<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888220</hangar_id>
 <dok_id>GGB159</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>59</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:59</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UD-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>59</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-08-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2023-11-16 04:56:19</systemdatum>
 <publicerad>1992-08-20 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utvärdering och analys av effektiviteten inom biståndsområdet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:59</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB159/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB159</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB159</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utvärdering och analys av effektiviteten inom biståndsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:59&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde 1992-05-07.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Svensson anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En kommitté inrättas för utvärdering och analys inom det 
biståndspolitiska området. Arbetet skall syfta till att ge regeringen 
ett bättre underlag för den fortlöpande effektiviseringen av biståndet 
och biståndsadministrationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den statliga biståndsbudgeten för det kommande budgetåret uppgår till ca 
14,5 miljarder kronor. Huvuddelen av biståndsinsatserna kanaliseras 
genom någon av biståndsmyndigheterna, av vilka SIDA är den största. 
Resterande del avser huvudsakligen Sveriges bidrag till internationella 
finansiella organ och vissa FN-organ.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom det bilaterala biståndet dominerade tidigare stödet genom SIDA till 
de s.k. programländerna. I takt med att biståndets former förändrats, 
bl.a. genom bildandet av särskilda myndigheter för stöd till forskning 
(SAREC), genom s.k. u-krediter och tekniskt bistånd (BITS) samt 
näringslivsbistånd (SWEDECORP), har stödet till länderna utanför denna 
krets ökat.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även biståndet genom enskilda organisationer har ökat. Sammantaget 
svarar i dag de enskilda organisationerna för ca 20 % av det statliga 
svenska bilaterala biståndet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Oavsett vilka styr- och organisationsformer som från svensk sida används 
i biståndspolitiken är det mottagarländernas utveckling och målet att 
höja de fattiga folkens levnadsnivå som hela tiden måste vara 
utgångspunkten för biståndet. I detta ligger biståndspolitikens största 
utmaning och tillika den centrala frågan i all utvärdering av biståndets 
måluppfyllnad.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Biståndets framgång avgörs i första hand av kopplingen till 
mottagarlandets utvecklingsprocess och dess grad av hjälp till 
självhjälp. Samtidigt är det viktigt att framhålla att ett lands välfärd 
och utveckling påverkas av många andra faktorer.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Åtskilliga makrostudier har genomförts för att belysa de 
samhällsekonomiska effekterna av 30 års bistånd från i-länder till 
u-länder . I fråga om slutsatserna skiljer sig dessa studier avsevärt. I 
vissa ifrågasätts om biståndet alls haft någon positiv effekt på mot 
tagarländernas ekonomiska utveckling. I andra studier påpekas att 
biståndet kan vara effektivt och att det haft sin betydelse för en 
utveckling i u-länderna under efterkrigstiden som i många avseenden är 
utan motstycke i ett längre historiskt perspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sett mot denna allmänna biståndspolitiska bakgrund är det angeläget att 
nu söka vidga perspektiven på effektivitetsfrågorn a inom det svenska 
biståndet. I anslutning till årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 
bil. 4, s. 85-86) har jag föreslagit att ett särskilt sekretariat, 
organiserat som en kommitté och med ett tvåårigt mandat, för utvärdering 
och analys av dessa frågor inrättas.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Behovet av strategiska och övergripande analyser och utvärderingar inom 
biståndsområdet har studerats av ett flertal utredningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Biståndsorganisationsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 
1990:17) Organisation och arbetsformer inom bilateralt bistånd, att ett 
myndighetsövergripande och fristående utrednings- och 
utvärderingssekretariat skulle inrättas (s. 192). Sekretariatets arbete 
borde kunna ge underlag för strategiska beslut och utgöra ett komplement 
till den utvärderingsverksamhet som måste finnas inom varje myndighet.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De uppgifter som utredningen såg som mest angelägna gällde övergripande 
utvärdering, t.ex. av teman som spänner över flera organisat ioner, och 
information till riksdagen och allmänheten om de långsiktiga effekterna 
av det svenska biståndet. Utredningen fann även behov av att kunna 
utvärdera styr- och ledningsfunktionerna inom biståndet liks om de 
övergripande målen samt menade slutligen att utvärderingsverksamheten 
borde kunna ge impulser till förändringar av biståndets organisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utvärderingsfrågorna inom biståndsområdet har även behandlats utförligt 
i rapporten (Ds 1990:63) Bra Beslut -- Om effektivitet och utvärdering i 
biståndet. Rapporten är en ingående studie av utvärderingens och 
resultatanalysens roll i den biståndspolitiska beslutsprocessen. I 
rapporten föreslås att en fristående utrednings- och 
utvärderingsfunktion inrättas.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med rapporten Bra Beslut som grund föreslog regeringen i 1991 års 
kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 bil. II:2, s. 21) att ett 
särskilt sekretariat borde inrättas. Riksdagen stödde förslaget (FiU37, 
rskr. 390).&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under våren 1991 remissbehandlades rapporten Bra Beslut. 
Remissinstanserna gav den ett i huvudsak gott bemötande. De synpunkter 
som lämnades på sekretariat et gällde dess förhållande till 
biståndsmyndigheternas utvärderingsverksamhet och det analysarbete som 
andra organ, bl.a. Riksrevisi onsverket, bedriver i frågor om den 
offentliga sektorns effektivitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Biståndets effektivitet är en solidaritetsfråga av central betydelse för 
svensk u-landspolitik. Regeringens avsikt är att ytterligar e höja 
ambitionerna på detta område. Ett effektivt resursutnyttjande inom 
biståndet är särskilt betydelsefullt med tanke på att det tar sikte på 
utsatta människor i de fattigaste delarna av världen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den reformerade statliga budgetprocessen innebär en övergång till en 
mål- och resultatorienterad styrning, vilken kommer att prägla 
förhållandet mellan regeringen och myndigheterna. För de 
verksamhetsansvariga på alla nivåer innebär detta såväl en ökad 
självständighet vad gäller verksamhetens bedrivande som ökade krav på 
att redovisa och utvärdera resultaten och effekterna av den aktuella 
verk samheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppföljning och utvärdering av biståndsprogram och -projekt är väl 
etablerade inslag i svenska biståndsmyndigheters och internationella 
biståndsorgans verksamheter. Ett fortlöpande erfa renhetsutbyte vad 
gäller metodutveckling och resultat äger också rum, bl.a. inom OECD:s 
ram. Utvärderingsrapporter från pågående och avslutade biståndsinsatser 
ingår regelmässigt i biståndsmyndigheternas interna beslutsprocess.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även den del av biståndet som kanaliseras genom internationella 
organisationer, främst inom FN-systemet, och som inte direkt ligger inom 
biståndsmynd igheternas ansvarsområde bör bli föremål för utvärdering.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är mot denna bakgrund den nu föreslagna kommitténs uppgifter bör 
preciseras. Fokus skall ligga på de frågor som omfattas av rege ringens 
ansvar och inriktas på effektiviteten i biståndet och inom 
biståndsadministrationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom sitt arbete bör kommittén bidra till att regeringens mål- och 
resultatorienterade styrning inom biståndet utvecklas. Kommittén bör 
därför pröva och utveckla metoder och modeller för utvärdering och 
analys av biståndet s effektivitet samt lämna förslag till hur dessa bör 
användas i regeringens löpande arbete med biståndet. Kommittén bör även 
analysera hur regeringens behov av från biståndsmyndigheterna oberoende 
utvärderingar och analyser kan tillgodoses.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av särskilt intresse är vidare utvärderingar av bistånd till stöd för 
demokratisk samhällsutveckling och mänskliga rättigheter samt övergång 
till marknadsekonomi i mottagarländerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mitt förslag bör även ses som ett inslag i regeringens arbete med att 
öka effektivi teten i den offentliga sektorns insatser. De allmänna 
utgångspunkterna för detta arbete har redovisats i årets finansplan 
(prop. 199 1/92:100 bil. 1).&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De särskilda frågeställningar som enligt min mening är angelägna för 
kommittén att belysa, kan i huvudsak delas in i tre kategorier.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den första innefattar huvudsakligen frågor som rör effektiviteten i det 
svenska biståndspolitiska systemet, dvs. bl.a. styrformerna 
och de biståndspolitiska medlen. Som exempel kan nämnas:&lt;br /&gt;
-- Erfarenheter av hittillsvara nde arbete med resultatanalys och 
utvärdering inom det biståndspolitiska området.&lt;br /&gt;
-- Biståndsadministrationens kompetensförsörjning, inkl. 
förutsättningarna för rekrytering, utveckling och avveckling av 
personal.&lt;br /&gt;
-- Erfarenheter av biståndskoordinering.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den andra innefattar frågor om hur effektivt det svenska biståndet är 
som medel för att uppnå de uppställda målen. Här kan som exempel nämnas:&lt;br /&gt;
-- Demokratisk samhällsutveckling i mottagarländerna, hur kan den 
stödjas inom ramen för biståndspolitiken?&lt;br /&gt;
-- Kvinnobiståndets former och inriktning.&lt;br /&gt;
-- Sveriges engagemang i de regionala utvecklingsbankerna.&lt;br /&gt;
-- Uppföljning av regeringens riktlinjer för svenskt 
utvecklingssamarbete med de afrikanska mottagarländerna (prop. 
1988/89:100 bil. 5, s. 47-58).&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den tredje kategorin avser frågor om i vilken utsträckning och på vilket 
sätt biståndet påverkar u-ländernas samhällsutveckling i stort. Exempel 
på frågeställningar inom detta område är:&lt;br /&gt;
-- Leder utländskt bistånd till att villkoren för inhemsk produktion och 
resursmobilisering försämras (s.k. Dutch Disease)?&lt;br /&gt;
-- Sveriges bistånd till jordens 30 fattigaste länder under 30 år -- är 
länderna fortfarande de 30 fattigaste om 30 år?&lt;br /&gt;
-- Studier av biståndets betydelse för enskilda länders utveckling (s.k. 
country reviews).&lt;br /&gt;
-- Vilken roll spelar biståndet för den offentliga sektorns utveckling i 
mottagarländerna och hur påverkar biståndet relationerna mellan stat och 
marknad?&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetets bedrivande"&gt;&lt;a name="Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot den ovan angivna bakgrunden föreslår jag att en kommitté tillsätts. 
Dess arbete bör tidsbegränsas till två år. Kommittén skall både bedriva 
eget utvärderings- och analysar bete genom sitt sekretariat samt kunna 
beställa och helt eller delvis finansiera uppdrag som utförs av 
forskningsinstitutioner, mynd igheter och enskilda.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall senast den 1 september 1993 till regeringen redovisa ett 
förslag om hur regeringens mål- och resultatorienterade sty rning inom 
biståndsområdet kan utvecklas. Till grund för sitt förslag bör kommittén 
pröva och utveckla modeller för utvärdering och resultatanalys av 
biståndets effektivitet samt redovisa erfarenheterna av hittillsvarande 
arbete med dessa frågor inom det biståndspolitiska området.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I anslutning härtill bör kommittén även redovisa ett förslag om hur 
verksamheten med övergripande utvärdering och analys inom 
biståndsområdet bör bedrivas på längre sikt.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Resultaten av kommitténs övriga arbete bör löpande redovisas för 
regeringen. Kommittén är oförhindrad att när den finner detta påkal lat 
till regeringen redovisa förslag i frågor om effektiviteten i biståndet. 
Kommittén skall härvid beakta regeringens direktiv (dir. 1984:5) ti ll 
samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör själv finna lämpliga former för hur resultaten av dess 
arbete bör spridas till myndigheter, organisationer och den 
biståndsintresserade allmänheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör ta kontakter och utbyta erfarenheter i utvärderingsfrågor 
med svenska myndigheter, organisationer och multila terala 
biståndsorgan.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall i tillämpliga delar följa regeringens direktiv (dir. 
1988:43) till kommittéer och särskilda utredare angående beakta nde av 
EG-aspekter i utredningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall senast den 30 juni 1994 lämna en samlad redovisning av 
sitt arbete till regeringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om 
internationellt utvecklingssamarbete och mänskliga rättigheter&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté med högst elva ledamöter -- omfattad av 
kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utvärdera och a 
nalysera effektiviteten i det svenska biståndet,&lt;br /&gt;
att besluta om sekreterare och annat biträde åt kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta tredje huvudtitelns reservationsanslag C 3. Andra 
biståndsprogram, anslagsposten 8. Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Utrikesdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>