<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2387636</hangar_id>
 <dok_id>GG0927</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>27</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1992/93:27</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>27</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:44:38</systemdatum>
 <publicerad>1992-11-19 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:27 Torsdagen den 19 november</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0927/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0927</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0927</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1992/93:27&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Torsdagen den 19 november&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kl. 12.00-18.28&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0927/prot_199293__27-1.png" style="width:40pt;height:49pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 § Justering av protokoll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollet för den 13 november.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 § Ledighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen meddelade att Anne Rhenman (nyd), som beviljats&lt;br&gt;föräldraledighet fr.o.m. den 7 december, ansökt om sjukledighet under tiden&lt;br&gt;den 23 november-den 6 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Simon Liliedahl (nyd) även under&lt;br&gt;denna tid skulle tjänstgöra som ersättare för Anne Rhenman.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:134 till socialförsäkringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:T10 till trafikutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Sf4—Sfl 1 till socialförsäkringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:A1 och A2 till arbetsmarknadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:N5-N12 till näringsutskottet&lt;br&gt;1992/93:Sol2-Sol7 till socialutskottet&lt;br&gt;1992/93:Sk5 och Sk6 till skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:K5-K14 till konstitutionsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Fö3 och Fö4 till försvarsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:T11 till trafikutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:N13-N16 till näringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Fi76 till finansutskottet&lt;br&gt;1992/93:T12-T19 till trafikutskottet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ju9-Jul2 till justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Sfl2 och Sfl3 till socialförsäkringsutskottet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1992/93 :A3-A5 till arbetsmarknadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig förvalt-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93:K15-K18 till konstitutionsutskottet&lt;br&gt;1992/93:Fi77-Fi79 till finansutskottet&lt;br&gt;1992/93 :T20-T22 till trafikutskottet&lt;br&gt;1992/93:So8-Soll till socialutskottet&lt;br&gt;1992/93:T23-T25 till trafikutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande om samlad votering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen meddelade att konstitutionsutskottets betänkan-&lt;br&gt;den KU3 och KU4 samt arbetsmarknadsutskottets betänkande AU4 skulle&lt;br&gt;avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Statlig förvaltning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;konstitutionsutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:KU3 Statlig förvaltning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 ELVY SÖDERSTRÖM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I detta betänkande behandlas sammansättningen av styrel-&lt;br&gt;serna i de statliga verken och myndigheterna. Detta har bl.a. föranletts av&lt;br&gt;två socialdemokratiska motioner. Vi behandlade denna fråga i kammaren i&lt;br&gt;våras. Den borgerliga majoriteten beslöt att ändra på den ordning som har&lt;br&gt;gällt i Sverige sedan 40-talet - en ordning som har visat sig fungera mycket&lt;br&gt;bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater anser att den princip om intresserepresentation i&lt;br&gt;vissa styrelser på arbetsmarknadsområdet som kom till uttryck i riksdagens&lt;br&gt;verksledningsbeslut bör återinföras. Vi anser att det är av stort värde att ar-&lt;br&gt;betsmarknadens parter kan nominera ledamöter till styrelserna. Detsamma&lt;br&gt;gäller också för sammansättningen i socialförsäkringsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har själv haft förmånen att få sitta i länsarbetsnämnden i Västernorr-&lt;br&gt;land som representant för Kommunförbundet. Jag har, liksom alla andra le-&lt;br&gt;damöter, satt ett stort värde på samverkan mellan de olika parterna på ar-&lt;br&gt;betsmarknadsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var därför inte bara vi socialdemokrater som höjde på ögonbrynen&lt;br&gt;och ansåg att beslutet var märkligt. Vi ansåg att förslaget från regeringen -&lt;br&gt;som faktiskt baserade sig på att SAF hade lagt fram förslag om detta - var&lt;br&gt;mycket märkligt. Vi höjde på ögonbrynen eftersom vi visste att det funge-&lt;br&gt;rade bra i dag. Det var som sagt var inte bara vi socialdemokrater som reage-&lt;br&gt;rade på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ställdes inför denna situation och undrade hur man skulle göra. Vi ta-&lt;br&gt;lade med SAF:s representanter och frågade om de skulle kunna tänka sig att&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sitta i exempelvis länsarbetsnämnden som representanter för näringslivet. Vi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;sade att vi behöver den kunskap som de besitter. De svarade att de sitter&lt;br&gt;kvar i länsarbetsnämnden och representerar det kunnande som arbetsgi-&lt;br&gt;varna i det privata näringslivet står för. Detsamma anser jag också gäller de&lt;br&gt;andra representanterna - inte minst de fackliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar också att det är av stort värde att man jobbar tillsammans på&lt;br&gt;det här sättet. Man lär känna varandra och kan därigenom undvika onödiga&lt;br&gt;konflikter och missförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att man har varit förblindad av önskan att få klämma åt de fackliga&lt;br&gt;organisationerna. Genom den här förändringen uppnår man inte det rege-&lt;br&gt;ringen har gett uttryck för, nämligen en önskan att öka demokratin. Jag&lt;br&gt;skulle snarare vilja påstå att det är precis tvärtom. Så sent som i går tog jag&lt;br&gt;kontakt med några länsarbetsnämnder ute i landet och frågade hur det skall&lt;br&gt;fungera från den 1 januari 1993. Jag måste beklaga, men jag fick inga enty-&lt;br&gt;diga svar. De hade i och för sig fått brev från AMS-chefen, som förklarade&lt;br&gt;hur detta skall gå till. Det skall numera bara vara sex ledamöter. Det råder&lt;br&gt;förvirring om vem som skall utse vem och hur det skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tid när vi har de problem som vi nu har på arbetsmarknaden skulle&lt;br&gt;det vara av stort värde att ta vara på alla de positiva krafter som finns inom&lt;br&gt;de fackliga organisationerna och även på andra håll. Tyvärr har jag inte kun-&lt;br&gt;nat märka att det finns någon som helst tendens till att ändra uppfattning på&lt;br&gt;det här området. Jag yrkar därför bifall till den socialdemokratiska reserva-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 BIRGER HAGÅRD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Subsidiaritetsprincipen är det kanske inte så många inom det&lt;br&gt;svenska folket som egentligen känner till innebörden av. Men subsidiaritets-&lt;br&gt;principen har blivit en av de viktigaste politiska principerna. Vad innebär&lt;br&gt;den? Jo, den innebär att politiska beslut bör fattas på lägsta möjliga effektiva&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägsta nivån är naturligtvis individen själv. Låt individen bestämma&lt;br&gt;över sådant som han eller hon är mäktig att klara av själv. Nästa nivå är fa-&lt;br&gt;miljen. Sedan har vi de olika organen på lokal och regional nivå, landsting,&lt;br&gt;riksdag, m.m. Det finns även övernationella organ av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att besluta om på vilken nivå man skall fatta besluten, måste&lt;br&gt;bevisbördan alltid vila på dem som vill att det skall ske på en högre nivå. Man&lt;br&gt;måste alltså kunna säga att man inte klarar av det här på den lägre nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subsidiaritetsprincipen kallas i Sverige också för närhetsprincipen. Från&lt;br&gt;filosofiska och andra utgångspunkter kan det mycket väl diskuteras om detta&lt;br&gt;är riktigt eller inte. Jag vet att min vän och kollega Ingvar Svensson kommer&lt;br&gt;att ha synpunkter på det här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subsidiaritetsprincipen är i och för sig en mycket gammal princip. Den&lt;br&gt;kom fram redan under medeltiden. Vi brukar benämna Thomas av Aquino&lt;br&gt;som en av dem som närmare utformade principen. Han kunde i sin tur bygga&lt;br&gt;på Aristoteles. Thomas av Aquino hade avgörande betydelse för separatio-&lt;br&gt;nen mellan det världsliga och det andliga. För att göra en lång historia kort&lt;br&gt;har från modern tid den påvliga encyklikan, Quadragesimo anno, från 1931&lt;br&gt;fått stor betydelse för tänkandet på den borgerliga sidan, enkannerligen för&lt;br&gt;de kristdemokratiska partierna som successivt växte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig förvalt-&lt;br&gt;ning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig förvalt-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subsidiaritetsprincipen är en del av den europeiska gemenskapsrätten. I&lt;br&gt;gårdagens debatt om EES erinrade bl.a. Bengt Harding Olson, Folkpartiet,&lt;br&gt;om den stora roll som den här principen spelar. Den är också inskriven i&lt;br&gt;Maastrichtfördraget och har blivit en grundläggande princip för EES-områ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet har tidigare erinrat om betydelsen av subsidiari-&lt;br&gt;tetsprincipen när det gäller att införa regler av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesutskottet har också uttryckt sin positiva syn. Denna princip åbero-&lt;br&gt;pas även i direktiven för två nyligen tillsatta utredningar, Regionbered-&lt;br&gt;ningen och den lokaldemokratiska kommittén. Där sägs det explicit att man&lt;br&gt;skall bygga på subsidiaritetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har tidigare väckts motioner från Moderata samlingspartiet om knä-&lt;br&gt;sättandet av denna princip, bl.a. en partimotion 1991. Och nu har kds väckt&lt;br&gt;en motion där man vill att subsidiaritetsprincipen skall slås fast som en grund&lt;br&gt;för den nationella rätten i Sverige. Däremot skulle det bli regeringens sak&lt;br&gt;hur den här principen bör komma till uttryck i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle då kunna sägas att det väl är att mer eller mindre slå in öppna&lt;br&gt;dörrar när man nu vill att den här principen skall knäsättas för hela den&lt;br&gt;svenska nationella rätten. Ja, det kan så tyckas. Den åberopas allt oftare,&lt;br&gt;och den är som sagt en del av EG:s rättssystem. Men den skrivning som ma-&lt;br&gt;joriteten i utskottet har åstadkommit är inte riktigt aktuell, när man talar om&lt;br&gt;begreppets oklarhet och kräver en analys innan man gör ett mer generellt&lt;br&gt;uttalande. Man kan emellertid ha den knäsatt i direktiven till olika statliga&lt;br&gt;utredningar, och när den som sagt utgör en så vital del av EES-rätten finns&lt;br&gt;det nog anledning, tycker vi reservanter, att också knäsätta den definitivt när&lt;br&gt;det gäller den nationella rätten i dess helhet. Annars finns det i varje fall risk&lt;br&gt;för att det blir som om jästen kastas in efter brödet - om man inte talar om&lt;br&gt;exakt var man står.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill, herr talman, yrka bifall till reservation 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elvy Söderström berörde den socialdemokratiska reservationen till för-&lt;br&gt;mån för intresserepresentation i statliga styrelser. Hela den här frågan är nu&lt;br&gt;föremål för en utredning, som ser över hela lekmannainflytandet. Därmed&lt;br&gt;kommer man också in på intresserepresentationen; det har utskottsmajorite-&lt;br&gt;ten betonat. Det finns kanske ingen anledning att gå in ytterligare på den&lt;br&gt;saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar alltså bifall till reservation 1 och i övrigt till hem-&lt;br&gt;ställan i betänkandet i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 ELVY SÖDERSTRÖM (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi argumenterade för att man inte skulle göra denna stora&lt;br&gt;förändring innan utredningen var klar; vi ansåg det vara fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven till den här utredningen innehåller inte de önskemål som jag&lt;br&gt;tog upp i mitt anförande. Därför anser jag att de argument vi hade när vi&lt;br&gt;behandlade regeringens proposition i våras höll. Men vi anser inte att Birger&lt;br&gt;Hagårds argument håller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 BIRGER HAGÅRD (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Elvy Söderström säger att min argumentation inte håller. Jag&lt;br&gt;har egentligen inte argumenterat, jag har bara konstaterat att en utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetar med det här. Jag är ingen anhängare av intresserepresentation i stat-&lt;br&gt;liga styrelser och nämnder, tvärtom. Kan man få bort den direkta intresse-&lt;br&gt;representationen, så ser jag det som positivt. Det gäller för dessa styrelser&lt;br&gt;och nämnder att utan påverkan från ovidkommande faktorer handlägga sina&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kan också läggas att det var en praktisk fråga som föranledde detta.&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen drog bort sina representanter. Att då bara ha den&lt;br&gt;andra sidan representerad kan knappast rekommenderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 ELVY SÖDERSTRÖM (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill fråga om Birger Hagård tror att det hade blivit en&lt;br&gt;sådan här förändring om exempelvis LO:s representanter hade beslutat att&lt;br&gt;dra sig ur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets representanter har visat stort intresse i länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;runt om i landet och anser att detta har mycket stor betydelse. Jag tror alltså&lt;br&gt;att syftet med att man ville göra den här förändringen var ett annat än vad&lt;br&gt;man säger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 BIRGER HAGÅRD (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det får Elvy Söderström i så fall fråga näringslivet om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att man hade handlat på samma sätt om LO hade&lt;br&gt;dragit tillbaka sin representation. Men vi är då inne på tro och vetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 INGVAR SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Subsidiaritetsprincipen, som Birger Hagård varit inne på ti-&lt;br&gt;digare, är en mycket betydande maktfördelningsprincip; den handlar om rätt&lt;br&gt;makt på rätt plats. Men - det är viktigt att betona - principen är ett arbets-&lt;br&gt;verktyg, en analysmodell. Den utför inte själva arbetet att fördela makten&lt;br&gt;och kompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Birger Hagård också framhållit är tanken bakom denna svårstavade&lt;br&gt;subsidiaritetsprincip mycket gammal inom katolsk socialetik; Thomas av&lt;br&gt;Aquino har nämnts tidigare. I sin moderna tappning härstammar den från&lt;br&gt;en påvlig encyklika, Quadragesimo anno, från 1931, och den har sedan fått&lt;br&gt;genomslagskraft i stora delar av Västeuropa efter andra världskriget. I en-&lt;br&gt;cyklikan heter det följande om principen: ”Det är en orättvisa och samtidigt&lt;br&gt;en allvarlig nackdel och störning av den rätta ordningen att förlägga till en&lt;br&gt;större och högre sammanslutning sådana uppgifter som mindre och under-&lt;br&gt;ordnade organisationer kan fullgöra. Ty vatje social aktivitet borde som en&lt;br&gt;självklarhet ge hjälp till medlemmarna av den sociala gruppen och aldrig för-&lt;br&gt;störa och absorbera den.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ord avsåg hela samhället men gäller i samma mån på de olika ni-&lt;br&gt;våerna inom en organisation. Den högre nivån får inte absorbera den lägre&lt;br&gt;nivåns funktioner i tron att den genom att den är högre automatiskt är klo-&lt;br&gt;kare och kommer att fullgöra dem på ett effektivare sätt. Subsidiaritetsprin-&lt;br&gt;cipen innebär alltså att bevisbördan alltid vilar på dem som vill beröva en&lt;br&gt;lägre nivå dess funktion och därmed dess frihet och ansvar - de måste bevisa&lt;br&gt;att den lägre nivån är ur stånd att fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt och att den högre nivån kan göra det mycket bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig förvalt-&lt;br&gt;ning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig förvalt-&lt;br&gt;ning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed är alltså subsidiaritetsprincipen ingen decentraliseringsprincip.&lt;br&gt;Dess värre har en del inte förstått detta. Kanske är det inte så konstigt att&lt;br&gt;sådana missförstånd sker, eftersom en del av det svenska etablissemanget&lt;br&gt;använt sig av den något tillplattade danska översättningen av ordet subsidia-&lt;br&gt;ritetsprincipen, nämligen ”närhetsprincipen”. Men subsidiaritetsprincipen&lt;br&gt;är ingen närhetsprincip av sådant slag. Den är nämligen både en när- och en&lt;br&gt;fjärrprincip. Och det hela beror på vilken uppgift som skall utföras. Man&lt;br&gt;skulle inom parentes litet skämtsamt kunna säga att med en sådan här över-&lt;br&gt;sättning är det inte så konstigt att man förlorar folkomröstningar om Maast-&lt;br&gt;richtfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ju också vissa uppgifter inom miljöområdet som inte på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt kan utföras på den nationella nivån - det diskuterar vi&lt;br&gt;ofta - utan förslagsvis bör utföras på en högre nivå, exempelvis inom EG.&lt;br&gt;Enligt subsidiaritetsprincipen kan därför ett beslut i Bryssel vara motiverat.&lt;br&gt;Men det är ju inte särskilt ”nära” ur svensk synpunkt. Det vore alltså mycket&lt;br&gt;tacknämligt om ordet ”närhetsprincipen” utmönstrades i det här samman-&lt;br&gt;hanget. Det leder nämligen associationerna vilse. Subsidiaritetsprincipen&lt;br&gt;lämnar alltså begrepp som decentralisering och centralisering bakom sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Subsidiaritetsprincipen, som alltså skändligen ibland kallas&lt;br&gt;närhetsprincipen, firar i dag stora triumfer nere i övriga Europa. Härom-&lt;br&gt;veckan besökte jag tillsammans med bl.a. ett antal parlamentariker från öv-&lt;br&gt;riga svenska partier Bonn och den tyska Förbundsdagen. Dagen i Bonn gick&lt;br&gt;i något av subsidiaritetsprincipens tecken. I den svenska delegationen skrat-&lt;br&gt;tade man litet generat och kanske litet nedlåtande i början då denna princip&lt;br&gt;nämndes, men ju längre dagen gick, desto mer fastnade skrattet i halsen.&lt;br&gt;När dagen närmade sig sitt slut var det jag som kunde le en aning frimodigt.&lt;br&gt;Det råder nämligen politisk enighet i Tyskland om att skriva in subsidiaritet-&lt;br&gt;sprincipen i artikel 23 i den tyska grundlagen, och det sker - det vill jag be-&lt;br&gt;tona - på samma nivåplan som man nämner demokratiska, rättsstatliga, so-&lt;br&gt;ciala och federativa grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har länge arbetat för etablerandet av denna ideologiska&lt;br&gt;princip, både inom mitt eget parti och i den allmänna debatten. Jag gläder&lt;br&gt;mig åt en successiv förståelse för den. Redan i mitten av 70-talet stötte jag på&lt;br&gt;den i Fritz Schumachers bok Litet är vackert. Där kallades den i den svenska&lt;br&gt;översättningen från engelska subsidiärfunktionsprincipen - kanske inte så&lt;br&gt;värst mycket lättare. Jag skrev några artiklar kring Schumachers organisa-&lt;br&gt;tionsteori, men jag mötte inget större gensvar, inte ens i mitt eget parti. Men&lt;br&gt;från mitten av 80-talet fick mitt engagemang för denna maktfördelningsprin-&lt;br&gt;cip ny fart, när jag genom arbetet med översättningen av en bok om världens&lt;br&gt;kristdemokratiska partier fick klart för mig att denna princip drivits med&lt;br&gt;framgång av våra systerpartier nere i övriga Europa. Genom detta blev sub-&lt;br&gt;sidiaritetsprincipen en viktig princip även för de svenska kristdemokraterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den maktfördelningsprincip jag här talar om har fått fullt&lt;br&gt;genomslag inom EG. Detta har också Birger Hagård nämnt tidigare i debat-&lt;br&gt;ten. Den finns sedan tidigare fastslagen inom miljöområdet. Maastrichtför-&lt;br&gt;draget för upp den till en övergripande princip genom artikel 3b. Men vi här&lt;br&gt;i Sverige har ju länge levt fjärran från den kontinentala debatten, och därför&lt;br&gt;känns den fortfarande ny för många i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan därför-som utskottsmajoriteten gör påstå att begreppet är oklart.&lt;br&gt;Men, herr talman, detta kan tolkas på två sätt: antingen är själva principen&lt;br&gt;oklar eller ligger det oklara i majoritetens tolkning av principen. Jag tror att&lt;br&gt;det är det senare som gäller. Jag har full förståelse för att det är så. Introduk-&lt;br&gt;tionen av en maktfördelningsprincip får självfallet ta sin tid. Låt mig bara ta&lt;br&gt;ett litet exempel på att allting har sin tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det gläder mig att Moderaterna ville ställa upp bakom min&lt;br&gt;reservation och självfallet också att Ny demokrati gör det. Men åter till Mo-&lt;br&gt;deraterna. På våren 1990 hade jag en liten debatt på Svenska Dagbladets&lt;br&gt;ledarsida med nuvarande statsministern Carl Bildt. Han var där positiv till&lt;br&gt;mitt sätt att se på subsidiaritetsprincipen men tyckte ändå att det ”kanske&lt;br&gt;inte var nödvändigt att introducera det komplicerade begreppet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett halvår senare dök det dock upp på Moderaternas stämma, och i ja-&lt;br&gt;nuari 1991 väckte Carl Bildt en motion i riksdagen som anknöt till subsidiari-&lt;br&gt;tetsprincipen. Med andra ord: En stunds eftertanke gav beskedet att det här&lt;br&gt;var viktigt att introducera i Sverige. Jag är också övertygad om att både kon-&lt;br&gt;stitutionsutskottets majoritet och hela riksdagen så småningom kommer till&lt;br&gt;samma insikt. Jag har dessutom, herr talman, under de många och långa&lt;br&gt;åren i politiken lärt mig att ha stort tålamod. Goda idéer har faktiskt en god&lt;br&gt;chans att överleva. Subsidiaritetsprincipen hör till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Subsidiaritetsprincipen kommer ju att gälla inom de euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas gemenskapsrätt. Även om Maastrichtfördraget inte&lt;br&gt;genomförs i sin helhet, är nog de flesta övertygade om att just denna princip&lt;br&gt;kommer att antas och förstärkas inom gemenskaperna. Kritiken mot Maast-&lt;br&gt;richtfördraget har för övrigt stärkt dem som vill öka subsidiaritetsprincipens&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen har också, som Birger Hagård nämnde, fått genomslag inom&lt;br&gt;den svenska fyrklöverregeringen, och den återfinns som direktivgrund i&lt;br&gt;några utredningar. Men ärligt talat tycker jag inte att en så viktig maktfördel-&lt;br&gt;ningsprincip skall introduceras enbart på detta sätt. Jag anser att riksdagen&lt;br&gt;bör få vara med om att formulera sådana viktiga utgångspunkter för svensk&lt;br&gt;politik. Utrikesutskottet och riksdagen har givit regeringen till känna att&lt;br&gt;principen skall gälla inom biståndsområdet. Regionberedningen och Lokal-&lt;br&gt;demokratikommittén har, som Birger Hagård nämnde, den i sina direktiv.&lt;br&gt;Men den övriga delen av den nationella rätten då?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med min motion K223 yrkande 1 är att subsidiaritetsprincipen skall&lt;br&gt;bli en generellt vägledande princip för hela den nationella rätten. Ett stöd&lt;br&gt;för min motion och därmed reservation nr 1 är alltså ett riksdagens uttalande&lt;br&gt;om principens betydelse för hela det politiska kompetensområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar alltså bifall till reservation nr 1 och i övrigt till ut-&lt;br&gt;skottsmajoritetens skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Visst är ordet subsidiaritet litet svårstavat och kanske litet&lt;br&gt;svårt att uttala, men det var ordet konstitution och konstitutionsutskott&lt;br&gt;också en gång i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 YLVA ANNERSTEDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skulle vilja understryka för Birger Hagård och Ingvar&lt;br&gt;Svensson att utskottet inte har avvisat subsidiaritetsprincipen för svenskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig förvalt-&lt;br&gt;ning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig förvalt-&lt;br&gt;ning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidkommande. Det enda som utskottet faktiskt har sagt är att det nu sitter&lt;br&gt;två utredningar som skall analysera vilka effekter subsidiaritetsprincipen&lt;br&gt;kan få för svensk lagstiftning och att vi vill vänta på utredningarnas resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lång tid har vad vi skulle kunna kalla överhetsmodellen rått i svensk&lt;br&gt;offentlig maktutövning, men under de senaste 15-20 åren har man rört sig&lt;br&gt;alltmer mot att beslut skall fattas på lägsta möjliga nivå. Den delen av det&lt;br&gt;som man kan kalla subsidiaritetsprincipen är alltså redan introducerad i Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte så enkelt som Ingvar Svensson vill göra det, nämli-&lt;br&gt;gen att subsidiaritet är någonting definierat och någonting som är klart och&lt;br&gt;uppfattas på samma sätt överallt i hela den europeiska kulturen. Subsidiari-&lt;br&gt;tetsprincipen har olika betydelse i skilda kulturer, och begreppet är inte alls&lt;br&gt;klart definierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Svensson säger att principen ingår som en del i EG:s gemenskaps-&lt;br&gt;rätt. Ja, de uttalanden som finns är i allra högst grad ett uttryck för det mera&lt;br&gt;sydeuropeiska sättet att formulera aspirationer och visioner. Man uttalar en&lt;br&gt;målsättning och hoppas sedan att man skall fylla den med ett konkret inne-&lt;br&gt;håll. EG-kommissionen har efter Maastrichtöverenskommelsen tillsatt en&lt;br&gt;stor kommission, som skall utreda och lägga fast vad subsidiariteten egentli-&lt;br&gt;gen skall innefatta. Det vet vi alltså inte ännu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subsidiariteten har sitt ursprung i katolsk etik, upplyste Ingvar Svensson&lt;br&gt;och Birger Hagård om. Ja, det är alldeles riktigt, och principen betyder defi-&lt;br&gt;nitivt annorlunda saker i de starkt katolska länderna. Bl.a. innebär det t.ex.&lt;br&gt;på det sociala planet att familjen är första instans i alla sammanhang. Det är&lt;br&gt;också det som är bakgrunden till att de sociala systemen ser ut som de gör i&lt;br&gt;de katolska länderna, med de konsekvenser detta har t.ex. för tillgången på&lt;br&gt;barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets majoritet tycker därför att det är klokt att avvakta den analys&lt;br&gt;som skall göras innan vi slår fast en princip som vi inte vet vad den innebär&lt;br&gt;för den svenska rätten. Det kan ju hända att det i subsidiaritetsprincipen&lt;br&gt;finns inslag som faktiskt inte passar ihop med svensk tradition och svensk&lt;br&gt;kultur. Men det vet vi ju inte helt säkert förrän analyserna är gjorda och pre-&lt;br&gt;senterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Svensson sade vidare att subsidiaritetsprincipen inte skall introdu-&lt;br&gt;ceras på det här sättet, nämligen genom en motion till riksdagen. Jag håller&lt;br&gt;helt med honom, och det gör utskottet också. Skall man bifalla ett så långt-&lt;br&gt;gående yrkande som att subsidiaritetsprincipen i alla stycken skall gälla för&lt;br&gt;den nationella rätten, då skall man åtminstone veta vad man säger ja till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar därför avslag på reservation nr 1 och bifall till ut-&lt;br&gt;skottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation nr 2 har Socialdemokraterna som undertecknare. Elvy Söder-&lt;br&gt;ström tror uppenbarligen att de fackliga organisationernas kunskap endast&lt;br&gt;kan inhämtas om organisationerna har företrädare som sitter i styrelserna.&lt;br&gt;Det måste enligt min mening vara en alldeles felaktig uppfattning. Elvy Sö-&lt;br&gt;derström säger att hon vid samtal med länsarbetsnämnderna har fått förvir-&lt;br&gt;rade och motstridiga besked. Jag tycker faktiskt att det säger mer om länsar-&lt;br&gt;betsnämndernas ledning än om principen att inte en styrelse skall innehålla&lt;br&gt;representanter för organisationerna. Det måste ju ändå finnas andra kanaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inhämtande av dessa kunskaper och erfarenheter. Finns det inga sådana,&lt;br&gt;då står det illa till med länsarbetsnämndernas ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte sagt vare sig det ena eller det andra om huruvida det&lt;br&gt;skall sitta organisationsföreträdare i styrelserna eller inte, utan vi vill av-&lt;br&gt;vakta det resultat som den utredning som nu sitter och tittar på saken kan&lt;br&gt;komma fram till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på reser-&lt;br&gt;vation 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 INGVAR SVENSSON (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har förståelse för att processen ibland går långsamt. Det&lt;br&gt;talade jag om i mitt anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla principer kan missuppfattas. Demokratin har missuppfattats på&lt;br&gt;många håll i världen - därmed inte sagt att det är något fel på demokratin i&lt;br&gt;sig. Det är ett dåligt argument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Annerstedt sade att jag inte ville att subsidiaritetsprincipen skulle&lt;br&gt;introduceras genom en motion till riksdagen. Hon måste ha missuppfattat&lt;br&gt;mig. Det är närmast tvärtom. Det är orimligt att regeringen introducerar be-&lt;br&gt;greppet utan riksdagens sanktion. Vad jag vill med min motion är att riksda-&lt;br&gt;gen i sin helhet skall ge sanktion åt principen. Därmed skulle regeringen få&lt;br&gt;legitimitet för sitt handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är synd att man inte vet vad principen innebär. Jag hoppas att det så&lt;br&gt;småningom går upp för utskottsmajoriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till frågan om den sociala välfärden i Europa och anspelningarna på den&lt;br&gt;katolska etiken. Kristdemokraterna ute i Europa är för en generell välfärds-&lt;br&gt;politik. Det är däremot inte liberalerna på alla ställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Utskottets ställningstagande beror på att åtminstone majori-&lt;br&gt;teten i utskottet vill veta vad det är man beslutar om. Motionen innehåller&lt;br&gt;en oerhört långtgående begäran, nämligen att subsidiaritetsprincipen skall&lt;br&gt;tillämpas vid all nationell lagstiftning. Vi vet inte vad det betyder för den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen. Vi vet inte i vilken utsträckning det kan innebära att&lt;br&gt;man i vissa delar går emot svensk tradition eller svensk kultur. Vi vill ha kun-&lt;br&gt;skap om detta innan vi bestämmer oss. Det är en ganska bra princip att man&lt;br&gt;skall veta vad man beslutar om innan man fattar beslut. Det är intressant att&lt;br&gt;konstatera att både Ingvar Svensson och Birger Hagård exakt vet vad detta&lt;br&gt;handlar om, när de tolv EG-länderna inte vet fullt ut vad subsidiaritetsprinci-&lt;br&gt;pen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 INGVAR SVENSSON (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är intressant att konstatera att utskottsmajoriteten&lt;br&gt;gärna vill veta mer om subsidiaritetsprincipen. Varför begärde man inte en&lt;br&gt;utredning, så att man fick veta mer? Det tycker jag är konstigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En princip kan gälla bara om man förstår dess innebörd. Men arbetet med&lt;br&gt;att genomföra en princip i praktiska livet kan vara oerhört svårt och kompli-&lt;br&gt;cerat. Det är inte själva principen som man angriper, utan man vill ha klart&lt;br&gt;för sig vilka konsekvenserna på de olika områdena blir rent praktiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig förvalt-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig förvalt-&lt;br&gt;ning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag konstaterar att Ingvar Svensson ändå har förståelse för&lt;br&gt;att utskottsmajoriteten vill veta vad den beslutar om. Det pågår nu två utred-&lt;br&gt;ningar som i sina direktiv har att utreda bl.a. subsidiaritetsprincipens konse-&lt;br&gt;kvenser. Det är naturligt att man avvaktar deras utredningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 ELVY SÖDERSTRÖM (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill med kraft protestera mot den kritik som Ylva Anner-&lt;br&gt;stedt ger länsarbetsnämnderna och dess ledning. Det är inte så att det beror&lt;br&gt;på dem. Så sent som den 11 november i år tog länsarbetsnämnderna del av&lt;br&gt;vilken ordning som skall gälla den 1 januari 1993. Länsarbetsnämnderna har&lt;br&gt;att utse två av de fyra ledamöter som skall sitta i nämnderna, förutom plandi-&lt;br&gt;rektören och landshövdingen. Regeringen skall utse två politiker och däref-&lt;br&gt;ter skall två ledamöter utses från länsarbetsnämnderna. Vem som skall utse&lt;br&gt;dem och hur det skall gå till är faktiskt svårt att uttolka av de bestämmelser&lt;br&gt;som är utskickade. Ingen kritik kan riktas mot länsarbetsnämnderna för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Än en gång vill jag understryka att det är av stort värde att ha representan-&lt;br&gt;terna samlade på det sätt som gäller i dag. Visst kan man inhämta kunskaper&lt;br&gt;vid sidan om, men varför skall vi göra det när vi har så stort behov av att&lt;br&gt;samla alla goda krafter för att klara av de många svåra frågor som vi har just&lt;br&gt;på arbetsmarknadsområdet nu. Det vore bättre att ägna tiden åt detta i stäl-&lt;br&gt;let för att sammanträda i olika råd för att klara ut detta. Nej, den ordning&lt;br&gt;som nu råder och som har gällt i många år, den svenska modellen, håller även&lt;br&gt;i framtiden. Jag beklagar därför majoritetens ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 YLVA ANNDERSTEDT (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den diskussion som vi har här, och det beslut som vi har&lt;br&gt;fattat i utskottet, gäller huruvida det skall finnas representanter för organisa-&lt;br&gt;tionerna i verksledningarnas styrelse. Det som vi tidigare talade om var hur&lt;br&gt;man skaffade sig nödvändiga kunskaper. Elvy Söderström menar att man&lt;br&gt;inte kan skaffa sig dessa kunskaper och erfarenheter från arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare om man inte sitter i styrelserna. Om man inte kan skaffa sig&lt;br&gt;denna kunskap på annat sätt, tycker jag det är oerhört allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den mycket allvarliga arbetsmarknadssituation som vi har i dag borde&lt;br&gt;man ha ständigt öppna kanaler till både arbetstagare och arbetsgivare för att&lt;br&gt;få löpande erfarenhet, utbyte och rådgivning och inte bara begränsa sig till&lt;br&gt;styrelsesammanträden. Vi avvaktar därför den analys som utredningen kom-&lt;br&gt;mer fram till för att på bästa sätt tillgodogöra sig de kunskaper och erfaren-&lt;br&gt;heter som finns hos arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 ELVY SÖDERSTRÖM (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag menade inte att man inte skall inhämta kunskaper på&lt;br&gt;annat sätt. Det är emellertid av stort värde att ha den länsarbetsnämndsorga-&lt;br&gt;nisation som vi har i dag. Det pågår även ett ständigt utbyte av kunskap mel-&lt;br&gt;lan de berörda parterna på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även näringslivets representanter beklagar detta. Det är därför de i&lt;br&gt;många fall valt att sitta kvar i just länsarbetsnämnderna. De sätter nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stort värde på detta. Majoritetens motiv håller inte, och vi hoppas att det ges&lt;br&gt;tillfälle att ändra på detta när utredningen är färdig, även om det inte ingår&lt;br&gt;i direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker det är positivt att Elvy Söderström säger att det&lt;br&gt;finns många olika sätt att införskaffa dessa kunskaper och erfarenheter. Det&lt;br&gt;kan ju ge impulser till den tillsatta utredningen att undersöka hur den här&lt;br&gt;kunskapen och erfarenheten bäst kan tas till vara. Då kan man kanske&lt;br&gt;komma fram till nya och bättre modeller. Ingenting är väl så farligt och för-&lt;br&gt;ödande i all verksamhet som att sätta sig ned och slå sig till ro med att göra&lt;br&gt;precis som man alltid gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ställer mig också bakom utskottets skrivning när det gäl-&lt;br&gt;ler subsidiaritetsprincipen. Det vore märkligt att införa en princip som vare&lt;br&gt;sig vi i Sverige eller de i EG vet vad den innebär. Själve mäster centralsocia-&lt;br&gt;listen Jacques Delors säger att han skall ge en mycket hög belöning till den&lt;br&gt;som kan förklara för honom vad principen innebär. Processen fortgår, och vi&lt;br&gt;har varken ställt oss avvisande eller anslutit oss. Möjligen kan Jacques De-&lt;br&gt;lors löfte stimulera aktiviteten kring analyserna av subsidiariteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller sammansättningen av statliga myndighetsstyrelser&lt;br&gt;har vi i Vänsterpartiet sedan länge en principiell hållning. Den är att folksty-&lt;br&gt;rets principer skall gälla och att riksdag och regering skall styra de statliga&lt;br&gt;verken och myndigheterna, och styrelserna skall ha till uppgift att följa sta-&lt;br&gt;tens riktlinjer och beslut. Det måste också finnas möjlighet till insyn för all-&lt;br&gt;mänheten i denna verksamhet, ett lekmannainflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tror inte att den bästa lösningen är den s.k. intresserepresentationen,&lt;br&gt;men självfallet skall parterna på arbetsmarknaden och andra intresseorgani-&lt;br&gt;sationer rimligen kunna fungera som rekryteringsbas för de lekmän som bör&lt;br&gt;sitta i de här styrelserna. Dessa lekmän kan naturligtvis också ingå i arbets-&lt;br&gt;grupper för att på olika sätt kunna påverka utvecklingen. Att just sitta i sty-&lt;br&gt;relser tror vi emellertid kan bidra till en tendens till korporativ utveckling i&lt;br&gt;samhället, vilket vi principiellt inte är anhängare av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar därför bifall till min meningsyttring under mom. 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 INGVAR SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har full förståelse för att en gammal centralist har svårt&lt;br&gt;att förstå något som en subsidiaritetsprincip när man är van vid att alla upp-&lt;br&gt;gifter skall lösas centralt. Då blir den här principen svår att acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Som den europeiska gemenskapen hittills har fungerat, är&lt;br&gt;strävan mot en kraftig centralstyrning mycket kraftfull. Det är ju så i prakti-&lt;br&gt;ken, och det är ett av skälen till att vi har varit kritiska mot detta. Vi har&lt;br&gt;dåliga erfarenheter av andra typer av centralstyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den diskussion om öppenhet, genomskinlighet och subsidiaritet, som man&lt;br&gt;nu för inom EG har många drag som liknar den diskussion som fördes under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig förvalt-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gorbatjovs tid i Sovjetunionen och som kallades för glasnost och perest-&lt;br&gt;rojka .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 INGVAR SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Utvecklandet av subsidiaritetsprincipen inom EG är ett svar&lt;br&gt;på att kommissionen börjar bli klåfingrig utanför de områden där gemen-&lt;br&gt;skapsrätten gäller. Det är mycket viktigt att det finns korrektiv mot detta.&lt;br&gt;Det är precis detta som subsidiaritetsprincipen skall vara, dvs. ett korrektiv&lt;br&gt;mot klåfingrighet utanför gemenskapsrätten. Vi besökte i våras EG-domsto-&lt;br&gt;len, och där var man tacksam för att man genom Maastrichtavtalet skulle få&lt;br&gt;möjlighet att ingripa och korrigera den här typen av utflykter på områden&lt;br&gt;som kommissionen inte borde lägga sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Mycket i de här tongångarna är naturligtvis tilltalande. Det&lt;br&gt;talas om att tillämpa subsidiaritetsprincipen på vissa områden, och det finns&lt;br&gt;förslag om att den skall gälla t.ex. miljöfrågorna. Man skall alltså i nationer,&lt;br&gt;på så låg nivå som möjligt, besluta om hur man vill ha det när det gäller mil-&lt;br&gt;jön. Det är kanske just på det området som det skulle behövas centrala över-&lt;br&gt;enskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 6 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 § Regionala och kommunala frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;konstitutionsutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:KU4 Regionala och kommunala frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 CATARINA RÖNNUNG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall tala för enhetliga regler för bl.a. kommunal barn-&lt;br&gt;omsorg och de orimliga konsekvenser som uppstår om omsorgsformer be-&lt;br&gt;handlas olika. Medborgarna kräver att få insyn och vill kanske också med-&lt;br&gt;verka i en verksamhet som, trots att den sker i privat regi, stöttas med offent-&lt;br&gt;liga medel eller i övrigt är likvärdig med det som den offentliga sektorn er-&lt;br&gt;bjuder. Insyn, lika behandling, offentlighet och sekretess bör säkerställas om&lt;br&gt;en kommun lägger ut omsorgsverksamhet, inte bara barn- utan även äld-&lt;br&gt;reomsorg, på entreprenad. Även meddelarfrihet bör införas. Eventuella&lt;br&gt;missförhållanden inom den offentliga sektorn kan allmänheten få del av ge-&lt;br&gt;nom meddelarfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kräver att regeringen skyndsamt utreder dessa viktiga rättssäkerhets-&lt;br&gt;frågor. Riksdagens justitieombudsmän bör ges möjlighet till insyn även i ent-&lt;br&gt;reprenadverksamhet. Det är ett av våra goda förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är egentligen i fråga om tidsperspektivet som vi och majoriteten skil-&lt;br&gt;jer oss åt. Utredningen finns redan - Lokaldemokratikommittén. Den har&lt;br&gt;arbetat med berömvärd effektivitet och har sedan starten lämnat ett delbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tänkande och kommer inom kort att lämna ett andra. Konsekvenserna av en&lt;br&gt;snabb avreglering har på ett mycket påtagligt, för att inte säga brutalt, sätt&lt;br&gt;aktualiserats. Riksradion gjorde en serie avslöjande reportage om den van-&lt;br&gt;vård gamla människor utsattes för på servicehemmet Trossen. Jag har en be-&lt;br&gt;stämd känsla av att svenska väljare väntar sig en mycket snabb reaktion och&lt;br&gt;förslag till lösningar på ett så uppenbart missförhållande som följt i privatise-&lt;br&gt;ringens spår i vårt demokratiska land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra domstolar har ansett att kommunal vårdnadsersättning inte ligger&lt;br&gt;inom de kommunala kompetensbestämmelsernas ram. KU härvid ett flertal&lt;br&gt;tillfällen avstyrkt en lag som skulle ge kommunerna rätt att utge vårdnadsbi-&lt;br&gt;drag. Så sker även denna gång av ett enigt utskott. Det finns behov av en&lt;br&gt;utvidgad lagreglering av kommunernas ansvar på detta område. Enskilda al-&lt;br&gt;ternativ i barnomsorgen bör bli en del av regeringens vidare beredning, an-&lt;br&gt;ser utskottsmajoriteten. I motivtexten för avslag säger vi i klartext att vård-&lt;br&gt;nadsbidrag inte skall införas i kommunerna. I vår familjepolitik vill vi under-&lt;br&gt;lätta föräldraskap och förvärvsarbete. Garanterad barnomsorg, föräldraför-&lt;br&gt;säkring och barnbidrag är vår raka linje. Vi motsätter oss vårdnadsbidrag&lt;br&gt;över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag förstår, har regeringen berett frågan om vårdnadsbidrag färdigt&lt;br&gt;för den här mandatperioden - kanske för hela tiden som den existerar. Vård-&lt;br&gt;nadsbidrag är avfört från dagordningen i och med uppgörelserna om krispa-&lt;br&gt;keten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig erinra kammarens ledamöter om vad som hände i höstas. Kds väl-&lt;br&gt;jarkurva var starkt dalande - dess regeringsföreträdare kritiserades för att&lt;br&gt;ha suddat ut partiets profil. Då framfördes vårdnadsbidraget som ett ultima-&lt;br&gt;tivt krav för fortsatt regeringsmedverkan från kds. De överläggningar om&lt;br&gt;vårdnadsbidraget som den borgerliga regeringen inledde på Harpsund, som&lt;br&gt;skulle ge det genom tiderna största budgetunderskottet en ytterligare på-&lt;br&gt;spädning, blev definitivt fel signal, som det numera heter, till omvärlden och&lt;br&gt;ökade valutaoron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till s-reservationerna. I ett särskilt yttrande instämmer vi&lt;br&gt;i att principerna för det nya statsbidraget bör ses över i en parlamentarisk&lt;br&gt;beredning, som utarbetar en rättvis fördelningsnyckel för det nya, generella&lt;br&gt;statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 YLVA ANNERSTEDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I det här betänkandet behandlas en lång rad krav på fördju-&lt;br&gt;pad demokrati, och i många fall avstyrks de med hänvisning till pågående&lt;br&gt;utredningar. Det är en ganska tydlig illustration till den oro som finns hos&lt;br&gt;många aktiva politiker för det bristande engagemanget i den dagliga och var-&lt;br&gt;dagliga politiska demokratin, som vi tyvärr upplever ute i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårare att få människor att ställa upp i det politiska arbetet. Man&lt;br&gt;engagerar sig plötsligt i en enda fråga, och sedan falnar intresset. Nästa gång&lt;br&gt;en fråga som rör det egna intresset kommer upp engagerar man sig igen. Det&lt;br&gt;är bra, och det skall vi ta till vara, men det räcker inte för att försvara och&lt;br&gt;arbeta vidare med den lokala demokratin. Det arbetet måste ständigt pågå,&lt;br&gt;och det innebär en del tråkigt och enahanda vardagsarbete. Det är i den pro-&lt;br&gt;cessen som vi på något sätt måste hitta modeller, så att flera människor kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tänka sig att försvara den svenska demokratin och den svenska kommunala&lt;br&gt;självstyrelsen, som trots allt är ganska unik i Västeuropa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;En del av en ökad demokrati är att ha direktvalda kommun- eller stads-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;delsnämnder. Det är ett krav som Folkpartiet liberalerna har drivit i många&lt;br&gt;år. Vi menar att medborgarna, om de vet att deras röster omedelbart får ge-&lt;br&gt;nomslag i de beslut som skall fattas, åtminstone inom den egna kommunde-&lt;br&gt;len, är mera benägna att engagera sig i flera frågor över ett vidare fält. Jag&lt;br&gt;upplever att många tycker att det politiska arbetet är så komplext, att kom-&lt;br&gt;munerna är så stora och att det är så många och svåra frågor. Möjligen kan&lt;br&gt;man tänka sig att engagera sig i det lilla formatet. Ett sätt att göra det är&lt;br&gt;alltså att låta valresultatet slå igenom direkt i den egna kommundelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr har vi inte fått gehör för vårt krav. I detta betänkande behandlas ett&lt;br&gt;motionskrav om en försöksverksamhet med direktvalda stadsdelsnämnder i&lt;br&gt;Göteborg och i Stockholm. Vi tycker att det är rimligt att åtminstone ge ut-&lt;br&gt;rymme för en försöksverksamhet, och därför har vi reserverat oss till förmån&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 2 och i övrigt till utskottets&lt;br&gt;hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 BENGT HURTIG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan instämma i mycket vad Catarina Rönnung sade om&lt;br&gt;den kommunala barnomsorgen. Jag är naturligtvis också tacksam för den&lt;br&gt;reservation som Ylva Annerstedt yrkade bifall till när det gäller direktvalda&lt;br&gt;stadsdelsnämnder i Göteborg och Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har under 10-15 år som kommunalpolitiker varit med om att arbeta&lt;br&gt;för att demokratin skall fördjupas och utvidgas. Det finns en bred enighet&lt;br&gt;om den principen ute i kommunerna. Jag tror inte att vi kan fördjupa och&lt;br&gt;utveckla demokratin särskilt mycket med administrativa åtgärder, men det&lt;br&gt;hindrar inte att vi på alla sätt måste anstränga oss för att stimulera intresset.&lt;br&gt;Det är ändå i grunden det personliga intresset och engagemanget hos de en-&lt;br&gt;skilda medborgarna som på lång sikt bär upp demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har avgett en meningsyttring när det gäller brukarinflytande. Kommu-&lt;br&gt;nerna har fått större möjlighet att styra och ta ansvaret för skolor, och vi&lt;br&gt;skulle vilja se att det fanns möjlighet att utveckla en typ av självförvaltande&lt;br&gt;skolor, där eleverna tillsammans med personalen fick ta ansvaret för led-&lt;br&gt;ningen av skolan. Det skulle alltså dras en klar gräns mellan det politiska&lt;br&gt;ansvaret och förvaltningsansvaret, som skulle ligga på personal och elever.&lt;br&gt;En del försök i den riktningen har gjorts, och de har gett ganska positiva&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det här fordras en ändring av kommunallagen, som gör det möjligt att&lt;br&gt;delegera beslutanderätten, inte bara till tjänstemän utan också till grupper&lt;br&gt;av brukare. I det avseendet vill jag yrka bifall till min meningsyttring vad&lt;br&gt;gäller mom. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 HANS NYHAGE (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I det nu föreliggande betänkandet behandlas sammantaget&lt;br&gt;20 motioner från den allmänna motionstiden rörande dels regionala frågor,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dels kommunala frågor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De regionala frågorna har, som framgår av utskottsbetänkandet, varit&lt;br&gt;föremål för omfattande reformerings- och utredningsarbete under det se-&lt;br&gt;naste decenniet. Detta omfattar bl.a. en omorganisation av länsstyrelserna,&lt;br&gt;vars ansvarsområde har vidgats till att omfatta bl.a. de verksamheter som&lt;br&gt;tidigare bedrevs av statliga länsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Civildepartementet arbetar sedan 1991 en särskild utvecklingsgrupp&lt;br&gt;med frågor om ledning och uppföljning av länsstyrelsernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1991 utsåg regeringen en särskild utredare, i Regionberedningen,&lt;br&gt;med uppgift att göra en analys av den offentliga verksamhetens regionala&lt;br&gt;uppbyggnad samt också en studie med skilda alternativ för en framtida orga-&lt;br&gt;nisation. Samtidigt tillsattes den s.k. Västsverigeutredningen för bedömning&lt;br&gt;av den nuvarande länsindelningen i västra Sverige, med uppgift också att&lt;br&gt;lägga fram förslag om åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de redovisningar som de båda utredningarna lämnat har&lt;br&gt;regeringen i augusti i år tillkallat en särskild parlamentariskt sammansatt be-&lt;br&gt;redning, kallad Regionberedningen. Den har till uppgift att utforma förslag&lt;br&gt;om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget vill jag också nämna att regeringen i våras tillsatte en sär-&lt;br&gt;skild parlamentarisk kommitté med uppdrag att analysera och bedöma häl-&lt;br&gt;so- och sjukvårdens resursbehov samt finansieringen av hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår alltså ett omfattande berednings- och utredningsarbete rörande&lt;br&gt;de regionala frågor som har tagits upp i skilda motioner. Det är rimligt att&lt;br&gt;resultatet av detta arbete avvaktas innan några särskilda åtgärder vidtas med&lt;br&gt;anledning av de ifrågavarande utskottsyrkandena, vilka alltså avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de kommunala frågorna vill jag först påtala att utskottet gör&lt;br&gt;ett tillkännagivande beträffande frågan om ersättare i fullmäktige. De små&lt;br&gt;partierna kan erhålla högst en ersättare, vilket har ställt till betydande pro-&lt;br&gt;blem i fråga om närvaromöjligheterna på fullmäktigesammanträdena. Det&lt;br&gt;yrkas i motionen att ett lämpligt antal är tre ersättare. Utskottet finner detta&lt;br&gt;vara rimligt och inser svårigheterna med den nuvarande ordningen. Utskot-&lt;br&gt;tet föreslår att Vallagsutredningen, som tillsattes 1991, skall kunna ta upp&lt;br&gt;frågan till beredning i sitt fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall jag övergå till att kommentera de reservationer som har fo-&lt;br&gt;gats till betänkandet, eftersom utskottet i övrigt har avstyrkt samtliga mo-&lt;br&gt;tionsyrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservation 1 från Ny demokrati tas frågan om insynen i de kommunala&lt;br&gt;frågorna upp. Ny demokrati menar att Lokaldemokratikommittén skall få ta&lt;br&gt;upp denna fråga till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet konstaterar att det redan finns möjligheter för de små partierna&lt;br&gt;att få denna insyn och medverkan och har mot denna bakgrund avstyrkt mo-&lt;br&gt;tionsyrkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservation 2 tas frågan om direktvalda stadsdelsnämnder i Göteborg&lt;br&gt;och i Stockholm upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet konstaterar kort och gott att frågan har varit föremål för be-&lt;br&gt;handling flera gånger tidigare, och utskottet har tidigare avstyrkt motsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande yrkande. Utskottet finner ingen anledning att ändra på detta förhål-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservation 3 från Socialdemokraterna tas frågan om enhetliga regler för&lt;br&gt;barnomsorg upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet kan hänvisa till att såväl Socialtjänstkommittén som Lokalde-&lt;br&gt;mokratikommittén behandlar de hithörande frågorna som är nog så viktiga.&lt;br&gt;De är alltså föremål för behandling i två kommittéer. Utskottet förutsätter&lt;br&gt;att frågan så småningom blir föremål för förslag och åtgärder från regering-&lt;br&gt;ens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 4 gäller kommunal vårdnadsersättning. Den är föranledd av&lt;br&gt;en motion från centerhåll. Detta handlar om den kommunala kompetensen.&lt;br&gt;Frågan är för närvarande föremål för utredning, och överläggningar pågår&lt;br&gt;mellan Kommunförbundet och regeringen. Utskottet har mot denna bak-&lt;br&gt;grund avstyrkt detta yrkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservation 5 om det kommunala partistödet yrkar Ny demokrati dels på&lt;br&gt;en successiv sänkning av det, dels på införande av ett partisstöd grundat på&lt;br&gt;opinionsmätningar. Det innebär att ett parti som erhåller minst 1 % vid tre&lt;br&gt;på varandra följande opinionsmätningar skulle få kommunalt partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kommunalt partistöd är kommunernas angelägenhet. Utskot-&lt;br&gt;tet finner ingen anledning att biträda det förstnämnda yrkandet, som av-&lt;br&gt;styrks. Beträffande det andra yrkandet vore det värdefullt att få veta vilka&lt;br&gt;kostnader man kan tänka sig i samband med detta. Det vore också bra att få&lt;br&gt;veta vad som händer om ett parti efter tre mätningar med 1 % vid ett stort&lt;br&gt;antal mätningar därefter får mindre än 1 %. Det vore också bra att få veta&lt;br&gt;om det är ett och samma institut som skall gälla och i så fall vilket, eller om&lt;br&gt;det möjligen är flera institut vilkas mätningar skall gälla. Då kan man tänka&lt;br&gt;sig att det tre dagar i följd kommer tre mätningar som alla visar över 1 %,&lt;br&gt;och då skall det utgå partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en lång rad frågar av denna karaktär. Därför är motionsförslaget&lt;br&gt;helt otänkbart och omöjligt, vilket utskottet har funnit och avstyrker det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar alltså avslag på samtliga reservationer och bifall till utskottets&lt;br&gt;hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 CATARINA RÖNNUNG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Poängen med reservationen om insyn i kommunal barnom-&lt;br&gt;sorg är att Lokaldemokratiutredningen skall påskynda sitt arbete. Den har&lt;br&gt;direktiv att se till att vi får insyn och att det råder sekretess. Det var själva&lt;br&gt;poängen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fordras av oss politiker att vi snabbt ger en reaktion till känna när&lt;br&gt;vi, som i detta fall genom Riksradions utmärkta reportage, får reda på att&lt;br&gt;odrägliga missförhållanden råder inom entreprenadverksamheten. Jag syf-&lt;br&gt;tar i detta sammanhang på vad som har ägt rum i Trossen. Då måste politi-&lt;br&gt;kerna i Sverige snabbt ta fram lagregler. Väljarna förväntar sig av oss att vi&lt;br&gt;inte skjuter denna fråga för långt bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaldemokratikommittén har många frågor på sitt bord. Men jag har i&lt;br&gt;utredningen framfört detta krav, eftersom jag känner att det är orätt att&lt;br&gt;dröja med frågan i och med att det är så oerhört viktigt att man kan lita på&lt;br&gt;att den kommunala entreprenadverksamheten bedrivs i lika goda former&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som den offentliga verksamheten. Det får inte finnas entreprenadverksam-&lt;br&gt;het där man inte har tillräcklig insyn. Det är poängen med denna reserva-&lt;br&gt;tion. Jag vidhåller att det är en oerhört angelägen fråga att man snabbt får&lt;br&gt;fram lagregler på detta område. Jag tror att Hans Nyhage håller med mig om&lt;br&gt;detta. Jag hoppas det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi har inte några skilda uppfattningar när det gäller allvaret&lt;br&gt;och betydelsen av frågan. Men Catarina Rönnung vet lika väl som jag att det&lt;br&gt;är mycket naturligt att man, när det pågår ett arbete, hänvisar förslag av&lt;br&gt;denna karaktär till sittande utredningar och beredningar. Så sker även i detta&lt;br&gt;fall. Jag kan gärna ställa mig bakom önskemålet att utredningen påskyndar&lt;br&gt;detta arbete. Jag förutsätter också att den gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 CATARINA RÖNNUNG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hans Nyhage sade att han förutsätter att utredningen på-&lt;br&gt;skyndar arbetet med just denna fråga. Jag är därmed mycket nöjd med vad&lt;br&gt;han som representant för utskottsmajoriteten har anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag konstaterar att Hans Nyhage avfärdar kravet på direkt-&lt;br&gt;valda stads- och kommundelsnämnder genom att säga att utskottet har sagt&lt;br&gt;nej ett flertal gånger tidigare och att man därför säger nej nu också. Men&lt;br&gt;vilka är utskottets sakargument för att säga nej till detta, Hans Nyhage? Var-&lt;br&gt;för skall man säga nej till ett ökat inflytande för den enskilda medborgaren?&lt;br&gt;Varför skall man säga nej t.o.m. till en försöksverksamhet med att låta valre-&lt;br&gt;sultatet omedelbart slå igenom i det egna bostadsområdet? Möjligen skulle&lt;br&gt;detta kunna stimulera fler människor till att engagera sig politiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det råder skilda uppfattningar om det lämpliga i att ha di-&lt;br&gt;rektval eller att inte ha det. Den uppfattning som jag företräder innebär att&lt;br&gt;vi inte ställer oss bakom direktval av det slag som det nu är fråga om. Det är&lt;br&gt;det svar som jag kan ge. Vi har skilda uppfattningar i sakfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag efterlyser sakargument. Varför har vi olika uppfatt-&lt;br&gt;ningar? Varför tycker utskottsmajoriteten att valresultatet inte skall få ge-&lt;br&gt;nomslag i den egna kommunen eller stadsdelen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till detta kan inte enbart vara att man tyckt så här tre gånger tidi-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ylva Annerstedt vet fuller väl att Moderaterna aldrig har&lt;br&gt;ställt sig bakom ifrågavarande indelning i kommundelsnämnder. Vi säger ju&lt;br&gt;nej till den organisationen som sådan. Att vi i det läget skulle ställa oss&lt;br&gt;bakom ett förslag om direktvalda nämnder faller på sin egen orimlighet. Det&lt;br&gt;tycker jag är helt klart. Detta är den ståndpunkt som företräds av det parti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som jag representerar och den fullföljer vi också i utskotts- och riksdagsarbe-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 INGVAR SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är givetvis med stor tillfredsställelse jag noterar att ett&lt;br&gt;helt enigt utskott delar den inställning jag ger uttryck för i motion&lt;br&gt;1991/92:K606, dvs. att det nuvarande sättet att tilldela ersättare i kommun-&lt;br&gt;fullmäktigevalet ger oönskade effekter för de små partierna. För partier med&lt;br&gt;ett eller två mandat i kommunfullmäktige ger regeln om bara en ersättare&lt;br&gt;en stor sårbarhet. Det system som finns för landstingsersättare ger faktiskt&lt;br&gt;betydligt bättre arbetsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill alltså uttala min glädje över utskottets vilja att medverka till ett&lt;br&gt;tillkännagivande till regeringen med anledning av min motion. Det är väl&lt;br&gt;inte särskilt ofta man får anledning att framföra den typen av tack i riksda-&lt;br&gt;gens talarstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt vill jag peka på det positiva synsätt som utskottets majoritet lyf-&lt;br&gt;ter fram när det gäller enskilda alternativ i barnomsorgen, vilka föranletts av&lt;br&gt;en motion om kommunal vårdnadsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Catarina Rönnung talar om det statliga vårdnadsbidraget. Men den frågan&lt;br&gt;hör egentligen inte till det här sakområdet, även om det finns vissa anknyt-&lt;br&gt;ningspunkter. Det är inte alls så som Catarina Rönnung säger, dvs. att frågan&lt;br&gt;har avförts från dagordningen under den här mandatperioden - helst vill hon&lt;br&gt;kanske att det gäller för evigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan erinra om att Socialdemokraterna en gång i tiden talade för vård-&lt;br&gt;nadsbidrag. Men det är mycket länge sedan, så det är kanske preskriberat&lt;br&gt;nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ni tror att Kristdemokraterna tänker avföra den här frågan från den&lt;br&gt;politiska dagordningen säger jag bara: Ha!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är alltså en fråga som kommer tillbaka. Vad man har gjort är att&lt;br&gt;man har skjutit på ett framläggande av propositionen under hösten. Givetvis&lt;br&gt;kommer också de ekonomiska faktorerna att finnas med i bilden när detta&lt;br&gt;diskuteras framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den kommunala vårdnadsersättningen och vad domstolar&lt;br&gt;har sagt i detta sammanhang finns det en rad missuppfattningar. Rättsläget&lt;br&gt;är faktiskt oklart i dag. När exempelvis kammarrätten behandlade den s.k.&lt;br&gt;Linköpingsmodellen - dagbarnvårdare hade anställts för vård av egna barn -&lt;br&gt;var det inte tolkningen av socialtjänstlagen som man byggde på när beslutet&lt;br&gt;undanröjdes. I stället hänvisade man till att frågan var politiserad och att det&lt;br&gt;inte fanns någon politisk majoritet för detta synsätt. Man hänvisade till KU:s&lt;br&gt;betänkande. Det var rättsgrunden i det här fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det utskottsbetänkande som i dag ligger på kammarens bord vinner&lt;br&gt;riksdagens gillande, innebär det att grunden för ett undanröjande av den här&lt;br&gt;typen av beslut inte kommer att finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här frågorna bereds vidare. Detta har också anknytning till den propo-&lt;br&gt;sition som har lagts fram om ökad konkurrens i kommunerna, som också har&lt;br&gt;stor betydelse i den här frågan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 CATARINA RÖNNUNG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att kds-representanten Ingvar Svensson argumen-&lt;br&gt;terar mycket egendomligt med tanke på att han inte har någon reservation.&lt;br&gt;Han har ställt sig bakom KU:s enhälliga avstyrkande av Rosa Ösths motion.&lt;br&gt;Håller Ingvar Svensson inte längre fast vid det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan påstår Ingvar Svensson att frågan om enskilda omsorgsformer be-&lt;br&gt;reds vidare i regeringen. Som läget för tillfället är för regeringen borde man,&lt;br&gt;tycker jag, ha betydligt angelägnare saker att bereda vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är motståndare till vårdnadsbidrag, vare sig det är fråga om ett kommu-&lt;br&gt;nalt eller statligt sådant. Det kommunala vårdnadsbidraget skulle ju inne-&lt;br&gt;bära olika ersättningsnivåer i olika kommuner, samtidigt som man på KBT-&lt;br&gt;sidan försöker införa samma normer över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att idén med kommunala vårdnadsbidrag inte ens är värd en&lt;br&gt;beredningstanke i regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 INGVAR SVENSSON (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag fick frågan varför jag inte har reserverat mig. Nej, det är&lt;br&gt;inte brukligt i utskottet att göra det när en fråga är under beredning. Dess-&lt;br&gt;utom har rättsläget faktiskt förändrats i och med KU:s yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att frågan så att säga faller framåt. Utskottet pekar också på vär-&lt;br&gt;det av enskilda alternativ inom barnomsorgen framöver. Bara det är en oer-&lt;br&gt;hört positiv skrivning jämfört med tidigare majoritetsskrivningar i utskott-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 CATARINA RÖNNUNG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill påstå att utskottsmajoritetens skrivning är väldigt&lt;br&gt;luddig på den här punkten. Man säger bara att enskilda barnomsorgsalterna-&lt;br&gt;tiv bedrivs. Men man förmår inte ens att nämna ordet vårdnadsbidrag. Det&lt;br&gt;kan ju handla om allt möjligt annat än just vårdnadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle vara väldigt intressant att få höra med vilken intensitet rege-&lt;br&gt;ringen i det här läget bedriver frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 INGVAR SVENSSON (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag kan inte avgöra intensiteten i regeringen. Det får väl re-&lt;br&gt;geringen göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 ROLAND LARSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag arbetade en gång på ett företag där personalen med stor&lt;br&gt;vedermöda hade lyckats utverka ett löfte från ledningen på företaget att få&lt;br&gt;bestämma hur dess största arbetslokal skulle se ut efter genomförd ombygg-&lt;br&gt;nad. Företagsledningen sade: Det här får ske på vissa villkor, med vissa givna&lt;br&gt;grundförutsättningar. När lokalen så småningom var ombyggd och färdig&lt;br&gt;och det var dags att flytta in i den, hade personalen fått bestämma vilken gul&lt;br&gt;nyans väggarna i lokalen skulle ha!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen är det här litet tillspetsat uttryckt. Men jag tycker att det är en&lt;br&gt;nog så tydlig illustration av hur det ser ut när det gäller utvecklingen av den&lt;br&gt;kommunala självbestämmanderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag känner stor oro inför den utvecklingen och funderar ofta över vart vi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är på väg. Redan i dag är det ju mycket svårt att få människor att engagera&lt;br&gt;sig i det kommunalpolitiska arbetet. Det är inte särskilt roligt att som politi-&lt;br&gt;ker i en kommun bara vara med om att göra nedskärningar och slakta viktiga&lt;br&gt;verksamheter - speciellt inte när man från statsmakternas sida får sådana&lt;br&gt;villkor och förutsättningar att det inte går att fullt ut prioritera mellan olika&lt;br&gt;verksamheter, utan det blir staten som gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tänker bl.a. på den aviserade barnomsorgslagen, som är ytterligare&lt;br&gt;exempel på hur den kommunala självbestämmanderätten kringskärs. På det&lt;br&gt;sättet får man allt snävare ramar att besluta inom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser med stor oro på framtiden och undrar vad som händer när vi skall&lt;br&gt;rekrytera politiker till våra kommuner. Finns det någon som är beredd att&lt;br&gt;fortsätta med att städa upp och på olika sätt enbart vara ett verktyg för stats-&lt;br&gt;makterna när det gäller besparingskrav?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är viktigt att vi hela tiden har klart för oss att det inte är&lt;br&gt;någon fundamental skillnad mellan kommunpolitikers sätt att tänka och vara&lt;br&gt;och vårt sätt att tänka och vara. Man tar precis lika mycket ansvar för det&lt;br&gt;man håller på med och för samhällsekonomin som de flesta andra människor&lt;br&gt;som är engagerade i samhällsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget tycker jag att det är viktigt att ta upp barnom-&lt;br&gt;sorgsfrågan. Barnomsorgen är ett av de områden som kostar mest för kom-&lt;br&gt;munerna. Givetvis måste det finnas nationella mål med vår barnomsorg.&lt;br&gt;Men det betyder inte att man inte skall lämna möjlighet för kommunerna att&lt;br&gt;avgöra hur dessa mål skall uppnås. Ett sätt att öka de enskilda barnfamiljer-&lt;br&gt;nas valmöjligheter och öka kommunernas möjligheter att utforma barnom-&lt;br&gt;sorgen är att införa ett statligt vårdnadsbidrag, lika för alla barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle skapa bättre förutsättningar för kommunerna att leva upp till&lt;br&gt;de nationella mål som vi i riksdagen har satt upp för barnomsorgsverksamhe-&lt;br&gt;ten. Det skulle öka barnfamiljernas valfrihet och möjligheter att fritt välja&lt;br&gt;utifrån sina enskilda förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu regeringen och riksdagen har skjutit införandet av det statliga&lt;br&gt;vårdnadsbidraget framåt i tiden med hänvisning till den ekonomiska situatio-&lt;br&gt;nen i landet, borde det vara en given konsekvens att man också medgav att&lt;br&gt;de kommuner som så önskar skulle få komplettera sin barnomsorg med ett&lt;br&gt;kommunalt vårdnadsbidrag. Alla kommuner varken kan eller vill göra detta,&lt;br&gt;men de kommuner som anser att det skulle fylla en viktig funktion när det&lt;br&gt;gäller valfriheten och möjligheten att bygga ut barnomsorgen skulle ges&lt;br&gt;denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förutsätts visserligen i betänkandet att denna fråga skall bli föremål&lt;br&gt;för fortsatt beredning i regeringen. Jag vet genom underhandsbesked att frå-&lt;br&gt;gan också diskuteras. Därför nöjer jag mig för närvarande med detta be-&lt;br&gt;sked, men jag vill understryka att det här är en fråga som handlar såväl om&lt;br&gt;kommunal demokrati och kommunpolitikernas möjligheter att få prioritera&lt;br&gt;inom sin verksamhet som om barnfamiljernas möjligheter att välja fritt. Det&lt;br&gt;är en nog så viktig demokratifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i det här sammanhanget således inte yrka på någonting annat än&lt;br&gt;det som utskottet föreslår, men jag vill understryka å det bestämdaste att det&lt;br&gt;är viktigt att detta verkligen kommer att beaktas i det fortsatta beredningsar-&lt;br&gt;betet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 CATARINA RÖNNUNG (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag stöder inte Roland Larssons synpunkter på en enda&lt;br&gt;punkt, men jag antar att han har stort förtroende för den här regeringens&lt;br&gt;effektivitet när det gäller behandlingen av frågan, så länge regeringen finns&lt;br&gt;kvar vid makten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 ROLAND LARSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har fullt förtroende för regeringen i det här arbetet - det&lt;br&gt;vill jag understryka. Jag tycker att det är viktigt att man, när man diskuterar&lt;br&gt;frågorna om kommunal vårdnadsersättning, skiljer på vad man tycker i&lt;br&gt;själva sakfrågan och hur man ser på frågan om den kommunala demokratin.&lt;br&gt;Oavsett om man tycker att kommunala vårdnadsersättningar är fel i sak är&lt;br&gt;ju ändå frågan om kommunerna skall få prioritera fritt inom sin verksamhet,&lt;br&gt;eller om man i riksdagen vill ha det som på det företag jag arbetade på. I&lt;br&gt;så fall kommer det så småningom att bli nyansen på den gula färgen som&lt;br&gt;kommunerna har kvar att besluta om. Det tycker jag är den viktiga princip-&lt;br&gt;frågan, herr talman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 HARRIET COLLIANDER (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ny demokrati har två reservationer i konstitutionsutskottets&lt;br&gt;betänkande nr 4. Den första handlar om representation i kommunala styrel-&lt;br&gt;ser och nämnder, den andra om kommunalt partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati fick i kommunalvalet 1991 mandat i många kommuner. Va-&lt;br&gt;let till kommunala nämnder och styrelser sker normalt med tillämpning av&lt;br&gt;reglerna om proportionella val. Fullmäktige bestämmer antalet ledamöter&lt;br&gt;och suppleanter som en nämnd skall bestå av, dock lägst fem. Antalet sup-&lt;br&gt;pleanter är som regel detsamma som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen ger kommunerna rätt att i övrigt bestämma nämndorga-&lt;br&gt;nisationen, och nämnderna har med den fria nämndorganisationen minskat&lt;br&gt;i antal i alla kommuner. De som inrättas kan i vissa fall få ett mycket brett&lt;br&gt;verksamhetsfält och därför bli mycket viktiga i den kommunala verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati har nu erfarenhet av att den kommunala demokratin kan&lt;br&gt;sättas ur spel genom att majoriteten ställer nya partier helt utan representa-&lt;br&gt;tion, trots att de egentligen skulle ha blivit berättigade till nämndplats. Man&lt;br&gt;kan också genom att besluta om ett mycket lågt ledamotsantal förhindra re-&lt;br&gt;presentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan ta ett belysande exempel. I Oxelösund fick Ny demokrati två man-&lt;br&gt;dat, men ingen nämndplats. I februari motionerade man om att få insyns-&lt;br&gt;plats. Svar på motionen har ännu inte lämnats, och nu är det slutet av novem-&lt;br&gt;ber. Mot betalning kan de två fullmäktigeledamöterna få sig tillsänt hand-&lt;br&gt;lingarna till nämndsammanträden. Under sådana här förhållanden är det&lt;br&gt;inte lätt att förverkliga väljarnas uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplen kan mångfaldigas!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gamla etablerade partierna tycker att det här systemet är bra, för då&lt;br&gt;kan man hålla uppkomlingarna utanför. Men vi i Ny demokrati tycker inte&lt;br&gt;att demokratin skall fungera så här, och väljarna - de förstår ingenting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ny demokrati vill att man skall se över hur demokratin fun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gerar när de kommunala nämnderna besätts, men det är vi ensamma om i&lt;br&gt;riksdagen att vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför, herr talman, yrkar jag bifall till vår reservation i mom. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nu följer motiveringen till den andra reservationen, den som&lt;br&gt;handlar om kommunalt partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati anser att stödet till politiska partier vuxit till orimliga pro-&lt;br&gt;portioner. Genom sin utformning och sin omfattning cementerar partistödet&lt;br&gt;dessutom den rådande politiska maktstrukturen och gör det mycket svårt för&lt;br&gt;nya opinioner att få genomslag. Partistödet försvårar också politisk dyna-&lt;br&gt;mik, förnyelse och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har föreslagit vissa procentuella nedskärningar av det statliga partistö-&lt;br&gt;det och vill i reservationen att motsvarande nedskärningar görs i det kommu-&lt;br&gt;nala partistödet. Vi vill samtidigt att stöd skall ges till partier som bildas på&lt;br&gt;nya opinioner. Har ett parti fått 1% i tre på varandra följande opinionsun-&lt;br&gt;dersökningar, skall det berättiga till stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till Ny demokratis reservation i&lt;br&gt;mom. 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu vill jag bara vända mig med några ord till Hans Nyhage och säga att&lt;br&gt;Ny demokrati faktiskt gjorde en bedrift. Vi blev ett parti i februari 1991, och&lt;br&gt;i oktober samma år kom vi in i riksdagen med 6,7 % stöd av väljarkåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet vad det kostar i uppoffringar att tillgodose behovet hos en folkopi-&lt;br&gt;nion som inte vill inordna sig i de befintliga, i olika grad ålderstigna, parti-&lt;br&gt;erna. Vi för i vår motion fram idén om att det parti som har fått 1 % stöd av&lt;br&gt;väljaropinionen i tre på varandra följande opinionsundersökningar skall få&lt;br&gt;partistöd. Vi anser att nya partier vitaliserar det politiska livet. Därför är&lt;br&gt;stöd till nya framväxande partier en viktig demokratifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kan man, som Hans Nyhage, litet spefullt fråga: Hur har ni tänkt&lt;br&gt;att det här skall gå till? Vad skall det kosta? Hur skall man göra? Vad händer&lt;br&gt;om man inte får 1 % stöd i tre på varandra följande opinionsundersök-&lt;br&gt;ningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ge komplimang till Hans Nyhage för hans kreativitet då det gäller&lt;br&gt;att hitta möjligheter till att detta inte skall gå att genomföra. Jag vill säga&lt;br&gt;som vi brukar: En god idé kan tas som en utgångspunkt för en utredning. Då&lt;br&gt;borde Hans Nyhages utomordentliga kreativitet för att hitta mängder med&lt;br&gt;möjligheter att genomgöra denna goda idé vara välkommen. Tack, herr tal-&lt;br&gt;man!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först måste jag tacka för det våldsamma beröm som östes&lt;br&gt;över mig för min kreativitet. Jag vill tacka så hjärtligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns klara bestämmelser om representationen i nämnder och styrel-&lt;br&gt;ser. Det är inte de gällande bestämmelsernas fel att Ny demokrati inte fått&lt;br&gt;tillräckligt många platser, att inte tillräckligt många människor stöder Ny de-&lt;br&gt;mokrati så att partiet kan uppfylla de krav som ställs för att få representa-&lt;br&gt;tion. Det kanske kan ordna sig vid något annat tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harriet Colliander angav ett exempel på där man inte har fått besked i&lt;br&gt;något avseende om representationen. Men det finns klara bestämmelser om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kommunerna har alla möjligheter att låta de partier som är så små att de&lt;br&gt;inte får representationen ändå få insyn och medverka vid nämndsammanträ-&lt;br&gt;dena. Det är en fråga som skall lösas kommunalt. Jag kan bara uppmana&lt;br&gt;Harriet Colliander att be sina partivänner i de kommunala församlingarna&lt;br&gt;som inte fått någon insyn att verkligen arbeta för det. Det finns möjligheter.&lt;br&gt;Att i riksdagen bestämma åtgärder av den karaktären tycker jag därför vore&lt;br&gt;en överloppsgärning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan till partistödet. Dess bättre har vi hittills i varje fall varit tillräckligt&lt;br&gt;seriösa och allvarliga i riksdag, landsting och kommuner så att vi inte har&lt;br&gt;fattat beslut med anledning av ett antal opinionsmätningar. Ny demokratis&lt;br&gt;förslag om 1 % stöd kunde få enorma konsekvenser. Såvitt jag förstår skulle&lt;br&gt;det vara kommunala opinionsmätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill gärna ha ett svar på en fråga. Om ett parti får 1 % stöd i opinions-&lt;br&gt;mätningar i kommunerna tre gånger i rad men sedan tio gånger därefter inte&lt;br&gt;får det, skall vi då ta bort partistödet? Hur skall man då göra? Det kan tänkas&lt;br&gt;att det är skilda opinionsmätningar och skilda institut - sifo, temo osv. Skall&lt;br&gt;det vara en och samma sorts mätning eller skilda mätningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, det vi ägnar oss åt i riksdagsarbetet får ändå vara litet mera seriöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 HARRIET COLLIANDER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är riksdagen som stiftar lagarna. Det är riksdagen som&lt;br&gt;har stiftat kommunallagen. Det är också riksdagen som bestämmer sig för&lt;br&gt;vilka utredningar som skall tillsättas för att lösa problem. Jag pekade på ett&lt;br&gt;problem, att demokratin inte får ett genomslag på det sätt som jag hoppas&lt;br&gt;att ni andra i denna kammare också anser att demokratin skall få ute i kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ämnar återkomma till frågan. Jag tänker kartlägga hur det står till i Ny&lt;br&gt;demokratis lokalföreningar ute i landet och kanske t.o.m. titta på de andra&lt;br&gt;småpartier som är ställda utanför de valkarteller som finns. Jag tänker åter-&lt;br&gt;komma och ställa ett krav på att man skall se på frågan igen. Vi ville att man&lt;br&gt;skulle se på den här frågan inom Lokaldemokratikommitténs ram. Men det&lt;br&gt;ville man inte i utskottet, och inte heller vill kammaren det. Så jag ämnar&lt;br&gt;återkomma. Jag hävdar att det inte fungerar på ett bra sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Ny demokratis seriositet kan jag bara konstatera att vi har&lt;br&gt;väckt en mängd goda idéer. Vi har sagt saker som till en början i denna kam-&lt;br&gt;mare sades vara löjliga och felaktiga. Det har visat sig att vi så småningom&lt;br&gt;fått acceptans för det mesta som vi sagt sedan vi kom in i riksdagen i oktober&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sade tidigare till Hans Nyhage att vi vet vad det kostar i uppoffringar&lt;br&gt;att bära fram en väljaropinion. Vi fick för vår del 6,7 % stöd. Det vill till&lt;br&gt;mycket ansträngning för att man skall ta sig in i det politiska systemet. Där-&lt;br&gt;för finns det all anledning, om man vill ha ett vitalt politiskt liv, att fundera&lt;br&gt;över hur man skall hjälpa fram nya opinioner. Alla andra partier här är så&lt;br&gt;att säga gamla, ålderstigna och befinner sig i olika grader av skymning. Jag&lt;br&gt;förstår att de tycker att det skall vara som det alltid har varit, inga föränd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala och&lt;br&gt;kommunala frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att replikerna numera normalt tas i bänken enligt den&lt;br&gt;ordning som vi har kommmit överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 HANS NYHAGE (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill fråga Harriet Colliander om det bara är i kommu-&lt;br&gt;nerna som det är angeläget att ge partistöd åt partierna. Såvitt jag vet har ni&lt;br&gt;motionerat om att slopa partistödet för riksdagspartierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte fått något som helst svar på frågan vilka opinionsmätningar&lt;br&gt;som skall gälla. Om man inte når upp till 1 %, vad händer då? Har Harriet&lt;br&gt;Colliander funderat över att det mycket spontant kan uppstå en mängd små&lt;br&gt;tillfälliga partibildningar i kommunerna - Kommunens väl och allt vad de&lt;br&gt;heter? Skall också de partier som lever en mycket kort period som en slända&lt;br&gt;omfattas av detta partistöd?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns oerhört många frågor, men framför allt är detta inte seriöst, Har-&lt;br&gt;riet Colliander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 HARRIET COLLIANDER (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hade inte förväntat mig att få veta att partiet inte är se-&lt;br&gt;riöst. Vi arbetar naturligtvis vidare. Vi kommer i nästa val visa var vi står.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill gärna ge Hans Nyhage återigen en komplimang för hans kreativi-&lt;br&gt;tet. En god idé kan alltid bli föremål för en utredning. Det är precis likadant&lt;br&gt;här. Vi har inte en färdig modell för hur det skall gå till. Vi har en god idé.&lt;br&gt;Vi har en princip i vårt parti att man inte skall börja med att se på svårighe-&lt;br&gt;terna för att genomföra saker. Vi säger att man skall se möjligheterna och&lt;br&gt;försöka agera därefter. Det är vår grundinställning, och den inställningen&lt;br&gt;kan man ha i denna fråga också. Därför lämnar jag inte något detaljerat svar&lt;br&gt;på Hans Nyhages fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller partistödet anser vi att det går alldeles för mycket pengar&lt;br&gt;till de politiska partierna. Det handlar totalt, med statligt och kommunalt&lt;br&gt;stöd, om över 700 miljoner kronor. Vår reservation handlar om partistödet&lt;br&gt;på den kommunala sidan. Vi har sagt att vi vill sänka det statliga stödet och&lt;br&gt;att vi även vill sänka det kommunala stödet. Jag hoppas att Hans Nyhage&lt;br&gt;kan ta detta som ett svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 INGVAR SVENSSON (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är något förvånad över förslaget från Ny demokrati om&lt;br&gt;att man skall dra ner på det kommunala partistödet. Det kan finnas fog för&lt;br&gt;det i vissa kommuner. Jag vill inte utesluta detta. Men det låter väldigt popu-&lt;br&gt;listiskt att säga att vi skall dra ner på det kommunala partistödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har ju antagit lagen om det kommunala partistödet. Där anges&lt;br&gt;inga belopp utan bara vissa principer som bör gälla. Kommunerna får införa&lt;br&gt;kommunalt partistöd, men det talas ingenting om beloppen. Jag är som sagt&lt;br&gt;något förvånad över att Ny demokrati vill lägga en hårt reglerande hand över&lt;br&gt;kommunerna, att man inte tillerkänner kommunerna möjlighet till eget an-&lt;br&gt;svar på det här området utan vill ha statlig detaljstyrning. Det stämmer inte&lt;br&gt;med den övriga ideologiska bilden av Ny demokrati, att man inte vill ha stat-&lt;br&gt;lig detaljstyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;br&gt;(Beslut fattades efter 6 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 § Arbetstid, semester och annan ledighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;arbetsmarknadsutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:AU4 Arbetstid, semester och annan ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 MONICA ÖHMAN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 4 behandlas ett&lt;br&gt;femtontal motioner från den allmänna motionstiden. Jag vill helt kort ta upp&lt;br&gt;bara några delar av den socialdemokratiska motionen A225 och därmed&lt;br&gt;också de socialdemokratiska reservationer som är fogade till detta betän-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första vill jag ta upp frågan om flexibla arbetstider. Utskottet är&lt;br&gt;helt enigt om att en friare arbetstidsförläggning är en viktig framtidsfråga.&lt;br&gt;Utskottet pekar på de positiva konsekvenserna av en ökad flexibilitet för den&lt;br&gt;enskildes planering av arbetsliv, familjeliv, studier osv. Flexibla arbetstider&lt;br&gt;bör också kunna gynna jämställdheten mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att utskottet så här långt är enigt, avstyrker man den socialdemokra-&lt;br&gt;tiska motionen, som ju ligger helt i linje med utskottets skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater anser att utskottets enighet bör föranleda ett tillkän-&lt;br&gt;nagivande till regering om utskottets inställning till flexibla arbetstider. Re-&lt;br&gt;geringen borde få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag i&lt;br&gt;den här riktningen. Jag vill därför fråga utskottsmajoritetens talesman: Var-&lt;br&gt;för avstyrker ni motionen, när ni ändå har samma uppfattning som vi?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra vill jag beröra frågan om översyn av ledighetslagarna och&lt;br&gt;de samlade effekterna av dessa regler för de små företagen. Att vi socialde-&lt;br&gt;mokrater och regeringspartierna har olika uppfattning när det gäller översyn&lt;br&gt;av arbetsrätten är nog ingen hemlighet. Från borgerligt håll har det väckts&lt;br&gt;många motioner under årens lopp, där man har föreslagit inskränkningar&lt;br&gt;och förändringar på arbetsrättens område. Vi socialdemokrater anser också&lt;br&gt;att det finns anledning att göra en lagteknisk översyn av arbetsrätten. Det&lt;br&gt;ser vi som en viktig del i förnyelsen av arbetslivet. Vår målsättning är att&lt;br&gt;arbetslivet skall fortsätta att vara demokratiskt med ett verkligt inflytande&lt;br&gt;för både löntagare och fackliga organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan förstå att man med stöd av majoriteten i riksdagen nu har tänkt&lt;br&gt;sig att genomföra alla de försämringar som motionerna har handlat om. En-&lt;br&gt;ligt mitt förmenande har det kommit in en ny aspekt på dessa frågor. Det&lt;br&gt;handlar inte längre om att vi enbart har olika uppfattningar om arbetsrätten,&lt;br&gt;utan även om att man i krispaketet, som gjordes upp mellan regeringen och&lt;br&gt;Socialdemokraterna, har tagit upp arbetsrätten som en punkt. Man var över-&lt;br&gt;ens om att förändringar av arbetsrätten skulle ske i förtrolig anda. Hur ser&lt;br&gt;Anders G Högmark på detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår tredje reservation handlar om förläggning av föräldraledighet vid för-&lt;br&gt;kortning av den dagliga arbetstiden. Föräldraledighetslagen bör ändras så,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstid, semester&lt;br&gt;och annan ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstid, semester&lt;br&gt;och annan ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att föräldern själv får bestämma när under dagen ledigheten skall tas ut. Ut-&lt;br&gt;skottets majoritet delar dock inte denna uppfattning. För mig är detta lika&lt;br&gt;viktigt som att säga ja till flexibla arbetstider. Hur man förlägger sitt uttag av&lt;br&gt;kortare arbetstid på grund av föräldraskap är ju en form av flexibilitet. Var-&lt;br&gt;för skall inte en förälder ha möjlighet att själv bestämma hur han eller hon&lt;br&gt;vill förkorta arbetstiden, om det inte blir till men för produktionen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till de tre socialdemokra-&lt;br&gt;tiska reservationer som har fogats till detta betänkande och till utskottets&lt;br&gt;hemställan i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 HANS ANDERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Under den här turbulenta tiden är det inte lätt att koncen-&lt;br&gt;trera sig. Det är trots allt viktiga frågor som behandlas i betänkandet AU4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet står bakom ett flertal motioner. Jag tänkte beröra några av&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till att börja med när det gäller föräldraledigheten har vi motionerat för&lt;br&gt;att det skall ges ökade möjligheter i lagen för den enskilde individen att an-&lt;br&gt;passa sin föräldraledighet med tanke på barnets bästa. Men utskottet vill&lt;br&gt;konstigt nog inte stödja det kravet, trots att den individuella flexibiliteten&lt;br&gt;ofta används som ett honnörsord. Jag delar uppfattningen om att socialde-&lt;br&gt;mokraternas motion är väl värd att stödja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi har yrkat på i en av att-satserna skall det vara tillåtet att använda&lt;br&gt;den individuella flexibiliteten för att kunna välja mellan en trefjärdedels-&lt;br&gt;tjänst och en heltidstjänst. Det skall vara möjligt att förlänga rätten till indi-&lt;br&gt;viduell flexibiltet i de fall där det bedöms vara viktigt för barnet att behålla&lt;br&gt;kontakten ända tills barnet är tolv år. Detta kommer inte att bli vanligt före-&lt;br&gt;kommande, men det är mycket viktigt att ha denna möjlighet för dem som&lt;br&gt;verkligen behöver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De att-satser som vi har i våra yrkanden syftar till att stärka den enskildes&lt;br&gt;position när det gäller att kombinera familjelivet och ansvaret för barnen&lt;br&gt;med förvärvsarbete. Jag yrkar bifall till förslagen i vår meningsyttring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan punkt handlar om flexibel arbetstid. Det är en jättefråga som&lt;br&gt;har en lång historia och som diskuteras mycket. Den hänger också ihop med&lt;br&gt;den allmänna arbetstidsfrågan, som ju har utretts, stötts och blötts och, så-&lt;br&gt;vitt jag förstår, lagts i skafferiet för ett tag. Det beror kanske på anpass-&lt;br&gt;ningen till EG, där man har mycket striktare regler i det här avseendet än&lt;br&gt;vad vi i Sverige har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I Vänsterpartiets motion höjs det ett varnande finger mot att&lt;br&gt;man inte skall produktionsanpassa människans arbetstider så långt att det&lt;br&gt;blir mycket stora svårigheter för den enskilde individen att hänga med och&lt;br&gt;stanna kvar i arbetslivet. Det ligger en fara i att låta produktionens - arbets-&lt;br&gt;givarnas och kapitalets - intressen komma i första hand. Det är inte bara vi&lt;br&gt;som har sagt detta utan även flera remissinstanser till arbetstidsutredningen&lt;br&gt;har gjort samma uttalande. Vi har varnat för att låta produktionens intressen&lt;br&gt;komma i första hand. Socialdemokraterna har talat mycket vackert om be-&lt;br&gt;hovet av flexibla arbetstider sett ur den enkildes synvinkel, och det kan jag&lt;br&gt;instämma i. Numera anpassar man sig beroende på familjestruktur eller av&lt;br&gt;andra privata skäl till ganska okonventionella arbetstider. Vår arbetstidslag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftning och vår tradition med kollektivavtal och lokala uppgörelser ger&lt;br&gt;mycket stora möjligheter till flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det socialdemokratiska förslaget finns det en passus om att det skall råda&lt;br&gt;full frihet för lokala och branschmässiga avtal. Denna frihet kan ibland un-&lt;br&gt;der vissa konjunkturlägen, då det kan förekomma mycket hård press från&lt;br&gt;arbetsgivaren, bli så liberal att den enskilde drabbas. I det här läget har jag&lt;br&gt;därför svårt för att generellt yrka bifall till denna oerhört stora flexibilitet.&lt;br&gt;Men jag delar andemeningen i att den enskilde arbetstagaren genom sin&lt;br&gt;fackliga organisation skall ha mycket stor möjlighet att anpassa arbetstiden,&lt;br&gt;självfallet med hänsyn till produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som från min synpunkt är den största frågan aktualiseras i mo-&lt;br&gt;tion A711, som gäller sex timmars arbetsdag, alltså en generell arbetstidsför-&lt;br&gt;kortning. Arbetstiden - hur länge vi arbetar och när vi arbetar - styr våra&lt;br&gt;liv. Den påverkar vår hälsa, vår situation på arbetet, vår ekonomi och våra&lt;br&gt;möjligheter till en rik fritid och gemenskap med andra människor. Detta ut-&lt;br&gt;trycks i LO:s rapport Klass och kön. Det visar på ett bra sätt varför Vänster-&lt;br&gt;partiet så enträget driver frågan om en daglig arbetstidsförkortning. Kravet&lt;br&gt;på sex timmars arbetsdag är en viktig jämställdhetsfråga, men det är också&lt;br&gt;en fråga om förutsättningar för ett jämlikt samhälle, där män och kvinnor på&lt;br&gt;lika villkor kan ta del både i produktion och i reproduktion, dvs. ta hand om&lt;br&gt;och ansvara för barn och hushållsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En daglig arbetstidsförkortning skulle kunna ge förutsättningar för en ri-&lt;br&gt;kare fritid och gemenskap med andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många synpunkter på denna fråga - praktiska och ekonomiska.&lt;br&gt;Det har gjorts en del försök, flera med mycket gott resultat. Man får ner&lt;br&gt;antalet sjukskrivningar, man kan utnyttja arbetstiden bättre, man får större&lt;br&gt;produktivitet under de arbetade timmarna, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sextimmarsdagen är nödvändig för kvinnorna; den skulle minska den be-&lt;br&gt;lastning som många kvinnor i dag upplever på grund av dubbelarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sextimmarsdagen ger en jämnare fördelning av arbetstider och inkomster.&lt;br&gt;Den hjälper till att minska såväl klass- som könsklyftorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sextimmarsdagen är nödvändig för männen. I dag är det småbarnspap-&lt;br&gt;porna som har den längsta dagliga arbetstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sextimmarsdagen är nödvändig för jämställdheten. En sänkt arbetstid&lt;br&gt;med lönekompensation till de lågavlönade skulle minska löneskillnaderna&lt;br&gt;mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sextimmarsdagen är nödvändig för livskvaliteten. Den ger människor&lt;br&gt;möjlighet att förkovra sig genom utbildning, omskolning och fortbildning,&lt;br&gt;och den ger mer tid för deltagande i fackligt och politiskt arbete och i annat&lt;br&gt;föreningsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sextimmarsdagen är nödvändig för att människor skall orka vara vara&lt;br&gt;kreativa i det moderna arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just nu behövs sextimmarsdagen dessutom för att fler människor skall&lt;br&gt;kunna få jobb. I dag jobbar färre längre tid - det borde vara fler som jobbade&lt;br&gt;kortare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en kortare arbetstid skulle man säkerligen på många håll kunna&lt;br&gt;utnyttja kapitalinvesteringar bättre. Man skulle kunna införa skiftgång med&lt;br&gt;kortare arbetstidsintervaller, något som skulle ge upphov till väsentligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstid, semester&lt;br&gt;och annan ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstid, semester&lt;br&gt;och annan ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättre utnyttjande och tillgänglighet, både inom industri och serviceverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För oss är detta en mycket viktig fråga, en strukturell fråga. Vi har också&lt;br&gt;tagit upp den i vår motion med anledning av de krispaket som lagts. Vi har&lt;br&gt;i den motionen sagt att vi behöver en realistisk strategi för ett stegvis utjäm-&lt;br&gt;nande av arbetstiden. Genomförandet kan ske både genom fackliga avtal&lt;br&gt;och politiska beslut. Man skall börja med tunga jobb inom vård och industri,&lt;br&gt;där sex timmars skiftgång kan göras effektiv. Detta ställer krav på en solida-&lt;br&gt;risk lönepolitik och ett inkomstutjämnande skattesystem. Det kräver också&lt;br&gt;utbildning i bristyrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då finns det de som säger som utskottet, nämligen att frågan om en gene-&lt;br&gt;rell arbetstidförkortning inte har någon aktualitet i dagens läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja påstå precis motsatsen. Inte minst i dagens läge och alldeles&lt;br&gt;bortsett från de generella argumenten som handlar om jämlikhet och jäm-&lt;br&gt;ställdhet och frågan om barn är införandet av en kortare daglig arbetstid&lt;br&gt;mycket aktuell dels för att på bästa sätt utnyttja produktionskapaciteten,&lt;br&gt;höja produktiviteten och få hög tillgänglighet inom servicen, dels för att ge&lt;br&gt;utrymme för flexibla lösningar för den enskilde att lägga arbetet på mer&lt;br&gt;okonventionella tider. En kortare daglig arbetstid skulle här vara till mycket&lt;br&gt;stor hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kortare dagliga arbetstiden kan naturligtvis grundas på avtal som ger&lt;br&gt;upphov till andra arbetstidskombinationer. Det är 70 år sedan arbetarrörel-&lt;br&gt;sen tillkämpade sig rätten till åtta timmars arbetsdag. Det är nu dags för sex&lt;br&gt;timmars arbetsdag!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men sex timmars arbetsdag får vi inte bara genom att knäppa med fing-&lt;br&gt;rarna. Det kommer att bli omställningsproblem, det krävs investeringar och&lt;br&gt;det kostar en del. Sextimmarsdagen kommer att kräva en hel serie av refor-&lt;br&gt;mer. Därför har Vänsterpartiet i sin motion A711 yrkat att riksdagen hos&lt;br&gt;regeringen begär en plan för minskning av normalarbetsdagen till sex tim-&lt;br&gt;mar under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag står naturligtvis fast vid den meningsyttring som jag har&lt;br&gt;fogat till utskottsbetänkandet, men för att spara kammarens tid nöjer jag&lt;br&gt;mig med att yrka bifall till momenten 2 och 6 i meningsyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 ANDERS G HÖGMARK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I det föreliggande betänkandet behandlas ett antal motioner&lt;br&gt;från den allmänna motionstiden, och de har föranlett tre reservationer från&lt;br&gt;Socialdemokraterna. Jag skall mycket kortfattat redovisa utskottsmajorite-&lt;br&gt;tens överväganden - kortfattat därför att jag är alldeles övertygad om att&lt;br&gt;vi inom kort kommer att få ta en större debatt om arbetslivsfrågorna med&lt;br&gt;anledning av den proposition som kommer att föranledas av arbetslivskom-&lt;br&gt;mitténs betänkande och remissinstansernas synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns i dag en mycket stor insikt om behovet en flexibel&lt;br&gt;arbetstid och en ökad flexibilitet i produktionen. Jag tror också att det finns&lt;br&gt;en ökad insikt om arbetstagarnas önskemål om en ökad flexibilitet. Samti-&lt;br&gt;digt tror jag att det finns en växande insikt om att man för att kunna förena&lt;br&gt;produktionens önskemål om flexibilitet och arbetstagarnas önskemål om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flexibel arbetstid måste lägga lösningarna mycket nära produktion och ar-&lt;br&gt;betstagare. Det skall alltså inte regleras för mycket på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan kanske uppfattas som egendomligt att utskottsmajoriteten säger&lt;br&gt;nej till ett antal önskemål som Socialdemokraterna framfört i sin motion,&lt;br&gt;trots att det föreligger enighet om det önskvärda i en ökad flexibilitet. Vi gör&lt;br&gt;det bl.a. av det skälet att vi får tillfälle att återkomma när regeringen har&lt;br&gt;framlagt sin proposition. Men det beror också på att det i motionen finns&lt;br&gt;antydningar om att man vill binda det hela genom olika avtal - centrala avtal,&lt;br&gt;branschavtal och annat. Utskottsmajoriteten anser att det är onödigt att nu&lt;br&gt;komma med pekpinnar om hur detta skall regleras. Vi tror att frågan vinner&lt;br&gt;på att den ses i sitt sammanhang, så att besluten kan föras långt ner i hierar-&lt;br&gt;kin. Det är de främsta skälen till att vi säger nej till Socialdemokraternas&lt;br&gt;önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet pekar vidare på att ledighetslagstiftningen behöver ses över.&lt;br&gt;Här går säkerligen en klar skiljelinje mellan utskottsmajoriteten och reser-&lt;br&gt;vanterna, inte bara när det gäller den lagtekniska översynen. Det finns sä-&lt;br&gt;kerligen även materiellt och innehållsmässigt ett behov av att göra översyn&lt;br&gt;av reglerna för ledighet, bl.a. för att åstadkomma förenklingar. Detta gäller&lt;br&gt;även frågan om förläggning av föräldraledigheten, som tas upp i reservation&lt;br&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behoven av ledighet kommer förmodligen att minska i samma grad som&lt;br&gt;man kan öka flexibiliteten i arbetstidsförläggningen. Man kan också tänka&lt;br&gt;sig att man genom enskilda avtal och överenskommelser mellan arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare kan finna vettiga lösningar inom ramen för en flexibel ar-&lt;br&gt;betstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i betänkandet antytt behovet av att vi snart får ett förslag från rege-&lt;br&gt;ringen om flexibel arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I argumentation från en del håll anförs att man i EG nu funderar på ett&lt;br&gt;arbetstidsdirektiv. Detta är nu uppskjutet till december, och det kan tänkas&lt;br&gt;bli uppskjutet ytterligare en tid. Vi bör avvakta detta direktiv och sedan på&lt;br&gt;sedvanligt sätt - som det brukar heta - anpassa oss till den lagstiftningen och&lt;br&gt;de direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bör här tänka litet annorlunda och konstatera att vi här har en bra&lt;br&gt;svensk tradition när det gäller att avtalsvägen finna former för att reglera&lt;br&gt;dessa förhållanden. Genom att vi är något före EG skulle man kunna mar-&lt;br&gt;kera litet av subsidiaritetsprincipen i praktisk politik och lägga besluten så&lt;br&gt;långt ner i hierarkin som möjligt. Sedan får det väl bli en förhandlingsfråga&lt;br&gt;hur man skall kunna tillämpa de regler som Sverige har. Väntar vi för länge -&lt;br&gt;jag säger det med adress till regeringen - är det alldeles uppenbart att vi&lt;br&gt;binds upp hårdare av de direktiv som man senare eventuellt kommer att fast-&lt;br&gt;ställa inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemålet att regeringen snart skall återkomma i denna fråga finns både&lt;br&gt;hos utskottsmajoriteten och i den socialdemokratiska reservationen i detta&lt;br&gt;avseende. Här finns alltså en stor samstämmighet om att det är viktigt att&lt;br&gt;riksdagen ganska snart får en proposition så att vi kan diskutera hela frågan&lt;br&gt;om flexibel arbetstid. Men behandlingen av den propostionen bör inte låsas&lt;br&gt;genom att vi i dag följer de socialdemokratiska förslagen om olika former av&lt;br&gt;branschavtal och centrala avtal. Det tror jag inte skulle gagna helheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstid, semester&lt;br&gt;och annan ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstid, semester&lt;br&gt;och annan ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till hemställan i utskottets betän-&lt;br&gt;kande och avslag på de socialdemokratiska reservationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 MONICA ÖHMAN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall inte förlänga debatten eftersom jag, precis som An-&lt;br&gt;ders G Högmark, tror att vi får anledning att diskutera dessa frågor i ett&lt;br&gt;större sammanhang. Jag måste ändå reagera när Anders G Högmark angå-&lt;br&gt;ende detta med flexibiliteten säger att Socialdemokraternas motion i och för&lt;br&gt;sig är bra och att Moderaterna vill samma sak, men de vill inte komma med&lt;br&gt;några pekpinnar till regeringen om hur de tycker att regeringen skall handla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan är Anders G Högmark också mycket rädd för att ha formella regler.&lt;br&gt;Av detta kan man förstå att de vill ha flexibiliteten helt och hållet kopplad&lt;br&gt;till den enskilde. De vill ställa den fackliga organisationens inflytande vid&lt;br&gt;sidan om. Det vill också vi, men vi vill att de enskilda skall ha fackets stöd i&lt;br&gt;uppgörelser som görs på arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi är här hemma tar vi avstånd från kollektivavtal och fackförenings-&lt;br&gt;rörelser. När vi flyttar ut i Europa börjar vi helt plötsligt att säga att den&lt;br&gt;svenska modellen med kollektivavtal är bra. Den skall vi slå vakt om. Det är&lt;br&gt;egentligen innebörden i det Anders G Högmark säger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan fick jag faktiskt inget svar på den fråga jag ställde om arbetsrätten&lt;br&gt;och översynen av den. Jag tycker att dessa poler, där Socialdemokraterna&lt;br&gt;tycker på ett sätt och borgarna hela tiden har motionerat om försämringar,&lt;br&gt;litet grand har förändrats av den uppgörelse som finns i krispaketet om att&lt;br&gt;förändringar av arbetsrätten skall ske i förtrolig anda. Jag vill veta hur An-&lt;br&gt;ders G Högmark tolkar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 ANDERS G HÖGMARK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tar inte på något sätt avstånd från facket och kollektivav-&lt;br&gt;talen. Jag tror att det råder en stor enighet i landet om att den modellen -&lt;br&gt;att inte lagstifta för mycket, utan att med avtal komma överens - är bra. Se-&lt;br&gt;dan kan vi diskutera på vilken nivå de olika avtalen sluts, om det skall vara&lt;br&gt;centrala avtal, branschavtal eller lokala avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall ganska snart ha en rejäl diskussion om och fatta beslut om en flexi-&lt;br&gt;bel arbetstid, med kommitténs betänkande och remissinstansernas utlåtande&lt;br&gt;som underlag. Därför tror jag att det vore olyckligt att redan i dag binda sig&lt;br&gt;för att man skall ha en viss form av branschavtal och att det skall finnas vissa&lt;br&gt;typer av avtal. Den diskussionen bör man ta i ett sammanhang. Ambitionen&lt;br&gt;från majoritetens sida är att vi skall få så litet som möjligt av centrala avtal&lt;br&gt;och mer av lokala avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utomordentligt bra att vi ganska snabbt kommer fram med ett be-&lt;br&gt;slut för att visa att vi avtalsvägen kan lösa dessa saker med lokala avtal i stäl-&lt;br&gt;let för att ha en central lagreglering som definitivt skapar problem. Jag tror&lt;br&gt;att det finns ett gemensamt intresse från industrin, de anställda och de fack-&lt;br&gt;liga organisationerna att vi inte får stela direktiv som ligger långt ifrån verk-&lt;br&gt;ligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att en del av de praktiska problemen, inte minst när&lt;br&gt;det gäller uttag av föräldraledighet, kan lösas om vi lyckas få en lokalt anpas-&lt;br&gt;sad flexibilitet när det gäller arbetslivet och arbetstiden. Där krävs det givet-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vis också en rimlig avvägning mellan föräldrarnas legitima intressen och pro-&lt;br&gt;duktionens. Jag är ganska övertygad om att förnuftiga arbetsgivare har&lt;br&gt;ganska stor förståelse för de önskemål som förs fram av enskilda föräldrar i&lt;br&gt;en sådan diskussion på en lokal arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tolkar uttrycket överläggningar i förtrolig anda på det sättet, att om&lt;br&gt;det finns önskemål från Socialdemokraterna - och det är ju sagt att Social-&lt;br&gt;demokraterna skall redovisa de önskemål de vill föra in i kommittéarbetet,&lt;br&gt;och jag utgår från att de kommer - får dessa bli föremål för diskussioner och&lt;br&gt;överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 MONICA ÖHMAN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig mycket kort säga till Anders G Högmark att jag för-&lt;br&gt;stod texten. Lokala avtal är precis det budskap SAF för fram. Det är exakt&lt;br&gt;vad SAF vill ha. SAF vill att vi skall flytta ner avtalen så långt som möjligt&lt;br&gt;för att slå sönder möjligheterna att påverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller detta med förtrolig anda har Socialdemokraterna överläm-&lt;br&gt;nat sina synpunkter till regeringen. Men den skrivning som finns i betänkan-&lt;br&gt;det om situationen speciellt för småföretag, handlar om en försämring av ar-&lt;br&gt;betsrätten. Det var också budskapet i valrörelsen i fjol. Det stämmer inte&lt;br&gt;med den uppgörelse som är träffad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 ANDERS G HÖGMARK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Monica Öhman säger att hon förstår, och sedan säger hon&lt;br&gt;att det nog blir lokala avtal. Jag trodde faktiskt att det låg en styrka i att&lt;br&gt;parterna lokalt, utifrån dels produktionens önskemål och behov, dels de an-&lt;br&gt;ställdas synpunkter och behov, kom överens och träffade lokala avtal. Det&lt;br&gt;utesluter självfallet inte att det kan finnas vissa frågor som måste regleras&lt;br&gt;centralt. Men tyngdpunkten i den kommande regleringen av den flexibla ar-&lt;br&gt;betstiden måste ju vara att de som närmast berörs av arbetstidens utläggning&lt;br&gt;och förläggning, dvs. produktionen och de anställda på arbetsplatsen, ge-&lt;br&gt;nom förnuftiga resonemang kan sluta avtal som gagnar båda parter. Det&lt;br&gt;trodde jag var ganska elementärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Beslut&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Företogs till avgörande konstitutionsutskottets betänkanden&lt;br&gt;1922/93:KU3 och KU4 samt arbetsmarknadsutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:AU4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KLJ3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (subsidiaritetsprincipen som grund för nationell rätt)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 181 röster mot 113 för reservation 1 av&lt;br&gt;Birger Hagård m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstid, semester&lt;br&gt;och annan ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstid, semester&lt;br&gt;och annan ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 7 (sammansättningen av statliga myndighetsstyrelser)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 2 av Thage G Peterson m.fl. med 116 röster&lt;br&gt;mot 13 för meningsyttringen av Bengt Hurtig. 163 ledamöter avstod från att&lt;br&gt;rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 167 röster mot 120 för reserva-&lt;br&gt;tion 2 av Thage G Peterson m.fl. 10 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 3 (representation i kommunala styrelser och nämnder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 21 för reservation 1 av&lt;br&gt;Harriet Colliander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 5 (brukarinflytande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 285 röster mot 11 för meningsyttringen&lt;br&gt;av Bengt Hurtig i motsvarande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 7 (direktvalda stadsdelsnämnder i Göteborg och Stockholm)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 2 av Ylva Annerstedt - som ställdes mot me-&lt;br&gt;ningsyttringen av Bengt Hurtig i motsvarande del - med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 256 röster mot 37 för reserva-&lt;br&gt;tion 2 av Ylva Annerstedt. 4 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 12 (enhetliga regler för barnomsorg)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 168 röster mot 128 för reservation 3 av&lt;br&gt;Thage G Peterson m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 13 (kommunal vårdnadsersättning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering bifölls&lt;br&gt;med 164 röster mot 128 för utskottets hemställan med godkännande av moti-&lt;br&gt;veringen i reservation 4 av Thage G Peterson m.fl. 1 ledamot avstod från att&lt;br&gt;rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 14 (kommunalt partistöd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 275 röster mot 21 för reservation 5 av&lt;br&gt;Harriet Colliander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (flexibla arbetstider)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 167 röster mot 120 för reservation 1 av&lt;br&gt;Ingela Thalén m.fl. 9 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2 (arbetstidens längd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 287 röster mot 10 för meningsyttringen&lt;br&gt;av Hans Andersson i motsvarande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 5 (översyn av ledighetslagarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering bifölls&lt;br&gt;med 167 röster mot 130 för utskottets hemställan med godkännande av moti-&lt;br&gt;veringen i reservation 2 av Ingela Thalén m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 6 (vidgad rätt till förkortad arbetstid för föräldrar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 281 röster mot 10 för meningsyttringen&lt;br&gt;av Hans Andersson i motsvarande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 7 (förläggningen av föräldraledighet vid förkortad arbetstid)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 162 röster mot 129 för reservation 3 av&lt;br&gt;Ingela Thalén m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Beslut om samlad votering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;På förslag av tredje vice talmannen medgav kammaren att de på föredrag-&lt;br&gt;ningslistan närmast upptagna ärendena, justitieutskottets betänkanden&lt;br&gt;JuU4, JuU5, JuU6 och JuU7 samt lagutskottets betänkanden LU3 och LU5,&lt;br&gt;fick företas till avgörande i ett sammanhang sedan debatten i dessa ärenden&lt;br&gt;avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Information från regeringen om förberedelser inför Europeiska&lt;br&gt;säkerhets- och samarbetskonferensens (ESK) ministerrådsmöte i&lt;br&gt;Stockholm i december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Att bygga broar, att främja stabilitet genom att skapa ett mini-&lt;br&gt;mum av förtroende över den blockgräns som gick rakt igenom Europa var&lt;br&gt;ESK:s huvuduppgift under det kalla kriget. Det sovjetiska imperiet har nu&lt;br&gt;fallit, och inte enbart Tyskland utan en hel kontinent är återförenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny värdegemenskap, bekräftad i ESK:s Parisstadga från 1990, ger oss&lt;br&gt;en enastående möjlighet till en europeisk freds- och samarbetsordning. ESK&lt;br&gt;måste kunna hantera den förändringsprocess som växt fram ur den gamla&lt;br&gt;ordningens sammanbrott. Denna nya operativa roll är inte utan komplika-&lt;br&gt;tioner. De instrument som ESK-staterna skapat för att klara uppgiften är&lt;br&gt;ännu oprövade. Det blir en huvuduppgift för Sverige i egenskap av ordföran-&lt;br&gt;deland att se till att ESK kan växa in i sin nya operativa roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från detta perspektiv skulle jag vilja tala om fyra väsentliga områden inför&lt;br&gt;det svenska ordförandeskapet. De har alla direkt betydelse för ESK:s för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;br&gt;från regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;br&gt;från regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måga att hantera regionala politiska konflikter. Det gäller en strategi för&lt;br&gt;konflikt- och krishantering, ESK:s operativa förmåga, samverkan med inter-&lt;br&gt;nationella organisationer, mänskliga rättigheter, nationella minoriteter och&lt;br&gt;flyktingproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jugoslaviska krisen behandlas politiskt inom ramen för den s.k. Lon-&lt;br&gt;donkonferensen. FN är huvudman för de fredsbevarande operationerna i&lt;br&gt;Kroatien och Bosnien. ESK har framför allt inriktat sig på att förhindra stri-&lt;br&gt;dernas spridning till nya områden. En långsiktig ESK-närvaro har etablerats&lt;br&gt;i såväl Kosovo som Makedonien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESK:s företrädare söker främja en dialog mellan parterna och verka all-&lt;br&gt;mänt konfliktdämpande. Därtill gör ESK viktiga insatser för att genomföra&lt;br&gt;FN:s sanktionsregim och motverka överträdelser på det humanitära områ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta mönster i arbetsfördelningen mellan FN och ESK kommer sanno-&lt;br&gt;likt att bestå på kort sikt. För större fredsbevarande operationer kommer&lt;br&gt;FN att ansvara. Det betyder dock inte att ESK enbart kommer att ägna sig&lt;br&gt;åt konfliktförebyggande diplomati. Sverige kommer som ordförande att&lt;br&gt;verka för en förstärkning av ESK:s förmåga att hantera konflikter och kriser,&lt;br&gt;och vi måste gå flera vägar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESK bör söka gå in på ett tidigare stadium i potentiella konflikter, långt&lt;br&gt;innan de första krisungarna dyker upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESK bör skaffa sig bättre operativ förmåga att genomföra begränsade,&lt;br&gt;fredsbevarande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESK bör i varje enskilt fall noggrant överväga förutsättningarna för så-&lt;br&gt;dana fredsbevarande operationer. Särskilt angeläget är det att klara ut för-&lt;br&gt;hållandet till de militära, fredsbevarande styrkor som redan kan finnas på&lt;br&gt;plats i ett krisområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya krishanteringsinstrument kommer att skapas i Stockholm, bl.a. en&lt;br&gt;europeisk domstol för förlikning och skiljedom och ett kommissariat för na-&lt;br&gt;tionella minoriteter. Dessa instrument måste komma till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESK:s närvaro i olika krisområden utmynnar ofta i rapportering med kon-&lt;br&gt;kreta förslag till åtgärder. Vi bör ägna särskild omsorg åt uppföljning av&lt;br&gt;dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig med några exempel illustrera den konkreta innebörden av den&lt;br&gt;linje Sverige vill driva som ESK-ordförande och som jag här redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett element berör vad som i Helsingforsdokumentet kallas ”early war-&lt;br&gt;ning”. Vårt förslag om ESK-närvaro i Estland är nyskapande i detta av-&lt;br&gt;seende. Syftet är ju att ta hand om motsättningar innan de utvecklas till en&lt;br&gt;kris, att förhindra spänningar mellan folkgrupperna som kan leda till instabi-&lt;br&gt;litet och som kan lägga hämsko på en önskvärd utveckling i vårt eget närom-&lt;br&gt;råde. Vi hoppas få till stånd en motsvarande insats i Lettland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för samverkan med NATO och Västeuropeiska Unionen i&lt;br&gt;fredsbevarande operationer behöver preciseras ytterligare. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler samverkan med fredsbevarande styrkor från Oberoende Staters Sam-&lt;br&gt;välde eller Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland kommer ESK att ställas inför kravet att samverka med trupper som&lt;br&gt;redan finns på plats i en konflikt. Frågan hur ESK skall förhålla sig till dessa&lt;br&gt;styrkor måste tas på största allvar. Allmänt måste ESK:s militärt operativa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåga att genomföra fredsbevarande insatser förbättras. Även begränsade&lt;br&gt;operationer kräver militär planläggning och administrativt understöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ESK:s trovärdighet är det viktigt att rekommendationer till ESK-sta-&lt;br&gt;terna att handla inte lämnas utan avseende, och här behövs förbättring. Låt&lt;br&gt;mig ta ett exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är gott och väl att hänskjuta den s.k. Corellgruppens rekommenda-&lt;br&gt;tion om upprättande av en domstol för rannsakning av krigsförbrytare på&lt;br&gt;Balkan till FN, men ESK får inte låta nöja sig därmed. Om inte FN handlar,&lt;br&gt;bör ESK ta upp hela denna frågeställning till granskning på nytt. De fruk-&lt;br&gt;tansvärda förbrytelser som begåtts och begås av flera parter i den jugosla-&lt;br&gt;viska konflikten får inte förbli opåtalade och ostraffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESK-apparaten har kommit under allt större tryck av det ökande antalet&lt;br&gt;konflikter och kriser i Central- och Östeuropa likom i det f.d. Sovjetunio-&lt;br&gt;nen. Nu måste strukturerna ändras. Annars dukar de under för detta tryck,&lt;br&gt;och en rad tankar har förts fram i diskussionen. Dit hör förslag att en befatt-&lt;br&gt;ning som generalsekreterare inrättas, att ESK:s institutioner slås samman,&lt;br&gt;att budgethanteringen stramas upp och att förutsättningarna för arbete mel-&lt;br&gt;lan ämbetsmannakommitténs och rådets möten förbättras genom inrättande&lt;br&gt;av permanenta representationer i Wien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av dessa förslag, bl.a. tanken på generalsekreterare, har svenskt&lt;br&gt;stöd. Vi kommer att söka driva fram så konkreta beslut som möjligt redan i&lt;br&gt;Stockholm. Samtidigt måste vårt handlande präglas av viss varsamhet. Vi&lt;br&gt;vill varken underminera det politiska stödet för ESK eller skapa otympliga&lt;br&gt;byråkratier. I den utsträckning tiden inte är mogen för konkreta beslut, bör&lt;br&gt;Stockholmsmötet uppdra åt ordföranden och andra intresserade stater att&lt;br&gt;arbeta vidare med de olösta frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje av de huvudområden jag vill beröra, samverkan med interna-&lt;br&gt;tionella organisationer, har likaledes stor betydelse, om ESK skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sin uppgift som konfliktförebyggare och krishanterare. Det räcker&lt;br&gt;inte längre att allmänt bedyra vikten av samarbete med FN, NATO och&lt;br&gt;WEU. Vi måste systematiskt gå igenom frågor rörande informationsutbyte,&lt;br&gt;representation vid varandras möten och praktisk samverkan på fältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad frågor söker ett svar. Vilka är de felande länkarna i samverkan på&lt;br&gt;fältet med Genévekonferensen om det forna Jugoslavien? Kan NATO bidra&lt;br&gt;till ESK:s uppbyggnad av den militära förvarningskapaciteten? Och hur kan&lt;br&gt;samverkan etableras med FN i olika avseenden? Sverige kommer som ordfö-&lt;br&gt;rande i ESK att där driva dessa frågor. Övriga berörda organisationer arbe-&lt;br&gt;tar med dem på sitt håll, och vi hoppas uppnå ökad klarhet och förbättrad&lt;br&gt;samverkan relativt snart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med mänskliga rättigheter har traditionellt stått i centrum i ESK.&lt;br&gt;Sverige kommer som ordförande att tillse att mänskliga rättigheter förblir&lt;br&gt;ett prioriterat område. Vi arbetar nu målmedvetet för att undanröja kvarva-&lt;br&gt;rande hinder för utnämningen av en högkommissarie för nationella minori-&lt;br&gt;teter i Stockholm. Hans uppgift blir i första hand säkerhetspolitisk, att fästa&lt;br&gt;ESK-staternas uppmärksamhet på nationalitetsproblem som kan utvecklas&lt;br&gt;till akuta konflikter. Sverige kommer som ordförande att nära samverka med&lt;br&gt;högkommissarien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang också nämna flyktingfrågorna. Vi har i infor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;br&gt;från regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;br&gt;från regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mella konsultationer sökt driva tanken att ESK borde ta sig an frågan hur&lt;br&gt;Europas stater skall förhålla sig till massflyktssituationer. Även om intresset&lt;br&gt;bland viktiga ESK-stater hittills varit begränsat, vill vi fortsätta diskussionen&lt;br&gt;om denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som jag här berört kommer vi att driva med kraft under vårt&lt;br&gt;ordförandeskap. Samtidigt kommer vi ibland att få finna oss i att vara en&lt;br&gt;realismens och verklighetsanpassningens röst i ESK. Det finns uppgifter som&lt;br&gt;ännu är för stora för ESK. ESK-staterna har en lång väg att gå, innan de alla&lt;br&gt;efterlever åtagandena i Parisstadgan. ESK erbjuder inte heller den säkerhet&lt;br&gt;som för oss följer av egna försvarsansträngningar och för en del andra stater&lt;br&gt;av deltagande i en militärallians.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är färdriktningen klar. Vi vill vara med om att skapa en ny freds-&lt;br&gt;och samarbetsordning i Europa. Som ordförande i ESK kan vi lämna ett vik-&lt;br&gt;tigt bidrag till dessa strävanden. Vi får inte glömma att ESK har tillgångar&lt;br&gt;som gör det till en oumbärlig komponent i denna framväxande säkerhets-&lt;br&gt;och samarbetsordning. ESK:s breda definition av säkerhetsbegreppet är en&lt;br&gt;fördel när nya hot mot de europeiska staternas säkerhet måste bekämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen europeisk stat står utanför ESK. Därför har ESK särskilda förut-&lt;br&gt;sättningar att binda in alla Europas stater i en politisk gemenskap och att&lt;br&gt;hantera konflikterna i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här i riksdagen är det angeläget att erinra om att vi under den kommande&lt;br&gt;ordförandetiden är angelägna om brett samförstånd mellan partierna rö-&lt;br&gt;rande vårt ESK-agerande. Det är vidare viktigt att vi anslår tillräckliga finan-&lt;br&gt;siella resurser för att möjliggöra en framgångsrik svensk insats på ESK:s&lt;br&gt;olika verksamhetsområden, inte minst fredsbevarande operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig slutligen uttrycka min tillfredsställelse över tillkoms-&lt;br&gt;ten av ESK:s parlamentariska församling. Det är angeläget att ESK:s verk-&lt;br&gt;samhet har god förankring i de nationella parlamenten, och jag ser fram&lt;br&gt;emot direkta kontakter med ESK-parlamentarikerna vid ett möte som jag&lt;br&gt;inbjudits till i Köpenhamn i början av nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det var mycket intressant att lyssna till utrikesministern. Den&lt;br&gt;europeiska konferensen för säkerhet och samarbete - ESK brukar vi säga -&lt;br&gt;har ju ända från början varit mycket betydelsefull och framgångsrik, inte&lt;br&gt;minst här i Stockholm. När man tog upp förtroendeskapande åtgärder, var&lt;br&gt;det nytt och banbrytande - man började se på varandras militärövningar.&lt;br&gt;Många intressanta saker har skett här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oerhört betydelsefullt för Sverige att vi nu har ansvaret att vara&lt;br&gt;ordförandeland. Jag är därför glad att utrikesministern berättar att resurser&lt;br&gt;kommer att ställas till förfogande för att vi skall kunna fullgöra denna&lt;br&gt;mycket väsentliga uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag blev något oroad av att utrikesministern betonade det militära så&lt;br&gt;mycket. Det har ju varit Sveriges linje under många decennier - för att inte&lt;br&gt;säga nästan sedan århundraden - att inte räkna med konfliktlösning med mi-&lt;br&gt;litära medel, utan vi har en helt annan inställning. Vi har i vårt eget land&lt;br&gt;funnit möjligheter att lösa konflikter utan våld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför vill jag fråga utrikesministern: Kommer utrikesministern att verkli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen satsa stora resurser på de freds- och konfliktsorganisationer som finns i&lt;br&gt;Sverige? Jag vill gärna nämna Transnationella stiftelsen för fred och frihet,&lt;br&gt;som nu är verksam i Kosovo, med stor kompetens att lösa de etniska konflik-&lt;br&gt;terna eller åtminstone försöka förhindra ett krigsutbrott där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill utrikesministern se till att det finns resurser och att också UD anlitar&lt;br&gt;dessa resurser i sitt arbete med ordförandeskapet i ESK?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är min alldeles bestämda uppfattning att ESK:s huvud-&lt;br&gt;uppgift - och där jag tror att ESK har sin styrka - är just den konfliktförebyg-&lt;br&gt;gande verksamheten. Det är där jag tror att vi skall utveckla ESK. Som jag&lt;br&gt;också sade i mitt huvudanförande, tror jag att det är inom FN:s ram och FN:s&lt;br&gt;säkerhetsråds ram som de stora fredsbevarande operationerna kommer att&lt;br&gt;ske även i fortsättningen. Det säger sig självt. FN har stadgan, och FN har&lt;br&gt;säkerhetsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan frågade Birgitta Hambraeus någonting som jag tror ligger ganska&lt;br&gt;nära i den budgetbehandling som nu pågår inom regeringen och som riksda-&lt;br&gt;gen så småningom kommer att få möjlighet att framföra synpunkter på. Jag&lt;br&gt;kan bara nämna för Birgitta Hambraeus att jag har ett ärende på mitt bord&lt;br&gt;som jag tycker ser väldigt positivt ut. En organisation vill just i anslutning till&lt;br&gt;ministerrådsmötet ordna ett seminarium i Stockholm för ”non-governmental&lt;br&gt;organisations”. Det ligger precis i linje med det som Birgitta Hambraeus här&lt;br&gt;efterfrågar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Får jag tolka utrikesministerns svar som att anslaget F3 och&lt;br&gt;den forskning som finns under andra anslag i posten F kommer att få en or-&lt;br&gt;dentlig förstärkning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På så sätt skulle vi verkligen kunna ta till vara de oerhört kompetenta an-&lt;br&gt;satser som finns hos folkrörelser och hos olika forskningsorganisationer som&lt;br&gt;vill vara med, utan att tänka militärt - med icke våldslösningar, för att läka&lt;br&gt;såren som har uppstått vid striderna mellan etniska grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore ett konstruktivt sätt att arbeta fram en framtid som är möjlig att&lt;br&gt;leva med för alla de olika grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Nej, Birgitta Hambraeus får inte tolka mig på det sättet. Jag&lt;br&gt;var inte medveten om att vi här förde en debatt om F 3-anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för och storleken på F 3-anslaget kommer att vara föremål för&lt;br&gt;överväganden, för att därefter föreläggas riksdagen i budgetpropositionen.&lt;br&gt;Sedan kommer riksdagen att ha möjlighet att diskutera detta och i sista hand&lt;br&gt;fastlägga anslagets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 PIERRE SCHORI (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! De principer som utrikesministern redovisade här för Sveriges&lt;br&gt;syn på och agerande inom ESK är ju invändningsfria. Det bygger på en&lt;br&gt;ganska lång svensk tradition, så att säga. Men när nu Sverige blir ordföran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;br&gt;från regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;br&gt;från regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deland, har vi ett nytt ESK. Vi har dä en europeisk samarbetsorganisation&lt;br&gt;som i själva verket inrymmer medlemmar från tre kontinenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Sovjetunionens upplösning har det uppstått en del problem med de&lt;br&gt;nya medlemmar som finns. Problemet ligger i att dessa medlemmar kanske&lt;br&gt;inte på samma sätt fullt ut bekänner sig till de grundläggande principer som&lt;br&gt;är nedlagda i ESK:s Parisstadga, där man bekänner sig till demokrati, skydd&lt;br&gt;för mänskliga rättigheter, jämställdhet, rättstaten osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till utrikesministern är: Hur tänker man i Utrikesdepartementet&lt;br&gt;möta de två nya problem som på detta sätt uppstått? Jag tänker på kärnvap-&lt;br&gt;nen, exempelvis i Ukraina. Är man beredd från ordförandelandet att göra&lt;br&gt;särskilda insatser för att bringa Ukrainas tveksamhet till en icke-tveksamhet&lt;br&gt;när det gäller att ansluta sig till ickespridningsfördraget om kärnvapen och&lt;br&gt;att över huvud taget infoga sig i den allmänna kärnvapennedrustningspro-&lt;br&gt;cess som nu pågår?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan gäller den kulturkrock som uppstått i denna situation.&lt;br&gt;Vi har nu medlemmar i Europeiska säkerhetskonferensen som exemplvis&lt;br&gt;Tadjikistan, och gränsen går plötsligt vid Afghanistan. De har framför allt&lt;br&gt;ett annat synsätt, exempelvis när det gäller kvinnans ställning och sådana&lt;br&gt;saker. Hur tänker ordförandelandet verka för att de principer som är ned-&lt;br&gt;lagda i Parisstadgan kommer att omfattas av alla medlemmar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag håller med Pierre Schori när han säger att det på många&lt;br&gt;sätt är ett nytt ESK vi nu arbetar med. Från att ha varit en diplomatkonfe-&lt;br&gt;rens är det en europeisk samarbetsorganisation som alltmer får en fastare&lt;br&gt;struktur, nya instrument och nya uppgifter att hantera i omvandlingen av&lt;br&gt;Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de nya medlemmarna, och då naturligtvis i all synnerhet de&lt;br&gt;nya medlemmarna långt österut från det forna Sovjetunionen, ser vi en all-&lt;br&gt;deles särskild uppgift i att försöka föra in dessa stater i ESK-kulturen. Sve-&lt;br&gt;rige har därför föreslagit särskilda stödprogram för dessa stater. När Trojka-&lt;br&gt;mötet i ESK ägde rum nu i måndags var detta ett av ämnena. Det finns också&lt;br&gt;ett tyskt intresse att försöka hjälpa dessa stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att det blir en diskussion och någon slags uppföljning&lt;br&gt;inom ramen för ESK som möjliggör en bättre kontroll av att medlemssta-&lt;br&gt;terna följer de principer som finns nedlagda i Parisdokumentet. Jag kan här&lt;br&gt;nämna att det just i dagarna har inrättats en arbetsgrupp inom ramen för det&lt;br&gt;europeiska säkerhetsforumet, som just kommer att syssla med tanken på en&lt;br&gt;form av Code of Conduct för ESK:s medlemsländer. Detta ser jag som en&lt;br&gt;mycket positiv utveckling och någonting som Sverige naturligtvis kommer&lt;br&gt;att arbeta med och stödja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Ukraina vill jag i dag betona att det finns anledning att ar-&lt;br&gt;beta bilateralt. Det har skett en så anmärkningsvärd utveckling när det gäller&lt;br&gt;kärnvapenhanteringen att det är viktigt för oss att arbeta både bilateralt och&lt;br&gt;multilateralt. Ickespridningsfrågorna kommer nu att vara en del av det euro-&lt;br&gt;peiska säkerhetsforumets mandat också i Wien. Det borde vara möjligt att&lt;br&gt;föra in bl.a. frågan om Ukrainas hantering av kärnvapen på dagordningen i&lt;br&gt;Wien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! De ohyggliga illdåd som pågår i f.d. Jugoslavien kräver inter-&lt;br&gt;nationell uppmärksamhet. Det var mycket värdefullt att utrikesministern i&lt;br&gt;sitt anförande tog upp Corellgruppcns rapport och bekräftade att Sverige&lt;br&gt;avser att driva på för aktiva insatser både i Förenta nationerna och ESK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesministern nämnde att ESK har förutsättningar att bidra till att&lt;br&gt;hindra konfliktens spridning i Kosovo och Makedonien. Jag vill mer kon-&lt;br&gt;krekt ställa frågan: Vilka åtgärder kan ESK vidta för att förhindra en ytterli-&lt;br&gt;gare spridning av konflikten till de områden i f.d. Jugoslavien där det ännu&lt;br&gt;inte har brutit ut mer systematiska våldsamheter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det ESK gör i detta sammanhang är att ha en långtidsmission&lt;br&gt;på plats i Kosovo, Vojvodina, Sandjak och även i Makedonien. Det innebär&lt;br&gt;att ESK-observatörer finns där på plats. Genom sin närvaro, genom delta-&lt;br&gt;gande i samtal och diskussioner med olika grupper skall de förhoppningsvis&lt;br&gt;kunna bidra till att mildra spänningarna. Jag säger att detta är förhopp-&lt;br&gt;ningen. Vi inser ju alla att det är begränsade insatser i förhållande till proble-&lt;br&gt;mens oerhörda storlek och räckvidd. Den stora frågan är om dessa insatser&lt;br&gt;kommer att räcka. Men det är vad ESK nu gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är alldeles uppenbart att en förebyggande diplomati kom-&lt;br&gt;mer att användas i mycket större utsträckning under de kommande åren än&lt;br&gt;vad som hittills har varit fallet. Vi ser ju nu att det i Europa finns ett mycket&lt;br&gt;stort antal regionala och etniska konflikter som kan blossa upp om det inte i&lt;br&gt;god tid görs insatser för att jämka samman de stridande parterna eller de&lt;br&gt;parter som har problem med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ställa en följdfråga: Kommer det att vara en svensk inriktning att&lt;br&gt;ganska avsevärt expandera den delen av ESK:s verksamhet som just är inrik-&lt;br&gt;tad på förebyggande diplomati och tidiga medlingsinsatser?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Svaret är ja. Jag ser de förslag vi har lagt fram om ESK-när-&lt;br&gt;varo i nordöstra Estland som ett pionjärarbete i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är riktigt som utrikesministern säger att många av ESK:s&lt;br&gt;instrument är oprövade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag fäste mig vid att utrikesministern i slutet av informationen nämnde den&lt;br&gt;parlamentariska dimensionen. Jag skulle gärna vilja att utrikesministern ut-&lt;br&gt;vecklade detta ytterligare. Parlamentet konstituerades i somras på ett möte&lt;br&gt;i Budapest. Det vore intressant att höra vilken vikt utrikesministern lägger&lt;br&gt;vid parlamentets funktion. Vi har ju möjligheter under ordförandetiden att&lt;br&gt;markera detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I detta ämne skulle jag gärna vilja inbjuda till dialog. Jag tror&lt;br&gt;att ESK-parlamentarikerna själva har mycket att tillföra när det gäller på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;br&gt;från regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket sätt ordförandeskapet, Trojkan och ämbetsmannakommittén skall&lt;br&gt;kunna samverka med parlamentarikerförsamlingen. Jag tror att båda måste&lt;br&gt;hjälpa till att utveckla formerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är glad över att jag har fått inbjudan till mötet i Köpenhamn av ESK-&lt;br&gt;parlamentets talman Ilkka Suominen. Jag ser detta som en tidig möjlighet&lt;br&gt;för mig själv att få till stånd en dialog med ESK-parlamentet, och jag hoppas&lt;br&gt;att det vid detta möte skall uppkomma en del konkreta uppslag och tankar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 § Vapenlagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;justitieutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:JuU4 Vapenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 JOHN ANDERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Detta betänkande behandlar en rad motioner som rör vapen-&lt;br&gt;frågor. Jag finns med som undertecknare av en flerpartimotion där vi har&lt;br&gt;tagit upp en del saker som vi tycker är mycket märkliga. Det är krångliga&lt;br&gt;och onödiga bestämmelser som borde kunna rensas ut ur vapenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet säger att man skall göra en översyn av dessa frågor, och det är&lt;br&gt;bra. Man säger att utredningen främst skall gälla en EG-anpassning av lag-&lt;br&gt;stiftningen men att även dessa frågor skall beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tänker inte närmare gå in på motionerna, eftersom jag inte har något&lt;br&gt;yrkande. Jag begärde ordet för att få möjlighet att ställa en fråga till utskot-&lt;br&gt;tet - till Göthe Knutson. Om de uppgifter jag har fått stämmer beslutade&lt;br&gt;EG:s ministerråd i juni 1991 om ett s.k. vapendirektiv. Man har tydligen inte&lt;br&gt;känt till det här på Justitiedepartementet förrän sent i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi röstade om att anta EES-avtalet i går. Det måste väl innebära att det&lt;br&gt;bara är drygt en månad kvar tills EG:s lagstiftning, direktivet, kommer att&lt;br&gt;gälla på det här området? Har utskottet och departementet tänkt på detta?&lt;br&gt;Hur kommer det att bli efter den 1 januari 1993, om vi antar EES-avtalet?&lt;br&gt;Vi har en svensk lagstiftning på området, med sedan finns det också ett di-&lt;br&gt;rektiv som gäller för både EG- och EFTA-länderna. Det är denna fråga jag&lt;br&gt;vill ha ett svar på - om det finns något svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 SIGRID BOLKÉUS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I justitieutskottet råder det full enighet om att motionerna&lt;br&gt;skall hänvisas till den kommande utredningen. Vi förutsätter att de spörsmål&lt;br&gt;som aktualiseras kommer att tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att vapenlagen skall EG-anpassas görs en översyn av gäl-&lt;br&gt;lande lagstiftning. Den nya vapenlagen trädde i kraft den 1 januari 1992 och&lt;br&gt;lagen om vapenförvaring den 1 juli 1992. Om man nu ändrar i vapenlagen&lt;br&gt;och sedan ändrar igen när Justitiedepartementets planerade utredning är&lt;br&gt;klar kan man ställa till med oreda och skapa oklarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ca 900 000 vapenägare, som förhoppningsvis känner till gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagar. Rättshjälpslagen är ett bra exempel på en lag som har ändrats så att&lt;br&gt;de som skall tillämpa lagen inte hinner hänga med i svängarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! John Andersson betonade vikten av att motionerna - och inte&lt;br&gt;bara frågor som har med EG-anpassningen att göra - tas upp i den kom-&lt;br&gt;mande utredningen. Jag tror att John Andersson kan känna sig lugn på den&lt;br&gt;punkten. Som John Andersson vet har jag själv tre motioner som berör va-&lt;br&gt;penlagen. Jag skulle inte ha gått med på ett avstyrkande av samtliga motio-&lt;br&gt;ner om jag inte hade litat på att mina och andra motionärers förslag kommer&lt;br&gt;att övervägas i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 HANS DAU (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Efter Sigrid Bolkéus försäkringar om att motionerna skall&lt;br&gt;beaktas kanske det är överflödigt att ta till orda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionen, där jag står som första namn, tar upp frågor om återkallande&lt;br&gt;av vapentillstånd, inköp och förvaring av ammunition m.m. I sitt yttrande&lt;br&gt;över denna motion hänvisar utskottet till vad man sade förra året, då det&lt;br&gt;fanns liknande motionsyrkanden. När det gäller återkallelse av vapentill-&lt;br&gt;stånd hänvisar utskottet till 1991 års behandling och säger: ”Utskottet de-&lt;br&gt;lade, sammanfattningsvis, inte motionärens farhågor om en godtycklig till-&lt;br&gt;lämpning av reglerna och avstyrkte bifall till motionen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar inte alls utskottets uppfattning. I mitt hemlän, Västerbottens&lt;br&gt;län, har det förekommit uppenbara fall - jag skall inte säga missgrepp, efter-&lt;br&gt;som det säkert har varit inom lagens ram - där polismästaren enligt jägarnas&lt;br&gt;och den övriga allmänhetens uppfattning har använt lagen på ett mycket&lt;br&gt;godtyckligt sätt. En hederlig, svensk medborgare har enligt vår uppfattning&lt;br&gt;blivit illa behandlad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket viktigt att utredningen ser till motionerna och inte till ut-&lt;br&gt;skottets lugnande skrivningar, eftersom de inte stämmer med verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inköp och förvaring av ammunition har vi pekat på problem&lt;br&gt;som har uppkommit under den korta tid som lagen har gällt. Utskottet hän-&lt;br&gt;visar till att det 1991 ansåg att det förmodligen inte kommer att leda till några&lt;br&gt;betydande olägenheter om regeringsförslaget genomförs. Det är emellertid&lt;br&gt;just precis vad som har hänt. Jag tycker att man inte får vara så säker som&lt;br&gt;utskottet är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utredning som Justitiedepartementet har planerat bygger tydligen på&lt;br&gt;ett tillkännagivande från riksdagen redan för ett år sedan. Det har ännu inte&lt;br&gt;utarbetats direktiv. Jag anser att det är mycket viktigt att man gör det snabbt.&lt;br&gt;Det borde inte få förekomma att lagen ställer till med sådana här problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt jag kan förstå finns det både positiva och negativa effekter av an-&lt;br&gt;passningen till EG:s regler. Åtminstone flera av de problem som vi har be-&lt;br&gt;rört i motionen kommer att klaras upp vid en anpassning. Det kommer ut-&lt;br&gt;redningen att visa. Jag tycker att utskottet har varit alltför litet observant på&lt;br&gt;de problem som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall först be att få konstatera att det icke föreligger några&lt;br&gt;reservationer i detta betänkande om vapenlagen. Det innebär alltså att ut-&lt;br&gt;skottets betänkande är enigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger här motioner med två olika inriktningar. Den ena gruppen&lt;br&gt;motioner syftar till lindringar, liberaliseringar och förbättringar i lagstift-&lt;br&gt;ningen. Det är bl.a. de motioner som John Andersson och Hans Dau har&lt;br&gt;tagit upp. Det har vi tagit till oss i utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer också motionsyrkanden med en annan inriktning. De&lt;br&gt;syftar nämligen till skärpningar. Detta var huvudinriktningen när utskottet i&lt;br&gt;ett betänkande i maj i fjol gjorde vissa förändringar i vapenlagstiftningen.&lt;br&gt;Så har också skett tidigare. Bakgrunden är det alltmer tilltagande våldet i&lt;br&gt;vårt samhälle - ett våld där vapen används oftare och i allt större utsträck-&lt;br&gt;ning. Detta har en så skrämmande omfattning att det är helt naturligt att&lt;br&gt;ledamöter i riksdagen liksom svenska folket yrkar på att vapen och även am-&lt;br&gt;munition skall vara mera svårtillgängliga för dem som har för avsikt att miss-&lt;br&gt;bruka vapen. Man får här gå en balansgång som inte är helt lätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa två betänkanden - det ena ligger nu på riksdagens bord och det&lt;br&gt;andra behandlade riksdagen i maj i fjol - har justitieutskottet klart deklare-&lt;br&gt;rat att det här behövs en översyn. Det behöver göras en korrigering av så-&lt;br&gt;dant som inte blev bra vid föregående beslut. En översyn behövs också med&lt;br&gt;anledning av ett, som vi hoppas, förestående svenskt inträde i EG, den euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta sägs klart och tydligt i betänkandet, och det har noterats av de tidi-&lt;br&gt;gare talarna. I det sammanhanget väcker John Andersson frågan - riktad till&lt;br&gt;mig som råkar vara utskottets företrädare i det här ärendet - om det s.k.&lt;br&gt;vapendirektivet som har utfärdats av EG kommer att få betydelse efter det&lt;br&gt;att riksdagen har fattat ett beslut om EES-avtalet, frihandelsavtalet mellan&lt;br&gt;EFTA-länderna och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan konstatera att Sveriges vapenägares förbund har gått ut med en&lt;br&gt;pamflett med rubriken Vapen och EG. Jag har fått mig denna tillsänd. Man&lt;br&gt;har gjort en översättning av vissa av partierna i EG-dokumentet. Det har&lt;br&gt;inte funnits och finns ingen handling i detta ärende på riksdagens bord. Följ-&lt;br&gt;aktligen har inte heller justitieutskottet haft frågan uppe i anslutning till nå-&lt;br&gt;got betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i dag haft kontakt med en av de främsta talesmännen här i riksda-&lt;br&gt;gen för EES-avtalets behandling, nämligen Nic Grönvall. Han konstaterar,&lt;br&gt;åtminstone vid denna kortfattade kontakt med ärendet, att EES-avtalet är&lt;br&gt;ett handelsavtal som gäller varor och tjänster men däremot inte en lagstift-&lt;br&gt;ning av detta slag. Detta innebär inte att jag kan ge något säkert besked.&lt;br&gt;Jag kommer nu alltså med en andrahandsuppgift. Men icke desto mindre&lt;br&gt;kommer utredningen naturligtvis att noga beakta detta EG-dokument, i syn-&lt;br&gt;nerhet som utredningen - jag upprepar nu dels vad jag själv har sagt, dels&lt;br&gt;vad andra talare har sagt i den här debatten - som är beställd av riksdagen&lt;br&gt;och som skall utföras i Justitiedepartementets regi skall behandla EG-frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får jag också upplysa om att jag i dag har haft ett samtal med justitieminis-&lt;br&gt;ter Gun Hellsvik. Hon ger genom mig beskedet till riksdagen att man nu&lt;br&gt;börjar skriva direktiven till denna utredning. Den beställdes, som jag tidi-&lt;br&gt;gare nämnde, av riksdagen genom ett tillkännagivande i maj i fjol. Detta&lt;br&gt;var under den socialdemokratiska regeringens tid. Den socialdemokratiska&lt;br&gt;regeringen hade inte gjort någonting i det här ärendet när den avgick. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har jag stor förståelse för. Det var bara några månader emellan. Det var&lt;br&gt;dessutom en valrörelse. Nu har justitieministern och hennes departement&lt;br&gt;börjat verkställa detta så att man så snabbt som möjligt, och naturligtvis i&lt;br&gt;god tid före det svenska EG-inträdet, kan komma med förslag, som riksda-&lt;br&gt;gen får behandla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de tydliga angivelserna i våra betänkanden kommer självfallet de&lt;br&gt;motioner som John Andersson, Hans Dau och Sigrid Bolkéus m.fl. har fört&lt;br&gt;fram att behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 JOHN ANDERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Att departementet nu börjar titta på den här frågan är väl&lt;br&gt;kanske litet sent påtänkt, med tanke på att vi kan vara med i EES om bara&lt;br&gt;drygt en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Göthe Knutson och jag har ju tagit del av de uppgifter som har kom-&lt;br&gt;mit från Vapenägarnas förbund. Man säger där att grundprincipen i vapendi-&lt;br&gt;rektivet är att gränskontrollen upphör för resande med vapen, precis som för&lt;br&gt;andra resenärer inom EG. Det blir alltså fritt att resa mellan EG-staterna&lt;br&gt;och EFTA-staterna med vapen i bagaget. Man måste uppfylla en del formali-&lt;br&gt;teter, men det blir alltså ändå fritt att resa med vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydligen har det varit helt obekant för departementet att ett sådant direk-&lt;br&gt;tiv antogs redan i juni förra året. I och med det kan det komma också andra&lt;br&gt;överraskningar ganska snabbt efter den 1 januari, eftersom hela direktivet&lt;br&gt;uppenbarligen inte finns översatt. Det finns tydligen på danska och eng-&lt;br&gt;elska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vad John Andersson påpekade bekräftar angelägenheten av&lt;br&gt;att Sverige så snart som möjligt kommer in i EG som fullvärdig medlem, så&lt;br&gt;att vi där kan påverka och dessutom få direkt information. Det är inte allde-&lt;br&gt;les lätt, när vårt avstånd till EG fortfarande är så långt, att få denna handling&lt;br&gt;skickad från EG-högkvarteret upp till departement och riksdag i Stockholm.&lt;br&gt;Vi har faktiskt ingen i riksdagen som bevakar EG-dokument, men det kom-&lt;br&gt;mer vi att få den dag Sverige blir medlem av EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan alltså bara konstatera att det föreligger en intressant fråga, och&lt;br&gt;jag misstänker att John Andersson och kanske ytterligare någon ledamot&lt;br&gt;kommer att ställa en fråga till justitieministern om detta. Det skall bli intres-&lt;br&gt;sant att ta del av svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 JOHN ANDERSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det handlar väl inte direkt om ifall Sverige behöver bli med-&lt;br&gt;lem eller inte för att vi skall få information. Det är ju fortfarande bara en&lt;br&gt;månad kvar till dess att direktivet börjar gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På andra områden har vi anpassat lagstiftningen till den 1 januari - det är&lt;br&gt;ju en rad lagar som har förändrats -, men på det här området har det inte&lt;br&gt;skett någonting alls. Många är därför intresserade av att få veta: Vad gäller&lt;br&gt;efter den 1 januari, är det den svenska vapenlagstiftningen eller är det EG-&lt;br&gt;direktivet? Hur kommer olika myndigheter att hantera den här frågan? Det&lt;br&gt;måste ha gjorts ett väldigt stort misstag, eftersom det här inte har följts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det intressanta är ändå: Vad är det som gäller efter den 1 januari, direktivet&lt;br&gt;eller den svenska vapenlagen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag är övertygad om att John Andersson kan vara helt lugn&lt;br&gt;om att besked kommer att lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu en gång: Det land som är medlem i EG får vara med om att utforma&lt;br&gt;bestämmelser. Man är på så sätt redan från början involverad i lagstift-&lt;br&gt;ningen, och man har i och med det också handlingarna på bordet. Men vi står&lt;br&gt;alltför långt ifrån den processen för att den skall kunna nå t.ex. riksdagens&lt;br&gt;justitieutskott i det ögonblick vi behandlar en motion som rör ett område i&lt;br&gt;stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom vi nu vet att det är två månader kvar, bör det åtminstone finnas&lt;br&gt;55-56 dagar till rådrum. Jag föreslår att John Andersson lugnar sig åtmin-&lt;br&gt;stone den närmaste veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 13 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 § Straffrättsliga frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;justitieutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:JuU5 Straffrättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 76 LARS-ERIK LÖVDÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I det betänkande som kammaren nu skall behandla tar justi-&lt;br&gt;tieutskottet upp en rad straffrättsliga frågor till diskussion och behandling.&lt;br&gt;Jag skall i det här inlägget bara beröra en fråga, nämligen den som har väckts&lt;br&gt;i en socialdemokratisk partimotion. Det gäller ett krav på en samlad översyn&lt;br&gt;av den straffrättsliga lagstiftningen, framför allt avseende strafflagarnas sys-&lt;br&gt;tematik och förhållande till varandra, men också enskilda gärningsbeskriv-&lt;br&gt;ningar, kanske då framför allt frågan om hur den specialrättsliga lagstift-&lt;br&gt;ningen i större utsträckning skall samordnas med brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsbalken är det centrala lagverket på straffrättens område. Den inne-&lt;br&gt;håller bestämmelser om ca 270 olika brott men också grundläggande regler,&lt;br&gt;vilkas räckvidd sträcker sig även utanför brottsbalken. Det gäller allmänna&lt;br&gt;bestämmelser om brott och brottspåföljder, det gäller bestämmelser om för-&lt;br&gt;sök, medverkan och nödvärn och bestämmelser om påföljderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av brottsbalken finns ett stort antal specialstraffrättsliga bestäm-&lt;br&gt;melser, som med tiden har fått allt större betydelse. Drygt 150 olika, i lagbo-&lt;br&gt;ken intagna specialstraffrättsliga brott har fängelse i straffskalan. Bland de&lt;br&gt;grövsta av dessa återfinns grovt narkotikabrott och skattebedrägeri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan brottsbalkens tillkomst 1962 har, som jag nämnde, specialstraffrät-&lt;br&gt;ten kommit att spela en allt större roll i det straffrättsliga systemet. En un-&lt;br&gt;dersökning som gjordes av Fängelsestraffkommittén 1984 visade att av anta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;let utdömda fängelsestraff föll endast knappt 8 000 på brottsbalken medan&lt;br&gt;ungefär 7 000 avsåg specialrättsliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här visar att en betydande del av straffrättsskipningen numera bygger&lt;br&gt;på stadganden som ligger utanför brottsbalken. Vi reservanter i utskottet&lt;br&gt;menar att det är otillfredsställande att lagstiftningen inte på ett bättre sätt&lt;br&gt;återspeglar de värderingar och den verklighet som faktiskt i dag gäller på&lt;br&gt;straffrättens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan säga att det är huvudmotivet till att vi nu kräver en samlad över-&lt;br&gt;syn av straffrätten för att få en brottsbalk där vi inordnar delar av special-&lt;br&gt;straffrätten, den specialstraffrätt som har kommit att spela en större roll i vår&lt;br&gt;straffrätt allmänt sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar också att det finns skäl att se över enskilda gärningsbeskriv-&lt;br&gt;ningar, eftersom det nu har gått ungefär 30 år sedan brottsbalkens tillkomst.&lt;br&gt;Visserligen har brottsbalken i en rad avseenden förändrats rent innehålls-&lt;br&gt;mässigt, men någon mer samordnad översyn har inte skett när det gäller gär-&lt;br&gt;ningsbeskrivningarna och när det gäller strafflagarnas systematik i förhål-&lt;br&gt;lande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 80-talet och även andra halvan av 70-talet har det bedrivits ett om-&lt;br&gt;fattande utrednings- och reformarbete på straffrättens område, men det har&lt;br&gt;gällt delar av straffrätten, och det har inte skett någon mer systematisk och&lt;br&gt;samordnad översyn av brottsbalkens specialstraffrätt. Vi menar att tiden nu&lt;br&gt;är kommen att ta ett sådant grepp om lagstiftningen. Det bör kanske inte i&lt;br&gt;första hand ske genom tillsättandet av en parlamentarisk utredning, i varje&lt;br&gt;fall inte initialt, men vi menar att regeringen bör finna de lämpliga formerna&lt;br&gt;för den översyn som vi efterlyser i reservation nr 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de här motiveringarna yrkar jag bifall till reservation nr 1 av social-&lt;br&gt;demokraterna i utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 77 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är otvivelaktigt så att domstolarna kommer att ställa allt&lt;br&gt;högre krav på åklagarna. Förändringen har blivit tydlig under senare år. Ti-&lt;br&gt;digare var det inte ovanligt att domstolarna vid bevisvärderingen konstate-&lt;br&gt;rade att vad den tilltalade anfört kunde lämnas utan avseende eller att det&lt;br&gt;inte bar sannolikhetens prägel. Åklagarna behövde då inte heller motbevisa&lt;br&gt;varje påstående från den tilltalades sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte så att rättegångsbalken har ändrats under den här tiden. I stäl-&lt;br&gt;let är det fråga om en ändrad tillämpning. Enligt lag är domstolen i brottmål&lt;br&gt;alltjämt skyldig att utreda om brott föreligger, men domstolarna har, möjli-&lt;br&gt;gen på grund av att de har tagit starkt intryck av amerikansk domstolsfiction&lt;br&gt;på TV, kommit att lägga en för stor börda på åklagaren eller, med andra&lt;br&gt;ord, gått från aktiv processledning med utredningsskyldighet, som stadgas i&lt;br&gt;rättegångsbalken, till ett passivt lyssnande. Åklagare och brottsoffer får då&lt;br&gt;skylla sig själva om de inte har agerat på rätt sätt. Domstolarna driver målen&lt;br&gt;som civilmål, fast det är brottmål det handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet gynnar kriminella framför brottsoffer och leder till god-&lt;br&gt;tycke och minskad rättstrygghet. Åklagaren går till domstolen bara när han&lt;br&gt;nästan till hundra procent är säker på att han skall vinna målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillgreppsbrott leder utredningarna sällan fram till åtal, ef-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tersom åklagaren åläggs att motbevisa varje påstående som en tilltalad kom-&lt;br&gt;mer med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ett praktiskt exempel från i somras, när jag tjänstgjorde vid ord-&lt;br&gt;ningspolisen hemma i Luleå. Problematiken beskrevs i lokaltidningen Norr-&lt;br&gt;ländska Socialdemokraten. Jag medverkade i reportaget och uttalade min&lt;br&gt;uppfattning om förhållandet. Många ringde därefter och tackade för syn-&lt;br&gt;punkter och påtalade att någonting måste göras. Jag skall kort här redogöra&lt;br&gt;för fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina kolleger hade gjort en husrannsakan hemma hos en känd narkoman&lt;br&gt;och anträffat en videokamera värd 14 000 kr. Narkomanen satt häktad för&lt;br&gt;brottsmisstanke. Han hade inget arbete men behövde mycket pengar för sitt&lt;br&gt;narkotikaberoende. När han tillfrågades om var han fått tag på kameran&lt;br&gt;kom han med mycket krystade förklaringar. Bl.a. sade han att han hade köpt&lt;br&gt;den av en okänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ledde ingen vart, och narkomanen släpptes. Efter en tid kom&lt;br&gt;han åter till polisen med ett kvitto, undertecknat med ett namn. Det fanns&lt;br&gt;bara två personer i Luleå med detta namn. Den ene var vår poliskommissa-&lt;br&gt;rie, och den andre var en ingenjör. Uppgifterna kontrollerades, och natur-&lt;br&gt;ligtvis hade ingen av dessa sålt någon videokamera till narkomanen. Men&lt;br&gt;narkomanen hade ju ett kvitto med ett namn, och då kunde det trots allt&lt;br&gt;tänkas att han köpt kameran av någon turist eller tillfällig besökare i Luleå.&lt;br&gt;Att denna person var uppdiktad eller att narkomanen själv eller en kompis&lt;br&gt;skrivit kvittot, gick inte att bevisa - det går sällan eller aldrig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hela slutade med att åklagaren hävde beslaget av videokameran. Den&lt;br&gt;notoriske tjuven känner till det här förhållandet. Han vet att han kan komma&lt;br&gt;med vilken lögnaktig historia som helst, och åklagare och polis kan inte mot-&lt;br&gt;bevisa påståendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu hör det till historien att en kompis till narkomanen ett par månader&lt;br&gt;senare kom med en fullmakt och kvitterade ut videokameran hos polisen.&lt;br&gt;Själv satt narkomanen på fångvårdsanstalt och avtjänade straff för andra&lt;br&gt;tjuvnadsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är ett mycket vanligt förekommande exempel på hur vardagen ser&lt;br&gt;ut för polis och åklagare. Det är de här förhållandena som samhället måste&lt;br&gt;komma till rätta med. Det goda samhället har inte en chans att överleva om&lt;br&gt;vi inte får effektivare metoder mot bovarna. Jag anser att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen främjar brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domstolarna uppställer orimligt höga beviskrav, innebär det att åkla-&lt;br&gt;garen inte åtalar och att polis inte utreder brotten. Detta innebär att brotts-&lt;br&gt;lingarna får felaktiga signaler. Risken för upptäckt, lagföring och fällande&lt;br&gt;dom är försumbar. Jag vidhåller att den nuvarande ordningen främjar brotts-&lt;br&gt;ligheten och samtidigt legitimerar åklagarens oförmåga, eller rättare sagt:&lt;br&gt;dennes svårighet att agera. Brottsligheten kommer därmed att frodas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 78 BRITTA BJELLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det betänkande som vi nu skall behandla är ett motionsbetän-&lt;br&gt;kande. Det bygger på ett antal motioner som väckts under den allmänna mo-&lt;br&gt;tionstiden åren 1991 och 1992. Motionerna handlar bl.a. om skärpta straff&lt;br&gt;vid våldsbrott, skärpt lagstiftning för den som avsiktligt sprider HIV-smitta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till annan, åtgärder mot snatteri och skärpt straff för narkotikabrott. Utskot-&lt;br&gt;tet har avstyrkt samtliga motioner. Trots de många motionerna har till betän-&lt;br&gt;kandet endast fogats två reservationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första reservationen är avgiven av de socialdemokratiska ledamö-&lt;br&gt;terna i utskottet, och den handlar om en översyn av den straffrättsliga lag-&lt;br&gt;stiftningen, med den bakgrund som Lars-Erik Lövdén just givit. Den andra&lt;br&gt;handlar om allmänpreventionens betydelse i rättstillämpningen. Jag tror att&lt;br&gt;Karl Gustaf Sjödin blandade ihop de olika rubrikerna på betänkandena, ef-&lt;br&gt;tersom hans anförande inte handlade om allmänpreventionens betydelse i&lt;br&gt;rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Lars-Erik Lövdén vill jag säga att på inget annat departements område&lt;br&gt;arbetas det med så många utredningar som på Justitiedepartementets om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där finns Domstolsutredningen och Åklagarutredningen, som båda nyli-&lt;br&gt;gen har varit ute på remiss. Dessutom har vi Ungdomsbrottskommittén,&lt;br&gt;Väg- och sjöfyllerikommittén, Fängelsekommittén och Straffsystemkom-&lt;br&gt;mittén, som alltjämt arbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta digra utredningsarbete täcks i stort sett hela det kriminalpoli-&lt;br&gt;tiska området. Om man skall titta på de enskildheter som reservation 1 hand-&lt;br&gt;lar om så kan man konstatera att Straffsystemkommittén arbetar med många&lt;br&gt;av dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Straffsystemkommitténs direktiv sägs det att kommittén skall se över det&lt;br&gt;straffrättsliga påföljdssystemets innehåll och uppbyggnad. Vidare skall kom-&lt;br&gt;mittén överväga möjligheterna att vidareutveckla användningen av olika al-&lt;br&gt;ternativ till fängelsestraffet. I detta perspektiv skall kommittén föreslå hur&lt;br&gt;samhällstjänsten skall infogas som ett permanent inslag i påföljdssystemet.&lt;br&gt;Kommittén skall också pröva möjligheten av att införa någon form av inten-&lt;br&gt;sivövervakning, och ytterligare alternativa påföljder är möjliga att föreslå&lt;br&gt;för kommittén. I kommitténs uppdrag ingår dessutom att pröva om böter&lt;br&gt;kan vara ett alternativ till fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven skriver justitieministern att kommittén också skall se över de&lt;br&gt;olika påföljdernas inbördes stränghet och pröva om det är möjligt att få till&lt;br&gt;stånd någon form av straffmätning, även inom ramen för de påföljder som&lt;br&gt;utgör alternativ till fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framgår av direktiven att själva utgångspunkten för arbetet skall&lt;br&gt;vara att begränsa användningen av fängelsestraff. Fängelsestraff skall endast&lt;br&gt;användas då det framstår som särskilt påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har slutligen mandat att även föreslå förändringar när det gäl-&lt;br&gt;ler straffskalorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomgång jag nu har gjort är ett axplock ur direktiven till Straffsys-&lt;br&gt;temkommittén. Men de uppräknade förslagen är valda på ett sådant sätt att&lt;br&gt;jag med den här genomgången velat visa att de krav som ställs i reservation&lt;br&gt;1 redan är tillgodosedda så när som på en enda punkt. Det gäller om de spe-&lt;br&gt;cialstraffsrättsliga bestämmelserna skall föras in i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just den här frågan har inte Straffsystemkommittén på sitt bord. Men det&lt;br&gt;är en svår och vidlyftig fråga som kräver sin egen utredning, särskilt med&lt;br&gt;tanke på att det kanske är så att skattelagen borde ses över i sin helhet. Efter-&lt;br&gt;som de här frågorna på intet sätt kan anses akuta, vore det orimligt att nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när så många utredningar redan pågår på Justitiedepartementets område till-&lt;br&gt;sätta ytterligare en utredning. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till ut-&lt;br&gt;skottets hemställan och avslag på reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till reservation 2, som handlar om allmänpreventionens be-&lt;br&gt;tydelse i rättstillämpningen. Jag utgår från skrivningen i reservationen. Karl&lt;br&gt;Gustaf Sjödin hävdar att ett starkare betonande av allmänpreventionen&lt;br&gt;skulle leda till att hänsynen till allmän laglydnad skulle få högre dignitet än&lt;br&gt;hänsynen till den dömdes anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill kort påminna om hur bestämmelserna om allmänprevention och&lt;br&gt;individualprevention verkade före 1989. När en domstol i ett enskilt fall&lt;br&gt;dömde, utmätte den straff inom den i dag angivna straffskalan. Dessutom&lt;br&gt;fanns då den allmänna bestämmelsen om påföljdsval, enligt vilken domsto-&lt;br&gt;len skulle iaktta vad som krävdes för att upprätthålla allmän laglydnad.&lt;br&gt;Domstolen skulle fästa särskilt avseende vid att påföljden skulle vara ägnad&lt;br&gt;att främja den dömdes anpassning i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avvägning skulle alltså göras mellan allmän- och individualpreventiva&lt;br&gt;hänsyn, varvid det brukade sägas att de individualpreventiva skulle ha visst&lt;br&gt;företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kom den här bestämmelsen att utsättas för mycket kritik. Det&lt;br&gt;påstods att den inte var teoretiskt hållbar, vilket gjorde den tvivelaktig. Den&lt;br&gt;byggde på orealistiska förväntningar, och de eftersträvade effekterna upp-&lt;br&gt;nåddes ofta inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället växte intresset för att se över systemet, och den 1 januari 1989&lt;br&gt;började nya regler gälla. Reglerna om avvägning mellan allmänprevention&lt;br&gt;och individualpreventiva hänsynstaganden ersattes med ett flertal bestäm-&lt;br&gt;melser som har sin utgångspunkt i brottets straffvärde. I och med denna för-&lt;br&gt;ändring skapades ökad förutsebarhet och ökad enhetlighet i straffrättskip-&lt;br&gt;ningen, och med straffvärdebegrepp uppnår man också sådana grundläg-&lt;br&gt;gande värden som likhet inför lagen och proportionalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte med allmänprevention som man medverkar till att hos unga&lt;br&gt;människor inskärpa hur allvarligt samhället ser på brottet, utan genom att&lt;br&gt;regelmässigt utdöma viss påföljd för fall av likartat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till utskottets hemställan&lt;br&gt;och avslag på reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 79 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är riktigt som Britta Bjelle säger att jag framförde en del&lt;br&gt;synpunkter som egentligen hörde till nästa ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till Britta Bjelles anförande vill jag framföra allmänpreventio-&lt;br&gt;nens viktiga betydelse för rättstillämpningen. Remissbehandlingen byggde&lt;br&gt;på Fängelsestraffkommitténs betänkande. Precis som Britta Bjelle påpe-&lt;br&gt;kade var man kritisk till att kommittén hade tillmätt preventionsteorierna en&lt;br&gt;alltför begränsad roll vid domstolens beslutsfattande. Man menar att kom-&lt;br&gt;mittén varit inkonsekvent genom att så starkt betona preventionsteorierna&lt;br&gt;som grund för straffsystemet som sådant, samtidigt som de i princip inte&lt;br&gt;skulle få ligga till grund för beslutsfattande i de enskilda fallen. Särskilt när&lt;br&gt;det gäller allmänpreventiva hänsyn menar flera remissinstanser att kommit-&lt;br&gt;tén inte tillräckligt beaktat deras betydelse för påföljden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många menar att det saknas tillräcklig stadga i dömandet och att det varie-&lt;br&gt;rar mycket mellan olika domstolar. Folk i allmänhet tycker också att det hela&lt;br&gt;är märkligt. Många för fram berättigade tvivel på att lika fall behandlas lika&lt;br&gt;och att dömande grundas på saklighet och objektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller speciellt rattfyllerimålen. I morse hörde jag på nyheterna i&lt;br&gt;radio att man i domstolarna ute i landet hade mycket varierande val av på-&lt;br&gt;följd i vad gäller just rattfyllerimål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis yrkar jag bifall till vår reservation i betänkandet under&lt;br&gt;mom. 12 och avslag på utskottets hemställan i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 80 BRITTA BJELLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill ta fasta på en av punkterna som Karl Gustaf Sjödin&lt;br&gt;tog upp, nämligen stadga i dömandet. Det var precis det som saknades när&lt;br&gt;man ibland tog hänsyn till allmänpreventionen medan den individualpreven-&lt;br&gt;tiva hänsynen ibland fick övervikt. Man fick därför inte alltid en enhetlig&lt;br&gt;rättstillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet blev så småningom att det skulle dömas efter straffvärde. I och&lt;br&gt;med att man nu övergått till att döma efter straffvärde är det betydligt lättare&lt;br&gt;att uppnå en enhetlig rättspraxis och se till att lika fall döms lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rattfyllerimålen är ett dåligt exempel, eftersom det infördes nya bestäm-&lt;br&gt;melser den 1 juli 1991. Vi kunde då konstatera att före förändringen dömde&lt;br&gt;domstolarna i 70 % av fallen till fängelse för rattfylleri och i 10 % till villkor-&lt;br&gt;lig dom. Efter förändringen dömdes det i 40 % av fallen till fängelse och i&lt;br&gt;30 % till villkorlig dom. Det visade sig bero på att vi i grunden hade en&lt;br&gt;ganska dålig proposition och ett dåligt betänkande, som bidrog till osäkerhet&lt;br&gt;om hur man faktiskt skulle döma. På grund av att lagstiftningen inte var till-&lt;br&gt;räckligt tydlig fick vi ett så ojämlikt dömande över landet. Det är även av&lt;br&gt;detta skäl som det i dag pågår en utredning om dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 81 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vid dömande i dag ligger domstolarna trots allt väldigt lågt&lt;br&gt;ner på straffskalorna. Döms någon till grovt brott, där det stadgas minst sex&lt;br&gt;månaders fängelse, blir påföljden väldigt ofta sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige håller ju på att anpassas till övriga Europa. I Europa tillmäts all-&lt;br&gt;mänpreventionen större betydelse. När utländska medborgare ställs inför&lt;br&gt;domstol här i Sverige får de fel signaler när de döms till en påföljd som inte&lt;br&gt;uppfattas som ett straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den engelske huliganen, som vi kunde se uttala sig i TV efter det att han&lt;br&gt;fått 14 dagars fängelse, sade rent ut att han tyckte att han hade domaren med&lt;br&gt;sig. Trots att han sparkat på en liggande människa, som vi alla sett, uppfat-&lt;br&gt;tade han inte att han hade fått något straff. Det är sådant här som gör att jag&lt;br&gt;anser att allmänpreventionen bör återinföras, just med tanke på den allmän-&lt;br&gt;preventiva verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 82 BRITTA BJELLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Införandet av dömande efter straffvärde skapar det som vi&lt;br&gt;har eftersträvat: likhet inför lagen, proportionalitet i dömandet och en bättre&lt;br&gt;enhetlighet i rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffrättsliga&lt;br&gt;frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enskilda fall däremot kan det vara så att man tycker att domstolarna lig-&lt;br&gt;ger för lågt i dömandet, bl.a. när det gäller våldsbrott. Det kan man ibland&lt;br&gt;hålla med om. Då handlar det emellertid om någonting annat. Man får då&lt;br&gt;ändra på straffskalorna för att på det sättet visa hur allvarligt man ser på&lt;br&gt;dessa våldsbrott och var man anser att nivån skall ligga. Det kommer man&lt;br&gt;inte till rätta med genom att återinföra allmänprevention och individualpre-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 83 LARS-ERIK LÖVDÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag är väl medveten om att ett ganska stort antal utredningar&lt;br&gt;pågår, som berör olika delar av straffrätten - påföljdssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har det också bedrivits ett utredningsarbete på centrala&lt;br&gt;områden inom straffrätten. Jag tänker på Fängelsestraffkommitténs cirka&lt;br&gt;sexåriga arbete, och jag tänker på Förmögenhetsbrottsutredningen, som&lt;br&gt;inte ledde fram till någon lagstiftning. Det gjorde ju inte Fängelsestraffkom-&lt;br&gt;mitténs utredning i alla delar heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet är att vi inte haft en samlad översyn av strafflagstiftningens sys-&lt;br&gt;tematik och lagarnas förhållande till varandra. Det har varit ett ”lappande”&lt;br&gt;sedan brottsbalkens tillkomst 1962. Brottsbalken präglar inte verkligheten i&lt;br&gt;dag, när centrala delar av straffrätten ligger utanför brottsbalken. Nästan&lt;br&gt;hälften av antalet fängelsedomar döms enligt lagstiftning som inte innefattas&lt;br&gt;i brottsbalken. Då är det dags att ta ett rejält tag för att se över systematiken.&lt;br&gt;Det gäller även i viss mån gärningsbeskrivningarna i strafflagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är ett långsiktigt arbete, som sannerligen inte är gjort på några&lt;br&gt;månader, eller några år. Om vi i början av nästa sekel skall ha en modern&lt;br&gt;strafflagstiftning och en sammanhållen ny modern brottsbalk, som speglar&lt;br&gt;de värderingar som samhället har i dag, är det dags att nu starta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi begär inte i reservationen att en parlamentarisk utredning skall tillsät-&lt;br&gt;tas. Vi begär att regeringen skall försöka finna formerna för en sådan straff-&lt;br&gt;lagsöversyn. Det kan ske exempelvis genom att man tillsätter en särskild ex-&lt;br&gt;pertgrupp, bestående av höga jurister, som får sätta i gång ett tankearbete&lt;br&gt;på det här området. Det är ett projekt som säkerligen, om man skall ta ett&lt;br&gt;totalgrepp, kommer att ta tio år från det att utredningen tillsätts till dess vi&lt;br&gt;har fattat beslut i riksdagen. Det är dags att påbörja det arbetet nu, och det&lt;br&gt;är det vi kräver i motionen och i reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill än en gång yrka bifall till reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 84 BRITTA BJELLE (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det ligger mycket i vad Lars-Erik Lövdén säger, dvs. att syste-&lt;br&gt;matiken borde ses över. Det är en del av arbetet i Straffsystemkommittén.&lt;br&gt;Den 1 januari 1989 infördes straffvärde som norm vid bedömningen av vilket&lt;br&gt;straff som skulle utmätas, och därefter konstaterades att brottsbalken inte&lt;br&gt;längre var en sammanhållande balk utan att där fanns inkonsekvenser, var-&lt;br&gt;för den borde ses över. Det ledde till att Straffsystemkommittén tillsattes,&lt;br&gt;och den fick ganska vida direktiv. Den behandlar dock inte specialstraffrät-&lt;br&gt;ten, som Lars-Erik Lövdén säger. Det är möjligt att det också i framtiden&lt;br&gt;måste göras en översyn av specialstraffrätten, tillsammans med brottsbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffsystemkommittén, som har till uppgift att försöka skapa en mer sam-&lt;br&gt;manhängande balk än den som finns i dag, måste få slutföra sitt arbete innan&lt;br&gt;man kan gå vidare. I det perspektivet kan frågan bli aktuell om något år,&lt;br&gt;men i dag är den för tidigt väckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 85 LARS-ERIK LÖVDÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag noterar det sistnämnda. Jag noterade också att Britta&lt;br&gt;Bjelle i sitt inledningsanförande sade att det inte just nu är aktuellt att till-&lt;br&gt;sätta en utredning. Om vår reservation avslås, lovar vi från Socialdemokra-&lt;br&gt;ternas sida att återkomma med kravet under nästkommande riksmöte. Då&lt;br&gt;är det möjligt att den borgerliga majoriteten har intagit en ny hållning. Då&lt;br&gt;kanske det är rätt tidpunkt att tillsätta en utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 13 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 § Processrättsliga frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;justitieutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:JuU6 Processrättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 86 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag skall korta mitt anförande, eftersom jag i princip tog upp&lt;br&gt;dessa frågor i ett tidigare anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget beträffande brottsligheten har inte blivit bättre efter det att de olika&lt;br&gt;kommittéerna har gjort sina genomgångar och lagt fram sina betänkanden.&lt;br&gt;Man måste komma ur den här onda cirkeln. Ju färre bovar som åtalas, desto&lt;br&gt;mer ökar antalet brott, och om risken ökar att bli lagförd minskar antalet&lt;br&gt;brott. Om inget radikalt görs innebär det att statsmakten med berått mod&lt;br&gt;godtar att brottsligheten tar över. Som jag nämnde tidigare, har det goda&lt;br&gt;samhället inte en chans att överleva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är modernt att göra konsekvensanalyser, och min analys av utskottets&lt;br&gt;inställning till brottsligheten visar att brottsligheten kommer att främjas i&lt;br&gt;vårt land. Annars skulle vi i denna kammare göra något åt förhållandena.&lt;br&gt;Jag kan aldrig acceptera detta. Det är inte vi politiker som får ta ansvaret,&lt;br&gt;utan det är brottsoffren, dvs. kvinnorna, barnen och pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är hög tid att förtroendet för rättssamhället återupprättas och att en&lt;br&gt;annan ordning införs när det gäller bevisprövningen. Man kanske skall låta&lt;br&gt;den tilltalade få utredningsmöjligheter, så att han kan få hjälp med att få sin&lt;br&gt;sak prövad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed avslutar jag mitt anförande, och jag ber att få återkomma med&lt;br&gt;repliker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 87 CHRISTEL ANDERBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I justitieutskottets betänkande 1992/93:JuU6 behandlas mo-&lt;br&gt;tioner som har väckts under den allmänna motionstiden 1992 och som rör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Processrätts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;olika processrättsliga frågor. Utskottet föreslår avslag på samtliga motioner&lt;br&gt;och är därvidlag enigt, utom på en punkt, som avser åklagarens bevisbörda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Processrätts-&lt;br&gt;liga frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karl Gustaf Sjödin vill få till stånd en utredning om bevisvärderingen i&lt;br&gt;brottmål i syfte att minska åklagarens bevisbörda. Många förväntar sig kan-&lt;br&gt;ske att en gammal, luttrad åklagare som jag skulle ta emot detta förslag från&lt;br&gt;Ny demokrati med öppna armar. Så är emellertid inte fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utskottsmajoriteten framhåller i betänkandet, har principen att åkla-&lt;br&gt;garen skall bevisa samtliga de omständigheter som måste föreligga för att&lt;br&gt;den tilltalade skall kunna fällas till ansvar för brott, alltsedan den franska&lt;br&gt;revolutionen i västerlandet, betraktats som en viktig rättsstatlig princip, som&lt;br&gt;skall skydda laglydiga medborgare mot att bli dömda till straff. Utskottet&lt;br&gt;hänvisar till Per Olof Ekelöf, som också brukade säga att all straffrättskip-&lt;br&gt;ning innebär att man tar en kalkylerad risk. Då gäller det att ha en tillräckligt&lt;br&gt;god och hållbar kalkyl som grund för domstolens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här frågan togs upp i en interpellationsdebatt i denna kammare i vå-&lt;br&gt;ras, och justitieministern underströk då vikten av att de som har ansvaret för&lt;br&gt;lagstiftningen, dvs. vi i riksdagen, klart och otvetydigt deklarerar att det inte&lt;br&gt;kommer på fråga att genom lagstiftning göra avsteg från principerna att åkla-&lt;br&gt;garen har bevisbördan i brottmål och att fällande dom kräver full bevisning.&lt;br&gt;Det ansvaret har justitieutskottet tagit genom att avstyrka Karl Gustaf Sjö-&lt;br&gt;dins motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen påstås att domstolarna under senare år har ställt allt högre be-&lt;br&gt;viskrav för fällande dom. Den historieskrivningen känner jag inte riktigt&lt;br&gt;igen, trots att jag har varit i garnet i över 20 år. Beviskraven har alltid varit&lt;br&gt;höga i våra domstolar och skall så vara. Karl Gustaf Sjödin säger vidare att&lt;br&gt;det finns domstolar, hovrättsavdelningar och domare som är kända för att&lt;br&gt;ställa mycket höga krav på bevisningen. Låt oss för allt i världen hoppas att&lt;br&gt;alla svenska domare gör sig kända för detsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis, Karl Gustaf Sjödin, på samma sätt med kriminalpoliti-&lt;br&gt;ken som med samhällsekonomin. Det som vi just nu upplever och kan be-&lt;br&gt;skåda är ett minskat förtroende för rättsväsendet. Detta är resultatet av de-&lt;br&gt;cennier av misslyckad socialdemokratisk kriminalpolitik. Det rätta sättet att&lt;br&gt;återupprätta allmänhetens förtroende för rättsväsendet är inte att göra av-&lt;br&gt;kall på rättstryggheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett särskilt yttrande har Karl Gustaf Sjödin tagit upp frågan om anonymi-&lt;br&gt;tet för vittnen. Även den frågan rör väsentliga rättsstatliga principer. Rätts-&lt;br&gt;säkerheten kräver att ingen skall behöva riskera att bli fälld till ansvar för&lt;br&gt;brott på grundval av uppgifter från någon som man inte vet vem det är. Det&lt;br&gt;skulle nämligen i många fall försvåra eller helt omöjliggöra för den miss-&lt;br&gt;tänkte och dennes försvarare att förbereda och utföra talan i brottmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om inte det problem som Karl Gustaf Sjödin pekar på är betyd-&lt;br&gt;ligt överdrivet. Våldskommissionen har utrett hur vanligt det är att parter&lt;br&gt;och vittnen utsätts för våld eller hot. I sitt slutbetänkande Våld och brottsof-&lt;br&gt;fer säger kommissionen att våld eller hot mot vittnen inte förekommer i nå-&lt;br&gt;gon större omfattning och att den motvilja mot att vittna som människor&lt;br&gt;ibland ger uttryck för snarare beror på en allmän olust- och obehagskänsla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än på att de är utsatta för ett reellt hot. Problemet synes alltså snarare vara&lt;br&gt;av pedagogisk än av processuell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många polisdistrikt har det redan nu utvecklats en praxis att i anmäl-&lt;br&gt;ningar och förhörsutsagor ange adress och telefonnummer till arbetet i stäl-&lt;br&gt;let för till bostaden när det är fråga om målsägande eller vittne som har blivit&lt;br&gt;utsatt för brott i tjänsten resp, skall höras om något som vittnet har erfarit i&lt;br&gt;tjänsten. I Justitiedepartementet pågår arbete med en begränsad översyn av&lt;br&gt;förundersökningskungörelsen som syftar till att kodifiera denna praxis. Karl&lt;br&gt;Gustaf Sjödin och jag får nog nöja oss med att man, med bibehållen hänsyn&lt;br&gt;till rättssäkerheten och till Europakonventionen om de mänskliga rättighe-&lt;br&gt;terna, för närvarande inte kan komma mycket längre än så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan och&lt;br&gt;avslag på reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 88 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Detta får naturligtvis inte komma i konflikt med principen&lt;br&gt;om den fria bevisprövningen, dvs. att åklagaren skall bevisa sina brottspå-&lt;br&gt;ståenden i målet. Det skall självfallet inte leda till att förhållandet i processen&lt;br&gt;blir det omvända. Om den bevisbörda som åklagaren trots allt har i brott-&lt;br&gt;målsprocessen minskar, kommer det att ställas högre krav på den miss-&lt;br&gt;tänkte, på att han skall vara mera aktiv och föra fram sin egen bevisning.&lt;br&gt;Som jag nämnde tidigare, skall han eventuellt få utredningsresurser för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare möjlighet kan vara att tillmäta målsägandens uppgifter ett&lt;br&gt;större bevisvärde än i dag. Man bör i och för sig inte vara främmande för&lt;br&gt;tanken att målsäganden eller den tilltalade skall höras under ed, dvs. under&lt;br&gt;straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande anonymitet för vittnen avvaktar jag Justitiedepartementets&lt;br&gt;översyn, vilket jag även har nämnt i det särskilda yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag yrka bifall till min reservation och avslag på utskot-&lt;br&gt;tets hemställan i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 13 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 § Övergrepp mot kvinnor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;justitieutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:JuU7 Övergrepp mot kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 89 INGER LUNDBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I justitieutskottets betänkande om övergrepp mot kvinnor&lt;br&gt;behandlas rättegångsregler i våldtäktsmål. Detta är tekniskt och svårt, men&lt;br&gt;det är viktigt och betydelsefullt för många kvinnor, och det är viktigt och&lt;br&gt;betydelsefullt för att vi skall komma vidare i kampen mot de vidriga brott&lt;br&gt;som de sexuella övergreppen mot kvinnor är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion Ju703 har Maud Björnemalm och jag motionerat om att rätte-&lt;br&gt;gångsreglerna i våldtäktsmål och sexualbrott ses över för att förbättra kvin-&lt;br&gt;nors möjligheter att våga anmäla sexuella övergrepp. Vi har väckt motionen&lt;br&gt;för att så många kvinnor som har varit utsatta för vidriga övergrepp inte vå-&lt;br&gt;gar anmäla dem. Det finns signaler från kvinnojourerna om att kanske bara&lt;br&gt;5 % av de kvinnor som har varit utsatta för sexuella övergrepp anmäler dem.&lt;br&gt;Det är ett mycket allvarligt brott, och mörkertalet är mycket stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegången är ofta en skräck för kvinnan. Därför infördes på 8O-talet en&lt;br&gt;möjlighet för kvinnan att höras inför lyckta dörrar och möjlighet till förhand-&lt;br&gt;lingar där hon inte behöver möta gärningsmannen. Men lagen ger inte kvin-&lt;br&gt;nan denna rätt. Det är domstolen som avgör, och domstolen följer ofta åkla-&lt;br&gt;garens åsikt. Ofta är både domstol och åklagare kloka. Men kvinnorna tve-&lt;br&gt;kar. De kan inte vara säkra på att rättegången sker inför lyckta dörrar. När&lt;br&gt;kvinnorna anmäler brottet kan de inte vara säkra på att inte behöva stå öga&lt;br&gt;mot öga med den man som har utsatt dem för det mest vidriga övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tänk på att det är få mål som går så djupt in i personligheten&lt;br&gt;som mål gällande sexuella övergrepp. Kvinnan utsätts för den mest intima&lt;br&gt;granskning. Alla hennes beteenden granskas. Hon är rädd för att hon skall&lt;br&gt;ställas ut till allmänt beskådande bara därför att hon har varit utsatt för ett&lt;br&gt;vidrigt övergrepp. Hon är rädd för att möta den man som hon en gång kan-&lt;br&gt;ske har älskat men som har utsatt henne för en av de grymmaste handling-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar i vår motion att det är viktigt att kvinnan känner trygghet och&lt;br&gt;att hon känner att hon inte behöver lämnas ut bara därför att hon har varit&lt;br&gt;utsatt för och utlämnad till en man som har gjort henne illa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är glad över utskottets skrivning, och jag har inget annat yrkande än&lt;br&gt;det som finns i utskottets betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet understryks hur viktigt det är att de frågor som vi har tagit&lt;br&gt;upp i motionen behandlas av den arbetsgrupp inom Justitiedepartementet&lt;br&gt;som den socialdemokratiska regeringen tillsatte. Detta är bra och angeläget.&lt;br&gt;Jag hoppas att utredningen arbetar snabbt och tar allvarligt på de synpunkter&lt;br&gt;som kvinnorna har framfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våldtäkt inom och utom äktenskapet innebär ett mycket stort lidande.&lt;br&gt;Det är ett oerhört allvarligt brott. Ändå är samhällets attityd kanske inte&lt;br&gt;alltid så tydlig som den skulle behöva vara att männen inte alltid känner att&lt;br&gt;detta är ett av de brott som samhället ser allra allvarligast på. Därför är det&lt;br&gt;viktigt att vi hjälps åt att göra sanktionerna användbara, att vi stöttar kvin-&lt;br&gt;norna, så att de vågar anmäla brotten och att vi får en hållning som gör att&lt;br&gt;våldtäkt och sexualbrott på sikt kan bli något som vi nästan helt kan se som&lt;br&gt;historia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har nått mycket långt när det gäller jämställdhet i vårt samhälle. Kvin-&lt;br&gt;nans position på arbetsmarknaden är förhållandevis stark. Vi är många kvin-&lt;br&gt;nor som står här i riksdagen och driver olika frågor. Men för de kvinnor som&lt;br&gt;blir slagna och förnedrade och för de kvinnor som utsätts för de vidriga brott&lt;br&gt;som sexual- och våldtäktsbrott innebär, är det en väldigt liten tröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att vi här i riksdagen måste hjälpas åt att göra allt för att våldtäkts-&lt;br&gt;brott och sexualbrott skall ses som de mycket allvarliga brott som de är. Vi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste på olika sätt se till att samhället ger brottslingarna sanktion och att&lt;br&gt;samhället ger tydliga signaler till männen om dess inställning till sexualbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 90 LIISA RULANDER (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När jag skrev min motion angående vård av incestoffer och&lt;br&gt;incestförövare i vintras, gjorde jag det med tanke på att det som pågick inte&lt;br&gt;var tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som man talar om i dag är just övergrepp mot kvinnor. Och visst är&lt;br&gt;de flesta incestoffer kvinnor. Men det som jag närmast tänkte på handlar om&lt;br&gt;barn, och det är både pojkar och flickor som utsätts för incest. Incestoffren&lt;br&gt;kan vara både män och kvinnor. I mångas ögon innebär incest en liten nisch&lt;br&gt;när det gäller själva våldsbeteendet. Det kanske är svårt att placera det i en&lt;br&gt;egen nisch. Jag menar ändå att det inte kan jämställas med övergrepp i form&lt;br&gt;av våld, att man inte kan jämställa detta med misshandel i annan kroppslig&lt;br&gt;form eller våldtäkt. Incest måste föras in i en speciell genre för att man skall&lt;br&gt;kunna vårda dem som verkligen förövar brotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet är misshandel av alla slag, även incest, misshandel om man ser&lt;br&gt;det på ett sådant sätt. Visst är det också så att den som blir offer för detta&lt;br&gt;mår precis lika dåligt som den som har blivit utsatt för något annat sexuellt&lt;br&gt;brott. Detta gäller ju sexuella övergrepp. Men jag menar att förövarna behö-&lt;br&gt;ver mycket speciell tillsyn och vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det kommer att bli en liten parantes om incestförövarna i den&lt;br&gt;parlamentariska kommitté som man hänvisar till i betänkandet. Kommitténs&lt;br&gt;arbete kommer att handla mycket mer om våld i annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom hänvisas det i betänkandet till BRÅ:s arbetsgrupp som har stu-&lt;br&gt;derat sexuella övergrepp mot barn. Det hänvisas även till Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet som har gett ut en handbok för att människor som arbetar med detta&lt;br&gt;skall få vägledning. Det talas också om att Kriminalvårdsstyrelsen kommer&lt;br&gt;att ha en hearing om dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag nöjer mig med detta i dag. Men jag kommer att följa dessa frågor med&lt;br&gt;stort intresse. Jag kommer att följa de resultat som Kriminalvårdsstyrelsens&lt;br&gt;hearing kommer att leda till och de tongångar som kommer att finnas i be-&lt;br&gt;tänkandet från Kommittén för översyn av kriminalvården i anstalt. Jag kom-&lt;br&gt;mer att återkomma till frågan, men i dag yrkar jag bifall till hemställan i justi-&lt;br&gt;tieutskottets betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 91 BIRGIT HENRIKSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall fatta mig mycket kort. Det har inte gjorts några&lt;br&gt;speciella yrkanden. Jag vill bara påpeka att vår justitieminister vid många&lt;br&gt;tillfällen klart och tydligt har talat och även visat handlingskraft när det har&lt;br&gt;talats om hjälp till utsatta kvinnor. Hon har även här visat handlingskraft.&lt;br&gt;Hon har alltså lett opinionen och fäst uppmärksamhet på utsatta kvinnors&lt;br&gt;svåra situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står på s. 5 i betänkandet, där justitieministern återges, att enskilda&lt;br&gt;personer som utsätts för brott skall sättas i centrum för polisens uppmärk-&lt;br&gt;samhet och att de skall skyddas. Hon talar om behovet av akut skydd för&lt;br&gt;utsatta kvinnor mot olika former av våldsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det är just sådana här poängteringar och uttalanden från justi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tieministern och även det faktum att hon ständigt driver dessa frågor och&lt;br&gt;ställer upp för utsatta kvinnors skydd och försvar som gör att vi har fått en&lt;br&gt;mera positiv debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är också glad i dag över att vi kan anta de här positiva förslagen i betän-&lt;br&gt;kandet, av vilket framgår att många utredningar är på gång och att frågan&lt;br&gt;om eventuella lagskärpningar ses över. Vidare talas det om hur man skall gå&lt;br&gt;vidare för att i möjligaste mån skydda kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Liisa Rulander vill jag säga att jag kanske inte riktigt har samma rädsla&lt;br&gt;som hon för att barnen i det här sammanhanget skall tappas bort. Vi får väl&lt;br&gt;avvakta och se vad man kommer fram till i de utredningar som pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsatta kvinnor har väldigt ofta barn med sig eller i närheten av sig. En av&lt;br&gt;anledningarna till att jag tror att man också kommer att ta allvarligt på detta&lt;br&gt;med sexuella övergrepp och incestförhållanden är just att vi i våras diskute-&lt;br&gt;rade de här frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till hemställan i dess helhet i justitieutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:JuU7, Övergrepp mot kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 92 LIISA RULANDER (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Naturligtvis har Birgit Henriksson rätt i vad hon säger om&lt;br&gt;kvinnor som ofta har barn i sin närvaro och om att både dessa kvinnor och&lt;br&gt;deras barn har utsatts för samma brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men själva brottet incest skiljer sig ändå från andra brott mot människor.&lt;br&gt;Incestbrottet är så speciellt, äckligt och vämjeligt att det är väldigt svårt att&lt;br&gt;jobba med sådana frågor. Därför är jag litet rädd för att vi, av mänskliga&lt;br&gt;skäl, glider bort från frågan, om vi inte speciellt hänvisar till sådana saker i&lt;br&gt;kommittén och särskilt lyfter fram nämnda fråga som särdeles viktig. Det är&lt;br&gt;nästan nödvändigt att säga att man måste se på det här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr var jag själv inte med vid behandlingen av frågan. Därför har jag&lt;br&gt;anledning att säga detta i kammaren i dag. Det är alltså viktigt att komma&lt;br&gt;ihåg att det är fråga om ett mycket speciellt brott som inte syns. Det handlar&lt;br&gt;om blåmärken i själen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 93 BIRGIT HENRIKSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara poängtera att man i det här betänkandet hänvi-&lt;br&gt;sar till den s.k. Eskilstunamodellen. Den innebär att representanter för so-&lt;br&gt;cialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och polisen samarbetar och sam-&lt;br&gt;råder om sådana här ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här modellen är känd i Sverige just för det ingående arbetet beträf-&lt;br&gt;fande incestfall. Jag tycker att det faktiskt är en viss trygghet att höra att man&lt;br&gt;relaterar till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare hade man på Polishögskolan utbildning. Just en polis från Eskils-&lt;br&gt;tuna var med när det gällde förhörsteknik och detta med att dela med sig&lt;br&gt;av kunskapen kring det här synnerligen svåra förfaringssättet. Därför är jag&lt;br&gt;ganska trygg och förvissad om att man kommer att tillgodose även här ak-&lt;br&gt;tuella krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 94 LIISA RULANDER (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tyvärr är jag tvungen att frånta Birgit Henriksson hennes&lt;br&gt;trygghet i detta sammanhang. Den kunskap jag har om nämnda utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är nämligen att den projektanställning som Monica Dahlström Lannes hade&lt;br&gt;på Polishögskolan ganska snabbt, och utan särskilt långt varsel, drogs in.&lt;br&gt;Den utbildningen har inte ersatts med något annat. Stora grupper slåss nu&lt;br&gt;för att det återigen skall bli en utbildning på Polishögskolan. Frågan är vad&lt;br&gt;som kommer att hända med den här utbildningen. Vi vet ju vilka indrag-&lt;br&gt;ningar som måste göras. Vi har talat om belopp som gäller ganska många&lt;br&gt;miljoner och som skall dras in just beträffande polisens verksamhet. Inte hel-&lt;br&gt;ler Polishögskolan kommer alltså att få extra resurser om vi inte jobbar för&lt;br&gt;den saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr är det så, att just det som var positivt och tryggt tidigare nu har&lt;br&gt;tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 95 BIRGIT HENRIKSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Man har ändå hunnit gå igenom detta i väldigt många för-&lt;br&gt;hörs- och undersökningsgrupper. Det finns ju inget som hindrar att man se-&lt;br&gt;nare vid behov, t.ex. vid konferenser, tar hjälp av den utbildningskapacitet&lt;br&gt;som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall veta att den utbildning som förekommit inte är bortkastad. Den&lt;br&gt;sprider sig som ringar på vattnet. Jag vet att man på många håll i landet i dag&lt;br&gt;känner till den här modellen och säger sig vilja arbeta för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 96 INGER LUNDBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag blev glad när föredraganden sade att man från samtliga&lt;br&gt;politiska partiers sida är beredd att med mycket stort allvar beakta sexual-&lt;br&gt;brotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det faktum att vi numera har kvinnliga justitieministrar - under&lt;br&gt;den socialdemokratiska regeringens tid hade vi ju också en kvinnlig justitie-&lt;br&gt;minister - har betytt utomordentligt mycket för hur vi ser på sexualbrott&lt;br&gt;samt för allvaret och viljan när det gäller att arbeta med dessa frågor. Det i&lt;br&gt;sin tur har sin grund i att kvinnorna i Sverige har en annan ställning - jag&lt;br&gt;tänker då på jämställdheten i vårt land - än vad som gäller i många andra&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vädjar till Liisa Rulander och de borgerliga kvinnorna: Riv inte ner&lt;br&gt;vad som gjorts för jämställdheten. Det har betydelse för kvinnan och hela&lt;br&gt;hennes situation. Men särskilt stor betydelse tror jag att det har för de allra&lt;br&gt;mest utsatta kvinnorna - de kvinnor som i dag utsätts för förtryck och allvar-&lt;br&gt;liga våldsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 97 LIISA RULANDER (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är riktigt att vi har fått en mycket större jämställdhet i&lt;br&gt;Sverige. Tyvärr har denna jämställdhet också gjort att våra barn är mycket&lt;br&gt;mer utsatta. Just incestgrupperna är kanske mer utsatta i dag än de någonsin&lt;br&gt;varit. Orsakerna är många.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ta med allt detta gör kanske bredden litet väl stor. Jag vill i alla fall&lt;br&gt;uttrycka min tacksamhet över den positiva skrivningen i utskottsbetänkan-&lt;br&gt;det och över den politiska enighet som finns här. Att det är så har vi ju hört&lt;br&gt;i alla debatter i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändå finns det oerhört mycket till att i detalj, i sak, uträtta här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 98 BIRGIT HENRIKSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Eftersom vi i stort är eniga och väntar på resultatet av utred-&lt;br&gt;ningarna skall jag inte bli långrandig. Jag vill dock ytterligare en gång poäng-&lt;br&gt;tera justitieministerns mycket positiva hållning till dessa saker och vilken be-&lt;br&gt;tydelse hennes uttalanden och hennes agerande har när det gäller att fästa&lt;br&gt;uppmärksamheten på det här och att ställa medel till förfogande till hjälp för&lt;br&gt;kvinnor i en utsatt situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 99 INGER LUNDBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag trodde att det fanns väldigt mycket allvar i det engage-&lt;br&gt;rade anförandet nyss mot incest. Men jag blev skakad när representanten för&lt;br&gt;kds sade att förhållandena beror på jämställdheten. Jag tror att det är grymt&lt;br&gt;osant. Det är grymt mot både kvinnor och män som är rädda om och som&lt;br&gt;värnar sina barn. Det är grymt orättvist mot den barnomsorg som har mycket&lt;br&gt;stor betydelse när det gäller att skapa jämlika förhållanden för de allra mest&lt;br&gt;utsatta barnen. Många gånger är det barnomsorgen som gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger är det först när man nått långt i det jämställda samhället&lt;br&gt;som människor ser väldigt mycket av det allra grymmaste och allra hems-&lt;br&gt;kaste. Jag hoppas att det inte är en för kds representativ åsikt att jämställd-&lt;br&gt;heten är grunden till incesten. Under alla förhållanden är gjorda påstående&lt;br&gt;djupt osant!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 100 LIISA RULANDER (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag trodde mig säga att barnen i dag är så mycket mer utsatta&lt;br&gt;på grund av den jämställdhet vi har. Jag tror fortfarande att det är så. Vidare&lt;br&gt;tror jag inte att vi skall betrakta det negativt i förhållande till jämställdheten.&lt;br&gt;Men vi kanske skall betrakta det som negativt att vi ibland misslyckats med&lt;br&gt;att skydda våra barn på rätt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag syftar inte på den kommunala barnomsorgen eller på någon annan om-&lt;br&gt;sorg av den typen. Om båda föräldrarna - om det finns två föräldrar, det vill&lt;br&gt;jag verkligen poängtera - har lika mycket att göra, blir barnen självfallet mer&lt;br&gt;utsatta. Det finns dessutom situationer som jag absolut inte vill döma eller&lt;br&gt;moralisera över. Men verkligheten är den att den som har jobbat med incest-&lt;br&gt;drabbade barn vet att de biologiska föräldrarna sällan utsätter sina barn för&lt;br&gt;incest. I stället är det personer som står nära de biologiska föräldrarna som&lt;br&gt;gör det. Det kan vara vänner och bekanta i en persons omgivning som veder-&lt;br&gt;börande har litat på. Kanske behövde man en barnvakt, och så gick det&lt;br&gt;snett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hävdar inte att det var bättre förr. Då förekom andra typer av incest.&lt;br&gt;Men jag hävdar att våra barn är oerhört utsatta. Jag tror inte att vänstern&lt;br&gt;eller vi i kds i sak har motsatt uppfattning, utan jag tror att vi alla vill skydda&lt;br&gt;barnen. Men kanske måste vi vara litet uppmärksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 101 INGER LUNDBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I ett kommersiellt samhälle är barn utsatta. Barn är också&lt;br&gt;utsatta i ett samhälle där människor inte har respekt för varandra och där&lt;br&gt;inte alla människor har kunnat skaffa sig en trygg vuxenroll. Men detta har&lt;br&gt;inget samband med jämställdheten. Tvärtom är det så, att det faktum att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvinnor och män kan vara kamrater och jämlikar stärker såväl barnens som&lt;br&gt;de vuxnas ställning. Det skapar ett gott samhälle - ett samhälle där barnen&lt;br&gt;kan värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 102 LIISA RULANDER (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ja, visst finns det mycket som vi har gemensamt. Men jag&lt;br&gt;vill ändå påstå att verkligheten är den att detta kräver oerhört mycket tid.&lt;br&gt;Det är i det avseendet som jag menar att vi inte riktigt har hunnit i kapp på&lt;br&gt;grund av jämställdheten. Det vidhåller jag fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Sverige lever i dag i ett, som vi själva tycker, jämställt samhälle. Men&lt;br&gt;det finns många brister i det sammanhanget. Jag tycker inte att det finns nå-&lt;br&gt;gon motsägelse här. Om våra barn ibland får sitta emellan, vill jag stå upp&lt;br&gt;för den här saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att detta inte drabbar incestdebatten, så att den totalt urartar.&lt;br&gt;Det ligger mycket i det jag säger ändå. Jag vill inte moralisera. Men jag&lt;br&gt;skulle kunna säga mycket om relationer. Det hör dock inte hemma i den här&lt;br&gt;debatten att tala om de vanliga relationerna. I dag talar vi om de sjukliga&lt;br&gt;relationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 13 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 § Den svenska hemförsäljningslagens anpassning till EG:s regel-&lt;br&gt;verk&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:LU3 Den svenska hemförsäljningslagens anpassning till EG:s regel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verk (prop. 1991/92:167).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 13 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 § Upphävande av vissa lagar om ett kontobaserat penningmark-&lt;br&gt;nadssystem m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:LU5 Upphävande av vissa lagar om ett kontobaserat penningmark-&lt;br&gt;nadssystem m.m. (prop. 1992/93:19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;br&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Beslut&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Företogs till avgörande justitieutskottets betänkanden 1992/93:JuU4,&lt;br&gt;JuU5, JuU6 och JuU7 samt lagutskottets betänkanden 1992/93:LU3 och&lt;br&gt;LU5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuUS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 8 (översyn av den straffrättsliga lagstiftningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 146 röster mot 118 för reservation 1 av&lt;br&gt;Lars-Erik Lövdén m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 12 (allmänpreventionens betydelse i rättstillämpningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 252 röster mot 19 för reservation 2 av&lt;br&gt;Karl Gustaf Sjödin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 4 (åklagarens bevisbörda i brottmål)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 247 röster mot 19 för reservationen av&lt;br&gt;Karl Gustaf Sjödin. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Beslut om samlad votering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;På förslag av tredje vice talmannen medgav kammaren att de på föredrag-&lt;br&gt;ningslistan återstående ärendena, utbildningsutskottets betänkanden UbUl&lt;br&gt;och UbU2, fick företas till avgörande i ett sammanhang sedan debatten i&lt;br&gt;båda dessa ärenden avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14 § Vissa skolfrågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;utbildningsutskottets betänkande&lt;br&gt;1992/93:UbUl Vissa skolfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 103 INGVAR JOHNSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I det här betänkandet behandlas motioner från den allmänna&lt;br&gt;motionstiden om såväl allmänna skolfrågor som läroplans- och kursplanefrå-&lt;br&gt;gor inom olika skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta motioner avstyrks med hänvisning till pågående beredningsar-&lt;br&gt;bete. Det gäller främst nya läroplaner och kursplaner för grundskolan samt&lt;br&gt;för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går in konkret på betänkandet vill jag säga att det är viktigt att&lt;br&gt;vi här i riksdagen är lyhörda inför de stämningar som i dag finns inom skolans&lt;br&gt;värld. Det finns faktiskt där en stark oro inför framtiden. Det finns en oro&lt;br&gt;för konsekvenserna av knappa resurser i en kärv ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skolorna finns också en stark oro för konsekvenserna av regeringens&lt;br&gt;skolpolitik på ett mera principiellt plan. Många är oroliga för att regeringen&lt;br&gt;nu är på väg att uppge målen om en likvärdig skola för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolpeng och ekonomisk överkompensation av de fristående skolorna&lt;br&gt;skapar nya klyftor. Strävan efter jämlikhet saboteras, om vi sätter prislappar&lt;br&gt;på barnen. Vi socialdemokrater kommer därför med all kraft att söka för-&lt;br&gt;hindra att våra barn förvandlas till brickor i nyliberalismens marknadsspel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av gymnasiereformen sköts upp ett år. Beskeden om att&lt;br&gt;reformen ändå står fast har framförts alltför halvhjärtat. Det har bidragit till&lt;br&gt;osäkerhet och dämpad entusiasm för genomförandet av denna stora reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså har regeringens olika turer vad gäller komvux givit intryck av att&lt;br&gt;regeringen ansåg denna verksamhet mindre viktig än annat. Detta har ska-&lt;br&gt;pat oro kring regeringens avsikter vad gäller vuxnas möjligheter till studier i&lt;br&gt;framtiden. Till detta kommer att det också finns en stark oro för en del av&lt;br&gt;förslagen från Läroplanskommittén. Den borgerliga regeringens nya direk-&lt;br&gt;tiv till kommittén innebar flera steg i fel riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken är stark mot den ökade teoretisering som sker till priset av att&lt;br&gt;tiden för praktiska ämnen som slöjd, idrott och musik föreslås minska. Lika&lt;br&gt;stark är kritiken mot den kraftiga ämnessplittring som förslås från årskurs 6.&lt;br&gt;Kritiken handlar också om det sätt på vilket miljöfrågorna behandlas, och&lt;br&gt;mycket annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det under remissarbetet är viktigt med mycken debatt och&lt;br&gt;att tusen blommor får blomma. Då skall varken regering eller opositionspar-&lt;br&gt;tier dämpa det genom att vara alltför snabba med att låsa sig för hårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allra viktigaste, tycker jag, är att ta de synpunkter som förs fram i&lt;br&gt;remissarbetet på allvar. Tar man dem på allvar, måste flera av de mest kritise-&lt;br&gt;rade förslagen förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla partier borde inse att det nu måste skapas arbetsro och arbetsglädje&lt;br&gt;ute på skolorna. Därför har regeringen ett stort ansvar för att undanröja den&lt;br&gt;oro dess skolpolitik förorsakat. Därför är det viktigt att man utlovar lyhörd-&lt;br&gt;het mot kritiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att förutsättningarna för det fortsatta arbetet med&lt;br&gt;läroplanen är klara. Vi anser därför i likhet med Läroplanskommittén att&lt;br&gt;frågorna om skolstartsålder och antalet skolår bör analyseras. Det är nu hög&lt;br&gt;tid att regeringen tar itu med frågan och snabbt tillsätter den aviserade utred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommitténs förslag har framarbetats av en expertgrupp. Vi an-&lt;br&gt;ser att det är viktigt att det fortsatta arbetet med förslaget sker med beak-&lt;br&gt;tande av behovet av parlamentarisk förankring. Det är en skrivning som för-&lt;br&gt;pliktar regeringen till samarbete med oppositionen. Det är viktigt inte minst&lt;br&gt;därför att en ny läroplan kommer att gälla under många år och inte kan änd-&lt;br&gt;ras vid varje regeringsskifte. Detsamma gäller naturligtvis utformningen av&lt;br&gt;ett nytt betygssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera motioner avstyrks, men med mycket välvilliga skrivningar. Det gäl-&lt;br&gt;ler exempelvis den socialdemokratiska motionen om regler för föräldrakoo-&lt;br&gt;perativ skola. Utskottet betonar i sammanhanget vikten av att elevers och&lt;br&gt;föräldrars inflytande utvecklas i alla skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett avsnitt har vi socialdemokrater tvingats att reservera oss. De bor-&lt;br&gt;gerliga har inte velat gå oss till mötes i vad gäller samverkan mellan skola,&lt;br&gt;förskola och skolbarnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater anser att barnomsorgen och grundskolan bör få ett&lt;br&gt;gemensamt måldokument. De viktigaste skälen för detta är att nästan alla&lt;br&gt;barn deltar i någon form av samhällelig barnomsorg, och att förskolan och&lt;br&gt;skolan är på varandra följ ande led i samhällets insatser för våra barns utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför måste all personal som arbetar med barn göra detta utifrån en hel-&lt;br&gt;hetssyn på barnets utveckling. Det är att beklaga att alla de borgerliga parti-&lt;br&gt;erna inte inser detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Ny demokratis reservation om utbildning och undervisning i&lt;br&gt;svenska språket för invandrare, har vi ju diskuterat den frågan flera gånger.&lt;br&gt;De mål som finns är högt ställda, och det finns ingen anledning att förändra&lt;br&gt;bestämmelserna i den riktning Ny demokrati vill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Här hade mitt anförande kunnat sluta, om det inte hade varit&lt;br&gt;för en enda mening, nämligen: ”Homosexuell samlevnad måste erkännas&lt;br&gt;och respekteras”. Bl.a. detta skriver utskottet i anledning av en motion som&lt;br&gt;behandlar kunskap om homosexualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds kunde inte acceptera denna skrivning, utan man reserverade sig när&lt;br&gt;vi andra tyckte att meningen inte skulle strykas. Det måste innebära att kds&lt;br&gt;faktiskt anser att homosexuell samlevnad inte måste erkännas och respekte-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här betänkandet behandlas ju skolans hållning till homosexualitet.&lt;br&gt;De kunskaper som skolan förmedlar och den hållning som skolan intar bety-&lt;br&gt;der mycket för att motverka fördomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans hållning betyder också mycket för de tonåringar som börjar upp-&lt;br&gt;täcka att de har dragning till personer av samma kön. Genom sitt agerande&lt;br&gt;bidrar kds till att skapa rädsla och otrygghet hos dessa tonåringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det i grunden handlar om vår människosyn, om individers&lt;br&gt;frihet att själva ta ansvar för sina liv. Vad är det egentligen som kds vill uppnå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med sin reservation? Vill man att staten genom beslut i riksdagen skall med-&lt;br&gt;verka till en mer fientlig inställning till homosexuella?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds reservation är ensidig och visar brist på tolerans. Men jag tänker inte&lt;br&gt;gå in på någon mer omfattande sakdiskussion om innehållet i reservationen.&lt;br&gt;Jag vill bara göra en kommentar. Det finns säkert lika många åsikter och&lt;br&gt;teorier på området som det finns forskare och psykologer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuve Skånberg väljer att till den enda sanningen upphöja teorier och åsik-&lt;br&gt;ter som passar hans syfte. Han lägger därmed bördor på de tonåringar som&lt;br&gt;har det svårt. Jag tycker att han visar brist på kärlek till en del av sina med-&lt;br&gt;människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till reservation 2 och i övrigt till hemställan i betänkandet&lt;br&gt;samt avslag på reservationerna 1 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 104 TUVE SKÅNBERG (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 och i övrigt till hemställan i&lt;br&gt;utbildningsutskottets betänkande UbUl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den uppmärksamhet som en reservation av kds när det gäller under-&lt;br&gt;visning om homosexualitet har väckt - och kan tänkas väcka - i massmedia,&lt;br&gt;vill jag göra några klarlägganden som visserligen utbildningsutskottets leda-&lt;br&gt;möter kanske inte behöver, men som väl andra lyssnare och så småningom&lt;br&gt;läsare kan behöva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottet har alltså att behandla ett antal motioner väckta un-&lt;br&gt;der allmänna motionstiden, och däribland en motion av folkpartisterna&lt;br&gt;Karin Pilsäter och Barbro Westerholm om undervisning om homosexualitet.&lt;br&gt;Ett enigt utskott har beslutat att avstyrka motionen, ett inte ovanligt hante-&lt;br&gt;rande. Det intressanta är med vilken motivering utskottet avstyrker motio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom en utblick över vad som tidigare har sagts i frågan samlas utskot-&lt;br&gt;tets egentliga svar i tre korta meningar: ”Det är enligt utskottets uppfattning&lt;br&gt;viktigt att frågor om homosexualitet inte behandlas isolerade utan blir inte-&lt;br&gt;grerade på ett naturligt sätt i undervisningen om samlevnad i olika ämnen&lt;br&gt;och på olika stadier. Homosexuell samlevnad måste erkännas och respekte-&lt;br&gt;ras. Diskriminering av homosexuella får självfallet inte accepteras”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kristdemokraternas representant i denna fråga har jag bedömt svaret&lt;br&gt;som alltför knapphändigt, och det ger möjlighet till sådana tolkningar som&lt;br&gt;kristdemokraterna inte bedömt som önskvärda. Vårt önskemål om strykning&lt;br&gt;innebär alltså inte att vi ville ha en kortare skrivning, utan att vi ville ha en&lt;br&gt;fylligare skrivning. När vi inte fick med oss andra partier, avgav vi i stället&lt;br&gt;en reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en uppvaktning i utbildningsutskottet inför hanteringen av denna mo-&lt;br&gt;tion har RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, klart markerat&lt;br&gt;att man från RFSL önskar medverka i skolans samlevnadsundervisning, och&lt;br&gt;att man inte önskar att undervisningen om homosexualitet skall vara neutral,&lt;br&gt;utan att den skall presenteras positivt. Det är inför utsikten att aktivt homo-&lt;br&gt;sexuella skulle ges tillfälle att aktivt propagera för en homosexuell livsstil&lt;br&gt;bland barn och ungdomar på grundskola och gymnasium som min motivre-&lt;br&gt;servation har tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken uppfattning om homosexualitet och dess utövande vill och kan en&lt;br&gt;kristdemokratisk politiker uttrycka? Oavsett min egen uppfattning om ho-&lt;br&gt;mosexualitet är mitt kompetensområde som politiker och lagstiftare begrän-&lt;br&gt;sat. Jag lever, och jag vill leva, i ett pluralistiskt samhälle där olika uppfatt-&lt;br&gt;ningar får leva sida vid sida i ömsesidig tolerens. Jag erinrar mig en replik av&lt;br&gt;Voltaire i samtal med en meningsmotståndare: ”Jag delar inte dina åsikter,&lt;br&gt;men jag är beredd att dö för din rätt att få framföra dem”. Detta är demokra-&lt;br&gt;tins villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det nu gäller sexuallivet talar vi om det mest privata, det mest intima.&lt;br&gt;Politikern har varken rätt eller kompetens att lagstifta om vad människor gör&lt;br&gt;i sina sovrum. Om någon på en konferens, t.ex., är otrogen mot sin hustru&lt;br&gt;är det visserligen ett svek och moraliskt klandervärt, men det är inget lag-&lt;br&gt;brott. Den som vill agera för vad han menar vara en sund livsstil kan bara&lt;br&gt;till en del använda politiska medel. Han är hänvisad till att agera och över-&lt;br&gt;tyga utanför det politiska rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda begränsningen som politikern lägger på sexuallivet är till för att&lt;br&gt;skydda den svagare parten eller den alltför unge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebär denna tolerens - att leva och låta leva - att samhället är värde-&lt;br&gt;neutralt, att den enes livsstil alltid får hävdas likaväl som den andres? Nej,&lt;br&gt;att tillåta en livsstil kan mycket väl förenas med att begränsa propagerandet&lt;br&gt;för den, framför allt en propaganda riktad till barn och ungdom. Vi kan bara&lt;br&gt;tänka på hur reklam för tobak eller alkohol begränsas, eller på reklam riktad&lt;br&gt;till barn, utan att därmed dra någon annan parallellitet till ett homosexuellt&lt;br&gt;levnadssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss nu återvända till frågan om undervisning om homosexualitet i sam-&lt;br&gt;levnadsundervisningen. I likhet med övriga partier finner kds det både önsk-&lt;br&gt;värt och nödvändigt med samlevnadsundervisning, där också undervisning&lt;br&gt;om homosexualitet ingår. Vi vill delge eleverna uppfattningen att homosexu-&lt;br&gt;ell läggning skall erkännas och respekteras. Vi vill delge eleverna värde-&lt;br&gt;ringen att ingen får diskrimineras utifrån sin sexuella läggning. Men vi vill&lt;br&gt;inte medverka till en samlevnadsundervisning där aktiva homosexuella pro-&lt;br&gt;pagerar för att en homosexuell identifiering är lika lycklig och naturlig som&lt;br&gt;en heterosexuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men den avgörande skillnaden mellan kds svar i motivreservationen och&lt;br&gt;Pilsäters/Westerholms motion är själva utgångspunkten när man möter den&lt;br&gt;homosexuella problematiken. Man kan faktiskt tala om ett drag av en deter-&lt;br&gt;ministisk och låst människosyn som står mot en mer dynamisk och positiv&lt;br&gt;människosyn. Pilsäter/Westerholm skriver i motionen om hur viktigt det är&lt;br&gt;att på olika sätt informera om vad homosexualitet är och fortsätter: ”Det är&lt;br&gt;viktigt att sprida kunskap om att homosexuella och heterosexuella preferen-&lt;br&gt;ser enligt aktuell forskning är manifesta och opåverkbara efter puberteten.&lt;br&gt;Alltför många unga homosexuella har ängslats och plågats av skamkänslor&lt;br&gt;och vilsenhet när de upptäckt sin homosexuella läggning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den signal Pilsäter/Westerholm i sin motion ger unga människor om un-&lt;br&gt;dervisning om homosexualitet är att när han eller hon i sökandet efter sin&lt;br&gt;könsidentitet är vilsen och ängslig och brottas med tankar om sexuell drag-&lt;br&gt;ning till det egna könet skall de få veta att en homosexuell läggning är opå-&lt;br&gt;verkbar!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag mot sakkunskap har kontrollerat uppgiften att den aktuella forsk-&lt;br&gt;ningen verkligen skulle stå för denna deterministiska syn har jag funnit att&lt;br&gt;Pilsäters/Westerholms generalisering inte är korrekt. Den är snarast uttryck&lt;br&gt;för att gå till mötes homosexuella aktionsgrupper som funnit att åsikten att&lt;br&gt;man föds homosexuell är ett nyttigt redskap för de mål man vill nå av samhäl-&lt;br&gt;lelig acceptans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarna Martin Dannecker och Reimut Reiche beskriver i detalj i forsk-&lt;br&gt;ningsrapporten ”Der gewöhnliche Homosexuelle”, 1974, den inre konflikt&lt;br&gt;som den unge homosexuelle måste genomgå innan han oftast motvilligt ac-&lt;br&gt;cepterar sig själv som homosexuell och ansluter sig till den homosexuella&lt;br&gt;subkulturen. De flesta uppger att detta skedde med skuldkänslor och ångest.&lt;br&gt;De nämnda forskarna konstaterade att denna identitetskonflikt fortfar mer&lt;br&gt;eller mindre hela livet igenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finske psykiatriprofessorn vid Åbo universitet Asser Stenbäck skriver&lt;br&gt;i boken ”Vad är homosexualitet?”, 1992: ”Det är ett av de ödesdigraste miss-&lt;br&gt;tagen i vår kultur, att man tvingat och fortfarande tvingar unga människor&lt;br&gt;att säga om sig själva: ’Jag är (till mitt väsen) homosexuell.’ I stället borde&lt;br&gt;alla förstå, att den homosexuelle är en person som lärt sig att känna sexuell&lt;br&gt;tillgivenhet för en person av samma kön. Homosexualitet är inte uttryck för&lt;br&gt;vårt väsen utan något som vi lärt och som vi också kan lära bort. Ingen behö-&lt;br&gt;ver instämma i en homosexuell identitet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att homosexuella, åtminstone till viss del, är medvetna om att deras ho-&lt;br&gt;mosexualitet är resultatet av deras fria val framgår av de amerikanska fors-&lt;br&gt;karna Martin Weinbergs och Colin Williams rapport ”Male Homosexuals”,&lt;br&gt;1974.1 deras undersökning ställdes frågan om de homosexuella besvararna&lt;br&gt;ansåg det sannolikt att de kunde påverka sin homosexualitet. 18,8 % besva-&lt;br&gt;rade frågan jakande, medan 26,1 % sade sig vara osäkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den amerikanske psykiatern Irwing Bieber söker i ”Homosexuality; A&lt;br&gt;Psychoanalytical Study of Male Homosexuals”, 1962, med hjälp av klassisk&lt;br&gt;psykodynamisk teori förklara homosexualitetens uppkomst ur den s.k. trian-&lt;br&gt;gulära situationen, där sonen uppfostrats av en dominant mor och en frånva-&lt;br&gt;rande eller kall far. Bieber gör gällande att mellan en tredjedel och hälften&lt;br&gt;av de homosexuella som varit i behandling har blivit heterosexuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relevanta frågan för oss i dag i denna utbildningsdebatt är emellertid&lt;br&gt;inte huruvida vuxna och etablerade homosexuella kan eller ens vill bli hete-&lt;br&gt;rosexuella. Som jag sade tidigare faller det utanför politikens kompetensom-&lt;br&gt;råde. Vi kan däremot konstatera att ett påstående att homosexualitet är opå-&lt;br&gt;verkbar, särskilt i ungdomen, inte alls har forskarnas odelade stöd. Den&lt;br&gt;fråga vi har att ta ställning till är huruvida unga ambivalenta skolelever kan&lt;br&gt;eller bör stödjas till en heterosexuell identitet i skolans samlevnadsundervis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För denna tanke finns det faktiskt stöd i Pilsäters/Westerholms egen mo-&lt;br&gt;tionstext genom att de gör en logisk kullerbytta! Skulle verkligen homosex-&lt;br&gt;ualitet och heterosexualitet vara manifesta och opåverkbara efter puberte-&lt;br&gt;ten, så som de påstår, framstår det ju som så mycket viktigare att stödja ung-&lt;br&gt;domarna till heterosexualitet innan det blir ”för sent” enligt motionärernas&lt;br&gt;synsätt! Nu pekar emellertid aktuell forskning alls inte entydigt på att det&lt;br&gt;någonsin skulle vara ”för sent”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kristdemokrater moraliserar inte över den homosexuella läggningen.&lt;br&gt;Den homosexuelle har ett fullt och självklart människovärde. Han eller hon&lt;br&gt;har en odiskutabel rätt att åtnjuta den aktning och respekt som varje männi-&lt;br&gt;ska har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även den insiktsfulle homosexuelle, eller den som säger sig vilja före-&lt;br&gt;träda honom, måste erkänna att finns möjligheten för en ung människa att&lt;br&gt;utvecklas både åt ett homosexuellt beteende och åt ett heterosexuellt är det&lt;br&gt;lyckligaste och naturligaste - det mest kroppsautentiska, som reservations-&lt;br&gt;texten lyder - att utveckla en heterosexuell läggning. Mot bakgrund av allt&lt;br&gt;det lidande, både i inre och i yttre mening, som den homosexuella livsstilen&lt;br&gt;innebär framstår det närmast obarmhärtigt att inte med varlig hand bekräfta&lt;br&gt;och förstärka den heterosexuella identiteten hos ambivalenta elever och na-&lt;br&gt;turligtvis också att ge dem normer att hantera den på ett moget och etiskt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är denna människosyn, denna positiva och dynamiska människosyn,&lt;br&gt;som tror på varje människas förmåga att själv välja och utvecklas, som står&lt;br&gt;på den osäkra unga människans sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 105 INGVAR JOHNSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det stämmer inte när Tuve Skånberg säger att han först ville&lt;br&gt;ha med mer text i betänkandet. Diskussionen handlade först bara om att&lt;br&gt;stryka den här meningen. Han kunde inte acceptera meningen: ”Homosexu-&lt;br&gt;ell samlevnad måste erkännas och respekteras.” Han ansåg att det räckte&lt;br&gt;med: ”Diskriminering av homosexuella får självfallet inte accepteras.” Jag&lt;br&gt;tycker att skillnaden är oerhört stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta säger också väldigt mycket om bristerna i kds människosyn. Vi mo-&lt;br&gt;raliserar inte, säger Tuve Skånberg. Jag tycker emellertid att han lägger bör-&lt;br&gt;dor på sina medmänniskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kände igen väldigt mycket av tankebanorna i hans anförande. De åter-&lt;br&gt;finns nämligen i den skrift av den finländske psykiatriprofessor som Tuve&lt;br&gt;Skånberg referade till. Om man läser den skriften i övrigt finner man att där&lt;br&gt;förs till torgs oerhört många värderingar som man kan ifrågasätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan detta verkligen vara ett rättesnöre för kds? Står hela kds verkligen&lt;br&gt;bakom den intoleranta människosyn som förs till torgs i denna skrift?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuve Skånberg får naturligtvis tro på vilka han vill. Jag vill ändå i all vän-&lt;br&gt;lighet be Tuve Skånberg betänka varningen i Matteus 7: Tag er till vara för&lt;br&gt;de falska profeterna!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 106 TUVE SKÅNBERG (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar Ingvar Johnsson för den vänliga tonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här frågan berör människor mycket djupt - inte minst mig själv, efter-&lt;br&gt;som jag har sex eller sju goda vänner som är homosexuella. Frågan vinner&lt;br&gt;inte på att vi använder starka ord eller generaliserande uttrycksätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var just därför att vi upplevde texten som så kortfattad och onyanse-&lt;br&gt;rad som vi valde att reservera oss, så att vi fick tillfälle att noga precisera och&lt;br&gt;i kammarprotokollet redovisa den syn som vi kristdemokrater har i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan nämner Ingvar Johnsson Assar Stenbäcks skrift. Stenbäck är en av&lt;br&gt;flera forskare som jag refererat till. Jag har inte anfört Stenbäck som me-&lt;br&gt;ningsfrände utan som en forskare bland flera andra som inte delar Pilsäters/-&lt;br&gt;Westerholms beskrivning av forskningsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 107 INGVAR JOHNSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Just detta att den här frågan berör många människor mycket&lt;br&gt;djupt, borde leda till att Kristdemokraterna var litet mer försiktiga i sin argu-&lt;br&gt;mentering än vad de är i sin reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att se vad utskottet har anfört. Skolverket redovisar att ut-&lt;br&gt;rymmet för information om homosexualitet är litet. Beskrivningarna har&lt;br&gt;ofta varit ganska ensidiga. Man pekar också på att förbättringar har skett&lt;br&gt;och att fördomarna har blivit mindre uttalade. Kunskaperna har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds reservation är ett försök att vrida klockan tillbaka. Det kan leda till&lt;br&gt;att fördomarna återigen kommer att öka. Jag tycker faktiskt att kds ger ut-&lt;br&gt;tryck för intolerans och att man brister i medmänsklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuve Skånbergs agerande är helt oförenligt med en annan mening i Mat-&lt;br&gt;teus 7: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också&lt;br&gt;göra för dem.” Det borde hela kds-gruppen tänka på innan den går till vote-&lt;br&gt;ringen om en stund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 108 CLAUS ZAAR (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är en speciell dag i dag. Regeringen är naturligtvis från-&lt;br&gt;varande, men jag ber å Ny demokratis vägnar att få tacka för dagens beslut&lt;br&gt;att låta kronan flyta fritt. Vi i Ny demokrati har under hela den ekonomiska&lt;br&gt;krisen upprepat det kravet och mötts av en fullständig sågning av bl.a. fi-&lt;br&gt;nansministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 109 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag får erinra om att talaren skall hålla sig inom ämnesområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 110 CLAUS ZAAR (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag nämner detta, eftersom det är så med de flesta förslag&lt;br&gt;som Ny demokrati har väckt genom sina ledamöter. Jag hoppas nu på en&lt;br&gt;förändring. Jag hoppas att man lyssnar noga på våra idéer. Det är tillräckligt&lt;br&gt;många politiska felsteg som nu har tagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller invandrarundervisningen har Ny demokrati vågat tala klar-&lt;br&gt;språk om hemspråksundervisningens låga effektivitet. Tidigare var dessa&lt;br&gt;frågor tabubelagda. Det är Ny demokrati som har fört fram dem till denna&lt;br&gt;riksdag med hjälp av det förtroende som vi fick från folket i valet. Vi lovar&lt;br&gt;att granska alla traditionella verksamheter. Besluten har ofta styrts av s.k.&lt;br&gt;experter. Dessa sakkunniga utför uppdrag åt särintressen. Vi måste alla vara&lt;br&gt;klara över detta och väga in det sunda förnuftet i våra egna beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet har under våren 1992 undersökt invandrarundervis-&lt;br&gt;ningen. De konstaterar att de verksamhetsansvariga har fått klart för sig att&lt;br&gt;låt-gå-systemet är överspelat. Det finns alltså en majoritet i kommunerna&lt;br&gt;som har klart för sig att det gäller att effektivisera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har granskat volymen undervisning i förhållande till de ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatserna. I detta ingår att se hur målen för invandrarundervisningen följs&lt;br&gt;enligt läroplanen. Jag citerar fritt ur den: ”Målen är att undervisningen i&lt;br&gt;svenska skall leda till en sådan språkförmåga att eleverna uppfattar vad&lt;br&gt;andra säger och kan skaffa sig kunskaper genom läsning samt vågar uttrycka&lt;br&gt;sig i skrift i olika sammanhang.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rapporten framgår att varannan kommun saknar målsättning för in-&lt;br&gt;vandrarundervisningen. Detta är en skrämmande läsning som alla bör ta del&lt;br&gt;av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i Ny demokrati vill stödja invandrarundervisningen i svenska, med be-&lt;br&gt;toningen på svenska. I detta sammanhang vill jag även nämna att vårt förslag&lt;br&gt;att hemspråksundervisningen skall ske i föreningarna kvarstår. Det innebär&lt;br&gt;också en stor besparing. Den beräknas uppgå till ca en miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill satsa på att lära våra invandrare att tala svenska, men inte med ett&lt;br&gt;låt-gå-system. Vi har 74 000 elever som är berättigade att få undervisning i&lt;br&gt;svenska som andra språk. Det är oroande att 18 %, nästan var femte elev,&lt;br&gt;inte läser svenska som andra språk. De deltar inte i den undervisning som de&lt;br&gt;är berättigade till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har vidare prioriterat invandrarundervisning. Då får&lt;br&gt;svenska som andra språk extremt hög prioritet. Det går stick i stäv med verk-&lt;br&gt;ligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska för invandrare har också granskats av riksdagens revisorer. De&lt;br&gt;har granskat sfi-undervisningen och upptäckt ett stort slöseri med skatte-&lt;br&gt;pengar. Revisorerna noterar att varken regeringen eller Skolverket har ut-&lt;br&gt;värderat effekterna av förändringar som beslutats. De konstaterar att antalet&lt;br&gt;studietimmar för dem som utbildas är lågt. Dessutom motsvarar det genom-&lt;br&gt;snittliga totala timantalet oftast mindre än halva behovet för att uppnå önsk-&lt;br&gt;värd normal kunskapsnivå. Det är anmärkningsvärt att revisorerna rappor-&lt;br&gt;terar att endast 32 %, knappt var tredje elev, fullgjorde utbildningen och&lt;br&gt;uppnådde sfi-nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten av dessa missförhållanden uppmärksammades också i ett TV-&lt;br&gt;program om ett bostadsområde som heter Ronna och ligger i Södertälje. Där&lt;br&gt;undervisade man på syrianska i matematik i årskurs fyra. Notera att det inte&lt;br&gt;var på svenska! Läraren skickade sina egna barn till en annan skola för att&lt;br&gt;de skulle få undervisning i svenska. Jag tycker att detta är hårresande. Rek-&lt;br&gt;torn hade gett upp och sade att de inte klarade detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny demokrati har visat på möjligheter till förändrad politik i invandrar-&lt;br&gt;undervisningen. Vi möttes tidigt med förakt från särintressena. Jag är över-&lt;br&gt;tygad om att våra krav är rätt politik för Sverige och dess invandrare. Jag&lt;br&gt;yrkar bifall till vår reservation 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 111 TUVE SKÅNBERG (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Claus Zaar tycker att eleverna skall undervisas på svenska.&lt;br&gt;Det vore väl obarmhärtigt att undervisa ungdomarna på ett språk som de&lt;br&gt;inte behärskar. Man får utgå från deras hemspråk, i det här fallet syrianska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 112 CLAUS ZAAR (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag påpekade att detta gällde årskurs fyra. Man skall innan&lt;br&gt;man låter eleverna komma in i årskursen lära dem svenska språket. Det gör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man genom sfi. Men eftersom jag samtidigt noterar hur dåligt resultat sfi -&lt;br&gt;svenska för invandrare - har, kan man konstatera att resultatet blir som i&lt;br&gt;Ronna. Det är inte så våra invandrare inlemmas i ett samhälle där de kan&lt;br&gt;fullgöra både sina rättigheter och sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 113 TUVE SKÅNBERG (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har fått lära mig att man bör utgå från hur människor&lt;br&gt;faktiskt är och inte vad de borde vara. Jag tycker att även Claus Zaar skulle&lt;br&gt;kunna göra det i fråga om det syrianska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 114 CLAUS ZAAR (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi måste ju titta på vad dessa invandrare behöver. De behö-&lt;br&gt;ver ha kultur genom sina föreningar. De kan också utveckla hemspråket ge-&lt;br&gt;nom föreningarna på frivilligt sätt. Jag har talat med invandrare. De anser&lt;br&gt;detta själva. Det är ingen fantasi som Ny demokrati kläckt. Det kommer&lt;br&gt;från verklighetens folk. I det här fallet var det invandrare som vi frågade vad&lt;br&gt;de ville.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 115 THOMMY OHLSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är tre saker i det här utskottsbetänkandet som jag skulle&lt;br&gt;vilja ta upp. Vänsterpartiet har en meningsyttring som gäller frågan om&lt;br&gt;sänkt skolpliktsålder och tioårig skolplikt. Vi tycker att detta skall ses över&lt;br&gt;snarast av en parlamentarisk kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle också vilja gå in på frågan om samverkan mellan skola, förskola&lt;br&gt;och barnomsorg. Vi anser att de tankegångar som tas upp i den socialdemo-&lt;br&gt;kratiska reservationen är logiska. Det är logiskt att vi får ett gemensamt mål-&lt;br&gt;dokument för grundskolan och barnomsorgen, eftersom verksamheten blir&lt;br&gt;allt mer integrerad. Det är svårt att dra gränser för verksamheten. Det är&lt;br&gt;viktigt att personalen som arbetar med barnen har en helhetssyn. Man får&lt;br&gt;inte bygga upp några vattentäta skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje området jag skulle vilja gå in på är detta om kunskap om homo-&lt;br&gt;sexualitet. Innan jag gör det vill jag säga att det Tuve Skånberg sade om hem-&lt;br&gt;språksundervisningen var bra. Men tyvärr kan jag inte vara lika positiv när&lt;br&gt;det gäller reservationen från kds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att utskottets skrivning är helt okej. Man skriver att homosexuell&lt;br&gt;samlevnad skall erkännas och respekteras och att ingen diskriminering skall&lt;br&gt;ske. Jag studsade till när jag läste kds reservation. Jag var tvungen att slå upp&lt;br&gt;ett par ord. Jag har varit här i bara tre dagar och har inte riktigt kommit in i&lt;br&gt;det politiska fikonspråket. Jag var bl.a. tvungen att slå upp ordet ”irreversi-&lt;br&gt;bel” i Svenska Akademiens ordlista. Betydelsen var ”icke omvändbar; obot-&lt;br&gt;lig”-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skall man tolka detta? Menar kds att homosexualitet är ett sjukdoms-&lt;br&gt;tillstånd eller någonting onaturligt? Är det någonting som man skall skyddas&lt;br&gt;ifrån? Jag kan inte dra någon annan slutsats än att kds menar så. Hur skall&lt;br&gt;man då bete sig? Skall man söka vägledning eller genomgå någon form av&lt;br&gt;omprogrammering?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, fördomar blir inte ett dugg bättre av att lindas in i krångliga ord eller&lt;br&gt;av att ges en vetenskaplig touch. Jag anser att kds går ut med dubbla bud-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagens protokoll 1992193. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skap. Man säger å ena sidan att man respekterar homosexuella människor&lt;br&gt;och att de inte skall diskrimineras, men antyder å andra sidan att homosex-&lt;br&gt;ualitet är något skumt. I det hårdnande klimatet för minoriteter i Sverige får&lt;br&gt;det inte råda några oklarheter, och det är därför viktigt att man avslår kds-&lt;br&gt;reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets meningsyttring och till reservation nr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 116 TUVE SKÅNBERG (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kds har över huvud taget ingen uppfattning om huruvida&lt;br&gt;homosexuella är mer eller mindre skumma. Det faller helt utanför vår kom-&lt;br&gt;petens att yttra oss om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skriver i kds-reservationen bl.a. att ”eleverna bör delges uppfattningen&lt;br&gt;att homosexuell läggning skall erkännas och respekteras”. Vi avslutar med&lt;br&gt;följande ord: ”Självfallet bör eleverna delges värderingen att ingen får dis-&lt;br&gt;krimineras utifrån sexuell läggning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Johnsson tyckte att detta är uttryck för brist på kristen etik. Vad&lt;br&gt;begär ni egentligen av oss? Det är väl oerhört tydligt när det inte står ”bör”&lt;br&gt;utan ”skall” erkännas och respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 117 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repliken gällde Thommy Ohlsson, även om den var litet överspelad. Jag&lt;br&gt;ger därför ordet till Thommy Ohlsson för genmäle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 118 THOMMY OHLSSON (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tuve Skånberg hänvisar till Asser Stenbäcks bok, som vi fick&lt;br&gt;här i förrgår. Den är utgiven av en organisation som heter Rädda familjen.&lt;br&gt;Kds går inte lika långt som Asser Stenbäck gör i sina slutsatser, men jag anser&lt;br&gt;ändå att de tangerar varandra på ett litet olycksaligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig något redovisa vad Asser Stenbäck skriver. Han anser att homo-&lt;br&gt;sexualitet är något som man skall bli fri från. Under rubriken ”Vad skall jag&lt;br&gt;göra för att bli fri?” sätter han upp följande sex punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1. Inse att du behöver bli fri. Om du fortsätter som homosexuell förblir&lt;br&gt;ditt liv splittrat och tomt. Ditt liv rinner ut i sanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom att besluta upphöra med homosexualiteten ger du dig själv ett&lt;br&gt;moratorium under vilket du kan förändras. Som människa har du förmåga&lt;br&gt;att besluta. Du är inte drivved på drifternas hav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inse att en förändring är möjlig. Du har lärt dig homosexualitet. Du kan&lt;br&gt;'lära bort’ denna böjelse och bli heterosexuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förstå att det är den bristande maskuliniteten i din personlighet som är&lt;br&gt;ditt största problem. Bli vad du är! Bli allt mer en människa och en man!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Minimera sexualitetens betydelse i ditt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Ge inte upp! Tro på din framtid!”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en vetenskapsman som har skrivit detta. Jag anser att trams är&lt;br&gt;trams, oavsett om det ges en vetenskaplig klädedräkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 119 ULFMELIN (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall i mitt anförande hålla mig till ett par frågeställ-&lt;br&gt;ningar som tas upp i detta betänkande, som innehåller allt från utbildning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för hästsport och hästhållning till synpunkter på läroplaner och kursplaner.&lt;br&gt;Jag skall också kommentera en del av det som sagts tidigare i debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många kommuner pågår ett omfattande arbete för att skapa större sam-&lt;br&gt;verkan mellan skola och barnomsorg. Det finns såväl pedagogiska som eko-&lt;br&gt;nomiska skäl för en sådan samverkan. En smidig övergång från barnomsorg&lt;br&gt;till skola är viktig. Det finns viktiga kunskaper och erfarenheter inom barn-&lt;br&gt;omsorgen och hos barnomsorgens personal vilka måste tas till vara i skolans&lt;br&gt;arbete. Det finns också stora fördelar med samordning av exempelvis loka-&lt;br&gt;ler, tjänster och andra resurser. Det hindrar inte att även barnomsorgen skall&lt;br&gt;präglas av höga pedagogiska ambitioner för att tidigt ta till vara barnens lust&lt;br&gt;att lära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det viktigt att det finns en klar och tydlig gränsdragning mellan&lt;br&gt;uppgifterna för grundskolan, som omfattas av den allmänna skolplikten och&lt;br&gt;är obligatorisk för kommunerna att anordna, och den frivilliga barnomsor-&lt;br&gt;gen och fritidsverksamheten. Den viktigaste förutsättningen för ett gott sam-&lt;br&gt;arbete mellan skola, förskola och skolbarnomsorg är att samverkan mellan&lt;br&gt;de olika personalgrupperna bygger på en ömsesidig respekt för varandras&lt;br&gt;yrkeskunnande. Det handlar inte om en sammanvävning av roller och upp-&lt;br&gt;gifter utan om en nära kommunikation för att skapa gemensamma synsätt&lt;br&gt;och lösa gemensamma problem. Av det skälet är ett gemensamt måldoku-&lt;br&gt;ment olämpligt, och det är rimligt att även framgent hålla den gränsen klar&lt;br&gt;genom skollag resp, socialtjänstlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kunskap om homosexualitet och skolans ansvar i den frågan&lt;br&gt;vill jag säga att det är viktigt att skolan förmedlar kunskaper om barns och&lt;br&gt;ungdomars utveckling och om andra frågor som är viktiga i dagens samhälle.&lt;br&gt;Skolan skall stödja elevens tonårsutveckling, stärka elevens identitet och ge&lt;br&gt;förutsättningar för att eleven skall kunna möta, förstå och respektera männi-&lt;br&gt;skor med olika bakgrund och ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Puberteten och tonåren innebär stora förändringar, både kroppsliga och&lt;br&gt;känslomässiga, som ger tankar, upplevelser och förväntningar men som&lt;br&gt;också skapar osäkerhet, sårbarhet och frågor hos ungdomarna om dem&lt;br&gt;själva och deras roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetsutvecklingen för de unga har i det moderna samhället en annan&lt;br&gt;karaktär än tidigare. Ungdomstiden har blivit utdragen. Traditionella nor-&lt;br&gt;mer är inte längre självklara, mycket mer är tillåtet, och det ställs stora krav&lt;br&gt;på individen att kunna välja mellan olika alternativ. Kontakterna med&lt;br&gt;vuxengenerationen är ibland bristfälliga, ungdomarna lämnas åt att själva&lt;br&gt;pröva livsformer och finna en identitet. Skolan har här ett ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har granskat hur samlevnadsfrågorna tas upp i skolans lärome-&lt;br&gt;del. Enligt granskningen har intentionerna vid beskrivningen av homosexua-&lt;br&gt;litet i de granskade läromedlen varit positiva. Utrymmet har varit för litet,&lt;br&gt;och det är vi ju ganska vana vid över huvud taget när det gäller samlevnads-&lt;br&gt;frågor, men fördomarna har blivit mindre uttalade och kunskaperna om ho-&lt;br&gt;mosexualitet har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att det är viktigt att frågor om homosexualitet inte be-&lt;br&gt;handlas isolerat, utan att det sker integrerat på ett så naturligt sätt som det&lt;br&gt;är möjligt i undervisningen om samlevnad i olika ämnen och på olika stadier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån principen om människors lika värde uttalar utskottet att diskrimine-&lt;br&gt;ring av homosexuella självfallet inte får accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har, herr talman, fört en debatt i utskottet. I betänkandet finns en skriv-&lt;br&gt;ning om sänkt skolstartsålder och eventuell förlängning av grundskolan till&lt;br&gt;tio år. Detta har tagits upp i en folkpartimotion men också av läroplanskom-&lt;br&gt;mittén. Regeringen kommer att tillsätta en utredning som skall belysa kost-&lt;br&gt;naderna, antalet årskurser och det pedagogiska innehållet i grundskolan. Jag&lt;br&gt;tycker att det är viktigt att utredningen när den till våren skall ta upp detta&lt;br&gt;inte bara håller sig till grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förlängning av grundskolan till exempelvis tio år bör ses mot bakgrund&lt;br&gt;av att vi nyligen har fattat beslut om att gymnasieskolans samtliga linjer skall&lt;br&gt;vara treåriga. Det kan innebära att vi för ungefär hälften av eleverna skulle&lt;br&gt;förlänga skolgången från 11 till 13 år. Enligt min mening måste man se på&lt;br&gt;det tionde skolåret också ur denna synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgången tioårig grundskola bör ungefär motsvara en skolgång&lt;br&gt;t.o.m. årskurs 1 i gymnasieskolan. Om man sedan skall fortsätta till gymna-&lt;br&gt;siet, bör man få starta i årskurs 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan infallsvinkel som man kan diskutera är frågan om ett årskurslöst&lt;br&gt;lågstadium. I och med att skolstarten numera är flexibel borde det vara möj-&lt;br&gt;ligt att underlätta en förlängning av skoltiden för vissa elever, dvs. till tio år.&lt;br&gt;Många barn har ju läs- och skrivsvårigheter, och det går att rikta kritik mot&lt;br&gt;grundskolan. Man har tillåtit elever traska igenom systemet och sedan lämna&lt;br&gt;skolan med stora kunskapsluckor. Det är inte acceptabelt. I ett årskurslöst&lt;br&gt;lågstadium kan man se till att barnen inte lämnar lågstadiet förrän de har&lt;br&gt;kunskaperna. I ett årskurslöst lågstadium blir ett ytterligare år mindre dra-&lt;br&gt;matiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare vill jag beröra Ny demokratis reservation om utbildning och under-&lt;br&gt;visning i svenska språket för invandrare. Claus Zaar sade att just deras för-&lt;br&gt;slag kommer att få genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var faktiskt under Göran Perssons tid som skolminister som bespa-&lt;br&gt;ringar gjordes i hemspråksundervisningen. Bristerna i hemspråksundervis-&lt;br&gt;ningen som Claus Zaar tar upp var faktiskt något som påpekades redan då.&lt;br&gt;Vi var överens i riksdagen om att dessa besparingar skulle göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu hävdar man från Ny demokratis sida att hemspråksundervisningen&lt;br&gt;kostar 1 miljard kronor. Vi har vid ett flertal tillfällen i utbildningsutskottet&lt;br&gt;försökt förklara att det gäller inte bara hemspråk utan även Svenska 2. Den&lt;br&gt;stora delen i dessa kostnader, kära Claus Zaar, utgörs av Svenska 2. Om bar-&lt;br&gt;nen skall få lära sig att läsa svenska måste naturligtvis Svenska 2 behållas.&lt;br&gt;Vem skall i så fall lära barnen svenska om den undervisningen tas bort? Den&lt;br&gt;mindre delen av kostnaderna utgörs av hemspråksundervisningen. De rap-&lt;br&gt;porter som vi har fått visar att hemspråksundervisningen har blivit betydligt&lt;br&gt;effektivare sedan beslutet fattades i riksdagen. Men det finns naturligtvis an-&lt;br&gt;ledning att även i fortsättningen följa upp den frågan liksom alla andra frågor&lt;br&gt;på skolans område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma sak gäller för undervisningen i svenska för invandrare. Riksdagen&lt;br&gt;har fattat beslut om en rejäl uppstramning av undervisningen i svenska för&lt;br&gt;invandrare. Även där kan det finnas fall där undervisningen är mindre effek-&lt;br&gt;tiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet är att Ny demokrati inte vill ha denna typ av undervisning och&lt;br&gt;vill genomföra besparingar på det området. Vem skall då lära människor&lt;br&gt;svenska? Det är den springande punkten. Ny demokrati måste klara ut skill-&lt;br&gt;naden mellan undervisning i svenska för invandrare och intensivundervis-&lt;br&gt;ning för barn i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ge några kommentarer till vad Ingvar Johnsson sade om stor oro i&lt;br&gt;skolorna angående regeringens politik. Jag tror att en del av denna oro hör&lt;br&gt;samman med att vi gått från ett regelstyrt system till ett målstyrt system. Det&lt;br&gt;är vi överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vi behandlingen av fristående skolor. Vi har sett till att fristå-&lt;br&gt;ende skolor blir likvärdigt behandlade gentemot det offentliga skolväsendet.&lt;br&gt;Som bekant var Socialdemokraterna ganska njugga mot fristående skolor&lt;br&gt;under den tid Socialdemokraterna innehade regeringsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Johnsson säger att vi har skjutit upp gymnasiereformen ett år.&lt;br&gt;Detta är felaktigt, herr talman. Gymnasiereformen påbörjades i höstas. Ut-&lt;br&gt;bildningsutskottet var i Kristianstad för några veckor sedan. Ingvar Johnsson&lt;br&gt;var inte med där, men han borde kanske ha varit med. Då hade han upptäckt&lt;br&gt;att alla program finns där. Vi har inte skjutit upp någon gymnasiereform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har vi frågan om Läroplanskommittén. Där har det funnits en&lt;br&gt;expertgrupp. Det är klart att det blir en debatt när den gruppen lägger fram&lt;br&gt;ett förslag. Förslaget har nu skickats ut på remiss. Vi kommer att lyssna på&lt;br&gt;vad remissinstanserna har att säga. Jag tycker att mycket i förslaget är bra.&lt;br&gt;Men det är klart att det finns saker som skall förändras. Självfallet skall det&lt;br&gt;bli konsensus mellan regering och opposition i denna fråga. Det är viktigt&lt;br&gt;med en samsyn i de stora frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i betänkandet och avslag på&lt;br&gt;reservationerna och meningsyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 120 INGVAR JOHNSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först har vi frågan om ett gemensamt måldokument. Ulf&lt;br&gt;Melin använder uttrycket att det skulle vara orimligt med något sådant. Jag&lt;br&gt;tycker inte att resonemangen går ihop. Vi är överens om skrivningen att vi&lt;br&gt;skall underlätta ett lokalt närmande mellan förskola och skola. Vi är överens&lt;br&gt;om skrivningar om att det är viktigt att betona samarbete i lärarutbildningen&lt;br&gt;osv. Sedan gäller det att få ned på papper vad vi gemensamt vill uppnå i de&lt;br&gt;verksamhetsformerna. Då har det blivit orimligt! Jag får inte det hela att gå&lt;br&gt;ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag registrerade att Ulf Melin höjde rösten när han började tala om oron&lt;br&gt;i skolorna. Det gör man vanligtvis om argumenten är svaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Melin säger att gymnasiereformen inte har skjutits upp. Nej, man för-&lt;br&gt;bjöd inte att den skulle påbörjas, men pengarna togs bort. Vidare säger han&lt;br&gt;att likvärdiga bidrag infördes för de privata skolorna och de offentliga sko-&lt;br&gt;lorna. Jag kan bara hänvisa till vad den moderate ordföranden i Kommun-&lt;br&gt;förbundet tycker och vad de borgerliga tycker i Göteborg, Borås eller vilken&lt;br&gt;annan kommun som helst som har yttrat sig i denna fråga, och de tycker att&lt;br&gt;det här är orimligt. De tycker att skolpengen på många håll leder fram till&lt;br&gt;nya klyftor i samhället. De är oroliga för att underhållet av skolorna efter-&lt;br&gt;sätts, då de särskilda anslagen togs bort av den borgerliga regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag vi förde fram i våras om att via arbetsmarknadsinsatser få&lt;br&gt;pengar till satsningar avfärdades rejält. Nu har vi åter fört fram förslagen i&lt;br&gt;motioner. Det skall bli intressant att få se om Moderaterna och de övriga&lt;br&gt;regeringspartierna vill satsa på en god kvalitet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tänker ni på regeringssidan ta den kritik och oro som i dag finns i det&lt;br&gt;svenska skolväsendet på allvar? Tänker ni fortsätta att vifta bort detta så lätt-&lt;br&gt;vindigt som Ulf Melin visat exempel på här?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 121 ULF MELIN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag slogs av att Ingvar Johnsson i inledningen av sitt anför-&lt;br&gt;ande verkligen tog till brösttonerna. Men det mesta han sade hade inte med&lt;br&gt;själva betänkandet att göra. Det kan då vara bra att jag själv replikerar på&lt;br&gt;en del av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har frågan om ett gemensamt måldokument om skolan och barnomsor-&lt;br&gt;gen. Jag tycker att det är väsentligt att vi ser till att det sker en samverkan&lt;br&gt;angående lokaler, tjänster, resurser osv. De utgör en stor del av den kommu-&lt;br&gt;nala budgeten. Men det är oerhört viktigt att skilja på vad som är omsorg&lt;br&gt;och vad som är skola. Vi skall utnyttja förskollärare, fritidsledare osv. som&lt;br&gt;resurs i skolan, och eventuellt tvärtom. Men vi skall utnyttja personalen på&lt;br&gt;ett professionellt sätt. Med Socialdemokraternas syn på dessa frågor är ris-&lt;br&gt;ken att förskolläraren blir lärare och läraren blir förskollärare. Jag vill inte&lt;br&gt;medverka till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vi frågan om gymnasiereformen. Vi tog bort de resursmedel&lt;br&gt;som ställts till förfogande för att genomföra reformen. Självfallet får kom-&lt;br&gt;munerna pengar för de platser som finns. De pengarna har vi inte tagit bort.&lt;br&gt;Det borde faktiskt Ingvar Johnsson vara medveten om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fristående skolor vill jag säga följande. Det är klart att Kom-&lt;br&gt;munförbundet, som uppvaktade regeringen och utbildningsutskottet, inte&lt;br&gt;vill ha pekpinnen att man måste ge 85 % av den kommunala kostnaden per&lt;br&gt;stadium till en fristående skola, för det vill kommunerna besluta själva. Det&lt;br&gt;är den utgångspunkten man har som kommunalpolitiker, men vi som riks-&lt;br&gt;dagspolitiker måste faktiskt se helheten, och jag tror att det är oerhört viktigt&lt;br&gt;att vi sätter ett golv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan kan jag gärna säga att när vi har fått en utvärdering kan vi diskutera&lt;br&gt;om nivån skall vara 85 % eller inte, oavsett om det skall vara upp eller ned.&lt;br&gt;Men att nu döma ut reformen, sedan den har varit i kraft inte ens ett halvt&lt;br&gt;år, tycker jag är litet grand för tidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag säga att de 300 miljonerna var någonting som Social-&lt;br&gt;demokraterna blev tvingade till, när de behövde kommunisternas stöd för&lt;br&gt;att kunna kommunalisera lärarkåren. Ni hade ju tidigare uttalat principen&lt;br&gt;att lokalerna är kommunens ansvar. Vi från regeringssidan tycker även fort-&lt;br&gt;sättningsvis att så skall det vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 122 INGVAR JOHNSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Kan Ulf Melin förklara varför han försvarar ett system som&lt;br&gt;i många stadsdelar, exempelvis i Göteborg, innebär betydligt högre ersätt-&lt;br&gt;ning till fristående skolor än till kommunernas egna skolor i samma område?&lt;br&gt;Jag tycker att en sådan ordning visar på hur orimligt förslaget är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tal om lokalerna skulle jag vilja säga att i våras sade ni nej, nej, nej till&lt;br&gt;att satsa på att förbättra skolornas lokaler. När vi nu återigen har redovisat&lt;br&gt;en rad projekt, fortsätter ni såvitt jag förstår att säga nej, nej, nej, trots att&lt;br&gt;det inte kostar samhället särskilt mycket mer att rusta upp skollokaler än att&lt;br&gt;låta byggnadsarbetarna få ersättning från a-kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Melin riktade kritik mot mig för det jag hade behagat ta upp i mitt&lt;br&gt;inledningsanförande. Det är klart att om man möts av en argumentering som&lt;br&gt;man själv upplever som obehaglig, då kan man tycka att det var fel att den&lt;br&gt;togs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tycker jag att svaret på frågan om satsning på gymnasieskolan eller&lt;br&gt;inte var litet märkligt. När jag sade att ni tog bort pengarna, gick Ulf Melin&lt;br&gt;i polemik mot mig och sade: Vi tog bort resursmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var en innovation. Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan ”peng-&lt;br&gt;arna” och ”resursmedlen”, måste jag säga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 123 ULF MELIN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om jag var otydlig på en punkt, skall jag försöka förtydliga&lt;br&gt;vad jag sade. Jag är inte säker på att jag var så otydlig egentligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sade ”genomföranderesursen”, och jag tror inte att det är någonting&lt;br&gt;som jag har hittat på, Ingvar Johnsson. Läs läroplanskommitténs betän-&lt;br&gt;kande, där man också använder det uttrycket. Så det språkbruket har vi -&lt;br&gt;kanske dess värre - i skolans värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tillbaka till ämnet fristående skolor. Ingvar Johnsson tog upp ett par&lt;br&gt;exempel på att en fristående skola får mer pengar än vad den kommunala&lt;br&gt;skolan får. Men utbildningsutskottet rättade ju till de små skavanker som&lt;br&gt;fanns i den proposition regeringen lämnade till riksdagen. Så nästa år lär vi&lt;br&gt;inte uppleva det Ingvar Johnsson talar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att utbildningsutskottet gör vissa tillrättalägganden&lt;br&gt;gentemot departementet. Det har jag varit med om under de år jag har suttit&lt;br&gt;i utbildningsutskottet och vi haft en socialdemokratisk skolminister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan några ord om stimulans till lokaler och byggnationer. Jag tycker att&lt;br&gt;det är viktigt att kommunerna har ansvaret för lokalkostnaderna. Det skall&lt;br&gt;inte staten ha. Staten skall inte komma med pekpinnar och detaljstyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste fråga: Tycker Ingvar Johnsson att det är rimligt att kommuner&lt;br&gt;som har satsat på skolorna och har bra lokaler - i stort sett har skolorna bra&lt;br&gt;lokaler - skall bli diskriminerade av staten? Skall de kommuner missgynnas&lt;br&gt;som har satsat pengar, i förhållande till dem som inte har satsat tidigare? Är&lt;br&gt;det socialdemokratisk politik att det skall vara sådana villkor? Jag har svårt&lt;br&gt;att inse att det skall vara så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 124 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vi går vidare, konstaterar jag att den förhoppning som jag uttryckte&lt;br&gt;när debatten startade, att vi skulle kunna vara klara till kl. 18.00, ser ut att&lt;br&gt;komma på skam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de dispositioner som riksdagsledamöter har gjort har vi&lt;br&gt;beslutat att inte företa någon votering i kväll men att kammaren avslutar de-&lt;br&gt;batten i åtminstone detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna är alltså: fullföljd debatt om utbildningsutskottets be-&lt;br&gt;tänkande nr 1 men ingen votering i kväll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 125 CLAUS ZAAR (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ulf Melin sade att han skulle lära mig att räkna miljoner till&lt;br&gt;hemspråksundervisningen. Jag vill poängtera att jag verkligen har försökt&lt;br&gt;göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I går var jag i kontakt med Utbildningsdepartementet. Där kunde man då&lt;br&gt;få fram siffran att besparingen skulle uppgå till 800 miljoner kronor, om vårt&lt;br&gt;förslag genomfördes, vilket jag hoppas och tror skall vara möjligt. I den ut-&lt;br&gt;räkningen togs ingen hänsyn till lokalkostnader-undervisningen i hemspråk&lt;br&gt;skulle alltså ske ute på gatan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi har fått fram den siffran borde det väl kunna föras en nyanserad&lt;br&gt;debatt. Dessutom har undersökningar, i Malmö exempelvis, visat att där det&lt;br&gt;anordnas hemspråksundervisning, alltså i invandrartäta områden, är genom-&lt;br&gt;snittet för skolpengen 20 000 kr högre per elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bläddrar vidare i statistiken från Kommunförbundet, som finner det&lt;br&gt;anmärkningsvärt att kommunerna, trots att flertalet av dem nu har större&lt;br&gt;gruppstorlekar än tidigare, inte har nått upp till mer än i genomsnitt tre och&lt;br&gt;en halv elev per grupp på högstadiet, fast den förre utbildningsministern&lt;br&gt;hade som målsättning att det skulle vara minst fyra elever i gruppen, för att&lt;br&gt;undervisning skulle anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här finns alltså en stor besparing att göra. Låt oss ta till vara den möjlighe-&lt;br&gt;ten och nyansera debatten om invandrarundervisningen. Vi vet ju av den&lt;br&gt;tidigare debatten hur eländiga vissa skollokaler ser ut. Det finns alltså andra&lt;br&gt;hål att stoppa i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att vi får återkomma med ytterligare fakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 126 ULF MELIN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Claus Zaar nämnde förut att vi satsar en miljard på hem-&lt;br&gt;språksundervisningen. Nu säger han 800 miljoner kronor, och den siffran&lt;br&gt;tror jag är ganska korrekt. Men kom ihåg att Svenska 2 ligger i dessa 800&lt;br&gt;miljoner! Själva hemspråksundervisningen motsvarar knappt hälften av den&lt;br&gt;summan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekvationen går inte ihop när man samtidigt i en reservation som gäller&lt;br&gt;grundskolan säger: ”1 grundskolan bör intensivundervisning sättas in så att&lt;br&gt;invandrareleverna snabbt når sådan nivå på sina kunskaper i svenska som&lt;br&gt;krävs för att kunna följa den ordinarie undervisningen.” Hur skall ni klara&lt;br&gt;av detta när ni vill ta bort alla pengar? Hur skall skolan finansiera undervis-&lt;br&gt;ningen? Förmodligen blir lokalerna i så fall sämre - om man nu skall blanda&lt;br&gt;äpplen och päron - eftersom det då finns ännu mindre pengar att satsa på&lt;br&gt;dessa. Det man skall diskutera är det halva beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är viktigt att vi fortlöpande utvärderar den här verksam-&lt;br&gt;heten liksom all annan verksamhet. Jag tycker exempelvis att det är bra att&lt;br&gt;läroplanskommittén föreslår att hemspråket skall vara ett tillval. När det se-&lt;br&gt;dan gäller gruppstorleken har jag för mig att utskottet beslöt sig för talet&lt;br&gt;fem. Det är då viktigt att komma ihåg att om det är ett lägre tal - såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre och en halv, vilket Claus Zaar nämnde - och man inte är effektiv, är det&lt;br&gt;kommunen som får betala den kostnaden och inte staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att det blir en kostnad när det är fråga om invandrarele-&lt;br&gt;ver. Många kanske inte har fått någon undervisning över huvud taget. De&lt;br&gt;kommer från krigshärjade länder osv., och de är i vissa fall analfabeter. Kost-&lt;br&gt;naden per plats för de eleverna blir självfallet högre än för svenska barn. Det&lt;br&gt;är ganska så självklart. Det är viktigt att se till att eleverna snabbt lär sig&lt;br&gt;svenska och kommer upp på en nivå som gör att de kan gå i vanliga klasser.&lt;br&gt;Låt oss satsa på detta. Det tycker jag är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 127 CLAUS ZAAR (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller den summa vi nu diskuterar frågade jag ut-&lt;br&gt;tryckligen handläggaren på Utbildningsdepartementet, och jag gjorde det&lt;br&gt;två gånger. Jag fick då denna uppgift. Nu har jag suttit här och gjort ett&lt;br&gt;snabbt överslag. Ulf Melin talar om besparingen. Är det då inte fråga om&lt;br&gt;skattepengar som kommer genom kommunen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egentligen kostar den här karusellen över två miljarder, beräknat med ett&lt;br&gt;snabbt överslag. Vi har inte brytt oss om att diskutera Svenska 2. Vi diskute-&lt;br&gt;rar hemspråk. Siffran 2 miljarder får jag genom att hemspråksundervis-&lt;br&gt;ningen har 103 000 elever. Om då vaije elev i skolan kostar ca 20 000 kronor&lt;br&gt;extra i skolpeng, blir det ju 2 miljarder. Det är inga småbelopp vi talar om.&lt;br&gt;Det är stora pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi menar med effektivisering är att det skall vara större grupper och&lt;br&gt;att denna undervisning skall ske utanför ordinarie undervisningstid. När det&lt;br&gt;gäller hemspråk vill jag betona att eleverna även i fortsättningen får ha hem-&lt;br&gt;språksundervisning. Det är bara det att vi inte skall betala denna med stats-&lt;br&gt;medel, utan det är fråga om frivillig undervisning. Då kan den också kombi-&lt;br&gt;neras med ett intressant och utvecklande kulturarbete. Det tror jag ger bra&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill satsa på Svenska för invandrare, men vi vill inte ha det resultat som&lt;br&gt;vi nu ser och som jag har redogjort för tidigare. Det har framförts en föröd-&lt;br&gt;ande kritik från riksdagens revisorer och också internt via Kommunförbun-&lt;br&gt;dets undersökning. Dessutom fick vi förra året Riksrevisionsverkets rap-&lt;br&gt;port, där man också påpekade de kostnader som finns i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är en liten del av det som är orsak till att vi i dag fick den finansiella&lt;br&gt;åtgärd som jag nämnde i mitt tidigare anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 128 ULF MELIN (m) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att det ändå vore litet ärligare, Claus Zaar, att i&lt;br&gt;stället säga att ni vill avskaffa hemspråksundervisningen fullt ut. Det är ju&lt;br&gt;vad det handlar om. Hur skall man kunna förmedla undervisning när ni över&lt;br&gt;huvud taget inte vill anslå några pengar? Jag får faktiskt inte ekvationen att&lt;br&gt;gå ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan talas det om att det är viktigt att man läser svenska. Kostnaden för&lt;br&gt;Svenska 2 betalas av dessa pengar-jag tror att det är tredje gången jag säger&lt;br&gt;detta - och de medlen vill ni ta bort. Då skall vi alltså inte heller ha någon&lt;br&gt;Svenska 2 i skolan i så fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är viktigt även för Claus Zaar att lära sig skilja mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagens protokoll 1992193. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska för invandrare, som är den undervisning som vuxna som skall ut i&lt;br&gt;arbetslivet får, och den intensivundervisning i svenska som grundskolebar-&lt;br&gt;nen får. Det måste vi trots allt kunna skilja på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de utvärderingar som hitintills har gjorts har grupperna blivit&lt;br&gt;större. De stora brister som tidigare fanns har delvis åtgärdats. Jag tror också&lt;br&gt;att det finns en del att göra. Men det är våra kommunalpolitiker som skall&lt;br&gt;se över organisationen osv. Det skall vi inte göra här i riksdagen. Det vore&lt;br&gt;lämpligt att Ny demokrati i de fullmäktigeförsamlingar där partiet är repre-&lt;br&gt;senterat tar upp denna fråga till granskning och också lägger fram förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 129 CHRISTER LINDBLOM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Folkpartiet har sedan länge pläderat för en sänkning av den&lt;br&gt;obligatoriska skolstartsåldern och en tioårig grundskola. Regeringen har nu&lt;br&gt;aviserat att den skall tillsätta en utredning om de här frågorna under våren.&lt;br&gt;Detta hälsar vi naturligtvis med stor tillfredsställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är inte ensamma om att vilja förändra grundskolan på detta sätt. Både&lt;br&gt;lärarfack och Läroplanskommittén har de här tankarna, för att nämna&lt;br&gt;några. I en lärarenkät som Folkpartiet gjorde i våras visade det sig att det&lt;br&gt;fanns en mycket stor majoritet för en tidigare skolstart kombinerat med ett&lt;br&gt;år adderat till de nio vi har i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många frågor som behöver belysas i en utredning: samhällseko-&lt;br&gt;nomiska, pedagogiska och andra effekter, erfarenheter från andra länder&lt;br&gt;med tidigare skolstart, behovet av fortbildning, effekter på kurs- och timpla-&lt;br&gt;ner, för att nämna några exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt viktigaste argument för sexårsstart är att skapa förutsättningar för en&lt;br&gt;mjuk övergång från förskola till skola genom ett samarbete mellan lågstadie-&lt;br&gt;och förskollärare. Vi vill göra detta eftersom vi tror att barnen gynnas av den&lt;br&gt;modellen. En tioårig grundskola skulle också ge mer tid för att i en alltmer&lt;br&gt;ökande schematrängsel lära in baskunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I både debattartiklar och brev till oss ledamöter i utbildningsutskottet har&lt;br&gt;som en följd av Läroplanskommitténs betänkande denna trängsel aktualise-&lt;br&gt;rats. Representanter för de ämnen som föreslagits få minskade timutrym-&lt;br&gt;men försvarar sig kraftfullt mot indragningarna. Utan att ta ställning i sak&lt;br&gt;konstaterar jag att ekvationen med ökat timutrymine för några ämnen är&lt;br&gt;svår att lösa om inte timutrymmet för andra ämnen dras ned. Effekterna&lt;br&gt;skulle kunna mildras genom att mer tid skapas genom ett tionde skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att påpeka att en sådan här reform på intet sätt skulle&lt;br&gt;vara ett hinder för de försöksverksamheter med flexiblare skolformer som&lt;br&gt;pågår ute i landet. Jag tänker då t.ex. på årskurslösa lågstadier, som Ulf Me-&lt;br&gt;lin nämnde. Självfallet skall inte i begreppet obligatorisk skolstart vid sex års&lt;br&gt;ålder läggas in en begränsning av möjligheter att skapa nya skolmodeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan kommer att ha en nyckelroll under kommande år för att&lt;br&gt;öka kvaliteten på såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande ut-&lt;br&gt;bildning. I en del kommuner pågår diskussioner om att skapa en mer kursut-&lt;br&gt;formad gymnasieskola, där eleverna i högre utsträckning än i dag kan styra&lt;br&gt;studieinnehåll och studietakt. Även Läroplanskommittén är inne på dessa&lt;br&gt;tankar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hade i våras tillfälle att studera det isländska kursutformade gymnasie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemet, bl.a. tillsammans med Tuve Skånberg, och det var en mycket posi-&lt;br&gt;tiv upplevelse. Genom att eleverna själva får ta ett större ansvar för sina stu-&lt;br&gt;dier har man uppnått högre motivation, men också avsevärt mindre diciplin-&lt;br&gt;problem. Den isländska gymnasieskolan är i princip fyraårig, och medelstu-&lt;br&gt;dietiden ligger väl där någonstans. Men man kan se en spridning mellan tre&lt;br&gt;och fem års studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall bli spännande att följa vad kommunernas frihet inom skolområ-&lt;br&gt;det resulterar i. Vi vet ju att det i dag finns många exempel på flexibla lös-&lt;br&gt;ningar i kommunerna. Jag är övertygad om att vi kan förvänta oss en mång-&lt;br&gt;fald av idéer och lösningar inom både grundskola och gymnasieskola. Det är&lt;br&gt;viktigt att Skolverket ser som en av sina främsta uppgifter att samla ihop och&lt;br&gt;sprida de goda exemplen över landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också kommentera Tuve Skånbergs reservation angående homo-&lt;br&gt;sexualitet. Utskottet säger som en kommentar till de yrkanden som Barbro&lt;br&gt;Westerholm och Karin Pilsäter har om förbättrad utbildning i denna fråga,&lt;br&gt;att homosexuell samlevnad måste erkännas och respekteras. Jag kan inte&lt;br&gt;förstå att denna lydelse kan uppfattas som kontroversiell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån grundläggande principer om människors lika värde tycker jag att&lt;br&gt;skrivningen är självklar. Däremot är den beskrivning av homosexualitetens&lt;br&gt;bakgrund och natur som finns i reservationen i högsta grad kontroversiell&lt;br&gt;och kan på intet sätt ligga till grund för utbildning eller information om ho-&lt;br&gt;mosexualitet i den svenska skolan. Reservationen utgår såvitt jag förstår&lt;br&gt;från en förklaringsmodell som saknar en bred vetenskaplig förankring. Att&lt;br&gt;utbildningsutskottet i ett betänkande skulle använda en skrivning som den i&lt;br&gt;reservationen är därför helt otänkbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommentar till Stefan Kihlbergs reservation om Svenska för invand-&lt;br&gt;rare vill jag instämma i det som Ulf Melin och andra redan sagt. Är man&lt;br&gt;inte beredd att ge resurser till detta är det svårt att tänka sig att kvalitet och&lt;br&gt;effektivitet kommer att öka i enlighet med motionens ambitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan raljerade Claus Zaar över s.k. experter. Jag brukar annars känna&lt;br&gt;Ny demokratis partilinjer som att man mer raljerar över inkompetenta poli-&lt;br&gt;tiker och lyfter fram de experter som egentligen borde styra det teknokra-&lt;br&gt;tiska Sverige som man ibland frammanar en bild av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråket är enligt min mening en nödvändig bro till goda svenskkun-&lt;br&gt;skaper. Finns inte den bron, finns inte kunskaper om de hemspråk som ele-&lt;br&gt;verna talar, och har vi inte kompetenta lärare, skall vi inte inbilla oss att vi&lt;br&gt;skall kunna få goda svenskkunskaper i svensk skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i UbUl och avslag&lt;br&gt;på samtliga reservationer och meningsyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 130 TUVE SKÅNBERG (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Christer Lindbloms invändning kan lättast klargöras genom&lt;br&gt;att läsa innantill i reservationen. Där står att eleverna bör delges uppfatt-&lt;br&gt;ningen att homosexuell läggning skall erkännas och respekteras, men också&lt;br&gt;att den kan ses som resultatet av en identifikationsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har aldrig varit min eller kds mening att knyta oss till en särskild forsk-&lt;br&gt;ning. Vi vet - vilket är bestyrkt av forskarna Weinberg, Williams, Bieber,&lt;br&gt;Dannecker, Reiche och Stenbäck - att det finns olika meningar i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga. Vi i kds menar, att när det inte är klart att man föds homosexuell, och&lt;br&gt;det finns många goda forskare som ser det som en dynamisk identifikations-&lt;br&gt;process, måste vi stödja ambivalenta elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 131 CHRISTER LINDBLOM (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det Tuve Skånberg återger ur sin egen reservation är vi till&lt;br&gt;dels överens om. Det jag menar är att riksdagens utbildningsutskott inte kan&lt;br&gt;stå bakom en skrivning som utgår från en av många existerande förklarings-&lt;br&gt;modeller. Det är egentligen min huvudinvändning mot reservationen. Vi&lt;br&gt;måste basera våra betänkanden på en bred forskning, där man belyser frågan&lt;br&gt;från många olika håll. Min huvudinvändning är att man har valt en förkla-&lt;br&gt;ringsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 132 TUVE SKÅNBERG (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skulle välkomna en sådan belysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 133 CLAUS ZAAR (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Christer Lindblom säger att jag raljerar över experter. Om&lt;br&gt;vi ser till dagens situation, kan vi konstatera att kanske många kriser hade&lt;br&gt;undvikits om vi sett på frågan med litet sunt förnuft och vägt detta mot alla&lt;br&gt;expertuttalanden. Det är klart och tydligt att det finns experter som i åtskil-&lt;br&gt;liga fall styrs av särintressen - särintressen som betalar dessa experter genom&lt;br&gt;icke godkända system, dvs. i former som kan liknas med mutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ni kommer att få avslöjanden om sådant även i framtiden. Vi har sett det&lt;br&gt;tidigare. Jag säger att man noga skall väga experternas utlåtanden och att&lt;br&gt;man inte alltid skall ta dem för att vara det bästa alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har givetvis tittat på vad experter säger om hemspråk. Men jag konsta-&lt;br&gt;terar direkt att man måste väga in även sunt förnuft i detta. Det går inte att&lt;br&gt;bara tro på vad experterna skriver sida upp och sida ned. Vi måste granska&lt;br&gt;en verksamhet och se hur den fungerar. När man talar om att man skall&lt;br&gt;bygga en bro, är det väl en hängbro som snart är rutten och rasar ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste ha en verksamhet som syftar till att eleverna skall lära sig det&lt;br&gt;svenska språket. Vårt parti har krävt att man för att bli svensk medborgare&lt;br&gt;skall kunna det svenska språket. Det behövs för att man skall klara av både&lt;br&gt;skyldigheter och rättigheter och för att man skall kunna leva i detta land och&lt;br&gt;fullgöra alla sina plikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har sett avarter av detta. Det kan ju bero på språkförbistring att det har&lt;br&gt;förekommit mängder av bidragsfusk, vilket har synts i pressen. Det kan bero&lt;br&gt;på sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 134 CHRISTER LINDBLOM (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sunt förnuft, Claus Zaar, är att se till att man har kompe-&lt;br&gt;tenta lärare i hemspråk som kan förmedla kunskaper i svenska språket. Hur&lt;br&gt;skall man kunna lära sig svenska om man kommer från ett helt annat land,&lt;br&gt;om man inte har någon som förmedlar kunskapen och som fungerar som den&lt;br&gt;bro som jag nyss talade om? Det menar jag är sunt förnuft, inte att linda in&lt;br&gt;detta i en mängd konstiga resonemang om avarter av bidrag och om särin-&lt;br&gt;tressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden är att vi måste ha kompetenta lärare och medel för att bedriva&lt;br&gt;denna undervisning om den skall fungera och bli precis så effektiv och kvali-&lt;br&gt;tativ som Claus Zaar och reservanten i detta fall har skrivit om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 135 CLAUS ZAAR (nyd) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har noterat att det i Kommunförbundets rapport, som&lt;br&gt;jag har hänvisat till tidigare, står att en höjning av kompetensen, behörighe-&lt;br&gt;ten, hos de lärare som Christer Lindblom nämner har skett. Men jag anser&lt;br&gt;inte att vi har råd att ha lärare i 85 språk - det närmar sig 100 språk - i vårt&lt;br&gt;svenska skolväsende, när man inte har det i andra länder. Vi kan inte vara&lt;br&gt;unika. Vi kommer att få konkurrera på Europamarknaden och måste hålla&lt;br&gt;oss till en nivå där det handlar om sunt förnuft i detta fall. Och det är inte&lt;br&gt;möjligt om man har 85 olika språk i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 136 CHRISTER LINDBLOM (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag måste ställa en fråga. Om det är rimligt med 10, 12 eller&lt;br&gt;14 språk, hur skall då de som talar något av de resterande 70 språken kunna&lt;br&gt;lära sig svenska, om deras språk över huvud taget inte finns representerat i&lt;br&gt;lärarkåren?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 137 INGRID NÄSLUND (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill först nämna några ord om skolpliktsåldern. Folkpar-&lt;br&gt;tiet har väckt en motion om att man vill att en utredning skall tillsättas om&lt;br&gt;en tioårig skolgång och att barnen skall börja skolan vid sex års ålder. Vi från&lt;br&gt;kds tycker absolut inte att det är fel att en utredning tillsätts, men vi är glada&lt;br&gt;över att det i utskottstexten talas om en översyn där man inte på något sätt&lt;br&gt;binder sig, speciellt inte när det gäller en tioårig skolgång, som skall utredas.&lt;br&gt;Översynen skall handla om vid vilken ålder barnen skall börja i skolan. Det&lt;br&gt;sägs inte något om att alla barn nödvändigtvis skall gå tio år i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår uppfattning är att det skall vara ett flexibelt lågstadium, som har en&lt;br&gt;flexibel skolstart och som är årskurslöst. Det skulle bättre tillfredsställa det&lt;br&gt;faktum att elever är så olika att alla inte rimligtvis kan behöva samma tid för&lt;br&gt;att lära sig läsa. Men detta har vi säkert tillfälle att återkomma till. Jag har&lt;br&gt;tidigare varit inne på detta tema i kammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja tala huvudsakligen om de tre motioner där ANT-frågorna&lt;br&gt;tas upp och där det framhålls att de i viss mån under senare år har satts på&lt;br&gt;undantag i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag konstaterar av egen erfarenhet att vi för några år sedan hade en mer&lt;br&gt;intensiv ANT-undervisning i skolan. Skolan lever inte i ett vakuum, utan&lt;br&gt;man är beroende av samhället runt omkring. Hur debatten förs i massmedia&lt;br&gt;i t.ex. dessa frågor spelar stor roll också för om man i skolan skall finna gehör&lt;br&gt;för en undervisning i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu vet jag att det från massmedias sida med bestämdhet hävdas att man&lt;br&gt;inte kan åläggas att ta samhällsansvar i sådana frågor och att man på något&lt;br&gt;sätt skulle propagera för dessa frågor på grund av att det skulle vara bra för&lt;br&gt;våra skolelever. Jag kan respektera den synpunkten. Massmedia är i huvud-&lt;br&gt;sak till för att spegla vad som debatteras i samhället och vad som försiggår&lt;br&gt;på det praktiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja vända upp och ned på hela denna fråga och låta aktiviteten&lt;br&gt;utgå från eleverna. Jag tror att det skulle kunna ge den absolut mest positiva&lt;br&gt;ANT-undervisning som vi kan få i skolan. Initiativet måste naturligtvis&lt;br&gt;komma från skolan och vara den enskilda skolans ansvar. Om inte skolan tar&lt;br&gt;detta ansvar är det naturligtvis kommunen som måste se till att en bra ANT-&lt;br&gt;undervisning bedrivs. Om sådan inte finns med i den lokala arbetsplanen,&lt;br&gt;måste den tas in i skolplanen. Om inte kommunerna fullgör denna skyldighet&lt;br&gt;faller det på Skolverket. Vi är därför tacksamma för den skrivning som nu&lt;br&gt;finns, nämligen att detta ingår i Skolverkets tillsynsområde. Men det vore&lt;br&gt;en stor fördel om detta utgick från eleverna. Stimulansen måste naturligtvis&lt;br&gt;komma från lokala arbetsplaner och från lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För några år sedan hade vi i Göteborg en utbildning av elever som hade&lt;br&gt;valts av sina kamrater när det gäller dessa frågor. De gick en kort utbildning,&lt;br&gt;och de fick sedan ta tag i ANT-undervisningen. Det föll mycket väl ut. Jag&lt;br&gt;skulle vilja se en förnyelse av dessa arbetsformer när det gäller dessa frågor.&lt;br&gt;Jag skulle också vilja se att eleverna drog in föräldrarna, men att det snarare&lt;br&gt;blev eleverna som undervisade föräldrarna på detta område. Jag skulle&lt;br&gt;också vilja se att eleverna i detta sammanhang gick ut i samhället och ifråga-&lt;br&gt;satte t.ex. att denna regering inte har kunnat komma fram till en gemensam&lt;br&gt;tobakslag. Hur kan det komma sig att vi tycker att elever skall avhålla sig&lt;br&gt;från att röka, att de skall ha en sansad syn på droger, både alkohol och narko-&lt;br&gt;tika, men att vi själva inte ens kan se till att allergiker slipper att vistas i ar-&lt;br&gt;betslokaler och i offentliga lokaler som är fyllda av t.ex. rök?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang skulle jag vilja se utmaningar från Sveriges elever, att&lt;br&gt;de utmanar politiker, att de utmanar riksdagsmän och varför inte riksdags-&lt;br&gt;kvinnor. Vi har stora problem, inte minst med att allt fler kvinnliga elever&lt;br&gt;börjar röka. Kvinnorna och flickorna står för det mesta av rökandet i det&lt;br&gt;här landet. Därför skulle jag vilja utmana kvinnliga ministrar och kvinnliga&lt;br&gt;riksdagsmän att gå i spetsen för att skapa modeller på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sådana saker kom från eleverna, skulle vi anse det som mycket mer&lt;br&gt;moraliserande än om det kom t.ex. från mig. Därför skulle jag vilja se en&lt;br&gt;mycket stor aktivitet från elevernas sida. Jag tycker att de skall gå ut i sam-&lt;br&gt;hället och studera hur det ligger till med dessa frågor, att de har ett laborativt&lt;br&gt;arbetssätt, vilket vi anser är så bra i skolan, att de undersöker vad som är bra&lt;br&gt;för hälsan och vad som inte är bra och att de undersöker hur vuxna reagerar&lt;br&gt;på det som de vet i denna fråga och om detta har någon betydelse för vuxnas&lt;br&gt;liv och hälsa. De kan till skolan bjuda in människor som har haft dåliga erfa-&lt;br&gt;renheter av att använda droger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan dra mig till minnes ett exempel från min egen skola. I den klass&lt;br&gt;som jag hade fanns det en patient från Renströmska, ett lungsjukhus i Göte-&lt;br&gt;borg. Jag kan tala om att ingenting av det någon av oss på skolan tidigare&lt;br&gt;hade sagt om rökning betydde mer för ungdomarnas åsikter om denna efter&lt;br&gt;den information om droger som vi hade haft än vad den patienten - som själv&lt;br&gt;hade böljat röka vid åtta års ålder - gjorde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det här sättet skulle vi kunna få elever som både aktivt deltar i samhälls-&lt;br&gt;debatten och spelar en roll i samhället. Jag menar att de här frågorna alldeles&lt;br&gt;särskilt lämpar sig just för en sådan aktiv samhällsinsats från elevernas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss alltså vända upp och ner på ANT-informationen i skolan. Låt den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgå från eleverna till föräldrar och till vuxna i samhället, och också till oss.&lt;br&gt;Jag hoppas att eleverna ställer krav på en ny tobakslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 138 LOTTA EDHOLM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Villkoren för homosexuella människor i Sverige har förbätt-&lt;br&gt;rats avsevärt under de senaste åren. Homosexualitet betraktas inte längre&lt;br&gt;som en sjukdom, och fördomarna har förmodligen också minskat. Fler och&lt;br&gt;fler homosexuella vågar visa för sin omvärld att de lever i ett förhållande&lt;br&gt;med någon av samma kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav är Tuve Skånbergs reservation i utbildningsutskottet&lt;br&gt;ett slag i ansiktet på homosexuella människor. Tuve Skånberg vänder sig mot&lt;br&gt;att utskottet i all enkelhet skriver: ”Homosexuell samlevnad måste erkännas&lt;br&gt;och respekteras.” För mig som liberal var den här meningen så självklar att&lt;br&gt;jag först inte förstod vari det kontroversiella låg. Självklart skall människor&lt;br&gt;leva sina egna liv utan uttalanden från politiker om att just deras sätt att leva&lt;br&gt;inte skall erkännas och respekteras. Så länge man inte skadar andra, kan det&lt;br&gt;väl inte vara något fel i det. När jag läste Tuve Skånbergs reservation förstod&lt;br&gt;jag att denna enkla sanning inte gäller för kds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuve Skånberg vänder sig mot att riksdagen vill erkänna och respektera&lt;br&gt;homosexuell samlevnad. Vad innebär då det här? Jo, det innebär att Tuve&lt;br&gt;Skånberg förstår att han inte kan hindra människor från att vara homosexu-&lt;br&gt;ella. Däremot vill han, genom att fördöma den homosexuella handlingen, få&lt;br&gt;homosexuella människor att avstå från att ha någon att älska. Den homosex-&lt;br&gt;uella tanken är tydligen inte så farlig, enligt Tuve Skånberg. Den homosexu-&lt;br&gt;ella handlingen däremot måste fördömas. Maken till hyckleri får man leta&lt;br&gt;efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin reservation beskriver Tuve Skånberg homosexualitet som en ”stör-&lt;br&gt;ning” och som en ”process” som inte är ”irreversibel”. Den heterosexuella&lt;br&gt;läggningen sägs också vara den ”mest kroppsautentiska”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just denna syn på homosexualitet trodde jag att vi i Sverige hade kommit&lt;br&gt;ifrån. Homosexualitet är inte vare sig en störning eller en sjukdom. Tuve&lt;br&gt;Skånbergs fördomar beträffande homosexuella leder till att sten läggs på&lt;br&gt;bördan för den del av befolkningen som redan nu är hårt prövad av omgiv-&lt;br&gt;ningens fördomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Homosexuella finns - här mitt ibland oss och även i de kristna leden. Det&lt;br&gt;är dags att vi erkänner och respekterar även homosexuella människors rätt&lt;br&gt;att söka och att finna någon att älska. Tolerans och ödmjukhet borde vara&lt;br&gt;honnörsord också för det parti som Tuve Skånberg representerar. Annars får&lt;br&gt;vi ett hårt och omänskligt samhälle, där fördomsfullhet råder och människor&lt;br&gt;slås ut. Det samhället vill inte jag, herr talman, leva i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 139 TUVE SKÅNBERG (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är naturligtvis väldigt svårt att förbereda ett inlägg när&lt;br&gt;man står långt ner på talarlistan och man dessutom kanske har så mycket av&lt;br&gt;fördomar beträffande kds som Lotta Edholm gav uttryck för i sitt anförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att ta tid i anspråk för att upprepa vad jag redan har sagt re-&lt;br&gt;kommenderar jag Lotta Edholm och övriga som kan tänkas vara intresse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade av detta att i morgon när snabbprotokollet kommer titta på vad jag fak-&lt;br&gt;tiskt sagt om tolerans och respekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag nöjer mig med att återge vad jag själv avslutningsvis sagt: Den homo-&lt;br&gt;sexuelle har ett fullt och självklart människovärde. Han har en odiskutabel&lt;br&gt;rätt att åtnjuta den aktning och respekt som varje människa har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag talade om respekt för och erkännande av den homosexuelle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det här, när känslorna har lagt sig litet grand och vi har sovit&lt;br&gt;på saken och när Lotta Edholm tittat i snabbprotokollet, framstår alldeles&lt;br&gt;tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 140 LOTTA EDHOLM (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har lyssnat på hela den här debatten, och jag har också&lt;br&gt;följt debatten om de homosexuellas rättigheter under de senaste åren. Där-&lt;br&gt;för tror jag att jag vet vad jag talar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utskottsbetänkandet står det så här: ”Diskriminering av homosexuella&lt;br&gt;får självfallet inte accepteras.” Tuve Skånberg vill att det i stället skall stå:&lt;br&gt;Självfallet bör eleverna delges värderingen att ingen får diskrimineras ut-&lt;br&gt;ifrån sexuell läggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man ersätter ”homosexuella” med uttrycket människor av annan hud-&lt;br&gt;färg, tror jag inte att Tuve Skånberg skulle nöja sig med att säga till eleverna&lt;br&gt;att de skall delges värderingen att ingen får diskrimineras. Jag tror att Tuve&lt;br&gt;Skånberg i stället skulle säga: Självklart skall vi inte diskriminera människor&lt;br&gt;på grund av hudfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa frågor hänger faktiskt samman. Man kan inte säga att man respek-&lt;br&gt;terar människor även om de är homosexuella, om man faktiskt inte samtidigt&lt;br&gt;respekterar handlingen att vara homosexuell, handlingen att söka någon att&lt;br&gt;älska. Det är faktiskt vad det handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 141 TUVE SKÅNBERG (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Uttrycket ”delges värderingen” är starkt och talar om en&lt;br&gt;normöverföring på ett aktivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 142 LOTTA EDHOLM (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att uttrycket ”delges värderingen” är betydligt&lt;br&gt;mindre starkt än att säga att skolan faktiskt skall verka för att homosexuella&lt;br&gt;människor inte diskrimineras - oavsett vad eleverna själva tycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ju en mycket tydlig markering från samhället om det påpekas att&lt;br&gt;homosexuella inte skall diskrimineras i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 143 KENT CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skulle vilja börja med en inofficiell översättning av den&lt;br&gt;reservation som kds har i det här betänkandet. I korthet skulle översätt-&lt;br&gt;ningen bli enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Homosexualitet är en störning. Det här kan botas. Ungdomar skall bli&lt;br&gt;präktiga heterosexuella genom aktiv påverkan, eftersom det handlar om det&lt;br&gt;mest kroppsautentiska - dvs. att mannen har penis och att kvinnan har en&lt;br&gt;vagina och att de enligt kds passar bäst ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kanske att hårdra den här reservationen, men den andas något som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag trodde inte längre fanns i den svenska samhällsdebatten. När det gäller&lt;br&gt;den här reservationen skulle jag mycket väl kunna säga till Tuve Skånberg:&lt;br&gt;Titta hitåt! Jag är störningen. Jag är homosexuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grund och botten handlar det givetvis om människosynen och om vad&lt;br&gt;den människosyn som man företräder leder till för aktiviteter, bl.a. här i riks-&lt;br&gt;dagen. Om vi utgår från principen om alla människors lika värde och att man&lt;br&gt;måste ha respekt för individens indirekta eller direkta val, kan vi fråga: Skall&lt;br&gt;samhället aktivt gripa in och försöka styra människor, eller skall vi utifrån&lt;br&gt;individens val - under förutsättning att ingen annan skadas - bejaka och&lt;br&gt;stötta i de knepiga situationer som man kan komma i?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan faktiskt inte förstå annat av kds-reservationen och de formule-&lt;br&gt;ringar som där finns än att skolan så att säga aktivt skall gripa in i folks liv.&lt;br&gt;Det ställer jag inte upp på, och jag tror inte att en majoritet här gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad man gör om man följer en sådan här reservervation, är ju att man för&lt;br&gt;ungdomar som söker sin sexualitet - vilket många gånger kan vara mycket&lt;br&gt;besvärligt - med sin inställning skapar stora problem. Jag har många unga&lt;br&gt;vänner som just grubblar över sin sexualitet och som behöver ha lugn och&lt;br&gt;ro. När de behöver information och kunskap skall information finnas runt&lt;br&gt;omkring dem. Tyvärr har det inte funnits information i tillräcklig omfattning.&lt;br&gt;Många har fått trauman efteråt, eftersom de inte har känt den här stött-&lt;br&gt;ningen när de väl kommit fram till att de ser sig själva som homosexuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker alltså att den här reservationen visar att kds har en uppfattning&lt;br&gt;som jag betraktar som stenåldersmässig. Men det är bra att man nu visar sitt&lt;br&gt;rätta ansikte. Det blir då lättare att argumentera emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill se det här som en del av den kampanj som pågår. Jag tänker på&lt;br&gt;den skrift som antagligen kds har delat ut i våra fack, på de hearingar som&lt;br&gt;man ordnar, på tidningen Dagen och på hetsmötena mot registrerat partner-&lt;br&gt;skap. Det är en samlad kampanj som kds, tidningen Dagen och den funda-&lt;br&gt;mentalistiska frikyrkorörelsen har satt i gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häri ingår också att de kristna friskolorna vägrat att delta i standardprovet&lt;br&gt;för läsförståelse, eftersom däri ingår bl.a. delar om homosexualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan fråga sig vem det är som kds vill skydda och vad det är man vill&lt;br&gt;uppnå. Jag är mäkta förvånad över att kds av alla partier är så sexfixerat som&lt;br&gt;jag tycker att man där är. Homosexualiteten blir i deras uttalanden mest en&lt;br&gt;fråga om just sex, inte om kärlek och känslor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 144 TUVE SKÅNBERG (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den bok som Kent Carlsson refererade till finns med i den&lt;br&gt;stora bokflod som väller över oss ledamöter. Jag har också hittat boken i mitt&lt;br&gt;postfack. Det är bokförlaget Pro Veritate, enligt vad jag erfarit, som har&lt;br&gt;spritt den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 145 KENT CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ser det här som en del av en kampanj. Jag har inte fått&lt;br&gt;något följebrev, så jag vet inte exakt vem det är som har delat ut denna skrift.&lt;br&gt;Men den ingår, i varje fall som jag ser det hela, i en större kampanj. Jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tycker att väldigt mycket av det som står i kds-reservationen återfinns just i&lt;br&gt;den här skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja beteckna både reservationen och den här skriften som kva-&lt;br&gt;sipsykologiska på många olika sätt. I forskningen finns det ungefär lika&lt;br&gt;många teorier om homosexualitet och om huruvida denna kan botas eller&lt;br&gt;inte som det finns just forskare och psykologer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är det då man lutar sig mot? Jo, människor som så att säga i tecknet&lt;br&gt;av vetenskaplighet försöker driva olika teser, som jag tycker strider mot upp-&lt;br&gt;fattningen om alla människors lika värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Slutligen skulle jag faktiskt vilja fråga Tuve Skånberg: Vad&lt;br&gt;tror ni att er inställning - alltså om det ni talar om blev verklighet - skulle&lt;br&gt;innebära för de här unga tjejerna och killarna, som just söker sin sexualitet?&lt;br&gt;I princip utesluter ni ju i er reservation möjligheten att välja - om det nu&lt;br&gt;är fråga om ett val - att leva homosexuellt. Skapar ni inte väldigt mycket&lt;br&gt;skuldkänslor hos de ungdomarna? Och skapar ni inte med det också väldigt&lt;br&gt;stora problem, som tyvärr ibland leder till självmord?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 146 TUVE SKÅNBERG (kds) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den här aktuella boken har jag också fått i mitt postfack och&lt;br&gt;jag har läst igenom den och citerat något ur den. Beträffande den boken har&lt;br&gt;jag - för den händelse att jag skulle bli anmodad i kammaren att tala om&lt;br&gt;den - inhämtat via bokförlaget Pro Veritate att författaren Asser Stenbäck&lt;br&gt;blev medicine doktor 1954 och att han är professor i psykiatri i Åbo från 1965&lt;br&gt;och i Helsingfors från 1967.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ingen åsikt om Assar Stenbäcks forskargärning. Men att kalla hans&lt;br&gt;forskningsöversikt för kvasivetenskap är att generalisera alltför mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är han citerad som forskare för att visa att Barbro Westerholms&lt;br&gt;beskrivning av forskningsläget var alltför generaliserande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrigt vill kds inte på något vis medverka till att människor hamnar i&lt;br&gt;de svåra situationer som Kent Carlsson nyss beskrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tror att en sund identifikationsprocess i stället kan leda till mindre li-&lt;br&gt;dande än det som Kent Carlsson antyder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 147 KENT CARLSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns många forskare och psykologer som har spekulerat&lt;br&gt;i hur homosexualitet uppstår och om den kan botas. Ingen kan säga att den&lt;br&gt;ena eller den andra har hundraprocentigt rätt eller inte. Det är teorier som&lt;br&gt;dyker upp alltemellanåt. Frågan är mindre intressant, eftersom forskningen&lt;br&gt;är så motstridig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuve Skånberg har i sina inlägg bl.a. hänvisat till olika forskare. Ni göm-&lt;br&gt;mer er bakom den del av forskningen som stöder era teorier. Vore det inte&lt;br&gt;ärligare att säga att ni faktiskt inte tycker att folk skall leva homosexuellt, i&lt;br&gt;stället att försöka skydda er bakom forskningen, för den är som sagt väldigt&lt;br&gt;splittrad i sin uppfattning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kds-reservationen talas det om könsidentiteten. Med det tror jag att man&lt;br&gt;vill säga att det handlar om att många homosexuella inte skulle uppfatta sig&lt;br&gt;som man eller kvinna. Det är precis tvärtom. Många av de bögar som finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i landet betraktar sig i allra högsta grad som män. Det handlar inte om köns-&lt;br&gt;identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela reservationen andas’ något slags vetenskaplighet byggd på någon&lt;br&gt;sorts forskning. Då vill jag påstå att den är felaktig. Det beror också på vil-&lt;br&gt;ken forskning man stöder sig på. Vill man kan man alltid plocka fram ”häx-&lt;br&gt;doktorer” från Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 148 INGVAR JOHNSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Mycket kort. Tuve Skånberg hade vänligheten att angripa&lt;br&gt;mig i en replik till Thommy Ohlsson. Vad jag angreps för var att jag inte&lt;br&gt;skulle ha sett i reservationen att man där skriver att homosexuell läggning&lt;br&gt;erkänns och respekteras. Jo, det hade jag läst mycket väl. Men ni är ju emot&lt;br&gt;att samlevnad skall erkännas och respekteras. Förstår inte Tuve Skånberg&lt;br&gt;själv hur stor skillnaden är mellan det som står där och det han säger? Han&lt;br&gt;säger till sina medmänniskor: Läggningen får du ha, men bär den som ett&lt;br&gt;kors genom livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas den 25 november; se anf. 124.)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15 § Beslut om fortsatt ärendebehandling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kammaren beslöt att ärendebehandlingen skulle fortsättas vid arbetsple-&lt;br&gt;num onsdagen den 25 november.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;16 § Bordläggning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:130 Vissa jordbrukspolitiska frågor&lt;br&gt;1992/93:Jo6 av Sten Söderberg (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Jo7 av Margareta Winberg m.fl. (s)&lt;br&gt;1992/93:Jo8 av Lars Svensk (kds)&lt;br&gt;1992/93:Jo9 av Björn Ericson m.fl. (s)&lt;br&gt;1992/93:Jol0 av Harry Staaf och Ulf Björklund (kds)&lt;br&gt;1992/93:Joll av Karin Wegestål och Birthe Sörestedt (s)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;17 § Anmälan om interpellation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellation framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 18 november&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:45 av Sten-Ove Sundström (s) till kommunikationsministern om kör-&lt;br&gt;kort för snöskoter m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skolfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatten om snöskoterns framtid har intensifierats under hösten, dels&lt;br&gt;mot bakgrund av Naturvårdsverkets utredning som behandlat förslag om&lt;br&gt;s.k. tysta skoterfria zoner i fjällvärlden, dels när det gäller Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sens utredning om restriktioner för snöskoteråkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utredningar som nu görs på central nivå av centralbyråkrater med be-&lt;br&gt;gränsad förståelse för den verkliga nytta som snöskotern som fordon åstad-&lt;br&gt;kommer, främst i de norra delarna av landet, skapar onödig oro bland sko-&lt;br&gt;terfolket och bland alla de människor som har sin utkomst i fjällvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de förslag som diskuteras är ett obligatoriskt körkort. Detta skulle&lt;br&gt;bara skapa en ökad byråkrati utan real effekt på skoterolyckorna. I stället&lt;br&gt;bör samhället informera skoterägarna om vikten av att ta ett frivilligt förar-&lt;br&gt;bevis i någon av alla de skoterklubbar som bildats under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör de planer på snöskoterförbud som diskuteras för Norrlands&lt;br&gt;inland och fjälltrakter bli föremål för en bredare debatt. Det är orimligt att&lt;br&gt;några naturromantiker på centralnivå skall dra upp riktlinjer för skoteråkan-&lt;br&gt;det som kraftigt begränsar rörelsefriheten för lokalbefolkningen i glesbyg-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snöskotern är ett utmärkt arbetsfordon för många som har sin utkomst i&lt;br&gt;fjällvärlden men också ett mycket bra fordon för många friluftsmänniskor&lt;br&gt;som inte tidigare kunnat nå ut i fjällvärlden, t.ex. barn, handikappade och&lt;br&gt;äldre. Dessutom svarar skoteråkarna för en stor del av turistomsättningen&lt;br&gt;vintertid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en ökad oro bland snöskoteråkarna över alla de utredningsför-&lt;br&gt;slag som presenteras i massmedia. Därför vill jag till kommunikationsminis-&lt;br&gt;tern ställa följande frågor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommer regeringen att lägga fram förslag om obligatoriskt körkort för&lt;br&gt;snöskoter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Planerar regeringen att vidta åtgärder som begränsar snöskoteråkandet i&lt;br&gt;Norrlands inland och fjälltrakter?&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;18 § Anmälan om frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 18 november&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:209 av Sten Andersson i Malmö (m) till kulturministern om framtida&lt;br&gt;regler om förvartagande av barn:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av prop. 1991/92:138 som bl.a. tog upp frågan om ett för-&lt;br&gt;bud mot förvartagande av barn och som starkt kritiserades av Invandrarver-&lt;br&gt;ket och Rikspolisstyrelsen och nu är ute på remiss, finns det anledning att&lt;br&gt;ställa en fråga till statsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att en utländsk kvinna i Sverige begår ett brott, döms för detta till&lt;br&gt;fängelse och därefter utvisning ur landet. Under fängelsetiden föder kvinnan&lt;br&gt;ett barn och erhåller vårdnaden om barnet. Då kvinnan efter avtjänat straff&lt;br&gt;skall utvisas, motsätter hon sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan då kvinnan och barnet tas i förvar i avvaktan på verkställande av ut-&lt;br&gt;visning om ovan nämnda proposition blir verklighet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:210 av Ewa Hedkvist Petersen (s) till statsrådet Beatrice Ask om&lt;br&gt;läroplanskommitténs och betygsberedningens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommitténs och betygsberedningens förslag är ute på remiss&lt;br&gt;fram till den 13 januari. Det är två mycket omfattande och viktiga dokument&lt;br&gt;för våra barn och för landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skall vara någon mening med en remiss måste elever, föräldrar,&lt;br&gt;kommunpolitiker samt skolpersonal kunna ges reella möjligheter att delta i&lt;br&gt;diskussionen. Intresset för dessa frågor är ju dessutom mycket stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar nu att remisstiden är för kort för att remissarbetet&lt;br&gt;skall kunna bedrivas så att så många som möjligt skall kunna komma med&lt;br&gt;synpunkter. Julhelgerna innebär ju dessutom i praktiken att remisstiden för-&lt;br&gt;kortas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skolministern beredd att överväga en förlängning av remisstiden på&lt;br&gt;läroplanskommitténs och betygsberedningens förslag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kammaren åtskildes kl. 18.28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tredje vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. beslutet om&lt;br&gt;samlad votering för 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av talmannen därefter t.o.m. 10 § anf. 87 (delvis) och&lt;br&gt;av tredje vice talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ULF CHRISTOFFERSSON&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Gunborg Apelgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Torsdagen den 19 november&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Justering av protokoll................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ledighet ..........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Hänvisning av ärenden till utskott ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande om samlad votering ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Statlig förvaltning m.m...............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elvy Söderström (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birger Hagård (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Annerstedt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regionala och kommunala frågor.......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Catarina Rönnung (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Annerstedt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Hurtig (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Nyhage (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Svensson (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roland Larsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harriet Colliander (nyd)&lt;br&gt;Tredje vice talmannen (om debattreglerna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Arbetstid, semester och annan ledighet ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monica Öhman (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Andersson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders G Högmark (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut ...............................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU3&lt;br&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU4&lt;br&gt;Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om samlad votering...............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Information från regeringen om förberedelser inför Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhets- och samarbetskonferensens (ESK) ministerråds-&lt;br&gt;möte i Stockholm i december........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesminister Margaretha af Ugglas (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Hambraeus (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pierre Schori (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Daniel Tarschys (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristina Svensson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vapenlagen ....................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;John Andersson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigrid Bolkéus (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Dau (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göthe Knutson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Straffrättsliga frågor ................................. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Erik Lövdén (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Gustaf Sjödin (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Bjelle (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Processrättsliga frågor .............................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Gustaf Sjödin (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christel Anderberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Övergrepp mot kvinnor ............................. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Lundberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liisa Rulander (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Henriksson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den svenska hemförsäljningslagens anpassning till EG:s regel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verk ........................................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Upphävande av vissa lagar om ett kontobaserat penningmark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadssystem m.m.................................. 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut ............................................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottets betänkande JuU7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LU3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande LUS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om samlad votering ............................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vissa skolfrågor ................................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutskottets betänkande UbUl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Johnsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuve Skånberg (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Claus Zaar (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen (om debattreglerna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thommy Ohlsson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Melin (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen (om uppskjuten votering m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christer Lindblom (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Näslund (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotta Edholm (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kent Carlsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skulle fattas den 25 november (se anf. 124)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut om fortsatt ärendebehandling ................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Bordläggning ..................................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Anmälan om interpellation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:45 av Sten-Ove Sundström (s) om körkort för snösko-&lt;br&gt;ter m.m....................................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:209 av Sten Andersson i Malmö (m) om framtida reg-&lt;br&gt;ler om förvartagande av barn...................... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:210 av Ewa Hedkvist Petersen (s) om läroplanskom-&lt;br&gt;mitténs och betygsberedningens förslag............... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42512, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0927</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199293__27.pdf</filnamn>
<filstorlek>20216833</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:27 Torsdagen den 19 november</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D4B446C7-A061-4301-A835-70DD7DBFA8F2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>