<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888213</hangar_id>
 <dok_id>GGB128</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>28</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:28</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>28</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:30</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:30</publicerad>
 <titel>Nytt system för budgetering av myndigheternas ramanslag m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:28</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB128/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB128</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB128</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Nytt system för budgetering av myndigheternas ramanslag m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-03-12"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-03-12&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdragets genomförande"&gt;Uppdragets genomförande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall be lasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m."&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall be lasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:28&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-03-12"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-03-12"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-03-12&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wibble, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lämna förslag 
till ett nytt system för budgetering av myndigheternas ramanslag m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I budgetpropositionen 1989 redovisade regeringen erfarenheterna av den 
löneutgiftsram som tillämpats under år 1988 (prop 1988/89:100 bil.1). 
Samtidigt lämnade regeringen ett förslag till riksdagen om att en ny 
utgiftsram skulle läggas fast för år 1989. Riksdagen avvisade emellertid 
detta förslag (1988/89:FiU:20, rskr 101). I samband med riksdagsbe handlingen framförde finansutskottet att ett nytt system borde utvecklas 
som innebär att en ram för myndigheternas samlade förvaltningskostnader 
läggs fast. Ett system utan i förväg angivna ekonomiska ramar för 
myndigheternas verksamhet förutsätter att myndigheterna i efterhand ges 
kompensation för inträffade kostnadsökningar. Därmed saknas i detta 
avseende incitament för att bringa ned kostnadsutvecklingen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Finansutskottet anförde vidare att en förändrad styrning av myndig heterna genom minskad detaljreglering förutsätter att statsmakterna 
klart anger ekonomiska ramar för myndigheternas verksamhet. Därmed blir 
det också möjligt att ge myndigheterna ett ökat inflytande på bl.a. 
lönebildningen. De produktivitetsvinster som kan frigöras i verksamheten 
kan få disponeras av myndigheterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1990 års finansplan (prop 1989/90:100 bil.1) anmälde regeringen sin 
avsikt att återkomma till frågan om ramar för förvaltningskostnader i 
samband med att den första omgången myndigheter budgetbehandlades enligt 
den nya budgetmodellen. I finansplanen användes begreppet utgiftsram 
liktydigt med ramar för myndigheternas förvaltningskostnader.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1991 års finansplan (prop.1990/91:100, bil.1) redovisades de svår förenliga mål som en ram för förvaltningskostnader innebär. En ram måste 
ge en klar styrning av förvaltningsutgifterna, ge möjlighet till en 
verksamhetsanpassad lönebildning samt ge statsmakterna oförändrat 
utrymme att besluta om verksamhetsinriktningen. För att de angivna 
förutsättningarna skall kunna uppfyllas, samtidigt som statens per sonalförsörjningsbehov tillgodoses, måste ett system med ramar för 
förvaltningskostnader bygga på att de fastställs med utgångspunkt i 
löneutvecklingen på den konkurrensutsatta arbetsmarknaden. En slutsats 
var att ramarna måste utformas så att statsmakterna inte genom budget politik (utgiftsstyrning) kommer att driva inkomstpolitik på det 
statliga området.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utgångspunkter för ett nytt system för budgetering av myndigheternas 
ramanslag&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I finansplanen i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil.1) 
understryker regeringen att statlig inkomstpolitik och ingripanden i 
avtalsrörelsen måste undvikas. Det skall ankomma på arbetsmarknadens 
parter att själva finna former för en lönebildning som främjar ökad 
produktivitet, bättre konkurrenskraft och därmed höjd sysselsättning. En 
mer marknadslik lönebildning inom statsförvaltningen förutsätter dock 
att bl.a. frågor om konsekvenserna av en  ytterligare decentralisering 
av rätten att teckna avtal och vidta konfliktåtgärder klarläggs 
ytterligare. Det bör även klarläggas hur ett system med ramar för 
förvaltningskostnader kan utformas för att inte komma i konflikt med 
bestämmelserna i 9 kap. 11 § regeringsformen om finansutskottets 
uppgifter i frågor om anställningsvillkor för statens anställda.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I årets finansplan anförs vidare att flertalet statliga myndigheters 
förvaltningskostnader huvudsakligen finansieras genom anslag på 
statsbudgeten. Från och med budgetåret 1993/94 kommer alla myndigheter i 
normalfallet att anvisas medel via den nya anslagsformen ramanslag. I 
ett framtida system med ramar för förvaltningskostnader skall raman slaget vara ett uttryck för statsmakternas bedömning av vilka resurser 
som - vid sidan av de övriga inkomstkällor som står till buds - av 
statsmakterna behöver anvisas för att de verksamhetsmässiga målen skall 
kunna uppfyllas under det aktuella budgetåret. Ett ramanslag skall i 
fortsättningen - till skillnad mot idag - vara beräknat med beaktande av 
samtliga beräknade kostnader för det aktuella budgetåret och omfatta 
lönekostnader, övriga förvaltningskostnader samt lokalkostnader. An slagsnivån anger det totala medelstillskott från statsbudgeten som en 
myndighet anvisas under det löpande budgetåret. Avsikten är att mer utgifter eller anslagsöverskridanden för löneökningar inte skall medges. 
För att tillfälligt kunna täcka merkostnader för löner m.m. under det 
löpande verksamhetsåret skall myndigheterna i stället utnyttja de 
möjligheter till anslagssparande och anslagskredit som ramanslag medger. &lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns ytterligare några utgångspunkter för ett system med ram budgetering. Den konkurrensutsatta sektorn bör vara löneledande på 
arbetsmarknaden. Den statliga lönebildningen bör anpassas till utveck lingen på den övriga arbetsmarknaden så att konkurrenskraftiga anställ ningsvillkor kan erbjudas utan att lönebildningen inom övriga ar betsmarknadssektorer störs.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En annan utgångspunkt bör vara att produktivitetsökningar skall kunna 
tillgodogöras inom myndigheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är därför av vikt att ramarna ges en sådan utformning att innehållet 
i löneavtalen inte i förväg pekas ut. &lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall lämna förslag till ett nytt system för budgetering av 
myndigheternas ramanslag. Detta system skall vara så utformat att det 
tillgodoser de krav som nyss redovisats samtidigt som de olika verksam hetsområdenas specifika förutsättningar kan beaktas. Utredaren skall 
lämna förslag om hur uppräkningar av ramanslagen - bl.a avseende 
korrigeringar av lönebasen - skall kunna göras. Utredaren skall särskilt 
pröva en modell där man fastställer delsektorer av övrig arbetsmarknad, 
till vilka myndighetsområden naturligt kan relateras och vilkas löneut veckling regelmässigt bör beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med beaktande av bl.a dessa utgångspunkter bör utredaren lämna förslag 
till utformning av underlag för uppräkning av myndigheternas 
förvaltningskostnader - löne-, lokal- samt alla övriga förvaltningskost nader - i samband med budgetregleringen. Anslagen till förvaltnings kostnader skall tillsammans med ramanslagskrediter och ramanslags sparanden ge tillräcklig handlingsfrihet för myndigheterna för att de 
uppställda målen för resp. verksamhet skall kunna uppnås utan ytter ligare medelstillskott från statsbudgeten. Lönekostnadskomponenten som 
används vid fastställande av ramarna bör följa utvecklingen inom övrig 
arbetsmarknad. Förutsättningarna för att, utan alltför lång tidsfördröj ning, statistisk erhålla information om denna löneutveckling som under lag för fastställande av ramar skall klarläggas. Utredaren skall dock 
utgå från att en viss eftersläpning kan tolereras.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall vidare överväga hur - helt eller delvis - avgiftsfinan sierad verksamhet, som redovisas netto eller endast formellt över ut giftsanslag på statsbudgeten, skall hanteras i detta sammanhang. Detta 
gäller även de statsbidrag som betalas till verksamheter där 
statsbidraget avser lönemedel till statligt reglerade tjänster. 
Utgångspunkten skall därvid vara att finna lösningar för den 
avgiftsfinansierade verksamheten som motsvarar de krav som uppställs för 
verksamheter som finansieras med ramanslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det kan förutsättas att personalförsörjningssituationen inom olika myn dighetsområden kommer att variera beroende på från vilka delar av 
arbetsmarknaden den statliga arbetsgivaren rekryterar sin personal.  &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det kan antas att såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan även i fram tiden kan ha intresse av att använda de medel som står till förfogande i 
öppna avtalsrörelser till annat än löner. Som exempel kan nämnas avsätt ningar till pensioner, trygghetsfonder, kompetensutveckling m.m. Vid 
bestämmande av lönekostnadskomponenten i ett system med ramar för 
förvaltningskostnader måste hänsyn därför tas till kostnadsutvecklingen 
inom hela det förhandlingsbara personalpolitiska området.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För beräkningen av ett ramanslag utgör omfattningen av ramanslags sparandet och ramanslagskrediten viktiga komponenter. Utredaren bör 
särskilt överväga vilka konsekvenser ett nytt system för budgetering av 
förvaltningskostnader kommer att leda till för nivån på sparande och 
kredit.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdragets genomförande"&gt;&lt;a name="Uppdragets genomförande"&gt;Uppdragets genomförande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall under arbetet samråda främst med Riksrevisionsverket, 
Statens arbetsgivarverk,  Byggnadsstyrelsen och Statistiska 
centralbyrån. Utredaren skall även samråda med 1990 års 
statistikutredning (C 1990:68), som har till uppgift att se över den 
statliga statistikens styrning, finansiering och samordning, samt med 
utredningen (dir.1992:10) med uppgift att se över 
förvaltningsmyndigheternas ledningsformer m.m.  &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Huvudorganisationerna inom det statliga förhandlingsområdet bör under 
arbetets gång informeras. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall beakta kommittedirektiven till samtliga kommittéer och 
särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning
(dir. 1984:05). &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall redovisa sina förslag etappvis om så bedöms lämpligt och 
i sådan tid att ett nytt system för budgetering av myndigheternas 
ramanslag kan tillämpas vid beredningen av budgetförslaget i 1993 års 
budgetproposition. Uppdraget skall slutligt redovisas senast den 1 ok tober 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för finansdepartementet &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) - med uppdrag att lämna ett förslag till ett nytt system för 
budgetering av myndigheternas ramanslag m.m., 
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde till 
den särskilde utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall be lasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m."&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall be lasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m."&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall be lasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                        (Finansdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>