<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888264</hangar_id>
 <dok_id>GGB149</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>49</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:49</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Ju-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>49</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-04-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-06-25 11:17:16</systemdatum>
 <publicerad>1992-04-02 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tilläggsdirektiv till vallagsutredningen (Ju 1991:02)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:49</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB149/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB149</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB149</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Tilläggsdirektiv till vallagsutredningen (Ju 1991:02)&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Den särskilde utredarens nuvarande uppdrag"&gt;Den särskilde utredarens nuvarande uppdrag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utlandsröstning"&gt;Utlandsröstning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Röstmottagning i utlandet"&gt;Röstmottagning i utlandet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:49&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Laurén anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vallagsutredningen får i särskilt uppdrag att se över de bestämmelser 
som reglerar röstningsförfarandet för utlandssvenskar i syfte att göra 
det lättare för denna väljarkategori att delta i riksdagsvalen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Den särskilde utredarens nuvarande uppdrag"&gt;&lt;a name="Den särskilde utredarens nuvarande uppdrag"&gt;Den särskilde utredarens nuvarande uppdrag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom regeringsbeslut den 7 mars 1991 bemyndigades chefen för 
justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att 
se över valförfarandet från administrativ och teknisk synpunkt (dir. 
1991:13). Den särskilde utredaren har numera tillkallats och utredningen 
arbetar under namnet vallagsutredningen (Ju 1991:02). 
&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;

Uppgiften för utredningen är att anpassa valförfarandet till beslutade 
och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och 
regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen inom 
framför allt ADB-området. Utredaren har getts stor frihet att ta upp de 
frågor som han anser behöver övervägas inom ramen för sin översyn. I 
direktiven anges emellertid vissa valtekniska frågor i mera egentlig 
mening som utredaren bör söka lösa. Exempel på sådana frågor är bl.a. 
reglerna om röstlängder och röstkort, själva röstningsförfarandet, 
rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning. Utredningsarbetet 
bör enligt direktiven slutföras under parlamentarisk medverkan och vara 
avslutat före den 1 juli 1993. I direktiven anges vidare att om 
utredaren finner att vissa ändringar kan och bör genomföras redan till 
1994 års val, kan han lägga fram de förslag som behövs för detta i ett 
delbetänkande. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utlandsröstning"&gt;&lt;a name="Utlandsröstning"&gt;Utlandsröstning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Utlandssvenskarnas rösträtt"&gt;&lt;a name="Utlandssvenskarnas rösträtt"&gt;Utlandssvenskarnas rösträtt&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 3 kap. 2 § regeringsformen (RF) anges att bestämmelser om rösträtt för 
svensk medborgare som ej är bosatt i riket finns i lag. Den lag som 
avses är vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95, senast ändrad 1991:1654).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt 4 kap. 11 § vallagen har en svensk medborgare som ej är bosatt i 
riket rösträtt vid val till riksdagen, om han varit folkbokförd här 
någon gång och uppnått 18 års ålder senast på valdagen. Vidare anges att 
en svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt 
skattemyndighetens personband ej är folkbokförd här.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt den nya folkbokföringslagen (1991:481), som trädde i kraft den 1 
juli 1991, skall den som kan antas under sin normala livsföring komma 
att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år 
avregistreras från folkbokföringen som utflyttad, om inte vederbörande 
är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst (14 
och 20 §§). &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att få rösta måste man vara upptagen i gällande röstlängd. Det finns 
två typer av röstlängd, allmän röstlängd och särskild röstlängd. 
Röstlängder upprättas årligen och gäller från den 1 september till den 
31 augusti följande år. I allmän röstlängd tas de personer automatiskt 
upp som den 1 juni är folkbokförda i riket och som fyllt eller under 
röstlängdens giltighetstid fyller 18 år. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;


I särskild röstlängd tas efter ansökan de röstberättigade svenska 
medborgare upp som inte är folkbokförda i riket den 1 juni. Ansökan kan 
göras av svenska medborgare som är bosatta utomlands eller före den 1 
juni kommer att bosätta sig utomlands och därför inte är folkbokförda i 
Sverige den 1 juni när allmän röstlängd upprättas. Ansökan om att tas 
upp i den särskilda röstlängden måste göras inför varje ordinarie val. 
Ansökan gäller då även för de två kommande mellanvalsåren. Skriftlig 
ansökan skall skickas till riksskatteverket, som är central 
valmyndighet, senast den 1 juni med en försäkran på heder och samvete 
att sökanden är svensk medborgare. Försäkran skall vara avgiven under 
tiden 1 januari - 1 juni.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När ansökan kommit in till den centrala valmyndigheten får sökanden en 
skriftlig bekräftelse på detta. En ansökan som görs för sent eller som 
saknar egenhändigt undertecknad försäkran avgiven det år röstlängden 
upprättas tas inte upp till prövning.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ansökningsblanketter för att bli upptagen i särskild röstlängd lämnas 
vid anmälan om utvandring. Dessutom finns sådana hos samtliga svenska 
utlandsmyndigheter. Vidare får alla som tagits upp i en särskild 
röstlängd för föregående valperiod direktadresserade 
ansökningsblanketter.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inför de ordinarie valen och inför eventuella extra val till riksdagen 
eller riksomfattande folkomröstningar upprättas röstkort för den som är 
upptagen i allmän röstlängd av skattemyndigheten och för den som är 
upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. &lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Röstmottagning i utlandet"&gt;&lt;a name="Röstmottagning i utlandet"&gt;Röstmottagning i utlandet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att de väljare som vistas utomlands skall kunna utöva sin rösträtt 
anordnas sedan lång tid tillbaka vid de allmänna valen röstmottagning på 
svenska beskickningar och konsulat. Regler om sådan röstmottagning finns 
i 10 kap. 7-11 §§ vallagen. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Röstning utomlands sker hos de svenska utlandsmyndigheter som den 
centrala valmyndigheten efter samråd med utrikesdepartementet bestämmer. 
Vid 1991 års val anordnades röstmottagning på drygt 300 sådana platser. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid ordinarie val får röstning hos en utlandsmyndighet börja tidigast 24 
dagar före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas 
vara den centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före 
valdagen. Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger 
rum hos myndigheten och kungör tid och plats för röstningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utlandssvenskarna ges också viss information. Bl.a. annonseras det i de 
större svenska dagstidningar som sprids utomlands och i tidningar som 
ges ut speciellt för svenskar i utlandet; information ges vidare i 
svensk radio/TV och i Sveriges Radios utlandsprogram. Den som upptas i 
särskild röstlängd får också, i samband med att röstkort skickas ut, 
information om på vilka platser och vid vilka tider röstmottagning sker.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kritik har framförts mot det rådande systemet. Bl.a. anses att 
ansökningsförfarandet är för komplicerat och att information om de olika 
formkraven och tidsfristerna inte når fram till de personer som berörs. 
På grund härav måste ett icke obetydligt antal ansökningar avslås; inför 
1991 års val avslogs 1 421 av totalt 21 258 inkomna ansökningar. 
Huvuddelen av dessa ansökningar avsåg dock personer som redan var 
upptagna i allmän röstlängd. 
 
Brevröstning&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I stort sett har röstmottagningen hos de svenska utlandsmyndigheterna 
kunnat genomföras utan några invändningar från den berörda staten. 
Schweiz och Förbundsrepubliken Tyskland tillåter emellertid inte 
röstmottagning hos utlandsmyndigheter. Sedan 1956 års val har någon 
röstmottagning inte kunnat genomföras hos de svenska 
utlandsmyndigheterna i Schweiz och sedan 1982 års val inte heller i 
Förbundsrepubliken Tyskland. De tyska och schweiziska myndigheterna har 
dock accepterat att utländska medborgare deltar i val i sina hemländer 
genom att sända sina valsedlar till hemlandet med posten, s.k. 
brevröstning. Genom särskild lagstiftning, senast lagen (1991:189) om 
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz, har man därför 
gjort det möjligt för väljare som befinner sig i dessa stater att lämna 
sina röster genom brevröstning. Lagen är tidsbegränsad och gäller till 
utgången av år 1994. Tidigare gällde från och med 1982 års val 
motsvarande lagstiftning för brevröstning i Förbundsrepubliken. &lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De tyska myndigheterna frångick i augusti 1991 sin tidigare avvisande 
hållning beträffande röstmottagning på utlandsmyndigheterna inom 
Förbundsrepubliken. En förutsättning för att röstmottagningen på 
utlandsmyndigheterna skall tillåtas är emellertid att den tyska 
regeringen i varje enskilt fall lämnar sitt samtycke.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En ansökan om röstmottagning får dock inte göras senare än sex månader 
före det röstmottagning till det aktuella valet påbörjas, vilket torde 
göra det omöjligt att anordna röstmottagning på de svenska 
utlandsmyndigheterna inom Förbundsrepubliken i händelse av ett extra 
val. I stället skulle det då bli nödvändigt att anordna brevröstning.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av den i Sverige gällande huvudregeln att rösträtten utövas 
genom personlig inställelse har brevröstning ansetts böra komma till 
användning endast i sådana fall då det inte är möjligt att i något land 
genomföra röstmottagning på de svenska utlandsmyndigheterna. På grund 
härav och då en stor andel av brevrösterna brukar vara behäftade med 
sådana fel att de underkänns, har brevröstningen hittills betraktats som 
ett provisorium (se bl.a. SOU 1987:6 s. 167 och prop. 1990/91:112 s. 6). &lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

 
Det särskilda uppdraget&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen, senast våren 1991 
(1990/91:KU32), behandlat motionsyrkanden om en grundlagsreglering av 
utlandssvenskarnas rösträtt. Förslagen innebär att den bestämmelse utgår 
som nu finns i 3 kap. 2 § RF och som möjliggör förändringar av 
utlandssvenskarnas rösträtt genom vanlig lag. Denna fråga är enligt min 
mening inte av sådant slag att den bör ingå i vallagsutredningens 
uppdrag utan får övervägas i ett annat sammanhang. &lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är i detta sammanhang i stället angeläget att söka underlätta för 
utlandssvenskarna att använda sig av den rösträtt de principiellt är 
tillerkända. Det kan nämligen till följd av de komplicerade reglerna om 
anmälan till särskild röstlängd och röstmottagning på svenska 
utlandsmyndigheter vara förenat med betydande svårigheter för en svensk 
medborgare som är bosatt utomlands att rösta. Denna fråga måste i dag 
anses vara än mer angelägen än tidigare bl.a. på grund av de nya och 
strängare bestämmelserna om avregistrering från folkbokföringen som får 
till följd att allt fler personer kommer att behandlas som 
utlandssvenskar och sålunda omfattas av de särskilda röstningsregler som 
gäller för denna kategori medborgare. Enligt min mening bör 
vallagsutredningen uttryckligen få som särskild uppgift att se över 
också röstningsförfarandet för utlandssvenskarna m.m. i syfte att göra 
det lättare för denna väljarkategori att delta i riksdagsvalen. Exempel 
på åtgärder som kan övervägas kan vara att förändra systemet med 
särskilda röstlängder med tillhörande ansökningsförfarande eller att 
utvidga möjligheterna till brevröstning.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det särskilda uppdrag som jag vill ge utredningen är inte mera 
omfattande än att det bör kunna slutföras inom den ursprungliga 
tidsramen för utredningens arbete. &lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag hemställer att regeringen ger utredningen det särskilda uppdrag som 
jag har förordat.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Justitiedepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>