<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229427</hangar_id>
 <dok_id>GG0375</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>75</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:75</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>75</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:45:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:06:18</publicerad>
 <titel>Satellitsändningar av TV-program</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0375/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0375</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0375</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:75&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0375/prop_199293__75-1.png" style="width:41pt;height:33pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Satellitsändningar av TV-program&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0375/prop_199293__75-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93:75&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Kulturdepartementet har varit föredragande vid regeringssamman-&lt;br&gt;trädet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas frågan om en anpassning av svensk rätt till EG:s&lt;br&gt;direktiv (89/552/EEG) om TV-sändningar till allmänheten: Det föreslås att de&lt;br&gt;regler som direktivet innehåller skall införlivas i svensk rätt dels genom en ny&lt;br&gt;lag om satellitsändningar av televisionsprogam till allmänheten, dels genom&lt;br&gt;ändringar i radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med tillämpningsfö-&lt;br&gt;reskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områ-&lt;br&gt;den, dels genom ändringar i marknadsföringslagstiftningen. Förslagen inne-&lt;br&gt;håller bl.a. bestämmelser om ansvar för satellitsändningar, registrering av&lt;br&gt;satellitprogramföretag och satellitentreprenörer, vissa allmänna regler för pro-&lt;br&gt;gramverksamheten och särskilda regler för reklamsändningar och sponsrade&lt;br&gt;program samt andelen europeiska produktioner i sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Satellitsändningar av TV-program&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 3 maj 1989 genom tilläggsdirektiv att uppdra åt&lt;br&gt;Radiolagsutredningen (U 1985:05) att lägga fram förslag om bl.a. konsek-&lt;br&gt;venserna av ett svenskt tillträde till Europarådets konvention om gränsöver-&lt;br&gt;skridande television samt att i övrigt se över lagstiftningen för vidaresändning&lt;br&gt;i kabel av satellitsända televisionsprogram. Utredaren, justitieombudsmannen&lt;br&gt;Jan Pennlöv, lade i april 1992 fram delbetänkandet (SOU 1992:31) Lagstift-&lt;br&gt;ning om satellitsändningar av TV-program. Utredningens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet och dess lagförslag återfinns i bilagorna 1 och 2 i denna propo-&lt;br&gt;sition. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena återfinns som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 2 maj 1992 ingick EFTA-ländema, däribland Sverige, och EG samt&lt;br&gt;dess medlemsländer avtal om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES), inom vilket det skall råda fri rörlighet för varor, tjänster, personer och&lt;br&gt;kapital. Avtalet innebär också att samarbetet skall utvecklas och breddas på&lt;br&gt;angränsande politikområden, såsom miljö, forskning, utbildning och konsu-&lt;br&gt;mentskydd. Enhetliga regler skall gälla inom hela EG-EFTA-området.&lt;br&gt;Genom EES-avtalet förbinder sig EFTA-ländema att införliva relevanta delar&lt;br&gt;av EG:s regelverk (aquis communautaire) med sina rättsordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) avses&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1993, dvs. samtidigt som EG:s inre marknad full-&lt;br&gt;bordas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avlämnade den 29 maj 1992 proposition (1991/92:170) om ett&lt;br&gt;europeiskt ekonomiskt samarbetsområde. I propositionen föreslås bl.a. att&lt;br&gt;riksdagen godkänner EES-avtalet och antar förslag till en lag om ett euro-&lt;br&gt;peiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES-lagen) med grundläggande be-&lt;br&gt;stämmelser om införlivande av avtalsåtagandena med svensk rätt. Avtalet in-&lt;br&gt;nebär bl.a. att rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om&lt;br&gt;samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar&lt;br&gt;och andra författningar om utövandet av sändningsverksamhet för television,&lt;br&gt;ofta benämnt TV-direktivet, föreslås bli giltigt för Sverige, med en mindre&lt;br&gt;undantagsregel som rör alkoholreklam. Direktivet återfinns på engelska och i&lt;br&gt;svensk översättning i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen har under sitt arbete med Europarådets konvention&lt;br&gt;även tagit upp frågor om införlivande av EG-direktivet i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om marknadsföring i televisionssändningar behandlas även av&lt;br&gt;Marknadsföringsutredningen som i maj 1992 överlämnade betänkandet (SOU&lt;br&gt;1992:49) EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen till chefen för&lt;br&gt;Civildepartementet I detta betänkande tas delvis upp samma frågor som i det&lt;br&gt;förstnämnda betänkandet. Marknadsföringsutredningens sammanfattning av&lt;br&gt;sitt betänkande återfinns i bilaga 5 och dess lagförslag i bilaga 6. Även be-&lt;br&gt;tänkandet från Marknadsföringsutredningen har remissbehandlats. En sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manställning av remissyttrandena över Marknadsföringsutredningens förslag Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;såvitt avser TV-direktivet finns tillgänglig hos Kulturdepartementet (ärende&lt;br&gt;dnr Ku92/2686/Me).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 8 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;bl.a. ett förslag till lag om satellitsändningar av television till allmänheten.&lt;br&gt;De förslag som remitterades till Lagrådet är fogade till propositionen som&lt;br&gt;bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 4 november 1992 yttrat sig över förslagen. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande framgår av bilaga 8. Lagrådet har i huvudsak anslutit sig till för-&lt;br&gt;slagen men har framfört vissa ytterligare synpunkter. Lagrådet har främst&lt;br&gt;uppehållit sig vid frågorna om beriktigande och om reklam riktad till barn. I&lt;br&gt;fråga om beriktigande ifrågasätter Lagrådet om inte yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;bör ändras så att det blir möjligt för den ansvariga myndigheten (Kabel-&lt;br&gt;nämnden) att besluta att ett beriktigande skall ske i ett program som företaget&lt;br&gt;sänder. Radiolagsutredningen torde få anledning återkomma till reglerna om&lt;br&gt;beriktigande i sitt arbete med en ny radiolag. (se avsnitt 3.7.3). Beträffande&lt;br&gt;frågan om reklam riktad till barn finner Lagrådet att övervägande skäl talar för&lt;br&gt;att bamreklamförbudet är förenligt med EG-rätten. Regeringen delar denna&lt;br&gt;uppfattning (se avsnitt 3.8.3). Därutöver har vissa redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts i förhållande till remissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En proposition (prop. 1992/93:110) om ändring av marknadsförings-&lt;br&gt;lagstiftningen m.m. med anledning av EES-avtalet har den 2 november 1992&lt;br&gt;överlämnats till riksdagen. Beredningen av förslagen från båda utredningarna&lt;br&gt;har skett gemensamt mellan Kultur- och Civildepartementet. När det i det&lt;br&gt;följande hänvisas till ”utredningen” avses Radiolagsutredningen. Hänvis-&lt;br&gt;ningar till Marknadsföringsutredningens förslag har på ett antal punkter tagits&lt;br&gt;upp särskilt eller tillsammans med Radiolagsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande om inrättande av ett personregister vid Kabelnämnden har enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § datalagen (1973:289) inhämtats från Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Europarådskonventionen och EG:s TV-direktiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-sändningar med hjälp av satellit går till så att en signal sänds&lt;br&gt;ut från en station på marken, den s.k. upplänksstationen, till en satellit i en&lt;br&gt;omloppsbana runt jorden. TV-satelliter befinner sig oftast i den s.k. geosta-&lt;br&gt;tionära satellitbanan, dvs. de rör sig i jordens rotationsriktning på ett avstånd&lt;br&gt;av ca 36 000 km över ekvatorn. En satellit som rör sig på detta sätt befinner&lt;br&gt;sig hela tiden över samma punkt på jordytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När signalen når satelliten förstärks den och sänds tillbaka till jorden på en&lt;br&gt;annan frekvens. De signaler som når jordytan kan täcka olika stora områden,&lt;br&gt;bl.a. beroende på hur satellitens sändarantenner är utformade. Upplänks-&lt;br&gt;stationen kan befinna sig långt från det område där signalerna tas emot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i de utsända signalerna ändras inte i satelliten. Det är emellertid&lt;br&gt;möjligt att mata en satellit med signaler från olika upplänksstationer vid olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällen. Det som för TV-tittaren framstår som ett och samma program kan&lt;br&gt;därför ha sitt ursprung i olika upplänksstationer, ibland i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med Europarådskonventionen och EG:s TV-direktiv har pågått un-&lt;br&gt;der omkring tio års tid. Utgångspunkten för konventionsarbetet var främst att&lt;br&gt;underlätta utbytet av TV-program emellan länder och att se till att varje TV-&lt;br&gt;sändning lyder under något lands lagstiftning. Direktivets syfte är i första&lt;br&gt;hand att skapa en gemensam marknad för TV-program och att utnyttja TV-&lt;br&gt;sändningar över gränserna för att främja europeisk integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen öppnades för undertecknande den 5 maj 1989 och direktivet&lt;br&gt;antogs av EG den 3 oktober 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande avsnitt (2.2.1-10) återges delar av Radiolagsutredningens sam-&lt;br&gt;manfattning av båda de internationella dokumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Huvuddragen i konventionen och direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl konventionen som direktivet framhålls 1950 års Europaråds-&lt;br&gt;konvention om mänskliga rättigheter och särskilt dess artikel 10 om yttrande-&lt;br&gt;och informationsfrihet. I båda dokumenten nämns samtidigt de regler som&lt;br&gt;medger att stater får besluta om vissa inskränkningar i yttrandefriheten,&lt;br&gt;främst enligt artikel 10.2 i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets inledning konstateras att TV-sändningar är att betrakta som en&lt;br&gt;tjänst i enlighet med Romfördragets definitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionens artikel 4 slås fast en förbehållslös rätt till mottagning. Rätt&lt;br&gt;till vidaresändning skall råda för alla sändningar som uppfyller konventionens&lt;br&gt;krav. I direktivets inledning anges att direktivet gäller för alla medlemsstater&lt;br&gt;och att en TV-sändning därför är laglig och får tas emot i alla medlemsländer&lt;br&gt;om den är laglig i det land den utgår från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa hänvisningar understryker ett gemensamt syfte för konventionen&lt;br&gt;och direktivet: TV-program skall inte stoppas av nationsgränser. Både kon-&lt;br&gt;ventionen och direktivet medger dock undantagsvis under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar att ett mottagarland tillfälligt hindrar vidaresändning av en TV-sänd-&lt;br&gt;ning om den innebär ett allvarligt och upprepat brott mot vissa delar av regel-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i de båda dokumenten kan, när det gäller sändningar-&lt;br&gt;nas innehåll, indelas i tre grupper, med sinsemellan olika karaktär, som&lt;br&gt;syftar till att främja, reglera, respektive förbjuda vissa typer av program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första gruppen avspeglar ett av direktivets och konventionens huvud-&lt;br&gt;syften, nämligen att främja distribution och produktion av europeiska pro-&lt;br&gt;gram. Dessa regler har utformats som bestämmelser om programandelar för&lt;br&gt;europeiska program. Direktivet har också, till skillnad från konventionen,&lt;br&gt;regler om att en viss andel av programutbudet skall vara framställt av fristå-&lt;br&gt;ende producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra är regleringen av reklamens utformning, omfattning och inpla-&lt;br&gt;cering, där reglerna är i stort sett likalydande i de två dokumenten. Kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ventionen har också en regel om att reklam som är särskilt riktad till ett visst&lt;br&gt;land inte får kringgå det landets reklamregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje är förbud mot vissa typer av program. Det gäller pornografi,&lt;br&gt;våld och sändningar som kan framkalla hat på grundval av ras, kön, religion&lt;br&gt;och nationalitet. I direktivet kopplas restriktioner mot pornografi och vålds-&lt;br&gt;skildringar till behovet att skydda barn och unga. Enligt konventionen är&lt;br&gt;dessa restriktioner kopplade till en allmän respekt för den mänskliga värdig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns vissa ordningsregler och bestämmelser om rapporte-&lt;br&gt;ring och uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reglerna om andel europeiska program och program från fristående&lt;br&gt;producenter finns för direktivets efterlevnad rapporteringsplikt till EG. Kon-&lt;br&gt;ventionen ålägger staterna att inrätta eller utpeka en särskild myndighet med&lt;br&gt;skyldighet att ansvara för den information och det samarbete som krävs for att&lt;br&gt;konventionens regler skall kunna fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både konventionen och direktivet föreskriver också att programbolag skall&lt;br&gt;vara lätta att identifiera och att det måste framgå klart vad som är reklampro-&lt;br&gt;gram och sponsrade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det möjligt för individer och juridiska personer att få rättelse&lt;br&gt;om deras namn och goda rykte skadats genom felaktiga påståenden, finns&lt;br&gt;också regler om beriktigande. Konventionen förutsätter att de enskilda&lt;br&gt;länderna löser detta på lämpligt sätt, medan direktivet har mer detaljerade fö-&lt;br&gt;reskrifter för hur det skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Huvudsakliga skillnader mellan Europarådskonventionen&lt;br&gt;och EG-direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om Europarådskonventionen och EG-direktivet har många gemen-&lt;br&gt;samma drag, finns också viktiga skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande skillnad mellan direktivet och konventionen är deras&lt;br&gt;olika folkrättsliga status. Detta får framför allt konsekvenser när det gäller&lt;br&gt;uppföljningsmaskineriet. En annan viktig skillnad är synen på vilket&lt;br&gt;land som har ansvaret för en sändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen förutsätter när det gäller uppföljningen en permanent&lt;br&gt;kommitté med uppgift att tolka konventionen, verka för att lösa konflikter och&lt;br&gt;behandla förslag om ändringar i konventionen. När tvister inte går att lösa&lt;br&gt;tillgrips ett skiljedomsförfarande där de tvistande parterna utser var sin skilje-&lt;br&gt;domare. Dessa utser sedan gemensamt en tredje ledamot som skall vara ord-&lt;br&gt;förande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt förutsätts att varje land inrättar eller utpekar en myndighet för den&lt;br&gt;informationsskyldighet och det samarbetsansvar som länderna har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För EG gäller att EG-domstolen fastställer tolkningen av EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innebär en rapporteringsskyldighet till EG-kommissionen om de&lt;br&gt;åtgärder som vidtagits för att implementera direktivets regelverk i den natio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nella lagstiftningen och om utvecklingen när det gäller t.ex. kvotbestäm mel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en viktig punkt skiljer sig direktivet och konventionen åt, nämligen när&lt;br&gt;det gäller att fastställa ansvarigt land för sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens regler innebär när det gäller marksändningar att det land&lt;br&gt;där den ursprungliga sändningen har ägt rum ansvarar för att sändningen föl-&lt;br&gt;jer konventionens regler. För satellitsändningar är det i första hand det land&lt;br&gt;som svarar för upplänk till satellit som bär ansvaret. I andra hand ansvarar det&lt;br&gt;land som tillhandahållit frekvens eller sändningskapacitet från en satellit och&lt;br&gt;därefter det land där programföretaget har sitt säte. Konventionen medger att&lt;br&gt;länder sinsemellan genom avtal kommer överens om vilket land som skall an-&lt;br&gt;svara för en sändning, förutsatt att detta inte påverkar andra konventionssta-&lt;br&gt;ters skyldigheter och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets ansvarsregler utgår i stället i första hand från att det land som&lt;br&gt;har jurisdiktion över programföretaget (den engelska termen är ”the broad-&lt;br&gt;caster”) skall se till att sändningarna är i enlighet med direktivets bestäm-&lt;br&gt;melser. I andra hand, om programbolaget inte är baserat i ett EG-land,&lt;br&gt;ansvarar det EG-land (genom EES-avtalet även EFTA-land) som upplåtit&lt;br&gt;frekvens, uppänk eller satellitkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av EES-avtalet gäller alltså direktivets regler för Sverige i förhål-&lt;br&gt;lande till EG- och EFTA-ländema. Konventionens regler är endast tillämpliga&lt;br&gt;i förhållande till de länder som inte är medlemmar av EG eller EFTA och som&lt;br&gt;tillträtt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett antal mindre skillnader mellan EG-direktivet och Euro-&lt;br&gt;parådskonventionen när det gäller regelverkens utformning. Följande redo-&lt;br&gt;visning är en genomgång av de båda regelverken och de punkter där de skiljer&lt;br&gt;sig åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Nationsgränser får inte stoppa TV-program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både konventionen och direktivet har tillkommit för att underlätta spridning&lt;br&gt;av program mellan medlemsländerna i Europarådet och EG. Medlemslän-&lt;br&gt;derna förbinder sig att inte hindra vidarespridning av TV-sändningar som&lt;br&gt;följer konventionens och direktivets bestämmelser. Detta innebär inte någon&lt;br&gt;skyldighet att sörja för vidarespridning i form av åtaganden när det gäller ut-&lt;br&gt;byggnad av kabelnät eller liknande, utan är ett förbud mot att hindra mottag-&lt;br&gt;ning där den annars vore möjlig. En sändning får dock under vissa omstän-&lt;br&gt;digheter stoppas tillfälligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen går betydligt längre än direktivet när det gäller att medge till-&lt;br&gt;fällig avstängning som sanktion för brott mot regelverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet får avstängning ske endast vid uppenbara, allvarliga&lt;br&gt;kränkningar av artikel 22 om skydd för barn och ungdom, och de restriktio-&lt;br&gt;ner mot pornografi, våld och rashets som återfinns under samma rubrik.&lt;br&gt;Medlemsstaterna får tillfälligt stoppa vidaresändning av televisionssändningar&lt;br&gt;om satellitprogramföretaget under de senaste tolv månaderna överträtt samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelse vid minst två tillfällen och den berörda staten skriftligen under- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;rättat programföretaget och kommissionen om överträdelserna och avsikten&lt;br&gt;att hindra vidaresändning om överträdelsen upprepas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillägg till EES-avtalet medges också för EFTAis medlemsländer att ett&lt;br&gt;land får ålägga kabeloperatörer inom landets gränser att stoppa alkoholre-&lt;br&gt;klam. Detta måste dock ske på sådant sätt att sändningen i övrigt inte hindras.&lt;br&gt;Bestämmelsen skall omprövas år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängning får ske om överläggningar med den sändande staten och&lt;br&gt;kommissionen inte har resulterat i en uppgörelse i godo inom 15 dagar efter&lt;br&gt;den skriftliga underrättelsen och om överträdelsen fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall övervaka att en inskränkning i rätten att vidaresända&lt;br&gt;en programtjänst sker i enlighet med EG:s regler och kan uppmana en med-&lt;br&gt;lemsstat att upphöra med en åtgärd som strider mot EG:s regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konventionen är de överträdelser som ger mottagarlandet rätt att till-&lt;br&gt;fälligt stoppa vidarespridning indelade i två kategorier. Den ena är de allvarli-&lt;br&gt;gare fall som, om överträdelsen fortsätter trots varning, medför att avstäng-&lt;br&gt;ning får ske efter två veckor. Den andra är fall som medför att en program-&lt;br&gt;tjänst får stängas av efter åtta månader om sändningarna fortsätter trots tillsä-&lt;br&gt;gelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första kategorin återfinns bestämmelserna i artikel 7 om respekten för&lt;br&gt;den enskilda människans värdighet och förbud mot pornografi, våld och ras-&lt;br&gt;hat och om skydd för bam, samt bestämmelserna i artikel 13 om identifiering&lt;br&gt;av reklamsändningar, i artikel 14 om reklaminslagens inplacering och i artikel&lt;br&gt;15 om förbud mot tobaksreklam och reklam för receptbelagda mediciner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den andra kategorin ingår brott mot övriga regler i konventionen med un-&lt;br&gt;dantag för bestämmelser om nyhetspresentation i artikel 7.3, rätt till beriktig-&lt;br&gt;ande i artikel 8, regler om sändningar från större evenemang i artikel 9 och&lt;br&gt;och regler om viss andel europeiska program i artikel 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet medger alltså inte, till skillnad från konventionen, att vidare-&lt;br&gt;sändning av en sändning hindras vid brott mot de regler som gäller för reklam&lt;br&gt;och sponsring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 Främjande av europeisk produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl konventionen som direktivet behandlar frågan om ökad europeisk pro-&lt;br&gt;gramproduktion och ökat programutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en kritisk debatt om behovet av mångfald kom betoningen inom EG&lt;br&gt;att läggas på ett ökat TV-utbyte mellan länderna i stället för en strävan att&lt;br&gt;skapa gemensamma europeiska program. I konventionen uttrycks motsva-&lt;br&gt;rande ambition som en kulturell målsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden att främja produktion och distribution av europeiska program är&lt;br&gt;främst bestämmelser om särskilda kvoter för europeisk produktion i pro-&lt;br&gt;grambolagens sändningar och i direktivet också bestämmelser om andel pro-&lt;br&gt;gram från fristående producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 Bestämmelser om andel europeiska program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser återfinns i direktivets artikel 4-7 och i konventionens&lt;br&gt;artikel 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna skall där så är möjligt och på lämpligt sätt se till att pro-&lt;br&gt;gramföretagen sänder minst 50 % europeiska program, sedan nyheter, sport,&lt;br&gt;tävlingar, reklam och teletext-service frånräknats. Regeln medger viss flexi-&lt;br&gt;bilitet, t.ex. för specialiserade kanaler, där kravet kan vara svårt att förena&lt;br&gt;med kanalens karaktär. I sådana fall kan i stället en kompletterande regel till-&lt;br&gt;ämpas, som säger att andelen europeiska program inte får understiga den nivå&lt;br&gt;som man hade år 1988. Denna regel överensstämmer med konventionens&lt;br&gt;(10.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna skall rapportera programstatistik för vaije programbolag&lt;br&gt;separat och, i den mån en kanal inte uppnått föreskrivna andelar, redovisa&lt;br&gt;skälen för detta och vilka åtgärder som planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen skall bedöma medlemsländernas redovisningar och&lt;br&gt;rapportera till EG-parlamentet Kommissionen kan vid sin bedömning ta hän-&lt;br&gt;syn till förändringar i förhållande till tidigare år, andelen originalverk, nya&lt;br&gt;kanalers situation och de speciella förhållandena i länder med liten produk-&lt;br&gt;tionsvolym och i små språkområden. EG:s ministerråd skall senast fem år&lt;br&gt;efter ikraftträdandet ta ställning till om denna regel behöver revideras. Kom-&lt;br&gt;missionens rapport till rådet skall därför särskilt uppmärksamma utvecklingen&lt;br&gt;inom EG-marknaden och relationen till den övriga världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens bestämmelser om andel europeisk produktion följs upp i&lt;br&gt;den permanenta kommittén. (Artikel 10.2.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 Andel program från fristående producenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna skall också enligt direktivets artikel 5 på lämpligt sätt se till&lt;br&gt;att program bolagen, där så är möjligt, reserverar 10 % av sändningstiden för&lt;br&gt;europeiska program av fristående producenter, undantaget samma program-&lt;br&gt;kategorier som för europeiska program. För att möjliggöra satsningar på&lt;br&gt;dyrare produktioner, som ger få sändningstimmar, finns också en möjlighet&lt;br&gt;att i stället för 10 % av programtiden avsätta 10 % av programbudgeten för&lt;br&gt;europeiska program från fristående producenter. Av dessa program skall en&lt;br&gt;rimlig andel vara nyare produktion, vilket innebär att de inte bör vara med än&lt;br&gt;fem år gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionen finns inte någon motsvarande regel om fristående produk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets artikel 8 säger att länder som av språkpolitiska skäl finner det&lt;br&gt;nödvändigt kan fastställa striktare och mer detaljerade regler för vissa eller&lt;br&gt;alla programföretag under sin jurisdiktion. Denna paragraf har främst till-&lt;br&gt;kommit för att förtydliga att små länder och små språkområden inte skall be-&lt;br&gt;höva oroa sig för att kvotreglema skulle innebära ett hinder för en aktiv&lt;br&gt;språk- och kulturpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl regeln om andel europeisk produktion som regeln om andel frilans- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;produktion finns också en formulering om att hänsyn får tas till ett program-&lt;br&gt;bolags särskilda ansvar att förse publiken med information, utbildning, kultur&lt;br&gt;och underhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den kommenterande promemoria som hör till konventionen, nämns med&lt;br&gt;anledning av dessa formuleringar särskilt vikten av att även beakta nord-syd-&lt;br&gt;aspekter i utformningen av TV-utbudets sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets artikel 9 sägs att reglerna om kvoter för europeiska program&lt;br&gt;och för frilansproduktion inte gäller för lokala programföretag som inte ingår&lt;br&gt;i nationella nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både direktivet (artikel 7) och konventionen (artikel 10:4) har en bestäm-&lt;br&gt;melse om att programbolagen inte får sända film tidigare än två år efter bio-&lt;br&gt;grafpremiären om inte annat överenskommits mellan rättighetshavama och&lt;br&gt;program bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionen finns också en uppmaning (artikel 9) till signatärema att&lt;br&gt;pröva vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika att allmänhetens rätt till in-&lt;br&gt;formation urholkas genom ett TV-företags exklusiva rättighet till sändning&lt;br&gt;eller vidaresändning av en händelse av stort allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.7 Regler för reklam och sponsring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamens utformning och placering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets artikel 10-21 och konventionens artikel 11-18 innehåller regler&lt;br&gt;om reklamens utformning och inplacering. Där sägs att reklamen skall vara&lt;br&gt;lätt att identifiera som reklam och skiljas från andra program med bild- eller&lt;br&gt;ljudsignal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två viktiga skillnader mellan definitionerna av reklam i direktivet och&lt;br&gt;konventionen skall nämnas. I direktivet ingår inte åsiktsreklam och s.k. tele-&lt;br&gt;shopping i reklamdefinitionen (teleshopping dock när det gäller reglerna för&lt;br&gt;omfattningen av reklam), medan konventionen har med båda dessa former i&lt;br&gt;sin definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korta, isolerade reklaminslag får bara förekomma undantagsvis. Dold,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.k. subliminal reklam och smygreklam får inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklaminslagen skall placeras mellan program. Program som består av&lt;br&gt;självständiga delar eller har naturliga pauser som sportprogram eller liknande&lt;br&gt;evenemang, får ha reklam mellan programdelama och i pauserna. Övriga&lt;br&gt;program, bortsett från spelfilm, får avbrytas var tjugonde minut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spelfilm och liknande produktioner får om de är längre än 45 minuter&lt;br&gt;brytas av reklam en gång per 45-minuteravsnitt och ytterligare en gång om det&lt;br&gt;är minst 20 minuter längre än två eller flera kompletta 45-minutersperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam får inte placeras i utsändningar av religiösa ceremonier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyheter och aktualitetsprogram, dokumentärer, religiösa program och&lt;br&gt;barnprogram får inte brytas med reklam när de är kortare än 30 minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa regler har samma innebörd i konventionen och direktivet. I konven- Prop. 1992/93:75&lt;br&gt;tionen finns dessutom en bestämmelse om att nyhetsuppläsare och program-&lt;br&gt;ledare i nyhetsprogram inte får uppträda i reklaminslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamen får enligt direktivet inte vara kränkande för den mänskliga värdig-&lt;br&gt;heten, diskriminera på grund av ras, kön eller nationalitet, såra religiösa eller&lt;br&gt;politiska övertygelser, uppmuntra till handlingar som kan äventyra hälsa eller&lt;br&gt;säkerhet eller uppmuntra handlingar som skadar miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande regler återfinns i konventionens artikel 7:1 som gäller alla&lt;br&gt;inslag i ett programutbud och därmed också reklamsändningama. I konven-&lt;br&gt;tionen finns dock inte någon särskild referens till handlingar som kan även-&lt;br&gt;tyra hälsa och säkerhet eller skada miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam för tobak och mediciner som är receptbelagda i programbolagets&lt;br&gt;hemland får inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam för alkohol skall inte rikta sig till minderåriga, inte kopplas till fö-&lt;br&gt;reställningar om förbättrad fysisk prestation, till bilkörning, till föreställningar&lt;br&gt;om samband mellan alkohol och social eller sexuell framgång eller att alkohol&lt;br&gt;har terapeutisk eller lugnande verkan eller kan lösa personliga konflikter.&lt;br&gt;Alkoholreklamen skall inte uppmuntra till omåttlig konsumtion eller framställa&lt;br&gt;nykterhet och måttlighet i negativ dager. Hög alkoholhalt hos drycker får inte&lt;br&gt;framställas som en positiv kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens regler om alkoholreklam har samma innebörd, bortsett från&lt;br&gt;vad som sägs om social eller sexuell framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om alkoholreklam har varit kontroversiell. I konventionen finns&lt;br&gt;därför en möjlighet att, i samband med att ett land ratificerar konventionen,&lt;br&gt;göra en reservation som innebär att landet förbehåller sig rätten att stoppa&lt;br&gt;sändningar med alkoholreklam. Någon motsvarande möjlighet finns inte för&lt;br&gt;EG-ländema i förhållande till direktivet För EFTA:s medlemsländer gjordes&lt;br&gt;dock som redan nämnts i EES-avtalet ett tillägg till direktivet som innebär att&lt;br&gt;ett EFTA-land får ålägga kabelbolag inom landets gränser att förvränga eller&lt;br&gt;på annat sätt släcka ut alkoholreklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-reklam får inte orsaka fysisk eller psykisk skada för minderåriga och&lt;br&gt;skall inte förleda barn att köpa en vara eller tjänst genom att utnyttja deras&lt;br&gt;godtrogenhet eller brist på erfarenhet. Reklamen får inte heller uppmana min-&lt;br&gt;deråriga att övertala vuxna att köpa annonserade varor eller tjänster. Den skall&lt;br&gt;inte heller utnyttja den tillit minderåriga har till föräldrar, lärare eller andra&lt;br&gt;personer, eller på ett omotiverat sätt skildra minderåriga i farliga situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen har också en regel om att reklam som riktas särskilt till ett&lt;br&gt;land inte får kringgå landets lagstiftning på reklamområdet. Regeln syftar till&lt;br&gt;att hindra att en situation uppstår där ett enskilt lands TV-system riskerar att&lt;br&gt;äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sponsring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för sponsring är likalydande i direktivet och konventionen. De inne-&lt;br&gt;bär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett program är sponsrat måste programbolagets redaktionella integritet&lt;br&gt;säkras. Sponsorn får inte utöva inflytande över programmets innehåll eller&lt;br&gt;inplacering i programtablån på ett sådant sätt att programföretagets redaktio-&lt;br&gt;nella självständighet äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste framgå om ett program är sponsrat och programmet måste re-&lt;br&gt;dovisa sponsorns identitet. Detta bör ske genom att sponsorns namn eller lo-&lt;br&gt;gotyp redovisas i början eller slutet av programmet I ett sponsrat program får&lt;br&gt;inte göras säljfrämjande hänvisningar till produkter eller varor som är för-&lt;br&gt;knippade med sponsom eller tredje part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-program får inte sponsras av någon som framställer eller säljer varor&lt;br&gt;som inte får marknadsföras i TV-reklam enligt direktivets artikel 13 och 14&lt;br&gt;och konventionens artikel 15, dvs. tobak och receptbelagd medicin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyhets- och aktualitetsprogram får inte sponsras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets artikel 18 och konventionens artikel 12 anger hur mycket reklam&lt;br&gt;som får sändas. Reglerna är utformade på samma sätt i konventionen och di-&lt;br&gt;rektivet, med de redan nämnda skillnaderna i definitionen av reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda dagliga reklammängden får inte överstiga 15 % av&lt;br&gt;sändningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna andel får ökas till 20 % för att inkludera säljerbjudanden direkt till&lt;br&gt;publiken, s.k. teleshopping. Den totala sändningstiden för teleshopping får&lt;br&gt;inte överstiga en timme om dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen reklaminslag under en timme får inte överstiga 20 % av sänd-&lt;br&gt;ningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda länderna kan för sina nationella programbolag besluta om&lt;br&gt;striktare regler för reklamens omfattning eller helt förbjuda reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet har dessutom en regel som innebär att ett land för sändningar&lt;br&gt;som är avsedda enbart för det egna landet och som inte kan tas emot direkt&lt;br&gt;eller indirekt i annat land, får tillämpa andra, dvs. även mer liberala regler när&lt;br&gt;det gäller reklamens inplacering och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens regler begränsas till sådana sändningar som når över na-&lt;br&gt;tionsgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med harmoniseringen av reklamreglema är att skapa garantier för att&lt;br&gt;vidaresändning av program som följer konventionens och direktivets regler&lt;br&gt;inte skall hindras i något land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.8 Regler om programutbudet Skydd för minderåriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionen är reglerna om programutbudet (artikel 7) knutna till respekten&lt;br&gt;för den enskilda människans värdighet och andra grundläggande rättigheter.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen skall inte vara sedlighetssårande och särskilt inte innehålla por- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;nografi, ge otillbörligt framträdande plats åt våld eller vara ägnade att fram-&lt;br&gt;kalla rashat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program som kan antas skada barns eller ungdomars fysiska, andliga eller&lt;br&gt;moraliska utveckling skall inte sändas på tider då dessa kan väntas se dem,&lt;br&gt;enligt konventionens artikel 7:2. I kommentaren till konventionen sägs att&lt;br&gt;hänsyn också måste tas till tidsskillnaden mellan olika länder där programmen&lt;br&gt;kan tas emot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i konventionens artikel 7 omfattar alla inslag i ett programutbud,&lt;br&gt;dvs. även reklaminslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets regler är något annorlunda utformade. Under rubriken Skydd&lt;br&gt;för minderåriga förbjuds program som allvarligt kan skada minderårigas fy-&lt;br&gt;siska, psykiska eller moraliska utveckling, särskilt sådana som innehåller&lt;br&gt;pornografi och våld. Försiktighet med att sända program som kan skada min-&lt;br&gt;derårigas fysiska, psykiska eller moraliska utveckling skall framför allt iakttas&lt;br&gt;på tider då barn kan antas se på TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma rubrik anges också att medlemsstaterna skall se till att TV-&lt;br&gt;sändningar inte väcker hat på grund av ras, kön, religion eller nationalitet.&lt;br&gt;Dessa regler är inte annat än genom kapitelrubriken knutna till skydd av min-&lt;br&gt;deråriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.9 Rätt till beriktigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både konventionen (artikel 8) och direktivet (artikel 23) har regler om rätt till&lt;br&gt;beriktigande. En fysisk eller juridisk person vars legitima intresse, och sär-&lt;br&gt;skilt rykte och goda namn, har lidit skada till följd av felaktiga påståenden i ett&lt;br&gt;TV-program, skall ha rätt till beriktigande eller annan motsvarande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till beriktigande eller motsvarande arrangemang skall fmnas i förhållande&lt;br&gt;till alla programbolag under ett medlemslands jurisdiktion. Medlemsstaterna&lt;br&gt;skall se till att procedurer upprättas för att möjliggöra detta. I direktivet anges&lt;br&gt;också särskilt att medlemsstaterna skall säkerställa att en tillräcklig tidsrymd&lt;br&gt;medges och att möjligheterna till rättelse i praktiken är lika goda även för per-&lt;br&gt;soner som bor eller är etablerade i andra medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om beriktigande eller motsvarande kan avvisas om det inte be-&lt;br&gt;döms som berättigat, om det skulle innebära en straffbar handling, orsaka&lt;br&gt;civilprocess mot programbolaget eller skulle kränka allmän anständighets-&lt;br&gt;känsla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet krävs också att tvister om rätten till beriktigande skall&lt;br&gt;kunna underkastas rättslig prövning. Genom de regler om skyldighet att in-&lt;br&gt;hämta tolkningsbesked som gäller inom EG, blir det ytterst EG-domstolen&lt;br&gt;som uttolkar dessa bestämmelser, när det gäller EG:s medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För EFTA-ländema finns enligt EES-avtalet inte motsvarande skyldighet I&lt;br&gt;stället kan de enskilda länderna välja att rådfråga den särskilda EES-domstol&lt;br&gt;som inrättas till följd av avtalet, för att uppnå en fördragsenlig tillämpning av&lt;br&gt;de nationella bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen överlåter åt signatärerna att på lämpligt sätt se till att det Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;finns ett fungerande maskineri som gör det möjligt för personer att begagna&lt;br&gt;sin rätt till beriktigande eller utnyttja andra jämförbara rättsliga eller adminis-&lt;br&gt;trativa överklagandemöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.10 Ändringar och uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om ändringar i direktivet utformas i ett samspel mellan EG:s minister-&lt;br&gt;råd och EG-kommissionen, som har exklusiv initiativrätt. I direktivets artikel&lt;br&gt;26 anges att kommissionen på grundval av medlemsländernas redovisningar&lt;br&gt;måste rapportera om tillämpningen av direktivet och vid behov föreslå föränd-&lt;br&gt;ringar. Sådan rapport skall avges första gången fem år efter antagandet och&lt;br&gt;sedan vartannat år. Det finns inte någon procedur för medlemsländerna att&lt;br&gt;frånträda en överenskommelse, eller att utträda ur gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konventionen kan en part när som helst säga upp konventionen genom&lt;br&gt;en underrättelse till generalsekreteraren i Europarådet. Uppsägningstiden är&lt;br&gt;sex månader efter det att generalsekreteraren mottar underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Svensk lagstiftning och andra regler med betydelse för&lt;br&gt;innehållet i radio- och televisionssändningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalets bestämmelser om radio och television berör flera svenska lag-&lt;br&gt;stiftningsområden, i första hand de lagar som reglerar innehållet i radio- och&lt;br&gt;televisionsprogram, men också t.ex. konsumentlagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns åtskilliga svenska lagar som på olika sätt tar upp innehållet i ra-&lt;br&gt;dio- och televisionssändningar. Vissa av dessa lagar är grundlagar såsom re-&lt;br&gt;geringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, och&lt;br&gt;tar upp mer allmänna frågor, medan andra som brottsbalken, marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen, lagen (1991:227) om kabelsändningar till allmänheten och radio-&lt;br&gt;lagen (1966:755) reglerar olika specialområden. Svensk lag (radiolagen) ger&lt;br&gt;också möjlighet att reglera villkoren för programföretag i avtal mellan dessa&lt;br&gt;och koncessionsgivaren-staten. I motsats till förhållandet i flera andra länder&lt;br&gt;(t.ex. Danmark och Norge) finns i Sverige små möjligheter att till regering&lt;br&gt;eller ministrar delegera regleringen av medierna. En utförlig redovisning av&lt;br&gt;lagstiftningen ges i Radiolagsutredningens betänkande SOU 1992:31 Lag-&lt;br&gt;stiftning rörande satellitsändningar av TV-program (avsnitt 4-7). Här skall&lt;br&gt;bara ges en översikt över vilka regler som är av betydelse när det gäller&lt;br&gt;anpassningen till de internationella reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen fastslår yttrandefriheten och informationsfriheten och de&lt;br&gt;förutsättningar som råder för att begränsa dessa friheter i lag. Som allmän&lt;br&gt;förutsättning gäller för begränsning av yttrandefriheten och informationsfrihe-&lt;br&gt;ten detsamma som är föreskrivet för vissa andra rättighetsbegränsningar i&lt;br&gt;2 kap. 12 § andra stycket RF. En sådan får endast göras för att tillgodose ett&lt;br&gt;ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får vi-&lt;br&gt;dare aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot&lt;br&gt;den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. En be-&lt;br&gt;gränsning får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller&lt;br&gt;annan sådan åskådning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver anges i 2 kap. 13 § första stycket RF under vilka speciella&lt;br&gt;förutsättningar som yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas.&lt;br&gt;Det får ske med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning&lt;br&gt;och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och&lt;br&gt;beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet be-&lt;br&gt;gränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfrihe-&lt;br&gt;ten ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsförordningen reglerar frågor som rör yttrandefriheten och in-&lt;br&gt;formationsfriheten i tryckta skrifter och fastslår bl.a. regler för etableringsfri-&lt;br&gt;het, ansvar, meddelarskydd, ordningen för tryckfrihetsprocesser, censurför-&lt;br&gt;bud m.m. I den s.k. brottskatalogen (TF 7:4-5) anges vilka gärningar som&lt;br&gt;utgör brott mot tryckfrihetsförordningen. Uppräkningen omfattar ett antal&lt;br&gt;grova brott mot rikets säkerhet, hets mot folkgrupp, barnpomografibrott,&lt;br&gt;olaga våldsskildring i bild, förtal och förolämpning samt vissa publicerings-&lt;br&gt;brott som innebär åsidosättande av sekretess. Ansvar för tryckfrihetsbrott&lt;br&gt;förutsätter enligt tryckfrihetsförordningen att gärningarna är brottsliga också&lt;br&gt;enligt vanlig lag. Detta brukar uttryckas så att ansvar för tryckfrihetsbrott krä-&lt;br&gt;ver dubbel täckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen innebär att det&lt;br&gt;såvitt gäller tryckta skrifter dras en gräns i grundlagen för det område som får&lt;br&gt;beläggas med straff genom vanlig lagstiftning. Eftersom en gärning skall vara&lt;br&gt;straffbelagd också genom vanlig lag för att kunna föranleda straffrättsligt an-&lt;br&gt;svar när den begås genom ett yttrande i en tryckt skrift kan en kriminalisering&lt;br&gt;på det tryckfrihetsrättsliga området inskränkas eller upphävas genom ett van-&lt;br&gt;ligt lagstiftningsbeslut, medan en ny straffbestämmelse eller en utvidgning av&lt;br&gt;en gammal normalt kräver grundlagsändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen som är den senast tillkomna grundlagen förän-&lt;br&gt;drade förutsättningarna för radio- och televisionsverksamhet i Sverige. Den&lt;br&gt;nya grundlagen bygger på samma grundsatser som tryckfrihetsförordningen.&lt;br&gt;Det innebär bl.a. att principerna om censurförbud och etableringsfrihet blivit&lt;br&gt;gällande över hela det moderna massmedieområdet. Endast i fråga om an-&lt;br&gt;vändningen av radiofrekvensspektrum har en etableringsfrihet i tryckfrihets-&lt;br&gt;rättslig mening inte kunnat införas. Vidare kan det även i fortsättningen ske&lt;br&gt;förhandsgranskning av filmer och videogram som skall visas offentligt. I öv-&lt;br&gt;rigt har de tryckfrihetsrättsliga principerna om ensamansvar och källskydd,&lt;br&gt;begränsning av möjligheterna till kriminalisering samt särskild rättegångs-&lt;br&gt;ordning med tillgång till jury genomförts på ett vidare fält genom yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen. Yttrandefrihetsgrundlagen är av betydelse bl.a. när det gäller&lt;br&gt;lagstiftning om eterbuma sändningar, vare sig de förmedlas via satellit eller&lt;br&gt;endast använder den konventionella tekniken för markbundna sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om eterbuma sändningar innebär grundlagen främst att de redan&lt;br&gt;förut gällande tryckfrihetsrättsliga principerna på det radiorättsliga området&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphöjs till grundlag. Grundlagen omfattar emellertid även radioprogram som Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige (1 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket). Den innebär därtill att frågor om rätt att sända ljudradio- och televi-&lt;br&gt;sionsprogram genom etern skall kunna prövas av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs att rätten att sända ljud-&lt;br&gt;radio- och televisionsprogram genom etern får regleras genom lag som inne-&lt;br&gt;håller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Härav har ansetts&lt;br&gt;följa att ett system med avtal av den typ som hittills varit vanlig i förhållandet&lt;br&gt;mellan staten och företagen inom Sveriges Radio-koncemen får förekomma&lt;br&gt;utan hinder av den nya grundlagen (jfr prop. 1990/91:149 s. 47 f. och&lt;br&gt;KU 9 s. 1 och 30).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden ges som titeln anger vissa mer detalje-&lt;br&gt;rade föreskrifter på vanlig lags nivå på de nämnda grundlagarnas områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsbalken reglerar på vanlig lags nivå innehållet i tryckta skrifter och&lt;br&gt;radio och television genom att ange straffbestämmelser för bl.a. förtal, hög-&lt;br&gt;förräderi, barnpornografi och olaga våldsskildringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagen fastslår de allmänna ramarna för programföretagens verk-&lt;br&gt;samhet och för programinnehållet, t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbud mot förhandsgranskning av innehållet i en sändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regler för omfattningen och placeringen av annonser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- krav på opartiskhet och saklighet i programmen utom under annonstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- krav på att programmen skall hävda de grundläggande demokratiska&lt;br&gt;värdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbud mot att gynna kommersiella intressen i programverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regler för radionämndens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regler för vad som får avtalas mellan staten och programföretagen&lt;br&gt;bl.a.om beriktigande och genmäle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagen innehåller sedan år 1991 alltså också regler för reklam. Regler-&lt;br&gt;na är utformade efter mönster av Europarådskonventionens och EG-direk-&lt;br&gt;tivets bestämmelser. Reglerna finns i radiolagen 7-15 §§. I avtal mellan&lt;br&gt;regeringen och programföretag får bestämmas om skyldighet för företaget att&lt;br&gt;endast under annonstid i television sända reklam mot ersättning eller program&lt;br&gt;mot betalning (7 § andra stycket 2). Under denna tid får bara sändas reklam&lt;br&gt;eller betalda program, reklam för den egna verksamheten och programglim-&lt;br&gt;tar, ”trailers” (8 §). Annonser skall kunna identifieras t.ex. genom firma-&lt;br&gt;namn eller varumärke och personer som har en framträdande roll i nyhetspro-&lt;br&gt;gram o.dyl. får inte uppträda i annonser (9 §). Åsiktsannonsering är förbju-&lt;br&gt;den (10 §). Reklam får inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn un-&lt;br&gt;der 12 år, och inte heller får det där uppträda personer eller figurer som spelar&lt;br&gt;en framträdande roll i TV-program för barn (11 §). Programföretaget får inte&lt;br&gt;diskriminera annonsör (12 §). Högsta tillåtna annonsvolym är tio procent av&lt;br&gt;sändningstiden och högst åtta eller, i rena undantagsfall, tio minuter per&lt;br&gt;timme (13 §). Annonstiden får inte vara kortare än en minut (14 §) och an-&lt;br&gt;nonser skall normalt placeras mellan programmen eller i längre pauser eller&lt;br&gt;mellan delar i program som består av olika avslutade delar om varje del varar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst 20 minuter (15 §). I den sistnämnda paragrafen förbjuds också reklam Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;i anslutning till barnprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen innehåller mer detaljerade föreskrifter för verksamheten t.ex. för&lt;br&gt;Sveriges Television AB om skyldighet att meddela nyheter, stimulera debatt,&lt;br&gt;granska organisationer, tillgodose minoritetsintressen etc. För Nordisk&lt;br&gt;Television AB gäller liknande villkor. Bolaget har dock rätt att sända reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringslagen innehåller regler om bl.a. otillbörlig reklam, regler&lt;br&gt;som har sin internationella motsvarighet i både direktivet och konventionen.&lt;br&gt;Dessa regler gäller för alla reklammedier, inte bara för televisionen. Lagen&lt;br&gt;gäller inte för åsiktsreklam och s.k. anskaffningsfrämjande reklam, t.ex.&lt;br&gt;platsannonser etc. utan avser utbud av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1978:767) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker - och lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om marknads-&lt;br&gt;föring av tobaksvaror reglerar, som namnen säger, reklam för alkohol och&lt;br&gt;tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya Läkemedelslagen (1992:859) som avses träda i kraft samtidigt&lt;br&gt;med EES-avtalet reglerar marknadsföringen av läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kabelsändningar till allmänheten, slutligen, reglerar förhållan-&lt;br&gt;dena i trådsänd radio och television, vare sig det rör sig om egenproducerade&lt;br&gt;program eller vidaresända (oftast från satellit) program. Lagen är anpassad till&lt;br&gt;den nya yttrandefrihetsgrundlagens regler om etableringsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller föreskrifter för trådsändningar av radioprogram till all-&lt;br&gt;mänheten enbart i sådana kabelnät som når fler än 100 bostäder. Vidare gäller&lt;br&gt;inte kabellagen en sändning som helt överensstämmer med en rundradio-&lt;br&gt;sändning enligt 5 § radiolagen om den sänds samtidigt med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabellagen utgår som nämnts från yttrandefrihetsgrundlagens princip om&lt;br&gt;etableringsfrihet när det gäller kabelsändningar. Det innebär att den som äger&lt;br&gt;eller på annat sätt förfogar över ett kabelnät eller vissa kanaler i ett kabelnät&lt;br&gt;utan särskilt tillstånd får bedriva vidaresändning av t.ex. satellitprogram eller&lt;br&gt;sända egensändningar. Även andra begränsningar i sändningsrätten har tagits&lt;br&gt;bort i den nya lagen. Sålunda finns inte något hinder för en utlänning att be-&lt;br&gt;driva kabelsändningar, förutsatt att det utses en utgivare som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet till ingripande mot kabelsändningar genom att förbjuda&lt;br&gt;vidaresändning av vissa satellitkanaler ges inte i den nya kabellagen. Det&lt;br&gt;finns inte heller några regler om innehållet i satellitsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokala kabelsändarföretag får inte sända reklam (9 § andra stycket). För&lt;br&gt;övriga egensändningar är det enligt den nya kabellagen tillåtet med reklamfi-&lt;br&gt;nansierade sändningar. Reklam mot vederlag och program mot betalning får&lt;br&gt;endast sändas under annonstid (9 § första stycket). Reglerna för annonsernas&lt;br&gt;omfattning, inplacering i sändningarna och innehåll är i stort sett identiska&lt;br&gt;med motsvarande regler i radiolagen, med den huvudsakliga skillnaden att det&lt;br&gt;i kabelsändningar inte finns något förbud mot s.k. åsiktsannonsering. Det&lt;br&gt;finns heller inget förbud mot diskriminering av annonsörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för annonser i ljudradiosändningar är mindre omfattande. Det&lt;br&gt;gäller inte några särskilda regler för hur annonserna skall placeras i sändning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ama. Reglerna om restriktioner för reklam riktad till barn gäller heller inte&lt;br&gt;ljudradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla egensändningar gäller att det är tillåtet med sponsrade program.&lt;br&gt;Reglerna om reklam m.m. gäller inte s.k. sökbar text-TV (15 § första&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa regler innehåller kabellagen begränsande regler i fråga om&lt;br&gt;innehållet i egensändningar. På talan av justitiekanslem kan domstol efter ju-&lt;br&gt;ryprövning meddela sändningsförbud för en tid av högst ett år om det i sänd-&lt;br&gt;ningarna vid upprepade tillfällen förekommit skildringar av sexuellt eller&lt;br&gt;annat grovt våld, pornografi eller hets mot folkgrupp, eller om utbudet varit&lt;br&gt;ensidigt inriktat på våldsskildringar (16 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor enligt kabellagen prövas av Kabelnämnden som får före-&lt;br&gt;lägga den som bryter mot bestämmelserna att följa dessa (21 §). Ett sådant fö-&lt;br&gt;reläggande får förenas med vite. Utdömandet av vite handläggs av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten med kabelsändningar till allmänheten är också underkastad&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens ansvarighetssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nu återgivna reglerna skall den som bedriver sändning av radio-&lt;br&gt;program utse utgivare och anmäla denne till Patent- och Registreringsverket&lt;br&gt;Han skall vidare ombesörja att varje program spelas in och inspelningen be-&lt;br&gt;varas i sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Lagstiftningen i vissa andra länder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har i december 1991 lagts fram ett lagförslag till Folketinget om&lt;br&gt;satellit-TV inom ramen för en ny radiolag. Regleringen av vissa frågor&lt;br&gt;rörande programinnehållet, bl.a. skyddet för minderåriga och kvotering, har&lt;br&gt;hänskjutits till den ansvarige ministern. Lagförslaget har inte ännu slutgiltigt&lt;br&gt;behandlats av Folketinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland har regeringen lagt fram förslag om ändringar i kabel-TV-lagen&lt;br&gt;som tillgodoser en del av direktivets bestämmelser om sändningar i Finland.&lt;br&gt;För sändningar från Finland är lagtiftningen mer komplicerad. En hel del av&lt;br&gt;direktivets regler om reklam etc, kan tillgodoses genom villkor i koncessions-&lt;br&gt;avtal med kabelföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge har nyligen framlagts ett förslag till en ny radiolag med bestäm-&lt;br&gt;melser som införlivar direktiv och konvention samt samordnar befintliga lagar&lt;br&gt;(radiolag, närradiolag, kabellag och lag om reklam i radio) på området till en&lt;br&gt;enda lag. Detaljregler om en stor del av direktivets innehåll har hänskjutits till&lt;br&gt;konungens (regeringens/departementets) avgörande. Förslaget beräknas be-&lt;br&gt;handlas av Stortinget under oktober månad 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien baseras radiolagen (Broadcasting Act) på konventio-&lt;br&gt;nens bestämmelser om ansvarigt land. Detta har emellertid lett till att EG-&lt;br&gt;kommissionen nu anhängiggjort en process mot Storbritannien för brott mot&lt;br&gt;beslutet om TV-direktivet Anpassningen till direktivets regler sker till stor del&lt;br&gt;genom administrativa föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Ratifikation av den europeiska konventionen om&lt;br&gt;gränsöverskridande television&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Svenska rättsregler bör i första hand&lt;br&gt;anpassas till EG-direktivet. Beslut om ratifikation av den europeiska&lt;br&gt;konventionen om gränsöverskridande television bör anstå tills klarhet&lt;br&gt;nåtts om ansvarsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Radiolagsutredningen tar inte ställning till frå-&lt;br&gt;gan om ratifikation av konventionen men lämnar ett alternativt lagförslag som&lt;br&gt;tillgodoser både direktivet och konventionen när det gäller reglerna för an-&lt;br&gt;svarigt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan om ratifikation av konventionen om gräns-&lt;br&gt;överskridande television behandlas inte direkt av remissinstanserna. Flera in-&lt;br&gt;stanser anmäler dock att man anser att det internationella instrument som bör&lt;br&gt;ligga till grund för en svensk lagstiftning bör vara EG-direktivet och inte&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sverige har i flera sammanhang&lt;br&gt;anmält att man avser att ratificera konventionen om gränsöverskridande tele-&lt;br&gt;vision. Denna vilja kom först till uttryck genom att Sverige undertecknade&lt;br&gt;konventionen då den antogs av Europarådet år 1989. Konventionen kommer&lt;br&gt;sannolikt att träda i kraft under nästa år, då ett tillräckligt antal medlemsstater i&lt;br&gt;Europarådet har ratificerat den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningens uppdrag var också i första hand att föreslå en an-&lt;br&gt;passning av svensk lagstiftning till konventionen. I nästan alla avseenden in-&lt;br&gt;nehåller direktivet och konventionen likartade regler för innehåll m.m. i tele-&lt;br&gt;visionsprogram som sänds över gränserna. De mer formella problem som&lt;br&gt;emellertid finns genom direktivets och konventionens olika regler för vilket&lt;br&gt;land som är ansvarigt för satellit-TV-sändningar har ännu inte helt kunnat&lt;br&gt;klarläggas, vilket bl.a. EG-kommissionens anmälan ull Europadomstolen av&lt;br&gt;den brittiska lagstiftningen på motsvarande område visar (se avsnitt 2.3). De&lt;br&gt;olika internationella instrumenten behandlar delvis olika områden eftersom di-&lt;br&gt;rektivet tar upp en gemensam reglering av alla televisionssändningar oavsett&lt;br&gt;spridningssätt och spridningsområde, medan konventionen enbart reglerar&lt;br&gt;sändningar som överskrider gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande läge bör enligt regeringens uppfattning endast införas regler&lt;br&gt;som gör att svensk lagstiftning stämmer överens med EG-direktivet då EES-&lt;br&gt;avtalet träder i kraft. Detta är nödvändigt av hänsyn till Sveriges folkrättsliga&lt;br&gt;åtaganden i det avseendet. I ett senare skede bör frågan om huruvida kon-&lt;br&gt;ventionen skall ratificeras av Sverige och vilka behov det då finns av en revi-&lt;br&gt;derad lagstiftning tas upp, eventuellt i enlighet med det alternativa lagförslag&lt;br&gt;som radioutredningen lagt fram. Radiolagsutredningen kommer senare att&lt;br&gt;lämna förslag om en sammanhållen svensk radiolagstiftning och situationen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande de olika internationella instrumenten kan komma att klarna efter&lt;br&gt;hand så att ett slutligt ställningstagande till en ratifikation av konventionen kan&lt;br&gt;tas i samband med beredningen av denna sammanhållna lagstiftning. Sverige&lt;br&gt;bör i internationella sammanhang verka for att direktivets och konventionens&lt;br&gt;olika regler om ansvarigt land harmoniseras. Om Sverige vid ett senare till-&lt;br&gt;fälle skulle bestämma sig för att ratificera konventionen kan de justeringar av&lt;br&gt;lagstiftningen som då behövs, t.ex. för att anpassa reklamreglema till de i ett&lt;br&gt;par fall något strängare bestämmelserna i konventionen, genomföras vid&lt;br&gt;denna tidpunkt. Regeringen föreslår därför att den svenska lagstiftningen nu&lt;br&gt;anpassas till direktivet och att frågan om ratificering av konventionen tas upp&lt;br&gt;senare, lämpligen i samband med att förslaget till ny radiolag behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Regler för marksändningar av TV-program&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande regler för marksändningar av&lt;br&gt;televisionsprogram i radiolagen och avtalen mellan staten och program-&lt;br&gt;företagen tillgodoser i huvudsak TV-direktivets regler. Däremot krävs&lt;br&gt;särskilda regler för televisionssändningar över satellit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningens och Marknadsföringsutredningens be-&lt;br&gt;dömningar överensstämmer i huvudsak med regeringens. Marknads-&lt;br&gt;föringsutredningen anser dock att radiolagens regler i 11 §, första stycket om&lt;br&gt;förbud mot reklam riktad mot barn bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer i de flesta fall med radiolagsutredningens&lt;br&gt;bedömning. Några instanser anser dock att radiolagens regler i högre grad&lt;br&gt;bör anpassas till direktivets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: TV-direktivet omfattar såväl&lt;br&gt;marksändningar som satellitsändningar. De allmänna programreglema för&lt;br&gt;marksänd television återfinns i radiolagen och avtalen med programföretagen,&lt;br&gt;för vilka redogjorts i korthet i avsnitt 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i radiolagen om reklamfinansierade TV-sändningar i marknätet&lt;br&gt;har tidigare anpassats till Europarådskonventionen om gränsöverskridande&lt;br&gt;television (prop. 1990/91 s. 49. KU 39, rskr 370, SFS 1991:1066). Efter-&lt;br&gt;som konventionen och EG-direktivet i allt väsentligt har likartade regler - det&lt;br&gt;viktigaste undantaget är reglerna om ansvarigt land - tillgodoser i huvudsak&lt;br&gt;radiolagens bestämmelser även direktivets krav. I vissa avseenden går de&lt;br&gt;svenska reklamreglema för marksänd television längre än vad som krävs i de&lt;br&gt;internationella dokumenten. Enligt både direktivet och konventionen får ett&lt;br&gt;land ha strängare regler för sina sändningar så länge inte detta inkräktar på ut-&lt;br&gt;bytet av sändningar över gränserna eller diskriminerar vissa företag eller län-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska regelsystemet tillgodoser enligt regeringens mening väl de&lt;br&gt;krav som TV-direktivet reser i fråga om marksänd television och några ytter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligare lagstiftningsåtgärder frånsett en smärre ändring i radiolagen (avsnitt&lt;br&gt;3.8) behöver inte vidtas i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om reklam riktad till barn samt om reklam för alkohol,&lt;br&gt;tobak och läkemedel har uppmärksammats av flera remissinstanser. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser kommer att behandlas utförligt i kommande avsnitt (3.8.3-4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande saknas regler för satellitsändningar av TV-program i&lt;br&gt;Sverige. En sådan reglering är emellertid nödvändig för att Sverige skall&lt;br&gt;kunna uppfylla sina förpliktelser enligt EES-avtalet. Regeringen lägger i det&lt;br&gt;följande fram förslag till sådana regler. I huvudsak bör dessa regler ansluta&lt;br&gt;sig till radiolagens bestämmelser om programinnehåll i marksänd television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 TV-direktivets införlivande med svensk rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna i TV-direktivet införlivas med&lt;br&gt;svensk rätt dels genom en ny lag om satellitsändningar av televisions-&lt;br&gt;program till allmänheten, dels genom smärre ändringar i radiolagen&lt;br&gt;(1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden och dels genom&lt;br&gt;ändringar i marknadsföringslagsliftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningens och Marknadsföringsutredningens för-&lt;br&gt;slag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Marknadsföringsutred-&lt;br&gt;ningens förslag rörande TV-direktivet inskränker sig dock till frågan om TV-&lt;br&gt;reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta instanserna tillstyrker en helt ny lag.&lt;br&gt;Marknadsdomstolen anser dock att man åtminstone på sikt bör foga in be-&lt;br&gt;stämmelserna om satellitsänd television i radiolagen och att direktivet erfor-&lt;br&gt;drar en fullständig radiorättslig reglering, eftersom det ställer upp ett själv-&lt;br&gt;ständigt ansvar för programföretagen angående reklamens innehåll och ut-&lt;br&gt;formning. Domstolen anser att EG-direktivets bestämmelser i vissa delar kan&lt;br&gt;fogas direkt till den svenska lagen som bilagor. Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet anser att en intregrering av gemensamma regler&lt;br&gt;och en utskillnad av sådana som är speciella för satellitsändningar resp,&lt;br&gt;markbundna sändningar i en och samma lag vara mest ändamålsenligt.&lt;br&gt;Konsumentverket har liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringen förslag: Radiolagen är sedan flera år föremål&lt;br&gt;för en grundlig översyn av Radiolagsutredningen. Under den tid som utred-&lt;br&gt;ningen arbetat har situationen för ljudradio och television radikalt förändrats&lt;br&gt;vilket lett till att utredningen fått tilläggsdirektiv och vidgade uppgifter genom&lt;br&gt;att nya lagförslag behövt läggas fram. Något förslag om en ny radiolag har av&lt;br&gt;dessa skäl ännu inte kunnat läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen arbetar nu med denna fråga och beräknas under år 1993 lägga&lt;br&gt;fram förslag till en ny radiolag. Detta innebär med hänsyn tagen till remissbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handling och övrig beredning av ärendet att en ny radiolag torde kunna&lt;br&gt;komma att införas först fr.o.m. år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår beredning av ytterligare förslag inom radio- och te-&lt;br&gt;levisionsområdet, bl.a. frågor om reklamfinansierade lokala ljudradiosänd-&lt;br&gt;ningar och frågan om en myndighet på radio- och televisionsområdet. Det är&lt;br&gt;inte möjligt att nu skjuta upp behandlingen av de internationella åtaganden&lt;br&gt;Sverige gjort genom EES-avtalet till dess att en slutlig översyn av den ra-&lt;br&gt;diorättsliga lagstiftningen kunnat genomföras. Lagstiftningsåtgärder måste&lt;br&gt;genomföras så att de kan träda i kraft den 1 januari 1993. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att en ny särskild lag om satellitsändningar av televisionsprogram till&lt;br&gt;allmänheten läggs fram. Det är enligt regeringens uppfattning det bästa sättet&lt;br&gt;att nu förverkliga EES-avtalet i svensk lagstiftning på denna punkt. Dessutom&lt;br&gt;bör ändringar göras i vissa andra lagar. Att direkt foga EG-bestämmelser som&lt;br&gt;bilagor till den svenska lagen ter sig inte lämpligt, bl.a. av det skälet att lagen&lt;br&gt;skulle bli mindre överskådlig och att en viss tvekan skulle kunna uppstå om&lt;br&gt;olika delars betydelse för det fall att vissa delar av lagen förekommer som bi-&lt;br&gt;lagor, medan andra finns med i huvudtexten. Dessutom är det nödvändigt att&lt;br&gt;till direktivets regler foga vissa bestämmelser om sanktioner vid regelöverträ-&lt;br&gt;delser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen har uppfattningen att direktivet bör genomföras med&lt;br&gt;radiorättslig och inte marknadsrättslig lagstiftning. Vid behandlingen av frå-&lt;br&gt;gan om reklam i marksänd television fastslogs att TV-reklamen bör övervakas&lt;br&gt;inom marknadsföringslagstiftningssystemet (prop. 1990/91:149 s. 55, jfr&lt;br&gt;lagrådets yttrande s. 326 fl). Förutsättningarna har dock i viss mån ändrats&lt;br&gt;genom att Sverige skall anpassa sig till TV-direktivet. Det kan då övervägas&lt;br&gt;om vissa frågor som nu regleras av marknadsföringslagstiftningen, t.ex.&lt;br&gt;förbud mot reklam för alkohol, tobak och receptbelagda läkemedel, i stället&lt;br&gt;bör finnas i den radiorättsliga lagstiftningen. Dessa frågor fordrar en allsidig&lt;br&gt;belysning och bör lämpligen tas upp av Radiolagsutredningen i dess fortsatta&lt;br&gt;arbete. Frågorna ryms inom utredningens nuvarande uppdrag. Däremot talar&lt;br&gt;övervägande skäl för att i det nu aktuella ärendet inte avvika från den inslagna&lt;br&gt;vägen. Tills vidare bör således alltjämt marknadsföringslagstiftningen använ-&lt;br&gt;das vid övervakning av regler om TV-reklam. Frågan om marknadsföring-&lt;br&gt;slagstiftningens territoriella räckvidd tas upp i avsnitt 3.8.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Frågan om tillstånd för satellitsändningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Något krav på tillstånd för att bedriva satellit-&lt;br&gt;TV-verksamhet ställs inte upp. Däremot skall satellitprogramföretag&lt;br&gt;och satellitentreprenörer vara skyldiga att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;samt att lämna vissa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna har ingen annan mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sändningar till satellit för mottag- Prop. 1992/93:75&lt;br&gt;ning av allmänheten förekommer sedan flera år från upplänksstationer i&lt;br&gt;Sverige. De som svarar för sändningarna har skaffat sig tillgång till sänd-&lt;br&gt;ningsmöjligheter genom avtal med det företag som driver stationen, t.ex.&lt;br&gt;Televerket eller Rymdbolaget. Dessa företag i sin tur har de tillstånd som er-&lt;br&gt;fordras för att använda radiosändare och som förenas med de radiotekniska&lt;br&gt;villkor som gäller för sändningen. Hittills har det inte gällt några särskilda&lt;br&gt;regler för innehållet i sådana sändningar utan varje företag har själv bestämt&lt;br&gt;programverksamhetens inriktning, hur eventuella reklaminslag skall placeras&lt;br&gt;in etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet blir Sverige skyldigt att se till att satellitprogramföre-&lt;br&gt;tag som Sverige har jurisdiktion över uppfyller åtminstone de minimiregler i&lt;br&gt;fråga om sändningarnas innehåll som framgår av TV-direktivet. Därför måste&lt;br&gt;regler införas beträffande sändningarnas innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen avvisar tanken på att bygga upp lagstiftningen på&lt;br&gt;grundval av ett system med tillstånd, där de olika detaljreglema skulle få ka-&lt;br&gt;raktären av tillståndsvillkor. I stället förordar utredningen att sändningsverk-&lt;br&gt;samheten i princip skall vara tillåten och att reglerna skall ges formen av gene-&lt;br&gt;rella lagföreskrifter som skall vara giltiga för alla som bedriver sändningar av&lt;br&gt;det slag som lagen gäller för. Remissinstanserna har inte anfört några in-&lt;br&gt;vändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att det skulle vara olämpligt att införa ett prin-&lt;br&gt;cipiellt förbud för sändningar som hittills har varit tillåtna med det enda moti-&lt;br&gt;vet att knyta nya villkor till verksamheten. Det kan också ifrågasättas om ett&lt;br&gt;sådant förslag är förenligt med yttrandefrihetsgrundlagen. I enlighet med ut-&lt;br&gt;redningens förslag bör lagens regler därför gälla for alla som bedriver satellit-&lt;br&gt;TV-verksamhet, utan krav på något särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige skall kunna uppfylla sina förpliktelser som sändande land&lt;br&gt;enligt TV-direktivet (se avsnitt 3.5) måste svenska myndigheter veta vilka&lt;br&gt;som bedriver sändningar för vilka Sverige är ansvarigt land. Därför bör de&lt;br&gt;som sätter samman och svarar för programtjänstema (satellitprogramföretag)&lt;br&gt;eller upplåter satellitkapacitet (satellitentreprenörer), vara skyldiga att anmäla&lt;br&gt;sig för registrering hos en myndighet. Denna myndighet bör vara Kabel-&lt;br&gt;nämnden. Ett register över satellitprogramföretag och satellitentreprenörer&lt;br&gt;skall upprättas hos tillsynsmyndigheten. Detta register bör föras med ADB.&lt;br&gt;Datainspektionen har i yttrande enligt 2 § a datalagen tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Regler om ansvarigt land&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya lagen skall tillämpas på satellitpro-&lt;br&gt;gramföretag som har sin hemvist i Sverige. Lagen skall också tillämpas&lt;br&gt;om sändningen till satellit sker från sändare här i landet, eller om sänd-&lt;br&gt;ningen från satellit sker med satellitkapacitet som en svensk fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person förfogar över, dock endast om satellitprogramföretaget&lt;br&gt;inte har sin hemvist inom EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna delar i allt väsentligt utredningens mening. Kabel-&lt;br&gt;nämnden anser dock att reglerna i den svenska lagstiftningen bör gälla även&lt;br&gt;för de fall Sverige skulle vara ansvarigt enligt Europarådskonventionen men&lt;br&gt;inte enligt EG-direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns inte anledning att i den nya&lt;br&gt;lagen tillämpa andra ansvarighetsregler än de som motsvarar EG-direktivets&lt;br&gt;bestämmelser, eftersom en ratifikation av Europarådskonventionen inte fö-&lt;br&gt;reslås nu. De regler som nu finns i konventionen skulle i vissa fall kunna tän-&lt;br&gt;kas leda till att ansvaret för en sändning skulle ligga hos två länder samtidigt&lt;br&gt;Ett sådant fall skulle bl.a. kunna uppstå om ett programföretag under ett EES-&lt;br&gt;lands jurisdiktion för en sändning upp till satelliten utnyttjar ett företag i ett&lt;br&gt;land utanför EES men anslutet till TV-konventionen. En lagstiftning som&lt;br&gt;samtidigt tillgodoser både direktivet och konventionens nuvarande regler blir&lt;br&gt;mycket komplicerad, om ens möjlig att genomföra. Regeringen föreslår där-&lt;br&gt;för att lagen skall tillämpas på satellitprogramföretag som har sin hemvist i&lt;br&gt;Sverige. Enligt direktivets artikel 2.1 är Sverige ansvarigt land för en sänd-&lt;br&gt;ning om Sverige medgivit att ett satellitprogramföretag som finns i ett land&lt;br&gt;som inte är bundet av EES-avtalet använder sig av en frekvens eller av satel-&lt;br&gt;litkapacitet som Sverige ansvarar och förfogar över eller att upplänkssänd-&lt;br&gt;ningen sker från sändare här i landet Det torde i praktiken inte förekomma att&lt;br&gt;ett land upplåter en frekvens till ett företag i ett annat land, i vart fall inte utan&lt;br&gt;att ansvaret övergår till det landet. Sådana fall har därför inte beaktats vid re-&lt;br&gt;glernas utformning. Lagen bör således också vara tillämplig om sändningen&lt;br&gt;till satellit sker från sändare här i landet eller om sändningen från satellit sker&lt;br&gt;med satellitkapacitet som en svensk fysisk eller juridisk person förfogar över,&lt;br&gt;men bara om satellitprogramföretaget inte har sin hemvist i ett land inom&lt;br&gt;EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen gäller sändningar över satellit för&lt;br&gt;mottagning av allmänheten av TV-program, som kan tas emot i något&lt;br&gt;land som är bundet av EES-avtalet. Emellertid gäller den inte för en&lt;br&gt;sändning till satellit som helt överensstämmer med en sändning som&lt;br&gt;sker med stöd av tillstånd enligt 5 § radiolagen eller 1 § lagen (1986:3)&lt;br&gt;om rundradiosändning av finländska televisionsprogram och inte heller&lt;br&gt;för sökbar text-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna delar i stort sett utredningens mening, men kam-&lt;br&gt;marrätten i Göteborg anser att undantaget bl.a. för sändningar med stöd av&lt;br&gt;5 § radiolagen är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen föreslås gälla för sändningar&lt;br&gt;över satellit, dvs. sändningar från en upplänksstation. Eftersom sändningar-&lt;br&gt;nas innehåll inte ändras genom återutsändningen från satelliten kommer en&lt;br&gt;regel som gäller för upplänkssändningen också att träffa det som når publiken&lt;br&gt;på marken. För det fall att ett program är sammansatt av sändningar från flera&lt;br&gt;upplänkssationer är det emellertid inte möjligt att genom regler för en viss&lt;br&gt;upplänkssändning påverka hela det program som når mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-direktivet gäller för TV-sändningar som är avsedda för mottagning av&lt;br&gt;allmänheten. Det gäller även om en sändning är avsedd att återutsändas till&lt;br&gt;allmänheten. Detta uttrycks genom att lagen föreslås gälla endast för sänd-&lt;br&gt;ningar ”för mottagning av allmänheten”. Med detta avses att sändningen från&lt;br&gt;satelliten skall vara avsedd att tas emot av allmänheten antingen direkt eller&lt;br&gt;efter samtidig och oförändrad återutsändning. Från lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde undantas därmed satellitsändningar som inte alls är avsedda att nå all-&lt;br&gt;mänheten, t.ex. kommunikation inom slutna grupper. Även överföringar&lt;br&gt;mellan rundradioföretag av program som är avsedda att ingå i rundradioföre-&lt;br&gt;tagets sändningar, efter ett självständigt beslut av dem som ansvarar för&lt;br&gt;sändningsverksamheten inom rundradioföretaget, faller utanför lagens till-&lt;br&gt;ämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges skyldighet i egenskap av sändande land enligt EES-avtalet gäller&lt;br&gt;bara i förhållande till de länder som är bundna av avtalet. Lagen bör därmed&lt;br&gt;endast gälla för sändningar som kan tas emot i något av dessa länder. Det kan&lt;br&gt;inte anses befogat att Sverige ensidigt åtar sig förpliktelser i förhållande till&lt;br&gt;andra länder, som inte har gjort motsvarande åtaganden i fråga om de sänd-&lt;br&gt;ningar som de själva svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening vore det olämpligt att ha olika regler för iden-&lt;br&gt;tiska sändningar från samma programföretag när de sker samtidigt via mark-&lt;br&gt;nätet och via satellit. Detta skulle bli fallet om radiolagen tillämpades för&lt;br&gt;marksändningar medan samma program skulle lyda under satellit-TV-be-&lt;br&gt;stämmelsema om det sändes via satellit. Sändningar både via marknätet och&lt;br&gt;satellit sker redan i dag från t.ex. Nordisk Television AB. Från lagens till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpningsområde bör därför undantas vissa sändningar för vilken annan lag- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;stiftning gäller, nämligen sändningar som helt överensstämmer med sänd-&lt;br&gt;ningar som sker med stöd av tillstånd enligt 5 § radiolagen eller 1 § lagen om&lt;br&gt;rundradiosändning av finländska televisionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det föregående (avsnitt 3.2) tillgodoses direktivets bestäm-&lt;br&gt;melser väl genom de regler som idag finns för de markbundna sändningarna i&lt;br&gt;radiolagen och i avtalen mellan staten och programbolagen. Någon ändring av&lt;br&gt;dessa regler behövs därför inte med undantag för att en viss rapporterings-&lt;br&gt;skyldighet bör inforas (se avsnitt 3.8).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Programverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.7.1 Allmänna regler för programinnehållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: EG-direktivets regler för skydd av minder-&lt;br&gt;åriga täcks i huvudsak av redan befintlig lagstiftning, men kompletteras&lt;br&gt;i den föreslagna lagen av en allmän regel om att sändningarna skall prä-&lt;br&gt;glas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om&lt;br&gt;alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och&lt;br&gt;värdighet. Någon möjlighet att hindra vidaresändning av utländska sa-&lt;br&gt;tellitprogram införs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna Flertalet remissinstanser har inte några invänd-&lt;br&gt;ningar mot utredningsförslaget. Ett antal instanser har dock en avvikande&lt;br&gt;mening. Flera instanser tar upp frågan om möjligheten att förbjuda vidare-&lt;br&gt;sändningar. Till dessa instanser hör Göta hovrätt, Kabelnämnden. Sveriges&lt;br&gt;Frikyrkoråd, Våldsskildringsrådet och Barnmiljörådet, som anser att en&lt;br&gt;möjlighet att förbjuda vidaresändningar av de skäl som anges i direktivets ar-&lt;br&gt;tikel 22 bör föras in i den svenska lagen, eventuellt med förebild i 16 § lagen&lt;br&gt;(1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten. Konsumentverket och&lt;br&gt;Marknadsdomstolen anser att mer specifika regler än de som upptas i lagför-&lt;br&gt;slaget bör tas med i lagen. Advokatsamfundet är kritiskt mot att reglerna i&lt;br&gt;lagen inte är sanktionsstödda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Artikel 22 reglerar skydd av min-&lt;br&gt;deråriga. Enligt artikeln skall medlemsstaterna säkerställa att sändningar inte&lt;br&gt;inkluderar program som allvarligt kan skada den fysiska, mentala eller mora-&lt;br&gt;liska utvecklingen hos minderåriga, särskilt program som innehåller porno-&lt;br&gt;grafi eller meningslöst våld. Hänsyn till minderåriga skall även tas i fråga om&lt;br&gt;andra program om de kan antas vara skadliga på samma sätt, såvida de inte&lt;br&gt;sänds på tider då minderåriga inom sändningsområdet normalt inte hör eller&lt;br&gt;sér sådana sändningar. Medlemsstaterna skall också säkerställa att sändningar&lt;br&gt;inte innehåller något som uppammar hat, grundat på ras, kön, religion eller&lt;br&gt;nationalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I radiolagen finns bestämmelser om att programföretagens rätt skall utövas Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;opartiskt och sakligt (6 § första stycket). Bakgrunden till denna bestämmelse&lt;br&gt;är att det har ansetts angeläget att det begränsade antalet markfrekvenser för&lt;br&gt;rundradiosändning utnyttjas på bästa sätt i allmänhetens tjänst (se prop.&lt;br&gt;1966:149 s. 29 f). För den nyligen inrättade tredje marksända nationella TV-&lt;br&gt;kanalen, TV 4, gäller dessa bestämmelser på samma sätt som för Sveriges&lt;br&gt;Radios programbolag. Detta motiverades (se prop. 1990/91:149 s. 73 f) med&lt;br&gt;att begränsningar i fråga om sändningsmöjligheter gör det angeläget att olika&lt;br&gt;meningsriktningar kan komma till tals i en ny TV-kanal. I samma samman-&lt;br&gt;hang konstaterades att de tekniska begränsningarna är mindre framträdande&lt;br&gt;vid satellitsändningar än vid marksändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner - i likhet med radiolagsutredningen och i linje med vad&lt;br&gt;som sagts ovan - att antalet sändningsmöjligheter över satellit är stort och i&lt;br&gt;praktiken kan nära nog etableringsfrihet anses råda. Situationen for satellitka-&lt;br&gt;nalema liknar i detta avseende mer tidningarna än den marksända nationella&lt;br&gt;televisionen. Det förefaller därför inte motiverat att införa en bestämmelse i&lt;br&gt;satellitlagen om saklighet och opartiskhet. Vidare kan det med hänsyn till de&lt;br&gt;olika programtjänstemas karaktär - filmkanaler, underhållningskanaler och&lt;br&gt;olika specialiserade kanaler - i vissa fall te sig främmande att ha en sådan be-&lt;br&gt;stämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § tredje stycket radiolagen skall programverksamheten som helhet&lt;br&gt;präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla&lt;br&gt;människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.&lt;br&gt;Vidare får enligt 7 § i avtal föreskrivas att programföretaget skall ta särskild&lt;br&gt;hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft när det&lt;br&gt;gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av pro-&lt;br&gt;grammen. Sådana bestämmelser har tagits in i nu gällande avtal med pro-&lt;br&gt;gramföretagen. Det innebär bl.a. att de ansvariga för sändningarna bör iaktta&lt;br&gt;varsamhet med program som har sådan karaktär att man kan förstå att delar av&lt;br&gt;publiken kommer att uppröras eller skrämmas (jfr prop. 1990/91:149 s. 142).&lt;br&gt;Dessa regler, tillsammans med bestämmelserna om hets mot folkgrupp,&lt;br&gt;bampomografibrott och olaga våldsskildring i yttrandefrihetsgrundlagen och&lt;br&gt;brottsbalken, tillgodoser enligt regeringens mening de allmänna krav som&lt;br&gt;ställs på programmen enligt artikel 22 såvitt avser marksändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I satellitlagen bör därför bestämmelser motsvarande radiolagens föreskrif-&lt;br&gt;ter tas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är ytterst restriktivt när det gäller möjligheter att hindra vidare-&lt;br&gt;spridning av program. Direktivet medger dock att vidaresändning av ett pro-&lt;br&gt;gram tillfälligt stoppas vid överträdelser av artikel 22. Frågan är då om&lt;br&gt;Sverige skall utnyttja denna möjlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har framhållits har direktivet tillkommit för att möjliggöra ett&lt;br&gt;fritt utbyte av TV-sändningar mellan EG-ländema. Medlemsstaterna lägger&lt;br&gt;därigenom ansvaret för sändningarna på den stat under vars lagstiftning pro-&lt;br&gt;gramföretaget befinner sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformens regler om inskränkning av yttrandefriheten och infor-&lt;br&gt;mationsfriheten gör klart att ett ingripande endast får ske på så sätt att åtgär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den står i rimlig proportion till den gärning som skall hindras. Att stoppa en&lt;br&gt;TV-sändning är en mycket drastisk åtgärd. Det är en åtgärd som man i övrigt i&lt;br&gt;huvudsak har avstått från att begagna sig av när det gäller den lagstiftning&lt;br&gt;som reglerar TV-sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast i fråga om egensändningar i kabel finns såvitt gäller TV-sändningar&lt;br&gt;en regel som medger att en domstol på talan av justitiekanslem får meddela&lt;br&gt;förbud mot sändning under högst ett år om dessa bryter mot vissa bestäm-&lt;br&gt;melser i kabellagen. Denna regel möjliggör ingripande mot sändningar som&lt;br&gt;bryter mot kabellagens 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det handlar om en lokal sändning med en ansvarig utgivare är det&lt;br&gt;i sådana fall möjligt att rikta ingripandet mot det programföretag som begått&lt;br&gt;överträdelsen och som också kan ändra innehållet i sändningarna. Med hän-&lt;br&gt;syn till att vidarespridning av satellitprogram sker samtidigt och oförändrat är&lt;br&gt;det inte möjligt för kabeloperatören att ingripa i sändningens innehåll eller på-&lt;br&gt;verka programutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en regel om förbud mot vidaresändning av vissa satellitsändningar&lt;br&gt;talar också att den rimligen endast skulle kunna tillämpas i kabelnät av viss&lt;br&gt;storlek. Den nuvarande lagen om kabelsändningar gäller enbart i sådana ka-&lt;br&gt;belnät som når fler än hundra bostäder. Den gäller givetvis inte för direktmot-&lt;br&gt;tagning med parabolantenn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skulle en regel om att hindra vidaresändning av&lt;br&gt;satellitsändningar som bryter mot direktivets artikel 22 därför vara en med&lt;br&gt;hänsyn till yttrande- och informationsfriheterna drastisk åtgärd, som till sin&lt;br&gt;praktiska verkan skulle medföra orimliga skillnader mellan olika boendefor-&lt;br&gt;mer när det gäller mottagning av satellitprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör tilläggas att det i dag inte finns några sändningar av sådant slag att&lt;br&gt;det kan antas att man från svensk sida skulle kräva förbud mot vidaresänd-&lt;br&gt;ning eller förändring av innehållet på de grunder som anges i direktivets arti-&lt;br&gt;kel 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats när det gäller möjligheten att stoppa sändningar som&lt;br&gt;bryter mot direktivets artikel 22 är att avstängning vid brott mot dessa regler&lt;br&gt;inte är någon tillfredsställande lösning. Regeringen anser därför att Sverige&lt;br&gt;inte skall göra bruk av de möjligheter som direktivet ger att tillfälligt hindra&lt;br&gt;vidarespridning av utländska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7.2 Andel europeiska program m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Minst hälften av en programtjänsts årliga&lt;br&gt;sändningstid avseende vissa slag av program skall upptas av program&lt;br&gt;av europeiskt ursprung. Vidare skall minst tio procent av sändnings-&lt;br&gt;tiden eller tio procent av programbudgeten avse program av europeiskt&lt;br&gt;ursprung som är framställda av självständiga producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För programtjänster som är avsedda att tas emot i Sverige bör pro-&lt;br&gt;gram på svenska språket samt program med svenska artister och verk&lt;br&gt;av svenska upphovsmän förekomma i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satellitprogramföretagen skall årligen redovisa hur stor andel av&lt;br&gt;programtjänsten som avser program av europeiskt ursprung eller pro-&lt;br&gt;gram av producenter som är oberoende av programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker till största delen förslaget. Kabelnämnden&lt;br&gt;framhåller dock att det är besvärande att det inte finns sanktioner mot brott&lt;br&gt;mot bestämmelserna. Flera av de nu i Sverige verkande programföretagen har&lt;br&gt;också invändningar mot förslaget och bestämmelsen i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringen förslag: Frågan om särskilda kvoter för euro-&lt;br&gt;peiska program hörde till de livligast diskuterade när den europeiska kon-&lt;br&gt;ventionen om gränsöverskridande television, och parallellt med den TV-di-&lt;br&gt;rektivet, arbetades fram. I Sverige har det inte ansetts finnas behov av sådana&lt;br&gt;regler Sveriges Television uppfyller t.ex. med god marginal kravet att 50 %&lt;br&gt;skall vara av europeiskt ursprung utan några sådana regler. Inte heller andra&lt;br&gt;TV-företag som vänder sig till en svensk publik med ett allmänt inriktat pro-&lt;br&gt;gramutbud torde i längden kunna undgå att uppfylla tämligen högt ställda an-&lt;br&gt;språk på svenska och andra europeiska program. Å andra sidan kan det för&lt;br&gt;specialinriktade programtjänster, t.ex. sådana som vänder sig till utom-&lt;br&gt;europeiska invandrare, vara omöjligt att uppfylla ett krav på en viss andel&lt;br&gt;europeiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler om vissa andelar för europeiska program och program av obe-&lt;br&gt;roende producenter som finns i TV-direktivet ger utrymme för en betydande&lt;br&gt;flexibilitet. Skyldigheten att uppnå angivna andelar gäller endast där det är&lt;br&gt;praktiskt möjligt och anpassningen skall ske successivt under hänsynstagande&lt;br&gt;till programföretagens ansvar gentemot publiken med avseende på informa-&lt;br&gt;tion, utbildning, kultur och underhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om andelen europeiska program och program av oberoende produ-&lt;br&gt;center bör därför utformas utifrån de nu angivna förutsättningarna. Förpliktel-&lt;br&gt;sen för satellitprogramföretagen bör gälla bara om inte särskilda skäl föran-&lt;br&gt;leder annat, i enlighet med direktivets flexibla regler på denna punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet TV-företag torde inte ha några svårigheter att uppfylla de angivna&lt;br&gt;målen. Mot denna bakgrund ter det sig inte rimligt att införa sanktioner mot&lt;br&gt;de företag som inte omedelbart kan uppnå de angivna andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av andelarna europeiska program resp, program av&lt;br&gt;oberoende producenter bör bortses från sändningstid för nyheter, sport, täv-&lt;br&gt;lingar och annonser. Regeringen återkommer till detta i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För programtjänster som vänder sig till en svensk publik bör - efter möns-&lt;br&gt;ter av avtalen mellan staten och Sveriges Television AB och Nordisk Tele-&lt;br&gt;vision AB - gälla att program på svenska språket, program med svenska&lt;br&gt;artister eller av svenska upphovsmän skall förekomma i betydande omfatt-&lt;br&gt;ning. Även en sådan föreskrift bör gälla om inte särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;annat. Den nu föreslagna regeln torde i praktiken till stora delar sammanfalla&lt;br&gt;med regeln om minst 50 % europeiska program. Regeln har också ett stöd i&lt;br&gt;direktivets artikel 8, där språkpolitiska skäl anges som grund för att medlems-&lt;br&gt;staterna får ha mer detaljerade eller strängare regler för programmens ur-&lt;br&gt;sprung. Avsikten med bestämmelsen är inte att diskriminera utländska upp-&lt;br&gt;hovsmän utan att värna den svenska kulturen. Effekten av bestämmelsen bör&lt;br&gt;studeras noga med utgångspunkt i att den inte skall ha en diskriminerande&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt TV-direktivet skall varje land lämna uppgift om hur programföre-&lt;br&gt;tagen följer bestämmelserna. För att Sverige skall kunna uppfylla denna&lt;br&gt;förpliktelse bör det föreskrivas skyldighet för satellitprogramföretagen att&lt;br&gt;årligen till tillsynsmyndigheten redovisa hur stora andelar av program-&lt;br&gt;tjänsterna som har utgjorts av europeiska program resp, program av&lt;br&gt;obeoende producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7.3 Beriktigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Felaktiga uppgifter som har förekommit i ett&lt;br&gt;program skall beriktigas när det är befogat. Tillsynsmyndigheten skall&lt;br&gt;kunna ålägga ett satellitprogramföretag att på lämpligt sätt offentliggöra ett&lt;br&gt;beslut av myndigheten enligt vilket företaget har brutit mot bestämmelsen&lt;br&gt;om beriktigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna delar till övervägande del utredningens mening.&lt;br&gt;Detta gäller Lex. Tidningsutgivarföreningen och Journalistförbundet. Ett fåtal&lt;br&gt;instanser, bland dem Marknadsdomstolen och Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet, anser dock att lagförslaget inte tillgodoser direktivet,&lt;br&gt;utan att en rätt till genmäle bör skrivas in i lagen och inte enbart en bestäm-&lt;br&gt;melse om beriktigande. Radionämnden anser att reglerna om beriktigande bör&lt;br&gt;behandlas i en särskild bestämmelse och att särskilda förfaranderegler skall&lt;br&gt;tas in lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Artikel 23 i direktivet (se avsnitt Prop. 1992/93:75&lt;br&gt;2.1.9) behandlar rätten till beriktigande (right of reply). Den föreskriver att&lt;br&gt;varje land skall se till att alla fysiska och juridiska personer, oberoende av&lt;br&gt;nationalitet eller vistelseort, skall ha rätt till beriktigande eller liknande åtgärd.&lt;br&gt;De tidsmässiga och andra villkoren skall vara sådana att denna rätt kan utövas&lt;br&gt;effektivt. Direktivet kräver också att det skall vara möjligt att underkasta&lt;br&gt;tvister rättslig prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § första stycket första punkten och 17 § andra stycket radiolagen&lt;br&gt;får i avtal mellan regeringen och programföretagen föreskrivas skyldighet att&lt;br&gt;sända beriktigande och genmäle samt skyldighet att sända redogörelse för&lt;br&gt;beslut av radionämnden där nämnden förklarat att programföretaget brutit mot&lt;br&gt;reglerna i radiolagen eller avtalet med staten. Bestämmelser med den nu an-&lt;br&gt;givna innebörden har tagits in i avtalen för Sveriges Radio-koncernen och för&lt;br&gt;Nordisk Television AB, som sänder den tredje marksända TV-kanalen. Dessa&lt;br&gt;skyldigheter skall ses mot bakgrund av dels bestämmelserna i radiolagen att&lt;br&gt;varje programföretag ensamt avgör vad som skall sändas, dels kraven på de&lt;br&gt;nu berörda programföretagen såvitt avser opartiskhet och saklighet. Genmäle&lt;br&gt;respektive beriktigande är åtgärder mot partiskhet och osaklighet (se prop.&lt;br&gt;1966:149 s. 39 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om marksänd television uppfyller de angivna reglerna väl de krav&lt;br&gt;om rätten till beriktigande som ställs i direktivet, särskilt som reglerna kom-&lt;br&gt;pletteras av bestämmelser om ärekränkning i yttrandefrihetsgrundlagen och&lt;br&gt;5 kap. brottsbalken. När det gäller juridiska personer finns regler om otill-&lt;br&gt;börlig marknadsföring vid misskreditering från andra näringsidkares sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande bestämmelser bör införas för satellitsändningar. För de sänd-&lt;br&gt;ningar som omfattas av satellitlagen kan det inte finnas motsvarande möjlighet&lt;br&gt;att i avtal föreskriva skyldigheten att sända beriktigande. Bestämmelserna&lt;br&gt;måste därför tas in i lagen. Eftersom satellitlagen inte innehåller något ut-&lt;br&gt;tryckligt krav om saklighet och opartiskhet (se avsnitt 3.7.1) ställer sig saken&lt;br&gt;här dock något annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de satellitsändningar som Sverige ansvarar för enligt lagen är bestäm-&lt;br&gt;melserna om ärekränkning och otillbörlig marknadsföring tillämpliga. I något&lt;br&gt;fall kan dock frågan uppkomma om räckvidden av den svenska straffrättsliga&lt;br&gt;regleringen. Denna fråga bör överlämnas till avgörande i rättstillämpningen. I&lt;br&gt;lagrådsremissen ansåg regeringen vidare att det i den föreslagna lagen därut-&lt;br&gt;över borde anges att uppgifter som förekommit i ett program skall beriktigas,&lt;br&gt;när det är befogat. Vidare borde föreskrivas att Kabelnämnden - om nämnden&lt;br&gt;finner att ett programföretag brutit mot bestämmelsen om beriktigande - får&lt;br&gt;ålägga företaget att offentliggöra beslut om detta på lämpligt sätt. För att inte&lt;br&gt;inkräkta på den ansvarige utgivarens ensamrådighet beträffande programmens&lt;br&gt;innehåll borde det stå programföretaget fritt att välja i vilken form företaget&lt;br&gt;vill ge ett beriktigande offentlighet Av reglerna för god publicistisk sed följer&lt;br&gt;att ett tillrättaläggande skall publiceras så att det har den åsyftade effekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i frågan om beriktigande anfört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § skall uppgifter som förekommit i ett program beriktigas när det&lt;br&gt;är befogat. Enligt 29 § får kabelnämnden ålägga ett satellitprogramföretag att&lt;br&gt;på lämpligt sätt offentliggöra ett beslut av nämnden enligt vilket företaget har&lt;br&gt;brutit mot bestämmelserna i 14 § om beriktigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna skall tillgodose bl.a. artikel 23 i EG:s direktiv&lt;br&gt;(89/552/EEG) om TV-sändningar. Artikeln föreskriver bl.a. att alla fysiska&lt;br&gt;och juridiska personer, vilkas legitima intressen har skadats av påståenden&lt;br&gt;om felaktiga fakta i ett TV-program skall ha rätt till genmäle (right of reply)&lt;br&gt;eller motsvarande åtgärd. Enligt artikeln skall medlemsstaterna också fast-&lt;br&gt;ställa vissa procedurregler m.m. för utövandet av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt till genmäle eller motsvarande åtgärd som sålunda tillförsäkras&lt;br&gt;enligt direktivet får i och för sig anses kunna tillgodoses genom vad som i&lt;br&gt;förslaget betecknas om beriktigande. Bestämmelserna i 14 och 29 §§ ger&lt;br&gt;emellertid enligt lagrådet anledning till tveksamhet i ett annat avseende. Rege-&lt;br&gt;ringen framhåller sålunda i remissen att - för att inte inkräkta på den&lt;br&gt;ansvarige utgivarens ensamrådighet beträffande programmens innehåll - det&lt;br&gt;bör stå programföretaget fritt att välja i vilken form företaget vill ge ett berik-&lt;br&gt;tigande offentlighet. Vidare sägs att, eftersom satellitprogramföretaget inte är&lt;br&gt;tvunget att offentliggöra beslutet i det egna mediet, bestämmelsen i 29 § är&lt;br&gt;förenlig med yttrandefrihetsgrundlagens princip om den ansvarige utgivarens&lt;br&gt;ensam ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen syftar här uppenbarligen på bestämmelsen i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen, som föreskriver att den som sänder radioprogram&lt;br&gt;självständigt avgör vad som skall förekomma i programmen. Något undantag&lt;br&gt;i yttrandefrihetsgrundlagen som ger möjlighet att införa bestämmelser om att&lt;br&gt;beriktigande skall ske i programmen finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet kräver inte uttryckligen att beriktigandet sker i TV-pro-&lt;br&gt;grammen. Det får dock anses ligga i sakens natur att så bör ske om inte annat&lt;br&gt;sägs och det mesta talar alltså för att också direktivet har denna utgångspunkt&lt;br&gt;Regeringen uttalar i sammanhanget att av reglerna för god publicistisk sed&lt;br&gt;följer att ett tillrättaläggande skall publiceras så att det har den åsyftade&lt;br&gt;effekten och vidare att offentliggörandet skall ske på ett sådant sätt att dess&lt;br&gt;spridning står i rimligt proportion till den spridning som den felaktiga upp-&lt;br&gt;giften hade och att det har en geografisk anknytning till det kränkta subjektet&lt;br&gt;Dessa uttalanden framstår i och för sig som rimliga men ändrar inte på det&lt;br&gt;förhållandet att det inte finns någon möjlighet att framtvinga ett offentlig-&lt;br&gt;görande av beriktigandet i det egna mediet, men någon möjlighet att före-&lt;br&gt;skriva detta finns som sagt inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av det anförda blir att med den nuvarande grundlagsregleringen&lt;br&gt;rätten till beriktigande kan ha ett begränsat värde. Lagrådet vill ifrågasätta om&lt;br&gt;inte yttrandefrihetsgrundlagen bör ändras så att det blir möjligt för Kabel-&lt;br&gt;nämnden att besluta att ett beriktigande skall ske i ett program som företaget&lt;br&gt;sänder. En sådan ordning är också mera i direktivets anda. I avbidan på en&lt;br&gt;grundlagsändring bör det av 29 § klarare framgå vilka begränsningar som&lt;br&gt;gäller för beriktigande. Lagrådet föreslår att paragrafen får följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kabelnämnden får ålägga ett satellitprogramföretag att på lämpligt sätt&lt;br&gt;offentliggöra ett beslut av nämnden enligt vilket företaget har brutit mot&lt;br&gt;bestämmelserna i 14 § om beriktigande. Föreläggandet får dock inte innebära&lt;br&gt;att offentliggörande måste ske i ett program som företaget sänder. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte någon invändning mot vad Lagrådet föreslagit om Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;bestämmelsens utformning. Radiolagsutredningen torde få anledning åter-&lt;br&gt;komma till reglerna om beriktigande i sitt arbete med en ny radiolag. Den får&lt;br&gt;då anledning att ytterligare överväga reglernas förenlighet med yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen (jfr prop. 1986/87:151 s. 37 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bl.a. särskilda regler i lagen med förskrifter på tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden och i den föreslagna&lt;br&gt;lagen om stellitsändningar och televisionsprogram till allmänheten om regi-&lt;br&gt;strering och bevarande av inspelningar möjliggörs att rätten till beriktigande&lt;br&gt;kan utövas effektivt (se avsnitt 3.9).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Reklamregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.8.1 Allmänna regler för reklamen, inplacering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i program m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De bestämmelser för sponsring och reklam&lt;br&gt;som finns i radiolagen, bör ligga till grund för regleringen av satellit-&lt;br&gt;sändningar. Detta leder till att likartade regler råder för alla sändningar&lt;br&gt;under svensk lag. Något förbud mot annonsdiskriminering införs dock&lt;br&gt;inte för satellitsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningens förslag överensstämmer med regeringens,&lt;br&gt;med undantag för att utredningen föreslår en regel mot annonsdiskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringsutredningens bedömning är att radiolagen tillgo-&lt;br&gt;doser direktivets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ansluter sig till övervägande del till Radiolagsutred-&lt;br&gt;ningens förslag. En del instanser, bl.a. Svenska Kabel-TV-föreningen,&lt;br&gt;Filmnet, SAF, Industriförbundet och Köpmannaförbundet anser dock att de&lt;br&gt;restriktivare svenska reglerna medför en risk för obalans mellan de svenska&lt;br&gt;satellitsändningarna och utländska sändningar NO och Tidningsutgivare-&lt;br&gt;föreningen motsätter sig att det införs ett förbud mot annonsdiskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden anser att den föreslagna bestämmelsen om förbud mot&lt;br&gt;gynnande av kommersiellt intresse är otydlig och bör utformas på så sätt att&lt;br&gt;det framgår att ett förbud mot dolda reklambudskap avses. Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen har en liknande uppfattning. Kabelnämnden anser att direktivets&lt;br&gt;konkreta reklamregler bör motsvaras av konkreta bestämmelser och adekvata&lt;br&gt;sanktioner i svensk lag. En liknande uppfattning har Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;rimligt att ha ett enhetligt regelsystem för all annonsering och för program&lt;br&gt;som bekostas av annan (sponsras) i televisionssändningar under svensk&lt;br&gt;jurisdiktion, oavsett distributionsmetod. De regler som nu råder för annonse-&lt;br&gt;ring i marksänd television beslöts under stor enighet av riksdagen under be-&lt;br&gt;handlingen av lagstiftningen om reklam i svensk marksänd television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna var då redan utformade för att passa ihop med konventionen om&lt;br&gt;gränsöverskridande television (se prop. 1990/91:149, KU 39, rskr. 370).&lt;br&gt;Konventionens regler överensstämmer emellertid i allt väsentligt med direk-&lt;br&gt;tivets bestämmelser. Regeringen anser därför övervägande skäl tala för att&lt;br&gt;samma regler som gäller för marksändningar också bör gälla för satellitsänd-&lt;br&gt;ningar. Detta medför visserligen i vissa avseenden en konkurrensnackdel för&lt;br&gt;svenska programföretag i förhållande till utländska, men enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning väger önskemålet om en enhetlig svensk lagstiftning tyngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon bestämmelse om förbud mot annonsvägran bör enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning däremot inte införas i lagen om satellitsändningar av TV-pro-&lt;br&gt;gram. En sådan bestämmelse kan vara motiverad när det gäller marksänd te-&lt;br&gt;levision eftersom det där i praktiken råder ett monopol på sändningar med&lt;br&gt;reklam. Däremot kan man inte hävda att samma regel är lika naturlig i en si-&lt;br&gt;tuation med konkurrerande reklamsändningskanaler vilket gäller för satellit-&lt;br&gt;sänd television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets artikel 12 ger vissa allmänna minimiregler för hur reklam skall&lt;br&gt;vara beskaffad. Regeringen föreslår (avsnitt 3.7.1) att det i den nya lagen -&lt;br&gt;efter mönster från den nuvarande radiorättsliga regleringen - skall tas in be-&lt;br&gt;stämmelserna att programverksamheten som helhet skall präglas av det de-&lt;br&gt;mokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika&lt;br&gt;värde och den enskilda människans frihet och värdighet. På samma sätt fö-&lt;br&gt;reslås att varje satellitprogramföretag när det gäller programmens ämnen och&lt;br&gt;utformning, samt tiden för sändning av programmen skall ta hänsyn till tele-&lt;br&gt;visionens särskilda genomslagskraft. Dessa bestämmelser gäller också re-&lt;br&gt;klam. Artikelns bestämmelser under punkterna d och e om att TV-reklam inte&lt;br&gt;får uppmuntra beteenden som är skadliga för hälsa, säkerhet eller miljö&lt;br&gt;tillgodoses i annan svensk lagstiftning, främst i marknadsföringslagens regler&lt;br&gt;om otillbörlig marknadsföring. Genom dessa bestämmelser är direktivets&lt;br&gt;krav tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8.2 Internationell TV-reklam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillämpningsområdet för generalklausulen&lt;br&gt;om otillbörlig marknadsföring i 2 § marknadsföringslagen utvidgas till&lt;br&gt;att också avse reklam i sådana televisionssändningar som avses i den&lt;br&gt;nya lagen om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna i fråga om Radiolagsutredningens förslag&lt;br&gt;har i allmänhet samma mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringsutredningens förslag: Överensstämmer delvis med&lt;br&gt;regeringens. Utredningen har därutöver föreslagit motsvarande utvidgning&lt;br&gt;beträffande 3 § marknadsföringslagen. Vidare har utredningen föreslagit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§ inte skall tillämpas på televisionssändningar från något annat land&lt;br&gt;om en internationell överenskommelse påkallar det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ifråga om Marknadsföringsutredningens&lt;br&gt;förslag: De flesta remissinstanser som har uttalat sig i frågan är positiva el-&lt;br&gt;ler har inte någon erinran mot förslagen. Några instanser är emellertid kritiska&lt;br&gt;till utredningsförslaget i denna del. Bland dessa märks JK, Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen och Konsumentverket, som anser att utredningens förslag om att in-&lt;br&gt;skränka marknadsföringslagens tillämpningområde går längre än vad som&lt;br&gt;krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redovisats i avsnitt 3.8.1 till-&lt;br&gt;godoses TV-direktivets reklamregler i viss utsträckning av marknadsförings-&lt;br&gt;lagens regler om otillbörlig marknadsföring. Direktivets regler om ansvarigt&lt;br&gt;land (artikel 2) väcker emellertid frågan om huruvida marknadsföringslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde behöver inskränkas eller utvidgas. Marknadsförings-&lt;br&gt;lagens generalklausul om otillbörlig marknadsföring innebär att marknadsfö-&lt;br&gt;ringen av en vara eller tjänst vid vite kan förbjudas av Marknadsdomstolen&lt;br&gt;om den bedöms strida mot god affärssed. I förarbetena till generalklausulen&lt;br&gt;om otillbörlig marknadsföring uttalades att klausulen inte är formellt begrän-&lt;br&gt;sad till Sverige. Vidare uttalades i fråga om lagens tillämpning på marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärder med internationell anknytning följande (prop. 1970:57 s. 93):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med den föreslagna lagstiftningen är att sörja för att vissa&lt;br&gt;normer iakttas inom reklam och marknadsföring på den svenska marknaden.&lt;br&gt;Avgörande för om generalklausulen skali tillämpas på svensk publik bör där-&lt;br&gt;för vara om åtgärden är inriktad på svensk publik. Var åtgärden har företagits&lt;br&gt;är däremot i princip utan betydelse. Generalklausulen bör sålunda kunna till-&lt;br&gt;lämpas exempelvis i fråga om reklammaterial som har producerats i utlandet&lt;br&gt;och därifrån distribuerats till mottagare i Sverige. Detta bör gälla vare sig re-&lt;br&gt;klamen är särskilt inriktad på Sverige eller vänder sig till en internationell&lt;br&gt;publik, däribland den svenska . Om däremot reklamen i och för sig avser bara&lt;br&gt;en viss utländsk marknad bör generalklausulen inte anses tillämplig. Det bör&lt;br&gt;sålunda inte vara möjligt att ingripa mot en annons i en utländsk tidning, vil-&lt;br&gt;ken inte primärt är avsedd för spridning i andra länder, även om vissa exem-&lt;br&gt;plar av tidningen skulle förekomma här i landet. Det nu sagda gäller även åt-&lt;br&gt;gärder som vidtas av svenska företag. Det sagda innebär att generalklausulen&lt;br&gt;i och för sig kan tillämpas även på handlingar som företas utanför Sveriges&lt;br&gt;gränser. De praktiska möjligheterna att i sådana fall nå den ansvarige med&lt;br&gt;delgivning av ett vitesföreläggande eller att verkställa ett beslut om utdömande&lt;br&gt;av vite torde emellertid vara begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalandena i förarbetena till generalklausulen i 2 § ger vid handen att&lt;br&gt;marknadsföringslagen kan tillämpas på annonsörer som genom TV-sänd-&lt;br&gt;ningar från andra länder sprider reklam i Sverige. Man kan också ingripa mot&lt;br&gt;den som handlar på annonsörens vägnar eller som annars väsentligt har bi-&lt;br&gt;dragit till handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringsutredningen anser att EG-direktivets sändarlandsprincip&lt;br&gt;medför att man måste undanta sändningar som kommer från andra länder från&lt;br&gt;svensk marknadsföringslagstiftning. Marknadsdomstolen är enligt utredning-&lt;br&gt;ens uppfattning förhindrad att tillämpa svensk lagstiftning på sändningar till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en internationell publik, även om de riktas speciellt till Sverige. Direktivet&lt;br&gt;fäster enligt utredningens uppfattning inte någon vikt vid vilken publik TV-&lt;br&gt;sändningar i första hand är riktade till. Detta medför att man inte heller kan&lt;br&gt;tillämpa generalklausulen på svenska företag som använder utländska sänd-&lt;br&gt;ningar för sin marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med flera remissinstanser, däribland JK, Marknadsdomstolen och&lt;br&gt;Konsumentverket, anser regeringen att den tolkning av TV-direktivet som&lt;br&gt;Marknadsföringsutredningen gör, när det gäller möjligheterna att tillämpa&lt;br&gt;marknadsföringslagen på TV-sändningar från ett annat land går längre än vad&lt;br&gt;direktivet kräver. Enligt regeringens uppfattning torde direktivet inte hindra&lt;br&gt;ett mottagarland att ingripa mot reklam som en annonsör under detta lands ju-&lt;br&gt;risdiktion sprider med hjälp av TV-sändningar från andra länder. Någon ut-&lt;br&gt;trycklig regel om att marknadsföringslagen inte skall tillämpas, om en inter-&lt;br&gt;nationell förpliktelse kräver det, behövs enligt regeringens mening inte. Det&lt;br&gt;bör i stället överlämnas åt marknadsdomstolen att i sin tillämpning beakta vad&lt;br&gt;som i detta hänseende följer av de internationella reglerna. Marknadsförings-&lt;br&gt;utredningen har också i sitt betänkande pekat på detta som en möjlig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För frågan om en utvidgning av tillämpningsområdet för generalklausulen&lt;br&gt;i 2 § marknadsföringslagen till TV-sändningar som kan tas emot utanför&lt;br&gt;Sverige ställer sig saken däremot annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av redovisningen av förarbetena till marknadsföringslagen,&lt;br&gt;kan generalklausulen i 2 § inte tillämpas på reklam som visserligen framställs&lt;br&gt;här i landet men är avsedd bara för en viss utländsk marknad. För att ett in-&lt;br&gt;gripande skall kunna ske med stöd av 2 § marknadsföringslagen mot TV-&lt;br&gt;reklam som omfattas av de berörda delarna av direktivet måste paragrafens&lt;br&gt;tillämpningsområde utvidgas till reklam i satellitsändningar av program även&lt;br&gt;om de bara kan tas emot i något annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för generalklausulen i 3 § marknadsföringslagen om&lt;br&gt;informationsskyldighet behöver däremot inte utvidgas. Något krav på infor-&lt;br&gt;mation vid marknadsföring ställs inte upp i TV-direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8.3 Reklam riktad till barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För satellitsändningar skall gälla samma&lt;br&gt;restriktioner för reklam riktad till barn under 12 år som för marksänd&lt;br&gt;television. Detta innebär dels förbud mot reklam riktad till barn, dels&lt;br&gt;förbud mot att personer som spelar en framträdande roll i TV-program&lt;br&gt;för barn uppträder i reklam och dels förbud mot reklam i anslutning till&lt;br&gt;barnprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringsutredningens förslag: Det nuvarande förbudet i&lt;br&gt;radiolagen och kabellagen mot TV-reklam riktad till barn står enligt utred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen i strid med EES-avtalet. Utredningen föreslår därför att dessa be- Prop. 1992/93:75&lt;br&gt;stämmelser avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är delade i fråga om förbud mot TV-reklam riktad&lt;br&gt;mot barn under 12 år, men har i stort sett inga invändningar mot de andra&lt;br&gt;reglerna. Göta hovrätt anser att ett förbud går för långt. Marknadsdomstolen&lt;br&gt;föreslår att direktivets regler för reklam till barn skall infogas i lagen men att&lt;br&gt;inget förbud mot sådan reklam införs. En likande uppfattning har Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen , Tidningsutgivarföreningen och andra näringslivs-&lt;br&gt;organisationer samt Filmnet. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet anser att Radiolagsutredningens förslag inte kan anses förenligt&lt;br&gt;med EG-rätten. Kommerskollegium, Statskontoret, Konsumentverket, Barn-&lt;br&gt;miljörådet, Radionämnden, Kabelnämnden och Sveriges Radio samt orga-&lt;br&gt;nisationer som Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Rädda Barnen,&lt;br&gt;Hem och Skola och Svenska Kyrkans Centralstyrelse avstyrker däremot&lt;br&gt;Marknadsföringsutredningens men tillstyrker Radiolagsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Artikel 16 i direktivet ställer upp föl-&lt;br&gt;jande krav på TV-reklam riktad till barn:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den får inte direkt uppmana minderåriga att köpa en vara eller tjänst ge-&lt;br&gt;nom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den får inte direkt uppmuntra minderåriga att övertala föräldrar eller an-&lt;br&gt;dra att köpa de annonserade varorna eller tjänsterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den får inte dra fördel av det särskilda förtroende som minderåriga har&lt;br&gt;för föräldrar, lärare eller andra personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den får inte utan saklig grund visa minderåriga i farliga situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16 föreskriver således inte något absolut förbud mot att rikta TV-&lt;br&gt;reklam till barn utan bygger i stället på en missbruksprincip.Vidare innehåller&lt;br&gt;den regler som syftar till att skydda minderåriga mot TV-reklam som kan&lt;br&gt;förorsaka moralisk eller fysisk skada. Den artikel som innehåller allmänna&lt;br&gt;programregler för skydd av minderåriga (artikel 22) har behandlats tidigare&lt;br&gt;(se avsnitt 3.7.1). Den omfattar även reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska marknadsföringslagstiftningen gäller för all kommersiell&lt;br&gt;reklam på den svenska marknaden. Lagen är därmed även tillämplig på TV-&lt;br&gt;reklam riktad till barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt generalklausulen i 2 § marknadsföringslagen kan Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen, om en näringsidkare vid marknadsföring av en vara, tjänst eller någon&lt;br&gt;annan nyttighet företar reklamåtgärd eller annan handling, som genom att&lt;br&gt;strida mot god affärssed eller på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller&lt;br&gt;näringsidkare, förbjuda näringsidkaren att fortsätta med detta eller att företa&lt;br&gt;annan liknande handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till uttrycket ”god affärssed” syftar bl.a. på Internationella&lt;br&gt;Handelskammarens Grundregler för reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till marknadsföringslagen (prop. 1970:57 s. 60) anges att&lt;br&gt;generalklausulen redan från böljan kunde få en betydande stadga om man till&lt;br&gt;utgångspunkt för tillämpningen tog detta utomrättsliga normsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Grundregler för reklam anges att reklam inte får utnyttja barns naturliga&lt;br&gt;godtrogenhet eller ungdomars bristande erfarenhet och får inte utsätta deras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lojalitetskänsla för påfrestning (artikel 13:1). Vidare får reklam som riktas till Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;eller är ägnad att påverka barn eller ungdom inte innehålla framställning i ord&lt;br&gt;eller bild som kan medföra fysiska skadeverkningar eller påverka dem nega-&lt;br&gt;tivt i psykiskt eller moraliskt avseende (artikel 13:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller att det vid prövning enligt generalklausulen i marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen av om en framställning är otillbörlig mot konsumenter ställs spe-&lt;br&gt;ciellt höga krav på hederlighet och vederhäftighet när framställningen riktar&lt;br&gt;sig till grupper som kan antas vara mindre kritiska än konsumenter i allmän-&lt;br&gt;het, exempelvis barn (prop. 1970:57 s. 69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har bedömt att det med hänsyn till bl.a. televisionens stora ge-&lt;br&gt;nomslagskraft varit befogat att uppställa mer långtgående restriktioner i radio-&lt;br&gt;lagen än vad som följer av marknadsföringslagen, när det gäller reklam som&lt;br&gt;särskilt vänder sig till yngre barn (se prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370). I&lt;br&gt;11 § första stycket radiolagen föreskrivs att en annons med reklam som sänds&lt;br&gt;under annonstid i televisionen inte får syfta till att fånga uppmärksamheten&lt;br&gt;hos barn under 12 år. Vidare föreskrivs i andra stycket att det i annonser med&lt;br&gt;reklam inte får uppträda personer eller figurer som spelar en framträdande roll&lt;br&gt;i televisionsprogram som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år. Det&lt;br&gt;finns dessutom i 15 § första stycket andra meningen ett uttryckligt förbud mot&lt;br&gt;att sända annonser med reklam under annonstiden omedelbart före eller efter&lt;br&gt;ett program som huvudsakligen vänder sig till nämnda barngrupp.&lt;br&gt;Motsvarande regler har senare intagits i lagen om kabelsändningar till allmän-&lt;br&gt;heten (se prop. 1991/92:53, KU19, rskr. 110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringsutredningen har föreslagit att förbudet i radiolagen och&lt;br&gt;lagen om kabelsändningar till allmänheten mot att sända annonser med re-&lt;br&gt;klam, som syftar till att fånga uppmärksamheten hos barn, upphävs. Utred-&lt;br&gt;ningen har motiverat sitt förslag med att bestämmelserna skulle strida mot&lt;br&gt;artikel 11 i EES-avtalet, som motsvarar artikel 30 i Romfördraget. Enligt&lt;br&gt;dessa regler förbjuds ett land att införa kvantitativa importrestriktioner eller&lt;br&gt;åtgärder med motsvarande verkan. Förbudet modereras av artikel 13 i EES-&lt;br&gt;avtalet, som motsvarar artikel 36 i Romfördraget som möjliggör sådana åt-&lt;br&gt;gärder med hänsyn till t.ex. allmän moral eller människors liv och hälsa.&lt;br&gt;Enligt ett avgörande av EG-domstolen (Cassis de Dijon-fallet) följer att en&lt;br&gt;restriktion måste vara icke diskriminerande och behövlig samt att den inte får&lt;br&gt;vara onödigt långtgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har som skäl för att bamreklamförbudet skulle strida mot EG-&lt;br&gt;rätten åberopat ett uttalande från en kommissionsledamot angående leksaks-&lt;br&gt;reklam i TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gjorde i lagrådsremissen följande bedömning. Direktivet med-&lt;br&gt;ger att medlemsstaterna har strängare regler än direktivets (artikel 3:1).&lt;br&gt;Medlemsstaterna torde dock inte få ställa upp regler som strider mot någon&lt;br&gt;annan del av EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har inte prövat om ett barnreklamförbud står i strid med&lt;br&gt;artiklarna 30 och 36. Det uttalande av en kommissionsledamot som utred-&lt;br&gt;ningen har hänvisat till ger ingen klar ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen huruvida ett barnreklamförbud skall stå i överensstäm- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;melse med EG-rätten bör beaktas reglerna i artikel 16 i direktivet som syftar&lt;br&gt;till att skydda minderåriga mot TV-reklam som kan förorsaka moralisk eller&lt;br&gt;fysisk skada. Vidare bör noteras att det svenska förbudet inte avser någon&lt;br&gt;speciell produktgrupp utan allmänt tar sikte på reklam som syftar till att fånga&lt;br&gt;de yngre barnens uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansåg i lagrådsremissen vid en samlad bedömning att bam-&lt;br&gt;reklamförbudet inte torde stå i strid med EG-rätten. Vidare fann regeringen att&lt;br&gt;radiolagens bestämmelser är motiverade och tillsammans med marknads-&lt;br&gt;föringslagens regler tillgodoser de särskilda bestämmelserna i direktivet om&lt;br&gt;bamreklam. Radiolagens bestämmelser borde därför ligga till grund för regler&lt;br&gt;om bamreklam i satellitsändningar. Detta innebär att de svenska reklam-&lt;br&gt;reglema även på detta område får en strängare reglering än direktivets (jfr&lt;br&gt;avsnitt 3.8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i frågan om reklam riktad till barn anfört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § första stycket i förslaget får en annons med reklam som sänds&lt;br&gt;under annonstid i televisionen inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos&lt;br&gt;barn under 12 år. I paragrafens andra stycke föreskrivs att i annonser med&lt;br&gt;reklam får inte uppträda personer eller figurer som spelar en framträdande roll&lt;br&gt;i televisionsprogram som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna förbudet mot bamreklam i 23 § första stycket har kritiserats&lt;br&gt;vid remissbehandlingen på den granden att det skulle strida mot EG-rättens -&lt;br&gt;och därmed också EES-avtalets - regler om varors och tjänsters fria rörlighet&lt;br&gt;det bör i sammanhanget nämnas att marknadsföringsutredningen av samma&lt;br&gt;skäl föreslagit att motsvarande bestämmelser i radiolagen och lagen om&lt;br&gt;kabelsändningar till allmänheten skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler i EG-rätten som avses är främst artiklarna 30, 36 och 59 i Rom-&lt;br&gt;fördraget (artiklarna 11,13 och 39 i EES-avtalet). Enligt dessa bestämmelser&lt;br&gt;är kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan i&lt;br&gt;princip förbjudna mellan de avtalsslutande parterna. Undantag gäller dock för&lt;br&gt;det fall förbud eller restriktioner grundas på vissa uppräknade särskilda&lt;br&gt;hänsyn, bl.a. hänsyn till allmän moral eller människors liv och hälsa. Det&lt;br&gt;föreskrivs dock att sådana åtgärder inte får utgöra ett medel för godtycklig&lt;br&gt;diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan de&lt;br&gt;avtalsslutande parterna. Enligt ett avgörande av EG-domstolen (Cassis de&lt;br&gt;Dijon-fallet) gäller vidare att en restriktion måste vara behövlig samt att den&lt;br&gt;inte får vara onödigt långtgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om de föreslagna reglerna om bamreklamförbud&lt;br&gt;strider mot EG-rätten och EES-avtalet kan till att börja med konstateras att&lt;br&gt;reglerna går längre än motsvarande regler i EG:s direktiv (89/552/EEG) om&lt;br&gt;TV-sändningar. Enligt TV-direktivet gäller sålunda inte något absolut förbud&lt;br&gt;mot sådan reklam som syftar till att fånga uppmärksamheten hos barn. I&lt;br&gt;artikel 16 anges att TV-reklam inte skall orsaka moralisk eller fysisk skada&lt;br&gt;hos minderåriga och att den därför måste uppfylla vissa kriterier. Bl.a. gäller&lt;br&gt;att reklamen inte skall direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller&lt;br&gt;tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet och att reklamen&lt;br&gt;inte heller skall direkt uppmuntra minderåriga att övertala sina föräldrar eller&lt;br&gt;andra att köpa de utannonserade varorna eller tjänsterna. Enligt artikel 22&lt;br&gt;gäller vidare bl.a. att medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att TV-sändningar från TV-programföretag inom respektive stats&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jurisdiktionsområde inte inkluderar program som allvarligt kan skada den&lt;br&gt;fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen nos minderåriga. I ingressen till&lt;br&gt;direktivet anges att detta fastställer minimikraven för att garantera frihet för&lt;br&gt;sändning. Vidare anges i artikel 3:1 att det står ett land fritt att föreskriva att&lt;br&gt;programföretag inom dess jurisdiktion skall följa mer detaljerad eller striktare&lt;br&gt;regler inom de områden som omfattas av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går uppenbarligen inte att göra något bestämt uttalande om huruvida de&lt;br&gt;angivna bestämmelserna i EG-rätten medger att ett förbud införs mot&lt;br&gt;bamreklam på det sätt som föreslås i remissen. Det kan hävdas att ett sådant&lt;br&gt;förbud i praktiken inte kommer att sträcka sig särskilt mycket längre än vad&lt;br&gt;en reglering i enlighet med TV-direktivet skulle göra. Men det finns en inte&lt;br&gt;oväsentlig principiell skillnad mellan regleringarna och det kan därför inte&lt;br&gt;uteslutas att det föreslagna förbudet anses strida mot reglerna om varors och&lt;br&gt;tjänsters fria rörlighet. Lagrådet finner emellertid övervägande skäl tala för att&lt;br&gt;förbudet är förenligt med nyssnämnda regler i EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot bakgrund av Lagrådets slutsats inte anledning att&lt;br&gt;frångå remissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska 12-årsgränsen torde motsvara direktivets begrepp minder-&lt;br&gt;åriga (jfr prop. 1990/91:149 s. 121).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8.4 Reklam för alkohol, tobak och läkemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbuden i lagen med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker och i lagen med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av tobaksvaror att marknadsföra alkohol och tobak&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta alla sändningar som omfattas av den föreslagna&lt;br&gt;lagen om satellitsändningar av TV-program. Något uttryckligt förbud&lt;br&gt;mot att marknadsföra receptbelagda läkemedel föreslås inte. Den möj-&lt;br&gt;lighet som ges i EES-avtalet att införa regler som stoppar vidaresänd-&lt;br&gt;ning av alkoholreklam i svenska kabelnät utnyttjas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer huvudsakligen i utredningarnas förslag.&lt;br&gt;Ett fåtal instanser, bl.a. Konsumentverket, anser dock att möjligheten att&lt;br&gt;stoppa vidaresändningar av alkoholreklam enligt EES-avtalet bör utnyttjas.&lt;br&gt;Konkurrensverket hävdar däremot att det svenska förbudet strider mot EES-&lt;br&gt;avtalet. Verket anser dock att ett förbud mot läkemedelsreklam i TV bör infö-&lt;br&gt;ras för att uppfylla direktivets bestämmelser. Läkemedelsverket anser detta&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: TV-direktivet innehåller dels ett för-&lt;br&gt;bud mot tobaksreklam (artikel 13), dels begränsningar i fråga om alkoholre-&lt;br&gt;klam (artikel 15). I Sverige gäller i dag förbud mot tobaks- och alkoholreklam&lt;br&gt;i ljudradio- och televisionsprogram. Förbuden regleras marknadsrättsligt i&lt;br&gt;dels lagen med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker&lt;br&gt;(alkoholreklamlagen), dels i lagen med vissa bestämmelser om marknadsfö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av tobaksvaror (tobaksreklamlagen). Lagarna har samma tillämpnings- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;område som marknadsföringslagen, dvs. gäller för marknadsföringen på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Utanför lagarnas tillämpningsområde faller således nä-&lt;br&gt;ringsidkares marknadsföring på den utländska marknaden (se vidare prop.&lt;br&gt;1977/78:178 s. 48).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i det föregående (avsnitt 3.7.1) har regeringen stannat för&lt;br&gt;att inte nu införa särskilda förbudsregler eller andra regler i fråga om in-&lt;br&gt;nehållet i reklam för alkohol, tobak och läkemedel i den radiorättsliga lag-&lt;br&gt;stiftningen. I avvaktan på resultatet av Radiolagsutredningens arbete får i&lt;br&gt;stället den marknadsföringsrättsliga lagstiftningen tills vidare tillämpas för att&lt;br&gt;komma till rätta med sådan reklam som inte är tillåten enligt TV-direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reklamförbud som gäller i Sverige för alkoholdrycker går längre än&lt;br&gt;vad TV-direktivet kräver. Som Marknadsföringsutredningen har framhållit&lt;br&gt;(avsnitt 5.3) torde det svenska TV-reklam förbudet dock vara förenligt med&lt;br&gt;Sveriges skyldigheter enligt EES-avtalet eftersom alkoholreklamlagen har en&lt;br&gt;alkoholpolitisk motivering och kan stödjas på EES-avtalets allmänna regel om&lt;br&gt;hänsynen till skydd för människors hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har uttalat (1990/9 l:So23, rskr 375) att Sverige bör medverka&lt;br&gt;till en europeisk överenskommelse som helt stoppar alkoholreklam i satellit-&lt;br&gt;sänd TV. För sändningar under svenskt ansvar finns däremot i det nu fram-&lt;br&gt;lagda lagförslaget ett förbud mot sådana sändningar. Vid den värdering av&lt;br&gt;direktivets bestämmelser som skall göras inom ramen för EES-samarbetet&lt;br&gt;finns tillfälle för Sverige att fortsatt verka för ett internationellt förbud mot&lt;br&gt;alkoholreklam i satellitsänd TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad som har sagts i det föregående är tillämpningsområdet&lt;br&gt;för såväl alkohol- som tobakslagama marknadsföring på den svenska mark-&lt;br&gt;naden. För att TV-direktivets regler om tobaksreklam m.m. skall kunna till-&lt;br&gt;ämpas på programföretag som Sverige har jurisdiktion över, måste reklam-&lt;br&gt;förbudet i de båda speciallagarna också omfatta televisionssändningar från&lt;br&gt;Sverige som endast kan tas emot i något annat EES-land. Frågan blir då hur&lt;br&gt;detta lagtekniskt skall ske. Vid bedömande av denna fråga bör som bakgrund&lt;br&gt;nämnas att speciallagarna hänvisar till marknadsföringslagen. En handling&lt;br&gt;som strider mot alkoholreklamlagen eller tobaksreklamlagen skall nämligen&lt;br&gt;vid tillämpning av marknadsföringslagen anses varas otillbörlig mot konsu-&lt;br&gt;menter. Marknadsföringsutredningen och Marknadsdomstolen anser att nå-&lt;br&gt;gon uttrycklig utvidgning inte behövs i speciallagarna utan hävdar att det är&lt;br&gt;tillräckligt att marknadsföringslagen utvidgas. Radiolagsutredningen och även&lt;br&gt;Konsumentverket har däremot funnit att en bestämmelse om utvidgning bör&lt;br&gt;tas in i marknadsföringslagen och i speciallagarna. Enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning bör det direkt av speciallagarna framgå att förbuden mot marknads-&lt;br&gt;föring av alkohol och tobak har utvidgats. Dessa bör därför kompletteras med&lt;br&gt;bestämmelser om detta. Regeringen anser att Sverige därmed uppfyller sina&lt;br&gt;förpliktelser enligt direktivet såvitt avser reklam för alkohol och tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet har uppnåtts att EFTA-ländema får stoppa reklam för&lt;br&gt;alkohol i vidaresändningar. För svensk del finns enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning inte skäl att införa en sådan möjlighet i lagen, eftersom ett ingripande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att ha en begränsad effekt, med hänsyn till att sändningarna når dem Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;som har direktmottagning via parabolantenner och även abonnenter i mindre&lt;br&gt;kabelnät. Dessutom är ingripanden i vidaresändningar mot enskilda inslag&lt;br&gt;förenade med avsevärda praktiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-direktivet innehåller som nämnts även ett förbud mot reklam för&lt;br&gt;receptbelagda läkemedel (artikel 14). Som Marknadsdomstolen har anmärkt&lt;br&gt;finns inte något sådant lagstadgat förbud i svensk lagstiftning. Marknads-&lt;br&gt;föringslagen är dock tillämplig om sådan reklam är otillbörlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam för receptbelagda läkemedel riktad till konsumenter förekommer&lt;br&gt;inte i Sverige och är enligt läkemedelsbranschens interna praxis inte tillåten. I&lt;br&gt;den av riksdagen nyligen antagna propositionen (prop. 1991/92:107, social-&lt;br&gt;utskottets betänkande 1991/92:So21, rskr 342) om ny läkemedelslag m.m.&lt;br&gt;togs bl.a. frågan upp om inte rätten att i marknadsforingssammanhang lämna&lt;br&gt;information till allmänheten borde inskränkas till receptfria läkemedel. Före-&lt;br&gt;draganden fann (s. 58) att de förslag om ytterligare inskränkningar i rätten att&lt;br&gt;ge produktinformation har en motsvarighet i branschens interna regler, varför&lt;br&gt;han ansåg att det knappast fanns något behov av en sådan offentlig reglering&lt;br&gt;av marknadsföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som ovan anförts anser regeringen att något uttryckligt&lt;br&gt;förbud mot reklam för receptbelagda läkemedel inte behöver införas i detta&lt;br&gt;sammanhang. Denna bedömning stämmer väl överens med föredragandens&lt;br&gt;ställningstagande i prop 1990/91:149 s.51 att inte införa ett reklamförbud mot&lt;br&gt;receptbelagda läkemedel i marksänd television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om reklam för receptbelagda läkemedel torde komma att behandlas&lt;br&gt;ytterligare av Radiolagsutredningen (se avsnitt 3.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Tillsynsmyndighet och behandling av&lt;br&gt;klagomål om sändningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kabelnämnden bör vara tillsynsmyndighet&lt;br&gt;för satellitprogramföretag och satellitentreprenörer i Sverige.&lt;br&gt;Överklaganden av Kabelnämndens beslut enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;lagförslaget medges inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår inte någon särskild myndighet utan hänvisar till en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet som kommer att inrättas senare. Vissa av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;hetens beslut bör få överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna förutsätter, i den mån frågan tas upp, att den nya&lt;br&gt;radiomyndighet som föreslås av utredningen om myndighet för radio- och&lt;br&gt;TV-sändningar till allmänheten i betänkandet Radio och TV i ett (SOU&lt;br&gt;1992:36) skall ha ansvar som tillsynsmyndighet. Kabelnämnden föreslår att&lt;br&gt;nämnden utses till tillsynsmyndighet. Radionämnden anser att beslut fattade&lt;br&gt;av tillsynsmyndigheten inte bör få överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringen förslag: Utredningen om en myndighet för&lt;br&gt;radio och TV-sändningar till allmänheten har föreslagit att en gemensam&lt;br&gt;myndighet bör överta de uppgifter som Radionämnden, Kabelnämnden och&lt;br&gt;Närradionämnden har i dag. Förslaget är ännu under beredning inom&lt;br&gt;regeringskansliet. I detta läge är det naturligt att den myndighet, Kabel-&lt;br&gt;nämnden, som idag har ansvar för ärenden som gäller vidaresändning av TV-&lt;br&gt;program också får ansvar för frågor som rör satellitprogramföretag och&lt;br&gt;satellitentreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 3.4 bör Kabelnämnden svara för ett ADB-baserat&lt;br&gt;register över satellitprogramföretag och satellitentreprenörer i landet. Uppgif-&lt;br&gt;terna i registret skall i princip vara offentliga. Vissa uppgifter kan dock vara&lt;br&gt;sådana att de inte bör lämnas ut. I statlig tillsynsverksamhet som gäller&lt;br&gt;näringslivet kan sekretess förekomma i fråga om uppgifter om bl.a. enskilds&lt;br&gt;affärs- eller driftsförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada&lt;br&gt;om uppgiften röjs. En bestämmelse om detta finns i 8 kap. 6 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100). Sekretessen gäller emellertid bara i den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver. Sådana föreskrifter ger regeringen i sekretessförordningen&lt;br&gt;(1980:657).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen bifaller förslaget om registrering av satellitprogramföretag&lt;br&gt;och satellitentreprenörer kommer regeringen att därefter ta ställning till om det&lt;br&gt;finns behov av ytterligare föreskrifter i sekretessfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör till Kabelnämnden lämnas uppgifter om programmens sam-&lt;br&gt;mansättning, bl.a. när det gäller andelen europeiska produktioner och verk av&lt;br&gt;svenska artister och upphovsmän. Nämnden skall vidare handha avgöranden&lt;br&gt;om när inslag i ett program skall beriktigas. Nämnden avgör också när&lt;br&gt;överträdelse av satellit-TV-lagens bestämmelser skall leda till föreläggande&lt;br&gt;som får förenas med vite. Utdömande av vite sker i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra en effektiv tillsyn möjlig bör satellitentreprenören åläggas att&lt;br&gt;spela in sådana sändningar där inspelning inte görs - enligt nuvarande regler&lt;br&gt;- av något satellitprogramföretag som har hemvist i riket. En inspelning bör&lt;br&gt;bevaras i minst sex månader. Kabelnämnden bör kostnadsfritt ha tillgång till&lt;br&gt;en inspelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som fattas om beriktigande eller om att följa vissa bestämmelser&lt;br&gt;bl.a. om registrering och annonsering bör enligt regeringens mening inte gå&lt;br&gt;att överklaga eftersom en sådan rätt skulle kunna äventyra en effektiv till-&lt;br&gt;ämpning av beriktigandereglema och försvåra tillsynen över programföretag&lt;br&gt;och entreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden bör kunna ta upp frågor om prövning av programföre-&lt;br&gt;tagens sändningar både på eget initiativ och på anmälan från enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.10 Visning i television av nyproducerad film&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Direktivets föreskrift i artikel 7 om att en&lt;br&gt;film inte får visas i television förrän två år efter premiären föranleder&lt;br&gt;inte behov av ändringar i någon lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet och Marknadsdomstolen anser att en bestämmelse som överens-&lt;br&gt;stämmer med direktivets artikel 7 skall inforas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl till regeringens bedömning: Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;behöver inte direktivets artikel 7 omsättas i en svensk lagbestämmelse. Ett ef-&lt;br&gt;fektivt genomförande av artikelns bestämmelse sker bäst genom att parterna&lt;br&gt;på marknaden kommer överens i ett upphovsrättsligt avtal, vilket redan idag&lt;br&gt;är det normala. I praktiken torde situationen vara den som direktivet föreskri-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ekonomiska konsekvenser av regeringens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För vissa satellit-TV-företag uppkommer ekonomiska konsekvenser av EG-&lt;br&gt;direktivet. Det kommer att krävas ett i vissa fall större inslag av europeiska&lt;br&gt;verk i programmet och även färre reklaminslag. Detta kan åtminstone under&lt;br&gt;en övergångsperiod komma att fördyra programverksamheten. För statens del&lt;br&gt;beräknas vissa smärre nya kostnader med anledning av lagförslagen till-&lt;br&gt;komma. De tillkommande uppgifter som Kabelnämnden får när det gäller re-&lt;br&gt;gisterhållning, program statistik m.m. kan finansieras över nämndens ordina-&lt;br&gt;rie budget&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som nu har anförts har inom Kulturdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i radiolagen (1966:755),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om mark-&lt;br&gt;nadsföring av alkoholdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om mark-&lt;br&gt;nadsföring av tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 3 har upprättats i samråd med Justitiedepartementet och förslagen&lt;br&gt;4—6 i samråd med Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslaget till lag om satellitsändningar av&lt;br&gt;televisionsprogram till allmänheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige saknar i dag regler för sändningar av televisionsprogram över satel-&lt;br&gt;liter. Den föreslagna nya lagen innehåller bestämmelser som reglerar inne-&lt;br&gt;hållet i sådana sändningar. Bestämmelserna har anpassats till EGs direktiv&lt;br&gt;(89/552/EEG) om samordning av vissa bestämmelser som medlemsstaterna&lt;br&gt;lagt fast i lagar och andra författningar rörande verksamhet med televisions-&lt;br&gt;sändningar till allmänheten. Enligt direktivet (art. 3.1) kan de enskilda&lt;br&gt;länderna tillämpa mer restriktiva regler för sändningar som de ansvarar för&lt;br&gt;som sändande land. Lagen innehåller striktare regler om reklamsändningar än&lt;br&gt;de minimiregler som direktivet har. Härigenom står lagens reklamregler i&lt;br&gt;överensstämmelse med de bestämmelser som gäller för den nationella TV-&lt;br&gt;reklamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag avses med sändare, reklam, programtjänst och annonstid i&lt;br&gt;televisionen detsamma som i radiolagen (1966:755). Vidare förstås med&lt;br&gt;satellitprogramföretag: den som sätter samman och svarar för en hel&lt;br&gt;programtjänst eller en del av en programtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satellitentreprenör: den som här i landet för någon annans räkning&lt;br&gt;bedriver sändningar av televisionsprogram över satellit eller som upplåter&lt;br&gt;satellitkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens inledande paragraf anges vissa definitioner, (jfr art. 1 i direktivet).&lt;br&gt;Beträffande begreppen sändare, reklam och annonstid i televisionen hänvisas&lt;br&gt;till radiolagen. Enligt denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändare: anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning&lt;br&gt;(trådsändare),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reklam: ett radioprogram som är avsett att främja en näringsidkares&lt;br&gt;avsättning av en vara, en tjänst eller någon annan nyttighet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annonstid i televisionen: sändningstid i televisionen som inleds och&lt;br&gt;avslutas av en särskild ljud- och bildsignatur som markerar att den som&lt;br&gt;sänder under den angivna tiden i huvudsak gör detta på uppdrag av andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet programtjänst är nytt. Det införs i detta lagstiftningsärende&lt;br&gt;genom förslaget till ändring av 1 § radiolagen (1966:755). Enligt detta förslag&lt;br&gt;förstås med programtjänst: ett samlat utbud av ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program som sänds under en gemensam beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet programtjänst kommenteras i viss mån i det följande, men&lt;br&gt;kommenteras särskilt i specialmotiveringen till förslaget till ändring i 1 §&lt;br&gt;radiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att beteckna den ansvarige används i paragrafen termen satellitpro-&lt;br&gt;gramföretag, medan termen programtjänst används för att ange sam-&lt;br&gt;manhängande delar av en sändning. Liknande termer finns i såväl den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska radiorättsliga lagstiftningen som i direktivet och den europeiska Prop. 1992/93:75&lt;br&gt;konventionen om gränsöverskridande television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet programföretag finns i radiolagen. Med programföretag avses&lt;br&gt;enligt 5 § radiolagen tillståndshavare som har rätt att här i landet sända radio-&lt;br&gt;program i rundradiosändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I yttrandefrihetsgrundlagen finns inte någon benämning motsvarande pro-&lt;br&gt;gramföretag eller programtjänst. När det gäller identifieringen av den som&lt;br&gt;sänder radioprogram, nöjer sig yttrandefrihetsgrundlagen med att tala om&lt;br&gt;”den som sänder radioprogram” (3 kap. 4 § m.fl.). När det gäller vem som&lt;br&gt;skall utse utgivare sägs det att denne skall utses av den som bedriver sänd-&lt;br&gt;ningsverksamheten (4 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen (prop. 1990/91:64 s. 122) till bestämmelsen i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § yttrandefrihetsgrundlagen uttalade dåvarande departementschefen, att det i&lt;br&gt;de flesta fall knappast kan vålla några svårigheter att avgöra vem som skall&lt;br&gt;utse utgivaren. I fråga om radio- och TV-program anförde hon att det i&lt;br&gt;allmänhet kan antas stå klart vem som i grundlagens mening bedriver&lt;br&gt;verksamheten. I fråga om sändningar av program med ljudradio eller TV via&lt;br&gt;satelliter uttalades att det kan tänkas att frågan om vem som skall utse&lt;br&gt;utgivaren inte alltid är helt självklar, men att den bör kunna bedömas efter&lt;br&gt;samma grundläggande synsätt som ligger bakom den nuvarande ordningen i&lt;br&gt;fråga om de traditionella markbundna sändningarna, genom etern eller genom&lt;br&gt;tråd. Dess ledande princip sades vara att det är den som ligger bakom själva&lt;br&gt;programmet som är ansvarig för att en utgivare utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen diskuterade departementschefen vidare vem som&lt;br&gt;skall utse utgivare då någon som bedriver sändningsverksamhet i sin tur&lt;br&gt;upplåter tid för programverksamhet åt någon annan. Hon uttalade att frågan&lt;br&gt;bör kunna avgöras av det inbördes förhållandet mellan parterna i upplåtelse-&lt;br&gt;avtalet. En viktig ledtråd för avgörandet av vem som är skyldig att utse ut-&lt;br&gt;givare skulle kunna komma att ges genom att det i vanlig lag föreskrivs&lt;br&gt;skyldighet för den som skall bedriva sändningsverksamheten att anmäla sig&lt;br&gt;för registrering hos en myndighet (prop. 1990/91:64 s. 123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler, som finns i den föreslagna lagstiftningen (regler för reklam,&lt;br&gt;sponsring etc.), avser inte det ansvar en utgivare skall ha utan det ansvar som&lt;br&gt;den som sköter programverksamheten i stort skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya termen satellitprogramföretag ansluter på det sätt som nu har be-&lt;br&gt;skrivits till redan förut befintlig terminologi på det radiorättsliga området.&lt;br&gt;Med satellitprogramföretag menas enligt definitionen den som sätter&lt;br&gt;samman och svarar för en hel programtjänst eller en del av en program tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anknyter således till de nyss nämnda termerna men utgör ändock en&lt;br&gt;självständig term. Risken för missförstånd genom sammanblandning torde&lt;br&gt;därigenom minska. På det sättet korresponderar begreppet satellitprogram-&lt;br&gt;företag väl med radiolagens begrepp samt med yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;uttryckssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen programtjänst används i förslaget till ändring i radiolagen i&lt;br&gt;betydelsen ”ett samlat utbud av ljudradio- eller televisionsprogram som sänds&lt;br&gt;under en gemensam beteckning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet satellitprogramföretag innefattar alltså såväl den som sätter Prop. 1992/93:75&lt;br&gt;samman en hel programtjänst som den som svarar för en del av en program-&lt;br&gt;tjänst Härigenom blir det möjligt att hantera en situation då en programtjänst&lt;br&gt;produceras av flera satellitprogramföretag, som enats om att sända under&lt;br&gt;gemensam beteckning och kanske ha hand om olika sorters sändningsinnehåll&lt;br&gt;eller sändningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan idag är det inte ovanligt att delar av en programtjänst hämtar inne-&lt;br&gt;håll från olika håll. En del kan t.ex. komma direkt från England över satellit&lt;br&gt;till Sverige medan andra delar är gjorda i Sverige och förmedlas över&lt;br&gt;radiolänk eller satellit från Sverige till England för att därifrån sändas över&lt;br&gt;satellit till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från dem som åsyftas med begreppet satellitprogramföretag, som förutsät-&lt;br&gt;ter ett självständigt och fortlöpande ansvar för åtminstone en del av en pro-&lt;br&gt;gramtjänst, bör man skilja dem som endast på tillfälliga uppdrag levererar&lt;br&gt;vissa programproduktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett subjekt är att anse som ett satellitprogramföretag i lagens&lt;br&gt;mening eller är att anse som en uppdragstagare till satellitprogramföretaget -&lt;br&gt;och således inte skall ha några förpliktelser enligt lagen - får bedömas med&lt;br&gt;hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Av avgörande bety-&lt;br&gt;delse är vilken grad av självständighet som det har vid sändningsverk-&lt;br&gt;samheten. Vid bedömningen av denna fråga kan betydelsefulla tolkningsdata&lt;br&gt;erhållas från det mellan parterna träffade avtalet, särskilt vad de avtalat angå-&lt;br&gt;ende sina inbördes förhållanden. Det bör emellertid framhållas att den som&lt;br&gt;registrerat sig får antas vara den som är ansvarig för sändningen, om inte an-&lt;br&gt;nat kan visas. De gränsdragningsproblem som kan finnas får lösas av de&lt;br&gt;rättstillämpande myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet satellitentreprenör har införts för att ange den som före-&lt;br&gt;lägganden kan riktas mot med anledning av regelöverträdelser, när satellit-&lt;br&gt;programföretaget har sitt hemvist i ett land som inte är bundet av EES-avtalet&lt;br&gt;Direktivets regler om vilket land som skall vara ansvarigt för en sändning har&lt;br&gt;behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.5). Det som utmärker detta&lt;br&gt;subjekt är att det svarar för vissa tekniska insatser men inte tar någon del i&lt;br&gt;utformningen av programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med satellitentreprenör avses den som här i landet för någon annans&lt;br&gt;räkning bedriver sändningar av televisionsprogram över satellit eller som&lt;br&gt;upplåter satellitkapacitet. Med det sistnämnda avses att satellitentreprenören&lt;br&gt;ställer viss transponderkapacitet till uppdragsgivarens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag är tillämplig på sändningar av televisionsprogram över&lt;br&gt;satelliter till allmänheten, om sändningen kan tas emot i något land som är&lt;br&gt;bundet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet)&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. satellitprogramföretaget har sitt hemvist i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sändningen till satellit sker från en sändare här i landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sändningen från satellit sker med användning av satellitkapacitet som en&lt;br&gt;svensk fysisk eller juridisk person förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 tillämpas dock ej om satellitprogramforetaget har sitt Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;hemvist i annat land inom EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges lagens tillämpningsområde, (jfr art. 1 a, 2.1 och 2.3 i&lt;br&gt;direktivet). Bestämmelser om tillämpningsområdet finns även i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att lagen är tillämplig på sändningar av televisions-&lt;br&gt;program över satellit. Om inte något annat framgår av lagen, avses med&lt;br&gt;sändning av televisionsprogram över satellit sändningen i dess helhet, dvs.&lt;br&gt;från och med att den sänds upp till en satellit och fram till dess att den kan tas&lt;br&gt;emot av en mottagare på marken. Härigenom omfattas således även den&lt;br&gt;aktivitet som sker i en satellits transponder, t.ex. nedlänkssändningen.&lt;br&gt;Lagens tillämpningsområde begränsas till att avse sändningar av televisions-&lt;br&gt;program. Sändningar av ljudradio regleras sålunda inte. Vidare faller utanför&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde markbundna sändningar av televisionsprogram&lt;br&gt;och egensändningar av televisionsprogram som äger rum i kabel. Frågan om&lt;br&gt;lagens tillämplighet i fråga om sändningar som överensstämmer med vissa&lt;br&gt;markbundna TV-sändningar berörs även i specialmotiveringen till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde begränsas även genom att sändningarna skall&lt;br&gt;vara avsedda för mottagning av allmänheten. Utanför lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område faller således sådana programöverföringar, som är avsedda att ingå i&lt;br&gt;det mottagande företagets sändningar efter ett självständigt beslut av den som&lt;br&gt;ansvarar för sändningsverksamheten inom företaget. För tillämpligheten&lt;br&gt;saknar det dock betydelse om sändningen över satellit sker i flera led, t.ex.&lt;br&gt;genom att programmet först transporteras över satellit till en sändarstation&lt;br&gt;varifrån det automatiskt - utan självständigt beslut - sänds upp till den satellit&lt;br&gt;från vilken sändningen utgår till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lagen skall vara tillämplig krävs vidare att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot i något land som är bundet av EES-avtalet, dvs. EG- och EFTA-stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde begränsas också till sådana sändningar som&lt;br&gt;Sverige skall ansvara för enligt direktivet. Denna fråga har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 3.5). Med hemvist avses detsamma som i 10&lt;br&gt;kap. 1 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen gäller inte för en sådan sändning över satellit som helt överens-&lt;br&gt;stämmer med en sändning som sker med stöd av tillstånd enligt 5 § radiola-&lt;br&gt;gen (1966:755) eller 1 § lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska&lt;br&gt;televisionsprogram och som sänds samtidigt. Lagen gäller inte heller för en&lt;br&gt;sändning av sökbar text-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver ytterligare begränsningar av lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område, se även 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satellitsändningar som helt överensstämmer med sändningar som sker&lt;br&gt;med stöd av 5 § (dvs. för närvarande sändningar från Sveriges Television&lt;br&gt;AB, Sveriges Utbildningsradio AB och Nordisk Television AB) eller 1 §&lt;br&gt;lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram och&lt;br&gt;som sänds samtidigt undantas från lagens tillämpningsområde. I annat fall&lt;br&gt;skulle ett och samma TV-program, som sänds samtidigt över satellit och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marksänd television, kunna komma att granskas av olika myndigheter och&lt;br&gt;utifrån delvis skilda regler. Av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.2)&lt;br&gt;framgår att de regler som gäller för marksänd television enligt radiolagen och&lt;br&gt;avtalen mellan staten och TV-bolagen uppfyller de krav som Sverige har att&lt;br&gt;uppfylla enligt direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande bestämmelse finns i 1 § lagen om kabelsändningar till&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen undantas också sändningar av sökbar text-TV från&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde. Direktivet innehåller inte några bestämmelser om&lt;br&gt;sändningar av sökbar text-TV. Något behov av reglering i den föreslagna&lt;br&gt;lagen föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kabelnämnden har tillsynen över att denna lag följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att det skall finnas en tillsynsmyndighet, Kabelnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De befogenheter som enligt förslaget skall tillkomma tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;(se t.ex. 28 §) innebär att bestämmelsen i 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen skall iakttas. Enligt denna paragraf får i lag föreskrivas att en nämnd vars&lt;br&gt;sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit&lt;br&gt;ordinarie domare är behörig att handlägga nu nämnda frågor. Kabelnämnden&lt;br&gt;har en sådan sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan påpekas att frågan huruvida visst handlande står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med den föreslagna lagen kan tas upp av Kabelnämnden på eget&lt;br&gt;initiativ eller efter anmälan från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register över satellitprograniföretag och satellitentreprenörer&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För att underlätta tillsynen skall Kabelnämnden upprätta ett register över&lt;br&gt;satellitprogramföretag och satellitentreprenörer. Registret skall föras med&lt;br&gt;hjälp av automatisk databehandling. Det får endast innehålla sådana uppgifter&lt;br&gt;som lämnas av de registreringsskyldiga enligt 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om inrättande av ett register över&lt;br&gt;satellitprogramföretag och satellitentreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrets ändamål är att underlätta Kabelnämndens tillsyn. Det skall föras&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling. Registret skall endast få tillföras&lt;br&gt;uppgifter som lämnas av de registreringsskyldiga. I registret får alltså inte&lt;br&gt;antecknas åtgärder som Kabelnämnden har vidtagit gentemot de registrerings-&lt;br&gt;skyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sekretess har tagits upp i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;3.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varje satellitprogramföretag och satellitentreprenör skall innan de på-&lt;br&gt;börjar verksamhet enligt denna lag anmäla sig för registrering hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fysisk persons namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. firma eller motsvarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. postadress och telefonnummer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om vilken verksamhet som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen fastslår en registreringsplikt för de satellitprogramföretag och&lt;br&gt;satellitentreprenörer som omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att en registreringsskyldighet införs har angetts i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 3.4). En anmälan skall bl.a. innehålla uppgift om vilken&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs. Med detta avses endast att den registreringsskyldige&lt;br&gt;skall ange huruvida han bedriver verksamhet som satellitprogramföretag eller&lt;br&gt;satellitentreprenör. Enligt 25 § kan den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;inte fullgör sin anmälningsskyldighet dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Varje satellitprogramföretag skall årligen till Kabelnämnden redovisa&lt;br&gt;hur stor andel av programtjänsten som utgjorts av sådana program som avses&lt;br&gt;i 13 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.9) är bestämmelsens&lt;br&gt;ändamål att Sverige skall kunna fullgöra sin rapportskyldighet enligt artikel&lt;br&gt;4.3 i direktivet Bestämmelsen är vitessanktionerad (28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § På begäran av Kabelnämnden skall satellitprogramföretaget lämna&lt;br&gt;upplysningar om vem som äger företaget och på vilket sätt programtjänsten&lt;br&gt;finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att Kabelnämnden kan kräva in vissa upplysningar av&lt;br&gt;satellitprogramföretaget. Den utgör en komplettering av föreskrifterna i 6 och&lt;br&gt;7 §§. Kabelnämnden kan behöva kräva in ytterligare upplysningar för att&lt;br&gt;kunna bedöma om satellitprogramföretaget uppfyllt bestämmelsen i 13 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för registreringsplikten är att denna skall vara så be-&lt;br&gt;gränsad som möjligt Den skall i första hand syfta till identifiering av den som&lt;br&gt;bedriver verksamheten och var verksamheten bedrivs samt vilken typ av&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs. Först när det uppstår ett behov av att skaffa in&lt;br&gt;ytterligare uppgifter bör nämnden utnyttja möjligheten att begära upplys-&lt;br&gt;ningar. Bestämmelsen är vitessanktionerad (28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § På begäran av Kabelnämnden skall en satellitentreprenör lämna upp-&lt;br&gt;lysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är uppdragsgivare och hans adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namnet på den eller de programtjänster som uppdragsgivaren sänder,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur sändningen över satellit sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan Kabelnämnden begära uppgifter också från satel-&lt;br&gt;litentreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden kan för att fullgöra sin tillsyn i vissa fall behöva kom-&lt;br&gt;pletterande uppgifter från satellitentreprenören. Bestämmelsen kompletterar&lt;br&gt;föreskriften i 6 §. Vad som sägs ovan under 8 § om att registreringsplikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara så begränsad som möjligt gäller även enligt förevarande be- Prop. 1992/93:75&lt;br&gt;stämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt punkten 3 skall avse bl.a var upplänkssändningen sker&lt;br&gt;och om andra bidrar till att utföra denna tjänst eller om sändningen över&lt;br&gt;satellit sker med användning av satellitkapacitet som en svensk fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person förfogar över (jfr 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är vitessanktionerad (29 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Varje satellitentreprenör skall se till att televisionsprogrammen spelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in. Detta gäller dock inte om någon annan skall göra det enligt 5 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspelningen skall bevaras i minst sex månader från sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för satellitentreprenörer&lt;br&gt;att spela in vissa program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordning-&lt;br&gt;ens och yttrandefrihetsgrundlagens områden föreskrivs att den som sänder&lt;br&gt;radioprogram till allmänheten skall ombesörja att varje program spelas in och&lt;br&gt;att inspelningen skall bevaras i sex månader från sändningen. Denna före-&lt;br&gt;skrift riktar sig till den som i det nu förevarande lagförslaget benämns satellit-&lt;br&gt;programföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf åläggs satellitentreprenören att göra en inspelning i&lt;br&gt;fråga om sådana sändningar där inspelning inte görs av något satellit-&lt;br&gt;programföretag som har hemvist här i riket Skyldigheten är således subsidiär&lt;br&gt;i förhållande till den som åvilar satellitprogramföretagen. Syftet med bestäm-&lt;br&gt;melsen och bestämmelsen i 11 § är att säkerställa att tillsynsmyndigheten kan&lt;br&gt;få tillgång till en inspelning för att kunna pröva frågor om överträdelser av&lt;br&gt;denna lag. Bestämmelsen är straffsanktionerad (se 26 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som enligt denna lag eller 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;br&gt;har spelat in ett televisionsprogram, skall på begäran av Kabelnämnden utan&lt;br&gt;kostnad lämna en sådan inspelning till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen har berörts i specialmotiveringen till föregående&lt;br&gt;paragraf. Förpliktelsen är vitessanktionerad (28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det yttrandefrihetsrättsliga området finns motsvarande skyldigheter&lt;br&gt;enligt 5 kap. 5 § lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden för den som sänder radioprogram till all-&lt;br&gt;mänheten. Av denna paragraf framgår att Justitiekanslem har rätt att få del av&lt;br&gt;en inspelning som har bevarats enligt de yttrandefrihetsrättsliga föreskrif-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Programverksamheten skall som helhet präglas av det demokratiska&lt;br&gt;statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enskilda människans frihet och värdighet. När det är befogat skall upp- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;gifter som förekommit i ett program beriktigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av en programtjänsts innehåll skall vaije satellitprogram-&lt;br&gt;företag när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för&lt;br&gt;sändning av programmen, ta hänsyn till televisionens särskilda genomslags-&lt;br&gt;kraft samt dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och kulturens utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om programverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr art. 12, 22 och 23 i direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke första mening har samma lydelse som 6 § tredje&lt;br&gt;stycket radiolagen, den s.k. demokratibestämmelsen. De överväganden som&lt;br&gt;ligger till grund för förslaget har redovisats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitten 3.7.1 och 3.8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första styckets andra mening finns en föreskrift om beriktigande, jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket första punkten radiolagen. I den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 3.7.3) har denna fråga behandlats. Om Kabelnämnden finner att ett&lt;br&gt;programföretag brutit mot bestämmelsen får nämnden enligt 27 § ålägga&lt;br&gt;företaget att offentliggöra beslutet på lämpligt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket har utformats i huvudsak i överensstäm-&lt;br&gt;melse med de bestämmelser som finns i radiolagen (7 § första stycket fjärde&lt;br&gt;punkten) och i avtalen mellan staten och respektive TV-bolag. Bestämmelsen&lt;br&gt;har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitten 3.7.1 och 3.8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om inte särskilda skäl föranleder något annat, skall mer än hälften av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en programtjänsts årliga sändningstid upptas av program av europeiskt&lt;br&gt;ursprung och minst tio procent av den årliga sändningstiden eller minst tio&lt;br&gt;procent av programbudgeten avse program av europeiskt ursprung som har&lt;br&gt;framställts av producenter som är oberoende av programföretagen. Som&lt;br&gt;sändningstid anses tid då satellitprogramföretaget sänder program med annat&lt;br&gt;innehåll än nyheter, sport, tävlingar och annonser. I sändningstiden skall inte&lt;br&gt;heller räknas in sändningar av teletext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije programtjänst som är avsedd att tas emot i landet skall, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl föranleder något annat, i betydande omfattning innehålla program&lt;br&gt;på svenska språket, program med svenska artister eller verk av svenska&lt;br&gt;upphovsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om främjande av program med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeiskt ursprung m.m., (jfr art 4-6 och 8 i direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att - om inte särskilda skäl föranleder något annat -&lt;br&gt;mer än hälften av en programtjänsts årliga sändningstid skall upptas av&lt;br&gt;program med europeiskt ursprung och minst tio procent av den årliga sänd-&lt;br&gt;ningstiden eller minst tio procent av programbudgeten avser sådana program&lt;br&gt;som har framställts av självständiga producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppställda kraven kan rimligen inte ställas på TV-kanaler med&lt;br&gt;specialinriktning. I lagtexten har därför införts ett undantag för fall då ”sär-&lt;br&gt;skilda skäl föranleder något annat”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller innebörden av uttrycket ”av europeiskt ursprung” kan ledning&lt;br&gt;hämtas från definitionen av europeiska produktioner i direktivets artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare avgränsningen bör överlämnas till de rättstillämpande myndig- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;hetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av andelen europeiska program och andelen program från&lt;br&gt;fristående producenter skall tiden för nyheter, sport, tävlingar och annonser&lt;br&gt;räknas bort. Denna bestämmelse bör inte tolkas alltför snävt. Den typ av&lt;br&gt;tävlingar som avses är enklare arrangemang som lyckohjul och liknande. Mer&lt;br&gt;genomarbetade produktioner som frågesporter och underhållningsprogram&lt;br&gt;bör kunna räknas in i underlaget för beräkningen av andelen europeiska&lt;br&gt;program. För tydlighetens skull bör påpekas att den nationella produktionen&lt;br&gt;räknas in i andelen europeiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om främjande av europeiska program och program av&lt;br&gt;fristående producenter är en nyhet. Sveriges Television AB, Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio AB, och Nordisk Television AB har dock enligt sina avtal&lt;br&gt;en skyldighet att sända svenska verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att - om inte särskilda skäl föranleder något&lt;br&gt;annat - vaije programtjänst som är avsedd att tas emot här skall i betydande&lt;br&gt;omfattning innehålla program på svenska språket, program med svenska&lt;br&gt;artister eller verk av svenska upphovsmän. Denna fråga har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 3.7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”särskilda skäl” förstås detsamma som enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Satellitprogramföretagets namn eller program tjänstens beteckning skall&lt;br&gt;anges vaije gång sändningarna av en programtjänst inleds eller avslutas samt&lt;br&gt;däremellan en gång per timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har till ändamål att identifiera en programtjänst. Detta är bl.a.&lt;br&gt;en förutsättning för att beriktiganderätten skall kunna utövas effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är vitessanktionerad (28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som bedriver sändningar enligt denna lag får inte i en sändning&lt;br&gt;mot vederlag eller annars på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt in-&lt;br&gt;tresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i första stycket gäller inte vad som sänds under annonstid i&lt;br&gt;televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett förbud mot gynnande av kommersiella intressen i&lt;br&gt;programverksamheten, (jfr art. 10.4 i direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § andra stycket radiolagen och i 8 § lagen (1991:2027) om kabelsänd-&lt;br&gt;ningar till allmänheten finns liknande bestämmelser. Bestämmelsen är&lt;br&gt;vitessanktionerad (28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om ett program helt eller delvis har bekostats av någon, som inte be-&lt;br&gt;driver programverksamhet med ljudradio eller television eller framställer&lt;br&gt;audiovisuella verk, skall satellitprogramföretaget på lämpligt sätt i böljan och&lt;br&gt;i slutet av programmet ange vem eller vilka bidragsgivarna är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i första stycket gäller inte vad som sänds under annonstid i&lt;br&gt;television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Program som har bekostats av någon, vars huvudsakliga verksamhet Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;gäller tillverkning eller försäljning av tobaksvaror, alkoholdrycker eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;receptbelagda läkemedel, får inte sändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Program som huvudsakligen innehåller nyheter eller nyhetskommenta-&lt;br&gt;rer och som bekostas så som anges i 16 §, får inte sändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller regler om sponsring, (jfr art. 17 i direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De har utformats med utgångspunkt i de bestämmelser som finns i radio-&lt;br&gt;lagen (6 § andra och fjärde styckena samt 7 § andra stycket) och i avtalen&lt;br&gt;mellan staten och respektive TV-bolag. Som förebild har även använts 8 §&lt;br&gt;första stycket, andra meningen och 10 § andra stycket lagen om kabelsänd-&lt;br&gt;ningar till allmänheten. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;3.8.1) har sponsringsreglema utformats så att de så långt möjligt följer&lt;br&gt;reglerna för de svenska marksändningarna. Bestämmelserna är vitessank-&lt;br&gt;tionerade (28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Reklam mot vederlag och program mot betalning får endast sändas un-&lt;br&gt;der annonstid i televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Av en annons som sänds under annonstid i televisionen skall framgå i&lt;br&gt;vems intresse sändningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser som sänds mot betalning eller annat vederlag får det inte upp-&lt;br&gt;träda personer som spelar en framträdande roll i televisionsprogram som&lt;br&gt;huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En annons med reklam som sänds under annonstid i televisionen får&lt;br&gt;inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser med reklam får det inte uppträda personer eller figurer som&lt;br&gt;spelar en framträdande roll i televisionsprogram som huvudsakligen vänder&lt;br&gt;sig till barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Av en programtjänsts sändningstid per dygn får högst tio procent avse&lt;br&gt;annonser under annonstid i televisionen. Denna andel beräknas särskilt för&lt;br&gt;tiden mellan kl. 18.00 och kl. 24.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en sändningstid av en timme mellan hela klockslag får annonser fö-&lt;br&gt;rekomma under högst åtta minuter eller, i rena undantagsfall, tio minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag endast svarar för en del av en program tjänsts&lt;br&gt;utbud skall vad som föreskrivs i första och andra styckena i stället avse detta&lt;br&gt;satellitprogramföretags sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Annonstiden i televisionen vid ett givet tillfälle får inte understiga en&lt;br&gt;minut, sedan sändningstiden för den särskilda ljud- och bildsignaturen har&lt;br&gt;frånräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Annonser under annonstid i televisionen skall sättas in mellan pro-&lt;br&gt;grammen. Annonser med reklam får dock inte förekomma under annonstiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbart före eller efter ett program som huvudsakligen vänder sig till barn&lt;br&gt;under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket första meningen får annonser avbryta ett&lt;br&gt;program, om de sätts in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i pauser i sportprogram, där det förekommer längre pauser, eller i&lt;br&gt;pauser i program som avser föreställningar eller evenemang med pauser för&lt;br&gt;publiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mellan delar i program, som består av olika avslutade delar och där&lt;br&gt;varje del som föregås eller följs av annonser varar minst 20 minuter; annonser&lt;br&gt;med reklam får dock inte förekomma under annonstiden omedelbart före eller&lt;br&gt;efter en del av programmet som huvudsakligen vänder sig till barn under 12&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.8.1) har de nu&lt;br&gt;föreslagna reklamreglerna utformats med utgångspunkt från radiolagens&lt;br&gt;regler. Även reklamreglema i lagen om kabelsändningar till allmänheten har&lt;br&gt;utformats med radiolagens regler som förebild, (se prop. 1991/92:53 s. 46 f&lt;br&gt;och 57 f). Härigenom fås enhetliga reklamregler i den svenska radiorättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen. I förhållande till direktivets minimiregler för reklam är de&lt;br&gt;svenska reklamreglema mer restriktiva. Bestämmelserna i 19-24 §§ mot-&lt;br&gt;svarar bestämmelser i radiolagen enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § motsvarar 8 § radiolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § har samma lydelse som 9 § radiolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § har samma lydelse som 11 § radiolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § första och andra styckena har samma lydelse som 13 § första och&lt;br&gt;andra styckena radiolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § har samma lydelse som 14 § radiolagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § har samma lydelse som 15 § radiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna är vitessanktionerade (28 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om reklam riktad till barn har behandlats utförligt i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 3.8.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff- och överklagandebestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 6 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har registreringsplikten straffsanktionerats. En bestämmelse&lt;br&gt;av likartat slag finns i 3 kap. 20 § lagen med föreskrifter på tryckfrihetsf-&lt;br&gt;örordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 10 § om skyldighet att spela in och bevara televisionsprogram döms&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet ringa, skall han inte dömas till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem är åklagare i mål om ansvar för sådant brott som avses i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har satellitentreprenörens skyldighet att göra referensbands- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;inspelningar straffsanktionerats. En bestämmelse av motsvarande innebörd&lt;br&gt;för bl.a. satellitprogramföretag finns i 5 kap. 9 § lagen med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Uppgif-&lt;br&gt;ten att vara åklagare i fråga om försummelser att fullgöra inspelnings-&lt;br&gt;skyldigheten har lagts på Justitiekanslern i principiell överensstämmelse med&lt;br&gt;den ordning som nu gäller på radioområdet (jfr 5 kap. 9 § andra stycket&lt;br&gt;lagen med bestämmelser på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens områden). Denna ordning får anses påkallad också med tanke på&lt;br&gt;att frågor om beivrande av överträdelser kan kräva en särskild förtrogenhet&lt;br&gt;med den yttrandefrihetsrättsliga grundlagsregleringen och den radiorättsliga&lt;br&gt;ansvarighetsregleringen i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Kabelnämnden får ålägga ett satellitprogramföretag att på lämpligt sätt&lt;br&gt;offentliggöra ett beslut av nämnden enligt vilket företaget har brutit mot&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 § om beriktigande. Föreläggandet får dock inte innebära&lt;br&gt;att offentliggörande måste ske i ett program som företaget sänder. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har Kabelnämnden fått behörighet att ålägga satellitprogram-&lt;br&gt;företaget att på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut, när den funnit att&lt;br&gt;satellitprogramföretaget brustit i sin skyldighet att beriktiga felaktiga upp-&lt;br&gt;gifter. En likartad bestämmelse finns i 17 § radiolagen och i avtalen mellan&lt;br&gt;staten och respektive TV-bolag. Frågan om beriktigande har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 3.7.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kravet på att nämndens beslut skall offentliggöras på lämpligt sätt ligger&lt;br&gt;bl.a. att offentliggörandet skall ske på ett sådant sätt att dess spridning står i&lt;br&gt;rimlig proportion till den spridning som den felaktiga uppgiften hade och att&lt;br&gt;offentliggörandet skall ha en geografisk anknytning till det kränkta subjektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom satellitprogramföretaget inte är tvunget att offentliggöra beslutet i&lt;br&gt;det egna mediet anser regeringen, liksom Lagrådet, att bestämmelsen är&lt;br&gt;förenlig med yttrandefrihetsgrundlagens princip om den ansvarige utgivarens&lt;br&gt;ensamansvar och med 3 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen som föreskriver&lt;br&gt;att den som sänder radioprogram självständigt avgör vad som skall före-&lt;br&gt;komma i programmen. På förslag av Lagrådet har i andra meningen direkt&lt;br&gt;angivits att föreläggandet inte får innebära att offentliggörande måste ske i ett&lt;br&gt;program som företaget sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om ett satellitprogramföretag bryter mot någon av bestämmelserna i&lt;br&gt;7, 8, 11 eller 14-24 § får Kabelnämnden förelägga företaget att följa&lt;br&gt;bestämmelsen. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om en satellitentreprenör bryter mot bestämmelsen i 9 § får Kabel-&lt;br&gt;nämnden förelägga entreprenören att följa bestämmelsen. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitprogramföretaget inte har hemvist i Sverige, får föreläggande&lt;br&gt;enligt 28 § i stället riktas mot satellitentreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitentreprenören visar att satellitprogramföretaget fått tillgång till Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;sändningsmöjligheten genom upplåtelse av en av satellitentreprenörens upp-&lt;br&gt;dragsgivare utan att satellitentreprenören godkänt det, får dock föreläggandet&lt;br&gt;rikta sig mot uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna ges bestämmelser om förelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i 28 § framgår att tillsynsmyndigheten givits befogenhet&lt;br&gt;att om ett satellitprogramföretag brutit mot vissa angivna bestämmelser, före-&lt;br&gt;lägga företaget att följa bestämmelserna. Det gäller bestämmelser om att lämna&lt;br&gt;vissa uppgifter, att följa bestämmelser om programidentifiering, sponsring,&lt;br&gt;reklamens utformning och omfattning m.m., samt att i visst fall offentliggöra&lt;br&gt;myndighetens beslut. Sådana förelägganden får förenas med vite. Före-&lt;br&gt;läggandena skall riktas i första hand mot det ansvariga satellitprogramfö-&lt;br&gt;retaget. I andra hand kan föreläggandet enligt 29 § andra stycket riktas mot&lt;br&gt;satellitentreprenören. Det bör noteras att satellitprogramföretaget i sådana fall&lt;br&gt;måste ha hemvist i ett icke EES-land. 1 annat fall är ju lagen inte tillämplig.&lt;br&gt;Detta innebär att satellitentreprenören bör träffa överenskommelse med sådana&lt;br&gt;utländska programföretag om att de skall följa lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 29 § tredje stycket har tillkommit för att förhindra att en-&lt;br&gt;treprenören drabbas av sanktioner för sändningar som bedrivs av ett pro-&lt;br&gt;gramföretag från ett icke EES-land som han inte har någon relation till. Är&lt;br&gt;satellitprogramföretaget svenskt svarar det däremot självt enligt huvudregeln i&lt;br&gt;föregående paragraf. Den som vill upplåta sändningskapacitet åt ett sådant&lt;br&gt;utländskt företag bör alltså alltid försäkra sig om satellitentreprenörens god-&lt;br&gt;kännande. Annars kan han själv komma att få förelägganden med anledning&lt;br&gt;av regelöverträdelser i det utländska företagets sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande till föreskrifter om vitessanktion för sådana fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 och 29 §§ finns i 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Allmänna före-&lt;br&gt;skrifter om vite finns i lagen (1985:206) om viten. I specialmotiveringen till&lt;br&gt;4 § har berörts att de myndighetsuppgifter som följer av 28 och 29 §§ får&lt;br&gt;utövas endast av myndigheter med vissa särskilda kvalifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitets utdömande skall alltid prövas av domstol i enlighet med 7 kap. 4 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen. För sådana fall som avses i 28 och 29 §§, vilka&lt;br&gt;gäller överträdelser av föreskrifter om reklam m.m. och i övrigt inte gäller&lt;br&gt;missbruk av yttrandefriheten i den mening som avses i yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen, krävs inte att domstolsprövning skall ske under medverkan av jury. I&lt;br&gt;mål om vitets utdömande prövar domstolen om myndigheten varit behörig att&lt;br&gt;meddela föreläggandet och om föreläggandet är lagligen grundat. Domstolen&lt;br&gt;prövar också om föreläggandet har följts eller inte och, om den finner att så&lt;br&gt;inte varit fallet, om adressaten har varit förhindrad att följa föreläggandet eller&lt;br&gt;annars har någon giltig ursäkt. Vidare prövas om ändamålet med vitet för-&lt;br&gt;fallit Domstolen får jämka vitet när särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Kabelnämndens beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som kan komma i fråga att överklaga enligt denna lag är endast&lt;br&gt;sådana beslut om förelägganden som har förenats med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt att överklaga sådana beslut skulle kunna hindra en snabb och Prop. 1992/93:75&lt;br&gt;effektiv tillämpning av bestämmelsen. En prövning av Kabelnämndens beslut&lt;br&gt;kan i stället ske av domstol i samband med att frågan om vitets utdömande&lt;br&gt;prövas. Frågan om detta prövas i första instans av länsrätt enligt 6 § lagen&lt;br&gt;(1985:206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver registreringspliktig verk-&lt;br&gt;samhet skall registrera sig hos Kabelnämnden inom sex månader från ikraftt-&lt;br&gt;rädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det finns särskilda skäl, får Kabelnämnden för en tid av sex&lt;br&gt;månader räknat från ikraftträdandet medge undantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;17, 18, 22 och 24 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i arulra och tredje punkterna har tillkommit för att de som&lt;br&gt;bedriver verksamhet före lagens ikraftträdande skall ges en skälig tid för att&lt;br&gt;uppfylla de i lagen föreskrivna förpliktelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radiosändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av&lt;br&gt;elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än 3 000 gigahertz och&lt;br&gt;vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rundradiosändning: radiosändning som är avsedd att tas emot direkt av&lt;br&gt;allmänheten, om sändningen inte är avsedd endast för en sluten krets, vars&lt;br&gt;medlemmar är förenade genom en påtaglig gemenskap av annat slag än ett&lt;br&gt;gemensamt intresse att lyssna på eller se sändningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trådsändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av&lt;br&gt;elektromagnetiska vågor vilka är bundna vid särskilt anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändare: anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning&lt;br&gt;(trådsändare),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagare: anordning för mottagning av radiosändning eller trådsändning,&lt;br&gt;radioprogram: radiosändnings eller trådsändnings innehåll, om detta består&lt;br&gt;av annat än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden om tid,&lt;br&gt;väderlek, nyheter eller dylikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reklam: ett radioprogram som är avsett att främja en näringsidkares av-&lt;br&gt;sättning av en vara, en tjänst eller någon annan nyttighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annonstid i televisionen: sändningstid i televisionen som inleds och avslu-&lt;br&gt;tas av en särskild ljud- och bildsignatur som markerar att den som sänder&lt;br&gt;under den angivna tiden i huvudsak gör detta på uppdrag av andra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programtjänst: ett samlat utbud av ljudradio- eller televisionsprogram som&lt;br&gt;sänds under en gemensam beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs begreppet programtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet programtjänst fördes in i 13 § radiolagen genom den ändring i&lt;br&gt;radiolagen som blev följden av att riksdagen under sommaren 1991 antog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens proposition (prop. 1990/91:149) om radio- och TV-frågor.&lt;br&gt;Någon definition av begreppet fördes inte in i lagen (Se 1 § radiolagen och&lt;br&gt;prop. 1990/91:149 s. 122 f.). I specialmotiveringen till 2 § i den föreslagna&lt;br&gt;lagen om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten har redo-&lt;br&gt;visats vissa allmänna överväganden angående definitionen av programtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen programtjänst används i förslaget i betydelsen ”ett samlat utbud av&lt;br&gt;ljudradio- eller televisionsprogram som sänds under en gemensam be-&lt;br&gt;teckning”. Skälet till att definitionen införs i radiolagen är att man därigenom&lt;br&gt;bibehåller den lagsystematik som finns på området och det bidrar också till att&lt;br&gt;främja enhetligheten i regleringarna. Någon saklig ändring torde införandet av&lt;br&gt;definitionen inte innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a § Varje programföretag skall ärligen till Radionämnden redovisa hur stor&lt;br&gt;andel av programtjänsten som utgjorts av sådana program som avses i 13 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1992:000) om satellitsändningar av televisionsprogram&lt;br&gt;till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens ändamål är att Sverige även i fråga om de markbundna&lt;br&gt;sändningarna skall kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet enligt artikel&lt;br&gt;4.3 i EG-direktivet I övrigt kan beträffande denna bestämmelse hänvisas till&lt;br&gt;vad som anförts i specialmotiveringen till 7 och 13 §§ i den föreslagna lagen&lt;br&gt;om satellitsändningar till allmänheten. Bestämmelsen har vitessanktionerats&lt;br&gt;(17 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a § Om programföretaget bryter mot en bestämmelse i 7 a §, 9-11 §§,&lt;br&gt;13 § första eller andra stycket, 14 eller 15 §, får Radionämnden förelägga&lt;br&gt;programföretaget att följa bestämmelsen. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om programföretaget bryter mot en bestämmelse som ta-&lt;br&gt;gits in i ett avtal med stöd av 7 § andra stycket eller 13 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att Radionämnden skall kunna förena&lt;br&gt;föreläggandet om rapporteringsskyldighet i 7 a § med vite. En bestämmelse&lt;br&gt;av motsvarande innebörd finns i 28 § lagen (1992:00) om satellitsändningar&lt;br&gt;av televisionprogram till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559)&lt;br&gt;med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I närradiolagen (1982:459), lagen (1991:2027) om kabelsändningar till&lt;br&gt;allmänheten och i lagen (1992:000) om satellitsändningar av televisions-&lt;br&gt;program till allmänheten finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att&lt;br&gt;tillhandahålla inspelningar av radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupp-&lt;br&gt;tagningar finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upp-&lt;br&gt;tagningar till bibliotek eller till arkivet för ljud och bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en hänvisning gjorts till de nya bestämmelserna i den&lt;br&gt;förslagna lagen om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten&lt;br&gt;som gäller skyldighet att leverera inspelningar till tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;(Kabelnämnden).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § Företager näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet reklamåtgärd eller annan handling, som genom att strida mot god&lt;br&gt;affärssed eller på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare,&lt;br&gt;kan Marknadsdomstolen förbjuda honom att fortsätta därmed eller att företaga&lt;br&gt;annan liknande handling. Detsamma gäller vid efterfrågan på vara, tjänst eller&lt;br&gt;annan nyttighet. Förbud kan meddelas även anställd hos näringsidkare och&lt;br&gt;annan som handlar på näringsidkares vägnar samt var och en som i övrigt&lt;br&gt;väsentligt har bidragit till handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas även på sådana televisionssändningar som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1992:000) om satellitsändningar av televisionsprogram till&lt;br&gt;allmänheten och som kan tas emot endast i något annat land som är bundet av&lt;br&gt;avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:763) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av alkohol&lt;br&gt;skall särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av alkoholdryck. Därvid&lt;br&gt;gäller särskilt att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd inte får företas&lt;br&gt;som är påträngande eller uppsökande eller som uppmanar till bruk av alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alkoholdryck får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio- eller televisionsprogram. Detta gäller även for sådana tele-&lt;br&gt;visionssändningar som omfattas av lagen (1992:000) om satellitsändningar av&lt;br&gt;televisionsprogram till allmänheten och som kan tas emot endast i något annat&lt;br&gt;land som är bundet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av spritdryck, vin eller starköl får ej användas kom-&lt;br&gt;mersiell annons i periodisk skrift eller annan skrift på vilken tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen är tillämplig och som med avseende på ordningen för dess utgiv-&lt;br&gt;ning är jämförbar med periodisk skrift. Detta gäller dock ej i fråga om skrift&lt;br&gt;som tillhandahålls endast på försäljningsställe för sådan dryck.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:764) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av tobak&lt;br&gt;skall särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av tobaksvara. Därvid&lt;br&gt;gäller särskilt att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd inte får företas&lt;br&gt;som är påträngande eller uppsökande eller som uppmanar till bruk av tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tobaksvara får inte användas kommersiell annons i Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;ljudradio- eller televisionsprogram. Detta gäller även för sädana televisions-&lt;br&gt;sändningar som omfattas av lagen (1992:000) om satellitsändningar av&lt;br&gt;televisionsprogram till allmänheten och som kan tas emot endast i nägot annat&lt;br&gt;land som är bundet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i marknadsföringslagen, lagen med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker och lagen med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;marknadsföring av tobaksvaror har behandlats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitten 3.8.2 och 3.8.4). De innebär att tillämpningsområdet för de be-&lt;br&gt;rörda lagarna utvidgas till att också omfatta sändningar som Sverige ansvarar&lt;br&gt;för enligt den föreslagna lagen om satellitsändningar av televisionsprogram&lt;br&gt;till allmänheten, även om de inte kan tas emot här men väl i något annat EES-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7. Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i radiolagen (1966:755),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om mark-&lt;br&gt;nadsföring av alkoholdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om mark-&lt;br&gt;nadsföring av tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om satellitsändningar av televisionsprogram till&lt;br&gt;allmänheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag avses med sändare, reklam, programtjänst och annonstid i&lt;br&gt;televisionen detsamma som i radiolagen (1966:755). Vidare förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satellitprogramföretag: den som sätter samman och svarar för en hel&lt;br&gt;programtjänst eller en del av en programtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satellitentreprenör: den som här i landet för någon annans räkning&lt;br&gt;bedriver sändningar av televisionsprogram över satellit eller som upplåter&lt;br&gt;satellitkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag är tillämplig på sändningar av televisionsprogram över satel-&lt;br&gt;liter till allmänheten, om sändningen kan tas emot i något land som är bundet&lt;br&gt;av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. satellitprogamföretaget har sitt hemvist i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sändningen till satellit sker från en sändare här i landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sändningen från satellit sker med användning av satellitkapacitet som en&lt;br&gt;svensk fysisk eller juridisk person förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 tillämpas dock ej om satellitprogramföretaget har sitt&lt;br&gt;hemvist i annat land inom EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen gäller inte för en sådan sändning över satellit som helt överens-&lt;br&gt;stämmer med en sändning som sker med stöd av tillstånd enligt 5 § radiola-&lt;br&gt;gen (1966:755) eller 1 § lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska&lt;br&gt;televisionsprogram och som sänds samtidigt. Lagen gäller inte heller för en&lt;br&gt;sändning av sökbar text-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kabelnämnden har tillsynen över att denna lag följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register över satellitprogramföretag och satellitentreprenörer&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För att underlätta tillsynen skall Kabelnämnden upprätta ett register över&lt;br&gt;satellitprogramföretag och satellitentreprenörer. Registret skall föras med&lt;br&gt;hjälp av automatisk databehandling. Det får endast innehålla sådana uppgifter&lt;br&gt;som lämnas av de registreringsskyldiga enligt 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varje satellitprogramföretag och satellitentreprenör skall innan de på-&lt;br&gt;börjar verksamhet enligt denna lag anmäla sig för registrering hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fysisk persons namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. firma eller motsvarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. postadress och telefonnummer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om vilken verksamhet som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Varje satellitprogramföretag skall årligen till Kabelnämnden redovisa&lt;br&gt;hur stor andel av programtjänsten som utgjorts av sådana program som avses&lt;br&gt;i 13 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § På begäran av Kabelnämnden skall satellitprogramföretaget lämna&lt;br&gt;upplysningar om vem som äger företaget och på vilket sätt programtjänsten&lt;br&gt;finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § På begäran av Kabelnämnden skall en satellitentreprenör lämna upp-&lt;br&gt;lysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är uppdragsgivare och hans adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namnet på den eller de programtjänster som uppdragsgivaren sänder,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur sändningen över satellit sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Varje satellitentreprenör skall se till att televisionsprogrammen spelas&lt;br&gt;in. Detta gäller dock inte om någon annan skall göra det enligt 5 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspelningen skall bevaras i minst sex månader från sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som enligt denna lag eller 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;br&gt;har spelat in ett televisionsprogram, skall på begäran av Kabelnämnden utan&lt;br&gt;kostnad lämna en sådan inspelning till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Programverksamheten skall som helhet präglas av det demokratiska&lt;br&gt;statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och&lt;br&gt;den enskilda människans frihet och värdighet. När det är befogat skall&lt;br&gt;uppgifter som förekommit i ett program beriktigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av en programtjänsts innehåll skall vaije satellitprogram-&lt;br&gt;företag när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för&lt;br&gt;sändning av programmen, ta hänsyn till televisionens särskilda genomslags-&lt;br&gt;kraft samt dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och kulturens utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om inte särskilda skäl föranleder något annat, skall mer än hälften av&lt;br&gt;en programtjänsts årliga sändningstid upptas av program av europeiskt ur-&lt;br&gt;sprung och minst tio procent av den årliga sändningstiden eller minst tio&lt;br&gt;procent av programbudgeten avse program av europeiskt ursprung som har&lt;br&gt;framställts av producenter som är oberoende av programföretagen. Som&lt;br&gt;sändningstid anses tid då satellitprogramföretaget sänder program med annat&lt;br&gt;innehåll än nyheter, sport, tävlingar och annonser. I sändningstiden skall inte&lt;br&gt;heller räknas in sändningar av teletext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje program tjänst som är avsedd att tas emot i landet skall, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl föranleder något annat, i betydande omfattning innehålla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program på svenska språket, program med svenska artister eller verk av&lt;br&gt;svenska upphovsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Satellitprogramföretagets namn eller programtjänstens beteckning skall&lt;br&gt;anges vaije gång sändningarna av en programtjänst inleds eller avslutas samt&lt;br&gt;däremellan en gång per timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som bedriver sändningar enligt denna lag får inte i en sändning&lt;br&gt;mot vederlag eller annars på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt in-&lt;br&gt;tresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i första stycket gäller inte vad som sänds under annonstid i&lt;br&gt;televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om ett program helt eller delvis har bekostats av någon, som inte be-&lt;br&gt;driver programverksamhet med ljudradio eller television eller framställer&lt;br&gt;audiovisuella verk, skall satellitprogramföretaget på lämpligt sätt i böljan och&lt;br&gt;i slutet av programmet ange vem eller vilka bidragsgivarna är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i första stycket gäller inte vad som sänds under annonstid i&lt;br&gt;television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Program som har bekostats av någon, vars huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;gäller tillverkning eller försäljning av tobaksvaror, alkoholdrycker eller&lt;br&gt;receptbelagda läkemedel, får inte sändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Program som huvudsakligen innehåller nyheter eller nyhetskommen-&lt;br&gt;tarer och som bekostas så som anges i 16 §, får inte sändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Reklam mot vederlag och program mot betalning får endast sändas&lt;br&gt;under annonstid i televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Av en annons som sänds under annonstid i televisionen skall framgå i&lt;br&gt;vems intresse sändningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser som sänds mot betalning eller annat vederlag får det inte upp-&lt;br&gt;träda personer som spelar en framträdande roll i televisionsprogram som hu-&lt;br&gt;vudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En annons med reklam som sänds under annonstid i televisionen får&lt;br&gt;inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser med reklam får det inte uppträda personer eller figurer som&lt;br&gt;spelar en framträdande roll i televisionsprogram som huvudsakligen vänder&lt;br&gt;sig till barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Av en programtjänsts sändningstid per dygn får högst tio procent avse&lt;br&gt;annonser under annonstid i televisionen. Denna andel beräknas särskilt för&lt;br&gt;tiden mellan kl. 18.00 och kl. 24.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en sändningstid av en timme mellan hela klockslag får annonser fö-&lt;br&gt;rekomma under högst åtta minuter eller, i rena undantagsfall, tio minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag endast svarar för en del av en programtjänsts&lt;br&gt;utbud skall vad som föreskrivs i första och andra styckena i stället avse detta&lt;br&gt;satellitprogramföretags sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Annonstiden i televisionen vid ett givet tillfälle får inte understiga en&lt;br&gt;minut, sedan sändningstiden för den särskilda ljud- och bildsignaturen har&lt;br&gt;frånräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Annonser under annonstid i televisionen skall sättas in mellan pro-&lt;br&gt;grammen. Annonser med reklam får dock inte förekomma under annonstiden&lt;br&gt;omedelbart före eller efter ett program som huvudsakligen vänder sig till barn&lt;br&gt;under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket första meningen får annonser avbryta ett&lt;br&gt;program, om de sätts in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i pauser i sportprogram, där det förekommer längre pauser, eller i&lt;br&gt;pauser i program som avser föreställningar eller evenemang med pauser för&lt;br&gt;publiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mellan delar i program, som består av olika avslutade delar och där&lt;br&gt;vaije del som föregås eller följs av annonser varar minst 20 minuter; annonser&lt;br&gt;med reklam får dock inte förekomma under annonstiden omedelbart före eller&lt;br&gt;efter en del av programmet som huvudsakligen vänder sig till barn under 12&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff- och överklagandebestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 6 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 10 § om skyldighet att spela in och bevara televisionsprogram döms&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet ringa, skall han inte dömas till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem är åklagare i mål om ansvar för sådant brott som avses i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Kabelnämnden får ålägga ett satellitprogramföretag att på lämpligt sätt&lt;br&gt;offentliggöra ett beslut av nämnden enligt vilket företaget har brutit mot&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 § om beriktigande. Föreläggandet får dock inte innebära&lt;br&gt;att offentliggörande måste ske i ett program som företaget sänder. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om ett satellitprogramföretag bryter mot någon av bestämmelserna&lt;br&gt;i 7, 8, 11 eller 14—24 § får Kabelnämnden förelägga företaget att följa&lt;br&gt;bestämmelsen. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om en satellitentreprenör bryter mot bestämmelsen i 9 § får Kabel-&lt;br&gt;nämnden förelägga entreprenören att följa bestämmelsen. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitprogramföretaget inte har hemvist i Sverige, får föreläggande&lt;br&gt;enligt 28 § i stället riktas mot satellitentreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitentreprenören visar att satellitprogramföretaget fått tillgång till&lt;br&gt;sändningsmöjligheten genom upplåtelse av en av satellitentreprenörens upp-&lt;br&gt;dragsgivare utan att satellitentreprenören godkänt det, får dock föreläggandet&lt;br&gt;rikta sig mot uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Kabelnämndens beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver registreringspliktig verk-&lt;br&gt;samhet skall registrera sig hos Kabelnämnden inom sex månader från&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det finns särskilda skäl, får Kabelnämnden för en tid av sex&lt;br&gt;månader räknat från ikraftträdandet medge undantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;17, 18, 22 och 24 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om radiolagen (1966:755)*&lt;br&gt;dels att 1 och 17 a §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radiosändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av&lt;br&gt;elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än 3 000 gigahertz och&lt;br&gt;vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rundradiosändning: radiosändning som är avsedd att tas emot direkt av&lt;br&gt;allmänheten, om sändningen inte är avsedd endast för en sluten krets, vars&lt;br&gt;medlemmar är förenade genom en påtaglig gemenskap av annat slag än ett&lt;br&gt;gemensamt intresse att lyssna på eller se sändningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trådsändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av&lt;br&gt;elektromagnetiska vågor vilka är bundna vid särskild anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändare: anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning&lt;br&gt;(trådsändare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagare: anordning tör mottagning av radiosändning eller tradsändning,&lt;br&gt;radioprogram: radiosändnings eller trådsändnings innehåll, om detta består&lt;br&gt;av annat än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden om tid,&lt;br&gt;väderlek, nyheter eller dylikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reklam: ett radioprogram som är avsett att främja en näringsidkares avsätt-&lt;br&gt;ning av en vara, en tjänst eller någon annan nyttighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annonstid i televisionen: sänd-&lt;br&gt;ningstid i televisionen som inleds&lt;br&gt;och avslutas av en särskild ljud- och&lt;br&gt;bildsignatur som markerar att den&lt;br&gt;som sänder under den angivna tiden&lt;br&gt;i huvudsak gör detta på uppdrag av&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annonstid i televisionen: sänd-&lt;br&gt;ningstid i televisionen som inleds&lt;br&gt;och avslutas av en särskild ljud- och&lt;br&gt;bildsignatur som markerar att den&lt;br&gt;som sänder under den angivna tiden&lt;br&gt;i huvudsak gör detta på uppdrag av&lt;br&gt;andra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programtjänst: ett samlat utbud av&lt;br&gt;ljudradio- eller televisionsprogram&lt;br&gt;som sänds under en gemensam be-&lt;br&gt;teckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje programföretag skall årligen&lt;br&gt;till Radionämnden redovisa hur stor&lt;br&gt;andel av programtjänsten som ut-&lt;br&gt;gjorts av sådana program som avses&lt;br&gt;i 13 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1992:000) om satellitsändningar av&lt;br&gt;televisionsprogram till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1066.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 9-11 §§, 13 §&lt;br&gt;första eller andra styckena, 14 eller&lt;br&gt;15 §, får radionämnden förelägga&lt;br&gt;programföretaget att följa bestäm-&lt;br&gt;melsen. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite. Motsvarande gäller om&lt;br&gt;programföretaget bryter mot en be-&lt;br&gt;stämmelse som tagits in i ett avtal&lt;br&gt;med stöd av 7 § andra stycket eller&lt;br&gt;13 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 7 a §, 9-11 §§,&lt;br&gt;13 § första eller andra stycket, 14&lt;br&gt;eller 15 §, får Radionämnden före-&lt;br&gt;lägga programföretaget att följa be-&lt;br&gt;stämmelsen. Föreläggandet får för-&lt;br&gt;enas med vite. Motsvarande gäller&lt;br&gt;om programföretaget bryter mot en&lt;br&gt;bestämmelse som tagits in i ett avtal&lt;br&gt;med stöd av 7 § andra stycket eller&lt;br&gt;13 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradiolagen (1982:459) och i&lt;br&gt;lagen (1991:2027) om kabelsänd-&lt;br&gt;ningar till allmänheten finns ytter-&lt;br&gt;ligare bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;att tillhandahålla inspelningar av&lt;br&gt;radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bild-&lt;br&gt;upptagningar finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradiolagen (1982:459), lagen&lt;br&gt;(1991:2027) om kabelsändningar till&lt;br&gt;allmänheten och i lagen (1992:000)&lt;br&gt;om satellitsändningar av televisions-&lt;br&gt;program till allmänheten finns ytter-&lt;br&gt;ligare bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;att tillhandahålla inspelningar av&lt;br&gt;radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptagningar till bibliotek eller till arkivet för ljud och bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:74.&lt;br&gt;'Senaste lydelse 1991:2032.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § marknadsföringslagen (1975:1418) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företager näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet reklamåtgärd eller annan handling, som genom att strida mot god&lt;br&gt;affärssed eller på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare,&lt;br&gt;kan Marknadsdomstolen förbjuda honom att fortsätta därmed eller att företaga&lt;br&gt;annan liknande handling. Detsamma gäller vid efterfrågan på vara, tjänst eller&lt;br&gt;annan nyttighet. Förbud kan meddelas även anställd hos näringsidkare och&lt;br&gt;annan som handlar på näringsidkares vägnar samt var och en som i övrigt&lt;br&gt;väsentligt har bidragit till handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas även på&lt;br&gt;sådana televisionssändningar som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1992:000) om&lt;br&gt;satellitsändningar av televisions-&lt;br&gt;program till allmänheten och som&lt;br&gt;kan tas emot endast i något annat&lt;br&gt;land som är bundet av avtalet om&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse enligt prop. 1992/93:110.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av alkohol&lt;br&gt;skall särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av alkoholdryck. Därvid&lt;br&gt;gäller särskilt att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd inte får företas&lt;br&gt;som är påträngande eller uppsökande eller som uppmanar till bruk av alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alkohol- Vid marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dryck får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dryck får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program. Detta gäller även för så-&lt;br&gt;dana televisionssändningar som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1992:000) om&lt;br&gt;satellitsändningar av televisionspro-&lt;br&gt;gram till allmänheten och som kan&lt;br&gt;tas emot endast i något annat land&lt;br&gt;som är bundet av avtalet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av spritdryck, vin eller starköl får ej användas kom-&lt;br&gt;mersiell annons i periodisk skrift eller annan skrift på vilken tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen är tillämplig och som med avseende på ordningen för dess utgiv-&lt;br&gt;ning är jämförbar med periodisk skrift. Detta gäller dock ej i fråga om skrift&lt;br&gt;som tillhandahålls endast på försäljningsställe för sådan dryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenaste lydelse 1991:1076.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:764) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av tobaksvaror&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:764) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av tobaksvaror skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av tobak skall&lt;br&gt;särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av tobaksvara. Därvid gäller&lt;br&gt;särskilt att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd inte får företas som är&lt;br&gt;påträngande eller uppsökande eller som uppmanar till bruk av tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tobaks-&lt;br&gt;vara får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tobaks-&lt;br&gt;vara får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program. Detta gäller även för så-&lt;br&gt;dana televisionssändningar som om-&lt;br&gt;fattas av lagen (1992:000) om&lt;br&gt;satellitsändningar av televisionspro-&lt;br&gt;gram till allmänheten och som kan&lt;br&gt;tas emot endast i något annat land&lt;br&gt;som är bundet av avtalet om&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1077.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Radiolagsutredningens sammanfattning av&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;SOU 1992:31 Lagstiftning om satellitsändningar&lt;br&gt;av TV-program.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Betänkandets innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet innehåller förslag till åtgärder med anledning av de åtaganden&lt;br&gt;som Sverige gjort eller avser göra till följd av den europeiska konventionen&lt;br&gt;om gränsöverskridande television och EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de inledande kapitlen (17) redovisas tekniska och juridiska aspekter och&lt;br&gt;utvecklingen på satellit- och kabelområdet. I kapitel 8 redovisas innehållet i&lt;br&gt;den europeiska konventionen om gränsöverskridande television och EG:s di-&lt;br&gt;rektiv om TV över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 9 redovisas de överväganden som ligger till grund för den före-&lt;br&gt;slagna lagstiftning som behövs för att Sverige skall kunna uppfylla sina&lt;br&gt;skyldigheter som ansvarigt land för sändningar till länder som omfattas av&lt;br&gt;EES-avtalet eller den europeiska konventionen om gränsöverskridande tele-&lt;br&gt;vision.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Uppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I tilläggsdirektiv (1989:21) till radiolagsutredningen den 3 maj 1989 sägs att&lt;br&gt;den europeiska konventionen om gränsöverskridande television innebär att de&lt;br&gt;stater som skall tillträda den måste se till att konventionens regler är uppfyllda&lt;br&gt;för alla slag av gränsöverskridande sändningar, för vilka de är ansvariga. Det&lt;br&gt;innebär att det måste finnas regler för innehållet i satellitsändningar med TV-&lt;br&gt;program som vänder sig till allmänheten. Sverige saknar i dag sådan lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget vidgades därför till att omfatta uppgiften att utarbeta&lt;br&gt;ett förslag till satellitlag och i övrigt belysa konsekvenserna av ett svenskt till-&lt;br&gt;träde till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ändrade förutsättningar internationellt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under den tid utredningsarbetet pågått har förutsättningarna för utredningen&lt;br&gt;förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har närmat sig den europeiska gemenskapen (EG), dels genom&lt;br&gt;ansökan om svenskt medlemsskap i EG, dels genom överenskommelsen&lt;br&gt;mellan EG och EFTA-ländema om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsom-&lt;br&gt;råde (EES). Detta innebär att EG:s direktiv om TV-sändningar även skall&lt;br&gt;gälla för EFTA-ländema. I kapitel 8 finns en genomgång av såväl EG-direk-&lt;br&gt;tivet som den europeiska konventionen om gränsöverskridande television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av bestämmelserna i direktivet har skett parallellt med Prop. 1992/93:75&lt;br&gt;Europarådets arbete med konventionen och skillnaden i sakligt avseende Bilaga 1&lt;br&gt;mellan de båda dokumenten är liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lagstiftning om satellitsändningar måste om, Sverige blir bundet av de&lt;br&gt;båda dokumenten ta hänsyn till såväl Europarådskonventionen som EG-di-&lt;br&gt;rektivet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Ändrade förutsättning nationellt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig förändring av förutsättningarna för utredningen är att Sverige&lt;br&gt;sedan den I Januari i år har en ny yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469), som&lt;br&gt;reglerar skyddet för yttrandefriheten i radio, TV, filmer, videogram och&lt;br&gt;ljudupptagningar. Detta redovisas utförligt i kapitel 4. En viktig skillnad i&lt;br&gt;förhållande till vad som gällde tidigare är att den nya grundlagen ger vaije&lt;br&gt;svensk medborgare och svensk juridisk person rätt att sända radioprogram&lt;br&gt;genom tråd, dvs. vad som i dagligt tal kallas kabelsändningar, med såväl TV&lt;br&gt;som ljudradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 och 5 redovisas också den kompletterande lagstiftning som trätt&lt;br&gt;i kraft med anledning av yttrandefrihetsgrundlagen och ändringar av radiola-&lt;br&gt;gen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna på kabelsändning som rådet har redovisats i kapitel 7 De&lt;br&gt;innebär att till följd av den tekniska utvecklingen under 1980-talet sa gott som&lt;br&gt;alla satellitsändningar med TV-program avsedda för allmänheten kom att i&lt;br&gt;radiolagens mening vara rundradiosändningar, vilket innehar att de kunde vi-&lt;br&gt;daresändas i svenska kabelnät utan krav på tillstånd enligt den tidigare lagen&lt;br&gt;om lokala kabelsändningar från år 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om kabelsändningar till allmänheten bygger på principen&lt;br&gt;om etableringsfrihet, dvs att var och en har rätt att sända radio och TV-pro-&lt;br&gt;gram i kabelnät Den reglering som tidigare var anknuten till tillståndsgiv-&lt;br&gt;ningen sker nu i stället genom reglerna i kabellagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Sveriges åtaganden enligt de europeiska&lt;br&gt;överenskommelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De åtaganden som Sverige gjort handlar både om mottagning av TV-program&lt;br&gt;från andra länder och sändning av program från Sverige. De kan sammanfat-&lt;br&gt;tas .som två huvudsakliga förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första åtar sig Sverige som mottagande land att inte hindra mot-&lt;br&gt;tagning av gränsöverskridande televisionssändningar eller vidaresändning av&lt;br&gt;sådana sändningar om de uppfyller direktivets och konventionens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra åtar sig Sverige som sändande land att se till att sändningar&lt;br&gt;som Sverige ansvarar för enligt definitionerna i direktivet och konventionen&lt;br&gt;uppfyller de krav som uppställs i de båda dokumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 8 redovisas bakgrund och syfte med direktivet och konventionen.&lt;br&gt;Där framgår att ett huvudsyfte med de båda överenskommelserna är att sä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kerställa att de TV-sändningar som följer överenskomna regler inte skall&lt;br&gt;hindras från att distribueras i de länder som omfattas av konventionen eller&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det regelverk som direktivet och konventionen föreskriver kan de&lt;br&gt;enskilda länderna tillämpa mer restriktiva bestämmelser rör sändningar som&lt;br&gt;de ansvarar för som sändande land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet bygger på en harmonisering av lagstiftningen i de olika med-&lt;br&gt;lemsländerna. Romfördragets principer om en övergång från nationella mark-&lt;br&gt;nader till gemensamma produktions- och distributionsmarknader ska även&lt;br&gt;gälla TV-området Den fria rörligheten främjas genom att en sändning som är&lt;br&gt;tillåten i ett EG-land också skall vara det i övriga medlemsländer. Genom&lt;br&gt;EES-avtalet utsträcks denna princip även till EFTA-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär en förpliktelse att inte hindra mottagning eller&lt;br&gt;vidaresändning av program från andra EES-länder. Det innebär dock inte&lt;br&gt;någon skyldighet att praktiskt sörja för att sådan mottagning eller&lt;br&gt;vidarespridning äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa möjligheter att stoppa inkommande sändningar som bryter mot re-&lt;br&gt;gelverken medges i såväl direktivet som konventionen. Sverige kan dock inte&lt;br&gt;ställa upp regler som medger ingripanden mot vidaresändningar av utifrån&lt;br&gt;kommande sändningar i större omfattning än vad direktivet och konventionen&lt;br&gt;anger. Däremot kan Sverige avstå från att utnyttja denna möjlighet. Lag-&lt;br&gt;förslaget i detta betänkande innebär att Sverige inte utnyttjar möjligheten utan&lt;br&gt;i stället förlitar sig på grundregeln att det sändande landet ansvarar för att&lt;br&gt;sändningarna följer överenskommelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de sändningar som Sverige har ansvaret för kan Sverige&lt;br&gt;som framgått ovan tillämpa mer restriktiva regler än de som anges i direktivet&lt;br&gt;och konventionen. I lagförslaget har denna möjlighet utnyttjats sa att reklam-&lt;br&gt;reglema är mer restriktiva än direktivets och konventionens minimiregler&lt;br&gt;Lagstiftningen blir därmed enhetlig på detta område för alla sändningar som&lt;br&gt;Sverige ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Regler om ansvarigt land&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet åtar sig Sverige att införa en lagstiftning som gör det&lt;br&gt;möjligt att effektivt uppfylla EG-direktivets krav när det gäller Sveriges an-&lt;br&gt;svar som sändande land. För att Sverige skall kunna ratificera den europeiska&lt;br&gt;konventionen om gränsöverskridande television måste också konventionens&lt;br&gt;krav vara tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije stat skall se till att det för sändningar som faller inom dess jurisdik-&lt;br&gt;tion finns ett system för att möjliggöra att direktivets och konventionens re-&lt;br&gt;gler upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom innehållet i de båda dokumenten i huvudsak överensstämmer in-&lt;br&gt;nebär det inte några större problem att sammanföra dessa regelverk i samma&lt;br&gt;lag. På en punkt uppstår dock svårigheter, nämligen när det gäller att fast-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställa vilket land som ansvarar för en sändning, eftersom direktivet och kon-&lt;br&gt;ventionen tillämpar olika principer i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet är det i första hand den stat som har jurisdiktion över pro-&lt;br&gt;gramföretaget som ansvarar för att sändningarna följer direktivets regler. I&lt;br&gt;andra hand, om ingen EES-stat har jurisdiktion över programföretaget, är det&lt;br&gt;den stat som tillhandahåller frekvens eller satellitkapacitet eller där upplänken&lt;br&gt;är belägen, som ansvarar för sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådskonventionen placerar i första hand ansvaret för sändningarna i&lt;br&gt;det land där upplänken sker. I andra hand ansvarar det land som ställer fre-&lt;br&gt;kvens eller satellitkapacitet till förfogande och därefter programbolagets hem-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en så kallad bortkopplingsparagraf i konventionen gäller direkti-&lt;br&gt;vets regler mellan EG:s medlemsländer även om de tillträtt konventionen.&lt;br&gt;Genom EES-avtalet utsträcks denna princip även till EFTA-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lagförslag som redovisas i detta betänkande tar i alla avseenden utom i&lt;br&gt;fråga om regeln om ansvarigt land hänsyn till såväl direktivets som konven-&lt;br&gt;tionens regler. Eftersom direktivets och konventionens ansvarsregler är olika&lt;br&gt;går det inte att på ett tillfredsställande sätt inarbeta båda i lagen. I bilaga 4 re-&lt;br&gt;dovisas ett förslag till utformning av lagtexten som även tar med konventio-&lt;br&gt;nens regler. Resultatet av en sådan lagstiftning skulle kunna bli att flera&lt;br&gt;länder samtidigt skulle kunna bli ansvariga för en och samma sändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen ger de konventionsanslutna staterna möjlighet att sinsemel-&lt;br&gt;lan sluta avtal i frågor som regleras av konventionen. Det öppnar åtminstone&lt;br&gt;teoretiskt möjligheten att länderna avtalar om ansvarsfrågor för de sändningar&lt;br&gt;som berör dem. Om denna möjlighet utnyttjas av alla berörda länder så att di-&lt;br&gt;rektivets och konventionens regler harmoniseras på denna punkt skulle det&lt;br&gt;kunna minska de olägenheter som det innebär med olika lösningarna i kon-&lt;br&gt;ventionen och direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudförslaget i betänkandet är dock utformat enligt direktivets ansvars-&lt;br&gt;regler. Detta innebär att Sverige inför en eventuell ratificering av konventio-&lt;br&gt;nen måste överväga om en ratificering är möjlig även om Sverige på denna&lt;br&gt;punkt har en annan ordning än konventionen. Sverige bör i berörda interna-&lt;br&gt;tionella fora aktualisera frågan om att bringa de två dokumenten till sam-&lt;br&gt;stämmighet på denna punkt&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Registrering och information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innebär att de regler som skall gälla för sändningar till satellit&lt;br&gt;ges formen av lagregler som blir tillämpliga på alla som bedriver en viss i&lt;br&gt;lagen angiven verksamhet. Det innebär att en tillståndsgivning med till en&lt;br&gt;koncession knutna förpliktelser inte kommer att vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälningsplikt föreslås för dem som bedriver verksamheten för att&lt;br&gt;efterlevnaden av lagreglerna skall kunna bevakas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl konventionen som direktivet ställer stora krav på information, både&lt;br&gt;om programbolagen och om sändningarnas karaktär. Det gäller uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programbolagets ägare och finansiering och vem som har rätt att företräda&lt;br&gt;programbolaget. För att kunna redovisa hur olika programbolag lever upp till&lt;br&gt;bestämmelser om viss andel europeiska program i sändningsinnehållet och&lt;br&gt;viss andel program från fristående producenter krävs också uppgifter om&lt;br&gt;programstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I satellitlagen föreslås en bestämmelse som innebär att programbolag som&lt;br&gt;bedriver sändningar enligt satellitlagens definition skall till en tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het anmäla sin verksamhet för registrering innan den påbörjas. Regeringen&lt;br&gt;beslutar hos vilken myndighet sådan registrering skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program bolagen skall också årligen redovisa viss programstatistik, som&lt;br&gt;underlag till rapporter om andelen europeiska program och frilansproduktio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de nationella marksända TV-kanalema finns inte någon skyldighet att&lt;br&gt;lämna uppgifter om programstatistik. För att Sverige skall kunna redovisa de&lt;br&gt;uppgifter som föreskrivs i EG-direktivet krävs redovisningar även från dessa&lt;br&gt;programbolag. En skyldighet att lämna uppgifter om sådan programstatistik&lt;br&gt;bör införas genom en ändring i radiolagen. I övrigt krävs inte någon lagän-&lt;br&gt;dring för de programbolag som bedriver verksamhet med stöd av tillstånd en-&lt;br&gt;ligt 5 § radiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svensk lagstiftning finns idag regler om referensbandning av TV-sänd-&lt;br&gt;ningar. Någon sådan skyldighet finns emellertid inte för den som för annans&lt;br&gt;räkning utför sändningar till satellit. Lagförslaget innehåller därför en be-&lt;br&gt;stämmelse om att satellitentreprenörema skall ha skyldighet att ombesörja att&lt;br&gt;televisionsprogram spelas in såvida inte sådan skyldighet åligger någon an-&lt;br&gt;nan. Sådana inspelningar skall på uppmaning av tillsynsmyndigheten ställas&lt;br&gt;till dess förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Allmänna programregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivet och konventionen innehåller allmänna föreskrifter om program-&lt;br&gt;mens karaktär. Där sägs att den mänskliga värdigheten och andras rättigheter&lt;br&gt;skall respekteras, att programmen inte skall vara oanständiga eller innehålla&lt;br&gt;pornografi eller ge obefogat utrymme för våld eller framkalla rashat, att pro-&lt;br&gt;gram som kan vara skadliga för barn och ungdom inte skall sändas på tider&lt;br&gt;då barn och ungdomar kan förväntas se dem. Konventionen har också&lt;br&gt;bestämmelser om att nyhetsrapporteringen skall vara saklig och främja en fri&lt;br&gt;opinionsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser motsvaras av reglerna i radiolagen om opartiskhet och&lt;br&gt;saklighet, vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet samt demokratiska&lt;br&gt;värderingar i programverksamheten. I radiolagen anges i att regler får tas in i&lt;br&gt;ett avtal mellan regeringen och ett sändande företag om respekt för den en-&lt;br&gt;skildes privatliv och om att programverksamheten skall bedrivas med beak-&lt;br&gt;tande av televisionens och ljudradions särskilda genomslagskraft. Den sist-&lt;br&gt;nämnda föreskriften tolkas bl.a. som att programföretagen skall vara var-&lt;br&gt;samma med skildringar som kan verka upprörande eller skrämmande på pu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bliken och ta särskild hänsyn till minderårigas tittarvanor vid programlägg-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I satellitlagen förs motsvarande bestämmelser in som en allmän föreskrift&lt;br&gt;om att programverksamheten skall präglas av det demokratiska statsskickets&lt;br&gt;grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda&lt;br&gt;människans frihet och värdighet Vid utformningen av en programtjänsts in-&lt;br&gt;nehåll skall satellitprogramföretaget när det gäller programmens ämnen och&lt;br&gt;tiden för sändning ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft samt&lt;br&gt;dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och kulturens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Beriktigande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Både direktivet och konventionen förutsätter att det skall finnas möjligheter&lt;br&gt;till beriktigande. Varje land skall se till att alla fysiska eller juridiska personer,&lt;br&gt;oberoende av nationalitet eller vistelseort har rätt att få uppgifter beriktigade.&lt;br&gt;Villkoren skall vara sådana att denna rätt kan utövas effektivt. Direktivet krä-&lt;br&gt;ver också att det skall vara möjligt att underkasta tvister i dessa frågor rättslig&lt;br&gt;prövning. En bestämmelse om skyldighet att införa beriktigande föreslås i&lt;br&gt;.satellitlagen. Tillsynsmyndigheten skall övervaka satellitprogramföretagens&lt;br&gt;efterlevnad av denna bestämmelse och kan vid vite förelägga företaget att&lt;br&gt;publicera beslut i vilket konstateras att företaget brutit mot sin skyldighet i&lt;br&gt;detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Andel europeiska program och fristående produktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En viktig principfråga för såväl EG:s som Europarådets medlemsländer har&lt;br&gt;varit att stimulera produktion och distribution av europeiska program. Denna&lt;br&gt;ambition har tagit sig uttryck i regler om att det skall finnas minst 50 % euro-&lt;br&gt;peiska program i sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan strävan har varit att uppmuntra etablering av fristående produk-&lt;br&gt;tionsbolag. I direktivet anges därför att 10 % av sändningstiden eller 10 % av&lt;br&gt;programbudgeten skall avsätts för program från fristående producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I satellitlagen föreslås en bestämmelse som motsvarar kraven på andel eu-&lt;br&gt;ropeiska program och fristående produktioner. Vidare finns ett tillägg till re-&lt;br&gt;geln om europeiska program att det i program som är avsedda att tas emot i&lt;br&gt;Sverige bör finnas en betydande andel program på svenska språket och med&lt;br&gt;svenska artister och verk av svenska upphovsmän.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Regler för sponsring och reklam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivets och konventionens reklamregler innehåller i huvudsak samma re-&lt;br&gt;striktioner som den svenska lagstiftningen på detta område. De medger dock&lt;br&gt;en större total reklamvolym än de svenska reglerna och för möjligheter att&lt;br&gt;bryta program med reklam. En viktig skillnad är att spelfilmer inte får brytas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med reklam enligt de svenska reglerna, medan detta i begränsad omfattning är Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;tillåtet enligt direktivet och konventionen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för förslaget till satellitlag är att denna lagstiftning så&lt;br&gt;långt möjligt skall följa svensk reglering på radio- och TV-området. Genom&lt;br&gt;att de svenska reklamreglema även tillämpas på satellitsändningarna uppnås&lt;br&gt;en enhetlighet i regelverket för de sändningar som Sverige ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Ansvarsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I satellitlagen föreslås regler av följande innehåll. Den som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet underlåter att lämna uppgifter om sitt satellitprogramföretag till&lt;br&gt;den ansvariga myndigheten skall kunna dömas till böter. Om någon uppsåtli-&lt;br&gt;gen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om inspelning av&lt;br&gt;program kan han dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag bryter mot reglerna om programidentifiering,&lt;br&gt;om sponsring eller om reklamens utformning och omfattning skall den an-&lt;br&gt;svariga myndigheten kunna förelägga satellitprogramföretaget att följa be-&lt;br&gt;stämmelserna Ett sådant föreläggande får förenas med vite om satellitpro-&lt;br&gt;gramföretaget inte har hemvist i riket och det därför i stället är satellitentrepre-&lt;br&gt;nören som är ansvarig för sändningen, får myndigheten i stället rikta föreläg-&lt;br&gt;gandet mot denne eller dennes uppdragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Ändring av befintlig lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att det skall vara möjligt att ålägga de nationella TV-bolagen att redovisa&lt;br&gt;det underlag som enligt direktivet och konventionen krävs för en rapportering&lt;br&gt;om andelen europeisk produktion i sändningarna måste, som redovisats ovan&lt;br&gt;under punkt 8, en bestämmelse om detta införas i radiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetandet av förslaget till satellitlag har utgångspunkten varit att&lt;br&gt;samma reklamregler skall gälla för alla sändningar som Sverige ansvarar för.&lt;br&gt;Reklamreglema i satellitlagen överensstämmer därför med reklamreglema i&lt;br&gt;radiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet och konventionen finns också regler som har sin motsvarighet&lt;br&gt;I den svenska marknadsföringslagstiftningen. Eftersom Sverige åtagit sig att&lt;br&gt;svara för att sändningar inom vår jurisdiktion följer reglerna i konventionen&lt;br&gt;och direktivet bör marknadsföringslagens regler utsträckas till att även om-&lt;br&gt;fatta sändningar som riktar sig till annat land i de fall då Sverige är ansvarigt&lt;br&gt;land. Detta föreslås ske genom en ändring av marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för lagarna om marknadsföring av alkoholdrycker och tobaksvaror&lt;br&gt;föreslås en ändring. I dessa finns i dag ett förbud mot att använda TV-pro-&lt;br&gt;gram för marknadsföring av alkohol och tobak. Bestämmelserna gäller i dag&lt;br&gt;för sändningar som kan tas emot i Sverige. Dessa lagar föreslås kompletteras&lt;br&gt;med en bestämmelse om att förbudet mot att marknadsföra alkohol och tobak&lt;br&gt;med hjälp av TV utsträcks till att gälla alla sändningar som Sverige ansvarar&lt;br&gt;för enligt Europarådskonventionen eller EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga åtaganden enligt konventionen och direktivet gäller främst adminis- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;trativa frågor, som regeringens skyldighet att utpeka en ansvarig myndighet Bilaga 1&lt;br&gt;för tillsyn och rapportering. Dessa kräver enligt min bedömning inte någon&lt;br&gt;lagstiftning utöver den föreslagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Radioutredningens lagförslag i betänkande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;SOU 1992:31&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om satellitsändningar av televisionsprogram till&lt;br&gt;allmänheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns föreskrifter om sändningar av televisionsprogram till&lt;br&gt;satelliter för mottagning av allmänheten. Föreskrifterna i 2-33 §§ gäller en-&lt;br&gt;dast om sändningen kan tas emot i något land som är bundet av avtalet om eu-&lt;br&gt;ropeiskt ekonomiskt samarbete (EES-avtalet) eller den europeiska konventio-&lt;br&gt;nen om gränsöverskridande television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med sändare, reklam, programtjänst och annonstid i&lt;br&gt;televisionen detsamma som i radiolagen (1966:755). Vidare förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satellitprogramföretag: den fysiska eller juridiska person som sätter&lt;br&gt;samman och svarar för en hel programtjänst eller en del av en programtjänst&lt;br&gt;satellitentreprenör: den som här i landet för annans räkning bedriver&lt;br&gt;sändningar av televisionsprogram till satellit eller som upplåter satellitkapaci-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen är tillämplig om satellitprogramföretaget har sitt hemvist i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Har satellitprogramföretaget sitt hemvist i ett annat land som inte är bun-&lt;br&gt;det av avtalet om europeiskt ekonomiskt samarbete (EES-avtalet) är lagen till-&lt;br&gt;lämplig om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sändningen till satellit sker från en sändare här i landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sändningen från satellit sker med användning av satellitkapacitet som en&lt;br&gt;svensk fysisk eller juridisk person förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lagen gäller inte för en sådan sändning till satellit som helt överens-&lt;br&gt;stämmer med en sändning som sker med stöd av tillstånd enligt 5 § radiola-&lt;br&gt;gen (1966:755) eller 1 § lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska&lt;br&gt;televisionsprogram och inte heller för en sändning av sökbar text-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) utövar&lt;br&gt;tillsyn över efterlevnaden av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register över satellitprogramföretag och satellitentreprenörer&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Tillsynsmyndigheten skall upprätta ett register över satellitprogramföre-&lt;br&gt;tag och satellitentreprenörer. Registret skall föras med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling. Det får endast innehålla sådana uppgifter som lämnas enligt&lt;br&gt;8-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Varje satellitprogramföretag och satellitentreprenör skall anmäla sig för&lt;br&gt;registrering hos tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Varje satellitprogramföretag skall årligen till tillsynsmyndigheten redo-&lt;br&gt;visa hur stor andel av programtjänsten som utgjorts av sådana program som&lt;br&gt;avses i 15 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § På anmodan av tillsynsmyndigheten skall satellitprogramföretaget&lt;br&gt;lämna upplysningar om vem som äger företaget och på vilket sätt program-&lt;br&gt;tjänsten finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § På anmodan av tillsynsmyndigheten skall en satellitentreprenör lämna&lt;br&gt;upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppdragsgivarens namn och adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namnet på den eller de programtjänster som uppdragsgivaren sänder,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur sändningen till satellit sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Varje satellitentreprenör som bedriver sändningar enligt denna lag skall&lt;br&gt;ombesörja att televisionsprogrammen spelas in. Detta gäller dock inte om så-&lt;br&gt;dan skyldighet åligger någon annan enligt 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspelningen skall bevaras i minst sex månader från sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som enligt denna lag eller 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;br&gt;är skyldig att spela in televisionsprogram skall på uppmaning av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten utan kostnad tillställa myndigheten en sådan inspelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Programverksamheten skall som helhet präglas av det demokratiska&lt;br&gt;statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och&lt;br&gt;den enskilda människans frihet och värdighet. När det är befogat skall upp-&lt;br&gt;gifter som förekommit i ett program beriktigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av en programtjänsts innehåll skall varje satellitprogram-&lt;br&gt;företag när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för&lt;br&gt;sändning av programmen, ta hänsyn till televisionens särskilda genomslags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraft samt dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och kulturens utveck- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;ling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om inte särskilda skäl föranleder annat skall mer än hälften av en pro-&lt;br&gt;gramtjänsts årliga sändningstid upptas av program av europeiskt ursprung&lt;br&gt;och minst tio procent av den årliga sändningstiden eller minst tio procent av&lt;br&gt;programbudgeten avse program som har framställts av självständiga produ-&lt;br&gt;center. Som sändningstid anses tid då satellitprogramföretaget sänder pro-&lt;br&gt;gram med annat innehåll än nyheter, sport, tävlingar och annonser. I sänd-&lt;br&gt;ningstiden skall inte heller räknas in sändningar av teletext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programtjänsten är avsedd att tas emot i Sverige bör, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl föranleder annat, program på svenska språket samt program med sven-&lt;br&gt;ska artister och verk av svenska upphovsmän förekomma i betydande om-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § I början och slutet av varje sammanhängande programblock inom en&lt;br&gt;programtjänst skall satellitprogramföretagets namn eller programtjänstens be-&lt;br&gt;teckning anges. Däremellan skall namnet eller beteckningen, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl föranleder annat, anges minst en gång per timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som bedriver sändningar enligt denna lag får inte i en sändning&lt;br&gt;mot vederlag eller annars på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt in-&lt;br&gt;tresse. Uppgift om vem som bekostat programmet får dock lämnas enligt vad&lt;br&gt;som sägs i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäller inte vad som sänds under annonstid i&lt;br&gt;televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program som bekostats av annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om ett program helt eller delvis har bekostats av någon, som inte be-&lt;br&gt;driver programverksamhet med ljudradio eller television eller framställer au-&lt;br&gt;diovisuella verk, skall satellitprogramföretaget på lämpligt sätt i början och i&lt;br&gt;slutet av programmet ange vem bidragsgivaren eller vilka bidragsgivarna är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Program som har bekostats av någon, vars huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;gäller tillverkning eller försäljning av tobaksvaror, alkoholdrycker eller läke-&lt;br&gt;medel, får inte sändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Program som huvudsakligen innehåller nyheter eller nyhetskommenta-&lt;br&gt;rer får inte bekostas så som anges i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Reklam mot vederlag och program mot betalning får endast sändas un-&lt;br&gt;der annonstid i televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Av en annons som sänds under annonstid i televisionen skall framgå i Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vems intresse sändningen sker. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser som sänds mot betalning eller annat vederlag får det inte upp-&lt;br&gt;träda personer som spelar en framträdande roll i televisionsprogram som hu-&lt;br&gt;vudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En annons med reklam som sänds under annonstid i televisionen får&lt;br&gt;inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser med reklam får det inte uppträda personer eller figurer som&lt;br&gt;spelar en framträdande roll i televisionsprogram som huvudsakligen vänder&lt;br&gt;sig till barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ett satellitprogramföretag får inte diskriminera någon som begär att fö-&lt;br&gt;retaget skall sända en annons.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Av en programtjänsts sändningstid per dygn får högst tio procent avse&lt;br&gt;annonser under annonstid i televisionen. Denna andel beräknas särskilt för ti-&lt;br&gt;den mellan kl. 18.00 och kl. 24.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en sändningstid av en timme mellan hela klockslag får annonser fö-&lt;br&gt;rekomma högst under åtta minuter eller, i rena undantagsfall, tio minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag endast svarar för en del av en programtjänsts&lt;br&gt;utbud skall vad som föreskrivs i första och andra styckena i stället avse detta&lt;br&gt;satellitprogramföretags sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Annonstiden i televisionen vid ett givet tillfälle får inte understiga en&lt;br&gt;minut, sedan sändningstiden för den särskilda ljud- och bildsignaturen har&lt;br&gt;från räknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Annonser under annonstid i televisionen skall sättas in mellan pro-&lt;br&gt;grammen. Annonser med reklam får dock inte förekomma under annonstiden&lt;br&gt;omedelbart före eller efter ett program som huvudsakligen vänder sig till barn&lt;br&gt;under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket första meningen får an-&lt;br&gt;nonser avbryta ett program, om de sätts in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i pauser i sportprogram, där det förekommer längre pauser eller i pauser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i program som avser föreställningar eller evenemang med pauser för publi-&lt;br&gt;ken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mellan delar i program, som består av olika avslutade delar och där&lt;br&gt;vaije del som föregås eller följs av annonser varar minst 20 minuter; annonser&lt;br&gt;med reklam får dock inte förekomma under annonstiden omedelbart före eller&lt;br&gt;efter en del av programmet som huvudsakligen vänder sig till barn under 12&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvars- och överklagandebestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 8 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 12 § om skyldighet att spela in televisionsprogram döms till böter el-&lt;br&gt;ler fängelse i högst ett år. Är brottet ringa, skall han inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem är åklagare i mål om ansvar för sådant brott som avses i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Tillsynsmyndigheten får ålägga ett satellitprogramföretag att på lämp-&lt;br&gt;ligt sätt offentliggöra ett beslut av myndigheten enligt vilket företaget har&lt;br&gt;brutit mot bestämmelsen i 14 § om beriktigande eller i 24 § om annonsdis-&lt;br&gt;kriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om ett satellitprogramföretag bryter mot någon av bestämmelserna i 9-&lt;br&gt;11, 13, 16-23, 25-27 eller 30 § får tillsynsmyndigheten förelägga det att&lt;br&gt;följa bestämmelsen. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om satellitprogramföretaget inte har hemvist i riket får föreläggande&lt;br&gt;enligt 31 § i stället riktas mot satellitentreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitentreprenören visar att satellitprogramföretaget fått tillgång till&lt;br&gt;sändningsmöjligheten genom upplåtelse av en av satellitentreprenörens upp-&lt;br&gt;dragsgivare utan att satellitentreprenören godkänt det, får dock föreläggandet&lt;br&gt;rikta sig mot uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggande, som förenats med vite,&lt;br&gt;att följa bestämmelserna i 9-11 och 13 §§ samt beslut om åläggande enligt&lt;br&gt;30 § att offentliggöra myndighetens beslut, får överklagas hos kammarrätten.&lt;br&gt;Andra beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen gäller inte för tillfälliga&lt;br&gt;sändningar av televisionsprogram som huvudsakligen är avsedda att tas emot&lt;br&gt;utomlands. Reglerna i 1 kap. 2 och 3 §§ yttrandefrihetsgrundlagen gäller&lt;br&gt;dock även för sådana sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Om ett satellitprogramföretag riktar sändningar som innehåller reklam&lt;br&gt;särskilt till befolkningen i något annat land som är bundet av den europeiska&lt;br&gt;konventionen om gränsöverskridande television skall, om inte Sverige och&lt;br&gt;det andra landet har ingått överenskommelse om annat, satellitprogramföreta-&lt;br&gt;get se till att dessa sändningar inte strider mot de regler som gäller för televi-&lt;br&gt;sionssändningar i det landet avseende reklam och övriga program som sänds&lt;br&gt;mot vederlag. Föreskrifterna i 31-33 §§ skall gälla även vid överträdelser av&lt;br&gt;vad som nu har sagts. Tillsynsmyndigheten får dock besluta om föreläggande&lt;br&gt;endast efter begäran av det land till vilket sändningarna har riktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver registreringspliktig verk-&lt;br&gt;samhet skall registrera sig hos tillsynsmyndigheten senast den 30 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det finns särskilda skäl får tillsynsmyndigheten för tiden före den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1993 medge undantag från bestämmelserna i 19-20, 25, 27 och 35 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring av radiolagen (1966:755)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om radiolagen (1966:755)! dels att 1 § och&lt;br&gt;17 a § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny para-&lt;br&gt;graf, 7 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radiosändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av&lt;br&gt;elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än 3 000 gigahertz och&lt;br&gt;vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rundradiosändning: radiosändning som är avsedd att tas emot direkt av&lt;br&gt;allmänheten, om sändningen inte är avsedd endast för en sluten krets, vars&lt;br&gt;medlemmar är förenade genom en påtaglig gemenskap av annat slag än ett&lt;br&gt;gemensamt intresse att lyssna på eller se sändningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trådsändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av&lt;br&gt;elektromagnetiska vågor vilka är bundna vid särskild anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändare: anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning&lt;br&gt;(trådsändare),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagare: anordning för mottagning av radiosändning eller trådsändning,&lt;br&gt;radioprogram: radiosändnings eller trådsändnings innehåll, om detta består&lt;br&gt;av annat än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden om tid,&lt;br&gt;väderlek, nyheter eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reklam: ett radioprogram som är avsett att främja en näringsidkares avsätt-&lt;br&gt;ning av en vara, en tjänst eller någon annan nyttighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annonstid i televisionen: sänd-&lt;br&gt;ningstid i televisionen som inleds&lt;br&gt;och avslutas av en särskild ljud- och&lt;br&gt;bildsignatur som markerar att den&lt;br&gt;som sänder under den angivna tiden i&lt;br&gt;huvudsak gör detta på uppdrag av&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annonstid i televisionen: sänd-&lt;br&gt;ningstid i televisionen som inleds&lt;br&gt;och avslutas av en särskild ljud- och&lt;br&gt;bildsignatur som markerar att den&lt;br&gt;som sänder under den angivna tiden&lt;br&gt;i huvudsak gör detta på uppdrag av&lt;br&gt;andra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programtjänst: det samlade utbud&lt;br&gt;av ljudradio- eller televisionspro-&lt;br&gt;gram som sänds under en gemensam&lt;br&gt;beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1066.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje programföretag skall år-&lt;br&gt;ligen till radionämnden redovisa hur&lt;br&gt;stor andel av programtjänsten som&lt;br&gt;utgjorts av sådana program som&lt;br&gt;avses i 15 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1992:00) om satellitsändningar av&lt;br&gt;televisionsprogram till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 9-11 §§, 13 §&lt;br&gt;första eller andra styckena, 14 eller&lt;br&gt;15 §§, får radionämnden förelägga&lt;br&gt;programföretaget att följa bestämmel-&lt;br&gt;sen. Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite. Motsvarande gäller om pro-&lt;br&gt;gramföretaget bryter mot en bestäm-&lt;br&gt;melse som tagits in i ett avtal med&lt;br&gt;stöd av 7 § andra stycket eller 13 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 7 a §, 9-11 §§,&lt;br&gt;13 § första eller andra styckena, 14&lt;br&gt;eller 15 §§, får radionämnden före-&lt;br&gt;lägga programföretaget att följa be-&lt;br&gt;stämmelsen. Föreläggandet får för-&lt;br&gt;enas med vite. Motsvarande gäller&lt;br&gt;om programföretaget bryter mot en&lt;br&gt;bestämmelse som tagits in i ett avtal&lt;br&gt;med stöd av 7 § andra stycket eller&lt;br&gt;13 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:74.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § marknadsföringslagen (1975:1418) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företager näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet reklamåtgärd eller annan handling, som genom att strida mot god af-&lt;br&gt;färssed eller på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare,&lt;br&gt;kan marknadsdomstolen förbjuda honom att fortsätta därmed eller att företaga&lt;br&gt;annan liknande handling. Förbud kan meddelas även anställd hos näringsid-&lt;br&gt;kare och annan som handlar på näringsidkares vägnar samt var och en som i&lt;br&gt;övrigt väsentligt har bidragit till handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäl-&lt;br&gt;ler för en televisionssändning som är&lt;br&gt;riktad till allmänheten även om sänd-&lt;br&gt;ningen endast kan tas emot i något&lt;br&gt;annat land som är bundet av avtalet&lt;br&gt;om europeiskt ekonomiskt sam-&lt;br&gt;arbete eller den europeiska kon-&lt;br&gt;ventionen om gränsöverskridande&lt;br&gt;television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av alkohol&lt;br&gt;skall särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av alkoholdryck. Därvid&lt;br&gt;gäller särskilt att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd inte får företas&lt;br&gt;som är påträngande eller uppsökande eller som uppmanar till bruk av alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;dryck får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;dryck får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program. Detta gäller för sådan&lt;br&gt;sändning som avses i lagen&lt;br&gt;(1992:00) om satellitsändningar av&lt;br&gt;televisionsprogram till allmänheten&lt;br&gt;även om sändningen endast kan tas&lt;br&gt;emot i något annat land, som är&lt;br&gt;bundet av avtalet om europeiskt eko-&lt;br&gt;nomiskt samarbete eller den euro-&lt;br&gt;peiska konventionen om gränsöver-&lt;br&gt;skridande television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av spritdryck, vin eller starköl får ej användas kom-&lt;br&gt;mersiell annons i periodisk skrift eller annan skrift på vilken tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen är tillämplig och som med avseende på ordningen för dess utgiv-&lt;br&gt;ning är jämförbar med periodisk skrift. Detta gäller dock ej i fråga om skrift&lt;br&gt;som tillhandahålls endast på försäljningsställe for sådan dryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1076.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:764) med vissa bestämmelser Bilaga 2&lt;br&gt;om marknadsföring av tobaksvaror&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:764) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av tobaksvaror skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av tobak skall&lt;br&gt;särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av tobaksvara. Därvid gäller&lt;br&gt;särskilt att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd inte får företas som är&lt;br&gt;påträngande eller uppsökande eller som uppmanar till bruk av tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tobaksvara&lt;br&gt;får inte användas kommersiell annons&lt;br&gt;i ljudradio- eller televisionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tobaks-&lt;br&gt;vara får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program. Detta gäller för sådan&lt;br&gt;sändning som avses i lagen&lt;br&gt;(1992:00) om satellitsändningar av&lt;br&gt;televisionsprogram till allmänheten&lt;br&gt;även om sändningen endast kan tas&lt;br&gt;emot i något annat land som är bun-&lt;br&gt;det av avtalet om europeiskt ekono-&lt;br&gt;miskt samarbete eller den europeiska&lt;br&gt;konventionen om gränsöverskrid-&lt;br&gt;ande television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1077.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Alternativt förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:75&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag (1992:00) om satellitsändningar av televisionsprogram&lt;br&gt;till allmänheten.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Paragraferna a-c ersätter 3-4 §§ i huvudförslaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a § Lagen är tillämplig om satellitprogramföretaget har sitt hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b § Har satellitprogramföretaget sitt hemvist i ett annat land som är bundet av&lt;br&gt;avtalet om europeiskt ekonomiskt samarbete (EES-avtalet) är lagen tilllämplig&lt;br&gt;om sändningen till satellit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sker från en sändare här i landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sker från en sändare i ett land som inte är bundet av den europeiska&lt;br&gt;konventionen om gränsöverskridande television och sändningen från satellit&lt;br&gt;sker med användning av satellitkapacitet som en svensk fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller dock inte om Sverige och ett annat land som är bundet av den&lt;br&gt;europeiska konventionen om gränsöverskridande television har ingått över-&lt;br&gt;enskommelse att det andra landet i förhållande till Sverige skall anses som&lt;br&gt;sändande land i konventionens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c § Har satellitprogramföretaget sitt hemvist i ett annat land som inte är bun-&lt;br&gt;det av avtalet om europeiskt ekonomiskt samarbete (EES-avtalet) är lagen till-&lt;br&gt;lämplig om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sändningen till satellit sker från en sändare här i landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sändningen från satellit sker med användning av satellitkapacitet som en&lt;br&gt;svensk fysisk eller juridisk person förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialmotivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna mellan EG-direktivets och konventionens bestämmelser om vil-&lt;br&gt;ket land som skall vara ansvarigt för en sändning har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;8.3.2. De allmänna övervägandena som ligger till grund för förslaget och&lt;br&gt;skälen till att jag utformat ett alternativt förslag har redovisats i avsnitt 9.1,&lt;br&gt;9.4.1 och 10.1. (Se också avsnitt 10.1 under 3 och 4 §§.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med bestämmelserna i a-c §§ är att Sverige skall kunna fullgöra&lt;br&gt;sina åtaganden som ansvarigt land för en sändning enligt såväl EG-direktivet&lt;br&gt;som konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i paragraferna a och c har samma lydelse som 3 och 4 §§ i&lt;br&gt;förslaget. Dessa föreskrifter har utformats med EG-direktivets bestämmelser&lt;br&gt;om ansvarigt land som utgångspunkt. Det har emellertid varit nödvändigt att&lt;br&gt;komplettera dessa föreskrifter med bestämmelsen i paragraf b, för att Sverige&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt konventionen. I det följande redo-&lt;br&gt;visas de olika fall då Sverige kan bli ansvarigt för innehållet i ursprungliga&lt;br&gt;TV-sändningar till satellit enligt dels direktivet, dels konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Satellitprogramföretaget har hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 A. Om upplänkssändningen sker från Sverige bär Sverige ansvaret både&lt;br&gt;enligt direktivet och konventionen. Med tillämpning av huvudregeln i a §&lt;br&gt;uppfyller Sverige sina åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 B. Om upplänkssändningen sker från ett annat land som också är bundet&lt;br&gt;av konventionen bär Sverige ansvaret enligt direktivet men upplänkslandet&lt;br&gt;enligt konventionen. Med tillämpning av huvudregeln i a § uppfyller Sverige&lt;br&gt;sitt åtagande enligt direktivet. Någon förpliktelse enligt konventionen förelig-&lt;br&gt;ger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 C. Om upplänkssändningen sker från ett land som inte är bundet av&lt;br&gt;konventionen blir Sverige ansvarigt enligt direktivet. Detta åtagande uppfylls&lt;br&gt;med tillämpning av a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige blir ansvarigt också enligt konventionen utom i det fall då satellit-&lt;br&gt;kapaciteten har ställts till förfogande av ett subjekt från ett land som är bundet&lt;br&gt;av konventionen. Sverige uppfyller sitt åtagande med tillämpning av a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Satellitprogramföretaget har hemvist i ett annat EES-land som också är&lt;br&gt;bundet av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 A. Om upplänkssändningen sker från Sverige bär det land där program-&lt;br&gt;företaget har hemvist ansvaret enligt direktivet, men Sverige enligt konven-&lt;br&gt;tionen. Sveriges åtagande uppfylls med tillämpning av b § första punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det land där programföretaget har hemvist är bundet av konven-&lt;br&gt;tionen kan Sverige träffa avtal om att det landet skall bära ansvaret också en-&lt;br&gt;ligt konventionen. Detta framgår av b § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 B. Om upplänkssändningen sker från ett land som inte är bundet av&lt;br&gt;konventionen men satellitkapaciteten har ställts till förfogande av ett svenskt&lt;br&gt;subjekt bär det land där programföretaget har hemvist ansvaret enligt direkti-&lt;br&gt;vet, men Sverige enligt konventionen. Sveriges åtagande uppfylls med till-&lt;br&gt;ämpning av b § andra punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det land där programföretaget har hemvist är bundet av konven-&lt;br&gt;tionen kan Sverige träffa avtal om att det landet skall bära ansvaret också en-&lt;br&gt;ligt konventionen. Detta framgår av b § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Satellitprogramföretaget har hemvist i ett annat EES-land som inte är&lt;br&gt;bundet av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 A. Om upplänkssändningen sker från Sverige bär det land där program-&lt;br&gt;företaget har hemvist ansvaret enligt direktivet, men Sverige enligt konven-&lt;br&gt;tionen. Sveriges åtagande uppfylls med tillämpning av b § första punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 B. Om upplänkssändningen sker från ett land som inte är bundet av&lt;br&gt;konventionen men satellitkapaciteten har ställts till förfogande av ett svenskt&lt;br&gt;subjekt bär det land där programföretaget har hemvist ansvaret enligt direkti-&lt;br&gt;vet, men Sverige enligt konventionen. Sveriges åtagande uppfylls med till-&lt;br&gt;lämpning av b § andra punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det land där programföretaget har hemvist inte är bundet av kon-&lt;br&gt;ventionen kan Sverige inte genom avtal med det landet frånträda ansvaret en-&lt;br&gt;ligt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Satellitprogramforetaget har hemvist i ett land som inte är ett EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 A. Om upplänkssändningen sker från Sverige bär Sverige ansvaret både&lt;br&gt;enligt direktivet och konventionen. Med tillämpning av c § första punkten&lt;br&gt;uppfyller Sverige sina åtaganden. Om satellitkapaciteten har ställts till förfo-&lt;br&gt;gande av ett subjekt från ett EES-land blir detta land tillsammans med Sverige&lt;br&gt;ansvarigt enligt direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 B. Om upplänkssändningen sker från ett EES-land som är bundet av&lt;br&gt;konventionen men satellitkapaciteten har ställts till förfogande av ett svenskt&lt;br&gt;subjekt bär upplänkslandet ansvaret enligt konventionen medan Sverige till-&lt;br&gt;sammans med upplänkslandet bär ansvaret enligt direktivet. Sveriges åta-&lt;br&gt;gande uppfylls med tillämpning av c § andra punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 C. Om upplänkssändningen sker från ett EES-land som inte är bundet av&lt;br&gt;konventionen men satellitkapaciteten har ställts till förfogande av ett svenskt&lt;br&gt;subjekt bär Sverige ansvaret enligt konventionen medan Sverige tillsammans&lt;br&gt;med upplänkslandet bär ansvaret enligt direktivet. Sveriges åtaganden&lt;br&gt;uppfylls med tillämpning av c § andra punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 D. Om upplänkssändningen sker från ett land som är bundet av kon-&lt;br&gt;ventionen men som inte är ett EES-land men satellitkapaciteten har ställts till&lt;br&gt;förfogande av ett svenskt subjekt bär upplänkslandet ansvaret enligt konven-&lt;br&gt;tionen medan Sverige bär ansvaret enligt direktivet. Sveriges åtagande upp-&lt;br&gt;fylls med tillämpning av c § andra punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 E. Om upplänkssändningen sker från ett land som varken är ett EES-&lt;br&gt;land eller är bundet av konventionen men satellitkapaciteten har ställts till för-&lt;br&gt;fogande av ett svenskt subjekt bär Sverige ansvaret enligt både direktivet och&lt;br&gt;konventionen. Sveriges åtaganden uppfylls med tillämpning av c § andra&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det land där satellitprogramföretaget har hemvist är bundet av konven-&lt;br&gt;tionen kan Sverige träffa avtal om att detta land skall bära ansvaret enligt&lt;br&gt;konventionen. Eftersom en sådan ansvarsöverflyttning inte får verkan gente-&lt;br&gt;mot EES-ländema har det emellertid inte ansetts lämpligt att infora en sådan&lt;br&gt;möjlighet i c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;radiolagsutredningens delbetänkande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(SOU 1992: 31) Lagstiftning om satellitsändningar&lt;br&gt;av TV-program&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över radiolagsutredningens betänkande avgetts av&lt;br&gt;Justitiekanslem, Göta hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Televerket, Juri-&lt;br&gt;diska fakultetsnämnden vid universitetet i Stockholm, Radionämnden,&lt;br&gt;Kabelnämnden, Marknadsdomstolen, Näringsfrihetsombudsmannen (NO),&lt;br&gt;Statens pris- och konkurrensverk (SPK), Konsumentverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket (RSV), Statskontoret, Sveriges Radio AB, Sveriges&lt;br&gt;Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, TV5 Nordic Channel,&lt;br&gt;Filmnet International Holdings AB, Kabelvision KB, Svenska&lt;br&gt;tidningsutgivareföreningen (TU), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges industriförbund,&lt;br&gt;Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Svenska&lt;br&gt;tonsättares internationella musikbyrå (STIM), Förhandlingskartellen&lt;br&gt;Copyswede, Svenska kabel-TV-föreningen, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges reklamförbund, Annonsörföreningen, Sveriges Köpmannaförbund,&lt;br&gt;Nykterhetsrörelsernas landsförbund, Sveriges frikyrkoråd,&lt;br&gt;Organisationskommittén för Svensk Rundradio AB och Våldsskildringsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har skrivelser inkommit från Marknadsföringsutredningen&lt;br&gt;(C 1991: 10), Barnmiljörådet, Telestyrelsen och Svenska journalist-&lt;br&gt;förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av remissinstanserna ovan har lämnat gemensamma yttranden. I&lt;br&gt;sammanställningen av svaren används beteckningen Sveriges Radio rn.fl. för&lt;br&gt;det gemensamma ytttrandet från Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB&lt;br&gt;samt Sveriges Utbildningsradio AB. SAF och Industriförbundet står för ett&lt;br&gt;gemensamt yttrande från Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges&lt;br&gt;industriförbund. Beteckningen KLYS och Copyswede avser det&lt;br&gt;gemensamma yttrandet från Konstnärliga och litterära yrkesutövares&lt;br&gt;samarbetsnämnd samt Förhandlingskartellen Copyswede. Sveriges&lt;br&gt;frikyrkoråd m.fl. står för ett gemensamt yttrande från Sveriges frikyrkoråd&lt;br&gt;och De fria kristna samfundens råd (SAMRÅD).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Allmänt om radiolagsutredningen och&lt;br&gt;föreliggande delbetänkande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningens delbetänkande innehåller förslag till åtgärder med an-&lt;br&gt;ledning av de åtaganden som Sverige gjort eller avser göra till följd av den eu-&lt;br&gt;ropeiska konventionen om gränsöverskridande television och EES-avtalet.&lt;br&gt;Sverige saknar idag regler för innehållet i satellitsändningar med TV-program&lt;br&gt;som vänder sig till allmänheten. Betänkandets förslag syftar sålunda till att ut-&lt;br&gt;arbeta sådan lagstiftning vilken kan uppfylla Sveriges skyldigheter som an-&lt;br&gt;svarigt land för sändningar till länder som omfattas ovannämnda åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem, Göta hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Televerket,&lt;br&gt;TCO, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Statskontoret, Svenska&lt;br&gt;tonsättares internationella musikbyrå (STIM) och Svenska&lt;br&gt;journalistförbundet tillstyrker i huvudsak förslaget till satellitlag.&lt;br&gt;Telestyrelsen understryker vikten av att frågor om yttrandefriheten och frågor&lt;br&gt;om tillstånd att inneha och använda radiosändare hålls åtskilda på sätt som&lt;br&gt;förslaget innebär, och har inget att erinra mot utredningens förslag.&lt;br&gt;Nykterhetsrörelsens landsförbund tillstyrker också i huvudsak lagförslaget,&lt;br&gt;men vill emellertid betona vikten av att Sverige noga överväger&lt;br&gt;konsekvenserna av den pågående integreringen i Europa och världen i övrigt,&lt;br&gt;samt att man nu i högre grad beaktar de svagheter som finns i Sverige&lt;br&gt;rörande lagstiftningen om marknadsföringen av alkohol och tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmnet anser att förslagets uppbyggnad är enkel och ändamålsenlig sam-&lt;br&gt;tidigt som onödig byråkrati undviks. Dock anser Filmnet att vissa delar av&lt;br&gt;förslaget har utformats med ledning av nuvarande svenska bestämmelser för&lt;br&gt;markbundna kanaler, utan att bestämmelsemas tillämpning på internationella&lt;br&gt;eller specialkanaler närmare övervägts. Kabelvision välkomnar en harmoni-&lt;br&gt;sering av det europeiska regelverket inom området, men saknar i samman-&lt;br&gt;hanget stadganden som skulle underlätta distribution av ytterligare program-&lt;br&gt;kanaler till anslutna hushåll. Därigenom skulle konkurrensen mellan pro-&lt;br&gt;grambolagen främjas, med ett kvalitativt bättre programinnehåll som följd.&lt;br&gt;Som exempel på dylika stadganden nämner Kabelvision regler om lika be-&lt;br&gt;handling av kabel-TV-operatörer, såväl i ett land som i olika länder vad avser&lt;br&gt;ersättning till respektive från programbolag för vidaresändning av dessas&lt;br&gt;sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO) är i princip för en sådan harmonise-&lt;br&gt;ring av lagstiftningen som utredningen föreslår, men har vissa synpunkter på&lt;br&gt;de delar av lagförslaget som kan få betydelse för konkurrensen, d v s de som&lt;br&gt;berör sponsring och reklam. Statens pris- och konkurrensverk (SPK) har&lt;br&gt;från konkurrenssynpunkt heller inget att erinra mot utredningens lagförslag,&lt;br&gt;utom vad gäller frågan om diskriminering av annonsörer, där man hänvisar&lt;br&gt;till de synpunkter som framförs i NO:s yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våldsskildringsrådet menar att ett &amp;quot;publikt perspektiv&amp;quot; på lagstiftningen&lt;br&gt;måste tillkomma. I utredningsförslaget tycks tyngdpunkten snarare ha lagts&lt;br&gt;på en teknisk/juridisk nivå. Rådet anser att behovet av lagstiftning främst har&lt;br&gt;sin utgångspunkt i den svenska opinionens krav på att vissa minimikrav upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätthålls när det gäller vad som får visas i allmänt tillgänglig television.&lt;br&gt;Särskilt viktigt anser man det härvidlag vara att företag som saknar public&lt;br&gt;servicesfärens avtal med statsmakten kan förmås att ta hänsyn till värderingar&lt;br&gt;i det enskilda mottagarlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund anser att Sverige inte, utöver vad som är nöd-&lt;br&gt;vändigt enligt konventionen eller EG-direktivet, skall införa vare sig in-&lt;br&gt;skränkningar i yttrandefriheten eller påbud om programverksamheten och&lt;br&gt;programinnehållet. För att inte olikheter mellan regler för olika typer av&lt;br&gt;sändningar skall uppstå, föreslår samfundet därför att reglerna för andra&lt;br&gt;sändningar anpassas till reglerna för satellitsändningar. Advokatsamfundet&lt;br&gt;anför två skäl för denna uppfattning. För det första anser man att de&lt;br&gt;&amp;quot;nationella&amp;quot; regler Sverige har i dag är onödigt stränga. För det andra menar&lt;br&gt;man att de inhemska reglerna har liten - och får mindre och mindre - verk-&lt;br&gt;ningskraft med hänsyn till de ökande möjligheterna att i Sverige ta emot&lt;br&gt;sändningar som inte lyder under de svenska reglerna. Enligt samfundet&lt;br&gt;kommer den av utredningen föreslagna lösningen att innebära konkurren-&lt;br&gt;snackdelar för svenska företag i förhållande till utländska, samt en därmed&lt;br&gt;sammanhängande risk för utflyttning av svenska företag utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser rent allmänt&lt;br&gt;beträffande transformering av EG-regler till svensk lagtext att någon större&lt;br&gt;frihet eller strykningar knappast är tillåtna, i den mån reglerna inte är fakulta-&lt;br&gt;tiva. Radiolagsutredningens förslag framstår därför i vissa delar som alltför&lt;br&gt;fritt i förhållande till direktivet. Som exempel härvidlag framhåller fakultets-&lt;br&gt;nämnden förslagets 14-15 §§ i förhållande till direktivets artikel 22.&lt;br&gt;Sammanfattningsvis kräver lagförslaget därför enligt fakultetsnämnden en av-&lt;br&gt;sevärd överarbetning - eller att direktivtexten som sådan tas in som gällande&lt;br&gt;svensk rätt - för att en fullgod EES-anpassning skall kunna genomföras. En&lt;br&gt;liknande inställning har TV5 Nordic Channel som helst ser att hela utredning-&lt;br&gt;ens förslag förkastas och att EG-direktivet istället direkt inkorporeras i&lt;br&gt;svensk rätt. I andra hand föreslår man att förslaget omarbetas för att det inte&lt;br&gt;skall strida mot svenska grundlagar, EES-avtalet eller Sveriges respektive&lt;br&gt;EG:s konkurrensrätt. Nordic anser bl. a. att det är direkt stötande ur&lt;br&gt;rättssäkerhetssynvinkel att olika lagstiftningssystem reglerar i tur och ordning&lt;br&gt;Kanal 1 och TV 2, TV 4, Nordic Channel, samt utländska TV-bolags&lt;br&gt;sändningar. Vidare menar man att utredningsförslaget står i strid med EES-&lt;br&gt;avtalet eftersom det föreslås olika konkurrensvillkor och olika regler för&lt;br&gt;likvärdiga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringsutredningen påpekar att utredningen inte haft tillfälle att&lt;br&gt;lämna synpunkter på någon lagtext beträffande de frågor för vilka det anges i&lt;br&gt;radiolagsutredningens betänkande (s. 157) att samråd mellan de bägge utred-&lt;br&gt;ningarna skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtekniska synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket tillstyrker radiolagsutredningens förslag att reglerna för&lt;br&gt;reklam i markbundna TV-sändningar utsträcks till att gälla även satellitsänd-&lt;br&gt;ningar under svensk jurisdiktion. Detta anser man visar hänsyn till intresset&lt;br&gt;av klarhet och överskådlighet i de radiorättsliga regelsystemen. Det vore dock&lt;br&gt;enligt konsumentverket fördelaktigt om såväl lagstiftningen for markbundna&lt;br&gt;TV-sändningar som satellitsändningar kunde samlas till en gemensam lag för&lt;br&gt;samtliga sändningssätL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anför att det är en&lt;br&gt;delvis politisk fråga huruvida det verkligen finns skäl att särskilja satellit-&lt;br&gt;sändningarna i en egen lag. Eftersom EG-direktivets regler som ex. vis sän-&lt;br&gt;darlandsprincipen även gäller markbundna sändningar som kan tas in i våra&lt;br&gt;grannländer - vilka antingen redan är EG-medlemmar eller omfattas av EES-&lt;br&gt;avtalet - så förefaller en integrering av gemensamma regler och en utskillnad&lt;br&gt;av sådana som är speciella för satellitsändningar resp, markbundna sänd-&lt;br&gt;ningar i en och samma lag vara mest ändamålsenligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen noterar att det i vart fall som ett provisorium är möj-&lt;br&gt;ligt att välja utredningens föreslagna lösning med två olika lagar där regler för&lt;br&gt;satellitsändningar återfinns. Men man påpekar samtidigt att det inte är helt lätt&lt;br&gt;att av lagtexten i radiolagen tillägna sig vilka bestämmelser som gäller för sa-&lt;br&gt;tellit-TV. Marknadsdomstolen förordar därför att man - åtminstone på sikt -&lt;br&gt;bör ta in reglerna i den föreslagna satellitlagen i radiolagen, för att därigenom&lt;br&gt;på ett klart sätt markera att det är samma reglering för såväl markbundna&lt;br&gt;sändningar som satellitsändningar. Härvidlag blir det också nödvändigt att&lt;br&gt;komplettera definitionerna i 1 § radiolagen med de definitioner som finns i&lt;br&gt;EG-direktivet om &amp;quot;smygreklam&amp;quot; och &amp;quot;sponsring&amp;quot;. Detsamma gäller direkti-&lt;br&gt;vets term &amp;quot;programföretag&amp;quot; och de av utredningen föreslagna definitionerna&lt;br&gt;av begreppen &amp;quot;programtjänst&amp;quot;, respektive &amp;quot;satellitentreprenör&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet hävdar i sitt gemensamma yttrande att utred-&lt;br&gt;ningens lagförslag är exempel på hur pusselbitar tillfogats ett regelverk som&lt;br&gt;icke är sammanhållet av uppställda ramar. Man hänvisar i detta sammanhang&lt;br&gt;till lagrådets yttrande (prop 1990/91: 149) över TV4-lagstiftningen, där den&lt;br&gt;radiorättsliga lagstiftningen beskrivs som svåröverskådlig och svårtillgänglig.&lt;br&gt;De bägge instanserna förordar därför en allmän översyn och koordinering av&lt;br&gt;lagarna för hela etermedieverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Möjligheten att hindra vidaresändning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Europarådskonventionen lämnar i förhållande till EG-direktivet fler möjlighe-&lt;br&gt;ter att införa regler som möjliggör att vidarespridning av sändningar från an-&lt;br&gt;nat land hindras. Detta gäller framförallt överträdelser mot reglerna om&lt;br&gt;reklam och sponsring. Den grundhållning som direktivet avspeglar innebär&lt;br&gt;att överträdelser som gäller regler om reklamens omfattning och inplacering&lt;br&gt;uteslutande skall beivras av det sändande landet. Förbud mot vidaresändning&lt;br&gt;av program kan provisoriskt meddelas enbart vid överträdelse av bestämmel-&lt;br&gt;serna i artikel 22 mot pornografi, meningslöst våld, rashets m.m.&lt;br&gt;Radiolagsutredningen anser dock att det vore olyckligt att inte ha en enhetlig&lt;br&gt;lagstiftning för sändningar från annat land och föreslår därför att möjligheten&lt;br&gt;att hindra vidarespridning av sändningar inte skall utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen, KLYS och Copyswede, samt Svenska kabel-TV-&lt;br&gt;föreningen tillstyrker utredningens förslag att det inte införs någon möjlighet&lt;br&gt;att stoppa vidaresändningar. Enligt Svenska kabel-TV-föreningen överens-&lt;br&gt;stämmer de principiella och praktiska skäl som utredningen redovisar till fullo&lt;br&gt;med den erfarenhet föreningen har från den tid då lagen om lokala kabel-&lt;br&gt;sändningar medgav sådana förbud. Konsumentverket delar också utredning-&lt;br&gt;ens grundläggande ståndpunkt i denna fråga, men hävdar att det finns anled-&lt;br&gt;ning att hysa viss oro för att det från vissa av de stater som kan komma att&lt;br&gt;omfattas av konventionen men ej av direktivet, främst de forna &amp;quot;östländerna”,&lt;br&gt;kan riktas sändningar till Sverige via satellit eller mark, vilka inte uppfyller&lt;br&gt;konventionens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt, Kabelnämnden, Sveriges frikyrkoråd m.fl., Våldsskild-&lt;br&gt;ringsrådet och Bammiljörådet anser däremot att den möjlighet att stoppa vida-&lt;br&gt;resändning i kabelnätet av satellitsändningar som EG-direktivet erbjuder bör&lt;br&gt;tillvaratas. Hovrätten, Kabelnämnden och frikyrkoådet föreslår att ett lagrum&lt;br&gt;härom lämpligen kan utformas med 16 § kabellagen som förebild. Kabel-&lt;br&gt;nämnden påpekar vidare att regler för att hindra vidarespridning i kabelnät av&lt;br&gt;vissa sändningar från satellit kommer att riktas mot nätinnehavama. Dessa&lt;br&gt;regler kan därför med fördel inarbetas i kabellagen, som redan innehåller&lt;br&gt;vissa regler för beivrande av yttrandefrihetsbrott. Våldsskildringsrådet ser&lt;br&gt;möjligheten till förbud mot vidaresändning främst som en förebyggande åt-&lt;br&gt;gärd, och betonar vikten av att statsmakten inte avhänder sig möjligheten att&lt;br&gt;kunna ingripa till konsumenternas, främst barnens, skydd. Sveriges&lt;br&gt;frikyrkoråd m.fl. betonar särskilt vikten av en möjlighet för Sverige att&lt;br&gt;tillfälligt kunna stoppa sändningar som uppenbart och allvarligt bryter mot&lt;br&gt;direktivets artikel 22, samt dess snarlika motsvarighet i konventionens artikel&lt;br&gt;7. Frikyrkorådet m.fl. anser att utredarens argumentering på denna punkt inte&lt;br&gt;är hållbar av tre skäl. För det första hävdar man att en svensk lagstiftning om&lt;br&gt;förbud på detta område skulle ge vårt land möjlighet att med större kraft&lt;br&gt;hävda vår tolkning, även om EG-kommissionen med utgångspunkt i gemen-&lt;br&gt;skapens lagar kan överpröva varje enskilt ingripande. För det andra anser fri-&lt;br&gt;kyrkorådet m.fl. att grovt missbruk av yttrandefriheten - dvs. sändningar in-&lt;br&gt;nehållande pornografi, omotiverat våld, hets mot folkgrupp m.m. - är en så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pass drastisk handling att drastiska motåtgärder är motiverade. För det tredje Prop. 1992/93:75&lt;br&gt;menar frikyrkorådet m.fl. att det stora flertalet av de hushåll som har tillgång Bilaga 3&lt;br&gt;till satellit-TV finns i de nät som skulle omfattas av en dylik bestämmelse.&lt;br&gt;Utredarens uppfattning att bestämmelsen inte kan omfatta små kabelnät och&lt;br&gt;privata paraboler är sålunda inte tillräckliga skäl för att avstå från den. Vidare&lt;br&gt;föreslår frikyrkorådet m.fl. att bestämmelsen skall gälla vidaresändning av&lt;br&gt;alla programtjänster som står under utländsk jurisdiktion, alltså även sådana&lt;br&gt;som inte omfattas av konventionens eller direktivets regler - en synpunkt&lt;br&gt;som också delas av Kabelnämnden, Marknadsdomstolen och Sveriges&lt;br&gt;frikyrkoråd rn.fl. tillstyrker dock utredarens förslag att inte införa förbud mot&lt;br&gt;vidarespridning av alkoholreklam i sändningar från utlandet, eftersom ett&lt;br&gt;sådant förbud torde bli verkningslöst.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Sveriges ansvar för sändningar till andra länder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1. Ansvarighetsprincipen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet och Europasrådskonventionen tillämpar olika principer för att&lt;br&gt;fastställa vilket land som ansvarar för en sändning. Enligt konventionen an-&lt;br&gt;svarar i första hand det sändande landet, medan direktivet lägger ansvaret på&lt;br&gt;det land där programföretaget har sitt säte. Radiolagsutredningen anser att&lt;br&gt;den mest ändamålsenliga lösningen är den som fastställs i direktivet, och har i&lt;br&gt;huvudförslaget följaktligen utgått från direktivets bestämmelser för att&lt;br&gt;definiera ansvarigt land. Detta innebär att programbolagets hemland i första&lt;br&gt;hand ansvarar för en sändning. Endast då programbolaget har sin hemvist&lt;br&gt;utanför kretsen av fördragsslutande stater bör det sändande landet vara&lt;br&gt;ansvarigt för sändningarna. I bilaga 4 har dock utredningen som ett alternativt&lt;br&gt;förslag redovisat hur lagen skall utformas om även konventionens regler skall&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att betänkan-&lt;br&gt;dets huvudförslag bör utgöra rättesnöre för den svenska lagstiftningen. En&lt;br&gt;reell konflikt mellan EG-direktivet och konventionen skulle därmed inte&lt;br&gt;kunna uppkomma för svenskt vidkommande. Betänkandets alternativa för-&lt;br&gt;slag förutsätter nämligen att Sverige kommer överens med konventionssta-&lt;br&gt;tema i ansvarsfrågan för att undvika risken att två länder kan komma att an-&lt;br&gt;svara för innehållet i en och samma sändning. Huvudförslaget erbjuder även&lt;br&gt;fördelar för programbolagen, vilka torde ha lättare att följa hemlandets lag än&lt;br&gt;lagen i det land där upplänken kan komma att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen anser att det är mest ändamålsenligt att anpassa re-&lt;br&gt;glerna efter direktivet och instämmer därför tillika i utredningens huvudför-&lt;br&gt;slag. Man finner det dessutom klargörande att reglerna skall tillämpas på&lt;br&gt;sändningen i sin helhet - dvs. både s.k. upplänk och nedlänk - vilket i sin tur&lt;br&gt;att medför att ingen åtskillnad görs mellan mark- och satellitsändningar.&lt;br&gt;STIM anser också i likhet med utredningen att ansvarighetsreglema bör ut-&lt;br&gt;formas enligt EG-direktivet regler, och att det alternativa lagförslaget därför&lt;br&gt;bör anstå till dess frågan om en ratificering av konventionen blir aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvudförslag får vidare också uttryckligt stöd av Justitie-&lt;br&gt;kanslern, SPK, Konsumentverket, KLYS och Copyswede, samt TU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden anser däremot att såväl direktivets som konventionens an-&lt;br&gt;svarighetsregler bör beaktas i den svenska lagstiftningen vad gäller sänd-&lt;br&gt;ningar som Sverige ansvarar för. Nämnden finner det olyckligt att vissa&lt;br&gt;sändningar som Sverige ansvarar för enligt konventionen faller utanför&lt;br&gt;Sveriges jurisdiktion enligt betänkandets huvudförslag, och man förordar&lt;br&gt;därför ett mer täckande alternativt lagförslag, &amp;quot;eventuellt&amp;quot; betänkandets&lt;br&gt;al temati vförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Registrering och information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Såväl konventionen som direktivet ställer stora krav på information, både om&lt;br&gt;programbolagen och om sändningarnas karaktär. Radiolagsutredningen fö-&lt;br&gt;reslår i satellitlagen bestämmelser som innebär att satellitprogramföretag som&lt;br&gt;bedriver sändningar enligt satellitlagens definition skall anmäla sin verksam-&lt;br&gt;het innan den påbörjas, samt också årligen redovisa viss programstatistik.&lt;br&gt;Även satellitentreprenörer föreslås bli registreringspliktiga. Vidare skall in-&lt;br&gt;formation om det ansvariga programföretaget eller uppgift om programtjän-&lt;br&gt;stens beteckning lämnas i sändning i början och slutet av vaije programblock.&lt;br&gt;I övrigt skall sådan information lämnas en gång per timme, om inte pro-&lt;br&gt;grammets karaktär gör att det kan upplevas som störande. Den ansvariga&lt;br&gt;myndigheten får vidare kräva in de upplysningar av satellitprogramföretagen&lt;br&gt;som ligger inom ramen för direktivets och konventionens bestämmelser.&lt;br&gt;Myndigheten kan vid vite förelägga företagen att lämna dessa uppgifter. På&lt;br&gt;liknade sätt får myndigheten förelägga satellitentreprenörer att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar om uppdragsgivaren och de programtjänster som denne sänder. Ett&lt;br&gt;satellitprogramföretag har också skyldighet att göra inspelningar av sända&lt;br&gt;program, vilka sedan skall bevaras minst sex månader från sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen, SPK och STIM har inget att erinra mot&lt;br&gt;utformningen av reglerna i 7 — 13 §§ rörande registrering, information och&lt;br&gt;inspelning. STIM påpekar vidare att sådan registrering och information kan&lt;br&gt;underlätta för STIM i dess verksamhet, bl.a. när det gäller klarering av&lt;br&gt;rättigheter för inspelningsverksamhet, samt att det är nödvändigt med tillgång&lt;br&gt;till korrekt information om ansvariga programföretag och ägarförhållanden&lt;br&gt;för att ge förutsättningar för avtalsförhandlingar och avtalsteckning inom det&lt;br&gt;alltmer komplexa och rörliga etermedieområdet. STIM anser vidare att det är&lt;br&gt;angeläget att möjlighet finns till verkningsfulla sanktioner mot företag som&lt;br&gt;inte fullgör sina skyldigheter med avseende på klarering av rättigheter, t.ex.&lt;br&gt;underlåter att söka tillstånd, inte erlägger ersättning och inte fullgör&lt;br&gt;rapporteringsskyldighet STIM hemställer därför att möjligheten övervägs att&lt;br&gt;i anslutning till lagförslaget införa en ansvarsbestämmelse mot den som inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter gentemot rättighetsinnehavarna på&lt;br&gt;upphovsrättsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret påpekar att man förutsätter att de myndighetsuppgifter inom&lt;br&gt;detta område som enligt utredaren skall åläggas en tillsynsmyndighet kommer&lt;br&gt;att vara uppgifter för den nya myndighet för radio- och TV-sändningar till&lt;br&gt;allmänheten vilken f.n. är under utredande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser att de föreslagna bestämmelserna i 11-13 §§ sa-&lt;br&gt;tellitlagen inte bara bör gälla gentemot den radiorättsliga övervakningsmyn-&lt;br&gt;digheten utan även gentemot den myndighet som har att övervaka efterlevna-&lt;br&gt;den av marknadsföringslagen. Vidare bör bestämmelsen även gälla mark-&lt;br&gt;bundna sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmnet anser att tillsynsmyndigheten bör ges möjlighet att medge undan-&lt;br&gt;tag från den rapporteringsskyldighet varom det stadgas i 9 § av förslaget,&lt;br&gt;samt att i övrigt bestämma omfattningen av nämnda skyldighet. Filmnet åbe-&lt;br&gt;ropar att man i sammanhanget måste ta hänsyn till att inte alla kanaler är un-&lt;br&gt;derkastade de krav som anges i 15 § och att sådana kanaler därför inte skall&lt;br&gt;belastas med onödig rapporteringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg har synpunkter på 10 § i förslaget till lag om sa-&lt;br&gt;tellitsändningar, i vilken stadgas att ett satellitprogramföretag på anmodan av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten skall lämna upplysningar om vem som äger företaget&lt;br&gt;och på vilket sätt programtjänsten finansieras. Enligt Kammarrätten bör upp-&lt;br&gt;lysningar av denna art kunna omfattas av sekretess enligt 8 kap. 6 §&lt;br&gt;sekretesslagen. Ett tillägg bör därför enligt Kammarrätten göras i bilagan till&lt;br&gt;sekretessförordningen, förslagsvis med innehållet &amp;quot;tillsyn enligt lagen (0000:&lt;br&gt;000) om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem (JK) noterar att den skyldighet för satellitentreprenören att&lt;br&gt;ombesörja inspelning av TV-program som stadgas i 12 § i utredningens lag-&lt;br&gt;förslag på motsvarande sätt föreligger också på det yttrandefrihetsrättsliga&lt;br&gt;området enligt 5 kap. 5 § lagen (1991: 1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden för den som sänder&lt;br&gt;radioprogram till allmänheten. Justitiekanslem kan i enlighet med de yttrande-&lt;br&gt;frihetsrättsliga föreskrifterna framställa en begäran om att få ta del av en in-&lt;br&gt;spelning som gjorts av den som är ansvarig för att detta sker. JK anser att för&lt;br&gt;undvikande av missförstånd bör en erinran om vad som gäller på det yttran-&lt;br&gt;defrihetsrättsliga området tas upp i specialmotiveringen till 13 § i det aktuella&lt;br&gt;lagförslaget. Vidare bör enligt JK en hänvisning till de nya föreskrifter i lagen&lt;br&gt;om satellitsändningar till allmänheten som gäller skyldighet att leverera in-&lt;br&gt;spelningar tas in i 5 kap. 7 § lagen med föreskrifter på TF's och YGL's om-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden och Våldsskildringsrådet föreslår att en registreringsplikt&lt;br&gt;upprättas också för nätinnehavama. Detta skall enligt instanserna underlätta&lt;br&gt;hindrandet av en vidarespridning av vissa sändningar. Kabelnämnden under-&lt;br&gt;stryker i sitt yttrande också att ett register skulle ge en god möjlighet att följa&lt;br&gt;utvecklingen på området, att föra viss statistik samt att lämna upplysningar.&lt;br&gt;Internationellt sett torde det enligt nämnden vara mycket ovanligt att den an-&lt;br&gt;svariga myndigheten på området saknar kunskap om landets nätinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3. Allmänna programregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivets artikel 22 och konventionens artikel 7 innehåller allmänna för-&lt;br&gt;skrifter om programmens karaktär. Radiolagsutredningen föreslår att det i&lt;br&gt;satellitlagen förs in motsvarande bestämmelser som en allmän föreskrift för&lt;br&gt;programverksamheten om att denna skall präglas av det demokratiska stats-&lt;br&gt;skickets grundidéer samt principen om alla människors värde och den en-&lt;br&gt;skilda människans frihet och värdighet. Programföretagen skall vid utform-&lt;br&gt;ningen av en programtjänsts innehåll samt när det gäller tiden for sändning ta&lt;br&gt;hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft samt dess betydelse för&lt;br&gt;den fria åsiktsbildningen och kulturens utveckling. För de nationella sänd-&lt;br&gt;ningarna är vidare radiolagens bestämmelse om att programföretagens sänd-&lt;br&gt;ningsrätt skall utövas opartiskt och sakligt av central betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens landsförbund betonar vikten av att man i lagstift-&lt;br&gt;ningen starkt skall värna om minderårigas integritet. Reglerna för våld och&lt;br&gt;pornografi, som särskilt nämnes, är oftast starkt kopplade till&lt;br&gt;alkoholförtäring eller narkotikabruk. Barns och ungdomars beteenden&lt;br&gt;återspeglar de vuxna i egenskap av förebilder i dessa avseenden, vilket bör&lt;br&gt;betonas i en lagstiftning som rent allmänt bör vara strikt och restriktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Radionämnden tillgodoser 14 § i förslaget till satellitlag de allmänna&lt;br&gt;föreskrifter som finns i konventionen, artikel 7 och direktivet, artikel 22.&lt;br&gt;Utredningen anger dock inte på vilket sätt konventionens bestämmelse om&lt;br&gt;ansvar för att nyhetsrapporteringen skall vara saklig och främja den fria opi-&lt;br&gt;nionsbildningen tillgodoses genom lagförslaget. Radionämnden anser emel-&lt;br&gt;lertid att föreskriften om hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft&lt;br&gt;samt dess betydelse för den fria åsiktsbildningen torde inrymma ett sådant&lt;br&gt;åliggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket samt Sveriges frikyrkoråd m.fl. anser emellertid i sina&lt;br&gt;respektive yttranden att det är tveksamt om de allmänt hållna stadganden i&lt;br&gt;radiolagen som åberopas av radiolagsutredningen är tillräckliga för att hindra&lt;br&gt;missbruk av yttrandefriheten i sändningar som Sverige ansvarar för. Enligt&lt;br&gt;bägge yttrandena är en mer specifik reglering av dessa frågor i den radiorätts-&lt;br&gt;liga lagstiftningen nödvändig. Enligt frikyrkorådet m.fl. bör 14 § formuleras&lt;br&gt;om så att det tydligt framgår att svenska myndigheter kan ingripa för att hin-&lt;br&gt;dra att satellitsändningar under svensk jurisdiktion förmedlar ett sådant inne-&lt;br&gt;håll som brännmärks av konventionen och direktivet. Frikyrkorådet m.fl. är&lt;br&gt;dessutom av den meningen att bestämmelsen bör gälla även sådana sänd-&lt;br&gt;ningar som når länder som inte omfattas av reglerna i dessa dokument. Även&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser som tidigare&lt;br&gt;nämnts förslagets 14-15 §§ som alltför fritt i förhållande till direktivets artikel&lt;br&gt;22. Kabelnämnden anser också att regler för att hindra sändningar som inne-&lt;br&gt;håller grova kränkningar av yttrandefriheten borde finnas för sändningar som&lt;br&gt;Sverige ansvarar för. Dessa skulle kunna utformas i likhet med de regler som&lt;br&gt;finns då det gäller närradio och kabelsändningar, vilket skulle ge Sverige ef-&lt;br&gt;fektiva medel att efterfölja såväl konventionens artikel 7 som direktivets arti-&lt;br&gt;kel 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen anför i enlighet med sin generella synpunkt på de lag-&lt;br&gt;tekniska lösningarna att endast om direktivet tas in som en bilaga till lagen&lt;br&gt;kan 14 § anses tillräcklig i förhållande till direktivets artikel 22. Detsamma&lt;br&gt;gäller enligt domstolen bestämmelserna i 15 §, vilka bl.a. handlar om andelen&lt;br&gt;europeiska verk. Detta begrepp finns utförligt utrett i direktivets artikel 6. Om&lt;br&gt;direktivet tas in som en bilaga blir det lätt att tillägna sig vad som avses med&lt;br&gt;begreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmnet har i stort sett samma synpunkt som Marknadsdomstolen och fö-&lt;br&gt;reslår i första hand att 14 § utformas i enlighet med direktivets artikel 22.&lt;br&gt;Därvid uppnås enhetlig behandling mellan satellitprogramföretagen inom&lt;br&gt;EES-avtalets ram. Om paragrafens nuvarande utformning ändå anses vara att&lt;br&gt;föredra, bör reservation göras för specialkanaler. Beträffande bestämmelsen i&lt;br&gt;15 § anser Filmnet att det för de flesta specialkanaler inte är praktiskt genom-&lt;br&gt;förbart att kräva minst 50 procents andel europeiska verk. Filmnet ser helst&lt;br&gt;också att utredningens formulering &amp;quot;där så är praktiskt genomförbart&amp;quot; an-&lt;br&gt;vänds i själva lagtexten, som översättning av konventionens och direktivets&lt;br&gt;&amp;quot;where practicable&amp;quot;. Det vore olyckligt om utgångspunkten i 15 § blir om-&lt;br&gt;vänd och om dessutom uttrycket &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; används. Paragrafen skulle&lt;br&gt;därigenom bli strängare än förlagorna. Det är vidare orimligt att ställa samma&lt;br&gt;krav på satellitkanaler som på t.ex. Sveriges Television vad gäller program på&lt;br&gt;svenska språket och med svenska artister och verk av svenska upphovsmän.&lt;br&gt;Filmnet föreslår därför i första hand att 15 § andra stycket utgår, i andra hand&lt;br&gt;att det görs klarare hur bestämmelsen skall tolkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund noterar att påbuden om programverksamhet och&lt;br&gt;programinnehåll inte är understödda av sanktioner, bortsett från regeln om&lt;br&gt;beriktigande. Samfundets uppfattning är härvidlag att påbud utan sanktioner&lt;br&gt;riskerar att skapa osäkerhet om lagstiftarens avsikter eller allvar, samt att re-&lt;br&gt;spekten för lagar i allmänhet kan undergrävas. Vissa av påbuden såsom de&lt;br&gt;formulerats lämpar sig dock inte för sanktioner. Detta gäller t.ex. programfö-&lt;br&gt;retagens skyldighet att ta hänsyn till televisionens betydelse för kulturens ut-&lt;br&gt;veckling. Samfundet ifrågasätter emellertid om ett påbud utan sanktion inne-&lt;br&gt;bär att skyldigheten för vaije &amp;quot;transmitting party&amp;quot; att efterleva såväl konven-&lt;br&gt;tionen som direktivet verkligen uppfylls. Samfundet anser dock inte att en&lt;br&gt;&amp;quot;vanlig&amp;quot; lag är rätta platsen för sanktioner, utan föreslår yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen (YGL) för dessa avseenden. Om YGL kompletteras enligt ovanstående&lt;br&gt;kan följaktligen 14 § första stycket första meningen i förslaget till satellitlag&lt;br&gt;utgå. Inte heller 14 § andra stycket bedöms av samfundet vara nödvändigt&lt;br&gt;enligt konventionen eller direktivet och bör därför utgå. Vidare anser samfun-&lt;br&gt;det att reglerna i 15 § med visst fog kan anses vara inskränkningar i den ytt-&lt;br&gt;randefrihet som avses i YGL. I den mån dessa påbud måste stödjas av sank-&lt;br&gt;tioner bör därför dessa tas in i YGL. Däremot torde inte 15 § andra stycket&lt;br&gt;vara nödvändigt enligt konventionen eller direktivet och kan därför utgå.&lt;br&gt;Även Kabelnämnden är av den meningen att avsaknaden av sanktioner kan&lt;br&gt;medföra vissa problem vid tillämpningen av 15 §. Nämnden noterar emeller-&lt;br&gt;tid att EG-direktivets regler för andel program av europeiskt ursprung re-&lt;br&gt;spektive av självständiga producenter skall tillämpas där det är &amp;quot;praktiskt ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomförbart&amp;quot;, samt att dessa kvotreglers effekter skall utvärderas av EG&lt;br&gt;senast fem år efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund anser med avseende på kravet i 15 § på viss&lt;br&gt;andel europeiska program, att Sverige i överläggningar med EG skall verka&lt;br&gt;för en avveckling av denna typ av programstyming. Förbundet anser det vara&lt;br&gt;principiellt felaktigt att samhället genom lagar skall bestämma vad satellit-&lt;br&gt;sända TV-program skall innehålla. Vidare avstyrker förbundet bestämt kravet&lt;br&gt;på viss andel svenska artister och verk av svenska upphovsmän i satellitpro-&lt;br&gt;gram avsedda för Sverige. Detta skulle i sin tur innebära att kravet på pro-&lt;br&gt;gramstatistik bortfaller. TV 5 Nordic Channel anför liknande synpunkter i sitt&lt;br&gt;yttrande. Nordic menar att förslaget missgynnar just deras kanal, eftersom de&lt;br&gt;för närvarande har en programmix som inte uppfyller de i 15 § angivna vill-&lt;br&gt;koren. Bakgrunden är att kostnaderna för svenska program samt upphovs-&lt;br&gt;rättsliga kostnader är synnerligen höga. Ekonomiska begränsningar av detta&lt;br&gt;slag borde enligt Nordic ha beaktats av utredningen. För övrigt ställer varken&lt;br&gt;konventionen eller direktivet krav på svenska program, utan endast på euro-&lt;br&gt;peisk dominans, påpekar Nordic.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO, KLYS och Copyswede samt Svenska journalistförbundet (SJF) till-&lt;br&gt;styrker emellertid i motsats till Köpmannaförbundet de regler som tagits in i&lt;br&gt;15 §. SJF anser vidare att det är positivt att det slås fast i lagförslaget beträf-&lt;br&gt;fande programtjänster avsedda att tas emot i Sverige att program på svenska&lt;br&gt;språket samt program med svenska artister och verk av svenska upphovsmän&lt;br&gt;ska förekomma i betydande omfattning. Dock anser såväl TCO, KLYS och&lt;br&gt;Copyswede som SJF att innebörden av begreppet &amp;quot;betydande omfattning&amp;quot;&lt;br&gt;bör preciseras. KLYS och Copyswede anser vidare att reglerna bör förses&lt;br&gt;med någon form av sanktion för att bestämmelsernas efterlevnad skall kunna&lt;br&gt;garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Beriktigande/genmäle&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23 i direktivet och artikel 8 i konventionen behandlar rätten till berikti-&lt;br&gt;gande. Innebörden är att varje land skall se till att alla fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer, oberoende av nationalitet eller vistelseort, vars legitima intresse,&lt;br&gt;och särskilt rykte och goda namn, har lidit skada till följd av felaktiga påstå-&lt;br&gt;enden i ett TV-program, ska ha rätt till beriktigande eller liknande åtgärd.&lt;br&gt;Radiolagsutredningen har utformat bestämmelsen i satellitlagen så att det står&lt;br&gt;programföretaget fritt att välja i vilken form det vill ge en rättelse offentlighet&lt;br&gt;Mot bakgrund av reglerna om god publicistisk sed torde det i normalfallet&lt;br&gt;komma att innebära publicering i det egna mediet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska tidningsutgivareföreningen (TU) delar utredarens bedömning i&lt;br&gt;kommentaren till 14 § att det skall stå programföretaget fritt att välja i vilken&lt;br&gt;form det vill ge en rättelse offentlighet för att därmed inte inkräkta på den an-&lt;br&gt;svarige utgivarens ensamrådighet över programinnehållet. TU och Svenska&lt;br&gt;journalistförbundet understryker emellertid att för att oklarheter skall undvi-&lt;br&gt;kas bör det komma till uttryck i specialmotiveringen att det här endast är fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om just beriktiganden, dvs rättelser av felaktiga uppgifter, och inte&lt;br&gt;genmälen i största allmänhet. Marknadsdomstolen påpekar i sitt yttrande att&lt;br&gt;den av utredningen föreslagna 14 § inte är lika utförlig som dess&lt;br&gt;motsvarighet i direktivets artikel 23, och föreslår därför att direktivtexten kan&lt;br&gt;tas in i lagen som en bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Radionämnden bör reglerna om beriktigande behandlas i en särskild&lt;br&gt;bestämmelse och i högre grad utformas i anknytning till texterna i konventio-&lt;br&gt;nens artikel 8 respektive direktivets artikel 23. Bestämmelserna om berikti-&lt;br&gt;gande bör i enlighet med direktivets artikel 23.3 också förenas med särskilda&lt;br&gt;förfaranderegler. Av dessa bör framgå att en framställan skall riktas till satel-&lt;br&gt;litprogramföretaget inom viss tid, lämpligen sex månader, från det att sänd-&lt;br&gt;ningen ägde rum, samt att den som är missnöjd med satellitprogramföretagets&lt;br&gt;beslut kan vända sig till tillsynsmyndigheten. Vidare bör det framgå att pro-&lt;br&gt;gramföretaget i dessa fall har en skyldighet att behålla en inspelning av det&lt;br&gt;berörda programmet så lång tid som krävs för att säkerställa&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Reklam och sponsring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets och konventionens reklamregler innehåller i huvudsak samma re-&lt;br&gt;striktioner som den svenska lagstiftningen på detta område. De medger dock&lt;br&gt;en större total reklamvolym än de svenska reglerna och fler möjligheter att&lt;br&gt;bryta program med reklam. Den princip som Radiolagsutredningen följt vid&lt;br&gt;utformningen av satellitlagen är att den så långt möjligt skall följa svensk re-&lt;br&gt;glering på radio- och TV-områdeL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag att Sverige ska utnyttja möjligheterna till mer restriktiva&lt;br&gt;reklamregler än direktivets, hälsas med tillfredsställelse av KLYS och&lt;br&gt;Copyswede. Dessa instanser, liksom Svenska journalistförbundet, tillstyrker&lt;br&gt;också att lagstiftningen om reklamregler görs enhetlig för alla sändningar un-&lt;br&gt;der svensk jurisdiktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kabel-TV-föreningen, Filmnet , SAF och Industriförbundet,&lt;br&gt;Köpmannaförbundet, samt Svensk rundradio AB anser att eftersom de sven-&lt;br&gt;ska reklamreglema är avsevärt mer restriktiva än de europeiska minimikra-&lt;br&gt;ven, riskeras obalans mellan de svenska satellitsändningarna och sändning-&lt;br&gt;arna från utländska programföretag. Sveriges Radio m.fl. intar samma stånd-&lt;br&gt;punkt och konstaterar att detta kan få vissa negativa, om än bara marginella,&lt;br&gt;effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknad. Vidare menar Filmnet att en&lt;br&gt;anpassning av dessa bestämmelser till de övriga ländernas bör övervägas,&lt;br&gt;dock utan att man därför tar ställning till huruvida de svenska bestämmelserna&lt;br&gt;är förenliga med EES-avtalet eller inte. Annonsörföreningen anser att hänsyn&lt;br&gt;till konkurrensneutraliteten talar för att samma reklamregler skall gälla såväl&lt;br&gt;för svensk satellit-TV som för markbunden TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet påpekar att en hän-&lt;br&gt;visning till marknadsföringslagen, som för närvarande EG-anpassas, lämpli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen bör göras for att täcka in direktivets preciserade regler beträffande annon- Prop. 1992/93: 75&lt;br&gt;ser. Sveriges reklamförbund uppmärksammar också Marknadsförings- Bilaga 3&lt;br&gt;utredningens översyn av marknadsföringslagen (SFS 1975: 1418), i vilket&lt;br&gt;bl.a. uttalas att EG-direktivet måste anses omfatta även efterfrågan av vara,&lt;br&gt;tjänst eller annan nyttighet och att marknadsföringslagen bör ändras i enlighet&lt;br&gt;därmed. Reklamförbundet anser därför att även satellitlagen bör omfatta&lt;br&gt;inköps- eller andra anskaffningsfrämjandeåtgärder som riktas &amp;quot;bakåt&amp;quot; mot&lt;br&gt;leverantörer, arbetssökande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen anser att EG-direktivets bestämmelser om reklam och&lt;br&gt;sponsring i tillämpliga delar skall tas in i radiolagen och därmed bli gemen-&lt;br&gt;samma för såväl mark- som satellitprogramföretag. Programföretagens efter-&lt;br&gt;levnad av EG-direktivets regler om reklam och sponsring prövas således i&lt;br&gt;första hand enligt radiorättsliga principer. Vidare anser domstolen att om&lt;br&gt;Sverige vill ställa upp mer restriktiva regler för exempelvis reklamens om-&lt;br&gt;fattning och inplacering, måste tillägg göras i särskilda bestämmelser.&lt;br&gt;Direktivets artiklar 10, 12-14,16 och 17 lämpar sig härvidlag väl för en di-&lt;br&gt;rekt hänvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 Alkohol-, tobak- och läkemedelsreklam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen föreslår att lagarna om marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;drycker och tobaksvaror kompletteras med en bestämmelse om att förbudet&lt;br&gt;mot att marknadsföra alkohol och tobak med hjälp av TV utsträcks till att gälla&lt;br&gt;alla sändningar som Sverige ansvarar för enligt Europarådskonventionen eller&lt;br&gt;EG-direktivet. Radiolagsutredningen har i dessa frågor samrått med utred-&lt;br&gt;ningen (C 1991: 10) för översyn av marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser i likhet med utredningen att förbudet mot reklam&lt;br&gt;för alkoholvaror är motiverat. Dock påpekar Konsumentverket att ett förbud&lt;br&gt;går längre än direktivets krav på måttfullhet, men noterar samtidigt att radio-&lt;br&gt;lagsutredningen inte har behandlat alkoholreklamförbudets betydelse ur han-&lt;br&gt;delshindrande synpunkt. Konsumentverket tar istället fasta på den&lt;br&gt;bedömning som gjorts av Marknadsföringsutredningen att ett förbud skulle&lt;br&gt;utgöra ett sådant handelshinder som ändock kan motiveras av hänsyn till&lt;br&gt;skyddet för människors hälsa. Konsumentverket noterar emellertid att&lt;br&gt;förbudet endast får en begränsad effekt p.g.a. möjligheten att annonser når&lt;br&gt;svenska tittare genom satellitsändningar som även kan distribueras via&lt;br&gt;kabelnäten, varför det kan finnas skäl att utnyttja den möjlighet som ges av&lt;br&gt;EES-avtalet att i kabelnäten stoppa vidaresändning av alkoholreklam.&lt;br&gt;Konsumentverket tillstyrker vidare att lagen om marknadsföring av&lt;br&gt;tobaksvaror kompletteras enligt utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen erinrar i detta sammanhang om att de befintliga lagar&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker och tobaksvaror som utredningen&lt;br&gt;hänvisar till, är av marknadsrättslig karaktär. Dessa lagar ger ingen möjlighet&lt;br&gt;för en central myndighet att självständigt vitesförelägga ett programföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som brutit mot reglerna. Om en sådan möjlighet skall finnas måste därför di-&lt;br&gt;rektivets regler tas in i radiorättslig lag. Marknadsdomstolen och Sveriges fri-&lt;br&gt;kyrkoråd rn.fl. gör också bedömningen att direktivets artikel 15 bör föranleda&lt;br&gt;en regel om generellt förbud mot alkoholreklam. Sveriges frikyrkoråd rn.fl.&lt;br&gt;anser dessutom att förbudet bör gälla alla sändningar som Sverige ansvarar&lt;br&gt;för, alltså även om de kan tas emot utanför direktivets och konventionens gi-&lt;br&gt;lighetområden. Frikyrkorådet föreslår därför att tillägget till 2 § förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsfö-&lt;br&gt;ring av alkoholdrycker får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Detta gäller för sådan sändning som avses i lagen (1992:00) om satellit-&lt;br&gt;sändningar till allmänheten, även om sändningen endast kan tas emot i&lt;br&gt;något annat land.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges frikyrkoråd rn.fl. föreslår på samma sätt att förbudet mot tobaksre-&lt;br&gt;klam formuleras så att det gäller alla sändningar som Sverige ansvarar för,&lt;br&gt;oavsett om de tillhör de områden där konventionen och direktivet gäller. Man&lt;br&gt;skulle dessutom vinna i klarhet och överskådlighet om bestämmelserna om&lt;br&gt;alkohol- och tobaksreklam inarbetades i lagen om satellitsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nykterhetsrörelsens landsförbund anser att den svenska lagstiftningen för&lt;br&gt;alkohol- och tobaksreklam är uddlös. Producenterna av alkoholdrycker an-&lt;br&gt;vänder mycket dubiösa metoder i marknadsföringen, och Konsumentverket&lt;br&gt;har endera inte resurser eller uppvisar en tveksam passivitet när anmärkningar&lt;br&gt;framförs. Förbundet anser också att sanktionerna är för vaga för att de skall&lt;br&gt;avskräcka, och man föreslår härvidlag att utredningen beaktar den franska&lt;br&gt;lagstiftningen vad avser brott mot lagarna om reklamförbud, vilka innebär&lt;br&gt;bötesbelopp på mellan 50 000 och 500 (XX) franc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet anser däremot i linje med sin generella syn på&lt;br&gt;reklamreglema att det finns anledning ifrågasätta om det finns skäl för&lt;br&gt;Sverige att tillämpa mera restriktiva regler för alkoholreklam än dem som&lt;br&gt;finns inskrivna i EG-direktivet och Europarådskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket noterar att Radiolagsutredningen inte närmare berört ar-&lt;br&gt;tikel 14 i EG-direktivet om förbud mot reklam för receptbelagda läkemedel.&lt;br&gt;Konsumentverket hänvisar i denna fråga till Marknadsföringsutredningen,&lt;br&gt;och finner i likhet med denna att det krävs ett uttryckligt förbud mot denna&lt;br&gt;typ av reklam som gäller för såväl markbundna sändningar som&lt;br&gt;satellitsändningar under svensk jurisdiktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 Reklam riktad till minderåriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen föreslår att annonser med reklam som sänds under an-&lt;br&gt;nonstid inte får syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år.&lt;br&gt;Inte heller får personer eller figurer som spelar en framträdande roll i program&lt;br&gt;huvudsakligen avsedda för barn under 12 år uppträda i annonser med reklam.&lt;br&gt;Huvudregeln för inplaceringen av annonser i TV-sändningar är att de skall&lt;br&gt;placeras mellan programmen. I anslutning till program som huvudsakligen&lt;br&gt;vänder sig till barn under 12 år får de dock inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges frikyrkoråd m. fl., Våldsskildringsrådet och Bammiljörådet till-&lt;br&gt;styrker utredningens förslag att förbjuda TV-reklam till barn under 12 år.&lt;br&gt;Bammiljörådet anser vidare att ingen reklam bör visas i TV före kl 21 00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att förslagets&lt;br&gt;23 § 1 st. inte kan anses förenligt med EG-rätten. Ett generellt förbud av den&lt;br&gt;typ som utredningen formulerat i denna paragraf har i ett tidigare ärende (EG-&lt;br&gt;kommissionen . /. Grekland) ansetts vara oförenligt med Romfördragets art&lt;br&gt;30. EG-direktivets art 16 om TV-reklam till barn bygger istället för förbud på&lt;br&gt;en missbruksprincip. Fakultetsnämndens synpunkter delas också av TU,&lt;br&gt;SAF och Industriförbundet, Sveriges reklamförbund, samt 7V 5 Nordic&lt;br&gt;Channel, vilka samtliga hänvisar till Marknadsföringsutredningens bedöm-&lt;br&gt;ning i denna fråga, enligt vilken gäller att ett förbud mot TV-reklam till barn&lt;br&gt;inte låter sig försvaras vid en prövning utifrån Sveriges skyldigheter enligt&lt;br&gt;EES-avtalet. Sveriges reklamförbund anser vidare att de föreslagna förbuden&lt;br&gt;i 27 § 1 st. 2p. samt 2p. sista meningen satellitlagen aldrig bör införas.&lt;br&gt;Samtidigt bör även de likalydande bestämmelserna i radiolagen och i lagen&lt;br&gt;om kabelsändningar till allmänheten upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen anser att EG-direktivets regler på detta område är mer&lt;br&gt;ändamålsenliga än de som utredningen föreslagit. Direktivets regler har inte&lt;br&gt;utredningens exakta åldersgräns på 12 år utan ställer istället upp preciserade&lt;br&gt;regler för reklam som vänder sig mot minderåriga, och medger därmed lös-&lt;br&gt;ningar från fall till fall. I 27 § bör följaktligen begreppet &amp;quot;barn under 12 år&amp;quot;&lt;br&gt;ersättas med &amp;quot;minderåriga&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsörföreningen hänvisar i sitt yttrande till tidigare remissvar, dels&lt;br&gt;över betänkandet (SOU 1989:73) TV-politiken, samt dels över betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1990:7) Lagstiftning för reklam i svensk TV, i vilka man riktat kritik&lt;br&gt;mot radiolagens restriktioner rörande TV-reklam till barn. Annonsör-&lt;br&gt;föreningen anser att det är omöjligt att sätta åldersgränser för bamreklam&lt;br&gt;eftersom sådana gränser kommer att uppfattas som orealistiska och knappast&lt;br&gt;heller kan upprätthållas. Barn är ofta mycket väl utvecklade intellektuellt sett&lt;br&gt;och det är vanligt att barn får sitta uppe sent på kvällarna. Dessutom har barn&lt;br&gt;obegränsade möjligheter att titta på reklam som finns på videoband. Även&lt;br&gt;förslagets regel om att sagofigurer inte skall få förekomma i annonser är&lt;br&gt;orealistisk eftersom det är möjligt att i andra media och i butiker använda sa-&lt;br&gt;gofigurer som kommersiella redskap. Vidare anser annonsörföreningen att&lt;br&gt;tolkningsproblem kan uppstå vad beträffar uttrycken i 23 § &amp;quot;som spelar en&lt;br&gt;framträdande roll&amp;quot; resp, &amp;quot;huvudsakligen vänder sig till barn&amp;quot;. Det vore därför&lt;br&gt;rimligare att man i detta sammanhang följer Marknadsföringslagen och&lt;br&gt;Internationella Handelskammarens grundregler för reklam riktad till barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser att det inte är Romfördragets bestämmelser om&lt;br&gt;den fria varurörligheten som i första hand skall tillämpas i fråga om detta re-&lt;br&gt;klamförbud. Sändandet av TV-signaler för annonseringsändamål hör snarare&lt;br&gt;till området för tjänsters fria rörlighet, vilket regleras av artikel 59 i&lt;br&gt;Romfördraget som motsvaras av artikel 36 i EES-avtalet. EG-domstolen&lt;br&gt;förefaller också att bedöma medlemsländernas restriktioner i fråga om tjänster&lt;br&gt;i ett mer fördelaktigt ljus än i fråga om varor. Tack vare direktivets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minimikaraktär kan ett förbud mot denna typ av reklam bibehållas om det är&lt;br&gt;behövligt och inte är diskriminerande eller onödigt långtgående - dock under&lt;br&gt;förutsättning att förbudet tillgodoser sådana &amp;quot;allmänna hänsyn&amp;quot; som följer av&lt;br&gt;art 36 i Romfördraget (art 13 i EES-avtalet) och rättspraxis. Som skäl för&lt;br&gt;förbudet som anförts i förarbetena till lagstiftningen betonades främst TV-&lt;br&gt;mediets stora genomslagskraft samt det faktum att yngre barn inte kan skilja&lt;br&gt;mellan reklaminslag och vanliga TV-program, samt att bam inte heller alltid&lt;br&gt;förstår avsikten med reklaminslag. Enligt Konsumentverket föreligger dessa&lt;br&gt;skäl för ett förbud alltjämt och har också bekräftats i olika undersökningar (t&lt;br&gt;ex den nordiska undersökningen Bpm og TV-reklame - tre nordiske&lt;br&gt;underspgelser, Nordiska ministerrådet, Nord 1992:4). Vid den avvägning av&lt;br&gt;motstående intressen som det här blir fråga om, anser Konsumentverket att&lt;br&gt;det är uppenbart att barnens behov bör vara styrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 Sponsring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Radiolagsutredningens förslag får inte personer eller företag som har&lt;br&gt;som huvudsaklig verksamhet att tillverka eller sälja tobak, alkohol eller läke-&lt;br&gt;medel sponsra program. Vidare får inte program som huvudsakligen innehål-&lt;br&gt;ler nyheter eller nyhetskommentarer sponsras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket delar utredningens uppfattning att särskilda regler för&lt;br&gt;sponsring i satellitsändningar är nödvändiga. Radionämnden anser emellertid&lt;br&gt;att direktivets artikel 17.1 a) om sponsorers inflytande på programinnehåll&lt;br&gt;m.m. inte har någon motsvarighet i radiolagen, varför en bestämmelse om&lt;br&gt;detta bör införas både i den föreslagna satellitlagen och radiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen anser inte heller att direktivets artikel 17 till fullo upp-&lt;br&gt;fylls av den föreslagna regeln i 18 §. Detta gäller särskilt art. 17.1 a) och c),&lt;br&gt;som drar upp den betydelsefulla gränsen mellan reklam och sponsring. Dom-&lt;br&gt;stolen noterar också att förbudet mot sponsring av företag som tillverkar eller&lt;br&gt;säljer alkoholdrycker inte får stöd i direktivet Domstolen tillstyrker emellertid&lt;br&gt;den föreslagna regeln med hänvisning till direktivets artikel 3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser dock att det&lt;br&gt;inte finns någon grund i direktivet för ett förbud för sponsring av alkoholpro-&lt;br&gt;ducerande företag. Ett förbud kan också vara diskriminerande i Romför-&lt;br&gt;dragets mening i de fall då sändningar som Sverige har jurisdiktion över inte&lt;br&gt;nödvändigtvis hamnar på det svenska territoriet. Vidare kan den formulerade&lt;br&gt;gränsdragningen i sig riskera att bli diskriminerande, då det kan vara svårt att&lt;br&gt;fastställa vad som är ett företags &amp;quot;huvudsakliga verksamhet&amp;quot;. Vad beträffar&lt;br&gt;reklam för receptbelagda läkemedel anser fakultetsnämnden att den föreslagna&lt;br&gt;lagtexten i 19 § inte preciserar vilka läkemedel som förbjuds från reklam, och&lt;br&gt;därmed vilka företag som inte kan utgöra sponsor, vilket däremot framkom-&lt;br&gt;mer av direktivets artikel 14. Den mer långtgående regeln som föreslås av ut-&lt;br&gt;redningen, riskerar att verka diskriminerande i EG-sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLYS och Copyswede anser att ordalydelsen i 20 § om sponsring av ny-&lt;br&gt;heter eller nyhetskommentarer bör ändras så, att program som huvudsakligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehåller nyheter eller nyhetskommentarer och som bekostas så som anges i Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §, inte får sändas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.5 Annonser och annonstider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen föreslår att reklam mot vederlag och program som&lt;br&gt;sänds mot betalning endast får sändas under annonstid. Utredningen föreslår&lt;br&gt;vidare att det i satellitlagens 17 § förs in en bestämmelse motsvarande 6§ an-&lt;br&gt;dra stycket radiolagen innebärande att program där ett kommersiellt intresse&lt;br&gt;gynnas mot vederlag eller annars på ett otillbörligt sätt endast får sändas un-&lt;br&gt;der annonstid. Vad det gäller annonstidens omfattning föreslår radiolagsut-&lt;br&gt;redningen att de nuvarande reglerna i radiolagen för markbundna sändningar&lt;br&gt;överförs till satellitlagen, vilket innebär mer restriktiva regler än minimire-&lt;br&gt;glerna i direktivet och konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket tillstyrker utredningens samtliga ovan nämnda förslag.&lt;br&gt;STIM tillstyrker det förstnämnda förslaget, vilket man anser underlättar kla-&lt;br&gt;reringen av rättigheter för inspelningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Radionämnden är den i 17 § föreslagna bestämmelsen om förbud&lt;br&gt;mot otillbörligt gynnande av kommersiellt intresse otydlig. Bestämmelsen bör&lt;br&gt;utformas på ett sådant sätt att det tydligare framgår att vad som här avses är&lt;br&gt;förbud mot dolda reklambudskap, vilket framgår av direktivets artikel 10.4.&lt;br&gt;Marknadsdomstolen anför en liknande ståndpunkt, och anser att lydelsen i di-&lt;br&gt;rektivets artikel 10 är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund anser att begreppet &amp;quot;annons&amp;quot; bör definieras ef-&lt;br&gt;tersom det har en stor betydelse i lagförslaget. Så som detta begrepp formule-&lt;br&gt;ras i lagtexten i 21-23 och 25 §§, ser Advokatsamfundet det som svårt att&lt;br&gt;veta vad som skiljer en annons från vilket inslag som helst. Konsumentverket&lt;br&gt;påpekar att radiolagen till skillnad från den föreslagna satellitlagen innehåller&lt;br&gt;en legaldefinition av begreppet &amp;quot;annonstid&amp;quot;, innebärande att annonstiden skall&lt;br&gt;inledas och avslutas av en särskild ljud- och bildsignatur som markerar att&lt;br&gt;den som sänder under den angivna tiden gör detta på uppdrag av andra.&lt;br&gt;Konsumentverket anser att det torde krävas en liknande bestämmelse även för&lt;br&gt;satellitsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV 5 Nordic Channel anser sig missgynnade av lagförslaget, bl a genom&lt;br&gt;förbud mot försäljning av sändningstid till tredje man samt genom begräns-&lt;br&gt;ningar av annonstidens längd. Enligt utredningen föreslås att sådan sänd-&lt;br&gt;ningstid som Nordic f.n. säljer till bl.a. TV Inter samt Televerket och lik-&lt;br&gt;nande myndigheter, vilka använder kanalen för sändande av religiösa pro-&lt;br&gt;gram och informationsprogram, skall räknas som reklam vid beräkning av&lt;br&gt;total reklamtid. Konsekvensen blir att Nordic knappast alls kan sälja traditio-&lt;br&gt;nella reklamspots i fortsättningen. Vare sig konventionen eller direktivet in-&lt;br&gt;nehåller någonting om förbud mot sändande av program utan reklam mot ve-&lt;br&gt;derlag, påpekar Nordic och anser därför att förslagets 21 §, i relation till 25&lt;br&gt;§, bör förkastas. Vidare anser Nordic att kanalen missgynnas visavi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska TV-bolag när det gäller mängden annonstid samt genom&lt;br&gt;begränsningen av annonstiden till mellan programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio rn.fl. anser att begreppet &amp;quot;program mot betalning&amp;quot; i 21 § är&lt;br&gt;särskilt svårhanterligt. Det kan i vissa fall komma att röra sig om en sofistike-&lt;br&gt;rad gränsdragning mellan å ena sidan sponsring och å andra sidan andra in-&lt;br&gt;täkter som satellitföretaget får för att man sänder ett visst program. Om&lt;br&gt;&amp;quot;program mot betalning&amp;quot; endast får sändas under annonstid försämras vä-&lt;br&gt;sentligt möjligheterna för att i Sverige driva en kanal där Lex. organisationer&lt;br&gt;och företag enkelt och obyråkratiskt och på egen bekostnad kan nå ut med in-&lt;br&gt;formation och utbildning till ex.vis. medlemmar och anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar bestämmelsen i 27 §, enligt vilka annonser skall sättas in&lt;br&gt;mellan programmen, hävdar Sveriges reklamförbund att erfarenheten visar att&lt;br&gt;reklam inte har någon möjlighet att bli effektiv om den inte får avbryta pro-&lt;br&gt;gram i större utsträckning än vad som är tillåtet idag. Satellitlagens regler bör&lt;br&gt;därför utformas i överensstämmelse med direktivets artikel 14 respektive&lt;br&gt;konventionens artikel 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.6 Annonsdiskriminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen föreslår i 24 § satellitlagen att ett programföretag inte&lt;br&gt;får diskriminera någon som begär att företaget skall sända en annons.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats med 12 § i radiolagen som förebild. Skälet för&lt;br&gt;att införa bestämmelsen är en strävan att uppnå enhetlig reklamlagstiftning i&lt;br&gt;alla sändningar som Sverige ansvarar för. Radionämnden ifrågasätter dock&lt;br&gt;om de skäl som anfördes vid införandet av en sådan bestämmelse i den ra-&lt;br&gt;diorättsliga lagstiftningen för de rikstäckande marksända TV-programmen&lt;br&gt;väger lika tungt för de sändningar som nu avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska tidningsutgivareföreningen (TU) har i ett remissyttrande över be-&lt;br&gt;tänkandet &amp;quot;Lagstiftning för reklam i svensk TV&amp;quot; (SOU 1990:7) tidigare av-&lt;br&gt;styrkt en motsvarande bestämmelse till den som nu föreslås, under hänvis-&lt;br&gt;ning till den centrala yttrandefrihetsrättsliga regeln om utgivarens exklusiva&lt;br&gt;bestämmanderätt över programinnehållet. TU anser att de principiella in-&lt;br&gt;vändningar som man tidigare framfört kvarstår, och den föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen är enligt TU:s mening sålunda just en sådan inskränkning i utgivarens&lt;br&gt;befogenhet som anges i YGL 4 kap. 3 §. TU:s slutsats är att 24 § i förslaget&lt;br&gt;till satellitlag utgår, samt att också motsvarande bestämmelse i radiolagen bör&lt;br&gt;upphävas för att därigenom uppnå samstämmighet i den nationella lagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO) ifrågasätter i liknande ordalag som&lt;br&gt;TU grundlagsenligheten av den föreslagna regleringen i 24 §. Därutöver&lt;br&gt;konstaterar NO emellertid att även om följden av en annonsvägran inte fö-&lt;br&gt;reslås bli att programföretaget tvingas att sända annonsen, vilket direkt skulle&lt;br&gt;strida mot ensamansvaret i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), så torde redan&lt;br&gt;förbudet i sig vara oförenligt med YGL. NO:s principiella ståndpunkt är dock&lt;br&gt;att annonsvägran är en form av konkurrensbegränsning som inte skall skyd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;das. Den svenska konstruktionen av ansvaret för tryckfrihets- och yttrande-&lt;br&gt;frihetsbrott får dock som en oavsedd bieffekt att ingripanden mot viss typ av&lt;br&gt;samhällsskadlig konkurrensbegränsning hindras. Den rättsliga situationen&lt;br&gt;beträffande annonsvägran vid EES-avtalets ikraftträdande kommer enligt NO&lt;br&gt;att bli mycket otillfredsställande, och detta motiverar att frågan bör göras till&lt;br&gt;föremål för en mer genomtänkt översyn. Såväl Marknadsdomstolen som&lt;br&gt;SPK hänvisar till NO:s yttrande i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Ansvars- och överklagandebestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utredningsförslagets 30 § föreslås att tillsynsmyndigheten skall få ålägga ett&lt;br&gt;satellitprogramföretag att i vissa fall på lämpligt sätt offentliggöra myndig-&lt;br&gt;hetsbeslut enligt vilket företaget har brutit mot bestämmelserna i 14 § om be-&lt;br&gt;riktigande eller i 24 § om annonsdiskriminering. Om ett företag bryter mot&lt;br&gt;reglerna om programidentifiering, om sponsring eller om reklamens utform-&lt;br&gt;ning och omfattning skall den ansvariga myndigheten kunna förelägga ett sa-&lt;br&gt;tellitprogramföretag att följa bestämmelserna. Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite. Vissa av myndighetens beslut enligt satellitlagen får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser inte att 30 § i&lt;br&gt;radiolagsutredningens förslag utgör någon tillfredsställande transformering&lt;br&gt;av direktivets bestämmelser i art 23, vilka svensk rätt är skyldig att&lt;br&gt;tillgodose. Enligt direktivet krävs rätt till genmäle eller likvärdiga möjligheter&lt;br&gt;för varje fysisk och juridisk person, oberoende av nationalitet, vars legitima&lt;br&gt;intressen, särskilt rykte och goda namn, har skadats av felaktiga påståenden&lt;br&gt;om fakta i ett TV-program. Svensk rätt tillhandahåller emellertid t.ex. inget&lt;br&gt;lagstadgat skydd mot förtal av företag i TV-sändningar i icke-&lt;br&gt;reklamsammanhang. Någon grundlagsstadgad genmälesrätt finns inte heller.&lt;br&gt;Däremot innehåller såväl TF som YGL bestämmelser som understryker&lt;br&gt;vikten av att rättelse sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden anser att bestämmelsen i 30 § bör utformas som en obliga-&lt;br&gt;torisk skyldighet för satellitprogramföretaget att offentliggöra myndighetens&lt;br&gt;beslut rörande brott mot bestämmelserna i 14 respektive 24 §§. I fråga om&lt;br&gt;överträdelse av bestämmelserna om beriktigande bör denna publicerings-&lt;br&gt;skyldighet innefatta även myndighetens slutsatser och skälen för dessa.&lt;br&gt;Vidare förutser Radionämnden att den vitesmöjlighet (31 § förslaget) som&lt;br&gt;förenats med bestämmelsen i 30 § kan visa sig ineffektiv i åtskilliga fall på&lt;br&gt;grund av det oprecisa ändamålet (offentliggörande &amp;quot;på lämpligt sätt&amp;quot;) med&lt;br&gt;vitet. Andra sätt att tillgodose syftet med bestämmelsen bör därför övervägas,&lt;br&gt;t.ex. genom att ge tillsynsmyndigheten möjlighet att på programföretagets be-&lt;br&gt;kostnad offentliggöra beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket tillstyrker förslaget att satellitprogramföretag vid brott&lt;br&gt;mot bl.a. annonsreglema skall kunna föreläggas med vite. Detta gör lagen&lt;br&gt;mer effektiv och harmoniserar reglerna med de marknadsföringsrättsliga.&lt;br&gt;Motsvarande regler bör även gälla för markbundna sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund anför med avseende på 31 § i förslaget till sa-&lt;br&gt;tellitlag att det förefaller överflödigt att tillsynsmyndigheten skall förelägga&lt;br&gt;någon &amp;quot;att följa bestämmelsen&amp;quot;. Samfundet anser det vara en naturlig ut-&lt;br&gt;gångspunkt att en bestämmelse i en lag skall följas. Det nu föreslagna syste-&lt;br&gt;met innebär att påföljd endast kan utdömas efter en allmänt hållen varning.&lt;br&gt;Samfundet menar dock att frågan förtjänar en djupare belysning och att det&lt;br&gt;inte är motiverat att utan vidare införa systemet i detta sammanhang.&lt;br&gt;Samfundets invändningar gäller dock inte vad som anges i specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 33 § angående 9-11, 13 och 30 §§, där det framkommer att myn-&lt;br&gt;digheten kan förelägga någon att företa en viss särskilt angiven åtgärd som&lt;br&gt;enligt myndigheten faller under en mer allmänt hållen bestämmelse. Men i&lt;br&gt;fråga om övriga berörda bestämmelser skulle enligt samfundet tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten föreläggande inte innehålla annat än exempelvis: &amp;quot;Ni skall följa&lt;br&gt;16 §&amp;quot;. Advokatsamfundet anser vidare att förslaget att tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;&amp;quot;får&amp;quot; förelägga och &amp;quot;får&amp;quot; förena föreläggandet med vite innebär en osäkerhet&lt;br&gt;som knappast kan anses vara motiverade i dessa sammanhang. Risken för&lt;br&gt;godtycke - eller vad som uppfattas som godtycke - är uppenbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förslaget till överklaganderegler i 33 § framhåller Radio-&lt;br&gt;nämnden att - för det fall granskningen kommer att åvila Radionämnden eller&lt;br&gt;någon motsvarande nämnd - det inte bör komma i fråga att beslut som inne-&lt;br&gt;fattar någon form av programgranskning skall kunna överprövas, eftersom&lt;br&gt;en sådan ordning skulle kunna rubba nämndens roll som prejudikatsinstans i&lt;br&gt;dessa frågor. Även värdet av en överprövningsmöjlighet av tillsynsnämndens&lt;br&gt;beslut om offentliggörande kan diskuteras. Vidare ifrågasätter nämnden&lt;br&gt;också behovet av den föreslagna överklaganderätten beträffande&lt;br&gt;bestämmelserna i 9-11 och 13 §§. Man erinrar här om att det inte ansetts&lt;br&gt;nödvändigt med en sådan ordning för den bestämmelse i 18 § radiolagen som&lt;br&gt;motsvarar 13 § i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett liknande sätt som Radionämnden argumenterar Göta hovrätt som&lt;br&gt;ifrågasätter att det finns tillräckligt bärande skäl att medge rätt till överkla-&lt;br&gt;gande enligt 33 § satellitlagen, och då särskilt sådana vitesförelägganden som&lt;br&gt;meddelas med stöd av 13 § och 30 § satellitlagen. I fråga om 13 § pekar hov-&lt;br&gt;rätten på detta lagrums materiella motsvarigheter i 18 § radiolagen och 14 §&lt;br&gt;närradiolagen, och att vitesförelägganden med stöd av dessa båda lagrum inte&lt;br&gt;kan överklagas. Hovrätten anser att harmoni skall råda mellan lagrum med&lt;br&gt;materiellt sett samma innehåll och följaktligen bör inte heller vitesföreläggan-&lt;br&gt;den med stöd av 13 § satellitlagen få överklagas. I fråga om 30 § menar hov-&lt;br&gt;rätten att beslut om åläggande enligt denna paragraf, vilken förenats med vite,&lt;br&gt;att offentliggöra myndighetens beslut, är av sådan karaktär att det framstår&lt;br&gt;som främmande att medge rätt till överklagande. Hovrätten befarar att en dy-&lt;br&gt;lik klagorätt kan hämma en effektiv och snabb tillämpning av 30 § satellitla-&lt;br&gt;gen då ett tredskande satellitprogramföretag genom att överklaga kan förhala&lt;br&gt;ett offentliggörande medan den aktuella överträdelsen ännu är i relativt färskt&lt;br&gt;minne hos allmänheten. Också Kammarrätten i Göteborg ansluter sig till&lt;br&gt;Hovrättens synpunkter på överklagandereglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 34 § i utredningens förslag gäller inte bestämmelserna i yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen för tillfälliga sändningar av televisionsprogram som huvud-&lt;br&gt;sakligen är avsedda att tas emot utomlands. Dock gäller reglerna i 1 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§ yttrandefrihetsgrundlagen även för sådana sändningar som avses i&lt;br&gt;förslagets 34 §. Justitiekanslem har inget att invända mot detta undantag från&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet eftersom det kan anses tillåtet enligt 1&lt;br&gt;kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Dock vill JK uppmärk-&lt;br&gt;samma att det redan finns en bestämmelse vars innebörd är sådan att den in-&lt;br&gt;nefattar vad som följer av den nu föreslagna 34 §. Enligt en bestämmelse i 3&lt;br&gt;kap. 11 § andra stycket lagen (1991: 1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden tillämpas inte andra&lt;br&gt;föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 2 och 3 §§ i fråga om pro-&lt;br&gt;gram som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att&lt;br&gt;tas emot i Sverige. Den begränsning av undantagets omfattning som följer av&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelse framstår som bättre överensstämmande med de&lt;br&gt;grundläggande allmänna syftena bakom yttrandefrihetsgrundlagen. JK fö-&lt;br&gt;reslår därför att 34 § i utredningens förslag bör formuleras om till en erinran&lt;br&gt;om vad som redan gäller enligt 3 kap. 11 § andra stycket lagen med föreskrif-&lt;br&gt;ter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden anser att utöver regeln i 35 §, borde en föreskrift finnas&lt;br&gt;med innebörden att för sändningar som uppenbart inte är avsedda för publik i&lt;br&gt;Sverige skall endast konventionen eller direktivet tillämpas. Anledningen är&lt;br&gt;enligt kabelnämnden att om ett annat land påtalar brott mot direktivet i sänd-&lt;br&gt;ningar under svensk jurisdiktion, kan det bedömas så att sändningarna även&lt;br&gt;bryter (eller endast bryter) mot de strängare svenska reklambestämmelsema.&lt;br&gt;Problemet uppkommer då huruvida myndigheten skall beivra överträdelser av&lt;br&gt;de svenska bestämmelserna eller endast beivra eventuella brott mot direktivet&lt;br&gt;eller reglerna i det klagande landet enligt 35 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kammarrätten i Göteborg framstår hänvisningen i den näst sista&lt;br&gt;meningen i 35 § inte som helt adekvat. Samtliga regler i 31 - 33 §§ torde&lt;br&gt;nämligen inte vara tillämpbara i de situationer som 35 § handlar om. Enligt&lt;br&gt;Kammarrätten bör därför 35 § formuleras om; förslagsvis så att de båda sista&lt;br&gt;meningarna får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Efter begäran från det land till vilket sändningarna har riktats får till-&lt;br&gt;synsmyndigheten förelägga satellitprogramföretaget att följa mottagar-landets&lt;br&gt;regler avseende reklam och övriga program som delar.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet påpekar beträffande hänvisningen i lagförsla-&lt;br&gt;gets 35 § till artikel 16 i Europarådskonventionen, att denna artikel är av&lt;br&gt;högst marginell betydelse. Artikel 16 har heller inte kunnat accepteras av EG&lt;br&gt;då den strider mot principen av fritt flöde av tjänster. SAF och Industri-&lt;br&gt;förbundet anser därför att svenska regeringen bör verka för att artikel 16&lt;br&gt;utgår ur konventionen, varigenom EG-direktivet och konventionen skulle&lt;br&gt;överensstämma även på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Övrigt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att utredningens förslag i 5 § om undantag&lt;br&gt;för satellitlagens tillämpningsområde har ett oklart syfte och därför bör kunna&lt;br&gt;utgå. Enligt förslaget skall sådan sändning till satellit som helt överensstäm-&lt;br&gt;mer med en sändning som sker med stöd av tillstånd enligt 5 § radiolagen el-&lt;br&gt;ler 1 § lagen (1986:3) om rundradio av finländska TV-program undantas från&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde. Enligt kammarrättens uppfattning utgör inte det&lt;br&gt;faktum att nämnda sändningar uppfyller de krav som Sverige har att uppfylla&lt;br&gt;enligt konventionen och direktivet något skäl för att undanta sändningarna&lt;br&gt;från lagens tillämpningsområde, vilket utredningen angivit som motivering&lt;br&gt;till undantaget Kammarrätten menar vidare att det inte framgår hur denna be-&lt;br&gt;stämmelse bidrar till att uppnå det av utredningen angivna syftet att åstad-&lt;br&gt;komma en så enhetlig reglering som möjligt. Marknadsdomstolen anser att&lt;br&gt;undantaget i nämnda paragraf blir obehövligt om reglerna arbetas in i radiola-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden menar sig kunna räkna med att nämnden, och i framtiden&lt;br&gt;den föreslagna Radio- och TV-myndigheten (SOU 1992: 36), kommer att&lt;br&gt;handha de internationella kontakter som blir nödvändiga enligt direktivet och&lt;br&gt;konventionen samt följa utvecklingen inom kabel- och satellitområdet. Häri&lt;br&gt;bör ingå att ta emot klagomål från svenska konsumenter angående sändningar&lt;br&gt;från såväl Sverige som andra länder, samt att också när det finns skäl för det&lt;br&gt;agera på grundval av dessa klagomål. Dessa nya uppgifter bör införas i&lt;br&gt;myndighetens instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret finner anledning att uppmärksamma gränsdragningen mellan&lt;br&gt;den nya myndighetens för radio och TV-sändningar ansvar för tillsyn av ra-&lt;br&gt;dio- och TV-lagstiftning, vilken f.n. är under utredande, och Konsument-&lt;br&gt;verkets/KO:s ansvar för tillsyn av marknadsföringslagen. För att motverka&lt;br&gt;dubbelarbete och att dubbel kompetens byggs upp inom området bör möjlig-&lt;br&gt;heterna till samverkan härvidlag beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen påpekar att någon motsvarighet till EG-direktivets artikel 7&lt;br&gt;om karenstid för nyproducerade filmverk inte återfinns i det svenska förslaget&lt;br&gt;till satellitlag. Bägge instanserna anser att Sverige är skyldig ta in en sådan&lt;br&gt;regel i sin lagstiftning. Fakultetsnämnden understryker att upphovsrättslagens&lt;br&gt;regler om filmrättigheter är dispositiva och mycket fåordiga, varför regeln i&lt;br&gt;artikel 7 - som endast gäller om inget annat avtalats - framstår som en viktig&lt;br&gt;säkerhetsventil för upphovsmän och deras rättsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anmärker att om utredningens förslag genomförs torde&lt;br&gt;begreppet förstagångssändning från sändare här i riket enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 8 § andra stycket lagen (1991: 591) om särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta artister m.fl., komma att omfatta även förstagångssändning från sa-&lt;br&gt;tellit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;EG:s direktiv (89/552/EEG) om gränsöverskridande&lt;br&gt;television på engelska och i översättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;RÅDETS DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of 3 October 1989 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av den 3 oktober 1989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;on the coordination of cer-&lt;br&gt;tain provisions laid down by&lt;br&gt;law, regulation or administra-&lt;br&gt;tive action in Member States&lt;br&gt;concerning the pursuit of tele-&lt;br&gt;vision broadcasting activities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(89/552/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL THE EURO-&lt;br&gt;PEAN COMMUNHTES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty estab-&lt;br&gt;lishing the European Economic&lt;br&gt;Community, and in particular Artic-&lt;br&gt;les 57 (2) and 66 thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal&lt;br&gt;from the Commission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In cooperation with the European&lt;br&gt;Parliament,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of&lt;br&gt;the Economic and Social Committee,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the objectives of the&lt;br&gt;Community as laid down in the&lt;br&gt;Treaty include establishing an even&lt;br&gt;closer union among the peoples of&lt;br&gt;Europé, fostering closer relations&lt;br&gt;between the States belonging to the&lt;br&gt;Community, ensuring the economic&lt;br&gt;and social progress of its countries&lt;br&gt;by common action to eliminate the&lt;br&gt;barriers which divide Europé,&lt;br&gt;encouraging the constant improve-&lt;br&gt;ment of the living conditions of its&lt;br&gt;peoples as well as ensuring the&lt;br&gt;preservation and strengthening off&lt;br&gt;peace and liberty;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om samordning av vissa be-&lt;br&gt;stämmelser som fastställts i&lt;br&gt;medlemsstaternas lagar och&lt;br&gt;andra författningar om utför-&lt;br&gt;andet av sändningsverksamhet&lt;br&gt;för television&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(89/552/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAP-&lt;br&gt;ERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om&lt;br&gt;upprättandet av Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska gemenskapen, särskilt arti-&lt;br&gt;klarna 57.2 och 66 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommission-&lt;br&gt;ens förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samarbete med Europaparla-&lt;br&gt;mentet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska&lt;br&gt;och sociala kommitténs yttrande,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mål för gemenskapen som&lt;br&gt;fastställts i fördraget innefattar upp-&lt;br&gt;rättande av ett allt fastare förbund&lt;br&gt;mellan Europas folk, vilket skall&lt;br&gt;främja närmare förbindelser mellan&lt;br&gt;de stater som den förenar, garantera&lt;br&gt;ekonomiskt och socialt framåtskri-&lt;br&gt;dande i medlemsländerna genom&lt;br&gt;gemensamma åtgärder för att av-&lt;br&gt;skaffa de barriärer som delar Eu-&lt;br&gt;ropa, uppmuntra fortgående förbätt-&lt;br&gt;ringar av levnadsvillkoren för ge-&lt;br&gt;menskapens folk samt garantera att&lt;br&gt;fred och frihet upprätthålls och&lt;br&gt;stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the Treaty provides for&lt;br&gt;the establishment of a common mar-&lt;br&gt;ket, including the abolition, as bet-&lt;br&gt;ween Member States, of obstacles to&lt;br&gt;freedom of movement for services&lt;br&gt;and the institution, of a system en-&lt;br&gt;suring that competition in the com-&lt;br&gt;mon market is not distorted,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas broadcasts transmitted&lt;br&gt;across frontiers by means of various&lt;br&gt;technologies are one of the ways of&lt;br&gt;pursuing the objectives of the Com-&lt;br&gt;munity; whereas measures should be&lt;br&gt;adopted to permit and ensure the&lt;br&gt;transition from national markets to a&lt;br&gt;common programme production and&lt;br&gt;distribution market and to establish&lt;br&gt;conditions of fair competition with-&lt;br&gt;out prejudice to the public interest&lt;br&gt;role to be discharged by the televi-&lt;br&gt;sion broadeasting services;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the Council of Europé&lt;br&gt;has adopted the European Conven-&lt;br&gt;tion on Transfrontier Television;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the Treaty provides for&lt;br&gt;the issuing of directives for the co-&lt;br&gt;ordination of provisions to facilitate&lt;br&gt;the taking up of activities as selfem-&lt;br&gt;ployed persons;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas television broadeasting&lt;br&gt;constitutes, in normal circumstances,&lt;br&gt;a service within the meaning of the&lt;br&gt;Treaty;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the Treaty provides for&lt;br&gt;free movement of all services nor-&lt;br&gt;mally provided against payment,&lt;br&gt;without exelusion on grounds of&lt;br&gt;their eultural or other content and&lt;br&gt;without restriction of nationals of&lt;br&gt;Member States established in a&lt;br&gt;Community country other than that&lt;br&gt;of the person for whom the services&lt;br&gt;are intended;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördraget föreskriver att en ge-&lt;br&gt;mensam marknad upprättas, att med-&lt;br&gt;lemsstaterna sinsemellan avskaffar&lt;br&gt;hinder för fri rörlighet för tjänster&lt;br&gt;och inför ett system som säkerställer&lt;br&gt;att konkurrensen på den gemen-&lt;br&gt;samma marknaden inte snedvrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningar över gränserna med&lt;br&gt;hjälp av olika tekniker är ett sätt att&lt;br&gt;uppfylla gemenskapens mål, och åt-&lt;br&gt;gärder bör vidtas för att medge och&lt;br&gt;säkerställa övergången från natio-&lt;br&gt;nella marknader till en gemensam&lt;br&gt;produktions- och distributionsmark-&lt;br&gt;nad för program och för att upprätta&lt;br&gt;lojala konkurrensförhållanden utan&lt;br&gt;att påverka den roll i det allmännas&lt;br&gt;intresse som TV-tjänstema skall till-&lt;br&gt;godose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådet har antagit Europa-&lt;br&gt;konventionen om television över&lt;br&gt;gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördraget föreskriver att direktiv&lt;br&gt;utfärdas om samordning av bestäm-&lt;br&gt;melser för att underlätta egenföreta-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televisionssändning är normalt&lt;br&gt;sett en tjänst enligt fördragets inne-&lt;br&gt;börd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördraget föreskriver fri rörlighet&lt;br&gt;för alla tjänster som normalt tillhan-&lt;br&gt;dahålls mot betalning, utan in-&lt;br&gt;skränkning på grund av kulturellt el-&lt;br&gt;ler annat innehåll och utan begräns-&lt;br&gt;ning för medborgare i medlemssta-&lt;br&gt;terna som är etablerade i ett annat&lt;br&gt;EG-land än det för vilken tjänsterna&lt;br&gt;är avsedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas this right as applied to&lt;br&gt;the broadeasting and distribution of&lt;br&gt;television services is also a specific&lt;br&gt;manifestation in Community law of a&lt;br&gt;more general principle, namely the&lt;br&gt;freedom of expression as enshrined&lt;br&gt;in Article 10 (1) of the Convention&lt;br&gt;for the Protection of Human Rights&lt;br&gt;and Fundamental Freedoms ratified&lt;br&gt;by all Member States; whereas for&lt;br&gt;this reason the issuing of directives&lt;br&gt;on the broadeasting and distribution&lt;br&gt;of television programmes must en-&lt;br&gt;sure their free movement in the light&lt;br&gt;of the said Article and subject only to&lt;br&gt;the limits set by paragraph 2 of that&lt;br&gt;Article and by Article 56 (1) of the&lt;br&gt;Treaty:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the laws, regulations and&lt;br&gt;administrative measures in Member&lt;br&gt;States concerning the pursuit of&lt;br&gt;activities as television broadeasters&lt;br&gt;and cable operators contain dis-&lt;br&gt;parities some of which may impede&lt;br&gt;the free movement of broadeasts&lt;br&gt;within the Community and may&lt;br&gt;distort competition within the com-&lt;br&gt;mon market;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas all such restrictions on&lt;br&gt;freedom to provide broadeasting ser-&lt;br&gt;vices within the Community must be&lt;br&gt;abolished under the Treaty;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas such abolition must go&lt;br&gt;hand in hand with coordination of&lt;br&gt;the applicable laws; whereas this&lt;br&gt;coordination must be aimed at facili-&lt;br&gt;tating the pursuit of the professional&lt;br&gt;activities concemed and more gene-&lt;br&gt;rally, the free movement of infor-&lt;br&gt;mation and ideas within the Com-&lt;br&gt;munity;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is consequently neces-&lt;br&gt;sary and sufficient that all broadeasts&lt;br&gt;comply with the law of Member&lt;br&gt;State from which they emanate;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna rättighet som den tillämpas&lt;br&gt;på sändning och distribution av te-&lt;br&gt;levisionstjänster är också ett klart&lt;br&gt;uttalande i gemenskapsrätten av en&lt;br&gt;mer allmän princip, nämligen yttran-&lt;br&gt;defriheten som den fastställts i&lt;br&gt;artikel 10. 1 i Konventionen om&lt;br&gt;skydd för de mänskliga rättigheterna&lt;br&gt;och de grundläggande friheterna,&lt;br&gt;som ratificerats av alla medlems-&lt;br&gt;stater. Ett direktiv om sändning och&lt;br&gt;distribution av TV-program måste&lt;br&gt;därför säkerställa programmens fria&lt;br&gt;rörlighet mot bakgrund av nämnda&lt;br&gt;artikel och med förbehåll endast för&lt;br&gt;de begränsningar som anges i stycke&lt;br&gt;2 i nämnda artikel och av artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56.1 i fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaternas lagar och andra&lt;br&gt;författningar beträffande TV- och&lt;br&gt;kabelsändningar innehåller olikheter,&lt;br&gt;av vilka några kan hindra den fria&lt;br&gt;rörligheten för sändningar inom ge-&lt;br&gt;menskapen och snedvrida konkur-&lt;br&gt;rensen inom den gemensamma&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla sådana restriktioner i friheten&lt;br&gt;att tillhandahålla sändningstjänster&lt;br&gt;inom gemenskapen skall avskaffas&lt;br&gt;enligt fördraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant avskaffande skall ske&lt;br&gt;jämsides med en samordning av till-&lt;br&gt;lämpliga lagar. Denna samordning&lt;br&gt;skall ha till syfte att underlätta de be-&lt;br&gt;rörda professionella verksamheterna&lt;br&gt;och, mera allmänt, det fria utbytet av&lt;br&gt;information och tankar inom gemen-&lt;br&gt;skapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är följaktligen nödvändigt och&lt;br&gt;tillräckligt att alla sändningar följer&lt;br&gt;lagen i den medlemsstat, varifrån de&lt;br&gt;härrör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas this Directive lays down&lt;br&gt;the minimum rules needed to gua-&lt;br&gt;rantee freedom of transmission in&lt;br&gt;broadeasting; whereas therefore it&lt;br&gt;does not affeet the responsibility of&lt;br&gt;the Member States and their authori-&lt;br&gt;ties with regard to the organisation -&lt;br&gt;ineluding the systems of licensing&lt;br&gt;administrative authorisation or taxa-&lt;br&gt;tion - financing and the content of&lt;br&gt;programmes; whereas the indepen-&lt;br&gt;dence of eultural developments in the&lt;br&gt;Member States and the preservation&lt;br&gt;of eultural diversity in the Com-&lt;br&gt;munity therefore remain unaffeeted;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is necessary in the&lt;br&gt;common markel that all broadeasts&lt;br&gt;emanating from and intended for re-&lt;br&gt;ception within the Community and in&lt;br&gt;partieular those intended for re-&lt;br&gt;ception in another Member State&lt;br&gt;should respect the law of the origi-&lt;br&gt;nating Member State applicable to&lt;br&gt;broadeasts intended for reception by&lt;br&gt;the public in that Member State and&lt;br&gt;the provisions of this Directive:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the requirement that the&lt;br&gt;originating Member State should ve-&lt;br&gt;rify that broadeasts comply with na-&lt;br&gt;tional law as coordinated by this&lt;br&gt;Directive is sufficient under Com-&lt;br&gt;munity law to ensure free movement&lt;br&gt;of broadeasts without secondary&lt;br&gt;control on the same grounds in the&lt;br&gt;receiving Member States; whereas&lt;br&gt;however the receiving Member State&lt;br&gt;may exceptionally and under specific&lt;br&gt;conditions provisionally suspend the&lt;br&gt;retransmission of televised broad-&lt;br&gt;easts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is essential for the&lt;br&gt;Member States to ensure the preven-&lt;br&gt;tion of any aets which may prove&lt;br&gt;detrimental to freedom of movement&lt;br&gt;and trade in television programmes&lt;br&gt;or which may promote the ereation&lt;br&gt;of dominant positions which would&lt;br&gt;lead to restrictions on pluralism and&lt;br&gt;freedom of televised information and&lt;br&gt;of the information sector as a whole;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv fastställer minimi-&lt;br&gt;kraven för att garantera frihet för&lt;br&gt;sändning. Det påverkar därför inte&lt;br&gt;medlemsstaternas och respektive&lt;br&gt;myndigheters ansvar i fråga om or-&lt;br&gt;ganisationen - inklusive systemen&lt;br&gt;för tillståndsgivning, administrativ&lt;br&gt;auktorisering eller beskattning - fi-&lt;br&gt;nansiering och programinnehåll.&lt;br&gt;Den kulturella utvecklingens obero-&lt;br&gt;ende i medlemsstaterna och bevaran-&lt;br&gt;det av den kulturella mångfalden&lt;br&gt;inom gemenskapen förblir därför&lt;br&gt;opåverkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den gemensamma markna-&lt;br&gt;den är det nödvändigt att alla sänd-&lt;br&gt;ningar, som härrör från och är av-&lt;br&gt;sedda för mottagning inom gemen-&lt;br&gt;skapen, och i synnerhet de som är&lt;br&gt;avsedda för mottagning i en annan&lt;br&gt;medlemsstat, följer den lag som är&lt;br&gt;tillämplig på sändningar, avsedda&lt;br&gt;för mottagning av allmänheten i den&lt;br&gt;medlemsstat, varifrån sändningen&lt;br&gt;kommer, samt bestämmelserna i&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet att den medlemsstat, vari-&lt;br&gt;från sändningarna härrör, verifierar&lt;br&gt;att dessa följer nationella lagar,&lt;br&gt;samordnade genom detta direktiv, är&lt;br&gt;enligt gemenskapsrätten tillräckligt&lt;br&gt;för att garantera fri rörlighet för&lt;br&gt;sändningar utan en andra kontroll på&lt;br&gt;samma grunder i de mottagande&lt;br&gt;medlemsstaterna. Den mottagande&lt;br&gt;medlemsstaten får emellertid undan-&lt;br&gt;tagsvis och under särskilda omstän-&lt;br&gt;digheter interimistiskt hindra återut-&lt;br&gt;sändning av televisionssändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att medlemsstaterna&lt;br&gt;säkerställer att vaije handling förhin-&lt;br&gt;dras, som kan visa sig skadlig för&lt;br&gt;den fria rörligheten och handeln med&lt;br&gt;televisionsprogram eller som kan&lt;br&gt;medföra dominerande ställningar&lt;br&gt;som skulle leda till begränsningar av&lt;br&gt;den TV-överförda informationens&lt;br&gt;mångfald och frihet och av informa-&lt;br&gt;tionssektorn i dess helhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas this Directive being con-&lt;br&gt;fined specifically to television broad-&lt;br&gt;easting rules is without prejudice to&lt;br&gt;existing or future Community aets of&lt;br&gt;harmonisation in partieular to satisfy&lt;br&gt;mandatory requirements concerning&lt;br&gt;the protection of consumers and the&lt;br&gt;faimess of commercial transaetions&lt;br&gt;and competition;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas coordination is never-&lt;br&gt;theless needed to make it easier for&lt;br&gt;persons and Industries producing&lt;br&gt;programmes having a eultural objec-&lt;br&gt;tive to lake up and pursue their acti-&lt;br&gt;vities;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas minimum requirements&lt;br&gt;in respect of all public or private&lt;br&gt;Community television programmes&lt;br&gt;for European audio-visual produc-&lt;br&gt;tions have been a means of promo-&lt;br&gt;ting produetion independent pro-&lt;br&gt;duetion and distribution in the above&lt;br&gt;mentioned industries and are com-&lt;br&gt;plementary to other instruments&lt;br&gt;which are already or will be propo-&lt;br&gt;sed to favour the same objective;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is therefore necessary&lt;br&gt;to promote markets of sufficient size&lt;br&gt;for television produetions in the&lt;br&gt;Member States to recover necessary&lt;br&gt;investments not only by establishing&lt;br&gt;common rules opening up national&lt;br&gt;markets but also by envisaging for&lt;br&gt;European produetions where praeti-&lt;br&gt;cable and by appropriate means a&lt;br&gt;majority proportion in television&lt;br&gt;programmes of all Member States;&lt;br&gt;whereas, in order to allow the moni-&lt;br&gt;toring of the application of these&lt;br&gt;rules and the pursuit of these objec-&lt;br&gt;tives, Member States will provide the&lt;br&gt;Commission with a report on the&lt;br&gt;application of the proportions reser-&lt;br&gt;ved for European works and inde-&lt;br&gt;pendent produetions in this Directive;&lt;br&gt;whereas for the calculation of such&lt;br&gt;proportions account should be taken&lt;br&gt;of the specific situation of the Hel-&lt;br&gt;lenic Republic and the Portuguese&lt;br&gt;Republic: whereas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv, som är specifikt&lt;br&gt;begränsat till regler för televisions-&lt;br&gt;sändningar, påverkar inte existe-&lt;br&gt;rande eller kommande gemenskaps-&lt;br&gt;åtgärder beträffande harmonisering,&lt;br&gt;särskilt för att tillfredsställa tving-&lt;br&gt;ande krav som rör skydd för kon-&lt;br&gt;sumenter och rimligheten i kommer-&lt;br&gt;siella transaktioner och konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning är inte desto mindre&lt;br&gt;nödvändig för att underlätta för per-&lt;br&gt;soner och företag som producerar&lt;br&gt;program med ett kulturellt syfte att&lt;br&gt;ägna sig åt sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minimikraven för alla offentliga&lt;br&gt;eller privata televisionsprogram in-&lt;br&gt;om gemenskapen beträffande euro-&lt;br&gt;peiska, audiovisuella produktioner&lt;br&gt;har varit ett sätt att främja produk-&lt;br&gt;tion, oberoende produktion och dis-&lt;br&gt;tribution i de ovan nämnda företagen&lt;br&gt;och kompletterar andra åtgärder som&lt;br&gt;redan vidtagits eller kommer att fö-&lt;br&gt;reslås för att främja samma syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför nödvändigt att&lt;br&gt;främja marknader av tillräcklig stor-&lt;br&gt;lek för TV-produktioner i medlems-&lt;br&gt;staterna för att ge avkastning på&lt;br&gt;nödvändiga investeringar, inte bara&lt;br&gt;genom att upprätta gemensamma&lt;br&gt;regler som öppnar nationella mark-&lt;br&gt;nader utan också genom att där så är&lt;br&gt;praktiskt möjligt och med lämpliga&lt;br&gt;medel se till att europeisk produktion&lt;br&gt;utgör en övervägande del av alla&lt;br&gt;medlemsstaternas TV-program. För&lt;br&gt;att tillämpningen av dessa&lt;br&gt;regler skall kunna övervakas och för&lt;br&gt;att dessa mål skall kunna uppfyllas,&lt;br&gt;skall medlemsstaterna till kommis-&lt;br&gt;sionen överlämna en rapport om de&lt;br&gt;delar som reserverats för europeiska&lt;br&gt;respektive oberoende produktioner&lt;br&gt;enligt detta direktiv. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen av proportionerna skall hän-&lt;br&gt;syn tas till den speciella situationen i&lt;br&gt;Grekland och Portugal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;the Commission must inform the&lt;br&gt;other Member States of these reports&lt;br&gt;accompanied, where appropriate by&lt;br&gt;an opinion taking account of, in&lt;br&gt;particular, progress achieved in re-&lt;br&gt;lation to previous years, the share of&lt;br&gt;first broadeasts in the programming,&lt;br&gt;the particular circumstances of new&lt;br&gt;television broadeasters and the&lt;br&gt;specific situation of countries with a&lt;br&gt;low audio-visual produetion capacity&lt;br&gt;or restrieted language area;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas for these purposes&lt;br&gt;'European works' should be defined&lt;br&gt;without prejudice to the possibility of&lt;br&gt;Member States laying down a more&lt;br&gt;detailed definition as regards televi-&lt;br&gt;sion broadeasters under their juris-&lt;br&gt;diction in accordance with Article 3&lt;br&gt;(1) in compliance with Community&lt;br&gt;law and account being taken of the&lt;br&gt;objectives of this Directive;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is important to seek&lt;br&gt;appropriate instruments and proce-&lt;br&gt;dures in accordance with Community&lt;br&gt;law in order to promote the imple-&lt;br&gt;mentation of these objectives with a&lt;br&gt;view to adopting suitable measures&lt;br&gt;to encourage the activity and deve-&lt;br&gt;lopment of European audio-visual&lt;br&gt;produetion and distribution parti-&lt;br&gt;cularly in countries with a low pro-&lt;br&gt;duetion capacity or restrieted lan-&lt;br&gt;guage area;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas national support&lt;br&gt;schemes for the development of&lt;br&gt;European produetion may be applied&lt;br&gt;in so far as they comply with Com-&lt;br&gt;munity law;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas a commitment, where&lt;br&gt;practicable, to a certain proportion of&lt;br&gt;broadeasts for independent pro-&lt;br&gt;duetions ereated by producers who&lt;br&gt;are independent of broadeasters, will&lt;br&gt;stimulate new sources of television&lt;br&gt;produetion especially the ereation of&lt;br&gt;small and mediumsized enterprises;&lt;br&gt;whereas it will offer new oppor-&lt;br&gt;tunities and outlets to the marketing&lt;br&gt;of Creative talents of employment of&lt;br&gt;eultural professions and employees&lt;br&gt;in the eultural field;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen måste informera&lt;br&gt;medlemsstaterna om dessa rap-&lt;br&gt;porter, åtföljda där så är lämpligt av&lt;br&gt;ett yttrande som särskilt tar hänsyn&lt;br&gt;till framsteg i förhållande till tidigare&lt;br&gt;år, andelen nya program i sänd-&lt;br&gt;ningarna, de speciella villkoren för&lt;br&gt;nya programföretag och den spe-&lt;br&gt;ciella situationen i länder med låg&lt;br&gt;audiovisuell produktionskapacitet el-&lt;br&gt;ler med begränsat språkområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa ändamål bör &amp;quot;euro-&lt;br&gt;peiska produktioner&amp;quot; definieras utan&lt;br&gt;att det påverkar medlemsstaternas&lt;br&gt;möjligheter att fastställa en mera de-&lt;br&gt;taljerad definition i fråga om TV-&lt;br&gt;programföretag inom sin jurisdiktion&lt;br&gt;i överensstämmelse med artikel 3(1)&lt;br&gt;i enlighet med gemenskapsrätten och&lt;br&gt;med hänsyn till detta direktivs syf-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att söka efter lämp-&lt;br&gt;liga medel och procedurer i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med gemenskaps-&lt;br&gt;rätten för att främja att dessa syften&lt;br&gt;förverkligas och att lämpliga åt-&lt;br&gt;gärder vidtas för att uppmuntra&lt;br&gt;genomförande och utveckling av&lt;br&gt;europeisk audiovisuell produktion&lt;br&gt;och distribution, särskilt i länder&lt;br&gt;med låg produktionskapacitet eller&lt;br&gt;med begränsat språkområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella stödåtgärder för ut-&lt;br&gt;veckling av europeisk produktion&lt;br&gt;kan tillämpas i den utsträckning de&lt;br&gt;överensstämmer med gemenskaps-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åtagande, där så är praktiskt&lt;br&gt;möjligt, om att en viss del av sänd-&lt;br&gt;ningarna skall reserveras för obero-&lt;br&gt;ende produktioner, skapade av pro-&lt;br&gt;ducenter som är oberoende av pro-&lt;br&gt;gramföretag, kommer att stimulera&lt;br&gt;nya källor för TV-produktion, sär-&lt;br&gt;skilt genom att små och medelstora&lt;br&gt;företag skapas. Det kommer att&lt;br&gt;öppna nya möjligheter att lansera&lt;br&gt;kreativa begåvningar inom kulturella&lt;br&gt;yrken och bland personal på det&lt;br&gt;kulturella området.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;whereas the definition of the concept&lt;br&gt;of independent producer by the&lt;br&gt;Member States should take account&lt;br&gt;of that objective by giving due con-&lt;br&gt;sideration to small and medium-sized&lt;br&gt;producers and making it possible to&lt;br&gt;authorize financial participation by&lt;br&gt;the coproduction subsidiaries of tele-&lt;br&gt;vision organizations;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas measures are necessary&lt;br&gt;for Member States to ensure that a&lt;br&gt;certain period elapses between the&lt;br&gt;First cinema showing of a work and&lt;br&gt;the first television showing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas in order to allow for an&lt;br&gt;active policy in favour of a specific&lt;br&gt;language Member States remain free&lt;br&gt;to lay down more detailed or stricter&lt;br&gt;rule in particular on the basis of&lt;br&gt;language criteria as long as these&lt;br&gt;rules are in conformity with Com-&lt;br&gt;munity law, and in particular are not&lt;br&gt;applicable to the retransmission of&lt;br&gt;broadeasts originating in other Mem-&lt;br&gt;ber States;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas in order to ensure that&lt;br&gt;the interests of consumers as televi-&lt;br&gt;sion viewers are fully and properly&lt;br&gt;proteeted it is essential for television&lt;br&gt;advertising to be subject to a certain&lt;br&gt;number of minimum rules and stan-&lt;br&gt;dards and that the Member States&lt;br&gt;must maintain the right to set more&lt;br&gt;detailed or stricter rules and in certain&lt;br&gt;circumstances to lay down different&lt;br&gt;conditions for television broadeasters&lt;br&gt;under their jurisdiction;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Member States, with due&lt;br&gt;regard to Community law and in&lt;br&gt;relation to broadeasts intended solely&lt;br&gt;for the national territory which may&lt;br&gt;not be received directly or indirectly&lt;br&gt;in one or more Member States must&lt;br&gt;be able to lay down different con-&lt;br&gt;ditions for the insertion of advert-&lt;br&gt;ising and different limits for the&lt;br&gt;volume of advertising in order to&lt;br&gt;facilitate these particular broadeasts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaternas definition av &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begreppet oberoende producent bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta hänsyn till detta syfte genom att&lt;br&gt;vederbörligen beakta små och&lt;br&gt;medelstora producenter och tillåta fi-&lt;br&gt;nansiellt deltagande vid samproduk-&lt;br&gt;tion med TV-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att medlemssta-&lt;br&gt;terna vidtar åtgärder för att säker-&lt;br&gt;ställa att en viss period förflyter&lt;br&gt;mellan premiärvisningen på biograf&lt;br&gt;och TV-premiären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att medge en aktiv språkpo-&lt;br&gt;licy till förmån för ett specifikt språk&lt;br&gt;förblir medlemsstaterna fria att fast-&lt;br&gt;ställa mera detaljerade eller striktare&lt;br&gt;regler framför allt på grundval av&lt;br&gt;språkkriterier, så länge dessa regler&lt;br&gt;överensstämmer med gemenskaps-&lt;br&gt;rätten och särskilt inte är tillämpliga i&lt;br&gt;fråga om återutsändning av program&lt;br&gt;som producerats i andra medlems-&lt;br&gt;stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att konsumen-&lt;br&gt;ternas intressen som TV-tittare är&lt;br&gt;helt och fullt skyddade är det vä-&lt;br&gt;sentligt att TV-reklamen underkastas&lt;br&gt;vissa minimiregler och standarder&lt;br&gt;och att medlemsstaterna behåller&lt;br&gt;rätten att fastställa mer detaljerade&lt;br&gt;eller striktare regler och under vissa&lt;br&gt;omständigheter kan fastställa olika&lt;br&gt;villkor för programföretag inom&lt;br&gt;deras jurisdiktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vederbörlig hänsyn till ge-&lt;br&gt;menskapsrätten och i fråga om sänd-&lt;br&gt;ningar, avsedda enbart för det egna&lt;br&gt;landet vilka inte kan tas emot, direkt&lt;br&gt;eller indirekt, i en eller flera med-&lt;br&gt;lemsstater, skall medlemsstaterna&lt;br&gt;kunna fastställa olika villkor för&lt;br&gt;reklaminslag och olika gränser för&lt;br&gt;reklamvolymen för att underlätta&lt;br&gt;dessa speciella sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is necessary to prohibit&lt;br&gt;all television advertising promoting&lt;br&gt;cigarettes and other tobacco products&lt;br&gt;including indirect forms of advert-&lt;br&gt;ising which, whilst not directly men-&lt;br&gt;tioning the tobacco product seek to&lt;br&gt;circumvent the ban on advertising by&lt;br&gt;using brand names symbols or other&lt;br&gt;distinctive features of tobacco pro-&lt;br&gt;ducts or of undertakings whose&lt;br&gt;known or main activities include the&lt;br&gt;produetion or sale of such products;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is equally necessary to&lt;br&gt;prohibit all television advertising for&lt;br&gt;medicinal products and medical tre-&lt;br&gt;atment available only on prescription&lt;br&gt;in the Member State within whose&lt;br&gt;jurisdiction the broadeaster falls and&lt;br&gt;to introduce strict criteria relating to&lt;br&gt;the television advertising of alcoholic&lt;br&gt;products;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas in view of the growing&lt;br&gt;importance of sponsorship in the fi-&lt;br&gt;nancing of programmes appropriate&lt;br&gt;rules should be laid down;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is, furthermore, neces-&lt;br&gt;sary to introduce rules to protect the&lt;br&gt;physical, mental and moral develop-&lt;br&gt;ment of minors in programmes and&lt;br&gt;in television advertising;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas although television bro-&lt;br&gt;adeasters are normally bound to en-&lt;br&gt;sure that programmes present faets&lt;br&gt;and events fairly, it is, nevertheless&lt;br&gt;important that they should be subject&lt;br&gt;to specific obligations with respect to&lt;br&gt;the right of reply or equivalent re-&lt;br&gt;medies so that any person whose&lt;br&gt;legitimate interests have been dam-&lt;br&gt;aged by an assertion made in the&lt;br&gt;course of a broadeast television pro-&lt;br&gt;gramme may effectively exercise&lt;br&gt;such right or remedy.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att förbjuda all&lt;br&gt;TV-reklam för cigaretter och andra&lt;br&gt;tobaksvaror, inklusive indirekta&lt;br&gt;former av reklam vilka, utan att di-&lt;br&gt;rekt nämna tobaksvaran, söker&lt;br&gt;kringgå reklamförbudet genom att&lt;br&gt;utnyttja märkesnamn, symboler eller&lt;br&gt;andra distinkta kännetecken för to-&lt;br&gt;baksvaror eller företag, vars kända&lt;br&gt;eller huvudsakliga verksamheter in-&lt;br&gt;nefattar produktion eller försäljning&lt;br&gt;av sådana produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även nödvändigt att för-&lt;br&gt;bjuda all TV-reklam för medicinska&lt;br&gt;produkter eller medicinsk behand-&lt;br&gt;ling som är receptbelagd i den med-&lt;br&gt;lemsstat, inom vars jurisdiktion pro-&lt;br&gt;gramföretaget faller, samt att införa&lt;br&gt;strikta kriterier i fråga om TV-reklam&lt;br&gt;för alkoholhaltiga drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av den växande&lt;br&gt;betydelsen av sponsorer för finansi-&lt;br&gt;ering av program bör lämpliga regler&lt;br&gt;fastställas för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare nödvändigt att in-&lt;br&gt;föra regler för program och TV-re-&lt;br&gt;klam för att skydda minderårigas&lt;br&gt;fysiska, mentala och moraliska ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om TV-programföretag&lt;br&gt;normalt är skyldiga att garantera att&lt;br&gt;programmen presenterar fakta och&lt;br&gt;händelser på ett korrekt sätt är det&lt;br&gt;inte desto mindre viktigt att pro-&lt;br&gt;gramföretagen åläggs speciella skyl-&lt;br&gt;digheter med hänsyn till rätten till&lt;br&gt;genmäle eller motsvarande så att&lt;br&gt;varje person, vars legitima intressen&lt;br&gt;har skadats av ett påstående som&lt;br&gt;gjorts under ett TV-program, effek-&lt;br&gt;tivt kan utnyttja denna rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DIREC-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TIVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS&lt;br&gt;FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 1: DEFINITIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 1: DEFINITIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purpose of this Directive:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) 'television broadeasting’ me-&lt;br&gt;ans the initial transmission by wire&lt;br&gt;or over the air, ineluding that by sa-&lt;br&gt;tellite, in unencoded or encoded form&lt;br&gt;of television programmes intended&lt;br&gt;for reception by the public. It in-&lt;br&gt;cludes the communication of pro-&lt;br&gt;grammes between undertakings with&lt;br&gt;a view to their being relayed to the&lt;br&gt;public. It does not inelude commu-&lt;br&gt;nication services providing items of&lt;br&gt;information or other messages on in-&lt;br&gt;dividual demand such as telecopy-&lt;br&gt;ing, electronic data banks and other&lt;br&gt;similar services;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) 'television advertising' means&lt;br&gt;any form of announcement broadeast&lt;br&gt;in retum for payment or for similar&lt;br&gt;consideration by a public or private&lt;br&gt;undertaking in connection with a&lt;br&gt;trade, business, craft or profession&lt;br&gt;in order to promote the supply of&lt;br&gt;goods or services, ineluding im-&lt;br&gt;movable property, or rights and&lt;br&gt;obligations, in retum for payment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Except for the purposes of Article&lt;br&gt;18, this does not inelude direct offers&lt;br&gt;to the public for the sale purchase or&lt;br&gt;rental of products or for the provi-&lt;br&gt;sion of services in retum for pay-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) 'surreptitious advertising'&lt;br&gt;means the representation in words or&lt;br&gt;pietures of goods, services, the&lt;br&gt;name, the trade mark or the activities&lt;br&gt;of a producer of goods or a provider&lt;br&gt;or services in programmes when&lt;br&gt;such representation is intended by&lt;br&gt;the broadeaster to serve advertising&lt;br&gt;and might mislead the public as to its&lt;br&gt;nature. Such representation n is&lt;br&gt;considered to he intentional in parti-&lt;br&gt;cular if it is done in retum for pay-&lt;br&gt;ment or for similar consideration;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) TV-sändning: den ursprungliga&lt;br&gt;överföringen av TV-program av-&lt;br&gt;sedda för mottagning av allmänhe-&lt;br&gt;ten, per tråd eller genom luften in-&lt;br&gt;klusive överföring via satellit, i oko-&lt;br&gt;dad eller kodad form. Den innefattar&lt;br&gt;överföring av program mellan före-&lt;br&gt;tag för vidaresändning till allmänhe-&lt;br&gt;ten. Den innefattar inte kommunika-&lt;br&gt;tionstjänster som tillhandahåller data&lt;br&gt;eller andra meddelanden som efter-&lt;br&gt;frågas individuellt såsom telefax,&lt;br&gt;databaser och andra liknande tjän-&lt;br&gt;ster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) TV-reklam: varje form av sänt&lt;br&gt;meddelande mot betalning eller lik-&lt;br&gt;nande ersättning som utförs av ett&lt;br&gt;offentligt eller privat företag i sam-&lt;br&gt;band med handel, affärsverksamhet,&lt;br&gt;hantverk eller yrke i avsikt att mot&lt;br&gt;betalning främja tillhandahållandet&lt;br&gt;av varor eller tjänster, inklusive fast&lt;br&gt;egendom, eller rättigheter och för-&lt;br&gt;pliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för de ändamål&lt;br&gt;som anges i artikel 18 innefattar&lt;br&gt;detta inte direkta erbjudanden till all-&lt;br&gt;mänheten som gäller försäljning,&lt;br&gt;köp eller uthyrning av produkter el-&lt;br&gt;ler tillhandahållande av tjänster mot&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Smygreklam: presentation i ord&lt;br&gt;eller bild av varor, tjänster, namn,&lt;br&gt;varumärke eller verksamheter som&lt;br&gt;utövas av en varu- eller tjänstepro-&lt;br&gt;ducent i program, då sådan presen-&lt;br&gt;tation av programföretaget avses&lt;br&gt;tjäna som reklam, och då allmänhe-&lt;br&gt;ten kan vilseledas i fråga om presen-&lt;br&gt;tationens art. Sådan presentation be-&lt;br&gt;traktas som avsiktlig, särskilt om&lt;br&gt;den görs mot betalning eller liknande&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) sponsorship means any con-&lt;br&gt;tribution made by a public or private&lt;br&gt;undertaking not engaged in television&lt;br&gt;broadeasting activities or in the pro-&lt;br&gt;duetion of audio-visual works to the&lt;br&gt;financing of television programmes&lt;br&gt;with a view to promoting its name,&lt;br&gt;its trade mark, its image, its activities&lt;br&gt;or its products.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Sponsring: varje bidrag, som&lt;br&gt;ges for finansiering av TV-program&lt;br&gt;av ett offentligt eller privat företag&lt;br&gt;som inte är engagerat i TV-verksam-&lt;br&gt;het eller i produktion av audiovisu-&lt;br&gt;ella verk, i syfte att främja företagets&lt;br&gt;namn, varumärke, anseende, verk-&lt;br&gt;samhet eller produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER II: GENERAL PRO-&lt;br&gt;VISIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Each Member State shall ensure&lt;br&gt;that all television broadeasts trans-&lt;br&gt;mitted&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— by broadeasters under its juris-&lt;br&gt;diction or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— by broadeasters who while not&lt;br&gt;being under the jurisdiction of any&lt;br&gt;Member State make use of a fre-&lt;br&gt;quency or a satellite capacity granted&lt;br&gt;by or a satellite up-link situated in&lt;br&gt;that Member State&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;comply with the law applicable to&lt;br&gt;broadeasts intended for the public in&lt;br&gt;that Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States shall ensure&lt;br&gt;freedom of reception and shall not&lt;br&gt;restrict retransmission on their terri-&lt;br&gt;tory of television broadeasts from&lt;br&gt;other Member States for reasons&lt;br&gt;which fall within the fields coordi-&lt;br&gt;nated by this Directive. Member&lt;br&gt;States may provisionally suspend&lt;br&gt;retransmissions of television broad-&lt;br&gt;easts it the following conditions are&lt;br&gt;fulfilled:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) a television broadeast coming&lt;br&gt;from another Member State mani-&lt;br&gt;festly, seriously and gravely in-&lt;br&gt;fringes Article 22;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) during the previous 12&lt;br&gt;months, the broadeaster has infrin-&lt;br&gt;ged the same provision on at least&lt;br&gt;two prior occasions;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 2: ALLMÄNNA BE-&lt;br&gt;STÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varje medlemsstat skall säker-&lt;br&gt;ställa att alla TV-sändningar, som&lt;br&gt;sänds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— av programföretag inom dess&lt;br&gt;jurisdiktion, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— av programföretag som utan&lt;br&gt;att stå under någon medlemsstats&lt;br&gt;jurisdiktion använder sig av en&lt;br&gt;frekvens eller satellitkapacitet upp-&lt;br&gt;låten av eller en satellitupplänk be-&lt;br&gt;lägen i denna medlemsstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämmer med den lag-&lt;br&gt;stiftning som gäller för sändningar,&lt;br&gt;avsedda för allmänheten i denna&lt;br&gt;medlemsstat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall säker-&lt;br&gt;ställa fri mottagning och får inte be-&lt;br&gt;gränsa återutsändning inom sina&lt;br&gt;territorier av TV-sändningar från an-&lt;br&gt;dra medlemsstater av skäl som om-&lt;br&gt;fattas av detta direktiv. Medlems-&lt;br&gt;staterna kan interimistiskt inställa&lt;br&gt;återutsändning av TV-sändningar&lt;br&gt;om följande villkor uppfylls:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) En TV-sändning som kommer&lt;br&gt;från annat medlemsland uppenbarli-&lt;br&gt;gen, allvarligt och djupt överträder&lt;br&gt;bestämmelserna i artikel 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Programföretaget under de fö-&lt;br&gt;regående 12 månaderna har överträttt&lt;br&gt;samma bestämmelse vid minst två&lt;br&gt;tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) the Member State concemed&lt;br&gt;has notified the broadcaster and the&lt;br&gt;Commission in writing of the alleged&lt;br&gt;infringements and of its intention to&lt;br&gt;restrict retransmission should any&lt;br&gt;such infringement occur again:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) consultations with the trans-&lt;br&gt;mitting State and the Commission&lt;br&gt;have not produced an amicable sett-&lt;br&gt;lement within 15 days of the notifi-&lt;br&gt;cation provided for in point (c), and&lt;br&gt;the alleged infringement persists.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Commission shall ensure that&lt;br&gt;the suspension is compatible with&lt;br&gt;Community law. It may ask the&lt;br&gt;Member State concemed to put an&lt;br&gt;end to a suspension which is con-&lt;br&gt;trary to Community law, as a matter&lt;br&gt;of urgency. This provision is with-&lt;br&gt;out prejudice to the application of&lt;br&gt;any procedure, remedy or sanction to&lt;br&gt;the infringements in question in the&lt;br&gt;Member State which has jurisdiction&lt;br&gt;over the broadcaster concemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. This Directive shall not apply&lt;br&gt;to broadeasts intended exclusively&lt;br&gt;for reception in States other than&lt;br&gt;Member States and which are not&lt;br&gt;received directly or indirectly in one&lt;br&gt;or more Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall remain&lt;br&gt;free to require television broadeasters&lt;br&gt;under their jurisdiction to lay down&lt;br&gt;more detailed or stricter rules in the&lt;br&gt;areas covered by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States shall, by app-&lt;br&gt;ropriate means, ensure, within the&lt;br&gt;framework of their legislation, that&lt;br&gt;television broadeasters under their&lt;br&gt;jurisdiction comply with the provi-&lt;br&gt;sions of this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Medlemsstaten ifråga skriftli-&lt;br&gt;gen har underrättat programföretaget&lt;br&gt;och kommissionen om de angivna&lt;br&gt;överträdelserna och om sin avsikt att&lt;br&gt;begränsa återutsändning om sådan&lt;br&gt;överträdelse åter skulle inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Samråd med den sändande&lt;br&gt;staten och kommissionen inte har re-&lt;br&gt;sulterat i en uppgörelse i godo inom&lt;br&gt;15 dagar efter den skriftliga under-&lt;br&gt;rättelsen enligt c och den angivna&lt;br&gt;överträdelsen fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall säkerställa&lt;br&gt;att åtgärderna för att hindra återut-&lt;br&gt;sändningen sker i överensstämmelse&lt;br&gt;med gemenskapens lagar. Kom-&lt;br&gt;missionen kan som ett angeläget är-&lt;br&gt;ende anmoda den berörda medlems-&lt;br&gt;staten att upphöra med åtgärder som&lt;br&gt;strider mot gemenskapens lagar.&lt;br&gt;Denna bestämmelse påverkar inte&lt;br&gt;tillämpningen av procedurer, gott-&lt;br&gt;görelser eller sanktioner för över-&lt;br&gt;trädelserna i fråga i den medlemsstat&lt;br&gt;som har jurisdiktion över det be-&lt;br&gt;rörda programföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Detta direktiv skall inte beröra&lt;br&gt;sändningar som uteslutande är av-&lt;br&gt;sedda för mottagning i andra stater&lt;br&gt;än medlemsstaterna och som inte&lt;br&gt;mottas direkt eller indirekt i en eller&lt;br&gt;flera medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall ha frihet&lt;br&gt;att föreskriva att TV-programföreta-&lt;br&gt;gen inom deras jurisdiktion faststäl-&lt;br&gt;ler mera detaljerade eller striktare&lt;br&gt;regler inom de områden som omfat-&lt;br&gt;tas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall, inom&lt;br&gt;ramen för sin lagstiftning, på lämp-&lt;br&gt;ligt sätt säkerställa att TV-program-&lt;br&gt;företagen inom deras jurisdiktion&lt;br&gt;uppfyller bestämmelserna i detta dir-&lt;br&gt;ektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER III: PROMOTION OF&lt;br&gt;DISTRIBUTION AND PRODUC-&lt;br&gt;TION OF TELEVISION PRO-&lt;br&gt;GRAMMES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall ensure&lt;br&gt;where practicable and by appropriate&lt;br&gt;means that broadeasters reserve for&lt;br&gt;European works within the meaning&lt;br&gt;of Article 6, a majority proportion of&lt;br&gt;their transmission time, exeluding&lt;br&gt;the time appointed to news, sports&lt;br&gt;events, games, advertising and tele-&lt;br&gt;text services. This proportion, hav-&lt;br&gt;ing regard to the broadcaster's in-&lt;br&gt;formational, educational, eultural and&lt;br&gt;entertainment responsibilities to its&lt;br&gt;viewing public, should he achieved&lt;br&gt;progressively, on the basis of suit-&lt;br&gt;able criteria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Where the proportion laid&lt;br&gt;down in paragraph 1 cannot be at-&lt;br&gt;tained it must not be lower than the&lt;br&gt;average for 1988 in the Member&lt;br&gt;State concemed. However, in re-&lt;br&gt;spect of the Hellenic Republic and&lt;br&gt;the Portuguese Republic, the year&lt;br&gt;1988 shall be replaced by the year&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. From 3 October 1991, the&lt;br&gt;Member States shall provide the&lt;br&gt;Commission every two years with a&lt;br&gt;report on the application of this Art-&lt;br&gt;icle and Article 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;That report shall in particular in-&lt;br&gt;elude a statistical statement on the&lt;br&gt;achievement of the proportion refer-&lt;br&gt;red to in this Article and Article 5 for&lt;br&gt;each of the television programmes&lt;br&gt;falling within the jurisdiction of the&lt;br&gt;Member State concemed, the rea-&lt;br&gt;sons, in each case, for the failure to&lt;br&gt;attain that proportion and the&lt;br&gt;measures adopted or envisaged in&lt;br&gt;order to achieve it.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 3: FRÄMJANDE AV&lt;br&gt;DISTRIBUTION OCH PRODUK-&lt;br&gt;TION AV TV-PROGRAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall, där så&lt;br&gt;är praktiskt möjligt och på lämpligt&lt;br&gt;sätt, säkerställa att programföretagen&lt;br&gt;reserverar en övervägande del av sin&lt;br&gt;sändningstid med undantag av tid&lt;br&gt;för nyheter, sportevenemang, täv-&lt;br&gt;lingar, reklam och teletexttjänster för&lt;br&gt;europeiska produktioner definierade&lt;br&gt;i artikel 6. Denna andel bör uppnås&lt;br&gt;gradvis på grundval av lämpliga kri-&lt;br&gt;terier med beaktande av programfö-&lt;br&gt;retagets ansvar gentemot sin publik&lt;br&gt;för information, utbildning, kultur&lt;br&gt;och underhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om den andel som anges i&lt;br&gt;punkt 1 inte kan uppnås, får den inte&lt;br&gt;vara mindre än genomsnittet under&lt;br&gt;1988 i den berörda medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser Grekland och Portugal&lt;br&gt;skall år 1988 ersättas av år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Från och med den 3 oktober&lt;br&gt;1991 skall medlemsstaterna vart-&lt;br&gt;annat år till kommissionen över-&lt;br&gt;lämna en rapport om tillämpningen&lt;br&gt;av denna artikel och artikel 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten skall innefatta en sta-&lt;br&gt;tistisk uppgift om den uppnådda an-&lt;br&gt;delen som anges i denna artikel och i&lt;br&gt;artikel 5 för vart och ett av de TV-&lt;br&gt;program som faller inom den be-&lt;br&gt;rörda medlemsstatens jurisdiktion,&lt;br&gt;skälen i varje enskilt fall till att man&lt;br&gt;inte uppnått denna andel och de åt-&lt;br&gt;gärder som vidtagits eller förutses&lt;br&gt;för att uppnå målet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Commission shall inform the&lt;br&gt;other Member States and the Euro-&lt;br&gt;pean Parliament of the reports,&lt;br&gt;which shall be accompanied, where&lt;br&gt;appropriate, by an opinion. The&lt;br&gt;Commission shall ensure the appli-&lt;br&gt;cation of this Article and Article 5 in&lt;br&gt;accordance with the provisions of the&lt;br&gt;Treaty. The Commission may take&lt;br&gt;account in its opinion, in particular,&lt;br&gt;of progress achieved in relation to&lt;br&gt;previous years, the share of first&lt;br&gt;broadcast works in the program-&lt;br&gt;ming, the particular circumstances of&lt;br&gt;new television broadeasters and the&lt;br&gt;specific situation of countries with a&lt;br&gt;low audio-visual produetion capacity&lt;br&gt;or restrieted language area.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The Council shall review the&lt;br&gt;implementation of this Article on the&lt;br&gt;basis of a report from the Com-&lt;br&gt;mission accompanied by any pro-&lt;br&gt;posals for revision that it may deem&lt;br&gt;appropriate no later than the end of&lt;br&gt;the fifth year from the adoption of&lt;br&gt;the Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;To that end, the Commission re-&lt;br&gt;port shall, on the basis of the infor-&lt;br&gt;mation provided by Member States&lt;br&gt;under paragraph 3, take account in&lt;br&gt;particular of developments in the&lt;br&gt;Community market and of the inter-&lt;br&gt;national context&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall ensure,&lt;br&gt;where practicable and by appropriate&lt;br&gt;means. that broadeasters reserve at&lt;br&gt;least 10 % of their transmission time.&lt;br&gt;exeluding the time appointed to&lt;br&gt;news, sports events, games, advert-&lt;br&gt;ising and teletext services, or alter-&lt;br&gt;nately, at the diseretion of the Mem-&lt;br&gt;ber State, at least 10 % of their pro-&lt;br&gt;gramming budget, for European&lt;br&gt;works ereated by producers who are&lt;br&gt;independent of broadeasters.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall informera de&lt;br&gt;övriga medlemsstaterna och Euro-&lt;br&gt;paparlamentet om rapporterna, som&lt;br&gt;då så är lämpligt skall åtföljas av ett&lt;br&gt;yttrande. Kommissionen skall säker-&lt;br&gt;ställa att denna artikel och artikel 5&lt;br&gt;tillämpas i överensstämmelse med&lt;br&gt;bestämmelserna i fördraget. Kom-&lt;br&gt;missionen får i sitt yttrande särskilt&lt;br&gt;beakta de framsteg som uppnåtts i&lt;br&gt;förhållande till tidigare år, andelen&lt;br&gt;premiärproduktioner i program-&lt;br&gt;planeringen, de särskilda omständig-&lt;br&gt;heterna för nya TV-programföretag&lt;br&gt;och den speciella situationen i länder&lt;br&gt;med låg audiovisuell produktions-&lt;br&gt;kapacitet eller begränsat språkom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rådet skall senast vid slutet av&lt;br&gt;det femte året efter detta direktivs&lt;br&gt;antagande granska genomförandet&lt;br&gt;av denna artikel med utgångspunkt&lt;br&gt;från en rapport från kommissionen,&lt;br&gt;åtföljd av alla de förslag till åtgärder&lt;br&gt;som den kan anse lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta ändamål skall kommis-&lt;br&gt;sionens rapport, baserad på den av&lt;br&gt;medlemsstaterna enligt punkt 3 till-&lt;br&gt;handahållna informationen, särskilt&lt;br&gt;ta hänsyn till utvecklingen inom den&lt;br&gt;gemensamma marknaden och till det&lt;br&gt;internationella sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall där så är&lt;br&gt;praktiskt möjligt och på lämpligt sätt&lt;br&gt;säkerställa att programföretagen re-&lt;br&gt;serverar minst 10 % av sin sänd-&lt;br&gt;ningstid, med undantag för tid reser-&lt;br&gt;verad för nyheter, sportevenemang,&lt;br&gt;tävlingar, reklam och teletexttjänster,&lt;br&gt;eller alternativt, efter medlemsstatens&lt;br&gt;bedömande, minst 10 % av sin pro-&lt;br&gt;grambudget, för europeiska produk-&lt;br&gt;tioner, skapade av producenter som&lt;br&gt;är oberoende av programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This proportion, having regard to&lt;br&gt;the broadcaster's informational, edu-&lt;br&gt;cational, eultural and entertainment&lt;br&gt;responsibilities to its viewing public,&lt;br&gt;should be achieved progressively, on&lt;br&gt;the basis of suitable criteria: it must&lt;br&gt;be achieved by earmarking an ad-&lt;br&gt;equate proportion for recent works,&lt;br&gt;that is to say works transmitted&lt;br&gt;within five years of their produetion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Within the meaning of this&lt;br&gt;chapter, 'European works' means&lt;br&gt;the following:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;works originating from&lt;br&gt;Member States of the Community&lt;br&gt;and, as regards television broadeas-&lt;br&gt;ters falling within the jurisdiction of&lt;br&gt;the Federal Republic of Germany,&lt;br&gt;works from German territories&lt;br&gt;where the Basic Law does not apply&lt;br&gt;and fulfilling the conditions of para-&lt;br&gt;graph 2;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) works originating from Euro-&lt;br&gt;pean third States party to the Euro-&lt;br&gt;pean Convention on Transfrontier&lt;br&gt;Television of the Council of Europé&lt;br&gt;and fulfilling the conditions of para-&lt;br&gt;graph 2;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) works originating from other&lt;br&gt;European third countries and fulfil-&lt;br&gt;ling the conditions of paragraph 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The works referred to in pa-&lt;br&gt;ragraph I (a) and (b) are works main-&lt;br&gt;ly made with authors and workers&lt;br&gt;residing in one or more States re-&lt;br&gt;ferred to in paragraph 1 (a) and (b)&lt;br&gt;provided that they comply with one&lt;br&gt;of the following three conditions:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) they are made by one or more&lt;br&gt;producers established in one or more&lt;br&gt;of those States; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) produetion of the works is su-&lt;br&gt;pervised and aetually controlled by&lt;br&gt;one or more producers established in&lt;br&gt;one or more of those States; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna andel bör uppnås gradvis&lt;br&gt;och baseras på lämpliga kriterier&lt;br&gt;med tanke på programföretagets&lt;br&gt;ansvar gentemot sina tittare när det&lt;br&gt;gäller information, utbildning, kultur&lt;br&gt;och underhållning. Detta måste upp-&lt;br&gt;nås genom öronmärkning av en&lt;br&gt;lämplig andel för nya produktioner,&lt;br&gt;d.v.s. produktioner som sänds inom&lt;br&gt;fem år efter framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 detta kapitel avses med euro-&lt;br&gt;peiska produktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) produktioner som härrör från&lt;br&gt;gemenskapens medlemsstater och,&lt;br&gt;vad gäller TV-programföretag som&lt;br&gt;faller inom Förbundsrepubliken&lt;br&gt;Tysklands jurisdiktion, produktioner&lt;br&gt;från de tyska territorier där För-&lt;br&gt;bundsrepublikens grundlag inte till&lt;br&gt;lämpas och som uppfyller villkoren i&lt;br&gt;punkt 2;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) produktioner som härrör från&lt;br&gt;europeiska tredjestater som är an-&lt;br&gt;slutna till Europarådets konvention&lt;br&gt;om gränsöverskridande television&lt;br&gt;och som uppfyller villkoren i punkt&lt;br&gt;2;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) produktioner som härrör från&lt;br&gt;andra europeiska tredjestater och&lt;br&gt;som uppfyller villkoren i punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Med produktioner som anges i&lt;br&gt;punkt 1 a och 1 b avses sådana pro-&lt;br&gt;duktioner som huvudsakligen är&lt;br&gt;gjorda tillsammans med författare&lt;br&gt;och personal som är bosatta i en eller&lt;br&gt;flera av de stater som anges i punkt&lt;br&gt;1 a och 1 b, under förutsättning att&lt;br&gt;produktionerna uppfyller ett av föl-&lt;br&gt;jande tre villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) De har gjorts av en eller flera&lt;br&gt;producenter som är etablerade i en&lt;br&gt;eller flera av dessa stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Framställningen av produktio-&lt;br&gt;nerna har övervakats och styrts av&lt;br&gt;en eller flera producenter, etablerade&lt;br&gt;i en eller flera av dessa stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) the contribution of co-produ-&lt;br&gt;cers of those States to the total co-&lt;br&gt;production costs is preponderant and&lt;br&gt;the co-production is not controlled&lt;br&gt;by one or more producers estab-&lt;br&gt;lished outside those States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The works referred to in pa-&lt;br&gt;ragraph I (c) are works made exclu-&lt;br&gt;sively or in co-production with pro-&lt;br&gt;ducers established in one or more&lt;br&gt;Member States by producers esta-&lt;br&gt;blished in one or more European&lt;br&gt;third countries with which the Com-&lt;br&gt;munity will conclude agreements in&lt;br&gt;accordance with the procedures of&lt;br&gt;the Treaty, if those works are mainly&lt;br&gt;made with authors and workers&lt;br&gt;residing in one or more European&lt;br&gt;States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Works which are not European&lt;br&gt;works within the meaning of para-&lt;br&gt;graph 1, but made mainly with au-&lt;br&gt;thors and workers residing in one or&lt;br&gt;more Member States, shall be con-&lt;br&gt;sidered to be European works to an&lt;br&gt;extent corresponding to the propor-&lt;br&gt;tion of the contribution of Com-&lt;br&gt;munity co-producers to the total pro-&lt;br&gt;duetion costs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall ensure that&lt;br&gt;the television broadeasters under&lt;br&gt;their jurisdiction do not broadeast&lt;br&gt;any cinematographic work, unless&lt;br&gt;otherwise agreed between its rights&lt;br&gt;holders and the broadcaster, until&lt;br&gt;two years have elapsed since the&lt;br&gt;work was first shown in cinemas in&lt;br&gt;one of the Member States of the&lt;br&gt;Community; in the case of cinema-&lt;br&gt;tographic works co-produced by the&lt;br&gt;broadcaster this period shall be one&lt;br&gt;year.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Bidrag från samproducenter i&lt;br&gt;dessa stater utgör en övervägande&lt;br&gt;del av den totala samproduktions-&lt;br&gt;kostnaden och samproduktionen&lt;br&gt;styrs inte av en eller flera producen-&lt;br&gt;ter, etablerade utanför dessa stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De produktioner som anges i&lt;br&gt;punkt 1 c är produktioner som ut-&lt;br&gt;förts i samarbete med producenter,&lt;br&gt;etablerade i en eller flera medlems-&lt;br&gt;stater, eller uteslutande av pro-&lt;br&gt;ducenter etablerade i en eller flera&lt;br&gt;europeiska tredjestater, med vilka&lt;br&gt;gemenskapen kommer att sluta avtal&lt;br&gt;i enlighet med bestämmelserna i för-&lt;br&gt;draget, om dessa produktioner hu-&lt;br&gt;vudsakligen utförts med författare&lt;br&gt;och personal som är bosatta i en eller&lt;br&gt;flera europeiska stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Produktioner som inte är euro-&lt;br&gt;peiska produktioner enligt punkt 1,&lt;br&gt;men som huvudsakligen gjorts till-&lt;br&gt;sammans med författare och perso-&lt;br&gt;nal som är bosatta i en eller flera&lt;br&gt;medlemsstater, skall betraktas som&lt;br&gt;europeiska produktioner i den ut-&lt;br&gt;sträckning som motsvarar andelen&lt;br&gt;bidrag från gemenskapens sampro-&lt;br&gt;ducenter till de totala produktions-&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall säkerställa&lt;br&gt;att TV-programföretag inom deras&lt;br&gt;jurisdiktion inte sänder någon bio-&lt;br&gt;graffilm innan två år förflutit sedan&lt;br&gt;filmen först visades på en biograf i&lt;br&gt;någon av gemenskapens medlems-&lt;br&gt;stater, såvida inte annat överens-&lt;br&gt;kommits mellan innehavarna av dis-&lt;br&gt;tributionsrättighetema och program-&lt;br&gt;företaget. I fråga om biograffilm&lt;br&gt;som samproducerats med program-&lt;br&gt;företaget skall denna period vara ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where they consider it necessary&lt;br&gt;for purposes of language policy the&lt;br&gt;Member States, whilst observing&lt;br&gt;Community law, may as regards&lt;br&gt;some or all programmes of television&lt;br&gt;broadeasters under their jurisdiction,&lt;br&gt;lay down more detailed or stricter&lt;br&gt;rules in particular on the basis of lan-&lt;br&gt;guage criteria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This chapter shall not apply to lo-&lt;br&gt;cal television broadeasts not forming&lt;br&gt;part of a national network.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsstaterna anser det&lt;br&gt;nödvändigt av språkpolitiska skäl,&lt;br&gt;kan de vad gäller en del eller alla&lt;br&gt;program från TV-programföretagen&lt;br&gt;inom sin jurisdiktion, med beakt-&lt;br&gt;ande av gemenskapens lagstiftning&lt;br&gt;fastställa mera detaljerade eller strikt-&lt;br&gt;are regler, särskilt på grundval av&lt;br&gt;språkliga kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel skall inte gälla lokala&lt;br&gt;TV-sändningar som inte ingår i ett&lt;br&gt;nationellt nät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER IV: TELEVISION&lt;br&gt;ADVERTISING, AND SPONSOR-&lt;br&gt;SHIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Television advertising shall be&lt;br&gt;readily recognisable as such and kept&lt;br&gt;quite separate from other parts of the&lt;br&gt;programme service by optical and/or&lt;br&gt;acoustic means.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Isolated advertising spots shall&lt;br&gt;remain the exception.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Advertising shall not use subli-&lt;br&gt;minal techniques.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Surreptitious advertising shall&lt;br&gt;be prohibited.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Advertisements shall be in-&lt;br&gt;serted between programmes. Pro-&lt;br&gt;vided the conditions contained in&lt;br&gt;paragraphs 1 to 5 of this Article are&lt;br&gt;fulfilled, advertisements may also be&lt;br&gt;inserted during programmes in such&lt;br&gt;a way that the integrity and value of&lt;br&gt;the programme, taking into account&lt;br&gt;natural breaks in and the duration&lt;br&gt;and nature of the programme, and&lt;br&gt;the rights of the rights holders are&lt;br&gt;not prejudiced.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 4: TV-REKLAM OCH&lt;br&gt;SPONSRING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. TV-reklam skall vara lätt att&lt;br&gt;känna igen som sådan och hållas åt-&lt;br&gt;skild från andra delar av programmet&lt;br&gt;med optiska och/eller akustiska&lt;br&gt;hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Enstaka reklaminslag skall en-&lt;br&gt;dast förekomma undantagsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Reklam får inte använda sub-&lt;br&gt;liminal teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Smygreklam är förbjuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Reklam skall infogas mellan&lt;br&gt;program. Under förutsättning att&lt;br&gt;villkoren i punkt 2-5 i denna artikel&lt;br&gt;uppfylls får reklam också infogas i&lt;br&gt;program på sådant sätt och med hän-&lt;br&gt;syn till naturliga pauser samt pro-&lt;br&gt;rammets sändningslängd och karak-&lt;br&gt;tär, att varken programmets integritet&lt;br&gt;och värde eller innehavarnas rättig-&lt;br&gt;heter kränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. In programmes consisting of&lt;br&gt;autonomous parts or in sports pro-&lt;br&gt;grammes and similarly structured&lt;br&gt;events and performances comprising&lt;br&gt;intervals, advertisements shall only&lt;br&gt;be inserted between the parts or in&lt;br&gt;the intervals.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The transmission of audio-&lt;br&gt;visual works such as feature films&lt;br&gt;and films made for television (ex-&lt;br&gt;cluding series, serials, light enter-&lt;br&gt;tainment programmes and docu-&lt;br&gt;mentaries) provided their program-&lt;br&gt;med duration is more than 45 min-&lt;br&gt;utes may be interrupted once for each&lt;br&gt;complete period of 45 minutes. A&lt;br&gt;further interruption is allowed if their&lt;br&gt;programmed duration is at least 20&lt;br&gt;minutes longer than two or more&lt;br&gt;complete periods of 45 minutes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Where programmes, other than&lt;br&gt;those covered by paragraph 2, are&lt;br&gt;interrupted by advertisements a&lt;br&gt;period of at least 20 minutes should&lt;br&gt;elapse between each successive ad-&lt;br&gt;vertising break within the pro-&lt;br&gt;gramme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Advertisements shall not be in-&lt;br&gt;serted in any broadcast of a religious&lt;br&gt;service. News and current affairs&lt;br&gt;programmes, documentaries, reli-&lt;br&gt;gious programmes, and children pro-&lt;br&gt;grammes. when their programmed&lt;br&gt;duration is less than 30 minutes shall&lt;br&gt;not be interrupted by advertisements.&lt;br&gt;If their programmed duration is 30&lt;br&gt;minutes or longer the provisions of&lt;br&gt;the previous paragraphs shall apply.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Television advertising shall not:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) prejudice respect for human&lt;br&gt;dignity;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) inelude any discrimination on&lt;br&gt;grounds of race sex or nationality;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) be offensive to religious or po-&lt;br&gt;litical beliefs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) encourage behaviour prejudi-&lt;br&gt;cial to health or to safety;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) encourage behaviour prejudi-&lt;br&gt;cial to the protection of the environ-&lt;br&gt;ment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I program som består av fri-&lt;br&gt;stående delar eller i sportprogram&lt;br&gt;och på liknande sätt strukturerade&lt;br&gt;evenemang och föreställningar som&lt;br&gt;innehåller pauser, skall reklam en-&lt;br&gt;dast infogas mellan sådana delar el-&lt;br&gt;ler i pauserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Överföring av audiovisuella&lt;br&gt;produktioner såsom spelfilm och&lt;br&gt;filmer gjorda för TV (utom TV-se-&lt;br&gt;rier, lätta underhållningsprogram och&lt;br&gt;dokumentärer) under förutsättning&lt;br&gt;att deras programlagda sändnings-&lt;br&gt;längd är mer än 45 minuter, får av-&lt;br&gt;brytas en gång för varje hel period&lt;br&gt;om 45 minuter. Ett ytterligare avbrott&lt;br&gt;medges om den programlagda sänd-&lt;br&gt;ningslängden är minst 20 minuter&lt;br&gt;längre än två eller flera kompletta&lt;br&gt;fyrtiofemminuters perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om andra program än de som&lt;br&gt;omfattas av punkt 2 avbryts av re-&lt;br&gt;klam skall en period om minst 20&lt;br&gt;minuter förflyta mellan reklaminsla-&lt;br&gt;gen i programmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Reklam får inte infogas i sänd-&lt;br&gt;ningar av gudstjänster. Nyhetspro-&lt;br&gt;gram och program om aktuella sam-&lt;br&gt;hällsfrågor, dokumentärprogram, re-&lt;br&gt;ligiösa program och barnprogram får&lt;br&gt;inte avbrytas av reklaminslag om&lt;br&gt;deras programlagda sändningslängd&lt;br&gt;är mindre än 30 minuter. Om deras&lt;br&gt;programlagda sändningslängd är 30&lt;br&gt;minuter eller mer skall de ovan an-&lt;br&gt;givna styckena gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-reklam får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) undergräva respekten för den&lt;br&gt;mänskliga värdigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) diskriminera någon på grund&lt;br&gt;av ras, kön eller nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) angripa religiös eller politisk&lt;br&gt;övertygelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) uppmuntra ett beteende som är&lt;br&gt;skadligt för hälsa eller säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) uppmuntra ett beteende som är&lt;br&gt;skadligt för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All forms of television advertising&lt;br&gt;for cigarettes and other tobacco pro-&lt;br&gt;ducts shall be prohibited.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Television advertising for medici-&lt;br&gt;nal products and medicinal treatment&lt;br&gt;available only on prescription in the&lt;br&gt;Member State within whose juris-&lt;br&gt;diction the broadcaster falls shall be&lt;br&gt;prohibited.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Television advertising for alcohol-&lt;br&gt;ic beverages shall comply with the&lt;br&gt;following criteria;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) it may not he aimed specifical&lt;br&gt;at minors or in particular depict mi-&lt;br&gt;nors consuming these beverages;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) it shall not link the consump-&lt;br&gt;tion of alcohol to enhanced physical&lt;br&gt;performance or to driving;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) it shall not create the impres-&lt;br&gt;sion that the consumption of alcohol&lt;br&gt;contributes towards social or sexual&lt;br&gt;success;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) it shall not claim that alcohol&lt;br&gt;has therapeutic qualities or that it is a&lt;br&gt;stimulant, a sedative or a means of&lt;br&gt;resolving personal conflicts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) it shall not encourage immo-&lt;br&gt;derate consumption of alcohol or&lt;br&gt;present abstinence or moderation in&lt;br&gt;an negative light;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) it shall not place emphasis on&lt;br&gt;high alcoholic content as being a&lt;br&gt;positive quality of the beverages.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Television advertising shall not&lt;br&gt;cause moral or physical detriment to&lt;br&gt;minors and shall therefore comply&lt;br&gt;with the following criteria for their&lt;br&gt;pro tec tion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) it shall not directly exhort mi-&lt;br&gt;nors to bay a product or a service by&lt;br&gt;exploiting their inexperience or cre-&lt;br&gt;dulity;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla former av TV-reklam för ci-&lt;br&gt;garetter eller andra tobaksvaror skall&lt;br&gt;vara förbjudna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-reklam för medicinska pro-&lt;br&gt;dukter och medicinsk behandling&lt;br&gt;skall vara förbjuden, om produk-&lt;br&gt;terna eller behandlingarna är till-&lt;br&gt;gängliga endast efter ordination i den&lt;br&gt;medlemsstat till vars jurisdiktion&lt;br&gt;programföretaget hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-reklam för alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker skall uppfylla följande krite-&lt;br&gt;rier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den får inte rikta sig speciellt&lt;br&gt;till minderåriga eller särskilt skildra&lt;br&gt;minderåriga som intar dessa dryc-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Den skall inte förknippa kon-&lt;br&gt;sumtion av alkohol med förbättrad&lt;br&gt;fysisk prestation eller med bilkör-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Den skall inte ge intryck av att&lt;br&gt;konsumtion av alkohol bidrar till&lt;br&gt;social eller sexuell framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Den skall inte göra gällande att&lt;br&gt;alkohol har terapeutiska egenskaper&lt;br&gt;eller att den är ett stimulerande eller&lt;br&gt;lugnande medel eller ett medel för att&lt;br&gt;lösa personliga konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Den skall inte uppmuntra över-&lt;br&gt;konsumtion av alkohol eller ge en&lt;br&gt;negativ bild av nykterhet eller åter-&lt;br&gt;hållsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Den skall inte framhålla en hög&lt;br&gt;alkoholhalt som en positiv egenskap&lt;br&gt;hos dryckerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-reklam skall inte orsaka mo-&lt;br&gt;ralisk eller fysisk skada hos min-&lt;br&gt;deråriga och måste därför uppfylla&lt;br&gt;följande kriterier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den skall inte direkt uppmana&lt;br&gt;minderåriga att köpa en produkt eller&lt;br&gt;tjänst genom att utnyttja deras oer-&lt;br&gt;farenhet eller godtrogenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) it shall not directly encourage&lt;br&gt;minors to persuade their parents or&lt;br&gt;others to purchase the goods or serv-&lt;br&gt;ices being advertised;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c it shall not exploit the special&lt;br&gt;trust minors place in parents, tea-&lt;br&gt;chers or other persons;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) it shall not unreasonably show&lt;br&gt;minors in dangerous situations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sponsored television program-&lt;br&gt;mes shall meet the following requi-&lt;br&gt;rements:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the content and scheduling of&lt;br&gt;sponsored programmes may in no&lt;br&gt;circumstances be influenced by the&lt;br&gt;sponsor in such a way as to affect&lt;br&gt;the responsibility and editorial inde-&lt;br&gt;pendence of the broadcaster in re-&lt;br&gt;spect of programmes;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) they must be clearly identified&lt;br&gt;as such by the name and/or logo of&lt;br&gt;the sponsor at the beginning and/or&lt;br&gt;the end of the programmes;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) they must not encourage the&lt;br&gt;purchase or rental of the products or&lt;br&gt;services of the sponsor or a third&lt;br&gt;party, in particular by making special&lt;br&gt;promotional references to those pro-&lt;br&gt;ducts or services.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Television programmes may&lt;br&gt;not be sponsored by natural or legal&lt;br&gt;persons whose principal activity is&lt;br&gt;the manufacture or sale of products,&lt;br&gt;or the provision of services, the ad-&lt;br&gt;vertising of which is prohibited by&lt;br&gt;Article 13 or 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. News and current affairs pro-&lt;br&gt;grammes may not be sponsored.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The amount of advertising shall&lt;br&gt;not exceed 15 % of the daily trans-&lt;br&gt;mission time. However, this per-&lt;br&gt;centage may be increased to 20 % to&lt;br&gt;inelude forms of advertisements such&lt;br&gt;as direct offers to the public for the&lt;br&gt;sale, purchase or rental of products&lt;br&gt;or for the provision of services,&lt;br&gt;provided the amount of spot advert-&lt;br&gt;ising does not exceed 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Den skall inte direkt upp-&lt;br&gt;muntra minderåriga att övertala sina&lt;br&gt;föräldrar eller andra att köpa de ut-&lt;br&gt;annonserade varorna eller tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Den skall inte utnyttja det spe-&lt;br&gt;ciella förtroende minderåriga hyser&lt;br&gt;för föräldrar, lärare eller andra per-&lt;br&gt;soner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Den skall inte utan skäl visa&lt;br&gt;minderåriga i farliga situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sponsrade TV-program skall&lt;br&gt;uppfylla följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Innehåll och programläggning&lt;br&gt;av sponsrade program får under inga&lt;br&gt;förhållanden påverkas av sponsorn&lt;br&gt;på ett sätt som inverkar på program-&lt;br&gt;företagets ansvar och redaktionella&lt;br&gt;oberoende avseende program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) De måste klart identifieras som&lt;br&gt;sponsrade genom att sponsorns&lt;br&gt;namn och/eller logotyp anges i bör-&lt;br&gt;jan och/eller slutet av programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) De skall inte uppmuntra till köp&lt;br&gt;eller förhyrning av sponsorns eller&lt;br&gt;en tredje parts produkter eller tjän-&lt;br&gt;ster, särskilt inte genom att göra&lt;br&gt;speciella säljfrämjande referenser till&lt;br&gt;dessa produkter eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. TV-program får inte sponsras&lt;br&gt;av fysiska eller juridiska personer,&lt;br&gt;vars huvudsakliga verksamhet är&lt;br&gt;tillverkning eller försäljning av pro-&lt;br&gt;dukter eller tillhandahållande av&lt;br&gt;tjänster för vilka reklam är förbjuden&lt;br&gt;enligt artikel 13 eller 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Nyheter och program som tar&lt;br&gt;upp aktuella samhällsfrågor får inte&lt;br&gt;sponsras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.Reklam tiden skall inte överstiga&lt;br&gt;15 % av den dagliga sändningstiden.&lt;br&gt;Denna andel får emellertid ökas till&lt;br&gt;20 % för att innefatta reklam som in-&lt;br&gt;nehåller direkta erbjudanden till all-&lt;br&gt;mänheten om försäljning, köp eller&lt;br&gt;hyra av produkter eller tillhandahål-&lt;br&gt;lande av tjänster, under förutsättning&lt;br&gt;att andelen reklaminslag inte över-&lt;br&gt;skrider 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The amount of spot advertising&lt;br&gt;within a given one-hour period shall&lt;br&gt;not exceed 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Without prejudice to the provi-&lt;br&gt;sions of paragraph 1, forms of ad-&lt;br&gt;vertisements such as direct offers to&lt;br&gt;the public for the sale, purchase or&lt;br&gt;rental of products or for the provi-&lt;br&gt;sion of services shall not exceed one&lt;br&gt;hour per day.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States may lay down&lt;br&gt;stricter rules than those in Article 18&lt;br&gt;for programming time and the pro-&lt;br&gt;cedures for television broadeasting&lt;br&gt;for television broadeasters under&lt;br&gt;their jurisdiction, so as to reconcile&lt;br&gt;demand for televised advertising&lt;br&gt;with the public interest, taking ac-&lt;br&gt;count in particular of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the role of television in provi-&lt;br&gt;ding information, education, eulture&lt;br&gt;and entertainment;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the protection of pluralism of&lt;br&gt;information and of the media.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Without prejudice to Article 3.&lt;br&gt;Member States may, with due regard&lt;br&gt;for Community law, lay down con-&lt;br&gt;ditions other than those laid down in&lt;br&gt;Article 11 (2) to (5) and in Article 18&lt;br&gt;in respect of broadeasts intended&lt;br&gt;solely for the national territory which&lt;br&gt;may not be received, directly or in-&lt;br&gt;directly, in one or more other Mem-&lt;br&gt;ber States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall, within the&lt;br&gt;framework of their laws, ensure that&lt;br&gt;in the case of television broadeasts&lt;br&gt;that do not comply with the provi-&lt;br&gt;sions of this chapter, appropriate&lt;br&gt;measures are applied to secure com-&lt;br&gt;pliance with these provisions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Reklaminslagens längd inom&lt;br&gt;en given entimmesperiod skall inte&lt;br&gt;överskrida 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utan att det påverkar tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna i punkt 1&lt;br&gt;skall reklam som innehåller direkta&lt;br&gt;erbjudanden till allmänheten om för-&lt;br&gt;säljning, köp eller hyra av produkter&lt;br&gt;eller tillhandahållande av tjänster inte&lt;br&gt;överstiga en timme om dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får inom sin ju-&lt;br&gt;risdiktion fastställa striktare regler&lt;br&gt;för sändningstid och föreskrifter för&lt;br&gt;programföretagens TV-sändningar,&lt;br&gt;än de i artikel 18, i syfte att förena&lt;br&gt;efterfrågan på TV-reklam med all-&lt;br&gt;mänintresset, varvid hänsyn särskilt&lt;br&gt;skall tas till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) televisionens uppgift att till-&lt;br&gt;handahålla information, utbildning,&lt;br&gt;kultur och underhållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) bevarandet av informationens&lt;br&gt;och mediernas mångsidighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det påverkar tillämp-&lt;br&gt;ningen av artikel 3 får medlemssta-&lt;br&gt;terna, med vederbörlig hänsyn till&lt;br&gt;gemenskapens lagstiftning, fastställa&lt;br&gt;andra villkor än de som fastställts i&lt;br&gt;artikel 11.2 som 11.5 och i artikel&lt;br&gt;18 ifråga om sändningar, som ute-&lt;br&gt;slutande är avsedda för det nationella&lt;br&gt;territoriet och som inte kan tas emot,&lt;br&gt;direkt eller indirekt, i en eller flera&lt;br&gt;andra medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall, i fråga om&lt;br&gt;TV-sändningar som inte överens-&lt;br&gt;stämmer med bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel, inom ramen för sin lagstift-&lt;br&gt;ning vidta lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att dessa bestämmelser&lt;br&gt;efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER V: PROTECTION&lt;br&gt;OF MINORS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall take appro-&lt;br&gt;priate measures to ensure that tele-&lt;br&gt;vision broadeasts by broadeasters&lt;br&gt;under their jurisdiction do not in-&lt;br&gt;elude programmes which might ser-&lt;br&gt;iously impair the physic mental or&lt;br&gt;moral development of minors, in&lt;br&gt;particular those that involve por-&lt;br&gt;nography or gratuitous violence.&lt;br&gt;This provision shall extend to other&lt;br&gt;programmes which are likely to im-&lt;br&gt;pair the physical, mental or moral&lt;br&gt;development of minors, except&lt;br&gt;where it is ensured by selecting the&lt;br&gt;time of the broadeast or by any tech-&lt;br&gt;nical measure, that minors in the area&lt;br&gt;of transmission will not normally&lt;br&gt;hear or see such broadeasts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall also ensure&lt;br&gt;that broadeasts do not contain any&lt;br&gt;incitement to hatred on grounds of&lt;br&gt;race, sex, religion or nationality.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 5: SKYDD AV MIN-&lt;br&gt;DERÅRIGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta lämp-&lt;br&gt;liga åtgärder för att säkerställa att&lt;br&gt;TV-sändningar från TV-programfö-&lt;br&gt;retag inom respektive stats jurisdik-&lt;br&gt;tion inte inkluderar program som all-&lt;br&gt;varligt kan skada den fysiska, men-&lt;br&gt;tala eller moraliska utvecklingen hos&lt;br&gt;minderåriga, särskilt program som&lt;br&gt;innehåller pornografi eller menings-&lt;br&gt;löst våld. Denna bestämmelse skall&lt;br&gt;utsträckas till att gälla andra program&lt;br&gt;som kan bedömas skada den fy-&lt;br&gt;siska, mentala eller moraliska ut-&lt;br&gt;vecklingen hos minderåriga, utom&lt;br&gt;då det kan anses säkert, genom val&lt;br&gt;av tid för sändningen eller genom&lt;br&gt;tekniska åtgärder, att de minderåriga&lt;br&gt;inom sändningsområdet normalt inte&lt;br&gt;hör eller ser sådana sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall också sä-&lt;br&gt;kerställa att sändningar inte innehål-&lt;br&gt;ler något som uppammar hat, grun-&lt;br&gt;dat på ras, kön, religion eller natio-&lt;br&gt;nalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER VI: RIGHT OF RE-&lt;br&gt;PLY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Without prejudice to other pro-&lt;br&gt;visions adopted by the Member&lt;br&gt;States under civil, administrative or&lt;br&gt;criminal law, any natural or legal&lt;br&gt;person, regardless of nationality,&lt;br&gt;whose legitimate interests, in parti-&lt;br&gt;cular reputation and good name,&lt;br&gt;have been damaged by an assertion&lt;br&gt;of incorrect faets in a television pro-&lt;br&gt;gramme must have a right of reply or&lt;br&gt;equivalent remedies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. A right of reply or equivalent&lt;br&gt;remedies shall exist in relation to all&lt;br&gt;broadeasters under the jurisdiction of&lt;br&gt;a Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 6: RÄTT TILL GEN-&lt;br&gt;MÄLE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utan att det påverkar tillämp-&lt;br&gt;ningen av andra bestämmelser inom&lt;br&gt;civilrätt, straffrätt eller administrativ&lt;br&gt;lagstiftning som antagits av med-&lt;br&gt;lemsstaterna, skall varje fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person, oberoende av natio-&lt;br&gt;nalitet vars legitima intressen, i syn-&lt;br&gt;nerhet vederbörandes rykte och goda&lt;br&gt;namn, har skadats av påståenden om&lt;br&gt;felaktiga fakta i ett TV-program, ha&lt;br&gt;rätt till genmäle eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Rätt till genmäle eller motsva-&lt;br&gt;rande skall gälla gentemot alla pro-&lt;br&gt;gramföretag inom en medlemsstats&lt;br&gt;jurisdiktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Member States shall adopt the&lt;br&gt;measures needed to establish the&lt;br&gt;right of reply or the equivalent re-&lt;br&gt;medies and shall determine the pro-&lt;br&gt;cedure to he followed for the exer-&lt;br&gt;cise thereof. In particular, they shall&lt;br&gt;ensure that a sufficient time span is&lt;br&gt;allowed and that the procedures are&lt;br&gt;such that the right or equivalent re-&lt;br&gt;medies can be exercised appropria-&lt;br&gt;tely by natural or legal persons resi-&lt;br&gt;dent or established in other Member&lt;br&gt;States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. An application for exercise of&lt;br&gt;the right of reply or the equivalent&lt;br&gt;remedies may he rejected if such a&lt;br&gt;reply is not justified according to the&lt;br&gt;conditions laid down in paragraph 1,&lt;br&gt;would involve a punishable act.&lt;br&gt;would render the broadcaster liable&lt;br&gt;to civil law proceedings or would&lt;br&gt;transgress standards of public de-&lt;br&gt;cency.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Provision shall be made for&lt;br&gt;procedures whereby disputes as to&lt;br&gt;the exercise of the right of reply or&lt;br&gt;the equivalent remedies can be sub-&lt;br&gt;ject to judicial review.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstatema skall vidta de&lt;br&gt;åtgärder som är nödvändiga för att&lt;br&gt;etablera rätten till genmäle eller mot-&lt;br&gt;svarande och skall fastställa den pro-&lt;br&gt;cedur som skall följas för att genom-&lt;br&gt;föra detta. Särskilt skall de säker-&lt;br&gt;ställa att en tillräcklig tidrymd med-&lt;br&gt;ges och att procedurerna är sådana,&lt;br&gt;att tillfälle till genmäle eller motsva-&lt;br&gt;rande vederbörligen kan ges fysiska&lt;br&gt;eller juridiska personer som bor eller&lt;br&gt;är etablerade i andra medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En begäran om genmäle eller&lt;br&gt;motsvarande kan avvisas om detta&lt;br&gt;inte är motiverat enligt de villkor&lt;br&gt;som angetts i punkt 1 eller skulle in-&lt;br&gt;nebära en straffbar handling eller&lt;br&gt;skulle medföra civilrättsligt ansvar&lt;br&gt;för programföretaget eller skulle&lt;br&gt;överskrida gränserna för allmän an-&lt;br&gt;ständighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelser skall fastställas&lt;br&gt;för förfaranden, varigenom tvister&lt;br&gt;om rätten till genmäle eller motsva-&lt;br&gt;rande kan bli föremål för rättslig&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER VII: FINAL PROVI-&lt;br&gt;SIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In fields which this Directive&lt;br&gt;does not coordinate it shall not affect&lt;br&gt;the rights and obligations of Member&lt;br&gt;States resulting from existing con-&lt;br&gt;ventions dealing with telecommun-&lt;br&gt;ications or broadeasting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 7: SLUTBESTÄMM-&lt;br&gt;ELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På områden som inte omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv skall direktivet inte på-&lt;br&gt;verka medlemsstaternas rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter till följd av gällande&lt;br&gt;konventioner som handlar om tele-&lt;br&gt;kommunikation och rundradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall bring into&lt;br&gt;force the laws regulations and ad-&lt;br&gt;ministrative provisions necessary to&lt;br&gt;comply with this Directive not later&lt;br&gt;than 3 October 1991. They shall&lt;br&gt;forthwith inform the Commission&lt;br&gt;thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States shall communi-&lt;br&gt;cate to the Commission the text of&lt;br&gt;the main provisions of national law&lt;br&gt;which the adopt in the fields gov-&lt;br&gt;emed by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not later than the end of the fifth&lt;br&gt;year after the date of adoption of this&lt;br&gt;Directive and every two years there-&lt;br&gt;after, the Commission shall submit&lt;br&gt;to the European Parliament, the&lt;br&gt;Council, and the Economic and Soc-&lt;br&gt;ial Committee a report on the ap-&lt;br&gt;plication of this Directive and, if&lt;br&gt;necessary, make further proposals to&lt;br&gt;adapt it to developments in the field&lt;br&gt;of television broadeasting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is addressed to the&lt;br&gt;Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Luxembourg, 3 October&lt;br&gt;1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i&lt;br&gt;kraft de lagar och andra författningar&lt;br&gt;som är nödvändiga för att följa detta&lt;br&gt;direktiv senast den 3 oktober 1991.&lt;br&gt;De skall genast informera kommis-&lt;br&gt;sionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall till kom-&lt;br&gt;missionen överlämna texten till cen-&lt;br&gt;trala bestämmelser i nationell lag-&lt;br&gt;stiftning som de antar inom det om-&lt;br&gt;råde som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast vid slutet av det femte året&lt;br&gt;efter dagen för antagandet av detta&lt;br&gt;direktiv och vartannat år därefter&lt;br&gt;skall kommissionen till Europa-&lt;br&gt;parlamentet, rådet och Ekonomiska&lt;br&gt;och sociala kommittén överlämna en&lt;br&gt;rapport om tillämpningen av detta&lt;br&gt;direktiv och, om nödvändigt, ut-&lt;br&gt;arbeta ytterligare förslag för att an-&lt;br&gt;passa det till utvecklingen inom om-&lt;br&gt;rådet TV-sändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till med-&lt;br&gt;lemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 3 ok-&lt;br&gt;tober 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R. DUMAS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R. DUMAS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Marknadsföringsutredningens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet SOU 1992:49 EES-anpassning av&lt;br&gt;marknadsföringslagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet handlar om vilka förändringar som bör göras i den marknads-&lt;br&gt;föringsrättsliga lagstiftningen med hänsyn till EES-avtalet mellan de&lt;br&gt;Europeiska gemenskaperna (EG) och medlemsländerna i EG samt Sverige&lt;br&gt;och övriga länder som tillhör frihandelssammanslutningen EFTA. Inom&lt;br&gt;ramen for detta avtal kommer Sverige att vara skyldigt att uppfylla kraven i&lt;br&gt;bl. a. direktiven (84/450/EEG) om vilseledande reklam och (89/552/EEG)&lt;br&gt;om TV-sändningar till allmänheten. Direktiven finns i bilagorna 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen tillgodoser på det hela taget kraven enligt&lt;br&gt;direktivet om vilseledande reklam. I viss utsträckning krävs dock att gällande&lt;br&gt;regler justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om TV-sändningar tilldrar sig i det här sammanhanget intresse&lt;br&gt;beroende på bestämmelserna om TV-reklam och sponsring (artiklarna 10-&lt;br&gt;21). När det gäller detta direktiv är anpassningsfrågoma något mer&lt;br&gt;komplicerade än i fråga om direktivet om vilseledande reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i marknadsföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringslagens huvudbestämmelse är generalklausulen mot otillbör-&lt;br&gt;lig marknadsföring (2 § MFL). Den omfattar näringsidkares avsättningsfräm-&lt;br&gt;jande åtgärder men inte inköps- eller andra anskaffningsfrämjande åtgärder&lt;br&gt;som riktas &amp;quot;bakåt&amp;quot; mot L ex. leverantörer eller kreditgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket reklam i direktivet om vilseledande reklam täcker emellertid alla&lt;br&gt;framställningar som syftar till att främja marknadstillgången på varor eller&lt;br&gt;tjänster. Det omfattar därför både avsättningsfrämjande reklam och inköps-&lt;br&gt;reklam och liknande. Med hänsyn härtill föreslås att 2 § MFL kompletteras så&lt;br&gt;att vad som där sägs om otillbörlig marknadsföring också skall tillämpas på&lt;br&gt;reklamåtgärder som företas i näringsverksamhet vid efterfrågan av en vara,&lt;br&gt;en tjänst eller någon annan nyttighet (se avsnitt 3.4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin praxis rörande generalklausulen mot otillbörlig marknadsföring har&lt;br&gt;Marknadsdomstolen utvecklat den s. k. lagstridighetsprincipen. Principen&lt;br&gt;innebär att domstolen kan anse att en marknadsföringsåtgärd som strider mot&lt;br&gt;en bestämmelse i speciallagstiftning även är otillbörlig i generalklausulens&lt;br&gt;mening. En stor del av harmoniseringsbehovet vad gäller direktivet om TV-&lt;br&gt;sändningar kan enligt utredningen tillgodoses med hjälp av generalklausulen&lt;br&gt;mot otillbörlig marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillgodoseende av harmoniseringsbehovet på detta sätt kräver dock att&lt;br&gt;den territoriella räckvidden för generalklausulen anpassas till TV-direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-direktivet är baserat på den s.k. sändarlandsprincipen, som innebär att&lt;br&gt;vad som i sändarlandet är lagenligt och direktiv enligt programinnehåll skall&lt;br&gt;få spridas fritt utanför detta lands gränser och att det är förbehållet sändar-&lt;br&gt;landet att vidta åtgärder mot sändningar som inte följer reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom TV-direktivet är utformat aktualiserar det att den territoriella räck-&lt;br&gt;vidden för generalklausulen mot otillbörlig marknadsföring i tillämpningen&lt;br&gt;både kan snävas in och utvidgas. Utredningen föreslår därför att det for tele-&lt;br&gt;visionssändningar införs en särskild bestämmelse i MFL, 21 §. Enligt para-&lt;br&gt;grafen skall, om en internationell överenskommelse påkallar det, 2 och 3 §§&lt;br&gt;MFL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillämpas på en televisionssändning från Sverige, även om sändningen&lt;br&gt;endast kan tas emot i ett annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tillämpas på en televisionssändning från ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en internationell överenskommelse förstås framför allt EES-avtalet och&lt;br&gt;den europeiska konventionen om gränsöverskridande television, som Sverige&lt;br&gt;undertecknat men ännu inte ratificerat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här berörda frågorna diskuteras närmare i avsnitt 4.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i den radiorättsliga lagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om TV-sändningar innebär att det står ett EG-land fritt att kräva att&lt;br&gt;programföretag som landet har jurisdiktion över följer mer preciserade eller&lt;br&gt;strängare regler än direktivets. Ett lands handlingsfrihet är emellertid inte&lt;br&gt;obegränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördraget mellan EG: s medlemsländer förbjuder att ett land inför inte&lt;br&gt;bara kvantitativa importrestriktioner utan också &amp;quot;alla åtgärder med mot-&lt;br&gt;svarande verkan&amp;quot; (artikel 30). I EES-avtalet finns en motsvarande reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de år 1991 tillkomna reglerna för den svenska marksända televi-&lt;br&gt;sionen innebär att en annons med reklam inte får syfta till att fånga uppmärk-&lt;br&gt;samheten hos barn under 12 år ( 11 § första stycket radiolagen). En lika-&lt;br&gt;lydande förbudsregel har härefter införts i lagen (1991: 2027) om kabelsänd-&lt;br&gt;ningar till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har med hänsyn till handelshinderaspektema uppmärk-&lt;br&gt;sammat nationella förbudsbestämmelser av det slag som 11 § första stycket&lt;br&gt;radiolagen representerar. På föranstaltande av kommissionen inskränkte&lt;br&gt;Grekland i mars 1991 ett där tidigare gällande TV-reklamförbud för barnlek-&lt;br&gt;saker till att gälla enbart krigsleksaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att det av motiven till 1991 års svenska lagstift-&lt;br&gt;ning om reklam i marksänd TV framgår, att den inte utformades med något&lt;br&gt;systematiskt beaktande av EES-rättens krav. Det föreliggande totalförbudet&lt;br&gt;mot TV-reklam till barn under 12 år utgör enligt utredningen otvivelaktigt ett&lt;br&gt;handelshinder enligt artikel 11 i EES-avtalet (EES-avtalets motsvarighet till&lt;br&gt;artikel 30 i Romfordraget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gör även bedömningen att detta förbud sannolikt inte låter sig&lt;br&gt;försvaras vid en prövning utifrån Sveriges skyldigheter enligt EES-avtalet.&lt;br&gt;Därför föreslår utredningen ett upphävande av bestämmelserna i 11 § första&lt;br&gt;stycket radiolagen och 11 § första stycket lagen om kabelsändningar till all-&lt;br&gt;mänheten. Som utredningen påpekar kommer TV-reklam när det gäller barn&lt;br&gt;alldeles bortsett från dessa förbudsregler att vara omgärdad av mycket&lt;br&gt;väsentliga spärrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl. a. erinras om regeln i 11 § andra stycket radiolagen, enligt vilken det i&lt;br&gt;annonser med reklam inte får uppträda personer eller figurer som spelar en&lt;br&gt;framträdande roll i televisionsprogram som huvudsakligen vänder sig till barn&lt;br&gt;under 12 år. Utredningen pekar också på en annan ny regel i radiolagen,&lt;br&gt;nämligen att annonser med reklam inte får förekomma omedelbart före eller&lt;br&gt;efter ett program som huvudsakligen vänder sig till bam under 12 år. Något&lt;br&gt;borttagande av dessa regler föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här berörda frågorna diskuteras närmare i avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en ändring i radiolagens censurförbudsparagraf (19 §) år 1991 har&lt;br&gt;Marknadsdomstolen rätt att förbjuda otillbörlig reklam i radio och TV, dock&lt;br&gt;endast i fråga om näringsidkares avsättningsfrämjande åtgärder. Utredningen&lt;br&gt;föreslår att paragrafen kompletteras så att domstolen även skall kunna för-&lt;br&gt;bjuda otillbörlig inköpsreklam och liknande i radio och TV. Förslaget är en&lt;br&gt;följd av ändringsförslaget om att vad som i 2 § MFL sägs om otillbörlig&lt;br&gt;marknadsföring också skall tillämpas på reklamåtgärder som företas i&lt;br&gt;näringsverksamhet vid efterfrågan av en vara, en tjänst eller någon annan&lt;br&gt;nyttighet (se avsnitt 3.4. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Marknadsföringsutredningens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93: 75&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om marknadsföringslagen (1975:1418)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 21 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företager näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet reklamåtgärd eller annan handling, som genom att strida mot god&lt;br&gt;affärssed eller på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller&lt;br&gt;näringsidkare, kan marknadsdomstolen förbjuda honom att fortsätta därmed&lt;br&gt;eller att företaga annan liknande handling. Förbud kan meddelas även anställd&lt;br&gt;hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar samt var&lt;br&gt;och en som i övrigt väsentligt har bidragit till handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;även på reklamåtgärd som företages&lt;br&gt;i näringsverksamhet vid efterfrågan&lt;br&gt;av vara, tjänst eller annan nyttighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en internationell överens-&lt;br&gt;kommelse påkallar det skall 2 och 3-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillämpas på televisionssänd-&lt;br&gt;ning från Sverige, även om sänd-&lt;br&gt;ningen endast kan tagas emot i annat&lt;br&gt;land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tillämpas på televisions-&lt;br&gt;sändning från annat land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förutvarande 21 § upphävd genom 1988: 233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 och 19 §§ radiolagen (1966:755)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annons med reklam som&lt;br&gt;sänds under annonstid i televisionen&lt;br&gt;får inte syfta till att fånga uppmärk-&lt;br&gt;samheten hos barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser med reklam får det&lt;br&gt;inte uppträda personer eller figurer&lt;br&gt;som spelar en framträdande roll i&lt;br&gt;televisionsprogram som huvudsak-&lt;br&gt;ligen vänder sig till barn under 12&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser med reklam som&lt;br&gt;sänds under annonstid i televisionen&lt;br&gt;får det inte uppträda personer eller&lt;br&gt;figurer som spelar en framträdande&lt;br&gt;roll i televisionsprogram som hu-&lt;br&gt;vudsakligen vänder sig till barn&lt;br&gt;under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och andra allmänna organ får inte i förväg granska eller före-&lt;br&gt;skriva förhandsgranskning av radiosändningars innehåll och ej heller för-&lt;br&gt;bjuda en radiosändning på grund av dess innehåll. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om trådsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om trådsändningar för visning av filmer och videogram vid allmän&lt;br&gt;sammankomst eller offentlig tillställning gäller dock sådant förbud som avses&lt;br&gt;i första stycket endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sändningen är en vidaresändning av en sändning från en satellit eller&lt;br&gt;annars av en rundradiosändning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sändningen är en egensändning i enlighet med bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1991: 2027) om kabelsändningar till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vidaresändning och egensändning förstås i denna paragraf detsamma&lt;br&gt;som i lagen om kabelsändningar till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena hindrar inte förhandsgransk-&lt;br&gt;ning eller sändningsförbud i fråga om bild som återger Sverige eller del därav&lt;br&gt;och som innehåller upplysning av betydelse för rikets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra trådsändningar för visning av filmer och videogram vid&lt;br&gt;allmän sammankomst eller offentlig tillställning än sådana som avses i andra&lt;br&gt;stycket gäller föreskrifterna i lagen (1990.886) om granskning och kontroll&lt;br&gt;av filmer och videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991: 2028&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om marknadsföring gäl-&lt;br&gt;ler föreskrifterna i marknads-&lt;br&gt;föringslagen (1975:1418), lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;drycker, lagen (1978:764) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om marknads-&lt;br&gt;föring av tobaksvaror och produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1988: 1064).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om marknadsföring gäl&lt;br&gt;ler föreskrifterna i marknads-&lt;br&gt;föringslagen (1975:1418), lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;drycker, lagen (1978:764) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om marknads-&lt;br&gt;föring av tobaksvaror och produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1988:1604). Mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen gäller också ifråga&lt;br&gt;om reklamåtgärd som företages i&lt;br&gt;näringsverksamhet vid efterfrågan av&lt;br&gt;vara, tjänst eller annan nyttighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen ( 1991: 2027) om kabelsändningar Bilaga 6&lt;br&gt;till allmänheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1991: 2027) om kabelsändningar till&lt;br&gt;allmänheten skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annons med reklam som sänd&lt;br&gt;under annonstid i en televisions-&lt;br&gt;sändning får inte syfta till att fånga&lt;br&gt;uppmärksamheten hos barn under&lt;br&gt;12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser med reklam som sänds under annonstid i en televisionssänd-&lt;br&gt;ning får det inte uppträda personer eller figurer som spelar en framträdande&lt;br&gt;roll i televisionsprogram som huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att första stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om satellitsändningar av televisionsprogram till&lt;br&gt;allmänheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns föreskrifter om sändningar av televisionsprogram över&lt;br&gt;satelliter för mottagning av allmänheten. Lagen gäller endast om sändningen&lt;br&gt;kan tas emot i något land som är bundet av avtalet om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med sändare, reklam, programtjänst och annonstid i&lt;br&gt;televisionen detsamma som i radiolagen (1966:755). Vidare förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satellitprogramföretag: den fysiska eller juridiska person som sätter&lt;br&gt;samman och svarar för en hel programtjänst eller en del av en programtjänst,&lt;br&gt;satellitentreprenör: den som här i landet för någon annans räkning&lt;br&gt;bedriver sändningar av televisionsprogram över satellit eller som upplåter&lt;br&gt;satellitkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen är tillämplig om satellitprogramföretaget har sitt hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Har satellitprogramföretaget sitt hemvist i ett annat land är lagen&lt;br&gt;tillämplig om det landet inte är bundet av EES-avtalet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sändningen till satellit sker från en sändare här i landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sändningen från satellit sker med användning av satellitkapacitet som en&lt;br&gt;svensk fysisk eller juridisk person förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lagen gäller inte för en sådan sändning över satellit som helt överens-&lt;br&gt;stämmer med en sändning som sker med stöd av tillstånd enligt 5 § radiola-&lt;br&gt;gen (1966:755) eller 1 § lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska&lt;br&gt;televisionsprogram och som sänds samtidigt. Lagen gäller inte heller för en&lt;br&gt;sändning av sökbar text-TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kabelnämnden har tillsynen över att denna lag följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register över satellitprogramföretag och satellitentreprenörer&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För att underlätta tillsynen skall Kabelnämnden upprätta ett register över&lt;br&gt;satellitprogramföretag och satellitentreprenörer. Registret skall föras med&lt;br&gt;hjälp av automatisk databehandling. Det får endast innehålla sådana uppgifter&lt;br&gt;som lämnas av de registreringsskyldiga enligt 8-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Varje satellitprogramföretag och satellitentreprenör skall innan de på-&lt;br&gt;börjar verksamhet enligt denna lag anmäla sig för registrering hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fysisk persons namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. firma eller motsvarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. postadress och telefonnummer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om vilken verksamhet som bedrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Varje satellitprogramföretag skall årligen till Kabelnämnden redovisa hur&lt;br&gt;stor andel av programtjänsten som utgjorts av sådana program som avses i&lt;br&gt;15 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § På begäran av Kabelnämnden skall satellitprogramföretaget lämna&lt;br&gt;upplysningar om vem som äger företaget och på vilket sätt programtjänsten&lt;br&gt;finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § På begäran av Kabelnämnden skall en satellitentreprenör lämna&lt;br&gt;upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är uppdragsgivare och hans adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namnet på den eller de programtjänster som uppdragsgivaren sänder,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur sändningen över satellit sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Varje satellitentreprenör skall se till att televisionsprogrammen spelas&lt;br&gt;in. Detta gäller dock inte om någon annan skall göra det enligt 5 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspelningen skall bevaras i minst sex månader från sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som enligt denna lag eller 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;br&gt;har spelat in ett televisionsprogram, skall på uppmaning av Kabelnämnden&lt;br&gt;utan kostnad lämna en sådan inspelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Programverksamheten skall som helhet präglas av det demokratiska&lt;br&gt;statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och&lt;br&gt;den enskilda människans frihet och värdighet. När det är befogat skall&lt;br&gt;uppgifter som förekommit i ett program beriktigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av en programtjänsts innehåll skall vaije satellitprogram-&lt;br&gt;företag när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för&lt;br&gt;sändning av programmen, ta hänsyn till televisionens särskilda genomslags-&lt;br&gt;kraft samt dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och kulturens utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om inte särskilda skäl föranleder något annat, skall mer än hälften av en&lt;br&gt;programtjänsts årliga sändningstid upptas av program av europeiskt ursprung&lt;br&gt;och minst tio procent av den årliga sändningstiden eller minst tio procent av&lt;br&gt;programbudgeten avse program av europeiskt ursprung som har framställts&lt;br&gt;av självständiga producenter. Som sändningstid anses tid då satellitprogram-&lt;br&gt;företaget sänder program med annat innehåll än nyheter, sport, tävlingar och&lt;br&gt;annonser. I sändningstiden skall inte heller räknas in sändningar av teletext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije programtjänst som är avsedd att tas emot i landet skall, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl föranleder något annat, innehålla program på svenska språket och&lt;br&gt;program med svenska artister och verk av svenska upphovsmän i betydande&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Satellitprogramföretagets namn eller program tjänstens beteckning skall&lt;br&gt;anges varje gång sändningarna av en programtjänst inleds eller avslutas samt&lt;br&gt;däremellan en gång per timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som bedriver sändningar enligt denna lag får inte i en sändning&lt;br&gt;mot vederlag eller annars på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt in-&lt;br&gt;tresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i första stycket gäller inte vad som sänds under annonstid i&lt;br&gt;televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program som bekostats av någon annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om ett program helt eller delvis har bekostats av någon, som inte bedri-&lt;br&gt;ver programverksamhet med ljudradio eller television eller framställer audio-&lt;br&gt;visuella verk, skall satellitprogramföretaget på lämpligt sätt i början och i slu-&lt;br&gt;tet av programmet ange vem eller vilka bidragsgivarna är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i första stycket gäller inte vad som sänds under annonstid i&lt;br&gt;television.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Program som har bekostats av någon, vars huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;gäller tillverkning eller försäljning av tobaksvaror, alkoholdrycker eller&lt;br&gt;receptbelagda läkemedel, får inte sändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Program som huvudsakligen innehåller nyheter eller nyhetskommenta-&lt;br&gt;rer och som bekostas så som anges i 18 §, får inte sändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Reklam mot vederlag och program mot betalning får endast sändas un-&lt;br&gt;der annonstid i televisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Av en annons som sänds under annonstid i televisionen skall framgå i&lt;br&gt;vems intresse sändningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser som sänds mot betalning eller annat vederlag får det inte upp-&lt;br&gt;träda personer som spelar en framträdande roll i televisionsprogram som hu-&lt;br&gt;vudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En annons med reklam som sänds under annonstid i televisionen får&lt;br&gt;inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser med reklam får det inte uppträda personer eller figurer som&lt;br&gt;spelar en framträdande roll i televisionsprogram som huvudsakligen vänder&lt;br&gt;sig till barn under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Av en programtjänsts sändningstid per dygn får högst tio procent avse&lt;br&gt;annonser under annonstid i televisionen. Denna andel beräknas särskilt för ti-&lt;br&gt;den mellan kl. 18.00 och kl. 24.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en sändningstid av en timme mellan hela klockslag får annonser fö-&lt;br&gt;rekomma under högst åtta minuter eller, i rena undantagsfall, tio minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag endast svarar för en del av en programtjänsts&lt;br&gt;utbud skall vad som föreskrivs i första och andra styckena i stället avse detta&lt;br&gt;satellitprogramföretags sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Annonstiden i televisionen vid ett givet tillfälle får inte understiga en P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1992/93. 75&lt;br&gt;minut, sedan sändningstiden för den särskilda ljud- och bildsignaturen har Bilaga 7&lt;br&gt;frånräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Annonser under annonstid i televisionen skall sättas in mellan pro-&lt;br&gt;grammen. Annonser med reklam får dock inte förekomma under annonstiden&lt;br&gt;omedelbart före eller efter ett program som huvudsakligen vänder sig till barn&lt;br&gt;under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket första meningen får annonser avbryta ett&lt;br&gt;program, om de sätts in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i pauser i sportprogram, där det förekommer längre pauser, eller i pau-&lt;br&gt;ser i program som avser föreställningar eller evenemang med pauser för&lt;br&gt;publiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mellan delar i program, som består av olika avslutade delar och där&lt;br&gt;vaije del som föregås eller följs av annonser varar minst 20 minuter; annonser&lt;br&gt;med reklam får dock inte förekomma under annonstiden omedelbart före eller&lt;br&gt;efter en del av programmet som huvudsakligen vänder sig till barn under 12&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff- och överklagandebestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 8 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 12 § om skyldighet att spela in televisionsprogram döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst ett år. Är brottet ringa, skall han inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem är åklagare i mål om ansvar för sådant brott som avses i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Kabelnämnden får ålägga ett satellitprogramföretag att på lämpligt sätt&lt;br&gt;offentliggöra ett beslut av nämnden enligt vilket företaget har brutit mot&lt;br&gt;bestämmelserna i 14 § om beriktigande. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om ett satellitprogramföretag bryter mot någon av bestämmelserna&lt;br&gt;i 9,10,13 eller 16-26 § får Kabelnämnden förelägga det att följa bestämmel-&lt;br&gt;sen. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om en satellitentreprenör bryter mot bestämmelsen i 11 § får Kabel-&lt;br&gt;nämnden förelägga denne att följa bestämmelsen. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitprogramföretaget inte har hemvist i Sverige, får föreläggande&lt;br&gt;enligt 30 § i stället riktas mot satellitentreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitentreprenören visar att satellitprogramföretaget fått tillgång till&lt;br&gt;sändningsmöjligheten genom upplåtelse av en av satellitentreprenörens upp-&lt;br&gt;dragsgivare utan att satellitentreprenören godkänt det, får dock föreläggandet&lt;br&gt;rikta sig mot uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Kabelnämndens beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver registreringspliktig verk-&lt;br&gt;samhet skall registrera sig hos Kabelnämnden senast den 30 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det finns särskilda skäl, får Kabelnämnden för tiden före den 1 juli&lt;br&gt;1993 medge undantag från bestämmelserna i 19, 20, 24 och 26 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring av radiolagen (1966:755)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om radiolagen (1966:755)1&lt;br&gt;dels att 1 och 17 a §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radiosändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av&lt;br&gt;elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än 3 000 gigahertz och&lt;br&gt;vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rundradiosändning: radiosändning som är avsedd att tas emot direkt av&lt;br&gt;allmänheten, om sändningen inte är avsedd endast för en sluten krets, vars&lt;br&gt;medlemmar är förenade genom en påtaglig gemenskap av annat slag än ett&lt;br&gt;gemensamt intresse att lyssna på eller se sändningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädsändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av el-&lt;br&gt;ektromagnetiska vågor vilka är bundna vid särskild anordnad ledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändare: anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning&lt;br&gt;(trådsändare),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagare: anordning för mottagning av radiosändning eller trådsändning,&lt;br&gt;radioprogram: radiosändnings eller trådsändnings innehåll, om detta består&lt;br&gt;av annat än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden om tid,&lt;br&gt;väderlek, nyheter eller dylikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reklam: ett radioprogram som är avsett att främja en näringsidkares&lt;br&gt;avsättning av en vara, en tjänst eller någon annan nyttighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annonstid i televisionen: sänd- annonstid i televisionen: sänd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstid i televisionen som inleds&lt;br&gt;och avslutas av en särskild ljud- och&lt;br&gt;bildsignatur som markerar att den&lt;br&gt;som sänder under den angivna tiden&lt;br&gt;i huvudsak gör detta på uppdrag av&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstid i televisionen som inleds och&lt;br&gt;avslutas av en särskild ljud- och bild-&lt;br&gt;signatur som markerar att den som&lt;br&gt;sänder under den angivna tiden i hu-&lt;br&gt;vudsak gör detta på uppdrag av&lt;br&gt;andra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programtjänst: det samlade utbud&lt;br&gt;av ljudradio- eller televisionsprogram&lt;br&gt;som sänds under en gemensam be-&lt;br&gt;teckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1066.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje programföretag skall&lt;br&gt;årligen till Radionämnden redovisa&lt;br&gt;hur stor andel av programtjänsten&lt;br&gt;som utgjorts av sådana program som&lt;br&gt;avses i 15 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1992:000) om satellitsändningar av&lt;br&gt;televisionsprogram till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 9-11 §§, 13 §&lt;br&gt;första eller andra styckena, 14 eller&lt;br&gt;15 §, får radionämnden förelägga&lt;br&gt;programföretaget att följa&lt;br&gt;bestämmelsen. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om programföretaget bryter&lt;br&gt;mot en bestämmelse som tagits in i&lt;br&gt;ett avtal med stöd av 7 § andra&lt;br&gt;stycket eller 13 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 7 a §, 9-11 §§,&lt;br&gt;13 § första eller andra stycket, 14&lt;br&gt;eller 15 §, får Radionämnden före-&lt;br&gt;lägga programföretaget att följa be-&lt;br&gt;stämmelsen. Föreläggandet får för-&lt;br&gt;enas med vite. Motsvarande gäller&lt;br&gt;om programföretaget bryter mot en&lt;br&gt;bestämmelse som tagits in i ett avtal&lt;br&gt;med stöd av 7 § andra stycket eller&lt;br&gt;13 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:74.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 närradiolagen (1982:459) och&lt;br&gt;lagen (1991:2027) om&lt;br&gt;kabelsändningar till allmänheten&lt;br&gt;finns ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;inspelningar av radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradiolagen (1982:459), lagen&lt;br&gt;(1991:2027) om kabelsändningar till&lt;br&gt;allmänheten och lagen (1992:000)&lt;br&gt;om satellitsändningar av televisions-&lt;br&gt;program till allmänheten finns ytter-&lt;br&gt;ligare bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;att tillhandahålla inspelningar av ra-&lt;br&gt;dioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bild-&lt;br&gt;upptagningar finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och&lt;br&gt;upptagningar till bibliotek eller till arkivet för ljud och bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:2032.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § marknadsföringslagen (1975:1418) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företager näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet reklamåtgärd eller annan handling, som genom att strida mot god&lt;br&gt;affärssed eller på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare,&lt;br&gt;kan marknadsdomstolen förbjuda honom att fortsätta därmed eller att företaga&lt;br&gt;annan liknande handling. Förbud kan meddelas även anställd hos näringsid-&lt;br&gt;kare och annan som handlar på näringsidkares vägnar samt var och en som i&lt;br&gt;övrigt väsentligt har bidragit till handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också på&lt;br&gt;sådana televisionssändningar som&lt;br&gt;avses i lagen (1992:000) om satel-&lt;br&gt;litsändningar av televisionsprogram&lt;br&gt;till allmänheten, även om sänd-&lt;br&gt;ningen endast kan tas emot i något&lt;br&gt;annat land som är bundet av avtalet&lt;br&gt;om Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet (EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:763) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av alkoholdrycker skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av alkohol&lt;br&gt;skall särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av alkoholdryck. Därvid&lt;br&gt;gäller särskilt att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd inte får företas&lt;br&gt;som är påträngande eller uppsökande eller som uppmanar till bruk av alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alkohol- Vid marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dryck får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dryck får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program. Detta gäller också för sådana&lt;br&gt;televisionssändningar som avses i la-&lt;br&gt;gen (1992:000) om satellitsändningar&lt;br&gt;av televisionsprogram till allmänheten,&lt;br&gt;även om sändningen endast kan tas&lt;br&gt;emot i något annat land som är bundet&lt;br&gt;av avtalet om Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av spritdryck, vin eller starköl får ej användas kom-&lt;br&gt;mersiell annons i periodisk skrift eller annan skrift på vilken tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen är tillämplig och som med avseende på ordningen för dess utgiv-&lt;br&gt;ning är jämförbar med periodisk skrift. Detta gäller dock ej i fråga om skrift&lt;br&gt;som tillhandahålls endast på försäljningsställe för sådan dryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1076.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:764) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av tobaksvaror&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:764) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om marknadsföring av tobaksvaror skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av tobak skall&lt;br&gt;särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av tobaksvara. Därvid gäller&lt;br&gt;särskilt att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd inte får företas som är&lt;br&gt;påträngande eller uppsökande eller som uppmanar till bruk av tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tobak-&lt;br&gt;svara får inte användas kommersiell&lt;br&gt;annons i ljudradio eller televisions-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tobaksvara&lt;br&gt;får inte användas kommersiell an-&lt;br&gt;nons i ljudradio- eller televisionspro-&lt;br&gt;gram. Detta gäller också för sådana&lt;br&gt;televisionssändningar som avses i&lt;br&gt;lagen (1992:000) om satellitsänd-&lt;br&gt;ningar av televisionsprogram till all-&lt;br&gt;mänheten, även om sändningen&lt;br&gt;endast kan tas emot i något annat&lt;br&gt;land som är bundet av avtalet om&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenaste lydelse 1991:1077.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1992 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Birgit Friggebo beslutat inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1ag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 lag om ändring i lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;marknadsföring av tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Björn Rosén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget behandlas lagens tillämpningsområde i 1 och&lt;br&gt;3-5 §§ varjämte i 2 § upptas vissa definitioner. Regleringen är svåröver-&lt;br&gt;skådlig och lagrådet förordar i stället att den föreslagna 2 § betecknas 1 §&lt;br&gt;samt att de föreslagna bestämmelserna i 1, 3 och 4 §§ förs samman till en&lt;br&gt;paragraf, 2 § av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Denna lag är tillämplig på sändningar av televisionsprogram över satelliter&lt;br&gt;till allmänheten, om sändningen kan tas emot i något land som är bundet av&lt;br&gt;avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. satellitprogramföretaget har sitt hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sändningen till satellit sker från en sändare här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sändningen från satellit sker med användning av satellitkapacitet som en&lt;br&gt;svensk fysisk eller juridisk person förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 tillämpas dock ej om satellitprogramföretaget har sitt&lt;br&gt;hemvist i annat land inom EES-området.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas förslaget måste numreringen av efterföljande paragrafer justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 och 29 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beriktigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § skall uppgifter som förekommit i ett program beriktigas när det är&lt;br&gt;befogat. Enligt 29 § får kabelnämnden ålägga ett satellitprogramföretag att på&lt;br&gt;lämpligt sätt offentliggöra ett beslut av nämnden enligt vilket företaget har&lt;br&gt;brutit mot bestämmelserna i 14 § om beriktigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna skall tillgodose bl.a. artikel 23 i EG:s direktiv&lt;br&gt;(89/552/EEG) om TV-sändningar. Artikeln föreskriver bl.a. att alla fysiska&lt;br&gt;och juridiska personer, vilkas legitima intressen har skadats av påståenden&lt;br&gt;om felaktiga fakta i ett TV-program skall ha rätt till genmäle (right of reply)&lt;br&gt;eller motsvarande åtgärd. Enligt artikeln skall medlemsstaterna också&lt;br&gt;fastställa vissa procedurregler m.m. för utövandet av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt till genmäle eller motsvarande åtgärd som sålunda tillförsäkras&lt;br&gt;enligt direktivet får i och för sig anses kunna tillgodoses genom vad som i&lt;br&gt;förslaget betecknas om beriktigande. Bestämmelserna i 14 och 29 §§ ger&lt;br&gt;emellertid enligt lagrådet anledning till tveksamhet i ett annat avseende.&lt;br&gt;Regeringen framhåller sålunda i remissen att - för att inte inkräkta på den&lt;br&gt;ansvarige utgivarens ensamrådighet beträffande programmens innehåll - det&lt;br&gt;bör stå programföretaget fritt att välja i vilken form företaget vill ge ett&lt;br&gt;beriktigande offentlighet. Vidare sägs att, eftersom satellitprogramföretaget&lt;br&gt;inte är tvunget att offentligggöra beslutet i det egna mediet, bestämmelsen i&lt;br&gt;29 § är förenlig med yttrandefrihetsgrundlagens princip om den ansvarige&lt;br&gt;utgivarens ensamansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen syftar här uppenbarligen på bestämmelsen i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen, som föreskriver att den som sänder radioprogram&lt;br&gt;självständigt avgör vad som skall förekomma i programmen. Något undantag&lt;br&gt;i yttrandefrihetsgrundlagen som ger möjlighet att införa bestämmelser om att&lt;br&gt;beriktigande skall ske i programmen finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet kräver inte uttryckligen att beriktigandet sker i TV-&lt;br&gt;programmen. Det får dock anses ligga i sakens natur att så bör ske om inte&lt;br&gt;annat sägs och det mesta talar alltså för att också direktivet har denna&lt;br&gt;utgångspunkt. Regeringen uttalar i sammanhanget att av reglerna för god&lt;br&gt;publicistisk sed följer att ett tillrättaläggande skall publiceras så att det har den&lt;br&gt;åsyftade effekten och vidare att offentliggörandet skall ske på ett sådant sätt&lt;br&gt;att dess spridning står i rimligt proportion till den spridning som den felaktiga&lt;br&gt;uppgiften hade och att det har en geografisk anknytning till det kränkta&lt;br&gt;subjektet. Dessa uttalanden framstår i och för sig som rimliga men ändrar inte&lt;br&gt;på det förhållandet att det inte finns någon möjlighet att framtvinga ett&lt;br&gt;offentliggörande av beriktigandet i det egna mediet, men någon möjlighet att&lt;br&gt;föreskriva detta finns som sagt inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av det anförda blir att med den nuvarande grundlagsregleringen&lt;br&gt;rätten till beriktigande kan ha ett begränsat värde. Lagrådet vill ifrågasätta om&lt;br&gt;inte yttrandefrihetsgrundlagen bör ändras så att det blir möjligt för&lt;br&gt;Kabelnämnden att besluta att ett beriktigande skall ske i ett program som&lt;br&gt;företaget sänder. En sådan ordning är också mera i direktivets anda. I avbidan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på en grundlagsändring bör det av 29 § klarare framgå vilka begränsningar&lt;br&gt;som gäller för beriktigande. Lagrådet föreslår att paragrafen får följande&lt;br&gt;lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kabelnämnden får ålägga ett satellitprogramföretag att på lämpligt sätt&lt;br&gt;offentliggöra ett beslut av nämnden enligt vilket företaget har brutit mot&lt;br&gt;bestämmelserna i 14 § om beriktigande. Föreläggandet får dock inte innebära&lt;br&gt;att offentliggörande måste ske i ett program som företaget sänder.&lt;br&gt;Föreläggandet får förenas med vite.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 och 26 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam riktad till barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § första stycket i förslaget får en annons med reklam som sänds&lt;br&gt;under annonstid i televisionen inte syfta till att fånga uppmärksamheten hos&lt;br&gt;barn under 12 år. I paragrafens andra stycke föreskrivs att i annonser med&lt;br&gt;reklam får inte uppträda personer eller figurer som spelar en framträdande roll&lt;br&gt;i televisionsprogram som huvudsakligen vänder sig till bam under 12 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna förbudet mot bamreklam i 23 § första stycket har kritiserats&lt;br&gt;vid remissbehandlingen på den grunden att det skulle strida mot EG-rättens -&lt;br&gt;och därmed också EES-avtalets - regler om varors och tjänsters fria rörlighet&lt;br&gt;det bör i sammanhanget nämnas att marknadsföringsutredningen av samma&lt;br&gt;skäl föreslagit att motsvarande bestämmelser i radiolagen och lagen om&lt;br&gt;kabelsändningar till allmänheten skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler i EG-rätten som avses är främst artiklarna 30, 36 och 59 i&lt;br&gt;Romfördraget (artiklarna 11,13 och 39 i EES-avtalet). Enligt dessa bestäm-&lt;br&gt;melser är kvantitativa import-restriktioner samt åtgärder med motsvarande&lt;br&gt;verkan i princip förbjudna mellan de avtalsslutande parterna. Undantag gäller&lt;br&gt;dock för det fall förbud eller restriktioner grundas på vissa uppräknade&lt;br&gt;särskilda hänsyn, bl.a. hänsyn till allmän moral eller människors liv och&lt;br&gt;hälsa. Det föreskrivs dock att sådana åtgärder inte får utgöra ett medel för&lt;br&gt;godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln&lt;br&gt;mellan de avtalsslutande parterna. Enligt ett avgörande av EG-domstolen&lt;br&gt;(Cassis de Dijon-fallet) gäller vidare att en restriktion måste vara behövlig&lt;br&gt;samt att den inte får vara onödigt långtgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om de föreslagna reglerna om bamreklamförbud&lt;br&gt;strider mot EG-rätten och EES-avtalet kan till att börja med konstateras att&lt;br&gt;reglerna går längre än motsvarande regler i EG:s direktiv (89/552/EEG) om&lt;br&gt;TV-sändningar. Enligt TV-direktivet gäller sålunda inte något absolut förbud&lt;br&gt;mot sådan reklam som syftar till att fånga uppmärksamheten hos bam. I&lt;br&gt;artikel 16 anges att TV-reklam inte skall orsaka moralisk eller fysisk skada&lt;br&gt;hos minderåriga och att den därför måste uppfylla vissa kriterier. Bl.a. gäller&lt;br&gt;att reklamen inte skall direkt uppmana minderåriga att köpa en produkt eller&lt;br&gt;tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet och att reklamen&lt;br&gt;inte heller skall direkt uppmuntra minderåriga att övertala sina föräldrar eller&lt;br&gt;andra att köpa de utannonserade varorna eller tjänsterna. Enligt artikel 22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller vidare bl.a. att medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att TV-sändningar från TV-programföretag inom respektive stats&lt;br&gt;jurisdiktionsområde inte inkluderar program som allvarligt kan skada den&lt;br&gt;fysiska, mentala eller moraliska utvecklingen nos minderåriga. I ingressen till&lt;br&gt;direktivet anges att detta fastställer minimikraven för att garantera frihet för&lt;br&gt;sändning. Vidare anges i artikel 3:1 att det står ett land fritt att föreskriva att&lt;br&gt;programföretag inom dess jurisdiktion skall följa mer detaljerad eller striktare&lt;br&gt;regler inom de områden som omfattas av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går uppenbarligen inte att göra något bestämt uttalande om huruvida de&lt;br&gt;angivna bestämmelserna i EG-rätten medger att ett förbud införs mot bam-&lt;br&gt;reklam på det sätt som föreslås i remissen. Det kan hävdas att ett sådant&lt;br&gt;förbud i praktiken inte kommer att sträcka sig särskilt mycket längre än vad&lt;br&gt;en reglering i enlighet med TV-direktivet skulle göra. Men det finns en inte&lt;br&gt;oväsentlig principiell skillnad mellan regleringarna och det kan därför inte&lt;br&gt;uteslutas att det föreslagna förbudet anses strida mot reglerna om varors och&lt;br&gt;tjänsters fria rörlighet. Lagrådet finner emellertid övervägande skäl tala för att&lt;br&gt;förbudet är förenligt med nyssnämnda regler i EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, Hellsvik, Wibble, Björck,&lt;br&gt;Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo anmäler fråga om&lt;br&gt;lagstiftning om satellitsändningar av TV-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom propositionen lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;lagstiftning om satellitsändningar av TV-program i enlighet med bilagan till&lt;br&gt;detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll...................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.......................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Bakgrund ..................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Europarådskonventionen&amp;nbsp;och EG:s TV-direktiv......... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;Huvuddragen i konventionen och direktivet...... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 &amp;nbsp;Huvudsakliga skillnader mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådskonventionen och EG-direktivet...... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 &amp;nbsp;Nationsgränser får inte stoppa TV-program...... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 &amp;nbsp;Främjande av europeisk produktion........... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 &amp;nbsp;Bestämmelser om andel europeiska program...... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 &amp;nbsp;Andel program från fristående producenter....... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.7 &amp;nbsp;Regler för reklam och sponsring.............. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamens utformning och placering........... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamens innehåll...................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sponsring ............................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamens omfattning.................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.8 &amp;nbsp;Regler om programutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för minderåriga.................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.9 &amp;nbsp;Rätt till beriktigande...................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.10 Ändringar och uppsägning................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Svensk lagstiftning och andra regler med betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för innehållet i radio- och televisionssändningar......... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Lagstiftningen i vissa andra länder.................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Allmänmotivering................................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Ratifikation av den europeiska konventionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsöverskridande television..................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Regler för marksändningar av TV-program............ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;TV-direktivets införlivande med svensk rätt........... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Frågan om tillstånd för satellitsändningar............. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;Regler om ansvarigt land........................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;Lagens tillämpningsområde...................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;Programverksamheten.......................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7.1 &amp;nbsp;Allmänna regler för programinnehållet.......... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7.2 &amp;nbsp;Andel europeiska program m.m.............. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7.3 &amp;nbsp;Beriktigande........................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 &amp;nbsp;Reklamregler................................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8.1 &amp;nbsp;Allmänna regler för reklamen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inplacering i program m.m.................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8.2 &amp;nbsp;Internationell TV-reklam................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8.3 &amp;nbsp;Reklam riktad till bam .................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8.4 &amp;nbsp;Reklam för alkohol, tobak och läkemedel........ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 &amp;nbsp;Tillsynsmyndighet och behandling av klagomål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sändningar............................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10 Visning i television av nyproducerad film............. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av regeringens förslag........... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag.............................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Specialmotivering................................. 44 &amp;nbsp;Prop. 1992/93:75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om satellitsändingar av televisionsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till allmänheten............................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i radiolagen (1966:755)..... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagens områden...................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i marknadsföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1418)................................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:763) med vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:764) med vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror....... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Ärendet till riksdagen .............................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Radiolagsutredningens sammanfattning av SOU1992:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program....... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Radioutredningens lagförslag i betänkande SOU 1992:31 .. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radiolagsutredningens delbetänkande (SOU 1992:31)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program....... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 EG:s direktiv (89/552/EEG) om gränsöverskridande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;television på engelska och i översättning.............. 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Marknadsföringsutredningens sammanfattninng&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av betänkandet SOU 1992:49 EES-anpassning av&lt;br&gt;marknadsföringslagstiftningen.................... 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Marknadsföringsutredningens lagförslag............. 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag ..................... 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Lagrådets yttrande............................ 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet 1992-11-05 ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42212, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 08:46:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0375</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 08:46:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0375</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__75.pdf</filnamn>
<filstorlek>6697035</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Satellitsändningar av TV-program</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B36AA26F-57D6-4841-84B1-42A796CAEB0B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:KU12</uppgift>
<ref_dok_id>GG01KU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU20</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i marknadsföringslagen med anledning av EES-avtalet, m</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:75&lt;br/&gt;
Satellitsändningar av TV-program</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:75 Satellitsändningar av TV-program</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:75&lt;br/&gt;
Satellitsändningar av TV-program</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:75 Satellitsändningar av TV-program</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:75&lt;br/&gt;
Satellitsändningar av TV-program</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:75 Satellitsändningar av TV-program</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Hurtig  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:75&lt;br/&gt;
Satellitsändningar av TV-program</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:75 Satellitsändningar av TV-program</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Hurtig  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn von der Esch  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:75&lt;br/&gt;
Satellitsändningar av TV-program</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:75 Satellitsändningar av TV-program</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn von der Esch  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harriet Colliander  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:75&lt;br/&gt;
Satellitsändningar av TV-program</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:75 Satellitsändningar av TV-program</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harriet Colliander  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>