<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888277</hangar_id>
 <dok_id>GGB192</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>92</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:92</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>U-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>92</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:34</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:34</publicerad>
 <titel>Principer för utvärdering av folkbildningen m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:92</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB192/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB192</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB192</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Principer för utvärdering av folkbildningen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-10-22"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-10-22&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Regelbunden utvärdering"&gt;Regelbunden utvärdering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Ramar för utredarens arbete"&gt;Ramar för utredarens arbete&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar &lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:92&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-10-22"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-10-22"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-10-22&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Ask anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att närmare 
klargöra vilka utgångspunkter och principer som skall tillämpas i den 
statliga utvärderingen av folkbildningen. Utredaren skall överväga hur 
resultat från folkbildningens mångskiftande verksamheter skall 
värdesättas och sammanvägas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen infördes budgetåret 
1990/91&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med anledning av propositionen om folkbildning (prop. 1990/91:82, bet. 
1990/91: UbU18, rskr. 1990/91:358) har riksdagen beslutat om ett nytt 
statsbidragssystem för folkbildningen, som innebär en övergång från 
regelstyrning till målstyrning av statsbidragen till folkbildningen. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Detta statsbidrag fördelas av Folkbildningsrådet mellan studieförbund 
och folkhögskolor.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Folkbildningsrådet skall årligen göra uppföljningar av den verksamhet 
som bedrivs. Resultat från dessa uppföljningar skall redovisas i den 
förenklade anslagsframställningen. Folkbildningsrådet skall vidare 
redovisa resultat från en fördjupad utvärdering i den fördjupade 
anslagsframställningen vart tredje år. Därutöver skall staten vart 
tredje år göra en utvärdering som är frikopplad från den som 
folkbildningen själv skall svara för.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den uppföljning och utvärdering som är av betydelse för beslut i riksdag 
och regering skall utgå från syftet med den statliga bidragsgivningen. 
De bedömningar som riksdag och regering gör med anledning av resultaten 
från utvärderingen kan enligt nyss nämnda proposition föranleda att 
staten reviderar målen för sin bidragsgivning.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Regelbunden utvärdering"&gt;&lt;a name="Regelbunden utvärdering"&gt;Regelbunden utvärdering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det nya statsbidragssystemet har tillämpats under ett budgetår. Enligt 
vad jag har erfarit, har såväl  Folkbildningsrådet som enskilda 
studieförbund och folkhögskolor påbörjat uppföljnings- och 
utvärderingsprojekt. I både propositionen och i utbildningsutskottets 
betänkande framhålls vikten av att metoder för ett utvärderingsarbete, 
som tar fram kvalitativa data, får utvecklas under de första 
verksamhetsåren med det nya statsbidragssystemet. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagsbeslutet om folkbildningen fattades strax före ingången av 
budgetåret 1991/92. Det då nybildade Folkbildningsrådet hade därför kort 
tid att diskutera och fatta beslut om principer för fördelning av 
statsbidraget för den första treårsperioden, 1991/92 - 1993/94. Med 
hänsyn till detta är det inte rimligt att redan nu utvärdera hur rådet 
har  hanterat sin uppgift. En sådan utvärdering bör däremot vara aktuell 
under en kommande treårsperiod.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I fråga om mål för verksamheten anförs i folkbildningspropositionen: "En 
tydlig åtskillnad bör därför göras mellan folkbildningens egna mål och 
dem som bidragsgivaren fastställer för att bevilja bidrag (s. 9)." I 
propositionen redogörs dels för olika grundläggande skäl att med bidrag 
stödja folkbildningsverksamhet, dels för vilka mål staten som 
bidragsgivare ställer upp för verksamheten. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som skäl för statsbidrag till folkbildningsverksamheten anges följande 
(s. 6): "De grundläggande skälen för att stödja folkbildningen är att 
den bidrar till en demokratisk grundsyn och utveckling i samhället.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

 Den fria och frivilliga folkbildningen: &lt;br /&gt;
- främjar demokrati, jämlikhet, jämställdhet samt internationell och 
kulturell förståelse och utveckling,&lt;br /&gt;
- bygger på människors fria och frivilliga kunskapssökande,&lt;br /&gt;
- präglas av demokratiska värderingar och samarbete,&lt;br /&gt;
- syftar till att stärka människors möjligheter att påverka sina 
livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena enligt egna 
värderingar och idéer,&lt;br /&gt;
- medverkar till att utveckla en folklig kultur,&lt;br /&gt;
- ger stöd och stimulans till ett idéburet studiearbete i folkrörelser 
och föreningar,&lt;br /&gt;
- medverkar till att ge alla, men i synnerhet dem med kortare 
utbildningserfarenhet, goda grundkunskaper och stimulerar intresset för 
nya kunskapsområden.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Folkbildningens anordnare lägger själva fast målen för verksamheten, 
medan riksdag och regering lägger fast målen för bidragsgivningen."&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statens mål för att ge statsbidrag till folkbildningen anges på följande 
sätt ( prop. s. 12): "Målet med statsbidrag till folkbildningen är att 
stödja en verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor 
att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i 
samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt 
arbete. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och 
höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är 
utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt 
prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas. 
Handikappade utgör en annan viktig målgrupp. Den utbildning som bedrivs 
inom folkbildningen skall både till form och arbetssätt tydligt skilja 
sig från utbildning inom det offentliga skolväsendet och högskolan. 
Resurserna från staten får inte användas till en verksamhet med 
kommersiellt syfte."&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

 Efter förslag i prop. 1991/92:157 (bet. 1991/92 UbU26, rskr. 
1991/92:331) har riksdagen beslutat att studieförbunden får anordna 
sådan undervisning som både till form och arbetssätt motsvarar den som 
anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De verksamheter som bedrivs inom det fria och frivilliga 
folkbildningsarbetet uppvisar en omfattande variationsrikedom och 
mångfald beroende på bl.a. traditioner och bakgrund. Förutom ett mycket 
varierat utbud av kurser och cirklar av kunskaps- och/eller 
färdighetsförmedlande slag anordnas olika aktiviteter inom 
kulturområdet. Målgrupperna för olika verksamhetsområden är likaså 
mycket skiftande. Folkbildning är följaktligen inte ett entydigt 
begrepp, och dess resultat och effekter kan inte mätas i enkla mått, 
såsom antal deltagare eller studietimmar. De angivna motiven för att 
stödja folkbildningen och de uppställda mål som fastställts för den 
statliga bidragsgivningen spänner också över ett brett register.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även om de fastställdes så sent som år 1991 har dessa mål i huvudsak 
gällt för folkbildningen under en längre tidsperiod. &lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I enlighet med förslaget i folkbildningspropositionen har riksdagen 
beslutat att regeringen skall ta initiativ till en utvärdering som är 
fristående från den som folkbildningen själv skall svara för. En sådan 
utvärdering skall genomföras vart tredje år. Jag har tidigare nämnt att 
det ännu är för tidigt att utvärdera Folkbildningsrådets fördelning av 
statsbidrag till olika verksamheter. Den utvärdering som regeringen 
skall ta initiativ till, och som skall omfatta den första 
treårsperioden, bör därför få en annan inriktning. I det följande skall 
jag närmare utveckla denna. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De resultat av folkbildningsverksamheten, som tidigare har redovisats i 
t.ex. budgetpropositioner, har så gott som uteslutande varit av 
kvantitativt slag. Således har uppgifter om t.ex. antal studietimmar, 
studiecirklar, kulturprogram, elevveckor, långa och korta kurser samt 
antal deltagare varit av betydelse vid riksdagens och regeringens beslut 
om statsbidrag. Men riksdagsbeslutet med anledning av 
folkbildningspropositionen förutsätter en förbättrad uppföljning och 
utvärdering på alla nivåer. "En uppföljning som beskriver vad 
studieförbunden respektive folkhögskolorna presterar, och en 
utvärdering, som belyser prestationernas effekter och kvalitet, måste 
därför ske kontinuerligt." (prop. 1990/91:82 s. 40). I 
utbildningsutskottets betänkande betonas också att det nya 
statsbidragssystemet får till följd att enbart volymökningar inte längre 
skall avgöra statsbidragets storlek, utan att hänsyn även skall tas till 
kvalitetsaspekter.  &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Man måste ställa höga krav på en bedömning av resultaten av den 
folkbildning som har bedrivits med statsbidrag när den relateras till de 
mål riksdag och regering har ställt upp samt när hänsyn tas till såväl 
kvantitativa som kvalitativa aspekter på den bedrivna verksamheten.  
Enligt min mening är det nödvändigt att närmare klargöra vilka 
utgångspunkter och principer som skall tillämpas i den statliga 
utvärderingen av folkbildningen. Jag anser att en särskild utredare bör 
tillkallas för att utföra denna uppgift.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En huvuduppgift för utredaren skall vara att överväga hur resultat från 
olika delar av folkbildningens mångskiftande verksamheter skall 
värdesättas och sammanvägas. I folkbildningspropositionen ges några 
exempel på frågeställningar som Folkbildningsrådet bör besvara i sin 
utvärdering, vars resultat skall ligga till grund för den statliga 
bedömningen av den verksamhet som har bedrivits med statsbidrag. 
Utredaren bör granska dessa frågeställningar och överväga i vad mån 
dessa, och eventuellt ytterligare andra, kan anses vara tillämpliga för 
bedömningar av olika studie- eller kulturverksamheter inom det samlade 
folkbildningsområdet. Frågorna bör så långt möjligt göras konkreta och 
entydiga.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör överväga och ge förslag till rimliga avvägningar mellan 
kvantitets- och kvalitetsaspekter när det gäller att bedöma uppnådda 
resultat av verksamheterna. I detta sammanhang bör även utredaren 
överväga på vilket sätt kvaliteten skall bedömas, och i möjligaste mån 
även ange vilka kriterier som skall anses viktigast.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under sitt arbete kommer utredaren sannolikt att finna frågeställningar 
som ytterligare bör belysas och som kan vara av intresse att närmare 
undersöka under en kommande treårsperiod. Utredaren bör motivera och 
föreslå övergripande inriktning på utvärderingsprojekt, som kan vara 
lämpliga att initieras av staten under en kommande treårsperiod. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Ramar för utredarens arbete"&gt;&lt;a name="Ramar för utredarens arbete"&gt;Ramar för utredarens arbete&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och 
särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 
1984:5), och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) samt om 
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har tidigare i år utfärdat direktiv till en utredning rörande 
bidrag till ideella organisationer (dir. 1992:81).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet skall vara avslutat senast den 21 juni 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om 
skola och vuxenutbildning &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) 
- med uppdrag att föreslå principer för utvärdering av folkbildningen 
m.m.,&lt;br /&gt;
att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar "&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar &lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Utbildningsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>