<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2387616</hangar_id>
 <dok_id>GG0913</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>13</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1992/93:13</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>13</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:44:34</systemdatum>
 <publicerad>1992-10-23 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:13 Fredagen den 23 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0913/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0913</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0913</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1992/93:13&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Fredagen den 23 oktober&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kl. 15.00-15.03&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0913/prot_199293__13-1.png" style="width:39pt;height:41pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 § Anmälan om ny ersättare&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Bengt Lindqvist (s) skulle tjänstgöra&lt;br&gt;som ersättare för Maj Britt Theorin under tiden den 1-27 november, varige-&lt;br&gt;nom motsvarande uppdrag upphör för Sylvia Lindgren.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 § Anmälan om kompletteringsval till valberedningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen meddelade att Socialdemokratiska riksdagsgrup-&lt;br&gt;pen på grund av uppkommen vakans anmält Monica Widnemark som ny&lt;br&gt;suppleant i valberedningen efter Anita Modin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen förklarade vald till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i valberedningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monica Widnemark (s)&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 § Ledighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen meddelade att Lars Moquist (nyd) ansökt om ledig-&lt;br&gt;het för FN-uppdrag under tiden den 13 november-den 13 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Vivianne Franzén (nyd) skulle tjänst-&lt;br&gt;göra som ersättare för Lars Moquist.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:16 till utrikesutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:17 till socialförsäkringsutskottet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:45 till skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:46 till socialutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:77 till försvarsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:108 till skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:13 till jordbruksutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ubl-Ub26 till utbildningsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:T2-T4 till trafikutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Jul-Ju5 till justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:L1 och L2 till lagutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 :T5-T7 till trafikutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ub27 och Ub28 till utbildningsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ju6 till justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Fil—Fi3 till finansutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:L3 och L4 till lagutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:N1 och N2 till näringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 § Bordläggning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:23 Ändring i jordabalken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:52 Höjd skatt på tobaksvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:58 Bostadsanpassningsbidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:63 Ändrade bestämmelser i fråga om bostadsbidrag för år 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:67 Vissa ändringar i väglagen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:68 Ändring i aktiebolagslagen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:71 Utländska förvärv av fast egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:83 Vissa behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvården m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:96 Vissa uppbörds- och indrivningsfrågor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redogörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:RFK1 Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för verksam-&lt;br&gt;hetsåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:7 Rätten till folkpension m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Sfl av Berith Eriksson m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Sf2 av Doris Håvik m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Sf3 av Daniel Tarschys (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:KU1 Riksdagen och normgivningsprocessen med anledning av för-&lt;br&gt;slag från riksdagens revisorer, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:KU2 Fri- och rättigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottets betänkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:SfUl Introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlän-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:SfU2 Vissa socialförsäkringsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutskottets betänkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93.-AU1 Jämställdhet&lt;br&gt;1992/93:AU3 Arbetsmiljö&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 § Anmälan om interpellationer&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellationer framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 22 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:16 av Sinikka Bohlin (s) till kulturministern om minskade sändnings-&lt;br&gt;tider på minoritetsspråk i lokalradion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och&lt;br&gt;TV-verksamheten anför ansvarig minister följande: ”1 de gällande avtalen&lt;br&gt;mellan staten och programföretagen ingår bl.a. villkor om att bolagen bör ta&lt;br&gt;särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter.” Vidare skriver man:&lt;br&gt;”Inför nästa avtalsperiod bör gälla att de totala resurserna för detta ändamål&lt;br&gt;minst bör vara oförändrade i jämförelse med vad som gäller under verksam-&lt;br&gt;hetsåret 1992.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade enligt propositionen. I sitt betänkande anförde kul-&lt;br&gt;turutskottet, liksom tidigare, att den finskspråkiga gruppen har en särställ-&lt;br&gt;ning dels på grund av de historiska banden mellan Sverige och Finland och&lt;br&gt;dels på grund av gruppens storlek. Denna särställning förutsätts beaktas av&lt;br&gt;programbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det genom sammanslagning av Riksradion och Lokalradion bildade bola-&lt;br&gt;get Sveriges Radio AB har nu föreslagit att lokalradiosändningarna på mino-&lt;br&gt;ritetsspråk skall minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till de minskade sändningstiderna är att Sveriges Radio i stäl-&lt;br&gt;let vill utöka rikssändningarna på minoritetsspråk. Detta är utmärkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men för dem som genom otillräckliga språkkunskaper är helt hänvisade&lt;br&gt;till sändningarna på t.ex. finska är också lokalradions program av stor bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte vara rimligt att man - för att utöka rikssändningarna - måste&lt;br&gt;skära så kraftigt i andra delar av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser kulturministern att vidta några åtgärder så att utbudet av finsksprå-&lt;br&gt;kiga lokalradiosändningar överensstämmer med riksdagens beslut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:17 av Ingvar Johnsson (s) till statsrådet Beatrice Ask om regeringens&lt;br&gt;planer för gymnasieskolan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut i anledning av den socialdemokratiska regeringens pro-&lt;br&gt;position Växa med kunskaper ger vårt land en bra och tidsenlig gymnasie-&lt;br&gt;skola. Genom beslutet garanteras alla ungdomar en treårig gymnasieutbild-&lt;br&gt;ning. Elevernas ställning stärks och kommunen ges ökat inflytande på cen-&lt;br&gt;trala regleringars bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kursutformad gymnasieskola med gemensam kärna av allmänna äm-&lt;br&gt;nen på alla studievägar ger möjligheter till breda kunskaper och allmän be-&lt;br&gt;hörighet till högskolan. Den nya gymnasieskolan ger möjlighet för alla ung-&lt;br&gt;domar att välja mellan att gå direkt ut i yrkeslivet eller att fortsätta studier i&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett snabbt föränderligt samhälle är det också viktigt att gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningen i framtiden kommer att ge en god grund för ett livslångt lärande. I&lt;br&gt;OECD:s rapport framhävs satsningen på treåriga gymnasieskolan som posi-&lt;br&gt;tivt nytänkande och Sverige beskrivs som ett föregångsland vad gäller möj-&lt;br&gt;ligheten att också få gymnasieutbildning i vuxen ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När gymnasiepropositionen behandlades i riksdagen uttalade Modera-&lt;br&gt;terna och Folkpartiet att beslutet skulle rivas upp av en borgerlig regering.&lt;br&gt;Det skulle i stället bli en gymnasieskola som saknade de viktigaste positiva&lt;br&gt;inslagen i gymnasiereformen, bl.a. treårigheten, den omfattande gemen-&lt;br&gt;samma kärnan och den allmänna högskolebehörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var därför glädjande att Moderaterna och Folkpartiet i regeringsställ-&lt;br&gt;ning valde att helt överge sitt motstånd och i allt väsentligt acceptera gymna-&lt;br&gt;siereformen. I en proposition där regeringen föreslog några smärre detalj-&lt;br&gt;förändringar av reformen skriver statsrådet Ask: ”Det är ingen tvekan om&lt;br&gt;att denna reform kommer att höja utbildningens kvalitet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 1992/93 valde dock regeringen att försena gym-&lt;br&gt;nasiereformens genomförande ett år. Det skapade osäkerhet om regeringens&lt;br&gt;avsikter att genomföra reformen. Det innebär dessutom att en årskurs elever&lt;br&gt;vid många gymnasielinjer alldeles i onödan nu ges en kortare och mindre&lt;br&gt;tidsenlig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av den socialdemokratiska regeringen erbjöds de ungdomar&lt;br&gt;som lämnade tvååriga utbildningar 1991 ett tredje kompletterande gymna-&lt;br&gt;sieår. Genom riksdagsbeslut i våras och genom förslag i krispaketet erbjuds&lt;br&gt;eleverna samma möjlighet de två följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom regeringens agerande finns risk att de elever som började tvååriga&lt;br&gt;linjer på gymnasieskolan 1992 kommer i kläm. De kan bli de enda som på&lt;br&gt;90-talet får lämna gymnasieskolan med tvåårig utbildning. Det är därför an-&lt;br&gt;geläget att dessa elever redan nu utlovas möjligheten till ett tredje gymna-&lt;br&gt;sieår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringspartiernas tidigare inställning till gymnasiereformen innebär att&lt;br&gt;det fortfarande råder oklarhet om regeringens inställning till gymnasiesko-&lt;br&gt;lan. Denna oklarhet förstärks av att man tyvärr ibland beklagar att gymna-&lt;br&gt;siereformen inte kunde stoppas, ibland överdriver de förändringar som nu-&lt;br&gt;varande regeringen föreslagit, ibland ”utlovas” ytterligare förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Beatrice Ask föl-&lt;br&gt;jande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Är statsrådet beredd att undanröja oklarheter genom ett otvetydigt ut-&lt;br&gt;talande att regeringen avser fullfölja gymnasiereformen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Är statsrådet beredd att garantera de som börjat gymnasieskolan 1992&lt;br&gt;ett tredje utbildningsår?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:18 av Roland Sundgren (s) till näringsministern om svensk järnvägs-&lt;br&gt;industri:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tågtrafiken har framtiden för sig. Det är den mest miljövänliga trafiken.&lt;br&gt;Järnvägsindustrin bör vara en svensk framtidsbransch. Den har vuxit fram&lt;br&gt;genom framsynta samhällsbeslut med tidig elektrifiering, i samverkan mel-&lt;br&gt;lan en duktig beställare, SJ och ASEA - numera ABB. Då det gäller snabb-&lt;br&gt;tåget X 2000 har detta utvecklats i samarbete mellan SJ och ABB med ca&lt;br&gt;1 000 miljoner i utvecklingskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X 2000 är ett unikt snabbtåg så till vida att det inte kräver någon fullständig&lt;br&gt;nyläggning av räls. Därför är intresset stort från länder som USA, Tyskland&lt;br&gt;och Portugal. Möjligheter till export föreligger om 2 - 3 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s grundorder på 20 tågset slutlevereras 1993/94. Kontraktet innefattar&lt;br&gt;även option på 20 tågset, en option som gick ut i september i år. SJ anser&lt;br&gt;dock att man för närvarande inte vill fullfölja denna beställning. Orsaken är&lt;br&gt;osäkerhet vad gäller framtiden. Räntorna är höga. Diskussionerna om priva-&lt;br&gt;tisering och avreglering skapar dåliga möjligheter att planera för framtiden.&lt;br&gt;Upprustningen av snabbtågssträckorna går för långsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 nuvarande arbetsmarknadsläge borde regeringen vidta mer kraftfulla åt-&lt;br&gt;gärder för att få i gång järnvägsinvesteringar. Men regeringen borde också&lt;br&gt;underlätta för SJ att stå fast vid sina avsikter att köpa fler tåg av ABB-Trac-&lt;br&gt;tion, t.ex. genom bra villkorslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtiden för tågindustrin ser ljus ut på sikt. Men detta kan kullkastas av&lt;br&gt;en produktionssvacka de närmaste två åren. Om inte beställningar görs av&lt;br&gt;20 tågset av SJ kommer produktionen i Kalmar successivt att skäras ned för&lt;br&gt;att helt upphöra i början av 1994. Detsamma gäller Örnsköldsvik. Det blir&lt;br&gt;också sådana neddragningar av produktionen i Helsingborg, Västerås och&lt;br&gt;Surahammar, så dessa verkstäder hotas av nedläggning. Därmed skulle&lt;br&gt;svensk tågtillverkande industri upphöra. 1 500 arbetstillfällen försvinner&lt;br&gt;plus lika många till hos 100 underleverantörer runt om i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att vi skall kunna behålla&lt;br&gt;svensk järnvägsindustri?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:19 av Inger Hestvik (s) till justitieministern om bestraffning av&lt;br&gt;sexualbrott som skett utomlands:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi blir alltmera medvetna om att sexuella övergrepp mot barn sker både&lt;br&gt;här hemma i Sverige och i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera länder, bl.a. i Thailand, har t.o.m. en sexindustri växt upp kring&lt;br&gt;barnprostitution. Enligt en undersökning som den thailändska organisatio-&lt;br&gt;nen Childrens Foundation nyligen gjort är mellan 500 000 och 800 000 barn&lt;br&gt;under 16 år verksamma i denna exploatering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Europa, USA och Australien anordnas särskilda resor för människor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prof. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vill utnyttja dessa barn för sitt eget nöjes skull. Det handlar om ren sex-&lt;br&gt;turism, och bland dessa turister finns svenska män, svenska pedofiler. I de&lt;br&gt;länder de kommer från är straffen för sex med barn höga. I de länder dit de&lt;br&gt;far som turister utsätter de sig för mindre risker att bli bestraffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har reagerat mot detta i Sverige, och vi har i dag en laglig möjlighet att&lt;br&gt;straffa förövarna till brott utomlands om gärningen är straffbelagd i Sverige&lt;br&gt;och i det land där gärningen begås. Ändå har migveterligt ingen svensk eller&lt;br&gt;utlänning bosatt i Sverige hittills blivit bestraffad för sexuellt utnyttjande av&lt;br&gt;barn i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga till justitieministern är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka juridiska och andra möjligheter har vi i Sverige att avskräcka våra&lt;br&gt;landsmän från att delta i denna sexturism?&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 § Anmälan om frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 22 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:92 av Harriet Colliander (nyd) till statsrådet Alf Svensson om&lt;br&gt;SIDA:s informationskampanj:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en massiv propagandaoffensiv från SIDA i uppen-&lt;br&gt;bart syfte att skapa förtroende hos allmänheten för SIDA:s verksamhet.&lt;br&gt;Bl.a. förekommer det stora affischer i Stockholms tunnelbanor och åtskilliga&lt;br&gt;annonser i rikspress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav vill jag fråga biståndsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser statsrådet Alf Svensson att vidta några åtgärder i anledning av dessa&lt;br&gt;SIDA:s kampanjer?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:93 av Lennart Fridén (m) till utbildningsministern om kårobligato-&lt;br&gt;riet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmlserna om obligatoriskt medlemskap i studentkår för studerande&lt;br&gt;vid universitetet och högskolor har diskuterats under årtionden. Frågan blev&lt;br&gt;högaktuell i slutet av 1960-talet, då ett antal studentkårsstyrelser utnyttjade&lt;br&gt;sina organisationer för andra politiska ändamål än sådana som var till gagn&lt;br&gt;för deras medlemmar i deras egenskap av studerande. Från en, vågar jag&lt;br&gt;påstå, majoritet av studenterna framfördes önskemål om kårobligatoriets&lt;br&gt;upphävande, om inte garantier kunde skapas för att ett missbruk kunde för-&lt;br&gt;hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har ånyo under de senaste veckorna aktualiserats och debatterats&lt;br&gt;i pressen, sedan en styrelse, på samma sätt som skedde för 22-25 år sedan,&lt;br&gt;agerat i politiska frågor i studenternas namn utan att ha det mandatet. Något&lt;br&gt;måste enligt min och mångas mening göras för att förhindra en upprepning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kan vi förvänta oss ett förslag om upphävande av obligatoriet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:94 av Kent Carlsson (s) till statsministern om Nicaragua och de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nicaraguas parlament antog den 11 juni 1992 en ny lagparagraf i straffla-&lt;br&gt;gen som kriminaliserar homosexualitet. Enligt den nya paragraf 205 i den&lt;br&gt;nicaraguanska strafflagen är det kriminaliserat att ”locka till, verka för, pro-&lt;br&gt;pagera för eller ha sexuellt umgänge med någon av samma kön”. Straffet för&lt;br&gt;detta är fängelse mellan 1 och 3 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nicaraguas president Violetta Chamorro, som just nu besöker Sverige,&lt;br&gt;undertecknade i juli den nya strafflagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den strafflagen gör att Nicaragua blir det land i Latinamerika som har den&lt;br&gt;i särsklass hårdaste lagstiftningen mot homosexuella. Det är dessutom det&lt;br&gt;enda land i världen som infört ett homosexualitetsförbud sedan Iran genom-&lt;br&gt;gick sin islamiska revolution i slutet av 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är märkligt att Nicaragua, som säger sig vara ett land som värnar de-&lt;br&gt;mokrati och mänskliga rättigheter, inför en lagstiftning som så allvarligt&lt;br&gt;kränker de mänskliga rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga statsministern om han under samtalen med president&lt;br&gt;Violetta Chamorro tog upp denna fråga och markerade Sveriges klart nega-&lt;br&gt;tiva inställning till denna typ av inskränkningar av de mänskliga rättighe-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:95 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om barnkonventionens&lt;br&gt;tillämpning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket har den 7 oktober beslutat avvisa två chilenska barn, 11&lt;br&gt;och 13 år gamla, trots att ingiven adoptionsansökan ännu ej avgjorts. Till&lt;br&gt;saken hör att dessa båda barn har levt under drygt ett och ett halvt år hos de&lt;br&gt;släktingar som nu önskar adoptera dem och att ingenting tyder på att adop-&lt;br&gt;tionsansökningen inte skulle vara seriös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt barnkonventionens artikel 21 b skall konventionsstater som tillåter&lt;br&gt;adoption säkerställa att barnets bästa främst beaktas och erkänna att inter-&lt;br&gt;nationell adoption har övervägts som en alternativ form av omvårdnad av&lt;br&gt;barnet, om barnet inte kan placeras i en fosterfamilj eller adoptivfamilj eller&lt;br&gt;inte kan tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att säkerställa att barnkonventio-&lt;br&gt;nens bestämmelser tillämpas i alla avseenden av svenska myndigheter och&lt;br&gt;domstolar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:96 av Jan Jennehag (v) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om de s.k. krut-&lt;br&gt;affärerna och möjligheter att ta del av handlingar i f.d. DDR:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I somras avslöjade Dagens Nyheter att det finns dokument i den östtyska&lt;br&gt;säkerhetstjänsten Stahss arkiv, som skulle kunna kasta nytt ljus över Nobel&lt;br&gt;Kemis krut- och sprängämnessmuggling via DDR till Iran under 1980-talet.&lt;br&gt;Dessa skulle på väsentliga punkter motsäga den bild av affärerna som företa-&lt;br&gt;gets marknadschef gav under rättegången 1990. Utgången av den rätte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gången skulle troligen ha blivit en annan, om hovrätten hade haft tillgång till&lt;br&gt;dessa handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Dagens Nyheter den 18 oktober skulle tullen ha begärt att få ta del&lt;br&gt;av dokumenten. Den tyska regeringen uppges ha rekommenderat Sverige&lt;br&gt;att utnyttja den internationella rättshjälpskonventionen från 1958 för att få&lt;br&gt;tillgång till handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga handelsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur avser regeringen att agera för att Sverige skall få tillgång till alla&lt;br&gt;DDR-handlingar som kan kasta ljus över krutaffärerna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:97 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om Guatemala:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 8 oktober träffades en överenskommelse mellan Guatemalas rege-&lt;br&gt;ring och representanter för de 60 000 guatemaler, som är flyktingar i Mexiko,&lt;br&gt;som innebar att dessa nu skulle kunna återvända hem utan att riskera över-&lt;br&gt;grepp från militärens sida. Men våldsbrotten har inte upphört. Den 19 okto-&lt;br&gt;ber blev två unga anhängare av årets fredspristagare Rigoberta Menchu&lt;br&gt;bortrövade, misshandlade och avsläppta nakna på en gata i huvudstaden.&lt;br&gt;Händelsen var kulmen på flera dagars stegrad spänning mellan Menchu, som&lt;br&gt;företräder Guatemalas mayaindianer, och den guatemalanska regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att frukta att även Nobelpristagarinnan Menchu själv&lt;br&gt;kan komma att utsättas för övergrepp från militärens sida. Regimen har rik-&lt;br&gt;tat förtäckta anklagelser mot henne att ha nära förbindelser med vänsterge-&lt;br&gt;rillan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av våldsdåden och hotelserna mot dem som arbetar för&lt;br&gt;sina mänskliga rättigheter i Guatemala vill jag fråga biståndsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vilket sätt avser regeringen att medverka till att skapa ett sådant inter-&lt;br&gt;nationellt tryck på regimen i Guatemala att den infriar sina utfästelser att&lt;br&gt;stoppa militärens övergrepp?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:98 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om biståndsar-&lt;br&gt;betares löner m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Svenska biståndsarbetare lever lyxliv i fattiga länder. De bor i jättevillor&lt;br&gt;i exklusiva bostadsområden och har inkomster i miljonklassen”, uppgav tid-&lt;br&gt;ningen IDAG den 4 oktober. Den citerade en SIDA-medarbetare i Afrika:&lt;br&gt;”Jag arbetar på svenska ambassaden och skall naturligtvis ha samma lön som&lt;br&gt;de diplomater som sitter i rummet intill. Jag är inte här i Afrika för att be-&lt;br&gt;driva välgörenhet.” Samma person uppgav att utlandstillägg utgår även när&lt;br&gt;någon hyr ut sin bostad i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt IDAG är det mycket stora löneskillnader mellan volontärer (som&lt;br&gt;kostar 175 000 kr per år), SIDA-medarbetare (700 000 ä 1 miljon kr) och&lt;br&gt;konsulter (1 ä 2 miljoner kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa tidningsuppgifter är riktiga, riskerar biståndet att misskredite-&lt;br&gt;ras, vilket skulle spela nyd i händerna på ett olyckligt sätt. Det är därför an-&lt;br&gt;geläget att bringa klarhet i vilka förhållandena är och hur eventuella missför-&lt;br&gt;hållanden kan undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga biståndsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regeringen att de här anförda pressuppgifterna föranleder en över-&lt;br&gt;syn av biståndsarbetarnas löner och förmåner?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:99 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om katastrofbi-&lt;br&gt;stånd till Vietnam:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Vietnam har svåra översvämningar i sex provinser i de centrala delarna&lt;br&gt;av landet orsakat mycket omfattande skador. Enligt de senaste uppgifterna&lt;br&gt;omkom 37 personer och många saknas. Risodlingar förstördes, vägar skölj-&lt;br&gt;des bort, många familjer blev hemlösa. Översvämningarna uppges vara de&lt;br&gt;värsta på 70 år, och till det har den omfattande skogsskövlingen medverkat,&lt;br&gt;både under och efter kriget. De här sex provinserna - strax norr och söder&lt;br&gt;om 17:e breddgraden - utsattes för svåra bombningar och kemiskt krig. Nu&lt;br&gt;säger FN-tjänstemän att skogen skövlas av såväl nomadfolk som utflyttade&lt;br&gt;stadsbor, som bryter ny mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturkatastrofen kommer vid en tidpunkt, då de ekonomiska reformerna&lt;br&gt;lett till snabba framsteg - i synnerhet i jordbruket. Den är därför ett oerhört&lt;br&gt;svårt slag mot de strävsamma människorna, som arbetat så hårt för att för-&lt;br&gt;bättra sin tillvaro. Det behövs internationella insatser för att hjälpa dem över&lt;br&gt;den akuta nödsituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga biståndsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regeringen att anslå katastrofbistånd till den översvämningsdrab-&lt;br&gt;bade befolkningen i Vietnam?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:100 av Karl-Erik Persson (v) till statsrådet Bo Lundgren om avlyft&lt;br&gt;av moms vid export av begagnade fritidsbåtar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäljning av fritidsbåtar på export får man lyfta av momsen, men&lt;br&gt;säljer man begagnade fritidsbåtar på export får man inte lyfta bort momsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga statsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är statsrådet beredd att förändra reglerna så att man kan lyfta bort mom-&lt;br&gt;sen på begagnade fritidsbåtar vid export?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:101 av Carl Fredrik Graf(m') till finansministern om det statliga per-&lt;br&gt;son- och adressregistret:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga person- och adressregistret används i dag i många samman-&lt;br&gt;hang. Olika typer av kunder köper registerutdrag av SPAR för sin verksam-&lt;br&gt;het. I samband med att folkbokföringen numera förts över till skattemyndig-&lt;br&gt;heterna, så har frågan om SPARS:s framtid väckts. En särskild utredning&lt;br&gt;har till uppgift att se över denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka förändringar avser regeringen att genomföra rörande villkoren för&lt;br&gt;SPAR:s verksamhet, innan aviseringsutredningen är klar med sitt betän-&lt;br&gt;kande?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:102 av Inger Lundberg (s) till statsrådet Beatrice Ask om stödet till&lt;br&gt;hörselskadade elever:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för stödet till hörselskadade elever i skolan har sedan länge legat&lt;br&gt;hos landstingen. Det har varit ett frivilligt åtagande. Staten ersätter lands-&lt;br&gt;tingen för insatserna med totalt 1 miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med minskade statsbidrag och neddragningar av den lands-&lt;br&gt;tingskommunala verksamheten ifrågasätter flera landsting den service hör-&lt;br&gt;selvårdskonsulenterna ger kommunerna och kräver utökade resurser för&lt;br&gt;tjänsterna. Föräldrar till hörselskadade elever känner stor oro för att de sär-&lt;br&gt;skilda stödinsatserna dras in och elevernas utbildning kommer i kläm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skolministern beredd att vidta åtgärder för att säkra stödet till hörsel-&lt;br&gt;skadade elever?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:103 av Carl Fredrik Graf (m) till statsrådet Bo Lundgren om åtgär-&lt;br&gt;der för att reseersättning inte skall beskattas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring av kommunalskattelagen som genomfördes i samband med&lt;br&gt;skattereformen har fått konsekvenser för skattemyndighetens syn på en re-&lt;br&gt;servofficers resor från bostaden till tjänstgöringsplatsen. I ett uppmärksam-&lt;br&gt;mat fall har länsrätten i Värmlands län slagit fast att tjänsteställe är den plats&lt;br&gt;där reservofficeren fullgör huvuddelen av sin tjänstgöring. Tidigare har bo-&lt;br&gt;staden betraktats som tjänsteställe. Detta får den orimliga konsekvensen att&lt;br&gt;reseersättningen påförs reservofficerens lön. Bor han t.ex. i Skåne och skall&lt;br&gt;resa till sitt krigsförband i övre Norrland, blir det betydande belopp. Staten&lt;br&gt;får dessutom extra kostnader för sociala avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dom som har fallit i länsrätten i Värmland är överklagad till kammar-&lt;br&gt;rätten. Vi vet emellertid att en behandling där kan dröja mycket länge på&lt;br&gt;grund av de stora balanserna. Detta förhållande medför stora olägenheter&lt;br&gt;för såväl försvarsledning som enskild reservofficer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vilket sätt avser statsrådet att agera för att lagstiftningsvägen, eller på&lt;br&gt;annat sätt, påskynda en förändring i syfte att snarast komma till rätta med&lt;br&gt;detta problem?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:104 av Lars Moquist (nyd) till arbetsmarknadsministern om arbets-&lt;br&gt;marknaden i Kalmar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadssituationen är redan nu mycket pressad i Kalmar län i all-&lt;br&gt;mänhet och i Kalmar kommun i synnerhet. Arbetslösheten kommer att stiga&lt;br&gt;till helt oacceptabla höjder om några av de största industrierna i Kalmar&lt;br&gt;skulle tvingas lägga ned sin verksamhet. Volvo, Kalmar Verkstads AB (tåg-&lt;br&gt;vagnstillverkning) och Nordchoklad är tre stora industrier, som samtliga sän-&lt;br&gt;der ut signaler om nedläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något måste göras för att regionen inte skall suddas ut på den industriella&lt;br&gt;kartan. Inte minst viktigt är att människorna i regionen inte tappar sugen&lt;br&gt;utan kan känna förhoppningar inför framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar Verkstads AB kan kanske räddas genom statliga tågmaterielbe-&lt;br&gt;ställningar men för de övriga lär ett nedläggningsbeslut inte kunna påverkas&lt;br&gt;av politiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnar statsrådet Hörnlund vidta några åtgärder för att lindra effekterna&lt;br&gt;av den uppseglande arbetsmarknadskrisen i Kalmar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kammaren åtskildes kl. 15.03.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LISBET HANSING ENGSTRÖM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Barbro Nordström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23 oktober 1992 Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fredagen den 23 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§ Anmälan om ny ersättare.............................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Anmälan om kompletteringsval till valberedningen.......... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ledighet........................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Hänvisning av ärenden till&amp;nbsp;utskott....................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ Bordläggning....................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Anmälan om interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:16 av Sinikka Bohlin (s) om minskade sändningstider&lt;br&gt;på minoritetsspråk i lokalradion.................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:17 av Ingvar Johnsson (s) om regeringens planer för&lt;br&gt;gymnasieskolan................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:18 av Roland Sundgren (s) om svensk järnvägsindustri &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:19 av Inger Hestvik (s) om bestraffning av sexualbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skett utomlands............................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:92 av Harriet Colliander (nyd) om SIDA:s informa-&lt;br&gt;tionskampanj ................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:93 av Lennart Fridén (m) om kårobligatoriet...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:94 av Kent Carlsson (s) om Nicaragua och de mänsk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga rättigheterna................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:95 av Eva Zetterberg (v) om barnkonventionens till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpning...................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:96 av Jan Jennehag (v) om de s.k. krutaffärerna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheter att ta del av&amp;nbsp;handlingar i&amp;nbsp;f.d.&amp;nbsp;DDR........ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:97 av Bertil Måbrink (v)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;Guatemala.......... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:98 av Bertil Måbrink (v) om biståndsarbetares löner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.......................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:99 av Bertil Måbrink (v) om katastrofbistånd till Viet-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nam.......................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:100 av Karl-Erik Persson (v) om avlyft av moms vid ex-&lt;br&gt;port av begagnade fritidsbåtar...................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:101 av Carl Fredrik Graf (m) om det statliga person-&lt;br&gt;och adressregistret............................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:102 av Inger Lundberg (s) om stödet till hörselskadade&lt;br&gt;elever........................................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:103 av Carl Fredrik Graf (m) om åtgärder för att re-&lt;br&gt;seersättningen inte skall beskattas................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:104 av Lars Moquist (nyd) om arbetsmarknaden i Kal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mar .......................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42233, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>