<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285155</hangar_id>
 <dok_id>GG0389</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>89</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:89</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>89</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:06:33</publicerad>
 <titel>om ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0389/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0389</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0389</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:89&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Ändrad lagstiftning för banker och andra kredit-&lt;br&gt;institut med anledning av EES-avtalet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:89&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;om ändrad lagstiftning för banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0389/prop_199293__89-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0389/prop_199293__89-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till ändringar i lagstiftningen för banker,&lt;br&gt;kreditaktiebolag och finansbolag. Flera av ändringarna är betingade av&lt;br&gt;de EG-regler om kreditinstitut som omfattas av avtalet mellan EG och&lt;br&gt;EFTA-ländema om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;br&gt;Bl.a. föreslås regler anpassade till det s.k. andra banksamordningsdirek-&lt;br&gt;tivets regler om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- obligatorisk auktorisation för kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- krav på visst minsta startkapital i kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämplighetsprövning av större ägare i kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rätt för kreditinstitut från ett EES-land att, med stöd av sin auktorisa-&lt;br&gt;tion i hemlandet, etablera filialer och tillhandahålla vissa angivna&lt;br&gt;tjänster i ett annat EES-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hemlandstillsyn av filialer som etablerats av ett kreditinstitut&lt;br&gt;hemmahörande i ett annat EES-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rätt till domstolsprövning av vissa myndighetsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna del föreslås också en ny utformning av bankrörelselagens&lt;br&gt;regler om det tillåtna verksamhetsområdet för banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver tas i propositionen upp några särskilda frågor som rör&lt;br&gt;banker. För det första föreslås en uppmjukning av reglerna om finansiella&lt;br&gt;koncerner (de s.k. lex Gota-bestämmelsema), så att ett icke-fmansiellt&lt;br&gt;företag om synnerliga skäl föreligger skall kunna tillåtas bli moderföretag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en bank. För det andra föreslås ändringar i sanktionssystemet, inne-&lt;br&gt;bärande att möjligheterna att ingripa mot oönskade beteenden hos en&lt;br&gt;bank blir desamma som gäller beträffande andra institut under Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn (t.ex. värdepappersinstitut). För det tredje föreslås&lt;br&gt;att de regler enligt vilka regeringen utser offentliga styrelseledamöter och&lt;br&gt;godkänner val av styrelseordförande i bankaktiebolag tas bort. För det&lt;br&gt;fjärde föreslås vidgade möjligheter för bank, post och butik att samverka&lt;br&gt;på mindre orter. För det femte behandlas några frågor om fusion mellan&lt;br&gt;banker och om möjligheten för ett bankaktiebolag att använda ordet&lt;br&gt;“sparbank” i sin firma. Slutligen tas i denna del upp dels en fråga om&lt;br&gt;bankaktiebolags förvärv av aktier i moderbolag, dels en fråga om redo-&lt;br&gt;visning av omsättningstillgångar i en bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen ingår vidare förslag till en helt ny lag om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag. Lagen innehåller enhetliga regler för sådana kreditinstitut,&lt;br&gt;vars verksamhet i dag regleras av lagen (1963:76) om kreditaktiebolag&lt;br&gt;eller lagen (1988:606) om finansbolag. De företag som omfattas av den&lt;br&gt;nya lagen benämns kreditmarknadsbolag. För dessa bolags verksamhet&lt;br&gt;föreslås vissa rörelseregler såsom t.ex. bestämmelser om aktieförvärv,&lt;br&gt;enhandsengagemang och kreditjäv. Sanktionssystemet för dessa institut&lt;br&gt;är utformat i anslutning till vad som gäller för andra institut under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn. Slutligen förstärks Finansinspektionens&lt;br&gt;möjligheter till insyn i och tillsyn över koncerner där banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut ingår. Överklaganden av inspektionens beslut föreslås i&lt;br&gt;samtliga tall ske till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Avsikten är att ikraftträdandet beträffande flertalet lagänd-&lt;br&gt;ringar skall ske den dag EES-avtalet blir gällande, dvs. tidigast den&lt;br&gt;1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)'&lt;br&gt;dels att nuvarande 9 kap. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap., 2 kap. 1 och 9 §§, 3 kap. 1 och 14 §§, 4 kap. 1, 3,&lt;br&gt;4, 10 och 12 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. samt 8 kap. 5 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in fyra nya paragrafer, 2 kap. 2, 3 och&lt;br&gt;3 a §§ samt 5 kap. 9 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om den rörelse som en bank får&lt;br&gt;driva samt vissa andra för banker gemensamma bestämmelser. Bestäm-&lt;br&gt;melser om hur en bank bildas och om dess organisation m.m. finns i&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och före-&lt;br&gt;ningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bank förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbank och förenings-&lt;br&gt;bank (central föreningsbank och lokal föreningsbank).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en banks stadgar förstås i denna lag bolagsordning för bank-&lt;br&gt;aktiebolag, reglemente för sparbank och stadgar för föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska bankföretags&lt;br&gt;verksamhet genom filial i Sverige&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;i tillämpliga delar och i övrigt&lt;br&gt;lagen (1992:160) om utländska&lt;br&gt;filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller inte för verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs av Sveriges&lt;br&gt;riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vilken ingår inlåning&lt;br&gt;från allmänheten på sådan räkning som bank allmänt använder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelse får, förutom av&lt;br&gt;Sveriges riksbank, drivas endast&lt;br&gt;av bankaktiebolag, sparbanker och&lt;br&gt;centrala föreningsbanker, som har&lt;br&gt;fått regeringens tillstånd (oktroj)&lt;br&gt;därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av 9 kap. 1 § 1991:1018&lt;br&gt;9 kap. 2 § 1991:1768&lt;br&gt;9 kap. 3 § 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelse får, efter tillstånd&lt;br&gt;(oktroj) av regeringen, drivas av&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker och&lt;br&gt;centrala föreningsbanker. Vidare&lt;br&gt;får bankrörelse drivas av ut-&lt;br&gt;ländska banlföretag under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 4 och&lt;br&gt;5 §§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får postverket för sin postgirorörelse&lt;br&gt;hålla konton för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank skall stå under tillsyn&lt;br&gt;av Finansinspektionen och vara&lt;br&gt;registrerad där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. EES: Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kvalificerat innehav:&lt;br&gt;ett direkt eller indirekt ägande i&lt;br&gt;ett företag, om innehavet repre-&lt;br&gt;senterar tio procent eller mer av&lt;br&gt;kapitalet eller av samtliga röster&lt;br&gt;eller annars möjliggör ett väsent-&lt;br&gt;ligt inflytande över ledningen av&lt;br&gt;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. filial: ett avdelningskontor&lt;br&gt;med självständig förvaltning; om&lt;br&gt;ett utländskt banlföretag etablerar&lt;br&gt;sig i Sverige enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 5 § 1, skall etable-&lt;br&gt;ringen anses som en enda filial,&lt;br&gt;även om flera driftställen inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;över vissa stiftelser finns bestäm-&lt;br&gt;melser i 7 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt bankföretag får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. efter tillstånd av regeringen&lt;br&gt;driva bankrörelse från avdelnings-&lt;br&gt;kontor med självständig förvalt-&lt;br&gt;ning (filial) eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;efter anmälan till Finans-&lt;br&gt;inspektionen driva verksamhet,&lt;br&gt;som huvudsakligen avser represen-&lt;br&gt;tation och förmedling av bank-&lt;br&gt;tjänster, från kontor eller annat&lt;br&gt;fast driftställe (represen tations-&lt;br&gt;kontor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får efter tillstånd av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;inrätta filial i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering&lt;br&gt;enligt första stycket 1 och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt bankföretag får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. efter tillstånd av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndig-&lt;br&gt;ande, Finansinspektionen driva&lt;br&gt;bankrörelse från filial eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;efter anmälan till Finans-&lt;br&gt;inspektionen driva verksamhet,&lt;br&gt;som huvudsakligen avser represen-&lt;br&gt;tation och förmedling av bank-&lt;br&gt;tjänster, från kontor eller annat&lt;br&gt;fest driftställe (represen tations-&lt;br&gt;kontor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering&lt;br&gt;enligt första stycket 1 skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:161.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket skall lämnas om den plane-&lt;br&gt;rade rörelsen kan antas komma att&lt;br&gt;uppfylla kraven på en sund bank-&lt;br&gt;verksamhet. Bestämmelser om en&lt;br&gt;banks förvärv av aktier eller an-&lt;br&gt;delar i utländska bankföretag finns&lt;br&gt;i 2 kap. 6 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska bankers verksam-&lt;br&gt;het genom filial i Sverige gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag i&lt;br&gt;tillämpliga delar. 1 övrigt gäller&lt;br&gt;för sådana företag lagen&lt;br&gt;(1992:160) ont utländska filialer&lt;br&gt;m.m.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den planerade rörelsen kan&lt;br&gt;antas komma att uppfylla kraven&lt;br&gt;på en sund bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte vägras på den&lt;br&gt;grunden att det inte behövs någon&lt;br&gt;ytterligare bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen annan än bank, Sveriges&lt;br&gt;riksbank, Sveriges allmänna hvpo-&lt;br&gt;teksbank och sådant banlföretag&lt;br&gt;som avses i 4 § får i sin firma&lt;br&gt;eller i övrigt vid beteckning av&lt;br&gt;affärsrörelse använda ordet bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslutning eller annan&lt;br&gt;juridisk person med nära anknyt-&lt;br&gt;ning till företag som avses i första&lt;br&gt;stycket får dock, efter tillstånd av&lt;br&gt;Finansinspektionen, använda ordet&lt;br&gt;bank i sin firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som sägs i 4 § behövs&lt;br&gt;inte för banlföretag, som har säte&lt;br&gt;i ett land inom EES och som i det&lt;br&gt;landet (hemlandet) har tillstånd att&lt;br&gt;driva bankrörelse. Ett sådant&lt;br&gt;företag får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva bankrörelse från filial i&lt;br&gt;Sverige med början två månader&lt;br&gt;efter det att Finansinspektionen&lt;br&gt;frän en behörig myndighet i före-&lt;br&gt;tagets hemland mottagit en under-&lt;br&gt;rättelse med sådant innehåll som&lt;br&gt;anges i 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. driva bankverksamhet genom&lt;br&gt;att från sitt hemland erbjuda och&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster med början&lt;br&gt;så snart Finansinspektionen från&lt;br&gt;en behörig myndighet i företagets&lt;br&gt;hemland mottagit en underrättelse&lt;br&gt;med sådant innehåll som anges i&lt;br&gt;&amp;lt;?§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskildas förhållanden till bank&lt;br&gt;får inte obehörigen röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet&lt;br&gt;tillämpas i stället bestämmelserna&lt;br&gt;i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag får efter&lt;br&gt;tillstånd av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen inrätta filial i&lt;br&gt;utlandet. Sådant tillstånd skall&lt;br&gt;lämnas om den planerade rörelsen&lt;br&gt;kan antas komma att uppfylla kra-&lt;br&gt;ven på en sund bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bankaktiebolag får tillstånd&lt;br&gt;enligt 6 § till filialetablering i ett&lt;br&gt;land inom EES, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen underrätta behörig&lt;br&gt;myndighet i det land där filialen&lt;br&gt;skall inrättas. Underrättelsen skall&lt;br&gt;innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;en plan för den tilltänkta&lt;br&gt;filialverksamheten, med uppgift om&lt;br&gt;filialens organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en förklaring att den plane-&lt;br&gt;rade verksamheten omfattas av&lt;br&gt;bankens oktroj,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om inlåningsgaranti&lt;br&gt;som gäller för insättare i banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;uppgift om filialens adress&lt;br&gt;och ansvariga ledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift om bankens kapital-&lt;br&gt;bas och kapitaltäckningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något förhållande som avses&lt;br&gt;i första stycket 1-4 har ändrats&lt;br&gt;efter det att filialen inrättats, skall&lt;br&gt;Finansinspektionen genast under-&lt;br&gt;rätta behörig myndighet i det land&lt;br&gt;där filialen finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag som önskar&lt;br&gt;driva verksamhet i ett annat land&lt;br&gt;inom EES, genom att erbjuda och&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster utan att&lt;br&gt;inrätta filial där, skall innan verk-&lt;br&gt;samheten inleds underrätta&lt;br&gt;Finansinspektionen om sin avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen skall till behörig&lt;br&gt;myndighet i det land där verksam-&lt;br&gt;heten skall utövas överlämna&lt;br&gt;underrättelsen tillsammans med en&lt;br&gt;förklaring att den planerade verk-&lt;br&gt;samheten omfattas av bankens&lt;br&gt;oktroj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen annan än bank, Sveriges&lt;br&gt;riksbank, Sveriges allmänna hypo-&lt;br&gt;teksbank och sådant bankföretag&lt;br&gt;som avses i 4 eller 5 § får i sin&lt;br&gt;firma eller i övrigt vid beteckning&lt;br&gt;av affärsrörelse använda ordet&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning eller annan&lt;br&gt;juridisk person med nära anknyt-&lt;br&gt;ning till företag som avses i första&lt;br&gt;stycket får dock, efter tillstånd av&lt;br&gt;Finansinspektionen, använda ordet&lt;br&gt;bank i sin firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskildas förhållanden till bank&lt;br&gt;får inte obehörigen röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet&lt;br&gt;tillämpas i stället bestämmelserna&lt;br&gt;i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brotts-&lt;br&gt;balken skall inte följa för den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första styck-&lt;br&gt;et. Detsamma gäller en revisor&lt;br&gt;som bryter mot förbudet i 3 kap.&lt;br&gt;14 § första stycket att lämna upp-&lt;br&gt;lysningar om en banks angelägen-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår en bank i en koncern skall&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;banks rörelse och om tillsyn över&lt;br&gt;bank gälla i tillämpliga delar för&lt;br&gt;övriga företag i koncernen. Be-&lt;br&gt;gränsningarna i fråga om banks&lt;br&gt;rörelse skall avse företagen ge-&lt;br&gt;mensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte försäk-&lt;br&gt;ringsföretag och sådana dotter-&lt;br&gt;företag till försäkringsföretag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte driver någon form av finan-&lt;br&gt;siell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;medge ytterligare undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag får ges endast&lt;br&gt;efter medgivande av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga företag i koncernen skall&lt;br&gt;lämna Finansinspektionen de&lt;br&gt;upplysningar om sin verksamhet&lt;br&gt;och därmed sammanhängande&lt;br&gt;omständigheter som inspektionen&lt;br&gt;behöver för sin tillsyn över bank-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank är skyldig att ta emot&lt;br&gt;inlåning på räkning från allmän-&lt;br&gt;heten. Att en lokal föreningsbanks&lt;br&gt;rätt att bedriva inlåning är be-&lt;br&gt;gränsad följer av 1 kap. 5 § före-&lt;br&gt;n i ngs banks lagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får, med iakttagande av&lt;br&gt;vad som föreskrivs i detta kapitel,&lt;br&gt;bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan finansieringsverksam-&lt;br&gt;het och annan finansiell verksam-&lt;br&gt;het som är förenlig med inlåning&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;verksamhet som har nära&lt;br&gt;samband med inlåning eller med&lt;br&gt;verksamhet som anges i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1991:981) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse finns bestämmelser&lt;br&gt;om rätt för en bank att driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilken verksamhet&lt;br&gt;en bank får bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank är skyldig att ta emot&lt;br&gt;inlåning på räkning från allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får, med iakttagande av&lt;br&gt;vad som föreskrivs i detta kapitel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. låna upp medel, bland annat&lt;br&gt;genom att ge ut obligationer eller&lt;br&gt;andra jämförbara fordringsrätter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna och förmedla kredit,&lt;br&gt;bland annat i form av konsument-&lt;br&gt;kredit och kredit mot panträtt i&lt;br&gt;fast egendom eller i fordringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;medverka vid finansiering,&lt;br&gt;bland annat genom att förvärva&lt;br&gt;fordringar och upplåta lös egen-&lt;br&gt;dom till nyttjande (leasing),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förmedla betalningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillhandahålla betalningsme-&lt;br&gt;del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ikläda sig garantiförbindelser&lt;br&gt;och göra liknande åtaganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. medverka vid värdepappers-&lt;br&gt;emissioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lämna ekonomisk rådgivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. förvara värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. bedriva rembursverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;vara förvaringsinstitut för&lt;br&gt;värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. medverka vid försäljning av&lt;br&gt;försäkringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. tillhandahålla inkassotjänst-&lt;br&gt;er,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;tillhandahålla bankfacks-&lt;br&gt;tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. driva valutahandel under de&lt;br&gt;förutsättningar som föreskrivs i&lt;br&gt;lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;under de förutsättningar som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lämna kreditupplysning un-&lt;br&gt;der de förutsättningar som före-&lt;br&gt;skrivs i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får vidare driva verk-&lt;br&gt;samhet som har naturligt samband&lt;br&gt;med inlåning eller med verksamhet&lt;br&gt;som anges i första stycket 1-14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om vilken verksamhet&lt;br&gt;en bank får bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;tillåta att en bank tillhandahåller&lt;br&gt;posttjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt bankföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av 1&lt;br&gt;kap. 4 § 1 eller 1 kap. 5 § får&lt;br&gt;driva sådan verksamhet som anges&lt;br&gt;i 2 § endast i den mån verksam-&lt;br&gt;heten omfattas av bankföretagets&lt;br&gt;verksamhetstillstånd i det land där&lt;br&gt;företaget har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;tillåta att en bank låter verksam-&lt;br&gt;heten bedrivas av annan än bank-&lt;br&gt;ens egen personal och i andra&lt;br&gt;lokaler än bankens egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;En bank skall vid varje tidpunkt ha en kapitalbas, beräknad enligt 9 a §,&lt;br&gt;som motsvarar åtta procent av värdet av bankens placeringar, beräknat&lt;br&gt;enligt 10 § (kapitalkrav). För en central föreningsbank med anslutna&lt;br&gt;lokala föreningsbanker bestäms kapitalbasen och kapitalkravet gemen-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelsen i första&lt;br&gt;sycket gäller att en banks kapital-&lt;br&gt;bas inte får understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 1 kap. 2 § tredje styc-&lt;br&gt;ket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 2 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619) eller 1 kap. 4 § tredje&lt;br&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föreningsbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:620) krävdes när rörelsen&lt;br&gt;påbörjades.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank skall ha minst två revisorer. Revisorerna väljs av stämman, om&lt;br&gt;det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera av dem, dock inte alla,&lt;br&gt;skall utses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om&lt;br&gt;uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att upp-&lt;br&gt;draget upphör vid slutet av den ordinarie stämma på vilken revisorsval&lt;br&gt;skall förättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna&lt;br&gt;i denna lag, bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och föreningsbankslagen (1987:620) om revisorer gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar om revisorssuppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 3 § finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om skyldighet för Finans-&lt;br&gt;inspektionen att, utom i fråga om&lt;br&gt;lokala föreningsbanker, utse en&lt;br&gt;eller flera revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna får inte lämna upplysningar till en enskild aktieägare,&lt;br&gt;huvudman, medlem eller utomstående om sådana angelägenheter som de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har fått kännedom om vid fullgörandet av sina uppdrag, om det kan&lt;br&gt;vara till nackdel för banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 6 § föreskrivs att en-&lt;br&gt;skildas förhållanden till bank inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 10 § föreskrivs att&lt;br&gt;enskildas förhållanden till bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obehörigen får röjas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte obehörigen får röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till stämman lämna alla upplysningar som stämman begär, om det&lt;br&gt;inte skulle vara till väsentlig nackdel för banken eller till nämnvärd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olägenhet för enskild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till medrevisor, granskare som avses i 15 §, ny revisor och, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysningar om bankens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på begäran lämna upplysningar om bankems angelägenheter till&lt;br&gt;undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalenderår är räkenskapsår, om inte annat följer av 12 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringslagen (1976:125). För varje räkenskapsår skall årsredovisning&lt;br&gt;avges. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i&lt;br&gt;årsbokslut enligt bokföringslagen gäller, förutom bestämmelserna i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen, föreskrifterna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om bankernas löpande&lt;br&gt;bokföring, årsbokslut och årsredo-&lt;br&gt;visning. Föreskrifterna får avvika&lt;br&gt;från bokföringslagen om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger. Föreskrifterna&lt;br&gt;skall utformas så att de främjar en&lt;br&gt;klar och rättvisande redovisning&lt;br&gt;av bankens resultat och ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankernas löpande bokföring,&lt;br&gt;årsbokslut och årsredovisning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. axfattningen och innehållet i&lt;br&gt;den redovisning som enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 11-14 §§ lagen&lt;br&gt;(1992:160) om utländska filialer&lt;br&gt;m.m. skall lämnas för verksamhet&lt;br&gt;i filial till utländskt banlföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som utfärdas med&lt;br&gt;stöd av tredje stycket får avvika&lt;br&gt;från bokföringslagen om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. Föreskrifterna skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformas så att de främjar en klar&lt;br&gt;och rättvisande redovisning av&lt;br&gt;bankens resultat och ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för en central föreningsbank skall innehålla en&lt;br&gt;sammanställning av de egna och de anslutna lokala föreningsbankemas&lt;br&gt;resultaträkningar och balansräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en månad före ordinarie stämma, i en sparbank dock senast den&lt;br&gt;31 mars, skall årsredovisningshandlingama för det förflutna räkenskaps-&lt;br&gt;året lämnas till revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ 7 kap. 6 § finns föreskrifter om&lt;br&gt;skyldigheten att sända in redo-&lt;br&gt;visningshandlingarna och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos en lokalföreningsbank skall,&lt;br&gt;taträkningen och balansräkningen blivit fastställda, avskrifter av års-&lt;br&gt;redovisning och revisionsberättelse hållas tillgängliga hos banken för&lt;br&gt;alla som är intresserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När resultaträkningen och&lt;br&gt;balansräkningen blivit fastställda,&lt;br&gt;skall avskrifter av årsredovis-&lt;br&gt;ningen och revisionsberättelsen&lt;br&gt;sändas in till Finansinspektionen&lt;br&gt;så snart det kan ske. För en lokal&lt;br&gt;föreningsbank gäller dock en&lt;br&gt;sådan skyldighet endast om in-&lt;br&gt;spektionen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast en månad efter det att resul-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avskrift av årsredovisningen som sänds in till Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller hålls tillgänglig enligt tredje stycket skall en styrelseledamot&lt;br&gt;tecknabevis om att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts.&lt;br&gt;Uppgift skall också lämnas om festställelsedagen. Beviset skall även&lt;br&gt;innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande bankens vinst eller&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som föreskrivs i&lt;br&gt;14 § bokförings lagen (1976:125)&lt;br&gt;gäller följande vid värdering av en&lt;br&gt;banks omsättningstillgångar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Räntebärande obligationer&lt;br&gt;som omfattas av 2 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket A 2 och B 1 får tas upp till&lt;br&gt;ett välde (medeltalsvärde) som&lt;br&gt;grundas på ett medeltal av emis-&lt;br&gt;sionsräntorna under de senaste tio&lt;br&gt;åren på obligationer som utfärdats&lt;br&gt;av Konungariket Sveriges Stads-&lt;br&gt;hypotekskassa, Svensk Bostads-&lt;br&gt;finansiering Aktiebolag BOFAB&lt;br&gt;och Sparbankernas Intecknings-&lt;br&gt;aktiebolag Spintab och som avser&lt;br&gt;kreditgivning för nyproduktion av&lt;br&gt;bostäder eller, i den mån bostads-&lt;br&gt;lån enligt statliga bestämmelser&lt;br&gt;lämnas, för annat byggande.&lt;br&gt;Medeltalet fastställs av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Obligationer får&lt;br&gt;dock inte tas upp över anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Omsättningstillgång i övrigt&lt;br&gt;får tas upp över anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet, om förutsättningarna&lt;br&gt;enligt 14 § fjärde stycket bok-&lt;br&gt;föringslagen är uppfyllda och&lt;br&gt;Finansinspektionen ger tillstånd&lt;br&gt;till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av en banks om-&lt;br&gt;sättningstillgångar gäller att be-&lt;br&gt;stämmelsen i 14 § fjärde stycket&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) får&lt;br&gt;tillämpas endast efter tillstånd av&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en moderbank skall, utöver årsredovisning för moderbanken, för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av koncern-&lt;br&gt;resultaträkning och koncembalansräkning. Redovisningen skall hänföra&lt;br&gt;sig till balansdagen för moderbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § andra Bestämmelserna i 2 § andra&lt;br&gt;stycket och 3 § skall tillämpas på stycket och 3 § skall tillämpas på&lt;br&gt;koncernredovisningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;koncernredovisningen och, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Scnaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpliga delar, på koncernrevi-&lt;br&gt;sionsberättelsen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank skall&lt;br&gt;minst en gång under vaije räkenskapsår som omfattar mer än tio måna-&lt;br&gt;der avge en särskild redovisning (delårsrapport). Rapporterna skall avse&lt;br&gt;bankens verksamhet från räkenskapsårets böljan. Minst en rapport skall&lt;br&gt;omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapportema avges av&lt;br&gt;styrelsen eller, om styrelsen be-&lt;br&gt;stämmer det, av verkställande&lt;br&gt;direktören. Rapporterna skall&lt;br&gt;hållas tillgängliga hos banken för&lt;br&gt;envar och genast sändas till de&lt;br&gt;aktieägare, huvudmän eller med-&lt;br&gt;lemmar som begär det. Om skyl-&lt;br&gt;digheten att sända in delårs-&lt;br&gt;rapport till Finansinspektionen&lt;br&gt;finns det föreskrifter i 7 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapportema avges av&lt;br&gt;styrelsen eller, om styrelsen be-&lt;br&gt;stämmer det, av verkställande&lt;br&gt;direktören. Rapporterna skall&lt;br&gt;hållas tillgängliga hos banken för&lt;br&gt;envar och genast sändas till de&lt;br&gt;aktieägare, huvudmän eller med-&lt;br&gt;lemmar som begär det. Delårs-&lt;br&gt;rapporterna skall i avskrift sändas&lt;br&gt;in till Finansinspektionen så snart&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en sparbank i fall som avses i&lt;br&gt;1 eller 2 § tillfogats skada, får&lt;br&gt;Finansinspektionen låta väcka&lt;br&gt;talan mot den ersättningsskyldige,&lt;br&gt;om inte bestämmelserna i 6 och&lt;br&gt;8 §§ utgör hinder för sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks firma skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor,&lt;br&gt;som är införda i bankregistret, samt från benämningar på utländska&lt;br&gt;bankföretag, som är allmänt kända i Sverige. Firman för ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag i vilket ett utländskt bankföretag har ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;får dock innehålla det företagets firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag som har Ett bankaktiebolag, som har&lt;br&gt;övertagit en sparbanks rörelse vid övertagit en sparbanks rörelse vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;I2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombildning enligt 8 kap. spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) eller en&lt;br&gt;föreningsbanks rörelse vid ombild-&lt;br&gt;ning enligt 11 kap. förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620) får, efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen,&lt;br&gt;använda ordet sparbank respektive&lt;br&gt;föreningsbank i sin firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av firma gäller i&lt;br&gt;lagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall se till&lt;br&gt;att en bank följer dels de lagar&lt;br&gt;som reglerar bankens verksamhet,&lt;br&gt;dels andra författningar såvitt de&lt;br&gt;särskilt avser banker, dels bankens&lt;br&gt;stadgar och de bestämmelser, som&lt;br&gt;med stöd därav meddelats av&lt;br&gt;bankens stämma eller styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall även i&lt;br&gt;övrigt med uppmärksamhet följa&lt;br&gt;bankernas verksamhet för att hålla&lt;br&gt;sig underrättad om förhållanden&lt;br&gt;som kan inverka på en banks&lt;br&gt;säkerhet eller i övrigt är av be-&lt;br&gt;tydelse för en sund utveckling av&lt;br&gt;bankverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen är inte pä&lt;br&gt;grund av vad här föreskrivits&lt;br&gt;skyldig att övervaka att sådana&lt;br&gt;bestämmelser iakttas som avser&lt;br&gt;aktieägares eller medlemmars&lt;br&gt;rättigheter eller skyldigheter i&lt;br&gt;förhållande till banken eller till&lt;br&gt;någon annan aktieägare eller&lt;br&gt;medlem eller som angår bankens&lt;br&gt;inre angelägenheter.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombildning enligt 8 kap. spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) eller en&lt;br&gt;föreningsbanks rörelse vid ombild-&lt;br&gt;ning enligt 11 kap. förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620) får, efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen,&lt;br&gt;använda ordet sparbank respektive&lt;br&gt;föreningsbank i sin firma. Det-&lt;br&gt;samma gäller ett bankaktiebolag&lt;br&gt;som senare har övertagit en sådan&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt vad som föreskrivs i firma-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillsynen över banker skall&lt;br&gt;bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank står under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen och skall vara&lt;br&gt;registrerad där. Banken skall&lt;br&gt;lämna inspektionen de upplys-&lt;br&gt;ningar om sin verksamhet och&lt;br&gt;därmed sammanhängande om-&lt;br&gt;ständigheter som inspektionen&lt;br&gt;begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får genomföra&lt;br&gt;undersökning hos en bank när&lt;br&gt;inspektionen anser det nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'“Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens tillsyn ut-&lt;br&gt;övas med ledning av de hand-&lt;br&gt;lingar som enligt denna lag skall&lt;br&gt;sändas in till Finansinspektionen&lt;br&gt;samt de upplysningar som in-&lt;br&gt;hämtas vid bankundersökningar&lt;br&gt;eller på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;vilka upplysningar som en&lt;br&gt;bank skall lämna till inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaring och inventering av&lt;br&gt;värdehandlingar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;brottsförebyggande åtgärder&lt;br&gt;hos en bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankundersökning skall genom-&lt;br&gt;föras så ofta som inspektionen&lt;br&gt;anser det nödvändigt eller när&lt;br&gt;regeringen beslutar att sådan skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall för&lt;br&gt;varje ban kakt i e b o lag, spar-&lt;br&gt;bank samt central före-&lt;br&gt;ningsbank förordna en eller&lt;br&gt;flera revisorer att med övriga&lt;br&gt;revisorer delta i granskningen av&lt;br&gt;styrelsens förvaltning och bankens&lt;br&gt;räkenskaper. Inspektionen får för&lt;br&gt;samma ändamål förordna revisor&lt;br&gt;för lokal fö re n i ngsba n k.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För revisor som förordnats av&lt;br&gt;Finansinspektionen skall inspek-&lt;br&gt;tionen utfärda instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får när som&lt;br&gt;helst återkalla förordnande enligt&lt;br&gt;första stycket och i stället utse ny&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får, när det&lt;br&gt;anses nödvändigt, sammankalla&lt;br&gt;bankens styrelse. Har styrelsen&lt;br&gt;inte rättat sig efter en begäran&lt;br&gt;från inspektionen om att kalla till&lt;br&gt;en extra stämma, får inspektionen&lt;br&gt;utfärda sådan kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall vid sin&lt;br&gt;tillsyn över bankerna se till att en&lt;br&gt;sund utveckling av verksamheten&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks styrelse är skyldig att&lt;br&gt;genast låta upprätta en särskild&lt;br&gt;balansräkning, om det finns anled-&lt;br&gt;ning att anta att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett bankaktiebolags eget&lt;br&gt;kapital understiger nio tiondelar&lt;br&gt;av det registrerade aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;Scnaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får närvara vid stämma och&lt;br&gt;vid sådant styrelsesammanträde&lt;br&gt;som inspektionen har samman-&lt;br&gt;kallat samt delta i överläggningar-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank eller en central&lt;br&gt;föreningsbank med anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker inte kan uppfylla&lt;br&gt;kravet på kapitaltäckning enligt 2&lt;br&gt;kap. 9-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall granskas&lt;br&gt;av revisorerna. Om antagandet om&lt;br&gt;bankens ställning bekräftas skall&lt;br&gt;styrelsen genast underrätta&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om förvaring och&lt;br&gt;inventering av värdehandlingar&lt;br&gt;samt om brottsförebyggande åtgär-&lt;br&gt;der hos en bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för regeringen eller&lt;br&gt;Finansinspektionen att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter i fråga om bokföring&lt;br&gt;och redovisning finns det bestäm-&lt;br&gt;melser i 4 kap. 1 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall för-&lt;br&gt;ordna en eller flera revisorer att&lt;br&gt;med övriga revisorer delta i revi-&lt;br&gt;sionen av en bank. Inspektionen&lt;br&gt;får dock avstå från att förordna&lt;br&gt;revisor i en lokal föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får när som helst&lt;br&gt;återkalla ett revisorsförordnande&lt;br&gt;och utse en ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt till skäligt ar-&lt;br&gt;vode för sitt arbete av banken.&lt;br&gt;Arvodets storlek bestäms av in-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall utfärda&lt;br&gt;en instruktion för revisor som&lt;br&gt;förordnats av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger styrelsen i en bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att när som helst för den&lt;br&gt;befattningshavare hos Finans-&lt;br&gt;inspektionen, som enligt föreskrif-&lt;br&gt;ter meddelade av regeringen skall&lt;br&gt;företräda inspektionen i sådant&lt;br&gt;avseende, samt för den särskilda&lt;br&gt;undersökning regeringen kan&lt;br&gt;besluta om hålla bankens kassa&lt;br&gt;och övriga tillgångar samt böcker,&lt;br&gt;räkenskaper och andra handlingar&lt;br&gt;tillgängliga för granskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får, när det&lt;br&gt;anses nödvändigt, sammankalla&lt;br&gt;styrelsen i en bank. Om styrelsen&lt;br&gt;inte har rättat sig efter en be-&lt;br&gt;gäran från inspektionen om att&lt;br&gt;kalla till extra stämma, får inspek-&lt;br&gt;tionen utfärda en sådan kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l8&lt;/sup&gt;Scnaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att genast efter varje månads&lt;br&gt;slut, enligt de formulär som fast-&lt;br&gt;ställs av inspektionen, upprätta&lt;br&gt;och till inspektionen sända in en&lt;br&gt;översikt, som utvisar bankens&lt;br&gt;tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att så snart det kan ske, i&lt;br&gt;fråga om lokal föreningsbank dock&lt;br&gt;endast om inspektionen begär det,&lt;br&gt;till inspektionen sända in avskrift&lt;br&gt;av styrelsens årsredovisningshand-&lt;br&gt;lingar och revisionsberättelse och,&lt;br&gt;i förekommande fall, koncernredo-&lt;br&gt;visningshandlingar och koncern-&lt;br&gt;revisionsberättelse med tillhörande&lt;br&gt;handlingar, samt delårsrapporter&lt;br&gt;och protokoll över förhandlingar-&lt;br&gt;na vid ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att dels på den tid som in-&lt;br&gt;spektionen bestämmer till inspek-&lt;br&gt;tionen sända de uppgifter som&lt;br&gt;denna anser nödvändiga för att&lt;br&gt;kunna upprätta en översikt över&lt;br&gt;resultatet av bankens verksamhet&lt;br&gt;under räkenskapsåret samt bank-&lt;br&gt;ens ställning vid årets slut, dels,&lt;br&gt;efter regeringens bestämmande,&lt;br&gt;avge ytterligare uppgifter om&lt;br&gt;bankens verksamhet och ställning,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;att även i övrigt meddela&lt;br&gt;inspektionen, eller en sådan be-&lt;br&gt;fattningshavare vid denna som&lt;br&gt;ovan sagts, alla de upplysningar&lt;br&gt;om banken som de begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för inspektionen får&lt;br&gt;närvara vid stämma och vid ett&lt;br&gt;sådant styrelsesammanträde, som&lt;br&gt;inspektionen har sammankallat,&lt;br&gt;samt delta i överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankens styrelse är skyldig att&lt;br&gt;genast låta upprätta en särskild&lt;br&gt;balansräkning, om det finns anled-&lt;br&gt;ning att anta att en bank gjort&lt;br&gt;sådana förluster att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett bankaktiebolags eget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;Scnaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en banks likvidation har&lt;br&gt;Finansinspektionen samma be-&lt;br&gt;fogenheter i fråga om likvidatorer-&lt;br&gt;na och stämman som annars till-&lt;br&gt;kommer inspektionen beträffande&lt;br&gt;styrelsen och stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital understiger nio tiondelar&lt;br&gt;av det registrerade aktiekapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank eller en central&lt;br&gt;föreningsbank med anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker inte kan uppfylla&lt;br&gt;kravet på kapitaltäckning enligt 2&lt;br&gt;kap. 9-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall granskas&lt;br&gt;av revisorerna. Om antagandet om&lt;br&gt;bankens förluster bekräftas skall&lt;br&gt;styrelsen genast underrätta&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om styrelsen eller stämman har&lt;br&gt;fattat ett beslut som avviker från&lt;br&gt;sådan lag eller författning som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket eller från&lt;br&gt;bankens stadgar, får Finansinspek-&lt;br&gt;tionen förbjuda verkställighet av&lt;br&gt;beslutet. Har beslutet gått i verk-&lt;br&gt;ställighet får inspektionen före-&lt;br&gt;lägga styrelsen att göra rättelse&lt;br&gt;där så kan ske samt att fullgöra&lt;br&gt;vad som åligger styrelsen. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande får dock inte&lt;br&gt;meddelas i fråga om sådana före-&lt;br&gt;skrifter i lag, som det är straffbart&lt;br&gt;att överträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelsen enligt första&lt;br&gt;stycket är av allvarlig beskaffen-&lt;br&gt;het, skall inspektionen göra an-&lt;br&gt;mälan om detta till regeringen,&lt;br&gt;som kan förklara oktrojen för-&lt;br&gt;verkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tillsynen över filialer&lt;br&gt;till utländska bankföretag&lt;br&gt;hemmahörande inom EES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;§&lt;/sub&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall i sam-&lt;br&gt;arbete med behörig hemlands-&lt;br&gt;myndighet utöva tillsyn över att&lt;br&gt;likviditeten är tillfredsställande i&lt;br&gt;en här inrättad filial till utländskt&lt;br&gt;bankföretag hemmahörande inom&lt;br&gt;EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen kan en behörig myndighet i&lt;br&gt;ett annat land inom EES företa&lt;br&gt;undersökning hos en här i landet&lt;br&gt;inrättad filial till banlföretag&lt;br&gt;hemmahörande i det andra land-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;zlve/i om sådan avvikelse som&lt;br&gt;avses i 8 § första stycket inte har&lt;br&gt;skett, får Finansinspektionen med-&lt;br&gt;dela de erinringar i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall, med&lt;br&gt;avseende på utländskt banlföretag&lt;br&gt;hemmahörande inom EES, vilket&lt;br&gt;driver verksamhet här i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•^Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;'Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten i en bank, som&lt;br&gt;inspektionen finner påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten i en bank till&lt;br&gt;följd av allvarliga missför-&lt;br&gt;hållanden i bankens ledning kan&lt;br&gt;befaras komma att bli till skada&lt;br&gt;för det allmänna, får inspektionen&lt;br&gt;förelägga bankens styrelse att&lt;br&gt;vidta erforderliga åtgärder. Om&lt;br&gt;styrelsen inte rättar sig efter ett&lt;br&gt;sådant föreläggande tillämpas 8 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från filial eller genom direkt till-&lt;br&gt;handahållande av tjänster, lämna&lt;br&gt;de uppgifter till behörig myndig-&lt;br&gt;het i bankens hemland som denna&lt;br&gt;myndighet behöver för sin tillsyn&lt;br&gt;över banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt banlföretag&lt;br&gt;genom en filial eller i övrigt här i&lt;br&gt;landet handlar på ett sätt som&lt;br&gt;strider mot lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning och inte följer Finansinspek-&lt;br&gt;tionens föreläggande med an-&lt;br&gt;modan om rättelse, skall inspek-&lt;br&gt;tionen anmäla detta till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten i det land där banken&lt;br&gt;har sitt huvudkontor. Anmälan&lt;br&gt;skall också göras till regeringen,&lt;br&gt;som kan återkalla ett tillstånd att&lt;br&gt;driva bankrörelse här i landet.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0389/prop_199293__89-3.png" style="width:12pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en sparbank i fall som&lt;br&gt;avses i 5 kap. 1 eller 2 § tillfogats&lt;br&gt;skada, får Finansinspektionen låta&lt;br&gt;väcka talan mot den ersättnings-&lt;br&gt;skyldige, om inte bestämmelserna i&lt;br&gt;5 kap. 6 och 8 §§ utgör hinder för&lt;br&gt;sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ågarprövning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;S&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett direkt eller indirekt förvärv&lt;br&gt;av aktier i ett bankaktiebolag, som&lt;br&gt;medför att förvärvarens samman-&lt;br&gt;lagda innehav utgör ett kvalifice-&lt;br&gt;rat innehav, får ske bara efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Detsamma gäller förvärv som&lt;br&gt;innebär att ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;ökas så att det uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger 20, 33 eller 50 % av&lt;br&gt;aktiekapitalet eller röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier eller så att banken&lt;br&gt;blir dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■^Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om oktroj har beviljats för en&lt;br&gt;bank och banken därefter inte&lt;br&gt;anmälts för registrering inom&lt;br&gt;föreskriven tid, skall regeringen&lt;br&gt;efter anmälan av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen förklara oktrojen förverkad.&lt;br&gt;Detsamma gäller om anmälningen&lt;br&gt;för bankens registrering genom&lt;br&gt;lagakraftägande beslut avskrivits&lt;br&gt;eller avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;S&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge&lt;br&gt;tillstånd till förvärv enligt 10 §,&lt;br&gt;om det inte kan antas att förvärva-&lt;br&gt;ren kommer att motverka en sund&lt;br&gt;utveckling av bankens verksamhet.&lt;br&gt;Ett förvärv, som innebär att ett&lt;br&gt;icke-finansiellt företag blir moder-&lt;br&gt;företag till en bank, skall dock&lt;br&gt;tillåtas bara om det finns synner-&lt;br&gt;liga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får föreskriva en&lt;br&gt;viss tid inom vilken ett förvärv&lt;br&gt;skall genomföras. Ett tillstånd&lt;br&gt;enligt första stycket andra mening-&lt;br&gt;en får förenas med villkor om&lt;br&gt;skyldighet att inom viss tid avyttra&lt;br&gt;så stor del av aktieinnehavet att&lt;br&gt;banken upphör att vara dotterföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall med-&lt;br&gt;dela beslut i ett ärende enligt&lt;br&gt;denna paragraf inom tre månader&lt;br&gt;från det att ansökan om tillstånd&lt;br&gt;gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en banks likvidation har&lt;br&gt;Finansinspektionen samma be-&lt;br&gt;fogenheter i fråga om likvidatorer-&lt;br&gt;na och stämman som annars till-&lt;br&gt;kommer inspektionen beträffande&lt;br&gt;styrelsen och stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att avyttra ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav eller en så&lt;br&gt;stor del av ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;att innehavet därigenom kommer&lt;br&gt;att understiga någon av de i 10 §&lt;br&gt;angivna gränserna skall under-&lt;br&gt;rätta Finansinspektionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en bank försatts i konkurs,&lt;br&gt;skall Finansinspektionen förordna&lt;br&gt;ett allmänt ombud. Det allmänna&lt;br&gt;ombudet skall som konkursför-&lt;br&gt;valtare delta i konkursboets för-&lt;br&gt;valtning tillsammans med den eller&lt;br&gt;de förvaltare som utses enligt&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett bankaktiebolag får&lt;br&gt;kännedom om att aktier i banken&lt;br&gt;blivit föremål för ett sådant för-&lt;br&gt;värv som avses i 10 § eller för en&lt;br&gt;sådan avyttring som avses i 12 §,&lt;br&gt;skall banken snarast anmäla för-&lt;br&gt;värvet eller avyttringen till Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■^Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna ombudet kan&lt;br&gt;beträffande medförvaltare göra en&lt;br&gt;sådan framställning som avses i 7&lt;br&gt;kap. 5 § konkurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om beslut om delning av&lt;br&gt;konkursboets förvaltning har fat-&lt;br&gt;tats, får det allmänna ombudet&lt;br&gt;delta i förvaltningen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i konkurslagen&lt;br&gt;om arvode till konkursförvaltare&lt;br&gt;gäller också det allmänna om-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag skall årligen&lt;br&gt;till Finansinspektionen anmäla&lt;br&gt;namnen på de aktieägare som har&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav av aktier i&lt;br&gt;banken samt storleken på inne-&lt;br&gt;haven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag, bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:620) överklagas hos&lt;br&gt;regeringen. Inspektionens beslut&lt;br&gt;får verkställas utan hinder av att&lt;br&gt;det överklagats, om inte rege-&lt;br&gt;ringen förordnar något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagande av beslut i&lt;br&gt;vissa fall finns bestämmelser i 18&lt;br&gt;§, 8 kap. 8 § och 9 kap. 3 § sista&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier utövar eller kan&lt;br&gt;antas komma att utöva sitt in-&lt;br&gt;flytande på ett sätt som motverkar&lt;br&gt;en sund utveckling av verksam-&lt;br&gt;heten i banken, får Finansinspek-&lt;br&gt;tionen besluta att aktierna inte får&lt;br&gt;företrädas vid bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier har underlåtit&lt;br&gt;att ansöka om tillstånd till ett&lt;br&gt;förvärv som avses i 10 § eller har&lt;br&gt;förvärvat aktier i strid med inspek-&lt;br&gt;tionens beslut, får inspektionen&lt;br&gt;besluta att aktierna inte får före-&lt;br&gt;trädas vid bolagsstämman eller att&lt;br&gt;röster avgivna för sådana aktier&lt;br&gt;skall vara ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får också&lt;br&gt;förelägga en aktieägare som sägs i&lt;br&gt;första och andra styckena att&lt;br&gt;avyttra så stor del av aktierna att&lt;br&gt;innehavet därefter inte är kvali-&lt;br&gt;ficerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Scnaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolagen, sparbankerna&lt;br&gt;och de centrala föreningsbankerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt utländska banker med filial&lt;br&gt;här i landet skall med årliga av-&lt;br&gt;gifter bekosta Finansinspektionens&lt;br&gt;verksamhet enligt de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen med-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje bank skall, med belopp&lt;br&gt;som Finansinspektionen bestäm-&lt;br&gt;mer, utge ersättning till revisor&lt;br&gt;som har förordnats enligt 3 §. Ett&lt;br&gt;bankaktiebolag skall, med belopp&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, även&lt;br&gt;utge ersättning till offentlig leda-&lt;br&gt;mot enligt 7 kap. 1 § bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618) samt till&lt;br&gt;person som avses i 7 kap. 8 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot banker&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0389/prop_199293__89-4.png" style="width:12pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en svensk bank har fattat ett&lt;br&gt;beslut som strider mot denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon annan författning som&lt;br&gt;reglerar bankens verksamhet, mot&lt;br&gt;föreskrift som meddelats med stöd&lt;br&gt;av sådan författning eller mot&lt;br&gt;bolagsordningen, får Finans-&lt;br&gt;inspektionen förbjuda verkställig-&lt;br&gt;het av beslutet. Har beslutet redan&lt;br&gt;verkställts får inspektionen före-&lt;br&gt;lägga banken att göra rättelse om&lt;br&gt;det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är ledamot eller supp-&lt;br&gt;leant i styrelsen för Finansinspek-&lt;br&gt;tionen eller befattningshavare där&lt;br&gt;får inte ingå i styrelsen för en&lt;br&gt;bank eller vara anställd i en bank.&lt;br&gt;Inte heller får en sådan person&lt;br&gt;äga aktier i ett bankaktiebolag&lt;br&gt;eller vara huvudman i en spar-&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk banks oktroj skall&lt;br&gt;återkallas av Finansinspektionen&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. banken inte har anmälts för&lt;br&gt;registrering inom föreskriven tid&lt;br&gt;eller anmälan har avskrivits eller&lt;br&gt;avslagits genom ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. banken inte inom ett år efter&lt;br&gt;registrering har börjat driva bank-&lt;br&gt;rörelse, eller banken dessförinnan&lt;br&gt;förklarat sig avstå från oktrojen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. banken har överlåtit hela sin&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. banken under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av ett år inte drivit&lt;br&gt;bankrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. banken genom att överträda&lt;br&gt;en bestämmelse som avses i 15 §&lt;br&gt;eller på annat sätt visat sig olämp-&lt;br&gt;lig att utöva sådan verksamhet&lt;br&gt;som oktrojen avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om beviljande&lt;br&gt;av kredit till sådan person som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bankens kapitalbas under-&lt;br&gt;stiger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 2 kap. 9 § andra stycket och&lt;br&gt;bristen inte har täckts inom tre&lt;br&gt;månader från det att den blev&lt;br&gt;känd för banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspek-&lt;br&gt;tionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 4 och 5 i stället för att&lt;br&gt;återkalla oktrojen meddela var-&lt;br&gt;ning. I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 6 får inspektionen medge&lt;br&gt;förlängd tid för täckande av bris-&lt;br&gt;ten, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om oktrojen återkallas får in-&lt;br&gt;spektionen besluta hur avveck-&lt;br&gt;lingen av rörelsen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får&lt;br&gt;förenas med förbud att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n §*&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pensionsstiftelse eller en&lt;br&gt;personalstiftelse hör till en bank&lt;br&gt;och stiftelsens förmögenhet huvud-&lt;br&gt;sakligen härrör från medel som&lt;br&gt;tillskjutits av banken, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen se till att stiftelsens&lt;br&gt;tillgångar är placerade på ett sätt&lt;br&gt;som bereder skälig säkerhet. Där-&lt;br&gt;vid skall stiftelsens ändamål beak-&lt;br&gt;tas och hänsyn tas till vad som&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag om place-&lt;br&gt;ring av en banks medel. Har&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar inte placerats&lt;br&gt;på ett tillfredsställande sätt, får&lt;br&gt;inspektionen förelägga stiftelsen&lt;br&gt;att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som företräder stiftelsen&lt;br&gt;skall på Finansinspektionens be-&lt;br&gt;gäran hålla stiftelsens kassa och&lt;br&gt;övriga tillgångar samt böcker,&lt;br&gt;räkenskaper och andra handl-&lt;br&gt;ingar tillgängliga för granskning.&lt;br&gt;Han skall även lämna inspektionen&lt;br&gt;alla de upplysningar rörande&lt;br&gt;stiftelsen som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■^Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Finansinspektionen av en&lt;br&gt;behörig myndighet i ett annat land&lt;br&gt;inom EES underrättats om att en&lt;br&gt;svensk bank överträtt föreskrifter&lt;br&gt;som i det landet gäller för banken,&lt;br&gt;får inspektionen vidta de i 15 och&lt;br&gt;16 §§ angivna åtgärderna mot&lt;br&gt;banken, om någon omständighet&lt;br&gt;motsvarande vad som där sägs&lt;br&gt;föreligger. Inspektionen skall&lt;br&gt;underrätta den behöriga myndig-&lt;br&gt;heten i det andra landet om vilka&lt;br&gt;åtgärder som vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon tar emot inlåning på&lt;br&gt;räkning från allmänheten utan att&lt;br&gt;ha tillstånd till det, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen förelägga honom att&lt;br&gt;upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om verksamheten&lt;br&gt;omfattar inlåning enligt första&lt;br&gt;stycket, får inspektionen förelägga&lt;br&gt;den som driver verksamheten att&lt;br&gt;lämna de upplysningar som&lt;br&gt;behövs för att bedöma om verk-&lt;br&gt;samheten omfattar sådan inlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden enligt första och&lt;br&gt;andra styckena får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt denna&lt;br&gt;paragraf får riktas såväl mot ett&lt;br&gt;utländskt företag som mot den som&lt;br&gt;här i landet är verksam för ett&lt;br&gt;sådant företags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt denna paragraf&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om in-&lt;br&gt;gripanden mot utländska bank-&lt;br&gt;företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett banlföretag, som är&lt;br&gt;hemmahörande i ett land utanför&lt;br&gt;EES, driver bankrörelse från filial&lt;br&gt;här i landet och därvid överträder&lt;br&gt;en bestämmelse som avses i 15 §&lt;br&gt;eller på annat sätt visar sig o-&lt;br&gt;lämpligt att utöva bankverksamhet,&lt;br&gt;får Finansinspektionen återkalla&lt;br&gt;filialtillståndet eller, om det är&lt;br&gt;tillräckligt, meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om filialtillståndet återkallas&lt;br&gt;gäller 16 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen skall underrätta&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i det land där&lt;br&gt;bankföretaget har sitt säte om&lt;br&gt;åtgärder som har vidtagits med&lt;br&gt;stöd av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bankföretag, som är&lt;br&gt;hemmahörande i ett annat land&lt;br&gt;inom EES, driver verksamhet här i&lt;br&gt;landet från filial eller genom&lt;br&gt;direkt tillhandahållande av tjänster&lt;br&gt;och därvid överträder en bestäm-&lt;br&gt;melse som avses i 15 § eller på&lt;br&gt;annat sätt har visat sig olämpligt&lt;br&gt;att utöva sådan verksamhet, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■'Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen förelägga&lt;br&gt;hankföretaget att göra rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hankföretaget inte följer&lt;br&gt;föreläggandet, skall inspektionen&lt;br&gt;underrätta behörig myndighet i&lt;br&gt;företagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse ändå inte sker, får&lt;br&gt;inspektionen förbjuda banlföre-&lt;br&gt;taget att göra nya åtaganden här i&lt;br&gt;landet. Innan förbud meddelas&lt;br&gt;skall inspektionen underrätta&lt;br&gt;behörig myndighet i bankföre-&lt;br&gt;tagets hemland. 1 brådskande fall&lt;br&gt;får inspektionen meddela förbud&lt;br&gt;utan föregående underrättelse till&lt;br&gt;hemlandsmyndigheten. Denna&lt;br&gt;skall då underrättas så snart det&lt;br&gt;kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett banlföretag, som är&lt;br&gt;hemmahörande i ett annat land&lt;br&gt;inom EES och driver verksamhet&lt;br&gt;här i landet från filial eller genom&lt;br&gt;direkt tillhandahållande av tjäns-&lt;br&gt;ter, har fått sitt verksamhetstill-&lt;br&gt;stånd återkallat i hemlandet, skall&lt;br&gt;Finansinspektionen genast för-&lt;br&gt;bjuda bankföretaget att göra nya&lt;br&gt;åtaganden i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot den som saknar&lt;br&gt;tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon tar emot inlåning på&lt;br&gt;räkning från allmänheten utan att&lt;br&gt;vara berättigad till det, skall&lt;br&gt;Finansinspektionen förelägga&lt;br&gt;honom att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År det osäkert om verksamheten&lt;br&gt;omfattar inlåning, får inspektionen&lt;br&gt;förelägga den som driver verksam-&lt;br&gt;heten att lämna de upplysningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om verksamheten som behövs för&lt;br&gt;att bedöma om så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utländska företag får&lt;br&gt;ett föreläggande enligt denna&lt;br&gt;paragraf riktas mot såväl företaget&lt;br&gt;som den som här i landet är verk-&lt;br&gt;sam för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;centrala föreningsbanker samt&lt;br&gt;utländska banlföretag med filial&lt;br&gt;här i landet skall med ärliga av-&lt;br&gt;gifter bekosta Finansinspektionens&lt;br&gt;verksamhet enligt de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen med-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen meddelar&lt;br&gt;föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;denna lag, får inspektionen före-&lt;br&gt;lägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens beslut enligt 6&lt;br&gt;§ och 21 § andra stycket får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i 21 § första&lt;br&gt;stycket och 8 kap. 8 § denna lag&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;br&gt;Inspektionens beslut i övrigt enligt&lt;br&gt;denna lag, bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:620) får överklagas&lt;br&gt;hos regeringen, om annat inte är&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får bestämma att&lt;br&gt;ett beslut om förbud, föreläggande&lt;br&gt;eller återkallelse skall gälla&lt;br&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regeringen i ett ärende om&lt;br&gt;oktroj inte fattat beslut inom sex&lt;br&gt;månader efter det att ansökan&lt;br&gt;gavs in, får sökanden begära&lt;br&gt;förklaring av kammarrätten att&lt;br&gt;ärendet onödigt uppehålls. Om&lt;br&gt;regeringen inte har meddelat&lt;br&gt;beslut inom sex månader efter det&lt;br&gt;att en sådan förklaring avgetts,&lt;br&gt;skall det anses som att ansök-&lt;br&gt;ningen har avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen inte har&lt;br&gt;överlämnat underrättelse som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;till behörig myndighet i utlandet&lt;br&gt;inom tre månader efter det att&lt;br&gt;ansökan gavs in, får sökanden&lt;br&gt;begära förklaring av kammar-&lt;br&gt;rätten att ärendet onödigt uppe-&lt;br&gt;hålls. Om underrättelse inte har&lt;br&gt;överlämnats inom tre månader&lt;br&gt;efter det att en sådan förklaring&lt;br&gt;avgetts, skall det anses som att&lt;br&gt;ansökan avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bank har försatts i kon-&lt;br&gt;kurs, skall Finansinspektionen&lt;br&gt;förordna ett allmänt ombud. Det&lt;br&gt;allmänna ombudet skall som kon-&lt;br&gt;kursförvaltare delta i konkursboets&lt;br&gt;förvaltning tillsammans med den&lt;br&gt;eller de förvaltare som utses enligt&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna ombudet kan&lt;br&gt;beträffande medförvaltare göra en&lt;br&gt;sådan framställning som avses i 7&lt;br&gt;kap. 5 § konkurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om beslut om delning av&lt;br&gt;konkursboets förvaltning har fat-&lt;br&gt;tats, får det allmänna ombudet&lt;br&gt;delta i förvaltningen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i konkurslagen&lt;br&gt;om arvode till konkursförvaltare&lt;br&gt;gäller också det allmänna om-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är ledamot eller supp-&lt;br&gt;leant i styrelsen för Finansinspek-&lt;br&gt;tionen eller befattningshavare där&lt;br&gt;får inte ingå i styrelsen för en&lt;br&gt;bank eller vara anställd i en bank.&lt;br&gt;Inte heller får en sådan person&lt;br&gt;äga aktier i ett bankaktiebolag&lt;br&gt;eller vara huvudman i en spar-&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om beviljande&lt;br&gt;av kredit till sådan person som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pensionsstiftelse eller en&lt;br&gt;personalstiftelse hör till en bank&lt;br&gt;och stiftelsens förmögenhet huvud-&lt;br&gt;sakligen härrör från medel som&lt;br&gt;tillskjutits av banken, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen se till att stiftelsens&lt;br&gt;tillgångar är placerade på ett sätt&lt;br&gt;som bereder skälig säkerhet. Där-&lt;br&gt;vid skall stiftelsens ändamål beak-&lt;br&gt;tas och hänsyn tas till vad som&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag om place-&lt;br&gt;ring av en banks medel. Har&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar inte placerats&lt;br&gt;på ett tillfredsställande sätt, får&lt;br&gt;inspektionen förelägga stiftelsen&lt;br&gt;att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som företräder stiftelsen&lt;br&gt;skall på Finansinspektionens be-&lt;br&gt;gäran hålla stiftelsens kassa och&lt;br&gt;övriga tillgångar samt böcker,&lt;br&gt;räkenskaper och andra handlingar&lt;br&gt;tillgängliga för granskning. Han&lt;br&gt;skall även lämna inspektionen alla&lt;br&gt;de upplysningar om stiftelsen som&lt;br&gt;inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när inspek-&lt;br&gt;tionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Lydelse enligt prop. 1992/93:69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förklarat beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6&lt;br&gt;kap. 7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förklarat fråga om fusion förläilen enligt 11 kap. 6 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankaktiebolagslagen, 7 kap. 7 &amp;nbsp;§ tredje stycket sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619) eller 10 kap. 5 § tredje stycket föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;förelagt eller dömt ut vite 4. förelagt vite enligt denna lag,&lt;br&gt;enligt 9 kap. 3 § denna lag, eller eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förklarat fråga om en sparbanks eller en föreningsbanks ombildning&lt;br&gt;till bankaktiebolag förfallen enligt 8 kap. 8 § sparbankslagen respektive&lt;br&gt;11 kap. 9 § föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om banker som beviljats oktroj före lagens ikraftträdande&lt;br&gt;gäller vid tillämpning av 2 kap. 9 § andra stycket och 7 kap. 16 §&lt;br&gt;första stycket 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att kapitalbasen för ett bankaktiebolag inte får understiga ett belopp&lt;br&gt;som vid tidpunkten för ikraftträdandet motsvarar fem miljoner ecu,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att kapitalbasen för en sparbank inte får understiga ett belopp som&lt;br&gt;vid tidpunkten för ikraftträdandet motsvarar en miljon ecu,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att kapitalbasen för en föreningsbank jämte anslutna lokala före-&lt;br&gt;ningsbanker inte får understiga ett belopp som vid tidpunkten för ikraft-&lt;br&gt;trädandet motsvarar fem miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En sparbank som beviljats oktroj före lagens ikraftträdande får,&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges i denna punkt, fortsätta att driva&lt;br&gt;bankrörelse, även om sparbankens kapitalbas vid ikraftträdandet uppgår&lt;br&gt;till lägre belopp än motsvarande en miljon ecu. I sådant fäll gäller vid&lt;br&gt;tillämpning av 2 kap. 9 § andra stycket och 7 kap. 16 § första stycket 6&lt;br&gt;att sparbankens kapitalbas inte efter lagens ikraftträdande får understiga&lt;br&gt;det högsta belopp som kapitalbasen uppnått efter den 2 maj 1992. När&lt;br&gt;kapitalbasen uppnått ett belopp som vid tidpunkten för ikraftträdandet&lt;br&gt;motsvarat en miljon ecu gäller bestämmelserna i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om kreditmarknadsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. finansieringsverksamhet: näringsverksamhet som har till ändamål att&lt;br&gt;lämna kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter&lt;br&gt;eller medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller&lt;br&gt;upplåta lös egendom till nyttjande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kreditmarknadsbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd&lt;br&gt;enligt denna lag att driva finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om&lt;br&gt;innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga&lt;br&gt;röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av&lt;br&gt;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning; om ett&lt;br&gt;utländskt företag etablerar sig i Sverige enligt 2 kap. 8-10 §§, skall&lt;br&gt;etableringen anses som en enda filial, även om flera driftställen inrättas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kreditinstitut: ett institut i vars verksamhet ingår att från allmänheten&lt;br&gt;låna medel och att bevilja krediter för egen räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut men vars&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att&lt;br&gt;driva valutahandel eller värdepappersrörelse eller att utföra en eller flera&lt;br&gt;av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra stycket 2-11,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Finansieringsverksamhet får, med de undantag som anges i 3 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 och 10 §§, drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan ges till svenska aktiebolag och utländska kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska kreditinstituts verksamhet genom filial i Sverige gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen&lt;br&gt;(1992:160) om utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma&lt;br&gt;koncern eller med annat nära samband och medel för verksamheten inte&lt;br&gt;anskaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;med ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett&lt;br&gt;självständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utgör sådan verksamhet som avses i 1 § lagen (1949:722) om&lt;br&gt;pantlånerörelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ingår i verksamhet som står under tillsyn av Finansinspektionen&lt;br&gt;enligt annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds&lt;br&gt;av samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av&lt;br&gt;företagens verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller&lt;br&gt;indirekt, tillfalla samma eller i huvudsak samma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett kreditmarknadsbolags verksamhet skall bedrivas så att allmän-&lt;br&gt;hetens förtroende för kreditmarknaden upprätthålls och i övrigt så att&lt;br&gt;verksamheten kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Enskildas förhållanden till kreditmarknadsbolag får inte obehörigen&lt;br&gt;röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förutsättningar för tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Tillstånd att driva finansieringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan&lt;br&gt;författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en&lt;br&gt;sund verksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte vägras på den grunden att det inte behövs något&lt;br&gt;ytterligare finansieringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ansökan om tillstånd får göras innan bolaget har registrerats i&lt;br&gt;aktiebolagsregistret. Om en sådan ansökan har gjorts inom sex månader&lt;br&gt;från stiftelseurkundens undertecknande, räknas den i 2 kap. 9 § första&lt;br&gt;stycket aktiebolagslagen (1975:1385) föreskrivna tiden från tillstånds-&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten. Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vad en sådan plan skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett kreditmarknadsbolags bolagsordning skall godkännas av&lt;br&gt;Finansinspektionen i samband med att bolaget får tillstånd att driva&lt;br&gt;fi nansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av bolagsordningen får inte registreras innan det&lt;br&gt;har godkänts av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett kreditmarknadsbolag skall när verksamheten påböijas ha ett&lt;br&gt;bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 1 §&lt;br&gt;motsvarar minst fem miljoner ecu. I 11 kap. 7 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nettovärdet av tillgångarna i den planerade verksamheten uppgår&lt;br&gt;till högst etthundra miljoner kronor, får Finansinspektionen medge att&lt;br&gt;bolaget har lägre bundet eget kapital än som anges i första stycket, dock&lt;br&gt;lägst motsvarande en miljon ecu. I nettovärdet skall inte räknas in värdet&lt;br&gt;av tillgångarna i sådan finansieringsverksamhet som anges i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett kreditmarknadsbolag skall ha en styrelse med minst fem&lt;br&gt;ledamöter. Bolaget skall ha en verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I ett kreditmarknadsbolag skall minst en av bolagsstämman utsedd&lt;br&gt;revisor vara auktoriserad revisor eller auktoriserat revisionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För kreditmarknadsbolag gäller vad som är föreskrivet om aktie-&lt;br&gt;bolag i allmänhet, om inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är revisor i ett kreditmarknadsbolag får inte stå i skuld till&lt;br&gt;eller ha annan ekonomisk förpliktelse mot bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillstånd för ett utländskt kreditinstitut att driva finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet från filial här i landet får meddelas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. institutet i det land där det har sitt säte (hemlandet) driver finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet och där står under tillsyn av behörig myndighet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamheten här i landet kan antas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering får inte vägras på den grunden att det inte&lt;br&gt;behövs något ytterligare finansieringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Tillstånd som sägs i 8 § behövs inte för ett kreditinstitut som har&lt;br&gt;sitt hemland inom EES och som i det landet har tillstånd att driva&lt;br&gt;finansieringsverksamhet. Ett sådant institut får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva verksamhet från filial i Sverige med böljan två månader efter Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;det att Finansinspektionen från en behörig myndighet i institutets hemland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagit en underrättelse med sådant innehåll som anges i 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. driva finansieringsverksamhet genom att från sitt hemland erbjuda&lt;br&gt;och tillhandahålla tjänster med början så snart Finansinspektionen från en&lt;br&gt;behörig myndighet i institutets hemland mottagit en underrättelse med&lt;br&gt;sådant innehåll som anges i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vad som sägs i 9 § om ett utländskt kreditinstitut gäller även&lt;br&gt;utländskt finansiellt institut, som har säte inom EES, och dess dotterföre-&lt;br&gt;tag, om institutet är dotterföretag till ett kreditinstitut eller ägs gemen-&lt;br&gt;samt av två eller flera kreditinstitut och uppfyller samtliga följande&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det eller de kreditinstitut som äger det finansiella institutet skall&lt;br&gt;vara auktoriserade som kreditinstitut i det EES-land vars lag gäller för&lt;br&gt;det finansiella institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ifrågavarande verksamheten skall bedrivas i det EES-land vars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag gäller för det finansiella institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kreditinstitutet eller kreditinstituten skall inneha minst 90 % av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga röster i det finansiella institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;kreditinstitutet eller kreditinstituten skall tillgodose behöriga&lt;br&gt;myndigheters krav på sund förvaltning av det finansiella institutet och&lt;br&gt;skall ha uttäst sig att, med samtycke av hemlandets behöriga myndig-&lt;br&gt;heter, solidariskt svara för de åtaganden som det finansiella institutet&lt;br&gt;gjort, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det finansiella institutet skall omfattas, särskilt med avseende på den&lt;br&gt;ifrågavarande verksamheten, av den koncembaserade tillsyn som&lt;br&gt;kreditinstitutet eller kreditinstituten är föremål för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de i första stycket angivna villkoren är uppfyllda skall framgå av&lt;br&gt;underrättelse som avses i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan underrättelse som avses i 9 § 1 skall beträffande sådana&lt;br&gt;företag som avses i första stycket innehålla uppgift om den konsoliderade&lt;br&gt;kapitaltäckningsgraden för det kreditinstitut som äger företaget eller dess&lt;br&gt;moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolags etablering utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett kreditmarknadsbolag får efter tillstånd av Finansinspektionen&lt;br&gt;inrätta filial i utlandet. Sådant tillstånd skall lämnas om den planerade&lt;br&gt;rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en sund verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett kreditmarknadsbolag får tillstånd enligt 11 § till filialetable-&lt;br&gt;ring i ett land inom EES, skall Finansinspektionen underrätta behörig&lt;br&gt;myndighet i det land där filialen skall inrättas. Underrättelsen skall&lt;br&gt;innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en plan för den tilltänkta filialverksamheten, med uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;filialens organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en förklaring att den planerade verksamheten omfattas av kredit- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;marknadsbolagets tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om filialens adress och ansvariga ledning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om kreditmarknadsbolagets kapitalbas och kapitaltäcknings-&lt;br&gt;grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något förhållande som avses i föregående stycke 1-3 har ändrats&lt;br&gt;efter det att filialen inrättats, skall Finansinspektionen genast underrätta&lt;br&gt;behörig myndighet i det land där filialen finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsöverskridande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett kreditmarknadsbolag som önskar driva verksamhet i ett annat&lt;br&gt;land inom EES, genom att erbjuda och tillhandahålla tjänster utan att&lt;br&gt;inrätta filial där, skall innan verksamheten inleds underrätta Finans-&lt;br&gt;inspektionen om sin avsikt. Inspektionen skall till behörig myndighet i det&lt;br&gt;land där verksamheten skall utövas överlämna underrättelsen tillsammans&lt;br&gt;med en förklaring att den planerade verksamheten omfattas av bolagets&lt;br&gt;tillstånd att driva finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Rörelseregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett kreditmarknadsbolag får endast driva finansieringsverksamhet&lt;br&gt;och verksamhet som har ett naturligt samband därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolaget får, med iakttagande av vad som föreskrivs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta kapitel, i sin verksamhet bland annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. låna upp medel, bland annat genom att ge ut obligationer och andra&lt;br&gt;jämförbara fbrdringsrätter, dock ej ta emot inlåning på räkning från&lt;br&gt;allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna och förmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit,&lt;br&gt;kredit mot panträtt i fast egendom och i fordringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;medverka vid finansiering, bland annat genom att förvärva&lt;br&gt;fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förmedla betalningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillhandahålla betalningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämna ekonomisk rådgivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förvara värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. medverka vid försäljning av försäkringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. tillhandahålla inkassotjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. tillhandahålla värdefackstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. driva valutahandel under de förutsättningar som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i&lt;br&gt;kreditupplysningslagen (1973:1173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet med stöd av 2 Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;kap. 8 eller 9 § får driva sådan verksamhet som anges i 1 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den mån verksamheten omfattas av institutets verksamhetstillstånd i&lt;br&gt;hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt företag som avses i 2 kap. 10 § får driva verksamhet som&lt;br&gt;anges i 1 § andra stycket endast om verksamheten är tillåten enligt&lt;br&gt;företagets stadgar eller bolagsordning och endast i den mån det eller de&lt;br&gt;utländska kreditinstitut som äger företaget eller dess moderföretag skulle&lt;br&gt;ha rätt enligt första stycket att driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 3 a § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse finns&lt;br&gt;bestämmelser om att verksamhet som avses i 1 kap. 3 § samma lag under&lt;br&gt;vissa förutsättningar får bedrivas av utländska kreditinstitut som driver&lt;br&gt;verksamhet med stöd av 2 kap. 9 § och av finansiella institut och&lt;br&gt;dotterföretag som driver verksamhet med stöd av 2 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett kreditmarknadsbolags bolagsordning skall ange, förutom de&lt;br&gt;uppgifter som föreskrivs i 2 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;under vilka villkor långivning, upplåning och förvärv av egendom skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektion-&lt;br&gt;en får meddela närmare föreskrifter om vilken verksamhet ett kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag får bedriva och vad dess bolagsordning skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett kreditmarknadsbolag får endast efter tillstånd av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen förvärva aktier eller andelar i ett företag, om förvärvet ingår som&lt;br&gt;ett led i organisationen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett kreditmarknadsbolags kvalificerade innehav av aktier eller&lt;br&gt;andelar i företag som inte driver finansiell verksamhet eller försäkrings-&lt;br&gt;verksamhet får sammanlagt uppgå till högst 60 % av bolagets kapitalbas.&lt;br&gt;Ett sådant innehav i ett enskilt företag får uppgå till högst 15 % av&lt;br&gt;kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i första stycket gäller inte sådana innehav som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av gränserna i denna paragraf efter ett förvärv kommer att&lt;br&gt;överskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån så snart det är&lt;br&gt;lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Trots bestämmelserna i 6 § får ett kreditmarknadsbolag för att&lt;br&gt;skydda en fordran dels på offentlig auktion eller på en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad eller vid exekutiv försäljning köpa aktier eller andelar som är&lt;br&gt;utmätta eller utgör säkerhet för fordringen, dels överta aktier eller&lt;br&gt;andelar som betalning för fordran, om det finns anledning att anta att&lt;br&gt;bolaget annars skulle göra en avsevärd förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier eller andelar som förvärvats enligt första stycket och som&lt;br&gt;medfört att någon gräns som anges i 6 § överskridits, skall avyttras så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snart det är lämpligt och senast när det kan ske utan förlust för kredit- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;marknadsbolaget. Om egendomen inte har avyttrats inom tre år från&lt;br&gt;förvärvet, krävs Finansinspektionens tillstånd för fortsatt innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan&lt;br&gt;förväntas fullgöra låneförbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett kreditmarknadsbolag får inte ha fordringar på samma låntagare&lt;br&gt;eller låntagare som är förbundna med varandra i väsentlig ekonomisk&lt;br&gt;gemenskap i sådan omfattning att det finns risk att bolaget inte kan&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter om en sådan låntagare inte kan betala sin&lt;br&gt;skuld. Detsamma gäller fordringar mot säkerhet i aktier eller förlags-&lt;br&gt;bevis, som har getts ut av samma aktiebolag eller aktiebolag som är&lt;br&gt;förenade i sådan gemenskap. Med fordran jämställs säkerhet i form av&lt;br&gt;borgen eller annan garantiförbindelse till kreditmarknadsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om garantiför-&lt;br&gt;bindelse som kreditmarknadsbolaget utfärdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om vilka begränsningar som skall gälla&lt;br&gt;för sådana fordringar och garantiförbindelser som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I stället för bestämmelserna i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) gäller följande för kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag får inte på andra villkor än sådana som&lt;br&gt;bolaget normalt ställer upp lämna kredit till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. person som ensam eller i förening med annan får avgöra på&lt;br&gt;styrelsen ankommande kreditärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anställd som innehar en ledande ställning inom bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan aktieägare än staten med ett aktieinnehav som motsvarar minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre procent av hela aktiekapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. make eller sambo till person som avses under 1-4 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. juridisk person i vilken sådan person som avses under 1-5 har ett&lt;br&gt;väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen prövar om en anställd har sådan ledande ställning&lt;br&gt;som avses i andra stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolagets styrelse skall avgöra ärenden om kredit till&lt;br&gt;sådana personer som avses i andra stycket. Bolaget skall i en förteckning&lt;br&gt;föra in uppgifter om de krediter som har beviljats personer eller företag&lt;br&gt;som avses i andra stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndig-&lt;br&gt;ande, Finansinspektionen får utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall antecknas i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra-fjärde styckena tillämpas på motsvarande sätt beträffande&lt;br&gt;krediter mot säkerhet av borgen eller fordringsbevis som utfärdats av&lt;br&gt;någon som avses i andra stycket. Detsamma gäller för en fordran som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget förvärvar och för vilken någon som avses i andra stycket är Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;betalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Kapitaltäckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett kreditmarknadsbolag skall vid varje tidpunkt ha en kapitalbas,&lt;br&gt;beräknad enligt 2 §, som motsvarar åtta procent av värdet av bolagets&lt;br&gt;placeringar, beräknat enligt 3 § (kapitalkrav).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelsen i första stycket gäller att ett kreditmarknads-&lt;br&gt;bolags kapitalbas inte får understiga det belopp som enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;krävdes när verksamheten påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag som med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket fått&lt;br&gt;Finansinspektionens medgivande att när verksamheten påbörjades ha ett&lt;br&gt;lägre bundet eget kapital än motsvarande fem miljoner ecu, skall om&lt;br&gt;nettovärdet av tillgångarna i bolagets verksamhet därefter överstiger&lt;br&gt;etthundra miljoner kronor ha en kapitalbas som motsvarar minst fem&lt;br&gt;miljoner ecu, beräknat efter den kurs som gällde vid tidpunkten för beslut&lt;br&gt;om tillstånd enligt 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra&lt;br&gt;minst hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. &amp;nbsp;Eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. &amp;nbsp;Sjuttio procent av skatteutjämningsreserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. &amp;nbsp;Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserver till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år&lt;br&gt;och med rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, dock&lt;br&gt;sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära&lt;br&gt;kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid&lt;br&gt;understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo&lt;br&gt;procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till&lt;br&gt;förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt med-&lt;br&gt;givande av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av&lt;br&gt;Finansinspektionen räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs&lt;br&gt;i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas&lt;br&gt;av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller&lt;br&gt;i annan form i ett företag som driver försäkringsverksamhet eller något&lt;br&gt;slag av finansiell verksamhet som kräver tillstånd. Någon avräkning skall&lt;br&gt;dock inte göras om tillskottet uppgår till högst fem procent av företagets&lt;br&gt;egna kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokförda värdet av&lt;br&gt;sådana tillskott inte överstiger tio procent av bolagets egna kapital.&lt;br&gt;Avräkning skall inte heller göras för tillskott som belöper på företag som&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om konsoliderat kapitalkrav i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kapitalkravet enligt 1 § bestäms i förhållande till bolagets tillgångar&lt;br&gt;samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden&lt;br&gt;som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar). Placeringarna delas&lt;br&gt;in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar och åtaganden som&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar och åtaganden&lt;br&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar och åtaganden&lt;br&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar och åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som enligt 2 § sista stycket skall räknas av från&lt;br&gt;kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som avses i 2 § sista stycket sista meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de placeringar som anges i första stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar mot företag som ingår i samma koncern som kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolaget och som omfattas av bestämmelser om konsoliderat&lt;br&gt;kapitalkrav samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar som har garanterats av ett företag som ingår i samma&lt;br&gt;koncern som kreditmarknadsbolaget och som omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;ser om konsoliderat kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp&lt;br&gt;till sammanlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket&lt;br&gt;B,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- femtio procent av summan av de placeringar som anges i första&lt;br&gt;stycket C samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund for bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall&lt;br&gt;placeringarna värderas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Tillgångar, för vilka reserver som avses i 2 § andra stycket C har&lt;br&gt;satts av, värderas till sitt bruttobokföringsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Övriga tillgångar värderas till sitt bokförda värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Garantiförbindelser med anknytning till kreditgivning värderas till sitt&lt;br&gt;nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Övriga garantiförbindelser värderas till halva sitt nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Andra åtaganden på kapitalmarknaden värderas till sitt nominella&lt;br&gt;belopp, om inte regeringen föreskriver ett lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela sådana&lt;br&gt;föreskrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett kreditmarknadsbolag har ett dotterföretag, skall vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 1 § om kapitalkrav tillämpas även på koncernen (konsoliderat&lt;br&gt;kapitalkrav), om inte annat följer av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernens kapitalbas och placeringar skall bestämmas med tillämp- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;ning av de regler som enligt 11 kap. 11 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;gäller för upprättandet av koncembalansräkningar. Även den del av&lt;br&gt;kapitalbasen som belöper på minoritetsandelar skall ingå. Redovisad&lt;br&gt;goodwill som belöper på företag som omfattas av det konsoliderade&lt;br&gt;kapitalkravet skall räknas av från primärt kapital. Placeringarna skall tas&lt;br&gt;upp till de värden som föreskrivs i 3 § eller, om dotterföretaget inte är&lt;br&gt;ett kreditmarknadsbolag, i annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konsoliderade kapitalkravet omfattar inte försäkringsföretag och&lt;br&gt;sådana dotterföretag till försäkringsföretag som inte driver någon form&lt;br&gt;av finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillsynen över kreditmarknadsbolag skall bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett kreditmarknadsbolag står under tillsyn av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Kreditmarknadsbolaget skall lämna inspektionen de upplysningar om sin&lt;br&gt;verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspek-&lt;br&gt;tionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får genomföra undersökning hos ett kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;när inspektionen anser det nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen skall föra en förteckning över kreditmarknadsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka upplysningar som ett kreditmarknadsbolag skall lämna till&lt;br&gt;inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brottsförebyggande åtgärder hos ett kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;ett kreditmarknadsbolags löpande bokföring, årsbokslut och&lt;br&gt;årsredovisning samt förvaring och inventering av värdehandlingar, och&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avfattningen och innehållet i den redovisning som enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 11-14 §§ lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. skall&lt;br&gt;lämnas för verksamhet i filial till utländskt företag som driver verksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som utfärdas med stöd av första stycket 4 får avvika från&lt;br&gt;bokföringslagen om det finns särskilda skäl. Föreskrifterna skall utformas&lt;br&gt;så att de främjar en klar och rättvisande redovisning av företagets resultat&lt;br&gt;och ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett kreditmarknadsbolag ingår i en koncern skall andra företag&lt;br&gt;i koncernen, även om de inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn,&lt;br&gt;lämna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed&lt;br&gt;sammanhängande omständigheter som inspektionen behöver för sin tillsyn&lt;br&gt;över kreditmarknadsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag får ge koncernbidrag endast efter medgivande&lt;br&gt;av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Finansinspektionen skall vid sin tillsyn över kreditmarknadsbolagen Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;se till att en sund utveckling av verksamheten främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Finansinspektionen får förordna en revisor att med övriga revisorer&lt;br&gt;delta i revisionen av ett kreditmarknadsbolag. Inspektionen får när som&lt;br&gt;helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt till skäligt arvode för sitt arbete av kreditmarknads-&lt;br&gt;bolaget. Arvodets storlek bestäms av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall utfärda en instruktion för revisor som&lt;br&gt;förordnats av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Finansinspektionen får, när det anses nödvändigt, sammankalla&lt;br&gt;styrelsen i ett kreditmarknadsbolag. Om styrelsen inte har rättat sig efter&lt;br&gt;en begäran från inspektionen om att kalla till extra stämma, får inspek-&lt;br&gt;tionen utfärda en sådan kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för inspektionen får närvara vid stämma och vid ett sådant&lt;br&gt;styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i&lt;br&gt;överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Under ett kreditmarknadsbolags likvidation har Finansinspektionen&lt;br&gt;samma befogenheter i fråga om likvidatorema och stämman som annars&lt;br&gt;tillkommer inspektionen beträffande styrelsen och stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När ett kreditmarknadsbolag har försatts i konkurs, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen förordna ett allmänt ombud. Det allmänna ombudet skall&lt;br&gt;som konkursförvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsammans med&lt;br&gt;den eller de förvaltare som utses enligt konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna ombudet kan beträffande medförvaltare göra en sådan&lt;br&gt;framställning som avses i 7 kap. 5 § konkurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om beslut om delning av konkursboets förvaltning har fattats, får&lt;br&gt;det allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i konkurslagen om arvode till konkursförvaltare gäller&lt;br&gt;också det allmänna ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tillsynen över filialer till utländska kreditinstitut m.m.&lt;br&gt;hemmahörande inom EES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Finansinspektionen skall i samarbete med behörig hemlandsmyn-&lt;br&gt;dighet utöva tillsyn över att likviditeten är tillfredsställande i en här i&lt;br&gt;landet inrättad filial till utländskt kreditinstitut hemmahörande inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan till Finansinspektionen kan en behörig myndighet i ett&lt;br&gt;annat land inom EES företa undersökning hos en här i landet inrättad&lt;br&gt;filial till ett sådant kreditinstitut som anges i första stycket och till ett&lt;br&gt;sådant företag som avses i 2 kap. 10 § och som är hemmahörande i det&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Finansinspektionen skall, med avseende på ett utländskt kredit-&lt;br&gt;institut och utländskt finansiellt institut och dotterföretag som med stöd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av 2 kap. 9 eller 10 § driver finansieringsverksamhet från filial eller Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;genom direkt tillhandahållande av tjänster i Sverige, lämna de uppgifter&lt;br&gt;till behörig myndighet i företagets hemland som denna myndighet&lt;br&gt;behöver för sin tillsyn över företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett kreditmarknadsbolag,&lt;br&gt;som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav, får ske bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma&lt;br&gt;gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas så att det&lt;br&gt;uppgår till eller överstiger 20, 33 eller 50 % av aktiekapitalet eller&lt;br&gt;röstetalet för samtliga aktier eller så att bolaget blir dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Finansinspektionen skall ge tillstånd till förvärv enligt 11 §, om det&lt;br&gt;inte kan antas att förvärvaren kommer att motverka en sund utveckling&lt;br&gt;av kreditmarknadsbolagets verksamhet. Inspektionen får föreskriva en&lt;br&gt;viss tid inom vilken förvärvet skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall meddela beslut i ärendet inom tre månader&lt;br&gt;från det att ansökan om tillstånd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som avser att avyttra ett kvalificerat innehav eller en så stor&lt;br&gt;del av ett kvalificerat innehav att innehavet därigenom kommer att&lt;br&gt;understiga någon av de i 11 § angivna gränserna skall underrätta&lt;br&gt;Finansinspektionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När ett kreditmarknadsbolag får kännedom om att aktier i bolaget&lt;br&gt;blivit föremål för ett sådant förvärv som avses i 11 § eller för en sådan&lt;br&gt;avyttring som avses i 13 §, skall bolaget snarast anmäla förvärvet eller&lt;br&gt;avyttringen till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag skall årligen till Finansinspektionen anmäla&lt;br&gt;namnen på de aktieägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i&lt;br&gt;bolaget samt storleken på innehaven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier utövar eller kan&lt;br&gt;antas komma att utöva sitt inflytande på ett sätt som motverkar en sund&lt;br&gt;utveckling av verksamheten i kreditmarknadsbolaget, får Finansinspek-&lt;br&gt;tionen besluta att aktierna mte får företrädas vid bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier har underlåtit att&lt;br&gt;ansöka om tillstånd till ett förvärv som avses i 11 § eller har förvärvat&lt;br&gt;aktier i strid med inspektionens beslut, får inspektionen besluta att&lt;br&gt;aktierna inte får företrädas vid bolagsstämman eller att röster avgivna för&lt;br&gt;sådana aktier skall vara ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får också förelägga en aktieägare som sägs i första&lt;br&gt;och andra styckena att avyttra så stor del av aktierna att innehavet&lt;br&gt;därefter inte är kvalificerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som omfattas av ett beslut av inspektionen enligt första, andra&lt;br&gt;eller tredje stycket skall inte medräknas när det fordras samtycke av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare till en viss del av aktierna i bolaget för att ett beslut skall blir Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;giltigt eller en befogenhet skall få utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot kreditmarknadsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om ett kreditmarknadsbolag har lättat ett beslut som strider mot&lt;br&gt;denna lag eller någon annan författning som reglerar dess verksamhet,&lt;br&gt;mot föreskrift som meddelats med stöd av sådan författning eller mot&lt;br&gt;bolagsordningen, får Finansinspektionen förbjuda verkställighet av&lt;br&gt;beslutet. Har beslutet redan verkställts får inspektionen förelägga bolaget&lt;br&gt;att göra rättelse, om det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ett tillstånd att driva finansieringsverksamhet som har lämnats ett&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag skall återkallas av Finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget inte inom ett år efter beviljande av tillstånd har börjat driva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller om bolaget dessförinnan&lt;br&gt;förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget under en sammanhängande tid av ett år inte drivit sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelse som tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget genom att överträda en bestämmelse som avses i 16 § eller&lt;br&gt;på annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;br&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som krävs enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 § andra eller tredje stycket och bristen inte har täckts inom tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader från det att den blev känd för bolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagets egna kapital understiger två tredjedelar av det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att&lt;br&gt;den blev känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspektionen i de fäll som anges i första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 i stället för att återkalla tillståndet meddela varning. I fäll&lt;br&gt;som avses i första stycket 4 och 5 får inspektionen medge förlängd tid&lt;br&gt;för täckande av bristen, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av&lt;br&gt;verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Har Finansinspektionen av en behörig myndighet i ett annat land&lt;br&gt;inom EES underrättats om att ett kreditmarknadsbolag överträtt föreskrif-&lt;br&gt;ter som i det landet gäller för bolaget, får inspektionen vidta de i 16 och&lt;br&gt;17 §§ angivna åtgärderna mot bolaget, om någon omständighet mot-&lt;br&gt;svarande vad som där sägs föreligger. Inspektionen skall underrätta den&lt;br&gt;behöriga myndigheten i det andra landet om vilka åtgärder som vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om ingripanden mot utländska kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om ett utländskt kreditinstitut, som är hemmahörande i ett land&lt;br&gt;utanför EES, driver verksamhet från filial i Sverige och därvid överträder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bestämmelse som avses i 16 § eller på annat sätt visat sig olämpligt Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;att utöva finansieringsverksamhet, får Finansinspektionen återkalla&lt;br&gt;filialtillståndet eller, om det är tillräckligt, meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om filialtillståndet återkallas gäller 17 § tredje och fjärde styckena i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen skall underrätta tillsynsmyndigheten i det land där&lt;br&gt;kreditinstitutet har sitt säte om åtgärder som har vidtagits med stöd av&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om ett utländskt kreditinstitut, som är hemmahörande i ett annat&lt;br&gt;land inom EES och driver verksamhet här i landet från filial eller genom&lt;br&gt;direkt tillhandahållande av tjänster, eller om ett sådant finansiellt institut&lt;br&gt;eller dotterföretag som avses i 2 kap. 10 § överträder en bestämmelse&lt;br&gt;som avses i 16 § eller på annat sätt har visat sig olämpligt att utöva&lt;br&gt;sådan verksamhet, får Finansinspektionen förelägga företaget att göra&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget inte följer föreläggandet, skall inspektionen underrätta&lt;br&gt;behörig myndighet i företagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse ändå inte sker, får inspektionen förbjuda företaget att göra&lt;br&gt;nya åtaganden här i landet. Innan förbud meddelas skall inspektionen&lt;br&gt;underrätta behörig myndighet i företagets hemland. I brådskande fäll får&lt;br&gt;Finansinspektionen meddela förbud utan föregående underrättelse till&lt;br&gt;hemlandsmyndigheten. Denna skall då underrättas så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om ett kreditinstitut, som är hemmahörande i ett annat land inom&lt;br&gt;EES och driver verksamhet här i landet från filial eller genom direkt&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster, har fått sitt verksamhetstillstånd återkallat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 hemlandet, skall Finansinspektionen genast förbjuda institutet att göra&lt;br&gt;nya åtaganden i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall även förbjuda ett sådant företag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 § att göra nya åtaganden här i landet om utländskt kreditinsti-&lt;br&gt;tut som äger företaget eller dess moderföretag har fått sitt verksamhets-&lt;br&gt;tillstånd återkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot den som saknar tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om någon driver sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan&lt;br&gt;att vara berättigad till det, skall Finansinspektionen förelägga honom att&lt;br&gt;upphöra med verksamheten. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av&lt;br&gt;verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får&lt;br&gt;inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de&lt;br&gt;upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om så är&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf&lt;br&gt;riktas mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för&lt;br&gt;företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till Finansinspektionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Kreditmarknadsbolag och utländskt kreditinstitut med filial här i&lt;br&gt;landet skall med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Vad som nu&lt;br&gt;sagts gäller också sådana företag som avses i 2 kap. 10 § och som har&lt;br&gt;filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;denna lag, får inspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Finansinspektionens beslut enligt 5 kap. 6 § och 22 § andra stycket&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som inspektionen meddelar enligt denna lag får över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller&lt;br&gt;återkallelse skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har Finansinspektionen i ett ärende om tillstånd enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;inte fettat beslut inom sex månader efter det att ansökan gavs in till&lt;br&gt;inspektionen, får sökanden begära förklaring av kammarrätten att ärendet&lt;br&gt;onödigt uppehålls. Om Finansinspektionen inte har meddelat beslut inom&lt;br&gt;sex månader efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses som&lt;br&gt;att ansökningen har avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen i ett fell som avses i 2 kap. 12 § inte har&lt;br&gt;överlämnat underrättelse till en behörig myndighet i utlandet inom tre&lt;br&gt;månader efter det att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av&lt;br&gt;kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. Om underrättelse inte har&lt;br&gt;överlämnats inom tre månader efter det att en sådan förklaring avgetts,&lt;br&gt;skall det anses som att ansökningen avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1963:76) om kreditaktiebolag och&lt;br&gt;lagen (1988:606) om finansbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett företag som driver verksamhet med stöd av punkt 4 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1988:606) om finansbolag får fortsätta&lt;br&gt;verksamheten enligt den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ett finansbolag som driver verksamhet vid lagens ikraftträdande får,&lt;br&gt;om annat inte följer av punkt 3, driva verksamheten enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser under ett år räknat från tidpunkten för lagens ikraftträdande&lt;br&gt;eller, om ansökan om tillstånd enligt den nya lagen getts in inom denna&lt;br&gt;tid, till dess att ansökningen har prövats slutligt. Detsamma gäller för&lt;br&gt;företag som vid lagens ikraftträdande har rätt att driva verksamhet enligt&lt;br&gt;lagen om kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den som vid tidpunkten för lagens ikraftträdande driver finansie- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;ringsverksamhet som inte fordrar tillstånd enligt lagen (1988:606) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansbolag får fortsätta verksamheten under ett år räknat från tidpunkten&lt;br&gt;för lagens ikraftträdande eller, om ansökan om tillstånd getts in inom&lt;br&gt;denna tid, till dess att ansökningen har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Ett företag som driver verksamhet med stöd av punkt 4 eller 5 får&lt;br&gt;beviljas tillstånd enligt den nya lagen, även om företagets kapitalbas vid&lt;br&gt;tidpunkten för tillståndsbeslutet inte uppgår till det belopp som enligt&lt;br&gt;2 kap. 4 § krävs i bundet eget kapital vid ett kreditmarknadsbolags&lt;br&gt;påbörjande av verksamhet. I fråga om ett sådant bolag gäller dock, vid&lt;br&gt;tillämpning av 4 kap. 1 § andra stycket och den därtill svarande&lt;br&gt;återkallelseskyldigheten enligt 5 kap. 17 § första stycket 4, att bolagets&lt;br&gt;kapitalbas inte efter lagens ikraftträdande får understiga det högsta belopp&lt;br&gt;som kapitalbasen uppnått efter den 2 maj 1992. När kapitalbasen&lt;br&gt;motsvarar det i 2 kap. 4 § uppställda kravet på bundet eget kapital gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägarkontrollen över ett sådant bolag som avses i första stycket&lt;br&gt;förändras, skall bolagets kapitalbas inom tre månader från övertagandet&lt;br&gt;motsvara lägst den nivå som i fråga om bundet eget kapital krävs för&lt;br&gt;bolaget enligt 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge undantag från andra stycket vid fusion&lt;br&gt;mellan två eller flera bolag som avses i första stycket. I sådant fäll får&lt;br&gt;kapitalbasen för det genom fusionen bildade bolaget inte understiga&lt;br&gt;summan av de kapitalbaser som enligt första stycket krävts för vart och&lt;br&gt;ett av de sammanslagna bolagen vid tidpunkten för fusionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. I fråga om överklagande av beslut som Finansinspektionen meddelat&lt;br&gt;före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618);&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;dels att 1 kap. 4 och 5 §§ samt 7 kap. 8 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 3 och 12 §§, 3 kap. 2 §, 6 kap. 9 §, 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,2, 11 och 12 §§, 8 kap. 1 och 5 § §, 10 kap. 4 och 15 §§ samt 11 kap.&lt;br&gt;1 och 9 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett bankaktiebolag svarar delägarna inte personligen för bolagets&lt;br&gt;förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolagets aktiekapital skall bestämmas med hänsyn till&lt;br&gt;omfattningen och beskaffenheten av den planerade rörelsen. Ar aktiekapi-&lt;br&gt;talet fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolaget skall när rörel-&lt;br&gt;sen påbörjas ha ett bundet eget&lt;br&gt;kapital som vid tidpunkten för&lt;br&gt;beslut om oktroj motsvarar minst&lt;br&gt;fem miljoner ecu. I 4 kap. 7 §&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) finns&lt;br&gt;bestämmelser om vad som utgör&lt;br&gt;bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftarna skall upprätta en bolagsordning som skall underställas rege-&lt;br&gt;ringen för stadfästelse. Till ansökan om oktroj skall fogas en plan för&lt;br&gt;den tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen prövar att bolagsordningen överensstämmer med denna lag,&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) och andra författningar samt om och i vad&lt;br&gt;mån särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och&lt;br&gt;arten av bolagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall stadfästa bolagsordningen och bevilja oktroj, om den&lt;br&gt;planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en sund&lt;br&gt;bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oktroj får inte vägras på den&lt;br&gt;grunden att det inte behövs någon&lt;br&gt;ytterligare bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:822.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag skall anmälas för registrering senast sex månader efter&lt;br&gt;det att oktroj har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade&lt;br&gt;aktier efter avdrag för de aktier som enligt 14 § har förklarats förverkade&lt;br&gt;och inte har övertagits av någon annan (bolagets aktiekapital) svarar mot&lt;br&gt;aktiekapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är helt betalda, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att auktoriserad revisor skrift- 3. att auktoriserad revisor skrift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligen intygar att betalning enligt 2 ligen intygar att betalning enligt 2&lt;br&gt;har skett. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har skett samt att bankaktiebolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har ett så stort bundet eget kapital&lt;br&gt;som föreskrivs i 1 kap. 2 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till belopp som&lt;br&gt;anges i andra stycket 1. De aktier som enligt 14 § har förklarats&lt;br&gt;förverkade och inte övertagits av någon annan blir därvid ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om bolagets bildande har fallit, om anmälan för registrering&lt;br&gt;inte skett inom den tid som anges i första stycket eller om Finansinspek-&lt;br&gt;tionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan&lt;br&gt;anmälan eller vägrat registrering av bolaget. I sådant fall svarar&lt;br&gt;styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av de belopp som har&lt;br&gt;betalts in på de tecknade aktierna jämte uppkommen avkastning med&lt;br&gt;avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 16 § första stycket&lt;br&gt;tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier kan fritt överlåtas och förvärvas om något annat inte följer av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvärvar aktier skall&lt;br&gt;inom en månad anmäla förvärvet&lt;br&gt;till Finansinspektionen, om det&lt;br&gt;medför att förvärvarens andel av&lt;br&gt;aktiekapitalet eller röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier i bolaget kommer&lt;br&gt;att överskrida något av gräns-&lt;br&gt;värdena tio, tjugo, fyrtio och fem-&lt;br&gt;tio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:554.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1992/93:68.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag får inte förvärva eller som pant ta emot egna aktier.&lt;br&gt;Ett dotterföretag får inte heller förvärva eller som pant ta emot aktier i&lt;br&gt;moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas aktier som säkerhet för&lt;br&gt;kredit och ingår som en mindre del&lt;br&gt;bland dessa aktier även aktier i&lt;br&gt;bankaktiebolaget, utgör första&lt;br&gt;stycket inte hinder för bolaget att&lt;br&gt;som pant ta emot även de egna&lt;br&gt;aktierna. Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen utfärdar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka begränsningar&lt;br&gt;som i detta fall skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas aktier som säkerhet för&lt;br&gt;kredit och ingår som en mindre del&lt;br&gt;bland dessa aktier även aktier i&lt;br&gt;bankaktiebolaget eller, om detta är&lt;br&gt;dotterbolag i en koncern, dess&lt;br&gt;moderbolag, utgör första stycket&lt;br&gt;inte hinder för bolaget att som pant&lt;br&gt;ta emot även dessa aktier. Rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;utfärdar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;vilka begränsningar som i detta fäll&lt;br&gt;skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket utgör inte hinder&lt;br&gt;för ett bankaktiebolag att vid över-&lt;br&gt;tagande av aktiebolags rörelse i&lt;br&gt;samband med fusion förvärva i&lt;br&gt;rörelsen ingående aktier. Förvärva-&lt;br&gt;de aktier skall avyttras senast när&lt;br&gt;fusionsvederlaget skiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen väljs av bolagsstäm-&lt;br&gt;man, om det inte föreskrivs i bo-&lt;br&gt;lagsordningen att en eller flera&lt;br&gt;styrelseledamöter skall utses på&lt;br&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.&lt;br&gt;Styrelsen skall förvalta bolagets angelägenheter i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen väljs av bolagsstäm-&lt;br&gt;man. Regeringen får dock utse&lt;br&gt;högst fem ledamöter i styrelsen&lt;br&gt;(offentliga styrelseledamöter) med&lt;br&gt;uppgift att särskilt verka för att&lt;br&gt;samhällets intressen beaktas t&lt;br&gt;bolagets verksamhet. Även annan&lt;br&gt;styrelseledamot får, om så före-&lt;br&gt;skrivs i bolagsordningen, tillsättas&lt;br&gt;i annan ordning än genom val av&lt;br&gt;bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i bolagsord-&lt;br&gt;ningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1987:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie&lt;br&gt;bolagsstämma på vilken styrelseval förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245)&lt;br&gt;om styrelserepresentation för de privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den&lt;br&gt;som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos&lt;br&gt;styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på bolagsstämma vill&lt;br&gt;avså, hos den som har tillsatt honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamots uppdrag&lt;br&gt;upphör i förtid eller hinder enligt&lt;br&gt;3 § uppkommer för honom att vara&lt;br&gt;styrelseledamot och det inte finns&lt;br&gt;någon suppleant, som kan inträda&lt;br&gt;i hans ställe, skall övriga styrelse-&lt;br&gt;ledamöter vidta åtgärder för att en&lt;br&gt;ny styrelseledamot tillsätts för den&lt;br&gt;återstående mandattiden. Sådana&lt;br&gt;åtgärder behöver dock inte vidtas,&lt;br&gt;om den förutvarande ledamoten var&lt;br&gt;offentlig styrelseledamot eller&lt;br&gt;arbetstagarrepresentant som avses&lt;br&gt;i lagen (1987:1245) om styrelse-&lt;br&gt;representation för de privatan-&lt;br&gt;ställda. Skall ledamoten väljas på&lt;br&gt;bolagsstämma, kan valet anstå till&lt;br&gt;den nästa ordinarie stämma på&lt;br&gt;vilken styrelseval förrättas, om&lt;br&gt;styrelsen är beslutför med kvar-&lt;br&gt;stående ledamöter och suppleanter&lt;br&gt;och deras antal inte understiger&lt;br&gt;tem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamots uppdrag&lt;br&gt;upphör i förtid eller hinder enligt&lt;br&gt;3 § uppkommer för honom att vara&lt;br&gt;styrelseledamot och det inte finns&lt;br&gt;någon suppleant, som kan inträda&lt;br&gt;i hans ställe, skall övriga styrelse-&lt;br&gt;ledamöter vidta åtgärder för att en&lt;br&gt;ny styrelseledamot tillsätts för den&lt;br&gt;återstående mandattiden. Sådana&lt;br&gt;åtgärder behöver dock inte vidtas,&lt;br&gt;om den förutvarande ledamoten var&lt;br&gt;arbetstagarrepresentant som avses&lt;br&gt;i lagen (1987:1245) om styrelse-&lt;br&gt;representation för de privatan-&lt;br&gt;ställda. Skall ledamoten väljas på&lt;br&gt;bolagsstämma, kan valet anstå till&lt;br&gt;den nästa ordinarie stämma på&lt;br&gt;vilken styrelseval förrättas, om&lt;br&gt;styrelsen är beslutför med kvar-&lt;br&gt;stående ledamöter och suppleanter&lt;br&gt;och deras antal inte understiger&lt;br&gt;fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot som enligt bolagsordningen skall tillsättas i&lt;br&gt;annan ordning än genom val av bolagsstämma inte har utsetts, skall&lt;br&gt;Finansinspektionen förordna en ersättare på ansökan av en styrelse-&lt;br&gt;ledamot, aktieägare, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara&lt;br&gt;beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom styrelsen skall en av leda-&lt;br&gt;möterna vara ordförande. Styrelsen&lt;br&gt;skall välja ordförande, om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom styrelsen skall en av leda-&lt;br&gt;möterna vara ordförande. Styrelsen&lt;br&gt;skall välja ordförande, om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senasle lydelse 1992:554.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat föreskrivs i bolagsordningen&lt;br&gt;eller beslutas av bolagsstämman&lt;br&gt;eller följer av andra stycket.&lt;br&gt;Styrelsen får även utse vice ord-&lt;br&gt;förande. Vid lika röstetal avgörs&lt;br&gt;valet genom lottning. Verkställande&lt;br&gt;direktör eller annan anställd i&lt;br&gt;banken får inte vara ordförande&lt;br&gt;eller vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av ordförande skall utan&lt;br&gt;dröjsmål underställas regeringen&lt;br&gt;för godkännande. Regeringen skall&lt;br&gt;godkänna valet, om den valde kan&lt;br&gt;förväntas verka för att såväl bank-&lt;br&gt;ens som samhällets intressen beak-&lt;br&gt;tas i verksamheten. Om valet inte&lt;br&gt;godkänns skall regeringen i stället&lt;br&gt;utse en annan ledamot av styrelsen&lt;br&gt;till ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens godkännande enligt&lt;br&gt;andra stycket gäller tills vidare.&lt;br&gt;Vid omval av en ordförande som&lt;br&gt;tidigare har godkänts av rege-&lt;br&gt;ringen krävs inte ny underställning.&lt;br&gt;Regeringen får återkalla sitt god-&lt;br&gt;kännande, om ordföranden inte&lt;br&gt;längre uppfyller de villkor för&lt;br&gt;godkännande som anges i andra&lt;br&gt;stycket. Om regeringen har utsett&lt;br&gt;ordföranden får uppdraget åter-&lt;br&gt;kallas när som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett godkännande har åter-&lt;br&gt;kallats skall bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket tillämpas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om ett uppdrag har åter-&lt;br&gt;kallats eller av annat skäl upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intill dess att valet av ordförande&lt;br&gt;har prövats av regeringen, skall&lt;br&gt;den enligt första stycket utsedde&lt;br&gt;ledamoten vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat föreskrivs i bolagsordningen&lt;br&gt;eller beslutas av bolagsstämman.&lt;br&gt;Styrelsen får även utse vice ord-&lt;br&gt;förande. Vid lika röstetal avgörs&lt;br&gt;valet genom lottning. Verkställande&lt;br&gt;direktör eller arman anställd i&lt;br&gt;banken får inte vara ordförande&lt;br&gt;eller vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På&lt;br&gt;begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som underteck-&lt;br&gt;nas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till&lt;br&gt;det. Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till&lt;br&gt;protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En offentlig styrelseledamot eller,&lt;br&gt;om flera sådana ledamöter är&lt;br&gt;utsedda, den eller de som rege-&lt;br&gt;ringen förordnar, har rätt att när-&lt;br&gt;vara och delta i överläggningarna&lt;br&gt;när ärenden, som senare skall&lt;br&gt;avgöras av styrelsen, förbereds av&lt;br&gt;därtill särskilt utsedda styrelseleda-&lt;br&gt;möter, anställda eller delegater i&lt;br&gt;banken. En person som avses i 8 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen har&lt;br&gt;motsvarande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägarnas rätt att besluta i bankaktiebolagets angelägenheter utövas&lt;br&gt;vid bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstämma den som&lt;br&gt;har tagits upp som aktieägare i en sådan utskrift av aktieboken som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bolagsordningen kan bestämmas att aktieägare, för att få delta i&lt;br&gt;bolagsstämman, skall anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges&lt;br&gt;i kallelsen till stämman. Denna dag får inte vara söndag, annan allmän&lt;br&gt;helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infalla tidigare än femte dagen före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som tillhör bolaget eller&lt;br&gt;dess dotterföretag kan inte före-&lt;br&gt;trädas vid bolagsstämman. Sådana&lt;br&gt;aktier skall inte medräknas när det&lt;br&gt;fordras samtycke av ägare till en&lt;br&gt;viss del av aktierna i bolaget för&lt;br&gt;att ett beslut skall bli giltigt eller&lt;br&gt;en befogenhet skall få utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som tillhör bolaget eller&lt;br&gt;dess dotterföretag kan inte före-&lt;br&gt;trädas vid bolagsstämman. Sådana&lt;br&gt;aktier skall inte medräknas när det&lt;br&gt;fordras samtycke av ägare till en&lt;br&gt;viss del av aktierna i bolaget för&lt;br&gt;att ett beslut skall bli giltigt eller&lt;br&gt;en befogenhet skall få utövas.&lt;br&gt;Detsamma gäller aktier vilka om-&lt;br&gt;fattas av ett beslut av Finans-&lt;br&gt;inspektionen enligt 7 kap. 14 §&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången&lt;br&gt;av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram&lt;br&gt;årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncern-&lt;br&gt;redovisningen och koncemrevisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stämman skall beslut fattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fästställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i&lt;br&gt;moderbolag, koncemresultaträkningen och koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda&lt;br&gt;balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag,&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) eller bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp&lt;br&gt;till en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet, som består av&lt;br&gt;ägare till minst en tiondel av samtliga aktier, begär det. Sådan stämma&lt;br&gt;skall hållas minst en och högst två månader därefter. Något ytterligare&lt;br&gt;uppskov är inte tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldighet att sända in vissa&lt;br&gt;handlingar till bankinspektionen&lt;br&gt;finns det bestämmelser i 7 kap. 6 §&lt;br&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall förordna att bankaktiebolaget skall träda i likvidation, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rörelsen inte öppnats inom ett&lt;br&gt;år från bolagets bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bolagets hela rörelse har&lt;br&gt;överlåtits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. regeringen har förklarat ok-&lt;br&gt;trojen förverkad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolaget efter en konkurs som&lt;br&gt;avslutats med överskott inte inom&lt;br&gt;föreskriven tid har fattat beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. oktrojen har återkallats, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget efter en konkurs som&lt;br&gt;avslutats med överskott inte inom&lt;br&gt;föreskriven tid har fattat beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvidation enligt 19 &amp;nbsp;§ andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om likvidation skall dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvidation enligt 19 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte meddelas, om det styrks att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första&lt;br&gt;stycket prövas på anmälan av&lt;br&gt;Finansinspektionen eller på an-&lt;br&gt;sökan av styrelsen, styrelseledamot&lt;br&gt;eller aktieägare. I det fall som&lt;br&gt;avses i första stycket 4 prövas&lt;br&gt;frågan även på ansökan av borge-&lt;br&gt;när eller annan vars rätt kan vara&lt;br&gt;beroende av att det finns någon&lt;br&gt;som kan företräda bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första&lt;br&gt;stycket prövas på anmälan av&lt;br&gt;Finansinspektionen eller på an-&lt;br&gt;sökan av styrelsen, styrelseledamot&lt;br&gt;eller aktieägare. I det fall som&lt;br&gt;avses i första stycket 2 prövas&lt;br&gt;frågan även på ansökan av borge-&lt;br&gt;när eller annan vars rätt kan vara&lt;br&gt;beroende av att det finns någon&lt;br&gt;som kan företräda bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:68.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske&lt;br&gt;avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även&lt;br&gt;innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovis-&lt;br&gt;ningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovis-&lt;br&gt;ningshandlingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en&lt;br&gt;månad därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningen under likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att revisionsberättelsen&lt;br&gt;har lämnats till likvidatorema skall&lt;br&gt;dessa genast kalla aktieägarna till&lt;br&gt;en bolagsstämma för granskning av&lt;br&gt;slutredovisningen. Slutredovis-&lt;br&gt;ningen med bifogade redovis-&lt;br&gt;ningshandlingar och revisions-&lt;br&gt;berättelsen skall hållas tillgängliga&lt;br&gt;för aktieägarna och sändas till&lt;br&gt;aktieägare enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. 8 § fjärde stycket samt&lt;br&gt;läggas fram på stämman. Före-&lt;br&gt;skrifterna i 8 kap. 5 § andra styc-&lt;br&gt;ket 3 och tredje stycket om beslut&lt;br&gt;på bolagsstämma om ansvarsfrihet&lt;br&gt;för styrelseledamöterna skall&lt;br&gt;tillämpas på likvidatorema. Om&lt;br&gt;skyldighet att sända in de nämnda&lt;br&gt;handlingarna till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen finns bestämmelser i 7 kap.&lt;br&gt;6 § bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att revisionsberättelsen&lt;br&gt;har lämnats till likvidatorema skall&lt;br&gt;dessa genast kalla aktieägarna till&lt;br&gt;en bolagsstämma för granskning av&lt;br&gt;slutredovisningen. Slutredovis-&lt;br&gt;ningen med bifogade redovisnings-&lt;br&gt;handlingar och revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall hållas tillgängliga för aktie-&lt;br&gt;ägarna och sändas till aktieägare&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 8 kap. 8 §&lt;br&gt;fjärde stycket samt läggas fram på&lt;br&gt;stämman. Föreskrifterna i 8 kap.&lt;br&gt;5 § andra stycket 3 och tredje&lt;br&gt;stycket om beslut på bolagsstämma&lt;br&gt;om ansvarsfrihet för styrelse-&lt;br&gt;ledamöterna skall tillämpas på&lt;br&gt;likvidatorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan ett&lt;br&gt;bankaktiebolag (det överlåtande&lt;br&gt;bolaget) gå upp i ett annat bank-&lt;br&gt;aktiebolag (det övertagande&lt;br&gt;bolaget). En sådan fusion innebär&lt;br&gt;att det överlåtande bolaget upplöses&lt;br&gt;utan likvidation samt att dess till-&lt;br&gt;gångar och skulder övertas av det&lt;br&gt;övertagande bolaget. Avtalet skall&lt;br&gt;för att bli giltigt godkännas av&lt;br&gt;bolagsstämman i det överlåtande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:554.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:822.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan ett&lt;br&gt;aktiebolag eller ett bankaktiebolag&lt;br&gt;(det överlåtande bolaget) gå upp i&lt;br&gt;ett bankaktiebolag (det övertagande&lt;br&gt;bolaget). En sådan fusion innebär&lt;br&gt;att det överlåtande bolaget upplöses&lt;br&gt;utan likvidation samt att dess till-&lt;br&gt;gångar och skulder övertas av det&lt;br&gt;övertagande bolaget. Avtalet skall&lt;br&gt;för att bli giltigt godkännas av&lt;br&gt;bolagsstämman i det överlåtande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget, om inte annat följer av&lt;br&gt;9 §. Fusion kan ske, trots att det&lt;br&gt;överlåtande bolaget har trätt i&lt;br&gt;likvidation. I ett sådant fall skall&lt;br&gt;likvidationen avslutas när tillstånd&lt;br&gt;enligt 4 § har registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget, om inte annat följer av&lt;br&gt;9 §. Fusion kan ske, trots att det&lt;br&gt;överlåtande bolaget har trätt i&lt;br&gt;likvidation. I ett sådant fall skall&lt;br&gt;likvidationen avslutas när tillstånd&lt;br&gt;enligt 4 § har registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna under minst&lt;br&gt;en vecka före den bolagsstämma vid vilken frågan om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslag till bolagsstämmans beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fusionsavtalet, som skall ange fusionsvederlaget och grunderna för&lt;br&gt;dess fördelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av&lt;br&gt;vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för bolaget och insättama,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, de handlingar&lt;br&gt;som anges i 4 kap. 5 § första stycket 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om i fusionsvederlaget ingår aktier i det övertagande bolaget eller&lt;br&gt;av detta bolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, de handlingar som anges i 4 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket 1-3 beträffande det övertagande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall genast sändas till de aktieägare som begär det och&lt;br&gt;uppger sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §io&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får&lt;br&gt;ske utan hinder av att det i dotter-&lt;br&gt;bolaget finns egendom som bank-&lt;br&gt;aktiebolaget inte får förvärva.&lt;br&gt;Sådan egendom måste avyttras&lt;br&gt;senast ett år från registreringen.&lt;br&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;Finansinspektionen förlänga denna&lt;br&gt;frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bankaktiebolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan bolagens&lt;br&gt;styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att dotterbolaget skall gå upp&lt;br&gt;i bankaktiebolaget. Styrelserna skall anmäla avtalet för registrering hos&lt;br&gt;Finansinspektionen. Därvid gäller 4-6 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolaget är upplöst när regeringens beslut om tillstånd enligt 4 §&lt;br&gt;har registrerats. Ar dotterbolaget inte ett bankaktiebolag, skall Finans-&lt;br&gt;inspektionen lämna uppgifter om fusionen till patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket, som skall registrera tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får&lt;br&gt;ske utan hinder av att det i dotter-&lt;br&gt;bolaget finns egendom som bank-&lt;br&gt;aktiebolaget inte får förvärva enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617).&lt;br&gt;Sådan egendom måste avyttras&lt;br&gt;senast ett år från registreringen.&lt;br&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;Finansinspektionen förlänga denna&lt;br&gt;frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:554.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förordnanden, som meddelats enligt 7 kap. 1 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen eller 8 § i bestämmelsernas tidigare lydelse, upphör att gälla&lt;br&gt;vid lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sparbankslagen (1987:619)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att i 2 kap. 4 och 14 §§, 3 kap. 3, 4, 6 och 7 §§, 4 kap. 2 och&lt;br&gt;17 §§, 6 kap. 3-5, 15, 17 och 19 §§, 7 kap. 4 och 7 §§ samt 8 kap. 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8 §§ ordet &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;Finansinspek-&lt;br&gt;tionen&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 2, 3 och 11 §§, 4 kap. 6 §, 6 kap. 2 och 13 §§ samt 7&lt;br&gt;kap. 8 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftarna anger villkoren för sparbankens bildande. När en sparbank&lt;br&gt;bildas skall till en grundfond avsättas ett belopp, vars storlek skall&lt;br&gt;bestämmas med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den&lt;br&gt;planerade rörelsen. Grundfonden skall betalas med pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken skall när rörelsen&lt;br&gt;påbörjas ha fonder som vid tid-&lt;br&gt;punkten för beslut om oktroj mot-&lt;br&gt;svarar minst en miljon ecu. I 4&lt;br&gt;kap. 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617) finns bestämmelser om&lt;br&gt;vad som utgör fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftarna skall upprätta ett reglemente som skall underställas regeringen&lt;br&gt;för stadfastelse. Till ansökan om oktroj skall fogas en plan för den&lt;br&gt;tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen prövar att reglementet överensstämmer med denna lag,&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) och andra författningar samt om och i vad&lt;br&gt;mån särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och&lt;br&gt;arten av sparbankens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall stadfasta reglementet och bevilja oktroj, om den&lt;br&gt;planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en sund bank-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § enligt prop. 1992/93:68 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 kap. 7 § 1991:371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § 1991:1681&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 § enligt prop 1992/93:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 15 § 1991:371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:823.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oktroj får inte vägras på den&lt;br&gt;grunden att det inte behövs någon&lt;br&gt;ytterligare bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparbank skall anmälas för registering senast sex månader efter det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att oktroj har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering krävs att hela&lt;br&gt;det belopp, vartill grundfonden&lt;br&gt;enligt reglementet skall uppgå, har&lt;br&gt;inbetalts. Detta skall styrkas genom&lt;br&gt;ett skriftligt intyg från en auktori-&lt;br&gt;serad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sparbankens bildande&lt;br&gt;har fallit, om anmälan för spar-&lt;br&gt;bankens registrering inte skett&lt;br&gt;inom den tid som anges i första&lt;br&gt;stycket eller om bankinspektionen&lt;br&gt;genom beslut som har vunnit laga&lt;br&gt;kraft har avskrivit en sådan an-&lt;br&gt;mälan eller vägrat registrering av&lt;br&gt;sparbanken. I sådant fall svarar&lt;br&gt;styrelseledamöterna solidariskt för&lt;br&gt;återbetalningen av de belopp som&lt;br&gt;har betalts till grundfonden jämte&lt;br&gt;uppkommen avkastning, med av-&lt;br&gt;drag för kostnader på grund av&lt;br&gt;åtgärder enligt 13 § första stycket&lt;br&gt;tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering krävs att hela&lt;br&gt;det belopp, vartill grundfonden&lt;br&gt;enligt reglementet skall uppgå, har&lt;br&gt;inbetalts, samt att sparbanken har&lt;br&gt;så stora fonder som föreskrivs i 2 §&lt;br&gt;andra stycket. Detta skall styrkas&lt;br&gt;genom ett skriftligt intyg från en&lt;br&gt;auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sparbankens bildande&lt;br&gt;har fallit, om anmälan för spar-&lt;br&gt;bankens registrering inte skett&lt;br&gt;inom den tid som anges i första&lt;br&gt;stycket eller om Finansinspektionen&lt;br&gt;genom beslut som har vunnit laga&lt;br&gt;kraft har avskrivit en sådan an-&lt;br&gt;mälan eller vägrat registrering av&lt;br&gt;sparbanken. I sådant fall svarar&lt;br&gt;styrelseledamöterna solidariskt för&lt;br&gt;återbetalningen av de belopp som&lt;br&gt;har betalts till grundfonden jämte&lt;br&gt;uppkommen avkastning, med av-&lt;br&gt;drag för kostnader på grund av&lt;br&gt;åtgärder enligt 13 § första stycket&lt;br&gt;tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordinarie sparbanksstämma skall hållas inom fem månader efter utgången&lt;br&gt;av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram&lt;br&gt;årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i en sparbank som är&lt;br&gt;moderföretag, koncernredovisningen och koncemrevisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stämman skall beslut fattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i&lt;br&gt;moderföretag, koncemresultaträkningen och koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda&lt;br&gt;balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andra ärenden som ankommer på huvudmännen enligt denna lag,&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) eller reglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stämman skjuter upp ett beslut i en fråga som avses i andra stycket&lt;br&gt;1-3 till en fortsatt stämma, skall denna hållas minst en och högst två&lt;br&gt;månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldighet att sända in vissa&lt;br&gt;handlingar till bankinspektionen&lt;br&gt;finns det bestämmelser i 7 kap. 6 §&lt;br&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall förordna att en sparbank skall träda i likvidation, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rörelsen inte öppnats inom ett&lt;br&gt;år från sparbankens bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sparbankens hela rörelse har&lt;br&gt;överlåtits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. regeringen har förklarat ok-&lt;br&gt;trojen förverkad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sparbanken efter en konkurs&lt;br&gt;som avslutats med överskott inte&lt;br&gt;inom föreskriven tid har fattat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. oktrojen har återkallats, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sparbanken efter en konkurs&lt;br&gt;som avslutats med överskott inte&lt;br&gt;inom föreskriven tid har fattat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om likvidation enligt 18 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om likvidation skall dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om likvidation enligt 18 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte meddelas, om det styrks att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första&lt;br&gt;stycket prövas på anmälan av&lt;br&gt;bankinspektionen eller på ansökan&lt;br&gt;av styrelsen, styrelseledamot eller&lt;br&gt;huvudman. 1 det fall som avses i&lt;br&gt;första stycket 4 prövas frågan även&lt;br&gt;på ansökan av borgenär eller annan&lt;br&gt;vars rätt kan vara beroende av att&lt;br&gt;det finns någon som kan företräda&lt;br&gt;sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första&lt;br&gt;stycket prövas på anmälan av&lt;br&gt;Finansinspektionen eller på an-&lt;br&gt;sökan av styrelsen, styrelseledamot&lt;br&gt;eller huvudman. I det fall som&lt;br&gt;avses i första stycket 2 prövas&lt;br&gt;frågan även på ansökan av borge-&lt;br&gt;när eller annan vars rätt kan vara&lt;br&gt;beroende av att det finns någon&lt;br&gt;som kan företräda sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske&lt;br&gt;avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättel-&lt;br&gt;se som avser likvidationen i dess helhet. Till berättelsen skall fogas&lt;br&gt;redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och&lt;br&gt;redovisningshandlingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en månad därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningen under likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att revisionsberättelsen&lt;br&gt;lämnats till likvidatorema skall&lt;br&gt;dessa genast kalla huvudmännen&lt;br&gt;till en sparbanksstämma för&lt;br&gt;granskning av slutredovisningen.&lt;br&gt;Slutredovisningen med bifogade&lt;br&gt;redovisningshandlingar och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen skall sändas till&lt;br&gt;hvudmännen enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 4 kap. 9 § fjärde stycket samt&lt;br&gt;läggas fram på stämman. Före-&lt;br&gt;skrifterna i 4 kap. 6 § andra styc-&lt;br&gt;ket 3 och tredje stycket om beslut&lt;br&gt;på sparbanksstämma om ansvarsfri-&lt;br&gt;het för styrelseledamöterna skall&lt;br&gt;tillämpas på likvidatorema. Om&lt;br&gt;skyldighet att sända in de nämnda&lt;br&gt;handlingarna till bankinspektionen&lt;br&gt;finns bestämmelser i 7 kap. 6 §&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att revisionsberättelsen&lt;br&gt;lämnats till likvidatorema skall&lt;br&gt;dessa genast kalla huvudmännen&lt;br&gt;till en sparbanksstämma för&lt;br&gt;granskning av slutredovisningen.&lt;br&gt;Slutredovisningen med bifogade&lt;br&gt;redovisningshandlingar och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen skall sändas till&lt;br&gt;hvudmännen enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 4 kap. 9 § fjärde stycket samt&lt;br&gt;läggas fram på stämman. Före-&lt;br&gt;skrifterna i 4 kap. 6 § andra styc-&lt;br&gt;ket 3 och tredje stycket om beslut&lt;br&gt;på sparbanksstämma om ansvarsfri-&lt;br&gt;het för styrelseledamöterna skall&lt;br&gt;tillämpas på likvidatorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sparbank äger samtliga&lt;br&gt;aktier i ett dotterbolag, kan spar-&lt;br&gt;bankens och bolagets styrelser&lt;br&gt;träffa ett fusionsavtal som innebär&lt;br&gt;att dotterbolaget skall gå upp i&lt;br&gt;sparbanken. Styrelserna skall an-&lt;br&gt;mäla avtalet för registrering hos&lt;br&gt;bankinspektionen. Därvid gäller 5-&lt;br&gt;7 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolaget är upplöst när&lt;br&gt;regeringens beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 5 § har registrerats. Bank-&lt;br&gt;inspektionen skall lämna uppgifter&lt;br&gt;om fusionen till patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, som skall&lt;br&gt;registrera tillståndet enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får&lt;br&gt;ske utan hinder av att det i dotter-&lt;br&gt;bolaget finns sådan egendom som&lt;br&gt;sparbanken inte får förvärva enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sparbank äger samtliga&lt;br&gt;aktier i ett dotterbolag, kan spar-&lt;br&gt;bankens och bolagets styrelser&lt;br&gt;träffa ett fusionsavtal som innebär&lt;br&gt;att dotterbolaget skall gå upp i&lt;br&gt;sparbanken. Styrelserna skall an-&lt;br&gt;mäla avtalet for registrering hos&lt;br&gt;Finansinspektionen. Därvid gäller&lt;br&gt;5-7 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolaget är upplöst när&lt;br&gt;regeringens beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 5 § har registrerats. Finans-&lt;br&gt;inspektionen skall lämna uppgifter&lt;br&gt;om fusionen till patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, som skall&lt;br&gt;registrera tillståndet enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får&lt;br&gt;ske utan hinder av att det i dotter-&lt;br&gt;bolaget finns sådan egendom som&lt;br&gt;sparbanken inte får förvärva. Så-&lt;br&gt;dan egendom måste avyttras senast&lt;br&gt;ett år från registreringen. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan egendom måste avyttras&lt;br&gt;senast ett år från registreringen.&lt;br&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;bankinspektionen förlänga denna&lt;br&gt;frist.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;Finansinspektionen förlänga denna&lt;br&gt;frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 och 5 §§, 7 kap. 5 §,&lt;br&gt;9 kap. 4 och 15 §§ samt 10 kap. 9 § föreningsbankslagen (1987:620)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en föreningsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar, med&lt;br&gt;undantag av vad som följer av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger varje medlem att betala insats i föreningsbanken i enlighet&lt;br&gt;med vad som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i&lt;br&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central föreningsbank skall&lt;br&gt;tillsammans med anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker när den centrala&lt;br&gt;föreningsbankens rörelse påbörjas&lt;br&gt;ha ett bundet eget kapital som dd&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om oktroj&lt;br&gt;• motsvarar minst fem miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 7 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) finns bestämmelser om&lt;br&gt;vad som utgör bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreningsbanks stadgar skall stadfästas. Till ansökan om stadfästelse&lt;br&gt;skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadfästelse av stadgar meddelas för en central föreningsbank av&lt;br&gt;regeringen och för en lokal föreningsbank av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av stadgar prövas att&lt;br&gt;stadgarna överensstämmer med denna lag, bankrörelselagen (1987:617)&lt;br&gt;och andra författningar samt om och i vad mån särskilda bestämmelser&lt;br&gt;behövs med hänsyn till omfattningen och arten av föreningsbankens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall stadfästa stadgarna och bevilja oktroj för en central&lt;br&gt;föreningsbank, om den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla&lt;br&gt;kraven på en sund bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oktroj får inte vägras på den&lt;br&gt;grunden att det inte behövs någon&lt;br&gt;ytterligare bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1992/93:69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nybildad föreningsbank skall anmälas för registrering senast fyra&lt;br&gt;månader efter det att dess stadgar har erhållit stadfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registering krävs att föreningsbanken har minst så många medlem-&lt;br&gt;mar som anges i 1 § och att dessa har betalt in insatsbelopp enligt&lt;br&gt;stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av en central&lt;br&gt;föreningsbank krävs att banken&lt;br&gt;tillsammans med anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker har ett så stort&lt;br&gt;bundet eget kapital som föreskrivs&lt;br&gt;i 1 kap. 4 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om föreningsbankens bildande har fallit, om anmälan för&lt;br&gt;registering inte har skett inom den tid som anges i första stycket eller om&lt;br&gt;Finansinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit&lt;br&gt;en sådan anmälan eller vägrat registrering. I sådant fäll svarar styrelse-&lt;br&gt;ledamöterna solidariskt för återbetalningen av insatser jämte uppkommen&lt;br&gt;avkastning, med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordinarie föreningsbanksstämma skall hållas inom fem månader efter&lt;br&gt;utgången av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga&lt;br&gt;fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i en föreningbank&lt;br&gt;som är moderförening, koncernredovisningen och koncemrevisions-&lt;br&gt;berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stämman skall beslut fattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i&lt;br&gt;föreningsbank som är moderförening, koncemresultaträkningen och&lt;br&gt;koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda&lt;br&gt;balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag,&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp&lt;br&gt;till en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av&lt;br&gt;minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. I en central&lt;br&gt;föreningsbank med anslutna lokala föreningsbanker krävs dock att&lt;br&gt;röstberättigade med minst en tiondel av rösterna begär att beslutet skjuts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Lydelse enligt prop. 1992/93:69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Lydelse enligt prop. 1992/93:69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp. Den fortsatta stämman skall hållas minst en och högst två månader&lt;br&gt;därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldighet att sända in vissa&lt;br&gt;handlingar till Finansinspektionen&lt;br&gt;finns det bestämmelser i 7 kap. 6 §&lt;br&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall förordna att föreninasbanken skall träda i likvidation, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rörelsen inte öppnats inom ett&lt;br&gt;år från föreningsbankens bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. regeringen har förklarat en&lt;br&gt;central föreningsbanks oktroj för-&lt;br&gt;verkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;en lokal föreningsbanks&lt;br&gt;rörelse inte öppnats inom ett år&lt;br&gt;från föreningsbankens bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. oktrojen för en central före-&lt;br&gt;ningsbank har återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en lokal föreningsbank inte är ansluten till en central föreningsbank&lt;br&gt;eller den centrala föreningsbank till vilken den är ansluten har trätt i&lt;br&gt;likvidation eller försatts i konkurs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föreningsbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte&lt;br&gt;inom föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att&lt;br&gt;likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av&lt;br&gt;Finansinspektionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot,&lt;br&gt;medlem eller innehavare av förlagsandel. I det fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 4 prövas frågan även på ansökan av borgenär eller av annan vars&lt;br&gt;rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda&lt;br&gt;föreningsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidatorema har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske&lt;br&gt;avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även&lt;br&gt;innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovis-&lt;br&gt;ningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisnings-&lt;br&gt;handlingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad&lt;br&gt;därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvalt-&lt;br&gt;ningen under likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:69.&lt;br&gt;■'Lydelse enligt prop. 1992/93:69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att revisionsberättelsen&lt;br&gt;har lämnats till likvidatorema skall&lt;br&gt;dessa genast kalla medlemmarna&lt;br&gt;till en föreningsbanksstämma för&lt;br&gt;granskning av slutredovisningen.&lt;br&gt;Slutredovisningen med bifogade&lt;br&gt;redovisningshandlingar och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen skall hållas till-&lt;br&gt;gängliga och sändas till medlem-&lt;br&gt;mar och innehavare av förlags-&lt;br&gt;andelar enligt bestämmelserna i 7&lt;br&gt;kap. 8 § fjärde stycket samt läggas&lt;br&gt;fram på stämman. Föreskrifterna i&lt;br&gt;7 kap. 5 § andra stycket 3 och&lt;br&gt;tredje stycket om beslut på före-&lt;br&gt;ningsbanksstämma om ansvarsfri-&lt;br&gt;het för styrelseledamöterna skall&lt;br&gt;tillämpas på likvidatorema. Om&lt;br&gt;skyldighet att sända in de nämnda&lt;br&gt;handlingarna till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen finns bestämmelser i 7 kap.&lt;br&gt;6 § bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att revisionsberättelsen&lt;br&gt;har lämnats till likvidatorema skall&lt;br&gt;dessa genast kalla medlemmarna&lt;br&gt;till en föreningsbanksstämma för&lt;br&gt;granskning av slutredovisningen.&lt;br&gt;Slutredovisningen med bifogade&lt;br&gt;redovisningshandlingar och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen skall hållas till-&lt;br&gt;gängliga och sändas till medlem-&lt;br&gt;mar och innehavare av förlags-&lt;br&gt;andelar enligt bestämmelserna i 7&lt;br&gt;kap. 8 § fjärde stycket samt läggas&lt;br&gt;fram på stämman. Föreskrifterna i&lt;br&gt;7 kap. 5 § andra stycket 3 och&lt;br&gt;tredje stycket om beslut på före-&lt;br&gt;ningsbanksstämma om ansvarsfri-&lt;br&gt;het för styrelseledamöterna skall&lt;br&gt;tillämpas på likvidatorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en föreningsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan&lt;br&gt;föreningsbankens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som&lt;br&gt;innebär att dotterbolaget skall gå upp i föreningsbanken. Styrelserna skall&lt;br&gt;anmäla avtalet för registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-&lt;br&gt;7 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller bankinspektionens beslut&lt;br&gt;om tillstånd enligt 5 § har registrerats. Finansinspektionen skall lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter om fusionen till patent-&lt;br&gt;registrera tillståndet enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får&lt;br&gt;ske utan hinder av att det i dotter-&lt;br&gt;bolaget finns egendom som före-&lt;br&gt;ningsbanken inte får förvärva&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 2 kap. 1-&lt;br&gt;4 §§ bankrörelselagen (1987:617).&lt;br&gt;Sådan egendom måste avyttras&lt;br&gt;senast ett år från registreringen.&lt;br&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;Finansinspektionen förlänga denna&lt;br&gt;frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och registreringsverket, som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får&lt;br&gt;ske utan hinder av att det i dotter-&lt;br&gt;bolaget finns egendom som före-&lt;br&gt;ningsbanken inte får förvärva.&lt;br&gt;Sådan egendom måste avyttras&lt;br&gt;senast ett år från registreringen.&lt;br&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;Finansinspektionen förlänga denna&lt;br&gt;frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i ackordslagen (1970:847)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 § ackordslagen (1970:847) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om gäldenär äger ej tillämpning i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankaktiebolag, sparbank eller central föreningsbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kreditaktiebolag, stadshypo- 2. stadshypoteksförening eller&lt;br&gt;teksförening eller landshypoteks- landshypoteksförening,&lt;br&gt;förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. understödsförening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett kreditmarknadsbolag enligt 1 kap. 1 § lagen (1992:000) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande har rätt att driva&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag skall fortfarande&lt;br&gt;omfattas av 48 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1987:637.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kreditupplysningslagen (1973:1173)'&lt;br&gt;dels att 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon,&lt;br&gt;utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som&lt;br&gt;ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet, om den är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte förmedling&lt;br&gt;av kreditupplysningar inom en&lt;br&gt;krets som utgörs av Sveriges riks-&lt;br&gt;bank och sådana kreditinrättningar&lt;br&gt;eller för kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het inrättade företag som står&lt;br&gt;under Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;och inte är finansbolag enligt 8 §&lt;br&gt;lagen (1988:606) om finansbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar inte förmedling&lt;br&gt;av kreditupplysningar inom en&lt;br&gt;krets som utgörs av Sveriges riks-&lt;br&gt;bank och sådana kreditinrättningar&lt;br&gt;eller för kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het inrättade företag som står&lt;br&gt;under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn och inte är kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag enligt lagen (1992:000) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller förmedling av kreditupplysningar mellan&lt;br&gt;företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får bedrivas endast efter tillstånd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något tillstånd behövs dock inte&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt banlföretag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driver verksamhet med stöd av 1&lt;br&gt;kap. 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617), om kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet omfattas av det i&lt;br&gt;hemlandet meddelade tillståndet att&lt;br&gt;driva bankrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av 2&lt;br&gt;kap. 9 § lagen (1992:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1992/93:12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1563.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknadsbolag, om kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet omfattas av&lt;br&gt;det i hemlandet meddelade tillstån-&lt;br&gt;det att driva finansieringsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den&lt;br&gt;bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på sådant sätt som&lt;br&gt;avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som avses i 3 §&lt;br&gt;andra stycket överträder denna lag&lt;br&gt;eller föreskrift som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen får Datainspektionen&lt;br&gt;förelägga företaget att vidta rättel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget inte följer före-&lt;br&gt;läggandet, skall Datainspektionen&lt;br&gt;underrätta behörig myndighet i&lt;br&gt;företagets hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättelse ändå inte sker, får&lt;br&gt;Datainspektionen förbjuda insti-&lt;br&gt;tutet att göra nya åtaganden här i&lt;br&gt;landet. Innan förbud meddelas&lt;br&gt;skall inspektionen underrätta be-&lt;br&gt;hörig myndighet i institutets hem-&lt;br&gt;land. I brådskande fall får inspek-&lt;br&gt;tionen meddela förbud utan före-&lt;br&gt;gående underrättelse till hemlands-&lt;br&gt;myndigheten. Denna skall då&lt;br&gt;underrättas så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande har rätt att&lt;br&gt;driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag skall&lt;br&gt;fortfarande ingå i den krets av företag som avses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om fusion, varigenom ett&lt;br&gt;aktiebolag (överlåtande bolag)&lt;br&gt;upplöses utan likvidation och dess&lt;br&gt;tillgångar och skulder övertages av&lt;br&gt;annat aktiebolag (övertagande&lt;br&gt;bolag), skall för att bli giltigt god-&lt;br&gt;kännas av bolagsstämman i det&lt;br&gt;överlåtande bolaget, om ej annat&lt;br&gt;följer av 8 §. Fusion kan ske utan&lt;br&gt;hinder av att det överlåtande bo-&lt;br&gt;laget trätt i likvidation. I sådant&lt;br&gt;fall skall likvidationen avslutas när&lt;br&gt;registrering skett av rättens till-&lt;br&gt;stånd enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om fusion, varigenom ett&lt;br&gt;aktiebolag (överlåtande bolag)&lt;br&gt;upplöses utan likvidation och dess&lt;br&gt;tillgångar och skulder övertages av&lt;br&gt;annat aktiebolag (övertagande&lt;br&gt;bolag), skall för att bli giltigt god-&lt;br&gt;kännas av bolagsstämman i det&lt;br&gt;överlåtande bolaget, om ej annat&lt;br&gt;följer av 8 §. Fusion kan ske utan&lt;br&gt;hinder av att det överlåtande bo-&lt;br&gt;laget trätt i likvidation. I sådant&lt;br&gt;fall skall likvidationen avslutas när&lt;br&gt;registrering skett av rättens till-&lt;br&gt;stånd enligt 5 §. Vid axtal om&lt;br&gt;fusion mellan aktiebolag och bank-&lt;br&gt;aktiebolag gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;11 kap. bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna under minst&lt;br&gt;en vecka före den bolagsstämma, vid vilken fråga om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtal skall behandlas, samt läggas fram på stämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslag till bolagsstämmans beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fusionsavtalet, som skall ange fusionsvederlaget och grunderna för&lt;br&gt;dess fördelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt&lt;br&gt;vid bedömningen av förslagets lämplighet för bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om årsredovisningen ej skall behandlas på stämman, handlingar som&lt;br&gt;anges i 4 kap. 4 § första stycket 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om i fusionsvederlaget ingår aktier i det övertagande bolaget eller&lt;br&gt;av detta bolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, handlingar som anges i 4 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 beträffande det övertagande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall genast sändas till aktieägare som begär det och&lt;br&gt;uppger sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pr°P- 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 18 § orden &amp;quot;bank- eller försäkringsinspektionen&amp;quot; skall bytas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut mot ”Finansinspektionen”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r/eZs att 3, 20, 22 och 22 b §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankinstitut förstås i denna&lt;br&gt;lag bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;centrala föreningsbanker och ut-&lt;br&gt;ländska bankföretag som fått rege-&lt;br&gt;ringens tillstånd att driva bank-&lt;br&gt;rörelse från filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut förstås bank-&lt;br&gt;institut, lokala föreningsbanker,&lt;br&gt;kreditaktiebolag, finansbolag,&lt;br&gt;värdepappersinstitut, allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden, försäkringsföretag&lt;br&gt;med svensk koncession, lands-&lt;br&gt;hypoteks- och stadshypoteksinstitu-&lt;br&gt;tionema samt Svenska Skepps-&lt;br&gt;hypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankinstitut förstås i denna&lt;br&gt;lag bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;centrala föreningsbanker och ut-&lt;br&gt;ländska bankföretag som med stöd&lt;br&gt;av 1 kap. 4 eller 5 § bankrörelse-&lt;br&gt;lagen (1987:617) driver bankrörel-&lt;br&gt;se från filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut förstås bank-&lt;br&gt;institut, lokala föreningsbanker,&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag, värdepap-&lt;br&gt;persinstitut, allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden, försäkringsföretag med&lt;br&gt;svensk koncession, landshypoteks-&lt;br&gt;och stadshypoteksinstitutionema,&lt;br&gt;Svenska Skeppshypotekskassan&lt;br&gt;samt utländska företag som med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. 8, 9 eller 10 §&lt;br&gt;lagen (1992:000) om kredit mark-&lt;br&gt;nads bolag driver verksamhet från&lt;br&gt;filial i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditpolitiskt syfte får Riksbanken genom beslut i enskilda fall&lt;br&gt;uppställa kassakrav gentemot kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kassakrav avses att viss andel, högst femton procent, av kredit-&lt;br&gt;institutets placeringar eller förbindelser, beräknade på det sätt Riksbanken&lt;br&gt;i det enskilda fallet bestämmer, skall under angiven tid motsvaras av&lt;br&gt;medel som med eller utan räntegottgörelse skall innestå på räkning för&lt;br&gt;institutet i Riksbanken. I den utsträckning Riksbanken i det enskilda fallet&lt;br&gt;bestämmer likställs med sådana medel kreditinstitutets inneliggande&lt;br&gt;kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett utländskt kreditinstitut För ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;som fått tillstånd att driva verk som har rätt att driva verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1001.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1025.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet från filial här i landet be-&lt;br&gt;räknas kassakravet på filialens&lt;br&gt;placeringar eller förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från filial här i landet beräknas&lt;br&gt;kassakravet på filialens place-&lt;br&gt;ringar eller förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmodan av Riksbanken&lt;br&gt;skall ett kreditinstitut till Riks-&lt;br&gt;banken lämna de uppgifter som&lt;br&gt;Riksbanken anser nödvändiga för&lt;br&gt;att följa utvecklingen på valuta-&lt;br&gt;och kreditmarknadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmodan av Riksbanken&lt;br&gt;skall ett kreditinstitut eller annat&lt;br&gt;företag som står under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen till Riksbanken&lt;br&gt;lämna de uppgifter som Riks-&lt;br&gt;banken anser nödvändiga för att&lt;br&gt;följa utvecklingen på valuta- och&lt;br&gt;kreditmarknadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 b §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutahandel får bedrivas endast&lt;br&gt;med stöd av tillstånd av Riks-&lt;br&gt;banken. Något tillstånd behövs&lt;br&gt;dock inte för köp och försäljning&lt;br&gt;av resevaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till valutahandel med&lt;br&gt;allmänheten (valutahandelstill-&lt;br&gt;stånd) kan medges kreditinstitut&lt;br&gt;och Postverket. Den som har fått&lt;br&gt;sådant tillstånd kallas auktoriserad&lt;br&gt;valutahandlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutahandel får, med de undan-&lt;br&gt;tag som anges i femte stycket,&lt;br&gt;bedrivas endast med stöd av till-&lt;br&gt;stånd av Riksbanken. Något till-&lt;br&gt;stånd behövs dock inte för köp och&lt;br&gt;försäljning av resevaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till valutahandel med&lt;br&gt;allmänheten (valutahandelstill-&lt;br&gt;stånd) kan medges kreditinstitut&lt;br&gt;och Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen skall sökandens kompetens och soliditet samt allmänna&lt;br&gt;lämplighet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett valutahandelstillstånd kan begränsas till viss valutahandel.&lt;br&gt;Tillståndet kan förenas med villkor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsningar av sökandens innehav av tillgångar och skulder i&lt;br&gt;utländsk valuta samt, när det gäller fordringar och skulder mot utländska&lt;br&gt;rättssubjekt, i svenska kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rapportering som Riksbanken finner nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fillstånd enligt denna paragraf&lt;br&gt;krävs inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt banlföretag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av 1&lt;br&gt;kap. 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617), om det i hemlandet&lt;br&gt;meddelade tillståndet att driva&lt;br&gt;bankrörelse omfattar rätt att be-&lt;br&gt;driva valutahandel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:751.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:751.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 9 § lagen (1992:000) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag, om det i&lt;br&gt;hemlandet meddelade tillståndet att&lt;br&gt;driva finansieringsverksamhet&lt;br&gt;omfattar rätt att driva valutahan-&lt;br&gt;del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;ett utländskt företag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av 2&lt;br&gt;kap. 10 § lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag, om valutahandel är&lt;br&gt;tillåten enligt företagets stadgar&lt;br&gt;eller bolagsordning och det eller&lt;br&gt;de utländska kreditinstitut som äger&lt;br&gt;företaget eller dess moderföretag&lt;br&gt;skulle ha rätt enligt 1 eller 2 att&lt;br&gt;driva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får för sådana före-&lt;br&gt;tag som avses i femte stycket före-&lt;br&gt;skriva villkor och rapporterings-&lt;br&gt;skyldighet som avses i fjärde styc-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att bedriva&lt;br&gt;valutahandel med allmänheten&lt;br&gt;kallas auktoriserad valutahandlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1992:557) om ändring i insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 och 18 §§ insiderlagen (1990:1342) i paragrafernas lydelse&lt;br&gt;enligt lagen (1992:557) om ändring i nämnda lag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1992:557) om ändring&lt;br&gt;i insiderlagen (1990:1342) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt SFS 1992:557&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden: handel på börs eller annan&lt;br&gt;organiserad marknadsplats eller&lt;br&gt;genom värdepappersinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden: handel på börs eller annan&lt;br&gt;organiserad marknadsplats eller&lt;br&gt;genom någon som driver värdepap-&lt;br&gt;persrörelse med stöd av 1 kap. 3&lt;br&gt;eller 3 a § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter&lt;br&gt;eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värde-&lt;br&gt;pappersfond och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning för-&lt;br&gt;varar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som utgivit aktier vilka är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på emissionsbevis,&lt;br&gt;interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och aktie-&lt;br&gt;termin. Utfärdande av köpoption skall likställas med försäljning av de&lt;br&gt;aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall likställas med&lt;br&gt;köp av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fbndpapper jämställs i denna lag ränteoption, räntetermin, index-&lt;br&gt;option och index termin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt, skall en del-&lt;br&gt;ägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så många av&lt;br&gt;fondpapperen som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en&lt;br&gt;bestämmelse i 4 § överträtts, har&lt;br&gt;bankinspektionen rätt att få de&lt;br&gt;uppgifter som den behöver för sin&lt;br&gt;utrednin» från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en&lt;br&gt;bestämmelse i 4 § överträtts, har&lt;br&gt;Finansinspektionen rätt att få de&lt;br&gt;uppgifter som den behöver för sin&lt;br&gt;utredning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt SFS 1992:557&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars fondpapper&lt;br&gt;överträdelsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om&lt;br&gt;aktieförvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som&lt;br&gt;avses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. värdepappersinstitut,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6. någon som driver värdepap-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;persrörelse med stöd av 1 kap. 3&lt;br&gt;eller 3 a § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon annan som köpt eller sålt fondpapper, om det finns anledning&lt;br&gt;anta att köpet eller försäljningen föranletts av otillåtet råd eller därmed&lt;br&gt;jämförlig åtgärd som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att någon har överträtt andra bestämmelser&lt;br&gt;i denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får inspektionen i&lt;br&gt;utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, såvitt avser 2 § första stycket 1 och 18 §, den&lt;br&gt;dag regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1992:559) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 a § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse i para-&lt;br&gt;grafens lydelse enligt lagen (1992:559) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1992:559) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt SFS 1992:557 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § krävs inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett utländskt bankföretag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driver verksamhet med stöd av 1&lt;br&gt;kap. 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617), om verksamhet som&lt;br&gt;anges i 3 § omfattas av det i hem-&lt;br&gt;landet meddelade tillståndet att&lt;br&gt;driva bankrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländski kreditinstitut som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av 2&lt;br&gt;kap. 9 § lagen (1992:000) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag, om verksam-&lt;br&gt;het som anges i 3 § omfattas av det&lt;br&gt;i hemlandet meddelade tillståndet&lt;br&gt;att driva finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;ett utländskt företag som&lt;br&gt;driver verksamhet med stöd av 2&lt;br&gt;kap. 10 § lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag, om verksamhet som&lt;br&gt;anges i 3 § är tillåten enligt före-&lt;br&gt;tagets stadgar eller bolagsordning&lt;br&gt;och det eller de utländska kredit-&lt;br&gt;institut som äger företaget eller&lt;br&gt;dess moderföretag skulle ha rätt&lt;br&gt;enligt 1 eller 2 att driva sådan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska företag som avses&lt;br&gt;i första stycket gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 § 2 krävs inte för verksamhet som bedrivs med stöd&lt;br&gt;av en auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft såvitt avser 1 kap. 3 a § första stycket den&lt;br&gt;dag regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1992:560) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1992:160) om utländska filialer m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. i paragrafens&lt;br&gt;lydelse enligt lagen (1992:560) om ändring i nämnda lag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1992:560) om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt SFS 1992:560 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för bankföretag 1 kap. 4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. för bankföretag 1 kap. 4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankrörelselagen (1987:617), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 §§ bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för värdepappersföretag 2 kap. 7 § lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för finansbolag 5 a § lagen 3. för företag som driver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:606) om finansbolag, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;finansieringsverksamhet 2 kap. 8-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §§ lagen (1992:000) om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för utländska försäkringsföretag lagen (1950:272) om rätt för ut-&lt;br&gt;ländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §, 7 kap. 2 § respektive 8 kap. 3 § lagen (1992:543) om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft såvitt avser 3 § 1 och 3 den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer och i övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 4 § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omyndiges penningmedel skall göras räntebärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmyndaren får för sådant ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inköpa obligationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förvärva sådana skuldför-&lt;br&gt;bindelser i övrigt med en löptid på&lt;br&gt;mer än ett år som har utfärdats av&lt;br&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank,&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypo-&lt;br&gt;tekskassa eller av kreditaktiebolag,&lt;br&gt;med undantag för förlagsbevis eller&lt;br&gt;andra skuldförbindelser som med-&lt;br&gt;för rätt till betalning först efter&lt;br&gt;utfärdarens övriga fordringsägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärva sådana skuldför-&lt;br&gt;bindelser i övrigt med en löptid på&lt;br&gt;mer än ett år som har utfärdats av&lt;br&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank&lt;br&gt;eller av Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa, med undantag&lt;br&gt;för förlagsbevis eller andra skuld-&lt;br&gt;förbindelser som medför rätt till&lt;br&gt;betalning först efter utfärdarens&lt;br&gt;övriga fordringsägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärva fordran som skrivs in eller har skrivits in i statsskuldboken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. låna ut medlen mot säkerhet av panträtt i fast egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i den omyndiges namn sätta in medlen hos bank, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. låta medlen stå kvar hos försäkringsbolag efter överenskommelse&lt;br&gt;med bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare bestämmelser om de obligationer som&lt;br&gt;får förvärvas, om beskaffenheten av den säkerhet mot vilken den&lt;br&gt;omyndiges medel får lånas ut samt om de räkningar på vilka medlen får&lt;br&gt;sättas in på bank eller stå kvar hos försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om förvärv som gjorts före ikraftträdandet gäller paragrafen&lt;br&gt;i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Balkcn omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i reglementet (1961:265) angående&lt;br&gt;förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § reglementet (1961:265) angående förvalt-&lt;br&gt;ningen av Riksförsäkringsverkets fonder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondfullmäktige må placera&lt;br&gt;fondmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i obligationer utfärdade av sta-&lt;br&gt;ten, kommun eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig samfällighet, Sveriges all-&lt;br&gt;männa hypoteksbank, Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa, Sven-&lt;br&gt;ska bostadskreditkassan, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan eller Skepps-&lt;br&gt;fartens sekundärlånekassa eller av&lt;br&gt;kreditaktiebolag, som enligt vad&lt;br&gt;därom finnes stadgat står under&lt;br&gt;tillsyn av bankinspektionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondfullmäktige får placera&lt;br&gt;fondmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i obligationer utfärdade av sta-&lt;br&gt;ten, kommun eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig samfällighet, Sveriges all-&lt;br&gt;männa hypoteksbank, Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa, Sven-&lt;br&gt;ska bostadskreditkassan, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan eller Skepps-&lt;br&gt;fartens sekundärlånekassa eller av&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämförlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samfällighet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i obligationer och andra för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedda för-&lt;br&gt;skrivningar som offentligen ut-&lt;br&gt;bjudits av svenskt bankaktiebolag,&lt;br&gt;Sveriges investeringsbank aktie-&lt;br&gt;bolag eller Nordiska investerings-&lt;br&gt;banken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i obligationer och andra för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedda för-&lt;br&gt;skrivningar som offentligen ut-&lt;br&gt;bjudits av svenskt bankaktiebolag&lt;br&gt;eller Nordiska investeringsbanken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförlig samfällighet, Riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, central-&lt;br&gt;kassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen&lt;br&gt;godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse, i vilken staten,&lt;br&gt;kommun eller därmed jämförlig samfällighet äger ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande, såvida staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet&lt;br&gt;iklätt sig borgen för förbindelserna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i skuldförbindelser, för vilka fond äger säkerhet genom inteckning&lt;br&gt;i fast egendom eller tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda&lt;br&gt;taxeringsvärde; dock skall åbyggnad, för att inteckning i fastigheten eller&lt;br&gt;tomträtten må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag, som&lt;br&gt;avses i lagen om försäkringsrörelse, eller i utländsk försäkringsanstalt&lt;br&gt;med rätt att driva försäkringsrörelse här i riket; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i sådana andra värdehandlingar, vilka regeringen i särskilt fäll efter&lt;br&gt;framställning av fondfullmäktige prövar erbjuda fullgod säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1982:1093.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedel tillhörande arbetsskadefonden må därjämte placeras &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i skuldförbindelser utfärdade av företag, som har till syfte att&lt;br&gt;befordra folkhälsan eller att medverka till att förhindra nedsättning av&lt;br&gt;arbetsförmågan eller till att förbättra sådan förmåga och som enligt&lt;br&gt;fondfullmäktiges prövning anses erbjuda godtagbar säkerhet; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. med regeringens medgivande i fastigheter, som förvärvas för sådant&lt;br&gt;ändamål, som under 7 omförmäles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeras medel ur arbetsskadefonden i skuldförbindelse utfärdad av&lt;br&gt;företag som avses i andra stycket 7, må utlåningen ske mot lägre ränta&lt;br&gt;än som eljest skulle ha kunnat betingas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om placeringar av fondmedel som gjorts före ikraftträdandet&lt;br&gt;gäller paragrafen i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om upphävande av reglementet (1968:654) för&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att reglementet (1968:654) för Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om understödsföre-&lt;br&gt;ningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2, 3, 5-7, 19, 21, 23, 25-27, 30-33, 35, 37, 40, 41, 44, 45,&lt;br&gt;47-49, 53, 54, 56, 58, 63, 64, 67-72, 74, 75, 78 och 79 §§ ordet&lt;br&gt;&amp;quot;försäkringsinspektionen&amp;quot; i olika böjningsformer skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;Finansinspektionen” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 24 och 73 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels försäk-&lt;br&gt;ringsfonder, dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än&lt;br&gt;försäkringsfond ej medräknad, vara redovisat i följande slag av till-&lt;br&gt;gångar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garanterats av staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. obligationer som utfärdats av&lt;br&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank,&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypo-&lt;br&gt;tekskassa, Svenska bostadskredit-&lt;br&gt;kassan, Svenska skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassan, Skeppsfartens sekundär-&lt;br&gt;lånekassa, Nordiska investerings-&lt;br&gt;banken eller av kreditaktiebolag,&lt;br&gt;eller andra skuldförbindelser som&lt;br&gt;utfärdats av sådan kreditinrättning,&lt;br&gt;dock ej sådana för den allmänna&lt;br&gt;rörelsen avsedda förskrivningar,&lt;br&gt;som medför rätt till betalning först&lt;br&gt;efter utfärdarens övriga fordrings-&lt;br&gt;ägare (förlagsbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. obligationer som utfärdats av&lt;br&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank,&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypo-&lt;br&gt;tekskassa, Svenska bostadskredit-&lt;br&gt;kassan, Svenska skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassan, Skeppsfartens sekundär-&lt;br&gt;lånekassa eller av Nordiska inves-&lt;br&gt;teringsbanken, eller andra skuldför-&lt;br&gt;bindelser som utfärdats av sådan&lt;br&gt;kreditinrättning, dock ej sådana för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedda&lt;br&gt;förskrivningar, som medför rätt till&lt;br&gt;betalning först efter utfärdarens&lt;br&gt;övriga fordringsägare (förlags-&lt;br&gt;bevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. obligationer som utfärdats eller garanterats av bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank eller central föreningsbank eller andra fordringsbevis som&lt;br&gt;utfärdats av sådant bankinstitut eller Riksbanken, dock ej förlagsbevis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garante-&lt;br&gt;rade av kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1976:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 1979:1054&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § 1982:1082&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 1987:1254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § 1980:1180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §-”-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 1973:228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 § 1987:690&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 § 1980:1108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 § 1976:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 § 1982:1082&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 § 1976:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:625.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. obligationer som utfärdats av&lt;br&gt;svenskt näringsföretag och som&lt;br&gt;offentligen utbjudits av bankaktie-&lt;br&gt;bolag, sparbank, föreningsbank,&lt;br&gt;Sveriges investerings bank aktie-&lt;br&gt;bolag eller Nordiska investerings-&lt;br&gt;banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. obligationer som utfärdats av&lt;br&gt;svenskt näringsföretag och som&lt;br&gt;offentligen utbjudits av bankaktie-&lt;br&gt;bolag, sparbank, föreningsbank&lt;br&gt;eller Nordiska investeringsbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av&lt;br&gt;panträtt på grundval av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfästighet inom&lt;br&gt;fyra femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställda taxeringsvärde, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inteckning i tomträtt, till vilken&lt;br&gt;hör byggnad som är avsedd för bo-&lt;br&gt;stads-, kontors- eller affärsända-&lt;br&gt;mål, inom fyra femtedelar eller i&lt;br&gt;annan tomträtt inom två tredjedelar&lt;br&gt;av senast fastställda taxeringsvärde,&lt;br&gt;med den ytterligare begränsning&lt;br&gt;som försäkringsinspektionen kan&lt;br&gt;komma att föreskriva med hänsyn&lt;br&gt;till tomträttsavtalets innehåll eller&lt;br&gt;annan omständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inteckning i tomträtt, till vilken&lt;br&gt;hör byggnad som är avsedd för bo-&lt;br&gt;stads-, kontors- eller affärsända-&lt;br&gt;mål, inom fyra femtedelar eller i&lt;br&gt;annan tomträtt inom två tredjedelar&lt;br&gt;av senast fastställda taxeringsvärde,&lt;br&gt;med den ytterligare begränsning&lt;br&gt;som Finansinspektionen kan kom-&lt;br&gt;ma att föreskriva med hänsyn till&lt;br&gt;tomträttsavtalets innehåll eller&lt;br&gt;annan omständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock att, utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspek-&lt;br&gt;tionen medgett undantag, byggnad skall, för att säkerheten skall få&lt;br&gt;godtas, vara brandförsäkrad i svenskt försäkringsbolag eller i utländskt&lt;br&gt;försäkringsföretag som har rätt att driva försäkringsrörelse här i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. andra svenska eller utländska värdehandlingar utom sådana som&lt;br&gt;skall infrias i främmande valuta, om de till art och säkerhet kan anses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförliga med värdehandlingar som avses i någon av punkterna 1-6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. föreningen tillhörig fastighet eller tomträtt intill de gränser och med&lt;br&gt;de brandförsäkringsvillkor som enligt 6 gäller beträffande inteckning,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. värdet av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grund av&lt;br&gt;försäkringar, som övertagits i återförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förening, som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda&lt;br&gt;i visst eller vissa företag, får även fullgöra i första stycket föreskriven&lt;br&gt;redovisning i sådana av ett eller flera av företagen utfärdade skuldför-&lt;br&gt;bindelser, för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses&lt;br&gt;i samma stycke 1-5 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 ersätts, om försäkringsinspek-&lt;br&gt;tionen har medgett det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyra femtedelar av taxeringsvärdet med sjuttio procent av det uppskat-&lt;br&gt;tade värdet av fastigheten respektive av byggnad eller annan egendom&lt;br&gt;som hör till tomträtten eller, om pantvärde fastställts för egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 ersätts, om Finansinspektionen&lt;br&gt;har medgett det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av&lt;br&gt;bostadsbyggandet, med sjuttiofem procent av pantvärdet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två tredjedelar av taxeringsvärdet med sextio procent av egendomens&lt;br&gt;uppskattade värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppskattat värde avses det värde som understödsföreningen har&lt;br&gt;bestämt på grundval av särskild värdering. Har medgivande enligt tredje&lt;br&gt;stycket lämnats får belopp som dittills har redovisats enligt första stycket&lt;br&gt;6 dock redovisas på samma sätt även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar&lt;br&gt;mot högst en femtedel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra&lt;br&gt;värdehandlingar än som förut sagts, dock ej i aktier eller andelar i&lt;br&gt;aktiefond, och i tillgångar som nämns i första stycket 9 utöver där&lt;br&gt;angiven gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje understödsförening skall&lt;br&gt;årligen betala bidrag för att täcka&lt;br&gt;kostnaderna för försäkringsinspek-&lt;br&gt;tionens organisation och verksam-&lt;br&gt;het enligt de närmare bestämmelser&lt;br&gt;som meddelas av regeringen. Bi-&lt;br&gt;draget skall bestämmas till ett&lt;br&gt;belopp som, räknat på intäkterna&lt;br&gt;under nästföregående räkenskaps-&lt;br&gt;år, svarar mot högst två promille&lt;br&gt;av föreningens hela inkomst av av-&lt;br&gt;gifter och en promille av före-&lt;br&gt;ningens nettokapitalavkastning.&lt;br&gt;Bidraget får dock inte understiga&lt;br&gt;tvä procent av det enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;bestämda basbeloppet som gällde&lt;br&gt;vid utgången av nästföregående&lt;br&gt;räkenskapsår, avrundat till närmast&lt;br&gt;högre femtiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsförening skall med&lt;br&gt;årliga avgifter bekosta Finans-&lt;br&gt;inspektionens verksamhet enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som rege-&lt;br&gt;ringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om obligationer och&lt;br&gt;andra skuldförbindelser som utfärdats av kreditaktiebolag före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande. De äldre föreskrifterna gäller även i fråga om obligationer&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser som efter ikraftträdandet utfärdas av kredit-&lt;br&gt;aktiebolag som driver verksamhet enligt punkt 4 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1992:000) om kreditmarknadsbolag eller av sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1982:1082.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande hade rätt att driva Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för&lt;br&gt;svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1978:403) om beslutande-&lt;br&gt;rätt för svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fäll samt&lt;br&gt;lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1987:403) om beslutanderätt&lt;br&gt;för svenskt kreditaktiebolag i&lt;br&gt;fråga om exportkredit i vissa fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1987:403) om beslutanderätt&lt;br&gt;för kreditmarknadsbolag i fråga&lt;br&gt;om exportkredit i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlämna till&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag, vari staten&lt;br&gt;äger del, att pröva fråga om ex-&lt;br&gt;portkredit för vilken statligt ränte-&lt;br&gt;bidrag eller statligt stöd till kurs-&lt;br&gt;risktäckning för bolagets upplåning&lt;br&gt;utgår eller kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlämna till&lt;br&gt;svenskt kreditaktiebolag, vari staten&lt;br&gt;äger del, att pröva fråga om ex-&lt;br&gt;portkredit för vilken statligt ränte-&lt;br&gt;bidrag eller statligt stöd till kurs-&lt;br&gt;risktäckning för bolagets upplåning&lt;br&gt;utgår eller kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hos kreditaktiebolag&lt;br&gt;som avses i 1 § har tagit befattning&lt;br&gt;med fråga som anges i paragrafen&lt;br&gt;får ej obehörigen yppa vad han&lt;br&gt;därvid erfarit om affärs- eller&lt;br&gt;drift förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hos kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag som avses i 1 § har tagit&lt;br&gt;befattning med fråga som anges i&lt;br&gt;paragrafen får ej obehörigen yppa&lt;br&gt;vad han därvid erfarit om affärs-&lt;br&gt;eller driftförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om svenskt kreditaktiebolag som driver verksamhet enligt&lt;br&gt;punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:000) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag gäller äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § och 19 kap. 15 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:19 Föreslagen lydelse&lt;br&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett belopp motsvarande försäkringstekniska skulder för livförsäkringar&lt;br&gt;skall alltid redovisas i följande slag av tillgångar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garanterats av staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. obligationer, som utfärdats av&lt;br&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank,&lt;br&gt;Konungariket Sveriges hypoteks-&lt;br&gt;kassa, Svenska bostadskredit-&lt;br&gt;kassan, Svenska skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassan, Skeppsfartens sekundär-&lt;br&gt;lånekassa, Nordiska investerings-&lt;br&gt;banken eller av ett kreditaktie-&lt;br&gt;bolag, eller andra av nu angivna&lt;br&gt;kreditinstitut utfärdade skuldför-&lt;br&gt;bindelser, med undantag av sådana&lt;br&gt;för den allmänna rörelsen avsedda&lt;br&gt;förskrivningar som medför rätt till&lt;br&gt;betalning först efter utfärdarens&lt;br&gt;övriga fordringsägare (förlags-&lt;br&gt;bevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;obligationer, utfärdade eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garanterade av ett svenskt bank-&lt;br&gt;aktiebolag, en svensk sparbank eller en central föreningsbank, eller av&lt;br&gt;ett sådant bankinstitut eller av Riksbanken utfärdade andra fordrings-&lt;br&gt;bevis, med undantag av förlagsbevis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garantera-&lt;br&gt;de av en svensk kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. obligationer, som utfärdats av&lt;br&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank,&lt;br&gt;Konungariket Sveriges hypoteks-&lt;br&gt;kassa, Svenska bostadskredit-&lt;br&gt;kassan, Svenska skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassan, Skeppsfartens sekundär-&lt;br&gt;lånekassa eller av Nordiska in-&lt;br&gt;vesteringsbanken, eller andra av nu&lt;br&gt;angivna kreditinstitut utfärdade&lt;br&gt;skuldförbindelser, med undantag av&lt;br&gt;sådana för den allmänna rörelsen&lt;br&gt;avsedda förskrivningar som medför&lt;br&gt;rätt till betalning först efter ut-&lt;br&gt;färdarens övriga fordringsägare&lt;br&gt;(förlagsbevis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av ett svenskt näringsföretag&lt;br&gt;utfärdade obligationer som offent-&lt;br&gt;ligen utbjudits av ett svenskt bank-&lt;br&gt;aktiebolag eller Nordiska investe-&lt;br&gt;ringsbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av ett svenskt näringsföretag&lt;br&gt;utfärdade obligationer som offent-&lt;br&gt;ligen utbjudits av ett svenskt bank-&lt;br&gt;aktiebolag, Sveriges investerings-&lt;br&gt;bank aktiebolag eller Nordiska&lt;br&gt;i nves teri ngsbanken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skuldförbindelser för vilka bolaget äger säkerhet genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panträtt i en jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom 70&lt;br&gt;procent av fastighetens uppskattade värde eller, om pantvärdet har&lt;br&gt;fastställts för fastigheten&lt;br&gt;statsmedel till främjande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt gällande bestämmelser om lån&lt;br&gt;av bostadsbyggandet, inom 75 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panträtt i tomträtt, till vilken hör en byggnad som är avsedd för&lt;br&gt;bostads-, kontors- eller affärsändamål, inom 70 procent av det uppskatta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de värdet av byggnaden eller någon annan egendom som hör till Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;tomträtten eller, om pantvärde har fastställts för egendomen enligt&lt;br&gt;nämnda bestämmelser, inom 75 procent av pantvärdet, allt med den&lt;br&gt;ytterligare begränsning som Finansinspektionen föreskriver med hänsyn&lt;br&gt;till tomträttsavtalets innehåll eller någon annan omständighet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panträtt i en fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell&lt;br&gt;verksamhet, eller i en tomträtt till vilken hör byggnad som helt eller&lt;br&gt;delvis är inrättad för sådan verksamhet, inom 60 procent av det&lt;br&gt;uppskattade värdet av egendomen, såvitt avser tomträtt med den&lt;br&gt;ytterligare begränsning Finansinspektionen föreskriver med hänsyn till&lt;br&gt;tomträttsavtalets innehåll eller någon annan omständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varvid dock en förutsättning för att panträtt i fastigheten eller tomt-&lt;br&gt;rätten skall godkännas - utom i fråga om sådant lån till en svensk&lt;br&gt;kommun för vilket Finansinspektionen har medgett undantag - är att&lt;br&gt;tillhörande byggnader skall vara brandförsäkrade i försäkringsbolag som&lt;br&gt;avses i denna lag eller i utländskt försäkringsföretag med rätt att driva&lt;br&gt;försäkringsrörelse här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art och till&lt;br&gt;den säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med några av de under 1-&lt;br&gt;6 nämnda, varvid dock värdehandlingar, som enligt sin lydelse skall&lt;br&gt;inlösas i främmande valuta, får användas för redovisning endast i den&lt;br&gt;mån de motsvarar försäkringstekniska skulder för egen räkning för&lt;br&gt;försäkringar i samma valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lån mot säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. värdet av återförsäkringsgivamas ansvarighet på grund av de&lt;br&gt;livförsäkringar som har övertagits i form av återförsäkring, i den mån&lt;br&gt;ansvarigheten överstiger värdet av reservdeposition som har ställts av&lt;br&gt;återförsäkringsgivare hos det avgivande bolaget, varvid dock värdet av&lt;br&gt;utländskt försäkringsföretags ansvarighet inte får användas till redovis-&lt;br&gt;ning av försäkringstekniska skulder i större omfattning än vad Finans-&lt;br&gt;inspektionen medger med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. försäkringsbolagets egna fastigheter och tomträtter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. aktier i dotterbolag, som har till ändamål att äga fastigheter eller&lt;br&gt;tomträtter (fastighetsbolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. medel på konto i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsbolag har hållit kvar tillgångar som motsvarar en&lt;br&gt;avgiven livåterförsäkring, får återförsäkringsgivaren använda sin fordran&lt;br&gt;hos det avgivande bolaget för redovisning av försäkringstekniska skulder&lt;br&gt;för den mottagna livåterförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det uppskattade värdet avses det värde som försäkringsbolaget&lt;br&gt;bestämt på grundval av en särskild värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får ett belopp motsvarande högst 20&lt;br&gt;procent av de försäkringstekniska skulderna för egen räkning redovisas&lt;br&gt;i andra tillgångar än som avses i första stycket, dock inte i aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås den del av&lt;br&gt;dessa skulder som överstiger värdet av återförsäkringsgivamas ansvarig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije försäkringsbolag skall årlig-&lt;br&gt;en betala ett bidrag för att täcka&lt;br&gt;kostnaderna för Finansinspek-&lt;br&gt;tionens organisation och verksam-&lt;br&gt;het enligt de närmare bestämmelser&lt;br&gt;som meddelas av regeringen. Detta&lt;br&gt;bidrag skall bestämmas till högst&lt;br&gt;en femtedels procent av bolagets&lt;br&gt;hela inkomst av avgifter för det&lt;br&gt;nästföregående räkenskapsåret för&lt;br&gt;försäkringar som tillhör bolagets&lt;br&gt;rörelse i Sveirge. Bidraget får dock&lt;br&gt;inte understiga fyra procent av det&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring bestämda basbesloppet&lt;br&gt;som gällde vid utgången av näst-&lt;br&gt;föregående räkenskapsår, avrundat&lt;br&gt;till närmast högre femtiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije försäkringsbolag skall med&lt;br&gt;årliga avgifter bekosta Finans-&lt;br&gt;inspektionens verksamhet enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som rege-&lt;br&gt;ringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om obligationer och&lt;br&gt;andra skuldförbindelser som utfärdats av kreditaktiebolag före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande. De äldre föreskrifterna gäller även i fråga om obligationer&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser som efter ikraftträdandet utfärdas av kredit-&lt;br&gt;aktiebolag som driver verksamhet enligt punkt 4 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1992:000) om kreditmarknadsbolag eller av sådana&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande hade rätt att driva&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1991:1767.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i obligationer utfärdade av sta-&lt;br&gt;ten, kommuner eller därmed jäm-&lt;br&gt;förliga samfälligheter, Sveriges&lt;br&gt;allmänna hypoteksbank, Konunga-&lt;br&gt;riket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;br&gt;Svenska bostadskreditkassan,&lt;br&gt;Svenska skeppshypotekskassan&lt;br&gt;eller Skeppsfartens sekundärlåne-&lt;br&gt;kassa eller av kreditaktiebolag som&lt;br&gt;står under tillsyn av finansinspek-&lt;br&gt;tionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i obligationer utfärdade av sta-&lt;br&gt;ten, kommuner eller därmed jäm-&lt;br&gt;förliga samfälligheter, Sveriges&lt;br&gt;allmänna hypoteksbank, Konunga-&lt;br&gt;riket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;br&gt;Svenska bostadskreditkassan,&lt;br&gt;Svenska skeppshypotekskassan&lt;br&gt;eller Skeppsfartens sekundärlåne-&lt;br&gt;kassa eller av kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i obligationer garanterade av staten, kommuner eller därmed jämför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i obligationer och andra för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedda&lt;br&gt;skuldförbindelser som har offent-&lt;br&gt;ligen utbjudits av svenska bank-&lt;br&gt;aktiebolag, värdepappersbolag,&lt;br&gt;Sveriges investeringsbank aktie-&lt;br&gt;bolag eller Nordiska investerings-&lt;br&gt;banken med undantag av konver-&lt;br&gt;tibla skuldebrev, skuldebrev&lt;br&gt;förenade med optionsrätt till ny-&lt;br&gt;teckning och sådana obligationer&lt;br&gt;med längre löptid än ett år, som&lt;br&gt;har utfärdats av bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbanker eller centrala förenings-&lt;br&gt;banker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i obligationer och andra för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedda&lt;br&gt;skuldförbindelser som har offent-&lt;br&gt;ligen utbjudits av svenska bank-&lt;br&gt;aktiebolag, värdepappersbolag eller&lt;br&gt;Nordiska investeringsbanken med&lt;br&gt;undantag av konvertibla skulde-&lt;br&gt;brev, skuldebrev förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning och&lt;br&gt;sådana obligationer med längre&lt;br&gt;löptid än ett år, som har utfärdats&lt;br&gt;av bankaktiebolag, sparbanker eller&lt;br&gt;centrala föreningsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andra skuldförbindelser utfärdade av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter, Riks-&lt;br&gt;banken, bankaktiebolag, sparbanker, centrala föreningsbanker eller andra&lt;br&gt;kreditinrättningar som regeringen godkänner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) bolag, föreningar eller stiftelser som i 2 § första stycket 1 sägs,&lt;br&gt;såvida staten, en kommun eller en därmed jämförlig samfällighet har&lt;br&gt;iklätt sig borgen för förbindelserna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:1857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar utan borgensåtagan- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;den enligt b), till belopp som sammanlagt motsvarar högst fem procent&lt;br&gt;av anskaffningsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvaltar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i skuldförbindelser utfärdade av en annan fondstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i fordringar hos kreditinrättningar i enlighet med bestämmelserna om&lt;br&gt;återlån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i aktier utgivna av PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldför-&lt;br&gt;bindelser som är utställda i utländsk valuta och som har offentligen&lt;br&gt;utbjudits av ett emissionsinstitut, dock med undantag av konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av vaije fondstyrelses innehav av tillgångar&lt;br&gt;som förvärvats enligt första stycket 8 får uppgå till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst tio procent det totala anskaffningsvärdet av de tillgångar&lt;br&gt;som styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om placeringar av medel som gjorts före ikraftträdandet&lt;br&gt;gäller paragrafen i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § insiderlagen (1990:1342) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 4 § får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befattningshavare hos värde- 1. befattningshavare hos någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappersinstitut fullgöra köp- eller som driver värdepappersrörelse&lt;br&gt;säljorder i rörelsen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med stöd av 1 kap. 3 eller 3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse fullgöra köp- eller&lt;br&gt;säljorder i rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp ske av annat än option eller termin då den icke offentliggjorda&lt;br&gt;omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning ske av annat&lt;br&gt;än option eller termin då omständigheten är ägnad att höja kursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter fullgöras som åligger någon på grund av vad som&lt;br&gt;föreskrivits i lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köp ske i fall som avses i 5 § 1 för den juridiska personens räkning&lt;br&gt;av aktier i aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. innehavare av option när optionens löptid går ut köpa eller sälja den&lt;br&gt;underliggande tillgången eller sälja optionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utfärdare av option i samband med lösen sälja eller köpa den&lt;br&gt;underliggande tillgången som optionen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. köpare och säljare av termin vid slutdag fullgöra avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1992:551) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1983:890) om allemanssparande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 15 § lagen (1983:890) om allemanssparande i paragrafens&lt;br&gt;lydelse enligt lagen (1992:551) om ändring i nämnda lag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1992:551) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1983:890) om allemanssparande skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt SFS 1992:551&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolag får till en allemansfond förvärva endast följande slag av&lt;br&gt;värdepapper, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana svenska aktier och av svenskt aktiebolag utfärdade konvertib-&lt;br&gt;la skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning&lt;br&gt;som är noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsplats eller någon annan reglerad marknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana svenska aktier och av svenskt aktiebolag utfärdade konvertib-&lt;br&gt;la skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning&lt;br&gt;som utbjuds till försäljning under sådana förhållanden att sannolika skäl&lt;br&gt;finns för antagande att de inom ett år från förvärvet kommer att noteras&lt;br&gt;vid svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon&lt;br&gt;annan reglerad marknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra svenska aktier samt andra av svenskt aktiebolag utfärdade&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förlagsandelsbevis i svensk ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bevis om rätt att teckna eller erhålla aktier eller andra värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. obligationer och andra skuld-&lt;br&gt;förbindelser, utfärdade av staten&lt;br&gt;och svenska hypoteksinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 1-4,&lt;br&gt;obligationer och andra skuld-&lt;br&gt;förbindelser, utfärdade av staten,&lt;br&gt;svenska hypoteksinstitut och sven-&lt;br&gt;ska kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har värdepapper som förvärvats enligt första stycket 2 ej noterats inom&lt;br&gt;ett år från förvärvet, skall de avyttras så snart det lämpligen kan ske, om&lt;br&gt;de inte vid något tillfälle under ettårsperioden kunnat inrymmas inom&lt;br&gt;tioprocentsgränsen enligt fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får inte till en allemansfond förvärva aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får inte till fonden mot vederlag förvärva värdepapper&lt;br&gt;som avses i första stycket 3 och 4 eller bevis om rätt att teckna eller&lt;br&gt;erhålla sådana värdepapper i sådan omfattning att värdet av värdepappe-&lt;br&gt;ren och bevisen genom förvärvet kommer att överstiga tio procent av&lt;br&gt;fondens värde. Ej heller får ett fondbolag till fonden mot vederlag&lt;br&gt;förvärva värdepapper enligt första stycket 6 i sådan omfattning att värdet&lt;br&gt;av de värdepapper som där avses genom förvärvet kommer att överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjugofem procent av fondens värde. Den sistnämnda begränsningen gäller Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;dock inte förrän ett år efter det att fondbolaget erhållit Finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillstånd att bedriva fondverksamhet. Finansinspektionen kan, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, medge att de procenttal, som anges i detta&lt;br&gt;stycket, överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser första stycket 6, den dag&lt;br&gt;regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om obligationer och&lt;br&gt;andra skuldförbindelser som utfärdats av kreditaktiebolag före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande. De äldra föreskrifterna gäller även i fråga om obligationer&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser som efter ikraftträdandet utfärdas av kredit-&lt;br&gt;aktiebolag som driver verksamhet enligt punkt 4 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1992:000) om kreditmarknadsbolag eller av sådana&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande hade rätt att driva&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 Lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen&lt;br&gt;(1968:576) om Konungariket Sveri-&lt;br&gt;ges stadshypotekskassa och om&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen&lt;br&gt;(1968:576) om Konungariket Sveri-&lt;br&gt;ges stadshypotekskassa och om&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar. Lån-&lt;br&gt;tagares skyldighet att erlägga&lt;br&gt;förvaltnings- och fondbidrag enligt&lt;br&gt;37 § den upphävda lagen kvarstår&lt;br&gt;i fråga om sådana lån som över-&lt;br&gt;låtits till det kreditakliebolag som&lt;br&gt;avses i 3 § lagen (1992:700) om&lt;br&gt;ombildning av stadshypoteksinsti-&lt;br&gt;tutionen, varvid bidraget skall&lt;br&gt;anses bestämt till den procentsats&lt;br&gt;som före ombildningen fastställts&lt;br&gt;av den långivande stadshypoteks-&lt;br&gt;föreningen. 1 fråga om lån där&lt;br&gt;löptiden är indelad i villkorsperio-&lt;br&gt;der gäller skyldigheten fram till&lt;br&gt;den villkorsändringsdag som in-&lt;br&gt;faller närmast efter överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1992/93:89&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om ändrad lagstiftning för banker&lt;br&gt;och andra kreditinstitut med anledning av EES-&lt;br&gt;avtalet, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En promemoria med utkast till lagrådsremiss om EES-anpassad lagstift-&lt;br&gt;ning om banker och kreditmarknadsbolag m.m. utarbetades under våren&lt;br&gt;1992 inom Finansdepartementet. Promemorian har remissbehandlats. Till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende bör fogas en förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;som bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig&lt;br&gt;i lagstiftningsärendet (Finansdepartementet, diarienummer 3566/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till gpjnd för de i promemorian föreslagna reglema om lämplighets-&lt;br&gt;prövning låg, förutom EES-avtalet, en tidigare remissbehandlad&lt;br&gt;departementspromemoria Ds 1991:39 Lämplighetsprövning av ägare i&lt;br&gt;banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av kreditupplysningsutredningens tidigare remissbehandlade&lt;br&gt;betänkande (SOU 1992:22) EES-anpassning av kreditupplysningslagen&lt;br&gt;beaktades i promemorian vid utformningen av regler om rätt för&lt;br&gt;kreditinstitut från EES-länder att etablera sig och driva verksamhet i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag till lag om kreditmarknadsbolag utgick från&lt;br&gt;Kreditmarknadskommitténs tidigare remissbehandlade betänkande (SOU&lt;br&gt;1988:29) Förnyelse av kreditmarknaden. Innehållet i betänkandet har&lt;br&gt;tidigare tagits upp bl.a. i prop. 1989/90:116 om ägande i banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut, m.m. och i prop 1990/91:154 om rörelseregler för&lt;br&gt;bank m.m. I och med de förslag som nu läggs fram anser jag att be-&lt;br&gt;tänkandet är slutbehandlat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 september 1992 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över inom Finansdepartementet upprättade förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1992:560) om ändring i lagen (1992:160)&lt;br&gt;om utländska filialer m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1992:557) om ändring i insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1992:559) om ändring i lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i yttrande den 20 oktober 1992 lämnat förslagen utan&lt;br&gt;erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller, utöver de lagrådsgranskade förslagen,&lt;br&gt;ytterligare några förslag till lagändringar, föranledda av att lagen&lt;br&gt;(1963:76) om kreditaktiebolag nu föreslås upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa redaktionella ändringar har gjorts i de till Lagrådet remitterade&lt;br&gt;lagförslagen. Dessutom har ett tillägg gjorts i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till förslaget till lag om kreditmarknadsbolag. Vissa förändringar i&lt;br&gt;förhållande till det remitterade förslaget har också gjorts i 7 kap. 14 §&lt;br&gt;BRL (se närmare specialmotiveringen till detta lagrum) samt i motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelse (5 kap. 15 §) i lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås i propositionen dels vissa ändringar med anledning&lt;br&gt;av den tidigare beslutade ombildningen av Stadshypotek, dels ändringar&lt;br&gt;i försäkringsrörelselagen (1982:713) och lagen (1972:262) om under-&lt;br&gt;stödsföreningar med anledning av att principerna för avgiftsuttag från de&lt;br&gt;institut som står under Finansinspektionens tillsyn har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 EES-regler om banker och andra kreditinstitut&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Allmänt om EES-regler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan Europeiska gemenskapen (EG), Gemenskapens medlems-&lt;br&gt;stater och EFTA-statema om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) undertecknades den 2 maj 1992. Genom avtalet har Sverige och&lt;br&gt;övriga EFTA-stater åtagit sig att införa regler om etableringsfrihet och&lt;br&gt;om rätt att tillhandahålla tjänster, motsvarande vad som enligt Fördraget&lt;br&gt;om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (Romfördraget)&lt;br&gt;gäller för medlemsstaterna i EG. De grundläggande bestämmelserna om&lt;br&gt;etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster över gränserna finns&lt;br&gt;i artiklarna 31 och 36 i EES-avtalet. Dessa artiklar hänvisar i sin tur till&lt;br&gt;preciserade regler i särskilda bilagor till avtalet. Av dessa hänför sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga IX till området för finansiella tjänster, omfattande bl.a. bankverk- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga IX är i likhet med andra motsvarande bilagor disponerad så att&lt;br&gt;ett antal EG-rättsakter (direktiv, förordningar etc.) räknas upp. Referen-&lt;br&gt;serna till rättsakterna innebär att dessa skall tillämpas inom hela EES-&lt;br&gt;området. I några fall har förteckningen kompletterats med särskilda&lt;br&gt;regler, enligt vilka ett eller flera EFTA-länder ges rätt att avvika från det&lt;br&gt;för EG gällande regelverket. Det kan då vara fråga om temporära&lt;br&gt;lättnader i tillämpningen eller om utsträckt tid för införlivande (&amp;quot;imple-&lt;br&gt;mentation&amp;quot;) i nationell lagstiftning av de relevanta bestämmelserna. I den&lt;br&gt;mån sådana övergångsregler inte gäller för något särskilt land, skall varje&lt;br&gt;EFTA-stat införliva EG-reglema för ikraftträdande den 1 januari 1993&lt;br&gt;eller den senare tidpunkt då EES-avtalet blir gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (prop.&lt;br&gt;1991/92:170 bil. 6) har jag lämnat en översiktlig redogörelse för de&lt;br&gt;principer som ligger till grund för EG:s regelverk på det finansiella&lt;br&gt;tjänsteområdet. I korthet innebär dessa principer att en auktorisation som&lt;br&gt;ett finansiellt företag fått i det medlemsland där företaget hör hemma&lt;br&gt;skall ha giltighet i hela EG-området. Företaget skall med stöd av denna&lt;br&gt;enda auktorisation (&amp;quot;single licence&amp;quot;) obehindrat kunna erbjuda tjänster till&lt;br&gt;mottagare i andra medlemsländer (&amp;quot;cross border trade&amp;quot;), utan att det där&lt;br&gt;ställs krav på etablering eller särskilt tillstånd. Hemlandsauktorisationen&lt;br&gt;skall också ge rätt till fri filialetablering i andra medlemsländer.&lt;br&gt;Verksamheten skall, var den än bedrivs inom Gemenskapen, i princip stå&lt;br&gt;under hemlandstillsyn (&amp;quot;home country control&amp;quot;), dvs. hemlandets&lt;br&gt;myndigheter skall ha huvudansvaret för övervakning även av filialer&lt;br&gt;etablerade i andra medlemsländer. En ordning med en enda auktorisation&lt;br&gt;och hemlandstillsyn förutsätter i princip att varje medlemsland godtar&lt;br&gt;övriga medlemsländers regler för finansiell rörelse och offentlig tillsyn&lt;br&gt;som tillräckliga för att tillgodose det egna landets anspråk på sundhet i&lt;br&gt;rörelsen (&amp;quot;mutual recognition&amp;quot;). Därför har i direktivform lagts fast&lt;br&gt;minimiregler syftande till harmonisering (&amp;quot;approximation&amp;quot;) av grundläg-&lt;br&gt;gande regler för verksamheten i olika typer av finansiella företag. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. i fråga om kapitaltäckning och redovisningsrutiner. För att de&lt;br&gt;integrerade finansiella marknaderna skall kunna fungera stömingsfritt har&lt;br&gt;också antagits regler om.rutiner för administrativt samarbete mellan&lt;br&gt;medlemsländernas tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De EG-direktiv som innehåller regler för verksamhet i banker gäller&lt;br&gt;även för andra typer av kreditinstitut. En gemensam definition av&lt;br&gt;&amp;quot;kreditinstitut&amp;quot; finns i artikel 1 i Rådets direktiv av den 12 december&lt;br&gt;1977 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta&lt;br&gt;och driva verksamhet i kreditinstitut (77/780/EEG). I direktivet, vanligen&lt;br&gt;- något oegentligt - benämnt första banksamordningsdirektivet, avses&lt;br&gt;med kreditinstitut ett företag vars verksamhet består i att från allmän-&lt;br&gt;heten ta emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel och att&lt;br&gt;bevilja kredit för egen räkning. I ingressen till direktivet förtydligas att&lt;br&gt;definitionen omfattar företag som tar emot medel från allmänheten,&lt;br&gt;&amp;quot;antingen genom insättningar eller i annan form, såsom fortlöpande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgivning av obligationer eller andra jämförbara värdepapper&amp;quot;. Däri-&lt;br&gt;genom står det klart att definitionen träffar både banker och sådana&lt;br&gt;institut som svenska kreditaktiebolag och finansbolag, vilka finansierar&lt;br&gt;sig på allmänna marknaden. Från direktivets tillämpningsområde har&lt;br&gt;undantagits dels centralbanker och postgiroinstitut, dels vissa namngivna&lt;br&gt;kreditinstitut i olika medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgränsning av begreppet kreditinstitut som gjorts i EG:s&lt;br&gt;regelverk medför att lagstiftningsåtgärder som vidtas i Sverige i princip&lt;br&gt;måste göras enhetliga för banker och den kategori av företag som i dag&lt;br&gt;verkar under beteckningarna kreditaktiebolag, finansbolag och hypoteks-&lt;br&gt;institutioner. Detta har tidigare kommit till uttryck, exempelvis då&lt;br&gt;likformiga kapi tal täckningsregler, anpassade till EG:s direktiv&lt;br&gt;89/299/EEG och 89/647/EEG, infördes år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överhuvudtaget är den svenska lagstiftningen för banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut redan i väsentliga delar harmoniserad med EG:s regler. Det&lt;br&gt;som återstår att införliva av rättsakter som omfattas av EES-avtalet rör&lt;br&gt;i huvudsak systemet med en enda auktorisation och hemlandstillsyn.&lt;br&gt;Reglerna kommer till uttryck i denna lagrådsremiss, dels i förslaget till&lt;br&gt;ändring i bankrörelselagen (1987:617, BRL), dels i förslaget till en ny&lt;br&gt;lag om kreditmarknadsbolag, tänkt att reglera verksamheten i samtliga&lt;br&gt;kreditinstitut utanför banksfären. De centrala EES-regler som nu är&lt;br&gt;aktuella för införlivande återfinns i första banksamordningsdirektivet och&lt;br&gt;i Rådets direktiv av den 15 december 1989 om samordning av lagar och&lt;br&gt;andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinsti-&lt;br&gt;tut (&amp;quot;andra banksamordningsdirektivet&amp;quot;, 89/646/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt tar jag upp de lagstiftningsåtgärder som direkt baseras&lt;br&gt;på direktivregler och som har relevans för både bankrörelselagen och&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag. Jag har strävat efter att så långt möjligt&lt;br&gt;åstadkomma parallella lydelser av lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda banksamordningsdirektiven 77/780/EEG och 89/646/EEG bör&lt;br&gt;i svensk översättning fogas till denna lagrådsremiss som bilaga 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Obligatorisk auktorisation av kreditinstitut, minsta Prop- 1992/93:89&lt;br&gt;startkapital, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Krav på auktorisation införs för alla svenska före-&lt;br&gt;tagstyper som faller under EG:s definition av kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttrycklig regel införs i lag om att auktorisation inte får&lt;br&gt;vägras på den grunden att marknaden bedöms sakna behov av&lt;br&gt;ytterligare kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel gäller att auktorisation får beviljas en bank&lt;br&gt;eller annat kreditinstitut endast om aktiekapitalet eller mot-&lt;br&gt;svarande grundkapital tillsammans med övrigt bundet eget kapital&lt;br&gt;uppgår till ett belopp motsvarande fem miljoner ecu vid verksam-&lt;br&gt;hetens igångsättande. För sparbanker behöver dock sådant start-&lt;br&gt;kapital inte uppgå till mer än motsvarande en miljon ecu. Även&lt;br&gt;för kreditmarknadsbolag vars nettotillgångar inte överstiger 100&lt;br&gt;milj. kr. kan startkapitalet bestämmas till lägre belopp, dock minst&lt;br&gt;motsvarande en miljon ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen i en bank eller annat kreditinstitut får inte under-&lt;br&gt;stiga den lägsta nivå för startkapital som krävs för auktorisation.&lt;br&gt;Banker och andra kreditinstitut som verkar vid lagens ikraftträdan-&lt;br&gt;de får dock, enligt övergångsbestämmelser, fortsätta sin rörelse&lt;br&gt;med lägre kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för återkallelse av en auktorisation preciseras i&lt;br&gt;enlighet med EES-regler. Nuvarande bestämmelser om förverkan-&lt;br&gt;de av bankoktroj ersätts av enhetliga återkallelseregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian innehåller inga förslag till&lt;br&gt;uttryckliga regler om förbud mot behovsprövning och om krav på&lt;br&gt;kapitalbas i nivå med obligatoriskt startkapital. Startkapitalet skall utgöras&lt;br&gt;av aktiekapital eller motsvarande grundkapital och skall för samtliga&lt;br&gt;banker uppgå till minst ett belopp motsvarande tem miljoner ecu. I övrigt&lt;br&gt;överensstämmer promemorians förslag med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar över lag förslaget om&lt;br&gt;obligatorisk auktorisation av kreditinstitut utan erinran. Konkurrensverket&lt;br&gt;anser det önskvärt att kriterierna för auktorisation preciseras i lagtexten;&lt;br&gt;åtminstone bör det tas in en bestämmelse om att sundhetsprövningen inte&lt;br&gt;får göras beroende av marknadens ekonomiska behov. Finansinspektionen&lt;br&gt;och Sparbankernas Bank pekar på behovet av en föreskrift om att kapital-&lt;br&gt;basen inte får understiga nivån för det föreskrivna startkapitalet.&lt;br&gt;Finansinspektionen anser dock, i likhet med Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;att det för i vart fall små banker behövs en övergångsregel enligt vilken&lt;br&gt;dessa banker kan få verka med en lägre kapitalbas. En sådan övergångs-&lt;br&gt;regel begärs också av Sparbankernas Bank, som vidare anser att det för&lt;br&gt;sparbankernas del inte bör ställas generellt krav på högre startkapital än&lt;br&gt;motsvarande en miljon ecu. Kammarrätten i Göteborg och Finans-&lt;br&gt;bolagens förening anser att startkapitalet bör relateras till bundet eget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital, däri inräknat reservfond. Kammarrätten i Göteborg ställer frågan Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;om det inte finns behov av undantagsbestämmelser för det fell ett kredit-&lt;br&gt;instituts kapital uttryckt i svenska kronor har nedgått under vissa värden&lt;br&gt;till följd av valutakursförändringar i förhållande till ecun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Enligt artikel 3 i första banksamordningsdirektivet skall&lt;br&gt;det krävas obligatorisk auktorisation av ett kreditinstitut, innan det får&lt;br&gt;påbörja verksamhet. I artikeln anges vilka minimikrav som skall vara&lt;br&gt;uppfyllda för att en auktorisation skall kunna beviljas. Det sökande&lt;br&gt;kreditinstitutet skall ha en kapitalbas (&amp;quot;own funds”) av viss minsta&lt;br&gt;storlek. Verksamheten skall effektivt ledas av minst två personer, vilkas&lt;br&gt;lämplighet skall prövas. En auktorisation skall inte få vägras på den&lt;br&gt;grunden att marknaden saknar behov av ytterligare institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra banksamordningsdirektivet har kriterierna för auktorisation&lt;br&gt;ytterligare preciserats. Enligt en huvudregel i artikel 4 får auktorisation&lt;br&gt;inte beviljas om startkapitalet (&amp;quot;initial Capital&amp;quot;) är mindre än fem&lt;br&gt;miljoner ecu. Medlemsstaterna skall dock ha möjlighet att sätta kravet&lt;br&gt;lägre för vissa kategorier av kreditinstitut. Startkapitalet får dock aldrig&lt;br&gt;vara mindre än motsvarande en miljon ecu. I direktivets artikel 5 före-&lt;br&gt;skrivs att auktorisation inte får beviljas förrän prövningsmyndigheten&lt;br&gt;fått uppgifter om vilka personer, fysiska eller juridiska, som äger s.k.&lt;br&gt;kvalificerade innehav (&amp;quot;qualifying holdings&amp;quot;) i kreditinstitutet. Ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav definieras i direktivets artikel 1 p. 10 som ett direkt&lt;br&gt;eller indirekt ägande vilket representerar 10 % eller mer av kapitalet eller&lt;br&gt;av samtliga röster eller som annars möjliggör ett väsentligt inflytande&lt;br&gt;över ledningen av företaget. Prövningsmyndigheten skall, enligt artikel&lt;br&gt;5, vägra auktorisation om den bedömer att lämpligheten inte är tillfreds-&lt;br&gt;ställande hos någon som har ett kvalificerat innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då det är fråga om auktorisation av ett kreditinstitut som är&lt;br&gt;dotterföretag, antingen till ett kreditinstitut auktoriserat i ett annat EES-&lt;br&gt;land, eller till moderföretaget till ett sådant EES-institut, skall enligt&lt;br&gt;artikel 7 i andra banksamordningsdirektivet prövningsmyndigheten obliga-&lt;br&gt;toriskt samråda med behöriga myndigheter i det andra berörda landet.&lt;br&gt;Sådant samråd skall också ske när auktorisation har sökts för ett kredit-&lt;br&gt;institut som står under ägarkontroll (&amp;quot;control&amp;quot;) av samma fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer som kontrollerar ett kreditinstitut auktoriserat i ett&lt;br&gt;annat EES-land. Med ägarkontroll menas då en relation som motsvarar&lt;br&gt;förhållandet mellan moder- och dotterföretag i en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första banksamordningsdirektivets artikel 8 anges förutsättningarna för&lt;br&gt;återkallelse av en auktorisation. Återkallelse får ske om kreditinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte utnyttjat auktorisationen inom tolv månader, eller uttryckligen&lt;br&gt;avstått från auktorisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte har bedrivit någon verksamhet under minst sex månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har utverkat auktorisationen på grundval av oriktiga uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte längre uppfyller villkor som uppställts för auktorisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte längre har tillräcklig kapitalbas eller inte längre kan förväntas&lt;br&gt;komma att fullgöra sina skyldigheter gentemot dem som har&lt;br&gt;fordringar på institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omfattas av något annat fall då återkallelse får ske enligt nationell Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 10 i andra banksamordningsdirektivet gäller som&lt;br&gt;huvudregel att ett kreditinstituts kapitalbas inte får understiga beloppet&lt;br&gt;för det startkapital som enligt artikel 4 krävts vid tidpunkten för aukto-&lt;br&gt;risation av institutet. Enligt övergångsbestämmelser, som modifierats&lt;br&gt;genom EES-avtalet, får Sverige och övriga EFTA-länder tillåta de kredit-&lt;br&gt;institut som verkar vid avtalets ikraftträdande, och vars kapitalbas inte&lt;br&gt;uppnår miniminivån för startkapital, att ändå fortsätta verksamheten. I&lt;br&gt;sådant fall får kapitalbasen inte tillåtas understiga den högsta belopps-&lt;br&gt;nivå som uppnåtts efter dagen för EES-avtalets undertecknande, dvs. den&lt;br&gt;2 maj 1992. Om ett kreditinstituts kapitalbas understigit den lägsta nivå&lt;br&gt;som är tillåten - enligt huvudregeln eller enligt föreskrifter som med-&lt;br&gt;delats med stöd av övergångsregeln - får behöriga myndigheter i stället&lt;br&gt;för att återkalla auktorisationen medge institutet att vidta rättelse inom&lt;br&gt;viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den svenska lagstiftningen som reglerar&lt;br&gt;bankers och andra kreditinstituts verksamheter bygger i princip på att&lt;br&gt;verksamheterna utförs på basis av etablering i någon form vilken är&lt;br&gt;underkastad tillståndskrav. Detta innebär dock inte att utomlands loka-&lt;br&gt;liserade aktörer skulle vara ovillkorligen förhindrade att sälja tjänster&lt;br&gt;direkt till Sverige. Sådana aktiviteter bör inte möta några hinder från&lt;br&gt;myndigheternas sida så länge lagstiftningens grundläggande skyddsintres-&lt;br&gt;sen och tillsynskrav kan anses uppfyllda. Denna tolkning av rättslaget är&lt;br&gt;förenlig med de liberaliseringsåtaganden ifråga om bank- och andra&lt;br&gt;finansiella tjänster som Sverige gjort i förhållande till OECD. I dessa&lt;br&gt;åtaganden ingår också att inte behandla OECD-länder utanför EES-&lt;br&gt;området sämre än EES-ländema när det gäller möjligheten att från ut-&lt;br&gt;landet sälja tjänster direkt i Sverige. Skydds- och tillsynsintressena&lt;br&gt;fordrar dock en speciell uppmärksamhet när det gäller tjänsteproducenter&lt;br&gt;utanför EES-området och dess institutionaliserade samarbetsarrangemang.&lt;br&gt;Särbehandling på denna grund är legitim.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 2 § bankrörelselagen (1987:617, BRL) följer att alla i&lt;br&gt;Sverige bildade banker, inklusive dotterföretag till utländska bankföretag,&lt;br&gt;skall ha regeringens tillstånd i form av s.k. oktroj. Sedan den 1 augusti&lt;br&gt;1990 är det möjligt för utländska banker att etablera sig i Sverige genom&lt;br&gt;filial. För sådan filialverksamhet krävs också, enligt 1 kap. 4 § 1 BRL,&lt;br&gt;regeringens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller andra här etablerade kreditinstitut än banker är den svenska&lt;br&gt;lagstiftningens krav på auktorisation inte heltäckande. Som nämnts&lt;br&gt;kommer de nuvarande kreditaktiebolagen att träffas av EG-definitionen&lt;br&gt;av kreditinstitut. Detsamma gäller finansbolagen, i vart fäll de finans-&lt;br&gt;bolag som utnyttjar den möjlighet till obligationsupplåning som år 1991&lt;br&gt;infördes i 10 a § lagen (1988:606) om finansbolag. Lagen (1963:76) om&lt;br&gt;kreditaktiebolag ställer inte upp något formellt krav på auktorisation, och&lt;br&gt;finansbolagslagens tillämpningsområde har avgränsats så att vissa företag,&lt;br&gt;som är att hänföra till kreditinstitut i EG:s mening, fäller utanför lagens&lt;br&gt;krav på auktorisation. Jag kommer längre fram att redovisa ett förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en helt ny lag om kreditmarknadsbolag, avsedd att ersätta de nuvarande Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;lagarna om kreditaktiebolag resp, finansbolag (avsnitt 4). Lagförslaget&lt;br&gt;innehåller bl.a. bestämmelser om obligatorisk auktorisation av sådana&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller filialer till utländska kreditinstitut finns i dag bestämmelser&lt;br&gt;om svensk tillståndsprövning. Till följd av EES-bestämmelsema om&lt;br&gt;etableringsfrihet med stöd av hemlandsauktorisation kan dessa auktorisa-&lt;br&gt;tionsregler inte upprätthållas i fråga om etablering i Sverige av filialer till&lt;br&gt;kreditinstitut från andra EES-länder. Jag återkommer till denna fråga&lt;br&gt;(avsnitt 2.4). När det däremot gäller filialer till kreditinstitut hemma-&lt;br&gt;hörande i tredje land, utanför EES, ger EES-bestämmelsema inte anled-&lt;br&gt;ning att ändra de nuvarande reglerna om särskild svensk auktorisation.&lt;br&gt;Dessa regler bör därför bibehållas i princip oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska auktorisationsprövningen tillgodoser i huvudsak de&lt;br&gt;minimikrav som ställts upp i första och andra banksamordningsdirek-&lt;br&gt;tiven. Väsentligt är att möjligheten till behovsprövning avskaffades år&lt;br&gt;1990, då förutsättningarna för auktorisation av banker och filialer till&lt;br&gt;utländska bankföretag formulerades i termer av ett generellt sundhets-&lt;br&gt;krav. Som exempel kan tas bestämmelsen i 2 kap. 3 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618, BAL), där det nu anges att regeringen skall bevilja&lt;br&gt;oktroj &amp;quot;om den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven&lt;br&gt;på en sund bankverksamhet&amp;quot;. I propositionen kommenterade föredragan-&lt;br&gt;de statsrådet innebörden av sundhetskriteriet. Det betonades att oktroj-&lt;br&gt;prövningen i fortsättningen skulle få en renodlat kvalitativ inriktning:&lt;br&gt;&amp;quot;Med stöd av sundhetskriteriet i bankrörelselagen skall bl.a. bankens&lt;br&gt;organisation, verksamhet enligt bolagsordningen, inre kontroll- och&lt;br&gt;säkerhetsuppbyggnad prövas. Aktiekapitalet skall uppgå till ett belopp&lt;br&gt;som är väl avvägt i förhållande till den planerade verksamheten. Vidare&lt;br&gt;skall bankens verkställande ledning och större ägare bedömas uppfylla de&lt;br&gt;kunskapsmässiga krav och vara så omdömesgilla i sitt handlande som&lt;br&gt;erfordras för att de skall kunna på ett långsiktigt och stabilt sätt driva&lt;br&gt;en sund bankverksamhet&amp;quot; (prop. 1989/90:116 s. 60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan diskuteras om auktorisationskriteriema inte borde komma till&lt;br&gt;uttryck i lagtext på annat sätt än genom ett allmänt krav på sundhet i&lt;br&gt;rörelsen. Man kunde tänka sig en föreskrift, som säkerställer att aukto-&lt;br&gt;risation ges när EES-kraven på startkapital och på lämplighetsprövning&lt;br&gt;av företagsledning och större ägare är uppfyllda samt när, därutöver,&lt;br&gt;verksamheten kan antas komma att bedrivas så att den tillgodoser de&lt;br&gt;särskilda intressen som motiverar lagstiftning och tillsyn, i första hand&lt;br&gt;insättarskydd, allmänt konsumentskydd, kapitalförsörjning och stabilitet&lt;br&gt;i betalningssystemet. Jag är emellertid inte beredd att nu föreslå mer&lt;br&gt;ingripande ändringar i auktorisationsbestämmelsema än som direkt föran-&lt;br&gt;leds av EES-reglema. Dessa gör det nödvändigt att beloppsprecisera&lt;br&gt;startkapitalet för de olika kategorierna av kreditinstitut, något som&lt;br&gt;lämpligen kan ske i de lagar som reglerar verksamheten i bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbanker, föreningsbanker och kreditmarknadsbolag. För att undvika&lt;br&gt;missförstånd om innebörden i sundhetskriteriema kan det också vara&lt;br&gt;lämpigt att i lagtexten uttryckligen ange att behovsprövning inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillåten. En regel om att prövningsmyndigheten alltid skall ha tillgång till Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;uppgifter om kvalificerade innehav behöver enligt min mening tills vidare&lt;br&gt;inte tas in i lag, utan kan fogas till förordningsföreskrifter som anger vad&lt;br&gt;en auktorisationsansökan skall innehålla. I fråga om EES-regler som&lt;br&gt;gäller obligatorisk ägarprövning i andra fäll återkommer jag i följande&lt;br&gt;avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra banksamordningsdirektivets regler om minsta startkapital reser&lt;br&gt;som nämnts krav på en beloppsbestämning i lag av det egna kapitalet i&lt;br&gt;svenska kreditinstitut. Vad gäller innebörden av begreppet startkapital&lt;br&gt;innehåller artikel 1.11 i andra banksamordningsdirektivet en hänvisning&lt;br&gt;till artikel 2.1.1 och 2.1.2 i direktivet 89/299/EEG om kapitalbasen i&lt;br&gt;kreditinstitut. I dessa bestämmelser anges, i allmänna termer och med&lt;br&gt;vidare hänvisning till artiklarna 22 och 23 i direktivet 86/635/EEG om&lt;br&gt;årsbokslut m.m. för banker och andra finansiella institut, vad som nor-&lt;br&gt;malt får hänföras till primärt kapital i kapitalbasen. Hit hör dels vad som&lt;br&gt;enligt nationell lag skall räknas som inbetalt eget kapital, dels vissa&lt;br&gt;reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller införande av regler om obligatoriskt minsta startkapital i&lt;br&gt;svenska banker och andra kreditinstitut har i departementspromemorian&lt;br&gt;uttalats att det, eftersom fråga är om det kapital som skall finnas när&lt;br&gt;verksamheten påbörjas, vore naturligt att utgå från grundkomponenterna&lt;br&gt;i vad som skall utgöra bundet eget kapital, dvs, aktiekapital i bankaktie-&lt;br&gt;bolag och kreditmarknadsbolag, grundfond i sparbanker och medlems-&lt;br&gt;insatser i föreningsbanker. Kammarrätten i Göteborg har anmärkt att i&lt;br&gt;vart fall reservfond i allmänhet torde tillskapas redan när ett bolag bildas.&lt;br&gt;Kammarrätten har därför inte kunnat finna någon anledning varför&lt;br&gt;reservfond inte skall tillmätas samma värde som aktiekapital. Liknande&lt;br&gt;synpunkter har framförts av Finansbolagens förening. Enligt föreningen&lt;br&gt;bör det under alla förhållanden räcka med att ett enskilt kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag uppfyller kraven på fem miljoner resp, en miljon ecu på sådant sätt&lt;br&gt;att därmed avses aktiekapital inklusive övrigt bundet kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med de nu nämnda remissinstanserna anser jag det rimligt att&lt;br&gt;knyta kravet på startkapital till vad som enligt 4 kap. 7 § BRL resp. 11&lt;br&gt;kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall utgöra bundet eget kapital.&lt;br&gt;Utgångspunkten för lagstiftning bör vara att normalkravet på startkapital&lt;br&gt;om minst fem miljoner ecu skall gälla för alla banker och kreditinstitut&lt;br&gt;som är verksamma på den svenska marknaden. Med hänsyn till de större&lt;br&gt;bankernas roll och marknadsstruktur bör det inte komma i fråga att för&lt;br&gt;något bankaktiebolag ta i anspråk möjligheterna till lägre startkapital än&lt;br&gt;motsvarande fem miljoner ecu (ca 37,5 milj. kr.). Lättnader bör däremot&lt;br&gt;kunna medges för vissa andra företagskategorier. Sparbankernas Bank&lt;br&gt;har erinrat om att så många som 60 sparbanker vid mitten av år 1992&lt;br&gt;hade en kapitalbas understigande 37,5 milj. kr. och att kapitalbasen för&lt;br&gt;23 av dessa sparbanker understiger 7,5 milj. kr. Den nyligen genomförda&lt;br&gt;omstruktureringen inom sparbankssfären har resulterat i att de tidigare&lt;br&gt;största sparbankerna inte längre verkar under den särskilda associations-&lt;br&gt;form som sparbankslagen tillhandahåller utan i stället har inlemmats i en&lt;br&gt;ny bankaktiebolagskoncem, Sparbanken Sverige. De kvarvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparbankerna, totalt ca 90 st, varierar i storlek men utmärkande för dem&lt;br&gt;är att var och en har sitt geografiskt avgränsade verksamhetsområde inom&lt;br&gt;Sverige. Mot den bakgrunden, och då det inte finns tungt vägande skäl&lt;br&gt;för att hindra tillkomsten av nya regionala banker inom en väl fungerande&lt;br&gt;sparbanksstruktur, anser jag att minsta startkapital vid auktorisation av&lt;br&gt;en sparbank bör kunna generellt bestämmas till motsvarande en miljon&lt;br&gt;ecu. Jag vill dock framhålla att detta auktorisationsvillkor har karaktär av&lt;br&gt;minimiregel. Vid oktrojprövningen skall alltså liksom hittills beaktas att&lt;br&gt;sparbankens grundfond är väl avvägd i förhållande till omfattningen och&lt;br&gt;beskaffenheten av den planerade rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de nya kreditmarknadsbolagen kan det i vissa fäll finnas&lt;br&gt;anledning att vid tillståndsprövningen godta lägre startkapital än&lt;br&gt;motsvarande fem miljoner ecu. Jag går i avsnitt 4 närmare in på vilka&lt;br&gt;kriterier som skulle kunna föranleda undantag från normalkravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med andra banksamordningsdirektivet bör en regel&lt;br&gt;införas om att kapitalbasen hos banker och andra kreditinstitut inte får&lt;br&gt;tillåtas understiga den beloppsnivå för startkapital som generellt krävts&lt;br&gt;för auktorisation av institutet, dvs. motsvarande fem miljoner resp, en&lt;br&gt;miljon ecu. En ovillkorlig regel av sådant innehåll medför uppenbarligen&lt;br&gt;svårigheter för de minsta sparbankerna och vissa av de företag som faller&lt;br&gt;under lagen om kreditmarknadsbolag. EES-avtalet medger dock&lt;br&gt;avvikelser i fråga om kreditinstitut som är verksamma vid tiden för&lt;br&gt;avtalets ikraftträdande. Sådana institut kan som nämnts tillåtas fortsätta&lt;br&gt;sin verksamhet med lägre kapitalbas, vilken dock inte annat än temporärt&lt;br&gt;får understiga den högsta nivå som kapitalbasen uppnått i tiden efter den&lt;br&gt;2 maj 1992, dvs. den dag då EES-avtalet undertecknades. De författ-&lt;br&gt;ningsförslag som jag nu lämnar innehåller sådana övergångsbestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg har väckt frågan om det inte i föreslagen lag&lt;br&gt;borde finnas undantagsbestämmelser av innebörd att, om kapitalet&lt;br&gt;uttryckt i ecu har minskat till följd av valutakursförändringar, detta inte&lt;br&gt;automatiskt skall medföra konsekvenser som följer av att institutets&lt;br&gt;kapital uttryckt i svenska kronor har nedgått under vissa värden.&lt;br&gt;Kopplingen till ecun bör enligt kammarrätten göras vid auktorisation av&lt;br&gt;en bank eller kreditmarknadsbolag. Kammarrättens uppfattning svarar&lt;br&gt;mot ordalydelsen i aktikel 10.1 i andra banksamordningsdirektivet. Jag&lt;br&gt;anser därför att lagtexten bör utformas så att den minsta nivå för&lt;br&gt;kapitalbas som skall upprätthållas hänför sig till det belopp i svenska&lt;br&gt;kronor som vid tidpunkten för auktorisationsbeslutet motsvarade fem&lt;br&gt;miljoner resp, en miljon ecu. För de banker och andra kreditinstitut som&lt;br&gt;har beviljats auktorisation enligt äldre lag, bör referensnivån motsvara&lt;br&gt;den växelkurs som gäller då de nya bestämmelserna träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska reglerna om återkallelse av bankoktrojer och av auktorisa-&lt;br&gt;tioner för övriga kreditinstitut bör enligt min mening ges en sådan&lt;br&gt;utformning att de speglar motsvarande bestämmelser i första banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Prövning av större ägares lämplighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Finansinspektionens tillstånd krävs för forvärv av&lt;br&gt;s.k. kvalificerade innehav av bankaktier, som motsvarar 10 %&lt;br&gt;eller mer av aktiekapitalet eller av samtliga röster eller som&lt;br&gt;armars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av&lt;br&gt;företaget. Tillstånd krävs även beträffande förvärv, som innebär&lt;br&gt;att den som redan har ett kvalificerat innehav ökar detta så att det&lt;br&gt;når upp till eller överskrider 20, 33 eller 50 %, eller som innebär&lt;br&gt;att banken får ställning av dotterföretag. Inspektionen kan mot-&lt;br&gt;sätta sig förvärvet, om lämpligheten hos förvärvaren inte bedöms&lt;br&gt;som tillfredsställande med hänsyn till behovet av en sund och&lt;br&gt;ansvarsfull ledning av banken. På samma grund kan inspektionen&lt;br&gt;ingripa mot den som har ett kvalificerat innehav i en bank, bl.a.&lt;br&gt;genom förbud att utöva rösträtt och, i sista hand, föreläggande att&lt;br&gt;avyttra aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall ske till Finansinspektionen av avyttringar av dels&lt;br&gt;kvalificerade innehav, dels innehav som medför att innehavet går&lt;br&gt;ned under någon av de nämnda nivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget i promemorian med utkast till&lt;br&gt;lagrådsremiss överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i huvudsak positiva till promemorians förslag.&lt;br&gt;Riksbanken framhåller vikten av att tillämpningen av reglerna tar sikte&lt;br&gt;endast på situationer där grava missförhållanden kan befaras. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen anser det inte befogat att i fråga om avyttringar&lt;br&gt;föreskriva anmälningsskyldighet före själva avyttringen. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen anser att det bör ställas samma kvalitativa krav på en aktieägare&lt;br&gt;oavsett vid vilket tillfälle lämplighetsprövningen sker, och att det därför&lt;br&gt;bör finnas ett utrymme för inspektionen att ingripa mot en ägare redan&lt;br&gt;innan denne taktiskt har utövat sitt inflytande till men för en sund&lt;br&gt;utveckling. Riksskatteverket förordar en uttrycklig föreskrift enligt vilken&lt;br&gt;Finansinspektionen i ett ärende om förvärvstillstånd får rätt att begära&lt;br&gt;upplysningar från andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tidigare remissbehandling av departementspromemorian Lämplig-&lt;br&gt;hetesprövning av ägare i banker (Ds 1991:39) har flera remissinstanser&lt;br&gt;ansett att kriterierna för när ingripanden skall få ske bör preciseras, så&lt;br&gt;att utrymmet för godtycke minskas. Flera instanser har också framhållit&lt;br&gt;vikten av att inspektionens beslut fattas med stor skyndsamhet för att&lt;br&gt;ägarfrågan inte skall hållas svävande under längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Som nämnts i föregående avsnitt föreskrivs i artikel 5 i&lt;br&gt;andra banksamordningsdirektivet att auktorisation för ett kreditinstitut inte&lt;br&gt;får beviljas förrän prövningsmyndigheten fått information om vilka ägare,&lt;br&gt;fysiska eller juridiska personer, som har kvalificerade innehav i institutet.&lt;br&gt;Storleken av sådana kvalificerade innehav skall också uppges. Myndig-&lt;br&gt;heten skall vägra auktorisation om den, med hänsyn till behovet av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sund och ansvarsfull ledning (&amp;quot;taking into account the need to ensure the Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;sound and prudent management&amp;quot;) av institutet, bedömer att lämpligheten&lt;br&gt;hos sådana ägare inte är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett&lt;br&gt;företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller av&lt;br&gt;samtliga röster eller som möjliggör ett väsentligt inflytande över led-&lt;br&gt;ningen av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 11.1 i andra banksamordningsdirektivet skall det&lt;br&gt;föreskrivas en skyldighet för vaije fysisk eller juridisk person, som avser&lt;br&gt;att förvärva ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut, att underrätta&lt;br&gt;behöriga myndigheter om storleken av det tilltänkta innehavet. En sådan&lt;br&gt;underrättelse skall lämnas även av den som avser att öka ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav så att hans andel av kapitalet eller röstema kommer att nå upp&lt;br&gt;till eller överskrida 20, 33 eller 50 % eller så att kreditinstitutet kommer&lt;br&gt;att få ställning av dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren av ett kvalificerat innehav är ett kreditinstitut som är&lt;br&gt;auktoriserat i en annan medlemsstat, skall, enligt artikel 11.2, den&lt;br&gt;myndighet som tar emot anmälan samråda med myndigheten i den andra&lt;br&gt;medlemsstaten, när det kreditinstitut som förvärvet gäller därigenom får&lt;br&gt;ställning av dotterföretag. Under samma förutsättning skall myndighets-&lt;br&gt;samråd äga rum när förvärvaren är moderföretag till ett kreditinstitut som&lt;br&gt;är auktoriserat i en annan medlemsstat (jfr. artikel 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en myndighet fått en anmälan skall den enligt artikel 11.1 andra&lt;br&gt;stycket ha rätt att inom en tid av tre månader motsätta sig förvärvet.&lt;br&gt;Detta får ske om förvärvaren bedöms olämplig. Endast i det fall&lt;br&gt;obligatoriskt myndighetssamråd skall ske får tremånadersfristen för-&lt;br&gt;längas. 1 det fall myndigheten beslutar att inte motsätta sig förvärvet får&lt;br&gt;den föreskriva en viss tid inom vilken förvärvet skall ha genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 11.3 skall anmälan till myndighet ske även av fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer som avser att avyttra, direkt eller indirekt, ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav i ett kreditinstitut. Också i det fell en avyttring&lt;br&gt;innebär att ett kvalificerat innehav minskas i sådan mån att andelen av&lt;br&gt;kapitalet eller röstema nedgår under 20, 33 eller 50 %, eller så att&lt;br&gt;kreditinstitutet förlorar sin ställning av dotterföretag, skall anmälan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet att underrätta behöriga myndigheter skall enligt artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 åvila kreditinstitut som, i samband med årsredovisning eller på&lt;br&gt;annat sätt, får kännedom om förvärv eller avyttringar som nu sagts.&lt;br&gt;Kreditinstituten skall också löpande, minst en gång om året, underrätta&lt;br&gt;myndigheterna om vilka personer som har kvalificerade innehav i institu-&lt;br&gt;tet, och om storleken på sådana innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 11.5 skall det finnas en rätt och en skyldighet för&lt;br&gt;behöriga myndigheter att ingripa mot dem som har kvalificerade innehav,&lt;br&gt;när dessa ägare utövar sitt inflytande på ett sätt som är ägnat att&lt;br&gt;motverka en sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitutet. Sådana&lt;br&gt;ingripanden skall kunna ske exempelvis i form av förelägganden, sank-&lt;br&gt;tioner gentemot styrelsen och den verkställande ledningen samt genom&lt;br&gt;upphävandet av rösträtt som är knuten till innehavet. Åtgärder av samma&lt;br&gt;slag skall kunna vidtas gentemot dem som underlåter att lämna före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivna underrättelser om förvärv. Om ett förvärv genomförs i strid med Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;myndighetens beslut, skall det, vilka ingripanden som än sker i övrigt,&lt;br&gt;förordnas att rösträtterna för innehavet inte får utövas eller att avgivna&lt;br&gt;röster skall vara ogiltiga eller får förklaras ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De bestämmelser om prövning av större&lt;br&gt;ägares lämplighet som redovisas i den nu remissbehandlade promemorian&lt;br&gt;och i departementspromemorian Ds 1991:39 uppfyller vad som krävs&lt;br&gt;enligt artikel 11 i andra banksamordningsdirektivet. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att dessa bestämmelser införs i lag. Eftersom ägarprövningen är en del&lt;br&gt;av den tillsyn som Finansinspektionen skall utöva anser jag det lämpligast&lt;br&gt;att bestämmelserna såvitt avser banker tas in i 7 kap. BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfärandet anser jag det lämpligare att ha ett renodlat&lt;br&gt;ansöknings- och tillståndsförfarande än en ordning innebärande att en&lt;br&gt;förvärvare i förväg anmäler ett förvärv. I båda fallen ankommer det på&lt;br&gt;Finansinspektionen att pröva om det planerade förvärvet är godtagbart.&lt;br&gt;För tydlighets skull bör inspektionens ställningstagande alltid komma till&lt;br&gt;uttryck i ett explicit beslut. Jag föreslår därför att en förvärvare i förväg&lt;br&gt;skall ansöka om tillstånd hos inspektionen till ett förvärv som innebär att&lt;br&gt;hans innehav kommer att bli ett kvalificerat innehav eller kommer att&lt;br&gt;överskrida de nämnda gränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelserna om lämplighetsprövning av större ägare är&lt;br&gt;att söka förhindra att en ägare får möjlighet att missbruka sin ställning&lt;br&gt;och sitt inflytande över bankens verksamhet på sådant sätt att skyddet för&lt;br&gt;insättama riskeras eller allmänhetens förtroende för stabiliteten i banken&lt;br&gt;äventyras. Detta intresse väger tungt mot intresset att inte tvångsmässigt&lt;br&gt;ingripa i befogenheter som följer med äganderätten till aktiema i ett&lt;br&gt;bankaktiebolag. Samma bedömning av ägarlämpligheten bör därför göras&lt;br&gt;oavsett vid vilken tidpunkt den görs - före förvärvet eller under&lt;br&gt;aktieägandets bestånd. Inspektionen skall enligt lagförslaget vägra&lt;br&gt;tillstånd till ett förvärv om det kan antas att den tilltänkte förvärvaren&lt;br&gt;kommer att motverka en sund utveckling av bankens verksamhet. Endast&lt;br&gt;grava missförhållanden (såsom t.ex. meddelat näringsförbud) skall kunna&lt;br&gt;diskvalificera förvärvaren. Om det, efter det att förvärvstillstånd getts,&lt;br&gt;inträffar en omständighet, såsom att ägaren drabbas av näringsförbud&lt;br&gt;eller döms för ett i detta sammanhang allvarligt brott, kan det finnas skäl&lt;br&gt;för Finansinspektionen att ingripa t.ex. genom att förhindra att aktiema&lt;br&gt;företräds vid bolagsstämma. Jag anser därför, i likhet med Finansinspek-&lt;br&gt;tionen, att det bör framgå av lagtexten att inspektionen får ingripa även&lt;br&gt;när en ägare till ett kvalificerat innehav av aktier kan antas komma att&lt;br&gt;utöva sitt inflytande på ett sätt som motverkar en sund utveckling av&lt;br&gt;banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget från Riksskatteverket att i lagen införa en&lt;br&gt;sekretessbrytande bestämmelse liknande den i 20 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring gör jag följande bedömning. Eftersom&lt;br&gt;endast allvarliga missförhållanden skall kunna medföra att en förvärvare&lt;br&gt;av bankaktier inte godkänns som ägare kan det inte förutses att uppgifter&lt;br&gt;från många myndigheter kommer att behöva inhämtas av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Utdrag från kriminalregistret och möjligen centrala person- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belastningsregistret (PBR) hos Rikspolisstyrelsen samt från näringsför-&lt;br&gt;budsregistret kan bli aktuella. Rätt för Finansinspektionen att inhämta&lt;br&gt;uppgifter från kriminalregistret och PBR kan åstadkommas genom&lt;br&gt;förordningsändringar. Uppgifter från näringsförbudsregistret återfinns&lt;br&gt;bl.a. i aktiebolagsregistret, bankregistret och försäkringsregistret. Något&lt;br&gt;större behov av en generell lagregel om rätt för Finansinspektionen att&lt;br&gt;inhämta uppgifter från andra myndigheter synes därmed inte firmas. Jag&lt;br&gt;föreslår därför inte nu någon sådan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Etableringsfrihet för kreditinstitut inom EES&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 En enda auktorisation tillräcklig i EES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kreditinstitut som auktoriserats i ett land inom EES&lt;br&gt;har rätt att etablera filial i Sverige utan tillstånd av svensk myn-&lt;br&gt;dighet. Sådana kreditinstitut har också rätt att med stöd av hem-&lt;br&gt;landsauktorisationen bedriva verksamhet genom att tillhandahålla&lt;br&gt;tjänster utan etablering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra finansiella institut än kreditinstitut har, om de ägs och är&lt;br&gt;på visst sätt kontrollerade av kreditinstitut som auktoriserats inom&lt;br&gt;EES-området, samma rätt att utan tillstånd etablera filial och till-&lt;br&gt;handahålla tjänster i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med mitt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran. Finansinspektionen anser det erforderligt&lt;br&gt;med lagbestämmelser enligt vilka sådana företag, som är dotterbolag till&lt;br&gt;svenska kreditinstitut och som faller under EG-definitionen av &amp;quot;finansiella&lt;br&gt;institut&amp;quot;, uttryckligen ges rätt att med stöd av moderinstitutets svenska&lt;br&gt;auktorisation bedriva verksamhet i andra EES-länder. Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen anför att de föreslagna bestämmelserna i 1 kap. 8 § BRL och 2&lt;br&gt;kap. 13 § lagen om kreditmarknadsbolag har formulerats alltför&lt;br&gt;restriktivt, dels på så sätt att de innebär en skyldighet för svenska&lt;br&gt;kreditinstitut att underrätta Finansinspektionen om gränsöverskridande&lt;br&gt;aktiviteter i allmänhet, alltså inte bara sådana som är att hänföra till&lt;br&gt;verksamhet i egentlig mening, dels så till vida att de svenska instituten&lt;br&gt;åläggs en skyldighet att löpande underrätta inspektionen om de tjänster&lt;br&gt;de riktar mot EES-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: De viktiga reglerna om frihet för kreditinstitut att etablera&lt;br&gt;sig och tillhandahålla tjänster med stöd av hemlandsauktorisation har i&lt;br&gt;EG-rätten införts genom andra banksamordningsdirektivet. Detta direktiv&lt;br&gt;ingår, som nämnts, i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 direktivets artikel 6 anges att ett värdland inom gemenskapen inte&lt;br&gt;längre skall få förbehålla sig att särskilt auktorisera filialer till kreditinsti-&lt;br&gt;tut som är auktoriserade och underkastade tillsyn av behöriga myndig-&lt;br&gt;heter i något annat medlemsland. Enligt artikel 18.1 skall sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditinstitut få utöva verksamhet i andra medlemsländer, antingen från Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;en i resp, land etablerad filial eller genom direkt tillhandahållande av&lt;br&gt;tjänster. Som förutsättning för denna frihet gäller dels att verksamheten&lt;br&gt;i fråga hänför sig till tjänster som är upptagna på en lista som är bifogad&lt;br&gt;direktivet, dels att verksamheten omfattas av den auktorisation som&lt;br&gt;kreditinstitutet fått i sitt hemland. Vilka verksamhetsgrenar som på så sätt&lt;br&gt;skall vara tillåtna framgår närmare av nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt till fri filialetablering och tillhandahållande av tjänster utan&lt;br&gt;etablering som nu nämnts skall gälla inte endast för kreditinstitut utan&lt;br&gt;även, enligt artikel 18.2, för vissa s.k. finansiella institut (&amp;quot;financial&lt;br&gt;institutions&amp;quot;) som är dotterföretag till ett i gemenskapen auktoriserat&lt;br&gt;kreditinstitut eller som ägs av flera sådana kreditinstitut gemensamt.&lt;br&gt;Detsamma gäller för sådana finansiella instituts dotterföretag. Ett&lt;br&gt;finansiellt institut definieras i artikel 1 p. 6 som ett företag som inte är&lt;br&gt;kreditinstitut men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva&lt;br&gt;aktier eller andelar eller att utföra en eller flera av de verksamheter som&lt;br&gt;är upptagna i punkterna 2-12 i direktivbilagan. Hänvisningen till bilagan&lt;br&gt;innebär att bl.a. verksamhet som innefattar inlåning och upplåning från&lt;br&gt;allmänheten undantagits. Det är alltså här fråga om andra institut än&lt;br&gt;sådana som har rätt att driva egentlig bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare förutsättning för att finansiella institut skall ha&lt;br&gt;etablerings- och tjänstefrihet som nu sagts gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ägarföretagen är auktoriserade som kreditinstitut i den medlemsstat&lt;br&gt;vars lag gäller för det finansiella institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att de ifrågavarande verksamheterna bedrivs inom samma stats&lt;br&gt;territorium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ägarföretagen innehar minst 90 % av röstema i det finansiella&lt;br&gt;institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ägarföretagen är skyldiga att underkasta sig behöriga myndigheters&lt;br&gt;krav på sund förvaltning av det finansiella institutet och att de därutöver&lt;br&gt;har utfäst sig att solidariskt svara för institutets åtaganden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det finansiella institutet omfattas av konsolidering av ägarföre-&lt;br&gt;tagens kapitaltäckning, större engagemang (enhandsengagemang) och&lt;br&gt;begränsning av ägande i verksamheter som är främmande för den&lt;br&gt;finansiella verksamheten (jämför artikel 12 i direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansiella institut som har etablerings- och tjänsterätt enligt de nu&lt;br&gt;redovisade reglerna skall direktivets bestämmelser om bl.a. tillsyn,&lt;br&gt;minsta startkapital och obligatorisk ägarprövning gälla. Om ett finansiellt&lt;br&gt;institut faller under reglerna i artikel 18.2 gäller samma rätt att etablera&lt;br&gt;filial och att tillhandahålla tjänster för dotterföretag till det finansiella&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19 innehåller bestämmelser om det förfarande som skall iakttas&lt;br&gt;när ett kreditinstitut eller finansiellt institut önskar etablera filial i en&lt;br&gt;annan EG-medlemsstat. Institutet skall underrätta behöriga myndigheter&lt;br&gt;i sitt hemland om sina avsikter. En sådan underrättelse skall innehålla ett&lt;br&gt;visst minimum av uppgifter, bl.a. om den tilltänkta verksamheten och om&lt;br&gt;hur den skall organiseras. I andra fall än då hemlandsmyndigheten har&lt;br&gt;anledning att ifrågasätta institutets administrativa struktur eller finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning skall myndigheten översända de ingivna uppgifterna till behörig Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;myndighet i det tilltänkta värdlandet. En sådan underrättelse, som skall&lt;br&gt;åtföljas av uppgifter om bl.a. kapitalbas och kapitaltäckning samt,&lt;br&gt;beträffande finansiella institut, moderföretagets konsoliderade kapital täck-&lt;br&gt;ning, skall översändas till värdlandsmyndigheten inom tre månader. En&lt;br&gt;vägran eller underlåtenhet att vidarebefordra informationen skall kunna&lt;br&gt;göras till föremål för domstolsprövning (jämför avsnitt 2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdlandsmyndighet som mottagit underrättelse om filialetablering&lt;br&gt;har två månader på sig att, som det heter i direktivet, förbereda tillsyn&lt;br&gt;av kreditinstitutet i enlighet med artikel 21 samt, om det behövs, ange&lt;br&gt;under vilka villkor, &amp;quot;motiverade av hänsyn till det allmänna bästa&amp;quot;, som&lt;br&gt;filialverksamheten får bedrivas. Det förtjänar redan här påpekas att&lt;br&gt;filialen i princip skall stå under tillsyn av myndighet i hemlandet och att&lt;br&gt;den värdlandstillsyn som skall &amp;quot;förberedas&amp;quot; alltså hänför sig till den&lt;br&gt;restkompetens som värdlandsmyndigheten har. Mera om hemlandstillsyn&lt;br&gt;i avsnitt 2.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart värdlandsmyndigheten har givit klartecken kan filialen&lt;br&gt;etableras och verksamheten påbörjas. Detsamma gäller om värdlandsmyn-&lt;br&gt;digheten inte uttryckligen har reagerat två månader efter det att under-&lt;br&gt;rättelsen från hemlandsmyndigheten mottagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förenklat förfärande gäller enligt artikel 20 beträffande rätten att&lt;br&gt;driva verksamhet genom tillhandahållande av tjänster utan etablering i&lt;br&gt;värdlandet. Ett kreditinstitut eller finansiellt institut som önskar utnyttja&lt;br&gt;denna rätt skall underrätta hemlandsmyndigheten om vilka verksamhets-&lt;br&gt;grenar som institutet önskar utöva i värdlandet. Hemlandsmyndigheten&lt;br&gt;har i sådant fäll att inom en månad översända underrättelsen till behörig&lt;br&gt;myndighet i värdlandet. I direktivet har inte angivits några förutsättningar&lt;br&gt;under vilka vare sig hemlands- eller värdlandsmyndigheter skulle kunna&lt;br&gt;motsätta sig ett marknadstillträde av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra banksamordningsdirektivet innehåller i artikel 9 bestämmelser&lt;br&gt;som innebär vissa begränsningar av EG-medlemsstatemas rätt att lämna&lt;br&gt;auktorisation för kreditinstitut som är dotterföretag till företag hemma-&lt;br&gt;hörande i ett land utanför EG (tredje land). Om det visar sig att ett tredje&lt;br&gt;land vägrar kreditinstitut från något EG-land motsvarande möjligheter att&lt;br&gt;etablera sig och utöva verksamhet som inom EG-området gäller för&lt;br&gt;kreditinstitut från det aktuella tredje landet, får ministerrådet eller, i vissa&lt;br&gt;fäll, EG-komrmssionen besluta att medlemsstaterna skall begränsa eller&lt;br&gt;skjuta upp prövning av ansökningar som ett företag i det berörda landet&lt;br&gt;gjort om auktorisation för ett dotterbolag som är kreditinstitut eller om&lt;br&gt;tillstånd att förvärva aktier eller innehav i ett existerande kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse, innebärande att EG-medlemsstatema gentemot&lt;br&gt;tredje land skall iaktta en gemensam hållning betingad av krav på&lt;br&gt;reciprok behandling, har undantagits från det för EES gällande regel-&lt;br&gt;verket. EFTA-ländema har alltså en suverän rätt att bevilja auktorisation&lt;br&gt;för kreditinstitut vilkas moderföretag hör hemma i ett tredje land. I&lt;br&gt;gengäld gäller enligt EES-avtalet att sådana auktorisationer inte skall&lt;br&gt;behöva godtas av övriga EG-länder och EFTA-länder, om dessa är&lt;br&gt;utsatta för etableringsrestriktioner i det ifrågavarande tredje landet. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana fall har således principen om en enda auktorisation inte tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Andra banksamordningsdirektivets regler om&lt;br&gt;etableringsfrihet och rätt att tillhandahålla tjänster utan etablering har&lt;br&gt;giltighet för verksamhet som bedrivs utan att en självständig juridisk&lt;br&gt;person bildas eller förvärvas i &amp;quot;värdlandet&amp;quot;. Reglerna är alltså inte&lt;br&gt;tillämpliga på ett utländskt kreditinstituts etablering av dotterföretag.&lt;br&gt;Sådana formellt fristående företag regleras i princip helt och hållet av&lt;br&gt;lagstiftningen i det land där etableringen sker. Rätten att etablera&lt;br&gt;dotterföretag i annat land följer bl.a. av de skyldigheter ett land har att&lt;br&gt;tillåta kapitalöverföringar i form av direktinvestenngar. Vad gäller fri&lt;br&gt;rörlighet för kapital inom EES finns bestämmelser i bilaga XII till&lt;br&gt;avtalet, särskilt i det där intagna s.k. slutliberaliseringsdirektivet&lt;br&gt;88/361/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det nu är fråga om är verksamhet som, direkt eller via filial, utgår&lt;br&gt;från ett institut auktoriserat i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § andra stycket BRL gäller i dag att bankrörelse får,&lt;br&gt;förutom av Sveriges riksbank, bedrivas endast av bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbanker och centrala föreningsbanker, som har fått regeringens oktroj.&lt;br&gt;Bestämmelsen är, trots sin lydelse, inte heltäckande, sedan det år 1990&lt;br&gt;i 1 kap. 4 § 1 tagits in bestämmelser om att ett utländskt bankföretag kan&lt;br&gt;få regeringens tillstånd att driva bankrörelse från avdelningskontor med&lt;br&gt;självständig förvaltning, dvs. filial. För sådan filialverksamhet gäller&lt;br&gt;enligt paragrafens femte stycke bl.a. bestämmelserna i bankrörelselagen&lt;br&gt;i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 a § finansbolagslagen infördes år 1991 en bestämmelse som ger&lt;br&gt;utländska företag möjlighet att driva finansieringsverksamhet från filial&lt;br&gt;i Sverige. För en sådan filialetablering krävs Finansinspektionens&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen för banker och andra kreditinstitut ställer i&lt;br&gt;princip krav på etablering i någon form. Som nämnts i avsnitt 2.2 finns&lt;br&gt;det emellertid i lagstiftningen inte något uttryckligt förbud för utländska&lt;br&gt;kreditinstitut att tillhandahålla tjänster i Sverige direkt från utlandet, låt&lt;br&gt;vara att det i vissa fall kan råda osäkerhet om huruvida en aktivitet är av&lt;br&gt;sådan natur att den kan hänföras till tillståndspliktig ”verksamhet''.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till dess att möjligheten öppnades för utländska finansiella företag&lt;br&gt;att etablera filial i Sverige har här bedriven verksamhet varit uteslutande&lt;br&gt;reglerad av svensk lag. Även sedan fil ial möjligheten öppnades har det&lt;br&gt;varit svenska myndigheter förbehållet att besluta om auktorisation. Det&lt;br&gt;ligger sedan i sakens natur att en filialverksamhet, som ju organisatoriskt&lt;br&gt;är en integrerad del av ett utomlands hemmahörande företag, delvis får&lt;br&gt;styras av rörelseregler som avviker från vad som gäller enligt svensk&lt;br&gt;rätt. Förhållanden som hänger samman med exempelvis ägande, kapital-&lt;br&gt;krav och begränsning av enhandsengagemang kan - och skall - visser-&lt;br&gt;ligen beaktas vid svensk auktorisation av en filial, men fäller i övrigt&lt;br&gt;tillbaka på den utländska lagstiftning som gäller där företaget har sitt säte&lt;br&gt;och grundläggande verksamhetstillstånd (jämför avsnitt 2.4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya med EES-reglema om frihet för kreditinstitut att etablera Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;filialer och tillhandahålla tjänster är att svenska myndigheter har att godta&lt;br&gt;utländska auktorisationer som legitimerande för rätten att verka i Sverige.&lt;br&gt;På samma sätt skall svenska banker och kreditmarknadsbolag kunna&lt;br&gt;verka fritt i andra EES-länder. Den ordning som skall gälla enligt andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet bygger på en harmonisering av deltagande&lt;br&gt;länders regler om grundläggande verksamhetsbetingelser och på en&lt;br&gt;samsyn i fråga om vad som krävs vid tillsyn av finansiell verksamhet.&lt;br&gt;Den omdaning av svensk lagstiftning för kreditinstitut som successivt&lt;br&gt;genomförts under senare år har banat väg för sådana lagändringar jag nu&lt;br&gt;föreslår. EES-reglema i dessa delar kan med i huvudsak oförändrad&lt;br&gt;lydelse infogas i bankrörelselagen och i lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivbestämmelsema utgår från att varje värdland obligatoriskt skall&lt;br&gt;medge att vissa uppräknade &amp;quot;verksamheter&amp;quot; (&amp;quot;activities&amp;quot;) får bedrivas&lt;br&gt;(&amp;quot;may be carried on”) av kreditinstitut från andra EES-länder. Det&lt;br&gt;underrättelse- och anmälningsförfarande som anvisas för rätten att verka&lt;br&gt;inom sådana tjänstegrenar innebär enligt min uppfattning inte att varje&lt;br&gt;form av kommersiell aktivitet över gränserna fäller inom direktivets&lt;br&gt;tillämpningsområde. Traditionellt har exempelvis större utländska banker&lt;br&gt;kunnat ingå enskilda affärsförbindelser i Sverige utan att detta har behövt&lt;br&gt;ses som auktorisationspliktig verksamhet här. Marknadsföringens&lt;br&gt;intensitet och omfattning bör, liksom frågan om vem som tagit initiativ&lt;br&gt;till ett kundförhållande, rimligen vara avgörande för hur en viss aktivitet&lt;br&gt;skall bedömas. Olika länders lagstiftare och myndigheter kan naturligtvis&lt;br&gt;här ha olika synsätt. Jag har tolkat direktivbestämmelsema så att de tar&lt;br&gt;fasta på fortlöpande, egentlig verksamhet i respektive värdland. Ett&lt;br&gt;utländskt kreditinstituts enstaka eller tillfälliga engagemang i Sverige&lt;br&gt;liksom ett svenskt instituts motsvarande utlandsengagemang skall alltså&lt;br&gt;inte självklart anses kräva föregående underrättelse till behörig myndig-&lt;br&gt;het. Vissa gränsdragningsproblem kan dock uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditinstitut som i ett annat EES-land vill driva sådan verksamhet&lt;br&gt;som avses i direktivet skall givetvis inte behöva underrätta Finansinspek-&lt;br&gt;tionen löpande. Vad som krävs enligt direktivet, och enligt mitt förslag&lt;br&gt;till lagreglering, är att underrättelse- och anmälningsproceduren iakttas&lt;br&gt;innan utlandsverksamheten påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De direktivregler, enligt vilka vissa dotterföretag till utländska&lt;br&gt;kreditinstitut skall ha en från moderföretagets auktorisation härledd rätt&lt;br&gt;att driva verksamhet, behöver enligt min uppfattning inte komma till&lt;br&gt;uttryck i bankrörelselagen. Sådana s.k. finansiella institut kan definitions-&lt;br&gt;mässigt inte bedriva bankrörelse i bankrörelselagens mening. Även i det&lt;br&gt;fall ett sådant institut är dotterföretag till en bank, är det tillräckligt att&lt;br&gt;rätten till marknadstillträde i Sverige regleras i lagen om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag, vars lista över tillåtna verksamhetsgrenar täcker in vad ett&lt;br&gt;&amp;quot;finansiellt institut&amp;quot; får ägna sig åt (jämför följande avsnitt 2.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om motsvarande möjligheter för &amp;quot;finansiella institut&amp;quot;&lt;br&gt;som är dotterföretag till svenska kreditinstitut att med stöd av moderföre-&lt;br&gt;tagets hemlandsauktorisation driva verksamhet i andra EES-länder så&lt;br&gt;bedömer jag det inte nu nödvändigt, eller ens meningsfullt, att föreslå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda lagbestämmelser om procedurerna för sådant marknadstillträde.&lt;br&gt;Som framgått av min redovisning av direktivreglema skall för en sådan&lt;br&gt;etablerings- och tjänstefrihet förutom krav på en omfattande tillsyn gälla&lt;br&gt;strikta villkor, bl.a. innebärande en utfästelse från moderföretaget att&lt;br&gt;solidariskt svara för dotterföretagets åtaganden. Med hänsyn till den&lt;br&gt;svenska associationsrättsliga lagstiftningen kommer, såvitt jag kan&lt;br&gt;bedöma, svenska kreditinstituts dotterföretag inte annat än i mycket&lt;br&gt;sällsynta fall att i andra länder befinnas kvalificerade för marknadstill-&lt;br&gt;träde med stöd av moderföretagets auktorisation som kreditinstitut. Skulle&lt;br&gt;det ändå visa sig att något svenskt företag uppfyller de uppställda&lt;br&gt;villkoren, eller att något land tillämpar en mer liberal regim, bör&lt;br&gt;Finansinspektionen utan särskilt lagstöd kunna förse vederbörande&lt;br&gt;utlandsmyndighet med de uppgifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag nu sagt skall självfallet inte uppfattas så att dotterföretag till&lt;br&gt;svenska kreditmarknadsbolag är förhindrade enligt svensk lag att driva&lt;br&gt;verksamhet utomlands. Jag har blott gjort den bedömningen att sådana&lt;br&gt;dotterbolag inte uppfyller villkoren för förenklat marknadstillträde i andra&lt;br&gt;EES-länder och att det mot den bakgrunden vore felaktigt och vilse-&lt;br&gt;ledande att ställa upp regler om underrättelse och anmälan i enlighet&lt;br&gt;med direktivreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna om rätt för kreditinstitut att verka i Sverige med&lt;br&gt;stöd av hemlandsauktorisation har relevans för EES-området. I fråga om&lt;br&gt;filialer till institut hemmahörande i tredje land, utanför EES, bör de&lt;br&gt;nuvarande reglerna med krav på särskild svensk auktorisation fortsätta att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Tillåten verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den för banker tillåtna verksamheten anges i form&lt;br&gt;av en förteckning över verksamhetsgrenar. Till komplettering av&lt;br&gt;förteckningen anges att banker får driva annan verksamhet i den&lt;br&gt;mån den har naturligt samband med uppräknade verksamhets-&lt;br&gt;grenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om kreditmarknadsbolag införs en exemplifierande för-&lt;br&gt;teckning över verksamhetsgrenar som är hänförliga till finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett i Sverige verksamt utländskt kreditinstitut, hemmahörande&lt;br&gt;inom eller utom EES, har rätt att bedriva verksamhet inom sådana&lt;br&gt;förtecknade verksamhetsgrenar, i den mån dessa omfattas av hem-&lt;br&gt;landsauktorisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditinstitut hemmahörande i ett annat EES-land har rätt att&lt;br&gt;bedriva valutahandel, värdepappersverksamhet och kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet utan sådant särskilt tillstånd som krävs för&lt;br&gt;svenska kreditinstitut, förutsatt att sådan verksamhet omfattas av&lt;br&gt;hemlandsauktorisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Verksamhetsreglema för banker och andra Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;kreditinstitut utformas så att det i lag räknas upp vilka verksamheter som&lt;br&gt;är tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller godtar&lt;br&gt;att verksamhetsområdet bestäms enligt en positiv förteckning över tillåtna&lt;br&gt;verksamhetsgrenar. Svenska Bankföreningen, Sparbankernas Bank och&lt;br&gt;TCO anser det däremot olämpligt att en sådan lista tas in i lag och&lt;br&gt;förordar att nuvarande rambestämmelse bibehålls, eventuellt kompletterad&lt;br&gt;med en exemplifierande verksamhetsförteckning. Liknande synpunkter&lt;br&gt;framförs av Finansinspektionen. Konkurrensverket förordar att en rätt för&lt;br&gt;svenska banker och andra kreditinstitut att driva värdepappersrörelse,&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet och valutahandel skall följa direkt av&lt;br&gt;oktrojen och att det alltså inte skall behövas något särskilt tillstånd i&lt;br&gt;annan lagstiftning. Finansbolagens förening framför liknande synpunkter&lt;br&gt;särskilt för finansbolagens del. Svenska Banlföreningen anmärker att en&lt;br&gt;svensk banks skyldighet att ta emot inlåning på räkning från allmänheten&lt;br&gt;inte bör vara absolut, eftersom det måste gå att vägra inlåning vid t. ex.&lt;br&gt;misstanke om penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Som nämnts i föregående avsnitt skall enligt artikel 18.1&lt;br&gt;i andra banksamordningsdirektivet ett kreditinstitut med stöd av sin&lt;br&gt;hemlandsauktorisation ha rätt att driva verksamhet inom sådana verksam-&lt;br&gt;hetsgrenar som finns upptagna i en lista som bifogats direktivet. Denna&lt;br&gt;lista omfattar ett brett utbud av finansiella tjänster, typiskt hänförliga till&lt;br&gt;s.k. universal banking. I punkt 1 finns den verksamhet som utgör ett&lt;br&gt;nödvändigt rekvisit i definitionen av kreditinstitut, nämligen mottagande&lt;br&gt;av insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten.&lt;br&gt;I övrigt upptar listan utlåning i olika former, finansiell leasing, betal-&lt;br&gt;ningsförmedling, tillhandahållande av betalningsmedel i form av t.ex.&lt;br&gt;kreditkort, vidare utställande av garantiförbindelser, värdepappershandel&lt;br&gt;för egen eller andras räkning, handel med utländsk valuta, medverkan i&lt;br&gt;värdepappersemissioner, finansiell rådgivning, penningmarknadsmäkling,&lt;br&gt;portfölj förvaltning och värdepappersförvaring. De två sista punkterna i&lt;br&gt;listan, 13 och 14, avser kreditupplysningstjänster och värdeförvarings-&lt;br&gt;tjänster (&amp;quot;bankfack&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt har också nämnts att vissa s.k. finansiella institut&lt;br&gt;som är dotterföretag eller på annat visst sätt knutna till ett eller flera&lt;br&gt;auktoriserade kreditinstitut skall ha samma rätt att driva verksamhet&lt;br&gt;utomlands. Rätten för ett sådant finansiellt institut att ägna sig åt&lt;br&gt;verksamheter enligt direktivbilagan är dock mera begränsad. Ett finan-&lt;br&gt;siellt institut är nämligen definierat som ett institut som inte är kreditinsti-&lt;br&gt;tut men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller&lt;br&gt;andelar eller att utföra en eller flera av de verksamheter som är upptagna&lt;br&gt;i punkterna 2-12 i bilagan. Härav följer att ett finansiellt institut inte har&lt;br&gt;rätt att självständigt ta emot inlåning eller på annat sätt låna upp medel&lt;br&gt;från allmänheten och inte heller att driva kreditupplysning eller tillhanda-&lt;br&gt;hålla värdeförvaringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: EES-avtalet medför en skyldighet för Sverige&lt;br&gt;att tillåta kreditinstitut - resp, vissa finansiella institut - från andra EES-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länder att driva verksamhet inom de tjänstegrenar som anges i direktivets Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;lista, vare sig det sker från en här etablerad filial eller direkt från&lt;br&gt;utlandet. För att det för utländska aktörer skall stå klart att Sverige&lt;br&gt;uppfyllt sina åtaganden i dessa delar bedömer jag det nödvändigt att i lag&lt;br&gt;ta in en motsvarighet till direktivets lista över tillåtna verksamhetsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör med andra ord klargöras vilket handlingsutrymme som här ges&lt;br&gt;ett kreditinstitut hemmahörande i ett annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande svensk rätt finns ingen motsvarande beskrivning av vad&lt;br&gt;banker och andra kreditinstitut får ägna sig åt. I 2 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;BRL föreskrivs en skyldighet för banker att ta emot inlåning på räkning&lt;br&gt;från allmänheten. Denna verksamhet är också enligt 1 kap. 2 § BRL, det&lt;br&gt;som specifikt utmärker bankrörelse. I övrigt har den för banker tillåtna&lt;br&gt;verksamheten angivits i allmänt hållna termer. En bank får således, enligt&lt;br&gt;2 kap. 1 § andra stycket, driva dels sådan finansieringsverksamhet och&lt;br&gt;annan finansiell verksamhet som är förenlig med inlåning, dels verksam-&lt;br&gt;het som har nära samband med inlåning eller med verksamhet som nu&lt;br&gt;sagts. I paragrafens tredje stycke anmärks att lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse innehåller bestämmelser om rätt för banker att driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse. Slutligen gäller enligt fjärde stycket att regeringen&lt;br&gt;eller Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vilken&lt;br&gt;verksamhet en bank får driva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den citerade bestämmelsen i 2 kap. 1 § BRL fick sin lydelse genom&lt;br&gt;en ändring av lagen år 1991. I lagmotiven anförde föredragande&lt;br&gt;statsrådet bl.a. att det föreslagna bankverksamhetsbegreppet ger utrymme&lt;br&gt;för bl.a. kreditförmedling, betalningsförmedling, ställande av garantiför-&lt;br&gt;bindelser, factoring, finansiell leasing av lös egendom samt rådgivning&lt;br&gt;och, efter särskilt tillstånd, värdepappersrörelse. Föredraganden&lt;br&gt;hänvisade också till andra banksamordningsdirektivets lista över tillåtna&lt;br&gt;verksamheter och anmärkte att de verksamheter som där förtecknats alla&lt;br&gt;är förenliga med det föreslagna svenska bankverksamhetsbegreppet, även&lt;br&gt;om det i vissa fall skulle krävas särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande finansbolagslagens definition av finansieringsverksam-&lt;br&gt;het är allmänt hållen. Några klara avgränsningar av det tillåtna verksam-&lt;br&gt;hetsområdet för finansbolag saknas i lagen. Inlåningsverksamhet är som&lt;br&gt;nämnts förbehållen banker och enligt lagen om värdepappersrörelse kan&lt;br&gt;tillstånd enligt den lagen ges endast banker och särskilda värdepappers-&lt;br&gt;institut. I övrigt torde de i direktivlistan upptagna verksamheterna stå till&lt;br&gt;buds för finansbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening olämpligt att välja en lagstiftningsteknik som&lt;br&gt;innebär att den för svenskauktoriserade institut tillåtna verksamheten&lt;br&gt;beskrivs enbart med hänvisning till allmänt hållna begrepp som bank-&lt;br&gt;rörelse resp, finansieringsverksamhet, medan det tydligt preciseras vad&lt;br&gt;utländska kreditinstitut får ägna sig åt. En sådan, åtminstone skenbart&lt;br&gt;olikformig lösning kan lätt kritiseras för att brista i konkurrensneutralitet.&lt;br&gt;Med hänsyn till att de svenska kreditinstituten i dag faktiskt har möjlighet&lt;br&gt;att driva de flesta verksamheter som räknats upp i direktivbilagan, om&lt;br&gt;än i några fall först efter särskilt tillstånd, anser jag det naturligt att&lt;br&gt;omforma reglerna så att det klart kommer till uttryck att det tillåtna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsområdet i grunden är detsamma för alla här verksamma Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;kreditinstitut, vare sig de auktoriserats i Sverige eller uppträder med stöd&lt;br&gt;av auktorisation från ett annat EES-land. En sådan utformning av lagen&lt;br&gt;gör det för övrigt lättare för Finansinspektionen att i en underrättelse till&lt;br&gt;en utlandsmyndighet klargöra vad auktorisationen omlättar för ett svenskt&lt;br&gt;kreditinstitut som vill etablera filial eller verka direkt i ett annat EES-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser jag att bestämmelsen om tillåten verksamhet&lt;br&gt;i kreditinstitut, utöver skyldigheten för banker att ta emot inlåning, bör&lt;br&gt;utformas med direktivbilagans verksamhetslista som utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissinstanserna har bl.a. Svenska Bankföreningen och Spar-&lt;br&gt;bankernas Bank kritiserat de föreslagna verksamhetsbestämmelsema och&lt;br&gt;pekat på risken att verksamhetsgrenar som nu är tillåtna fäller utanför&lt;br&gt;listan. Enligt dessa remissinstanser försvårar en sådan lista också en&lt;br&gt;dynamisk utveckling på det finansiella området därigenom att en&lt;br&gt;komplettering av det tillåtna verksamhetsområdet inte utan vidare kan&lt;br&gt;göras. Jag har förståelse för de synpunkter som nu förts fram. Ändå&lt;br&gt;menar jag att nackdelarna med att hålla fäst vid en alltför allmänt hållen&lt;br&gt;verksamhetsdefinition väger över. För att en sådan vid rambestämmelse&lt;br&gt;skall vara ändamålsenlig krävs mer eller mindre omfättande anvisningar&lt;br&gt;i form av lagmotivuttalanden eller utfyllande myndighetsföreskrifter. I ett&lt;br&gt;europeiskt perspektiv anser jag att en sådan normgivningsteknik bör und-&lt;br&gt;vikas. Det bör i stället så långt som möjligt tydliggöras i själva lagtexten&lt;br&gt;vad banker och andra kreditinstitut får ägna sig åt. På så sätt ges både&lt;br&gt;svenska och utländska aktörer på marknaden bättre möjligheter att be-&lt;br&gt;döma tillåtligheten av viss verksamhet. De kan också därigenom konsta-&lt;br&gt;tera att rörelsebetingelsema gäller lika för inhemska och utländska&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta vill jag dock inte ha sagt att de i lagförslagen intagna&lt;br&gt;verksamhetslistoma skall ses som uttömmande. Som Bankföreningen och&lt;br&gt;Sparbankernas Bank anmärkt går det inte att i en situation med snabbt&lt;br&gt;föränderliga marknadsförhållanden en gång för alla detalj bestämma den&lt;br&gt;tillåtna verksamheten för banker och andra kreditinstitut. Detta är inte&lt;br&gt;heller avsikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början bör det i detta sammanhang göras åtskillnad mellan&lt;br&gt;banker och företag som driver finansieringsverksamhet enligt lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. De senare företagen omfättas inte av samma&lt;br&gt;långtgående skyddsintressen som banker. Kreditmarknadsbolagen kommer&lt;br&gt;att verka inom ett vitt fält och med olikartad inriktning. Det är enligt min&lt;br&gt;mening önskvärt att kreditmarknadsbolagen inte får sitt handlingsutrymme&lt;br&gt;alltför snävt avgränsat och att de ges förutsättningar för att att utveckla&lt;br&gt;nya finansiella produkter. Av detta skäl bör det tillåtna verksamhets-&lt;br&gt;området inte strikt definieras i lag. Viktigare är att marknadsaktörer och&lt;br&gt;avnämare får upplysning om det enskilda bolagets affärspolicy och&lt;br&gt;risknivå. Jag går senare, i avsnitt 4.3, närmare in på betydelsen av att&lt;br&gt;sådan information kommer till tydligt uttryck i bolagsordningar. Den lista&lt;br&gt;över verksamhetsgrenar som jag föreslår för kreditmarknadsbolagens del&lt;br&gt;skall således ses som exemplifierande och som en vägledning för svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utländska kreditinstitut om vad som typiskt sett ingår i begreppet Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller den för banker tillåtna verksamheten har jag åsyftat&lt;br&gt;en lista som, med utgångspunkt i bilagan till andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet, lägger fäst basverksamheterna. Det är visserligen av största&lt;br&gt;vikt att denna uppräkning görs så fullständig som möjligt och Bankföre-&lt;br&gt;ningen och Sparbankernas Bank har här lämnat värdefulla förslag till&lt;br&gt;kompletteringar som beaktats i förfättningsförslagen. Men enligt min&lt;br&gt;mening kan listan utformas så att den ger tillräckligt utrymme för&lt;br&gt;flexibilitet. För det första kan flera av de upptagna verksamhetsgrenarna&lt;br&gt;beskrivas så att det dit går att hänföra ett vitt spektrum av tjänster. Vissa&lt;br&gt;av de upptagna punkterna i lagförslaget är således exemplifierande. Detta&lt;br&gt;är fallet beträffande upplåning och kreditgivning. I så måtto kan listan&lt;br&gt;sägas ha karaktär av rambestämmelse. För det andra har i lagförslagen&lt;br&gt;tagits med en kompletterande bestämmelse av innebörd att olika slags ej&lt;br&gt;närmare beskriven verksamhet får bedrivas, i den mån verksamheten har&lt;br&gt;naturligt samband med uppräknade tjänstekategorier. En sådan komplet-&lt;br&gt;terande regel ger till en början utrymme för kundservice i form av bl.a.&lt;br&gt;revisionsverksamhet, redovisningsverksamhet, värdetransporter och&lt;br&gt;boutredningsuppdrag. Även sådana tjänster som vanligtvis hänförs till&lt;br&gt;notariatverksamhet kan utan vidare hänföras till denna tilläggskategori.&lt;br&gt;Uppsamlingsregeln skall dock inte ses som strikt begränsad till sådana&lt;br&gt;renodlade sidoverksamheter. I den mån det framöver tillskapas nya&lt;br&gt;finansiella tjänster som kan anses ha ett naturligt samband med tradi-&lt;br&gt;tionell verksamhet, sådan den räknats upp i baslistan, bör det vara&lt;br&gt;möjligt att inordna dessa tjänster under den kompletterande punkten. I&lt;br&gt;förekommande fäll bör regeringen eller Finansinspektionen ha tolknings-&lt;br&gt;företräde, så att det i förordning eller myndighetsföreskrifter kan närmare&lt;br&gt;anges om en viss verksamhet är tillåten. Sammanfattningsvis kan det inte&lt;br&gt;anses att den föreslagna lagstiftningen otillbörligt begränsar bankernas&lt;br&gt;handlingsfrihet, än mindre medför några inskränkningar i den verksamhet&lt;br&gt;som i dag är tillåten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har tidigare påpekats att det beträffande vissa verksamheter i&lt;br&gt;direktivlistan krävs särskilt tillstånd för svenska kreditinstitut. Det gäller&lt;br&gt;för det första rätten att driva kreditupplysningsverksamhet för vilken&lt;br&gt;banker och andra kreditinstitut kan få tillstånd enligt 3 § kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen (1973:1173). I betänkandet (SOU 1992:22) EES-anpassning&lt;br&gt;av kreditupplysningslagen har kreditupplysningsutredningen föreslagit att&lt;br&gt;lagens nuvarande förbud mot utländsk etablering upphävs. Samtidigt har&lt;br&gt;utredningen, med hänvisning till reglerna i andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet, föreslagit att kreditupplysningsverksamhet skall få drivas i&lt;br&gt;Sverige utan särskilt tillstånd av Datainspektionen, då fråga är om&lt;br&gt;kreditinstitut som auktoriserats i ett annat EES-land. Efter remissbehand-&lt;br&gt;ling av betänkandet har regeringen i prop. 1992/93:12 lämnat förslag till&lt;br&gt;ändringar i 1, 4 och 17 §§ kreditupplysningslagen. Föredragande&lt;br&gt;statsrådet har därvid uttalat att den ytterligare ändring av kreditupplys-&lt;br&gt;ningslagen som utredningen föreslagit är så nära knuten till pågående&lt;br&gt;arbete inom Finansdepartementet att ändringen lämpligen borde behandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samband med de övriga lagändringar som påkallas för att anpassa Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;svensk rätt till andra banksamordningsdirektivets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrat sig över kreditupplysningsutredningens&lt;br&gt;betänkande har tillstyrkt eller lämnat utan erinran utredningens förslag att&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet skall få drivas utan särskilt tillstånd av&lt;br&gt;Datainspektionen av kreditinstitut, vars auktorisation i ett annat EES-&lt;br&gt;land omfattar sådan verksamhet. Jag föreslår i detta lagstiftningsärende&lt;br&gt;en ändring av sådan innebörd i 3 § kreditupplysningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätten att driva värdepappersrörelse krävs Finansinspektionens&lt;br&gt;tillstånd enligt 1 kap. 3 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Tillstånd får enligt 1 kap. 5 § meddelas svenska aktiebolag, bankinstitut&lt;br&gt;och utländska företag. Enligt 1 kap. 3 a §, vilken träder i kraft senast&lt;br&gt;den 1 januari 1993, krävs inte tillstånd för verksamhet som drivs med&lt;br&gt;stöd av en auktorisation som börs eller marknadsplats enligt lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearingverksamhet. I ett förslag till särskilt&lt;br&gt;direktiv om investeringstjänster (&amp;quot;investment services”) har EG-&lt;br&gt;kommissionen föreslagit regler om hemlandsauktorisation och hemlands-&lt;br&gt;tillsyn motsvarande vad som gäller enligt andra banksamordningsdirek-&lt;br&gt;tivet. Direktivförslaget, som alltså har avseende på företag vilka inte har&lt;br&gt;formen av kreditinstitut, omfattas för närvarande inte av EES-avtalet men&lt;br&gt;har uppmärksammats i samband med tillkomsten av lagen om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse (prop. 1990/91:142 s. 137). I den mån ett EES-land har en&lt;br&gt;lagstiftning som medger kreditinstitut att driva värdepappersrörelse&lt;br&gt;kommer andra banksamordningsdirektivets regler om tillåten verksamhet&lt;br&gt;att bli tillämpliga här i och med EES-avtalets ikraftträdande. Enligt min&lt;br&gt;mening bör det i 1 kap. 3 a § göras en ändring motsvarande den i 3 §&lt;br&gt;kreditupplysningslagen, så att det där framgår att värdepapperstjänster&lt;br&gt;hör till det som ett kreditinstitut får ägna sig åt med stöd av hemlands-&lt;br&gt;auktorisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen krävs, under de förutsättningar som anges i 22 b § lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank, tillstånd av Riksbanken för rätten att&lt;br&gt;driva valutahandel. Av EES-avtalet följer att Sverige måste tillåta&lt;br&gt;utländska kreditinstitut att med stöd av hemlandsauktorisation driva även&lt;br&gt;sådan verksamhet. En ändring i riksbankslagen bör därför göras, så att&lt;br&gt;även utländska kreditinstitut som med stöd av hemlandsauktorisation&lt;br&gt;bedriver valutahandel med allmänheten får ställning av auktoriserade&lt;br&gt;valutahandlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu sagts kan det ifrågasättas om inte den&lt;br&gt;grundläggande auktorisationen för svenska banker och andra kreditinstitut&lt;br&gt;borde innefatta rätt att driva värdepappersrörelse, kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet och valutahandel. Jag vill dock inte i detta skede föreslå sådana&lt;br&gt;lagändringar. Svenska banker och kreditinstitut får således tills vidare&lt;br&gt;ansöka om särskilt tillstånd enligt nuvarande regler. Enligt dessa gäller&lt;br&gt;för närvarande att tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse kan ges&lt;br&gt;endast banker och särskilda värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Hemlandstillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En i Sverige etablerad filial till ett kreditinstitut som&lt;br&gt;är auktoriserat i ett annat EES-land står i första hand under tillsyn&lt;br&gt;av myndighet i hemlandet. Finansinspektionen har dock huvudan-&lt;br&gt;svar för övervakningen av att sådana filialer har en tillfreds-&lt;br&gt;ställande likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i övrigt sådana tillsynsbefogenheter som&lt;br&gt;behövs för kontroll av att den verksamhet som kreditinstitut&lt;br&gt;auktoriserade i ett annat EES-land utövar i Sverige bedrivs i&lt;br&gt;sunda former. Om missförhållanden konstateras skall inspektionen&lt;br&gt;samråda med hemlandsmyndigheten och vid behov självständigt&lt;br&gt;ingripa mot verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlandsmyndigheten för ett kreditinstitut auktoriserat i ett&lt;br&gt;annat EES-land får inom ramen för sina tillsynsbefogenheter, och&lt;br&gt;efter anmälan till Finansinspektionen, företa inspektion på platsen&lt;br&gt;av en i Sverige etablerad filial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller Finansinspektionen kan medge avvikelser från&lt;br&gt;svenska redovisningsregler, så att filialer till utländska kreditinsti-&lt;br&gt;tut inte behöver ge in fullständig redovisning särskilt för den&lt;br&gt;svenska filialverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar över lag förslagen i&lt;br&gt;denna del. Riksbanken och Finansinspektionen anför att likviditeten i en&lt;br&gt;utländsk filial inte kan ses isolerad från bankens övriga verksamhet och&lt;br&gt;att det därför bör komma till uttryck i lagtexten att Finansinspektionen&lt;br&gt;har ett vidsträckt tillsynsansvar vilket skall fullgöras i samarbete med&lt;br&gt;hemlandsmyndighetema. Riksbanken efterlyser lagregler om dels&lt;br&gt;obligatorisk samråds- och upplysningsskyldighet mellan Riksbanken och&lt;br&gt;Finansinspektionen, dels rätt för Riksbanken att begära in uppgifter från&lt;br&gt;alla typer av företag som står under tillsyn av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Datainspektionen pekar på att utländska kreditinstitut som bedriver&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet kan vara skyldiga att inhämta tillstånd enligt&lt;br&gt;datalagen för förande av personregister, även om tillstånd för verksam-&lt;br&gt;heten inte behövs enligt de föreslagna EES-reglema i kreditupplysnings-&lt;br&gt;lagen. Riksskatteverket uttalar farhågor för att skattekontrollen försämras&lt;br&gt;till följd av bl.a. de förenklade reglerna om redovisningsskyldighet för&lt;br&gt;filialer till utländska kreditinstitut. Finansinspektionen anser att det med&lt;br&gt;hänsyn till EG-direktivens regler om sekretess hos tillsynsmyndigheter&lt;br&gt;bör införas bestämmelser i svensk lag om absolut sekretess för inspek-&lt;br&gt;tionens verksamhet i fråga om banker och andra kreditinstitut. Data-&lt;br&gt;inspektionen anser att det av samma skäl finns anledning att överväga&lt;br&gt;skärpt sekretess hos Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 13 i andra banksamordningsdirektivet skall ansvaret för&lt;br&gt;tillsyn över kreditinstitut, inklusive den verksamhet som instituten med&lt;br&gt;stöd av hemlandsauktorisation driver i andra länder, väsentligen åvila&lt;br&gt;myndigheterna i det land där resp, institut är auktoriserat. Bestämmelsen&lt;br&gt;är dock inte utan förbehåll. Enligt artikel 14.2 skall värdlandsmyndig-&lt;br&gt;hetema, i samarbete med hemlandsmyndighetema, svara för tillsynen&lt;br&gt;såvitt avser likviditeten hos filialer. Ett värdland skall också, oberoende&lt;br&gt;av huvudregeln om hemlandstillsyn, ha rätt att vidta penningpolitiskt&lt;br&gt;betingade åtgärder. Sådana åtgärder får dock inte utformas så att&lt;br&gt;filialerna diskrimineras i förhållande till inhemska institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 7.1 i första banksamordningsdirektivet skall de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i olika berörda stater verka i nära samarbete såvitt gäller&lt;br&gt;tillsynen av kreditinstitut som driver verksamhet i andra länder än det där&lt;br&gt;huvudkontoret finns. I artikeln, som fått sin nu gällande lydelse genom&lt;br&gt;artikel 14.1 i andra banksamordningsdirektivet, föreskrivs att myndig-&lt;br&gt;heterna skall förse varandra med dels all den information om ledningen&lt;br&gt;och ägarförhållandena i kreditinstitutet som behövs för underlättande av&lt;br&gt;tillsynen och för kontroll av att auktorisationsvillkoren uppfylls, dels all&lt;br&gt;information som är ägnad att underlätta övervakningen av institutens&lt;br&gt;likviditet, soliditet, inlåningsgaranti, begränsning av större engagemang&lt;br&gt;samt rutiner för administration, redovisning och intern kontroll.&lt;br&gt;Därutöver skall, enligt artikel 14.3 i andra banksamordningsdirektivet,&lt;br&gt;i fråga om tillsyn avseende risker som följer med öppna marknadsopera-&lt;br&gt;tioner som ett kreditinstitut företar på kapitalmarknader i en annan stat,&lt;br&gt;den statens behöriga myndigheter samarbeta med hemlandets myndigheter&lt;br&gt;för att säkerställa att institutet vidtar åtgärder för att möta riskerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 12 i första banksamordningsdirektivet skall strikt&lt;br&gt;sekretess gälla för &amp;quot;förtrolig&amp;quot; information som erhållits inom ramen för&lt;br&gt;tillsynsmyndigheternas verksamhet. Sekretessen skall dock inte hindra&lt;br&gt;sådant informationsutbyte mellan myndigheter som är föreskrivet i&lt;br&gt;direktiv som gäller för kreditinstitut. Beträffande det närmare innehållet&lt;br&gt;i sekretessbestämmelsen, som fått sin nuvarande lydelse genom artikel 16&lt;br&gt;i andra banksamordningsdirektivet, hänvisar jag till bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att det föreskrivna myndighetssamarbetet skall&lt;br&gt;kunna fungera väl är att även värdlandsmyndighetema har rätt och&lt;br&gt;skyldighet att skaffa sig insyn i filialer och i övrigt övervaka verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs inom det egna landet. I artikel 21.1 i andra banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet anges uttryckligen att ett värdland för statistiska ändamål&lt;br&gt;får föreskriva skyldighet för kreditinstitut med filial i landet att lämna&lt;br&gt;periodiska rapporter om verksamheten där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter till ingripanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om hemlandstillsyn innebär inte att värdlandets lagar saknar&lt;br&gt;tillämpning på kreditinstitut som verkar med stöd av auktorisation i annat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;land. Som nämnts i avsnitt 2.4.1 skall en värdlandsmyndighet, innan&lt;br&gt;filialverksamhet inleds, ha viss tid på sig att ange under vilka villkor som&lt;br&gt;verksamheten får bedrivas. Sådana villkor skall, som det heter i artikel&lt;br&gt;19.4, vara motiverade av hänsyn till det allmänna bästa. Värdlandsmyn-&lt;br&gt;digheten skall enligt samma bestämmelse ha rätt att förbereda tillsyn i&lt;br&gt;enlighet med reglerna i artikel 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21 ger också värdlandsmyndigheter rätt att ingripa mot&lt;br&gt;utländska kreditinstitut som överträder föreskrifter som utfärdats i&lt;br&gt;värdlandet. Föreskrifterna måste då naturligtvis vara utfärdade inom&lt;br&gt;ramen för de befogenheter som värdlandsmyndighetema har beträffande&lt;br&gt;tillsynen över utländska institut enligt direktivet. Ingripande kan ske både&lt;br&gt;mot de institut som driver verksamhet genom filial och mot dem som&lt;br&gt;driver verksamhet direkt från hemlandet. Vid ingripande skall värdlands-&lt;br&gt;myndigheten följa en viss procedur som anges i artikeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i artikel 21 anvisade förfarandet innebär att värdlandsmyndigheten&lt;br&gt;i första hand skall förelägga det felande institutet att vidta rättelse. Om&lt;br&gt;föreläggandet inte följs skall myndigheten underrätta behörig hemlands-&lt;br&gt;myndighet som har att ingripa mot institutet. Om missförhållandena inte&lt;br&gt;upphör, trots att hemlandsmyndigheten vidtagit åtgärder eller till följd av&lt;br&gt;att ett ändamålsenligt ingripande inte kan ske i hemlandet, får värdlands-&lt;br&gt;myndighetema självständigt vidta de åtgärder som behövs för att fortsatta&lt;br&gt;överträdelser skall förhindras. Vid behov får myndigheterna då hindra det&lt;br&gt;tredskande institutet att göra nya åtaganden i värdlandet. I brådskande fall&lt;br&gt;får värdlandsmyndighetema ingripa direkt, utan föregående samråd med&lt;br&gt;hemlandet. Straffbelagda gärningar får också beivras omedelbart. Om&lt;br&gt;auktorisationen för ett kreditinstitut återkallas i hemlandet skall under-&lt;br&gt;rättelse ske till värdlandsmyndighetema som är skyldiga att agera för att&lt;br&gt;institutet inte skall göra ytterligare åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i artikel 21 ger ingen tydlig vägledning om vilka slags&lt;br&gt;nationella regler som i olika situationer kan åberopas till stöd för&lt;br&gt;ingripanden mot ett utländskt kreditinstitut. Bilden blir knappast klarare&lt;br&gt;av att det i artikel 21.11 anges att bestämmelserna i artikeln inte skall&lt;br&gt;lägga hinder i vägen för ett kreditinstitut med huvudkontor i annat land&lt;br&gt;att marknadsföra sina tjänster i värdlandet, &amp;quot;i överensstämmelse med&lt;br&gt;bestämmelser om formen och innehållet i sådan reklam, vilka antagits i&lt;br&gt;det allmännas intresse&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 15.1 i andra banksamordningsdirektivet skall hemlands-&lt;br&gt;tillsynen bl.a. innefatta rätt för vederbörande myndighet att, självständigt&lt;br&gt;eller med anlitande av särskilt utsedda personer, företa inspektion på&lt;br&gt;platsen av filialer etablerade i andra länder. Värdlandet skall ge en sådan&lt;br&gt;rätt åt hemlandsmyndighetema sedan dessa underrättat behöriga&lt;br&gt;värdlandsmyndigheter om sin avsikt. Den inspektionsrätt som gäller för&lt;br&gt;hemlandsmyndighetema är inte exklusiv. Även värdlandsmyndighetema&lt;br&gt;skall, för fullgörande av det tillsynsansvar som direktivet medger, ha&lt;br&gt;befogenhet att företa inspektion av filialer som etablerats av utländska&lt;br&gt;kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EES-avtalet ingår ett direktiv om skyldigheter angående offentliggörande&lt;br&gt;av årsredovisningshandlingar för i en medlemsstat inrättade filialer till&lt;br&gt;kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i en annan&lt;br&gt;medlemsstat (89/117/EEG). Enligt direktivet skall som huvudregel gälla&lt;br&gt;att filialer till institut med huvudkontor i andra medlemsländer inte av&lt;br&gt;värdlandet får åläggas att avlämna särskilt årsbokslut för filialverksam-&lt;br&gt;heten. Denna huvudregel har dock i stora delar satts ur spel, därigenom&lt;br&gt;att värdländerna givits rätt att tills vidare kräva en tämligen omfettande&lt;br&gt;särredovisning av filialerna. Dessa regler innebär att vaije stat tills vidare&lt;br&gt;får ålägga redovisning för filialer avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels tillgångar som hänför sig till statsskuldförbindelser, fordringar på&lt;br&gt;andra kreditinstitut, utlåning till allmänheten, obligations- och aktieinne-&lt;br&gt;hav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels skulder till andra kreditinstitut, inlåning från allmänheten samt&lt;br&gt;skulder som representeras av värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels ansvarsförbindelser och övriga åtaganden utanför balansräkningen,&lt;br&gt;dels ränteintäkter och liknande intäkter, intäkter från värdepapper,&lt;br&gt;provisionsintäkter, nettoresultat av finansiella transaktioner, övriga&lt;br&gt;rörelseintäkter, administrationskostnader och skatt på resultatet av den&lt;br&gt;ordinarie rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels samtliga till filialen hänförliga fordringar och skulder, uppdelade&lt;br&gt;på kreditinstitut och kunder, jämte sammantaget belopp för sådana&lt;br&gt;fordringar och skulder, uttryckt i värdlandets valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels det genomsnittliga antalet anställda vid filialen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det visar sig alltså att ett värdland, trots huvudregeln i filialredovis-&lt;br&gt;ningsdirektivet, har rätt att ställa krav på så gott som fullständiga balans-&lt;br&gt;och resultaträkningar för filialverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall filialerna därutöver i resp, värdland offentliggöra&lt;br&gt;fullständiga räkenskaper för hela institutet i form av årsbokslut,&lt;br&gt;koncernredovisning, förvaltningsberättelse, koncemförvaltningsberättelse&lt;br&gt;samt revisionsberättelse över årsbokslut och koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett värdland utnyttjar möjligheterna att kräva särredovisning av&lt;br&gt;filialer skall redovisade uppgifter kontrolleras av revisorer i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt filialredovisningsdirektivet skall redovisningshandlingar vara&lt;br&gt;upprättade i överensstämmelse med direktivet om årsbokslut och&lt;br&gt;sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut&lt;br&gt;(86/635/EEG), vilket i sin tur kompletterar bestämmelser i dels fjärde&lt;br&gt;bolagsdirektivet om årsbokslut i vissa typer av bolag (78/660/EEG), dels&lt;br&gt;sjunde bolagsdirektivet om sammanställd redovisning (83/349/EEG).&lt;br&gt;Samtliga dessa direktiv ingår i EES-avtalet, men enligt en särregel i&lt;br&gt;avtalet har Sverige fått förlängd tid att införliva direktiven, fram till den&lt;br&gt;1 januari 1995. Även andra EFTA-länder har fått utsträckt tid, Schweiz&lt;br&gt;och Liechtenstein ända till den 1 januari 1996. Under detta övergångs-&lt;br&gt;skede skall årsbokslut, som avtalsslutande parters kreditinstitut offentlig-&lt;br&gt;gör med avseende på filialer, godtas ömsesidigt av de avtalsslutande&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det tidigare, med hänvisning till reglerna i andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet, har talats om hemlandstillsyn, avses endast verksamheten i ett&lt;br&gt;och samma kreditinstitut. Hemlandstillsynen sträcker sig alltså över&lt;br&gt;filialer och annan verksamhet i andra länder som är hänförlig till&lt;br&gt;institutet som sådant, men inte till dess dotterföretag. Ett sådant&lt;br&gt;dotterföretag är i egenskap av självständig juridisk person underkastat&lt;br&gt;regler och tillsyn i det land där auktorisationen givits, detta oavsett om&lt;br&gt;institutet ägs av ett kreditinstitut hemmahörande i annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa avseenden kommer emellertid ett sådant kreditinstitut att&lt;br&gt;inordnas under den tillsyn som gäller för moderföretaget. I EES-avtalet&lt;br&gt;ingår ett direktiv om s.k. gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut&lt;br&gt;(83/350/EEG). Enligt en huvudregel i direktivet skall övervakning av ett&lt;br&gt;kreditinstituts finansiella ställning ske genom konsolidering med andra&lt;br&gt;kreditinstitut och finansiella institut som är dotterföretag till kreditinstitu-&lt;br&gt;tet eller i vilka kreditinstitutet har ett ägarintresse. Med ägarintresse&lt;br&gt;avses ett direkt eller indirekt innehav motsvarande minst 25 % av&lt;br&gt;företagskapitalet. Det har i stor utsträckning överlämnats åt nationell&lt;br&gt;lagstiftning att föreskriva metoderna för och omfattningen av konsolide-&lt;br&gt;ringen. Enligt artikel 4 skall fullständig eller partiell konsolidering&lt;br&gt;obligatoriskt gälla när ett kreditinstitut har ett ägarintresse som överstiger&lt;br&gt;50 %, dvs. är moderföretag. I fall då kreditinstitutet har ett ägarintresse&lt;br&gt;motsvarande högst 50 % och utövar en effektiv ägarkontroll skall&lt;br&gt;konsolidering också ske. Varje stat har i sådant fall att sjävständigt&lt;br&gt;bestämma hur konsolideringen skall ske. När ett kreditinstitut har ett&lt;br&gt;ägarintresse om högst 50 % och effektiv ägarkontroll inte föreligger får&lt;br&gt;resp, stat avstå från konsolidering. Enligt artikel 5 skall vaije stat se till&lt;br&gt;att behöriga myndigheter i de olika länderna kan utbyta den information&lt;br&gt;som behövs för utövande av tillsyn enligt direktivet. Om en tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet i ett särskilt fall önskar kontrollera uppgifter om ett kreditinstitut&lt;br&gt;eller finansiellt institut i ett annat land, skall den begära biträde av&lt;br&gt;behörig myndighet i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra banksamordningsdirektivet har gjorts hänvisningar till de&lt;br&gt;tillsynsbefogenheter som följer av direktiv 83/350/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1992 antog EG:s ministerråd ett nytt direktiv (92/30/EEG) om&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn av kreditinstitut. Direktivet, som kommer att ersätta&lt;br&gt;1983 års direktiv per den 1 januari 1993, innebär att det generella kravet&lt;br&gt;på konsolidering utvidgas till att avse även andra finansiella företags-&lt;br&gt;grupper än sådana som har ett kreditinstitut som moderföretag. Konsoli-&lt;br&gt;dering skall således ske i fall då moderföretaget är s.k. finansiellt&lt;br&gt;holdingbolag, dvs. ett finansiellt institut med endast finansiella dotter-&lt;br&gt;företag. Om moderföretaget är ett företag med blandad verksamhet skall&lt;br&gt;i stället gälla en upplysningsskyldighet för företaget. I det nya direktivet&lt;br&gt;klargörs att konsolideringen skall beaktas i fråga om tillsyn av solvens,&lt;br&gt;större engagemang och begränsningar i rätten att förvärva aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet 92/30/EEG ineår ännu inte i EES-samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om fördelningen av tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om att ansvaret för tillsyn över utlandsfilialer till kreditinstitut&lt;br&gt;skall vara delat mellan behöriga myndigheter i hemland och värdland är&lt;br&gt;ingen nyhet i svensk rätt. När det år 1990 infördes en möjlighet för&lt;br&gt;utländska banker att etablera filial i Sverige infördes en bestämmelse i 7&lt;br&gt;kap. 9 a § BRL med innebörd att missförhållanden i en filial skulle&lt;br&gt;anmälas till tillsynsmyndighet i filialens hemland. I lagmotiven hän-&lt;br&gt;visades till riktlinjerna i det s.k. Baselkonkordatet, som år 1975 antogs&lt;br&gt;av den banktillsynskommitté vilken inrättats av tiogruppens länder, bland&lt;br&gt;vilka Sverige ingår. I konkordatet har bl.a. förutsatts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att tillsyn över utländska banketableringar är ett gemensamt ansvar&lt;br&gt;för värdlandets och hemlandets myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att övervakning av likviditeten i första hand skall åvila värdlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att övervakning av solvens i utländska filialer skall åvila hemlandets&lt;br&gt;myndigheter; ansvaret för dotterbolag skall i första hand ligga på&lt;br&gt;värdlandet men hemlandet skall ta hänsyn även till sina inhemska bankers&lt;br&gt;dotterbolag och konsortiebanker utomlands, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att praktiskt samarbete skall underlättas genom överförande av&lt;br&gt;information mellan värdlandets och hemlandets myndigheter och genom&lt;br&gt;beviljande av tillstånd till inspektioner eller utförande av sådana på&lt;br&gt;uppdrag av hemlandets myndigheter i värdlandet (prop. 1989/90:116 s.&lt;br&gt;41 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselkonkordatets riktlinjer har i väsentliga avseenden kommit till&lt;br&gt;uttryck i andra banksamordningsdirektivet och i direktiven om grupp-&lt;br&gt;baserad tillsyn. Andra banksamordningsdirektivet går dock ett stycke&lt;br&gt;längre, i det att tillsynsansvaret för ett kreditinstituts utlandsverksamhet&lt;br&gt;huvudsakligen skall ligga hos hemlandsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen enligt vilken värdlandet skall ha tillsynsansvar med avseende&lt;br&gt;på likviditeten i en filial till ett utländskt kreditinstitut kan visserligen&lt;br&gt;framstå som ändamålsenlig. Andå är det, som Riksbanken och Finans-&lt;br&gt;inspektionen framhållit, inte givet hur principen skall tillämpas i&lt;br&gt;praktiken. En bedömning av likviditetssituationen förutsätter rimligtvis&lt;br&gt;en god överblick av institutets finansiella ställning sammantagen. I&lt;br&gt;motsvarande mån måste den primärt ansvariga tillsynsmyndigheten i&lt;br&gt;hemlandet hålla sig fortlöpande underrättad om det ekonomiska skeendet&lt;br&gt;i filialer utomlands. För att markera behovet av informationsutbyte&lt;br&gt;föreslår jag att lagbestämmelserna om likviditetstillsyn utformas som en&lt;br&gt;skyldighet för Finansinspektionen att fullgöra denna uppgift i samarbete&lt;br&gt;med hemlandsmyndighetema. Det får också förutsättas att berörda&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter i olika EES-länder lojalt förser varandra med&lt;br&gt;upplysningar om kreditinstitutens sammantagna finansiella ställning, i&lt;br&gt;enlighet med artikel 7.1 i första banksamordningsdirektivet. För&lt;br&gt;Finansinspektionens del kan föreskrifter om sådan informationsskyldighet&lt;br&gt;gentemot utlandsmyndigheter lämpligen tas in i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte i direktivet sägs klart ut måste bestämmelserna om Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;hemlandstillsyn förstås så att inte endast den egentliga tillsynen utan även&lt;br&gt;vissa delar av hemlandets relevanta lagstiftning blir gällande för&lt;br&gt;kreditinstitutens utlandsverksamhet. Det blir därför av vikt att i samband&lt;br&gt;med ett svenskt införlivande av direktivet göra en bedömning av i vad&lt;br&gt;mån det svenska regelverket kan göras tillämpligt på utländska kreditins-&lt;br&gt;titut som driver verksamhet i Sverige. Utgångspunkten måste vara att&lt;br&gt;föreskrifter som i Sverige utfärdats till skydd för insättare, konsumenter&lt;br&gt;och betalningssystemet som sådant skall gälla för alla här verksamma&lt;br&gt;aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller verksamhet som utövas oberoende av etablering ligger&lt;br&gt;det i sakens natur att sådan cross-borderverksamhet i allt väsentligt faller&lt;br&gt;under hemlandets lagar. Det utländska kreditinstitutets aktivitet i Sverige&lt;br&gt;manifesterar sig främst genom marknadsföringsåtgärder. I den mån ett&lt;br&gt;utomlands stationerat institut erbjuder sina tjänster i Sverige genom t.ex.&lt;br&gt;ovederhäftig reklam måste Finansinspektionen kunna ingripa mot&lt;br&gt;verksamheten med biträde av hemlandsmyndighet. Det måste också vara&lt;br&gt;möjligt för Konsumentombudsmannen att hos Marknadsdomstolen ansöka&lt;br&gt;om förbudsföreläggande enligt marknadsföringslagen (1975:1418).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk lags tillämplighet på verksamhet som utgår från här etablerade&lt;br&gt;filialer är svårare att bestämma. När filialbestämmelsema i bankrörelse-&lt;br&gt;lagen infördes gjordes ingen definitiv avgränsmng i lagen. I 1 kap. 4 §&lt;br&gt;BRL sägs nu endast att bestämmelserna i bankrörelselagen gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar för verksamhet i filialer till utländska banker. I&lt;br&gt;lagmotiven anmärktes, med hänvisning till andra banksamordningsdirek-&lt;br&gt;tivet, att banker och andra kreditinstitut inom EG inte skall vara bundna&lt;br&gt;av värdlandets rörelseregler, i den mån dessa innehåller förbud mot&lt;br&gt;någon av de verksamheter som enligt direktivet skall hänföras till&lt;br&gt;elementär bankrörelse och som institutet enligt hemlandets regler får&lt;br&gt;bedriva. I avvaktan på ett EES-avtal borde utgångspunkten för regle-&lt;br&gt;ringen av bankfilialers verksamhet vara att samma regler skall gälla för&lt;br&gt;filialerna som för de svenska bankerna. Detta skulle innebära att i första&lt;br&gt;hand bankrörelselagens regler i tillämpliga delar skulle komma till&lt;br&gt;användning. En genomgång i lagmotiven av dessa regler ledde till&lt;br&gt;slutsatsen att merparten av dessa kunde göras gällande mot filialerna (se&lt;br&gt;prop. 1989/90:116 s. 66 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det skäl att nu anlägga ett delvis annorlunda&lt;br&gt;synsätt såvitt gäller de svenska rörelsereglemas tillämplighet på filialer&lt;br&gt;till utländska kreditinstitut. Det som kännetecknar en filial är att den&lt;br&gt;utgör en integrerad gren av ett företag. Det säger sig självt att det i första&lt;br&gt;hand är lagstiftningen i det land där företaget har sitt legala hemvist som&lt;br&gt;sätter gränserna för vad utomlands etablerade filialer får ägna sig åt.&lt;br&gt;Regler, som i ett visst land har ställts upp med syfte att trygga exempel-&lt;br&gt;vis en banks finansiella stabilitet, kan inte få avsedd verkan, om de inte&lt;br&gt;upprätthålls av banken som helhet. Av detta skäl har behöriga tillsyns-&lt;br&gt;organ i hemlandet ett legitimt intresse av att effektivt kunna övervaka&lt;br&gt;verksamheten i utlandsfilialer. För EG-rättens del har detta intresse&lt;br&gt;kommit till uttryck i andra banksamordningsdirektivets bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemlandskontroll och om skyldighet för värdländer att begränsa en filials&lt;br&gt;handlingsutrymme till vad som gäller enligt hemlandsauktorisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan gäller enligt direktivet ett krav på värdländer att tillåta&lt;br&gt;viss angiven verksamhet i filialer till utländska kreditinstitut, även om&lt;br&gt;verksamheten inte är tillåten för inhemska institut enligt den egna&lt;br&gt;lagstiftningen. Denna ordning kan sägas innebära en utvidgning av&lt;br&gt;hemlandets jurisdiktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om ömsesidigt godtagande av viss verksamhet genom filialer&lt;br&gt;eller genom direkt tillhandahållande av tjänster från utlandet skulle i&lt;br&gt;högre eller lägre grad kunna sättas ur spel, om ett värdland ställde krav&lt;br&gt;på filialer till utlandsinstitut att i alla delar följa de regler som gäller för&lt;br&gt;värdlandets egna kreditinstitut. En filials direkta utlandsanknytning gör&lt;br&gt;det också ofta mindre ändamålsenligt att tillämpa värdlandets lag.&lt;br&gt;Exempelvis ter det sig främmande att ålägga utländska banker exakt&lt;br&gt;samma begränsningar för kreditgivning som annars gäller enligt 2 kap.&lt;br&gt;13-19 §§ BRL och 3 kap. 8-10 §§ i den föreslagna lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag. Dessa regler har tillkommit i första hand för att garantera&lt;br&gt;solvensen. Det ligger i linje med andra banksamordningsdirektivets regler&lt;br&gt;om fördelning av tillsynsbefogenheter att utländska instituts kreditgivning&lt;br&gt;får ske efter de säkerhetsnormer som bedömts erforderliga i hemlandet,&lt;br&gt;även i det tall verksamheten utövas från en filial i ett annat land eller&lt;br&gt;genom direkt tillhandahållande av tjänster där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller i praktiken möjligt att för filialer till utländska&lt;br&gt;kreditinstitut upprätthålla sådana nationella regler om placenngsbegräns-&lt;br&gt;ningar som för svensk del tagits in i 2 kap. 4, 6, 6 a och 15 a §§ BRL&lt;br&gt;resp. 3 kap. 5 § i den föreslagna lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;br&gt;Handlingsutrymmet för ett utländskt kreditinstitut att förvärva olika slag&lt;br&gt;av egendom måste naturligen bestämmas av reglerna i det land där&lt;br&gt;institutet har sitt säte. Jag viil påminna om att det i andra banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet finns bestämmelser som innebär skyldighet för medlems-&lt;br&gt;staterna att begränsa ett kreditinstituts ägande i icke-finansiella företag till&lt;br&gt;viss andel av institutets kapitalbas. Även om dessa bestämmelser är mer&lt;br&gt;liberala än motsvarande i bankrörelselagen, motiverar de inte att de&lt;br&gt;svenska förvärvsreglema utsträcks till att omlätta utländska kreditinstitut&lt;br&gt;med verksamhet här i landet. Sådana begränsningsregler skulle i&lt;br&gt;realiteten ändå kunna sättas ur spel, i den mån det utländska kreditinstitu-&lt;br&gt;tet direkt från sitt huvudkontor i hemlandet har möjlighet att förvärva&lt;br&gt;egendom i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om kapitaltäckning kommer hemlandets regler att gälla för&lt;br&gt;filialerna. Solvenskontrollen skall, enligt såväl andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet som Baselkonkordatet, handhas av hemlandsmyndighetema.&lt;br&gt;EG-direktivens krav på harmonisering av medlemsstaternas normer för&lt;br&gt;kapitalbas och kapitalkrav innebär för övrigt att i stort sett ensartade&lt;br&gt;regler tillämpas inom hela EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra avseenden kommer dock svenska rörelseregler att kunna göras&lt;br&gt;gällande för filialer till utländska kreditinstitut. I överensstämmelse med&lt;br&gt;principen om värdlandets ansvar för tillsyn i fråga om likviditet skall&lt;br&gt;Finansinspektionen se till att även filialer till utländska banker har en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfredsställande betalningsberedskap (2 kap. 12 § BRL). Vad gäller Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;likviditetskontrollen är det som nämnts av vikt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan få tillgång till uppgifter från behöriga utlands-&lt;br&gt;myndigheter för att få en helhetsbild av kreditinstitutets ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också bestämmelserna i 2 kap. 21-23 §§ BRL om motbokens&lt;br&gt;värdepappersrättsliga status, bankkontorsetablering och bankernas&lt;br&gt;behandling av omyndigas bankmedel bör tillämpas för utländska&lt;br&gt;bankfilialer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag nu sagt om svenska resp, utländska reglers tillämplighet för här&lt;br&gt;verksamma filialer utgår från förhållandena inom EES. Jag anser&lt;br&gt;emellertid att gränsdragningen i huvudsak har giltighet även för filialer&lt;br&gt;till kreditinstitut hemmahörande i tredje land. För att en sådan filial skall&lt;br&gt;få driva verksamhet i Sverige krävs särskilt tillstånd av svensk myn-&lt;br&gt;dighet. Som förutsättning för tillstånd gäller att kreditinstitutet står under&lt;br&gt;betryggande tillsyn i hemlandet och att regelverket där är likvärdigt med&lt;br&gt;det som gäller i Sverige, särskilt i fråga om kapitalkrav och verksam-&lt;br&gt;hetens bedrivande. Under sådana förhållanden bör svenska rörelseregler&lt;br&gt;tillämpas på dessa filialer med i stort sett samma begränsningar som skall&lt;br&gt;gälla för filialer till kreditinstitut från EES-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en för kreditinstitut tillåten verksamhet regleras i särskild lag, får&lt;br&gt;bestämmelserna där tillämplighet på filialerna i motsvarande mån som&lt;br&gt;bestämmelserna i bankrörelselagen resp, i den lag som nu föreslås om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. Det innebär bl.a. att de villkor och krav på&lt;br&gt;rapportering som Riksbanken ställer upp för valutahandlare skall&lt;br&gt;uppfyllas av filialerna. Likaså måste filialerna iaktta vad som gäller enligt&lt;br&gt;kreditupplysningslagen resp, lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i lagen om värdepappersrörelse är så konstruerade att de i&lt;br&gt;endast begränsad utsträckning blir tillämpliga på utländska kreditinstitut&lt;br&gt;som med stöd av hemlandsauktorisation driver värdepappersverksamhet&lt;br&gt;i Sverige. Finansinspektionens tillsynsbefogenheter gentemot sådana&lt;br&gt;kreditinstitut kommer i huvudsak att utövas med stöd av bankrörelselagen&lt;br&gt;resp, lagen om kreditmarknadsbolag. De bestämmelser i lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse som kan komma att göras gällande mot filialer till&lt;br&gt;kreditinstitut från andra EES-länder har avseende på det allmänna&lt;br&gt;sundhetskravet (1 kap. 7 §), rapporteringsskyldighet till börs (1 kap.&lt;br&gt;7 a §), kommissionsförhållanden (1 kap. 9 och 10 §§), avbrytande av&lt;br&gt;handel i vissa fäll (3 kap. 8 §) och kravet på avräkningsnota (3 kap. 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller rätten för kreditinstitut från EES-länder att idka valutahandel&lt;br&gt;i Sverige bör Riksbanken ha rätt att tillämpa riksbankslagens bestämmel-&lt;br&gt;ser. Riksbanken skall således med stöd av lagens 22 b § kunna meddela&lt;br&gt;villkor för utländska filialers valutahandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EES-reglema gäller en skyldighet för Sverige att tillåta behöriga&lt;br&gt;myndigheter från andra EES-länder att inom ramen för sina tillsyns-&lt;br&gt;befogenheter företa inspektion på platsen av här i landet etablerade&lt;br&gt;filialer till kreditinstitut från resp. land. Lagförslagen innehåller sådana&lt;br&gt;bestämmelser. Det slags inspektionsverksamhet som det här är fråga om&lt;br&gt;torde kunna innefatta myndighetsutövning som avses i 10 kap. 5 § sista&lt;br&gt;stycket regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tillsyn över kreditupplysningsverksamhet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kreditupplysningsverksamhet som utövas av en filial till ett&lt;br&gt;kreditinstitut hemmahörande i ett annat EES-land har kreditupplysnings-&lt;br&gt;utredningen i sitt betänkande (SOU 1992:22) uttalat att alla utländska&lt;br&gt;kreditinstitut i princip bör vara underkastade kreditupplysningslagens&lt;br&gt;allmänna regler då de bedriver kreditupplysning i Sverige. Jag har för&lt;br&gt;egen del ingen annan uppfattning. Eftersom kreditupplysningslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde omfattar även filialer till utländska kreditinstitut&lt;br&gt;behövs ingen särskild reglering för att uppnå en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filialer till kreditinstitut med säte i ett annat land, inom eller utom&lt;br&gt;EES, kommer således att vara skyldiga att iaktta reglerna om verksam-&lt;br&gt;hetens bedrivande i 5-14 §§ kreditupplysningslagen. Likaså kommer att&lt;br&gt;gälla att Datainspektionen, enligt bestämmelserna i 15 och 16 §§ utövar&lt;br&gt;tillsyn och har rätt att företa inspektion m.m. även beträffande filialer.&lt;br&gt;Lagens straff- och skadeståndsregler kommer likaså att gälla i motsvaran-&lt;br&gt;de utsträckning för verksamhet som bedrivs av utländska och svenska&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot blir bestämmelserna i 17 § kreditupplysningslagen inte&lt;br&gt;tillämpliga på utländska kreditinstitut, eftersom dessa regler tar sikte bara&lt;br&gt;på den som fått Datainspektionens tillstånd att driva verksamhet. Den&lt;br&gt;sanktion som består i att Datainspektionen kan dra in ett meddelat&lt;br&gt;tillstånd kommer alltså inte att bli aktuell för utländska filialer från ett&lt;br&gt;annat EES-land. Här kommer i stället reglerna om myndighetssamarbete&lt;br&gt;över gränserna att gälla. I motsvarande mån som Finansinspektionen har&lt;br&gt;rätt att ingripa mot egentlig bankverksamhet i filialer till kreditinstitut&lt;br&gt;från andra EES-länder bör det vara möjligt för Datainspektionen att, med&lt;br&gt;iakttagande av den samrådsprocedur som skall gälla enligt andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet, i sista hand förbjuda kreditinstitutet att göra&lt;br&gt;nya åtaganden här i landet. En bestämmelse om detta kan lämpligen tas&lt;br&gt;in som en ny 17 a § i kreditupplysningslagen. Datainspektionen bör i&lt;br&gt;förekommande fall samråda med Finansinspektionen. En föreskrift härom&lt;br&gt;kan meddelas genom förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Datainspektionen påpekat kommer, oberoende av den frihet som&lt;br&gt;den föreslagna lagstiftningen ger utländska kreditinstitut att bedriva&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet i Sverige, datalagens bestämmelser att gälla&lt;br&gt;likformigt för sådan verksamhet. I den mån denna innefattar användning&lt;br&gt;av personregister, kommer således särskilt tillstånd att krävas av filialer&lt;br&gt;till utländska kreditinstitut under samma förutsättningar som gäller för&lt;br&gt;svenska aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i bankrörelselagen infördes regler om filialetablering från&lt;br&gt;utlandet uttalades i lagmotiven att bankfilialema liksom andra företags-&lt;br&gt;filialer borde ha en egen bokföring skild från det utländska företagets&lt;br&gt;bokföring i övrigt (prop. 1989/90:116 s. 76). Enligt nu gällande&lt;br&gt;bestämmelser i 1 kap. 4 § BRL gäller för utländska bankers verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom filial i Sverige lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.&lt;br&gt;(filiallagen) i tillämpliga delar. I fråga om filialer till utländska finansie-&lt;br&gt;ringsföretag finns en motsvarande bestämmelse i 5 a § lagen om&lt;br&gt;finansbolag. Hänvisningarna i bankrörelselagen och finansbolagslagen&lt;br&gt;innebär att bl.a. bokföringsreglema i 11-14 §§ filiallagen blir tillämpliga&lt;br&gt;för berörda kreditinstitut. Enligt 11 § filiallagen skall en filial ha en egen&lt;br&gt;bokföring, som är skild från det utländska företagets bokföring i övrigt.&lt;br&gt;I 12 § föreskrivs att filialräkenskapema skall granskas av auktoriserad&lt;br&gt;eller godkänd revisor eller auktoriserat eller godkänt revisionsbolag.&lt;br&gt;Verkställande direktören för en filial skall, enligt 13 §, vaije år ge in&lt;br&gt;filialredovisningshandlingar och revisionsberättelse samt, därutöver,&lt;br&gt;motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, om de gjorts&lt;br&gt;offentliga i företagets hemland. För filialens bokföring och revision gäller&lt;br&gt;i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av motsvarande&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska filialer som regleras av finansbolagslagen gäller, till följd&lt;br&gt;av hänvisningen via filiallagen, redovisningsreglerna i dels 11 kap.&lt;br&gt;aktiebolagslagen, dels bokföringslagen (1976:125). För bankerna finns&lt;br&gt;särskilda redovisningsregler i 4 kap. BRL. Dessa bestämmelser fyller ut&lt;br&gt;reglerna i bokföringslagen till vilka hänvisas i bankrörelselagen. Enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 § tredje stycket får regeringen eller Finansinspektionen utfärda&lt;br&gt;närmare föreskrifter om bankernas löpande bokföring, årsbokslut och&lt;br&gt;årsredovisning. Sådana föreskrifter får avvika från bokföringslagen om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär att de svenska redovisningsreglerna inte längre kan&lt;br&gt;upprätthållas fullt ut beträffande filialer till kreditinstitut från andra EES-&lt;br&gt;länder. Dels gäller ett åtagande att i fråga om redovisning av filial-&lt;br&gt;verksamhet godta utländska redovisningshandlingar. Dels kan det inte&lt;br&gt;ställas krav på fullständig särredovisning för filialerna. Det kan inte&lt;br&gt;undvikas att redovisningskraven på de i Sverige verksamma kreditinstitu-&lt;br&gt;ten till viss del blir olikformiga. Enligt min bedömning behöver&lt;br&gt;olägenheterna dock inte bli särskilt stora. I och med att Sverige med stöd&lt;br&gt;av direktiv 89/117/EEG kan kräva in en omfattande redovisning särskilt&lt;br&gt;för filialverksamheten och att dessa uppgifter skall av svenska revisorer&lt;br&gt;kontrolleras mot den fullständiga redovisning som det utländska institutet&lt;br&gt;alltid är skyldigt att offentliggöra, kommer det att bli möjligt att få den&lt;br&gt;överblick över räkenskaperna som behövs för att tillgodose bl.a. svenska&lt;br&gt;intressen av skattekontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redovisningslättnader som skall gälla för filialer till kreditinstitut&lt;br&gt;från EES-länder bör kunna medges också i fråga om filialer från tredje&lt;br&gt;land. Jag ser inget hinder emot att tillämpa en sådan ordning för alla&lt;br&gt;kreditinstitut, vilkas redovisning bedöms vara tillräckligt omfattande och&lt;br&gt;genomsynlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som ändamålsenligt att regeringen eller, efter bemyn-&lt;br&gt;digande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter om i vad mån&lt;br&gt;lättnader i redovisningskrav skall gälla för filialer till kreditinstitut&lt;br&gt;hemmahörande i en viss krets av länder, ej nödvändigtvis identisk med&lt;br&gt;EES. 1 samband med tillkomsten av lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingverksamhet behandlade Lagrådet frågan om de konstitutionella Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;förutsättningarna för delegation av rätten att utfärda redovisningsföre-&lt;br&gt;skrifter. Trots vissa betänkligheter godtog Lagrådet ett sådant bemyn-&lt;br&gt;digande, som då föreslagits i 11 kap. 2 § lagen om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet (Prop. 1991/92:113 s 469 ff). Mot bakgrund av Lagrådets&lt;br&gt;övervägande, och med hänsyn till att riksdagen tidigare godkänt&lt;br&gt;bemyndigandet i 4 kap. 1 § BRL, anser jag att den bestämmelsen bör&lt;br&gt;kunna kompletteras med ett bemyndigande som innebär rätt för rege-&lt;br&gt;ringen eller Finansinspektionen att föreskriva avvikelser från vad som&lt;br&gt;annars skall gälla i fråga om krav på redovisning för filialer. Jag vill&lt;br&gt;erinra om att förslaget syftar till att åstadkomma lättnader för berörda&lt;br&gt;företag. Bemyndigandet skall alltså inte kunna utnyttjas för att föreskriva&lt;br&gt;en mer betungande redovisningsskyldighet än vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet att ge in fullständiga redovisningshandlingar för det&lt;br&gt;utländska kreditinstitutet i sin helhet bör gälla lika för samtliga i Sverige&lt;br&gt;etablerade filialer. Bestämmelsen i 13 § filiallagen tillgodoser detta&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbaserad tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 1983 års direktiv om gruppbaserad tillsyn har i svensk rätt sin&lt;br&gt;motsvarighet i gällande bestämmelser om konsoliderad kapitaltäckning&lt;br&gt;och om begränsning av stora engagemang. Bestämmelserna i 2 kap. 11 §&lt;br&gt;BRL innebär att lagens bestämmelser om kapitalkrav skall tillämpas på&lt;br&gt;en koncern till den del den består av en bank med finansiella dotterföre-&lt;br&gt;tag. Motsvarande bestämmelser om konsoliderat kapitalkrav finns i dag&lt;br&gt;bl.a. i 11 c § finansbolagslagen och i 4 d § lagen om kreditaktiebolag.&lt;br&gt;Av koncemdefinitionen i bankaktiebolagslagen och aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) följer att även företag i vilka ägandet motsvarar mindre än&lt;br&gt;50 % av röstetalet räknas som dotterföretag, om ägarföretaget har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande och en betydande andel av resultatet i företaget.&lt;br&gt;Med hänsyn till att dotterföretagsbegreppet givits en så vidsträckt&lt;br&gt;definition får bestämmelserna om konsoliderad kapitaltäckning anses&lt;br&gt;tillgodose minimireglerna i 1983 års direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 16 § BRL gäller en skyldighet för banker att begränsa&lt;br&gt;s.k. enhandsengagemang. Finansinspektionen har utfärdat allmänna råd&lt;br&gt;(FFFS 1991:9) om kreditinstitutens rapportering av stora exponeringar&lt;br&gt;(engagemang). Dessa allmänna råd innebär bl.a. att rapportering skall ske&lt;br&gt;två gånger årligen av enhandsengagemang som motsvarar minst 10 % av&lt;br&gt;kapitalbasen och att rapporteringen skall ske för den långivande&lt;br&gt;koncernen som helhet. Inspektionen kommer inom kort att med stöd av&lt;br&gt;regeringens bemyndigande ersätta dessa allmänna råd med bindande&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att konsolideringsreglema senare skall anpassas såväl till&lt;br&gt;det nya direktivet 92/30/EEG om gruppbaserad tillsyn som till ett ännu&lt;br&gt;inte antaget EG-direktiv om begränsning av större engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbyte och sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillsynen över kreditinstitut som verkar i olika länder skall bli&lt;br&gt;effektiv är det av största vikt att EES-avtalets regler om obligatoriskt&lt;br&gt;utbyte av information och fortlöpande samarbete mellan prövnings- och&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter fungerar väl. Till en del kommer sådant utbyte av&lt;br&gt;information att ske enligt rutiner som i dag tillämpas EG-medlemsstatema&lt;br&gt;emellan. Beroende på sakens natur kommer myndighetskontaktema att i&lt;br&gt;vissa fall vara mindre formaliserade. Jag bedömer det inte ändamålsenligt&lt;br&gt;att i lag ta in detaljerade föreskrifter om i vilka situationer och under&lt;br&gt;vilka förutsättningar Finansinspektionen skall förse tillsynsorgan i andra&lt;br&gt;länder - inom och utom EES - med uppgifter om i Sverige verksamma&lt;br&gt;institut. I den mån det behövs kan regeringen lämpligen lämna närmare&lt;br&gt;föreskrifter genom förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den informationsskyldighet för Finansinspektionen som följer av EES-&lt;br&gt;avtalet avser till stor del sådana uppgifter som åsyftas i 8 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket sekretesslagen (1980:100). Enligt denna bestämmelse gäller&lt;br&gt;sekretess i statlig myndighets verksamhet, som består i tillståndsgivning&lt;br&gt;eller tillsyn med avseende på bl.a. bank- och kreditväsendet, för&lt;br&gt;uppgifter om dels affärs- eller driftförhållanden hos den som myndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet avser, om det kan antas att han lider skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs, dels ekonomiska eller personliga förhållanden för annan,&lt;br&gt;som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som&lt;br&gt;myndighetens verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan i vad mån EES-avtalet föranleder ändringar i sekretesslagen&lt;br&gt;bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. I det sammanhanget&lt;br&gt;övervägs om bestämmelserna i 8 kap. 5 § kan anses tillräckliga för att&lt;br&gt;tillgodose banksamordningsdirektivens anspråk på sekretess hos behöriga&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter. Jag utgår från att de sekretessfrågor som Data-&lt;br&gt;inspektionen väckt också beaktas i Justitiedepartementets lagstift-&lt;br&gt;ningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk myndighets möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;till en utländsk myndighet regleras i 1 kap. 3 § tredje stycket sekretess-&lt;br&gt;lagen. Uppgift som är sekretessbelagd enligt sekretesslagen får enligt&lt;br&gt;bestämmelsen inte lämnas ut till utländsk myndighet eller mellanfolklig&lt;br&gt;organisation i annat fäll än om utlämnandet sker i enlighet med föreskrift&lt;br&gt;därom i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande fäll skulle&lt;br&gt;få lämnas ut till svensk myndighet och det enligt den utlämnande&lt;br&gt;myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska&lt;br&gt;intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller&lt;br&gt;mellanfolkliga organisationen. Bestämmelsen ger således Finansinspek-&lt;br&gt;tionen goda möjligheter att i tillsynsarbetet lämna ut handlingar och&lt;br&gt;uppgifter till behöriga utländska myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller myndighetssamråd på det inhemska planet är det givetvis av&lt;br&gt;största betydelse för övervakningen av ett väl fungerande betalnings-&lt;br&gt;väsende att Riksbanken och Finansinspektionen verkar i nära och&lt;br&gt;förtroendefullt samarbete. Bestämmelserna i sekretesslagens 14 kap.&lt;br&gt;lägger i dag inte hinder i vägen för sådant utbyte av information som de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;båda myndigheterna behöver för fullgörande av de uppgifter som ålagts&lt;br&gt;dem. Mot den bakgrunden, och då jag inte har erfarit att några väsentliga&lt;br&gt;praktiska svårigheter föreligger, anser jag att frågan om föreskrifter i lag&lt;br&gt;beträffande obligatoriskt samråd mellan Riksbanken och inspektionen bör&lt;br&gt;anstå i avvaktan på resultatet av det arbete som för närvarande pågår i&lt;br&gt;riksbanksutredningen (Fi 1991:02).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 § riksbankslagen anges att Riksbanken får begära in vissa&lt;br&gt;uppgifter från kreditinstitut. De uppgifter som avses är sådana som&lt;br&gt;Riksbanken anser nödvändiga för att följa utvecklingen på valuta- och&lt;br&gt;kreditmarknadema (jämför prop. 1989/90:135 s. 69). Med &amp;quot;kreditinsti-&lt;br&gt;tut&amp;quot; åsyftas i sammanhanget rättssubjekt som faller inom den vida krets&lt;br&gt;som definierats i 3 § andra stycket riksbankslagen, dvs. banker,&lt;br&gt;kreditaktiebolag, finansbolag, värdepappersinstitut, allmänna pensionsfon-&lt;br&gt;den, försäkringsföretag med svensk koncession, lands- och stadshypoteks-&lt;br&gt;institutionema samt Svenska skeppshypotekskassan. Till följd av&lt;br&gt;kreditinstitutsbegreppets avgränsning i riksbankslagen finns å andra sidan&lt;br&gt;ingen lagstadgad skyldighet för vissa finansiella aktörer att lämna&lt;br&gt;uppgifter till Riksbanken. Det förhållandet att t.ex. värdepappersfonder&lt;br&gt;och börser faller utanför kategorierna av uppgiftsskyldiga framstår som&lt;br&gt;mindre befogat. Enligt 18 § andra stycket riksbankslagen får Riksbanken&lt;br&gt;under vissa villkor bevilja kredit till alla företag som står under tillsyn&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Jag anser det naturligt att bestämmelsen i 22 §&lt;br&gt;utformas så att motsvarande företag och institutioner kan åläggas&lt;br&gt;skyldighet att lämna information till Riksbanken. Mitt förslag i denna del&lt;br&gt;innebär inte mer än en begränsad utvidgning av kretsen uppgiftsskyldiga.&lt;br&gt;Närliggande frågor om vilka upplysningar som Riksbanken faktiskt har&lt;br&gt;rätt att begära in med stöd av 22 § kan komma att belysas av riksbanks-&lt;br&gt;utredningen. Detsamma gäller frågan om fördelningen av befogenheter&lt;br&gt;mellan Finansinspektionen och Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Rätt till domstolsprövning av vissa förvaltningsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om ett beslut angående oktroj eller auktorisation av&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag inte har fattas inom sex månader, eller om&lt;br&gt;en sådan underrättelse som krävs för filialetablering i ett annat&lt;br&gt;EES-land inte har avsänts inom tre månader, har sökanden rätt att&lt;br&gt;begära förklaring av kammarrätt att ärendet onödigt uppehålls.&lt;br&gt;Har beslutet inte meddelats eller underrättelsen inte avsänts inom&lt;br&gt;viss tid efter det att domstolen avgett en sådan förklaring, skall&lt;br&gt;det anses som att ansökningen avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om kreditmarknadsbolag införs regler om att Finans-&lt;br&gt;inspektionens beslut överklagas hos kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna godtar i huvudsak förslaget. Kammarrätten i Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Göteborg förordar att fråga om onödigt uppehållande prövas av&lt;br&gt;Regeringsrätten i stället för av kammarrätt. Konkurrensverket och&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen anser att Finansinspektionens beslut i allmänhet,&lt;br&gt;således även i fråga om tillsyn över banker, bör överklagas till kammar-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet: Enligt artikel 13 i första banksamordningsdirektivet skall&lt;br&gt;myndighetsbeslut som fattats med stöd av lagar och andra författningar,&lt;br&gt;som utfärdats i enlighet med direktivet, kunna göras till föremål för&lt;br&gt;prövning av domstol. Detsamma skall gälla då inget beslut har fattats&lt;br&gt;inom sex månader från det att en auktorisationsansökan innehållande alla&lt;br&gt;nödvändiga uppgifter har givits in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i föregående avsnitt skall ett kreditinstitut auktoriserat i ett&lt;br&gt;EES-land ha rätt att etablera filial i andra EES-länder. Den procedur som&lt;br&gt;då skall iakttas finns beskriven i artikel 19.3 i andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet och innebär att kreditinstitutet anmäler sitt önskemål till&lt;br&gt;hemlandsmyndigheten, vilken i sin tur underrättar behörig myndighet i&lt;br&gt;det tilltänkta värdlandet. Om hemlandsmyndigheten vägrar att underrätta&lt;br&gt;värdlandsmyndigheten, skall skälen för detta lämnas till det sökande&lt;br&gt;kreditinstitutet inom tre månader från det att institutet givit in alla&lt;br&gt;nödvändiga uppgifter i ärendet. En vägran att översända underrättelse&lt;br&gt;till värdlandsmyndigheten eller en underlåtenhet att lämna besked till&lt;br&gt;sökanden inom tremånadersperioden skall kunna göras till föremål för&lt;br&gt;domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt har redogjorts för de möjligheter som värdlands-&lt;br&gt;myndigheter har att ingripa mot filialer till kreditinstitut från andra EES-&lt;br&gt;länder. Sådana ingripanden skall normalt, enligt artikel 21.6 i andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet, kunna göras till föremål för domstolspröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sådana beslut som avses i de nu nämnda&lt;br&gt;direktivreglema meddelas i Sverige av regeringen och Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Enligt nu gällande banklagstiftning ankommer det på regeringen&lt;br&gt;att pröva frågor om bankoktroj och om återkallande av oktroj. Enligt&lt;br&gt;kreditaktiebolagslagen skall regeringen godkänna ett kreditaktiebolags&lt;br&gt;bolagsordning och den kan i vissa fall förbjuda bolaget att fortsätta sin&lt;br&gt;verksamhet samt förordna att det skall träda i likvidation. Däremot gäller&lt;br&gt;enligt finansbolagslagen att Finansinspektionen är prövningsmyndighet i&lt;br&gt;ärenden om tillstånd för finansbolag. Finansinspektionen har behörighet&lt;br&gt;att meddela beslut i olika tillsynsangelägenheter, såväl vad gäller banker&lt;br&gt;som andra typer av kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Finansinspektionen fattat i ärenden om tillsyn av banker&lt;br&gt;och andra kreditinstitut överklagas enligt gällande rätt hos regeringen.&lt;br&gt;Regeringens beslut kan göras till föremål för rättsprövning hos Rege-&lt;br&gt;ringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut,&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 juni 1988, infördes en möjlighet till överpröv-&lt;br&gt;ning i Regeringsrätten av vissa beslut som regeringen och andra&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter meddelar i förvaltningsärenden. Lagen tillkom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att säkerställa att svensk rätt motsvarade Europakonventionens krav&lt;br&gt;på tillgång till domstolsprövning av enskildas &amp;quot;civila rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om rättsprövning hos Regeringsrätten kan göras av en&lt;br&gt;enskild part. En förutsättning för prövning är att beslutet innebär&lt;br&gt;myndighetsutövning mot den enskilde och att ärendet rör något förhål-&lt;br&gt;lande som avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsformen, dvs. enskildas&lt;br&gt;personliga ställning eller deras personliga och ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;inbördes eller förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller&lt;br&gt;åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga&lt;br&gt;eller ekonomiska förhållanden. Härtill kommer att rättsprövning kan ske&lt;br&gt;endast i fäll då beslutet annars kan prövas av domstol endast efter&lt;br&gt;ansökan om resning och inga andra överprövningsmöjligheter står till&lt;br&gt;buds. Vissa typer av beslut är generellt undantagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten skall pröva om beslutet strider mot någon rättsregel på&lt;br&gt;det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av&lt;br&gt;omständigheterna i ärendet. Vad gäller räckvidden av Regeringsrättens&lt;br&gt;prövning föreskrivs i lagens 5 § att beslutet skall upphävas - och vid&lt;br&gt;behov återförvisas - om rätten finner att beslutet strider mot någon&lt;br&gt;rättsregel och det inte är uppenbart att felet saknar betydelse för&lt;br&gt;avgörandet. Det är alltså i princip inte möjligt för Regeringsrätten att ge&lt;br&gt;ett klandrat beslut ett ändrat materiellt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens prövning kan vara mer eller mindre omfettande,&lt;br&gt;beroende på beslutets karaktär. I förarbetena till rättsprövningslagen&lt;br&gt;uttalades att överprövningen inte alltid bör vara begränsad till att avse&lt;br&gt;rättstillämpningen i den mening detta begrepp anses ha i t.ex. regeln om&lt;br&gt;resning i 58 kap. 1 § första stycket 4 rättegångsbalken. Regeringsrätten&lt;br&gt;bör kunna överpröva också den fektabedömning som ligger till grund för&lt;br&gt;tillämpningen av föreskrifter. Prövningen skall överhuvud taget avse ett&lt;br&gt;besluts förenlighet med rättsordningen i enlighet med principen om all&lt;br&gt;maktutövnings lagbundenhet. I lagmotiven anmärktes att vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser är utformade så att den administrativa prövningen kan utfella på mer&lt;br&gt;än ett sätt utan att något av besluten kan sägas strida mot bestämmel-&lt;br&gt;serna. Det exemplet anfördes att lagstiftaren, genom att ge en myndighet&lt;br&gt;rätt att välja mellan flera lagligen tänkbara beslut, har överlåtit åt&lt;br&gt;myndigheten att forma en policy vid beslutsfattandet. Även bestämmelser&lt;br&gt;av detta slag sätter dock ofta vissa gränser för myndighetens handlingsfri-&lt;br&gt;het. I sådana fäll bör möjligheten till domstolsprövning omfetta frågan&lt;br&gt;om beslutet ryms inom handlingsfriheten. Slutligen framhölls att&lt;br&gt;prövningen naturligen fick komma att ske med beaktande av att&lt;br&gt;domstolar inte kan förutsättas göra bedömningar av utpräglat skönsmässig&lt;br&gt;eller politisk karaktär (prop. 1987/88:69 s. 23 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om rättsprövning har gjorts tidsbegränsad och gäller, i avvaktan&lt;br&gt;på en slutlig utvärdering av den, enligt SFS 1991:1825 beträffande beslut&lt;br&gt;som meddelas under tiden från ikraftträdandet till utgången av år 1994.&lt;br&gt;I prop. 1987/88:69 uttalades också att det bör vara en riktlinje för&lt;br&gt;utvecklingen på längre sikt att man områdesvis överväger i vilken mån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det är ändamålsenligt att ersätta den överprövning som i dag sker i&lt;br&gt;administrativ ordning med domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som förutskickades vid rättsprövningslagens tillkomst&lt;br&gt;har kommit ett stycke på väg inom området för finansiell lagstiftning.&lt;br&gt;Vissa beslut av Finansinspektionen skall numera överklagas direkt till&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Enligt såväl lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument som lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;gäller som huvudregel att Finansinspektionens beslut skall överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan det diskuteras om inte tiden är mogen för en&lt;br&gt;motsvarande reform i banklagstiftningen. Utrymmet för näringspolitiska&lt;br&gt;överväganden i samband med auktorisation av banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut har i stort sett försvunnit i och med att möjligheten till&lt;br&gt;behovsprövning tagits bort. När jag nu lämnar förslag till en helt ny,&lt;br&gt;moderniserad lagstiftning om kreditmarknadsbolag anser jag det naturligt&lt;br&gt;att förorda att besluten enligt den nya lagen, bl.a. i fråga om auktorisa-&lt;br&gt;tion, skall fattas av Finansinspektionen och att inspektionens beslut&lt;br&gt;generellt överklagas hos kammarrätt. En sådan ordning innebär för&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagens del att de i banksamordningsdirektiven uppställda&lt;br&gt;kraven på domstolsprövning av meddelade beslut tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det däremot gäller beslut som fattas med stöd av bankrörelselagen&lt;br&gt;och de övriga banklagarna ställer sig saken något annorlunda. Det kan&lt;br&gt;enligt min bedömning väl tänkas att oktrojgivningen i ett senare skede&lt;br&gt;anförtros Finansinspektionen, med rätt till överklagande hos kammarrätt,&lt;br&gt;men för en sådan ändring av regelsystemet krävs ytterligare över-&lt;br&gt;väganden som också bör omfatta andra delar av regelsystemet. Jag anser&lt;br&gt;det inte heller ändamålsenligt att nu föreslå några mera begränsade&lt;br&gt;ändringar av överklagandereglema i banklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kan dock ställas om rättsprövningen är tillräcklig för att&lt;br&gt;tillgodose direktivreglemas krav på rätt till domstolsprövning av beslut&lt;br&gt;som regeringen fattat i ett ärende som rör t.ex. bankoktroj. Vad som&lt;br&gt;främst påkallar uppmärksamhet är om Regeringsrättens prövning är&lt;br&gt;tillräckligt omfattande. Det kan då påpekas att frågan om domstolspröv-&lt;br&gt;ningens kvalitativa innehåll inte finns behandlad i direktiven. Det kan ses&lt;br&gt;som en fråga för nationell lagstiftning att bestämma om överprövningen&lt;br&gt;av ett förvaltningsbeslut skall begränsas i något avseende. Det väsentliga&lt;br&gt;måste vara att domstolsprövningen tillgodoser de rättssäkerhetsintressen&lt;br&gt;som ligger till grund för direktivbestämmelsen. Min bedömning är att&lt;br&gt;rättsprövningsinstitutet uppfyller dessa krav. Jag föreslår därför inte nu&lt;br&gt;någon förändring i överklagandebestämmelsema i banklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i direktiven föreskrivna ordningen att ett uteblivet beslut i vissa&lt;br&gt;fall skulle kunna föranleda domstolsprövning saknar motsvarighet i&lt;br&gt;gällande svensk rätt. Här är det i än högre grad på sin plats att fråga sig&lt;br&gt;vad domstolen egentligen skall ta ställning till. Det är knappast ändamåls-&lt;br&gt;enligt att en förvaltningsdomstol skall överta en auktorisationsansökan i&lt;br&gt;dess helhet från en senfärdig myndighet och i dess ställe göra en&lt;br&gt;materiell prövning av alla föreliggande omständigheter. Det lämpligaste&lt;br&gt;torde i stället vara en procedur som framtvingar att den myndighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det åligger att göra denna prövning verkligen gör det och fattar ett Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;explicit beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta syfte kan enligt min mening bäst vinnas genom att sökanden får&lt;br&gt;rätt att begära domstolens förklaring att ärendet onödigt uppehålls. Har&lt;br&gt;domstolen väl anslutit sig till sökandens uppfattning och avgett en sådan&lt;br&gt;förklaring finns det inte längre något giltigt försvar för myndigheten att&lt;br&gt;ytterligare dröja med beslutet. Domstolen skall således i första hand&lt;br&gt;endast pröva om ärendet är färdigt för avgörande, om samtliga hand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter som behövs som underlag för beslutet har lämnats&lt;br&gt;till myndigheten och om, i förekommande fäll, alla nödvändiga samråds-&lt;br&gt;förfäranden har iakttagits. Mitt förslag till införlivande av direktiv-&lt;br&gt;reglema innebär att sökanden får en ovillkorlig rätt att vända sig till&lt;br&gt;domstol när den föreskrivna tiden om sex resp, tre månader har gått från&lt;br&gt;det att ansökningen gavs in. Finner domstolen att ärendet inte är färdigt&lt;br&gt;för avgörande och att detta förhållande inte kan lastas myndigheten, kan&lt;br&gt;sökanden när som helst begära en ny förklaring om onödigt uppehållan-&lt;br&gt;de. När domstolen väl har kommit fram till att ärendet är moget för&lt;br&gt;avgörande böijar en ny period om sex resp, tre månader löpa. Föreligger&lt;br&gt;det vid utgången av denna frist fortfarande inget beslut, får det anses som&lt;br&gt;att ett avslagsbeslut meddelats samma dag. I denna situation tillämpas de&lt;br&gt;generella reglerna om överklagande. Sannolikt kommer denna utväg inte&lt;br&gt;att behöva tillgripas annat än i utomordentligt sällsynta fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om onödigt uppehållande bör prövas av kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar påpekas att frågan om domstols överprövning av&lt;br&gt;förvaltningsbeslut har vidare räckvidd. Kommittén med uppdrag att&lt;br&gt;utreda frågan om grundlagsskydd för äganderätten m.m. samt frågan om&lt;br&gt;vidgade möjligheter till domstolskontroll (Fri- och rättighetskommittén;&lt;br&gt;Ju 1992:01) har till uppgift att bl.a. utreda behovet av ändringar i svensk&lt;br&gt;lag om rätt till domstolsprövning av förvaltningsbeslut. I denna uppgift&lt;br&gt;ingår att ta ställning till hur den svenska domstolskontrollen av sådana&lt;br&gt;beslut bör förbättras så att en generell möjlighet till domstolsprövning&lt;br&gt;införs. Kommitténs senare överväganden kan komma att föranleda en&lt;br&gt;annorlunda utformning av reglerna i bankrörelselagen och lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag såvitt gäller instansordning för överprövning av&lt;br&gt;olika myndighetsbeslut. Instansordningen kan också komma att påverkas&lt;br&gt;av Domstolsutredningens förslag. Domstolsutredningen har nämligen i&lt;br&gt;sitt betänkande (SOU 1991:106) Domstolarna inför 2000-talet föreslagit&lt;br&gt;att i princip all domstolsprövning av förvaltningsbelsut skall börja i&lt;br&gt;länsrätt. Betänkandet bereds för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Övriga frågor med anknytning till EES-avtalet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av departementspromemorian har från olika håll&lt;br&gt;begärts ytterligare lagändringar i anslutning till genomförandet av&lt;br&gt;promemorians förslag. Remissinstansernas önskemål kommenteras i detta&lt;br&gt;avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken anser det olyckligt att begreppet kreditinstitut får olika&lt;br&gt;innebörd i riksbankslagen och i t.ex. lagen om kreditmarknadsbolag,&lt;br&gt;särskilt med hänsyn till att riksbankslagens definition omfattar fler institut&lt;br&gt;än vad som följer av EG:s definition. Eventuellt kunde i riksbankslagen&lt;br&gt;begreppet kreditinstitut ersättas med en ny term, &amp;quot;finansföretag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan hålla med om att begreppet kreditinstitut i lagstiftningen&lt;br&gt;lämpligen borde vara förbehållet sådana företag som fäller under EG-&lt;br&gt;direktivens definition, dvs. i princip banker och kreditmarknadsbolag. Jag&lt;br&gt;konstaterar också att beteckningen kreditinstitut inte är särskilt välfunnen&lt;br&gt;för den vida krets av rättssubjekt som faller under definitionen i 3 §&lt;br&gt;andra stycket riksbankslagen. Begreppet kreditinstitut förekommer&lt;br&gt;emellertid även i andra författningar. I vissa av dessa har begreppet givits&lt;br&gt;särskilda, oenhetliga, definitioner. I andra används det utan referens till&lt;br&gt;någon särskild krets av företag. Detta är naturligtvis inte något idealiskt&lt;br&gt;förhållande. En genomgång av de aktuella bestämmelserna ger dock vid&lt;br&gt;handen att de praktiska olägenheterna vid tillämpningen är begränsade.&lt;br&gt;I avvaktan på en vidare översyn av alla de förfättningsföreskrifter som&lt;br&gt;innehåller ordet kreditinstitut kan enligt min mening den gällande&lt;br&gt;definitionen i 3 § riksbankslagen stå kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friare placerings- och rörelseregler för banker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen anser att utrymmet för svenska bankers rätt att&lt;br&gt;förvärva placeringsaktier bör vidgas i överensstämmelse med vad som är&lt;br&gt;tillåtet enligt andra banksamordningsdirektivet. Bankföreningen anser&lt;br&gt;vidare att svenska banker bör få större möjligheter att förvärva fast&lt;br&gt;egendom för bl.a. fastighetsleasingändamål. Liknande önskemål framförs&lt;br&gt;av Sparbankernas bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska bankföreningen har i en särskild framställning, som givits in&lt;br&gt;till regeringen efter remisstidens utgång, upprepat sin begäran om&lt;br&gt;lagändringar för möjliggörande av bankers förvärv av fest egendom för&lt;br&gt;såväl fastighetsleasingverksamhet som i placeringssyfte. Bankföreningen&lt;br&gt;har härvid även hemställt att en arbetsgrupp bildas för att närmare utreda&lt;br&gt;frågan om under vilka förutsättningar ett festighetsrentingbolag skall&lt;br&gt;kunna inrymmas i en bankkoncem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ändrade regler för bankers placeringar har inte berörts i den&lt;br&gt;remissbehandlade departementspromemorian och redan av det skälet ser&lt;br&gt;jag mig förhindrad att nu lägga fram förslag i enlighet med bankorganisa-&lt;br&gt;tionemas önskemål. Oavsett vad som krävs i fråga om formell beredning&lt;br&gt;vill jag göra några kommentarer. Det är riktigt att andra banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet medger ett större utrymme för bankers innehav av aktier&lt;br&gt;än vad som nu är tillåtet enligt svensk lag. Dock skall påpekas att de&lt;br&gt;aktuella direktivreglema är resultatet av diskussioner mellan EG:s&lt;br&gt;medlemsstater, i vilka råder olika syn på säkerhetskrav. Direktivets&lt;br&gt;placeringsbegränsningar har alltså karaktär av minimiregler och det är&lt;br&gt;inte självklart att den svenska lagstiftningen skall anpassas till den mest&lt;br&gt;liberala regim som direktivet tillåter. Som framhållits i prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:154 måste lättnader i den svenska inställningen vila på vår egen&lt;br&gt;bedömning av frågor om risk och intressekonflikter (prop. s. 56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag nu sagt gäller i huvudsak också bankorganisationemas anspråk&lt;br&gt;på vidgad rätt att förvärva fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om jag inte är beredd att nu lägga fram förslag med det innehåll&lt;br&gt;som bankorganisationema efterlyser, vill jag hålla öppet om det framöver&lt;br&gt;bör medges lättnader i regelverket för bankernas placeringsmöjligheter.&lt;br&gt;Frågor om bl.a. fastighetsrentingbolag i bankkoncemer bör kunna göras&lt;br&gt;till föremål för närmare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om kapitaltäckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen anser att den nuvarande gränsen för vad som i&lt;br&gt;fråga om en banks kapitaltillskott till företag utanför den egna koncernen&lt;br&gt;skall få räknas med i bankens kapitalbas bör höjas från motsvarande 5 %&lt;br&gt;till 10 % av bankens eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser vidare att bankers kapitaltillskott till försäkrings-&lt;br&gt;bolag inte skall avräknas utan i stället omfattas av det generella kravet på&lt;br&gt;åtta procent kapitaltäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser också att det inte bör ställas krav på särskild&lt;br&gt;kapitaltäckning för utländska dotterföretag till svenska banker utan att det&lt;br&gt;i sådant fall bör vara tillräckligt att kapitalkravet är uppnått på konsoli-&lt;br&gt;derad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas Bank har instämt i Svenska Bankföreningens synpunkter&lt;br&gt;i nu redovisade delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag konstaterar att det även i dessa frågor saknas formella förutsätt-&lt;br&gt;ningar för omedelbara lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den högsta gränsen för avräkningsfria kapitaltillskott i&lt;br&gt;företag som inte är dotterföretag, så kan jag konstatera att de av&lt;br&gt;Bankföreningen åberopade EG-reglema faktiskt beaktats, då regeln&lt;br&gt;infördes år 1990 (prop. 1989/90:43, s. 98 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avräkning från kapitalbasen för tillskott till försäkringsbolag&lt;br&gt;diskuterades i prop. 1990/91:154 (s. 71 f). Enligt mm bedömning har de&lt;br&gt;skäl som där anfördes till stöd för fullständig avräkning alltjämt giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om konsolidering av olika finansiella företagskonstellationer&lt;br&gt;kommer att belysas i samband med senare införlivande av EG-direktivet&lt;br&gt;92/30/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I syfte att göra sanktionssystemet inom Finans-&lt;br&gt;inspektionens ansvarsområde mer enhetligt ersätts gällande regler&lt;br&gt;i bankrörelselagen om erinringar m.m. med bestämmelser efter&lt;br&gt;förebild i den lagstiftning som under senare år införts på värde-&lt;br&gt;pappersområdet. Likadana bestämmelser införs i kreditmarknads-&lt;br&gt;bolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda straffbestämmelserna i 9 kap. BRL tas bort. Straff-&lt;br&gt;bestämmelser föreslås inte bli införda i kreditmarknadsbolags-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar förslaget i allt väsentligt utan erinran.&lt;br&gt;Sveriges Bankkunders Riksförbund anser att Finansinspektionen bör få&lt;br&gt;möjlighet att förelägga en bank att göra rättelse när kunder blivit&lt;br&gt;felbehandlade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kreditmarknadskommittén (KMK) föreslog i&lt;br&gt;sitt betänkande SOU 1988:29 att det i bankrörelselagen skulle införas en&lt;br&gt;möjlighet för inspektionen att i särskilt beslut meddela skriftlig erinran&lt;br&gt;och anmärkning, vilket även skulle kunna ske med tillämpning av&lt;br&gt;sundhetsparagrafen. Bankrörelselagens nuvarande möjligheter till&lt;br&gt;erinringar skulle finnas kvar men i fortsättningen benämnas påpekanden,&lt;br&gt;vilka inte skulle utgöra särskilda beslut utan endast råd från inspektionen&lt;br&gt;i samband med tillsynens utövande. Förutom återkallande av tillstånd&lt;br&gt;skulle således tillskapas följande instrument för inspektionen: skriftlig&lt;br&gt;erinran, anmärkning och påpekande. Motsvarande bestämmelser föreslogs&lt;br&gt;införda i den tilltänkta kapitalmarknadslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i en skrivelse till Finansdepartementet den 9&lt;br&gt;januari 1992 framfört att det finns väsentliga både formella och sakliga&lt;br&gt;olikheter i de lagar, som gäller för de olika instituten på finans-&lt;br&gt;marknaden, vad avser inspektionens befogenheter att ingripa mot&lt;br&gt;instituten och att kräva rättställande åtgärder. Inspektionen hemställer&lt;br&gt;därför om lagstiftning i syfte att få enhetliga regler om sanktioner inom&lt;br&gt;inspektionens tillsynsområde. Inspektionen framför också önskemål om&lt;br&gt;att KMK:s förslag skall antas på så sätt att inspektionen får möjlighet att&lt;br&gt;genomdriva rättställande åtgärder hos ett institut, vars verksamhet inte&lt;br&gt;motsvarar kraven på en sund utveckling av densamma. I ett sådant fall&lt;br&gt;skulle inspektionen få meddela varning eller föreläggande vid vite att&lt;br&gt;göra rättelse. Finansinspektionen har slutligen uttalat att kommitténs&lt;br&gt;förslag om påpekanden bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med lagstiftningen om värdepappersfonder (prop.&lt;br&gt;1989/90:153, bet. 1990/9LNU4, rskr. 1990/91:47) ersattes straffbestäm-&lt;br&gt;melserna i den senare upphävda aktiefbndslagen (1974:931) med&lt;br&gt;möjligheter att förelägga vite, vilket ansågs vara mer effektivt för att&lt;br&gt;beivra ett visst förfarande än polisanmälan, brottsutredning och ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eventuellt allmänt åtal. Samtidigt infördes en möjlighet för inspektionen Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;att utfärda varning som en sanktion, om det är tillräckligt, i stället för att&lt;br&gt;återkalla tillstånd. Vidare infördes en regel att inspektionens beslut enligt&lt;br&gt;den aktuella lagen får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma system för sanktioner m.m. har därefter införts i lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse samt lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet och kan därmed sägas vara etablerat inom lagstift-&lt;br&gt;ningen på värdepappersområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionssystemet för inhemska banker återfinns i 7 kap. 8, 9 och&lt;br&gt;18 §§ BRL. Bestämmelserna innebär följande. Finansinspektionen får&lt;br&gt;meddela de erinringar i fråga om verksamheten i en bank som inspek-&lt;br&gt;tionen finner påkallade. Inspektionen får förelägga bankens styrelse att&lt;br&gt;vidta erforderliga åtgärder &amp;quot;om verksamheten i en bank till följd av&lt;br&gt;allvarliga missförhållanden i bankens ledning kan befaras komma att bli&lt;br&gt;till skada för det allmänna”. Har styrelsen eller bolagsstämman i en bank&lt;br&gt;lättat ett författningsstridigt beslut får inspektionen förbjuda verkställighet&lt;br&gt;av beslutet eller, om beslutet redan gått i verkställighet, förelägga&lt;br&gt;styrelsen att göra rättelse. Om ett sådant beslut på ett allvarligt sätt&lt;br&gt;avviker från författning skall inspektionen anmäla detta till regeringen&lt;br&gt;som kan förklara oktrojen förverkad. Inspektionens beslut i dessa&lt;br&gt;hänseenden får överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 18 § BRL skall inspektionen, om någon tar emot inlåning&lt;br&gt;på räkning från allmänheten utan att ha tillstånd till det, förelägga honom&lt;br&gt;att upphöra med verksamheten. Föreläggandet kan förenas med vite.&lt;br&gt;Beslut enligt denna paragraf kan överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kreditaktiebolag finns sanktionsregler i 3 och 7 §§&lt;br&gt;kreditaktiebolagslagen. Finansinspektionen får meddela de erinringar i&lt;br&gt;fråga om bolagets verksamhet som inspektionen finner påkallade. Har&lt;br&gt;styrelse, verkställande direktör eller bolagsstämma fattat ett beslut som&lt;br&gt;står i strid med lag eller bolagsordning får inspektionen förbjuda&lt;br&gt;verkställighet av beslutet eller, om beslutet redan gått i verkställighet,&lt;br&gt;förelägga styrelsen eller verkställande direktören att göra rättelse där så&lt;br&gt;kan ske. Även regeringen kan förelägga bolaget att vidta rättelse om&lt;br&gt;bolaget driver verksamhet i strid med lag eller annan författning eller&lt;br&gt;bestämmelse i bolagsordningen. Vidtas inte rättelse kan regeringen&lt;br&gt;förbjuda bolaget att fortsätta verksamheten och förordna att bolaget skall&lt;br&gt;träda i likvidation. Enligt 11 § kan Finansinspektionen förelägga vite vid&lt;br&gt;meddelande av föreskrift eller förbud enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionssystemet beträffande finansbolagen finns i 15, 16 och 23 §§&lt;br&gt;finansbolagslagen. Bestämmelserna innebär följande. Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela ett finansbolag skriftlig erinran om bolaget inte följer&lt;br&gt;meddelade föreskrifter och beslut eller om annat förhållande råder som&lt;br&gt;menligt inverkar på bolagets säkerhet eller som kan äventyra en sund&lt;br&gt;utveckling av bolagets finansieringsverksamhet. Inspektionen får även&lt;br&gt;meddela ett finansbolag erinran om bolaget överträtt lagen eller uppenbart&lt;br&gt;åsidosatt kundernas intressen eller om annars förutsättningarna för&lt;br&gt;tillstånd inte längre föreligger. Bedöms erinran inte vara tillräckligt i de&lt;br&gt;sistnämnda tallen får inspektionen återkalla bolagets tillstånd. En skriftlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erinran får förenas med föreläggande om rättelse. Om ett finansbolag har Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;fattat ett beslut som strider mot lag eller annan författning, föreskrift&lt;br&gt;eller bolagsordningen får inspektionen förbjuda verkställighet av beslutet&lt;br&gt;eller, om beslutet redan gått i verkställighet, förelägga bolaget att göra&lt;br&gt;rättelse om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon utan tillstånd driver tillståndspliktig verksamhet skall&lt;br&gt;Finansinspektionen förelägga honom att upphöra med verksamheten.&lt;br&gt;Föreläggandet kan, liksom övriga förelägganden och förbud som&lt;br&gt;meddelas med stöd av lagen, förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att på sikt åstadkomma enhetlighet i sanktionssystemet avseende&lt;br&gt;de institut som Finansinspektionen har tillsyn över föreslås nu att&lt;br&gt;reglerna i 7 kap. BRL om ingripanden mot banker ändras så att de liknar&lt;br&gt;motsvarande regler för värdepappersinstitut och värdepappersfonder. I&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag föreslås infört ett liknande sanktions-&lt;br&gt;system beträffande kreditmarknadsbolagen. I samma syfte kommer&lt;br&gt;sanktionssystemet avseende försäkringsbolag att i ett senare skede ses&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har i ett beslut år 1990 om rättsprövning av ett&lt;br&gt;regeringsbeslut enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) uttalat att en&lt;br&gt;allmän hänvisning till sundhetskravet inte bör får utgöra den enda&lt;br&gt;grunden när det gäller åtgärder av så ingripande natur som erinringar&lt;br&gt;eller förelägganden enligt försäkringsrörelselagen. Konkreta brister, av&lt;br&gt;rättslig eller annan natur, måste enligt regeringsrätten vara en förutsätt-&lt;br&gt;ning för sådana åtgärder. Regeringsrättens inställning leder till bedöm-&lt;br&gt;ningen att inte heller ingripanden enligt bankrörelselagen bör kunna ske&lt;br&gt;med hänvisning enbart till ett sundhetskrav. Det måste därutöver kunna&lt;br&gt;konstateras att brister föreligger i förhållande till vad som krävs enligt de&lt;br&gt;författningar och föreskrifter som gäller inom bankområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har redan i dag, i de informella diskussioner och&lt;br&gt;samråd med banker och andra institut som inspektionen fortlöpande har,&lt;br&gt;möjlighet att ge sin mening till känna. Något behov av att därutöver&lt;br&gt;kunna komma med mer formaliserade påpekanden anser jag inte&lt;br&gt;nödvändig för att inspektionen skall kunna fullfölja sin uppgift. Inspek-&lt;br&gt;tionen får ju också med det föreslagna systemet möjlighet att meddela&lt;br&gt;varning i mer allvarliga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regelsystem som sålunda föreslås innebär i huvudsak följande.&lt;br&gt;Finansinspektionen kan till en början, som i dag, förbjuda verkställighet&lt;br&gt;av ett beslut som strider mot någon författning eller bolagsordningen. Om&lt;br&gt;beslutet redan verkställts får inspektionen förelägga banken eller&lt;br&gt;kreditmarknadsbolaget att vidta rättelse om det är möjligt. Om en bank&lt;br&gt;eller ett kreditmarknadsbolag, t.ex. genom att överträda bestämmelserna&lt;br&gt;i den lagstiftning som reglerar dess verksamhet eller på annat sätt visat&lt;br&gt;sig olämplig att driva verksamhet får Finansinspektionen återkalla&lt;br&gt;bankens oktroj resp, kreditmarknadsbolagets tillstånd att driva finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Rätten att återkalla en bankoktroj har hittills varit&lt;br&gt;förbehållen regeringen. Med den strävan, som jag tidigare givit uttryck&lt;br&gt;för, att skapa så enhetliga regler som möjligt, ser jag inget som hindrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att denna rätt delegeras till Finansinspektionen trots att beslutet att bevilja Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;oktroj tills vidare ligger kvar hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får Finansinspektionen i stället, som nämnts,&lt;br&gt;meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om ingripanden mot verksamhet bedriven utan erforder-&lt;br&gt;ligt tillstånd behålls i bankrörelselagen, och en motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;införs i lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller svenska bankers och kreditmarknadsbolags verksamhet&lt;br&gt;genom filial eller direkt tillhandahållande av tjänster i något annat land&lt;br&gt;inom EES, får åtgärderna varning och återkallande av tillstånd samt&lt;br&gt;förbud mot verkställighet av beslut eller föreläggande om rättelse vidtas&lt;br&gt;även i det fäll banken eller bolaget har överträtt en föreskrift som gäller&lt;br&gt;för verksamheten i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs också möjligheter att ingripa mot utländska banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut hemmahörande inom EES. Finansinspektionen får i sista&lt;br&gt;hand, efter upprepade överträdelser, förbjuda en sådan bank eller annat&lt;br&gt;kreditinstitut att driva verksamheten vidare i Sverige (jämför avsnitt&lt;br&gt;2.4.3). Regler härom bör införas i bankrörelselagen och i lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens förelägganden och förbud meddelade med stöd av&lt;br&gt;bankrörelselagen får, som i dag, förenas med vite. Detsamma föreslås&lt;br&gt;gälla enligt lagen om kreditmarknadsbolag. Sveriges Bankkunders&lt;br&gt;riksförbund har framfört att Finansinspektionen bör få en möjlighet att&lt;br&gt;genom t.ex. vitesföreläggande ålägga bankerna att göra rättelse även när&lt;br&gt;kunder blivit felbehandlade. Finansinspektionens tillsyn omfattar&lt;br&gt;institutens efterlevnad av de bestämmelser som reglerar bankernas&lt;br&gt;verksamhet. 1 detta arbete förekommer även vissa etikfrågor. När det&lt;br&gt;gäller kundernas förhållanden till banken i enskilda ärenden ankommer&lt;br&gt;det däremot på allmän domstol att fälla avgöranden som kan innefatta en&lt;br&gt;förpliktelse för banken. En regel som ger Finansinspektionen möjlighet&lt;br&gt;att förelägga en bank att vidta rättelse gentemot en enskild kund och&lt;br&gt;förena föreläggandet med vite hör därför inte hemma i banklagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det slutligen gäller frågan om prövningsinstans vid överklagande&lt;br&gt;av inspektionens beslut så föreslås, som jag anfört i avsnitt 2.5, inte nu&lt;br&gt;några ändringar av bestämmelserna i banklagstiftningen. Samtliga beslut&lt;br&gt;enligt lagen om kreditmarknadsbolag bör däremot, som jag också nämnt&lt;br&gt;tidigare, överklagas till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande lagstiftningen är vissa förfaranden straffbelagda.&lt;br&gt;Bestämmelserna finns i 9 kap. BRL, 13 § kreditaktiebolagslagen och 27 §&lt;br&gt;finansbolagslagen. Det kan emellertid ifrågasättas om en straffrättslig&lt;br&gt;reglering är den mest effektiva för att se till att bestämmelser på de&lt;br&gt;områden som dessa lagar reglerar efterlevs. Den innebär att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten för att beivra ett visst förfärande måste polisanmäla en händelse&lt;br&gt;eller ett pågående skeende för polisutredning och eventuellt allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utredning kan befaras ta lång tid. En mer effektiv ordning torde Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;vara att förena ett föreläggande med vite. En sådan generell möjlighet att&lt;br&gt;förelägga vite när inspektionen meddelar ett föreläggande eller ett förbud&lt;br&gt;föreslås införd i 7 kap. 23 § BRL och i 5 kap. 24 § lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Vitesföreläggande kan redan i dag ske mot den som utan&lt;br&gt;tillstånd tar emot inlåning på räkning från allmänheten (7 kap. 18 §&lt;br&gt;BRL). En allmän bestämmelse om rätt för inspektionen att förena ett&lt;br&gt;föreläggande med vite finns också i 9 kap. 3 § BRL. Denna bestämmelse&lt;br&gt;föreslås upphävd i och med att regeln om vite införs i 7 kap. Liknande&lt;br&gt;bestämmelser finns i kreditaktiebolagslagen och finansbolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket BRL, som gäller straffrihet&lt;br&gt;enligt 20 kap. 3 § BrB, föreslås flyttad till bestämmelsen om tystnadsplikt&lt;br&gt;i 1 kap. BRL. 1 lagen om kreditmarknadsbolag föreslås en motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse om straffrihet införd i 1 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Ny lag om kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Gemensam lag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kreditaktiebolagslagen och finansbolagslagen upp-&lt;br&gt;hävs. Verksamhet som idag bedrivs av kreditaktiebolagen och&lt;br&gt;finansbolagen regleras i en ny gemensam lag, lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadskommittén (KMK) ansåg att arbetsförutsättningarna&lt;br&gt;för de finansiella instituten borde göras så likformiga som skydds-&lt;br&gt;intressena tillåter. För att åstadkomma en större systematik i regelverket&lt;br&gt;föreslog KMK därför att reglerna för instituten utanför banksystemet&lt;br&gt;skulle inordnas i en gemensam lag, kallad kapitalmarknadslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med undantag för Finansbolagens Förening och,&lt;br&gt;i någon mån, Sparbankernas Bank har inga remissinstanser något att&lt;br&gt;erinra mot att en gemensam lag införs för de nuvarande kreditaktie-&lt;br&gt;bolagen och finansbolagen. Finansbolagens Förening anför bl.a. att såväl&lt;br&gt;mellanhandsinstituten som finansbolagen är heterogena grupper när det&lt;br&gt;gäller t.ex. ägare och verksamhetsinriktning. Finansbolagen som är&lt;br&gt;organiserade inom Finansbolagens Förening känner därför ingen&lt;br&gt;&amp;quot;frändskap&amp;quot; med mellanhandsinstituten och begränsad sådan med de&lt;br&gt;bankägda finansbolagen. Föreningen anser att den möjlighet till upplåning&lt;br&gt;genom utgivande av obligationer som finansbolagen numera har kommer&lt;br&gt;att utnyttjas endast av ett fåtal större finansbolag. Vidare är finansbolag&lt;br&gt;internationellt en etablerad form av kreditinstitut. Sammanfattningsvis blir&lt;br&gt;den föreslagna lagen med dess tillkommande föreskrifter för detaljerad&lt;br&gt;och därmed olämplig för finansbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassan anför att det bl.a. med anledning av EG:s regler&lt;br&gt;om riskspridning i placeringsportföljer är angeläget att bostadsobliga-&lt;br&gt;tionema även fortsättningsvis klart kan urskiljas från företagsobligationer&lt;br&gt;i gemen. Det bästa sättet vore att behålla en i lag särskild beteckning för&lt;br&gt;företag som motsvarar dagens bostadsinstitut. Lämpligen kunde dessa&lt;br&gt;företag regleras i ett särskilt kapitel i lagen där vissa strängare krav på&lt;br&gt;betryggande säkerhet och snävare gränser för vilken annan verksamhet&lt;br&gt;som får bedrivas vid sidan om lånerörelsen ställs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas Bank anför att om en och samma lagstiftning skall&lt;br&gt;reglera företag som företer betydande skillnader i bl.a. kvalitativt&lt;br&gt;hänseende, så kan de utländska kapitalmarknaderna, i vaije fall på sikt,&lt;br&gt;få ökade svårigheter när det gäller möjligheterna att göra en riktig&lt;br&gt;bedömning av enskilda svenska kreditinstituts kvalitet. Sparbankernas&lt;br&gt;Bank är emellertid beredd att godta en gemensam lagstiftning för&lt;br&gt;bostadsinstitut och finansbolag under förutsättning att man genom olika&lt;br&gt;åtgärder, bl.a. särredovisning i offentliga statistiksammanhang, eliminerar&lt;br&gt;de osäkerhetsrisker som den gemensamma lagstiftningen kan ge upphov&lt;br&gt;till såvitt avser bostadsinstitutens kreditvärdighet och status i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lagstiftningen för finansiella institut vid sidan&lt;br&gt;om bankerna kännetecknas inte av någon enhetlig systematik. Regle-&lt;br&gt;ringen för de olika instituten har tillkommit för att möta behov av&lt;br&gt;lagstiftning som uppstått under utvecklingens gång. Det är historiskt&lt;br&gt;betingade faktorer som gör att hypoteksinstituten, kreditaktiebolagen och&lt;br&gt;finansbolagen regleras i särskilda lagar. Det har tidigare i olika samman-&lt;br&gt;hang - bl.a. vid tillkomsten av finansbolagslagen - ansetts olämpligt att&lt;br&gt;samordna lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagslagen innehåller i stora drag en definition av begreppet&lt;br&gt;finansieringsverksamhet, regler om när tillstånd krävs, förutsättningar för&lt;br&gt;tillstånd, kapitaltäcknings- och tillsynsregler. Utöver en regel om&lt;br&gt;obligationsutgivning, samt en bestämmelse om tillståndsplikt för förvärv&lt;br&gt;av s.k. organisationsaktier och vid inrättande av filial utomlands,&lt;br&gt;innehåller inte lagen några närmare regler om upp- och utlåningsverk-&lt;br&gt;samheten eller finansieringsverksamheten i övrigt. De bankägda&lt;br&gt;finansbolagen blir dock &amp;quot;smittade&amp;quot; av flera av rörelsereglema för banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditaktiebolagslagen definieras kreditaktiebolagen som aktiebolag&lt;br&gt;som har till ändamål att driva lånerörelse och att genom utgivande av&lt;br&gt;obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar&lt;br&gt;upplåna erforderliga medel utan att driva bankrörelse. Kreditaktiebolags-&lt;br&gt;lagen är en &amp;quot;ramlag&amp;quot; och innehåller, utöver definitionen av kreditaktie-&lt;br&gt;bolag, endast bolagsrättsliga regler och regler om kapi tal täckning och&lt;br&gt;tillsyn. I övrigt regleras dessa bolags verksamhet genom bolagsord-&lt;br&gt;ningarna där rörelseregler m.m. finns intagna. Ett kreditaktiebolags&lt;br&gt;bolagsordning och varje ändring däri måste godkännas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av flera olika skäl anser jag att det nu är lämpligt att införa en&lt;br&gt;gemensam lag för kreditaktiebolag och finansbolag. De verksamheter som&lt;br&gt;bedrivs av de två typerna av bolag kan visserligen vara av olika karaktär.&lt;br&gt;Mellanhandsinstituten, till vilka kreditaktiebolagen räknas, har rent&lt;br&gt;allmänt ansetts ha vissa särdrag, framför allt den specialdestinerade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlåningen och kapitalanskaffningssättet. Specialiseringen av utlåningen Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;sker inte främst genom typen av kredit utan är närmast beroende av att&lt;br&gt;vaije institut har sitt begränsade område för kreditgivning, t.ex bostäder,&lt;br&gt;näringslivet eller kommunerna. Upplåningen sker genom utgivande av&lt;br&gt;obligationer och certifikat samt upptagande av reverslån. Finansbolagens&lt;br&gt;verksamheter, som kan sägas utgöra ett komplement till bankernas&lt;br&gt;kreditgivning, består till en del i att finansiera mindre och medelstora&lt;br&gt;företag. Finansbolagen lämnar då kredit eller medverkar till finansiering&lt;br&gt;genom att överta kundfordringar eller genom uthyrning av produktions-&lt;br&gt;utrustning. När utlåningstaket för banker och finansbolag slopades år&lt;br&gt;1985 expanderade finansbolagens kreditgivning kraftigt under några år.&lt;br&gt;Till betydande del hänförde sig denna expansion till hushållssektom. Det&lt;br&gt;rörde sig främst om lån i form av reverskrediter vilka i stor utsträckning&lt;br&gt;användes för köp av fastigheter och värdepapper. Som komplement till&lt;br&gt;kreditgivningen erbjuder finansbolagen också administrativa tjänster. Till&lt;br&gt;en del består således verksamheten av olika servicetjänster och rådgiv-&lt;br&gt;ning, t.ex. likvidmottagning, betalningspåminnelser, reskontraföring,&lt;br&gt;försäljningsstatistik, solvensbevakning och inkassering. Finansbolagen var&lt;br&gt;tidigare hänvisade till att finansiera sin verksamhet på penningmarknaden&lt;br&gt;genom att ge ut enkla skuldebrev med kort löptid i form av fmansbolags-&lt;br&gt;reverser, marknadsbevis och finansväxlar eller genom att utnyttja&lt;br&gt;checkräkningskredit hos bank. Detta förde med sig att bolagen var&lt;br&gt;tvungna att finansiera såväl kort som lång utlåning med kortfristig&lt;br&gt;upplåning. Det kan antas att detta varit en bidragande orsak till den s.k.&lt;br&gt;finansbolagskrisen under de senaste åren. Den 1 augusti 1991 fick&lt;br&gt;finansbolagen emellertid samma rätt som kreditaktiebolagen att ge ut&lt;br&gt;obligationer och andra fordringsrätter som är avsedda för allmän&lt;br&gt;omsättning. I och med detta föreligger, trots att finansbolagen och&lt;br&gt;kreditaktiebolagen driver olikartade verksamheter, ur lagteknisk synvinkel&lt;br&gt;inte längre några formella skillnader mellan de två företagsformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta talar för införandet av en gemensam lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl för gemensam lagstiftning är, som jag behandlat i&lt;br&gt;avsnitt 2, att ett antal EG-direktiv som reglerar kreditinstitut skall&lt;br&gt;införlivas i svensk rätt till följd av EES-avtalet. Begreppet kreditinstitut&lt;br&gt;definieras i det första banksamordningsdirektivet som företag vilkas&lt;br&gt;verksamhet består i att ta emot återbetalningspliktiga medel från&lt;br&gt;allmänheten, antingen genom insättningar eller genom fortlöpande&lt;br&gt;utgivning av obligationer och andra jämförbara värdepapper, och att&lt;br&gt;bevilja kredit för egen räkning. Definitionen omfattar således inte endast&lt;br&gt;banker som tar emot insättningar utan även institut som uteslutande&lt;br&gt;finansierar sin utlåningsverksamhet genom att ge ut värdepapper avsedda&lt;br&gt;för allmän omsättning. Såväl kreditaktiebolagen som flertalet finansbolag&lt;br&gt;faller därmed under definitionen av kreditinstitut. Det lämpligaste är då&lt;br&gt;att så långt som möjligt försöka samla de svenska regler som blir följden&lt;br&gt;av införlivandet av direktiven i en gemensam lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag således, trots de skillnader som&lt;br&gt;föreligger mellan de verksamheter som bedrivs av kreditaktiebolag&lt;br&gt;respektive finansbolag och i viss mån även mellan olika typer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansbolag, att det mest ändamålsenliga är att nu införa en ny gemensam&lt;br&gt;lag för dessa institut. De rörelseregler som föreslås införda i den nya&lt;br&gt;lagen är i huvudsak så pass vida och flexibla att det inte skall behöva&lt;br&gt;innebära några större inskränkningar eller förändringar för de olika typer&lt;br&gt;av finansieringsverksamhet som bedrivs av de företag som finns på&lt;br&gt;marknaden i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att som Stadshypotekskassan föreslagit införa särskilda regler för vissa&lt;br&gt;institut finner jag för närvarande varken nödvändigt eller ändamålsenligt.&lt;br&gt;Syftet med att införa en gemensam lag för de nuvarande kreditaktie-&lt;br&gt;bolagen och finansbolagen är ju att regleringen av instituten skall vara så&lt;br&gt;likartad som möjligt. Enskilda företags profilering får ske genom de mer&lt;br&gt;eller mindre strikta bestämmelser för verksamheten som resp, företag&lt;br&gt;beslutar införa i bolagsordningen. Jag återkommer till detta i avsnitt 4.3.&lt;br&gt;Om Sverige med anledning av EG:s regler om riskspridning i placerings-&lt;br&gt;portföljer skulle finna det erforderligt och önskvärt att hårdare reglera&lt;br&gt;vissa institut får frågan tas upp igen i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Startkapital m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: All yrkesmässig finansieringsverksamhet skall kräva&lt;br&gt;tillstånd. Det bundna egna kapitalet vid verksamhetens igång-&lt;br&gt;sättande skall som regel motsvara minst fem miljoner ecu. En&lt;br&gt;möjlighet införs dock för vissa bolag att ha ett bundet eget kapital&lt;br&gt;motsvarande en miljon ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överenstämmer i huvudsak med mitt förslag&lt;br&gt;förutom att startkapitalet definieras som aktiekapital i stället för bundet&lt;br&gt;eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansbolagens Förening anför, utöver de&lt;br&gt;synpunkter som jag redovisat i avsnitt 2.2, att även andra omständigheter&lt;br&gt;än nettovärdet av tillgångarna bör kunna motivera ett lägre aktiekapital&lt;br&gt;än motsvarande fem miljoner ecu, t.ex. finansieringsverksamhetens natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag anfört ovan (avsnitt 2.2) så skall det&lt;br&gt;enligt artikel 3 i första banksamordningsdirektivet krävas obligatorisk&lt;br&gt;auktorisation av ett kreditinstitut innan det får påbörja verksamhet. Detta&lt;br&gt;får konsekvenser för vissa mindre finansbolag. Enligt 2 § finansbolags-&lt;br&gt;lagen krävs nämligen inte tillstånd för finansieringsföretag som har ett&lt;br&gt;nettovärde av tillgångar i verksamheten understigande 50 miljoner kr.&lt;br&gt;Undantag gäller dock för bolag som är bankägda eller driver finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet riktad mot konsumenter. Sådana bolag måste alltid söka&lt;br&gt;tillstånd. Kravet i direktivet på obligatorisk auktorisation för alla&lt;br&gt;kreditinstitut gör att det fria utrymmet att driva finansieringsverksamhet&lt;br&gt;nu måste tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag också angett ovan är huvudregeln i andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet (artikel 4) att ett kreditinstitut skall ha ett startkapital på minst&lt;br&gt;fem miljoner ecu (ca 37 miljoner kr.) men att det finns en möjlighet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätta kravet lägre för vissa kategorier av kreditinstitut. Startkapitalet får Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;dock aldrig vara lägre än en miljon ecu (ca 7,5 miljoner kr). Med&lt;br&gt;startkapital avses, som jag berört tidigare, bundet eget kapital såsom det&lt;br&gt;definieras i 11 kap. 7 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt finansbolagslagen måste ett bolag för att erhålla tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen ha ett aktiekapital på minst fem miljoner kr. Ett bolag som driver&lt;br&gt;verksamhet inom det fria utrymmet och inte är tillståndspliktigt behöver&lt;br&gt;endast uppfylla aktiebolagslagens generella krav att aktiekapitalet skall&lt;br&gt;uppgå till minst 50 000 kr. Om Sverige i detta avseende skulle hålla sig&lt;br&gt;endast till EG:s huvudregel med ett ovillkorligt krav på fem miljoner ecu&lt;br&gt;i startkapital skulle detta medföra stora förändringar vad gäller möjlig-&lt;br&gt;heten att driva finansieringsverksamhet i mindre skala. Enligt min mening&lt;br&gt;bör därför den möjlighet som EG:s direktiv ger att för särskilda&lt;br&gt;kategorier av kreditinstitut tillåta ett startkapital på endast en miljon ecu&lt;br&gt;utnyttjas. Bolag av viss begränsad storlek bör tillåtas driva tillståndsplik-&lt;br&gt;tig verksamhet med det lägre startkapitalet. Att som Finansbolagens&lt;br&gt;Förening föreslår även undanta andra kategorier av bolag från huvud-&lt;br&gt;regeln om motsvarande fem miljoner ecu i bundet eget kapital finner jag&lt;br&gt;däremot inte motiverat. Införande av en möjlighet till undantag på grund&lt;br&gt;av finansieringsverksamhetens natur kan dessutom ställa till svåra gräns-&lt;br&gt;dragningsproblem vilket torde strida mot EG-direktivets krav på att&lt;br&gt;undantag bara får beviljas särskilda, klart urskiljbara kategorier av&lt;br&gt;kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet på tillgångarna i finansieringsverksamheten används i finans-&lt;br&gt;bolagslagen som måttstock för verksamhetens omfattning. Gränsen vid&lt;br&gt;vilken finansieringsföretag måste söka tillstånd enligt finansbolagslagen&lt;br&gt;är som nämnts 50 miljoner kr. När det nu gäller att bestämma storleken&lt;br&gt;av de företag som skall kunna driva verksamhet med ett lägre bundet&lt;br&gt;eget kapital bör värdegränsen kunna sättas högre. Det är ju inte som&lt;br&gt;tidigare fråga om en gräns under vilken bolagen skall kunna driva&lt;br&gt;oreglerad verksamhet utan samtliga bolag är tillståndspliktiga och står&lt;br&gt;under tillsyn. En gräns för balansomslutningen på 100 miljoner kr. finner&lt;br&gt;jag väl avvägd. Därmed uppnås också en lämplig relation mellan kravet&lt;br&gt;på bundet eget kapital och kapitaltäckningskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör här anmärkas att det nya kravet på bundet eget kapital inte&lt;br&gt;omedelbart berör de bolag som redan i dag driver finansieringsverksam-&lt;br&gt;het. Ett sådant bolag kan fortsätta sin verksamhet med den kapitalbas&lt;br&gt;som bolaget hade den 2 maj 1992 (dagen för undertecknandet av EES-&lt;br&gt;avtalet) så länge ägarförhållandena i bolaget är oförändrade. Detta&lt;br&gt;framgår av artikel 10 i andra banksamordningsdirektivet och av en&lt;br&gt;bestämmelse med motsvarande innehåll, som föreslås införd under&lt;br&gt;punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Rörelseregler för kreditmarknadsbolagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kreditmarknadsbolagen skall vara underkastade&lt;br&gt;vissa rörelseregler. Det ställs ett grundläggande sundhetskrav på&lt;br&gt;verksamheten och bestämmelser om förvärv av placeringsaktier,&lt;br&gt;enhandsengagemang och kreditjäv införs. I övrigt skall det av&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagens bolagsordningar framgå bl.a. inom vilka&lt;br&gt;sektorer av finansieringsmarknaden bolaget verkar och på vilken&lt;br&gt;risknivå bolaget avser att hålla sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMK hade, i enlighet med sina direktiv, bankrörelsereglema som&lt;br&gt;förebild vid utformningen av förslaget till rörelseregler för kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolagen. Bland de föreslagna bestämmelserna fanns bl.a. ett formellt&lt;br&gt;krav på säkerhet vid all kreditgivning och ett förbud, med vissa&lt;br&gt;undantag, att förvärva aktier och andelar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i departementspromemorian Ds 1991:47 (Finansbolagskrisen En&lt;br&gt;förstudie) föreslog utredaren att rörelseregler av det slag som gäller för&lt;br&gt;bankerna borde införas för finansbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansbolagens Förening anför att de föreslagna&lt;br&gt;rörelsereglema är alltför detaljrika för i alla fäll de produktfinansierande&lt;br&gt;finansbolagen. De regler som i dag finns i finansbolagslagen är tillräck-&lt;br&gt;liga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen och Finansbolagens Förening befarar att&lt;br&gt;utformningen av sundhetskravet ger tillsynsmyndigheten större möjlighet&lt;br&gt;till ingripande än vad EG:s direktiv ger. De föreslår att sundhetskriteriet&lt;br&gt;i lagen knyts närmare direktivtexten och avser endast de däri angivna&lt;br&gt;områdena, nämligen kreditinstitutens ledning, administration, redovisning&lt;br&gt;och intemkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening motsätter sig också att begränsningar såvitt&lt;br&gt;gäller enhandsengagemang tas in i lagen. Risk finns för att lagstadgade&lt;br&gt;regler på detta område kan begränsa risktagandet i större utsträckning än&lt;br&gt;vad som är önskvärt med hänsyn till finansbolagens roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening bör vissa grundläggande&lt;br&gt;rörelseregler införas i lagen om kreditmarknadsbolag. Att, som en&lt;br&gt;reaktion på de förluster som finansbolagen gjort under senare år, införa&lt;br&gt;i stort sett samma rörelseregler för kreditmarknadsbolagen som för&lt;br&gt;bankerna är emellertid att gå för långt. Dels skiljer sig skyddsintressena&lt;br&gt;i kreditmarknadsbolagen från dem i bankerna eftersom bolagen inte får&lt;br&gt;ta emot inlåning på räkning, dels är det önskvärt att det finns alternativ&lt;br&gt;på marknaden till bankernas kreditgivning. Alltför detaljrika rörelseregler&lt;br&gt;för kredi(marknadsbolagen riskerar att föra med sig att utrymmet för&lt;br&gt;finansieringsverksamhet utanför bankerna i stort sett försvinner och det&lt;br&gt;i sin tur kan försvåra näringslivets finansieringsmöjligheter. De rörelse-&lt;br&gt;regler som föreslås har, med några få anmärkningar, godtagits av alla&lt;br&gt;remissinstanser utom Finansbolagens Förening som finner dem alltför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detaljerade. Enligt min mening bör emellertid de begränsade regler som Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;nu föreslås inte innebära alltför stora hinder för det stora flertalet&lt;br&gt;finansbolag. Bestämmelserna angående exempelvis bolagsordningens&lt;br&gt;innehåll är mycket flexibla och bör kunna tillämpas för vitt skilda&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskriteriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav på rörelsen bör vara att den skall drivas på ett sunt sätt med&lt;br&gt;syftet att upprätthålla förtroendet för de finansiella marknaderna och&lt;br&gt;därmed bidra till deras stabilitet. Det föreslås därför att det i lagen införs&lt;br&gt;en särskild sundhetsparagraf. Svenska Bankföreningen och Finans-&lt;br&gt;bolagens Förening har föreslagit att sundhetskravet uttryckligen knyts till&lt;br&gt;de områden som anges i EG:s första och andra banksamordningsdirektiv.&lt;br&gt;Jag anser det emellertid lämpligt att formulera sundhetskravet så att det&lt;br&gt;så nära som möjligt knyter an till motsvarande krav inom Finansinspek-&lt;br&gt;tionens övriga tillsynsområden, t.ex. på värdepapperssidan. För att ett&lt;br&gt;bolag skall få tillstånd bör det således krävas att den planerade rörelsen&lt;br&gt;kan antas komma att uppfylla kraven på en sund verksamhet. I den&lt;br&gt;fortsatta verksamheten, efter det att tillstånd har meddelats, bör&lt;br&gt;naturligtvis detta krav på sundhet hela tiden vara uppfyllt. Det åligger&lt;br&gt;Finansinspektionen att vid sin tillsyn övervaka att så verkligen är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på en sund verksamhet innebär att kreditmarknadsbolagen skall&lt;br&gt;se till att deras organisation, arbetsmetoder och beslut baseras på&lt;br&gt;noggranna och tillräckligt långsiktiga bedömningar. De måste också se&lt;br&gt;till att deras exponering för olika typer av risker ligger inom rimliga&lt;br&gt;gränser. Det betyder inte att kreditmarknadsbolagen inte kan engagera sig&lt;br&gt;i verksamheter som är förknippade med risker, utan snarare att de risker&lt;br&gt;som bolagen utsätter sig för skall kunna bäras utan att bolagen äventyrar&lt;br&gt;sitt kapital eller på annat sätt skadar dem som är beroende av bolagens&lt;br&gt;verksamhet. Exempelvis bör bolagen lägga upp en viss strategi för hur&lt;br&gt;upplånings-och utlåningsportföljen skall sammansättas för att motverka&lt;br&gt;effekterna av ränteförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att upplåningen numera till en stor del sker i utländsk&lt;br&gt;valuta ställer också krav på att bolagen beaktar valutakursriskema och ser&lt;br&gt;till att dessa hålls på en rimlig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s direktiv skall tillsynsmyndigheterna ha huvudansvaret för&lt;br&gt;övervakning av kreditinstitutens likviditet. I jämförelse med banker har&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagen mindre omfattande variationer i kassaflödet. Ett&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag får inte ta emot inlåning från allmänheten för att&lt;br&gt;finansiera sin verksamhet. Därför finns det inga kvantitativa regler, som&lt;br&gt;t.ex. kassareservregler, som syftar till att skapa garantier för att&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagen håller en tillfredsställande likviditetsnivå. Det&lt;br&gt;torde allmänt sett vara svårt att säga viken grad av likviditet som skall&lt;br&gt;krävas i ett kreditmarknadsbolag. Likviditetskravet varierar i hög grad&lt;br&gt;beroende på vilken art och omfattning bolagets verksamhet har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kravet på sund verksamhet ligger också ett krav på att ta skälig&lt;br&gt;hänsyn till kundernas, och då främst konsumenternas, intressen. Bolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste naturligtvis i sin verksamhet bl.a. beakta konsumentkreditlagens Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;bestämmelser om information etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolags bolagsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att framför allt obligationsköpare skall kunna bedöma karaktären hos&lt;br&gt;ett kreditmarknadsbolag föreslår jag att det i lagen tas in en bestämmelse&lt;br&gt;om att det i bolagens bolagsordningar skall ges vissa grundläggande&lt;br&gt;upplysningar. Det bör bl.a. i stora drag framgå inom vilka sektorer av&lt;br&gt;finansieringsmarknaden som bolaget avser att hålla sig och på vilken&lt;br&gt;risknivå man planerar att hålla utlåningen, dvs. om säkerhet skall krävas&lt;br&gt;och, om så är fallet, vilken form av säkerhet som skall godtas. Kredit-&lt;br&gt;marknadsbolagen bör liksom finansbolagen ha möjlighet att verka över&lt;br&gt;hela kreditmarknaden. Inget bör emellertid hindra att de, såsom&lt;br&gt;kreditaktiebolagen i dag, koncentrerar sin verksamhet och därmed får&lt;br&gt;karaktären av rena specialinstitut. Denna specialisering kan då framgå av&lt;br&gt;bolagsordningen. Som Bankföreningen påpekat bör en lägre grad av&lt;br&gt;utförlighet i bolagsordningen kunna accepteras för de bolag som inte&lt;br&gt;refinansierar sig på obligations- eller certifikatsmarknaden. Alltför&lt;br&gt;detaljerade krav på bolagsordningens innehåll såvitt gäller verksamhetsin-&lt;br&gt;riktning m.m. skulle annars lätt kunna verka låsande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolags bolagsordning skall enligt mitt förslag&lt;br&gt;godkännas av Finansinspektionen vid tillståndsprövningen. Vaije ändring&lt;br&gt;i bolagsordningen skall också prövas av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen innehåller inte något formellt krav på säkerhet&lt;br&gt;vid kreditgivning. Däremot stadgas att kredit får beviljas endast om&lt;br&gt;låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Inte&lt;br&gt;heller i finansbolagslagen finns någon regel om säkerhet. I flertalet av&lt;br&gt;kreditaktiebolagens bolagsordningar finns däremot bestämmelser om&lt;br&gt;säkerhetskrav. Enligt min mening bör kreditmarknadsbolagen ha&lt;br&gt;möjlighet att lämna blancokrediter och därför bör inte något formellt&lt;br&gt;säkerhetskrav införas i lagen. Att ett bolag kan lämna krediter utan&lt;br&gt;säkerhet skall framgå av dess bolagsordning. De bolag som i dag är&lt;br&gt;kreditaktiebolag och som avser att fortsätta med oförändrad verksamhet&lt;br&gt;skall naturligtvis även fortsättningsvis i bolagsordningen närmare ange de&lt;br&gt;säkerhetskrav som ställs för utlåningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av placeringsaktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansbolagslagen finns inga regler som begränsar finansbolags förvärv&lt;br&gt;av s.k. placeringsaktier. Däremot krävs Finansinspektionens tillstånd för&lt;br&gt;förvärv av organisationsaktier. I kreditaktiebolagens bolagsordningar&lt;br&gt;finns regelmässigt intaget bestämmelser som begränsar bolagens&lt;br&gt;möjligheter att förvärva aktier. EG:s andra banksamordningsdirektiv&lt;br&gt;innehåller i artikel 12 en bestämmelse om begränsningar av kreditinstituts&lt;br&gt;s.k. kvalificerade innehav av aktier och andelar i företag som inte driver&lt;br&gt;finansiell verksamhet. Med kvalificerat innehav förstås innehav i ett&lt;br&gt;företag som motsvarar tio procent eller mer av kapitalet eller av röstema&lt;br&gt;eller som möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet får ett kreditinstituts kvalificerade innehav av aktier eller Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;andelar i icke-finansiella företag uppgå till högst ett belopp motsvarande&lt;br&gt;sextio procent av institutets kapitalbas och innehav i ett enskilt sådant&lt;br&gt;företag till högst femton procent av kapitalbasen. Sverige skall, såsom jag&lt;br&gt;redogjort för tidigare, anta lagstiftning i överensstämmelse med direktivet&lt;br&gt;och måste således införa en begränsningsregel avseende aktie- och&lt;br&gt;andelsförvärv som görs av kreditmarknadsbolag. Jag finner inte några&lt;br&gt;skäl att införa en strängare regel än den som lagts fest i direktivet och&lt;br&gt;föreslår därför en bestämmelse med motsvarande innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår också att de begränsningar som stadgas får överskridas när&lt;br&gt;det krävs för att bolaget skall kunna skydda en fordran. Aktier eller&lt;br&gt;andelar som förvärvats med stöd av denna regel skall avyttras så snart&lt;br&gt;det kan ske utan förlust för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enhandskrediter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMK föreslog att en bestämmelse om enhandskrediter motsvarande den&lt;br&gt;i 2 kap. 16 § BRL skulle införas i den av kommittén föreslagna&lt;br&gt;kapital marknadslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska de risker som ett kreditmarknadsbolag utsätts för bör&lt;br&gt;bolaget inte få ha fordringar på samma låntagare eller på låntagare som&lt;br&gt;är förbundna med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap i&lt;br&gt;sådan omfattning att fera kan uppkomma för kreditmarknadsbolagets&lt;br&gt;solvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ensidigt sammansatt kreditportfölj som består av endast ett fåtal&lt;br&gt;större engagemang kan vara oförenlig med ett kreditmarknadsbolags&lt;br&gt;sunda utveckling. Bolaget kan i hög grad bli beroende av kredittagarens&lt;br&gt;ekonomiska utveckling och dennes ekonomiska svårigheter kan drabba&lt;br&gt;bolaget i sådan utsträckning att dess stabilitet kommer i fera. Stora&lt;br&gt;krediter till en och samma låntagare kan även medföra risk att kredit-&lt;br&gt;marknadsbolaget lockas eller anser sig tvingat att bevilja ytterligare&lt;br&gt;krediter till denne för att på så sätt försöka undgå hotande förluster&lt;br&gt;avseende den tidigare kreditgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna anledning bör enligt min mening, såsom KMK föreslagit, en&lt;br&gt;bestämmelse om enhandskrediter motsvarande den som finns i bank-&lt;br&gt;rörelselagen införas även i lagen om kreditmarknadsbolag. Även om&lt;br&gt;riskspridningsregler av detta slag är ett av de viktigaste inslagen i&lt;br&gt;regelverket till skydd för de finansiella företagen bör största tillåtna&lt;br&gt;engagemang inte nu fixeras till något bestämt belopp, viss andel av&lt;br&gt;omslutningen eller liknande, utan på samma sätt som i bankrörelselagen&lt;br&gt;ges en allmänt hållen beskrivning. Finansinspektionen utfärdar redan i&lt;br&gt;dag allmänna råd och föreskrifter om bl.a. finansbolags enhandskrediter.&lt;br&gt;Att en lagregel nu införs innebär inte i sig någon förändring av vad som&lt;br&gt;hittills gällt, även om inspektionen av andra skäl kan finna anledning att&lt;br&gt;skärpa sina föreskrifter. Inom EG arbetar man för närvarande med att ta&lt;br&gt;fram ett direktiv om s.k. &amp;quot;large exposures'' som skall reglera kredit-&lt;br&gt;instituts enhandsengagemang, eller stora exponeringar. När direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall införlivas i svensk rätt kan det antas medföra förändringar av de Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;svenska reglerna på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditjäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolagen skall enligt mitt förslag vara aktiebolag. Det&lt;br&gt;innebär att låneförbudet i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen kommer att träffa&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagen på samma sätt som det i dag träffar kreditaktie-&lt;br&gt;bolagen och finansbolagen, om inget annat sägs i lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av aktiebolagslagens låneförbud är i korthet följande. Enligt&lt;br&gt;12 kap. 7 § första stycket aktiebolagslagen får ett aktiebolag inte lämna&lt;br&gt;penninglån till vare sig aktieägare, styrelseledamot eller verkställande&lt;br&gt;direktör i bolaget eller i annat bolag inom den koncern bolaget tillhör.&lt;br&gt;Som en följd av 8 kap. 1 § fjärde stycket och 8 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen gäller förbudet även penninglån till styrelsesuppleant och&lt;br&gt;vice verkställande direktör i bolag inom koncernen. För att hindra ett&lt;br&gt;kringgående av förbudet har lagstiftaren utsträckt det till att gälla också&lt;br&gt;penninglån till fysiska eller juridiska personer som är närstående till en&lt;br&gt;person i den nyss angivna primärkretsen. I paragrafens andra stycke finns&lt;br&gt;vissa undantag från låneförbudet. Vid sidan om det nu beskrivna&lt;br&gt;låneförbudet finns i paragrafens tredje stycke ett särskilt förbud mot&lt;br&gt;penninglån i syfte att förvärva aktier i det långivande bolaget. Detta&lt;br&gt;förbud gäller i princip envar. I fjärde stycket finns dock ett undantag&lt;br&gt;även från detta senare förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 17 § BRL finns i stället en bestämmelse enligt vilken en bank&lt;br&gt;inte får, på andra villkor än sådana som banken normalt ställer upp,&lt;br&gt;lämna kredit till vissa i paragrafen uppräknade fysiska och juridiska&lt;br&gt;personer som står banken nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i förarbetena till finansbolagslagen (1980:2) anförde departe-&lt;br&gt;mentschefen att frågan om låneförbudets tillämpning på finansbolag&lt;br&gt;kunde komma att omprövas i annat sammanhang (prop. 1978/79:170 s.&lt;br&gt;26). Därefter föreslog värdepappersmarknadsutredningen i sitt betänkande&lt;br&gt;Värdepappersmarknaden (1984:2) att kreditjävsbestämmelser skulle&lt;br&gt;införas i finansbolagslagen och kreditaktiebolagslagen. Även KMK har&lt;br&gt;föreslagit att kreditmarknadsbolagen skall vara undantagna från låneför-&lt;br&gt;budet i aktiebolagslagen och att en kreditjävsbestämmelse skall införas i&lt;br&gt;stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för sitt ställningstagande anförde KMK, i överensstämmelse&lt;br&gt;med vad värdepappersmarknadsutredningen anfört, bl.a. följande.&lt;br&gt;Kreditgivning är ett normalt inslag i kreditmarknadsbolagens verksamhet&lt;br&gt;och det bör vara naturligt att utgå från att erhållande av lån från det egna&lt;br&gt;bolaget är ett fullt legitimt och naturligt utnyttjande av bolagets tjänster.&lt;br&gt;Härtill kommer att bolagen har svårt att förebygga att låneförbudet&lt;br&gt;överträds, vilket är följden dels av mängden kreditärenden och dels den&lt;br&gt;vittomfattande krets som enligt 12 kap. 7 § aktiebolagslagen är utestängd&lt;br&gt;från lån. En ytterligare väsentlig aspekt är att det inte finns anledning att&lt;br&gt;för kreditmarknadsbolagens kreditgivning uppställa längre gående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restriktioner än som gäller för bankerna. Med hänsyn till likheterna och&lt;br&gt;beröringspunkterna mellan bolagens och bankernas verksamhet är det&lt;br&gt;tvärtom naturligt att en sådan reglering av bolagens kreditgivningsrätt&lt;br&gt;väljs som står i nära överensstämmelse med banklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i dessa överväganden och föreslår därför att kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolagen skall undantas från låneförbudet i aktiebolagslagen och att&lt;br&gt;en kreditjävsbestämmelse motsvarande den i bankrörelselagen införs i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Koncerntillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När ett kreditmarknadsbolag ingår i en koncern&lt;br&gt;skall övriga bolag i koncernen, även om de inte står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn, lämna inspektionen de upplysningar&lt;br&gt;som behövs för tillsynen över kreditmarknadsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens tillstånd krävs för att ett kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag skall få lämna koncernbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Ds 1991:47 (Finansbolagskrisen En&lt;br&gt;förstudie) konstaterar utredaren att finansbolagslagen inte innehåller några&lt;br&gt;bestämmelser som mera detaljerat anger omfattningen av den företags-&lt;br&gt;krets som skall vara föremål för Finansinspektionens tillsyn. Bestämmel-&lt;br&gt;sernas utformning har medfört att inspektionen i något eller några fäll&lt;br&gt;vägrats insyn i företag som stått ett auktoriserat finansbolag nära. I syfte&lt;br&gt;att effektivisera tillsynen och göra den mer meningsfull föreslås därför&lt;br&gt;i promemorian att finansbolagslagen kompletteras med bestämmelser&lt;br&gt;avseende omfattningen av tillsynen när det gäller finansbolag som ingår&lt;br&gt;i koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansbolagens Förening anser att Finansinspek-&lt;br&gt;tionen redan i dag har tillräckliga möjligheter att utöva tillsyn över&lt;br&gt;koncerner. Bestämmelser om koncemtillsyn bör införas först när det&lt;br&gt;antagna EG-direktivet på området är tillämpligt för svensk del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anför att man lägger synnerlig vikt vid att&lt;br&gt;inspektionen, för att kunna fullgöra en effektiv tillsyn, erhåller insyn i&lt;br&gt;samtliga bolag i en koncern. Den föreslagna upplysningsplikten är ett&lt;br&gt;nödvändigt första steg i riktning mot en utvidgad tillsyn över finansiella&lt;br&gt;koncerner. Finansinspektionen framför vidare att interna transaktioner&lt;br&gt;kan ha stor betydelse för ett företags stabilitet, säkerhet och sundhet. En&lt;br&gt;regel motsvarande den föreslagna 1 kap. 11 § BRL, som förbjuder&lt;br&gt;koncernbidrag utan medgivande av Finansinspektionen, bör därför enligt&lt;br&gt;inspektionens mening införas i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De s.k. banksmittoreglema finns i dag i&lt;br&gt;1 kap. 5 § bankaktiebolagslagen och skall enligt mitt förslag flyttas till&lt;br&gt;1 kap. 11 § BRL. Bestämmelserna innebär att om ett bankaktiebolag&lt;br&gt;ingår i en koncern så skall bestämmelserna i bankrörelselagen om banks&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelse och om tillsyn av bank gälla i tillämpliga delar för övriga företag Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;i koncernen. Begränsningar i fråga om banks rörelse skall avse företagen&lt;br&gt;gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag angett i avsnitt 2.4.3 så antog EG:s ministerråd i april 1992&lt;br&gt;ett nytt direktiv (92/30/EEG) om gruppbaserad tillsyn av kreditinstitut.&lt;br&gt;Direktivet ingår inte i EES-samarbetet men kan förväntas komma att i&lt;br&gt;framtiden bli gällande för bl.a. kreditmarknadsbolagen. Det kommer då&lt;br&gt;att innebära förändringar av de svenska tillsynsreglema beträffande&lt;br&gt;företagsgrupper i vilka det ingår kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening skulle det föra för långt att nu införa bestämmelser&lt;br&gt;i lagen om kreditmarknadsbolag motsvarande banksmittoparagrafen i&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen. Finansinspektionen bör emellertid få större&lt;br&gt;möjlighet än i dag till insyn i koncerner där det förutom kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag ingår bolag som inte står under inspektionens tillsyn. Jag föreslår&lt;br&gt;därför, som ett första steg, att det införs en paragraf i lagens tillsyns-&lt;br&gt;kapitel som stadgar en upplysningsskyldighet för de företag som, vare sig&lt;br&gt;de omfattas av Finansinspektionens tillsyn eller ej, ingår i en koncern&lt;br&gt;tillsammans med ett kreditmarknadsbolag. Upplysningsskyldigheten bör&lt;br&gt;gälla oavsett om företaget är svenskt eller utländskt och oavsett om det&lt;br&gt;driver verksamhet i Sverige eller utomlands. Ett sådant företag skall&lt;br&gt;lämna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed&lt;br&gt;sammanhängande omständigheter som inspektionen behöver för tillsynen&lt;br&gt;över kreditmarknadsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen bör även få möjlighet att stoppa koncernbidrag, om&lt;br&gt;en sådan transaktion hotar kreditmarknadsbolagets stabilitet eller i övrigt&lt;br&gt;kan anses stå i strid med kravet på en sund verksamhet i bolaget. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att det, efter förebild i banklagstiftningen, införs ett krav&lt;br&gt;på inspektionens medgivande innan koncernbidrag lämnas. Medgivande&lt;br&gt;bör dock krävas endast när det är kreditmarknadsbolaget som lämnar&lt;br&gt;koncernbidrag. Bidrag inom koncernen som kommer kreditmarknads-&lt;br&gt;bolaget till godo eller inte alls berör detta bör således inte kräva&lt;br&gt;inspektionens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Kreditmarknadsbolagen och kreditupplysningslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den s.k. frikretsen i kreditupplysningslagen skall&lt;br&gt;tills vidare inte omfatta kreditmarknadsbolagen. Genom en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse får emellertid de kreditmarknadsbolag som vid&lt;br&gt;den nya lagens ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt&lt;br&gt;kreditaktiebolagslagen fortsatt ingå i frikretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överenstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bankföreningen och Finansbolagens Förening&lt;br&gt;anser att kreditmarknadsbolagen bör ingå i frikretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 1 § andra stycket kreditupplysningslagen&lt;br&gt;avgränsas den s.k. frikrets inom vilken kreditupplysningar får förmedlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan krav på tillstånd av Datainspektionen. 1 frikretsen ingår för&lt;br&gt;närvarande Riksbanken och sådana kreditinrättningar eller för kreditupp-&lt;br&gt;lysning inrättade företag som står under Finansinspektionens tillsyn och&lt;br&gt;inte är finansbolag. Det undantag som gjorts för finansbolag har på&lt;br&gt;senare tid blivit föremål för kritik. Kreditupplysningsutredningen har i&lt;br&gt;sitt betänkande EES-anpassning av kreditupplysningslagen (SOU 1992:22)&lt;br&gt;också ifrågasatt om det fortfarande finns anledning att, när det gäller&lt;br&gt;frikretsen, dra en gräns mellan finansbolag och andra kreditinstitut (bland&lt;br&gt;vilka kreditaktiebolagen ingår). Utredningen har uppmärksammat det&lt;br&gt;pågående arbetet med utarbetande av en ny lag om kreditmarknadsbolag.&lt;br&gt;Det förhållandet att en ny typ av företag skulle komma att tillskapas i&lt;br&gt;stället för de hittillsvarande finansbolagen och kreditaktiebolagen skulle&lt;br&gt;enligt utredningen uppenbarligen försvåra en särbehandling av finans-&lt;br&gt;bolagen. En annan iakttagelse som kreditupplysingsutredningen gjort är&lt;br&gt;att begreppet kreditinstitut enligt den definition som ges i andra banksam-&lt;br&gt;ordningsdirektivet omfattar alla institut vars verksamhet består i att låna&lt;br&gt;medel från allmänheten och lämna kredit i egen räkning. Under&lt;br&gt;kreditinstitutsbegreppet faller därmed också sådana företag som motsvarar&lt;br&gt;de svenska finansbolagen. Utredningen har gjort bedömningen att, när&lt;br&gt;det gäller här etablerade filialer till kreditinstitut från andra EES-länder,&lt;br&gt;dessa filialer kommer att stå under Finansinspektionens tillsyn på sådant&lt;br&gt;sätt att de enligt kreditupplysningslagens nuvarande bestämmelse&lt;br&gt;inkluderas i frikretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsutredningen har övervägt om det inte kunde finnas&lt;br&gt;skäl att helt avskaffa frikretsen. Det har dock bedömts att ett definitivt&lt;br&gt;ställningstagande kräver ytterligare underlag och att frågan därför får&lt;br&gt;behandlas i ett kommande betänkande. Enligt utredningens mening kan&lt;br&gt;det inte anses lämpligt att nu utvidga frikretsens omfattning, så att den&lt;br&gt;kommer att inkludera de svenska finansbolagen och sådana utländska&lt;br&gt;kreditinstitut som är att betrakta som finansbolag. Inte heller bör&lt;br&gt;frikretsen nu vidgas till att omfatta sådana banker och andra kreditinstitut&lt;br&gt;från EES-området som bedriver verksamhet här i landet endast via cross-&lt;br&gt;borderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till kreditupplysningsutredningens&lt;br&gt;bedömning. Intill dess utredningen ytterligare behandlat frågan om&lt;br&gt;frikretsens vara eller inte vara anser jag det således olämpligt att utvidga&lt;br&gt;frikretsen i förhållande till vad som gäller i dag. Jag ser det inte möjligt&lt;br&gt;att i detta hänseende göra åtskillnad mellan svenskauktoriserade företag&lt;br&gt;och utländska filialer inom samma företagskategori. Följden blir att ett&lt;br&gt;utländskt bankföretag som - med svenskt tillstånd eller med stöd av&lt;br&gt;auktorisation i ett EES-land - verkar från filial i Sverige inte kan&lt;br&gt;förvägras att ingå i frikretsen, då denna omfattar svenska banker.&lt;br&gt;Däremot bör kategorin kreditmarknadsbolag tills vidare undantas. Det är&lt;br&gt;dock rimligt att företag som i dag har rätt att driva verksamhet som&lt;br&gt;kreditaktiebolag även fortsättningsvis får ingå i frikretsen. För den skull&lt;br&gt;behövs en övergångsbestämmelse. Enligt punkt 3 av övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till lagen om kreditmarknadsbolag får bl.a. kreditaktiebolag&lt;br&gt;fortsätta sin hittillsvarande verksamhet under viss tid. I sådant fäll gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldre lag. För dessa kreditaktiebolag behövs ingen särskild övergångs- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;bestämmelse i kreditupplysningslagen, eftersom de inte faller under&lt;br&gt;undantagsbestämmelsen i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.6 Övriga frågor om kreditmarknadsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;BOFAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har i sitt remissvar tagit upp situationen för&lt;br&gt;kreditaktiebolaget Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag, BOFAB och&lt;br&gt;därvid anfört bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOFAB bedriver inte längre någon nyutlåningsverksamhet och dess&lt;br&gt;tillgångar är under avveckling i en takt som motsvarar avvecklingen av&lt;br&gt;dess utelöpande obligationsskuld. För tillgångarna, som förutom vissa&lt;br&gt;kassamedel numera utgörs av reverser, utfärdade av svenska kreditaktie-&lt;br&gt;bolag, måste BOFAB hålla en kapitaltäckning på 8 % från och med den&lt;br&gt;31 december 1992. För att uppfylla detta kapitalkrav skulle BOFAB&lt;br&gt;behöva ett kapitaltillskott på ca 650 milj.kr. från de nuvarande ägarna&lt;br&gt;Skandinaviska Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken. BOFAB:s&lt;br&gt;ursprungliga lånefordringar på kunderna omfattas av kapitalkrav i de&lt;br&gt;andra kreditaktiebolag, som har övertagit BOFAB:s krediter. Vidare&lt;br&gt;skyddas BOFAB :s borgenärer genom de garantier för bolagets upplåning&lt;br&gt;på sammanlagt 960 miljoner kronor, som utfärdats av det tidigare&lt;br&gt;ägarkonsortiet (affärsbankerna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen har erinrat om att riksdagen nyligen beslutat, i enlighet&lt;br&gt;med prop. 1991 /92:119, att Stadshypotekskassan efter sin ombildning inte&lt;br&gt;längre skall åläggas kapitalkrav. Det finns uppenbara paralleller mellan&lt;br&gt;Stadshypotekskassans och BOFAB:s situation. För båda gäller att ingen&lt;br&gt;nyutlåning förekommer, verksamheten/tillgångama är under avveckling&lt;br&gt;och de har därför mycket begränsade uppgifter. Bankföreningen anser att&lt;br&gt;denna parallell är ett starkt skäl för att inte heller BOFAB skall omfattas&lt;br&gt;av kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen föreslår, mot bakgrund av vad ovan anförts, att i den&lt;br&gt;kommande propositionen medtas förslag om lagbestämmelser enligt vilka&lt;br&gt;regeringen, när särskilda skäl föreligger, kan medge undantag från&lt;br&gt;kapitalkrav för kreditaktiebolag och kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med anledning av vad Bankföreningen framfört erinra om de&lt;br&gt;uttalanden som gjordes vid införandet av kapitaltäckningsbestämmelsema.&lt;br&gt;I prop. 1989/90:43 om kapitalkravet i banker och andra kreditinstitut&lt;br&gt;betonades vikten av att kapitaltäckningsreglema i största möjliga&lt;br&gt;utsträckning utformas enhetligt samt baseras på Basel kommitténs regler&lt;br&gt;och de regler som föreslås gälla inom EG. Aven om det i ett snävt&lt;br&gt;nationellt perspektiv kunde uppnås vissa fördelar med ett lägre kapital-&lt;br&gt;krav för verksamheter enbart inriktade på hemmamarknaden, ansågs det&lt;br&gt;varken möjligt eller önskvärt att införa sådana regler (prop. s. 89 f).&lt;br&gt;Beträffande ikraftträdandet av de nya bestämmelserna ansågs det att den&lt;br&gt;mjuka utformningen av övergångsreglerna för andra kreditinstitut än&lt;br&gt;bankerna ger utrymme för tillräcklig flexibilitet för att olika effekter av&lt;br&gt;omställningen skall kunna beaktas (prop. s. 109).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beträffande kreditaktiebolag eller andra institut, för vilka kapital- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;krav gäller, införa en möjlighet att medge undantag från kapitalkravet&lt;br&gt;skulle bryta den sålunda uppnådda enhetligheten i systemet. Det skulle&lt;br&gt;inte heller vara förenligt vare sig med Baselkommitténs rekommenda-&lt;br&gt;tioner eller reglerna i EG-direktivet om kapitaltäckning för kreditinstitut.&lt;br&gt;Enligt min mening saknas det också från saklig synpunkt anledning att&lt;br&gt;göra undantag för BOFAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 48 § ackordslagen (1970:847) framgår att vissa företagskategorier är&lt;br&gt;undantagna från lagens tillämpningsområde. Däribland ingår kreditaktie-&lt;br&gt;bolagen vilka alltså inte kan bli föremål för ackordsförfärande enligt&lt;br&gt;lagen. Något motsvarande undantag beträffande finansbolagen har&lt;br&gt;däremot aldrig införts. I och med att kreditaktiebolagslagen nu föreslås&lt;br&gt;upphävd måste paragrafen ändras. Enligt min mening är det därvid&lt;br&gt;naturligt att ackordslagen görs tillämplig på kreditmarknadsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de i dag verksamma kreditaktiebolagen bör emellertid förutsätt-&lt;br&gt;ningarna inte ändras i detta avseende. Jag föreslår därför att en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse införs av innebörd att de kreditmarknadsbolag som vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt kreditaktie-&lt;br&gt;bolagslagen även fortsättningsvis skall undantas från ackordslagens&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. föräldrabalken handlar om förmyndares, gode mäns och&lt;br&gt;förvaltares egendomsförvaltning. I kapitlets 4 § anges på vilka sätt en&lt;br&gt;förmyndare får göra en omyndigs medel räntebärande utan att inhämta&lt;br&gt;särskilt samtycke av överförmyndaren. En möjlighet är därvid att&lt;br&gt;förvärva skuldförbindelser som har en löptid på mer än ett år och som&lt;br&gt;har utfärdats av bl.a. kreditaktiebolag. Denna möjlighet infördes genom&lt;br&gt;en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1983 (prop. 1982/83:62,&lt;br&gt;bet. 1982/83:LU14, rskr. 1982/83:124, SFS 1982:1259).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att kreditaktiebolagslagen nu föreslås upphävd blir det inte&lt;br&gt;längre möjligt att ur den nya kreditmarknadsbolagsgruppen skilja ut de&lt;br&gt;nuvarande kreditaktiebolagen. Det förefaller inte lämpligt att utvidga&lt;br&gt;placeringsrätten enligt 4 § andra stycket 2 till att gälla skuldförbindelser&lt;br&gt;som har utfärdats av varje kreditmarknadsbolag. Enligt min mening bör&lt;br&gt;därför en återgång ske till den ordning som gällde före den 1 januari&lt;br&gt;1983. Det innebär att 15 kap. 5 § i fortsättningen blir tillämplig vid&lt;br&gt;förvärv av skuldförbindelser utfärdade av kreditmarknadsbolag, dvs. det&lt;br&gt;ställs ett krav på överförmyndarens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga författningsändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävandet av kreditaktiebolagslagen medför ändringar i ytterligare ett&lt;br&gt;antal författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1978:403) om beslutanderätt för svenskt kreditaktiebolag i&lt;br&gt;fråga om exportkredit i vissa fall görs ändringar av endast teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713) och i 24 § lagen&lt;br&gt;(1972:262) om understödsföreningar finns bestämmelser om att ett belopp&lt;br&gt;motsvarande vissa skulder skall vara redovisat i de i paragraferna&lt;br&gt;angivna tillgångarna. Bland dessa tillgångar finns obligationer och andra&lt;br&gt;skuldförbindelser utfärdade av kreditaktiebolag. En översyn kommer i&lt;br&gt;annat sammanhang att ske av dessa lagar. I avvaktan på den översynen&lt;br&gt;föreslås nu ingen annan ändring än att möjligheten till placering i obliga-&lt;br&gt;tioner och andra skuldförbindelser utfärdade av kreditaktiebolag tas bort&lt;br&gt;och att en övergångsbestämmelse införs, som innebär att placeringar får&lt;br&gt;göras i sådana obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdas dels&lt;br&gt;av sådana kreditaktiebolag som driver verksamhet med stöd av punkt 4&lt;br&gt;i övergångsbestämmelserna till lagen om kreditmarknadsbolag och dels&lt;br&gt;av kreditmarknadsbolag som hittills haft rätt att driva verksamhet enligt&lt;br&gt;kreditaktiebolagslagen. Bestämmelser med motsvarande innehåll föreslås&lt;br&gt;införda i lagen (1983:890) om allemanssparande. Även dessa regler kan&lt;br&gt;komma att ändras efter en framtida översyn. Beträffande lydelsen av&lt;br&gt;7 kap. 9 § försäkringsrörelselagen kan anmärkas att den ändring som&lt;br&gt;gjordes i paragrafen genom lagen (1991:204) om ändring i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:713) inte trätt i kraft och att det i prop. 1992/93:19&lt;br&gt;föreslås att ändringsförfattningen skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slutligen gäller bestämmelserna om placering av medel i 12 §&lt;br&gt;lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden och 9 §&lt;br&gt;reglementet (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;fonder anser jag att en ändring som innebär att det blir tillåtet att placera&lt;br&gt;medel i obligationer utfärdade av kreditmarknadsbolag bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Finansiella koncerner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om det finns synnerliga skäl får en bank tillåtas&lt;br&gt;ingå som dotterbolag i en icke-finansiell koncern. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen prövar frågan om tillstånd till en sådan koncernbildning&lt;br&gt;inom ramen för de föreslagna reglerna om tillståndsplikt för och&lt;br&gt;lämplighetsprövning av större ägare till bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. banksmittobestämmelsen flyttas från bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen till 1 kap. BRL. En upplysningsplikt för övriga företag i&lt;br&gt;koncernen fogas till bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag utom så&lt;br&gt;tillvida att endast särskilda skäl krävs för att en bank skall få ingå i en&lt;br&gt;icke-finansiell koncern samt att banksmittobestämmelsen inskränks till att&lt;br&gt;omfatta bankens dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken, LO och TCO avstyrker promemorians&lt;br&gt;förslag. Finansinspektionen förklarar att den inte motsätter sig förslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under förutsättning att det för tillstånd skall krävas synnerliga skäl i Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;stället för särskilda skäl. Riksgäldskontoret ställer sig positivt till&lt;br&gt;promemorians förslag. Svenska Bankföreningen anför att den föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen ger alltför stort utrymme för skönsmässiga bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser har förklarat sig inte ha någon erinran mot&lt;br&gt;förslaget eller avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Före den 1 juli 1987 fanns det inte några&lt;br&gt;regler som förbjöd koncernbildningar med bankbolag som dotterföretag.&lt;br&gt;Sedan riksdagen antagit prop. 1986/87:148 om finansiella koncerner&lt;br&gt;m.m., som behandlades parallellt med prop. 1986/87:12 om ny banklag-&lt;br&gt;stiftning, kom den nya bankaktiebolagslagen att innehålla följande&lt;br&gt;bestämmelse (1 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag får ingå som dotterbolag i en koncern endast om ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat bankbolag är moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får regeringen medge undantag från första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen åberopades principen om att ägande och kreditgivning&lt;br&gt;skall hållas isär. Om en bank skulle ingå som dotterföretag i en koncern&lt;br&gt;skulle banken kunna utnyttja andra koncernbolag för verksamheter som&lt;br&gt;är förbjudna för banker. Andra koncernbolag skulle för egen del eller i&lt;br&gt;sin affärsverksamhet kunna dra fördel av att banken ingår i koncernen.&lt;br&gt;Allmänhetens förtroende för banken skulle kunna rubbas med hänsyn&lt;br&gt;till det nära organisatoriska sambandet. Enligt propositionen måste det&lt;br&gt;allmänna ha möjlighet att påverka en sådan koncerns sammansättning och&lt;br&gt;verksamhet. En koncern som inrymmer en bank måste präglas av&lt;br&gt;stabilitet, säkerhet och sundhet och det allmänna måste kunna ställa krav&lt;br&gt;på koncernen i dess helhet och få rätt till insyn i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta var bakgrunden till att det infördes ett förbud för bankaktiebolag&lt;br&gt;att ingå som dotterbolag i en koncern i vilken moderföretaget inte är&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudregeln kan undantag medges så att en bank kan ingå i en&lt;br&gt;s.k. finansiell koncern. Enligt propositionen får undantag medges av&lt;br&gt;regeringen endast om samtliga koncernföretag driver sådan finansiell&lt;br&gt;verksamhet som en bank tillåts driva eller i övrigt utgör sådana företag&lt;br&gt;som en bank skulle kunna äga. Därmed utesluts industri- och handels-&lt;br&gt;företag från att kunna ingå i en koncern som moder- eller systerföretag&lt;br&gt;till bank. Efter en lagändring år 1991 kan numera även försäkringsföretag&lt;br&gt;tillåtas vara moderföretag till en bank (prop. 1990/91:154, bet.&lt;br&gt;1990/91:NU 41, rskr. 1990/91:367). En förutsättning för undantag är&lt;br&gt;vidare att moderföretaget till banken inte i sin tur är dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen medgett undantag för en finansiell koncern skall, enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § BAL, bestämmelserna i bankrörelselagen om banks rörelse&lt;br&gt;och om tillsyn av banker samt bankaktiebolagslagens bestämmelser om&lt;br&gt;en banks ledning i tillämpliga delar gälla för företagen i koncernen.&lt;br&gt;Regeringen eller Finansinspektionen får medge undantag från dessa&lt;br&gt;bestämmelser. Tidigare gällde särskilda kapitaltäckningsregler för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moderföretaget men numera gäller bestämmelserna i 2 kap. 11 § BRL Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;om konsoliderad kapitaltäckning. Slutligen får koncernbidrag ges endast&lt;br&gt;efter medgivande av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med gällande bestämmelser om finansiella koncerner är att&lt;br&gt;skyddsintressena i bankverksamheten inte skall äventyras genom att&lt;br&gt;regelsystemen kring bankverksamhet kringgås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitten om lämplighetsprövning av större ägare föreslås bestämmel-&lt;br&gt;ser som syftar till att säkerställa att en bank eller ett annat kreditinstitut&lt;br&gt;inte skall kunna utsättas för otillbörlig påverkan från mindre lämpliga&lt;br&gt;ägare. Reglerna om lämplighetsprövning är därför utformade så att det&lt;br&gt;krävs tillstånd till förvärv av kvalificerade andelar i en bank. Tillstånds-&lt;br&gt;plikten är - i enlighet med andra banksamordningsdirektivet - generell,&lt;br&gt;dvs. den gäller vid alla slags förvärv och träffar alltså såväl finansiella&lt;br&gt;som icke-finansiella företag liksom privatpersoner. Prövning av lämplig-&lt;br&gt;heten sker också löpande av ägare till kvalificerade innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian fördes följande resonemang. Det nuvarande förbudet&lt;br&gt;mot icke-finansiella företag att verka som dominerande ägare till en bank&lt;br&gt;eller annat kreditinstitut kan ifrågasättas. De skäl som vanligen anförts&lt;br&gt;till stöd för det nuvarande förbudet har gällt kravet på bankernas&lt;br&gt;oberoende ställning och risken att kreditgivningsfunktionen samman-&lt;br&gt;blandas med olika ägarförhållanden. I ljuset av senare års ekonomiska&lt;br&gt;påfrestningar för de svenska bankerna med en mer ansträngd situation för&lt;br&gt;kapitalförsörjningen är det emellertid inte givet att den strikta syn på&lt;br&gt;ägande i banker som tillämpats har samma relevans som tidigare allmänt&lt;br&gt;antagits. Mot bakgrund härav och med hänsyn till de utökade regler som&lt;br&gt;nu föreslås angående lämplighetsprövning av större ägare samt upplys-&lt;br&gt;ningsskyldighet gentemot tillsynsmyndighet, bör det under vissa&lt;br&gt;förutsättningar kunna tillåtas att icke-finansiella företag äger banker. Det&lt;br&gt;bör emellertid inte föreslås en lösning som öppnar vägen helt för dessa&lt;br&gt;typer av koncerner innan de nya reglerna om ägarprövning visat sig&lt;br&gt;tillräckligt effektiva. En sådan möjlighet att bilda koncerner i vilka såväl&lt;br&gt;banker som icke-finansiella företag får ingå skulle kunna försvåra&lt;br&gt;myndigheternas riskövervakning och tillsyn i övrigt inom den finansiella&lt;br&gt;sektorn. En lämplig lösning är därför att det i den föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;sen om när tillstånd skall ges till större förvärv av aktier i ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag krävs särskilda skäl för att ett företag, som inte står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn, skall få förvärva så stor del av aktiema att&lt;br&gt;banken får ställning av dotterföretag. Förbudsbestämmelsen i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;BAL kan därmed upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den föreslagna lösningen har främst Riksbanken haft invändningar.&lt;br&gt;Riksbanken framför att ägarprövningsbestämmelsema inte löser de&lt;br&gt;problem med speciella ägarrisker och intressekonflikter som kan uppstå&lt;br&gt;vid ett majoritetsägande av en bank. Blandade koncernbildningar skulle&lt;br&gt;medföra ökade risker för att banklagstiftningens rörelse- och tillsyns-&lt;br&gt;regler får en begränsad verkan och blir föremål för kringgåenden. I en&lt;br&gt;koncern är det naturligt att företagen samverkar för att uppnå bästa&lt;br&gt;möjliga resultat för koncernen som helhet. En bank kan därmed få&lt;br&gt;svårigheter att hävda sin oberoende ställning. Överföringar och transak-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner mellan koncernbolagen kan vara svåra att kontrollera. Riksbanken Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;motsätter sig emellertid inte att bestämmelserna om ägandet av banker&lt;br&gt;blir föremål före en mindre genomgripande bearbetning och anpassning&lt;br&gt;enligt följande. Det bör av lagstiftningens huvudregel framgå att tillstånd&lt;br&gt;till ett förvärv som innebär att en bank blir dotterföretag i en koncern får&lt;br&gt;ges endast om det tilltänkta moderföretaget står under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen eller motsvarande myndighet i utlandet. Moderföre-&lt;br&gt;taget får i sin tur inte ha ställning av dotterföretag i en icke-finansiell&lt;br&gt;koncern. Tidsbegränsade undantag skall kunna ges om det föreligger&lt;br&gt;synnerliga skäl. Det kan exempelvis uppstå ett akut läge då en bank&lt;br&gt;snabbt behöver tillföras kapital för att dess fortlevnad skall kunna säkras&lt;br&gt;eller för att den skall bli i stånd att uppfylla gällande krav på kapitaltäck-&lt;br&gt;ning. Lagstiftningen bör under sådana omständigheter inte utesluta att&lt;br&gt;någon som är beredd att tillföra banken kapital också kan få tillstånd att&lt;br&gt;för en begränsad tid inneha aktiemajoriteten i en bank. En sådan tolkning&lt;br&gt;av vad som kan utgöra grund för undantag och tillstånd skulle framför&lt;br&gt;allt kunna underlätta rekonstruktionsförfaranden på bankmarknaden. Det&lt;br&gt;kan kanske därvid vara lämpligt att i första hand en större ägare tillfälligt&lt;br&gt;bistår med extra kapital till bankens rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Finansinspektionen diskuterar riskerna med att en bank tillåts&lt;br&gt;ingå i en koncern med företag som driver icke-finansiell verksamhet.&lt;br&gt;Följande synpunkter har framförts. Den föreslagna ändringen kan&lt;br&gt;innebära att de grundläggande villkoren för att allmänhetens förtroende&lt;br&gt;för bankerna och bankväsendet bevaras blir svårare att upprätthålla. Det&lt;br&gt;kan bl.a. uppkomma risk för bankens självständighet vid hotande&lt;br&gt;fällissemang i ett annat koncernföretag. Därutöver finns på grund av&lt;br&gt;ägarmakten risk för medelsöverföringar från banken genom indirekta&lt;br&gt;metoder som t.ex. intemprissättning till icke marknadsmässiga priser. Ett&lt;br&gt;annat problemkomplex är bankens kreditexponering m.m. på andra&lt;br&gt;koncernföretag. Det finns inte några tillsynsregler som kan eliminera&lt;br&gt;dessa risker. Några skyddsregler som kan förhindra att en bank tar skada&lt;br&gt;om dess moderbolag kommer på obestånd finns enligt inspektionen inte&lt;br&gt;heller. Även en bank med god kapitaltäckningsgrad kan drabbas av stora&lt;br&gt;svårigheter om ägarens vilja eller förmåga att finansiellt stödja banken&lt;br&gt;ifrågasätts. En sådan bank får omedelbart svårigheter att finansiera sin&lt;br&gt;verksamhet och kan inte agera på samma sätt som tidigare t.ex. på&lt;br&gt;valutamarknaden. Emellertid måste vid bedömningen av ändringsförslaget&lt;br&gt;även vägas in internationella förhållanden, vilka kan göra det möjligt att&lt;br&gt;en svensk bank ingår i en utländsk bankkoncem där icke-finansiella&lt;br&gt;företag ingår. Finansinspektionens slutsats är att internationaliseringen&lt;br&gt;leder till en nödvändig ändring i möjligheterna att äga en bank. Änd-&lt;br&gt;ringen får emellertid inte innebära att banker annat än undantagsvis ingår&lt;br&gt;i en icke-finansiell koncern. Det måste därför krävas synnerliga skäl som&lt;br&gt;förutsättning för ett tillstånd. Med denna utformning motsätter sig&lt;br&gt;inspektionen inte den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med förslaget i promemorian anser jag att det bör kunna tillåtas&lt;br&gt;att ett icke-finansiellt företag under vissa förutsättningar blir moderföre-&lt;br&gt;tag till en bank. Med hänsyn till de synpunkter som framförts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken och Finansinspektionen beträffande riskerna för ett obehörigt&lt;br&gt;utnyttjande av en bank, som ingår i en koncern med icke-finansiella&lt;br&gt;företag, är det emellertid befogat med stor återhållsamhet vid tillstånds-&lt;br&gt;givningen. Det bör därför krävas synnerliga skäl for att tillåta ett icke-&lt;br&gt;finansiellt företag att förvärva mer än 50 % av aktiema i ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag. Den av Riksbanken beskrivna situationen med en bank som i ett&lt;br&gt;akut läge behöver tillföras externt kapital kan tjäna som ett exempel på&lt;br&gt;en situation där synnerliga skäl föreligger. Jag anser emellertid inte att&lt;br&gt;det är nödvändigt att upprätthålla en huvudregel innebärande förbud för&lt;br&gt;den aktuella typen av koncernbildning. Det eftersträvade resultatet kan&lt;br&gt;lika väl uppnås med den i promemorian föreslagna lösningen att låta&lt;br&gt;tillståndsprövningen i detta fall utgöra en del av reglerna om prövningen&lt;br&gt;av större ägares lämplighet. Kopplingen till ägarprövningsbestämmelsema&lt;br&gt;får betydelse även för tiden efter det att tillstånd getts. Inspektionen får&lt;br&gt;härigenom möjlighet att ingripa mot ägaren om denne utövar eller kan&lt;br&gt;antas komma att utöva sitt inflytande så att en sund utveckling av&lt;br&gt;verksamheten är i fårozonen. Dessa möjligheter att förhindra ett&lt;br&gt;obehörigt utnyttjande av en ställning som stark ägare samt banksmittobe-&lt;br&gt;stämmelsen minskar betänkligheterna mot att tillåta att en bank ingår&lt;br&gt;som dotterföretag i en icke-finansiell koncem. Det kan emellertid, som&lt;br&gt;Riksbanken och Finansinspektionen påpekat, finnas vissa svårigheter bl.a.&lt;br&gt;när det gäller att utöva tillräcklig tillsyn i förhållande till banken i en&lt;br&gt;sådan koncem. Riksbanken har föreslagit att tillstånd i dessa fall därför&lt;br&gt;alltid skall tidsbegränsas. Jag har förståelse för att en ordning med&lt;br&gt;tidsbegränsning i vissa fall kan vara ändamålsenligt. A andra sidan kan&lt;br&gt;ett krav på tidsbegränsning antas minska villigheten att tillföra friskt&lt;br&gt;kapital till en bank som befinner sig i svårigheter. En lämplig lösning är&lt;br&gt;därför enligt min mening att Finansinspektionen får möjlighet att&lt;br&gt;tidsbegränsa ett tillstånd om detta framstår som lämpligt i det enskilda&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet icke-finansiella företag bör avses sådana företag som&lt;br&gt;inte står under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk&lt;br&gt;tillsynsmyndighet. Ar det tilltänkta moderföretaget ett företag som driver&lt;br&gt;bank- eller försäkringsverksamhet eller faller under EG:s kreditinstituts-&lt;br&gt;begrepp kan det normalt förväntas att det också står under en kvalitativt&lt;br&gt;god tillsyn. Det skall då inte krävas synnerliga skäl för koncernbild-&lt;br&gt;ningen utan förvärvet får bedömas enligt de vanliga ägarprövnings-&lt;br&gt;reglema. Gäller det däremot ett företag som inte står under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen eller vars verksamhet inte är föremål för tillsyn eller&lt;br&gt;granskning liknande den som utövas av Finansinspektionen skall det&lt;br&gt;krävas synnerliga skäl för förvärvet. Möjligheterna att tillämpa viktiga&lt;br&gt;bankbestämmelser på moderföretaget och övriga icke-finansiella&lt;br&gt;koncernföretag, liksom organisationen och ledningen av dessa företag, får&lt;br&gt;också betydelse vid tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banksmittobestämmelserna i 1 kap. 5 § BAL har en generell karaktär&lt;br&gt;och föreslås därför bli flyttade till 1 kap. BRL. De regler som blir&lt;br&gt;tillämpliga på övriga koncernföretag (inklusive moderföretag till banken)&lt;br&gt;är rörelsereglema (kapitaltäckning, enhandsengagemang, kreditgivning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.) och tillsynsreglema i bankrörelselagen. Enligt den nuvarande Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;lydelsen av 1 kap. 5 § BAL blir även bestämmelserna om banks ledning&lt;br&gt;i bankaktiebolagslagen tillämpliga på övriga koncernföretag. Enligt prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986/87:148 om finansiella koncerner avsågs här närmast reglerna om&lt;br&gt;offentliga styrelseledamöter och regeringens godkännande av styrelseord-&lt;br&gt;förande. Med hänsyn till att dessa regler nu föreslås bli upphävda och till&lt;br&gt;att banksmittobestämmelsema föreslås få tillämpning på alla koncerner&lt;br&gt;där en bank (även sparbanker och föreningsbanker) ingår finns det enligt&lt;br&gt;min mening inte skäl att låta banksmittobestämmelsen omfatta reglerna&lt;br&gt;om banks ledning i 7 kap. BAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banksmittobestämmelsen bör som i dag omfatta alla företag utom&lt;br&gt;försäkringsföretag som ingår i en koncem där också en bank ingår. För&lt;br&gt;finansiella företag bör det inte uppstå svårigheter att sådana bankspecifika&lt;br&gt;regler som tillsyns- och rörelsebestämmelser tillämpas. För företag som&lt;br&gt;driver en annan typ av verksamhet och som inte enligt lag eller annan&lt;br&gt;författning står under Finansinspektionens tillsyn kan reglerna däremot&lt;br&gt;i vissa fall tänkas passa mindre bra. Möjligheten för Finansinspektionen&lt;br&gt;att medge undantag får då utnyttjas. Så kan också ske när det, med&lt;br&gt;hänsyn till förhållandena i banken, inte kan anses erforderligt att t.ex.&lt;br&gt;bankrörelseregler tillämpas på ett annat koncernföretag eller det av andra&lt;br&gt;skäl inte går att tillämpa de svenska reglerna. Så kan vara fallet om&lt;br&gt;banken ingår i en koncem som också omfattar företag i andra länder.&lt;br&gt;Med tanke på dessa situationer bör det inte längre krävas synnerliga skäl&lt;br&gt;för undantag. Bestämmelsen föreslås därför ändrad så att undantag får&lt;br&gt;medges om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på att det nu kan bli möjligt för ett företag, som inte driver&lt;br&gt;finansiell verksamhet och som inte står under Finansinspektionens tillsyn,&lt;br&gt;att bli moderföretag till en bank bör det åvila ett sådant moderföretag en&lt;br&gt;upplysningsskyldighet i förhållande till Finansinspektionen. Skyldigheten&lt;br&gt;bör avse uppgifter om företagets verksamhet och därmed samman-&lt;br&gt;hängande omständigheter som inspektionen behöver för att kunna fullgöra&lt;br&gt;tillsynen över banken. Denna upplysningsskyldighet bör omfatta alla&lt;br&gt;företag - även de som själva står under tillsyn - i en koncem där en&lt;br&gt;bank ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förbudet att ge koncernbidrag utan Finansinspektionens&lt;br&gt;medgivande föreslås ingen ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har också begärt att frågan om att tillåta en bank att ingå&lt;br&gt;i en icke-finansiell koncem blir föremål för utredning. Såsom mitt förslag&lt;br&gt;slutligt utformats kan denna typ av koncernbildning antas komma att bli&lt;br&gt;sällsynt. Något omedelbart behov av en närmare utredning om konse-&lt;br&gt;kvenserna för en bank av att ingå i en icke-finansiell koncem anser jag&lt;br&gt;inte föreligga. Jag avser däremot att följa utvecklingen i denna fråga för&lt;br&gt;att ta ställning till behovet av en utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Vissa övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Offentliga styrelseledamöter i bank m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Möjligheten för regeringen och kommuner att utse&lt;br&gt;styrelseledamöter i bankaktiebolag tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen att regeringen skall godkänna valet av styrelse-&lt;br&gt;ordförande i bankaktiebolag tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna, utom LO, tillstyrker förslaget eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran. TCO framför att regeringen borde bibehålla möjligheten att resa&lt;br&gt;invändningar mot en föreslagen styrelseordförande i ett bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att ge samhället direkt medverkan i och&lt;br&gt;inflytande över besluten i de privatägda affärsbankerna infördes år 1971&lt;br&gt;en bestämmelse i lagen (1955:183) om bankrörelse som gav regeringen&lt;br&gt;möjlighet att utse tre styrelseledamöter, offentliga styrelseledamöter, med&lt;br&gt;uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i bankens&lt;br&gt;verksamhet (prop. 1971:166, bet. 1971: NU51, rskr. 1971:354). Efter&lt;br&gt;samgåendet mellan Skandinaviska banken och Stockholms Enskilda bank&lt;br&gt;utvidgades, genom en lagändring år 1972, antalet ledamöter till fem. Ett&lt;br&gt;formlöst samrådsförfärande mellan regeringen och banken föregår&lt;br&gt;tillsättningsbeslutet. De av regeringen utsedda offentliga styrelseleda-&lt;br&gt;möterna skall vid votering m.m. inräknas i det antal styrelseledamöter&lt;br&gt;som bestämts i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1971:166 anfördes bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets behov av inflytande och kontroll över affärsbankernas&lt;br&gt;verksamhet är i vissa avseenden väl tillgodosett genom de befogenheter&lt;br&gt;som tillagts bankinspektionen och riksbanken. 1 två väsentliga&lt;br&gt;avseenden föreligger emellertid skäl att skapa ytterligare instrument för&lt;br&gt;en direkt insyn och medverkan från samhällets sida i de privatägda&lt;br&gt;affärsbankernas beslut och politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första har affärsbankerna tilldelats betydelsefulla uppgifter&lt;br&gt;såsom exekutiva organ för statens politik. Det gäller framför allt&lt;br&gt;bankernas verksamhet inom ramen för valutaregleringen, kontrollen av&lt;br&gt;obligationsemissioner samt särskilt reglerade kreditområden, främst&lt;br&gt;bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra har affärsbankernas roll i den näringspolitiska utveck-&lt;br&gt;lingen successivt ökat under efterkrigstiden. De medverkar genom sin&lt;br&gt;kreditgivning i beslut som har betydande återverkningar på sysselsätt-&lt;br&gt;ning, produktion, struktur- och branschutveckling samt regionala&lt;br&gt;förhållanden. Detta beror på företagens sjunkande självfinansierings-&lt;br&gt;nivå, större investeringar och kapitalkrävande utlandsinriktad verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter några år byggdes systemet med offentliga styrelseledamöter ut&lt;br&gt;ytterligare (prop. 1975/76:53, bet. 1975/76:NU37, rskr. 1975/76:200).&lt;br&gt;För det första fick regeringen rätt att tillsätta offentliga styrelseledamöter&lt;br&gt;i de privata storbankernas regionala styrelser i den mån så redan inte&lt;br&gt;kunde ske. För det andra vidgades rätten för en offentlig styrelseledamot&lt;br&gt;i en banks huvudstyrelse att närvara när ett ärende behandlas i direktion&lt;br&gt;eller annan persongrupp med särskilda uppgifter inom banken. En&lt;br&gt;offentlig ledamot fick sålunda möjlighet att delta i sammanträden i t.ex.&lt;br&gt;ett särskilt kreditutskott och i utlandsförvaltningen inom banken, när där&lt;br&gt;behandlas ärende som det finns anledning att bevaka därför att samhälls-&lt;br&gt;intressen berörs. För det tredje infördes regler om kommunal representa-&lt;br&gt;tion i affärsbankernas lokala kontorsstyrelser. Kommunerna får själva&lt;br&gt;bestämma om de vill utnyttja denna rätt. Antalet kommunvalda ledamöter&lt;br&gt;i vaije kontorsstyrelse bestämdes till två. Ledamöterna utses av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 11 § andra - femte stycket BAL finns bestämmelser om&lt;br&gt;regeringens godkännande av styrelsens eller bolagsstämmans val av&lt;br&gt;styrelseordförande i ett bankaktiebolag. Beträffande dessa bestämmelser&lt;br&gt;anfördes i prop. 1984/85:35 bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med offentlig representation i affärsbankernas styrelser har&lt;br&gt;enligt min mening i stort sett fungerat tillfredsställande. Genom de&lt;br&gt;offentliga ledamöterna har sålunda från samhällets sida skapats en viss&lt;br&gt;insyn och medverkan i affärsbankernas verksamhet. De offentliga&lt;br&gt;ledamöterna har också kunnat tillföra bankstyrelsema kunskap och&lt;br&gt;information från sina intresseområden till gagn för bankernas verksam-&lt;br&gt;het. Med hänsyn till den roll som affärsbankerna har inom samhälls-&lt;br&gt;ekonomin anser jag emellertid att samhällets inflytande över styrelser-&lt;br&gt;nas sammansättning bör stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I affärsbankernas styrelser har ordföranden en central roll. Detta gäller&lt;br&gt;oavsett om han är &amp;quot;arbetande&amp;quot; styrelseordförande eller ej, dvs. oavsett&lt;br&gt;om han mer eller mindre på heltid tar del i skötseln av banken eller ej.&lt;br&gt;Ett lämpligt sätt att vidga det allmännas insyn och inflytande i&lt;br&gt;affärsbankernas verksamhet är att det allmänna får en bestämmande roll&lt;br&gt;vid val av ordförande i affärsbankernas styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således infördes den 1 januari 1985 en ordning innebärande att banken&lt;br&gt;väljer ordförande och underställer regeringen valet för godkännande. Ett&lt;br&gt;formlöst samrådsförfarande mellan banken och regeringen, liksom&lt;br&gt;inhämtande av synpunkter från dåvarande bankinspektionen, förutsattes&lt;br&gt;äga rum före beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemen med offentliga styrelseledamöter och regeringens god-&lt;br&gt;kännande av valet av styrelseordförande i bankaktiebolag infördes under&lt;br&gt;en tid när kreditmarknaden fortfarande var starkt reglerad. Det byggde&lt;br&gt;på övertygelsen att skyddsintressen bäst tillgodosågs om verksamhetsför-&lt;br&gt;utsättningama på kreditmarknaden var mer eller mindre hårt styrda av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det allmänna genom lagstiftning m.m. Under senare delen av 1980-talet&lt;br&gt;skedde en omsvängning i denna syn och en friare marknad har uppstått.&lt;br&gt;I stället har tillsynen fått en allt större betydelse. Det är viktigt att det&lt;br&gt;allmänna har kontroll över bankväsendet, men man bör skilja på&lt;br&gt;ägarrollen och kontrollfunktionen. Bankerna skall drivas av sina ägare&lt;br&gt;medan det allmänna skall utöva sin kontroll genom lagstiftning och&lt;br&gt;tillsyn. Det kan dessutom ifrågasättas om systemen med offentliga&lt;br&gt;styrelseledamöter och regeringsgodkända styrelseordförande gett det&lt;br&gt;allmänna något större mått av insyn eller inflytande i bankerna. De skäl&lt;br&gt;som anfördes för att utse offentliga styrelseledamöter i bankaktiebolag&lt;br&gt;saknar alltså i allt väsentligt aktualitet på dagens avreglerade kredit-&lt;br&gt;marknad. Detta gäller även för regeringens godkännade av valet av&lt;br&gt;styrelseordförande i dessa banker. Dessa båda system bör därför&lt;br&gt;avskaffas. De förordnanden som meddelats offentliga styrelseledamöter&lt;br&gt;med stöd av 7 kap. 1 eller 8 § BAL bör upphöra att gälla samtidigt med&lt;br&gt;att lagändringarna träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om offentliga styrelseledamöter finns även i lagen&lt;br&gt;(1983:890) om allemanssparande. I försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;finns bestämmelser om att minst en av styrelseledamöterna i försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag har till uppgift att särskilt vaka över att försäkringstagarnas&lt;br&gt;intressen beaktas. Denna ledamot kan utses av regeringen. Frågan om&lt;br&gt;också dessa system bör avskaffas får övervägas i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Samverkan mellan bank, post och butik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen eller Finansinspektionen får, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl tillåta att en bank i ett lokalt bankkontor på en&lt;br&gt;mindre ort tillhandahåller posttjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller inspektionen får också möjlighet att, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, tillåta att en bank låter sin verksamhet bedri-&lt;br&gt;vas av annan än bankens egen personal och i andra än bankens&lt;br&gt;egna lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;För Finansinspektionen är tillstyrkan förenad med vissa reservationer i&lt;br&gt;fråga om bl.a. organisationsform för bankservice i butik. Sparbankernas&lt;br&gt;Bank anför att samverkan av ifrågavarande slag bör vara möjlig även&lt;br&gt;utanför glesbygdsområden och i större orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I olika sammanhang har frågan om samverkan mellan&lt;br&gt;bank, post och butik på mindre orter aktualiserats. Syftet har varit att&lt;br&gt;söka bibehålla service av bank- och posttjänster till allmänheten på dessa&lt;br&gt;orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 1 § BRL framgår att en bank är skyldig att ta emot inlåning&lt;br&gt;på räkning från allmänheten. Därutöver får en bank, enligt vad som&lt;br&gt;föreslås i följande paragraf, bedriva olika beskrivna verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller Finansinspektionen kan därutöver meddela närmare Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;föreskrifter om vilken verksamhet en bank får bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig regel om var bankverksamhet får bedrivas finns inte&lt;br&gt;i lagen. Att det finns ett visst utrymme för att bankverksamhet kan drivas&lt;br&gt;utanför bankens egna lokaler eller av andra än bankens anställda inom&lt;br&gt;ramen för nuvarande lagstiftning framgår dock av att statsmakterna har&lt;br&gt;verkat för avtalen om samarbete mellan Posten och Nordbanken. Det&lt;br&gt;har dock krävts att beslut om kreditgivning skall fattas av banken själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om samverkan mellan bank, post och butik har, som nämnts,&lt;br&gt;behandlats vid olika tillfällen. I en riksdagsmotion (mot. 1990/91 :N 107)&lt;br&gt;med anledning av prop. 1990/91:154 om rörelseregler för bank m.m.&lt;br&gt;föreslogs att riksdagen i en framställning till regeringen skulle uttala sig&lt;br&gt;för att Postverket får möjlighet att sluta avtal med bank om posthante-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett yttrande till utskottet i denna fråga hävdade Finansinspektionen att&lt;br&gt;den del av Postverkets verksamhet som inte avser betalningsförmedling&lt;br&gt;inte ryms inom den definition av bankverksamhet som finns i bank-&lt;br&gt;rörelselagen. Inspektionen ansåg det inte heller, med hänsyn till&lt;br&gt;skyddsintressena i bank, lämpligt att tillåta full postverksamhet i ett&lt;br&gt;bankkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottet ansåg i sitt betänkande 1990/91 NU:41 att det borde&lt;br&gt;vara möjligt för bankkontor i glesbygd och på mindre orter att åta sig att&lt;br&gt;i viss utsträckning sköta postala göromål. Regeringen borde, enligt&lt;br&gt;utskottet, pröva vilken ändring i författningsregleringen på bankområdet&lt;br&gt;som en sådan ordning kan förutsätta och därefter snarast lägga fram&lt;br&gt;förslag för riksdagen. Riksdagen beslutade att som sin mening ge&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1990/91:367).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om postärenden på bankkontor och postgiro- och bankärenden&lt;br&gt;i butik har också tagits upp av Postverket i en skrivelse till Kommunika-&lt;br&gt;tionsdepartementet. Härvid har Postverket framhållit att det, för att&lt;br&gt;möjliggöra en fortsatt rationalisering av post- och bankkon to rsnätet, är&lt;br&gt;angeläget att postärenden kan utföras även på bankkontor i glesbygd.&lt;br&gt;Postverket har också framfört önskemålet att postverksamhet bedriven på&lt;br&gt;entreprenad i en butik även skall kunna innefatta vissa enklare banktjäns-&lt;br&gt;ter, i enlighet med de avtal som tecknats med Nordbanken och (då-&lt;br&gt;varande) Sparbanksföreningen, samt postgiro rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handläggningen av frågorna om att på mindre orter dels ge bank-&lt;br&gt;kontor möjlighet att sköta postverksamhet, dels tillåta att vissa bank-&lt;br&gt;tjänster (främst insättningar och uttag) kan tillhandahållas i butik,&lt;br&gt;bereddes följande myndigheter och organisationer tillfälle att yttra sig:&lt;br&gt;fullmäktige i Sveriges riksbank, Finansinspektionen, Glesbygdsmyndig-&lt;br&gt;heten, Svenska Bankföreningen, Sparbanksgruppen AB, Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbank, Köpmannaförbundet och Kooperativa Förbundet (KF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna var i huvudsak positiva till möjligheten för bank i&lt;br&gt;glesbygd att bedriva viss postverksamhet. När det gäller att tillåta att&lt;br&gt;vissa banktjänster utförs i en butik tillstyrkte alla remissinstanser utom&lt;br&gt;Finansinspektionen att vissa enklare banktjänster, såsom insättning och&lt;br&gt;uttag på konto samt betalningsförmedling, skulle kunna utföras i en butik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Att bedriva bankverksamhet genom bank- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;kontor är förknippat med höga kostnader. Bl.a. gäller det de fasta&lt;br&gt;kostnaderna i form av lokal-och inventariekostnader samt löner. Det&lt;br&gt;krävs en viss miniminivå på efterfrågan på banktjänster för att verksam-&lt;br&gt;heter skall kunna bedrivas lönsamt. På en ort där efterfrågan på&lt;br&gt;banktjänster sjunker under den nivå som krävs för att bära kostnaderna&lt;br&gt;läggs därför bankkontoret ofta ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Okade kostnader och hårdare konkurrens från moderna kommunika-&lt;br&gt;tionssystem (datakommunikation, telefax, etc.) har under senare år&lt;br&gt;tvingat Postverket att rationalisera sin verksamhet. Postverket avvecklar&lt;br&gt;ett stort antal kontor som är etablerade i de orter där antalet transaktioner&lt;br&gt;är för lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsaknad av geografisk närhet till post- och bankkontor medför&lt;br&gt;praktiska svårigheter och höga kostnader för invånarna. Samtidigt&lt;br&gt;påverkas lokalisering av nya näringsverksamheter i sin tur negativt. En&lt;br&gt;viss &amp;quot;dominoeffekt&amp;quot; uppstår när en central funktion, som exempelvis&lt;br&gt;bank eller post, läggs ned. Detta bidrar till utarmning av glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att göra det möjligt för banker och Postverket att öka den&lt;br&gt;lokala samverkan med varandra och med butiker på orter där efterfrågan&lt;br&gt;på bank- och posttjänster är låg, kan stordriftsfördelar och samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska vinster uppstå. En kombination av tjänster erbjuds till en&lt;br&gt;lägre kostnad än om vaije tjänst erbjuds separat. Samtidigt kan en sådan&lt;br&gt;lösning bidra till att stimulera utvecklingen av glesbygden och mindre&lt;br&gt;orter vilket på sikt kan motivera etablering av fristående bank- och&lt;br&gt;postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla remissinstanser är positiva till post i bank. Konkurrensverket har&lt;br&gt;framhållit att om det finns fler än en bank på den aktuella orten så bör&lt;br&gt;Postverket använda sig av anbudsupphandling när det gäller uppdrag att&lt;br&gt;bedriva viss postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller &amp;quot;bank i butik&amp;quot; har Finansinspektionen uttryckt farhågor&lt;br&gt;för att säkerheten i bankverksamheten eftersätts. Ett antal åtgärder kan&lt;br&gt;dock, enligt min mening, vidtas för att tillgodose säkerhetskraven.&lt;br&gt;Verksamheten kan exempelvis begränsas till att avse enklare banktjänster&lt;br&gt;- insättning, uttag och betalningsförmedling. Däremot hör t.ex.&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet inte till de verksamheter som naturligen&lt;br&gt;skall få utföras i en butik. Beslut om kreditgivning skall, som i dag,&lt;br&gt;fattas av banken själv. Banken och inte bankens ombud, butiksföretaget,&lt;br&gt;måste i alla transaktioner vara den som är rättsligt ansvarig gentemot&lt;br&gt;kunden. Höga krav måste också ställas på de butiker som erbjuder&lt;br&gt;banktjänster. Butikens personal bör genomgå den utbildning som krävs&lt;br&gt;för en professionell handläggning av bankärenden innefattande bl.a. att&lt;br&gt;erforderlig sekretess iakttas. Kontroll av redovisning måste ske. Butiken&lt;br&gt;skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för skydd mot brott som t.ex.&lt;br&gt;rån och inbrott. Den bank som anlitar en butik måste följa upp butikens&lt;br&gt;arbetsmetoder och verksamhet. Föreskrifter i dessa avseenden kan ges&lt;br&gt;som villkor när tillstånd till bankverksamhet i en butik ges eller inom&lt;br&gt;ramen för Finansinspektionens allmänna föreskriftsrätt. Det borde därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gå att uppfylla nödvändiga säkerhetskrav även i en butik som tillhanda- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;håller banktjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att det i 2 kap. 2 § BRL i anslutning till bestämmel-&lt;br&gt;serna om den verksamhet en bank får bedriva förs in en möjlighet för&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. Finansinspektionen att&lt;br&gt;tillåta att en bank tillhandahåller vissa posttjänster efter avtal med&lt;br&gt;Postverket. Verksamheten kan begränsas efter det aktuella behovet på&lt;br&gt;orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det möjligt för en bank att träffa avtal med en butik på en&lt;br&gt;mindre ort om att det i butikslokalen skall tillhandahållas vissa enklare&lt;br&gt;banktjänster (inklusive insättning på bankkonto) föreslår jag vidare att det&lt;br&gt;i en ny paragraf (2 kap. 3 a § BRL) ges möjlighet för regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen att tillåta att en&lt;br&gt;banks verksamhet bedrivs av arman än bankens egen personal och i andra&lt;br&gt;än bankens egna lokaler. De säkerhetsarrangemang som inspektionen&lt;br&gt;kräver bör kunna anpassas efter omfattningen av bankverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har anfört följande. I vissa fäll skall ombudet betala&lt;br&gt;ut räntor och andra belopp för vilka skyldighet att lämna kontrolluppgift&lt;br&gt;och att dra preliminär skatt föreligger. Det är mindre lämpligt att dessa&lt;br&gt;skyldigheter ligger på ombuden. RSV föreslår därför att lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter förtydligas så att dessa&lt;br&gt;skyldigheter även i fortsättningen kommer att åvila banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 22 § nämnda lag skall kontrolluppgift om ränta och&lt;br&gt;fordran lämnas av bl.a. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning.&lt;br&gt;Skyldigheten att göra avdrag för preliminär skatt är kopplad till&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldigheten; se 39 § 3 mom. uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;Inlåningsverksamhet kräver tillstånd och får bedrivas endast av bank. Det&lt;br&gt;förhållandet att en bank låter ett ombud för banken utföra vissa göromål&lt;br&gt;för bankens räkning påverkar inte bankens skyldighet att lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift eller dra preliminär skatt. Jag anser därför att ett förtydligande&lt;br&gt;i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att jag nu har behandlat frågan om samverkan mellan&lt;br&gt;bank, post och butik bara med avseende på glesbygd och mindre orter.&lt;br&gt;Frågan är emellertid av principiell betydelse och förtjänar därför att bli&lt;br&gt;föremål för djupare och bredare behandling. Den strukturella förändring-&lt;br&gt;en inom den finansiella sektorn, som har skett under de senaste åren till&lt;br&gt;följd av bl.a. rationaliseringsåtgärder och introduktion av ny teknologi,&lt;br&gt;kan nödvändiggöra en ny syn på bankernas organisationsformer och&lt;br&gt;verksamheter. Denna fråga får dock behandlas i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Vissa bestämmelser om bankfusioner m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Tillstånd till fusion mellan bankaktiebolag och allmänt&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Enligt ett avtal om fusion kan ett allmänt aktiebolag&lt;br&gt;(det överlåtande bolaget) gå upp i ett bankaktiebolag (det över-&lt;br&gt;tagande bolaget). Vid en sådan fusion skall bestämmelserna i&lt;br&gt;11 kap. BAL vara tillämpliga. En begränsad möjlighet att för-&lt;br&gt;värva egna aktier i samband med fusion öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Bestämmelsen i bankaktiebolagslagen om förbud att äga egna aktier&lt;br&gt;berörs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 11 kap. 1 och 2 §§ BAL kan fusion&lt;br&gt;ske mellan bankaktiebolag. Enligt 11 kap. 9 § BAL kan fusion ske&lt;br&gt;mellan ett bankaktiebolag och ett helägt dotterbolag. Ett sådant dotter-&lt;br&gt;bolag kan vara allmänt aktiebolag. Däremot kan ett bankaktiebolag inte&lt;br&gt;fusionera med ett moderbolag som är allmänt aktiebolag. Skälet till att&lt;br&gt;en sådan möjlighet inte finns enligt bankaktiebolagslagen är att man vid&lt;br&gt;tiden för lagens tillkomst inte räknade med att en bank skulle kunna vara&lt;br&gt;dotterföretag till ett allmänt aktiebolag. Ett förbud med denna innebörd&lt;br&gt;infördes sedan i 1 kap. 4 § BAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det omstrukturerings- och rekonstruktionsarbete som pågår inom&lt;br&gt;sparbankssektom är avsikten att Sparbankernas Bank under innevarande&lt;br&gt;år genom fusion skall överta de tio systerbankema inom koncernen&lt;br&gt;liksom Sparbanken Första AB. Därefter är avsikten att Sparbankernas&lt;br&gt;Bank genom fusion med moderaktiebolaget Sparbanksgruppen AB skall&lt;br&gt;överta även detta bolags rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt min mening inte någon anledning att motsätta sig att&lt;br&gt;ett bankaktiebolag genom fusion övertar moderbolagets rörelse, även när&lt;br&gt;detta är ett allmänt aktiebolag. I detta lagstiftningsärende föreslås&lt;br&gt;lättnader i möjligheterna för ett sådant aktiebolag att bli moderföretag till&lt;br&gt;ett bankaktiebolag. Bestämmelsen i 1 kap. 4 § BAL ersätts med&lt;br&gt;bestämmelserna i bankrörelselagen om tillståndsförfarande och ägarpröv-&lt;br&gt;ning. Det bör därmed också bli tillåtet för bankaktiebolag att fusionera&lt;br&gt;med andra allmänna aktiebolag än helägda dotterbolag. Tillstånd skall -&lt;br&gt;liksom tidigare - krävas för att få verkställa en beslutad fusion även om&lt;br&gt;det överlåtande bolaget inte är en bank. Någon risk för att för bankväsen-&lt;br&gt;det eller enskilda banker olämpliga fusioner skall verkställas finns därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det väsentliga vid prövning av en ansökan att få tillstånd att verkställa&lt;br&gt;ett fusionsavtal där det överlåtande bolaget inte är bank bör vara att&lt;br&gt;banken inte genom fusionen övertar egendom eller rörelse som en bank&lt;br&gt;inte får äga resp, bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas Bank har tagit upp en fråga om möjligheten att medge Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;undantag från det principiella förbudet för ett bankaktiebolag att äga&lt;br&gt;aktier i det egna bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § andra stycket aktiebolagslagen är det tillåtet att&lt;br&gt;förvärva egna aktier vid övertagande av affärsrörelse. Ett fall när&lt;br&gt;övertagande av affärsrörelse sker är vid fusion. Om det övertagande&lt;br&gt;bolaget är dotterbolag till det överlåtande bolaget kan det komma att bli&lt;br&gt;ägare till egna aktier. Förvärvad aktie skall avyttras så snart det kan ske&lt;br&gt;utan förlust eller senast två år efter förvärvet. Tillstånd att behålla&lt;br&gt;aktiema under längre tid kan ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelse i 6 kap. 9 § BAL medger inte innehav av&lt;br&gt;egna aktier efter övertagande av affärsrörelse. Eftersom avtal i strid mot&lt;br&gt;förbudet att äga egna aktier är ogiltiga enligt huvudregeln bör bestämmel-&lt;br&gt;sen kompletteras för att inte omöjliggöra en fusion där ett dotterbolag,&lt;br&gt;som är bankaktiebolag, övertar sitt moderbolag. Förvärvad aktie bör&lt;br&gt;avyttras snarast. I praktiken torde de egna aktiema kunna utgöra&lt;br&gt;fusionsvederlag vilket skall utges till det överlåtande företagets aktie-&lt;br&gt;ägare. Därmed blir innehavet av egna aktier kortvarigt. Det bör, enligt&lt;br&gt;min mening, i 6 kap. 9 § BAL tas in en bestämmelse som tillåter ett vid&lt;br&gt;en fusion övertagande bankaktiebolag att inneha egna aktier till dess&lt;br&gt;fusionsvederlaget skiftats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fallet med fusion genom kombination skall de fusionerande bolagen&lt;br&gt;upplösas utan likvidation. Därefter skulle oktroj för den nybildade banken&lt;br&gt;beviljas. Det ter sig främmande att kunna begagna den möjligheten när&lt;br&gt;ett av de i fusionen ingående bolagen inte är bank. Skäl saknas därför att&lt;br&gt;införa motsvarande möjlighet till fusion mellan bankaktiebolag och&lt;br&gt;allmänt aktiebolag i fallet med fusion genom kombination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en följdändring i aktiebolagslagen bör bestämmelserna i 11 kap.&lt;br&gt;BAL göras tillämpliga på en fusion i vilken ett allmänt aktiebolag går&lt;br&gt;upp i ett bankaktiebolag. I denna fråga har jag samrått med chefen för&lt;br&gt;Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom aktiebolagskommittén pågår en översyn av bestämmelserna om&lt;br&gt;bl.a. förvärv av egna aktier och fusioner av aktiebolag. Härvid tas&lt;br&gt;hänsyn till EG:s bestämmelser i de s.k. andra och tredje bolagsdirektiven&lt;br&gt;(77/91/EEG och 78/855/EEG). Som en följd av detta kan även de&lt;br&gt;aktuella reglerna i bankaktiebolagslagen komma att ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 En firma fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett bankaktiebolag som har övertagit ett annat&lt;br&gt;bankaktiebolags rörelse får, om det överlåtande bolaget upp-&lt;br&gt;kommit vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619),&lt;br&gt;efter tillstånd av Finansinspektionen använda ordet sparbank i sin&lt;br&gt;firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 6 kap. 2 § BRL får ett bankaktiebolag&lt;br&gt;som har övertagit en sparbanks rörelse vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda ordet&lt;br&gt;sparbank i sin firma. Bestämmelsen infördes som ett led i den lagstiftning&lt;br&gt;som gjorde det möjligt för sparbank att byta associationsform till&lt;br&gt;bankaktiebolag. Motivet till bestämmelsen var att de till bankaktiebolag&lt;br&gt;ombildade sparbankerna bedömdes ha ett berättigat intresse av att,&lt;br&gt;tillsammans med de kvarvarande sparbankerna, utåt kunna framstå som&lt;br&gt;ett samlat alternativ på marknaden, oberoende av den associationsform&lt;br&gt;i vilken verksamheten bedrivs (prop. 1990/91:136 s. 24).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sparbankssektom pågår en fortsatt omstrukturering av verksam-&lt;br&gt;heten. Nu planeras att de dotterbanker som ingår i Sparbanksgruppen&lt;br&gt;skall fusioneras till en enda bank med arbetsnamnet Sparbanken Sverige&lt;br&gt;AB. Eftersom avsikten för närvarande inte är att den nya banken vid&lt;br&gt;fusionen skall överta någon sparbanks rörelse vid ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen, så hindrar lagstiftningen att den nya banken&lt;br&gt;använder ordet sparbank i sin firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som de till bankaktiebolag ombildade sparbankerna fick&lt;br&gt;möjlighet att använda ordet sparbank i sin firma, bör denna möjlighet&lt;br&gt;utsträckas till att gälla ett bankaktiebolag som övertagit ett sådant&lt;br&gt;bankaktiebolags rörelse vare sig övertagandet sker genom fusion eller&lt;br&gt;direkt förvärv. På samma sätt som tidigare måste emellertid en koppling&lt;br&gt;till ägandet göras för att tillstånd skall ges. Det bör förutsättas att&lt;br&gt;bankaktiebolaget ingår i sparbankssektom. Skulle bankaktiebolaget till&lt;br&gt;mer än 50 % av röstetalet komma att ägas av andra än sparbanker eller&lt;br&gt;sådana stiftelser som anges i 8 kap. sparbankslagen och av andra&lt;br&gt;organisatoriska eller marknadsmässiga skäl ej längre ha stark anknytning&lt;br&gt;till sparbankssektom bör rätten för bankaktiebolaget att använda ordet&lt;br&gt;sparbank i sin firma omprövas. Detsamma gäller om bankaktiebolaget&lt;br&gt;ingår i en koncem och moderbolaget till mer än 50 % av röstetalet&lt;br&gt;kommer att ägas av andra än sådana stiftelser eller sparbanker eller på&lt;br&gt;annat sätt förlorar sin starka anknytning till sparbankssektom. Jag har i&lt;br&gt;denna fråga samrått med chefen för Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4 Bankaktiebolags förvärv av aktier i moderbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bankaktiebolag ges rätt att som säkerhet för kredit&lt;br&gt;som pant ta emot inte bara en mindre del egna aktier utan även, i&lt;br&gt;motsvarande mån, aktier i bankens moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Gota Bank har i skrivelser den 13 maj 1991&lt;br&gt;och den 11 juni 1992 hemställt om ändring av 6 kap. 9 § BAL. Enligt&lt;br&gt;ändringsförslagen i skrivelserna bör bankaktiebolag ges rätt att, i samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning som gäller för egna aktier, förvärva och ta emot som pant Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;aktier i moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 9 § BAL reglerar ett bankaktiebolags förvärv av egna aktier. I&lt;br&gt;första stycket stadgas att ett bankaktiebolag inte får förvärva eller som&lt;br&gt;pant ta emot egna aktier och att ett dotterföretag inte heller får förvärva&lt;br&gt;eller som pant ta emot aktier i moderbolaget. I andra stycket sägs att om&lt;br&gt;aktier lämnas som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del bland&lt;br&gt;dessa aktier även aktier i bankaktiebolaget, så utgör förbudet i första&lt;br&gt;stycket inte hinder för bolaget att ta emot även de egna aktiema. Enligt&lt;br&gt;Finansinspektionens föreskrifter angående tillämpningen av 6 kap. 9 §&lt;br&gt;andra (tidigare tredje) stycket BAL får det nominella värdet av de egna&lt;br&gt;aktiema inte överstiga 10 % av pantens nominella värde. De egna&lt;br&gt;aktiema får inte heller inräknas i pantens värde, utan krediten skall, med&lt;br&gt;beaktande av Bankföreningens belåningskurser, anpassas till pantens&lt;br&gt;belåningsvärde i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens lydelse följer således att det inte finns någon möjlighet&lt;br&gt;för ett bankaktiebolag att som pant ta emot aktier i dess moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 augusti 1991 fanns i 6 kap. 9 § BAL ett andra stycke med&lt;br&gt;en bestämmelse som gjorde det möjligt för ett bankaktiebolag som hade&lt;br&gt;tillstånd att driva fondkommissionsrörelse att i viss begränsad omfattning&lt;br&gt;förvärva egna aktier för att underlätta sådan rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med införandet den 1 augusti 1991 av lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse, upphävdes det då gällande andra stycket i 6 kap.&lt;br&gt;9 § BAL. I stället infördes i 4 kap. 5 § lagen om värdepappersrörelse en&lt;br&gt;bestämmelse som innebär att ett svenskt bankinstitut som har tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse får, trots förbudet i 6 kap. 9 § BAL, förvärva&lt;br&gt;egna aktier och aktier i moderbolaget för att underlätta rörelsen. Med&lt;br&gt;denna lagändring har således skapats en möjlighet för bankaktiebolag att,&lt;br&gt;på motsvarande sätt som gäller beträffande egna aktier, förvärva aktier&lt;br&gt;i moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör motsvarande regler gälla beträffande ett&lt;br&gt;bankaktiebolags möjlighet att som pant ta emot aktier i bankens&lt;br&gt;moderbolag. Jag föreslår att 6 kap. 9 § andra stycket BAL ändras i&lt;br&gt;enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5 En redovisningsfråga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Värderingsregeln i 4 kap. 4 § 1 BRL, som innebär&lt;br&gt;att en banks räntebärande obligationer vid redovisningen får tas&lt;br&gt;upp till ett medeltalsvärde, upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i en skrivelse till Finansdepartementet den 12&lt;br&gt;februari 1992 hemställt att 4 kap. 4 § i BRL upphävs. Genom remiss har&lt;br&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank, Svenska Bankföreningen, Sparbanks-&lt;br&gt;gruppen AB och Sveriges Föreningsbank beretts tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;innehållet i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken tillstyrker förslaget. Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen anför att föreningen inte har någon erinran mot förslaget.&lt;br&gt;Sparbanksgruppen AB delar Finansinspektionens uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Huvudregeln för värdering av omsättningstill-&lt;br&gt;gångar i bokslut finns i 14 § bokföringslagen (1976:125). Enligt denna&lt;br&gt;paragraf får omsättningstillgångar tas upp till högst det lägsta av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (lägsta värdets princip). Om&lt;br&gt;särskilda omständigheter föreligger och det kan anses tillåtet enligt god&lt;br&gt;redovisningssed får omsättningstillgång dock tas upp över anskaffnings-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett komplement till bokföringslagens värderingsregler har&lt;br&gt;bankerna möjlighet att för vissa obligationer som utgör omsättningstill-&lt;br&gt;gångar utnyttja en alternativ värderingsprincip. Bestämmelsen, som&lt;br&gt;återfinns i 4 kap. 4 § 1 BRL, har följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebärande obligationer som omfattas av 2 kap. 10 § första stycket&lt;br&gt;A2 och Bl får tas upp till ett värde (medeltalsvärde) som grundas på&lt;br&gt;ett medeltal av emissionsräntoma under de senaste tio åren på&lt;br&gt;obligationer som utfärdats av Konungariket Sveriges Stadshypoteks-&lt;br&gt;kassa, Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB och Sparbanker-&lt;br&gt;nas Inteckningsaktiebolag Spintab och som avser kreditgivning för&lt;br&gt;nyproduktion av bostäder eller, i den mån bostadslån enligt statliga&lt;br&gt;bestämmelser lämnas, för annat byggande. Medeltalet fastställs av&lt;br&gt;Finansinspektionen. Obligationer får dock inte tas upp över anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 i lagrummet får omsättningstillgång i övrigt tas upp över&lt;br&gt;anskaffningsvärdet om förutsättningarna enligt 14 § fjärde stycket&lt;br&gt;bokföringslagen är uppfyllda och Finansinspektionen ger tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med den alternativa värderingsregeln i första punkten är&lt;br&gt;att bankerna vid en höjning av ränteläget skall kunna redovisa en mindre&lt;br&gt;nedgång i obligationsportföljens bokförda värde än vad som skulle&lt;br&gt;redovisats om bokföringslagens värderingsregler tillämpats. Ett motiv för&lt;br&gt;att ge bankerna denna möjlighet synes ha varit att bankerna tidigare&lt;br&gt;genom bestämmelser om likviditetskvoter tvingades ha större obligations-&lt;br&gt;portföljer än man önskade. Likviditetskvoterna avskaffades år 1983 och&lt;br&gt;sedan dess har bankerna valfrihet att anpassa sina obligationsportföljer till&lt;br&gt;önskvärd storlek. Det finns därför inte längre några motiv att upprätthålla&lt;br&gt;den särskilda värderingsregeln för bankernas obligationsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska bankerna har, enligt uppgift från Finansinspektionen,&lt;br&gt;relativt stora obligationsinnehav. Deras resultat skulle vid en kraftig&lt;br&gt;höjning av de långa räntorna därför kunna påverkas avsevärt. Målsätt-&lt;br&gt;ningen bör ändå vara att resultatredovisningen för banker liksom för&lt;br&gt;andra företag grundas på att tillgångarna inte tas upp till värden som&lt;br&gt;överskrider de marknadsmässiga. Enbart storleken på bankernas&lt;br&gt;obligationsinnehav bör inte godtas som skäl att acceptera en redovisning&lt;br&gt;som avviker från vad som gäller för andra företag. Det är även enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken angeläget att resultatredovisningen för banker liksom för&lt;br&gt;andra företag grundas på enhetliga principer och på verkliga bakom-&lt;br&gt;liggande värden. Konstruktionen med ett schablonmässigt medeltal&lt;br&gt;grundat på flera års emissionsräntor innebär att bankernas resultatredovis-&lt;br&gt;ningar inte rättvisande återspeglar de kursförändringar som uppkommer&lt;br&gt;om räntoma på obligationsmarkadema stiger. Om obligationsinnehavet&lt;br&gt;värderas för högt kan vidare omplaceringar inte ske med mindre förluster&lt;br&gt;realiseras och öppet redovisas. Detta innebär risk för inlåsningseffekter&lt;br&gt;i bankernas obligationsportföljer, något som skulle kunna motverka en&lt;br&gt;väl fungerande obligationsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankernas obligationsportföljer omsätts efter avregleringen snabbare än&lt;br&gt;tidigare vilket, allt annat lika, minskar skillnaderna mellan anskaffnings-&lt;br&gt;värden och marknadsvärden. Detta minskar effekten av en medeltals-&lt;br&gt;värdering. Behovet av en värderingsregel baserad på en medeltalsränta&lt;br&gt;bör bl.a. därför successivt ha minskat över tiden. Ar 1990 utnyttjade elva&lt;br&gt;banker medelvärdesmetoden. Dessa banker undvek därmed, enligt&lt;br&gt;Finansinspektionen, en nedskrivning av sina obligationsinnehav på&lt;br&gt;sammanlagt 24,8 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår jag att bestämmelsen i 4 kap. 4 §&lt;br&gt;första punkten BRL upphävs. Detta medför att vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar får företas i bestämmelsen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsreglerna för såväl bankerna som allmänna aktiebolag&lt;br&gt;kommer att ses över till följd av EES-avtalet. Av detta skäl avstod&lt;br&gt;regeringen från att lägga fram förslag om avskaffande av medel tal svärde-&lt;br&gt;ringsregeln i prop. 1990/91:40 om ändrade kapitaltäckningsregler med&lt;br&gt;anledning av skattereformen, m.m. (prop. s. 29). Medeltalsvärderingen&lt;br&gt;överensstämmer emellertid inte med allmän redovisningspraxis inom EG.&lt;br&gt;Det finns därför inte någon anledning att anta att den nu aktuella&lt;br&gt;bestämmelsen skulle kvarstå efter en EG-anpassning av redovisnings-&lt;br&gt;reglerna. Bestämmelsen bör därför upphävas redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6 Aktiekapital i utländsk valuta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har i en skrivelse till Finansdepartementet den&lt;br&gt;26 juni 1992 hemställt att Finansdepartementet medverkar till att&lt;br&gt;lagstiftningen ändras så att det blir möjligt för bankaktiebolag och andra&lt;br&gt;finansiella institut, som omfattas av kapitalkrav, att emittera aktier i en&lt;br&gt;annan valuta än svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anför bl.a. följande. Till kommittén för översyn av&lt;br&gt;aktiebolagslagen (aktiebolagskommittén, Ju 1990:08) har tilläggsdirektiv&lt;br&gt;(Dir. 1991:85) utfärdats avseende möjligheten för ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;att emittera aktier i utländsk valuta. Det är emellertid inte troligt att en&lt;br&gt;generell lösning för aktiebolag kan åstadkommas inom i vart fall det&lt;br&gt;närmaste året. En emission i utländsk valuta skulle underlätta för&lt;br&gt;instituten att tillgodose sin riskkapitalförsörjning. Möjligheten att ställa&lt;br&gt;ut aktier i utländsk valuta är nära förbunden med kapitaltäckningsreglema&lt;br&gt;för den finansiella sektorn. Andelen valutadenominerade belopp i de&lt;br&gt;svenska bankernas balansräkningar har ökat kraftigt sedan slutet av 1980-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talet. För närvarande kan kapitaltäckningsgraden variera bara som en Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;följd av valutakursförändringar. Problemet kan lösas endast genom en&lt;br&gt;lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolagslagen följer i stort de regler som gäller för allmänna&lt;br&gt;aktiebolag. En särreglering finns även för försäkringsbolag. Övriga&lt;br&gt;finansiella institut följer aktiebolagslagens regler. Med hänsyn till att&lt;br&gt;frågan om aktiekapital i utländsk valuta får anses vara en grundläggande&lt;br&gt;aktiebolagsrättslig fråga och till att den är föremål för utredning inom&lt;br&gt;aktiebolagskommittén är det enligt min mening inte lämpligt att nu föreslå&lt;br&gt;ändringar bara för bankaktiebolagen. Jag vidtar därför inte någon åtgärd&lt;br&gt;med anledning av Bankföreningens skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.7 Ändringar med anledning av ombildningen av&lt;br&gt;Stadshypotek samt ändring i två lagar på försäkringsområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 detta ärendet tar jag slutligen upp ytterligare två ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att Stadshyptek skall ombildas till ett kredit-&lt;br&gt;aktiebolag (prop. 1991/92:119, bet. 1991/92:NU32, rskr. 1991/92:323).&lt;br&gt;I samband med ombildningen skall utestående lånefordringar mot med-&lt;br&gt;lemmar överlåtas till kreditaktiebolaget. I lånevillkoren hänvisas - såvitt&lt;br&gt;gäller fastställande av förvaltnings- och fondbidrag - till lagen&lt;br&gt;(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar, som skall upphöra att gälla i samband med&lt;br&gt;ombildningen. Övergångsbestämmelserna till lagen (1992:701) om&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa bör kompletteras med en&lt;br&gt;bestämmelse som tryggar kreditaktiebolagets rätt till sådana bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ombildningen skall vidare nu gällande reglemente för&lt;br&gt;stadshypotekskassan och hypoteksföreningama upphävas. Reglementet&lt;br&gt;innehåller vissa bestämmelser som är av civilrättslig karaktär. Ett&lt;br&gt;upphävande kräver därför riksdagens medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 19 kap. 15 § försäkringsrörelselagen (1982:713) och 73 § lagen&lt;br&gt;(1972:262) om understödsföreningar finns bestämmelser om hur försäk-&lt;br&gt;ringsbolag och understödsföreningar skall bidra till kostnaderna för&lt;br&gt;Finansinspektionens verksamhet. Sedan försäkringsinspektionen och&lt;br&gt;bankinspektionen sammanslagits till en myndighet år 1991 eftersträvas&lt;br&gt;enhetliga bestämmelser för avgiftsuttag. Reglerna för bidragets storlek&lt;br&gt;kommer genom de föreslagna ändringarna i fortsättningen att bestämmas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De flesta av lagförslagen är föranledda av EES-avtalet, som är avsett att&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1993. De föreslagna bestämmelserna om&lt;br&gt;etableringsfrihet och tjänstefrihet på grundval av hemlandsauktorisation&lt;br&gt;och hemlandskontroll är direkt beroende av att avtalet blir gällande.&lt;br&gt;Eftersom det inte kan uteslutas att EES-avtalet träder i kraft vid senare&lt;br&gt;tidpunkt än den 1 januari 1993 föreslår jag att lagförslagen skall träda i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraft den dag regeringen bestämmer. Med sådan befogenhet kan rege-&lt;br&gt;ringen vid behov förordna om särskilt ikraftträdande för sådana lagänd-&lt;br&gt;ringar som inte har direkt samband med EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av övergångsbestämmelser i vissa fäll kommenteras i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen och i specialmotiveringama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina här framlagda förslag innebär att Finansinspektionens beslut&lt;br&gt;enligt den föreslagna lagen om kreditmarknadsbolag skall kunna över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätt i stället som enligt motsvarande gällande rätt till&lt;br&gt;regeringen. Dessa lagändringar torde medföra endast ringa ökning i för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarnas arbetsbelastning varför inga ytterligare resurser&lt;br&gt;nu bedöms erforderliga. Avskaffandet av straffsanktioner i bankrörelse-&lt;br&gt;lagen bör i viss mån också avlasta de allmänna domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen åläggs enligt förslaget nya uppgifter. Frågan i vad&lt;br&gt;mån detta skall föranleda att inspektionen skall tillföras ytterligare&lt;br&gt;resurser får prövas i budgetprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1992:557) om ändring i insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1992:559) om ändring i lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1992:560) om ändring i lagen (1992:160)&lt;br&gt;om utländska filialer m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen&lt;br&gt;av Riksförsäkringsverkets fonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om upphävande av reglementet (1968:654) för Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för svenskt&lt;br&gt;kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1992:551) om ändring i lagen (1983:890) Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;om allemanssparande samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd har skett med chefen för Justitiedepartementet beträffande lag-&lt;br&gt;förslag 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd har skett med statsrådet Laurén beträffande lagförslagen 7, 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd har skett med chefen för Näringsdepartementet beträffande&lt;br&gt;lagförslagen 12 och 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd har skett med statsrådet Könberg beträffande lagförslag 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslagen 1-13. Övriga lagförslag är av så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Specialmotivering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med att andra banksamordningsdirektivets regler om etable-&lt;br&gt;ringsfrihet och hemlandstillsyn introducerats i bankrörelselagen har en&lt;br&gt;genomgripande omdisposition företagits av lagens 1 och 7 kap. Strävan&lt;br&gt;har varit att åstadkomma en lagteknisk modernisering och att tydliggöra&lt;br&gt;innebörden av de nya bestämmelser som föranletts av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett nytt fjärde stycke har flyttats den bestämmelse som i dag finns i&lt;br&gt;4 § fjärde stycket. Den nya 4 § har i praktiken relevans endast för&lt;br&gt;etablering av filialer till bankföretag från länder utanför EES. Syftet med&lt;br&gt;att redan i böijan av kapitlet ta in hänvisningen till lagen (1992:160) om&lt;br&gt;utländska filialer m.m. är att klargöra att dess bestämmelser är i princip&lt;br&gt;tillämpliga för alla i Sverige etablerade filialer till utländska banker, vare&lt;br&gt;sig de hör hemma inom eller utom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu gällande bestämmelsen i 2 § andra stycket anges att bank-&lt;br&gt;rörelse får drivas av bl.a. Sveriges riksbank. Bestämmelsen framstår&lt;br&gt;som missvisande mot den bakgrunden att Riksbankens verksamhet&lt;br&gt;regleras i särskild lag, nämligen lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.&lt;br&gt;I ett nytt femte stycke i 1 § anges uttryckligen att bankrörelselagen inte&lt;br&gt;gäller för verksamhet som bedrivs av Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet till bankfilialetablering från utlandet farms inte enligt&lt;br&gt;bankrörelselagen i ursprunglig lydelse. Den uppräkning i 2 § andra&lt;br&gt;stycket av vilka företag som fick bedriva bankrörelse var således&lt;br&gt;uttömmande. När det år 1990 öppnades möjlighet för utländska banker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inrätta filialer i Sverige bibehölls bestämmelsen oförändrad. Den kom Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;därmed formellt att bli oförenlig med den nya filialetableringsregeln i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §. Andra stycket kompletteras nu med en mening som klargör att&lt;br&gt;bankverksamhet får drivas av filialer till utländska banker under&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har fått ett helt nytt innehåll. Den nu gällande bestämmelsen&lt;br&gt;i första stycket om att en bank skall stå under Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;har flyttats till 7 kap. 1 §. Nuvarande hänvisning i andra stycket har&lt;br&gt;utmönstrats som obehövlig. Den åsyftade bestämmelsen har flyttats från&lt;br&gt;7 kap. 17 § till 7 kap. 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 1 och 2 har av praktiska skäl tagits in två av de defini-&lt;br&gt;tioner som allmänt förekommer i andra banksamordningsdirektivet och&lt;br&gt;på annat håll i EES-regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 avses med ett kvalificerat innehav ett direkt eller&lt;br&gt;indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer&lt;br&gt;av kapitalet eller av samtliga röster eller som möjliggör ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande över ledningen av företaget. Bestämmelserna om ägarprövning&lt;br&gt;i 7 kap. 10-14 §§ hänför sig till situationer då kvalificerade innehav&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;kvalificerat innehav&amp;quot; motsvaras i direktivtext av engelskans&lt;br&gt;&amp;quot;qualifying holding&amp;quot; resp, danskans &amp;quot;kvalificeret andel&amp;quot;. Den svenska&lt;br&gt;legaldefinitionen har hämtats från den svenska översättningen av andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av filialbegreppet i punkt 3 har sin grund i nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § 1. Det tillägg som nu gjorts föranleds av ett motsvarande&lt;br&gt;förtydligande i artikel 1 i första banksamordningsdirektivet. Av bestäm-&lt;br&gt;melsen följer att en utländsk bank som en gång fått rätt att etablera filial&lt;br&gt;i Sverige inte skall behöva söka nytt tillstånd enligt 1 kap. 4 § eller, om&lt;br&gt;det är fråga om en bank från ett EES-land, iaktta en procedur motsvaran-&lt;br&gt;de den som föreskrivs i 1 kap. 7 §, då banken önskar öppna ett nytt&lt;br&gt;kontor. I sådant fall är det tillräckligt att göra anmälan till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen enligt den allmänt gällande ordningsregeln i 2 kap. 22 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förutses behov av ytterligare definitioner i samband med att&lt;br&gt;ytterligare EES-rättsakter senare införlivas i svensk rätt. Sådana&lt;br&gt;definitioner kan lämpligen tas in i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu gällande paragrafen finns samlade de bestämmelser som gäller&lt;br&gt;etablering av bankfilialer. Det gäller då såväl rätten till utländsk&lt;br&gt;etablering i Sverige som rätten för svenska banker att öppna filial&lt;br&gt;utomlands. Vid införande av regler om särskilda etableringsförutsätt-&lt;br&gt;ningar inom EES (jämför avsnitt 2.4.1 i den allmänna motiveringen) är&lt;br&gt;det lämpligt att dela upp bestämmelserna på skilda lagrum. I 4 § behålls&lt;br&gt;således de bestämmelser som innehåller krav på auktorisation av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående bankfilialetableringar, medan det i 5 § anges vad som särskilt&lt;br&gt;gäller i fråga om rätten för banker från EES-länder att verka i Sverige.&lt;br&gt;På motsvarande sätt görs i 6, 7 och 8 §§ åtskillnad i fråga om svenska&lt;br&gt;bankaktiebolags rätt att verka utom resp, inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § innebär med sin nya lydelse en huvudregel, enligt vilken utländska&lt;br&gt;banker måste söka tillstånd av regeringen eller Finansinspektionen, innan&lt;br&gt;en filial får etableras i Sverige. Formellt träffes även EES-ländemas&lt;br&gt;kreditinstitut av denna bestämmelse, även om dessa institut i praktiskt&lt;br&gt;taget samtliga fall kommer att kunna utnyttja undantagsregeln i 5 § om&lt;br&gt;förenklad etableringsprocedur. Huvudregeln innebär också ett krav på&lt;br&gt;filialetablering för rätten att bedriva verksamhet i Sverige. Liksom hittills&lt;br&gt;gäller att en anmälan till Finansinspektionen är tillräcklig för rätten att&lt;br&gt;öppna representationskontor i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens nuvarande sista stycke har förts till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firmabestämmelsema har flyttats från 5 § till 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in bestämmelser innebärande att banker från&lt;br&gt;andra EES-länder har rätt att med stöd av auktorisation i hemlandet driva&lt;br&gt;bankrörelse från filial i Sverige och även bedriva verksamhet genom att&lt;br&gt;direkt från hemlandet tillhandahålla banktjänster i Sverige. Dessa från&lt;br&gt;andra banksamordningsdirektivet hämtade bestämmelser har närmare&lt;br&gt;beskrivits i avsnitt 2.4.1 i den allmänna motiveringen. Väsentligt är att&lt;br&gt;svenska myndigheter normalt inte har rätt att vägra sådant marknadstill-&lt;br&gt;träde för EES-banker. Det är den behöriga myndigheten i bankens&lt;br&gt;hemland som prövar om banken skall få verka i ett annat EES-land.&lt;br&gt;Finansinspektionen har att godta det lämplighetsintyg som hemlandsmyn-&lt;br&gt;digheten utfärdat (jämför specialmotiveringen till 1 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessbestämmelserna har, med visst tillägg, flyttats från 6 § till 10 §.&lt;br&gt;Till paragrafen har förts bestämmelser om svenska bankaktiebolags&lt;br&gt;etablering av filialer utomlands; jämför specialmotiveringen till 4 §.&lt;br&gt;Bestämmelsen gäller all filialetablering utomlands. Om etableringen skall&lt;br&gt;ske i ett annat EES-land tillämpas de kompletterande reglerna i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är helt ny, kan sägas spegla bestämmelsen i 5 § 1. Här&lt;br&gt;anges nämligen den procedur som skall följas i det fell ett svenskt&lt;br&gt;bankaktiebolag vill etablera filial i ett annat EES-land. Reglerna har&lt;br&gt;närmare beskrivits i avsnitt 2.4.1 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underrättelse, eller lämplighetsintyg, som Finansinspektionen&lt;br&gt;enligt första stycket skall lämna behöriga myndigheter i det tilltänkta&lt;br&gt;värdlandet skall bl.a. innehålla uppgifter om gällande inlåningsgaranti.&lt;br&gt;Det kan sägas att denna bestämmelse saknar relevans för Sverige fram&lt;br&gt;till dess system för inlåningsgaranti (&amp;quot;insättarförsäkring&amp;quot;) introducerats.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det emellertid ansetts lagtekniskt ändamålsenligt att i 5 § 1 Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;göra en hänvisning till formaliabestämmelsema i 7 § har bestämmelsen&lt;br&gt;om inlåningsgaranti tagits med bland de uppgifter som skall ingå i&lt;br&gt;underrättelsen. Därmed säkerställs att Sverige får besked av utländska&lt;br&gt;myndigheter om vilka former av inlåningsgaranti som gäller för banker&lt;br&gt;som med stöd av EES-auktorisation vill öppna filial här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall det sker någon ändring av de förhållanden som Finansinspek-&lt;br&gt;tionen har lämnat uppgift om till den utländska myndigheten, skall&lt;br&gt;inspektionen på nytt underrätta den behöriga utlandsmyndigheten. Denna&lt;br&gt;skyldighet framgår, såvitt avser uppgifter om filialorganisationen,&lt;br&gt;verksamhetsplanen, filialverksamhetens förenlighet med oktrojen,&lt;br&gt;inlåningsgaranti och ledningsförhållanden, av andra stycket, där det&lt;br&gt;hänvisas till punkterna 1-4 i första stycket. Vad däremot gäller föränd-&lt;br&gt;ringar i kapitalbas och kapital täckning (punkt 5 i första stycket) har det&lt;br&gt;inte ansetts ändamålsenligt att föreskriva en motsvarande formaliserad&lt;br&gt;underrättelseskyldighet. Som framgått av avsnitt 2.4.3 av den allmänna&lt;br&gt;motiveringen ankommer det på Finansinspektionen att löpande förse&lt;br&gt;behöriga utlandsmyndigheter med uppgifter om bl.a. den finansiella&lt;br&gt;ställningen för sådana banker och andra kreditinstitut som med stöd av&lt;br&gt;svensk auktorisation bedriver verksamhet i ett annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är helt ny, anges vad Finansinspektionen skall iaktta&lt;br&gt;när ett svenskt bankaktiebolag vill rikta sin verksamhet till ett annat EES-&lt;br&gt;land, utan etablering där (jämför avsnitt 2.4.1 i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen). I samma mån som en bank auktoriserad i EES får driva&lt;br&gt;verksamhet genom att direkt tillhandahålla tjänster till Sverige enligt 5 §&lt;br&gt;2, skall svenska bankaktiebolag få börja verka i ett annat EES-land, så&lt;br&gt;snart myndigheterna där fått underrättelse av Finansinspektionen. Att&lt;br&gt;märka är att inspektionen i detta fall inte förutsätts göra någon prövning&lt;br&gt;av det lämpliga i att den svenska banken på så sätt verkar mot utlandet.&lt;br&gt;Bestämmelsen har alltså karaktär av ordningsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen motsvarar i huvudsak nuvarande 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena i den nya paragrafen motsvarar nuvarande&lt;br&gt;6 §. I tredje stycket har tagits in en bestämmelse motsvarande den som&lt;br&gt;i dag finns i 9 kap. 1 § andra stycket. Tillägget här föranleds av att&lt;br&gt;9 kap. i övrigt upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna nya paragraf, såvitt avser de fyra första&lt;br&gt;styckena, motsvarar i stort den s.k. banksmittobestämmelsen i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;BAL. En ändring som gjorts är att banksmittan har utvidgats till att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alla banker, inte bara bankaktiebolag. Bestämmelsen kommer därmed att Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;innebära att samtliga företag som ingår i en koncem där också en bank&lt;br&gt;ingår träffes av de aktuella bankbestämmelsema (i den mån undantag&lt;br&gt;enligt andra eller tredje stycket inte gäller). En annan ändring som gjorts&lt;br&gt;innebär att bestämmelserna i 7 kap. BAL inte längre skall tillämpas på&lt;br&gt;koncernföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bank efter tillstånd enligt 2 kap. 6 § förvärvat aktier eller&lt;br&gt;andelar i företag så att dessa kommer att få ställning av dotterföretag till&lt;br&gt;banken gäller bestämmelserna i denna lag om rörelse (2 kap.) och tillsyn&lt;br&gt;(7 kap.) för alla dotterföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banksmittobestämmelsen kan ofta tillämpas utan svårigheter för en&lt;br&gt;banks dotterföretag, både de som driver finansiell verksamhet (t.ex.&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagen) och de som driver s.k. banknära verksamhet&lt;br&gt;(t.ex. dataföretag). En möjlighet finns dock enligt tredje stycket att&lt;br&gt;medge undantag från bestämmelserna i första stycket. Undantag får ges&lt;br&gt;från t.ex. rörelsereglema om det kan ske utan att skyddsintressena i&lt;br&gt;banken kommer i fara. Det framstår också som naturligt att medge&lt;br&gt;undantag för ett företag som står under tillsyn i ett annat land. Bestäm-&lt;br&gt;melsen om banksmitta kommer också att bli tillämplig om banken får&lt;br&gt;ställning av dotterföretag i en koncem. Beroende bl.a. på arten av&lt;br&gt;verksamhet i övriga koncernföretag kan möjligheten att medge undantag&lt;br&gt;komma att behöva tillgripas även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny regel om upplysningsskyldighet finns i femte stycket. Den är&lt;br&gt;avsedd att underlätta för inspektionen att utöva tillsyn över banken.&lt;br&gt;Övriga företag i koncernen skall lämna inspektionen de upplysningar om&lt;br&gt;sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som&lt;br&gt;inspektionen begär för att kunna utöva tillsyn över banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om koncernbidrag i fjärde stycket är oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1-3 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § innehåller i dag dels en bestämmelse om skyldighet för banker att ta&lt;br&gt;emot inlåning på räkning från allmänheten, dels bestämmelser om den&lt;br&gt;verksamhet som bankerna i övrigt får bedriva. Som anmärkts i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 i den allmänna motiveringen är området för tillåten bankverksamhet&lt;br&gt;inte närmare avgränsat i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också nämnts i avsnitt 2.4.2 följer av EES-avtalet att ett kredit-&lt;br&gt;institut som i ett EES-land auktoriserats att bedriva viss verksamhet skall&lt;br&gt;ha rätt att i de övriga länder som är bundna av avtalet tillhandahålla&lt;br&gt;motsvarande tjänster, i den mån dessa finns upptagna på den lista som&lt;br&gt;fogats till andra banksamordningsdirektivet. För att klargöra att Sverige&lt;br&gt;uppfyllt avtalsförpliktelsema i denna del behövs en bestämmelse i&lt;br&gt;bankrörelselagen där det preciseras vilka verksamhetsområden som står&lt;br&gt;öppna för utländska banker. Därutöver är det av intresse för de svenska&lt;br&gt;banker, som vill utnyttja möjligheten att verka i andra EES-länder, att&lt;br&gt;myndigheterna där får ett tydligt begrepp om vad den svenska oktrojen&lt;br&gt;omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl har bankverksamhetsdefinitionen i bankrörelselagen&lt;br&gt;gjorts om och utformats på grundval av andra banksamordningsdirektivets&lt;br&gt;förteckning över obligatoriskt tillåtna tjänster. Dessa bestämmelser har&lt;br&gt;förts till första stycket av en ny 2 §. Reglerna, vars innebörd närmare&lt;br&gt;kommenterats i den allmänna motiveringen, är utformade så att de i&lt;br&gt;grunden gäller lika för svenskauktoriserade banker och alla utländska&lt;br&gt;banker som har rätt att driva verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna kompletteras med en, likaledes ny, 3 § i vilken det slås fäst&lt;br&gt;att en utländsk bank inte på grund av de svenska verksamhetsreglema har&lt;br&gt;större frihet än vad som följer av auktorisationen i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i 2 § första stycket intagna listan över tillåtna verksamheter upptar&lt;br&gt;under punkterna 15-17 tjänster som en svensk bank får bedriva först efter&lt;br&gt;särskilt tillstånd, nämligen valutahandel, värdepappersrörelse och&lt;br&gt;kreditupplysning. Som nämnts i avsnitt 2.4.2 i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen kan dessa tillståndskrav inte upprätthållas beträffande filialer till&lt;br&gt;banker från EES-länder. Uttryckliga regler om sådana lättnader för&lt;br&gt;banker hemmahörande i andra EES-länder har införts i 22 b § riksbanks-&lt;br&gt;lagen, 1 kap. 3 a § lagen om värdepappersrörelse resp. 3 § kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagen. Vad gäller rätten att bedriva valutahandel har i lagen om&lt;br&gt;Sveriges riksbank också tagits in bestämmelser som klargör riksbankens&lt;br&gt;befogenheter gentemot banker och andra kreditinstitut som verkar med&lt;br&gt;stöd av auktorisation i ett annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § andra stycket anges att en bank får bedriva även annan verksam-&lt;br&gt;het, i den mån den har naturligt samband med inlåning eller med de&lt;br&gt;andra verksamhetsgrenar som är särskilt nämnda. Bestämmelsen, som har&lt;br&gt;kommenterats i den allmänna motiveringen, skall ses i förening med den&lt;br&gt;regel som tagits in i paragrafens tredje stycke, enligt vilken regeringen&lt;br&gt;eller Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vilken&lt;br&gt;verksamhet en bank får bedriva. Sådana föreskrifter får givetvis inte&lt;br&gt;innebära inskränkningar i listan över explicit tillåtna verksamhetsgrenar.&lt;br&gt;A andra sidan har bemyndigandet gjorts vidare än vad som gäller enligt&lt;br&gt;den likalydande bestämmelsen i sista stycket av nuvarande 1 §. I och&lt;br&gt;med att det i 2 § andra stycket föreskrivs att en bank bl.a. får bedriva&lt;br&gt;verksamhet som har naturligt samband med inlåning och andra upp-&lt;br&gt;räknade tjänster, blir det nämligen större frihet för regeringen eller&lt;br&gt;inspektionen att bedöma om nya finansiella tjänster kan anses förenliga&lt;br&gt;med sund bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § kvarstår bestämmelsen om en grundläggande skyldighet för&lt;br&gt;banker att ta emot inlåning på räkning från allmänheten. Denna&lt;br&gt;bestämmelse har skilts ut i ett särskilt lagrum för att det tydligt skall&lt;br&gt;komma till uttryck vad som är det utmärkande för bankrörelse. Den skall&lt;br&gt;givetvis inte hindra en bank från att i enskilda fäll vägra ta emot&lt;br&gt;insättningar, om sådana restriktioner är föreskrivna i lag eller annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ett utländskt företag, som fäller under EG-definitionen av&lt;br&gt;kreditinstitut, inte har rätt att i hemlandet ta emot inlåning på räkning,&lt;br&gt;kommer frågan om etablering i Sverige att behandlas med tillämpning&lt;br&gt;av motsvarande bestämmelser i lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § fjärde stycket och den nya 3 a § finns bestämmelser tänkta att Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;underlätta för bank, post och butik att samverka på orter där dessa har&lt;br&gt;svårigheter att driva lönsam verksamhet. För att i första hand bibehålla&lt;br&gt;servicefunktionerna bank och post på mindre orter får Finansinspektionen&lt;br&gt;tillåta att en bank dels efter avtal med Postverket tillhandahåller vissa&lt;br&gt;posttjänster (2 § fjärde stycket), dels efter avtal med en butik låter denna&lt;br&gt;utföra vissa banktjänster med butikens egen personal (3 a §). I båda&lt;br&gt;fallen bör det av Finansinspektionens tillstånd klart framgå vilka tjänster&lt;br&gt;som omfattas. Det är viktigt att en tillräcklig säkerhet i verksamheten&lt;br&gt;(särskilt i fallet &amp;quot;bank i butik&amp;quot;) åstadkoms. Ansvaret för de ingångna&lt;br&gt;förbindelserna (t.ex. mottagande av insättning på bankkonto) förblir ju&lt;br&gt;också hos banken, även om transaktionen skett i en butik. Det förtjänar&lt;br&gt;även påpekas att det vid tillståndsprövningen inte skall ske någon egentlig&lt;br&gt;behovsprövning. Det bör i första hand vara bankens bedömning, vilken&lt;br&gt;verksamhet som kan komma i fråga, förutsatt att tillräcklig säkerhet kan&lt;br&gt;åstadkommas. Bestämmelserna gäller för svenska banker såväl som för&lt;br&gt;filialer till utländska banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har ett nytt andra stycke införts. Bestämmelsen är föranledd&lt;br&gt;av EES-avtalet och innebär skyldighet för en bank att upprätthålla en&lt;br&gt;kapitalbas minst i nivå med det startkapital som obligatoriskt krävts för&lt;br&gt;oktroj. Enligt nya regler i 1 kap. 2 § andra stycket BAL och 1 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket föreningsbankslagen skall bankaktiebolag och förenings-&lt;br&gt;banker när rörelsen påböijas ha ett sådant startkapital i form av bundet&lt;br&gt;eget kapital som vid tidpunkten för oktrojbeslutet motsvarar minst fem&lt;br&gt;miljoner ecu. För sparbanker skall, enligt nya regler i 2 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket sparbankslagen, startkapitalet uppgå till fonder av en storlek som&lt;br&gt;motsvarar minst en miljon ecu. Innebörden av bestämmelserna jämte&lt;br&gt;särskilda övergångsregler har närmare kommenterats i avsnitt 2.2 av den&lt;br&gt;allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende av bestämmelsen i det nya andra stycket gäller en skyldig-&lt;br&gt;het för bankerna att hela tiden prestera en kapitaltäckning om åtta&lt;br&gt;procent. Bestämmelsen i första stycket om ett visst förhållande mellan&lt;br&gt;kapitalbas och placeringar kan således i enskilda fall komma att resa krav&lt;br&gt;på en höjning av kapitalbasen, även om denna är i nivå med beloppet&lt;br&gt;fem miljoner resp, en miljon ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har nuvarande hänvisning till bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;för Finansinspektionen att utse revisorer utmönstrats som obehövlig. De&lt;br&gt;åsyftade bestämmelserna har flyttats från 7 kap. 3 § till 7 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har hänvisningen till 1 kap. 6 § ändrats till att avse 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §. Ändringen är föranledd av att banksekretessbestämmelsen flyttats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har ett tillägg gjorts angående möjligheten för regeringen&lt;br&gt;eller Finansinspektionen att meddela särskilda föreskrifter om redovisning&lt;br&gt;för filialer till utländska banker. Tillägget är föranlett av dels en&lt;br&gt;bestämmelse i direktiv 89/117/EEG, varav följer att ett värdland för en&lt;br&gt;filial till ett kreditinstitut auktoriserat i ett annat EES-land inte skall vara&lt;br&gt;skyldig att avge fullständig särredovisning för filial verksamheten, dels en&lt;br&gt;särskild bestämmelse i EES-avtalet om att sådana filialredovisningar skall&lt;br&gt;få vara upprättade i enlighet med hemlandets regler. Bestämmelserna har&lt;br&gt;närmare behandlats i den allmänna motiveringen i avsnitt 2.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller i nuvarande lydelse en hänvisning till 7 kap.&lt;br&gt;6 §, där det bl.a. (i punkt 3) föreskrivs skyldighet att sända in redovis-&lt;br&gt;ningshandlingar till Finansinspektionen. 7 kap. 6 § innehåller ett antal&lt;br&gt;föreskrifter om bankstyrelsens åligganden i olika fall. När det nu har&lt;br&gt;ansetts lämpligt att ersätta dessa detaljregler med ett mera allmänt hållet&lt;br&gt;bemyndigande i 7 kap. 2 § för regeringen eller Finansinspektionen att&lt;br&gt;närmare föreskriva vilka upplysningar som skall lämnas in, måste&lt;br&gt;hänvisningar i olika lagrum till 7 kap. 6 § tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har övervägts om inte skyldigheten att sända in redovisningshand-&lt;br&gt;lingar till Finansinspektionen skulle kunna omfettas av det allmänna&lt;br&gt;bemyndigandet i nya 7 kap. 2 §. Eftersom det emellertid är av grund-&lt;br&gt;läggande betydelse att inspektionen i egenskap av såväl registrerings-&lt;br&gt;som tillsynsmyndighet får tillgång till redovisningshandlingar och&lt;br&gt;revisionsberättelser, har det ansetts lämpligt att i redovisningskapitlet nu&lt;br&gt;föra in en uttrycklig föreskrift som särskilt gäller plikten att sända in&lt;br&gt;årsredovisningshandlingar, dvs. resultaträkning, balansräkning och&lt;br&gt;förvaltningsberättelse. Bestämmelsen kommer därmed också att bättre&lt;br&gt;överensstämma med motsvarande lagrum i 11 kap. 2 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av den hänvisning till 3 § som redan finns i 4 kap. 10 §&lt;br&gt;kommer det också att gälla en obligatorisk skyldighet för bankerna att i&lt;br&gt;förekommande fall sända in koncemredovisningshandiingar till inspek-&lt;br&gt;tionen. I 10 § har ett tillägg gjorts som innebär att bestämmelsen i 3 §&lt;br&gt;blir tillämplig även för koncemrevisionsberättelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 kap. 6 § 3 har, till den del den avser skyldighet att&lt;br&gt;sända in delårsrapporter, ersatts av en ny bestämmelse i 4 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i en första punkt i paragrafen, vilken i dag innebär en&lt;br&gt;möjlighet för bankerna att vid redovisningen utnyttja en alternativ&lt;br&gt;värderingsprincip baserad på en medeltalsränta för vissa obligationer&lt;br&gt;som utgör omsättningstillgångar, upphävs. Smärre redaktionella ändringar&lt;br&gt;har gjorts i paragrafens kvarvarande lydelse (jämför avsnitt 6.5 av den&lt;br&gt;allmänna motiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hänvisningen i andra stycket har gjorts ett tillägg, som innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § blir tillämplig också på koncemrevisionsberättelser (jämför special-&lt;br&gt;motiveringen till 4 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har hänvisningen till 7 kap. 6 § 3 ersatts med en&lt;br&gt;föreskrift om skyldighet att sända in delårsrapporter till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Beträffande skälet för detta hänvisas till specialmotiveringen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Dess innehåll är identiskt med nuvarande 7 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs ett tillägg som innebär att om ett bankaktiebolag&lt;br&gt;övertagit ett annat bankaktiebolags rörelse och det överlåtande bankaktie-&lt;br&gt;bolaget i sin tur övertagit en sparbanks rörelse vid ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen (1987:619), så får det övertagande bankaktiebo-&lt;br&gt;laget efter tillstånd av Finansinspektionen använda ordet sparbank i sin&lt;br&gt;firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När möjlighet öppnades för sparbanker att byta associationsform till&lt;br&gt;bankaktiebolag tillmätte företrädare för sparbankssektom firmafrågan&lt;br&gt;mycket stor betydelse. Genom en ändring i 6 kap. 2 § BRL fick de&lt;br&gt;ombildade bankerna möjlighet att använda ordet sparbank i sin firma&lt;br&gt;(prop. 1990/91:136 s. 23 f.). Arbetet med att omstrukturera sparbanks-&lt;br&gt;sektom har fortsatt och avsikten är nu att de i Sparbanksgruppen&lt;br&gt;ingående dotterbankema skall fusionera och bilda en enda bank med&lt;br&gt;arbetsnamnet Sparbanken Sverige AB. Den redan genomförda ändringen&lt;br&gt;av firmabestämmelsen i bankrörelselagen ger emellertid inte den nya&lt;br&gt;banken möjlighet att använda ordet sparbank i sin firma eftersom det inte&lt;br&gt;är fråga om ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen. Som jag berört i&lt;br&gt;avsnitt 6.3.2. av den allmänna motiveringen bör en sådan möjlighet&lt;br&gt;öppnas, varvid samma villkor som hittills bör gälla för tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel återfinns tillsynsbestämmelsema för banker. De motsvarar&lt;br&gt;i stor utsträckning tidigare tillsynsregler men har systematiserats och&lt;br&gt;redigerats i enlighet med vad som gäller för värdepappersfonder,&lt;br&gt;värdepappersinstitut och kreditmarknadsbolag. Härigenom har enhetlighet&lt;br&gt;uppnåtts med avseende på t.ex. sanktionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare återfinns i detta kapitel de bestämmelser som utgör grunden för&lt;br&gt;genomförandet av &amp;quot;single licence-systemet&amp;quot;, vilket innebär att banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut som auktoriserats att driva verksamhet i ett av&lt;br&gt;länderna inom EES inte behöver söka tillstånd för att etablera en filial i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något annat EES-land. Ett anmälningsförfarande krävs dock. Detsamma Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;gäller om en bank vill tillhandahålla tjänster i ett annat EES-land utan att&lt;br&gt;ha ett fast driftställe där. Denna rätt att driva verksamhet utan tillstånd&lt;br&gt;kräver ett omfettande samarbete mellan Finansinspektionen och de övriga&lt;br&gt;EES-ländemas tillsynsmyndigheter. Grundläggande regler för detta&lt;br&gt;samarbete finns också i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för prövning av lämpligheten hos större ägare till banker har&lt;br&gt;också förts in i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns i kapitlet bestämmelser om avgifter, vite och över-&lt;br&gt;klagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillsynen över banker skall bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis nuvarande lydelse av 1 kap. 3 § samt 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att en bank står under tillsyn av Finans-&lt;br&gt;inspektionen och att den skall vara registrerad där. Inspektionen är som&lt;br&gt;tidgare både tillsynsmyndighet och registreringsmyndighet för bankerna.&lt;br&gt;I 8 kap. finns de närmare bestämmelserna om bankregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 1 § fjärde stycket följer att bankrörelselagens regler, i&lt;br&gt;tillämpliga delar, gäller även för utländska bankers verksamhet genom&lt;br&gt;filial i Sverige. På grund av EES-avtalet (andra banksamordningsdirek-&lt;br&gt;tivet) kommer Finansinspektionens tillsynsansvar och svenska rörelse-&lt;br&gt;reglers tillämplighet att begränsas i fråga om filialer till banker hemma-&lt;br&gt;hörande i något av EES-ländema. Frågor om fördelning av tillsynsansvar&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 2.4.3 av den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare festslås i paragrafen bankens skyldighet att lämna de upplys-&lt;br&gt;ningar som inspektionen behöver för att fullgöra tillsynen. Bestämmelsen&lt;br&gt;ger inspektionen stöd för att begära in nödvändiga upplysningar från de&lt;br&gt;enskilda bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som handlar om undersökning hos en bank, motsvarar&lt;br&gt;innehållet i andra stycket av den nuvarande 2 §. En sådan undersökning&lt;br&gt;kan omfatta både en särskild genomgång av infordrade handlingar och en&lt;br&gt;undersökning på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt för regeringen, eller efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Finansinspektionen att utfärda föreskrifter för tillsynsändamål&lt;br&gt;finns för närvarande på olika håll i bankrörelselagen. Exempelvis får&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § föreskrifter meddelas om bankernas löpande bokföring&lt;br&gt;samt om årsbokslut och årsredovisning. Enligt 7 kap. 5 § gäller en&lt;br&gt;föreskri ftsrätt i fråga om förvaring av värdehandlingar och om brottsföre-&lt;br&gt;byggande åtgärder hos en bank. Och enligt 7 kap. 6 § har bankstyrelser-&lt;br&gt;na en skyldighet att periodiskt lämna vissa uppgifter till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Bl.a. skall månadsrapporter sändas in efter formulär som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inspektionen fastställer. I paragrafen föreskrivs också att sedvanliga Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;redovisningshandlingar skall sändas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen i 7 kap. 2 § syftar till en förenkling av&lt;br&gt;gällande regler. I punkt 1 sägs nu endast att regeringen eller Finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela föreskrifter om vilka upplysningar som en bank&lt;br&gt;skall lämna till inspektionen. Denna bestämmelse har utformats efter&lt;br&gt;förebild i 6 kap. 2 § 1 lagen om värdepappersrörelse. En motsvarande&lt;br&gt;allmänt hållen regel om rätt att föreskriva upplysningsskyldighet finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 § lagen om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis avgörande för en effektiv tillsyn att inspektionen hålls&lt;br&gt;underrättad om ställningen i en bank. Med stöd av bestämmelsen i punkt&lt;br&gt;1 skall regeringen eller Finansinspektionen kunna utfärda generella&lt;br&gt;föreskrifter om bl.a. skyldighet för bankerna att lämna ekonomiska&lt;br&gt;rapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till punkterna 2 och 3 har förts bestämmelserna i nuvarande 5 § första&lt;br&gt;stycket, som har avseende på hantering av värdehandlingar samt&lt;br&gt;brottsförebyggande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i 6 § 3 omfattas, såvitt avser skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna in redovisningshandlingar, delårsrapporter och revisions-&lt;br&gt;berättelser, inte av det allmänna bemyndigandet i nya 2 § 1. För sådant&lt;br&gt;uppgiftslämnande skall, enligt nya bestämmelser i 4 kap. 3, 10 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §§, alltjämt gälla en obligatorisk skyldighet (jämför specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 4 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om föreskriftsrätt i fråga om löpande bokföring m.m.&lt;br&gt;har likaså behållits i redovisningskapitlet (se vidare special motiveringen&lt;br&gt;till 4 kap. 1 § och avsnitt 2.4.3 av den allmänna motiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för inspektionens tillsyn skall vara att den verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;i en bank är sund. Bestämmelser med detta innehåll finns i nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten på kreditmarknaden styrs i dag i stor utsträckning av&lt;br&gt;marknadens villkor. För att upprätthålla förtroendet för de finansiella&lt;br&gt;marknadernas stabilitet regleras verksamheten för bankernas del bl.a. i&lt;br&gt;bankrörelselagen. Förutom direkt verkande regler om t.ex. krav på&lt;br&gt;kapitaltäckning och begränsning av stora engagemang finns det över-&lt;br&gt;gripande kravet på att verksamheten skall drivas på ett sunt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks organisation, arbetsmetoder och beslut bör vara baserade på&lt;br&gt;bedömningar som präglas av långsiktighet och noggrannhet. Ett viktigt&lt;br&gt;moment i detta avseende är att bankens exponering för olika slags risker&lt;br&gt;skall ligga inom rimliga gränser. Detta betyder inte att banken inte får&lt;br&gt;engagera sig i verksamheter som är förknippade med risker utan snarare&lt;br&gt;att de risker som banken utsätter sig för skall kunna bäras utan att&lt;br&gt;banken äventyrar sitt kapital och de inblandades ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bevakningen av att sundhetskravet efterlevs måste skyddet för&lt;br&gt;konsumenterna, i första hand insättama, ha en framträdande plats. Krav&lt;br&gt;måste också ställas på den information som banken tillhandahåller sina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunder. Genom adekvat information kan kunderna få en god överblick Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;över marknaden och de valmöjligheter som där finns. Genom en utförlig&lt;br&gt;information om priser och andra villkor för banktjänster främjas&lt;br&gt;konkurrensen mellan bankerna, vilket kan leda till ett bättre utbud av och&lt;br&gt;en högre kvalitet på tjänsterna och lägre priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § och 15 § andra stycket första&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tillsynen över filialer till utländska bankföretag hemma-&lt;br&gt;hörande inom EES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns ett antal bestämmelser som härrör från andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet. Det rör sig om de tillsynsuppgifter och därtill&lt;br&gt;hörande frågor som åligger ett värdland inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att det i första hand åvilar Finansinspektionen&lt;br&gt;att utöva tillsyn med avseende på likviditeten hos bankfilialer. Inspek-&lt;br&gt;tionen har, enligt 1 § rätt att erhålla uppgifter och företa undersökning&lt;br&gt;beträffande filialerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare, i avsnitt 2.4.3 av den allmänna motiveringen, angetts&lt;br&gt;ligger huvudansvaret för tillsynen över filialerna till banker på tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten i bankens hemland. För att dessa myndigheter skall kunna&lt;br&gt;skaffa sig all den information de behöver för att uppfylla sitt tillsynsan-&lt;br&gt;svar har en möjlighet införts i EG:s direktiv att inspektera filialerna efter&lt;br&gt;anmälan till behörig myndighet i värdlandet. En regel med denna&lt;br&gt;innebörd finns i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen finns bestämmelser som, beträffande filialer till banker&lt;br&gt;hemmahörande inom EES, skall underlätta för hemlandets behöriga&lt;br&gt;myndigheter att utöva tillsyn över filialernas verksamhet. Således skall&lt;br&gt;Finansinspektionen lämna de uppgifter som behövs för att kontrollera att&lt;br&gt;verksamheten i en bankfilial stämmer överens med det aktuella verksam-&lt;br&gt;hetstillståndet. Uppgifter skall, i enlighet med artikel 7.1 i första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banksamordningsdirektivet, lämnas om bl.a. bankens soliditet och större&lt;br&gt;engagemang samt om de rutiner som banker tillämpar för administration,&lt;br&gt;redovisning och intemkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bildar utgångspunkt för prövningen av större aktieägares&lt;br&gt;lämplighet. Bestämmelser om ägarprövning finns i andra banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet artikel 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avser att antingen förvärva en kvalificerad andel av aktiema&lt;br&gt;i ett bankaktiebolag, eller öka sitt kvalificerade innehav så att det&lt;br&gt;sammanlagda innehavet överstiger vissa angivna gränsvärden skall hos&lt;br&gt;Finansinspektionen ansöka om tillstånd till förvärvet. Det görs inte&lt;br&gt;skillnad mellan fysiska och juridiska personer eller mellan svenska och&lt;br&gt;utländska rättssubjekt. Begreppet kvalificerat innehav finns definierat i&lt;br&gt;1 kap. 3 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär att den som innehar ett kvalificerat innehav av aktier&lt;br&gt;i ett bankaktiebolag blir föremål för inspektionens prövning beträffande&lt;br&gt;sin lämplighet. Skyldigheten att söka tillstånd för förvärv av en kvalifice-&lt;br&gt;rad andel av aktiema innebär att det inte är den förvärvade postens&lt;br&gt;storlek i och för sig som är avgörande. Det avgörande är i stället om&lt;br&gt;förvärvet ensamt eller tillsammans med de aktier, som förvärvaren redan&lt;br&gt;har i bolaget, medför att gränsen på 10 % uppnås eller att förvärvaren&lt;br&gt;på annat sätt får ett bestämmande inflytande över ledningen av bolaget.&lt;br&gt;Vid förvärv av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev med optionsrätt&lt;br&gt;till nyteckning av aktier krävs inte något tillstånd. Skälet för detta är att&lt;br&gt;innehavaren av sådana skuldebrev inte kan utöva något inflytande över&lt;br&gt;bolaget. När skuldebreven byts mot aktier uppkommer däremot ett&lt;br&gt;förvärv som omfattas av förevarande bestämmelser. Aktier som erhålls&lt;br&gt;vid nyemission eller fondemission med företrädesrätt i förhållande till&lt;br&gt;tidigare innehav förändrar inte de tidigare andelsförhållandena. Förvärv&lt;br&gt;av ny- och fondemitterade aktier medför därför vanligen inte någon&lt;br&gt;separat prövning. Det skall emellertid framhållas att lagtexten inte anvisar&lt;br&gt;något undantag för aktier som förvärvas som gåva eller genom de&lt;br&gt;familjerättsliga fången bodelning, arv och testamente. I dessa fäll måste&lt;br&gt;skyldigheten att söka tillstånd fullgöras snarast möjligt efter förvärvet.&lt;br&gt;Undantag från kravet på tillstånd görs inte heller för aktier som inlöses&lt;br&gt;på grund av hembudsskyldighet eller som förvärvas vid bolagsfusioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket &amp;quot;direkt eller indirekt förvärv&amp;quot; avses t.ex. det fallet att&lt;br&gt;en person dels själv förvärvar fem procent av kapitalet eller röstema i en&lt;br&gt;bank, dels äger ett företag som i sin tur äger sju procent. Med indirekt&lt;br&gt;ägande kan i vissa fäll även avses det fället att flera personer inom&lt;br&gt;samma familj innehar aktier i den aktuella banken. Att det kan uppstå&lt;br&gt;tveksamheter huruvida ägarprövningsbestämmelsema skall tillämpas på&lt;br&gt;ett visst innehav eller inte bör tillmätas betydelse när Finansinspektionen&lt;br&gt;överväger ett ingripande enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger grundförutsättningen för lämplighetsbedömningen.&lt;br&gt;Om aktieförvärvaren kan antas komma att motverka en sund utveckling&lt;br&gt;av bankverksamheten får inspektionen vägra tillstånd. Kriteriet anknyter&lt;br&gt;till sundhetsbegreppet i 3 §. En bedömning av lämpligheten hos en&lt;br&gt;innehavare av bankaktier måste ha som utgångspunkt att det är bankernas&lt;br&gt;speciella funktioner som skall säkerställas. Den enskilda eller juridiska&lt;br&gt;person som genom sitt agerande på ett eller annat sätt direkt motverkar&lt;br&gt;en sund utveckling av verksamheten i en bank, skall inte heller kunna&lt;br&gt;äga någon större aktiepost i banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de omständigheter som kan föranleda att en person eller&lt;br&gt;ett företag bedöms som &amp;quot;olämplig&amp;quot; i detta sammanhang kan hänsyn tas&lt;br&gt;till t.ex. jävsförhållanden, allmän vandel och konkurstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jä vsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig förutsättning för en banks verksamhet är att den utan&lt;br&gt;ovidkommande hänsyn till olika ägargrupperingar kan handla fritt och&lt;br&gt;oberoende inom de ramar som lagstiftningen har lagt läst. Detta måste&lt;br&gt;respekteras från ägarnas sida så att de inte utnyttjar sitt inflytande till att&lt;br&gt;försöka på ett obehörigt sätt påverka den löpande verksamheten.&lt;br&gt;Banklagstiftningen innehåller också olika regler som är avsedda att hindra&lt;br&gt;sådant maktmissbruk. Det främsta exemplet är bestämmelserna om&lt;br&gt;kreditjäv i 2 kap. 17 § där det föreskrivs att en bank inte får uppställa&lt;br&gt;gynnsammare villkor än som normalt tillämpas när det gäller kreditgiv-&lt;br&gt;ning till en viss angiven krets av personer och företag som står banken&lt;br&gt;nära. Till denna krets hör bl.a. styrelseledamöter, viktigare befattnings-&lt;br&gt;havare och aktieägare som innehar minst tre procent av aktiekapitalet.&lt;br&gt;Det finns däremot inte några formella hinder mot att enskilda aktieägare&lt;br&gt;själva eller i samarbete med andra ägare, på andra sätt utövar ett allmänt&lt;br&gt;inflytande som i sista hand kanske har till syfte att tillgodose egna&lt;br&gt;intressen. En ägarprövning kan bli ett värdefullt komplement till de&lt;br&gt;gällande reglerna när det gäller att motverka uppenbara jävsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall emellertid framhållas att enbart det förhållandet, att en fysisk&lt;br&gt;eller juridisk person genom aktieförvärv uppnår en starkt dominerande&lt;br&gt;ställning eller kanske förvärvar egen aktiemajoritet i en bank, inte utgör&lt;br&gt;något principiellt hinder för innehavet. Det finns - frånsett reglerna som&lt;br&gt;rör koncemförhållanden - i dag inga generella begränsningar av&lt;br&gt;möjligheterna att äga bankaktier. Reglerna om ägarprövning är inte heller&lt;br&gt;avsedda att ändra detta förhållande i andra fäll än då en enskild&lt;br&gt;aktieägare med ett större aktieinnehav utövar påtryckningar på verksam-&lt;br&gt;heten i banken så att kravet på sundhet i banken eftersätts. En sådan&lt;br&gt;ägare kan bedömas vara olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vandelsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är för ett väl fungerande banksystem av största vikt att allmänheten&lt;br&gt;kan känna förtroende för bankerna. Det gäller då inte bara insättamas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav på att de skall ha trygghet mot förlust av sina insatta medel, utan Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;även en allmän förvissning om att bankerna agerar seriöst på marknaden.&lt;br&gt;Det finns ett samband mellan förtroendet för en bank och det förtroende&lt;br&gt;man har för dess dominerande ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som grovt åsidosatt sina åligganden som näringsidkare kan&lt;br&gt;meddelas förbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud. Det är i&lt;br&gt;dessa fall fråga om en enskild person som har gjort sig skyldig till&lt;br&gt;brottslighet av icke ringa svårighetsgrad, underlåtit att betala skatter och&lt;br&gt;avgifter till det allmänna eller som på olika sätt har förfarit grovt&lt;br&gt;otillbörligt i samband med en konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av ett näringsförbud är att den som underkastats&lt;br&gt;förbudet blir diskvalificerad som dominerande ägare i företag. Han får&lt;br&gt;bl.a. inte äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag att det ger honom egen majoritet av röstetalet.&lt;br&gt;Även ett mer begränsat innehav kan beläggas med förbud om det är&lt;br&gt;tillräckligt stort för att ge en faktisk ledning över bolaget. En person som&lt;br&gt;ålagts näringsförbud får inte heller utöva inflytande över verksamheten&lt;br&gt;genom att inneha vissa befattningar i ledande ställning. En näringsidkare&lt;br&gt;som har åsidosatt sina förpliktelser på ett så graverande sätt att närings-&lt;br&gt;förbud har meddelats, är redan genom förbudets rättsverkningar fråntagen&lt;br&gt;möjligheterna att på något avgörande sätt agera inom näringslivet. De&lt;br&gt;allvarligaste formerna av oegentligheter i ekonomisk verksamhet får&lt;br&gt;därför förutsättas bli undanröjda från marknaden inom ramen för&lt;br&gt;näringsförbudsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud kommer dock inte i fråga enbart av den anledningen att&lt;br&gt;någon har gjort sig skyldig till de grova åsidosättanden som räknas upp&lt;br&gt;bland förutsättningarna för ett beslut om förbud. Det skall dessutom&lt;br&gt;göras en helhetsbedömning för att utröna om ett sådant förbud är påkallat&lt;br&gt;från allmän synpunkt. Det kan därvid visa sig att det rör sig om någon&lt;br&gt;enstaka överträdelse eller att vederbörande kanske har tagit rättelse på&lt;br&gt;annat sätt. I sådana och liknande fall skall det inte meddelas något&lt;br&gt;förbud. Det är således en avsedd konsekvens att näringsförbud inte alltid&lt;br&gt;skall utlösas även om det har förekommit ganska allvarliga överträdelser.&lt;br&gt;Detta innebär att även om något näringsförbud inte har meddelats, bör&lt;br&gt;man vid granskningen av en presumtiv ägare i en bank vara särskilt&lt;br&gt;uppmärksam när det gäller de allvarliga typer av oegentligheter som tas&lt;br&gt;upp i lagen om näringsförbud. Kan det konstateras att den ifrågavarande&lt;br&gt;personen eller ett honom närstående företag ligger bakom sådana&lt;br&gt;förfaranden, kan detta leda till antagandet att han som större ägare i en&lt;br&gt;bank skulle påverka bankens skötsel på att otillbörligt sätt. Han kan då&lt;br&gt;inte godkännas i rollen som betydande ägare i en bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller aktieägare med inflytande över en bank bör man&lt;br&gt;beträffande dennes vandel vidga kraven utöver att vederbörande inte skall&lt;br&gt;ha varit inblandad i någon form av ekonomisk brottslighet eller andra&lt;br&gt;otillbörliga förfaranden som kan leda till näringsförbud. Bankernas&lt;br&gt;verksamheter är, såsom tidigare framhållits, förknippade med en mängd&lt;br&gt;särskilda villkor som inte förekommer inom näringslivet i övrigt. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har ägarinflytande i en bank får förutsättas ikläda sig ett ansvar för Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;att dessa skyldigheter iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller en fysisk person som under en tid har varit verksam&lt;br&gt;inom näringslivet bör man kunna få en ganska god uppfattning vid en&lt;br&gt;genomgång av dennes tidigare ageranden i andra sammanhang. Det kan&lt;br&gt;därvid ses som en varningssignal om det kommer fram att personen i&lt;br&gt;fråga har visat misskötsamhet med skatter, avgifter, tillståndsansökningar&lt;br&gt;och liknande förpliktelser mot det allmänna. Om den tidigare verksam-&lt;br&gt;heten har varit underkastad någon speciell tillsyn från samhällets sida,&lt;br&gt;finns det anledning att undersöka om det förekommit några särskilda&lt;br&gt;anmärkningar från tillsynsmyndighetens sida. Vid bedömningen av&lt;br&gt;förhållningssättet kan det också vara av intresse att se om det har&lt;br&gt;förekommit misskötsamhet med bokföring eller andra åligganden som har&lt;br&gt;med räkenskaperna att göra. Man kan dessutom fasta avseende vid&lt;br&gt;beteenden som medfört att skador eller olägenheter har drabbat borge-&lt;br&gt;närer, anställda, konkurrenter, kunder eller andra som stått i avtalsrätts-&lt;br&gt;liga förhållanden till vederbörande själv eller till dennes företag. För att&lt;br&gt;slutligen ta ytterligare ett exempel bör man också väga in ageranden som&lt;br&gt;står i påtaglig strid med marknads- och konsumenträttsliga normer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen av de större aktieägarna kommer sannolikt många gånger&lt;br&gt;att gälla personer och företag med välkänt gott renommé, t.ex. från&lt;br&gt;tidigare verksamhet inom näringslivet, och i sådana fall torde det inte&lt;br&gt;behövas någon mer ingående lämplighetsbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller det däremot en för myndigheterna okänd person, blir det&lt;br&gt;nödvändigt med en närmare utredning. Basen för en sådan utredning bör&lt;br&gt;utgöras av uppgifter som inhämtas från vederbörande själv. Information&lt;br&gt;från olika myndigheter kommer vidare att vara av betydelse. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas de övriga myndigheter som har till uppgift att&lt;br&gt;övervaka penningmarknaden och bank- och försäkringsområdena. De bör&lt;br&gt;genom sin verksamhet kunna bidra med information. En möjlighet att få&lt;br&gt;utdrag ur kriminalregistret bör tillskapas. Med tanke på de möjligheter&lt;br&gt;som numera öppnats för ägande över gränserna, blir det nödvändigt att&lt;br&gt;ha motsvarande informationsutbyte även med utländska myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt ägande i bankerna ställer krav på tillsynsmyndigheterna&lt;br&gt;att följa förändringar i ägarbilden, att lära känna de större ägarna i&lt;br&gt;bankerna oavsett var de hör hemma och att vid behov kunna ingripa och&lt;br&gt;samordna insatser med andra länders tillsynsmyndigheter. Syftet är att&lt;br&gt;prövningen av utländska ägare i banker och andra finansinstitut skall vara&lt;br&gt;densamma och bygga på samma slags information som i fråga om&lt;br&gt;inhemska ägare. Sådan information bör kunna inhämtas dels genom&lt;br&gt;ägarens eller bankens egna uppgifter, dels genom förfrågningar och&lt;br&gt;kontroller hos den aktuella utländska myndigheten och eventuellt andra&lt;br&gt;myndigheter och organisationer som kan bidra till att komplettera&lt;br&gt;utredningen. Hur detta enklast och effektivast skall ske får utvecklas&lt;br&gt;genom praktiska erfarenheter. Genom ett sådant samarbete bör man&lt;br&gt;kunna få fram snabba och tillförlitliga uppgifter utöver sökandens egna.&lt;br&gt;Det bör härigenom finnas möjligheter att hindra någon person eller något&lt;br&gt;företag, som inte accepteras som ägare i ett land, att via ägande i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska företag eller på annat sätt försöka kringgå lämplighetspröv- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;ningen i sitt hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör det finnas goda förutsättningar att få fram ett&lt;br&gt;informationsmaterial som kan ligga till grund för bedömningarna. Det är&lt;br&gt;inte meningen att enstaka anmärkningar eller åsidosättanden av åliggan-&lt;br&gt;den skall diskvalificera någon från att gå in som ägare i en bank. Detta&lt;br&gt;gäller också om misskötsamheten framstår som mindre allvarlig och har&lt;br&gt;inslag av rent förbiseende. Det är främst personer och företag som ägnat&lt;br&gt;sig åt återkommande illojala förfaranden av något slag som bör bli&lt;br&gt;ifrågasatta. Kan vederbörande emellertid visa att det inträtt en verklig&lt;br&gt;förändring i positiv riktning, t.ex. genom att en för missförhållandena&lt;br&gt;ansvarig ledning i ett företag har bytts ut, bör det leda till en mildare&lt;br&gt;bedömning. Det bör dock inte ges någon &amp;quot;preskriptionstid&amp;quot; för det mera&lt;br&gt;allvarliga slags åsidosättanden som kan få betydelse vid vandelsprövning-&lt;br&gt;en. Också förfaranden av gammalt datum bör kunna tillmätas betydelse&lt;br&gt;även om det naturligtvis bör ges större tyngd åt nyligen inträffade&lt;br&gt;händelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns slutligen anledning att understryka att de förhållanden som&lt;br&gt;läggs till grund för prövningen av fysiska och juridiska personers&lt;br&gt;lämplighet som inflytelserika aktieägare i en bank, skall vara individuellt&lt;br&gt;knutna till den ifrågavarande ägaren. Man skall alltså från myndigheter-&lt;br&gt;nas sida göra en bedömning huruvida just denna aktieförvärvare kan stå&lt;br&gt;för ett handlande som ligger i linje med både bankens och det allmännas&lt;br&gt;intressen. Övergripande frågeställningar såsom lämpligheten av ägar-&lt;br&gt;koncentration i bankerna och s.k. branschglidning mellan bank- och&lt;br&gt;försäkringssektorerna, saknar relevans inom detta regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av en fysisk eller juridisk persons lämplighet som&lt;br&gt;större aktieägare i en bank, kan den omständigheten att vederbörande&lt;br&gt;varit föremål för ett konkursförfärande tjäna som ett påtagligt rekvisit.&lt;br&gt;Det ligger i sakens natur att den som försätts i konkurs, låt vara på grund&lt;br&gt;av okunnighet eller till följd av omständigheter som ej kunnat förutses,&lt;br&gt;ändå i ett eller annat avseende har missbedömt sina ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden så att borgenärer blir lidande. Frågan är då om ett&lt;br&gt;konkurstillstånd skall ses som en diskvalifikationsgrund i samband med&lt;br&gt;en lämplighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en pågående konkursutredning torde det sällan bli aktuellt for&lt;br&gt;någon att etablera sig som stor ägare i en bank. Beträffande tidigare&lt;br&gt;konkurser får man försöka utröna om det förekommit något som ger vid&lt;br&gt;handen att konkursinstitutet har utnyttjats för ekonomiska oegentligheter.&lt;br&gt;Det behöver inte bara gälla kriminaliserade förfaranden utan det kan&lt;br&gt;också röra sig om illojal användning av en konkurssituation t.ex. i syfte&lt;br&gt;att få till stånd en ren skuldsanering. Den omständigheten att någon har&lt;br&gt;försatts i konkurs vid flera tillfallen kan också ses som en indikation på&lt;br&gt;missbruk av institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för lämplighetsprövningen bör det således göras en Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;genomgång av ifrågavarande persons eller företags agerande i samband&lt;br&gt;med en konkurs. Om det därvid inte framkommer några negativa&lt;br&gt;omständigheter bör ett tidigare konkurstillstånd inte som ett enskilt&lt;br&gt;rekvisit leda till ett underkännande av vederbörandes lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella koncerner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet för bank att ingå som dotterföretag till annan än bank (nu-&lt;br&gt;varande 1 kap. 4 § BAL) föreslås nu bli upphävt. I stället har i 11 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen införts en bestämmelse - som inte återfinns&lt;br&gt;i andra banksamordningsdirektivets regler om ägarprövning - att tillstånd&lt;br&gt;till ett förvärv som innebär att ett icke-finansiellt företag blir moder-&lt;br&gt;företag till en bank får ges om det finns synnerliga skäl. I den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 5) har närmare beskrivits vad som kan utgöra&lt;br&gt;synnerliga skäl. Vidare måste principen att kreditgivningsfunktionen inte&lt;br&gt;skall sammanblandas med andra hänsynstaganden upprätthållas även&lt;br&gt;under de nya ägarförhållandena. Det föreligger en viss risk for att en&lt;br&gt;obeståndssituation i ett moderföretag, som inte står under inspektionens&lt;br&gt;tillsyn, får effekter för banken som dotterföretag t.ex. vad gäller bankens&lt;br&gt;möjligheter till dagsupplåning. Den finansiella situationen i moderföre-&lt;br&gt;taget kan således i detta fall få betydelse för om koncernbildningen skall&lt;br&gt;godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bokföringsmässiga problem uppstår i och med att ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag blir dotterföretag till ett företag som inte regleras av någon av&lt;br&gt;lagarna på kreditmarknaden. För vanliga aktiebolag eller ekonomiska&lt;br&gt;föreningar gäller redovisningsregler i aktiebolagslagen och lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. För banker däremot gäller särskilda redovisnings-&lt;br&gt;regler enligt bankrörelselagen. Finansinspektionen har därför möjlighet&lt;br&gt;att, när ett tillstånd till ett aktieförvärv som innebär att banken blir&lt;br&gt;dotterföretag till ett icke-finansiellt företag ges, som villkor föreskriva att&lt;br&gt;regler om redovisning och revision, som enligt bankrörelselagen gäller&lt;br&gt;för banker, också skall gälla för moderföretaget och övriga företag i&lt;br&gt;koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett icke-finansiellt företag får ställning som moderföretag till en&lt;br&gt;bank måste också en avvägning ske beträffande vilka regler om t.ex.&lt;br&gt;banks rörelse som skall tillämpas på moderföretaget. Enligt den s.k.&lt;br&gt;banksmittobestämmelsen i den föreslagna 1 kap. 11 § blir bl.a. reglerna&lt;br&gt;om banks rörelse gällande för alla företag som ingår i en koncem där&lt;br&gt;också en bank ingår. Ett icke-finansiellt moderföretag till en bank liksom&lt;br&gt;övriga finansiella och icke-finansiella koncernföretag kommer därmed att&lt;br&gt;få krav på kapitaltäckning och begränsningar beträffande enhandsengage-&lt;br&gt;mang, om Finansinspektionen inte medger undantag. Vare sig undantag&lt;br&gt;medges eller ej så gäller i vart fall en upplysningsplikt för koncernföre-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket andra meningen får Finansinspektionen, när&lt;br&gt;tillstånd ges till ett förvärv som innebär att banken blir dotterföretag i en&lt;br&gt;icke-finansiell koncem, som villkor föreskriva en skyldighet att inom viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid avyttra så stor del av aktieinnehavet att banken upphör att vara Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;dotterföretag. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5 av den&lt;br&gt;allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för Finansinspektionens prövning av en ansökan om tillstånd&lt;br&gt;till aktieförvärv kommer huvudsakligen att utgöras av sökandens egna&lt;br&gt;uppgifter. I vissa fall kan det tänkas vara lämpligt att prövningen&lt;br&gt;kombineras med en informell förhandling mellan sökanden och inspek-&lt;br&gt;tionen. Parterna kan då klarlägga sina positioner. Inspektionen har också&lt;br&gt;enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer rätt att foga formella&lt;br&gt;villkor till ett förvärvstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett tillståndsärende visar sig finnas skäl att ifrågasätta&lt;br&gt;sökandens lämplighet skall det inte åligga denne att bevisa sin oförvitlig-&lt;br&gt;het. Finansinspektionen får genom egna utredningar granska förhållande-&lt;br&gt;na. Inspektionen får vägra tillstånd endast om de för aktieförvärvaren&lt;br&gt;graverande omständigheterna blivit klarlagda. I detta hänseende ligger&lt;br&gt;bevisbördan på inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket första meningen framgår att inspektionen kan&lt;br&gt;begränsa förvärvstillståndets giltighetstid. Förfärandet med ägargransk-&lt;br&gt;ning bygger på att inspektionens prövning skall ske redan innan det&lt;br&gt;ifrågavarande aktieförvärvet rättsligt sett är fullbordat. Om sökanden&lt;br&gt;befinns lämplig innebär det naturligtvis inte någon skyldighet för honom&lt;br&gt;att också fullfölja förvärvet. Genom att föreskriva en viss tid inom vilken&lt;br&gt;förvärvet skall genomföras (utan att en ny ansökan måste göras), får man&lt;br&gt;en gräns för hur länge ett aktieförvärv kan hållas svävande. Det har i&lt;br&gt;lagtexten inte bestämts någon längsta tid. Inspektionen får från fäll till&lt;br&gt;fall avgöra vilken tid som kan anses rimlig. Hänsyn kan härvid tas till&lt;br&gt;sökandens egna önskemål och synpunkter. Emellertid måste också vägas&lt;br&gt;in att det kan vara till förfång för banken att det under en längre tid råder&lt;br&gt;ovisshet om ägarförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ett tillståndsärende skall, enligt tredje stycket, meddelas inom&lt;br&gt;tre månader, dvs. samma tidsgräns som gäller för bl.a. vissa beslut vid&lt;br&gt;etablering av filialer inom EES. Inspektionen bör dock inom den angivna&lt;br&gt;tidsgränsen handlägga ärendena med stor skyndsamhet. I klara fäll bör&lt;br&gt;besked kunna lämnas i det närmaste omgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver en anmälningsskyldighet för den som avyttrar ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav av aktier eller en så stor andel av sitt innehav att det&lt;br&gt;återstående innehavet understiger något av de gränsvärden som anges i&lt;br&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om en banks skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter om aktieägare, vilka innehar en kvalificerad andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att tillsynsmyndigheterna skall kunna ingripa mot en aktieägare&lt;br&gt;som visar sig vara olämplig slås fäst i artikel 11.5 i andra banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet. När det gäller sanktionerna mot en sådan ägare ges&lt;br&gt;exempel på åtgärder som medlemsstaterna kan föreskriva. En sådan&lt;br&gt;åtgärd är att rösträtten kan upphävas för de aktier som innehas av en&lt;br&gt;aktieägare som har missbrukat sin ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ingripande från Finansinspektionen kan ske dels om en aktieför-&lt;br&gt;värvare bryter mot förpliktelsen att ansöka om tillstånd enligt 10 § eller&lt;br&gt;förvärvar aktier i strid mot inspektionens beslut enligt 11 §, dels om en&lt;br&gt;ägare till ett kvalificerat innehav av aktier utövar eller kan antas komma&lt;br&gt;att utöva sitt inflytande på ett sätt som motverkar en sund utveckling av&lt;br&gt;verksamheten i banken. Här tillämpas alltså samma begrepp som vid&lt;br&gt;ansökningsförfärandet, vilket i sin tur bygger på sundhetskravet i bl.a.&lt;br&gt;3 §. Likformigheten ger uttryck för principen att samma kvalitativa krav&lt;br&gt;skall ställas på en aktieägare oavsett i vilket sammanhang som en fråga&lt;br&gt;om personens lämplighet att vara aktieägare blir aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen utgår från den grundläggande inställningen att inspek-&lt;br&gt;tionen skall kunna ingripa endast i allvarliga fäll. En händelse som att en&lt;br&gt;aktieägare blir försatt i konkurs, åläggs näringsförbud eller döms för&lt;br&gt;allvarligare brottslighet kan lätt konstateras men kan knappast ensam&lt;br&gt;anses vara till skada för banken, i vart fall inte om ägandet motsvarar&lt;br&gt;mindre än 50 % av kapitalet eller samtliga röster. Därutöver krävs att det&lt;br&gt;finns anledning att anta att ägaren kommer att utöva sitt inflytande så&lt;br&gt;att en sund utveckling av verksamheten är i farozonen. Det torde vara&lt;br&gt;lättare att sätta in sanktioner om det blivit klarlagt att en ägare verkligen&lt;br&gt;missbrukar sitt inflytande än om det bara finns ett antagande om att så&lt;br&gt;kommer att bli fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anvisas två åtgärder som inspektionen kan vidta mot en&lt;br&gt;aktieägare som motverkar en sund utveckling av verksamheten i banken.&lt;br&gt;För det första får inspektionen, om det bedöms nödvändigt för att bryta&lt;br&gt;en ägares inflytande över bolagets verksamhet, besluta att ägarens aktier&lt;br&gt;inte får företrädas vid bolagsstämman. Bestämmelsen är utformad så att&lt;br&gt;rösträtten upphör redan i och med att inspektionen har förordnat om&lt;br&gt;upphävande av rösträtten. Något lagakraftvunnet beslut krävs således&lt;br&gt;inte. För det andra får Finansinspektionen förelägga aktieägaren att sälja&lt;br&gt;den del av aktieinnehavet som medför att innehavet är kvalificerat.&lt;br&gt;Samma åtgärder får vidtas mot en aktieägare som underlåtit att söka&lt;br&gt;tillstånd enligt 10 § eller som genomfört ett förvärv i strid med inspek-&lt;br&gt;tionens beslut. I dessa fäll gäller vidare att röster som avgetts för sådana&lt;br&gt;aktier kan förklaras ogiltiga. Paragrafens lydelse överensstämmer inte&lt;br&gt;med den av Lagrådet granskade och godkända. I sak föreslås nu inte&lt;br&gt;någon förändring annat än att redan avgivna röster kan förklaras ogiltiga&lt;br&gt;endast i det fall en ägare förvärvat aktier i strid med inspektionens beslut&lt;br&gt;eller underlåtit att söka vederbörligt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer missförhållanden av så allvarlig art och beskaffen-&lt;br&gt;het att man från inspektionens sida överväger att ingripa, är det lämpligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inspektionen i första hand försöker åstadkomma rättelse med andra Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;medel än &amp;quot;frysning&amp;quot; av rösträtten. Det kan t.ex. visa sig vara tillräckligt&lt;br&gt;om förhållandena påtalas för ägarna eller bolagets ledning. Blir det&lt;br&gt;nödvändigt har inspektionen enligt 6 § formell rätt att sammankalla&lt;br&gt;stämma och styrelse. Misslyckas förhandlingarna, kanske beroende på att&lt;br&gt;ifrågavarande aktieägare inte är beredd att acceptera reglerna för&lt;br&gt;verksamheten, finns inte längre samma skäl att försöka undvika ett beslut&lt;br&gt;om att aktie inte får företrädas vid bolagsstämma i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en större aktieägare inte kan utöva rösträtt för sina aktier kan&lt;br&gt;naturligtvis också i sig få en inverkan på bankens skötsel. Om en&lt;br&gt;&amp;quot;frysning&amp;quot; av en aktieägares möjligheter att utöva rösträtt gäller under en&lt;br&gt;längre tid kan osäkerhet uppstå i ledningen, andra aktieägare får ett ökat&lt;br&gt;inflytande osv. Det är därför angeläget att den aktiepost som innehas av&lt;br&gt;en person, som utövat sitt inflytande på ett otillbörligt sätt, inte fråntas&lt;br&gt;röstvärde under alltför lång tid. I vissa fäll kan man tänkas komma till&lt;br&gt;rätta med missförhållandena utan tidsutdräkt och förbudet att utöva&lt;br&gt;rösträtt för aktiema kan upphävas. Ingripandet har då varit temporärt. I&lt;br&gt;andra fäll kan olämpligheten hos ägaren inte sägas vara av övergående&lt;br&gt;natur. En aktieägare som fråntagits rösträtten för sina aktier kan finna&lt;br&gt;detta vara anledning att sälja aktiema. I så fäll upphör den osäkerhet för&lt;br&gt;ledningen av bolaget som tidigare nämnts i och med försäljningen. För&lt;br&gt;att komma till rätta med en situation där en aktieägare utövat sitt&lt;br&gt;inflytande på ett så flagrant sätt att hans lämplighet för överskådlig&lt;br&gt;framtid kan ifrågasättas men aktiema inte avyttras frivilligt får inspek-&lt;br&gt;tionen förelägga ägaren att avyttra aktiema. En försäljning på grund av&lt;br&gt;ett sådant föreläggande får genomföras i sådan takt att onödiga förluster&lt;br&gt;undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande om avyttring kan bara avse det antal aktier som&lt;br&gt;medför att innehavet är ett kvalificerat sådant. Inspektionen skall ju inte&lt;br&gt;pröva lämpligheten hos aktieägare som inte kan utöva ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande över bolagets ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot banker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i paragrafen motsvarar nuvarande 8 § första stycket. Ett&lt;br&gt;föreläggande om rättelse får givetvis inte meddelas beträffände sådana&lt;br&gt;föreskrifter i lag som det är straffbart att överträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar till vissa delar nuvarande 8 § andra stycket samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelsefallet i första stycket 1 motsvarar 11 §. De fäll som sägs i&lt;br&gt;första stycket 2 och 4 har sin grund i första banksamordningsdirektivet&lt;br&gt;artikel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig princip är att de krav som uppställs för oktroj också skall&lt;br&gt;vara uppfyllda efter det att en sådan beviljats. Någon uttrycklig bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melse härom har inte ansetts nödvändig. Om banken överträder Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;bestämmelser eller på annat sätt visat sig olämplig att utöva sådan&lt;br&gt;verksamhet som oktrojen avser kan i sista hand en återkallelse av&lt;br&gt;oktrojen ske. Första stycket 5 har fått en sådan utformning att den skall&lt;br&gt;kunna tillämpas i fall verksamheten inte drivs på ett sätt som kan anses&lt;br&gt;vara sunt. Regeln grundar sig på artikel 10 i andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket 6 gäller att en banks oktroj skall återkallas i det&lt;br&gt;fall kapitalbasen inte kan hållas i nivå med det startkapital som banken&lt;br&gt;varit skyldig att uppvisa när rörelsen påböljades (jämför avsnitt 2.2 av&lt;br&gt;den allmänna motiveringen och specialmotiveringen till 2 kap. 9 §). I&lt;br&gt;sådant fall skall återkallelse ske, om bristen inte har täckts inom tre&lt;br&gt;månader. Som framgår av andra stycket andra meningen har dock&lt;br&gt;Finansinspektionen givits vissa möjligheter att förlänga tremånaders-&lt;br&gt;fristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket första meningen ges en möjlighet för Finansinspektionen&lt;br&gt;att avstå från återkallelse i sådana fäll som avses i första stycket 4 och&lt;br&gt;5. Även i fall av uppenbara överträdelser från bankens sida, kan&lt;br&gt;återkallelsepåföljden framstå som alltför drakonisk. Inspektionen kan då&lt;br&gt;i stället meddela varning, om det bedöms tillräckligt för att komma till&lt;br&gt;rätta med missförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande möjlighet finns också i lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder, lagen om värdepappersrörelse och den föreslagna&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de fall banken inte förmår vidmakthålla föreskriven nivå för&lt;br&gt;kapitalbas är vamingspåföljden inte ändamålsenlig. Om emellertid de&lt;br&gt;finansiella problemen kan bedömas vara övergående, får Finansinspek-&lt;br&gt;tionen, enligt andra stycket andra meningen, i stället för att återkalla&lt;br&gt;oktrojen förlänga den tremånadersfrist inom vilken banken annars har att&lt;br&gt;täcka bristen. Särskilda skäl för förlängning av tidsramen kan också&lt;br&gt;föreligga exempelvis i det fall bristen har sin grund i ett omstrukture-&lt;br&gt;rings- eller rekonstruktionsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i tredje stycket får Finansinspektionen möjlighet&lt;br&gt;att från fall till fall utforma anvisningar om hur avvecklingen av rörelsen&lt;br&gt;skall ske sedan oktrojen återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket innebär att Finansinspektionen får förbjuda försatt&lt;br&gt;verksamhet när oktrojen återkallas. Av 23 § framgår att ett sådant förbud&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som gäller svenska bankers verksamhet i ett annat EES-&lt;br&gt;land, är ny. Den kan till viss del sägas motsvara nuvarande 8 och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 21.2 i andra banksamordningsdirektivet anges att om ett&lt;br&gt;kreditinstitut, som driver verksamhet genom filial eller genom direkt&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster inom ett medlemslands territorium, inte&lt;br&gt;efterlever de föreskrifter som värdlandet utfärdat med stöd av direktivet,&lt;br&gt;så skall värdlandets behöriga myndigheter förelägga institutet att vidta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättelse. Av punkten 3 i samma artikel framgår att om institutet trots Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;föreläggandet inte upphör att bryta mot föreskrifterna så skall anmälan&lt;br&gt;ske till hemlandets behöriga myndigheter, vilka har att vidta alla de&lt;br&gt;åtgärder mot bolaget som erfordras för att åstadkomma rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förevarande paragraf införs en uttrycklig möjlighet för&lt;br&gt;Finansinspektionen att ingripa mot en svensk bank som, enligt uppgift&lt;br&gt;från en tillsynsmyndighet i ett annat land inom EES, inte följer utfärdade&lt;br&gt;förelägganden om rättelse som myndigheten är behörig att meddela.&lt;br&gt;Finansinspektionen får för vaije enskilt fall avgöra vilken åtgärd som&lt;br&gt;kan vara lämpligast för att uppnå önskat resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens sista led framgår att tillsynsmyndigheten i värdlandet&lt;br&gt;skall hållas underrättad om de åtgärder som inspektionen vidtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att med införandet av denna regel beträffande&lt;br&gt;ingripandemöjligheter mot de svenska bankernas verksamhet inom EES&lt;br&gt;avses ingen ändring vad beträffar inspektionens möjligheter till ingripan-&lt;br&gt;den mot svenska bankers filialverksamhet i länder utanför EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om ingripanden mot utländska bankföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 9 a §. Om en utländsk bank, som av&lt;br&gt;regeringen eller Finansinspektionen fått tillstånd enligt 1 kap. 4 § att&lt;br&gt;etablera en filial i Sverige, åsidosätter svenska förskrifter eller i övrigt&lt;br&gt;visar sig olämplig att bedriva verksamhet från filialen, får Finansinspek-&lt;br&gt;tionen ingripa genom att återkalla filialtillståndet eller meddela varning.&lt;br&gt;Bestämmelsen, som i praktiken har tillämpning endast i förhållande till&lt;br&gt;banker hemmahörande i länder utanför EES, svarar mot bestämmelserna&lt;br&gt;i den föreslagna 16 § om återkallelse av oktroj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen införs i lagen de regler i andra banksamordningsdirek-&lt;br&gt;tivet som rör proceduren för ingripanden mot kreditinstitut vilka inte&lt;br&gt;följer värdlandets bestämmelser för verksamhet i en filial eller för&lt;br&gt;verksamhet som sker genom direkt tillhandahållande av tjänster inom&lt;br&gt;landets gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av bestämmelsens innehåll skall Finansinspektionen i&lt;br&gt;första hand försöka komma till rätta med regelöverträdelser genom att&lt;br&gt;utfärda förelägganden om rättelse. Om det inte hjälper skall inspektionen&lt;br&gt;underrätta behörig myndighet i bankens hemland om överträdelsen så att&lt;br&gt;den myndigheten kan vidta de åtgärder mot banken som krävs för att&lt;br&gt;åstadkomma rättelse (jämför den föreslagna bestämmelsen i 17 §).&lt;br&gt;Eftersom det är hemlandets myndigheter som har auktoriserat banken så&lt;br&gt;har dessa myndigheter också normalt större möjligheter att på ett&lt;br&gt;effektivt sätt ingripa mot regelstridiga förfaranden. Enligt direktivet skall&lt;br&gt;hemlandets myndigheter hålla tillsynsmyndigheten i värdlandet under-&lt;br&gt;rättad om vilka åtgärder som vidtas mot banken. Skulle banken inte&lt;br&gt;upphöra med överträdelserna trots de åtgärder som vidtagits av hemlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller beroende på att sådana åtgärder visat sig otillräckliga eller av någon Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;anledning inte kan genomföras i det landet, så får inspektionen gå vidare&lt;br&gt;i försöken att stoppa överträdelserna. Vad som återstår är att förbjuda&lt;br&gt;banken att göra nya åtaganden i Sverige. Innan förbud meddelas skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i hemlandet underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brådskande fäll kan Finansinspektionen meddela förbud utan att först&lt;br&gt;underrätta hemlandets behöriga myndighet. Även i brådskande fall måste&lt;br&gt;emellertid inspektionen först försöka komma till rätta med en rättsstridig&lt;br&gt;verksamhet genom ett föreläggande om rättelse. Följer inte banken detta&lt;br&gt;föreläggande kan inspektionen omedelbart förbjuda banken att göra nya&lt;br&gt;åtaganden. Underrättelse om att banken vägrat vidta erforderlig rättelse&lt;br&gt;och att förbud meddelats skall därefter sändas så snart som möjligt till&lt;br&gt;hemlandsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen grundar sig på en bestämmelse i artikel 21.9 i andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet som förskriver en skyldighet att vid åter-&lt;br&gt;kallelse av auktorisation meddela myndigheterna i de länder där företaget&lt;br&gt;som fått sin auktorisation återkallad driver verksamhet genom filial eller&lt;br&gt;direkt tillhandahållande av tjänster. Värdländernas myndigheter skall då&lt;br&gt;vidta de åtgärder som krävs för att hindra företaget att ingå nya&lt;br&gt;åtaganden inom dessa länders gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot den som saknar tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 15 § första stycket. Avgiftsskyldigheten&lt;br&gt;omfattar alla svenska banker och de utländska banker, vare sig de är&lt;br&gt;hemmahörande inom EES eller inte, som driver verksamhet genom filial&lt;br&gt;här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 kap. 3 § tredje stycket som enligt förslaget skall&lt;br&gt;upphävas. Av 24 § följer att beslut om föreläggande av vite skall&lt;br&gt;överklagas till regeringen. Om det skulle bli aktuellt att döma ut förelagt&lt;br&gt;vite skall Finansinspektionen ansöka om detta hos länsrätten i enlighet&lt;br&gt;med lagen (1985:206) om vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges två fall när Finansinspektionens beslut inte kan&lt;br&gt;överklagas. Anledningen till detta är att inspektionens utredning inte skall&lt;br&gt;kunna fördröjas i onödan genom oberättigade överklaganden. En&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse finns i lagen (1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder, lagen (1991:981) om värdepappersrörelse och den föreslagna&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar nuvarande bestämmelser om överklagande i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att Finansinspektionen i brådskande fall kan&lt;br&gt;meddela interimistiskt beslut. Det måste då särskilt anges i beslutet att&lt;br&gt;det skall gälla omedelbart. Även denna bestämmelse har sin motsvarighet&lt;br&gt;i lagarna om värdepappersfonder, värdepappersrörelse och kredit-&lt;br&gt;marknadbolag. I dag gäller för bankerna att Finansinspektionens beslut&lt;br&gt;får verkställas utan hinder av det överklagats, om regeringen inte&lt;br&gt;förordnar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och grundar sig på bestämmelser i EG:s direktiv om att&lt;br&gt;underlåtenhet att meddela ett beslut skall kunna bli föremål för prövning&lt;br&gt;i domstol. I artikel 13 i EG:s första banksamordningsdirektiv stadgas&lt;br&gt;bl.a. att möjlighet skall finnas att klaga till domstol då inget beslut har&lt;br&gt;fattats inom sex månader från det en auktorisationsansökan, som&lt;br&gt;innehåller alla de uppgifter som krävs enligt gällande bestämmelser, har&lt;br&gt;getts in. I det andra banksamordningsdirektivet finns en liknande&lt;br&gt;bestämmelse i artikel 19.3 såvitt gäller underlåtenhet att översända&lt;br&gt;underrättelse om filialetablering inom EES. Tiden inom vilken beslut&lt;br&gt;måste fattas är emellertid här tre månader i stället för sex. Bestämmelser-&lt;br&gt;na i paragrafen har behandlats ytterligare i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 4 har hänvisningen till 9 kap. 3 § tagits bort i anledning&lt;br&gt;av att 9 kap. utmönstrats ur lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 9 § andra stycket anges att en banks kapitalbas inte får&lt;br&gt;understiga det belopp för startkapital som föreskrivs i nytillkomna&lt;br&gt;bestämmelser i BAL, sparbankslagen resp, föreningsbankslagen. De&lt;br&gt;åsyftade bestämmelserna innebär att en bank när rörelsen påböijas skall&lt;br&gt;ha så stort bundet eget kapital som motsvarar fem miljoner ecu - för&lt;br&gt;sparbanker en miljon ecu - beräknat efter den kurs som gällde vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om oktroj. Normalt skall, enligt 7 kap. 16 § första&lt;br&gt;stycket 6, oktrojen återkallas i fall när kapitalbasen under tre månaders&lt;br&gt;tid inte kunnat hållas i nivå med det föreskrivna startkapitalet. Enligt&lt;br&gt;16 § andra stycket har Finansinspektionen dock vissa möjligheter att&lt;br&gt;förlänga tiden för bristens täckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser går inte att tillämpa för banker som auktoriserats&lt;br&gt;och påbörjat sin rörelse innan lagändringarna trätt i kraft. I punkt 2 av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna har därför tagits in en kompletterande regel,&lt;br&gt;enligt vilken referensnivån för kapitalbasen i stället skall motsvara fem&lt;br&gt;resp, en miljon ecu, beräknat efter kursen per dagen för ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av den allmänna motiveringen skulle ett antal nu verk-&lt;br&gt;samma mindre sparbanker inte klara av att fortsätta sin rörelse utan&lt;br&gt;särskilda undantagsregler. I punkt 3 har för deras skull föreskrivits att&lt;br&gt;kapitalbasen tills vidare får vara lägre än motsvarande en miljon ecu.&lt;br&gt;Bestämmelserna har, i enlighet med vad EES-avtalet medger, konstrue-&lt;br&gt;rats så att kapitalbasen skall hållas på minst den nivå som vid något&lt;br&gt;tillfälle uppnåtts efter dagen för avtalets undertecknande, dvs. den 2 maj&lt;br&gt;1992. När kapitalbasen väl har kommit upp i nivå med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar en miljon ecu, skall huvudregeln enligt punkt 2 slå till.&lt;br&gt;Sparbankens kapitalbas får med andra ord i tiden därefter fluktuera såväl&lt;br&gt;uppåt som neråt, bara den inte går under det belopp i svenska kronor&lt;br&gt;som på dagen för lagens ikraftträdande motsvarade en miljon ecu.&lt;br&gt;Härutöver gäller det generella kravet på åtta procent kapitaltäckning&lt;br&gt;(jämför specialmotiveringen till 2 kap. 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Förslaget till lag om kreditmarknadsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av en rad begrepp som används i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av finansieringsverksamhet överensstämmer med den som&lt;br&gt;finns i 1 § lagen (1988:606) om finansbolag. I regeringens proposition&lt;br&gt;1987/88:149 om auktorisation av finansbolag diskuterades möjligheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av att införa en mer heltäckande och generell definition. I den prome- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;moria som låg till grund för de i propositionen föreslagna ändringarna&lt;br&gt;hade festighetsrenting/leasing av fest egendom inbegripits i definitionen&lt;br&gt;av finansieringsverksamhet. Sedermera har även kreditmarknads-&lt;br&gt;kommittén (KMK) i sitt slutbetänkande Förnyelse av kreditmarknaden&lt;br&gt;(SOU 1988:29) föreslagit en definition som innefettar festighetsleasing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet anförde emellertid i propositionen att p.g.a. vissa&lt;br&gt;oklarheter beträffande festighetsleasing så fenns det skäl att avvakta en&lt;br&gt;utvidgning av definitionen till att omfetta även sådan verksamhet.&lt;br&gt;Bankföreningen har i sitt remissvar till förslaget om en lag om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag framfört att enligt deras mening festighetsleasing bör&lt;br&gt;omfattas av definitionen. Leasingutredningen, som har i uppdrag att&lt;br&gt;utreda frågor om leasing av fest och lös egendom, har lämnat ett&lt;br&gt;delbetänkande, Fastighetsleasing (SOU 1991:81), som främst behandlar&lt;br&gt;s.k. sale and lease back av fest egendom. Med anledning av betänkandet&lt;br&gt;övervägs för närvarande inom regeringskansliet bl.a. frågan hur&lt;br&gt;fastighetsleasing skall behandlas ur kreditpolitisk synvinkel. I avvaktan&lt;br&gt;på resultatet av dessa överväganden införs här den definition av&lt;br&gt;finansieringsverksamhet som finns i finansbolagslagen utan några&lt;br&gt;ändringar. Detta innebär dock inte att kreditmarknadsbolagen inte skulle&lt;br&gt;få ägna sig åt festighetsleasing. I likhet med vad som gäller för finans-&lt;br&gt;bolagen i dag hör detta till de för bolagen tillåtna verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen har en sådan räckvidd att den omfattar inte bara sådan&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av finansbolagen i dag utan även den typ av&lt;br&gt;verksamhet som kreditaktiebolagen driver. I 3 kap. 1 § finns en&lt;br&gt;exemplifierande uppräkning av de typer av verksamhet som ett kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag får ägna sig åt (se härom även avsnitt 2.4.2 i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen). Även hypoteksinstitutionema och stora delar av&lt;br&gt;bankernas verksamhet faller in under definitionen. Skälet till att&lt;br&gt;finansieringsverksamhet som utövas av dessa sistnämnda kreditinstitut&lt;br&gt;inte är tillståndspliktig enligt denna lag är givetvis att instituten redan&lt;br&gt;omfattas av Finansinspektionens tillsyn enligt annan lag. En uttrycklig&lt;br&gt;undantagsregel med denna innebörd finns i 3 § första stycket 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § framgår att ett svenskt företag som önskar driva tillståndspliktig&lt;br&gt;finansieringsverksamhet måste vara ett aktiebolag. Ett sådant bolag&lt;br&gt;betecknas i lagen kreditmarknadsbolag. Att aktiebolaget skall vara&lt;br&gt;svenskt innebär inte att bolaget måste vara ägt av svenska fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer. Med svenskt menas här att bolaget bildats enligt&lt;br&gt;svensk lag. Ett svenskt aktiebolag kan alltså helt eller delvis ägas av&lt;br&gt;utländska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av kvalificerat innehav har hämtats från andra banksam-&lt;br&gt;ordningsdirektivet (89/646/EEG). Termen används i lagen när det gäller&lt;br&gt;ett kreditmarknadsbolags innehav av placeringsaktier (3 kap. 6 §) och i&lt;br&gt;ägarprövningsavsnittet (5 kap. 11-15 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av definitionen av filial framgår att ett utländskt företag som etablerar&lt;br&gt;sig här i landet skall anses ha inrättat endast en filial även om företaget&lt;br&gt;öppnar flera olika kontor inom landets gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av kreditinstitut är tagen från EG:s första banksamord- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;ningsdirektiv (77/780/EEG) och definitionen av finansiellt institut från&lt;br&gt;andra banksamordningsdirektivet. Att definitionerna har tagits från EG:s&lt;br&gt;direktiv har medfört att begreppet kreditinstitut har en något annan&lt;br&gt;innebörd enligt denna lag jämfört med t.ex. lagen (1988:1385) om&lt;br&gt;Sveriges riksbank. Det kan anmärkas att begreppen kreditinstitut och&lt;br&gt;finansiellt institut kommer till användning i lagen endast i samband med&lt;br&gt;regleringen av förhållanden som rör utländska företag som önskar&lt;br&gt;etablera filial här i landet eller, såvitt gäller företag med säte inom EES,&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster direkt från hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till EES hör förutom de tolv EG-ländema (Belgien, Danmark,&lt;br&gt;Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna,&lt;br&gt;Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland) de sju EFTA-ländema&lt;br&gt;(Finland, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz, Sverige, Österrike).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att svenska företag och utländska&lt;br&gt;kreditinstitut, med vissa undantag, får driva finansieringsverksamhet&lt;br&gt;endast efter tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt finansbolagslagen får tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen meddelas svenskt företag endast om finansieringsverksamheten&lt;br&gt;drivs i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen inte meddelat beslut angående tillstånd inom&lt;br&gt;sex månader kan sökanden enligt 6 kap. 2 § begära förklaring av&lt;br&gt;kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utländska företags möjligheter att driva verksamhet här i&lt;br&gt;landet gäller 2 kap. 8-10 §§. I viss mån gäller olika bestämmelser för&lt;br&gt;utländska företags verksamhet beroende på om de är hemmahörande i ett&lt;br&gt;land inom EES eller inte. I paragrafen anges att för utländsk filialverk-&lt;br&gt;samhet gäller dels lagen om kreditmarknadsbolag i övrigt i tillämpliga&lt;br&gt;delar och dels lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Hänvisningen&lt;br&gt;till filiallagen innebär att de utländska filialerna kommer att lyda under&lt;br&gt;de regler som finns i den lagen om bl.a. filialens ledning, bokföring,&lt;br&gt;revision m.m. Det bör dock observeras att särskilda föreskrifter kan&lt;br&gt;meddelas beträffande bl.a. EES-filialers redovisning enligt 5 kap. 2 §. I&lt;br&gt;avsnitt 2.4.3 i den allmänna motiveringen har frågan om svensk lags&lt;br&gt;tillämplighet på utländska företags verksamhet i Sverige berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller vissa av de undantag från tillståndskrav som för&lt;br&gt;närvarande finns i 2 § sista stycket och 3 § finansbolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt finansbolagslagen behöver vissa typer av företag som driver&lt;br&gt;finansieringsverksamhet inte söka tillstånd om nettovärdet av dess&lt;br&gt;tillgångar understiger femtio miljoner kronor. I EG:s första banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektiv (artikel 3) föreskrivs emellertid att alla företag som faller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under den i direktivet angivna definitionen av kreditinstitut skall ha Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;erhållit auktorisation innan de får inleda verksamhet. Det innebär, som&lt;br&gt;anförts i den allmänna motiveringen, att den frizon som hittills funnits i&lt;br&gt;Sverige för dessa mindre bolag försvinner. Kreditmarknadsbolag, som&lt;br&gt;inte faller under något av undantagen i paragrafen, måste således oavsett&lt;br&gt;storlek söka tillstånd. Av 2 kap. 4 § andra stycket framgår att bolag av&lt;br&gt;viss begränsad storlek kan medges undantag från kravet på fem miljoner&lt;br&gt;ecu i bundet eget kapital vid verksamhetens påbörjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 och 3 görs undantag för leverantörs- och köpkrediter.&lt;br&gt;Dessa används av produktionsföretag för att underlätta avsättningen av&lt;br&gt;egna produkter. Krediten kan ges i olika former, t.ex. anstånd med&lt;br&gt;betalning eller genom att kunden använder ett särskilt kontokort.&lt;br&gt;Finansieringsverksamheten kan äga rum i det producerande bolaget (fallet&lt;br&gt;under punkten 2), i annat koncernbolag eller i bolag som annars är nära&lt;br&gt;knutet till produktionsbolaget (fållen under punkten 3). Undantaget i&lt;br&gt;punkten 3 förutsätter dessutom att medel för verksamheten inte anskaffas&lt;br&gt;från allmänheten. Regeringen har nyligen gett direktiv till en utredning&lt;br&gt;som bl.a. skall lämna förslag på hur vissa oreglerade krediter skall&lt;br&gt;behandlas i framtiden (Dir. 1992:60). I avvaktan på resultatet av denna&lt;br&gt;utredning föreslås således inte nu någon ändring av vad som gäller i dag&lt;br&gt;för dessa krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om leverantörs- och köpkrediter inte omfattas av lagen så följer&lt;br&gt;av definitionen av finansieringsverksamhet i 1 § 1 att förvärv av en sådan&lt;br&gt;fordran omfattas av den principiella tillståndsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket 4 gäller, liksom enligt finansbolagslagen, att&lt;br&gt;tillstånd inte krävs om verksamheten bedrivs av ett företag som tillgodo-&lt;br&gt;ser finansieringsbehov inom en grupp näringsidkare med ekonomisk&lt;br&gt;intressegemenskap och medel för verksamheten inte anskaffas från&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i första stycket 5 beträffande ett företags normala likvidi-&lt;br&gt;tetsförvaltning har ändrats något i förhållande till vad som gäller enligt&lt;br&gt;finansbolagslagen. Det krävs inte längre Finansinspektionens medgivande&lt;br&gt;för att ett företags normala likviditetsförvaltning skall undantas från&lt;br&gt;tillståndskravet. Orsaken härtill är främst att den fria sektor som enligt&lt;br&gt;finansbolagslagen ger alla en möjlighet att driva finansieringsverksamhet&lt;br&gt;upp till ett nettovärde om 50 milj. kr. av tillgångarna i verksamheten&lt;br&gt;försvinner. Att behålla dispenskravet skulle innebära den opraktiska&lt;br&gt;ordningen att samtliga företag, oavsett storlek, måste söka dispens för sin&lt;br&gt;normala likviditetsförvaltning. Om Finansinspektionen i ett visst fall&lt;br&gt;skulle finna att likviditetsförvaltningen har ett självständigt syfte får&lt;br&gt;inspektionen ingripa mot verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till undantag enligt 3 § andra stycket 2 i finansbolagslagen&lt;br&gt;för finansieringsverksamhet som bedrivs av föreningar i syfte att&lt;br&gt;tillgodose medlemmars finansieringsbehov har tagits bort. Den verksam-&lt;br&gt;het som dessa föreningar driver är närmast att jämställa med bankrörelse&lt;br&gt;och bör därför i förekommande fall prövas enligt bankrörelselagen. Inom&lt;br&gt;regeringskansliet övervägs för närvarande hur dessa föreningar skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleras i framtiden. Denna fråga kommer därför att tas upp i annat Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 1 och 6-7 saknar motsvarighet i&lt;br&gt;finansbolagslagen. De verksamheter som räknas upp under dessa punkter&lt;br&gt;omfattas emellertid av de nuvarande undantagen från tillståndskravet i 2&lt;br&gt;och 3 §§ finansbolagslagen. Ändringen är främst föranledd av att&lt;br&gt;paragrafen även gäller för utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen införs, efter förebild i bl.a. lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse, en särskild bestämmelse om att finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet skall bedrivas på ett sådant sätt att den kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansbolagslagen anges i 13 § tredje stycket att Finansinspektionen&lt;br&gt;skall följa finansbolagens verksamhet för att hålla sig underrättad om&lt;br&gt;förhållanden som har betydelse för en sund utveckling av verksamheten.&lt;br&gt;När motsvarande bestämmelse infördes i den dessförinnan gällande&lt;br&gt;finansbolagslagen (1980:2) angavs i motiven (prop. 1978/79:170 s. 49)&lt;br&gt;att tolkningen av uttrycket borde göras mot bakgrund av att lagen främst&lt;br&gt;syftade till att ge ett skydd för finansbolagens långivare och kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av rekvisitet sund finansieringsverksamhet är inte statisk&lt;br&gt;utan kan variera beroende på hur finansieringsverksamheten utvecklas.&lt;br&gt;När det gäller att fastställa innehållet i begreppet bör Finansinspektionens&lt;br&gt;verksamhet i form av allmänna råd och tillsynspraxis spela en viktig roll.&lt;br&gt;Av betydelse är naturligtvis också eventuella rekommendationer som ges&lt;br&gt;ut av branschorganisationer. Vad gäller innebörden kan också hänvisas&lt;br&gt;till vad som anförs i specialmotiveringen till 2 kap. 1 § och i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen under avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första och andra stycke motsvarar i sak sekretessbestämmel-&lt;br&gt;sen i 26 § finansbolagslagen. Dessa två stycken har utformats efter&lt;br&gt;mönster i nuvarande 1 kap. 6 § BRL (1 kap. 10 § BRL enligt ändrings-&lt;br&gt;förslaget). Tystnadsplikten gäller inte bara styrelseledamöter och anställda&lt;br&gt;hos ett kreditmarknadsbolag eller utländskt kreditmarknadsföretag utan&lt;br&gt;också andra befattningshavare som fått kännedom om förhållanden som&lt;br&gt;omfattas av tystnadsplikt, t.ex. revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 26 § finansbolagslagen är sanktionerad enligt 20 kap. 3 §&lt;br&gt;brottsbalken. Brott mot föreskriften om tystnadsplikt i bankrörelselagen&lt;br&gt;är däremot inte straffsanktionerad, vilket framgår av nuvarande 9 kap.&lt;br&gt;1 § samma lag (jämför 1 kap. 10 § tredje stycket i förslaget). På detta&lt;br&gt;område bör samma regler gälla för alla kreditinstitut varför det i&lt;br&gt;paragrafens tredje stycke har införts en bestämmelse om att ansvar inte&lt;br&gt;skall följa för den som bryter mot föreskriften i första stycket. Det kan&lt;br&gt;anmärkas att det således rör sig endast om ett borttagande av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffrättsliga ansvaret. Den som bryter mot sekretessbestämmelsen Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;riskerar fortfarande ansvar enligt den arbetsrättsliga lagstiftningen och&lt;br&gt;skadeståndssky ldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förutsättningar för tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna för den materiella prövningen har erhållit en ny lydelse&lt;br&gt;jämfört med vad som tidigare gällt enligt kreditaktiebolags- och&lt;br&gt;finansbolagslagama. Bestämmelsen i första stycket 2 knyter an till&lt;br&gt;sundhetskravet i 1 kap. 4 §. Utöver vad som sägs i det följande kan&lt;br&gt;hänvisas till vad som anförts i specialmotiveringen till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § kreditaktiebolagslagen framgår att regeringen skall pröva om&lt;br&gt;bolagsordningen överensstämmer med lag och annan författning samt&lt;br&gt;om särskilda föreskrifter erfordras i bolagsordningen. I 5 § finansbolags-&lt;br&gt;lagen anges att tillstånd för ett svenskt företag får meddelas endast om&lt;br&gt;bolaget inte är olämpligt att driva finansieringsverksamhet. Vidare skall&lt;br&gt;det kunna antas att rörelsen inte skall bli till skada för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till reglerna om auktorisation av finansbolag (prop.&lt;br&gt;1987/88:149 s. 36 f.) anges att den lämplighetsprövning som föreskrivs&lt;br&gt;bör utgöra en väsentlig del av Finansinspektionens prövning av ett&lt;br&gt;tillståndsärende. De organisatoriska förhållanden under vilka den&lt;br&gt;planerade rörelsen skall drivas bör uppmärksammas. Det bör även ske&lt;br&gt;en prövning av den personliga lämpligheten hos den verkställande&lt;br&gt;ledningen och hos ägarna. Det sägs vidare att det måste kunna antas att&lt;br&gt;verksamheten kommer att bli bedriven på ett korrekt och omdömesgillt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetsprövningen enligt finansbolagslagen tar alltså sikte dels på&lt;br&gt;företagets organisatoriska uppbyggnad, dels erfarenheten och sakkunskap-&lt;br&gt;en hos företagets ledning. Även i andra banksamordningsdirektivet finns&lt;br&gt;en bestämmelse (art. 5) som säger att auktorisation skall vägras om&lt;br&gt;behörig myndighet, med hänsyn till behovet av sund och ansvarsfull&lt;br&gt;ledning av ett kreditinstitut, bedömer att lämpligheten hos aktieägare med&lt;br&gt;s.k. kvalificerat innehav inte är tillfredsställande. Den prövning som skall&lt;br&gt;göras i dessa avseenden har i den nya lagen formulerats så att tillstånd&lt;br&gt;får meddelas endast om den planerade rörelsen kan antas komma att&lt;br&gt;uppfylla kraven på en sund verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller sakkunskapen hos företagsledningen, dvs. styrelsen och&lt;br&gt;verkställande direktören, bör några formella krav på kunskap eller&lt;br&gt;erfarenhet inte ställas upp. Det får ankomma på tillsynsmyndigheten att&lt;br&gt;från fall till fall göra en bedömning av om företagsledningen, med&lt;br&gt;hänsyn till önskemålet om kontinuitet i verksamheten och kravet på att&lt;br&gt;den bedrivs på ett korrekt och omdömesgillt sätt, har den erfarenhet som&lt;br&gt;behövs för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som gäller beträffande finansbolag skall någon&lt;br&gt;behovsprövning inte ske vid beviljande av tillstånd att driva finansierings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. En sådan behovsprövning skulle för övrigt strida mot Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;bestämmelserna i EG:s första banksamordningsdirektiv. Konkurrensverket&lt;br&gt;har anfört att det i lagtexten bör tas in en bestämmelse om att sundhets-&lt;br&gt;prövningen vid auktorisation av ett kreditinstitut inte får göras beroende&lt;br&gt;av marknadens ekonomiska behov. En regel av denna innebörd finns i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § finansbolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG:s första banksamordningsdirektiv finns i artikel 3.4 ett krav att&lt;br&gt;medlemsstaterna skall föreskriva att en verksamhetsplan skall fogas till&lt;br&gt;vaije ansökan om auktorisation av ett kreditinstitut. I planen skall bl.a.&lt;br&gt;anges den tilltänkta verksamhetsinriktningen och en beskrivning ges över&lt;br&gt;organisationens struktur. I bl.a. 2 kap. 3 § BAL krävs att det till ansökan&lt;br&gt;om oktroj fogas en plan över den tilltänkta verksamheten. I 3 §&lt;br&gt;bankrörelseförordningen (1987:647) anges närmare vad en verksamhets-&lt;br&gt;plan för banker skall innehålla. När det gäller att avgöra frågan om&lt;br&gt;tillstånd för ett bolag enligt lagen om kreditmarknadsbolag synes i&lt;br&gt;huvudsak samma typ av uppgifter som krävs för en banks verksamhets-&lt;br&gt;plan vara av betydelse. Med hänsyn till det utvidgade krav som ställs på&lt;br&gt;innehållet i ett kreditmarknadsbolags bolagsordning, jämfört med vad&lt;br&gt;som gäller för ett finansbolag i dag (jämför 3 kap. 3 §) kan vissa&lt;br&gt;uppgifter komma att framgå av såväl verksamhetsplanen som bolagsord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 7 § finansbolagslagen, såvitt avser&lt;br&gt;andra stycket, och till viss del i 2 § kreditaktiebolagslagen. I 3 kap. 3 §&lt;br&gt;anges närmare vad bolagsordningen skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385) föreskrivs att bolagsord-&lt;br&gt;ningen skall innehålla bl.a. bolagets firma. Enligt 8 § finansbolagslagen&lt;br&gt;får ingen annan än finansbolag i sin firma eller annars vid beteckning av&lt;br&gt;verksamhet använda ordet finansbolag eller finansaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en ökande internationalisering av kreditmarkna-&lt;br&gt;den vilken medför allt större möjligheter för utländska företag att verka&lt;br&gt;i Sverige och för svenska företag att etablera sig utomlands. Att i detta&lt;br&gt;läge reservera en viss beteckning för de företag som erhållit tillstånd&lt;br&gt;enligt lagen om kreditmarknadsbolag är inte ändamålsenligt. I lagen har&lt;br&gt;därför ingen beteckning förbehållits de bolag som driver tillståndspliktig&lt;br&gt;verksamhet. Det saknas också anledning att, såsom Bankföreningen&lt;br&gt;föreslagit, införa en övergångsbestämmelse i syfte att skydda nu&lt;br&gt;verksamma finansbolag vilka använder beteckningarna &amp;quot;finansbolag&amp;quot; eller&lt;br&gt;&amp;quot;finansaktiebolag&amp;quot; under viss tid även efter det att dessa bolag erhållit&lt;br&gt;tillstånd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag driver tillståndspliktig verksamhet och kallar sig&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag utan att ha sökt tillstånd hos Finansinspektionen,&lt;br&gt;kan inspektionen ingripa enligt bestämmelsen i 5 kap. 22 §. Företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan därvid föreläggas vid vite att upphöra med verksamheten. Vidare är Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;det enligt marknadsföringslagen (1975:1418) straffbart att vid marknads-&lt;br&gt;föring av vara, tjänst eller annan nyttighet uppsåtligen använda vilse-&lt;br&gt;ledande framställning, vilken avser egen eller annans näringsverksamhet&lt;br&gt;och är ägnad att påverka efterfrågan av nyttigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 artikel 4 i EG:s andra banksamordningsdirektiv föreskrivs som&lt;br&gt;huvudregel att auktorisation inte får beviljas om startkapitalet understiger&lt;br&gt;5 milj, ecu vilket motsvarar ungefär 37 milj. kr. Auktorisation får dock,&lt;br&gt;under vissa förutsättningar, beviljas även om startkapitalet understiger 5&lt;br&gt;milj. ecu. I så fall måste emellertid startkapitalet uppgå till minst 1 milj,&lt;br&gt;ecu (ca 7,5 milj. kr.). En av förutsättningarna för att medlemsstaterna&lt;br&gt;skall få införa en sådan undantagsregel är dock att den endast gäller för&lt;br&gt;särskilda kategorier av kreditinstitut (jämför även avsnitt 2.2 i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Startkapitalet har i paragrafen definierats som bundet eget kapital och&lt;br&gt;en hänvisning har gjorts till 11 kap. 7 § aktiebolagslagen där det anges&lt;br&gt;att med bundet eget kapital avses aktiekapital, reservfond och uppskriv-&lt;br&gt;ningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har en möjlighet öppnats för mindre&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag att erhålla tillstånd enligt lagen trots att det bundna&lt;br&gt;egna kapitalet inte uppgår till 5 milj. ecu. Den gräns som satts för värdet&lt;br&gt;på tillgångarna i dessa bolags verksamhet har bestämts till 100 milj.kr.&lt;br&gt;(se vidare härom i avsnitt 4.2 i den allmänna motiveringen). Startkapi-&lt;br&gt;talet skall i dessa fall uppgå till ett med hänsyn till verksamhetens art&lt;br&gt;och omfattning lämpligt belopp, dock inte lägre än motsvarande 1 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 1 § andra stycket följer att efter igångsättandet av verksam-&lt;br&gt;heten får bolagets kapitalbas inte understiga det belopp som krävs i&lt;br&gt;startkapital. Enligt samma paragrafs tredje stycke skall de bolag som&lt;br&gt;fått tillstånd att starta verksamhet med ett lägre bundet eget kapital än 5&lt;br&gt;milj, ecu ha en kapitalbas som uppgår till minst detta belopp om&lt;br&gt;nettovärdet på tillgångarna efter påbörjandet av verksamheten stiger över&lt;br&gt;100 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokoll 39 till EES-avtalet anges att med &amp;quot;ecu&amp;quot; avses i avtalet ecu&lt;br&gt;såsom den definieras av behöriga myndigheter inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen berör inte redan verksamma finansierings-&lt;br&gt;företag. Dessa kan således, under vissa förutsättningar, fortsätta att driva&lt;br&gt;finansieringsverksamhet även om företagens kapitalbas inte uppgår till&lt;br&gt;den i paragrafen erfordrade nivån (jämför punkt 6 i övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i finansbolags- och kreditaktiebolags-&lt;br&gt;lagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 1 och 3 §§ aktiebolagslagen framgår att ett aktiebolags Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;styrelse skall bestå av minst tre ledamöter om aktiekapitalet eller&lt;br&gt;maximikapitalet uppgår till minst en milj. kr. och att det i sådana bolag&lt;br&gt;skall utses en verkställande direktör. I kreditaktiebolagen uppgår&lt;br&gt;styrelseledamöternas antal till åtminstone tre. Finansinspektionen har i&lt;br&gt;sina riktlinjer för auktorisation för finansbolag ett krav på bl.a. att&lt;br&gt;bolaget skall ha en styrelse bestående av fem personer samt en verk-&lt;br&gt;ställande direktör. Finansbolagens Förening har anfört att den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafen bör utformas i enlighet med aktiebolagslagens bestämmelser,&lt;br&gt;eftersom det i vissa mindre bolag kan vara motiverat med ett lägre antal&lt;br&gt;än fem ledamöter. Emellertid finns i lagen om värdepappersrörelse ett&lt;br&gt;motsvarande krav på minst fem styrelseledamöter i värdepappersbolag.&lt;br&gt;Genom paragrafen införs i överensstämmelse härmed ett minimikrav på&lt;br&gt;fem styrelseledamöter även för kreditmarknadsbolag. Att de flesta&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag skall ha en verkställande direktör följer redan av&lt;br&gt;aktiebolagslagen eftersom bolagen skall ha ett aktiekapital motsvarande&lt;br&gt;minst en miljon ecu. I övergångsbestämmelsernas punkt 6 öppnas&lt;br&gt;emellertid en möjlighet för vissa företag att driva verksamhet med ett&lt;br&gt;lägre aktiekapital. I paragrafen har därför införts ett krav på att samtliga&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag skall ha en verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som anförts ovan i anslutning till 2 kap. 1 § om den materiella&lt;br&gt;tillståndsprövningen framgår att vissa krav skall ställas på företagsled-&lt;br&gt;ningens sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 12 § finansbolagslagen. För kreditaktie-&lt;br&gt;bolag gäller i princip reglerna i 10 kap. 3 § aktiebolagslagen om när&lt;br&gt;auktoriserad revisor krävs. Därutöver har många kreditaktiebolag i sina&lt;br&gt;bolagsordningar en bestämmelse om att alltid en revisor skall vara&lt;br&gt;auktoriserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i princip 9 § finansbolagslagen. En motsvarande&lt;br&gt;hänvisning till allmänna regler om aktiebolag finns även i 1 § kreditaktie-&lt;br&gt;bolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 4 § första stycket aktiebolagslagen kan bl.a. den som&lt;br&gt;står i låneskuld till ett bolag inte vara revisor i bolaget. Bestämmelsen i&lt;br&gt;andra stycket innebär att denna regel vidgas så att även den som utnyttjat&lt;br&gt;någon av de speciella finansieringsformer som ett kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;kan erbjuda, t.ex. factoring eller leasing, inte heller kan vara revisor i&lt;br&gt;det bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är utformad som en generell regel men som till följd av&lt;br&gt;bestämmelsen i 9 § i praktiken är tillämplig endast för företag med säte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utanför EES, överensstämmer delvis med 5 a § finansbolagslagen. Regeln Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;innebär ett krav på filialetablering för att få verka i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 har införts ett sundhetskriterium motsvarande det som&lt;br&gt;föreslås gälla som villkor för att svenska aktiebolag skall få tillstånd att&lt;br&gt;driva finansieringsverksamhet (2 kap. 1 §). Innebörden av sundhetskravet&lt;br&gt;har behandlats i anslutning till 1 kap 4 §. I motiven till 5 a § finans-&lt;br&gt;bolagslagen (prop. 1990/91:154 s. 107) har som exempel på krav som&lt;br&gt;bör ställas angetts att det utländska företaget i sitt hemland lyder under&lt;br&gt;betryggande kapitaltäckningsregler och att företaget allmänt skall ha&lt;br&gt;bedrivit verksamheten i sitt hemland på sådant sätt att det finns skäl att&lt;br&gt;tro att en verksamhet i Sverige kommer att drivas på ett seriöst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts en motsvarighet till stadgandet i 1 § andra&lt;br&gt;stycket om att tillstånd inte får vara beroende av någon form av&lt;br&gt;behovsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens bestämmelser är hämtade från EG:s andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktiv och har närmare beskrivits i avsnitt 2.4.1 i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen. Bestämmelserna reglerar den procedur som skall iakttas&lt;br&gt;när ett utländskt kreditinstitut hemmahörande inom EES önskar inleda&lt;br&gt;verksamhet här i landet. Det är fråga om olika bestämmelser beroende&lt;br&gt;på om institutet önskar erbjuda och tillhandahålla tjänster direkt från&lt;br&gt;hemlandet eller genom att inrätta en filial här i landet. Det utländska&lt;br&gt;kreditinstitutet får inte vara bank. Utländska bankföretags etablering i&lt;br&gt;Sverige regleras i bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentligt är att svenska myndigheter normalt inte har rätt att vägra&lt;br&gt;sådant marknadstillträde som avses i paragarafen. Det är den behöriga&lt;br&gt;myndigheten i kreditinstitutets hemland som prövar om institutet skall få&lt;br&gt;verka i ett annat EES-land. Finansinspektionen har att godta det&lt;br&gt;lämplighetsintyg som hemlandsmyndigheten utfärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1 framgår att ett kreditinstitut kan inleda verksamheten vid&lt;br&gt;filial två månader efter det att inspektionen mottagit underrättelse om&lt;br&gt;avsikten att etablera filial från tillsynsmyndigheten i institutets hemland.&lt;br&gt;Finansinspektionen har således två månader på sig att vidta de åtgärder&lt;br&gt;som är nödvändiga för att inspektionen skall kunna uppfylla sin del av&lt;br&gt;tillsynen över institutet samt uppställa de eventuella villkor, grundade på&lt;br&gt;det allmännas intresse, som skall gälla för institutets verksamhet här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 resp. 13 § framgår vad Finansinspektionen har rätt att kräva i&lt;br&gt;fråga om innehållet i den underrättelse som skall skickas från kreditinsti-&lt;br&gt;tutets hemland till inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra banksamordningsdirektivets artikel 18.2 föreskrivs att även vissa&lt;br&gt;s.k. finansiella institut och dess dotterföretag skall kunna utnyttja&lt;br&gt;möjligheten att driva verksamhet i enlighet med principen om &amp;quot;single&lt;br&gt;licence&amp;quot;. I 1 kap. 1 § finns definitionen av finansiellt institut och i här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuell paragraf anges de närmare villkor som institutet måste uppfylla Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;för att få driva verksamheten. Att samtliga villkor verkligen är uppfyllda&lt;br&gt;skall framgå av en sådan underrättelse som avses i 9 §. Det kan&lt;br&gt;anmärkas att det av definitionen av ett finansiellt institut framgår att&lt;br&gt;institutet inte kan driva de verksamheter som anges under den första och&lt;br&gt;de två sista punkterna i den lista över verksamheter som skall vara&lt;br&gt;föremål för ömsesidigt erkännande och som finns bilagd det andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet (mottagande av insättningar och andra&lt;br&gt;återbetalningspliktiga medel från allmänheten, kreditupplysningstjänster&lt;br&gt;och bankfackstj änster/värdefackstjänster).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett finansiellt institut eller dotterföretag som avses i paragrafen måste&lt;br&gt;kontinuerligt uppfylla samtliga de villkor som anges i artikel 18.2 i&lt;br&gt;direktivet. Om någon förändring skulle inträffa som medför att villkoren&lt;br&gt;inte längre uppfylls får företaget inte fortsätta att driva verksamhet i ett&lt;br&gt;annat EES-land enligt reglerna om &amp;quot;single licence&amp;quot;. I stället blir företaget&lt;br&gt;underkastat de lagar i värdlandet som är tillämpliga på den typ av&lt;br&gt;verksamhet som företaget driver i landet. Om verksamheten är tillstånds-&lt;br&gt;pliktig måste företaget alltså söka tillstånd eller upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolags etablering utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 10 b § andra stycket finansbolagslagen. För&lt;br&gt;kreditaktiebolagen torde nu gällande bolagsordningar hindra etablering i&lt;br&gt;utlandet. Bestämmelsen avser i princip all filialetablering utomlands. Vid&lt;br&gt;kreditmarknadsbolags etablering av filial inom EES tillämpas dock de&lt;br&gt;kompletterande bestämmelserna i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges den procedur som skall iakttas då ett svenskt&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag önskar etablera filial i ett annat EES-land. Reglerna&lt;br&gt;har närmare beskrivits i avsnitt 2.4.1 i den allmänna motiveringen.&lt;br&gt;Uppräkningen över vad den underrättelse som Finansinspektionen vid&lt;br&gt;medgivande till filialetablering skall sända till det andra landets behöriga&lt;br&gt;myndighet skall innehålla motsvarar vad som anges i artikel 19 i andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet så när som på en punkt. I direktivet sägs att&lt;br&gt;uppgift skall lämnas om vilka system för inlåningsskydd som ger skydd&lt;br&gt;åt filialens insättare. Eftersom kreditmarknadsbolagen inte får ta emot&lt;br&gt;inlåning från allmänheten så kommer de inte heller att omfattas av några&lt;br&gt;bestämmelser om inlåningsskydd. Det blir således aldrig aktuellt att&lt;br&gt;beträffande dessa bolag lämna en uppgift härom. I enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i direktivet har i paragrafens andra stycke angetts att&lt;br&gt;inspektionen genast skall underrätta behörig myndighet i det andra landet&lt;br&gt;om ändring skett av något förhållande som avses i punkterna 1-3. Vad&lt;br&gt;däremot gäller förändringar i kapitalbas och kapitaltäckning (punkt 4 i&lt;br&gt;första stycket) har det inte ansetts ändamålsenligt att föreskriva en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande formaliserad underrättelseskyldighet. Som framgått av Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;avsnitt 2.4.3 av den allmänna motiveringen ankommer det på Finans-&lt;br&gt;inspektionen att löpande förse behöriga utlandsmyndigheter med uppgifter&lt;br&gt;om bl.a. den finansiella ställningen för sådana banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut som med stöd av svensk auktorisation bedriver verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver nyss nämnda uppgifter kan Finansinspektionen, med stöd av&lt;br&gt;bestämmelsen i 5 kap. 1 § om att kreditmarknadsbolag m.fl. skall lämna&lt;br&gt;inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed samman-&lt;br&gt;hängande omständigheter som inspektionen begär, erhålla den ytterligare&lt;br&gt;information som eventuellt kan anses behövlig. Finansinspektionen har&lt;br&gt;sedan tre månader på sig att ordna för tillsynen av bolagets filial. Det&lt;br&gt;kan t.ex. krävas överenskommelser med såväl bolaget som tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten i det land där filialen skall etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG:s andra banksamordningsdirektiv (art. 19.3) ges en möjlighet för&lt;br&gt;en tillsynsmyndighet att vägra översända en underrättelse om myndig-&lt;br&gt;heten finner skäl att ifrågasätta kreditinstitutets administrativa struktur&lt;br&gt;eller finansiella situation. När det gäller den administrativa strukturen bör&lt;br&gt;krav ställas bl.a. på att kreditmarknadsbolagets organisation gör det&lt;br&gt;möjligt för bolaget att i tillräcklig grad styra och kontrollera verksam-&lt;br&gt;heten vid den utländska filialen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att inte översända en underrättelse skall meddelas inom&lt;br&gt;tre månader från det Finansinspektionen erhållit fullständig information&lt;br&gt;från bolaget. Beslutet skall innehålla skälen till att inspektionen anser att&lt;br&gt;kreditmarknadsbolaget inte skall få inrätta en filial. Av 6 kap. 1 §&lt;br&gt;framgår att ett sådant beslut kan överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 2 § framgår att bolaget kan begära förklaring av kammar-&lt;br&gt;rätten att ärendet onödigt uppehålls, om Finansinspektionen inte inom&lt;br&gt;föreskriven tid översänder underrättelse till behörig myndighet i det land&lt;br&gt;där kreditmarknadsbolaget avser inleda verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsöverskridande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras proceduren for kreditmarknadsbolags inledande av&lt;br&gt;verksamhet i ett annat EES-land utan inrättandet av filial (cross border-&lt;br&gt;verksamhet). Bestämmelserna härrör från artikel 20 i andra banksam-&lt;br&gt;ordningsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Rörelseregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges med utgångspunkt i den verksamhetslista som finns&lt;br&gt;bilagd det andra banksamordningsdirektivet, vilka olika typer av&lt;br&gt;verksamhet ett kreditmarknadsbolag typiskt får ägna sig åt (jämför avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 i den allmänna motiveringen). Listan har anpassats till svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållanden och motsvarar i huvudsak den lista som föreslås införd i 2 Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;kap. 2 § BRL. Under punkten 1 anges dock att kreditmarknadsbolag inte&lt;br&gt;får ta emot inlåning på räkning. Enligt svensk lagstiftning får bara banker&lt;br&gt;ägna sig åt sådan verksamhet. I övrigt får kreditmarknadsbolagen låna&lt;br&gt;upp medel från allmänheten genom t.ex. obligationsutgivning. Någon&lt;br&gt;förändring är därvidlag inte avsedd jämfört med vad som i dag gäller&lt;br&gt;för kreditaktiebolag och finansbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 5 § lagen om värdepappersrörelse får tillstånd att driva&lt;br&gt;värdepappersrörelse meddelas svenska aktiebolag, bankinstitut och&lt;br&gt;utländska företag. Kreditmarknadsbolag kan således inte erhålla tillstånd&lt;br&gt;till sådan rörelse utan får bilda särskilt bolag härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har framfört att det vore olyckligt om en så tradi-&lt;br&gt;tionell banktjänst som att tillhandahålla bankfackstjänster inte på något&lt;br&gt;sätt kunde särskiljas från liknande tjänster tillhandahållna av kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag. Inspektionen har därför föreslagit att uttrycket &amp;quot;bankfack&amp;quot; i&lt;br&gt;uppräkningen i förevarande paragraf byts ut mot t.ex. &amp;quot;värdefack&amp;quot;.&lt;br&gt;Under punkten 12 i listan används i enlighet härmed beteckningen&lt;br&gt;&amp;quot; värdefackstj änster&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolagen bör endast, som framgår av första stycket, få&lt;br&gt;driva finansiell verksamhet. De skall således inrikta verksamheten på&lt;br&gt;finansieringsverksamhet och på att utveckla ändamålsenliga finansierings-&lt;br&gt;former. Till denna verksamhet bör emellertid kunna kopplas andra&lt;br&gt;finansiella tjänster och andra aktiviteter, t.ex. vissa serviceverksamheter,&lt;br&gt;som är förenliga med finansiell verksamhet. Den angivna ramen för&lt;br&gt;tillåtet verksamhetsområde innebär att kreditmarknadsbolagen kan driva&lt;br&gt;samma verksamhet som kreditaktiebolagen och finansbolagen gör i dag.&lt;br&gt;Någon begränsning i detta avseende är inte avsedd. Uppräkningen i&lt;br&gt;paragarafens andra stycke är inte heller menad att vara ett hinder för&lt;br&gt;eventuella framtida användbara och sunda innovationer på finansierings-&lt;br&gt;området. Kreditmarknadsbolagen bör dock inte få blanda sin verksamhet&lt;br&gt;med industriell verksamhet eller andra verksamheter som ligger utanför&lt;br&gt;det finansiella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer ytterst på Finansinspektionen att vid vaije tidpunkt&lt;br&gt;bedöma huruvida ett tillståndspliktigt företags verksamhet faller inom&lt;br&gt;ramen för vad som enligt paragrafen är tillåtet. Av 4 § framgår att&lt;br&gt;regeringen eller Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;vad som är tillåten verksamhet. Sådana föreskrifter får givetvis inte&lt;br&gt;innebära inskränkningar i den i paragrafen angivna listan över tillåtna&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är tillämplig även för utländska företags verksamhet i&lt;br&gt;Sverige. För utländska finansieringsföretag gäller dock de kompletterande&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.2) skall kreditinsti-&lt;br&gt;tut hemmahörande inom EES ha rätt att i ett annat EES-land driva de&lt;br&gt;verksamheter som anges i en bilaga till andra banksamordningsdirektivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta dock under förutsättning att institutet har tillstånd att driva sådan Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;verksamhet i sitt hemland. Principen, innebärande att verksamheten i&lt;br&gt;värdlandet inte får gå utöver vad hemlandets auktorisation medger, bör&lt;br&gt;gälla för alla här verksamma kreditinstitut. Paragrafens första stycke har&lt;br&gt;därför utformats att gälla generellt för utländska kreditinstitut, vare sig&lt;br&gt;de är hemmahörande inom eller utom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven finansiella institut som uppfyller vissa villkor som satts upp i&lt;br&gt;andra banksamordningsdirektivet (jfr. 2 kap. 10 §) och dessas dotterföre-&lt;br&gt;tag skall ha rätt att driva de verksamheter som anges i direktivets bilaga.&lt;br&gt;En begränsning i detta hänseende följer emellertid redan av definitionen&lt;br&gt;av de finansiella instituten. De får nämligen inte motta insättningar eller&lt;br&gt;andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten och inte heller&lt;br&gt;tillhandahålla värdefåckstjänster eller lämna kreditupplysning. Ett sådant&lt;br&gt;finansiellt institut behöver inte vara auktoriserat men skall ägas av ett&lt;br&gt;eller flera auktoriserade kreditinstitut vars auktorisationstillstånd omfattar&lt;br&gt;den verksamhet som det finansiella institutet eller dess dotterföretag&lt;br&gt;driver. Det skall även framgå av det finansiella institutets eller dess&lt;br&gt;dotterföretags stadgar eller bolagsordning att det får driva denna&lt;br&gt;verksamhet. Av paragrafens andra stycke framgår att dessa villkor måste&lt;br&gt;vara uppfyllda för att ett sådant företag skall få driva verksamhet som&lt;br&gt;anges i 1 § andra stycket här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i 1 § andra stycket intagna listan över tillåtna verksamheter upptar&lt;br&gt;under punkterna 13 och 14 tjänster som ett kreditmarknadsbolag får&lt;br&gt;bedriva först efter tillstånd, nämligen valutahandel och kreditupplysning.&lt;br&gt;Som nämnts i avsnitt 2.4.2 i den allmänna motiveringen kan dessa&lt;br&gt;tillståndskrav och krav på tillstånd för värdepappersrörelse inte upprätt-&lt;br&gt;hållas beträffande filialer till banker och andra kreditinstitut från EES-&lt;br&gt;länder. Uttryckliga regler om lättnader för de företag som med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 och 10 §§ driver verksamhet i Sverige har införts i 22 b §&lt;br&gt;riksbankslagen och 1 kap. 3 a § lagen om värdepappersrörelse. En&lt;br&gt;motsvarande regel har även införts i 3 § kreditupplysningslagen&lt;br&gt;beträffande utländska kreditinstitut men inte beträffande finansiella institut&lt;br&gt;eller dess dotterföretag, eftersom dessa inte har rätt att lämna kreditupp-&lt;br&gt;lysning. I tredje stycket finns en uttrycklig hänvisning till bestämmelsen&lt;br&gt;i lagen om värdepappersrörelse. Att denna hänvisning införts beror på att&lt;br&gt;värdepappersrörelse hör till de verksamheter som ett kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;inte får bedriva och som därför inte tagits med i listan i 1 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolags bolagsordning skall innehålla vissa uppgifter&lt;br&gt;som gör det möjligt för en utomstående att bedöma bolagets karaktär. I&lt;br&gt;paragrafen anges några områden som kräver närmare precisering i&lt;br&gt;bolagsordningen. De närmare föreskrifterna om vad denna skall innehålla&lt;br&gt;skall, som framgår av 4 §, lämnas av Finansinspektionen. Det bör&lt;br&gt;emellertid finnas ett utrymme inom vilket bolagen själva kan bestämma&lt;br&gt;hur pass utförlig man vill vara i redovisningen av sin verksamhet. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan t.ex. finnas ett befogat intresse av att skydda vissa affärsstrategier Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;från insyn. Avsikten är inte att ett kreditmarknadsbolags bolagsordning&lt;br&gt;skall vara mer detaljerad än vad kreditaktiebolagens bolagsordningar är&lt;br&gt;i dag. Tvärtom bör, med hänsyn tagen till bl.a. vilken typ av verksamhet&lt;br&gt;bolaget avser att driva och hur upplåningen skall ske, även bolagsord-&lt;br&gt;ningar som är mindre utförliga kunna godtas. Se härom även i allmän-&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 4 § aktiebolagslagen skall ett aktiebolags bolagsordning&lt;br&gt;ange föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art. Ett kredit-&lt;br&gt;marknadsbolags bolagsordning skall i regel mer utförligt beskriva&lt;br&gt;bolagets verksamhet. Det bör t.ex. framgå inom vilka områden av&lt;br&gt;finansieringsmarknaden som bolaget avser att driva verksamhet. Aven en&lt;br&gt;sådan sak som om bolaget skall ha möjlighet att förvärva fast egendom&lt;br&gt;eller placeringsaktier bör kunna utläsas av bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kreditmarknadsbolagets långivning bör av bolagsordningen&lt;br&gt;i stora drag kunna utläsas vilken risknivå bolaget avser lägga sig på. Det&lt;br&gt;bör exempelvis framgå huruvida bolaget kräver säkerhet vid utlåningen&lt;br&gt;och, om så är fallet, vilka typer av säkerhet man godtar. För det fäll&lt;br&gt;bolaget lånar ut pengar mot säkerhet i fast egendom kan det i bolagsord-&lt;br&gt;ningen i stora drag anges t.ex. inom vilka lägen bolaget är berett att ta&lt;br&gt;emot pantbrev som säkerhet för lämnade lån. Om bolaget har för avsikt&lt;br&gt;att ägna sig åt utlåning förenad med olika villkor beträffande säkerhet bör&lt;br&gt;den ungefärliga omfattningen av vaije form av utlåning anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bolagsordningen skall vidare anges på vilka sätt kreditmarknads-&lt;br&gt;bolaget avser anskaffa medel för rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 3 § skall Finansinspektionen godkänna ett kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolags bolagsordning i samband med tillståndsprövningen och&lt;br&gt;ändringar i den får inte ske utan godkännande av inspektionen. Ett&lt;br&gt;kreditmarknadsbolags verksamhet kan knappast anses uppfylla lagens&lt;br&gt;sundhetskrav om bolaget inte följer i bolagsordningen intagna bestäm-&lt;br&gt;melser eller drastiskt ändrar de i bolagsordningen angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för verksamheten utan att i tillräcklig grad beakta de intressen&lt;br&gt;som de personer, såväl fysiska som juridiska, kan ha vilka berörs av&lt;br&gt;bolagets verksamhet. Av 5 kap. 16 § följer att Finansinspektionen kan&lt;br&gt;ingripa mot ett bolag som har fattat beslut i strid mot bolagsordningen&lt;br&gt;och i sista hand kan ett beviljat tillstånd återkallas i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen får regeringen eller Finansinspektionen möjlighet att&lt;br&gt;närmare ange t.ex. vilken sorts verksamhet som är förenlig med&lt;br&gt;finansieringsverksamhet och vilka uppgifter som skall finnas i ett&lt;br&gt;kreditmarknadsbolags bolagsordning. Föreskrifter som utfärdas med stöd&lt;br&gt;av paragrafen kan naturligtvis skifta från tid till annan beroende på bl.a.&lt;br&gt;utvecklingen av finansieringsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 10 b § första stycket finansbolagslagen. En del&lt;br&gt;kreditaktiebolag har i sina bolagsordningar en bestämmelse som anger att&lt;br&gt;de har rätt att, efter tillständ av Finansinspektionen, förvärva aktier i&lt;br&gt;sådant bolag eller andel i sådan ekonomisk förening som tillgodoser&lt;br&gt;intressen som är gemensamma för kreditaktiebolag och andra kreditinsti-&lt;br&gt;tut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheten att förvärva placeringsaktier så finns det i dag&lt;br&gt;inga begränsningar för icke-bankanknutna finansbolag medan däremot&lt;br&gt;kreditaktiebolagen och de bankanknutna finansbolagen i princip är&lt;br&gt;förbjudna att göra sådana förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra banksamordningsdirektivet finns en regel som begränsar&lt;br&gt;kreditinstituts innehav av aktier i samtliga icke-finansiella företag förutom&lt;br&gt;försäkringsföretag (art. 12). Med företag som driver finansiell verksam-&lt;br&gt;het avses kreditinstitut, finansiella institut och sådana företag vars&lt;br&gt;verksamhet har direkt samband med dessa instituts verksamhet såsom&lt;br&gt;leasing, fäctoring, förvaltning av värdepapper etc. Genom paragrafen&lt;br&gt;införs en bestämmelse som motsvarar EG:s regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller beträffande en banks innehav av place-&lt;br&gt;ringsaktier, är de gränser som satts upp i denna paragraf relaterade till&lt;br&gt;marknadsvärdet av innehavet. Se vad som anförts härom i specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 2 kap. 15 a § i prop. 1990/91:154 s. 98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition av &amp;quot;kvalificerat innehav&amp;quot; finns i 1 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det i 6 § föreskrivs begränsningar i möjligheten att&lt;br&gt;förvärva aktier innehåller denna paragraf bestämmelser som gör det&lt;br&gt;möjligt att gå utöver de stadgade begränsningarna för skyddande av&lt;br&gt;fordran. Paragrafen är utformad efter förebild i värdepappersrörelselaeen&lt;br&gt;(3 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller egna aktier så följer av 7 kap. 1 § aktiebolagslagen att&lt;br&gt;aktiebolag får bl.a. på auktion inropa för företagets fordran utmätt aktie.&lt;br&gt;För sådana aktier gäller att de skall säljas senast då det kan ske utan&lt;br&gt;förlust. Av 9 kap. 1 § aktiebolagslagen framgår att egna aktier inte får&lt;br&gt;företrädas vid bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttrycklig regel om att förvärv till skyddande av fordran alltid skall&lt;br&gt;anmälas till Finansinspektionen ter sig onödigt formalistisk. Bevakningen&lt;br&gt;av att det för stora aktieinnehavet inte består under längre tid än vad som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket ingår i inspektionens fortlöpande tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgivning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansbolagslagen finns inte någon bestämmelse som reglerar under&lt;br&gt;vilka förutsättningar ett finansbolag får lämna kredit. I kreditaktie-&lt;br&gt;bolagens bolagsordningar stadgas däremot regelmässigt att utlåning får&lt;br&gt;ske endast mot betryggande säkerhet med undantag för vissa säkra&lt;br&gt;kredittagare såsom t.ex. staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna regel som kommer till uttryck i paragrafen, och som&lt;br&gt;motsvarar 2 kap. 13 § första meningen BRL innebär att kredi(marknads-&lt;br&gt;bolag inte får lämna kredit om man redan från böljan räknar med att&lt;br&gt;tvingas ta i anspråk ställd säkerhet för att få betalt. I lagen uppställs inte&lt;br&gt;något uttryckligt krav motsvarande det i bankrörelselagen (andra&lt;br&gt;meningen i nyss angivna paragraf) om att utlåning i princip endast får&lt;br&gt;ske mot betryggande säkerhet. Den aktsamhetsprincip som kommer till&lt;br&gt;uttryck dels i denna paragraf och dels i kravet i 1 kap. 4 § på att&lt;br&gt;verksamheten skall bedrivas på ett sunt sätt, torde dock medföra att det&lt;br&gt;i många fall måste ställas krav på att bolagen tar någon form av säkerhet.&lt;br&gt;Avgörande för detta är naturligtvis vilken form av verksamhet bolaget&lt;br&gt;driver och vilka skyddsintressen som föreligger. Kreditmarknadsbolagen&lt;br&gt;bör emellertid i relativt stor utsträckning ha möjlighet att, inom den vida&lt;br&gt;ram som regeln ger, fritt kunna välja vilken risknivå man vill lägga sig&lt;br&gt;på. Upplysningar om vilken denna nivå är måste naturligtvis ges till&lt;br&gt;marknaden på olika sätt. Exempelvis skall, som anförts i anslutning till&lt;br&gt;3 §, det för allmänhetens information av kreditmarknadsbolagens&lt;br&gt;bolagsordningar framgå bl.a. enligt vilka principer bolaget beviljar&lt;br&gt;krediter. I den allmänna motiveringen har ytterligare synpunkter getts på&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagens kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen saknar motsvarighet i kreditaktiebolagslagen och finans-&lt;br&gt;bolagslagen. Den behandlar s.k. enhandskrediter och är avsedd att&lt;br&gt;förhindra att kreditmarknadsbolag tar på sig alltför stora risker genom&lt;br&gt;att koncentrera sitt fordringsinnehav och utfärdandet av garantiförbindel-&lt;br&gt;ser till några få låntagare. Motsvarande regler finns i bl.a. 2 kap. 16 och&lt;br&gt;18 §§ BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket ges regeringen eller, efter bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen möjlighet att utfärda närmare föreskrifter om vilka begränsningar&lt;br&gt;som skall gälla beträffande enhandskrediter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 2 kap. 17 § BRL innehåller kreditjävsbestäm-&lt;br&gt;melser. Detta är en nyhet för de bolag som tidigare reglerats av&lt;br&gt;kreditaktiebolagslagen och finansbolagslagen. Dessa bolag har i stället&lt;br&gt;omfattats av låneförbudet i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs just ett undantag för kreditmarknadsbolagen Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;från låneförbudet vilket annars, till följd av hänvisningen till aktiebolags-&lt;br&gt;lagen i 2 kap. 7 §, skulle varit tillämpligt på bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket läggs den grundläggande principen fast att ett kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag inte får bevilja kredit till någon av de i punkterna 1-6&lt;br&gt;upptagna fysiska och juridiska personerna på andra villkor än de som&lt;br&gt;företaget normalt uppställer. Revisor i företaget omfettas inte av&lt;br&gt;ifrågavarande bestämmelse. I 10 kap. 4 § första stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;sägs nämligen att den kan inte vara revisor som står i låneskuld till&lt;br&gt;aktiebolaget eller annat bolag i samma koncem eller har förpliktelser för&lt;br&gt;vilka sådant bolag ställt säkerhet. Av 14 § lagen om utländska filialer&lt;br&gt;m.m. följer att denna bestämmelse även gäller för utländska filialer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som angavs i förarbetena till motsvarande regel i&lt;br&gt;bankrörelselagen (prop. 1986/87:12 s. 246) kan anmärkas att huvud-&lt;br&gt;regeln är allmänt hållen. Det är inte fråga om att i detalj reglera villkoren&lt;br&gt;för de krediter som bolagen lämnar till de angivna personerna. Vid&lt;br&gt;kreditgivning till dessa personer bör det inte vara förenat med större&lt;br&gt;svårigheter att konstatera vilka villkor som kreditmarknadsbolagen&lt;br&gt;normalt uppställer i motsvarande situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att kreditmarknadsbolagets styrelse alltid&lt;br&gt;skall fatta beslut om kredit till de i paragrafen nämnda personerna.&lt;br&gt;Företaget skall också föra en förteckning över dessa kreditärenden. Alla&lt;br&gt;villkor som gäller en kredit är emellertid inte av intresse. Efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande kan därför Finansinspektionen lämna närmare&lt;br&gt;föreskrifter angående vilka villkor och andra uppgifter som förteckningen&lt;br&gt;skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Kapitaltäckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningsreglema motsvarar nu gällande bestämmelser för&lt;br&gt;finansbolagen (11-11 c §§ finansbolagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kreditaktiebolagen gäller i dag i stort sett samma kapital-&lt;br&gt;täckningsregler som för finansbolagen. Vissa skillnader finns dock. Dessa&lt;br&gt;skillnader föranleds av att kreditaktiebolagen dels inte kan äga försäk-&lt;br&gt;ringsbolag och dels inte får bedriva finansiell leasing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § andra stycket har en ny bestämmelse införts som stadgar att ett&lt;br&gt;kreditmarknadsbolags kapitalbas inte får underskrida det startkapital som&lt;br&gt;krävs vid igångsättandet av verksamheten. Skulle så ske kan bolagets&lt;br&gt;tillstånd komma att återkallas enligt bestämmelserna i 5 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende av bestämmelsen i det nya andra stycket gäller en skyldig-&lt;br&gt;het för kreditmarknadsbolagen att hela tiden prestera en kapitaltäckning&lt;br&gt;om åtta procent. Bestämmelsen i första stycket om ett visst förhållande&lt;br&gt;mellan kapitalbas och placeringar kan således i enskilda fall komma att&lt;br&gt;resa krav på en höjning av kapitalbasen, även om denna är i nivå med&lt;br&gt;beloppet tém miljoner resp, en miljon ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § tredje stycket, som också är en ny bestämmelse, framgår att ett&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag som fått tillstånd att starta verksamhet med ett lägre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bundet eget kapital än motsvarande 5 milj, ecu måste ha detta belopp i Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;kapitalbas om bolagets nettovärde av tillgångar efter starten går över 100&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet om tillsyn har utformats med reglerna i värdepappersrörelselagen&lt;br&gt;som förebild. Syftet är, som angetts i den allmänna motiveringen, att så&lt;br&gt;långt möjligt ha likalydande tillsynsregler inom de områden som står&lt;br&gt;under tillsyn av Finansinspektionen. De föreslagna reglerna överensstäm-&lt;br&gt;mer därför också till stora delar med förslaget till nya bestämmelser i&lt;br&gt;7 kap. bankrörelselagen. Bestämmelserna har förenklats och modernise-&lt;br&gt;rats i förhållande till vad som i dag gäller för kreditaktiebolagen och&lt;br&gt;finansbolagen. Avsikten är att Finansinspektionen därigenom skall kunna&lt;br&gt;bedriva sin tillsyn på ett mer effektivt sätt och ha viss flexibilitet i&lt;br&gt;tillsynen så att den kan anpassas efter ändrade marknadsförhållanden. Av&lt;br&gt;detta skäl har en del detaljregler tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillsynen över kreditmarknadsbolag skall bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar i huvudsak 13, 14, 19 och 21 §§ finansbolags-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § innehåller några grundläggande bestämmelser om tillsyn. Inspek-&lt;br&gt;tionens allmänna tillsyn sker genom granskning av de uppgifter som&lt;br&gt;inspektionen har rätt att begära in. Finansinspektionen har också&lt;br&gt;möjlighet att vid behov genomföra undersökning hos bolagen. En sådan&lt;br&gt;undersökning kan omfatta både en särskild genomgång av infordrade&lt;br&gt;handlingar och en undersökning på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket 1 har utformats efter förebild i 6 kap. 2 § 1 lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse. En motsvarande allmänt hållen regel om rätt att&lt;br&gt;föreskriva upplysningsskyldighet finns i 11 kap. 2 § lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet och föreslås införd i 7 kap. 2 § BRL. Det är givetvis&lt;br&gt;avgörande för en effektiv tillsyn att inspektionen hålls underrättad om&lt;br&gt;ställningen i ett kreditmarknadsbolag. Med stöd av bestämmelsen i punkt&lt;br&gt;1 skall regeringen eller Finansinspektionen kunna utfärda generella&lt;br&gt;föreskrifter om bl.a. skyldighet för kreditmarknadsbolagen att lämna&lt;br&gt;ekonomiska rapporter. Det är också självklart att föreskriftsrätten&lt;br&gt;utnyttjas för att tillgodose inspektionens behov av årsbokslut och andra&lt;br&gt;redovisningshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissvar framfört att inspektionen bör få&lt;br&gt;rätt att, i likhet med vad som gäller på bankområdet, meddela föreskrifter&lt;br&gt;om brottsförebyggande åtgärder även beträffande kreditmarknadsbolags&lt;br&gt;verksamhet, detta mot bakgrund av att bolagen genom den nya lagen får&lt;br&gt;en uttrycklig möjlighet att tillhandahålla värdefackstjänster och förmedla&lt;br&gt;betalningar. I 2 § första stycket 2 har en sådan föreskriftsrätt införts för&lt;br&gt;regeringen eller, efter bemyndigande, Finansinspektionen. Om det med&lt;br&gt;hänsyn till ett bolags verksamhet föreligger behov av brottsförebyggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter kan sådana meddelas ett bolag om t.ex. rån- och inbrotts- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;skydd, skyddsåtgärder mot bedrägeri- och troiöshetsbrott, åtgärder för att&lt;br&gt;förhindra penningtvätt samt informationssäkerhetsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § första stycket 4 och andra stycket har regeringen eller Finans-&lt;br&gt;inspektionen getts möjlighet att meddela särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;redovisning för filialer till utländska kreditinstitut. Bestämmelsen är&lt;br&gt;föranledd av dels en bestämmelse i direktiv 89/117/EEG, varav följer att&lt;br&gt;ett värdland för en filial till ett kreditinstitut auktoriserat i ett annat EES-&lt;br&gt;land inte skall vara skyldigt att kräva fullständig särredovisning för&lt;br&gt;filialverksamheten, dels en särskild bestämmelse i EES-avtalet om att&lt;br&gt;sådana filialredovisningar skall få vara upprättade i enlighet med&lt;br&gt;hemlandets regler. Bestämmelserna har närmare behandlats i avsnitt 2.4.3&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i kreditaktiebolagslagen och fmansbolags-&lt;br&gt;lagen. I första stycket ges Finansinspektionen en möjlighet till insyn i&lt;br&gt;koncerner. De företag som ingår i en koncem vid sidan om ett kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag skall, ovasett om de står under inspektionens tillsyn eller&lt;br&gt;inte, på begäran lämna upplysningar till inspektionen. Den stadgade&lt;br&gt;upplysningsskyldigheten är emellertid inte ovillkorlig. Det krävs att de&lt;br&gt;upplysningar som inspektionen begär skall vara erforderliga för tillsynen&lt;br&gt;över ett kreditmarknadsbolag som ingår i koncernen och att de skall röra&lt;br&gt;för tillsynen relevanta förhållanden mellan kreditmarknadsbolaget och&lt;br&gt;övriga bolag i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att när ett kreditmarknadsbolag ingår i en&lt;br&gt;koncem får bolaget inte lämna koncernbidrag utan inspektionens&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse med likartat innehåll finns i 13 § tredje stycket&lt;br&gt;finansbolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 4 § ställs krav på att finansieringsverksamhet skall bedrivas på&lt;br&gt;ett sådant sätt att den kan anses sund. Vad som avses härmed har&lt;br&gt;utvecklats i anslutning till nämnda paragraf och till 2 kap. 1 § samt i&lt;br&gt;avsnitt 4.3 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer väsentligen med 6 § fjärde stycket och 14 §&lt;br&gt;andra stycket kreditaktiebolagslagen och 17 § finansbolagslagen. En&lt;br&gt;ändring jämfört med bestämmelsen i finansbolagslagen är dock att&lt;br&gt;Finansinspektionen som huvudregel inte längre skall förordna en revisor.&lt;br&gt;Inspektionen har i stället, efter mönster i bl.a kreditaktiebolagslagen,&lt;br&gt;getts rätt att när det är erforderligt förordna en revisor. Med hänsyn till&lt;br&gt;att de verksamheter som kommer att kräva tillstånd kan vara av mycket&lt;br&gt;skiftande karaktär och omfattning kan det inte förutsättas att förhållan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dena i vaije kreditmarknadsbolag är sådana att de kräver en av inspek- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;tionen särskild förordnad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § kreditaktiebolagslagen och 18 § finansbolags-&lt;br&gt;lagen. Lydelsen har dock ändrats något så att den harmonierar med&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i 7 kap. 4 § BRL (7 kap. 6 § enligt förslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 10 § tredje stycket kreditaktiebolags-&lt;br&gt;lagen. Även i 7 kap 12 § BRL finns en liknande bestämmelse (7 kap. 7 §&lt;br&gt;enligt förslaget). I aktiebolagslagens 13 kap. finns reglerna om likvidation&lt;br&gt;av aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i kreditaktiebolagslagen och finansbolags-&lt;br&gt;lagen. En liknande bestämmelse om förordnande av allmänt ombud i&lt;br&gt;konkurs finns i 7 kap. 13 § BRL (7 kap. 26 § i förslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tillsynen över filialer till utländska kreditinstitut m.m.&lt;br&gt;hemmahörande inom EES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns ett antal bestämmelser som härrör från andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet. Det rör sig om de tillsynsuppgifter och därtill&lt;br&gt;hörande frågor som åligger ett värdland inom EES. Av första stycket&lt;br&gt;framgår att det i första hand åvilar Finansinspektionen att utöva tillsyn&lt;br&gt;med avseende på likviditeten hos kreditinstituts filialer. Tillsynen skall&lt;br&gt;ske i samarbete med behörig myndighet i kreditinstitutens hemländer. För&lt;br&gt;detta ändamål har inspektionen rätt att erhålla erforderliga uppgifter i&lt;br&gt;enlighet med vad som stadgas i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.3) ligger&lt;br&gt;huvudansvaret för tillsynen över filialerna till kreditinstitut och finansiella&lt;br&gt;institut som är dotterbolag till kreditinstitut på tillsynsmyndigheten i&lt;br&gt;kreditinstitutets hemland. För att dessa myndigheter skall kunna skaffa&lt;br&gt;sig all den information de behöver för att uppfylla sitt tillsynsansvar har&lt;br&gt;en möjlighet införts i EG:s direktiv att inspektera filialerna efter anmälan&lt;br&gt;till behörig myndighet i värdlandet. En regel av denna innebörd har&lt;br&gt;införts i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser som, beträffande filialer till kreditinstitut&lt;br&gt;m.m. hemmahörande inom EES, skall underlätta för hemlandets behöriga&lt;br&gt;myndigheter att utöva tillsyn över filialernas verksamhet. Således skall&lt;br&gt;Finansinspektionen lämna de uppgifter som behövs för att kontrollera att&lt;br&gt;verksamheten i en filial stämmer överens med det aktuella verksamhets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndet. Uppgifter skall, i enlighet med artikel 7.1 i första banksam- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;ordningsdirektivet, lämnas om bl.a. institutets soliditet och större&lt;br&gt;engagemang samt de rutiner som institutet tillämpar för administration,&lt;br&gt;redovisning och intemkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11-15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar förslaget till 7 kap. 10-14 §§ BRL utom såvitt&lt;br&gt;avser regeln i 7 kap. 11 § första stycket andra meningen BRL angående&lt;br&gt;möjligheten för ett icke-finansiellt företag att bli moderföretag för en&lt;br&gt;bank och därtill hörande andra meningen i andra stycket i samma&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 1 § fjärde stycket aktiebolagslagen kan de egna aktier&lt;br&gt;som ett bolag innehar inte företrädas vid bolagsstämman. Dessa aktier&lt;br&gt;skall inte heller räknas med när det för giltigheten av ett beslut eller för&lt;br&gt;att utöva en befogenhet fordras samtycke av ägare till viss del av aktiema&lt;br&gt;i bolaget. Enligt 15 § första och andra styckena kan Finansinspektionen,&lt;br&gt;inom ramen för systemet med prövning av större ägares lämplighet,&lt;br&gt;besluta att vissa aktier inte får företrädas vid bolagsstämman. Av samma&lt;br&gt;paragrafs fjärde stycke framgår att aktiema som omfattas av ett föreläg-&lt;br&gt;gande om avyttring eller ett beslut enligt första eller andra stycket, inte&lt;br&gt;skall medräknas när det krävs viss röstmajoritet för att ett beslut skall bli&lt;br&gt;giltigt. Tillägg med motsvarande innebörd har föreslagits i 7 kap. 14 §&lt;br&gt;BRL och 8 kap. 1 § bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot kreditmarknadsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i paragrafen motsvarar 7 § första stycket kreditaktiebolagslagen&lt;br&gt;och 16 § tredje stycket finansbolagslagen. En motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;förslås införd i 7 kap. 15 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar till vissa delar 15 och 16 §§ finansbolagslagen.&lt;br&gt;Enligt 3 § kreditaktiebolagslagen har regeringen under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar möjlighet att förbjuda kreditaktiebolag att driva fortsatt verksamhet&lt;br&gt;samt förordna att bolaget skall träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aterkallelsefällen i första stycket 1 och 2 har sin grund i bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första banksamordningsdirektivets artikel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig princip är att de krav som uppställs för tillstånd också skall&lt;br&gt;vara uppfyllda efter det att sådant beviljats. Någon uttrycklig bestäm-&lt;br&gt;melse härom har inte ansetts nödvändig. Om verksamheten inte drivs på&lt;br&gt;ett sätt som kan anses vara sunt skall i sista hand återkallelse av&lt;br&gt;tillståndet kunna ske. I 15 § finansbolagslagen anges uppenbart åsido-&lt;br&gt;sättande av kundernas intressen som exempel på när tillstånd kan&lt;br&gt;återkallas. Även detta får anses vara så naturligt att det inte behöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges särskilt i lagtexten. Första stycket 3 har fått en sådan utformning Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;att den skall kunna tillgripas i bl.a. nu nämnda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 4 och 5 anges två fall när återkallelse av tillstånd skall&lt;br&gt;ske på grund av att bolagets egna kapital resp, kapitalbas reducerats till&lt;br&gt;vissa nivåer. När den angivna tiden är till ända utan att bristen täckts&lt;br&gt;skall tillståndet återkallas såvida inte Finansinspektionen finner särskilda&lt;br&gt;skäl föreligga att förlänga fristen i enlighet med bestämmelsen i andra&lt;br&gt;stycket andra meningen. Regeln om återkallelse när bolagets egna kapital&lt;br&gt;understiger två tredjedelar av registrerat aktiekapital föreslogs av KMK&lt;br&gt;och en motsvarande bestämmelse finns även i lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Det andra fallet av återkallelse grundar sig på artikel 10 i andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet. Av övergångsbestämmelserna (punkten 6)&lt;br&gt;framgår att vissa undantag gäller för bolag som driver finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet när EES-avtalet träder i kraft och vars kapitalbas inte överstiger&lt;br&gt;det startkapital som krävs enligt i 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket första meningen införs den beträffande finansierings-&lt;br&gt;företag nya möjligheten för Finansinspektionen att meddela vaming. En&lt;br&gt;motsvarande möjlighet finns redan i lagen (1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder och i lagen om värdepappersrörelse samt föreslås införd även i&lt;br&gt;bankrörelselagen. En så ingripande åtgärd som återkallelse av ett tillstånd&lt;br&gt;bör naturligtvis tillämpas restriktivt. Situationen kan ibland vara den att&lt;br&gt;inspektionen finner anledning till kritik mot ett kreditmarknadsbolags&lt;br&gt;agerande trots att det saknas tillräckliga skäl för att återkalla företagets&lt;br&gt;tillstånd. I sådana fall kan inspektionen i stället meddela företaget&lt;br&gt;vaming. I de fall kreditmarknadsbolaget inte förmår vidmakthålla&lt;br&gt;föreskriven nivå för kapitalbas resp, eget kapital är vamingspåföljden inte&lt;br&gt;ändamålsenlig. Om emellertid de finansiella problemen kan bedömas vara&lt;br&gt;övergående, får Finansinspektionen, enligt andra stycket andra meningen,&lt;br&gt;i stället för att återkalla tillståndet förlänga den tremånadersfrist inom&lt;br&gt;vilken kreditmarknadsbolaget annars har att täcka bristen. Särskilda skäl&lt;br&gt;för förlängning av tidsramen kan också föreligga exempelvis i det fäll&lt;br&gt;bristen har sin grund i ett omstrukturerings- eller rekonstruktionsför-&lt;br&gt;fa rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i tredje stycket får Finansinspektionen möjlighet&lt;br&gt;att från fall till fall utforma anvisningar om hur avvecklingen av rörelsen&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket innebär att Finansinspektionen får förbjuda försatt&lt;br&gt;verksamhet när tillståndet återkallas. Av 24 § framgår att ett sådant&lt;br&gt;förbud får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 21.2 i andra banksamordningsdirektivet anges att om ett&lt;br&gt;kreditinstitut, som driver verksamhet genom filial eller genom direkt&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster inom ett annat medlemslands territorium,&lt;br&gt;inte efterlever de föreskrifter som värdlandet utfärdat med stöd av&lt;br&gt;direktivet så skall värdlandets behöriga myndigheter förelägga institutet&lt;br&gt;att vidta rättelse. Av punkten 3 i samma artikel framgår att om institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trots föreläggandet inte upphör att bryta mot föreskrifterna så skall Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;anmälan ske till hemlandets behöriga myndigheter, vilka har att vidta alla&lt;br&gt;de åtgärder mot bolaget som erfordras för att åstadkomma rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förevarande paragraf införs en uttrycklig möjlighet för&lt;br&gt;Finansinspektionen att ingripa mot de kreditmarknadsbolag som, enligt&lt;br&gt;uppgift från en tillsynsmyndighet i ett annat land inom EES, inte följer&lt;br&gt;de regler och föreskrifter som gäller for bolaget i det landet. Finans-&lt;br&gt;inspektionen får för varje enskilt fäll avgöra vilken åtgärd som kan vara&lt;br&gt;lämpligast för att uppnå önskat resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall underrätta tillsynsmyndigheten i värdlandet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka åtgärder inspektionen vidtar mot bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att med införandet av denna regel om ingripande-&lt;br&gt;möjligheter mot kreditmarknadsbolagens verksamhet inom EES avses&lt;br&gt;ingen ändring vad beträffar inspektionens möjligheter till ingripanden mot&lt;br&gt;svenska bolags filialverksamhet i länder utanför EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om ingripanden mot utländska kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot&lt;br&gt;utländska företag som med tillstånd enligt 2 kap. 8 § driver verksamhet&lt;br&gt;genom filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges inspektionens underrättelseskyldighet när&lt;br&gt;ingripande skett enligt bestämmelserna i paragrafen. Ansvaret för&lt;br&gt;tillsynen över ett företag med filial här i landet är delat mellan de&lt;br&gt;svenska myndigheterna och myndigheterna i företagets hemland. Det är&lt;br&gt;därför väsentligt att rutiner etableras för samarbete mellan inspektions-&lt;br&gt;myndigheter i berörda länder så att tillsynen blir så effektiv som möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen införs i svensk lag de regler i andra banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet som rör proceduren för ingripanden mot kreditinstitut,&lt;br&gt;finansiella institut och dessas dotterföretag, vilka inte följer de bestäm-&lt;br&gt;melser som ett värdland kan ställa upp för verksamheten vid en filial&lt;br&gt;eller vid direkt tillhandahållande av tjänster inom landets gränser. Liksom&lt;br&gt;lagen i övrigt gäller paragrafen inte utländska bankers verksamhet. För&lt;br&gt;de banker som har hemvist inom EES gäller i stället motsvarande regler&lt;br&gt;i bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av bestämmelsens innehåll skall Finansinspektionen i&lt;br&gt;första hand försöka komma till rätta med regelöverträdelser genom att&lt;br&gt;utfärda förelägganden om rättelse. Om det inte hjälper skall inspektionen&lt;br&gt;underrätta behörig myndighet i företagets hemland om överträdelsen, så&lt;br&gt;att den myndigheten kan vidta de åtgärder mot företaget som krävs för&lt;br&gt;att åstadkomma rättelse. Eftersom det är hemlandets myndigheter som&lt;br&gt;har auktoriserat kreditinstitutet så har dessa myndigheter också normalt&lt;br&gt;större möjligheter att på ett effektivt sätt ingripa mot regelstridiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfaranden. Enligt direktivet skall hemlandets myndigheter hålla Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i värdlandet underrättad om vilka åtgärder som vidtas&lt;br&gt;mot företaget. Skulle företaget trots de åtgärder som vidtagits av&lt;br&gt;hemlandet eller beroende på att sådana åtgärder visat sig otillräckliga&lt;br&gt;eller av någon anledning inte kan genomföras i det landet, så får&lt;br&gt;inspektionen gå vidare i försöken att stoppa överträdelserna. Vad som&lt;br&gt;återstår är att förbjuda företaget att göra nya åtaganden i Sverige. Innan&lt;br&gt;förbud meddelas skall tillsynsmyndigheten i hemlandet underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att Finansinspektionen i brådskande fall kan&lt;br&gt;meddela förbud utan att först underrätta hemlandets behöriga myndighet.&lt;br&gt;Även i brådskande fall måste emellertid inspektionen först försöka&lt;br&gt;komma till rätta med en rättsstridig verksamhet genom ett föreläggande&lt;br&gt;om rättelse. Följer inte företaget detta föreläggande kan inspektionen&lt;br&gt;omedelbart förbjuda företaget att göra nya åtaganden. Underrättelse om&lt;br&gt;att företaget vägrat vidta erforderlig rättelse och att förbud meddelats&lt;br&gt;skall därefter sändas så snart som möjligt till hemlandsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen grundar sig på en bestämmelse i artikel 21.9 i andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet som föreskriver en skyldighet att vid&lt;br&gt;återkallelse av auktorisation meddela myndigheterna i de länder där&lt;br&gt;företaget som fått sin auktorisation återkallad driver verksamhet genom&lt;br&gt;filial eller direkt tillhandahållande av tjänster. Värdländernas myndigheter&lt;br&gt;kan då vidta de åtgärder som krävs för att hindra företaget att ingå nya&lt;br&gt;åtaganden inom dess gränser. Motsvarande gäller de finansiella institut&lt;br&gt;eller dotterföretag som avses i 2 kap. 10 § när auktorisationen återkallats&lt;br&gt;för ett kreditinstitut som äger företaget resp, moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripanden mot den som saknar tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 23 § finansbolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förelägganden som anges i paragrafen kan enligt 24 § förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att ett föreläggande enligt paragrafen som&lt;br&gt;avser ett utländskt företag får riktas såväl mot företaget som mot den som&lt;br&gt;här i landet är verksam för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 22 § finansbolagslagen. För kreditaktiebolagen&lt;br&gt;finns en liknande bestämmelse i 14 § kreditaktiebolagslagen. Avgifts-&lt;br&gt;skyldigheten omfattar alla kreditmarknadsbolag och de utländska&lt;br&gt;finansieringsföretag som med stöd av lagen har filial här i landet, vare&lt;br&gt;sig dessa företag är hemmahörande inom EES eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 24 § finansbolagslagen. I 11 § kreditaktiebolags-&lt;br&gt;lagen regleras Finansinspektionens möjlighet att förelägga vite enligt den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § följer att beslut om utsättande av vite skall överklagas&lt;br&gt;till kammarrätten. Om det skulle bli aktuellt att döma ut förelagt vite&lt;br&gt;skall Finansinspektionen ansöka om detta hos länsrätten i enlighet med&lt;br&gt;lagen (1985:206) om vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges två fall när Finansinspektionens beslut inte kan&lt;br&gt;överklagas. Anledningen härtill är att inspektionens utredning inte skall&lt;br&gt;kunna fördröjas i onödan genom oberättigade överklaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har som huvudprincip gällt att Finansinspektionens beslut skall&lt;br&gt;överklagas hos regeringen. Under senare tid har emellertid denna princip&lt;br&gt;börjat överges. Såväl i lagen om värdepappersfonder som i värdepappers-&lt;br&gt;rörelselagen föreskrivs att Finansinspektionens beslut enligt dessa lagar&lt;br&gt;skall överklagas till kammarrätten. Även inspektionens beslut enligt 23 §&lt;br&gt;finansbolagslagen skall överklagas till kammarrätten. I motiven till lagen&lt;br&gt;om värdepappersfonder anfördes att sådana ärenden som inte av någon&lt;br&gt;speciell orsak kräver regeringens bedömning i fortsättningen inte bör&lt;br&gt;kunna överklagas till regeringen (prop. 1989/90:153 s. 75). Ärenden i&lt;br&gt;den nu föreslagna lagen får anses tillhöra denna kategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6 i Europarådets konvention angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna - som Sverige är&lt;br&gt;bunden av - gäller att den enskilde skall ha rätt att få sina civila&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter prövade inför en inhemsk domstol. En sådan&lt;br&gt;civil rättighet kan vara rätten att driva en viss näringsverksamhet. I EG:s&lt;br&gt;första banksamordningsdirektiv ställs också krav på att beslut som fattas&lt;br&gt;med anledning av ett tillstånds- eller tillsynsärende skall kunna över-&lt;br&gt;klagas till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör Finansinspektionens beslut enligt den&lt;br&gt;föreslagna lagen överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att Finansinspektionen i brådskande fåll kan&lt;br&gt;meddela interimistiskt beslut. Det måste då särskilt anges i beslutet att&lt;br&gt;det skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och grundar sig på bestämmelser i EG:s direktiv om att&lt;br&gt;underlåtenhet att meddela ett beslut skall kunna bli föremål för prövning&lt;br&gt;i domstol. I artikel 13 i första banksamordningsdirektivet föreskrivs bl.a.&lt;br&gt;att möjlighet skall finnas att klaga till domstol när inget beslut har fattats&lt;br&gt;inom sex månader från det en auktorisationsansökan, som innehåller alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de uppgifter som krävs enligt gällande bestämmelser, har getts in. I andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet finns en liknande bestämmelse i artikel 19.3&lt;br&gt;såvitt gäller underlåtenhet att översända underrättelse om filialetablering&lt;br&gt;inom EES. Tiden inom vilken beslut måste fattas är emellertid här tre&lt;br&gt;månader i stället för sex. Bestämmelserna i paragrafen har behandlats&lt;br&gt;ytterligare i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkterna 1 och 2 framgår att lagen träder i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer samt att kreditaktiebolagslagen och finansbolagslagen då&lt;br&gt;upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:606) om finans-&lt;br&gt;bolag finns en bestämmelse som innebär att de företag som vid tid-&lt;br&gt;punkten för den lagens ikraftträdande drev finansieringsverksamhet men&lt;br&gt;inte sökte tillstånd enligt den nya lagen eller inte fick sin ansökan&lt;br&gt;beviljad, kunde fortsätta verksamheten enligt lagen (1980:2) om&lt;br&gt;finansbolag i fråga om de åtaganden som företaget gjort under den tid&lt;br&gt;som verksamheten bedrivits enligt den sistnämnda lagen. För att&lt;br&gt;klarlägga att dessa företag även efter ikraftträdandet av lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag får fortsätta sin verksamhet enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 1980 års finansbolagslag i fråga om sådana åtagande, har i punkt 3&lt;br&gt;införts en bestämmelse med denna innebörd. I framtiden kan det, efter&lt;br&gt;en översyn av marknaden och de bolag som berörs av denna be-&lt;br&gt;stämmelse, bli aktuellt att ändra bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 4 och 5 införs övergångsbestämmelser för andra bolag,&lt;br&gt;som vid lagens ikraftträdande driver verksamhet som nu är tillståndsplik-&lt;br&gt;tig enligt finansbolagslagen (1988:606), samt för de företag, som driver&lt;br&gt;finansieringsverksamhet som inte är tillståndspliktig enligt den lagen.&lt;br&gt;Bestämmelsen i punkt 4 gäller även för företag som vid ikraftträdandet&lt;br&gt;har rätt att driva verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag. Den&lt;br&gt;innebär bl.a. att kreditaktiebolag som bildats före lagens ikraftträdande&lt;br&gt;men som då inte hunnit påbörja verksamheten får göra detta i avvaktan&lt;br&gt;på tillstånd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 1 § andra stycket skall ett kreditmarknadsbolag upprätt-&lt;br&gt;hålla en kapitalbas minst i nivå med det startkapital som krävts vid&lt;br&gt;verksamhetens påbörjande. Detta startkapital skall uppgå till visst belopp&lt;br&gt;efter ecu-kursen vid tiden för beslut om tillstånd. Innebörden av punkt 6&lt;br&gt;är att de företag som har rätt att driva verksamhet enligt punkt 4 eller&lt;br&gt;5 får beviljas tillstånd även om de inte uppfyller de krav på kapitalbas&lt;br&gt;som ställs i lagen. I så fäll får kapitalbasen inte nedgå under det högsta&lt;br&gt;belopp som kapitalbasen uppnått efter den 2 maj 1992. Om tillgångarna&lt;br&gt;i ett sådant företag som vid tidpunkten för tillståndsbeslutet understeg&lt;br&gt;100 milj. kr. därefter skulle överstiga detta belopp måste emellertid&lt;br&gt;företaget i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 1 § tredje stycket öka&lt;br&gt;kapitalbasen till 5 milj. ecu. I punkt 6 andra och tredje styckena finns&lt;br&gt;specialregler för det fäll ägarkontrollen förändras i eller fusion sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande sådana företag som åtnjuter lättnader enligt bestämmelsen i Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 7 följer att Finansinspektionens beslut som meddelats före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande, utom de enligt 23 § finansbolagslagen, skall prövas&lt;br&gt;av regeringen enligt äldre regler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i nuvarande lydelse bestämmelser om aktiekapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett bankaktiebolag. I ett nytt tredje stycke har tillfogats en föreskrift&lt;br&gt;med krav på visst minsta startkapital. Bestämmelsen, som är föranledd&lt;br&gt;av EES-avtalet (jämför avsnitt 2.2 av den allmänna motiveringen), kan&lt;br&gt;sägas innebära att ett oktrojbeslut villkoras av att bankaktiebolaget vid&lt;br&gt;rörelsens igångsättande har ett bundet eget kapital som uppgår till minst&lt;br&gt;motsvarande fem miljoner ecu. Beloppet skall relateras till den kurs för&lt;br&gt;ecu som gällde vid tidpunkten för beslut om oktroj. Enligt 4 kap. 7 §&lt;br&gt;BRL skall till bundet eget kapital i ett bankaktiebolag hänföras aktiekapi-&lt;br&gt;tal, reservfond och uppskrivningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall kunna kontrolleras att banken vid rörelsens igång-&lt;br&gt;sättande har ett bundet eget kapital som når upp till den föreskrivna&lt;br&gt;nivån har det i 2 kap. 12 § gjorts ett tillägg med innebörd att oktrojen&lt;br&gt;inte får registreras förrän en auktoriserad revisor intygat att sådant&lt;br&gt;startkapital finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att&lt;br&gt;regeringen skall bevilja oktroj för ett bankaktiebolag. Så skall ske om&lt;br&gt;vissa formella förutsättningar uppfyllts samt den planerade verksamheten&lt;br&gt;kan antas komma att uppfylla kraven på en sund verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke slås fäst att någon behovsprövning inte får ske&lt;br&gt;vid en banks etablering. Denna fråga behandlades redan i prop.&lt;br&gt;1989/90:116 om ägande i banker och andra kreditinstitut m.m. (s. 58&lt;br&gt;ff). Behovsprövningen avskaffades i samband med att oktrojbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förevarande paragraf fick sin nuvarande utformning. Någon uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse om att behovsprövning inte får ske ansågs då inte erforder-&lt;br&gt;lig. Med hänsyn till bestämmelsen i artikel 3.3 a) i första banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektivet, som förbjuder att det vid prövning av en auktorisations-&lt;br&gt;ansökan tas hänsyn till marknadens ekonomiska behov, har det ansetts&lt;br&gt;befogat att en regel med motsvarande innebörd införs i de olika lagarna&lt;br&gt;för bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av ändringen i andra stycket 3 har kommenterats i special-&lt;br&gt;motiveringen till 1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket, om skyldigheten att anmäla vissa större&lt;br&gt;förvärv av aktier i ett bankaktiebolag till Finansinspektionen, har&lt;br&gt;upphävts. Förfarandet ersätts av bestämmelserna i 7 kap. BRL om&lt;br&gt;prövning av större ägares lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns förbudet för bank att förvärva eller som pant ta&lt;br&gt;emot egna aktier. Ett dotterföretag får inte heller förvärva eller som pant&lt;br&gt;ta emot aktier i moderföretaget. Avtal i strid mot förbudet är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke innehåller ett undantag innebärande att en&lt;br&gt;bank får ta emot egna aktier när sådana ingår som en mindre del av&lt;br&gt;aktier vilka lämnas som säkerhet för kredit. En utvidgning har nu skett&lt;br&gt;så att undantaget även omfattar aktier i bankens moderföretag. Bestäm-&lt;br&gt;melserna har kommenterats i avsnitt 6.4 av den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt tredje stycke har lagts till för att göra det möjligt för en bank,&lt;br&gt;som genom fusion övertar sitt moderföretag, att övergångsvis förvärva&lt;br&gt;egna aktier. Sådana aktier ingår med nödvändighet bland de tillgångar&lt;br&gt;som övertas av banken vid fusionen. Aktiema skall snarast avyttras -&lt;br&gt;senast när fusionsvederlaget skiftas. Bestämmelserna har kommenterats&lt;br&gt;i avsnitt 6.3.1 av den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna finns bestämmelser om styrelsen i ett bankaktiebolag.&lt;br&gt;Ändringar har gjorts som innebär att regeringens möjlighet att utse&lt;br&gt;offentliga styrelseledamöter tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 kap. 8 § om delegatuppdrag till offentliga styrelse-&lt;br&gt;ledamöter och kommunal representation i banks kontorsstyrelse upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om ordföranden i ett bankaktiebolags&lt;br&gt;styrelse. Andra-femte styckena upphävs, vilket innebär att regeringen inte&lt;br&gt;längre skall godkänna valet av styrelseordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, som med nuvarande lydelse ger offentliga styrelseleda-&lt;br&gt;möter rätt att närvara vid vissa överläggningar inför styrelsesamman-&lt;br&gt;träden, upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som handlar om rätt att delta i bolagsstämman, har en&lt;br&gt;ändring gjorts i fjärde stycket. En generell hänvisning har här gjorts till&lt;br&gt;7 kap. 14 § BRL avseende bestämmelsen att aktier, för vilka rösträtt inte&lt;br&gt;får utövas, inte skall medräknas när det krävs viss röstmajoritet för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett beslut skall bli giltigt. Enligt 7 kap. 14 § BRL kan Finansinspek- Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;tionen, inom ramen för systemet med prövning av större ägares&lt;br&gt;lämplighet, besluta att vissa aktier inte får företrädas vid bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket, som innehåller en hänvisning till nuvarande 7 kap. 6 §&lt;br&gt;BRL, tas bort (jämför specialmotiveringen till 4 kap.. 3 § BRL resp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i nuvarande lydelse skall rätten förordna att ett&lt;br&gt;bankaktiebolag skall träda i likvidation bl.a. när rörelsen inte öppnats&lt;br&gt;inom ett år från bolagets bildande, vidare när bolagets hela rörelse har&lt;br&gt;överlåtits och när regeringen har förklarat oktrojen förverkad. I 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § BRL föreslås nu ändringar som innebär dels att den särskilda för-&lt;br&gt;verkandepåföljden utmönstras, dels att oktrojen skall återkallas bl.a. då&lt;br&gt;banken inte böijat driva bankrörelse inom ett år efter registrering och&lt;br&gt;då banken överlåtit hela sin rörelse. Dessa nyheter föranleder ändringar&lt;br&gt;i 10 kap. 4 § BAL. Likvidationsskyldigheten kan således knytas direkt&lt;br&gt;till det förhållandet att oktrojen återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänvisning i paragrafens andra stycke till 7 kap. 6 § BRL har tagits&lt;br&gt;bort (jämför specialmotiveringen till 4 kap. 3 § BRL resp. 7 kap. 2 §&lt;br&gt;BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs ett tillägg som innebär att även ett aktiebolag kan&lt;br&gt;träffa avtal om fusion med ett bankaktiebolag. Ändringen är föranledd av&lt;br&gt;behovet av att kunna vinna organisatoriska fördelar genom att t.ex. låta&lt;br&gt;ett aktiebolag som fått tillstånd enligt 1 kap. 4 § BAL att vara moder-&lt;br&gt;bolag i en bankkoncem fusionera med en bankdotter eller att låta ett&lt;br&gt;dotteraktiebolag fusionera med ett moderbolag som är bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsreglema i övrigt är oförändrade och avsikten är att för&lt;br&gt;verkställighet av ett fusionsavtal mellan ett aktiebolag och ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag så skall bestämmelserna i bankaktiebolagslagen vara tillämpliga.&lt;br&gt;Därför krävs en följdändring i 14 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;som klarlägger detta genom en hänvisning till bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänvisning i paragrafens tredje stycke till 2 kap. 1-4 §§ BRL (numera&lt;br&gt;ändrade) har tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Prop. 1992/93:89&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i nuvarande lydelse bestämmelser om minsta&lt;br&gt;grundfond för en sparbank. I ett nytt andra stycke har tillfogats en&lt;br&gt;föreskrift med krav på visst minsta startkapital. Bestämmelsen är&lt;br&gt;föranledd av EES-avtalet (jämför avsnitt 2.2 av den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen och specialmotiveringen till 1 kap. 2 § BAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan det för bankaktiebolag och föreningsbanker har föreskrivits krav&lt;br&gt;på bundet eget kapital motsvarande fem miljoner ecu, har miniminivån&lt;br&gt;för sparbanker satts till en miljon ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Startkapitalet skall utgöras av fonder i den mening som avses i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § BRL. Till fondema i en sparbank hänförs grundfond, reservfond,&lt;br&gt;garanti fond och uppskrivningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall kunna kontrolleras att sparbanken vid rörelsens&lt;br&gt;igångsättande har fonder som når upp till den föreskrivna nivån har det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 kap. 11 § gjorts ett tillägg med innebörd att oktrojen inte får&lt;br&gt;registreras förrän en auktoriserad revisor intygat att sådant startkapital&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen finns bestämmelser om förutsättningar för att regeringen&lt;br&gt;skall bevilja oktroj för en sparbank. Enligt ett nytt fjärde stycke får det&lt;br&gt;härvid inte göras någon prövning av marknadens behov av fler banker&lt;br&gt;(jämför specialmotiveringen till 2 kap. 3 § BAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av ändringen i andra stycket har kommenterats i special-&lt;br&gt;motiveringen till 2 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i fjärde stycket till 7 kap. 6 § BRL har tagits bort (jämför&lt;br&gt;special motiveringen till 4 kap. 3 § BRL resp. 7 kap. 2 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om när en sparbank skall träda i&lt;br&gt;likvidation. I första stycket har en redaktionell ändring gjorts till följd av&lt;br&gt;ändringen i 7 kap. 16 § BRL (jämför specialmotiveringen till 10 kap. 4 §&lt;br&gt;BAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänvisning i paragrafens andra stycke till 7 kap. 6 § BRL har tagits&lt;br&gt;bort (jämför specialmotiveringen till 4 kap. 3 § BRL resp. 7 kap. 2 §&lt;br&gt;BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänvisning i paragrafens tredje stycke till 2 kap. 1-4 §§ BRL (numera&lt;br&gt;ändrade) har tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.5 Förslaget till lag om ändring i föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i nuvarande lydelse bl.a. bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet för medlemmar i en föreningsbank att betala in medlems-&lt;br&gt;insatser. I ett nytt tredje stycke har tillfogats en föreskrift med krav på&lt;br&gt;visst minsta startkapital för föreningsbanker (jämför avsnitt 2.2 av den&lt;br&gt;allmänna motiveringen och specialmotiveringen till 1 kap. 2 § BAL).&lt;br&gt;Enligt 2 kap. 9 § BRL skall kapitalbasen bestämmas gemensamt för en&lt;br&gt;central föreningsbank och anslutna lokala föreningsbanker. I motsvarande&lt;br&gt;mån bör sådana banker ses som en enhet vid beräkning av startkapital i&lt;br&gt;form av bundet eget kapital. Enligt 4 kap. 7 § BRL skall till bundet eget&lt;br&gt;kapital i föreningsbanker hänföras insatskapital, reservfond och uppskriv-&lt;br&gt;ningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall kunna kontrolleras att banken vid rörelsens ingång-&lt;br&gt;sättande har ett bundet eget kapital som når upp till den föreskrivna nivån&lt;br&gt;har det i 2 kap. 5 § gjorts ett tillägg med innebörd att oktrojen för en&lt;br&gt;central föreningsbank inte får registreras förrän det visats att bundet eget&lt;br&gt;kapital uppgår till föreskrivet minimibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att rege-&lt;br&gt;ringen skall bevilja oktroj för en föreningsbank. Så skall ske om vissa&lt;br&gt;formella förutsättningar uppfyllts samt den planerade verksamheten kan&lt;br&gt;antas komma att uppfylla kraven på en sund verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt femte stycke slås fast att någon behovsprövning inte får ske&lt;br&gt;vid en banks etablering (jämför specialmotiveringen till 2 kap. 3 § BAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i det nya tredje stycket har kommenterats&lt;br&gt;i specialmotiveringen till 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i fjärde stycket till 7 kap. 6 § BRL har tagits bort (jämför&lt;br&gt;specialmotiveringen till 4 kap. 3 § BRL resp. 7 kap. 2 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om när en föreningsbank skall träda&lt;br&gt;i likvidation. I första stycket har en ändring gjorts till följd av ändringen&lt;br&gt;i 7 kap. 16 § BRL (jämför specialmotiveringen till 10 kap. 4 § BAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i andra stycket till 7 kap. 6 § BRL har tagits bort (jämför&lt;br&gt;specialmotiveringen till 4 kap. 3 § BRL resp. 7 kap. 2 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänvisning i paragrafens tredje stycke till 2 kap. 1-4 §§ BRL (numera&lt;br&gt;ändrade) har tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.6 Förslaget till lag om ändring i ackordslagen (1970:847)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andringen har kommenterats i avsnitt 4.6 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.7 Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en ändring gjorts som innebär att nuvarande&lt;br&gt;hänvisning till lagen (1988:606) om finansbolag ersätts av en hänvisning&lt;br&gt;till den nya lagen om kreditmarknadsbolag. Skälen har utförligt redo-&lt;br&gt;visats i avsnitt 4.5 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett nytt andra stycke anges att Datainspektionens tillstånd inte krävs&lt;br&gt;för kreditupplysningsverksamhet som med stöd av hemlandsauktorisation&lt;br&gt;bedrivs av banker och andra kreditinstitut hemmahörande i ett annat EES-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avviker lagtekniskt från den som kreditupplysningsutred-&lt;br&gt;ningen föreslagit i sitt betänkande SOU 1992:22. I sak åsyftas ingen&lt;br&gt;annorlunda innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen kommenteras närmare i avsnitt 2.4.2 i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är helt ny, innebär att det ankommer på Datainspek-&lt;br&gt;tionen att ingripa vid överträdelser av kreditupplysningslagen, även då&lt;br&gt;det är fråga om banker eller andra kreditinstitut som med stöd av&lt;br&gt;auktorisation i ett annat EES-land får bedriva kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het utan särskilt tillstånd av inspektionen. Datainspektionen skall&lt;br&gt;gentemot sådana kreditinstitut ingripa i den ordning som lagts fast i andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet. Om inspektionens föreläggande om rättelse&lt;br&gt;inte följs av det felande institutet skall Datainspektionen således&lt;br&gt;underrätta vederbörande myndighet i institutets hemland. Om missför-&lt;br&gt;hållandena trots en sådan åtgärd fortsätter, får inspektionen självständigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingripa genom att förbjuda institutet att göra vidare åtaganden i Sverige. Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Datainspektionens befogenheter har närmare kommenterats i avsnitt 2.4.3&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 har tagits in en bestämmelse enligt vilken företag som vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet som kreditaktiebolag&lt;br&gt;även fortsättningsvis skall ingå i den frikrets vars omfattning anges i 1 §&lt;br&gt;andra stycket. Det senare lagrummet innebär i föreslagen lydelse att&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagen tills vidare ställs utanför frikretsen. Utan en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse skulle kreditaktiebolagen komma att ställas utanför&lt;br&gt;frikretsen så snart de auktoriserats enligt den nya lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag. En sådan ordning har ansetts olämplig (jämför avsnitt 4.5 i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg till första stycket anges att vid fusion mellan aktiebolag&lt;br&gt;och bankaktiebolag gäller bestämmelserna i 11 kap. bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen. Fusionsreglema i bankaktiebolagslagen är i allt väsentligt hämtade&lt;br&gt;från motsvarande regler i aktiebolagslagen. I huvudsak innebär hänvis-&lt;br&gt;ningen till bankaktiebolagslagens bestämmelser att regeringens tillstånd&lt;br&gt;krävs för att få verkställa fusion mellan aktiebolag och bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Sveriges riksbank&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna av bankinstitut och kreditinstitut har anpassats till&lt;br&gt;förändringarna i bankrörelselagen och till den nya kreditmarknadsbolags-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen bankinstitut omfattar enligt den gällande lydelsen bl.a. de&lt;br&gt;utländska bankföretag som driver filialverksamhet i Sverige oavsett om&lt;br&gt;de är hemmahörande inom EES eller inte. Såvitt gäller termen kreditinsti-&lt;br&gt;tut har för det första kreditaktiebolag och finansbolag ersatts av&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag i den uppräkning som görs i paragrafen. För det&lt;br&gt;andra har, genom hänvisningen till 2 kap. 8-10 §§ kreditmarknadsbolags-&lt;br&gt;lagen, i begreppet innefattats de utländska företag, vare sig de har säte&lt;br&gt;inom EES eller inte, som driver finansieringsverksamhet genom filial här&lt;br&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska banker eller andra utländska företag som driver verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige genom direkt tillhandahållande av tjänster från hemlandet&lt;br&gt;(&amp;quot;cross border&amp;quot;) omfattas inte av definitionerna i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en språklig justering gjorts med anledning av att det&lt;br&gt;inte krävs särskilt tillstånd av svensk myndighet för att företag inom EES&lt;br&gt;skall få driva bankverksamhet eller annan finansieringsverksamhet här i&lt;br&gt;landet. Se vidare kommentaren till ändringarna i 22 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 2.4.3. av den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i paragrafen anges att vissa utländska företag får driva&lt;br&gt;valutahandel utan att de behöver söka tillstånd hos Riksbanken. Det rör&lt;br&gt;sig om bankföretag och kreditinstitut som har erhållit auktorisation i ett&lt;br&gt;annat land inom EES samt sådana finansiella institut och dotterföretag&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 10 § lagen om kreditmarknadsbolag. Den auktorisa-&lt;br&gt;tion som meddelats bankföretaget eller kreditinstitutet måste innefatta en&lt;br&gt;rätt att i hemlandet driva valutahandel. Beträffande finansiella institut och&lt;br&gt;dessas dotterföretag gäller att företaget enligt sina stadgar eller sin&lt;br&gt;bolagsordning skall ha rätt att driva valutahandel samt att auktorisationen&lt;br&gt;för de kreditinstitut som äger företaget eller moderföretaget skall omfatta&lt;br&gt;rätten att driva valutahandel. Verksamheten kan bedrivas antingen genom&lt;br&gt;etablering av en filial här i landet eller genom direkt tillhandahållande av&lt;br&gt;tjänster från hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett kreditinstitut hemmahörande inom EES inleder verksamhet&lt;br&gt;genom filial skall ett visst underrättelseförfarande äga rum mellan&lt;br&gt;behöriga myndigheter i hemlandet och i det land där filialen skall&lt;br&gt;etableras (värdlandet). Värdlandets myndigheter har efter erhållande av&lt;br&gt;underrättelsen två månader på sig att förbereda den del av tillsynen som&lt;br&gt;det åligger värdlandet att sköta. Därvid har värdlandsmyndigheten rätt att&lt;br&gt;ange de villkor &amp;quot;motiverade av hänsyn till det allmännas bästa&amp;quot; under&lt;br&gt;vilka filialverksamheten får bedrivas. Med anledning härav stadgas i det&lt;br&gt;nya femte stycket att beträffande valutahandel får Riksbanken föreskriva&lt;br&gt;de villkor angående valutalimiter och rapporteringsskyldighet som&lt;br&gt;föranleds av filialetableringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rätten att inleda verksamhet direkt från hemlandet&lt;br&gt;föreskrivs i bankrörelselagen resp, kreditmarknadsbolagslagen ett&lt;br&gt;förenklat underrättelseförfarande mellan myndigheterna i berörda länder.&lt;br&gt;Någon möjlighet att ställa upp särskilda villkor för denna typ av&lt;br&gt;verksamhet föreligger inte. Tillsynsfrågan har närmare behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 2.4.3 av den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i paragrafens sista stycke följer att såväl foretag som&lt;br&gt;erhållit tillstånd av Riksbanken som utländska kreditinstitut som med stöd&lt;br&gt;av hemlandsauktorisation driver valutahandel kallas auktoriserade&lt;br&gt;valutahandlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.10 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:557) om Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;ändring i insiderlagen (1990:1342)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 och 18 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersaffärer som sker genom ett värdepappersinstitut är en av&lt;br&gt;de former av handel på värdepappersmarknaden som träffas av insider-&lt;br&gt;lagens regler. Med värdepappersinstitut avses enligt lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse företag som fått tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse, dvs. verksamhet som består i att tillhandahålla vissa i lagen&lt;br&gt;angivna tjänster på värdepappersmarknaden. Sådant tillstånd kan bl.a. ges&lt;br&gt;till utländska banker och andra utländska företag som har filial i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den ändring som nu föreslås i lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;(1 kap. 3 a §) undantas banker och vissa andra finansiella företag&lt;br&gt;hemmahörande i andra EES-länder från kravet på tillstånd för värdepap-&lt;br&gt;persrörelse, i den mån hemlandsauktorisationen omfattar sådan verksam-&lt;br&gt;het. Därmed fäller dessa EES-institut också utanför värdepappersrörelse-&lt;br&gt;lagens definition av värdepappersinstitut. Ändringarna i 2 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 18 § första stycket 6 är betingade av detta förhållande och&lt;br&gt;har gjorts för att även värdepappersaffärer genom EES-institut som är&lt;br&gt;verksamma här i landet skall omfattas av insiderlagens bestämmelser&lt;br&gt;samt att dessa institut omfattas av en uppgiftsskyldighet gentemot Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:559) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i avsnitt 2.4.2 av den allmänna motiveringen ingår olika&lt;br&gt;värdepapperstjänster i den bilaga till andra banksamordningsdirektivet&lt;br&gt;som är bestämmande för vilka verksamheter ett kreditinstitut skall få&lt;br&gt;bedriva med stöd av auktorisation i ett annat EES-land. I den mån&lt;br&gt;tjänster, som i den svenska lagstiftningen faller under begreppet&lt;br&gt;värdepappersrörelse, omfattas av en sådan auktorisation skall verksam-&lt;br&gt;heten alltså få drivas här i landet utan krav på särskilt tillstånd enligt&lt;br&gt;1 kap. 3 § lagen om värdepappersrörelse. Även ett sådant finansiellt&lt;br&gt;institut eller dess dotterföretag som avses i 2 kap. 10 § lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag skall får driva sådan verksamhet utan särskilt&lt;br&gt;tillstånd om den är tillåten enligt företagets stadgar eller bolagsordning&lt;br&gt;och auktorisationen för det kreditinstitut som äger företaget eller&lt;br&gt;moderföretaget omfattar denna typ av verksamhet. Bestämmelser med&lt;br&gt;sådan innebörd har tagits in i ett nytt första stycke i 1 kap. 3 a §.&lt;br&gt;Paragrafen har införts genom lag (1992:559).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:560) om Prop- 1992/93:89&lt;br&gt;ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 har hänvisningen till filialbestämmelsen i 1 kap. 4 § BRL&lt;br&gt;ändrats till att avse såväl den bestämmelsen (filialetablering av utländska&lt;br&gt;banker i allmänt) som 1 kap. 5 § BRL (filialetablering av banker från&lt;br&gt;andra EES-länder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 har hänvisningen till lagen (1988:606) om finansbolag ersatts&lt;br&gt;av en hänvisning till den nya lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.13 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 4.6 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta de av Lagrådet granskade förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1992:557) om ändring i insiderlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1992:559) om ändring i lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1992:560) om ändring i lagen (1992:160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utländska filialer m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Riksförsäkringsverkets fonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om upphävande av reglementet (1968:654) för Konungariket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för svenskt&lt;br&gt;kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i insiderlagen (1990:1342),&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1992:551) om ändring i lagen (1983:890)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allemanssparande, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 Beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser vid beredningen av &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1992/93:89&lt;br&gt;finansdepartementets promemoria med utkast till &lt;sup&gt;Bllaga 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;lagrådsremiss om EES-anpassad lagstiftning om&lt;br&gt;banker och kreditmarknadsbolag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av fullmäktige i&lt;br&gt;Sveriges riksbank, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg, Kommerskollegium, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Kon-&lt;br&gt;kurrensverket, Konsumentverket, Datainspektionen, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Styrelsen för Stockholms fondbörs, Svenska Bankföreningen, Spar-&lt;br&gt;bankernas Bank, Finansbolagens förening, Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (Stadshypotekskassan),&lt;br&gt;Industrins finansförening, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänste-&lt;br&gt;männens centralorganisation (TCO) och Sveriges Bankkunders Riksför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Föreningsbank har avstått från att avge remissyttrande men&lt;br&gt;har givit till känna att banken instämmer i det remissvar som avgetts av&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen har anslutit sig till de synpunkter som&lt;br&gt;lämnats i Svenska Bankföreningens remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund, Centralorganisationen SACO, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen samt Fri- och rättighetskommittén (Ju 1992:01)&lt;br&gt;har förklarat sig avstå från att lämna remissyttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagrådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringessammanträde den 24 september 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1992:560) om ändring i lagen (1992:160)&lt;br&gt;om utländska filialer m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1992:557) om ändring i insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1992:559) om ändring i lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Per Holmstrand,&lt;br&gt;hovrättsassessorn Christina Strandman Ullrich samt hovrättsassessorn&lt;br&gt;Mats Walberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS FÖRSTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 12 december 1977&lt;br&gt;om samordning av lagar och andra författningar om&lt;br&gt;rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(77/780/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 57 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fördraget är all diskriminerande behandling med&lt;br&gt;avseende på etablering och tillhandahållande av tjänster, vare&lt;br&gt;sig på grund av nationalitet eller på grund av det förhållandet&lt;br&gt;att ett företag inte är etablerat i de medlemsstater där tjänsterna&lt;br&gt;tillhandahålls, förbjuden efter övergångsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det lättare att starta och driva verksamhet i&lt;br&gt;kreditinstitut är det nödvändigt att undanröja de mest störande&lt;br&gt;skillnaderna mellan medlemsstaternas rättsregler för dessa&lt;br&gt;institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till omfattningen av dessa skillnader går det inte&lt;br&gt;att med endast ett direktiv skapa de nödvändiga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en gemensam marknad för kredinstitut. Det är&lt;br&gt;därför nödvändigt att gå stegvis fram. Syftet med detta är att&lt;br&gt;kreditinstitut som verkar i flera medlemsstater skall ställas&lt;br&gt;under samlad tillsyn och att denna tillsyn skall utövas av&lt;br&gt;behöriga myndigheter i den stat där kreditinstitutet har sitt&lt;br&gt;huvudkontor, i erforderligt samarbete med behöriga myndig-&lt;br&gt;heter i andra berörda medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen skall gälla alla kreditinstitut, både för att ge&lt;br&gt;skydd åt sparmedel och för att skapa lika konkurrensvillkor för&lt;br&gt;instituten. Skälig hänsyn skall, där det är befogat, tas till&lt;br&gt;objektiva skillnader i fråga om institutens verksamhets-&lt;br&gt;betingelser och till deras ändamål, så som föreskrivits genom&lt;br&gt;nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;EGT nr C 128, 9.6.1975, s. 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 EGT nr C 263, 17.11.1975, s. 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen bör alltså vara så omfattande som möjligt och&lt;br&gt;gälla alla institut, vars verksamhet består i att ta emot återbe-&lt;br&gt;talbara medel från allmänheten, antingen genom insättningar&lt;br&gt;eller i annan form, såsom fortlöpande utgivning av obligationer&lt;br&gt;och andra jämförbara värdepapper, samt att bevilja kredit för&lt;br&gt;egen räkning. Det måste dock ges möjlighet till undantag för&lt;br&gt;vissa kreditinstitut, för vilka detta direktiv inte är tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets bestämmelser skall inte hindra tillämpning av&lt;br&gt;sådana nationella författningar, som innehåller föreskrifter om&lt;br&gt;särskild, kompletterande auktorisation för kreditinstitut att&lt;br&gt;bedriva visst slags verksamhet eller att genomföra vissa typer&lt;br&gt;av transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett och samma system för tillsyn kan inte alltid tillämpas på&lt;br&gt;alla slags kreditinstitut Det bör därför vara möjligt att upp-&lt;br&gt;skjuta tillämpningen av detta direktiv för vissa grupper eller&lt;br&gt;typer av kreditinstitut, beträffande vilka en omedelbar till-&lt;br&gt;lämpning skulle kunna medföra tekniska svårigheter. För&lt;br&gt;sådana institut kan särskilda bestämmelser komma att visa sig&lt;br&gt;nödvändiga i framtiden. Sådana särbestämmelser bör dock&lt;br&gt;grundas på ett antal gemensamma principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det yttersta syftet är att enhetliga auktorisationsvillkor skall&lt;br&gt;gälla inom hela gemenskapen för jämförbara typer av kreditin-&lt;br&gt;stitut I inledningsskedet är det dock endast nödvändigt att&lt;br&gt;fastställa vissa mmimivillkor, som skall införas av samtliga&lt;br&gt;medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ovan angivna syftet kan uppnås endast om de särskilt&lt;br&gt;omfattande diskretionära befogenheter, som vissa tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheter har i fråga om auktorisation av kreditinstitut gradvis&lt;br&gt;inskränks. Kravet på att en verksamhetsplan skall upprättas bör&lt;br&gt;därför ses främst som ett hjälpmedel för de behöriga myndig-&lt;br&gt;heterna att fatta beslut på grundval av mera exakt information,&lt;br&gt;utifrån objektiva kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med samordningen är ett system som innebär att&lt;br&gt;kreditinstitut med huvudkontor i en medlemsstat inte är&lt;br&gt;underkastade några nationella krav på auktorisation for&lt;br&gt;filialetablering i en annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningsskedet bör det dock finnas utrymme för viss&lt;br&gt;flexibilitet såvitt gäller krav på särskild rättslig form för&lt;br&gt;kreditinstitut och skydd för bankfirma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enhetliga finansiella krav på kreditinstitut behövs för att ge&lt;br&gt;spararna likvärdigt skydd och för att skapa rättvisa konkurrens-&lt;br&gt;villkor mellan jämförbara grupper av kreditinstitut. I avvaktan&lt;br&gt;på ytterligare samordning bör det fastställas lämpliga relation-&lt;br&gt;stal, som gör det möjligt för nationella myndigheter att i&lt;br&gt;samarbete och efter standardiserade metoder följa utvecklingen&lt;br&gt;hos jämförbara kategorier av kreditinstitut. En sådan ordning&lt;br&gt;bör göra det lättare att efter hand jämna ut skillnaderna mellan&lt;br&gt;de koefficientsystem som antagits och tillämpas av med-&lt;br&gt;lemsstaterna. Det är dock nödvändigt att göra skillnad mellan&lt;br&gt;de koefficienter som är avsedda att säkra en sund ledning av&lt;br&gt;kreditinstitut och de som införts för finans- och penning-&lt;br&gt;politiska ändamål. I syfte att skapa förutsättningar för relation-&lt;br&gt;stal och för ett mera allmänt samarbete mellan tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heter måste en standardisering av kreditinstitutens redovis-&lt;br&gt;ningsnormer påbörjas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som gäller för filialer till kreditinstitut med huvud-&lt;br&gt;kontor utanför gemenskapen bör vara enhetliga i samtliga&lt;br&gt;medlemsstater. Vid nuvarande tidpunkt är det viktigt att se till&lt;br&gt;att sådana regler inte är gynnsammare än dem som gäller för&lt;br&gt;filialer till institut från en annat medlemsstat. Det bör slås fast&lt;br&gt;att gemenskapen, med beaktande av principen om reciprocitet,&lt;br&gt;får träffa överenskommelser med tredje länder om regler som&lt;br&gt;tillförsäkrar de nämnda filialerna samma behandling inom&lt;br&gt;gemenskapens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undersökning av problem inom områden som täcks av&lt;br&gt;rådets direktiv om kreditinstituts verksamhet fordrar samarbete&lt;br&gt;mellan behöriga myndigheter och kommissionen i en råd-&lt;br&gt;givande kommitté, särskilt med avseende på närmare samord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av en rådgivande kommitté för de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna i medlemsstaterna utesluter inte andra former&lt;br&gt;av samarbete mellan myndigheter som utövar tillsyn över&lt;br&gt;etablering av och verksamhet i kreditinstitut, i synnerhet&lt;br&gt;samarbete inom den kontaktkommitté som inrättats mellan&lt;br&gt;banktillsynsmyndighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner och räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;kreditinstitut: ett företag vars verksamhet består i att från&lt;br&gt;allmänheten ta emot insättningar eller andra&lt;br&gt;återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;auktorisation: ett myndighetstillstånd i någon form, in-&lt;br&gt;nebärande en rätt för kreditinstitut att driva verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;filial: ett driftställe som utgör en legalt beroende del av&lt;br&gt;ett kreditinstitut och som självständigt utför alla eller&lt;br&gt;vissa av de transaktioner som är hänförliga till verksam-&lt;br&gt;het i kreditinstitut; samtliga de driftställen som i en&lt;br&gt;medlemsstat är inrättade av ett kreditinstitut med&lt;br&gt;huvudkontor i en annan medlemsstat skall anses utgöra&lt;br&gt;en enda filial, dock med förbehåll för artikel 4.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;kapitalbas: ett kreditinstituts eget kapital, inklusive&lt;br&gt;poster som enligt nationella regler får jämställas med&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv gäller i fråga om etablering av och&lt;br&gt;verksamhet i kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;medlemsstaternas centralbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;postgiroinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;i Belgien de kommunala sparbankerna (&amp;quot;caisses d’éparg-&lt;br&gt;ne communales - gemeentlijke spaarkassen&amp;quot;), &amp;quot;Institut de&lt;br&gt;Réescompte et de Garantie - Herdiscontering- en Waar-&lt;br&gt;borginstitut&amp;quot;, &amp;quot;Société nationale d’Investissement -&lt;br&gt;Nationale Investerings-maatschappij&amp;quot;, de regionala&lt;br&gt;utvecklingsbolagen (&amp;quot;sociétés développement régional -&lt;br&gt;gewestelijke ontwikkelings-maatschappijen&amp;quot;), &amp;quot;Société&lt;br&gt;nationale du Logement Nationale Maatschappij voor de&lt;br&gt;Huisvesting&amp;quot; och dess auktoriserade bolag, samt &amp;quot;Société&lt;br&gt;nationale terrienne - Nationale Landmaatschappij &amp;quot;och&lt;br&gt;dess auktoriserade bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;i Danmark &amp;quot;Dansk Eksportfinansieringsfond&amp;quot; och &amp;quot;Dan-&lt;br&gt;marks Skibskreditfond&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;i Tyskland &amp;quot;Kreditanstalt fur Wiederaufbau&amp;quot;, företag&lt;br&gt;som med stöd av &amp;quot;Wohnungsgemeinniitzigkeitsgesetz&amp;quot;&lt;br&gt;(lag om allmännyttiga bostadsföretag) är erkända för&lt;br&gt;genomförande av statlig bostadspolitik och som inte&lt;br&gt;huvudsakligen bedriver bankverksamhet, samt företag&lt;br&gt;som enligt samma lag anses som allmännyttiga bostads-&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;i Frankrike &amp;quot;Caisse des Dépots et Consignations&amp;quot;,&lt;br&gt;&amp;quot;Crédit Foncier&amp;quot; och &amp;quot;Crédit National&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;i Irland kreditkassor (&amp;quot;crédit unions&amp;quot;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;i Italien &amp;quot;Cassa Depositi e Prestiti&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;i Nederländerna &amp;quot;NV Export Financieringsmaatschappij&amp;quot;,&lt;br&gt;&amp;quot;Nederlandse Financieringsmaatschappij voor Ontwikke-&lt;br&gt;lingslanden NV&amp;quot;, &amp;quot;Nederlandse Investeringsbank voor&lt;br&gt;Ontwikkelingslanden NV&amp;quot;, &amp;quot;Nationale Investeringsbank&lt;br&gt;NV&amp;quot;, &amp;quot;NV Bank van Nederlandse Gemeenten&amp;quot;, &amp;quot;Neder-&lt;br&gt;landse Waterschapsbank NV&amp;quot;,&lt;br&gt;&amp;quot;Financieringsmaatschappij Industrieel Garantiefonds&lt;br&gt;Amsterdam NV&amp;quot;, &amp;quot;Financieringsmaatschappij Industrieel&lt;br&gt;Garantiefonds ’s-Gravenhage NV&amp;quot;, &amp;quot;NV Noordelijke&lt;br&gt;Ontwikkelings Maatschappij&amp;quot;, &amp;quot;NV Industriebank&lt;br&gt;Limburgs Instituut voor ontwikkeling en financiering&amp;quot;&lt;br&gt;och &amp;quot;Overijsselse Ontwikkelingsmaatschappij NV&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;i Storbritannien &amp;quot;National Savings Bank&amp;quot;, &amp;quot;Common-&lt;br&gt;wealth Development Finance Company Ltd&amp;quot;, &amp;quot;Agricul-&lt;br&gt;tural Mortgage Corporation Ltd&amp;quot;, &amp;quot;Scottish Agricultural&lt;br&gt;Securities Corporation Ltd&amp;quot;, &amp;quot;Crown Agents for overseas&lt;br&gt;govemments and and administrations&amp;quot;, kreditkassor&lt;br&gt;(&amp;quot;crédit unions&amp;quot;) och kommunala banker (&amp;quot;municipal&lt;br&gt;banks&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådet skall, efter förslag från kommissionen, som för&lt;br&gt;ändamålet skall samråda med den i artikel 11 nämnda kommit-&lt;br&gt;tén (i fortsättningen kallad den rådgivande kommittén), besluta&lt;br&gt;i fråga om ändringar i förteckningen i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;a) Ett kreditinstitut som finns i en medlemsstat vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den tidpunkt då direktivet anmäls och som vid&lt;br&gt;samma tidpunkt är varaktigt underställt en i&lt;br&gt;samma medlemsstat etablerad central företagsen-&lt;br&gt;het, som övervakar institutet, får undantas från&lt;br&gt;tillämpning av villkorsbestämmelsema i artikel 3.2&lt;br&gt;första stycket första, andra och tredje streck-&lt;br&gt;satserna samt bestämmelserna i artikel 3.2 andra&lt;br&gt;stycket, artikel 3.4 och artikel 6, förutsatt att den&lt;br&gt;nationella lagstiftningen, senast vid den tidpunkt&lt;br&gt;då nationella myndigheter vidtar åtgärder för att&lt;br&gt;omsätta detta direktiv till sådan lagstiftning,&lt;br&gt;innehåller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Antingen gäller solidariskt ansvar för åtaganden&lt;br&gt;som gjorts av den centrala företagsenheten och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess underställda institut eller också garanteras de&lt;br&gt;senare institutens åtaganden fullt ut av den centra-&lt;br&gt;la företagsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Soliditeten och likviditeten hos den centrala&lt;br&gt;företagsenheten och alla dess underställda institut&lt;br&gt;övervakas sammantaget, på grundval av samman-&lt;br&gt;ställd redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala företagsenhetens verkställande&lt;br&gt;ledning är bemyndigad att utfärda instruktioner till&lt;br&gt;den verkställande ledningen för vaije underställt&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad som sägs i punkt a gäller även lokalt verksamma&lt;br&gt;kreditinstitut, som efter det att detta direktiv har anmälts&lt;br&gt;knyts till en central företagsenhet i den mening som&lt;br&gt;anges i samma punkt, i fall det är fråga om en normal&lt;br&gt;utvidgning av företagsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I fråga om andra kreditinstitut än sådana som etableras&lt;br&gt;på nyligen uppdämt vattenområde eller som tillkommit&lt;br&gt;genom uppdelning eller sammanslagning av befintliga&lt;br&gt;institut, organisatoriskt beroende av eller underordnade&lt;br&gt;den centrala företagsenheten, får rådet efter förslag från&lt;br&gt;kommissionen, som for detta ändamål skall samråda&lt;br&gt;med den rådgivande kommittén, utfärda ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser om tillämpningen av punkt b, inbegripet&lt;br&gt;beslut om upphävande av undantag enligt a, i fall då&lt;br&gt;rådet finner att anknytningen av nya institut, som drar&lt;br&gt;fördel av bestämmelserna i b, kan påverka konkurrensen&lt;br&gt;negativt. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Medlemsstaterna kan helt eller delvis uppskjuta tillämp-&lt;br&gt;ningen av direktivet for vissa grupper eller typer av kreditin-&lt;br&gt;stitut då en omedelbar tillämpning skulle medföra tekniska&lt;br&gt;problem som inte kan lösas på kort sikt. Sådana problem kan&lt;br&gt;vara föranledda antingen av att instituten står under tillsyn av&lt;br&gt;en annan myndighet än den som normalt är ansvarig för tillsyn&lt;br&gt;av banker, eller av att de är underställda en särskild ordning&lt;br&gt;för tillsyn. I inget fall skall offentligrättslig ställning eller det&lt;br&gt;förhållandet att ett institut har ringa storlek eller begränsad&lt;br&gt;verksamhet berättiga till uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov får medges endast beträffande institut som redan&lt;br&gt;finns vid tidpunkten för anmälan av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Med stöd av punkt 5 får en medlemsstat besluta om&lt;br&gt;uppskov med tillämpning av detta direktiv for en längsta tid av&lt;br&gt;fem år efter anmälan av direktivet och, efter samråd med den&lt;br&gt;rådgivande kommittén, förlänga uppskovet, dock endast en&lt;br&gt;gång, med högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaten skall senast sex månader efter anmälan av&lt;br&gt;direktivet upplysa kommissionen om beslutet och om skälen&lt;br&gt;för detta. Medlemsstaten skall även underrätta kommissionen&lt;br&gt;i fall beslutet förlängs eller upphävs. Kommissionen skall&lt;br&gt;offentliggöra alla beslut i uppskovsfrågor i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast sju år efter anmälan av detta direktiv skall kommissio-&lt;br&gt;nen, efter samråd med den rådgivande kommittén, ge in en&lt;br&gt;rapport till rådet angående uppskov med tillämpningen av&lt;br&gt;direktivet Om det är påkallat skall kommissionen senast sex&lt;br&gt;månader efter rapportens överlämnande föreslå rådet att&lt;br&gt;antingen foga de berörda instituten till listan i punkt 2 eller att&lt;br&gt;godkänna en ytterligare förlängning av uppskovet. Rådet skall&lt;br&gt;behandla förslagen senast sex månader efter det att de avläm-&lt;br&gt;nats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut med huvudkontor i en av medlemsstaterna&lt;br&gt;och med filialer i andra medlemsstater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall föreskriva att kreditinstitut som&lt;br&gt;omfattas av detta direktiv skall ha erhållit auktorisation innan&lt;br&gt;de inleder sin verksamhet. Medlemsstaterna skall fastställa de&lt;br&gt;villkor som skall gälla för auktorisationen enligt punkterna 2,&lt;br&gt;3 och 4 och anmäla dem till kommissionen och den rådgivande&lt;br&gt;kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Oberoende av de villkor som gäller enligt andra allmänt&lt;br&gt;tillämpliga bestämmelser i nationell lag, skall de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna bevilja auktorisation endast under förutsättning&lt;br&gt;att följande villkor är uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditinstitutet skall ha en särskild egen kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalbasen skall vara av en viss minsta storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamheten i kreditinstitutet skall effektivt ledas av&lt;br&gt;minst två personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna får inte bevilja auktorisation, om de personer&lt;br&gt;som skall leda verksamheten inte är tillräckligt väl ansedda&lt;br&gt;eller saknar tillräcklig erfarenhet för att kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;a) Sådana bestämmelser som avses i punkterna 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 får inte innehålla att det vid prövning av en&lt;br&gt;auktorisationsansökan skall tas hänsyn till mar-&lt;br&gt;knadens ekonomiska behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I fall det vid tiden för anmälan av direktivet&lt;br&gt;föreskrivs i en medlemsstats lagar eller andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningar att marknadens ekonomiska behov&lt;br&gt;skall utgöra en förutsättning för auktorisation, och&lt;br&gt;om tekniska eller strukturbetingade svårigheter i&lt;br&gt;denna stats banksystem inte medger den att avstå&lt;br&gt;från kriteriet inom den tid som angivits i artikel&lt;br&gt;14.1 får staten fortsätta att tillämpa kriteriet under&lt;br&gt;en tid av sju år efter anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaten skall göra anmälan till kommissio-&lt;br&gt;nen om beslutet och om skälen för detta senast&lt;br&gt;sex månader efter det att direktivet anmäldes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inom sex år från anmälan av direktivet skall&lt;br&gt;kommissionen, efter samråd med den rådgivande&lt;br&gt;kommittén, ge in en rapport till rådet om till-&lt;br&gt;ämpningen av kriteriet om marknadens eknomiska&lt;br&gt;behov. Om det är påkallat skall kommissionen till&lt;br&gt;rådet lämna förslag som syftar till att tillämp-&lt;br&gt;ningen av kriteriet skall upphöra. Den tid som&lt;br&gt;anges i b skall förlängas med ytterligare fem år,&lt;br&gt;om inte rådet före denna periods utgång, efter&lt;br&gt;forslag från kommissionen, enhälligt beslutar att&lt;br&gt;kriteriet inte längre skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriteriet om marknadens ekonomiska behov får&lt;br&gt;tilllämpas endast på grundval av allmänna, förut-&lt;br&gt;bestämda kriterier, vilka skall ha offentliggjorts&lt;br&gt;och givits både kommissionen och den rådgivande&lt;br&gt;kommittén till känna samt ha till ändamål att&lt;br&gt;främja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;säkerheten för sparmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;högre produktivitet i banksystemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;mera enhetliga konkurrensförhållanden&lt;br&gt;mellan olika bankkategorier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett bredare utbud av banktjänster i förhål-&lt;br&gt;lande till folkmängd och ekonomisk verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En precisering av dessa ändamål skall göras av&lt;br&gt;den rådgivande kommittén, som skall påbörja&lt;br&gt;detta arbete redan vid sina första sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall också föreskriva att det till varje&lt;br&gt;ansökan om auktorisation skall fogas en verksamhetsplan i&lt;br&gt;vilken bl.a. den tilltänkta verksamhetsinriktningen skall anges&lt;br&gt;och institutets organisationsstruktur beskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den rådgivande kommittén skall granska innehållet i de&lt;br&gt;villkorsföreskrifter som behöriga myndigheter utformar i&lt;br&gt;enlighet med punkt 2, andra villkor som gäller i medlemsstat-&lt;br&gt;erna samt den information som skall ingå i ovannämnda&lt;br&gt;verksamhetsplan, och skall då det är påkallat lämna kommis-&lt;br&gt;sionen förslag beträffande närmare samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När auktorisation vägras skall beslutet motiveras och&lt;br&gt;skälen ges sökanden till känna inom sex månader från det att&lt;br&gt;ansökningen gjordes eller, om den då var ofullständig, från det&lt;br&gt;att sökanden givit in sådan kompletterande information, som&lt;br&gt;krävs för beslut. Under alla förhållanden skall beslut fattas&lt;br&gt;inom tolv månader från det att ansökningen mottagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje auktorisation skall anmälas till kommissionen.&lt;br&gt;Vaije enskilt kreditinstitut skall uppföras på en lista som&lt;br&gt;kommissionen skall offentliggöra i Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;tidning och hålla aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En medlemsstat får föreskriva att filialer till kreditinsti-&lt;br&gt;tut, som omfattas av detta direktiv och som har huvudkontor&lt;br&gt;i en annan medlemsstat, inte får inleda verksamhet inom den&lt;br&gt;förra statens område förrän auktorisation beviljats enligt de&lt;br&gt;föreskrifter och i den ordning som gäller för kreditinstitut&lt;br&gt;hemmahörande där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det föreligger risk för förväxling får värdmedlemsstaten i&lt;br&gt;förtydligande syfte föreskriva att firman skall förses med ett&lt;br&gt;förklarande tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I avvaktan på ytterligare samordning skall de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna, för uppföljande kontroll och när det i övrigt&lt;br&gt;erfordras, utöver koefficienter som redan tillämpas av dem&lt;br&gt;införa relationstal mellan kreditinstitutens olika tillgångar&lt;br&gt;och/eller skulder, detta för att möjliggöra fortlöpande över-&lt;br&gt;vakning av institutens soliditet och likviditet samt andra&lt;br&gt;omständigheter till skydd för sparmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta ändamål skall den rådgivande kommittén bestämma&lt;br&gt;de olika faktorerna för sådana relationstal, som avses i första&lt;br&gt;stycket, och fastställa metoden för beräkning av talen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rådgivande kommittén skall, då det bedöms lämpligt,&lt;br&gt;inhämta ledning i tekniskt samråd mellan de myndigheter som&lt;br&gt;utövar tillsyn över berörda kategorier av institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Auktorisation för en filial till ett kreditinstitut får dock&lt;br&gt;inte vägras enbart på den grunden att institutet i en annan med-&lt;br&gt;lemsstat är etablerat i en rättslig form som inte är tillåten för&lt;br&gt;kreditinstitut som bedriver liknande verksamhet i värdlandet&lt;br&gt;Denna bestämmelse skall emellertid inte gälla beträffande&lt;br&gt;kreditinstitut som saknar egen kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna skall göra anmälan till&lt;br&gt;kommissionen om vaije auktorisation av en filial, som avses&lt;br&gt;i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna artikel skall inte påverka giltigheten av sådana&lt;br&gt;bestämmelser, som medlemsstaterna tillämpar på filialer,&lt;br&gt;inrättade av kreditinstitut med huvudkontor i en annan med-&lt;br&gt;lemsstat Trots bestämmelserna i senare delen av tredje&lt;br&gt;strecksatsen i artikel 1 skall, i den mån en medlemsstat&lt;br&gt;föreskriver särskild auktorisation för vaije filial till ett kredit-&lt;br&gt;institut med huvudkontor inom statens område, sådana&lt;br&gt;föreskrifter gälla lika för filialer till kreditinstitut med huvud-&lt;br&gt;kontor i en annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditinstitut, som omfattas av detta direktiv, får i sin&lt;br&gt;verksamhet, oavsett vilka regler som gäller beträffande&lt;br&gt;användningen av orden &amp;quot;bank&amp;quot;, &amp;quot;sparbank&amp;quot; och andra bank-&lt;br&gt;namn som kan förekomma i värdmedlemsstaten, inom gemen-&lt;br&gt;skapens hela område använda samma firma som institutet&lt;br&gt;brukar i den medlemsstat, i vilken huvudkontoret finns. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Relationstal som fastställts att gälla med stöd av punkt&lt;br&gt;1 skall beräknas minst var sjätte månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den rådgivande kommittén skall studera resultaten av&lt;br&gt;analyser som, utifrån beräkningar enligt punkt 2, utförs av de&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter som avses i punkt 1 tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den rådgivande kommittén får lämna förslag till&lt;br&gt;kommissionen angående samordning av de koefficienter som&lt;br&gt;används i medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna skall i nära samarbete utöva&lt;br&gt;tillsyn av kreditinstitut, som driver verksamhet i en eller flera&lt;br&gt;medlemsstater utöver den där huvudkontoret finns, särskilt i&lt;br&gt;fall då filialer inrättats i de förra staterna. Myndigheterna skall&lt;br&gt;förse varandra med dels all den information rörande ledningen&lt;br&gt;och ägarförhållandena i sådana kreditinstitut, som är ägnad att&lt;br&gt;underlätta såväl tillsynen som bedömningen av om auktorisa-&lt;br&gt;tionsvillkoren iakttas, dels all information som är ägnad att&lt;br&gt;underlätta övervakningen av institutens likviditet och soliditet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna får, genom tillämpning av&lt;br&gt;artikel 6 och med beaktande av de faktorer som där sägs,&lt;br&gt;även fastställa relationstal tillämpliga på sådana filialer, som&lt;br&gt;avses i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den rådgivande kommittén skall beakta sådan nödvändig&lt;br&gt;anpassning som föranleds av filialernas särskilda ställning i&lt;br&gt;förhållande till nationell lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna får återkalla en auktorisa-&lt;br&gt;tion, som beviljats ett kreditinstitut för vilket detta direktiv&lt;br&gt;gäller, eller som beviljats för en filial enligt artikel 4, endast&lt;br&gt;under förutsättning att institutet eller filialen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, eller&lt;br&gt;uttryckligen avstår från auktorisationen, eller inte&lt;br&gt;bedrivit någon verksamhet på minst sex månader, om&lt;br&gt;inte i sådana fall auktorisationen ändå förlorar sin verkan&lt;br&gt;enligt medlemsstatens bestämmelser;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har utverkat auktorisation på grundval av oriktiga upp-&lt;br&gt;gifter eller på något annat sätt i strid med gällande&lt;br&gt;regler;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte längre uppfyller de villkor som gäller för auktorisa-&lt;br&gt;tionen, med undantag för villkor som hänför sig till egen&lt;br&gt;kapitalbas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte längre har tillräcklig kapitalbas eller inte längre kan&lt;br&gt;förväntas komma att fullgöra sina skyldigheter gentemot&lt;br&gt;borgenärerna, särskilt då det inte längre föreligger säker-&lt;br&gt;het för anförtrodda medel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omfattas av något annat fall där det i nationell lag före-&lt;br&gt;skrivs att auktorisationen skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Därutöver skall en auktorisation som beviljats för en&lt;br&gt;filial med stöd av artikel 4 återkallas, om den behöriga&lt;br&gt;myndigheten i det land, där det kreditinstitut som inrättat&lt;br&gt;filialen har sitt huvudkontor, har återkallat institutets auktori-&lt;br&gt;sation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstater, som beviljar auktorisation enligt&lt;br&gt;artiklarna 3.1 och 4.1 endast då det finns ett ekonomiskt behov&lt;br&gt;på marknaden, får inte som skäl för återkallelse av&lt;br&gt;auktorisationen åberopa att behovet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innan en auktorisation som beviljats en filial enligt&lt;br&gt;artikel 4 återkallas skall samråd ske med den behöriga&lt;br&gt;myndigheten i den medlemsstat där filialens huvudkontor&lt;br&gt;finns. I fall där omedelbara åtgärder krävs, får samrådet&lt;br&gt;ersättas av en anmälan. Samma förfarande skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla, då återkallelse sker av auktorisation för ett&lt;br&gt;kreditinstitut, som har filialer i andra medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En återkallelse av en auktorisation skall motiveras och&lt;br&gt;skälen ges dem till känna som berörs av beslutet; sådana&lt;br&gt;återkallelser skall anmälas till kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING IH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filialer till kreditinstitut med huvudkontor utanför&lt;br&gt;gemenskapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När filialer till kreditinstitut med huvudkontor utanför&lt;br&gt;gemenskapen startar eller bedriver verksamhet, får med-&lt;br&gt;lemsstaterna inte tillämpa bestämmelser som medför att dessa&lt;br&gt;filialer ges en förmånligare behandling än filialer till kreditin-&lt;br&gt;stitut med huvudkontor inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De behöriga myndigheterna skall göra anmälan till&lt;br&gt;kommissionen och till den rådgivande kommittén om alla&lt;br&gt;auktorisationer för filialer som beviljats kreditinstitut med&lt;br&gt;huvudkontor utanför gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med förbehåll för bestämmelserna i punkt 1 får gemen-&lt;br&gt;skapen, med stöd av fördraget, träffa avtal med tredje land om&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelser, vilka på grundval av principen&lt;br&gt;om reciprocitet, innebär att filialer till kreditinstitut med&lt;br&gt;huvudkontor utanför gemenskapen ges identisk behandling&lt;br&gt;inom gemenskapens hela område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kreditinstitut, som omfattas av detta direktiv och som i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelser, gällande i den medlemsstat där&lt;br&gt;huvudkontoret finns, inlett sin verksamhet innan bestämmelser&lt;br&gt;för genomförande av direktivet trätt i kraft, skall anses ha&lt;br&gt;auktorisation. För dessa institut skall gälla direktivets be-&lt;br&gt;stämmelser om verksamhet i kreditinstitut och villkorsföre-&lt;br&gt;skriftema i artikel 3.2 första stycket första och tredje streck-&lt;br&gt;satserna samt artikel 3.2 andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får medge kreditinstitut, som vid tiden för&lt;br&gt;detta direktivs tillkännagivande inte uppfyller villkoren enligt&lt;br&gt;artikel 3.2 första stycket tredje strecksatsen, en tid av högst&lt;br&gt;fem år inom vilken villkoren skall vara uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får besluta att företag, som inte uppfyller&lt;br&gt;villkoren enligt artikel 3.2 första stycket första strecksatsen och&lt;br&gt;som existerar vid tidpunkten för direktivets ikraftträdande, får&lt;br&gt;fortsätta att driva verksamhet. De får befria dessa företag från&lt;br&gt;skyldighet att uppfylla villkoren enligt artikel 3.2 första stycket&lt;br&gt;tredje strecksatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla kreditinstitut som avses i punkt 1 skall föras upp på&lt;br&gt;den i artikel 3.7 nämnda listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ett kreditinstitut, som skall anses ha auktorisation&lt;br&gt;enligt punkt 1, inte underkastats något auktorisationsförfarande&lt;br&gt;innan det inledde sin verksamhet, skall i stället för återkallelse&lt;br&gt;av auktorisation förbud meddelas att fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall artikel 8 gälla i till-&lt;br&gt;lämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med avvikelse från bestämmelserna i punkt 1 kan&lt;br&gt;kreditinstitut, som har etablerats i en medlemsstat utan att&lt;br&gt;dessförinnan ha underkastats något auktorisationsförfarande,&lt;br&gt;åläggas att ansöka om auktorisation hos den berörda med-&lt;br&gt;lemsstatens behöriga myndigheter i enlighet med bestämmelser&lt;br&gt;för genomförande av detta direktiv. Det får föreskrivas att&lt;br&gt;dessa institut skall uppfylla villkoren enligt artikel 3.2 andra&lt;br&gt;strecksatsen och andra allmänt gällande villkor, som vederbör-&lt;br&gt;ande medlemsstat ställer upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En &amp;quot;rådgivande kommitté för de behöriga myndigheterna&lt;br&gt;i Europeiska ekonomiska gemenskapens medlemsstater&amp;quot; skall&lt;br&gt;inrättas vid sidan av kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den rådgivande kommittén skall ha till uppgift att&lt;br&gt;biträda kommissionen i dess arbete att tillförsäkra ett korrekt&lt;br&gt;genomförande av såväl detta direktiv som rådets direktiv&lt;br&gt;73/183/EEG av den 28 juni 1973 om upphävande av be-&lt;br&gt;gränsningar i etableringsfriheten och i friheten att tillhandahål-&lt;br&gt;la tjänster vid självständig verksamhet hos banker och andra&lt;br&gt;finansiella institut&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, såvitt avser kreditinstitut. Den skall vidare&lt;br&gt;fullgöra andra uppgifter som föreskrivs i detta direktiv och&lt;br&gt;bistå kommissionen vid förberedelse av nya förslag till rådet&lt;br&gt;angående ytterligare samordning inom kreditinstitutens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den rådgivande kommittén får inte befatta sig med&lt;br&gt;konkreta problem som rör enskilda kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I den rådgivande kommittén skall ingå högst tre repre-&lt;br&gt;sentanter för vaije medlemsstat och för kommissionen.&lt;br&gt;Representanterna får, efter medgivande av kommittén för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 EGT nr L 194, 16.7.1973, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vaije enskilt tillfälle, åtföljas av rådgivare. Kommittén får&lt;br&gt;också inbjuda kvalificerade personer och experter att delta vid&lt;br&gt;sammanträden. Sekretariat skall tillhandahållas av kommissio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den rådgivande kommitténs första möte skall samman-&lt;br&gt;kallas av kommissionen och ledas av en av dess representanter&lt;br&gt;som ordförande. Den rådgivande kommittén skall då anta sitt&lt;br&gt;reglemente och utse en av medlemsstaternas representanter till&lt;br&gt;ordförande. Kommittén skall därefter sammanträda regelbundet&lt;br&gt;och i övrigt så snart det är påkallat. Kommissionen får, om den&lt;br&gt;bedömer att förhållandena kräver det, anmoda kommittén att&lt;br&gt;hålla brådskande möten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad som avhandlas och beslutas i den rådgivande&lt;br&gt;kommittén skall vara underkastat sekretess, om kommittén inte&lt;br&gt;beslutar annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall svara för att alla personer, som är&lt;br&gt;eller har varit anställda hos behöriga myndigheter är bundna av&lt;br&gt;tystnadsplikt. Detta innebär att ingen förtrolig information som&lt;br&gt;erhålls i tjänsten får röjas till någon person eller myndighet&lt;br&gt;utom med stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i punkt 1 skall dock inte hindra upp-&lt;br&gt;giftslämnande mellan myndigheter enligt vad som föreskrivits&lt;br&gt;i detta direktiv. Beträffande information som på så vis utväx-&lt;br&gt;lats skall tystnadsplikt gälla för de personer, vilka är eller har&lt;br&gt;varit anställda hos behöriga myndigheter som erhåller in-&lt;br&gt;formationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I andra fall än sådana som omfattas av straffrättslig&lt;br&gt;lagstiftning får de myndigheter, som erhåller information,&lt;br&gt;använda denna endast vid prövning av på vilka villkor&lt;br&gt;kreditinstitut skall få starta och driva verksamhet, för att&lt;br&gt;underlätta övervakning av institutens likviditet och soliditet och&lt;br&gt;då ett beslut av myndigheten har överklagats i administrativ&lt;br&gt;ordning eller vid domstolsförfarande, som har anhängiggjorts&lt;br&gt;i enlighet med artikel 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall svara för att beslut, som rör kreditinsti-&lt;br&gt;tut och som fattats med stöd av lagar och andra författningar,&lt;br&gt;utfärdade i enlighet med detta direktiv, kan prövas av domstol.&lt;br&gt;En möjlighet till domstolsprövning skall finnas också för fall&lt;br&gt;då inget beslut har fattats inom sex månader från det en&lt;br&gt;auktorisationsansökan, som innehåller alla de uppgifter, som&lt;br&gt;krävs enligt gällande bestämmelser, har givits in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som&lt;br&gt;är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 24 månader&lt;br&gt;efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissio-&lt;br&gt;nen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till viktigare föreskrifter som de antar inom det&lt;br&gt;område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 12 december 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. HUMBLET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS ANDRA DIREKTIV&lt;br&gt;av den 15 december 1989&lt;br&gt;om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva&lt;br&gt;verksamhet i kreditinstitut, samt med ändring av direktiv 77/780/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(89/646/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 första och tredje&lt;br&gt;meningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samråd med Europaparlamentet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv skall utgöra det väsentliga instrumentet för upp-&lt;br&gt;byggnad av den inre marknaden, en inriktning som fast-ställts&lt;br&gt;genom den Europeiska enhetsakten och för vilken det i&lt;br&gt;kommissionens vitbok ställts upp en tidplan, som syftar till&lt;br&gt;såväl etableringsfrihet för kreditinstitut som frihet för sådana&lt;br&gt;institut att tillhandahålla tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet skall fogas till tidigare antagen gemenskapslag-&lt;br&gt;stiftning, särskilt rådets första direktiv 77/780/EEG av den&lt;br&gt;12 december 1977 om samordning av lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinsti-&lt;br&gt;tut&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;, senast ändrat genom direktiv 86/524/EEG&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;, rådets direktiv&lt;br&gt;83/350/EEG av den 13 juni 1983 om gruppbaserad tillsyn över&lt;br&gt;kreditinstitut&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;, rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december&lt;br&gt;1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr C 84, 31.3.1988, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr C 96, 17.4.1989, s. 33 och beslut den 22 november&lt;br&gt;1989 (ännu ej publicerat i Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;officiella tidning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr C 318, 17.12.1989, s. 42.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 322, 17.12.1977, s. 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr 309, 4.11.1986, s. 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 193, 18.7.1983, s. 18.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för banker och andra finansiella institut&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; och rådets direktiv&lt;br&gt;89/299/EEG av den 17 april 1989 om kapitalbasen i kreditin-&lt;br&gt;stitut*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har antagit rekommendationerna 87/62/EEG om&lt;br&gt;kreditinstituts större engagemang&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; och 87/63/EEG om inför-&lt;br&gt;ande av system för inlåningsskydd&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den väg som valts åsyftar endast en sådan harmonisering som&lt;br&gt;är nödvändig och tillräcklig för att säkra ett ömsesidigt&lt;br&gt;erkännande av auktorisationer och av tillsynsfunktioner, en&lt;br&gt;harmonisering som skall möjliggöra ett enda, för hela gemen-&lt;br&gt;skapen giltigt verksamhetstillständ samt tillämpning av&lt;br&gt;principen om hemlandstillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av detta direktiv förutsätter samtidigt genom-&lt;br&gt;förande av särskild gemenskapslagstiftning för ytterligare&lt;br&gt;harmonisering av tekniska bestämmelser med avseende på&lt;br&gt;kapitalbas och kapitaltäckningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En harmonisering är också på väg av regler avseende om-&lt;br&gt;organisation och likvidation av kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harmonisering kommer att krävas även beträffande över-&lt;br&gt;vakning av kreditinstitutens likviditets-, marknads, ränte- och&lt;br&gt;valutarisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna om ömsesidigt erkännande och om hemlandstillsyn&lt;br&gt;förutsätter att de enskilda medlemsstaternas behöriga myndig-&lt;br&gt;heter vägrar meddela eller återkallar auktorisationer i sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 372, 31.12.1986, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 124, 5.5.1989, s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 33, 4.2.1987, s. 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; EGT nr L 33, 4.2.1987, s. 16.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall där verksamhetsplanen, geografisk distribution av tjänster&lt;br&gt;eller faktiskt bedriven verksamhet klart visar att ett kreditin-&lt;br&gt;stitut har valt en viss medlemsstats jurisdiktion i syfte att&lt;br&gt;undgå de strängare normer som gäller i en annan medlemsstat,&lt;br&gt;där institutet avser att bedriva eller bedriver huvuddelen av sin&lt;br&gt;verksamhet. Vid tillämpning av detta direktiv skall ett kredit-&lt;br&gt;institut anses hemmahörande i den medlemsstat i vilken det har&lt;br&gt;sitt säte. Medlemsstaterna skall kräva att huvudkontoret är&lt;br&gt;beläget i den medlemsstat där institutet har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hemland får i fråga om kreditinstitut, auktoriserade av&lt;br&gt;landets egna behöriga myndigheter, införa strängare regler än&lt;br&gt;dem som gäller enligt artiklarna 4,5,11,12 och 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för tillsyn av ett kreditinstituts finansiella status skall,&lt;br&gt;särskilt beträffande soliditet, åvila hemlandets behöriga&lt;br&gt;myndigheter. Värdländernas behöriga myndigheter skall&lt;br&gt;bibehålla ansvaret för tillsyn av likviditet och för penning-&lt;br&gt;politik. Övervakning av marknadsrisker skall utövas i nära&lt;br&gt;samverkan mellan de behöriga myndigheterna i hemländerna&lt;br&gt;och värdländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harmonisering av vissa finansiella tjänster och investerings-&lt;br&gt;tjänster skall i mån av behov genomföras med stöd av särskil-&lt;br&gt;da EG-rättsakter, väsentligen till skydd för konsumenter och&lt;br&gt;investerare. Kommissionen har föreslagit åtgärder för harmo-&lt;br&gt;nisering av hypotekskrediter, bl.a. för att tillåta ömsesidigt&lt;br&gt;erkännande av finansiell teknik specifik för denna sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som valts for ömsesidigt erkännande medger&lt;br&gt;kreditinstitut som auktoriserats i ett hemland att inom hela&lt;br&gt;gemenskapen bedriva vissa eller samtliga verksamheter som&lt;br&gt;förtecknats i bilagan till detta direktiv. Detta kan ske genom&lt;br&gt;etablering av filialer eller genom direkt tillhandahållande av&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande andra verksamheter än dem som förtecknats i&lt;br&gt;bilagan skall etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster&lt;br&gt;gälla enligt fördragets allmänna bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om ömsesidigt erkännande bör även gälla i bilagan&lt;br&gt;förtecknade verksamheter vilka bedrivs av finansiella institut&lt;br&gt;som är dotterbolag till kreditinstitut, förutsatt att sådana&lt;br&gt;dotterbolag omfattas av gruppbaserad tillsyn över moderföreta-&lt;br&gt;gen och uppfyller vissa bestämda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter på institut som inte är auktoriserade som kreditin-&lt;br&gt;stitut i hemlandet och med avseende på verksamheter som inte&lt;br&gt;är förtecknade i bilagan, förutsatt att, för det första, sådana&lt;br&gt;föreskrifter står i överensstämmelse med gemenskapslag-&lt;br&gt;stiftning och är motiverade av hänsyn till det allmännas bästa&lt;br&gt;och att, för det andra, de ifrågavarande instituten eller verk-&lt;br&gt;samheterna inte är underkastade likvärdiga lagbestämmelser&lt;br&gt;eller föreskrifter i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall svara för att inga hinder föreligger för&lt;br&gt;att verksamhet, som är föremål för ömsesidigt erkännande, kan&lt;br&gt;bedrivas på samma sätt som i hemlandet, förutsatt att sådan&lt;br&gt;verksamhet inte står i strid med värdlandets föreskrifter till&lt;br&gt;skydd för det allmännas bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffandet av kravet på auktorisation av filialer till kredit-&lt;br&gt;institut hemmahörande i gemenskapen medför att något särskilt&lt;br&gt;tillskjutet kapital inte längre skall kunna krävas för sådana&lt;br&gt;filialer, när den pågående harmoniseringen väl är genomförd.&lt;br&gt;Artikel 6.2 innebär ett första steg i denna riktning men är&lt;br&gt;emellertid inte tillämplig på Spanien och Portugal, i enlighet&lt;br&gt;med vad som föreskrivits i dessa staters accessionsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger ett nödvändigt samband mellan detta direktivs&lt;br&gt;ändamål och den liberalisering av kapitalrörelser som skall ske&lt;br&gt;till följd av annan gemenskapslagstiftning. Åtgärder med&lt;br&gt;avseende på liberalisering av bankverksamhet måste under alla&lt;br&gt;förhållanden stå i samklang med åtgärder för liberalisering av&lt;br&gt;kapitalrörelser. I fall då medlemsstaterna, med stöd av rådets&lt;br&gt;direktiv 88/361/EEG av den 24 juni 1988 för genomförande av&lt;br&gt;fördragets artikel 67', åberopar skyddsklausuler med avseende&lt;br&gt;på kapitalrörelser, får de tillämpa de restriktioner för banktjän-&lt;br&gt;ster som behövs för skyddsbestämmelsernas efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rutiner som fastställts i direktiv 77/780/EEG, särskilt med&lt;br&gt;avseende på auktorisation av filialer till kreditinstitut aukto-&lt;br&gt;riserade i tredje land, skall alltjämt tillämpas beträffande&lt;br&gt;sådana institut. Dessa filialer kommer inte att åtnjuta frihet att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster enligt fördragets artikel 59 andra stycket&lt;br&gt;eller frihet att etablera sig i andra medlemsstater än dem i&lt;br&gt;vilka de är etablerade. Ansökningar om auktorisation av&lt;br&gt;dotterbolag till företag som är underkastade tredje lands lagar&lt;br&gt;samt ansökningar beträffande sådana företags förvärv av&lt;br&gt;ägarandelar skall prövas i en ordning som är avsedd att&lt;br&gt;tillförsäkra reciprok behandling av kreditinstitut från gemen-&lt;br&gt;skapen vilka är verksamma i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktorisationer som behöriga myndigheter meddelat kreditin-&lt;br&gt;stitut i enlighet med detta direktiv kommer att ha giltighet för&lt;br&gt;hela gemenskapen och inte längre endast för enskilda länder.&lt;br&gt;Gällande reciprocitetsbestämmelser kommer i fortsättningen&lt;br&gt;inte att ha någon verkan. Därför behövs en flexibel procedur&lt;br&gt;för prövning av reciprociteten på gemenskapsbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdland får, då rätten till etablering eller rätten att direkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahålla tjänster utnyttjas, tillämpa särskilda nationella &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;--------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* EGT nr L 178, 8.7.1988, s. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med denna procedur är inte att stänga gemenskapens&lt;br&gt;finansiella marknader utan i stället att hålla dessa marknader&lt;br&gt;öppna för omvärlden och att globalt främja liberalisering av&lt;br&gt;kapitalmarknader i tredje land. För dessa ändamål anvisar&lt;br&gt;direktivet en ordning för underhandlingar med tredje land och,&lt;br&gt;som en sista utväg, för åtgärder som bl.a. innefattar uppskov&lt;br&gt;med prövning av nya ansökningar om auktorisation och&lt;br&gt;begränsning av nya auktorisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande inre bankmarknad kommer att kräva inte&lt;br&gt;endast lagstiftning utan även ett nära och regelbundet sam-&lt;br&gt;arbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Den för&lt;br&gt;banktillsynsmyndigheter gemensamma kontaktkommittén, som&lt;br&gt;avses i det sista stycket av ingressen till direktiv 77/780/EEG,&lt;br&gt;är alltjämt lämpligaste forum för bedömning av problem&lt;br&gt;beträffande enskilda kreditinstitut. Kommittén är lämpligt&lt;br&gt;organ för ömsesidigt utbyte av sådan information som angivits&lt;br&gt;i det direktivets artikel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning för ömsesidigt informationsutbyte skall inte i&lt;br&gt;något fall ersätta sådant bilateralt samarbete som föreskrivits&lt;br&gt;i artikel 7 i direktiv 77/780/EEG. Värdländernas behöriga&lt;br&gt;myndigheter får, oberoende av tillsynsbehörighet i övrigt, på&lt;br&gt;eget initiativ i nödfallssituationer och i övrigt på begäran av ett&lt;br&gt;hemlands behöriga myndigheter, kontrollera att ett i värdlandet&lt;br&gt;etablerat kreditinstituts verksamhet bedrivs i överensstämmelse&lt;br&gt;med tillämpliga lagar och i enlighet med principer om sund&lt;br&gt;förvaltning, god redovisningssed och tillfredsställande intern-&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska jämkningar av de detaljregler som föreskrivs i detta&lt;br&gt;direktiv kan komma att fordras med hänsyn till utvecklingen&lt;br&gt;inom banksektorn. Kommissionen skall, efter hörande av den&lt;br&gt;rådgivande bankrörelsekommittén och inom ramen för den&lt;br&gt;verkställande myndighet som genom fördraget givits kommis-&lt;br&gt;sionen, vidta nödvändiga jämkningar. Bankrörelsekommittén&lt;br&gt;skall fungera som en &amp;quot;normgivningskommitté&amp;quot;, i enlighet med&lt;br&gt;procedurregler som angivits i artikel 2, procedur Hl, variant b,&lt;br&gt;av rådets beslut 87/373/EEG av den 13 juli 1987 om för-&lt;br&gt;faranden för utövande av kommissionens verkställande&lt;br&gt;myndighet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner och räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) kreditinstitut: ett kreditinstitut så som definierats i den&lt;br&gt;artikel 1 första strecksatsen i direktiv 77/780/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;auktorisation: en auktorisation så som definierats i den&lt;br&gt;andra strecksatsen i artikel 1 i direktiv 77/780/EEG;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) &amp;nbsp;&amp;nbsp;filial: ett driftställe som utgör en legalt beroende del av&lt;br&gt;ett kreditinstitut och som självständigt utför alla eller&lt;br&gt;vissa av de transaktioner som är hänförliga till verksam-&lt;br&gt;het i kreditinstitut; samtliga de driftställen som i en&lt;br&gt;medlemsstat är inrättade av ett kreditinstitut med huvud-&lt;br&gt;kontor i en annan medlemsstat skall anses utgöra en&lt;br&gt;enda filial,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kapitalbas: kapitalbas så som definierats i direktiv&lt;br&gt;89/299/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) &amp;nbsp;&amp;nbsp;behöriga myndigheter, myndigheter så som definierats&lt;br&gt;i artikel 1 i direktiv 83/350/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) &amp;nbsp;&amp;nbsp;finansiella institut, företag som inte är kreditinstitut men&lt;br&gt;vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier&lt;br&gt;eller andelar eller att utföra en eller flera av de verksam-&lt;br&gt;heter som är upptagna i punkterna 2—12 i bilagan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hemland: den medlemsstat i vilken ett kreditinstitut&lt;br&gt;harblivit auktoriserat i enlighet med artikel 3 i direktiv&lt;br&gt;77/780/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdland: den medlemsstat i vilken ett kreditinstitut har&lt;br&gt;en filial eller där det tillhandahåller tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ägarkontroll: förhållandet mellan ett moderföretag och&lt;br&gt;ett dotterföretag, så som definierats i artikel 1 i direktiv&lt;br&gt;83/349/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, eller ett motsvarande förhållande mellan&lt;br&gt;en fysisk eller juridisk person och ett företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10) &amp;nbsp;&amp;nbsp;kvalificerat innehav, ett direkt eller indirekt ägande i ett&lt;br&gt;företag, där innehavet representerar 10% eller mer av&lt;br&gt;kapitalet eller samtliga röster eller som möjliggör ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande över ledningen av företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna definition på artiklarna 5 och&lt;br&gt;11 och på andra nivåer av ägande enligt artikel 11, skall&lt;br&gt;beaktas vad som i artikel 7 i direktiv 88/627/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; sagts&lt;br&gt;om rösträtter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11) &amp;nbsp;&amp;nbsp;startkapital: kapital så som definierats i artikel 2.1.1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 i direktiv 89/299/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12) &amp;nbsp;moderföretag: ett moderföretag så som definierats i&lt;br&gt;artikel 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13) &amp;nbsp;&amp;nbsp;dotterföretag: ett dotterföretag så som definierats i arti-&lt;br&gt;kel 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG, ett dotterföretag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 193, 18.7.1983, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; EGT nr L 348, 17.12.1988, s. 62.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett dotterföretag skall också anses som ett dotterföretag&lt;br&gt;till det moderföretag som är överordnat dessa företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14) kapitaltäckningsgrad: den soliditetskoefficient för kredit-&lt;br&gt;institut som beräknats i enlighet med direktiv&lt;br&gt;89/647/EEG*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv skall gälla for alla kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det skall inte gälla för de institut som avses i artikel 2.2&lt;br&gt;i direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut som, i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 2.4 a i direktiv 77/780/EEG, är underställt en central&lt;br&gt;företagsenhet i samma medlemsstat, får undantas från till-&lt;br&gt;lämpning av bestämmelserna i artiklarna 4, 10 och 12 i detta&lt;br&gt;direktiv, förutsatt att de nämnda bestämmelserna tillämpas på&lt;br&gt;gruppbasis för den centrala företagsenhetens och de under-&lt;br&gt;ställda institutens sammantagna rörelse. Vad som nu sagts skall&lt;br&gt;inte inskränka tillämpningen av bestämmelserna på den&lt;br&gt;centrala företagsenheten som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undantag görs, skall artiklarna 6 och 18—21 tillämpas på&lt;br&gt;den centrala företagsenhetens och de underställda institutens&lt;br&gt;sammantagna rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall förbjuda personer eller företag som inte&lt;br&gt;är kreditinstitut att driva rörelse som omfattar inlåning från&lt;br&gt;allmänheten. Förbudet skall inte gälla mottagande av in-&lt;br&gt;sättningar eller andra medel i fall då återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;åvilar en medlemsstat eller dess regionala eller lokala myndig-&lt;br&gt;heter eller offentliga internationella organ i vilka en eller flera&lt;br&gt;medlemsstater ingår, inte heller i fall som är särskilt omfattade&lt;br&gt;av nationell lagstiftning eller av regler antagna av gemenska-&lt;br&gt;pen, allt under förutsättning att verksamheten är underkastad&lt;br&gt;regler och övervakning till skydd för insättare och investerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harmonisering av auktorisationsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Behöriga myndigheter får inte bevilja auktorisation i fall&lt;br&gt;då startkapitalet är mindre än fem miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 3 &amp;lt;6, 30.12.1989, s. 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna får dock bevilja auktorisation för&lt;br&gt;särskilda kategorier av kreditinstitut, vars startkapital uppgår&lt;br&gt;till mindre belopp än som föreskrivs i punkt 1. I sådana fall&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;startkapitalet uppgå till minst en miljon ecu,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;medlemsstaten göra anmälan till kommissionen om&lt;br&gt;skälen för undantag från punkt 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid offentliggörandet av listor enligt artikel 3.7 i direktiv&lt;br&gt;77/780/EEG särskilt anmärkas vilka kreditinstitut som&lt;br&gt;inte uppfyller kravet på startkapital enligt punkt 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;kommissionen inom fem år från det datum som anges i&lt;br&gt;artikel 24.1 upprätta en rapport om medlemsstaternas&lt;br&gt;tillämpning av denna punkt. Rapporten skall upprättas&lt;br&gt;för den rådgivande bankrörelsekommitté som avses i&lt;br&gt;artikel 11 i direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna får inte bevilja auktorisation för&lt;br&gt;verksamhet i kreditinstitut förrän de fått information om vilka&lt;br&gt;aktieägare eller medlemmar, fysiska eller juridiska personer,&lt;br&gt;som direkt eller indirekt har kvalificerade innehav, och om&lt;br&gt;storleken av sådana innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall vägra auktorisation om de,&lt;br&gt;med hänsyn till behovet av sund och ansvarsfull ledning av&lt;br&gt;kreditinstitut, bedömer att lämpligheten hos aktieägare eller&lt;br&gt;medlemmar som avses i första stycket inte är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett värdland får, i fråga om filialer till kreditinstitut som&lt;br&gt;är auktoriserade i andra medlemsstater, inte längre kräva vare&lt;br&gt;sig auktorisation enligt artikel 4 i direktiv 77/780/EEG eller&lt;br&gt;särskilt tillskjutet kapital. Beträffande etablering och tillsyn av&lt;br&gt;sådana filialer skall bestämmelserna i artiklarna 13, 19 och 21&lt;br&gt;i detta direktiv gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Intill dess bestämmelser för genomförande av punkt 1&lt;br&gt;träder i kraft, får värdländerna inte som villkor för auktorisa-&lt;br&gt;tion av filialer till kreditinstitut, auktoriserade i andra med-&lt;br&gt;lemsstater, kräva ett större startkapital för filialrörelsen än&lt;br&gt;motsvarande 50% av det startkapital som enligt nationella&lt;br&gt;bestämmelser krävs för auktorisation av kreditinstitut av&lt;br&gt;samma slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut skall ha rätt att fritt förfoga över de&lt;br&gt;medel som till följd av bestämmelserna i punkterna 1 och 2&lt;br&gt;inte längre krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd med behöriga myndigheter i den andra berörda&lt;br&gt;medlemsstaten skall ske innan auktorisation beviljas för ett&lt;br&gt;kreditinstitut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;är dotterföretag till ett kreditinstitut som är auktoriserat&lt;br&gt;i en annan medlemsstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;är dotterföretag till moderföretaget till ett kreditinstitut&lt;br&gt;som är auktoriserat i en annan medlemsstat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;står under ägarkontroll av samma fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer som har ägarkontrollen över ett kreditinstitut&lt;br&gt;auktoriserat i en annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING UI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållande till tredje land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall underrätta&lt;br&gt;kommissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om vaije auktorisation av ett direkt eller indirekt dotter-&lt;br&gt;företag till ett eller flera företag som är underkastade&lt;br&gt;tredje lands lagar. Kommissionen skall därefter in-&lt;br&gt;formera den rådgivande bankrörelsekommittén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;närhelst ett sådant moderföretag förvärvar aktier eller&lt;br&gt;andelar i ett kreditinstitut hemmahörande i gemenskapen&lt;br&gt;så att det senare blir det förras dotterföretag. Kommis-&lt;br&gt;sionen skall därefter informera den rådgivande bankrör-&lt;br&gt;elsekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När auktorisation beviljas för ett direkt eller indirekt dotter-&lt;br&gt;företag till ett eller flera moderföretag som är underkastade&lt;br&gt;tredje lands lagar, skall gruppstrukturen specificeras i den&lt;br&gt;anmälan som den behöriga myndigheten skall göra till kom-&lt;br&gt;missionen enligt artikel 3.7 i direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om alla&lt;br&gt;svårigheter av allmän natur som deras kreditinstitut mött vid&lt;br&gt;etablering eller utövande av bankverksamhet i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall senast sex månader före detta direk-&lt;br&gt;tivs ikraftträdande och därefter periodvis upprätta rapporter om&lt;br&gt;i vad mån tredje länder ger kreditinstitut hemmahörande i&lt;br&gt;gemenskapen sådan behandling som avses i punkterna 3 och&lt;br&gt;4, med avseende på etablering och utövande av bankverksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het samt förvärv av aktier eller andelar i tredje lands kreditin-&lt;br&gt;stitut Kommissionen skall till rådet överlämna rapporterna&lt;br&gt;med lämpliga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närhelst det kommer till kommissionens kännedom,&lt;br&gt;antingen genom de rapporter som avses i punkt 2 eller genom&lt;br&gt;annan information, att ett tredje land inte erbjuder kreditinstitut&lt;br&gt;hemmahörande i gemenskapen effektivt marknadstillträde,&lt;br&gt;jämförbart med det som gemenskapen erbjuder kreditinstitut&lt;br&gt;från samma tredje land, får kommissionen lämna förslag till&lt;br&gt;rådet om lämpligt mandat för underhandlingar med ändamål att&lt;br&gt;uppnå jämförbara konkurrensmöjligheter för kreditinstitut&lt;br&gt;hemmahörande i gemenskapen. Rådet skall besluta med&lt;br&gt;kvalificerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närhelst det kommer till kommissionens kännedom,&lt;br&gt;antingen genom de rapporter som avses i punkt 2 eller genom&lt;br&gt;annan information, att kreditinstitut hemmahörande i gemen-&lt;br&gt;skapen inte får nationell behandling i ett tredje land, innebä-&lt;br&gt;rande samma konkurrensmöjligheter som erbjuds inhemska&lt;br&gt;kreditinstitut, och att kravet på effektivt marknadstillträde inte&lt;br&gt;är uppfyllt, får kommissionen ta initiativ till underhandlingar&lt;br&gt;med ändamål att åstadkomma rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i föregående stycke får, utöver initiativ till&lt;br&gt;underhandlingar, när som helst beslutas i den ordning som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 22.2 att medlemsstaternas behöriga myn-&lt;br&gt;digheter skall begränsa eller uppskjuta prövningen av in-&lt;br&gt;neliggande eller framtida ansökningar om auktorisation och&lt;br&gt;förvärv av aktier eller andelar, då ansökningarna gjorts av&lt;br&gt;direkta eller indirekta moderföretag underställda ett tredje&lt;br&gt;lands lagar. Sådana åtgärder får inte gälla för längre tid än tre&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före utgången av tremånadersperioden får rådet, med be-&lt;br&gt;aktande av resultaten av underhandlingarna, med kvalificerad&lt;br&gt;majoritet besluta efter förslag av kommissionen huruvida&lt;br&gt;åtgärderna skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana begränsningar eller uppskov får inte tillämpas i fall då&lt;br&gt;ansökningen om etablering av ett dotterföretag eller om&lt;br&gt;tillstånd att förvärva aktier eller andelar i ett kreditinstitut&lt;br&gt;hemmahörande i gemenskapen gjorts av ett kreditinstitut, som&lt;br&gt;är auktoriserat inom gemenskapen eller av ett där auktoriserat&lt;br&gt;dotterföretag till ett kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närhelst det kommer till kommissionens kännedom att&lt;br&gt;något av de fall som avses i punkterna 3 och 4 uppkommer,&lt;br&gt;skall medlemsstaterna på kommissionens begäran underrätta&lt;br&gt;denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om vaije ansökan om auktorisation av ett direkt eller&lt;br&gt;indirekt ägt dotterföretag till ett eller flera moderföretag&lt;br&gt;som är underkastade vederbörande tredje lands lagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;närhelst de får underrättelse enligt artikel 11 om att ett&lt;br&gt;sådant företag avser att förvärva en ägarandel i ett&lt;br&gt;kreditinstitut hemmahörande i gemenskapen, så att det&lt;br&gt;senare institutet blir det förras dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna skyldighet att lämna information skall upphöra så snart&lt;br&gt;en överenskommelse har träffats med det tredje land som avses&lt;br&gt;i punkterna 3 och 4, eller när de åtgärder som avses i punkt 4&lt;br&gt;andra och tredje styckena upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Åtgärder som vidtas med stöd av denna artikel skall stå&lt;br&gt;i överensstämmelse med gemenskapens förpliktelser enligt&lt;br&gt;internationella överenskommelser, bilaterala eller multilaterala,&lt;br&gt;om rätt för kreditinstitut att starta och driva verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harmonisering av villkor for kreditinstituts verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstituts kapitalbas får inte understiga beloppet&lt;br&gt;för det startkapital som enligt artikel 4 krävs vid tidpunkten för&lt;br&gt;auktorisation av institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får besluta au kreditinstitut, som är&lt;br&gt;verksamma vid tidpunkten för direktivets genomförande, och&lt;br&gt;vars kapitalbas inte uppnår den nivå för startkapital som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 4, får fortsätta au driva verksamhet. I sådant&lt;br&gt;fall får kapitalbasen inte tillåtas understiga den högsta be-&lt;br&gt;loppsnivå som uppnåtts efter dagen för anmälan av detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ägarkontrollen över ett sådant kreditinstitut som&lt;br&gt;avses i punkt 2 övertas av en annan fysisk eller juridisk person&lt;br&gt;än den som tidigare hade ägarkontroll över institutet, måste&lt;br&gt;institutets kapitalbas motsvara lägst den nivå som enligt artikel&lt;br&gt;4 är föreskriven för startkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Emellertid får, under särskilda förhållanden och med be-&lt;br&gt;höriga myndigheters samtycke, vid fusion mellan två eller flera&lt;br&gt;kreditinstitut som avses i punkt 2, kapitalbasen för det genom&lt;br&gt;fusionen bildade institutet inte tillåtas underskrida summan av&lt;br&gt;kapitalbaserna för de sammanslagna instituten vid tidpunkten&lt;br&gt;för fusionen, intill dess de i artikel 4 föreskrivna nivåerna har&lt;br&gt;uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om kapitalbasen nedgått i fall som sägs i punkterna 1,&lt;br&gt;2 och 4, får behöriga myndigheter, då förhållandena motiverar&lt;br&gt;det, medge ett institut att inom viss tid vidta rättelse eller&lt;br&gt;upphöra med sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall kräva att vaije fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person, som avser att förvärva, direkt eller indirekt, ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;br&gt;kvalificerat innehav i ett kreditinstitut, underrättar behöriga&lt;br&gt;myndigheter om storleken av det tilltänkta innehavet. Under-&lt;br&gt;rättelse skall lämnas även av den som avser att öka sitt&lt;br&gt;kvalificerade innehav i sådan mån att hans andel av röstetalet&lt;br&gt;eller kapitalet kommer att uppgå till 20%, 33% eller 50% eller&lt;br&gt;så att kreditinstitutet kommer att få ställning av dotter-företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förbehåll för bestämmelserna i punkt 2 skall de behöriga&lt;br&gt;myndigheterna ha rätt att, inom en tid av högst tre månader&lt;br&gt;från det att underrättelse enligt föregående stycke gjorts,&lt;br&gt;motsätta sig förvärvet, om de, med hänsyn till behovet av sund&lt;br&gt;och ansvarsfull ledning av kreditinstitut, bedömer att lämplig-&lt;br&gt;heten inte är tillfredsställande hos de personer som avses i&lt;br&gt;föregående stycke. Om myndigheterna inte motsätter sig&lt;br&gt;förvärvet, får de föreskriva en viss tid inom vilket förvärvet&lt;br&gt;skall vara genomfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om förvärvaren av innehav, som avses i punkt 1, är ett&lt;br&gt;kreditinstitut auktoriserat i en annan medlemsstat eller moder-&lt;br&gt;företag till ett kreditinstitut auktoriserat i en annan med-&lt;br&gt;lemsstat, eller en fysisk eller juridisk person som har ägarkon-&lt;br&gt;troll över ett kreditinstitut auktoriserat i en annan medlemsstat&lt;br&gt;och om det institut i vilket förvärvet avses ske till följd därav&lt;br&gt;skulle få ställning av dotterföretag eller komma under för-&lt;br&gt;värvarens ägarkontroll, skall prövning av förvärvet föregås av&lt;br&gt;samråd enligt artikel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall kräva att vaije fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person, som avser att avyttra, direkt eller indirekt, ett kvalifi-&lt;br&gt;cerat innehav i ett kreditinstitut, underrättar behöriga myndig-&lt;br&gt;heter om storleken av innehavet. Underrättelse skall lämnas&lt;br&gt;även av den som avser att minska sitt kvalificerade innehav i&lt;br&gt;sådan mån att hans andel av röstetalet eller kapitalet skulle&lt;br&gt;understiga 20%, 33% eller 50% eller så att kreditinstitutets&lt;br&gt;ställning som dotterföretag skulle upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut skall, då det får kännedom därom,&lt;br&gt;underrätta behöriga myndigheter om sådana förvärv eller&lt;br&gt;avyttringar av innehav i institutets kapital som får till följd att&lt;br&gt;innehaven överstiger eller understiger något av de gränstal som&lt;br&gt;anges i punkterna 1 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije kreditinstitut skall också, minst en gång om året, under-&lt;br&gt;rätta behöriga myndigheter om namnen på aktieägare och&lt;br&gt;medlemmar med kvalificerade innehav samt om storleken på&lt;br&gt;sådana innehav, så som framgår t.ex. av uppgifter som lämnats&lt;br&gt;vid bolagsstämma om aktieägare och medlemmar eller av&lt;br&gt;uppgifter som redovisats i enlighet med föreskrifter som gäller&lt;br&gt;för börsregistrerade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall, i fall då de personer som avses&lt;br&gt;i punkt 1, utövar sitt inflytande på ett sätt som är ägnat att&lt;br&gt;vara till förfång för en sund och ansvarsfull ledning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidta åtgärder. Sådana åtgärder får bl.a. bestå i förelägganden,&lt;br&gt;sanktioner gentemot styrelsen och den verkställande ledningen&lt;br&gt;samt i upphävande av rösträtt som är knuten till de ifrågava-&lt;br&gt;rande aktieägarnas eller medlemmarnas aktier eller andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande åtgärder skall vidtas i fråga om fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer, som underlåter att lämna sådana underrättel-&lt;br&gt;ser, som avses i punkt 1. Om aktier eller andelar har förvärvats&lt;br&gt;trots att behöriga myndigheter har motsatt sig förvärvet, skall&lt;br&gt;medlemsstaterna, oavsett de åtgärder som i övrigt vidtas,&lt;br&gt;föreskriva antingen att rösträtterna för sådana innehav inte får&lt;br&gt;utövas eller att avgivna röster skall vara ogiltiga eller att de får&lt;br&gt;förklaras ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Inget kreditinstitut får ha ett kvalificerat innehav, som&lt;br&gt;motsvarar mer än 15% av institutets kapitalbas, i ett företag&lt;br&gt;som är varken ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut eller&lt;br&gt;som driver sådan verksamhet som avses i artikel 43.2 f andra&lt;br&gt;stycket i direktiv 86/635/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall skall behöriga myndigheter förelägga kreditinstitutet att&lt;br&gt;antingen öka sin kapitalbas eller vidta andra likvärdiga&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrollen av att de i punkterna 1 och 2 föreskrivna&lt;br&gt;gränstalen upprätthålls skall utövas genom tillsyn och över-&lt;br&gt;vakning på gruppbasis i överensstämmelse med direktiv&lt;br&gt;83/350/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditinstitut som överskrider de i punkterna 1 och 2&lt;br&gt;föreskrivna gränstalen vid den tidpunkt då bestämmelser för&lt;br&gt;genomförande av detta direktiv träder i kraft, skall inom tio år&lt;br&gt;därefter anpassa sitt ägande till gränstalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får föreskriva att behöriga myndigheter&lt;br&gt;inte skall tillämpa de i punkterna 1 och 2 angivna gränstalen,&lt;br&gt;om det föreskrivs att 100% av de belopp varmed kreditinsti-&lt;br&gt;tutens kvalificerade innehav överskrider dessa gränstal måste&lt;br&gt;täckas av egen kapitalbas och att avdrag för motsvarande del&lt;br&gt;av kapitalbasen skall ske vid beräkning av kapitaltäcknings-&lt;br&gt;graden. Om båda de gränstal som angivits i punkterna 1 och&lt;br&gt;2 överskridits, skall det större av de överskridna beloppen&lt;br&gt;täckas av egen kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstituts sammantagna kvalificerade innehav i&lt;br&gt;andra företag än kreditinstitut, finansiella institut och företag&lt;br&gt;som driver sådan verksamhet som avses i artikel 43.2 f andra&lt;br&gt;stycket i direktiv 86/635/EEG, får inte överstiga 60% av insti-&lt;br&gt;tutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna behöver inte tillämpa de gränstal som&lt;br&gt;föreskrivs i punkterna 1 och 2 i fråga om innehav i sådana&lt;br&gt;försäkringsbolag som definierats i direktiv 73/239/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, senast&lt;br&gt;ändrat genom direktiv 88/357/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och direktiv 79/267/EEG&lt;sup&gt;3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;senast ändrat genom 1985 års accessionsakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktier eller andelar som tillfälligt innehas under tiden&lt;br&gt;för finansiell rekonstruktion eller till skydd för verksamhet&lt;br&gt;eller som ett normalt led i emissionsverksamhet eller i ett&lt;br&gt;instituts namn för annans räkning skall inte räknas som&lt;br&gt;kvalificerade innehav vid beräkning av de i punkterna 1 och 2&lt;br&gt;angivna gränstalen. Aktier och andelar som inte utgör&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar enligt definitionen i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35.2 i direktiv 86/635/EEG skall inte medräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De gränstal som föreskrivits i punkterna 1 och 2 får&lt;br&gt;överskridas endast under exceptionella förhållanden. I sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 228, 16.8.1973, s. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 172, 4.7.1988, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 63, 13.3.1979, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för tillsyn över kreditinstitut, innefattande&lt;br&gt;tillsyn över verksamheter som bedrivs i enlighet med artikel&lt;br&gt;18, skall åvila hemländernas behöriga myndigheter, i den mån&lt;br&gt;behörighet för värdländernas myndigheter inte följer av&lt;br&gt;bestämmelser i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemländernas behöriga myndigheter skall kräva att vaije&lt;br&gt;kreditinstitut tillämpar sunda rutiner för administration,&lt;br&gt;redovisning och erforderlig intern kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad som sägs i punkterna 1 och 2 skall inte utgöra&lt;br&gt;hinder för gruppbaserad tillsyn i enlighet med direktiv&lt;br&gt;83/350/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Slutet av den andra meningen i artikel 7.1 i direktiv&lt;br&gt;77/780/EEG skall ersättas med följande: &amp;quot;och all information&lt;br&gt;ägnad att underlätta övervakningen av sådana institut, särskilt&lt;br&gt;med avseende på likviditet, soliditet, inlåningsgaranti, begräns-&lt;br&gt;ning av större engagemang samt rutiner för administration,&lt;br&gt;redovisning och intern kontroll&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Intill dess vidare harmonisering skett skall värdländernas&lt;br&gt;behöriga myndigheter, i samarbete med hemländernas behöriga&lt;br&gt;myndigheter, utöva tillsyn över likviditeten hos filialer till&lt;br&gt;kreditinstitut. I fråga om andra åtgärder än som krävs för&lt;br&gt;genomförande av det Europeiska monetära systemet skall&lt;br&gt;värdländerna ha oinskränkt rätt att vidta penningpolitiskt be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingade åtgärder. Sådana åtgärder får inte innefatta diskrimi-&lt;br&gt;nerande behandling eller restriktioner gentemot kreditinstitut&lt;br&gt;som är auktoriserade i en annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I den mån vidare harmonisering inte skett med avseende&lt;br&gt;på tillsyn av risker förenade med öppna marknadsoperationer&lt;br&gt;skall, då sådana risker följer med transaktioner som genomförs&lt;br&gt;på en annan medlemsstats kapitalmarknader, den senare statens&lt;br&gt;behöriga myndigheter samarbeta med hemlandets myndigheter&lt;br&gt;för att tillse att berörda institut vidtar åtgärder för att möta&lt;br&gt;riskerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ett kreditinstitut, auktoriserat i en medlemsstat,&lt;br&gt;driver verksamhet genom filial i en annan medlemsstat, skall&lt;br&gt;värdlandet ge hemlandets behöriga myndigheter rätt att, efter&lt;br&gt;underrättelse till värdlandets behöriga myndigheter, själv-&lt;br&gt;ständigt eller genom särskilt utsedda personer utföra inspektion&lt;br&gt;på platsen för att skaffa sig sådan information som avses i&lt;br&gt;artikel 7.1 i direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlandets behöriga myndigheter får också, för kontroll&lt;br&gt;av filialer, tillämpa något av de andra förfaranden som avses&lt;br&gt;i artikel 5.4 i direktiv 83/350/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna artikel skall inte utgöra hinder för värdlandets&lt;br&gt;behöriga myndigheter att, för fullgörande av tillsynsansvar&lt;br&gt;enligt detta direktiv, utföra inspektion på platsen av filialer&lt;br&gt;etablerade på det egna territoriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12 i direktiv 77/780/EEG skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall föreskriva att alla personer,&lt;br&gt;som arbetar eller som har arbetat för behöriga myndig-&lt;br&gt;heter, samt revisorer och experter som är verksamma för&lt;br&gt;behöriga myndigheters räkning skall vara bundna av&lt;br&gt;tystnadsplikt. Tystnadsplikten skall innebära att ingen&lt;br&gt;förtrolig information som erhålls i tjänsten får röjas till&lt;br&gt;någon person eller myndighet utom i sammandrag eller&lt;br&gt;i sammanställning som omöjliggör identifikation av&lt;br&gt;enskilda institut, dock med förbehåll för fall som&lt;br&gt;omfattas av straffrättslig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock får, i fall då ett kreditinstitut har försatts i konkurs&lt;br&gt;eller underkastats tvångslikvidation, förtrolig information&lt;br&gt;som inte berör tredje part, engagerad i försök att rädda&lt;br&gt;institutet, yppas vid civilrättsliga eller kommersiella för-&lt;br&gt;faranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad som sägs i punkt 1 skall inte hindra med-&lt;br&gt;lemsstaternas behöriga myndigheter att utbyta informa-&lt;br&gt;tion i enlighet med direktiv som gäller för kreditinstitut.&lt;br&gt;För sådan information skall tystnadsplikt gälla enligt&lt;br&gt;punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får ingå samarbetsavtal för utbyte&lt;br&gt;av information med tredje länders behöriga myndigheter,&lt;br&gt;om den information som överlämnas är föremål för&lt;br&gt;sekretess i mottagarlandet minst likvärdig den som&lt;br&gt;föreskrivs i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behöriga myndigheter, som erhåller förtrolig&lt;br&gt;information enligt vad som sägs i punkterna 1 eller 2,&lt;br&gt;får använda den endast i tjänsten och där endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för att kontrollera att villkoren för att kreditinstitut&lt;br&gt;skall få starta verksamhet är uppfyllda och för att&lt;br&gt;underlätta gruppbaserad eller icke gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn, över sådan verksamhet, särskilt med&lt;br&gt;avseende på kontroll av likviditet, soliditet, större&lt;br&gt;engagemang och rutiner för administration,&lt;br&gt;redovisning odh intern kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;för att ålägga sanktioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;vid överklagande i administrativ ordning av beslut&lt;br&gt;som fattats av den behöriga myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;vid domstolsförfarande som har inletts enligt&lt;br&gt;artikel 13 eller enligt särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;direktiv antagna med avseende på kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad som sägs i punkterna 1 och 4 skall inte&lt;br&gt;utgöra hinder för utbyte av information mellan behöriga&lt;br&gt;myndigheter i samma medlemsstat, inte heller mellan&lt;br&gt;behöriga myndigheter i olika medlemsstater i fall då&lt;br&gt;informationen lämnas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;myndigheter med ansvar för tillsyn över andra&lt;br&gt;finansiella organisationer och över försäkrings-&lt;br&gt;bolag samt myndigheter med ansvar för tillsyn&lt;br&gt;över finansiella marknader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;organ som har befattning med kreditinstituts&lt;br&gt;konkurs eller likvidation eller liknande förfaran-&lt;br&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;personer ansvariga för obligatorisk revision av&lt;br&gt;kreditinstituts och andra finansiella instituts&lt;br&gt;räkenskaper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid deras fullgörande av tillsynsuppgifter samt för&lt;br&gt;utlämnande till organ för inlåningsskydd av sådan&lt;br&gt;information som de behöver för sin verksamhet.&lt;br&gt;Den information som erhållits med stöd av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna punkt 5 skall vara under-&lt;br&gt;kastad tystnadsplikt som sägs i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ej heller skall bestämmelserna i denna artikel&lt;br&gt;utgöra hinder för en behörig myndighet att till sådana&lt;br&gt;centralbanker, som inte utövar tillsyn över kreditinstitut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;individuellt, lämna ut information som dessa centralban-&lt;br&gt;ker kan behöva i egenskap av monetära myndigheter.&lt;br&gt;Den information som erhållits skall vara underkastad&lt;br&gt;tystnadsplikt som sägs i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Oavsett sådana bestämmelser som avses i punkter-&lt;br&gt;na 1 och 4 får medlemsstaterna med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;ser i lag eller annan författning tillåta att viss informa-&lt;br&gt;tion lämnas ut såväl till andra organ för den centrala&lt;br&gt;regeringsmakten med ansvar för lagstiftning om tillsyn&lt;br&gt;över kreditinstitut, finansiella institut, investeringstjänster&lt;br&gt;och försäkringsbolag som till personer som företräder&lt;br&gt;sådana organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant utlämnande får dock ske endast då det är nöd-&lt;br&gt;vändigt för utövande av offentlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall medlemsstaterna föreskriva att sådan&lt;br&gt;information som erhållits med stöd av punkterna 2 och&lt;br&gt;5 och sådan som erhållits vid inspektion på platsen i&lt;br&gt;enlighet med artikel 15.1 och 15.2 i direktiv 89/646/E-&lt;br&gt;EG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; aldrig får röjas i de fall som sägs i denna punkt 7&lt;br&gt;utan uttryckligt samtycke av de behöriga myndigheter&lt;br&gt;som lämnat ut informationen eller av behöriga myndig-&lt;br&gt;heter i den medlemsstat i vilken inspektionen verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 386, 30.12.89, s. 1.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall svara för att deras behöriga myndigheter&lt;br&gt;kan besluta och vidta de åtgärder och sanktioner som behövs&lt;br&gt;för att överträdelser av lagar och andra författningar om&lt;br&gt;verksamhet i kreditinstitut skall upphöra. Sådana åtgärder och&lt;br&gt;sanktioner skall kunna riktas mot kreditinstituten och mot dem&lt;br&gt;som har ett bestämmande inflytande i instituten. Vad som nu&lt;br&gt;sagts skall inte påverka förfaranden för återkallelse av auktori-&lt;br&gt;sationer, inte heller tillämpning av straffrättslig lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om etableringsfrihet och frihet att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall svara för att de verksamheter som&lt;br&gt;anges i bilagan får bedrivas inom det egna territoriet så som&lt;br&gt;sägs i artiklarna 19-21, antingen genom etablering av en filial&lt;br&gt;eller genom direkt tillhandahållande av tjänster, av vaije&lt;br&gt;kreditinstitut som är auktoriserat och underkastat tillsyn av&lt;br&gt;behöriga myndigheter i en annan medlemsstat i enlighet med&lt;br&gt;detta direktiv, förutsatt att verksamheterna omfattas av&lt;br&gt;auktorisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall också tillse att alla verksamheter&lt;br&gt;som anges i bilagan får bedrivas inom det egna territoriet så&lt;br&gt;som sägs i artiklarna 19—21, antingen genom etablering av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;br&gt;filial eller genom direkt tillhandahållande av tjänster, av vaije&lt;br&gt;finansiellt institut från en annan medlemsstat, i fall då institutet&lt;br&gt;antingen är dotterföretag till ett kreditinstitut eller ägs gemen-&lt;br&gt;samt av två eller flera kreditinstitut, vars stadgar eller bolags-&lt;br&gt;ordning tillåter sådan verksamhet och vilka uppfyller samtliga&lt;br&gt;av de följande villkoren:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Moderföretaget eller moderföretagen är auktoriserade&lt;br&gt;som kreditinstitut i den medlemsstat vars lag gäller för&lt;br&gt;dotterföretaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;De ifrågavarande verksamheterna bedrivs inom samma&lt;br&gt;medlemsstats territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Moderföretaget eller moderföretagen innehar 90% eller&lt;br&gt;mer av samtliga rösträtter i dotterföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Moderföretaget eller moderföretagen har att tillgodosebe-&lt;br&gt;höriga myndigheters krav på sund förvaltning av dotter-&lt;br&gt;företaget och har utfäst sig att, med samtycke av&lt;br&gt;vederbör-ande hemlands behöriga myndigheter, solida-&lt;br&gt;riskt svara för de åtaganden som dotterföretaget gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dotterföretaget omfattas effektivt, särskilt med avseende&lt;br&gt;på de ifrågavarande verksamheterna, av gruppbaserad&lt;br&gt;tillsyn, som moderföretaget eller vart och ett av moder-&lt;br&gt;företagen är föremål för enligt direktiv 83/350/EEG, i&lt;br&gt;synnerhet beträffande beräkning av kapitaltäckningsgrad,&lt;br&gt;kontroll av större engagemang och begränsning av&lt;br&gt;innehav så som föreskrivits i artikel 12 i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlandets behöriga myndigheter skall intyga och lämna&lt;br&gt;dotterföretaget bevis om att de nu angivna villkoren är&lt;br&gt;uppfyllda. Beviset skall utgöra en del av den underrättelse som&lt;br&gt;avses i artiklarna 19 och 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlandets behöriga myndigheter skall svara för att tillsyn av&lt;br&gt;dotterföretaget sker i enlighet med artiklarna 10.1, 11, 13,&lt;br&gt;14.1, 15 och 17 i detta direktiv samt artiklarna 7.1 och 12 i&lt;br&gt;direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna punkt 2 skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;för dotterföretag. Därvid skall &amp;quot;kreditinstitut&amp;quot; läsas som&lt;br&gt;&amp;quot;finansiella institut som uppfyller de i artikel 18.2 föreskrivna&lt;br&gt;villkoren&amp;quot; och &amp;quot;auktorisation&amp;quot; läsas som &amp;quot;stadgar eller bolags-&lt;br&gt;ordning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19.3 andra stycket skall läsas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Hemlandets behöriga myndigheter skall också lämna&lt;br&gt;uppgift om storleken av det dotterägda finansiella&lt;br&gt;institutets kapitalbas och om den konsoliderade kapital-&lt;br&gt;täckningsgraden för det kreditinstitut som är dess&lt;br&gt;moderföretag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett finansiellt institut som avses i denna punkt 2 inte&lt;br&gt;längre uppfyller alla de föreskrivna villkoren, skall hemlandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underrätta värdlandets behöriga myndigheter. Värdlandets lagar&lt;br&gt;skall då gälla för det finansiella institutets verksamhet i&lt;br&gt;värdlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut som önskar etablera en filial på en&lt;br&gt;annan medlemsstats territorium skall underrätta hemlandets&lt;br&gt;behöriga myndigheter därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall föreskriva skyldighet för vaije&lt;br&gt;kreditinstitut, som önskar etablera en filial i en annan med-&lt;br&gt;lemsstat, att vid underrättelse enligt punkt 1 lämna uppgifter&lt;br&gt;om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den medlemsstat på vars territorium etableringen avses&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En verksamhetsplan som anger bl.a. filialens tilltänkta&lt;br&gt;affärsverksamhet och organisationsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En adress i värdmedlemsstaten där handlingar skall&lt;br&gt;finnas tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Namnen på de personer som skall ha ansvaret för filia-&lt;br&gt;lens ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I andra fall än då de behöriga myndigheterna har an-&lt;br&gt;ledning att ifrågasätta kreditinstitutens administrativa struktur&lt;br&gt;eller finansiella situation, skall myndigheterna, med beaktande&lt;br&gt;av de tilltänkta verksamheterna, inom tre månader från&lt;br&gt;mottagande av underrättelse enligt punkt 2 översända den&lt;br&gt;erhållna informationen till värdlandets behöriga myndigheter&lt;br&gt;och underrätta det berörda institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlandets behöriga myndigheter skall också lämna uppgift&lt;br&gt;om storleken av kreditinstitutets kapitalbas och kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsgrad samt, i avvaktan på vidare harmonisering, lämna&lt;br&gt;uppgift om vilka system för inlåningsgaranti som ger skydd åt&lt;br&gt;filialens insättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då hemlandets behöriga myndigheter vägrar att översända&lt;br&gt;den i punkt 2 omnämnda informationen till värdlandets&lt;br&gt;behöriga myndigheter, skall skälen härför lämnas till det&lt;br&gt;berörda kreditinstitutet inom tre månader från det att fullstän-&lt;br&gt;dig information föreligger. En vägran att översända informa-&lt;br&gt;tion eller underlåtenhet att lämna besked skall kunna prövas av&lt;br&gt;domstol i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innan en filial till ett kreditinstitut inleder sin verksamhet&lt;br&gt;skall värdlandets behöriga myndigheter inom två månader från&lt;br&gt;det att underrättelse enligt punkt 3 erhållits förbereda tillsyn av&lt;br&gt;kreditinstitutet i enlighet med artikel 21 och, om så erfordras,&lt;br&gt;ange under vilka villkor, motiverade av hänsyn till det&lt;br&gt;allmännas bästa, verksamheterna får bedrivas i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Efter underrättelse från värdlandets behöriga myndig-&lt;br&gt;heter eller sedan den i punkt 4 angivna fristen löpt ut utan att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon underrättelse erhållits från myndigheterna, får filialen&lt;br&gt;etableras och inleda sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om förändringar sker i något avseende som uppgivits i&lt;br&gt;en underrättelse enligt punkt 2 b, c eller d, eller om för-&lt;br&gt;ändringar sker i det system för inlåningsskydd som avses i&lt;br&gt;punkt 3, skall kreditinstitutet skriftligen underrätta behöriga&lt;br&gt;myndigheter i hemlandet och värdlandet. Underrättelse skall&lt;br&gt;lämnas minst en månad innan förändringen sker, så att det blir&lt;br&gt;möjligt för hemlandets behöriga myndigheter att fatta beslut&lt;br&gt;enligt punkt 3 och för värdlandets behöriga myndigheter att i&lt;br&gt;anledning av förändringen fatta beslut enligt punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett kreditinstitut som för första gången önskar utnyttja&lt;br&gt;rätten att, inom ramen för fritt tillhandahållande av tjänster,&lt;br&gt;driva verksamhet på en annan medlemsstats territorium, skall&lt;br&gt;underrätta hemlandets behöriga myndigheter om vilka av de i&lt;br&gt;bilagan upptagna verksamheterna som institutet avser att&lt;br&gt;bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlandets behöriga myndigheter skall inom en månad&lt;br&gt;från det att underrättelse enligt punkt 1 mottagits, översända&lt;br&gt;underrättelsen till värdlandets behöriga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdländerna får för statistiska ändamål föreskriva&lt;br&gt;skyldighet för alla kreditinstitut som har filialer på staternas&lt;br&gt;territorium att till värdländernas behöriga myndigheter lämna&lt;br&gt;periodiska rapporter om verksamheten i dessa värdländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fullgörande av åligganden enligt artikel 14.2 och 14.3 får&lt;br&gt;värdländerna föreskriva skyldighet för filialer till kreditinstitut&lt;br&gt;från andra medlemsstater att lämna samma information som för&lt;br&gt;ändamålet krävs av inhemska kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ett värdlands behöriga myndigheter finner att ett&lt;br&gt;institut, som har en filial eller som tillhandahåller tjänster inom&lt;br&gt;värdlandets territorium, inte efterlever de föreskrifter som&lt;br&gt;utfärdats i anledning av bestämmelserna i detta direktiv om&lt;br&gt;befogenheter för värdlandets behöriga myndigheter, skall dessa&lt;br&gt;myndigheter förelägga institutet att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om det berörda institutet underlåter att vidta erforderliga&lt;br&gt;åtgärder för rättelse, skall värdlandets behöriga myndigheter&lt;br&gt;underrätta hemlandets behöriga myndigheter. Hemlandets&lt;br&gt;behöriga myndigheter skall snarast vidta alla erforderliga&lt;br&gt;åtgärder för att institutet skall åstadkomma rättelse. Under-&lt;br&gt;rättelse skall ske till värdlandets behöriga myndigheter om&lt;br&gt;vilka åtgärder som vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om institutet, trots de åtgärder som vidtagits av&lt;br&gt;hemlandet eller beroende på att sådana åtgärder visar sig&lt;br&gt;otillräckliga eller inte kan genomföras i den ifrågavarande&lt;br&gt;medlemsstaten, fortsätter att överträda i värdlandet gällande&lt;br&gt;föreskrifter som avses i punkt 2, får värdlandet, efter att ha&lt;br&gt;underrättat hemlandets behöriga myndigheter, vidta erforderliga&lt;br&gt;åtgärder för att hindra eller bestraffa vidare överträdelser och,&lt;br&gt;i den mån det är nödvändigt, hindra institutet att göra nya&lt;br&gt;åtaganden inom det egna territoriet Medlemsstaterna skall&lt;br&gt;tillse att delgivning kan ske inom deras territorier av sådana&lt;br&gt;handlingar som är nödvändiga för dessa åtgärder mot kredit-&lt;br&gt;institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det som nu sagts skall inte påverka möjligheterna for ett&lt;br&gt;värdland att vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller&lt;br&gt;bestraffa överträdelser inom sitt territorium av föreskrifter som&lt;br&gt;utfärdats i det allmännas intresse. Sådana åtgärder skall kunna&lt;br&gt;innefatta hinder för institut att göra nya åtaganden inom värd-&lt;br&gt;landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vaije åtgärd som vidtagits med stöd av punkterna 3, 4,&lt;br&gt;och 5 ovan och som innebär påföljder för eller inskränkningar&lt;br&gt;i rätten att tillhandahålla tjänster måste vara väl befogad och&lt;br&gt;skall lämnas till berörda institut Vaije sådan åtgärd skall&lt;br&gt;kunna prövas av domstol i den medlemsstat vars myndigheter&lt;br&gt;beslutat om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innan åtgärder vidtas i den ordning som föreskrivs i&lt;br&gt;punkterna 2—4, får värdlandets behöriga myndigheter i bråd-&lt;br&gt;skande fall interimistiskt vidta de åtgärder som är nödvändiga&lt;br&gt;till skydd för insättare, investerare och andra mottagare av&lt;br&gt;tjänster. Kommissionen och de andra medlemsstaternas&lt;br&gt;behöriga myndigheter skall underrättas om sådana åtgärder så&lt;br&gt;snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen får, efter hörande av berörda medlemsstaters&lt;br&gt;behöriga myndigheter, besluta att den ifrågavarande med-&lt;br&gt;lemsstaten skall ändra eller återkalla åtgärder som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdländerna får utöva befogenheter som givits dem&lt;br&gt;enligt detta direktiv genom att vidta erforderliga åtgärder for&lt;br&gt;att hindra eller bestraffa överträdelser inom deras territorier.&lt;br&gt;Sådana åtgärder skall kunna innefatta förbud för institut att&lt;br&gt;göra nya åtaganden inom vederbörande värdlands territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en auktorisation återkallas skall underrättelse därom&lt;br&gt;ske till värdlandet, som skall vidta erforderliga åtgärder för att&lt;br&gt;hindra berörda institut att göra nya åtaganden inom det egna&lt;br&gt;territoriet och för att skydda insättamas intressen. Kommissio-&lt;br&gt;nen skall vartannat år tillställa den rådgivande bankrörelsekom-&lt;br&gt;mittén en rapport om sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om&lt;br&gt;antalet och arten av de fall i vilka underrättelse vägrats enligt&lt;br&gt;artikel 19 och i vilka fall åtgärder har vidtagits med stöd av&lt;br&gt;punkt 4 ovan. Kommissionen skall vartannat år tillställa den&lt;br&gt;rådgivande bankrörelsekommittén en rapport om sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Denna artikel skall ej till någon del hindra kreditinstitut&lt;br&gt;med huvudkontor i en annan medlemsstat från att marknads-&lt;br&gt;föra sina tjänster med anlitande av alla tillgängliga media i&lt;br&gt;värdlandet, detta i överensstämmelse med bestämmelser om&lt;br&gt;formen och innehållet i sådan reklam vilka antagits i det&lt;br&gt;allmännas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tekniska anpassningar av detta direktiv i följande av-&lt;br&gt;seenden skall antas i den ordning som föreskrivs i punkt 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvidgning av innehållet i den förteckning som avses i&lt;br&gt;artikel 18 och som är intagen i bilagan, eller anpass-&lt;br&gt;ningar av den terminologi som använts i förteckningen,&lt;br&gt;allt i den mån detta är motiverat av utvecklingen inom&lt;br&gt;de finansiella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar av storleken på startkapital som anges i&lt;br&gt;artikel 4, betingade av utvecklingen på de ekonomiska&lt;br&gt;och monetära områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Områden inom vilka behöriga myndigheter skall utbyta&lt;br&gt;information som sägs i artikel 7.1 i direktiv 77/780/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtydligande av definitionerna, med syfte att åstad-&lt;br&gt;komma enhetlig tillämpning av detta direktiv inom hela&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtydligande av definitionerna, med syfte att vid genom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förandet av detta direktiv ta hänsyn till utvecklingen på&lt;br&gt;de finansiella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning av terminologi och utformning av definitio-&lt;br&gt;ner i enlighet med senare rättsakter angående kreditin-&lt;br&gt;stitut och angränsande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall biträdas av en kommitté sammansatt&lt;br&gt;av representanter för medlemsstaterna och under ordförandes-&lt;br&gt;kap av en företrädare för kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionsföreträdaren skall överlämna ett förslag om&lt;br&gt;åtgärder till kommittén som skall yttra sig över förslaget inom&lt;br&gt;den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till frågans&lt;br&gt;angelägenhetsgrad. Som kommitténs yttrande skall den mening&lt;br&gt;gälla som företräds av sådan majoritet som i fördragets artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148.2 föreskrivits med avseende på beslut som rådet skall anta&lt;br&gt;efter förslag av kommissionen. Medlemsstaternas representan-&lt;br&gt;ters röster skall ges en vikt motsvarande vad som sagts i den&lt;br&gt;nämnda artikeln. Ordföranden får inte delta i omröstningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall anta förslaget, om det har tillstyrkts av&lt;br&gt;kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget inte biträtts av kommittén, eller om denna ej&lt;br&gt;avgivit något yttrande, skall kommissionen utan dröjsmål&lt;br&gt;föreslå rådet åtgärder. Rådet skall besluta med kvalificerad&lt;br&gt;majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rådet inte agerar inom tre månader från det att kommis-&lt;br&gt;sionen lämnat sitt förslag, skall kommissionen besluta att&lt;br&gt;åtgärderna skall vidtas, såvida inte rådet genom enkel majoritet&lt;br&gt;beslutat motsätta sig dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En filial som, i enlighet med bestämmelser i värdlandet,&lt;br&gt;har inlett verksamhet där före ikraftträdandet av föreskrifter&lt;br&gt;som antagits för genomförande av detta direktiv, skall anses ha&lt;br&gt;blivit föremål för sådant förfarande som föreskrivits i artikel&lt;br&gt;19.1-5. För sådana filialer skall från ikraftträdandet gälla&lt;br&gt;artikel 6.3, artiklarna 15, 18 och 19.6 samt artikel 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 20 skall inte påverka de rättigheter som givits&lt;br&gt;kreditinstitut, vilka tillhandahållit tjänster före ikraftträdandet&lt;br&gt;av föreskrifter som antagits för genomförande av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall, med det undantag som anges i&lt;br&gt;punkt 2 nedan, sätta i kraft de lagar och andra författningar&lt;br&gt;som är nödvändiga för att följa detta direktiv vid den senare av&lt;br&gt;de tidpunkter som anges för genomförande av direktiv&lt;br&gt;89/299/EEG och 89/647/EEG, dock senast den 1 januari 1993.&lt;br&gt;De skall genast underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall senast den 1 januari 1990 besluta&lt;br&gt;om de åtgärder som fordras för överensstämmelse med artikel&lt;br&gt;6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till viktigare föreskrifter som antas inom det område&lt;br&gt;som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 15 december 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. BÉRÉGOVOY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHETER SOM SKALL VARA&lt;br&gt;FÖREMÅL FÖR ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mottagande av insättningar och andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlåning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiell leasing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalningsförmedling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utställande och administration&amp;nbsp;av&amp;nbsp;betalningsmedel (t.ex. kreditkort, resecheckar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankväxlar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garantiförbindelser och ställande&amp;nbsp;av&amp;nbsp;säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handel för egen eller kunders räkning med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, depåbevis m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;finansiella terminer och optioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;valuta- och ränteinstrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;överlåtbara värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medverkan i värdepappersemissioner och tillhandahållande av tjänster i samband därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådgivning till företag angående kapitalstruktur, industriell strategi och liknande&lt;br&gt;angelägenheter samt tjänster knutna till fusioner och företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Penningmarknadsmäkling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Portföljförvaltning och -rådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaring och förvaltning av värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditupplysningstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bankfackstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; omfattande bland annat&lt;br&gt;konsumentkrediter&lt;br&gt;hypotekskrediter&lt;br&gt;factoring, med eller utan regress&lt;br&gt;finansiering av handelskrediter&lt;br&gt;(inklusive &amp;quot;forfaiting&amp;quot;)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Proposition................................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag........................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 oktober 1992 ............................. 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 EES-regler om banker och andra kreditinstitut......... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänt om EES-regler.................... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Obligatorisk auktorisation av kreditinstitut, minsta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;startkapital, m.m........................ 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Prövning av större ägares lämplighet............ 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Etableringsfrihet för kreditinstitut inom EES....... 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 En enda auktorisation tillräcklig i EES........ 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Tillåten verksamhet.................... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Hemlandstillsyn...................... 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Rätt till domstolsprövning av vissa förvaltningsbeslut . . 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Övriga frågor med anknytning till EES-avtalet...... 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Sanktioner .............................. 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Ny lag om kreditmarknadsbolag................. 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Gemensam lag ......................... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Startkapital m.m......................... 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Rörelseregler för kreditmarknadsbolagen ......... 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Koncemtillsyn ......................... 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Kreditmarknadsbolagen och kreditupplysningslagen ... 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Övriga frågor om kreditmarknadsbolag .......... 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Finansiella koncerner........................ 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Vissa övriga frågor......................... 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Offentliga styrelseledamöter i bank m.m..........168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Samverkan mellan bank, post och butik.......... 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Vissa bestämmelser om bankfusioner m.m........174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Tillstånd till fusion mellan bankaktiebolag och allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag.......................... 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 En firmafråga ....................... 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Bankaktiebolags förvärv av aktier i moderbolag ..... 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 En redovisningsfråga...................... T77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Aktiekapital i utländsk valuta ................ 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Ändringar med anledning av ombildningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek samt ändring i två lagar på&lt;br&gt;försäkringsområdet....................... 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ikraftträdande m.m......................... 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Upprättade lagförslag........................ 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Specialmotivering.......................... 182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617) &amp;nbsp;  182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Förslaget till lag om kreditmarknadsbolag.........207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:618) &amp;nbsp;........................... 234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619) ........................... 237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 Förslaget till lag om ändring i föreningsbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:620) ........................... 238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 Förslaget till lag om ändring i ackordslagen (1970:847).. 239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 Förslaget till lag om ändring i kreditupplysnings-&lt;br&gt;lagen (1973:1173) .......................239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385)........................... 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank........................240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:557) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i insiderlagen (1990:1342) ............ 242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:559) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse . . 242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:560) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. 243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.13 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken......243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Hemställan.............................243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Beslut................................244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser ............245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur Lagrådets protokoll den 20 oktober 1992 . 246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;quot;Första banksamordningsdirektivet&amp;quot;...........247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;quot;Andra banksamordningsdirektivet&amp;quot;...........255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:31:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0389</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:31:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0389</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__89.pdf</filnamn>
<filstorlek>11636135</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7148C598-5F3D-4532-8D99-3C2043800FD3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:NU10</uppgift>
<ref_dok_id>GG01NU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i lagstiftningen på värdepappersområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:NU9</uppgift>
<ref_dok_id>GG01NU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i lagstiftningen om banker och andra kreditinstitut</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU18</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa författningsändringar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:89&lt;br/&gt;
Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:89&lt;br/&gt;
Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:89&lt;br/&gt;
Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:89&lt;br/&gt;
Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:89&lt;br/&gt;
Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:89&lt;br/&gt;
Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:89&lt;br/&gt;
Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:89&lt;br/&gt;
Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>