<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888144</hangar_id>
 <dok_id>GGB120</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>20</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:20</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>M-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>20</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:25</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:25</publicerad>
 <titel>Handlingsplan mot buller</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:20</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB120/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB120</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB120</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Handlingsplan mot buller&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Behov av en samlad aktionsplan"&gt;Behov av en samlad aktionsplan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Yttre miljö"&gt;Yttre miljö&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetsmiljö"&gt;Arbetsmiljö&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Boendemiljö"&gt;Boendemiljö&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Buller i fritidsmiljö"&gt;Buller i fritidsmiljö&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bullerminskning vid källan"&gt;Bullerminskning vid källan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Forskning och utbildning"&gt;Forskning och utbildning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:20&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson, 
anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utarbeta ett 
förslag till samlad handlingsplan mot buller.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen uttalade hösten 1990 att en samlad handlingsplan mot buller 
skyndsamt borde föreläggas riksdagen (JoU 1990/91:17, rskr. 27). 
Regeringen anser att bullerstörningarna i samhället skall begränsas och 
att åtgärder mot buller skall utgå från varje sektors eget ansvar för 
sin miljöpåverkan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En bred analys och ett åtgärdsprogram beträffande buller i arbets-, 
boende- och fritidsmiljöer skall enligt jordbruksutskottet tas fram (JoU 
1990/91:30, rskr. 1990/91:338). I betänkandet har utskottet särskilt 
påtalat vikten av ett samlat program mot bakgrund av de problem som 
buller utgör. Riksdagen följde utskottet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Behov av en samlad aktionsplan"&gt;&lt;a name="Behov av en samlad aktionsplan"&gt;Behov av en samlad aktionsplan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bullret ökar i samhället genom bl.a. intensivare trafik, bullrande 
arbetsredskap, ökad ventilation och ökad användning av eldrivna verktyg, 
musikanläggningar med förstärkt musik och hushållsmaskiner.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bullerproblemen har global omfattning och ger långtidseffekter. I en 
lång rad sociologiska undersökningar från olika länder rankas buller av 
de berörda högst bland störande miljöfaktorer både i arbets- och 
boendemiljö. Hörselskador genom buller är irreversibla. Det finns heller 
ingen möjlighet att på kort sikt ersätta dagens bullrande maskiner med 
tysta.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ansvaret för åtgärder mot buller ligger på olika myndigheter i Sverige 
-- Statens Naturvårdsverk, Boverket, Statens Vägverk, 
Trafiksäkerhetsverket, Arbetarskyddsstyrelsen m.fl. Dessa myndigheter 
har utfärdat föreskrifter, anvisningar, riktvärden och rekommendationer 
inom bullerområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Yttre miljö"&gt;&lt;a name="Yttre miljö"&gt;Yttre miljö&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Buller i den yttre miljön består av trafikbuller, externt 
industribuller, buller från byggen, skjutbanor och nöjesfält m.m. 
Trafiken svarar för de helt dominerande störningarna. År 1974 beräknades 
2,5 miljoner svenskar vara exponerade för störande trafikbuller. Av 
dessa beräknades 750000 vara mycket störda med utgångspunkt från 
subjektivt upplevda besvär av typen sömnstörningar etc. (källa: 
Trafikbullerutredningen, SOU 1974:60). Situationen är i dag sämre på 
grund av den ökade trafikmängden.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom en förutseende fysisk planering kan emellertid många 
bullerstörningar från vägtrafik, tågtrafik, flygplatser, industrier, 
motorsport- och skjutbanor minskas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetsmiljö"&gt;&lt;a name="Arbetsmiljö"&gt;Arbetsmiljö&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det hörselskadliga bullret är ett allvarligt problem på många 
arbetsplatser. Antalet bullerexponerade arbetstagare är stort, även om 
antalet anmälda arbetsskador på grund av buller minskat under senare år. 
Det går att med god planering åstadkomma en väsentligt förbättrad 
bullersituation på de mest utsatta arbetsplatserna. Ett hinder i 
utvecklingen mot förbättrad bullermiljö är bristande kunskaper om 
förebyggande åtgärder. Snabbare maskiner och processer kräver i många 
fall mycket radikala dämpningsåtgärder, något som oftast bara kan nås 
genom omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser samt stora 
investeringar. Arbetarskyddsstyrelsen har närmare redovisat en 
utvärdering av åtgärder inom bullerområdet i en rapport (SOU 1990:49, 
bil. A) inom ramen för arbetsmiljökommission ens arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Boendemiljö"&gt;&lt;a name="Boendemiljö"&gt;Boendemiljö&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Störningarna i boendemiljö kommer oftast utifrån. Störningar från 
grannar och lågfrekvent buller från husets maskiner och installationer 
är också mycket vanliga, oftast beroende på bristande ljudisolering.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Brister i konstruktioner är inte ovanliga. De upptäcks sällan eftersom 
kontrollmätningar av ljudisolering förekommer mycket sparsamt. Ett annat 
viktigt skäl är att en fullgod ljudisolering inte garanteras även om 
ljudisoleringskraven är uppfyllda.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Buller i fritidsmiljö"&gt;&lt;a name="Buller i fritidsmiljö"&gt;Buller i fritidsmiljö&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I fritidsmiljön förekommer såväl höga hörselskadliga bullernivåer som 
låga och främst psykologiskt störande nivåer. Fritidsjakt, hob bymaskiner, båtmotorer och musikavlyssning med hörselskadliga nivåer är 
några vanliga störkällor i fritidsmiljön.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Psykologiskt störande buller kan vara sådant som stör känsliga 
naturmiljöer. En särskild utredning har tillsats om buller i 
fjällområden och skärgårdar (dir. M 1991:78).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bullerminskning vid källan"&gt;&lt;a name="Bullerminskning vid källan"&gt;Bullerminskning vid källan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är i allmänhet mest kostnadseffektivt att angripa bullret vid 
källan. Detta gäller såväl industrins maskinpark som en stor mängd 
produkter för konsumentmarknaden.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frågan aktualiseras bl.a. genom EG:s maskindirektiv (ref.nr.89/392/EEG, 
EGT nr. 183/89) som ställer omfattande krav på redovisning av 
bullernivåer för all maskinell utrustning från gräddvispar till 
grävmaskiner med högre ljudnivå än 70 dBA på 1 m avstånd. Dessa krav 
skall tillämpas inom EG från år 1993 och måste uppfyllas av svenska 
exportvaror till EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Forskning och utbildning"&gt;&lt;a name="Forskning och utbildning"&gt;Forskning och utbildning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det råder i dag brist på akustiskt utbildad personal. Orsaken härtill 
ligger i akustikområdets speciella tvärvetenskapliga natur. Det kräver 
kunskaper inom ämnesområden som finns på alla våra tekniska högskolor, 
men som ligger spridda på olika utbildningslinjer. Forskningen och 
utvecklingsarbetet liksom undervisningen inom området har blivit 
eftersatt.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som framgår av ovanstående har åtgärder mot bullerproblem i stor 
utsträckning försummats hittills. Jag anser att större vikt måste läggas 
vid att förebygga och åtgärda bullerproblem. För att utarbeta en samlad 
handlingsplan mot buller bör en särskild utredare tillkallas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med ledning av bl.a. det kartläggningsarbete som för närvarande pågår 
inom Vägverket, Luftfartsverket, Banverket, Boverket, Storstockholms 
Lokaltrafik, Fortifikationsförvaltningen och flera kommuner, bör 
utredaren beskriva miljösituationen vad gäller buller och störningsgrad. 
Arbetarskyddsstyrelsens utvärdering av åtgärder mot buller bör 
utnyttjas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Handlingsplanen skall innefatta förslag inom områdena bullerminskning 
vid källan, yttre bullermiljö, arbetsmiljö, boendemiljö och fritidsmiljö 
samt forskning och utbildning. Handlingsplanen skall ha som mål att 
minska antalet bullerstörda människor. Den bör vara en åtgärdsinriktad 
plan som utmynnar i konkreta åtgärder med realistiska möjligheter att 
genomföras. Planen bör också omfatta åtgärder av förebyggande art.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Trafikverken har i miljöanalyser redovisat sin syn på bullerproblemen 
och föreslagit vissa åtgärder.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör analysera förslagen och se hur dessa kan hanteras i en 
samlad handlingsplan. Utgångspunkten skall vara att de mest 
kostnadseffektiva åtgärderna skall vidtas först. Ansvarsfördelningen 
mellan berörda parter bör klarläggas.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är angeläget att bullerproblemen aktivt bearbetas i kommunernas 
planering och i konkreta åtgärdsprogram på miljöområdet. Den fysiska 
planeringen som styrinstrument i miljöpolitiken skall få ökad betydelse. 
Kommunerna bör involveras i arbetet med en samlad handlingsplan mot 
buller, med stöd av den kunskap om planering som redan finns. Resultaten 
från utredningen om åtgärder mot buller i fjäll och skärgårdar bör 
utnyttjas i detta sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör också föreslå möjliga åtgärder för att främja utvecklingen 
av bostäder med tillfredsställande ljudisolering. Utredaren bör beakta 
vad utredningen om statens stöd för bostadsfinansiering (Dir 1991:107) 
anför om förenklingar i de regler som styr bostadsbyggandet.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Handlingsplanen bör också innehålla en redovisning av behovet av 
forskning och utbildning beträffande akustik och bullerbekämpning för 
att klara samhällets och näringslivets försörjning med akustikkunskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör vad gäller påverkan på näringslivet ta sin utgångspunkt i 
den nya näringspolitiken som är inriktad på 
att med generell ekonomisk politik och avregleringar förbättra 
förutsättningarna för företagande i Sverige. Vidare skall förslag till 
åtgärder vara så utformade att konkurrensneutralitet kan bibehållas och 
att tekniska handelshinder undviks.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En prioriterad uppgift för utredaren skall vara att presentera utförliga 
kostnadsberäkningar och redovisa de samhällsekonomiska kost naderna för de mål och åtgärder som utredningen föreslår samt förslag 
till finansiering av kostnaderna. Utredaren bör även belysa de sa mhällsekonomiska intäkterna av minskat buller.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Tidsplan, arbetsformer, m.m."&gt;&lt;a name="Tidsplan, arbetsformer, m.m."&gt;Tidsplan, arbetsformer, m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet bör vara slutfört till den 1 juli 1993. Utredaren bör 
till Miljö- och naturresursdepartementet redovisa en plan för arbetet 
senast den 1 maj 1992. Utredaren är fri att successivt framlägga 
delförslag till åtgärder som kan genomföras snabbt.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För arbetet skall vidare gälla regeringens direktiv till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning (dir. 1984:5) och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 
1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för miljö- och naturresursdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppgift att utarbeta en samlad aktionsplan 
mot buller.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>