<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230257</hangar_id>
 <dok_id>GG0371</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>71</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:71</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>71</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:31</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:06:15</publicerad>
 <titel>om utländska förvärv av fast egendom</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0371/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0371</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0371</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:71&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om utländska förvärv av fast egendom&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0371/prop_199293__71-1.png" style="width:41pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0371/prop_199293__71-2.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att de nuvarande begränsningarna i rätten för utlän-&lt;br&gt;ningar, utländska juridiska personer och andra s.k. kontrollsubjekt att här i&lt;br&gt;landet förvärva fast egendom i huvudsak avskaffas. Dessutom föreslås en&lt;br&gt;särskild lag som innebär att en viss förvärvskontroll behålls i fråga om sådana&lt;br&gt;fastigheter som är avsedda för fritidsändamål. Reformen är ett led i den på-&lt;br&gt;gående anpassningen av den svenska lagstiftningen till det regelverk som gäl-&lt;br&gt;ler inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare en från de nu nämnda förslagen fristående&lt;br&gt;ändring i jordförvärvslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna avses träda i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag (1992:000) om tillstånd till vissa förvärv av fast&lt;br&gt;egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att söka tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvärv av fast egendom som är taxerad som småhusenhet eller lant-&lt;br&gt;bruksenhet skall tillstånd sökas enligt vad som föreskrivs i denna lag (för-&lt;br&gt;värvstillstånd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd behöver inte sökas om förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid förvärvet har hemvist här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tidigare har haft hemvist här i landet under sammanlagt minst fem år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är gift med en person som inte behöver tillstånd enligt 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gift med överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. själv eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåta-&lt;br&gt;rens avkomling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd behöver inte sökas vid förvärv genom bodelning, arv el-&lt;br&gt;ler testamente eller genom inrop på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt denna lag gäller om förvärv av fast egendom skall gälla&lt;br&gt;även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av sådana tomträtter som är taxerade som småhusenhet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelse och förvärv av bostadsarrende, utom i fall då jordägaren är&lt;br&gt;staten eller en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för förvärvstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd skall meddelas, om egendomen förvärvas för annat än&lt;br&gt;fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas egendomen för fritidsändamål skall förvärvstillstånd meddelas,&lt;br&gt;om förvärvet inte strider mot något väsentligt allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte finns något hinder enligt andra stycket skall förvärvstill-&lt;br&gt;stånd vägras, om egendomen förvärvas för fritidsändamål och är belägen&lt;br&gt;inom ett område där efterfrågan på fritidsfastigheter är så betydande att det&lt;br&gt;på grund därav finns risk för en stegring av fastighetsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket gäller inte om förvärvaren har särskild anknytning till Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förvärvstillstånd prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd skall sökas inom tre månader från det förvärvet skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd att förvärva fast egendom genom köp eller byte får&lt;br&gt;inte prövas och inte heller avskrivas på grund av återkallelse innan det blivit&lt;br&gt;slutligt avgjort om förköp enligt förköpslagen (1967:868) äger rum. Vad som&lt;br&gt;har sagts nu gäller inte om det är uppenbart att förköpsrätten inte kommer&lt;br&gt;att utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvstillstånd inte söks inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt&lt;br&gt;eller om tillstånd vägras, är förvärvet ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om lagfart har meddelats i strid mot 20 kap. 6 §&lt;br&gt;8 eller 7 § 13 jordabalken eller inskrivning av tomträtt har meddelats i strid&lt;br&gt;mot 21 kap. 3 § 3 eller 7 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om jordbruksfastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förvärvet en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet, får för-&lt;br&gt;värvstillstånd inte meddelas, om tillstånd skulle ha vägrats vid en prövning&lt;br&gt;enligt jordförvärvslagen (1979:230). I fråga om förvärv av sådan egendom&lt;br&gt;gäller 10, 10 a, 11 och 15 §§ jordförvärvslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992, då lagen (1982:618) om&lt;br&gt;utländska förvärv av fast egendom m.m. samt lagen (1982:619) om införande&lt;br&gt;av lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. och lagen&lt;br&gt;(1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen tillämpas även när förvärvet har skett före ikraftträdandet,&lt;br&gt;utom i fall då förvärvet inte fordrade tillstånd enligt den lag som gällde vid&lt;br&gt;förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förköpslagen (1967:868)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förköpslagen (1967:868)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; uttrycket ”lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast&lt;br&gt;egendom m.m.” skall bytas ut mot ”lagen (1992:000) om tillstånd till vissa&lt;br&gt;förvärv av fast egendom”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; uttrycket ”1 kap. 6 § lagen (1982:618) om utländska förvärv&lt;br&gt;av fast egendom m.m.” skall bytas ut mot ”6 § lagen (1992:000) om tillstånd&lt;br&gt;till vissa förvärv av fast egendom”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1974:815.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 7 § 1982:626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 12§ 1991:733.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1975:1132) om förvärv av hy-&lt;br&gt;resfastighet m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd fordras inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om egendom förvärvas från staten, kommun, landstingskommun eller&lt;br&gt;kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, aktiebo-&lt;br&gt;lag, som helt ägs av kommun eller landstingskommun, allmännyttigt bo-&lt;br&gt;stadsföretag, folkrörelsekooperativ riksorganisation eller regional folkrörel-&lt;br&gt;sekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsför-&lt;br&gt;ening ansluten till sådan organisation är förvärvare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. om egendomen i annat fall än som anges under 2 förvärvas av en bo-&lt;br&gt;stadsrättsförening och föreningen har fattat beslut om förvärvet i den ord-&lt;br&gt;ning som föreskrivs i 9 kap. 19 § bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt&lt;br&gt;ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1988:183) om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrklig jord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller en-&lt;br&gt;ligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åter avyttra egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om för-&lt;br&gt;värvaren eller, när makar förvärvar&lt;br&gt;gemensamt, någon av dem är över-&lt;br&gt;låtarens avkomling, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att överlåtaren inte är skyl-&lt;br&gt;dig att avyttra egendomen enligt 6 §&lt;br&gt;eller enligt 3 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1982:618) om utländska förvärv av&lt;br&gt;fast egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen om utländska förvärv av fast&lt;br&gt;egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om förvärvet sker genom inrop&lt;br&gt;på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om förvär-&lt;br&gt;varen eller, när makar förvärvar ge-&lt;br&gt;mensamt, någon av dem är överlåta-&lt;br&gt;rens avkomling, allt under förutsätt-&lt;br&gt;ning att överlåtaren inte är skyldig att&lt;br&gt;avyttra egendomen enligt 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet sker genom inrop&lt;br&gt;på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av fast egendom som avses i 1 § och som ej omfattas av undan-&lt;br&gt;tagsbestämmelserna i 2 § skall förvärvaren inom tre månader från det förvär-&lt;br&gt;vet skedde anmäla förvärvet till den kommun där den fasta egendomen är&lt;br&gt;belägen. Till anmälningen skall fogas styrkt avskrift av fångeshandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket 2-4 får frågan om förvärvstillstånd prö-&lt;br&gt;vas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökan får i sådant fall&lt;br&gt;inges till hyresnämnden utan föregående anmälan till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att förvärva egendom på Tillstånd att förvärva egendom på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:623.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig auktion enligt 7 § eller en- offentlig auktion enligt 7 § lämnas Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;ligt 3 kap. 3 § lagen (1982:618) om ut- &amp;nbsp;&amp;nbsp;före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländska förvärv av fast egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. lämnas före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 3 b, 10 och 12 §§ jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1979:230)* skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om egendomen förvärvas från staten genom överlåtelse av regeringen,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller Statens jordbruksverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om egendomen förvärvats av staten genom annan myndighet än statens&lt;br&gt;affärsdrivande verk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om kommun förvärvar egendomen från staten eller utövar förköpsrätt&lt;br&gt;enligt förköpslagen (1967:868),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning som enligt lag eller enligt&lt;br&gt;reglemente eller bolagsordning, som regeringen har fastställt, är skyldig att&lt;br&gt;åter avyttra egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtaren och inte heller om för-&lt;br&gt;värvaren eller, när makar förvärvar&lt;br&gt;gemensamt, någon av dem är över-&lt;br&gt;låtarens avkomling, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att överlåtaren inte är skyl-&lt;br&gt;dig att avyttra egendomen enligt 16 §&lt;br&gt;eller enligt 3 kap. 1 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:618) om utländska förvärv av&lt;br&gt;fast egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen om utländska förvärv av fast&lt;br&gt;egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om egendomen enligt detaljplan eller områdesbestämmelser är avsedd&lt;br&gt;för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om förvärvet omfattar område som är avsett för annat ändamål än jord-&lt;br&gt;bruk eller skogsbruk eller sådan fastighet som har nybildats för annat ända-&lt;br&gt;mål än jordbruk eller skogsbruk och som därefter inte har undergått taxe-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. om andel i fastighet förvärvas av någon som redan äger till samma taxe-&lt;br&gt;ringsenhet hörande andel i fastigheten och som inte är skyldig att avyttra&lt;br&gt;sistnämnda andel enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om förvär-&lt;br&gt;varen eller, när makar förvärvar ge-&lt;br&gt;mensamt, någon av dem är överlåta-&lt;br&gt;rens avkomling, allt under förutsätt-&lt;br&gt;ning att överlåtaren inte är skyldig att&lt;br&gt;avyttra egendomen enligt 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen (1992:000) om tillstånd till&lt;br&gt;vissa förvärv av fast egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan tillstånd enligt denna lag får egendom i glesbygd som inte ingår i&lt;br&gt;omarronderingsområde förvärvas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som i minst ett halvår har varit bosatt i glesbygd inom den kommun&lt;br&gt;där egendomen är belägen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som i ett särskilt åtagande förbinder sig att vara bosatt på fastighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om förvärvet skall göras till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtagande om bosättning skall gö- Åtagande om bosättning skall gö-&lt;br&gt;ras i anmälan. Åtagandet skall inne- ras i anmälan. Åtagandet skall inne-&lt;br&gt;bära att förvärvaren inom sex måna- bära att förvärvaren inom tolv må-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:670.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1992/93:71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;der från förvärvet skall bosätta sig&lt;br&gt;på fastigheten och därefter bo på&lt;br&gt;den i minst fem år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nader från förvärvet skall bosätta sig&lt;br&gt;på fastigheten och därefter bo på&lt;br&gt;den i minst fem år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om tillstånd att förvärva&lt;br&gt;egendom i glesbygd inom omarron-&lt;br&gt;deringsområde får tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten efter åtagande av förvärvaren&lt;br&gt;förelägga denne att inom sex måna-&lt;br&gt;der från tillståndet bosätta sig på fas-&lt;br&gt;tigheten och därefter bo på den i&lt;br&gt;minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om tillstånd att förvärva&lt;br&gt;egendom i glesbygd inom omarron-&lt;br&gt;deringsområde får tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten efter åtagande av förvärvaren&lt;br&gt;förelägga denne att inom tolv måna-&lt;br&gt;der från tillståndet bosätta sig på fas-&lt;br&gt;tigheten och därefter bo på den i&lt;br&gt;minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 3b § skall göras inom tre månader från det förvärvet&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd skall sökas inom tre månader från det förvärvet skedde,&lt;br&gt;om inte frågan om förvärvstillstånd enligt 10 kap. 3 § andra stycket fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988) skall underställas tillståndsmyndigheten av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsbildningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förvärvstillstånd får inte&lt;br&gt;prövas förrän förvärvet skett utom i&lt;br&gt;fall som avses i 2 § 2-4. Ansökan be-&lt;br&gt;träffande förvärv som skett genom&lt;br&gt;köp eller byte får inte heller prövas&lt;br&gt;eller på grund av återkallelse avskri-&lt;br&gt;vas innan det avgjorts huruvida för-&lt;br&gt;köp enligt förköpslagen (1967:868)&lt;br&gt;äger rum, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;att förköpsrätt inte kommer att ut-&lt;br&gt;övas. Tillstånd att förvärva egendom&lt;br&gt;på offentlig auktion enligt 17 § eller&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § lagen (1982:618) om&lt;br&gt;utländska förvärv av fast egendom&lt;br&gt;m.m. lämnas före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förvärvstillstånd får inte&lt;br&gt;prövas förrän förvärvet skett utom i&lt;br&gt;fall som avses i 2 § 2-4. Ansökan be-&lt;br&gt;träffande förvärv som skett genom&lt;br&gt;köp eller byte får inte heller prövas&lt;br&gt;eller på grund av återkallelse avskri-&lt;br&gt;vas innan det avgjorts huruvida för-&lt;br&gt;köp enligt förköpslagen (1967:868)&lt;br&gt;äger rum, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;att förköpsrätt inte kommer att ut-&lt;br&gt;övas. Tillstånd att förvärva egendom&lt;br&gt;på offentlig auktion enligt 17 § läm-&lt;br&gt;nas före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av&lt;br&gt;eldistributionsanläggning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1976:240) om förvärv av eldistribu-&lt;br&gt;tionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd fordras ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fall som avses i 1 §, om förvärvaren innehar koncession avseende det&lt;br&gt;område där anläggningen finnes, när eldistributionsanläggningen förvärvas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fall som avses i 2 §, om förvärvaren innehar koncession avseende det&lt;br&gt;område där föreningen eller bolaget bedriver sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om eldistributionsanläggning eller sådan andel eller aktie som avses i&lt;br&gt;2 § förvärvas eller överlåtes efter medgivande av riksdagen eller regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. omförvärvet skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen (1982:618) om utländska för-&lt;br&gt;värv av fast egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om för-&lt;br&gt;värvaren eller, när makar förvärvar&lt;br&gt;gemensamt, någon av dem är över-&lt;br&gt;låtarens avkomling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om aktie förvärvas på grund av&lt;br&gt;nyemission där aktieägarna tecknar&lt;br&gt;de nya aktierna i förhållande till det&lt;br&gt;antal aktier de förut äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om för-&lt;br&gt;värvaren eller, när makar förvärvar&lt;br&gt;gemensamt, någon av dem är över-&lt;br&gt;låtarens avkomling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om aktie förvärvas på grund av&lt;br&gt;nyemission där aktieägarna tecknar&lt;br&gt;de nya aktierna i förhållande till det&lt;br&gt;antal aktier de förut äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1894.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa&lt;br&gt;bulvanförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 §' lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållan-&lt;br&gt;den uttrycket ”lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom&lt;br&gt;m.m.” skall bytas ut mot ”lagen (1992:000) om tillstånd till vissa förvärv av&lt;br&gt;fast egendom”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1893.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Johansson,&lt;br&gt;Laurén, Hörnlund, Olsson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könberg, Odell, Unckel, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om utländska förvärv av fast egendom&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regler om kontroll av utländskt inflytande över mark och naturtillgångar&lt;br&gt;har funnits i Sverige sedan lång tid. Nu gällande bestämmelser i ämnet finns&lt;br&gt;i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. Enligt reg-&lt;br&gt;lerna i den lagen får utländska medborgare förvärva fast egendom efter sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd (förvärvstillstånd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet upprättades i november 1991 promemorian&lt;br&gt;(Ds 1991:76) Utländska förvärv av fast egendom. I promemorian föreslogs&lt;br&gt;att då gällande begränsningar i fråga om utländska förvärv av fast egendom&lt;br&gt;i huvudsak skulle upphöra att gälla fr.o.m. den 1 juli 1992. Reformen angavs&lt;br&gt;vara ett led i den pågående anpassningen av den svenska lagstiftningen till&lt;br&gt;det regelverk som gäller inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förvärv av fastigheter som är avsedda för fritidsändamål&lt;br&gt;kunde det enligt promemorian finnas skäl att även i framtiden ha kvar någon&lt;br&gt;form av förvärvskontroll för personer som inte är bosatta här i landet liksom&lt;br&gt;också för utländska juridiska personer. I promemorian konstaterades att så-&lt;br&gt;dana restriktioner inte är oförenliga med EG:s rättsregler. Mot bakgrund&lt;br&gt;härav lades i promemorian fram ett lagförslag som visade hur nya regler på&lt;br&gt;detta område skulle kunna utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En klar majoritet av remissinstan-&lt;br&gt;serna har tillstyrkt lagförslagen i promemorian. Som kommer att framgå av&lt;br&gt;det följande anser jag att förslagen bör genomföras. Till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende bör fogas en förteckning över remissinstanserna som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av remissyttrandena över promemorian har upprät-&lt;br&gt;tats i Justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr&lt;br&gt;91-3460).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 augusti 1992 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om förvärv av fast egendom m.m. Förslagen hade upprät-&lt;br&gt;tats inom Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, vars yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3, har godta-&lt;br&gt;git förslagen i sak men har föreslagit några formella ändringar i den före-&lt;br&gt;slagna nya lagens rubrik och i vissa av lagens paragrafer. Jag kan redan här&lt;br&gt;förutskicka att jag godtar Lagrådets ändringsförslag utom såtillvida att jag&lt;br&gt;anser att en av lagens paragrafer bör utformas på ett något annorlunda sätt&lt;br&gt;än som har föreslagits av Lagrådet. Härutöver har jag gjort några formella&lt;br&gt;jämkningar i de remitterade förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har Lagrådet lämnat de remitterade förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i avsnitt 5.14 behandlade förslagen till ändringar i jordförvärvslagen&lt;br&gt;har tillkommit efter lagrådsgranskningen. Dessa förslag är av sådan beskaf-&lt;br&gt;fenhet att det enligt min mening skulle sakna betydelse att höra Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Gällande lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. innebär som&lt;br&gt;redan nämnts att utländska medborgare får förvärva fast egendom här i&lt;br&gt;landet endast efter särskilt tillstånd (förvärvstillstånd). Undantag görs bl.a.&lt;br&gt;för vissa familjerättsliga förvärv och för förvärv genom inrop på exekutiv&lt;br&gt;auktion. Efter lagändring den 1 januari 1992 görs undantag också för förvärv&lt;br&gt;av egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller industrienhet (se prop.&lt;br&gt;1991/92:71, bet. 1991/92:NU15). Kravet på tillstånd gäller inte bara för ut-&lt;br&gt;ländska medborgare utan också för andra särskilt angivna rättssubjekt, i la-&lt;br&gt;gen benämnda kontrollsubjekt. Vilka förvärvare som är kontrollsubjekt be-&lt;br&gt;stäms genom en hänvisning till den numera upphävda lagen (1982:617) om&lt;br&gt;utländska förvärv av svenska företag m.m. Med kontrollsubjekt avses enligt&lt;br&gt;sistnämnda lag (se 3 §) utländska medborgare och andra utländska rättssub-&lt;br&gt;jekt, svenska aktiebolag som inte har utlänningsförbehåll i bolagsordningen,&lt;br&gt;svenska handelsbolag i fall då någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt,&lt;br&gt;och - med vissa undantag - svenska ekonomiska föreningar vilkas verksam-&lt;br&gt;het regleras av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, bostadsrättsla-&lt;br&gt;gen (1991:614) eller lagen (1975:417) om sambruksföreningar. Kontrollsu-&lt;br&gt;bjekt är vidare svenska stiftelser, om stiftelsen inte är ett allmännyttigt bo-&lt;br&gt;stadsföretag eller har bildats vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:615).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd behövs inte bara för förvärv av fast egendom utan också&lt;br&gt;för förvärv av tomträtt och bostadsarrende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakliga förutsättningarna för att få förvärvstillstånd anges i 1 kap. 8-&lt;br&gt;11 §§ lagen om utländska förvärv av fast egendom m.m. Bestämmelserna&lt;br&gt;innehåller en allmän regel om att förvärvstillstånd i princip skall meddelas,&lt;br&gt;om det inte finns något hinder mot det med hänsyn till landets försvar eller&lt;br&gt;säkerhet, egendomens lämplighet för avsett ändamål eller andra allmänna&lt;br&gt;intressen eller med hänsyn till förvärvarens förhållanden. Förvärvstillstånd&lt;br&gt;får inte meddelas om tillstånd skulle ha vägrats vid en prövning enligt jord-&lt;br&gt;förvärvslagen (1979:230).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastigheter som är avsedda för fritidsändamål finns vidare en särskild&lt;br&gt;bestämmelse (se 10 §). Enligt denna skall förvärvstillstånd vägras om förvär-&lt;br&gt;vet sker för fritidsändamål och egendomen är belägen inom ett område där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterfrågan på fritidsfastigheter är så betydande att det på grund därav finns Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;risk för en stegring av fastighetsvärdena. Om förvärvaren tidigare har varit&lt;br&gt;svensk medborgare eller på annat sätt har särskild anknytning till Sverige,&lt;br&gt;gäller dock inte denna särskilda bestämmelse. Bestämmelsen har i sak varit&lt;br&gt;gällande sedan år 1975. Den tillkom mot bakgrund av att utländska medbor-&lt;br&gt;gare i ökad omfattning hade förvärvat fritidsfastigheter i Sverige. Detta an-&lt;br&gt;sågs kunna medföra risk för prisstegringar i särskilt attraktiva fritidsområ-&lt;br&gt;den, vilket i sin tur innebar försämrade möjligheter för dem som var bosatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige att skaffa sig fritidshus (se prop. 1975:65 och bet. 1975:LU27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvstillstånd inte söks inom tre månader från det förvärvet skedde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller om tillstånd vägras är förvärvet ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens 3 kap. finns bestämmelser om förvärv av fast egendom genom in-&lt;br&gt;rop på exekutiv auktion i fall då förvärvstillstånd skulle ha krävts vid ett van-&lt;br&gt;ligt köp. Bestämmelserna innebär bl.a. skyldighet att i vissa fall avyttra egen-&lt;br&gt;domen inom två år efter förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förvärvstillstånd prövas av länsstyrelsen och i vissa fall av rege-&lt;br&gt;ringen (se 1 kap. 3 §; jfr 1 och 8 §§ förordningen 1982:879 om utländska för-&lt;br&gt;värv av fast egendom m.m.). Länsstyrelsens beslut i tillståndsärenden kan&lt;br&gt;överklagas hos regeringen genom besvär (se 4 kap. 1 § i lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen kompletteras av bestämmelser om tvångsförsäljning m.m. i lagen&lt;br&gt;(1985:277) om vissa bulvanförhållanden. Dessa bestämmelser syftar till att&lt;br&gt;hindra att reglerna om förvärvstillstånd kringgås genom att någon som är&lt;br&gt;tillståndspliktig förvärvar t.ex. en fastighet genom att anlita en icke till-&lt;br&gt;ståndspliktig bulvan och låta denne utåt framstå som ägare av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 EG:s krav på fria kapitalrörelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 24 juni 1988 antog EG det s.k. kapitalliberaliseringsdirektivet&lt;br&gt;(88/361/EEG), vilket numera föreligger i slutlig svensk version, se bilaga 4.&lt;br&gt;I förhållande till vad som gällde tidigare inom EG innebär direktivet en&lt;br&gt;långtgående utvidgning av rätten för personer i en EG-stat att placera kapital&lt;br&gt;och förvärva egendom i en annan EG-stat. Enligt direktivet skall varje med-&lt;br&gt;lemsstat senast den 1 juli 1990 i princip ha avskaffat restriktioner för kapital-&lt;br&gt;rörelser mellan personer bosatta i medlemsstaterna (artiklarna 1.1 och 6.1).&lt;br&gt;Några medlemsstater har dock fått anstånd t.o.m. år 1992. Med kapitalrörel-&lt;br&gt;ser avses bl.a. aktiviteter som utförs av envar fysisk eller juridisk person när&lt;br&gt;det gäller investeringar i fast egendom (bilaga 1 till direktivet). Direktivet&lt;br&gt;innehåller även en avsiktsförklaring om att medlemsstaterna, i fråga om&lt;br&gt;överföringar som sker till eller från tredje land och som hänför sig till kapital-&lt;br&gt;rörelser, skall sträva efter att uppnå samma grad av liberalisering som gäller&lt;br&gt;inom gemenskapen (artikel 7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett särskilt avseende, nämligen när det gäller förvärv av fritidsbostäder,&lt;br&gt;medger direktivet att medlemsstaterna under en inte närmare fastställd&lt;br&gt;övergångstid får underlåta att liberalisera sin lagstiftning. I artikel 6.4 före-&lt;br&gt;skrivs sålunda att gällande inhemsk lagstiftning avseende förvärv av fritidsbo-&lt;br&gt;städer får upprätthållas intill dess ministerrådet antar ytterligare bestämmelser&lt;br&gt;för detta område. I artikeln anges vidare att den bestämmelsen inte skallpå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka tillämpligheten av andra bestämmelser i gemenskapslagstiftningen. Med&lt;br&gt;uttrycket ”andra bestämmelser” åsyftas sannolikt reglerna i Romfördraget&lt;br&gt;om fri etableringsrätt och fri rörlighet för arbetskraft och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av EG:s medlemsstater är det endast Danmark som i sin nationella lag-&lt;br&gt;stiftning har särskilda restriktioner för andra än landets egna invånare vid&lt;br&gt;förvärv av fritidsbostäder. Den danska lagstiftningen behandlas närmare i&lt;br&gt;nästa avsnitt. Så som direktivet är utformat kan nya sådana restriktioner inte&lt;br&gt;införas i något annat land som nu är medlem i EG.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Danmarks förvärvslagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I Danmark finns sedan år 1959 en lag (lov om erhvervelse af fast ejendom)&lt;br&gt;som begränsar rätten att förvärva fast egendom i Danmark. Den gällande&lt;br&gt;lydelsen av lagen är fastställd genom justitieministeriets lovbekandtgprelse&lt;br&gt;1986-08-28 nr 566. Lagen utgår generellt från att personer som inte har hem-&lt;br&gt;vist (bopael) i Danmark och som inte heller tidigare under sammanlagt fem&lt;br&gt;år har haft hemvist i landet måste ha justitieministerns tillstånd för att få för-&lt;br&gt;värva fast egendom. Tillståndspliktiga är också juridiska personer som inte&lt;br&gt;har säte (hjemsted) i Danmark. Från tillståndsplikten undantas vissa familje-&lt;br&gt;rättsliga förvärv. Vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att man skall få&lt;br&gt;tillstånd anges inte i lagstiftningen. För att tillståndsplikten skall efterlevas&lt;br&gt;finns bestämmelser om straff, vitesföreläggande och tvångsförsäljning. För-&lt;br&gt;värv i strid mot tillståndsplikten är däremot i och för sig inte ogiltiga. Det&lt;br&gt;finns också regler som syftar till att hindra kringgåenden av tillståndstvånget.&lt;br&gt;Sålunda är ett avtal om långvarig nyttjanderätt av fast egendom ogiltigt, om&lt;br&gt;det kan antas ha ingåtts i avsikt att kringgå förvärvsreglema. Vidare gäller&lt;br&gt;att bestämmelserna om tillståndsplikt skall ha motsvarande tillämpning på&lt;br&gt;andra rättshandlingar som syftar till att kringgå tillståndsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild lag som tillkom i samband med Danmarks inträde i EG (lov&lt;br&gt;om erhvervelse af fast ejendom for så vidt angår visse EF-statsborgere og&lt;br&gt;EF-selskaber) och som fått sin gällande lydelse fastställd genom justitiemi-&lt;br&gt;nisteriets bekandtgörelse 1987-12-23 nr 895 föreskrivs lättnader för vissa&lt;br&gt;EG-medborgare och EG-bolag i förhållande till den nyss beskrivna allmänna&lt;br&gt;förvärvslagstiftningen. Enligt denna särskilda lag behövs det inte något för-&lt;br&gt;värvstillstånd för EG-medborgare som har anställning i Danmark eller har&lt;br&gt;så kallat EG-uppehållsbevis eller som har etablerat sig eller avser att eta-&lt;br&gt;blera sig i Danmark för att bedriva en självständig verksamhet i landet. Till-&lt;br&gt;stånd behövs heller inte för bolag som har bildats enligt lagstiftningen i nå-&lt;br&gt;gon annan EG-stat men som bedriver eller avser att bedriva verksamhet i&lt;br&gt;Danmark. Lagen ger således medborgare och bolag från andra EG-stater&lt;br&gt;vidsträckta möjligheter att fritt förvärva fast egendom i Danmark, något som&lt;br&gt;ligger i linje med landets förpliktelser enligt kapitalliberaliseringsdirektivet.&lt;br&gt;Liberaliseringen i förhållande till den generella förvärvslagstiftningen gäller&lt;br&gt;emellertid bara sådan egendom som antingen skall användas som nödvändig&lt;br&gt;helårsbostad åt förvärvaren eller vars åtkomst är en förutsättning för att be-&lt;br&gt;driva verksamhet i landet. För fritidsfastigheter görs alltså inte något undan-&lt;br&gt;tag från det allmänna kravet på förvärvstillstånd. Om ett förvärv av en fri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsfastighet ingår som led i en kommersiell verksamhet som bedrivs av ett Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;företag inom EG, torde tillstånd enligt den nu nämnda förvärvslagstift-&lt;br&gt;ningen inte behövas. Betydelsen härav reduceras dock av annan, icke-diskri-&lt;br&gt;minerande lagstiftning. Sålunda krävs det generellt enligt dansk plan- och&lt;br&gt;miljölagstiftning tillstånd för att förvärvsmässigt eller under längre tid än ett&lt;br&gt;år hyra ut fritidshus eller för att upplåta mark för fritidsbebyggelse. Juridiska&lt;br&gt;personer får över huvud taget inte förvärva fritidsfastigheter utan miljömi-&lt;br&gt;nisteriets tillstånd med mindre egendomen skall användas i förvärvssyfte (se&lt;br&gt;lovbekandtgörelse 1989-12-22 nr 920 om sommarhuse og campering mv). -&lt;br&gt;Ett villkor för att EG-medborgare och EG-bolag skall kunna få inskrivning&lt;br&gt;av ett förvärv som i och för sig får göras utan förvärvstillstånd är att förvärva-&lt;br&gt;ren på åtkomsthandlingen tecknar en förklaring om att egendomen skall an-&lt;br&gt;vändas som nödvändig helårsbostad åt honom eller att förvärvet är en förut-&lt;br&gt;sättning för att bedriva verksamhet i landet. Om ändamålet är att bereda&lt;br&gt;helårsbostad åt förvärvaren, skall det av förklaringen vidare framgå att egen-&lt;br&gt;domen inte är ”udlagt til eller benyttes som fritidshus eller fritidsgrund”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts är Danmark det enda land inom EG som har begag-&lt;br&gt;nat sig av den möjlighet som artikel 6.4 i kapitalliberaliseringsdirektivet ger&lt;br&gt;de enskilda medlemsstaterna att i sin nationella lagstiftning behålla befintlig&lt;br&gt;lagstiftning om förvärv av fritidsbostäder. Som också nämnts är det i direkti-&lt;br&gt;vet klart utsagt att artikeln skall gälla bara till dess att ministerrådet antar&lt;br&gt;andra bestämmelser på området. Inom EG har kritik tidigare riktats mot det&lt;br&gt;förhållandet att Danmark har en lagstiftning som i stor utsträckning ute-&lt;br&gt;stänger köpare från andra EG-länder från fritidshusmarknaden. Förhållan-&lt;br&gt;dena har emellertid numera ändrats såtillvida att EG:s medlemsstater i sam-&lt;br&gt;band med överenskommelsen i december 1991 om bildandet av en Euro-&lt;br&gt;peisk union har enats om att anta ett tilläggsprotokoll till Romfördraget av&lt;br&gt;följande lydelse: ”The High Contracting Parties, Desiring to settle certain&lt;br&gt;particular problems relating to Denmark, Have agreed. upon the following&lt;br&gt;provision, which shall be annexed to this Treaty: Notwithstanding the provi-&lt;br&gt;sions of the Treaty establishing the European Community, Denmark may&lt;br&gt;maintain the existing legislation on the acquisition of properties which are&lt;br&gt;not permanent residences”. Avsikten är att tilläggsprotokollet skall få status&lt;br&gt;av fördragstext, vilket innebär att det kan ändras eller upphävas endast om&lt;br&gt;medlemsstaterna är eniga härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgången av folkomröstningen i Danmark den 2 juni 1992 om unionsför-&lt;br&gt;draget torde innebära att utsikterna har minskat för att det nyss nämnda till-&lt;br&gt;läggsprotokollet kommer att träda i kraft. För Sveriges vidkommande har&lt;br&gt;emellertid protokollet likväl intresse därigenom att det visar att EG under&lt;br&gt;vissa omständigheter kan acceptera även permanenta undantag från princi-&lt;br&gt;pen om kapitalets fria rörlighet när det gäller förvärv av fritidsbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Det generella kravet på förvärvstillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det generella kravet på förvärvstillstånd för utländska&lt;br&gt;förvärv av fastigheter avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt (se promemorian s. 12 -&lt;br&gt;16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Fortifikationsförvalt-&lt;br&gt;ningen tillstyrker promemorians förslag eller lämnar det utan erinran. Över-&lt;br&gt;befälhavaren anser dock att de säkerhetsmässiga aspekterna av ett upphä-&lt;br&gt;vande av förvärvsrestriktionerna bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Sommaren 1990 inleddes förhandlingar mellan EFTA-län-&lt;br&gt;derna och EG om ett närmare samarbete byggt på ett gemensamt beslutsfat-&lt;br&gt;tande och gemensamma institutioner inom ett europeiskt ekonomiskt sam-&lt;br&gt;arbetsområde, EES. Förhandlingarna ledde fram till att ett avtal om ett så-&lt;br&gt;dant samarbete kunde undertecknas den 2 maj 1992, det s.k. EES-avtalet.&lt;br&gt;Enligt detta skall samarbetet träda i kraft vid årsskiftet 1992/93, samtidigt&lt;br&gt;som EG:s inre marknad fullbordas. Ett av målen med EES-avtalet är att&lt;br&gt;skapa ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde med fri rörlighet för va-&lt;br&gt;ror, tjänster, personer och kapital inom hela EG-EFTA-området. Enligt&lt;br&gt;EES-avtalet åtar sig bl.a. Sverige att i princip införa EG:s regelverk inom&lt;br&gt;vissa områden i den nationella lagstiftningen. Bland de delar av regelverket&lt;br&gt;inom EG som Sverige alltså har åtagit sig att göra till svensk rätt ingår det&lt;br&gt;tidigare nämnda kapitalliberaliseringsdirektivet. EES-avtalet medger inte&lt;br&gt;att Sverige gör några permanenta undantag från bestämmelserna i det direk-&lt;br&gt;tivet. Sverige måste således integrera kapitalliberaliseringsdirektivet full-&lt;br&gt;ständigt i sin lagstiftning. När det gäller förvärv av fast egendom måste denna&lt;br&gt;integrering vara genomförd senast när EES-avtalet träder i kraft. Sverige har&lt;br&gt;nämligen på detta område inte fått - och inte heller under EES-förhandling-&lt;br&gt;ama begärt - någon övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1991 ingav Sverige till ministerrådet en ansökan om medlem-&lt;br&gt;skap i EG. Ett svenskt medlemskap kan sannolikt komma i fråga tidigast den&lt;br&gt;1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Mot den nu angivna bakgrunden står det klart att&lt;br&gt;den lagstiftning som begränsar möjligheterna för medborgare i EG- och EF-&lt;br&gt;TA-staterna att här i landet förvärva fast egendom inte är förenlig med Sveri-&lt;br&gt;ges åtaganden enligt EES-avtalet. Det skulle för övrigt knappast ligga i Sve-&lt;br&gt;riges intresse att hålla fast vid denna lagstiftning även om det vore möjligt.&lt;br&gt;De generella förvärvsrestriktioner i Sverige som gör det svårare för medbor-&lt;br&gt;gare i EG- och EFTA-staterna än för svenskar att förvärva fast egendom bör&lt;br&gt;alltså upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att i detta sammanhang beröra frågan om förvärvslag-&lt;br&gt;stiftningens betydelse för landets försvar och säkerhet. Enligt den nu gäl-&lt;br&gt;lande förvärvslagstiftningen kan hänsynen till landets försvar eller säkerhet&lt;br&gt;utgöra ett skäl för att vägra ett kontrollsubjekt förvärvstillstånd. Utrymmet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt EES-avtalet för att på denna grund diskriminera utländska förvärvare Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;är mycket begränsat. Det stöd som närmast skulle kunna åberopas är artikel&lt;br&gt;123 i avtalet (motsvarar artikel 223 i Romfördraget) om skydd för egna vä-&lt;br&gt;sentliga säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av eller handel med va-&lt;br&gt;pen, ammunition och krigsmateriel. Att söka uppnå ett skydd för den&lt;br&gt;svenska vapenindustrin genom restriktioner i fråga om förvärv av fast egen-&lt;br&gt;dom är emellertid inte realistiskt. Kontrollen över verksamheten i fråga sker&lt;br&gt;för övrigt redan i dag huvudsakligen genom lagen (1983:1034) om kontroll&lt;br&gt;över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. Regeringen har i en nyligen av-&lt;br&gt;lämnad proposition (1991/92:174) föreslagit att den lagen fr.o.m. den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1993 ersätts av en ny lag om krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges närmande till EG har också inneburit att de förvärvsrestriktioner&lt;br&gt;som tidigare fanns i lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m. har&lt;br&gt;avskaffats från och med den 1 januari 1992 (se prop. 1991/92:71, bet.&lt;br&gt;1991/92:NU15), vilket bl.a. innebär att utländska rättssubjekt numera utan&lt;br&gt;särskilt tillstånd kan förvärva även sådana företag som äger svenska fastighe-&lt;br&gt;ter. I samma lagstiftningsärende ändrades lagen om utländska förvärv av fast&lt;br&gt;egendom m.m. så att tillstånd enligt den lagen inte längre behövs för förvärv&lt;br&gt;av fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller industrienhet. De&lt;br&gt;genomförda ändringarna bygger på uppfattningen att hänsynen till rikets sä-&lt;br&gt;kerhet och försvar inte längre utgör något hinder för en avreglering av fastig-&lt;br&gt;hetsmarknaden. I sammanhanget bör också noteras att upplåtelseformerna&lt;br&gt;hyra och jordbruksarrende över huvud taget inte är föremål för någon sär-&lt;br&gt;skild kontroll med avseende på utländska brukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan naturligtvis även i fortsättningen finnas försvars- och säkerhets-&lt;br&gt;mässiga motiv för att på olika sätt begränsa utländska och för övrigt också&lt;br&gt;svenska medborgares möjligheter att uppehålla sig inom militärt känsliga&lt;br&gt;områden m.m. Sådana begränsningar strider inte mot artikel 28 i EES-avta-&lt;br&gt;let (motsvarar artikel 48 i Romfördraget) som behandlar fri rörlighet för ar-&lt;br&gt;betskraft. Om förvärvslagstiftningen upphävs, kan det inträffa att en utlän-&lt;br&gt;ning förvärvar en fastighet inom ett område som han inte har rätt att vistas&lt;br&gt;i. Förvärvet som sådant innebär i ett sådant fall inte någon säkerhetsrisk.&lt;br&gt;Förvärvaren kan för övrigt ha fullt godtagbara skäl för förvärvet. Han kan&lt;br&gt;t.ex. vilja uppdra förvaltningen av fastigheten åt någon annan och räkna med&lt;br&gt;hyresinkomster från den, han kan planera att vidareförsälja fastigheten med&lt;br&gt;vinst eller han kan finna den lämplig som objekt för en ren kapitalplacering.&lt;br&gt;Situationen skiljer sig principiellt sett inte från det redan i dag tänkbara fallet&lt;br&gt;att en person som över huvud taget inte har rätt att vistas i landet äger en&lt;br&gt;fastighet här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda kan man enligt min mening dra den slutsatsen att ett av-&lt;br&gt;skaffande av den nuvarande förvärvskontrollen inte skulle få någon nämn-&lt;br&gt;värd betydelse för landets försvar och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsrestriktionerna bör enligt min mening avskaffas så snart som möj-&lt;br&gt;ligt. Till frågan om den närmare tidpunkten för reformen återkommer jag i&lt;br&gt;avsnitt 5.12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förvärvskontroll mot länder utanför EES?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förvärvsrestriktionerna bör upphävas i förhållande till&lt;br&gt;inte bara rättssubjekt i EFTA- och EG-länder utan också rättssubjekt&lt;br&gt;i övriga länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt (se promemorian s. 16 -&lt;br&gt;17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte kommenterat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: EES-avtalet nödvändiggör i och för sig inte att Sve-&lt;br&gt;rige avskaffar sina förvärvsrestriktioner också i förhållande till rättssubjekt&lt;br&gt;i länder som står utanför EES-avtalet. Det skulle emellertid inte vara möjligt&lt;br&gt;att behålla restriktionerna oförändrade gentemot dessa länder. Sverige har&lt;br&gt;nämligen på grund av sitt medlemskap i OECD en allmän förpliktelse att&lt;br&gt;vidta liberaliserande åtgärder i princip likformigt gentemot alla OECD-län-&lt;br&gt;der, något som följer av regeln om ”progressive liberalisation” i OECD:s ka-&lt;br&gt;pitalliberaliseringsstadga. Vidare skulle en diskriminering av utanförstående&lt;br&gt;länder stå i strid med de strävanden inom EG som kommer till uttryck i kapi-&lt;br&gt;talliberaliseringsdirektivets tidigare nämnda avsiktsförklaring om likabe-&lt;br&gt;handling av utanförstående länder. Härtill kommer att frågan utifrån de in-&lt;br&gt;tressen som främst bär upp den nuvarande lagstiftningen - skyddet för Sveri-&lt;br&gt;ges naturtillgångar och ekonomiska självbestämmanderätt - inte torde ha&lt;br&gt;någon nämnvärd praktisk betydelse. Förvärvsrestriktionerna bör således av-&lt;br&gt;skaffas i förhållande till inte bara rättssubjekt i EFTA- och EG-länder utan&lt;br&gt;också rättssubjekt i övriga länder. Förslaget överensstämmer i detta av-&lt;br&gt;seende med den i föregående avsnitt berörda avregleringen i fråga om ut-&lt;br&gt;ländska förvärv av svenska företag som genomfördes den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse är vidare att EG-staterna i förbindelse med överenskommel-&lt;br&gt;sen om bildandet av den Europeiska unionen beslutat om ändringar i Rom-&lt;br&gt;fördraget, vilka bl.a. innebär att restriktioner i fråga om kapitalrörelser mel-&lt;br&gt;lan medlemsstaterna och utanförstående länder fr.o.m. den 1 januari 1994&lt;br&gt;inte kommer att vara tillåtna. Restriktioner som är gällande den 31 decem-&lt;br&gt;ber 1993 får dock behållas, även i fråga om investeringar i fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Fortsatt förvärvskontroll i fråga om fritidsfastigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fastighetsförvärv för fritidsändamål skall även i framti-&lt;br&gt;den underkastas förvärvskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller inte något ställningstagande i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna anser att fastig-&lt;br&gt;hetsförvärv för fritidsändamål även i framtiden skall underkastas förvärvs-&lt;br&gt;kontroll. Endast fyra instanser - Arrendenämnden i Malmö, Domstolsver-&lt;br&gt;ket samt de juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Stock-&lt;br&gt;holm - anser att en fortsatt förvärvskontroll i fråga om fritidsfastigheter inte&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För utländska förvärv av fast egendom för fritidsändamål har -&lt;br&gt;som redan har nämnts i avsnitt 2 - sedan år 1975 gällt särskilda restriktioner&lt;br&gt;vid sidan av de begränsningar som sedan länge funnits för förvärv av fast&lt;br&gt;egendom i allmänhet. Dessa särskilda restriktioner innebär att förvärvstill-&lt;br&gt;stånd skall vägras, om egendomen är belägen inom ett område där efterfrå-&lt;br&gt;gan på fritidsfastigheter är så betydande att på grund därav risk föreligger&lt;br&gt;för en stegring av fastighetsvärdena. Denna särskilda begränsning gäller&lt;br&gt;dock inte, om förvärvaren tidigare har varit svensk medborgare eller på an-&lt;br&gt;nat sätt har särskild anknytning till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för att göra det svårare för utländska medborgare utan särskild&lt;br&gt;anknytning till Sverige att förvärva fritidsfastigheter här i landet var ett&lt;br&gt;starkt ökat utländskt intresse inom områden där konkurrensen om marken&lt;br&gt;var stor (se prop. 1975:65 och bet. 1975:LU27). Den ökade utländska efter-&lt;br&gt;frågan drev upp priserna inom allt fler områden. De utländska köparna var&lt;br&gt;ofta kapitalstarka och villiga att betala ett högre pris än vad som normalt&lt;br&gt;kunde erhållas på marknaden, vilket ledde till att här bosatta personers möj-&lt;br&gt;ligheter att förvärva fritidshus försämrades. I lagstiftningsärendet påpekades&lt;br&gt;att det övervägande antalet hushåll här i landet saknade eget fritidshus sam-&lt;br&gt;tidigt som efterfrågan på fritidshus var ganska stor. För dem som var bosatta&lt;br&gt;inom de mest attraktiva områdena kunde det bli svårt att över huvud taget&lt;br&gt;förvärva ett fritidshus på rimligt avstånd från bostadsorten. Inom dessa om-&lt;br&gt;råden, som i huvudsak låg inom de södra och västra delarna av landet, borde&lt;br&gt;följaktligen utländska medborgare utan särskild anknytning till Sverige inte&lt;br&gt;få tillstånd att förvärva fritidshus. Om en utländsk förvärvare hade särskild&lt;br&gt;anknytning till Sverige, borde däremot den liberala tillståndspraxis som dit-&lt;br&gt;tills hade gällt fortsätta att tillämpas. Vidare underströks att det inte fanns&lt;br&gt;någon anledning att utestänga utländska medborgare från att förvärva fri-&lt;br&gt;tidsfastigheter inom områden av landet där efterfrågan inte var särskilt stor.&lt;br&gt;Tvärtom framhölls att utländska förvärv inom sådana områden kunde inne-&lt;br&gt;bära ett önskvärt tillskott till bebyggelsen som kunde bidra till att landskapet&lt;br&gt;hölls öppet, att möjligheterna att upprätthålla vissa former av samhällsser-&lt;br&gt;vice ökade och att befintliga men outnyttjade byggnader användes på ett nyt-&lt;br&gt;tigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om utländska förvärv av fastigheter för fritidsändamål diskutera-&lt;br&gt;des också i samband med att 1975 års regler överfördes i princip oförändrade&lt;br&gt;till nu gällande lag om utländska förvärv av fast egendom m.m. (se prop.&lt;br&gt;1981/82:135 och bet. 1981/82:NU56). Bl.a. berördes spörsmålet om hur be-&lt;br&gt;stämmelserna bör tillämpas. I propositionen underströks i det samman-&lt;br&gt;hanget att en utländsk medborgare, som är stadigvarande bosatt här i landet,&lt;br&gt;måste anses ha särskild anknytning till Sverige. I näringsutskottets av riksda-&lt;br&gt;gen godkända betänkande - som i denna del anslöt till ett av lagutskottet&lt;br&gt;avgivet yttrande - framhölls samtidigt vikten av att bestämmelserna inte till-&lt;br&gt;lämpades på ett sådant sätt att utländska medborgare som är bosatta utom-&lt;br&gt;lands förhindras att förvärva fritidshus i vårt land. Det var å andra sidan rim-&lt;br&gt;ligt att i delar av landet, där konkurrensen om fritidsbebyggelsen är stor, en-&lt;br&gt;dast utlänningar som har särskild anknytning till landet bör få förvärva fri-&lt;br&gt;tidsfastigheter. Näringsutskottet konstaterade att de gällande reglerna torde&lt;br&gt;ge utrymme för den restriktivitet som kan anses erforderlig i fråga om för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värv av fritidsfastigheter i dylika områden av utländska medborgare utan Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;särskild anknytning till Sverige. Utskottet betonade att man vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av om det föreligger ett efterfrågetryck inom ett område måste ta&lt;br&gt;hänsyn till förhållandena under en inte alltför kort tidsperiod. Utskottet an-&lt;br&gt;såg vidare att en vistelse i Sverige cirka en månad varje år under en tidspe-&lt;br&gt;riod av fem år är väl kort för att det skall kunna anses att vederbörande har&lt;br&gt;fått särskild anknytning till Sverige. Enligt utskottet kunde det synas rimligt&lt;br&gt;att kräva att den nämnda tidsperioden uppgår till 6-7 år. Den borde dock i&lt;br&gt;speciella fall kunna sättas lägre, exempelvis när sökanden regelbundet har&lt;br&gt;hyrt samma fastighet. Utskottet ansåg också att det är angeläget att särskild&lt;br&gt;försiktighet iakttas vid tillståndsprövningen när det gäller köp av fritidshus&lt;br&gt;som ingår i nyuppförda stugbyar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det sist nämnda lagstiftningsärendet har krav på en skärpning av reg-&lt;br&gt;lerna för utländska förvärv av fritidsfastigheter vid åtskilliga tillfällen fram-&lt;br&gt;förts i riksdagen genom motioner (se t.ex. bet. LU 1985/86:17). Dessa krav&lt;br&gt;har riksdagen avvisat med hänvisning till att gällande bestämmelser ger ut-&lt;br&gt;rymme för erforderlig restriktivitet samtidigt som de medger en anpassning&lt;br&gt;till rådande lokala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: Som jag tidigare har berört (se avsnitten 3 och 4)&lt;br&gt;torde det finnas ett utrymme för Sverige att även efter ett EES-avtal och ett&lt;br&gt;medlemskap i EG behålla regler som begränsar utländska förvärv av fritids-&lt;br&gt;fastigheter. En förutsättning för detta är att reglerna är i kraft före EES-avta-&lt;br&gt;lets ikraftträdande. Undantagsregeln beträffande fritidsbostäder i EG:s ka-&lt;br&gt;pitalliberaliseringsdirektiv tar nämligen som tidigare har berörts sikte endast&lt;br&gt;på gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stort utrymmet för fortsatt kontroll är kommer jag att behandla mera&lt;br&gt;ingående i det följande (se avsnitten 5.4 - 5.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har berörts tidigare (se avsnitten 3 och 4) kan det komma att ske för-&lt;br&gt;ändringar i EG:s regelverk, som påverkar Sveriges och övriga EFTA-länders&lt;br&gt;möjligheter att ha kvar begränsningar i rätten att förvärva fritidsfastigheter.&lt;br&gt;De förslag som läggs fram i propositionen utgår från det rättsläge inom EG&lt;br&gt;som gäller nu (och som till följd av EES-avtalet blir gällande också för Sve-&lt;br&gt;rige).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller behovet av att ha kvar begränsningar i rätten att förvärva&lt;br&gt;fritidsfastigheter bör först konstateras att det fortfarande är en fullt rimlig&lt;br&gt;tanke att förvärv av fritidsfastigheter som är belägna inom särskilt priskäns-&lt;br&gt;liga områden skall få göras endast av dem som bor här i landet och av utom-&lt;br&gt;lands bosatta personer med särskild anknytning till Sverige. De skäl som bär&lt;br&gt;upp den nuvarande lagstiftningen har alltjämt giltighet. Med en förvärvskon-&lt;br&gt;troll kan prisutvecklingen dämpas och de människor som bor i t.ex. kustom-&lt;br&gt;rådena få större möjlighet till fritidsboende på inte alltför långt avstånd från&lt;br&gt;den egna bostaden. Också inom områden av landet där efterfrågan på fritids-&lt;br&gt;bostäder inte är lika stor kan det finnas ett behov av att ha kvar en förvärvs-&lt;br&gt;prövning för utländska köpare, även om denna prövning som regel bör ge&lt;br&gt;till resultat att förvärvstillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av det direkta behovet av att inte försvåra för landets invånare&lt;br&gt;att skaffa fritidshus finns det ytterligare en omständighet som talar för att&lt;br&gt;Sverige åtminstone tills vidare bör ha kvar en förvärvslagstiftning för fritids-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheterna. Det kan nämligen förutsättas att Norge och Finland i likhet Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;med Danmark kommer att behålla en förvärvsprövning för sina fritidsfastig-&lt;br&gt;heter oberoende av Sveriges ställningstagande i saken. För att undvika oba-&lt;br&gt;lans och brist på enhetlighet i regelsystemen i de nordiska länderna bör också&lt;br&gt;Sverige ta till vara den möjlighet som kapitalliberaliseringsdirektivet ger att&lt;br&gt;behålla nationella förvärvsrestriktioner för fritidsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna, bl.a. Samarbetsgruppen för Sveriges mindre&lt;br&gt;kommuner, har påpekat att ett upphävande av förvärvsrestriktionerna även&lt;br&gt;beträffande fritidsfastigheter skulle leda till att den bofasta befolkningen&lt;br&gt;skulle få ännu större problem än i dag när det gäller att förvärva villor för&lt;br&gt;permanentboende. Framför allt i vissa kustområden är nämligen priserna på&lt;br&gt;villafastigheter så höga att de ortsboende har svårt att konkurrera med&lt;br&gt;svenska köpare som vill skaffa sig en fritidsbostad i dessa områden. Om ut-&lt;br&gt;ländska spekulanter skulle få fritt tillträde till fastighetsmarknaden i dessa&lt;br&gt;områden skulle, enligt de nämnda remissinstanserna, priserna på attraktiva&lt;br&gt;fastigheter öka så mycket att den bofasta befolkningen många gånger skulle&lt;br&gt;bli hänvisad till att förvärva sina egna villor långt från den egentliga hemor-&lt;br&gt;ten. För min del anser jag att de påtalade problemen för den bofasta befolk-&lt;br&gt;ningen i princip inte bör lösas genom förvärvsrestriktioner som särskilt riktar&lt;br&gt;sig mot utländska medborgare. Jag har emellertid förståelse för den oro som&lt;br&gt;framförts av dem som företräder den bofasta befolkningen. Genom mitt för-&lt;br&gt;slag tillgodoses de önskemål som har framförts av de berörda kommunerna&lt;br&gt;och organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Allmänna utgångspunkter för den nya lagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ny lagstiftning om förvärv av fritidsfastigheter bör&lt;br&gt;utgå från den lagstiftning som gäller i Danmark. I sak bör den nya&lt;br&gt;lagstiftningen avvika från den danska endast i liberaliserande rikt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag överensstämmer i detta hänseende med mitt för-&lt;br&gt;slag (se promemorian s. 22 - 24).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte riktat några invändningar i detta hänseende&lt;br&gt;mot promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Möjligheterna att genom lagstiftning, som inte stri-&lt;br&gt;der mot EG:s rättsordning, begränsa utländska förvärv av fritidsfastigheter&lt;br&gt;är i grova drag angivna i artikel 6.4 i EG:s kapitalliberaliseringsdirektiv. Det&lt;br&gt;framgår där att en lagstiftning om förvärvskontroll av sådana fastigheter är&lt;br&gt;tillåten, men att den inte innebär någon begränsning i fråga om tillämplighe-&lt;br&gt;ten av andra EG-bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna hävdas att Sverige formellt är berättigat att ha vilka re-&lt;br&gt;striktioner som helst beträffande förvärv av fritidsfastigheter. Skulle restrik-&lt;br&gt;tionerna strida mot andra EG-bestämmelser - t.ex. etableringsrätten -&lt;br&gt;skulle det endast innebära att restriktionerna inte fick tillämpas. En lagstift-&lt;br&gt;ning som på viktiga punkter inte får tillämpas bör dock undvikas. I praktiken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestäms alltså gränserna för en svensk förvärvslagstiftning på området av de Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;rättigheter som EG:s rättsordning tillerkänner medborgarna i andra avseen-&lt;br&gt;den än när det gäller kapitalrörelser mellan staterna. Det innebär att det är&lt;br&gt;svårt att ange var gränsen för en maximalt restriktiv lagstiftning går i fråga&lt;br&gt;om förvärv av fritidshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den diskussion som i vart fall tidigare har förts internt&lt;br&gt;inom EG med anledning av Danmarks förvärvslagstiftning måste man räkna&lt;br&gt;med att enskildheter i en svensk lagstiftning om förvärv av fritidsfastigheter&lt;br&gt;som särbehandlar medborgare och bolag från EG:s medlemsländer kan&lt;br&gt;komma att ifrågasättas från EG-håll, även om vi själva anser att lagstift-&lt;br&gt;ningen har stöd i EG:s rättsordning. En svensk lag kan sålunda förmodas få&lt;br&gt;ett skeptiskt bemötande, om den får ett mycket vidsträckt tillämpningsom-&lt;br&gt;råde och genom en detaljerad reglering söker komma till rätta med olika&lt;br&gt;tänkbara fall av kringgåenden och om den, i likhet med den gällande lagstift-&lt;br&gt;ningen, baseras på förvärvarens medborgarskap. En svensk lag på området&lt;br&gt;bör med andra ord utformas med återhållsamhet men samtidigt så att den i&lt;br&gt;rimlig grad förmår att fånga upp huvuddelen av de utländska förvärv som&lt;br&gt;sker för fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att en ny förvärvslag rörande fritidsfastigheter&lt;br&gt;måste balansera mellan motstående intressen. En lösning som ligger nära till&lt;br&gt;hands är att låta lagen ansluta till den lagstiftning av detta slag som redan&lt;br&gt;finns i Danmark och som numera har accepterats av EG. Med en sådan lös-&lt;br&gt;ning kan det från EG:s sida knappast komma att hävdas att enskildheter i&lt;br&gt;den svenska lagstiftningen står i strid mot de rättsprinciper som i dag gäller&lt;br&gt;inom EG. Samtidigt finns det inget som hindrar att den svenska lagen görs&lt;br&gt;mindre restriktiv än den danska. Tvärtom är det angeläget att en ny lag utfor-&lt;br&gt;mas generöst och liksom dagens lagstiftning i huvudsak ger goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar för utländska fastighetsförvärv för fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon anledning att söka efterbilda den danska lagstiftningens formella&lt;br&gt;struktur finns det inte. I stället bör Sverige ta till vara den möjlighet att för-&lt;br&gt;enkla lagstiftningen som erbjuds bl.a. därigenom att det inte behövs några&lt;br&gt;särskilda regler för förvärvare från länder som inte ingår i EFTA-EG-områ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Vilka förvärvare skall behöva tillstånd?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förvärvarens medborgarskap skall inte avgöra om ett&lt;br&gt;förvärv fordrar tillstånd. Kriteriet skall i stället vara att förvärvaren är&lt;br&gt;fast bosatt här i landet eller tidigare har haft hemvist här under minst&lt;br&gt;fem år. Juridiska personer skall inte behöva förvärvstillstånd, om de&lt;br&gt;är bildade enligt svensk lagstiftning eller i övrigt enligt svensk rätts-&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag överensstämmer med mitt (se promemorian s.&lt;br&gt;24 - 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser ansluter sig till promemo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rians lagförslag. Några remissinstanser anser dock att lagstiftningen alltför Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;lätt kan kringgås om svenska juridiska personer generellt befrias från till-&lt;br&gt;ståndsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När det gäller avgränsningen av vad som skall be-&lt;br&gt;traktas som utländska förvärv resp, inhemska förvärv, bör den nya lagen till&lt;br&gt;sitt sakliga innehåll likna den danska förvärvslagstiftningen (se föregående&lt;br&gt;avsnitt). Det innebär att nationalitetsneutrala kriterier bör användas i den&lt;br&gt;nya lagen. Skillnad bör således inte göras mellan svenska och utländska med-&lt;br&gt;borgare eller mellan juridiska personer som står under svenskt resp, ut-&lt;br&gt;ländskt inflytande. Lagen bör i stället efter danskt mönster utformas så att&lt;br&gt;den som är fast bosatt här i landet eller tidigare har haft hemvist här under&lt;br&gt;minst fem år inte behöver tillstånd för att förvärva en fastighet för fritidsän-&lt;br&gt;damål. Det innebär bl.a. att utlandssvenskar som t.ex. skall flytta hem till&lt;br&gt;Sverige inte behöver tillstånd för att inför hemflyttningen förvärva en fastig-&lt;br&gt;het här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har som nämnts uttryckt oro för att en tillstånds-&lt;br&gt;plikt, som inte omfattar sådana svenska företag som ägs eller kontrolleras av&lt;br&gt;utländska intressenter, alltför lätt kan kringgås. En ny förvärvslag om fritids-&lt;br&gt;fastigheter kommer emellertid, på samma sätt som gällande lag om ut-&lt;br&gt;ländska förvärv av fast egendom m.m., att kompletteras av den tidigare&lt;br&gt;nämnda lagen om vissa bulvanförhållanden. Den lagen ger möjlighet att&lt;br&gt;komma till rätta med sådana fall av kringgåenden som består i att en person&lt;br&gt;som inte själv kan få förvärvstillstånd förvärvar en fastighet genom en bulvan&lt;br&gt;som kan få eller inte behöver tillstånd. Bulvanlagen kommer liksom hittills&lt;br&gt;att vara tillämplig också i det fallet att en tillståndspliktig person söker&lt;br&gt;kringgå den nya förvärvslagen genom att bilda eller förvärva ett svenskt bo-&lt;br&gt;lag och låta det bolaget förvärva en fastighet för hans räkning i syfte att tillgo-&lt;br&gt;dose hans behov av fritidsboende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till de nämnda remissinstansernas uppfattning att den nya la-&lt;br&gt;gen i större utsträckning borde förhindra kringgåenden av tillståndsplikten&lt;br&gt;vill jag vidare framhålla att det huvudsakliga syftet med den nya förvärvslag-&lt;br&gt;stiftningen bör vara att åstadkomma en tröskel som är tillräckligt hög för att&lt;br&gt;i flertalet fall kunna förhindra oönskade förvärv av fritidsfastigheter. Man&lt;br&gt;bör däremot undvika att genom en detaljrik och komplicerad lagstiftning&lt;br&gt;söka bygga upp en ogenomtränglig mur mot alla slag av förvärv och andra&lt;br&gt;rättshandlingar som skulle kunna betraktas som kringgåenden av lagstift-&lt;br&gt;ningen. Förutom att en sådan lagstiftning skulle bli svår att tillämpa skulle&lt;br&gt;den framstå som mycket protektionistisk och därigenom på ett ogynnsamt&lt;br&gt;sätt påverka bilden av Sverige i europeiskt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu anfört leder fram till att förvärvstillstånd inte i något fall bör&lt;br&gt;fordras av svenska juridiska personer, dvs. sådana som är bildade enligt&lt;br&gt;svensk lag eller i övrigt enligt svensk rättsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Vilka fastigheter skall omfattas av lagen?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillstånd skall krävas för förvärv av småhus och lant-&lt;br&gt;bruk. Andra fastighetstyper bör få förvärvas helt fritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag överensstämmer med mitt (se promemorian s.&lt;br&gt;25 - 28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet promemorians lagförslag i denna&lt;br&gt;del. Några remissinstanser anser dock att tillstånd inte bör krävas för förvärv&lt;br&gt;i sådana områden av landet där efterfrågan på fritidsfastigheter är liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: När det gäller att närmare definiera vilken typ av&lt;br&gt;egendom som skall omfattas av lagen är det inte tillräckligt att begränsa till-&lt;br&gt;ståndsplikten till typiska fritidsfastigheter. Andra slag av fastigheter, t.ex.&lt;br&gt;småhus för permanentboende eller mindre jordbruksfastigheter, kan ju lika&lt;br&gt;väl förvärvas och användas för fritidsändamål. Om sådana fastigheter i mot-&lt;br&gt;sats till fritidshustaxerade fastigheter skulle få förvärvas fritt av vilken kö-&lt;br&gt;pare som helst, skulle den nya lagen förfela sitt syfte. Man riskerar att i stäl-&lt;br&gt;let driva upp priserna på de fastigheter för helårsboende som är belägna&lt;br&gt;inom de områden som är attraktiva för fritidsboende. Å andra sidan skulle&lt;br&gt;det föra för långt att låta tillståndstvånget generellt omfatta alla kategorier&lt;br&gt;av fastigheter enbart på grund av att det finns en viss risk att vissa fastigheter&lt;br&gt;kan användas som fritidsbostäder. En så omfattande tillståndsplikt skulle&lt;br&gt;leda till en onödigt omfattande provningsverksamhet och skulle dessutom&lt;br&gt;minska utländska intressenters benägenhet att i vårt land vilja investera i fast&lt;br&gt;egendom. Detta synsätt ligger helt i linje med de lagändringar som nyligen&lt;br&gt;har genomförts på grundval av regeringens tidigare nämnda proposition om&lt;br&gt;utländska förvärv av svenska företag m.m. (se avsnitt 5.1). Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av vilka slag av fastigheter som bör omfattas av den nya regleringen&lt;br&gt;synes en rimlig medelväg vara att krav på tillstånd skall gälla enbart sådana&lt;br&gt;fastigheter som från en i utlandet bosatt förvärvares synpunkt typiskt sett är&lt;br&gt;lämpliga för fritidsbruk, nämligen fastigheter som är taxerade som antingen&lt;br&gt;småhusenhet eller lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kunde i och för sig synas önskvärt att, som några remissinstanser före-&lt;br&gt;slagit, från tillståndsplikten undanta förvärv i vissa områden där efterfrågan&lt;br&gt;på fritidsfastigheter är förhållandevis liten. Som jag tidigare nämnt och mera&lt;br&gt;utförligt återkommer till i specialmotiveringen till 3 § kan det emellertid&lt;br&gt;också inom områden av landet där efterfrågan på fritidsbostäder inte är så&lt;br&gt;stor finnas ett behov att ha kvar en förvärvsprövning för utländska köpare.&lt;br&gt;En nackdel av annat slag med dessa remissinstansers förslag är att det skulle&lt;br&gt;nödvändiggöra en omfattande författningsreglering av vilka områden som&lt;br&gt;är undantagna från tillståndsplikten. Eftersom påföljden av att köparen inte&lt;br&gt;fullgjort tillståndsplikten är att hela köpet är civilrättsligt ogiltigt måste det&lt;br&gt;nämligen av lagstiftningen klart kunna utläsas i vilka fall en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd måste göras. Jag vill framhålla att det inte är möjligt att anknyta till&lt;br&gt;redan befintliga områdesförteckningar i t.ex. förköpskungörelsen&lt;br&gt;(1967:873) eller jordförvärvsförordningen (1991:736), eftersom dessa för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teckningar är upprättade för att tillgodose andra syften än att dämpa pri- Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;serna på fritidsfastigheter. Det skulle inte - om man sakligt sett vill kunna&lt;br&gt;anknyta till nuvarande praxis - vara tillräckligt med exempelvis en förteck-&lt;br&gt;ning över ett visst antal kommuner, eftersom efterfrågan på fritidsbostäder&lt;br&gt;ofta varierar kraftigt inom en och samma kommun. Härtill kommer att en&lt;br&gt;sådan författningsreglering ständigt skulle behöva justeras i takt med att nya&lt;br&gt;efterfrågeområden uppkommer och att efterfrågan minskar i andra områ-&lt;br&gt;den. Det kan för övrigt ifrågasättas om det skulle vara förenligt med Sveriges&lt;br&gt;åtaganden enligt EES-avtalet att senare utvidga tillståndsplikten på detta&lt;br&gt;sätt (se avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikten bör alltså omfatta bl.a. alla fastigheter som är taxerade&lt;br&gt;som småhusenhet. Proceduren med ett prövningsförfarande kan visserligen&lt;br&gt;verka onödig i sådana fall då avsikten är en annan än att skaffa förvärvaren&lt;br&gt;en fritidsbostad. Denna synpunkt bör dock inte överdrivas. Man bör hålla i&lt;br&gt;minnet att det bara är personer som är fast bosatta i utlandet och utländska&lt;br&gt;juridiska personer som omfattas av tillståndsplikten. Utländska medborgare&lt;br&gt;som är bosatta här i landet liksom t.ex. svenska dotterföretag till utländska&lt;br&gt;juridiska personer kommer över huvud taget inte att behöva något tillstånd&lt;br&gt;enligt den nya lagen. Om en fysisk person som är fast bosatt i utlandet vill&lt;br&gt;köpa en villa i Sverige, kan syftet t.ex. vara att senare använda den för hel-&lt;br&gt;årsboende. Avsikten kan emellertid lika gärna vara att få tillgång till ett fri-&lt;br&gt;tidsboende. Mot den bakgrunden framstår det inte som orimligt att samtliga&lt;br&gt;småhusförvärv av i utlandet bosatta personer blir föremål för prövning enligt&lt;br&gt;den nya lagen. Det får då i förekommande fall klargöras i själva tillstånds-&lt;br&gt;ärendet att syftet med förvärvet inte har med fritidsboende att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan det finnas anledning att påpeka att det i avsnitt 5.5&lt;br&gt;har föreslagits att förvärvstillstånd inte skall behövas för den som tidigare&lt;br&gt;har haft hemvist i Sverige under minst fem år. Till följd härav skulle en regel&lt;br&gt;om krav på förvärvstillstånd för småhus normalt inte komma att gälla för&lt;br&gt;t.ex. utlandssvenskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om tillståndsplikt vid förvärv av småhus gäller i motsva-&lt;br&gt;rande mån i fråga om jordbruksfastigheter. En skillnad är dock att förvärv&lt;br&gt;av jordbruksfastigheter i vissa fall skall prövas enligt jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1979:230). Det gäller främst förvärv i glesbygd och i fall då förvärvaren är&lt;br&gt;en juridisk person. Vid den prövning som kan ifrågakomma enligt jordför-&lt;br&gt;värvslagen kan tillstånd vägras bl.a. om egendomen behövs för sysselsätt-&lt;br&gt;ningen eller bosättningen i ett glesbygdsområde. Någon möjlighet att inom&lt;br&gt;ramen för en sådan prövning ta hänsyn till att fastigheten är belägen i ett&lt;br&gt;område där det råder stor efterfrågan på fritidsfastigheter finns inte. Det för-&lt;br&gt;hållandet att ett förvärv av en jordbruksfastighet skall prövas enligt jordför-&lt;br&gt;värvslagen innebär således inte att en prövning är obehövlig enligt den nya&lt;br&gt;lagen eller omvänt. Samordningen mellan de båda regelsystemen bör ske på&lt;br&gt;så sätt att förvärv som är tillståndspliktiga enligt såväl jordförvärvslagen som&lt;br&gt;den nya lagen skall prövas i den ordning som föreskrivs i den nya lagen samt&lt;br&gt;att vid denna prövning hänsyn skall tas även till kriterierna i jordförvärvsla-&lt;br&gt;gen. Denna ordning överensstämmer med den lagstiftning som finns i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Förvärv av bostadsarrenden och tomträtter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förvärv av bostadsarrenden och sådana tomträtter som&lt;br&gt;kan användas för fritidsändamål bör vara tillståndspliktiga även i den&lt;br&gt;nya regleringen. I fråga om bostadsarrenden bör det dock inte krävas&lt;br&gt;något tillstånd om markägaren är staten eller en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt utom i det&lt;br&gt;avseendet att promemorians förslag inte gör något undantag från tillstånds-&lt;br&gt;kravet för bostadsarrenden på statsägd mark (se promemorian s. 28 - 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig i frågan delar be-&lt;br&gt;dömningen att bostadsarrenden och tomträtter bör omfattas av regleringen.&lt;br&gt;Beträffande tillståndsplikt för sådana bostadsarrenden som utgör koloni-&lt;br&gt;trädgårdar har några remissinstanser påpekat att även staten samt privata&lt;br&gt;rättssubjekt kan upplåta mark för koloniträdgårdsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Bostadsarrende föreligger enligt 10 kap. 1 § jordabalken när&lt;br&gt;jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk samt arrendatorn&lt;br&gt;enligt arrendeupplåtelsen har rätt att på arrendestället uppföra eller behålla&lt;br&gt;bostadshus. Avtal om bostadsarrende skall träffas för viss tid, i princip minst&lt;br&gt;fem år, eller för arrendatorns livstid. Den nuvarande lagen om utländska för-&lt;br&gt;värv av fast egendom m.m. inbegriper en tillståndsplikt för upplåtelse av bo-&lt;br&gt;stadsarrende till utländska förvärvare. Upplåtelser i strid mot tillståndsplik-&lt;br&gt;ten är ogiltiga. Det innebär att endera parten i arrendeavtalet när som helst&lt;br&gt;kan frånträda avtalet. Någon offentlig kontroll av eller sanktion mot sådana&lt;br&gt;upplåtelser finns däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikten i den nuvarande lagen omfattar även förvärv av tomträtt.&lt;br&gt;Tomträtt är en form av nyttjanderätt till mark som kan upplåtas i fastighet i&lt;br&gt;allmän ägo. Upplåtelsen skall ske på obestämd tid och mot en årlig avgift i&lt;br&gt;pengar. Tomträtten kan i likhet med fastighet överlåtas samt intecknas till&lt;br&gt;säkerhet för fordran och nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att en tillståndsplikt ansetts behövlig även i fråga om bo-&lt;br&gt;stadsarrenden och tomträtter är främst att lagstiftningen om utländska för-&lt;br&gt;värv av fast egendom annars skulle kunna kringgås. När det gäller bostadsar-&lt;br&gt;renden skulle detta kunna ske genom upplåtelser som avser rätt att uppföra&lt;br&gt;eller behålla bostadshus för fritidsändamål. Tillståndsplikten är emellertid&lt;br&gt;även i det fallet generellt utformad på så sätt att den inbegriper alla bostads-&lt;br&gt;arrenden oavsett syftet med överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den allmänna inriktningen vid en reformering av&lt;br&gt;lagstiftningen om utländska fastighetsförvärv bör vara att man inte utan&lt;br&gt;starka skäl skall ställa hinder i vägen för utländska medborgare som vill få&lt;br&gt;tillgång till ett fritidsboende här i landet. Det skulle därför kunna ifrågasättas&lt;br&gt;om det är nödvändigt att ha kvar ett prövningsförfarande också beträffande&lt;br&gt;bostadsarrenden. Denna form av nyttjanderätt är emellertid i många fall en&lt;br&gt;fullgod ersättning för ett eget ägande av en fritidsfastighet. Om bostadsar-&lt;br&gt;renden får förvärvas helt fritt samtidigt som äganderättsliga förvärv fordrar&lt;br&gt;tillstånd, måste man därför räkna med en ökad efterfrågan på bostadsarren-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den. Prisnivån kommer att stiga vid nyupplåtelser och till följd härav även&lt;br&gt;vid förlängning av gamla arrendeavtal. På sikt skulle priserna på fritidsfastig-&lt;br&gt;heter komma att öka genom att den inhemska efterfrågan på bostadsarren-&lt;br&gt;den styrs över till fastighetsmarknaden. Över huvud taget skulle det upp-&lt;br&gt;komma konstlade marknadseffekter och en generellt stegrad prisnivå, om&lt;br&gt;bostadsarrenden undantas från kravet på förvärvstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda får övervägande skäl anses tala för att jäm-&lt;br&gt;ställa upplåtelser av bostadsarrenden med förvärv av fast egendom när det&lt;br&gt;gäller krav på och förutsättningar för förvärvstillstånd. Vad som nu har sagts&lt;br&gt;har giltighet också beträffande förvärv av sådana tomträtter som kan använ-&lt;br&gt;das för fritidsändamål. Krav på tillstånd för personer som inte är fast bosatta&lt;br&gt;här i landet bör alltså finnas även i fortsättningen i fråga om förvärv av tomt-&lt;br&gt;rätter som är taxerade som småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är hur förvärv av kolonilotter skall behandlas i den nya&lt;br&gt;lagen. Även upplåtelse av arrende som utgör koloniträdgård kan nämligen&lt;br&gt;i vissa fall vara att bedöma som bostadsarrende (jfr NJA 1974 s. 345). En&lt;br&gt;koloniträdgård upplåts vanligen av en kommun till en koloniträdgårdsföre-&lt;br&gt;ning, som i sin tur upplåter utlagda lotter till föreningens medlemmar. Det&lt;br&gt;kan emellertid också inträffa att kommunen upplåter ett koloniträdgårdsar-&lt;br&gt;rende direkt till en koloniträdgårdsinnehavare. Riksdagen har under våren&lt;br&gt;1991 med avseende på nu gällande lag uttalat att tillståndskravet inte fyller&lt;br&gt;någon egentlig funktion vid förvärv av bostadsarrenden som utgör koloni-&lt;br&gt;trädgårdar och att regeringen därför - om inte den pågående översynen inom&lt;br&gt;Justitiedepartementet av lagen leder till att kravet på förvärvstillstånd helt&lt;br&gt;avskaffas - bör utarbeta förslag till slopande av förvärvstillstånd vid kolonit-&lt;br&gt;rädgårdsarrenden (bet. 1990/91:LU23, rskr. 1990/91:194).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bl.a. kommunförbundet anfört i sitt remissyttrande torde de prak-&lt;br&gt;tiska problemen beträffande kolonilotter vara avvärjda redan genom att i&lt;br&gt;den nya lagen alla som har hemvist i landet generellt undantas från tillstånds-&lt;br&gt;plikt. Jag anser emellertid att lagstiftningen bör vara så utformad att det nor-&lt;br&gt;malt sett inte i något fall krävs tillstånd för förvärv av en kolonilott. För att&lt;br&gt;undvika att tillståndskravet enligt den nya lagen blir tillämpligt också i de nu&lt;br&gt;aktualiserade fallen bör ett generellt undantag göras från förvärvsplikten i&lt;br&gt;sådana fall då markägaren är staten eller en kommun. Ett sådant undantag&lt;br&gt;kan visserligen komma att tillämpas även i fråga om andra bostadsarrenden&lt;br&gt;än sådana som utgör koloniträdgård. Att även dessa upplåtelser blir undan-&lt;br&gt;tagna från tillståndsplikten torde dock sakna betydelse i förevarande sam-&lt;br&gt;manhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar har i sitt remiss-&lt;br&gt;svar påtalat att många invandrare har tecknat upplåtelsekontrakt för koloni-&lt;br&gt;lotter utan att ansöka om förvärvstillstånd. Kontrakten är i dessa fall ogiltiga&lt;br&gt;och kan i princip utan vidare frånträdas av den upplåtande koloniträdgårds-&lt;br&gt;föreningen. Enligt förbundet är det därför angeläget att giltigheten av redan&lt;br&gt;tecknade arrende- eller tomträttskontrakt för kolonilotter görs oberoende&lt;br&gt;av om arrendatorn eller tomträttshavaren var svensk eller utländsk medbor-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning kan det inte - lika litet som när det gäller avtal om&lt;br&gt;förvärv av fast egendom - komma i fråga att i den nya lagstiftningen låta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redan ingångna upplåtelseavtal bli giltiga med retroaktiv verkan. Den olä- Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;genhet som det innebär att upplåtelseavtalet inte är rättsligt giltigt torde&lt;br&gt;emellertid som regel kunna undanröjas antingen genom ett nytt avtal eller&lt;br&gt;genom att ett befintligt avtal förnyas efter det att den nya lagstiftningen har&lt;br&gt;trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Förvärv av bostadsrätter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Någon prövning beträffande förvärv av bostadsrätter för&lt;br&gt;fritidsändamål skall inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt (se promemorian s. 31 -&lt;br&gt;32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat promemorians&lt;br&gt;förslag utan erinran. Några remissinstanser anser dock att även förvärv av&lt;br&gt;bostadsrätter bör omfattas av en tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För närvarande gäller att en bostadsrättsförening utgör kon-&lt;br&gt;trollsubjekt om föreningen har till huvudsakligt ändamål att bereda fritids-&lt;br&gt;bostäder åt sina medlemmar. Denna bestämmelse infördes i 1982 års lagstift-&lt;br&gt;ning i avsikt att hindra försök att genom upplåtelse av bostadsrätt kringgå de&lt;br&gt;restriktiva regler för utländska medborgares förvärv av fritidsfastigheter som&lt;br&gt;tillkom år 1975 (se prop. 1981/82:135 s. 56). Gällande rätt innehåller där-&lt;br&gt;emot inte några restriktioner för en utlänning att här i riket förvärva själva&lt;br&gt;bostadsrätten, oavsett ändamålet med förvärvet. Tvärtom har det i den nya&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1991:614) intagits ett uttryckligt förbud mot sådana vill-&lt;br&gt;kor i en bostadsrättsförenings stadgar som innebär att ett visst medborgar-&lt;br&gt;skap skall utgöra förutsättning för inträde i föreningen (2 kap. 1 § i lagen).&lt;br&gt;Ett skäl för denna bestämmelse var att sådana stadgevillkor skulle kunna&lt;br&gt;missbrukas i diskriminerande syfte (se prop. 1990/91:92 s. 63).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: I det föregående har jag föreslagit att det inte skall&lt;br&gt;krävas något tillstånd i fråga om förvärv som görs av svenska juridiska perso-&lt;br&gt;ner (se avsnitt 5.5). Med en sådan ordning är det inte möjligt att behålla den&lt;br&gt;nuvarande kontrollen av fastighetsförvärv som görs av bostadsrättsför-&lt;br&gt;eningar. Skälen för att ha en kontroll av dessa förvärv är i alla händelser inte&lt;br&gt;starka. Om man skall ha en kontroll i fråga om bostadsrätter, skulle det vara&lt;br&gt;mera ändamålsenligt att kräva tillstånd för den som förvärvar själva bostads-&lt;br&gt;rätten. Något mera påtagligt behov av restriktioner beträffande dessa för-&lt;br&gt;värv torde emellertid inte föreligga. Till detta kommer att ogiltighet inte kan&lt;br&gt;antas utgöra någon verkningsfull sanktion i fall då ett sådant förvärv sker&lt;br&gt;utan tillstånd. Situationen vid förvärv av en bostadsrätt skiljer sig härvidlag&lt;br&gt;från den som föreligger vid förvärv av ett bostadsarrende. I det senare fallet&lt;br&gt;kan en förvärvare antas avstå från att teckna ett arrendeavtal utan tillstånd&lt;br&gt;eftersom han då riskerar att inte få någon ersättning för sin byggnad om ar-&lt;br&gt;rendet upphör på grund av ogiltigheten. Något motsvarande återhållande&lt;br&gt;moment finns det knappast vid förvärv av en bostadsrätt. Det finns i fråga&lt;br&gt;om bostadsrätter inte heller något system med lagfart eller annan offentlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrering som gör att ett förvärv i strid mot en eventuell tillståndsplikt Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;skulle komma till allmän kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Förvärv på exekutiv auktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förvärv genom inrop på exekutiv auktion skall lämnas&lt;br&gt;utanför en ny förvärvsreglering för fritidsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt (se promemorian s. 32 -&lt;br&gt;33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har, med något enstaka undantag, inte haft något att&lt;br&gt;erinra mot promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt den i dag gällande lagstiftningen om ut-&lt;br&gt;ländska fastighetsförvärv får inrop på exekutiv auktion ske utan tillstånd.&lt;br&gt;Om förvärvet gjorts under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle&lt;br&gt;ha krävts vid ett vanligt köp, måste emellertid förvärvaren i efterhand söka&lt;br&gt;tillstånd eller sälja fastigheten vidare. Om bestämmelserna inte följs, kan&lt;br&gt;egendomen bli föremål för tvångsförsäljning. De bestämmelser som reglerar&lt;br&gt;förfarandet är utförliga och ganska komplicerade, något som nog är ofrån-&lt;br&gt;komligt om regleringen skall tjäna sitt syfte. När förvärvsreglemas tillämp-&lt;br&gt;ningsområde genom den nya lagen och genom de förslag som har förts fram&lt;br&gt;i den förut nämnda propositionen (se avsnitt 5.1) kraftigt begränsas kommer&lt;br&gt;antalet tillståndspliktiga fall av exekutivt försålda fastigheter att bli mycket&lt;br&gt;färre än tidigare. Det kan inte antas att dessa fall är av någon nämnvärd bety-&lt;br&gt;delse i fråga om den allmänna prisnivån på fritidsfastigheter. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill kan det inte anses behövligt att behålla en särskild förvärvsreglering&lt;br&gt;beträffande fastigheter som har inropats på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Förutsättningarna för förvärvstillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förutsättningarna för förvärvstillstånd skall i stor ut-&lt;br&gt;sträckning överensstämma med dem som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt (se promemorian s. 33 -&lt;br&gt;35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett övervägande flertal av remissinstanserna instäm-&lt;br&gt;mer i att förutsättningarna för förvärvstillstånd i huvudsak bör vara de-&lt;br&gt;samma som i nu gällande lagstiftning. Några remissinstanser anser att förut-&lt;br&gt;sättningarna redan i dag är för generösa och att förvärvsreglerna är alltför&lt;br&gt;lätta att kringgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det förhållandet att en anpassning bör ske till den&lt;br&gt;lagstiftning som finns i Danmark behöver inte hindra att en ny svensk lag-&lt;br&gt;stiftning avviker härifrån i liberaliserande riktning. En punkt på vilken Sve-&lt;br&gt;rige även fortsättningsvis bör kunna inta en mera generös inställning än Dan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark gäller förvärv inom de områden där efterfrågan på fritidshus är ordinär&lt;br&gt;eller liten. Inom dessa stora områden av vårt land bör i utlandet bosatta per-&lt;br&gt;soner normalt få förvärvstillstånd. Förutsättningen för förvärvstillstånd bör i&lt;br&gt;dessa fall vara att förvärvet inte strider mot något väsentligt allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark gäller att det inte finns några lagfästa kriterier för när tillstånd&lt;br&gt;skall ges. I verkligheten beviljas få tillstånd. I Sverige är tillståndsgrunderna&lt;br&gt;angivna i lag och utformade så att det även inom områden där det råder stor&lt;br&gt;efterfrågan på fritidsfastigheter är relativt lätt att få tillstånd. Har förvärva-&lt;br&gt;ren särskild anknytning till Sverige tillämpas i dag 1 kap. 10 § lagen om ut-&lt;br&gt;ländska förvärv av fast egendom m.m. på sådant sätt att t.ex. ett månads-&lt;br&gt;långt semesterboende här i landet under sex å sju år regelmässigt föranleder&lt;br&gt;förvärvstillstånd. Den nya lagen bör utformas så att denna generösa till-&lt;br&gt;ståndsgivning kan bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra i Danmark gällande bestämmelser som det inte synes finnas skäl&lt;br&gt;att söka överföra till vår lagstiftning är de ganska allmänt hållna bestämmel-&lt;br&gt;ser som syftar till att förhindra olika former av kringgående av tillståndsplik-&lt;br&gt;ten. Det är i det sammanhanget att märka att en svensk förvärvslag om fri-&lt;br&gt;tidsfastigheter liksom gällande lag om utländska förvärv av fast egendom&lt;br&gt;m.m. bör kompletteras av den tidigare nämnda lagen om vissa bulvanförhål-&lt;br&gt;landen. Jag har tidigare i avsnitt 5.5 beskrivit vilka möjligheter den lagen ger&lt;br&gt;att komma till rätta med sådana fall av kringgåenden som består i att en per-&lt;br&gt;son som inte själv kan få förvärvstillstånd förvärvar en fastighet genom en&lt;br&gt;bulvan som kan få eller inte behöver tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl till att inte belasta lagstiftningen med olika former av kring-&lt;br&gt;gåenderegler är att lagstiftningen bör vara enkel att tillämpa och dess konse-&lt;br&gt;kvenser lätta att förutse. Det är vidare angeläget att lagen i ett europeiskt&lt;br&gt;perspektiv inte framstår som alltför protektionistisk (jfr avsnitt 5.5). Med&lt;br&gt;hänsyn till lagens huvudsakliga syfte bör man därför kunna acceptera att ett&lt;br&gt;eller annat förvärv eller annat arrangemang som rätteligen borde ha förhind-&lt;br&gt;rats klarar tillståndsprövningen eller helt undgår den.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Förfarandet vid tillståndsgivningen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förvärvstillstånd skall sökas hos länsstyrelsen inom tre&lt;br&gt;månader från förvärvet. Om ansökan inte görs inom denna tid eller&lt;br&gt;om tillstånd vägras, skall förvärvet som regel vara ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt (se promemorian s. 35 -&lt;br&gt;36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i allmänhet inte haft något att erinra mot förslaget&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt den nu gällande lagstiftningen behandlas&lt;br&gt;frågor om förvärvstillstånd av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Av förordningen (1982:579) om utländska förvärv av fast&lt;br&gt;egendom framgår att frågorna som regel skall prövas av länsstyrelsen. En-&lt;br&gt;dast i vissa fall då ärendet kan anses särskilt betydelsefullt från allmän syn-&lt;br&gt;punkt skall prövningen göras av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen enligt den nya lagen bör alltid göras av länsstyrelsen. Det finns Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;inga skäl för att de ärenden som det blir fråga om skall prövas av regeringen&lt;br&gt;i vissa fall. I lagen bör alltså direkt anges att tillståndsärendena prövas av&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut bör få överklagas hos kammarrätten och inte som&lt;br&gt;för närvarande hos regeringen. En sådan ordning ligger i linje med strävan-&lt;br&gt;dena att befria regeringen från förvaltningsärenden och anpassa vår lagstift-&lt;br&gt;ning till Europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning. In-&lt;br&gt;stansordningen kan senare komma att omprövas med anledning av att Dom-&lt;br&gt;stolsutredningen har föreslagit att länsstyrelsebeslut skall kunna överklagas&lt;br&gt;hos länsrätt (se SOU 1991:106, s. 423 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon anledning att ändra den nu gällande lagens tidsfrist för ansökan har&lt;br&gt;inte framkommit. Även i fortsättningen bör fristen alltså vara tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande lagstiftningen är påföljden av att tillstånd inte söks&lt;br&gt;inom föreskriven tid eller vägras att fastighetsförvärvet normalt blir rättsligt&lt;br&gt;ogiltigt. Den nya lagen bör ha samma innebörd i detta avseende. Ett undan-&lt;br&gt;tag från denna princip kommer att beröras i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.12 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.1 har jag anfört att det generella kravet på förvärvstillstånd bör&lt;br&gt;avskaffas så snart som möjligt. Enligt min bedömning bör den nya lagstift-&lt;br&gt;ningen kunna träda i kraft den 31 december 1992. Under alla förhållanden&lt;br&gt;måste en ny lag om tillstånd till förvärv av fast egendom vara i kraft innan&lt;br&gt;EES-avtalet träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.13 Följdändringar i annan lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått i det föregående skall 1982 års lag om utländska förvärv&lt;br&gt;av fast egendom m.m. upphöra att gälla samtidigt som den nya lagen träder&lt;br&gt;i kraft. Med hänsyn härtill bör det göras ändringar i andra lagar som innehål-&lt;br&gt;ler hänvisningar till 1982 års lag. Dessa ändringar, som genomgående blir&lt;br&gt;av redaktionell karaktär eller innebär att hänvisningen helt skall falla bort,&lt;br&gt;kommer att behandlas närmare i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.14 Bosättningskravet i jordförvärvslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den tid inom vilken i vissa fall en förvärvare av en lant-&lt;br&gt;bruksfastighet skall ha bosatt sig på fastigheten förlängs från sex må-&lt;br&gt;nader till tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian behandlar inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utan tillstånd enligt jordförvärvslagen får lant-&lt;br&gt;bruksegendom i glesbygd i vissa fall förvärvas av den som åtagit sig att inom&lt;br&gt;sex månader från förvärvet bosätta sig på fastigheten och därefter bo på den&lt;br&gt;i minst fem år (3 b § i lagen). I enlighet härmed kan i beslut om tillstånd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvaren föreläggas att inom sex månader från tillståndet bosätta sig på Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;fastigheten och därefter bo på den i minst fem år (10 § i lagen). Bestämmel-&lt;br&gt;serna tillkom i samband med den omfattande avreglering i fråga om förvärv&lt;br&gt;av lantbruksegendom som genomfördes den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:155,&lt;br&gt;bet. 1990/91:JoU26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket har i en framställning till regeringen den 18 augusti 1992&lt;br&gt;anfört att den tidsperiod om sex månader, inom vilken bosättning i vissa fall&lt;br&gt;skall ske, visat sig vara alltför kort. Enligt Jordbruksverket är det ofta svårt&lt;br&gt;för köparna att hinna flytta till egendomen inom sex månader från dagen för&lt;br&gt;köpet. Anledningen kan vara t.ex. att bostaden på den förvärvade egendo-&lt;br&gt;men är i så dåligt skick att det föreligger ett omfattande renoveringsbehov.&lt;br&gt;Svårigheter kan vidare uppkomma med hänsyn till barns skolgång och möj-&lt;br&gt;ligheterna till arbete på den nya bostadsorten. Jordbruksverket anser därför&lt;br&gt;att jordförvärvslagen bättre skulle fylla sitt syfte om den tid inom vilken bo-&lt;br&gt;sättning skall ske utsträcks från nuvarande sex månader till tolv månader.&lt;br&gt;Härigenom skulle också fler förvärvare genom åtagande om bosättning&lt;br&gt;kunna uppfylla villkoren för tillståndsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På i huvudsak de skäl som Jordbruksverket anfört anser jag att den nu&lt;br&gt;aktualiserade tidsfristen i jordförvärvslagen bör förlängas från sex månader&lt;br&gt;till tolv månader. Jag har i denna fråga särskilt samrått med chefen för Jord-&lt;br&gt;bruksdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.15 Kostnadsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av förslagen i propositionen kommer allmänt sett att leda&lt;br&gt;till ökade utländska investeringar i fast egendom och kan på så sätt antas&lt;br&gt;ge gynnsamma effekter för den svenska samhällsekonomin. Den föreslagna&lt;br&gt;avregleringen kommer samtidigt att innebära ett avsevärt bortfall av ansök-&lt;br&gt;ningsärenden och andra ärenden som nu prövas enligt lagen om utländska&lt;br&gt;förvärv av fast egendom m.m. En stor del av dessa ärenden nämligen ansök-&lt;br&gt;ningar från utländska medborgare som är fast bosatta i landet. Länsstyrelser-&lt;br&gt;nas arbetsbelastning kommer följaktligen att minska. Även för enskilda&lt;br&gt;kommer reformen att leda till minskat besvär och lägre kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos regeringen har tidigare förekommit omkring 20 överklagade ärenden&lt;br&gt;vage år rörande fastighetsförvärv för fritidsändamål. De senaste åren har&lt;br&gt;det emellertid skett en klar minskning av antalet överklaganden. Genom de&lt;br&gt;lättnader som nu föreslås i fråga om förvärv av fastigheter för fritidsändamål&lt;br&gt;kan det förutses att antalet överklagade ärenden kommer att minska ytterli-&lt;br&gt;gare. Jag bedömer därför att en framtida hantering av överklagade förvärvs-&lt;br&gt;ärenden i kammarrätterna ryms inom ramen för tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag (1992:000) om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i förköpslagen (1967:868),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m., Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanlägg-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De under 2,4 och 5 angivna förslagen har upprättats i samråd med statsrådet&lt;br&gt;Thurdin, chefen för Jordbruksdepartementet resp, chefen för Näringsde-&lt;br&gt;partementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen har granskats av lagrådet, utom vad avser del av det under 4&lt;br&gt;angivna förslaget (se avsnitt 1).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om tillstånd till vissa förvärv av fast&lt;br&gt;egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att söka tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvärv av fast egendom som är taxerad som småhusenhet eller lantbruks-&lt;br&gt;enhet skall tillstånd sökas enligt vad som föreskrivs i denna lag (förvärvstill-&lt;br&gt;stånd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd behöver inte sökas om förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid förvärvet har hemvist här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tidigare har haft hemvist här i landet under sammanlagt minst fem år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är gift med en person som inte behöver tillstånd enligt 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gift med överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. själv eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåta-&lt;br&gt;rens avkomling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd behöver inte sökas vid förvärv genom bodelning, arv eller&lt;br&gt;testamente eller genom inrop på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 § i promemorians lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges uttömmande i vilka fall tillstånd enligt förevarande lag&lt;br&gt;erfordras för förvärv av fast egendom. Att tillstånd inte behövs enligt föreva-&lt;br&gt;rande lag utesluter inte att det kan behövas tillstånd enligt jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1979:230), se avsnitt 5.6 i den allmänna motiveringen och specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 8§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att tillstånd i vissa fall skall sökas för att få förvärva fast&lt;br&gt;egendom. All slags fast egendom omfattas inte av tillståndskravet utan bara&lt;br&gt;sådan egendom som är taxerad som småhusenhet eller lantbruksenhet. Be-&lt;br&gt;stämmelsen anknyter till indelningen av fastigheter enligt 4 kap. 5 § fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringslagen (1979:1152). Av den sistnämnda paragrafen framgår att&lt;br&gt;med småhusenhet avses småhus, tomtmark för sådan byggnad och exploate-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsmark för småhusbebyggelse. Med lantbruksenhet avses enligt paragra- Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;fen ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpedi-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvärv av andra i fastighetstaxeringslagen angivna taxeringsenheter -&lt;br&gt;hyreshusenhet, industrienhet och specialenhet - behöver inte i något fall till-&lt;br&gt;stånd sökas enligt förevarande lag. För hyreshusenhet och industrienhet slo-&lt;br&gt;pades tillståndskravet redan den 1 januari 1992 (se avsnitt 5.1 i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen). Att tillståndskravet har upphört innebär bl.a. att förvärv av&lt;br&gt;hyresfastigheter numera prövas enbart enligt lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m. Även utländska förvärv av hyresfastigheter kommer&lt;br&gt;därmed att kunna prövas vid det rättegångsliknande förfarandet inför hyres-&lt;br&gt;nämnden, något som riksdagen tidigare har framfört önskemål om (se bet.&lt;br&gt;1988/89:LU6, rskr. 1988/89:17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket anges i sex punkter de kategorier av förvärvare som är undantagna&lt;br&gt;från skyldigheten att söka förvärvstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1 och 2 föreskriver att förvärvstillstånd inte behöver sökas, om&lt;br&gt;förvärvaren vid förvärvet har hemvist här i landet eller om han tidigare har&lt;br&gt;haft hemvist här under sammanlagt fem år. I praktiken blir därmed nästan&lt;br&gt;alla svenska medborgare befriade från tillståndsplikt. I formell mening sak-&lt;br&gt;nar emellertid förvärvarens nationalitet betydelse i detta sammanhang.&lt;br&gt;Även en svensk medborgare kan alltså behöva söka tillstånd, om han vill&lt;br&gt;förvärva sådan egendom som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hemvist åsyftas den faktiska bosättningen. Begreppet hemvist har&lt;br&gt;denna innebörd också i annan lagstiftning, t.ex. i lagen (1950:382) om&lt;br&gt;svenskt medborgarskap. Kravet på hemvist torde som regel vara uppfyllt om&lt;br&gt;förvärvaren vid förvärvet var folkbokförd i Sverige (se 2-5 §§ folkbokförings-&lt;br&gt;lagen, 1991:481). Likaså torde det i andra punkten upptagna alternativa kra-&lt;br&gt;vet på tidigare hemvist som regel vara uppfyllt om förvärvaren förut - i sam-&lt;br&gt;manhängande följd eller sammanlagt under flera perioder - varit folkbok-&lt;br&gt;förd (tidigare kyrkoskriven) här under minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inskrivningsmyndighetens prövning av en ansökan om lagfart på ett&lt;br&gt;förvärv av sådan egendom som anges i första stycket synes det motiverat med&lt;br&gt;en ganska stor schablonmässighet vid bedömningen av om sökanden har&lt;br&gt;hemvist i Sverige. Redan sådana omständigheter som att förvärvaren har till-&lt;br&gt;delats ett svenskt personnummer och har svensk postadress bör normalt&lt;br&gt;kunna anses utgöra tillräckligt bevis om att han vid förvärvet hade hemvist&lt;br&gt;här i landet. Endast om någon annan känd omständighet talar däremot bör&lt;br&gt;det vara nödvändigt att förelägga sökanden att förebringa närmare utred-&lt;br&gt;ning angående hemvistet. Behov av närmare utredning föreligger också om&lt;br&gt;förvärvaren saknar svenskt personnummer eller svensk postadress och det&lt;br&gt;inte framgår att han ändå hade hemvist i Sverige. Ärendet skall i så fall - om&lt;br&gt;ansökan ej återkallas - uppskjutas enligt 19 kap. 9 § jordabalken. Står det&lt;br&gt;från böljan klart att hemvistkriteriet inte är uppfyllt, skall ansökan i stället&lt;br&gt;förklaras vilande (20 kap. 7 § 13 jordabalken) eller avslås (20 kap. 6 § 8 jor-&lt;br&gt;dabalken). Om lagfart beviljas av misstag trots att förvärvaren inte uppfyller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemvistkriteriet och inte heller har förvärvstillstånd, blir köpet inte ogiltigt Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;(se 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en ansökan om lagfart skall innehålla uppgift om förvärvarens person-&lt;br&gt;nummer framgår av 4 § kungörelsen (1971:784) med tillämpningsföreskrifter&lt;br&gt;för inskrivningsväsendet enligt jordabalken samt av 16 § inskrivningsregis-&lt;br&gt;terkungörelsen (1974:1061).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 3, 4 och 5 motsvarar 1 kap. 2 § 4 och 5 i 1982 års lag. Femte&lt;br&gt;punkten har dock förenklats väsentligt jämfört med motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser i 1982 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 6 anges att förvärvstillstånd inte behöver sökas om förvärvaren är&lt;br&gt;en svensk juridisk person. Begreppet juridisk person omfattar alla samman-&lt;br&gt;slutningar och inrättningar som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyl-&lt;br&gt;digheter. Det har inte - lika litet som i nu gällande lag - ansetts nödvändigt&lt;br&gt;att i lagtexten ange när en juridisk person skall betraktas som svensk. Att en&lt;br&gt;juridisk person är svensk innebär helt enkelt att den är bildad i enlighet med&lt;br&gt;svensk lag eller i övrigt i enlighet med svensk rättsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att frågan om en juridisk person är svensk - och följ-&lt;br&gt;aktligen undantagen från tillståndsplikten - inte har något att göra med frå-&lt;br&gt;gan om vem som äger eller på annat sätt har inflytande över den juridiska&lt;br&gt;personen. Ett aktiebolag som är bildat enligt den aktiebolagsrättsliga lag-&lt;br&gt;stiftningen i Sverige är svenskt även om samtliga aktier i bolaget är i utländsk&lt;br&gt;ägo. Å andra sidan är ett bolag som är bildat enligt bestämmelserna i någon&lt;br&gt;utländsk eller övemationell rättsordning inte svenskt, även om bolaget har&lt;br&gt;svenska ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att bl.a. svenska aktiebolag oavsett ägarstrukturen till-&lt;br&gt;ståndsfritt får förvärva fritidsfastigheter kan tänkas locka till försök att&lt;br&gt;kringgå lagen på så sätt att en tillståndspliktig person bildar eller förvärvar&lt;br&gt;ett svenskt aktiebolag och därefter låter bolaget för hans räkning förvärva en&lt;br&gt;fritidsfastighet. En annan möjlighet skulle kunna vara att en tillståndspliktig&lt;br&gt;person förvärvar aktierna i ett bolag som redan äger en fritidsfastighet. Som&lt;br&gt;har framhållits i den allmänna motiveringen (jfr även lagförslag 6) är emel-&lt;br&gt;lertid lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden i princip tillämplig i&lt;br&gt;dessa fall (se vidare prop. 1984/85:111, s. 19). En förutsättning är dock att&lt;br&gt;det kan bevisas att bolaget (bulvanen) i verkligheten innehar fastigheten hu-&lt;br&gt;vudsakligen för den tillståndspliktige aktieägarens (huvudmannens) räk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande stycke anges olika slag av förvärv som inte fordrar förvärvstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillstånd inte behövs för förvärv genom bodelning, arv eller testamente&lt;br&gt;överensstämmer med 1 kap. 2 § 1 i 1982 års lag. Någon särbehandling görs&lt;br&gt;ej för förvärv genom bodelning enligt lagen (1987:232) om sambors gemen-&lt;br&gt;samma hem. En fastighet eller ett bostadsarrende får alltså förvärvas genom&lt;br&gt;bodelning enligt den lagen utan att förvärvstillstånd behöver sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelsen om att förvärvstillstånd inte behövs för förvärv ge-&lt;br&gt;nom inrop på exekutiv auktion har motsvarighet i 1 kap. 2 § i 1982 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagen innehåller emellertid också - i 3 kap. - bestämmelser om vad som Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;gäller i fråga om skyldighet att avyttra fastigheten m.m. om den har förvär-&lt;br&gt;vats på exekutiv auktion. Dessa bestämmelser saknar motsvarighet i föreva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande lag (se avsnitt 5.9 i den allmänna motiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt denna lag gäller om förvärv av fast egendom skall gälla även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av sådana tomträtter som är taxerade som småhusenhet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelse och förvärv av bostadsarrende, utom i fall då jordägaren är&lt;br&gt;staten eller en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 2 § i promemorians lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 1 kap. 1 § andra stycket i 1982 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första punkten görs klart att tillståndskravet vid förvärv av tomträtt bara&lt;br&gt;gäller sådana tomträtter som är taxerade som småhusenhet. Industrimark&lt;br&gt;som är upplåten med tomträtt faller alltså helt utanför regleringen i den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En saklig skillnad i förhållande till 1982 års lag är att den nya lagen och&lt;br&gt;dess föreskrifter om tillståndsplikt vid upplåtelse och förvärv av bostadsar-&lt;br&gt;rende inte skall gälla om staten eller en kommun äger den fasta egendom&lt;br&gt;som arrendet avser (punkt 2). Detta undantag har praktisk betydelse främst&lt;br&gt;i fråga om sådana bostadsarrenden som gäller koloniträdgårdar. Inte heller&lt;br&gt;andra bostadsarrenden avseende stats- eller kommunägd mark omfattas&lt;br&gt;emellertid av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för förvärvstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd skall meddelas, om egendomen förvärvas för annat än fri-&lt;br&gt;tidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas egendom för fritidsändamål skall förvärvstillstånd meddelas, om&lt;br&gt;förvärvet inte strider mot något väsentligt allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte finns något hinder enligt andra stycket skall förvärvstill-&lt;br&gt;stånd vägras, om egendomen förvärvas för fritidsändamål och den är belägen&lt;br&gt;inom ett område där efterfrågan på fritidsfastigheter är så betydande att det på&lt;br&gt;grund därav finns risk för en stegring av fastighetsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket gäller inte om förvärvaren har särskild anknytning till Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 3 § i promemorians lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger efter vilka principer tillståndsfrågan skall avgöras i så-&lt;br&gt;dana fall då tillstånd erfordras enligt 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förevarande stycke framgår att förvärvstillstånd alltid skall meddelas om&lt;br&gt;förvärvet sker av någon annan anledning än för fritidsändamål. Bedöm-&lt;br&gt;ningen av vad som är syftet med förvärvet får liksom för närvarande göras&lt;br&gt;med ledning bl.a. av förvärvarens uppgifter (jfr 3 § förordningen /1982:879/&lt;br&gt;om utländska förvärv av fast egendom m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stycke anges den grundläggande principen för hur tillståndsfrågan&lt;br&gt;skall avgöras i fall då ett förvärv sker för fritidsändamål. Bestämmelsen mot-&lt;br&gt;svarar närmast 1 kap. 8 § första stycket i 1982 års lag, men innehåller inte&lt;br&gt;lika restriktiva kriterier som det lagrummet. I förevarande stycke anges en-&lt;br&gt;dast att förvärvstillstånd skall meddelas om förvärvet inte strider mot något&lt;br&gt;väsentligt allmänt intresse. Det innebär att det endast sällan kan komma i&lt;br&gt;fråga att vägra förvärvstillstånd med hänvisning till bestämmelsen i föreva-&lt;br&gt;rande stycke. Eftersom paragrafens nästföljande stycke innehåller särskilda&lt;br&gt;restriktioner beträffande förvärv inom områden där efterfrågan på fritidsfas-&lt;br&gt;tigheter är hög får förevarande stycke i praktiken betydelse närmast som en&lt;br&gt;form av säkerhetsventil för den händelse att ett utländskt förvärv i ett annat&lt;br&gt;område av landet någon gång skulle te sig icke önskvärt från allmän syn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utländska förvärvare köper fritidsfastigheter som ett led i en etable-&lt;br&gt;ring av näringsverksamhet här i landet kan i princip inte hindras med hänvis-&lt;br&gt;ning till förevarande lag, eftersom lagen bara gäller förvärv för fritidsända-&lt;br&gt;mål. Om det vore möjligt att med stöd av den nya lagen förhindra sådan&lt;br&gt;verksamhet, skulle lagen inte stå i överensstämmelse med EG:s rättsord-&lt;br&gt;ning. Som angivits i den allmänna motiveringen (avsnitt 3) tillåter nämligen&lt;br&gt;EG-rätten vissa begränsningar i fråga om förvärv av fritidsfastigheter när det&lt;br&gt;gäller kapitalrörelser men däremot inte när det gäller möjligheterna att fritt&lt;br&gt;etablera näringsverksamhet i en annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om exempelvis ett utländskt fastighetsbolag köper ett antal fritidshus i&lt;br&gt;förvärvssyfte, kan naturligtvis tillståndsplikt inträda för den som därefter för&lt;br&gt;fritidsändamål förvärvar en fastighet från bolaget. Givet är också att länssty-&lt;br&gt;relserna i tillståndsärenden inte utan vidare bör godta en uppgift om att ett&lt;br&gt;förvärv av ett fritidshus - eller en jordbruksfastighet som är lämpad för fri-&lt;br&gt;tidsboende - inte sker för fritidsändamål. Frågeställningen är för övrigt inte&lt;br&gt;ny utan aktualiseras redan i dag vid tillämpningen av den särskilda bestäm-&lt;br&gt;melsen om förvärv för fritidsändamål i 1 kap. 10 § i 1982 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa stycken utgör i lagtekniskt hänseende komplement till huvudregeln i&lt;br&gt;andra stycket. Den egentliga prövningen av en ansökan om tillstånd till ett&lt;br&gt;förvärv för fritidsändamål kommer emellertid normalt att ske enligt tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena. Tredje stycket överensstämmer helt med 1 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket i 1982 års lag, frånsett ett par enbart redaktionella ändringar.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär att förvärvstillstånd i princip inte får ges inom områ-&lt;br&gt;den där efterfrågan är hög. Fjärde stycket anger att den restriktiva regeln i&lt;br&gt;tredje stycket inte gäller om förvärvaren har särskild anknytning till Sverige.&lt;br&gt;Fjärde stycket motsvarar 1 kap. 10 § andra stycket i 1982 års lag med den&lt;br&gt;ändringen att ett tidigare svenskt medborgarskap inte upptas särskilt som&lt;br&gt;skäl för att meddela förvärvstillstånd. Självfallet måste dock det förhållandet&lt;br&gt;att förvärvaren tidigare har varit svensk medborgare även fortsättningsvis ha&lt;br&gt;stor betydelse när det gäller att bedöma huruvida han har särskild anknyt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning till Sverige. En stark anknytning till Sverige föreligger naturligtvis också&lt;br&gt;om förvärvaren är en utomlands bosatt svensk medborgare. I övrigt får mo-&lt;br&gt;tivuttalanden och praxis beträffande tillämpningen av 1 kap. 10 § i 1982 års&lt;br&gt;lag anses ha giltighet även vid tillämpningen av tredje och fjärde styckena i&lt;br&gt;förevarande paragraf (jfr avsnitt 5.4 i den allmänna motiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förvärvstillstånd prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 4 § i promemorians lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 3 § i 1982 års lag anges att frågor om förvärvstillstånd prövas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Vidare framgår&lt;br&gt;av 4 kap. 1 § samma lag att beslut som fattats av någon annan än regeringen&lt;br&gt;får överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya lagen, som har ett mera begränsat tillämpningsområde än&lt;br&gt;1982 års lag, skall frågor om förvärvstillstånd inte i något fall prövas av rege-&lt;br&gt;ringen. I förevarande paragraf anges sålunda att frågor om förvärvstillstånd&lt;br&gt;prövas av länsstyrelsen. Vidare anges att länsstyrelsens beslut får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd skall sökas inom tre månader från det förvärvet skedde.&lt;br&gt;(jfr 5 § i promemorians lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 1 kap. 4 § i 1982 års lag om utländska&lt;br&gt;förvärv av fast egendom m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd att förvärva fast egendom genom köp eller byte får inte&lt;br&gt;prövas och inte heller avskrivas på grund av återkallelse innan det blivit slutligt&lt;br&gt;avgjort om förköp enligt förköpslagen (1967:868) äger rum. Vad som har&lt;br&gt;sagts nu gäller inte om det är uppenbart att förköpsrätt inte kommer att ut-&lt;br&gt;övas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 6 § i promemorians lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer helt med 1 kap. 6 § i 1982 års lag om utländska&lt;br&gt;förvärv av fast egendom m.m., frånsett ett par enbart redaktionella änd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvstillstånd inte söks inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt eller&lt;br&gt;om tillstånd vägras, är förvärvet ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om lagfart har meddelats i strid mot 20 kap. 6 § 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 7 § 13 jordabalken eller inskrivning av tomträtt har meddelats i strid mot&lt;br&gt;21 kap. 3 § 3 eller 7 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 7 § promemorians lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 1 kap. 7 § i 1982 års lag. Para-&lt;br&gt;grafen har dock efter påpekande av lagrådet kompletterats med en uttrycklig&lt;br&gt;föreskrift om att förvärv av tomträtt inte är ogiltigt om inskrivning har med-&lt;br&gt;delats i strid mot 21 kap. 3 § 3 eller 7 § jordabalken (jfr 1 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen i 1982 års lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något praktiskt behov av en motsvarighet till 1 kap. 11 § i 1982 års lag,&lt;br&gt;som begränsar giltigheten av ett förhandstillstånd till ett år, har inte ansetts&lt;br&gt;föreligga i den nya lagen. Om ett förhandstillstånd enligt den nya lagstift-&lt;br&gt;ningen skulle meddelas och därvid inte förses med något förbehåll om be-&lt;br&gt;gränsad giltighetstid, gäller alltså tillståndet i princip utan tidsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om jordbruksfastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förvärvet en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet, får förvärvs-&lt;br&gt;tillstånd inte meddelas, om tillstånd skulle ha vägrats vid en prövning enligt&lt;br&gt;jordförvärvslagen (1979:230). Ifråga om förvärv av sådan egendom gäller 10,&lt;br&gt;10 a, 11 och 15 §§ jordförvärvslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 8 § promemorians lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § 6 jordförvärvslagen (1979:230) fordras inte förvärvstillstånd en-&lt;br&gt;ligt den lagen för det fall att förvärvet skall prövas enligt 1982 års lag. Mot-&lt;br&gt;svarande ordning föreslås gälla i förhållande till den nya lagen (se avsnitt&lt;br&gt;5.6). Bestämmelserna i förevarande paragraf syftar till att säkerställa att&lt;br&gt;grunderna för jordförvärvslagen beaktas vid tillståndsprövningen enligt den&lt;br&gt;nya lagen för det fall att förvärvet avser en fastighet som är taxerad som lant-&lt;br&gt;bruksenhet (jfr prop. 1981/82:135 s. 77f). Paragrafens andra mening mot-&lt;br&gt;svarar - med komplettering av 10 a § jordförvärvslagen -1 kap. 9 § i 1982 års&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992, då lagen (1982:618) om ut-&lt;br&gt;ländskaförvärv av fast egendom m.m. samt lagen (1982:619) om införande&lt;br&gt;av lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m. och lagen&lt;br&gt;(1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen tillämpas även när förvärvet har skett före ikraftträdandet,&lt;br&gt;utom i fall då förvärvet inte fordrade tillstånd enligt den lag som gällde vid&lt;br&gt;förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen träder i kraft den 31 december 1992. Främst av&lt;br&gt;praktiska skäl har föreskrivits att den nya lagstiftningen skall tillämpas även&lt;br&gt;i fall då förvärvet har gjorts före ikraftträdandet. Om en ansökan om för-&lt;br&gt;värvstillstånd har ingivits före ikraftträdandet och avser ett förvärv som inte&lt;br&gt;fordrar tillstånd enligt den nya lagen, kommer en vidare prövning av ansök-&lt;br&gt;ningen inte att tjäna något syfte. I ett sådant fall bör sökanden i stället under-&lt;br&gt;rättas om att förvärvstillstånd inte erfordras. I det motsatta fallet - att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan avser ett förvärv som även enligt den nya lagen fordrar tillstånd - Prop. 1992/93:71&lt;br&gt;torde det förhållandet att den nya lagen skall tillämpas sakligt sett inte inne-&lt;br&gt;bära någon nackdel för förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsvis kan det inträffa att ett förvärv som har skett före den 31 de-&lt;br&gt;cember 1992 fordrar tillstånd enligt den nya lagen men fick göras utan till-&lt;br&gt;stånd enligt 1982 års lag. Det är fallet om förvärvaren är svensk medborgare&lt;br&gt;men inte uppfyller hemvistkriteriet i den nya lagen. För att undvika att lag-&lt;br&gt;stiftningen får retroaktiv verkan till nackdel för förvärvaren har i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna föreskrivits att den nya lagen inte skall tillämpas i sådana&lt;br&gt;fall då förvärvet inte fordrade tillstånd enligt äldre lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i förköpslagen (1967:868)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;br&gt;förvärv av hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att i lagen förekommande hänvisningar till 1982 års lag&lt;br&gt;har tagits bort. Att någon hänvisning inte i stället görs till den nya lagen om&lt;br&gt;tillstånd till vissa förvärv av fast egendom beror på att förvärv av fastigheter&lt;br&gt;som är taxerade som hyreshusenhet inte i något fall fordrar tillstånd enligt&lt;br&gt;den nya lagen och för övrigt inte heller enligt 1982 års lag i dess lydelse&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1992 (jfr avsnitt 5.1). Att tillstånd inte behövs enligt&lt;br&gt;den nya lagen framgår motsatsvis av 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1979:230)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 3 och 12 §§ innebär att i lagen förekommande hänvisningar&lt;br&gt;till 1982 års lag har tagits bort och - såvitt avser 3 § 6 - ersatts med en hänvis-&lt;br&gt;ning till den nya lagen om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 3 b och 10 §§ har kommenterats i avsnitt 5.14 i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:240) om&lt;br&gt;förvärv av eldistributionsanläggning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att hänvisningen till 1982 års lag har tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa&lt;br&gt;bulvanförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag (1992:000) om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i förköpslagen (1967:868),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanlägg-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över departementspromemorian (Ds 1991:76)&lt;br&gt;Utländska förvärv av fast egendom.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över departementspromemorian (Ds 1991:76)&lt;br&gt;Utländska förvärv av fast egendom avgivits av Svea hovrätt, Kammarrätten&lt;br&gt;i Göteborg, Södra Roslags tingsrätt, Arrendenämnden i Malmö, Domstols-&lt;br&gt;verket, Kommerskollegium, Överbefälhavaren, Fortifikationsförvalt-&lt;br&gt;ningen, Riksskatteverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universi-&lt;br&gt;tet, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Statens jord-&lt;br&gt;bruksverk, Statens invandrarverk, Boverket, Glesbygdsdelegationen, Sta-&lt;br&gt;tens lantmäteriverk, Centralnämnden för fastighetsdata, Länsstyrelsen i Gö-&lt;br&gt;teborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kristian-&lt;br&gt;stads län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län, länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Norrbottens län, Borgholms kommun, Gotlands kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Sotenäs kommun, Svenska Kommunförbundet, Samarbetsgrup-&lt;br&gt;pen för Sveriges mindre kommuner, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska&lt;br&gt;Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar, Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund, Villaägarnas Riksförbund, Internationella Fastighetsägareföre-&lt;br&gt;ningen, Sveriges Aktiva Fastighetsmäklares Riksförbund, Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsmäklarsamfund, HSB:s riksförbund, Bohusläns Skärgårdsråd, Bohus-&lt;br&gt;läns samarbetskommitté (BOSAM) och Föreningen för svenskar i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken, Försvarets radioanstalt, Värmdö kommun, Simrishamns&lt;br&gt;kommun, Sunne kommun, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorgani-&lt;br&gt;sation (SBC), Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation och Sve-&lt;br&gt;riges kommunaljuridiska förening har beretts tillfälle att yttra sig över betän-&lt;br&gt;kandet men har avstått från detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag (1992:000) om förvärv av fast egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För förvärv av fast egendom som är taxerad som småhusenhet eller&lt;br&gt;lantbruksenhet behövs tillstånd enligt vad som föreskrivs i denna lag (för-&lt;br&gt;värvstillstånd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd behövs dock inte om förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid förvärvet hade hemvist här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tidigare har haft hemvist här i landet under sammanlagt minst fem år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är gift med en person som inte behöver tillstånd enligt 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller, när makar&lt;br&gt;förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, allt under&lt;br&gt;förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra egendomen enligt 16 §&lt;br&gt;jordförvärvslagen (1979:230), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd behövs inte heller för förvärv genom bodelning, arv eller&lt;br&gt;testamente eller genom inrop på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vad som sägs i denna lag om fast egendom skall gälla även bostadsar-&lt;br&gt;renden, utom i fall då jordägaren är staten eller en kommun, samt tomträt-&lt;br&gt;ter. Vad som sägs om lagfart skall, när det är fråga om tomträtt, i stället avse&lt;br&gt;inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för förvärvstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förvärvstillstånd skall meddelas, om egendomen förvärvas för an-&lt;br&gt;nat än fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas egendomen för fritidsändamål, skall förvärvstillstånd medde-&lt;br&gt;las, om förvärvet inte strider mot något väsentligt allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte finns något hinder enligt andra stycket skall förvärvstill-&lt;br&gt;stånd vägras, om egendomen förvärvas för fritidsändamål och är belägen&lt;br&gt;inom ett område där efterfrågan på fritidsfastigheter är så betydande att det&lt;br&gt;på grund därav finns risk för en stegring av fastighetsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket gäller inte om förvärvaren har särskild anknytning till Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Frågor om förvärvstillstånd prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens&lt;br&gt;beslut får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Förvärvstillstånd skall sökas inom tre månader från det förvärvet&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ansökan om tillstånd att förvärva fast egendom genom köp eller byte&lt;br&gt;får inte prövas och inte heller avskrivas på grund av återkallelse innan det&lt;br&gt;blivit slutligt avgjort om förköp enligt förköpslagen (1967:868) äger rum.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts nu gäller inte om det är uppenbart att förköpsrätten inte&lt;br&gt;kommer att utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om förvärvstillstånd inte söks inom föreskriven tid och på föreskri-&lt;br&gt;vet sätt eller om tillstånd vägras, är förvärvet ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om lagfart har meddelats i strid mot 20 kap. 6 §&lt;br&gt;8 eller 7 § 13 jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om jordbruksfastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Avser förvärvet en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet, får&lt;br&gt;förvärvstillstånd inte meddelas, om tillstånd skulle ha vägrats vid en pröv-&lt;br&gt;ning enligt jordförvärvslagen (1979:230). I fråga om förvärv av sådan&lt;br&gt;egendom gäller 10, 10 a, 11 och 15 §§ jordförvärvslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992, då lagen (1982:618) om ut-&lt;br&gt;ländska förvärv av fast egendom m.m. samt lagen (1982:619) om införande&lt;br&gt;av lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. och lagen&lt;br&gt;(1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen tillämpas även i fall då förvärvet har skett före ikraftträdan-&lt;br&gt;det, utom i fall då förvärvet inte fordrade tillstånd enligt den lag som gällde&lt;br&gt;vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förköpslagen (1967:868)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förköpslagen (1967:868)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 § uttrycket ”lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egen-&lt;br&gt;dom m.m.” skall bytas ut mot ”lagen (1992:000) om förvärv av fast egen-&lt;br&gt;dom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 12 § uttrycket ”1 kap. 6 § lagen (1982:618) om utländska förvärv&lt;br&gt;av fast egendom m.m.” skall bytas ut mot ”6 § lagen (1992:000) om förvärv&lt;br&gt;av fast egendom”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1974:815.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 7 § 1982:626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 12 § 1991:733.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1975:1132) om förvärv av hy-&lt;br&gt;resfastighet m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd fordras inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om egendom förvärvas från staten, kommun, landstingskommun eller&lt;br&gt;kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, aktiebo-&lt;br&gt;lag, som helt ägs av kommun eller landstingskommun, allmännyttigt bo-&lt;br&gt;stadsföretag, folkrörelsekooperativ riksorganisation eller regional folkrörel-&lt;br&gt;sekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsför-&lt;br&gt;ening ansluten till sådan organisation är förvärvare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. om egendomen i annat fall än som anges under 2 förvärvas av en bo-&lt;br&gt;stadsrättsförening och föreningen har fattat beslut om förvärvet i den ord-&lt;br&gt;ning som föreskrivs i 9 kap. 19 § bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt&lt;br&gt;ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1988:183) om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrklig jord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller en-&lt;br&gt;ligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åter avyttra egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om för-&lt;br&gt;värvaren eller, när makar förvärvar&lt;br&gt;gemensamt, någon av dem är över-&lt;br&gt;låtarens avkomling, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att överlåtaren inte är skyl-&lt;br&gt;dig att avyttra egendomen enligt 6 §&lt;br&gt;eller enligt 3 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1982:618) om utländska förvärv av&lt;br&gt;fast egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen om utländska förvärv av fast&lt;br&gt;egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om förvärvet sker genom inrop&lt;br&gt;på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om förvär-&lt;br&gt;varen eller, när makar förvärvar ge-&lt;br&gt;mensamt, någon av dem är överlåta-&lt;br&gt;rens avkomling, allt under förutsätt-&lt;br&gt;ning att överlåtaren inte är skyldig att&lt;br&gt;avyttra egendomen enligt 6§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet sker genom inrop&lt;br&gt;på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av fast egendom som avses i 1 § och som ej omfattas av undan-&lt;br&gt;tagsbestämmelserna i 2 § skall förvärvaren inom tre månader från det förvär-&lt;br&gt;vet skedde anmäla förvärvet till den kommun där den fasta egendomen är&lt;br&gt;belägen. Till anmälningen skall fogas styrkt avskrift av fångeshandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket 2-4 får frågan om förvärvstillstånd prö-&lt;br&gt;vas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökan får i sådant fall&lt;br&gt;inges till hyresnämnden utan förestående anmälan till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att förvärva egendom på Tillstånd att förvärva egendom på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:623.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig auktion enligt 7 § eller en- offentlig auktion enligt 7 § lämnas&lt;br&gt;ligt 3kap. 3 § lagen (1982:618) om ut- &amp;nbsp;&amp;nbsp;före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländska förvärv av fast egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. lämnas före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 12 §§ jordförvärvslagen (1979:230)* skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om egendomen förvärvas från staten genom överlåtelse av regeringen,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller statens jordbruksverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om egendomen förvärvats av staten genom annan myndighet än statens&lt;br&gt;affärsdrivande verk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om kommun förvärvar egendomen från staten eller utövar förköpsrätt&lt;br&gt;enligt förköpslagen (1967:868),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning som enligt lag eller enligt&lt;br&gt;reglemente eller bolagsordning, som regeringen har fastställt, är skyldig att&lt;br&gt;åter avyttra egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om för-&lt;br&gt;värvaren eller, när makar förvärvar&lt;br&gt;gemensamt, någon av dem är över-&lt;br&gt;låtaren avkomling, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att överlåtaren inte är skyl-&lt;br&gt;dig att avyttra egendomen enligt 16 §&lt;br&gt;eller enligt 3 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1982:618) om utländska förvärv av&lt;br&gt;fast egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen om utländska förvärv av fast&lt;br&gt;egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om egendomen enligt detaljplan eller områdesbestämmelser är avsedd&lt;br&gt;för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om förvärvet omfattar område som är avsett för annat ändamål än jord-&lt;br&gt;bruk eller skogsbruk eller sådan fastighet som har nybildats för annat ända-&lt;br&gt;mål än jordbruk eller skogsbruk och som därefter inte har undergått taxe-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. om andel i fastighet förvärvas av någon som redan äger till samma taxe-&lt;br&gt;ringsenhet hörande andel i fastigheten och som inte är skyldig att avyttra&lt;br&gt;sistnämnda andel enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om förvär-&lt;br&gt;varen eller, när makar förvärvar ge-&lt;br&gt;mensamt, någon av dem är överlåta-&lt;br&gt;rens avkomling, allt under förutsätt-&lt;br&gt;ning att överlåtaren inte är skyldig att&lt;br&gt;avyttra egendomen enligt 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen (1992:000) om förvärv av fast&lt;br&gt;egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 3§ skall göras inom tre månader från det förvärvet&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd skall sökas inom tre månader från det förvärvet skedde,&lt;br&gt;om inte frågan om förvärvstillstånd enligt 10 kap. 3§ andra stycket fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988) skall underställas tillståndsmyndigheten av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsbildningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förvärvstillstånd får inte&lt;br&gt;prövas förrän förvärvet skett utom i&lt;br&gt;fall som avses i 2 § 2-4. Ansökan be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förvärvstillstånd får inte&lt;br&gt;prövas förrän förvärvet skett utom i&lt;br&gt;fall som avses i 2 § 2-4. Ansökan be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:468.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:669.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:670.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träffande förvärv som skett genom&lt;br&gt;köp eller byte får inte heller prövas&lt;br&gt;eller på grund av återkallelse avskri-&lt;br&gt;vas innan det avgjorts huruvida för-&lt;br&gt;köp enligt förköpslagen (1967:868)&lt;br&gt;äger rum, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;att förköpsrätt inte kommer att ut-&lt;br&gt;övas. Tillstånd att förvärvaegendom&lt;br&gt;på offentlig auktion enligt 17 § eller&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § lagen (1982:618) om&lt;br&gt;utländska förvärv av fast egendom&lt;br&gt;m.m. lämnas före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träffande förvärv som skett genom&lt;br&gt;köp eller byte får inte heller prövas&lt;br&gt;eller på grund av återkallelse avskri-&lt;br&gt;vas innan det avgjorts huruvida för-&lt;br&gt;köp enligt förköpslagen (1967:868)&lt;br&gt;äger rum, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;att förköpsrätt inte kommer attutö-&lt;br&gt;vas. Tillstånd att förvärva egendom&lt;br&gt;på offentlig auktion enligt 17 § läm-&lt;br&gt;nas före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av&lt;br&gt;eldistributionsanläggning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1976:240) om förvärv av eldistribu-&lt;br&gt;tionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd fordras ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fall som avses i 1 §, om förvärvaren innehar koncession avseende det&lt;br&gt;område där anläggningen finnes, när eldistributionsanläggningen förvärvas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fall som avses i 2§, om förvärvaren innehar koncession avseende det&lt;br&gt;område där föreningen eller bolaget bedriver sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om eldistributionsanläggning eller sådan andel eller aktie som avses i&lt;br&gt;2 § förvärvas eller överlåtes efter medgivande av riksdagen eller regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvärvet skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen (1982:618) om utländska för-&lt;br&gt;värv av fast egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om för-&lt;br&gt;värvaren eller, när makar förvärvar&lt;br&gt;gemensamt, någon av dem är över-&lt;br&gt;låtarens avkomling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om aktie förvärvas på grund av&lt;br&gt;nyemission där aktieägarna tecknar&lt;br&gt;de nya aktierna i förhållande till det&lt;br&gt;antal aktier de förut äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvärvaren är gift med&lt;br&gt;överlåtaren och inte heller om för-&lt;br&gt;värvaren eller, när makar förvärvar&lt;br&gt;gemensamt, någon av dem är över-&lt;br&gt;låtarens avkomling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om aktie förvärvas på grund av&lt;br&gt;nyemission där aktieägarna tecknar&lt;br&gt;de nya aktierna i förhållande till det&lt;br&gt;antal aktier de förut äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1894.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa&lt;br&gt;bulvanförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållan-&lt;br&gt;den uttrycket ”lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom&lt;br&gt;m.m.” skall bytas ut mot ”lagen (1992:000) om förvärv av fast egendom”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1893.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;LAGRÅDET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar&lt;br&gt;Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 27 augusti 1992 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till lag om förvärv av fast egendom, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassesorn Olle Abra-&lt;br&gt;hamsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen föranleder följande yttrande av lagrådet-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om förvärv av fast egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna rubriken antyder att lagen har ett långt mer vittomfattande&lt;br&gt;innehåll än vad som är fallet. Lagrådet föreslår att ”tillstånd till” skjuts in&lt;br&gt;före ordet förvärv för att åstadkomma en bättre överensstämmelse mellan&lt;br&gt;rubrik och innehåll. I lagens 1 § regleras skyldigheten att ansöka om till-&lt;br&gt;stånd. Lagrådet föreslår att detta markeras genom vissa justeringar i texten.&lt;br&gt;I konsekvens därmed bör rubriken närmast före 1 § ändras till ”Skyldighet&lt;br&gt;att söka tillstånd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör ytterligare formella ändringar göras i 1, 2 och 7 §§, som&lt;br&gt;enligt lagrådets förslag får den lydelse som framgår av bilaga till lagrådets&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om tillstånd till förvärv av fast&lt;br&gt;egendom&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att söka tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av fast egendom som är taxerad som småhusenhet eller lant-&lt;br&gt;bruksenhet skall tillstånd sökas enligt vad som föreskrivs i denna lag (för-&lt;br&gt;värvstillstånd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd behöver inte sökas om förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid förvärvet har hemvist här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tidigare har haft hemvist här i landet under sammanlagt minst fem år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är gift med en person som inte behöver tillstånd enligt 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gift med överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. själv eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåta-&lt;br&gt;rens avkomling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd behöver inte sökas vid förvärv genom bodelning, arv el-&lt;br&gt;ler testamente eller genom inrop på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fast egendom avses i denna lag även tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt denna lag gäller om förvärv av fast egendom som är taxe-&lt;br&gt;rad som småhusenhet eller lantbruksenhet skall gälla även upplåtelse och&lt;br&gt;förvärv av bostadsarrende, utom i fall då jordägaren är staten eller en kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till lagrådets&lt;br&gt;protokoll 1992-10-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvstillstånd inte söks inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt&lt;br&gt;eller om tillstånd vägras, är förvärvet ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om lagfart har meddelats i strid mot 20 kap. 6 §&lt;br&gt;eller 7 § 13 jordabalken eller inskrivning av tomträtt har meddelats i strid&lt;br&gt;mot 21 kap. 3 § eller 7 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388L0361/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till lagrådets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;protokoll 1992-10-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7.88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 178/5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bilagorna till direktivet har utelämnats)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 24 juni 1988&lt;br&gt;for genomförandet av artikel 67 i fördraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(88/361/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 69 och 70.1 i&lt;br&gt;detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag, framlagt efter&lt;br&gt;samråd med Monetära kommittén&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fördragets artikel 8a stadgas att den inre marknaden skall&lt;br&gt;omfatta ett område utan inre gränser, inom vilket fria kapital-&lt;br&gt;rörelser garanteras utan inskränkning av fördragets övriga&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall ha möjlighet att vidta de åtgärder som&lt;br&gt;krävs för att reglera likviditeten i banksystemet. Dessa&lt;br&gt;åtgärder skall ha endast detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall om så krävs kunna vidta åtgärder för&lt;br&gt;att, tillfälligt och inom ramen för tillämpliga gemenskaps för-&lt;br&gt;faranden, begränsa kortfristiga kapitalrörelser som, även i de&lt;br&gt;fall inga påtagliga störningar av de underliggande ekonomiska&lt;br&gt;förhållandena föreligger, skulle kunna allvarligt störa genom-&lt;br&gt;förandet av medlemsstaternas penning- och växelkurspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överskådlighetens skull är det önskvärt att, på de grunder&lt;br&gt;som läggs fast i detta direktiv, ange räckvidden för de över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser för kapitalrörelser som antagits till förmån&lt;br&gt;för Spanien och Portugal i 1985 års anslutningsakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spanien och Portugal får, under förutsättningar som angivits&lt;br&gt;i artiklarna 61 - 66 respektive 222 - 232 i 1985 års anslut-&lt;br&gt;ningsakt, rätt att senarelägga liberalisering av vissa kapital-&lt;br&gt;rörelser och därmed frångå de skyldigheter som gäller enligt&lt;br&gt;rådets första direktiv av den 11 maj 1960 om genomförandet&lt;br&gt;av fördragets artikel 67&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, senast ändrat genom direktiv&lt;br&gt;86/566/EEG&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;. Direktiv 86/566/EEG innehåller också bestäm-&lt;br&gt;melser om övergångsarrangemangför dessa två medlemsstater&lt;br&gt;såvitt avser deras skyldighet att liberalisera kapitalrörelser.&lt;br&gt;Det är, med hänsyn till dessa två medlemsstaters särskilda&lt;br&gt;förhållanden, befogat att de får möjlighet att senarelägga&lt;br&gt;genomförandet av de nya liberaliseringsförpliktelsersom följer&lt;br&gt;av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grekland och Irland befinner sig, om än i olika omfattning, i&lt;br&gt;en situation med svåra betalningsbalansproblem och stora&lt;br&gt;utlandsskulder. En omedelbar och fullständig liberalisering av&lt;br&gt;kapitalrörelser skulle försvåra för dessa två medlemsstater att&lt;br&gt;fortsättningsvis tillämpa de åtgärder de vidtagit för att för-&lt;br&gt;bättra den ekonomiska ställningen gentemot omvärlden och att&lt;br&gt;stärka det egna finansiella systemets förmåga att anpassa sig&lt;br&gt;till de krav som ställs på en integrerad finansiell marknad i&lt;br&gt;gemenskapen. Det är, med hänsyn till dessa två medlemssta-&lt;br&gt;ters särskilda förhållanden, befogat att, i enlighet med&lt;br&gt;fördragets artikel 8c, medge dem ytterligare tid för att&lt;br&gt;uppfylla de skyldigheter som följer av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullständig liberalisering av kapitalrörelser skulle i vissa&lt;br&gt;medlemsstater, särskilt i gränsområden, kunna bidra till&lt;br&gt;störningar av marknaden för fritidsbostäder. Gällande nationell&lt;br&gt;lagstiftning som reglerar sådana förvärv bör därför inte&lt;br&gt;påverkas av detta direktivs ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr C 26, 1.2.1988, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande den 17 juni 1988 (ännu ej offentliggjort i EGT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr 43, 12.7.1960, s. 921/60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 332, 26.11.1986, s. 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTLIG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388L0361/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 178/6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7.88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid som bestämts för alt sätta direktivet i kraft bör tas till&lt;br&gt;vara för alt kommissionen skall kunna lägga fram förslag med&lt;br&gt;syfte att undanröja eller minska de risker för snedvridande&lt;br&gt;effekter, skatteflykt och undandragande av skatt som upp-&lt;br&gt;kommer till följd av olikheter mellan nationella skattesystem,&lt;br&gt;och för att rådet skall kunna ta ställning till sådana förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapen skall enligt fördragets artikel 70.1 sträva efter&lt;br&gt;högsta möjliga grad av liberalisering i fråga om kapitalrörelser&lt;br&gt;mellan personer bosatta inom gemenskapen och dem som är&lt;br&gt;bosatta i tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande kortfristiga kapitalrörelser till eller från tredje land&lt;br&gt;kan allvarligt störa det monetära eller finansiella läget i&lt;br&gt;medlemsstaterna och orsaka svåra påfrestningar på valuta-&lt;br&gt;marknaderna. En sådan utveckling kan visa sig skadlig för&lt;br&gt;sammanhållningen av det Europeiska monetära systemet, för&lt;br&gt;en välfungerande inre marknad och för det successiva upp-&lt;br&gt;nåendet av en ekonomisk och monetär union. Det bör därför&lt;br&gt;skapas erforderliga förutsättningar för samordnade åtgärder&lt;br&gt;från medlemsstaternas sida, om sådana skulle visa sig nöd-&lt;br&gt;vändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv ersätter rådets direktiv 72/156/EEG av den 21&lt;br&gt;mars 1972 om reglering av internationella kapitalflöden och&lt;br&gt;till motverkande av icke önskvärda effekter av sådana kapital-&lt;br&gt;flöden på inhemsk likviditet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. Direktiv 72/156/EEG skall&lt;br&gt;följaktligen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar like l 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;I den mån annat inte föreskrivs i det följande skall med-&lt;br&gt;lemsstaterna avskaffa restriktioner för kapitalrörelser mellan&lt;br&gt;personer bosatta i medlemsstaterna. För att underlätta till-&lt;br&gt;lämpning av detta direktiv skall kapitalrörelser klassificeras i&lt;br&gt;enlighet med nomenklaturen i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;För överföringar relaterade till kapitalrörelser skall gälla&lt;br&gt;samma valutakursbestämmelser som tillämpas för löpande&lt;br&gt;betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall senast den dag då ifrågavarande&lt;br&gt;bestämmelser träder i kraft göra anmälan till Centralbanks-&lt;br&gt;chefskommittén, till Monetära kommittén och till kommissio-&lt;br&gt;nen om sådana åtgärder som vidtas för att reglera likviditeten&lt;br&gt;i banksystemet och som har särskild betydelse för kapitaltrans-&lt;br&gt;aktioner som kreditinstitut genomför med personer ej bosatta&lt;br&gt;i respektive medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana åtgärder skall begränsas till vad som fordras för att&lt;br&gt;tillgodose inhemsk penningpolitisk styrning. Monetära kom-&lt;br&gt;mittén och Centralbankschefskommittén skall avge yttrande till&lt;br&gt;kommissionen i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 91, 18.4.1972, s. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arlikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;I det fall kortfristiga kapitalrörelser av exceptionell om-&lt;br&gt;fattning medför svåra påfrestningar på valutamarknaderna och&lt;br&gt;leder till allvarliga störningar i en medlemsstats penning- och&lt;br&gt;växelkurspolitik, särskilt då de visar sig genom avsevärda&lt;br&gt;svängningar i banksystemets likviditet, för kommissionen,&lt;br&gt;efter samråd med Monetära kommittén och Centralbankschefs-&lt;br&gt;kommittén, bemyndiga medlemsstaten alt, med avseende på&lt;br&gt;kapitalrörelser angivna i bilaga 2, vidta skyddsåtgärder på de&lt;br&gt;villkor och i den utsträckning som kommissionen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den berörda medlemsstaten för i brådskande fall själv&lt;br&gt;vidta nödvändiga skyddsåtgärder. Kommissionen och övriga&lt;br&gt;medlemsstater skall underrättas om sådana åtgärder senast den&lt;br&gt;dag de träder i kraft. Kommissionen skall, efter samråd med&lt;br&gt;Monetära kommittén och Centralbankschefskommittén, besluta&lt;br&gt;huruvida medlemsstaten skall fö fortsätta att tillämpa dessa&lt;br&gt;åtgärder eller om den skall ändra eller upphäva dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beslut som kommissionen fattat med stöd av punkterna 1&lt;br&gt;och 2 kan upphävas eller ändras av rådet med kvalificerad&lt;br&gt;majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tiden för tillämpning av skyddsåtgärder, beslutade med&lt;br&gt;stöd av denna artikel, för inte överstiga sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Före den 31 december 1992 skall rådet, på grundval av en&lt;br&gt;rapport från kommissionen, och sedan Monetära kommittén&lt;br&gt;och Centralbankschefskommittén avgivit yttrande, överväga&lt;br&gt;om bestämmelserna i denna artikel alltjämt är ändamålsenliga,&lt;br&gt;i princip och beträffande enskildheter, för vad de är avsedda&lt;br&gt;att tillgodose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv skall inte hindra medlemsstaterna att vidta alla&lt;br&gt;åtgärder som erfordras för att hindra överträdelser av staternas&lt;br&gt;lagar och andra författningar, bl.a. avseende beskattning och&lt;br&gt;tillsyn av finansiella institut, eller att fastställa regler för&lt;br&gt;deklaration av kapitalrörelser för administrativa och statistiska&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av sådana åtgärder och regler för inte verka&lt;br&gt;hindrande för kapitalrörelser som genomförs i enlighet med&lt;br&gt;gemenskapslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Spanien och Portugal gäller att bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitalrörelser i 1985 års anslutningsakt skall, i enlighet med&lt;br&gt;nomenklaturen angiven i bilaga 1, ha den räckvidd som&lt;br&gt;framgår av bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388L0361/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7.88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 178/7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar like l 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs for att&lt;br&gt;följa detta direktiv senast den 1 juli 1990. De skall genast&lt;br&gt;underrätta kommissionen om detta. De skall också senast den&lt;br&gt;dag respektive åtgärder träder i kraft offentliggöra alla nya&lt;br&gt;åtgärder eller ändringar av bestämmelser for sådana kapital-&lt;br&gt;rörelser som anges i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Spanien och Portugal, med förbehåll för vad gäller for&lt;br&gt;dessa två medlemsstater enligt artiklarna 61-66 och 222 -&lt;br&gt;232 i 1985 års anslutningsakt, samt Grekland och Irland får,&lt;br&gt;på de villkor och med den tidsbegränsning som anges i bilaga&lt;br&gt;4, fortsätta att tillfälligt tillämpa restriktioner for sådana&lt;br&gt;kapitalrörelser som är angivna i den nämnda bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle Grekland och Portugal, före utgången av den tidsfrist&lt;br&gt;som avses i listorna III och IV av bilaga 4, finna att de inte&lt;br&gt;har möjlighet att fortsätta liberaliseringen, särskilt om skälet&lt;br&gt;är betalningsbalanssvårigheter eller bristande anpassning av&lt;br&gt;det inhemska finansiella systemet, skall på begäran av en av&lt;br&gt;dessa medlemsstater kommissionen i samarbete med Monetära&lt;br&gt;kommittén undersöka de ekonomiska förhållandena i den&lt;br&gt;berörda medlemsstaten. På grundval av denna undersökning&lt;br&gt;skall kommissionen lämna förslag till rådet om en förlängning&lt;br&gt;av tidsfristen for liberalisering av alla eller vissa av de&lt;br&gt;ifrågavarande kapitalrörelserna. Denna förlängning får inte&lt;br&gt;överstiga tre år. Rådet skall förfara i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i fördragets artikel 69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Belgien och Luxemburg får tillfälligt vidmakthålla sitt&lt;br&gt;system med dubbla växelkurser på de villkor och under den&lt;br&gt;tid som anges i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Gällande inhemsk lagstiftning avseende förvärv av fritids-&lt;br&gt;bostäder får upprätthållas intill dess rådet i enlighet med&lt;br&gt;fördragets artikel 69 antar ytterligare bestämmelser för detta&lt;br&gt;område. Denna bestämmelse skall inte påverka tillämpligheten&lt;br&gt;av andra bestämmelser i gemenskapslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kommissionen skall senast den 31 december 1988 till&lt;br&gt;rådet överlämna förslag, avsedda att undanröja eller minska de&lt;br&gt;risker för snedvridande effekter, skatteflykt och undandragan-&lt;br&gt;de av skatt, som hänför sig till olikheter i medlemsstaternas&lt;br&gt;regler dels för beskattning av sparande, dels för kontroll av&lt;br&gt;dessa reglers tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall senast den 30 juni 1989 ta ställning till sådana&lt;br&gt;förslag från kommissionen. Alla skattebestämmelser som skall&lt;br&gt;tillämpas på gemenskapsnivå skall, i enlighet med fördraget,&lt;br&gt;beslutas enhälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall, i fråga om överföringar, som sker&lt;br&gt;till eller från tredje land och som hänför sig till kapitalrörel-&lt;br&gt;ser, sträva efter att uppnå samma grad av liberalisering som&lt;br&gt;tillämpas i fråga om transaktioner med personer bosatta i&lt;br&gt;andra medlemsstater, varvid övriga bestämmelser i detta&lt;br&gt;direktiv skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i föregående stycke skall inte hindra att&lt;br&gt;inhemska regler eller regler i gemenskapslagstiftning tillämpas&lt;br&gt;gentemot tredje land, särskilt såvitt gäller villkor om recipro-&lt;br&gt;citet för transaktioner hänförliga till etablering, tillhandahål-&lt;br&gt;lande av finansiella tjänster och handel med värdepapper på&lt;br&gt;kapitalmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;I fall då omfattande kortfristiga kapitalrörelser till eller&lt;br&gt;från tredje land allvarligt stör den monetära eller finansiella&lt;br&gt;balansen, internt eller externt, hos medlemsstaterna eller vissa&lt;br&gt;av dem, eller orsakar svåra påfrestningar på valutaförhållande-&lt;br&gt;na inom gemenskapen eller mellan gemenskapen och tredje&lt;br&gt;land, skall medlemsstaterna samråda med varandra om de&lt;br&gt;åtgärder som kan vidtas för att motverka sådana svårigheter.&lt;br&gt;Detta samråd skall ske inom Centralbankschefskommittén och&lt;br&gt;inom Monetära kommittén, på initiativ av kommissionen eller&lt;br&gt;en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monetära kommittén skall minst en gång per år undersöka hur&lt;br&gt;förhållandena beträffande fri rörlighet för kapital utvecklats&lt;br&gt;genom tillämpning av delta direktiv. Undersökningen skall&lt;br&gt;avse sådana åtgärder för inhemsk reglering av kredit-, kapital-&lt;br&gt;och penningmarknaderna som kan ha särskild inverkan på&lt;br&gt;internationella kapitalrörelser och på alla andra förhållanden&lt;br&gt;som behandlas i detta direktiv. Kommittén skall lämna rapport&lt;br&gt;till kommissionen om undersökningsresultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första direktivet av den 11 maj 1960 och direktiv&lt;br&gt;72/156/EEG upphör att gälla den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 24 juni 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M BANGEMANN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning............................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande lagstiftning........................................ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s krav på fria kapitalrörelser............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmarks förvärvslagstiftning................................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän motivering......................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Det generella kravet på förvärvstillstånd.............. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förvärvskontroll mot länder utanför EES?............ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Fortsatt förvärvskontroll i fråga om fritidsfastigheter ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Allmänna utgångspunkter för den nya lagstiftningen ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Vilka förvärvare skall behöva tillstånd?............... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Vilka fastigheter skall omfattas&amp;nbsp;av lagen?............. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Förvärv av bostadsarrenden och tomträtter............ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Förvärv av bostadsrätter............................ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 Förvärv på exekutiv auktion......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Förutsättningarna för förvärvstillstånd................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 Förfarandet vid tillståndsgivningen m.m............... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 Ikraftträdande..................................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 Följdändringar i annan lagstiftning................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.14 Bosättningskravet i jordförvärvslagen................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.15 Kostnadsfrågor.................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till lag om tillstånd till förvärv av fast egendom&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i förköpslagen (1967:868) .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om för-&lt;br&gt;värv av hyresfastighet m.m.......................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:230)........................................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av eldistributionsanläggning......................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bulvanförhållanden ................................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande ................................. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 EG:s kapitalliberaliseringsdirektiv (88/361/EEG)....... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42101, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:41:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0371</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:41:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0371</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__71.pdf</filnamn>
<filstorlek>2277321</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om utländska förvärv av fast egendom</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/620D4970-C505-4F60-8E0A-0F27BFFD1158</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU15</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utländska förvärv av fast egendom</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:71&lt;br/&gt;
Utländska förvärv av fastigheter</uppgift>
<ref_dok_id>GG02L7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:71 Utländska förvärv av fast egendom</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:71&lt;br/&gt;
Utländska förvärv av fastigheter</uppgift>
<ref_dok_id>GG02L8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:71 Utländska förvärv av fast egendom</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:71&lt;br/&gt;
Utländska förvärv av fastigheter</uppgift>
<ref_dok_id>GG02L7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:71 Utländska förvärv av fast egendom</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Richard Ulfvengren  och John Bouvin  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:71&lt;br/&gt;
Utländska förvärv av fastigheter</uppgift>
<ref_dok_id>GG02L8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:71 Utländska förvärv av fast egendom</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Richard Ulfvengren  och John Bouvin  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>