<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888271</hangar_id>
 <dok_id>GGB183</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>83</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:83</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jo-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>83</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-07-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:34</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:34</publicerad>
 <titel>Utredning om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:83</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB183/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB183</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB183</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-07-08"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-07-08&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Internationell utblick"&gt;Internationell utblick&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:83&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-07-08"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-07-08"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-07-08&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för Jordbruksdepartementet, statsrådet Olsson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda 
den svenska fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter. Utredningen skall 
göras mot bakgrund av de internationella överenskommelserna som har 
träffats på bl.a. fiskets område.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Fisket är ett viktigt led i vår försörjning med färska livsmedel. Den 
svenska konsumtionen av fisk är ca 30 kg per person och år. Det finns 
goda förutsättningar i vårt land att bedriva fiske och vattenbruk. Vår 
långa havskust och mängden sjöar och vattendrag är i detta avseende en 
utomordentlig tillgång. De ger möjlighet till leveranser av färsk fisk 
dagligen i hela vårt land.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Torsk, sill/strömming och lax är de dominerande arterna i den svenska 
fiskezonen. Situationen för bestånden av torsk i Östersjön är för 
närvarande mycket bekymmersam medan den för bestånden av sill/strömming 
är relativt god. Marknaden för sill var under år 1991 fortsatt svag 
medan markna den för torsk och annan vitfisk var god. Marknaden för 
laxartad fisk var svag beroende på ett ökat utbud av odlad lax.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Saltsjöfiskets fångster uppgick år 1991 till 226 000 ton till ett värde 
av 870 miljoner kronor. De värdemässigt viktigaste arterna ä r torsk, 
sill/strömming och havskräfta. Torskfisket svarar för 47 % av det totala 
fångstvärdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Antalet yrkesfiskare är för närvarande 3 250. Härtill kommer 550 
binäringsfiskare. Av yrkesfiskarna är knappt hälften bosatta på 
västkusten. Insjöfisket syssel sätter 350 yrkes- och binäringsfiskare. 
Det svenska fisket förfogar i dag över 1 800 registrerade fiskefartyg 
med en längd över 8 me ter, varav 557 är fartyg över 12 meter.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utvecklingen inom fiskerinäringen har genomgått stora förändringar sedan 
mitten av 1970-talet. Nationella fiskezoner har införts vil ket har fått 
till följd att tyngdpunkten i det svenska havsfisket har för skjutits 
från Västerhavet till Östersjön. Det svenska havsfisket har dock god 
möjlighet till flexibilitet genom årliga avtal om utbyte av fiskekvoter 
med andra länder. Det svenska havsfisket präglas i dag av en situation 
med relativt goda bestånd av sill/strömming men med avsättningsproblem 
samt brist på torsk. Vidare har miljöförändringar i haven och ett ökat 
fisketryck påverkat möjligheterna för svenskt fiske att göra sig 
gällande. Den mycket allvarliga minskningen av torskbeståndet i 
Östersjön har medfört en kraftig reduktion av tillåtna fångstmängder för 
arten i detta område under innevarande år.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sammanfattningsvis karaktäriseras det svenska saltsjöfisket i dag av 
följande mer eller mindre påverkbara förhållanden. Den svenska 
fiskezonen är relativt artfattig, vilket gör att fisket är sårbart, med 
begränsade möjligheter att vid behov skifta fiske. Domineran de arter är 
torsk, sill/strömming och lax, där dock beståndssituationen för torsk i 
Östersjön är mycket bekymmersam och marknaden för sill/strömming och lax 
är svag. Miljöförändringarna i havet är ett annat förhållande som är av 
avgörande betydelse för fisket. Ett tredje är havsfiskets förskjutning 
från Västerhavet till Östersjön som i vissa fall medför konflikter 
mellan det storskaliga och det småskaliga fisk et.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det yrkesmässiga insjöfisket har under senare år expanderat kraftigt 
bl.a. beroende på en ökad export. Det producerar i dag ca 2 000 ton 
konsumtionsfisk till ett värde av 34 miljoner kronor. Härtill kommer ca 
1 000 ton foderfisk. De viktigas te arterna är gös, ål, siklöja, sik och 
gädda. Vissa delar av insjöfisket, framför allt ålfisket, är beroende av 
kontinuerliga utsät tningar som hittills har finansierats med medel från 
prisregleringskassan för fisk.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

År 1991 producerades inom svenskt vattenbruk 6 400 ton matfisk, varav ca 
90 % regnbåge. Produktionsvärdet var sammanlagt 158 miljoner kronor.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sportfisket är en av våra viktigaste fritidssysselsättningar. Det ger 
möjlighet till naturupplevelser liksom till motion och avkoppling. 
Möjligheten till fiske är ett viktigt komplement till andra 
fritidsaktiviteter såsom båtliv, vandringar och camping och spelar 
därmed en viktig roll vid investeringar för turismen.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Internationell utblick"&gt;&lt;a name="Internationell utblick"&gt;Internationell utblick&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

EFTA-staterna träffade våren 1989 en överenskommelse om att fisk och 
andra marina produkter skulle omfattas av bestämmelserna i EFTA 
-konventionen fr.o.m. den 1 juli 1990. Varje form av statligt stöd till 
fiskerisektorn som snedvrider konkurrensvillkoren skulle var a avskaffat 
senast den  1 januari 1994. I prop. 1 989/90:123 om fisket redovisades 
EFTA-överenskommelsen och dess konsekvenser för svensk fiskeripolitik. 
Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag att godkänna 
överenskommelsen (bet. 1989/90:JoU22, rskr. 1989/90:341). I prop. 
1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt har redogjorts för 
anpassningarna av prisregleringen på fisk till följd av 
överenskommelsen. Riksdagen har lämnat reger ingens redovisning utan 
erinran och samtidigt uttalat att den svenska avregleringen på fiskets 
område bör ske i takt med motsvarande process i övriga EFTA-stater (bet. 
1990/91:JoU25, rskr. 1990/91:283).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) mellan 
EFTA-staterna och EG behandlar en rad väsentliga områden inom 
fiskerisektorn även om EFTA-staterna inte tar över EG:s regelverk 
(''acquis communautaire'') på fiskets område och således inte hel ler 
ansluts till EG:s gemensamma fiskeripolitik. I EES-avtalet finns 
överenskommelse om tulllättnader för fiskprodukter samt bestämmelser om 
statsstöd, gränss kydd och direktlandningar. För svensk del är 
tullättnader viktiga för exporten till EG-marknaden av bl.a. torsk, 
torskfiléer, kaviar och regnbåge. Bestämmelserna innebär att 
prisregleringsavgiften, som i dag helt finansierar prisregleringen på 
fisk, måste avvecklas såvitt avser importerad fisk. Även systemet med 
importlicenser måste med visst undantag avvecklas. Detta får stora 
konsekvenser framför allt för det svenska fisket efter sill/ strömming. 
Bestämmelserna innebär vidare skärpt konkurrens men också nya 
möjligheter för det svenska fisket. För beredningsindustrin innebär 
bestämmelserna nya möjligheter till handel och en breddad 
råvaruförsörjning samtidigt som de skärper kraven på rationalisering.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sverige har ansökt om medlemskap i EG. Inom Jordbruksdepartementet och 
Fiskeriverket har ett mycket omfattande arbete påbörjats vad gäller dels 
förberedelser för förhandlingar, dels genomförande, dels den praktiska 
anpassningen av EG:s olika regelsystem till svens ka förhållanden. För 
att skapa ett forum för ömsesidig information och samordning av de 
insatser som behöver göras av departement, myndigheter och 
näringsföreträdare har det bildats olika arbetsgrupper inom 
departementet. Sveriges fiskares riksförbund, Fiskbranschens riksförbund 
och Vattenbrukarnas riksförbund skall vara representerade i den grupp 
som behandlar fisket.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom framför allt överenskommelserna inom ramen för EFTA, EES och ett 
förestående EG-medlemskap skapas väsentligen ändrade förutsättningar 
för fiskerinäringens produktio ns- och konkurrensförhållanden. Mot denna 
bakgrund bör en särskild utredare tillkallas för att bedöma det svenska 
yrkesfiskets förut sättningar och utvecklingsmöjligheter på kort och 
lång sikt med beaktande av bl.a. europaintegrationen och 
beståndsutvecklingen inom den svenska fiskezonen och angränsande vatten.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör bedöma situationen och det eventuella behovet av åtgärder 
inom den samlade fiskerinäringen, dvs. fisket, förstahandsmottagarna, 
beredningsindustrin och parti- och detaljhandeln i syfte att förbättra 
och underlätta tillgången på och en stabil avsättning av fisk och 
fiskprodukter av hög kvalitet i hela landet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör vidare analysera möjligheterna att utveckla det 
yrkesmässiga insjöfisket och det kustnära fisket.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utgångspunkten för utredarens arbete bör vara den inriktning av 
näringspolitiken som lagts fast av riksdagen (prop. 1991/92:38, bet. 
1991/92:FiU10, rskr. 1991/92:108). Det innebär att politiken inriktas på 
att genom generella åtgärder, t.ex. skattesänkningar, skapa goda 
förutsättningar för företagandet i Sverige och att 
konkurrenssnedvridande och selektiva företagsstöd avvecklas. Utifrån 
detta bö r det skapas förutsättningar för en fiskerinäring i Sverige som 
vid ett inträde i EG är stark och konkurrenskraftig. Utredaren bör d 
ärför göra en analys av fiskerinäringens kostnads-, marknads- och 
konkurrenssituation i jämförelse med Sveriges viktigaste 
konkurrentländer på fiskets område.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till grund för arbetet bör bl.a. ligga de åtaganden som gjorts på 
fiskets område till följd av internationella överenskommelser. Inom 
ramen för dessa åtaganden bör utredaren bedöma i vilka fall och under 
vilka former statligt stöd skall kunna lämnas. Hit hör t.ex. frågan om 
regionalpolitiskt motiverade stöd skall kunna lämnas. Utredaren skall 
lämna förslag till hur eventuellt statligt ekonomiskt stöd skall 
finansieras.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör vidare bedöma om det finns behov av särskilda åtgärder per 
den 1 juli 1993 och i så fall lämna förslag till sådana. Det gäller 
t.ex. frågor om kvalitetskontro ll, sorteringsbestämmelser, 
överskottshantering samt administrationen av dessa i ett övergångsskede 
till ett eventuellt medlemskap i EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör till regeringen redovisa förslag i de aktuella frågorna 
senast den 1 juli 1993. Förslag som berör det förberedande arbetet 
inför förhandlingarna om medlemskap i EG bör redovisas successivt 
dessförinnan. Det gäller även eventuella förslag till åtgärder för 
tiden från den 1 juli 1993. Arbetet bör bedrivas i nära kontakt med 
berörda myndigheter, organisatione r och utredningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till utredaren bör det knytas en parlamentarisk grupp med företrädare 
för riksdagspartierna. Utredaren skall under arbetets gång redovisa 
sitt arbete till denna grupp.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör beakta såväl regeringens direktiv (dir. 1984:5) till 
samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsför 
slagens inriktning som regeringens direktiv (dir. 1988:43) om 
EG-aspekter i utredningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för Jordbruksdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att utreda den svenska fiskerinärin 
gensutvecklingsmöjligheter,&lt;br /&gt;
att besluta om en grupp med företrädare för riksdagspartierna samt om 
sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Jordbruksdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>