<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2888071</hangar_id>
 <dok_id>GGB112</dok_id>
 <rm>1992</rm>
 <beteckning>12</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1992:12</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>12</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:21</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:21</publicerad>
 <titel>Åtgärder för att stärka den lokala demokratin</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1992:12</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB112/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GGB112</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GGB112</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Åtgärder för att stärka den lokala demokratin&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1992:12&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1 Mitt förslag&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En kommitté med parlamentarisk förankring bör tillkallas med uppgift att 
överväga olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I denna uppgift skall det ingå att fullfölja det arbete som ligger bakom 
kommunallagen (1991:900) och att utarbeta förslag till förändringar i 
vissa delar av lagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2 Bakgrund&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommunerna och landstingen utgör sedan lång tid tillbaka grundläggande 
inslag i den svenska folkstyrelsen. Deras uppgift har traditionellt 
varit att samla människorna inom ett visst geografiskt område för att 
främja gemensamma intressen. En viktig markering av deras roll görs i 
portalparagrafen (1 kap. 1§) till regeringsformen, där det heter att 
folkstyrelsen ''förverkligas genom ett represenativt och parlamentariskt 
statsskick och genom kommunal självstyrelse''.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ideologin bakom våra dagars kommunala självstyrelse växte fram under 
förra delen av 1800-talet och blev befäst genom vad som kallas 1862 års 
kommunalförordningar. Då lades grunden till de principer som bär upp 
kommunallagstiftningen än i dag. Bakom reformen fanns en tydlig 
decentraliseringsideologi. Huvudprincipen var kommunal självstyrelse 
genom valda förtroendemän. Den lokala självförvaltningen ansågs vara 
ändamålsenlig och billig och ett värdefullt led i en medborgarfostran.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De genomgripande förändringarna i den kommunala indelningen tillsammans 
med den allmänna expansionen av den kommunala verksamheten har i hög 
grad påverkat förutsättningarna för den kommunala verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen beslutade i juni 1991 att anta en ny kommunal&lt;i&gt;lag (1991:900)&lt;/i&gt;, 
som trädde i kraft den 1 januari 1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid behandlingen av lagförslaget (prop. 1990/91:117) uttalade sig 
riksdagen för att ett fortsatt arbete borde komma till stånd i vissa 
frågor (KU38 s. 96, rskr. 360).&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En sådan fråga gäller sambandet mellan fastighetsinnehav 
och medlemskap i kommuner och landsting.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare borde enligt riksdagen sekretesslagen (1980:100, omtryckt 
1989:713) ses över med anledning av förslagen om kommunernas och 
landstingens ökade frihet att organisera sin nämndverksamhet och om 
handlingsoffentlighet i kommunala företag.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen ansåg även att frågor om de förtroendevaldas personliga ansvar 
för kommunala beslut m.m. borde utredas ytterligare.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Slutligen gjorde riksdagen ett allmänt uttalande om att regeringen 
noggrant borde följa utvecklingen på det kommunala området och, om det 
behövs, snabbt vidta de förändringar som samhällsutvecklingen ger 
anledning till.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

3 Nya förutsättningar&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommunernas och landstingens uppgift är att ansvara för att invånarnas 
behov av grundläggande trygghet och service kan tillgodoses även i 
framtiden.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den snabba samhällsutvecklingen skapar nya förutsättningar för den 
kommunala verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den låga tillväxten i samhällsekonomin och regeringens målsättning att 
minska skattetrycket gör att medborgarnas krav på service inte längre 
kan tillgodoses genom tillskott av nya resurser. Omprövning av 
verksamhet, rationalisering och effektivitisering blir under 1990-talet 
nödvändiga inslag i alla kommuners och landstings verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Min bedömning är att den kommunala verksamheten under de närmaste åren i 
betydande utsträckning kommer att präglas av tre tendenser:&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

* avreglering,&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

* marknadsorientering,&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

* internationalisering.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller avreglering för det första har den nya kommunallagen en 
sådan inriktning. Således ges kommunerna och landstingen en betydligt 
ökad frihet att bedriva sin verksamhet på ett enklare sätt och 
att själva forma sin organisation utifrån lokala förutsättningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen har för avsikt att ta ett nytt steg i riktning mot 
avreglering genom ett förslag till ett förändrat statsbidragssystem för 
kommunerna som skall föreläggas riksdagen. Regeringen har även i övrigt 
ambitionen att minska den statliga detaljstyrningen. Förslag med denna 
inriktning kommer också att läggas fram.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En avreglering av den kommunala verksamheten är nödvändig för att ge 
kommunerna och landstingen förutsättningar för att kunna klara 
den besvärliga ekonomiska situationen. Men jag vill samtidigt stryka 
under att avregleringen inte får äventyra viktiga nationella intressen 
-- såsom utbildning, social omsorg och miljöpolitik -- eller medföra 
negativa konsekvenser för den kommunala demokratin. Under förarbetena 
till kommunallagen uttrycktes farhågor för att avskaffandet av 
nämndobligatoriet skulle kunna leda till en alltför kraftig minskning av 
de förtroendevaldas antal. Detta är ett bra exempel på en fråga som jag 
anser vara värd fortsatta studier.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det blir för det andra allt mer tydligt att kommunerna och landstingen 
försöker möta den nya ekonomiska situationen genom att öka inslaget av 
marknadsorientering i verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Exempelvis blir det allt vanligare att verksamheten delas upp enligt en 
s.k. beställar-utförarmodell. Ett bärande inslag i en sådan 
modell är att de förtroendevaldas roller som konsumentföreträdare och 
producenter av service skall skiljas åt. Det innebär att de 
förtroendevaldas uppgift är att tala om vad som skall utföras och på 
vilka villkor det skall ske, medan kommunala eller andra utförarenheter 
svarar för serviceproduktionen. Nya former för att styra och leda 
verksamhet med ett tydligt inslag av långtgående möjligheter att 
delegera ärenden är också en viktig del av modellen. Under 
riksdagsdebatten om förslaget till ny kommunallag fördes en diskussion 
om beställarutförarmodellens för- och nackdelar (prot. 1990/91:128).&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör överväga hur de som är berörda av verksamheten skall få 
inflytande och kunna medverka i en situation där valfriheten ökar och 
den kommunala verksamheten delas upp i utförar- och beställarroller. 
Detta är av särskilt vikt i fråga om äldreomsorg och handikappomsorg. 
Kommittén bör dessutom överväga formerna för kvalitetskontroll.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I allt större utsträckning kommer kommunerna och landstingen att vilja 
utsätta olika delar av verksamheten för konkurrens. Utvecklingen går i 
stort sett efter två linjer, nämligen&lt;br /&gt;
-- ökad konkurrens mellan verksamhet i egen regi och 
entreprenadverksamhet i privat regi och&lt;br /&gt;
-- ökad konkurrens inom ramen för den offentliga verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns också en tendens till att kommuner och landsting i ökad 
utsträckning bildar bolag för att driva verksamhet, särskilt på det 
tekniska området. Kommittén bör kartlägga omfattningen och effekterna av 
den ökade bolagiseringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Överförandet av verksamhet från nämndförvaltning till bolag eller 
privata eller kooperativa entreprenadformer reser en rad frågor om bl.a. 
insyn, sekretess och demokratisk styrning. Frågan om insyn i kommunala 
bolag ägnades en betydande uppmärksamhet under förarbetena till 
kommunallagen, och det är uppenbart att det finns ett behov av 
ytterligare studier och diskussioner kring frågor som handlar om 
avvägningen mellan affärsmässighet och demokrati. Kommittén bör lägga 
fram förslag till regler som säkerställer insyn och kontroll för 
kommuninvånarna när kommunens verksamhet bedrivs genom hel- eller 
delägda bolag eller i privat eller kooperativ regi.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag vill för det tredje också uppmärksamma internationaliseringens 
konskekvenser för den kommunala självstyrelsen.&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De omvälvande samhällsförändringarna i Central- och Östeuropa under de 
senaste åren har medfört ett ökat intresse hos de svenska kommunerna och 
landstingen att bidra med både kompetens i frågor som rör regional och 
lokal förvaltning och direkt materiell hjälp. En sådan utveckling ger 
upphov till en rad frågor om gränsen mellan nationell utrikespolitik och 
ett kommunalt internationellt intresse. Det finns också anledning att 
uppmärksamma frågan om förhållandet mellan kommunerna och det privata 
näringslivet vid export av tjänster.&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I motiven till kommunallagen konstaterades att lagen på de punkter där 
den berörs av EG:s regelsystem ligger i linje med detta regel system (prop. s. 141 f.). Sveriges relationer till EG utvecklas 
emellertid i snabb takt samtidigt som utvecklingen inom EG kan skapa nya 
förutsättningar för medlemsstaterna. Det finns därför ett starkt behov 
av fördjupade studier kring frågan hur den kommunala självstyrelsen 
påverkas både av ett EES-avtal och av ett svenskt medlemskap i EG.&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De huvudtendenser i den kommunala utvecklingen som jag nu har berört 
påverkar förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen och den 
lagstiftning som konstituerar stjälvstyrelsen. Jag anser därför att det 
behövs ett arbete som behandlar de frågor som har berörts i det 
föregående.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För detta arbete bör som jag nyss har föreslagit en parlamentariskt 
sammansatt kommitté tillkallas.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag skall här ange en del mer avgränsade och konkreta områden som bör 
utredas.&lt;p&gt;&lt;a name="S39"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I kommitténs uppdrag bör också ingå att behandla de frågor som riksdagen 
särskilt tog upp i samband med behandlingen av kommunallags förslaget.&lt;p&gt;&lt;a name="S40"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör vara oförhindrad att ta upp frågor i den nya 
kommunallagen, som till äventyrs kan ha vållat tolknings- eller 
tillämpningsproblem, och föreslå de lagtekniska eller andra justeringar 
som kan anses befogade.&lt;p&gt;&lt;a name="S41"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4 Kommitténs uppgifter&lt;p&gt;&lt;a name="S42"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4.1 Den kommunala demokratin behöver stärkas ytterligare&lt;p&gt;&lt;a name="S43"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Propositionen om 1991 års kommunallag blev föremål för en livlig debatt 
både i och utanför riksdagen. Debatten hade starka kommunaldemokratiska 
inslag. I flera motioner med anledning av propositionen framfördes 
farhågor för att den föreslagna friheten för kommuner och landsting att 
bestämma över sin organisation skulle kunna medföra en reducering av 
antalet förtroendevalda. Det skulle enligt motionerna i sin tur kunna 
leda till en uttunning av den kommunala demokratin och en motsvarande 
förstärkning av tjänstemannainflytandet.&lt;p&gt;&lt;a name="S44"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med anledning av förslag i några motioner framhöll 
konstitutionsutskottet (1990/91:KU38 s. 96) att det självfallet ankommer 
på regeringen att noggrant hålla sig underrättad om den nya 
kommunallagens tillämpning och, om det behövs, lägga fram förslag till 
förändringar. Dock fanns enligt utskottet inget skäl att närmare anvisa 
hur en sådan uppföljning skall gå till.&lt;p&gt;&lt;a name="S45"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utvecklingen av den kommunala demokratin är av naturliga skäl ständigt 
föremål för regeringens och riksdagens uppmärksamhet. Det bör vara en 
huvuduppgift för kommittén att överväga åtgärder för att ytterligare 
stärka den lokala demokratin.&lt;p&gt;&lt;a name="S46"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör, med utgångspunkt i den debatt som förts, belysa och 
utvärdera konsekvenserna av de förändringar som kan ha skett i kommuner 
och landsting som en följd av den ökade organisatoriska friheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S47"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör därvid särskilt beakta&lt;br /&gt;
-- förändringar av nämndstrukturen samt ansvars- och arbetsfördelningen 
mellan de olika förtroendemannaorganen och mellan dessa och 
tjänstemannaorganisationen,&lt;br /&gt;
-- förändringar av antalet förtroendevalda samt deras represenativitet i 
fråga om kön, ålder, yrkestillhörighet m.m.,&lt;br /&gt;
-- hur strävandena att stärka fullmäktiges roll har utvecklats, t.ex. 
genom att inrätta en utskottsorganisation,&lt;br /&gt;
-- förändringar av rollen som förtroendevald i relation till väljarna, 
förvaltningen och dess ledning samt till de anställda i kommunen eller 
landstinget&lt;p&gt;&lt;a name="S48"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör också överväga och föreslå åtgärder för att öka de 
enskilda kommunmedlemmarnas inflytande på den kommunala verksamheten. 
Därvid bör kommittén&lt;br /&gt;
-- se över reglerna för kommunala folkomröstningar och i anslutning till 
detta överväga en vidgad användning av det kommunala 
folkomröstningsinstitutet,&lt;br /&gt;
-- inventera och redovisa möjliga åtgärder för att öka insynen i 
fullmäktige och nämnder, t.ex. genom offentliga utfrågningar och öppna 
nämndsammanträden,&lt;br /&gt;
-- inventera och redovisa möjligheterna att förbättra kontakterna mellan 
kommunmedlemmarna och kommunförvaltningen i form av t.ex. 
medborgarenkäter om servicen och inrättande av medborgarkontor eller 
informationscentraler,&lt;br /&gt;
-- överväga och föreslå åtgärder för att de som är berörda av den 
kommunala verksamheten, särskilt inom äldre- och handikappomsorgen, 
skall få inflytande och kunna medverka i denna.&lt;p&gt;&lt;a name="S49"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör också i övrigt kunna överväga frågor med anknytning till 
den lokala demokratin och föreslå åtgärder för dess vidareutveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S50"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett sätt att stärka den lokala demokratin är att dela kommuner där det 
finns ett starkt önskemål hos befolkningen om delning och där det finns 
förutsättningar -- inte minst ekonomiska -- för detta. Sedan 
kommunindelningsreformen genomfördes i mitten av 1970-talet 
har regeringen beslutat om delning av ett tiotal kommuner.&lt;p&gt;&lt;a name="S51"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör studera de allmänna erfarenheterna av de hittills 
genomförda kommundelningarna. I anslutning till detta arbete bör 
kommittén även analysera gällande regler och former för kommundelningar 
samt, om kommittén finner det befogat, lämna förslag till sådana 
ändringar som kan underlätta framtida kommundelningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S52"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En fråga som kommittén också bör ta upp inom denna allmänna ram gäller 
möjligheten för fullmäktige att diskutera polisiära ärenden av lokal 
betydelse (se prop. 1990/91:117 s. 87).&lt;p&gt;&lt;a name="S53"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ytterligare en fråga som kommittén bör överväga är möjligheten för en 
kommun som så önskar att använda sig av beteckningen stad även som 
kommunalrättsligt uttryck.&lt;p&gt;&lt;a name="S54"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4.2 Kommunalt förtroendevaldas ansvar för kommunala beslut m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S55"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I ett rättssamhälle som vårt måste kommuner och landsting på samma sätt 
som andra offentliga organ och enskilda följa de regler som 
finns i lagar och andra författningar. Om det skulle uppstå ett icke 
godtagbart spelutrymme mellan kommunalt handlande och lagarna måste 
detta motverkas på ett effektivt sätt.&lt;p&gt;&lt;a name="S56"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under senare år har det i flera fall förekommit att kommuner har 
vidhållit beslut som förklarats olagliga i domstol eller 
också har de fattat nya beslut med liknande innehåll (s.k. 
domstolstrots). Det har även förekommit att kommunala organ har 
verkställt beslut, trots att en förvaltningsdomstol har meddelat förbud 
mot verkställigheten i samband med att beslutet överklagats.&lt;p&gt;&lt;a name="S57"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;


Det finns också exempel på att ansvariga huvudmän underlåtit att -- i 
varje fall inom rimlig tid -- verkställa förvaltningsdomar i mål 
avseende bistånd enligt 6§ socialtjänstlagen (1980:620) och särskilda 
omsorger enligt 4§ lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt 
utvecklingsstörda m.fl. Handikapputredningen (S 1988:03) har i sitt 
betänkande Handikapp och välfärd (SOU 1990:19) konstaterat att domar av 
förvaltningsdomstolar, som tillerkänner en handikappad person en viss 
stödinsats, i vissa fall inte länder till efterrättelse. Betänkandet 
bereds för närvarande i Socialdepartementet.&lt;p&gt;&lt;a name="S58"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör i sitt arbete nära samverka med Socialdepartementet i 
dessa frågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S59"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns också en del uppmärksammade fall där kommuner medvetet har 
satt sig över tvingande lagregler av offentligrättslig natur (s.k. 
lagtrots).&lt;p&gt;&lt;a name="S60"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För närvarande saknas verkningsfulla sanktioner eller påföljder mot 
domstolstrots, lagtrots och liknande.&lt;p&gt;&lt;a name="S61"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frågan om hur man kan lösa de nu beskrivna problemen har utretts av 
Kommunalansvarsutredningen (C 1986:02). Utredningen, som ansåg att det 
finns ett behov av ändrade sanktionsregler, har i sitt betänkande 
Kommunalbot (SOU 1989:64) föreslagit ett ekonomiskt sanktionssystem som 
direkt riktas mot vederbörande kommun eller landsting. Flertalet av de 
remissinstanser som yttrat sig över förslaget har visserligen tagit 
avstånd från just detta förslag men ändå uttalat sig för att det finns 
ett klart behov av mera verkningsfulla sanktionsregler (se Ds 1990:62).&lt;p&gt;&lt;a name="S62"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Dessa frågor togs också upp i ett antal motioner vid riksdagens 
behandling av propositionen om en ny kommunallag (mot. 1990/91:K49, 
51, 316). I motionerna efterlystes regler om personligt straffansvar för 
kommunalt förtroendevalda i sådana fall som nu har beskrivits.&lt;p&gt;&lt;a name="S63"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Andra motioner (mot. 1990/91:K51, 55, 205, 216) tog sikte på att på det 
kommunala området stärka talerätten för Riksdagens ombudsmän (JO). D är förespråkades lagstiftning som ger JO samma möjligheter att få 
tillstånd en överprövning av disciplinbeslut m.m. på det kommunala 
området som JO har på det statliga området. Bakgrunden till dessa 
motioner är att JO enligt gällande ordning kan föra talan vid domstol 
mot disciplinbeslut på det statliga området enligt lagen (1976:600) om 
offentlig anställning, förutsatt att den som beslutet riktar sig mot 
står under JO:s tillsyn. Någon motsvarande talerätt finns inte på det 
kommunala området, där det disciplinära ansvaret regleras genom 
kollektivavtal. Motionärerna anser att JO bör ges en sådan talerätt.&lt;p&gt;&lt;a name="S64"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under förarbetena till kommunallagen anförde konstitutionsutskottet 
(s. 92) att det är angeläget att frågorna får sin lösning snarast, och 
utskottet förordade att regeringen på lämpligt sätt skulle bereda dessa 
frågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S65"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot den angivna bakgrunden bör kommittén slutföra arbe tet med frågan om hur ett sanktionssystem bör utformas som gör det 
möjligt att komma till rätta med överträdelser av det slag som här 
beskrivits.&lt;p&gt;&lt;a name="S66"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör därvid överväga bl.a. möjligheten av att införa ett 
personligt ansvar. Ett sådant ansvar behöver inte nödvändigtvis ha 
formen av straffansvar. Svenska kommunförbundet har i sitt 
remissyttrande över Kommunalansvarsutredningens betänkande föreslagit 
att man undersöker ifall det går att åstadkomma något system med vad man 
kallar personligt vitesansvar.&lt;p&gt;&lt;a name="S67"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om kommittén stannar för ett personligt ansvarssystem, bör den överväga 
i vad mån kretsen av ansvariga bör begränsas till ledamöterna i det 
organ som fattat ett olagligt beslut eller om man skall ha någon annan 
begränsning av kretsen av ansvariga. I detta sammanhang bör kommittén 
även överväga möjligheten att ge kommunstyrelsen eller 
landstingsstyrelsen rätt att vägra verkställighet av uppenbart olagliga 
fullmäktigebeslut.&lt;p&gt;&lt;a name="S68"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör härutöver beakta motsvarande problem i EG-perspektivet. 
Det innebär bl.a. en skyldighet för kommunala beslutsfattare att 
respektera Sveriges förpliktelser enligt ett EES-avtal och ett 
eventuellt avtal med anledning av medlemskap i EG. Det kan också erinras 
om att medlemsländerna enligt gällande EG-rätt är ansvariga också för 
kommuners och myndigheters handlande.&lt;p&gt;&lt;a name="S69"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör också överväga möjligheten att vidga JO:s talerätt på det 
kommunala området i linje med de förslag som förts fram i de nämnda 
riksdagsmotionerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S70"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4.3 Marknadsorientering av kommunal verks amhet och framväxten av nya produktions- och verksamhetsformer&lt;p&gt;&lt;a name="S71"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som framhållits tidigare blir kommunerna och landstingen allt mer 
intresserade av att utsätta olika delar av sin verksamhet för 
konkurrens. En form av konkurrens är den mellan offentlig verksamhet och 
privata entreprenader. En annan form är konkurrens inom den offentliga 
verksamhetens ram, dvs. tillskapande av s.k. interna marknader, där 
resultatenheter är ett vanligt inslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S72"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beställar-utförarmodellen är en särskild organisatorisk form som syftar till att underlätta en ökad anpassning till förhållanden på den 
privata marknaden med ett markant inslag av konkurrens. Den kommer av 
allt att döma att bli ett allt vanligare inslag i kommunernas och 
landstingens organisation under de närmaste åren.&lt;p&gt;&lt;a name="S73"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även inslaget av alternativa produktionsformer kommer att öka, såsom 
bolagisering, ''intraprenader'' -- innebärande att de anställda övertar 
driften av viss verksamhet -- och entreprenader i privat eller 
kooperativ regi eller föreningsregi. Detta gäller också i fråga om 
alternativa driftformer.&lt;p&gt;&lt;a name="S74"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I kommitténs uppdrag bör ingå att beskriva och analysera framväxten av 
nya organisatoriska modeller för en uppdelning på en beställar- och en 
utförarfunktion samt alternativa produktions- och driftformer. Därvid 
bör kommittén särskilt beakta hur regelverket, främst kommunallagen, 
förhåller sig till kommun- och landstingsinvånarnas behov av 
förändringar och föreslå sådana åtgärder som analysen föranleder. 
Förslagen bör vara inriktade på åtgärder som underlättar införande av 
alternativa produktions- och driftformer i den kommunala verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S75"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör också kartlägga dels omfattningen och effekterna av den 
ökade bolagiseringen, dels det kommunala stödet till näringslivet, och 
vid behov föreslå åtgärder med anledning av detta.&lt;p&gt;&lt;a name="S76"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4.4 Internationaliseringen&lt;p&gt;&lt;a name="S77"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom lagen (1991:901) om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga 
kommuner att lämna internationell katastrofhjälp och annat humanitärt 
bistånd, vilken antogs samtidigt med den nya kommunallagen, har den 
kommunala kompetensen utvidgats när det gäller möjligheterna att lämna 
internationellt humanitärt bistånd. Kommuner, landsting och kyrkliga 
kommuner får sålunda numera lämna sådant bistånd i en nödsituation, även 
om något direkt katastrofläge inte föreligger. Stödet får bestå av 
utrustning som kan avvaras.&lt;p&gt;&lt;a name="S78"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör undersöka förutsättningarna för kommunalt bistånd till 
länder i behov av humanitärt stöd och i detta sammanhang fästa 
särskild vikt vid hur reglerna skall utformas, så att de inte strider 
mot den nationella utrikespolitiken och ligger inom ramen för 
regeringens biståndspolitik och länderval. Det kommunala biståndet kan 
vara av särskilt intresse för att utveckla samarbetet inom ramen för 
vänortsförbindelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S79"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En annan sida av kommunernas och landstingens internationella verksamhet 
är överföringar av administrativt eller tekniskt kunnande till bl.a. de 
nya kommuner som byggs upp i Central- och Östeuropa (jfr med vad som i 
avsnitt 3 i det föregående sägs om regional och lokal förvaltning). De 
svenska kommunerna och landstingen bör kunna spela en viktig roll i 
detta sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S80"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av lagen (1986:753) om kommunal tjänsteexport framgår det att kommuner 
och landsting får tillhandahålla tjänster för export som 
underleverantörer åt svenska företag eller staten (2§). Om det finns 
särskilda skäl, får regeringen medge att tjänsterna tillhandahålls
 under andra förutsättningar. När ett medgivande ges, skall i beslutet 
anges de villkor som behövs för att begränsa det kommunala risktagandet 
(3 §).&lt;p&gt;&lt;a name="S81"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med ett framtida integrerat Europa i sikte finns det skäl att överväga 
lättnader i de restriktioner som finns för exporten av kommunala 
tjänster.&lt;p&gt;&lt;a name="S82"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör därför se över lagstiftningen på området och lämna de 
förslag till en utökad kompetens och enklare regler som kan vara 
påkallade. Kommittén bör även analysera och bedöma förhållandet mellan 
kommunerna och det privata näringslivet vid export av tjänster.&lt;p&gt;&lt;a name="S83"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det antas allmänt att två olika tendenser kommer att göra si g gällande 
i det framtida Europa:&lt;br /&gt;
1. Att överstatliga organ tar över en del av beslutsfattandet från de 
nationella organen.&lt;br /&gt;
2. Att den lokala och regionala nivån får en starkare ställning i 
förhållande till den centrala nivån, inte minst till följd av ett 
ökat samarbete över nationsgränserna mellan kommuner respektive 
regionala organ.&lt;p&gt;&lt;a name="S84"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang uppkommer flera frågor som kräver särskild 
uppmärksamhet, inte minst när det gäller den kommunala självstyrelsens 
utveckling.&lt;p&gt;&lt;a name="S85"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En sådan fråga gäller den författningsmässiga grunden för 
självstyrelsen, som t.ex. kan få formen av en reglering inom ramen för 
EG:s regelverk. Här spelar den s.k. subsidiaritetsprincipen en viktig 
roll. Denna princip skrevs in i unionsfördraget vid 
Maastricht-konferensen i december 1991. Innebörden av subsidiaritets- 
eller närhetsprincipen är att den europeiska unionen skall överta 
befogenheter från medlemsländerna endast om det är nödvändigt för att 
unionen skall fungera effektivt. Vad som kan göras bättre på en lägre 
nivå skall utföras där.&lt;p&gt;&lt;a name="S86"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En annan fråga gäller konsekvenserna av en ekonomisk och penningpolitisk 
union för de svenska kommunernas och landstingens befogenheter att ta ut 
skatt och avgifter.&lt;p&gt;&lt;a name="S87"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En tredje fråga gäller hur det kommunala och regionala inflytandet inom 
EG skall kanaliseras och institutionaliseras. Beslut har fattats om att 
inrätta en särskild regionkommitté. Det aktualiserar frågan om 
kommunernas och landstingens representation vid ett eventuellt svenskt 
medlemskap.&lt;p&gt;&lt;a name="S88"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

EG-regler om kommunal rösträtt och valbarhet i ett medlemsland där man 
har sin hemvist utan att vara medborgare kommer att antas före utgången 
av 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S89"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I kommitténs uppdrag bör ingå att beskriva och analysera dessa frågor 
och att på grundval härav göra en principiell bedömning av tänkbara 
konsekvenser för den svenska kommunala självstyrelsen.&lt;p&gt;&lt;a name="S90"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4.5 Vissa frågor om offentlighet och sekretess&lt;p&gt;&lt;a name="S91"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I samband med tillkomsten av kommunallagen behandlades vissa frågor om 
sekretess och handlingsoffentlighet (prop. s.43--44, 55--57; KU s.36, 
43--47). Det gällde för det första vilka konsekvenser en friare 
nämndorganisation skulle få för sekretesslagens tillämpning. För det 
andra gällde det frågan om handlingsoffentlighet i kommunala bolag.&lt;p&gt;&lt;a name="S92"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En friare nämndorganisation innebär att uppgifter från skilda 
verksamhetsområden som är sekretessbelagda kan komma att hanteras inom 
en och samma nämnd. Detta har redan tidigare förekommit hos kommuner som 
har inrättat kommundelsnämnder.&lt;p&gt;&lt;a name="S93"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sekretesslagen är så uppbygd att sekretessen i de skilda bestämmelserna 
i regel är avgränsad till viss verksamhet, till ärenden av angivet slag 
eller -- mer undantagsvis -- till viss myndighet. Sekretessbelagda 
uppgifter får i princip inte utnyttjas utanför den verksamhet i vilken 
sekretessen gäller för uppgifterna. En integrering av olika verksamheter 
till ett och samma organ kan skapa bekymmer när det gäller 
sekretesslagens tillämpning. Förtroendevalda och anställda, främst inom 
hälso- och sjukvården, omsorgsverksamheten, socialtjänsten och skolan, 
kan få kunskap om sekretessbelagda uppgifter om enskilds personliga 
förhållanden från ett område som inte får utnyttjas vid handläggningen 
av ett ärende inom ett annat område.&lt;p&gt;&lt;a name="S94"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skolbarnsomsorgskommittén har i sitt betänkande Skolbarnsomsorg, en 
helhet (SOU 1991:54) föreslagit att sekretesslagen ändras i syfte att 
åstadkomma en stark och enhetlig sekretess för personal inom en 
integrerad skola--skolbarnomsorg (s.140). I budgetpropositionen 1992 
(prop. 1991/92:100 Bilaga 9, s.27), som ännu inte behandlats av 
riksdagen, framhåller utbildningsministern att sekretesslagstiftningen 
för närvarande är föremål för en översyn i samband med den ändrade 
kommunallagstiftningen och föreslår därför inga ändringar i gällande 
lagstiftning. Kommittén bör ta del av skolbarnsomsorgskommitténs arbete 
med dessa frågor och remissinstansernas synpunkter och överväga 
eventuella åtgärder med anledning härav.&lt;p&gt;&lt;a name="S95"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frikommunutredningen tog i sitt betänkande Frikommunförsöket -- 
Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation (SOU 1991:25) 
upp frågan om tillämpningen av sekretesslagstiftningen inom ramen för 
frikommunernas organisatoriska frihet. Utredningen hävdade att en friare 
nämndorganisation i sig inte inneburit någon principiell nyordning för 
tillämpningen av sekretesslagstiftningen men att man inte kan bortse 
från att tilllämpningsproblem kan uppkomma då olika verksamheter 
integreras i ett gemensamt politiskt organ. Enligt utredningens mening 
måste därför sekretessfrågorna ägnas fortlöpande uppmärksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S96"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I kommunallagspropositionen (s.44) sade sig regeringen dela 
frikommunutredningens allmänna bedömning och uttalade att den avsåg att 
följa utvecklingen och överväga frågan om sekretesslagens tillämpning 
ytterligare vid en senare tidpunkt.&lt;p&gt;&lt;a name="S97"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller helägda kommunala företag framgår av kommunallagen (3 
kap. 17§) att allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos det 
kommunala företaget enligt de grunder som gäller för allmänna 
handlingars offentlighet i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.&lt;p&gt;&lt;a name="S98"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagrådet framhöll i sitt yttrande (se KU38 s. 163) att en sådan 
reglering av handlingsoffentligheten har karaktären av ett provisorium. 
Bland annat kommer något enhetligt rättsmedel inte att stå till buds för 
den som vill hävda sin rätt att få del av en handling i strid mot det 
kommunala företagets uppfattning, även om en hänvändelse till 
vederbörlig kommunal nämnd kan komma ifråga. Lagrådet ansåg därför att 
en översyn av sekretesslagen var angelägen. Enligt lagrådet var en sådan 
översyn motiverad också av de sekretessfrågor som förut berörts och som 
hänger samman med den fria nämndorganisationen.&lt;p&gt;&lt;a name="S99"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konstitutionsutskottet delade lagrådets uppfattning att sekretesslagen 
borde ses över med anledning av den nya kommunallagens tillkomst och att 
detta borde ges regeringen till känna (KU38 s. 47). Riksdagen följde 
utskottet.&lt;p&gt;&lt;a name="S100"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot denna bakgrund bör kommittén få i uppdrag att göra den översyn av 
sekretesslagen som riksdagen begärde och därvid&lt;p&gt;&lt;a name="S101"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

dels överväga hur man inom ramen för sekretesslagstiftningen kan finna 
lösningar på de problem som är förknippade med att sekretesskyddade 
uppgifter från skilda verksamhetsområden kan förekomma inom integrerade 
verksamheter,&lt;br /&gt;
dels lägga fram sådana förslag till lagändringar som möjliggör en 
överprövning av ett kommunalt företags beslut att vägra en enskild 
person eller organisation att ta del av bolagets handlingar.&lt;p&gt;&lt;a name="S102"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De särskilda problem som kan uppstå i fråga om insyn och offentlighet i 
sådana företag där samarbete sker mellan privata intressenter och 
kommuner bör också analyseras av kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S103"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

4.6 Medlemskap i kommuner och landsting&lt;p&gt;&lt;a name="S104"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt 1 kap. 4§ kommunallagen är man medlem av en kommun om man är 
folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller är taxerad 
till kommunalskatt där. Medlem av ett landsting är den som är medlem av 
en kommun inom landstinget.&lt;p&gt;&lt;a name="S105"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommunmedlemskapet utgör en förutsättning för rätten att anföra 
kommunalbesvär. Flera av de kommunalrättsliga grundprinciperna, bl.a. 
lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen, anknyter till 
medlemskapet. Det ligger också till grund för frågan om vilka som får 
delta i kommunala folkomröstningar samt för rätten att påkalla ändringar 
i den kommunala indelningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S106"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett stort antal kommuner anförde vid remissbehandlingen av 
Kommunallagskommitténs betänkande Ny kommunallag (SOU 1990:24) att 
fastighetsinnehavet som grund för medlemskap borde slopas. Som skäl för 
sin uppfattning framhöll de i första hand att kommuner med ett stort 
antal fritidsfastigheter drabbas av problem som har att göra med att 
ägare av fritidsfastigheter från och med 1988 års taxering inte längre 
betalar skatt till kommunen där fastigheten är belägen. Till följd av 
att befolkningen i sådana kommuner ökar väsentligt under sommarmånaderna 
ökar kostnaderna för den kommunala servicen. Dessa kostnader kan inte 
fullt ut täckas av enbart avgifter för t.ex. VA och renhållning. En del 
måste därför finansieras med skattemedel, vilket innebär att kommunen 
subventionerar de fritidsboende som inte är skrivna där.&lt;p&gt;&lt;a name="S107"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Fastigheter kan bli föremål för en rad kommunala beslut -- t.ex. beslut 
om taxa enligt renhållningslagen (1979:596) -- som enbart kan överklagas 
genom kommunalbesvär. Om fastighetsägandet som grund för 
kommunmedlemskapet tas bort, försvinner rätten att anföra 
kommunalbesvär. En sådan ordning kan även få vissa konsekvenser för 
tillämpningen av likställighets- och lokaliseringsprinciperna, som är 
svåra att överblicka.&lt;p&gt;&lt;a name="S108"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I förarbetena till kommunallagen (prop. s.26, KU38 s.17) framhölls att 
frågan om man kan slopa ett medlemskap enbart grundat på 
fastighetsinnehav kräver ytterligare överväganden och att initiativ 
skulle tas till en sådan översyn.&lt;p&gt;&lt;a name="S109"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör klarlägga konsekvenserna av att upphäva fastighetsinnehav 
som grund för kommunmedlemskapet och föreslå åtgärder som gör det 
möjligt att behålla vissa rättigheter som tillkommer fastighetsägare, 
främst besvärsrätten. Lösningen bör sökas inom ramen för ett system där 
fastighetsägandet inte är kopplat till medlemskap i kommunen. Som 
alternativ till detta bör kommittén kunna överväga bl.a. möjligheten att 
inom vissa allmänna ramar göra avsteg från likställighetsprincipen, 
t.ex. i form av differentierade taxor för olika kategorier av 
servicemottagare.&lt;p&gt;&lt;a name="S110"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

5 Arbetets bedrivande&lt;p&gt;&lt;a name="S111"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör redovisa sina överväganden och förslag fortlöpande.&lt;p&gt;&lt;a name="S112"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet skall vara avslutat senast den 1 oktober 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S113"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall beakta vad som sägs i regeringens direktiv till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning (dir. 1984:5) och om beaktande av EG-aspekter i 
utredningsverksamheten (dir. 1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S114"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör samråda med Socialtjänstkommittén (S 1991:07) i relevanta 
delar.&lt;p&gt;&lt;a name="S115"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör ta del av vad Utredningen om kommunernas arbete för en god 
livsmiljö (M 1991:01) kommer fram till i de delar som är relevanta för 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S116"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör hålla sig underrättad om det arbete som sker i Statens 
ungdomsråd inom ramen för det uppdrag som rådet fått av regeringen med 
anledning av Ungdomskommitténs betänkande Ungdom och makt (SOU 1991:12).&lt;p&gt;&lt;a name="S117"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

6 Hemställan&lt;p&gt;&lt;a name="S118"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för Civildepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S119"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) 
-- med högst 11 ledamöter och med uppdrag att överväga olika åtgärder 
för att stärka den lokala demokratin,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S120"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

7 Beslut&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;pre&gt;                                (Civildepartementet)&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>