br&gt;omfattning än tidigare. Antalet kvinnor som väljer att vara dagmammor&lt;br&gt;med egna och andras barn minskar och mor- och farmödrar förvärvs-&lt;br&gt;arbetar ofta själva och är inte längre ett barntillsynsaltemativ. En annan&lt;br&gt;faktor som självklart har påverkat efterfrågan på barnomsorg är det&lt;br&gt;ökade barnafödandet. En tredje faktor som har stor betydelse är att&lt;br&gt;föräldrarnas kunskaper om barnomsorgens innehåll har ökat. Föräldrar&lt;br&gt;efterfrågar barnomsorg som kan ge barnen trygghet och pedagogisk&lt;br&gt;stimulans för deras utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens efterfrågeökning kommer sannolikt att plana ut för&lt;br&gt;att om något år övergå till en minskning i samband med att barnkullar-&lt;br&gt;na nu åter blir mindre. Ett annat skäl till en trolig minskning av efter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan på främst daghemsplatser är de förändringar som rör sexåringar- Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;na. Många kommuner har fört över den obligatoriska förskoleverksam-&lt;br&gt;heten för sexåringar från daghemmen till skolan. Vidare har riksdagen&lt;br&gt;beslutat om flexibel skolstart från år 1991 vilket gör det möjligt för&lt;br&gt;sexåringar att börja i skolan. Slutligen har en utredning tillsatts med&lt;br&gt;syfte att utreda lämpligheten av en obligatorisk tioårig skola med start&lt;br&gt;vid sex års ålder. Diagram 4 visar hur barnomsorgen lösts i olika års-&lt;br&gt;kullar år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4. Förskolebarn efter barnomsorgsform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0311/prop_199394__11-5.png" style="width:350pt;height:145pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Familjedaghem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I . J Övriga&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0311/prop_199394__11-6.png" style="width:17pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Daghem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enb. delt.grupp&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0311/prop_199394__11-7.png" style="width:19pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Dagbv. eg. barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära hälften (46 %) av sexåringarna fanns då i daghem, 28 procent i&lt;br&gt;deltidsgrupper och 18 procent hade plats i familjedaghem. Ca fem pro-&lt;br&gt;cent av barnen hade utnyttjat möjligheten att börja i skolan vid sex års&lt;br&gt;ålder. Av femåringarna hade drygt hälften (52 %) plats i daghem, 15&lt;br&gt;procent hade plats i familjedaghem och 7 procent i deltidsgrupp. En&lt;br&gt;femtedel var hemma (18 %) eller hade någon form av privat tillsyn&lt;br&gt;(4 %). Sammanlagt fick 65 procent av femåringarna pedagogisk grupp-&lt;br&gt;verksamhet i daghem eller i deltidsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Barnomsorgen i sin helhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas den offentligt finansierade barnomsorgen i sin&lt;br&gt;helhet, dvs även skolbarnsomsorgen och andra verksamheter som varit&lt;br&gt;statsbidragsberättigade fram t.o.m. år 1992. Uppgifterna bygger på&lt;br&gt;kommunernas ansökningar om statsbidrag för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 lämnades statsbidrag med varierande belopp för barn i kom-&lt;br&gt;munala och enskilda daghem, deltidsgrupper, familjedaghem och kom-&lt;br&gt;munala och enskilda fritidshem. Vidare lämnades ett extra bidrag till&lt;br&gt;varje daghemsavdelning som hade öppet under natten eller hade för-&lt;br&gt;längt öppethållande under tidiga morgnar och/eller sena kvällar. Öppna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förskolor, som inte har krav på inskrivning, fick ett bidrag som var Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;knutet till antalet avdelningar och antalet dagar per vecka som verksam-&lt;br&gt;heten bedrevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett schablonbelopp, som bestämdes av det antal barn som var inskriv-&lt;br&gt;na i fritidshem, avsattes också som stöd till öppna verksamheter för&lt;br&gt;skolbarn i mellanstadiet. Schablonbelopp avsattes vidare inom bidragen&lt;br&gt;till daghem och fritidshem avsedda för barn med behov av särskilt stöd&lt;br&gt;och för fortbildning av personalen. För de bidrag som lämnades som&lt;br&gt;ett schablonbelopp saknas uppgifter om hur många personer som berör-&lt;br&gt;des av dessa verksamheter. Sammanställningen nedan visar utveck-&lt;br&gt;lingen från år 1988 - då den senaste mera genomgripande förändringen&lt;br&gt;av statsbidragssystemet genomfördes - till år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen visar att antalet daghemsplatser har ökat med&lt;br&gt;närmare 100 000 platser under perioden varav 17 000 i enskilda dag-&lt;br&gt;hem. Den största andelen enskilda daghem bedrivs som föräldrakoope-&lt;br&gt;rativ (65 %) följt av daghem med speciell pedagogik såsom Waldorf-&lt;br&gt;eller Montessoridaghem (13 %) och ideella organisationer (11 %).&lt;br&gt;Återstående daghem bedrivs av Svenska kyrkan, aktiebolag eller per-&lt;br&gt;sonalkooperativ. Antalet barn i familjedaghem har under perioden&lt;br&gt;minskat med drygt 30 000. Om detta beror på att föräldrarna föredrar&lt;br&gt;daghem framför familjedaghem, att det är brist på dagbamvårdare eller&lt;br&gt;om det finns andra orsaker är svårt att avgöra. Man kan också konsta-&lt;br&gt;tera att antalet barn i skolbarnsomsorg har ökat mycket kraftigt trots att&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen inte omfattades av riksdagens principbeslut år 1985&lt;br&gt;om barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Daghem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enskilda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjedaghem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 31 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förskolebarn heltid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förskolebarn deltid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 13 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skolbarn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 15 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fritidshem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enskilda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deltidsgrupper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 8 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppna förskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nattöppna daghem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Daghemsavdeln. med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förl. öppethållande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;År 1992 hade 466 100 förskolebarn av totalt ca 790 000 plats i dag-&lt;br&gt;hem, familjedaghem eller deltidsgrupp. Ytterligare ca 126 000 barn&lt;br&gt;hade under en vecka besökt en öppen förskola. Ca 176 000 skolbarn av&lt;br&gt;totalt 290 000 barn i åldern 7 - 9 år hade plats i fritidshem eller&lt;br&gt;familjedaghem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Barnomsorgen i ett samhällsekonomiskt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:11&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;perspektiv&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Övergången från barnomsorg inom familjen till en ökande grad av&lt;br&gt;offentligt finansierad barnomsorg utanför hemmet har gjort barnom-&lt;br&gt;sorgens kostnader synliga i offentliga budgetar och därmed till ett&lt;br&gt;omdebatterat ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsorgen om barn har alltid tagit resurser i anspråk. Den offentligt&lt;br&gt;finansierade barnomsorgen är bara ett sätt att tillgodose detta behov.&lt;br&gt;Kommunernas bruttokostnader för barnomsorg är höga men föräldrar&lt;br&gt;som utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen betalar direkta&lt;br&gt;och indirekta skatter till primär- och landstingskommuner och till&lt;br&gt;staten. Arbetsgivarna betalar skatteandelen av arbetsgivaravgiften som&lt;br&gt;tillförs statskassan. Ökade föräldrainkomster minskar vidare den offent-&lt;br&gt;liga sektorns utgifter för olika inkomstberoende bidrag, t.ex. bostads-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera forskare har studerat frågan om barnomsorgens samhällsekono-&lt;br&gt;miska effekter och hur den samhällsekonomiska vinsten eller förlusten&lt;br&gt;av olika åtgärder genom skatte-, avgifts- och bidragssystemet fördelar&lt;br&gt;sig på olika intressenter i samhället. En del av de samhällsekonomiska&lt;br&gt;kostnaderna och intäkterna går att mäta i pengar, t.ex. kostnaderna för&lt;br&gt;daghem och värdet av ett produktionstillskott som skapas när en för-&lt;br&gt;älder börjar förvärvsarbeta. Andra effekter är svårare att kvantifiera på&lt;br&gt;detta sätt. Hit hör effekterna för barnen av olika slag av barnomsorg&lt;br&gt;och det sociala värdet för föräldrarna av att kunna förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av några studier av barnomsorgens samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska effekter med tyngdpunkten lagd på effekterna vid över-&lt;br&gt;gången till ett generellt statsbidrag till kommunerna har på Socialdepar-&lt;br&gt;tementets uppdrag utarbetats av professor Brita Schwarz vid Handels-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm. Sammanställningen finns tillgänglig i ärendet&lt;br&gt;(dnr. S92/8723/B).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Övergripande mål för barnomsorgen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för barnomsorgen är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att genom pedagogisk gruppverksamhet ge barnen stöd och stimulans&lt;br&gt;för deras emotionella, sociala och intellektuella utveckling och bidra&lt;br&gt;till goda uppväxtvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att ge barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling den omsorg&lt;br&gt;som deras speciella behov kräver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete och studier med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård och ansvar för barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att göra det möjligt för föräldrarna att i ökad utsträckning själva&lt;br&gt;välja mellan olika alternativ och därigenom öka deras inflytande över&lt;br&gt;den omsorg barnen får,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* att utforma stöd och regleringar så att verksamheten bedrivs ekono-&lt;br&gt;miskt effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för barnomsorgen har fastställts av regering&lt;br&gt;och riksdag (prop. 1992/93:100, bil.6, bet. 1992/93:SoU 15, rskr.&lt;br&gt;1992/93:273) och är därmed styrande för förskole- och fritidshems-&lt;br&gt;verksamheten, dess utformning, organisation, innehåll och kvalitativa&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen innebär att barnomsorgen skall kunna fylla flera behov i det&lt;br&gt;moderna välfärdssamhället - erbjuda barnen trygga och stimulerande&lt;br&gt;uppväxtvillkor med ett särskilt ansvar för barn med behov av särskilt&lt;br&gt;stöd, möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvs-&lt;br&gt;arbete eller studier och ge valfrihet i barnomsorgen. Barnomsorg skall&lt;br&gt;samtidigt bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för barnomsorgens verksamhet ligger hos kommunerna. Uti-&lt;br&gt;från de övergripande målen beslutar kommunen om konkreta mål och&lt;br&gt;riktlinjer för barnomsorgen som är anpassade till lokala förhållanden&lt;br&gt;samt om de resurser som erfordras för att nå uppställda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen i barnomsorgen planerar och genomför verksamheten an-&lt;br&gt;passad till den egna barngruppen och i samråd med föräldrarna, med&lt;br&gt;utgångspunkt i mål och riktlinjer samt tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mål- och resultatstyrning av bamomsorgsområdet innebär att verk-&lt;br&gt;samheten inte behöver och inte heller skall styras genom detaljerade&lt;br&gt;regler och föreskrifter. I stället skall de uppsatta målen styra verksam-&lt;br&gt;heten genom att de ligger till grund för de verksamhetsmål och rikt-&lt;br&gt;linjer som utformas lokalt i kommunerna. Bamomsorgspersonalen skall&lt;br&gt;utforma verksamheten och arbeta mot att målen nås. Graden av mål-&lt;br&gt;uppfyllelse kan sedan bestämmas genom de utvärderingsmetoder av&lt;br&gt;olika slag som utvecklas nationellt och lokalt. Utvärderingen skall ge&lt;br&gt;signaler tillbaka till beslutsfattarna om var något behöver förbättras och&lt;br&gt;var resurser skall sättas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför viktigt att ansvaret för uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;bamomsorgsområdet tas såväl nationellt som lokalt och i den enskilda&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Pedagogisk gruppverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgens uppgift är att i samarbete med hemmet bidra till en&lt;br&gt;trygg och stimulerande uppväxtmiljö, att ge barnen omvårdnad och stöd&lt;br&gt;i sin utveckling och att ge dem gemenskap med andra barn och vuxna&lt;br&gt;utanför den egna familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten skall ge barnen kunskaper, erfarenheter och&lt;br&gt;upplevelser i omvärlden som är anpassade till barnens ålder och ut-&lt;br&gt;vecklingsnivå, genom att låta dem arbeta, leka och lära i meningsfulla&lt;br&gt;sammanhang. Den skall förmedla ett kulturarv och lägga grunden till&lt;br&gt;att barnen kan finna sig väl tillrätta i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att barnomsorgens förskoleverksamhet bedriver en i vid&lt;br&gt;mening pedagogiskt inriktad verksamhet där barn i grupp får del av&lt;br&gt;omsorg, fostran och kunskaper. Pedagogisk förskoleverksamhet ut-&lt;br&gt;märks av att den är målinriktad och planerad och ledd av utbildad per-&lt;br&gt;sonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december år 1985 beslutade riksdagen att en förskola för alla barn Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;över 18 månader skulle vara fullt utbyggd år 1991. Riksdagen tog sam-&lt;br&gt;tidigt ställning till principer för förskolans innehåll. Ett pedagogiskt&lt;br&gt;program skulle bilda ramen för förskolans pedagogiska verksamhet.&lt;br&gt;Socialstyrelsen fick regeringens uppdrag att utarbeta det pedagogiska&lt;br&gt;programmet för förskolan som utkom år 1987. Programmet är upplagt&lt;br&gt;som ett ramprogram och behandlar förskolans uppgifter och den peda-&lt;br&gt;gogiska verksamhetens mål, innehåll och arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att det skall kunna gälla för all förskoleverksamhet i&lt;br&gt;landet. Ett motsvarande program för skolbarnsomsorgen utarbetades&lt;br&gt;året därpå - Pedagogiskt program för fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Barn med behov av särskilt stöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgen skall vara öppen för alla barn, också för dem med funk-&lt;br&gt;tionshinder eller andra svårigheter. För dessa barn har barnomsorgen&lt;br&gt;ett särskilt ansvar (6 och 15 §§ socialtjänstlagen, SoL, 15 § blir 16 § i&lt;br&gt;det nya förslaget). Inget barn kan nekas plats i barnomsorgen för att det&lt;br&gt;anses för svårt funktionshindrat eller på annat sätt avvikande. Inte&lt;br&gt;heller kan barn avvisas med hänvisning till bristande kunskaper eller&lt;br&gt;resurser. Ambitionen kan heller inte begränsas till att alla barn bara&lt;br&gt;skall ha rätt till en plats, utan den måste vara att erbjuda en god kvalitet&lt;br&gt;på verksamheten så att alla barn verkligen får det stöd de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet barn med behov av särskilt stöd definieras som barn vars&lt;br&gt;svårigheter kan ha sin grund i fysisk, psykisk, social eller emotionell&lt;br&gt;skada eller kan ha uppstått genom en bristsituation i uppväxtmiljön.&lt;br&gt;Ofta är det barn som har förtursplacerats enligt nu gällande 15 § (16 §&lt;br&gt;i nya förslaget) i socialtjänstlagen. Barn som placerats enligt den van-&lt;br&gt;liga kön kan emellertid också visa sig vara i behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn med behov av särskilt stöd syftar inte i första hand på en be-&lt;br&gt;stämd eller avgränsad grupp barn utan uttrycker snarare att vissa barn&lt;br&gt;tillfälligt eller mer varaktigt kan ha behov av att få särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet och behöver mer av de vuxnas stöd och förståelse än andra.&lt;br&gt;Det är barn som ställer särskilda krav på barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgens mål och uppgift är samma för alla barn. Avsikten&lt;br&gt;med att ge barn med funktionshinder eller andra svårigheter en plats i&lt;br&gt;barnomsorgen är att de skall stimuleras av den positiva utvecklingsmiljö&lt;br&gt;som förskolan eller fritidshemmet i sig själv utgör. För barn som på&lt;br&gt;grund av funktionshinder eller andra svårigheter riskerar att bli socialt&lt;br&gt;isolerade och betraktade som annorlunda och avvikande ligger det ett&lt;br&gt;särskilt värde i just detta. Barnomsorgen kan bidra till mer normala&lt;br&gt;uppväxtvillkor för dessa barn. Det bör dock betonas att aktiva insatser&lt;br&gt;i regel behövs för att barnet verkligen skall uppleva delaktighet och&lt;br&gt;gemenskap i barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag växer de allra flesta barn med funktionshinder i Sverige upp i&lt;br&gt;sina egna familjer. Institutioner för funktionshindrade barn förekommer&lt;br&gt;praktiskt taget inte längre. Barnomsorgens förskole- och fritidshems-&lt;br&gt;verksamhet har spelat en mycket viktig roll när det gäller integrationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och normaliseringen av de funktionshindrade barnens och deras Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;familjers livsvillkor. Cirka 5 000 barn (75 %) av de funktionshindrade&lt;br&gt;barnen i förskoleåldern finns inom barnomsorgen - utvecklingsstörda,&lt;br&gt;rörelsehindrade, hörselskadade/döva, synskadade/blinda barn samt barn&lt;br&gt;med olika typer av medicinska funktionshinder. De allra flesta av dessa&lt;br&gt;barn går i en helt vanlig barngrupp. Olika former av specialgrupper&lt;br&gt;(gruppintegrering, lokalintegrering) förekommer dock, t.ex. för döva&lt;br&gt;barn, för gravt utvecklingsstörda och för autistiska barn, av vilka en&lt;br&gt;stor andel är utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Föräldrarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett av målen för barnomsorgen är att underlätta för föräldrar att förena&lt;br&gt;förvärvsarbete och studier med vård och ansvar för barnen. I dag för-&lt;br&gt;värvsarbetar kvinnor i nästan lika stor omfattning som männen. Den&lt;br&gt;väl utbyggda barnomsorgen, den generösa föräldraförsäkringen och en&lt;br&gt;flexibel arbetsmarknad gör det möjligt för föräldrar, kvinnor och män,&lt;br&gt;att förena föräldraskap och förvärvsarbete också under den tid då&lt;br&gt;barnen är små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förändrade familjemönster som utvecklats under de senaste decen-&lt;br&gt;nierna har påverkat de inbördes rollerna i familjen. Papporna tar en&lt;br&gt;mer aktiv del i sina barns omvårdnad och fostran än tidigare, även om&lt;br&gt;hushållsarbetet fortfarande huvudsakligen sköts av kvinnan i familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgen skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med&lt;br&gt;hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget&lt;br&gt;behov. Detta innebär att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;skall ha ett öppethållande under dagen och i övrigt bedrivas kontinuer-&lt;br&gt;ligt under året så att föräldrarna kan sköta sitt arbete eller sina studier.&lt;br&gt;Plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen bör erbjudas&lt;br&gt;så nära barnets eget hem eller skola som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete mellan föräldrarna och bamomsorgspersonalen är en själv-&lt;br&gt;klar del av verksamheten. Det är en förutsättning för kontinuitet mellan&lt;br&gt;hem och förskola/skolbamsomsorg och för en verksamhet som bygger&lt;br&gt;på barnens erfarenheter och livsvillkor. Initiativet till att upprätthålla en&lt;br&gt;aktiv dialog med varje förälder bör vara förskolans, fritidshemmets och&lt;br&gt;skolans ansvar, så att föräldrar blir delaktiga och får medinflytande i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Valfrihet och mångfald&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgen skall präglas av valfrihet och mångfald. Detta innebär att&lt;br&gt;förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen bedrivs i olika verksam-&lt;br&gt;hetsformer och med olika profilering, såväl innehållsligt som organisa-&lt;br&gt;toriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar skall kunna välja den verksamhet som passar den egna&lt;br&gt;familjens behov bäst. Det kan gälla såväl valet mellan daghem och&lt;br&gt;familjedaghem för barn i förskoleåldrarna, som valet av daghem i en-&lt;br&gt;skild eller kommunal regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller kommungränser bör begränsa föräldrars möjlighet att välja Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;barnomsorgsform och verksamhet för sina barn. Om ett barn som inte&lt;br&gt;är hemmahörande i kommunen får plats i en förskola eller ett fritids-&lt;br&gt;hem bör kommunen få ersättning för sina kostnader från hemkom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att den fria etableringsrätten för förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg lagts fast har möjligheterna att bedriva olika former av&lt;br&gt;barnomsorg ökat samtidigt som småbarnsföräldrarnas möjlighet att välja&lt;br&gt;mellan olika bamomsorgsformer förbättrats. Den ökar också bamom-&lt;br&gt;sorgspersonalens valfrihet. De som vill pröva egna ideér om hur verk-&lt;br&gt;samheten skall bedrivas kan starta eget i olika företagsformer. Den fria&lt;br&gt;etableringsrätten är också en viktig del i strategin för att klara full be-&lt;br&gt;hovstäckning inom barnomsorgen samt bidrar till ökad kostnadseffek-&lt;br&gt;tivitet och kvalitet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med den fria etableringsrätten inom förskolan och skolbarns-&lt;br&gt;omsorgen är att öka valfriheten och mångfalden inom barnomsorgen.&lt;br&gt;Därför är det viktigt att enskild förskoleverksamhet och skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg jämställs med kommunal sådan i större utsträckning t.ex. avseende&lt;br&gt;de ekonomiska förutsättningarna för respektive verksamhet. Det bör&lt;br&gt;heller inte vara möjligt för kommuner att avslå en ansökan om etable-&lt;br&gt;ring av en enskild förskola eller ett enskilt fritidshem på andra grunder&lt;br&gt;än sökandens lämplighet för uppgiften samt lokalernas ändamålsenlig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika onödig segregation, särlösningar och kategoriverk-&lt;br&gt;samheter bör kommunen kunna ställa som villkor för kommunala medel&lt;br&gt;till den enskilda förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen att av-&lt;br&gt;gifterna inte oskäligt avviker från den avgift som kommunen tar ut för&lt;br&gt;motsvarande verksamhet, att barn med behov av särskilt stöd kan tas&lt;br&gt;emot i verksamheten samt att verksamheten i övrigt håller en med kom-&lt;br&gt;munen jämförbar kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Kostnadseffektivitet inom barnomsorgen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare mål för barnomsorgen är att utforma stödet och regle-&lt;br&gt;ringen så att verksamheten bedrivs ekonomiskt effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förra årets kompletteringsproposition (1991/92:150, del II) konstatera-&lt;br&gt;des att situationen för kommunerna - i likhet med övrig offentlig verk-&lt;br&gt;samhet - förändrats under 90-talet. Den kommunala verksamheten&lt;br&gt;måste ställas om från expansion till konsolidering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förhållande, liksom den ekonomiska situationen i övrigt, har&lt;br&gt;medfört att det nu pågår ett omfattande omställnings- och förnyelse-&lt;br&gt;arbete i Sveriges kommuner och landsting, bl.a. genom att det införs&lt;br&gt;alternativa former för produktion av tjänster. Ett viktigt syfte med detta&lt;br&gt;-utöver att åstadkomma en ökad valfrihet för dem som utnyttjar tjäns-&lt;br&gt;terna - är att genom ökad konkurrens åstadkomma högre effektivitet&lt;br&gt;och produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har regeringen på mitt initiativ uppdragit åt Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;Socialstyrelsen att aktivt följa hur situationen utvecklades i ett antal&lt;br&gt;kommuner gällande vilka konsekvenser omställnings- och förnyelse-&lt;br&gt;arbetet i kommunerna får för barn och ungdomar. En redovisning av&lt;br&gt;situationen under hösten 1992 inom berörda områden har redovisats i&lt;br&gt;rapporten Barns villkor i förändringstider. En slutrapport kommer att&lt;br&gt;lämnas senast den 1 mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förändringar som har skett genom att det specialdestinerade&lt;br&gt;statsbidraget till barnomsorgen har ersatts av ett generellt statligt utjäm-&lt;br&gt;ningsbidrag har en utveckling påbörjats mot att skapa nya former för&lt;br&gt;verksamheten som kan leda till att rationalisering och effektivisering&lt;br&gt;underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har erfarit att Svenska Kommunförbundet under våren har bedrivit&lt;br&gt;ett omfattande arbete, bl.a. i form av konferenser, med syfte att ge&lt;br&gt;incitamet för hur barnomsorgen kan tillskapa fler platser med bibe-&lt;br&gt;hållen kvalitet och fortsatt verksamhetsutveckling. Arbetet kommer att&lt;br&gt;fortsätta nästa år genom att via länsförbunden sprida goda exempel&lt;br&gt;kring bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* effektiva lösningar och resursfördelningssystem som tillgodoser val-&lt;br&gt;frihet och god resursanvändning, dock med beaktande av att vissa&lt;br&gt;barn har ett alldeles särskilt behov av stödinsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* former för att tillgodose barn till föräldralediga och arbetslösa med&lt;br&gt;kontinuitet i kamratkontaktema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* metodutveckling för de professionella i syfte att kunna hantera en&lt;br&gt;förändrad situation med större barngrupper och integrerade verksam-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning har denna verksamhet en stor betydelse när det&lt;br&gt;gäller att säkerställa en god kvalitet inom ramen för knappa resurser i&lt;br&gt;den framtida barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande vill jag särskilt peka på några exempel på förändringar&lt;br&gt;som har lett till ett effektivare resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt statistik från Svenska Kommunförbundet har antalet barn per&lt;br&gt;personal i daghem ökat mellan åren 1990 och 1992 från 3,4 till 4,0&lt;br&gt;barn. Generellt har det således skett en ökning av barngruppernas stor-&lt;br&gt;lek. Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att så är fallet men att det&lt;br&gt;inte finns något som tyder på att detta har försämrat kvaliteten i verk-&lt;br&gt;samheten. Det kan i stället tyda på en mer medveten planering av barn-&lt;br&gt;gruppernas sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har också inom projektet Aktiv uppföljning gjort en&lt;br&gt;studie om daghemmens kostnader och kvalitet i två likartade kommuner&lt;br&gt;och därvid konstaterat att det finns påtagliga skillnader i kostnader&lt;br&gt;mellan de två kommunerna. Den avgörande förklaringen till detta är&lt;br&gt;skillnader i personaltäthet. Inget tyder på att den kommun som har de&lt;br&gt;lägre kostnaderna har en sämre daghemsverksamhet utan denna fram-&lt;br&gt;står som en kommun med höga ambitioner när det gäller kvalitet samt&lt;br&gt;kännetecknas av en medveten förening av resurs- och kvalitetstänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår i många kommuner stora organisatoriska för-&lt;br&gt;ändringar som rör skolbarnsomsorgen. Ett stort antal har på senare tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändrat nämnd- eller förvaltningsorganisationerna, t.ex. genom att Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;införa en gemensam nämnd för skola och barnomsorg. Förändringarna&lt;br&gt;syftar bl.a. till att genom integration av skolbarnsomsorgen i skolan&lt;br&gt;uppnå ett effektivare resursutnyttjande av såväl lokaler som personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller verksamheter för sexåringar pågår ett intensivt&lt;br&gt;förändringsarbete som präglas av strävan efter ett effektivare resursut-&lt;br&gt;nyttjande. Förutom att det nu finns möjlighet att börja skolan vid sex&lt;br&gt;års ålder, om föräldrarna så önskar, har många kommuner fört över&lt;br&gt;den allmänna förskolans verksamhet till skolan i s.k. nollklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några kommuner har systemet för föräldraavgifter anpassats till hur&lt;br&gt;lång tid per dag barnet vistas i barnomsorgen. Föräldrarna betalar för&lt;br&gt;den omsorgsnivå som de själva väljer. Vid tillfälliga behov av längre&lt;br&gt;tillsynstidkan &amp;quot;extratid&amp;quot; köpas. På så sätt kan öppettiderna anpassas till&lt;br&gt;det redovisade behovet av barnomsorg och verksamheten planeras mer&lt;br&gt;effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I målbeskrivningen ovan nämns också att regleringen av bamom-&lt;br&gt;sorgsverksamheten skall utformas så att den kan bedrivas ekonomiskt&lt;br&gt;effektivt. I socialtjänstlagen finns inte några detalj föreskrifter, t.ex om&lt;br&gt;bamomsorgslokalers utformning. Däremot omfattas barnom-&lt;br&gt;sorgs verksamheten, i likhet med vad som gäller för alla arbetsplatser,&lt;br&gt;av föreskrifter i andra lagar, t.ex. arbetsmiljölagen, livsmedelslagen,&lt;br&gt;plan- och bygglagen m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart anser jag att såväl barn som personal skall vistas i en så&lt;br&gt;god och hälsosam miljö som möjligt. Det har emellertid kommit till&lt;br&gt;min kännedom att de nämnda lagarna, som är utformade som ramlagar,&lt;br&gt;tillämpas på olika sätt i olika delar av landet. Det är givetvis angeläget&lt;br&gt;att den s.k. kringlagstiftningen tillämpas på ett omdömesgillt sätt så att&lt;br&gt;icke adekvata kostnadsdrivande förelägganden begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Skyldighet att tillhandahålla barnomsorg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 10 juni 1992 (prop. 1991/92:150, del II, bet.&lt;br&gt;1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345) att de specialdestinerade statsbidra-&lt;br&gt;gen till barnomsorgen skulle avskaffas. Dessa statsbidrag tillsammans&lt;br&gt;med ett stort antal andra statsbidrag riktade till skilda verksamheter&lt;br&gt;ersattes med ett generellt statligt utjämningsbidrag till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för propositionen låg förslagen från Kommunalekonomiska&lt;br&gt;kommittén i betänkandet (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i sam-&lt;br&gt;hällsekonomisk balans - statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya&lt;br&gt;samarbetsformer. Kommittén ansåg i sitt betänkande att det legat utan-&lt;br&gt;för kommitténs uppdrag att föreslå förändringar av lagstiftningen eller&lt;br&gt;av rådande ansvarsfördelning för den kommunala verksamhetens olika&lt;br&gt;sektorer. Kommittén framhöll emellertid att om staten anser att vissa av&lt;br&gt;de mål som stimuleras av specialdestinerade statsbidrag är av nationellt&lt;br&gt;intresse och bör upprätthållas även framgent bör detta klargöras i lag-&lt;br&gt;stiftning eller andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nämnda propositionen framhöll jag att ett inordnande av stats-&lt;br&gt;bidraget till barnomsorgen i det generella bidragssystemet skapade ett&lt;br&gt;behov av en utvidgad lagreglering av kommunernas ansvar på detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lagreglering är viktig för att skapa förutsättningar för att efter-&lt;br&gt;frågan på barnomsorg utanför hemmet skall tillgodoses. En lagreglering&lt;br&gt;är också nödvändig för att säkerställa ett tillräckligt stöd för enskilda&lt;br&gt;alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Skärpta krav på kommunerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I socialtjänstlagen införs bestämmelser som dels&lt;br&gt;preciserar och skärper kommunens skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;barnomsorg, dels i större utsträckning jämställer enskild barnom-&lt;br&gt;sorg med kommunal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt socialtjänstlagen skall inom kom-&lt;br&gt;munens socialtjänst bedrivas förskole- och fritidshems verksamhet. För-&lt;br&gt;skoleverksamheten avser barn som inte har uppnått skolpliktig ålder&lt;br&gt;och barn vilkas skolstart har skjutits upp. Fritidshemsverksamheten&lt;br&gt;avser skolpliktiga barn till och med tolv års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstlagen innehåller, om man bortser från deltidsförskola och&lt;br&gt;barn med särskilda behov, dock inga närmare preciseringar av kraven&lt;br&gt;på tillgång på barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skärpning och precisering av lagbestämmelserna på bamomsorgs-&lt;br&gt;området sker lämpligast genom att det i socialtjänstlagen införs precise-&lt;br&gt;ringar och en klarare beskriven skyldighet för kommunen att se till att&lt;br&gt;barn som stadigvarande vistas i kommunen får den barnomsorg de har&lt;br&gt;behov av. Jag kommer strax att redogöra närmare för detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang ta upp en särskild fråga som gäller barn&lt;br&gt;som inte räknas som bosatta i Sverige. Genom den starkt ökade till-&lt;br&gt;strömningen av skyddssökande bl.a. från det forna Jugoslavien har&lt;br&gt;också antalet asylsökande barn i de aktuella åldrama ökat kraftigt, sär-&lt;br&gt;skilt under budgetåret 1992/93. I de kommuner där Statens invandrar-&lt;br&gt;verk inrättat utredningsslussar eller asylförläggningar kan antalet sådana&lt;br&gt;bam vara mycket stort, medan det i andra kommuner kanske inte finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;några eller endast ett fåtal sådana barn. Det statliga utjämningsbidraget Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;till kommunerna tar hänsyn endast till personer som är folkbokförda i&lt;br&gt;kommunen. Staten har dock ett principiellt kostnadsansvar för mot-&lt;br&gt;tagandet av asylsökande och flyktingar även när åtgärder i praktiken&lt;br&gt;vidtas av kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Asylsökande och andra skyddssökande vistas i dag i huvudsak på för-&lt;br&gt;läggningar i avvaktan på beslut i ärendet om uppehållstillstånd. När&lt;br&gt;tillståndet är klart flyttar de ut till en kommun för bosättning. Så länge&lt;br&gt;de skyddssökande vistas i förläggning, är det ofta praktiskt och lämpligt&lt;br&gt;att den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som barnet kan be-&lt;br&gt;höva liksom hittills ordnas i anslutning till förläggningen. Kostnads-&lt;br&gt;ansvaret bör också som hittills ligga på Statens invandrarverk. Allt fler&lt;br&gt;asylsökande barnfamiljer, särskilt med bakgrund i det forna&lt;br&gt;Jugoslavien, har dock redan nu kommit att mera varaktigt vistas ute i&lt;br&gt;kommunerna där de fått bostad hos släkt och vänner. Regeringens&lt;br&gt;avsikt är att ytterligare underlätta sådant boende, även om det kan&lt;br&gt;förutsättas att merparten av de asylsökande också framdeles kommer att&lt;br&gt;vistas på förläggningar. Det är därför nödvändigt att tillgodose dessa&lt;br&gt;barns behov av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Detta bör ske&lt;br&gt;inom ramen för de bestämmelser som gäller för mottagandet av asyl-&lt;br&gt;sökande och flyktingar. Vissa särskilda anordningar har redan införts&lt;br&gt;på grundskolans område. Skollagens bestämmelser om gymnasieskolan&lt;br&gt;gäller endast personer som är bosatta i Sverige om inte regeringen&lt;br&gt;föreskriver annat. Enligt min mening bör bestämmelserna i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på motsvarande sätt&lt;br&gt;endast gälla bam som är bosatta i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör reglerna i socialtjänstförordningen om de olika verksam-&lt;br&gt;hetsformerna för barnomsorg intas i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen bör också införas bestämmelser som leder till att&lt;br&gt;enskild barnomsorg i större utsträckning jämställs med kommunal sådan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Barnomsorg för barn till förvärvsarbetande, studerande Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen skall avse bam till och med tolv års ålder som&lt;br&gt;är bosatta i Sverige och som stadigvarande vistas i kommunen.&lt;br&gt;Verksamheten skall tillhandahållas i den omfattning som behövs&lt;br&gt;med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller&lt;br&gt;barnets eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som har fyllt ett år men inte uppnått skolpliktig ålder och&lt;br&gt;vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall efter be-&lt;br&gt;gäran erbjudas plats i daghem eller familjedaghem. Skolbarn vars&lt;br&gt;vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall på motsvaran-&lt;br&gt;de sätt erbjudas plats i fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg&lt;br&gt;eller familjedaghem. Barnets eget behov kan också föranleda en&lt;br&gt;skyldighet för kommunen att erbjuda bamet plats inom förskole-&lt;br&gt;verksamheten eller skolbarnsomsorgen. För bam mellan tio och&lt;br&gt;tolv år (dvs. tio-, elva och tolvåringar) kan skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vårdnadshavare anmält behov av plats inom förskoleverk-&lt;br&gt;samheten eller skolbarnsomsorgen skall kommunen erbjuda en&lt;br&gt;sådan plats utan oskäligt dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att erbjuda plats skall också kunna&lt;br&gt;uppfyllas genom att kommunen hänvisar bamet till en motsvaran-&lt;br&gt;de plats inom en enskild förskola, ett enskilt fritidshem eller&lt;br&gt;enskild integrerad skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälig hänsyn skall tas till vårdnadshavares önskemål om om-&lt;br&gt;sorgsform och läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag nyss sagt innehåller de nuvarande&lt;br&gt;reglerna om den kommunala förskole- och fritidshemsverksamheten i&lt;br&gt;socialtjänstlagen inte några preciseringar av i vilken utsträckning en&lt;br&gt;kommun är skyldig att tillhandahålla platser till bam inom kommunen.&lt;br&gt;Några kvalitetskrav på verksamheten uppställs inte heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att begreppet skolbarnsomsorg bör användas i stället för be-&lt;br&gt;greppet fritidshems verksamhet, eftersom det är mer adekvat för den&lt;br&gt;verksamhet som avses och dessutom väl inarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens ansvar för att tillhandahålla barnomsorg bör, liksom i&lt;br&gt;dag, omfatta de bam som stadigvarande vistas i kommunen. Såsom jag&lt;br&gt;anfört i avsnitt 6.1 anser jag dock att detta ansvar endast bör gälla för&lt;br&gt;bam som är bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör uttryckligen föreskrivas i socialtjänstlagen att&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den&lt;br&gt;omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller&lt;br&gt;studier eller barnets eget behov. Jag anser också att kommunen, sedan&lt;br&gt;vårdnadshavare anmält behov av plats inom verksamheten, utan oskä-&lt;br&gt;ligt dröjsmål skall vara skyldig att erbjuda barnet sådan plats. Vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör de olika formerna för verksamheten beskrivas i socialtjänstlagen. Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten bör enligt min mening i första hand tillhanda-&lt;br&gt;hållas för bam som har fyllt ett år. Yngre bam som har särskilt behov&lt;br&gt;av stöd i sin utveckling bör dock också erbjudas plats inom förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller åldersgräns uppåt för skolbarnsomsorgen, anser jag att den&lt;br&gt;nuvarande gränsen tolv år bör vara oförändrad. För bam mellan tio och&lt;br&gt;tolv år skall dock en öppen, enklare form av skolbarnsomsorg än fri-&lt;br&gt;tidshem kunna erbjudas, s.k. öppen fritidsverksamhet. I den öppna&lt;br&gt;fritidsverksamheten är bamen inte inskrivna och barngrupperna kan&lt;br&gt;vara större. Verksamheten behöver inte erbjuda samma grad av om-&lt;br&gt;vårdnad och tillsyn som fritidshemmen och den integrerade skolbarns-&lt;br&gt;omsorgen, men skall i gengäld erbjuda de äldre bamen en verksamhet&lt;br&gt;som är mer anpassad till dessa åldersgruppers behov. Den kan bedrivas&lt;br&gt;i samarbete med annan fritidsverksamhet eller föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser vidare att förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i första&lt;br&gt;hand bör tillhandahållas i sådan omfattning att föräldrarna kan sköta&lt;br&gt;sina arbeten eller studier. Öppethållande m.m. bör i möjligaste mån&lt;br&gt;anpassas till föräldrarnas arbetstider. Det får emellertid i viss mån&lt;br&gt;accepteras att verksamheten kan hållas stängd enstaka dagar under året&lt;br&gt;för personalplanering och liknande ändamål. I allmänhet bör dock&lt;br&gt;sådana problem kunna lösas utan att verksamheten behöver stängas.&lt;br&gt;Kommunen måste också hålla en beredskap med vikarier så att inte&lt;br&gt;verksamheten annat än i rena undantagsfall behöver stängas på grund&lt;br&gt;av sjukdom hos personalen. Det är givetvis önskvärt att verksamheten&lt;br&gt;om möjligt även erbjuds till bam vars föräldrar har obekväma arbets-&lt;br&gt;tider eller t.o.m. nattarbetar. Det skulle dock leda för långt att uppställa&lt;br&gt;ett generellt krav på att verksamhet skall kunna erbjudas även på andra&lt;br&gt;tider än vad som kan anses som normal arbetstid på dagtid under var-&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock inte uppställas något krav på att föräldrarna förvärvsar-&lt;br&gt;betar eller studerar för att plats inom förskoleverksamheten eller skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen skall erbjudas. Ett bam som har behov av att delta i&lt;br&gt;sådan verksamheten bör även i andra fall kunna ges en sådan möj-&lt;br&gt;lighet, t.ex. när en förälder är intagen på behandlingshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara en strävan att ett bam, om föräldrarna så önskar, får be-&lt;br&gt;hålla en plats i förskolan även vid förändrade sociala förhållanden,&lt;br&gt;t.ex. om en förälder blir arbetslös eller tar ledigt för vård av ett yngre&lt;br&gt;syskon. Det bör undvikas att bamet rycks upp ur barngruppen när&lt;br&gt;sådana förändringar inträffar. Bedömningen bör således i dessa fall&lt;br&gt;göras med beaktande av barnets behov av trygga förhållanden och av&lt;br&gt;att delta i pedagogisk verksamhet. I många fall kan det av hänsyn till&lt;br&gt;barnets behov räcka om det istället för en heltidsplats erbjuds en plats&lt;br&gt;på deltid. För att kunna upprätthålla kravet på pedagogiskt innehåll bör&lt;br&gt;dock vistelsen omfatta minst tre timmar per dag, dvs. den tid som är&lt;br&gt;normal i deltidsförskolan. Under alla förhållanden är det angeläget att&lt;br&gt;kommunerna snabbt kan erbjuda omsorg av nödvändig omfattning för&lt;br&gt;bam till arbetslösa föräldrar som har möjlighet att få arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt bör gälla att kommunen när vårdnadshavaren har anmält&lt;br&gt;behov av plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;skall vara skyldig att erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att erbjuda plats bör, enligt det resonemang&lt;br&gt;som nyss förts om att enskilda alternativ i större utsträckning skall&lt;br&gt;jämställas med kommunens verksamhet, också kunna uppfyllas genom&lt;br&gt;att kommunen hänvisar bamet till en motsvarande plats som erbjuds&lt;br&gt;bamet i en enskild förskola, ett enskilt fritidshem eller enskild integre-&lt;br&gt;rad skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser emellertid att det bör slås fast att kommunen skall ta skälig&lt;br&gt;hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform. Det gäller&lt;br&gt;både vårdnadshavamas önskemål om exempelvis familjedaghem eller&lt;br&gt;daghem och om enskild eller kommunal verksamhet. I vissa fall, om&lt;br&gt;exempelvis verksamheten drivs av en organisation med en viss ideologi&lt;br&gt;eller religiös övertygelse, bör förälderns önskemål att inte ha sitt bam&lt;br&gt;där vara helt avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förskoleverksamhet som erbjuds bör ligga så nära barnets eget&lt;br&gt;hem som möjligt, med beaktande av vad som krävs för att effektivt&lt;br&gt;utnyttja lokaler och andra resurser. Beträffande skolbarnsomsorgen kan&lt;br&gt;närheten till skolan vara viktigare eftersom bamet förutsätts själv kunna&lt;br&gt;ta sig mellan skola och skolbarnsomsorg. Skälig hänsyn bör också i&lt;br&gt;detta avseende tas till vårdnadshavarens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer strax att återkomma till de kvalitetskrav på verksamheten&lt;br&gt;som jag anser skall fastslås i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om en flexibel skolstart innebär att skolhuvud-&lt;br&gt;männen fr.o.m. läsåret 1997/98 har skyldighet att ta emot alla sex-&lt;br&gt;åringar som vill börja i skolan. Redan nu är det emellertid möjligt för&lt;br&gt;de sexåringar som så önskar att börja skolan om skolhuvudmannen&lt;br&gt;medger det. Nu gällande socialtjänstlag innebär ingen skyldighet för&lt;br&gt;kommunerna att i sådana fall erbjuda dessa bam ett förberedande år i&lt;br&gt;förskolan. Enligt min mening är det dock angeläget att skolstarten före-&lt;br&gt;gås av en skolförberedande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att regeringen nyligen tillkallat en särskild utredare&lt;br&gt;med uppdrag att analysera konsekvenserna av en förlängd grundskola&lt;br&gt;med sänkt skolstartsålder samt vissa alternativa lösningar till en sådan&lt;br&gt;reform (dir. 1993:39) är jag inte beredd att nu föreslå att en bestäm-&lt;br&gt;melse med denna innebörd införs i socialtjänstlagen. Jag utgår emeller-&lt;br&gt;tid från att kommunerna på frivillig väg erbjuder femåringar som avser&lt;br&gt;att börja skolan vid sex års ålder en sådan möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Kravet på barnomsorgsplan slopas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelsen om att det i kommunen skall finnas&lt;br&gt;en av kommunfullmäktige antagen plan för förskole- och fritids-&lt;br&gt;hemsverksamheten slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 17 § socialtjänstlagen finns en bestämmelse Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;om att kommunen genom en planmässig utbyggnad av förskole- och&lt;br&gt;fritidshemsverksamheten skall sörja för att de bam som på grund av&lt;br&gt;föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver&lt;br&gt;omvårdnad, utöver vad som följer av 14 och 15 §§ får sådan omvård-&lt;br&gt;nad, när inte behovet tillgodoses på annat sätt. Vidare föreskrivs att det&lt;br&gt;i kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för&lt;br&gt;förskole- och fritidshemsverksamheten. Planen skall avse en period av&lt;br&gt;minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att den särskilda bestämmelsen om kommunernas&lt;br&gt;ansvar för att bygga ut verksamheten inte längre är nödvändig. Även&lt;br&gt;bestämmelsen om att det skall finnas en av kommunfullmäktige antagen&lt;br&gt;plan för förskole- och fritidshemsverksamheten har i takt med utbygg-&lt;br&gt;naden av barnomsorgen förlorat i betydelse. Jag anser därför inte att&lt;br&gt;det i lagen är nödvändigt att i detalj reglera kommunernas planerings-&lt;br&gt;verksamhet. Självfallet utgår jag därvid från att kommunerna även fort-&lt;br&gt;sättningsvis dokumenterar och utvärderar de verksamheter som inom&lt;br&gt;kommunen finns tillgängliga för bam. Mycket talar för att sådana pla-&lt;br&gt;ner inte bör begränsas till bamomsorgsområdet utan med fördel även&lt;br&gt;kan belysa andra verksamheter för bam inom kultur- och fritidsom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Kommunernas skyldigheter i sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg i olika verksamhetsformer kan sammanfattas enligt följan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* För de bam som inte uppnått skolpliktig ålder skall förskoleverksam-&lt;br&gt;het tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till för-&lt;br&gt;äldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. De&lt;br&gt;former som då främst kommer i fråga är daghem och familjedag-&lt;br&gt;hem. Dessa verksamhetsformer erbjuder heldagsomsorg med konti-&lt;br&gt;nuerligt öppethållande och kan i vissa fall även erbjuda omsorg&lt;br&gt;tidiga morgnar, kvällar och natt. Kommunen skall, när ett erbjudan-&lt;br&gt;de om plats inom förskoleverksamheten lämnas, ta skälig hänsyn till&lt;br&gt;vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Alla bam skall från och med höstterminen det år bamet fyller sex år&lt;br&gt;anvisas plats i förskolan. Denna skall omfatta minst 525 timmar per&lt;br&gt;år. Kan förskola på grund av barnets restider eller av andra skäl inte&lt;br&gt;bedrivas i denna omfattning får kommunen dela upp förskolan på två&lt;br&gt;år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar. Den&lt;br&gt;allmänna förskolans verksamhet bedrivs såväl i daghem som i del-&lt;br&gt;tidsgrupp. För hemmavarande bam och för bam i familjedaghem&lt;br&gt;innebär rätten till förskola främst en plats i deltidsgrupp. Kommunen&lt;br&gt;bör även erbjuda de femåringar vars föräldrar så önskar, med anled-&lt;br&gt;ning av att barnet avses börja skolan vid sex års ålder, en plats i&lt;br&gt;förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola före sex års ålder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. För barn med&lt;br&gt;behov av särskilt stöd innebär detta främst en plats i daghem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Barn som inte har plats i daghem eller deltidsgrupp bör ha generell&lt;br&gt;möjlighet att delta i öppen förskoleverksamhet. Härigenom ges bam-&lt;br&gt;en tillfälle att tillsammans med förälder, dagbamvårdare eller annan&lt;br&gt;vårdare delta i en verksamhet i gruppens form som syftar till att ge&lt;br&gt;pedagogisk stimulans. Den öppna förskolan kan motverka isolering&lt;br&gt;och ge stöd i föräldrarollen av utbildad personal och andra föräldrar.&lt;br&gt;För familjedaghemmen utgör den öppna förskolan ett pedagogiskt&lt;br&gt;komplement för de yngre bamen. I den öppna förskolan finns inget&lt;br&gt;inskrivningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* För skolbarn skall tillhandahållas skolbarnsomsorg i den omfattning&lt;br&gt;det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier&lt;br&gt;eller barnets eget behov. Skolbarnsomsorgen avser skolbarn till och&lt;br&gt;med tolv års ålder och bedrivs i form av fritidshem, integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg och familjedaghem. Skolbarnsomsorgen skall ta emot&lt;br&gt;bam för vistelse den del av dagen då bamet inte vistas i skolan och&lt;br&gt;under lov. Skolbarnsomsorg i form av fritidshem, integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg eller familjedaghem erbjuder främst bam i åldern sju&lt;br&gt;till nio år - skolans årskurs 1-3 omsorg, tillsyn och pedagogisk&lt;br&gt;stimulans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* För bam mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorgen bedrivas i&lt;br&gt;form av öppen fritidsverksamhet. I den öppna fritidsverksamheten är&lt;br&gt;bamen inte inskrivna och barngrupperna är ofta större. Verksam-&lt;br&gt;heten erbjuder inte samma grad av omvårdnad och tillsyn som fri-&lt;br&gt;tidshemmen och den integrerade skolbarnsomsorgen, men erbjuder i&lt;br&gt;gengäld de äldre bamen en verksamhet som är mer anpassad till&lt;br&gt;dessa åldersgruppers behov. Ofta bedrivs den i samarbete med annan&lt;br&gt;fritidsverksamhet eller föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Bam med behov av särskilt stöd för sin utveckling skall dock er-&lt;br&gt;bjudas plats i fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg till och&lt;br&gt;med tolv års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Enskilda förskolor och fritidshem samt enskild&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunen skall ge bidrag till enskilda förskolor&lt;br&gt;och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg med ett&lt;br&gt;belopp för varje bam som inte oskäligt avviker från kommunens&lt;br&gt;kostnad per bam i motsvarande verksamhet. Kommunen får ställa&lt;br&gt;upp vissa villkor för bidraget som avser avgifter och skyldighet&lt;br&gt;att ta emot bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsgivning som gäller enskilda förskolor och fritids-&lt;br&gt;hem, och som kommunen har ansvar för enligt en särskild tids-&lt;br&gt;begränsad lag därom, får avseende fästas endast vid sökandens&lt;br&gt;lämplighet och ändamålsenligheten av lokalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En utgångspunkt är att enskild barnomsorg&lt;br&gt;där så är möjligt skall vara jämställd med kommunal sådan. Med anled-&lt;br&gt;ning därav och med beaktande av vad som i övrigt framförts i avsnitten&lt;br&gt;1 och 5 om valfrihet i barnomsorgen anser jag att det i socialtjänstlagen&lt;br&gt;skall införas en skyldighet för kommunen att stödja enskilda förskolor&lt;br&gt;och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg så att sådan&lt;br&gt;verksamhet kan bedrivas på lika ekonomiska villkor som den kom-&lt;br&gt;munala. Det bör ske genom att kommunen ger bidrag till enskilda för-&lt;br&gt;skolor och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg med ett&lt;br&gt;belopp per bam som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per&lt;br&gt;bam i motsvarande verksamhet. Hänsyn bör vid jämförelsen bl.a. tas&lt;br&gt;till barnens ålderssammansättning samt sociala och lokala variationer&lt;br&gt;som påverkar kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det är lämpligt att den som vill ha bidrag för en viss&lt;br&gt;verksamhet skall ge in en ansökan därom till kommunen. För att kom-&lt;br&gt;munen skall ha möjlighet att i sitt budgetarbete beakta de bidrag man&lt;br&gt;har att utbetala under det kommande året, bör ansökan ha kommit in&lt;br&gt;till kommunen före den 1 september året innan verksamheten skall&lt;br&gt;börja, om inte kommunen medger annat. Det kan ibland finnas anled-&lt;br&gt;ning att ge bidrag med kortare varsel. Den enskilde skall dock alltid&lt;br&gt;kunna räkna med att få bidrag för en verksamhet från dess början om&lt;br&gt;han eller hon lämnar in ansökan senast den 1 september året innan&lt;br&gt;verksamheten skall börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen bör enligt min mening därvid kunna påverka avgifterna i&lt;br&gt;den enskilda verksamheten för att på så sätt säkerställa att avgiften för&lt;br&gt;de platser i verksamheten som erbjuds inte blir orimligt betungande för&lt;br&gt;föräldrarna. Kommunen bör därför som villkor för bidraget föreskriva&lt;br&gt;att avgifterna i den enskilda verksamheten inte oskäligt får överstiga&lt;br&gt;den avgift som kommunen tar ut för motsvarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör kommunen som villkor för bidraget få föreskriva att den&lt;br&gt;som driver den enskilda verksamheten i mån av lämplig plats skall ta&lt;br&gt;emot bam som kommunen vill placera där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna bör också ha rätt att få ersättning av varandra för barn&lt;br&gt;som erhåller plats på förskolor, fritidshem och integrerad skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg inom kommunen utan att vara hemmahörande där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda förskolor och fritidshem skall ha tillstånd av länsstyrelsen&lt;br&gt;enligt 69 § socialtjänstlagen. Kommunen kan enligt lagen (1987:442)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem&lt;br&gt;för vård eller boende enligt socialtjänstlagen genom en anmälan till&lt;br&gt;länsstyrelsen överta denna tillståndsprövning. Jag anser att det bör&lt;br&gt;säkerställas att enskild sådan verksamhet inte hindras på annat än rent&lt;br&gt;objektiva grunder. Omständigheter som att kommunen själv föredrar att&lt;br&gt;driva viss verksamhet eller att man har olika meningar om den lämpliga&lt;br&gt;utformningen av en verksamhet anser jag inte skall kunna åberopas&lt;br&gt;som skäl för att vägra tillstånd. Det bör därför införas en bestämmelse&lt;br&gt;i den nämnda lagen om att man vid tillståndsgivning som gäller för-&lt;br&gt;skolor eller skolbarnsomsorg endast får fästa avseende vid sökandens&lt;br&gt;lämplighet att bedriva verksamheten och ändamålsenligheten av de&lt;br&gt;lokaler där sökanden avser att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 6.2) redogjort för min mening att kommunen&lt;br&gt;skall kunna fylla sin uppgift att erbjuda plats inom förskoleverksam-&lt;br&gt;heten eller skolbarnsomsorgen genom att hänvisa bamet till en mot-&lt;br&gt;svarande plats inom en enskild förskola, enskilt fritidshem eller enskild&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skyldighet för kommunen att lämna bidrag till familjedaghem,&lt;br&gt;kompletterande förskoleverksamhet eller öppen fritidshemsverksamhet&lt;br&gt;som drivs i enskild regi föreslås inte. Det hindrar inte att kommunerna&lt;br&gt;t ex kan låta föräldrar använda en bamomsorgspeng också för att betala&lt;br&gt;för sådana alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stad har vid en uppvaktning hos statsrådet Lundgren&lt;br&gt;påtalat vissa möjliga problem av skattemässig och arbetsrättslig natur&lt;br&gt;som berör i första hand enskilda familjedaghem. Jag har erfarit att en&lt;br&gt;rättslig prövning kan väntas vad gäller förutsättningarna att utfärda s.k.&lt;br&gt;F-skattebevis för enskilda dagbamvårdare. Denna prövning bör avvak-&lt;br&gt;tas innan eventuella initiativ tas till översyn av gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kvalitetsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I socialtjänstlagen införs bestämmelser som dels&lt;br&gt;preciserar förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppgift&lt;br&gt;samt de kvalitetskrav som skall gälla för verksamheten, dels&lt;br&gt;anger förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens ansvar för&lt;br&gt;bam med behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt socialtjänstlagen skall kommunens&lt;br&gt;socialtjänst verka för att bam och ungdomar växer upp under trygga&lt;br&gt;och goda förhållanden samt i nära samarbete med hemmen främja en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social ut- Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;veckling hos bam och ungdom. Vidare anges ett särskilt ansvar för&lt;br&gt;bam som behöver särskilt stöd för sin utveckling, dels genom att de&lt;br&gt;tidigare eller med förtur skall få del av förskole- och fritids-&lt;br&gt;hemsverksamheten, dels genom uppsökande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstlagen innehåller dock inga närmare preciseringar av för-&lt;br&gt;skoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppgifter samt de kvali-&lt;br&gt;tetskrav dessa ställer på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgade lagreglering på bamomsorgsområdet som jag här före-&lt;br&gt;slår är ett uttryck för den omfattning och grundläggande betydelse som&lt;br&gt;barnomsorgen har i dagens samhälle. Jag har tidigare redogjort för&lt;br&gt;målen för barnomsorgen samt vikten av uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;verksamheten. Enligt min uppfattning är det nu nödvändigt att i lag&lt;br&gt;precisera vilka kvalitetskrav som skall ställas för att verksamheten skall&lt;br&gt;kunna fylla sin uppgift i samhället, i förhållande till föräldrarna och till&lt;br&gt;bamen. Kvalitetskraven som här anges innbär dock ingen detaljregle-&lt;br&gt;ring av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet&lt;br&gt;erbjuda bam fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att&lt;br&gt;komplettera skolan samt erbjuda bam stöd i sin utveckling och en&lt;br&gt;meningsfull fritid. Förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens&lt;br&gt;verksamhet omfattar omvårdnad, fostran och utvecklande stimulans&lt;br&gt;byggd på ett pedagogiskt arbetssätt i gruppens form. Att inte särskilja&lt;br&gt;pedagogiken och omsorgen utan istället se dessa som integrerade delar&lt;br&gt;i verksamheten är utmärkande för den svenska, såväl som nordiska,&lt;br&gt;modellen av barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgens organisation, dess kvantitet och kvalitet, innebär att&lt;br&gt;den kan fylla flera behov i det modema välfärdssamhället. Den möjlig-&lt;br&gt;gör för föräldrar, mödrar som fäder, att förena föräldraskap och för-&lt;br&gt;värvsarbete. Den erbjuder bamen trygga och stimulerande uppväxt-&lt;br&gt;villkor. För bam med behov av särskilt stöd, t.ex. bam med funktions-&lt;br&gt;hinder och barn med psykosociala problem, tar barnomsorgen ett sär-&lt;br&gt;skilt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är den viktigas-&lt;br&gt;te kvalitetsfaktorn för verksamheten. Personalen skall ha sådan ut-&lt;br&gt;bildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god peda-&lt;br&gt;gogisk verksamhet kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska barnomsorgspersonalen är av tradition välutbildad. I dag&lt;br&gt;arbetar ca 100 000 personer inom förskolan och skolbarnsomsorgen. Av&lt;br&gt;dessa är 42 procent förskollärare, 9 procent fritidspedagoger, 42 procent&lt;br&gt;barnskötare, 2 procent har annan bamutbildning och 5 procent saknar&lt;br&gt;bamutbildning. Andelen outbildade har varit i stort sett oförändrat&lt;br&gt;under hela 80- och början av 90-talet, trots att utbyggnaden under&lt;br&gt;denna period varit mycket omfattande. Rekommendationen att hälften&lt;br&gt;av de anställda bör vara förskollärare och hälften barnskötare i för-&lt;br&gt;skolan oavsett barnens åldrar har följts i de flesta kommuner under hela&lt;br&gt;utbyggnadsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökande krav som ställs på barnomsorgen genom dess allt mer Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;varierande verksamhetsformer, utvecklingen mot ett decentraliserat&lt;br&gt;ansvar samt kraven på ökad effektivitet och god resursanvändning har&lt;br&gt;aktualiserat frågan om en förlängning av den nuvarande 2 '/2-åriga (100&lt;br&gt;poäng) barn- och ungdomspedagogiska högskoleutbildningen med in-&lt;br&gt;riktning på förskollärare eller fritidspedagog. Riksdagen har efter för-&lt;br&gt;slag i regeringens proposition (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU 14,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:363, Högre utbildning för ökad kompetens) därför be-&lt;br&gt;slutat att den bam- och ungdomspedagogiska utbildningen förlängs med&lt;br&gt;20 poäng till 120 poäng, vilket motsvarar en akademisk grundexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade kraven aktualiserar också frågan om vidareutbildning. Att&lt;br&gt;barnskötare vidareutbildar sig till förskollärare eller fritidspedagoger&lt;br&gt;innebär en kompetenshöjning av barnomsorgens personal. Det bör vara&lt;br&gt;en strävan att successivt öka andelen högskoleutbildad personal och att&lt;br&gt;på sikt ha en mer enhetlig personalstyrka inom barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang även ta upp frågan om män i barnom-&lt;br&gt;sorgen. Svenska daghem och fritidshem är fortfarande en kvinnovärld.&lt;br&gt;Andelen manlig personal är mindre än fyra procent i förskolan och&lt;br&gt;16,5 procent i fritidshemmen - siffror som varit i de närmaste oföränd-&lt;br&gt;rade genom åren, även om antalet män givetvis ökat under den kraftiga&lt;br&gt;utbyggnadsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att bam, flickor och pojkar, får både manliga och&lt;br&gt;kvinnliga förebilder i barnomsorgen. Jag anser därför att olika insatser&lt;br&gt;för att öka andelen män i barnomsorgen är ett viktigt område för ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete och försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att diskutera denna fråga inbjöd jag till ett seminarium om män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i barnomsorgen i Socialdepartementet i februari 1993. Olika förslag för&lt;br&gt;att rekrytera och behålla män som personal i offentlig barnomsorg&lt;br&gt;framfördes av seminariedeltagama. Bl.a. framhölls vikten av att utbild-&lt;br&gt;ningen förlängs, att verksamheten har hög status i det allmänna med-&lt;br&gt;vetandet samt att föräldraförsäkringen utnyttjas av papporna, vilket kan&lt;br&gt;bidra till uppfattningen att barns omvårdnad och fostran är en uppgift&lt;br&gt;för både män och kvinnor. Seminariet har dokumenterats i rapporten&lt;br&gt;Varför vill killar inte jobba på dagis och fritids? (Socialdepartementet&lt;br&gt;1993). Som jag tidigare redovisat avser jag att i jämställdhetspropositio-&lt;br&gt;nen våren 1994 återkomma med förslag om hur fäder skall stimuleras&lt;br&gt;att utnyttja föräldraledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom Nordiska Ministerrådets Ämbetsmannakommitté för jäm-&lt;br&gt;ställdhetsfrågor har initiativ tagits till ett nordiskt projekt om män i&lt;br&gt;barnomsorgen. Inom projektet kommer förslag till insatser och hand-&lt;br&gt;lingsstrategier att presenteras vilka kan bidra till fortsatt utveckling av&lt;br&gt;jämställdhet mellan könen och en mer mångsidig verksamhet inom&lt;br&gt;barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barngruppen i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall vara&lt;br&gt;lämpligt sammansatt. Att barngruppen är lämpligt sammansatt avser&lt;br&gt;både gruppens storlek och ålders- och könssammansättningen i barn-&lt;br&gt;gruppen. Barngruppen får givetvis inte vara för stor i förhållande till&lt;br&gt;personalstyrkan om kraven på pedagogiskt innehåll skall kunna upprätt-&lt;br&gt;hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personaldimensionering och barngruppernas storlek bör inte statiskt Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;fastställas i kommunen utan anpassas till de behov som finns i barn-&lt;br&gt;gruppen. Förutsättningarna i barngrupperna varierar från grupp till&lt;br&gt;grupp och från tid till annan. Personaltätheten kan behöva utökas, eller&lt;br&gt;barngruppen minskas, om det finns bam med behov av särskilt stöd i&lt;br&gt;grupperna. Behovet av en sådan förstärkning måste prövas i varje en-&lt;br&gt;skilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är skillnaderna betydande mellan kommunerna när det gäller&lt;br&gt;personaltäthet och barngruppsstorlekar. Enligt Socialstyrelsens rapport&lt;br&gt;Barns villkor i förändringstider, är 17-18 bam i syskongruppema (3-6 år)&lt;br&gt;nu vanligt mot tidigare 15 bam. 20-bamsgrupper förekommer och det&lt;br&gt;finns även exempel på barngrupper med fler än 20 bam. I småbams-&lt;br&gt;gruppema (0-3 år) varierar barnantalet vanligen mellan 10 och 15 bam.&lt;br&gt;Rapporten visar dock att cirka 25 procent av de yngsta bamen finns i&lt;br&gt;barngrupper med fler än 15 bam. Variationerna är även betydande när&lt;br&gt;det gäller personaltätheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt har således en ökning av barngruppernas storlek skett, men&lt;br&gt;det finns f.n. inget som tyder på att detta på något avgörande sätt för-&lt;br&gt;sämrat kvaliteten i verksamheten. Bamomsorgspersonalens höga&lt;br&gt;kompetens och engagemang anges som en förutsättning för detta. I&lt;br&gt;enstaka kommuner har dock ökningen av antalet bam i grupperna i&lt;br&gt;förhållande till antalet personal börjat tangera det oacceptabla för att&lt;br&gt;verksamheten skall kunna uppfylla kraven på pedagogisk grupp-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att vissa grupper av bam behöver särskilt upp-&lt;br&gt;märksammas. Det gäller främst de yngsta bamen i barnomsorgen som&lt;br&gt;är mest känsliga för förändringar och har extra stort behov av över-&lt;br&gt;blickbarhet och tillräcklig personaltäthet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personaltätheten minskar och bamgmppema blir större är det&lt;br&gt;också svårare att anpassa verksamheten till bam med behov av särskilt&lt;br&gt;stöd. Socialstyrelsen anger i sin rapport att det finns tecken som tyder&lt;br&gt;på ett ökande behov av specialverksamheter för de bam som inte klarar&lt;br&gt;den ordinarie daghemsgruppen, vilket kan leda till ökad negativ seg-&lt;br&gt;regering och att normaliserings- och integreringsambitionema går för-&lt;br&gt;lorade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning visar att det i bostadsområden med större andel sociala&lt;br&gt;problem är särskilt viktigt med en högre personaltäthet för att kvaliteten&lt;br&gt;skall kunna bibehållas, medan det i bostadsområden utan dessa problem&lt;br&gt;är personalens utbildning som är den viktigaste kvalitetsfaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm har nyligen ett projekt&lt;br&gt;med Reggio Emiliainspirerad pedagogik initierats med stöd från Social-&lt;br&gt;departementet. Projektet leds av svenska bamomsorgsforskare och&lt;br&gt;avser att i en praktisk försöksverksamhet utveckla ett arbetssätt med&lt;br&gt;hög kvalitet i större barngrupper. Såväl olika pedagogiska som organi-&lt;br&gt;satoriska lösningar skall prövas som kan få betydelse för barnom-&lt;br&gt;sorgens fortsatta utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall bedrivas i ända-&lt;br&gt;målsenliga lokaler. Lokalernas storlek och utformning, miljö och mate-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rial skall vara beskaffade så att uppgiften att genom pedagogisk verk-&lt;br&gt;samhet erbjuda barn fostran och omvårdnad understöds och kan&lt;br&gt;genomföras. Lokalernas utformning har stor betydelse när det gäller att&lt;br&gt;med en god resurshushållning bedriva bamomsorgsverksamhet. Det&lt;br&gt;finns numera i allmänhet en god kunskap i kommunerna när det gäller&lt;br&gt;lokalernas utformning för förskolor och fritidshem. De pedagogiska&lt;br&gt;programmen, tillsammans med de lagar och förordningar, t.ex. plan-&lt;br&gt;och bygglagen, livsmedelslagen och arbetsmiljö- och hälsoskyddslagen,&lt;br&gt;som gäller för alla arbetsplatser, reglerar arbetsmiljön i förskolor och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg och utgör grunden för utformningen av lokaler, miljö&lt;br&gt;och material inom barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som nu pågår inom skolbarnsomsorgen innebär att&lt;br&gt;lokaler i stor utsträckning integreras i och samutnyttjas med skolan.&lt;br&gt;Detta har i en rad försöksverksamheter visat sig ge såväl pedagogiska&lt;br&gt;som ekonomiska vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kostnadskonsekvenser och finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De åtaganden som här aktualiseras på bamomsorgsområdet bör inte i&lt;br&gt;något väsentligt avseende leda till merkostnader i förhållande till de&lt;br&gt;uppgifter kommunerna redan har. Jag vill än en gång erinra om att&lt;br&gt;behovstäckning i barnomsorgen enligt 1985 års riksdagsbeslut skulle ha&lt;br&gt;uppnåtts redan år 1991. 1985 års beslut innebar visserligen en rätt för&lt;br&gt;bam vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar att från 18 månaders&lt;br&gt;ålder få en plats i heldagsomsorg, men samtidigt underströks att detta&lt;br&gt;mål inte innebar att kommunerna befriades från sitt ansvar för bam&lt;br&gt;under 18 månader. Att nu slå fast att kommunerna skall ha uppnått&lt;br&gt;detta mål fyra år senare kan inte ses som någon ny uppgift. Många&lt;br&gt;kommuner har också full behovstäckning. Däremot kan naturligtvis&lt;br&gt;historiska försummelser leda till att förslagen i enskilda kommuner&lt;br&gt;innebär merkostnader i förhållande till dagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bmttokostnaden för att ge barnomsorg för bam mellan 12 och 18&lt;br&gt;månader i samma omfattning som för bam mellan 18 månader och 3 år&lt;br&gt;kan uppskattas till ca 350 miljoner kronor. Nettokostnaden är betydligt&lt;br&gt;lägre eftersom de ytterligare föräldrar som kan tänkas utnyttja denna&lt;br&gt;barnomsorg också betalar skatt. Den kan därför uppskattas till mindre&lt;br&gt;än hälften. Dessa effekter får vägas in vid den reglering av stats-&lt;br&gt;bidragen som jag strax skall beröra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för ett skattepliktigt vårdnadsbidrag på föreslagen nivå&lt;br&gt;skall närmare utredas av den särskilda arbetsgrupp som jag har tillsatt.&lt;br&gt;Det kan, som jag tidigare har framhållit, förutsättas att kommuner och&lt;br&gt;andra anordnare kommer att höja sina bamomsorgsavgifter för de be-&lt;br&gt;rörda årskullarna när vårdnadsbidraget införs. I enlighet med finansie-&lt;br&gt;ringsprincipen bör ett belopp motsvarande detta ökade avgiftsuttag dras&lt;br&gt;in från kommunerna. Tillsammans med inbetalda skatter från vårdnads-&lt;br&gt;bidraget innebär det att nettokostnaden för vårdnadsbidraget torde mot-&lt;br&gt;svara ungefär en tredjedel av bmttokostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till finansiering av statens nettokostnader kommer att redo- Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;visas i budgetpropositionen i januari 1994. Konsekvenserna för kom-&lt;br&gt;munerna kommer att vägas in i det förslag till reglering av statens och&lt;br&gt;kommunsektorns mellanhavanden som kommer att redovisas senast i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har terminologin ändrats något. Någon ändring i sak är&lt;br&gt;inte avsedd. Begreppet skolbarnsomsorg, som numera är ett väl in-&lt;br&gt;arbetat begrepp, är mer adekvat för den verksamhet som avses. Dess-&lt;br&gt;utom har det klargjorts att kommunen inte har ansvar för att anordna&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för bam som inte är bosatta i&lt;br&gt;Sverige. Undantaget berör i första hand bam som vistas i Sverige i&lt;br&gt;avvaktan på beslut i ett ärende om uppehållstillstånd eller under liknan-&lt;br&gt;de omständigheter, se den allmänna motiveringen (avsnitt 6.1). Det bör&lt;br&gt;dock observeras att kommunens ansvar enligt 6 och 12 §§ socialtjänst-&lt;br&gt;lagen även gäller bam som vistas i kommunen utan att vara bosatta i&lt;br&gt;Sverige. Om ett sådant bam har behov av särskilt stöd så kan det inne-&lt;br&gt;bära att kommunen är skyldig att erbjuda den typ av hjälp som avses i&lt;br&gt;16 §. 13 § är således inte avsedd att minska kommunens allmänna&lt;br&gt;ansvar för bam som vistas i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket föreslås ändrat genom att regeln om att verksamheten&lt;br&gt;även avser barn vars skolstart har skjutits upp tas bort. Anledningen till&lt;br&gt;detta är att möjligheten till uppskjuten skolstart enligt 3 kap. 7 § skol-&lt;br&gt;lagen (1985:1100) inte längre finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har i klargörande syfte &amp;quot;skolpliktiga&amp;quot; barn ändrats till&lt;br&gt;barn &amp;quot;som är inskrivna i grundskolan eller någon motsvarande skolform&lt;br&gt;enligt skollagen (1985:1100)''. Bestämmelsen omfattar därmed även de&lt;br&gt;sexåringar som börjat skolan utan att vara skolpliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I den beskrivs i vilka former förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg skall bedrivas. Motsvarande regler finns i dag i 2 §&lt;br&gt;respektive 3 § socialtjänstförordningen (1981:750).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall förskoleverksamheten bedrivas i form av&lt;br&gt;förskola, som organiseras som daghem eller deltidsgrupp, i form av&lt;br&gt;familjedaghem och i form av kompletterande förskoleverksamhet&lt;br&gt;(öppen förskola).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förskoleverksamheten har, i förhållande till de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna i socialtjänstförordningen, endast i klargörande syfte&lt;br&gt;tillagts &amp;quot;öppen förskola&amp;quot; inom parentes efter &amp;quot;kompletterande förskole-&lt;br&gt;verksamhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet familjedaghem ryms verksamheter som &amp;quot;trefamiljssystem&amp;quot;&lt;br&gt;och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan social tjänstförordningens tillkomst har en utveckling skett mot&lt;br&gt;fler varianter inom de olika verksamhetsformerna. Det är inte heller nu&lt;br&gt;meningen att begreppen skall tolkas stelt. Lagen ger med andra ord&lt;br&gt;utrymme för en fortsatt sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beskrivningen av de olika formerna av skolbarnsomsorg i andra&lt;br&gt;stycket har två nya former lagts till, dels integrerad skolbarnsomsorg&lt;br&gt;och dels öppen fritidsverksamhet. Integrerad skolbarnsomsorg kan&lt;br&gt;erbjudas i stället för fritidshem. Där gäller samma inriktning på om-&lt;br&gt;sorgen och krav på kvalitet m.m. Beträffande vad som menas med&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg, se avsnitt 2.6. För bam mellan tio och&lt;br&gt;tolv år (dvs. tio-, elva- och tolvåringar) kan skolbarnsomsorgen i stället&lt;br&gt;bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. I den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 6.2 och 6.4) redogörs närmare för denna verksamhet.&lt;br&gt;Av den nuvarande 15 § (i förslaget benämnd 16 §) framgår dock att&lt;br&gt;bam med behov av särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats på&lt;br&gt;fritidshem eller inom integrerad skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har i klargörande syfte lagts till att skolbarnsomsorgen även&lt;br&gt;skall bedrivas under lov. Med lov menas såväl lovdagar och studie-&lt;br&gt;dagar som längre lov såsom sommarlov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i nu gällande lydelse av socialtjänst-&lt;br&gt;lagen. Den talar om förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens&lt;br&gt;uppgift samt de kvalitetskrav som ställs på dessa verksamheter. Genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 b § andra stycket och den föreslagna lydelsen av 18 § kommer&lt;br&gt;dessa krav att också gälla enskilda förskolor, fritidshem och integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg. Däremot faller helt privata familjedaghem, där för-&lt;br&gt;äldrar själva placerar sina bam utan någon medverkan av kommunen,&lt;br&gt;utanför regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att förskoleverksamhetens uppgift är att genom&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet erbjuda bam fostran och omvårdnad. Skol-&lt;br&gt;barnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda bam en&lt;br&gt;meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vissa allmänna kvalitetskrav på verksamheten. Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;De faktorer som nämns är personalens utbildning, att verksamheten&lt;br&gt;drivs i lämpliga lokaler och att barngruppen är av lämplig sammansätt-&lt;br&gt;ning och storlek. Personalen skall ha sådan utbildning eller erfarenhet&lt;br&gt;att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan&lt;br&gt;tillgodoses. Likaså skall lokalernas storlek och utformning, miljö och&lt;br&gt;material vara beskaffade så att en sådan verksamhet kan genomföras.&lt;br&gt;Att barngruppen är lämpligt sammansatt avser såväl ålders- som köns-&lt;br&gt;sammansättningen i barngruppen. Beträffande barngruppens storlek så&lt;br&gt;får den givetvis inte vara för stor i förhållande till personalstyrkan om&lt;br&gt;kraven på pedagogiskt innehåll skall kunna upprätthållas. Personal-&lt;br&gt;dimensionering och barngruppens storlek bör anpassas till de varieran-&lt;br&gt;de förutsättningarna i olika barngrupper. Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;kraven beträffande barngruppernas storlek och lämpliga sammansätt-&lt;br&gt;ning inte kan tillämpas strikt i fråga om den öppna förskolan och den&lt;br&gt;öppna fritidsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket betonas att verksamheten skall utgå från varje barns&lt;br&gt;behov och att bam med behov av särskilt stöd i sin utveckling måste&lt;br&gt;ägnas speciell uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse av 18 § föreslås flyttad till denna paragraf. Sam-&lt;br&gt;tidigt har ett nytt stycke lagts till. Nuvarande 14 § föreslås i stället&lt;br&gt;flyttad till 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket är nytt i förhållande till lydelsen i den nuvarande 18 §.&lt;br&gt;Den klargör att ansvaret för att det finns förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg, och att bam faktiskt erbjuds sådan verksamhet, ligger på&lt;br&gt;kommunen. Sådan verksamhet som anordnas av enskilda utgör ett&lt;br&gt;alternativ till den kommunala verksamheten. Av 14 b § följer dock att&lt;br&gt;kommun, om den inte själv erbjuder plats, bara kan hänvisa till sådan&lt;br&gt;enskild verksamhet som utgörs av förskola, fritidshem eller integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar vad som står i nuvarande 18 § med den&lt;br&gt;skillnaden att ordet fritidshemsverksamhet bytts ut mot &amp;quot;fritidshem eller&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i socialtjänstlagens gällande lydelse.&lt;br&gt;Enligt första stycket i förslaget skall förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg dels tillhandahållas i sådan omfattning att föräldrarna kan&lt;br&gt;sköta sina arbeten eller studier och dels tillhandahållas efter barnets&lt;br&gt;eget behov. Öppethållande m.m. bör i möjligaste mån anpassas till&lt;br&gt;föräldrarnas arbetstider. I allmänmotiveringen (avsnitt 6.3) har närmare&lt;br&gt;redogjorts för dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall förskoleverksamheten tillhandahållas för&lt;br&gt;barn som har fyllt ett år. För bam som behöver särskilt stöd i sin ut-&lt;br&gt;veckling skall dock förskola tillhandahållas även före ett års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på att föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar för att Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;plats inom verksamheten skall erbjudas har inte uppställts. Ett bam,&lt;br&gt;som har behov av det, har således möjlighet att delta i verksamheten&lt;br&gt;även om en förälder exempelvis fullgör värnpliktstjänstgöring, är&lt;br&gt;intagen på behandlingshem eller i kriminalvårdsanstalt eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall i dessa fall göras en bedömning vid vilken beaktas barnets&lt;br&gt;behov av trygga förhållanden och att delta i pedagogisk verksamhet.&lt;br&gt;Socialnämndens allmänna åligganden enligt 12 § socialtjänstlagen att&lt;br&gt;verka för att bam växer upp under trygga och goda förhållanden samt&lt;br&gt;att medverka till att främja en allsidig personlighetsutveckling och en&lt;br&gt;gynnsam fysisk och social utveckling hos bam bör vara vägledande.&lt;br&gt;Speciell uppmärksamhet måste ägnas bam som har särskilda behov i&lt;br&gt;dessa avseenden även i fall då detta behov inte är så uttalat att bestäm-&lt;br&gt;melsen i den nuvarande 15 § (i förslaget benämnd 16 §) är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande strävan att bam vid förändrade sociala förhållanden mer&lt;br&gt;generellt skall få behålla sin plats i barngruppen, se den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen (avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. När vårdnadshavaren anmält behov av plats inom&lt;br&gt;förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen skall kommunen enligt&lt;br&gt;första stycket utan oskäligt dröjsmål erbjuda sådan. En viss varseltid&lt;br&gt;måste dock ibland accepteras från det att vårdnadshavaren har anmält&lt;br&gt;behov av plats till det en plats kan ordnas. Hur lång tid som kan vara&lt;br&gt;skälig kan variera från fall till fall beroende bl.a. på tillgång till platser&lt;br&gt;och föräldrarnas önskemål om placering. Många kommuner tillämpar&lt;br&gt;en anmälningstid om tre till fyra månader innan plats kan erhållas,&lt;br&gt;vilket jag anser vara en rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om barn med särskilda behov har kommunen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i de nuvarande 15 och 16 §§ (i förslaget benämnda 16 och&lt;br&gt;17 §§) ett mer långtgående ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket jämställer erbjudande om plats inom enskild förskola,&lt;br&gt;fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg med erbjudande om plats&lt;br&gt;inom kommunal sådan verksamhet. Kommunen kan enligt bestämmel-&lt;br&gt;sen uppfylla sitt ansvar att tillhandahålla barnomsorg såväl genom att&lt;br&gt;erbjuda plats i sin egen verksamhet som att hänvisa barnet till en mot-&lt;br&gt;svarande plats i enskild bedriven förskola, fritidshem eller integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg. Det förutsätter naturligtvis att bamet också kan få&lt;br&gt;den platsen. Kommunen föreslås i den nya lydelsen av 18 § få möj-&lt;br&gt;lighet att, som villkor för bidrag enligt samma paragraf, föreskriva&lt;br&gt;skyldighet för bidragsmottagaren att i mån av lämplig plats ta emot&lt;br&gt;bam som kommunen vill placera där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 69 § socialtjänstlagen framgår att enskilda förskolor och fritids-&lt;br&gt;hem måste ha tillstånd för sin verksamhet och att de står under löpande&lt;br&gt;tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksamheten bedrivs.&lt;br&gt;Nämnden har också inspektionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 14 b § andra stycket följer också att de kvalitetskrav som 13 b § Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;ställer på förskolor, fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg inom&lt;br&gt;socialtjänsten måste vara uppfyllda även i den enskilda verksamhet som&lt;br&gt;kommunen hänvisar till för att kommunens ansvar enligt 14a § skall&lt;br&gt;kunna anses vara uppfyllt. Det skall vara fråga om en plats inom en-&lt;br&gt;skild verksamhet som motsvarar vad kommunen kan erbjuda enligt&lt;br&gt;14 b § första stycket jämfört med 13 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket betonas att kommunen skall ta skälig hänsyn till vård-&lt;br&gt;nadshavarens önskemål om omsorgsform. Bestämmelsen syftar både på&lt;br&gt;formen av verksamhet som sådan och i vems regi verksamheten be-&lt;br&gt;drivs. Kommunen skall alltså i möjligaste mån tillgodose föräldrarnas&lt;br&gt;önskemål om val av omsorgsform, exempelvis önskemål om familje-&lt;br&gt;daghem eller daghem samt önskemål om enskild eller kommunal verk-&lt;br&gt;samhet. Andra omständigheter som måste få beaktas är tillgång på&lt;br&gt;platser, möjlighet att tillgodose barnets speciella behov m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder bör inte undantagslöst vara skyldig att acceptera en plats&lt;br&gt;i enskilt bedriven verksamhet även om starka skäl talar för en sådan&lt;br&gt;placering. Enskild verksamhet kan bedrivas av vitt skilda huvudmän;&lt;br&gt;såväl föräldra- eller personalkooperativ som politiska, religiösa eller&lt;br&gt;andra organisationer samt företag. Det måste därför också kunna godtas&lt;br&gt;om föräldrar vill tacka nej till ett erbjudande om plats i t.ex. en verk-&lt;br&gt;samhet som drivs av en organisation med en viss ideologi eller religiös&lt;br&gt;övertygelse som föräldrarna inte delar. Kommunen bör i sådant fall i&lt;br&gt;stället erbjuda en annan plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ingen motsvarighet i socialtjänstlagens gällande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den fastslås den s.k. närhetsprincipen. Plats skall erbjudas i barnets&lt;br&gt;närmiljö eller i vart fall så nära barnets hem eller, vad gäller skolbarn,&lt;br&gt;så nära barnets skola som möjligt. Med hänsyn till vad som krävs för&lt;br&gt;att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser får det dock i viss ut-&lt;br&gt;sträckning accepteras att plats erbjuds på längre avstånd från hemmet&lt;br&gt;eller skolan. En förutsättning för att skolbarnsomsorgen skall uppfylla&lt;br&gt;sitt ändamål är dock att bamet själv kan ta sig mellan skolan och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen. Föräldrarna kan dock givetvis själva framställa önske-&lt;br&gt;mål om placering i en verksamhet som inte ligger nära hemmet eller&lt;br&gt;skolan, t.ex. i en privat förskoleverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar den nuvarande 14 § (nuvarande 15 § föreslås&lt;br&gt;i stället flyttad till 16 §). Bestämmelsen föreslås samtidigt ändrad på så&lt;br&gt;sätt att andra stycket, om bam vars skolstart har skjutits upp, stryks.&lt;br&gt;Anledningen till detta är att möjligheten till uppskjuten skolstart enligt 3&lt;br&gt;kap. 7 § skollagen (1985:1100) inte längre finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen berörs frågan om önskvärdheten av ett&lt;br&gt;förberedande år för de bam som börjar skolan vid sex års ålder (se&lt;br&gt;avsnitt 6.2 och 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lydelsen av 15 § föreslås, med vissa ändringar, flyttad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till denna paragraf. Nuvarande 16 § föreslås i stället flyttad till 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ändrats med anledning av att kommunen enligt&lt;br&gt;detta lagförslag skall vara skyldig att utan oskäligt dröjsmål erbjuda&lt;br&gt;förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg till alla bam som har behov&lt;br&gt;av sådan verksamhet på grund av föräldrars förvärvsarbete eller studier&lt;br&gt;eller på grund av barnets eget behov. Formuleringen om att bam med&lt;br&gt;behov av särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats &amp;quot;tidigare&amp;quot;&lt;br&gt;resp, med &amp;quot;förtur&amp;quot; är då onödig. I övrigt har integrerad skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg lagts till som en form av skolbarnsomsorg som kommunen kan&lt;br&gt;anvisa till. Kommunen har fortfarande ett aktivt, längre gående, ansvar&lt;br&gt;vad gäller dessa barns rätt till pedagogisk verksamhet i förskola, fritids-&lt;br&gt;hem eller integrerad skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bam som stadigvarande vistas i en kommun utan att vara&lt;br&gt;bosatta i Sverige se under 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lydelsen av 16 § föreslås, med endast ändrad paragraf-&lt;br&gt;hänvisning, flyttad till denna paragraf. Nuvarande 17 § föreslås upp-&lt;br&gt;hävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är helt ny. Den nuvarande lydelsen av 18 § föreslås&lt;br&gt;flyttad till 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny bestämmelse innebär en skyldighet för kommunen att&lt;br&gt;stödja enskilt drivna förskolor och fritidshem och enskild driven integ-&lt;br&gt;rerad skolbarnsomsorg så att dessa verksamheter kan bedrivas på lika&lt;br&gt;ekonomiska villkor som de kommunala. Att enskilda förskolor och&lt;br&gt;fritidshem måste ha länsstyrelsens tillstånd framgår av 69 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall enskilt drivna förskolor och fritidshem samt&lt;br&gt;enskilt driven integrerad skolbarnsomsorg tilldelas medel för verksam-&lt;br&gt;heten av den kommun där verksamheten bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget per bam skall inte oskäligt avvika från kommunens kostnad&lt;br&gt;per bam i motsvarande verksamhet. Därvid skall beaktas kommunens&lt;br&gt;kostnad i samma typ av verksamhet, varvid bl.a. barngruppens ålders-&lt;br&gt;sammansättning och sociala faktorer som påverkar kostnaderna skall&lt;br&gt;beaktas. Hänsyn bör tas också till lokala variationer som att kostnaden&lt;br&gt;för kommunens verksamhet kan variera mellan olika delar av kom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som skall beaktas är nettokostnader för driften såsom&lt;br&gt;kostnader för personal och material samt kapitalkostnader för lokaler&lt;br&gt;och utrustning (i förekommande fall en viss beräknad ränta på eget&lt;br&gt;kapital).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna grunderna för bidraget skall vara lika för alla och bör&lt;br&gt;fastställas i någon typ av taxa. Det måste dock finnas ett visst utrymme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för förhandlingar mellan kommunen och den enskilde bidragsmottaga- Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;ren t.ex. när en förskola tar emot ett särskilt omsorgskrävande bam&lt;br&gt;eller då det av andra sakliga skäl finns anledning att frångå taxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en enskild förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg skall anses kunna ha en motsvarighet i kommunal regi krävs att&lt;br&gt;den uppfyller de kvalitetskrav som ställs på kommunens verksamhet&lt;br&gt;enligt 13 b §. Någon skyldighet för kommunen att lämna bidrag till&lt;br&gt;familjedaghem, kompletterande förskoleverksamhet eller öppen fritids-&lt;br&gt;verksamhet som drivs i enskild regi har inte föreskrivits. Inget hindrar&lt;br&gt;dock att kommunen på uppdragsbasis lämnar ersättning till enskilda&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag enligt denna bestämmelse skall lämnas efter ansökan av den&lt;br&gt;som avser att driva verksamheten. För att kommunen skall ha möjlighet&lt;br&gt;att i sitt budgetarbete beakta de bidrag man är skyldig att betala ut&lt;br&gt;under det kommande året, skall ansökan ha inkommit senast den&lt;br&gt;1 september året innan verksamheten skall börja, om inte kommunen&lt;br&gt;medger något annat. Det kan ibland finnas anledning att ge bidrag med&lt;br&gt;kortare varsel. Den enskilde skall dock alltid kunna räkna med att få&lt;br&gt;bidrag för en verksamhet från dess början om han eller hon lämnar in&lt;br&gt;ansökan senast den 1 september året innan verksamheten skall börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.5) bör kom-&lt;br&gt;munen i viss utsträckning kunna påverka avgifterna i enskild verksam-&lt;br&gt;het för att på så sätt säkerställa att de platser i verksamheten som er-&lt;br&gt;bjuds inte blir orimligt betungande för föräldrarna. Kommunen bör&lt;br&gt;därför enligt andra stycket första punkten uppställa det villkoret för&lt;br&gt;bidraget att avgifterna i den enskilda verksamheten inte oskäligt över-&lt;br&gt;stiger den avgift som kommunen tar ut för motsvarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan kommunen enligt andra punkten ställa upp som villkor för&lt;br&gt;bidraget att verksamheten i mån av lämplig plats tar emot bam som&lt;br&gt;hänvisas av kommunen enligt 14 b § andra stycket. Detta är av särskild&lt;br&gt;betydelse för omsorgskrävande bam. Risken är annars stor att de i hög&lt;br&gt;grad utestängs från enskild verksamhet. Såsom jag nyss nämnt kan&lt;br&gt;särskilda förhandlingar om bidragets storlek vara nödvändiga om den&lt;br&gt;enskilda verksamheten får en mer omsorgskrävande barngrupp än vad&lt;br&gt;som är normalt inom den kommunala verksamhet som skall vara&lt;br&gt;referensmaterial vid bidragsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att när ett bam som inte är hemmahörande&lt;br&gt;i kommunen där erhåller plats i förskola eller fritidshem (enskilt eller&lt;br&gt;kommunalt) skall kommunen få ersättning för sina kostnader från hem-&lt;br&gt;kommunen. Denna regel gäller även vid familjehemsplaceringar i en&lt;br&gt;annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i första stycket klarläggs att kommunen även får ta ut&lt;br&gt;avgifter för plats i familjedaghem och integrerad skolbarnsomsorg. Det&lt;br&gt;har för tydlighetens skull också angetts att det endast är i verksamheter&lt;br&gt;anordnade av kommunen som kommunen får ta ut avgifter. Med verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheter anordnade av kommunen avses då också verksamheter som Prop. 1993/94:11&lt;br&gt;kommunen lagt ut på entreprenad. Någon skillnad i förhållande till vad&lt;br&gt;avgiftsbestämmelsen idag avser att omfatta för verksamheter är således&lt;br&gt;inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det skälighetsrekvisit som finns i första stycket torde följa att&lt;br&gt;avgifterna inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen inte får&lt;br&gt;bli så betungande för den enskilde att denne av detta skäl avstår från&lt;br&gt;den verksamhet som bamet erbjuds och som det skulle vara värdefullt&lt;br&gt;för barnet att delta i. I så fall kan kommunen inte anses ha uppfyllt sitt&lt;br&gt;ansvar enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap 13 § regeringsformen följer att regeringen kan besluta verk-&lt;br&gt;ställighetsföreskrifter bl.a. i fråga om sådana avgifter som avses i para-&lt;br&gt;grafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna i enskilda förskolor och fritidshem är oreglerade. Av 18 §&lt;br&gt;följer dock att kommunen som villkor för bidrag till verksamheten kan&lt;br&gt;föreskriva att avgifterna där inte får vara oskäligt höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har endast paragrafhänvisningen ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:442) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för&lt;br&gt;vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Kommunen kan enligt denna lag genom en anmälan&lt;br&gt;till länsstyrelsen överta tillståndsprövningen beträffande enskilda för-&lt;br&gt;skolor och fritidshem. Syftet med den här föreslagna paragrafen är att&lt;br&gt;säkerställa att privat sådan verksamhet inte hindras annat än när det&lt;br&gt;objektivt sett är befogat. Enligt förslaget skall tillståndsprövningen&lt;br&gt;grundas endast på sökandens lämplighet och ändamålsenligheten av de&lt;br&gt;lokaler där verksamheten skall bedrivas. Omständigheter som att den&lt;br&gt;enskilda verksamheten skulle konkurrera med den kommunala, att man&lt;br&gt;har olika uppfattningar om hur verksamheten bäst skall bedrivas eller&lt;br&gt;att överetablering skulle kunna uppstå kan således inte åberopas som&lt;br&gt;skäl för ett avslagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11. Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i socialtjänstlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna för valfrihet och&lt;br&gt;jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12. Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 augusti 1993 &amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Familjepolitik för valfrihet och jämställdhet ...........8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Reformer för ökad valfrihet..................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän bakgrund...........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förskolelagen .........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Lagen om barnomsorg....................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Socialtjänstlagen........................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Riksdagens beslut Förskola för alla bam.........13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Aktionsgruppen för barnomsorg ..............13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Skolbamsomsorgskommittén ................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen under de senaste åren ...............14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Barnafödandet .........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Familjer med förskolebarn år 1992 ............ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Kvinnors förvärvsmönster..................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Val av olika tillsynsformer .................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;Hur skall kösiffror tolkas?..................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;Utbyggnad i förhållande till efterfrågan..........20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;Barnomsorgen i sin helhet..................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Barnomsorgen i ett samhällsekonomiskt perspektiv......23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergripande mål för barnomsorgen...............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Pedagogisk gruppverksamhet................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Bam med behov av särskilt stöd..............25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Föräldrarna...........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Valfrihet och mångfald....................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Kostnadseffektivitet inom barnomsorgen .........27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldighet att tillhandahålla barnomsorgen ...........29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Skärpta krav på kommunerna................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Barnomsorg för bam till förvärvsarbetande, studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.fl................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Kravet på bamomsorgsplan slopas.............34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Kommunernas skyldigheter i sammanfattning ......35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Enskilda förskolor och fritidshem samt enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrerad skolbamomsorg .................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitetsfrågor ............................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser och finansiering .............42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättande lagförslag .......................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ..........................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45016, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SoU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SoU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-09-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-10-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:17:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0311</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:17:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0311</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__11.pdf</filnamn>
<filstorlek>2353009</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6F38AB90-6411-408B-BA3F-A11A3EF84917</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SoU11</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SoU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:11&lt;br/&gt;
Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02So14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:11&lt;br/&gt;
Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02So15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:11&lt;br/&gt;
Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02So16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:11&lt;br/&gt;
Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02So17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Holmberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:11&lt;br/&gt;
Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02So14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Holmberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Zetterberg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:11&lt;br/&gt;
Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02So15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Zetterberg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:11&lt;br/&gt;
Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02So16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Larsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:11&lt;br/&gt;
Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02So17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Larsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>