<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888365</hangar_id>
 <dok_id>GGB186</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>86</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:86</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>C-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>86</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-08-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:40</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:40</publicerad>
 <titel>En regionberedning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:86</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB186/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB186</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB186</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;En regionberedning&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-08-27"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-08-27&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Regionutredningen"&gt;Regionutredningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Västsverigeutredningen"&gt;Västsverigeutredningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:86&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-08-27"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-08-27"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-08-27&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;1       Mitt förslag&lt;/pre&gt;


Jag föreslår att en beredning med parlamentarisk sammansättning 
tillkallas med uppgift att utforma förslag om den offentliga 
verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;2       Bakgrund&lt;/pre&gt;


Inledning&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den offentliga sektorn genomgår i dag betydande förändringar. Det 
pågående förnyelsearbetet berör såväl statliga myndigheter som kommuner 
och landsting. Syftet är att göra verksamheten mera effektiv och 
förbättra servicen till medborgarna. Det innebär att verksamheten inom 
den offentliga sektorn måste omprövas för att på bästa sätt ta till vara 
de gemensamma resurserna.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En viktig del i förändringsarbetet tar sikte på en ökad samverkan mellan 
olika samhällsorgan. För att uppnå målen med verksamheten i den 
offentliga sektorn krävs bl.a. ett väl fungerande samspel mellan staten, 
kommunerna och landstingen.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den offentliga förvaltningen på regional nivå består av både statliga 
och kommunala organ. Länsstyrelser och länsnämnder är statens 
huvudsakliga företrädare i länen medan landstingens beslutande 
församlingar utses i allmänna val. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under de senaste decennierna har betydande förändringar gjorts i 
uppgiftsfördelningen mellan den centrala, den regionala och den lokala 
förvaltningsnivån. Utveck-lingen har gått mot en ökad decentralisering 
av de offentliga uppgifterna. Uppgifter har således förts över till 
kommunerna från såväl staten som landstingen. Landstingens 
ansvarstagande har å andra sidan ökat inom vissa delar av den offentliga 
verksamheten, t.ex. när det gäller kollektivtrafiken och de regionala 
kulturinstitutionerna. Länsstyrelsernas samordnande roll har stärkts 
genom reformen om samordnad länsförvaltning.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I dag ägnas den regionala nivåns uppbyggnad och indelning stor 
uppmärksamhet. En del förslag syftar till att ge landstingen ett större 
ansvar för regionens angelägenheter och utveckling medan andra 
ifrågasätter landstingens existens och önskar en annan fördelning av 
ansvaret för den offentliga verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller länsindelningen har mer eller mindre genomgripande 
förändringar aktualiserats. Inom delar av den statliga verksamheten 
pågår en utveckling där särskilda regionala indelningar skapas som 
omfattar större administrativa områden än ett län. Det gäller t.ex. den 
statliga skoladministrationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen behandlade under hösten 1991 olika motioner om länsdemokrati 
och den regionala indelningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konstitutionsutskottet framhöll i sitt betänkande (1991/92:KU4) om 
länsdemokratifrågor att frågor om regionernas ställning och det 
medborgerliga inflytandet över den regionala förvaltningsorganisationen 
har hög aktualitet. Utskottet ansåg att detta inte minst gäller till 
följd av det ökade EG-samarbetet. Med hänvisning till Regionutredningens 
uppdrag var utskottet dock inte berett att förorda någon förändring i 
huvudmannaskapet för den nuvarande statliga regionala förvaltningen. 
Riksdagen beslutade enligt utskottets hemställan (prot. 1991/92:34).&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bostadsutskottet behandlade motioner om den regionala indelningen i sitt 
betänkande (1991/92:BoU4) om rikets administrativa indelning m.m. 
Utskottet ansåg att resultatet av Regionutredningen och 
Västsverigeutredningen borde avvaktas. Riksdagen följde utskottet (prot. 
1991/92:28).&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I en skrivelse som kom in till Civildepartementet den 15 maj 1992 
hemställer Kristianstads och Malmöhus läns landsting, Malmö kommun samt 
Kommunförbunden i Kristianstads och Malmöhus län att få bedriva försöks verksamhet med förändrad regional uppgiftshantering inom ett område som 
omfattar landskapet Skåne. Området bör dock enligt framställningen kunna 
utvidgas, om det anses naturligt och önskvärt även i de områden i land skapets närhet som skulle kunna ingå.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Landstingsförbundet hemställer i en skrivelse till regeringen den 9 juni 
1992 att det på försök inrättas en friregion i Västsverige. Som underlag 
för framställningen har lägesrapporten "Nya regioner" från förbundets 
regionprogram samt diskussionsprotokoll från förbundets kongress 1992 
överlämnats.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Regionutredningen"&gt;&lt;a name="Regionutredningen"&gt;Regionutredningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredare - Regionutredningen (C 1991:09) - har haft i 
uppgift att göra en analys av den offentliga verksamhetens regionala 
uppbyggnad samt att på grundval av denna analys presentera en 
perspektivstudie med olika alternativ för en framtida struktur (dir. 
1991:31).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I uppdraget har bl.a. ingått att analysera hur pågående och förväntade 
förändringar inom olika samhällsområden påverkar förutsättningarna för 
fördelning av arbetsuppgifter mellan central, regional och lokal nivå. 
Det har också ingått i uppdraget att belysa hur de regionala 
samarbetsmönstren behöver utvecklas inom olika områden samt att överväga 
om ett enda mönster för den regionala indelningen är att föredra eller 
om flera olika indelningar bör tillämpas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren har vidare haft att redovisa konsekvenserna av de olika 
alternativen för en framtida struktur bl.a. i fråga om möjligheterna att 
uppnå skilda nationella mål, effektivitet i resurshushållningen, 
medborgarinflytande och förtroendevaldas arbetsvillkor.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regionutredningen överlämnade i juni i år betänkandet (SOU 1992:63) 
Regionala roller - en perspektivstudie. I betänkandet presenterar 
utredaren en analys av tre alternativ för uppbyggnaden av den offentliga 
verksam-hetens regionala nivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som centrala utgångspunkter för analysen har utredaren angett&lt;br /&gt;
- den allt starkare internationella integrationen,&lt;br /&gt;
- en närings- och regionalpolitik inriktad på uthållig 
  tillväxt,&lt;br /&gt;
- ackumulerade förändringar i den statliga förvalt-
  ningen som ställer krav på ny ordning i strukturerna,&lt;br /&gt;
- förändringar inom kommuner och landsting som aktualiserar 
&lt;pre&gt;gränsöverskridande samarbete,            &lt;/pre&gt;


- önskvärd finansiell prioritering av utvecklingsskapande investeringar 
i infrastruktur.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det första alternativet innebär ett statligt ansvar för de regionala 
utvecklingsfrågorna. Den samordnade länsförvaltningen utvidgas till fler 
områden och länsstyrelsens roll som sammanhållande regionalt organ 
stärks. Länsstyrelsernas organisation renodlas vidare genom att 
lekmannastyrelserna avskaffas. Landstingen berörs inte direkt i detta 
alternativ. Deras roll blir i hög grad beroende av utfallet av den 
pågående utredningen om hälso- och sjukvårdens finansiering och 
organisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det andra alternativet innebär att kommunerna i samverkan får ansvaret 
för de regionala frågorna. Landstingen avvecklas och deras uppgifter 
förs över till kommunerna eller till kommuner i samverkan. 
Länsstyrelserna finns i detta alternativ kvar med i princip nuvarande 
inriktning och omfattning. Eventuellt kan vissa uppgifter föras över 
från länsstyrelserna till ett organ för kommuner i samverkan.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt det tredje alternativet bildas ett nytt regionalt folkvalt organ. 
Det får sina uppgifter från dagens landsting och länsstyrelser. 
Landstingen avvecklas medan länsstyrelserna omformas till att bli 
myndighets-utövande statliga organ på regional nivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller den geografiska indelningen betonas att de framtida 
regionerna bör vara utformade efter näringsgeografiska utgångspunkter. 
Regionerna bör vidare vara utformade mer efter samhällsplaneringens 
behov än vad som i dag är fallet. Antalet regioner bör enligt utredaren 
vara färre än i dag men inte så få att nationalstatens suveränitet 
utmanas.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Västsverigeutredningen"&gt;&lt;a name="Västsverigeutredningen"&gt;Västsverigeutredningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förhållandena i västra Sverige har motiverat en särskild översyn av 
länsindelningen i denna del av landet. En särskild utredare - 
Västsverigeutredningen (C1991:08) - har haft i uppgift att analysera 
för- och nackdelar med den nuvarande indelningen samt förelså åtgärder 
för att komma till rätta med nackdelarna (dir. 1991:30).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Västsverigeutredningen överlämnade i juni i år betänkandet (SOU 1992:66) 
Västsverige - region i utveckling. Utredaren föreslår i betänkandet att 
som ett första steg ett regionförbund enligt kommunalför-bundsmodell 
bildas där kommuner och landsting i Hallands, Göteborgs och Bohus, 
Älvsborgs och Skaraborgs län får samverka i övergripande utveck lingsfrågor. Länsstyrelsens ansvar för regionala utvecklingsfrågor 
flyttas till förbundet. I betänkandet diskuterar utredaren också 
möjligheten på på sikt slå samman de fyra västsvenska länen till ett. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Västsverigeutredningens betänkande remissbehandlas för närvarande.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;3       En parlamentarisk regionberedning&lt;/pre&gt;


Den regionala strukturen uppvisar i dag en splittrad bild. 
Ansvarsförhållandena är delvis oklara. Samverkan och samordning behöver 
förbättras. Den administrativa geografiska indelningen medför åtminstone 
i vissa delar av landet problem. Det finns därför skäl att förutsätt ningslöst och i samverkan med företrädare för de olika regionerna 
överväga såväl uppgifts- och ansvarsfördelning som indelning av den 
offentliga förvaltningen på regional nivå. En framtida struktur för den 
regionala offentliga förvaltningen bör utformas så att den bidrar till 
en positiv utveckling i de olika landsändarna samtidigt som samordning, 
utveckling och en hållbar tillväxt i landet som helhet främjas. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Syftet med Regionutredningens arbete har varit att skapa en god saklig 
grund för en sammanvägning av olika intressen.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 14 s. 9) uttalar jag 
min avsikt att föreslå regeringen att tillkalla en parlamentarisk 
beredning för det fortsatta arbetet med såväl den regionala 
verksamhetens uppbyggnad som landets indelning i län. Denna beredning 
bör nu tillkallas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som tidigare har nämnts remissbehandlas för närvarande 
Västsverigeutredningens förslag om ett särskilt regionförbund för de 
regionala utvecklingsfrågorna i västra Sverige. När remissbehandlingen 
avslutats bör regeringen ta ställning till om det finns förut-sättningar 
för en sådan temporär lösning eller om frågan bör beredas vidare i den 
parlamentariska beredningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;4       Beredningens uppdrag&lt;/pre&gt;


Den parlamentariska regionberedningen bör ha till uppgift att på 
grundval av de analyser som gjorts av Regionutredningen och övrigt 
aktuellt utredningsmaterial utforma förslag om den offentliga 
verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För beredningens arbete bör vissa grundläggande utgångspunkter gälla.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En första utgångspunkt är subsidiaritets-
principen, den s.k. närhetsprincipen. Principen innebär att besluten 
inte skall fattas på en högre nivå än vad som är nödvändigt för att 
verksamheten skall kunna skötas på ett ändamålsenligt och effektivt 
sätt. De högre nivåernas roll är i första hand att verka stödjande och 
samordnande. I största möjliga mån bör följaktligen en decentralisering 
av beslutsfattandet eftersträvas. Ingen funktion bör flyttas till en 
högre nivå med mindre än att det kan styrkas att den lägre nivån är ur 
stånd att fullgöra funktionen på ett tillfredsställande och 
kostnadseffektivt sätt. Med denna utgångspunkt bör förslagen inriktas på 
att skapa en effektiv offentlig förvaltning med förutsättningar för ökad 
produktivitet och med en god rättssäkerhet och en fast demokratisk 
förankring. Om politiska uppgifter förs över till annan nivå än idag, så 
skall det ske till organ som står under demokratisk styrning och 
kontroll. Detta påverkar dock inte beredningens möjligheter att föreslå 
förändrad ansvarsfördelning mellan staten, eventuella regionala organ, 
landstingen och kommunerna eller det förhållandet att vissa idag 
förekommande verksamheter kan överflyttas från offentligt 
huvudmannaskap. &lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang bör förutsättningarna att låta andra aktörer i 
samhället ta ett större ansvar beaktas. Det gäller bl.a. folkrörelser, 
trossamfund och föreningar av olika slag. Det finns ingen anledning att 
själva produktionen av offentlig verksamhet alltid skall ske i offentlig 
regi. Att skilja på offentlig kontroll och finansiering å ena sidan och 
en fri produktion med enskilda, kooperativa och offentliga producenter å 
den andra blir därför en grundläggande princip för förnyelse av de olika 
välfärdssystemen. Verksamheten skall inte bedrivas så, att den försvårar 
decentralisering av beslutsfunktionerna och motverkar möjligheterna till 
självständiga, samordnade initiativ i de olika regionerna. &lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som en andra utgångspunkt bör gälla att offentlig verksamhet skall vara 
styrd i demokratiska former. Det gäller att skapa bästa möjliga 
förutsättningar för ett väl fungerande medborgarinflytande. Det är 
angeläget för medborgarna att kunna identifiera vem som bär ansvaret för 
beslut och verksamheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En tredje utgångspunkt bör vara att verka för en långsiktig hållbar 
utveckling som kan säkerställa en hälsosam miljö, livskraftiga ekosystem 
och biologisk mångfald. Försiktighetsprincipen, dvs. vetenskaplig 
osäkerhet skall inte hindra åtgärder när allvarliga miljöskador 
riskeras, och hänsynen till naturens krets-lopp är grundläggande 
förutsättningar. Den fysiska samhällsplaneringen skall genom plan- och 
naturresurs-lagstiftningen bidra till att förebygga att miljöskador 
uppkommer.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En fjärde utgångspunkt bör vara den internationella utvecklingen. Genom 
bl.a. det ökade europeiska samarbetet kommer nya mönster att uppstå för 
samverkan mellan politiska och administrativa institutioner i Europas 
olika länder. Denna utveckling måste enligt min uppfattning tillmätas 
stor betydelse i beredningens arbete. &lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En femte utgångspunkt bör vara kraven på hushållning med den offentliga 
sektorns ekonomiska resurser. Detta kräver enligt min mening att 
omprövningar görs av gjorda åtaganden så att de offentliga utgifternas 
andel av bruttonationalprodukten minskas. I detta sammanhang är det 
viktigt att beakta risken för att nya behov av utgifter skapas genom nya 
komplicerade strukturella lösningar. Antalet skattenivåer i samhället 
bör belysas från denna utgångspunkt.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen bör inleda sitt arbete med att överväga ansvarsfördelningen 
i stort mellan den statliga och den kommunala sektorn. Det bör klargöras 
vilka uppgifter som bör handhas inom ramen för en kommunal själv-
styrelse med lokal eller regional förvaltning och vilka uppgifter som 
bör förbehållas staten. Betydelsen av ett samband mellan nationell, 
regional och lokal nivå bör också belysas. Länsstyrelsernas roll bör 
tydliggöras på det förvaltningsrättsliga området, inte minst från 
rättssäkerhetssynpunkt.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Därefter bör uppgiftsfördelningen inom de kommunala respektive de 
statliga områdena behandlas. Det gäller såväl ansvarsfördelningen mellan 
olika nivåer som mellan olika organ på samma nivå. I detta sammanhang 
bör bl.a. värdet av samordning, regional balans och verkningsfulla 
statliga styrinstrument beaktas. Detsamma gäller betydelsen av närhet i 
form av insyn, påverkan, samhörighet och delaktighet i beslut som rör 
den egna regionens utveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som ett resultat av dessa överväganden om uppgiftsfördelningen mellan 
nivåer och huvudmän bör beredningen lägga fram förslag till organisation 
för den offentliga verksamheten på regional nivå.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av det förslag till organisation som beredningen stannar 
för bör den administrativa in-delningen på regional nivå övervägas. Om 
beredningen finner skäl till det, bör förslag till ny indelning eller 
ändringar i nuvarande länsindelning utformas. Det är viktigt att 
eventuella förslag har förankring i berörda regioner och att kommuner 
och landsting uttryckt att det finns ett ökat behov av samarbete över 
gränserna. Därvid bör också möjligheterna till decentralisering inom ett 
län eller inom ett område med annan indelning beaktas. I anslutning till 
detta bör beredningen även ta upp frågan om den anpassning av statliga 
myndigheters regionala organisation som kan följa av en förändrad 
länsstruktur och sambanden mellan lokal, regional och central nivå. 
Sammansättningen av länsstyrelsernas och andra statliga regionala 
myndig-heters styrelser bör också övervägas.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningens arbete med frågan om en framtida regional struktur bör även 
innefatta länsindelningen i västra Sverige. Beredningen bör därvid 
beakta de ställningstaganden som görs med anledning av Västsverige-
utredningens förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den begäran som föreligger om en försöksverksamhet med ändrad regional 
uppgiftshantering i Skåne bör övervägas av beredningen. Om beredningen 
kommer fram till att det finns förutsättningar för en försöksverksamhet, 
bör ett förslag till uppläggning och geografisk avgränsning läggas fram.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen bör även överväga om andra typer av för-söksverksamhet kan 
vara av värde för den fortsatta processen.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som hänger 
samman med utredningsuppdraget.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;5       Arbetets bedrivande&lt;/pre&gt;


Beredningen bör bedriva sitt arbete så, att problem, önskemål och 
synpunkter i olika delar av landet fångas upp. Om beredningen finner 
skäl till det bör en stegvis reformprocess kunna väljas, där förslag 
till lösningar efter hand läggs fram för olika regioner. Även i övrigt 
bör förslag till delreformer kunna läggas fram.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningens arbete bör bedrivas i nära kontakt med andra utredningar 
som har betydelse för bedömningen av den offentliga verksamheten på 
regional nivå. Det gäller bl.a. Lokaldemokratikommittén (C 1992:01) och 
Kommittén (S 1992:04) om hälso- och sjukvårdens finansiering och 
organisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen har att beakta vad som sägs i regeringens direktiv till 
samtliga kommittéer och särskilda utredare om utredningsförslagens 
inriktning i ekonomiskt hänseende (dir. 1984:5), beaktande av EG-
aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) samt redovisning av 
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I arbetet med frågan om en försöksverksamhet med ändrad regional 
uppgiftshantering i Skåne bör beredningen ha kontakt med de 
länsstyrelser, övriga statliga myndig-heter, landsting, kommuner och 
andra organ som kan komma att beröras. Ett eventuellt förslag i denna 
del bör redovisas senast den 1 april 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen bör i övrigt redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 
mars 1994. I första hand bör beredningens redovisning vara inriktad på 
ett förslag till principbeslut om reformering av den regionala nivån. 
Därutöver bör behovet av fortsatta utredningar för ett genomförande 
redovisas.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;6       Hemställan&lt;/pre&gt;


Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för Civildepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en beredning med parlamentarisk sammansättning - omfattad 
av kommittéförordningen (1976:119) - bestående av högst elva ledamöter 
med uppgift att utforma förslag om den offentliga verksamhetens 
uppbyggnad och indelning på regional nivå,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
beredningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;7       Beslut&lt;/pre&gt;


Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Civildepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>