<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888215</hangar_id>
 <dok_id>GGB157</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>57</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:57</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UD-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>57</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-04-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:30</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:30</publicerad>
 <titel>Översyn av styrnings- och samarbetsformer i biståndet rörande regeringskansliet och biståndsmyndigheterna</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:57</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB157/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB157</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB157</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av styrnings- och samarbetsformer i biståndet rörande regeringskansliet och biståndsmyndigheterna&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Tidigare behandling"&gt;Tidigare behandling&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Roller och styrformer i biståndet"&gt;Roller och styrformer i biståndet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utgångspunkter"&gt;Utgångspunkter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:57&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-29.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Svensson anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda 
styrnings- och samverkansformer i biståndet. Till utredaren 
skall knytas en referensgrupp.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Tidigare behandling"&gt;&lt;a name="Tidigare behandling"&gt;Tidigare behandling&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I prop. 1991/92:100 tas bl.a. upp frågor om effektivare styrning och 
samverkan inom biståndet. Där sägs bl.a. (bil. 4, s. 133):&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det svenska samarbetet med enskilda länder kan således omfatta många 
olika typer av bistånd och förutsättningar finns i biståndsorga 
nisationerna för att på ett flexibelt sätt möta olika typer av krav och 
behov. Ansvarsfördelningen mellan SIDA och övriga biståndsmy ndigheter 
samt mellan myndigheterna och regeringskansliet kan i vissa fall behöva 
förändras eller klargöras. Jag avser därför att ge nom fortsatt översyn 
bl.a. av styrnings- och samverkansformerna ytterligare effektivisera 
utvecklingssamarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utrikesutskottet har med anledning av riksdagens revisorers förslag 
1991/92:11 om effektiviteten i förvaltningen av svenskt 
utvecklingsbistånd, i betänkandet (1991/92:UU11) Effektiviteten i 
förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd, bl.a. tagit upp frågorna om 
ö versyn av rollfördelningen mellan Utrikesdepartementet och SIDA, 
regeringens styrning av SIDA samt om förbättrad redovisning till 
riksdagen av biståndsanslagets disposition. Riksdagen biföll den 12 
december 1991 utskottets hemställan (rskr. 1991/92:71).&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I en motion (U 202, yrkande 6) till årets riksdag föreslås att riksdagen 
skall begära en översyn av landprogrammeringens och sakansl agens 
respektive roller. Utrikesutskottet har i sitt betänkande (UU15) 
tillstyrkt motionen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Roller och styrformer i biståndet"&gt;&lt;a name="Roller och styrformer i biståndet"&gt;Roller och styrformer i biståndet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen fäster stor vikt vid en effektiv resursanvändning. Detta 
ligger i såväl Sveriges som mottagarlandets intresse. Övergång till 
politisk pluralism och marknadsekonomi sker på mån ga håll. Denna 
utveckling måste stödjas, men den ställer också nya krav på flexibilitet 
i våra biståndsinsatser.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Principer för metoder och roller i biståndet har successivt arbetats 
fram. I årets budgetproposition fastslås rollfördelningen mellan 
mottagare och givare med speciell hänvisning till tidigare utredningar, 
där den viktigaste är betänkandet (SOU 1990:17) Organisation och 
arbetsformer inom bilateralt bistånd. Frågan om effektiviteten i 
biståndet har belysts i promemorian (Ds 1990:63) Bra beslut.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom biståndet har det utvecklats kanaler och metoder för att förmedla 
kunnande, tillföra kapital och lindra nöd. Stora delar av svenskt 
samhälls- och näringsliv och en mångfald av organisationer deltar i 
detta arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

SIDA har utvecklat ett arbetssätt som anpassats framför allt för 
samarbete med de fattigaste länderna och i situationer som kräver 
långsiktigt engagemang och god kännedom om länderna. BITS har ett 
arbetssätt som är mer avpassat till mottagarländer som i större 
utsträckning än de fattigaste länderna har egna resurser och egen 
kompetens för samhällsuppbyggnaden. Insatser och projekt som stöds av 
BITS är därför utformade som ett samarbete mellan parter i 
samarbetslandet och kompetenta och konkurrenskraftiga svenska 
institutioner och företag, dvs. kontraktsfinansiering. SAREC och 
SWEDECORP har inrättats för samarbete inom forskning respektive 
näringsliv och handel.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I årets budgetproposition konstateras att en allt större andel av 
biståndet kommit att ligga utanför landramarna, både som an del av det 
stöd som kanaliseras genom SIDA och som andel av det totala biståndet 
genom samtliga myndigheter. Fler samarbetsländer har tillkommit, och för 
vissa landramsländer finns skäl att främja en övergång till samarbete i 
andra former. Samtidigt fastslås att l andramar också i fortsättningen 
bör vara det centrala planeringsinstrumentet för SIDA:s arbete i fattiga 
länder som mottar omfattand e bistånd.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Denna förändring av det bilaterala biståndet i omfattning och mångfald 
ställer motsvarande krav på anp assning av styr- och samverkansformerna. 
Inom regeringskansliet pågår ett omfattande arbete för att förändra och 
effektivisera dessa. De viktigaste inslagen i detta arbete är följande.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regionala analys- och utvecklingsprojekt för Afrika (1989), Latinamerika 
(1990) och pågående arbeten rörande Centralamerika och Asien utgör grund 
för det strategiska arbetet i de olika regionerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet med landprofiler för större mottagarländer utanför 
programlandskretsen syftar till att klargöra en lämplig framti da 
inriktning och omfattning av samarbetet med enskilda länder samt 
rollfördelningen mellan de svenska myndigheterna i det aktuella landet.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I vissa landramsländer har en positiv ekonomisk utveckling skapat 
särskilda förutsättningar att främja samarbete i andra former. För 
söksarbete med en sådan anpassning av biståndet har påbörjats.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För katastrofbiståndet och demokratistödet, vilka finansieras utanför 
landramarna, pågår arbete med att klargöra ansvarsfördelning och 
arbetsformer.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet med att utveckla den mål- och resultatorienterade styrningen 
förutsätter bl.a. att regeringens och myndigheternas respektive roller 
definieras klarare, särskilt när det gäller att ange krav och riktlinjer 
för de statliga verksamheterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen avser att tillsätta en kommitté för utvärdering och analys av 
effektiviteten inom biståndsområdet. Kommitténs uppgift bör bli att 
medverka i utvecklingen av regeringens mål- och resultatorienterade 
styrning inom biståndet och att genomföra utvärderingar och analyser av 
vissa angelägna biståndspolitiska frågeställningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kreditbiståndets roll i det svenska biståndet har nyligen utretts i 
betänkandet (SOU 1991:74) Krediter för utveckling. Beredning av ärendet 
pågår för närvarande i Utrikesdepartementet.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Promemorian (Ds 1991:71) Effektivisering av utrikesförvaltningen följs 
upp av en särskild arbetsgrupp i syfte att närmare belysa 
arbetsfördelning mellan UD och myndigheterna med hänsyn till de olika 
roller de förväntas spela i utvecklingssamarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid sidan av de ov an redovisade utredningarna m.m. om styrnings- och 
samverkansformerna i biståndet finns det emellertid behov av 
kompletterande analy ser och utredningar på vissa centrala punkter som 
rör landramarna och de ämnesbundna anslagen, samverkan och 
arbetsfördelning mellan biståndsmyndigheterna samt frågan om riksdagens 
inflytande.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utgångspunkter"&gt;&lt;a name="Utgångspunkter"&gt;Utgångspunkter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen diskuterat landprogrammens och 
projektbiståndets roller i utvecklingssamarbetet. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utrikesutskottet konstaterade år 1991 at t det svenska biståndet till 
stor del redan är projektinriktat. Enligt utskottet ger kombinationen av 
landramar och användningen av andra biståndsinstrument den flexibilitet 
som är nödvändig i det samlade biståndet. Vidare kan ett 
landprogrammerat bistånd övergå till annat bistånd, om de ekonomiska och 
politiska förutsättningarna så kräver. Genom att en ökande andel av 
biståndet går utanför landramarna och allt fler biståndsinstrument 
används, avdramatiseras programlandsfilosofin om särskilt gynnade 
mottagarländer. Utskottet ansåg att en kombination av olika 
biståndsinstrument fortfarande var det effektivaste arbetssättet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I årets budgetproposition har eftersträvats en mer allsidig belysning av 
det svenska biståndet till de större mottagarländerna, inte bara för 
landramsländerna. SIDA har utvecklat en särskild planeringsmetod för 
utnyttjande av landramar. Den har visat sig vara flex ibel och effektiv 
för de fattigaste länderna. Metoden innebär att man kan ge stöd till 
breda sektorsprogram, inom t.ex. de soc iala sektorerna, där det ofta 
finns starka krav på planeringstrygghet samt behov av samordning med 
andra givare och med mottagarlandets insatser. Samtidigt är det viktigt 
att de rambundna anslagen anpassas till mottagarländernas planerings- 
och genomförandekapacit et så att uppkomsten av stora 
anslagsreservationer undviks.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringens förslag innebär en anpassning av de rambundna anslagen till 
hur länderna kunnat omsätta medlen i konkreta insatser och t ill den 
ökade bredden i biståndet. Vissa medel från l andramarna har överförts 
till SWEDECORP för näringslivssamarbete. För några länder har medel 
ställts till förfogande utanför landram arna för andra biståndsorgan för 
att främja ett bredare samarbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör arbeta med utgångspunkt från den helhetsbild av det 
svenska bilaterala biståndet som presenterades i betänkandet SOU 1 
990:17. Utredningen behandlade arbetsformer i det bilaterala biståndet 
med huvudsaklig inriktning på biståndet utanför de s.k. programländerna. 
Rollfördelningen mell an myndigheterna bör behandlas mot bakgrund av vad 
som anförs i prop. 1990/91:100 i denna fråga.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör därutöver behandla landramsstödets roll jämfört med 
bistånd som kanaliseras genom andra anslagsposter i det långsiktiga 
utvecklingssamarbetet. De viktigaste stödformerna som kanaliseras genom 
SIDA utanför landramarna är demokratifrämjande stöd, miljö stöd, stöd 
till ekonomiska reformer samt skuldlättnader.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En utgångspunkt för utredarens arbete skall vara att förutsättningarna 
måste säkras för ett långsiktigt och effektivt bistånd med fortsatt 
tyngdpunkt på de fattigaste länderna.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör belysa ansvarsfördelningen och samarbetet mellan de olika 
biståndsmyndigheterna och deras respektive roller i dag i sy fte att 
underlätta en bedömning av om det finns skäl att ytterligare renodla 
eller profilera respektive myndighets verksamhet. Detta skall ses mot 
bakgrund bl.a. av att kravet på samordnat svenskt agerande kan komma att 
öka vid ett EG-medlemskap. Regeringen konsta terar i årets 
budgetproposition att det för vissa landramsländer finns skäl att främja 
samarbete i andra former, där bistånd genom andra myndigheter kommer att 
spela en viktigare roll. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet 
ägnas åt stödformer som syftar till att förstärka infrast rukturen i 
u-länder liksom åt frågan om samverkan mellan biståndsorganen på detta 
område.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör vidare belysa och precisera regeringens roll vid 
utformandet av riktlinjer för biståndet, inte minst mot bakgrund av 
övergången till en mål- och resultatorienterad styrning av verksamheten. 
I detta sammanhang bör en bedömning göras av den roll landprofiler kan 
spela för at t ge en överblick över det samlade svenska 
biståndssamarbetet och dess strategiska betydelse i enskilda 
mottagarländer, inkl. progra mländer.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Samarbetet mellan ambassad och biståndskontor i samarbetsländerna bör 
belysas så att utlandsmyndigheternas resurser kan utnyttjas på bästa 
sätt. Det ter sig angeläget att åstadkomma en mer effektiv integration 
mellan utlandsmyndighetern as allmänna avdelningar och biståndskontoren.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kreditbiståndsutredningens slutsatser och inkomna remissyttranden bör 
beaktas av utredaren, liksom pågående utredning rörande 
katastrofbiståndet.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Slutligen bör utredaren belysa olika möjligheter att säkerställa 
riksdagens insyn och inflytande över biståndets utformning, samtidigt 
som regeringen tillförsäkras nödvändig flexibilitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall beakta vad som sägs i regeringens direktiv till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning (dir. 1984:5) samt om beaktande av EG-aspekter i 
utredningsverksamheten (dir. 1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall arbeta så att ett förslag kan redovisas senast den 30 
oktober 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om 
internationellt utvecklingssamarbete och mänskliga rättigheter&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att se över styrnings- och samarbetsformer i 
det svenska biståndet,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, sekreterare och annat biträde åt utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns reservationsanslag C 
3. Andra biståndsprogram, anslagsposten 8. Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Utrikesdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>