<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2387716</hangar_id>
 <dok_id>GG0962</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>62</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1992/93:62</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>62</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:44:49</systemdatum>
 <publicerad>1993-02-16 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:62 Tisdagen den 16 februari</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0962/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0962</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0962</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1992/93:62&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Tisdagen den 16 februari&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Kl. 14.00-16.46&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0962/prot_199293__62-1.png" style="width:42pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Välkomsthälsning till deltagare i afrikanskt studiebesök&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen hälsade gästande parlamentariker och tjänstemän&lt;br&gt;från Tanzania, Zambia och Zimbabwe välkomna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 § Justering av protokoll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollen för den 9 och 10 februari.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 § Ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen meddelade att Barbro Evermo Palmerlund (s) an-&lt;br&gt;sökt om ledighet under tiden den 15 mars- den 30 april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen anmälde att Bengt Lindqvist (s) skulle tjänstgöra&lt;br&gt;som ersättare för Barbro Evermo Palmerlund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 § Meddelande om svar på interpellation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellation 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellation 1992/93:71 om Barnomsorg m.m. av Eva Zetterberg kom-&lt;br&gt;mer att besvaras den 25 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålet orsakas av interpellantens utlandsresa vid tidpunkten för tidi-&lt;br&gt;gare planerat svarsdatum, den 18 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 § Svar på fråga 1992/93:365 om skogliga beredskapsarbeten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! John Andersson har frågat mig om jag är beredd att ta nöd-&lt;br&gt;vändiga initiativ för att skogliga beredskapsarbeten skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår har historiskt sett mycket stora resurser ansla-&lt;br&gt;gits för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Statsmakterna har vid ett flertal&lt;br&gt;tillfällen fastslagit att det är Arbetsmarknadsstyrelsens ansvar att fördela&lt;br&gt;dessa resurser utifrån behovet i olika regioner och hos olika grupper. När det&lt;br&gt;gäller frågan om att skapa skogliga beredskapsarbeten måste Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverket således väga behovet av sådana gentemot behovet av insatser&lt;br&gt;inom andra angelägna områden. Jag har emellertid pekat på behovet av be-&lt;br&gt;redskapsarbeten inom den skogliga sektorn i kompletteringspropositionen&lt;br&gt;för innevarande budgetår och i den s.k. krispropositionen i höstas&lt;br&gt;(1992/93:50) samt för alla länsarbetsdirektörer under en gemensam konfe-&lt;br&gt;rens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogs-, natur- och miljövård är sektorer där den nya åtgärden arbetslivs-&lt;br&gt;utveckling (ALU) kan få stor effekt och på så sätt effektivt motverka den&lt;br&gt;höga arbetslösheten för skogsarbetare. Denna bedömning delas av Skogssty-&lt;br&gt;relsen, som har redovisat en rad olika uppgifter inom dessa sektorer som kan&lt;br&gt;genomföras som arbetslivsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 JOHN ANDERSSON (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka arbetsmarknadsministern för svaret på min&lt;br&gt;fråga. Jag vill också tacka för de påpekanden som arbetsmarknadsministern&lt;br&gt;gjorde i svaret, vilka han i olika sammanhang har framfört och då kanske&lt;br&gt;främst till länsarbetsdirektörerna. Detta är bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ockå bra att man inom arbetslivsutvecklingen, ALU, även kan ta&lt;br&gt;med en del arbeten som utförs ute i vår natur i såväl skogs-, natur- som miljö-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de skogsarbetare som har blivit arbetslösa och som kommer att&lt;br&gt;bli arbetslösa är i åldern 55-65 år. Det förstår väl också en ”gammal” skogs-&lt;br&gt;mästare som Böije Hörnlund att de, när de kommer upp i de åldrarna, inte&lt;br&gt;direkt kan vara aktuella för ALU-verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är lika nödvändigt i dag, som det var på 60-talet när rationa-&lt;br&gt;liseringsvågen drabbade skogsbruket, att man iordningställer skogliga be-&lt;br&gt;redskapsarbeten. Det finns mycket att göra i skogen, inte minst när det gäller&lt;br&gt;att bygga ut skogsbilvägnätet, trots indragna medel från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom arbetsmarknadsministern redan tidigare har påpekat det viktiga&lt;br&gt;i detta sammanhang, utgår jag från att han inte framöver missar något till-&lt;br&gt;fälle. Jag utgår också från att han kommer att ta initiativ till att just de skogs-&lt;br&gt;arbetare i 55-65-årsåldern får de här jobben.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! John Andersson och jag har under ett antal år som bänkkam-&lt;br&gt;rater resonerat om den här typen av frågor. Låt mig bara konstatera att man&lt;br&gt;åstadkom många och bra jobb genom beredskapsarbeten och som folkhus-&lt;br&gt;hållet har god nytta av åren framöver. Detta var under den tid då det var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket normalt med skogliga beredskapsarbeten, dvs. under 60- och 70-ta-&lt;br&gt;len och en bit in på 80-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också i dag färdigprojekterade skogsbilvägar som omfattar ett&lt;br&gt;ganska stort antal mil. Jag har av Skogsstyrelsen begärt att få in en samman-&lt;br&gt;ställning för att se om det går att göra saker och ting framöver. Första steget&lt;br&gt;är att man vet vad som finns och vad som går att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 JOHN ANDERSSON (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får tacka för det tillägget. Jag hann i mitt första inlägg&lt;br&gt;inte nämna att Skogsvårdsstyrelserna säkert har många projekt som skulle&lt;br&gt;kunna sjösättas ganska snart, särskilt inför våren då snön försvinner i de&lt;br&gt;nordliga delarna av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnde i min fråga är de här arbetena i många fall, bortsett från&lt;br&gt;vägbyggena, ganska billiga beredskapsarbeten. De ligger långt ifrån de 24-&lt;br&gt;miljonerskurser som AMS nyligen har anordnat. Det är mycket billiga, men&lt;br&gt;meningsfulla och nyttiga arbeten som man kan få till stånd i skogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 § Svar på fråga 1992/93:369 om dagligvaruförsörjningen i glesbygd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Inga-Britt Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag är be-&lt;br&gt;redd att vidta för att stoppa en för glesbygden negativ utveckling inom dag-&lt;br&gt;ligvaruförsörjningen. Hon ger i frågan flera exempel på problem bl.a. distri-&lt;br&gt;butionen av varor till avlägsna butiker och ökat antal avslag på glesbygds-&lt;br&gt;stödsansökningar vid länsstyrelserna. Hon säger också att ett allt glesare bu-&lt;br&gt;tiksnät får orimliga konsekvenser för gamla och småbarnsföräldrar utan bil&lt;br&gt;samt för den kommunala ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig börja med att säga att jag delar Inga-Britt Johanssons oro för följ-&lt;br&gt;derna av ett allt glesare butiksnät i glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig därefter konstatera att det problem som Inga-Britt Johansson tar&lt;br&gt;upp är mycket komplext med många intressenter och därmed också många&lt;br&gt;ansvariga för utvecklingen. Tiden för besvarande av frågor i riksdagen&lt;br&gt;räcker egentligen inte till för att uttömmande diskutera ämnet. Låt mig ändå&lt;br&gt;kort få beröra delar av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller regering och riksdag kan vi inte administrera lösningar för de&lt;br&gt;enskilda lanthandlarna. Däremot kan vi ta fram verktyg för att hjälpa till&lt;br&gt;med bevarandet av butiker i glesbygd, vilket också har skett genom det exi-&lt;br&gt;sterande stödet till kommersiell service i form av investeringsstöd, service-&lt;br&gt;bidrag och hemsändningsbidrag. Vidare är en effektiv regional- och gles-&lt;br&gt;bygdspolitik för sysselsättning och boende i glesbygd en grundförutsättning&lt;br&gt;för ett bibehållet kundunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är på den lokala nivån som det slutliga avgörandet sker om en&lt;br&gt;butik skall överleva. Här har bygdens befolkning ett stort ansvar mot sin bu-&lt;br&gt;tik. Det håller inte att åka långa sträckor för att storhandla och sedan tro att&lt;br&gt;man kan ha kvar lanthandeln som närbutik. Om lanthandlaren svarar upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mot rimliga krav på sortiment och service måste byborna också visa köptro-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Grossisterna måste visa solidaritet mot de mindre butikerna. Det finns&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vissa negativa tendenser här. Alla möjligheter till flexibla och otraditionella&lt;br&gt;samdistributionslösningar måste prövas. Jag förutsätter att länsstyrelserna&lt;br&gt;och Konsumentverket tillsammans överlägger med grossisterna om dessa&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna kan på olika sätt påverka lanthandelns överlevnadsmöjlig-&lt;br&gt;heter. Jag behöver bara som exempel nämna bebyggelseplaneringen, kollek-&lt;br&gt;tivtrafiken, lokal upphandling, samordnade servicelösningar osv. Kommu-&lt;br&gt;nerna har alltså ett stort ansvar och tillhör också de stora ekonomiska förlo-&lt;br&gt;rarna om butiken skulle läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagen är det konsumenterna, kommunen, lanthandlaren, grossis-&lt;br&gt;terna, handelns organisationer, länsstyrelserna och Konsumentverket som i&lt;br&gt;samverkan har bäst förutsättningar att klara av de problem som lanthandeln&lt;br&gt;brottas med. Sjävfallet följer jag noga utvecklingen och överväger behovet&lt;br&gt;av förändringar vad gäller insatser från statsmakterna. Jag förutsätter också&lt;br&gt;att Konsumentverket, som noga studerar dessa frågor, liksom hittills slår&lt;br&gt;larm när man finner det påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 INGA-BRITT JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Jag&lt;br&gt;kan hålla med om väldigt mycket i detta svar - dock icke slutsatsen, vilket&lt;br&gt;jag skall återkomma till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är riktigt att det finns en mängd olika stöd till glesbygdsbutikerna.&lt;br&gt;Det hjälper dock inte fullt ut, eftersom samordningen och användningen av&lt;br&gt;stöden inte fungerar som de borde. Flera butiker har fått se sina leveransav-&lt;br&gt;tal löpa ut. Flera avtal kommer att löpa ut under de närmaste veckorna. Ett&lt;br&gt;par butiker, bl.a. i Jäckvik och Adolfsström, är för närvarande utan avtal.&lt;br&gt;Det är en orimlighet att personal vid dessa butiker själva måste åka många&lt;br&gt;mil för att få tag i färskvaror att leverera i sina affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var en attack mot fraktutjämningen såväl inom regionerna som i&lt;br&gt;landet som helhet för några år sedan. Denna attack lyckades man slå till-&lt;br&gt;baka, tack vare att Konsumentverket i det läget kunde fungera som ett slags&lt;br&gt;motor i samordningen. Man kartlade behoven, och man fick de största gros-&lt;br&gt;sisterna - framför allt kooperationen och ICA - att hejda sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har inte längre resurser för att kunna fungera som en&lt;br&gt;sådan motor. Det var meningen att bl.a. länsstyrelse, transportråd och livs-&lt;br&gt;medelsverk skulle hjälpa till då Konsumentverket var tvunget att dra sig till-&lt;br&gt;baka, men ingenting har hänt. Det ser vi resultatet av nu. Utan resurstillför-&lt;br&gt;sel kan inte Konsumentverket göra ett bra jobb vad gäller transporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att kartlägga förhållandena ordentligt - också det fak-&lt;br&gt;tum att man påstår att länsstyrelserna har blivit mer restriktiva. Den enda&lt;br&gt;som kan initiera den kartläggningen är arbetsmarknadsministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Både kommunerna och länsstyrelserna är nära denna verk-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lighet. De bör, som jag ser det, slå larm om de upplever att det inte går bra.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;En styrka när det gäller att arbeta för att långsiktigt bevara de små butikerna&lt;br&gt;är de 2 000 lokala utvecklingsgrupper, dvs. nya råd, som har bildats runt om&lt;br&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så til) frågan om huruvida länsstyrelserna har blivit njuggare eller inte. Jag&lt;br&gt;noterar att länsstyrelserna på ungefär ett år har ökat bidragsgivningen till&lt;br&gt;denna sektor med ca 10 miljoner kronor. Det skulle förvåna mig om Länssty-&lt;br&gt;relsen i Norbottens län, som berörs i frågan, skulle ha valt en annan linje.&lt;br&gt;Jag känner människorna där, och de känner sin glesbygd. Jag hoppas att så&lt;br&gt;inte är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svåra frågan gäller hur grossisterna agerar mot mindre enheter. Om&lt;br&gt;Konsumentverket inte anser sig ha styrka att ta tag i problemet är jag person-&lt;br&gt;ligen beredd att kalla till mig de ledande organisationerna på området för att&lt;br&gt;samtala med dem direkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 INGA-BRITT JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att ytterligare en gång få tacka för svaret. Det var&lt;br&gt;just det sista beskedet som jag hoppades att jag skulle få här. Jag ser med&lt;br&gt;tillförsikt fram emot att frågan får en snabb behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 § Svar på fråga 1992/93:383 om försöken med fria sprutor för injek-&lt;br&gt;tionsnarkomaner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Margitta Edgren har frågat statsrådet Könberg om rege-&lt;br&gt;ringen avser att ta något initiativ för att verksamheten med sprututbytespro-&lt;br&gt;grammen skall kunna fortsätta i Malmö/Lund-området. Arbetet inom rege-&lt;br&gt;ringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag för min del är positiv till att programmen kommit till stånd. Mitt per-&lt;br&gt;sonliga intryck, efter att ha studerat programmen på plats, är att de sköts på&lt;br&gt;ett bra sätt och kan ge värdefulla erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten utvärderas nu av professor Rönnberg vid Socialhögskolan&lt;br&gt;i Stockholm. Utvärderingen görs på uppdrag av Socialstyrelsen, som kom-&lt;br&gt;mer att presentera sina analyser och slutsatser under mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan härpå anser jag inte att regeringen bör ta några initiativ i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 MARGITTA EDGREN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är tacksam och glad för detta svar. Det innebär en signal&lt;br&gt;ut i den verklighet där de människor som arbetar med programmet verkar.&lt;br&gt;Socialministern betraktar det de gör som positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns nu sex års erfarenhet av programmet i Lund. Under dessa sex år&lt;br&gt;har 1 500 narkomaner gjort nära 10 000 besök. Av dessa narkomaner har ca&lt;br&gt;300 varit regelbundna besökare. De flesta har varit i trettioårsåldern, och de&lt;br&gt;har missbrukat intravenöst i många år. Många narkomaner har endast miss-&lt;br&gt;brukat amfetaminer, och andra heroin eller andra tunga droger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har observerat att riskbeteendet, dvs. att narkomaner delar sprutor&lt;br&gt;med varandra, har minskat i gruppen. En annan viktig iakttagelse är att&lt;br&gt;Skåne inte har drabbats av någon epidemi av HIV bland narkomanerna,&lt;br&gt;trots sitt mycket utsatta läge. Narkomanerna själva säger att de har lärt sig&lt;br&gt;mycket om hur de skyddar sig mot smitta. Man har kommit i kontakt med&lt;br&gt;tidigare okända missbrukare. Detta har gjort att antalet tester har ökat kraf-&lt;br&gt;tigt bland Skånes narkomaner. Man har också genom projektet kunnat vac-&lt;br&gt;cinera oerhört många narkomaner mot hepatit B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är säker på att den person som nu är utsedd att utvärdera projektet&lt;br&gt;kommer att betrakta också dessa faktum som något positivt. WHO har utta-&lt;br&gt;lat-jag använde felaktigt i min fråga ordet rekommenderat - att målet själv-&lt;br&gt;fallet är ett narkotikafritt samhälle. På vägen dit bör man inte förmena nar-&lt;br&gt;komaner tillgång till sprutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte annat än att tacka. Jag utgår från att socialministern tar de&lt;br&gt;initiativ som krävs för att säkra verksamheten den dagen utvärderingen är&lt;br&gt;färdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 § Svar på fråga 1992/93:329 om Turkiet och assyrierna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Berith Eriksson har frågat mig vilka initiativ jag avser att&lt;br&gt;ta för att uppmärksamma och motverka förtrycket mot assyrier i Turkiet.&lt;br&gt;Assyrier är beteckningen för en kristen minoritet i Irak, som bekänner sig&lt;br&gt;till den nestorianska grenen av kristendomen och som även finns represente-&lt;br&gt;rad i små grupper i Syrien och Turkiet. Även de syrisk-ortodoxa kristna från&lt;br&gt;samma område, de s.k. syrianerna, kallas ibland assyrier. Berith Erikssons&lt;br&gt;fråga hänför sig till syrianerna i sydöstra Turkiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom kurderna har syrianerna av den turkiska staten utsatts för en pe-&lt;br&gt;riodvis hårdhänt nationell assimileringspolitik. Under det senaste årtiondet&lt;br&gt;har syrianerna i Turkiet minskat betydligt i antal till följd av en omfattande&lt;br&gt;flyktingström till Europa. Enligt en uppgift uppgår antalet syrianer i sydöstra&lt;br&gt;Turkiet till omkring 2 500 av totalt ca 80 000 kristna i hela landet. De upp-&lt;br&gt;trappade striderna mellan turkisk militär och PKK-gerillan har lett till att&lt;br&gt;situationen för de civila i sydöstra Turkiet har försvårats under den senaste&lt;br&gt;tiden. Syrianerna utsätts också för våld och hot från grupper i området som&lt;br&gt;vill driva ut dem för att beslagta deras egendomar. Hizbollah har på senare&lt;br&gt;tid varit aktiva i området med våld, hot och mord mot civila. Hizbollahs rela-&lt;br&gt;tioner till andra aktörer i regionen är oklara. Sverige följer noga utveck-&lt;br&gt;lingen på de mänskliga rättigheternas område i Turkiet, även med avseende&lt;br&gt;på syrianernas utsatta ställning. Ämnet är en ständigt återkommande punkt&lt;br&gt;på dagordningen vid våra bilaterala kontakter med Turkiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska inställningen är att alla individer har en självklar rätt att få&lt;br&gt;sina mänskliga rättigheter respekterade, inkl, rätten att utan risk för diskri-&lt;br&gt;minering använda sitt språk och utöva sin religion. Det åligger den turkiska&lt;br&gt;staten, liksom varje annan stat, att skydda sina medborgare och att garantera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa rättigheter. Detta gäller självfallet också syrianerna. Efter sitt tillträde&lt;br&gt;i oktober 1991 deklarerade den turkiska regeringen att respekten för mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheter skulle förbättras, och ett antal lovande inledande reformer&lt;br&gt;genomfördes. På senare tid tycks processen ha stannat upp, medan flera lag-&lt;br&gt;reformer inte heller har omsatts i praktisk handling fullt ut. Detta har visats i&lt;br&gt;bl.a. Amnesty Internationals och Europarådets antitortyrkommittés senaste&lt;br&gt;rapporter om Turkiet. Samtidigt har PKK trappat upp sin terrorverksamhet&lt;br&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turkiet är medlem i ESK och Europarådet, varför vi har skäl att ha särskilt&lt;br&gt;höga förväntningar på detta land. Sverige har nyligen anslagit 4,8 miljoner&lt;br&gt;kronor på tre år i finansiellt bistånd till de tre centra som den turkiska stiftel-&lt;br&gt;sen för mänskliga rättigheter driver. Sverige stöder finansiellt och praktiskt&lt;br&gt;ett projekt i Europarådets regi för utbildning av turkiska polisaspiranter i&lt;br&gt;mänskliga rättigheter. Detta är några exempel på hur regeringen verkar för&lt;br&gt;en förbättring av respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är ett mer positivt svar än jag har&lt;br&gt;fått på länge när det gäller förhållandena i Turkiet. Turkiets absurda assimi-&lt;br&gt;leringspolitik och den nuvarande situationen i de kurdiska provinserna i Tur-&lt;br&gt;kiet drabbar inte bara kurder utan i lika stor utsträckning andra minoriteter&lt;br&gt;i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten i området består till 80-90 % av kurder, men det finns också&lt;br&gt;assyrier och yezidier samt turkiska tjänstemän, poliser och militärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagslagarna gör att de förbättringar av rättssäkerheten som infördes&lt;br&gt;i Turkiet inte gäller i de kurdiska provinserna och inte heller i säkerhetsdom-&lt;br&gt;stolarna, som ju förekommer också i andra delar av Turkiet. Det är alltså&lt;br&gt;inte fråga om att förbättringarna har stoppats upp, utan de har aldrig införts&lt;br&gt;i dessa provinser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byvaktssystemet är ett djävulskt påfund av regimen för att skapa motsätt-&lt;br&gt;ningar mellan människorna i området. Ställer man inte upp på militärens och&lt;br&gt;polisens begäran att man skall vara väpnad byvakt, stämplas man såsom för-&lt;br&gt;rädare och riskerar fängelse, tortyr och även död. Ställer man upp såsom&lt;br&gt;byvakt, stämpas man av PKK såsom förrädare. I båda fallen råkar man lika&lt;br&gt;illa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turkiets sätt att bekämpa terrorismen stärker terroristernas ställning.&lt;br&gt;Därför finner jag den politik som förs så fruktlös. Jag undrar då vad utrikes-&lt;br&gt;ministern anser om en undersökningskommission från ESK för att vinna&lt;br&gt;klarhet ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 ANDRE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har de två minuterna gått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Berith Eriksson har i sin fråga denna gång tagit upp bl.a.&lt;br&gt;syrianernas speciella situation. Det är väldigt svårt att fastställa vilka som&lt;br&gt;ligger bakom övergreppen på syrianerna. Det gäller även det överfall som&lt;br&gt;Berith Eriksson har såsom bakgrund till sin fråga. I en situation där många&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupper agerar med våld försvåras möjligheterna att klart urskilja ansvaret.&lt;br&gt;Men från svensk sida måste vi ju alltid hävda den turkiska statens skyldighet&lt;br&gt;att skydda sina medborgare och garantera dem deras rättigheter. Det är ju&lt;br&gt;en högst aktuell fråga när det gäller syrianerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är en högst aktuell fråga beträffande all civilbefolkning,&lt;br&gt;inte enbart syrianerna utan naturligtvis även de andra folk som bor i områ-&lt;br&gt;det. De människor som har gjort undersökningar anser att de överfall som&lt;br&gt;jag beskrev i min fråga hade utförts av byvakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fotograf och journalist som blev skjuten, vilket har lett till vissa för-&lt;br&gt;vecklingar mellan Turkiet och Iran, höll just på med att redogöra för kopp-&lt;br&gt;lingen mellan Hizbollah, PKK och kontragerillan, dvs. de militärer som är&lt;br&gt;specialtränade just för att sprida terrorn i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av FN:s folkrättsårtionde, ursprungsbefolkningsåret och&lt;br&gt;Europakonventionen mot tortyr ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som jag påpekade tidigare utnyttjar vi alla möjligheter i bila-&lt;br&gt;terala kontakter att ta upp de mänskliga rättigheterna. Jag gjorde det senast&lt;br&gt;när jag hade den nye turkiske ambassadören på besök hos mig. Jag påpekade&lt;br&gt;just det stora intresse som finns i Sveriges riksdag för situationen för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna i Turkiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att vi genom våra kontakter med den turkiska MR-organisatio-&lt;br&gt;nen, som var i Sverige i januari och då även besökte UD, på ett väldigt kon-&lt;br&gt;kret sätt har uppmärksammat förtrycket. Den organisationen är knuten till&lt;br&gt;den stiftelse som bedriver centra för rehabilitering av tortyroffer. Vi hjälper&lt;br&gt;också till med utbildningen av turkiska poliser. Vi har i januari haft en kurs&lt;br&gt;vid Polishögskolan. Det är väldigt konkreta insatser för att bidra till en bättre&lt;br&gt;MR-utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag fick i dag från Amnesty ett papper om ”fear of torture”.&lt;br&gt;Det gällde fyra fängslade assyrier. De är mellan 40 och 50 år gamla. Man&lt;br&gt;misstänker att de blir torterade. Assyrierna finns ju i Midyatområdet. Jag&lt;br&gt;tycker att det vore lämpligt att också arbeta för att skicka en undersöknings-&lt;br&gt;kommission till detta område för att utröna vad som händer med assyrierna&lt;br&gt;i Turkiet just nu. Jag har fått veta att det finns 3 442 assyrier i området och&lt;br&gt;100 000 såsom flyktingar i europeiska länder. Även om det är en liten grupp&lt;br&gt;människor, måste vi såsom undertecknare av konventionen ta vårt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att den turkiska MR-organisationen, som vi har god&lt;br&gt;kontakt med, är ett utmärkt instrument i dessa sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 BERITH ERIKSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den turkiska MR-organisationen behöver allt stöd som vi i&lt;br&gt;väst kan ge den. Den är ständigt utsatt för attentat. Dess kontor förstörs och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess medlemmar trakasseras. Organisationen behöver verkligen värt stöd&lt;br&gt;om den skall kunna arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 § Svar på fråga 1992/93:332 om svenskt erkännande av Makedo-&lt;br&gt;nien&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Herr Rohdin har frågat mig varför Sverige hittills har avstått&lt;br&gt;från att erkänna republiken Makedonien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige anser, i likhet med den av EG tillsatta Badinter-kommissionen, att&lt;br&gt;den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien uppfyller de tre traditio-&lt;br&gt;nella folkrättsliga krav som man kan ställa på ett land: en befolkning, ett&lt;br&gt;territorium och en regering som effektivt utövar kontrollen över detta terri-&lt;br&gt;torium. Makedonien har också vidtagit åtgärder för att främja den fredliga&lt;br&gt;samlevnaden mellan den makedonska befolkningsmajoriteten, den stora al-&lt;br&gt;banska folkgruppen och andra minoriteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grekland hävdar emellertid bl.a. att namnet Makedonien är så starkt för-&lt;br&gt;knippat med den grekiska historien att det inte bör användas av ett annat&lt;br&gt;land. Det torde vara bekant för var och en hur denna fråga engagerat hela&lt;br&gt;Grekland. Trots EG:s förenade ansträngningar under mer än ett år har där-&lt;br&gt;för ingen för båda parter acceptabel kompromiss kunnat nås inom ramen för&lt;br&gt;EG:s medling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makedonien har nu ansökt om att få bli medlem i FN. Ansökan behandlas&lt;br&gt;för närvarande i säkerhetsrådet. Om säkerhetsrådet rekommenderar att Ma-&lt;br&gt;kedonien väljs in i FN, kommer Sverige i generalförsamlingen att stödja Ma-&lt;br&gt;kedoniens ansökan. Detta är i så fall att likställa med ett uttryckligt svenskt&lt;br&gt;erkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsrådets rekommendation om medlemskap skulle innebära att&lt;br&gt;vårt ställningstagande för Makedonien sker i ett brett internationellt sam-&lt;br&gt;manhang. Det är en sådan bred lösning som Sverige hela tiden har eftersträ-&lt;br&gt;vat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgörande brådskar, och det är Sveriges förhoppning och bedömning&lt;br&gt;att erkännandefrågan inom en snar framtid skall nå en lösning i FN. Den&lt;br&gt;nuvarande osäkerheten bidrar inte till stabiliteten i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis skulle jag vilja tillägga att den ESK-mission som satts upp&lt;br&gt;i Skopje och den FN-bataljon med bl.a. svensk trupp som i dagarna har grup-&lt;br&gt;perats i Makedonien är uttryck för den oro som FN, ESK och Sverige hyser&lt;br&gt;för att den väpnade konflikten i det tidigare Jugoslavien skall sprida sig till&lt;br&gt;Makedonien. Skulle detta ske står hela Europa inför en ytterst allvarlig si-&lt;br&gt;tuation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 LENNART ROHDIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Det är bra alt vi är&lt;br&gt;överens i princip. Låt oss äntligen hoppas på en snar lösning!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har givetvis inget huvudansvar för den jugoslaviska katastrofen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men att omvärlden inte har förmått sig att erkänna republiken Makedonien&lt;br&gt;är karakteristiskt för hur världen, kanske framför allt Europa, misslyckats i&lt;br&gt;nästan varje skede av den här konflikten med att effektivt bidra till fred och&lt;br&gt;att värna mänskliga fri- och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samtliga republiker i det forna Jugoslavien är Makedonien den som&lt;br&gt;jämte Slovenien klarast uppfyller de kriterier som har uppställts för interna-&lt;br&gt;tionellt erkännande. Ändå har omvärlden valt att erkänna alla de övriga,&lt;br&gt;men inte Makedonien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makedonien är den enda stat som hittills har lyckats hålla sig utanför krigs-&lt;br&gt;förvecklingar. Men utvecklingen i grannskapet kan mycket snart påverka&lt;br&gt;även Makedonien. Makedonien valde sin självständighet under konstitutio-&lt;br&gt;nella former och med respekt för sina minoriteters ställning. Makedonien&lt;br&gt;har till skillnad från flera av sina grannar, som är internationellt erkända och&lt;br&gt;medlemmar av FN, upprätthållit FN-embargot strikt. Därmed drabbas den&lt;br&gt;fattigaste republiken i det forna Jugoslavien mycket hårt. Genom att inte&lt;br&gt;erkännas avstängs dessutom Makedonien från internationellt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makedonien har i höst drabbats av blockad av införsel av olja från Grek-&lt;br&gt;land, ett av de länder som däremot utan skrupler har brutit FN-blockaden&lt;br&gt;mot Serbien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vad är det för signal som omvärlden, därmed även Sverige,&lt;br&gt;ger genom att inte erkänna Makedonien? Jo, precis som i konflikten i övrigt&lt;br&gt;viker vi undan för kompromisslösa nationalistiska chauvinister som inte tve-&lt;br&gt;kar för de mest flagranta övergrepp för att nå sina syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grekland lyckas, med hänvisning till antika symboler, fullständigt block-&lt;br&gt;era EG från att erkänna Makedonien, ett erkännande som de övriga elva&lt;br&gt;EG-staterna är för, och omvärlden - Sverige - traskar lydigt efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med all respekt för Lennart Rohdin och den beskrivning&lt;br&gt;som nu ges, konstaterar jag ändå att den grekiska folkopinionen inte skulle&lt;br&gt;tycka att de hade mycket stöd i Lennart Rohdins analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi får väl något respektera också de starka känslor som det grekiska folket&lt;br&gt;har i den här frågan och det starka historiska band som det känner med nam-&lt;br&gt;net Makedonien och även med den symbol som den forna jugoslaviska repu-&lt;br&gt;bliken Makedonien har tagit med i sin flagga. Vi måste ändå inse att det finns&lt;br&gt;mycket starka känslor på båda sidor, och att detta inte är en situation som&lt;br&gt;därmed kan negligeras av vare sig EG eller världssamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dess bättre är man på väg att finna en lösning på problemet inom FN:s&lt;br&gt;regi. Det kan hända att säkerhetsrådet redan nästa vecka kommer att ta upp&lt;br&gt;frågan. Det skulle innebära att generalförsamlingen redan någon gång i mars&lt;br&gt;kan ha frågan på sitt bord. Därmed skulle det finnas en möjlighet att detta&lt;br&gt;problem får en lösning. Jag håller med Lennart Rohdin om att denna fråga&lt;br&gt;varken är konstruktiv, positiv eller riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta öppnas också möjligheterna för internationellt bistånd till Ma-&lt;br&gt;kedonien på ett annat sätt, vilket jag tror kan bidra till stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 LENNART ROHDIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är, som utrikesministern, förhoppningsfull när det gäller&lt;br&gt;att detta problem snart skall lösa sig. Men det är oanständigt att det har fått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gå mer än ett år innan man har kunnat hitta en lösning, bara därför att frågan&lt;br&gt;har blockerats av ett enda medlemsland i EG, och att detta i sin tur har lett&lt;br&gt;till att omvärlden har legat still.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är de historiska känslor som utrikesministern åberopar som är oljan i&lt;br&gt;hela konflikten på Balkan. Det är ju för att undvika att tentera dem som det&lt;br&gt;är viktigt att följa internationellt erkända principer, och detta har Makedo-&lt;br&gt;nien ansträngt sig för att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grannlandet Bulgarien har precis lika starka historiska traditioner, även&lt;br&gt;med blodig omfattning, bakom sig och skulle kunna reagera på samma sätt.&lt;br&gt;Men under ledning av president Zhelev har man tvärtom valt att, trots starka&lt;br&gt;och nationalistiska opinioner inne i Bulgarien, försöka dämpa konflikten.&lt;br&gt;Man har valt att erkänna Makedonien, att inte ha någon dispyt kring det som&lt;br&gt;har varit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Även grekerna har ju demonstrerat fredligt, vilket vi i alla&lt;br&gt;fall tacksamt får notera. Nu hoppas jag att detta problem finner en lösning&lt;br&gt;och att detta i sin tur kommer att bidra till stabiliteten i den här delen av&lt;br&gt;Balkanregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 LENNART ROHDIN (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att vi är överens på den punkten. Men det är inför&lt;br&gt;framtiden oroväckande att traditionella, historiska och nationella känslor&lt;br&gt;hos ett enda land, i ett läge när EG - som både utrikesministern och jag så&lt;br&gt;starkt önskar att vi skall bli medlemmar i, inte minst därför att det är det&lt;br&gt;stora europeiska fredsprojektet - verkligen står inför en sådan här konflikt,&lt;br&gt;kan tvinga omvärlden att blockera en snabb lösning på ett problem som&lt;br&gt;egentligen vore väldigt enkelt att lösa. Det är oroväckande att den signalen&lt;br&gt;ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om det är en fördröjning av en lösning som sker mellan&lt;br&gt;Europas stater, är det trots allt oändligt långt bättre än den händelseutveck-&lt;br&gt;ling som vi såg under första världskrigets inledning. Så det finns nog ändå&lt;br&gt;mycket som talar för EG som fredsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 § Svar på fråga 1992/93:334 om trupperna i de baltiska staterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig vilka initiativ Sverige bl.a. som&lt;br&gt;ESK-ordförande kan ta för att underlätta Rysslands förhandlingar med de&lt;br&gt;baltiska staterna och påskynda ett tillbakadragande av de ryska trupperna&lt;br&gt;från Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ESK:s toppmöte i Helsingfors i juli 1992 uppmanade stats- och rege-&lt;br&gt;ringscheferna Ryssland och de baltiska staterna att utan dröjsmål ingå bilate-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/9X62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rala avtal om tillbakadragande av alla utländska trupper från de baltiska sta-&lt;br&gt;ternas territorier. Avtalen skulle innehålla tidtabeller för ett tidigt, ordnat&lt;br&gt;och fullständigt återtåg. Sverige spelade en viktig roll i ansträngningarna att&lt;br&gt;få till stånd en för de baltiska staterna tillfredsställande överenskommelse i&lt;br&gt;frågan om de ryska trupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan toppmötet i Helsingfors ägde rum, har det ryska återtåget från Bal-&lt;br&gt;tikum fortsatt. Detta har den svenska regeringen välkomnat. Avtal har in-&lt;br&gt;gåtts mellan Ryssland och Litauen om en tidtabell för tillbakadragande av&lt;br&gt;de i Litauen stationerade ryska stridskrafterna. Några sådana avtal har inte&lt;br&gt;ingåtts med de båda övriga baltiska staterna. Vi har från svensk sida, bl.a.&lt;br&gt;då frågan diskuterats i den europeiska säkerhetskonferensen (ESK) under-&lt;br&gt;strukit betydelsen av att avtal om tillbakadragande av de ryska stridskraf-&lt;br&gt;terna ingås även med Estland och Lettland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid EKS:s utrikesministermöte i Stockholm i december 1992 utfäste sig&lt;br&gt;Ryssland och de baltiska staterna att regelbundet lämna information till ”re-&lt;br&gt;levanta ESK-organ” om efterlevnaden av de åtaganden parterna gjorde vid&lt;br&gt;toppmötet i Helsingfors. Rapporteringen skulle ligga till grund för fortsatt&lt;br&gt;granskning av frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ESK-ordförande har Sverige verkat för att den rapportering parterna&lt;br&gt;utfäst sig att svara för kommer till stånd. Därför tog jag på ett tidigt stadium,&lt;br&gt;bl.a. i samband med ett besök i Kirkenes den 11 januari för undertecknande&lt;br&gt;av deklarationen om Barentsrådet, upp rapporteringsfrågan med den ryske&lt;br&gt;utrikesministern Kozyrev. Vi tog även från svensk sida en rad kontakter med&lt;br&gt;parterna inför det möte med ämbetsmannakommittén som ägde rum i Prag&lt;br&gt;den 2-4 februari. Syftet var att få till stånd en överenskommelse mellan par-&lt;br&gt;terna om formerna för rapporteringen till ESK. Vi förde vidare upp frågan&lt;br&gt;om tillbakadragandet från Baltikum på mötets dagordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ämbetsmannakommitténs möte rapporterade parterna om läget i för-&lt;br&gt;handlingarna om tillbakadragande. Rapporteringen utlöste en diskussion,&lt;br&gt;som inte utmynnade i något formellt beslut. Parterna betecknade själva dis-&lt;br&gt;kussionen i kommittén som konstruktiv. Den blev en värdefull påminnelse&lt;br&gt;om den vikt ESK fäster vid genomförandet av Helsingforsåtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer som ordförande att verka för fortsatt behandling i äm-&lt;br&gt;betsmannakommittén av frågan om tillbakadragande av de ryska stridskraf-&lt;br&gt;terna. Det är min övertygelse att ESK därigenom lämnar ett viktigt bidrag&lt;br&gt;till en avveckling av den ryska militära närvaron i Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig tillägga, att vi inte försummar något tillfälle att med Ryssland ta&lt;br&gt;upp frågan om det ryska återtåget från Baltikum. Den berörs i den svensk-&lt;br&gt;ryska deklaration som undertecknades vid statsministerns besök i Ryssland.&lt;br&gt;Statsministern tog upp frågan i samtalet med president Jeltsin i Kreml. Från&lt;br&gt;rysk sida bekräftades avsikten att dra tillbaka de egna stridskrafterna från de&lt;br&gt;baltiska staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret på min fråga. Det&lt;br&gt;som i svaret framgår om svenska aktiviteter när det gäller att klargöra för&lt;br&gt;Ryssland hur allvarligt man ser på situationen tycker jag är mycket värde-&lt;br&gt;fullt. Situationen när det gäller den ryska truppnärvaron i Baltikum - jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser Estland och Lettland - är mycket otillfredsställande och ganska allvar-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av svaret, utfäste sig Ryssland i juli 1992 på ESK-toppmötet&lt;br&gt;att utan dröjsmål träffa avtal med de baltiska staterna. Det skulle leda till en&lt;br&gt;tidtabell för ett tidigt, fullständigt och ordnat återtåg. Man kan inte säga att&lt;br&gt;Ryssland har uppfyllt denna utfästelse. Fortfarande, efter närmare åtta må-&lt;br&gt;nader, finns det över huvud taget inget avtal. Det finns än mindre någon tid-&lt;br&gt;tabell om ett tidigt, fullständigt och ordnat återtåg. Ryssland har helt enkelt&lt;br&gt;inte uppfyllt sina förpliktelser i enlighet med den uppgörelse som träffades&lt;br&gt;på toppmötet. Det här är allvarligt sett i ett ESK-perspektiv, eftersom det i&lt;br&gt;viss mån undergräver ESK:s auktoritet när man träffar ett sådant här avtal&lt;br&gt;och det sedan inte händer så mycket. Det har förvisso hänt en del, men det&lt;br&gt;är långt ifrån tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland har i stället visat tendenser till att använda truppnärvaron som&lt;br&gt;ett instrument för att påverka inrikespolitiken i Baltikum. Man kan ha väl-&lt;br&gt;digt många synpunkter på den ryska minoritetens ställning i de baltiska sta-&lt;br&gt;terna, och det kommer såvitt jag förstår att diskuteras senare i dag. Men det&lt;br&gt;är helt klart att det inte kan accepteras att närvaro av främmande trupp skall&lt;br&gt;vara ett argument i den debatten. Därför är det mycket viktigt att Sverige&lt;br&gt;både som land och ordförande i ESK utnyttjar varje tillfälle att med största&lt;br&gt;eftertryck klargöra att situationen är oacceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag håller med Pär Granstedt om att det avtalslösa tillståndet&lt;br&gt;inte är tillfredsställande. Det måste komma till ett avtal med Estland och&lt;br&gt;Lettland. Därför tycker jag att det är bl.a. Sveriges sak att såväl bilateralt&lt;br&gt;som i multilaterala forum - där kan vi alla hjälpa till - ta upp frågan om&lt;br&gt;truppåtertåget och att avtal måste komma till stånd. Jag håller helt med Pär&lt;br&gt;Granstedt om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tycker jag att det är ett väsentligt framsteg att vi nu har fått till stånd&lt;br&gt;den här ordningen med rapporter och information till ESK. Det är ett sätt&lt;br&gt;att föra in denna fråga i ett multilateralt sammanhang och i ett europeiskt&lt;br&gt;säkerhetsforum. Jag tycker att det är en väsentlig framgång att ryssarna har&lt;br&gt;gått med på rapportering, att de baltiska republikerna informerar och att vi&lt;br&gt;har fått upp frågan på ämbetsmannakommitténs dagordning. Detta ser jag&lt;br&gt;som ett väsentligt framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är beredd att instämma i att det är ett stort framsteg.&lt;br&gt;Samtidigt måste vi vara på det klara med att det innebär att Ryssland numera&lt;br&gt;är berett att rapportera till ESK att man inte har uppfyllt de åtaganden som&lt;br&gt;man gjorde vid ESK:s toppmöte i somras. Det är mycket långt ifrån den&lt;br&gt;önskvärda situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga är trots allt inte att man rapporterar sin underlåtenhet att upp-&lt;br&gt;fylla sina förpliktelser utan att man uppfyller dem. Ryssland har åtagit sig att&lt;br&gt;träffa ett avtal utan dröjsmål, och det återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror därför att det är viktigt att man från ESK:s sida och från Sveriges&lt;br&gt;sida, såsom varande ordförande, inte alltför mycket betonar hur bra det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att Ryssland rapporterar. Man måste också lägga tyngdpunkten på att vi vill&lt;br&gt;se ett avtal utan dröjsmål, som innebär ett tidigt, fullständigt och ordnat åter-&lt;br&gt;tåg ur Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker ändå att Pär Granstedt nu målar upp en något för&lt;br&gt;mörk bild. Det försiggår de facto ett tillbakadragande. Man kan ändå säga&lt;br&gt;att en del av det som den ryska federationen åtog sig i Helsingfors faktiskt&lt;br&gt;sker - på marken. Vi måste ändock konstatera att det är en mycket positiv&lt;br&gt;utveckling. Det innebär självfallet även en mycket positiv utveckling för de&lt;br&gt;berörda länderna att detta äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har att hoppas på - och här måste vi själva trycka på - att de förhand-&lt;br&gt;lingar som äger rum skall leda fram till avtal. Det möte som ESK-parlamen-&lt;br&gt;tet skall ha i sommar - som nästan blir på ettårsdagen av toppmötet i Hel-&lt;br&gt;singfors - måste, Pär Granstedt, vara ett utmärkt forum för att ta upp även&lt;br&gt;den här frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är naturligtvis riktigt, och bör noteras med tillfredsstäl-&lt;br&gt;lelse, att det har skett ett visst tillbakadragande. Men det sker utan avtal med&lt;br&gt;de berörda staterna. Det innebär också att de berörda staterna, Estland och&lt;br&gt;Lettland, inte har något egentligt inflytande på formerna för tillbakadragan-&lt;br&gt;det, omfattningen eller tidtabellen. Vi vet också att det förekommer mycket&lt;br&gt;förstörelse i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryssland har fortfarande så pass många trupper på Estlands och Lettlands&lt;br&gt;territorium att det i dessa länder upplevs som en allvarlig säkerhetsrisk, och&lt;br&gt;det är det viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas naturligtvis att frågan skall vara inaktuell vid ESK:s parlamen-&lt;br&gt;tarikermöte i sommar. Men jag inser samtidigt risken att det är aktuellt. Det&lt;br&gt;är givet att vi då skall utnyttja detta forum för att öva tryck på Ryssland för&lt;br&gt;att få till stånd det man lovade sommaren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Avtal måste till, men jag tycker också att det finns anledning&lt;br&gt;att påminna om att trupptillbakadragande på marken måste äga rum. Det&lt;br&gt;finns anledning att påminna om det, eftersom det är Litauens nationaldag i&lt;br&gt;dag och vi har den litauiske utrikesministern i Stockholm. Vi har haft anled-&lt;br&gt;ning att föra diskussioner med honom om det ryska trupptillbakadragandet.&lt;br&gt;Även om det existerar avtal så finns det anledning att följa upp utvecklingen&lt;br&gt;på marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är naturligtvis helt klart att det inte bara räcker med ett&lt;br&gt;avtal, om avtalet inte genomförs. Det är naturligtvis också en risk att man&lt;br&gt;går in i avtal och sedan inte genomför det. Detta var egentligen vad som&lt;br&gt;hände vid ESK-toppmötet. Man träffade en uppgörelse där, som man sedan&lt;br&gt;inte har verkställt. Sådant kan hända flera gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid viktigt att få till stånd de här avtalen. Jag antar att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte finns några delade meningar på den punkten. Det är viktigt att klargöra&lt;br&gt;att ESK och omvärlden inte accepterar en situation där Ryssland träffar en&lt;br&gt;politisk uppgörelse och sedan inte verkställer den. Det är tyvärr detta som&lt;br&gt;har skett hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 § Svar på fråga 1992/93:378 om rättssäkerheten i de baltiska&lt;br&gt;staterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ingbritt Irhammar har med hänvisning till suveränitetsstödet&lt;br&gt;frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Sverige skall bidra till&lt;br&gt;uppbyggandet av rättsstater i de baltiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig då först instämma med Ingbritt Irhammar om att det är av stor&lt;br&gt;betydelse både för balterna och för oss att stabila och effektiva rättssamhäl-&lt;br&gt;len byggs upp i dessa våra grannländer. Ansvaret för detta vilar givetvis i&lt;br&gt;första hand på de baltiska staterna själva, men även Sverige och andra länder&lt;br&gt;kan bidra. Här har det svenska suveränitetsstödet en särskild betydelse. Det&lt;br&gt;är också därför, för att stärka rättsstatens funktioner, som vi inom ramen för&lt;br&gt;suveränitetsstödet prioriterar uppbyggandet av väl fungerande polis-, tull-&lt;br&gt;och kustbevakningsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som Ingbritt Irhammar påpekar är det dock inte enbart detta slags&lt;br&gt;åtgärder som bidrar till att skapa de rättsstater som utgör förutsättningen för&lt;br&gt;både demokrati och marknadsekonomi. Uppbyggandet av politiska partier&lt;br&gt;är en viktig aspekt, där alla i denna kammare kan lämna värdefulla bidrag&lt;br&gt;till våra resp, partivänner i Baltikum. Andra viktiga insatser bör gälla att&lt;br&gt;hjälpa de baltiska staterna att bygga upp fungerande rättsmaskinerier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet svarar här för ett svenskt rättsutvecklingsbistånd till&lt;br&gt;Baltikum. Det består i praktisk kunskapsöverföring med syfte att hjälpa till&lt;br&gt;att bygga upp ett modernt rättssamhälle med en godtagbar lagstiftning -&lt;br&gt;både civilrättslig och annan - och ett självständigt och fungerande domstols-&lt;br&gt;väsende. Stödet vilar på bilaterala avtal mellan Domstolsverket och Estland&lt;br&gt;resp. Lettland. Detta stöd växer för närvarande och en särskild samordnare&lt;br&gt;har engagerats. Dessutom övervägs ytterligare insatser för att öka också det&lt;br&gt;polisiära stödet till Baltikum. Det kan tilläggas att Justitiedepartementet&lt;br&gt;samarbetare med de andra nordiska länderna när det gäller rättsutvecklings-&lt;br&gt;biståndet, bl.a. genom att ge litteraturstöd och utbildning av jurister i Balti-&lt;br&gt;kum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 INGBRITT IRHAMMAR (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Utrikesministern och jag är helt överens om vikten av att det&lt;br&gt;byggs upp ett rättssamhälle. Självfallet har de baltiska staterna här ett eget&lt;br&gt;ansvar. Men det är svårt för de baltiska staterna att åstadkomma detta, och&lt;br&gt;därför behöver de vår hjälp. Och visst skall vi ge hjälp, men vi har ju också&lt;br&gt;ett eget intresse av att ge denna hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min fråga tog jag upp detta med att brottsligheten i de baltiska staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”spiller över” till Sverige. Som exempel nämnde jag människosmugglingen.&lt;br&gt;Men något som verkligen oroar mig är narkotikabrottsligheten. Jag utgår&lt;br&gt;ifrån att det gäller även utrikesministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annan sak som oroar mig oerhört nu när maffian tycks ta över mer och&lt;br&gt;mer makt i de baltiska länderna är att vårt bistånd inte tycks nå fram på det&lt;br&gt;sätt som var tänkt. Jag tänker då på biståndsoljan som försvann. Jag har&lt;br&gt;också fått många rapporter om att olika hjälpföreningar vid hamnarna via&lt;br&gt;sitt bistånd måste betala ”böter” till maffian. Ibland tar maffian själv hand&lt;br&gt;om det som skall delas ut till hjälp och tjänar pengar på detta. Det finns an-&lt;br&gt;klagelser om att maffian i dessa tre länder har förgreningar långt upp i de&lt;br&gt;styrande organen på högsta nivå. Det behövs verkligen hjälp för att balterna&lt;br&gt;skall kunna åstadkomma ett säkert rättssamhälle. I annat fall kommer&lt;br&gt;svenska folket att förlora förtroendet för detta bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl till att svenska folket har börjat att oroa sig är att det har&lt;br&gt;kommit fram kritik mot såväl detta bistånd som det tidigare Polenbiståndet.&lt;br&gt;Man frågar sig om pengarna verkligen används rätt. Mina frågor är då: Finns&lt;br&gt;det en klart uttalad strategi? Har vi ett ordentligt mål och en ordentlig resul-&lt;br&gt;tatstyrning när det gäller i synnerhet biståndet på rättsområdet och rent all-&lt;br&gt;mänt för östbiståndet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror att Ingbritt Irhammar har helt rätt i sin beskrivning&lt;br&gt;både av sakernas tillstånd och av de frågor som ställs. Därför är det väsent-&lt;br&gt;ligt att vi ger detta som vi har döpt till suveränitetsbistånd en mycket hög&lt;br&gt;prioritet inom vårt samarbete med Central- och Östeuropa, och i all synner-&lt;br&gt;het när det gäller de baltiska republikerna. Vi har här möjlighet att göra en&lt;br&gt;betydande insats för att stödja de krafter i dessa länder som vill se att det&lt;br&gt;byggs upp en rättsstat och för att se till att de får medel att hävda sin egen&lt;br&gt;rättsstat. Där kan vi bidra med kunskapsöverföring och naturligtvis också&lt;br&gt;med olika former av hårdvaruutrustning, som gör det möjligt för polisen att&lt;br&gt;agera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan försäkra Ingbritt Irhammar att vår mycket bestämda strävan är&lt;br&gt;att vi också skall genomföra detta. Rikspolischefen har besökt Estland och&lt;br&gt;Lettland, och han kommer i vår att besöka Litauen. Det pågår ett arbete&lt;br&gt;inom Utrikesdepartementet genom den särskilda arbetsgrupp som finns för&lt;br&gt;suveränitetsbiståndet med att prioritera de olika insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar alltså helt Ingbritt Irhammars uppfattning om att denna fråga är&lt;br&gt;ytterligt angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 INGBRITT IRHAMMAR (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som Margaretha af Ugglas sade är ju verkligen hjälpbehovet&lt;br&gt;oerhört stort. Biståndsbehovet är ännu större. Trots att vi har kunnat priori-&lt;br&gt;tera östbiståndet i budgetarbetet, så att det skall fortsätta att vara lika stort,&lt;br&gt;räcker medlen ändå inte till för allt det som vi vill göra. Därför är det väldigt&lt;br&gt;viktigt att vi klart uttalar vilken typ av prioritering som skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställde min fråga till Mararetha af Ugglas, därför att jag själv får frågor&lt;br&gt;som jag inte kan besvara, t.ex.: Har man tänkt att fördela östbiståndet lika&lt;br&gt;mellan de tre länderna? Efter vilket kriterium säger man ja eller nej till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;projekt t.ex. på rättsområdet? Skall pengarna gå till polishundar, som det&lt;br&gt;diskuterades om här förra veckan? Skall pengarna gå till fler kustbevak-&lt;br&gt;ningsfartyg? Vilken strategi har man egentligen? Jag har tagit del av betän-&lt;br&gt;kandet från utredningen om styrnings- och samarbetsformer i biståndet, i&lt;br&gt;vilket det framförs kritik på det här området. Har man några planer på att&lt;br&gt;se över dessa frågor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ingbritt Irhammar utvidgar frågeställningen ganska långt&lt;br&gt;ifrån den fråga som ursprungligen ställdes. Det är viktigt att uppmärksamma&lt;br&gt;att biståndet till Central- och Östeuropa går genom många kanaler också i&lt;br&gt;Sverige. Miljöfrågor handhasju framför allt på Miljödepartementet. Genom&lt;br&gt;en särskild proposition och ett beviljande från riksdagen finns det ganska&lt;br&gt;stora medel för att bidra till att förbättra Östersjöns miljö. På samma sätt&lt;br&gt;handhas andra frågor på Finansdepartementet, t.ex. när det gäller den euro-&lt;br&gt;peiska utvecklingsbanken och det baltiska investeringsprogrammet. Det&lt;br&gt;finns gudskelov en hel mängd olika insatser som vi kan göra. Därmed har vi&lt;br&gt;vid det här laget ett ganska brett samarbete med Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande suveränitetsfrågan som Ingbritt Irhammar har tagit upp finns&lt;br&gt;det ens särskild arbetsgrupp inom Utrikesdepartementet som för någon&lt;br&gt;vecka sedan gick ut med en skrivelse till Rikspolisstyrelsen, Tullverket,&lt;br&gt;Kustbevakningen osv. På det sättet försöker vi i Sverige att prioritera i sam-&lt;br&gt;råd med de baltiska staterna. Det är ju de som skall göra den huvudsakliga&lt;br&gt;prioriteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 INGBRITT IRHAMMAR (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är medveten om att jag vidgade frågan. Jag ser detta&lt;br&gt;nämligen som ett stort problem för tilltron till biståndsverksamheten över&lt;br&gt;huvud taget. Därför skulle man kunna vidga frågan till att gälla också långt&lt;br&gt;utanför Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi skall försöka att hålla oss till Östeuropa, vill jag återigen gå tillbaka&lt;br&gt;till detta med rättsområdet. En enkel fråga är då om det är så, att det är den&lt;br&gt;som är först till kvarn som först får mala. Hur ser man på detta? Tar peng-&lt;br&gt;arna slut efter hand? Skall den som vill ha pengar skynda sig att ansöka i&lt;br&gt;början av året? Är det också en strategi som gäller?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi går ut med skrivelser till alla berörda myndigheter i Sve-&lt;br&gt;rige. De redovisar sina prioriteringar, och sedan för vi samtal med esterna,&lt;br&gt;letterna och litauerna som får prioritera sina resp, behov, vilka slutligen sam-&lt;br&gt;manförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 INGBRITT IRHAMMAR (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för detta svar. Jag hade en följdfråga om just hur&lt;br&gt;man tar reda på vilka prioriteringar som görs av mottagarländerna, därför&lt;br&gt;att det är en oerhört viktig fråga. Det lugnar mig litet grand att man arbetar&lt;br&gt;mer på detta strategiska sätt. Jag har fått frågor om just hur strategisk man&lt;br&gt;egentligen är. Jag tror att man kan bli bättre på detta område. Om det har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påbörjats ett arbete som fortgår inom departementet, är jag nöjd med svaret&lt;br&gt;så här långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 § Svar på fråga 1992/93:367 om de värnpliktigas rättigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Martin Nilsson har - mot bakgrund av några uppmärksam-&lt;br&gt;made fall där befäl påstås ha trakasserat värnpliktiga - frågat mig vilka åtgär-&lt;br&gt;der som bör vidtas för att hävda de värnpliktigas rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de aktuella fallen har jag inhämtat att Chefen för marinen ome-&lt;br&gt;delbart påbörjade en utredning, varför jag inte närmare vill kommentera&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en principiellt mycket viktig fråga som Martin Nilsson tar upp och&lt;br&gt;som tidigare har diskuterats här i kammaren. Hur stort problemet är just nu&lt;br&gt;inom försvaret är svårt att säga. Oavsett hur omfattande det är, anser jag&lt;br&gt;givetvis att det är fullkomligt oacceptabelt att mobbning eller andra trakasse-&lt;br&gt;rier över huvud taget förekommer inom försvaret. Jag delar också den upp-&lt;br&gt;fattningen att det är särskilt allvarligt när en värnpliktig drabbas eftersom&lt;br&gt;han på grund av en pliktlag inte kan välja att lämna tjänstgöringsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan problem av detta slag uppmärksammades för några år sedan påbör-&lt;br&gt;jades ett arbete inom försvaret i form av information och utbildning i syfte&lt;br&gt;att förebygga mobbning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis måste varje form av mobbning eller andra trakasserier starkt för-&lt;br&gt;dömas och motarbetas. Det är viktigt att de skyldiga ställs till ansvar när sa-&lt;br&gt;ker inträffar. De värnpliktiga kan givetvis vända sig i första hand till närmast&lt;br&gt;högre befäl för åtgärd. Regler om detta finns i förordningen (FFS 1983:31)&lt;br&gt;med tjänsteföreskrifter för försvarsmaktens personal. Även inom ramen för&lt;br&gt;de värnpliktigas medinflytande kan sådana frågor tas upp, exempelvis inom&lt;br&gt;plutonen eller i förbandsnämnden. Det finns också bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning som rör disciplinansvar för de anställda.&lt;br&gt;Är det fråga om brott, kan polisanmälan göras och därigenom kommer de&lt;br&gt;skyldiga att kunna lagforas. Även anmälan till Riksdagens ombudsmän kan&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De värnpliktiga har således flera möjligheter att hävda sina rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 MARTIN NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag tacka försvarsministern för det som jag uppfat-&lt;br&gt;tar som en värdefull markering mot de händelser som har inträffat i ett flertal&lt;br&gt;fall. Jag förstår fullt och fast att försvarsministern inte vill kommentera en-&lt;br&gt;skilda fall närmare. Jag tänker försöka respektera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag betraktar dock inte detta som ett enskilt fall. Det är bl.a. därför som&lt;br&gt;jag har tagit upp den här frågan i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 skildrade t.ex. tidningen Värnpliktsnytt ett flertal olika straff.&lt;br&gt;Det handlade bl.a. om grå bestraffning, kollektiv bestraffning, olika befäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att göra JO-anmälan, polisanmälan eller, som försvarsministern rekommen-&lt;br&gt;derar, att vända sig till närmast högre befäl. Det upprörande är att i dessa&lt;br&gt;fall har inte de närmast högre befälen gjort de anmälningar och korrigeringar&lt;br&gt;som hade behövts. Det är där problemen ligger i dag. Det finns förstås för&lt;br&gt;många vänskapsband för att dessa fall skall kunna avslöjas i alla lägen. Då&lt;br&gt;behövs det nya åtgärder. Det är jag helt övertygad om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Under de senaste tre åren har det inte förekommit någon&lt;br&gt;JO-anmälan på det här området, som jag sade. För ett antal år sedan fanns&lt;br&gt;det en hel institution, militieombudsmannaämbetet, som bara sysslade med&lt;br&gt;att ta emot anmälningar på det här området. Det fanns ett kansli, en ställ-&lt;br&gt;företrädande MO m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror ändå att vi kan vara överens om att det har skett en väsentlig för-&lt;br&gt;bättring på området. Jag är självfallet medveten om att det dess värre då och&lt;br&gt;då inträffar saker som inte är bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När sådant kommer till min kännedom försöker jag se vad&lt;br&gt;det hela kan bero på. Jag understryker alltid vikten av att befäl av olika kate-&lt;br&gt;gorier griper in. Jag håller med Martin Nilsson om att det inte är bra för&lt;br&gt;försvarets anseende om sådana saker förekommer. I detta inlägg vill jag&lt;br&gt;dock avslutningsvis säga att det inte alltid är medias version som är den rik-&lt;br&gt;tiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 MARTIN NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror också att det kanske till viss del har skett en förbätt-&lt;br&gt;ring. Men jag tror inte att JO:s anmälningsstatistik är riktig på så sätt att&lt;br&gt;detta har upphört och att det inte finns problem längre. Det är poängen i&lt;br&gt;mitt inlägg. Dessa problem är viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora problemet är att de sätt som i dag finns i lagar och regler för&lt;br&gt;hur värnpliktiga skall kunna hävda sina rättigheter är uppbyggda så att de&lt;br&gt;värnpliktiga måste gå via den ordinarie militära beslutsstrukturen. Det gör&lt;br&gt;att det finns rädsla för repressalier och att det finns olika former av hinder i&lt;br&gt;vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet inte om det är att framhålla ett enskilt fall, men jag tycker ändå&lt;br&gt;det finns ett värde i att landets försvarsminister kan uttala sig om huruvida&lt;br&gt;det är riktigt att värnpliktiga som har utsatts för pennalism och olika former&lt;br&gt;av förtryck och mobbning skall dömas för åtalsbrott och om det är rimligt att&lt;br&gt;väcka det åtalet. Det är möjligt att detta kan sägas röra ett enskilt fall. I så-&lt;br&gt;dana fall har jag förståelse för det. Jag tycker ändå att det vore av värde att&lt;br&gt;försvarsministern uttalade en sådan åsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bestämmelsen är ju sådan att frågor som rör åklagares be-&lt;br&gt;slut, liksom domstolsutslag, icke får diskuteras i kammaren. Jag skulle gärna&lt;br&gt;diskutera detta och andra fall. Ingenting skulle göra mig gladare än att då&lt;br&gt;och då få ta itu med vissa saker i samhället, men det får jag alltså inte göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig dock bara säga att justitieombudsmannen inte bara sitter och vän-&lt;br&gt;tar på anmälningar. Han gör också inspektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som rent av hade misshandlat värnpliktiga osv. Det finns fall där värnpliktiga&lt;br&gt;hade använts som grå arbetskraft osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet i dag är att lagstiftningen är bra, men att sanktionsmöjlighe-&lt;br&gt;terna och efterlevnaden är dålig. Detta borde vara något som landets för-&lt;br&gt;svarsminister med kraft skulle ta itu med och komma med nya åtgärder.&lt;br&gt;Detta borde ske dels därför att det är dåligt för försvarets anseende och för-&lt;br&gt;svarets förankring hos allmänheten när sådant kommer ut, dels därför att de&lt;br&gt;värnpliktiga inte har möjligheter att göra något åt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi går mot en utveckling där allt fler kommer att ha kortare tjänstgörings-&lt;br&gt;tider. De flesta värnpliktiga i dag kommer i en sådan situation där den korta&lt;br&gt;tjänstgöringstiden kombinerat med rädsla för olika former av repressalier&lt;br&gt;gör att de inte väljer att gå vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka nya åtgärder, utöver de som finns nu, planerar försvarsministern att&lt;br&gt;vidta? Jag tror att de åtgärder som finns nu är otillräckliga. Är det rimligt&lt;br&gt;att, som i det här enskilda fallet, värnpliktiga som utsatts för pennalism och&lt;br&gt;förtryck i olika former och som avviker från tjänstgöring åtalas och inte de&lt;br&gt;befäl som utfört detta? Jag tror inte att det är i enlighet med allmän rättsupp-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är, precis som Martin Nilsson säger, så att jag varken&lt;br&gt;kan eller får - om talmannen sköter sitt ämbete - kommentera enskilda fall,&lt;br&gt;även om det blir allt vanligare att enskilda fall kommer upp i kammaren och&lt;br&gt;att debatter om detta får fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har roat mig med att titta på i vilken utsträckning som justitieombuds-&lt;br&gt;männen har fått anmälningar från värnpliktiga under senare år. Jag kan kon-&lt;br&gt;statera att under åren 1989-1992 finns det ingen JO-anmälan från värnplik-&lt;br&gt;tiga som rör mobbning över huvud taget. Jag tror att det klart visar att vi i&lt;br&gt;ökad utsträckning har kommit till rätta med dessa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men man kan naturligvis inte vara helt säker. Varje gång sådana fall sker,&lt;br&gt;försöker jag informera mig och se om det handlar om att reglerna är dåliga&lt;br&gt;eller att efterlevnaden är dålig. Jag tycker att vi har bra regler på det här&lt;br&gt;området. Däremot är det alldeles självklart att övertramp då och då före-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppmaning till de värnpliktiga är naturligvis att omedelbart anmäla&lt;br&gt;den här typen av förseelser. Jag tror att det har den bästa effekten. Det är&lt;br&gt;bättre än att man försöker justera de regler som finns, även om, herr talman,&lt;br&gt;jag naturligvis är beredd att göra detta om vi kan hitta några förbättringar&lt;br&gt;på det här området. Jag tar gärna emot förslag på konkreta förbättringar&lt;br&gt;från Martin Nilsson och andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 MARTIN NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är helt klart att det behövs förbättringar för att åtgärda&lt;br&gt;detta. Ett av bevisen för det är det som försvarsministern tog upp i sitt anför-&lt;br&gt;ande. Förekomsten av mobbning och förtryck i olika former har på intet sätt&lt;br&gt;försvunnit ut ur det svenska försvaret. Det tror jag inte. Detta är ett alldeles&lt;br&gt;ypperligt bevis på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet är att de värnpliktiga sitter i en sådan situation att det blir svårt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har haft ett utomordentligt intressant samarbete med de värnpliktigas&lt;br&gt;företrädare i form av värnpliktsriksdagens arbetsgrupp som väljs varje år.&lt;br&gt;Vid några tillfällen har den här typen av frågor berörts. Jag kan bara konsta-&lt;br&gt;tera att det inte råder någon åsiktsskillnad mellan den värnpliktiga arbets-&lt;br&gt;gruppen och mig om hur vi skall försöka hantera dessa problem. Sedan kan&lt;br&gt;alltid den mänskliga faktorn innebära att omdömeslösa företag startas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 MARTIN NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tror inte att vi kommer så mycket längre i debatten, men&lt;br&gt;jag vill ändå tacka för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att debatten på något sätt kommer att initiera ett intresse. Jag&lt;br&gt;tror att sättet att förbättra de värnpliktigas möjligheter och rättigheter är just&lt;br&gt;att skapa en struktur där rädslan för repressalier och olika former av åtgärder&lt;br&gt;som kan bli följden av klagomål minimeras. De värnpliktiga skall känna att&lt;br&gt;de med förtroende kan klaga på olika befäl som uppför sig på ett dåligt sätt.&lt;br&gt;Det skulle både det svenska försvaret och de värnpliktiga må bra av. Min&lt;br&gt;förhoppning är att statsrådet iakttar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 § Svar på fråga 1992/93:380 om biståndsadministrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ingela Mårtensson har frågat mig vilka fakta och bedöm-&lt;br&gt;ningar som ligger till grund för mina och statssekreterare Alf T Samuelssons&lt;br&gt;uttalanden om den svenska biståndsadministrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndet är en verksamhet som utvärderas kontinuerligt både nationellt&lt;br&gt;och internationellt. I partiledardebatten i förra veckan refererade jag t.ex.&lt;br&gt;till de granskningar av medlemsländernas bistånd som regelbundet genom-&lt;br&gt;förs av OECD:s biståndskommitté DAC. I juni 1992 stod det svenska bistån-&lt;br&gt;det i tur att skärskådas av DAC. Resultatet blev, vill jag säga, ett med beröm&lt;br&gt;godkänt betyg. Det svenska biståndet och de svenska biståndsmyndighe-&lt;br&gt;terna har således ett mycket gott internationellt anseende, och det är något&lt;br&gt;vi med rätta kan vara stolta över. En stor del av äran faller naturligtvis på&lt;br&gt;SIDA och övriga biståndsmyndigheter vars medarbetare utför ett mycket&lt;br&gt;gott arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det svenska biståndet är bra hindrar inte att det kan bli ännu bättre.&lt;br&gt;Det kan i vissa avseenden finnas utrymme för ytterligare effektivisering av&lt;br&gt;verksamheten. Att förmedla ett bra bistånd är en synnerligen komplex pro-&lt;br&gt;cess som måste anpassas till en omvärld i ständig förändring. Regeringen har&lt;br&gt;ett ansvar för att se till att skapa förutsättningar för att en sådan anpassning&lt;br&gt;kan äga rum. Den av regeringen initierade utredningen om styrnings- och&lt;br&gt;samarbetsformer i biståndet, som blivit föremål för stor uppmärksamhet i&lt;br&gt;media, är ett led i en sådan anpassningsprocess och en tillämpning av de nya&lt;br&gt;riktlinjer som gäller för regeringens myndighetsstyrning. Utredningen har&lt;br&gt;just överlämnat sitt betänkande, som nu är föremål för remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag med anledning av utredningen kommer att föreläggas&lt;br&gt;riksdagen i en särskild proposition under våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall be att få tacka statsrådet för svaret, som visar en&lt;br&gt;mer positiv syn på biståndsadministrationen och SIDA:s arbete än Expres-&lt;br&gt;sens artiklar. Det var Expressens artiklar som fick mig att ställa frågan. I&lt;br&gt;Expressen beskrivs biståndet som en bluff. 8 miljarder kronor skall inte ha&lt;br&gt;nått fram. Det skall bara ha blivit sämre och SIDA skall skrotas. Rubrikerna&lt;br&gt;är många. Det hela avslutas med att Expressen hävdar att Alf Svensson vän-&lt;br&gt;der ryggen åt SIDA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här har gjort mig mycket orolig. I en artikel står det att det råder ett&lt;br&gt;rent krig mellan UD och SIDA. Är det så besvärligt mellan UD och SIDA&lt;br&gt;som artikeln gör gällande?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också tagit upp ett par uttalanden om SIDA. Det hävdas att SIDA&lt;br&gt;är en trög apparat, SIDA har för stor makt och att för mycket har gått snett.&lt;br&gt;Sådana uttalanden har kommit fram i en intervju med Alf Svensson, eller&lt;br&gt;om det var med statssekreteraren. Även intervjun med Alf Svensson ger in-&lt;br&gt;trycket av att det finns mycket kritik mot SIDA och biståndspolitiken.&lt;br&gt;Mycket skall ha gått snett. Det skall finnas mycket korruption och mutor.&lt;br&gt;Många fel skall ha begåtts, och vi skall ha varit godtrogna och blåögda. Hela&lt;br&gt;beskrivningen andas mycket kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är viktigt att svenska medborgare får klart för sig hur de&lt;br&gt;svenska biståndspengarna används. Det finns ju de som vill skrota en stor&lt;br&gt;del av biståndet. Jag är inte av den uppfattningen. Jag tycker att det är viktigt&lt;br&gt;att vi har kvar enprocentsmålet och att vi kan bistå de fattigaste länderna.&lt;br&gt;Om svenska folket får höra en sådan här beskrivning, kan det leda till att de&lt;br&gt;tycker att det är lika bra att skrota hela biståndspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är övertygad om att Ingela Mårtensson och jag är rö-&lt;br&gt;rande överens om att här skall inte någon biståndspolitik skrotas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder inte heller något krig mellan UD och SIDA. I varje fall är inte&lt;br&gt;jag involverad i det kriget. Krig är för övrigt det värsta jag vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har sagts vid ett flertal tillfällen i talarstolen och det har skrivits i tid-&lt;br&gt;ningarna att SIDA skall läggas ned. Jag begriper faktiskt inte hur de som&lt;br&gt;säger så resonerar. Det är alldeles självklart att om vi skall ha en biståndspo-&lt;br&gt;litik - och det skall vi ha - och om vi skall ge bistånd - och det skall vi göra -&lt;br&gt;måste vi ha en exekutiv myndighet. Det finns väl ingen som menar att vi&lt;br&gt;politiker skall vara exekutiva för att få biståndet att fungera projektmässigt&lt;br&gt;osv.? Det är klart att den typen av myndigheter måste finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att om man skall hitta enstaka projekt som har misslyckats, så&lt;br&gt;kan man göra det. Man kan hitta flera sådana projekt. Det kan man göra i&lt;br&gt;all mänsklig verksamhet. Jag brukar ju tala om bankerna, satsningarna på&lt;br&gt;Saab och varvsindustrin. I detta fantastiska land Sverige med denna enorma&lt;br&gt;utbildningsnivå och administrativa kunnande kan misslyckanden inträffa.&lt;br&gt;Det kan och kommer att inträffa även i våra biståndsrelationer. Men vi skall&lt;br&gt;likväl fortsätta att ge bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore väldigt roligt om det kunde skrivas en serie om det lyckade bi-&lt;br&gt;ståndet, dvs. de projekt som lyckas och om de människor som får hjälp.&lt;br&gt;UNDP:s Human Development Report, som presenterades för första gången&lt;br&gt;i Sverige förra året, visar ju att folk lyfts upp och får det bättre. Svenskt bi-&lt;br&gt;stånd har medverkat. Vi har inget att skämmas över. Men det är klart att en&lt;br&gt;hel del kan bli bättre. All mänsklig verksamhet kan bli bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag håller helt med om detta. Men varför kommer inte den&lt;br&gt;beskrivningen ut till folket? Biståndsministern, UD och även SIDA måste&lt;br&gt;bidra till att presentera en mera nyanserad bild. Jag är inte emot att kritiskt&lt;br&gt;granska biståndsprojekt. Jag tycker att det är självklart att man skall göra&lt;br&gt;det. Kritik skall framföras där det finns fog för det. Pengarna skall användas&lt;br&gt;på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men hur man än bär sig åt blir det alltid fel någonstans. Man måste sträva&lt;br&gt;efter att vara effektiv. Därför är det bra med en kritisk granskning. Men hur&lt;br&gt;kan en bättre bild förmedlas av även de bra projekten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ett kriterium som jag har understrukit mycket i vår budget,&lt;br&gt;och som Ingela Mårtensson mycket väl känner till, är kravet på effektivitet.&lt;br&gt;Därför har vi tillsatt ett flertal utredningar vars mål är att höja effektiviteten&lt;br&gt;i vårt biståndsgivande. Jag tror också att detta kommer att stärka opinionen&lt;br&gt;för biståndsgivande. Jag tänker på Mogambiqueutredningen, Engblomska&lt;br&gt;utredningen och att nu skall det aviserade utvärderingssekretariatet tillsät-&lt;br&gt;tas. Jag tycker att det är positivt att ett sådant kommer till. Jag tänker på&lt;br&gt;integrationen som sker mellan ambassader och biståndskontor i u-länderna&lt;br&gt;osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket viktigt och angeläget med effektiviteten. Jag tror att den&lt;br&gt;kan bli bättre. Det är därför dessa utredningar har blivit tillsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker också att det är viktigt att politikerna får komma in tidigare i&lt;br&gt;beslutsordningen än vad som har varit fallet. Men SIDA skall naturligtvis&lt;br&gt;inte lastas för att politikerna inte har kommit in tidigare. SIDA har att följa&lt;br&gt;de instruktioner som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Men fortfarande kvarstår problemet hur informationen skall&lt;br&gt;nå ut. Fler får ta på sig ansvaret för bristerna i att föra ut information om de&lt;br&gt;bra projekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har själv träffat på personer i t.ex. Bolivia som tidigare har varit flyk-&lt;br&gt;tingar i Sverige. De kan nu på ett utmärkt sätt utgöra en länk mellan ett bi-&lt;br&gt;ståndsland och Sverige. De känner också till de krav som vi ställer här, bl.a.&lt;br&gt;hur man på ett demokratiskt sätt kan förverkliga projekt. Information om&lt;br&gt;sådant borde komma ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson säger också i artikeln att riksdagen bör få bättre insyn. Jag&lt;br&gt;tycker att det skulle vara behövligt, inte minst för att det finns vissa partier,&lt;br&gt;åtminstone ett parti, i riksdagen som har en mycket negativ syn på bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och helst ser att det sker en drastisk nedskärning. Riksdagens ledamöter be-&lt;br&gt;höver verkligen få bättre information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har talat om information till riksdagen i olika samman-&lt;br&gt;hang. För närvarande råder det en fixering vid landramar. I budgeten fram-&lt;br&gt;går det att länderna skall ha si och så många miljoner. Sedan är det lätt att&lt;br&gt;tro, inkl, för riksdagsledamöterna, att detta är vad mottagarländerna får i&lt;br&gt;miljoner. Men det kan faktiskt vara på det sättet att de rent av kan få lika&lt;br&gt;mycket till i form av andra typer av bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag och min statssekreterare menar att riksdagen borde informeras om&lt;br&gt;detta. I samband med att den förra budgeten antogs hade vi t.ex. en debatt&lt;br&gt;om satsningarna på Tanzania och Mozambique. I den debatten märkte jag&lt;br&gt;att ledamöterna var så fixerade vid landramsmiljonerna. Men det finns alltså&lt;br&gt;fler typer av bistånd. Jag menar alltså att riksdagen borde vara bättre infor-&lt;br&gt;merad om vad länderna de facto får via de olika kanalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är helt överens med Ingela Mårtensson om att vi borde bli mycket&lt;br&gt;bättre på att föra ut de positiva budskapen om de positiva projekten. Vi kan&lt;br&gt;ju se vad som kommer att stå i tidningarna i morgon om den här debatten&lt;br&gt;eller vad som stod om det som jag sade under partiledardebatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 INGELA MÅRTENSSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker också att det är mycket bra att vi har fått dessa&lt;br&gt;klargöranden från Alf Svensson i dag om att det inte pågår något krig mellan&lt;br&gt;SIDA och UD och att det finns många bra biståndsprojekt. Vi måste hjälpas&lt;br&gt;åt att föra fram dessa delar samtidigt som det naturligtvis görs en kritisk&lt;br&gt;granskning, vilket jag absolut inte har något emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore också bra om riksdagen får bättre information. I den senaste&lt;br&gt;budgetpropositionen var det en bra bilaga, där man på ett mycket bra sätt&lt;br&gt;kunde se vad de olika länderna har fått. Jag uppskattade den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig få säga att jag är mycket tacksam för att en gång ha&lt;br&gt;fått höra att den bilagan uppskattas. Det är första gången. Tack för det posi-&lt;br&gt;tiva budskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 § Svar på frågorna 1992/93:384 och 373 om batteriåtervinningen&lt;br&gt;m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kenneth Lantz har frågat mig om regeringen är beredd att&lt;br&gt;låta blybatteriavgiften öka med ytterligare 8 kr per batteri, så att Nordens&lt;br&gt;enda företag som återvinner bly kan klara sina ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Nilsson har frågat mig om regeringen kommer att verka för att Boliden&lt;br&gt;Bergsöe, ett företag som av Naturvårdsverket anses som Europas renaste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggning för batteriåtervinning, även i framtiden får ta ansvar för denna&lt;br&gt;återvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag besvarar båda frågorna i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blypriserna på världsmarknaden har under senare år legat på en mycket&lt;br&gt;låg nivå, varför återvinning av bly från batterier inte varit företagsekono-&lt;br&gt;miskt lönsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje år förbrukas i Sverige ungefär en miljon startbatterier av bly för bi-&lt;br&gt;lar, båtar, m.m. Över 400 000 av dessa hamnade tidigare på soptippen, i na-&lt;br&gt;turen eller - i bästa fall - hemma i garaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1991 infördes ett insamlingssystem för uttjänta blybatterier. I systemet&lt;br&gt;ingår ett åtgärdsprogram mot föroreningar i miljön från blybatterier. För att&lt;br&gt;finansiera programmet kan regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ålägga tillverkare och importörer av miljöfarliga blybatterier att&lt;br&gt;betala kostnader för bl.a. en miljöriktig hantering av uttjänta batterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i december 1990 att miljöavgiften skulle uppgå till&lt;br&gt;32 kr per batteri samt att medlen från avgiften skulle tillföras den s.k. batteri-&lt;br&gt;fonden. Fonden disponeras av Statens naturvårdsverk och får användas till&lt;br&gt;att finansiera stöd för bl.a. insamling och återvinning av blybatterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamlingssystemet för blybatterier har sedan starten fungerat väl. Ett sär-&lt;br&gt;skilt bolag, Returbatt AB, har bildats av batteri- och metallåtervinnings-&lt;br&gt;branschen. Bolaget får bidrag ur batterifonden för insamling av förbrukade&lt;br&gt;blybatterier samt för informationskampanjer. Under senare tid har även vid&lt;br&gt;ett par tillfällen ekonomiskt stöd utgått till återvinningsverksamheten vid&lt;br&gt;Boliden Bergsöe AB:s smältverk i Landskrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober förra året höjde regeringen miljöavgiften på blybatterier från 32&lt;br&gt;till 40 kr per batteri. Syftet med höjningen var att förbättra batterifondens&lt;br&gt;likviditet och därmed säkerställa i första hand stödet för insamling och trans-&lt;br&gt;port av batterierna till smältverk. I anslutning till avgiftshöjningen besluta-&lt;br&gt;des att batterifonden skulle få disponera en rörlig kredit på högst 30 milj.kr. i&lt;br&gt;Riksgäldkontoret för de resursbehov som uppkommer för att täcka tillfälliga&lt;br&gt;likviditetsbrister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till regeringen i december hemställde Naturvårdsverket att&lt;br&gt;avgiften för blybatterier skulle höjas ytterligare för att även täcka kostnader&lt;br&gt;för bidrag till återvinningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet pågår för närvarande beredningen av Naturvårds-&lt;br&gt;verkets hemställan, bl.a. är ärendet föremål för remissbehandling. Innan be-&lt;br&gt;redningen och remissbehandlingen är slutförd är jag, som Kenneth Lantz&lt;br&gt;och Bo Nilsson säkert förstår, inte beredd att föregripa regeringsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 BO NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får väl tacka för svaret, även om jag inte uppfattar det&lt;br&gt;som ett svar. Jag frågade: Kommer regeringen att verka för att Boliden&lt;br&gt;Bergsöe, ett företag som av Naturvårdsverket anses som Europas renaste&lt;br&gt;anläggning för batteriåtervinning, även i framtiden får ta ansvar för denna&lt;br&gt;återvinning? Jag uppfattar detta svar mer som en redovisning av vad som&lt;br&gt;pågick än som ett svar på min fråga, vilket jag beklagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle dessutom vilja åberopa Naturvårdsverkets beslut i denna fråga.&lt;br&gt;Naturvårsverket har föreslagit att man skall öka avgiften till 60 kr, naturligt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vis för att finansiera det som jag menar är oerhört viktigt för miljöns skull.&lt;br&gt;Jag tycker att det är litet konstigt att man håller igen i fråga om detta. Det&lt;br&gt;belastar inte statsbudgeten, och det borde vara till fördel för alla om man&lt;br&gt;kunde fortsätta att hantera detta på det mest miljövänliga sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja fråga miljöministern: Vad är alternativet till det sätt som&lt;br&gt;man nu hanterar detta på? Om Boliden Bergsöe skulle göra allvar av sitt hot&lt;br&gt;att lägga ned verksamheten i Landskrona, hur skulle man då ta hand om&lt;br&gt;dessa batterier och var skulle man återvinna dem? Jag tror för min del fak-&lt;br&gt;tiskt att det inte finns något alternativ. Därför anser jag att man borde vara&lt;br&gt;mycket angelägen om att försöka lösa denna fråga på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist: För Landskronas arbetsmarknad, som har drabbats hårt av ned-&lt;br&gt;läggningar av företag - jag tror att man har förlorat 5 000 jobb under en tio-&lt;br&gt;tolvårsperiod - skulle det innebära ytterligare svårigheter om man gör allvar&lt;br&gt;av hotet att lägga ned denna verksamhet därför att regeringen inte vill ställa&lt;br&gt;upp och stödja detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Även jag vill framföra mitt tack till miljöministern för det&lt;br&gt;svar som vi har fått oss till del här i eftermiddag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oerhört viktigt att det företag som tar hand om våra blybatterier&lt;br&gt;och som i dag gör en oerhört värdefull miljöinsats blir lönsamt. Man bevarar&lt;br&gt;de resurser som vi har plockat ur Moder jord och återanvänder dem. Man&lt;br&gt;använder alltså många av de tankar som kom oss till del via Agenda 21 från&lt;br&gt;Riokonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boliden Bergsöe är den enda fabrik i Norden som bedriver denna verk-&lt;br&gt;samhet. Min fråga är om den över huvud taget skall få finnas kvar. Bo Nils-&lt;br&gt;son och jag har gemensamma intressen när det gäller detta, och därför ligger&lt;br&gt;våra frågor till miljöministern nära varandra. Skall vi få behålla denna fa-&lt;br&gt;brik, som är den enda i sitt slag i Norden, eller skall vi låta batterierna finnas&lt;br&gt;kvar ute i naturen, i garagen eller var de nu kastas? När kan vi räkna med&lt;br&gt;ett besked om de futtiga pengar som det är fråga om, och som inte alls kom-&lt;br&gt;mer från statskassan, utan det är konsumenterna som finanserierar detta ge-&lt;br&gt;nom att lämna in uttjänta blybatterier till företaget?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Att uttala sig om företags framtida liv ligger kanske inte&lt;br&gt;inom ramen för den position som jag har. Däremot är det självklart att denna&lt;br&gt;funktion skall fullföljas. Det finns inget alternativ till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att vi för ärlighetens skull, mot dem som eventuellt lyssnar, i&lt;br&gt;varje fall skall vidga diskussionen litet grand. En del av de problem som vi&lt;br&gt;har i dag är direkt internationellt marknadsberoende. Det har att göra med&lt;br&gt;de, förmodligen tillfälligt, men ändå, låga blypriserna. Det är det som avgör&lt;br&gt;en del av lönsamheten i detta. Så sent som 1990 hade vi ett blypris per kilo&lt;br&gt;på London Metal Exchange, dvs. på marknaden, på 4:64 kr. 1992 tenderade&lt;br&gt;priset ned mot 3 kr. Det betyder alltså att en tredjedel av priset bara för-&lt;br&gt;svann. Detta är ganska typiskt för råvarumarknader, och det är inget särskilt&lt;br&gt;med det. Men man kan inte dimensionera premier och annat bara efter låg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konjunktur. Då blir det fel. Då blir detta en våldsamt lukrativ historia. Och&lt;br&gt;det var inte meningen att man skulle vinna pengar på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför är det viktigt att veta vad man skall finansiera med de här peng-&lt;br&gt;arna. Självfallet gäller det insamlingen, men hur mycket av återvinningen&lt;br&gt;skall finansieras på det sättet? Hur mycket kan världsmarknadspriserna&lt;br&gt;pendla? På vilken nivå är det därför viktigt att man placerar sig? Vi har mot&lt;br&gt;denna bakgrund, som ni vet, under sen tid höjt nivån. Men vi är beredda att&lt;br&gt;pröva detta igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 BO NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Förtydligandet var betydligt bättre än svaret, om jag får säga&lt;br&gt;så. Här säger miljöministern att funktionen måste vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hade i det här inlägget tänkt fördjupa mig i de eventuella alternativ&lt;br&gt;som finns. Det skulle, om man inte väljer Kenneth Lantz förslag att låta bat-&lt;br&gt;terierna vara kvar i naturen, vara att exportera dem till Tyskland eller någon&lt;br&gt;annanstans, där det finns sämre anläggningar. På det sättet skulle man näs-&lt;br&gt;tan direkt försämra miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men jag uppfattade förtydligandet som att miljöministern är mycket in-&lt;br&gt;tresserad av att bevara Nordens enda och bästa anläggning. Det gläder mig&lt;br&gt;att höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja ställa en följdfråga. Som miljöministern sade är detta&lt;br&gt;ärende ute på remiss. Är det rätt att avslöja alla detaljer i företagets räken-&lt;br&gt;skaper? Myndigheter, departement och Naturvårdsverket skall naturligtvis&lt;br&gt;ha dessa uppgifter, men kan det vara rätt att lämna ut allting till andra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara avslutningsvis komplettera frågan. Kan vi åka&lt;br&gt;tillbaka till Skåneland med ett besked om att det kommer att finnas möjlig-&lt;br&gt;het för Bergsöe att fortsätta med sin verksamhet? De har lagt ut ganska höga&lt;br&gt;belopp på att t.o.m. rena det regnvatten som faller ned på fabriksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med full kunskap och medvetande om att detta inte skall vara något un-&lt;br&gt;derhåll till ett speciellt företag, vill jag framhålla att det ändå är mycket spe-&lt;br&gt;ciellt och unikt, eftersom det är det enda företag som drivs i Norden som tar&lt;br&gt;hand om dylika batterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed vill jag också säga tack, om jag får ett acceptabelt svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Just kopplingen mellan att ett företag är så dominant och&lt;br&gt;ensamt på marknaden och de svängande internationella priserna vill jag ta&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man får inte hantera ett sådant här system så att man skapar en utpräglad&lt;br&gt;monopolprissättning. Det finns alltid en balans. Jag utgår från att vi är över-&lt;br&gt;ens om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har träffat företrädare för Trelleborg - Boliden Bergsöe är ett dotter-&lt;br&gt;företag - och jag förstår mycket väl att man från det hållet anser att man&lt;br&gt;borde ha haft större möjligheter från början att tjäna pengar medan kon-&lt;br&gt;junkturen var bra och priserna på bly var högre, så att man hade kunnat&lt;br&gt;samla i ladorna och därmed ta de smällar som kommer när blypriset går ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om att hålla detta under ständig uppsikt och vara beredd att vara&lt;br&gt;flexibel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 BO NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att det är självklart att företaget inte skall ha mer&lt;br&gt;subventioner eller bidrag än som är absolut nödvändigt. Det är vi säkerligen&lt;br&gt;helt överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här företaget har satsat 17 miljoner kronor bara de senaste åren för&lt;br&gt;att lagra batterierna inomhus. På det sättet har man minskat alla de risker&lt;br&gt;som finns vid hantering av bly. Jag tycker att det skulle vara litet av en kata-&lt;br&gt;strof att det, när investeringarna är gjorda och anläggningen färdig, är dags&lt;br&gt;att lägga ned verksamheten. Det hoppas jag också att vi kan vara överens&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja säga till miljöministern, för miljöns och jobbens skull: Höj&lt;br&gt;avgiften, rädda Bergsöe och rädda jobben i Landskrona! Då har miljöminis-&lt;br&gt;tern gjort en god insats för oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall gärna fullfölja resonemanget genom att på nytt&lt;br&gt;konstatera att den här funktionen är nödvändig. Den stämmer med krets-&lt;br&gt;loppsutvecklingen, för att som exempel ta en sak som vi arbetar mycket med.&lt;br&gt;Det är självklart att vi inte har några intentioner att lägga ned den sortens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avser inte heller att exportera till andra, som inte alltid ställer samma&lt;br&gt;höga krav. Dessutom har våra nordiska grannar behov av att få leverera till&lt;br&gt;oss. Jag tycker att det här är ett område där nordiskt samarbete är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte fått den senaste informationen om vilka handlingar som har&lt;br&gt;gått ut på remiss. Men jag utgår från att Naturvårdsverkets skrivelse är hu-&lt;br&gt;vuddokumentet. Det är det underlaget som skall remitteras. Därefter tar re-&lt;br&gt;geringen ställning. Jag tror att jag kan förutsäga att det blir i positiv riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 § Svar på fråga 1992/93:374 om tryck på plastemballage&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kenneth Lantz har frågat mig om miljöministern är beredd&lt;br&gt;att medverka till att vi får lagstadgade krav på att inom tryckeribranschen&lt;br&gt;använda modern tryckteknik med vattenburen färg på plastemballage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § i lagen (1985:426) om kemiska produkter gäller redan i dag sub-&lt;br&gt;stitutionsprincipen. Den innebär att den som hanterar en kemisk produkt&lt;br&gt;skall vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för&lt;br&gt;att hindra eller motverka skada på människor och i miljön. Därvid skall så-&lt;br&gt;dana kemiska produkter undvikas som kan ersättas med mindre farliga pro-&lt;br&gt;dukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya trycktekniken som Lantz pekar på är ett utmärkt exempel på hur&lt;br&gt;substitutionsprincipen kan och bör tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kommer regeringen inom kort att i en proposition om riktlinjer&lt;br&gt;för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling redovisa bl.a. hur producent-&lt;br&gt;ansvar kan införas på förpackningar. Ett effektivt producentansvar kommer&lt;br&gt;att stimulera företagen att utveckla mer miljöanpassade förpackningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund i nuläget inte aktuellt med ytterligare lagstad-&lt;br&gt;gade krav på att inom tryckeribranschen använda modern tryckteknik med&lt;br&gt;vattenburen färg på plastemballage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Än en gång tack, miljöministern, för svaret på denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tid av åtstramning frestas företagare, och även vi kunder naturligtvis,&lt;br&gt;att gå den billigaste vägen, att fortsätta med gamla maskiner och leva på det&lt;br&gt;elfte budet: Så har vi alltid gjort. Vi har dock i det här läget möjlighet att&lt;br&gt;försöka uppmuntra till en förbättring av det tryck som de facto existerar även&lt;br&gt;på plastpåsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att trycka på papper med vattenbaserade färger har varit möjligt under&lt;br&gt;en längre tid, men just på plast, som inte absorberar vätskan, har det varit&lt;br&gt;betydligt svårare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det företag jag tänker på har importerat idén från USA och själva satsat&lt;br&gt;ett antal miljoner på att bygga ut den här maskinen från en traditionell am-&lt;br&gt;moniakmaskin. Man har därigenom besparat naturen i Skåne kraftiga ut-&lt;br&gt;släpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja ställa en fråga till miljöministern. Halva svaret kunde vara&lt;br&gt;att vi kan förvänta oss ett produktansvar. Då blir det en enhetlig press på&lt;br&gt;hela branschen. När kan man förvänta sig att det kan bli verklighet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den proposition som jag syftar på i svaret, om en kretslopp-&lt;br&gt;sanpassad samhällsutveckling, innehåller som bekant från lagrådsremissen&lt;br&gt;just förslag till lag om producentansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har börj at på ett område: förpackningar. Det är den del som vi hanterar&lt;br&gt;först. Det betyder inte att man tar in allt på en enda gång, utan man måste&lt;br&gt;utveckla det här systemet, ofta i kontakt med berörda branscher. Det blir&lt;br&gt;ett stegvis förverkligande och även stegvis hårdare press om inte resultaten&lt;br&gt;kommer. Det är själva bakgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den här typen av branschfrågor är det mycket viktigt att man har en öp-&lt;br&gt;pen dialog. Det är klart att man i första hand vill se att Jagarna -1.ex. substi-&lt;br&gt;tutionsprincipen, som är inskriven i lagen - tillämpas utan att man behöver&lt;br&gt;ta till hårdare metoder. Men man skall ha de hårdare metoderna tillgängliga,&lt;br&gt;för att kunna rikta dem mot företag som inte använder miljövänlig teknik.&lt;br&gt;Det kan då naturligtvis vara både piska och morot. Vi har talat om pre-&lt;br&gt;mierna för återinsamlingen, och det handlar också om miljöavgifter. Som ett&lt;br&gt;sista steg kan man naturligtvis tänka sig en lagreglering, dvs. en förordning&lt;br&gt;om den mera exakta utformningen av producentansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första steget är propositionen och riksdagsbeslutet, och därefter blir det&lt;br&gt;en stegvis process, där man lyfter fram det ena området efter det andra. Plas-&lt;br&gt;ten finns med i propositionen redan från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är riktigt. Jag tror att det också är viktigt att vi ser på&lt;br&gt;plastpåsen som sådan. Det finns mycket intressant forskning, som jag har&lt;br&gt;fått del av via Hybrid-DNA-delegationen. Denna arbetar med nytt material,&lt;br&gt;som absolut inte är känt ute på fältet. Enligt detta kommer det så småningom&lt;br&gt;att finnas en plast som förintas av sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag blev glad över beskedet i svaret om de positiva kontakterna med bran-&lt;br&gt;schen. Jag gillar morötter betydligt bättre än piskan, och det är nog helt rätt&lt;br&gt;att gå fram på det sätt som miljöministern här har nämnt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore mycket bra om det företag som har hämtat in know-how från&lt;br&gt;USA kunde få litet av stöd och erkännande, så att det kan exportera den&lt;br&gt;vidare ut i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill tacka miljöministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 § Svar på fråga 1992/93:371 om utbildning av tolkar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kenneth Lantz har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar&lt;br&gt;vidtaga för att snarast starta eller förbereda kurser kurser på våra högskolor&lt;br&gt;avseende behovet av tolkar i ett kommande EG-arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer inom kort att ta initiativ till en lösning av denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu kan jag berätta att Tolk- och översättarinstitutet vid Universi-&lt;br&gt;tetet i Stockholm får ett särskilt uppdrag som består i att förbereda en ny&lt;br&gt;konferenstolkutbildning med inriktning bl.a. på EG. Utbildningen beräknas&lt;br&gt;starta senast vårterminen 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett eventuellt svenskt EG-inträde kommer troligtvis kostnaderna för&lt;br&gt;utbildningen att övertas av EG. Så har skett med tolkutbildningarna i andra&lt;br&gt;EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar utbildningsministern så mycket för svaret. Jag&lt;br&gt;skulle egentligen ha önskat att jag stått här redan för tre till fyra år sedan och&lt;br&gt;ställt motsvarande fråga. Inträdet i EG är ju betydligt närmare förestående&lt;br&gt;än 1998-1999, då dessa studenter kommer att vara färdigutbildade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våra grannländer, t.ex. i Danmark, har man en utbildningstid om cirka&lt;br&gt;fem år för EG-tolkar. Jag tycker att vi är litet sena i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför också ställa frågan om utbildningsministern har räknat med&lt;br&gt;en utbildningstid om fem år, eller vilken utbildningstid han annars har utgått&lt;br&gt;från för dessa studenter eller linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag håller med Kenneth Lantz om att vi är mycket sent ute.&lt;br&gt;Det är emellertid, om jag nu skall ursäkta mig själv, icke på denna regering&lt;br&gt;som förseningen ligger. Förslagen kommer så fort som det är möjligt med&lt;br&gt;hänsyn till de förseningar som förekommit dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om hur lång utbildningen skall vara tror jag, herr talman, att jag i&lt;br&gt;detta läge avstår från att ha någon mycket distinkt uppfattning. Det ligger i&lt;br&gt;det uppdrag som jag tänker ge till Stockholms universitet att man där skall&lt;br&gt;bedöma detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt svar är emellertid i princip att tolkar som utbildas i Sverige skall ha&lt;br&gt;minst lika hög kvalitet och därmed användbarhet som tolkar som utbildas&lt;br&gt;för motsvarande verksamheter utomlands. Kan vi åstadkomma det fortare&lt;br&gt;än vad man gör i andra länder är detta inte en nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 76 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi har ju här i Sverige en rikedom inte bara i skog och andra&lt;br&gt;naturresurser, utan också i de invandrare som har flyttat till Sverige. De är&lt;br&gt;på ett naturligt sätt berikade med tvåspråkighet och kan klara även de mest&lt;br&gt;sofistikerade skämten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att tillgången till invandrare vore en ypperlig möjlighet när det&lt;br&gt;gäller att korta av utbildningstiden för värdiga tolkar, som kan företräda oss&lt;br&gt;på ett bra sätt i kommissionerna i Bryssel och på andra håll. Hur ställer sig&lt;br&gt;utbildningsministern till ett sådant förslag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 77 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är mycket positiv till det för det första, precis som Ken-&lt;br&gt;neth Lantz påpekar, därför att detta sannolikt ger oss möjlighet att dra nytta&lt;br&gt;av människors språkkunskaper, varigenom tiden fram till dess att vederbö-&lt;br&gt;rande kan tjänstgöra som tolkar blir kortare. För det andra är det en god idé&lt;br&gt;också av det skälet att det ger en meningsfull verksamhet för människor som&lt;br&gt;kommer till vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltför många gånger när människor kommer hit struntar vi i att ta till vara&lt;br&gt;de egenskaper och de kunskaper som de bär med sig hemifrån. Det är därför&lt;br&gt;som vi så ofta tenderar att få diskutera invandrarfrågor som problem snarare&lt;br&gt;än som en möjlighet att dra nytta av erfarenheter och kunskaper som det&lt;br&gt;svenska samhället inte hade tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 78 KENNETH LANTZ (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det verkar nu som om utbildningsministern läser innantill&lt;br&gt;ur min kladd. Jag får väl bara uttrycka min glädje över detta svar och över&lt;br&gt;att vi har en borgerlig regering som tar tag i dessa frågor, både med tanke på&lt;br&gt;de invandrare som vi har och - kanske i synnerhet - med tanke på det stora&lt;br&gt;behov som vi har och kommer att ha av värdiga tolkar i ett fortsatt samarbete&lt;br&gt;inför och vid en full integrering i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 § Svar på fråga 1992/93:382 om utbildning av yrkesofficerare till&lt;br&gt;grundskolelärare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 79 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Carl-Johan Wilson har frågat mig om mina möjligheter att&lt;br&gt;vidta åtgärder för särskild vidareutbildning av yrkesofficerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det personligen värdefullt och angeläget att rekryteringen till lä-&lt;br&gt;raryrket vidgas och att personer med olika yrkes- och utbildningsbakgrunder&lt;br&gt;skall kunna bli lärare. Det berikar skolan och öppnar läraryrket för fler.&lt;br&gt;Detta framhöll jag för övrigt redan i lärarpropositionen förra våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna är emellertid att den blivande läraren uppfyller kraven&lt;br&gt;på ämneskunskaper samt går igenom den praktisk-pedagogiska delen av lä-&lt;br&gt;rarutbildningen som krävs av alla lärare. Värdering av ämneskunskaper -&lt;br&gt;dvs. av nivå och relevans för skolan uppläggning av utbildningen etc. an-&lt;br&gt;kommer det på universitet och högskolor att svara för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att universitet och högskolor sköter rekrytering och organi-&lt;br&gt;sation av lärarutbildningen på ett sådant sätt att det inte skall finnas behov&lt;br&gt;av några särskilda åtgärder från min sida, för att de av Carl-Johan Wilson&lt;br&gt;eftersträvade och viktiga utbildningarna skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 80 CARL-JOHAN WILSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderade talman! Jag tackar så mycket för svaret. Min förhoppning är&lt;br&gt;att det svar som utbildningsministern ger här skall innebära sådana signaler&lt;br&gt;till de högskolor som kan vara aktuella att de får en liten puff i sin ambition&lt;br&gt;att göra något åt det här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Kristianstads högskola genomgår för närvarande ett tjugotal yrkes-&lt;br&gt;officerare denna utbildning, och vid Högskolan för lärarutbildning i Stock-&lt;br&gt;holm har man just nu överläggningar med militären på Gotland för att lösa&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem är att man inte i förväg tycks kunna ange hur lång extra utbild-&lt;br&gt;ning som dessa officerare behöver. Jag har därför en följdfråga till utbild-&lt;br&gt;ningsministern: Kan man tänka sig att yrkesofficerare som vill påbörja lärar-&lt;br&gt;utbildning kan redan från början prövas på något sätt, så att de innan utbild-&lt;br&gt;ningen börjar vet hur mycket extra utbildning de behöver?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 81 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig bara som ett ytterligare understrykande av bakgrun-&lt;br&gt;den poängtera hur viktigt det är att bl.a. denna yrkeskategori får en möjlig-&lt;br&gt;het att verka också i skolan. Jag är helhjärtat övertygad om att skolan blir&lt;br&gt;bättre, om många olika egenskaper får möjlighet att mötas av elevernas nyfi-&lt;br&gt;kenhet. Yrkesofficerarna är en kategori som jag gärna ser i skolarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konstruktion för lärarutbildningarna som vi numera har är tvåfaldig.&lt;br&gt;Dels finns det möjlighet att genomgå lärarutbildning av så att säga konven-&lt;br&gt;tionellt slag, dvs. en sammanhållen utbildning, dels finns det möjlighet att&lt;br&gt;till en annan utbildning av tillräckligt djup och tillräcklig bredd lägga en pe-&lt;br&gt;dagogisk utbildning om 40 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna utbildning finns det i dag plats. Det råder alltså inte någon plats-&lt;br&gt;brist när det gäller att ta hand om de grupper som Carl-Johan Wilson under-&lt;br&gt;stryker att det är betydelsefullt att vi tar om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår ifrån att högskolorna när de erbjuder denna typ av platser och&lt;br&gt;dessutom samarbetar med de militära myndigheterna gör allt vad som står i&lt;br&gt;deras förmåga för att vägleda de blivande lärarna med yrkesmilitär bakgrund&lt;br&gt;om kraven för yrket och även ger dem råd om deras lämplighet att välja lä-&lt;br&gt;raryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det sättet tror jag att vi kan hjälpa varandra, ge skolan en ny erfarenhet&lt;br&gt;och ge f.d. yrkesmilitärer en ny framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 82 CARL-JOHAN WILSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderade talman! Jag har ett par kompletterande frågor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Har varje högskola för lärarutbildning formellt sett möjligheter att göra&lt;br&gt;en prövning av det slag som utbildningsministern här nämnde?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kan varje högskola också avgöra om den praktisk-pedagogiska utbild-&lt;br&gt;ning som behövs kan avkortas för de här yrkesofficerarna? En poäng med&lt;br&gt;detta skulle ju vara att yrkesofficerarna redan har pedagogisk utbildning och&lt;br&gt;pedagogisk träning som, precis som utbildningsministern antydde, också&lt;br&gt;skulle kunna komma till nytta i skolan. Mot den bakgrunden vore det illa om&lt;br&gt;detta inte skulle kunna påverka den pedagogiska utbildningens längd. Så är&lt;br&gt;tydligen inte fallet nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan alltså varje högskola själv besluta om nämnda avkortning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 83 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Carl-Johan Wilson påpekar mycket riktigt att det inte bara&lt;br&gt;är den här nämnda yrkeskategorin utan också andra som till en ny akademisk&lt;br&gt;utbildning tar med sig erfarenheter som är värda någonting också enligt aka-&lt;br&gt;demiska standarder. Därför har vi ett system både lokalt och, inte minst,&lt;br&gt;centralt när det gäller att evaluera de kunskaper som man för med sig för att&lt;br&gt;se om något kan tas bort från den utbildning som man söker sig till - just&lt;br&gt;med hänsyn till att en person redan har kunskaper från tidigare utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som frågan gällde finns alltså. Men i ärlighetens namn vill&lt;br&gt;jag understryka att den 40-poängsutbildning i praktisk pedagogik som krävs&lt;br&gt;av varje lärare redan nu är kort med tanke på de stora krav som lärarna ställs&lt;br&gt;inför. Möjligheten finns alltså att göra nämnda typ av prövning och också&lt;br&gt;att medge en nedsättning av tiden, om det skulle visa sig att det finns gamla&lt;br&gt;kunskaper som motiverar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 84 CARL-JOHAN WILSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderade talman! Jag tar mig friheten att, med viss glädje, göra en sam-&lt;br&gt;manfattning så att utbildningsministern inte riskerar att jag presenterar hans&lt;br&gt;idéer på ett felaktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har uppfattat att varje högskola har möjlighet att pröva behörigheten&lt;br&gt;för både ämneskunskaper och för pedagogisk färdighet beträffande nämnda&lt;br&gt;kategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det visar sig att de här yrkesofficerarnas pedagogiska utbildning och&lt;br&gt;erfarenhet är så bra att skolan kan tillgodogöra sig deras tjänster utan den&lt;br&gt;40 poäng långa utbildningen, kan alltså en nedkortad pedagogisk del komma&lt;br&gt;i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 85 Utbildningsminister PER UNCKEL (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill inte framstå som petig, men för att rätt skall vara rätt&lt;br&gt;skall det tilläggas att det är de lokala högskolorna tillsammans med de båda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centrala myndigheterna, dvs. Verket för högskoleservice och Kanslersämbe-&lt;br&gt;tet, som universitetskanslern ansvarar för, som har att svara för denna be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 § Svar på fråga 1992/93:364 om polisens planer om att förebygga&lt;br&gt;brott och om offentlighetsprincipen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 86 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nils Nordh har frågat justitieministern om hon avser att göra&lt;br&gt;undantag för brottslingar att genom åberopande av offentlighetsprincipen få&lt;br&gt;tillgång till polisens aktionsplaner för förebyggande av brott. Arbetet inom&lt;br&gt;regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen innebär bl.a. att den som begär det har rätt att ta&lt;br&gt;del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter. Denna&lt;br&gt;rätt är reglerad i grundlag och tillkommer alla medborgare. Offentlighets-&lt;br&gt;principen kan dock begränsas om det är påkallat med hänsyn till vissa i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen uppräknade intressen. Begränsningarna skall anges i en&lt;br&gt;särskild lag, sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså stor skillnad mellan att undanta en grupp medborgare, i det&lt;br&gt;här fallet brottsligt belastade, från den grundlagsfästa rättigheten att alla har&lt;br&gt;rätt att ta del av allmänna handlingar och att sekretessbelägga material, dvs.&lt;br&gt;undanta material från offentligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från att rätten att ta del av allmänna handlingar är grundlagsfäst&lt;br&gt;skulle det vara en praktisk omöjlighet att undanta en viss grupp från denna&lt;br&gt;rättighet. Hur skulle en avgränsning kunna ske? Skulle bara de undantas&lt;br&gt;som dömts för vissa brott? Skulle de undantas hela livet? Skulle deras famil-&lt;br&gt;jer också undantas? Kanske också deras goda vänner? Frågorna blir många&lt;br&gt;och omöjliga att besvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, offentlighetsprincipen måste gälla för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsförordningen gör det däremot möjligt att begränsa rätten att&lt;br&gt;ta del av allmänna handlingar med hänsyn till intresset av att förebygga eller&lt;br&gt;beivra brott. I sekretesslagens femte kapitel finns också flera bestämmelser&lt;br&gt;som gör det möjligt att hålla uppgifter inom t.ex. Polisens brottsförebyg-&lt;br&gt;gande verksamhet sekretessbelagda. Sålunda kan, enligt 5 kap. 1 §, uppgif-&lt;br&gt;ter som rör resurs- och organisationsfrågor, arbetsrutiner, spaningsmetoder,&lt;br&gt;patrulleringsvägar, tjänstgöringslistor m.m. sekretessbeläggas. Sekretessen&lt;br&gt;för uppgifterna är emellertid inte absolut, utan ett skaderekvisit skall vara&lt;br&gt;uppfyllt. Sekretess gäller för uppgifterna under förutsättning att det kan an-&lt;br&gt;tas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den&lt;br&gt;framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Det betyder att Polisen&lt;br&gt;kan hemlighålla planer på aktioner mot brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på den myndighet som förvarar en handling att vid varje&lt;br&gt;begäran om ett utlämnande av en allmän handling göra en skadeprövning.&lt;br&gt;Skadeprövningen skall göras oavsett vem som begär handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 87 NILS NORDH (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar sä mycket för svaret, men jag uppfattar det som&lt;br&gt;ett jaså.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har frågat om justitieministern avser att göra några undantag. När jag&lt;br&gt;läste en artikel i Aftonbladet, där det stod att maskeradligans ledare hade&lt;br&gt;fått rätt att ta del av Polisens aktionsplaner, blev jag faktiskt upprörd. Ja, jag&lt;br&gt;kan säga att jag blev upphetsad. Det är bakgrunden till min fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte vara rimligt att vi - när detta på ett enkelt och smidigt sätt&lt;br&gt;kan undvikas - riskerar att vårt rättssamhälle raseras. Det är ju vad som&lt;br&gt;egentligen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som sägs i den senare delen av svaret har alltså tre kammarrät-&lt;br&gt;ter undanröjt de möjligheter som statsrådet pekat på när det gäller Polisens&lt;br&gt;aktionsplaner. Det är i varje fall min uppfattning. I helgen fick jag ta emot&lt;br&gt;många telefonsamtal från poliser i Jönköpings län. Varför skall vi upprätta&lt;br&gt;planer när vi inte får möjligheter att hålla dem för oss själva för att därmed&lt;br&gt;kunna förebygga brott? frågar de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår polisernas reaktioner, dvs. deras upphetsning och irritation&lt;br&gt;över just det här utslaget i kammarrätterna. Polisernas arbetssituation blir&lt;br&gt;härmed, som de själva säger, omöjlig när det gäller att förebygga brott. Poli-&lt;br&gt;sen får alltså gripa in först när ett brott begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 88 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan naturligtvis inte kommentera de enskilda fall som&lt;br&gt;Nils Nordh tar upp. Jag kan bara säga att de här uppgifterna till att börja med&lt;br&gt;uppenbarligen var sekretessbelagda. Men sedan har domstolarna prövat om&lt;br&gt;de i fortsättningen skall vara sekretessbelagda eller om de skall vara all-&lt;br&gt;männa handlingar med utgångspunkt i det skaderekvisit som ges i sekretess-&lt;br&gt;lagen. Man har funnit att sådana här uppgifter bör vara allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt jag förstår är Nils Nordh mera ute efter ett besked i frågan om man&lt;br&gt;inte kan undanta brottsbelastade personer från möjligheten att få ut all-&lt;br&gt;männa handlingar. Det framgår av mitt frågesvar dels att det är en grundlags-&lt;br&gt;fäst rätt för alla medborgare att ta del av allmänna handlingar, dels att det är&lt;br&gt;praktiskt omöjligt att avgränsa en grupp personer som skulle vara brottsligt&lt;br&gt;belastade från möjligheten att ta del av handlingar. En person som är brotts-&lt;br&gt;ligt belastad kan naturligtvis, även om vederbörande inte kan ta del av hand-&lt;br&gt;lingarna, vända sig till någon annan som kan få ut handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak i detta sammanhang som jag också vill framhålla är att vi&lt;br&gt;har ett anonymitetsskydd när det gäller att få ut allmänna handlingar. Skulle&lt;br&gt;vi ta in undantag för vissa personer som inte skulle få ut allmänna handlingar,&lt;br&gt;skulle vi bli tvungna att avstå från anonymitetsskyddet. Den som begär att&lt;br&gt;få ut allmänna handlingar måste då nämligen visa legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 89 NILS NORDH (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har framställt min fråga utifrån vad kammarrätterna ut-&lt;br&gt;talat. De gav alltså grova brottslingar, interner, rätt att ta del av Polisens pla-&lt;br&gt;ner. Det var inte en utomstående som begärde att få ta del av handlingarna,&lt;br&gt;utan det gjorde de här namngivna människorna. Och de fick också rätt att&lt;br&gt;ta del av handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vart skall det bära hän om alla brottslingar gör på precis samma sätt? Jag&lt;br&gt;ser inte att Polisen har möjligheter att agera i förebyggande syfte om sådana&lt;br&gt;här uppgifter skall spridas ut till vem som helst. Också allmänheten reagerar&lt;br&gt;på just detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 90 ANDRE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får jag bara erinra om att enskilda fall inte får diskuteras i kammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 91 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det här är en sida av offentlighetsprincipen som vi, enligt&lt;br&gt;vad som sagts från samtliga riksdagspartier, bör värna om. Offentlighetsprin-&lt;br&gt;cipen innebär alltså att alla medborgare har rätt att få ut allmänna hand-&lt;br&gt;lingar, som jag påpekade redan i mitt frågesvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten kan inte göra undantag för olika grupper när det gäller all-&lt;br&gt;männa handlingar. Är en handling allmän, skall den också lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan har man, som jag också nämnt, möjlighet att sekretessbelägga&lt;br&gt;handlingar. Därefter får man göra en skadeprövning för att se om det inne-&lt;br&gt;fattar skada eller inte att en handling lämnas ut. Vederbörande myndighet&lt;br&gt;kan då göra bedömningen att det inte innefattar skada. I det här fallet prö-&lt;br&gt;vas - som sägs i 5 kap. 1 §, som det ju är fråga om - om syftet med beslutade&lt;br&gt;eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Den uppgiften läggs alltså på den skadeprövande myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 92 NILS NORDH (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Bara en fråga: Anser statsrådet att kammarrätternas förfa-&lt;br&gt;rande när det gäller sekretessbelagda handlingar är riktigt i det här läget?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag begär inte att statsrådet skall agera, utan jag vill bara veta vad som är&lt;br&gt;statsrådets personliga uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 93 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan inte kommentera hur kammarrätterna dömer. Nils&lt;br&gt;Nordh vet mycket väl att det är så. Jag kan inte heller ge en personlig upp-&lt;br&gt;fattning till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan bara säga att jag inte ämnar vidta någon åtgärd med anledning&lt;br&gt;av detta. Det är på det här sättet som offentlighetsprincipen fungerar i vårt&lt;br&gt;samhälle. Dessutom har vi sagt oss att vi skall vara ense om att vi skall värna&lt;br&gt;om offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 § Svar på fråga 1992/93:385 om bilförmån för taxiägare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 94 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Per-Richard Molén har frågat mig om vilka åtgärder jag pla-&lt;br&gt;nerar vidta beträffande skatteomläggningens effekter för taxiägare som be-&lt;br&gt;skattas för bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1991 års skattereform skärptes beskattningen av förmån av fri bil.&lt;br&gt;Denna förmånsbeskattning gjordes även tillämplig på egenföretagare som&lt;br&gt;för privat bruk använder en bil som ingår i dennes näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen av bilförmånen sker på ett starkt schabloniserat sätt och ut-&lt;br&gt;går från att bilens privata körsträcka uppgår till 1 500 mil om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa jämkningsmöjligheter finns dock. Enligt Riksskatteverkets rekom-&lt;br&gt;mendationer föreligger skäl för jämkning nedåt för t.ex. taxibil om bilen an-&lt;br&gt;vänds i verksamheten i sådan omfattning att betydande hinder föreligger att&lt;br&gt;använda bilen privat, exempelvis när bilen körs i skift. Jämkning bör ske till&lt;br&gt;lägst ett halvt basbelopp, dvs. för närvarande 17 200 kr. För jämkning bör&lt;br&gt;fordras att bilen är anskaffad enbart för verksamheten och för yrkesmässig&lt;br&gt;personbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som upplysts mig har på Riksskatteverkets initiativ frågan om&lt;br&gt;förmånsbeskattningen av bilar tagits upp till diskussion inom skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen i syfte främst att säkerställa en enhetlig bedömning i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna kan uppenbarligen leda till att förmånsvärdet i det enskilda fallet&lt;br&gt;framstår som alltför högt om den privata körningen kraftigt understiger den&lt;br&gt;körsträcka schablonen bygger på. Den enskilde upplever naturligtvis detta&lt;br&gt;som orättvist. Mot detta får i och för sig vägas dels att möjligheten att dispo-&lt;br&gt;nera en bil för privat bruk i sig har ett betydande värde även om den privata&lt;br&gt;körsträckan är relativt obetydlig, dels de administrativa svårigheterna med&lt;br&gt;att ta hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle enligt min mening emellertid vara önskvärt att förmånsreglerna&lt;br&gt;i större utsträckning än nu tar hänsyn till den faktiska körsträckans längd. I&lt;br&gt;olika sammanhang har redovisats hur tillämpningen av nuvarande regler gett&lt;br&gt;orimliga effekter. Jag är dock medveten om att det föreligger svårigheter att&lt;br&gt;åstadkomma en sådan förändring utan att det ger upphov till bl.a. administ-&lt;br&gt;rativa komplikationer för arbetsgivare och skatteförvaltning. Det finns&lt;br&gt;emellertid anledning att pröva möjligheterna att uppnå förbättring av sam-&lt;br&gt;bandet mellan körsträcka och förmånsvärde. Jag har av bl.a. denna anled-&lt;br&gt;ning initierat en översyn av reglerna om beskattning av bilförmån. När&lt;br&gt;denna översyn, som för närvarande sker internt inom Finansdepartementet,&lt;br&gt;är klar kan det därför finnas anledning att ta upp frågan om eventuella änd-&lt;br&gt;ringar i de aktuella reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avslutningsvis också i sammanhanget framhålla det angelägna i att&lt;br&gt;Riksskatteverket bevakar att tillämpningen av de nuvarande reglerna sker&lt;br&gt;på ett enhetligt och korrekt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 95 PER-RICHARD MOLÉN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar Bo Lundgren för det rappa svaret. Jag ställde ju&lt;br&gt;frågan först i fredags. Av svaret ser jag att en del åtgärder redan har vidtagits&lt;br&gt;efter den uppvaktning som i mitten av januari gjordes hos Bo Lundgren. De-&lt;br&gt;legationen bestod av taxiägare i speciellt Västernorrlands län, som har drab-&lt;br&gt;bats av den tolkning som görs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppenbarligen får taxiägare i Västernorrland inte ett förmånsvärde base-&lt;br&gt;rat på det halva basbelopp, som nämns i svaret, utan landsvägstrafiken un-&lt;br&gt;dantas. I och med att landsvägstrafiken undantas från möjligheten till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;halvt basbelopp blir konsekvensen att hela värdet, dvs. 35 % av Riksskatte-&lt;br&gt;verkets prissättning av bilar, tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall anpassar man storleken på bil när det gäller landsvägstrafiken&lt;br&gt;till de krav som ofta ställs från kommunens sida, vilken många gånger är den&lt;br&gt;stora kunden till de här taxiägarna. Det leder till att taxiägarna inte sällan&lt;br&gt;måste uppge beloppet 90 000 kr som förmånsvärde. Därpå skall det läggas&lt;br&gt;20 % moms, vilket betyder 18 000 kr i skatt. Därtill kommer det egenavgifter&lt;br&gt;med 25 % och inkomstskatt, vilket innebär att - även om man inte kommer&lt;br&gt;upp till skattegränsen 200 000 kr - marginalskatten blir 60 %. Man betalar&lt;br&gt;alltså 54 000 kr i skatt. Det tycker jag är fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag frågar därför: Hur länge kommer det att dröja innan de här åtgärderna&lt;br&gt;som nämns i svaret kommer att förverkligas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 96 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är fullt medveten om det problem som har redovisats&lt;br&gt;mig, bl.a. vid besöket i Sundsvall. Jag kan också inse problemet och förstå&lt;br&gt;de synpunkter som har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen är ju att riksdagen stiftar lag mot bakgrund av vad regeringen&lt;br&gt;föreslår - emellanåt kan det även vara fråga om att riksdagen stiftar lag på&lt;br&gt;egen hand, även om det inte är normalfallet. Tillämpningen hanteras däref-&lt;br&gt;ter av skattemyndigheterna, som i det här fallet. Det finns också en utväg att&lt;br&gt;frångå en fullkomligt hundraprocentigt stel tillämpning, med den jämknings-&lt;br&gt;möjlighet som har införts. Självfallet skall den jämkningsmöjligheten, när&lt;br&gt;det finns förutsättningar för det, kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att det förekommer fall där effekterna - åtminstone&lt;br&gt;betraktat utifrån - förefaller bli orimliga. Det är då i första hand för Riks-&lt;br&gt;skatteverket och skattemyndigheterna att se till att med utgångspunkt ifrån&lt;br&gt;lagstiftningen rimligare effekter nås. Om det skulle visa sig att tillämpningen&lt;br&gt;skapar den här typen av problem är det självklart att vi måste överväga att&lt;br&gt;ändra lagstiftningen. Det kan i så fall knappast komma att ske före den 1&lt;br&gt;januari 1994. Min utgångspunkt är att när det finns jämkningsregler och för-&lt;br&gt;utsättningar att tillämpa dem, skall de naturligtvis också tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 97 PER-RICHARD MOLÉN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar för den upplysningen. Den kompletterar tidigare&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi står här och diskuterar den här frågan väldigt lugnt, eftersom proble-&lt;br&gt;met ligger så långt ifrån oss. Verkligheten för dessa taxiägare är att de har&lt;br&gt;taxerats retroaktivt för inkomster under 1991 och 1992 med det här förmåns-&lt;br&gt;värdet, som avviker så mycket från det förmånsvärde som tillämpas i bran-&lt;br&gt;schen i landet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer att taxiägarna, när det gäller den F-skatt som de skall&lt;br&gt;börja betala den 1 april, måste betala skatt som är baserad på inkomster un-&lt;br&gt;der 1991, plus kvarskatt. Det innebär i princip att de här taxiägarna i dag inte&lt;br&gt;har de inkomster som gör det möjligt att betala kvarskatt och preliminär&lt;br&gt;skatt. De lägger ned verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det trots allt är något upprörande att det inte skall gå att få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett besked så fort som det både är lämpligt och är motiverat när det gäller de&lt;br&gt;här taxiägarnas problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 98 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan inte och vill inte diskutera enskilda fall och den be-&lt;br&gt;dömning som kan göras i sådana fall. Men rent generellt hoppas även jag att&lt;br&gt;man, i den mån det finns tveksamheter, ser till att snabbt undanröja even-&lt;br&gt;tuella osäkerheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skulle visa sig att skattemyndigheterna bedömer att lagen inte kan&lt;br&gt;tillämpas på annat sätt än att orimliga effekter uppnås, då måste vi självfallet&lt;br&gt;ändra lagstiftningen. Det finns vissa regler för hur detta skall gå till, f nor-&lt;br&gt;malfallet rör det sig om ett årsskiftesbeslut - den 1 januari 1994. Låt oss stu-&lt;br&gt;dera frågan ytterligare och utgå ifrån att tillämpningen kommer att ske på&lt;br&gt;ett korrekt sätt och på ett sätt som ger rimliga effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 99 PER-RICHARD MOLÉN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kan man också utgå ifrån att den förändring som förhopp-&lt;br&gt;ningsvis kommer väldigt snabbt även sker retroaktivt? Även om vi tillhör ett&lt;br&gt;parti som inte tycker om retroaktiv beskattning, kan man ju tänka sig att&lt;br&gt;vara positiv till retroaktiva förändringar som skapar bättre förutsättningar&lt;br&gt;för de här företagarna att verka framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 100 Statsrådet BO LUNDGREN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt oss ta en fråga i taget och inledningsvis utgå från att till-&lt;br&gt;lämpningen kommer att ge rimliga effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 § Svar på fråga 1992/93:386 om antagningen till gymnasie- och&lt;br&gt;vuxenutbildningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 101 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Birger Andersson refererar till mitt svar i december 1992 på&lt;br&gt;en fråga om specialkurser. Han vill veta vilka åtgärder j ag har vidtagit sedan&lt;br&gt;dess, och vilka ytterligare åtgärder jag är beredd att vidta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först konstatera att det bara är ett par år sedan riksdagen beslu-&lt;br&gt;tade om det nya mål- och resultatinriktade styrsystemet för skolväsendet.&lt;br&gt;Genom det fick kommunerna en betydande frihet och ett betydande ansvar&lt;br&gt;när det gäller inriktningen av skolväsendet. Det är kommunerna som har&lt;br&gt;det fulla ansvaret under löpande verksamhetsperiod för att verksamheten&lt;br&gt;bedrivs i enlighet med de övergripande mål som riksdag och regering har&lt;br&gt;fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket svarar för uppföljning och utvärdering. Resultaten därav redo-&lt;br&gt;visar verket i en fördjupad anslagsframställning vart tredje år. Den första&lt;br&gt;kommer till hösten 1993. Det är viktigt att regeringen får ett gediget under-&lt;br&gt;lag. Regeringen har i särskilda direktiv för denna anslagsframställning ålagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket att redovisa i vilken utsträckning kommunerna erbjuder vuxna&lt;br&gt;utbildning, som svarar mot deras efterfrågan och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den fördjupade anslagsframställningen kommer i höst, skall jag&lt;br&gt;mycket noggrant se på de problem som Skolverket kan komma att redovisa.&lt;br&gt;Dessförinnan finner jag ingen anledning att föreslå någon ändring i det styr-&lt;br&gt;system som nyss har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart känner jag stor oro, om det finns tendenser till att en del av yr-&lt;br&gt;kesutbildningen i Sverige riskerar att försvinna eller om den bara står öppen&lt;br&gt;för vissa sökande. Jag vet att åtskilliga sökande har klagat på att de inte får&lt;br&gt;gå den utbildning som de har sökt till, därför att hemkommunen inte åtar sig&lt;br&gt;att betala interkommunal ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyligen begärt att Skolverket skyndsamt skall redovisa för mig det&lt;br&gt;aktuella läget när det gäller överklagandeärenden, specialkurser och gymna-&lt;br&gt;sial vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 102 BIRGER ANDERSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret. Jag vill belysa min&lt;br&gt;fråga med ett par exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss ta två systrar som går igenom gymnasieskolan. Den ena systern går&lt;br&gt;ut en samhällsvetenskaplig linje och kommer därefter in på en påbyggnads-&lt;br&gt;kurs inom gymnasieskolan, exempelvis i vårdsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra systern går ut social linje, vill efter ett tag utbilda sig inom vård-&lt;br&gt;sektorn och kommer då att söka sig till en specialkurs med särskilda behörig-&lt;br&gt;hetskrav. Hemkommunen nekar. Det innebär att vederbörande inte kom-&lt;br&gt;mer in på den utbildning som hon sökt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel som jag vill ge gäller en lantbrukarson, som i slutet av&lt;br&gt;1980-talet gick fordonsteknisk utbildning. Ett par år senare vill han skaffa sig&lt;br&gt;lantbruksutbildning. Han söker till en 40-veckorskurs inom lantbruk, men&lt;br&gt;hemkommunen vägrar att betala interkommunal ersättning. Grannkommu-&lt;br&gt;nerna däremot betalar för sina ungdomar, som därför kommer in på kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många sådana exempel. Jag kan också säga att förtvivlade för-&lt;br&gt;äldrar och ungdomar erbjudit sig att själva betala utbildningen, när deras&lt;br&gt;hemkommun har vägrat. Så här får det inte gå till, som jag ser det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu vill jag referera till vad statsrådet sade i december 1992: Jag är inte&lt;br&gt;beredd att stillatigande se att de flesta inte kan skaffa viktiga yrkesutbild-&lt;br&gt;ningar. Om ingen kommer att gå vissa utbildningar, får det tråkiga konse-&lt;br&gt;kvenser för arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag ser statsrådets svar här, tycker jag att det ungefär verkar som så&lt;br&gt;att statsrådet vill vänta och se. Jag hade för min del förväntat mig att betyd-&lt;br&gt;ligt mer kraftfulla åtgärder hade föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 103 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hade kunnat hjälpa till att göra listan längre med exem-&lt;br&gt;pel på de problem som vi får information om. Efter att ha diskuterat vad&lt;br&gt;man kan tänka sig att göra för att åtgärda dessa problem har jag emellertid&lt;br&gt;konstaterat att vi inte kommer ifrån ingrepp i de styrsystem som riksdagen&lt;br&gt;har beslutat om. Jag tycker därför att det är oerhört viktigt att få ett gediget&lt;br&gt;beslutsunderlag från Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allvarliga situationen för de ungdomar som det här handlar om har&lt;br&gt;emellertid gjort att jag från Skolverket har bett att få en preliminär bedöm-&lt;br&gt;ning. Man har genomfört en mätvecka under oktober, och man kommer att&lt;br&gt;genomföra flera. Det finns också en mängd överklagandeärenden som man&lt;br&gt;kan studera. Jag hoppas därför att jag relativt snart skall ha ett något bättre&lt;br&gt;underlag än vad jag har i dag, som belyser om det finns en tendens eller om&lt;br&gt;det är enstaka händelser som vi får in rapporter om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också vidtagit den åtgärden - som framgår av regeringens budget-&lt;br&gt;förslag som lagts på riksdagens bord - att vi när det gäller teknikerutbild-&lt;br&gt;ningen, som är en utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i dag,&lt;br&gt;sagt att vi vill att riksdagen skall ge kommunerna skyldigheten att betala in-&lt;br&gt;terkommunal ersättning om utbildningen inte erbjuds i hemkommmunen.&lt;br&gt;Vi säger också att detta skulle kunna gälla en del andra utbildningar och vill&lt;br&gt;ha ett bemyndigande till regeringen att göra en bedömning därvidlag. Det är&lt;br&gt;en markering av att vi menar allvar med mina uttalanden i december förra&lt;br&gt;året, samtidigt som vi inser att vi går in på ett område där vi litet grand petar&lt;br&gt;på det ansvar som vi gett kommunerna. Jag vill fortfarande tro att kommu-&lt;br&gt;nerna är ”vuxna” nog att ta det ansvaret och fatta långsiktigt kloka beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 104 BIRGER ANDERSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! År 1992 kom ca 1 500 överklaganden in till Skolverkets över-&lt;br&gt;klagandenämnd. Ett mera normalt antal skulle kanske ha varit 100 eller 200.&lt;br&gt;Jag tycker att antalet överklaganden väldigt väl belyser dessa frågor. Dess-&lt;br&gt;utom vet statsrådet säkert att en hel del av besluten inte får överklagas enligt&lt;br&gt;gällande regler. Så det är väldigt många fler som känner sig orättvist behand-&lt;br&gt;lade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det statsrådet nu säger om att hon begärt att Skolverket&lt;br&gt;skyndsamt skall redovisa det aktuella läget när det gäller överklagandeären-&lt;br&gt;den, specialkurser och gymnasial vuxenutbildning, skulle jag vilja fråga: Vad&lt;br&gt;menas med ”skyndsamt”? När kommer Skolverkets utredning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 105 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag talade med Skolverkets generaldirektör för någon vecka&lt;br&gt;sedan om detta och begärde det muntligt. Det har nu bekräftats genom ett&lt;br&gt;brev, som bör ha gått i väg vid det här laget och där jag litet grand går in på&lt;br&gt;detaljer i fråga om vad jag menar med en sådan utredning. När jag säger&lt;br&gt;”skyndsamt” utgår jag ifrån att det tar någon vecka, men jag törs inte i dag&lt;br&gt;ge något besked om exakt hur snabbt det kan gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar ju om att försöka få en ännu tydligare bild. Det finns anled-&lt;br&gt;ning för oss att skaffa fram den bilden, inte minst mot bakgrund av frågan&lt;br&gt;om man skall ge ett bemyndigande till regeringen när det gäller teknikerut-&lt;br&gt;bildningen. Såvitt jag förstår finns det inom en del partier här i riksdagen&lt;br&gt;tveksamheter till om man skall fatta ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är oerhört centralt att ungdomar som vill fullfölja sin yrkes-&lt;br&gt;utbildning också har den möjligheten, och inte är beroende av vilken kom-&lt;br&gt;mun de bor i. Så är det tyvärr i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarpå frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 106 BIRGER ANDERSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller bemyndigande fick regeringen, om jag inte&lt;br&gt;minns alldeles fel, ett bemyndigande redan under våren 1992. Regeringen&lt;br&gt;hade alltså möjlighet att utnyttja det i vissa sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är riktigt som statsrådet säger att man i fråga om teknikerutbildningen&lt;br&gt;har kommit med ett förslag som, såvitt jag kan förstå, innebär att kommu-&lt;br&gt;nerna i framtiden inte kan säga nej. Jag skulle vilja fråga: Ar det en öppning&lt;br&gt;som statsrådet avser att utnyttja även i andra sammanhang? Jag för min del&lt;br&gt;ser gärna att regeringen får ett bemyndigande. Det finns ganska många mer&lt;br&gt;lågfrekventa utbildningar som i så fall borde falla inom samma ram som tek-&lt;br&gt;nikerutbildningen. Är det statsrådets avsikt att öka antalet kurser? Det kan&lt;br&gt;inte bara röra sig om teknikerutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 107 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För närvarande är det teknikerutbildningen som är aktuell,&lt;br&gt;men låt oss säga så här: Det finns ett antal yrkesutbildningar och vidareut-&lt;br&gt;bildningar som faller inom ramen för det som i dag är specialkurser och på-&lt;br&gt;byggnadsutbildningar. Liknande utbildningar finns på andra yrkesområden,&lt;br&gt;men då ligger de under högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är nödvändigt att se till att vissa smala yrkesutbildningar&lt;br&gt;finns tillgängliga för elever från hela landet. Då kan man välja att fatta cen-&lt;br&gt;trala beslut på litet olika sätt. Det är det jag vill ha ett ordentligt underlag&lt;br&gt;för, eftersom det något bryter det mönster som vi har för den nya ansvarsför-&lt;br&gt;delningen inom skolan. Jag är inte beredd att göra allvarliga ingrepp i det&lt;br&gt;kommunala ansvar som kommunerna nu har fått. Jag tror att decentralise-&lt;br&gt;ring är rätt, men vi måste se till att möjligheterna för elever att söka till vissa&lt;br&gt;yrkesutbildningar inte försvinner eller begränsas. Annars har vi fått ett pro-&lt;br&gt;blem som inte var förutsett och som ingen heller är intresserad av att ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 108 BIRGER ANDERSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skulle vilja säga som så att den tidigare regeringen borde&lt;br&gt;ha uppmärksammat och den nuvarande måste uppmärksamma dessa frågor&lt;br&gt;på ett helt annat sätt än man gjort. Man är inne på en farlig väg när man&lt;br&gt;införde de breda och enhetliga programmen. Det innebär med andra ord att&lt;br&gt;det finns en mycket stor risk att mångfalden och flexibiliteten försvinner ur&lt;br&gt;vårt utbildningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag ser det måste det finnas plats för lågfrekventa utbildningar, och&lt;br&gt;det måste finnas plats för olika former av påbyggnadsutbildningar osv. Det&lt;br&gt;kan inte vara rimligt att en elev som är 15-16 år definitivt skall bestämma sig&lt;br&gt;för vilket yrkesområde han eller hon skall syssla med sedan. Det måste fin-&lt;br&gt;nas flexibilitet, valfrihet och mångfald i vårt framtida utbildningssystem. De-&lt;br&gt;lar statsrådet min uppfattning i det avseendet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 109 Statsrådet BEATRICE ASK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Mitt svar är ja. Jag vill också säga att jag tycker att det -&lt;br&gt;förutom att man inte kan välja så tidigt - skall vara möjligt att välja en bre-&lt;br&gt;dare grundutbildning i gymnasieskolan, även om man så småningom kom-&lt;br&gt;mer på att man vill söka till en speciell yrkesutbildning. Den möjligheten är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tyvärr just nu något begränsad. Det är ett fel som har kommit in i det nya&lt;br&gt;systemet och som vi kanske måste göra någonting åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 110 BIRGER ANDERSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har en känsla av att statsrådet vill så väl och att vi i många&lt;br&gt;avseenden är ganska överens. Men jag tycker nog att det är väldigt viktigt&lt;br&gt;att statsrådet tar itu med dessa frågor. Jag skulle vilja säga att det kanske är&lt;br&gt;viktigare än att arbeta väldigt hårt med ett framtida betygssystem. Här har&lt;br&gt;vi alltså många exempel på hur elever som har goda betyg och är studiemoti-&lt;br&gt;verade sätts åt sidan under det att elever med sämre meriter och sämre in-&lt;br&gt;tressen kommer in på den utbildning som de sökt till. Så tycker jag inte att&lt;br&gt;det får vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 § Svar på fråga 1992/93:368 om riskkapital för småföretagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 111 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Martin Nilsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att&lt;br&gt;vidta för att förstärka de icke nystartade småföretagens tillgång på riskkapi-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i november 1992 om riktlinjer för utskiftningen av&lt;br&gt;vissa medel ur de förutvarande löntagarfonderna. Sex riskkapitalbolag och&lt;br&gt;två portföljförvaltande bolag har tillförts totalt 6,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskiftningen till privata ägare är nu i allt väsentligt genomförd. Det inne-&lt;br&gt;bär att verksamheten bedrivs i enlighet med resp, bolagsordning. Riskkapi-&lt;br&gt;talbolagen skall på kommersiella grunder investera i små och medelstora&lt;br&gt;företag genom att förstärka företagens egna kapital. Det ökar möjligheterna&lt;br&gt;för banker att lämna lån. Därigenom främjas dessa företags långsiktiga ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt skall verksamheten leda till god och långsiktig avkastning för&lt;br&gt;riskkapitalbolagens ägare, vilket måste beaktas i investeringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri- och nyföretagarfonden tillförs nu ökade resurser och kommer att&lt;br&gt;handlägga frågor om stöd till utvecklingsprojekt och nyföretagarlån. Stödet&lt;br&gt;till produktutveckling m.m. avser i första hand redan tidigare etablerade&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala utvecklingsfonderna har möjlighet att lämna lån m.m. på&lt;br&gt;hög risknivå till små och medelstora företag, även sådana som inte är nystar-&lt;br&gt;tade. Denna möjlighet passar i de fall som Martin Nilsson berör i sin fråga.&lt;br&gt;Flera av utvecklingsfonderna har resurser kvar för nyutlåning. Fondernas&lt;br&gt;verksamhet utreds för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill betona att regeringens småföretagspolitik i huvudsak är inriktad&lt;br&gt;på generella åtgärder, såsom skattesänkningar och avreglering. Slutligen vill&lt;br&gt;jag erinra om att statsmakterna har beslutat om insatser för att tillförsäkra&lt;br&gt;fortsatt verksamhet i vissa banker. Dessa åtgärder är av fundamental bety-&lt;br&gt;delse när det gäller småföretagens framtida möjligheter att få lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5var på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 112 MARTIN NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Jag tycker dock inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;att svaret var helt tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga har sin bakgrund i situationen för ett enskilt företag. Jag har&lt;br&gt;inte närmare gått in på det fallet, eftersom jag vet att näringsministern inte&lt;br&gt;kan yttra sig om det. Det rör ett enskilt företag i min hemtrakt i Gnosjö,&lt;br&gt;Gislaved, det svenska småföretagandets Mecka, som det ibland kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora problemet för svenska småföretag är just nu tillgången på risk-&lt;br&gt;kapital. Det är inte en enstaka företeelse, utan det är en reaktion som vi&lt;br&gt;möter ganska ofta när vi i olika sammanhang är ute och talar med represen-&lt;br&gt;tanter för näringslivet. När man hör näringsministerns beskrivning av läget&lt;br&gt;och verkligheten kan man tyvärr till viss del märka att den inte överensstäm-&lt;br&gt;mer i alla avseenden med den beskrivning som småföretag i min hemregion&lt;br&gt;ger mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya riskkapitalbolag som skall tillförsäkra tillgång på kapital gör det&lt;br&gt;först och främst genom ägartillskott. Småföretagen i min hemregion, och sä-&lt;br&gt;kert på många andra ställen, är inte speciellt intresserade av att bli socialise-&lt;br&gt;rade eller övertagna i en eller annan form av riskkapitalbolag. Industri- och&lt;br&gt;nyföretagarfondens produktutveckligsstöd riktar sig främst till nyföreta-&lt;br&gt;gande, och man har mycket svårt att få resurser därifrån. Dessutom är ut-&lt;br&gt;vecklingsfondernas medel i det närmaste slut och mycket svårt att få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta visar att statliga insatser är en nödvändighet när den finansiella&lt;br&gt;marknaden inte klarar av situationen. Det är viktigt att man nu inte låter&lt;br&gt;marknadseuforin gälla. Om inte annat borde finansministerns tilltro till ban-&lt;br&gt;kerna och det finansiella systemet uppmärksammas av näringsministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu behövs är nya former och ännu mer nya medel. Det är det jag&lt;br&gt;vill ha från näringsministern. Jag hoppas att han kan ge mig besked i nästa&lt;br&gt;inlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 113 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först skall konstateras att de svenska småföretagens egna&lt;br&gt;kapital är mycket lågt jämfört med företag i nästan hela Västeuropa. Det är&lt;br&gt;en följd av en hårdbeskattning av denna kategori företag i Sverige under lång&lt;br&gt;tid. Det gör att de är mer sårbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mycket pengar i banksystemet totalt sett i form av lånekapacitet,&lt;br&gt;ungefär 1 000 miljarder. Statliga medel kan aldrig ersätta dem. Det är därför&lt;br&gt;vi går in med bankgarantin, så att bankerna skall börja bedriva mer normal&lt;br&gt;verksamhet med vanlig kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskkapitalbolagen skall vara kommersiella. Precis som Martin Nilsson&lt;br&gt;säger vill de flesta småföretagare inte ha statliga delägare. Riskkapitalbola-&lt;br&gt;gen kan gå in med ett delägande i bolagen, men de kan också ge vinstandels-&lt;br&gt;lån och olika typer av risklån. Det står öppet att använda alla upptänkliga&lt;br&gt;olika instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa riskkapitalbolag representerar de absolut största satsningarna som&lt;br&gt;gjorts i Västeuropa under senare tid på att stärka riskkapitalmarknaden för&lt;br&gt;denna typ av företag. Det kommer alltid att ställas krav på mer medel. Men&lt;br&gt;det är ofta nog krav på subventioner, pengar som vi inte tror skall delas ut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med skattemedel. Vi skall i stället se till, vilket vi har gjort, att sänka skatte-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;trycket totalt sett för företagen så att lönsamheten ökas och därmed deras&lt;br&gt;förmåga att kunna finansiera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill till sist nämna att riksdagen under de senaste 14 må-&lt;br&gt;naderna har beslutat om skattesänkningar för företag på 40 miljarder kronor&lt;br&gt;per år. Vi har fått konkurrenskraftsförbättringar på uppåt 20 procentenhe-&lt;br&gt;ter, de största i modern tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 114 MARTIN NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag instämmer i vikten av att på olika sätt få konkurrensför-&lt;br&gt;delar för det svenska näringslivet gentemot omvärlden. Det kan konstateras&lt;br&gt;att den största effekten gavs av regeringens - och oppositionens, det skall&lt;br&gt;medges - misslyckande med den ekonomiska politiken. Det har sina både&lt;br&gt;goda och dåliga sidor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bankgarantin och tillgången på riskkapital är det bästa på&lt;br&gt;lång sikt självfallet att bankerna och det finansiella systemet tillgodoser&lt;br&gt;dessa krav. Men det gör de inte i dag, och de kommer antagligen inte att&lt;br&gt;kunna göra det under överskådlig tid. Finansministern har uttalat sig om det&lt;br&gt;kraftiga räntegap som finns. Jag vet inte vad finansministern anser om det.&lt;br&gt;Jag skall inte lägga ord i munnen på henne. Men det finns ett problem med&lt;br&gt;en oerhörd restriktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskkapitalbolagen gör stora satsningar, som näringsministern säger. Det&lt;br&gt;är mycket stora resurser som förs in. Men det är konjunkturen som kräver&lt;br&gt;det. Det finns ingenting som tyder på att medlen behöver minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 115 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först till riskkapitalbolagen. Det är en mycket stor satsning.&lt;br&gt;De har nu varit i gång i sex veckor. De har ännu knappast haft möjlighet att&lt;br&gt;visa framfötterna och vad de kommer att göra. Vi får utvärdera dem vid ett&lt;br&gt;senare tillfälle när de fått visa upp sig i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konkurrenskraftsförbättringar medför delvis de stora skat-&lt;br&gt;tesänkningarna sådana. Sedan håller jag gärna med om att de facto-devalve-&lt;br&gt;ringen gav en stor förbättring, även om vi gärna hade sett att det i stället&lt;br&gt;hade skett genom ännu större sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Det hade&lt;br&gt;blivit bättre ur många synvinklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist: Företagen måste ges möjligheter att tjäna pengar. Lån är endast&lt;br&gt;ett substitut för det egna kapitalet. Egentligen har småföretagen för mycket&lt;br&gt;lån i förhållande till det egna kapitalet. De har för låg lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 116 MARTIN NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den låga lönsamheten behöver vi inte tvista om. Vi är väl i&lt;br&gt;dessa tider tämligen överens om att det är ett stort problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan hålla med näringsministern om att det ännu så länge är för tidigt&lt;br&gt;att definitivt döma de olika formerna av riskkapitalbolag. Men många&lt;br&gt;svenska småföretag upplever svårigheterna som akuta. Där det finns idéer,&lt;br&gt;framtidstro och optimism finns inte möjligheterna. Det är just detta som jag&lt;br&gt;hoppas att regeringen kommer att studera ytterligare. I centrum för utvärde-&lt;br&gt;ringen av riskkapitalbolagen måste finnas de svenska småföretagens möjlig-&lt;br&gt;heter att göra produktiva investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 117 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den uppfattningen delar jag helt och hållet. Hela arbetet&lt;br&gt;med bankgarantin syftar till att tillgodose företagens försörjning av vettiga&lt;br&gt;krediter. Skulle staten gå in ytterligare, skulle vi tvingas låna upp pengar och&lt;br&gt;knuffa ut andra företag från kreditmarknaden för att kunna ge till vissa sor-&lt;br&gt;ters bolag. Det är det som är problemet. Den typen av operationer är vi inte&lt;br&gt;betjänta av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankgarantin skall däremot syfta till att få en mer normal försörjning av&lt;br&gt;krediter. Det skall den leda till under detta år och under kommande år. Detta&lt;br&gt;skall föjas upp, precis som riskkapitalbolagens förmåga att agera. Det skall&lt;br&gt;också göras med ytterligare åtgärder som kan bli aktuella för de mindre och&lt;br&gt;medelstora företagen, bl.a. på skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 118 MARTIN NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det känns skönt att veta att näringsministern avser att göra&lt;br&gt;en sådan översyn. Jag tror dock att det är felaktigt och litet farligt att totalt&lt;br&gt;döma ut möjligheten att staten i olika former lånar till detta. Till viss del&lt;br&gt;lånar man till all verksamhet som staten bedriver i olika former. Jag tror att&lt;br&gt;det är för tidigt att döma ut detta. Det behöver inte innebära att övriga långi-&lt;br&gt;vare trängs ut. Det är en något förenklad verklighetsbild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bästa vore naturligtvis om de svenska småföretagen kunde klara sig&lt;br&gt;på den ordinarie finansiella marknaden. Men det finns inte någon ordinarie&lt;br&gt;finansiell marknad. De svenska småföretagen kommer därför att behöva ett&lt;br&gt;ännu större riskkapitaltiilskott än vad riskkapitalbolagen i dag förfogar över.&lt;br&gt;Regeringen har därmed anledning att återkomma till riksdagen. Det hoppas&lt;br&gt;jag i varje fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 119 Näringsminister PER WESTERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först bör kanske noteras att man skall skilja på lån och risk-&lt;br&gt;kapital. Lån skall i normalfallet inte vara riskkapital. Med riskkapitalbola-&lt;br&gt;gen markeras att riskkapital verkligen är en form av ägarkapital och att de&lt;br&gt;tar större risk än bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar uppfattningen att det är lönsamheten i företagen som först måste&lt;br&gt;prioriteras, därefter en fungerande kreditmarknad. Vi måste sedan se till att&lt;br&gt;vi får ett mycket konkurrenskraftigt skattesystem för småföretagen, vilket vi&lt;br&gt;till dags dato ännu inte har fått fullt ut. En förhoppning är att även få Martin&lt;br&gt;Nilssons stöd för fortsatta förändringar på det området till hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 § Svar på fråga 1992/93:330 om etableringsfrihet for tandläkare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 120 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Liselotte Wågö har frågat mig när total etableringsfrihet in-&lt;br&gt;förs för tandläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liselotte Wågö ställer frågan med anledning av ett uttalande av mig i en&lt;br&gt;riksdagsdebatt i juni 1992 om att etableringsbegränsningarna för tandläkare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle tas bort under mandatperioden - dvs. före valet i september 1994 -&lt;br&gt;samtidigt som det i budgetpropositionen för år 1993/94, bil. 6, har angivits&lt;br&gt;att etableringsfrihet skall införas stegvis för bl.a. tandläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i mitt svar på Liselotte Wågös fråga utgått från att hon med etable-&lt;br&gt;ringsfrihet för tandläkare avser fri anslutning till tandvårdsförsäkringens er-&lt;br&gt;sättningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Liselotte Wågö väl känner till pågår för närvarande en översyn av&lt;br&gt;tandvårdsförsäkringen som skall vara avslutad inom en månad. I den bud-&lt;br&gt;getproposition som hon åberopar har i anslutning till redovisningen av denna&lt;br&gt;översyn på s. 46-47 angivits följande: ”Efter sedvanlig remissbehandling av&lt;br&gt;översynens förslag avses en proposition föreläggas riksdagen med inriktning&lt;br&gt;på förslag om förändrad tandvårdsförsäkring och fri anslutning av tandlä-&lt;br&gt;kare till försäkringen som skall träda i kraft den 1 januari 1994.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är alltså regeringens målsättning att under hösten&lt;br&gt;1993 förelägga riksdagen förslag om både en ändrad tandvårdsförsäkring och&lt;br&gt;en fri anslutning av tandläkare till densamma med ett beräknat genomfö-&lt;br&gt;rande fr.o.m. den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 121 LISELOTTE WÅGÖ (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka så mycket för svaret. Jag är mycket tack-&lt;br&gt;sam för det svar som jag har fått, därför att statsrådet och jag har ju tidigare&lt;br&gt;varit rörande överens när det gäller både etableringsfriheten för tandläkare&lt;br&gt;och att den är en viktig ingrediens i ett nytt tandvårdssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är också överens om många andra viktiga frågor i detta system, vilka&lt;br&gt;kan tyckas ligga litet grand utanför det hela. Det gäller högkostnadsskydd&lt;br&gt;och landstingets monopolställning när det gäller barn- och ungdomstandvår-&lt;br&gt;den. Vi har också diskuterat specialisttaxan och utbildningskapaciteten, där-&lt;br&gt;för att det är fråga om kostnader som är knutna till ett tandvårdssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste säga att jag blev litet ängslig när jag i budgetpropositionen såg&lt;br&gt;formuleringen om att man stegvis skulle införa etableringsfrihet för tandlä-&lt;br&gt;kare. Jag uppfattade det också som litet motsägelsefullt när frågan togs upp&lt;br&gt;i samband med den utredning som nu pågår. Jag drar alltså några paralleller&lt;br&gt;till den lagrådsremiss som har lagts angående husläkarsystemet, där man&lt;br&gt;faktiskt stegvis inför etableringsfrihet för specialister, dvs. vissa får etable-&lt;br&gt;ringsfrihet medan andra lämnas utanför. Detta är bakgrunden till att jag har&lt;br&gt;ställt denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller själva utredningen och dess förslag vill jag informera stats-&lt;br&gt;rådet om att jag känner en viss oro över att det med den korta tid som vi har&lt;br&gt;på oss fortfarande finns frågor som inte är lösta. Det handlar om de frågor&lt;br&gt;som vi tidigare har varit överens om, nämligen hur ett högkostnadsskydd&lt;br&gt;skall utformas och hur frågorna om landstingets monopolställning samt spe-&lt;br&gt;cialisttaxan skall lösas. Innan frågorna har klarlagts i utredningen har jag&lt;br&gt;som parlamentariker mycket svårt att i utredningen presentera ett förslag&lt;br&gt;till huvudalternativ. Eftersom det inte brådskar skulle det vara värdefullt att&lt;br&gt;kanske plussa på några månader för utredningens arbete för att få dessa frå-&lt;br&gt;gor belysta. Hur ser statsrådet på att ge utredningen ytterligare tid för att&lt;br&gt;belysa dessa vitala delar i ett nytt tandvårdsförsäkringssystem?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 122 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är trevligt när man är överens, och Liselotte Wågö och&lt;br&gt;jag är överens om mycket, bl.a. att vi skall ha ett nytt tandvårdsförsäkrings-&lt;br&gt;system och att vi skall ha en fri anslutningsrätt för de tandläkare som uppfyl-&lt;br&gt;ler villkoren när det gäller utbildning, och även annat som kan finnas med i&lt;br&gt;det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall gärna medge att jag tidsmässigt har drivit på utredningen.&lt;br&gt;Liselotte Wågö tillhör ju också referensgruppen till själva utredningen. Hon&lt;br&gt;känner säkert till utredningens arbete mer i detalj än vad jag gör, skulle jag&lt;br&gt;tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har drivit på utredningen av det skälet att jag har velat se till att vi kan&lt;br&gt;uppfylla de utfästelser som den borgerliga regeringen har gjort att försöka&lt;br&gt;klara av det som så länge inte har blivit avklarat, nämligen en fri etablerings-&lt;br&gt;rätt eller anslutning till försäkringskassan. Jag är skeptisk till tanken att nu&lt;br&gt;uttala mig för att vi skulle ge utredningsmannen ett par månader till. Jag har&lt;br&gt;svårt att se hur vi då skulle klara de tidsgränser som nämndes i det svar som&lt;br&gt;jag gav nyss och som Liselotte Wågö var så nöjd med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 123 LISELOTTE WÅGÖ (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har frågat om detta därför att det gäller delar som är&lt;br&gt;vitala om man skall ha ett heltäckande sjukvårdssystem, delar som faktiskt&lt;br&gt;hittills under utredningens gång inte är belysta. När det gäller högkostnads-&lt;br&gt;skyddet har statsrådet och jag tidigare varit rörande överens om att inom&lt;br&gt;ramen för tandvårdssystemets resurser en stor del av medlen måste gå till&lt;br&gt;högkostnadsskyddet, så att vi verkligen skyddar de sämst ställda i försäk-&lt;br&gt;ringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att regeringen har åstadkommit ganska mycket när det gäller&lt;br&gt;besparingar inom de sociala försäkringssystemen, men det är nu oerhört vä-&lt;br&gt;sentligt att vi på ett seriöst sätt reformerar systemen och kommer med nya&lt;br&gt;system, som är moderna och som så att säga svarar upp mot dagens tand-&lt;br&gt;hälsa. Det är då litet förmätet att forcera en sådan här viktig utredning. Jag&lt;br&gt;tror att utredningen som sådan faktiskt skulle vinna på att få ytterligare&lt;br&gt;några månader på sig. Utredningsmannen har ju föreslagit att vissa viktiga&lt;br&gt;delar skall utredas i särskild ordning efter det att man har bundit sig för ett&lt;br&gt;huvudalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 124 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har i dessa delar inte mycket att tillägga. Jag har bedömt&lt;br&gt;det såsom angeläget att en förändring sker fr.o.m. årsskiftet. Skall vi klara&lt;br&gt;av det, krävs det att utredningsmannen levererar sitt förslag under mars må-&lt;br&gt;nad för att vi skall kunna genomföra en remissbehandling och sedan en be-&lt;br&gt;handling i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är i dag inte beredd att uttala att jag tror att vi skall kunna förlänga&lt;br&gt;utredningstiden. Jag tror inte att det är möjligt, om man inte är beredd att&lt;br&gt;ändra också i andra änden, dvs. låta det nya systemet träda i kraft något år&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 125 LISELOTTE WÅGÖ (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Efter vad jag har förstått är det meningen att det nya syste-&lt;br&gt;met skall träda i kraft den 1 januari 1994. Jag har sedan räknat baklänges.&lt;br&gt;Med risk för att bli gnetig vidhåller jag att det måste finnas ett utrymme för&lt;br&gt;att bedöma dessa viktiga och vitala delar i tandvårdssystemet. Går man in&lt;br&gt;och reformerar i sådana här sociala försäkringssystem, skall man ta vara på&lt;br&gt;det som fungerar väl i befintliga system. Jag är paniskt förskräckt inför gigan-&lt;br&gt;tiska experimentella lösningar, där man välter omkull hela fungerande sy-&lt;br&gt;stem som inte ens är utvärderade på försöksnivå. Jag tycker att man här&lt;br&gt;kunde ha gått något försiktigare fram när det gäller de olika alternativen och&lt;br&gt;framför allt ha haft en helhetssyn på problematiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vidhåller min uppfattning att vi inte har fått detta beskrivet för oss på&lt;br&gt;ett adekvat sätt, och det gör att åtminstone jag inte kan binda mig vid ett&lt;br&gt;huvudalternativ, som sedan kan gå ut från departementet såsom ett huvud-&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 126 Statsrådet BO KÖNBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi får väl se vad som händer och sker. Mitt intryck är att&lt;br&gt;utredningsmannen gör ett mycket bra jobb och att han har ett gott stöd av&lt;br&gt;de människor omkring honom som sysslar med dessa frågor, däribland de&lt;br&gt;parlamentariker som är involverade. Min förhoppning är att det från utred-&lt;br&gt;ningsmannen skall komma ett förslag som innebär ett mycket mer modernt&lt;br&gt;och till dagens behov anpassat system, där man också tar hänsyn till våra&lt;br&gt;gemensamma önskemål om att kostnaderna skall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remissystem som vi har i detta land är ju till för att man skall kunna&lt;br&gt;tillföra synpunkter och kunna stoppa idéer som är alltför vilda, om nu några&lt;br&gt;sådana skulle dyka upp. Men jag är inte orolig för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 127 LISELOTTE WÅGÖ (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår att statsrådet inte delar min oro. Men vi har haft&lt;br&gt;väldigt kort tid på oss för att genomföra en sådan här stor förändring. Om&lt;br&gt;jag rätt tolkar de incitament vi har fått kommer det nämligen att betyda att&lt;br&gt;man skall föreslå ett helt nytt tandvårdssystem, som vi faktiskt inte har prö-&lt;br&gt;vat tidigare. Mot den bakgrunden tycker jag att vi såsom parlamentariker&lt;br&gt;kunde ha fått litet mer tid på oss för att se över dessa viktiga bitar som fak-&lt;br&gt;tiskt ligger utanför utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kanske finns anledning att återkomma till detta. I det mesta är vi ju&lt;br&gt;faktiskt överens om att vi behöver en modern tandvårdsförsäkring och att vi&lt;br&gt;måste ha en kostnadskontroll. Jag är litet orolig för att utredningen vid det&lt;br&gt;här laget har kantrat. Men vi har ju ytterligare litet tid på oss, så låt oss av-&lt;br&gt;vakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att jag genom denna fråga har uppmärksammat statsrådet på&lt;br&gt;att det finns uppenbara svårigheter att bedriva ett utredningsarbete på detta&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 § Förnyad bordläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs men bordlädes åter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesutskottets betänkanden 1992/93:UU8, UU9, UU12, UU17 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UU18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottets betänkande 1992/93:SoU18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 § Meddelande ont muntliga frågor till regeringen den 18 februari&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anf. 128 ANDRE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid frågestunden torsdagen den 18 februari kl. 14.30 kommer följande&lt;br&gt;statsråd att närvara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsminister Carl Bildt (m), arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c),&lt;br&gt;statsrådet Alf Svensson (kds), finansminister Anne Wibble (fp) och närings-&lt;br&gt;minister Per Westerberg (m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsministern besvarar övergripande och allmänpolitiska frågor. Frå-&lt;br&gt;gorna till övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvarsområden inom rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 § Bordläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redogörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:RB1 Fullmäktiges i Riksbanken förvaltningsberättelse för år 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:155 Höjd pensionsålder&lt;br&gt;1992/93:Sf23 av Berith Eriksson m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Sf24 av Lennart Brunander (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:SkU19 Tillfälliga skattelättnader för egenföretagare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 § Anmälan om interpellation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellation framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 15 februari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:79 av Hans Göran Franck (s) till statsministern om Sydafrika:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marken bereds nu för ett snabbt och fullständigt avskaffande av de&lt;br&gt;svenska Sydafrikasanktionerna. Det förklarade statsministern, som enligt&lt;br&gt;TT den 13 februari 1993 välkomnade ”överenskommelsen” om maktdelning&lt;br&gt;mellan befrielserörelsen ANC och den sydafrikanska regeringen. Uttalandet&lt;br&gt;var förhastat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANC-ordföranden Nelson Mandela har dementerat att en överenskom-&lt;br&gt;melse om maktdelning ingåtts av det slag som publicerats i massmedia och&lt;br&gt;som statsministern kommenterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våldet och rättsövergreppen är omfattande i Sydafrika. Den sydafri-&lt;br&gt;kanska regeringen, polis- och militärmyndigheterna bär ett ansvar för den&lt;br&gt;rådande situationen. FN:s säkerhetsråd har också framfört stark kritik mot&lt;br&gt;de Klerk-regeringen och uppmanat den att följa Goldstonekommissionens&lt;br&gt;rekommendationer att bl.a. förbjuda bärandet av traditionella vapen och in-&lt;br&gt;hägna de ungkarlshärbärgen varifrån en stor del av våldet utgår. Denna upp-&lt;br&gt;maning har de Klerk-regeringen inte följt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluten om sanktioner mot Sydafrika av FN:s säkerhetsråd och general-&lt;br&gt;församling består alltjämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA:s nye president Bill Clinton har intagit en skärpt amerikansk håll-&lt;br&gt;ning i sanktionsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor betydelse att ANC och andra demokratiska krafter i Syd-&lt;br&gt;afrika får ett starkt internationellt stöd i den svåra och komplicerade proces-&lt;br&gt;sen att uppnå fred och demokrati, befriat från apartheid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda får jag ställa följande frågor till statsminis-&lt;br&gt;ter Carl Bildt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vilka åtgärder vill regeringen vidta för egen del och på det internationella&lt;br&gt;planet för att främja den fredliga och demokratiska processen i Sydafrika?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vilken hållning intar regeringen till de av FN beslutade sanktionerna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. På vilket sätt vill regeringen beakta Clintonadministrationens hållning i&lt;br&gt;sanktionsfrågan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avser regeringen att föreslå ett fullständigt avskaffande av de svenska&lt;br&gt;Sydafrikasanktionerna och i så fall när?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 § Anmälan ont frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 15 februari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:390 av Lennart Friden (m) till kulturministern om budgetramarna&lt;br&gt;och de nationella kulturinstitutionerna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltmedan många av kulturinstitutionerna ute i landet slåss med små me-&lt;br&gt;del och stigande kostnader för att prestera föreställningar med god kvalitet -&lt;br&gt;utan att få någon ökning av de statliga anslagen - så har under senare år&lt;br&gt;ganska stora satsningar gjorts på de nationella institutionerna. Inte minst i&lt;br&gt;beaktande av att många finner medelsfördelningen orättvis, är det viktigt att&lt;br&gt;anslagna medel används förnuftigt och att man håller sig inom ramarna.&lt;br&gt;Starkt oroande signaler har nått oss om ekonomin på Dramatiska teatern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta så att de stora nationella insti-&lt;br&gt;tutionerna sköter sin ekonomi så att ramöverskridanden inte sker till förfång&lt;br&gt;för resten av landets kulturliv?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:391 av Lennart Friden (m) till statsrådet Bo Lundgren om skattereg-&lt;br&gt;lerna och kultursektorn:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal skatteregler som har negativ inverkan på kultursektorn.&lt;br&gt;Frågan om moms på biljetter vid kulturinstitutioner har när den berörts i&lt;br&gt;kammaren för över ett år sedan angivits få sin lösning i samband med på-&lt;br&gt;gående mervärdesskatteutredning. Inget synes ännu ha hänt i det avseendet.&lt;br&gt;Aktuella EG-direktiv ger oss också fria händer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem är den kraftiga beskattningen av utländska artister. Ef-&lt;br&gt;fekterna har blivit de väntade - gästartisterna höjer sina gageanspråk för att&lt;br&gt;kompensera sig för den höga skatten. Arrangörer över hela landet får därför&lt;br&gt;tacka nej till gästframträdande av ekonomiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att ändra nu gällande reg-&lt;br&gt;ler?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Kammaren åtskildes kl. 16.46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;TOM T:SON THYBLAD&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;/Barbro Nordström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:62 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kenneth Lantz (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 februari 1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15 § Svar pä fråga 1992/93:371 om utbildning av tolkar......... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenneth Lantz (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Svar på fråga 1992/93:382 om utbildning av yrkesofficerare till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundskolelärare ................................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsminister Per Unckel (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl-Johan Wilson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Svar på fråga 1992/93:364 om polisens planer om att förebygga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott och om offentlighetsprincipen ................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Reidunn Laurén (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Nordh (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Svar på fråga 1992/93:385 om bilförmån för taxiägare....... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Lundgren (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Richard Molén (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Svar på fråga 1992/93:386 om antagningen till gymnasie- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildningen ................................ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Beatrice Ask (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birger Andersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Svar på fråga 1992/93:368 om riskkapital för småföretagen ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsminister Per Westerberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martin Nilsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Svar på fråga 1992/93:330 om etableringsfrihet för tandläkare 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bo Könberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liselotte Wågö (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Förnyad bordläggning.............  50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen den 18 februari 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bordläggning ..................................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Anmälan om interpellation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:79 av Hans Göran Franck (s) om Sydafrika....... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:390 av Lennart Fridén (m) om budgetramarna och de&lt;br&gt;nationella kulturinstitutionerna..................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:391 av Lennart Fridén (m) om skattereglerna och kul-&lt;br&gt;tursektorn ..................................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43240, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0962</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199293__62.pdf</filnamn>
<filstorlek>11142250</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:62 Tisdagen den 16 februari</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FEFBA5A2-E5BF-4592-989F-6F0E765CA2AA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>