<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888323</hangar_id>
 <dok_id>GGB198</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>98</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:98</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>A-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>98</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2023-11-16 04:56:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-11-19 00:00:00</publicerad>
 <titel>Översyn av ledighetslagstiftningen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:98</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB198/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB198</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB198</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av ledighetslagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-19"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-19&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Aktuell lagstiftning"&gt;Aktuell lagstiftning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Behovet av en översyn"&gt;Behovet av en översyn&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Tidigare utredningar"&gt;Tidigare utredningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Krav på fortsatt översyn m.m."&gt;Krav på fortsatt översyn m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Övrigt"&gt;Övrigt&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar &lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslu t"&gt;Beslu t&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir 1992:98&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-19"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-19"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-19&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

T.f. chefen för Arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Olsson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över 
ledighetslagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall kartlägga och analysera hur lagstiftningen har fungerat 
samt föreslå de lagändringar som en sådan granskning kan ge anledning 
till. Vid översynen skall särskilt de små företagens villkor beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Översynen bör leda till att lagstiftningen blir enklare att förstå, 
överblicka och tillämpa för dem som berörs av den.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett inslag i de rättsliga reformer på arbetslivets område som 
genomfördes på 1970-talet var att möjligheterna till ledighet från 
arbetet utökades genom ny lagstiftning. Man avvek därmed från linjen att 
överlåta regleringen av anställnings- och arbetsvillkor till 
kollektivavtalsparterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Syftet med ledighetsreformerna var att skapa ökad valfrihet och välfärd 
för anställda. Reformerna har bl.a. syftat till att underlätta för de 
anställda att förena förvärvsarbete med familjeansvar, studier, fackliga 
uppdrag m.m. De kan också antas ha bidragit till att höja bildningsnivån 
hos arbetstagarna, till den yrkesmässiga rörligheten på arbetsmarknaden 
och till den höga förvärvsfrekvensen bland kvinnor i Sverige.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är ofrånkomligt att fördelarna med lagreformerna inte har kunnat 
erhållas utan kostnader och organisatoriska och andra problem för 
arbetsgivaren. Reglerna ans es inte heller alltid ha fungerat på det 
sätt som förutsattes vid deras tillkomst. Särskilt företrädare för de 
små företagen har upp gett att de upplever lagarna som svårförståeliga 
och svårhanterliga.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som jag nämnt i direktiven till kommittén för översyn av den 
arbetsrättsliga lagstiftningen (dir. 1991:118) är de mindre företagen av 
stor betydelse för ett starkt näringsliv, en fullgod arbetsmarknad och 
därmed ett väl fungerande samhälle. Det är därför viktigt att det 
arbetsrättsliga regelsystemet inte sk apar onödiga hinder för dessa 
företags möjligheter att fortleva, utvecklas och driva en effektiv 
verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Aktuell lagstiftning"&gt;&lt;a name="Aktuell lagstiftning"&gt;Aktuell lagstiftning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagstiftning om ledighet från anställningen förekommer dels i form av 
lagar vars huvudsyfte är just rätten till ledighet, dels i form av 
enstaka ledighetsregler i lagar med något annat huvudsyfte.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till ledighetslagarna -- här bortses från semesterlagen (1977:480) -- 
brukar följande räknas:&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1.lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning 
(studieledighetslagen; ändrad senast 1982:89),&lt;br /&gt;
2.lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. 
(föräldraledighetslagen; ändrad senast 1992:393),&lt;br /&gt;
3.lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag 
inom skolan, m.m. (SIA-ledighetslagen; ändrad senast 1982:93),&lt;br /&gt;
4.lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för 
invandrare (ändrad senast 1991:1112), och&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

5.lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård 
(ändrad senast 1992:274).&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bland ledig hetsbestämmelser i andra lagar kan nämnas reglerna om rätt 
till ledighet för fackligt arbete i 6 § lagen (1974:358) om facklig 
förtroendemans ställning på arbetsplatsen (förtroendemannalagen) och i 
17 § medbestämmandelagen (1976:580) samt ledighet för uppdrag som 
skyddsombud och ledamot av skyddskommitté i 6 kap. 5 resp. 15 § 
arbetsmiljölagen (1977:1160). Andra sådana enstaka ledighetsregler f 
inns i 14 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd (ledighet 
för att söka nytt arbete under uppsägningst id) samt i 4 kap. 6 § 
regeringsformen och i 4 kap. 11 § kommunallagen (1991:900) (ledighet för 
politiska uppdrag).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En arbetstagares rätt till ledighet för värnpliktstjänstgöring 
garanteras inte genom en ledighetsregel utan genom lagen (1939:727) om 
förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av 
värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En i praktiken så viktig och vedertagen företeelse som rätten att vara 
frånvarande på grund av sjukdom regleras heller inte genom en uttrycklig 
lagregel om ledighet.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är inte ovanligt att ledighetsformer som regleras i lag kompletteras 
genom bestämmelser i kollektivavtal. Viss ledighet följer enbart av 
kollektivavtal, t.ex. ledighet för vissa familjeangelägenheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rätt till ledighet kan också följa av tjänstereglementen, enskilda avtal 
och sedvänja.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang kan också nämnas att en arbetstagares rätt att under 
olika typer av ledighet tjäna in semesterlön regleras i 17 § 
semesterlagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Behovet av en översyn"&gt;&lt;a name="Behovet av en översyn"&gt;Behovet av en översyn&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nuvarande lagstiftning en som reglerar ledighet är, trots att den 
berör i stort sett samtliga anställda och alla arbetsgivare, komplicerad 
och svårtillgäng lig. Det har inneburit svårigheter vid tillämpningen. 
Arbetsgivare kan inte alltid överblicka lagens verkningar och enskilda 
arbetst agare kan inte heller alltid få besked om vilka regler som 
gäller.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I den kritik, framför allt från arbetsgivarhåll, som länge har framförts 
mot ledighetslagarna, har bl.a. följande gjorts gällande. Lagstiftningen 
tar inte tillräcklig hänsyn till de svårigheter som uppstår i företagen 
med anledning av frånvaron, svårigheter som med särskild styrka drabbar 
mindre företag. Före tagen får problem med planeringen, drabbas av ökade 
kostnader samt får sämre kontinuitet och kvalitet i verksamheten. 
Frånvaron påverkar också arbetsförhållandena för arbetsledare och övriga 
arbetstagare på ett negativt sätt. För att kunna ersätta de anställda, 
so m beviljats ledighet, tvingas företagen engagera vikarier eller hålla 
sig med en reservstyrka av arbetskraft som vid behov kan sättas in när 
ledighet tas ut med ibland kort varsel. Vikarierna får samtidigt en 
osäker ställning. Ledighetsreglerna är dessutom svåröverskådliga och 
besvärliga att administrera. Därtill förekommer ibland beteenden som 
måste anses strida mot lagstiftar ens intentioner och som kan betecknas 
som missbruk, t.ex. då en anställd utnyttjar rätten till ledighet under 
perioder med hög arbet sbelastning i verksamheten för att återinträda i 
tjänst under skeden då arbetsbelastningen är lägre.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det har ocks å framhållits att varje ledighet i de mindre företagen 
relativt sett kommer att få större betydelse än i de stora företagen. I 
större företag kan frånvaron på grund av ledighetslagarna uppfattas som 
ett led i den personalomsättning företagen under alla förhållande n 
måste ta hänsyn till i planeringen. De små företagen har inte samma 
personalomsättning. Det är inte ovanligt att anställda i dessa företag 
blir nyckelpersoner som inte utan vidare låter sig ersättas av vikarier.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Särskilt stark har kritiken mot studieledighetslagen varit. Vad som 
framför allt har ifrågasatts är att rätten  till ledighet för utbildning 
inte är knuten till st udier av någon särskild angelägenhetsgrad, varken 
ur den enskildes eller företagens synvinkel. Ledigheten kan avse studier 
som t.o.m . syftar till att den anställde så småningom skall kunna lämna 
den arbetsgivare som haft kostnader och besvär för att tillgodose 
ledighetsönskemålet. Det ställs inte krav på några resultat i studierna, 
och om den anställde avbryter studierna har ha n rätt att återgå i 
arbete efter ganska kort varsel. Det fackliga tolkningsföreträdet i 
lagen har också ifrågasatts. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De fall av missbruk av ledighetsreglerna som förts fram i debatten har 
särskilt gällt studieledighetslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro har 
kritiserats för de negativa ekonomiska konsekvenser dessa regler har för 
små företag. Det har framförts krav på att slopa arbetsgivarens 
skyldighet att betala semesterlön vid ledighet för undervisning i 
svenska för invandrare.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Tidigare utredningar"&gt;&lt;a name="Tidigare utredningar"&gt;Tidigare utredningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under 1980 påbörjades ett utrednings- och kartläggningsarbete i syfte 
bl.a. att förbättra samspelet mellan de olika ledighetslagarna och 
därmed arbetsmarknadens funktionssätt utan att för den skull rubba 
lagstiftningens grundläggande inriktning (prop. 1980/81:20 s . 37). 
Översynsarbetet bestod av tre olika delprojekt. Ett av dessa innebar en 
lagteknisk översyn inom Arbetsmarknadsdepartementet, redovisad i 
promemorian (Ds A 1982:5) Ledighetslagarna. De två övriga utgjord es 
dels av en studie av de ekonomiska konsekvenserna av den samlade 
frånvaron från arbetet, utförd av Riksrevisionsverket (''Frånvaron i 
arbetet -- omfattning, utveckling och kostnader'', november 1981), dels 
av en studie av hur verksamheten i myndigheter och före tag påverkas av 
de förändrade närvaromönstren, utförd av Studieförbundet Näringsliv och 
Samhälle (''Mot ökat flexliv'', oktober 1981). &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I departementspromemorian konstaterades att det syntes vara svårt att 
samordna de olika ledighetsreglerna i e n enda ledighetslag, bl.a. 
beroende på att olika ämnesområden skiljer sig alltför mycket åt. Men 
ett visst mått av samordning skulle enligt promemorian kunna göras inom 
ramen för varje särskild lag eller inom ramen för ett visst ämnesområde. 
Promemorian och rappor terna remissbehandlades för att ge underlag för 
bedömning av vilket utredningsarbete som därefter borde ta vid. Någon 
ytterligare ut redning kom dock inte till stånd. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1986 års semesterkommitté hade bl.a. i uppgift att pröva om det gick att 
samma nföra olika slag av befintliga ledighetsregler till ett mer 
generellt system. I betänkandet (SOU 1988:54) Om semester gick kommittén 
igenom ledighetslagarna och fann att de täckte områden som skilde sig 
betydligt åt och att ledigheternas längd var mycket  olika. Ä ven 
kommittén fann att det var förenat med stora svårigheter att sammanföra 
ledighetsreglerna till en gemensam lag, men att det bord e undersökas om 
inte reglerna kunde samordnas på annat sätt, t.ex. genom att 
ledighetslagarna fick likartade regler i fråga om bl.a. ansökningstider 
och anmälan om återgång i arbete. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En samordning av bestämmelserna om återgång i arbete i 
studieledighetslagen och föräldraledighetslagen med reglerna i 
anställningssk yddslagen har skett från och med den 1 januari 1990 genom 
en ändring (1989:963) i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Ändringen 
innebär vissa förenklingar i de formföreskrifter som gäller för 
arbetsgivare gentemot en vikarie om den ordinarie befattningshavaren gör 
anspråk på att träda i tjänst igen. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Tillämpningen av rätten till ledighet för grundläggande 
svenskundervisning för invandrare har redovisats i en rapport av 
Riksrevisions verket i oktober 1990. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen om mer flexibla regler för arbetstid och semester (A 
1991:01) hade bl.a. i uppdrag att se över semesterlagens regler om 
semesterlönegrundande frånvaro. I delbetänkandet (SOU 1991:109) 
Semesterlöneförsäkring för små företag berörs dock inte frågan om ar 
betstagarnas materiella rättigheter enligt semesterlagen. Enligt 
direktiven skulle nämlig en de ändringar i regelsystemet som utredaren 
borde föreslå inte få inskränka löntagarnas rätt till ersättning. 
Regeringen har nu (p rop. 1992/93:40) föreslagit en ny lag om 
semesterlöneförsäkring för små företag, som i huvudsak bygger på 
utredningens förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Krav på fortsatt översyn m.m."&gt;&lt;a name="Krav på fortsatt översyn m.m."&gt;Krav på fortsatt översyn m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan riksmötet 1982/83 har det årligen begärts i motioner i riksdagen 
att det nämnda översynsarbetet skall fullföljas, bl.a. i syft e att 
åstadkomma en anpassning till de mindre företagens situation. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetsmarkna dsutskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen som 
principiell ståndpunkt uttalat att utskottet är positivt till en 
lagteknisk översyn men inte anser att det finns skäl att ompröva 
målsättningen för de olika ledighetslagarna och de avvägningar mellan 
arbetsgi var- och arbetstagarintressen som ligger bakom dem (se t.ex. 
bet. 1990/91:AU2). Utskottet har också hänvisat till det arbete som bed 
revs av utredningen om mer flexibla arbetstidsregler m.m. Detta 
utredningsarbete har nu slutförts i och med överlämn andet av 
betänkandet (SOU 1992:27) Årsarbetstid. Betänkandet har remissbehandlats 
och övervägs för närvarande inom Arbetsmarknadsdep artementet. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det har i riksdagen vid ett flertal tillfällen även lagts fram förslag 
om utökad rätt till ledighet och rätt till ledighet för nya ä ndamål. 
Sådana motioner behandlades i arbetsmarknadsutskottets betänkande 
1991/92:AU2, Arbetstid, semester och annan ledighet. Utsko ttet 
avstyrkte motionerna och hänvisade bl.a. till den då pågående 
utredningen om mer flexibla arbet stidsregler m.m. Riksdagen avslog 
motionerna. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av det sistnämnda betänkandet framgår att arbetsmarknadsutskottet 
numera, mot bakgrund av regeringens nya småföretagspolitik, har 
förväntningar på att en samlad bedömning skall göras av de regler som 
kan hämma företagen och i synnerhet småföretagen. Enligt utskott et 
måste ledighetsreglerna ingå i en sådan granskning. Med hänvisning till 
detta ansåg utskottet att riksdagen inte behövde vidta nå gon åtgärd vad 
gällde motionernas yrkanden om översyn av ledighets lagstiftningen. 
Riksdagen biföll utskottets hemställan om att avslå motionerna. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I direktiven till kommittén för översyn av den arbetsrättsliga 
lagstiftningen (dir. 1991:118) har jag sagt att jag delar utskottets 
ovan redovisade uppfattning men anser att en särskild utredning bör se 
över ledighetslagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den översyn som nu skall göras bör omfatta den lagstiftning om ledighet 
som omnämnts inledningsvis, med undantag för ledighetsregler na i 
förtroendemannalagen. Som jag nä mnt i direktiven till 
arbetsrättskommittén har dessa regler ett så nära samband med reglerna 
om arbetstagarinflytande att översynen av dem i stället bör höra till 
uppgifterna för den kommittén. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Semesterlagen bör inte omfattas av uppdraget, med undantag för reglerna 
i 17 § om semesterlönegrundande frånvaro. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör ta sin utgångspunkt i det material som blev resultatet av 
det ovan nämnda utredningsarbetet i början av 1980-talet och arbeta 
vidare med det. Till skillnad från vad som gällde vid de t tidigare 
utredningsarbetet bör arbetet nu inte begränsas till lagtekniska 
aspekter. Även lagreglernas materiella innehåll bör omfa ttas av 
översynen, som skall inriktas på regler som bättre skulle kunna anpassas 
till särskilt de små företagens situation och admin istrativa kapacitet. 
Därigenom bör också de anställdas möjligheter att överblicka sina 
rättigheter öka. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En uppföljning i relevanta delar av de studier som utfördes av 
Riksrevisionsverket resp. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle bör 
ske. Fa llstudier bör göras i syfte att så konkret som möjligt belysa 
lagstiftningens konsekvenser på olika slag av arbetsplatser. 
Uppföljningen av de ekonomiska studierna bör koncentreras till de 
företagsekonomiska effekterna av frånvaron. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet bör omfatta hela arbetsmarknaden, både den privata och den 
offentliga sektorn.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Översynen bör leda till konkreta förslag till lagändringar. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt min mening bör utgångspunkten för utredarens arbete vara att en 
samordning av reglerna inte bör ske i en enda lag utan inom ramen för 
varje särskild lag. Utredaren bör dock pröva möjligheten att sammanföra 
de lagar som behandlar rätten till ledig het för studier till en lag. I 
övrigt bör följande riktlinjer gälla för arbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Studieledighetslagens ändamål bör avgränsas.Rätten till utbildning 
enligt studieledighetslagen måste avgränsas så att bättre överens 
stämmelse uppnås med vad som var lagens ursprungliga syfte, nämligen att 
skapa förutsättningar för lågutbildade att komplettera sin utbildning. 
Utredaren bör ta ställning till de förslag som framförts om att begränsa 
den lagreglerade rätten till studieledighet till att i första hand avse 
grundläggande skolutbildning och utbildning med anknytning till 
arbetsplatsen eller anställningen och låta övrig studieledighet bli 
föremål för avtalsuppgörelser. Andra tekniska lösningar för att 
prioritera de sakligt sett mer önskvärda studierna bör givetvis inte ut 
eslutas. &lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Studieledighetslagen är den enda av ledighetslagarna som tillåter 
tidsmässigt helt obegränsad ledighet. Det rimliga i den rätten kan 
ifrågasättas, och utredaren bör därför överväga alternativa lösningar 
som även beaktar villkoren för d en som kan ha anställts som vikarie.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regelsystemet som helhet bör bli enklare och mer enhetligt.Översynen 
skall syfta till en förenkling av regelsystemet, en mer enhetlig 
systematik och en mer enhetlig reglering i sak. Onödig detaljreglering 
bör undvikas. Som framgår av den lagtekniska granskningen s om skedde 
1982 har en rad likartade frågor lösts på olika sätt i de olika 
ledighetsreglerna. Utredaren bör ta ställning till i vilken utsträckning 
det är möjligt att få till stånd en mer enhetlig och ända målsenlig 
reglering av bl.a. följande frågor:&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

*Kvalifikationsregler för rätt till ledighet&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

*Tidsfrister för anmälan av anspråk på ledighet&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

*Regler om förläggning av ledigheten&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

*Rätten till deltidsledighet&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

*Rätten att återgå i arbete vid avbruten ledighet&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

*Möjlighet till omplacering av arbetstagare i samband med ledighet&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Möjligheten att införa regler mot missbruk av rätten till ledighet bör 
övervägas.Flera av ledighetslagarna innehåller regler om 
skadeståndsskyldighet för en arbetsgi vare, som åsidosätter sina 
förpliktelser enligt lagen. Det saknas däremot -- om man bortser från 
möjligheten till uppsägning -- sank tionsregler som tar sikte på det 
fallet att en arbetstagare missbrukar rätten till ledighet. Utredaren 
bör överväga behovet av och m öjligheterna att införa sådana regler samt 
utforma lagförslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rätten till semesterlön vid olika slag av ledi ghet bör ses över.Enligt 
min mening är det nu nödvändigt att göra en allmän översyn av reglerna 
om rätt till semesterlön vid olika t yper av ledighet. Utgångspunkten 
för översynen bör vara att såvitt avser semesterlönekostnader åstadkomma 
enklare och mer rättvisa r egler sett ur det enskilda företagets 
synvinkel. Utredaren bör bl.a. ta ställning till i vilka fall som 
längden på den semesterlöneg rundande ledigheten kan begränsas och även 
överväga om rätten till semesterlön i något fall helt bör upphöra.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vad gäller reglerna för ledighet för vård av barn är dessa utformade för 
att bidra till att tillfredsställa familjernas möjlighet att h elt eller 
delvis, för längre eller kortare tid, ge barnen en god och trygg 
omvårdnad i hemmet samtidigt som föräldrarna har möjlighet att bibehålla 
kontakten med arbetslivet. Regeringens politik syftar till att stärka 
familjernas möjligheter i dessa avseenden. Ett led i detta är de 
förberedelser för införande av vårdnadsbidrag som pågår inom 
regeringskansliet. De förändringar a v föräldraledighetslagen som följer 
av detta bör beredas i särskild ordning. &lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Översynen vad gäller föräldraledighetslagen bör därför primärt syfta 
till att göra sådana lagtekniska förändringar som följer av den 
samordning mellan olika ledighetslagar som jag nyss berört. Detta kan 
dock komma att medföra mindre materiella förändringar av lage ns 
innehåll. &lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Därutöver bör utredaren översiktligt belysa de förslag som under senare 
år väckts i riksdagen om ledighet för nya ändamål.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Övrigt"&gt;&lt;a name="Övrigt"&gt;Övrigt&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör beakta att Sverige är bundet av ILO:s konventioner (nr 
132) om semester och (nr 140) om betald ledighet för studier. Även andra 
inte rnationella konventioner kan behöva beaktas. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör i sitt arbete samråda med den kommitté (A 1991:03) som 
tillsatts för att se över den arbetsrättsliga lagstiftningen. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör också samråda med den särskilda utredaren med uppgift att 
se över mottagandet av asylsökande och flyktingar (dir. 1992:25) i 
frågor som rör asylsökandes rätt till ledighet för att delta i 
svenskundervisning för invandrare. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För utredarens arbete gäller vidare kommittédirektiv till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare om dels utredningsförslagens in 
riktning (dir. 1984:5), dels beaktande av EG-aspekten (dir. 1988:43), 
och dels redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1 992:50). &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall vidare analysera och redovisa de jämställdhetspolitiska 
effekterna av sina förslag. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall senast den 31 december 1993 ha avslutat sitt arbete och 
redovisat sina förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för Arbetsmarknadsdepartementet &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att se över ledighetslagstiftningen, och &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar &lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslu t"&gt;&lt;a name="Beslu t"&gt;Beslu t&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>