<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888198</hangar_id>
 <dok_id>GGB140</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>40</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:40</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>K-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>40</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:29</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:29</publicerad>
 <titel>Ökad konkurrens inom järnvägssektorn</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:40</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB140/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB140</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB140</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Ökad konkurrens inom järnvägssektorn&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992--03--26"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992--03--26&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Europasamarbetet"&gt;Europasamarbetet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslutade åtgärder"&gt;Beslutade åtgärder&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Aktuella utredningar"&gt;Aktuella utredningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:40&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992--03--26"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992--03--26"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992--03--26&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för Kommunikationsdepartementet, statsrådet Mats Odell, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att föreslå 
åtgärder som ökar konkurrensen inom järnvägssektorn.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I samband med 1988 års trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50, bil.1, 
TU19, rskr. 260) infördes en ny modell för det svenska järnvägssystemet. 
Modellen innebär bl.a. att ansvaret för investeringar och underhåll av 
bannätet numera vilar på en särskild myndighet, Banverket, medan 
affärsverket Statens järnvägar (SJ) skall driva järnvägstrafik på 
affärsmässiga grunder. Uppdelningen ger möjlighet att tillåta flera 
operatörer på bannätet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom det trafikpolitiska beslutet indelades bannätet i stomjärnvägar, 
dvs. banor och bandelar som ansågs vara av nationell och internationell 
betydelse, samt länsjärnvägar. På stomnätet gäller som huvudregel att SJ 
har trafikeringsrätten för såväl person- som godstrafik. På 
länsjärnvägarna har trafikhuvudmän som avses i lagen (1978:438) om 
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik tilldelats 
trafikeringsrätten för persontrafik, medan SJ har trafikeringsrätten för 
i princip all godstrafik. De rådande villkoren för trafikering av det 
svenska järnvägsnätet ger således SJ ensamrätt att trafikera huvuddelen 
av bannätet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

SJ:s nuvarande koncernstrategi fastställdes i samband med 1991 års 
budgetproposition (prop. 1990/91:100, bil. 8, TU25, rskr. 325). Enligt 
strategin skall SJ-koncernen utvecklas mot ett heltäckande 
transportföretag. SJ kan således idag i egen regi producera och sälja 
heltäckande transportlösningar där järnvägstransporter ingår. Det gäller 
såväl persontrafiken där tåg och buss kan komplettera varandra som 
godstrafiken där tåg-, färje- och lastbilstransporter kan kombineras för 
att uppnå optimala transportlösningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänsyn till de stora belopp som nu satsas på järnvägens 
infrastruktur är det angeläget att den färdigställda infrastrukturen 
utnyttjas så effektivt som möjligt. Syftet med avreglering och 
konkurrens i allmänhet är främst att stimulera till ett effektivt 
resursutnyttjande. Detta i kombination med en marknadsorienterad syn på 
produktion och prissättning kan leda till betydande samhällsekonomiska 
vinster.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Min grundläggande uppfattning är att ett avskaffande av 
konkurrensbegränsningar, genom avreglering och avmonopolisering och en 
allmänt skärpt konkurrenslagstiftning, är en viktig förutsättning för 
ökad kostnadseffektivitet inom de sektorer som sorterar under 
Kommunikationsdepartementet. Järnvägstrafiken är idag utsatt för 
konkurrens från andra trafikslag, en konkurrens som sannolikt kommer att 
öka bl.a. som följd av en avreglering avinrikesflyget. Såsom angetts i 
1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 7) är det 
regeringens avsikt att också få ökad konkurrens inom järnvägssektorn. 
Det är min bedömning att en ökad konkurrens inom järnvägssektorn ger 
förutsättningar för förnyelse som kan leda till nya trafiklösningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En omställning av konkurrensförhållandena inom järnvägssektorn kräver 
emellertid dels en rad överväganden som rör organisation, 
ansvarsfördelning mellan SJ, Banverket m.fl. samt regler för fördelning 
av spårkapacitet m.m., dels en avvägning i tiden med hänsyn till de 
reella förutsättningarna för att konkurrensutsätta olika 
järnvägsprodukter. Jag anser att konkurrensen inom järnvägssektorn bör 
öka stegvis. Samtidigt måste nya aktörer ges reella möjligheter att 
komma in på marknaden. Målsättningen, såsom angetts i årets 
budgetproposition, är att järnvägstrafiken skall vara avreglerad senast 
den 1 januari 1995.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Europasamarbetet"&gt;&lt;a name="Europasamarbetet"&gt;Europasamarbetet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den övergripande målsättningen för arbetet med transportfrågor inom EG 
är att åstadkomma en helhetssyn på det europeiska transportsystemet. Det 
innebär bl.a. att EG skall utforma en gemensam transportpolitik, som 
tillförsäkrar konkurrens på lika villkor mellan olika transportslag. 
Riktlinjerna för EG:s transportpolitik är vidare att största möjliga 
frihet skall gälla för såväl transportörer som de transportköpande 
företagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom EG har direktiv antagits på järnvägsområdet (91/440/EEC). Dessa 
omfattar bl.a. järnvägsförvaltningarnas tillträde till bannäten i 
Europa, transittrafik i EG:s medlemsstater, principer för 
samhällsekonomiskt motiverad järnvägstrafik samt förslag om ett 
europeiskt nät för höghastighetståg och om internationell liberalisering 
av viss kombitrafik.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nuvarande tidplan för ikraftträdande av ett EES-avtal innebär att 
Sverige fr.o.m. den 1januari 1993 skall följa regler om bl.a. rätt för 
internationella järnvägsgrupperingar att transitera på medlemsländernas 
infrastruktur.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den svenska järnvägsmodellen följer EG-kommissionens järnvägspolitiska 
riktlinjer. När det gäller möjligheterna att åstadkomma konkurrens inom 
järnvägssystemet går den svenska modellen i vissa avseenden längre än 
EG:s nuvarande direktiv. Sverige är det enda land i Europa som gjort en 
direkt åtskillnad mellan infrastrukturen och tillhandahållandet av 
transporttjänster genom att skapa två separata organisationer.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslutade åtgärder"&gt;&lt;a name="Beslutade åtgärder"&gt;Beslutade åtgärder&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I regeringens proposition från den 12 mars 1992 om ökad konkurrens inom 
den kollektiva persontrafiken (prop. 1991/92:130) föreslås att statens 
köp av interregional persontrafik på järnväg, och därtill sådan 
kompletterande persontrafik på stomnätet som köps av trafikhuvudmännen, 
bör ske i konkurrens mellan olika järnvägsföretag. Detta innebär bl.a. 
att andra trafikutövare än SJ skall kunna få trafikeringsrätt 
på stomnätet fr.o.m. trafikåret 1993. Förslaget ligger i linje med min 
tidigare redovisade uppfattning att en ökad konkurrens inom 
järnvägssektorn bör införas stegvis.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I propositionen föreslås också vissa förändringar när det gäller 
tillståndsgivning till långväga busslinjetrafik. I fortsättningen skall 
det enligt propositionen vara järnvägsföretaget eller trafikhuvudmannen 
som skall göra sannolikt att den berörda järnvägstrafiken skadas i 
betydande mån om sökt tillstånd för busslinjetrafik beviljas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I den tidigare regeringens uppdrag till Banverket den 2november 1989 om 
finansiering av en järnvägsförbindelse till Arlanda angavs att 
alternativt huvudmannaskap för såväl banan som trafiken kunde övervägas 
vid utformningen av finansieringslösningen. Denna möjlighet gäller 
alltjämt i det pågående arbetet med Arlandabanans finansiering.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Aktuella utredningar"&gt;&lt;a name="Aktuella utredningar"&gt;Aktuella utredningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under våren 1991 initierade den tidigare regeringen en kartläggning och 
redovisning av förutsättningarna för och konsekvenserna av ökad 
konkurrens på bannätet. Uppdraget, som gavs till SJ, Banverket, 
Transportrådet och Statens pris- och konkurrensverk (SPK) 
avrapporterades till regeringen den 15 juni 1991. Svenska 
Lokaltrafikföreningen (SLTF) samt Railforum Sweden fick tillfälle att 
inkomma med synpunkter.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I flertalet rapporter framhålls betydelsen av att etablera intern 
konkurrens inom järnvägsområdet. SJ har dock angivit att konkurrens 
mellan flera operatörer innebär stora praktiska och ekonomiska 
svårigheter, bl.a. genom att det enligt SJ blir omöjligt att uppnå 
lönsamhet inom de rikstäckande gods- och persontransporterna. SJ 
föreslår istället ett utökat samarbete mellan SJ, industrin och 
länstrafiken samt att mindre företag ges möjlighet att driva matartrafik 
till de större godsterminalerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Banverket, SPK, Transportrådet m.fl. anger att etableringshindren 
självfallet är stora på en marknad som under lång tid dominerats av ett 
monopolföretag och att det därför krävs en rad olika åtgärder för att 
potentiella aktörer skall kunna komma in på järnvägsmarkna den. Banverket menar att den svåraste principfrågan vid en avreglering 
är formerna för hur spårkapacitet skall upplåtas till olika 
intressenter.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall föreslå åtgärder som ökar konkurrensen inom 
järnvägssektorn. Arbetet skall bedrivas med förutsättningen att SJ:s 
nuvarande trafikeringsmonopol skall avvecklas stegvis fram till den 1 
januari 1995.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall prioritera stegen i avregleringen utifrån regeringens 
förslag om ökad konkurrens fr.o.m. trafikåret 1993, utifrån behov av 
harmonisering i enlighet med EG:s direktiv samt utifrån 
förutsättningarna i tiden för att konkurrensutsätta olika 
järnvägsprodukter. Utredaren skall redovisa sina överväganden för stegen 
i avregleringsprocessen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall vidare föreslå former för banupplåtelse. Det gäller 
såväl vem som skall ansvara för fördelningen av bankapacitet som vilka 
principer som skall vara styrande vid fördelningen. En särskild fråga i 
detta sammanhang är utformningen av avgifts- och upphandlingssystem. 
Utredaren kan härvid utforma olika system för banupplåtelse med hänsyn 
till järnvägsprodukternas individuella förutsättningar. Utredaren bör 
belysa konsekvenserna av förslagen i denna del för den nuvarande 
indelningen av bannätet i ett stomnät och ett länsjärnvägsnät.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I uppdraget ingår att klargöra behovet av nya riktlinjer beträffande 
förutsättningarna för utländska företag att bedriva järnvägstrafik i 
Sverige som en direkt följd av ett EES-avtal.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall också redovisa vilka åtgärder som krävs för att 
garantera operatörer likvärdiga konkurrensförutsättningar på bannätet. 
Härvid skall utredaren särskilt analysera hur gemensamma 
järnvägsfunktioner, som idag handhas av SJ, kan tillhandahållas på ett 
konkurrensneutralt sätt. Det gäller t.ex. trafikledning, 
tågplanekonstruktion, tidtabelläggning, stationstjänster, utbildning av 
personal, bangårdar som inte ingår i infrastrukturen, godsterminaler och 
underhållsverkstäder. Utredaren bör i detta sammanhang avväga effekterna 
på järnvägens konkurrenskraft vid en separering av olika funktioner i 
järnvägens produktionskedja mot vinsterna av flera operatörer inom samma 
järnvägsprodukt med access till gemensamma funktioner. I uppdraget ingår 
också att klargöra finansiering och former för samutnyttjande av 
gemensamma funktioner.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Järnvägstransporter är en bransch som traditionellt förknippas med höga 
etableringskostnader i fasta tillgångar utan alternativvärde, t.ex. 
etableringskostnader för inköp av rullande materiel. Utredaren skall 
särskilt belysa hur tillgången till lok och vagnar kan säkerställas 
effektivt och konkurrensneutralt för potentiella nya aktörer.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I uppdraget ingår att närmare analysera nuvarande ansvars- och 
rollfördelning mellan SJ, trafikansvariga, banhållare och andra 
intressenter samt rollfördelningen i en avreglerad marknad. Härvid bör 
frågan om de olika intressenternas inflytande över investeringar och 
underhåll på bannätet studeras särskilt.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Järnvägsinspektionen, vars uppgift är att tillse säkerheten i all 
spårburen trafik, är idag knuten till Banverket. Utredaren bör belysa 
hur inspektionens nuvarande uppgifter påverkas av en avreglering.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

SJ och Banverket ansvarar i dagsläget för vissa beredskapsfunktioner. 
Utredaren skall klargöra hur dessa åtaganden kan säkerställas efter en 
avreglering.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall lämna förslag till eventuell lagstiftning och 
författningsreglering i övrigt som behövs vid en ändrad 
konkurrenssituation inom järnvägsområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För arbetet gäller dels regeringens direktiv (dir.1984:5) till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning, dels regeringens direktiv (dir.1988:43) om EG-aspekter i 
utredningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör samråda med de myndigheter och organisationer som arbetar 
med eller berörs av förslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget skall vara slutfört senast den 15 januari 1993 med en 
lägesrapport till regeringen senast den 15oktober 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för Kommunikationsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att lämna förslag till åtgärder som ökar 
konkurrensen inom järnvägssektorn,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter samt annat biträde till utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta sjätte huvudtitelns anslag A2. Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Kommunikationsdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>