<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307687</hangar_id>
 <dok_id>GG0377</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>77</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:77</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>77</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-05-07 15:42:05</publicerad>
 <titel>om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0377/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0377</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0377</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:77&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0377/prop_199293__77-1.png" style="width:45pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för Försvarsde-&lt;br&gt;partementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till en ny lag som skall ersätta lagen&lt;br&gt;(1974:614) om beredskapsstyrka för FN-tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget utvidgas möjligheterna för regeringen att utan riksdagens&lt;br&gt;hörande ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksam-&lt;br&gt;het utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 77.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om väpnad styrka för tjänstgöring&lt;br&gt;utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen på senare tid har gett vid handen att inter-&lt;br&gt;nationella fredsbevarande operationer i framtiden kan komma att äga rum&lt;br&gt;i nya former och under annat huvudmannaskap än, som hittills, Förenta&lt;br&gt;nationernas (FN:s).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Försvarsdepartementet har upprättats en promemoria med förslag&lt;br&gt;till ny lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. Enligt förslaget skall&lt;br&gt;möjligheterna för regeringen att utan riksdagens hörande ställa en väpnad&lt;br&gt;styrka till förfogande för internationella uppdrag utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;framställningar som görs även från annat håll än FN. Promemorian bör fogas&lt;br&gt;till denna proposition som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagstiftningsärendet. I bilaga 2 finns en förteckning över de remissinstanser&lt;br&gt;som avgett remissyttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 september 1992 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som är bifogade propositionen som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 5 oktober 1992 yttrat sig över förslagen. Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande framgår av bilaga 4. Lagrådets granskning har lett till vissa omformu-&lt;br&gt;leringar av förslaget till lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. I&lt;br&gt;övrigt har Lagrådet lämnat förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Formella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 9§ första stycket regeringsformen får regeringen sätta in för-&lt;br&gt;svarsmakten eller en del därav vid väpnade angrepp mot riket. I övrigt får&lt;br&gt;svensk väpnad styrka sättas in i strid eller sändas till ett annat land endast&lt;br&gt;om riksdagen medger det (första punkten), om det är medgivet i lag som&lt;br&gt;anger förutsättningarna för åtgärden (andra punkten) eller om en skyldig-&lt;br&gt;het att vidta åtgärden följer av internationell överenskommelse eller för-&lt;br&gt;pliktelse som riksdagen har godkänt (tredje punkten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för FN-tjänst, som ersatt&lt;br&gt;den tidigare gällande kungörelsen (1967:18) om svensk beredskapsstyrka&lt;br&gt;för FN-tjänst, finns möjlighet för regeringen att efter framställning av FN:s&lt;br&gt;generalsekreterare ställa personal ur den beredskapsstyrka, som enligt la-&lt;br&gt;gen skall finnas organiserad inom försvarsmakten, till FN:s förfogande för&lt;br&gt;att delta i fredsbevarande verksamhet. Regeringen får också besluta att be-&lt;br&gt;redskapsstyrkan skall biträda i humanitär verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1974 års lag regleras således dels det enligt 10 kap. 9 § första&lt;br&gt;stycket regeringsformen delegeringsbara området i fråga om insättande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väpnad styrka utomlands, dels annan användning av beredskapsstyrkan än Prop. 1992/93:77&lt;br&gt;sådan som kan betecknas som väpnad insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om hur beredskapsstyrkan skall organiseras, per-&lt;br&gt;sonalens anställning och tjänstgöring m.m. finns i förordningen (1984:309)&lt;br&gt;om beredskapsstyrkan för FN-tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förordningen framgår bl.a. att Överbefälhavaren eller på Överbefäl-&lt;br&gt;havarens uppdrag Chefen för armén rekryterar, organiserar och utbildar be-&lt;br&gt;redskapsstyrkan samt att den som anställs i beredskapsstyrkan är skyldig att&lt;br&gt;tjänstgöra utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda i beredskapsstyrkan är under tid då de tjänstgör utomlands un-&lt;br&gt;derkastade disciplinsystemet för krigsmän enligt 2 § lagen (1986:644) om di-&lt;br&gt;sciplinförseelser av krigsmän, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förmåner till beredskapsstyrkans personal finns i för-&lt;br&gt;ordningen (FFS 1984:31) om förmåner till anställd i beredskapsstyrkan för&lt;br&gt;FN-tjänst och i övervakningskontingenten i Korea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Fredsbevarande operationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt FN-stadgans artikel 42 kan säkerhetsrådet som en yttersta åtgärd i en&lt;br&gt;internationell konflikt inskrida med militära operationer. En medlemsstat&lt;br&gt;som efter ett sådant beslut av säkerhetsrådet anmodas att delta är skyldig att&lt;br&gt;ställa väpnade styrkor till förfogande. För svenskt vidkommande är 10 kap.&lt;br&gt;9 § första stycket 3 regeringsformen tillämplig i ett sådant fall. Regeringen&lt;br&gt;är alltså direkt behörig att utan hörande av riksdagen och utan tillämpning&lt;br&gt;av 1974 års lag sätta in väpnad styrka utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militära operationer i FN:s egen regi direkt grundade på artikel 42 har&lt;br&gt;hittills inte förekommit. Däremot har det förekommit att medlemsstater&lt;br&gt;kunnat företa väpnade insatser sanktionerade av FN. Sveriges bidrag med&lt;br&gt;sjukvårdsinsatser i Koreakriget åren 1950-53 och under Gulfkriget år 1991&lt;br&gt;är exempel på svenskt deltagande i sådana internationella operationer utan-&lt;br&gt;för FN:s direkta regi. Under den senare konflikten mellan Irak och Kuwait&lt;br&gt;år 1991 ställdes ett svenskt fältsjukhus till den brittiska regeringens förfo-&lt;br&gt;gande i Saudiarabien. Bakgrunden var att FN i resolution 678 hade godkänt&lt;br&gt;att de stater som samarbetade med Kuwait använde våld för att åstad-&lt;br&gt;komma ett irakiskt tillbakadragande från kuwaitiskt territorium samt upp-&lt;br&gt;manat alla medlemsstater att på lämpligt sätt stödja operationerna. Fält-&lt;br&gt;sjukhuset och dess personal organiserades ur beredskapsstyrkan för FN-&lt;br&gt;tjänst och tillhörde därför den svenska försvarsmakten. Personalen var&lt;br&gt;dock utrustad med vapen endast för självförsvar och ansågs därför inte ut-&lt;br&gt;göra väpnad styrka i regeringsformens mening. Regeringen var följaktligen&lt;br&gt;oförhindrad att utan riksdagens hörande besluta om svenskt deltagande. Re-&lt;br&gt;geringens handläggning av ärendet har granskats av konstitutionsutskottet&lt;br&gt;som inte funnit anledning att göra något särskilt uttalande i frågan (bet.&lt;br&gt;1990/91:KU30 s. 60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. fredsbevarande operationer har sedan länge förekommit i FN:s regi i&lt;br&gt;andra fall än sådana som regleras i artikel 42. Det saknas uttryckliga regler i&lt;br&gt;FN-stadgan om sådana insatser och de har ansetts förutsätta samtycke av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i konflikten inblandade parterna inom vars territorium de skall genomföras.&lt;br&gt;Fredsbevarande operationer har genomförts på många håll i världen i FN:s&lt;br&gt;regi. Sverige har deltagit flitigt i dessa fredsbevarande operationer. För när-&lt;br&gt;varande ingår svensk personal i Libanon, i förutvarande Jugoslavien, på&lt;br&gt;Cypern, i Mellersta Östern, i Kashmir, i Irak och Kuwait, i Afghanistan, i El&lt;br&gt;Salvador, i Angola samt i Kambodja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige medverkar vidare i en insats i förutvarande Jugoslavien som kom&lt;br&gt;till stånd på initiativ av de Europeiska gemenskaperna (EG) och som stöds&lt;br&gt;av de stater som deltar i Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa&lt;br&gt;(ESK). Insatsen består av en organisation av obeväpnade övervakare. Mer-&lt;br&gt;parten av den svenska personalen har i detta fall inte hämtats från bered-&lt;br&gt;skapsstyrkan utan har ställts till förfogande av den myndighet där var och en&lt;br&gt;är anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till svenska engagemang utanför FN:s ram hör också deltagandet i den&lt;br&gt;neutrala övervakningskommissionen i Korea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Utvecklingen i Europa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa har förutsättningarna för ett utvecklat och fördjupat samarbete&lt;br&gt;länderna emellan på senare tid ändrats i flera hänseenden. Stora omvälv-&lt;br&gt;ningar har ägt rum sedan först det forna östblocket frigjort sig från det sovje-&lt;br&gt;tiska inflytandet och sedan därefter Sovjetstaten själv upplösts. Sedan&lt;br&gt;många år och på sistone i ökad takt pågår också den ekonomiska och poli-&lt;br&gt;tiska integrationsprocessen i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av den tidigare bipolära situationen har gett ökade möjlig-&lt;br&gt;heter till internationellt samarbete men dessvärre också utrymme för aktive-&lt;br&gt;ring av regionala och etniska motsättningar. På flera håll har våldsamma&lt;br&gt;konflikter blossat upp. Det framstår som angeläget att alla möjligheter att få&lt;br&gt;till stånd konfliktdämpande åtgärder i sådana situationer tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen formell motsättning mellan medlemskap i FN och delta-&lt;br&gt;gande i regionala säkerhetsarrangemang. Sådana arrangemang är önskvärda&lt;br&gt;och godtas enligt artikel 52 i FN:s stadga så länge de är förenliga med FN:s&lt;br&gt;ändamål och grundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESK utgör en samarbets- och förhandlingsprocess där för närvarande 52&lt;br&gt;stater - däribland Sverige - deltar. Inom ramen för konferensen äger bl.a.&lt;br&gt;förhandlingar rum om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Resulta-&lt;br&gt;tet av dessa förhandlingar har tidigast kommit till uttryck i Stockholmsdoku-&lt;br&gt;mentet, en överenskommelse om förtroende- och säkerhetsskapande åtgär-&lt;br&gt;der som ingicks i september 1986 och som för svensk del föranledde rege-&lt;br&gt;ringen att utfärda förordningen (1988:935) om föranmälan och observation&lt;br&gt;av vissa militära övningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wiendokumentet 90 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder er-&lt;br&gt;satte Stockholmsdokumentet och innebar en utvidgning av samarbetsfor-&lt;br&gt;merna mellan staterna. Wiendokumentet 90 innehåller bestämmelser om ut-&lt;br&gt;byte och kontroll av militär information, rapporteringsskyldighet i vissa fall,&lt;br&gt;observation och inspektion av övningar m.m. De föreskrifter som behövs för&lt;br&gt;svenskt vidkommande med anledning av Wiendokumentet 90 har tagits in i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningen (1991:1256) om utbyte av militär information mellan stater Prop. 1992/93:77&lt;br&gt;m.m. som trätt i stället för 1988 års förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingar om en vidareutveckling av Wiendokumentet 90 har den 4&lt;br&gt;mars 1992 resulterat i ett nytt Wiendokument 92 som gäller från och med&lt;br&gt;den 1 maj 1992. Med anledning av detta nya dokument pågår ett arbete&lt;br&gt;med att ändra nyssnämnda förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid toppmötet i Paris i november 1990 beslutades bl.a. att ett Conflict&lt;br&gt;Prevention Center (CPC) skulle inrättas. Dess roll har därefter livligt disku-&lt;br&gt;terats liksom möjligheterna att inom ramen för ESK skapa förutsättningar&lt;br&gt;för fredsbevarande operationer med militära inslag. Ett första steg i denna&lt;br&gt;riktning togs genom att ESK:s ämbetsmannakommitté uttalade sitt stöd för&lt;br&gt;den av EG organiserade övervakningsinsatsen i förutvarande Jugoslavien.&lt;br&gt;I övervakningsgruppen är även andra än EG:s medlemsstater represente-&lt;br&gt;rade, däribland som nämnts Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juli i år avslutades det fjärde uppföljningsmötet inom ESK i Helsing-&lt;br&gt;fors. I Helsingforsdokumentet har ESK:s roll i fråga om krishantering och&lt;br&gt;konfliktförebyggande verksamhet stärkts. De deltagande staterna har utta-&lt;br&gt;lat sin vilja att, i samarbete med de internationella organisationer som ver-&lt;br&gt;kar i Europa, utveckla möjligheterna att få till stånd fredsbevarande insat-&lt;br&gt;ser. Vidare har ESK vid Helsingforsmötet förklarats som ett regionalt sä-&lt;br&gt;kerhetsarrangemang enligt FN:stadgans artikel 52.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I en ny lag om väpnad styrka för tjänstgöring&lt;br&gt;utomlands ges möjlighet för regeringen att utan riksdagens hörande&lt;br&gt;ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksam-&lt;br&gt;het utomlands - förutom på begäran av FN - efter beslut som fattats&lt;br&gt;av ESK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Enligt förslaget får regeringen utan riksdagens&lt;br&gt;hörande ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksam-&lt;br&gt;( &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;het utomlands, inte bara på begäran av FN, utan även på begäran av andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella organisationer och efter beslut som fattats inom ramen för&lt;br&gt;internationellt samarbete i vilket Sverige med riksdagens godkännande&lt;br&gt;deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslaget el-&lt;br&gt;ler lämnat det utan erinran, i vissa fall med påpekanden om behövliga följd-&lt;br&gt;ändringar. Endast Tjänstemännens Centralorganisation och Statsanställdas&lt;br&gt;Förbund har avstyrkt förslaget med motiveringen att värdet i att en svensk&lt;br&gt;väpnad styrka uppträder utomlands med stöd av ett riksdagsbeslut uppvä-&lt;br&gt;ger den ringa fördröjning som en riksdagsbehandling medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren, Chefen för armén och Chefen för marinen har anfört&lt;br&gt;att yrkesofficerare bör kunna beordras att delta i den väpnade styrkan.&lt;br&gt;Värnpliktsverket har angett att verket finner det principiellt viktigt att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väpnade styrkan såvitt gäller värnpliktig personal endast rekryteras på fri- Prop. 1992/93:77&lt;br&gt;villig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige har ett starkt intresse av att delta&lt;br&gt;i det samarbete som förekommer inom ramen för ESK i syfte att hantera&lt;br&gt;och dämpa kriser och konflikter. Det är mot bakgrund av den tidsnöd som&lt;br&gt;kan råda när ställning skall tas till ett svenskt militärt deltagande angeläget&lt;br&gt;att de svenska beslutsformerna - inom ramen för vad regeringsformen med-&lt;br&gt;ger - görs så flexibla som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges vilja att delta i samarbete inom ramen för ESK för hantering av&lt;br&gt;kriser och konflikter bör komma till uttryck genom att de formella förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för ett militärt deltagande i dessa fall blir lika smidiga och lättill-&lt;br&gt;lämpade som de som gäller för att en väpnad styrka skall kunna ställas till&lt;br&gt;förfogande efter en framställan från FN. Det delegeringsbara utrymmet en-&lt;br&gt;ligt 10 kap. 9 § första stycket 2 regeringsformen bör därför utnyttjas på så&lt;br&gt;sätt att en ny lag införs som vidgar regeringens möjligheter att ställa en&lt;br&gt;väpnad styrka till förfogande även för uppdrag enligt beslut som fattats av&lt;br&gt;ESK. Det finns däremot inte nu skäl att därutöver utsträcka regeringens&lt;br&gt;möjlighet att ställa en väpnad styrka till förfogande för tjänstgöring utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har ansett att yrkesofficerare bör kunna beordras&lt;br&gt;att delta i den väpnade styrkan. Regeringen anser dock inte att det är lämp-&lt;br&gt;ligt att i detta lagstiftningsärende - som ju endast syftar till ett vidgat bemyn-&lt;br&gt;digande för regeringen att sätta in den väpnade styrkan utomlands - föreslå&lt;br&gt;några ändringar vad avser det förhållandet att styrkan skall rekryteras på&lt;br&gt;frivillig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som nu har anförts har inom Försvarsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän,&lt;br&gt;m.m. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen(1939:727) om förbud mot uppsägning eller av-&lt;br&gt;skedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under 2 har upprättats i samråd med Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Specialmotivering&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.1 Förslaget till lag om väpnad styrka för tjänstgöring&lt;br&gt;utomlands&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens första paragraf anges förutsättningarna för att regeringen skall få&lt;br&gt;ställa en väpnad styrka till förfogande för tjänstgöring utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen utvidgas rätten för regeringen att sätta in en väpnad&lt;br&gt;styrka i förhållande till vad som gäller enligt 1974 års lag på så sätt att rege-&lt;br&gt;ringen kan göra detta även efter beslut som fattats av ESK, om syftet är att&lt;br&gt;styrkan skall användas för fredsbevarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av ESK, som inte har ställning av internationell organisation&lt;br&gt;utan utgör ett organiserat samarbete mellan stater, förutsätter att de delta-&lt;br&gt;gande staterna, alltså även Sverige, är eniga om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1974 års lag om vilken befattningshavare inom FN som&lt;br&gt;är behörig att göra framställning till regeringen har tagits bort. Det behövs&lt;br&gt;inte någon regel om behörigheten, utan den får prövas av regeringen med&lt;br&gt;utgångspunkt från organisationens stadga eller andra regler som styr dess&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller begreppet fredsbevarande verksamhet har detta samma&lt;br&gt;betydelse som i 1974 års lag. FN:s generalsekreterare har nyligen i sin rap-&lt;br&gt;port ”Agenda for Peace” beskrivit begreppet såsom en teknik som ökar&lt;br&gt;möjligheterna att både förebygga konflikter och att skapa fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs ingen reglering i lag motsvarande bestämmelsen i 1974 års&lt;br&gt;lag om användning av beredskapsstyrkan för hjälpverksamhet utomlands i&lt;br&gt;samband med naturkatastrof eller liknande händelse. Det finns ingen be-&lt;br&gt;gränsning i regeringsformen i fråga om regeringens möjligheter att använda&lt;br&gt;militär personal, som inte utgör väpnad trupp, för humanitär verksamhet&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller inget ställningstagande till hur personalen skall vara ut-&lt;br&gt;rustad vid tjänstgöring i olika sammanhang. Endast för det fall att en styrka&lt;br&gt;som skall sändas utomlands utrustats på sådant sätt att den kan betecknas&lt;br&gt;som väpnad faller frågan om dess användning inom lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att den personal som ingår i en väpnad styrka som an-&lt;br&gt;vänds för fredsbevarande verksamhet utomlands skall anställas särskilt för&lt;br&gt;detta ändamål i en utlandsstyrka inom försvarsmakten. Bestämmelsen mot-&lt;br&gt;svarar 4 § i 1974 års lag och utgör i likhet med den bestämmelsen en marke-&lt;br&gt;ring av att styrkan skall rekryteras på frivillig grund. Varken försvarsmak-&lt;br&gt;tens fast anställda personal eller värnpliktiga kan alltså beordras att ingå i&lt;br&gt;styrkan (prop. 1974:50 s. 34). Däremot finns givetvis inget hinder mot att&lt;br&gt;i andra sammanhang ålägga försvarsmaktens anställda personal att enligt&lt;br&gt;arbetsrättsliga regler inom ramen för anställningsförhållandet och försvars-&lt;br&gt;maktens verksamhet tjänstgöra utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av annan personal än sådan som utgör väpnad trupp regle-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras, som tidigare framhållits, inte i lagen. Det kan emellertid inte uteslutas Prop. 1992/93:77&lt;br&gt;att andra personalkategorier på motsvarande sätt som varit fallet med be-&lt;br&gt;redskapsstyrkan för FN-tjänst av praktiska skäl knyts till samma organisa-&lt;br&gt;tion. Det ankommer på regeringen att på motsvarande sätt som i fråga om&lt;br&gt;beredskapsstyrkan enligt 1974 års lag närmare reglera anställningsförhål-&lt;br&gt;landen och förmåner för personalen. Därvid får ställning också tas till hur&lt;br&gt;utlandsstyrkan närmare skall organiseras och om andra personalkategorier&lt;br&gt;än den militära personalen skall knytas till samma utlandsstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf motsvarar 3 § i 1974 års lag. Vid tillkomsten&lt;br&gt;av 1974 års lag angavs att en styrka om tre bataljoner motsvarade ca 3 000&lt;br&gt;man. Det framstår som lämpligt att nu direkt ange ett visst antal personer&lt;br&gt;som gräns för styrkans storlek utan närmare precisering av styrkans organi-&lt;br&gt;satoriska uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av konstitutionellt intresse är endast antalet personer som vid vaije given&lt;br&gt;tidpunkt satts in för att tjänstgöra utomlands i väpnad tjänst. Det saknas&lt;br&gt;därför anledning att i lag begränsa möjligheterna att därutöver anställa mili-&lt;br&gt;tär personal exempelvis för övningar i Sverige eller att anställa personal för&lt;br&gt;annan verksamhet än väpnad tjänst. Beredskapsstyrkan har inte vid något&lt;br&gt;tillfälle uppgått till den högsta tillåtna numerären och denna bör inte sättas&lt;br&gt;högre än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § brottsbalken innehåller vissa specialbestämmelser angående&lt;br&gt;svensk domstols behörighet och tillämplig lag i fråga om brott begångna&lt;br&gt;utom riket. Enligt tredje punkten döms efter svensk lag och vid svensk dom-&lt;br&gt;stol, om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd&lt;br&gt;i svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst. Bestämmelsen fick sin nuvarande&lt;br&gt;utformning i samband med tillkomsten av lagen om disciplinförseelser av&lt;br&gt;krigsmän, m.m. (prop. 1985/86:9 s. 93 ff och s. 125). Regeln har sin bak-&lt;br&gt;grund i det förhållandet att militär FN-personal i brottmål på grund av&lt;br&gt;överenskommelser mellan FN och de länder där fredsbevarande insatser&lt;br&gt;ägt rum inte blivit underkastad någon annan domsrätt än sitt hemlands.&lt;br&gt;De stater som ställt personal till FN:s förfogande har i allmänhet inför en&lt;br&gt;fredsbevarande insats utomlands förbundit sig att upprätthålla en bestämd&lt;br&gt;och effektiv domsrätt beträffande alla brott och förseelser såväl i som utom&lt;br&gt;tjänsten. Det får förutsättas att motsvarande överväganden görs i samband&lt;br&gt;med andra beslut om att ställa utlandsstyrkan till förfogande för tjänstgö-&lt;br&gt;ring utomlands. Bestämmelsen bör därför nu ändras så att den blir tillämp-&lt;br&gt;lig på brott begångna vid tjänstgöring utom riket av den som anställts vid&lt;br&gt;försvarsmaktens särskilda utlandsstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande följdändring bör också göras i 2 kap. 5 § som bl.a. reglerar&lt;br&gt;rätten att väcka åtal för brott som förövats utom riket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:644) om&lt;br&gt;disciplinförseelser av krigsmän, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I 2 § lagen om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. anges vilken personal&lt;br&gt;som är krigsmän och på vilka lagen således är tillämplig. I sjunde punkten&lt;br&gt;nämns anställda i svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst, när de tjänstgör&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986 års lag bör nu göras tillämplig på alla som anställts vid försvarsmak-&lt;br&gt;ten för tjänstgöring i den särskilda utlandsstyrkan, när de tjänstgör utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:727) om&lt;br&gt;förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med&lt;br&gt;anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I 1 § andra stycket andra meningen anges att den som enligt frivilligt åta-&lt;br&gt;gande blivit tjänstgöringsskyldig vid avdelning organiserad inom krigsmak-&lt;br&gt;ten för uppdrag hos FN inte får sägas upp eller avskedas om han har under-&lt;br&gt;rättat arbetsgivaren om sitt åtagande. Lagen bör nu i stället göras tillämplig&lt;br&gt;på den som blivit tjänstgöringsskyldig i utlandsstyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän,&lt;br&gt;m.m. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller av-&lt;br&gt;skedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 77.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen får på begäran av Förenta nationerna eller enligt beslut&lt;br&gt;som fattats av Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa ställa en&lt;br&gt;väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Personal som skall tjänstgöra i väpnad tjänst för fredsbevarande verk-&lt;br&gt;samhet utomlands skall anställas särskilt för denna uppgift. Personalen skall&lt;br&gt;ingå i en utlandsstyrka inom försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Högst tretusen personer ur utlandsstyrkan får samtidigt tjänstgöra&lt;br&gt;utomlands i väpnad tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1974:614) om be-&lt;br&gt;redskapsstyrka för FN-tjänst skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 5 §§ brottsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0377/prop_199293__77-2.png" style="width:22pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För brott som begåtts utom riket dömes även i annat fall än som avses i&lt;br&gt;2 § efter svensk lag och vid svensk domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om brottet förövats å svenskt fartyg eller luftfartyg, så ock eljest om det&lt;br&gt;begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen å&lt;br&gt;sådant fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om brottet begåtts av någon som tillhör försvarsmakten på ett område&lt;br&gt;där en avdelning av försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon&lt;br&gt;annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ända-&lt;br&gt;mål än övning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om brottet begåtts vid tjänstgö-&lt;br&gt;ring utom riket av någon som är an-&lt;br&gt;ställd i svensk beredskapsstyrka för&lt;br&gt;FN-tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om brottet förövats mot Sverige, svensk kommun eller annan menighet&lt;br&gt;eller svensk allmän inrättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om brottet begåtts inom ett område som ej tillhör någon stat och för-&lt;br&gt;övats mot svensk medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrätt-&lt;br&gt;ning eller mot utlänning med hemvist i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om brottet är kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage,&lt;br&gt;försök till sådana brott eller folkrättsbrott, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fäng-&lt;br&gt;else i fyra år eller däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om brottet begåtts vid tjänstgö-&lt;br&gt;ring utom riket av någon som är an-&lt;br&gt;ställd i utlandsstyrkan inom försvars-&lt;br&gt;makten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtal för brott, som inom riket begåtts å utländskt fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;av utlänning som var befälhavare eller tillhörde besättningen å fartyget eller&lt;br&gt;eljest medförde detsamma mot sådan utlänning eller mot utländskt intresse,&lt;br&gt;må ej väckas utan att förordnande därom meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;regeringen bemyndigat därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtal för brott, som förövats utom riket, må väckas allenast efter förord-&lt;br&gt;nande som i första stycket sägs. Utan dylikt förordnande må dock åtal&lt;br&gt;väckas, om brottet förövats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. å svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller&lt;br&gt;någon som tillhörde besättningen å sådant fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av någon som tillhör försvarsmakten på ett område där en avdelning&lt;br&gt;av försvarsmakten befann sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid tjänstgöring utom riket av 3. vid tjänstgöring utom riket av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon som är anställd i svensk bered- någon som är anställd i utlandsstyr-&lt;br&gt;skapsstyrka för FN-tjänst, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kan inom försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av nämnda stater,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:416. Ny lydelse föreslagen i prop. 1992/93:81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1986:645. Ny lydelse föreslagen i prop. 1992/93:81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot svenskt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:77&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av&lt;br&gt;krigsmän, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1986:644) om disciplinförseelser av&lt;br&gt;krigsmän, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande personal är krigsmän:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värnpliktiga under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga enligt värn-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kvinnor som genomgår utbildning enligt lagen (1980:1021) om militär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundutbildning för kvinnor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de som genomgår utbildning vid förberedande officersskola eller an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nan utbildning för att få militär anställning vid försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hemvämsmän under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de som genom krigsfrivilligavtal eller annat avtal åtagit sig att tjänst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra frivilligt i befattningar i försvarsmaktens krigsorganisation, under den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid då de är tjänstgöringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de som omfattas av tjänsteplikt enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. och genom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;går utbildning eller övning vid försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. anställda i svensk beredskaps- 7. anställda i utlandsstyrkan inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrka för FN-tjänst, när de tjänst- försvarsmakten, när de tjänstgör&lt;br&gt;gör utomlands. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:221.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot&lt;br&gt;uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning&lt;br&gt;av värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning&lt;br&gt;eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må någon sägas upp eller avskedas på grund av tjänstgöring, som ålig-&lt;br&gt;ger honom enligt värnpliktslagen (1941:967) eller som han eljest jämlikt&lt;br&gt;stadgande i lag är skyldig att utföra åt det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller må den som hör till&lt;br&gt;krigsmaktens reservpersonal eller&lt;br&gt;antagits såsom frivillig vid krigsmak-&lt;br&gt;ten eller eljest enligt frivilligt åta-&lt;br&gt;gande blivit Ijänstgöringsskyldig&lt;br&gt;inom det totala försvarets krigsorga-&lt;br&gt;nisation sägas upp eller avskedas&lt;br&gt;med anledning av tjänstgöring som&lt;br&gt;det på sådan grund åligger honom&lt;br&gt;att fullgöra. Vad nu sagts skall även&lt;br&gt;gälla beträffande den som enligt fri-&lt;br&gt;villigt åtagande blivit tjänstgörings-&lt;br&gt;skyldig vid avdelning organiserad&lt;br&gt;inom krigsmakten för att ställas till&lt;br&gt;Förenta nationernas förfogande och&lt;br&gt;som ofördröjligen underrättat ar-&lt;br&gt;betsgivaren om sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller må den som hör till för-&lt;br&gt;svarsmaktens reservpersonal eller&lt;br&gt;antagits såsom frivillig vid försvars-&lt;br&gt;makten eller eljest enligt frivilligt&lt;br&gt;åtagande blivit tjänstgöringsskyldig&lt;br&gt;inom totalförsvaret sägas upp eller&lt;br&gt;avskedas med anledning av tjänstgö-&lt;br&gt;ring som det på sådan grund åligger&lt;br&gt;honom att fullgöra. Vad nu sagts&lt;br&gt;skall även gälla beträffande den som&lt;br&gt;enligt frivilligt åtagande blivit tjänst-&lt;br&gt;göringsskyldig i utlandsstyrkan inom&lt;br&gt;försvarsmakten och som ofördröjli-&lt;br&gt;gen underrättat arbetsgivaren om&lt;br&gt;sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1974:362.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PM ang. lag om väpnad styrka för tjänstgöring&lt;br&gt;utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller förslag till en ny lag som skall ersätta lagen&lt;br&gt;(1974:614) om beredskapsstyrka för FN-tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall möjligheterna för regeringen att utan riksdagens&lt;br&gt;hörande sända militär personal på internationella uppdrag utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 9 § första stycket regeringsformen får regeringen sätta in&lt;br&gt;försvarsmakten eller en del därav vid väpnade angrepp mot riket. I övrigt&lt;br&gt;får svensk väpnad styrka sättas in i strid eller sändas till ett annat land endast&lt;br&gt;om riksdagen medger det (första punkten), om det är medgivet i lag som&lt;br&gt;anger förutsättningarna för åtgärden (andra punkten) eller om en skyldig-&lt;br&gt;het att delta i åtgärden följer av någon internationell förpliktelse som riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt (tredje punkten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för FN-tjänst, som ersatt&lt;br&gt;den tidigare gällande kungörelsen (1967:18) om svensk beredskapsstyrka&lt;br&gt;för FN-tjänst, finns möjlighet för regeringen att efter framställning av För-&lt;br&gt;enta nationernas (FN:s) generalsekreterare ställa personal ur den bered-&lt;br&gt;skapsstyrka, som enligt lagen skall finnas organiserad inom försvarsmak-&lt;br&gt;ten, till FN:s förfogande för att delta i fredsbevarande verksamhet. Rege-&lt;br&gt;ringen får också besluta att beredskapsstyrkan skall biträda i humanitär&lt;br&gt;verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1974 års lag regleras således dels det enligt 10 kap. 9 § första&lt;br&gt;stycket regeringsformen delegeringsbara området i fråga om insättande av&lt;br&gt;väpnad styrka utomlands, dels annan användning av beredskapsstyrkan än&lt;br&gt;sådan som kan betecknas som väpnad insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om hur beredskapsstyrkan skall organiseras och&lt;br&gt;om anställningsvillkoren för dess personal finns i förordningen (1984:309)&lt;br&gt;om beredskapsstyrkan för FN-tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förordningen framgår bl.a. att överbefälhavaren eller på överbefälha-&lt;br&gt;varens uppdrag chefen för armén rekryterar, organiserar och utbildar be-&lt;br&gt;redskapsstyrkan samt att den som anställs i beredskapsstyrkan är skyldig&lt;br&gt;att tjänstgöra utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda i beredskapsstyrkan är under tid då de tjänstgör utomlands&lt;br&gt;underkastade disciplinsystemet för krigsmän enligt 2 § lagen (1986:644) om&lt;br&gt;disciplinförseelser av krigsmän, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förmåner till beredskapsstyrkans personal finns i för-&lt;br&gt;ordningen (FFS 1984:31) om förmåner till anställd i beredskapsstyrkan för&lt;br&gt;FN-tjänst och i övervakningskontingenten i Korea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredsbevarande operationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt FN-stadgans artikel 42 kan säkerhetsrådet som en yttersta åtgärd i&lt;br&gt;en internationell konflikt inskrida med militära operationer. En medlems-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stat som efter ett sådant beslut av säkerhetsrådet anmodas att delta är skyl-&lt;br&gt;dig att ställa väpnade styrkor till förfogande. För svenskt vidkommande&lt;br&gt;är 10 kap. 9 § första stycket 3 regeringsformen tillämplig i ett sådant fall.&lt;br&gt;Regeringen är alltså direkt behörig att utan hörande av riksdagen eller till-&lt;br&gt;lämpning av 1974 års lag sätta in väpnad styrka utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. fredsbevarande operationer har sedan länge förekommit i FN:s regi&lt;br&gt;i andra fall än sådana som regleras i artikel 42. Det saknas uttryckliga regler&lt;br&gt;i FN-stadgan om sådana insatser och de anses förutsätta samtycke av den&lt;br&gt;stat inom vars territorium de skall genomföras. Fredsbevarande operatio-&lt;br&gt;ner har genomförts på många håll i världen i FN:s regi, exempelvis i Mellan-&lt;br&gt;östern, på Cypern, i Centralamerika och i Afghanistan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har deltagit flitigt i olika FN-operationer. För närvarande ingår&lt;br&gt;svensk personal i observatörsorganisationerna i Mellersta Östern och Af-&lt;br&gt;ghanistan, i Kashmir, i Irak och Kuwait, i Centralamerika och i Angola samt&lt;br&gt;i FN-styrkorna på Cypern och i Libanon. Regeringen beslutade den 10 mars&lt;br&gt;1992 om ett svenskt engagemang i den insats som säkerhetsrådet beslutat&lt;br&gt;genomföra i Jugoslavien och Kroatien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns exempel också på svenskt deltagande i internationella operatio-&lt;br&gt;ner utanför FN:s direkta regi. Under konflikten mellan Irak och Kuwait&lt;br&gt;förra året ställdes ett svenskt fältsjukhus till den brittiska regeringens förfo-&lt;br&gt;gande i Saudiarabien. Bakgrunden var att FN i resolution 678 hade godkänt&lt;br&gt;att de stater som samarbetade med Kuwait använde våld för att åstad-&lt;br&gt;komma ett irakiskt tillbakadragande från kuwaitiskt territorium samt upp-&lt;br&gt;manat alla medlemsstater att på lämpligt sätt stödja operationerna. Fält-&lt;br&gt;sjukhuset och dess personal organiserades ur beredskapsstyrkan för FN-&lt;br&gt;tjänst och tillhörde därför den svenska försvarsmakten. Personalen var&lt;br&gt;dock utrustad med vapen endast för självförsvar och ansågs därför inte ut-&lt;br&gt;göra väpnad styrka i regeringsformens mening. Regeringen var följaktligen&lt;br&gt;oförhindrad att utan riksdagens hörande besluta om svenskt deltagande.&lt;br&gt;Regeringens handläggning av ärendet har granskats av konstitutionsutskot-&lt;br&gt;tet som inte funnit anledning att göra något särskilt uttalande i frågan&lt;br&gt;(1990/91:KU 30 s. 60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har vidare medverkat i en insats i Jugoslavien som kom till stånd&lt;br&gt;på initiativ av de Europeiska Gemenskaperna (EG) och som stöds av de&lt;br&gt;stater som deltar i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK).&lt;br&gt;Insatsen består av en organisation av obeväpnade övervakare. Merparten&lt;br&gt;av den svenska personalen har i detta fall inte hämtats från beredskapsstyr-&lt;br&gt;kan utan har ställts till förfogande av den myndighet där var och en är an-&lt;br&gt;ställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Europa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa har förutsättningarna för ett utvecklat och fördjupat samarbete&lt;br&gt;länderna emellan på senare tid ändrats i flera hänseenden. Stora omvälv-&lt;br&gt;ningar har ägt rum sedan först det forna östblocket frigjort sig från det sov-&lt;br&gt;jetiska inflytandet och sedan Sovjetstaten själv upplösts. Sedan många år&lt;br&gt;och på sistone i ökad takt pågår också den ekonomiska och politiska inte-&lt;br&gt;grationsprocessen i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av den tidigare bipolära situationen har gett ökade möjlig-&lt;br&gt;heter till internationellt samarbete men dessvärre också utrymme för akti-&lt;br&gt;vering av regionala och etniska motsättningar. På flera håll har våldsamma&lt;br&gt;konflikter blossat upp. Det framstår som angeläget att alla möjligheter att&lt;br&gt;få till stånd fredsbevarande och konfliktdämpande åtgärder i sådana situa-&lt;br&gt;tioner tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen formell motsättning mellan medlemskap i FN och delta-&lt;br&gt;gande i regionala säkerhetsarrangemang. Sådana arrangemang är önsk-&lt;br&gt;värda och godtas enligt artikel 52 i FN:s stadga så länge de är förenliga med&lt;br&gt;FN:s ändamål och grundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESK utgör en samarbets- och förhandlingsprocess där för närvarande 51&lt;br&gt;stater - däribland Sverige - deltar. Inom ramen för konferensen äger bl.a.&lt;br&gt;förhandlingar rum om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Resul-&lt;br&gt;tatet av dessa förhandlingar har kommit till uttryck i det s.k. Wiendoku-&lt;br&gt;mentet från år 1990. Wiendokumentet 90 ersatte det s.k Stockholmsdoku-&lt;br&gt;mentet, en överenskommelse om förtroende- och säkerhetsskapande åtgär-&lt;br&gt;der som ingicks i september 1986 och som för svensk del föranledde rege-&lt;br&gt;ringen att utfärda förordningen (1988:935) om föranmälan och observation&lt;br&gt;av vissa militära övningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wiendokumentet 90 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder in-&lt;br&gt;nehåller bestämmelser om utbyte och kontroll av militär information, rap-&lt;br&gt;porteringsskyldighet i vissa fall, observation och inspektion av övningar&lt;br&gt;m.m. De föreskrifter som behövs för svenskt vidkommande med anledning&lt;br&gt;av Wiendokumentet har tagits in i förordningen (1991:1256) om utbyte av&lt;br&gt;militär information mellan stater m.m. som trätt i stället för 1988 års förord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingar om en vidareutveckling av Wiendokumentet 90 har den 4&lt;br&gt;mars 1992 resulterat i ett nytt Wiendokument 92 som skall gälla från den 1&lt;br&gt;maj 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid toppmötet i Paris i november 1990 beslutades bl.a. att ett Conflict&lt;br&gt;Prevention Center (CPC) skulle inrättas. Dess roll har därefter livligt disku-&lt;br&gt;terats liksom möjligheterna att inom ramen för ESK skapa förutsättningar&lt;br&gt;för fredsbevarande operationer med militära inslag. Ett första steg i denna&lt;br&gt;riktning togs genom att ESK:s ämbetsmannakommitté uttalade sitt stöd för&lt;br&gt;den av EG organiserade övervakningsinsatsen i Jugoslavien. I övervak-&lt;br&gt;ningsgruppen är även andra än EG:s medlemsstater representerade, däri-&lt;br&gt;bland som nämnts Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars i år började det fjärde uppföljningsmötet inom ESK i Helsingfors.&lt;br&gt;En av de större frågor som kommer att behandlas vid mötet är hur ESK:s&lt;br&gt;roll i fråga om krishantering skall kunna utvecklas och hur dess förmåga att&lt;br&gt;medverka i konfliktförebyggande verksamhet skall kunna stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan för närvarande inte bedömas i vilka former internationella freds-&lt;br&gt;bevarande operationer med militära inslag kan komma att organiseras i&lt;br&gt;framtiden. Sverige har ett starkt intresse av att, oavsett vilken internationell&lt;br&gt;organisation som står som huvudman för operationerna, delta i det samar-&lt;br&gt;bete som förekommer i syfte att hantera och dämpa kriser och konflikter i&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot bakgrund av den tidsnöd som kan råda när ställning skall tas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ett svenskt deltagande angeläget att de svenska beslutsformerna - inom&lt;br&gt;ramen för vad regeringsformen medger - görs så flexibla som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges vilja att delta i internationellt samarbete för hantering av kriser&lt;br&gt;och konflikter bör komma till uttryck genom att de formella förutsättning-&lt;br&gt;arna för ett militärt deltagande görs så smidiga och lättillämpade som möj-&lt;br&gt;ligt. Det delegeringsbara utrymmet enligt 10 kap. 9 § första stycket 2 rege-&lt;br&gt;ringsformen bör därför utnyttjas på så sätt att en ny lag införs som ger rege-&lt;br&gt;ringen vidgade möjligheter att ställa en väpnad styrka till förfogande för&lt;br&gt;internationella uppdrag. Ett lagförslag har fogats som bilaga till denna pro-&lt;br&gt;memoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen bör inte särskilt anges vilka internationella organisationer&lt;br&gt;eller vilka av deras institutioner som är behöriga att begära bistånd direkt&lt;br&gt;av den svenska regeringen. Utvecklingen i Europa är nu så dynamisk att&lt;br&gt;det inte kan förutsägas hur det internationella samarbetet kommer att orga-&lt;br&gt;niseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen skall enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkänna internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser av större vikt. Härigenom samt genom den be-&lt;br&gt;handling i utrikesnämnden som enligt 10 kap. 6 § regeringsformen före-&lt;br&gt;skrivs i fråga om utrikes regeringsärenden av större vikt torde kravet på&lt;br&gt;parlamentarisk kontroll över regeringens beslut om att sända väpnade styr-&lt;br&gt;kor utomlands vara tillräckligt tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialmotivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens första paragraf anges förutsättningarna för att regeringen skall få&lt;br&gt;ställa en väpnad styrka till förfogande för tjänstgöring utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen utvidgas regeringens bemyndigande att sätta in en väp-&lt;br&gt;nad styrka i förhållande till vad som gällt enligt 1974 års lag. Regeringen är&lt;br&gt;enligt paragrafen behörig att på framställning från vilken som helst interna-&lt;br&gt;tionell organisation, i vilken Sverige är medlem, själv pröva om en väpnad&lt;br&gt;styrka skall ställas till förfogande, om syftet med framställningen är att styr-&lt;br&gt;kan skall användas för fredsbevarande eller konfliktdämpande verksamhet.&lt;br&gt;Även om de formella förutsättningarna för ett regeringsbeslut på detta sätt&lt;br&gt;blir mer flexibla kan svenskt deltagande i internationell fredsbevarande&lt;br&gt;verksamhet antas även i framtiden komma i fråga framför allt i FN:s regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att framställningar om svensk militär medverkan i freds-&lt;br&gt;bevarande eller konfliktdämpande operationer kan komma att göras även&lt;br&gt;inom ramen för ESK, som inte har ställning av internationell organisation&lt;br&gt;utan utgör ett organiserat samarbete mellan stater, har paragrafen formule-&lt;br&gt;rats så att det blir möjligt för regeringen att bifalla även sådana framställ-&lt;br&gt;ningar utan riksdagens hörande. Det skall här framhållas att ett beslut inom&lt;br&gt;ramen för ESK förutsätter att de deltagande staterna, alltså även Sverige,&lt;br&gt;är eniga om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs ingen lagreglering i fråga om vilket organ eller vilken befatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningshavare inom en internationell organisation som är behörig att göra&lt;br&gt;framställning till regeringen. Behörigheten får prövas av regeringen med&lt;br&gt;utgångspunkt från organisationens stadga eller andra regler som styr dess&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs heller ingen reglering som motsvarar bestämmelsen i 1974 års&lt;br&gt;lag om användning av beredskapsstyrkan för hjälpverksamhet utomlands i&lt;br&gt;samband med naturkatastrof eller liknande händelse. Det finns ingen&lt;br&gt;grundlagsenlig begränsning i fråga om regeringens möjligheter att använda&lt;br&gt;militär personal för humanitär verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller inget ställningstagande till hur personalen skall vara ut-&lt;br&gt;rustad vid tjänstgöring i olika sammanhang. Endast för det fall att en styrka&lt;br&gt;som skall sändas utomlands utrustats på sådant sätt att den kan betecknas&lt;br&gt;som väpnad faller frågan om dess användning inom lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra paragrafen anges att den personal som ingår i väpnad styrka som&lt;br&gt;används för utrikes tjänstgöring skall anställas särskilt för detta ändamål.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar 4 § i 1974 års lag och utgör i likhet med den be-&lt;br&gt;stämmelsen en markering av att styrkan skall rekryteras på frivillig grund.&lt;br&gt;Varken försvarsmaktens fast anställda personal eller värnpliktiga kan alltså&lt;br&gt;beordras att ingå i styrkan (prop. 1974:50 s. 34). Däremot finns givetvis&lt;br&gt;inget hinder mot att i andra sammanhang ålägga försvarsmaktens anställda&lt;br&gt;personal att enligt vanliga arbetsrättsliga regler inom ramen för anställ-&lt;br&gt;ningsförhållandet och försvarsmaktens verksamhet tjänstgöra utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att på motsvarande sätt som i fråga om be-&lt;br&gt;redskapsstyrkan enligt 1974 års lag närmare reglera anställningsförhållan-&lt;br&gt;den och förmåner för personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje paragrafen motsvarar 3 § i 1974 års lag. Beredskaps-&lt;br&gt;styrkan har inte vid något tillfälle uppgått till den högsta tillåtna numerären&lt;br&gt;och denna bör inte sättas högre än i dag. Vid tillkomsten av 1974 års lag&lt;br&gt;angavs att en styrka om tre bataljoner motsvarade ca 3 000 man. Det fram-&lt;br&gt;står som lämpligt att nu ange detta antal personer som gräns för styrkans&lt;br&gt;storlek utan närmare precisering av styrkans organisatoriska uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av konstitutionellt intresse är endast antalet personer som vid vaije given&lt;br&gt;tidpunkt satts in för att tjänstgöra utomlands. Det saknas anledning att i&lt;br&gt;lag begränsa möjligheterna att därutöver anställa personal exempelvis för&lt;br&gt;övningar eller för administrativa göromål i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen får på begäran av en internationell organisation, i vilken&lt;br&gt;Sverige är medlem, eller efter beslut som fattats inom ramen för internatio-&lt;br&gt;nellt samarbete, i vilket Sverige med riksdagens godkännande deltar, ställa&lt;br&gt;en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande eller konfliktdämpande&lt;br&gt;verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Styrkan skall bestå av personal som anställts vid försvarsmakten sär-&lt;br&gt;skilt för denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Högst tretusen personer ur styrkan får samtidigt tjänstgöra utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till&lt;br&gt;promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den , då lagen (1974:614) om beredskapsstyrka&lt;br&gt;för FN-tjänst skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttrande över promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Justitiekanslern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utrikesdepartementets ESK-sekretariat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Överbefälhavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Chefen för armén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Chefen för marinen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Chefen för flygvapnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Försvarets civilförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Försvarets sjukvårdsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Värnpliktsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Arméstabens FN-avdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Statens arbetsgivarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Statsanställdas Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen får på begäran av Förenta nationerna eller efter beslut som&lt;br&gt;fattats inom ramen för Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa&lt;br&gt;ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Personal som skall ingå i en väpnad styrka för fredsbevarande verk-&lt;br&gt;samhet utomlands skall anställas särskilt för denna uppgift i en utlands-&lt;br&gt;styrka inom försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Högst tretusen personer ur utlandsstyrkan får samtidigt tjänstgöra&lt;br&gt;utomlands i väpnad tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1974:614) om be-&lt;br&gt;redskapsstyrka för FN-tjänst skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 5 §§ brottsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0377/prop_199293__77-3.png" style="width:21pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För brott som begåtts utom riket dömes även i annat fall än som avses i&lt;br&gt;2 § efter svensk lag och vid svensk domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om brottet förövats å svenskt fartyg eller luftfartyg, så ock eljest om det&lt;br&gt;begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen å&lt;br&gt;sådant fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om brottet begåtts av någon som tillhör försvarsmakten på ett område&lt;br&gt;där en avdelning av försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon&lt;br&gt;annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ända-&lt;br&gt;mål än övning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om brottet begåtts vid tjänstgö-&lt;br&gt;ring utom riket av någon som är an-&lt;br&gt;ställd i svensk beredskapsstyrka för&lt;br&gt;FN-tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om brottet förövats mot Sverige, svensk kommun eller annan menighet&lt;br&gt;eller svensk allmän inrättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om brottet begåtts inom ett område som ej tillhör någon stat och för-&lt;br&gt;övats mot svensk medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrätt-&lt;br&gt;ning eller mot utlänning med hemvist i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om brottet är kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage,&lt;br&gt;försök till sådana brott eller folkrättsbrott, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fäng-&lt;br&gt;else i fyra år eller däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om brottet begåtts vid tjänstgö-&lt;br&gt;ring utom riket av någon som är an-&lt;br&gt;ställd i utlandsstyrkan inom försvars-&lt;br&gt;makten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtal för brott, som inom riket begåtts å utländskt fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;av utlänning som var befälhavare eller tillhörde besättningen å fartyget eller&lt;br&gt;eljest medförde detsamma mot sådan utlänning eller mot utländskt intresse,&lt;br&gt;må ej väckas utan att förordnande därom meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;regeringen bemyndigat därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtal för brott, som förövats utom riket, må väckas allenast efter förord-&lt;br&gt;nande som i första stycket sägs. Utan dylikt förordnande må dock åtal&lt;br&gt;väckas, om brottet förövats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. å svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller nå-&lt;br&gt;gon som tillhörde besättningen å sådant fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av någon som tillhör försvarsmakten på ett område där en avdelning av&lt;br&gt;försvarsmakten befann sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid tjänstgöring utom riket av 3. vid tjänstgöring utom riket av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon som är anställd i svensk bered- någon som är anställd i utlandsstyr-&lt;br&gt;skapsstyrka för FN-tjänst, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kan inom försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av nämnda stater,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:416.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1986:645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot svenskt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1986:644) om disciplinförseelser av&lt;br&gt;krigsmän, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1986:644) om disciplinförseelser av&lt;br&gt;krigsmän, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande personal är krigsmän:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värnpliktiga under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga enligt väm-&lt;br&gt;pliktslagen (1941:967),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kvinnor som genomgår utbildning enligt lagen (1980:1021) om militär&lt;br&gt;grundutbildning för kvinnor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de som genomgår utbildning vid förberedande officersskola eller an-&lt;br&gt;nan utbildning för att få militär anställning vid försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hemvämsmän under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de som genom krigsfrivilligavtal eller annat avtal åtagit sig att tjänst-&lt;br&gt;göra frivilligt i befattningar i försvarsmaktens krigsorganisation, under den&lt;br&gt;tid då de är tjänstgöringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de som omfattas av tjänsteplikt enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt&lt;br&gt;för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. och genom-&lt;br&gt;går utbildning eller övning vid försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. anställda i svensk beredskaps- 7. anställda i utlandsstyrkan inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrka för FN-tjänst, när de tjänst- försvarsmakten, när de tjänstgör&lt;br&gt;gör utomlands. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:221.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud mot&lt;br&gt;uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning&lt;br&gt;av värnpliktstjänstgöring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning&lt;br&gt;eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må någon sägas upp eller avskedas på grund av tjänstgöring, som ålig-&lt;br&gt;ger honom enligt värnpliktslagen (1941:967) eller som han eljest jämlikt&lt;br&gt;stadgande i lag är skyldig att utföra åt det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller må den som hör till&lt;br&gt;krigsmaktens reservpersonal eller&lt;br&gt;antagits såsom frivillig vid krigsmak-&lt;br&gt;ten eller eljest enligt frivilligt åta-&lt;br&gt;gande blivit tjänstgöringsskyldig&lt;br&gt;inom det totala försvarets krigsorga-&lt;br&gt;nisation sägas upp eller avskedas&lt;br&gt;med anledning av tjänstgöring som&lt;br&gt;det på sådan grund åligger honom&lt;br&gt;att fullgöra. Vad nu sagts skall även&lt;br&gt;gälla beträffande den som enligt fri-&lt;br&gt;villigt åtagande blivit tjänstgörings-&lt;br&gt;skyldig vid avdelning organiserad&lt;br&gt;inom krigsmakten för att ställas till&lt;br&gt;Förenta nationernas förfogande och&lt;br&gt;som ofördröjligen underrättat ar-&lt;br&gt;betsgivaren om sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller må den som hör till för-&lt;br&gt;svarsmaktens reservpersonal eller&lt;br&gt;antagits såsom frivillig vid försvars-&lt;br&gt;makten eller eljest enligt frivilligt&lt;br&gt;åtagande blivit tjänstgöringsskyldig&lt;br&gt;inom totalförsvaret sägas upp eller&lt;br&gt;avskedas med anledning av Ijänst-&lt;br&gt;göring som det på sådan grund ålig-&lt;br&gt;ger honom att fullgöra. Vad nu&lt;br&gt;sagts skall även gälla beträffande&lt;br&gt;den som enligt frivilligt åtagande&lt;br&gt;blivit tjänstgöringsskyldig i utlands-&lt;br&gt;styrkan inom försvarsmakten och&lt;br&gt;som ofördröjligen underrättat ar-&lt;br&gt;betsgivaren om sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1974:362.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gun-&lt;br&gt;nar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokollet vid regeringssammanträde den 24 september 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Hellsvik beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Thomas Jo-&lt;br&gt;hansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 1 och 2 §§ förslaget till lag om väpnad styrka för&lt;br&gt;tjänstgöring utomlands redigeras om och får den lydelse som framgår av&lt;br&gt;bilaga till lagrådets protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands&lt;br&gt;i§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får på begäran av Förenta nationerna eller enligt beslut som&lt;br&gt;fattats av Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa ställa en väp-&lt;br&gt;nad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persbnal som skall tjänstgöra i väpnad tjänst för fredsbevarande verksam-&lt;br&gt;het utomlands skall anställas särskilt för denna uppgift. Personalen skall&lt;br&gt;ingå i en utlandsstyrka inom försvarmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;br&gt;Bilaga till lagrådets&lt;br&gt;protokoll 1992-10-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Johansson,&lt;br&gt;Laurén, Hörnlund, Olsson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson,&lt;br&gt;Könberg, Odell, Unckel, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Björck anmäler fråga om väpnad styrka för tjänstgöring utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;väpnad styrka för tjänstgöring utomlands i enlighet med bilagan till detta&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om väpnad styrka för tjänstgöring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Formella förutsättningar................................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Fredsbevarande operationer............................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Utvecklingen i Europa.................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget.............................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till lag om väpnad styrka för tjänstgöring utom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lands ............................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken............ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:644) om disci-&lt;br&gt;plinförseelser av krigsmän, m.m..................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:727) om förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med&lt;br&gt;anledning av värnpliktsutbildning m.m................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet till riksdagen.................................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Propositionens lagförslag................................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 PM ang. lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över promemorian................................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag......................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande................................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet 1992-10-15..................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42066, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen föreslagna förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FöU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen föreslagna förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Ny demokrati</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:51:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0377</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:51:39</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0377</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__77.pdf</filnamn>
<filstorlek>956596</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/83273EAE-EB00-4AB7-8046-2A4A7FFF7EC2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FöU5</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FöU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:77&lt;br/&gt;
Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:77 Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:77&lt;br/&gt;
Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:77 Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:77&lt;br/&gt;
Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:77 Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Robert Jousma  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:77&lt;br/&gt;
Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:77 Väpnad styrka för tjänstgöring utomlands</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Robert Jousma  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>