<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225603</hangar_id>
 <dok_id>GG0388</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>88</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:88</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>88</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:06:31</publicerad>
 <titel>om offentlig upphandling</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0388/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0388</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0388</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:88&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om offentlig upphandling&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0388/prop_199293__88-1.png" style="width:44pt;height:57pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett nytt regelverk för den offentliga&lt;br&gt;upphandlingen i Sverige med anledning av de krav som ställs genom&lt;br&gt;EES-avtalet. Sverige har genom detta avtal åtagit sig att införa regler&lt;br&gt;som motsvarar EG:s regler om den offentliga upphandlingen inom den&lt;br&gt;inre marknaden. Genom avtalet skapas förutsättningar för en gemensam&lt;br&gt;marknad för den offentliga upphandlingen inom hela Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalets regelverk om offentlig upphandling, som motsvarar ett&lt;br&gt;antal av EG beslutade direktiv, föreslås bli transformerat till svensk rätt&lt;br&gt;i form av en lag om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär en omdaning i flera viktiga avseenden av det system&lt;br&gt;som hittills gällt i Sverige. Den svenska upphandlingen har i materiellt&lt;br&gt;hänseende skett med konkurrens, icke-diskriminering och objektivitet som&lt;br&gt;främsta ledstjärnor. I den delen innebär EES-avtalets krav inte någon&lt;br&gt;förändring. Förändringarna ligger snarare i att de medel som anbefalls&lt;br&gt;och tillhandahålls för uppnående av dessa mål är noga angivna genom&lt;br&gt;stundom tämligen omfattande detaljregleringar av en upphandlings olika&lt;br&gt;skeden. Vidare definieras de s.k. upphandlande enheterna på ett sådant&lt;br&gt;sätt att den framtida kretsen av enheter som omfattas av det nya regel-&lt;br&gt;verket är större än vad som gällt tidigare. Slutligen innebär förslaget att&lt;br&gt;kontrollen av att en upphandling går riktigt till garanteras främst genom&lt;br&gt;att en upphandling skall kunna överprövas av domstol. Det skall vidare&lt;br&gt;vara möjligt för domstol att döma ut skadestånd. På grund av att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås en materiell överprövning föreslås även att den kommunala Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;laglighetsprövningen avskaffas vad gäller kommunala upphandlingsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att en ny myndighet, Nämnden för offentlig upphand-&lt;br&gt;ling, inrättas och att den hittillsvarande Delegationen för offentlig&lt;br&gt;upphandling upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall nämnas att EG:s direktiv tar sikte på endast de större&lt;br&gt;upphandlingarna. Detta uttrycks i direktiven på det sättet att de blir&lt;br&gt;tillämpliga först när upphandlingen överstiger vissa tröskelvärden, olika&lt;br&gt;för olika typer av upphandlingar. Dessa tröskelvärden har överförts till&lt;br&gt;lagförslaget. Emellertid innebär förslaget att lagens huvudprinciper, dess&lt;br&gt;ändamålsparagraf, tillämpas också på upphandling under tröskelvärdena,&lt;br&gt;liksom dess bestämmelser om överprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Författningsförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om offentlig upphandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller allmänna bestämmelser om offentlig upp-&lt;br&gt;handling (1 kap.), särskilda bestämmelser om offentlig upphandling av&lt;br&gt;varor (2 kap.), av byggentreprenad (3 kap.), inom vatten-, energi-,&lt;br&gt;transport- och telekommunikationsområdena (4 kap.) och av tjänster&lt;br&gt;(5 kap.) samt bestämmelser om överprövning, skadestånd, m.m. (6 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen meddelas väsentligen till uppfyllande av Sveriges förpliktelser&lt;br&gt;enligt EES-avtalet och ansluter i övrigt till de direktiv om offentlig upp-&lt;br&gt;handling som därutöver antagits inom Europeiska gemenskaperna (EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag gäller vid upphandling som görs av staten, kommuner,&lt;br&gt;landsting, kyrkliga kommuner och sådana andra upphandlande enheter&lt;br&gt;som avses i 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphandling som görs av en myndighet eller beslutande församling&lt;br&gt;och som understiger de tröskelvärden som anges i 2-5 kap. gäller dock&lt;br&gt;endast bestämmelserna i 1 kap. 4 §, 22 § och 23 § första stycket samt&lt;br&gt;6 kap. 1-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Denna lag gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda&lt;br&gt;begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upphandling av försvarsprodukter och tjänster som inte har civil&lt;br&gt;användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphandlingsförfaranden som överenskommits i internationella avtal&lt;br&gt;för ett gemensamt projekt mellan staterna inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upphandlingsförfaranden som överenskommits i ett avtal beträffande&lt;br&gt;stationering av militär personal, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upphandlingsförfaranden som överenskommits i en internationell&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel om affärsmässighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjlig-&lt;br&gt;heter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbuds-&lt;br&gt;givare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande&lt;br&gt;hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I denna lag används följande termer med den betydelse som här&lt;br&gt;anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling: köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentrepre-&lt;br&gt;nader eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlande enhet: statliga, kommunala och andra myndigheter,&lt;br&gt;beslutande församlingar i kommuner, landsting och kyrkliga kommuner,&lt;br&gt;sådana bolag, föreningar, samfålligheter och stiftelser som anges i 6 §&lt;br&gt;samt, såvitt avser upphandling enligt 4 kap., sådana enheter som avses&lt;br&gt;i 4 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingskontrakt: skriftliga avtal som en upphandlande enhet ingår&lt;br&gt;avseende upphandling enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenad: ett bygg- eller anläggningsarbete i sin helhet, vars&lt;br&gt;resultat har en självständig funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession: ett upphandlingskontrakt avseende byggentreprenad där&lt;br&gt;ersättning för arbetet utgår i form av en rätt att utnyttja anläggningen&lt;br&gt;eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leverantör: den som tillhandahåller varor eller utför arbeten eller&lt;br&gt;tillhandahåller tjänster även om han inte varit den som i det särskilda&lt;br&gt;fallet tillhandahållit eller utfört det som upphandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtal: avtal som ingås mellan en upphandlande enhet och en eller&lt;br&gt;flera leverantörer i syfte att fastställa samtliga villkor för avrop som görs&lt;br&gt;under en viss period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfrågningsunderlag: underlag för anbud, som en upphandlande enhet&lt;br&gt;tillhandahåller en leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påskyndat förfarande: sådant förfärande som avses i 2 kap. 15 §,&lt;br&gt;3 kap. 20 § och 5 kap. 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsgivare: den som lämnar anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anhudssökande: den som ansöker om att få lämna anbud vid selektiv&lt;br&gt;eller förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppen upphandling: upphandling där alla leverantörer får lämna anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Selektiv upphandling: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder&lt;br&gt;vissa leverantörer att lämna anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlad upphandling: upphandling där en upphandlande enhet&lt;br&gt;inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och tar upp förhandling med&lt;br&gt;en eller flera av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Termen &amp;quot;upphandlande enhet&amp;quot; innefattar sådana bolag, föreningar,&lt;br&gt;samfålligheter och stiftelser som har inrättats för att fullgöra uppgifter i&lt;br&gt;det allmännas intresse och inte har en industriell eller kommersiell&lt;br&gt;karaktär och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars kapital huvudsakligen har tillskjutits av staten, en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vars upphandling står under statlig eller kommunal tillsyn, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars styrelseledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting&lt;br&gt;eller en kyrklig kommun, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vars styrelse till mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En upphandlande enhet skall annonsera upphandlingar om inte annat&lt;br&gt;anges i 2-5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En annons om upphandling skall på lämpligt sätt sändas till Byrån för&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Om upphandling&lt;br&gt;sker enligt reglerna för påskyndat förfarande skall annonsen sändas med&lt;br&gt;telex, telegram eller telefax. Den skall innehålla uppgift om dagen för&lt;br&gt;avsändandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En annons som avses i 8 § skall skrivas på något av de språk som&lt;br&gt;är officiella inom Europeiska gemenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En annons som avses i 8 § får inte publiceras före dagen för&lt;br&gt;avsändandet till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella&lt;br&gt;publikationer. Annonsen får inte innehålla annan information än den som&lt;br&gt;publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En enhet som avslutat en upphandling enligt bestämmelserna i 2,&lt;br&gt;3 eller 5 kap. skall inom 48 dagar därefter sända en annons till Byrån för&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella publikationer hur upphandlingen&lt;br&gt;har avslutats. Annonsen får inte innehålla uppgifter vars publicering&lt;br&gt;skulle strida mot något allmänt intresse eller motverka befogade affärs-&lt;br&gt;eller konkurrensintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling med hänvisning till tekniska standarder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om förfrågningsunderlaget innehåller en teknisk beskrivning av&lt;br&gt;föremålet för upphandlingen skall beskrivningen göras med hänvisning&lt;br&gt;till europeiska tekniska specifikationer när sådana finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En upphandlande enhet får utforma den tekniska beskrivningen på&lt;br&gt;annat sätt än som anges i 12 § om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är tekniskt omöjligt att på ett tillfredsställande sätt fastställa om&lt;br&gt;föremålet för upphandlingen överensstämmer med europeiska tekniska&lt;br&gt;specifikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillämpning av sådana tekniska specifikationer som avses i 12 § inte&lt;br&gt;skulle göra det möjligt för den upphandlande enheten att upphandla&lt;br&gt;utrustning m.m. som är tekniskt förenlig med utrustning som redan&lt;br&gt;används av enheten eller skulle medföra orimliga kostnader eller orimliga&lt;br&gt;tekniska svårigheter, dock endast under förutsättning att den upp-&lt;br&gt;handlande enheten har beslutat att inom en angiven tidsperiod gå över&lt;br&gt;till sådana tekniska specifikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som skall upphandlas är av sådan nyskapande karaktär att&lt;br&gt;gällande standarder eller europeiska tekniska specifikationer inte är&lt;br&gt;lämpliga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det finns särskilt föreskrivna tekniska krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphandling som avses i 4 kap. gäller inte kravet på en angiven&lt;br&gt;tidsperiod för övergången till tekniska specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En upphandlande enhet som tillämpar bestämmelserna i 13 § skall Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;i annonsen om upphandling ange skälen till det och skall vidare i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om upphandling enligt 2, 3 och 5 kap. på begäran av EFTA:s övervak-&lt;br&gt;ningsmyndighet tillhandahålla myndigheten skälen för sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om europeiska tekniska specifikationer som avses i 12 § inte finns&lt;br&gt;skall den tekniska beskrivningen göras med tillämpning av svensk&lt;br&gt;standard som överensstämmer med godtagen internationell standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sådan standard inte finns är det tillåtet att utföra beskrivningen&lt;br&gt;med tillämpning av annan svensk standard eller, om inte heller sådan&lt;br&gt;standard finns, annan standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En upphandlande enhet får varken i förfrågningsunderlaget eller i&lt;br&gt;annat underlag för upphandlingen beskriva föremålet för upphandlingen&lt;br&gt;på ett sådant sätt att endast en viss vara eller process kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten får hänvisa till ett visst märke eller fabrikat om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. En sådan hänvisning skall utformas så att även likvärdiga&lt;br&gt;varor och processer kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav som får ställas på leverantören&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En leverantör kan uteslutas från deltagande i upphandling om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är&lt;br&gt;föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är&lt;br&gt;underkastad näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsför-&lt;br&gt;valtning, ackord eller annat liknande förfarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen&lt;br&gt;dom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter&lt;br&gt;eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet får begära upplysningar om en leverantörs&lt;br&gt;tekniska förmåga och kapacitet samt om hans finansiella ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet skall i annonsen om upphandling eller inbjudan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till anbudsgivning ange vilka upplysningar om förhållanden som avses i&lt;br&gt;andra stycket som enheten vill ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten har rätt att utesluta en leverantör från deltagande om leveran-&lt;br&gt;tören i väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar&lt;br&gt;om förhållanden som avses i första och andra styckena eller lämnat&lt;br&gt;felaktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En leverantör kan visa att han uppfyller krav som uppställts med&lt;br&gt;stöd av 17 § genom skriftliga bevis som är lämpade för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet skall i annonsen eller inbjudan till anbudsgiv-&lt;br&gt;ning ange på vilket sätt leverantören kan visa att han uppfyller de&lt;br&gt;uppställda kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Former för anbud och ansökningar om deltagande i anbudsgivning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Anbud och ansökningar om deltagande i anbudsgivning skall avges&lt;br&gt;skriftligt. Ansökningar får göras muntligt eller genom telegram eller&lt;br&gt;telefax om de bekräftas genom en egenhändigt undertecknad handling.&lt;br&gt;Bekräftelsen skall lämnas omgående eller i vissa fäll som anges i&lt;br&gt;2-5 kap. komma upphandlande enhet till handa inom frister som anges&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagande och öppnande av anbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter an-&lt;br&gt;budstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upp-&lt;br&gt;handlande enheten utsedda personer skall delta. Anbuden skall föras upp&lt;br&gt;i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i förrättningen.&lt;br&gt;På begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare&lt;br&gt;utsedd person närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av den som&lt;br&gt;framställt begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förhandlad upphandling får försändelserna öppnas och anbuden&lt;br&gt;förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden&lt;br&gt;skall öppnas samtidigt eller, om det finns synnerliga skäl, allteftersom&lt;br&gt;de kommer in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En upphandlande enhet får medge att en anbudsgivare eller anbuds-&lt;br&gt;sökande rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat&lt;br&gt;uppenbart fel i anbudet eller ansökningen att få lämna anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten får också medge att ett anbud förtydligas och kompletteras.&lt;br&gt;Vid öppen och selektiv upphandling får detta medges om det sker i syfte&lt;br&gt;att göra anbuden sinsemellan jämförbara (nollställning) och om det kan&lt;br&gt;ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av anbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som har lägst&lt;br&gt;anbudspris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga med&lt;br&gt;hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, driftkostnader, funktion,&lt;br&gt;miljöpåverkan m.m. Enheten skall i förfrågningsunderlaget eller i annon-&lt;br&gt;sen om upphandling ange vilka omständigheter den tillmäter betydelse.&lt;br&gt;Omständigheterna skall om möjligt anges efter angelägenhetsgrad, med&lt;br&gt;den viktigaste först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Föreligger det fallet att en upphandlande enhet skall anta det anbud&lt;br&gt;som har lägst anbudspris, får enheten förkasta anbud som den anser vara&lt;br&gt;orimligt lågt, dock först sedan enheten begärt förklaring till det låga&lt;br&gt;anbudet och inte fått tillfredsställande svar. Förklaringen skall begäras&lt;br&gt;skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enheten valt ett dyrare anbud skall den vid varuupphandling ange&lt;br&gt;skälen för sitt beslut i en rapport till EFTA:s rådgivande kommitté för&lt;br&gt;offentlig upphandling. Om det är fråga om upphandling enligt 3 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. skall enheten dessutom avge en rapport till EFTA:s övervaknings- Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;myndighet om vilka anbud som förkastats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av handlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En upphandlande enhet skall på betryggande sätt förvara anbud och&lt;br&gt;anbudsansökningar med tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar&lt;br&gt;samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skyldigheter för upphandlande enheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om en upphandlande enhet till mer än hälften bidrar till kostnaden&lt;br&gt;för byggentreprenad som avser anläggning av kommunikationsleder, ut-&lt;br&gt;bildnings-, sport- och fritidslokaler, sjukhus eller allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;byggnader och som upphandlas av någon annan skall enheten se till att&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 och 5 kap. iakttas vid upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Varuupphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på sådan upphandling av&lt;br&gt;varor som görs av en upphandlande enhet och beräknas uppgå till minst&lt;br&gt;200 000 ecu, exklusive mervärdesskatt, (tröskelvärde). För de enheter&lt;br&gt;som omfattas av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling, är&lt;br&gt;tröskelvärdet dock det värde som vid varje tillfälle gäller enligt särskilda&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på upphandling&lt;br&gt;som avses i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För upphandlingskontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp och&lt;br&gt;löper på bestämd tid om högst tolv månader skall värdet beräknas till&lt;br&gt;kostnaden för kontraktet under löptiden. För upphandlingskontrakt som&lt;br&gt;avser längre tid skall värdet beräknas till den totala kostnaden med tillägg&lt;br&gt;av varans uppskattade restvärde. För upphandlingskontrakt som löper&lt;br&gt;på obestämd tid skall värdet beräknas till månadskostnaden multiplicerad&lt;br&gt;med talet 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphandlingskontrakt som avses i första stycket eller som gäller&lt;br&gt;köp och skall förnyas inom viss tid skall värdet justeras antingen med&lt;br&gt;hänsyn till värdet av motsvarande upphandlingskontrakt som avslutats&lt;br&gt;under det föregående räkenskapsåret eller den föregående tolvmånaders-&lt;br&gt;perioden, eller det uppskattade värdet av upphandlingskontrakt som kan&lt;br&gt;antas bli avslutade under det kommande räkenskapsåret eller den&lt;br&gt;kommande tolvmanadersperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Options- och förlängningsklausuler skall beaktas som om de utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En upphandling avseende en viss kvantitet varor får inte delas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i syfte att tröskelvärdet skall underskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Flera upphandlingar av varor av samma typ som skall göras samtidigt&lt;br&gt;skall anses som endast en upphandling vid tillämpning av 1 §. Om trös-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kelvärdet då överskrids skall vaije enskild upphandling göras enligt Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En upphandlande enhet som omfattas av GATT-överenskommelsen&lt;br&gt;om statlig upphandling skall för vaije budgetår genom förhandsannon-&lt;br&gt;sering informera om sina upphandlingar över 750 000 ecu som enheten&lt;br&gt;planerat för vaije varuområde. Om förhandsannonsering gäller 1 kap.&lt;br&gt;8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En upphandlande enhet skall annonsera sin upphandling om inte&lt;br&gt;annat följer av 10 § andra stycket eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Öppen upphandling skall användas om inte något annat upphandlings-&lt;br&gt;förfarande får tillämpas enligt 9 eller 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Selektiv upphandling får användas om kostnaderna för övriga för-&lt;br&gt;faranden inte står i skälig proportion till värdet av upphandlingskon-&lt;br&gt;traktet eller om det är motiverat med hänsyn till varans karaktär eller&lt;br&gt;om det finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Förhandlad upphandling får, under förutsättning att de i förfråg-&lt;br&gt;ningsunderlaget ursprungligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt&lt;br&gt;ändrats, användas om anbud som lämnats vid öppen eller selektiv&lt;br&gt;upphandling inte motsvarar underlaget och inte kan nollställas enligt&lt;br&gt;1 kap. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förhandlade upphandlingen enligt första stycket inte omfattar&lt;br&gt;samtliga korrekt lämnade anbud från det föregående upphandlings-&lt;br&gt;förfarandet, skall den upphandlande enheten annonsera att den övergår&lt;br&gt;till förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud,&lt;br&gt;under förutsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprungligen angivna&lt;br&gt;kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats och att en rapport lämnas till&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varorna framställs enbart för forskning, utveckling, experiment eller&lt;br&gt;studier, under förutsättning att framställningen inte sker i vinstsyfte eller&lt;br&gt;för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varorna av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av&lt;br&gt;ensamrätt kan tillverkas eller levereras av endast en viss leverantör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig&lt;br&gt;brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte&lt;br&gt;heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att&lt;br&gt;hålla tidsfristerna vid öppen eller selektiv upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det gäller ytterligare leveranser från den ursprungliga leverantören,&lt;br&gt;avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveran-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser och ett byte av leverantör skulle medföra anskaffning av varor som Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;skulle vara tekniskt oförenliga med de först anskaffade eller leda till&lt;br&gt;oskäliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Til läggsleveranser som avses i första stycket 5 får avse längre tid än&lt;br&gt;tre år endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En upphandlande enhet som väljer selektiv eller förhandlad upp-&lt;br&gt;handling skall skriva en rapport om anledningen till detta. I fråga om&lt;br&gt;förhandlad upphandling skall det i rapporten också anges vilka omstän-&lt;br&gt;digheter som föranlett valet av upphandlingsförfärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten skall i sin helhet eller i sammanfattning överlämnas till&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet på dess begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vid öppen upphandling skall tiden för mottagande av anbud vara&lt;br&gt;minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till en&lt;br&gt;leverantör inom fyra arbetsdagar från det att underlaget har begärts.&lt;br&gt;Ytterligare information skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens&lt;br&gt;utgång, om så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vid selektiv och förhandlad upphandling skall tiden för mottagande&lt;br&gt;av ansökningar om att få lämna anbud vara minst 37 dagar från den dag&lt;br&gt;då annonsen om upphandling avsändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle till samtliga utvalda deltagare skicka ut både skriftlig&lt;br&gt;inbjudan att lämna anbud och förfrågningsunderlaget. Tiden för mot-&lt;br&gt;tagande av anbud skall vara minst 40 dagar från den dag inbjudan skicka-&lt;br&gt;des ut till deltagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare information om upphandlingen skall lämnas senast sex&lt;br&gt;dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om de enligt 14 § angivna tidsfristerna inte kan tillämpas på grund&lt;br&gt;av brådska får tidsfristerna förkortas, den i 14 § första stycket till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 dagar, den i 14 § andra stycket till 10 dagar och den i 14 § tredje&lt;br&gt;stycket till fyra arbetsdagar (påskyndat förfarande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kunna&lt;br&gt;skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivningen&lt;br&gt;av något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen&lt;br&gt;eller hos den upphandlande enheten skall tidsfristerna i 13 och 14 §§&lt;br&gt;förlängas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Såväl ansökan från anbudssökande som inbjudan att lämna anbud&lt;br&gt;skall i det påskyndade förfärandet skickas på snabbast möjliga sätt. En&lt;br&gt;ansökan eller inbjudan som görs genom telegram, telex, telefax, telefon&lt;br&gt;eller elektronisk överföring skall bekräftas genom en egenhändigt under-&lt;br&gt;tecknad handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa utföranden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En upphandlande enhet får inte förkasta ett utförande som är alter-&lt;br&gt;nativt i förhållande till kravspecifikationen i förfrågningsunderlaget endast&lt;br&gt;av det skälet att det är utformat enligt europeiska tekniska specifikationer&lt;br&gt;eller enligt svensk standard som i huvudsak ansluter till europeiskt&lt;br&gt;godtagen teknisk specifikation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Upphandling av byggentreprenad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid sådan upphandling av&lt;br&gt;byggentreprenad eller koncession som uppgår till minst 5 000 000 ecu,&lt;br&gt;exklusive mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Alla delentreprenader som ingår i en byggentreprenad skall tas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i beräkningen av upphandlingens värde. Detta behöver dock inte tilläm-&lt;br&gt;pas för delentreprenader under 1 000 000 ecu, förutsatt att summan av&lt;br&gt;delentreprenadema inte överstiger 20 procent av upphandlingens totala&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandling får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall under-&lt;br&gt;skridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I förfrågningsunderlaget får den upphandlande enheten begära att&lt;br&gt;anbudsgivaren redovisar vilka delar av upphandlingskontraktet som han&lt;br&gt;avser att lägga ut på någon annan (tredje man).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid beräkning av upphandlingens värde skall hänsyn tas även till&lt;br&gt;värdet av det material och den utrustning som tillhandahålls av den&lt;br&gt;upphandlande enheten och som är nödvändiga för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på upphandlingar&lt;br&gt;som avses i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En upphandlande enhet får i förfrågningsunderlaget bestämma att den&lt;br&gt;som söker koncessionen skall lägga ut minst 30 procent av konces-&lt;br&gt;sionsvärdet på tredje man, med möjlighet för den koncessionssökande att&lt;br&gt;öka denna minsta andel. Den minsta andel som skall gälla skall anges i&lt;br&gt;upphandlingskontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om den som tilldelas koncessionen är en upphandlande enhet skall&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel iakttas vid den enhetens upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om flera företag går samman för att få en koncession, skall inte&lt;br&gt;något av dem anses som tredje man. Detsamma gäller anknutna företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anknutna företag avses varje företag över vilket konces-&lt;br&gt;sionshavaren kan utöva ett bestämmande inflytande, vaije företag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan utöva ett sådant inflytande över koncessionshavaren och vaije företag Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;som tillsammans med koncessionshavaren står under bestämmande&lt;br&gt;inflytande av något annat foretag på grund av ägande eller finansiellt&lt;br&gt;deltagande eller på grund av de regler företaget lyder under. Ett foretag&lt;br&gt;skall anses ha ett bestämmande inflytande när det, direkt eller indirekt,&lt;br&gt;i förhållande till ett annat företag innehar större delen av företagets&lt;br&gt;tillskjutna kapital, eller kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av&lt;br&gt;aktieägande eller motsvarande eller kan utse fler än halva antalet&lt;br&gt;ledamöter i företagets administrativa, verkställande eller övervakande&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En upphandlande enhet skall genom förhandsannonsering informera&lt;br&gt;om upphandlingar över tröskelvärdet som enheten planerat och ange&lt;br&gt;deras huvudsakliga art och omfattning. Om förhandsannonsering gäller&lt;br&gt;1 kap. 8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En upphandlande enhet skall annonsera sin upphandling om inte&lt;br&gt;annat följer av 15 eller 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En upphandlande enhet skall inom 15 dagar från det att begäran&lt;br&gt;kommit in lämna upplysningar till vaije anbudssökande eller an-&lt;br&gt;budsgivare som så begär om varför hans ansökan eller anbud förkastats.&lt;br&gt;Den vars anbud förkastats skall på begäran få veta vem som fick&lt;br&gt;upphandlingen. Om enheten beslutat att inte avsluta en annonserad&lt;br&gt;upphandling eller att göra om upphandlingen skall enheten på begäran&lt;br&gt;lämna upplysningar till anbudsgivare eller anbudssökande om skälen för&lt;br&gt;sitt beslut. Enheten skall underrätta Byrån för Europeiska gemenskap-&lt;br&gt;ernas officiella publikationer om sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V&amp;amp;Z av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Öppen eller selektiv upphandling skall användas om inte annat följer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av 14 eller 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en upphandlande enhet väljer att använda selektiv upphandling&lt;br&gt;får den i annonsen ange hur många leverantörer den avser att inbjuda&lt;br&gt;att lämna anbud. Antalet leverantörer skall avvägas med hänsyn till arten&lt;br&gt;av det arbete som skall utföras men måste uppgå till minst fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Förhandlad upphandling med föregående annonsering får användas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. entreprenaden utförs enbart för forskning, utveckling eller experi-&lt;br&gt;ment, under förutsättning att utförandet inte sker i vinstsyfte eller för att&lt;br&gt;täcka forsknings- och utvecklingskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i särskilda fäll arten av arbetena eller därmed förknippade risker inte&lt;br&gt;medger en förhandsvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetena av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av&lt;br&gt;ensamrätt kan utföras av endast en viss leverantör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig&lt;br&gt;brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte&lt;br&gt;heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att&lt;br&gt;hålla tidsfristerna vid öppen eller selektiv upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphandlingen gäller tilläggsarbeten av den ursprungliga leveran-&lt;br&gt;tören som inte omfattas av det först avsedda projektet eller av en&lt;br&gt;föregående upphandling, men som på grund av oförutsedda omständig-&lt;br&gt;heter blivit nödvändiga för arbetets utförande, under förutsättning att&lt;br&gt;tilläggsarbetena inte utan tekniska eller ekonomiska olägenheter kan&lt;br&gt;skiljas från det ursprungliga upphandlingskontraktet, eller att tilläggs-&lt;br&gt;arbetena är nödvändiga för att byggentreprenaden skall kunna slutföras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upphandlingen gäller nya arbeten som består enbart av en upprep-&lt;br&gt;ning av arbeten ingående i ett projekt som tidigare varit föremål för&lt;br&gt;öppen eller selektiv upphandling och arbetena tilldelas samma leverantör&lt;br&gt;som tidigare fått upphandlingskontraktet, om dessa nya arbeten beställs&lt;br&gt;inom tre år efter det att det ursprungliga kontraktet slöts och värdet av&lt;br&gt;de nya arbetena ingått i tröskelvärdeberäkningen och annonserats i&lt;br&gt;samband med det ursprungliga projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 3 tillämpas endast om värdet av&lt;br&gt;tilläggsarbetena inte överstiger hälften av det ursprungliga upphandlings-&lt;br&gt;kontraktets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en upphandlande enhet väljer förhandlad upphandling utan&lt;br&gt;föregående annonsering skall antalet anbudsgivare i förhandlingen inte&lt;br&gt;vara mindre än tre, förutsatt att det finns ett tillräckligt antal lämpliga&lt;br&gt;anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En upphandlande enhet får, under förutsättning att de i förfrågnings-&lt;br&gt;underlaget ursprungligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt&lt;br&gt;ändrats, övergå från öppen eller selektiv upphandling till förhandlad&lt;br&gt;upphandling om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anbud som lämnats vid öppen eller selektiv upphandling inte&lt;br&gt;motsvarar underlaget och inte kan nollställas enligt 1 kap. 21 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud&lt;br&gt;eller inte lämnats några lämpliga anbud och en rapport lämnas till&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet på dess begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förhandlade upphandlingen enligt första stycket 1 inte omfattar&lt;br&gt;samtliga korrekt lämnade anbud från det föregående upphandlingsförfä-&lt;br&gt;randet, skall den upphandlande enheten annonsera att den öveigår till&lt;br&gt;förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid öppen upphandling skall tiden för mottagande av anbud vara&lt;br&gt;minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes. Om&lt;br&gt;den upphandlande enheten förhandsannonserat enligt 9 § får denna tid&lt;br&gt;förkortas till 37 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till en&lt;br&gt;leverantör inom sex dagar från det att underlaget har begärts. Ytterligare&lt;br&gt;information skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om&lt;br&gt;så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Vid selektiv och förhandlad upphandling skall tiden för mottagande&lt;br&gt;av ansökningar om att få lämna anbud vara minst 37 dagar från den dag&lt;br&gt;då annonsen om upphandling avsändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle till samtliga utvalda deltagare skicka ut både skriftlig&lt;br&gt;inbjudan att lämna anbud och förfrågningsunderlaget. Tiden för mot-&lt;br&gt;tagande av anbud skall vara minst 40 dagar från den dag inbjudan&lt;br&gt;skickades ut till deltagarna eller 26 dagar om den upphandlande enheten&lt;br&gt;har förhandsannonserat enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare information om upphandlingen skall lämnas senast sex&lt;br&gt;dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om de enligt 19 § angivna tidsfristerna inte kan tillämpas på grund&lt;br&gt;av brådska får tidsfristerna förkortas, den i 19 § första stycket till&lt;br&gt;15 dagar, den i 19 § andra stycket till 10 dagar och den i 19 § tredje&lt;br&gt;stycket till fyra dagar (påskyndat förfärande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kunna&lt;br&gt;skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivningen&lt;br&gt;av något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen&lt;br&gt;eller hos den upphandlande enheten, skall tidsfristerna i 18 och 19 §§&lt;br&gt;förlängas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Såväl ansökan från anbudssökande som inbjudan att lämna anbud&lt;br&gt;skall i det påskyndade förfarandet skickas på snabbast möjliga sätt. En&lt;br&gt;ansökan eller inbjudan som görs genom telegram, telex, telefax, telefon&lt;br&gt;eller elektronisk överföring skall bekräftas genom en egenhändigt&lt;br&gt;undertecknad handling som avsänts före tidsfristens utgång enligt 19 och&lt;br&gt;20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt förfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En upphandlande enhet som avser att upphandla en byggentreprenad&lt;br&gt;för bostadsbebyggelse behöver inte tillämpa bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel, om enheten på grund av arbetenas art och omfattning har behov&lt;br&gt;av att leverantören deltar redan under planeringen. Valet av leverantör&lt;br&gt;skall dock i sådana fäll göras enligt bestämmelserna om annonsering och&lt;br&gt;prövning av anbudssökande och anbudsgivare vid selektiv upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa utföranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om det i annonsen om upphandling angetts att det anbud kommer&lt;br&gt;att antas som är det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till&lt;br&gt;samtliga omständigheter, får en upphandlande enhet även pröva anbud&lt;br&gt;som innehåller ett alternativt utförande. En förutsättning är att enheten&lt;br&gt;i annonsen upplyst om att den kommer att pröva anbud som innehåller&lt;br&gt;alternativa utföranden och om de minimikrav som alternativa utföranden&lt;br&gt;måste uppfylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativt utförande får inte förkastas endast av det skälet att det&lt;br&gt;är utformat enligt europeiska tekniska specifikationer eller enligt svensk&lt;br&gt;standard som i huvudsak ansluter till europeiskt godtagen teknisk&lt;br&gt;specifikation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Upphandling inom vatten-, energi-, transport- och&lt;br&gt;telekommunikationsområdena&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas vid upphandling av&lt;br&gt;varor och byggentreprenader som görs av en upphandlande enhet för&lt;br&gt;sådan av enheten bedriven verksamhet som består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. drift eller tillhandahållande av fästa nät i syfte att betjäna allmän-&lt;br&gt;heten i fråga om transporter, distribution eller försöijning med dricksvat-&lt;br&gt;ten, elektricitet, gas eller värme eller av leverans av sådana nyttigheter&lt;br&gt;till fasta nät,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utnyttjande av mark- eller vattenområden för prospektering eller&lt;br&gt;utvinning av olja, gas, kol eller andra fästa bränslen eller för tillhan-&lt;br&gt;dahållande av terminaler, flygplatser eller hamnanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drift av nät i syfte att betjäna allmänheten i fråga om transporter&lt;br&gt;med järnväg, spårväg, tunnelbana, buss, trådbuss eller linbana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. drift eller tillhandahållande av ett allmänt telekommunikationsnät&lt;br&gt;eller tillhandahållande av en eller flera allmänna telekommunikations-&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel innefättar termen&lt;br&gt;&amp;quot;upphandlande enhet&amp;quot; alla företag över vilka staten, kommun, landsting&lt;br&gt;eller kyrklig kommun direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;och företag som bedriver verksamhet enligt första stycket med särskilt&lt;br&gt;tillstånd från en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En upphandlande enhet som bedriver verksamhet som avser&lt;br&gt;försörjning med dricksvatten skall tillämpa bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;inte endast vid upphandling för den verksamheten, utan också vid upp-&lt;br&gt;handling som enheten gör för projekt inom vattenbyggnad, konstbevatt-&lt;br&gt;ning eller dränering om minst 20 procent av den totala vattenmängd som&lt;br&gt;tillhandahålls av dessa projekt består av dricksvatten eller som görs för&lt;br&gt;verksamhet som har samband med bortledande eller rening av av-&lt;br&gt;loppsvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En upphandlande enhet är inte skyldig att tillämpa bestämmelserna&lt;br&gt;i detta kapitel vid upphandling här i riket för verksamhet som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-4 och bedrivs i ett land utanför EES, om inte fasta nät&lt;br&gt;eller markområden inom EES utnyttjas för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas av en upphand-&lt;br&gt;lande enhet som bedriver busstransportverksamhet som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3 om även andra företag får bedriva sådan verksamhet inom&lt;br&gt;samma geografiska område på samma villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna skall inte heller tillämpas av en enhet som till-&lt;br&gt;handahåller tjänster som avses i 1 § första stycket 4, om upphandlingen&lt;br&gt;uteslutande syftar till att göra det möjligt för enheten att tillhandahålla en&lt;br&gt;eller flera telekommunikationstjänster och även andra företag har rätt att&lt;br&gt;inom samma geografiska område tillhandahålla samma tjänster på i stort&lt;br&gt;sett samma villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel skall inte heller tillämpas vid upp-&lt;br&gt;handlingar av varor eller byggentreprenader som görs för återförsäljning&lt;br&gt;eller uthyrning om även andra foretag har rätt att återförsälja eller hyra&lt;br&gt;ut på samma villkor som den upphandlande enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En upphandlande enhet som omfattas av något av undantagen i 3 §&lt;br&gt;eller 4 § andra och tredje styckena skall på begäran av EFTA:s&lt;br&gt;övervakningsmyndighet lämna uppgifter om den undantagna verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en upphandling av varor eller byggentreprenader innefattar&lt;br&gt;tjänster som är nödvändiga för leveransen av varorna eller bygg-&lt;br&gt;entreprenaderna skall dessa tjänster anses ingå i varu- eller&lt;br&gt;byggentreprenadupphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandling som innefattar andra tjänster än sådana nödvändiga&lt;br&gt;tjänster som avses i första stycket skall i sin helhet anses som en varu-&lt;br&gt;upphandling om varornas värde, inklusive värdet av tjänster som avses&lt;br&gt;i första stycket, är större än värdet av andra tjänster som omfattas av&lt;br&gt;upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En programvara för tjänster skall anses som en vara om den upp-&lt;br&gt;handlas av en enhet som bedriver verksamhet som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4 och programvaran skall användas i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte gälla vid upphandling av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vatten, om upphandlingen görs för verksamhet enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 1 som avser dricksvatten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. energi eller bränsle for energiproduktion, om upphandlingen görs för&lt;br&gt;verksamhet enligt 1 § första stycket 1 och 2 som avser elektricitet, gas&lt;br&gt;eller värme eller som avser utnyttjande av mark- eller vattenområden&lt;br&gt;för prospektering eller utvinning av olja m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas vid sådan upphand-&lt;br&gt;ling, vars värde exklusive mervärdesskatt uppgår till minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 400 000 ecu och gäller varor för verksamhet som omlättas av 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 600 000 ecu och gäller varor för verksamhet som omfettas av 1 §&lt;br&gt;första stycket 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 5 000 000 ecu och gäller byggentreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För varuupphandlingskontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp&lt;br&gt;och löper på bestämd tid om högst tolv månader skall värdet beräknas till&lt;br&gt;kostnaden för kontraktet under löptiden. För upphandlingskontrakt som&lt;br&gt;avser längre tid skall värdet beräknas till den totala kostnaden med tillägg&lt;br&gt;av varans uppskattade restvärde. För upphandlingskontrakt som löper&lt;br&gt;på obestämd tid skall värdet beräknas till månadskostnaden multiplicerad&lt;br&gt;med talet 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphandlingskontrakt som avses i första stycket eller som gäller&lt;br&gt;köp och skall förnyas inom viss tid skall värdet justeras antingen med&lt;br&gt;hänsyn till värdet av motsvarande upphandlingskontrakt som avslutats&lt;br&gt;under det föregående räkenskapsåret eller den föregående tolvmånaders-&lt;br&gt;perioden, eller det uppskattade värdet av upphandlingskontrakt som kan&lt;br&gt;antas bli avslutade under det kommande räkenskapsåret eller den&lt;br&gt;kommande tolvmånadersperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Options- och förlängningsklausuler skall beaktas som om de utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Flera upphandlingar av varor av samma typ som skall göras&lt;br&gt;samtidigt skall anses som endast en upphandling vid tillämpning av 8 §.&lt;br&gt;Om tillämpligt tröskelvärde då överskrids skall vaije enskild upphandling&lt;br&gt;göras enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Alla delentreprenader som ingår i en byggentreprenad skall tas med&lt;br&gt;i beräkningen av upphandlingens värde. Detta behöver dock inte tilläm-&lt;br&gt;pas för delentreprenader under 1 000 000 ecu, förutsatt att summan av&lt;br&gt;delentreprenadema inte överstiger 20 procent av upphandlingens totala&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid beräkning av värdet av en byggentreprenadupphandling skall&lt;br&gt;hänsyn tas även till värdet av det material, den utrustning och de tjänster&lt;br&gt;som tillhandahålls av den upphandlande enheten och som är nödvändiga&lt;br&gt;för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En upphandling får inte delas upp i syfte att tröskelvärdena enligt&lt;br&gt;8 § 1-3 skall underskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En upphandlande enhet skall för vaije budgetår genom förhands-&lt;br&gt;annonsering informera om varuupphandlingar över 750 000 ecu som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enheten planerat för vaije varuområde. I fråga om byggentreprenad- Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;upphandling skall enheten genom förhandsannonsering informera om&lt;br&gt;upphandlingar som överstiger tröskelvärdet enligt 8 § 3 som enheten&lt;br&gt;planerat och ange deras huvudsakliga art och omfattning. Om förhands-&lt;br&gt;annonsering gäller 1 kap. 8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbjudan att lämna anbud får ske genom att ett meddelande på förhand&lt;br&gt;annonseras enligt reglerna i 1 kap. 8-10 §§. I meddelandet skall anges&lt;br&gt;dels att upphandling kommer att ske genom selektivt eller förhandlat&lt;br&gt;förfarande utan ytterligare annonsering, dels att intresserade deltagare&lt;br&gt;skriftligen skall anmäla sitt intresse. Innan den upphandlande enheten&lt;br&gt;därefter påböijar upphandlingen skall de som anmält intresse uppmanas&lt;br&gt;att skriftligen bekräfta detta utifrån mer detaljerade upplysningar om&lt;br&gt;upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbjudan att lämna anbud får ske genom att den upphandlande enheten&lt;br&gt;i en annons tillkännager att den enligt 23 § upprättat och tillämpar ett&lt;br&gt;särskilt system för urval av deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En upphandlande enhet skall annonsera sin upphandling om inte&lt;br&gt;annat följer av 16 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enhet som avslutat en upphandling skall inom 60 dagar därefter&lt;br&gt;meddela EFTA:s övervakningsmyndighet hur upphandlingen har avslu-&lt;br&gt;tats. Därvid skall enheten ange om den har tillämpat bestämmelserna i 1&lt;br&gt;kap. 13 § och även ange de uppgifter, vars offentliggörande skulle&lt;br&gt;motverka befogade affärs- och konkurrensintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En upphandlande enhet skall använda något av de upphandlings-&lt;br&gt;förfaranden som nämns i 1 kap. 5 § med föregående annonsering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet får avstå från annonsering om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det vid en annonserad upphandling inte lämnats några anbud, under&lt;br&gt;förutsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprungligen angivna&lt;br&gt;kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det som upphandlas avser forskning, utveckling eller experiment,&lt;br&gt;under förutsättning att framställningen av varorna eller utförandet av&lt;br&gt;byggentreprenaden inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varorna eller byggentreprenaden av tekniska eller konstnärliga skäl&lt;br&gt;eller på grund av ensamrätt kan tillhandahållas av endast en viss&lt;br&gt;leverantör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig&lt;br&gt;brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte&lt;br&gt;heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att&lt;br&gt;hålla tidsfristerna vid öppen eller selektiv upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det är fråga om varuupphandlingskontrakt som gäller ytterligare&lt;br&gt;leveranser från den ursprungliga leverantören, avsedda antingen som&lt;br&gt;delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser, och ett byte av&lt;br&gt;leverantör skulle medföra anskaffning av varor som skulle vara tekniskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oförenliga med de först anskaffade eller leda till oskäliga tekniska Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;svårigheter avseende drift och underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. det är fråga om byggentreprenad som gäller tilläggsarbeten av den&lt;br&gt;ursprungliga leverantören och som inte omlättas av det först avsedda&lt;br&gt;projektet eller av en föregående upphandling, men som på grund av&lt;br&gt;oförutsedda omständigheter blivit nödvändiga för arbetets utförande,&lt;br&gt;under förutsättning att tilläggsarbetena inte utan tekniska eller ekono-&lt;br&gt;miska olägenheter kan skiljas från det ursprungliga upphandlings-&lt;br&gt;kontraktet, eller att tilläggsarbetena är nödvändiga för att byggentrepre-&lt;br&gt;naden skall kunna slutföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upphandlingen vid byggentreprenad gäller nya arbeten som består&lt;br&gt;enbart av en upprepning av arbeten ingående i ett projekt som tidigare&lt;br&gt;varit föremål för öppen eller selektiv upphandling och arbetena tilldelas&lt;br&gt;samma leverantör som tidigare fått upphandlingskontraktet, om dessa&lt;br&gt;nya arbeten beställs inom tre år efter det att det ursprungliga kontraktet&lt;br&gt;slöts och värdet av de nya arbetena ingått i tröskelvärdeberäkningen och&lt;br&gt;annonserats i samband med det ursprungliga projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. det gäller upphandling av varor som noteras och omsätts på en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rå varumarknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. det gäller avrop mot ett gällande ramavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. det erbjudit sig en möjlighet att göra särskilt förmånliga inköp av&lt;br&gt;varor antingen genom att utnyttja tillfälliga erbjudanden att köpa till pris&lt;br&gt;väsentligt under marknadsvärdet eller genom att köpa i samband med att&lt;br&gt;en leverantör upphört med sin verksamhet eller trätt i likvidation eller&lt;br&gt;försatts i konkurs eller varit föremål för liknande rättsligt förfärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid öppen upphandling skall tiden för mottagande av anbud vara&lt;br&gt;minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes. Om&lt;br&gt;den upphandlande enheten förhandsannonserat enligt 14 § första stycket&lt;br&gt;får denna tid förkortas till 37 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om vid selektiv eller förhandlad upphandling en inbjudan att lämna&lt;br&gt;anbud tidigare annonserats enligt 14 § andra stycket gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för mottagande av ansökan om att lämna anbud eller av svar på&lt;br&gt;en anmodan att bekräfta intresset för anbudsgivning skall, om så är&lt;br&gt;möjligt, vara minst fem veckor från den dag annonsen avsändes för&lt;br&gt;publicering och får i inget fäll understiga tio dagar från den dag annonsen&lt;br&gt;publicerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan tid än den som anges i andra stycket kan avtalas med de&lt;br&gt;utvalda anbudssökandena, förutsatt att alla får samma tid att lämna&lt;br&gt;anbud. Om en sådan överenskommelse inte har kunnat uppnås bör tiden&lt;br&gt;vara minst tre veckor från dagen för inbjudan att lämna anbud. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl kan denna tid förkortas till tio dagar. Under alla&lt;br&gt;omständigheter måste tiden avvägas så att möjlighet ges för intresserade&lt;br&gt;att på ett tillfredsställande sätt ta del av förfrågningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till en Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;leverantör inom sex dagar från det att underlaget har begärts. Ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om&lt;br&gt;så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle till samtliga utvalda deltagare skicka ut både skriftlig&lt;br&gt;inbjudan att lämna anbud och förfrågningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kunna&lt;br&gt;skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivning av&lt;br&gt;något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen eller&lt;br&gt;hos den upphandlande enheten skall tidsfristerna i 19 § förlängas i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Såväl ansökningar från anbudssökande som inbjudan att lämna&lt;br&gt;anbud skall skickas på snabbast möjliga sätt. En ansökan eller inbjudan&lt;br&gt;som görs genom telegram, telex, telefax, telefon eller elektronisk&lt;br&gt;överföring skall bekräftas genom en egenhändigt undertecknad handling&lt;br&gt;som avsänts före tidsfristens utgång enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt system för urval av deltagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En upphandlande enhet får upprätta och tillämpa ett särskilt system&lt;br&gt;för urval på förhand av leverantörer som får delta i selektiv eller&lt;br&gt;förhandlad upphandling. Enheten skall fastställa regler för ett sådant&lt;br&gt;urval. Reglerna skall utformas så att de innebär en garanti för att samma&lt;br&gt;krav ställs på vaije leverantör och för att urvalet görs utan ovidkom-&lt;br&gt;mande hänsyn. Reglerna skall hållas tillgängliga för leverantörer som&lt;br&gt;begär att få ta del av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De leverantörer som valts ut skall föras upp i en förteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En upphandlande enhet skall inom sex månader pröva en ansökan&lt;br&gt;från en leverantör om att få vara med bland dem som väljs ut enligt&lt;br&gt;23 §. Om enheten förutser att prövningen kommer att ta längre tid skall&lt;br&gt;enheten redan inom två månader upplysa leverantören om detta. En&lt;br&gt;ansökan får inte avslås på andra grunder än som framgår av de regler&lt;br&gt;som avses i 23 §. En leverantör vars ansökan avslagits skall underrättas&lt;br&gt;om beslutet och om skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En leverantör får inte avföras från den förteckning som avses i 23 § på&lt;br&gt;andra grunder än som framgår av de regler som avses i nämnda paragraf.&lt;br&gt;En enhet som överväger att avföra en leverantör från förteckningen skall&lt;br&gt;underrätta leverantören om detta och om skälen härför innan slutligt&lt;br&gt;beslut fattas. Leverantören skall även underrättas om det slutliga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § En upphandlande enhet som upprättar ett särskilt system enligt 23 §&lt;br&gt;skall i en annons upplysa om detta. Annonsen skall på lämpligt sätt&lt;br&gt;sändas till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer&lt;br&gt;och skall skrivas på något av de språk som är officiella inom gemenska-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pema. Om systemet skall gälla under längre tid än tre år skall annonsen Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;publiceras årligen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Upphandling av tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på upphandling av sådana&lt;br&gt;tjänster som inte omlättas av bestämmelserna i 2-4 kap. Bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 11-26 §§ gäller endast vid upphandling av tjänster som avses i&lt;br&gt;avdelning A i bilaga till denna lag och bestämmelserna i 27 § endast vid&lt;br&gt;upphandling av tjänster som avses i avdelning B i bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anskaffning av eller nyttjanderätt i vad form som helst till fastighet,&lt;br&gt;byggnad eller annan egendom som utgör fäst egendom eller tillbehör till&lt;br&gt;fastighet eller byggnad eller rättigheter av nu nämnt slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av program-&lt;br&gt;material eller sändningstid i etermedia,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. telefoni, telex, radiotelefoni, personsökning eller satellittjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skiljemanna- eller förlikningsuppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. finansiella tjänster i samband med utgivning eller omsättning av&lt;br&gt;värdepapper och andra finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. anställningsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. forskning och utveckling i andra fäll än då tjänsten endast gäller den&lt;br&gt;egna verksamheten och helt finansieras av den upphandlande enheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. verksamhet som rör förvaltning av statsskulden eller som avser&lt;br&gt;tjänster från Sveriges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas vid upphandling&lt;br&gt;av tjänster från en annan upphandlande enhet som på grund av lag eller&lt;br&gt;annan författning har ensamrätt att utföra tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Avser en upphandling både varor och tjänster, skall upphandlingen&lt;br&gt;göras enligt bestämmelserna i detta kapitel, om värdet av tjänsterna&lt;br&gt;överstiger värdet av varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandling som avser tjänster enligt såväl avdelning A som&lt;br&gt;avdelning B i bilagan, skall i sin helhet anses vara en upphandling av&lt;br&gt;tjänster som avses i avdelning A om värdet av sistnämnda tjänster över-&lt;br&gt;stiger värdet av tjänster enligt avdelning B. Om värdet av tjänster enligt&lt;br&gt;avdelning A understiger värdet av tjänster enligt avdelning B skall&lt;br&gt;upphandlingen i sin helhet anses vara en upphandling av tjänster som&lt;br&gt;avses i bilaga B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid sådan upphandling av&lt;br&gt;tjänster, som uppgår till minst 200 000 ecu, exklusive mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en upphandling skall beräknas med utgångspunkt i den Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;uppskattade totala ersättningen till leverantören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett tjänsteupphandlingskontrakt delas upp i flera mindre delar&lt;br&gt;skall varje delvärde ingå i beräkningen av upphandlingens värde.&lt;br&gt;Upphandlande enhet behöver dock inte ta med delkontrakt under 80 000&lt;br&gt;ecu vid tillämpning av 4 §, under förutsättning att summan av delkon-&lt;br&gt;trakten inte överstiger 20 procent av upphandlingens totala värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I förfrågningsunderlaget får den upphandlande enheten begära att&lt;br&gt;anbudsgivaren redovisar vilka delar av upphandlingskontraktet som han&lt;br&gt;avser att lägga ut på någon annan (tredje man).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För upphandlingskontrakt som inte anger något totalpris skall värdet&lt;br&gt;beräknas till det fulla värdet av tjänsterna under kontraktets löptid om&lt;br&gt;denna är högst 48 månader och till månadsvärdet multiplicerat med talet&lt;br&gt;48, om löptiden är längre eller om kontraktet löper på obestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphandlingskontrakt som skall förnyas inom viss tid skall värdet&lt;br&gt;beräknas med hänsyn antingen till kostnaden för motsvarande upphand-&lt;br&gt;lingskontrakt, som den upphandlande enheten avslutat under det&lt;br&gt;föregående räkenskapsåret eller den föregående tolvmånadersperioden,&lt;br&gt;eller till den uppskattade kostnaden under tolv månader efter tjänsternas&lt;br&gt;påböijande eller under upphandlingskontraktets löptid om den är längre&lt;br&gt;än tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Options- och förlängningsklausuler skall beaktas som om de utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En upphandling av tjänster får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet&lt;br&gt;skall underskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid beräkning av värdet av ett upphandlingskontrakt skall hänsyn&lt;br&gt;tas även till värdet av det material och den utrustning som tillhandahålls&lt;br&gt;av den upphandlande enheten och är nödvändiga för att tjänsterna skall&lt;br&gt;kunna utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid upphandling av försäkringstjänster skall värdet av upphand-&lt;br&gt;lingskontraktet beräknas med utgångspunkt i premiens belopp. För&lt;br&gt;banktjänster och andra finansiella tjänster skall motsvarande beräkning&lt;br&gt;göras med utgångspunkt i summan av arvoden, provisioner, ränta och&lt;br&gt;andra former av ersättning. För arkitekttjänster och liknande tjänster skall&lt;br&gt;beräkningen göras med utgångspunkt i arvoden och provisioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av tjänster som avses i avdelning A i bilagan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En upphandlande enhet skall för vaije budgetår genom förhands-&lt;br&gt;annonsering informera om upphandlingar av tjänster enligt avdelning A&lt;br&gt;i bilagan över 750 000 ecu som enheten planerat. I annonsen skall det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknade värdet av vaije tjänstekategori anges. Om förhandsannonsering Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;gäller 1 kap. 8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En upphandlande enhet skall annonsera sin upphandling om inte&lt;br&gt;annat följer av 17 eller 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En upphandlande enhet skall inom 15 dagar från det att begäran&lt;br&gt;kommit in lämna upplysningar till vaije anbudssökande eller anbuds-&lt;br&gt;givare som så begär om varför hans ansökan eller anbud förkastats. Den&lt;br&gt;vars anbud förkastats skall på begäran få veta vem som fick upphand-&lt;br&gt;lingen. Om enheten beslutat att inte avsluta en annonserad upphandling&lt;br&gt;eller att göra om upphandlingen skall enheten på begäran lämna&lt;br&gt;upplysningar till anbudsgivare eller anbudssökande om skälen för sitt&lt;br&gt;beslut. Enheten skall underrätta Byrån för Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;officiella publikationer om sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Öppen eller selektiv upphandling skall användas om inte annat följer&lt;br&gt;av 16 eller 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en upphandlande enhet väljer att använda selektiv upphandling&lt;br&gt;får den i annonsen ange hur många leverantörer den avser att inbjuda att&lt;br&gt;lämna anbud. Antalet leverantörer skall avvägas med hänsyn till arten&lt;br&gt;av de tjänster som skall utföras men måste uppgå till minst fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Förhandlad upphandling med föregående annonsering får användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i särskilda fall arten av tjänsterna eller därmed förknippade risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av särskilda skäl inte medger en förhandsvärdering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de tjänster som skall upphandlas är av den arten att förfrågnings-&lt;br&gt;underlaget inte kan upprättas med tillräcklig precision för att medge att&lt;br&gt;val kan göras av det bästa anbudet enligt reglerna för öppet eller selektivt&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tjänsterna av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av&lt;br&gt;ensamrätt kan utföras av endast en viss leverantör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig&lt;br&gt;brådska orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte&lt;br&gt;heller kan hänföras till den upphandlande enheten gör det omöjligt att&lt;br&gt;hålla tidsfristerna vid öppen eller selektiv upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphandlingen gäller tilläggstjänster från den ursprungliga leveran-&lt;br&gt;tören som inte omfattas av det först avsedda projektet men som på grund&lt;br&gt;av oförutsedda omständigheter blivit nödvändiga för projektet, under&lt;br&gt;förutsättning att tilläggstjänsterna inte utan tekniska eller ekonomiska&lt;br&gt;olägenheter kan skiljas från det ursprungliga upphandlingskontraktet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att tilläggstjänsterna är nödvändiga för att därpå följande tjänster skall Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;kunna utföras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upphandlingen gäller nya tjänster som består enbart av en upprep-&lt;br&gt;ning av tjänster ingående i ett projekt som tidigare varit föremål för&lt;br&gt;öppen eller selektiv upphandling och tjänsterna tilldelas samma leverantör&lt;br&gt;som tidigare fått upphandlingskontraktet, om dessa nya tjänster beställs&lt;br&gt;inom tre år efter det att det ursprungliga kontraktet slöts och värdet av&lt;br&gt;de nya tjänsterna ingått i tröskelvärdeberäkningen och annonserats i&lt;br&gt;samband med det ursprungliga projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 3 tillämpas endast om värdet av&lt;br&gt;tilläggstjänsterna inte överstiger hälften av det ursprungliga upphand-&lt;br&gt;lingskontraktets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en upphandlande enhet väljer förhandlad upphandling utan&lt;br&gt;föregående annonsering skall antalet anbudsgivare i förhandlingen inte&lt;br&gt;vara mindre än tre, förutsatt att det finns ett tillräckligt antal lämpliga&lt;br&gt;anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En upphandlande enhet får, under förutsättning att de i förfrågnings-&lt;br&gt;underlaget ursprungligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt&lt;br&gt;ändrats, övergå från öppen eller selektiv upphandling till förhandlad&lt;br&gt;upphandling om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anbud som lämnats vid öppen eller selektiv upphandling inte&lt;br&gt;motsvarar underlaget och inte kan nollställas enligt 1 kap. 21 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud&lt;br&gt;eller inte lämnats några lämpliga anbud och en rapport lämnas till&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet på dess begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förhandlade upphandlingen enligt första stycket 1 inte omfattar&lt;br&gt;samtliga korrekt lämnade anbud från det föregående upphandlingsförfa-&lt;br&gt;randet, skall den upphandlande enheten annonsera att den övergår till&lt;br&gt;förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Vid öppen upphandling skall tiden för mottagande av anbud vara&lt;br&gt;minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes. Om&lt;br&gt;den upphandlande enheten förhandsannonserat enligt 11 § får denna tid&lt;br&gt;förkortas till 37 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till en&lt;br&gt;leverantör inom sex dagar från det att underlaget har begärts. Ytterligare&lt;br&gt;information skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om&lt;br&gt;så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vid selektiv och förhandlad upphandling skall tiden för mottagande&lt;br&gt;av ansökningar om att få lämna anbud vara minst 37 dagar från den dag&lt;br&gt;då annonsen om upphandling avsändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle till samtliga utvalda deltagare skicka ut både skriftlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inbjudan att lämna anbud och förfrågningsunderlaget. Tiden för mot- Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;tagande av anbud skall vara minst 40 dagar från den dag inbjudan&lt;br&gt;avsändes eller 26 dagar om den upphandlande enheten har förhands-&lt;br&gt;annonserat enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare information om upphandlingen skall lämnas senast sex&lt;br&gt;dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om de enligt 21 § angivna tidsfristerna inte kan tillämpas på grund&lt;br&gt;av brådska får tidsfristerna förkortas, den i 21 § första stycket till&lt;br&gt;15 dagar, den i 21 § andra stycket till 10 dagar och den i 21 § tredje&lt;br&gt;stycket till fyra dagar (påskyndat förfärande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kunna&lt;br&gt;skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivning av&lt;br&gt;något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen eller&lt;br&gt;hos den upphandlande enheten, skall tidsfristerna i 20 och 21 §§ för-&lt;br&gt;längas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Såväl ansökan från anbudssökande som inbjudan att lämna anbud&lt;br&gt;skall i det påskyndade förfärandet skickas på snabbast möjliga sätt. En&lt;br&gt;ansökan eller inbjudan som görs genom telegram, telex, telefäx, telefon&lt;br&gt;eller elektronisk överföring skall bekräftas genom en egenhändigt&lt;br&gt;undertecknad handling som avsänts före tidsfristens utgång enligt 21 och&lt;br&gt;22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa utföranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om det i annonsen om upphandling angetts att det anbud kommer&lt;br&gt;att antas som är det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till&lt;br&gt;samtliga omständigheter, får en upphandlande enhet även pröva anbud&lt;br&gt;som innehåller ett alternativt utförande. En förutsättning är att enheten&lt;br&gt;i annonsen upplyst om att den kommer att pröva anbud som innehåller&lt;br&gt;alternativa utföranden och om de minimikrav som alternativa utföranden&lt;br&gt;måste uppfylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativt utförande får inte förkastas endast av det skälet att det&lt;br&gt;är utformat enligt europeiska tekniska specifikationer eller enligt svensk&lt;br&gt;standard som i huvudsak ansluter till europeiskt godtagen teknisk&lt;br&gt;specifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om anbudsgivare eller anbudssökande bedriver verksamhet i ett&lt;br&gt;EES-land i en företagsform som är tillåten i det landet får anbud eller&lt;br&gt;ansökningar om att få lämna anbud inte förkastas endast av det skälet att&lt;br&gt;svensk lag föreskriver en annan företagsform för verksamheten i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av tjänster som avses i avdelning B i bilagan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § För upphandling av tjänster som avses i avdelning B i bilagan gäller&lt;br&gt;inte 1 kap. 7-11 och 17-25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast inom 48 dagar efter det att upphandlingen avslutats skall den Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;upphandlande enheten skicka ett meddelande därom till Byrån för&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. I meddelandet skall&lt;br&gt;anges om den upphandlande enheten godkänner att meddelandet&lt;br&gt;publiceras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Overprövning, skadestånd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En leverantör som anser att han lidit eller kan komma att lida skada&lt;br&gt;enligt 2 § får i en framställning till länsrätten ansöka om åtgärder enligt&lt;br&gt;nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan enligt första stycket får inte prövas efter den tidpunkt då&lt;br&gt;beslut om leverantör har lättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om den upphandlande enheten har brutit mot 1 kap. 4 § eller någon&lt;br&gt;annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören&lt;br&gt;lidit eller kan komma att lida skada, skall länsrätten besluta att&lt;br&gt;upphandlingen skall göras om eller att den får avslutas först sedan&lt;br&gt;rättelse gjorts. Om det är fråga om en upphandling som avses i 4 kap.,&lt;br&gt;får länsrätten vid vite förbjuda den upphandlande enheten att fortsätta&lt;br&gt;upphandlingen utan att avhjälpa bristerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får avslå ansökan om åtgärd enligt första stycket om den&lt;br&gt;skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra kan bedömas vara&lt;br&gt;större än skadan för leverantören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får omedelbart besluta om åtgärd enligt första stycket första&lt;br&gt;meningen att gälla till dess något annat har beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett mål, som avser åtgärder enligt 2 §, får inte avgöras slutligt så&lt;br&gt;länge medlingsförfarande enligt 10 och 11 §§ pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En ansökan enligt 1 § skall göras hos den länsrätt i vars domkrets&lt;br&gt;den upphandlande enheten har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett beslut på vilket denna lag är tillämplig får inte överklagas med&lt;br&gt;stöd av 10 kap. kommunallagen (1991:900) eller 22 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En upphandlande enhet som inte följt bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;skall ersätta därigenom uppkommen skada för leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Anbudsgivare eller anbudssökande som deltagit i en upphandling en-&lt;br&gt;ligt 4 kap. är berättigad till ersättning för kostnader för att förbereda&lt;br&gt;anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsidosättandet av bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melserna i denna lag menligt har påverkat hans möjligheter att tilldelas Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Talan om skadestånd skall väckas vid allmän domstol inom ett år&lt;br&gt;från den dag då beslut om leverantör lättats. Väcks inte talan i tid, är&lt;br&gt;rätten till skadestånd förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Nämnden för offentlig upphandling skall på begäran av en upp-&lt;br&gt;handlande enhet utse en oberoende granskningsman som skall granska&lt;br&gt;enhetens rutiner för upphandling enligt 4 kap. i syfte att bedöma om&lt;br&gt;rutinerna stämmer överens med denna lag. Nämndens beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsmannen skall, om han försäkrat sig om att eventuella&lt;br&gt;brister rättats till, utfärda ett intyg om resultatet av granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för granskningen skall betalas av den upphandlande&lt;br&gt;enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Utan hinder av att ansökan enligt 1 § har gjorts får en anbudsgivare&lt;br&gt;eller anbudssökande som anser att han lidit eller kan komma att lida&lt;br&gt;skada på grund av att en upphandlande enhet under pågående upp-&lt;br&gt;handling inte följer bestämmelserna i 4 kap. begära medling hos EFTA:s&lt;br&gt;övervakningsmyndighet. Framställning om medling kan också riktas till&lt;br&gt;Nämnden för offentlig upphandling, som omedelbart skall överlämna&lt;br&gt;framställningen till övervakningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den upphandlande enheten skall meddela EFTA:s övervaknings-&lt;br&gt;myndighet om den vill delta i medlingsförfarandet och dessutom om&lt;br&gt;någon ansökan har gjorts enligt 1 § eller talan om skadestånd väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om inte annat avtalas skall deltagarna i ett medlingsförfarande bära&lt;br&gt;sina egna kostnader och i lika delar bära övriga kostnader för förfäran-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som avses i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Axdelning A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Underhåll och reparation av motorfordon, hushållsartiklar och&lt;br&gt;maskinutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Landtransport, inkl, säkerhetstransporter, kurir- och taxitransport,&lt;br&gt;utom postbefordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Lufttransport, utom postbefordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Postbefordran till lands och i luften, utom sådana tjänster som avses&lt;br&gt;i avdelning B 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Telekommunikation*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Finansiella tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a Försäkringstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b Bank- och förvaltningstjänster mot avgifter, provision, ränta och&lt;br&gt;andra former av ersättningar**&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Datatjänster och därmed anknutna tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Tjänster för forskning och utveckling, som endast gäller den egna&lt;br&gt;verksamheten och helt finansieras av den upphandlande enheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Redovisning, revision och bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Marknadsundersökningar, inkl, opinionsmätningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Konsulttjänster för administration och organisation av företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Arkitekttjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörs- och konstruktörstjänster, stadsplanering och land-&lt;br&gt;skapsarkitektur och anknutna vetenskapliga och tekniska kon-&lt;br&gt;sulttjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Tjänster avseende annonsering (reklam)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Fastighetsförvaltning, inkl, städning och löpande underhåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Förlags- och tryckeri tjänster, som utförs mot ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Tjänster för avloppsrening, sophantering, sanering och liknande&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelning B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Hotell- och restaurangtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Rälsbunden transport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Sjötransport och annan vattenburen transport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Stuveritjänster, godshantering i terminal, på flygplats, eller i hamnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Juridiska tjänster***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Arbetsförmedling, till personalvård anknutna tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Säkerhets- och bevakningstjänster, utom säkerhetstransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Utbildning, inkl, yrkesutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; utom telefoni, telex, radiotelefoni, personsökning och satellittjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** utom tjänster i samband med utgivning eller omsättning av värdepapper och&lt;br&gt;andra finansiella instrument, förvaltning av statsskulden och sådana tjänster som&lt;br&gt;utförs av Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utom skiljemanna- och förlikningsuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 Hälso- och sjukvård samt socialtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 Tjänster inom kultur, fritids- och idrottsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 Andra tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagen gäller&lt;br&gt;inte för upphandlingar som påböijats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds-, folkbokförings- och&lt;br&gt;bilregisterförfattningarna samt lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om skatt, m. m. i den utsträckning som är&lt;br&gt;föreskrivet i dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fäll, lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande&lt;br&gt;rn.fl., lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda m. fl., lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård, smittskyddslagen (1988:1472), karantänslagen&lt;br&gt;(1989:290), lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island&lt;br&gt;eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling,&lt;br&gt;körkortslagen (1977:477) och lagen (1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m. m. och om överflytt-&lt;br&gt;ning av barn, allt i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar&lt;br&gt;samt mål enligt 6 kap. 21 § och 21 kap. föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål som avses i 24 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål som avses i 6 § första stycket lagen (1985:206) om viten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som överklagas från allmän försäkringskassa i den utsträckning&lt;br&gt;som är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som avses i 6 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;lagen (1993:000) om offentlig upp-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från riksförsäkringsverket med tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring prövas av länsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1132.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer vid mer än en länsrätt flera mål enligt skatte-, taxerings-&lt;br&gt;eller uppbördsförfettningama som har nära samband med varandra, får&lt;br&gt;målen handläggas vid en av länsrätterna, om det kan ske utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av&lt;br&gt;mål mellan länsrätter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:88&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thurdin, Hellsvik,&lt;br&gt;Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om offentlig upphandling&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 EES-propositionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet)&lt;br&gt;presenteras i propositionen 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES). Avtalet är mycket omfattande och berör i stort&lt;br&gt;sett samtliga delar av Sveriges ekonomi. Det behandlar också den&lt;br&gt;offentliga upphandlingen. Jag avser att nu närmare ta upp den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad EES-avtalet syftar till och innebär för svensk del i fråga om&lt;br&gt;offentlig upphandling redovisas i EES-propositionen enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledningen (bil. 1, s. 32),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Avsnitt 14, Ytterligare lagstiftningsfrågor (bil. 1, s. 155),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Finansdepartementets bilaga (bil. 6, s. 1-3) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 EES-avtalet (bil. 14)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudavtalet behandlas offentlig upphandling i artikel 65 (bil. 14,&lt;br&gt;s. 26). Artikeln hänvisar till bilaga XVI till EES-avtalet. Den bilagan&lt;br&gt;återfinns i propositionens bilaga 14, s. 604-633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-propositionen behandlas för närvarande av riksdagen. Jag hänvisar&lt;br&gt;därför till de överväganden som statsrådet Lundgren redovisar i&lt;br&gt;Finansdepartementets bilaga till propositionen. Emellertid vill jag göra&lt;br&gt;några kompletteringar av bilagan. I avsnitt 2.2 EG:s regelverk nämns att&lt;br&gt;direktiv om tjänsteupphandling skall beslutas under år 1992. Så har nu&lt;br&gt;skett genom beslut den 18 juni 1992. Direktivet har beteckningen&lt;br&gt;92/50/EEG. I avsnitt 2.4 Införlivningsarbetet nämns att en arbetsgrupp&lt;br&gt;inom Finansdepartementet har avlämnat en departementspromemoria, Ds&lt;br&gt;1992:4 Offentlig upphandling och EES - ett lagförslag. Vidare nämns att&lt;br&gt;arbetsgruppen har fortsatt sitt arbete med en andra etapp i syfte att&lt;br&gt;presentera ett sammanhängande förslag till författningsreglering av hela&lt;br&gt;upphandlingsområdet. Arbetsgruppen har numera avlämnat sin andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemoria, Ds 1992:62 Offentlig upphandling och EES - del 11, Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;tjänsteupphandling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda promemoriorna har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;br&gt;En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet (dnr Fi 462/92 respektive Fi 3627/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 1 oktober 1992 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över inom Finansdepartementet upprättade förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om offentlig upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 28 oktober 1992 yttrat sig över lagförslagen.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets genomgång av förslaget till lag om offentlig upphandling har&lt;br&gt;lett till omdisponering och omformulering av lagtexten på åtskilliga&lt;br&gt;punkter i syfte att göra den mera överskådlig och bringa ordalydelsen i&lt;br&gt;bättre samklang med de EG-direktiv som är i fråga. Jag delar Lagrådets&lt;br&gt;bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande anmärkt att den föreslagna lagen har fått en&lt;br&gt;omfattning och detalj eringsnivå som allmänt sett inte är önskvärd och&lt;br&gt;som får anses strida mot den i Sverige normalt tillämpade lagstiftnings-&lt;br&gt;tekniken. Lagrådet har dock vidare anmärkt att reglerna för normgiv-&lt;br&gt;ningsmakten inte ger stort utrymme för bestämmelser på området av&lt;br&gt;lägre valör än lag. Lagrådets bedömningar i dessa hänseenden åter-&lt;br&gt;kommer jag till (avsnitt 2.1 respektive 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets bedömningar i övrigt som föranleder särskilda kommentarer&lt;br&gt;behandlar jag i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Gällande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regelverket inom den statliga upphandlingen består av upphandlings-&lt;br&gt;förordningen (1986:366), som gäller för statliga myndigheter. Till denna&lt;br&gt;förordning finns tillämpningsföreskrifter utgivna av Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV). Inom kommunsektorn tillämpas det kommunala upphandlings-&lt;br&gt;reglementet. Detta reglemente har godtagits av nästan samtliga kommuner&lt;br&gt;och av samtliga landsting. Det tillämpas även på det kyrkokommunala&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den statliga sidan gäller även förordningen (1980:849) om tillämp-&lt;br&gt;ning av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling. Den förord-&lt;br&gt;ningen gäller endast för vissa förtecknade statliga myndigheter och deras&lt;br&gt;regionala och lokala enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala upphandlingsreglementet överensstämmer i allt&lt;br&gt;väsentligt med upphandlingsförordningen. Enligt den förordningen skall&lt;br&gt;upphandling ske med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns,&lt;br&gt;med iakttagande av affärsmässighet och objektivitet. Motsvarande gäller&lt;br&gt;enligt det kommunala upphandlingsreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis kan nämnas att regler för de statliga myndigheternas&lt;br&gt;upphandling har funnits under hela 1900-talet. Gällande regler i böljan&lt;br&gt;av århundradet avsåg att tillgodose den tidens krav på affärsmässighet&lt;br&gt;och avsåg att garantera offentlighet och rättssäkerhet. Vidare angavs en&lt;br&gt;viss preferensordning: svensk vara skulle i princip få företräde framför&lt;br&gt;utländsk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya bestämmelser utfärdades år 1920. Som huvudregel angavs att&lt;br&gt;svensk vara skulle äga företräde om den var av erforderlig beskaffenhet.&lt;br&gt;Det var här alltså möjligt att avväga sin upphandling med utgångspunkt&lt;br&gt;också i kvalitet. Kungl. Maj:t kunde medge undantag från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upphandlingen skulle myndigheterna särskilt beakta betydelsen av&lt;br&gt;den inhemska produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare skärptes preferensordningen ytterligare. Myndigheterna skulle&lt;br&gt;ta särskild hänsyn till behovet av att bevara viss näring inom landet eller&lt;br&gt;av att förhindra arbetslöshet. Om tvekan uppstod skulle frågan under-&lt;br&gt;ställas Kungl. Maj:t.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1952 års upphandlingskungörelse skärptes kravet på affärsmässighet.&lt;br&gt;Detta högre krav innebar att preferensen för svensk vara bröts, bl.a.&lt;br&gt;föreskrevs att sysselsättningssituationen inte fick inverka på myndigheter-&lt;br&gt;nas beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1968 tillkallades en utredning om statlig upphandling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisade sina överväganden i betänkandet (SOU&lt;br&gt;1971:88) Offentlig upphandling. Kommittén ansåg att upphandlingsregler&lt;br&gt;borde finnas även i fortsättningen, men att myndigheterna borde få en&lt;br&gt;ökad grad av självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén betonade att föreskrifterna syftade till att staten skulle fa en&lt;br&gt;så fördelaktig upphandling som möjligt. Avsteg från föreskrifterna skulle&lt;br&gt;alltjämt vara möjliga. Det skulle vara Kungl. Maj:t förbehållet att besluta&lt;br&gt;om avsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén lade fram ett förslag till ny upphandlingskungörelse.&lt;br&gt;Regeringen redovisade sina överväganden i frågan för riksdagen i&lt;br&gt;prop. 1973:73 där regeringen presenterade riktlinjerna för den statliga&lt;br&gt;upphandlingen på grundval av kommitténs betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen beslutat godta de sålunda presenterade riktlinjerna&lt;br&gt;(bet. 1973:FiU27, rskr. 1973:190) utfärdade regeringen upphandlings-&lt;br&gt;kungörelsen (1973:600), varigenom 1952 års upphandlingskungörelse&lt;br&gt;upphävdes. Upphandlingsreglema skulle nu omfatta även upphandling&lt;br&gt;av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1986 gäller upphandlingsförordningen (1986:366).&lt;br&gt;1986 års förordning innebär i huvudsak en omredigering och moder-&lt;br&gt;nisering av 1973 års kungörelse, med anledning av förfättningsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regler utgår sålunda fortfarande från de riktlinjer som anges i&lt;br&gt;1973 års proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen ställde sig bakom kommitténs förslag att i&lt;br&gt;författningen endast skulle anges huvudregler, en ram, för verksamheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att riksrevisionsverket (RRV) skulle utfärda kompletterande Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § upphandlingsförordningen skall upphandling ske genom&lt;br&gt;sluten upphandling, förhandlingsupphandling eller direktupphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sluten upphandling sker genom infordrande, prövning och antagande&lt;br&gt;av anbud utan förhandling med anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsupphandling sker genom infordrande, prövning och&lt;br&gt;antagande av anbud, varvid beslutet får föregås av förhandling med&lt;br&gt;anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktupphandling sker genom köp eller beställning utan infordrande&lt;br&gt;av anbud i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall vid vaije upphandling välja den upphandlingsform&lt;br&gt;som bedöms lämplig med hänsyn till kravet på affärsmässighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RRV:s föreskrifter anges att sluten upphandling skall användas då&lt;br&gt;underlaget kan specificeras så klart att det kan ligga till grund för en&lt;br&gt;reell tävlan och förhandlingar inte behövs. Myndigheten får, skriftligt&lt;br&gt;eller muntligt, begära förtydliganden etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsupphandling får användas då det &amp;quot;klart framgår&amp;quot; att&lt;br&gt;affärsmässigt godtagbara villkor inte kan erhållas med sluten upp-&lt;br&gt;handling. Förhandlingar får inte föras förrän anbud infordrats, ingetts och&lt;br&gt;anbudstiden gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktupphandling används då fråga är om mindre belopp eller om de&lt;br&gt;andra upphandlingsformema skulle kosta för mycket med hänsyn till&lt;br&gt;upphandlingens storlek. Slutligen får direktupphandling användas i&lt;br&gt;brådskande och oförutsedda fall eller då synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RRV:s kommentarer innebär bestämmelserna om sluten upp-&lt;br&gt;handling resp, förhandlingsupphandling att anbud skall infordras även om&lt;br&gt;endast en leverantör kan komma ifråga. Sluten upphandling är främst&lt;br&gt;avsedd för standardvaror och konventionella entreprenader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anbud infordrats enligt formerna för sluten upphandling kan&lt;br&gt;myndigheten på affärsmässiga skäl besluta om övergång till förhandlings-&lt;br&gt;upphandling. Detta förutsätter att myndigheten förkastar anbuden i den&lt;br&gt;slutna upphandlingen och informerar anbudsgivarna om att de har rätt att&lt;br&gt;stå kvar med anbuden i förhandlingsupphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsupphandlingen är avsedd främst för situationer då det är&lt;br&gt;svårt att utforma ett fullständigt förfrågningsunderlag t.ex. vid tjänsteupp-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningens 5 § skall det framgå av det underlag för anbuds-&lt;br&gt;infordran som myndigheten tillhandahåller leverantörerna (förfrågnings-&lt;br&gt;underlaget) vilken upphandlingsform och vilka krav, bestämmelser och&lt;br&gt;upplysningar som gäller för upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § skall anbud infordras genom annonser eller skrivelser. Vid&lt;br&gt;förhandlingsupphandling får anbud infordras även på annat sätt, om inte&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet i lag eller förordning. Om anbudsinfordran&lt;br&gt;sker genom annonsering skall annons införas i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar samt, om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt,&lt;br&gt;även i andra tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § åligger det en myndighet att pröva alla anbud som lämnats, Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;även sådana som lämnats av anbudsgivare som inte särskilt tillfrågats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan nämnas att statliga upphandlingsbeslut inte kan över-&lt;br&gt;klagas. Kommunala upphandlingsbeslut kan emellertid överklagas, dock&lt;br&gt;endast i form av kommunal laglighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 EG :s regelverk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG:s regelverk avser att åstadkomma en öppen och konkurrensutsatt&lt;br&gt;upphandlingsmarknad för alla betydande sektorer inom upphandlingen.&lt;br&gt;Såväl varor, byggentreprenader som tjänster omfattas. Dessutom finns&lt;br&gt;upphandlingsdirektiv avseende försöijning med vatten, energi, transporter&lt;br&gt;och telekommunikation (de s.k. försörjningssektorerna), områden som&lt;br&gt;traditionellt hittills legat i offentlig regi. Dessa direktiv, som alltså avser&lt;br&gt;upphandlingsförfarandena, kallas för procedurdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelverket är uppbyggt med utgångspunkt i Romfördraget och följer&lt;br&gt;dess regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns viktiga undantag. Upphandling av försvarsprodukter som&lt;br&gt;täcks av artikel 223 (l)(b) i Romfördraget undantas. Vidare undantas,&lt;br&gt;under vissa förutsättningar, upphandling som sker enligt vissa inter-&lt;br&gt;nationella avtal eller som är underkastad särskild sekretess med hänsyn&lt;br&gt;till nationell säkerhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämnaren för EG:s regelverk är den öppna mark-&lt;br&gt;naden. Till det hör att ingen upphandling får göras på ett sådant sätt att&lt;br&gt;leverantörer särbehandlas. Grunden för all upphandling skall vara att den&lt;br&gt;sker affärsmässigt och i konkurrens. Affärsmässigheten uttrycks genom&lt;br&gt;kravet på att grunden för antagande av ett anbud skall vara att anbudet&lt;br&gt;avser det lägsta priset. Avsteg får dock göras från denna princip, så&lt;br&gt;länge avstegen inte görs i särbehandlande syfte och avser avsteg till&lt;br&gt;förmån för det ekonomiskt mest fördelaktiga priset med hänsyn till&lt;br&gt;driftkostnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppenheten åstadkoms genom tämligen omfattande krav på att&lt;br&gt;upphandlingar publiceras på ett sådant sätt att kännedom om deras&lt;br&gt;existens sprids på ett tillförlitligt sätt inom gemenskapen. Vidare krävs&lt;br&gt;inte endast att just aktuella upphandlingar publiceras, utan också att upp-&lt;br&gt;handlande myndigheter tillkännager även planerade upphandlingar. Likaså&lt;br&gt;krävs normalt att resultatet av en annonserad upphandling publiceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen uppnås genom krav på att upphandlande myndighet inte&lt;br&gt;får godtyckligt förkasta anbud. Myndigheten måste kunna motivera såväl&lt;br&gt;varför ett avtal slöts i ett fall, som varför övriga anbud förkastades.&lt;br&gt;Principen om icke-diskriminering spelar roll i detta sammanhang. En dis-&lt;br&gt;kriminerande upphandling innebär ju att affärsmässigheten sätts åt sidan&lt;br&gt;till förmån för i sammanhanget ovidkommande hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ytterligare komponent i konstruktionen av en verkligt öppen&lt;br&gt;och konkurrensutsatt marknad har EG skapat regler för hur kontrollen&lt;br&gt;och insynen i upphandlingsförfarandena skall gå till. Reglerna syftar dels&lt;br&gt;till att ge övervakningsorganen tillgång till nödvändiga uppgifter för att&lt;br&gt;de skall kunna fullgöra sin uppgift dels att ge den enskilde en reell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att söka sin rätt för det fall att han menar sig ha blivit oriktigt&lt;br&gt;behandlad. Denna kontrollmakt utövas såväl av nationella myndigheter&lt;br&gt;som av övemationella organ. Systemet regleras i s.k. rättsmedelsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall här nämnas att EES-avtalets regelverk avser förfarandena&lt;br&gt;under upphandlingen. Civilrättsliga frågor som kan uppkomma sedan ett&lt;br&gt;avtal träffats regleras inte av upphandlingsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör framhållas att EG:s regler inte täcker all upphandling.&lt;br&gt;Regelverket omfattar enbart den ekonomiskt mest betydelsefulla&lt;br&gt;upphandlingen och avser att göra den konkurrensutsatt och öppen.&lt;br&gt;Regelverket innehåller därför s.k. tröskelvärden som innebär att de olika&lt;br&gt;direktiven är tillämpliga endast på upphandling som uppgår till eller&lt;br&gt;överskrider dessa tröskelvärden. Värdegränserna är olika i de olika&lt;br&gt;direktiven och är avvägda med sikte på de upphandlingar som kan anses&lt;br&gt;viktiga i ett internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken innebär sålunda att upphandling under dessa tröskelvärden får&lt;br&gt;ske enligt de nationella regler som vaije land finner för gott att tillämpa&lt;br&gt;inom sina gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärdena anges i den europeiska enhetsvalutan ecu (European&lt;br&gt;Currency Unit).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 En jämförelse mellan EG:s och Sveriges regelverk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att den grundläggande uppfattningen om hur en&lt;br&gt;upphandling skall göras inte skiljer sig mellan Sverige och EG. Sålunda&lt;br&gt;gäller enligt båda regelverken att upphandling skall ske affärsmässigt, i&lt;br&gt;konkurrens och på ett icke-diskriminerande sätt. Skillnaderna mellan&lt;br&gt;Sverige och EG ligger snarare i sättet att uppnå dessa mål. Upphand-&lt;br&gt;lingsförordningen och det kommunala upphandlingsreglementet gäller&lt;br&gt;respektive tillämpas för statliga myndigheter, kommuner och landsting.&lt;br&gt;De svenska reglerna omfattar inte den bolagiserade offentliga verksam-&lt;br&gt;heten. Inom EG gäller däremot en utvidgad krets av s.k. upphandlande&lt;br&gt;enheter. EG:s regler gäller för inte endast myndigheter och kommuner,&lt;br&gt;utan även för de statliga och kommunala bolag som utför uppgifter i det&lt;br&gt;allmännas intresse. EG har vidare sett det som angeläget att företag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet på grund av särskilda tillstånd från en behörig&lt;br&gt;myndighet (t.ex. vissa koncessioner) bör omfattas, eftersom de på grund&lt;br&gt;av tillståndet får anses ha anknytning till den offentliga verksamheten.&lt;br&gt;Därav följer att även helt privata företag kan komma att betraktas som&lt;br&gt;upphandlande enheter. Vidare ser EG det som angeläget att upphandling&lt;br&gt;skall göras på ett sådant sätt att alla leverantörer inom de tolv med-&lt;br&gt;lemsländerna skall ha lika chans att kunna lämna anbud. En upphand-&lt;br&gt;lande enhet är därför ålagd att publicera sina upphandlingar i den&lt;br&gt;gemensamma europeiska officiella tidningen. Annonserna om upp-&lt;br&gt;handling skall se ut på ett visst vis, varför även den delen av&lt;br&gt;annonseringsverksamheten är reglerad. Vidare bör det finnas en garanti&lt;br&gt;för att upphandlingen procedurmässigt går till på samma sätt oavsett i&lt;br&gt;vilket land upphandlingen görs. Sålunda gäller enligt procedurdirektiven&lt;br&gt;att endast vissa i direktiven angivna upphandlingsförfaranden får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas. Förmodligen i avsikt att inte lämna för stort utrymme för en Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;olikformig tillämpning mellan medlemsländerna är utrymmet för val av&lt;br&gt;upphandlingsförfarande angivet på ett mycket detaljerat sätt. De olika&lt;br&gt;förfarandena som anbefalls skiljer sig i vissa delar från de som hittills&lt;br&gt;tillämpats i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig skillnad ligger också i att regelverket föreskriver en&lt;br&gt;annonsering, vilket medför ett krav på att annonserna från Sverige skall&lt;br&gt;skrivas på något av de officiella EG-språken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör nämnas att rättsmedelsdirektiven leder till att det även i&lt;br&gt;Sverige måste öppnas möjlighet för överprövning och eventuellt&lt;br&gt;skadestånd vid felaktiga upphandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Arbetsgruppen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den inom Finansdepartementet tillsatta arbetsgruppen har bestått av&lt;br&gt;företrädare för Utrikes-, Finans-, Närings-, och Civildepartementen,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Kommerskollegium, Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens uppdrag har varit att lämna förslag till hur den svenska&lt;br&gt;offentliga upphandlingen bör regleras för att motsvara de regler som&lt;br&gt;kommer att gälla inom EES. Uppdraget innebar att gruppen skulle föreslå&lt;br&gt;en metod för införlivande i svensk rätt av vad som gäller på området&lt;br&gt;inom EG och vars motsvarighet enligt EES-avtalet skall tillämpas i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturliga utgångspunkten för arbetet har därför varit de direktiv&lt;br&gt;och de direktivändringar som beslutats för upphandling av varor,&lt;br&gt;byggentreprenader och för upphandling inom de s.k. försöijningssek-&lt;br&gt;torema (vatten, energi, transport och telekommunikation). Arbetsgruppen&lt;br&gt;har vidare beaktat det förslag till direktiv för tjänsteupphandling som&lt;br&gt;sedermera ledde till direktivbeslut i form av det nämnda tjänsteupphand-&lt;br&gt;lingsdirektivet (92/50/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De direktiv som i första hand har legat till grund för arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag är de direktiv som förtecknas i EES-avtalets bilaga XVI (prop.&lt;br&gt;1991/92:170 bil. 14 s. 605 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har arbetat med utgångspunkt i de direktiv som nyss&lt;br&gt;angetts. Det är fråga om ett flertal direktiv och ett flertal ändringar av&lt;br&gt;direktiven. Arbetsgruppens förslag innebär att de olika direktivens regler&lt;br&gt;sammanförs i en författning. Förslaget innebär därmed ett redaktionellt&lt;br&gt;avsteg från den ordning som för närvarande tillämpas inom EG. För egen&lt;br&gt;del ställer jag mig bakom arbetsgruppens förslag till författningsutform-&lt;br&gt;ning, eftersom det innebär en mera pedagogisk presentation av regel-&lt;br&gt;systemet och därmed en mindre svårtillgänglig regelmängd. EES-avtalets&lt;br&gt;regler, som grundar sig på EG-regler, bör få en så nära motsvarighet i&lt;br&gt;svensk rätt som möjligt. I annat fall finns det enligt min mening en risk&lt;br&gt;för att den svenska upphandlingen skulle ske efter i viss mening&lt;br&gt;annorlunda och kanske t.o.m. hårdare regler än som gäller i de övriga&lt;br&gt;avtalsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda för även med sig att behovet av den internationella&lt;br&gt;bevakning som alltid görs ytterligare accentueras i den nya situation som&lt;br&gt;EES-avtalet innebär. Som jag nu angett utgör ett internationellt regelverk&lt;br&gt;grunden för det svenska regelverket. Av detta skäl är det angeläget att&lt;br&gt;förändringar i det grundläggande regelverket och internationella&lt;br&gt;tolkningar av detta regelverk får genomslag i det svenska regelverket så&lt;br&gt;snart det låter sig göras. I denna del har den nämnd jag kommer att&lt;br&gt;föreslå ett särskilt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnde tar EG:s regelverk sikte på att utsätta endast&lt;br&gt;den större upphandlingen för konkurrens m.m. och därmed skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en mellan-nationell upphandling. Vad som är större&lt;br&gt;upphandling avgörs av s.k. tröskelvärden, dvs. vissa värden uttryckta i&lt;br&gt;ecu, som utgör förutsättningen för att det &amp;quot;internationella&amp;quot; regelverket&lt;br&gt;skall tillämpas. Arbetsgruppens förslag omfattar dock inte endast den del&lt;br&gt;av upphandlingen som värdemässigt ligger över tröskelvärdena. För&lt;br&gt;upphandling under dessa värden innebär arbetsgruppens förslag att endast&lt;br&gt;vissa bestämmelser i förfettningsförslaget skall tillämpas. Jag delar den&lt;br&gt;bedömningen och återkommer senare även till den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Regelverkets utformning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: EES-avtalets regelverk transformeras till svensk rätt&lt;br&gt;genom en lag, som skall gälla for offentlig upphandling som görs&lt;br&gt;av statliga och kommunala organ, av vissa statliga och kom-&lt;br&gt;munala bolag och andra associationer liksom av vissa företag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet med stöd av särskilt tillstånd från en behörig&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget i&lt;br&gt;stort. En hel del remissinstanser framför dock invändningar beträffande&lt;br&gt;lagens definition av vad som är upphandlande enhet. Några remiss-&lt;br&gt;instanser har vidare efterlyst s.k. enhetslistor som innehåller en för-&lt;br&gt;teckning av de företag och enheter som skall tillämpa lagens bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: EES-rättsaktema innehåller regler för hela&lt;br&gt;den offentlighetsanknutna upphandlingsmarknaden, dvs. inte endast för&lt;br&gt;statliga myndigheter utan även hela den kommunala verksamheten och i&lt;br&gt;vissa delar även verksamhet som kan bedrivas av privata företag. Redan&lt;br&gt;av detta skäl bör reglerna till övervägande del ges lagform. Därutöver&lt;br&gt;tillkommer den fördel som det innebär att i en författning hålla samman&lt;br&gt;bestämmelserna om upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att den valda lagstiftningstekniken avviker från Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;normal svensk lagstiftningsteknik med hänsyn till lagens omfattning och&lt;br&gt;detalj eringsnivå. Som Lagrådet emellertid också anfört synes det inte&lt;br&gt;vara en bättre metod att använda en ramlag som grund för förordningar,&lt;br&gt;instruktioner el.dyl. Direktiven berör områden där någon delegering av&lt;br&gt;normgivningsmakten inte kan göras mer än i en begränsad utsträckning.&lt;br&gt;Huvuddelen av direktivens regler måste därför, även om de är mycket&lt;br&gt;detaljerade, stå i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller enhetsomfättningen vill jag anföra att jag i princip delar den&lt;br&gt;remisskritik som avser utformningen av arbetsgruppens definition av&lt;br&gt;vilka enheter som skall tillämpa lagen. Jag återkommer till den frågan&lt;br&gt;i författningskommentarerna. Redan nu vill jag dock säga att det inte är&lt;br&gt;lämpligt att frångå EG:s direktiv i alltför hög grad just i detta centrala&lt;br&gt;hänseende. Syftet bakom direktivens noggranna angivelse av de rekvisit&lt;br&gt;som skall vara uppfyllda för att en viss enhet skall tillämpa direktiven är&lt;br&gt;att ringa in den krets som på ett eller annat sätt har ett offentligrättsligt&lt;br&gt;drag, antingen på grund av ägande eller på grund av sin speciella&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen av den krets upphandlande organ som lagen skall&lt;br&gt;tillämpas på ger upphov till svårigheter vad gäller andra enheter än&lt;br&gt;myndigheter och affärsverk. Alla statliga och kommunala bolag bör enligt&lt;br&gt;grundtexterna inte omfattas utan endast de som bedriver verksamhet i det&lt;br&gt;allmännas intresse. Av detta följer att de bolag m.m. som främst avses&lt;br&gt;är de bolag vars verksamhet i och för sig lika gärna hade kunnat bedrivas&lt;br&gt;i myndighetens eller affärsverkets form. Genom den ytterligare kvalifi-&lt;br&gt;kationen att dessa enheter inte heller får ha industriell eller kommersiell&lt;br&gt;karaktär undantas just sådana offentligägda bolag som framförallt staten&lt;br&gt;kan inneha av helt affärsmässiga skäl, eller privata företag som på grund&lt;br&gt;av en ekonomisk eller annan krissituation under en endast begränsad tid&lt;br&gt;övertagits av staten och där avsikten är att bolaget skall återgå till den&lt;br&gt;privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta resonemang stöder jag på den omständigheten att syftet med&lt;br&gt;direktiven är att åstadkomma att den offentliga sektorns upphandling&lt;br&gt;utsätts för marknadens villkor och alltså kan ske på ett affärsmässigt sätt.&lt;br&gt;Om däremot företagen i fråga är utsatta för konkurrens och bedriver sin&lt;br&gt;verksamhet på helt affärsmässiga villkor föreligger i en mening redan&lt;br&gt;förutsättningar för en affärsmässig upphandling. I en sådan situation finns&lt;br&gt;det inte någon särskild anledning att via regler föreskriva hur upphand-&lt;br&gt;lingen skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande resonemang kan föras vad gäller företag som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som förutsätter vissa myndighetstillstånd. Ett tillståndskrav&lt;br&gt;brukar föra med sig att företaget i fråga har en särställning på sin&lt;br&gt;marknad och därför teoretiskt sett kan sägas vara i den ställningen att&lt;br&gt;verksamheten inte behöver vara helt affärsmässig. Låt vara att många&lt;br&gt;företag av denna kategori rent faktiskt upphandlar affärsmässigt. Om&lt;br&gt;däremot det tillstånd det är fråga om ges till alla som söker tillstånd kan&lt;br&gt;det sägas att den marknad som företaget arbetar på inte är skyddad i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon reell mening. Direktiven föreskriver också undantag i vissa sådana Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven förutsätter alltså att den offentlig verksamheten är av den&lt;br&gt;karaktären att den inte behöver bedrivas i konkurrens på affärsmässiga&lt;br&gt;villkor, dvs. att den är utrustad med ett offentligt skyddsnät som tillåter&lt;br&gt;att den inte bedrivs på ett affärsmässigt sätt. Om däremot företaget i&lt;br&gt;fråga kan upphöra, läggas ned eller på annat sätt försvinna från&lt;br&gt;marknaden om det uppvisar dåligt resultat existerar inte ett sådant&lt;br&gt;skyddsnät och då finns det inte heller någon anledning att via ett&lt;br&gt;regelsystem tvinga ut dem i en konkurrensutsatt situation som de redan&lt;br&gt;befinner sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu i korthet anfört innebär att det förhållandet att det allmänna&lt;br&gt;äger företaget inte ensamt spelar någon avgörande roll. Man får väga in&lt;br&gt;i bedömningen även den verksamhet som företaget i fråga bedriver. Om&lt;br&gt;det offentliga ägandet inte medför att företaget har en inriktning eller en&lt;br&gt;verksamhet som innebär att företaget tillhör någon i viss mening skyddad&lt;br&gt;del av förvärvsverksamheten skall det inte tillämpa lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som inom EG kan det finnas skäl att ge ut s.k. enhets-&lt;br&gt;listor, dvs. listor som förtecknar de myndigheter, företag m.m. som&lt;br&gt;omfattas av lagen om offentlig upphandling och som alltså skall följa&lt;br&gt;lagens bestämmelser. För att sådana listor verkligen skall kunna fullgöra&lt;br&gt;någon praktisk funktion bör de vara så omfettande och aktuella att de vid&lt;br&gt;varje tillfälle utgör en fullständig bild av hur de inom landet existerande&lt;br&gt;företagen skall bedömas i förhållande till lagen om offentlig upphandling.&lt;br&gt;Det torde emellertid inte vara möjligt att någonsin uppnå en sådan&lt;br&gt;kvalitet på listorna att man med stöd av dessa skulle kunna undvara en&lt;br&gt;definitionsbestämmelse i lagen. Det bör alltså inte komma i fråga att&lt;br&gt;listorna får karaktär av normgivning. De listor som kan övervägas bör&lt;br&gt;lämpligen vara av endast exemplifierande karaktär. Sådana listor bör vid&lt;br&gt;behov kunna ges sedan det nya systemet tillämpats en tid. Enligt min&lt;br&gt;mening bör listorna kunna ges ut av den nya Nämnden för offentlig&lt;br&gt;upphandling som jag senare kommer att föreslå inrättad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Upphandling under tröskelvärdena&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen om offentlig upphandling skall gälla för&lt;br&gt;upphandling såväl över som under tröskelvärdena. För upphand-&lt;br&gt;ling under tröskelvärdena skall endast vissa regler i lagen vara&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker att&lt;br&gt;lagen görs tillämplig även för upphandling under tröskelvärdena, men att&lt;br&gt;i så fall reglerna för sådan upphandling inskränks till ett minimum.&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet, RRV, Byggentreprenörerna&lt;br&gt;m.fl. remissinstanser tillstyrker sålunda att upphandlingslagens regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas över hela fältet. En övervägande del av de remissinstanser som Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;yttrat sig i ämnet anser att 1 kap. 4 § i arbetsgruppens lagförslag bör&lt;br&gt;göras generellt tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den upphandling som understiger de tröskel-&lt;br&gt;värden som anges i lagen är totalt sett en mycket viktig del av upphand-&lt;br&gt;lingen, även om vaije enskild upphandling inte uppgår till ett betydande&lt;br&gt;belopp. Med hänsyn härtill och till att det ligger ett betydande egenvärde&lt;br&gt;i förhållandet att all upphandling hanteras i en och samma författning bör&lt;br&gt;lagen omfatta all upphandling, oavsett värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regelverk omfattar all offentlig upphandling oavsett dess&lt;br&gt;beloppsmässiga värde. Det finns emellertid inte någon anledning att&lt;br&gt;detalj reglera den mindre upphandlingen i samma utsträckning som nu&lt;br&gt;kommer att gälla på grund av EES-avtalet för den större upphandlingen.&lt;br&gt;Det bör vara en tillräcklig reglering att endast vissa angivna bestäm-&lt;br&gt;melser skall gälla för upphandling under tröskelvärdena. Denna lösning&lt;br&gt;innebär inte någon annan ändring av vad som gäller under tröskelvärdena&lt;br&gt;i dag än att den upphandlingen kan bli föremål för domstolsprövning. Jag&lt;br&gt;återkommer senare till frågan om överprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rutiner som i dag tillämpas med stöd av nämnda förordning och&lt;br&gt;reglementen kommer i allt väsentligt att kunna tillämpas även i fort-&lt;br&gt;sättningen. Vidare kommer lagens bestämmelser inte att hindra att för-&lt;br&gt;farandena under tröskelvärdena, antingen de bygger på föreskrifter,&lt;br&gt;rekommendationer eller allmänna råd utvecklas och blir föremål för&lt;br&gt;förändringar när behov därtill uppkommer så länge föreskrifterna m.m.&lt;br&gt;ger uttryck för hur huvudregeln i 1 kap. 4 § bör iakttas för den mindre&lt;br&gt;upphandlingen. I sista hand blir det också en fråga för domstolspraxis att&lt;br&gt;ange gränserna för bestämmelsens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kretsen av upphandlande enheter under tröskelvärdena har&lt;br&gt;arbetsgruppen ansett att man bör bibehålla den mindre krets som i dag&lt;br&gt;omfattas av upphandlingsreglema. Det har inte legat i arbetsgruppens&lt;br&gt;uppdrag att föreslå en utvidgning av kretsen i denna del. Frågan har&lt;br&gt;därför inte beretts i detta lagstiftningsärende. Jag anser dock att det vore&lt;br&gt;rimligt att kretsen av upphandlande enheter i framtiden är densamma&lt;br&gt;såväl över som under tröskelvärdena. Frågan behöver ytterligare utredas&lt;br&gt;och beredas. Jag lägger därför nu inte fram något förslag i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Nämnden för offentlig upphandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En Nämnd för offentlig upphandling skall inrättas.&lt;br&gt;Nämnden skall knytas administrativt till Riksrevisionsverket. Den&lt;br&gt;hittillsvarande Delegationen för offentlig upphandling skall upp-&lt;br&gt;höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrker att det skall finnas ett särskilt organ för utgivandet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpningsföreskrifter m.m. Några remissinstanser, särskilt från den Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;kommunala sidan, anser dock att den föreslagna nämnden inte bör ägna&lt;br&gt;sig åt styrning av upphandlingen under tröskelvärdena, eftersom man&lt;br&gt;anser att den frågan primärt är en fråga för vaije enskild kommun. Man&lt;br&gt;menar att det finns risk för att en generell föreskri ftsrätt innebär att den&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från leverantörshåll har önskemål framförts om representation i&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Arbetsgruppen har i båda sina promemorior&lt;br&gt;diskuterat frågan om tillsyn av området och behovet av föreskrifter. I den&lt;br&gt;första promemorian föreslog arbetsgruppen att en ny myndighet borde&lt;br&gt;inrättas, men man diskuterade inte i detalj vad dess verksamhet skulle&lt;br&gt;bestå i. Förslaget tillstyrktes av de flesta remissinstanserna. I den&lt;br&gt;följande promemorian togs frågan upp på nytt och nu preciserades&lt;br&gt;diskussionen något i den meningen att gruppen nu föreslog att den nya&lt;br&gt;myndigheten skulle knytas till Riksrevisionsverket som kanslimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna del gör jag följande bedömning. Vi står nu inför en omlägg-&lt;br&gt;ning av det hittillsvarande upphandlingssystemet. Omläggningen innebär&lt;br&gt;att regelmängden utökas mycket markant. Reglerna är under kontinuerlig&lt;br&gt;utveckling och förändring. Det kommer att åligga en större krets av&lt;br&gt;upphandlare än hittills att tillämpa nya regler. Behovet av stöd och hjälp&lt;br&gt;särskilt i inledningsskedet av omläggningen kan bedömas bli mycket&lt;br&gt;stort. Behovet av en särskild myndighet för bevakning av upphand-&lt;br&gt;lingsområdet och för tillsyn av att upphandlingslagens regler följs och&lt;br&gt;kan följas är därför mycket stort. En ny myndighet, en nämnd, bör alltså&lt;br&gt;inrättas. Som jag inledningsvis anförde bör denna dessutom ha ett särskilt&lt;br&gt;ansvar för bevakning av hur motsvarande regler tillämpas i de övriga&lt;br&gt;länderna inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen övervägdes frågan om nämndens föreskriftsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte direkt berört frågan om nämnden i sitt yttrande men&lt;br&gt;har påpekat att området gäller sådan normgivning att det inte kan bli&lt;br&gt;aktuellt med någon normgivningsmakt utöver den som grundas på sub-&lt;br&gt;delegation enligt 8 kap. 13 § regeringsformen. Jag delar Lagrådets&lt;br&gt;uppfattning. Nämnden bör ge ut allmänna råd och rekommendationer.&lt;br&gt;Av remissutfallet att döma kommer nämnden dessutom att ha en mycket&lt;br&gt;viktig stödfunktion genom att sprida information eller ge ut allmänna råd&lt;br&gt;och genom att med exempel och kommentarer visa hur vissa särskilda&lt;br&gt;situationer kan hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från några håll har önskemål framställts om att nämnden bör ha&lt;br&gt;initiativrätt gentemot felande part i domstol. Jag anser att så inte bör vara&lt;br&gt;fallet. Ett skäl för min ståndpunkt är att det förslag jag senare lägger&lt;br&gt;fram om överprövning m.m. kommer att ge leverantörerna möjligheten&lt;br&gt;att i sista hand föra sin sak inför domstol. Vetskapen om denna möjlighet&lt;br&gt;bör kunna påverka upphandlama att bemöda sig om ett korrekt agerande.&lt;br&gt;Skulle det emellertid senare visa sig att det uppkommer ett behov av att&lt;br&gt;någon annan än de inblandade partema i en upphandling skall ha&lt;br&gt;möjlighet att gripa in medan upphandlingen pågår, antingen via domstol&lt;br&gt;eller på annat sätt, får den frågan aktualiseras i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens bedömning att det inte är möjligt att med Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;större precision nu ange vari nämndens uppgifter skall bestä, utöver vad&lt;br&gt;jag anfört. Jag anser att det inte heller är lämpligt att så sker, eftersom&lt;br&gt;det är angeläget att nämnden har möjlighet att inom en flexibel organi-&lt;br&gt;sation själv utforma formerna för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden bör bestå av bl.a. sakkunniga från såväl statlig som&lt;br&gt;kommunal sida. Det fmns heller inget hinder för att nämnden utnyttjar&lt;br&gt;möjligheten att tillfälligt adjungera ledamöter om behov därtill finns.&lt;br&gt;Utvecklingen inom området går just nu mycket snabbt, varför det även&lt;br&gt;vad gäller sammansättningen måste finnas en flexibilitet i organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad jag tidigare anfört råder det i dag i huvudsak&lt;br&gt;parallellitet mellan den statliga och kommunala upphandlingen. Det är&lt;br&gt;angeläget att de olika sidorna av den offentliga upphandlingen utvecklas&lt;br&gt;på ett likartat sätt. Dock bör man vara lyhörd för behovet av skillnader&lt;br&gt;dem emellan om detta behov kan hänföras till förhållanden som är&lt;br&gt;speciella för vissa kategoriers upphandling. Emellertid ser jag det som&lt;br&gt;mycket olyckligt om det skulle utvecklas en upphandlingsrutin på ett visst&lt;br&gt;område som skulle radikalt avvika från vad som gäller inom upphand-&lt;br&gt;lingen i övrigt. Det är viktigt att all upphandling så långt som det är&lt;br&gt;möjligt sker efter enhetliga rutiner. Eftersom lagen är tillämplig oavsett&lt;br&gt;upphandlingens värde och alltså har generell tillämpning är det av även&lt;br&gt;det skälet angeläget att rutinerna så långt möjligt överensstämmer.&lt;br&gt;Upphandlingsreglementet, som är en frivillig ordning, överensstämmer&lt;br&gt;i allt väsentligt med upphandlingsförordningen. Detta förhållande har&lt;br&gt;numera rått i många år. Jag har svårt att tro att utvecklingen nu plötsligt&lt;br&gt;skulle peka åt olika håll för de olika upphandlingsområdena. Eftersom&lt;br&gt;endast vissa huvudregler anges för upphandling under tröskelvärdena&lt;br&gt;uppkommer ett stort behov av att utvecklingen av den upphandlingen&lt;br&gt;bevakas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden bör vara en självständig myndighet. Den bör dock admini-&lt;br&gt;strativt inordnas i RRV. Den lösningen innebär för det första att&lt;br&gt;nämnden kan dra nytta av de erfarenheter RRV vunnit av sin hittills-&lt;br&gt;varande verksamhet som tillsynsmyndighet inom det statliga upphand-&lt;br&gt;lingsområdet. För det andra innebär den lösningen att nämnden får nära&lt;br&gt;tillgång till och möjlighet att utnyttja den större myndighetens organi-&lt;br&gt;sation, såväl vad avser utnyttjande av vissa speciella expertfunktioner,&lt;br&gt;som vad gäller det mera administrativa biståndet vad avser bokföring,&lt;br&gt;löneadministration m.m. Anknytningen till RRV innebär inte att verket&lt;br&gt;får någon bestämmanderätt över nämndens ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden bör vidare i en författning ges rätt att få ta del av handlingar&lt;br&gt;som berör dess verksamhetsområde, närmare bestämt handlingar hos de&lt;br&gt;enheter vars upphandling man har till uppgift att utöva tillsyn över.&lt;br&gt;Eftersom tillsynsområdet i det nya systemet kommer att spänna över&lt;br&gt;upphandling som görs inte endast av statliga myndigheter utan även av&lt;br&gt;kommunala och i vissa fall privata enheter måste de regler jag nu&lt;br&gt;diskuterar ha lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillsyn det här är fråga om avser endast tillsynen av enheternas&lt;br&gt;upphandling. Det finns därför inget behov av att nämnden skall få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgång till samtliga böcker och andra affärshandlingar. Frågan om Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;författningsregleringen får jag återkomma till i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Överprövning och skadestånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Överprövning av upphandlingsbeslut skall göras av&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, dvs. länsrätten i första instans. Frågor&lt;br&gt;om skadestånd skall prövas av allmän domstol. Skadestånd skall&lt;br&gt;kunna tillerkännas avseende hela den lidna skadan. Talan om&lt;br&gt;skadestånd skall väckas senast inom ett år efter det att beslut om&lt;br&gt;leverantör fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vad gäller fördelning av uppgifterna mellan&lt;br&gt;förvaltningsdomstol och allmän domstol är remissutfallet splittrat. En del&lt;br&gt;remissinstanser anser att det mest rationella vore att alla domstols-&lt;br&gt;förfaranden förlädes till en domstol. På grund av att det råder stor&lt;br&gt;enighet om att skadeståndsfrågor borde hanteras av allmän domstol har&lt;br&gt;många remissinstanser, bl.a. Kommunförbundet och Landstingsförbundet,&lt;br&gt;ansett att allmän domstol borde anförtros hela överprövningsområdet,&lt;br&gt;dvs. både själva upphandlingen och skadeståndet. Med hänsyn även till&lt;br&gt;rationaliseringsvinster har bl.a. Statskontoret och Sveriges industri-&lt;br&gt;förbund förordat den lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissyttrande över Ds 1992:4 anförde Stockholms universitet&lt;br&gt;följande: &amp;quot;Överprövning av överklagade upphandlingsbeslut är en naturlig&lt;br&gt;uppgift för de allmänna förvaltningsdomstolarna. För marknadsdomstolen&lt;br&gt;vore det en främmande uppgift. Skadeståndsmål bör prövas i allmän&lt;br&gt;domstol. Denna uppsplittring mellan förvaltningsdomstol och allmän&lt;br&gt;domstol kan i och för sig diskuteras från lämplighetssynpunkt men&lt;br&gt;bygger på den grundläggande funktionsfördelningen mellan dessa dom-&lt;br&gt;stolar och kan inte gärna ändras i detta sammanhang.&amp;quot; Motsvarande&lt;br&gt;synpunkter avseende rollfördelningen framfördes av Hovrätten över Skåne&lt;br&gt;och Blekinge och av Kammarrätten i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förslaget till skadeståndsregler har de flesta remiss-&lt;br&gt;instanserna tillstyrkt att möjlighet till skadestånd skall finnas. Remiss-&lt;br&gt;instanserna från den kommunala sidan har dock motsatt sig att skade-&lt;br&gt;ståndet skall utgå för hela den lidna skadan, inklusive förlorad han-&lt;br&gt;delsvinst, det s.k. positiva kontraktsintresset. Dessa remissinstanser har&lt;br&gt;vidare motsatt sig att skadeståndsreglerna skall avse även upphandling&lt;br&gt;under tröskelvärdena. Starkast kritik har riktats mot förslaget att tiden för&lt;br&gt;väckande av talan skall vara ett år efter det att beslut om leverantör&lt;br&gt;fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag i den första promemorian innebar en begräns-&lt;br&gt;ning av skadeståndet till endast det negativa kontraktsintresset. Stock-&lt;br&gt;holms universitet ifrågasatte den begränsning som gjorts. Universitetet&lt;br&gt;ansåg att fullt skadestånd borde vara möjligt och dessutom att en sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regel stod i bättre överensstämmelse med direktivtexten. Universitetet Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;påpekade vidare att det är möjligt att erhålla fullt skadestånd i flera EG-&lt;br&gt;länder. Några rättsfall från EG-domstolen finns inte, där domstolen&lt;br&gt;uttalat att sådant skadestånd skulle vara en del av direktivets be-&lt;br&gt;stämmelser. Universitetet påpekade dock att regler om fullt skadestånd&lt;br&gt;är en del av ett effektivt överprövningssystem och anmärkte vidare att&lt;br&gt;&amp;quot;skadeståndsreglerna [torde] främja ett från allmän synpunkt önskvärt&lt;br&gt;uppträdande från upphandlande organs sida. Vidare torde i praktiken&lt;br&gt;svårigheterna för förbigångna företag att visa kausalitet mellan begångna&lt;br&gt;fel och det faktum att vederbörande lidit skada genom att inte erhålla&lt;br&gt;kontraktet leda till en stark begränsning av de situationer där ersättning&lt;br&gt;för det positiva kontraktsintresset kommer ifråga.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: EES-avtalets krav på möjlighet till överpröv-&lt;br&gt;ning av beslut om upphandling innebär att svenska domstolar ställs inför&lt;br&gt;en ny typ av mål. För närvarande förekommer domstolsprövning rörande&lt;br&gt;upphandlingsfrågor endast med stöd av kommunallagen och kyrkolagen.&lt;br&gt;Den typ av överprövning det nu blir fråga om är inte av den karaktär&lt;br&gt;som görs i den kommunala laglighetsprövningen, som är en ren laglig-&lt;br&gt;hetsprövning inskränkt dessutom av att klaganden har rätt att hävda&lt;br&gt;endast vissa särskilt angivna grunder för sin talan. Jag inser att man&lt;br&gt;skulle få vissa rationaliseringsvinster om förfärandet kunde koncentreras&lt;br&gt;till endast en domstol. Som Stockholms universitet och domstolarna har&lt;br&gt;anfört i sina remissyttranden innebär en uppdelning mellan allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol och allmän domstol ett vidmakthållande av den&lt;br&gt;tradition som hittills gällt i Sverige och som dessutom bekräftats av&lt;br&gt;Domstolsutredningen (SOU 1991:106 Domstolarna inför 2000-talet) och&lt;br&gt;i en promemoria från Justitiedepartementet (Ds 1992:38 Domstols-&lt;br&gt;väsendet). Av dessa skäl bör överprövningen av beslut under upphand-&lt;br&gt;lingen handhas av allmän förvaltningsdomstol och skadeståndsfrågoma&lt;br&gt;av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Näringsdepartementet tillsatte i augusti i år en arbetsgrupp&lt;br&gt;för frågor om upphandling i konkurrens vid offentlig verksamhet i egen&lt;br&gt;regi. Gruppen skall pröva förutsättningarna för och lägga fram förslag till&lt;br&gt;obligatoriska regler om sådan upphandling. Vidare skall gruppen över-&lt;br&gt;väga om bestämmelserna bör tas in i lagen om offentlig upphandling.&lt;br&gt;Därvid får gruppen också överväga frågor om övervakning och tillsyn.&lt;br&gt;Beroende på vilka frågeställningar och bestämmelser som aktualiseras&lt;br&gt;under beredningen av arbetsgruppens överväganden och förslag kan&lt;br&gt;ytterligare överväganden behöva göras i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rättsmedelsdirektiven skall skadeståndsregler finnas. Vad gäller&lt;br&gt;avvägningen mellan det negativa och det positiva kontraktsintresset delar&lt;br&gt;jag arbetsgruppens bedömning av de skäl som Stockholms universitet&lt;br&gt;framfört i sitt remissyttrande. Dessutom är det av värde ur effektivitets-&lt;br&gt;synvinkel att möjligheten till fullt skadestånd finns för den lidna skadan.&lt;br&gt;En annan sak är att det måhända inte i så många fall kan komma i fråga&lt;br&gt;att döma ut ett skadestånd som motsvarar detta kontraktsintresse på&lt;br&gt;grund av de bevissvårigheter som universitetet tar upp. För att effek-&lt;br&gt;tivisera upphandlingen och av skälen för det förslag jag lägger fram om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slopande av den kommunala laglighetsprövningen (avsnitt 2.5) oberoende&lt;br&gt;av upphandlingens värde bör skadeståndsmöjlighet finnas även för&lt;br&gt;upphandling under tröskelvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tiden för väckande av talan gäller inte några särskilda regler&lt;br&gt;enligt rättsmedelsdirektiven. Det är alltså en fråga för vaije enskilt land&lt;br&gt;att självt avgöra vilken tid som bör väljas. Mitt förslag om en tidsfrist på&lt;br&gt;ett år innebär i förhållande till de allmänna reglerna på området i Sverige&lt;br&gt;en mycket markant förkortning. Arbetsgruppens motsvarande förslag har&lt;br&gt;dock utsatts för stark remisskritik med hänsyn till den osäkerhet som&lt;br&gt;denna långa tid skulle innebära för de upphandlande enheterna som&lt;br&gt;därmed inte skulle kunna avsluta sina upphandlingar innan fristen gått ut.&lt;br&gt;Mitt förslag utgår från en avvägning mellan den olägenheten och önske-&lt;br&gt;målet att skadeståndsreglerna är effektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslagets överprövningskapitel införs också två förfaranden,&lt;br&gt;avsedda enbart för upphandling inom försörjningssektorerna, nämligen&lt;br&gt;granskning och medling. Det förstnämnda förfärandet är en frivillig&lt;br&gt;ordning som innebär att en oberoende granskningsman på begäran av en&lt;br&gt;upphandlande enhet kan ges i uppdrag att bedöma om enhetens upphand-&lt;br&gt;lingsrutiner överensstämmer med reglerna i lagen. Det sistnämnda&lt;br&gt;innebär ett formaliserat medlingsförfarande i de fäll en leverantör anser&lt;br&gt;sig missgynnad i en upphandling. De två förfärandenas närmare utform-&lt;br&gt;ning är av sådan detalj karaktär att de bäst kommenteras i samband med&lt;br&gt;att jag kommenterar förfättningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder också en ändring av 14 § lagen (1972:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättsmedelsdirektiv som är bakgrunden till mitt förslag innefättar&lt;br&gt;också ett överstatligt förfärande som inom EFTA inleds av EFTA:s över-&lt;br&gt;vakningsmyndighet. Det överstatliga förfarandet enligt det första&lt;br&gt;rättsmedelsdirektivet omfättas av EES-avtalet och införlivas i svensk rätt&lt;br&gt;genom stadgandet i 3 § EES-lagen, som hänvisar bl.a. till protokoll 2 till&lt;br&gt;övervakningsavtalet (prop. 1991/92:170, del 1, s.232 och 325). Det&lt;br&gt;andra rättsmedelsdirektivet (92/13/EEG) avser upphandling inom försöij-&lt;br&gt;ningssektorema och har beslutats vid en tidpunkt som inneburit att&lt;br&gt;införlivande ännu inte föreslagits i den nämnda EES-lagen. Det avviker&lt;br&gt;vad gäller den överstatliga prövningen inte väsentligt från det första&lt;br&gt;rättsmedelsdirektivet. Dess regler vad gäller den nationella över-&lt;br&gt;prövningen omfättas emellertid av mitt förslag till överprövning, medling&lt;br&gt;och granskning, varför dess införlivande på nationell nivå sker redan nu.&lt;br&gt;Anledningen är att jag anser att det vore olyckligt om ett ikraftträdande&lt;br&gt;av regler om upphandling inom försöijningssektorema inte samtidigt&lt;br&gt;följdes upp av åtminstone nationella överprövningsregler inom sekto-&lt;br&gt;rerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i dessa delar samrått med chefen för Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Den kommunala laglighetsprövningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den kommunala laglighetsprövningen av kom-&lt;br&gt;munala upphandlingsbeslut avskaffas. Kommunalbesvären av&lt;br&gt;kyrkokommunala upphandlingsbeslut avskaffas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I det närmaste alla remissinstanser har berört&lt;br&gt;frågan i sina remissyttranden. Det helt övervägande antalet instanser har&lt;br&gt;tillstyrkt en ordning där kommunal laglighetsprövning inte längre skall&lt;br&gt;vara möjlig beträffande upphandlingsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Upphandlingsbeslut bör kunna bli föremål för&lt;br&gt;kontroll i någon form och oavsett upphandlingens värde. Jag är inte&lt;br&gt;beredd att föreslå att det slutliga upphandlingsbeslutet skall kunna&lt;br&gt;överprövas. Den som är missnöjd med en avslutad upphandling bör&lt;br&gt;endast ha möjlighet att begära skadestånd. Den överprövning det nu är&lt;br&gt;fråga om är överprövning av beslut under upphandlingen, t.ex. om viss&lt;br&gt;annonsering m.m. Den överprövning jag föreslår innebär en bättre&lt;br&gt;kontroll av upphandlande enheters upphandlingsrutiner än vad som gäller&lt;br&gt;i dag. Den krets som skall kunna sätta igång en sådan kontroll är den&lt;br&gt;krets som närmast berörs, nämligen leverantörerna. I den kommunala&lt;br&gt;laglighetsprövningen ligger emellertid också en form av medbor-&lt;br&gt;garkontroll av hur allmänna medel används på det kommunala området.&lt;br&gt;Den kommunala laglighetsprövningen i den delen förefaller dock inte&lt;br&gt;vara ett effektivt sätt att åstadkomma en sådan kontroll. Kommunal&lt;br&gt;laglighetsprövning kan begäras endast av den som är medlem i en&lt;br&gt;kommun, ett landsting m.m.. Det bättre sättet att uppnå effektiv kontroll&lt;br&gt;är att skapa möjligheter för leverantörerna, dvs. de som direkt berörs av&lt;br&gt;ett oriktigt förfarande, att vända sig till domstol oavsett kommun-&lt;br&gt;tillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är den kommunala laglighetsprövningen begränsad till vissa&lt;br&gt;kommunala beslut. De upphandlingar som görs i kommunala bolag kan&lt;br&gt;t.ex. inte bli föremål för kommunal laglighetsprövning. Den överpröv-&lt;br&gt;ningsordning som jag föreslår kommer emellertid att stå öppen oavsett&lt;br&gt;om beslutet fattas av en kommun eller ett kommunalt bolag, stiftelse&lt;br&gt;m.fl. associationer, i vaije fäll vad avser upphandling över tröskel-&lt;br&gt;värdena. Sett i ett större perspektiv syftar de nya överprövningsreglema&lt;br&gt;i upphandlingslagen till att uppnå en effektiv medelsanvändning på såväl&lt;br&gt;det statliga som kommunala området. Den kommunala laglighetspröv-&lt;br&gt;ningen kan nu bedömas ha spelat ut sin roll som kontrollinstrument. På&lt;br&gt;grund av det mera heltäckande och mera effektiva system som blir följ-&lt;br&gt;den av EES-avtalet och det intresse som även utländska leverantörer nu&lt;br&gt;kommer att visa den svenska upphandlingen finns det fog att förmoda&lt;br&gt;att upphandlingsmarknaden kommer att kunna fungera bättre än i dag i&lt;br&gt;detta hänseende även utan den kommunala laglighetsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag avser även den kyrkokommunala upphandlingen.&lt;br&gt;Jag har i denna del samrått med chefen för Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Upphandlingsförfaranden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Över tröskelvärdena skall något av de tre förfa-&lt;br&gt;randena öppen, selektiv eller förhandlad upphandling användas.&lt;br&gt;För upphandling under tröskelvärdena skall de förfaranden använ-&lt;br&gt;das som bedöms överensstämma med huvudregeln i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt, med den skill-&lt;br&gt;naden att arbetsgruppen inte närmare berört upphandlingsförfaranden&lt;br&gt;under tröskelvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En hel del instanser har riktat kritik mot de i lagen&lt;br&gt;angivna förutsättningarna för valet av förfarande. En remissinstans har&lt;br&gt;vidare begärt att det över tröskelvärdena borde finnas en motsvarighet till&lt;br&gt;d i rek tupphand 1 ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vad gäller förfarandena över tröskelvärdena&lt;br&gt;utgör direktiven normen för det förslag som läggs fram. Det vore ett&lt;br&gt;oriktigt införlivande att gå ifrån direktiven i detta hänseende. Emellertid&lt;br&gt;innebär de nya förfarandena i sak inte så stora avsteg från vad som&lt;br&gt;hittills gällt. Formellt sett föreligger dock väsentliga skillnader bl.a.&lt;br&gt;eftersom valet av förfarande är synnerligen noga reglerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare sagt anser jag att det är av centralt värde att det&lt;br&gt;internationella regelverket om offentlig upphandling så nära som möjligt&lt;br&gt;i sak motsvaras i svensk rätt. Arbetsgruppen har konstaterat vissa&lt;br&gt;otympligheter. I några fäll har den funnit att ett förfärande inom ett&lt;br&gt;upphandlingsområde inte helt motsvaras av vad som borde vara samma&lt;br&gt;förfarande inom ett annat område. Direktivreglema utmärks i detta hän-&lt;br&gt;seende av att det ibland slås fäst en huvudregel, varifrån föreskrivs&lt;br&gt;omfattande undantag. Denna katalog av undantag är ibland olika mellan&lt;br&gt;de olika direktiven. I några fäll beror skillnaderna på olikheter mellan&lt;br&gt;upphandlingsområdena. I andra fäll torde olikheterna helt enkelt bero på&lt;br&gt;att det har gått en viss tid mellan två direktiv och att det senare direktivet&lt;br&gt;har en modernare språkdräkt. Någon skillnad i sak har emellertid inte&lt;br&gt;avsetts. Arbetsgruppen har dock i stort sett följt direktivens bestämmelser&lt;br&gt;även vad avser uttryckssättet. Även om det inte är möjligt att göra dessa&lt;br&gt;undantagskataloger fullständigt enhetliga har dock arbetsgruppens lag-&lt;br&gt;förslag ytterligare omarbetats i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppen upphandling innebär att alla intresserade får lämna anbud.&lt;br&gt;Selektiv upphandling innebär att upphandlande enhet får vända sig till&lt;br&gt;vissa utvalda, selekterade, leverantörer och erbjuda dem eller uppmana&lt;br&gt;dem att om de så önskar lämna in anbud. Den förhandlade upphand-&lt;br&gt;lingen slutligen innebär att endast vissa utvalda leverantörer tillfrågas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att deras anbud sedan förhandlas så att den upphandlande enheten når ett Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;avslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan synas som om det vore en fördel om förfarandena benämndes&lt;br&gt;på samma sätt som deras närmaste hittillsvarande motsvarigheter i svensk&lt;br&gt;rätt. Som jag tidigare anförde är det angeläget att rutinerna såväl över&lt;br&gt;som under tröskelvärdena i så lämplig grad som möjligt ansluter till&lt;br&gt;varandra. Det kan dock inte komma i fråga att komplettera förfarandena&lt;br&gt;över tröskelvärdena med ytterligare något förfarande som inte har en&lt;br&gt;motsvarighet i direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Tidsfrister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De tidsfrister för anbudsgivning m.m. som före-&lt;br&gt;skrivs i EG:s direktiv införs även i lagen om offentlig upp-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har motsatt sig att tidsfrister&lt;br&gt;används. Många instanser har emellertid ansett att reglerna därom är&lt;br&gt;mycket omfattande och krångliga och har anfört att dessa regler kan leda&lt;br&gt;till en onödig byråkratisering och fördröjning av upphandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inom EG arbetar man med tidsfrister som&lt;br&gt;reglerar t.ex. hur länge man måste hålla ett förfärande öppet for anbud,&lt;br&gt;hur snabbt man måste besvara förfrågningar, hur snabbt man måste&lt;br&gt;annonsera avslutade upphandlingar m.m. Reglerna hänger samman med&lt;br&gt;att det är fråga om ett internationellt regelverk. Därigenom måste det&lt;br&gt;tillskapas en garanti för att även de geografiskt mer avlägsna intressent-&lt;br&gt;erna skall ha en rimlig chans att hinna reagera på en annons om&lt;br&gt;upphandling. Det vore annars i och för sig möjligt att åstadkomma en&lt;br&gt;indirekt diskriminering. Om nämligen det vore tillåtet att föreskriva så&lt;br&gt;korta frister att det i praktiken endast är intressenter inom närområdet&lt;br&gt;som har en praktisk möjlighet att reagera har man därigenom en&lt;br&gt;möjlighet att styra urvalet av leverantörer. Systemet har alltså ett viktigt&lt;br&gt;syfte. Dock går det inte att komma ifrån att denna nyhet i förhållande till&lt;br&gt;dagens ordning kommer att innebära att vissa upphandlingar i fortsätt-&lt;br&gt;ningen kommer att ta längre tid än vad man hittills varit van vid. Vad&lt;br&gt;nyheten praktiskt sett innebär i övrigt är att det kommer att bli nödvän-&lt;br&gt;digt för upphandlande enheter att ta med den omständigheten i beräk-&lt;br&gt;ningen när man planerar upphandlingar. Emellertid finns det i det&lt;br&gt;internationella regelverket en möjlighet till ett påskyndat förfarande i&lt;br&gt;vissa fall. Även dessa regler bör givetvis införas i lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller farhågorna för ökad byråkrati kan man inte bortse från att&lt;br&gt;större upphandlingar i framtiden kommer att omgärdas av ett mer&lt;br&gt;detaljerat regelverk. Byråkratin kommer därmed av nödvändighet att öka.&lt;br&gt;Det kommer rimligen att vara oundvikligt att misstag begås i inled-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsskedet. Man bör emellertid ha i minnet att sådana olämpor har sina&lt;br&gt;motsvarigheter på övriga håll inom EES. De kan därför inte ses som&lt;br&gt;effektivitetsdämpande i förhållande till utländska konkurrenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av remissynpunkterna på att reglerna om just tidsfris-&lt;br&gt;terna är krångliga vill jag anföra att mitt intryck av direktiven är en&lt;br&gt;betydande komplexitet. Den blir inte mindre av att olika uttryck används&lt;br&gt;i olika direktiv. Så t.ex. beräknas vissa tidsfrister i några direktiv med&lt;br&gt;utgångspunkt i kalenderdagar, andra med utgångspunkt i arbetsdagar och&lt;br&gt;slutligen några med utgångspunkt i veckor eller månader. Praktiskt sett&lt;br&gt;är det fråga om samma tidsfrister i alla direktiv, men de uttrycks på olika&lt;br&gt;sätt. Arbetsgruppen har i dessa hänseenden följt direktivens uttryckssätt,&lt;br&gt;men också i några fall anmärkt när så har skett. Jag anser att tidsfristerna&lt;br&gt;så långt möjligt skall uttryckas på samma sätt genom hela lagen. Jag&lt;br&gt;återkommer till den frågan i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vad gäller tidsfrister kan jag nämna att beträffande den&lt;br&gt;offentliga upphandlingen innebär EES-avtalet också ett åtagande att ta&lt;br&gt;hänsyn till rådets förordning (EEG) nr 1182/71 om regler för bestämning&lt;br&gt;av perioder, datum och frister. Den förordningen innehåller inte några&lt;br&gt;regler som i sak avviker från gällande lag om beräkning av lagstadgad&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Prövning av anbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det lägsta anbudet skall antas. Upphandlande enhet&lt;br&gt;har emellertid möjlighet att välja ett dyrare anbud förutsatt att det&lt;br&gt;kan anses vara det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till&lt;br&gt;samtliga omständigheter såsom pris, driftkostnader, funktion,&lt;br&gt;miljöpåverkan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat denna fråga&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Många av dem anser dock att arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;alltför starkt koncentreras kring prisfrågor och inte ger tillräckligt&lt;br&gt;utrymme för beaktande av även andra omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Frågan om vilket anbud som skall antas är&lt;br&gt;mycket central i förhållande till syftet att uppnå en icke-diskriminerande&lt;br&gt;upphandling över gränserna. Mitt förslag grundas på direktivtext. Likväl&lt;br&gt;är direktiven inte entydiga. I t.ex. byggentreprenaddirektivet anges&lt;br&gt;lägstapris-bedömningen som första prövningsgrund. I direktivet för&lt;br&gt;försörjningssektorerna anges emellertid kvalitetsprövningen först av&lt;br&gt;prövningsgrundema. Det finns enligt min mening inte någon anledning&lt;br&gt;att de svenska reglerna i detta hänseende måste vara fullständigt&lt;br&gt;direktivtrogna. Det måste bedömas tillräckligt att de två reglerna anges&lt;br&gt;och att man håller i minnet att den alternativa regeln skall komma till&lt;br&gt;klart uttryck även i annonsen om upphandlingen. A andra sidan håller jag&lt;br&gt;inte helt med de remissinstanser som betonar den ekonomiska innebörden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ett anbud och den betydelse som prövningsreglema därvid har. Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;Visserligen utgörs huvudregeln av en tämligen grov bedömningsgrund,&lt;br&gt;nämligen det billigaste anbudet. Denna nackdel torde dock neutraliseras&lt;br&gt;av att en altemativregel finns som ger utrymme för att även andra&lt;br&gt;omständigheter vägs in i bedömningen. Det torde för övrigt bli den&lt;br&gt;vanligaste situationen, i vaije fåll vad gäller alla de upphandlingar där&lt;br&gt;upphandlande enhet anser att kvaliteten är en lika viktig omständighet&lt;br&gt;som priset. Det är sålunda tillåtet att väga in t.ex. livstidskostnader,&lt;br&gt;servicegrad, miljöhänsyn m.m. Emellertid måste det anges i annonsen om&lt;br&gt;upphandling ifall man använder sig av den alternativa prövningsgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonsen skall då också anges vilka kringomständigheter man anser&lt;br&gt;skall spela särskild roll för prövningen. Dessa omständigheter skall&lt;br&gt;dessutom, om det är möjligt, rangordnas i förhållande till deras relativa&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in&lt;br&gt;i all offentlig upphandling. Stat, kommuner m.fl. har nått olika långt i&lt;br&gt;detta avseende. Stora varuvolymer upphandlas offentligt. En miljö-&lt;br&gt;medveten offentlig upphandling kan därför få en mycket stor betydelse&lt;br&gt;för att stimulera till miljöanpassad produktutveckling, såväl för använ-&lt;br&gt;dandet av varan som då varan tjänat ut. Jag kan här nämna utbytesregeln&lt;br&gt;i lagen (1985:426) om kemiska produkter. Regeln innebär att den som&lt;br&gt;hanterar eller importerar en kemisk produkt skall vidta de åtgärder och&lt;br&gt;iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att motverka skada&lt;br&gt;på människor eller i miljön. Därvid skall sådana kemiska produkter&lt;br&gt;undvikas som kan ersättas med mindre farliga produkter. Det är också&lt;br&gt;viktigt att varor som tillverkats av återvunnet material behandlas på&lt;br&gt;samma sätt som varor av annat material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet måste noga ange vilka omständigheter den&lt;br&gt;avser att beakta i de fäll den väljer att anta det ekonomiskt mest&lt;br&gt;fördelaktiga anbudet. Genom hänvisningen till det &amp;quot;ekonomiskt&amp;quot; mest&lt;br&gt;fördelaktiga anbudet uppkommer ett behov av att enheten gör klart för&lt;br&gt;sig redan från bötjan hur olika omständigheter som servicegrad etc. kan&lt;br&gt;värderas i ekonomiska termer. Det är visserligen inte möjligt att värdera&lt;br&gt;vaije enskild omständighet i ekonomiska termer. Särskilt vad gäller&lt;br&gt;miljöpåverkan kan en sådan värdering bli svår. Enheten bör dock redan&lt;br&gt;vid upphandlingens påböljande försöka värdera kringomständighetemas&lt;br&gt;ekonomiska betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det inte finns någon risk för att upphandlingarna i&lt;br&gt;framtiden kommer att styras av endimensionella prisprövningar. Förut-&lt;br&gt;sättningen är dock att upphandlande enhet anger i sin annons vilken&lt;br&gt;prövningsgrund man avser att använda. Det får alltså inte förekomma att&lt;br&gt;ett anbud väljs framför ett annat på grund av en omständighet som&lt;br&gt;anbudsgivama inte i förväg fatt reda på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredjelands regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Särskilda regler om prövning av anbud från leveran-&lt;br&gt;törer som är etablerade utanför EES införs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Inte heller arbetsgruppen lägger fram något&lt;br&gt;förslag i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Televerket och Sveriges industriförbund har&lt;br&gt;begärt regler härom eller annat ställningstagande mot att särskilda tredje-&lt;br&gt;landsregler införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Frågan om en särskild tredjelandsregim är&lt;br&gt;aktuell endast för försörjningssektorerna. Enligt direktivet för dessa&lt;br&gt;sektorer (90/531/EEG, art. 29) får ett anbud förkastas om anbudet till&lt;br&gt;mer än hälften består av varor eller tjänster med ursprung utanför EG.&lt;br&gt;Vid prövning av två eller flera likvärdiga anbud skall företräde ges anbud&lt;br&gt;med övervägande EG-ursprung förutsatt att dess pris överstiger anbud&lt;br&gt;som har övervägande ursprung utanför EG med högst tre procent (art.&lt;br&gt;29.3). Framförallt den sistnämnda regeln vore ett avsteg från gällande&lt;br&gt;svenska principer för upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att med EG-ursprung i det sammanhanget skall förstås&lt;br&gt;även EES-ursprung. I EES-avtalet överenskoms emellertid om undantag&lt;br&gt;från denna tredjelandsregim. Undantaget uttrycks så att en tillämpning av&lt;br&gt;bl.a. art. 29.3 inte negativt får påverka nuvarande grad av liberalisering&lt;br&gt;gentemot tredje land, dvs. att redan uppnådd liberalisering i förhållande&lt;br&gt;till tredje land fortsatt kan tillämpas av svenska upphandlare (se prop.&lt;br&gt;1991/92:170 bil. 14 s. 607 ff. angående tillämpningen av direktivet,&lt;br&gt;särskilt punkt n).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av det sagda är att det inte finns anledning att särskilt reglera&lt;br&gt;detta förhandlingsresultat i lagen om offentlig upphandling, eftersom&lt;br&gt;huvudregeln i 1 kap. 4 § skall tillämpas fullt ut även inom försöij-&lt;br&gt;ningssektorema och avser alla anbud oavsett om leverantören är etablerad&lt;br&gt;inom EG eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Sekretessfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De nya upphandlingsreglema strider inte mot&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen: Arbetsgruppen tar inte ställning i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Eftersom arbetsgruppen inte tagit ställning har&lt;br&gt;remissutfallet inte särskilt berört denna fråga. Några remissinstanser&lt;br&gt;frågar dock efter ett ställningstagande härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I sekretesslagen anges vissa regler om&lt;br&gt;sekretess vid upphandling (6 kap. 2 § och 8 kap. 10 §). De frågor som&lt;br&gt;har ställts har avsett huruvida de omfattande annonseringskraven innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det uppkommer behov av ändringar i sekretesslagen. De bestämmelser Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;i lagförslaget som då närmast hamnar i blickfånget är först 2 kap. 10 §&lt;br&gt;och motsvarande bestämmelser i övriga kapitel vad avser annons om&lt;br&gt;övergång till förhandlad upphandling. Enligt 2 kap. 10 § skall en upp-&lt;br&gt;handlande enhet annonsera att den öveigår till den förhandlade upp-&lt;br&gt;handlingen om detta förfarande inte avser alla de anbud som avlämnats&lt;br&gt;i föregående förfaranden. Den ordalydelsen innebär inget avsteg från&lt;br&gt;reglerna i sekretesslagen. Det exempel på regelns tillämpning som&lt;br&gt;arbetsgruppen anger i Ds 1992:4 sid. 123 ger dock intryck av att&lt;br&gt;annonsen skall innehålla uppgift om vilka anbudsgivare som det för-&lt;br&gt;handlade förfarandet skall avse. En så detaljerad annons torde strida mot&lt;br&gt;sekretesslagen (se Sekretesslagen 1980 års lagstiftning med kommentarer,&lt;br&gt;Corell m.fl., 3 upplagan, s. 132 ff), i vaije fäll vad avser enheter för&lt;br&gt;vilka sekretesslagen gäller. Lagtextens krav är dock inte så långtgående&lt;br&gt;som exemplet antyder, eftersom kravet endast är att övergången skall&lt;br&gt;annonseras, inte vem eller vilka som skall omfättas av det nya för-&lt;br&gt;färandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väd gäller annonsering om avslutad upphandling stadgas i t.ex. 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § lagen om offentlig upphandling att det skall annonseras hur upp-&lt;br&gt;handlingen avslutats. I arbetsgruppens förslag anges att &amp;quot;Annonsen&lt;br&gt;behöver inte innehålla uppgifter vars publicering skulle strida mot allmänt&lt;br&gt;intresse eller motverka befogade affärs- eller konkurrensintressen&amp;quot;.&lt;br&gt;Kravet bör skärpas till att annonsen inte får innehålla sådana uppgifter.&lt;br&gt;I annat fäll kan annonsören förledas till att annonsera sådana uppgifter&lt;br&gt;som enligt sekretesslagen är belagda med sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslog arbetsgruppen att en upphandlande enhet inom viss tid&lt;br&gt;efter det att begäran kommit in skall lämna upplysning till vaije&lt;br&gt;anbudssökande m.fl. som så begär om skälen till att hans anbud för-&lt;br&gt;kastats och även vem som erhöll upphandlingen. En sådan uppgift kan&lt;br&gt;enligt sekretesslagen inte lämnas innan upphandlingen avslutats, vilket i&lt;br&gt;detta fall är den tidpunkt då avtal träffäts. Emellertid avser bestämmelsen&lt;br&gt;just tidpunkten efter en avslutad upphandling, varför min bedömning är&lt;br&gt;att även den bestämmelsen är förenlig med sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet innebär en i många stycken utökad informationsplikt&lt;br&gt;genom annonsering, rapportering m.m. De uppgifter som skall offentlig-&lt;br&gt;göras är emellertid inte så omfättande att det kan bedömas att de två&lt;br&gt;lagverken strider mot varandra. I några fall tillåter arbetsgruppens&lt;br&gt;lagförslag en prövning av vilka uppgifter som skall publiceras. Dessa fäll&lt;br&gt;utgör en direktivtrogen överföring av direktivregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Tjänsteupphandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tjänsteupphandling över tröskelvärdena regleras&lt;br&gt;enligt ett inom EG beslutat tjänsteupphandlingsdirektiv, utom vad&lt;br&gt;avser direktivets regler om upphandling genom arkitekttävlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tjänsteupphandling genom anordnande av arkitekttävlingar&lt;br&gt;bör regleras. Även för den upphandlingen bör reglerna ha lag-&lt;br&gt;form. Regler för den upphandlingen bör därför införas i lagen om&lt;br&gt;offentlig upphandling. Åtgärden bör dock avvakta ytterligare&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslog en fullständig&lt;br&gt;lagreglering av tjänsteupphandlingen. Gruppen lade inte fram något&lt;br&gt;särskilt förslag om ikraftträdande vad avser tjänsteupphandling, men&lt;br&gt;förutsatte att kapitlet om tjänsteupphandling inte kunde träda i kraft&lt;br&gt;samtidigt med lagförslagets övriga kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag om lagreglering av&lt;br&gt;tjänsteupphandling har inte föranlett någon särskild kommentar. Sveriges&lt;br&gt;industriförbund har dock anfört att det vore en fördel med ett samtidigt&lt;br&gt;ikraftträdande för samtliga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har framfört kritik mot lagförslaget i dess&lt;br&gt;materiella del. Sålunda har man påpekat vissa otydligheter, vidare har&lt;br&gt;man anfört invändningar mot klassificeringen av tjänsterna i fråga.&lt;br&gt;Slutligen har tveksamheter yppats vad avser regleringen av arkitekt-&lt;br&gt;tävlingar, även om man inte har haft några principiella invändningar mot&lt;br&gt;att även denna del av upphandlingsmarknaden regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Tjänsteupphandlingen är en mycket väsentlig&lt;br&gt;av del den offentliga upphandlingen. Inom EG har man nyligen beslutat&lt;br&gt;ett direktiv på området (92/50/EEG). Det direktivet skall träda i kraft&lt;br&gt;inom EG den 1 juli 1993. Ytterligare ett direktiv övervägs, som innebär&lt;br&gt;ett införande av tjänsteupphandlingsregler även inom försöijningssek-&lt;br&gt;torema. Det direktivet har emellertid ännu inte fått sin slutliga utform-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna del gör jag följande bedömning. Ny EG-lagstiftning, som&lt;br&gt;antagits av rådet efter den 31 juli 1991 omfättas inte av EES-avtalet.&lt;br&gt;Sedan EES-avtalet har trätt i kraft skall den Gemensamma EES-&lt;br&gt;kommittén besluta om de ändringar av relevanta bilagor och protokoll till&lt;br&gt;EES-avtalet som föranleds av den nya lagstiftningen. Det finns enligt min&lt;br&gt;mening inte som regel någon anledning att Sverige skall reglera enligt&lt;br&gt;beslutade direktiv innan den nya EG-lagstiftningen enligt EES-kommitténs&lt;br&gt;beslut föranlett ändringar av bilagorna och protokollen till EES-avtalet.&lt;br&gt;I några fall kan man visserligen tänka sig avsteg från den principen,&lt;br&gt;t.ex. om det är fråga om direktiv som har nära anknytning till direktiv&lt;br&gt;som redan trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser inte någon särskild fördel med att mitt förslag om tjänsteupp-&lt;br&gt;handling skall träda i kraft samtidigt med mitt förslag i övrigt. Direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tjänsteupphandling skall inte träda i kraft inom EG förrän den 1 juli&lt;br&gt;1993. Vidare är direktivförslaget avseende införande av tjänster i&lt;br&gt;direktivet för upphandling inom försöijningssektorema ännu inte så långt&lt;br&gt;kommet inom EG att förslaget skulle kunna ligga till grund för lagstift-&lt;br&gt;ning i Sverige redan nu. I den delen måste regeringen under alla&lt;br&gt;förhållanden avvakta det slutliga direktivet. Inte heller hanteringsmässigt&lt;br&gt;innebär därför ett samtidigt ikraftträdande av lagförslagets alla kapitel&lt;br&gt;någon fördel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en omständighet talar för att regeringen senare bör&lt;br&gt;återkomma i frågan, nämligen den omständigheten att remissutfallet vad&lt;br&gt;avser förslaget om upphandling genom anordnande av arkitekttävlingar&lt;br&gt;visar att ytterligare överväganden behöver göras och att också vissa&lt;br&gt;förtydliganden vad gäller tjänsteupphandlingsdirektivet måste inhämtas&lt;br&gt;från EG innan det svenska införlivandet kan göras på ett korrekt sätt.&lt;br&gt;Jag avstår därför från att nu lägga fram något förslag beträffande&lt;br&gt;reglering av arkitekttävlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda innebär att upphandling i de delar som inte regleras enligt&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling får ske enligt tillämpliga regler i övrigt.&lt;br&gt;För den statliga sidan innebär det att upphandlingsförordningens regler&lt;br&gt;får tjäna som utgångspunkt för en sådan upphandling. Motsvarande&lt;br&gt;bedömning får göras för den kommunala upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen om offentlig upphandling skall träda i kraft&lt;br&gt;den dag regeringen bestämmer. Upphandling som påböljats före&lt;br&gt;den dagen skall avslutas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet inte uttalat sig&lt;br&gt;om ikraftträdandet, utom vad gäller önskemålet om ett samtidigt ikraft-&lt;br&gt;trädande av samtliga kapitel. Många remissinstanser har emellertid&lt;br&gt;anmärkt behovet av att tillämpningen kan förberedas genom en tillämp-&lt;br&gt;ningsförordning och andra föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Mitt förslag överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag om ikraftträdande av EES-lagen. Jag hänvisar till vad statsrådet&lt;br&gt;Dinkelspiel anför i den delen (prop. 1991/92:170 del 1 s. 190). Jag hyser&lt;br&gt;förståelse för önskemålen om att föreskrifter m.m. skall vara på plats i&lt;br&gt;tid för ikraftträdandet. Det är naturligtvis olyckligt om föreskrifter inte&lt;br&gt;skulle kunna utfärdas i sådan tid att de kan träda i kraft samtidigt med&lt;br&gt;lagen. Emellertid är det formellt inte möjligt att förordning och före-&lt;br&gt;skrifter ges ut innan grundförfattningen trätt i kraft. Dock pågår ett&lt;br&gt;sådant förberedelsearbete redan nu att det finns förutsättningar för att i&lt;br&gt;vaije fall viktigare föreskrifter skulle kunna ges ut i nära anslutning till&lt;br&gt;lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om offentlig upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget vid 2 har upprättas i samråd med chefen för Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen har granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt görs hänvisningar till följande direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv som omfattas av EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av varor: 77/62/EEG, 80/767/EEG och 88/295/EEG.&lt;br&gt;Upphandling av byggentreprenader: 71/305/EEG och 89/440/EEG.&lt;br&gt;Upphandling inom försörjningssektorerna: 90/531/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första rättsmedelsdirektivet: 89/665/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivens fullständiga beteckningar anges i prop. 1991/92:170&lt;br&gt;bil. 14 s. 605 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv som inte omfattas av EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av tjänster: 92/50/EEG av den 18 juli 1992 om samordning&lt;br&gt;av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra rättsmedelsdirektivet: 92/13/EEG om samordning av lagar och&lt;br&gt;andra författningar med gemenskapsregler för upphandling inom vatten-,&lt;br&gt;energi-, transport och telekommunikationssektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Lagen om offentlig upphandling&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna första bestämmelse anges hur lagen är disponerad. Dispositionen&lt;br&gt;följer i stora drag systematiken i respektive direktiv. I en del fäll har&lt;br&gt;emellertid sådana bestämmelser i olika direktiv som i stort sett motsvarar&lt;br&gt;varandra sammanförts till 1 kap. Detta gäller främst de definitioner som&lt;br&gt;återkommer i direktiven och dessutom de annonseringsbestämmelser som&lt;br&gt;kan sägas vara gemensamma. I några fall finns dock detalj skillnader&lt;br&gt;mellan de olika områdena vad avser annonseringen och i de fållen har de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna annonseringsbestämmelsema kompletterats genom särskilda Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;bestämmelser i följande kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare gemensamma bestämmelser är de som anger vissa krav på&lt;br&gt;deltagarna i en upphandling, såvitt avser teknisk och finansiell standard&lt;br&gt;m.m. Slutligen har även bestämmelserna om användningen av gemen-&lt;br&gt;samma europeiska tekniska specifikationer hänförts till detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller sex kapitel. Det första kapitlet innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser som i huvudsak gäller generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlen 2-5 innehåller särskilda regler som avser upphandlingsområ-&lt;br&gt;dena varor, byggentreprenader, försörjningssektorerna och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6 innehåller regler avseende överprövning, skadestånd, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till det remitterade lagförslaget har under lagrådsföredrag-&lt;br&gt;ningen andra stycket byggts ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen införlivas EES-avtalet med svensk rätt i fråga om de i&lt;br&gt;avtalet intagna direktiven på upphandlingsområdet. Emellertid har också&lt;br&gt;inom gemenskapen antagits ett par direktiv på området som ännu inte&lt;br&gt;omfattas av EES-avtalet. Lagen ansluter också till dessa direktiv och&lt;br&gt;utgör således en i den delen förtida anpassning till de rättsakter som kan&lt;br&gt;kan komma att ingå i EES-avtalet. Bakgrunden till att det av paragrafen&lt;br&gt;bör framgå att lagen i stor utsträckning syftar till uppfyllande av Sveriges&lt;br&gt;förpliktelser enligt EES-avtalet är bl.a. att tillämpning av den s.k.&lt;br&gt;lagvalsregeln i 5 § i förslaget till EES-lagen kan komma att aktualiseras&lt;br&gt;(prop. 1991/92:170 del 1, avsnitt 14.2 och 16.5; s. 136 respektive&lt;br&gt;s. 186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nu nämnd anledning har författningskommentaren också inletts med&lt;br&gt;en upplysning om vilka direktiv på området som för närvarande omfättas&lt;br&gt;av EES-avtalet och vilka som inte omfättas. Vidare avslutas kommentaren&lt;br&gt;till vaije enskild bestämmelse i förekommande fäll med detaljerade&lt;br&gt;hänvisningar till vilka direktivbestämmelser som ligger till grund för&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ första stycket anges lagens tillämpningsområde. Lagen skall tillämpas&lt;br&gt;av stat, kommun m.fl. och även de enheter som senare definieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras lagens omfattning för upphandling under&lt;br&gt;tröskelvärdena. För sådan upphandling skall endast vissa bestämmelser&lt;br&gt;i lagen vara tillämpliga. Vidare anges en mindre krets av upphandlande&lt;br&gt;enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges gemensamma undantag från lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De situationer som främst avses i punkt 1 är att föremålet för&lt;br&gt;upphandlingen eller själva upphandlingen som sådan fäller in under&lt;br&gt;någon särskild bestämmelse i sekretesslagen (1980:100), kanske&lt;br&gt;framförallt den s.k. utrikessekretessen. Lagen skall inte heller tillämpas&lt;br&gt;om upphandlingen inte skulle kunna genomföras utan risk för rikets&lt;br&gt;säkerhet, om den skulle göras enligt bestämmelserna i lagen. Detta kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara fallet när varorna eller byggentreprenaderna m.m. är av så speciell Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;karaktär att de inte kan tillverkas, levereras eller i övrigt hanteras i&lt;br&gt;formerna för en ordinarie upphandling. En situation som kan falla in&lt;br&gt;under detta undantag är t.ex. den beredskapsupphandling som Översty-&lt;br&gt;relsen för civil beredskap gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det undantag som avses i punkt 2 är upphandling av främst vapen,&lt;br&gt;ammunition eller annan krigsmateriel. Det är varornas karaktär som&lt;br&gt;avgör undantaget, inte vad de i varje enskilt fäll skall användas till.&lt;br&gt;Sålunda omfattas såväl försvarsmaktens ordinarie upphandling, som den&lt;br&gt;upphandling som görs i särskilda fäll såsom vid utrustning av FN-&lt;br&gt;trupper. Även annan utrustning inom sektorn omfättas av undantaget.&lt;br&gt;Däremot omfättas inte sådan materiel som visserligen används inom&lt;br&gt;försvaret, men som även har civil användning (s.k. dual use). Mot-&lt;br&gt;svarande gäller för upphandling av tjänster inom denna sektor. Försvarets&lt;br&gt;befästningsarbeten får bedömas falla in under undantagen enligt såväl&lt;br&gt;punkt 1 som punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje undantaget i punkt 3 ger utrymme för undantag från lagen&lt;br&gt;vid bilaterala eller multilaterala internationella avtal. Av direktivtexten&lt;br&gt;framgår att internationella avtal mellan medlemsstater inte kan innefätta&lt;br&gt;undantag från direktivregler. Vad som avses är internationella avtal&lt;br&gt;mellan ett medlemsland och ett land utanför EG. I ett EES-sammanhang&lt;br&gt;torde detta innebära att avtal mellan EES-ländema inte medger undantag.&lt;br&gt;Förutsättningen för ett undantag i nu avsedda avtal är att avtalet i fråga&lt;br&gt;avser ett gemensamt projekt inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall inte heller tillämpas vid upphandling som har anknytning&lt;br&gt;till stationering av militär personal (punkt 4) eller om särskilda&lt;br&gt;upphandlingsregler överenskommits i en internationell organisation&lt;br&gt;(punkt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa undantag är gemensamma för alla upphandlingsområden och&lt;br&gt;motsvarar 77/62/EEG art. 4, 71/305/EEG art. 4 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG, 90/531/EEG och 92/50/EEG art. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel om affärsmässighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § anges huvudregeln för all upphandling enligt denna lag. Ett av de&lt;br&gt;viktigaste inslagen i EG:s reglering av upphandling är att upphandlingen&lt;br&gt;skall ske på marknadens villkor och att det är marknaden som kan ge de&lt;br&gt;billigaste och bästa villkoren. Det är därför angeläget att marknaden får&lt;br&gt;tillfälle att arbeta. Detta uppnås genom kravet på internationell annonse-&lt;br&gt;ring. Därigenom åstadkoms den konkurrens som upphandlare åläggs att&lt;br&gt;utnyttja genom huvudregeln i 4 §. Det får inte uppkomma en snedvriden&lt;br&gt;konkurrens, vilket framgår av kravet på att upphandlingen skall genom-&lt;br&gt;föras affärsmässigt och utan ovidkommande hänsyn, dvs. objektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ordet &amp;quot;affärsmässigt&amp;quot; ligger en möjlighet för upphandlare att ta&lt;br&gt;hänsyn till bl.a. kostnaderna för ett utdraget upphandlingsförfärande. I&lt;br&gt;vilken mån sådana hänsyn får tas framgår av andra bestämmelser i lagen,&lt;br&gt;särskilt vad avser möjligheterna att välja olika upphandlingsförfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet &amp;quot;utan ovidkommande hänsyn&amp;quot; ligger ytterligare ett centralt Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;moment för upphandlingen på den nya större europeiska marknaden,&lt;br&gt;nämligen principen om icke-diskriminering (jfr art. 7 i Romfördraget).&lt;br&gt;Denna princip kan sägas ligga till grund för den mycket detaljerade&lt;br&gt;direktivreglering som beslutats inom EG och som nu blir tillämplig även&lt;br&gt;inom EES-området. Reglerna är utformade i syfte att försvåra möjlighet-&lt;br&gt;erna att i upphandlingen gynna eller missgynna vissa leverantörer på ett&lt;br&gt;obehörigt och därmed konkurrenssnedvridande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att det i lagrådsremissen fanns ett andra stycke i&lt;br&gt;paragrafen, enligt vilket kraven på kvalitet och prestanda inte skall ställas&lt;br&gt;högre än vad som behövs i vaije särskilt fäll. Med hänsyn till att EG-&lt;br&gt;direktiven saknar en motsvarande föreskrift och till att den var ägnad att&lt;br&gt;leda till missförstånd har Lagrådet förordat att den stryks ur lagen. Jag&lt;br&gt;godtar Lagrådets invändning. Det är också så att det av bestämmelserna&lt;br&gt;ändå framgår att kraven på kvalitet och prestanda inte får bestämmas av&lt;br&gt;ovidkommande hänsyn eller annars av andra faktorer än affärsmässiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen motsvarar 2 § upphandlingsförordningen och har utformats&lt;br&gt;med utgångspunkt i den mera direktivtrogna ordalydelsen av t.ex. 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlande enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har nämnts i den allmänna motiveringen innebär direktiven att inte&lt;br&gt;endast myndighet, beslutande församling i en kommun, ett landsting eller&lt;br&gt;kyrklig kommun skall tillämpa de nya upphandlingsreglema. Direktiven&lt;br&gt;är mera vittomfattande och avser inte bara nämnda enheter utan även&lt;br&gt;statliga och kommunala verk och också annan enhet som har i någon&lt;br&gt;mening ett offentligrättsligt drag. Utgångspunkter för avgränsningen är&lt;br&gt;dels vilken verksamhet som enheten faktiskt bedriver, dels om den&lt;br&gt;offentliga sektorn har ett bestämmande inflytande över enheten, antingen&lt;br&gt;genom ägande eller genom annan kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga tillhör de frågor som föranlett flest kommentarer vid&lt;br&gt;remissbehandlingen. I avvägningen av vad som är den lämpligaste&lt;br&gt;svenska motsvarigheten till direktivens bestämmelser måste man ta&lt;br&gt;hänsyn till den ömsesidighet som nämndes i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;dvs. att det är angeläget att direktivtexter i sak motsvaras av svenska&lt;br&gt;regler. Det bör endast i undantagsfall komma i fråga att i sak avvika från&lt;br&gt;grundtexten. Någon anledning till avvikelse när det gäller grunderna för&lt;br&gt;räckvidden av bestämmelserna finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som avses i 4 kap. 1 § andra stycket är sådana som inte fäller&lt;br&gt;in under definitionen av upphandlande enhet, men som likväl omfattas på&lt;br&gt;grund av att stat, kommun m.fl. har ett bestämmande inflytande över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem eller på grund av att deras verksamhet förutsätter ett särskilt tillstånd Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;från en behörig myndighet (se vidare kommentaren till 4 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse tillsammans med 6 § motsvarar 77/62/EEG art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 (b), 71/305/EEG art. 1 (b) i dess lydelse enligt 89/440/EEG,&lt;br&gt;90/531/EEG art. 1.1 och 92/50/EEG art. 1 (b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingskontrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av upphandlingskontrakt anger att det skall vara fråga om&lt;br&gt;skriftliga avtal, vars ena part skall vara en upphandlande enhet.&lt;br&gt;Föremålet för avtalet skall ligga inom någon av de kategorier som&lt;br&gt;omfattas av upphandling enligt 2-5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse motsvarar 77/62/EEG art. 1 (a) i dess lydelse&lt;br&gt;enligt 88/295/EEG, 71/305/EEG art. 1. (a) i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG, 90/531/EEG art. 1.3 och 92/50/EEG art. 1 (a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av upphandlingsmarknaden avser bygg- och anläggnings-&lt;br&gt;arbeten. Den term inom upphandlingen som i dag är vanligast i Sverige&lt;br&gt;för dessa arbeten är byggentreprenad. I lagen används därför detta&lt;br&gt;begrepp som en sammanfattande term för alla former av bygg- och&lt;br&gt;anläggningsarbeten. Genom tillägget &amp;quot;i sin helhet&amp;quot; avses att även den del&lt;br&gt;av ett arbete som avser projektering och installation omfattas av&lt;br&gt;definitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges att föremålet för byggentreprenaden skall ha en själv-&lt;br&gt;ständig funktion. Därigenom undantas från upphandlingsreglema sådana&lt;br&gt;osjälvständiga arbeten som endast är en del av större arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse motsvarar 71/305/EEG art. 1 (a) och 1 (c) i dess&lt;br&gt;lydelse enligt 89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En form av byggentreprenader är särskilt reglerad i direktiven och&lt;br&gt;kommer att behöva regleras inom EES-området. Det gäller vad som&lt;br&gt;kallats koncession. Därmed avses en byggentreprenad som ersätts inte&lt;br&gt;enbart genom betalning utan också genom att den upphandlande enheten&lt;br&gt;antingen tillåter att leverantören själv utnyttjar byggnaden eller anlägg-&lt;br&gt;ningen eller att den upphandlande enheten visserligen betalar en del&lt;br&gt;kontant, men i övrigt ersätter leverantören genom upplåtelse av&lt;br&gt;nyttjanderätten till anläggningen till leverantören med rätt för honom att&lt;br&gt;utnyttja anläggningen för egen vinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En byggentreprenad som skall betraktas som en koncession är&lt;br&gt;exempelvis ett brobygge, som delvis finansieras genom att leverantören&lt;br&gt;erbjuds att ta ut en broavgift. På motsvarande sätt betraktas t.ex. ett avtal&lt;br&gt;där en byggentreprenör får ersättning i form av att han själv far uppbära&lt;br&gt;hyra för den byggnad han har uppfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 1 (d) i dess lydelse enligt Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;89/440/EEG. Övriga bestämmelser om koncession finns i nämnda direk-&lt;br&gt;tiv art. Ib, införd genom 89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leverantör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller en vara, utför ett arbete eller tillhandahåller en&lt;br&gt;tjänst kallas i lagen för leverantör, oavsett om han i det särskilda fallet&lt;br&gt;varit den som levererat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den engelska texten talas det i direktivet för de uteslutna sektorerna om&lt;br&gt;&amp;quot;framework agreement&amp;quot; (90/531/EEG art. 1.4). Att döma av den be-&lt;br&gt;skrivning som görs i direktiven torde begreppet i stora drag motsvara&lt;br&gt;vad som i Sverige kallas avropsavtal, dvs. avtal som sluts centralt eller&lt;br&gt;av vissa aktörer och anger ramvillkor, som sedan mindre aktörer kan&lt;br&gt;åberopa vid sina avrop. I den engelska definitionen anges som ytterligare&lt;br&gt;ett moment i ramavtalet att det skall innehålla villkor särskilt om pris&lt;br&gt;och i vissa fäll även om kvantitet. Någon sådan ytterligare kvalificering&lt;br&gt;av det svenska begreppet har inte bedömts nödvändig. Förekomsten av&lt;br&gt;sådana avtal måste göras känd för marknaden och det kan åstadkommas&lt;br&gt;i första hand med hjälp av annonsering och andra procedurer i samma&lt;br&gt;syfte. Ett ramavtal måste enligt definitionen vara tidsbegränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över tröskelvärdena skall ramavtalet upphandlas på det sätt som lagen&lt;br&gt;föreskriver. Efter det avslutade upphandlingsförfärandet är existensen av&lt;br&gt;ett ramavtal känd på grund av annonseringsreglema och de leverantörer&lt;br&gt;som så önskat har kunnat delta i anbudsgivningen. Den upphandlande&lt;br&gt;enhet som därefter står inför en anskaffning bör kunna göra denna&lt;br&gt;anskaffning genom avrop mot avtalet utan att för egen del göra en&lt;br&gt;upphandling i lagens bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därigenom bibehålls möjligheten till det slags inköpssamordning som&lt;br&gt;hittills tillämpats i Sverige och som förekommer på sina håll även inom&lt;br&gt;EES. Det förekommer sålunda inom EG att inköp av varor och förråds-&lt;br&gt;hållning sker centralt för hela statsförvaltningen av en inköpsorganisation&lt;br&gt;i enlighet med varudirektivet och att upphandlande enheter sedan avropar&lt;br&gt;direkt från den utan att en ny annonsering m.m. görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfrågningsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av förfrågningsunderlag är hämtad från upphandlingsförord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påskyndat förfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall får ett anbudsförfarande ske snabbare än enligt huvudreglerna.&lt;br&gt;Här hänvisas till de bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsgivare och anbudssökande. Öppen, selektiv och förhandlad&lt;br&gt;upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § avslutas med ett antal begrepp som avser själva upphandlingen. Med&lt;br&gt;öppen upphandling avses ett förfarande där alla intresserade leverantörer&lt;br&gt;kan lämna anbud. De som agerar gentemot den upphandlande enheten i&lt;br&gt;en upphandling kan vara anbudsgivare, som alltså är den som lämnar&lt;br&gt;anbud (den engelska termen är &amp;quot;tenderer&amp;quot;). Om den upphandlande&lt;br&gt;enheten använder sig av selektiv upphandling, dvs. av det förfarande där&lt;br&gt;endast vissa utvalda inbjuds att delta i upphandlingen, kan den som vill&lt;br&gt;få möjlighet att delta i upphandlingen ansöka om detta. Han kallas för&lt;br&gt;anbudssökande (den vanligaste engelska termen är &amp;quot;candidate&amp;quot;). En&lt;br&gt;upphandlande enhet har dessutom möjlighet att använda sig av det tredje&lt;br&gt;förfärandet förhandlad upphandling. Även i den situationen kan man&lt;br&gt;ansöka om att få delta och är även då anbudssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphandlingsform som i Sverige bedöms vara den vanligaste för&lt;br&gt;stora upphandlingar är förhandlingsupphandling. Förutsättningarna för&lt;br&gt;förhandlingsupphandling är inte desamma som de föreslagna förut-&lt;br&gt;sättningarna för förhandlad upphandling. Den förhandlade upphand-&lt;br&gt;lingen inom EES kommer att i normalfallet kunna tillgripas först sedan&lt;br&gt;något av eller båda de övriga förfarandena använts utan framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges i lagen de förutsättningar som skall vara för handen för&lt;br&gt;att den förhandlade upphandlingen skall få användas utan föregående&lt;br&gt;annonsering. Som kommer att framgå av förfärandereglema är förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en förhandlad upphandling utan föregående annonsering&lt;br&gt;tämligen restriktiva. Utrymmet för sådan upphandling utan föregående&lt;br&gt;annonsering är därför förhållandevis litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om anbudsgivare och anbudssökande motsvarar&lt;br&gt;77/62/EEG art. 1 (c), 71/305/EEG art. 1 (h) i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG, 90/531/EEG art. 1.5 och 92/50/EEG art. och 92/50/EEG&lt;br&gt;art. 1 (c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om upphandlingsförfarandena motsvarar 77/62/EEG&lt;br&gt;art. 1 (d)-(f) i dess lydelse enligt 88/295/EEG, 71/305/EEG art. 1 (f)-(h)&lt;br&gt;i dess lydelse enligt 89/440/EEG, 90/531/EEG art. 1.6 och 92/50/EEG&lt;br&gt;art. 1 (d)-(f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att&lt;br&gt;bolag m.fl. skall anses som upphandlande enheter. Enheten skall ha bil-&lt;br&gt;dats för att fullgöra uppgifter i det allmännas intresse. Enheten skall inte&lt;br&gt;ha en industriell eller kommersiell karaktär. Därmed avses att enheter&lt;br&gt;som bildats i syfte att fullgöra vad som annars skulle ha utförts inom&lt;br&gt;förvaltningen, blir att betrakta som upphandlande enheter. Om sålunda&lt;br&gt;en förvaltning bolagiserar sin verksamhet blir bolaget en upphandlande&lt;br&gt;enhet, förutsatt att det allmänna har ett bestämmande inflytande över&lt;br&gt;bolaget. Hur detta bestämmande inflytande skall kunna konstateras&lt;br&gt;behandlas i bestämmelsens avslutande del, som tar sikte på i första hand&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägandet, i andra hand vilket inflytande det allmänna har på tillsättningar Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;av styrelseledamöter m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att enheten inte skall vara av industriell eller kommersiell&lt;br&gt;karaktär undantas enheter som visserligen är i allmän ägo eller står under&lt;br&gt;det allmännas bestämmande inflytande, men som bedriver verksamhet i&lt;br&gt;vinstsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund och liknande sammanslutningar med offentligt in-&lt;br&gt;flytande omlättas också, liksom sammanslutningar där kapitalet till-&lt;br&gt;skjutits av flera kommuner eller av såväl kommun som landsting m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med den allmänna annonseringsskyldigheten är, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, att ge marknaden information om de upphandlingar som görs.&lt;br&gt;Direktivens regler om annonsering sträcker sig i vissa fäll dock längre&lt;br&gt;än så. De innehåller föreskrifter om i princip tre annonseringstillfällen:&lt;br&gt;dels skall upphandlande enhet annonsera vad man planerar att upphandla,&lt;br&gt;dels skall enheten annonsera inför vaije särskild upphandling som skall&lt;br&gt;göras, dels skall enheten annonsera resultatet av upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § anges skyldigheten att annonsera en upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna allmänna bestämmelse hänvisar i sin tur till 2-5 kap. där mera&lt;br&gt;preciserade bestämmelser finns. I de bestämmelserna anges vidare i vilka&lt;br&gt;fall man kan avstå från att annonsera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges endast att annonserna skall skickas till Byrån för&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella publikationer på lämpligt sätt.&lt;br&gt;Detta gäller generellt för de annonser som skickas till byrån, även om&lt;br&gt;någon särskild bestämmelse därom inte finns i 90/531/EEG. Om emel-&lt;br&gt;lertid annonsen avser en upphandling som skall göras enligt reglerna för&lt;br&gt;påskyndat förfarande, skall meddelandet sändas på snabbast möjliga sätt,&lt;br&gt;vilket anges vara telex, telegram eller telefax. Någon motsvarighet till det&lt;br&gt;påskyndade förfarandet finns inte i fråga om försöijningssektorerna. Vid&lt;br&gt;upphandling inom de sektorerna gäller dock en allmän skyldighet att&lt;br&gt;använda någon snabb kommunikationsmöjlighet i andra förfäranden än&lt;br&gt;det öppna förfärandet (se 4 kap. 22 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att upphandlande enhet noga anger vilken dag annonsen&lt;br&gt;skickades till byrån, eftersom den efterföljande dagen ofta utgör start-&lt;br&gt;punkten för beräkning av vissa tidsfrister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 9.4 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG, 71/305/EEG art. 12.6 i dess lydelse enligt 89/440/EEG och&lt;br&gt;92/50/EEG art. 17.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att en annons om upphandling skall skrivas på något&lt;br&gt;av de språk som är officiella inom de Europeiska gemenskaperna. Detta&lt;br&gt;innebär att en svensk annonsör är skyldig att använda något annat språk&lt;br&gt;än svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har inte en direkt motsvarighet i direktiven, men följer&lt;br&gt;av 77/62/EEG art. 9.6 i dess lydelse enligt 88/295/EEG, 71/305/EEG&lt;br&gt;art. 12.9 i dess lydelse enligt 89/440/EEG, 90/531/EEG art. 19.2 och&lt;br&gt;92/50/EEG art. 17.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett förbud mot publicering av annonsen före den&lt;br&gt;dag den skickats till Byrån för europeiska gemenskapernas officiella&lt;br&gt;publikationer, dvs. den byrå som inför annonser i Official Journal of the&lt;br&gt;European Communities och i Tenders European Daily (TED). Först-&lt;br&gt;nämnda tidning benämns Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;br&gt;(EGT). Anledningen till förbudet är att det inte skall vara möjligt att ge&lt;br&gt;intresserade leverantörer information i förväg. Emellertid har byrån&lt;br&gt;ingen skyldighet att omedelbart publicera annonsen, utan först inom tolv&lt;br&gt;dagar från dagen för avsändandet (jfr t.ex. 77/62/EEG art. 9.4 i dess&lt;br&gt;lydelse enligt 88/295/EEG). Likväl har förbudet, som är hämtat från&lt;br&gt;direktivtext, sin utgångspunkt i dagen då annonsen skickas till byrån.&lt;br&gt;Bestämmelsen innehåller ett förbud mot publicering före denna tidpunkt,&lt;br&gt;oavsett var publiceringen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att direktiven inte anvisar att någon viss nationell eller&lt;br&gt;rikstäckande tidning används. GATT-myndigheter som upphandlar enligt&lt;br&gt;GATT-överenskommelsen skall dock även iaktta reglerna i överenskom-&lt;br&gt;melsen, vilket innebär att deras annonsering också skall ske i Post och&lt;br&gt;inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ordet &amp;quot;publiceras&amp;quot; avses även offentliggörande på annat sätt än&lt;br&gt;i pappersmedia, dvs. även t.ex. publicering i elektroniska tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 9.7 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG, 71/305/EEG art. 12.11 i dess lydelse enligt 89/440/EEG,&lt;br&gt;90/531/EEG art. 19.5 och 92/50/EEG art. 17.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 11 § anger vad en annons om avslutad upphandling inte&lt;br&gt;får innehålla, nämligen sådana uppgifter vars offentliggörande skulle&lt;br&gt;motverka befogade affärs- eller konkurrensintressen. Däremot anges inte&lt;br&gt;här vad annonsen skall innehålla. Anledningen till bestämmelsen är&lt;br&gt;endast att den skall tjäna som en påminnelse och som en information om&lt;br&gt;att det är möjligt att hålla vissa uppgifter utanför publiceringsplikten.&lt;br&gt;Detta förhållande har nämnts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9&lt;br&gt;Sekretessfrågor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om den annonseringsskyldighet som åligger en&lt;br&gt;upphandlande enhet anges i vart och ett av 2-5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 9.3 i dess lydelse enligt Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;88/295/EEG, 71/305/EEG art. 12.5 i dess lydelse enligt 89/440/EEG,&lt;br&gt;90/531/EEG art. 18.1-2 och 92/50/EEG art. 16.1, 16.3 och 16.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling med hänvisning till tekniska standarder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avsnitt av det första kapitlet rör frågan om krav på enhetlighet för&lt;br&gt;att faktisk konkurrens skall kunna uppnås. I en hel del fäll kan man&lt;br&gt;förutsätta att beskrivningen av föremålet för upphandlingen inte kan göras&lt;br&gt;utan hänvisning till vissa prestanda eller annan teknisk utformning. En&lt;br&gt;sådan hänvisning skall då göras med användning av tekniska specifika-&lt;br&gt;tioner som är igenkännliga inom EES eller som åtminstone tämligen&lt;br&gt;enkelt kan göras tillgängliga inom samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § skall en teknisk beskrivning i förfrågningsunderlaget göras&lt;br&gt;med hänvisning till europeiska tekniska specifikationer när sådana finns.&lt;br&gt;Vad som avses med detta begrepp definieras i bilagor till vissa direktiv.&lt;br&gt;Sådana närmare uppgifter enligt bilagorna kan i Sverige ges ut i form av&lt;br&gt;föreskrifter av innebörd t.ex. att med europeisk specifikation avses dels&lt;br&gt;en gemensam teknisk specifikation, som är publicerad i EGT, dels ett&lt;br&gt;europeiskt typgodkännande som visar att en vara uppfyller kraven enligt&lt;br&gt;89/016/EEC om byggprodukter och dels svensk standard som ansluter till&lt;br&gt;en europeisk standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 7.1-2 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG, 71/305/EEG art. 10.1-2 i dess lydelse enligt 89/440/EEG,&lt;br&gt;90/531/EEG art. 13 1-2 och 92/50/EEG art. 14.1-2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges den möjlighet som en upphandlande enhet har att&lt;br&gt;avvika från huvudregeln i 12 §, nämligen i de fall det inte är tekniskt&lt;br&gt;möjligt att på ett nöjaktigt sätt fastställa om föremålet för upphandlingen&lt;br&gt;överensstämmer med sådana specifikationer som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten har emellertid ytterligare möjligheter att avvika från huvud-&lt;br&gt;regeln om denna medför att enheten skulle bli tvungen att upphandla&lt;br&gt;varor m.m. som inte är tekniskt förenliga med utrustning som redan är&lt;br&gt;på plats, eller där förenlighet visserligen skulle kunna uppnås men skulle&lt;br&gt;medföra oproportionellt höga kostnader eller tekniska svårigheter. Om&lt;br&gt;enheten tillämpar detta undantag måste den samtidigt kunna hänvisa till&lt;br&gt;en policy att inom en angiven tid övergå till sådana tekniska specifikatio-&lt;br&gt;ner. De specifikationer som avses är de som behandlas i bestämmelsen.&lt;br&gt;I direktivtexten ställs vissa krav på en sådan policy. Den skall komma till&lt;br&gt;uttryck i en klart definierad och dokumenterad plan för övergång inom&lt;br&gt;en fästställd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen medges avvikelse från huvudregeln också i de fäll då vad som&lt;br&gt;upphandlas är av sådan nyskapande karaktär att gällande standarder inte&lt;br&gt;är lämpliga. I varudirektivet gäller detta undantag endast för standarder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i byggentreprenaddirektivet och tjänstedirektivet gäller undantaget för Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;såväl standarder som tekniska specifikationer och i försöijningsdirektivet&lt;br&gt;gäller undantaget endast för tekniska specifikationer. Jag har bedömt att&lt;br&gt;det inte är nödvändigt att vid införlivandet i lagtext utföra dessa&lt;br&gt;skillnader mellan direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom medges avvikelse om det finns särskilt föreskrivna tekniska&lt;br&gt;krav. Detta sista tillägg fanns inte i arbetsgruppens förslag. Anledningen&lt;br&gt;till tillägget är ett yttrande från Riksarkivet som påpekade att det inom&lt;br&gt;dess verksamhet förekommer ett standardiseringsarbete vad avser&lt;br&gt;skrivmateriel, papperskvalitet m.m. Detta arbete har dock ännu inte lett&lt;br&gt;till några europeiska standarder. Så kan inte förväntas ske förrän efter&lt;br&gt;ytterligare några år. De kvalitetskrav som Riksarkivet för närvarande har&lt;br&gt;att följa utgör inte heller någon sådan standard som avsågs i arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag, utan härleds från särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;papperskvalitet m.m. Dessa föreskrifter är utfärdade med hänsyn till de&lt;br&gt;särskilda krav som ställs på de handlingar som skall arkiveras i&lt;br&gt;Riksarkivet. Undantaget är generellt utformat och kan alltså tillämpas i&lt;br&gt;andra liknande situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att kravet på en angiven tidsperiod inte uppställs i&lt;br&gt;direktivet för försöijningssektorema, men återfinns i de övriga direk-&lt;br&gt;tiven. Eftersom den skillnaden är viktig har den kommit till uttryck i&lt;br&gt;lagtexten i form av ett undantag i andra stycket för enheter som avses i&lt;br&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den internationella standardiseringen har i olika rapporter&lt;br&gt;uppmärksammats att produktstandarder kan ha utformats utan att&lt;br&gt;erforderlig hänsyn till hälsa och miljö tagits. Översyn av existerande&lt;br&gt;standarder diskuteras såväl inom ISO som inom CEN. Det är angeläget&lt;br&gt;att innehållet i dessa diskussioner får genomslag även i upphandlingen (se&lt;br&gt;även kommentaren till 22 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, utom första stycket 4, motsvarar i huvudsak 77/62/EEG&lt;br&gt;art. 7.3 i dess lydelse enligt 88/295/EEG, 71/305/EEG art. 10.3 i dess&lt;br&gt;lydelse enligt 89/440/EEG, 90/531/EEG art. 13.6 (a), (c) och (e) och&lt;br&gt;92/50/EEG art. 14.3 (a), (c) och (e).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphandlande enhet som tillämpar undantagen i 13 § skall enligt&lt;br&gt;14 § dels i annonsen om upphandling ange skälen till avvikelsen, dels till&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet (ESA) tillhandahålla skälen för sitt&lt;br&gt;beslut om myndigheten så begär. Vid upphandling enligt 4 kap. behöver&lt;br&gt;någon sådan rapport inte lämnas. I de fallen skall en upplysning lämnas&lt;br&gt;i samband med annons om avslutad upphandling (jfr 90/531/EEG art.&lt;br&gt;15.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 7.4 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG, 71/305/EEG art. 10.4 i dess lydelse enligt 89/440/EEG och&lt;br&gt;92/50/EEG art. 14.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ytterligare ett undantag från huvudregeln. I&lt;br&gt;bestämmelsen anges den &amp;quot;rangordning&amp;quot; man skall följa om det över&lt;br&gt;huvud taget inte finns några europeiska specifikationer att hänvisa till. Då&lt;br&gt;får hänvisningen göras till en internationell standard i övrigt eller till&lt;br&gt;annan svensk standard eller, som ett sista alternativ, till annan standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEC art. 7.5 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG, 71/305/EEG art. 10.5 i dess lydelse enligt 89/440/EEG,&lt;br&gt;90/531/EEG art. 13.3 och 92/50/EEG art. 14.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn till kravet på icke-diskriminerande upphandling är bakgrunden till&lt;br&gt;bestämmelsen i 16 §. Där anges nämligen hur en upphandlande enhet&lt;br&gt;skall gå till väga i de fall enheten avser att upphandla en viss produkt.&lt;br&gt;I sådana fall skulle det kunna ligga nära till hands att utföra den tekniska&lt;br&gt;beskrivningen på ett sådant sätt att upphandlingen i praktiken inte kom-&lt;br&gt;mer att ske på hela marknaden, utan faktiskt utesluter leverantörer som&lt;br&gt;visserligen kanske inte tillverkar just den avsedda produkten men i alla&lt;br&gt;fäll en som borde kunna fungera lika bra. Bestämmelsen innehåller ett&lt;br&gt;förbud för den upphandlande enheten att beskriva föremålet för upp-&lt;br&gt;handling på ett alltför begränsande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det likväl skulle vara omöjligt att utföra beskrivningen på ett öppet&lt;br&gt;sätt är det i undantagsfall tillåtet att hänvisa t.ex. till ett visst fabrikat.&lt;br&gt;I sådana fall måste den upphandlande enheten utforma hänvisningen på&lt;br&gt;ett sådant sätt att leverantörer av i princip likvärdiga varor inte i&lt;br&gt;praktiken utesluts från deltagande i upphandlingen. I direktivtexten anges&lt;br&gt;att upphandlaren i sådana fäll skall komplettera beskrivningen genom att&lt;br&gt;lägga till orden &amp;quot;eller likvärdigt&amp;quot; (&amp;quot;or equivalent&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får hänvisning ske till visst märke eller&lt;br&gt;fäbrikat. I motsvarande engelska text används orden &amp;quot;unless such specifi-&lt;br&gt;cations are justified by the subject of the contract...&amp;quot; Det rekvisit som&lt;br&gt;angetts i den svenska lagtexten hänvisar inte till föremålet för upphand-&lt;br&gt;lingen. Det kan sägas ligga i sakens natur att de skäl som avses måste&lt;br&gt;vara hänförliga till upphandlingen, varför någon ytterligare anknytning&lt;br&gt;till det avsedda kontraktet inte behöver anges i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 7.6 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG, 71/305/EEG art. 10.6 i dess lydelse enligt 89/440/EEG,&lt;br&gt;90/531/EEG art. 13.5 och 92/50/EEG art. 14.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav som får ställas på leverantören&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även detta avsnitt av första kapitlet är gemensamt för motsvarande av-&lt;br&gt;snitt i de olika direktiven. Anledningen till regleringen är att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att ställa vissa angivna krav på leverantörerna avseende t.ex.&lt;br&gt;deras ekonomiska ställning, deras kapacitet och deras vandel avseende&lt;br&gt;yrkesutövningen. Å andra sidan får inte större krav ställas än som här&lt;br&gt;anges. En leverantör får således inte uteslutas från deltagande med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisning till dessa s.k. kvalitativa villkor om det inte kan visas att Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;något angivet missförhållande föreligger. Det är alltså inte nödvändigt att&lt;br&gt;ställa dessa krav. Bestämmelserna ger dock en upphandlande enhet rätt&lt;br&gt;att begära vissa upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de olika förhållanden som en upphandlande enhet får&lt;br&gt;begära upplysningar om. Här kan särskilt anmärkas att denna &amp;quot;kvalitets-&lt;br&gt;kontroll&amp;quot; inte innebär en skyldighet för den upphandlande enheten att&lt;br&gt;efterfråga dessa omständigheter eller utesluta leverantören i fråga. Det&lt;br&gt;kan ju finnas andra skäl som gör att en upphandlande enhet ändå har&lt;br&gt;förtroende för en viss leverantör. I bestämmelsens första och andra&lt;br&gt;stycken anges därför endast vilka omständigheter som får undersökas och&lt;br&gt;som kan föranleda uteslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att enheten i annonsen om upphandling eller&lt;br&gt;inbjudan till anbudsgivning skall ange vilka upplysningar om teknisk&lt;br&gt;förmåga m.m. den önskar. Anledningen till detta krav är att det är&lt;br&gt;angeläget för en presumtiv intressent att redan tidigt få reda på just vilka&lt;br&gt;kvalitetskrav som kommer att ställas. Därigenom har han lättare att på&lt;br&gt;förhand bedöma om han har möjlighet att komma i fråga för kontrak-&lt;br&gt;tet. Det uppställs inget krav på att man skall annonsera att man vill ha&lt;br&gt;upplysningar om förhållanden som avses i första stycket. Det kan nämnas&lt;br&gt;att ett sådant krav uppställdes i 77/62/EEG art. 13 (1), men att det kravet&lt;br&gt;inte återfanns i artikelns senaste lydelse i 88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges att det är tillåtet att utesluta en leverantör om han&lt;br&gt;låtit bli att lämna uppgifter eller lämnat felaktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar 77/62/EEG art. 20,&lt;br&gt;71/305/EEG art. 23, 90/531/EEG art 25.2 och 92/50/EEG art. 29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra och tredje styckena motsvarar 77/62/EEG art.&lt;br&gt;22. 1-2, 71/305/EEG art. 25 första och andra styckena och 92/50/EEG&lt;br&gt;art. 31.1-2. Vad gäller 90/531/EEG framgår möjligheten att ta hänsyn till&lt;br&gt;dessa förhållanden av art. 25.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket motsvaras av 77/62/EEG art. 20.1 (g),&lt;br&gt;71/305/EEG art. 23.1 (g) och 92/50/EEG art. 29 (g). Vad gäller&lt;br&gt;90/531/EEG finns inte någon direkt motsvarighet till de nu nämnda&lt;br&gt;direktivbestämmelsema och alltså inte heller någon direkt motsvarighet&lt;br&gt;till lagregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt motsvarande direktivbestämmelser skall den som begär viss&lt;br&gt;upplysning godta som tillräckligt svar vissa utdrag, intyg, vissa angivna&lt;br&gt;utdrag ur myndighetsregister m.m. Dessa ytterligare bestämmelser är av&lt;br&gt;sådan karaktär att de kan införlivas genom verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att den upphandlande enhet som annonserat&lt;br&gt;att den vill ha vissa upplysningar också skall ange på vilket sätt&lt;br&gt;leverantören kan visa att han uppfyller kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 77/62/EEG art. 20.2, art. 22.1-2, Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;71/305/EEG art. 23 andra stycket, art. 25 första och andra styckena,&lt;br&gt;92/50/EEG art. 29 andra stycket. Vad gäller 90/531/EEG finns inte&lt;br&gt;någon direkt motsvarighet till de nu nämnda direktivbestämmelsema och&lt;br&gt;alltså inte heller någon direkt motsvarighet till lagregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Former för anbud och ansökningar om deltagande i anbudsgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att förfärandet är skriftligt. I arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;angavs att muntliga anbud skulle få förekomma, men att de i så fall&lt;br&gt;skulle bekräftas skriftligt. Detta förslag har några remissinstanser mycket&lt;br&gt;bestämt avstyrkt. Jag delar den bedömningen. I det förslag jag nu lägger&lt;br&gt;fram skall anbud avges skriftligen. Den ordningen överensstämmer för&lt;br&gt;övrigt med vad som gäller inom GATT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ansökningar om deltagande i anbudsgivning anser jag dock&lt;br&gt;att det är möjligt med en mera flexibel ordning, dvs. att sådana får avges&lt;br&gt;på olika i bestämmelsen angivna sätt och i förekommande fäll bekräftas&lt;br&gt;genom en egenhändigt undertecknad handling. Bekräftelser skall lämnas&lt;br&gt;omgående eller i några fäll komma in inom vissa tidsfrister. Dessa fäll&lt;br&gt;anges i de följande kapitlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 11, 71/305/EEG art. 15.5 i&lt;br&gt;dess lydelse enligt 89/440/EEG, 90/531/EEG art. 22.5 och 92/50/EEG&lt;br&gt;art. 19.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagande och öppnande av anbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 § skall garantera att inga ovidkommande hänsyn tas&lt;br&gt;när anbuden och tillhörande handlingar hanteras av den upphandlande&lt;br&gt;enheten. Bestämmelserna motsvarar i stort sett de som i dag tillämpas&lt;br&gt;inom såväl statlig som kommunal sektor, men motsvaras inte av några&lt;br&gt;bestämmelser i de direktiv som nu införlivas. En skillnad föreligger dock&lt;br&gt;mellan statlig och kommunal sektor. Det gäller proceduren för öppning&lt;br&gt;av anbud. Inom statlig sektor har hittills, enligt upphandlingsförord-&lt;br&gt;ningen, gällt att anbud får öppnas allteftersom de kommer in om synner-&lt;br&gt;liga skäl föreligger. I det kommunala reglementet krävs endast särskilda&lt;br&gt;skäl i motsvarande situation. För att uppnå enhetlighet har dock&lt;br&gt;&amp;quot;synnerliga skäl” valts som en norm att gälla överlag. Det kan påpekas&lt;br&gt;att för denna bestämmelse liksom för alla andra som hittills nämnts och&lt;br&gt;som senare kommer att kommenteras gäller den allmänna huvudregeln&lt;br&gt;om affärsmässighet och objektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att anbud sinsemellan skall kunna jämföras ligger bakom&lt;br&gt;bestämmelsen i 21 §. Här regleras förutsättningarna för rättelser och for&lt;br&gt;vad som i gällande ordning kallas för nollställning. Det är sålunda tillåtet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att formlöst medge att anbudsgivare ändrar fel som är uppenbara. Även Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;i andra fäll får anbud finputsas, om så kan ske utan att diskriminering av&lt;br&gt;andra leverantörer uppkommer. I och för sig skulle väsentliga ändringar&lt;br&gt;kunna vara tillåtna enligt bestämmelsen, förutsatt att särbehandling eller&lt;br&gt;konkurrensbegränsning inte uppkommer. Risk för diskriminering kan&lt;br&gt;uppkomma om den rättelse som görs innebär att anbudet i praktiken blir&lt;br&gt;ett annat än det som ursprungligen lämnats. Hur den upphandlande&lt;br&gt;enheten skall agera för att undvika sådan otillåten särbehandling anges&lt;br&gt;inte, utan får avgöras av den upphandlande enheten från fäll till fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket om nollställning innebär bl.a. att enheten&lt;br&gt;skall kunna ta kontakt med anbudsgivare och fråga t.ex. om alla&lt;br&gt;kringkostnader beträffande arbetskraft är medräknade i ett visst anbud.&lt;br&gt;Det kan finnas skäl därtill t.ex. om det angetts i annonsen hur anbuden&lt;br&gt;skall se ut och det inte framgår av anbuden att kravet har iakttagits.&lt;br&gt;Vidare kan det förekomma att ett anbud är dunkelt på en punkt där ett&lt;br&gt;annat anbud är klart. För att dessa två anbud skall kunna jämföras kan&lt;br&gt;nollställning behöva tillgripas. RRV har betonat vikten av att bestämmel-&lt;br&gt;sen utnyttjas restriktivt. Jag delar verkets uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar de &amp;quot;uttalanden&amp;quot; av rådet och kommissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ligger sist i direktiv 89/440/EEG och 90/531/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av anbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 § första meningen anges de grundläggande kraven på anbuds-&lt;br&gt;prövning, närmare bestämt att det anbud skall antas som har lägst&lt;br&gt;anbudspris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga med&lt;br&gt;hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, driftkostnader, funk-&lt;br&gt;tion m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra meningen åligger det en upphandlande enhet som avser&lt;br&gt;att tillämpa regeln om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet att ange&lt;br&gt;detta i förfrågningsunderlaget eller i annonsen och samtidigt ange vilka&lt;br&gt;omständigheter som den tillmäter betydelse, om möjligt i rangordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även dessa bestämmelser är grundläggande för att en fri konkurrens&lt;br&gt;skall uppnås. Regeln om lägsta anbud är enkel och lättillämpad för såväl&lt;br&gt;upphandlande enhet som leverantör. Den passar emellrtid inte alltid i&lt;br&gt;många upphandlingar där man vid bedömningarna av nödvändighet måste&lt;br&gt;ta hänsyn till flera faktorer än priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som kan väckas är om det är tillåtet att upphandla dyrare med&lt;br&gt;hänvisning till miljövänlighet. Frågan får besvaras med utgångspunkt i&lt;br&gt;regeln om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, som öppnar en&lt;br&gt;sådan möjlighet. Den upphandlande enheten måste då ange att enheten tar&lt;br&gt;hänsyn till miljöpåverkan och om möjligt också rangordna vilka olika&lt;br&gt;slag av påverkan man tillmäter betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför vara möjligt att med stöd av denna bestämmelse, dvs.&lt;br&gt;kvalitetskravet, kräva att föremålet för upphandlingen skall uppfylla&lt;br&gt;enhetens miljökrav, oavsett hur standarder som inte är bundna av EG-&lt;br&gt;direktiv är utformade i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel är upphandling av byggentreprenader, där t. ex. en Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;byggnad visserligen kan tillhandahållas billigt, men där beställaren tar&lt;br&gt;särskild hänsyn till hur byggnaden och dess material motstår hårda&lt;br&gt;klimatiska villkor som stark kyla eller stark värme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnde i den allmänna motiveringen for regeln om det ekono-&lt;br&gt;miskt mest fördelaktiga anbudet med sig att en upphandlande enhet,&lt;br&gt;genom hänvisningen till det &amp;quot;ekonomiskt&amp;quot; mest fördelaktiga anbudet, bör&lt;br&gt;göra klart för sig redan från böljan hur olika omständigheter kan värde-&lt;br&gt;ras i ekonomiska termer. Det är visserligen inte möjligt att värdera vaije&lt;br&gt;enskild omständighet i dessa termer, men enheten bör redan vid upp-&lt;br&gt;handlingens påböijande värdera kringomständighetemas ekonomiska&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 25, 71/305/EEG art. 29.1,&lt;br&gt;90/531/EEG art. 27 och 92/50/EEG art. 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en upphandlande enhet angett att den skall anta det lägsta&lt;br&gt;anbudet har den en möjlighet att förkasta sådana anbud som verkar vara&lt;br&gt;alltför låga. Ett sådant undantag får emellertid inte ske utan att enheten&lt;br&gt;dessförinnan undersökt anledningen till det låga priset. I 23 § anges att&lt;br&gt;sådana orimligt låga anbud måste utredas och får förkastas först sedan&lt;br&gt;man funnit att det inte går att få svar eller att de svar man fått inte är&lt;br&gt;tillräckligt förklarande. Om enheten valt ett dyrare anbud skall den vid&lt;br&gt;varuupphandling avge en rapport till EFTA:s rådgivande kommitté för&lt;br&gt;offentlig upphandling och vid byggentreprenadupphandling dessutom avge&lt;br&gt;en motsvarande rapport till EFTA:s övervakningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sättet för infordrande av en förklaring till ett orimligt lågt anbud&lt;br&gt;varierar mellan direktiven. För varu- och byggentreprenadupphandling&lt;br&gt;anges inget särskilt formkrav. Vad gäller upphandling enligt övriga&lt;br&gt;direktiv skall förklaringen begäras skriftligt. Jag bedömer det vara ett&lt;br&gt;lämpligt införlivande att det formkrav som gäller enligt de något yngre&lt;br&gt;direktiven skall gälla även för de äldre. Kravet på skriftlighet gäller&lt;br&gt;därför i lagtexten för all upphandling, alltså också för upphandling under&lt;br&gt;tröskelvärdena. Jag menar att det är lämpligt med detta formkrav även&lt;br&gt;för den mindre upphandlingen, eftersom det kan förekomma at en enhets&lt;br&gt;prövning ifrågasätts. Det kan då vara av värde för enheten att med ett&lt;br&gt;dokument kunna visa att man undersökt ett visst förhållande. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förklaring jag här talar om behöver inte utformas på ett särskilt sätt&lt;br&gt;utöver den skriftliga formen. Det kan alltså räcka med ett enkelt brev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 25.5 och 7, 71/305/EEG art.&lt;br&gt;29.5, 90/531/EEG art. 27.5 och 92/50/EEG art. 37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av handlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om viss skyldighet att bevara&lt;br&gt;dokumentation och har sin motsvarighet i upphandlingsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skyldigheter för upphandlande enheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 25 § åligger det en upphandlande enhet, som i visst fall inte själv&lt;br&gt;upphandlar men som finansierar mer än hälften av kostnaderna, att se till&lt;br&gt;att den som skall göra upphandlingen följer bestämmelserna i lagen.&lt;br&gt;Syftet är att den upphandling som i vid mening är offentlig skall göras&lt;br&gt;på ett enhetligt sätt och enligt upphandlingslagens regler, även om i något&lt;br&gt;fall den som skall genomföra upphandlingen inte har någon offentlig&lt;br&gt;anknytning på det sätt som avses i 1 kap. Bestämmelsen tillämpas på&lt;br&gt;såväl upphandling av byggentreprenader för det angivna ändamålet som&lt;br&gt;på upphandling av tjänster för samma ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. la i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG och 92/50/EEG art. 3.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Varuupphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen inleds med en begränsning av tillämpningsområdet för&lt;br&gt;kapitlets bestämmelser till upphandling av varor. Därefter sker en&lt;br&gt;begränsning till sådan upphandling som överstiger något tröskelvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två tröskelvärden används dels 200 000 ecu vad gäller varuupp-&lt;br&gt;handling som görs av andra enheter än de som är s.k. GATT-myn-&lt;br&gt;digheter, dels det värde som gäller för GATT-upphandling, nämligen det&lt;br&gt;värde i svensk valuta som motsvarar det tröskelvärde som anges i GATT-&lt;br&gt;överenskommelsen. Detta värde i svenska kronor anges i Riksrevisions-&lt;br&gt;verkets föreskrifter, senast i SFS 1990:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges en regel för beräkning av upphandlingens värde vid&lt;br&gt;upphandling som görs av andra enheter än GATT-myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven bör beräkningen göras med utgångspunkt i värdet av&lt;br&gt;ecun vid tiden för annonsen (77/62/EEG art. 5.1 (b) i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG). Jag anser emellertid att ett sådant krav inte kan införas i&lt;br&gt;svensk lagstiftning generellt, eftersom det förekommer upphandling utan&lt;br&gt;föregående annonsering. Enligt min mening bör det räcka att enheten gör&lt;br&gt;en uppskattning av värdet med utgångspunkt i en rimlig bedömning av&lt;br&gt;värdet i svenska kronor av ecun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta fall kommer denna osäkerhet rimligen inte att innebära några&lt;br&gt;stora svårigheter, eftersom det övervägande antalet upphandlingar inte&lt;br&gt;kommer att ligga så nära gränsen att några gränsfall skall behöva upp-&lt;br&gt;komma. För GATT-myndigheter gäller det nyssnämnda värdet under&lt;br&gt;den tidsperiod som RRV:s föreskrifter gäller. För deras del uppkommer&lt;br&gt;därför inte någon motsvarande osäkerhet. Det finns utrymme för att det&lt;br&gt;motsvarande svenska valutavärdet fastställs och publiceras i en föreskrift&lt;br&gt;på samma sätt som gäller för tröskelvärdet enligt GATT. Detta skulle i&lt;br&gt;så fall kunna göras av Nämnden för offentlig upphandling. En sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;publicering sker för övrigt i EGT enligt t.ex. direktiv 77/62/EEG art. Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;5.1 (c), i dess lydelse enligt 88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 5.1 (a) i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges undantag från tillämpningen av bestämmelserna i kapitlet.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser återkommer i fråga om byggentreprenad-&lt;br&gt;upphandling i tredje kapitlet och, med en annan utformning, i femte&lt;br&gt;kapitlet. Undantaget avser upphandlingar som skall göras uteslutande&lt;br&gt;enligt reglerna för försörjningssektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 2.2 (a) i dess lydelse enligt&lt;br&gt;90/531/EEG art. 35.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■? §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § anges hur värdet av en upphandling skall beräknas i de fall&lt;br&gt;kontrakten löper på viss bestämd tid respektive på obestämd tid. Om det&lt;br&gt;förekommer klausuler om t.ex. tilläggsbeställningar, optionsklausuler&lt;br&gt;(&amp;quot;option clauses&amp;quot;) eller förlängningsklausuler skall värdet av dessa räknas&lt;br&gt;in i totalvärdet som om de utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tar sikte på kontrakt avseende leasing, hyra m.m., dvs.&lt;br&gt;sådana kontrakt som normalt sett har viss löptid. Andra stycket avser,&lt;br&gt;förutom sådana kontrakt, även de rena köpekontrakten. Tredje stycket&lt;br&gt;gäller för samtliga nämnda kontraktstyper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser finns i GATT-överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 77/62/EEG art. 5.2-3 och 5 i dess lydelse&lt;br&gt;enligt 88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § får en upphandlande enhet inte dela upp en till kvantitet redan&lt;br&gt;på förhand känd upphandling på flera delar i syfte att underskrida&lt;br&gt;tröskelvärdena. Bestämmelsen förbjuder alltså inte all uppdelning av en&lt;br&gt;upphandling. Endast sådan uppdelning som kan bedömas ha gjorts i visst&lt;br&gt;oegentligt syfte är förbjuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 5.6 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är fråga om flera upphandlingar av varor av samma typ som&lt;br&gt;skall göras samtidigt skall enligt 5 § beräkningen av upphandlingens&lt;br&gt;värde göras gemensamt för alla delar i upphandlingen. Paragrafen&lt;br&gt;innehåller en regel av innebörd att hänsyn inte skall tas till en uppdelning&lt;br&gt;av ett varukontrakt. Alla delar av kontraktet skall ingå i beräkningen av&lt;br&gt;upphandlingens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 5.4 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;Annonsering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsannonsering behöver göras endast av de s.k. GATT-myndig-&lt;br&gt;hetema. För dessa uppkommer annonseringsskyldighet endast om värdet&lt;br&gt;av den planerade upphandlingen för vaije budgetår uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger 750 000 ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 9.1 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEC. Bestämmelsens hänvisningar till 1 kap. 8-10 §§ motsvarar&lt;br&gt;de direktivbestämmelser som anges i kommentaren till nämnda para-&lt;br&gt;grafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller bestämmelser om annonseringsskyldighet inför&lt;br&gt;den aktuella upphandlingen. Hänvisningen till 10 § andra stycket eller&lt;br&gt;11 § innebär ett undantag från annonseringsskyldigheten under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i dessa lagrum. Skyldigheten att också&lt;br&gt;annonsera en avslutad upphandling nämns inte här, utan framgår redan&lt;br&gt;av 1 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 9.2 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges huvudregeln för valet av upphandlingsförfarande,&lt;br&gt;vilken föreskriver att öppen upphandling skall tillämpas. Undantag från&lt;br&gt;huvudregeln får göras om de följande bestämmelserna medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 6.1 jämförd med 6.5 i deras&lt;br&gt;lydelser enligt 88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de skäl som skall föreligga för att selektiv upp-&lt;br&gt;handling skall få tillämpas. Så får ske beroende främst på upphandlingens&lt;br&gt;art och omfattning samt på kostnaderna för selektiv upphandling i&lt;br&gt;jämförelse med övriga förfaranden. I direktiven anges kostnadsjämförel-&lt;br&gt;sen, varans karaktär m.m. endast som exempel på skäl som kan motivera&lt;br&gt;valet av selektivt förfarande. Vid införlivandet av direktivregeln har dessa&lt;br&gt;exempel angetts som huvudskäl och vidare har ytterligare ett visst&lt;br&gt;utrymme lämnats genom uttrycket &amp;quot;andra särskilda skäl&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 6.2, i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges förutsättningarna för valet av förhandlad upp-&lt;br&gt;handling när det förfarandet föregåtts av något av de övriga förfarandena.&lt;br&gt;För att den förhandlade upphandlingen då skall kunna tillämpas fordras&lt;br&gt;att de anbud som kommit in i en öppen upphandling eller selektiv&lt;br&gt;upphandling inte motsvarar de krav som ställts i annonsen eller i övrigt&lt;br&gt;inte kan ligga till grund för kontraktsskrivning. Utan föregående&lt;br&gt;annonsering får dock förhandlad upphandling tillämpas endast om&lt;br&gt;kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats. En anledning till denna&lt;br&gt;förutsättning är att marknaden skall få kännedom om alla väsentliga&lt;br&gt;förändringar. Om villkoren väsentligt ändrats måste alltså förfärandet&lt;br&gt;föregås av en annons om att den upphandlande enheten övetgår till&lt;br&gt;förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall alltså tillämpas på följande sätt. Antag att en enhet&lt;br&gt;har annonserat att den avser att upphandla en viss vara genom öppen&lt;br&gt;upphandling. Enheten erhåller fem anbud. Inget av anbuden kan antas&lt;br&gt;utan vidare, eftersom de alla innehåller någon avvikelse som inte kan&lt;br&gt;rättas till enligt reglerna om rättelse och nollställning. Om enheten anser&lt;br&gt;att det är meningsfullt att förhandla med samtliga anbudsgivare kan den&lt;br&gt;genast ingå i sådana förhandlingar. Om enheten emellertid anser att&lt;br&gt;endast två anbud är meningsfulla att förhandla, måste den först genom&lt;br&gt;en annons tillkännage att den avser att övergå till förhandlad upp-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ursprungliga kontraktsvillkoren väsentligt ändras får enheten&lt;br&gt;dock inte på detta sätt övergå till förhandlad upphandling. I ett sådant fäll&lt;br&gt;måste nämligen upphandlingen betraktas som en ny upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande tillämpning av annonseringskravet återfinns i andra&lt;br&gt;stycket. I den bestämmelsen anges nämligen att enheten måste annonsera&lt;br&gt;att den övergår till förhandlad upphandling om förhandlingen inte avses&lt;br&gt;omfätta samtliga korrekt avgivna anbud. Det innebär att enheten, utan att&lt;br&gt;annonsera på nytt, direkt kan föra bort anbud som innehåller något&lt;br&gt;formellt fel, som kommit in för sent eller där leverantören inte uppfyllt&lt;br&gt;de krav upphandlande enhet haft rätt att ställa och också ställt på honom&lt;br&gt;vad avser t.ex. hans kapacitet eller ekonomiska ställning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 77/62/EEG art. 6.3 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller förutsättningarna för att en upphandlande enhet&lt;br&gt;skall få använda förhandlad upphandling utan föregående annonsering.&lt;br&gt;Detta förfärande användas får användas i fem fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första om det inte kommit in några anbud alls vid föregående&lt;br&gt;förfäranden och under förutsättning att kontraktsvillkoren inte väsentligt&lt;br&gt;ändras och att en rapport lämnas till EFTA:s övervakningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra om varorna framställs endast för forskning, utveckling,&lt;br&gt;experiment eller studier. Som ytterligare förutsättning för att denna&lt;br&gt;bestämmelse skall få tillämpas gäller dock att varorna inte tillverkas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstsyfte (i grundtexten är benämningen &amp;quot;to establish commercial Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;viability&amp;quot;, i översättningen heter det &amp;quot;för att uppnå kommersiell&lt;br&gt;lönsamhet&amp;quot;). Detta rekvisit återkommer i övriga direktiv. I det senaste&lt;br&gt;direktiv där begreppet förekommer (direktivet för försöijningssektorema)&lt;br&gt;är förutsättningen i den engelska grundtexten &amp;quot;for the purpose of&lt;br&gt;ensuring profit&amp;quot;. Jag förstår den tveksamhet kring de olika begreppen&lt;br&gt;som arbetsgruppen angett i sin första promemoria (Ds 1992:4 s. 140). De&lt;br&gt;två begreppen måste emellertid tolkas på samma sätt i de olika direk-&lt;br&gt;tiven. Skillnaden i ordval får hänföras till att direktiven tillkommit vid&lt;br&gt;olika tidpunkter. Jag anser att det enklaste är att använda samma begrepp&lt;br&gt;genom hela lagen och har stannat för att använda &amp;quot;i vinstsyfte&amp;quot;, dvs. det&lt;br&gt;begrepp som förekommer i det mera moderna direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller får framställningen av varorna ske för att täcka forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingskostnader (&amp;quot;recover&amp;quot; research and development costs).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje om varorna är sådana att de kan tillverkas eller levereras&lt;br&gt;av endast en viss leverantör och detta beror på antingen att leverantören&lt;br&gt;har en ensamrätt eller har vissa särskilda konstnärliga färdigheter, som&lt;br&gt;gör att han i praktiken är den ende som kan utföra beställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde om de tidsfrister som skall iakttas vid öppen eller&lt;br&gt;selektiv upphandling i ett visst fäll är så långa att det på grund av&lt;br&gt;brådska inte är praktiskt möjligt att tillämpa dessa förfaranden. Den&lt;br&gt;tidsnöd som avses måste ha uppkommit på grund av omständigheter som&lt;br&gt;inte beror på den upphandlande enheten. Det är alltså inte tillåtet att&lt;br&gt;tillämpa detta alternativ då tidsnöden uppkommit på grund av bristande&lt;br&gt;inköpsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det femte slutligen om fråga är om tilläggsleveranser eller viss&lt;br&gt;ytterligare anskaffning, förutsatt att beställningen görs hos den som&lt;br&gt;tidigare levererat och att ett byte av leverantör skulle medföra att man&lt;br&gt;vore tvungen att köpa varor som inte är tekniskt förenliga med de först&lt;br&gt;anskaffade eller skulle leda till oskäligt höga kostnader eller oskäliga&lt;br&gt;tekniska svårigheter vad avser drift och underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att tilläggsleveranser som regel inte får avse en&lt;br&gt;längre tid än tre år. Ursprungsleveransen får således inte vara alltför&lt;br&gt;avlägsen i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 77/62/EEG art. 6.4 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om ännu en rapporteringsskyldighet.&lt;br&gt;Om en enhet väljer något annat förfarande än öppen upphandling skall&lt;br&gt;enheten lämna en rapport till EFTA:s övervakningsmyndighet om&lt;br&gt;anledningen till valet. Rapporten skall överlämnas på myndighetens&lt;br&gt;begäran. Bestämmelsen innebär alltså inte att enheten vid vaije tillfälle&lt;br&gt;skall skicka rapporten till myndigheten, men däremot att den skall upp-&lt;br&gt;rätta en rapport i anslutning till att valet av förfärande görs, oaktat att&lt;br&gt;rapporten kanske inte kommer att begäras av myndigheten. Risken finns&lt;br&gt;annars att eventuell tidsutdräkt gör att detaljer kan ha glömts bort och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enheten därför i en begärd rapport inte kan redovisa alla efterfrågade Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;omständigheter. Direktivbestämmelsen innehåller regler om vilka&lt;br&gt;uppgifter rapporten skall innehålla. Dessa regler är att bedöma som ett&lt;br&gt;slags ordningsföreskrifter som inte behöver anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 6.6 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges minimitiden för öppen upphandling. Tiden för mot-&lt;br&gt;tagande av anbud skall vara minst 52 dagar efter det att annonsen&lt;br&gt;avsändes. Eftersom Byrån för EGT har rätt att ta tolv dagar på sig för&lt;br&gt;att publicera annonsen innebär tidsfristen i praktiken att upphandlingen&lt;br&gt;måste hållas öppen i minst (52-12 = ) 40 dagar från det att annonsen&lt;br&gt;publicerats i EGT (jfr 77/62/EEG art. 9.6 andra stycket i dess lydelse&lt;br&gt;enligt 88/295/EEG). I lagtexten anges endast &amp;quot;dagar&amp;quot;. Därmed avses&lt;br&gt;även lördagar och sön- och helgdagar. Om något annat avses anges ut-&lt;br&gt;tryckligen &amp;quot;arbetsdagar&amp;quot;. Om slutdagen för en tidsfrist infaller på en&lt;br&gt;helgdag, lördag eller söndag går fristen ut påföljande arbetsdag.&lt;br&gt;Tidsfristen löper ut vid utgången av fristens sista dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer behov av särskilda regler för tillämpning av tids-&lt;br&gt;fristerna i denna lag kan dessa ges ut i form av föreskrifter. För alla&lt;br&gt;förekommande tidsfrister är dock lagen (1930:173) om beräkning av lag-&lt;br&gt;stadgad tid tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en tidsfrist bestämts åligger det en upphandlande enhet att&lt;br&gt;agera så snabbt som möjligt när presumtiva anbudsgivare m.fl. vill ha&lt;br&gt;ytterligare upplysningar för att kunna förbereda ett anbud. Av det skälet&lt;br&gt;anges i andra stycket vissa tidsfrister som enheten skall iaktta när det&lt;br&gt;gäller att lämna ut förfrågningsunderlag m.m. Dessa tidsfrister förefaller&lt;br&gt;tämligen snålt tilltagna när det gäller t.ex. utskick av förfrågningsunder-&lt;br&gt;laget till utländska leverantörer. De förutsätter att även mycket omfat-&lt;br&gt;tande försändelser kommer att levereras snabbt. Emellertid bör det vara&lt;br&gt;möjligt att komma överens med enskilda anbudsgivare m.m. om undantag&lt;br&gt;från den kortare tidsfristen, förutsatt givetvis att så kan ske utan att&lt;br&gt;upphandlaren kommer i konflikt med regeln om icke-diskriminering. Om&lt;br&gt;en sådan överenskommelse träffas bör den upphandlande enheten&lt;br&gt;anteckna överenskommelsen och bevara anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppens förslag fanns vidare en särskild regel om att tilläggs-&lt;br&gt;information och förfrågningsunderlag får vara skrivna på svenska. Jag&lt;br&gt;anser att en sådan bestämmelse är onödig. När inget särskilt sägs har en&lt;br&gt;upphandlande enhet rätt att använda svenska. Anbudsgivare m.fl. har&lt;br&gt;alltså inte rätt att få den ytterligare informationen på ett visst språk. En&lt;br&gt;annan sak är att det kan vara möjligt att ett strikt fasthållande vid svenska&lt;br&gt;innebär att den upphandlande enheten inte alltid uppnår den konkurrens&lt;br&gt;den vill uppnå och kanske därför inte får in de billigaste anbuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa bestämmeler liksom i många av de senare bestämmelserna&lt;br&gt;förekommer begreppet &amp;quot;rimlig tid&amp;quot;. Det motsvarande engelska uttrycket&lt;br&gt;är &amp;quot;in good time&amp;quot;. Innebörden av begreppet är att en upphandlande enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som får in ett önskemål om ytterligare information inte skall vara Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;tvungen att i vaije enskilt fall hålla sig inom nu angiven tidsfrist. Om&lt;br&gt;önskemålet nämligen framställts så kort tid före tidsfristens utgång att det&lt;br&gt;inte finns en rimlig möjlighet att hålla tidsfristen skall det vara tillåtet att&lt;br&gt;lämna informationen vid ett senare tillfälle. Dock bör enheten sträva efter&lt;br&gt;att lämna ut informationen så fort som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar 77/62/EEG art. 10.1 i dess&lt;br&gt;lydelse enligt 88/295/EEG. Bestämmelsen i andra stycket första&lt;br&gt;meningen motsvarar 77/62/EEG art. 10.2. Bestämmelsen i andra stycket&lt;br&gt;andra meningen motsvarar 77/62/EEG art. 10.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges motsvarande minimitider för den selektiva och för-&lt;br&gt;handlade upphandlingen, nämligen 37 dagar. Där anges också hur&lt;br&gt;inbjudan till anbudsgivning skall göras i den selektiva upphandlingen.&lt;br&gt;Inbjudan skall vara skriftlig och vid ett och samma tillfälle skickas till&lt;br&gt;samtliga utvalda anbudssökande jämte förfrågningsunderlaget. Vidare&lt;br&gt;anges en tidsfrist för mottagande av anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket behandlar inte hur utskick m.m. skall gå&lt;br&gt;till vid förhandlad upphandling. Även vid sådan upphandling förekommer&lt;br&gt;inbjudningar att lämna anbud. Emellertid föreskriver direktiven inte&lt;br&gt;någon tidsfrist för anbudsgivning i den förhandlade upphandlingen. Det&lt;br&gt;är följdriktigt att direktivreglema i detta fall inte heller föreskriver att&lt;br&gt;utskick måste göras samtidigt, eftersom ingen tidsfrist är knuten till&lt;br&gt;utskicket. Andra stycket behandlar alltså endast den selektiva upphand-&lt;br&gt;lingen. Även i förhandlad upphandling förekommer dock utskick av&lt;br&gt;nämnda inbjudningar. Det är enligt min mening rimligt att enheten&lt;br&gt;skickar ut inbjudningar i det förfärandet på samma sätt som enligt andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 77/62/EEG art. 11.1-3 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges förutsättningar för det påskyndade förfarandet och de&lt;br&gt;särskilda tidsfrister som gäller i detta förfarande. Påskyndat förfarande&lt;br&gt;får tillgripas endast om de ordinarie tidsfristerna inte kan tillämpas på&lt;br&gt;grund av brådska. Det anges inte i grundtexten vad som kan utgöra god-&lt;br&gt;tagbara skäl för tidsnöd. Klart är att brådskan inte får vara hänförlig till&lt;br&gt;den upphandlande enheten. Det får alltså inte vara fråga om t.ex.&lt;br&gt;bristande inköpsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 77/62/EEG art. 12.1 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om förlängning av tidsfrister i vissa fäll.&lt;br&gt;Sålunda anges att tidsfristerna i de ordinarie förfärandena skall förlängas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i skälig utsträckning om t.ex. anbudsgivning av angivna skäl måste Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;föregås av besök på platsen för leveransen. Någon förlängning av de&lt;br&gt;kortare tidsfrister som tillämpas i det påskyndade förfarandet är däremot,&lt;br&gt;av naturliga skäl, inte möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen används samma formulering som i motsvarande situation&lt;br&gt;för byggentreprenaderna (jfr 3 kap. 21 §). Varudirektiven innehåller&lt;br&gt;visserligen inte en sådan likhet i formuleringarna, men innebörden av de&lt;br&gt;olika direktivbestämmelsema är densamma Det finns därför inte någon&lt;br&gt;risk att tillämpningen blir oriktig om den svenska lagstiftningen använder&lt;br&gt;samma lydelse i de olika kapitlen. Vidare anger direktivbestämmelsen att&lt;br&gt;det i nu avsedda fall är endast tidsfristen i 13 § andra stycket som får&lt;br&gt;förlängas i skälig utsträckning. Då såväl den tidsfristen som övriga&lt;br&gt;tidsfrister är endast minimifrister torde det inte vara ett olämpligt&lt;br&gt;införlivande att göra denna regel tillämplig på även övriga tidsfrister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 11.1, med den skillnad jag&lt;br&gt;nu angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler för hur ansökningar om att få lämna anbud&lt;br&gt;och inbjudningar att lämna anbud skall skickas i det påskyndade förfaran-&lt;br&gt;det. I direktiven anges emellertid inte den allmänna regeln att man skall&lt;br&gt;använda snabbast möjliga kommunikationssätt. Inte heller anges möjlig-&lt;br&gt;heten att använda telefax eller elektronisk kommunikation. Det senare&lt;br&gt;torde bero på att varudirektiven skrevs vid en tid då telefax och&lt;br&gt;elektronisk överföring inte var lika vanliga som i dag. Det finns ingen&lt;br&gt;anledning att utesluta den möjlighet som senare teknik innebär och därför&lt;br&gt;har denna möjlighet tagits med i uppräkningen i 17 §. Det kan här&lt;br&gt;nämnas att direktivet för försörjningssektorerna och direktivet för&lt;br&gt;tjänsteupphandling öppnar just denna möjlighet, varför motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i 4 och 5 kap. är direktivtrogna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökningarna m.m. görs på något av de sätt som avses i andra&lt;br&gt;meningen skall de bekräftas genom en egenhändigt undertecknad&lt;br&gt;handling. Denna bekräftelse behöver inte ha kommit in inom någon viss&lt;br&gt;tidsfrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en omständighet är värd att nämna, nämligen den att alla&lt;br&gt;direktiv i detta hänseende gör skillnad mellan ordinarie förfarande och&lt;br&gt;påskyndat förfärande. För det ordinarie förfärandet gäller att ansökningar&lt;br&gt;m.m. får göras genom brev, telegram, telex eller genom telefon. I de tre&lt;br&gt;sistnämnda fallen skall ansökningarna bekräftas skriftligt (77/62/EEG&lt;br&gt;art. 11.5). För det påskyndade förfarandet gäller det som nu stadgas i&lt;br&gt;lagtexten. Jag anser att det i den svenska lagstiftningen inte behöver&lt;br&gt;återges en motsvarighet till vad som enligt direktiven skall gälla i de&lt;br&gt;ordinarie förfarandena. Däremot menar jag att det kan vara av betydelse&lt;br&gt;i sak att man i det påskyndade förfärandet åläggs att använda det&lt;br&gt;snabbast möjliga sättet, varför endast den bestämmelsen överförts till&lt;br&gt;lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 12.3, med den skillnad jag Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;nu angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa utföranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 18 § avser alternativa utföranden. Ett alternativt&lt;br&gt;utförande i förhållande till kravspecifikationen i förfrågningsunderlaget&lt;br&gt;får inte avvisas endast på den grunden att det är utformat enligt&lt;br&gt;europeiska tekniska specifikationer eller enligt svensk standard som i&lt;br&gt;huvudsak ansluter till europeiskt godtagen teknisk specifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har hämtats från direktiven avseende byggentreprenad&lt;br&gt;och försöijningssektorema och har här gjorts tillämplig även på varu-&lt;br&gt;upphandling. De två nämnda direktiven är inte helt likalydande. Jag har&lt;br&gt;valt den lydelse som används i det modernare direktivet för försöijnings-&lt;br&gt;sektorema. Detta är sålunda ett införlivande som i viss mening går utöver&lt;br&gt;direktiven. Genom denna utvidgning uppnås dock bättre förutsättningar&lt;br&gt;för affärsmässighet i anbudsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen utgör en delvis tillämpning på varuområdet av vad som&lt;br&gt;gäller enligt 71/305/EEG art. 20a tredje stycket, i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG. Jämför även 90/531/EEG art. 27.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Upphandling av byggentreprenad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som för varuupphandling anges i 1 § ett tröskel-&lt;br&gt;värde, som upphandlingens värde måste uppgå till eller överskrida för att&lt;br&gt;den upphandlande enheten skall vara skyldig att annonsera sin upp-&lt;br&gt;handling på det sätt som anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 4a. 1 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § föreskrivs att alla delentreprenader skall inräknas i värdet för en&lt;br&gt;byggentreprenadupphandling. I första stycket anges dock ett undantag,&lt;br&gt;nämligen om värdet av varje delentreprenad inte uppgår till 1 000 000&lt;br&gt;ecu och summan av dessa delentreprenaders värde inte uppgår till 20&lt;br&gt;procent av det totala värdet. Denna bestämmelse innebär att en viss&lt;br&gt;uppdelning får göras. Innebörden är att den upphandlare som skall&lt;br&gt;upphandla för 5 000 000 ecu och avser att lägga ut högst 1 miljon ecu&lt;br&gt;på delentreprenad inte kommer över tröskelvärdet. Hur många delentre-&lt;br&gt;prenörer han använder spelar ingen roll så länge han håller sig under&lt;br&gt;20 procent, dvs. högst 1 miljon ecu i detta fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket återkommer förbudet mot uppdelning av en upphandling&lt;br&gt;om uppdelningen sker i syfte att underskrida tröskelvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 sand. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 71/305/EEG art. 4a.3 i dess lydelse enligt Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § anges att en upphandlande enhet i förfrågningsunderlaget får&lt;br&gt;begära upplysning från anbudsgivare om vilka delar av kontraktet som&lt;br&gt;han avser att lägga ut på någon annan, dvs. på tredje man. Detta&lt;br&gt;sistnämnda begrepp återkommer i bestämmelserna om koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 20b i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § innebär att inte endast kostnaden for t.ex. en&lt;br&gt;anläggning skall räknas med i upphandlingens värde, utan även värdet av&lt;br&gt;det material och den utrustning som tillhandahålls av upphandlaren,&lt;br&gt;förutsatt att materialet och utrustningen är nödvändiga för arbetet.&lt;br&gt;Anledningen till detta är att det annars hade varit möjligt att köpa in allt&lt;br&gt;material i flera mindre upphandlingar och sedan avsluta med att&lt;br&gt;upphandla endast arbetena och därmed måhända kunna genomföra en&lt;br&gt;relativt omfattande upphandling utan att behöva följa bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen. I direktivbestämmelsen talas bara om material (supplies), men i&lt;br&gt;lagtexten nämns även nödvändig utrustning. Härigenom uppnås i viss&lt;br&gt;mening bättre överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;90/531/EEG art. 12.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 4a.5 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de skäl som nämndes i kommentaren till motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;i 2 kap. görs även här undantag för upphandling inom försöijnings-&lt;br&gt;sektorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 3.4 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;90/531/EEG art. 35.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna och de två följande paragraferna regleras upphandling av&lt;br&gt;koncession, ett begrepp som definieras i 1 kap. 5 §. Bestämmelsen i 6 §&lt;br&gt;innebär inte en skyldighet för upphandlande enhet att föreskriva att en&lt;br&gt;del av en byggentreprenad skall läggas ut på tredje man. Däremot&lt;br&gt;innebär regeln att en koncessionshavare inte kan motsätta sig en sådan&lt;br&gt;föreskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. lb.2 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har till syfte att klargöra att den som får en koncession&lt;br&gt;och samtidigt är en upphandlande enhet skall tillämpa reglerna i upp-&lt;br&gt;handlingslagen för den upphandling som eventuellt måste göras för att&lt;br&gt;arbetet skall kunna utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEC art. lb.3 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 § framgår att inget enskilt företag i en företagsgrupp som gått&lt;br&gt;samman för att få en koncession skall betraktas som tredje man.&lt;br&gt;Detsamma gäller för anknutna företag. Vad som avses med anknutna&lt;br&gt;företag framgår av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. lb.4 första - tredje styckena&lt;br&gt;i dess lydelse enligt 89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras skyldigheten att förhandsannonsera. Av direktivet&lt;br&gt;framgår att avsikten är att annonsering skall ske så snart planeringen för&lt;br&gt;en byggentreprenad är avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 12.1 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EG. Att avsikten är att annonsering skall ske när planeringen är&lt;br&gt;avslutad framgår indirekt av art. 12.6 (a) i nämnda direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 2 kap. 7 § och gäller för såväl byggentreprenad&lt;br&gt;som koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 12.1-2 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna paragraf åläggs den upphandlande enheten ytterligare infor-&lt;br&gt;mationsplikt i de fäll att anbudsgivare eller anbudssökande begär upplys-&lt;br&gt;ningar angående en avslutad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 5a i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av 12 § är att öppen eller selektiv upphandling normalt skall&lt;br&gt;tillämpas. Den skillnaden föreligger i förhållande till varuupphandlingen&lt;br&gt;att det i byggentreprenaddirektivet inte anges vilka förhållanden som kan&lt;br&gt;motivera selektiv upphandling. Detta har påpekats av några remiss-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instanser och har också tagits upp särskilt av arbetsgruppen i båda Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;promemoriorna. Arbetsgruppen har ansett att det inte bör inforas något&lt;br&gt;särskilt förtydligande på denna punkt (Ds 1992:62 s. 64). Jag delar den&lt;br&gt;bedömningen av samma ömsesidighetsskäl som jag tagit upp i några&lt;br&gt;tidigare sammanhang. Den relativa frihet i bedömningen som enheterna&lt;br&gt;har i valet kan vägledas av de regler som gäller i motsvarande situation&lt;br&gt;i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 5.4 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG, jämförd med art. 5.1-3 i samma direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en upphandlande enhet väljer selektiv upphandling får enheten enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § i annonsen ange det antal deltagare man avser att inbjuda till an-&lt;br&gt;budsgivning. Om så sker skall antalet avvägas med hänsyn till kravet på&lt;br&gt;att en effektiv konkurrens skall kunna uppnås (jfr 1 kap. 4 §). Antalet&lt;br&gt;skall vara minst fem, men närmare avvägningar får göras just med&lt;br&gt;hänsyn till kravet på konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 22.3 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller villkoren for valet av förhandlad upphandling med&lt;br&gt;föregående annonsering. Enligt punkt 1 får sådan upphandling användas&lt;br&gt;om byggentreprenaden utförs endast för forskning m.m. under förut-&lt;br&gt;sättning att utförandet inte sker i vinstsyfte eller för att täcka FoU-&lt;br&gt;kostnader. Det kan nämnas att samma förutsättning i varuupphandlings-&lt;br&gt;direktivet utgör skäl för att välja förhandlad upphandling utan föregående&lt;br&gt;annonsering (jfr 77/62/EEG art. 6.4 (b) i dess lydelse enligt&lt;br&gt;88/295/EEG). Det framgår inte varför direktiven i detta fäll inte är lika-&lt;br&gt;lydande. Ett avsteg från direktiven vore emellertid enligt min mening av&lt;br&gt;ömsesidighetsskäl ett olämpligt införlivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfärandet far vidare användas i de särskilda fäll arbetena är av den&lt;br&gt;arten att det inte i förväg går att fästställa deras pris. Motsvarande gäller&lt;br&gt;för de fäll arbetena är förknippade med sådana risker att förhands-&lt;br&gt;värdering inte kan göras. Avsikten bakom markeringen av att det skall&lt;br&gt;vara fråga om särskilda fäll är att den valmöjlighet bestämmelsen medger&lt;br&gt;skall utnyttjas restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 71/305/EEG art. 5.2 (b) och (c) i dess&lt;br&gt;lydelse enligt 89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § anges förutsättningarna för förhandlat förfärande utan föregående&lt;br&gt;annonsering. Punkterna 1-3 motsvarar villkoren för valet av förfarandet&lt;br&gt;vid varuupphandling (2 kap. 11 § första stycket 3-5). Punkt 4 är en nyhet&lt;br&gt;i förhållande till 2 kap. och avser nya arbeten som dock består av enbart&lt;br&gt;en upprepning av ett tidigare projekt som varit föremål för upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges en särskild regel avseende tillämpligheten av Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;första stycket punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar 71/305/EEG art. 5.3 (b)-(e)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dess lydelse enligt 89/440/EEG. Bestämmelsen i andra stycket&lt;br&gt;motsvarar art. 5.4 i nämnda direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att den förhandlade upphandlingen utan föregående&lt;br&gt;annonsering alltid skall omfatta minst tre anbudsgivare, förutsatt att det&lt;br&gt;finns så många lämpliga anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 22.3 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges förutsättningarna för övergång från övriga förfaranden&lt;br&gt;till förhandlat förfärande. Så får ske om anbud som lämnats inte mot-&lt;br&gt;svarar kravspecifikationen eller inte kan nollställas (första stycket punkt&lt;br&gt;1). I båda fallen gäller dock att de ursprungliga villkoren inte väsentligt&lt;br&gt;ändrats. Om villkoren väsentligt ändrats måste detta ses som en ny upp-&lt;br&gt;handling. Under samma förutsättning får öveigång också ske om det i de&lt;br&gt;föregående förfarandena inte lämnats några anbud alls (första stycket&lt;br&gt;punkt 2). På ESA:s begäran skall i så fäll en rapport lämnas om anled-&lt;br&gt;ningen till övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket anges en ytterligare förutsättning, nämligen den att det&lt;br&gt;avsedda förhandlade förfärandet i första stycket punkt 1 måste omfätta&lt;br&gt;samtliga korrekt angivna anbud. Om så inte är fallet måste övergången&lt;br&gt;annonseras. Således får övergången i andra fäll göras utan föregående&lt;br&gt;annonsering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 71/305/EEG art. 5.2 (a) och art. 5.3 (a) i&lt;br&gt;deras lydelse enligt 89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller tidsfrister vid öppen upphandling. Tiden för&lt;br&gt;mottagande av anbud skall vara minst 52 dagar, beräknad på det sätt&lt;br&gt;som tidigare angetts för varuupphandling i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här medges dock att tidsfristen förkortas till 37 dagar, om den&lt;br&gt;upphandlande enheten har förhandsannonserat sin upphandling enligt 9&lt;br&gt;§. En motsvarande förkortning vid förhandsannonsering av en varu-&lt;br&gt;upphandling medges inte i varudirektiven och har inte heller införts i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven för byggentreprenadupphandling anger att tidsfristen&lt;br&gt;förkortas till 36 dagar. Enligt direktiven skall den förkortade tidsfristen&lt;br&gt;vid förhandsannonserad öppen upphandling vara 36 dagar och inte&lt;br&gt;37 dagar, medan tidsfristen vid ej förhandsannonserad selektiv eller&lt;br&gt;förhandlad upphandling är 37 dagar. De olika upphandlingsdirektiven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetar alltså med olika tidsfrister, som med bara en dag skiljer sig från Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;varandra. Det torde vara enklare för de upphandlande enheterna ifall&lt;br&gt;samma tidsfrister så långt möjligt kan användas i samtliga upphand-&lt;br&gt;lingsformer. I enhetlighetens intresse har tidsfristen därför angetts till 37&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en bestämmelse som motsvarar 2 kap. 13 §&lt;br&gt;andra stycket, med den skillnaden att tiden för utlämnande av förfråg-&lt;br&gt;ningsunderlaget här är sex dagar i stället för fyra arbetsdagar, som gäller&lt;br&gt;i motsvarande situation vid varuupphandling. Det hade varit mera&lt;br&gt;praktiskt om det här hade varit möjligt att använda samma tidsfrist som&lt;br&gt;i 2 kap. Eftersom det är en skillnad i sak mellan de två tidsfristerna anser&lt;br&gt;jag att införlivandet i detta hänseende måste följa byggentreprenaddirek-&lt;br&gt;tivens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 71/305/EEG art. 13.3-4 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG, med den skillnad jag nu angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 kap. 14 §, med den skillnaden att det här medges&lt;br&gt;en förkortning av tidsfristen enligt andra stycket om viss förhandsannon-&lt;br&gt;sering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 14.1, 3-4 och 6 i deras&lt;br&gt;lydelser enligt 89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller reglerna för det påskyndade förfarandet och mot-&lt;br&gt;svaras av 2 kap. 15 §, med den skillnaden att den tredje tidsfristen vid&lt;br&gt;byggentreprenadupphandling inte skall förkortas till fyra arbetsdagar,&lt;br&gt;utan till fyra dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 71/305/EEG art. 15.1-2 i deras lydelser&lt;br&gt;enligt 89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i 2 kap. 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 14.7 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 2 kap. 17 §, med den skillnaden att den skrift-&lt;br&gt;liga bekräftelsen i detta fall måste komma enheten till handa före tidigare&lt;br&gt;nämnda tidsfristers utgång, vad avser de ordinarie förfarandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 15.3 i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt förfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller mera omfattande entreprenader för bostadsbebyggelse erbjuder&lt;br&gt;bestämmelsen i 23 § möjlighet att anlita leverantören redan tidigt, t.ex.&lt;br&gt;i projekteringsstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa utföranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 § återfinns bestämmelser som for byggentreprenadupphandlingens&lt;br&gt;del motsvarar vad som för varuupphandling gäller enligt 2 kap. 18 §.&lt;br&gt;Dock gäller vid byggentreprenadupphandling att en upphandlande enhet&lt;br&gt;redan i annonsen skall ange att hänsyn kommer att tas till alternativa&lt;br&gt;utföranden och att sådana kommer att prövas. Förutsättningen är dock att&lt;br&gt;enheten angett att grunden för anbudsprövningen är det ekonomiskt mest&lt;br&gt;fördelaktiga anbudet med hänsyn till samtliga omständigheter och att&lt;br&gt;enheten i annonsen anger de minimikrav som det alternativa utförandet&lt;br&gt;skall uppfylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av andra stycket är att en upphandlande enhet skall pröva&lt;br&gt;även anbud som avviker från de minimikrav som har angetts enligt första&lt;br&gt;stycket. Förutsatt att altemativutförandet överenstämmer med europeiska&lt;br&gt;tekniska specifikationer eller svensk standard som ansluter till sådana&lt;br&gt;specifikationer får anbudet inte förkastas endast av det skälet att&lt;br&gt;altemativutförandet avviker från angivna minimikrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 71/305/EEG art. 20a i dess lydelse enligt&lt;br&gt;89/440/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Upphandling inom vatten-, energi-, transport- och&lt;br&gt;telekommunikationsområdena&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges de verksamheter som avgör bedömningen av vilka&lt;br&gt;regler som skall tillämpas för upphandlingen i fråga. Om upphandlingen&lt;br&gt;görs för någon av verksamheterna är det en upphandling enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket utvidgas kretsen av enheter i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller enligt 1 kap. 5 §. För det första skall företag under visst offentligt&lt;br&gt;inflytande räknas som upphandlande enhet. Här görs inget undantag för&lt;br&gt;sådana företag som har industriell eller kommersiell karaktär. För det&lt;br&gt;andra skall dessutom vissa företag som det allmänna inte har något be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över anses som upphandlande enheter och omfättas&lt;br&gt;av bestämmelserna i detta kapitel. Förutsättningen är dock att dessa&lt;br&gt;företag är beroende av ett tillstånd från en myndighet för att bedriva&lt;br&gt;någon av de verksamheter som avses i första stycket. Det tillstånd det&lt;br&gt;praktiskt sett kan bli fråga om är sådana koncessioner som kan vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förknippade med utnyttjandet av naturtillgångar eller tillhandahållandet Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;av allmänna nyttigheter. I direktiven har ytterligare exemplifierats vilka&lt;br&gt;företag som avses genom att det nämns som en viktig omständighet att&lt;br&gt;företaget genom tillståndet kan ha rätt att vid anläggande av nät m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttja expropriationsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka tillstånd m.m. som särskilt avses framgår av de förteckningar till&lt;br&gt;direktivet som gäller för bl.a. Sveriges del genom art. 65 i EES-avtalet&lt;br&gt;(se prop. 1991/92:170 bil 14 s. 622 f)-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar 90/531/EEG art. 2.1 jfr med&lt;br&gt;art. 2.2 (a)-(d). Bestämmelserna i andra stycket motsvarar art. 1.2 jfr&lt;br&gt;med art. 2 (b) i nämnda direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges att en upphandlande enhet som bedriver angiven verksamhet&lt;br&gt;avseende dricksvatten är skyldig att tillämpa bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel, inte endast vid upphandling för den verksamheten utan även vid&lt;br&gt;upphandling för verksamhet inom vattenbyggnad m.m. En förutsättning&lt;br&gt;för detta är dock att det dricksvatten som tillhandahålls av projekten inom&lt;br&gt;vattenbyggnad m.m. utgör minst 20 procent av den totala vattenmängd&lt;br&gt;som tillhandahålls av dessa projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen är att enheten inte behöver upphandla för&lt;br&gt;sådan tillkommande verksamhet, under förutsättning att det dricksvatten&lt;br&gt;som tillhandahålls i den verksamheten är endast en mindre del av&lt;br&gt;verksamhetens totala vattenproduktion. I direktiven anses högst 20 pro-&lt;br&gt;cent av den totala vattenmängden vara en mindre del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens sista led avser verksamhet som har samband med&lt;br&gt;bortledande av avloppsvatten eller rening av avloppsvatten. Innebörden&lt;br&gt;av detta är att företag som distribuerar eller försörjer med dricksvatten&lt;br&gt;och även bedriver verksamhet avseende vattenrening m.m. skall&lt;br&gt;upphandla för även den verksamheten enligt bestämmelserna i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 90/531/EEG art. 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § framgår att om en upphandlande enhet bedriver verksamhet inom&lt;br&gt;försörjningssektorerna i ett land utanför EES och upphandlar i Sverige&lt;br&gt;för den verksamheten behöver enheten inte tillämpa bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. för den upphandlingen. En förutsättning för detta undantag är&lt;br&gt;dock att enheten inte behöver utnyttja fasta nät eller markområden inom&lt;br&gt;EES för verksamheten i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 90/531/EEG art. 6.1 andra ledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § har de undantag samlats som gäller förhållanden där fri konkurrens&lt;br&gt;anses råda. Om nämligen förhållanden råder som innebär att konkurrens&lt;br&gt;gäller för verksamheten i fråga finns ingen anledning att genom&lt;br&gt;direktivregler eller på annat sätt försöka åstadkomma en konkurrens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsatt situation. I den delen hänvisar jag till den allmänna motiveringen Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;(avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket avser busstransportverksamhet. Om även andra företag&lt;br&gt;än enheten i fråga har rätt att på samma villkor som den upphandlande&lt;br&gt;enheten bedriva busstransport inom samma geografiska område skall&lt;br&gt;enheten inte upphandla enligt 4 kap. Av direktiven framgår inte att det&lt;br&gt;måste vara finnas andra företag som bedriver konkurrerande verksamhet.&lt;br&gt;Det viktiga enligt direktivtexten synes vara endast att andra företag har&lt;br&gt;rätt att bedriva sådan konkurrerande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket tar sikte på viss verksamhet inom&lt;br&gt;telekommunikationsområdet, nämligen den verksamhet som avser&lt;br&gt;telekommunikationstjänster. Om en enhet upphandlar i syfte att till-&lt;br&gt;handahålla sådana tjänster och även andra företag har rätt att till-&lt;br&gt;handahålla samma tjänster inom samma geografiska område på i stort sett&lt;br&gt;samma villkor skall upphandlingen inte ske enligt 4 kap. Här föreligger&lt;br&gt;den skillnaden i förhållande till första stycket att det fordras endast att&lt;br&gt;den konkurrerande verksamheten sker på &amp;quot;i stort sett&amp;quot; samma villkor som&lt;br&gt;den upphandlande enhetens villkor. Denna skillnad i lagtexten beror på&lt;br&gt;att direktivtexten gör en sådan skillnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket görs ett tredje undantag, avseende upphandling av varor&lt;br&gt;eller byggentreprenader för återförsäljning eller uthyrning. I ett sådant&lt;br&gt;fall fordras återigen att konkurrerande företag får bedriva återförsäljning&lt;br&gt;och uthyrning på samma villkor som den upphandlande enheten. Här&lt;br&gt;gäller alltså inte att det skall vara fråga om &amp;quot;i stort sett&amp;quot; samma villkor.&lt;br&gt;Denna skillnad beror på att direktivtexten gör motsvarande skillnad&lt;br&gt;mellan de olika situationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar 90/531/EEG art. 2.4.&lt;br&gt;Bestämmelserna i andra stycket motsvarar art. 8.1 och i tredje stycket&lt;br&gt;art. 7.1 i nämnda direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § anges en skyldighet för en upphandlande enhet att rapportera till&lt;br&gt;ESA ifall enheten utnyttjat reglerna i 3 § och i 4 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena för att undanta viss verksamhet. Det är att märka att direktiven&lt;br&gt;inte innehåller en sådan rapporteringsskyldighet avseende undantaget i&lt;br&gt;4 § första stycket för busstransportverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 90/531/EEG art. 8.2 respektive art. 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf återfinns vissa regler för klassificering av vissa blandade&lt;br&gt;upphandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att tjänster som är nödvändiga för leveransen&lt;br&gt;av varor eller byggentreprenader skall anses ingå i varu- eller bygg-&lt;br&gt;entreprenadupphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att om en upphandling omfattar även andra&lt;br&gt;tjänster än sådana som är nödvändiga för leveransen skall upphandlingen&lt;br&gt;anses som en varuupphandling om varornas värde, inklusive värdet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de för leveransen nödvändiga tjänsterna, är större än värdet av de övriga Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;tjänster som upphandlas i samma upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att en programvara för tjänster (&amp;quot;software&lt;br&gt;services&amp;quot;) skall anses som en vara om den upphandlas av ett telekom-&lt;br&gt;munikationsföretag för dess verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar 90/531/EEG art. 1.3 (a)&lt;br&gt;första stycket. Andra stycket motsvarar art. 1.3 (a) andra stycket. Tredje&lt;br&gt;stycket motsvarar art. 1.3 (b) sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna paragraf framgår att förvärv av vatten för dricksvat-&lt;br&gt;tenförsöijning m.m. inte omlättas av reglerna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framgår att anskaffning av energi (dvs. köp av elkraft el. dyl.)&lt;br&gt;inte heller behöver göras enligt 4 kap., förutsatt att anskaffningen avser&lt;br&gt;de i bestämmelsen angivna verksamheterna inom de verksamheter som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 90/531/EEG art. 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8-13 §§ har samma innebörd som motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser i 2 och 3 kap. Bestämmelsen i 8 § behandlar tröskelvärdena.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 9 och 10 §§ avser varuupphandling inom försöijnings-&lt;br&gt;sektorema och motsvarar reglerna i 2 kap. Bestämmelserna i 11 och&lt;br&gt;12 §§ avser byggentreprenadupphandling inom försörjningssektorerna.&lt;br&gt;Bestämmelserna har motsvarighet i 3 kap. 13 § som innehåller ett&lt;br&gt;motsvarande förbud som i övriga kapitel, nämligen ett förbud mot&lt;br&gt;uppdelning av ett kontrakt i syfte att underskrida tröskelvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 § motsvarar 90/531/EEG art. 12.1 medan be-&lt;br&gt;stämmelserna i 9 § motsvarar art. 12.2-4 (det kan nämnas att direktivet&lt;br&gt;här anger att värdet av tidsobestämda kontrakt skall beräknas till de&lt;br&gt;uppskattade betalningarna &amp;quot;in the first four years&amp;quot;. Fyra år motsvarar&lt;br&gt;48 månader, varför motsvarande lydelse som i 2 kap. kan användas även&lt;br&gt;här). Bestämmelserna i 10 § motsvarar art. 12.6 andra stycket. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 § motsvarar art. 12.7 och bestämmelserna i 13 §&lt;br&gt;motsvarar art. 12.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om annonsering i 14 § har motsvarande innebörd som&lt;br&gt;bestämmelserna i t.ex. 2 kap. 6 §, med den skillnaden att det i detta&lt;br&gt;kapitel åligger alla som är upphandlande enheter enligt 4 kap. att budget-&lt;br&gt;årsvis annonsera sina planerade upphandlingar av varor överstigande&lt;br&gt;750 000 ecu för de verksamheter som avses i 1 §. Denna skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller enligt 2 kap. endast för GATT-myndigheter for varuupphandling Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;enligt det kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggentreprenadupphandling inom försöijningssektorerna föreligger&lt;br&gt;ingen skillnad i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket behandlar uppmaning till anbudsgivning&lt;br&gt;(&amp;quot;call for competition&amp;quot;) och hur den skall annonseras. Detta engelska&lt;br&gt;uttryck introduceras först i direktivet för försöijningssektorerna. Det&lt;br&gt;torde dock inte innebära något annat än det tidigare använda &amp;quot;invitation&lt;br&gt;to tender&amp;quot;, som överförts till lagtexten som &amp;quot;inbjudan att få lämna&lt;br&gt;anbud&amp;quot;. Av enhetlighetsskäl har därför detta senare uttryck använts även&lt;br&gt;i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekomsten av en inbjudan att få lämna anbud har betydelse för hur&lt;br&gt;tidsfristerna i det fortsatta förfarandet skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket slutligen hänvisar till ett särskilt system för urval av&lt;br&gt;leverantörer. Förutsättningarna för ett sådant system anges i 23-25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar 90/531/EEG art. 13.1 (a)&lt;br&gt;för varuupphandling och art. 17.1 (b) för byggentreprenadupphandling.&lt;br&gt;Bestämmelserna i andra stycket motsvarar art. 17.3 jfr med art. 16.1 (b)&lt;br&gt;och art. 16.2. Bestämmelserna i tredje stycket motsvarar art. 16.1 (c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i första stycket framgår att upphandling i normal fallet&lt;br&gt;skall föregås av annonsering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket avser hur en upphandlande enhet skall&lt;br&gt;agera när upphandlingen är avslutad. Den skillnaden föreligger i&lt;br&gt;förhållande till bestämmelserna i övriga kapitel att enheten inte skall&lt;br&gt;annonsera hur upphandlingen avslutats. Däremot skall den enligt&lt;br&gt;direktivtexten inom två månader meddela ESA hur den avslutats. Över-&lt;br&gt;vakningsmyndigheten har sedan rätt att i sin tur publicera information&lt;br&gt;om upphandlingen, men skall då ta hänsyn till vad upphandlande enhet&lt;br&gt;särskilt anmärkt om uppgifter vars offentliggörande skulle motverka&lt;br&gt;befogade affärs- och konkurrensintressen. Motsvarande regel för upp-&lt;br&gt;handling enligt övriga kapitel föreskriver en annons om avslutad&lt;br&gt;upphandling inom 48 dagar (1 kap. 11 §). Eftersom Byrån för Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas officiella publikationer skall publicera en sådan&lt;br&gt;annons inom 12 dagar efter avsändandet kommer annonsen in i EGT&lt;br&gt;senast (48 + 12 = ) 60 dagar efter det att upphandlingen avslutats och&lt;br&gt;kommer därmed till allmän kännedom. Två månader motsvarar 60 dagar&lt;br&gt;enligt EG:s förordning om bestämning av perioder, datum och frister.&lt;br&gt;Detta innebär att upplysningar om avslutade upphandlingar kommer ESA&lt;br&gt;till del senast vid samma tidpunkt som motsvarande annonser inom&lt;br&gt;övriga upphandlingsområden kommer allmänheten till del. Tvåmånaders-&lt;br&gt;fristen enligt direktivtexten stämmer därför överens med motsvarande&lt;br&gt;regler för annonsering av avslutad upphandling. Av enhetlighetsskäl har&lt;br&gt;jag valt att ange tiden i dagar, dvs. 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket motsvarar 90/531/EEG art. 15.1 jfr med&lt;br&gt;art. 15.2. Bestämmelserna i andra stycket motsvarar art. 18.1 och 18.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xhl av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges inte någon huvudregel for val av upphandlings-&lt;br&gt;förfarande, endast att upphandlingen skall annonseras för att den&lt;br&gt;upphandlande enheten skall få välja bland de förfaranden som angetts i&lt;br&gt;1 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges de förutsättningar som skall vara uppfyllda för&lt;br&gt;att en enhet skall ha rätt att avstå från annonsering. Flera av dessa&lt;br&gt;förutsättningar är desamma som i de föregående kapitlen. Däremot&lt;br&gt;tillkommer ytterligare förutsättningar för rätten att avstå från att&lt;br&gt;annonsera i punkterna 8-10. Det kan noteras att enligt punkten 8 skall det&lt;br&gt;vara fråga om varor som noteras och omsätts på en rå varumarknad.&lt;br&gt;Kravet på notering innebär inte nödvändigtvis att det måste vara fråga om&lt;br&gt;en råvaruAörs. Även på andra marknadsplatser kan det förekomma note-&lt;br&gt;rade råvarupriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar 90/531/EEG art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 och 15.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges motsvarande tidsfrister som i 2 och 3 kap. Den skill-&lt;br&gt;naden föreligger i direktiven att den förkortade tidsfrist som man får&lt;br&gt;använda enligt direktiven för försöijningssektorerna är 36 dagar. Av de&lt;br&gt;enhetlighetsskäl jag tidigare nämnde (se kommentaren till 3 kap. 18 §)&lt;br&gt;har här, liksom vid byggentreprenadupphandling, tidsfristen bestämts till&lt;br&gt;37 dagar. Av hänvisningen till förhandsannonsering enligt 14 § första&lt;br&gt;stycket framgår att annan förhandsannonsering inte ger rätt till förkortad&lt;br&gt;tidsfrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 90/531/EEG art. 20.1, med den skillnad&lt;br&gt;jag nu angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7S §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första och andra stycken anges de tidsfrister som skall gälla&lt;br&gt;vid selektiv eller förhandlad upphandling. Här nämns också en tidsfrist&lt;br&gt;för svar på en anmodan att bekräfta intresse för anbudsgivning. En sådan&lt;br&gt;anmodan skall skickas ut enligt 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges särskilda villkor för de situationer då man avtalar&lt;br&gt;om andra tidsfrister. Även i sådana fall skall vissa minsta tider tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att tidsfristerna här anges i veckor, inte i dagar. I&lt;br&gt;direktivet anges i detta fall att tidsfristen &amp;quot;as a general rule&amp;quot; skall vara&lt;br&gt;fem veckor. Detta innebär att tidsfristerna i detta kapitel inte är så fixe-&lt;br&gt;rade som i de övriga kapitlen. Jag har valt att använda uttrycket &amp;quot;om så&lt;br&gt;är möjligt” för att markera att regeln kan tillämpas flexibelt. Fem veckor&lt;br&gt;innebär 35 dagar. De tidsfrister som tidigare använts i denna situation har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt direktivtexten varit 36 eller 37 dagar. Motsvarande resonemang Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;gäller för tidsfristen i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar 90/531/EEG art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.1 och 20.2 (a)-(b). Bestämmelserna i tredje stycket motsvarar art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.2 (c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-22 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19-22 §§ anges de formalia om utlämning av förfrågningsunderlaget och&lt;br&gt;regler om förlängning av tidsfrister som har motsvarigheter i 2 och&lt;br&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19 § motsvarar 90/531/EEG art. 20.1. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 20 § motsvarar art. 20.4. Bestämmelserna i 21 § motsvarar&lt;br&gt;art. 20.3 och bestämmelserna i 22 § motsvarar, art. 20.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt system för urval av deltagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23-25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna anges att en enhet får upprätta och tillämpa ett särskilt&lt;br&gt;system för urvalet av leverantörer. Om ett sådant upprättas får urvalet av&lt;br&gt;deltagare i en selektiv eller förhandlad upphandling göras med tillämp-&lt;br&gt;ning av detta system. Att urvalet sker enligt ett sådant system kan&lt;br&gt;nämnas redan i förhandsannonsen, som i så fall kan tjäna som samtidig&lt;br&gt;inbjudan att lämna anbud. De regler som enheten gjort upp för systemet&lt;br&gt;skall på begäran hållas tillgängliga för intresserade leverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 24 § framgår vissa krav på den prövning som en enhet skall göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 25 § framgår att förekomsten av ett sådant system skall annonseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsernas motsvarighet i 90/531/EEG är dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § första stycket: art. 24.1-3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § andra stycket: art. 24.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § första stycket, första och andra meningarna: art. 24.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § första stycket, tredje och fjärde meningarna: art. 24.5 andra&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § andra stycket första och andra meningarna: art. 24.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § andra stycket sista meningen motsvaras inte av direktivtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § första och sista meningarna: art. 24.9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § andra meningen motsvaras inte av direktivtext utan är en&lt;br&gt;tillämpning av ordinarie annonseringsregler (jfr 1 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Upphandling av tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges att bestämmelserna i 5 kap. inte skall tillämpas&lt;br&gt;på upphandling av sådana tjänster som omfattas av bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-4 kap. Av andra meningen i första stycket framgår att vissa tjänster Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;enligt bilaga till lagen skall upphandlas på det ordinarie sättet (enligt 11-&lt;br&gt;26 §§) och att vissa andra tjänster enligt bilagan skall upphandlas på ett&lt;br&gt;annat sätt (enligt 27 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika upphandlingsförfaranden skall användas för olika tjänster. I&lt;br&gt;direktivet introduceras vad som kan benämnas &amp;quot;tvånivå-tillämpning''.&lt;br&gt;Innebörden är att tjänster som avses i bilagans avdelning A skall&lt;br&gt;upphandlas med tillämpning av annonseringsreglerna m.m. För tjänster&lt;br&gt;som avses i bilagans avdelning B görs dock undantag från bestäm-&lt;br&gt;melserna i väsentliga hänseenden. För sådan upphandling skall reglerna&lt;br&gt;om användning av tekniska standarder m.m. vara tillämpliga (27 § första&lt;br&gt;stycket) liksom en särskild regel om ett meddelande i efterhand om hur&lt;br&gt;en upphandling avslutats (27 § andra stycket). Dessutom gäller att detta&lt;br&gt;meddelande inte utan särskilt medgivande får publiceras. Det skall&lt;br&gt;emellertid under alla omständigheter skickas till Byrån for Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella publikationer och kommer att därifrån&lt;br&gt;vidarebefordras till ESA, oavsett om meddelandet publiceras eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller de allmänna reglerna om affärsmässig upphandling m.m.&lt;br&gt;även för tjänster som faller in under avdelning B i bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagan är en del tjänstekategorier uppräknade. Listan ser ut att vara&lt;br&gt;uttömmande i den meningen att de kategorier som inte anges i listan inte&lt;br&gt;heller behöver upphandlas enligt 5 kap. I avdelning B i bilagan anges&lt;br&gt;som den sista tjänstekategorin &amp;quot;Andra tjänster&amp;quot; (Other services).&lt;br&gt;Direktiven ger inte någon närmare tolkningshjälp vad gäller omfattningen&lt;br&gt;av denna kategori. En tolkning enligt ordalydelsen skulle leda till att alla&lt;br&gt;tjänster som inte nämnts på annan plats i bilagan skulle omfattas av&lt;br&gt;denna tjänstekategori. Detta skulle medföra att direktivet får en mycket&lt;br&gt;stor täckningsgrad vars effekter skulle bli i det närmaste ohanterliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tolkningen är förmodligen oriktig även på den grunden att det i så&lt;br&gt;fall inte hade funnits någon anledning att ange några tjänster alls i&lt;br&gt;bilagans avdelning B. Hela avdelning B hade i så fall kunnat hänföras till&lt;br&gt;kategorin Andra tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min tolkning av direktiven är att den nu diskuterade kategorin inte&lt;br&gt;skall uppfattas som särskilt omfattande. Mitt stöd för den tolkningen är&lt;br&gt;att direktiven för vaije kategori hänvisar till den klassificering av tjänster&lt;br&gt;som har gjorts i Förenta Nationernas CPC-nomenldatur (Common&lt;br&gt;Product Classification). För just kategorin Andra tjänster har inte någon&lt;br&gt;sådan hänvisning gjorts. I direktivens inledning sägs vidare att CPC-&lt;br&gt;nomenklaturen förutses ersatt av en särskild nomenklatur för gemenska-&lt;br&gt;perna. Vidare framgår av inledningen att vissa tjänster ännu inte kan&lt;br&gt;utsättas för hela direktivregleringen, dvs. just &amp;quot;avdelning B-tjänster&amp;quot;,&lt;br&gt;utan att först ha ytterligare undersökts. Det framgår således att arbete&lt;br&gt;pågår inom området med en ny klassificering och att ytterligare annat&lt;br&gt;utredningsarbete måste göras inom gemenskaperna innan samtliga tjänster&lt;br&gt;enligt bilagan kan omfattas av direktivets alla regler. Regleringen av upp-&lt;br&gt;handling för tjänster enligt avdelning B i bilagan är alltså för närvarande&lt;br&gt;något av ett provisorium. Kategorin Andra tjänster bör därför tolkas med&lt;br&gt;viss försiktighet. Enligt min mening bör kategorin användas främst for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänster som inte klart fäller in under någon av de övriga kategorierna, Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;men som ändå kan anses ha någon naturlig anknytning till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges ytterligare undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1 framgår att t.ex. tjänster avseende anskaffning av fäst&lt;br&gt;egendom m.m. och rättigheter därtill är undantagna från reglerna i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 avser att en upphandlande enhet köper ett program (produktion&lt;br&gt;eller samproduktion) eller köper egen sändningstid i etermedia. Begräns-&lt;br&gt;ningen av undantaget till etermedia innebär att motsvarande köp som&lt;br&gt;avser plats i andra media omfättas av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 avser telefoni m.m. I den engelska texten används termen&lt;br&gt;&amp;quot;voice telephony&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 görs undantag för skiljemanna- och förlikningsuppdrag.&lt;br&gt;Andra juridiska tjänster fäller in under kategori 21 i avdelning B i&lt;br&gt;bilagan och omfättas sålunda av 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 avser finansiella tjänster i samband med utgivning av&lt;br&gt;värdepapper och andra finansiella instrument. Detta innebär att en&lt;br&gt;upphandlande enhet som i förvaltningen av sitt kapital önskar anlita en&lt;br&gt;bank för emission av värdepapper inte behöver upphandla den tjänsten.&lt;br&gt;Om enheten i stället önskar att t.ex. en bank skall ta på sig förvaltningen&lt;br&gt;av kapitalet är detta en tjänst som inte främst avser utgivning av&lt;br&gt;värdepapper m.m., utan snarare fäller in under finansiella tjänster enligt&lt;br&gt;kategori 6 av bilagans avdelning A och sålunda skall upphandlas enligt&lt;br&gt;reglerna i detta kapitel för upphandling av “A-tjänster&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6 avser anställningsavtal. Den engelska termen är &amp;quot;employment&lt;br&gt;contracts&amp;quot;. Av direktivets inledning framgår att direktivet inte skall&lt;br&gt;tillämpas på upphandling av tjänster som har kontrakt som grund (&amp;quot;is&lt;br&gt;based on contracts&amp;quot;). Tillhandahållande av tjänster på annan grund som&lt;br&gt;t.ex. på grund av lag eller &amp;quot;employment contracts&amp;quot; skall emellertid inte&lt;br&gt;omfättas. Bestämmelsen bör därför tolkas så att direktivet inte skall&lt;br&gt;tillämpas på tjänster som tillhandahålls på grund av anställningsavtal.&lt;br&gt;Man skulle kunna tolka begreppet som tjänster avseende arbetsförmed-&lt;br&gt;ling, men den tolkningen motsägs av att arbetsförmedling är en tjänste-&lt;br&gt;kategori enligt bilagans avdelning B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7 avser forskning och utveckling. I den delen framgår av&lt;br&gt;direktivtexten att avsikten är att sådan FoU som upphandlande enheter&lt;br&gt;ägnar sig åt, men som man finansierar själv och som är avsedd att bära&lt;br&gt;frukt i den egna verksamheten skall omfettas av upphandlingsreglema i&lt;br&gt;5 kap. Det innebär med andra ord att sådana myndigheter och vetenskap-&lt;br&gt;liga institutioner m.fl. som ägnar sig åt en helt eller delvis statsfinan-&lt;br&gt;sierad FoU och vars resultat är avsett för ett mera allmänt nyttiggörande&lt;br&gt;omfättas av undantaget i denna punkt och därför inte behöver upphandla&lt;br&gt;sådana tjänster enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 8 avser bl.a. tjänster för förvaltning av statsskulden. I den&lt;br&gt;engelska grundtexten nämns vidare &amp;quot;central bank services&amp;quot;. För svensk&lt;br&gt;del kan endast Sveriges riksbank komma i fråga, varför den banken&lt;br&gt;också namngetts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket första meningen motsvarar 90/50/EEG Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;art. 1 (a) (i)-(ii). Bestämmelsen i andra meningen motsvarar art. 8 och&lt;br&gt;art. 9. Bestämmelserna i andra stycket motsvarar art. 1 (a) (iii)-(ix).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § framgår att undantag görs för upphandlande enheter som skall&lt;br&gt;upphandla en tjänst som på grund av lag eller annan författning får&lt;br&gt;tillhandahållas av endast en leverantör. Detta är sålunda inte detsamma&lt;br&gt;som det förhållandet att man i vissa fäll får använda förhandlad upp-&lt;br&gt;handling utan föregående annonsering när leverantören på grund av&lt;br&gt;ensamrätt är ensam om att kunna tillhandahålla en tjänst. Den ensamrätt&lt;br&gt;som då avses kan vara av många slag, t.ex. upphovsrättsligt grundad.&lt;br&gt;Den ensamrätt som avses i 3 § är en förfättningsbestämd ensamrätt, dvs.&lt;br&gt;i praktiken ett monopol. Den situation som möjligen kan tänkas för&lt;br&gt;svensk del skulle vara att upphandling skulle behöva göras av bilprov-&lt;br&gt;ningstjänster eller vissa anläggningsprovningstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 92/50/EEG art. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § finns regler avsedda som hjälp vid avgörandet av hur vissa&lt;br&gt;upphandlingar skall klassificeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att en upphandling av både varor och tjänster&lt;br&gt;skall anses som en tjänsteupphandling om värdet av tjänsterna är större&lt;br&gt;än värdet av varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att en upphandling av tjänster enligt såväl&lt;br&gt;avdelning A i bilagan som avdelning B skall anses tillhöra den avdelning&lt;br&gt;vars tjänster är den värdemässigt större delen av upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar 92/50/EEG art. 2. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i andra stycket motsvarar art. 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges det tröskelvärde som skall gälla för tjänsteupp-&lt;br&gt;handling, 200 000 ecu, dvs. i runda tal 1,5 miljoner kronor. Beloppet&lt;br&gt;avser värdet exklusive mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges att värdet av en upphandling skall beräknas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i den uppskattade totala ersättningen till leverantören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 92/50/EEG art. 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § återfinns en bestämmelse om tillåten uppdelning av en upphandling.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelse finns för byggentreprenader i 3 kap. 2 § och&lt;br&gt;för försöijningssektorerna i 4 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 7.9 andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen får en upphandlande enhet begära att anbudsgivaren&lt;br&gt;redovisar hur stor del av kontraktet han avser att lägga ut på tredje man.&lt;br&gt;En motsvarande bestämmelse finns för byggentreprenadupphandlingens&lt;br&gt;del i 3 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler för beräkning av upphandlingens värde.&lt;br&gt;Bestämmelserna motsvarar vad som gäller för varuupphandling enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § och 4 kap. 9 §, med en viss anpassning till de särskilda&lt;br&gt;förhållandena för tjänsteupphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 7.5-7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse återkommer förbudet mot en uppdelning av en&lt;br&gt;upphandling om uppdelningen görs i angivet syfte (jfr 2 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § andra stycket och 4 kap. 13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges att värdet av nödvändigt material och nödvändig&lt;br&gt;utrustning som tillhandahålls av en upphandlande enhet skall räknas in i&lt;br&gt;upphandlingens värde (jfr 3 kap. 4 § och 4 kap. 12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvaras inte av någon artikel, men är nödvändig med&lt;br&gt;hänsyn till vad som sägs i direktivets inledning, nämligen att reglerna för&lt;br&gt;värdeberäkning m.m. för tjänster skall vara desamma som i övriga&lt;br&gt;upphandlingsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § ges kompletterande regler för hur man skall värdera försäkrings-,&lt;br&gt;bank-, arkitekttjänster och liknande tjänster. Värderingen skall göras med&lt;br&gt;utgångspunkt i försäkringspremiens storlek, summan av arvoden m.m.&lt;br&gt;Jag har tidigare i den allmänna motiveringen nämnt att jag inte lägger&lt;br&gt;fram något förslag om upphandling genom arkitekttävlingar. Mitt förslag&lt;br&gt;gäller dock för arkitekttjänster som upphandlas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvaras av 92/50/EEG art. 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av tjänster som avses i avdelning A i bilagan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;n §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse anges en skyldighet för upphandlande enhet att på&lt;br&gt;motsvarande sätt som gäller för varor och för upphandling av varor inom&lt;br&gt;försöijningssektorerna förhandsannonsera vissa upphandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 15.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 § framgår annonseringskravet för den som skall upphandla. Här&lt;br&gt;har på samma sätt som i tidigare kapitel i tydlighetens intresse hänvisats&lt;br&gt;till de bestämmelser i kapitlet som medger att enheten avstår från att&lt;br&gt;annonsera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG jfr med art. 11.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse införs på tjänsteupphandlingens område&lt;br&gt;samma regler som återfinns i 3 kap. 11 § för byggentreprenad-&lt;br&gt;upphandlingens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens två första meningar motsvarar 92/50/EEG art. 12.1-2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen motsvarar art. 12.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt anges de regler som gäller för upphandling av tjänster som&lt;br&gt;avses i avdelning A. Dessa tjänster skall upphandlas enligt regler som i&lt;br&gt;huvudsak överensstämmer med det förfarande som angetts i t.ex. 2 kap.&lt;br&gt;Skillnaden i förhållande till upphandling av tjänster som avses i avdelning&lt;br&gt;B är att sistnämnda tjänster anses vara av en sådan karaktär att de&lt;br&gt;detaljerade procedurreglerna inte är lämpliga (jfr direktivets inledning).&lt;br&gt;Givetvis gäller dock de allmänna förutsättningarna om affärsmässighet&lt;br&gt;m.m. Tjänster som avses i avdelning B skall upphandlas med enbart&lt;br&gt;iakttagande av direktivets artiklar 14 och 16. I artikel 14 görs hänvisning&lt;br&gt;till de regler som gäller för upphandling med tillämpning av tekniska&lt;br&gt;standarder. I artikel 16 anges särskilda regler för annonsering. Kravet på&lt;br&gt;annonsering är att den upphandlande enheten i efterhand skall annonsera&lt;br&gt;upphandlingsresultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse anges att öppen eller selektiv upphandling utgör de&lt;br&gt;förfaranden som är huvudalternativ vid valet av upphandlingsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 och 17 §§ anges förutsättningarna för den förhandlade upphand-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 11.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt 3 kap. 13 §. Dess&lt;br&gt;motsvarighet i 92/50/EEG är art. 27.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse ansluter till de förutsättningar för förhandlad&lt;br&gt;upphandling som angetts i de tidigare kapitlen. Oveigången till förhand-&lt;br&gt;lad upphandling behandlas i en särskild bestämmelse (19 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet i förhållande till övriga kapitel är att tjänsteupphandling&lt;br&gt;genom förhandlad upphandling med föregående annonsering får användas&lt;br&gt;om övriga förfaranden inte passar på grund av att tjänsterna är av sådan&lt;br&gt;karaktär att det inte är möjligt att utforma en annons för det öppna eller&lt;br&gt;selektiva förfarandet med sådan precision att den kan ligga till grund&lt;br&gt;den prövning av anbud som skall göras med stöd av reglerna i 1 kap. 22&lt;br&gt;och 23 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 11.2 (b)-(c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse motsvarar i stort sett vad som gäller enligt 3 kap.&lt;br&gt;15 § för entreprenadupphandling och 4 kap. 16 § för upphandling inom&lt;br&gt;försöijningssektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 11.3 (b)-(f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 3 kap. 16 § och 92/50/EEG art. 27.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse har förutsättningarna för övergång till förhandlad&lt;br&gt;upphandling samlats. Bestämmelsen innebär att man kan övergå till för-&lt;br&gt;handlad upphandling antingen efter en annons om övergången, eller&lt;br&gt;omedelbart, men i så fall endast under förutsättning att en rapport om&lt;br&gt;åtgärden lämnas till ESA på dess begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgörandet om annonsering skall ske gäller att annons fordras i de&lt;br&gt;fall att man fått in anbud som, trots att de inte motsvarar kravspeci-&lt;br&gt;fikationen i förfrågningsunderlaget, bedöms vara av sådan kvalitet att det&lt;br&gt;finns förutsättningar för en förhandling. I det fall som avses i punkt 2&lt;br&gt;gäller att övergång är tillåten om man inte fått in några anbud alls eller&lt;br&gt;inte fått in några lämpliga anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 11.2 (a) och 11.3 (a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20-24 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § och närmast följande bestämmelser anges motsvarande tidsfrister&lt;br&gt;som känns igen från de tidigare kapitlen i lagen. Arbetsgruppen noterade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Ds 1992:62 liksom gjordes i den föregående promemorian, att direk- Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;tivens regler om tidsfrister inte helt harmonierar. I de flesta fall är det&lt;br&gt;dock motsvarande tidsfrister i de olika direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för det påskyndade förfarandet anges i 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsernas motsvarighet i 92/50/EEG är dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § första stycket: art. 18.1-2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § andra stycket: art. 18.3-4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § första stycket: art. 19.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § andra stycket: art. 19.2-4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § tredje stycket: art. 19.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §: art. 20.1-2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §: art. 19.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §: art. 20.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa utföranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse anges motsvarande regler som angetts tidigare i&lt;br&gt;lagen. Det kan vara värt att notera att motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;direktiven återfinns bland de artiklar som inte skall omfättas av upp-&lt;br&gt;handlingen av tjänster som avses i avdelning B i bilagan. Detta torde&lt;br&gt;innebära att alternativa utföranden av sådana tjänster skulle få förkastas.&lt;br&gt;Det är naturligt att så är fallet, eftersom fråga skall vara om alternativ i&lt;br&gt;förhållande till de krav som angetts, t.ex. i en upphandlingsannons. En&lt;br&gt;sådan förekommer inte vid upphandling av tjänster som avses i avdel-&lt;br&gt;ning B, varför det inte heller finns någon anledning att ange hur man&lt;br&gt;skall behandla alternativa utföranden vid upphandling av sådana tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 24.1-2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 26 § innebär att det inte är tillåtet att förkasta ett anbud eller&lt;br&gt;en ansökan om att få avge anbud endast av det skälet att anbudsgivaren&lt;br&gt;eller anbudssökanden driver sin verksamhet i en företagsform som enligt&lt;br&gt;svensk lag inte får användas för motsvarande svenska verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 26.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av tjänster som avses i avdelning B i bilagan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse kommenterades i samband med att tvånivå-&lt;br&gt;tillämpningen nämndes i den inledande kommentaren till detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Överprövning, skadestånd, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av reglerna i detta kapitel överensstämmer helt med vad&lt;br&gt;Lagrådet föreslagit på de grunder som Lagrådet angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket riktar sig främst till den leverantör som&lt;br&gt;finner att en pågående upphandling sker på ett sådant sätt att han inte kan&lt;br&gt;delta på ett korrekt och i lagen förutsatt sätt. Exempel på sådana&lt;br&gt;situationer kan vara att annonserna är så utformade att de utesluter från&lt;br&gt;deltagande, eller att de kvalifikationskrav som den upphandlande enheten&lt;br&gt;valt att tillämpa formulerats på ett sådant sätt att någon reell anbudstävlan&lt;br&gt;inte kan uppkomma. Den som är berättigad att påtala ett missförhållande&lt;br&gt;är den som antingen lidit skada eller som kan komma att lida skada. Det&lt;br&gt;i praktiken vanligaste fallet kan förmodas bli att en ansökan om rättelse&lt;br&gt;görs redan när man riskerar att lida skada. Avsikten bakom bestäm-&lt;br&gt;melsen är nämligen att man skall kunna angripa en feltillämpning på så&lt;br&gt;tidigt stadium att det skall vara möjligt for domstol att ingripa innan&lt;br&gt;någon faktisk skada uppkommer. Domstolen får förordna om åtgärder&lt;br&gt;enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges sista tidpunkt för prövning av en ansökan om&lt;br&gt;åtgärd under ett pågående upphandlingsförfarande, nämligen den då&lt;br&gt;beslut om leverantör fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att en framställning inte får prövas efter nämnda tid-&lt;br&gt;punkt är att det inte vore en tillfredsställande ordning att ett civilrättsligt&lt;br&gt;bindande kontrakt som sluts efter det att beslut om leverantör fettats skall&lt;br&gt;kunna upphävas i administrativ ordning. Om domstolen inte prövar en&lt;br&gt;framställning före nämnda tidpunkt kan den inte vidta några åtgärder mot&lt;br&gt;den upphandlande enheten inom ramen för det nu beskrivna överpröv-&lt;br&gt;ningsförfarandet. Den som är missnöjd har då endast skadeståndsvägen&lt;br&gt;att gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar art. 1.3 i 89/665/EEG och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 92/13/EEG. Bestämmelsen i andra stycket är en tillämpning av art. 2.3,&lt;br&gt;2.4 och 2.6 i båda direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i första stycket de möjligheter som domstolen har&lt;br&gt;att välja mellan när det gäller att säkerställa sökandens rätt. I andra&lt;br&gt;meningen anges ett särskilt &amp;quot;vitesföreläggande&amp;quot; som domstolen kan till-&lt;br&gt;gripa vid prövning av upphandling som avses i 4 kap. Storleken av&lt;br&gt;beloppet i fråga får avvägas i förhållande till den avhållande effekt det&lt;br&gt;skall uppnå. I tidigare förslag till det nu aktuella direktivet gällde att&lt;br&gt;detta belopp skulle fastställas till minst en procent av upphandlingens&lt;br&gt;värde. Denna enprocentsregel återfinns nu inte längre i direktivtext och&lt;br&gt;har inte heller överförts till lagtext. Emellertid framgår det av bakgrunds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;materialet till direktivtexten (dvs. &amp;quot;explanatory memorandum&amp;quot;) att Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;beloppet inte borde understiga en procent av kontraktsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om en kostnadsawägning. De åt-&lt;br&gt;gärder som kan övervägas måste avvägas i förhållande till den skada&lt;br&gt;som görs gällande och de kostnader som en rättelse kan medföra för&lt;br&gt;upphandlingen i fråga. De intressen som domstolen kan väga in i bedöm-&lt;br&gt;ningen av den skadan får avse även det allmännas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som domstolen beslutar om för att säkerställa sökandens&lt;br&gt;rätt skall alltså även vara lämpliga med hänsyn till kostnader och andra&lt;br&gt;men som åtgärderna för med sig i den pågående upphandlingen. Däri-&lt;br&gt;genom uppfylls direktivets krav på proportionalitet i åtgärderna.&lt;br&gt;Domstolen kan alltså konstatera att ett fel har begåtts, men att den skada&lt;br&gt;som föranletts av detta fel är mindre än de ekonomiska följderna av att&lt;br&gt;ingripa i ett pågående förfarande. Domstolen får alltså i en sådan situa-&lt;br&gt;tion avslå framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att domstolen har rätt att ingripa interi-&lt;br&gt;mistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar art. 2.1 i 89/665/EEG och&lt;br&gt;i 92/13/EEG. Bestämmelsen om vitesföreläggandet motsvarar 92/13/EEG&lt;br&gt;art. 2.1 (c). Bestämmelsen i andra stycket motsvarar art. 2.4 i båda&lt;br&gt;direktiven. Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar 89/665/EEG art. 2.1&lt;br&gt;(a) och 92/13/EEG art. 2.1 (a) och (c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § anges att ett mål inte får avgöras slutligt så länge medlings-&lt;br&gt;förfarande pågår enligt 10-11 §§. Ett sådant förfarande kan inledas endast&lt;br&gt;inom försöijningssektorerna. Innebörden av bestämmelsen är att om&lt;br&gt;domstolen har ett mål om en viss upphandling och i samma upphandling&lt;br&gt;en procedur om medling har inletts skall domstolen avvakta resultatet av&lt;br&gt;medlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/13/EEG art 11.2 (b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att en ansökan enligt 1 § skall göras hos den länsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vars domkrets den upphandlande enheten har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § återfinns det förbud mot överklagande av kommunala upphandlings-&lt;br&gt;beslut genom laglighetsprövning, som diskuterades i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen slås fäst att en upphandlande enhet skall ersätta skada för&lt;br&gt;leverantör om skadan har uppkommit på grund av att bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen inte har följts. Med &amp;quot;uppkommen skada&amp;quot; avses inte bara onödiga Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;kostnader m.m. utan även det positiva kontraktsintresset. Den som yrkar&lt;br&gt;ersättning är bevisskyldig för skadan. För att det skall anses att en&lt;br&gt;leverantör drabbats av skada på grund av felet skall han i princip ha&lt;br&gt;förlorat kontraktet till följd därav. Ett undantag från denna huvudprincip&lt;br&gt;stadgas dock i 7 § (se Lagrådets yttrande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med &amp;quot;leverantör&amp;quot; avses detsamma som i 1 kap. 5 §, dvs. den som till-&lt;br&gt;handahåller en vara m.m. Begreppet avser även leverantörer som inte&lt;br&gt;deltagit i upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt beträffande skadeståndets funktion kan noteras från den&lt;br&gt;nämnda &amp;quot;explanatory memorandum” att syftet bakom direktivets regler&lt;br&gt;är att åstadkomma ett tryck på de upphandlande enheterna att ha korrekta&lt;br&gt;förfaranden. En leverantör bör kunna utgå ifrån att ett anbud som han&lt;br&gt;lägger ned möda och kostnader på kommer att beaktas på ett rättvist&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 89/665/EEG art. 1 (c) och 92/13/EEG art.&lt;br&gt;2(d).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges en särskild regel för yrkanden om kostnader för att&lt;br&gt;förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen. Regeln gäller endast&lt;br&gt;för upphandling som görs enligt 4 kap. och är hämtad från direktivtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med 6 § mildras förutsättningarna för skadestånd såvitt&lt;br&gt;gäller kostnader vid upphandling enligt 4 kap. Leverantören behöver då&lt;br&gt;inte visa, som gäller beträffande andra upphandlingar och alltid i fråga&lt;br&gt;om förlorad handelsvinst, att han förlorat kontraktet på grund av att den&lt;br&gt;upphandlande enheten har åsidosatt bestämmelserna. Det räcker om han&lt;br&gt;kan visa att hans möjligheter att erhålla kontraktet påverkats menligt av&lt;br&gt;felet (se Lagrådets yttrande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om felet kan ha haft en viss betydelse för anbudsprövningen i&lt;br&gt;allmänhet bör ersättning inte utgå i de fäll att den upphandlande enheten&lt;br&gt;å sin sida kan visa att leverantören av andra skäl inte skulle ha haft en&lt;br&gt;möjlighet att få kontraktet, t.ex. på grund av att han saknar de tekniska&lt;br&gt;förutsättningarna för att klara de villkor som gällde för upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte deltagit i en upphandling kan inte ha haft några kostnader&lt;br&gt;för deltagande. Däremot kan han i vissa fäll ha förlorat en handelsvinst.&lt;br&gt;Ett yrkande om sådan ersättning skall göras enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/13/EEG art. 2.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att tillämpningen av denna bestämmelse är oklar&lt;br&gt;med hänsyn till dess samband med den föregående paragrafen. Som&lt;br&gt;Lagrådet antyder förtjänar bestämmelsen dock sin plats med hänsyn till&lt;br&gt;att den är direkt hämtad från direktivtexten. Det kan inte klart konsta-&lt;br&gt;teras att den är obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall talan om skadestånd väckas vid allmän dom-&lt;br&gt;stol, dvs. tingsrätt i första instans. Detta är den normala ordningen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilrättsliga anspråk. Det är att märka att skaderegleringskungörelsen&lt;br&gt;(SFS 1972:416) inte är tillämplig, varför anspråk inte skall framställas&lt;br&gt;hos Justitiekanslem. Fristen for väckande av talan skall räknas från dagen&lt;br&gt;då beslut om leverantör lättats. Arbetsgruppen föreslog en ytterligare&lt;br&gt;förutsättning, nämligen att talan skulle väckas inom skälig tid dock senast&lt;br&gt;inom ett år. Jag anser emellertid inte att det är lämpligt att införa en&lt;br&gt;sådan regel, som i praktiken blir svårtillämpad. Den ursprungliga regeln,&lt;br&gt;med endast den absoluta tidsgränsen, är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfristen böljar löpa &amp;quot;då beslut om leverantör fettats&amp;quot;. Det kan där-&lt;br&gt;vid inte räcka att beslutet är klart i praktiken t.ex. därför att de som&lt;br&gt;avgör saken fektiskt har bestämt sig. Beslutet måste ha kommit till for-&lt;br&gt;mellt uttryck för att fristen skall bölja löpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen anges att rätten till skadestånd går förlorad om talan&lt;br&gt;inte väcks i tid. Det innebär att leverantören inte ens har någon s.k.&lt;br&gt;naturlig fordran att åberopa exempelvis för kvittning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9-12 §§ om granskning och medling avser endast upp-&lt;br&gt;handling enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet inom försöijningssektorerna kan begära att få&lt;br&gt;sina upphandlingsrutiner inom de sektorerna granskade enligt 9 § av en&lt;br&gt;oberoende granskningsman. I direktivtexten förutsätts att gransknings-&lt;br&gt;mannen skall utses på det sätt som vaije medlemsstat själv bestämmer,&lt;br&gt;med iakttagande av vissa kvalitetskrav avseende granskarens utbildning&lt;br&gt;och övrig kompetens. Nämnden för offentlig upphandling skall utse&lt;br&gt;granskare. Granskningen avser endast upphandlingsrutinema. Det skall&lt;br&gt;alltså inte vara fråga om något slags revision eller övrig fullständig&lt;br&gt;granskning av enhetens räkenskaper och övriga handlingar. Eftersom det&lt;br&gt;här är fråga om ett frivilligt förfärande, dvs. en granskning som utförs&lt;br&gt;på begäran av den upphandlande enheten finns det ingen anledning att&lt;br&gt;även granskningsmannen får en förfettningsreglerad rätt att ta del av&lt;br&gt;nämnda handlingar på det sätt jag diskuterade vad gäller nämndens tillsyn&lt;br&gt;av upphandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskaren skall utfärda ett intyg om han försäkrat sig om att&lt;br&gt;eventuella brister rättats till. En upphandlande enhet får nämna intyget i&lt;br&gt;sina annonser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en helt frivillig ordning för enheterna. Granskaren kan inte&lt;br&gt;ålägga någon att rätta till brister. Det påtryckningsmedel han har mot&lt;br&gt;enheten i fråga är endast att han inte utfärdar ett intyg. Kostnaderna för&lt;br&gt;granskningen skall bäras av den upphandlande enhet som begär gransk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningens syfte är att ge upphandlande enheter möjlighet att få en&lt;br&gt;oberoende granskning av sina rutiner. Enheten kan sedan i sina annonser&lt;br&gt;om upphandling hänvisa till att så har skett. Därigenom kan leverantö-&lt;br&gt;rerna i förväg få en viss garanti för att deras anbud behandlas rättvist.&lt;br&gt;Skulle en leverantör emellertid ändå finna att en viss upphandling inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skötts på ett korrekt sätt innebär granskningsintyget inte något hinder för Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;honom att klandra upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/13/EEG art. 4-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa bestämmelser anges att en anbudsgivare eller anbudssökande får&lt;br&gt;begära medling genom en hänvändelse till ESA. Om framställningen görs&lt;br&gt;till Nämnden för offentlig upphandling skall framställningen omedelbart&lt;br&gt;överlämnas till ESA. En medling kan komma i fråga endast vad avser&lt;br&gt;upphandling inom försöijningssektorerna. En medling skall kunna&lt;br&gt;begäras utan hinder av att förfarande enligt 1 § satts igång. Om så är&lt;br&gt;fallet skall domstolen avvakta resultatet av medlingen (jfr 3 §). En&lt;br&gt;misslyckad medling innebär att ett vilande domstolsförfärande kan tas&lt;br&gt;upp på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10.6 i direktivet anges att den som begärt medling också skall&lt;br&gt;ha rätt att närsomhelst avbryta förfarandet. En motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;behövs inte i lagtexten. Det får anses ingå i allmänna förutsättningar för&lt;br&gt;förfarandet att den som begärt medling när som helst har rätt att avbryta&lt;br&gt;förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en medling i vanlig mening skall utföras bör vanligen de&lt;br&gt;tvistande parterna ha försökt att själva först ha rett ut sina menings-&lt;br&gt;skiljaktigheter och misslyckats. Det ligger därför i sakens natur att den&lt;br&gt;som känner sig missgynnad på egen hand tar kontakt med den upp-&lt;br&gt;handlande enheten och anmäler sitt missnöje där. Han bör i det samman-&lt;br&gt;hanget också nämna för enheten att han ev. kommer att lämna in en&lt;br&gt;framställning till länsrätten och ev. en begäran om medling. I direktiv-&lt;br&gt;texten anges en regel om att alla förfaranden som överprövningskapitlet&lt;br&gt;erbjuder bör föregås av en kontakt med upphandlaren. Min bedömning&lt;br&gt;är att sådana kontakter rimligen kommer att tas även utan en särskild&lt;br&gt;lagregel därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § anges att den upphandlande enhet som vill delta i medlingen&lt;br&gt;skall meddela ESA detta. Samtidigt skall enheten meddela om någon&lt;br&gt;ansökan enligt 1 § gjorts eller talan om skadestånd väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 10 § motsvarar 92/13/EEG art. 9 och be-&lt;br&gt;stämmelserna i 11 § art. 10.1 i nämnda direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse anges hur kostnaderna för medlingen skall fördelas.&lt;br&gt;Vaije deltagare bär sina egna kostnader. Övriga kostnader, varmed avses&lt;br&gt;gemensamma kostnader, bärs av deltagarna i lika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 92/13/EEG art. 10.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagan anges de tjänster som avses i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges att lagen träder i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Anledningen till detta är att motsvarande regel föreslagits i&lt;br&gt;EES-propositionen (prop. 1991/92:170 del 1 sid. 234 och 190 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsregeln innebär att upphandlingslagen inte gäller för&lt;br&gt;upphandlingar som påböljats före ikraftträdandet. Pågående upphand-&lt;br&gt;lingar får sålunda fullföljas med tillämpning av äldre bestämmelser. En&lt;br&gt;tilläggsleverans på grund av en sådan äldre upphandling bör inte ses som&lt;br&gt;en fortsättning av den äldre upphandlingen, utan bör betraktas som en ny&lt;br&gt;upphandling och sålunda behandlas enligt reglerna i lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör betonas att den lagtext som innebär införlivande av tjänste-&lt;br&gt;direktiv, dvs. 5 kap., inte bör sättas i kraft samtidigt med övrig lagtext,&lt;br&gt;eftersom den text som införlivats genom det föreslagna 5 kap. grundas&lt;br&gt;på direktiv som inte träder i kraft inom EG förrän den 1 juli 1993.&lt;br&gt;Regeringen kommer för övrigt att under första halvåret 1993 föreslå&lt;br&gt;kompletteringar till 5 kap. och eventuellt också i 4 kap. enligt vad jag&lt;br&gt;anfört i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Lagen om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar länsrätternas målområde. Tillägget av punkten 6&lt;br&gt;innebär att alla länsrätterna blir behöriga att pröva mål om överprövning&lt;br&gt;enligt 6 kap. 1-4 §§ lagen om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om offentlig upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1992/93:88&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ds 1992:4 Offentlig upphandling och EES - ett lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som anmodats avge yttrande: Kommerskollegium,&lt;br&gt;Försvarets materielverk, Statens räddningsverk, Postverket, Televerket,&lt;br&gt;Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Byggnadsstyrelsen, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, AMU-Gruppen, Vattenfall, Domänverket, Statskontoret, Rik-&lt;br&gt;srevisionsverket, Rikspolisstyrelsen, Statens Pris- och Konkurrensverk&lt;br&gt;(numera Konkurrensverket), Hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som beretts tillfälle avge yttrande: Landstingen i&lt;br&gt;Stockholms län, Kristianstads län, Göteborgs och Bohus län, Örebro län,&lt;br&gt;Gävleborgs län, och Norrbottens län. Följande kommuner: Gävle,&lt;br&gt;Göteborg, Hudiksvall, Kalmar, Malmö, Norrköping, Stockholm,&lt;br&gt;Sundsvall, Västerås, Växjö, Örebro och Örnsköldsvik. Dessutom:&lt;br&gt;Byggentreprenörerna, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Helsingborg Energi AB, Kalmar läns kommunförbund, Kommunala&lt;br&gt;Inköpares Förening, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Storstockholms Lokaltrafik AB, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Svenska kyrkans Församlings- och pastoratsförbund,&lt;br&gt;Svenska Sjukvårdsleverantörers Förening, Sveriges Akademikers Central-&lt;br&gt;organisation, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Söderenergi AB, Tjänstemännens centralorganisation,&lt;br&gt;Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har yttranden kommit in från Riksarkivet, Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel, Miljöpartiet De Gröna, Stockholms handelskammare,&lt;br&gt;Svenska Taxiförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ds 1992:62 Offentlig upphandling och EES - del II, tjänste-&lt;br&gt;upphandling m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som anmodats avge yttrande: Kommerskollegium,&lt;br&gt;Försvarets materielverk, Statens räddningsverk, Postverket, Televerket,&lt;br&gt;Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Byggnadsstyrelsen, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, AMU-Gruppen, Vattenfall, Domänverket, Statskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Rikspolisstyrelsen, Konkurrensverket, Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som beretts tillfälle avge yttrande: Landstingen i&lt;br&gt;Stockholms län, Kristianstads län, Göteborgs och Bohus län, Örebro län,&lt;br&gt;Gävleborgs län, och Norrbottens län. Följande kommuner: Gävle,&lt;br&gt;Göteborg, Hudiksvall, Kalmar, Malmö, Norrköping, Stockholm,&lt;br&gt;Sundsvall, Västerås, Växjö, Örebro och Örnsköldsvik. Dessutom:&lt;br&gt;Byggentreprenörerna, Juridiska fäkultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet, Grossistförbundet Svensk Handel, Helsingborg Energi AB,&lt;br&gt;Kalmar läns kommunförbund, Kommunala Inköpares Förening, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Stockholms Handelskam-&lt;br&gt;mare, Storstockholms Lokaltrafik AB, Svenska arbetsgivareföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arkitekters Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Svenska Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;kyrkans Församlings- och pastoratsförbund, Svenska Sjukvårdsleveran- Bilaga 1&lt;br&gt;törers Förening, Svenska Taxiförbundet, Sveriges Akademikers Central-&lt;br&gt;organisation, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Söderenergi AB, Tjänstemännens centralorganisation,&lt;br&gt;Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (yttrande lämnades av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket för högskoleservice), Överstyrelsen för civil beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har yttrande kommit in från Hans Sylvén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om offentlig upphandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller allmänna bestämmelser om offentlig upp-&lt;br&gt;handling (1 kap.), särskilda bestämmelser om offentlig upphandling av&lt;br&gt;varor (2 kap.), byggentreprenad (3 kap.), inom vatten-, energi-,&lt;br&gt;transport- och telekommunikationsområdena (4 kap.) och tjänster (5 kap.)&lt;br&gt;samt bestämmelser om överprövning, skadestånd, m.m. (6 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen ansluter till de direktiv om detta som gäller inom Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna (EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag gäller vid upphandling som görs av staten, kommuner,&lt;br&gt;landsting, kyrkliga kommuner och sådana andra upphandlande enheter&lt;br&gt;och offentliga företag som avses i 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphandling som görs av en myndighet eller beslutande församling&lt;br&gt;och som understiger de tröskelvärden som anges i 2-5 kap. gäller dock&lt;br&gt;endast bestämmelserna i 1 kap. 4 §, 22 § och 23 § första stycket, 2 kap.&lt;br&gt;7 §, 3 kap. 11 §, 5 kap. 13 § samt 6 kap. 1-8 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Denna lag gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda&lt;br&gt;begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upphandling av försvarsprodukter och tjänster som inte har civil&lt;br&gt;användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphandlingsförfaranden som överenskommits i internationella avtal&lt;br&gt;för ett gemensamt projekt mellan staterna inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upphandlingsförfaranden som överenskommits i ett avtal beträffande&lt;br&gt;stationering av militär personal, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upphandlingsförfaranden som överenskommits i en internationell&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel om affärsmässighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjlig-&lt;br&gt;heter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbuds-&lt;br&gt;givare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande&lt;br&gt;hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på kvalitet och prestanda skall inte ställas högre än vad som&lt;br&gt;behövs i varje särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I denna lag används följande termer med den betydelse som här&lt;br&gt;anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling: köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentrepre-&lt;br&gt;nader eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlande enhet: statliga, kommunala och andra myndigheter,&lt;br&gt;beslutande församlingar i kommuner, landsting och kyrkliga kommuner,&lt;br&gt;sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som anges i 6 §&lt;br&gt;samt, såvitt avser upphandling inom vatten-, energi-, transport- och&lt;br&gt;telekommunikationsområdena, sådana enheter som avses i 4 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingskontrakt: skriftliga avtal som en upphandlande enhet ingår&lt;br&gt;avseende upphandling enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenad: ett bygg- eller anläggningsarbete i sin helhet, som&lt;br&gt;har en självständig funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession: ett upphandlingskontrakt avseende entreprenad där&lt;br&gt;ersättning utgår i form av en rätt att utnyttja anläggningen eller i form av&lt;br&gt;dels en sådan rätt, dels kontant betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leverantör: den som tillhandahåller en vara eller utför ett arbete eller&lt;br&gt;tillhandahåller en tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtal: avtal som ingås mellan en upphandlande enhet och en eller&lt;br&gt;flera leverantörer i syfte att fastställa samtliga villkor för avrop som görs&lt;br&gt;under en viss period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfrågnings underlag: underlag för anbud, som en upphandlande enhet&lt;br&gt;tillhandahåller en leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsgivare: den som lämnar anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudssökande: den som ansöker om att få lämna anbud vid selektiv&lt;br&gt;eller förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppen upphandling: upphandling där alla leverantörer får lämna anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Selektiv upphandling: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder&lt;br&gt;vissa leverantörer att lämna anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlad upphandling: upphandling där en upphandlande enhet&lt;br&gt;inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och tar upp förhandling med&lt;br&gt;en eller flera av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Termen &amp;quot;upphandlande enhet&amp;quot; innefattar sådana bolag, föreningar,&lt;br&gt;samfälligheter och stiftelser som har bildats för att fullgöra uppgifter i det&lt;br&gt;allmännas intresse och inte har en industriell eller kommersiell karaktär&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars kapital huvudsakligen har tillskjutits av staten, en kommun, ett&lt;br&gt;landsting eller en kyrklig kommun, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som står under statlig eller kommunal tillsyn, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars styrelse till större delen utses av staten, en kommun, ett landsting&lt;br&gt;eller en kyrklig kommun, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vars styrelseordförande utses av staten, en kommun, ett landsting eller&lt;br&gt;en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En upphandlande enhet skall annonsera upphandlingar under de förut-&lt;br&gt;sättningar som anges i 2-5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En annons om upphandling skall på lämpligt sätt sändas till Byrån för&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. Om upphandling&lt;br&gt;sker enligt reglerna för påskyndat förfarande skall annonsen sändas med&lt;br&gt;telex, telegram eller telefax.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En annons om upphandling skall skrivas på något av de språk som&lt;br&gt;är officiella inom Europeiska gemenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En annons om upphandling får inte publiceras före dagen för&lt;br&gt;avsändandet till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella&lt;br&gt;publikationer. Den skall innehålla uppgift om dagen för avsändandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsen om upphandling får inte innehålla annan information än den&lt;br&gt;som publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En enhet som avslutat en upphandling enligt bestämmelserna i 2,&lt;br&gt;3 och 5 kap. skall inom 48 dagar därefter sända en annons till Byrån för&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella publikationer hur upphandlingen&lt;br&gt;har avslutats. Annonsen får inte innehålla uppgifter vars publicering&lt;br&gt;skulle strida mot något allmänt intresse eller motverka befogade affärs-&lt;br&gt;eller konkurrensintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling med hänvisning till tekniska standarder, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om förfrågningsunderlaget innehåller en teknisk beskrivning av&lt;br&gt;föremålet för upphandlingen skall beskrivningen göras med hänvisning&lt;br&gt;till europeiska tekniska specifikationer när sådana finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En upphandlande enhet får utforma den tekniska beskrivningen på&lt;br&gt;annat sätt än som anges i 12 § om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är tekniskt omöjligt att på ett tillfredsställande sätt fastställa om&lt;br&gt;föremålet för upphandlingen överensstämmer med europeiska tekniska&lt;br&gt;specifikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillämpning av sådana tekniska specifikationer som avses i 12 § inte&lt;br&gt;skulle göra det möjligt för den upphandlande enheten att upphandla&lt;br&gt;utrustning m.m. som är tekniskt förenlig med utrustning som redan&lt;br&gt;används av enheten eller skulle medföra orimliga kostnader eller orimliga&lt;br&gt;tekniska svårigheter, dock endast under förutsättning att den upp-&lt;br&gt;handlande enheten har beslutat att inom en angiven tidsperiod gå över till&lt;br&gt;sådana tekniska specifikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som skall upphandlas är av sådan nyskapande karaktär att&lt;br&gt;gällande standarder inte är lämpliga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det finns särskilt föreskriva tekniska krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För enheter som avses i 4 kap. gäller inte kravet på en angiven&lt;br&gt;tidsperiod för övergången till tekniska specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En upphandlande enhet som tillämpar bestämmelserna i 13 § skall&lt;br&gt;i annonsen om upphandling ange skälen till det och skall vidare i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om upphandling enligt 2, 3 och 5 kap. på begäran av EFTA:s övervak-&lt;br&gt;ningsmyndighet tillhandahålla myndigheten skälen för sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om europeiska tekniska specifikationer som avses i 12 § inte finns&lt;br&gt;får den tekniska beskrivningen göras med tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svensk standard som överensstämmer med godtagen internationell&lt;br&gt;standard eller, om sådan standard inte finns,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan svensk standard eller, om inte heller sådan standard finns,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En upphandlande enhet får varken i förfrågningsunderlaget eller i&lt;br&gt;annat underlag för upphandlingen beskriva föremålet för upphandlingen&lt;br&gt;på ett sådant sätt att endast en viss vara eller process kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten får hänvisa till ett visst märke eller fabrikat om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. En sådan hänvisning skall utformas så att även likvärdiga&lt;br&gt;varor och processer kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav som får ställas på leverantören&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En leverantör kan uteslutas från deltagande i upphandling endast om&lt;br&gt;han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är i konkurs eller likvidation, under tvångsförvaltning eller ingått&lt;br&gt;ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller har närings-&lt;br&gt;förbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsför-&lt;br&gt;valtning, ackord eller annat liknande förfärande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen&lt;br&gt;dom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter&lt;br&gt;eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i väsentligt hänseende har underlåtit att lämna sådana uppgifter som&lt;br&gt;han varit skyldig att lämna till en upphandlande enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet får begära ytterligare upplysningar om&lt;br&gt;leverantörs tekniska förmåga och kapacitet och om hans finansiella&lt;br&gt;ställning. Enheten skall i annonsen om upphandling ange vilka upplys-&lt;br&gt;ningar om sådana förhållanden som enheten vill ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En upphandlande enhet skall i annonsen eller inbjudan till an-&lt;br&gt;budsgivning ange på vilket sätt leverantören kan visa att han uppfyller de&lt;br&gt;krav som följer av 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Former för anbud och ansökningar om deltagande i anbudsgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Anbud och ansökningar om deltagande i anbudsgivning skall avges&lt;br&gt;skriftligt. Ansökningar får göras muntligt eller genom telegram eller&lt;br&gt;telefax om de bekräftas genom en egenhändigt undertecknad handling.&lt;br&gt;Bekräftelsen skall lämnas omgående eller i vissa fäll som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-5 kap. komma upphandlande enhet till handa inom frister som anges Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;där. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett anbud får inte innehålla en hänvisning till ett annat anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagande och öppnande av anbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter an-&lt;br&gt;budstidens utgång, öppnas vid en förrättning, där minst två av den upp-&lt;br&gt;handlande enheten utsedda personer skall delta. Anbuden skall föras upp&lt;br&gt;i en förteckning, som skall bestyrkas av de som deltar i förrättningen. På&lt;br&gt;begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare utsedd&lt;br&gt;person närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av den som framställt&lt;br&gt;begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förhandlad upphandling får försändelserna öppnas och anbuden&lt;br&gt;förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden&lt;br&gt;skall öppnas samtidigt eller, om det finns synnerliga skäl, allteftersom de&lt;br&gt;kommer in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En upphandlande enhet får medge att en anbudsgivare och anbuds-&lt;br&gt;sökande rättar en uppenbar felskrivning, felräkning eller något annat&lt;br&gt;uppenbart fel i anbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten får också medge att ett anbud förtydligas och kompletteras, om&lt;br&gt;det sker i syfte att göra anbuden sinsemellan jämförbara (nollställning)&lt;br&gt;och om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrens-&lt;br&gt;begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av anbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som har lägst&lt;br&gt;anbudspris eller ett med högre pris om det är det ekonomiskt mest&lt;br&gt;fördelaktiga med hänsyn till driftkostnader, funktion och liknande&lt;br&gt;omständigheter. Om enheten avser att anta ett anbud med utgångspunkt&lt;br&gt;i vad som kan anses vara det ekonomiskt mest fördelaktiga skall den i&lt;br&gt;förfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandling ange vilka&lt;br&gt;omständigheter den tillmäter betydelse. Omständigheterna skall om&lt;br&gt;möjligt anges efter angelägenhetsgrad, med den väsentligaste först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En upphandlande enhet, som angett att den skall anta det anbud som&lt;br&gt;har lägst anbudspris, får förkasta anbud som den anser vara onormalt&lt;br&gt;lågt, dock först sedan enheten begärt förklaring till det låga anbudet och&lt;br&gt;inte fått tillfredsställande svar. Vid byggentreprenadupphandling skall&lt;br&gt;förklaringen begäras skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en enhet valt ett dyrare anbud skall den vid varuupphandling ange&lt;br&gt;skälen för sitt beslut i en rapport till EG:s rådgivande kommitté för&lt;br&gt;offentlig upphandling. Om det är fråga om upphandling enligt 3 eller&lt;br&gt;4 kap. skall enheten dessutom avge en rapport till EFTA:s övervaknings-&lt;br&gt;myndighet om vilka anbud som förkastats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av handlingar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En upphandlande enhet skall se till att på betryggande sätt förvara&lt;br&gt;anbud och anbudsansökningar med tillhörande beskrivningar, modeller,&lt;br&gt;ritningar samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Varuupphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på sådan upphandling av&lt;br&gt;varor som görs av en upphandlande enhet och beräknas uppgå till minst&lt;br&gt;200 000 ecu, exklusive mervärdeskatt, (tröskelvärde). För de enheter&lt;br&gt;som omlättas av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling, är&lt;br&gt;tröskelvärdet dock det värde som vid vaije tillfälle gäller enligt särskilda&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på upphandling&lt;br&gt;som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transporter på land, i luften, till sjöss eller på inre vattenvägar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försöijning med vatten, transport eller distribution av vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försöijning med energi, transport eller distribution av energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. telekommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För kontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp och löper på&lt;br&gt;bestämd tid upp till tolv månader skall värdet beräknas till kostnaden för&lt;br&gt;kontraktet under löptiden. För kontrakt som avser längre tid skall värdet&lt;br&gt;beräknas till den totala kostnaden inklusive varans uppskattade restvärde.&lt;br&gt;För kontrakt som löper på obestämd tid skall värdet beräknas till&lt;br&gt;månadskostnaden multiplicerad med talet 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontrakt som avses i första stycket eller gäller köp och skall&lt;br&gt;förnyas inom viss tid skall värdet justeras med hänsyn till värdet av&lt;br&gt;motsvarande kontrakt som den upphandlande enheten avslutat under&lt;br&gt;föregående räkenskapsår eller tolvmånadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Options- och förlängningsklausuler skall räknas med i kontraktsvärdet&lt;br&gt;som om de utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett varukontrakt delats upp i flera mindre delar skall vaije del-&lt;br&gt;värde ingå i beräkningen av upphandlingens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En upphandling avseende en viss kvantitet varor får inte delas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i syfte att tröskelvärdet skall underskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En upphandlande enhet som avses i GATT-överenskommelsen om&lt;br&gt;statlig upphandling skall för vaije budgetår genom annonsering informera&lt;br&gt;i förväg om sina planerade upphandlingar över 750 000 ecu för vaije&lt;br&gt;varuområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En enhet skall annonsera sin upphandling om inte annat följer av Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § andra stycket eller 11 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VzZ av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Öppen upphandling skall användas om inte något annat upphandlings-&lt;br&gt;förfarande får tillämpas enligt 9 eller 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Selektiv upphandling får användas om kostnaderna för övriga för-&lt;br&gt;faranden inte står i skälig proportion till kontraktsvärdet, eller om det är&lt;br&gt;motiverat med hänsyn till varans karaktär eller om det finns andra&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Förhandlad upphandling får användas, under förutsättning att de&lt;br&gt;ursprungliga kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats, om anbud som&lt;br&gt;lämnats vid öppen eller selektiv upphandling inte motsvarar förfrågnings-&lt;br&gt;underlaget och inte kan nollställas enligt 1 kap. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förhandlade upphandlingen enligt första stycket inte omfattar&lt;br&gt;samtliga korrekt avgivna anbud från det föregående upphandlings-&lt;br&gt;förfarandet skall den upphandlande enheten annonsera att den öveigår&lt;br&gt;till förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud,&lt;br&gt;under förutsättning att kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats och att&lt;br&gt;en rapport lämnas till EFTA:s övervakningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varorna framställs enbart för forskning, utveckling, experiment eller&lt;br&gt;studier, under förutsättning att framställningen inte sker i vinstsyfte eller&lt;br&gt;för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varorna av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av&lt;br&gt;ensamrätt kan tillverkas eller levereras av endast en viss leverantör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig&lt;br&gt;brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte&lt;br&gt;heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att&lt;br&gt;hålla tidsfristerna vid öppen eller selektiv upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det gäller ytterligare leveranser från den ursprungliga leverantören,&lt;br&gt;avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveran-&lt;br&gt;ser och ett byte av leverantör skulle medföra anskaffning av material som&lt;br&gt;inte skulle vara tekniskt förenlig med den först anskaffade eller medföra&lt;br&gt;oskäliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsleveranser som avses i första stycket 5 får avse längre tid än&lt;br&gt;tre år endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En upphandlande enhet som väljer selektiv eller förhandlad upp-&lt;br&gt;handling skall skriva en rapport om anledningen till detta. Rapporten&lt;br&gt;skall innehålla den upphandlande enhetens namn och adress, leveransens&lt;br&gt;värde, storlek och varuslag, antalet anbud eller anbudssökande samt&lt;br&gt;antalet anbud eller anbudssökande som inte antagits och skälen till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förhandlad upphandling skall det i rapporten också anges&lt;br&gt;vilka omständigheter som föranlett valet av upphandlingsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten skall i sin helhet eller i sammanfattning överlämnas till&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet på dess begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vid öppen upphandling skall tiden för mottagande av anbud vara&lt;br&gt;minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till en&lt;br&gt;leverantör inom fyra arbetsdagar från det att underlaget har begärts.&lt;br&gt;Ytterligare information skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens&lt;br&gt;utgång, om så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vid selektiv och förhandlad upphandling skall tiden för mottagande&lt;br&gt;av ansökningar om att få lämna anbud vara minst 37 dagar från den dag&lt;br&gt;då annonsen om upphandling avsändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle avsända skriftlig inbjudan att lämna anbud tillsammans&lt;br&gt;med förfrågningsunderlaget till samtliga utvalda deltagare. Tiden för mot-&lt;br&gt;tagande av anbud skall vara minst 40 dagar från den dag inbjudan av-&lt;br&gt;sändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare information om upphandlingen skall lämnas senast sex&lt;br&gt;dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om de i 14 § angivna tidsfristerna inte kan tillämpas på grund av&lt;br&gt;brådska får tidsfristen i 14 § första stycket förkortas till 15 dagar och&lt;br&gt;tidsfristen i 14 § andra stycket förkortas till 10 dagar (påskyndat&lt;br&gt;förfarande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare information som avses i 14 § tredje stycket skall i det på-&lt;br&gt;skyndade förfarandet lämnas senast fyra dagar före anbudstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kunna&lt;br&gt;skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivningen&lt;br&gt;av något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen&lt;br&gt;eller hos den upphandlande enheten skall tidsfristerna i 13 och 14 §§&lt;br&gt;förlängas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Såväl ansökan från anbudssökande som inbjudan att lämna anbud&lt;br&gt;skall i det påskyndade förfärandet skickas på snabbast möjliga sätt. En&lt;br&gt;ansökan som görs med telegram, telex, telefax, telefon eller genom&lt;br&gt;elektronisk överföring skall bekräftas genom en egenhändigt under-&lt;br&gt;tecknad handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa utföranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En upphandlande enhet får inte förkasta ett anbud endast av det&lt;br&gt;skälet att det innehåller ett alternativt utförande i förhållande till&lt;br&gt;kravspecifikationen i förfrågningsunderlaget, förutsatt att anbudet är&lt;br&gt;utformat enligt europeiska tekniska specifikationer eller svensk standard&lt;br&gt;som i huvudsak ansluter till europeiskt godtagen teknisk specifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Upphandling av byggentreprenad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid sådan upphandling av&lt;br&gt;byggentreprenad eller koncession som uppgår till minst 5 000 000 ecu,&lt;br&gt;exklusive mervärdeskatt. Bestämmelserna skall även tillämpas på&lt;br&gt;upphandling av totalentreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Alla delentreprenader som ingår i en byggentreprenad skall tas med&lt;br&gt;i beräkningen av upphandlingens värde. Detta gäller dock inte för&lt;br&gt;delentreprenader under 1 000 000 ecu, förutsatt att summan av delent-&lt;br&gt;reprenadema inte överstiger 20 procent av upphandlingens totala värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandling får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall under-&lt;br&gt;skridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förfrågningsunderlaget skall den upphandlande enheten begära att&lt;br&gt;anbudsgivaren redovisar vilka delar av kontraktet som han avser att lägga&lt;br&gt;ut på underentreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid beräkning av upphandlingens värde skall hänsyn även tas till&lt;br&gt;värdet av det material och den utrustning som tillhandahålls av den&lt;br&gt;upphandlande enheten och som är nödvändiga för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En upphandlande enhet som till mer än hälften bidrar till kostnaden&lt;br&gt;för byggentreprenad som avser anläggning av kommunikationsleder,&lt;br&gt;utbildnings-, sport- och fritidslokaler, sjukhus eller allmänna forvalt-&lt;br&gt;ningsbyggnader och som görs av någon annan skall se till att upp-&lt;br&gt;handlingen görs enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på upphandlingar&lt;br&gt;som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transporter på land, i luften, till sjöss eller på inre vattenvägar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försöijning med vatten, transport eller distribution av vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försöijning med energi, transport eller distribution av energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. telekommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En upphandlande enhet som avser att upphandla en koncession får&lt;br&gt;bestämma att den som söker koncession skall ange den andel av&lt;br&gt;kontraktsvärdet som han eventuellt avser att lägga ut på under-&lt;br&gt;entreprenad eller att den som tilldelas koncessionen skall lägga ut minst&lt;br&gt;30 procent av koncessionsvärdet på underentreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om den som tilldelas koncessionen är en upphandlande enhet skall&lt;br&gt;eventuella underentreprenader läggas ut enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Företag som går samman för att få en koncession skall inte betraktas&lt;br&gt;som huvudentreprenör och underentreprenör. Detsamma gäller grupper&lt;br&gt;av två eller flera företag i vilka det foretag som tilldelas koncessionen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande över de övriga&lt;br&gt;företagen genom ägande av kapital, genom röstmajoritet eller genom att&lt;br&gt;utse styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En upphandlande enhet skall genom annonsering informera i förväg&lt;br&gt;om sina planerade upphandlingar över tröskelvärdet och ange deras&lt;br&gt;huvudsakliga art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En enhet skall annonsera sin upphandling om inte annat följer av&lt;br&gt;15 eller 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En upphandlande enhet skall vidare inom 15 dagar från det att&lt;br&gt;begäran kommit in lämna upplysningar till varje anbudssökande eller&lt;br&gt;anbudsgivare som så begär om varför hans ansökan eller anbud&lt;br&gt;förkastats. Den vars anbud förkastats har även rätt att få veta vem som&lt;br&gt;fick upphandlingen. Om enheten beslutat att inte avsluta en annonserad&lt;br&gt;upphandling eller att göra om upphandlingen skall enheten på begäran&lt;br&gt;lämna upplysningar till anbudsgivare eller anbudssökande om skälen för&lt;br&gt;sitt beslut. Enheten skall underrätta Byrån för Europeiska gemenskap-&lt;br&gt;ernas officiella publikationer om sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Öppen eller selektiv upphandling skall användas om inte annat följer&lt;br&gt;av 14 eller 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en upphandlande enhet väljer att använda selektiv upphandling&lt;br&gt;får den i annonsen ange hur många leverantörer den avser att inbjuda att&lt;br&gt;lämna anbud. Antalet leverantörer skall avvägas med hänsyn till arten av&lt;br&gt;det arbete som skall utföras, men måste uppgå till minst fem. Under alla&lt;br&gt;förhållanden skall antalet avvägas så att faktisk konkurrens uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Förhandlad upphandling med föregående annonsering får användas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. entreprenaden utförs endast för forskning, utveckling eller experi-&lt;br&gt;ment, under förutsättning att utförandet inte sker i vinstsyfte eller för att&lt;br&gt;täcka forsknings- och utvecklingskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i särskilda fäll arten av arbetena eller därmed förknippade risker inte&lt;br&gt;medger en förhandsvärdering av arbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetena av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av&lt;br&gt;ensamrätt kan utföras av endast en viss leverantör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig&lt;br&gt;brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte&lt;br&gt;heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att&lt;br&gt;hålla tidsfristerna vid öppen eller selektiv upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphandlingen gäller sådana tilläggsarbeten av den ursprungliga&lt;br&gt;leverantören som inte omfattas av det först avsedda projektet eller av en&lt;br&gt;föregående upphandling, men som på grund av oförutsedda omständig-&lt;br&gt;heter blivit nödvändiga för arbetets utförande, under förutsättning att&lt;br&gt;tilläggsarbetena inte utan tekniska eller ekonomiska olägenheter kan&lt;br&gt;skiljas från ursprungskontraktet, eller att tilläggsarbetena är nödvändiga&lt;br&gt;för att byggentreprenaden skall kunna slutföras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upphandlingen gäller nya arbeten som består enbart av en upprep-&lt;br&gt;ning av arbeten ingående i ett projekt som tidigare varit föremål för&lt;br&gt;öppen eller selektiv upphandling och som tilldelas samma leverantör som&lt;br&gt;tidigare fått kontraktet, om dessa nya arbeten beställs inom tre år efter&lt;br&gt;det att ursprungskontraktet slöts och värdet av de nya arbetena ingått i&lt;br&gt;tröskelvärdeberäkningen och annonserats i samband med det ursprungliga&lt;br&gt;projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 3 tillämpas endast om värdet av&lt;br&gt;tilläggsarbetena inte överstiger hälften av ursprungskontraktets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en upphandlande enhet väljer förhandlad upphandling utan&lt;br&gt;föregående annonsering skall antalet anbudsgivare i förhandlingen inte&lt;br&gt;vara mindre än tre, förutsatt att det finns ett tillräckligt antal lämpliga&lt;br&gt;anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En upphandlande enhet får övergå från öppen eller selektiv upp-&lt;br&gt;handling till förhandlad upphandling om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anbud som lämnats vid öppen eller selektiv upphandling inte&lt;br&gt;motsvarar kravspecifikationen i annonsen om upphandling eller inte kan&lt;br&gt;nollställas och under förutsättning att de ursprungliga kontraktsvillkoren&lt;br&gt;inte väsentligt ändrats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud&lt;br&gt;eller inte lämnats några lämpliga anbud, under förutsättning att kontrakts-&lt;br&gt;villkoren inte väsentligt ändrats och att en rapport lämnas till EFTA:s&lt;br&gt;övervakningsmyndighet på dess begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förhandlade upphandlingen enligt första stycket 1 inte omfattar&lt;br&gt;samtliga korrekt lämnade anbud från det föregående upphandlingsförfa-&lt;br&gt;randet skall den upphandlande enheten annonsera att den övergår till&lt;br&gt;förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid öppen upphandling skall tiden för mottagande av anbud vara&lt;br&gt;minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes. Om&lt;br&gt;den upphandlande enheten annonserat sin avsikt att upphandla enligt 9 §&lt;br&gt;får denna tid förkortas till 37 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till&lt;br&gt;leverantör inom sex dagar från det att underlaget har begärts. Ytterligare&lt;br&gt;information skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om&lt;br&gt;så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Vid selektiv och förhandlad upphandling skall tiden för mottagande&lt;br&gt;av ansökningar om att få lämna anbud vara minst 37 dagar från den dag&lt;br&gt;då annonsen om upphandling avsändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle avsända skriftlig inbjudan att lämna anbud tillsammans&lt;br&gt;med förfrågningsunderlaget till samtliga utvalda deltagare. Tiden för mot-&lt;br&gt;tagande av anbud skall vara minst 40 dagar från den dag inbjudan&lt;br&gt;avsändes eller 26 dagar om den upphandlande enheten har annonserat sin&lt;br&gt;avsikt att upphandla på förhand enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare information om upphandlingen skall lämnas senast sex&lt;br&gt;dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om de i 19 § angivna tidsfristerna inte kan tillämpas på grund av&lt;br&gt;brådska får tidsfristen i 19 § första stycket förkortas till 15 dagar och&lt;br&gt;tidsfristen i 19 § andra stycket förkortas till 10 dagar (påskyndat&lt;br&gt;förfarande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare information som avses i 19 § tredje stycket skall i det&lt;br&gt;påskyndade förfärandet lämnas senast fyra dagar före anbudstidens&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kunna&lt;br&gt;skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivning av&lt;br&gt;något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen eller&lt;br&gt;hos den upphandlande enheten, skall tidsfristerna i 18 och 19 §§&lt;br&gt;förlängas i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Såväl ansökan från anbudssökande som inbjudan att lämna anbud&lt;br&gt;skall i det påskyndade förfärandet skickas på snabbast möjliga sätt. En&lt;br&gt;ansökan som görs med telegram, telex, telefäx, telefon eller genom&lt;br&gt;elektronisk överföring skall bekräftas genom en egenhändigt underteck-&lt;br&gt;nad handling i ett brev som poststämplats före tidsfristens utgång enligt&lt;br&gt;19 och 20 §§ eller genom att bekräftelsen på annat sätt kommer den&lt;br&gt;upphandlande enheten till handa före nämnda tidsfrists utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt förfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En upphandlande enhet som avser att upphandla en byggentreprenad&lt;br&gt;för bostadsbebyggelse behöver inte tillämpa bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel, om enheten på grund av arbetenas art och omfattning har behov&lt;br&gt;av att en leverantör deltar redan under planeringen. Valet av leverantör&lt;br&gt;skall dock i sådana fäll göras enligt bestämmelserna om annonsering och&lt;br&gt;prövning av anbudssökande och anbudsgivare vid selektiv upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa utföranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om det i annonsen om upphandling angetts att det anbud kommer&lt;br&gt;att antas som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, får en upphandlande&lt;br&gt;enhet även pröva anbud som innehåller ett alternativt utförande, om den&lt;br&gt;i annonsen angett de minimikrav som alternativa utföranden måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfylla och även angett att den kommer att pröva anbud som innehåller&lt;br&gt;alternativa utföranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § En upphandlande enhet får inte förkasta ett anbud endast av det&lt;br&gt;skälet att anbudet innehåller ett alternativt utförande i förhållande till&lt;br&gt;förfrågningsunderlaget, förutsatt att anbudet är utformat enligt europeiska&lt;br&gt;tekniska specifikationer eller enligt svensk standard som ansluter till&lt;br&gt;sådana specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Upphandling inom vatten-, energi-, transport- och&lt;br&gt;telekommunikationsområdena&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på sådan upphandling av&lt;br&gt;varor eller byggentreprenader som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transporter på land, i luften, till sjöss eller på inre vattenvägar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försöijning med vatten, transport eller distribution av vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försöijning med energi, transport eller distribution av energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. telekommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En upphandling av programvara för tjänster skall anses utgöra&lt;br&gt;varuupphandling om den görs av en enhet som driver eller tillhandahåller&lt;br&gt;ett allmänt telekommunikationsnät eller tillhandahåller allmänna telekom-&lt;br&gt;munikationstjänster, förutsatt att programvaran skall användas i den&lt;br&gt;nämnda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster och varor innefattas i en entreprenad om de är nödvändiga for&lt;br&gt;arbetets utförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett upphandlingskontrakt som, förutom varor, omfattar andra tjänster&lt;br&gt;än de som anges i första och andra styckena skall anses vara ett varukon-&lt;br&gt;trakt om det totala värdet av varorna är större än värdet av dessa andra&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas av en upphandlande&lt;br&gt;enhet, vars verksamhet består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. drift eller tillhandahållande av fasta nät för allmänheten i syfte att&lt;br&gt;transportera, distribuera eller försöija med dricksvatten, elektricitet, gas&lt;br&gt;eller värme eller av leverans av sådana nyttigheter till fästa nät,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utnyttjande av mark- eller vattenområden för prospektering eller&lt;br&gt;utvinning av olja, gas, kol eller andra fästa bränslen eller för tillhan-&lt;br&gt;dahållande av markbundna transportnät eller terminaler, flygplatser eller&lt;br&gt;hamnanläggningar åt befraktare av transporter på land, i luften, till sjöss&lt;br&gt;eller på inre vattenvägar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drift av allmänna nät för transporter med jämväg, spårväg,&lt;br&gt;tunnelbana, buss, trådbuss eller linbana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. drift eller tillhandahållande av ett allmänt telekommunikationsnät&lt;br&gt;eller en eller flera allmänna telekommunikationstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel anses som upp-&lt;br&gt;handlande enheter även sådana företag över vilka staten, en kommun, ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting eller kyrklig kommun direkt eller indirekt har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande eller andra enheter, vars verksamhet enligt första stycket får&lt;br&gt;utövas endast med särskilt tillstånd från en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd att bedriva busstransportverksamhet ges även andra&lt;br&gt;enheter än sådana som avses i första och andra styckena på motsvarande&lt;br&gt;villkor skall bestämmelserna i detta kapitel inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En enhet som bedriver även annan verksamhet än som avses i 3 §&lt;br&gt;eller som bedriver sådan verksamhet i ett land utanför EES, utan att&lt;br&gt;utnyttja fasta nät eller markområden inom EES, är inte skyldig att&lt;br&gt;tillämpa bestämmelserna i detta kapitel vid upphandling för sådan annan&lt;br&gt;verksamhet, om inte annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enhet som bedriver verksamhet som avser dricksvattenförsörjning&lt;br&gt;skall tillämpa bestämmelserna i detta kapitel vid upphandling som har&lt;br&gt;samband med vattenbyggnadsprojekt, konstbevattning eller dränering,&lt;br&gt;förutsatt att dricksvattenförsöij ningen utgör minst 20 procent av den&lt;br&gt;totala vattenmängd som tillhandahålls av dessa projekt eller konstbevatt-&lt;br&gt;nings- och dräneringsanläggningar, eller har samband med bortledande&lt;br&gt;eller rening av avloppsvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enhet som tillämpar undantaget i första stycket skall på begäran av&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet lämna uppgifter om den undantagna&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas vid upphandlingar&lt;br&gt;som görs för återförsäljning eller uthyrning till någon annan, om den&lt;br&gt;upphandlande enheten inte fått särskilt tillstånd eller ensamrätt till sådan&lt;br&gt;återförsäljning eller uthyrning, och andra företag fritt kan återförsälja&lt;br&gt;eller hyra ut på samma villkor som den upphandlande enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enhet som tillämpar undantaget i första stycket skall på begäran av&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet lämna uppgifter om den undantagna&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte gälla för enheter som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som avses i 3 § första stycket 4, om upphandlingen&lt;br&gt;avser telekommunikationstjänster och andra företag har rätt att inom&lt;br&gt;samma område tillhandahålla motsvarande tjänster under väsentligen&lt;br&gt;samma villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enhet som tillämpar undantaget i första stycket skall på begäran av&lt;br&gt;EFTA:s övervakningsmyndighet lämna uppgifter om de undantagna tjäns-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte gälla vid upphandling av&lt;br&gt;vatten, energi eller bränsle för energiproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas vid upphandlingar vars&lt;br&gt;värde exklusive mervärdesskatt uppgår till minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 400 000 ecu vid upphandling av varor som görs av enheter vars Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet omfettas av 3 § första stycket 1-3, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 600 000 ecu vid upphandling av varor som görs av enheter vars&lt;br&gt;verksamhet omfattas av 3 § första stycket 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 5 000 000 ecu vid upphandling av byggentreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För varukontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp och löper på&lt;br&gt;bestämd tid upp till tolv månader skall värdet beräknas till kostnaden för&lt;br&gt;kontraktet under löptiden. För sådana kontrakt som avser längre tid skall&lt;br&gt;värdet beräknas till den totala kostnaden inklusive varans uppskattade&lt;br&gt;restvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontrakt som löper på obestämd tid skall värdet beräknas till&lt;br&gt;månadskostnaden multiplicerad med talet 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontrakt som skall förnyas inom viss tid skall värdet justeras med&lt;br&gt;hänsyn till värdet av motsvarande kontrakt som den upphandlande&lt;br&gt;enheten avslutat under föregående räkenskapsår eller tolvmånadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Options- och förlängningsklausuler skall räknas med i kontraktsvärdet&lt;br&gt;som om de utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om ett varukontrakt delats upp i flera mindre delar skall vaije&lt;br&gt;delvärde ingå i beräkningen av upphandlingens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Alla delentreprenader som ingår i en byggentreprenad skall tas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i beräkningen av upphandlingens värde. Detta gäller dock inte för&lt;br&gt;delentreprenader under 1 000 000 ecu, förutsatt att summan av delent-&lt;br&gt;reprenadema inte överstiger 20 procent av upphandlingens totala värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid beräkning av värdet av en byggentreprenadupphandling skall&lt;br&gt;hänsyn även tas till värdet av det material, utrustning och tjänster som&lt;br&gt;tillhandahålls av den upphandlande enheten och som är nödvändiga för&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En upphandling får inte delas upp i syfte att tröskelvärdena i 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 skall underskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En upphandlande enhet skall för vaije budgetår genom annonsering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förväg informera om sina planerade varuupphandlingar över 750 000&lt;br&gt;ecu för vaije varuområde. I fråga om byggentreprenadupphandling skall&lt;br&gt;enheten genom annonsering i förväg informera om planerade upphand-&lt;br&gt;lingar som överstiger tröskelvärdet enligt 8 § 3 och ange deras huvudsak-&lt;br&gt;liga art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enhet skall annonsera sin upphandling om inte annat följer av 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbjudan att lämna anbud får ske även genom ett meddelande på&lt;br&gt;förhand enligt första stycket. I meddelandet skall det anges dels att&lt;br&gt;upphandling kommer att ske genom selektivt eller förhandlat förfarande&lt;br&gt;utan ytter-ligare annonsering, dels att intresserade deltagare skriftligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall anmäla sitt intresse. Innan den upphandlande enheten därefter&lt;br&gt;påböijar upp-handlingen skall de som anmält intresse uppmanas att&lt;br&gt;skriftligen bekräfta detta utifrån mer detaljerade upplysningar om&lt;br&gt;kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbjudan att lämna anbud får även ske genom att den upphandlande&lt;br&gt;enheten i en annons tillkännager att den upprättat och tillämpar ett&lt;br&gt;särskilt kvalifikationssystem för urvalet av deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En upphandlande enhet som avslutat en upphandling skall inom 60&lt;br&gt;dagar därefter meddela EFTA:s övervakningsmyndighet hur upphand-&lt;br&gt;lingen har avslutats. Därvid skall enheten särskilt ange vilka uppgifter&lt;br&gt;som är affärsmässigt ömtåliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En upphandlande enhet skall använda något av de upphandlings-&lt;br&gt;förfaranden som nämns i 1 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet får avstå från att genom annons inbjuda till&lt;br&gt;anbudsgivning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud,&lt;br&gt;under förutsättning att kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kontraktet avser forskning, utveckling eller experiment, under&lt;br&gt;förutsättning att framställningen inte sker i vinstsyfte eller för att täcka&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetena av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av&lt;br&gt;ensamrätt kan utföras av endast en viss leverantör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig&lt;br&gt;brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte&lt;br&gt;heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att&lt;br&gt;hålla tidsfristerna vid öppen eller selektiv upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det är fråga om varukontrakt som gäller tilläggsleveranser från den&lt;br&gt;ursprungliga leverantören, avsedda antingen som delvis ersättning för&lt;br&gt;eller tillägg till tidigare leveranser, om ett byte av leverantör skulle&lt;br&gt;medföra anskaffning av materiel som inte skulle vara tekniskt förenlig&lt;br&gt;med den först anskaffade eller medföra oskäliga tekniska svårigheter&lt;br&gt;avseende drift och underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. det är fråga om byggentreprenad som gäller tilläggsarbeten av den&lt;br&gt;ursprungliga leverantören och som inte omfättas av det först avsedda&lt;br&gt;projektet eller av en föregående upphandling, men som på grund av&lt;br&gt;oförutsedda omständigheter blivit nödvändiga för arbetets utförande,&lt;br&gt;under förutsättning att tilläggsarbetena inte utan tekniska eller ekono-&lt;br&gt;miska olägenheter kan skiljas från ursprungskontraktet eller att tilläggs-&lt;br&gt;arbetena är nödvändiga för att entreprenaden skall kunna slutföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upphandlingen gäller nya arbeten som består enbart av en upprep-&lt;br&gt;ning av arbeten ingående i ett projekt som tidigare varit föremål för&lt;br&gt;öppen eller selektiv upphandling och som tilldelas samma leverantör som&lt;br&gt;tidigare fått kontraktet, om dessa nya arbeten beställs inom tre år efter&lt;br&gt;det att ursprungskontraktet slöts och värdet av de nya arbetena ingått i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tröskelvärdeberäkningen och annonserats i samband med det ursprungliga Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;projektet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. det gäller upphandling av varor som noteras och handlas på en&lt;br&gt;rå varumarknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. det gäller avrop mot ett gällande ramavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. det erbjudits en möjlighet att göra särskilt förmånliga inköp av&lt;br&gt;varor, väsentligt under marknadsvärdet, genom utnyttjande av tillfälliga&lt;br&gt;erbjudanden eller i samband med att en leverantör upphört med sin&lt;br&gt;verksamhet, försatts i konkurs eller trätt i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 tillämpas endast om värdet av&lt;br&gt;tilläggsarbetena inte överstiger hälften av ursprungskontraktets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid öppen upphandling skall tiden för mottagande av anbud vara&lt;br&gt;minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes. Om&lt;br&gt;den upphandlande enheten annonserat sin avsikt att upphandla enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket får denna tid förkortas till 37 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid selektiv eller förhandlad upphandling, där en inbjudan att lämna&lt;br&gt;anbud tidigare annonserats, skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för mottagande av ansökan om att lämna anbud eller av svar på&lt;br&gt;en anmodan att bekräfta intresset för anbudsgivning skall, om så är&lt;br&gt;möjligt, vara minst fem veckor från den dag annonsen avsändes för&lt;br&gt;publicering och får i inget fäll understiga tio dagar från den dag annonsen&lt;br&gt;publicerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan tidsfrist än den som anges i andra stycket kan avtalas med de&lt;br&gt;utvalda anbudssökandena, förutsatt att alla får samma tid att lämna&lt;br&gt;anbud. Om det inte är möjligt att uppnå en sådan överenskommelse bör&lt;br&gt;tiden vara minst tre veckor från dagen för inbjudan att lämna anbud. Om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl kan denna tid förkortas till tio dagar. Under alla&lt;br&gt;omständigheter måste tidsfristen avvägas så att möjlighet ges för&lt;br&gt;intresserade att på ett tillfredsställande sätt ta del av kontraktshandling-&lt;br&gt;ama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget och&lt;br&gt;ytterligare kontraktshandlingar till en leverantör inom sex dagar från det&lt;br&gt;att underlaget och handlingarna har begärts, om så har skett i rimlig tid.&lt;br&gt;Ytterligare information skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens&lt;br&gt;utgång, om så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle avsända skriftlig inbjudan att lämna anbud tillsammans&lt;br&gt;med förfrågningsunderlaget till samtliga utvalda deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kunna&lt;br&gt;skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivning av&lt;br&gt;något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos den upphandlande enheten skall tidsfristerna i 19 § forlängas i skälig Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;utsträckning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Såväl ansökningar från anbudssökande som inbjudan att lämna&lt;br&gt;anbud skall skickas på snabbast möjliga sätt. En ansökan som görs med&lt;br&gt;telegram, telex, telefax, telefon eller genom elektronisk överföring skall&lt;br&gt;bekräftas i en egenhändigt undertecknad handling i ett brev som&lt;br&gt;poststämplats före tidsfrsitens utgång enligt 18 § eller genom att&lt;br&gt;bekräftelsen på annat sätt kommer den upphandlande enheten till handa&lt;br&gt;före nämnda tidsfrists utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt kvalifikationssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En upphandlande enhet får upprätta och tillämpa ett särskilt kvalifi-&lt;br&gt;kationssystem, som skall grundas på objektiva kriterier och regler, vilka&lt;br&gt;på begäran skall vara tillgängliga för intresserade leverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Upphandling av tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på upphandling av sådana&lt;br&gt;tjänster som anges i bilaga till denna lag, dock inte tjänstekoncessioner&lt;br&gt;och inte heller tjänster som omfettas av bestämmelserna i 2-4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en upphandling både varor och tjänster, skall upphandlingen&lt;br&gt;göras enligt bestämmelserna i detta kapitel, om värdet av tjänsterna&lt;br&gt;överstiger värdet av varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i detta kapitel skall dock inte tillämpas för tjänster&lt;br&gt;som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. köp, leasing, hyra eller någon annan rätt till fastighet, byggnad eller&lt;br&gt;annan egendom som utgör fest egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp av produktion eller samproduktion av programmaterial eller&lt;br&gt;sändningstid i etermedia,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. telefoni, telex, radiotelefoni, personsökning eller satellittjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skilje- eller förlikningsförfarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utgivning av värdepapper och andra finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. rekrytering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. forskning och utveckling som inte gäller den egna verksamheten och&lt;br&gt;inte heller helt finansieras av den upphandlande enheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. verksamhet som rör förvaltning av statsskulden eller som avser&lt;br&gt;tjänster från Sveriges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i detta kapitel skall inte heller tillämpas av upp-&lt;br&gt;handlande enheter som vid upphandling av tjänster skall upphandla från&lt;br&gt;en enhet som på grund av lag eller annan författning har ensamrätt att&lt;br&gt;utföra tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En upphandlande enhet som till mer än hälften bidrar till kostnaden Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;för en sådan byggentreprenad som avser anläggning av kommunikations- Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leder, utbildnings-, sport- och fritidslokaler, sjukhus eller allmänna&lt;br&gt;förvaltningsbyggnader och som görs av någon annan skall se till att&lt;br&gt;upphandlingen görs enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas endast vid upphandling av&lt;br&gt;tjänster, vars värde exklusive mervärdeskatt beräknas uppgå till minst&lt;br&gt;200 000 ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en upphandling skall beräknas med utgångspunkt i den&lt;br&gt;förväntade totala ersättningen till leverantören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett tjänstekontrakt deltas upp i flera mindre delar skall vaije&lt;br&gt;delvärde ingå i beräkningen av upphandlingens värde. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte för delkontrakt under 80 000 ecu, förutsatt att summan av delkon-&lt;br&gt;trakten inte överstiger 20 procent av upphandlingens totala värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förfrågningsunderlaget skall den upphandlande enheten begära att&lt;br&gt;anbudsgivaren redovisar vilka delar av kontraktet som han avser att låta&lt;br&gt;utföras av någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För upphandling av tjänster där upphandlingens värde inte är&lt;br&gt;preciserat skall värdet beräknas till det fulla värdet av tjänsterna under&lt;br&gt;kontraktets löptid om den är högst två månader och till månadsvärdet&lt;br&gt;multiplicerat med talet 48, om löptiden är längre eller om kontraktet&lt;br&gt;löper på obestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontrakt som skall förnyas inom viss tid skall värdet beräknas med&lt;br&gt;hänsyn antingen till kostnaden för motsvarande kontrakt som den upp-&lt;br&gt;handlande enheten avslutat under föregående räkenskapsår eller tolvmåna-&lt;br&gt;dersperiod, eller till den uppskattade kostnaden under tolv månader efter&lt;br&gt;tjänsternas påbörjande eller kostnaden under kontraktets löptid om den&lt;br&gt;är längre än tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen beräkningsmetod får användas i syfte att tröskelvärdet enligt 5 §&lt;br&gt;skall underskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandling av tjänster får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet&lt;br&gt;skall underskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Options- och förlängningsklausuler skall räknas med i kontraktsvärdet&lt;br&gt;som om de utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid beräkning av kontraktets värde skall hänsyn tas inte endast till&lt;br&gt;kostnaden för tjänsterna utan också till värdet av det material och den&lt;br&gt;utrustning som tillhandahålls av den upphandlande enheten och är&lt;br&gt;nödvändiga för att tjänsterna skall kunna utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upphandling av försäkringstjänster skall kontraktsvärdet beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt i premiens belopp. För bank- och andra finansiella&lt;br&gt;tjänster skall motsvarande beräkning göras med utgångspunkt i summan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av arvoden, provisioner och ränta. För arkitekt- och liknande tjänster Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;skall beräkningen ske med utgångspunkt i arvoden och provisioner. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av tjänster som avses i avdelning A i bilagan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsering, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En upphandlande enhet skall för vaije budgetår genom annonsering&lt;br&gt;informera i förväg om sådana planerade upphandlingar av tjänster enligt&lt;br&gt;avdelning A i bilagan vars värde överstiger 750 000 ecu. I annonsen&lt;br&gt;skall det beräknade värdet av vaije tjänstekategori anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En enhet skall annonsera sin upphandling om inte annat följer av 17&lt;br&gt;eller 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En upphandlande enhet skall vidare inom 15 dagar från det att&lt;br&gt;begäran inkommit lämna upplysningar till vaije anbudssökande eller&lt;br&gt;anbudsgivare som så begär om varför hans ansökan eller anbud&lt;br&gt;förkastats. Den vars anbud förkastats har även rätt att få veta vem som&lt;br&gt;fick kontraktet. Om enheten beslutat att inte avsluta en annonserad&lt;br&gt;upphandling eller att göra om upphandlingen skall enheten på begäran&lt;br&gt;lämna upplysningar till anbudsgivare eller anbudssökande om skälen för&lt;br&gt;sitt beslut. Enheten skall underrätta Byrån för Europeiska gemenskap-&lt;br&gt;ernas officiella publikationer om sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En upphandling som avser tjänster enligt såväl avdelning A som&lt;br&gt;avdelning B i bilagan, skall i sin helhet anses vara en upphandling av&lt;br&gt;tjänster som avses i avdelning A om värdet av de tjänsterna överstiger&lt;br&gt;värdet av tjänster enligt avdelning B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av upphandlingsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Öppen eller selektiv upphandling skall användas om inte annat följer&lt;br&gt;av 16 eller 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en upphandlande enhet väljer att använda selektiv upphandling&lt;br&gt;får den i annonsen ange hur många leverantörer den avser att inbjuda att&lt;br&gt;lämna anbud. Antalet leverantörer skall avvägas med hänsyn till arten av&lt;br&gt;de tjänster som skall utföras, men måste uppgå till minst fem förutsatt att&lt;br&gt;det finns ett tillräckligt antal leverantörer. Under alla förhållanden skall&lt;br&gt;antalet avvägas så att faktisk konkurrens uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Förhandlad upphandling med föregående annonsering får användas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arten av tjänsterna eller därmed förknippade risker av särskilda skäl&lt;br&gt;inte medger en förhandsvärdering av tjänsterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de tjänster som skall upphandlas är av den arten att förfrågnings-&lt;br&gt;underlaget inte kan upprättas med tillräcklig precision för att tillåta att val&lt;br&gt;kan göras av det bästa anbudet enligt reglerna för öppet eller selektivt&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tjänsterna av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av&lt;br&gt;ensamrätt kan utföras av endast en viss leverantör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig&lt;br&gt;brådska orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte&lt;br&gt;heller kan hänföras till den upphandlande enheten gör det omöjligt att&lt;br&gt;hålla tidsfristerna vid öppen eller selektiv upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphandlingen gäller tilläggstjänster från den ursprungliga leveran-&lt;br&gt;tören som inte omfättas av det först avsedda projektet, men som på grund&lt;br&gt;av oförutsedda omständigheter blivit nödvändiga för projektet under&lt;br&gt;förutsättning att tilläggstjänsterna inte utan tekniska eller ekonomiska&lt;br&gt;olägenheter kan skiljas från ursprungskontraktet, eller att tilläggstjänst-&lt;br&gt;erna är nödvändiga för att därpå följande tjänster skall kunna utföras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det gäller nya tjänster som består enbart av en upprepning av&lt;br&gt;tjänster ingående i ett projekt som tidigare varit föremål för öppen eller&lt;br&gt;selektiv upphandling och som tilldelas samma leverantör som tidigare fått&lt;br&gt;kontraktet, om dessa nya tjänster beställs inom tre år efter det att&lt;br&gt;ursprungskontraktet slöts och värdet av de nya tjänsterna ingått i kon-&lt;br&gt;traktsvärdeberäkningen och annonserats i samband med det ursprung-&lt;br&gt;liga projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 3 tillämpas endast om värdet av&lt;br&gt;tilläggstjänsterna inte överstiger hälften av ursprungskontraktets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en upphandlande enhet väljer att använda förhandlad upp-&lt;br&gt;handling utan föregående annonsering, skall antalet anbudsgivare i&lt;br&gt;förhandlingen inte vara mindre än tre, förutsatt att det finns ett tillräck-&lt;br&gt;ligt antal lämpliga anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En upphandlande enhet får övergå från öppen eller selektiv upp-&lt;br&gt;handling till förhandlad upphandling om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anbud som lämnats vid öppen eller selektiv upphandling inte&lt;br&gt;motsvarar kravspecifikationen i annonsen om upphandling och inte kan&lt;br&gt;nollställas och under förutsättning att de ursprungliga kontraktsvillkoren&lt;br&gt;inte väsentligt ändrats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnays några anbud&lt;br&gt;eller inte lämnats några lämpliga anbud, under förutsättning att de&lt;br&gt;ursprungliga kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats och att en rapport&lt;br&gt;lämnas till EFTA:s övervakningsorgan på dess begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den förhandlade upphandlingen enligt första stycket 1 inte omfattar&lt;br&gt;samtliga korrekt lämnade anbud från det föregående upphandlingsför-&lt;br&gt;fårandet skall den upphandlande enheten annonsera att den övergår till&lt;br&gt;förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992193. 1 sanil. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Vid öppen upphandling skall tiden for mottagande av anbud vara&lt;br&gt;minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes. Om&lt;br&gt;den upphandlande enheten annonserat sin avsikt att upphandla enligt&lt;br&gt;10 §, får denna tid förkortas till 37 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till en&lt;br&gt;leverantör inom sex arbetsdagar från det att underlaget har begärts.&lt;br&gt;Ytterligare information skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens&lt;br&gt;utgång, om så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vid selektiv och förhandlad upphandling med föregående annonse-&lt;br&gt;ring skall tiden för mottagande av ansökningar om att få lämna anbud&lt;br&gt;vara minst 37 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle avsända skriftlig inbjudan att lämna anbud tillsammans&lt;br&gt;med förfrågningsunderlaget till samtliga utvalda deltagare. Tiden för mot-&lt;br&gt;tagande av anbud skall vara minst 40 dagar från den dag inbjudan&lt;br&gt;avsändes eller 26 dagar om den upphandlande enheten har annonserat sin&lt;br&gt;avsikt att upphandla på förhand enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare information om upphandlingen skall lämnas senast sex&lt;br&gt;dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om de i 21 § angivna tidsfristerna inte kan tillämpas på grund av&lt;br&gt;brådska får tidsfristen i 21 § första stycket förkortas till 15 dagar och&lt;br&gt;tidsfristen i 21 § andra stycket förkortas till 10 dagar (påskyndat&lt;br&gt;förfarande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare information som avses i 21 § tredje stycket skall i det&lt;br&gt;påskyndade förfärandet lämnas senast fyra dagar före anbudstidens&lt;br&gt;utgång, förutsatt att så har begärts i rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kunna&lt;br&gt;skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivning av&lt;br&gt;något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen eller&lt;br&gt;hos den upphandlande enheten, skall tidsfristerna i 20 § förlängas i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Såväl ansökningar från anbudssökande som inbjudan att få lämna&lt;br&gt;anbud skall skickas på snabbast möjliga sätt. En ansökan som görs med&lt;br&gt;telegram, telex, telefax, telefon eller genom elektronisk överföring skall&lt;br&gt;bekräftas i en egenhändigt undertecknad handling i ett brev som&lt;br&gt;poststämplats före utgången av de tidsfrister som fastställts enligt 21 och&lt;br&gt;22 §§ eller genom att bekräftelsen på annat sätt kommer den upphand-&lt;br&gt;lande enheten till handa före utgången av nämnda tidsfrister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa utföranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om det i annonsen om upphandling angetts att det anbud kommer&lt;br&gt;att antas som är det ekonomiskt mest fördelaktiga får en upphandlande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enhet även pröva anbud som innehåller ett alternativt utförande, om den&lt;br&gt;i annonsen angett de minimikrav som alternativa utföranden måste upp-&lt;br&gt;fylla och även angett att den kommer att pröva anbud som innehåller&lt;br&gt;alternativa utföranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En upphandlande enhet får inte förkasta ett anbud endast av det&lt;br&gt;skälet att anbudet innehåller ett alternativt utförande i förhållande till&lt;br&gt;förfrågningsunderlaget, förutsatt att anbudet är utformat enligt europeiska&lt;br&gt;tekniska specifikationer eller enligt svensk standard som ansluter till&lt;br&gt;sådana specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anbudsgivare eller anbudssökande bedriver verksamhet i ett EES-&lt;br&gt;land i en företagsform som är tillåten i det landet får anbud eller&lt;br&gt;ansökningar om att få lämna anbud inte heller förkastas endast av det&lt;br&gt;skälet att svensk lag föreskriver en annan företagsform för verksamheten&lt;br&gt;i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av tjänster som avses i avdelning B i bilagan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Bestämmelserna i 1 kap. 4 och 12-16 §§ och i 6 kap. 1-8 och 13 §§&lt;br&gt;gäller också vid upphandling av tjänster som avses i avdelning B i&lt;br&gt;bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upphandlande enhet som har avslutat en upphandling skall senast&lt;br&gt;inom 48 dagar därefter skicka ett meddelande därom till Byrån för Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas officiella publikationer och skall i meddelandet&lt;br&gt;ange om man godkänner att meddelandet publiceras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Överprövning, skadestånd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den leverantör som anser att han lidit eller riskerar att lida skada på&lt;br&gt;grund av att en upphandlande enhet under pågående upphandling inte följt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag får i en framställning till länsrätten ansöka&lt;br&gt;om åtgärder enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning enligt första stycket skall ges in till den länsrätt i vars&lt;br&gt;domkrets den upphandlande enheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om länsrätten finner att villkoren för deltagande i upphandlingen,&lt;br&gt;annonseringen eller förfrågningsunderlaget utformats på ett sätt som&lt;br&gt;strider mot 1 kap. 4 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och&lt;br&gt;detta är till men för sökanden får länsrätten besluta att upphandlingen&lt;br&gt;skall göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. Om&lt;br&gt;det är fråga om en upphandling som avses i 4 kap. får länsrätten i stället&lt;br&gt;vid vite förbjuda den upphandlande enheten att fortsätta upphandlingen&lt;br&gt;utan att avhjälpa bristerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får underlåta att lätta ett sådant beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket om kostnaden för åtgärden eller det men i övrigt som åtgärden&lt;br&gt;skulle innebära kan bedömas vara större än de intressen som skadats eller&lt;br&gt;riskerar att skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Länsrätten får inte bifälla ett yrkande som avses i 2 § från en Bilaga 2&lt;br&gt;leverantör utan att den upphandlande enheten beretts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 brådskande fäll får dock länsrätten omedelbart besluta om åtgärd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första meningen att gälla till dess något annat har beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mål får inte avgöras slutligt om medlingsförfärande enligt 10-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §§ har inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En framställning som avses i 1 § får inte prövas efter den tidpunkt&lt;br&gt;då beslut om leverantör fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En upphandlande enhet som inte följt bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;skall ersätta därigenom uppkommen skada för leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Anbudsgivare eller anbudssökande som deltagit i en upphandling en-&lt;br&gt;ligt 4 kap. är berättigad till ersättning för kostnader för att förbereda&lt;br&gt;anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsidosättandet av bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag menligt har påverkat hans möjligheter att tilldelas&lt;br&gt;upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Talan om skadestånd skall väckas vid allmän domstol inom ett år&lt;br&gt;från den dag beslut om leverantör fättats. Väcks inte talan i tid, är rätten&lt;br&gt;till skadestånd förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett upphandlingsbeslut får inte överklagas med stöd av 10 kap. kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) eller 22 kap. kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Nämnden för offentlig upphandling skall på begäran av en upp-&lt;br&gt;handlande enhet utse en oberoende granskningsman som skall granska&lt;br&gt;enhetens upphandlingsrutiner för upphandling enligt 4 kap. i syfte att&lt;br&gt;bedöma om rutinerna stämmer överens med denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsmannen skall sedan han försäkrat sig om att eventuella&lt;br&gt;brister rättats till utfärda ett intyg om resultatet av granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för granskningen skall betalas av den upphandlande&lt;br&gt;enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Trots vad som sägs i 1 § får en anbudsgivare eller anbudssökande&lt;br&gt;som anser att han lidit eller riskerar att lida skada på grund av att en&lt;br&gt;upphandlande enhet under pågående upphandling inte följer be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 kap. i en framställning till EFTA:s övervaknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet eller till Nämnden för offentlig upphandling ansöka om Prop. 1992/93:88&lt;br&gt;medling. Nämnden skall i omedelbart överlämna ansökningen till Bilaga 2&lt;br&gt;övervakningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den upphandlande enheten skall meddela EFTA:s övervaknings-&lt;br&gt;myndighet om den vill medverka i medlingsförfärandet och dessutom om&lt;br&gt;rättsliga förläranden har inletts med stöd av detta kapitel beträflände&lt;br&gt;samma upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om inte annat avtalas skall parterna i ett medlingsförfarande bära&lt;br&gt;sina egna kostnader och i lika delar bära övriga kostnader for förfäran-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsföreskrifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Föreskrifter om tillämpningen av denna lag får meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som avses i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelning A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Underhåll och reparation av motorfordon, hushållsartiklar och&lt;br&gt;maskinutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Landtransport, inkl, säkerhetstransporter, kurir- och taxitransport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utom postbefordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Lufttransport, utom postbefordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Postbefordran till lands och i luften, utom sådana tjänster som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i avdelning B18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Telekommunikation, utom telefoni, telex, radiotelefoni, per-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sonsökning och satellittjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Finansiella tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a Försäkringstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b Bank- och förvaltningstjänster mot avgifter, provision m.m., utom&lt;br&gt;tjänster i samband med utgivning och handel med värdepapper,&lt;br&gt;förvaltning av statsskulden och sådana tjänster som utförs av Sveriges&lt;br&gt;riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Datatjänster och därmed anknutna tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Tjänster för forskning och utveckling, som avser den egna verksam-&lt;br&gt;heten och helt finansieras av den upphandlande enheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Redovisning, revision och bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Marknadsundersökningar, inkl, opinionsmätningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Konsulttjänster för administration och organisation av företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Arkitekttjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörs- och konstruktörstjänster, stadsplanering och land-&lt;br&gt;skapsarkitektur och anknutna vetenskapliga och tekniska kon-&lt;br&gt;sulttjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Tjänster avseende annonsering (reklam)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Fastighetsförvaltning, inkl, städning och löpande underhåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Förlags- och tryckeri tjänster, som utförs mot ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Tjänster för avloppsrening, sophantering, sanering och liknande&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelning B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Hotell- och restaurangtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Rälsbunden transport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Sjötransport och annan vattenburen transport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Stuveritjänster, godshantering i terminal, på flygplats, eller i hamnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Juridisk rådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Arbetsförmedling, till personalvård anknutna tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Säkerhets- och bevakningstjänster, utom säkerhetstransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Utbildning, inkl, yrkesutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 Hälso- och sjukvård samt socialtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 Tjänster inom kultur, fritids- och idrottsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 Andra tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Upphandlingar&lt;br&gt;som påböijats före ikraftträdandet skall fullföljas enligt äldre bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds-, folkbokförings- och&lt;br&gt;bilregisterförfattningama samt lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om skatt, m. m. i den utsträckning som är&lt;br&gt;föreskrivet i dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;mål enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fäll, lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande&lt;br&gt;m.fl., lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda m. fl., lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård, smittskyddslagen (1988:1472), karantänslagen&lt;br&gt;(1989:290), lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island&lt;br&gt;eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling,&lt;br&gt;körkortslagen (1977:477) och lagen (1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m. m. och om överflytt-&lt;br&gt;ning av barn, allt i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar&lt;br&gt;samt mål enligt 6 kap. 21 § och 21 kap. föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål som avses i 24 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål som avses i 6 § första stycket lagen (1985:206) om viten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som överklagas från allmän försäkringskassa i den utsträckning&lt;br&gt;som är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål om överprövning enligt&lt;br&gt;6 kap. lagen (1993:000) om&lt;br&gt;offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från riksförsäkringsverket med tillämpning av&lt;br&gt;20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring prövas av länsrätten&lt;br&gt;i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1132.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer vid mer än en länsrätt flera mål enligt skatte-, taxerings-&lt;br&gt;eller uppbördsförfattningama som har nära samband med varandra, får&lt;br&gt;målen handläggas vid en av länsrätterna, om det kan ske utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av&lt;br&gt;mål mellan länsrätter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Wibble beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om offentlig upphandling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Eskil Nord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om offentlig upphandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen har fått en omfattning och detaljeringsnivå som&lt;br&gt;allmänt sett inte är önskvärd och som får anses strida mot den i Sverige&lt;br&gt;normalt tillämpade lagstiftningstekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom lagen kommer att i betydande omfattning röra förhållanden&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 2 § regeringsformen och då bestämmelserna i de EG-&lt;br&gt;direktiv som föranleder lagstiftningen är mycket detaljerade och svår-&lt;br&gt;tillgängliga, anser lagrådet att det inte framstår som ett godtagbart&lt;br&gt;alternativ att i stället implementera direktiven genom en kortfattad ramlag&lt;br&gt;som i huvudsak skulle innebära att direktiven inkorporerades i svensk&lt;br&gt;lagstiftning. Detta har emellertid medfört att den för lagrådsgranskningen&lt;br&gt;tillgängliga tiden inte - i vidare mån än vad som framgår av vad lagrådet&lt;br&gt;anför i det följande och av den författningsbilaga som fogas till detta&lt;br&gt;yttrande - medgett en sådan analys och detaljgranskning av vaije enskild&lt;br&gt;bestämmelse i den föreslagna lagen som varit önskvärd för prövning av&lt;br&gt;alla de frågor som aktualiseras. Bland dessa må särskilt framhållas kon-&lt;br&gt;troll av att lagen helt tillgodoser de krav som följer av vårt EES-&lt;br&gt;åtagande och utsortering av regler som skulle kunna undvaras i lagen och&lt;br&gt;i stället hänskjutas till förordningar, instruktioner eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets genomgång har emellertid lett till omdisponering och om-&lt;br&gt;formulering av lagtexten på åtskilliga punkter i syfte att göra den mera&lt;br&gt;överskådlig och bringa ordalydelsen i bättre samklang med de EG-direk-&lt;br&gt;tiv som är i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets förslag får lagtexten den lydelse som framgår av&lt;br&gt;bilaga &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande avseenden torde lagrådets förslag förtjäna en närmare&lt;br&gt;kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Bilagan utesluten här. Den överensstämmer med propositionens lagförslag, med den&lt;br&gt;skillnaden att ordet &amp;quot;miljöpåverkan&amp;quot; förts in i 1 kap. 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av denna paragraf i det remitterade förslaget föreskrivs&lt;br&gt;att kraven på kvalitet och prestanda inte skall ställas högre än vad som&lt;br&gt;behövs i vaije särskilt fäll. Föreskriften har sin motsvarighet i 3 §&lt;br&gt;upphandlingsförordningen och 3 § andra stycket upphandlingsreglemen-&lt;br&gt;tet. Där synes dess betydelse främst ha legat i att hos upphandlande&lt;br&gt;organ inskärpa vikten av att inte en alltför långt driven ambition medför&lt;br&gt;dyrare anskaffningar än som är nödvändiga, eller med andra ord att hålla&lt;br&gt;upphandlingen inom vissa ekonomiska ramar. Som ett medel att imple-&lt;br&gt;mentera berörda EG-direktiv kan emellertid den nya lagen knappast tjäna&lt;br&gt;denna funktion direkt. Föreskriften saknar också motsvarighet i EG-&lt;br&gt;direktivet. Med hänsyn härtill och då föreskriften är ägnad att leda till&lt;br&gt;missförstånd som vid upphandling kan hämma teknisk utveckling förordar&lt;br&gt;lagrådet att bestämmelsen stryks ur lagen. Att kraven på kvalitet och&lt;br&gt;prestanda inte får bestämmas av ovidkommande hänsyn eller eljest av&lt;br&gt;andra faktorer än affärsmässiga framgår f.ö. redan av bestämmelsen i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet anförs att de motsvarande direktivbestämmelserna,&lt;br&gt;utöver vad förevarande paragraf i det remitterade lagförslaget innehåller,&lt;br&gt;föreskriver att den som begär viss upplysning skall godta som tillräckligt&lt;br&gt;svar vissa utdrag, intyg m.m., liksom att den upphandlande enhet som&lt;br&gt;begär upplysningar om finansiell och teknisk kapacitet skall godta vissa&lt;br&gt;angivna utdrag ur myndighetsregister m.m. Dessa ytterligare bestäm-&lt;br&gt;melser har i remissprotokollet bedömts vara av sådan karaktär att de kan&lt;br&gt;införlivas genom tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade lagförslaget innehåller också i en sista paragraf i&lt;br&gt;6 kap. att föreskrifter om tillämpningen av lagen får meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformens bestämmelser i 8 kap. om lagar och andra före-&lt;br&gt;skrifter torde inte ge utrymme för att i en lag som den förevarande&lt;br&gt;delegera normgivningen till regeringen eller myndighet i den omfattning&lt;br&gt;som sålunda förutsätts. Vad som kan komma i fråga är att regeringen&lt;br&gt;enligt 8 kap. 13 § 1 utfärdar föreskrifter för verkställighet av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inledningsvis nämnda föreskrifterna i direktivet har med hänsyn till&lt;br&gt;det anförda fått en sammanfattande motsvarighet i 18 § första stycket.&lt;br&gt;Ytterligare föreskrifter kan då meddelas enligt 8 kap. 13 § 1 regerings-&lt;br&gt;formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissförslagets 3 kap. 4 § och 5 kap. 4 § har intagits bestämmelser&lt;br&gt;som inte rör upphandling som görs av en upphandlande enhet. I stället&lt;br&gt;innefattar bestämmelserna skyldigheter för sådana enheter att under vissa&lt;br&gt;förutsättningar tillse att andra upphandlare än de själva följer vissa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, som godtar den ståndpunkt som ligger till grund för&lt;br&gt;remissförslaget, nämligen att bakomliggande bestämmelser i EG-&lt;br&gt;direktiven inte är att uppfatta som ett krav på att ifrågavarande andra&lt;br&gt;upphandlare skall genom lagen inordnas i begreppet upphandlande enhet,&lt;br&gt;förordar emellertid att den annorlunda karaktären av bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen tydliggörs genom att de flyttas från nämnda kapitel för att under&lt;br&gt;rubriken &amp;quot;Särskilda skyldigheter för upphandlande enheter&amp;quot; fogas som&lt;br&gt;25 § till 1 kap. i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innehåller under rubriken &amp;quot;Särskilt kvalifika-&lt;br&gt;tionssystem&amp;quot; endast 23 §, som stadgar att en upphandlande enhet får&lt;br&gt;upprätta och tillämpa ett särskilt kvalifikationssystem. Om ett sådant&lt;br&gt;system upprättas får urvalet av deltagare i en selektiv eller förhandlad&lt;br&gt;upphandling göras med tillämpning av detta system. De regler som en-&lt;br&gt;heten har gjort upp för systemet skall på begäran hållas tillgängliga för&lt;br&gt;intresserade leverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en upphandlande enhet som vill tillämpa ett särskilt system för&lt;br&gt;urvalet av deltagare i en upphandling av nu nämnt slag stadgar emellertid&lt;br&gt;direktivet mera långtgående förpliktelser bl.a. i förhållande till leveran-&lt;br&gt;törer som önskar vara med i kretsen av dem som valts ut eller som en&lt;br&gt;gång tagits upp i denna krets. Remissförslaget synes utgå från att de&lt;br&gt;ytterligare bestämmelser som behövs för att implementera direktivet kan&lt;br&gt;meddelas genom tillämpningsföreskrifter med stöd av den föreslagna&lt;br&gt;6 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl motsvarande dem som lagrådet anfört vid 1 kap., 18 § bör&lt;br&gt;direktivreglema återges mera utförligt i lagtexten. I lagrådets förslag har&lt;br&gt;de tagits upp i 23-25 §§ under rubriken &amp;quot;Särskilt system för urval av&lt;br&gt;deltagare&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En överprövning av upphandlingsförfarandet föreslås i remissprotokollet&lt;br&gt;kunna ske hos allmän förvaltningsdomstol enligt de regler som tagits in&lt;br&gt;i 1-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talerätten regleras i 1 §. Vaije företag som är leverantör enligt defini-&lt;br&gt;tionen i 1 kap. 5 § är också saklegitimerat, om företaget anser att det har&lt;br&gt;lidit eller riskerar att lida skada på grund av att den upphandlande&lt;br&gt;enheten inte följt lagens bestämmelser. Denna vida omfattning av kretsen&lt;br&gt;av taleberättigade synes överensstämma med vad som förutsatts i direk-&lt;br&gt;tiven och föranleder inte någon erinran i sak. Sambandet med de följande&lt;br&gt;paragraferna kan dock lämpligen tydligaregöras genom att beskrivningen&lt;br&gt;i 1 § av skadeorsaken ersätts med en hänvisning till de bestämmelser som&lt;br&gt;reglerar de materiella förutsättningarna för överprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser finns i remissförslagets 2 §. För ett ingripande&lt;br&gt;från länsrättens sida fordras enligt det remitterade förslaget att &amp;quot;villkoren&lt;br&gt;för deltagande i upphandlingen, annonseringen eller förfrågningsunder-&lt;br&gt;laget&amp;quot; har utformats på ett lagstridigt sätt. Direktiven ger emellertid inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd för någon begränsning till vissa typer av fel och enligt vad som&lt;br&gt;upplysts vid lagrådsföredragningen är den citerade uppräkningen inte&lt;br&gt;heller avsedd att vara annat än exemplifiering. Lagrådet förordar en mer&lt;br&gt;generell lydelse som klargör att varje brott mot den centrala regeln i&lt;br&gt;1 kap. 4 § eller någon annan bestämmelse i lagen kan utgöra grund för&lt;br&gt;ett ingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning för ingripande är enligt det remitterade&lt;br&gt;förslaget att det fel som den upphandlande enheten begått &amp;quot;är till men för&lt;br&gt;sökanden&amp;quot;. Eftersom endast ekonomisk skada synes ha åsyftats förordar&lt;br&gt;lagrådet att uttrycket &amp;quot;men&amp;quot; ersätts med “skada&amp;quot;. Vidare bör bestäm-&lt;br&gt;melsen ändras så att den - i enlighet med vad som förutsätts i direktiven&lt;br&gt;- ger utrymme för ett ingripande redan när risk för skada föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § första stycket bör ändras också i ett annat av-&lt;br&gt;seende. Det remitterade förslaget innebär att länsrätten, när förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för ett ingripande är uppfyllda, får besluta om sådana åtgärder&lt;br&gt;som anges i lagrummet. Enligt lagrådets mening står det bättre i överens-&lt;br&gt;stämmelse med direktiven att som huvudregel föreskriva att ingripandet&lt;br&gt;är obligatoriskt, d.v.s att länsrätten under angivna förutsättningar skall&lt;br&gt;ingripa. Ett visst utrymme för diskretionär prövning bör däremot - vilket&lt;br&gt;lydelsen av det remitterade förslaget också tillåter - finnas vid den&lt;br&gt;avvägning mellan motstående intressen som skall göras enligt paragrafens&lt;br&gt;andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överprövningen föreslår lagrådet dessutom följande änd-&lt;br&gt;ringar i sak. En särskild bestämmelse om kommunicering finns i det&lt;br&gt;remitterade förslagets 3 §. Enligt lagrådets mening kan denna bestäm-&lt;br&gt;melse med fördel utgå, vilket får till följd att kommuniceringsskyl-&lt;br&gt;digheten i stället skall avgöras enligt de allmänna bestämmelserna i 10 §&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen. Vidare innehåller förslaget en forumregel, som&lt;br&gt;tagits in som ett andra stycke i 1 §. I den föreslagna regeln sägs att en&lt;br&gt;ansökan skall ges in till den länsrätt i vars domkrets den upphandlande&lt;br&gt;enheten &amp;quot;finns&amp;quot;. Innebörden är oklar. Av författningskommentaren fram-&lt;br&gt;går emellertid att det är enhetens hemvist som åsyftas. Enligt lagrådets&lt;br&gt;mening bör detta uttryckligen anges i lagtexten. Vid bedömningen av var&lt;br&gt;en enhet har sitt hemvist kan ledning hämtas i bl.a. 10 kap. 1 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar härutöver de förtydliganden och den omdisponering&lt;br&gt;av bestämmelserna i 1-4 §§ som framgår av bilagan till lagrådets&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt remissförslaget skall i 5 § intas en generell regel om skade-&lt;br&gt;stånd, upp till vad som benämns det positiva kontraktsintresset, medan&lt;br&gt;6 § reglerar rätten till ersättning för det negativa intresset vid upphand-&lt;br&gt;lingar enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentaren till de båda paragraferna förmedlar intrycket att det på&lt;br&gt;grundval av rådande skadeståndsrättsliga principer inte skulle kunna&lt;br&gt;komma i fråga att ge skadelidande ersättning enligt 5 § för det negativa&lt;br&gt;intresset, t.ex. onyttiga kostnader för anbudsgivning, i andra fall än då&lt;br&gt;han kan visa att han förlorat kontraktet till följd av felet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nog ifrågasättas om inte kommentaren på denna punkt ger en&lt;br&gt;alltför onyanserad bild av rättsläget. Lagrådet har inte någon erinran mot&lt;br&gt;att en generell skadeståndsregel med den i remissförslagets 5 § föreslagna&lt;br&gt;lydelsen införs. Det får också godtas att en bestämmelse motsvarande&lt;br&gt;remissens 6 §, som är direkt hämtad från EGs andra rättsmedelsdirektiv,&lt;br&gt;införs samtidigt. Hur bestämmelserna i de två paragraferna (i lagrådets&lt;br&gt;förslag 6 och 7 §§) närmare hänger samman och hur de i sina detaljer&lt;br&gt;skall tolkas i bl.a. det nyss berörda hänseendet får emellertid anses vara&lt;br&gt;osäkert och överlämnat till rättsstillämpningen att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid 1 kap. 18 § och 4 kap. 23-25 §§ anmärkt att 8 kap.&lt;br&gt;regeringsformen inte torde tillåta en delegering av normgivningsmakten&lt;br&gt;till regering och myndigheter i enlighet med vad det remitterade lag-&lt;br&gt;förslaget förutsätter. Med hänsyn härtill föreslår lagrådet att den före-&lt;br&gt;slagna 6 kap. 13 § utgår. Såsom lagrådet anfört i nyssnämnda samman-&lt;br&gt;hang kan det komma i fråga att regeringen utfärdar föreskrifter för&lt;br&gt;verkställighet av lagen. Denna befogenhet för regeringen - innefattande&lt;br&gt;möjlighet till subdelegation - framgår av 8 kap. 13 § regeringsformen&lt;br&gt;och någon erinran härom behövs inte i den nu förevarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda följer att den föreslagna Nämnden för offentlig upp-&lt;br&gt;handling inte kan få någon annan normgivningsmakt än den som grundas&lt;br&gt;på subdelegation enligt 8 kap. 13 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfättningsförslag........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om offentlig upphandling................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsdomstolar...................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 3 november 1992 ......................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund............................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;EES-propositionen....................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Gällande ordning........................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;EG:s regelverk.......................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;En jämförelse mellan EG:s och Sveriges regelverk ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;Arbetsgruppen.......................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering....................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regelverkets utformning.................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Upphandling under tröskelvärdena.............. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Nämnden för offentlig upphandling............. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Overprövning och skadestånd................. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Den kommunala laglighetsprövningen............ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Upphandlingsförfaranden.................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsfrister............................. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;Prövning av anbud....................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretessfrågor.......................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Tjänsteupphandling....................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 Ikraftträdande.......................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag...................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar..................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Lagen om offentlig upphandling............... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Lagen om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsdomstolar...................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................ 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut............................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser............ 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag............... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande..................... 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42221, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall (se anm.)</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:52:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0388</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:52:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0388</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__88.pdf</filnamn>
<filstorlek>6240031</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om offentlig upphandling</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3BD36CD5-79FB-42A2-8325-10639EE87364</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU5</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi83</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi83</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi84</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi84</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi85</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi85</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi84</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi84</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Lundberg  och Britta Sundin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi85</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi85</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Lundberg  och Britta Sundin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi83</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi83</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:88&lt;br/&gt;
Offentlig upphandling</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:88 Offentlig upphandling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>