<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2223630</hangar_id>
 <dok_id>GG0380</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>80</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:80</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>80</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-12-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:06:24</publicerad>
 <titel>om utökat älvskydd</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0380/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0380</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0380</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:80&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om utökat älvskydd&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0380/prop_199293__80-1.png" style="width:44pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 10 december 1992 för de åtgärder och ändamål som&lt;br&gt;framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Thurdin&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås genom ett tillägg till lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. att ytterligare älvar och älvsträckor skyddas mot&lt;br&gt;vattenkraftsutbyggnad och att de fyra största outbyggda älvarna skall utgöra&lt;br&gt;Sveriges nationalälvar. Dessutom föreslås att regeringens rätt att förbehålla&lt;br&gt;sig prövning av ett vattenföretag förtydligas genom en ändring i vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;naturresurser m.m.;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6§ lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftverk samt vattenregle-&lt;br&gt;ring eller vattenöverledning för&lt;br&gt;kraftändamål får inte utföras i föl-&lt;br&gt;jande vattenområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftverk samt vattenregle-&lt;br&gt;ring eller vattenöverledning för&lt;br&gt;kraftändamål får inte utföras i natio-&lt;br&gt;nalälvarna Torneälven, Kalixälven,&lt;br&gt;Piteälven och Vindelälven med till-&lt;br&gt;hörande vattenområden samt i föl-&lt;br&gt;jande vattenområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torneälven&lt;br&gt;Kalixälven&lt;br&gt;Piteälven&lt;br&gt;Vindelälven&lt;br&gt;I Dalälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljusnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljungan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerdalälven&lt;br&gt;uppströms&lt;br&gt;Hummelforsen&lt;br&gt;och Östcrdaläl-&lt;br&gt;ven uppströms&lt;br&gt;Trängslet&lt;br&gt;Hylströmrnen i&lt;br&gt;Voxnan&lt;br&gt;uppströms&lt;br&gt;Storsjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Indalsälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ångerman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åreälven, Am-&lt;br&gt;merån, Storån -&lt;br&gt;Dammån samt&lt;br&gt;Hårkan upp-&lt;br&gt;ströms Hotagen&lt;br&gt;Lejarälven, Stor-&lt;br&gt;ån uppströms&lt;br&gt;Klumpvattnet,&lt;br&gt;Långselån -&lt;br&gt;Rörströmsälven,&lt;br&gt;Saxån, Ransar-&lt;br&gt;ån uppströms&lt;br&gt;Ransarn samt&lt;br&gt;Vojmån upp-&lt;br&gt;ströms&lt;br&gt;Vojmsjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Dalälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljusnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Ljungan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Indalsälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ångerman-&lt;br&gt;älven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerdalälven&lt;br&gt;uppströms&lt;br&gt;Hummelforsen&lt;br&gt;och Österdaläl-&lt;br&gt;ven uppströms&lt;br&gt;Trängslet&lt;br&gt;Voxnan upp-&lt;br&gt;ströms Vallhaga&lt;br&gt;Ljungan upp-&lt;br&gt;ströms Storsjön&lt;br&gt;samt Gimån&lt;br&gt;uppströms&lt;br&gt;Holmsjön&lt;br&gt;Åreälven, Am-&lt;br&gt;merån, Storån -&lt;br&gt;Dammån samt&lt;br&gt;Hårkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lejarälven, Stor-&lt;br&gt;ån uppströms&lt;br&gt;Klumpvattnet,&lt;br&gt;Långselån -&lt;br&gt;Rörströmsälven,&lt;br&gt;Saxån, Ransar-&lt;br&gt;ån uppströms&lt;br&gt;Ransarn samt&lt;br&gt;Vojmån upp-&lt;br&gt;ströms&lt;br&gt;Vojmsjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapstälven&lt;br&gt;Moälven&lt;br&gt;Lögdeälven&lt;br&gt;Öreälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Umeälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Skellefteälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tärnaån, Gir-&lt;br&gt;jes- och Juktån&lt;br&gt;uppströms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fj osoken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;källflödena upp-&lt;br&gt;ströms Sädvar-&lt;br&gt;jaure respektive&lt;br&gt;Riebnes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byskeälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Luleälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora Luleälven&lt;br&gt;uppströms Ak-&lt;br&gt;kajaure, Lilla&lt;br&gt;Luleälven upp-&lt;br&gt;ströms Skalka&lt;br&gt;och Tjaktja-&lt;br&gt;jaure samt Pärl-&lt;br&gt;älven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råneälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftverk samt vattenregle-&lt;br&gt;ring eller vattenöverledning för&lt;br&gt;kraftändamål får inte heller utföras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande älvsträckor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Klarälven &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sträckan mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höljes och Ede-&lt;br&gt;bäck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Dalälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerdalälven&lt;br&gt;nedströms Skiffs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forsen samt&lt;br&gt;sträckan mellan&lt;br&gt;Näs bruk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljusnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gysinge&lt;br&gt;sträckan mellan&lt;br&gt;Hede och Sveg-&lt;br&gt;sjön &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträckan mel-&lt;br&gt;lan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Laforsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbråsjöarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vapstälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Moälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lögdeälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öreälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Umeälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tärnaån, Gir-&lt;br&gt;jes- och Juktån&lt;br&gt;uppströms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjosoken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sävarån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Skellefteälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;källflödena upp-&lt;br&gt;ströms Sädva-&lt;br&gt;jaure respektive&lt;br&gt;Riebnes samt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byskeälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Abyälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Luleälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stora Luleälven&lt;br&gt;uppströms Ak-&lt;br&gt;kajaure, Lilla&lt;br&gt;Luleälven upp-&lt;br&gt;ströms Skalka&lt;br&gt;och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjaktja-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jaure samt Pärl-&lt;br&gt;älven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råneälven&lt;br&gt;Emån&lt;br&gt;Bräkneån&lt;br&gt;Mörrumsån&lt;br&gt;Fylleån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Enningdals-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enningdalsälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppströms riks-&lt;br&gt;gränsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftverk samt vattenregle-&lt;br&gt;ring eller vattenöverledning för&lt;br&gt;kraftändamål får inte heller utföras i&lt;br&gt;följande älvsträckor:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Klarälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sträckan mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höljes och Ede-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bäck&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Dalälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerdalälven&lt;br&gt;nedströms Skiffs-&lt;br&gt;forsen samt Dal-&lt;br&gt;älven &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ned-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ströms Näs bruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Ljusnan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sträckan mellan&lt;br&gt;Hede och Sveg-&lt;br&gt;sjön &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträckan mel-&lt;br&gt;lan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Laforsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;br&gt;Arbråsjöarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Ljungan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;sträckan mellan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Ljungan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sträckan mellan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Havern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Havern &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Holmsjön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Holmsjön samt&lt;br&gt;sträckan &amp;nbsp;&amp;nbsp;ned-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ströms Viforsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Indalsälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ned-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Indalsälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långan &amp;nbsp;&amp;nbsp;ned-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ströms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ströms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landösjön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Ångermanäl-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landösjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faxälven mellan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Edsele och Hel-&lt;br&gt;gumsjön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Umeälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tärnaforsen mel-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Umeälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tärnaforsen mel-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;lan Stor-Laisan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lan Stor-Laisan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och Gäuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och Gäuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte vattenföretag som förorsakar endast&lt;br&gt;obetydlig miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 maj 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som an-&lt;br&gt;hängiggjorts före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3§ vattenlagen (1983:291) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett annat vattenföretag än&lt;br&gt;ett sådant som anges i 1 och 2 §§ är&lt;br&gt;av betydande omfattning eller ingri-&lt;br&gt;pande beskaffenhet, får regeringen&lt;br&gt;förbehålla sig prövningen av företa-&lt;br&gt;gets tillåtlighet. Besked om förbe-&lt;br&gt;hållet skall lämnas till vattendomsto-&lt;br&gt;len eller förrättningsmannen innan&lt;br&gt;dom eller beslut har meddelats om&lt;br&gt;företagets tillåtlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett annat vattenföretag än&lt;br&gt;ett sådant som anges i 1 och 2 §§ är&lt;br&gt;av betydande omfattning eller ingri-&lt;br&gt;pande beskaffenhet, får regeringen&lt;br&gt;förbehålla sig prövningen av företa-&lt;br&gt;gets tillåtlighet. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om ett vattenföretag som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 6§ tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med natur-&lt;br&gt;resurser m.m. Besked om förbehål-&lt;br&gt;let skall lämnas till vattendomstolen&lt;br&gt;eller förrättningsmannen innan dom&lt;br&gt;eller beslut har meddelats om före-&lt;br&gt;tagets tillåtlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 maj 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.&lt;br&gt;Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;br&gt;Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck,&lt;br&gt;Davidson, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thurdin&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om utökat älvskydd&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 uttalas att fler värdefulla&lt;br&gt;vattendrag skyddas i naturresurslagen. Miljö- och naturresursdeparte-&lt;br&gt;mentet har låtit utreda vilka vattendrag som är av särskilt stort värde for&lt;br&gt;naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård och fiske och som för närvarande&lt;br&gt;inte är skyddade mot vattenkraftsutbyggnad. En redovisning av utred-&lt;br&gt;ningen har lämnats i promemorian (Ds 1992:29) Utökat älvskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör&lt;br&gt;fogas promemorian som bilaga 1, en förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;som bilaga 2 och en karta med de älvar och älvsträckor som föreslås bli&lt;br&gt;skyddade som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Miljö- och naturresursdepartementet (Dnr M92/1121/7).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Naturresurslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till grund för gällande bestämmelser om skydd av vissa vattendrag mot&lt;br&gt;vattenkraftsutbyggnad ligger ett omfattande utredningsarbete, till stor&lt;br&gt;del utfört under 1970-talet. Främst de utredningar som har redovisats i&lt;br&gt;betänkandena (SOU 1974:22) Vattenkraft och miljö och (SOU 1976:28)&lt;br&gt;Vattenkraft och miljö 3, ofta kallade den Sehlstedtska resp. Ekströmska&lt;br&gt;utredningen, låg till grund för ett mer samlat beslut av riksdagen&lt;br&gt;(prop. 1977/78:57, bet. 1977/78:CU9, rskr. 1977/78:100) om att&lt;br&gt;undanta vissa älvar och älvsträckor från vattenkraftsutbyggnad. Riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagens beslut kom till uttryck som riktlinjer i den fysiska riksplanering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1987 tillkom lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m., fortsättningsvis kallad naturresurslagen (NRL). Härvid lagfästes&lt;br&gt;i stort sett de nyss nämnda riktlinjerna (prop. 1985/86:3,&lt;br&gt;bet. 1986/87:BoU3, rskr. 1986/87:34). I 3 kap. 6 § naturresurslagen&lt;br&gt;finns sålunda närmare angivet i vilka vattenområden och älvsträckor&lt;br&gt;som vattenkraftverk och vattenreglering eller vattenöverledning för&lt;br&gt;kraftändamål inte får utföras. Undantag görs bara för de företag som&lt;br&gt;orsakar endast obetydlig miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckningen i 3 kap. 6 § naturresurslagen med skyddade vattenom-&lt;br&gt;råden och älvsträckor har utvidgats vid flera tillfällen, främst genom&lt;br&gt;riksdagens bifall till olika motionsyrkanden. Senast gällde detta Emån.&lt;br&gt;Tidigare har Hylströmmen i Voxnan, Ammerån i sin helhet, Edänge i&lt;br&gt;Mellanljusnan och sträckan mellan Höljes och Kärrbackstrand i Klar-&lt;br&gt;älven tillförts. Den gällande förteckningen över skyddade vattendrag&lt;br&gt;omfattar ett 25-tal vattenområden och älvsträckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Vattenkraftplanen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1984 om en plan för utbyggnad av vattenkraften&lt;br&gt;(prop. 1983/84:160, bet. 1983/84:BoU30, rskr. 1983/84:388). Planen&lt;br&gt;reviderades året därefter (prop. 1984/85:120, bet. 1984/85:BoU 25,&lt;br&gt;rskr. 1984/85:364). Den reviderade planen omfattade nya projekt,&lt;br&gt;effektivisering och förnyelse samt byggande av små kraftverk om&lt;br&gt;tillsammans 3,8 TWh/år i syfte att säkerställa en utbyggnad av&lt;br&gt;vattenkraften om minst 2,5 TWh/år till mitten av 1990-talet. En del&lt;br&gt;projekt i planen har i praktiken senare utgått genom avslag på ansök-&lt;br&gt;ningar enligt vattenlagen (1983:291) och genom beslut i riksdagen om&lt;br&gt;skydd enligt naturresurslagen. I såväl propositioner som utskottsut-&lt;br&gt;låtanden har framhållits att den omständigheten att projekt finns upp-&lt;br&gt;tagna i vattenkraftplanen inte automatiskt medför att de kan genomföras.&lt;br&gt;Dessförinnan skall sedvanlig prövning enligt vattenlagen ske. Samma&lt;br&gt;procedur och samma överväganden skall göras oberoende av om ett&lt;br&gt;projekt finns medtaget i planen eller ej. Planen utgör inte heller hinder&lt;br&gt;mot att aktualisera projekt som inte är upptagna i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har regeringens upp-&lt;br&gt;drag att årligen redovisa bl.a. vattenkraftsutbyggnaden. I sin rapport,&lt;br&gt;Energirapport 1992, redovisar NUTEK att tillskottet av vattenkraft,&lt;br&gt;sedan vattenkraftplanen antogs, uppgår till 1,7 TWh/år. Därav utgör 0,2&lt;br&gt;TWh/år projekt utom planen. Av återstående projekt i planen anges&lt;br&gt;drygt 0,1 TWh/år som planerade och 0,7 TWh/år som oklara. Enligt&lt;br&gt;NUTEK har under årens lopp projekt om närmare 0,8 TWh/år fått&lt;br&gt;avslag vid vattenlagsprövning eller på annat sätt undantagits från pla-&lt;br&gt;nen. NUTEK anför att det kommer det att bli svårt att nå en utbyggnad&lt;br&gt;av 2,5 TWh/år till mitten av 1990-talet och kanske över huvud taget&lt;br&gt;under 1990-talet. Verket bedömer att vattenkraftens produktionsförmåga&lt;br&gt;kommer att ligga på ca 64 TWh/år vid 1990-talets mitt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I ett internationellt perspektiv baseras Sveriges elenergiproduktion i&lt;br&gt;förhållandevis hög grad på vattenkraft. Detta har varit en stor fördel för&lt;br&gt;landets energiförsörjning och utveckling. Utbyggnaden har samtidigt&lt;br&gt;inneburit att kvarvarande outbyggda älvar och älvsträckor fått ett&lt;br&gt;relativt sett ökat värde för framför allt natur- och kulturmiljövård,&lt;br&gt;friluftsliv och fiske. Bevarandet av outbyggda älvar har också starkt&lt;br&gt;engagerat många medborgare. Det är därför naturligt att frågan om&lt;br&gt;älvskydd varit föremål för återkommande diskussion i bl.a. riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan när riksdagen tog ställning till det första samlade förslaget om&lt;br&gt;att vissa vattendrag skulle undantas från vattenkraftsutbyggnad beslöts&lt;br&gt;att undantaget borde avse orörda älvar och relativt omfattande älvsträck-&lt;br&gt;or av nationell betydelse från bevarandesynpunkt (prop. 1977/78:57,&lt;br&gt;bet. 1977/78:CU9, rskr. 1977/78:100). I fråga om vad som skall ut-&lt;br&gt;märka en älvsträcka för att den skall undantas från vattenkraftsutbygg-&lt;br&gt;nad angavs att undantag kan ske där flera bevarandeintressen medverkar&lt;br&gt;till att göra älvsträckan skyddsvärd från nationell synpunkt. Samma&lt;br&gt;principer ligger också till grund för det förslag som jag nu lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni&lt;br&gt;1992 undertecknade Sverige konventionen om den biologiska mångfal-&lt;br&gt;den. Jag ser en utökning av antalet älvar och älvsträckor som skyddas&lt;br&gt;mot vattenkraftsutbyggnad som ett viktigt led i arbetet att slå vakt om&lt;br&gt;den biologiska mångfalden och den genetiska variationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella promemorian, Utökat älvskydd, upptar i första hand&lt;br&gt;skyddsvärda vattendrag i norra Svealand och Norrland, dvs. områden&lt;br&gt;som tidigare varit föremål för utredningar rörande avvägningar mellan&lt;br&gt;bevarande och vattenkraftsutbyggnad. Promemorian omfattar dessutom&lt;br&gt;vissa vattendrag i södra Sverige. I promemorian redovisas sammanlagt&lt;br&gt;16 älvar och älvsträckor med så stora värden för naturvård, kulturmiljö-&lt;br&gt;vård, friluftsliv eller fiske att de enligt promemorian bör undantas från&lt;br&gt;vattenkraftsutbyggnad. Det gäller vattenområdena Åbyälven, Malån i&lt;br&gt;Skellefteälven, Sävarån, Nedre Hårkan i Indalsälven, Gimån uppströms&lt;br&gt;Leringen-Holmsjön i Ljungan, Voxnan uppströms Vallhaga i Ljusnan,&lt;br&gt;Bräkneån, Fylleån och Kynne älv. Det gäller vidare sju älvsträckor,&lt;br&gt;nämligen i Stora Luleälven sjön Langas och Jaurekaska, Gideälven&lt;br&gt;mellan Stennäs och Bjöma, Faxälven mellan Edsele och Helgumsjön,&lt;br&gt;Ljungan nedströms Viforsen, Österdalälven mellan Åsens och Väsa&lt;br&gt;kraftverk, Dalälven nedströms Gysinge och Mörrumsån nedströms&lt;br&gt;Fridafors bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag lämnas också om en sådan ändring av vattenlagen att tillåtlig-&lt;br&gt;heten av vattenföretag som berör undantagna älvar och älvsträckor skall&lt;br&gt;avgöras av regeringen i stället för som för närvarande av vattendom-&lt;br&gt;stolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag om vilka ytterligare vattendrag som bör&lt;br&gt;skyddas mot vattenkraftsutbyggnad tillstyrks av flera centrala myndig-&lt;br&gt;heter såsom Statens naturvårdsverk, Riksantikvarieämbetet och Fiskeri-&lt;br&gt;verket, av flertalet berörda kommuner och länsstyrelser samt av olika&lt;br&gt;intresseorganisationer för naturvård, friluftsliv och fiske. Naturvårdsver-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket anser att det mot bakgrund av den höga utbyggnadsgraden i våra Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;vattendrag är viktigt att slå vakt om bl.a. natur- och friluftsvärdena i de&lt;br&gt;kvarvarande outbyggda älvarna och älvsträckorna. Även sträckor som&lt;br&gt;indirekt är påverkade av uppströms liggande regleringar och befintliga&lt;br&gt;kraftverk kan enligt verket ha så höga skyddsvärden att ett skydd enligt&lt;br&gt;naturresurslagen är motiverat. I det följande (avsnitt 5) lämnar jag för&lt;br&gt;vaije vattendrag, som jag föreslår skall undantas från vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnad, en närmare redovisning av remissynpunkter och mina över-&lt;br&gt;väganden. De kommuner som jämfört rapportens förslag med sina egna&lt;br&gt;överväganden i den översiktliga mark- och vattenplaneringen finner som&lt;br&gt;regel en god överensstämmelse. Promemorians förslag avvisas, i sin&lt;br&gt;helhet eller beträffande enskilda vattendrag, av Närings- och teknikut-&lt;br&gt;vecklingsverket (NUTEK), kraftföretagen, berörda regleringsforetag&lt;br&gt;och fallrättsägare. Enligt dessa instanser lämnas i promemorian en&lt;br&gt;ensidig beskrivning av bevarandeintresset. NUTEK anför att avväg-&lt;br&gt;ningar om vilket intresse som skall ges företräde bör göras först efter&lt;br&gt;det att man kunnat bedöma konsekvenserna från samhällsekonomisk&lt;br&gt;synpunkt för alternativen bevarande eller exploatering. Invändningar&lt;br&gt;framförs vidare mot att promemorieförslaget omfattar vattendrag vilka&lt;br&gt;berörs av projekt i vattenkraftplanen eller där ansökningar lämnats in&lt;br&gt;för prövning enligt vattenlagen. Beträffande några vattendrag finns&lt;br&gt;invändningar från vissa berörda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del konstaterar jag att promemorians förslag om vilka&lt;br&gt;ytterligare vattendrag som bör skyddas mot vattenkraftsutbyggnad över-&lt;br&gt;lag har fått ett brett stöd hos berörda kommuner och länsstyrelser. Även&lt;br&gt;myndigheter och organisationer inom naturvårds-, kulturmiljövårds-,&lt;br&gt;friluftslivs- och fiskeområdena stödjer förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver promemorians förslag tar flera remissinstanser upp ytterligare&lt;br&gt;vattenområden och älvsträckor som bör skyddas. Som framgår i det&lt;br&gt;följande (avsnitt 7) avser jag att ta initiativ till ett fortsatt inventerings-&lt;br&gt;arbete där remissvaren på den aktuella promemorian bör utgöra en av&lt;br&gt;utgångspunkterna. Med några undantag bör promemorians förslag om&lt;br&gt;skydd för ytterligare vattendrag läggas till grund för den nu aktuella&lt;br&gt;ändringen av lagtexten i naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Gideälven och Jaurekaska med sjön Langas i Stora Luleälven&lt;br&gt;finns ärenden anhängiggjorda om prövning enligt vattenlagen för ut-&lt;br&gt;byggnad respektive ändrade vattenhushållningsbestämmelser. Enligt&lt;br&gt;hittills tillämpade principer, vilka jag föreslår skall gälla även i&lt;br&gt;förevarande lagstiftningsärende, skall ärenden anhängiggjorda hos&lt;br&gt;vattendomstol avgöras mot bakgrund av de vid tiden för ansökan gällan-&lt;br&gt;de bestämmelserna i vattenlagen och naturresurslagen. Ett förbud mot&lt;br&gt;vattenkraftsutbyggnad i nämnda vatten skulle alltså inte påverka utgång-&lt;br&gt;en av dessförinnan anhängiggjorda ärenden. Jag finner det då vara en&lt;br&gt;lämplig ordning att inte nu behandla frågan om skydd enligt naturresurs-&lt;br&gt;lagen för Jaurekaska och Gideälven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande älvsträckan vid Brunnsberg i Osterdalälven finner jag att&lt;br&gt;den är relativt kort och redan starkt påverkad av vattenkraftsutbyggnad,&lt;br&gt;bl.a. genom korttidsreglering av uppströms liggande vattenmagasin. Jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser mot bakgrund härav att älvsträckan inte bör omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. 6 § NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga i promemorian upptagna älvar och älvsträckor bör skyddas&lt;br&gt;mot vattenkraftsutbyggnad enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen. Det in-&lt;br&gt;nebär att vissa projekt i vattenkraftplanen inte blir aktuella att genom-&lt;br&gt;fora. Beroende på utbyggnadens utformning rör det sig tillsammans om&lt;br&gt;0,2 - 0,3 TWh/år som undandras vattenkraftplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK, liksom flera kraftbolag, fallrättsinnehavare och reglerings-&lt;br&gt;företag, anser som jag tidigare nämnt att vattendrag som berörs av&lt;br&gt;projekt som är förtecknade i vattenkraftplanen inte nu bör föras till&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 6 § naturresurslagen. För egen del vill jag&lt;br&gt;erinra om att riksdagens beslut att skydda Råneälven, Edänge i Mellan-&lt;br&gt;ljusnan, Ammerån, och Emån (bet. 1986/87:BoU3, rskr. 1986/87:34,&lt;br&gt;bet. 1987/88:BoU15, rskr. 1987/88:272, bet. 1989/90:BoU17, rskr.&lt;br&gt;1989/90:214, bet. 1990/91:BoU18, rskr. 1990/91:342) har inneburit att&lt;br&gt;projekt i vattenkraftplanen omfattande ca 0,7 TWh/år inte har kunnat&lt;br&gt;genomföras. Det kan därför inte sägas vara något princiellt nytt att&lt;br&gt;undanta älvar och älvsträckor som är upptagna i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nationalälvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De fyra största outbyggda älvarna skall kallas national-&lt;br&gt;älvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Från naturvårds- och bevarandesynpunkt utgör&lt;br&gt;Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven en del av vårt nationel-&lt;br&gt;la arv. Dessa älvar bör därför ges en särskild plats bland de älvar som&lt;br&gt;redan är skyddade mot vattenkraftsutbyggnad. Jag anser med hänsyn härtill&lt;br&gt;att de fortsättningsvis bör benämnas nationalälvar. Detta bör framgå av 3&lt;br&gt;kap. 6 § naturresurslagen. Någon saklig skillnad i skyddet mot vatten-&lt;br&gt;kraftsutbyggnad jämfört med övriga skyddade vattendrag innebär förslaget&lt;br&gt;dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utökat älvskydd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att redovisa mina förslag i fråga om de ytterligare älvar&lt;br&gt;och älvsträckor som bör skyddas enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen och&lt;br&gt;skälen för detta. De älvar som jag avser är Åbyälven, Malån i Skellefteäl-&lt;br&gt;ven, Sävarån, Nedre Hårkan i Indalsälven, Gimån uppströms Holmsjön i&lt;br&gt;Ljungan, Voxnan uppströms Vallhaga i Ljusnan, Bräkneån, Mörrumsån,&lt;br&gt;Fylleån och Enningdalsälven i vilken Kynne älv är en del. En motsvarande&lt;br&gt;föreskrift bör likaledes föras in för följande älvsträckor, nämligen Fax-&lt;br&gt;älven mellan Edsele och Helgumsjön i Ångermanälven, Ljungan nedströms&lt;br&gt;Viforsen och Dalälven nedströms Gysinge. Den närmare avgränsningen&lt;br&gt;framgår av det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Åbyälven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Åbyälven i sin helhet bör undantas från vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överenstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Arvidsjaurs kommun och Svenska Samemas Riksförbund tillstyrker försla-&lt;br&gt;get eller har inget att erinra mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län samt Piteå och Skellefteå kommuner,&lt;br&gt;som avstyrker förslaget, anser att det vore fel att lagligen formulera sig så&lt;br&gt;att vattenkraften inte går att bygga ut i Åbyälven. Man borde istället ange&lt;br&gt;vilka värden som oundgängligen skall lämnas orörda. I det fall en utbygg-&lt;br&gt;nad skulle klara dessa krav borde den vara tillåten. Skellefteå kommun&lt;br&gt;konstaterar vidare att den nu planerade utbyggnaden innebär ett mycket&lt;br&gt;mer begränsat ingrepp i naturmiljön i älven än tidigare diskuterade alterna-&lt;br&gt;tiv som utnyttjar större delar av den möjliga energiproduktionen. Åbyälven&lt;br&gt;har enligt kommunen mycket ofta problem i samband med isavgångama&lt;br&gt;på våren. Detta kan i viss mån förbättras med en sådan försiktig reglering.&lt;br&gt;Båkab Energi AB, Skellefteälvens vattenregleringsföretag och Skellefteå&lt;br&gt;Kraft AB avstyrker förslaget. Skellefteå Kraft AB anser att det inte går att&lt;br&gt;påvisa en utbyggnads inverkan på skyddsvärdena eftersom projektens&lt;br&gt;utformning inte är fastställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båkab Energi AB, som har intressen i älven tillsammans med Skellefteå&lt;br&gt;Kraft AB, påpekar att älven visserligen inte ingår i vattenkraftplanen men&lt;br&gt;likväl har visat sig vara värdefull från utbyggnadssynpunkt. Projektering&lt;br&gt;av vissa anläggningar pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skellefteälvens vattenregleringsföretag påpekar att de områden som är&lt;br&gt;intressanta att reglera eller bygga ut ligger uppströms den befintliga kraft-&lt;br&gt;stationen i Hednäs. Det innebär att cirka halva älven skulle lämnas orörd&lt;br&gt;även vid en utbyggnad. En utbyggnad eller reglering uppströms Hednäs&lt;br&gt;skulle dessutom överensstämma med önskemålen från boende i området&lt;br&gt;samt kunna utföras utan större miljöintrång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Åbyälven tillhör de mindre av de s.k. skogs-&lt;br&gt;älvarna och rinner upp ca 2 mil norr om Arvidsjaur. I sitt nedre lopp är&lt;br&gt;älven sjöfattig och utan större sidovattendrag. Älven är här brantare än&lt;br&gt;någon annan norrländsk älv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åbyälven är hittills obetydligt utbyggd. En äldre kraftstation finns vid&lt;br&gt;Hednäs ca tre mil uppströms utloppet i Bottenviken. Tillstånd i vattendom&lt;br&gt;finns för ombyggnad av kraftstationen. Ombyggnaden skulle innebära ett&lt;br&gt;ökat vatten- och fallhöjdsutnyttjande. Olika alternativ för utbyggnad på&lt;br&gt;andra håll i älven har redovisats under årens lopp. En utbyggnad genom&lt;br&gt;reglering av sjön Östra Kikkejaur samt kraftstationer vid Klubbfors och&lt;br&gt;Krokfors har projekterats men ansökningar föreligger för närvarande inte.&lt;br&gt;Årsproduktionen genom projekt uppströms Hednäs har beräknats till 40&lt;br&gt;GWh/år. Åbyälven finns dock inte med i vattenkraftplanen med hänsyn till&lt;br&gt;den höga kostnaden för utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några riksintressen for naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård finns Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;inte redovisade för älven, men betydande värden finns ändå både vad avser&lt;br&gt;flora, fauna och geologi. Utter förekommer på flera ställen. Åbyälven är&lt;br&gt;en av de få älvar där utsättning av laxyngel med stammar från andra vatten&lt;br&gt;varit mycket begränsad. Åbyälvens lax har därför ett mycket högt skydds-&lt;br&gt;värde vilket särskilt framhålls av Fiskeriverket. Undersökningar på senare&lt;br&gt;år visar också en god reproduktion i älven vilken ytterligare förbättras när&lt;br&gt;åtgärder vidtas för att fisk skall kunna passera Hednäs kraftstation. Fiskeri-&lt;br&gt;verket bedömer att älvens kapacitet för fiskreproduktion härigenom kom-&lt;br&gt;mer att fördubblas. Även för renskötseln har Åbyälven stor betydelse.&lt;br&gt;Viktiga vinterbeten ligger nära älven och goda beten erbjuds också vid&lt;br&gt;renflyttningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör den bedömningen att Åbyälven har framträdande värden av flera&lt;br&gt;slag vilket ställer den i klass med många av de vattendrag som anges som&lt;br&gt;riksintressanta för naturvård och friluftsliv. Inte minst är dess relativa&lt;br&gt;orördhet av stor betydelse. Jag tillmäter vidare älven stor betydelse för&lt;br&gt;naturlig laxreproduktion. Vattenkraftsutbyggnad av den omfattning som&lt;br&gt;planeras torde vara svårförenlig med ett bevarande av dessa värden. Någon&lt;br&gt;vidare utbyggnad av Åbyälven bör därför inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Malån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Malån i sin helhet bör undantas från vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överenstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Norsjö, Malå och Sorsele kommuner samt Svenska Samemas Riksförbund&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Kommunernas bestämda uppfattning är att Malån bör&lt;br&gt;skyddas mot vattenkraftsutbyggnad. Norsjö och Malå kommuner anser att&lt;br&gt;förslaget överensstämmer med kommunernas uppfattning om den framtida&lt;br&gt;användningen av Malån. Sorsele kommun anser att utredarens bedömning&lt;br&gt;att Malån bör skyddas är välmotiverad. Norsjö kommun påpekar att det i&lt;br&gt;kommunens översiktsplan har införts restriktioner för användningen av&lt;br&gt;mark i anslutning till Malån. Svenska Samemas Riksförbund framhåller&lt;br&gt;även rennäringens intressen som stöd för skydd av ån. Skellefteälvens&lt;br&gt;Vattenregleringsföretag, som avstyrker förslaget, påpekar att Malån med&lt;br&gt;källsjöar tidigare utförligt har behandlats av vattendomstolen men att givet&lt;br&gt;tillstånd inte utnyttjades av ekonomiska skäl. Med förändrade ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden kan dock en vattenkraftsutbyggnad bli intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Malån är Skellefteälvens största biflöde. Malåns&lt;br&gt;avrinningsområde är rikt på sjöar. Dess lopp har i allmänhet ringa lutning&lt;br&gt;och en stor del av fallet i ån är koncentrerat till sträckan mellan Strömfors&lt;br&gt;och Storfors, ca en mil nedanför Malå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malån är tidigare flottningsreglerad men inte utnyttjad för kraftproduk-&lt;br&gt;tion. Någon utbyggnad i Malån finns inte med bland projekten i vatten-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftplanen, och något aktuellt projekt har heller inte redovisats i Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;remissomgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela ån är av riksintresse för naturvården på grund av en varierad&lt;br&gt;geologi, en artrik flora och värdefull fauna. Ån är bl.a. ett viktigt vatten&lt;br&gt;för utter. Ån är vidare värdefull från rekreationssynpunkt. Fomlämningar&lt;br&gt;finns på flera platser. För det lokala och regionala fisket har ån stor&lt;br&gt;betydelse eftersom förutsättningarna för fiske i huvudälven starkt&lt;br&gt;förändrats till följd av omfattande vattenkraftsutbyggnad. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västerbottens län påpekar att i Malåns största biflöde finns storvuxen öring&lt;br&gt;som är nedströmslekande. På grund av kraftverksutbyggnader torde det&lt;br&gt;enligt Länsstyrelsen endast finnas kvar ett fåtal sådana bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör den bedömningen att Malån representerar ett orört bivattendrag&lt;br&gt;av betydande storlek med starka bevarandeintressen och där huvudvatten-&lt;br&gt;draget Skellefteälven är helt utbyggt för vattenkraftsändamål. Berörda&lt;br&gt;kommuner har också tydligt givit uttryck för ett starkt intresse av att&lt;br&gt;skydda älven.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Sävarån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sävarån i sin helhet bör undantas från vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieforslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Umeä och Vindelrts kommuner samt Svenska Samemas Riksförbund tillstyr-&lt;br&gt;ker förslaget. Länsstyrelsen i Västerbottens län påpekar att längs sträckan&lt;br&gt;mellan Sävar och mynningen i havet har utbildats en för svenska förhål-&lt;br&gt;landen närmast unik natur av våtmarker och översvämningsskogar som hy-&lt;br&gt;ser ett rikt djurliv. Vattenregleringar i ån skulle enligt Länsstyrelsen inne-&lt;br&gt;bära att området förlorade sin särprägel. Fiskeriverket påpekar att det är&lt;br&gt;särskilt intressant att åns bestånd av lax förefaller att vara anpassat till&lt;br&gt;förhållandevis surt vatten. Svenska Samemas Riksförbund framhåller ren-&lt;br&gt;näringens intressen som stöd för skydd av Sävarån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några invändningar mot skydd av Sävarån har inte redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Sävarån tillhör de mindre skogsälvarna och har&lt;br&gt;bevarat sin karaktär av outbyggt vatten. I vattensystemet finns vitt skilda&lt;br&gt;vattenmiljöer, från näringsfattiga sjöar i källområdet till näringsrika miljö-&lt;br&gt;er längre nedströms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sävarån finns numera inga kraftverk. Sedan tidigare, då flottning be-&lt;br&gt;drevs i ån, finns dock ett stort antal dammar i sjöutloppen. Återställnings-&lt;br&gt;arbeten har senare utförts. I vattenkraftplanen finns inga projekt som rör&lt;br&gt;Sävarån. Några aktuella utbyggnadsprojekt har heller inte redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ån är i sin helhet av riksintresse för naturvården. Stora delar av ån har&lt;br&gt;vild markskaraktär med en rik fauna. Viktiga rastlokaler för flyttfåglar&lt;br&gt;finns i och i anslutning till ån. Sävarån är också mycket värdefull från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekreationssynpunkt, bl.a. med hänsyn till närheten till Umeå. Sävaråns Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;hela vattensystem är ett viktigt område för ekologisk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Meåforsen i Faxälven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: I Faxälven bör älvsträckan mellan Edsele kraftverk och&lt;br&gt;Helgumsjön undantas från vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västemorrlands län&lt;br&gt;och Sollefteå kommun tillstyrker förslaget. Sollefteå kommun påpekar att&lt;br&gt;man sedan länge har velat skydda de värden som finns i denna&lt;br&gt;innehållsrika del av Faxälven. Fiskeriverket anger att sträckan visserligen&lt;br&gt;är relativt kort men att dess värde från fiskesynpunkt ändå är stort. Båkab&lt;br&gt;Energi AB, som avstyrker förslaget, anser att många av de skyddsvärden&lt;br&gt;som beskrivs i rapporten inte kommer att påverkas av en utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Faxälven, som är den södra grenen i&lt;br&gt;Ångermanälvssystemet, rinner upp i Norge och förenar sig med&lt;br&gt;huvudälven nära Sollefteå. Faxälven är utbyggd så när som på en ca 22&lt;br&gt;km lång sträcka där Meåforsen är belägen. Älvens fall på sträckan är i&lt;br&gt;huvudsak koncentrerad till den ca 2 km långa Meåforsen. Älvsträckan&lt;br&gt;mellan Edsele och Helgumsjön är dessutom den sista outbyggda delen i&lt;br&gt;hela Ångermanälvssystemet med undantag för källflödena. Meåforsen ingår&lt;br&gt;i den av riksdagen godtagna planen för vattenkraftsutbyggnad. Enligt&lt;br&gt;planen ger en utbyggnad 42 GWh/år. Någon ansökan om utbyggnad&lt;br&gt;föreligger dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Topografin i området har stor variation och landskapet ger en ovanligt&lt;br&gt;klar bild av älvdalens utvecklingshistoria med få motsvarigheter i vårt&lt;br&gt;land. Älvsträckan har klassats som riksintressant för naturvård och&lt;br&gt;friluftsliv. I Helgumsjön finns ett välutvecklat delta. Meåforsens bestånd&lt;br&gt;av harr bedöms vara av stort fiskeribiologiskt värde. Älven är en klassisk&lt;br&gt;lokal för bäver. I älven finns även utter. Länsstyrelsen i Västemorrlands&lt;br&gt;län har beslutat inrätta ett naturreservat som innefattar Meåforsen.&lt;br&gt;Länsstyrelsens beslut har överklagats av ett kraftbolag och enskilda&lt;br&gt;fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkrafttillgångama i Västemorrlands län är i det närmaste helt&lt;br&gt;utbyggda. Sollefteå kommun har i sin översiktsplan understrukit att&lt;br&gt;bygdens älvar undergått en nästan total omvandling. Kvarvarande&lt;br&gt;outbyggda älvsträckor har därför enligt min mening ett betydande värde&lt;br&gt;för att säkerställa bl.a. den genetiska variationen i naturen. Vattenflödet i&lt;br&gt;Meåforsen är visserligen reglerat, men stora naturvärden finns ändå kvar.&lt;br&gt;Skäl för att undanta en älvsträcka är, som jag inledningvis har redovisat,&lt;br&gt;att flera bevarandevärden medverkar till att göra älvsträckan skyddsvärd&lt;br&gt;från nationell synpunkt. De höga och skiftande bevarandevärden som är&lt;br&gt;knutna till denna del av Faxälven anser jag väl motiverar att sträckan&lt;br&gt;undantas från vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båkab Energi AB anför att det är olämpligt att den rensade och således Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;artificiella delen av älven närmast nedströms Edsele kraftverk skulle ingå&lt;br&gt;i en skyddad del av älven, bl.a. med hänsyn till att rensningsåtgärder kan&lt;br&gt;behöva upprepas. Själv bedömer jag att åtgärder som behövs för att klara&lt;br&gt;driften vid anläggningen inte hindras genom det föreslagna skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Nedre Hårkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den tidigare undantagna delen av Hårkan uppströms&lt;br&gt;Hotagen bör kompletteras så att älven i sin helhet undantas från&lt;br&gt;ytterligare vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Jämtlands län,&lt;br&gt;Krokoms och Östersunds kommuner samt Svenska Samemas Riksförbund&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Krokoms kommun påpekar att områdesbestämmelser&lt;br&gt;håller på att tas fram för Hårkan vid Edsforsen. Området avses användas&lt;br&gt;för friluftsliv, turism och fritidsfiske. Enligt Länsstyrelsen i Jämtlands län&lt;br&gt;är Nedre Hårkan ett av de sista kvarvarande strömvattnen av någon storlek&lt;br&gt;i Östersundsregionen. Antalet besökare är stort och från sportfiskesynpunkt&lt;br&gt;är älven av mycket stort intresse. Fiskeriverket anger att förslaget är i linje&lt;br&gt;med vad som tidigare har framförts av fiskeintressena. Svenska Samemas&lt;br&gt;Riksförbund framhåller rennäringens intressen som stöd för skydd av&lt;br&gt;Nedre Hårkan. Båkab Energi AB, som avstyrker förslaget, anger att&lt;br&gt;projektet Edsoxforsen i Hårkan är väl genomarbetat med möjlighet till&lt;br&gt;många alternativa utformningar och hänsynstaganden till bevarande-&lt;br&gt;intressena. Att undanta den utbyggda sträckan vid Näsaforsen och Högfors&lt;br&gt;strider enligt bolaget mot hittillsvarande praxis där inriktningen har varit&lt;br&gt;att undanta av vattenkraftsbyggnad opåverkade älvar och älvsträckor och&lt;br&gt;istället prioritera effektivisering m.m. i älvsträckor som redan är på-&lt;br&gt;verkade. Bolaget föreslår att en helt ny bedömning av älvar och älv-&lt;br&gt;sträckor i centrala Jämtland görs innefattande även de i dag skyddade&lt;br&gt;Nedre Längan, Rörströmsälven m.fl. vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Hårkan är Indalsälvens största biflöde och&lt;br&gt;mynnar i huvudälven ca 2,5 mil nedströms Storsjön. Nedre Hårkan utgör&lt;br&gt;den outbyggda sträckan från Sandvikssjön till Huse där Högfors kraftverk&lt;br&gt;nederst i älven dämmer en kort sträcka av älven. Därutöver finns ytter-&lt;br&gt;ligare tre kraftverk i älven, varav två i den tidigare undantagna delen av&lt;br&gt;Hårkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redan gjorda kraftutbyggnaden i Hårkan påverkar i viss utsträckning&lt;br&gt;vattenförhållandena i älven. I biflödet Rörvattenån, som avvattnar fjäll-&lt;br&gt;området, finns två kraftverk, Stensjöfallet och Kvarnfallet, samt regle-&lt;br&gt;ringsmagasinet Stora Sten sjön. Sjön Hotagen är reglerad med 3,5 m ampli-&lt;br&gt;tud. Mellan sjöarna Ockem och Sandvikssjön är fallhöjden utbyggd i Näsa-&lt;br&gt;forsens kraftverk. Nederst i Hårkan finns som nämnts Högfors kraftverk.&lt;br&gt;Den totala regleringsgraden i nedre Hårkan är förhållandevis låg, ca 12 %.&lt;br&gt;I vattenkraftplanen redovisas tre projekt i nedre Hårkan. Av dessa är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbyggnaden vid Högfors genomförd. För de två övriga, Hotagsströmmen Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;och Edsoxforsen, med en beräknad energiproduktion om 40 resp. 73&lt;br&gt;GWh/år, har inte några ansökningar om utbyggnad lämnats in till&lt;br&gt;vattendomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedre Hårkan är av riksintresse för naturvården. Den kalkrika berg-&lt;br&gt;grunden i åns omgivningar utgör en viktig förutsättning för den artrika&lt;br&gt;floran. Hårkans dalgång har sedan länge varit befolkad. Ett fångstgrops-&lt;br&gt;system längs en 15 km lång sträcka har klassats som riksintressant för&lt;br&gt;kulturmiljövården. Fisktillgången i Hårkan är god. Öring och harr har&lt;br&gt;reproduktions- och uppväxtområden i älven. Öringen kan bli mycket stor-&lt;br&gt;vuxen. Hårkans värde för friluftslivet är påtagligt. Nedre delen av älven&lt;br&gt;ligger inom Östersunds närområde. Hårkan bedöms ha ett högt framtida&lt;br&gt;värde för rekreation och friluftsliv. Hårkans övre del är sedan tidigare&lt;br&gt;undantagen från vidare vattenkraftsutbyggnad enligt 3 kap. 6 § naturresurs-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om älven skyddas i sin helhet kommer den att innehålla fyra kraftverk.&lt;br&gt;Enligt Båkab Energi AB strider det mot hittills tillämpad praxis beträffande&lt;br&gt;vilka vatten som skall skyddas mot vattenkraftsutbyggnad. Som kommentar&lt;br&gt;härtill vill jag erinra om att vattenkraftverk finns i flera redan undantagna&lt;br&gt;vattendrag, bl.a. Piteälven, Ljusnan och Emån. Det bör vidare noteras att&lt;br&gt;regleringsgraden i Hårkan hittills är förhållandevis låg och att betydande&lt;br&gt;bevarandevärden fortfarande finns knutna till älven. Jag anser därför att&lt;br&gt;det inte är något avsteg från tidigare principer att låta älven omfattas av&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna. Även om bevarandevärdena inte är lika starka i&lt;br&gt;hela Nedre Hårkan finner jag det rimligt att Hårkan i sin helhet undantas&lt;br&gt;från vidare vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Gimån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Gimån uppströms Holmsjön bör undantas från vatten-&lt;br&gt;kraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Jämtlands län samt&lt;br&gt;Bräcke och Östersunds kommuner tillstyrker förslaget. Båkab Energi AB&lt;br&gt;avstyrker förslaget. Bolaget föreslår att en helt ny bedömning görs av vilka&lt;br&gt;älvar och älvsträckor i centrala Jämtland som skall skyddas, innefattande&lt;br&gt;även i dag skyddade älvar och älvsträckor. I denna bedömning bör även&lt;br&gt;Gimån tas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Gimån, som är Ljungans största biflöde, är en&lt;br&gt;skogsälv vilken avvattnar det sjörika området sydöst om Storsjön i&lt;br&gt;Jämtland. I sitt nedre lopp passerar ån två stora reglerade sjöar, Holmsjön&lt;br&gt;och Leringen, innan den via Torpshammars kraftverk når Ljungan. I öv-&lt;br&gt;rigt är ån opåverkad av vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftplanen omfattar inte Gimån. Några ansökningar om utbygg- Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;nad som berör det nu föreslagna vattenområdet finns inte. Något projekt&lt;br&gt;har heller inte presenterats i remissomgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till vissa delar har området kring Gimån ren vild markskaraktär. Ån är&lt;br&gt;dock till stor del lätt åtkomlig från allmänna vägar vilket gör den värdefull&lt;br&gt;för turism och friluftsliv. Gimån har även stora värden från fiskesynpunkt.&lt;br&gt;Strömfiskemöjlighetema är av stort intresset. Med hänsyn härtill är Gimån&lt;br&gt;av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Länsstyrelsen påpekar att&lt;br&gt;Gimån tillsammans med Ammerån representerar de sista outbyggda större&lt;br&gt;vattendragen i östra Jämtland.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Nedre Ljungan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Älvsträckan i Ljungan mellan Viforsen och havet bör&lt;br&gt;undantas från vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västemorrlands län&lt;br&gt;och Sundsvalls kommun tillstyrker förslaget. Sundsvalls kommun påpekar&lt;br&gt;att ett skydd är synnerligen välkommet. I den antagna översiktsplanen har&lt;br&gt;kommunen uttryckligen kommenterat att den outbyggda delen av Nedre&lt;br&gt;Ljungan inte skall komma ifråga för utbyggnad. Länsstyrelsen påpekar att&lt;br&gt;den helt delar utredarens synpunkter vad gäller behovet av skydd vilket&lt;br&gt;också framgått av tidigare ställningstaganden av länsstyrelsen. Fiskeriver-&lt;br&gt;ket anger att det är av högt fiskeintresse att sträckan ges skydd mot fram-&lt;br&gt;tida korttidsreglering och utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon invändning mot skydd av älvsträckan har inte redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nedre Ljungan är den ca 22 km långa sträckan&lt;br&gt;från Viforsens kraftverk till älvens utlopp i Bottenhavet en mil söder om&lt;br&gt;Sundsvall. Från Viforsen har älven ett fall om ca 11 m uppdelat på ett&lt;br&gt;flertal långsluttande forsar och där emellan strömsträckor med snabbt&lt;br&gt;framrinnade vatten. Älven slingrar sig fram djupt nerskuren i en dalgång&lt;br&gt;med bitvis dominerande terrasslandskap som genomkorsas av djupa ravi-&lt;br&gt;ner. Ljungan är i övrigt i stort sett utbyggd med vattenkraftverk och&lt;br&gt;vattenmagasin utom i sina källflöden och mellan sjöarna Havern och&lt;br&gt;Holmsjön. Dessa delar av Ljungan är redan undantagna från vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnad enligt bestämmelserna i 3 kap. 6 § NRL. Den genomgående kort-&lt;br&gt;tidsreglering som utövas i Ljungans kraftverk återregleras i Viforsen och&lt;br&gt;flödet nedströms forsen är därför i stort sett opåverkat av korttidsreglering.&lt;br&gt;Nedre Ljungan ingår inte i vattenkraftplanen. Någon utbyggnad är inte&lt;br&gt;heller aktualiserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljungan är den enda älven i Västemorrlands län med naturlig reproduk-&lt;br&gt;tion av lax. Nedre Ljungan är också ett viktigt reproduktionsområde för&lt;br&gt;sik, harr, öring och havsöring. Älvsträckan är på grund av det stora fiske-&lt;br&gt;ribiologiska värdet, de dramatiska landskapsformema och de rika botaniska&lt;br&gt;miljöerna med s.k. sydväxtberg i anslutning till älven av riksintresse för&lt;br&gt;naturvården. Även för kulturmiljövården finns riksintressen, bl.a. od-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingslandskapet och lämningar från skilda tidsepoker. Älvsträckan är vidare Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;av stort intresse från friluftslivs- och rekreationssynpunkt med hänsyn bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till att den ligger på kort avstånd från Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de höga bevarandevärden av skilda slag som finns och&lt;br&gt;älvsträckans mycket stora värde från rekreationssynpunkt på kort avstånd&lt;br&gt;från Norrlands största tätort, anser jag det väl motiverat att Nedre Ljungan&lt;br&gt;undantas från vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Voxnan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Voxnan uppströms Vallhaga bör undantas från vatten&lt;br&gt;kraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PromemoriefÖrslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelserna i Gävleborgs och&lt;br&gt;Jämtlands län tillstyrker förslaget. Ljusdals kommun tillstyrker förslaget&lt;br&gt;förutsatt att en utbyggnad av ett vattenkraftverk vid Storhamrasjön medges.&lt;br&gt;Kommunen anser att detta projekt endast skulle påverka naturmiljön margi-&lt;br&gt;nellt och inte spoliera intrycket av Voxnan som en orörd vildmarksälv.&lt;br&gt;Ovanåkers kommun kan inte tillstyrka förslaget innan det finns ett bättre&lt;br&gt;och allsidigare beslutsunderlag, med en särskild belysning av frågan om&lt;br&gt;dämpning av höga flöden i älven. Ljusnans Kraft AB och andra kraftföre-&lt;br&gt;tag med intressen i Voxnan anser att det inte finns skäl att utvidga skyddet&lt;br&gt;av Voxnan. I stället borde lagen ändras så att nu gällande förbud mot&lt;br&gt;utförande av kraftverk i Hylströmmen upphävs. Som motiv anges bl.a. att&lt;br&gt;det i Hylsjön uppströms Hylströmmen bör skapas ett regleringsmagasin&lt;br&gt;vilket kan användas för dämpning av de häftiga flöden som med jämna&lt;br&gt;mellanrum orsakar allvarliga översvämningar i älvdalen, bl.a. i Edsbyns&lt;br&gt;samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Voxnan rinner upp i Härjedalen och är Ljusnans&lt;br&gt;största biflöde med en längd av ca 15 mil. Voxnan förenar sig med&lt;br&gt;huvudälven i sjön Varpen strax nedströms Bollnäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I älvens nedre del, upp till och med Vallhaga, är fallhöjden utbyggd.&lt;br&gt;Med undantag för ett litet kraftverk vid Storlugnströmmen är Voxnan i&lt;br&gt;övrigt outbyggd och därmed den längsta outbyggda älvsträckan i södra&lt;br&gt;Norrland. Vattenflödena i älven påverkas relativt obetydligt av sjöregle-&lt;br&gt;ringar i tillrinningsområdet. Riksdagen beslutade efter särskild utredning&lt;br&gt;rörande Voxnan att inga nya projekt i älven skulle ingå i vattenkraftplanen.&lt;br&gt;Senare beslutade riksdagen att föra in Hylströmmen i Voxnan bland de&lt;br&gt;vattenområden som undantas från vattenkraftsutbyggnad enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 6 § naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om att få bygga ut det befintliga strömkraftverket i&lt;br&gt;Storlugnströmmen och att få bygga ett kraftverk vid Storhamrasjön i ett&lt;br&gt;biflöde till älven har lämnats in till vattendomstolen. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Gävleborgs län har beslutat att övre delen av Voxnan, med undantag för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlugnströmmen, skall skyddas som naturvårdsområde. Beslutet har Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;överklagats till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Voxnan är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Naturvärdena är&lt;br&gt;till stor del av geologisk art som ger förutsättningar för höga botaniska,&lt;br&gt;zoologiska och rekreativa värden. Enligt Länsstyrelsen i Gävleborgs län&lt;br&gt;har Voxnan ett stort värde som sportfiskeälv och som genbank. Voxna&lt;br&gt;bruk och Voxna herrgård med rika lämningar från bruksepoken i anslut-&lt;br&gt;ning till älven är av riksintresse för kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Voxnan har stora värden för det rörliga friluftslivet och turismen främst&lt;br&gt;genom tillgång på ett högklassigt fiske och kanotvatten men också genom&lt;br&gt;ståtliga utsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar mot förslaget att skydda Voxnan mot vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnad som framförs av Ovanåkers kommun och som också påtalas av&lt;br&gt;Ljusnans Kraft AB m.fl. kraftintressenter torde främst ha sin grund i&lt;br&gt;olägenheterna av tidvis höga vattenflöden i älven. Enligt min mening bör&lt;br&gt;de problem som är en följd av älvens varierande flöden kunna avhjälpas på&lt;br&gt;annat sätt än genom vattenkraftsutbyggnad. Jag vill erinra om att 3 kap. 6&lt;br&gt;§ naturresurslagen inte innehåller något förbud mot åtgärder i syfte att&lt;br&gt;minska översvämningar och att vissa sådana åtgärder redan har vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nyss beskrivit anser jag att det nuvarande&lt;br&gt;skyddet för Voxnan bör kompletteras så att den största delen av älvens&lt;br&gt;vattenområde med sina höga bevarandevärden undantas från vattenkraftut-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Nedre Dalälven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den tidigare undantagna sträckan mellan Näs bruk och&lt;br&gt;Gysinge i Dalälven bör kompletteras så att hela sträckan från Näs&lt;br&gt;bruk till älvens utlopp i havet undantas från ytterligare vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PromemoriefÖrslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelserna i Uppsala och Gäv-&lt;br&gt;leborgs län samt Älvkarleby kommun tillstyrker förslaget. Gävle kommun&lt;br&gt;och Dalälvens vattenregleringsföretag avstyrker. Stockholm Energi AB&lt;br&gt;anför viss erinringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län, som alltså ser positivt på förslaget, påpekar&lt;br&gt;att man dock inte har haft invändningar mot ett minikraftverk vid Storgys-&lt;br&gt;ingen, under förutsättning att det endast utnyttjar överskottsvatten, inte&lt;br&gt;innebär vidare dammutbyggnad och att vattenflödet till Båtforsområdet inte&lt;br&gt;ändras. Älvkarleby kommun påpekar att det i den nedersta delen av älven&lt;br&gt;bedrivs ett omfattande sportfiske. Kommunens uttalade målsättning är att&lt;br&gt;t.ex. genom utplantering tillhandahålla ett av Sveriges bästa ädelfiske-&lt;br&gt;vatten. Kommunen anser att en eventuell utbyggnad skulle kunna orsaka&lt;br&gt;allvarliga följder. Gävle kommun finner det något egendomligt att Nedre &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalälven föreslås skyddas eftersom en ökad reglering av fjärdarna upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ströms Söderfors genomförts rätt nyligen och älven nedströms Söderfors är Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;starkt påverkad genom befintliga kraftverk sedan lång tid tillbaka. Älven&lt;br&gt;har onekligen kvar betydande naturvärden, bl.a. Båtforsområdet, men det&lt;br&gt;betyder inte automatiskt att den måste skyddas genom att föras in i natur-&lt;br&gt;resurslagen. Tvärtom kan det enligt kommunen synas märkligt att en älv-&lt;br&gt;sträcka som är kraftigt utbyggd samtidigt enligt lag skall skyddas mot&lt;br&gt;utbyggnad. Stockholms Energi AB, som äger kraftverk inom området,&lt;br&gt;framför att det är av yttersta vikt att genom minsta möjliga miljöpåverkan&lt;br&gt;kunna bibehålla, underhålla och förnya befintliga kraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Nedre Dalälvens natur är i många avseenden&lt;br&gt;särpräglad. Älvens natur har helt präglats av översvämningarna. Längs&lt;br&gt;stränderna dominerar därför översvämningskärr och älvängar som är helt&lt;br&gt;beroende av upprepade översvämningar för att inte växa igen. Områden&lt;br&gt;finns av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 6 § NRL är sträckan från Näs bruk till Gysinge undantagen från&lt;br&gt;vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vattenkraftplanen redovisas tre projekt i Nedre Dalälven. Dessa projekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är nu fullföljda. Älven är därigenom i relativt hög grad utbyggd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan finna ett visst fog för vad Gävle kommun anför om att en så&lt;br&gt;relativt reglerad älvsträcka som det är fråga om inte bör undantas från&lt;br&gt;vattenkraftsutbyggnad. Vad som ändå talar för en utökning av skyddet är&lt;br&gt;områdets mycket speciella karaktär och höga bevarandevärden med av-&lt;br&gt;seende på såväl naturvård som friluftsliv och att en ytterligare utbyggnad&lt;br&gt;kan framstå som ett hot mot dessa värden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Bräkneån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bräkneån i sin helhet bör undantas från vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PromemoriefÖrslaget: Den del av Bräkneån som rinner inom Blekinge&lt;br&gt;län bör undantas från vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelserna i Blekinge och Krono-&lt;br&gt;bergs län samt Ronneby kommun tillstyrker förslaget. Tingsryds kommun&lt;br&gt;anser att Bräkneån i sin helhet bör skyddas enligt 3 kap. 6 § naturresurs-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bräkneån rinner upp i Kronobergs län och har&lt;br&gt;där huvudsakligen ett lugnt lopp. I närheten av gränsen mot Blekinge län&lt;br&gt;ändras vattendragets karaktär och får ett stritt lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser möjligt utnyttjande för vattenkraft är det endast Blekingedelen&lt;br&gt;av ån som har lämpliga förutsättningar. Ån är endast i ringa grad utnyttjad&lt;br&gt;för vattenkraft med några små äldre kraftverk. Dammar finns på flera&lt;br&gt;ställen i åns nedre del. Några projekt är inte upptagna i vattenkraftplanen&lt;br&gt;och några ansökningar om utbyggnad finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blekingedelen av ån är av riksintresse för naturvård och för friluftsliv&lt;br&gt;med avseende på fritidsfisket. Åns dalgång har stora botaniska och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;zoologiska värden. Det förekommer bl.a. rikligt med flodpärlmusslor i ån. Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;Dokumenterade bevarandevärden är knutna främst till Blekingedelen av&lt;br&gt;Bräkneån. Att endast undanta denna del skulle i och for sig uppfylla syftet&lt;br&gt;att bevara stora natur- och kulturvärden. I realiteten torde det emellertid&lt;br&gt;spela mindre roll om Blekingedelen av Bräkneån eller hela ån undantas&lt;br&gt;från vattenkraftsutbyggnad eftersom naturgivna förutsättningar saknas för&lt;br&gt;vattenkraftsutbyggnad inom Kronobergs län. Jag anser det lämpligt att&lt;br&gt;skyddet i så stor utsträckning som möjligt avser hela vattenområden, bl.a.&lt;br&gt;med hänsyn till att även biflöden därigenom kommer att omfattas av&lt;br&gt;skyddet. Därför bör Bräkneån i sin helhet omfattas av skyddsbestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Mörrumsån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mörrumsån i sin helhet bör undantas från vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PromemoriefÖrslaget: Mörrumsån inom Blekinge län bör undantas från&lt;br&gt;vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Blekinge län samt&lt;br&gt;Olofströms och Karlshamns kommuner tillstyrker förslaget. Åns stora&lt;br&gt;skyddsvärden från fiskeribiologisk synpunkt framhålls av Fiskeriverket.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län understryker särskilt åns stora betydelse för&lt;br&gt;den naturliga reproduktionen av lax och havsöring. Ett framtida skydd mot&lt;br&gt;vattenkraftsutbygggnad ger enligt Länsstyrelsen starkt ökade möjligheter&lt;br&gt;att markant öka arealen för dessa fiskarters naturliga reproduktionsom-&lt;br&gt;råden. Förutsättningarna att bevara de naturliga fiskstammamas genvaria-&lt;br&gt;tion blir därmed avsevärt större. Detta är av största vikt för laxbeståndet i&lt;br&gt;Östersjön. Karlshamns kommun påpekar att kommunens antagna översikts-&lt;br&gt;plan innehåller beskrivningar och ställningstaganden som överensstämmer&lt;br&gt;med vad som anförs i promemorian. Tingsryds kommun anser att&lt;br&gt;Mörrumsån bör skyddas från Bergvik, ca 2 km söder om Fridafors Bruk,&lt;br&gt;till utloppet. Kommunen framhåller att vid en eventuell utbyggnad av&lt;br&gt;vattenkraft i Mörrumsån skall laxens möjligheter till vandring beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen, Älvräddamas samorganisation och Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Kronobergs län anser att ån i sin helhet bör skyddas. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kronobergs län påpekar att den största delen av Mörrumsåns tillrinnings-&lt;br&gt;område ligger i Kronobergs län och att ån med flera biflöden skulle vara&lt;br&gt;lax- men främst havsöringförande om fisken hade möjligheter att vandra&lt;br&gt;dit. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att skyddet bör utökas till att&lt;br&gt;gälla även områden uppströms Fridafors, där bl.a. Åsnenområdet är av&lt;br&gt;riksintresse för naturvård och friluftsliv. Detta skulle på sikt bidra till att&lt;br&gt;avsevärt öka Mörrumsåns natur- och rekreationsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft AB, som avstyrker förslaget, påpekar att ett tidigare tillstånd för&lt;br&gt;sammanslagning av kraftverken vid Hemsjö aldrig var kontroversiellt men&lt;br&gt;heller inte utnyttjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Mörrumsån är Blekinges största å med ett Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;avrinningsområde som också omfattar en stor del av Kronobergs län, bl.a.&lt;br&gt;sjön Åsnen med omgivningar. I Blekinge rinner ån till stora delar i en&lt;br&gt;starkt markerad sprickdal. Närmast havet flackar dalgången ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mörrumsån togs tidigt i anspråk för elproduktion genom att kraftverken&lt;br&gt;Hemsjö nedre och Hemsjö övre anlades. Båda är belägna i Blekinge.&lt;br&gt;Granö kraftstation i Kronobergs län är det största kraftverket i ån. Mellan&lt;br&gt;Hemsjö och Granö finns ett kraftverk i Fridafors. Ytterligare några mindre&lt;br&gt;verk finns i ån på båda sidor om länsgränsen. För Mörrumsån redovisas&lt;br&gt;två projekt i vattenkraftplanen. Båda avser ombyggnad av befintliga verk&lt;br&gt;vid Hemsjö respektive Fridafors. I planen anges dessa kunna ge 35 resp.&lt;br&gt;17 GWh/år. Planer på ombyggnad av kraftverken i Hemsjö har funnits&lt;br&gt;länge, men har inte genomförts. Ansökningar om prövning enligt vattenla-&lt;br&gt;gen föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att Mörrumsån är av stor betydelse för Östersjöns&lt;br&gt;totala tillgång på lax och havsöring och den har en mycket högproduk-&lt;br&gt;tionsförmåga. I dagsläget begränsas dock laxens vandring upp i ån av&lt;br&gt;kraftverken vid Hemsjö. Mörrumsån torde för närvarande vara ett av&lt;br&gt;Europas förnämsta sportfiskevatten. Åsträckan i Blekinge har med hänsyn&lt;br&gt;härtill och till bl.a. geologisk formrikedom och en artrik bottenfouna, som&lt;br&gt;hör till landets artrikaste med många sällsynta arter, bedömts vara av&lt;br&gt;riksintresse för naturvård och friluftsliv. I anslutning till ån finns även&lt;br&gt;områden av riksintresse för kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bevarandevärdena som är knutna till Mörrumsån är alltså mycket be-&lt;br&gt;tydande. Särskilt gäller det de fiskeribiologiska värdena. De begränsningar&lt;br&gt;som för närvarande finns för den vandrande fisken bör inte vara avgörande&lt;br&gt;för avgränsningen av vad som för framtiden bör undantas från vatten-&lt;br&gt;kraftsutbyggnad. Jag anser därför att hela Mörrumsåns vattenområde bör&lt;br&gt;omfattas av skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.12 Fylleån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fylleån i sin helhet bör undantas från vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PromemoriefÖrslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Hallands län liksom&lt;br&gt;Ljungby och Halmstads kommuner samt lokala fiske- och naturvärdsorga-&lt;br&gt;nisationer tillstyrker förslaget. Fiskeriverket framhåller åns stora skydds-&lt;br&gt;värden från fiskeribiologisk synpunkt. Länsstyrelsen i Hallands län anser&lt;br&gt;att ett permanent skydd för outbyggda älvar och älvsträckor med atlantlax&lt;br&gt;från samhällelig synpunkt är en nödvändighet. Några invändningar har inte&lt;br&gt;anförts mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fylleån rinner upp på Sydsvenska höglandets&lt;br&gt;branta västsida och mynnar strax söder om Halmstad. Åns längd är ca 5&lt;br&gt;mil. Ån utnyttjas inte för vattenkraft och några utbyggnadsprojekt finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte. Ån har på många sätt en orörd karaktär med goda förutsättningar för Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;ett varierat friluftsliv. Riksintressen för naturvård och friluftsliv är knutna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ån. Ett tiotal smärre naturreservat finns, de flesta längs Simlångsdalen.&lt;br&gt;Ån hyser en av de få ursprungliga stammarna av lax i denna del av landet.&lt;br&gt;Reproduktionen sker i åns nedre delar upp till Marbäck där fisken möter&lt;br&gt;naturliga vandringshinder. Halmstads kommun har under en följd av år&lt;br&gt;initierat en rad fiskevård såtgärder vilka ingår i en långsiktig plan för&lt;br&gt;Fylleån. Också i övrigt är faunan rik och varierad. Nordiska ministerrådet&lt;br&gt;har i sin rapport (Miljörapport 1990:11) Nordiska Vassdrag - vem og&lt;br&gt;inngrep tagit upp Fylleån som ett skyddsvärt objekt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.13 Enningdalsälven med Kynne älv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den svenska delen av Enningdalsälven, som inbegriper&lt;br&gt;bl.a. Kynne älv, bör undantas från vattenkraftsutbyggnad. Härmed&lt;br&gt;avses ett vattenområde omfattande Enningdalsälven från gränsen till&lt;br&gt;Norge och uppströms liggande sjöar och vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket, Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län och Älvsborgs län, Tanums kommun och Naturskyddsföreningen samt&lt;br&gt;lokala naturvärdsorganisationer tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Älvs-&lt;br&gt;borgs län betonar särskilt att det är vattensystemet i sin helhet som är&lt;br&gt;skyddsvärt bl.a. från hydrologisk synpunkt. Länsstyrelsen i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län konstaterar att Kynne älv uppfyller de krav som Nordiska&lt;br&gt;ministerrådet uppställer i sin rapport om skydd av nordiska vattendrag,&lt;br&gt;dvs. vattendraget skall vara i stort sett opåverkat, vara representativt för&lt;br&gt;den geografiska regionen och betecknas som unikt eller säreget. Dals-Eds&lt;br&gt;kommun har avstått från att ta ställning till utredningsförslaget. Någon&lt;br&gt;invändning mot skydd av vattenområdet har inte framförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kynne älv i norra Bohuslän är en del av den&lt;br&gt;norsk-svenska Enningdalsälvens vattensystem. Komsjöarna som avvattnas&lt;br&gt;av Kynne älv ingår i ett relativt stort sjöområde som sträcker sig in i&lt;br&gt;Dalsland och Norge. Från Södra Komsjön rinner Kynne älv ned till Södra&lt;br&gt;Bullaren. På den ca 13 km långa sträckan mellan sjöarna faller älven&lt;br&gt;90 m. Utflödet från Norra Bullaresjön heter Enningdalsälven och utgör på&lt;br&gt;en kortare sträcka gränsvatten mellan Sverige och Norge och mynnar i den&lt;br&gt;norska Idefjorden. Älven är helt outnyttjad för vattenkraftsändamål och är&lt;br&gt;därmed en av få av denna storlek i södra Sverige. Olika alternativ för&lt;br&gt;utbyggnad för vattenkraftändamål i den svenska delen av älven har dock&lt;br&gt;utretts, men några ansökningar om utbyggnad föreligger inte. I&lt;br&gt;vattenkraftplanen redovisas inga projekt beträffande älven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsystemet har en rik, omväxlande och storslagen natur med höga&lt;br&gt;biologiska och rekreativa värden. I Enningdalsälven och Bullaresjöama&lt;br&gt;finns bl.a. havsvandrande lax och i Kynne älv en värdefull öringstam.&lt;br&gt;Fågellivet i Bullaredalen är rikt varierat genom de mångformiga miljöerna.&lt;br&gt;Växtligheten varierar från karga marker med barrblandskogar till yppig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lövträdsvegetation. De mångfacetterade kvaliteterna ligger till grund för att Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;Kynne älv och Bullaredalen är av riksintresse för naturvård och friluftsliv&lt;br&gt;och även for kulturmiljövården. Södra Komsjön är av riksintresse för&lt;br&gt;naturvård. Enningdalsälven och Bullaresjöama är av stort intresse för&lt;br&gt;fritidsfiske. Enningdalsälven anges i Nordiska ministerrådets tidigare om-&lt;br&gt;talade rapport som skyddsvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norska regeringen har i en proposition (St. prp. nr 118) Vemeplan&lt;br&gt;IV for vassdrag till Stortinget nyligen föreslagit att den norska delen av&lt;br&gt;Enningdalsälven skall skyddas mot vattenkraftsutbyggnad. Genom skydd&lt;br&gt;av även den svenska delen skulle detta variationsrika vattensystem i sin&lt;br&gt;helhet undantas från utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Vattenlagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vattenlagen ändras så att regeringens rätt att förbehålla&lt;br&gt;sig prövningen av ett vattenföretags tillåtlighet förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: I promemorian föreslås att vattenlagen ändras så&lt;br&gt;att regeringen alltid prövar tillåtligheten av sådana vattenföretag som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 6 § tredje stycket naturresurslagen, dvs. vattenföretag som föran-&lt;br&gt;leder endast obetydlig miljöpåverkan men som avser älvar eller älvsträckor&lt;br&gt;som skyddas genom naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget i promemorian tillstyrks av flera myndig-&lt;br&gt;heter och flertalet av de kommuner och länsstyrelser som kommenterat&lt;br&gt;förslaget. Kammarkollegiet, Vattenöverdomstolen och övriga vattendom-&lt;br&gt;stolar avvisar promemorians förslag till ändring i vattenlagen såsom onö-&lt;br&gt;dig, tidskrävande och kostsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: I 3 kap. naturresurslagen ges särskilda hushåll-&lt;br&gt;ningsbestämmelser för vissa områden av landet. Utmärkande för dessa&lt;br&gt;områden är att de rymmer natur- och kulturmiljövärden av sådant värde att&lt;br&gt;exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd en-&lt;br&gt;dast om i lagen angivna förutsättningar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet mot vattenkraftsutbyggnad regleras särskilt i 3 kap. 6 § natur-&lt;br&gt;resurslagen. Enligt första och andra styckena får vattenkraftverk samt&lt;br&gt;vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i de&lt;br&gt;vattenområden och älvsträckor som anges i paragrafen. Om vattenföretaget&lt;br&gt;orsakar endast obetydlig miljöpåverkan, gäller dock inte detta förbud enligt&lt;br&gt;en undantagsregel som framgår av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag om ändring av vattenlagen innebär att det alltid&lt;br&gt;bör ankomma på regeringen att pröva sådana vattenföretag som avses i 3&lt;br&gt;kap. 6 § tredje stycket naturresurslagen, dvs. om det planerade företaget är&lt;br&gt;av sådan art eller omfattning, att den föranleder endast en obetydlig&lt;br&gt;miljöpåverkan. Skälet till att prövningen bör göras av regeringen och inte&lt;br&gt;av vattendomstolarna är enligt promemorian att prövningen inrymmer ett&lt;br&gt;betydande mått av skälighetsöverväganden. En prövning av regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle enligt promemorian skapa en enhetlig bedömning av vad som avses Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;med begreppet obetydlig miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del gör jag följande bedömning. I 11 kap. 1 § vattenlagen&lt;br&gt;anges de vattenföretag för vilka regeringen alltid skall pröva tillåtligheten.&lt;br&gt;Utöver dessa vattenföretag kan regeringen enligt 11 kap. 3 § samma lag&lt;br&gt;förbehålla sig rätten till prövning av tillåtligheten av andra vattenföretag,&lt;br&gt;om företaget är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågan om det är regeringen som alltid skall pröva&lt;br&gt;tillåtligheten enligt undantagsregeln, bör enligt min mening i första hand&lt;br&gt;beaktas de av riksdagen år 1984 fastställda riktlinjerna som innebär att&lt;br&gt;regeringen skall begränsa sin prövning till sådana ärenden som kräver ett&lt;br&gt;ställningstagande av regeringen som politiskt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att en prövning enligt undantagsregeln inrymmer&lt;br&gt;skälighetsawäganden är enligt min mening inte nog för att generellt&lt;br&gt;överföra prövningen till regeringen. Jag grundar den bedömningen på att&lt;br&gt;det i svensk rättsordning inte är ovanligt att myndigheter och domstolar får&lt;br&gt;göra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen särskilt när det&lt;br&gt;gäller mål eller ärenden som rör rätten att utnyttja en fastighet på visst sätt&lt;br&gt;eller för visst ändamål. Jag delar också den inställning som flera remissin-&lt;br&gt;stanser har redovisat, nämligen att en obligatorisk regeringsprövning av&lt;br&gt;alla företag som rör de skyddade älvarna och älvsträckorna skulle innebära&lt;br&gt;att regeringen också skulle belastas med ett antal ärenden av bagatellartad&lt;br&gt;beskaffenhet. Jag är därför inte beredd att föreslå en ändring av vatten-&lt;br&gt;lagen på det sätt som har föreslagits i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som uppkommit och som också rör vattenlagen är om 11&lt;br&gt;kap. 3 § vattenlagen tillräckligt klart uttrycker att regeringen med stöd av&lt;br&gt;denna bestämmelse kan förbehålla sig prövningen av ett företag som rör&lt;br&gt;undantagsregeln i 3 kap. 6 § naturresurslagen. Regeringen har enligt 11&lt;br&gt;kap. 3 § vattenlagen rätt att förbehålla sig prövningen av ett vattenföretag&lt;br&gt;som är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet. Enligt&lt;br&gt;undantagsregeln i 3 kap. 6 § tredje stycket naturresurslagen gäller inte&lt;br&gt;älvskyddet sådana vattenföretag som förorsakar endast obetydlig miljöpå-&lt;br&gt;verkan. Frågan är alltså om ett företag som det sistnämnda kan vara av&lt;br&gt;den beskaffenheten att det omfattas av de i 11 kap. 3 § angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för ett förbehåll av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att regeringen - utöver det obligatoriska området - kan&lt;br&gt;förbehålla sig rätten till prövning av vattenföretag av betydande omfattning&lt;br&gt;eller ingripande beskaffenhet infördes fr.o.m. den 1 januari 1972 i den&lt;br&gt;tidigare gällande vattenlagen (1918:523). Beträffande vissa sjöar eller vat-&lt;br&gt;tendrag kan enligt föredragande departementschefen (prop. 1971:106 s.&lt;br&gt;128) förhållandena vara sådana att praktiskt taget vaije företag får anses&lt;br&gt;vara av ingripande beskaffenhet. Bestämmelsen om regeringens rätt att för-&lt;br&gt;behålla sig prövningen har överförts till den nya vattenlagen (prop.&lt;br&gt;1981/82:30 s. 491).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund jag nu har redovisat anser jag det klart att bestämmel-&lt;br&gt;sen i 11 kap. 3 § vattenlagen också innefattar den typ av vattenföretag som&lt;br&gt;avses med undantagsregeln. Jag anser dock att bestämmelsen i vattenlagen&lt;br&gt;bör förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör kunna räkna med att Kammarkollegiet normalt fäster regerin- Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;gens uppmärksamhet på de företag som med hänsyn till sina verkningar&lt;br&gt;bör prövas av regeringen. En sådan skyldighet for kollegiet följer också av&lt;br&gt;1 § vattenrättsförordningen (1983:788). Som en konsekvens av ändringen&lt;br&gt;i vattenlagen bör det av förordningen framgå att Kammarkollegiet skall&lt;br&gt;samråda med Statens naturvårdsverk för att få expertmyndighetens syn på&lt;br&gt;miljöpåverkan av ett vattenföretag som rör undantagna vattenområden och&lt;br&gt;älvsträckor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Behov av ytterligare inventering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Arbetet att inventera värdefulla vattenområden och&lt;br&gt;älvsträckor bör fortsätta. När kunskaperna om skyddsbehov och&lt;br&gt;motstående intressen ökat bör skydd enligt naturresurslagen övervägas&lt;br&gt;för ytterligare vattenområden och älvsträckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser tar upp ytterligare vattenom-&lt;br&gt;råden och älvsträckor som enligt deras mening bör skyddas enligt naturre-&lt;br&gt;surslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Flera av de förslag som förs fram i remiss-&lt;br&gt;svaren rör relativt små vattendrag, korta älvsträckor eller vattendrag som i&lt;br&gt;det närmaste är helt reglerade. Det hindrar inte att det ändå kan finnas be-&lt;br&gt;tydande bevarandeintressen knutna till dessa vattendrag. Ett exempel är&lt;br&gt;Gullspångsälven med lekområden för naturliga populationer av lax och&lt;br&gt;öring med synnerligen högt bevarandevärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det nödvändigt att kunskaperna om bevaran-&lt;br&gt;devärdena i outbyggda vattendrag ökar. Det gäller i särskilt hög grad för&lt;br&gt;vattendrag i södra Sverige. Därför avser jag att ta initiativ till fortsatt&lt;br&gt;inventering av vattenområden och älvsträckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kunskaperna om skyddsbehov och motstående intressen ökat bör&lt;br&gt;skydd enligt naturresurslagen för ytterligare älvsträckor och vattenområden&lt;br&gt;övervägas. Såsom bl.a. Statens naturvårdsverk och Vattenöverdomstolen&lt;br&gt;påpekat kan dock även andra skyddsinstitut övervägas, t.ex. naturvårds-&lt;br&gt;lagen. Vidare erbjuder plan- och bygglagen goda möjligheter för kommu-&lt;br&gt;nerna att i översiktsplaneringens form ange sina intentioner för hur en&lt;br&gt;avvägning bör göras mellan naturresurslagens hushållningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Miljö- och naturresurs-&lt;br&gt;departementet upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring av vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget rörande vattenlagen har upprättats i samråd med chefen för Prop. 1992/93:80&lt;br&gt;Justitiedepartementet. Lagförslagen är av den beskaffenheten att Lagrådets&lt;br&gt;hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att anta lagförslagen. Vidare hemställer jag att regeringen be-&lt;br&gt;reder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i fråga om ytterligare&lt;br&gt;inventering av värdefulla vattenområden och älvsträckor (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de&lt;br&gt;åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorian (Ds 1992:29)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Utökat älvskydd. Översyn av värdefulla älvar och&lt;br&gt;älvsträckor med förslag till komplettering av skydd&lt;br&gt;enligt 3 kap 6 § NRL&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;UTÖKAT ÄLVSKYDD&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Översyn av värdefulla älvar och älvsträckor med förslag till&lt;br&gt;komplettering av skydd enligt 3 kap. 6 § NRL&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag har varit att inventera och översiktligt beskriva förhållandena&lt;br&gt;kring de vattendrag som är av stort värde för naturvård, friluftsliv, kultur-&lt;br&gt;minnesvård och fiske och som inte är skyddade mot vattenkraftutbyggnad&lt;br&gt;enligt 3 kap. 6 § NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan jag slutfört detta uppdrag får jag härmed överlämna mitt förslag till&lt;br&gt;sådana älvar och älvsträckor som jag efter granskning funnit mest angeläget&lt;br&gt;att undanta från vattenkraftsutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagsmotioner, i skrivelser till regeringen, i miljörapport 1990:11 från&lt;br&gt;Nordiska Ministerrådet etc. har initiativ tagits att föreslå skydd för ett antal&lt;br&gt;älvar och älvsträckor. Utöver dessa har jag gjort en granskning av samtliga&lt;br&gt;oskyddade vattendrag eller delar därav till vilka är knutet riksintresse för&lt;br&gt;naturvård, friluftsliv, kulturminnesvård och fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min rapport innefattar samtidigt en redovisning av vattenkraftintresset&lt;br&gt;och hur berörda vattendrag behandlats i betänkandena (SOU 1974:22) Vat-&lt;br&gt;tenkraft och miljö - Sehlstedtska utredningen -, (SOU 1976:28) Vattenkraft&lt;br&gt;och miljö 3 - Ekströmska utredningen -, samt i den därefter lämnade propo-&lt;br&gt;sitionen om utbyggnad av vattenkraften. Den aktuella utbyggnadssituatio-&lt;br&gt;nen framgår också av en redogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand har uppdraget omfattat vattendragen i norra Svealand och&lt;br&gt;Norrland, dvs. de tidigare utredda delarna av landet. Min granskning omfat-&lt;br&gt;tar därutöver en mera översiktlig översyn av södra Sveriges vattendrag. Jag&lt;br&gt;finner det angeläget att skyddsvärda älvmiljöer även inom dessa delar av&lt;br&gt;landet kan bevaras från vidare utbyggnad, varför mitt förslag bl.a. omfattar&lt;br&gt;fyra syd- och västsvenska åar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De älvar och älvsträckor som enligt mitt förslag bör skyddas mot vatten-&lt;br&gt;kraftsutbyggnad är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åbyälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Skellefteälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sävarån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Indalsälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljungan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljusnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräkneån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fylleån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Enningdalsälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hårkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gimån uppströms Leringen-Holmsjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Voxnan uppströms Vallhaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kynne älv med Bullaresjöarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsträckor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Luleälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Gideälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ångermanälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljungan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Dalälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Mörrumsån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjön Langas och Jaurekaska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sträckan mellan Stennäs och Björna&lt;br&gt;Faxälven mellan Edsele och Helgumsjön&lt;br&gt;Sträckan nedströms Viforsen&lt;br&gt;Österdalälven, sträckan mellan Åsens och&lt;br&gt;Väsa kraftverk, samt Dalälven mellan Gy-&lt;br&gt;singe och havet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sträckan nedströms Fridafors bruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till komplettering av skyddet för värdefulla älvar och älvsträckor&lt;br&gt;föranleder ändring i 3 kap. 6 § naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket i paragrafen medger undantag för vattenföretag som orsa-&lt;br&gt;kar endast obetydlig miljöpåverkan. Jag anser att en sådan ändring bör göras&lt;br&gt;i vattenlagen att tillåtligheten av sådana företag avgörs av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm i mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örjan Nyström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Jaurekaska i Stora Luleälven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jaurekaska är en kort (1-2 km) forssträcka mellan sjöarna Langas och Stora&lt;br&gt;Lulevattnet. Detta är den enda outbyggda fallhöjd som finns kvar i Luleälv-&lt;br&gt;en nedströms högfjällsområdet, där källflödena är skyddade mot vidare ut-&lt;br&gt;byggnad enligt 3:6 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenframrinningen i Jaurekaska är hårt reglerad genom tappningen från&lt;br&gt;de stora sjömagasinen i Akkajaure och Satisjaure. Under vinterperioden&lt;br&gt;framsläpps vattnet med korttidsreglering genom Vietas kraftstation, belägen&lt;br&gt;vid Stora Sjöfallet överst i Langas. För att garantera visst lägsta vattenstånd&lt;br&gt;i Langas har Vattenfall anlagt en tröskel i sjöns utlopp. Stora Lulevattnet&lt;br&gt;nedströms forsen är årsreglerad med 3,7 m amplitud varför strömsträckans&lt;br&gt;längd varierar med indämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övre delen av Langas, nära nog halva sjön, ligger inom Stora Sjöfallets&lt;br&gt;nationalpark. Mellan de riksintressanta stora områden inom Norrbotten&lt;br&gt;som avser naturvård och friluftsintresse ligger Jaurekaska centralt. På norra&lt;br&gt;sidan når Sjaunja - föreslaget som ny nationalpark ned till sjösystemet och&lt;br&gt;på södra sidan ligger området UltevisSitojauresänkan-Harrejaur. Hela&lt;br&gt;Norrbottens fjällområde utgör riksintresse för friluftslivet. På båda sidor om&lt;br&gt;Jaurekaska möter s.k. obrutet fjällområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jaurekaska-strömmarna håller i stor utsträckning vinteröppet vatten, vilket&lt;br&gt;är av stor betydelse för många sjöfågelarter. Särskilt under våren kan 100-&lt;br&gt;tals sångsvanar uppehålla sig där, ofta under lång tid vid sin flyttning. Till-&lt;br&gt;gången till föda och öppet vatten är avgörande. Havsörn är också vanlig här.&lt;br&gt;Jaurekaska besöks alltjämt av utter, idag en av landets mest sällsynta djurar-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fiskeriintendenten är Langas den sjö som har störst betydelse för&lt;br&gt;fisket i Stora Luleälven. Ett antal bofasta har här sin huvudsakliga inkomst&lt;br&gt;av fisket, som också är viktig som binäring för renskötande samer i området.&lt;br&gt;Isfiske bedrivs på vårvintern av ett stort antal fritidsfiskare. Fiskutsättning&lt;br&gt;görs av Vattenfall i alla älvsystemets sjöar, men, utom i Langas, gör sig den&lt;br&gt;s.k. regleringseffekten numera gällande genom allmän nedgång i fiskbestån-&lt;br&gt;den. För reproduktion av den egna öringstammen är Jaurekaska därför av&lt;br&gt;stort värde så länge lekbottnarna bibehålls. Detta är den enda kvarvarande&lt;br&gt;delen av huvudälven med naturliga reproduktionsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För turism och friluftsliv är Jaurekaska, trots sin begränsade utsträckning,&lt;br&gt;av stort värde. Fisket med tillgång på öring och harr är attraktivt. ”Vägen&lt;br&gt;västerut” som passerar Jaurekaska är, särskilt sommartid, ett viktigt trafik-&lt;br&gt;stråk som leder in i ett av vårt lands mest besökta högfjällsområden. För na-&lt;br&gt;turupplevelsen och landskapsbilden skulle varje utbyggnad här vara starkt&lt;br&gt;negativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnadsfrågans behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekströmska utredningen har redovisat en utbyggnad i Jaurekaska som ett&lt;br&gt;projekt med årsproduktionen 45 GWh. Det presenterades av Vattenfall i ett&lt;br&gt;sent skede av utredningen och endast i form av en skiss. Någon bedömning&lt;br&gt;av inverkan på omgivningar och motstående intressen kunde inte göras. Älv-&lt;br&gt;sträckan ansågs därför inte kunna placeras i utredningens rangordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vattenkraftberedningen har ett projekt redovisats, Langas med produk-&lt;br&gt;tionen 31 GWh/år, men beredningen tog inte upp detta i sitt förslag. Utbygg-&lt;br&gt;naden ingår inte i den av riksdagen medgivna vattenkraftplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall ingav 1982 och 1983 ansökningar om tillstånd att få anlägga reg-&lt;br&gt;leringsdamm vid Jaurekaska och därmed få reglera Langas, och alternativt&lt;br&gt;en kraftstation i Jaurekaska. Ansökningarna ledde slutgiltigt till ett beslut&lt;br&gt;där regeringen fann de båda ansökta företagen ej tillåtliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en 1990 ingiven ansökan till vattendomstolen begär Vattenfall tillstånd&lt;br&gt;till ändring av de för Langas gällande vattenhushållningsbestämmelserna.&lt;br&gt;Detta skulle innebära en skärpning av korttidsregleringen i Vietas kraftsta-&lt;br&gt;tion så att dygnsvariationerna i Langas nära nog fördubblas, en ökning från&lt;br&gt;0,27 m till 0,5 m och per vecka en ökning från 0,7 m till 1,0 m. Allvarliga och&lt;br&gt;förvärrade skador kan befaras uppkomma bl.a. på fiske, isar och kommuni-&lt;br&gt;kationsmöjligheter på sjön. Förbindelsen över Langas till Svenska Turistför-&lt;br&gt;eningens fjällstation Saltoluokta utgör en del av Kungsleden med stor bety-&lt;br&gt;delse för fjällturismen i Sverige. Fjällstationen är öppen även vintertid. Reg-&lt;br&gt;leringen avses ske inom de tidigare fastställda regleringsgränserna. Domsto-&lt;br&gt;len har ännu inte avkunnat dom i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fp-motion Bo 523 (1991/92) hemställs att riksdagen beslutar om sådan änd-&lt;br&gt;ring av NRL att Luleälven sträckan mellan Vietas och Stora Lulevattnet&lt;br&gt;skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots all påverkan genom vattenregleringen i älven finns beaktansvärda na-&lt;br&gt;turvärden kvar som talar för att Jaurekaskaforsen bör garanteras ett skydd&lt;br&gt;mot utbyggnad. Som enda återstående strömsträcka längs Luleälven kan&lt;br&gt;Jaurekaska anses utgöra en ekologisk brygga som binder samman de stora&lt;br&gt;fjäll- och skogsområden vars skyddsintresse NRL avser att försäkra. Denna&lt;br&gt;del av älven har en viktig roll som refugium för att bibehålla något av den&lt;br&gt;ursprungliga älvens biologiska funktion. Inte minst gäller detta betydelsen&lt;br&gt;för reproduktionen av de egna öringsstammarna som är viktiga för Langas&lt;br&gt;och Stora Lulevattnet. Det gäller också utterförekomsten som bör ses mot&lt;br&gt;bakgrunden av Sveriges åtaganden i samband med undertecknandet av&lt;br&gt;Bernkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av Vattenfall sökta tillståndet om ändring av regleringsbestämmel-&lt;br&gt;serna för Langas kan befaras medföra ytterligare stora skador i sjön, och&lt;br&gt;sannolikt också i Jaurekaska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om ett skydd enligt NRL i Luleälven skall avse endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jaurekaskaforsen, eller som i ovannämnda motion föreslås, sträckan från&lt;br&gt;Vietas till Stora Lulevattnet. Mycket talar för det senare förslaget som inne-&lt;br&gt;bär ett förebyggande av nya stora skador som ev. också kan drabba Jaure-&lt;br&gt;kaska. Jag vill förorda det senare alternativet. Ett ytterligare intrång i Stora&lt;br&gt;Sjöfallets nationalpark torde för övrigt förutsätta medgivande av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Åbyälven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Några riksintressen för naturvård, friluftsliv eller kulturminnesvård har inte&lt;br&gt;angivits för Åbyälven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åbyälven, som tillhör de mindre av skogsälvarna (tillrinningsområde 1 300&lt;br&gt;km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;), rinner upp ca 2 mil norr om Arvidsjaur. I den övre delen finns sjöarna&lt;br&gt;Vuotner, Lauker och Östra Kikkejaur. Älven nedströms är sjöfattig, utan&lt;br&gt;större sidovattendrag och rinner delvis nära norr om Byskeälven. Den är i&lt;br&gt;sitt nedre lopp brantare än någon annan norrländsk älv och når högsta kust-&lt;br&gt;linjen mindre än 5 mil från kusten. Först där, vid Klubbforsen, möter odlad&lt;br&gt;jord i någon omfattning och längre ned är den för norrländska förhållanden&lt;br&gt;tämligen rik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övre delen av Åbyälven hyser många naturvetenskapliga värden, bl.a. in-&lt;br&gt;tressanta moränområden. Floran är artrik. Vid en inventering invid älven&lt;br&gt;inom Arvidsjaur påträffades 248 arter (länsstyrelsen i BD-län 1977). Även&lt;br&gt;den nedre delen av dalgången uppvisar på många ställen en intressant flora,&lt;br&gt;bl.a. förekommer tibast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera för den högre faunan betydelsefulla våtmarker finns längs älven. Ut-&lt;br&gt;ter förekommer på flera ställen. Säkra observationer har noterats vid älvens&lt;br&gt;övre del och vid Klubbfors. Under de senaste åren har utter iakttagits även&lt;br&gt;vid Åbyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åbyälven hyser en god bäverstam som för närvarande sprider sig. Även&lt;br&gt;bisam påträffas längs älven. Flodpärlmussla finns på flera ställen, rikligast i&lt;br&gt;älvens nedre delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älven är mycket rik på forssträckor och har i långa avsnitt ren vildmarks-&lt;br&gt;karaktär, som gör att den har högt värde för fritidsfisket. Fiskarterna domi-&lt;br&gt;neras av harr, men där finns också havsöring, lax och netting (nejonöga) som&lt;br&gt;går upp i älven och i dess nedre del har goda naturliga reproduktionsbottnar.&lt;br&gt;Laxbeståndet är av intresse även från genetisk synpunkt genom att laxen an-&lt;br&gt;passat sig till ett så litet vattendrag med dess speciella miljöbetingelser.&lt;br&gt;Åbyälven är en av de få älvar där utsättning med laxyngel av andra stammar&lt;br&gt;varit mycket begränsad och där den genetiska effekten på den ursprungliga&lt;br&gt;laxen anses vara försumbar. Åbyälvens lax har därför ett mycket högt&lt;br&gt;skyddsvärde. Senare års elfisken visar på mycket goda tätheter av laxungar&lt;br&gt;jämfört med andra laxälvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket har vidtagit en hel del fiskevårdande åtgärder, och i viss ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträckning har också goda naturliga reproduktionsförhållanden återskapats&lt;br&gt;genom flottledsrestaureringar i älven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt övre delen av Åbyälven är av stort värde för det rörliga friluftsli-&lt;br&gt;vet. Goda möjligheter erbjuds för kanotsport med sjöar, sel och lättpaddlade&lt;br&gt;strömsträckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För renskötseln har Åbyälven stor betydelse. Viktiga vinterbeten ligger&lt;br&gt;nära älven, som också erbjuder goda beten i samband med flyttningarna.&lt;br&gt;Genom skogsbrukets åtgärder har renskötseln vintertid i hög grad försvårats&lt;br&gt;och en utbyggnad av älven skulle ytterligare kunna begränsa renskötselns&lt;br&gt;möjligheter i älvdalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkeologiska undersökningar längs älven och särskilt kring Östra Kikke-&lt;br&gt;jaur visar att älven och sjöarna varit viktiga bosättningsområden redan i&lt;br&gt;forntiden. Äldre samisk kultur uppträder här inom samma område som&lt;br&gt;fångstkulturen och representeras genom talrika lämningar. Ett stort antal&lt;br&gt;boplatser av stenålderskaraktär har registrerats, men även gravar från vi-&lt;br&gt;kingatiden. Rikligt med äldre samiska lämningar har också påträffats. Ut-&lt;br&gt;byggnadsfrågans tidigare behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Ekströmska utredningen redovisades en relativt långtgående utbygg-&lt;br&gt;nad, 6 kraftstationer, som med ett stort regleringsmagasin i Östra Kikke-&lt;br&gt;jaure skulle ge ca 230 GWh/år. Med hänsyn till de relativt höga naturvärden&lt;br&gt;som noterats och att utbyggnaden därför skulle innebära påtagliga skador&lt;br&gt;placerades Åbyälven i klass 3b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbyggnad som redovisas till Vattenkraftberedningen är 9 kraftstatio-&lt;br&gt;ner med en sammanlagd produktion av 86 GWh/år. Beredningen har hänfört&lt;br&gt;projektet till klass B och inte tagit upp någon utbyggnad av Åbyälven i sitt&lt;br&gt;förslag. Några projekt i Åbyälven förekommer inte heller i den av riksdagen&lt;br&gt;medgivna vattenkraftplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerad utbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åbyälven är hittills obetydligt utbyggd. En äldre kraftstation finns vid Hed-&lt;br&gt;näs. Kraftintresset i älven företräds av Skellefte Kraft, som planerar utbygg-&lt;br&gt;nad av älven. Enligt tillstånd i vattendom kommer en ombyggnad av Hednäs&lt;br&gt;kraftstation att snart påbörjas, innebärande ett ökat vatten-och fallhöjdsut-&lt;br&gt;nyttjande. I samband härmed anläggs en fisktrappa som möjliggör att laxen&lt;br&gt;kan passera till älvens övre delar. Skellefte Kraft planerar närmast att begära&lt;br&gt;tillstånd till reglering av Östra Kikkejaur, som med ca 2 m amplitud ger ett&lt;br&gt;magasin om 30 Mm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Dämningen skulle skulle skulle begränsas till den&lt;br&gt;högsta nivå som gällde för tidigare flottningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fallutbyggnader som nu planeras är kraftstationer vid Klubbfors (42 m&lt;br&gt;fallhöjd) och Krokfors (20 m fallhöjd). Årsproduktionen med utnyttjande&lt;br&gt;av regleringen i Östra Kikkejaur beräknas ge 40 GWh. Kraftbolaget avser&lt;br&gt;att inrätta fiskväg förbi kraftstationerna och att lämna Åbyälven nedströms&lt;br&gt;Hednäs till havet utan utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fp-motionen Bo 523 (1991/92) hemställs att riksdagen beslutar om sådan&lt;br&gt;ändring av NRL att Åbyälven skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åbyälven har framträdande värden av skilda slag vilket ställer den i klass&lt;br&gt;med många av de vattendrag som anges som riksintresse för naturvård och&lt;br&gt;friluftsliv. Inte minst har dess orördhet stor betydelse. Förekomsten av utter&lt;br&gt;bör särskilt beaktas. Min bedömning är att värdet av föreslagen utbyggnad&lt;br&gt;inte står i rimlig proportion till de natur-och även kulturminnesvärden som&lt;br&gt;älven representerar. Mitt förslag är därför att Åbyälven bör ingå bland de&lt;br&gt;vattenområden som är skyddade enligt 3:6 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Malån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för naturvård, AC-län nr N29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malån är Skellefteälvens största biflöde (tillrinningsområde 1 829 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;). Ett&lt;br&gt;flertal mindre åar i områdets övre del förenar sig till Malån och Skeppträskån&lt;br&gt;som flyter samman nära lappmarksgränsen, mellan Malå och Norsjö. Malån&lt;br&gt;är rik på sjöar. Mest betydande är Malåträsk och Stora Skeppträsk i övre&lt;br&gt;delen, och längre ned Mensträsket, Stora Kvammarn och Norsjön. Malån&lt;br&gt;mynnar i Skellefteälven vid Svansele strax nedan Vargfors kraftstation. Ån&lt;br&gt;är tidigare flottningsreglerad, men ej utnyttjad för kraftproduktion. Dess&lt;br&gt;lopp har i allmänhet ringa lutning och en stor del av fallet är koncentrerad&lt;br&gt;till Strömfors-Storforsen, ca en mil nedan Malå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berggrunden i Malåns omgivningar är variationsrik med ett centralt stråk&lt;br&gt;med malmförekomster. I Norsjötrakten har de finkorniga moränerna gynnat&lt;br&gt;uppkomsten av ett leende odlingslandskap som är ovanligt i inlandet. Vid&lt;br&gt;Storforsen har ån skurit ut en kanjon. Sträckan närmast utflödet i Skellef-&lt;br&gt;teälven omges av ett stort randfält, Fromheden. Detta dcltakomplex är upp-&lt;br&gt;byggt till en nivå strax under HK (högsta kustlinjen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berggrunden har en gynnsam effekt på vegetationen längs ån med en artrik&lt;br&gt;flora. Brakved och orkidéer förekommer, pors är inte ovanlig. Särskilt&lt;br&gt;nämns Malåträsket med sandstränder, omfattande vassområden och en kalk-&lt;br&gt;gynnad flora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor biotopvariation, främst kring sjöarna, gynnar också faunan. Mal-&lt;br&gt;ån såväl som Skeppsträskån är ett viktigt uttervatten, och hyser även ett väx-&lt;br&gt;ande bäverbestånd. Malån har bestånd av öring, harr och sik. Skeppträskån&lt;br&gt;har stor öring, harr och nejonöga. Kräftor har inplanterats och flodpärlmuss-&lt;br&gt;lor förekommer. För det lokala och regionala fisket har dessa vatten stor be-&lt;br&gt;tydelse till följd av Skellefteälvens hårda reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malån är värdefull även från rekreationssynpunkt. Kanotledsbeskriv-&lt;br&gt;ningar finns för de båda åarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malåträsket är såsom en av Norrlands boplatsrikaste sjöar av stort kultur-&lt;br&gt;historiskt värde. Särskilt i åns övre del finns talrika samiska lämningar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även stenåldersboplatser. I Norsjö centralort, bebyggd redan på 1500-talet,&lt;br&gt;har rika fynd gjorts från sten-, brons- och järnåldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnadsfrågans tidigare behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ekströmska utredningen redogörs för relativt omfattande utbyggnadspla-&lt;br&gt;ner med flera stora sjömagasin och en serie kraftverk nedanför Malåträsk.&lt;br&gt;Ett alternativt utnyttjande av kraftresursen innebär överledning från ett&lt;br&gt;stort regleringsmagasin vid Ol-Ersselet till Vargfors dämningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterade beträffande båda utbyggnadsalternativen att&lt;br&gt;de skulle förutsätta relativt omfattande ingrepp. Bevarandevärdena var&lt;br&gt;jämna och relativt höga. I valet mellan klasserna 3b och 2 valde utrednings-&lt;br&gt;mannen med viss tvekan den lägre klassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till vattenkraftsberedningen finns projekt redovisade som dock inte tas&lt;br&gt;upp i beredningens förslag. Någon utbyggnad i Malån finns heller inte bland&lt;br&gt;projekten i riksdagens vattenkraftplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallhöjdsägare är Vattenfall och Skellefte Kraft som inte aviserat några&lt;br&gt;utbyggnadsplaner i Malån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malån representerar ett orört bivattendrag av betydande storlek där huvud-&lt;br&gt;vattendraget Skellefteälven är fullständigt utbyggt och hårt reglerat. Ån har&lt;br&gt;rika naturvärden som motiverar att den anges som ett riksintresse för natur-&lt;br&gt;vården. Några utbyggnadsanspråk förefaller för närvarande inte vara rik-&lt;br&gt;tade mot åns energiresurs. Det finns enligt min bedömning goda skäl att Mal-&lt;br&gt;ån i sin helhet ingår i förteckningen på de vattenområden som är skyddade&lt;br&gt;enligt 3:6 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sävarån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för naturvård, AC-län nr N73.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sävarån tillhör de mindre skogsälvarna (avrinningsområde 1165 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;). Käll-&lt;br&gt;området utgörs av ett sjörikt myrområde strax öster om Vindelälven vid Åm-&lt;br&gt;sele. Från Lill-Sävarträsket 7 mil från kusten har ån ett brantare lopp med&lt;br&gt;strömmar och forsar omväxlande med sel. Den mynnar i Kvarken nära&lt;br&gt;Umeå. Jordbruksbygd förekommer främst vid Botsmark, Gravmark, Bull-&lt;br&gt;mark och Sävar. I Sävarån finns numera inga kraftverk. Sedan tidigare då&lt;br&gt;flottning bedrevs i ån finns ett stort antal dammar i sjöutloppen. Efterbe-&lt;br&gt;handling har senare utförts genom att stenkistor borttagits, sidogrenar öpp-&lt;br&gt;nats, stenmassor återförts till strömfåran etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av områden med geomorfologiskt intresse kan pekas på ett vidsträckt död-&lt;br&gt;isområde strax ovan HK, i småbruten moränterräng vars svackor är upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyllda med sjöar och småmyrar. Nära utloppet omges ån av ett av landets bäst&lt;br&gt;utvecklade drumlinlandskap. Värdefulla bildningar finns också på sträckan&lt;br&gt;Gravmark-Bullmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ekologisk synpunkt utgör hela vattensystemet ett viktigt forsknings-&lt;br&gt;område som exempel på en skogsälv med varierad vattenkemi och därav föl-&lt;br&gt;jande olikheter i växt- och djurliv. Här finns en rik provkarta på vatten från&lt;br&gt;näringsfattiga sjöar i källområdet till de näringsrika miljöerna längre ner.&lt;br&gt;Vid Ekträsk finner man bl.a. den sällsynta sjöranunkeln och klibbal som an-&lt;br&gt;ses ha levt kvar från Ancylustiden. Många intressanta växtlokaler finns&lt;br&gt;längre ned längs ån med särpräglad flora, t ex i djupt nedskurna raviner med&lt;br&gt;yppig lövvegetation. Nedströms Sävar finns lokaler med bl.a. grönskära och&lt;br&gt;brunskära, gul svärdslilja och skogssäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stora delar har ån en vildmarkskaraktär och den har en rik fauna. En&lt;br&gt;fast rådjursstam förekommer och bävern är spridd längs hela ån. För fågelli-&lt;br&gt;vet finns många goda rastlokaler, t.ex. vid Botsmarksträsket. Nedströms Sä-&lt;br&gt;var rastar stora flockar av tranor och sångsvan vid sin flyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ån finns lokala bestånd av kräftor och flodpärlmusslor. Sävarån har ett&lt;br&gt;värdefullt fiske upp till Storsävarträsk. Fiskevårdande åtgärder har utförts,&lt;br&gt;och fritidsfisket har snabbt expanderat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sävarån är mycket värdefullt från rekreationssynpunkt, inte minst genom&lt;br&gt;sitt läge i Umeåtrakten. Bl.a. är ån en uppskattad kanotled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnadsfrågans behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekströmska utredningen konstaterar att några konkreta planer på utbygg-&lt;br&gt;nad inte presenterats. Från kraftintressets sida har man bedömt det möjligt&lt;br&gt;att utvinna ca 200 GWh/år i älven. Sävarån har betydelse för friluftslivet och&lt;br&gt;är välbelägen i förhållande till Umeå. Beträffande övriga bevarandevärden&lt;br&gt;rådde viss osäkerhet. I valet mellan klass 3a och 2 valde man att placera älven&lt;br&gt;i den senare klassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till vattenkraftberedningen redovisades ett stort antal kraftverk (10 st) av&lt;br&gt;Skellefte Kraft. Totalt skulle 180 GWh/år kunna utvinnas, men till relativt&lt;br&gt;höga kostnader. I beredningens förslag till plan för vattenkraftutbyggnad&lt;br&gt;upptas inte Sävarån, och några projekt har heller inte förts fram i den av&lt;br&gt;riksdagen medgivna vattenkraftplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sävarån tillhör de mindre skogsälvar som bevarat sin karaktär som outbyggt&lt;br&gt;vatten. Dess naturvärden är av riksintresse. Älvens belägenhet nära Umeå&lt;br&gt;ger den särskilda värden som lätt tillgängligt område för ekologiskt inriktad&lt;br&gt;forskning och som fritidsområde med möjligheter för många människor till&lt;br&gt;rika naturupplevelser. Ett väl motiverat skyddsintresse talar enligt min me-&lt;br&gt;ning för att Sävarån bör tillhöra de vattenområden som åtnjuter skydd enligt&lt;br&gt;3:6 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gideälven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för naturvården i Y-län, nr N29 samt i AC-län nr&lt;br&gt;N92. Områdena avser Gideälven mellan Stennäs och Björna kraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gideälven är en av de största norrländska skogsälvarna. Den rinner upp i&lt;br&gt;Södra Lappland några mil öster om Vilhelmina och 20 mil från Bottenhavet&lt;br&gt;där den mynnar vid Husum. De största tillflödena är Flärkån, Lägstaån och&lt;br&gt;Hemlingån. Tillrinningsområdet är relativt sjöfattigt. De naturliga variatio-&lt;br&gt;nerna i vattenflödet har därför varit stora. Tillkomsten av ett stort reglerings-&lt;br&gt;magasin, Skinnmuddselet, skapat genom överdämning av ett 27 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; stort&lt;br&gt;myrområde strax väster om Fredrika, har i hög grad utjämnat dessa. I ut-&lt;br&gt;loppsdammen har samtidigt anlagts ett kraftverk benämnt Stennäs. Det&lt;br&gt;flöde som tappas till älven är starkt reducerat (4,5 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/s) under våren-somma-&lt;br&gt;ren då magasinet fylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gideälven mellan kraftverken Stennäs och Björna, en 6 mil lång sträcka,&lt;br&gt;på vilken älven faller 106 m, är till större delen outbyggd. På sträckans nedre&lt;br&gt;del ligger ett äldre kraftverk, Gammelby. Från Björna är älvens fall ned till&lt;br&gt;havet, 144 m, fullt utbyggt i fyra kraftverk (Björna, Gideå, Gidböle och Gi-&lt;br&gt;deåbacken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det dominerande naturvårdsintresset för Gideälven är idag koncentrerat till&lt;br&gt;de outbyggda älvpartierna uppströms Björna, och består i älvens orörda ka-&lt;br&gt;raktär med särskilda inslag av geovetenskapliga och faunistiska värden.&lt;br&gt;Trots negativa effekter från Skinnmuddselets reglering har älven här behållit&lt;br&gt;höga naturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de övre delarna av sträckan domineras stränderna av skogsmark. Först&lt;br&gt;vid Nyliden och Hemling möter ett mera öppet jordbrukslandskap. Älvens&lt;br&gt;omgivningar präglas av den mäktiga Gideälvsåsen som följer vattnet från&lt;br&gt;Stor-Tällvattnet, ofta med nipformationer. Vid Aspsele och vid Flärkåns ut-&lt;br&gt;flöde i älven återfinns två stora isälvsdeltan. Särskilt Lockstafältet, länets&lt;br&gt;mest intressanta s.k. HK-delta, uppvisar en rik variation av fluviala bild-&lt;br&gt;ningar från istidens sista skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botaniskt anses Gideälven som helhet vara tämligen artfattig. Den domi-&lt;br&gt;nerande berggrunden inom den här aktuella älvsträckan består av svårvitt-&lt;br&gt;rad Revsundsgranit, varför lokaler av växtgeografiskt intresse förekommer&lt;br&gt;sparsamt. Den artrikaste och frodigaste vegetationen återfinns längs forsar-&lt;br&gt;nas storblockiga moränstränder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faunistiskt intressant är älvsträckan dels genom förekomst av utter, dels&lt;br&gt;finns här ett strömlekande harrbestånd, som av Fiskerisfyrelsen anges vara&lt;br&gt;av stort genetiskt intresse. Även flodpärlmussla - som mer frekvent före-&lt;br&gt;kommer i Hemlingsån - har påvisats i älven. Goda bestånd av öring före-&lt;br&gt;kommer upp till Stora Tällvattnet och i biflödena. I lugnvattnen finns sik,&lt;br&gt;abborre och gädda. Fritidsfiske, och i sjöarna husbehovsfiske, bedrivs efter&lt;br&gt;hela älvsträckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnadsfrågans tidigare behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Ekströmska utredningen redovisades i stort sett den utbyggnad som nu&lt;br&gt;är genomförd. Därutöver fanns en planerad utbyggnad uppströms Björna-&lt;br&gt;fallet som skulle ge 40 GWh/år. Utredningen fann att älven värderats högt&lt;br&gt;från olika bevarandesynpunkter men utan någon utpräglad toppvärdering.&lt;br&gt;Fortsatt utbyggnad skulle ge ett relativt stort energitillskott med god lönsam-&lt;br&gt;het. Gideälven var därför en av de skogsälvar som i första hand kunde&lt;br&gt;komma i fråga och den placerades därför i klass 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftberedningen behandlade projekten Skinnmuddselet och Sten-&lt;br&gt;näs kraftverk samt uppströms Björnafallet där en utbyggnad avses ge en pro-&lt;br&gt;duktion av 100 GWh/år. Angående Skinnmuddselet uttalar beredningen att&lt;br&gt;”miljöproblem i samband med detta projekt kan bli betydande”. Den redo-&lt;br&gt;visades i klass B i beredningens plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden i Gideälven ingår i den nu aktuella vattenkraftplanen som&lt;br&gt;godtagits av riksdagen. Älvsträckan är därför av riksintresse också från ener-&lt;br&gt;giproduktionssynpunkt, enligt 2:8 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuell utbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallhöjden i Gideälven disponeras av Gidekraft AB (Graningeverken) som&lt;br&gt;ingivit ansökningar avseende utbyggnad av hela älvsträckan. Fallhöjden&lt;br&gt;nedströms Gammelby kraftverk (37,5 m) byggs enligt ansökan 1988 ut i tre&lt;br&gt;kraftverk. Ett alternativt förslag, benämnt Hemlings kraftverk, ingavs 1990&lt;br&gt;och avser utbyggnad av samma fallhöjd i ett verk med en 4 km lång tunnel.&lt;br&gt;Viss minimitappning i älven förutsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 har ytterligare fyra ansökningar ingivits till vattendomstolen.&lt;br&gt;De avser en fullständig utbyggnad av Gideälven med fyra kraftverk mellan&lt;br&gt;Stennäs och Gammelby, totalt med 63 m fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den planerade utbyggnaden har mött starkt motstånd från en stor majori-&lt;br&gt;tet av lokalbefolkningen. Örnsköldsviks kommun, länsstyrelsen i Väster-&lt;br&gt;norrlands län och Naturvårdsverket har i yttranden till vattendomstolen be-&lt;br&gt;slutat motsätta sig tillstånd till utbyggnaden. Ett viktigt motiv härtill är före-&lt;br&gt;komsten av de sällsynta och skyddsvärda djurarterna utter, flodpärlmussla&lt;br&gt;och strömlekande harr. En samrådsgrupp för Hemlingsforsarna, tillsatt på&lt;br&gt;uppdrag av Gidekraft AB och Örnsköldsviks kommun för att belysa konflik-&lt;br&gt;ten mellan de båda riksintressena, har efter undersökning funnit att en ut-&lt;br&gt;byggnad inte är förenlig med långsiktigt bevarande av de tre nämnda ar-&lt;br&gt;terna. Naturvårdsverket har i yttranden till Kammarkollegiet bl.a. hänvisat&lt;br&gt;till Sveriges ansvar genom undertecknandet av Bernkonventionen om skydd&lt;br&gt;av europeiska vilda djur och växter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Fiskeriverket har klassat älvsträckan som riksintressant främst med&lt;br&gt;hänsyn till den genetiskt värdefulla harrstammen. Av den anledningen mot-&lt;br&gt;sätter sig också Fiskeriverket bifall till utbyggnaden, såväl i Elemlingsforsen&lt;br&gt;som de fyra kraftverken på övre delen av älvsträckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har anmält ärendena till regeringen och begärt att rege-&lt;br&gt;ringen med stöd av 11 kap 3 § vattenlagen skall förbehålla sig att pröva tillåt-&lt;br&gt;ligheten av de ansökta företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två fp-motioner, Bo 518 och Bo 523 (1991/92), hemställs om att riksdagen&lt;br&gt;beslutar om en sådan ändring av 3:6 NRL att Gideälven uppströms Björna&lt;br&gt;kraftverk undantas från vattenkraftutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett långtgående utnyttjande av älvens produktionskapacitet utgör för Gra-&lt;br&gt;ningeverken ett ekonomiskt intresse och är samtidigt ett riksintresse från ut-&lt;br&gt;byggnadssynpunkt. Detta ställs emot ortsbefolkningens vilja att leva kvar i&lt;br&gt;sin hembygd på de villkor som den outbyggda älven ger. Härtill kommer att&lt;br&gt;älven i denna del äger naturvärden som är av riksintresse. Vid avgörandet&lt;br&gt;av fråga om tillstånd till utbyggnaden torde en prövning erfordras med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från såväl 2:10 NRL som Bernkonventionen och vattenlagen.&lt;br&gt;Enligt min mening är ett bevarande av Gideälven i dess outbyggda tillstånd&lt;br&gt;det ändamål som på lång sikt bäst främjar en god hushållning med naturre-&lt;br&gt;surserna. Jag föreslår därför att sträckan från Stennäs kraftstation till övre&lt;br&gt;gränsen för dämningen från Björna kraftverk bör ingå bland de älvsträckor&lt;br&gt;som åtnjuter skydd enligt 3:6 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Meåforsen i Faxälven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område för riksintresse för naturvård i Y-län, nr NIO och för friluftsliv nr&lt;br&gt;Fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faxälven, den södra grenen i Ångermanälvsystemet, rinner upp i Norge&lt;br&gt;nordväst om Gäddede, passerar Ströms Vattudal varifrån den 12 mil längre&lt;br&gt;ned i sydostlig riktning förenar sig med Ångermanälven nära Sollefteå. Älv-&lt;br&gt;en är i sin helhet utbyggd med kraftstationer utom den ca 22 km långa älv-&lt;br&gt;sträcka där Meåforsen är belägen. Denna fria del av Faxälven börjar ned-&lt;br&gt;ströms utloppskanalen från Edsele kraftverk och ansluter i sin nedre till Hel-&lt;br&gt;gumsjön. Där får älven ett meandrande lopp och övergår i ett vidsträckt&lt;br&gt;delta. Helgumsjön är en långsträckt sjö med odlad bygd på båda sidor. Forse&lt;br&gt;kraftverk 5 km längre ned utövar reglering av Helgumsjön. På sträckan när-&lt;br&gt;mast mynningen faller älven mer än 100 m på 15 km och fallet tillgodogörs i&lt;br&gt;kraftstationerna Forse (20 m) och Hjälta (82 m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsträckan mellan Edsele och Helgumsjön är den sista outbyggda delen i&lt;br&gt;hela Ångermanälvsystemet med undantag för dess källflöden som är fredade&lt;br&gt;enligt 3:6 NRL. Vattenflödet är visserligen reglerat men till stor del består&lt;br&gt;ändock märkliga naturvärden, vilka också utgör grunden för älvens bety-&lt;br&gt;delse för friluftsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvavsnittet är en dalgång som vid inlandsisens avsmältning fyllts &lt;sup&gt;av&lt;/sup&gt; sedi-&lt;br&gt;ment under havets nivå. Genom älvens eroderande verksamhet har landska-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pet utformats då landet höjt sig och därefter genom fortlöpande processer.&lt;br&gt;Topografin har stor variation med erosionsbrantor, terrasser, nipor, raviner,&lt;br&gt;grusåsar etc., men också mer ovanliga formationer såsom deltabildningen&lt;br&gt;vid utloppet i Helgumsjön. Landskapet ger en ovanligt klar bild av älvdalens&lt;br&gt;utvecklingshistoria med få motsvarigheter i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvens fall på sträckan, ca 4 m, är i huvudsak koncentrerat till Meåforsen&lt;br&gt;med en längd av 2 km. Längs västra sidan av älven följer Faxälvsåsen med&lt;br&gt;hög och brant skogklädd älvbrink. Östra sidan består av en eroderad slänt&lt;br&gt;med skogklädda nipor och raviner. Dalgången företer en rik växling mellan&lt;br&gt;uppodlad småbrukarbygd, tallmoar och barrskogsslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meåforsen hyser ett gott bestånd av öring och strömstationär harr och är&lt;br&gt;av stort lokalt fiskeintresse. Särskilt älvens harrbestånd bedöms av Fiskeri-&lt;br&gt;verket äga ett högt fiskeribiologiskt - genetiskt värde och kan användas som&lt;br&gt;genbank vid fiskodlingsbehov av denna harrtyp. Tillgången betecknas av&lt;br&gt;Fiskeriverket som ett riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längs älvsträckan har utter regelbundet observerats. Älven utgör också&lt;br&gt;en klassisk lokal för bävern, som återinplanterades i Faxälven på 1920-talet&lt;br&gt;efter att ha varit försvunnen från vårt land i 50 år. Den har funnit sig väl&lt;br&gt;tillrätta och spritt sig härifrån över landets norra del. Älvregleringarna har&lt;br&gt;dock vållat djuret svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helgumsjöns delta är ett av landets största insjödeltan, mer än 9 km2&lt;br&gt;stort, med välutvecklade meanderslingor, s.k. korvsjöar, levéer och ero-&lt;br&gt;sionsärr. Det befinner sig i ett sent utvecklingsstadium. Kulturpåverkan har&lt;br&gt;tidigare varit stark genom bete och slätter. Deltat hyser ett art- och individ-&lt;br&gt;rikt fågelliv och är som rastlokal för flyttfågel det viktigaste i länet näst efter&lt;br&gt;de kustnära. Älg, rådjur och bäver förekommer och här finns också viktiga&lt;br&gt;biotoper för utter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnadsfrågans tidigare behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ekströmska utredningen har Meåforsen placerats i klass 1, dvs. bland&lt;br&gt;sträckor med måttligt bevarandeintresse. Detta projekt ställdes mot det för&lt;br&gt;domstolsprövning vid denna tidpunkt aktuella alternativet att öka dämning&lt;br&gt;och korttidsregleringen i Helgumsjön. Med hänsyn till de allvarliga skador&lt;br&gt;som skulle drabba framför allt sjöns delta och den lilla energivinsten&lt;br&gt;(14 GWh/år) av företaget placerades Helgumsjön i klass 3b. Företaget kom&lt;br&gt;aldrig till genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftberedningen har tagit med Meåforsen i sitt förslag till utbygg-&lt;br&gt;nadsplan och placerat detta projekt i klass B. I den av riksdagen godtagna&lt;br&gt;planen för vattenkraftutbyggnad ingår Meåforsen - och torde därför få be-&lt;br&gt;traktas som ett riksintresse för energiproduktion. Enligt planen ger utbygg-&lt;br&gt;naden 42 GWh/år och fallägaren är Graningeverken-Edsele Kraft AB. Nå-&lt;br&gt;gon ansökan om tillstånd till utbyggnad är ännu inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för skydd av området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Y-län har beslutat inrätta ett naturreservat som innefattar&lt;br&gt;Meåforsen. Beslutet har överklagats av kraftbolaget som anser att en even-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tuell kraftutbyggnad i Meåforsen skall få prövas enligt vattenlagen före ett&lt;br&gt;beslut om inrättande av naturreservat. Naturvårdsverket har i skrivelse till&lt;br&gt;länsstyrelsen uttalat sitt stöd för reservatsbeslutet och anser att Meåforsen&lt;br&gt;bör skyddas med stöd av 3:6 andra stycket NRL. En utbyggnad innebär på-&lt;br&gt;taglig skada av naturmiljön och bör därför enligt naturvårdsverket inte få&lt;br&gt;företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fp-motion Bo 523 (1991/92) hemställs att riksdagen beslutar om en sådan&lt;br&gt;ändring av NRL att Meåforsen i Faxälven skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alvsträckans värdering som riksintresse för naturvård och friluftsliv bygger&lt;br&gt;på ett utredningsunderlag som bara i begränsad omfattning fanns tillgängligt&lt;br&gt;för Ekströmska utredningen. Bl.a. har landets utbyggda vattenkraft under&lt;br&gt;de senaste 15 åren inte obetydligt ökat. Exempelvis räknar man med att 95 %&lt;br&gt;av vattenkrafttillgångarna i Västemorrlands län nu är utbyggda. Sollefteå&lt;br&gt;kommun har understrukit i sin översiktsplan att bygdens naturliga vattenmil-&lt;br&gt;jöer vad gäller älvarna undergått nästan total omvandling. Så gott som allt&lt;br&gt;forsande vatten har tystnat och fisket starkt försämrats. Det anges att&lt;br&gt;sträckan Edsele-Helgumsjön bör undantas från vattenkraftutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen kan i viss mån te sig komplicerad. Frågan om avsättande av&lt;br&gt;naturreservat är ännu inte avgjord. De båda riksintressena som avser skydd&lt;br&gt;resp utbyggnad skall prövas mot varandra enligt 2:10 NRL. Tillstånd till ut-&lt;br&gt;byggnad skall prövas enligt vattenlagen. Ett bärkraftigt beslut om skydd så-&lt;br&gt;som naturreservat torde innebära att de senare prövningarna inte kommer&lt;br&gt;att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att ta ställning till den formellt korrekta behandlingsgången är min&lt;br&gt;bedömning att Meåforsen, med de höga och mångskiftande naturvärden den&lt;br&gt;företräder, bör vara skyddad från utbyggnad enligt 3:6 NRL. Detta skydd&lt;br&gt;bör enligt min mening avse Faxälven från slutet av utloppskanalen från Eds-&lt;br&gt;ele kraftverk till och med deltat i Helgumsjön.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nedre Hårkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för naturvård i Z-län, nr N28, Samt område av riksin-&lt;br&gt;tresse för kulturminnesvården nr 37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hårkan, Indalsälvens största biflöde med avrinningsområde 4 026 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, av-&lt;br&gt;vattnar i sin övre del Liernes fjällområde i Norge och angränsande fjäll på&lt;br&gt;svenska sidan. Genom ett långsträckt band av sjöar sänker sig Hårkan i syd-&lt;br&gt;ostlig riktning och mynnar i Indalsälven ca 2,5 mil nedströms Storsjön.&lt;br&gt;Nedre Hårkan - den del som är redovisad som ett riksintresse - utgör den&lt;br&gt;outbyggda sträckan från Sandvikssjön till Huse där Högfors kraftverk ne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derst i älven dämmer en kort sträcka av älven. Hårkan har i denna del ett&lt;br&gt;nästan rakt lopp mot syd-sydost ca 25 km. Nedströms Sandvikssjön bildar&lt;br&gt;Hårkan en relativt brant forssträcka, Edsforsen, varefter följer en, närmare&lt;br&gt;milen, lång flackare älvsträcka. En brantare fors, Oxforsen, avslutar loppet&lt;br&gt;ned mot Högfors dämningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin nedre del rinner Hårkan inom det jämtländska silurområdet, och om-&lt;br&gt;givningarna karaktäriseras av mjuka terrängformer med vidsträckta skogs-&lt;br&gt;åsar. Bebyggelsen ligger i höjdlägen ovan älven, vilket bynamnen vittnar&lt;br&gt;om: Husås, Forsåsen, Häggenäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I södra delen av Sandvikssjön börjar ett stråk av glacifluviala avlagringar&lt;br&gt;som utan avbrott kan följas längs Hårkan ända ner till Indalsälven. Det före-&lt;br&gt;kommer dessutom vidsträckta grusfält längs dalsidorna, särskilt på älvens&lt;br&gt;västra sida. Såväl former som material varierar, med deltaterrasser, åsryggar,&lt;br&gt;kullar och strömrännor, i material från mellansand till grusigt - stenigt och&lt;br&gt;blockigt isälvsmaterial. Stränder av nipkaraktär förekommer längs många&lt;br&gt;avsnitt av älven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftutbyggnaden i Hårkan påverkar i viss utsträckning vattenregimen i&lt;br&gt;älven. I Rörvattenån som avvattnar fjällområdet väster om Hotagen finns&lt;br&gt;två kraftverk, Stensjöfallet och Kvarnfallet, samt regleringsmagasinet Stora&lt;br&gt;Stensjön (173 Mm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;). Hotagen är reglerad med 3,5 m amplitud (147 Mm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;).&lt;br&gt;Mellan Ockern och Sandvikssjön är fallhöjden utbyggd i Näsaforsens kraft-&lt;br&gt;verk, och nederst i Hårkan ligger Högfors kraftstation. Den totala regle-&lt;br&gt;ringsgraden är förhållandevis låg, i nedre Hårkan ca 12 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3:6 NRL är Hårkan uppströms Hotagen (sjön?) skyddad mot vat-&lt;br&gt;tenkraftutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Silurgrunden sätter sin prägel på Hårkan och dess omgivningar. Hårkan ut-&lt;br&gt;gör ett limnologiskt intressant vattendrag. Genom naturlig tillförsel av kalk&lt;br&gt;motverkas försurningar, här liksom i Långan och Ammerån. Vattnet har så-&lt;br&gt;ledes goda pH-värden och är i övrigt av hög kvalité. Älven kan därför i fram-&lt;br&gt;tiden fungera som genbank vid restaurering av andra försurade vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisktillgången i Hårkan är god med öring och harr som har reproduktions-&lt;br&gt;och uppväxtområden i älven. Öringen kan bli mycket storvuxen. Fisket är&lt;br&gt;helt upplåtet för kortfiske och älven är i sin helhet lätt tillgänglig. Sedan flott-&lt;br&gt;ningens nedläggning 1969 har omfattande fiskeförbättrande åtgärder utförts,&lt;br&gt;bl.a. genom att återföra stora mängder stenblock till älvfåran. Utsättning&lt;br&gt;sker årligen av framför allt harr uppodlad i Hårkans vattensystem. Fiskeri-&lt;br&gt;verket har betecknat nedre Hårkan som område av riksintresse för fritids-&lt;br&gt;fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från botanisk synpunkt är Hårkan intressant. I myrområden och numera&lt;br&gt;övergivna slåtterängar är ört- och orkidérikedomen påfallande stor. Blod-&lt;br&gt;och ängsnycklar hör till de mer iögonfallande arterna, liksom guckuskon.&lt;br&gt;Den sällsynta brunkullan har några lokaler intill Hårkan. På stränderna före-&lt;br&gt;kommer den skyddsvärda och ovanliga jämtlandsmaskrosen ganska rikligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hårkans dalgång har sedan länge varit befolkad. Detta framgår av före-&lt;br&gt;komsten av stenåldersboplatser och täta bestånd av fångstgropsystem på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sand- och grusplatåer längs en 15 km lång älvsträckning. Beståndet omfattar&lt;br&gt;ca 350 fångstgropar enligt Riksantikvarieämbetet, som betecknat denna del&lt;br&gt;av Hårkan som ett riksintresse för kulturminnesvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hårkans värde för friluftslivet är påtagligt. Den viktigaste attraktionen är&lt;br&gt;härvid fisket. Nedre delen av älven ligger inom Östersunds närområde och&lt;br&gt;besöks av många människor. Ett förhållandevis stort antal fritidshus finns i&lt;br&gt;älvens närhet. Hårkan har goda förutsättningar som kanotled, den är lätt-&lt;br&gt;paddlad med få sträckor där bärning måste ske. Tillgång på natursköna rast-&lt;br&gt;och övernattningsplatser gör området attraktivt. Inte minst bedöms Hårkan&lt;br&gt;ha ett högt potentiellt värde för rekreation och friluftsliv, dock under förut-&lt;br&gt;sättning att älvens strömsträckor inte blir utbyggda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnadsfrågans tidigare behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sehlstedtska utredningen redovisas två projekt på nedre Hårkan, Edsox-&lt;br&gt;forsen (18 MW) och Högfors, ombyggnad (10 MW). I den slutliga rangord-&lt;br&gt;ningen placerades Edsoxforsen i klass 3b och i Högfors i klass 2. Motive-&lt;br&gt;ringen är bl.a. beträffande Edsoxforsen, att ”projektet medför uppdämning&lt;br&gt;av en lång älvsträcka i den nedre och relativt opåverkade delen av Hårkan.&lt;br&gt;Projektet berör ett område som är av största intresse för fornminnesvården&lt;br&gt;och dessutom är väsentligt att bevara från rekreationssynpunkt”. Beträf-&lt;br&gt;fande Högfors förutsätter utredningsmannen vid sin klassning att tillräcklig&lt;br&gt;minimitappning sker genom kanjonlandskapet nedströms det gamla kraft-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vattenkraftberedningen redovisas tre projekt inom den nedre delen av&lt;br&gt;Hårkan: Hotagsströmmen (40 GWh/år), Edsoxforsen (73 GWh/år) och&lt;br&gt;Högfors (65 GWh/år). Samtliga placerades i klass B i beredningens plan. I&lt;br&gt;den av riksdagen godtagna planen för vattenkraftutbyggnad ingår de tre pro-&lt;br&gt;jekten. De torde därmed få betraktas som riksintressen för energiproduk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de tre projekten är Högfors numera taget i drift. Beträffande Hotags-&lt;br&gt;strömmen och Edsoxforsen föreligger inte såvitt känt några beslut om ut-&lt;br&gt;byggnad från fallägarnas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De motioner som ingivits till riksdagen (fp, c, v, mp) avser skydd enligt 3:6&lt;br&gt;NRL för hela Hårkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det från naturvårdssynpunkt riksintressanta området i Hårkan har begrän-&lt;br&gt;sats till dess outbyggda nedre del. Ett skydd som omfattar hela Hårkan bör&lt;br&gt;avse älven från och med Hotagssjön till dess utlopp, eftersom den nu undan-&lt;br&gt;tagna delen ligger uppströms Hotagen. (Det kan te sig oklart om därmed&lt;br&gt;menas Hotagssjön med tillrinnande vattendrag, enbart övre älven Hårkan&lt;br&gt;ned till Hotagen - eller möjligen orten Hotagen). Förslagen i motioner och&lt;br&gt;andra skrivelser torde avse hela älven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljer man att skydda hela Hårkan, d.v.s. nedströms Hotagssjön, kom-&lt;br&gt;mer två kraftverk att inkluderas i området. Man bryter emellertid ingen prin-&lt;br&gt;cip därmed, jämförelse kan göras med Piteälven och det där belägna kraft-&lt;br&gt;verket Sikfors eller med Emån. I Hårkans undantagna övre del finns för öv-&lt;br&gt;rigt två kraftverk - om man nu inte med skyddet avsett endast huvudälven&lt;br&gt;som kommer från Norge. Bortser man från att två mindre kraftverk finns i&lt;br&gt;älven nedom Hotagen, så torde värdet av naturvårds- och friluftslivsintresset&lt;br&gt;snarast vara mer mångskiftande och större än enbart i den outbyggda delen.&lt;br&gt;Mitt förslag är att Hårkan i sin helhet skall vara skyddad enligt 3:6 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gimån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för naturvård och friluftsliv i Z-län, nr N92 Gimån&lt;br&gt;och nr F9 Gimån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gimån, Ljungans största biflöde (avrinningsområde 4 231 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;), är en skogs-&lt;br&gt;älv som avvattnar det sjörika området sydost om Storsjön i Jämtland. De&lt;br&gt;största sjöarna är Locknesjön och Revsundssjön. Gimån rinner fram omväx-&lt;br&gt;lande med forsar och genom större och mindre sjöar. I sitt nedre lopp passe-&lt;br&gt;rar den två stora, kraftreglerade sjöar: Holmsjön och Leringen, innan den&lt;br&gt;når Ljungan i brant fall som är utbyggt (Torpshammars kraftverk). I övrigt&lt;br&gt;är ån helt opåverkad av vattenkraftutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gimån ligger inom det s k norrländska bergkullandskapet där berggrund-&lt;br&gt;en utgörs av revsundsgranit och ådergnejs. Geomorfologiskt karakteriseras&lt;br&gt;området av rundkulliga urbergshällor och storblockig morän. Nedre hälften&lt;br&gt;av området ligger under högsta kustlinjen. Längs ån finns delvis orörda&lt;br&gt;skogsområden samt natursköna sjö- och älvsträckor. Till vissa delar har Gi-&lt;br&gt;måområdet ren vildmarkskaraktär. Det är ändock i huvudsak lätt åtkomligt&lt;br&gt;från allmänna vägar, vilket gör ån värdefull för turism och rörligt friluftsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till fiske gör Gimån i hög grad attraktiv. Strömfiskeområdena&lt;br&gt;är spridda till många platser och är riksbekanta. God service och en stor och&lt;br&gt;utvecklad fiskevårdsverksamhet finns. Fiskeristyrelsen har därför ansett att&lt;br&gt;Gimån med hänsyn till fritidsfiske är av riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gimån lämpar sig i stora delar väl som kanotvatten, även om kanoten i&lt;br&gt;vissa svåra partier måste bäras förbi. Vissa biflöden är också attraktiva t ex&lt;br&gt;Sännån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare behandling av utbyggnadsfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utnyttjande av åns vattenkraftsresurser har inte behandlats vid den un-&lt;br&gt;dersökning som gjordes i Sehlstedtska utredningen. Till vattenkraftbered-&lt;br&gt;ningen har Båkab redovisat ett antal möjliga fallutnyttjanden, 7 mindre&lt;br&gt;kraftverk, men beredningen fann inte anledning att ta upp en utbyggnad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gimån i sitt förslag. Det förekommer heller inte några kraftutbyggnadspro-&lt;br&gt;jekt i den av riksdagen godtagna vattenkraftplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av Gimån som utgör område av riksintresse är angiven från Rev-&lt;br&gt;sundssjön utlopp till Holmsjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande förslag till skydd enligt 3:6 NRL mot vattenkraftutbyggnad&lt;br&gt;bör avses hela Gimån uppströms Holmsjön i åns nedre del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nedre Ljungan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för naturvård och friluftsliv i Y-län, nr N69 och nr&lt;br&gt;F8, samt för kulturminnesvården (6908/1565).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedre Ljungan är den ca 22 km långa sträckan från Viforsens kraftverk till&lt;br&gt;älvens utlopp i Bottenhavet en mil söder om Sundsvall. Ljungan är i stort sett&lt;br&gt;utbyggd med kraftverk och vattenmagasin utom i sina källflöden och mellan&lt;br&gt;Havern och Holmsjön. Dessa delar av Ljungan är skyddade enligt 3:6 NRL.&lt;br&gt;Från Viforsen har älven ett naturligt fall på ca 11 m uppdelat på ett flertal&lt;br&gt;långsluttande forsar och däremellan strömsträckor med snabbt framrin-&lt;br&gt;nande vatten. Den genomgående korttidsreglering som utövas i Ljungans&lt;br&gt;kraftstationer återrregleras i Viforsen, och flödet nedströms ut till havet är&lt;br&gt;därför i stort sett opåverkat av denna reglering. Genom landhöjning och&lt;br&gt;vattnets erosion sker här en levande påverkan på älvens stränder och botten-&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljungan når havet genom en trång genombrottsdal omgiven av höjder upp&lt;br&gt;till 200-250 m. Älven har i slingrande lopp skurit sig ned i mäktiga sediment-&lt;br&gt;lager då landet höjt sig ur havet. Ett terrasslandskap bevuxet med tallskog,&lt;br&gt;dominerar stränderna, på många ställen brant och med raviner. På älvens&lt;br&gt;norra sida, i övre delen omkring Klingstatjärnen och i den nedre delen vid&lt;br&gt;Nolby, präglas landskapet av öppna jordbruksmarker i vågig terräng. På&lt;br&gt;denna sida som är väl åtkomlig från länsväg finns ett relativt stort antal fri-&lt;br&gt;tidshus i älvens närhet medan bebyggelsen på södra sidan är mer sparsam till&lt;br&gt;följd av sämre vägnät. Älvens mynningsområde som övertväras och följs åt&lt;br&gt;norr av väg E4 har delvis karaktär av tätbebyggelse med äldre industrimiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedre Ljungans outbyggda älvsträcka utgör en numera sällsynt och värdefull&lt;br&gt;naturmiljö med särskild betydelse för fritidsfisket. Dramatiska naturpartier&lt;br&gt;med forsar, nipor, raviner och sydväxtberg ger karaktären av ”vildmarks-&lt;br&gt;park” belägen på mindre än en halvtimmes färd från Norrlands största be-&lt;br&gt;folkningskoncentration, Sundsvall. Vegetationen i dalgången betingas av&lt;br&gt;dess topografi. Granskog dominerar de högre sluttningarna. På terrasserna&lt;br&gt;och i niporna är växtligheten mer omväxlande. På fuktigare mark återfinns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;örtrik barrskog och lövskog. Här växer t.ex. blåsippa, vitsippa, enstaka&lt;br&gt;stormhattar, nässelklocka, kungsljus. Strandvegetationen utgörs oftast av&lt;br&gt;blandskog med tämligen rik flora, t.ex. konvalj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljungan är den enda älv i länet med naturlig reproduktion av lax. Nedre&lt;br&gt;Ljungan är också ett viktigt reproduktionsområde för sik, harr, öring och&lt;br&gt;havsöring. Vid Viforsen har ett centralfiske anlagts för fångst av främst&lt;br&gt;avelslax för konstgjord uppfödning av laxsmolt. Fiskeribiologiskt är älv-&lt;br&gt;sträckan enligt Fiskeristyrelsen av riksintresse. Fisket som utövas med 500-&lt;br&gt;1 000 fiskedygn/år, varav en betydande del av utövarna kommer från andra&lt;br&gt;delar av landet, är en central attraktion för områdets friluftsliv och turism.&lt;br&gt;Främst är fisket inriktat på den mera lättfångade havsöringen. Årsfångster&lt;br&gt;är för lax 1 000 kg, öring 4 000 kg, sik 30 000 kg. Tidigare bedrevs även fångst&lt;br&gt;av ”nätting” (flodnejonöga), men under senare år har tillgången drastiskt&lt;br&gt;minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedre Ljungan tilldrar sig stort intresse från frilufts- och rekreationssyn-&lt;br&gt;punkt, dels på grund av rika möjligheter till naturupplevelser i form av fiske,&lt;br&gt;kanoting m.m., dels genom dess tillgänglighet mycket nära Sundsvalls tätort.&lt;br&gt;Nedre Ljungan betecknas också som område av riksintresse för kulturmin-&lt;br&gt;nesvården. På sträckan Kvissle-Nolby-Prästbolet anges bl.a. odlingsland-&lt;br&gt;skap med gravfält, tidig medeltida kyrkoruin, lämningar från tiden mellan&lt;br&gt;forntid och medeltid, sannolikt en huvudbygd med stormannabebyggelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare behandling av utbyggnadsfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sehlstedtska utredningen placerades projektet Viforsen i klass 1, d.v.s.&lt;br&gt;bland älvsträckor med måttliga bevarandevärden. Utredningen betonar att&lt;br&gt;det outbyggda älvavsnittet från Viforsen till havet är av mycket stort värde&lt;br&gt;från rekreationssynpunkt, och att ingrepp i denna miljö måste därför betrak-&lt;br&gt;tas som ytterst allvarligt. Det projekt som presenterats för utredningar, en&lt;br&gt;ny anläggning uppströms det gamla kraftverket, förutsattes dock medföra&lt;br&gt;begränsade ingrepp i miljön, bl.a. med en för fiskeintressena tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande tappningsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viforsens nya kraftverk togs i drift i början av 1980-talet. Några planer att&lt;br&gt;härutöver utnyttja nedre Ljungan för kraftproduktion har inte framförts till&lt;br&gt;vattenkraftberedningen eller senare i planen för vattenkraftutbyggnad som&lt;br&gt;medgivits av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga bevarandevärden av skilda slag som är knutna till Nedre Ljungan&lt;br&gt;talar för att älven här bör vara skyddat för framtiden från olika slag av ex-&lt;br&gt;ploateringar som kan negativt påverka dess värde. Exempelvis är det angelä-&lt;br&gt;get att länsstyrelsens planer att bilda ett naturreservat för området vid Gren-&lt;br&gt;forsen snart kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från vattenkraftintresset representerat av BÅKAB framförs för närva-&lt;br&gt;rande inte några utbyggnadsanspråk. Enligt min mening finns det goda skäl&lt;br&gt;för att Ljungan nedströms Viforsen till havet får ingå bland de älvsträckor&lt;br&gt;som åtnjuter skydd enligt 3:6 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Voxnan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för naturvård och friluftsliv i X-län, nr Nll och nr&lt;br&gt;F7, samt område av riksintresse för kulturminnesvård nr K580.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Voxnan rinner upp i Härjedalen, helt nära gränsen till Hälsingland, där Sik-&lt;br&gt;sjön 355 m.ö.h. utgör älvens källsjö. Voxnan som är Ljusnans största bif-&lt;br&gt;löde, har ett avrinningsområde av 3 708 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, en längd av ca 15 mil och myn-&lt;br&gt;nar i Ljusnan i sjön Varpen strax nedströms Bollnäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I älvens nedre del till och med Vallhaga nära Edsbyn är fallhöjden ut-&lt;br&gt;byggd. Med undantag för ett litet kraftverk, Storlugnströmmens kraftverk,&lt;br&gt;är Voxnan i övrigt outbyggd och därmed den längsta outbyggda älvsträckan&lt;br&gt;i södra Norrland. Sjöregleringar i tillrinningsområdet påverkar vattenregi-&lt;br&gt;men i älven relativt obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övre Voxnan rinner fram genom en dalgång av mäktiga dimensioner där&lt;br&gt;omgivande berg når 150-250 m över dalbotten. Loppet följer en nästan rak,&lt;br&gt;tektoniskt bestämd linje i en serie smala sjöar med obetydlig fall. På den&lt;br&gt;följande 6 mil långa sträckan som avslutas med Hylströmmen sänker sig äl-&lt;br&gt;ven 145 m och bildar ett stort antal forsar och fall, varav Hylströmmen med&lt;br&gt;23 m är det största. Vid denna nivå möter Voxnan högsta kustlinjen och är&lt;br&gt;längre ned i huvudsak lugnflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inlandsisens avsmältning avsattes stora mängder isälvsmaterial, både&lt;br&gt;på land och i den 7 mil långa havsvik som sträckte sig in mot det område där&lt;br&gt;Hylströmmen nu rinner. Längs hela området kan Voxnanåsen följas, långa&lt;br&gt;sträckor som en skarpt avsatta getryggsås, på några ställen vidgar den sig till&lt;br&gt;åsnät med talrika dödisgropar. Nedströms Hylströmmen bildades omfat-&lt;br&gt;tande deltan där de finkorniga sedimenten delvis omlagrats av vinden. Flyg-&lt;br&gt;sandfält förekommer vid Voxnakröken. Uppströms Hylströmmen där isälvs-&lt;br&gt;materialet avsatts på land har på båda sidor om älven bildats omfattande s.k.&lt;br&gt;sandurfält, lagrade i flacka, kilometerbreda bankar genomdragna av ström-&lt;br&gt;rännor i flätade mönster, s.k. braided river. Längs de nedre lugnflytande par-&lt;br&gt;tierna bildar Voxnan ett välutvecklat och ännu aktivt meanderlopp med le-&lt;br&gt;vande nipor, korvsjöar och rörliga sandbankar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av naturvärdena i den outbyggda delen av Voxnandalen är av&lt;br&gt;geovetenskaplig art. De utgör också förutsättningar för de höga botaniska,&lt;br&gt;zoologiska och rekreativa värdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Voxnan omges av barrskog, på isälvsavlagringarna oftast lavtallskog.&lt;br&gt;Flacka deltan och sandurfält intas i hög grad av myrmarker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relativt opåverkade naturliga flödesregimen gynnar en välutvecklad&lt;br&gt;zonering av en artrik strandvegetation. Vid inventering av den outbyggda&lt;br&gt;älven har inte mindre än 322 kärlväxter noterats. Flera sällsynta eller skydds-&lt;br&gt;värda arter ingår, t.ex. mandelpil, klotgräs, skuggviol, fågelstarr. Nedströms&lt;br&gt;Rullbosjön passerar älven område med rikare bergarter (Losformationen)&lt;br&gt;vilket skapat förutsättning för ett ökat antal kalkgynnade växter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurlivet är bristfälligt undersökt. En utterinventering genomförd av Na-&lt;br&gt;turhistoriska riksmuséet 1984 har visat att utter förekommer i området kring&lt;br&gt;Hylströmmen och dess biflöden. Detta område har också särskilt goda förut-&lt;br&gt;sättningar att bibehålla en livskraftig stam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I älvens forsrika delar finns goda stammar av öring och harr. Fiskeristyrel-&lt;br&gt;sen anser att denna tillgång, som är upplåten för sportfiske, bör betecknas&lt;br&gt;som ett riksintresse, och att särskilt harren representerar en skyddsvärd&lt;br&gt;stam. Den fridlysta flodpärlmusslan förekommer på flera ställen längs älven.&lt;br&gt;Vid en begränsad inventering har också insektsfaunan visat sig intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älven har goda förutsättningar för ”vildmarksturism”. Bl.a. är Voxnan&lt;br&gt;med biflöden känd som ett förnämligt kanotvatten - den är en av de tidigast&lt;br&gt;utbyggda kanotlederna i länet. Som friluftsområde är älven emellertid ut-&lt;br&gt;nyttjad endast i ringa grad. Många av lämningarna efter flottningsepoken&lt;br&gt;har ett kulturhistoriskt värde och är inte sällan berikande för miljön. Vid&lt;br&gt;Voxna ligger Voxna bruk och Voxna herrgård med rika lämningar efter&lt;br&gt;bruksepoken. Bruket är av högt kulturhistoriskt intresse och är angivet som&lt;br&gt;riksintresse för kulturminnesvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnadsfrågans tidigare behandling Till Sehlstedtska utredningen har&lt;br&gt;inte redovisats några utbyggnadsintressen i Voxnan, och endast älvens nedre&lt;br&gt;del markeras på karta med outbyggda älvsträckor. Som översta befintliga&lt;br&gt;kraftverk i älven anges Vallhaga strax uppströms Edsbyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vattenkraftberedningens betänkande redovisades tre projekt i Voxnan&lt;br&gt;uppströms Edsbyn, benämnda Hylströmmen, Vinströmmen och Finnstuga,&lt;br&gt;vilka av beredningen placerats i klass B. Inga av dessa projekt ingick dock i&lt;br&gt;förslaget till plan för vattenkraftutbyggnad. Beredningen upptar också i sitt&lt;br&gt;förslag projektet Runemo under klass objekt. Det anges att projektet förut-&lt;br&gt;sätter en reglering av Hylsjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1983/84:160 med förslag till utbyggnad av vat-&lt;br&gt;tenkraften ingick två projekt i Voxnan ovan Edsbyn, benämnda Hylström-&lt;br&gt;men respektive Hylsjöns reglering. Riksdagen förordade emellertid att frå-&lt;br&gt;gan om dessa båda projekt skulle övervägas, bl.a. mot inriktningen och om-&lt;br&gt;fattningen av vattenkraftutbyggnaden i Gävleborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Ds I 1984:26 ”Komplettering av planen för vattenkraftsut-&lt;br&gt;byggnader” fördes på nytt in ett förslag att Hylströmmen med Hylsjöns reg-&lt;br&gt;lering skulle ingå i planen. I prop. 1984/85:120 ansåg miljö- och energiminis-&lt;br&gt;tern mot bakgrund av remissutfallet på promemorian att det saknades förut-&lt;br&gt;sättningar att föra Hylströmmen till planen. Riksdagen följde regeringens&lt;br&gt;förslag. (BoU 1984/85:25, rskr. 364).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen av proposition 1985/86:3, ”Lag om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m.” förde riksdagen Hylströmmen till de vatten-&lt;br&gt;områden som undantas från vattenkraftutbyggnad enligt 3:6 NRL (BoU&lt;br&gt;1986/87:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i X-län har beslutat att Voxnan med stränder skall skyddas&lt;br&gt;som naturvårdsområde. Förordnandet omfattar övre delen av Voxnan ner&lt;br&gt;till Måndagsfallet med undantag för Storlugn-strömmen där ett mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strömkraftverk finns. En ansökan om att få bygga ut kraftverket har givits in&lt;br&gt;till vattendomstolen (1987). Länsstyrelsens beslut har överklagats till rege-&lt;br&gt;ringen avfallägarna (Hamra kapellag) som vill att beslutet skall undanröjas,&lt;br&gt;och av naturvårdsverket som yrkar att förordnandet också skall avse Stor-&lt;br&gt;lugnströmmen. Ideella naturvårdsorganisationer stöder naturvårdsverket.&lt;br&gt;Lokalt förefaller det finnas en opinion till förmån för kraftintresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett flertal riksdagsmotioner (fp, c, v, mp) har Voxnan uppströms Edsbyn&lt;br&gt;föreslagits få skydd genom 3:6 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bevarandevärden som Voxnans outbyggda del företräder är enligt min&lt;br&gt;bedömning stora och väl dokumenterade. Viss sjöreglering utövas inom äl-&lt;br&gt;vens tillrinningsområden, men verkningarna därav får anses vara begrän-&lt;br&gt;sade, vilket exempelvis framgår av strandplanens växtzonering. Vid före-&lt;br&gt;komst av sällsynta och utrotningshotade djuroch växtarter -utter, flodpärl-&lt;br&gt;mussla i Voxnan - bör man enligt min mening alltid noga överväga skydd för&lt;br&gt;vattendraget med hänsyn till det ansvar som Bernavtalet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra utbyggnadsintressen som är aktuella för bedömningen än i Stor-&lt;br&gt;lugnströmmen har inte påvisats. Frågan kvarstår då skydd övervägs för Vox-&lt;br&gt;nans övre del i vad mån hänsyn skall tagas till utbyggnadsplanerna i Storlug-&lt;br&gt;net. Denna del kan givetvis undantas - i likhet med den korta mellersta delen&lt;br&gt;i Västerdalälven - om väg för vandringsfisk ordnas förbi kraftverksdammen.&lt;br&gt;Det har också i detta sammanhang nämnts en alternativ utbyggnadsmöjlig-&lt;br&gt;het vid sidan av älven, nämligen ett utnyttjande av fallet nedom Storhamras-&lt;br&gt;jön där också regleringsrätten skulle ägas av Kapellaget. En sådan möjlighet&lt;br&gt;bör kunna prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett klarläggande bör göras vad avser undantaget av Hylströmmen i Vox-&lt;br&gt;nan enligt 3:6 NRL. En logisk tolkning kan vara att därmed avses Voxnan&lt;br&gt;fr.o.m Hylströmmen, eftersom undantaget ingår bland vattenområden som&lt;br&gt;anges i paragrafens första stycke. Uttalande i utskottsbetänkandet (BoU&lt;br&gt;1986/87:3, sid 34) tyder dock på att just Hylströmmen har avsetts bli undan-&lt;br&gt;taget, och därmed bör ses som en älvsträcka bland dem som uppräknas i pa-&lt;br&gt;ragrafens andra stycke. De motioner som inkommit med hemställan om&lt;br&gt;skydd för Voxnan torde bygga på ett sådant antagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag är att Voxnan som vattenområde får det skydd som 3 kap. 6 §&lt;br&gt;NRL avser, och att området räknas uppströms från Vallhagas, det översta&lt;br&gt;kraftverkets, dämningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992193. 1 sand. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Brunnsberg i Österdalälven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för friluftslivet i W-län nr Fil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av Österdalälven inom Älvdalen som här avses är fr.o.m. Åsens&lt;br&gt;kraftverk till Älvdalens kyrkby där dämningen från Väsa kraftverk börjar.&lt;br&gt;På denna 20 km långa sträcka faller älven ca 12 m. Detta är den enda out-&lt;br&gt;byggda delen av Österdalälven mellan Särna och Siljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsintressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österdalälven rinner i det berörda avsnittet i en kraftfullt markerad dalgång&lt;br&gt;med omgivande berg uppemot 250 m högre än älven. Berggrunden utgörs&lt;br&gt;av dalagranit med diabas och olika slags porfyrer. Isälvsbildningar i form av&lt;br&gt;lateralterrasser och rullstensåsar förekommer rikligt. Många öar uppbyggda&lt;br&gt;av älvsediment finns i älven. De har en frodig vegetation och utnyttjades tidi-&lt;br&gt;gare som slåttermarker. Floran på öarna är rik med flera ovanliga arter, lik-&lt;br&gt;som även flerstädes i ängs- och hagmarker längs älven. Kung Karls spira,&lt;br&gt;majviva och svarthö tillhör denna flora. Det småskaliga, ännu öppna jord-&lt;br&gt;brukslandskapet kring älven, är av stor betydelse för landskapsbilden.&lt;br&gt;Byarna Åsen och Brunnsberg är högt belägna på norra dalsidan. System av&lt;br&gt;fångstgropar vid älven visar att älvdalen var befolkad redan under sten-&lt;br&gt;åldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurlivet är rikt, med stora mängder häckande sjöfågel. Vid Myckeln&lt;br&gt;finns näringsrika vegetationsfyllda vatten som skapar goda fågelbiotoper.&lt;br&gt;Knölsvan häckar här på sin nordvästligaste lokal i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkra iakttagelser av aktuell utterförekomst vid älven har rapporterats.&lt;br&gt;Tidigare inventering som utförts genom Naturhistoriska Riksmuséet har vi-&lt;br&gt;sat att utter finns vid Rotälven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österdalälven har på denna sträcka ett mycket värdefullt strömfiske med&lt;br&gt;goda bestånd av harr och öring. Fisket är upplåtet som sportfiske och där-&lt;br&gt;med sammanhängande service och tillgängligheten anges som goda. Fiskeri-&lt;br&gt;styrelsen har därför betecknat älven här som riksintressant för fritidsfisket,&lt;br&gt;och riksintresset avser också de skyddsvärda arter och stammar av fiskar som&lt;br&gt;förekommer. Genom kraftverksdammarna hindras numera Siljanslaxens&lt;br&gt;vandringar, men regleringsföretaget ombesörjer viss utplantering av öring i&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsträckan äger stora värden för det rörliga friluftslivet och turismen,&lt;br&gt;främst genom tillgången på ett högklassigt fiske och lättpaddlat kanotvatten,&lt;br&gt;men också genom visuella upplevelser med ståtliga utsikter och den fritt&lt;br&gt;framflytande älven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angränsande områden anges också som riksintressen, för naturvård nr&lt;br&gt;N34 Brunnsberg och nr N37 Rotälven-Rymman-Dyverdalen, samt för fri-&lt;br&gt;luftslivet F10 Rotälven-Anjosvarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare behandling av utbyggnadsfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Sehlstedtska utredningen redovisades inte något utbyggnadsprojekt i&lt;br&gt;Österdalälven. Vattenkraftberedningen behandlar emellertid ett projekt be-&lt;br&gt;nämnt Brunnsberg i Österdalälven med årsproduktionen 65 GWh. I kom-&lt;br&gt;mentarer till detta projekt sägs att tidigare undersökningar saknas och att&lt;br&gt;miljöeffekterna i stor utsträckning är okända. Mycket tyder på att älv-&lt;br&gt;sträckan inte hör till de mest skyddsvärda beroende på att Österdalälven i&lt;br&gt;övrigt är utbyggd och att vattenförningen är reglerad från Trängslet. Projek-&lt;br&gt;tet har dock placerats i klass B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektet har upptagits i den nu gällande vattenkraftplanen som godtagits&lt;br&gt;av riksdagen - och torde därför få betraktas som ett riksintresse från energi-&lt;br&gt;produktionssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella utbyggnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan början av 1980-talet finns utbyggnadsplaner som avser Brunnsbergs&lt;br&gt;kraftstation. Som fallägare anges Älvdalens jordägare. En stor del av inne-&lt;br&gt;havet utgörs av bolagsägd mark vid älven. Dammen med läge nedanför&lt;br&gt;Brunnsberg skulle höja älvens vattenyta ca 8 m vilket innebär överdämning&lt;br&gt;av holmar och stränder, totalt 160 ha. En lokal opinion har vuxit sig stark&lt;br&gt;mot företaget. Någon ansökan till vattendomstolen har inte ingivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österdalälven har på en sträcka av 14 mil bibehållit något av sitt ursprung&lt;br&gt;mellan kyrkbyn i Älvdalen och Åsen, medan resten förvandlats till lugnvat-&lt;br&gt;ten mellan kraftverksdammar. Riksintressen skall i detta fall mätas mot var-&lt;br&gt;andra. Ett tillskott till landets elproduktion på 65 GWh ställs då mot beva-&lt;br&gt;randet av den fritt framrinnande älven (i dom fastställd lägsta tappning är 21&lt;br&gt;m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/s från Åsens kraftverk) genom en levande bygd där turism och fiske är&lt;br&gt;viktiga för dess befolkning. Förekomst av utter måste beaktas. Som riksin-&lt;br&gt;tresse för friluftsliv och från allmän fiskesynpunkt är enligt min mening beva-&lt;br&gt;randet av denna del av älven den långsiktiga hushållning som måste ges före-&lt;br&gt;träde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nedre Dalälven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för naturvård och friluftsliv i C-län, nr N5 (Båtfors-&lt;br&gt;området och nr Fl. Område av riksintresse för naturvård och friluftsliv i X-&lt;br&gt;län, nr N96 och Fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalälven mellan Näs bruk och Gysinge är enligt NRL 3 kap. 6 § undanta-&lt;br&gt;gen från vattenkraftutbyggnad. Den del älven som nu avses är således den&lt;br&gt;nedersta sträckan, från Gysinge till utloppet i Gävlebukten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedre Dalälvens natur är i många avseenden särpräglad. Den ursprungliga&lt;br&gt;älvfåran genom Sagåns dalgång ned mot Mälardalen utfylldes under den se-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naste inlandsisens avsmältningsskede helt av Badelundaåsens isälvsmaterial,&lt;br&gt;vilket tvingade älven att ta ett helt nytt lopp. Den kom att rinna mot nordost&lt;br&gt;över det flacka urbergspeneplanet, där den, i avsaknad av en markerad älv-&lt;br&gt;fåra, bildar en rad med grunda, flikiga och örika sjöar. Nedströms Gysinge&lt;br&gt;ligger Hedesundsfjärden-Bramsöfjärden, Untrafjärden och Storfjärden.&lt;br&gt;Sjöarna är förenade genom korta forssträckor som ofta är uppdelade på ett&lt;br&gt;stort antal grenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älven korsas av Enköpings-, Gävle- och Uppsalaåsarna som bildar lång-&lt;br&gt;sträckta öar och uddar i Dalälvens fjärdar, av helt annan karaktär än de tal-&lt;br&gt;rika moränöarna. Landskapet äger stor variationsrikedom. Starkt kultur-&lt;br&gt;präglade områden finns liksom urskogsartade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvens lopp präglas av sedimentation och uppbyggande processer såsom&lt;br&gt;aktiv bildning av deltan och levéer. Det sker i form av pålagring och erosion&lt;br&gt;som är resultatet av den årliga vårfloden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalälven är en av våra tidigast utbyggda storälvar, den fjärde i ordningen&lt;br&gt;med hänsyn til] såväl avrinningsområdets storlek som kraftproduktionen.&lt;br&gt;Nedströms den outbyggda älvsträckan mellan Näs och Gysinge är fallhöjden&lt;br&gt;utnyttjad i kraftverken Söderfors (5 m), Untra (14 m), Lanforsen (10 m) och&lt;br&gt;Älvkarleby (22,5 m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalälvens natur har helt präglats av översvämningarna. Dels har älven ge-&lt;br&gt;nom sedimentation byggt upp nytt land, dels tillförs regelbundet ny näring&lt;br&gt;till nytta för växtligheten. Längs stränderna dominerar därför översväm-&lt;br&gt;ningskärr och älvängar som är helt beroende av de upprepade översväm-&lt;br&gt;ningarna för att inte växa igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sitt läge omedelbart söder om den naturliga Norrlandsgränsen är&lt;br&gt;nedre Dalälven ett område där nordliga och sydliga element möts, både i&lt;br&gt;landskap och natur. Ett gynnsamt lokalklimat intill forsområdena och goda&lt;br&gt;näringsförhållanden har skapat förutsättningar för ett stort inslag av ädellöv-&lt;br&gt;skog och mångenstädes en rik flora och fauna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de svårtillgängligare delarna av älven såsom i de förgrenade forsarna och&lt;br&gt;på öarna har skogen undgått avverkning och en naturskog, bitvis ren urskog,&lt;br&gt;har fått leva kvar. Dessa områden fungerar som refugier för växter och djur&lt;br&gt;och uppvisar därför på ett unikt sätt delar av de naturförhållanden som rådde&lt;br&gt;i älven före vattenregleringar och moderat skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bästa exemplet på sådana landskap är Båtforsområdet, beläget norr&lt;br&gt;om Untra kraftverk. Detta område, ca 2 000 ha, naturreservat, torde höra&lt;br&gt;till det mest skyddsvärda som mellansvensk natur kan uppvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före Untraverkets tillkomst (1918) utgjorde detta vidsträckta skärgårds-&lt;br&gt;område mellan Storön och N. Kvarnön Dalälvens huvudgren ned till Stor-&lt;br&gt;fjärden. Genom spärrdammen mot kraftverket avskars större delen av den&lt;br&gt;kontinuerliga genomrinningen, under det att större flöden kan passera, fylla&lt;br&gt;strömfåror, ge gödning åt älvängar och i viss utsträckning motverka igenväx-&lt;br&gt;ning. Ökade regleringar i flodområdet har skärpt förhållandena, men en fri-&lt;br&gt;villig överenskommelse med fallägaren (Stockholms Stad) torde garantera&lt;br&gt;vissa viktiga förbättringar av de hydrologiska villkoren i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terrängen är småkuperad och blockrik, genomdragen med älvförgre-&lt;br&gt;ningar med flera forssystem och småfjärdar och mellanliggande moränöar.&lt;br&gt;Strandängar, öar med barr- och lövblandskog, delvis av urskogstyp, hör till&lt;br&gt;landskapsbilden liksom fräken- och vassbevuxna fläder. Den största bota-&lt;br&gt;niska betydelsen förknippas med Båtfors-områdets urskogsartade ädellöv-&lt;br&gt;skogspartier, som utgör fragment av de ekdominerade skogar som fanns i&lt;br&gt;nedre Dalälvsområdet före regleringarna. Denna vegetationstyp anses vara&lt;br&gt;en relikt, kvarlevande sedan gynnsammare klimatskeden för ca 2000-2500&lt;br&gt;år sedan. Fältskiktet utgörs av en rik flora med lundväxter såsom lungört,&lt;br&gt;myskmadra, underviol, vårärt och vätterros. På älvängarna förekommer rik-&lt;br&gt;ligt bl.a. sumpviolen, en eljest sällsynt östeuropeisk art. En rik flora av ved-&lt;br&gt;svampar finns på träd i olika stadier av nedbrytning. Bland mossor och lavar&lt;br&gt;förekommer mycket sällsynta arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurlivet är på grund av det varierande mosaiklandskapet osedvanligt art-&lt;br&gt;och individrikt. Många märkliga och sällsynta bark- och vedätande insekter&lt;br&gt;förekommer närmast reliktartat i urskogspartierna. Samma förutsättningar&lt;br&gt;gynnar ugglor, dagrovfåglar, skogshöns och framför allt hackspettar, som här&lt;br&gt;har sin rikaste förekomst i landet. Samtliga sju svenska arter finns inom om-&lt;br&gt;rådet, bl.a. 20-30 par av den akut hotade vitryggiga hackspetten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedre Dalälven är också av Fiskeristyrelsen klassad som riksintressant.&lt;br&gt;Skyddsvärda stammar av lax, havsöring och harr har lek- och uppväxtområ-&lt;br&gt;den i älven, och avkastningen betecknas som god. Även tillgånggen på gös,&lt;br&gt;gädda, abborre och sik är god. Som sportfiskevatten har nedre Dalälven&lt;br&gt;högt värde med centralt läge till Gävle, Uppsala, Stockholmsregionen etc.,&lt;br&gt;och med väl utvecklad service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt har nedre Dalälven betydande värden för rekreation och tu-&lt;br&gt;rism, t.ex. för bad, båtsport - särskilt kanot, för skridskofärder, naturstu-&lt;br&gt;dier, kulturstudier och jakt. Nedre Dalälven från Avesta till Skutskär tillhör&lt;br&gt;de områden enligt NRL 2 § 3 kap. där turismens och rörliga friluftslivets in-&lt;br&gt;tressen särskilt skall beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploate-&lt;br&gt;ringsföretag eller andra ingrepp i miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare behandling av utbyggnadsfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sehlstedtska utredningen har i nedre Dalälven behandlat projekten Tyttbo&lt;br&gt;och Gysinge som båda slutligt placerades i klass 4. Utom dessa tog utred-&lt;br&gt;ningen ställning till planerade effektutbyggnader genom ökning av utbygg-&lt;br&gt;nadsvattenföreningen i Untra och Älvkarleby kraftverk. Båda placerades i&lt;br&gt;klass 0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tillbyggnaden av Untra konstateras att preciserade planer&lt;br&gt;saknas. Utredaren säger vidare: ”Forsområdet genomströmmas för närva-&lt;br&gt;rande vid högvattenflöden. Trots den befintliga anläggningen anses området&lt;br&gt;värt att bevara. Det är aktuellt för reservatsbildning. Om en utbyggnad av&lt;br&gt;Untra skulle medföra att genomströmningen vid högvatten reducerades eller&lt;br&gt;upphörde skulle detta innebära ett för naturvården allvarligt ingrepp.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftberedningen redovisar i sitt förslag till plan projekten Älvkar-&lt;br&gt;leby (50 GWh/år) och Söderfors (11 GWh/år). Älvkarleby placerades i&lt;br&gt;klass 0 och Söderfors i klass B. Projektet Söderfors, en minskning av tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992193. I sand. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställd minimitappning förbi kraftverket, avgjordes under den tid bered-&lt;br&gt;ningen arbetade och kunde ej påverkas av beredningen. Projektet Älvkar-&lt;br&gt;leby avsåg utbyggnad med ytterligare ett aggregat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den av riksdagen medgivna vattenkraftplanen ingår projekten Söderfors,&lt;br&gt;Älvkarleby rensning och Älvkarleby 6. De båda första projektet är nu tagna&lt;br&gt;i drift och det senare - ett sjätte aggregat i Älvkarleby kraftverk - är under&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då sträckan Näs-Gysinge är undantagen från utbyggnad enligt NRL 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § och planerade utbyggnader i vattenkraftplanen genomförda torde den&lt;br&gt;möjliga utbyggnaden av nedre Dalälven kunna betraktas som avslutad. Älv-&lt;br&gt;en är i relativt hög grad utbyggd för kraftproduktion. Årsregleringen, d.v.s.&lt;br&gt;omflyttning av vårflöde till vintertappning, är dock till sina verkningar rela-&lt;br&gt;tivt måttliga, delvis beroende på att Västerdalälven är lågt reglerad. Den ge-&lt;br&gt;nomgående korttidsregleringen vid Söderfors medför snabba vattenstånds-&lt;br&gt;förändringar från Hedesundafjärdarna ner till havet. Trots dessa samlade in-&lt;br&gt;grepp i naturmiljön representerar nedre Dalälven alltjämt stora värden för&lt;br&gt;både naturvetenskap och rekreation som gör den i hög grad skyddsvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av effektutbyggnad i Untra kraftverk som tidigare förts&lt;br&gt;fram till utbyggnadsplaneringen kan alltjämt framstå som ett hot mot Båt-&lt;br&gt;forsen-området. Det finns enligt min mening väl grundade skäl att det skydd&lt;br&gt;som enligt NRL 3 kap. 6 § gäller i Dalälven för sträckan mellan Näs bruk&lt;br&gt;och Gysinge får omfatta även älvens nedre del, dvs. från Gysinge till älvens&lt;br&gt;utlopp i Bottenhavet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bräkneån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för naturvård i K-län, nr N9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräkneån med ett avrinningsområde om 458 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; har sina översta tillflöden&lt;br&gt;i mosserika områden mellan Rottnen och Åsnen. De samlas till ett sjöom-&lt;br&gt;råde i trakten av Tingsryd - Hyllen, Fiskestadssjön, Ymsen och Tiken, na-&lt;br&gt;turgeografiskt betecknat som sydöstra Smålands skogs- och sjörika slättom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utflödet ur sjön Tiken ca 120m.ö.h., strax norr om länsgränsen mellan&lt;br&gt;Kronobergs och Blekinge län, ändrar Bräkneån karaktär och får ett stritt&lt;br&gt;lopp i en markerad dalgång mot sitt utlopp i Östersjön ca 5 km söder om&lt;br&gt;Bräkne-Hoby. Det är den nedre delen av ån, Blekingedelen, som är av in-&lt;br&gt;tresse i denna redogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräkneåns dalgång skär ett ca 40 km långt snitt genom mellersta Blekinges&lt;br&gt;skogsbygd, mellanbygd och kustbygd. Åns övre del präglas av de upp till&lt;br&gt;50 m höga och blockrika sluttningarna med naturskog av gran och björk. I&lt;br&gt;dalbotten ringlar sig ån fram i oftast steniga forsar. Insprängda vid odlingsbar&lt;br&gt;mark ligger spridda smågårdar. Längre ner i mellanbygden domineras miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en utpräglad mellanblekingsk småbrukarbygd, med småodlingar i kupe-&lt;br&gt;rad terräng, rik på rösen, med fuktängar och skogsbestånd med stort inslag&lt;br&gt;av ek och avenbok. An rinner fram ömsom i lugna djupvattensträckor, öm-&lt;br&gt;som i örika och steniga forsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I söder vidgar sig dalgången och landskapsbilden danas av låglänta åkrar,&lt;br&gt;sluttningar och åkerholmarmed ekbestånd, spridda gårdar och den lugnt fly-&lt;br&gt;tande ån. Ner mot åmynningen präglas landskapet åter av småbrukarbygden&lt;br&gt;med dess ängar, hagmarker och ädellövskogar i kuperad kusttopografi med&lt;br&gt;markerade sprickdalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sydligaste delen av åns dalgång uppvisar ett påfallande stort antal&lt;br&gt;fornlämningar från järnåldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräkneån är endast i ringa grad utnyttjad för vattenkraft. I åns nedre del&lt;br&gt;finns på flera ställen dammar för kvarnar, såg och ett par små, äldre elkraft-&lt;br&gt;verk. Den brantaste delen av ån, Hjälmsafallen ca 16 km från mynningen,&lt;br&gt;torde innebära vandringshinder för fisk; möjligen utgör också Ekforsdam-&lt;br&gt;men 4 km längre ned ett sådant hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräkneåns dalgång kännetecknas av sitt rika innehåll av såväl typiska som&lt;br&gt;särpräglade och sällsynta landskapselement, särskilt i övergångszonen mel-&lt;br&gt;lan den norra barrskogsregionen och den södra lövskogsregionen. Åns dal-&lt;br&gt;gång har stora botaniska och zoologiska värden. I ån finns bl.a. ett värdefullt&lt;br&gt;bestånd av storvuxen och långvandrande havsöring samt en genetiskt värde-&lt;br&gt;full stam av stationär öring. Flodpärlmusslan är rikligt förekommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några korta notiser återges i det följande exempel på natur- och kultur-&lt;br&gt;minnesvården som ån representerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Gummagölsmåla finns en väl bevarade miljö med prägel av äldre odling,&lt;br&gt;bl.a. hamlade lindar. Branta stränder med ädel lövskog och rik lundflora. In-&lt;br&gt;tressanta lämningar från flottningsepoken i form av strandrösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärva-Huabräcken är en djupt nedskuren ravinsträcka med vildmark-&lt;br&gt;sprägel. Här finns i branterna vid Hultalycke dalgångens enda större ideg-&lt;br&gt;ranbestånd. I avsnittet finns också ett stort klapperstensfält och åns största&lt;br&gt;koloni av flodpärlmussla. Andra skyddsvärda inslag är bestånd med safsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Hålabäcksmadema med dalgångens förnämsta slåtterängsmiljö&lt;br&gt;med fuktängar som alltjämt slås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örseryds by, ett i sin helhet väl bevarat kulturlandskap med gårdar sam-&lt;br&gt;lade vid en getryggsås. Här finns bl.a. rester av ett gammalt översilningssys-&lt;br&gt;tem som använts i samband med madslåtter. Örtrika hagmarker med ham-&lt;br&gt;lade lindar, bok-, ek- och hasselbestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björkeryds naturreservat (ca 12 ha). Isälvsavlagringar tillhörande Svängs-&lt;br&gt;taformationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björkeryd-Trånhem uppvisar ett flertal intressanta åsbildningar och en&lt;br&gt;särpräglad landskapsbild med långsträckta mader och hävdad småbruks-&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjälmsafallen-Lindefors utgör ett rikt utvecklat avsnitt i övergångszonen&lt;br&gt;mellan ädellövskogs- och barrskogsregionerna. Landskapet är starkt brutet&lt;br&gt;och småkulligt med insprängda ängar och små odlingar i betad löv- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blandskog. Strandsluttningarna längs forsarna hör till dalgångens artrikaste.&lt;br&gt;Här finns murgröna, stora bestånd av safsa, samt en koloni med flodpärl-&lt;br&gt;mussla. Intressanta isälvsavlagringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röaby-Ekforsområdet. Det betespräglade avsnittet är dalgångens bäst be-&lt;br&gt;varade ängshagmarksområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björstorp med bl.a. ett artrikt lundparti och Bruaberget med ett mäktigt&lt;br&gt;bronsåldersröse och attraktiv utsikt. Vid Väby finns många fornlämningar,&lt;br&gt;artrika betesmarker med bl.a. Adam och Eva, och en lokal för den utrot-&lt;br&gt;ningshotade mnemosynefjärilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisket i Bräkneån betecknas av Fiskeriverket som en tillgång av riksin-&lt;br&gt;tresse för fritidsfisket. Under en följd av år har fiskeförbättrande åtgärder&lt;br&gt;utförts i flera av Blekinges åar, bl.a. Bräkneån. Fiskevårdsområde har bil-&lt;br&gt;dats och området är mycket välbesökt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftutbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräkneån som tillhör södra Sveriges vattendrag har inte behandlats i Sehl-&lt;br&gt;stedts resp Ekströms utredningar. Vattenkraftberedningen har inte redovisat&lt;br&gt;några utbyggnadsprojekt i ån och därför har ån heller inte bedömts till någon&lt;br&gt;klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion (m) till riksdagen har Bräkneån föreslagits få skydd genom 3 kap.&lt;br&gt;6 § NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräkneån har stora skyddsvärden och representerar väsentligt opåverkade&lt;br&gt;naturområden som är typiska för ett vattendrag i sydöstra Sverige. Ån visar&lt;br&gt;på ett intressant sätt också kulturlandskapets utveckling. Den granskning jag&lt;br&gt;haft i uppdrag att utföra omfattar bl.a. en översiktlig studie av alla vatten-&lt;br&gt;drag i södra Sverige som redovisats med riksintressanta skyddsvärden. Mot&lt;br&gt;bakgrund av denna granskning vill jag föreslå att Bräkneån inom Blekinge&lt;br&gt;län tillförs den förteckning över älvsträckor som åtnjuter skydd enligt 3 kap.&lt;br&gt;6 § NRL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Mörrumsån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Områden i Blekinge län av riksintresse för naturvård, nr N6, och friluftsliv,&lt;br&gt;nr F3. Område i Blekinge län av riksintresse för kulturmiljövård, nr 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdets huvuddrag och naturvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mörrumsån är Blekinges största å med ett avrinningsområde (3 380 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;)&lt;br&gt;som också upptar en stor del av Kronobergs län, bl.a. med sjöarna Helgasjön&lt;br&gt;och Åsnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ån är av stor betydelse för Östersjöns totala tillgång på lax och laxöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och har en mycket hög produktionsförmåga. Som sportfiskevatten torde&lt;br&gt;Mörrumsån för närvarande vara ett av Europas förnämsta. An har också ett&lt;br&gt;mycket betydande fiskeribiologiskt värde. Såväl laxen som havsöringen i&lt;br&gt;Mörrumsån har för resp, ras typiska och för fisket värdefulla egenskaper.&lt;br&gt;Mörrumslaxen växer snabbt och blir mycket stor. Båda fiskbestånden är av&lt;br&gt;ett högt genetiskt värde. Även ålfisket i ån har stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mörrums Kronolaxfiske omfattar 7 km av åns nedre lopp. Det ägs av sta-&lt;br&gt;ten och förvaltas av domänverket, som i Mörrum driver en iaxodlingsanstalt.&lt;br&gt;Sportfiske efter lax och öring bedrivs i hela ån upp till Hemsjö nedre kraft-&lt;br&gt;verk, en sträcka på 22 km. Antalet fiskedagar i kronolaxfisket uppgår till&lt;br&gt;15 000/år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mörrumsån inom Blekinge rinner i en starkt markerad sprickdal där dalsi-&lt;br&gt;dorna på vissa sträckor i norr höjer sig 60 m över ån. När den närmar sig&lt;br&gt;havet flackar dalgången ut i ett öppet landskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norr om Mörrum utbreder sig ett vidsträckt isälvsdelta på båda sidor om&lt;br&gt;ån, uppbyggt av deltaterrasser på flera olika nivåer. Det uppvisar en geove-&lt;br&gt;tenskapligt intressant formrikedom och är till större delen väl bevarat. Om-&lt;br&gt;rådet är geologiskt väl undersökt och innehåller flera värdefulla geologiska&lt;br&gt;typlokaler. Dessa är mycket viktiga för förståelsen av isavsmältningsförlop-&lt;br&gt;pet och Baltiska issjöns utveckling i Blekinge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare norrut längs ådalen utgörs isälvsavlagringarna av flera typer såsom&lt;br&gt;dalfyllnader, kameterrasser, getryggsåsar m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vegetationen längs ådalen domineras i norr av barrskog. Söderut omges&lt;br&gt;ån i allt högre grad av lövskog med främst ek, bok och avenbok. Ett av Ble-&lt;br&gt;kinges fåtaliga urskogsartade barrskogsbestånd ligger i trakten av Hovmans-&lt;br&gt;torp. Vid Knaggalid, söder om Hemsjö, är den östra dalsidan mycket marke-&lt;br&gt;rad med klippstup och blockbranter. Här växter tall och ädellövskog med ek,&lt;br&gt;ask, avenbok och lind och en rik ängsflora. Större fuktängspartier finns vid&lt;br&gt;Härnäs samt vid åmynningen. Kungsbräken förekommer rikligt längs å-&lt;br&gt;stränderna, och vid mynningsområdet växer kungsängslilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från faunasynpunkt är partier vid Knaggalid och Käringahejan av särskilt&lt;br&gt;intresse genom förekomst av sällsynta insektsarter. Mörrumsåns botten-&lt;br&gt;fauna, särskilt i åns övre delar, hör till landets artrikaste och hyser många&lt;br&gt;sällsynta och därför skyddsvärda arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av landets mer sällsynta fågelarter förekommer kungsfiskare, forsärla och&lt;br&gt;strömstare i Mörrumsån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftutbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mörrumsån är tidigt tagen i anspråk för kraftproduktion då kraftverken&lt;br&gt;Hemsjö nedre och Hemsjö övre anlades. De utnyttjar fallhöjderna 11,5&lt;br&gt;resp. 15 m och utgör vandringshinder för lax. Ombyggnadsplaner har länge&lt;br&gt;funnits för dessa kraftverk, som skulle ersättas med en större anläggning. Då&lt;br&gt;en sådan ombyggnad visat sig starkt kontroversiellt och mött avslag i vatten-&lt;br&gt;domstolen har planerna återtagits. Granö kraftstation med 18,5 m fallutnytt-&lt;br&gt;jande är den största av anläggningarna och ligger strax uppströms Smålands-&lt;br&gt;gränsen. Ett mindre kraftverk, Marieberg nära Svängsta, ägs liksom de öv-&lt;br&gt;riga ovan nämnda av Sydkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan Hemsjö övre och Granö kraftverk finns ytterligare en anläggning&lt;br&gt;i Fridafors som jämte massafabriken ägs av Södra Skogsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har länge funnits planer som diskuterats mellan fiskets företrädare&lt;br&gt;och fallägaren att få utföra en fiskväg i form av laxtrappor förbi Hemsjö-&lt;br&gt;kraftverken. Detta skulle avsevärt öka Mörrumsåns laxproducerande kapa-&lt;br&gt;citet, men planerna har ännu inte kunnat genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mörrumsån som tillhör södra Sveriges vattendrag har inte behandlats i&lt;br&gt;Sehlstedts resp. Ekströms utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till vattenkraftberedningen har Sydkraft redovisat sina planer på ombygg-&lt;br&gt;nad av Hemsjöstationerna som skulle ge ett tillskott på 20 GWh/år. Dess-&lt;br&gt;utom finns ytterligare två projekt, Härnäs och Suskull som enligt bered-&lt;br&gt;ningen skulle innebära nybyggnader i från miljösynpunkt känsliga älv-&lt;br&gt;sträckor och därför borde ingå i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Skogsägarna redovisade till vattenkraftberedningen en planerad&lt;br&gt;om- och tillbyggnad av Fridafors med tillskottet 17 GWh/år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekten Fridafors och Hemsjö ingick i beredningens plan och placerades&lt;br&gt;i klass 0.1 den av riksdagen godtagna planen för vattenkraftutbyggnad ingår&lt;br&gt;de båda projekten som därmed torde få betraktas som riksintressen för ener-&lt;br&gt;giproduktion. Här anges emellertid vid ombyggnad av Hemsjö ett tillskott&lt;br&gt;av 35 GWh/år. Planeringssituationen anges av NUTEK för de båda projek-&lt;br&gt;ten som oklar (rapport i dec 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mörrumsåns betydelse som en av de viktigaste vattendragen för den natur-&lt;br&gt;liga lax- och havsöringsreproduktionen för hela Östersjöfisket talar för ett&lt;br&gt;varaktigt skydd av vattendraget. Härtill kommer övriga intresseaspekter&lt;br&gt;som gör ån särskilt skyddsvärd: allmänt höga naturvärden, dess betydelse&lt;br&gt;för friluftslivet med goda förutsättningar för sportfiske, vandring, cykelturer,&lt;br&gt;natur- och kulturstudier, ådalens naturskönhet etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga delen av flodområdet ligger i Småland, där bl.a. sjön&lt;br&gt;Åsnen också tillmäts riksintresse för naturvård och friluftsliv. I likhet med&lt;br&gt;Emån kunde det finnas skäl att låta Mörrumsån i sin helhet omfattas av skyd-&lt;br&gt;det enligt 3 kap. 6 § NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då jag emellertid ser skyddet för den laxförande delen av Mörrumsån som&lt;br&gt;i särklass mest angeläget begränsar jag mitt förslag till att skyddet enligt&lt;br&gt;NRL bör avse den älvsträcka som är belägen inom Blekinge län.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fylleån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Område av riksintresse för friluftslivet i N-län, nr F12. Fylleån ingår i om-&lt;br&gt;råde av riksintresse för naturvård i N-län, nr N18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fylleån rinner upp på sydsvenska höglandets branta västsida och mynnar i&lt;br&gt;Laholmsbukten strax söder om Halmstad. Åns längd är ca 5 mil och avrin-&lt;br&gt;ningsområdet, som har södra Sveriges högsta nederbörd, är 400 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjön Fullhövden (181 m.ö.h.) rinner ån i en båge åt norr-väster genom ett&lt;br&gt;sjö- och myrområde på gränsen mot Småland, för att därefter i en sprickdal&lt;br&gt;i sydvästlig riktning sänka sig ned mot Simlångsdalen. Här vidgar sig ån till&lt;br&gt;fyra sjöar i rad på ca 65 m.ö.h. Dalens sidor lutar brant upp mot en mer än&lt;br&gt;100 m högre belägen höjdplatå. På sträckan mot det flacka kustlandet rinner&lt;br&gt;ån i en bitvis kanjonartad fåra med många vackra forsar och fall varav kan&lt;br&gt;nämnas Tolarpsfallen, Norteforsen och i biflödet Assman Danska fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berggrunden består av röda gnejser som ligger trappstegsformad i packar&lt;br&gt;och utgör rötterna av en fjällkedja från jordens forntid. Spricksystem löper i&lt;br&gt;riktning SSV-NNO. De lösa jordarterna är främst grusig urbergsmorän samt&lt;br&gt;isälvsavlagringar. Rullstensåsar förekommer, liksom fossila strandlinjer och&lt;br&gt;isälvsterrasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsintressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tiotal smärre naturreservat finns, de flesta längs Simlångsdalen men&lt;br&gt;också strandområdet vid åns mynning i havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången mellan det småländska peneplanet och Fylleåns dalstråk är&lt;br&gt;av stort geomorfologiskt intresse. Den höga nederbörden i förening med den&lt;br&gt;flacka topografin gör att mer än halva arealen i de högt liggande dalarna av&lt;br&gt;åns tillrinningsområde utgörs av våtmarker. Numera täcker barrskog vad&lt;br&gt;som tidigare utgjorde vidsträckta ljunghedar. Närheten till havet medför att&lt;br&gt;lövträdsinslaget kan bli ganska stort. På sluttningarna ned mot Simlångs-&lt;br&gt;sjöarna och utmed Assman växer på många ställen ek- och bokskogar. Mel-&lt;br&gt;lan Marbäck och Fyllebro finns frodiga lövblandskogar och naturbetesmar-&lt;br&gt;ker med rik flora längs Fylleån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faunan är rik och varierande. Fylleån har en ursprunglig laxstam - en av&lt;br&gt;de få i denna del av landet - med lekbottnar i nedre delen av ån upp till Mar-&lt;br&gt;bäck, där laxen möter vandringshinder. Goda förutsättningar för laxrepro-&lt;br&gt;duktion skapas i ån bl.a. genom kalkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Fylleån förekommer bl.a. kungsfiskare, strömstare och forsärla, och&lt;br&gt;i lövskogarna längs ån finns arter som gulsångare, stenknäck, mindre hack-&lt;br&gt;spett och sommargylling. I myrområdena häckar bl.a. trana, grönbena,&lt;br&gt;ljungpipare och orre. Simlångssjöarna är av limnologiskt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskapet är naturskönt, omväxlande och genom sin lättillgänglighet av&lt;br&gt;stort värde för friluftslivet och turismen. Det har speciellt goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar för vandring, cykelturer, bad och kanoting, för fritidsfiske och jakt&lt;br&gt;och även för vintersport. Goda friluftsanläggningar med vandringsleder&lt;br&gt;finns i området. Dalgången ligger i en gammal kulturbygd med talrika forn-&lt;br&gt;minnen, t.ex. gånggriften vid Tolarp. Valvbroar och vattenkvarnar är exem-&lt;br&gt;pel på senare tiders kulturminnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning till skydd för vattendraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Nordiska ministerrådets Miljörapport 1990:11, Nordiska Vassdrag vem og&lt;br&gt;inngrep, upptas på Sveriges lista 17 vattenområden som landets mest skydds-&lt;br&gt;värda. Av dessa är 13 redan skyddade med stöd av 3:6 NRL. Ett av de fyra&lt;br&gt;återstående är Fylleån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare jämförande undersökningar av skyddsvärden hos södra Sveriges&lt;br&gt;vattendrag saknas. För Fylleån, särskilt för dess nedre del fr.o.m. Simlångs-&lt;br&gt;dalen, redovisas mångsidigt höga värden från naturvårds- och friluftssyn-&lt;br&gt;punkt. Ån är upptagen bland vårt lands mest skyddsvärda vattendrag i Nor-&lt;br&gt;diska Ministerrådets miljörapport. Min bedömning är att Fylleån i sin helhet&lt;br&gt;bör tillhöra de vattendrag som åtnjuter skydd enligt 3:6 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kynne älv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kynnefjäll med Kynneälv som delområde och Bullaredalen utgör områden&lt;br&gt;av riksintresse för naturvård och friluftsliv i O-län; Södra Kornsjön i Dals-&lt;br&gt;land är område av riksintresse för naturvård i P-län. Bullaredalen utgör om-&lt;br&gt;råde av riksintresse för kulturminnesvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän beskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kynne älv i norra Bohuslän är en del av den norsk-svenska Enningdalsälvens&lt;br&gt;vattensystem (avrinningsområde 780 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;). Dess övre del ligger i Norge.&lt;br&gt;Kynne älv avvattnar Kornsjöarna, ett relativt stort sjöområde som sträcker&lt;br&gt;sig in i Dalsland och Norge. Från Södra Kornsjön söker sig älven ned till&lt;br&gt;Södra Bullarcn genom ett system av sprickdalar där den bildar smärre sjöar&lt;br&gt;och i nedre delen många forsar och fall. På en sträcka av ca 13 km faller älven&lt;br&gt;90 m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bullaresjöarna är Bohusläns största sjöar. De uppfyller ca 30 km av den&lt;br&gt;10 mil långa sprickdal som sträcker sig från Gullmarsfjorden i söder till Ide-&lt;br&gt;fjorden i norr. På östra sidan reser sig branta stränder upp mot Kynnefjälls&lt;br&gt;100 m högre belägna bergsplatåer. Även västsidan är starkt kuperad men&lt;br&gt;mer präglad av ett omväxlande kulturlandskap. Här finns också rika miljöer&lt;br&gt;med fornlämningar av riksintresse för kulturminnesvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utflödet från Norra Bullaren heter Enningdalsälven, rinner genom Norge&lt;br&gt;12 km i nordlig riktning och mynnar i Idefjordens innersta del. Vattenkvali-&lt;br&gt;tén i hela älvsystemet är god, med obetydliga avloppsutsläpp och låg halt av&lt;br&gt;närsalter. Försurningen har motverkets genom att Kornsjöarna sedan början&lt;br&gt;av 1980-talet kalkats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älven är i sin helhet outnyttjad för produktion av vattenkraft, en av de få&lt;br&gt;av denna storlek i södra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsystemet representerar en rik och omväxlande miljö med höga biologiska&lt;br&gt;värden och storslagen natur. Bullaresjöarna och Enningdalsälven är enligt&lt;br&gt;Fiskeristyrelsen av riksintresse för fritidsfiske och skyddsvärda arter, bl.a.&lt;br&gt;lax, öring och sik. Havsvandrande lax når upp till norra Bullaren och har&lt;br&gt;sitt naturliga reproduktionsområde i Enningdalsälven. Kynne älv hyser en&lt;br&gt;intressant öringsstam som också ger material för utplantering i närliggande&lt;br&gt;vattendrag. Ål har tidvis förekommit talrikt. Undersökning av bottenfaunan&lt;br&gt;i Kynne älv har visat att den tillhör länets rikaste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ornitologiskt är vattendraget också intressant. Gräsand, knipa, kricka,&lt;br&gt;grågås, fickgjuse och storlom häckar här. Vid forsarna förekommer ström-&lt;br&gt;stare och även gulärla. Fågellivet i Bullaredalen är rikt varierat genom de&lt;br&gt;mångformiga miljöerna. Rovfågel och korp nyttjar de svårtillgängliga bran-&lt;br&gt;terna, häger är en karaktärsfågel. Stränderna utgör goda sträckfågelmiljöer.&lt;br&gt;Vid vattendraget finns också bäver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskilt faunistiskt värde är uttern som förekommer i nedre delen av&lt;br&gt;Enningsdalsälven. Här påträffas också flodpärlmussla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kvartärgeologiska bildningar är av stort intresse och visar på bety-&lt;br&gt;delsefulla stadier i inlandsisens avsmältningsskede. Växtligheten visar stor&lt;br&gt;variation från karga marker med barrblandskog till yppig lövträdsvegetation&lt;br&gt;och områden av lundtyp med rik flora, ofta knutna till bäckraviner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftutbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon form av utbyggnadsplanering såsom i Norrland och norra Svealand -&lt;br&gt;Sehlstedtska och Ekströmska utredningarna - har inte skett för den södra&lt;br&gt;delen av landet. Till vattenkraftberedningen har Vattenfallsverket redovisat&lt;br&gt;projektet Kynne i Enningdalsälven med årsproduktionen 27 GWh. Bered-&lt;br&gt;ningen har, möjligen till följd av företagets otillräckliga lönsamhet, avstått&lt;br&gt;från att ta upp det i sitt förslag till plan för vattenkraftutbyggnad. Företaget&lt;br&gt;ingår inte i den av riksdagen medgivna vattenkraftplanen. Den utbyggnad&lt;br&gt;som nu, under samråd med Tanums kommun, förbereds av Vattenfall, avses&lt;br&gt;få en mer miljöanpassad inriktning. Två alternativ har undersökts, ett med&lt;br&gt;tunnel-kanal som utnyttjar 85 m fallhöjd och ger ca 18 GWh i årsproduktion,&lt;br&gt;ett med ståltub från Busjön till Södra Bullaren, fallhöjd 78 m och ca 16&lt;br&gt;GWh/år. I bägge alternativen är utbyggnadsvattenföringen 7 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/s. Hänsyn&lt;br&gt;till miljön innebär att 0,5 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/s garanteras som lägsta vattenföring i älven.&lt;br&gt;Dock får vattnet rinna fram fritt i älven då kraftverket under juni-augusti&lt;br&gt;inte hålls i drift. Beslut om att inge ansökan har ännu inte tagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning till skydd for vattendraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enningdalsälven inom Norge, både dess översta del och mellan Bullaren och&lt;br&gt;Idefjorden, har i Verneplan for vassdrag IV föreslagits bli undantaget från&lt;br&gt;vattenkraftutbyggnad (NOU 1991:12A). Förslaget kommer att läggas för&lt;br&gt;Stortinget före sommaren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Nordiska ministerrådets Miljörapport 1990:11, Nordiska Vassdrag vern&lt;br&gt;og inngrep, upptas på Sveriges lista 17 vattenområden som landets mest&lt;br&gt;skyddsvärda. Av dessa är 13 redan skyddade enligt 3:6 NRL. Ett av de fyra&lt;br&gt;övriga är Kynne älv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två fp-motioner Bo 517 och Bo 523 (1991/92) hemställs att riksdagen beslu-&lt;br&gt;tar om en sådan ändring av NRL att Kynne älv skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelser från ett flertal organisationer, däribland Naturskyddsföre-&lt;br&gt;ningen och dess lokala förening i Tanum har sänts till Miljö- och naturresurs-&lt;br&gt;departementet, samtliga med begäran om skydd av Kynne älv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare jämförande undersökningar av skyddsvärden hos södra Sveriges&lt;br&gt;vattendrag saknas. För Kynne älv och för älvsystemet i sin helhet redovisas&lt;br&gt;mångsidigt höga naturvärden som enligt min bedömning ställer den mycket&lt;br&gt;högt i skyddsklass. Kynne älv har tagits upp i förteckningen på Sveriges mest&lt;br&gt;skyddsvärda vattenområdet i Nordiska Ministerrådets miljörapport. Den&lt;br&gt;norska delen av älven föreslås i Verncplan for vassdrag bli undantaget från&lt;br&gt;vattenkraftutbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner goda skäl som grund för förslag att Kynne älv och hela den&lt;br&gt;svenska delen av Enningsdalsälven bör tillhöra de vattendrag som åtnjuter&lt;br&gt;skydd enligt 3:6 NRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsbyggnader m.m. undantagna älvar och älv-&lt;br&gt;sträckor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap 6 § första och andra stycket i naturresurslagen fär vat-&lt;br&gt;tenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftända-&lt;br&gt;mål inte utföras i undantagna älvar och älvsträckor som anges där. I&lt;br&gt;tredje stycket har dock undantag gjorts för vattenföretag som orsakar&lt;br&gt;endast obetydlig miljöpåverkan. I dessa fall skall enligt riksdagens ställ-&lt;br&gt;ningstagande ersättningsbyggnader samt ombyggnader och effektivise-&lt;br&gt;ringar i redan befintliga kraftverk kunna prövas utan hinder av att åtgär-&lt;br&gt;der berör ett undantaget område. Även för s.k. minikraftverk kan undan-&lt;br&gt;tag komma ifråga i vissa fall. Med minikraftverk avses enligt propositio-&lt;br&gt;nen till naturresurslagen anläggningar med en högsta effekt av 1,5 MW.&lt;br&gt;Sådana åtgärder bör enligt riksdagsbeslutet kunna tillåtas endast om de&lt;br&gt;har obetydlig miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vattenlagen fanns tidigare bestämmelser om att tillåtligheten av&lt;br&gt;vattenföretag som avsåg skyddade älvar och älvsträckor alltid skulle&lt;br&gt;prövas av regeringen. I samband med att skyddet av älvar och&lt;br&gt;älvsträckor fördes över till naturresurslagen togs denna bestämmelse&lt;br&gt;bort. Motivet angavs vara att endast åtgärder med obetydlig miljöpåver-&lt;br&gt;kan skulle vara tillåtliga i skyddade älvar och älvsträckor och att vatten-&lt;br&gt;domstolarna därför borde kunna pröva tillstånd till utbyggnad i vanlig&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det finns skäl att återinföra en bestämmelse om att rege-&lt;br&gt;ringen skall pröva åtgärder i skyddade älvar och älvsträckor. Frågan om&lt;br&gt;att tillåta åtgärder i skyddade områden innehåller ett betydande mått av&lt;br&gt;skälighetsbedömning. Inverkan på betydande skyddsintressen skall vägas&lt;br&gt;mot nyttan av den planerade åtgärden. Jag anser det rimligt att sådana&lt;br&gt;bedömningar görs av regeringen. Bedömningar av vad som är obetydlig&lt;br&gt;miljöpåverkan kommer då att ske på ett för hela landet enhetligt sätt.&lt;br&gt;Erfarenheten hittills visar f.ö. i många fall att regeringen och vatten-&lt;br&gt;domstolarna har gjort olika bedömningar av tillåtligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtextförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärdad den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 5&lt;sup&gt;S&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftverk samt vatten-&lt;br&gt;reglering eller vattenöverledning&lt;br&gt;för kraftändamål får inte utföras i&lt;br&gt;följande vattenområden:&lt;br&gt;Torneälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalixälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vindel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Dal- Västerdalälven&lt;br&gt;älven uppströms Hum-&lt;br&gt;melforsen och&lt;br&gt;österdalälven&lt;br&gt;uppströms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trängslet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljusnan Hylströmmen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Voxnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftverk samt vatten-&lt;br&gt;reglering eller vattenöverledning&lt;br&gt;för kraftändamål får inte utföras i&lt;br&gt;följande vattenområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torneälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalixälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Piteälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vindel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Dal- Västerdalälven&lt;br&gt;älven uppströms Hum-&lt;br&gt;melforsen och&lt;br&gt;österdalälven&lt;br&gt;uppströms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trängslet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljusnan Voxnan upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ströms Vallhaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1987:247.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ljungan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppströms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Ljungan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ljungan udd-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storsjön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ströms Stor-&lt;br&gt;sjön samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gimån uppströms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lerinaen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holmsjön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Indals-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åreälven, Ammer-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Indals-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åreälven, Ammer-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;än, Storän -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ån. Storån -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dammän samt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dammån samt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hårkan udd-&lt;br&gt;svöms Hotaaen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hårkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Ånger-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lejarälven,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Ånger-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lejarälven,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;manälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storän upp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;manälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storån upp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ströms Klump-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ströms Klump-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vattnet. Läng-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vattnet. Lång-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;selän - Rör-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;selån - Rör-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;strömsälven.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;strömsälven,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saxån, Ransarän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saxån, Ransarän&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppströms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppströms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ransarn samt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ransarn samt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vojmån uppströms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vojmän uppströms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vojmsjön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vojmsjön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vapstälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vapstälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Moälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Moälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lögdeälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lögdeälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öreälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öreälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Ume-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tärnaån, Girjes-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Ume-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tärnaån, Girjes-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och Juktån upp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och Juktån upp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ströms Fjosoken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sävarån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ströms Fjosoken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Skellef-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;källflödena upp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Skellef-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;källflödena upp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;teälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ströms Sädva-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;teälven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppströms Sädva-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;jaure respektive&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;jaure respektive&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riebnes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riebnes samt Malån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byskeälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Lule- Stora Luleälven&lt;br&gt;älven uppströms Akka-&lt;br&gt;jaure. Lilla&lt;br&gt;Luleälven upp-&lt;br&gt;ströms Skalka&lt;br&gt;och Tjaktja-&lt;br&gt;jaure samt&lt;br&gt;Pärlälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råneälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftverk samt vattenreg-&lt;br&gt;lering eller vattenöverledning för&lt;br&gt;kraftändamål får inte heller&lt;br&gt;utföras i följande älvsträckor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Klar- sträckan mellan&lt;br&gt;älven Höljes och Edebäck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Dal- Västerdalälven&lt;br&gt;älven nedströms Skiffs-&lt;br&gt;forsen samt&lt;br&gt;sträckan mellan&lt;br&gt;Näs bruk och&lt;br&gt;Gysinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byskeälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åbvälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Lule- Stora Luleälven&lt;br&gt;älven uppströms Akka-&lt;br&gt;jaure. Lilla&lt;br&gt;Luleälven upp-&lt;br&gt;ströms Skalka&lt;br&gt;och Tjaktja-&lt;br&gt;jaure samt&lt;br&gt;Pärlälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råneälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräkneån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fvlleån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Enning- Kynne älv med&lt;br&gt;dals- Bullaresjöarna&lt;br&gt;älven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftverk samt vatten-&lt;br&gt;reglering eller vattenöverledning&lt;br&gt;för kraftändamål får inte heller&lt;br&gt;utföras i följande älvsträckor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Klar- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sträckan mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;älven &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Höljes och Edebäck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mörrums- sträckan nedströms&lt;br&gt;ån &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fridafors bruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Dal- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Västerdalälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;älven &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nedströms Skiffs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forsen, i öster-&lt;br&gt;dalälven sträckan&lt;br&gt;mellan Åsens&lt;br&gt;kraftverk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljusnan sträckan mellan&lt;br&gt;Hede och Sveg-&lt;br&gt;sjön samt&lt;br&gt;sträckan mellan&lt;br&gt;Laforsen och&lt;br&gt;Arbråsjöarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljungan sträckan mellan&lt;br&gt;Havern och&lt;br&gt;Holmsjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Indals- Långan nedströms&lt;br&gt;älven Landösjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ume- Tärnaforsen mel-&lt;br&gt;älven lan Stor-Laisan&lt;br&gt;och Gäuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsa kraftverk&lt;br&gt;samt Dalälven&lt;br&gt;nedströms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näs bruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljusnan sträckan mellan&lt;br&gt;Hede och Sveg-&lt;br&gt;sjön samt&lt;br&gt;sträckan mellan&lt;br&gt;Laforsen och&lt;br&gt;Arbråsjöarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ljungan sträckan mellan&lt;br&gt;Havern och&lt;br&gt;Holmsjön&lt;br&gt;samt sträckan&lt;br&gt;nedströms&lt;br&gt;Viforsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Indals- Långan nedströms&lt;br&gt;älven Landösjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ånaer- Faxälven mellan&lt;br&gt;manälven Edsele och.HeL--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ggmgjön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Gide-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sträckan mellan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stennäs och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biörna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Ume-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tärnaforsen mel-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lan Stor-Laisan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och Gäuta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Lule-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;siön Lanaas och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;älven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jaurekaska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte vattenföretag som förorsakar&lt;br&gt;endast obetydlig miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande mäl och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som&lt;br&gt;anhängiggjorts före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om Sndring I vattenlagen (1983:291)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärdad den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 i vattenlagen (1983:291) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Regeringen skall pröva tillätligheten av följande slag av&lt;br&gt;vattenföretag, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vattenkraftverk som är avsedda för en installerad generatoreffekt&lt;br&gt;av minst 20 000 kilowatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vattenregleringar med en större vattenständsskillnad mellan&lt;br&gt;dämnings- och sänkningsgränserna än två meter under året eller en&lt;br&gt;meter under veckan samt regleringar med mindre vattenständsskillnad&lt;br&gt;än som har angetts nu, om därigenom skall utnyttjas ett vatten-&lt;br&gt;magasin av minst 100 miljoner kubikmeter under året eller 10 mil-&lt;br&gt;joner kubikmeter under veckan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vattenöverledningar eller andra vattenbortledningar från vattendrag&lt;br&gt;eller sjöar med en normal oreglerad lågvattenföring av minst en&lt;br&gt;kubikmeter i sekunden i bortledningspunkten respektive utloppet, om&lt;br&gt;den vattenföring som skall tas i anspråk överstiger en femtedel av&lt;br&gt;den normala oreglerade tågvattenföringen och det inte är uppenbart&lt;br&gt;att bortledningen kan ske utan olägenhet av betydelse för allmänna&lt;br&gt;Källintressen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. grundvattentäkter för tillgodogörande av en större vattenmängd än&lt;br&gt;10 000 kubikmeter om dygnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. andra vattenregleringar, vattenöverledningar och vattenbort-&lt;br&gt;ledningar än som har angetts förut, om företaget avser någon av&lt;br&gt;sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller&lt;br&gt;Siljan och företaget kan inverka märkbart på vattenståndet i eller&lt;br&gt;vattenavrinningen ur sjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6, sädana vattenföretag som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap, 6 tredje stvcket laaen&lt;br&gt;(1987:121 om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser .m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande mål och ärenden som anhängiggjorts före&lt;br&gt;ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Källförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets Rapport 3771&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerblad med områdesbeskrivning i pärmar länsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaras på SNV och länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsplan för Sverige. Naturvårdsverket 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap 6 §.&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiske Vassdrag - verk og inngrep: Nordiska Ministerrådet&lt;br&gt;Miljörapport 1990:11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska vattendragens arealförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1943-1941). SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Nationalatlas: Tema Miljön (1991)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraft och miljö. (SOU 1974:22)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkande om vattenkraftutbyggnad i Klarälven, Dalälven, Ljusnan,&lt;br&gt;Ljungan och Indalsälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Sehlstedtska utredningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraft och miljö 3. (SOU 1976:28)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkande om vattenkraftutbyggnad i norra Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ekströmska utredningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraft. (SOU 1983:49)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkande av vattenkraftutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens prop. 1985/86:3, Lag om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projekt i riksdagens Vattenkraftplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapport av läget december 1991. NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diverse inventeringsrapporter, bl.a:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Urval och värdering av skyddsvärda vat-&lt;br&gt;tendrag (1992).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län: Inventering av flodpärlmusslan i&lt;br&gt;Västerbottens län (1986).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örnsköldsvik miljönämnden: Flodpärlmusslan i Örnsköldsviks kommun&lt;br&gt;Samrådsgruppen för Hemlingsforsarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Gideälven) Slutrapport 1991-03-15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utterinventering Norrland 1986-87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuseet - Svenska jägareförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utterinventering 1989-90 i Västernorrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuseet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1992:29) Utökat älvskydd.&lt;br&gt;Översyn av värdefulla älvar och älvsträckor med förslag till&lt;br&gt;komplettering av skydd enligt 3 kap. 6 § NRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över departementsstencilen (Ds 1992:29) Utökat&lt;br&gt;älvskydd avgivits av Svea hovrätt vattenöverdomstolen, Växjö tingsrätt vat-&lt;br&gt;tendomstolen, Östersunds tingsrätt vattendomstolen, Luleå tingsrätt vatten-&lt;br&gt;domstolen, Överbefälhavaren, Sveriges meteorologiska och hydrologiska&lt;br&gt;institut, Boverket, Umeå universitet, Statens jordbruksverk, Skogsstyrel-&lt;br&gt;sen, Fiskeriverket, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska muséer,&lt;br&gt;Naturhistoriska riksmuséet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Domän-&lt;br&gt;verket, Affärsverket Svenska kraftnät, Kammarkollegiet, Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk, Koncessionsnämnden för miljöskydd, länsstyrelserna i Uppsala,&lt;br&gt;Kronobergs, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Kop-&lt;br&gt;parbergs, Gävleborgs, Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr-&lt;br&gt;bottens län, följande kommuner i bokstavsordning: Arvidsjaur, Berg,&lt;br&gt;Bräcke, Dals-Ed, Gällivare, Gävle, Halmstad, Jokkmokk, Karlshamn, Kro-&lt;br&gt;kom, Ljungby, Ljusdal, Malå, Norsjö, Olofström, Ovanåker, Piteå, Ro-&lt;br&gt;bertsfors, Ronneby, Skellefteå, Sollefteå, Sorsele, Sundsvall, Tanum, Tings-&lt;br&gt;ryd, Umeå, Vindeln, Älvdalen, Älvkarleby, Örnsköldsvik och Östersund,&lt;br&gt;Vattenregleringsföretagens samarbetsorgan, Dalälvens vattenreglerings-&lt;br&gt;företag, Älvdalens jordägande sockenmän, Skellefteälvens vattenregle-&lt;br&gt;ringsföretag, Vattenfall AB, Sydkraft AB, Båkab Energi AB, Stockholm&lt;br&gt;Energi AB, Graningeverken AB och Gidekraft AB i gemensamt yttrande,&lt;br&gt;Skellefteå Kraft AB, Svenska kraftverksföreningen, Sveriges Energiföre-&lt;br&gt;ningars Riksorganisation, Svenska Samemas Riksförbund, Sveriges Fiska-&lt;br&gt;res Riksförbund, Friluftsfrämjandets Riksorganisation, Sveriges Sportfiske-&lt;br&gt;och Fiskevårdsförbund, Naturskyddsföreningen, Älvräddarnas Samorgani-&lt;br&gt;sation och Världsnaturfonden WWF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkommit med gemensamt yttrande har Aktiebolaget Skandinaviska El-&lt;br&gt;verk, Korsnäs Aktiebolag, Aktiebolaget Edsbyns Elverk, Aktiebolaget Häl-&lt;br&gt;singekraft, Ljusnans Kraft Aktiebolag och Stora Koppbergs Bergslags AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen har bifogat yttranden från Skogsvårdsstyrelserna i Ble-&lt;br&gt;kinge, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Kopparbergs, Gävleborgs och Väs-&lt;br&gt;terbottens län. Fiskeriverket har bifogat yttranden från utredningskontoren&lt;br&gt;i Luleå, Härnösand och Jönköping. Länsstyrelsen i Hallands län har bifogat&lt;br&gt;yttranden från Falkenbergs, Halmstads och Kungsbacka kommuner samt&lt;br&gt;Hallandsdistriktet av Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund. Länssty-&lt;br&gt;relsen i Jämtlands län har bifogat yttranden från samtliga kommuner i länet.&lt;br&gt;Naturskyddsföreningen har bifogat yttrande från lokalföreningen i Tanum.&lt;br&gt;Älvräddarnas Samorganisation har bifogat yttranden från Aktionsgruppen&lt;br&gt;Rädda Hårkan och Älvdalens Älvräddare. Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;har bifogat yttranden från Svenska pappersindustriarbetareförbundet och&lt;br&gt;Svenska byggnadsarbetareförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkommit med yttrande på eget initiativ har Landsorganisationen i Sve-&lt;br&gt;rige, Naturskyddsföreningen i Tanums kommmun, Älvdalens Älvräddare,&lt;br&gt;Älvdalens Sportfiskeklubb, Naturskyddsföreningen i Älvdalen, Laxfiske-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommittén i Falkenbergs kommun, Ätrans Vattenvårdsförbund, Hallands&lt;br&gt;Naturskyddsförening, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenbergs kom-&lt;br&gt;mun, Hallandsdistriktet av Svreiges Sportfiske- och fiskevårdsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelser har dessutom inkommit från Nils Dahlbäck, Älvdalens Bespa-&lt;br&gt;ringsskog och Piteå kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0380/prop_199293__80-2.png" style="width:227pt;height:512pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Älvar och älvsträckor som&lt;br&gt;föresläs skyddas mot vatten-&lt;br&gt;kraftsutbyggnad enligt&lt;br&gt;3 kap. 65 naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Åbyälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Malån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Sävarån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Meåforsen i Faxälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Nedre Hårkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Gimån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Nedre Ljungan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Voxnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Nedre Dalälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Bräkneån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Mörrumsån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Fylleån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Enningdalsälven med Kynne älv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;200&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;300 km&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriet KartCentrum, Sthlm 92191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition.......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag ......................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 december 1992 ........................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Inledning................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Bakgrund................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Naturresurslagen......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Vattenkraftplanen ........................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter....................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Nationalälvar .............................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Utökat älvskydd............................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Åbyälven ............................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Malån ............................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Sävarån .............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Meåforsen i Faxälven...................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Nedre Hårkan .......................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;Gimån............................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;Nedre Ljungan.......................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;Voxnan .............................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;Nedre Dalälven ......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Bräkneån ............................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 Mörrumsån............................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 Fylleån .............................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 Enningdalsälven med Kynne älv............... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Vattenlagen................................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Behov av ytterligare&amp;nbsp;inventering................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag ......................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Hemställan................................ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Beslut................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Departementspromemorian (Ds 1992:29) Utökat&lt;br&gt;älvskydd. Översyn av värdefulla älvar och älv-&lt;br&gt;sträckor med förslag till komplettering av skydd&lt;br&gt;enligt 3 kap. 6 § NRL.................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig över departementspromemorian (Ds 1992:29)&lt;br&gt;Utökat älvskydd. Översyn av värdefulla älvar&lt;br&gt;och älvsträckor med förslag till komplettering&lt;br&gt;av skydd enligt 3 kap. 6 § NRL.............. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Karta med de älvar och älvsträckor som föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bli skyddade.......................... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42071, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>1. delvis bifall 2. bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om ytterligare inventering av värdefulla vattenområden. och älvsträckor (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i fråga om ytterligare inventering av värdefulla vattenområden. och älvsträckor (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-01-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:51:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0380</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:51:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0380</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__80.pdf</filnamn>
<filstorlek>2981933</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om utökat älvskydd</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/74983C4D-9EBD-43F8-88A3-90A92C24367E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:BoU7</uppgift>
<ref_dok_id>GG01BoU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Åhnberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Åhnberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berndt Ekholm  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berndt Ekholm  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Jennehag  och Hans Andersson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Jennehag  och Hans Andersson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Svensk  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Svensk  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leif Marklund  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leif Marklund  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Fremling  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:80&lt;br/&gt;
Utökat älvskydd</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:80 Utökat älvskydd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Fremling  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>