2387616 GG0913 1992/93 13 prot prot Riksdagens protokoll 1992/93:13 Protokoll Protokoll 13 0 1992-10-23 00:00:00 2005-10-27 13:51:38 1992-10-23 00:00:00 Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:13 Fredagen den 23 oktober webbnav {C3DF0CD2-1D10-4295-9F1E-D46765C0EAC6} https://data.riksdagen.se/dokument/GG0913/text https://data.riksdagen.se/dokument/GG0913 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0913 <br><div class="sidhuvud_publikation">Riksdagens snabbprotokoll</div> <div class="sidhuvud_beteckning">Protokoll 1992/93:13</div> <div class="sidhuvud_datum">Fredagen den 23 oktober</div> <div class="sidhuvud_klockslag">Kl. 15.00--15.03</div> <hr class="sidhuvud_linje"> <pre>1 § Anmälan om ny ersättare</pre><pre>Tredje vice talmannen anmälde att Bengt Lindqvist (s) skulle tjänstgöra som ersättare för Maj Britt Theorin under tiden den 1--27 november, varigenom motsvarande uppdrag upphört för Sylvia Lindgren.</pre><pre>2 § Anmälan om kompletteringsval till valberedningen</pre><pre>Tredje vice talmannen meddelade att Socialdemokratiska riksdagsgruppen på grund av uppkommen vakans anmält Monica Widnemark som ny suppleant i valberedningen efter Anita Modin.</pre><pre>Tredje vice talmannen förklarade vald till</pre><pre>suppleant i valberedningen</pre><pre>Monica Widnemark (s)</pre><pre>3 § Ledighet</pre><pre>Tredje vice talmannen meddelade att Lars Moquist (nyd) ansökt om ledighet för FN-uppdrag under tiden den 13 november--den 13 december.</pre><pre>Kammaren biföll denna ansökan.</pre><pre>Tredje vice talmannen anmälde att Vivianne Franzén (nyd) skulle tjänstgöra som ersättare för Lars Moquist.</pre><pre>4 § Hänvisning av ärenden till utskott</pre><pre>Föredrogs och hänvisades</pre><pre>Propositionerna</pre><pre>1992/93:16 till utrikesutskottet</pre><pre>1992/93:17 till socialförsäkringsutskottet</pre><pre>1992/93:45 till skatteutskottet</pre><pre>1992/93:46 till socialutskottet</pre><pre>1992/93:77 till försvarsutskottet</pre><pre>1992/93:108 till skatteutskottet</pre><pre>Skrivelse</pre><pre>1992/93:13 till jordbruksutskottet</pre><pre>Motionerna</pre><pre>1992/93:Ub1--Ub26 till utbildningsutskottet</pre><pre>1992/93:T2--T4 till trafikutskottet</pre><pre>1992/93:Ju1--Ju5 till justitieutskottet</pre><pre>1992/93:L1 och L2 till lagutskottet</pre><pre>1992/93:T5--T7 till trafikutskottet</pre><pre>1992/93:Ub27 och Ub28 till utbildningsutskottet</pre><pre>1992/93:Ju6 till justitieutskottet</pre><pre>1992/93:Fi1--Fi3 till finansutskottet</pre><pre>1992/93:L3 och L4 till lagutskottet</pre><pre>1992/93:N1 och N2 till näringsutskottet</pre><pre>5 § Bordläggning</pre><pre>Anmäldes och bordlades</pre><pre>Propositionerna</pre><pre>1992/93:23 Ändring i jordabalken m.m.</pre><pre>1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</pre><pre>1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin</pre><pre>1992/93:52 Höjd skatt på tobaksvaror</pre><pre>1992/93:58 Bostadsanpassningsbidrag m.m.</pre><pre>1992/93:63 Ändrade bestämmelser i fråga om bostadsbidrag för år 1993, m.m.</pre><pre>1992/93:67 Vissa ändringar i väglagen m.m.</pre><pre>1992/93:68 Ändring i aktiebolagslagen m.m.</pre><pre>1992/93:71 Utländska förvärv av fast egendom</pre><pre>1992/93:83 Vissa behörighetsfrågor inom hälso-och sjukvården m.m.</pre><pre>1992/93:96 Vissa uppbörds- och indrivnings-frågor, m.m.</pre><pre>Redogörelse</pre><pre>1992/93:RFK1 Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för verksamhetsåret 1991/92</pre><pre>Motionerna med anledning av prop. 1992/93:7 Rätten till folkpension m.m.</pre><pre>1992/93:Sf1 av Berith Eriksson m.fl. (v)</pre><pre>1992/93:Sf2 av Doris Håvik m.fl. (s)</pre><pre>1992/93:Sf3 av Daniel Tarschys (fp)</pre><pre>Konstitutionsutskottets betänkanden</pre><pre>1992/93:KU1 Riksdagen och normgivningsprocessen med anledning av förslag från riksdagens revisorer, m.m.</pre><pre>1992/93:KU2 Fri- och rättigheter m.m.</pre><pre>Socialförsäkringsutskottets betänkanden</pre><pre>1992/93:SfU1 Introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar</pre><pre>1992/93:SfU2 Vissa socialförsäkringsfrågor</pre><pre>Arbetsmarknadsutskottets betänkanden</pre><pre>1992/93:AU1 Jämställdhet</pre><pre>1992/93:AU3 Arbetsmiljö</pre><pre>6 § Anmälan om interpellationer</pre><pre>Anmäldes att följande interpellationer framställts</pre><pre>den 22 oktober</pre><pre>1992/93:16 av Sinikka Bohlin (s) till kulturministern om minskade sändningstider på minoritetsspråk i lokalradion:</pre><pre>I regeringens proposition 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten anför ansvarig minister följande: ''I de gällande avtalen mellan staten och programföretagen ingår bl.a. villkor om att bolagen bör ta särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter.'' Vidare skriver man: ''Inför nästa avtalsperiod bör gälla att de totala resurserna för detta ändamål minst bör vara oförändrade i jämförelse med vad som gäller under verksamhetsåret 1992.''</pre><pre>Riksdagen beslutade enligt propositionen. I sitt betänkande anförde kulturutskottet, liksom tidigare, att den finskspråkiga gruppen har en särställning dels på grund av de historiska banden mellan Sverige och Finland och dels på grund av gruppens storlek. Denna särställning förutsätts beaktas av programbolagen.</pre><pre>Det genom sammanslagning av Riksradion och Lokalradion bildade bolaget Sveriges Radio AB har nu föreslagit att lokalradiosändningarna på minoritetsspråk skall minskas.</pre><pre>Anledningen till de minskade sändningstiderna är att Sveriges Radio i stället vill utöka rikssändningarna på minoritetsspråk. Detta är utmärkt.</pre><pre>Men för dem som genom otillräckliga språkkunskaper är helt hänvisade till sändningarna på t.ex. finska är också lokalradions program av stor betydelse.</pre><pre>Det kan inte vara rimligt att man -- för att utöka rikssändningarna -- måste skära så kraftigt i andra delar av verksamheten.</pre><pre>Avser kulturministern att vidta några åtgärder så att utbudet av finskspråkiga lokalradiosändningar överensstämmer med riksdagens beslut?</pre><pre>1992/93:17 av Ingvar Johnsson (s) till statsrådet Beatrice Ask om regeringens planer för gymnasieskolan:</pre><pre>Riksdagens beslut i anledning av den socialdemokratiska regeringens proposition Växa med kunskaper, ger vårt land en bra och tidsenlig gymnasieskola. Genom beslutet garanteras alla ungdomar en treårig gymnasieutbildning. Elevernas ställning stärks och kommunen ges ökat inflytande på centrala regleringars bekostnad.</pre><pre>En kursutformad gymnasieskola med gemensam kärna av allmänna ämnen på alla studievägar ger möjligheter till breda kunskaper och allmän behörighet till högskolan. Den nya gymnasieskolan ger möjlighet för alla ungdomar att välja mellan att gå direkt ut i yrkeslivet eller att fortsätta studier i högskolan.</pre><pre>I ett snabbt föränderligt samhälle är det också viktigt att gymnasieutbildningen i framtiden kommer att ge en god grund för ett livslångt lärande. I OECD:s rapport framhävs satsningen på treåriga gymnasieskolan som positivt nytänkande och Sverige beskrivs som ett föregångsland vad gäller möjligheten att också få gymnasieutbildning i vuxen ålder.</pre><pre>När gymnasiepropositionen behandlades i riksdagen uttalade Moderaterna och Folkpartiet att beslutet skulle rivas upp av en borgerlig regering. Det skulle i stället bli en gymnasieskola som saknade de viktigaste positiva inslagen i gymnasiereformen bl.a. treårigheten, den omfattande gemensamma kärnan och den allmänna högskolebehörigheten.</pre><pre>Det var därför glädjande att Moderaterna och Folkpartiet i regeringsställning valde att helt överge sitt motstånd och i allt väsentligt acceptera gymnasiereformen. I en proposition där regeringen föreslog några smärre detaljförändringar av reformen skriver statsrådet Ask: ''Det är ingen tvekan om att denna reform kommer att höja utbildningens kvalitet''.</pre><pre>I budgetpropositionen för 1992/93 valde dock regeringen att försena gymnasiereformens genomförande ett år. Det skapade osäkerhet om regeringens avsikter att genomföra reformen. Det innebär dessutom att en årskurs elever vid många gymnasielinjer alldeles i onödan nu ges en kortare och mindre tidsenlig utbildning.</pre><pre>På förslag av den socialdemokratiska regeringen erbjöds de ungdomar som lämnade tvååriga utbildningar 1991 ett tredje kompletterande gymnasieår. Genom riksdagsbeslut i våras och genom förslag i krispaketet erbjuds eleverna samma möjlighet de två följande åren.</pre><pre>Genom regeringens agerande finns risk att de elever som började tvååriga linjer på gymnasieskolan 1992 kommer i kläm. De kan bli de enda som på 90-talet får lämna gymnasieskolan med tvåårig utbildning. Det är därför angeläget att dessa elever redan nu utlovas möjligheten till ett tredje gymnasieår.</pre><pre>Regeringspartiernas tidigare inställning till gymnasiereformen innebär att det fortfarande råder oklarhet om regeringens inställning till gymnasieskolan. Denna oklarhet förstärks av att man tyvärr ibland beklagar att gymnasiereformen inte kunde stoppas, ibland överdriver de förändringar som nuvarande regeringen föreslagit, ibland ''utlovas'' ytterligare förändringar.</pre><pre>Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Beatrice Ask följande:</pre><pre>1. Är statsrådet beredd att undanröja oklarheter genom ett otvetydigt uttalande att regeringen avser fullfölja gymnasiereformen?</pre><pre>2. Är statsrådet beredd att garantera de som börjat gymnasieskolan 1992 ett tredje utbildningsår?</pre><pre>1992/93:18 av Roland Sundgren (s) till näringsministern om svensk järnvägsindustri:</pre><pre>Tågtrafiken har framtiden för sig. Det är den mest miljövänliga trafiken. Järnvägsindustrin bör vara en svensk framtidsbransch. Den har vuxit fram genom framsynta samhällsbeslut med tidig elektrifiering, i samverkan mellan en duktig beställare, SJ och ASEA -- numera ABB. Då det gäller snabbtåget X 2000 har detta utvecklats i samarbete mellan SJ och ABB med ca 1 000 miljoner i utvecklingskostnader.</pre><pre>X 2000 är ett unikt snabbtåg så till vida att det inte kräver någon fullständig nyläggning av räls. Därför är intresset stort från länder som USA, Tyskland och Portugal. Möjligheter till export föreligger om 2 -- 3 år.</pre><pre>SJ:s grundorder på 20 tågset slutlevereras 1993/94. Kontraktet innefattar även option på 20 tågset, en option som gick ut i september i år. SJ anser dock att man för närvarande inte vill fullfölja denna beställning. Orsaken är osäkerhet vad gäller framtiden. Räntorna är höga. Diskussionerna om privatisering och avreglering skapar dåliga möjligheter att planera för framtiden. Upprustningen av snabbtågssträckorna går för långsamt.</pre><pre>I nuvarande arbetsmarknadsläge borde regeringen vidta mer kraftfulla åtgärder för att få i gång järnvägsinvesteringar. Men regeringen borde också underlätta för SJ att stå fast vid sina avsikter att köpa fler tåg av ABB-Traction, t.ex. genom bra villkorslån.</pre><pre>Framtiden för tågindustrin ser ljus ut på sikt. Men detta kan kullkastas av en produktionssvacka de närmaste två åren. Om inte beställningar görs av 20 tågset av SJ kommer produktionen i Kalmar successivt att skäras ned för att helt upphöra i början av 1994. Detsamma gäller Örnsköldsvik. Det blir också sådana neddragningar av produktionen i Helsingborg, Västerås och Surahammar, så dessa verkstäder hotas av nedläggning. Därmed skulle svensk tågtillverkande industri upphöra. 1 500 arbetstillfällen försvinner plus lika många till hos 100 underleverantörer runtom i Sverge.</pre><pre>Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att vi skall kunna behålla svensk järnvägsindustri?</pre><pre>1992/93:19 av Inger Hestvik (s) till justitieministern om bestraffning av sexualbrott som skett utomlands:</pre><pre>Vi blir alltmera medvetna om att sexuella övergrepp mot barn sker både här hemma i Sverige och i andra länder.</pre><pre>I flera länder, bl.a. i Thailand, har t.o.m. en sexindustri växt upp kring barnprostitution. Enligt en undersökning som den thailändska organisationen Childrens Foundation nyligen gjort är mellan 500 000 och 800 000 barn under 16 år verksamma i denna exploatering.</pre><pre>Från Europa, USA och Australien anordnas särskilda resor för människor som vill utnyttja dessa barn för sitt eget nöjes skull. Det handlar om ren sexturism, och bland dessa turister finns svenska män, svenska pedofiler. I de länder de kommer från är straffen för sex med barn höga. I de länder dit de far som turister utsätter de sig för mindre risker att bli bestraffade.</pre><pre>Vi har reagerat mot detta i Sverige, och vi har i dag en laglig möjlighet att straffa förövarna till brott utomlands om gärningen är straffbelagd i Sverige och i det land där gärningen begås. Ändå har mig veterligt ingen svensk eller utlänning bosatt i Sverige hittills blivit bestraffad för sexuellt utnyttjande av barn i dessa länder.</pre><pre>Min fråga till justitieministern är:</pre><pre>Vilka juridiska och andra möjligheter har vi i Sverige att avskräcka våra landsmän från att delta i denna sexturism?</pre><pre>7 § Anmälan om frågor</pre><pre>Meddelades att följande frågor framställts</pre><pre>den 22 oktober</pre><pre>1992/93:92 av Harriet Colliander (nyd) till statsrådet Alf Svensson om SIDA:s informationskampanj:</pre><pre>För närvarande pågår en massiv propagandaoffensiv från SIDA i uppenbart syfte att skapa förtroende hos allmänheten för SIDA:s verksamhet. Bl.a. förekommer det stora affischer i Stockholms tunnelbanor och åtskilliga annonser i rikspress.</pre><pre>Mot bakgrund härav vill jag fråga biståndsministern:</pre><pre>Avser statsrådet Alf Svensson att vidta några åtgärder i anledning av dessa SIDA:s kampanjer?</pre><pre>1992/93:93 av Lennart Fridén (m) till utbildningsministern om kårobligatoriet:</pre><pre>Bestämmlserna om obligatoriskt medlemskap i studentkår för studerande vid universitetet och högskolor har diskuterats under årtionden. Frågan blev högaktuell i slutet av 1960-talet, då ett antal studentkårsstyrelser utnyttjade sina organisationer för andra politiska ändamål än sådana som var till gagn för deras medlemmar i deras egenskap av studerande. Från en, vågar jag påstå, majoritet av studenterna framfördes önskemål om kårobligatoriets upphävande, om inte garantier kunde skapas för att ett missbruk kunde förhindras.</pre><pre>Frågan har ånyo under de senaste veckorna aktualiserats och debatterats i pressen, sedan en styrelse, på samma sätt som skedde för 22--25 år sedan, agerat i politiska frågor i studenternas namn utan att ha det mandatet. Något måste enligt min och mångas mening göras för att förhindra en upprepning.</pre><pre>När kan vi förvänta oss ett förslag om upphävande av obligatoriet?</pre><pre>1992/93:94 av Kent Carlsson (s) till statsministern om Nicaragua och de mänskliga rättigheterna:</pre><pre>Nicaraguas parlament antog den 11 juni 1992 en ny lagparagraf i strafflagen som kriminaliserar homosexualitet. Enligt den nya paragraf 205 i den nicaraguanska strafflagen är det kriminaliserat att ''locka till, verka för, propagera för eller ha sexuellt umgänge med någon av samma kön''. Straffet för detta är fängelse mellan 1 och 3.</pre><pre>Nicaraguas president Violetta Chamorro, som just nu besöker Sverige, undertecknade i juli den nya strafflagen.</pre><pre>Den strafflagen gör att Nicaragua blir det land i Latinamerika som har den i särsklass hårdaste lagstiftningen mot homosexuella. Det är dessutom det enda land i världen som infört ett homosexualitetsförbud sedan Iran genomgick sin islamiska revolution i slutet av 1970-talet.</pre><pre>Det är märkligt att Nicaragua, som säger sig vara ett land som värnar demokrati och mänskliga rättigheter, inför en lagstiftning som så allvarligt kränker de mänskliga rättigheterna.</pre><pre>Jag vill därför fråga statsministern om han under samtalen med president Violetta Chamorro tog upp denna fråga och markerade Sveriges klart negativa inställning till denna typ av inskränkningar av de mänskliga rättigheterna.</pre><pre>1992/93:95 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om barnkonventionens tillämpning:</pre><pre>Invandrarverket har den 7 oktober beslutat avvisa två chilenska barn, 11 och 13 år gamla, trots att ingiven adoptionsansökan ännu ej avgjorts. Till saken hör att dessa båda barn har levt under drygt ett och ett halvt år hos de släktingar som nu önskar adoptera dem och att ingenting tyder på att adoptionsansökningen inte skulle vara seriös.</pre><pre>Enligt barnkonventionens artikel 21 b skall konventionsstater som tillåter adoption säkerställa att barnets bästa främst beaktas och erkänna att internationell adoption har övervägts som en alternativ form av omvårdnad av barnet, om barnet inte kan placeras i en fosterfamilj eller adoptivfamilj eller inte kan tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland.</pre><pre>Jag vill därför fråga:</pre><pre>Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att säkerställa att barnkonventionens bestämmelser tillämpas i alla avseenden av svenska myndigheter och domstolar?</pre><pre>1992/93:96 av Jan Jennehag (v) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om de s.k. krutaffärerna och möjligheter att ta del av handlingar i f.d. DDR:</pre><pre>I somras avslöjade Dagens Nyheter att det finns dokument i de östtyska säkerhetstjänsten Stahis arkiv, som skulle kunna kasta nytt ljus över Nobel Kemis krut- och sprängämnessmuggling via DDR till Iran under 1980-talet. Dessa skulle på väsentliga punkter motsäga den bild av affärerna som företagets marknadschef gav under rättegången 1990. Utgången av den rättegången skulle troligen ha blivit en annan, om hovrätten hade haft tillgång till dessa handlingar.</pre><pre>Enligt Dagens Nyheter den 18 oktober skulle tullen ha begärt att få ta del av dokumenten. Den tyska regeringen uppges ha rekommenderat Sverige att utnyttja den internationella rättshjälpskonventionen från 1958 för att få tillgång till handlingarna.</pre><pre>Jag vill fråga handelsministern:</pre><pre>Hur avser regeringen att agera för att Sverige skall få tillgång till alla DDR-handlingar som kan kasta ljus över krutaffärerna?</pre><pre>1992/93:97 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om Guatemala:</pre><pre>Den 8 oktober träffades en överenskommelse mellan Guatemalas regering och representanter för de 60 000 guatemaler, som är flyktingar i Mexiko, som innebar att dessa nu skulle kunna återvända hem utan att riskera övergrepp från militärens sida. Men våldsbrotten har inte upphört. Den 19 oktober blev två unga anhängare av årets fredspristagare Rigoberta Menchu bortrövade, misshandlade och avsläppta nakna på en gata i huvudstaden. Händelsen var kulmen på flera dagars stegrad spänning mellan Menchu, som företräder Guatemalas mayaindianer, och den guatemalanska regeringen.</pre><pre>Det finns anledning att frukta att även Nobelpristagarinnan Menchu själv kan komma att utsättas för övergrepp från militärens sida. Regimen har riktat förtäckta anklagelser mot henne att ha nära förbindelser med vänstergerillan.</pre><pre>Med anledning av våldsdåden och hotelserna mot dem som arbetar för sina mänskliga rättigheter i Guatemala, vill jag fråga biståndsministern:</pre><pre>På vilket sätt avser regeringen att medverka till att skapa ett sådant internationellt tryck på regimen i Guatemala att den infriar sina utfästelser att stoppa militärens övergrepp?</pre><pre>1992/93:98 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om biståndsarbetares löner m.m.:</pre><pre>''Svenska biståndsarbetare lever lyxliv i fattiga länder. De bor i jättevillor i exklusiva bostadsområden och har inkomster i miljonklassen'', uppgav tidningen IDAG den 4 oktober. Den citerade en SIDA-medarbetare i Afrika: ''Jag arbetar på svenska ambassaden och skall naturligtvis ha samma lön som de diplomater som sitter i rummet intill. Jag är inte här i Afrika för att bedriva välgörenhet.'' Samma person uppgav att utlandstillägg utgår även när någon hyr ut sin bostad i Sverige.</pre><pre>Enligt IDAG är det mycket stora löneskillnader mellan volontärer (som kostar 175 000 kr per år), SIDA-medarbetare (700 000 à 1 miljon kronor) och konsulter (1 à 2 miljoner kronor).</pre><pre>Om dessa tidningsuppgifter är riktiga, riskerar biståndet att misskrediteras, vilket skulle spela nyd i händerna på ett olyckligt sätt. Det är därför angeläget att bringa klarhet i vilka förhållandena är och hur eventuella missförhållanden kan undanröjas.</pre><pre>Jag vill därför fråga biståndsministern:</pre><pre>Avser regeringen att de här anförda pressuppgifterna föranleder en översyn av biståndsarbetarnas löner och förmåner?</pre><pre>1992/93:99 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om katastrofbistånd till Vietnam:</pre><pre>I Vietnam har svåra översvämningar i sex provinser i de centrala delarna av landet orsakat mycket omfattande skador. Enligt de senaste uppgifterna omkom 37 personer och många saknas. Risodlingar förstördes, vägrar sköjdes bort, många familjer blev hemlösa. Översvämningarna uppges vara de värsta på 70 år, och till det har den omfattande skogsskövlingen medverkat, både under och efter kriget. De här sex provinserna -- strax norr och söder om 17:e breddgraden -- utsattes för svåra bombningar och kemiskt krig. Nu säger FN- tjänstemän att skogen skövlas av såväl nomadfolk som utflyttade stadsbor, som bryter ny mark.</pre><pre>Naturkatastrofen kommer vid en tidpunkt, då de ekonomiska reformerna lett till snabba framsteg -- i synnerhet i jordbruket. Den är därför ett oerhört svårt slag mot de strävsamma människorna, som arbetat så hårt för att förbättra sin tillvaro. Det behvös internationella insatser för att hjälpa dem över den akuta nödsituationen.</pre><pre>Jag vill därför fråga biståndsministern:</pre><pre>Avser regeringen att anslå katastrofbistånd till den översvämningsdrabbade befolkningen i Vietnam?</pre><pre>1992/93:100 av Karl-Erik Persson (v) till statsrådet Bo Lundgren om avlyft av moms vid export av begagnade fritidsbåtar:</pre><pre>Vid försäljning av fritidsbåtar på export får man lyfta av momsen, men säljer man begagnade fritidsbåtar på export får man inte lyfta bort momsen.</pre><pre>Jag vill därför fråga statsrådet:</pre><pre>Är statsrådet beredd att förändra reglerna så att man kan lyfta bort momsen på begagnade fritidsbåtar vid export?</pre><pre>1992/93:101 av Carl Fredrik Graf (m) till finansministern om det statliga person- och adressregistret:</pre><pre>Det statliga person- och adressregistret används i dag i många sammanhang. Olika typer av kunder köper registerutdrag av SPAR för sin verksamhet. I samband med att folkbokföringen numera förts över till skattemyndigheterna, så har frågan om SPARS:s framtid väckts. En särskild utredning har till uppgift att se över denna fråga.</pre><pre>Vilka förändringar avser regeringen att genomföra rörande villkoren för SPAR:s verksamhet, innan aviseringsutredningen är klar med sitt betänkande?</pre><pre>1992/93:102 av Inger Lundberg (s) till statsrådet Beatrice Ask om stödet till hörselskadade elever:</pre><pre>Ansvaret för stödet till hörselskadade elever i skolan har sedan länge legat hos landstingen. Det har varit ett frivilligt åtagande. Staten ersätter landstingen för insatserna med totalt 1 miljon kronor.</pre><pre>I samband med minskade statsbidrag och neddragningar av den landstingskommunala verksamheten ifrågasätter flera landsting den service hörselvårdskonsulenterna ger kommunerna och kräver utökade resurser för tjänsterna. Föräldrar till hörselskadade elever känner stor oro för att de särskilda stödinsatserna dras in och elevernas utbildning kommer i kläm.</pre><pre>Är skolministern beredd att vidta åtgärder för att säkra stödet till hörselskadade elever?</pre><pre>1992/93:103 av Carl Fredrik Graf (m) till statsrådet Bo Lundgren om åtgärder för att reseersättning inte skall beskattas:</pre><pre>Den ändring av kommunalskattelagen som genomfördes i samband med skattereformen har fått konsekvenser för skattemyndighetens syn på en reservofficerares resor från bostaden till tjänstgöringsplatsen. I ett uppmärksammat fall har länsrätten i Värmlands län slagit fast att tjänsteställe är den plats där reservofficeraren fullgör huvuddelen av sin tjänstgöring. Tidigare har bostaden betraktats som tjänsteställe. Detta får den orimliga konsekvensen att reseersättningen påförs reservofficerarens lön. Bor han till exempel i Skåne och skall resa till sitt krigsförband i övre Norrland, blir det betydande belopp. Staten får dessutom extra kostnader för sociala avgifter.</pre><pre>Den som som fallit i länsrätten i Värmland är överklagad till kammarrätten. Vi vet emellertid att en behandling där kan dröja mycket länge på grund av de stora balanserna. Detta förhållande medför stora olägenheter både för försvarsledning som enskild reservofficer.</pre><pre>På vilket sätt avser statsrådet att agera för att lagstiftningsvägen, eller på annat sätt, påskynda en förändring i syfte att snarast komma till rätta med detta problem?</pre><pre>1992/93:104 av Lars Moquist (nyd) till arbetsmarknadsministern om arbetsmarknaden i Kalmar:</pre><pre>Arbetsmarknadssituationen är redan nu mycket pressad i Kalmar län i allmänhet och i Kalmar kommun i synnerhet. Arbetslösheten kommer att stiga till helt oacceptabla höjder om några av de största industrierna i Kalmar skulle tvingas lägga ned sin verksamhet. Volvo, Kalmar Verkstads AB (tågvagnstillverkning) och Nordchoklad är tre stora industrier, som samtliga sänder ut signaler om nedläggning.</pre><pre>Något måste göras för att regionen inte skall suddas ut på den industriella kartan. Inte minst viktigt är att människorna i regionen inte tappar sugen utan kan känna förhoppningar inför framtiden.</pre><pre>Kalmar Verkstads AB kan kanske räddas genom statliga tågmaterielbeställningar men för de övriga lär ett nedläggningsbeslut inte kunna påverkas av politiker.</pre><pre>Ämnar statsrådet Hörnlund vidtaga några åtgärder för att lindra effekterna av den uppseglande arbetsmarknadskrisen i Kalmar?</pre><pre>8 § Kammaren åtskildes kl. 15.03.</pre><pre>Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.</pre>