<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2387614</hangar_id>
 <dok_id>GG0912</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>12</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1992/93:12</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>12</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:44:31</systemdatum>
 <publicerad>1992-10-22 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:12 Torsdagen den 22 oktober</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0912/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0912</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0912</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1992/93:12&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Torsdagen den 22 oktober&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kl. 14.30-15.49&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0912/prot_199293__12-1.png" style="width:42pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 § Ny riksdagsledamot m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riks-&lt;br&gt;dagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från Riksskatteverket inkommit bevis om&lt;br&gt;att Sylvia Lindgren (s), Enskede, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 november 1992 sedan Anita Gradin (s) avsagt sig sitt uppdrag som riks-&lt;br&gt;dagsledamot. Till ersättare har utsetts Bengt Lindqvist, Tyresö, Kristina&lt;br&gt;Persson, Stockholm, Sven-Åke Nygårds, Bromma, Carin Jämtin, Stock-&lt;br&gt;holm, Stig Gustafsson, Bromma, och Kristina Nordström, Stockholm (alla&lt;br&gt;s).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit&lt;br&gt;att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tottie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven-Georg Grahn&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 § Justering av protokoll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollet för den 16 oktober.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 § Muntliga frågor till regeringen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ber att få hälsa vice statsminister Bengt Westerberg (fp), kulturminis-&lt;br&gt;ter Birgit Friggebo (fp), arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c), utri-&lt;br&gt;kesminister Margaretha af Ugglas (m) och kommunikationsminister Mats&lt;br&gt;Odell (kds) välkomna till frågestunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhet i privatiserad vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 MARGARETA WINBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vänder mig till socialminister Bengt Westerberg med an-&lt;br&gt;ledning av ett inslag i Dagens Eko i morse. JO kommer tydligen inom en&lt;br&gt;snar framtid att presentera en rapport, där man kraftigt kritiserar rättssäker-&lt;br&gt;heten på grund av den snabba privatiseringen av den gemensamma sektorn.&lt;br&gt;Man säger t.ex. att de privata bolagen inte har någon tystnadsplikt. Det ges&lt;br&gt;ingen möjlighet att anmäla någon för tjänstefel. Det finns ingen myndighet&lt;br&gt;som har insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga om detta stämmer och vad socialministern i så fall tänker&lt;br&gt;göra åt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är riktigt att det finns en del probblem när det gäller&lt;br&gt;privata inslag, speciellt när kommuner har delegerat vad som kan uppfattas&lt;br&gt;som myndighetsutövning till privata institutioner. Detta kommer med all&lt;br&gt;sannolikhet att kräva regelförändringar. Vi har ställts inför frågan flera&lt;br&gt;gånger. Vi har bl.a. sagt att vi vill avvakta JO:s redovisning. Men när den&lt;br&gt;kommer tar vi initiativ till de lagändringar som krävs för att komma till rätta&lt;br&gt;med de här problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 MARGARETA WINBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill höra hur snabbt en sådan lagändring kan göras. Pri-&lt;br&gt;vatiseringen går nu väldigt fort. Jag vet också att lagrådsyttrandet till propo-&lt;br&gt;sition 43 berörde just det här problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi kommer att genomföra den erforderliga utredningen och&lt;br&gt;lägga fram förslag så snabbt som möjligt. Jag kan inte i dag svara på hur&lt;br&gt;snabbt det kan ske, men det skall göras så snabbt som det över huvud taget&lt;br&gt;är möjligt, av just de skäl som Margareta Winberg nämnde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 EVA ZETTERBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill ställa min fråga till arbetsmarknadsminister Börje&lt;br&gt;Hörnlund. Vi har i dagarna hört ett uttalande från statsministerns rådgivare&lt;br&gt;i ekonomiska frågor, att det kan vara lämpligt att sänka arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningen. Då undrar jag om arbetsmarknadsministern delar den uppfatt-&lt;br&gt;ningen, och kommer regeringen i så fall att vidta åtgärder för att sänka ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! En utredning ser över hela arbetslöshetsförsäkringen. Det&lt;br&gt;är en enmansutredare och runt enmansutredaren sitter parterna. Jag har för&lt;br&gt;min del sagt att det är parternas sak att finansiera försäkringen. Det är inte&lt;br&gt;staten som skall gå in i arbetslöshetsförsäkringen. I den gruppen kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det naturligtvis att uppstå en diskussion om hur höga ersättningarna skall&lt;br&gt;vara och på vilket sätt parterna skall delta i finansieringen. Men det förslaget&lt;br&gt;kommer till regeringen någon gång i mars april. I avvaktan på denna utred-&lt;br&gt;ning pågår ingenting inom arbetsmarknadsdepartementet i den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhet i privatiserad vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill återvända till den fråga som Margareta Winberg tog&lt;br&gt;upp. Det är inte ett för regeringen nytt och oväntat problem, utan regeringen&lt;br&gt;har under det senaste året lagt fram ett flertal propositioner som innebär pri-&lt;br&gt;vatisering av offentlig verksamhet utan att problemen med rättssäkerheten&lt;br&gt;har lösts. Vi har vid varje sådant tillfälle påtalat lagstiftning för att skydda&lt;br&gt;den enskildes integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga är: Varför har regeringen gång på gång gjort detta och även mot-&lt;br&gt;satt sig att frågan skulle få en lösning? Det är inte godtagbart att skylla på&lt;br&gt;ytterligare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Problemet är ingalunda färskt. Det är alldeles riktigt. Tyvärr&lt;br&gt;hade inte den förra regeringen tagit några initiativ till att ta upp den här frå-&lt;br&gt;gan. Att kommuner ber privata institutioner att göra utredningar som t.ex.&lt;br&gt;rör ungdomar är ingen färsk företeelse. När JO nu har tagit upp detta till&lt;br&gt;granskning, beror det på att företeelsen har förekommit under ganska lång&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart som det över huvud taget är möjligt tänker vi återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen med förslag i denna fråga. Vi har såvitt jag kan påminna mig inte lagt&lt;br&gt;fram några omfattande förslag till privatisering som påverkar rättssäkerhe-&lt;br&gt;ten. Problemet bygger i hög grad på initiativ som kommunerna själva har&lt;br&gt;tagit. I den meningen har inte vi initierat problemet. Däremot kommer vi att&lt;br&gt;ta initiativ till en lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Har inte regeringen lagt fram propositioner om privatisering&lt;br&gt;av t.ex. barnomsorg och om ökad konkurrens i kommunal verksamhet, som&lt;br&gt;innebär en mycket bestämd förändring? Det är samma majoriteter ute i&lt;br&gt;kommunerna som nu på bred front privatiserar verksamhet, utan att reglera&lt;br&gt;den för att skydda den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den privatisering som hittills har förekommit inom barnom-&lt;br&gt;sorgen, och som i praktiken huvudsakligen har bestått av att man har skapat&lt;br&gt;föräldrakooperativ, har inte bidragit till att aktualisera den här frågan i nå-&lt;br&gt;gon större utsträckning. Det är på andra områden det har skett. Som jag&lt;br&gt;sade gäller det olika slag av utredningar av ungdomar. Det är då frågan har&lt;br&gt;dykt upp. Man har sett vissa konflikter mellan den privata verksamheten och&lt;br&gt;sekretesslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan bara försäkra ytterligare en gång att vi kommer att gå in i den här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan så snart JO:s utredning föreligger. Vi återkommer till riksdagen med&lt;br&gt;förslag till ändrad lagstiftning om det visar sig att sådan behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mänskliga rättigheter i Tibet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 YLVA ANNERSTEDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill ställa min fråga till utrikesministern. Övergreppen&lt;br&gt;mot de mänskliga rättigheterna i Tibet fortsätter med oförminskad styrka.&lt;br&gt;Tibet används av Kina som en radioaktiv sopstation. Flera länder har sänt&lt;br&gt;undersökningskommissioner till Kina, vilka också lyckats komma in i Tibet.&lt;br&gt;Jag tycker att det är viktigt att den demokratiska världen visar ett kontinuer-&lt;br&gt;ligt intresse för Tibets fråga. Avser utrikesministern att ta något liknande&lt;br&gt;initiativ för att hålla frågan om de mänskliga rättigheterna i Tibet levande?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 Utrikesminister MARGARETA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar Ylva Annerstedt för den frågan. Vi har varit med-&lt;br&gt;sponsorer för resolutioner om Tibet, bl.a. i FN:s kommission för mänskliga&lt;br&gt;rättigheter. Den kommer att inleda sitt arbete igen strax efter jul. Jag tycker&lt;br&gt;att det är alldeles naturligt att Sverige, även om vi just nu inte har säte i själva&lt;br&gt;kommissionen, utnyttjar möjligheten att agera aktivt vid sidan av kommis-&lt;br&gt;sionen och i samverkan med andra länder. Vi bör åter tillhöra de stater som&lt;br&gt;tar initiativ till att ta upp Tibetfrågan. Ylva Annerstedt är säkert medveten&lt;br&gt;om att när Dalai lama senast besökte Sverige tog jag emot Dalai lama och&lt;br&gt;hade en diskussion med honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 YLVA ANNERSTEDT (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag uppskattar utrikesministerns intresse och positiva inställ-&lt;br&gt;ning till Tibets sak. Men en sådan här undersökningskommission skulle yt-&lt;br&gt;terligare höja temperaturen och visa intresset. Vi vet att Sveriges initiativ i&lt;br&gt;FN rörande Tibet förut har röstats ned av andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall gärna överväga detta. Jag skulle kunna tänka mig&lt;br&gt;att en nordisk ram skulle kunna vara lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill vända mig till kulturministern. Riksdagen fattade i&lt;br&gt;våras två beslut som regeringen ännu inte har verkställt. Det ena var att rege-&lt;br&gt;ringen fick i uppdrag att omgående ge byggnadsstyrelsen i uppdrag att börja&lt;br&gt;projekteringen av Moderna museet. Detta beslut har ännu inte verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra beslutet var att uppdra åt regeringen att tillsätta en kulturpoli-&lt;br&gt;tisk utredning med bred parlamentarisk sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har nu gått omkring fem månader sedan dessa beslut fattades. Min&lt;br&gt;fråga är: Varför verkställer inte regeringen riksdagens beslut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Regeringen kommer inom kort att fatta beslut vad gäller&lt;br&gt;projekteringen av Moderna museet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den andra frågan uttalade riksdagen att man ville ha en ge-&lt;br&gt;nomlysning av 1974 års kulturpolitiska mål. Samtidigt sade man att det inte&lt;br&gt;får förhindra att man gör strukturella förändringar inom kulturpolitikens&lt;br&gt;område. Vi har med kraft och även lust gått in i detta arbete för att se på&lt;br&gt;var vi skall göra strukturförändringar och hur den långsiktiga kulturpolitiska&lt;br&gt;genomlysningen och den parlamentariska utredningen skall se ut. För detta&lt;br&gt;ändamål har jag också under hösten haft seminarier av olika slag, för att&lt;br&gt;lägga grunden för ett gediget arbete när det gäller utvärderingen av 1974 års&lt;br&gt;kulturpolitiska mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 ÅKE GUSTAVSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Regeringen hade med fördel kunnat verkställa beslutet be-&lt;br&gt;träffande Moderna museet för länge sedan. Det hade suttit bra inför vintern,&lt;br&gt;med tanke på sysselsättningssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är glad över att besked nu kommer, att man tänker följa riksdagens&lt;br&gt;beslut. Det är tacknämligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att man förbereder utredningen väl. Till detta vill jag lägga att&lt;br&gt;riksdagen för sin del, för att regeringen inte skulle ha några problem på&lt;br&gt;denna punkt, angav de riktlinjer som bör gälla för direktiven. Dessa förut-&lt;br&gt;sätter vi att regeringen kommer att följa. Annars får vi återkomma i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är lätt för oppositionspartierna i riksdagen att fatta glada&lt;br&gt;och glättiga beslut utan att skicka med några som helst pengar. Regeringen&lt;br&gt;har ägnat ett mycket gediget arbete åt att förbereda beslutet om Moderna&lt;br&gt;museet. Vi hade kommit mycket långt i beredningsarbetet när den akuta&lt;br&gt;ekonomiska krisen kom i höst. Det är bakgrunden till att beslut ännu inte&lt;br&gt;fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsräntan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 JOHAN BROHULT (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill rikta en fråga om landets ekonomi till Bengt Wester-&lt;br&gt;berg i hans egenskap av vice statsminister. En uppgörelse har träffats mellan&lt;br&gt;fyrklövern och Socialdemokraterna. Landet anses räddat, och därmed får&lt;br&gt;vi ha regeringen kvar. Men medborgarna blöder. Det beror på att de stora&lt;br&gt;kreditinstituten inte sänker utlåningsräntan trots att Riksbanken har sänkt&lt;br&gt;marginalräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till detta anges vara att man inte kan sänka räntan, därför att det&lt;br&gt;i så fail skulle bli många konkurser och exekutiva auktioner. Därför måste&lt;br&gt;bankerna ta ut en hög ränta för att täcka förlusterna. Men då kommer ännu&lt;br&gt;fler att gå i konkurs, och då behöver låneinstituten höja räntan ytterligare.&lt;br&gt;Vi får en circulus vitiosus, en skadlig cirkel, som gör att patienten dör, i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;här fallet medborgarna. Jag tycker att någon form av aktiv åtgärd från rege-&lt;br&gt;ringen måste övervägas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår inte riktigt den verklighetsbeskrivning som Johan&lt;br&gt;Brohult ger. Det är inte sant att de åtgärder som vidtagits inte har påverkat&lt;br&gt;räntenivån. Det är inte bara marginalräntan som sjunkit, utan även andra&lt;br&gt;räntor har sjunkit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det korrekt att det inte finns något omedelbart samband så att&lt;br&gt;så fort marginalräntan sänkts följer alla andra räntor efter. Det kan bli en&lt;br&gt;viss eftersläpning. Dessutom ligger fortfarande marginalräntan på 14,5 %,&lt;br&gt;vilket visserligen i förhållande till 500 % kan tyckas innebära en ganska kraf-&lt;br&gt;tig reduktion. Men vi är ännu inte tillbaka på den marginalräntenivå som vi&lt;br&gt;hade före krisen. Vi har självklart en bit att gå. Men i takt med att den räntan&lt;br&gt;sjunker - jag hoppas att räntan skall fortsätta att gå nedåt - kommer även&lt;br&gt;andra räntor att följa efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 JOHAN BROHULT (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Mitt önskemål är att regeringen skall föra en aktiv politik&lt;br&gt;vad gäller att påverka bankerna och kreditinstituten att verkligen solidariskt&lt;br&gt;försöka få ned räntan, så att medborgarna klarar sig. Det är bankerna som&lt;br&gt;har skapat denna kris...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om en följdfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23a JOHAN BROHULT (nyd):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att det är bankernas skyldighet att sänka räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Mycket kort: Den ekonomiska politik som regeringen och&lt;br&gt;Socialdemokraterna har enats om syftar till att pressa ned räntenivån. Det&lt;br&gt;är bl.a. därför som vi med kraft har angripit det strukturella budgetunder-&lt;br&gt;skottet och genomfört vissa kostnadssänkningar för det svenska näringslivet.&lt;br&gt;Vi har redan kunnat se positiva resultat. Vi hoppas på flera sådana framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av nya högskoleplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 INGVAR JOHNSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsministern om en regional&lt;br&gt;bedömning bakom ett regeringsförslag. Regeringen fördelade i somras nya&lt;br&gt;platser till högskolan. Universiteten och de stora högskolorna med fasta&lt;br&gt;forskningsresurser får 87 % av tillkommande årsstudieplatser. Övriga 17&lt;br&gt;mindre och medelstora högskolor får dela på resterande 13 %. Anser arbets-&lt;br&gt;marknadsministern att denna fördelning är förenlig med en aktiv regionalpo-&lt;br&gt;litik?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I det förslag som strax kommer att föreläggas riksdagen om&lt;br&gt;ytterligare 2 000 högskoleplatser kommer de små och medelstora högsko-&lt;br&gt;lorna att bli riktigt ihågkomna. Principiellt har denna regering fram till nu&lt;br&gt;fattat beslut om 18 000 nya högskoleplatser. Det var ett nödvändigt beslut,&lt;br&gt;eftersom cirka hälften av våra ungdomar i åldern 20-24 år går i högskola. Vi&lt;br&gt;måste därför bygga ut högskolorna. För att lyckas med det betyder närheten&lt;br&gt;mycket. Därför är det viktigt att undan för undan bredda och utveckla de&lt;br&gt;mindre högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 INGVAR JOHNSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det blir naturligtvis ett bättre förslag nu när regeringen&lt;br&gt;tvingats att göra upp med Socialdemokraterna. Men frågan kvarstår ändå:&lt;br&gt;Hur kunde arbetsmarknadsministern i regeringen acceptera ett förslag som&lt;br&gt;ger Lunds universitet 1 300 nya studerande, medan exempelvis högskolan&lt;br&gt;Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken får nöja sig med en ökning med 30 stu-&lt;br&gt;derande vardera? Frågan är om arbetsmarknadsmininstern tycker att hög-&lt;br&gt;skolan bara skall byggas ut på de stora tillväxtorterna eller om arbetsmark-&lt;br&gt;nadsministern har lurats av Per Unckel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns många motiv att bygga ut högskolor. Även stora&lt;br&gt;högskolor kan behöva kompletteringar. Jag har redovisat min inställning:&lt;br&gt;Skall vi utveckla hela Sverige, spelar de små och medelstora högskolorna en&lt;br&gt;väldigt stor roll. I det arbetet kommer jag att delta mycket aktivt framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk brottslighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den ena larmrapporten efter den andra kommer om brister&lt;br&gt;i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Jag vill därför fråga Bengt&lt;br&gt;Westerberg som vice statsminister vad regeringen kommer att göra för att&lt;br&gt;med skärpa beivra den ekonomiska brottsligheten och om regeringen med&lt;br&gt;praktiska förslag och åtgärder verkligen avser att prioritera denna viktiga&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att det är ett mycket stort antal konkurser för närva-&lt;br&gt;rande där brottsligheten är mycket stor, visar det sig. Det rör sig om omkring&lt;br&gt;25 miljarder som går förlorade i samband med olika konkurser. BRÅ:s sty-&lt;br&gt;relse, som jag sitter med i, har fått ett mycket ingående material som visar&lt;br&gt;att det verkligen behövs politisk vilja på denna punkt. Därför ställer jag min&lt;br&gt;fråga till Bengt Westerberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Politisk vilja finns det naturligtvis i regeringen. BRÅ:s mate-&lt;br&gt;rial finns säkert tillgängligt också på Justitiedepartementet. Tyvärr har jag&lt;br&gt;inte någon direkt inblick i den planering som nu pågår för ytterligare åtgär-&lt;br&gt;der på departementet. Jag får be Hans Göran Franck att ställa frågan direkt&lt;br&gt;till justitieministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 HANS GÖRAN FRANCK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att det är ganska olyckligt att vice statsministern&lt;br&gt;inte tänker gå in på en sakdiskussion med mig om detta. Den här frågan är i&lt;br&gt;nuvarande ekonomiska krisläge så viktig och allvarlig att det måste vara en&lt;br&gt;angelägenhet för hela regeringen att diskutera den och vidta långt bättre åt-&lt;br&gt;gärder. Nu får man lägga åt sidan en rad anmälningar som skulle behöva ut-&lt;br&gt;redas, och på detta sätt går väldigt många fria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste därför upprepa min fråga till Bengt Westerberg: Är det verkli-&lt;br&gt;gen så att regeringen inte ordentligt diskuterat denna mycket angelägna&lt;br&gt;fråga?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har redan svarat på frågan. Jag kan tyvärr inte ge ett&lt;br&gt;mer detaljerat svar nu, utan Hans Göran Franck får ställa frågan direkt till&lt;br&gt;justitieministern. Självfallet är det här en angelägenhet för hela regeringen,&lt;br&gt;men det innebär inte att varje statsråd har inblick i det beredningsarbete som&lt;br&gt;pågår inom varje fackdepartement på detta och andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlandsbanan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 FILIP FRIDOLFSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Mats Odell. Även om jag sitter i&lt;br&gt;Stockholmsbänken är jag norrlänning, född och uppvuxen i Sorsele vid in-&lt;br&gt;landsbanan. Det gäller en fråga som är aktuell i dessa dagar och som intres-&lt;br&gt;serar, förmodar jag, alla människor som bor efter inlandsbanan: Kan man&lt;br&gt;få ett klart besked? Hur blir det nu med inlandsbanan? Blir den kvar eller&lt;br&gt;försvinner den? Kan vi få ett klart svar i dag, kommer det att bli press i Norr-&lt;br&gt;landstidningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag välkomnar Filip Fridolfsson att åka med inlandsbanan.&lt;br&gt;Den kommer att finnas kvar och att överlåtas till lokala intressenter. Den&lt;br&gt;blir i själva verket, herr talman, den första privatiserade järnvägen i det här&lt;br&gt;landet. Det som har hänt är att Ny demokratis representanter i trafikutskot-&lt;br&gt;tet har gått emot den linje som Ny demokrati gick till val på, nämligen att&lt;br&gt;stödja inlandsbanan. Det är allvarligt. Men den långsiktiga överlevnaden av&lt;br&gt;inlandsbanan hotas inte alls av att trafikutskottet nu har sett till att rådrums-&lt;br&gt;trafiken inte kan fortgå som planerat. Det kan möjligtvis bli ett tillfälligt av-&lt;br&gt;brott. Men när vi passerat nyåret och när vårsolen börjar lysa, tror jag att&lt;br&gt;inlandsbanan kommer att gå en ny vår till mötes. Det kommer att vara gam-&lt;br&gt;malt vagnsmaterial, från 30-talet i plysch, och man kommer att ha bl.a. ång-&lt;br&gt;lok. Jag tror att denna turistsatsning kommer att vara en vitamininjektion&lt;br&gt;för näringslivet utefter den här järnvägen, som är närmare 130 mil lång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filip Fridolfsson kan vara lugn. Jag tror att regeringens fasta hållning i&lt;br&gt;denna fråga gör att Inlandsbanan kommer att leva vidare även om det blir i&lt;br&gt;annan regi, där lokala intressenter tar ansvaret men får hjälp på vägen av&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastruktursatsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 KARL-ERIK SVARTBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Också jag har en fråga till kommunikationsministern. Våren&lt;br&gt;1990 fattade vi ett beslut här i riksdagen om betydande satsningar på infra-&lt;br&gt;struktur, dvs. vägar, järnvägar, broar osv. Då anslogs också ett antal miljar-&lt;br&gt;der för att finansiera dessa satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa satsningar på infrastruktur har varit uppe till diskussion många&lt;br&gt;gånger sedan dess. Kommunikationsministern har rest runt i olika delar av&lt;br&gt;landet och talat om dem. Men när kommunikationsministern har kommit&lt;br&gt;hem till Stockholm har man i allmänhet ställt sig frågan: Vad har hänt med&lt;br&gt;dessa infrastruktursatsningar, och vad händer? Jag vidarebefordrar frågan&lt;br&gt;till kommunikationsministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är mycket glad över den här frågan. Det finns ett par&lt;br&gt;myter som är mycket seglivade. Den ena är att det inte anslås någonting till&lt;br&gt;investeringar i vägar och järnvägar. Den andra myten är att det som anslås&lt;br&gt;fastnar i någon sorts konstig byråkratisk kvarn. Båda dessa myter är lika fel-&lt;br&gt;aktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nivåerna kan jag upplysa Karl-Erik Svartberg om att det&lt;br&gt;under detta budgetår - alltså från den 1 juli 1992 till den 30 juni 1993 - kom-&lt;br&gt;mer att förbrukas ungefär 13 miljarder kronor inkl, de 1,5 miljarder som in-&lt;br&gt;går i krisuppgörelsen med Socialdemokraterna. Jag avser då pengar som hu-&lt;br&gt;vudsakligen betalas ut till svenska entreprenörföretag. Dessa 13 miljarder&lt;br&gt;kronor skall Karl-Erik Svartberg ställa i relation till ett normalår under 80-&lt;br&gt;talet, exempelvis under den socialdemokratiska perioden. Då uppgick inve-&lt;br&gt;steringarna till ca 4,5 miljarder. Det handlar alltså om en tredubbling av in-&lt;br&gt;vesteringarna under detta år. Detta års investeringar innebär också en för-&lt;br&gt;dubbling jämfört med föregående år, då man i och för sig gjorde en kraftig&lt;br&gt;uppryckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår att Karl-Erik Svartberg vill ha reda på vad som har hänt. Jag&lt;br&gt;kan bara konstatera att i besluten ingår ett antal paket som i Vägverkets&lt;br&gt;handlingar har betecknats med bokstäverna A-E Därutöver finns de 1,5&lt;br&gt;miljarder, som jag talade om och som skall gå framför allt till länsvägar i&lt;br&gt;skogslänen. Paketen A-E innehöll 310 projekt. Av dessa är 290 i gång i dag.&lt;br&gt;Paket F, som finansieras av de 2,2 miljarder ur kompletteringspropositionen&lt;br&gt;som Vägverket fick i medelstilldelning efter sommaren, innehöll 900 mycket&lt;br&gt;små vägprojekt. Ofta gäller det små vägar i glesbygd som har mycket stor&lt;br&gt;betydelse för de människor som bor där och inte minst för skogsnäringen.&lt;br&gt;Av dessa 900 projekt har nu 400 kommit i gång under de få månader som har&lt;br&gt;gått. Ett flertal projekt är redan avslutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har det införts en intressant innovation. Vägverket har börjat&lt;br&gt;med en förenklad upphandling som innebär att man bjuder in ett antal entre-&lt;br&gt;prenörer, visar dem de ganska enkla handlingar som finns och frågar om de&lt;br&gt;vill vara med och lämna anbud. Sedan har Vägverket kanske en vecka på sig&lt;br&gt;att räkna på anbuden i intresseanmälningarna. Redan efter ytterligare ett&lt;br&gt;par veckor kan dessa projekt vara i gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 12&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pengarna i det senaste paketet kommer att vara förbrukade före utgången&lt;br&gt;av kalenderåret 1993.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 KARL-ERIK SVARTBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har en mycket kort följdfråga: Hur många jobb räknar&lt;br&gt;kommunikationsministern med att dessa miljarder ger genom de olika pro-&lt;br&gt;jekten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är ganska svårt att säga. Det finns en tumregel, nämligen&lt;br&gt;att när det gäller nyinvesteringar i större vägobjekt kostar varje årsarbetstill-&lt;br&gt;fälle ungefär 1 miljon. I fråga om järnvägsinvesteringar kostar vaije årsar-&lt;br&gt;betstillfälle 1,3 miljoner. Av de 13 miljarderna utgör ca 3,5 miljarder investe-&lt;br&gt;ringar i järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arsarbetstillfällena i de små projekten - dels paketet i kompletteringspro-&lt;br&gt;positionen, dels de 1,5 miljarderna - kostar betydligt mindre per sysselsatt.&lt;br&gt;Men jag kan inte ange någon exakt siffra. Det handlar kanske om 15 000-&lt;br&gt;20 000 direkt sysselsatta. Sedan finns det en också multiplikatoreffekt. De&lt;br&gt;lärde tvistar emellertid om huruvida man skall mulitiplicera antalet syssel-&lt;br&gt;satta i sekundära verksamheter med två eller tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkomanvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 ANITA PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sverige är ju ledande när det gäller metodik för behandling&lt;br&gt;av narkomaner. Missbruksbekämpningen har tillhört de mest prioriterade&lt;br&gt;posterna i budgeten. Vi här i riksdagen är överens om att vi skall ha ett nar-&lt;br&gt;kotikafritt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi möts nu av ett yttre hot. Det kommer in nya droger från Östeuropa och&lt;br&gt;Sydeuropa. Men vi möts också av ett inre hot, nämligen att hela narkoman-&lt;br&gt;vården håller på att nedrustas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Malmö finns det inte någon narkomanvård att tala om. I Stockholm har&lt;br&gt;narkomanvården halverats. Man blandar samman olika slags missbrukare.&lt;br&gt;Tjänstemännen har till uppgift att prioritera inom resultatenheter. Följden&lt;br&gt;blir att man, om en missbrukare skall skickas på kvalificerad behandling,&lt;br&gt;måste avskeda personal. Man håller missbrukarna kvar på fängelserna, på&lt;br&gt;sjukhusen och i häktena i stället för att ta in dem på behandlingshem. De&lt;br&gt;som inte är placerade där är ute i den öppna vården eller ute på gatan och&lt;br&gt;stjäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte att socialministern är omedveten om dessa förhållanden. Vad&lt;br&gt;avser socialministern att göra för att förmå kommunerna att ta sitt ansvar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det som Anita Persson säger är sant. Också jag har tagit del&lt;br&gt;av en del oroande rapporter om att man i vissa kommuner har prioriterat ner&lt;br&gt;narkomanvården. Jag ser med stor oro på utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från statens sida kommer vi att fortsätta att prioritera narkomanvården&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högt, dvs. vi kommer att avsätta pengar för bl.a. fortsatt utbyggnad, vilket&lt;br&gt;kommer att framgå av nästa budgetproposition som presenteras i januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att följa utvecklingen, bl.a.&lt;br&gt;på missbruksområdet, för att se om tendensen är utbredd eller om det rör&lt;br&gt;sig om enstaka exempel. Om tendensen skulle vara utbredd, finns det anled-&lt;br&gt;ning för statsmakterna att gå in ännu mer kraftfullt. Men detta vet vi för da-&lt;br&gt;gen ingenting om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 ANITA PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hoppas att det förslag som framläggs i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen kommer att innebära att de specialdestinerade statsbidragen skall vara&lt;br&gt;kvar och att man inte lägger statsbidraget i påsen. Annars kommer narko-&lt;br&gt;manvården att helt försvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 Socialminister BENGT WESTERBERG (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Satsningarna på offensiv narkomanvård kommer att vara&lt;br&gt;kvar, dvs. det program som inleddes för några år sedan och som har varit&lt;br&gt;mycket framgångsrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 MAJ-LIS LÖÖW (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill vända mig till Birgit Friggebo. I tidningen kan man&lt;br&gt;läsa att antalet flyktingar som har fått stanna i Sverige inte har varit så lågt&lt;br&gt;sedan 1985. Det är en något förvånande uppgift i Folkpartiets Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det är mer än fullt på förläggningarna, finns det tydligen nu gott&lt;br&gt;om kommunplatser. Ändå fokuserar regeringen ju helt och hållet skyddsbe-&lt;br&gt;hovet. Alla humanitära tumregler har snabbt rensats bort. Min fråga gäller&lt;br&gt;de jugoslaviska krigsfångar som Sverige inte tänker ta emot. Har inte heller&lt;br&gt;de tillräckligt skyddsbehov, eller är det de humanitära skälen som är otill-&lt;br&gt;räckliga?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Maj-Lis Lööw inledde med att säga att det är så få flyktingar&lt;br&gt;som nu får stanna i Sverige. Bakgrunden till detta är att antalet asylsökande&lt;br&gt;från alla länder över hela jorden minskar utom när det gäller asylsökande&lt;br&gt;från Jugoslavien. Om det inte kommer några asylsökande till Sverige, kan&lt;br&gt;inte heller fler få stanna här. Maj-Lis Lööw vet väldigt väl att det har varit&lt;br&gt;verkställighetsstopp i fråga om Jugoslavien, dvs. att man av olika skäl inte&lt;br&gt;har fattat några beslut under det gångna året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så över till frågan om f.d. fångar från fånglägren. Flyktingkommissarien,&lt;br&gt;UNHCR, riktade en allmän förfrågan till 22 länder om man ville ta emot&lt;br&gt;f.d. fångar. Jag har varit i Geneve och talat med fru Ogata. Vid detta samtal&lt;br&gt;framkom det att flyktingkommissarien inte förutsatte att Sverige i denna om-&lt;br&gt;gång skulle ta emot några f.d. fångar från fånglägren. Detta är bakgrunden&lt;br&gt;till att Sverige har sagt nej till att nu ta emot f.d. fångar. Vi kommer att få&lt;br&gt;flera propåer inom ramen för flyktingkvoten. Det är min bestämda överty-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntliga frågor&lt;br&gt;till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;br&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gelse att Sverige ställer upp och hjälper dessa mycket olyckliga människor,&lt;br&gt;och då inte bara fångarna själva utan också deras familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 MAJ-LIS LÖÖW (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Sverige har alltså inte fått någon formell förfrågan, eller har&lt;br&gt;Birgit Friggebo efter samtalet med fru Ogata bortsett från en allmän förfrå-&lt;br&gt;gan till flera länder?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var 22 länder som fick en allmän förfrågan. Förfrågan&lt;br&gt;rörde sig inte om att ta emot ett visst antal eller att ta emot fångar inom flyk-&lt;br&gt;tingkvoten. Det var en allmän förfrågan till 22 länder utan preciseringar. Be-&lt;br&gt;dömningen vid det samtal som jag hade med flyktingkommissarien var att&lt;br&gt;behovet kunde täckas i den första omgången, framför allt genom de länder -&lt;br&gt;Danmark, Norge och flera andra europeiska länder - som har sagt sig vilja&lt;br&gt;ta emot den här typen av männsikor i stället för vanliga asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har vi i Sverige sagt att vi inte tar emot några i denna&lt;br&gt;vända. Men vi har sagt att vi är beredda att i en framtid, i andra fall och inom&lt;br&gt;ramen för flyktingkvoten, ta emot f.d. fångar från fånglägren nere i det forna&lt;br&gt;Jugoslavien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 § Information från regeringen om uppföljningen av FN:s miljö-&lt;br&gt;och utvecklingskonferens&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Regeringen har i dag till riksdagen överlämnat en skrivelse&lt;br&gt;med en redogörelse med anledning av FN:s konferens om miljö och utveck-&lt;br&gt;ling år 1992 - UNCED. Till skrivelsen har som bilaga fogats översättningar&lt;br&gt;till svenska av de dokument som antogs i Rio de Janeiro, nämligen Riodekla-&lt;br&gt;rationen, Skogsprinciperna och Agenda 21, dvs. handlingsprogrammet för&lt;br&gt;det fortsatta arbetet med miljö- och utvecklingsfrågorna. Därutöver vill jag&lt;br&gt;hänvisa till den rapport från konferensen som Utrikesdepartementet upprät-&lt;br&gt;tat och publicerat för ett par dagar sedan och tillställt riksdagens ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag här i kammaren särskilt framhålla följande punkter i&lt;br&gt;regeringens skrivelse om UNCED.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först slå fast att UNCED måste ses som en framgång. Den innebär&lt;br&gt;ett viktigt steg för att nationellt och internationellt lösa världens miljö- och&lt;br&gt;utvecklingsproblem. Genom Riodeklarationen har de deltagande länderna&lt;br&gt;åtagit sig att långsiktigt sträva mot en hållbar utveckling. En utveckling som&lt;br&gt;äger rum inom ramen för ekosystemens bärighet har därmed för första&lt;br&gt;gången angetts som ett mellanstatligt erkänt långsiktigt mål för världssam-&lt;br&gt;fundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige eftersträvade en handlingsinriktad konferens, med konkreta åta-&lt;br&gt;ganden av och rekommendationer till regeringar och internationella organi-&lt;br&gt;sationer. Regeringen konstaterar med tillfredsställelse att flertalet förhand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingsmål i den delen har blivit väl tillgodosedda, bl.a. genom beslutet om&lt;br&gt;Agenda 21, vilken ger riktlinjer och rekommendationer för åtgärder med&lt;br&gt;sikte på hållbar utveckling inom praktiskt taget alla samhällsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste också anses som en framgång att konventionerna om klimat och&lt;br&gt;biologisk mångfald kunde undertecknas i Rio de Janeiro och av en överväldi-&lt;br&gt;gande majoritet av världens länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatkonventionen borde enligt svensk mening ha varit mer preciserad i&lt;br&gt;fråga om tidsgränser för åtaganden om reduktion av utsläpp av växthusgaser.&lt;br&gt;Av särskild vikt är dock de möjligheter till kostnadseffektiva åtgärder och&lt;br&gt;samordnade miljöåtaganden mellan länder som konventionen innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om biologisk mångfald, som ej undertecknades av USA,&lt;br&gt;uppfyller i huvudsak de svenska förhandlingsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige undertecknade båda konventionerna den 8 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsprinciperna utgör en god grund för framtida förhandlingar med in-&lt;br&gt;riktning på ett mer bindande globalt skogsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att bekämpa den utbredda fattigdomen i u-länderna utgjorde&lt;br&gt;ett prioriterat område bland de svenska förhandlingsmålen. Avsnittet om&lt;br&gt;fattigdom i Agenda 21 har fått en utformning som väl ansluter till svensk bi-&lt;br&gt;ståndspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkade aktivt för ett UNCED-beslut som innebär åtaganden från&lt;br&gt;givarländer att öka det officiella biståndet till u-länderna för att uppfylla FN-&lt;br&gt;målet om 0,7 % av bruttonationalprodukten. Något sådant beslut med tids-&lt;br&gt;planer fattades inte, men målet bekräftades vid Riokonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energirelaterade frågor har också varit prioriterade från svensk sida. Sve-&lt;br&gt;rige har arbetat för att förnybara energikällor, energieffektivitet och trans-&lt;br&gt;portfrågor skall uppmärksammas i arbetet på en hållbar utveckling. Enligt&lt;br&gt;svensk uppfattning kunde texterna i Agenda 21 i dessa delar vara mera kraft-&lt;br&gt;fulla och tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riodeklarationen kan enligt regeringens mening väntas få stor betydelse i&lt;br&gt;det fortsatta internationella samarbetet på miljö- och utvecklingsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall nämnas att Sverige aktivt har drivit frågan om militära akti-&lt;br&gt;viteter och miljöansvar, dock utan större framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferensens beslut skall ses som början på en långsiktig process mot en&lt;br&gt;miljömässigt hållbar utveckling. Genomförandet av åtgärder inom ramen&lt;br&gt;för Agenda 21 måste i huvudsak äga rum i de enskilda länderna med tyngd-&lt;br&gt;punkt i insatser på det lokala planet. En övergång till hållbar utveckling&lt;br&gt;måste i framtiden genomsyra och prägla alla delar av samhället och vara väg-&lt;br&gt;ledande vid utformningen av ländernas politik inom olika sektorer. Sektors-&lt;br&gt;ansvaret för en hållbar utveckling bekräftas och förstärks av UNCED-beslu-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att vi nu tar oss an utmaningen från Rio. Sedan Agenda 21&lt;br&gt;nu översatts till svenska är det möjligt att inleda en bred diskussion och ana-&lt;br&gt;lys av hur handlingsprogrammet skall genomföras i Sverige. Detta arbete&lt;br&gt;måste omfatta alla samhällsgrupper och sektorer, bl.a. kommuner, organisa-&lt;br&gt;tioner, de areella näringarna, industrin, transportområdet, fackföreningar,&lt;br&gt;handel, osv. Det är vidare angeläget att andra grupper i samhället, såsom&lt;br&gt;ungdom, folkrörelser och det vetenskapliga samfundet, engagerar sig i för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;br&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkligandet av UNCED-besluten. Utbildningsinsatser på alla nivåer är sär-&lt;br&gt;skilt angelägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentliga inslag i både Riodeklarationen och Agenda 21 lyfter fram be-&lt;br&gt;hovet av ändrade produktions- och konsumtionsmönster samt därmed för-&lt;br&gt;knippade ändringar i livsstilar, främst i de utvecklade länderna, i syfte att&lt;br&gt;minska miljöbelastningen och effektivisera resursanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riodeklarationen understryks nödvändigheten av demokratiskt fattade&lt;br&gt;beslut och att olika befolkningsgruppers erfarenheter tas till vara. Ett väl ut-&lt;br&gt;vecklat samrådsförfarande är därför angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brett samråd, inbegripande en remiss av Agenda 21, planeras. Remis-&lt;br&gt;sen och övrig genomgång avses ge underlag för en mer samlad bedömning&lt;br&gt;av åtgärdsbehovet. Regeringen avser att återkomma med en redovisning till&lt;br&gt;1993/94 års riksdag om hur det svenska uppföljningsarbetet fortskrider och&lt;br&gt;med förslag till erforderliga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig nu peka på några centrala inslag i de åtgärder som kommer att bli&lt;br&gt;aktuella under den närmaste framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första: Kretsloppsanpassning. Agenda 21 innehåller ett stort antal&lt;br&gt;rekommendationer som är av betydelse för ett resurshusshållande och där-&lt;br&gt;med ett mer kretsloppsanpassat samhället. I Agenda 21 slås vidare fast att&lt;br&gt;ett särskilt nationellt program för effektiv återanvändning och återvinning&lt;br&gt;skall vara upprättat senast till år 2000 i de industrialiserade länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de riktlinjer och förslag till åtgärder som regeringen avser att åter-&lt;br&gt;komma till senare i en särskild proposition om riktlinjer för en kretsloppsan-&lt;br&gt;passad samhällsutveckling tas ett steg närmare en hållbar utveckling med&lt;br&gt;fungerande kretslopp och resurshushållning inom olika samhällssektorer. Vi&lt;br&gt;kommer därmed också närmare målet att konkret förverkliga det som Sve-&lt;br&gt;rige i den delen har åtagit sig genom Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: Klimatkonventionen. Regeringen avser att förelägga riks-&lt;br&gt;dagen en proposition i klimatfrågan under år 1993 med förslag om ratifika-&lt;br&gt;tion av klimatkonventionen och riktlinjer för det fortsatta klimatarbetet na-&lt;br&gt;tionellt. Statens naturvårdsverk har i uppdrag att senast den 30 oktober i år&lt;br&gt;redovisa en fördjupad analys av åtgärder mot klimatförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje: Naturvård och biologisk mångfald. Regeringen bereder nu&lt;br&gt;de frågor som aktualiseras vid en ratificering av konventionen om biologisk&lt;br&gt;mångfald, med sikte på en proposition redan under innevarande riksmöte. I&lt;br&gt;propositionen kommer ratificeringen av konventionen om biologisk mång-&lt;br&gt;fald att tas upp. Vidare kommer frågor i anslutning till tillämpningen av kon-&lt;br&gt;ventionen att behandlas, t.ex. genomförandet av en landstudie om biologisk&lt;br&gt;mångfald. Vidare kommer det att redovisas hur de under år 1991 införda&lt;br&gt;förändringarna i naturvårdslagen rörande biotopskydd och skärpta bestäm-&lt;br&gt;melser om markawattning skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde: Ekonomi och ekologi. I Agenda 21 läggs stor vikt vid ökad&lt;br&gt;användning av ekonomiska styrmedel i miljö- och utvecklingspolitik. Onö-&lt;br&gt;diga regleringar och statlig inblandning, som leder till störningar i marknads-&lt;br&gt;ekonomin, bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsutredningen 1992 (SOU 1992:19) publicerades i mars och be-&lt;br&gt;handlade bl.a. miljöpolitikens medel och effektivitet. Sverige använder re-&lt;br&gt;dan i dag ekonomiska styrmedel i betydande utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att under de kom-&lt;br&gt;mande fem åren utveckla metoder och modeller för att redovisa de viktigaste&lt;br&gt;sambanden mellan miljö och ekonomi samt att ansvara för forskning och ut-&lt;br&gt;veckling kring monetära miljöräkenskaper som komplement till nationalrä-&lt;br&gt;kenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det femte: Uppföljning i kommuner. Kommunerna kommer att få cen-&lt;br&gt;trala uppgifter i genomförandet av Agenda 21 i Sverige. I Agenda 21&lt;br&gt;-avsnittet om kommunernas roll anges att lokala Agenda 21 bör utarbetas&lt;br&gt;till år 1996. Enligt regeringens bedömning blir det en viktig politisk uppgift&lt;br&gt;och en utmaning för kommunerna att i samverkan med lokala organisationer&lt;br&gt;och i samråd med medborgarna omvandla den globala Agenda 21 till lokala&lt;br&gt;handlingsprogram som medverkar till en hållbar utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att inbjuda företrädare för kommunerna till en överläggning om&lt;br&gt;kommunernas roll och ansvar i genomförandet av Agenda 21 på det lokala&lt;br&gt;planet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det sjätte: Internationell uppföljning. Uppmärksamheten knyts i&lt;br&gt;första hand till FN:s nu pågående 47:e generalförsamling och det beslut som&lt;br&gt;skall fattas om att upprätta en kommission för hållbar utveckling. Även upp-&lt;br&gt;följningen i övrigt är viktig. Inte minst från svensk sida har vi under hela&lt;br&gt;UNCED-processen betonat att uppföljningen också måste ske decentralise-&lt;br&gt;rat i FN-systemet, t.ex. inom de regionala ekonomiska kommissionerna,&lt;br&gt;FN:s fackorgan och andra internationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt i generalförsamlingens diskussioner om bl.a. de insti-&lt;br&gt;tutionella frågorna. Vi söker effektiva och pragmatiska lösningar som är för-&lt;br&gt;enliga med de förslag till effektivisering av FN:s operativa verksamhet på det&lt;br&gt;ekonomiska området, som ingår i det nordiska FN-projektet. Jag kommer&lt;br&gt;inom kort att delta i plenardiskussionen i generalförsamlingen där UNCED&lt;br&gt;står på dagordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med riksdagens behandling av UNCED-frågorna har grunden lagts för&lt;br&gt;den vidare debatt och diskussion som erfordras för att förankra och förverk-&lt;br&gt;liga UNCED-besluten i det svenska samhället. Därmed har också utma-&lt;br&gt;ningen från Rio antagits och processen att förverkliga uppdragen från Rio&lt;br&gt;inletts. Jag välkomnar synpunkter och förslag om hur denna process skall bli&lt;br&gt;så framgångsrik som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 ANNIKA ÅHNBERG (-):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill tacka miljöministern för denna redovisning. Jag tror&lt;br&gt;att många med mig tycker att det är mycket bra att den kommer så snabbt&lt;br&gt;efter Riokonferensen och att den ger oss möjlighet att snabbt börja omsätta&lt;br&gt;konferensens resultat i handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöministern sade att konferensen var en framgång. Man kan kanske ha&lt;br&gt;litet delade meningar om hur pass omfattande den framgången är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöministern sade också att vi från Sverige när det gäller klimatkonven-&lt;br&gt;tionen hade önskat oss mer konkreta åtaganden. Jag tror att en allmän be-&lt;br&gt;dömning som man kan göra är att klimatkonventionen blev mycket svag.&lt;br&gt;Det saknas preciserade åtaganden när det gäller reduktion av koldioxidut-&lt;br&gt;släpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar om miljöministern delar min uppfattning, att det är mycket an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;br&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;br&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geläget att i det internationella samarbetet driva de frågorna vidare, och vil-&lt;br&gt;ken strategi regeringen i så fall har för ett sådant arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att bedömningen vid Riokonferensen var att USA och oljeprodu-&lt;br&gt;cerande länder i samband med klimatfrågorna hade en mycket tillbakahål-&lt;br&gt;lande funktion och bromsade utvecklingen. Därför blir det särskilt viktigt att&lt;br&gt;i förhållande till de motkrafterna formulera en politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle gärna vilja att miljöministern redogjorde något för hur rege-&lt;br&gt;ringen vill försöka vara med och driva på de internationella processerna när&lt;br&gt;det gäller de framsteg som måste göras för att vi skall kunna hantera de här&lt;br&gt;enorma problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Framgång är ju alltid något relativt. Men det råder inget tvivel&lt;br&gt;om att den här konferensen blev ett uttryck för vad ett samlat världssamfund&lt;br&gt;anser vara viktigt just nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markeringen av en uthållig utveckling är viktig. Det rör sig inte bara om&lt;br&gt;ett slagord, utan det handlar faktiskt om mycket konkreta saker när målsätt-&lt;br&gt;ningen skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är viktigt att ta fasta på är, vilket står att läsa om i den svenska&lt;br&gt;översättningen, den mångfald av ambitioner, krav, som återfinns i&lt;br&gt;Agenda 21 - som alltså är ett handlingsprogram för det 21:a århundradet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att samtidigt vara uppmärksam på att reglerna i det&lt;br&gt;internationella arbetet tenderar att bli mer administrativa, laginriktade, än&lt;br&gt;de egentligen skulle behöva vara om vi hade ett mera ekonomiskt funge-&lt;br&gt;rande samarbete i världen - dvs. ekonomiska styrmedel som fungerade&lt;br&gt;också över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där finns det naturligtvis en obalans i förhållande till den strävan och det&lt;br&gt;regelsystem som vi i Sverige, i varje fall delvis, har. Därför är det viktigt att&lt;br&gt;man driver på för att åstadkomma internationella överenskommelser också&lt;br&gt;på det ekonomiska området. Men det är ett långsiktigt arbete. I den delen&lt;br&gt;tycker jag att konferensen inte var någon framgång. Inte heller EG kunde&lt;br&gt;förenas, som ni kommer ihåg, kring en gemensam linje när det gäller t.ex.&lt;br&gt;koldioxidbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anknytning till arbetet i Rio redovisas de två konventioner som jag&lt;br&gt;nämnde, dvs. konventionen om biologisk mångfald och klimatkonventio-&lt;br&gt;nen. När det gäller konventionen om den biologiska mångfalden råder det&lt;br&gt;inget tvivel om att denna är en framgång för de svenska strävandena. Mycket&lt;br&gt;av innehållet i den konventionen är framdrivet av bl.a. Sverige. Vi har haft&lt;br&gt;internationella konferenser, och jag har så att säga levererat ytterligare stu-&lt;br&gt;dier i samband med det förberedande arbetet med konventionen när det gäl-&lt;br&gt;ler UNEP i Nairobi. Vi har hela tiden agerat aktivt, och jag tycker att vi har&lt;br&gt;lyckats på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot lämnar klimatkonventionen, som Annika Åhnberg mycket rik-&lt;br&gt;tigt påpekar, en hel del övrigt att önska. Det var nog ett samfällt intryck i&lt;br&gt;Rio att USA utgjorde en bromskloss i sammanhanget. Men man skall heller&lt;br&gt;inte förneka, som jag sagt, att också EG hade problem när det gällde att&lt;br&gt;åstadkomma ett gemensamt uppträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som kan, och skall, göras är naturligtvis att man verkar i klimatkon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ventionens anda - dvs. att man erkänner att koldioxidutsläppen är ett inter-&lt;br&gt;nationellt, globalt, miljöproblem och att man ser till att det tacklas nationellt&lt;br&gt;och även internationellt genom samverkan mellan de länder som har en nå-&lt;br&gt;gorlunda gemensam syn. Men det skall vara så att säga inom ramen för för-&lt;br&gt;beredelserna av klimatkonventionen. Det finns sådana uttalanden som ger&lt;br&gt;möjlighet att agera långt innan konventionen formellt träder i kraft. Där&lt;br&gt;skall Sverige vara pådrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det viktigt att vi själva på hemmaplan förnyar vår&lt;br&gt;klimatstrategi. Det är därför som vi planerar en proposition på det området&lt;br&gt;till våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 ELVING ANDERSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Även jag tackar för en intressant redovisning. Jag uppskattar&lt;br&gt;också regeringens strävan att man från svensk sida snabbt försöker att&lt;br&gt;komma i gång med förverkligandet av intentionerna bakom de aktuella do-&lt;br&gt;kumenten från Rio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår att miljöministern inte kan svara på ett antal detaljfrågor på&lt;br&gt;det här stadiet. Som framgick av min redovisning skall ju handlingar sändas&lt;br&gt;ut på remiss osv. Jag skulle ändå vilja ställa två frågor om områden där jag&lt;br&gt;efterlyser miljöministerns synpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först och främst: Hur kommer de här dokumenten enligt miljöministerns&lt;br&gt;uppfattning att påverka den svenska energipolitiken?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare, och den här frågan hänger samman med det som miljöministern&lt;br&gt;nämnde i redovisningen om den bredd som vi i Sverige måste ha när det gäl-&lt;br&gt;ler förverkligandet av det här och samarbetet med organisationer, folkrörel-&lt;br&gt;ser, olika nivåer i samhället osv. Miljöministern nämnde i det sammanhanget&lt;br&gt;kommunerna. Min fråga blir således: Hur ser miljöministern på kommuner-&lt;br&gt;nas roll när det gäller uppföljningen av Riodokumenten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill bekräfta att Agenda 21 sänds ut på remiss, och det&lt;br&gt;gäller naturligtvis också på kommunnivå. Samtidigt vill jag inbjuda kommu-&lt;br&gt;nerna till överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnde inledningsvis står det i Agenda 21 att man skall presen-&lt;br&gt;tera lokala handlingsprogram per 1996 - inget hindrar att det görs tidigare.&lt;br&gt;Många kommuner i Sverige har ju den inriktningen. Jag kan nämna särskilt&lt;br&gt;den grupp av s.k. ekokommuner som finns och som alltså redan arbetar med&lt;br&gt;den här inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas naturligtvis att kommunerna tar tillfället i akt och tillför ytterli-&lt;br&gt;gare en dimension när det gäller det arbete som redan i dag pågår. Det gäller&lt;br&gt;att visa att Sverige som ett privilegierat land har förmåga att bland de många&lt;br&gt;människorna förankra en uthållig utveckling. Demokratisituationen, de-&lt;br&gt;mokratiförutsättningarna, i vårt land är ju bättre än som är fallet på de allra&lt;br&gt;flesta håll. Därför har vi större möjligheter än andra att mobilisera den kraft&lt;br&gt;som det är fråga om när man arbetar tillsammans med många människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis skall kommunerna själva inom ramen för sin självständighet&lt;br&gt;prioritera. Jag tror att Agenda 21 ger en god ram, bra förutsättningar, för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;br&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskussioner, med utgångspunkt i ett internationellt dokument, om vad man&lt;br&gt;själv har gjort så här långt och vad som återstår att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall inte komma med många pekpinnar på det området. Jag bara be-&lt;br&gt;tonar ansvaret både för folkbildningen och för att människor mobiliseras i&lt;br&gt;det här viktiga arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är klart att vi tillsammans får överväga hur höga ambitionerna kan&lt;br&gt;vara. Vi får ju inte dra på oss kostnader som vi inte kan hantera. Också de&lt;br&gt;ekonomiska frågorna kommer, antar jag, att aktualiseras från kommunernas&lt;br&gt;sida. Delvis är de frågorna, som sagt, redan aktualiserade genom ekokom-&lt;br&gt;munerna, som får statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elving Andersson frågade hur det här påverkar energipolitiken. En av de&lt;br&gt;saker som vi har varit mest missnöjda med är ju att vi inte har lyckats till-&lt;br&gt;skapa ett permanent internationellt organ för att världen över driva på ut-&lt;br&gt;vecklingen mot förnybar energi. Inte minst gäller det utvecklingsländerna.&lt;br&gt;Vi har inte gett upp på den punkten. Jag kommer att använda den rapport&lt;br&gt;som professor Thomas B. Johansson har tagit fram på FN:s uppdrag för att&lt;br&gt;lansera denna i samband med generalförsamlingen i höst i syfte att driva på&lt;br&gt;den internationella utvecklingen på det här området. Men det är en ganska&lt;br&gt;trög verklighet som vi där har att arbeta med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de svåra problemen i Rio var faktiskt just den broms som en del av&lt;br&gt;oljestaterna utgjorde i arbetet. Det handlar naturligtvis om att slå vakt om&lt;br&gt;sina egna, låt mig säga, komparativa fördelar - och det är lätt att förstå. Men&lt;br&gt;därifrån och fram till ett förhindrande av en utveckling som är nödvändig för&lt;br&gt;alla är steget långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår egen energipolitiska utveckling stämmer i huvudsak överens med de&lt;br&gt;uttalanden som har gjorts i Rio. Det gäller helt enkelt att förstärka den in-&lt;br&gt;riktningen. Det betyder att det är nödvändigt att satsa mera på förnybar&lt;br&gt;energi. Det gäller att visa att detta är möjligt och, inte minst, att visa på den&lt;br&gt;teknikutveckling som andra sedan har betydande nytta av. I det samman-&lt;br&gt;hanget kan Sverige vara en föregångare och även vara pådrivande. Det finns&lt;br&gt;således ett direkt samband mellan vårt nationella agerande och det interna-&lt;br&gt;tionella agerande som jag tidigare nämnde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 BERNDT EKHOLM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Miljöministern sade att det skulle bli en bred analys av hand-&lt;br&gt;lingsprogrammen från Rio och att olika grupper skulle få delta. Jag tycker&lt;br&gt;att det låter mycket bra. Jag vill gärna harangera departementet och miljö-&lt;br&gt;vårdsberedningen för den fina insatsen i den gröna skriften om en svensk&lt;br&gt;handlingsplan inför 2000-talet. Det är ett mycket värdefullt och öppet arbete&lt;br&gt;som är nerlagt där. Såvitt jag förstår, jag hoppas det i alla fall, får hela riksda-&lt;br&gt;gen ta del av det. Det kan säkert gynna debatten om uppföljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna motionerade i januari om att vi önskade en mycket&lt;br&gt;bred uppföljning. Vi talade om en kommission, vi kan gärna kalla det för en&lt;br&gt;grön kommission, som skulle bestå av politiker, näringslivsrepresentanter,&lt;br&gt;fackliga representanter, folkrörelserna, miljörörelsen osv. Den skulle kunna&lt;br&gt;medverka i en samlad nationell aktion för att följa upp Riomötet och för att&lt;br&gt;lyfta fram miljöfrågorna i debatten och genomförandet här i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hade en informationsstund i maj månad då jag frågade miljöministern&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur han såg på en sådan lösning. Svaret var inte avvisande, snarare sökande.&lt;br&gt;Nu hörde jag ingen kommentar till det här förslaget i miljöministerns anför-&lt;br&gt;ande. Jag undrar om det finns några planer på en sådan samlad aktion. Den&lt;br&gt;kan ligga väl i linje med det samarbete som sker i övrigt i politiken just nu i&lt;br&gt;Sverige. Vi borde kunna få en nationell samling kring miljöfrågorna efter&lt;br&gt;Rio. Det kan förslagsvis ske i en grön kommission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också en andra fråga. Den berör kretsloppspropositionen. I den&lt;br&gt;allmänpolitiska debatten hävdade en av regeringens politiskt sakkunniga&lt;br&gt;från Miljödepartementet att det skulle bli en mycket konkret proposition.&lt;br&gt;Nu säger miljöministern, om jag inte hörde fel, att det enbart är fråga om&lt;br&gt;riktlinjer. Då undrar jag om det är fråga om konkreta riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag utgår från att riksdagens ledamöter får den här skriften.&lt;br&gt;Annars kan jag berätta att den finns i SOU-serien och har nummer 1992:104.&lt;br&gt;Detta är, precis som Berndt Ekholm säger, ett första steg i arbetet med att&lt;br&gt;förankra diskussionen och att lyfta in många idéer i diskussionen inom ra-&lt;br&gt;men för Rioarbetet. Det är klart att vi skall följa upp detta på lämpligt sätt.&lt;br&gt;Därmed är jag inne på frågan om en kommission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ingenting emot en kommission. På den punkten är jag helt öppen.&lt;br&gt;Men en sådan får inte innebära att vi skapar ett intryck av att arbetet koncen-&lt;br&gt;treras. Hela idén är ju att vi skall försöka sprida arbetet. Det skall vara&lt;br&gt;många involverade. Det skall vara många gräsrötter, och vi skall komma så&lt;br&gt;nära medborgarna som möjligt. Det gör vi naturligtvis via våra kommuner,&lt;br&gt;folkrörelserna osv. Jag vill inte byråkratisera eller överorganisera den här&lt;br&gt;utvecklingen. Jag tror nog att det kan finnas skäl att sammanfoga helheten,&lt;br&gt;dvs. att låta många blommor blomma i den här processen. Det kan även fin-&lt;br&gt;nas skäl att titta på detta centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ju haft mycket stor nytta av den nationalkommitté som har funnits&lt;br&gt;och som har fungerat på ett utmärkt sätt. Det vill jag gärna säga. Samstäm-&lt;br&gt;migheten har ju markerats redan där. Det talar ju snarast för att man, utan&lt;br&gt;för mycket politisk dragkamp, skulle kunna följa upp detta också centralt.&lt;br&gt;Men jag vill avvakta en aning, beakta responsen från olika håll och lyssna på&lt;br&gt;vad remissinstanserna säger om hur man skall följa upp detta. Det är också&lt;br&gt;ett sätt att hantera dessa frågor. Man lyssnar först och beslutar sedan. Jag är&lt;br&gt;öppen på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att visa sig så småningom vad kretsloppspropositionen inne-&lt;br&gt;håller. Det viktiga är att vi lägger fast ett antal riktlinjer. I den mån lagar är&lt;br&gt;konkreta saker, kommer det att finns lagstiftning också. Avsikten är att driva&lt;br&gt;på utvecklingen i en mycket bestämd riktning. Det måste finnas möjlighet&lt;br&gt;till framförhållning. Det betyder att först lägger man ut riktlinjer, och däref-&lt;br&gt;ter tar man steg efter steg i en process där konkretiseringsgraden ökar med&lt;br&gt;tiden. Detta är självklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar ju inte om att styra t.ex. våra svenska företag uppifrån, utan&lt;br&gt;det gäller att ge dem möjligheter. Men de skall veta vad som krävs. Det kan&lt;br&gt;man åstadkomma genom riktlinjer och genom lagstiftning som anger vad&lt;br&gt;som kommer att begäras. Producentansvaret är en central del av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;br&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;br&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är också en viktig del av Rioprocessen, men vi kan väl återkomma till&lt;br&gt;den diskussionen vid ett annat tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 MARGARETA WINBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill också tacka miljöministern för den här redogörelsen.&lt;br&gt;Miljöministern talade bl.a. om ändrade konsumtions- och produktions-&lt;br&gt;mönster. Jag delar den uppfattningen, samtidigt som jag inser hur oerhört&lt;br&gt;svår en sådan förändring är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grön tråd genom hela Riokonferensen är detta med bärkraftig utveck-&lt;br&gt;ling. Det fordrar bl.a. ett förändrat konsumtions- och produktionsmönster.&lt;br&gt;Men det fordrar också ett annat sätt att räkna, och miljöministern var inne&lt;br&gt;på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den socialdemokratiska regeringen tillsattes en utredning som nu&lt;br&gt;är klar, nämligen Räkna med miljön. Den har varit ute på remiss. Remissin-&lt;br&gt;stanserna gav den nästan fullständigt stöd för de åtgärder som föreslogs. Vi&lt;br&gt;hade hoppats att regeringen skulle ha utvecklat dessa tankar i komplette-&lt;br&gt;ringspropositionen i våras, men så blev inte fallet. Vi socialdemokrater skrev&lt;br&gt;då i olika motioner att vi ville att regeringen skulle återkomma med förslag&lt;br&gt;om t.ex. miljöindex, miljöindikatorer och miljöräkenskaper. Miljöministern&lt;br&gt;tog upp detta litet grand i sin redogörelse nu. Det här är särskilt angeläget&lt;br&gt;om vi i Sverige vill påverka dessa saker inom FN, OECD, EG och Nordiska&lt;br&gt;ministerrådet. Såvitt jag kunde förstå, hänvisade miljöministern till Kon-&lt;br&gt;junkturinstitutet. Jag måste fråga om jag förstod saken rätt. Skulle de arbeta&lt;br&gt;i fem år med att utreda detta? Menar miljöministern att det kommer att&lt;br&gt;dröja fem år innan vi får en debatt om miljöräkenskaper i Sveriges riksdag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Nej, det menar jag inte. De har ett uppdrag, och det har även&lt;br&gt;Statiska centralbyrån, på områdena nationalräkenskaper och BNP-beräk-&lt;br&gt;ningar. Margareta Winberg vet lika bra som jag att detta är en viktig del&lt;br&gt;också i ett internationellt sammanhang. OECD har hållit på med detta sedan&lt;br&gt;60-talet och ändå inte kommit särskilt långt. Det beror naturligtvis på hur&lt;br&gt;ambitiös man är. Men detta sätt att dela ut uppdrag innebär att vi successivt&lt;br&gt;kommer att ”tappa av” dem deras resultat. Men det kommer att vara en vid&lt;br&gt;tidsram, eftersom det är ett mycket ambitiöst arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 MARGARETA WINBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det handlar om hur ambitiös man är. Just det! Jag vill veta&lt;br&gt;hur ambitiös regeringen tänker vara. Tänker man lägga fram en proposition&lt;br&gt;om dessa saker innan femårsperioden har gått ut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Svaret är ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 LENA KLEVENÅS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Min fråga gäller miljöbiståndet. Fattigdomen är ju den huvud-&lt;br&gt;sakliga orsaken till miljöförstöringen i u-länderna. De har inte ekonomiska&lt;br&gt;och tekniska resurser att vidta de åtgärder som skulle behövas. Man har räk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nat ut att det behövs en resursöverföring på 750 miljarder kronor per år till&lt;br&gt;u-världen för att komma till rätta med de värsta miljöförstörande förhållan-&lt;br&gt;dena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U-länderna är ju mycket djupt skuldsatta, och penningflödet går från de&lt;br&gt;fattiga länderna till de rika. Man brukar säga att för varje krona som investe-&lt;br&gt;ras eller lånas till u-länderna får vi två tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden och mot bakgrund av att vi i Sverige tänker minska&lt;br&gt;biståndet till u-länderna, vilket jag beklagar, undrar jag hur regeringen har&lt;br&gt;tänkt utforma miljöbiståndet, med tanke på att även u-länderna skall kunna&lt;br&gt;uppfylla sin del i Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är naturligtvis en stor fråga, som inte är så enkel att be-&lt;br&gt;svara. Det vore hyckleri att säga någonting annat. En del av detta kommer&lt;br&gt;att finnas med i budgetpropositionen och ingår alltså i den normala bered-&lt;br&gt;ningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är den första att också beklaga sänkningen av det svenska biståndet.&lt;br&gt;Samtidigt kan man konstatera att Sverige ändå ligger i den övre klassen av&lt;br&gt;nationer i fråga om bistånd. Jag tror att vi kommer att ligga över 0,9 % av&lt;br&gt;BNP också efter det här neddragningsbeslutet. Vi håller också fast vid en-&lt;br&gt;procentsmålet. Det är viktigt som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rioprocessen som sådan kräver just en tydligare inriktning av biståndet&lt;br&gt;mot miljöändamål. För att göra det möjligt för u-länderna att handla på egen&lt;br&gt;hand deltar Sverige också i de skuldavskrivningsaktioner som förekommer,&lt;br&gt;och vi värnar då i första hand om de allra fattigaste länderna. Det kommer&lt;br&gt;vi att göra också i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också andra viktiga saker som påverkar u-ländernas möjligheter&lt;br&gt;framöver. Dit hör naturligtvis utfallet av den s.k. Uruguayrundan, dvs.&lt;br&gt;GATT-samtalen, som också betyder mycket för u-ländernas ekonomi.&lt;br&gt;Världsbankschefen har talat om 50 miljarder kronor att vinna bara för u-&lt;br&gt;länderna vid en positiv utgång av GATT-förhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall inte föregripa de kommande förhandlingarna. Som ni kommer&lt;br&gt;ihåg från tidigare redogörelser tog regeringen fram extra resurser utöver bi-&lt;br&gt;ståndsmålet för innevarande budgetår, och detta redovisades också i Rio. De&lt;br&gt;pengarna står till förfogande för påfyllning inom exempelvis Global Envi-&lt;br&gt;ronment Fund, dvs. GEF-systemet, som är finansieringsmekanism för de två&lt;br&gt;konventioner som jag nämnde, dvs. biologisk mångfald och klimatkonven-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med de konventionerna kommer att ta en del tid, men det är vik-&lt;br&gt;tigt att FN-systemet framöver samlar sig till ett konkret bidrag på det här&lt;br&gt;området. Sverige måste naturligtvis delta i det arbetet. Det kommer vi att&lt;br&gt;göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 KARL-ERIK SVARTBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det var en intressant redovisning. Jag är också glad över att&lt;br&gt;miljöministern i redovisningen rättade till den fadäs som statsministern&lt;br&gt;gjorde sig skyldig till i regeringsförklaringen, då han sade: ”Sverige kommer&lt;br&gt;att aktivt följa upp de beslut som fattades vid FN:s miljökonferens.” Jag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;br&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare påpekat att det var en konferens om miljö och utveckling. Statsmi-&lt;br&gt;nistern tappade alltså bort det andra ledet i konferensen. Det har miljöminis-&lt;br&gt;tern på ett fördelaktigt sätt pekat på både i sin redovisning i dag och i svar&lt;br&gt;på frågor. Detta noterar jag med tacksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga om folkrörelsernas insats i arbetet. Svenska folkrörelser slöt&lt;br&gt;sig inför Riokonferensen samman i en rådgivande kommitté, som fick nam-&lt;br&gt;net Miljö och utveckling 92, för att på olika sätt fungera som påtryckare. Om&lt;br&gt;man lyckades med det eller inte får andra bedöma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken uppfattning vi har om resultatet av Riokonferensen, vet vi&lt;br&gt;att det viktiga arbetet är det som återstår, nämligen att göra Riokonferen-&lt;br&gt;sens beslut till konkreta resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför skulle jag vilja fråga miljöministern: Kan svenska folkrörelser&lt;br&gt;räkna med stöd från regeringen också i det konkreta uppföljningsarbetet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tycker inte man skall göra alltför stor sak av det faktum&lt;br&gt;att ett ord ibland tappas här och där. Det händer de bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid viktigt att betona att hela Riokonferensmaterialet hand-&lt;br&gt;lar om miljö och utveckling. Ett av de grundläggande resultaten av konferen-&lt;br&gt;sen är egentligen att man så tydligt i olika sammanhang erkänner det stora&lt;br&gt;hinder som fattigdom utgör för att man skall kunna ta hand om miljön. Man&lt;br&gt;kan inte begära att den som inte har bröd för dagen skall ta hand om miljön&lt;br&gt;på det sätt som man kan kräva av oss. Det är därför vi har ett speciellt ansvar,&lt;br&gt;och det kan inte nog betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning i fråga om folkrörelserna är att de skall bygga på ett de-&lt;br&gt;centraliserat sätt att arbeta, dvs. att arbetet i folkrörelserna skall förankras&lt;br&gt;så långt det är möjligt och vara så spritt som möjligt. Regering och riksdag&lt;br&gt;beviljar ju årligen medel för folkrörelserna för den verksamhet som de själva&lt;br&gt;väljer att ägna sig åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan ju säga att det är självklart att staten skall göra det jobbet, att&lt;br&gt;det är vi som skall bekosta arbetet och ställa medel till förfogande för alla&lt;br&gt;som vill ha sådana, t.ex. studieorganisationerna och Folkbildningssverige i&lt;br&gt;allmänhet. Det är ju ett viktigt första steg. När man svarar på remisserna får&lt;br&gt;man naturligtvis själv tala om vad man vill göra med materialet; det skall inte&lt;br&gt;komma några pekpinnar från annat håll. Därefter får vi ta ställning till om&lt;br&gt;det kommer några krav i samband med detta arbete. Jag hoppas att det här&lt;br&gt;skall upplevas som så viktigt att det blir en integrerad del av folkrörelsernas&lt;br&gt;normala arbete. Till detta har folkrörelserna vårt stöd. I en ekonomiskt kärv&lt;br&gt;situation går jag inte längre än så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 KARL-ERIK SVARTBERG (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vad jag var ute efter att framhålla med min fråga var att det&lt;br&gt;krävs ganska konkreta insatser för att så att säga vända både tänkande och&lt;br&gt;utveckling rätt. Det är stöd för detta omtänkande eller nytänkande i såväl&lt;br&gt;folkrörelsers som regerings och riksdags arbete som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har lätt att instämma i detta. Jag har också markerat min&lt;br&gt;inställning genom att säga att detta handlar om både vår roll som konsumen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter och vår roll som medborgare. Dessutom handlar det naturligtvis om före-&lt;br&gt;tagen, där många av förutsättningarna för vår miljö och vårt dagliga liv pro-&lt;br&gt;duceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 § Bordläggning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:16 Godkännande av avtal om frihandel mellan Sverige och Fär-&lt;br&gt;öarna, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:17 Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m.&lt;br&gt;1992/93:45 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Mexiko&lt;br&gt;1992/93:46 Ett nationellt smittskyddsinstitut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:77 Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands&lt;br&gt;1992/93:108 Skattelättnader vid utskiftning av aktier i riskkapitalbolag,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:13 Redogörelse med anledning av FN:s konferens om miljö och ut-&lt;br&gt;veckling år 1992 - UNCED&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kva-&lt;br&gt;litet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ubl av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)&lt;br&gt;1992/93:Ub2 av Kristina Svensson m.fl. (s)&lt;br&gt;1992/93:Ub3 av Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s)&lt;br&gt;1992/93:Ub4 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)&lt;br&gt;1992/93:Ub5 av Ulf Melin och Christer Lindblom (m, fp)&lt;br&gt;1992/93:Ub6 av Anders G Högmark och Bengt Rosén (m, fp)&lt;br&gt;1992/93:Ub7 av Margareta Israelsson (s)&lt;br&gt;1992/93:Ub8 av Ingrid Andersson och Iréne Vestlund (s)&lt;br&gt;1992/93:Ub9 av Ingrid Andersson och Iréne Vestlund (s)&lt;br&gt;1992/93:UblO av Gunnar Thollander m.fl. (s)&lt;br&gt;1992/93:Ubll av Bo Holmberg och Britta Sundin (s)&lt;br&gt;1992/93:Ubl2 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)&lt;br&gt;1992/93:Ubl3 av andre vice talman Christer Eirefelt (fp)&lt;br&gt;1992/93:Ubl4 av Sigge Godin (fp)&lt;br&gt;1992/93:Ubl5 av Karin Israelsson (c)&lt;br&gt;1992/93:Ubl6 av Kjell Ericsson och Roland Lében (c, kds)&lt;br&gt;1992/93:Ubl7 av Lennart Brunander (c)&lt;br&gt;1992/93:Ubl8 av Karin Starrin m.fl. (c, s, m, fp, kds, nyd, v)&lt;br&gt;1992/93:Ubl9 av Larz Johansson (c)&lt;br&gt;1992/93:Ub20 av Stina Gustavsson och Birgitta Carlsson (c)&lt;br&gt;1992/93:Ub21 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;br&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från&lt;br&gt;regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ub22 av Larz Johansson m.fl. (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ub23 av Björn Samuelson m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ub24 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ub25 av Christina Linderholm (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ub26 av Karin Pilsäter (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:2 Vissa organisatoriska frågor inom trafik-&lt;br&gt;säkerhetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:T2 av Maj-Inger Klingvall och Ewa Hedkvist Petersen (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:T3 av Elver Jonsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:T4 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:4 Villkorlig frigivning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Jul av Ingbritt Irhammar och Sven-Olof Petersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ju2 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ju3 av Hans Göran Franck m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ju4 av John Andersson m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ju5 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:8 Den svenska trafikskadelagens anpass-&lt;br&gt;ning till EG:s regelverk m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:L1 av John Andersson m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:L2 av Jan Sandberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:9 Inlandsbanan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:T5 av Birger Rosqvist m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:T6 av Erik Artur Egervärn och Ulf Björklund (c, kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:T7 av Bengt Hurtig m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:14 Skolskjuts m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ub27 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ub28 av Björn Samuelson m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:26 Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsme-&lt;br&gt;delslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Ju6 av John Andersson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:36 Vissa frågor om den kommunala ekono-&lt;br&gt;min&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Fil av Lars Werner m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Fi2 av Ivar Franzén (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:Fi3 av Hans Gustafsson m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:38 Ändring i produktansvarslagen (1992:18)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:L3 av John Andersson m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:L4 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1992/93:69 Ombildning av föreningsbanker&lt;br&gt;1992/93:N1 av Leif Marklund och Håkan Strömberg (s)&lt;br&gt;1992/93:N2 av Rolf L Nilson m.fl. (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 § Anmälan om interpellation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellation framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 22 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:15 av Sten-Ove Sundström (s) till kommunikationsministern om&lt;br&gt;järnvägsförbindelserna på Nordkalotten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Sovjetunionen har aktualiserat sammankopplingar av järn-&lt;br&gt;vägsförbindelser på Nordkalotten. Det gäller bl.a. två förbindelser via Fin-&lt;br&gt;land till Ryssland. I Ryssland har redan parlamentet fattat principbeslut att&lt;br&gt;bygga spåravsnittet från Alakurtti till finska gränsen, en sträcka av 68 km.&lt;br&gt;Därmed har även Finlands planer på den s.k. Sallabanan aktualiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de pågående utbyggnaderna och ihopkopplingarna av järnvägarna&lt;br&gt;mellan Finland och Ryssland öppnas kommunikationerna dels mot Kola-&lt;br&gt;halvön, dels mot hela norra Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att det svenska järnvägsnätet via Haparanda kan användas&lt;br&gt;för transporter till bl.a. Murmansk och vidare österut efter den transsibiriska&lt;br&gt;järnvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägstransporter efter den transsibiriska järnvägen kommer att betyda&lt;br&gt;halverade frakttider för containergods mellan Fjärran Östern och Skandina-&lt;br&gt;vien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett ökat intresse från svensk sida att utveckla handeln med Mur-&lt;br&gt;manskområdet, såväl när det gäller mineraler som skogsprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hinder för att effektivisera transportarbetet på järnväg mellan län-&lt;br&gt;derna på Nordkalotten är den skillnad i spårbredd som finns mellan län-&lt;br&gt;derna. Järnvägsterminalen i Haparanda behöver moderniseras och en s.k.&lt;br&gt;omaxlingsanläggning behöver byggas om Sverige skall ha en chans att delta&lt;br&gt;i den ökande handeln på Nordkalotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande tycks allt intresse från svensk sida vara inriktat på att ut-&lt;br&gt;veckla och snabba upp kommunikationerna ned mot Centraleuropa, medan&lt;br&gt;de viktiga järnvägsförbindelserna mot Nordkalotten och Kolahalvön inte&lt;br&gt;tycks få någon del av de infrastruktursatsningar som nu planeras över hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda vill jag till kommunikationsministern&lt;br&gt;ställa följade frågor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vilka åtgärder är kommunikationsministern beredd att vidta för att mo-&lt;br&gt;dernisera omlastningsterminalen i Haparanda?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Är statsrådet beredd att verka för att byggandet av en omaxlingsstation i&lt;br&gt;Haparanda kommer till stånd?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vilka åtgärder planerar statsrådet för att förbättra järnvägstrafiken på&lt;br&gt;Nordkalotten mot Finland?&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 § Anmälan om frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 20 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\992I93’.93 av Sten-Ove Sundström (s) till miljöministern om freonutsläppen&lt;br&gt;vid skrotning av kylfartyg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrotningen av kylfartyg har i ökad utsträckning flyttats från Europa till&lt;br&gt;u-länderna. Främst därför att det där är billigare arbetskraft men också där-&lt;br&gt;för att miljökraven är begränsade. Dvs. när kylbåtarna med sina freonbase-&lt;br&gt;rade köldsystem läggs upp för skrotning så finns ingen utrustning för att till-&lt;br&gt;varata eller bryta ner freonerna. De blåses rätt ut i luften och förstör därmed&lt;br&gt;vårt viktiga och livsnödvändiga ozonlager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de många kylfartyg som nu skrotas i u-länderna sker sammanlagt ut-&lt;br&gt;släpp av många tusen ton freon till stor skada för vår gemensamma miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill jag till chefen för Miljödepartementet ställa föl-&lt;br&gt;jande fråga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att snabbt få till stånd in-&lt;br&gt;ternationella överenskommelser som stoppar dessa stora och farliga freonut-&lt;br&gt;släpp?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:84 av Ingbritt Irhammar (c) till statsrådet Alf Svensson om Turkiet&lt;br&gt;och de mänskliga rättigheterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den turkiska koalitionsregeringen, som tillträdde för ett år sedan, lovade&lt;br&gt;vid sitt tillträde att värna respekten för mänskliga rättigheter i landet och&lt;br&gt;införa demokratisering av det turkiska samhället. Rapporter från bl.a. Am-&lt;br&gt;nesty International och Human Rights Foundation of Turkey (HRFT) visar&lt;br&gt;att dessa löften inte har infriats. Enlig en nyligen publicerad rapport från&lt;br&gt;HRFT konstateras grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna under&lt;br&gt;första halvåret i Turkiet. HRFT gör den bedömningen att antalet dödade&lt;br&gt;under första halvåret når en nivå, som påminner om situationen vid militär-&lt;br&gt;kuppen 1980.1 dokumentet konstateras att 1 038 personer under årets första&lt;br&gt;sex månader har dödats vid tortyr, husrazzior, av okända gärningsmän, av&lt;br&gt;säkerhetsstyrkor m.m. Tortyren fortsätter att användas systematiskt. Jour-&lt;br&gt;nalister har mördats och tidskrifter och tidningar konfiskeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnar den svenska regeringen agera för att utöva påtryckningar mot den&lt;br&gt;turkiska regeringen att respektera de mänskliga rättigheterna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:85 av Karin Pilsäter (fp) till miljöministern om överlåtbara utsläpps-&lt;br&gt;rätter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter i media kommer överlåtbara utsläppsrätter att prövas på&lt;br&gt;allvar och en s.k. kvävebubbla planeras över Stockholmsregionen redan&lt;br&gt;1994. Modellen nämndes i kompletteringspropositionen, men utan att rege-&lt;br&gt;ringen konkretiserade hur den avsåg gå vidare på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vilket sätt avser miljöministern verka för att användningen av överlåt-&lt;br&gt;bara utsläppsrätter ökar i Sverige?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:86 av Nils T Svensson (s) till näringsministern om verkställande di-&lt;br&gt;rektörers förmåner i årsredovisningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har framgått att de förmåner, utöver lön, som verkstäl-&lt;br&gt;lande direktörer i aktiebolag erhåller, uppgår till betydande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är statsrådet beredd att föreslå ändring i lagen om aktiebolag så att upp-&lt;br&gt;gifter om verkställande direktörers förmåner redovisas i bolagens årsredo-&lt;br&gt;visningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 21 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:87 av Wiggo Komstedt (m) till justitieministern om översyn av vålds-&lt;br&gt;brotten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råa och allt grövre våldet är ett allt större problem i vårt land. Helt&lt;br&gt;vanliga medborgare, utan något som helst brottsligt förflutet, avrättas i sina&lt;br&gt;hem eller på öppen gata. Dessa grova våldsverkare uppträder allt oftare två&lt;br&gt;eller flera tillsammans, vilket gör att vår nuvarande lagstiftning inte gör det&lt;br&gt;möjligt att döma någon för mord eller dråp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska samhället accepterar inte - och skall inte heller acceptera -&lt;br&gt;att mördare går fria för att brottet utförts av flera tillsammans. Som redan är&lt;br&gt;känt kommer regeringen att lägga fram förslag till riksdagen om straffskärp-&lt;br&gt;ning på flera områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka lagändringar förbereder justitieministern på det av mig åberopade&lt;br&gt;området?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:88 av Patrik Norinder (m) till miljöministern om överlåtelse av ut-&lt;br&gt;släppskvoter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en tidskriftsartikel nyligen (Veckans Affärer nr 41 1992) är miljömi-&lt;br&gt;nistern nu positiv till handel med överlåtelsebara utsläppskvoter i Sverige.&lt;br&gt;Miljöministern uppges vilja pröva en miljöbubbla över Stockholm och Mä-&lt;br&gt;lardalen redan 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder avser miljöministern aktivt att medverka till för att överlå-&lt;br&gt;telsebara utsläppskvoter prövas i Sverige de närmaste åren?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:89 av Hans Stenberg (s) till arbetsmarknadsministern om byggar-&lt;br&gt;betslösheten i Västernorrland:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggarbetslösheten i Västernorrland beräknas uppgå till nära 35 % i bör-&lt;br&gt;jan av 1993. Samtidigt finns ett mycket stort antal anläggningsarbeten som&lt;br&gt;kan startas med mycket kort varsel. Exempelvis finns väg och brobyggen för&lt;br&gt;sammanlagt 243 miljoner kronor som kan startas redan första kvartalet 1993.&lt;br&gt;Enligt Vägverkets bedömning skulle det ge sysselsättning för ca 200 personer&lt;br&gt;under ett år. Dessutom finns en lång rad andra byggprojekt som skulle kunna&lt;br&gt;startas med kort varsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min fråga är därför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att minska ar-&lt;br&gt;betslösheten bland byggnadsarbetarna i Västernorrland?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:90 av Georg Andersson (s) till kommunikationsministern om den re-&lt;br&gt;gionalpolitiskt motiverade flygtrafiken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag beträffande avreglering av flygtrafiken in-&lt;br&gt;nebar att en mindre avgift skulle läggas på alla flygresor. Därmed skulle re-&lt;br&gt;surser skapas för att möjliggöra bidrag eller statlig upphandling av regionalt&lt;br&gt;viktig trafik som ej är företagsekonomiskt bärkraftig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nu avreglerat flyget utan att försäkra sig om resurser till&lt;br&gt;olönsam men ur regionalpolitisk synpunkt viktig trafik. Det föreligger därför&lt;br&gt;risk för att flygtrafik till orter som Lycksele, Vilhelmina, Kramfors, Gälli-&lt;br&gt;vare, Arvidsjaur m.fl. inte kan upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill jag fråga kommunikationsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder är kommunikationsministern beredd att vidta för att för-&lt;br&gt;hindra att företagsekonomiskt olönsam men regionalpolitiskt välmotiverad&lt;br&gt;flygtrafik upphör?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:91 av Annika Åhnberg (-) till miljöministern om kärnkraftens säker-&lt;br&gt;hetsproblem:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allvarliga säkerhetsproblem har lett till att fem av Sveriges tolv kärnreak-&lt;br&gt;torer stängts av. Det gäller de äldsta reaktorerna och farhågor väcks om att&lt;br&gt;detta bara är början på en rad problem, som följer med reaktorernas ökande&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt aktualiseras frågan om kärnkraftens avveckling, eller rättare&lt;br&gt;sagt, om den icke-aweckling som pågår. Det mest rimliga vore om stoppet&lt;br&gt;för några av reaktorerna förlängdes in i evigheten och därmed blev bötjan&lt;br&gt;på den avveckling som faktiskt bekräftats i flera riksdagsbeslut, men ännu&lt;br&gt;lyser med sin frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav har väckts om att genom en offentlig hearing få säkerhetsproblemen&lt;br&gt;och myndigheternas agerande i samband med de nu upptäckta problemen&lt;br&gt;belysta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga miljöministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regeringen ta initiativ till en offentlig hearing kring kärnkraftens sä-&lt;br&gt;kerhetsproblem?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kammaren åtskildes kl. 15.49.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förste vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 3 § anf. 46 och&lt;br&gt;av talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TOM T:SON THYBLAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Barbro Nordström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;22 oktober 1992 Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Torsdagen den 22 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ny riksdagsledamot m.m.............................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Justering av protokoll................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Muntliga frågor till regeringen ......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhet i privatiserad vård ........................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Winberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen ................................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eva Zetterberg (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhet i privatiserad vård ........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Dahl (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;br&gt;Mänskliga rättigheter i Tibet .............................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Annerstedt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesminister Margaretha af Ugglas (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturpolitik .......................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Gustavsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminister Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsräntan ..............................  5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johan Brohult (nyd)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av nya högskoleplatser.......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Johnsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Böije Hörnlund (c)&lt;br&gt;Ekonomisk brottslighet .................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Göran Franck (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlandsbanan ......................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filip Fridolfsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastruktursatsningar .................................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Erik Svartberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsminister Mats Odell (kds)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkomanvård ........................................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialminister Bengt Westerberg (fp)&lt;br&gt;Flyktingpolitik ........................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj-Lis Lööw (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturminister Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Information från regeringen om uppföljningen av FN:s miljö- och&lt;br&gt;utvecklingskonferens .............................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Olof Johansson (c)&lt;br&gt;Annika Åhnberg (-)&lt;br&gt;Elving Andersson (c)&lt;br&gt;Berndt Ekholm (s)&lt;br&gt;Margareta Winberg (s)&lt;br&gt;Lena Klevenås (s)&lt;br&gt;Karl-Erik Svartberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1992/93:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bordläggning ...................................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Anmälan om interpellation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:15 av Sten-Ove Sundström (s) om järnvägsförbindel-&lt;br&gt;serna på Nordkalotten............................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:83 av Sten-Ove Sundström (s) om freonutsläppen vid&lt;br&gt;skrotning av kylfartyg............................ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:84 av Ingbritt Irhammar (c) om Turkiet och de mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheterna................................ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:85 av Karin Pilsäter (fp) om överlåtbara utsläppsrätter 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:86 av Nils T Svensson (s) om verkställande direktörers&lt;br&gt;förmåner i årsredovisningen....................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:87 av Wiggo Komstedt (m) om översyn av våldsbrotten 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:88 av Patrik Norinder (m) om överlåtelse av utsläpps-&lt;br&gt;kvoter ........................................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:89 av Hans Stenberg (s) om byggarbetslösheten i Väs-&lt;br&gt;ternorrland .....'...............   28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:90 av Georg Andersson (s) om den regionalpolitiskt&lt;br&gt;motiverade flygtrafiken........................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:91 av Annika Åhnberg (-) om kärnkraftens säkerhets-&lt;br&gt;problem....................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42191, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0912</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199293__12.pdf</filnamn>
<filstorlek>6205721</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:12 Torsdagen den 22 oktober</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/34253440-6FCB-414E-8EE4-5054F7C8590C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>