2359745 GH01KrU6 1993/94 KrU6 bet bet Betänkande 1993/94:KrU6 Betänkande Debatt om förslag KrU 6 0 1993-11-11 00:00:00 2005-11-08 12:42:22 1993-11-11 00:00:00 Tornedalsfrågor saknas webbnav {53BF1475-1A19-4A5C-ADB3-7357F74F1147} https://data.riksdagen.se/dokument/GH01KrU6/text https://data.riksdagen.se/dokument/GH01KrU6 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH01KrU6 https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GH01KrU6 <div class="sidhuvud_publikation">Kulturutskottets betänkande</div> <div class="sidhuvud_beteckning">1993/94:KRU06</div> <h1>Tornedalsfrågor</h1> <hr class="sidhuvud_linje"> <h2>Innehåll</h2> <ul><li class="innehall_lista"><a href="#bsam">Sammanfattning</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bmot">Motionerna</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#btext">Utskottet</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bhemst">Hemställan</li></a></ul> <pre>1993/94 KrU6</pre> <a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>I betänkandet behandlas två motioner, väckta under allmänna motionstiden 1993, som syftar till att bevara Tornedalens språk och kultur.</pre> <pre>En av motionerna syftar till att Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset skall erkännas som en organisation för en inhemsk kulturminoritet samt att ekonomiskt stöd skall utgå till organisationen. Utskottet konstaterar bl.a. att tornedalsbefolkningens identitetskänsla i hög grad hänger samman såväl med det egna språket och dess utveckling som med den egna kulturen. I betänkandet redovisas insatser som görs från stat, landsting och kommun för att stödja den tornedalska kulturen. Utskottet framhåller betydelsen av att sådant stöd kan utgå även i fortsättningen.</pre> <pre>I en motion framförs förslag som syftar till en utökning av Sveriges Radios sändningar på tornedalsfinska. Utskottet erinrar bl.a. om programföretagens självständighet och konstaterar -- med hänvisning till de åtgärder som programföretaget redan vidtagit och avser att vidta -- att motionsyrkandet är tillgodosett.</pre> <pre>Båda motionerna avstyrks.</pre> <a name="bprop"></a><h2></h2> <a name="bmot"></a><h2>Motionerna</h2><pre>1992/93:Kr235 av Bruno Poromaa och Ewa Hedkvist Petersen (s) vari yrkas</pre> <pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att STR-T skall erkännas som en organisation för en inhemsk kulturminoritet,</pre> <pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd till STR-T:s verksamhet.</pre> <pre>1992/93:Kr236 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om radion och Tornedalskulturen.</pre> <pre> Vissa historiska bakgrundsuppgifter</pre> <pre>Uppgifterna i detta avsnitt har hämtats från en uppsats av professor Erling Wande, publicerad i boken Det mångkulturella Sverige. En handbok om etniska grupper och minoriteter, utgiven år 1990 av Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet.</pre> <pre>Av betydelse för den framtida språksituationen i Tornedalen blev den gräns mellan Sverige och Ryssland som fastställdes genom freden i Fredrikshamn efter 1808--1809 års krig. Den politiska gränsdragningen innebar en klyvning av ett förut enhetligt område. Klyvningen av Tornedalen innebar att Sverige fick en finskspråkig gränsminoritet.</pre> <pre>Tornedalen utgör i geografisk mening ursprungligen benämningen på området på bägge sidor om Torne älv. I svenska Tornedalen kan man skilja mellan ett snävare geografiskt och ett vidare språkligt-kulturellt tornedalsbegrepp. Det geografiska begreppet hänför sig till ett kärnområde kring Torne älv och dess källflöden. Det språkligt-kulturella tornedalsbegreppet inbegriper ett större område som sträcker sig också till trakterna kring älvarna Könkämä och Muonio samt trakter kring Kalix älvs mellersta och nordligare lopp. Enligt denna vidare definition omfattas svenska Tornedalen av Haparanda, Övertorneå och Pajala kommuner samt av delar av nuvarande Kiruna kommun, nämligen Karesuando och Jukkasjärvi. Termerna tornedalsfinsk och tornedaling avser i regel personer med finskspråkig bakgrund uppvuxna i nämnda område.</pre> <pre>Utskottet vill påpeka att i tidigare sammanhang det aktuella området avgränsats på annat sätt.</pre> <pre>Uppgifter om Svenska Tornedalingars Riksförbund</pre> <pre>Svenska Tornedalingars Riksförbund--Tornionlaaksolaiset (STR-T) bildades år 1981 för att tillvarata de svenska tornedalingarnas språkliga och kulturella intressen. Sedan bildandet har STR-T främst arbetat med att förändra de negativa attityder som funnits och delvis fortfarande finns till det finska språket och den finska kulturen. STR-T:s målsättning är att skapa ett tvåspråkigt Tornedalen med ett levande kulturliv. STR-T är partipolitiskt och religiöst obundet. Förbundet har ca 3 000 medlemmar och två lokalavdelningar, varav en i Stockholm och en i Kiruna. Förbundet ger sedan år 1982 ut tidskriften Met-aviisi, som utkommer med fyra nummer per år. Förbundet anordnar seminarier och kurser inom olika ämnen, musikfestivaler, lägerskolor m.m.</pre> <pre>På initiativ av STR-T bildades år 1987 Stiftelsen Meän Akateemi--Academia Tornedaliensis. Stiftelsen har i uppgift att förvalta kulturarvet på Nordkalotten, i första hand den tornedalska och kvänska kulturen. Stiftelsen skall såväl i historiskt som i nutids- och framtidsperspektiv initiera och genomföra aktiviteter på olika områden som folkbildning, utbildning och dokumentation.</pre> <pre> Skolfrågor</pre> <pre>Fram till 1880-talet bedrevs skolundervisningen i finskspråkiga bygder praktiskt taget undantagslöst på finska. Därefter skedde en successiv övergång till svenskspråkig undervisning motiverad bl.a. av säkerhetspolitiska skäl. År 1888 inrättades s.k. statsskolor i Tornedalen, som bekostades av staten på villkor att undervisningen helt kunde äga rum på svenska. I början på 1920-talet var skolväsendet helt försvenskat.</pre> <pre>På 1930-talet infördes möjligheten att studera finska i fortsättningsskolorna. År 1957 upphävdes förbudet att tala finska under rasterna eller i skolhemmen (cirkulär från Skolöverstyrelsen den 24 september 1957).</pre> <pre>I samband med att regering och riksdag lade fast principerna för hemspråksundervisning inkl. särskilda åtgärder för finskspråkiga elever (prop. 1984/85:100, bil. 10, bet. UbU 1984/85:12, rskr. 1984/85:149) beslöts på grundval av förslag från Språk- och kulturarvskommittén om särskilda åtgärder för finskspråkiga elever i grundskolan. Beslutet innebar att särskild pedagogisk utvecklingsverksamhet skulle inledas i vissa kommuner, bl.a. Haparanda, med tonvikt på tornedalsfinskan. Regeringen medgav i juni 1987 att Haparanda kommun i samverkan med Torneå stad fick anordna försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning inom grundskolan i Haparanda under läsåren 1987/88--1992/93. Denna försöksverksamhet inleddes först hösten 1989 och pågår t.o.m. läsåret 1994/95.</pre> <pre>En tornedalsfinsk elev har -- med avvikelse från vad som i allmänhet gäller -- rätt att få hemspråksundervisning i och på det egna språket även om det inte är umgängesspråk i hemmet. En kommun är inte skyldig att anordna undervisning i ett hemspråk som ämne, om lämplig lärare i hemspråket inte finns att tillgå. En kommun är inte heller skyldig att anordna sådan undervisning om antalet elever i en undervisningsgrupp är mindre än fem. Sistnämnda undantag gäller inte i fråga om undervisning i hemspråk för bl.a. tornedalsfinska elever. De nu redovisade reglerna finns i grundskoleförordningen (1988:655). Motsvarande regler finns i gymnasieförordningen (1992:394).</pre> <pre>Professor Wande konstaterar i den i det föregående nämnda uppsatsen i Det mångkulturella Sverige att de åtgärder som vidtagits på skolområdet torde ha påverkat språksituationen i Tornedalen på flera sätt. Enligt Wande är enkla orsakssamband svåra att fastställa, men konkret påvisbart är att deltagandet i hemspråksundervisningen i finska snabbt steg på 1970-talet och fortfarande ligger på en hög nivå.</pre> <pre>En särskild arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet utreder förutsättningarna för att stärka finska språkets ställning i Sverige. Enligt vad som inhämtats från arbetsgruppen innefattas även det tornedalsfinska språket i detta arbete. Arbetsgruppen, som bl.a. tar upp frågor som har anknytning till läroplanen, skall ha avslutat sitt arbete i mars 1994.</pre> <pre>Vid Högskolan i Luleå är undervisningen inom de pedagogiska utbildningarna inriktad mot flera kulturer och då främst mot de egna minoriteterna samer och tornedalingar. Forskningsprojekt bedrivs även med mångkulturell inriktning. Inom alla pedagogutbildningarna ges fördjupad utbildning i tornedalsfinska och samiska.</pre> <pre>Tornedalens folkhögskola i Övertorneå har en viss inriktning mot tornedalsk kultur. Nordkalottstudier ingår i skolans allmänna kurs. I skolans styrelse finns representanter för STR-T och Academia Tornedaliensis.</pre> <pre>Hösten 1993 har en kultur- och ekologiskola startat i Kangosfors i Pajala kommun. I skolan, som omfattar årskurs 1--9, är tornedalsfinska obligatoriskt undervisningsämne.</pre> <pre>Statligt stöd till kulturell verksamhet</pre> <pre>Statsbidrag till tornedalska kulturella projekt lämnas av Statens kulturråd i form av tidskriftsstöd till Met-aviisi. Utgivningsstöd har lämnats för utgivning av tornedalska boktitlar. Ett särskilt bidrag utgår årligen till Tornedalens bibliotek. Stöd har även lämnats till Tornedalsteatern i Pajala.</pre> <pre>Bland övriga under senare tid av Statens kulturråd stödda tornedalska projekt kan nämnas utgivningen av ett lexikon som upptar tornedalsfinska ord samt motsvarigheterna på både riksfinska och rikssvenska. Lexikonet som givits ut på ett förlag tillhörande STR-T har även stötts av andra statliga institutioner såsom t.ex. språkvetenskapliga sektionen samt Centrum för datorlingvistik vid Universitetet i Uppsala.</pre> <pre>Sveriges enda tvåspråkiga tidning, Haparandabladet, som innehåller en halvsida per vecka på tornedalsfinska, har via Presstödsnämnden för år 1993 erhållit 1 540 000 kr i driftsstöd.</pre> <pre>Länsstyrelsen i Norrbottens län har under senare år ekonomiskt stött flera olika kulturella tornedalska projekt. Som exempel kan nämnas att bidrag lämnats för uppbyggnaden av ett konst- och kulturcentrum i Svanstein, till kulturveckor, kördagar, en folkmusikfestival och kulturvecka i flera byar i Övertorneå kommun.</pre> <pre>Glesbygdsmyndigheten uppmärksammar bl.a. genom konferenser om kultur i glesbygd tornedalsk kultur och har även lämnat bidrag till ett filmprojekt om kvinnor i Tornedalen.</pre> <pre>Kommunalt stöd till tornedalsk kultur</pre> <pre>Norrbottens läns landsting har lämnat bidrag till tornedalska kulturprojekt, bl.a. till Tornedalsteatern och till en teaterfestival i Kiruna. Verksamhetsstöd till riksförbundet STR-T lämnas av såväl Norrbottens läns landsting som av Övertorneå kommun.</pre> <pre> Radiosändningar på tornedalsfinska</pre> <pre>Våren 1992 behandlade utskottet regeringens proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. Med anledning av tre motionsyrkanden som rörde programutbudet för finskspråkiga uttalade utskottet följande (bet. 1991/92:KrU28, s. 28).</pre> <pre>I enlighet med vad utskottet uttalade i fjol anser utskottet att av de språkliga minoriteterna intar den finskspråkiga gruppen en särställning (yttr. 1990/91:KrU7y s. 13--14, bet. 1990/91:KU39 s. 66). Denna särställning har som utskottet framhöll i fjol sin grund dels i de historiska banden mellan Sverige och Finland, dels i gruppens storlek. Utskottet vill därutöver erinra om att den tornedalsfinska befolkningen i norra Sverige anses historiskt sett representera den ursprungliga inhemska befolkningen. Den finskspråkiga gruppens rätt till programservice har därför en något annan karaktär än övriga gruppers. Utskottet förutsätter att denna särställning beaktas av programföretagen. Utskottet anser att de allmänna riktlinjer som anges i propositionen om verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk och de särskilda villkor som gäller den finskspråkiga gruppen till väsentlig del tillgodoser motionsyrkandena. Utskottet är inte berett att förorda mer långtgående riktlinjer i detta hänseende. Motionsyrkandena påkallar inte någon riksdagens åtgärd.</pre> <pre>Enligt det avtal som efter riksdagens ställningstagande till regeringens proposition träffades mellan staten och Sveriges Radio AB (SR) och som avser perioden den 1 januari 1993 t.o.m. den 31 december 1996 skall programföretaget ta särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter (16 §).</pre> <pre>Radio Norrbottens lokalredaktion i Pajala producerar varje vecka programmet Pohjoiskalotti (= Nordkalotten) som sänds på söndagar mellan 10.00 och 11.00. Programmet, som är avsett för tornedalingar, är ett samhällsprogram som även innehåller kulturella inslag. Lyssnarundersökningar visar att över 40 % av den finsktalande befolkningen i Tornedalen lyssnar på programmet.</pre> <pre>Vidare började Radio Norrbotten i februari 1993 sända ett dagligt aktualitetsprogram mellan kl. 17.30 och 18.00 på tornedalsfinska. Programmet som kallas Päivän Tiima (= Dagens timme) har 30 % av den tornedalsfinska målgruppen som lyssnare.</pre> <pre>Enligt en av SR nyligen fastställd verksamhetsplan för 1994 skall av det totala finskspråkiga utbudet i P2 (som är rikstäckande) minst 5 % sändas på tornedalsfinska.</pre> <pre>Inom Sveriges Radio AB pågår -- i god tid före ett eventuellt riksdagsbeslut om inrättande av ett digitalt distributionsnät -- förberedelser för uppbyggnad av ett sådant nät under 1990-talets andra hälft. Mot den bakgrunden har programföretaget i början av oktober i år tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att närmare pröva och formulera bl.a. publikmål, verksamhetsmål, tablåstruktur, organisation och resursutnyttjande för en renodlad finsk digital radiokanal. Gruppen skall lämna en färdig rapport senast den 31 mars 1994. I uppdragsbeslutet konstateras att den finska programverksamheten enligt riksdagens mening skall särbehandlas i likhet med samiskan och tornedalsfinskan. Vidare konstateras att målgruppen finns spridd över så gott som hela Sverige.</pre> <pre> Övrigt</pre> <pre>Beträffande den språkliga situationen kan nämnas att det finns förespråkare i Tornedalen för att tornedalsfinska skall ses som ett eget språk och inte som en dialekt av finskan. Detta har närmare beskrivits av professor Erling Wande i en uppsats om Ecological and Linguistic Aspects of Tornedal Finnish in Sweden, publicerad i Minority Languages. The Scandinavian Experience (utgiven av Nordiska språksekretariatet, Oslo 1992).</pre> <pre>I den uppsats i boken Det mångkulturella Sverige som tidigare nämnts påpekar Wande att meningarna är delade både i och utanför Tornedalen om hur finskans fortbestånd bäst skall främjas: genom att med den existerande språkformen som bas utveckla ett eget tornedalskt språk, skilt från svenskan och finskan, eller genom att utveckla dialekten i standardfinsk riktning.</pre> <pre>I den i detta betänkade behandlade motionen berörs de norska kvänernas ställning. Enligt vad utskottet har inhämtat från Kommunaldepartementet i Norge anses de norska kvänerna inte tillhöra en etnisk minoritetsgrupp och jämställs därför inte med samerna.</pre> <pre> Tidigare riksdagsbehandling</pre> <pre>Motionsförslag om insatser för att bevara och stärka det tornedalsfinska språket och kulturen i Tornedalen har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen.</pre> <pre>Hösten 1991 uttalade utskottet att den tornedalsfinska befolkningen historiskt sett anses representera den ursprungliga inhemska befolkningen. Liksom vid behandlingen av likartade motionsyrkanden under tidigare år fann utskottet det vara viktigt att de ansträngningar som görs för att bevara kulturen och språket i Tornedalen får ett aktivt stöd från ansvariga myndigheter (bet. 1991/92:KrU8). Utskottet ansåg att det fanns vägande skäl att i positiv anda pröva konkreta förslag, ägnade att bevara och utveckla det tornedalsfinska kulturarvet. Utskottet var däremot inte berett att tillmötesgå motionärens önskemål som syftade till att de finsktalande tornedalingarnas organisation, STR-T, skulle erkännas som en organisation för en ursprunglig inhemsk kulturminoritet. Vidare uttalade utskottet att det är angeläget att ekonomiskt stöd till och insatser av annat slag för att bevara den tornedalska kulturen även i fortsättningen lämnas av ansvariga myndigheter. Utskottet ansåg emellertid inte att det var erforderligt med någon riksdagens åtgärd i fråga om ekonomiskt stöd till STR-T.</pre> <pre>Utskottet intog hösten 1992 samma ståndpunkt i dessa två frågor (bet. 1992/93:KrU3).</pre> <a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>Under allmänna motionstiden 1993 väcktes två motioner som tar upp tornedalsfrågor.</pre> <pre>Motionärerna bakom motion Kr235 (s) föreslår att Svenska Tornedalingars Riksförbund -- Tornionlaaksolaiset (STR-T), vars syfte är att stärka och utveckla det tornedalska språket och kulturen, skall erkännas som en organisation för en inhemsk kulturminoritet (yrkande 1). Vidare föreslår motionärerna att STR-T:s verksamhet skall stödjas ekonomiskt (yrkande 2).</pre> <pre>Utskottet konstaterar inledningsvis att tornedalsbefolkningens identitetskänsla i hög grad hänger samman såväl med det egna språket och dess utveckling som med den egna kulturen i övrigt. Språkets utveckling har berörts i ett tidigare avsnitt i detta betänkande liksom den positiva särbehandlingen av tornedalingarna när det gäller hemspråksundervisningen.</pre> <pre>Utskottet erinrar om att stöd från stat, landsting och kommun lämnas till olika tornedalska språkliga och kulturella projekt. Exempel härpå har redovisats i det föregående. Enligt utskottets uppfattning bör de här nämnda insatserna på ett aktivt sätt kunna bidra till att stödja och utveckla den tornedalska kulturen och därmed ytterligare stärka den tornedalska identiteten.</pre> <pre>Frågan om ett erkännande av STR-T som en organisation för en inhemsk kulturminoritet som tas upp i motion Kr235 (yrkande 1) har behandlats av utskottet vid tidigare tillfällen. Utskottets ställningstagande hösten 1991 och hösten 1992 innebar att utskottet ansåg det angeläget att de ansträngningar som görs för att bevara kulturen och språket i Tornedalen får ett aktivt stöd från ansvariga myndigheter. Utskottet var emellertid inte berett att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen som innebar att STR-T skulle erkännas som en organisation för en inhemsk kulturminoritet (bet. 1991/92:KrU8 och bet. 1992/93:KrU3). Utskottet intar samma ståndpunkt som vid de föregående två riksmötena i denna fråga. Utskottet avstyrker därmed motionen i denna del (yrkande 1).</pre> <pre>När det gäller förslaget i motionen att ekonomiskt stödja STR-T hänvisar utskottet till den i det föregående lämnade redovisningen av olika stöd till tornedalsk kulturell och språklig verksamhet (yrkande 2). Vidare erinrar utskottet om att stöd utgår från Norrbottens läns landsting och Övertorneå kommun till STR-T:s verksamhet. Utskottet vill för sin del understryka att det är angeläget att statliga och kommunala myndigheter även i fortsättningen stödjer kulturella och språkliga projekt i syfte att bevara och utveckla den tornedalska kulturen. Utskottet är emellertid inte berett att nu förorda något riksdagens initiativ av det slag motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del (yrkande 2).</pre> <pre> I en motion, motion Kr236 (fp), behandlas frågan om radioprogram på tornedalsfinska. Motionsyrkandet syftar till att Sveriges Radios tornedalsfinska sändningar skall utökas. En utbyggnad av sändningarna vore enligt motionären ett av de bästa stöden den tornedalska kulturen och språket kunde få.</pre> <pre>Utskottet erinrar inledningsvis om att utskottet i anslutning till behandlingen av proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. framhöll den finskspråkiga gruppens särställning och dessutom särskilt erinrade om att den tornedalsfinska befolkningen i norra Sverige historiskt sett anses representera den ursprungliga inhemska befolkningen (bet. 1991/92:KrU28 s. 28). Utskottet -- som ansåg att den finskspråkiga gruppens rätt till programservice hade en något annan karaktär än övriga gruppers -- förutsatte att denna särställning skulle beaktas av programföretagen.</pre> <pre>Vidare erinrar utskottet om programföretagens självständighet och konstaterar att det ankommer på Sveriges Radio AB att -- med utgångspunkt i det avtal som efter riksdagens beslut träffats mellan regeringen för statens räkning och programföretaget -- ta särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter.</pre> <pre>I det föregående har en redovisning lämnats för de åtgärder som Sveriges Radio AB vidtagit och ämnar vidta för att öka sändningarna på tornedalsfinska dels lokalt via Radio Norrbottens lokalredaktion, dels i rikssändningar över P2-nätet.</pre> <pre>Utskottet konstaterar att syftet med motionsyrkandet får anses vara tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.</pre> <a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer</pre> <pre>1. beträffande erkännande av och stöd till Svenska Tornedalingars Riksförbund</pre> <pre>att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr235,</pre> <pre>2. beträffande radioprogram på tornedalsfinska</pre> <pre>att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr236.</pre> <pre> Stockholm den 11 november 1993</pre> <pre>På kulturutskottets vägnar</pre> <pre>Åke Gustavsson</pre> <pre> I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m) och Monica Widnemark (s).</pre> <pre>Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.</pre> <a name="bres"></a><h2></h2> <a name="bbil"></a><h2></h2> <a name="binh"></a><h2></h2> <LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"> <label id="statussida"></label><br> <label id="div_debug" class="liten"></label> UBE Under beredning 1993-10-26 00:00:00 inträffat 30 beredning JUS Justering 1993-11-11 00:00:00 inträffat 40 beredning B1 Bordläggning 1 1993-11-19 00:00:00 inträffat 1 beredning AVG Avgörande 1993-11-24 00:00:00 inträffat 5 beredning BEH Behandling 1993-11-24 00:00:00 inträffat 3 beredning beslutssammanfattningusk Utskottets förslag till beslut 2014-11-23 23:00:21 rdbeslut Riksdagens beslut Bifall till utskottets hemställan 2014-11-23 23:00:21 statustext statustext Ärendet är avslutat GH01KrU6 2019-05-28 09:18:28 behandlar motion 1992/93:Kr235 Stöd till Svenska Tornedalingars Riksförbund-Torniolaaksolaiset GG02Kr235 mot 1992/93 Kr235 Stöd till Svenska Tornedalingars Riksförbund-Torniolaaksolaiset av Bruno Poromaa och Ewa Hedkvist Petersen (s) Motion behandlar motion 1992/93:Kr236 Radiosändningar på Tornedalsfinska GG02Kr236 mot 1992/93 Kr236 Radiosändningar på Tornedalsfinska av Hugo Bergdahl (fp) Motion protokollbeslut 1993-11-24 GH0929 prot 1993/94 29 1993-11-24 Protokoll protokolldebatt 1993-11-24 GH0929 prot 1993/94 29 1993-11-24 Protokoll