<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888182</hangar_id>
 <dok_id>GGB143</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>43</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:43</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>U-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>43</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-04-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:28</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:28</publicerad>
 <titel>Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:43</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB143/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB143</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB143</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vårdhögskolornas omfattning"&gt;Vårdhögskolornas omfattning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vårdhögskolornas inriktning"&gt;Vårdhögskolornas inriktning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Probleminventering"&gt;Probleminventering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Tidigare utredningar"&gt;Tidigare utredningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:43&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare  tillkallas för att undersöka 
möjligheten att överföra vårdhögskolorna till statligt huvudmannaskap. 
Utredaren får redovisa alternativa förslag till organisatoriska 
lösningar. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Vårdhögskolornas omfattning, inriktning och problem"&gt;&lt;a name="Vårdhögskolornas omfattning, inriktning och problem"&gt;Vårdhögskolornas omfattning, inriktning och problem&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vårdhögskolornas omfattning"&gt;&lt;a name="Vårdhögskolornas omfattning"&gt;Vårdhögskolornas omfattning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I samband med 1977 års högskolereform fördes flera  utbildningar som 
tidigare tillhört gymnasieskolan inom den primärkommunala eller 
landstingskommunala utbildningsorganisationen till högskolan. 
Integreringar av de olika utbildningarna i den nya 
högskoleorganisationen genomfördes utan att huvudmannaskapet 
förändrades. De allmänna målen i högskolelagen blev gemensamma för 
statlig och kommunal högskoleutbildning medan högskoleförordningens 
regler om ledning, styrning och tjänsteorganisation kom att ges olika 
utformning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den kommunala delen av högskolan utgörs av olika former av 
vårdutbildningar på grund- och påbyggnadsnivå. Sammanlagt erbjuds där 
drygt 9000 nybörjarplatser på 10 olika utbildningslinjer samt knappt 600 
årsstudieplatser på lokala linjer och fristående kurser. Totalt i landet 
finns det 30 vårdhögskolor fördelade på över 40 enheter. Staten betalar 
budgetåret 1991/92 ett schablonbidrag på mellan 9 700 och 18 200 kr per 
utnyttjad årsstudieplats. Den större delen av utbildningskostnaderna 
betalas av huvudmännen. Landstingen (motsv.) beräknar de egna 
kostnaderna för de medellånga vårdutbildningarna till ca 700 miljoner 
kronor för 1990/91, medan statens bidrag till verksamheten under 
motsvarande tid var ca  160 miljoner kronor. Huvudmännen kan utbilda 
fler än vad planeringsramarna anger, men får då inga statsbidrag för 
dessa platser. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det kommunala huvudmannaskapet innebär att landstingets styrelse har 
ansvaret för utbildningens genomförande. I Göteborg och Malmö har 
kommunen motsvarande ansvar. I Stockholm finns dessutom tre enskilda 
sjuksköterskeskolor, Röda Korsets sjuksköterskeskola, Sophiahemmets 
sjuksköterskeskola och Ersta sjuksköterskeskola. Det planerade antalet 
platser för Stockholms läns landsting innefattar även dessa skolors 
platser.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vårdhögskolornas inriktning"&gt;&lt;a name="Vårdhögskolornas inriktning"&gt;Vårdhögskolornas inriktning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Studerande som genomgår och avslutar någon av de medellånga 
vårdutbildningarna saknar i dag möjligheter till en organiserad fortsatt 
utbildning som ger behörighet till forskarutbildning och forskning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De medellånga vårdutbildningarna har genomgående en mycket stark direkt 
yrkesförberedande inriktning. Viktiga inbördes skillnader finns dock. 
Främst sjuksköterskeutbildning och sjukgymnastutbildning omfattar 
betydande teoretiska moment. Efterhand har teori- och metodutveckling i 
anslutning till vårdarbetet kommit att samlas och koncentreras inom 
ramen för omvårdnadsforskningen. Detta har i sin tur skapat nya 
förutsättningar för utbildningarna. Kompetensutveckling har i betydande 
utsträckning skett inom ramen för en organiserad samverkan mellan 
landsting och statliga högskolor, främst de medicinska och 
samhällsvetenskapliga fakulteterna. Totalt finns i dag mer än 300 
forskarstuderande inom dessa grupper samt ca 150 som har disputerat 
eller avlagt licenciatexamen. Mellan åren 1986 och 1991 ökade antalet 
forskarstuderande med 71 % och antalet disputerade med 100 %. Andelen 
studerande som fortsätter till forskarutbildning är dock låg. Sedan de 
kommunala vårdhögskolorna inrättades 1977 har ca 65 000 personer 
utbildats vid dessa.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vårdhögskolorna på universitetsorterna har givetvis haft bättre 
förutsättningar att etablera en nära samverkan med universiteten i syfte 
att stärka forskningsanknytningen av utbildningen samt att möjliggöra 
för lärarna att forska i tjänsten. Formerna för samverkan är olika - här 
kan nämnas program för riktade satsningar, avtal, olika typer av 
tjänstekonstruktioner, gemensamma kurser  centrumbildningar och 
gemensamma nämnder.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även vid en del vårdhögskolor som ligger utanför universitetsorterna har 
former för samverkan mellan vårdhögskolor och statliga 
högskolor/universitet utvecklats. Det råder dock inget tvivel om att 
vårdhögskolorna på universitetsorterna har en särställning, därför att 
dessa dels har många studerande och lärare, dels har en större andel 
forskarutbildade lärare och en geografisk närhet till en 
forskarutbildningsorganisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Probleminventering"&gt;&lt;a name="Probleminventering"&gt;Probleminventering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flertalet av vårdhögskolornas lärare saknar egen erfarenhet av 
forskning. Många av lärarna har inte  högskoleutbildning, huvudsakligen 
beroende på att dessa utbildningar före 1977 inte klassificerades som 
högskoleutbildning.Trots kraftfulla åtgärder i landstingen för att 
utveckla lärarnas kompetens och satsningar på att rekrytera  
forskarutbildade lärare är det sannolikt svårt att inom överskådlig tid 
skapa sådana betingelser inom alla vårdhögskolor att en generell 
anknytning mellan utbildning och forskning kan åstadkommas. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vissa av vårdhögskolornas problem är av organisatorisk karaktär och 
sammanhänger med  huvudmannaskapet. Vårdhögskolornas styrelse och 
beslutsorganisation har en speciell utformning. Inom denna del av 
högskolan har man i regel politiska styrelser i landstingens 
utbildningsnämnder, medan man vid de statliga högskolorna har särskilda 
styrelser utsedda med företrädare för allmänintressen, lärare och 
studerande vid högskolan.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Detta medför att varken de studerande eller rektorer och lärare 
verksamma vid vårdhögskolorna har något formellt inflytande över 
besluten om högskolans verksamhet. Landstingens utbildningsnämnder har 
dessutom en rad andra uppgifter inom sina ansvarsområden 
(gymnasieutbildning, jord- och trädgårdsutbildningar samt ofta även 
kulturfrågor). Styrelseledamöternas intresse och kompetens splittras 
därmed på frågor av olika beskaffenhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den splittrade strukturen med över 30 olika skolenheter och med 
utbildning förlagd till över 40 orter och det stora utbildningsansvaret 
för tusentals sjuksköterskor, sjukgymnaster, laboratorieassistenter 
m.fl. försvårar givetvis arbetet att förmedla en utbildning som är både 
vetenskapligt förankrad och direkt förberedande för yrkesutövning i 
vården. Det är naturligt att det under dessa omständigheter råder stora 
skillnader i kunskapssyn och kompetens mellan olika huvudmän och 
högskolor.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De många enheterna och den starkt varierande storleken får även 
konsekvenser för möjligheterna att skapa lika utvecklingsmöjligheter vid 
samtliga enheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Tidigare utredningar"&gt;&lt;a name="Tidigare utredningar"&gt;Tidigare utredningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Huvudmannaskapet för vårdutbildningarna har utretts och diskuterats i 
mer än tio år. Vid riksdagsbehandlingen av Huvudmannaskapskommitténs 
förslag (SOU 1981: 9) uttalade utbildningsutskottet (UbU 1981/82:20) att 
principiella skäl talade för ett statligt huvudmannaskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av statsfinansiella skäl beslutade dock riksdagen att det 
landstingskommunala huvudmannaskapet för vårdutbildningarna skulle 
behållas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagens utbildningsutskott har  därefter vid flera riksmöten gjort 
samma ställningstagande (UbU 1988/89:5, UbU 1989/90:21). Vid riksmötet 
1991 beslöt dock riksdagen att huvudmannaskapsfrågan åter skulle utredas 
(UbU 1990/91:12).&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall i första hand fokuseras på de ekonomiska aspekterna 
vilka framgår av utbildningsutskottets betänkande. En förändring av 
huvudmannaskapet förutsätter att en för staten godtagbar ekonomisk 
uppgörelse med landstingen kan uppnås.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör redovisa de ekonomiska konsekvenserna av att föra över 
samtliga vårdhögskolor till ett statligt huvudmannaskap. I denna 
redovisning bör ingå beräkningar av kostnaderna till följd av att 
personalen överförs till ett annat avtalsområde med andra läns- och 
anställningsvillkor, t.ex. konsekvenserna av att kommunalt anställda 
kommer att omfattas av det statliga trygghetssystemet. I redovisningen 
bör även beaktas fördelningen av kostnader för pensionsförmåner som 
delvis intjänats hos kommunal huvudman.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren får fria händer att  redovisa alternativa förslag till 
differentierade organisatoriska lösningar för vårdhögskolornas framtida 
huvudmannaskap och verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utveckling och förnyelse i högskolan kräver nämligen inte en likriktad 
organisatorisk lösning. Tvärtom kan olika icke traditionella 
organisationsmodeller stimulera till utveckling och förnyelse inom 
utbildning och forskning.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De strukturella problem som härrör från det stora antalet 
utbildningsenheter av mycket varierande storlek bör beaktas. 
Utgångspunkten bör därvid vara att staten har ett särskilt ansvar för 
uppbyggnad av starka miljöer för forskning och utveckling. Utredaren bör 
överväga hur detta statliga ansvar skall utformas.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De framlagda organisatoriska lösningarna bör leda till möjligheter till 
fördjupningar för de studerande och att utbildningarna i erfoderliga 
fall knyts till en befintlig forskningsorganisation. I samband härmed 
skall de särskilda förutsättningarna för vårdhögskolorna på 
universitetsorterna beaktas. Förutsättningarna för samarbete mellan 
vårdhögskolorna och övriga högskolor skall utvärderas. Utredaren får 
fritt överväga organisationsformer alltifrån samlat statligt 
huvudmannaskap till fristående skolor och redovisa de ekonomiska 
konsekvenserna av sina förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I Stockholm finns  tre fristående sjuksköterskeskolor, Röda Korsets 
sjuksköterskeskola, Sophiahemmets sjuksköterskeskola och Ersta  
sjuksköterskeskola. Dessa skolor har redan i dag en styrelseform, som 
liknar den statliga högskolans, men får bidrag för driften från 
Stockholms läns landsting. Preliminära förhandlingar bör föras med 
företrädare för stiftelseskolorna angående de ekonomiska villkoren och 
förutsättningarna i övrigt för en framtida ställning som enskilda 
skolor.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För vårdhögskolorna utanför universitetsorterna kan olika modeller 
tillämpas. De ekonomiska villkoren för avtal med intresserade landsting 
som vill anordna medellång vårdutbildning i högskolan även i framtiden 
bör analyseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Samtliga lösningar skall medge ett inflytande från studerande och lärare 
i styrning och ledning av vårdhögskolornas verksamhet samt  att 
verksamheten bedrivs utifrån högskoleförordningens bestämmelse om 
statlig högskoleutbildning.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förslagen bör  i princip kunna genomföras utifrån en målsättning om 
oförändrade ekonomiska ramar. Statens totala kostnader för de medellånga 
vårdutbildningarna får inte öka.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar utbildningsministern &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) 
- med uppdrag att  undersöka möjligheterna att överföra vårdhögskolan 
till statligt huvudmannaskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
förhandlaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Utbildningsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>