<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888055</hangar_id>
 <dok_id>GGB17</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>7</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:7</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>N-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>7</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2023-11-16 04:56:17</systemdatum>
 <publicerad>1992-02-06 00:00:00</publicerad>
 <titel>Begränsning av statens engagemang i Statens provningsanstalt och Statens maskinprovningar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:7</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB17/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB17</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB17</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Begränsning av statens engagemang i Statens provningsanstalt och Statens maskinprovningar&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Verksamheten inom SP"&gt;Verksamheten inom SP&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Verksamheten inom SMP"&gt;Verksamheten inom SMP&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Riktlinjer för utredningsuppdraget"&gt;Riktlinjer för utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:7&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde 1992--02--06.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda möjligheterna och 
formerna för en begränsning av statens engagemang inom prov nings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom Statens 
provningsanstalt (SP) och Statens maskinprovningar (SMP). Utredaren 
skall som underlag för utredningen redovisa den teknologiska 
infrastrukturen i EFTA- och EG-länderna inom teknisk utvärdering, 
provning, mätteknik och kvalitetssäkring samt analysera Sveriges behov 
av dessa tjänster.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget bör redovisas senast den 15 augusti 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I Sverige har det varit vanligt att den provning och kontroll som staten 
anser nödvändig för säkerhet till liv, hälsa och egendom utförs av 
myndigheter eller enskilda organ på statens vägnar. En organisatorisk 
ram för sådan provning och kontroll finns sedan 1970-talet i 
riksprovplatssystemet, som innebär att det för särskilda kontrollom råden kan utses ett organ, riksprovplats, som har monopol på att på 
uppdrag av staten utföra provning inom detta område. Nuvarande 
bestämmelser om riksprovplatser finns i lagen (1989:164) om obligatorisk 
kontroll genom teknisk provning och om mätning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan mitten av 1980-talet har de svenska systemen för provning och 
kontroll varit föremål för flera utredningar med syfte att anpassa våra 
egna system till de som växer fram i Europa. Inom EG finns sedan 1989 en 
sammanhängande policy för provning och certifiering (''The global 
approach to conformity assessment'', se prop. 1989/90:88, s. 122 f). 
Denna policy syftar till att uppnå ömsesidigt godtagande av provningar 
och certifieringar inom såväl det frivilliga som det obligatoriska 
området. Enligt EG:s principer bör systemet vara öppet för alla 
kompetenta organ, både offentliga och enskilda. En grundläggande regel 
är vidare att det skall vara tillräckligt att kontrollera en produkt i 
ett land för att vinna tillträde till hela EG-marknaden. En viktig 
utgångspunkt för EG-kommissionen var också att skapa ett kontrollsystem 
som bidrar till att främja kvalitetstänkandet i industrin.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom EG görs särskilda insatser för att stärka medlemsländernas 
kompetens inom teknisk utvärdering, provning, mätteknik och 
kvalitetssäkring. Sålunda är ''Community Bureau of Reference Programme 
in Applied Metrology and Chemical Analysis'' i det närmaste slutfört. I 
slutskedet medverkade också Sverige. För närvarande genomförs inom 
tredje ramprogrammet ''Research and Development Programme in the Field 
of Measurement and Testing''. EG har också påbörjat en inventering av 
tillgängliga resurser inom området. Avsikten är att kunna identifiera 
var ytterligare resurser måste byggas upp hos medlemsländerna för att en 
tillräckligt hög nivå inom området skall kunna säkerställas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I det europeiska arbetet med att harmonisera tekniska regler har 
standarder fått en central roll. En stor del av standarderna avser 
metoder för provning och kontroll. Planerna inom standardiseringsorganen 
visar på en tilltagande aktivitet inom området. Detta föranleds inte 
bara av EG:s direktiv utan även av allmänhetens krav och industrins 
önskemål. Möjligheten att påverka finns i kommittéer och arbetsgrupper, 
och där är tillgången till svensk expertis viktig. För att kunna påverka 
utvecklingen måste dessutom i många fall insatser göras i ett 
kunskapsbyggande samarbete (''prenormative research'') som föregår 
standardiseringen. EG har flera organ och program för sådana 
aktiviteter. En avgörande förutsättning för detta deltagande och för en 
nära förestående standardrevidering är den forskning och utveckling 
(FoU) och den erfarenhet som byggts upp inom teknisk utvärdering, 
provning och mätteknik.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En departementspromemoria (Ds 1991:86) om införande av EES-rätt inom 
området provning och kontroll är nu föremål för remissbehandling. 
Promemorian redovisar gemensamma lösningar på vissa sektorsövergripande 
frågor. Detta gäller framför allt införande av den infrastruktur av 
anmälda organ för bedömning av den överensstämmelse som EG-systemet 
förutsätter samt allmänna bestämmelser om EG-märkning. Samtidigt 
föreslås att det svenska riksprovplatssystemet som skiljer sig på 
väsentliga punkter från det system som nu är under framväxt i Europa 
successivt skall avvecklas. Genom lagen (1989:164) om kontroll genom 
teknisk provning m.m. har Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) 
givits uppgiften att som nationellt ackrediteringsorgan för 
laboratorier, certifieringsorgan och kontrollorgan sköta insyn och 
tillsyn av dessa organ utifrån tillämpliga europastandarder.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den beskrivna europeiska utvecklingen mot öppna system och möjlighet för 
alla kompetenta organ att agera på marknaden stämmer väl överens med 
regeringens ambition att förvandla tidigare statliga monopolsektorer 
till konkurrensutsatta verksamheter. Regeringen har nyligen beslutat att 
tillsätta en utredning om avmonopolisering av bilprovningen (dir. 
1992:2). I proposititionen (1991/92:69) om privatisering av statligt 
ägda företag, m.m. finns statliga bolag inom provning och certifiering 
förtecknade för att dessa skall kunna bli föremål för försäljning. Detta 
gäller SEMKO AB, AB Svensk Anläggningsprovning och AB Svensk 
Bilprovning.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har därmed anledning att ompröva sitt engagemang i Statens 
provningsanstalt (SP) och Statens maskinprovningar (SMP) och då framför 
allt i de delar av myndigheterna som arbetar på en konkurrensutsatt 
marknad.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I samband med ett EES-avtal och ett EG-medlemskap ställs dock särskilda 
krav, dels när det gäller en tillräckligt hög nivå och mognadsgrad på 
den teknologiska infrastruktur som behövs för provning och certifiering, 
och dels möjligheterna att föra fram och få gehör för svenska krav vid 
utarbetandet av olika dokument inom EG bl.a. direktiv och standarder.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Verksamheten inom SP"&gt;&lt;a name="Verksamheten inom SP"&gt;Verksamheten inom SP&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statens provningsanstalt är landets centrala institution för teknisk 
utvärdering, provning och mätteknik samt därmed förenad rådgivning, 
forskning och utveckling. SP utför undersökningar, provningar och 
tekniska utvärderingar av material, konstruktioner, system och därmed 
förenad verksamhet. SP fullgör uppgifter som riksprovplats och 
riksmätplats. Riksprovplatsverksamheten omfattar tjugo kontrollområden 
och utgör ca 9% av verksamheten. SP bedriver teknisk-vetenskaplig 
forskning inom sitt verksamhetsområde och lämnar experthjälp och råd 
till myndigheter och utredningar samt i nationellt och internationellt 
standardiseringsarbete. Totalt omfattar SP:s verksamhet ca  515 personer 
(ca 470 personår).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Verksamheten finansieras av intäkter från uppdragsverksamhet åt 
näringsliv och förvaltning, forskningsrådsmedel för forsknings- och 
utvecklingsprojekt och anslag över statsbudgeten. SP omsatte under 
verksamhetsåret 1990/91 233 miljoner kronor.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Verksamheten inom SMP"&gt;&lt;a name="Verksamheten inom SMP"&gt;Verksamheten inom SMP&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statens maskinprovningar har till uppgift att åt allmänheten prova 
maskiner, fordon och redskap inom entreprenadmaskinverksamheten, 
jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och för vården av grönytor. 
Provning av entreprenadmaskiner utgör huvuddelen av omsättningen som 
budgetåret 1990/91 var 31 miljoner kronor. Antalet anställda är 73 
personer. SMP är riksprovplats för tre kontrollområden och utför annan 
obligatorisk kontroll enligt lagen om kontroll genom teknisk provning 
och om mätning inom sitt verksamhetsområde. SMP utför också 
uppdragsprovning på begäran av företag, myndigheter eller enskilda samt 
lämnar råd och upplysningar inom sitt verksamhetsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Verksamheten finansieras av uppdragsintäkter samt anslag över 
statsbudgeten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör en särskild utredare tillkallas 
med uppgift att utreda vilka möjligheter och former som finns 
för att begränsa statens engagemang i SP och SMP inom provnings- och 
mätteknik samt anknytande verksamheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Riktlinjer för utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Riktlinjer för utredningsuppdraget"&gt;Riktlinjer för utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör ha följande uppgifter:&lt;br /&gt;
-- På en övergripande nivå kartlägga och analysera statens och andra 
aktörers roller och strategier inom områdena teknisk utvärdering, 
provning och kontroll och därmed sammanhängande FoU-stöd i ett antal 
EFTA- och EG-länder. I detta sammanhang bör redovisas vilka resurser 
länderna har för att genomföra marknadskontrollen av olika tekniska 
produkter.&lt;br /&gt;
-- Beskriva den svenska situationen och resurserna i huvuddrag inom 
provning och kontroll.&lt;br /&gt;
-- Analysera den nationella efterfrågan av tjänster inom teknisk 
utvärdering, provnings- och mätteknik samt kvalitetssäkring med särskild 
inriktning på de områden där SP och SMP är verksamma. I sitt arbete bör 
utredaren beakta de små och medelstora företagens särskilda behov vad 
avser tillgång till opartisk provningskompetens, service, enkla regler 
osv.&lt;br /&gt;
-- Kartlägga och analysera omfattningen och fördelningen mellan olika 
teknikområden av det statliga stödet till FoU med anknytning 
till teknisk utvärdering, provnings- och mätteknik samt 
kvalitetssäkring. I detta sammanhang bör även redovisas om 
FoU-verksamheter inom SP och SMP kan samordnas med andra 
forskningsinstitutioner.&lt;br /&gt;
-- Mot bakgrund av behovet av ökat näringslivsengagemang och begränsning 
av det statliga engagemanget föreslå lämpliga organisatoriska lösningar 
och huvudmannaskap/ägande för de verksamheter som bedrivs inom SP och 
SMP och därvid lämna förslag om privatisering och belysa konsekvenserna 
därav.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I sitt arbete bör utredaren eftersträva en bred samverkan med berörda 
myndigheter och organisationer samt näringslivet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör beakta det utredningsarbete om konkurrensutsatt 
affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna som på regeringens 
uppdrag genomförs av riksrevisionsverket.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För utredaren gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer 
och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning samt 
direktiven (dir. 1988:43) angående beaktande av EG-aspekten.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget bör redovisas senast den 15 augusti 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag har i denna fråga samrått med chefen för Jordbruksdepartementet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för Näringsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéeförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att utreda begränsning av statens engagemang i 
de verksamheter av karaktären mätning, provning, kontroll, utvärdering 
m.m. som bedrivs vid SP och SMP,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Näringsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>