<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888228</hangar_id>
 <dok_id>GGB181</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>81</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:81</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>C-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>81</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-06-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:31</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:31</publicerad>
 <titel>Bidrag till ideella organisationer</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:81</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB181/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB181</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB181</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Bidrag till ideella organisationer&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-25"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-25&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Brister i uppföljning och utvärdering"&gt;Brister i uppföljning och utvärdering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Sektorisering"&gt;Sektorisering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bidragsbe roende"&gt;Bidragsbe roende&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Behovet av utredning"&gt;Behovet av utredning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:81&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-25"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-25"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-25&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1 Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att se över 
och lämna förslag till de principer som bör gälla för statens bidrag 
till ideella organisationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2 Bakrund&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den verksamhet som bedrivs i folkrörelser och andra ideella 
organisationer är betydelsefull för det svenska samhälle t. Människor 
sluter sig samman i föreningar för att lösa gemensamma frågor och odla 
sina intressen. För många människor erbjuder för eningslivet en 
meningsfull fritid, där de är delaktiga i en större social gemenskap. 
Barn och ungdomar lär sig demokratiska arbetsfo rmer. För dem utgör 
deltagandet i föreningslivet en god grund för att utvecklas till fria 
och självständiga individer. Föreningslive t har vidare en viktig roll i 
arbetet för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Människors större själv ständighet och ökade kunskaper samt vidgade 
intresse att ta ett personligt ansvar i olika frågor ökar 
föreningslivets betydelse och ställer krav på dess förnyelse. Samtidigt 
är föreningslivet i hög grad beroende av bidrag från den offentliga 
sektorn, vilket minskar dess självständighet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

3 Statligt stöd till föreningslivet&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Staten och kommunerna stöder föreningslivets verksamhet såväl med 
ekonomiska bidrag som med att upplåta lokaler och tillhandahålla 
materiel. Det statliga stödet finns upptaget under flera huvudtitlar i 
statsbudgeten. Exempel är stöd  till idrott, ungdom, handikappade, 
humanitära ändamål och fria trossamfund.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det statliga stödet till föreningslivet har på regeringens uppdrag 
kartlagts av Statskontoret. Uppdraget har redovisats i rapporten (stkt 
1991:6) Statligt föreningsstöd -- en kartläggning. Enligt rapporten 
uppgick statens totala stöd till föreningslivet under budg etåret 
1989/90 till ca 7,5 miljarder kronor. Av denna summa utgör 3,5 miljarder 
humanitärt stöd via hjälporganisatio nerna och lönebidragsanställningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har beslutat (prop. 1987/88:150 bil. 1, FiU30, rskr. 394) att 
den statliga verksamheten i mindre utsträckning skall styras genom 
detaljreglering av resurstilldelning, arbetsformer och inre 
organisation. I stället skall styrningen ske genom mål, ekonomisk aramar 
och krav på resultat.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4 Problem&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Brister i uppföljning och utvärdering"&gt;&lt;a name="Brister i uppföljning och utvärdering"&gt;Brister i uppföljning och utvärdering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statskontoret pekar i sin rapport på stora brister i statens uppföljning 
och utvärdering av bidragsgivningen. Det finns s ällan tillräckligt 
underlag för att avgöra om man når upp till de mål för bidragsgivningen 
som regeringen och riksdagen har formuler at. Överblick saknas också 
över den samlade bidragsgivningen till föreningslivet. Det finns därför 
en risk för att det är andra fakt orer än de aktuella behoven som styr 
bidragsgivningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Sektorisering"&gt;&lt;a name="Sektorisering"&gt;Sektorisering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De statliga bidragen till föreningslivet utformas utifrån de behov som 
råder inom olika samhällssektorer. Bidragens syfte är dels at t 
upprätthålla en viss organisationsstruk tur av frivilliga och ideella 
insatser, dels att utgöra ett direkt stöd till verksamheten inom en 
sektor. Dessutom förekommer uppdra gsstöd som närmast kan liknas vid köp 
av tjänster av föreningslivet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regler och former för bidrag varierar mellan olika samhällssektorer och 
några enhetliga principer vad gäller statens bidragsgivning till 
föreningslivet är i dag svåra att urskilja. Det saknas således ett 
konsekvent förhållningssätt vad gäller bidragens omfattning, inriktning 
och administration.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bidragsbe roende"&gt;&lt;a name="Bidragsbe roende"&gt;Bidragsbe roende&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 14, s. 20) påpekas 
att många föreningar har utvecklat ett i många avseenden alltför stort 
bidragsberoende. Det ekonomiska beroendet förstärks av att 
föreningslivets möjligheter att självt finansiera sin verksamhet i regel 
är små.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid sidan av frivilliga insatser och statsbidrag finansierar 
folkrörelserna sin verksamhet t.ex. genom inkomster från lotterier. Den 
pågående parlamentariska lotteriutredningen (C 1991:01) har bl.a. till 
uppgift att lägga fram förslag som positivt kan påverka folkrörelsernas 
möjligheter att öka sina intäkter från spel och lotterier. Utredningens 
kall lämna sitt slutbetänkande under år 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Behovet av utredning"&gt;&lt;a name="Behovet av utredning"&gt;Behovet av utredning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det anförda ger vid handen att det finns behov av att se över den 
nuvarande bidragsgivningen i syfte att åstadkomma enhetliga princi per 
för statens stöd till föreningslivet. En utredare bör därför tillkallas 
för att se över och lämna förslag till de principer som bör gälla för 
statens bidrag till folkrörel ser och andra ideella organisationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

5 Uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredarens övergripande uppgift bör vara att överväga möjligheterna att 
skapa ett mer enhetligt och konsekvent förhållningssätt från statens 
sida i fråga om bidragsgivningen till föreningslivet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett viktigt mål är att bidragsgivningen bör förenklas och att 
tyngdpunkten mer läggs på uppföljning och utvärdering. De nya 
principerna för statens bidragsgivning bör därför vara anpassade till 
den nya mål- och resultatorienterade budgetprocessen, bidragen skall 
kunna omprövas årligen. En analys bör därför göras av syftena med olika 
bidrag och möjligheterna att följa upp resultaten.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör vidare ta fram olika metoder för lämpliga resultatmått när 
det gäller föreningsdriven verksamhet. Med utgångspunkt här ifrån bör 
utredaren överväga i vad mån det är möjligt att åstadkomma enhetliga 
principer för en utvärdering av bidragsgivningen. Av stor vikt är därvid 
att utrymme ges för anpassning av bidragen till olika samhällssektorer.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett annat mål är att åstadkomma en större grad av självfinansiering av 
verksamheten och att öka föreningslivets självständighet. Utredaren bör 
därför stu dera och lämna förslag till hur föreningslivets självständiga 
ställning kan förstärkas genom en ökad självfinansiering av verksamhet 
en. För detta ändamål bör föreningslivets ekonomiska villkor i stort 
kartläggas. Därvid bör föreningslivets ekonomiska situation i den mån 
den påverkas av skatter och avgifter också beaktas. Utredaren bör också 
lämna förslag på hur statens bidragsg ivning, i samband med en 
förbättrad situation för självfinansering och ökad tillgång till 
spelmarknaden, kan minskas. Flera olika ni våer i besparingar bör 
redovisas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det samhällsekonomiska läget innebär att det i allt större utsträckning 
kommer att ställas stora krav på hushållning med den offentl iga 
sektorns resurser. Detta kräver ökad produktivitet och effektivitet samt 
att existerande utgiftsprogram och samhällsorganisation en omprövas. I 
många fall kan föreningsdriven verksamhet, med dess stora inslag av 
frivilliga och ideella krafter, vara ett effektivt alternativ och ett 
viktigt komplement till det offentliga huvudmannaskapet. Vid 
utformningen av principerna för statsbidragen bör utredaren beakta 
möjligheten att stimulera de frivilliga organisationernas ansvarstagande 
inom olika områden.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

6 Arbetets bedrivande&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör i sitt arbete samråda med pågående utredningar som kan ha 
betydelse för översynen av bidragen till föreningar och andr a ideella 
organisationer, exempelvis Lotteriutredningen (C 1991:01). I fråga om 
ansvaret för uppföljningen av bidragen och dess administration i övrigt 
bör utredaren ta del av det som anförts i folkrörelseutredningens 
betänkande (SOU 1988:39) Mål och resultat -- nya principer för det 
statliga stödet till föreningslivet .&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall beakta innehållet i regeringens direktiv till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning (dir. 1984:5) och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 
1988:43) samt om regionalpolitiska e ffekter (dir. 1992:50).&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall redovisa de delar av uppdraget som innebär budgetmässiga 
konsekvenser senast den 15 oktober 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredarens arbete skall vara avslutat senast den 1 juli 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för Civildepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över och lämna 
förslag till de principer som bör gälla för utformningen av statens 
bidrag till folkrörelser och andr a ideella organisationer,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Civildepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>