<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888282</hangar_id>
 <dok_id>GGB194</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>94</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:94</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>94</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:35</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:35</publicerad>
 <titel>Tilläggsdirektiv till 1992 års företagsskatteutredning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:94</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB194/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB194</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB194</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Tilläggsdirektiv till 1992 års företagsskatteutredning&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-05"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-05&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:94&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-05"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-05"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-05&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Lundgren anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att uppdraget för 1992 års företagsskatteutredning (Fi 
1992:11) genom tilläggsdirektiv utvidgas till att omfatta även behand lingen av kvarhållen vinst.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1992 års företagsskatteutredning har i betänkandet (SOU 1992:67) 
Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, del 1, lämnat förslag om 
ytterligare sänkning av bolagsskattesatsen och breddning av skattebasen 
m.m. Utredningen skall enligt sina direktiv (dir. 1992:61) i en 
avslutande etapp redovisa förslag till lättnader i den ekonomiska 
dubbelbeskattningen. Jag vill nu åter ta upp denna fråga.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med ekonomisk dubbelbeskattning avses ofta en beskattning av aktiebolags 
utdelade vinster som sker i två led, både hos bolaget i form av 
bolagsskatt och hos aktieägarna i form av skatt på kapitalinkomst. Den 
ekonomiska dubbelbeskattningen i denna mening innebär att avkastning på 
eget kapital som delas ut beskattas hårdare än avkastning på främmande 
kapital (i det senare fallet sker beskattning endast hos finansiärerna).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även vinster som hålls kvar i bolagen kan emellertid dubbelbeskattas, 
nämligen om bolagsskatt utgår hos bolaget och skatt på aktievinsten när 
denna realiseras utgår hos aktieägaren. Dubbelbeskattning av kvarhållna 
vinster medför att avkastning på eget kapital som hålls kvar i bolaget 
behandlas oförmånligare än avkastning på främmande kapital.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I det svenska skattesystemet dubbelbeskattas både utdelad och kvarhållen 
vinst på eget kapital. Avgörande för om detta utgör ett problem i 
ekonomisk mening - utöver att skattebelastningen på avkastning på eget 
kapital är högre än för lånat kapital - är om denna dubbelbeskattning 
styr företagets val mellan att finansiera investeringar med nyemission 
eller med kvarhållen vinst och hur detta påverkar effektiviteten i 
allokeringen av knappa kapitalresurser. Därvid är den relativa storleken 
på skattekilen - definierad som skillnaden mellan avkastningen före alla 
skatter och avkastningen efter alla skatter - vid de alternativa finan sieringsformerna av betydelse. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om skattekilen vid finansiering med nyemission är större än skattekilen 
vid finansiering genom kvarhållen vinst förmånsbehandlas kvarhållen 
vinst vilket innebär inlåsning av kapital i befintliga företag. Detta 
inlåsningsproblem består i att det avkastningskrav som ställs på en viss 
investering blir högre om investeringen finansieras med nyemitterat 
kapital än om finansiering sker med kvarhållen vinst. Det innebär 
annorlunda uttryckt att avkastningskravet på ett och samma in vesteringsprojekt kan variera mellan olika företag beroende på om de har 
tillgång till kvarhållen vinst eller ej.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En lägre skattekil vid nyemission än vid kvarhållen vinst ger motsatsvis 
upphov till ett utstötningsproblem, dvs. avkastningskravet på en viss 
investering blir lägre vid finansiering med nyemitterat kapital än med 
kvarhållen vinst.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På bolagsnivå reduceras skattebelastningen vid finansiering genom 
nyemission av ett särskilt avdrag för utdelning på nyemitterat kapital, 
det s.k. Annell-avdraget. Därutöver sker en ytterligare reduktion av 
skattebelastningen genom möjligheten till kapitalbaserat avdrag för 
avsättning till skatteutjämningsreserv. Det senare avdraget bidrar också 
till att reducera skattebelastningen vid finansiering med kvarhållen 
vinst.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För beskattningen på ägarnivå gäller följande. Hos aktieägare som är 
fysisk person utgör både mottagen utdelning och reavinst på aktier 
inkomst av kapital. För innevarande år utgör skattesatsen för kapitalin komst 30 %. Endast fem sjättedelar av aktievinster tas upp till beskatt ning, vilket innebär en beskattning efter 25 %. Enligt förslag i prop. 
1992/93:50 behålls denna ordning under åren 1993 och 1994. Fr.o.m. år 
1995 är enligt förslaget skattesatsen 25 % både för utdelningar och 
reavinster.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I andra länder är det vanligt med lättnader på aktieägarnivå. I fråga om 
utdelad vinst tar sig lättnaden ofta uttryck i att bolagsskatten helt 
eller delvis får räknas av från skatten på utdelningen. Aktievinst är 
ofta lindrigt beskattad eller helt undantagen från beskattning.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredarens uppdrag bör omfatta - utöver behandlingen av utdelad vinst - 
även behandlingen av kvarhållen vinst. Utredaren bör således belysa hur 
utdelad och kvarhållen vinst kan beskattas för att skattemässig 
neutralitet med avseende på finansiering av investeringar i aktiebolag 
skall erhållas. Härvid bör undersökas bl.a. om en förändring bör omfatta 
allt bolagskapital eller om den bör begränsas till nytt kapital. En 
annan fråga är om lättnader bör medges på bolagsnivå eller på 
aktieägarnivå. Utredaren bör ta ställning till om det är motiverat att 
avvika från normen om skattemässig neutralitet av t.ex. 
tillämpningsskäl.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är viktigt att hänsyn tas till vad som gäller i andra länder och 
till praxis i dubbelbeskattningsavtal samt att lättnader utformas så att 
systemet för beskattning av aktiebolagens vinster på bolags- och 
aktieägarnivå kan fungera väl på en fri internationell kapitalmarknad.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör ta ställning till om det av hänsyn till bl.a. önskemålet 
om ekonomisk effektivitet föreligger skäl för lättnader i dubbelbeskatt ningen inom ramen för ett givet uttag av skatter på aktiebolagens 
vinster på bolags- och aktieägarnivå. Han bör också lämna förslag om hur 
lättnaderna kan finansieras genom åtgärder utanför systemet för 
beskattning av aktiebolagens vinster. Även om utredaren skulle finna att 
skäl för lättnader inom den nämnda ramen inte föreligger bör han 
utarbeta ett finansierat förslag till lättnader. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör vidare lämna förslag till sådana ändringar i beskattningen 
av verksamhet som bedrivs i andra företagsformer som föranleds av 
förslaget avseende aktiebolag.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid 1990 års skattereform infördes särskilda regler i 3 § 12 mom. lagen 
(1947:576) om statlig inkomstskatt rörande utdelning och reavinst på 
aktier i fåmansbolag. Syftet med reglerna är att förhindra att 
arbetsinkomst beskattas som kapitalinkomst. Det bör inte ingå i utreda rens uppdrag att ta ställning till om regler av detta slag är nödvändiga 
eller ej. Däremot bör utredaren föreslå sådana ändringar som motiveras 
av hans förslag i övrigt.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag hemställer att regeringen utvidgar det uppdrag som tidigare lämnats 
till 1992 års företagsskatteutredning i enlighet med vad jag nu har 
anfört.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig föredragandens överväganden och bifaller hans 
hemställan. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Finansdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>