<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2266522</hangar_id>
 <dok_id>GG0370</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>70</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:70</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>70</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:31</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:06:12</publicerad>
 <titel>Privat lokalradio</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0370/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0370</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0370</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:70&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0370/prop_199293__70-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Privat lokalradio&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:70&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringssammanträdet har chefen för Kulturdepartementet varit före-&lt;br&gt;dragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att privata reklamfinansierade ljudradiosändningar&lt;br&gt;tillåts fr.o.m. den 1 januari 1993. Regelverket utformas så att självständiga,&lt;br&gt;lokalt förankrade radiostationer främjas. Den nya formen av radio bör be-&lt;br&gt;nämnas lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije sändningstillstånd skall ge tillståndshavaren rätt att bedriva sänd-&lt;br&gt;ningar inom ett angivet sändningsområde. Antalet sändningstillstånd bör suc-&lt;br&gt;cessivt anpassas till efterfrågan på sändningsmöjligheter. I en första omgång&lt;br&gt;bör bl.a. ett 60-tal sändningstillstånd beviljas i områden med ett befolknings-&lt;br&gt;underlag som omfattar ca 100 000 personer eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningstillstånd skall kunna ges till såväl fysiska som juridiska per-&lt;br&gt;soner. Den som redan har ett tillstånd att sända lokalradio skall inte kunna få&lt;br&gt;ännu ett sådant tillstånd. Vissa begränsningar föreslås i fråga om stat och&lt;br&gt;kommun, andra radio- och TV-företag samt dagstidningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända lokalradio skall gälla för högst åtta år. De tillstånd som&lt;br&gt;meddelas under den första tillståndsperioden skall gälla intill utgången av år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns flera behöriga sökande till ett ledigförklarat sändningsområde&lt;br&gt;skall den sökande erhålla tillståndet som vid en auktion åtar sig att erlägga den&lt;br&gt;högsta årliga avgiften till staten. Den lägsta avgiften skall vara 40 000 kr per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sändningar som en viss tillståndshavare svarar för skall ha en särskild&lt;br&gt;beteckning. Under minst en tredjedel av sändningstiden per dygn skall till-&lt;br&gt;ståndshavaren sända program som har framställts särskilt för den egna verk-&lt;br&gt;samheten. Några andra regler för det allmänna programinnehållet föreslås&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om reklam och sponsring skall samma regler gälla som för egen-&lt;br&gt;sändningar av ljudradio i kabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också vissa förslag om närradion. Närradion&lt;br&gt;skall även i fortsättningen vara en föreningsradio på ideell grund. Samman-&lt;br&gt;slutningar med tillstånd att sända närradio får rätt att sända reklam och spons-&lt;br&gt;rade program enligt i stort sett samma regler som för lokalradion. Närradio-&lt;br&gt;föreningar får emellertid inte rätt att sända reklam. Möjligheten att återkalla&lt;br&gt;sändningstillståndet vid överträdelser av bl.a. reglerna om reklam och det s.k.&lt;br&gt;riksförbudet upphör och ersätts med möjlighet till vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningslivet så önskar skall en sändningsmöjlighet för närradio&lt;br&gt;kunna finnas i varje kommun där det är tekniskt möjligt. Flera sändnings-&lt;br&gt;möjligheter skall kunna finnas om det finns särskilda skäl. Utanför storstads-&lt;br&gt;områdena bör det eftersträvas att sändningarna kan tas emot i hela kom-&lt;br&gt;munen, om en majoritet av de berörda sändningsberättigade sammanslut-&lt;br&gt;ningarna önskar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjligheten att använda närradion till propaganda för organiserad&lt;br&gt;rasism och annan främlingsfientlighet skall motverkas skall sändningstill-&lt;br&gt;ståndet, om det föreligger synnerliga skäl, kunna återkallas i upp till fem år&lt;br&gt;vid dom for allvarliga yttrandefrihetsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden bör tills vidare handha myndighetsuppgifter i fråga om&lt;br&gt;lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I god tid före den första tillståndsperiodens slut bör en översyn göras av&lt;br&gt;reglerna för lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition Privat lokalradio&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I den regeringsförklaring som avgavs vid den nuvarande regeringens tillträde&lt;br&gt;uttalades att regeringen avser att föreslå sådana lagändringar att friheten ökar&lt;br&gt;på radio- och TV-området. Denna proposition innehåller förslag till lag-&lt;br&gt;ändringar som skall möjliggöra privata ljudradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian (Ds 1992:22) Regler och villkor för privatradio&lt;br&gt;sändes ut på remiss i mars 1992. Tillsammans med promemorian remitterades&lt;br&gt;även delbetänkandet (SOU 1991:108) Tekniskt utrymme för reklamfmansi-&lt;br&gt;erad radio, avgivet av utredningen om tekniska förutsättningar för utökade&lt;br&gt;sändningar av radio och television till allmänheten. En sammanfattning av&lt;br&gt;promemorian och promemorians lagförslag finns i bilagorna 1 och 2. En&lt;br&gt;sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 3. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena återfinns i&lt;br&gt;bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas också vissa förslag av utredningen om vissa frå-&lt;br&gt;gor om närradio i betänkandet (SOU 1990:70) Lokalt ledd närradio. En sam-&lt;br&gt;manfattning av betänkandet återfinns i bilaga 5. Betänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En förteckning över remissinstanserna återfinns i bilaga 6. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet&lt;br&gt;(dnr Ku91/139/Me). Med anledning av utredningens förslag har skyldigheten&lt;br&gt;att sända närradio över sändare som ställs till förfogande av Televerket upp-&lt;br&gt;hävts den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr.&lt;br&gt;1991/92:329, SFS 1992:613).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över vissa lagförslag som upprättats inom Kulturdepartementet. Förslagen&lt;br&gt;finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 28 oktober 1992 yttrat sig över förslagen. Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande framgår av bilaga 8. Lagrådet har i huvudsak anslutit sig till förslagen&lt;br&gt;men framfört vissa ytterligare synpunkter. Lagrådet har bl.a. uppehållit sig&lt;br&gt;vid frågan om begränsningen för tidningsföretag att starta lokalradiostationer&lt;br&gt;är förenlig med yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Lag-&lt;br&gt;rådet kommer i denna del inte till någon annan slutsats än den som framförs i&lt;br&gt;remissen. Förslaget behandlas i avsnitt 3.4. Lagrådet har vidare diskuterat&lt;br&gt;frågan om skadestånd vid utebliven förlängning av tillstånden. Regeringen&lt;br&gt;ansluter sig i denna del till vad Lagrådet anfört (se avsnitt 3.6). Lagrådet har&lt;br&gt;också ansett att samma bestämmelser rörande återkallelse av tillstånd på grund&lt;br&gt;av yttrandefrihetsbrott bör gälla för både närradion och lokalradion samt att&lt;br&gt;beslut om sändningsområdenas indelning bör kunna överklagas. I de två&lt;br&gt;senare frågorna vidhåller regeringen de i lagrådsremissen framförda&lt;br&gt;förslagen. Frågorna behandlas närmare i avsnitt 3.10 resp, i special-&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 6). Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts i&lt;br&gt;förhållande till remissens lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beredningen av detta ärende har deltagit företrädare för samtliga i riks-&lt;br&gt;dagen representerade partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1980-talet har det skett stora och avgörande förändringar&lt;br&gt;inom rundradioverksamheten i Sverige. Förändringen inleddes när satelliter&lt;br&gt;började användas för att sända ut TV-program, avsedda för allmänheten, över&lt;br&gt;Europa. Tillgången till satellitprogram var den avgörande faktorn bakom ut-&lt;br&gt;byggnaden av kabelnät för TV-distribution, som tog fart under senare hälften&lt;br&gt;av decenniet. För närvarande har ungefär hälften av de svenska hushållen&lt;br&gt;möjlighet att se ett stort antal satellitsända TV-kanaler, av vilka de flesta drivs&lt;br&gt;på kommersiell grund och finansieras med reklam eller abonnemangsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till satellitkanaler bidrog till att avdramatisera TV-reklamfrågan i&lt;br&gt;Sverige. År 1991 kunde riksdagen med stor majoritet besluta om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en svensk marksänd TV-kanal som får sända reklam. Efter det&lt;br&gt;att regeringen meddelat sändningstillstånd inledde Nordisk Television AB&lt;br&gt;reklamfmansierade sändningar i december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade våren 1992 beslut om den avgiftsfinansierade radio- och&lt;br&gt;TV-verksamheten under tiden 1993-1996. Beslutet innebär bl.a. att Sveriges&lt;br&gt;Radio-koncernen upplöses och att public service-verksamheten organiseras i&lt;br&gt;tre självständiga programföretag, Sveriges Radio AB, Sveriges Television&lt;br&gt;AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Public service-företagens uppdrag är&lt;br&gt;i huvudsak oförändrade. Det tidigare reklamförbudet finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lag om lokala kabelsändningar som trädde i kraft i början av år 1986&lt;br&gt;byggde på att det krävdes tillstånd för vissa sändningar i kabelnät. Enligt&lt;br&gt;lagen var det möjligt att förbjuda vidaresändning av satellitkanaler med reklam&lt;br&gt;som särskilt riktades till en svensk publik. För egensändningar i kabel gällde&lt;br&gt;reklamförbud. Den tidigare lagen ersattes den 1 januari 1992 med en ny lag&lt;br&gt;(1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten. Utgångspunkten för den&lt;br&gt;nya lagen är att det enligt yttrandefrihetsgrundlagen är tillåtet för var och en att&lt;br&gt;sända radioprogram genom tråd. Några möjligheter att ingripa mot vidare-&lt;br&gt;sändning av satellitprogram finns inte enligt den nya lagen. Det är vidare till-&lt;br&gt;låtet att finansiera egensändningar med reklam. Med stöd av den nya lagen&lt;br&gt;har lokala reklamfmansierade kabel-TV-sändningar inletts på vissa orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljudradiosändningar utanför Sveriges Radio-koncemen har förekommit i&lt;br&gt;form av närradio sedan slutet av 1970-talet. Med närradio betecknas ljud-&lt;br&gt;radiosändningar med begränsad räckvidd. Tillstånd att sända närradio kan er-&lt;br&gt;hållas av lokalt verksamma ideella föreningar och vissa andra sammanslut-&lt;br&gt;ningar. Olika tillståndshavare sänder vid olika tidpunkter över samma sän-&lt;br&gt;dare. Kommersiell reklam får inte sändas i närradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att riksdagen fattade beslut om villkoren för reklamfinan-&lt;br&gt;sierad television påbörjades ett arbete som syftade till att möjliggöra lokala&lt;br&gt;reklamfmansierade ljudradiosändningar. Detta arbete har bedrivits i två steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det första steget, som inleddes före regeringsskiftet hösten 1991, gavs&lt;br&gt;utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och&lt;br&gt;television till allmänheten i uppdrag att redovisa de frekvenstekniska förut-&lt;br&gt;sättningarna för ytterligare ljudradiosändningar. Utredningen avlämnade i de-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cember 1991 delbetänkandet (SOU 1991:108) Tekniskt utrymme för reklam-&lt;br&gt;finansierad radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra steget utarbetades inom kulturdepartementet promemorian (Ds&lt;br&gt;1992:22) Regler och villkor för privatradio. I promemorian redovisas förslag&lt;br&gt;i fråga om bl.a. verksamhetens allmänna inriktning, vilka sändningsmöjlig-&lt;br&gt;heter som bör utnyttjas, sändningsområden för privatradio, vilka som skall&lt;br&gt;kunna få tillstånd att sända, tillståndstid och urval samt vilka regler som bör&lt;br&gt;gälla för innehållet i allmänhet resp, för reklam och sponsring. Vissa förslag i&lt;br&gt;fråga om närradion läggs också fram. Delbetänkandet och promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organiserade försök att kringgå närradiolagen har förekommit i varje fall&lt;br&gt;sedan år 1990. Under år 1992 har överträdelserna blivit vanligare och mer&lt;br&gt;systematiska. Föreningar och företag som utnyttjar föreningar som bulvaner&lt;br&gt;använder närradion för att etablera kommersiella radiosändningar. De sank-&lt;br&gt;tioner vid regelbrott som är möjliga enligt närradiolagen har inte visat sig&lt;br&gt;effektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att bryta mot lagen skaffar sig vissa aktörer en orättmätig fördel&lt;br&gt;framför andra, som väljer att avvakta att det införs lagstiftning om reklam-&lt;br&gt;finansierad radio. Överträdelserna leder vidare till att det blir svårare att få ut-&lt;br&gt;rymme till föreningssändningar av det slag som närradion är avsedd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst mot bakgrund av det som håller på att ske inom närradion är det&lt;br&gt;angeläget att så snart som möjligt få till stånd reklamfinansierad radio i ord-&lt;br&gt;nade former. Det är också viktigt att föreningsradion inte trängs ut av kom-&lt;br&gt;mersiella sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i det följande innebär att det skapas möjligheter för en form av&lt;br&gt;radio som är ny för Sverige. Även om det finns privat kommersiell radio i de&lt;br&gt;flesta länder i Europa är möjligheterna att dra slutsatser av erfarenheterna där-&lt;br&gt;ifrån till svenska förhållanden med nödvändighet begränsade. Det är därför&lt;br&gt;naturligt att effekterna av de nya reglerna utvärderas efter ganska kort tid.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Privata reklamfinansierade ljudradiosänd-&lt;br&gt;ningar tillåts fr.o.m. den 1 januari 1993. Regelverket utformas så att&lt;br&gt;självständiga, lokalt förankrade radiostationer främjas. Den nya formen&lt;br&gt;av radio benämns lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;med undantag för att departementspromemorian använder benämningen pri-&lt;br&gt;vatradio för de föreslagna sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser ger ett allmänt stöd åt för-&lt;br&gt;slagen i promemorian. Några instanser tror emellertid inte att förslaget kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer att leda till ökad mångfald utan att i stället den privata maktkoncentra-&lt;br&gt;tionen kommer att förstärkas. Andra remissinstanser anser att de föreslagna&lt;br&gt;reglerna i alltför hög grad begränsar aktörernas handlingsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Televerkets frekvensförvaltning, kritiserar den&lt;br&gt;föreslagna benämningen &amp;quot;privatradio&amp;quot; eftersom denna sedan länge används&lt;br&gt;för en viss typ av kommunikationsradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad som anfördes i&lt;br&gt;regeringsdeklarationen framläggs här förslag som kommer att öka friheten&lt;br&gt;inom ljudradions område. Etableringsrätten kommer i princip att vara fri. De&lt;br&gt;enda inskränkningar som föreslås i etableringsrätten har sin grund i behovet&lt;br&gt;att ta hänsyn till tekniska förutsättningar samt önskemålet att motverka de ris-&lt;br&gt;ker för koncentration som följer av det begränsade sändningsutrymmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att den grundlagsstadgade yttrandefriheten förverkligas&lt;br&gt;inom ännu ett viktigt område. För en sådan åtgärd behövs i och för sig ingen&lt;br&gt;motivering. Som bakgrund till förslaget kan det emellertid vara befogat att&lt;br&gt;kort redovisa vissa drag i den ordning som hittills har gällt inom radio- och&lt;br&gt;TV-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio-företagen har, alltsedan verksamheten inleddes i mitten av&lt;br&gt;1920-talet, bedrivit sin verksamhet på grundval av ett avtal med staten. Vissa&lt;br&gt;villkor för verksamheten är numera lagfästa. Enligt de förutsättningar som nu&lt;br&gt;gäller, och som kommer att vara i princip oförändrade under den nya avtals-&lt;br&gt;period som inleds den 1 januari 1993, skall sändningsrätten utövas opartiskt&lt;br&gt;och sakligt och med respekt för de demokratiska värdena. Programutbudet&lt;br&gt;skall vara omväxlande och av god kvalitet och sammansatt på ett sådant sätt&lt;br&gt;att olika önskemål tillgodoses. Den statliga myndigheten Radionämnden va-&lt;br&gt;kar över att villkoren uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett regelverk av detta slag är kännetecknande för ett system med monopol-&lt;br&gt;företag. Genom bristen på konkurrens har det bedömts nödvändigt att ganska&lt;br&gt;ingående reglera sändningsverksamhetens inriktning och att kontrollera hur&lt;br&gt;de som är ansvariga för verksamheten fullgör sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När närradion infördes i slutet av 1970-talet innebar det en viktig förstärk-&lt;br&gt;ning av möjligheterna att utnyttja yttrandefriheten. Sveriges Radio-företagens&lt;br&gt;monopol bröts, och en rad olika sammanslutningar fick möjlighet att fritt&lt;br&gt;framföra sina meningar. Genom att varje förening svarar för sina egna sänd-&lt;br&gt;ningar ger närradion uttryck för ett vitt spektrum av åsikter. Förutsättningarna&lt;br&gt;för mångfald och debatt säkerställs utan att det finns några särskilda regler om&lt;br&gt;den saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradions konstruktion medför emellertid vissa begränsningar. Genom&lt;br&gt;att endast lokala ideella föreningar och liknande sammanslutningar kan erhålla&lt;br&gt;sändningsrätt finns ingen möjlighet för andra aktörer att utnyttja radiomediet.&lt;br&gt;Ordningen med delade sändningstider och reklamförbud uppfattas vidare som&lt;br&gt;hämmande av dem som i första hand önskar etablera en allmänt inriktad ra-&lt;br&gt;dio, som kan konkurrera med Sveriges Radio. De senaste årens försök att,&lt;br&gt;ibland i strid med de regler som gäller för verksamheten, upprätta långa sam-&lt;br&gt;manhängande programblock inom närradion, kan ses som ett tecken på att det&lt;br&gt;finns behov som inte kan tillgodoses inom det nuvarande systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med regeringens syn på yttrandefriheten är den principiella ut- Prop. 1992/93:70&lt;br&gt;gångspunkten för vårt förslag att så långt det är tekniskt möjligt skapa förut-&lt;br&gt;sättningar för en fri radio. Därigenom kommer radiomediet att kunna utveck-&lt;br&gt;las enligt sina egna förutsättningar. På samma sätt som inom andra delar av&lt;br&gt;massmedieområdet blir det de olika aktörernas sak att, utan en långtgående&lt;br&gt;myndighetsreglering, bestämma hur verksamheten skall läggas upp. Genom&lt;br&gt;att de nya radiostationerna får tillgång till reklamfinansiering kommer fram-&lt;br&gt;gångarna hos publiken att avgöra vilka foretag som lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till regler för den nya radioverksamheten innehåller emellertid&lt;br&gt;vissa begränsningar av aktörernas handlingsfrihet, och dessa begränsningar&lt;br&gt;behöver givetvis motiveras. De föreslagna begränsningarna har alla på ett el-&lt;br&gt;ler annat sätt samband med att radion utnyttjar en tills vidare begränsad re-&lt;br&gt;surs, sändningsfrekvensema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande villkor för radiokommunikation är att sändare och mot-&lt;br&gt;tagare måste använda samma frekvens. Om en mottagare nås av olika signaler&lt;br&gt;på samma frekvens uppkommer störningar som hindrar kommunikationen.&lt;br&gt;Sändare som använder samma frekvens måste därför placeras på så långt av-&lt;br&gt;stånd från varandra att störningar normalt inte kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan radions barndom har det skett mycket stora förbättringar av möjlig-&lt;br&gt;heten att utnyttja radiofrekvenser. Allt högre frekvenser har kunnat tas i bruk.&lt;br&gt;Mottagarnas känslighet och selektivitet har förbättrats, vilket bl.a. medför att&lt;br&gt;flera sändningskanaler kan rymmas inom ett givet frekvensutrymme. Paral-&lt;br&gt;lellt med att frekvensutnyttjandet blir mer effektivt har det emellertid till-&lt;br&gt;kommit nya områden för användning av radiotekniken, vilket medför att ef-&lt;br&gt;terfrågan på frekvensutrymme är oförändrat stort. Detta gäller givetvis främst&lt;br&gt;de frekvensområden vilkas fysikaliska egenskaper gör dem särskilt lämpade&lt;br&gt;för vissa användningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensplanering syftar till att bestämma radiosändares sändningsfre-&lt;br&gt;kvenser, effekt och övriga tekniska egenskaper så att det tillgängliga fre-&lt;br&gt;kvensutrymmet utnyttjas på bästa sätt. I sitt betänkande (SOU 1991:107) Lag&lt;br&gt;om radiokommunikation, m.m. har frekvensrättsutredningen föreslagit att de&lt;br&gt;allmänna principerna för frekvensplaneringen skall lagfästas. Dessa principer&lt;br&gt;kan sammanfattas med orden skydd mot störningar, effektiv frekvens-&lt;br&gt;användning, hänsyn till den fria åsiktsbildningen, beredskap för utveckling&lt;br&gt;samt hänsyn till försvarsmaktens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för dessa allmänna riktlinjer kan frekvenstillgångama utnyttjas&lt;br&gt;på olika sätt beroende på syftet med verksamheten. För Sveriges Radio-före-&lt;br&gt;tagens del har det tillgängliga frekvensutrymmet använts för ett antal riks-&lt;br&gt;täckande sändamät så att ett begränsat antal program kan nå hela landet.&lt;br&gt;Kommersiella radioföretag kan däremot förväntas i första hand inrikta sig på&lt;br&gt;områden med stort befolkningsunderlag. Det bör därför vara möjligt att för&lt;br&gt;deras räkning inom ett visst frekvensutrymme upprätta betydligt flera sändare&lt;br&gt;på enstaka orter än om programmen behövde kunna tas emot i större sam-&lt;br&gt;manhängande områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om frekvensutrymmet kan disponeras på flera olika sätt medför ofta&lt;br&gt;hänsynen till befintlig verksamhet att frekvenstillgången på kort sikt kan be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;traktas som given. Det innebär att endast ett begränsat antal radioprogram vid&lt;br&gt;en viss tidpunkt kan sändas ut i ett visst område. Om ett radioföretag har till-&lt;br&gt;gång till sändare på många orter minskar därför möjligheten för andra radio-&lt;br&gt;företag att sända på dessa orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska erfarenheter visar att det finns en stark tendens till kedjebildning&lt;br&gt;inom den privata radion. Lokala radioföretag köps upp av starkare konkur-&lt;br&gt;renter som på så sätt får tillgång till ett stort antal sändare där de sänder ut i&lt;br&gt;huvudsak samma program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att möjligheten att starta nya&lt;br&gt;radiostationer får till följd att antalet självständiga röster ökar väsentligt Detta&lt;br&gt;kan ske om varje radiostation får en oberoende ställning, med inriktning mot&lt;br&gt;sitt lokala spridningsområde. En utveckling som skulle leda till att den privata&lt;br&gt;radion kom att domineras av ett fåtal kedjeföretag skulle inte nämnvärt öka&lt;br&gt;mångfalden i radion och bör därför motverkas på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som föreslås i det följande syftar till att underlätta till-&lt;br&gt;komsten av självständiga, lokalt förankrade radioföretag. Eftersom det är&lt;br&gt;oklart hur förutsättningarna för kommersiell radio kommer att utvecklas i&lt;br&gt;framtiden föreslås inte något omfattande och detaljerat regelverk. Ett sådant&lt;br&gt;skulle kunna leda till onödig stelhet och till en alltför omfattande statlig styr-&lt;br&gt;ning, samtidigt som möjligheten att förutse de framtida regleringsbehoven&lt;br&gt;under alla förhållanden är begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilda förslagen behandlas längre fram. Regeringen vill dock redan&lt;br&gt;nu ta upp den synpunkt som framförs av några remissinstanser som anser att&lt;br&gt;koncentrationsproblem inom radioområdet bör hanteras uteslutande av kon-&lt;br&gt;kurrenslagstiftningen medan den särskilda radiolagstiftningen inte bör inne-&lt;br&gt;hålla regler som syftar till att motverka koncentration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fattade den 22 oktober 1992 beslut om en proposition om ny&lt;br&gt;konkurrenslagstiftning (prop. 1992/93:56). Den föreslagna konkurrenslagen&lt;br&gt;har till ändamål att motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om&lt;br&gt;produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. Enligt&lt;br&gt;den föreslagna lagen kan Konkurrensverket ingripa vid konkurrens-&lt;br&gt;begränsande samarbete mellan företag eller om ett eller flera företag miss-&lt;br&gt;brukar sin dominerande ställning. Det blir också möjligt att i vissa fall för-&lt;br&gt;bjuda företagsförvärv. De skadliga företeelser som kan föranleda ingripanden&lt;br&gt;avser t.ex. över- eller underprissättning, produktionsbegränsningar eller&lt;br&gt;marknadsuppdelning. Konkurrenslagen kan därför användas om radioföretag&lt;br&gt;begränsar konkurrensen genom samverkan eller missbrukar en dominerande&lt;br&gt;ställning genom att påverka priserna på t,ex. annonsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger däremot utanför konkurrenslagens ändamål att motverka sådana&lt;br&gt;följder av koncentration inom massmedieområdet som bristande innehålls-&lt;br&gt;mässig mångfald eller lokala informations- eller åsiktsmonopol. Om det finns&lt;br&gt;behov att motverka sådant krävs därför särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som föreslås i det följande är inte särskilt långtgående. Enligt re-&lt;br&gt;geringens bedömning kommer de inte att utöva någon hämmande inverkan på&lt;br&gt;ett radioföretag som har för avsikt att bedriva en lokalt förankrad, självständig&lt;br&gt;verksamhet. De innebär inte heller några otillåtna ingrepp i den grundlags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddade rätten till yttrandefrihet m.m. Samtidigt bör de kunna motverka att&lt;br&gt;företag skaffar sig kontrollen över kedjor av sändarstationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har kritiserat att termen &amp;quot;privatradio&amp;quot; används i&lt;br&gt;departementspromemorian for att beteckna de föreslagna sändningarna. Bl.a.&lt;br&gt;har det påpekats att denna benämning sedan länge används för en viss typ av&lt;br&gt;kommunikationsradio. Enligt regeringens mening beskriver termen &amp;quot;lokal-&lt;br&gt;radio&amp;quot; bättre syftet med verksamheten. I och med att Sveriges Lokalradio AB&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1993 upphör som självständigt bolag och uppgår i det&lt;br&gt;nya Sveriges Radio AB bör det vidare vara möjligt att använda begreppet&lt;br&gt;lokalradio utan att det sker någon förväxling med Sveriges Radios sänd-&lt;br&gt;ningar. Begreppet lokalradio bör därför användas för den nya formen av&lt;br&gt;radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Sändningsområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Varje sändningstillstånd skall ge tillstånds-&lt;br&gt;havaren rätt att bedriva sändningar som skall kunna tas emot med god&lt;br&gt;hörbarhet inom ett angivet sändningsområde. Sändningsområdenas ut-&lt;br&gt;sträckning skall bestämmas med beaktande av vad som är tekniskt möj-&lt;br&gt;ligt att nå från sändare med lämpligt läge, hur möjligheterna att ta emot&lt;br&gt;sändningar påverkas på andra håll samt vad som är naturliga lokala&lt;br&gt;intresseområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla delar av det frekvensområde som är tillgängligt för rundradio-&lt;br&gt;sändningar av ljudradio - såväl inom FM- som AM-området - bör&lt;br&gt;kunna utnyttjas för lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sändningstillstånd bör successivt anpassas till efterfrågan på&lt;br&gt;sändningsmöjligheter. I en första omgång bör bl.a. ett 6O-tal sänd-&lt;br&gt;ningstillstånd beviljas i områden med ett befolkningsunderlag som om-&lt;br&gt;fattar ca 100 000 personer eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen och departementspromemorian: Enligt utredningen&lt;br&gt;om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till&lt;br&gt;allmänheten är det möjligt att utnyttja sammanlagt tio frekvenser på långvågs-&lt;br&gt;och mellanvågsbanden för sändningar med begränsad räckvidd på ett antal&lt;br&gt;platser. Vidare bör sammanlagt ca 175 sändare på FM-bandet kunna an-&lt;br&gt;vändas. Några av dessa är sändare som i dag används för närradio. Andra&lt;br&gt;finns inplanerade för Sveriges Radios behov, men har inte kommit till ut-&lt;br&gt;förande. Ett femtiotal sändare förutsätts tillkomma genom omplanering inom&lt;br&gt;FM-bandet. Ett hundratal sändare finns inom delar av det s.k. femte FM-&lt;br&gt;nätet. Utredningen förutsätter då att omkring hälften av frekvensbandet&lt;br&gt;104-108 MHz, som hittills inte har utnyttjats för FM-sändningar i Sverige,&lt;br&gt;reserveras för ett eventuellt framtida införande av digital sändningsteknik.&lt;br&gt;Utredningen pekar också på möjligheten att använda dåligt utnyttjade&lt;br&gt;närradiosändare för kommersiell radio under en del av sändningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i departementspromemorian överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. När det gäller frekvensanvändningen föreslås i prome-&lt;br&gt;morian att de ytterligare sändningsmöjligheter som finns, i första hand i FM-&lt;br&gt;bandet såväl under 104 MHz som i 104—108 MHz, bör användas för kom-&lt;br&gt;mersiell radio, i promemorian benämnd privatradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Meningarna är delade i fråga om huruvida en del&lt;br&gt;av frekvensområdet 104-108 MHz skall reserveras för digitala sändningar.&lt;br&gt;De remissinstanser som företräder reklamradiointressen, bl.a. Radioutgivare-&lt;br&gt;föreningen, förordar att hela området används för analoga FM-sändningar.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser som yttrat sig i frågan, bl.a. Televerkets frekvensför-&lt;br&gt;valtning och Sveriges Radio AB, menar att 2 MHz bör reserveras. Några av&lt;br&gt;dessa instanser anser att man till en början bör avstå från att fördela 2 MHz&lt;br&gt;och ta ställning till användningen när det finns ytterligare erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden efterlyser klarare riktlinjer för hur sändningsområdena&lt;br&gt;skall fastställas. Radio Nova anser att sändningsområdena bör bestämmas av&lt;br&gt;det enskilda radioföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: I föregående avsnitt förordas att&lt;br&gt;lokalradiosändningar bör bedrivas av självständiga företag med inriktning&lt;br&gt;mot ett lokalt avgränsat område, sändningsområdet. Tendenser att bilda om-&lt;br&gt;fattande nätverk bör motverkas. Sändningsrätten för varje lokalradioföretag&lt;br&gt;bör därför avse ett visst sändningsområde. Företaget bör ha rätt att disponera&lt;br&gt;sändarkapacitet som ger möjlighet till mottagning med god hörbarhet inom&lt;br&gt;sändningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområdets omfattning bör bestämmas av den ansvariga myndig-&lt;br&gt;heten och anges när sändningstillståndet annonseras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska möjligheterna att anordna stömingsfri mottagning har givetvis&lt;br&gt;en avgörande betydelse för vilken omfattning varje sändningsområde kan få&lt;br&gt;och hur många lokalradioföretag som kan vara verksamma på en viss plats. I&lt;br&gt;det föregående redovisas att det för rundradiosändningar avsedda frekvens-&lt;br&gt;utrymme som får utnyttjas i vårt land kan användas på olika sätt, beroende på&lt;br&gt;syftet med verksamheten. Om avsikten i första hand är att varje programtjänst&lt;br&gt;skall kunna tas emot inom stora områden kommer varje programföretag att&lt;br&gt;disponera ett stort antal sändare som bildar ett yttäckande nätverk. Om ambi-&lt;br&gt;tionen i stället är att anpassa sändningsmöjligheterna till efterfrågan kan ett&lt;br&gt;betydligt större antal sändare upprättas i vissa områden, till priset av ett min-&lt;br&gt;dre antal på andra håll. I detta sammanhang är det angeläget att inte bara be-&lt;br&gt;trakta förhållandet på den aktuella orten, utan att också ta hänsyn till hur en&lt;br&gt;sändare på en viss frekvens och med en viss räckvidd påverkar möjligheterna&lt;br&gt;att ta emot sändningar på andra håll. Som nämndes i föregående avsnitt krävs&lt;br&gt;ett visst geografiskt avstånd mellan sändare som använder samma frekvens&lt;br&gt;för att mottagningen inte skall störas. Detsamma gäller i fråga om sändare&lt;br&gt;som använder näraliggande frekvenser. Kravet på säkerhetsavstånd är större&lt;br&gt;ju starkare sändarna är. För att det skall vara möjligt att bedriva sändnings-&lt;br&gt;verksamhet på en viss ort kan det därför vara nödvändigt att på olika sätt&lt;br&gt;begränsa räckvidden hos sändare på andra orter. Detta bör beaktas när&lt;br&gt;respektive sändningsområden fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör tillgången på sändningsmöjligheter så långt&lt;br&gt;det är tekniskt möjligt anpassas till efterfrågan. Om det visar sig att efter-&lt;br&gt;frågan är större än vad som vid ett visst tillfälle kan tillgodoses bör därför nya&lt;br&gt;sändningsmöjligheter skapas, genom omplanering eller genom att nya delar&lt;br&gt;av frekvensutrymmet tas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla delar av det frekvensutrymme som är tillgängligt för rundradio-&lt;br&gt;sändningar av ljudradio - såväl inom FM- som AM-området - bör kunna ut-&lt;br&gt;nyttjas för lokalradion. Ingen del av frekvensområdet kommer därmed att&lt;br&gt;vara principiellt undantagen. I enlighet med de allmänna grunder för fre-&lt;br&gt;kvensplanering som redovisas i det föregående skall givetvis hänsyn tas till&lt;br&gt;bl.a. behovet av skydd mot störningar, en god frekvensekonomi, en för-&lt;br&gt;väntad teknisk utveckling samt försvarsmaktens behov av sändningsmöjlig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i detta sammanhang anledning att betona att frekvensplaneringen&lt;br&gt;i vissa fall kan vara komplicerad, eftersom den tilltänkta radioanvändningens&lt;br&gt;påverkan på radiomiljön på andra håll, även i utlandet, måste beaktas. En&lt;br&gt;konsekvens av detta är att det ofta kan ta en viss tid innan en ny efterfrågan på&lt;br&gt;sändningsmöjligheter kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör eftersträvas att sändningsområdena överensstämmer med naturliga&lt;br&gt;lokala intresseområden. Det som kännetecknar ett sådant område är att det i&lt;br&gt;ekonomiskt eller kulturellt avseende uppfattas som en enhet av invånarna.&lt;br&gt;Som exempel på sådana områden kan nämnas en större tätort med omland. I&lt;br&gt;vissa fall kan två eller flera tätorter anses ingå i samma lokala intresseområde.&lt;br&gt;Inte annat än i undantagsfall skall emellertid ett sändningsområde kunna ut-&lt;br&gt;göras av annat än ett sammanhängande område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av storstadsområdena kan flera olika synsätt anläggas. I&lt;br&gt;vissa avseenden, t.ex. arbetsmarknadsmässigt eller kulturellt, utgör ett stor-&lt;br&gt;stadsområde ett gemensamt lokalt intresseområde. Det kan emellertid också&lt;br&gt;finnas anledning att betrakta olika delar av en storstadsregion som olika lokala&lt;br&gt;intresseområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är ett naturligt lokalt intresseområde kan självfallet inte fastställas&lt;br&gt;en gång för alla via en administrativ process. Systemet bör vara så flexibelt att&lt;br&gt;det medger att hänsyn kan tas till sociala, regionala och ekonomiska för-&lt;br&gt;ändringar. Det bör samtidigt ge en viss stabilitet åt dem som innehar sänd-&lt;br&gt;ningstillstånd. Ett sätt att förena dessa två mål är att sändningsområdena kan&lt;br&gt;justeras efter medgivande av berörda tillståndshavare. Därmed blir det möjligt&lt;br&gt;för tillståndshavare att mot ersättning förvärva större områden, eller för nya&lt;br&gt;företag att skaffa sig utrymme genom att komma överens med dem som redan&lt;br&gt;har tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom sändningsområdets omfattning kommer att vara en viktig förut-&lt;br&gt;sättning för det enskilda radioföretagets lönsamhet kan konflikter uppkomma&lt;br&gt;mellan olika företags anspråk. Om det i samband med planeringen av sänd-&lt;br&gt;ningsområdena uppkommer en konflikt mellan önskemål om mycket omfat-&lt;br&gt;tande sändningsområden för enskilda tillståndshavare och möjligheten att be-&lt;br&gt;reda flera tillståndshavare sändningsmöjligheter bör det förstnämnda intresset&lt;br&gt;vika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara tillståndsmyndighetens ansvar att, utifrån här angivna rikt-&lt;br&gt;linjer, bestämma sändningsområdenas omfattning och antalet tillstånd i varje&lt;br&gt;sändningsområde. Vid utformningen av sändningsområden bör myndigheten&lt;br&gt;samråda med länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten bör godta att en tillståndshavare går med på en viss&lt;br&gt;minskning av sina möjligheter att sända för att möjliggöra att ytterligare ett&lt;br&gt;tillstånd skall kunna meddelas. Där det är tekniskt möjligt bör myndigheten&lt;br&gt;även i andra fall godkänna marginella ändringar i fastställda sändningsom-&lt;br&gt;råden, om berörda tillståndshavare har kommit överens om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de förutsättningar som ligger till grund för redovisningen i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian skulle omkring 300 sändare kunna inrättas för lokal-&lt;br&gt;radion. En konsekvens av att sändningsmöjligheterna skall anpassas till efter-&lt;br&gt;frågan är emellertid att det inte redan från böijan går att ange exakt hur många&lt;br&gt;sändningstillstånd som till sist kommer att kunna beviljas eller var sändnings-&lt;br&gt;områdena kommer att vara belägna. Innan verksamheten har kommit igång är&lt;br&gt;det inte möjligt att bedöma vilken omfattning och inriktning efterfrågan på&lt;br&gt;tillstånd att sända lokalradio kommer att ha. Därför måste anpassningen till&lt;br&gt;efterfrågan ske successivt. Graden av konkurrens vid tidigare tilldelningar av&lt;br&gt;sändningstillstånd i ett område kan ge en uppfattning om den faktiska efter-&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen för den första omgången sändningstillstånd måste göras utan&lt;br&gt;att det finns någon erfarenhetsbaserad kunskap om hur efterfrågan ser ut Det&lt;br&gt;kan då vara lämpligt att utgå från att sändningsområdena i första hand skall&lt;br&gt;finnas i storstadsområdena samt omfatta övriga större och medelstora städer&lt;br&gt;och deras omland. Innan verksamheten har hunnit utvecklas kan ett befolk-&lt;br&gt;ningsunderlag på ca 100 000 personer vara en lämplig undre gräns för ett&lt;br&gt;sändningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sändningstillstånd i varje geografiskt område kommer på längre&lt;br&gt;sikt att avgöras av efterfrågan på sändningsmöjligheter. När den första om-&lt;br&gt;gången tillstånd skall fördelas skulle det inte vara lämpligt att i något av de här&lt;br&gt;avsedda områdena utlysa endast ett tillstånd. I sådant fall skulle ju på dessa&lt;br&gt;orter själva tilldelningsprocessen leda till en monopolställning för den förste&lt;br&gt;tillståndshavaren. Detta skulle inte vara väl förenligt med principen om mång-&lt;br&gt;fald och konkurrens. Regeringen anser därför att det vid det första tillfället&lt;br&gt;bör utlysas minst två sändningstillstånd inom vaije större geografiskt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda bör inte utesluta att tillstånd redan i den första omgången'kan&lt;br&gt;meddelas också på andra orter där det gäller särskilda geografiska eller be-&lt;br&gt;folkningsmässiga förutsättningar, t.ex. på Gotland eller i Norrlands inland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den första omgången sändningstillstånd har beviljats och det finns nå-&lt;br&gt;gon erfarenhet av verksamheten - troligen efter 6-12 månader - bör nya&lt;br&gt;tillstånd delas ut på de orter där det finns efterfrågan på sändningsmöjligheter.&lt;br&gt;Därvid bör givetvis även andra orter kunna komma i fråga än de som var med&lt;br&gt;i första omgången. Ytterligare tillstånd bör tillkomma så länge det finns en&lt;br&gt;otillfredsställd efterfrågan på sändningsmöjligheter och tekniska möjligheter&lt;br&gt;att tillgodose den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de ytterligare fördelningsomgångar som kommer att följa bör om möjligt&lt;br&gt;flera tillstånd beviljas också i sändningsområden som omfattar mindre orter.&lt;br&gt;Om detta inte är tekniskt möjligt eller om det endast finns efterfrågan på ett&lt;br&gt;sändningstillstånd på en viss ort bör emellertid ett ensamt tillstånd beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande tabell anges hur sändningstillstånden skulle fördelas i den första&lt;br&gt;omgången enligt här angivna principer. Sändningsområdenas folkmängd har&lt;br&gt;- utom för storstadsområdena - schablonmässigt antagits vara 50 % högre&lt;br&gt;än folkmängden i ifrågavarande kommun. I storstadsområdena förutsätts ett&lt;br&gt;tillstånd per ca 150 000 invånare. I övriga orter meddelas två tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folkmängd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal tillstånd&lt;br&gt;i första omg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholmsområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgsområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;730 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helsingborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Borås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södertälje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halmstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karlstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skellefteå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Växjö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luleå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I Stockholmsområdet ingår hela Stockholms län utom Norrtälje, Nynäs-&lt;br&gt;hamns och Södertälje kommuner. Göteborgsområdet omfattar kommunerna&lt;br&gt;Göteborg, Kungälv, Stenungsund, Tjörn, Öckerö, Ale, Lerum, Härryda,&lt;br&gt;Mölndal, Partilie och Kungsbacka. Till Malmöområdet räknas kommunerna&lt;br&gt;Malmö, Trelleborg, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Svedala och&lt;br&gt;Vellinge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsperiodens slut bör myndigheten kunna förändra indelningen i&lt;br&gt;sändningsområden om tekniska förhållanden föranleder det eller om indel-&lt;br&gt;ningen annars framstår som olämplig. Ändringar kan t.ex. behöva göras om&lt;br&gt;efterfrågan på tillstånd på en viss ort inte kan tillgodoses utan att omfattningen&lt;br&gt;av andra sändningsområden ändras eller om befolkningsunderlaget inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa områden har visat sig vara otillräckligt. Det bör däremot inte förekomma&lt;br&gt;att sändningsområdenas utsträckning generellt minskas för att flera till-&lt;br&gt;ståndshavare skall kunna beredas plats. Innan myndigheten beslutar om en&lt;br&gt;ändrad indelning bör den samråda med berörda tillståndshavare. Vid till-&lt;br&gt;ståndsperiodens slut bör myndigheten emellertid kunna besluta om en ändring&lt;br&gt;även om någon av de berörda motsätter sig det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Innebörden av ett sändningstillstånd, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillstånd att sända lokalradio innebär rätt att&lt;br&gt;själv sända under 24 timmar per dygn i ett sändningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av tillstånd skall utse utgivare för programverksam-&lt;br&gt;heten. Tillståndshavaren skall också godkänna ställföreträdare för ut-&lt;br&gt;givaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sändningar inte har inletts inom sex månader efter det att till-&lt;br&gt;ståndet har meddelats kan tillståndet återkallas. Tillståndet skall också&lt;br&gt;kunna återkallas om tillståndshavaren inte alls, eller endast i obetydlig&lt;br&gt;omfattning, har bedrivit sändningar under en sammanhängande tid av&lt;br&gt;fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag utom på så sätt att den tid inom vilken sändningarna skall inledas föreslås&lt;br&gt;vara tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser kommenterar för-&lt;br&gt;slaget om att tillståndet skall avse hela dygnet Radioutgivareföreningen pekar&lt;br&gt;på att det i vissa fall kan vara ändamålsenligt för tillståndshavaren att hyra ut&lt;br&gt;sändningstid till andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen anser också att tidsgränsen för att inleda verk-&lt;br&gt;samheten bör förlängas till sex månader. I övrigt har remissinstanserna bara&lt;br&gt;tekniska synpunkter på reglerna om återkallelse av sändningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett sändningstillstånd bör ge varje&lt;br&gt;tillståndshavare rätt att sända under all tillgänglig sändningstid. Det bör alltså&lt;br&gt;inte förekomma att den ansvariga myndigheten vid tillståndsgivningen delar&lt;br&gt;upp sändningstiden mellan olika företag. Ingenting bör hindra att en till-&lt;br&gt;ståndshavare låter någon annan sända under en del av sändningstiden - även&lt;br&gt;mot vederlag - men tillståndshavaren bör i sådana fall behålla ansvaret for att&lt;br&gt;utgivare utses och for att de regler som i övrigt gäller för verksamheten följs.&lt;br&gt;Den föreslagna konstruktionen bör leda till klara ansvarsförhållanden sam-&lt;br&gt;tidigt som olika former av lokalt samarbete inte förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har erhållit tillstånd bör inleda sändningsverksamheten inom en&lt;br&gt;viss tid. Annars bör tillståndet återkallas. Därigenom motverkar man att kon-&lt;br&gt;kurrensen hämmas genom att meddelade sändningstillstånd inte utnyttjas. Av&lt;br&gt;samma skäl bör det inte vara möjligt att upphöra med verksamheten under nå-&lt;br&gt;gon längre tid utan att tillståndet återkallas. I promemorian föreslås att sänd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama skall inledas inom tre månader. Enligt regeringens mening är denna&lt;br&gt;tid för kort med hänsyn till att en ny tillståndshavare behöver tid för att pla-&lt;br&gt;nera verksamheten samt skaffa utrustning, personal och lokaler m.m. Till-&lt;br&gt;ståndet bör därför kunna återkallas om sändningarna inte har inletts inom sex&lt;br&gt;månader efter det att tillståndet meddelats. När det gäller en pågående verk-&lt;br&gt;samhet bör i enlighet med förslaget i promemorian tillståndet kunna återkallas&lt;br&gt;om tillståndshavaren inte alls, eller endast i obetydlig omfattning, har bedrivit&lt;br&gt;sändningar under en sammanhängande period om fyra veckor. Som sändning&lt;br&gt;i obetydlig omfattning bör kunna betraktas inte bara sändningar som pågår&lt;br&gt;endast under en liten del av dygnet utan även t.ex. brus, fågelkvitter eller&lt;br&gt;korta inspelade programslingor som sänds under en längre sammanhängande&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Vem kan få sändningstillstånd?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sändningstillstånd skall kunna ges till såväl&lt;br&gt;fysiska som juridiska personer. Den som redan har ett tillstånd att&lt;br&gt;sända lokalradio skall inte kunna få ännu ett sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten eller kommuner och landsting skall inte kunna få tillstånd och&lt;br&gt;inte heller programföretag med tillstånd att bedriva rundradiosändning&lt;br&gt;enligt 5 § radiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall tillstånd inte kunna ges till den som ger ut en dagstid-&lt;br&gt;ning eller till den som har ett bestämmande inflytande i ett företag som&lt;br&gt;ger ut en dagstidning eller till företag i vilket någon av de nämnda har&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av de remissinstanser som yttrar sig i&lt;br&gt;frågan tillstyrker förslaget att varje tillståndshavare endast skall kunna få ett&lt;br&gt;tillstånd. Enligt Närradionämnden är den föreslagna begränsningen emellertid&lt;br&gt;lätt att kringgå. Bl.a. Sveriges köpmannaförbund anser att en tillståndshavare&lt;br&gt;skall kunna ha flera tillstånd. Enligt Radio Scandinavia bör en tillståndshavare&lt;br&gt;kunna ha ett tillstånd för sändningar på AM-frekvens och ett för FM-fre-&lt;br&gt;kvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är splittrade i fråga om förslaget att dagstidnings-&lt;br&gt;företags möjlighet att få tillstånd skall begränsas. Antalet instanser som godtar&lt;br&gt;någon form av begränsningar är ungefär lika stort som det antal som anser att&lt;br&gt;inga begränsningar bör finnas. Av de instanser som godtar begränsningar&lt;br&gt;tillstyrker emellertid endast några enstaka remissinstanser promemorians för-&lt;br&gt;slag. De övriga anser att den föreslagna gränsen om 40 % är för hög, att re-&lt;br&gt;striktionerna bör omfatta också andra medieföretag än dagstidningsföretag,&lt;br&gt;eller att det bör gälla andra slag av begränsningar. Vissa av de remissinstanser&lt;br&gt;som avvisar förslaget hänvisar framför allt till möjligheterna att kringgå de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna reglerna medan andra huvudsakligen anför principiella skäl för sin&lt;br&gt;uppfattning. Tidningsutgivareföreningen och Svensk Radioutveckling AB&lt;br&gt;anser att förslaget strider mot såväl yttrandefrihetsgrundlagen som tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen. Några remissinstanser anser att riskerna för att något&lt;br&gt;företag kommer att dominera opinionsbildningen skall motverkas genom att&lt;br&gt;ett stort antal sändningstillstånd beviljas. Av de remissinstanser som har sär-&lt;br&gt;skild juridisk kompetens anser Justitiekanslem att förslaget inte strider mot&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen eller tryckfrihetsförordningen. Enligt Göta hovrätt&lt;br&gt;står den föreslagna regelns syfte i överensstämmelse med yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen. Hovrätten ifrågasätter emellertid om inte effekten kommer att bli&lt;br&gt;motsatsen till vad som åsyftats. Kammarrätten i Sundsvall ifrågasätter om&lt;br&gt;förslaget är förenligt med yttrandefrihetsgrundlagens syfte. Justitiekanslem&lt;br&gt;och radiolagsutredningen, vars yttrande Justitieombudsmannen hänvisar till&lt;br&gt;som sitt yttrande, påpekar att det inte finns något konstitutionellt utrymme att&lt;br&gt;hindra att ett radioföretag startar en tidning eller förvärvar ett tidningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som anförts inledningsvis är det&lt;br&gt;regeringens strävan att utforma reglerna för den nya lokalradion på sådant sätt&lt;br&gt;att antalet självständiga röster kommer att öka väsentligt. Tillkomsten av&lt;br&gt;självständiga, lokalt förankrade radioföretag bör underlättas samtidigt som en&lt;br&gt;utveckling i riktning mot ett fåtal centralt kontrollerade kedjeföretag bör mot-&lt;br&gt;verkas. De föreslagna begränsningarna av rätten att få tillstånd skall ses mot&lt;br&gt;denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås dels att varje tillståndshavare endast skall kunna få&lt;br&gt;ett tillstånd i ett sändningsområde, dels att vissa subjekt inte skall kunna få&lt;br&gt;tillstånd. De sistnämnda begränsningarna gäller dels stat och kommun, dels&lt;br&gt;vissa andra radio- och TV-företag samt slutligen dagspressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna godtar i huvudsak att varje tillståndshavare endast skall&lt;br&gt;kunna ha ett tillstånd samt att staten, kommunerna och vissa radio- och TV-&lt;br&gt;företag inte skall kunna få tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning överensstämmer i huvudsak med promemorians.&lt;br&gt;Genom att vaije tillstånd måste innehas av en särskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person, som är ansvarig för att det utses utgivare och för att programreglema&lt;br&gt;följs, skapas goda förutsättningar for att programföretagen får en självständig&lt;br&gt;ställning och lokal inriktning. Ingen kan heller, direkt eller genom företag i&lt;br&gt;vilket han har ett bestämmande inflytande, få mer än ett tillstånd. För att pro-&lt;br&gt;gramföretagens självständiga ställning skall markeras bör de sändningar som&lt;br&gt;en viss tillståndshavare svarar för ha en egen beteckning, som skiljer sig från&lt;br&gt;andra tillståndshavares sändningar (se avsnitt 3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några rättssubjekt bör vara uteslutna från möjligheten att få tillstånd. Det&lt;br&gt;bör gälla för staten samt för kommuner och landsting. Skälet är att den före-&lt;br&gt;slagna lokalradion inte skall fungera som språkrör för myndigheterna. Vidare&lt;br&gt;bör inte den som har tillstånd enligt 5 § radiolagen, dvs. för närvarande Sve-&lt;br&gt;riges Radio-företagen och Nordisk Television AB, kunna erhålla tillstånd för&lt;br&gt;lokalradio. Inte heller sådana juridiska personer i vilka de nämnda subjekten&lt;br&gt;har ett bestämmande inflytande bör kunna få tillstånd. Skälet för att utesluta&lt;br&gt;dessa är att mångfalden bör främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller begränsningarna för dagspressen är i det närmaste alla re- Prop.&lt;br&gt;missinstanser kritiska till promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remisskritiken följer två linjer. Enligt den ena argumentationslinjen kom-&lt;br&gt;mer dagspressföretag eller andra medieföretag att trots de föreslagna reglerna&lt;br&gt;kunna skaffa sig ett dominerande inflytande över en eller flera radiostationer.&lt;br&gt;Detta ger vissa remissinstanser anledning att förorda en skärpning av restrik-&lt;br&gt;tionerna, medan andra instanser anser att några begränsningar inte skall in-&lt;br&gt;föras eftersom de inte kan göras effektiva. Enligt den andra tankelinjen bör&lt;br&gt;det inte ske någon begränsning av framför allt dagspressens möjligheter att&lt;br&gt;skaffa sig inflytande över lokalradion. Denna uppfattning motiveras med så-&lt;br&gt;väl principiella som praktiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör de nya möjligheterna att sända privat lokal-&lt;br&gt;radio utnyttjas på sådant sätt att möjligheterna till mångfald tas till vara. Om&lt;br&gt;dagstidningsföretag skulle kunna erhålla tillstånd att sända lokalradio skulle&lt;br&gt;dessa företag kunna öka sitt inflytande över nyhetsförmedling och opinions-&lt;br&gt;bildning i stället för att antalet självständiga röster skulle bli flera. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund bör dagstidningsföretag vara uteslutna från möjligheten att erhålla&lt;br&gt;tillstånd att sända lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regel som föreslås i promemorian har fått en mindre god utformning.&lt;br&gt;Som påpekas av vissa remissinstanser kan även den som äger en mindre an-&lt;br&gt;del i ett företag än 40 % i realiteten utöva ett bestämmande inflytande i före-&lt;br&gt;taget. Givetvis kan ägandeförhållandena även vara sådana att det krävs en&lt;br&gt;högre andel för att kontrollera företaget. Med hänsyn till remisskritiken bör&lt;br&gt;regeln avfattas så att den träffar både den som ger ut en dagstidning och den&lt;br&gt;som på grund av aktie- eller andelsinnehav ensam har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande i ett företag som ger ut en dagstidning eller företag i vilket något av&lt;br&gt;de nämnda subjekten ensam har ett bestämmande inflytande. Med dagstidning&lt;br&gt;bör avses en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär som normalt ut-&lt;br&gt;kommer med minst ett nummer varje vecka. I lagrådsremissen fanns en&lt;br&gt;bestämmelse om att den som på visst sätt förfogade över 40 % av aktierna i&lt;br&gt;ett aktiebolag skulle anses ha ett bestämmande inflytande i bolaget. Lagrådet&lt;br&gt;påpekade att bestämmelsen medförde vissa tillämpningssvårigheter. På Lag-&lt;br&gt;rådets förslag har bestämmelsen utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser uppehåller sig vid frågan om i vad mån promemori-&lt;br&gt;ans förslag om begränsningar för dagstidningsföretagen är förenligt med&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Det finns därför an-&lt;br&gt;ledning att diskutera hur det nu föreliggande förslaget förhåller sig till dessa&lt;br&gt;grundlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap 2 § yttrandefrihetsgrundlagen får rätten att sända radio-&lt;br&gt;program på annat sätt än genom tråd regleras genom lag som innehåller före-&lt;br&gt;skrifter om tillstånd och villkor för att sända. Enligt andra stycket skall det&lt;br&gt;allmänna eftersträva att radiofrekvensema tas i anspråk på ett sätt som leder&lt;br&gt;till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen gäller för föreskrifter om till-&lt;br&gt;stånd och villkor för att sända trådlösa radioprogram vad som föreskrivs om&lt;br&gt;begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 12 § andra -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femte styckena och 13 § regeringsformen. I 2 kap. 12 § andra stycket rege-&lt;br&gt;ringsformen anges bl.a. att en begränsning endast får göras for att tillgodose&lt;br&gt;ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle samt att begränsningen&lt;br&gt;aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som&lt;br&gt;har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den&lt;br&gt;fria åsiktsbildningen. En begränsning får inte göras enbart på grund av poli-&lt;br&gt;tisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. I samma kapitel 13 §&lt;br&gt;första stycket anges att yttrandefriheten och informationsfriheten, utom i ett&lt;br&gt;antal angivna fall som inte har intresse här, endast får begränsas om särskilt&lt;br&gt;viktiga skäl föranleder det. I andra stycket föreskrivs att det vid bedömande&lt;br&gt;av vilka begränsningar som får ske med stöd av första stycket särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i poli-&lt;br&gt;tiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde i lagrådsremissen att intresset av att motverka&lt;br&gt;dominans över nyhetsförmedling och opinionsbildning är ett sådant särskilt&lt;br&gt;viktigt skäl som avses i 2 kap. 13 § regeringsformen. Förslaget överskred&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning inte heller i övrigt de gränser för lagstiftaren&lt;br&gt;som ställs upp i samma kapitel 12 § andra stycket. Det ansågs därför vara&lt;br&gt;förenligt med yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde vidare att enligt tryckfrihetsförordningen fri etable-&lt;br&gt;ringsrätt gäller för tidningar. Endast de begränsningar som framgår av tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen är tillåtna. Det kunde därför diskuteras om det för-&lt;br&gt;hållandet att dagstidningsföretag inte avsågs få tillstånd att sända privatradio&lt;br&gt;skulle kunna ses som en begränsning av etableringsfriheten och därför borde&lt;br&gt;framgå av tryckfrihetsförordningen. Då de föreslagna reglerna dock inte hin-&lt;br&gt;drade någon, inte heller en radiostation, från att starta en tidning ansåg rege-&lt;br&gt;ringen att förslaget torde vara förenligt med tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har yttrat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen diskuteras om förslaget i 7 § att dagstidningsföretag skall vara&lt;br&gt;uteslutna från möjligheten att få lokalradiotillstånd är förenligt med yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Lagrådet behandlar förslaget&lt;br&gt;i det följande. Vad som därvid sägs om yttrandefrihetsgrundlagen gäller då i&lt;br&gt;princip också med avseende på de begränsningar som föreslås i 5 och 6 §§,&lt;br&gt;nämligen att ingen kan få mer än ett tillstånd och att även bl.a. programföretag&lt;br&gt;med tillstånd enligt 5 § radiolagen utesluts från möjligheten att få lokalradio-&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först angår yttrandefrihetsgrundlagen gäller enligt 3 kap. 3 § som&lt;br&gt;förutsättning för att införa en begränsning i sändningsrätten att begränsningen&lt;br&gt;står i överensstämmelse med bestämmelserna i 2 kap. 12 andra - femte&lt;br&gt;styckena och 13 § regeringsformen. Det innebär bl.a. att en begränsning får&lt;br&gt;göras endast för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt&lt;br&gt;samhälle och inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det&lt;br&gt;ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör&lt;br&gt;ett hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 12 §). Vidare gäller att yttrande-&lt;br&gt;friheten och informationsfriheten såvitt nu är ifråga får begränsas endast om&lt;br&gt;särskilt viktiga skäl föranleder det (2 kap. 13 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om en begränsning är förenlig med yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen är ytterligare ett par grundlagsbestämmelser av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen 3 kap. 2 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen och 2 kap. 13 §&lt;br&gt;andra stycket regeringsformen. I det förstnämnda stadgandet föreskrivs att&lt;br&gt;det allmänna skall eftersträva att radiofrekvensema tas i anspråk på ett sätt&lt;br&gt;som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. I det andra&lt;br&gt;stadgandet föreskrivs att vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske&lt;br&gt;särskilt skall beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informa-&lt;br&gt;tionsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella ange-&lt;br&gt;lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den ifrågavarande begränsningen för dagstidningsföretagen är&lt;br&gt;enligt remissen att de nya möjligheterna att sända privat lokalradio skall&lt;br&gt;utnyttjas på ett sådant sätt att möjligheterna till mångfald tas till vara. Om&lt;br&gt;dagstidningsföretag skulle erhålla tillstånd att sända lokalradio skulle dessa&lt;br&gt;företag enligt remissen kunna öka sitt inflytande över nyhetsförmedling och&lt;br&gt;opinionsbildning i stället för att antalet självständiga röster skulle bli flera.&lt;br&gt;Intresset av att motverka dominans över nyhetsförmedling och opinions-&lt;br&gt;bildning är enligt remissen ett sådant särskilt viktigt skäl som avses i 2 kap.&lt;br&gt;13 § regeringsformen. Förslaget överskrider enligt remissen inte heller i&lt;br&gt;övrigt de gränser som ställts upp i 2 kap. 12 § och är därför förenligt med&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i remissen föreslagna begränsningen har således gjorts just med tanke&lt;br&gt;på yttrandefriheten och informationsfriheten och med syfte att utrymmet att&lt;br&gt;sända lokalradio skall utnyttjas så att dominans över nyhetsförmedling och&lt;br&gt;opinionsbildning motverkas och i stället möjligheterna till mångfald tas till&lt;br&gt;vara. En sådan begränsning får enligt lagrådets mening - mot bakgrund av&lt;br&gt;det begränsade utrymme som finns för lokalradiosändningar - anses ligga väl&lt;br&gt;i linje med de nyss angivna grundlagsbestämmelserna om vidaste möjliga&lt;br&gt;yttrandefrihet och informationsfrihet. Begränsningen kan inte anses utgöra ett&lt;br&gt;hot mot den fria åsiktsbildningen. Lagrådet godtar vidare regeringens upp-&lt;br&gt;fattning att begränsningen får anses vara föranledd av ett sådant särskilt&lt;br&gt;viktigt skäl som avses i 2 kap. 13 § regeringsformen. Även i övrigt får be-&lt;br&gt;gränsningen anses förenlig med yttrandefrihetsgrundlagen. Vad nu sagts&lt;br&gt;gäller som nämnts inte bara med avseende på begränsningar för dagstid-&lt;br&gt;ningsföretagen utan i princip också med avseende på övriga föreslagna be-&lt;br&gt;gränsningar (5 och 6 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller frågan om begränsningen för dagstidningsföretagen är&lt;br&gt;förenlig med tryckfrihetsförordningen kan konstateras att beträffande eta-&lt;br&gt;bleringsrätten för tidningar endast sådana begränsningar som framgår av&lt;br&gt;förordningen är tillåtna. Den föreslagna begränsningen hindrar inte någon,&lt;br&gt;inte heller en radiostation, från att starta en tidning. Frågan är emellertid om&lt;br&gt;det förhållandet att ett dagstidningsföretag inte kan få tillstånd att sända&lt;br&gt;lokalradio skall betraktas som en begränsning av etableringsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att man begränsar tidningsföretagens möjligheter att be-&lt;br&gt;driva viss annan verksamhet än tidningsutgivning kan enligt lagrådets mening&lt;br&gt;inte ses som en begränsning av etableringsfriheten under förutsättning att&lt;br&gt;begränsningsåtgärden inte framstår som riktad just mot denna frihet. I före-&lt;br&gt;varande fall har lagrådet i det föregående funnit att begränsningen får anses&lt;br&gt;vara föranledd av ett särskilt viktigt skäl med avseende just på yttrande-&lt;br&gt;friheten och informationsfriheten. Vid sådant förhållande kan begränsningen&lt;br&gt;inte anses strida mot tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som sålunda har förekommit i ärendet anser rege-&lt;br&gt;ringen att förslaget är förenligt med yttrandefrihetsgrundlagen och tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ansvariga myndigheten finner att en sökande inte kan ges tillstånd&lt;br&gt;skall den fatta ett särskilt beslut om saken. Beslutet skall kunna överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten. För att behandlingen av tillståndsärendet inte skall för-&lt;br&gt;dröjas mer än nödvändigt bör sådana ärenden handläggas skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser oroas för att tidningsföretag som har inflytande&lt;br&gt;över radioföretag kommer att försöka begränsa konkurrensen på reklam-&lt;br&gt;marknaden. I denna fråga hänvisas till vad som i det föregående har sagts om&lt;br&gt;möjligheterna att med konkurrenslagstiftningens hjälp inskrida mot skadlig&lt;br&gt;konkurrensbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Tillståndstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillstånd att sända lokalradio skall gälla för&lt;br&gt;högst åtta år. Med hänsyn till behovet att justera indelningen i sänd-&lt;br&gt;ningsområden m.m. skall alla tillstånd löpa ut vid samma tidpunkt. De&lt;br&gt;tillstånd som meddelas under den första tillståndsperioden skall gälla&lt;br&gt;intill utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Tillstånden bör gälla i högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser godtar att tillstånden är&lt;br&gt;tidsbegränsade. Flera remissinstanser, däribland Tidningsutgivareföreningen,&lt;br&gt;anser emellertid att fem år är en för kort tillståndstid, och förordar att i varje&lt;br&gt;fall den första tillståndsperioden skall vara längre, bl.a. på grund av att det tar&lt;br&gt;tid att etablera verksamheten och eftersom det kan dröja innan alla sänd-&lt;br&gt;ningstillstånd har hunnit meddelas. Radiolagsutredningen godtar att den för-&lt;br&gt;sta tillståndsperioden är femårig, men vill att tillstånden därefter skall beviljas&lt;br&gt;för längre tid. Svenska kompositörer av populärmusik anser att den första&lt;br&gt;tillståndsperioden endast skall vara tre år. Några remissinstanser, bl.a. Radio-&lt;br&gt;utgivareföreningen, anser att sändningstillståndet bör gälla för obegränsad&lt;br&gt;tid. Enligt Televerket Rundradio bör tillståndet att använda en radiosändare på&lt;br&gt;en viss frekvens kunna ha annan varaktighet än sändningstillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som anges i det föregående är inne-&lt;br&gt;börden av ett sändningstillstånd att tillståndshavaren har rätt att bedriva sänd-&lt;br&gt;ningar som skall kunna tas emot med god hörbarhet inom ett bestämt sänd-&lt;br&gt;ningsområde. Även de remissinstanser som anser att ett sändningstillstånd i&lt;br&gt;princip bör gälla tills vidare anser med något undantag att tillståndet att an-&lt;br&gt;vända radiosändare bör vara tidsbegränsat. Med hänsyn till den innebörd som&lt;br&gt;sändningstillståndet har enligt förslaget kan därmed konstateras att i det när-&lt;br&gt;maste alla remissinstanser förordar någon form av tidsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera skäl till att de villkor som gäller för lokalradioverksamheten&lt;br&gt;kan behöva justeras efter en viss tid. Ett sådant skäl är att inte har kunnat&lt;br&gt;byggas på tidigare erfarenheter av motsvarande verksamhet i Sverige. Vissa&lt;br&gt;av de föreslagna reglerna kan därför så småningom visa sig vara mindre väl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformade. Vidare kan ändrade tekniska förutsättningar eller andra föränd-&lt;br&gt;ringar medföra att villkoren för verksamheten kan behöva justeras i olika&lt;br&gt;avseenden. I det föregående (avsnitt 3.2) anges behovet att justera sänd-&lt;br&gt;ningsområdenas omfattning. Det är också mot denna bakgrund regeringen&lt;br&gt;räknar med att en översyn bör göras efter det att verksamheten har pågått en&lt;br&gt;viss tid (se avsnitt 3.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en förändring av indelningen eller andra omprövningar av reglerna&lt;br&gt;bör man givetvis ta största möjliga hänsyn till effekterna för berörda företag.&lt;br&gt;Det kan ändå inte uteslutas att de förändringar som kan visa sig nödvändiga&lt;br&gt;kommer att påverka radioföretagen på olika sätt. Vissa företag kan se sina&lt;br&gt;förutsättningar förbättrade medan andra kan fmna att ändringarna är till nack-&lt;br&gt;del för dem. I en sådan situation är det enligt regeringens mening bäst om&lt;br&gt;ändringarna kan ske vid en förutbestämd tidpunkt. Därmed blir det t.ex. möj-&lt;br&gt;ligt för de inblandade parterna vid en överlåtelse av sändningstillstånd att ta&lt;br&gt;hänsyn till att villkoren för verksamheten kan komma att förändras vid en viss&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av anförda skäl bör alla sändningstillstånd upphöra att gälla vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om tillståndstidens längd finns olika uppfattningar i&lt;br&gt;remissopinionen. En majoritet av de remissinstanser som uttalat sig förordar&lt;br&gt;emellertid en längre tillståndstid än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det fog för en sådan uppfattning. Bl.a.&lt;br&gt;kan man peka på att det kommer att ta flera år att utveckla marknaden för&lt;br&gt;radioreklam. Det kommer också att ta en viss tid innan nödvändiga ändringar&lt;br&gt;i frekvensplaneringen är genomförda så att tillstånd kan meddelas i alla sänd-&lt;br&gt;ningsområden. Därför kan man räkna med att tillstånden kommer att med-&lt;br&gt;delas successivt under åtminstone hela år 1993. Många radioföretag kommer&lt;br&gt;därför endast att ha möjlighet till en lönsam verksamhet under en del av den&lt;br&gt;första tillståndsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund förordar regeringen att alla tillstånd som meddelas&lt;br&gt;under den första tillståndsperioden skall gälla intill utgången av år 2000, dvs.&lt;br&gt;åtta år efter det att lagstiftningen träder i kraft. Därpå följande tillstånds-&lt;br&gt;perioder bör också omfatta åtta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tydlighetens skull bör påpekas att det av tekniska skäl kan bli nöd-&lt;br&gt;vändigt att ändra t.ex. sändarfrekvens under pågående tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Urval bland sökande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om det finns flera behöriga sökande till ett&lt;br&gt;ledigförklarat sändningsområde skall den sökande erhålla tillståndet&lt;br&gt;som åtar sig att erlägga den högsta årliga avgiften till staten. Avgiften&lt;br&gt;skall dock alltid uppgå till lägst 40 000 kr per år. Förfarandet skall ha&lt;br&gt;formen av en öppen och offentlig auktion, varigenom alla sökande är&lt;br&gt;medvetna om vad övriga sökande bjuder. Den sökande som erhåller&lt;br&gt;tillstånd skall erlägga en viss del av det första årets avgift i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppen för den lägsta avgiften och den avgift som en viss till-&lt;br&gt;ståndshavare skall erlägga justeras årligen med hänsyn till förändringar&lt;br&gt;i det allmänna prisläget, mätt med konsumentprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillståndshavare vill överlåta tillståndet krävs att den ansvariga&lt;br&gt;myndigheten godkänner den nya tillståndshavaren. Godkännande skall&lt;br&gt;lämnas om förvärvaren är behörig att erhålla tillstånd. Om denne inte&lt;br&gt;kan godkännas är överlåtelsen utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillståndshavare försätts i konkurs eller träder i likvidation är&lt;br&gt;tillståndet förfallet. Om tillståndshavaren är en fysisk person som av-&lt;br&gt;lider får dödsboet tre månader på sig att bestämma vad som skall ske&lt;br&gt;med tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sändningsområde kommer att ha väsentligen samma omfatt-&lt;br&gt;ning under en ny tillståndsperiod som under den föregående skall till-&lt;br&gt;ståndshavaren, om han önskar det, erhålla tillstånd under den nya pe-&lt;br&gt;rioden utan att tillståndet ledigförklaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Den lägsta avgiften föreslås dock vara 50 000 kr per år.&lt;br&gt;Vidare finns inget förslag om att en tillståndshavare i vissa fall skall kunna få&lt;br&gt;tillstånd för en ny period utan ledigförklarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena: En grupp av de remissinstanser som yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan, bl.a. Näringsfrihetsombudsmannen, Sveriges advokatsamfund och Tid-&lt;br&gt;ningsutgivareforeningen, tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget om att&lt;br&gt;urvalet skall ske utifrån de sökandes betalningsvilja. En annan grupp, med&lt;br&gt;bl.a. Göta hovrätt och Föreningen Svenska masskommunikationsforskare,&lt;br&gt;anser att auktionsförfarandet bör kombineras med någon form av kvalitets-&lt;br&gt;eller lämplighetsprövning. En tredje grupp, bl.a. Landsorganisationen och&lt;br&gt;Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd är tveksamma eller&lt;br&gt;avvisande till auktionsförfarande och förordar att tillståndshavama skall väljas&lt;br&gt;ut enligt olika kriterier som syftar till att gynna programmässig mångfald&lt;br&gt;m.m. Några enstaka remissinstanser förordar lottning. Ett par remissinstanser&lt;br&gt;framhåller att urvalsproblemet kan undvikas om det finns tillräckligt antal&lt;br&gt;sändningsfrekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerkets frekvensförvaltning påpekar att det också utgår avgift för till-&lt;br&gt;ståndet att använda radiosändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att ett sändningstillstånd bör kunna vara en&lt;br&gt;tillgång i en tillståndshavares konkursbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det föregående förordas att till-&lt;br&gt;gången på sändningsmöjligheter så långt det är tekniskt möjligt bör anpassas&lt;br&gt;till efterfrågan. Om det visar sig att efterfrågan är större än vad som vid ett&lt;br&gt;visst tillfälle kan tillgodoses bör därför nya sändningsmöjligheter skapas, ge-&lt;br&gt;nom omplanering eller genom att nya delar av frekvensutrymmet tas i bruk.&lt;br&gt;Denna hållning innebär att på sikt de marknadsmässiga möjligheterna snarare&lt;br&gt;än frekvensmässiga begränsningar kommer att avgöra omfattningen och&lt;br&gt;lokaliseringen av lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen av sändningsmöjligheterna till efterfrågan måste bli en fort-&lt;br&gt;löpande process, både därför att önskemålen från marknadens aktörer suc-&lt;br&gt;cessivt kommer att påverkas av erfarenheterna och på grund av att det kan ta&lt;br&gt;tid att genomföra de ändringar i frekvensplaneringen som kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid det enskilda ansökningstillfället kan man räkna med att de sökande&lt;br&gt;ofta kommer att vara flera än det antal sändningstillstånd som skall fördelas.&lt;br&gt;Detta behöver inte vara ett uttryck för att efterfrågan på sändningsmöjligheter&lt;br&gt;är större än som motsvaras av det antal tillstånd som finns att fördela. Där-&lt;br&gt;emot kan många sökande vara intresserade av något av de sändningstillstånd&lt;br&gt;som det enligt deras bedömning finns ett marknadsmässigt utrymme för. Det&lt;br&gt;måste då träffas ett val mellan de sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av de remissinstanser som är kritiska mot förslaget att låta de&lt;br&gt;sökandes betalningsvilja avgöra valet förespråkar att det i stället skall ske en&lt;br&gt;bedömning av de sökandes avsikter med verksamheten. Ofta hävdas att en&lt;br&gt;sådan urvalsmetod kommer att leda till innehållsmässig mångfald medan&lt;br&gt;&amp;quot;auktionsmetoden&amp;quot; förutsätts få till följd att olika radiostationer kommer att&lt;br&gt;sända ut ett likartat programutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inte denna argumentation övertygande. På de platser där&lt;br&gt;det finns marknadsmässigt utrymme för mer än en lokalradiostation är det&lt;br&gt;sannolikt att de olika stationerna kommer att sträva efter att hålla olika pro-&lt;br&gt;gramprofil, som ett sätt att attrahera olika delar av publiken och därmed&lt;br&gt;framstå som mer effektiva reklammedier. Det är också troligt att stationerna&lt;br&gt;successivt kommer att justera sin programinriktning för att anpassa den till&lt;br&gt;publikens önskemål. En urvalsmetod som innebär att den sökande måste&lt;br&gt;förbinda sig att hålla en viss programprofil skulle hindra en sådan anpassning&lt;br&gt;och därmed kunna få till följd att stationer med höga programambitioner&lt;br&gt;tvingades bort från marknaden. Det verkliga resultatet skulle bli att mång-&lt;br&gt;falden minskade i jämförelse med en situation då olika radiostationer fritt får&lt;br&gt;bestämma sitt programinnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att ett urval utifrån de sökandes planer och ambitioner&lt;br&gt;skulle medföra ett oacceptabelt inslag av godtycke i tillståndsgivningen. Det&lt;br&gt;avgörande för om en viss sökande skulle kunna få tillstånd skulle vara om&lt;br&gt;han lyckades formulera sin ansökan på ett sätt som tilltalar en myndighet. För&lt;br&gt;att efterlevnaden av de gjorda åtagandena skulle kunna kontrolleras, något&lt;br&gt;som skulle vara nödvändigt i ett system av antytt slag, skulle det vidare be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höva upprättas en kontrollapparat med sanktioner mot den som inte uppfyllde&lt;br&gt;sina löften. Inte heller detta skulle vara acceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund avvisar regeringen tankar på ett urvalssystem där&lt;br&gt;hänsyn till de sökandes planer och ambitioner får avgöra vem som skall er-&lt;br&gt;hålla ett sändningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urvalet av tillståndshavare bör i stället i enlighet med promemorians för-&lt;br&gt;slag ske utifrån kandidaternas betalningsvilja. Detta innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns flera behöriga sökande till ett sändningstillstånd skall den an-&lt;br&gt;svariga myndigheten kalla dessa till en auktion. De sökande skall få ange vil-&lt;br&gt;ket årligt belopp de är beredda att erlägga i avgift till staten. Den sökande som&lt;br&gt;erbjuder sig att betala det högsta beloppet erhåller tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lokalradion bör inte åsamka samhället några kostnader. Bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn härtill bör den årliga avgiften uppgå till ett visst lägsta belopp. I pro-&lt;br&gt;memorian föreslås att detta belopp skall vara 50 000 kr. I promemorian före-&lt;br&gt;slogs emellertid att avgiften i ärenden om närradio skulle avskaffas. In-&lt;br&gt;täkterna från avgifterna på lokalradion skulle därmed också uppväga den&lt;br&gt;minskning av statsinkomsterna som skulle bli följden. I det följande föreslås&lt;br&gt;emellertid att avgiften i ärenden om närradio skall behållas med oförändrat&lt;br&gt;belopp. Den lägsta avgiften för lokalradion bör därför kunna sänkas till&lt;br&gt;40 000 kr. I de fall det bara finns en behörig sökande kommer därför av-&lt;br&gt;giften att vara 40 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att oseriösa sökande skall sållas ut bör ett visst belopp betalas i för-&lt;br&gt;skott, innan tillstånd erhålles. Detta belopp bör i enlighet med förslaget i pro-&lt;br&gt;memorian sättas till 10 % av den årliga avgiften, dock lägst 40 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att tillståndsvillkoren kan gälla under mer än åtta år bör så-&lt;br&gt;väl beloppet för den lägsta avgiften som den avgift som en enskild sökande&lt;br&gt;skall erlägga årligen justeras med hänsyn till förändringar i det allmänna pris-&lt;br&gt;läget. De här angivna beloppen bör avse år 1993. För senare år bör beloppen&lt;br&gt;räknas fram genom att de belopp som skulle gälla för år 1993 multipliceras&lt;br&gt;med kvoten för konsumentprisindex för oktober året före det aktuella året och&lt;br&gt;konsumentprisindex för oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillståndshavare anser att den avgift som han betalar inte längre av-&lt;br&gt;speglar de marknadsmässiga möjligheterna i sändningsområdet har han möj-&lt;br&gt;lighet att frånträda sitt tillstånd och söka ett nytt tillstånd. Om det då finns&lt;br&gt;flera sökande kommer resultatet av den nya auktionen att bestämma vilken&lt;br&gt;avgift han skall betala för återstoden av tillståndsperioden. Om han är ensam&lt;br&gt;sökande kommer avgiften att bli 40 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har fört fram tanken på att myndigheterna bör företa&lt;br&gt;en ekonomisk prövning av de sökande. Enligt regeringens mening är detta en&lt;br&gt;vansklig uppgift, särskilt innan det finns några praktiska erfarenheter av&lt;br&gt;kommersiell radio. Det är också principiellt olämpligt att låta en myndighet&lt;br&gt;göra en förhandsbedömning av om en viss aktör bör få möjlighet att tävla på&lt;br&gt;en konkurrensutsatt marknad. Förslaget innehåller en viss ekonomisk spärr,&lt;br&gt;genom att en sökande måste erlägga ett visst belopp i förskott innan han er-&lt;br&gt;håller sitt tillstånd. Det kan antas att endast sökande som har lyckats övertyga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina finansiärer om projektets bärkraft kommer att kunna betala den begärda&lt;br&gt;summan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att marknadsmekanismerna skall kunna verka bör den som äger en&lt;br&gt;radiostation kunna sälja denna till någon annan. Därmed behöver också till-&lt;br&gt;ståndet att sända kunna överlåtas. Den ansvariga myndigheten bör godkänna&lt;br&gt;överlåtelse av ett sändningstillstånd om förvärvaren själv skulle kunna erhålla&lt;br&gt;tillstånd, dvs. om denne inte tillhör någon av de kategorier som, enligt vad&lt;br&gt;som förordas i avsnitt 3.4, inte skall kunna erhålla tillstånd. Förvärvaren&lt;br&gt;övertar i sådant fall tillståndet på samma villkor som har gällt för överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavaren försätts i konkurs eller träder i likvidation bör till-&lt;br&gt;ståndet förfalla. Det skulle enligt regeringens mening vara mindre lämpligt om&lt;br&gt;sändningstillståndet skulle utgöra en tillgång i tillståndshavarens konkursbo.&lt;br&gt;Bl.a. kan det förhållandet att tillståndshavaren har gjort konkurs utgöra en&lt;br&gt;indikation på att den avgift som tillståndshavaren har betalat inte är lämpligt&lt;br&gt;avvägd i förhållande till de marknadsmässiga möjligheterna. I ett sådant fall&lt;br&gt;framstår det som mest ändamålsenligt att anordna ett nytt ansökningsför-&lt;br&gt;farande, som kan leda till att avgiften fastställs på en ny nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavaren är en fysisk person och avlider, bör dödsboet ha tre&lt;br&gt;månader på sig att besluta vad som skall ske med tillståndet. Under denna tid&lt;br&gt;kan tillståndet överlåtas till en dödsbodelägare eller någon annan. Sker det ej&lt;br&gt;bör tillståndet förfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har nyss förordat (se avsnitt 3.5) att alla tillstånd skall löpa ut vid&lt;br&gt;samma tidpunkt. Därmed skapas goda möjligheter att göra de förändringar av&lt;br&gt;områdesindelningen som behövs med anledning av den tekniska utvecklingen&lt;br&gt;och av andra skäl. Om det skapas helt nya sändningsområden bör dessa&lt;br&gt;ledigförklaras och urvalet bland de sökande ske enligt vad som tidigare an-&lt;br&gt;förts. Det skulle emellertid vara oskäligt om den som har tillstånd att sända i&lt;br&gt;ett område som kommer att ha väsentligen samma omfattning under den nya&lt;br&gt;tillståndsperioden skulle tvingas sätta sina sändningsmöjligheter på spel i ett&lt;br&gt;nytt auktionsförfarande. I sådana fall bör därför tillståndshavaren, om han&lt;br&gt;önskar det, erhålla tillstånd under den nya perioden utan att tillståndet ledig-&lt;br&gt;förklaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har yttrat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § i förslaget till lokalradiolag är alla tillstånd begränsade i tiden.&lt;br&gt;Det ligger i sakens natur att ett tidsbegränsat tillstånd upphör när tiden är ute.&lt;br&gt;Så som förslaget är utformat har emellertid en tillståndshavare en mycket&lt;br&gt;stark ställning, om han före tillståndsperiodens utgång begär förlängning av&lt;br&gt;tillståndet. Att Närradionämnden enligt 8 § skall &amp;quot;förlänga tillståndet&amp;quot; får&lt;br&gt;anses innebära att det är det ursprungliga tillståndet som skall fortsätta att&lt;br&gt;gälla ytterligare en tillståndsperiod. Med denna tolkning kan en tillstånds-&lt;br&gt;havare påräkna förlängning av avtalet även om han vid tillståndsperiodens&lt;br&gt;utgång skulle vara obehörig att ansöka om ett nytt tillstånd Lex. därför att han&lt;br&gt;sedan det ursprungliga tillståndet meddelades fått tillstånd enligt 5 §&lt;br&gt;radiolagen (1966:755) eller börjat ge ut en dagstidning (jfr 6 och 7 §§ i&lt;br&gt;förslaget). Den enda grund för att vägra förlängning som lagen godtar är&lt;br&gt;ändrad indelning av sändningsområdena (8 § andra stycket och 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda väcker frågan om tillståndshavarens rätt till förlängning av&lt;br&gt;tillståndet är så stark att han har rätt till skadestånd av staten, om han på grund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ändrad områdesindelning vägras förlängning av tillståndet Med hänsyn till&lt;br&gt;att alla tillstånd är tidsbegränsade och till att lagen förutskickar att en om-&lt;br&gt;prövning av områdesindelningen sker i samband med att tillståndstiden löper&lt;br&gt;ut kan någon rätt till ersättning av staten emellertid inte komma i fråga för den&lt;br&gt;som på nu aktuell grund vägras förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt måste bedömas den situationen att lokalradiolagen under&lt;br&gt;tillståndstiden ändras i syfte att ge Närradionämnden utrymme för skälighets-&lt;br&gt;bedömningar. Konstruktionen med tidsbegränsade tillstånd i förening med de&lt;br&gt;planer som redovisas i lagrådsremissen på en utvärdering av systemet när det&lt;br&gt;har varit i bruk under någon tid gör att de som nu söker tillstånd måste räkna&lt;br&gt;med möjligheten att de inte får tillståndet förlängt på grund av skärpta krav i&lt;br&gt;lokalradiolagen på tillståndshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till vad Lagrådet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Regler för innehållet i allmänhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De sändningar som en viss tillståndshavare&lt;br&gt;svarar för skall ha en beteckning som skiljer dem från andra tillstånds-&lt;br&gt;havares sändningar. Denna skall anges minst en gång varje sändnings-&lt;br&gt;timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under minst en tredjedel av sändningstiden per dygn skall tillstånds-&lt;br&gt;havaren sända program som har framställts särskilt för den egna verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ansvariga myndigheten skall kunna förelägga en&lt;br&gt;tillståndshavare att vid vite följa dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nödsituationer skall en tillståndshavare vara skyldig att på begäran&lt;br&gt;av myndighet utan särskild ersättning sända meddelande som är av vikt&lt;br&gt;för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag utom i vad avser skyldighet att sända meddelanden i nödsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Meningarna är delade om förslaget att en viss an-&lt;br&gt;del av programmen skall vara framställda för den egna verksamheten. Un-&lt;br&gt;gefär hälften av remissinstanserna godtar förslaget Många av dessa, bl.a.&lt;br&gt;Landsorganisationen och Svenska kompositörer av populärmusik förordar en&lt;br&gt;högre andel. En remissinstans anser att andelen borde sättas lägre på mindre&lt;br&gt;orter och högre i storstadsområdena. Den andra hälften är kritiska till för-&lt;br&gt;slaget. Vissa remissinstanser, Lex. Tidningsutgivareföreningen och Radiout-&lt;br&gt;givareföreningen motsätter sig regleringar av programinnehållet Bl.a. Radio-&lt;br&gt;nämnden och Publicistklubben anför att bestämmelsen är svår att tillämpa&lt;br&gt;eller lätt att kringgå. Några remissinstanser, däribland Justitiekanslem och&lt;br&gt;Sveriges Radio AB har invändningar mot förslaget att regeln skall vara&lt;br&gt;vitessanktionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen föreslår att radiolagens krav på opartiskhet och sak-&lt;br&gt;lighet skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk anser att privatradion på samma sätt som Sveriges&lt;br&gt;Radio och TV 4 bör kunna fungera som kanal för information om större&lt;br&gt;olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De regler som föreslås syftar till att&lt;br&gt;slå vakt om programverksamhetens självständighet och lokala karaktär. Det&lt;br&gt;bör inte vara möjligt att använda en lokalradiostation till att enbart sända ut ett&lt;br&gt;centralt producerat programutbud. Om utvecklingen skulle tillåtas gå i den&lt;br&gt;riktningen skulle tillgången till en ny form av radio inte leda till att yttrande-&lt;br&gt;möjligheterna förbättrades nämnvärt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som anförs i promemorian anser regeringen emellertid att&lt;br&gt;det skulle vara mindre lämpligt att ställa upp krav på att vissa ämnesområden&lt;br&gt;skall behandlas eller att programinnehållet på något annat sätt skall ha en lokal&lt;br&gt;anknytning. Regler av detta slag skulle bli svåra att tillämpa och skulle kunna&lt;br&gt;låsa programverksamhetens utformning på ett sätt som skulle vara mindre&lt;br&gt;önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på opartiskhet och saklighet gäller för närvarande för Sveriges&lt;br&gt;Radio-företagen och TV 4. De kan motiveras med att de rikstäckande mark-&lt;br&gt;sända radio- och TV-sändningarna har mycket stor betydelse för nyhets-&lt;br&gt;förmedling och opinionsbildning. Det regelverk som föreslås for lokalradion&lt;br&gt;syftar till att motverka att det uppstår monopolsituationer i dessa hänseenden.&lt;br&gt;Det finns därför inget skäl att föreslå att det skall gälla krav på opartiskhet el-&lt;br&gt;ler saklighet för lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fmns inte heller något behov av att staten, vid sidan av lagstiftningen&lt;br&gt;om yttrandefrihetsbrott, sätter upp regler som gäller etiska frågor i lokal-&lt;br&gt;radion. I stället bör man kunna räkna med att lokalradioföretagen - på samma&lt;br&gt;sätt som har skett inom bl.a. tidningsområdet - gemensamt kommer överens&lt;br&gt;om etiska normer och om former för att upprätthålla de överenskomna nor-&lt;br&gt;merna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med förslagen i promemorian bör en viss andel av sändnings-&lt;br&gt;tiden per dygn bestå av program som har framställts särskilt för den egna&lt;br&gt;verksamheten. Innebörden är att den som svarar för verksamheten skall ha&lt;br&gt;haft möjlighet att ta ställning till att de enskilda inslagen i programmet skall&lt;br&gt;sändas. Förutom program som har ställts samman av radioföretaget självt&lt;br&gt;torde t.ex. enstaka reportage o.dyl. som erbjuds företaget av utomstående i&lt;br&gt;allmänhet uppfylla kravet att vara framställda särskilt for den egna verksam-&lt;br&gt;heten. Däremot kan ett program som sänds till radioföretaget genom t.ex.&lt;br&gt;satellit och som vidaresänds omedelbart eller med en obetydlig tidsför-&lt;br&gt;skjutning knappast anses vara framställt särskilt för den egna verksamheten.&lt;br&gt;Detta kan inte heller anses vara fallet om t.ex. flera radioföretag regelbundet&lt;br&gt;sänder ut ett inspelat program, särskilt inte om det sker som ett led i ett fast&lt;br&gt;samarbete och om programmet annonseras i förväg med samma benämning&lt;br&gt;hos de olika företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller storleken av den andel som skall vara framställd särskilt for&lt;br&gt;den egna verksamheten finns olika uppfattningar hos remissinstanserna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några förordar högre andelar, 50 eller 75 %. Regeringen finner emellertid&lt;br&gt;förslaget i promemorian vara väl avvägt. Ett krav på högre andel än en tredje-&lt;br&gt;del skulle försvåra möjligheten att bedriva en självständig verksamhet på orter&lt;br&gt;med litet befolkningsunderlag. Man torde kunna räkna med att radioföre-&lt;br&gt;tagen, där det ekonomiska underlaget möjliggör det, kommer att eftersträva&lt;br&gt;en högre andel egenproduktion än den föreskrivna. Det finns därför inte skäl&lt;br&gt;att differentiera kraven på egenproduktion mellan orter av olika storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de remissinstanser som är kritiska mot den föreslagna regeln an-&lt;br&gt;ser att den kommer att bli svår att tillämpa. Några remissinstanser anser vi-&lt;br&gt;dare att regeln inte bör vitessanktioneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning kommer det inte att vara några svårigheter&lt;br&gt;för den ansvariga myndigheten att få uppgifter om överträdelser genom t.ex.&lt;br&gt;anmälningar eller uppgifter i massmedierna. Det bör också vara ganska enkelt&lt;br&gt;att, utifrån de referensinspelningar som programföretaget är skyldigt att göra,&lt;br&gt;avgöra hur stor del av programutbudet under ett dygn som är framställt sär-&lt;br&gt;skilt för den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i uppfattningen att vitessanktioner bör användas&lt;br&gt;med försiktighet inom radio- och TV-området (jfr prop. 1991/92:78 s. 20 f).&lt;br&gt;I fråga om den nu aktuella regeln finns det emellertid inte anledning att hysa&lt;br&gt;några betänkligheter mot att den ansvariga myndigheten ges möjlighet att ut-&lt;br&gt;färda vitesförelägganden. Bestämmelsen innebär endast att en viss andel av&lt;br&gt;sändningstiden skall utgöras av program som framställts särskilt för den egna&lt;br&gt;verksamheten. De invändningar som skulle kunna riktas mot vitessanktioner i&lt;br&gt;samband med regler som tar sikte på programmens innehåll i mer kvalitativ&lt;br&gt;bemärkelse kan alltså inte anföras i detta fall. Det framstår vidare som mycket&lt;br&gt;angeläget att efterlevnaden av den föreslagna regeln kan genomdrivas på ett&lt;br&gt;effektivt sätt. De senaste årens erfarenheter från närradions område visar på&lt;br&gt;vikten av att det finns effektiva sanktioner av regler som det kan vara eko-&lt;br&gt;nomiskt lockande att söka kringgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i promemorians förslag att det bör föreskrivas&lt;br&gt;skyldighet att minst en gång i timmen ange vem som svarar för sändningen&lt;br&gt;och att det därvid bör användas en beteckning som skiljer sändningen från&lt;br&gt;andra tillståndshavares sändningar. Även denna regel bör vara vitessank-&lt;br&gt;tionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid större olyckshändelser och liknande spelar radion en viktig roll för att&lt;br&gt;informera medborgarna. Det är angeläget att även lokalradion kan inordnas i&lt;br&gt;det allmänna vamingssystemet. Av detta skäl bör det för lokalradion, på&lt;br&gt;samma sätt som för Nordisk Television AB, föreligga en skyldighet att i&lt;br&gt;nödsituationer på begäran av myndighet sända meddelanden av betydelse för&lt;br&gt;allmänheten. Ett sådant meddelande bör sändas utan särskild ersättning. Om&lt;br&gt;myndigheterna i normala situationer vill använda lokalradion för att informera&lt;br&gt;medborgarna bör de givetvis göra detta under köpt reklam tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Regler för reklam och sponsring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fråga om reklam och sponsring skall samma&lt;br&gt;regler gälla som för egensändningar av ljudradio i kabel. Det innebär&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Reklam mot vederlag och program mot betalning får endast sändas&lt;br&gt;under särskilt markerad annonstid. Under den övriga programtiden är&lt;br&gt;det inte tillåtet att mot vederlag eller annars på ett otillbörligt sätt gynna&lt;br&gt;ett kommersiellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Av en annons som sänds under annonstid skall framstå i vems in-&lt;br&gt;tresse sändningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* I annonser som sänds mot betalning eller annat vederlag får det inte&lt;br&gt;uppträda personer som spelar en framträdande roll i radioprogram som&lt;br&gt;huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Högst tio procent av sändningstiden per dygn får avse annonser&lt;br&gt;under annonstid. Inom en sändningstid av en timme mellan hela klock-&lt;br&gt;slag får annonser förekomma under högst åtta minuter eller, i rena&lt;br&gt;undantagsfall, tio minuter. Annonstiden vid ett givet tillfälle får inte&lt;br&gt;understiga en minut, sedan sändningstiden för den särskilda signaturen&lt;br&gt;har frånräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Om ett program helt eller delvis har bekostats av annan än den som&lt;br&gt;bedriver sändningsverksamheten, skall detta anges på lämpligt sätt i&lt;br&gt;början och i slutet av programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ansvariga myndigheten skall kunna förelägga en tillståndshavare&lt;br&gt;att vid vite följa reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av de remissinstanser som har berört&lt;br&gt;villkoren för reklam och sponsring accepterar förslagen. Några av dessa för-&lt;br&gt;ordar ytterligare restriktioner, bl.a. anser Kammarrätten i Sundsvall, Kon-&lt;br&gt;sumentverket m.fl. att annonser med reklam inte skall få vända sig till barn&lt;br&gt;under tolv år. Vissa remissinstanser, bl.a. Radioutgivareföreningen, anser att&lt;br&gt;det inte bör finnas några regler för radioreklamen, utöver vad som följer av&lt;br&gt;marknadsföringslagstiftningen. Bl.a. Annonsörföreningen kritiserar förslaget&lt;br&gt;att annonstiden vid ett givet tillfälle inte skall få understiga en minut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade i december&lt;br&gt;1991 (prop. 1991/92:53, bet. 1991/92:KU19, rskr. 1991/92:110) om regler&lt;br&gt;för reklam och sponsring i egensändningar av ljudradio i kabel. Lagen&lt;br&gt;(1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1992. Samma regler bör gälla även för reklam och sponsring i lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna innebär att reklam mot vederlag och program mot&lt;br&gt;betalning endast får sändas under annonstid, dvs. under sändningstid som&lt;br&gt;inleds och avslutas av en särskild signatur vilken anger att den som sänder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under den angivna tiden i huvudsak gör det på uppdrag av andra. Under den&lt;br&gt;övriga programtiden är det inte tillåtet att gynna kommersiella intressen om&lt;br&gt;det sker mot vederlag eller annars på ett otillbörligt sätt. Av en annons som&lt;br&gt;sänds under annonstid skall det framgå i vems intresse sändningen sker. Per-&lt;br&gt;soner som spelar en framträdande roll i program som huvudsakligen handlar&lt;br&gt;om nyheter och nyhetskommentarer får inte uppträda i annonser som sänds&lt;br&gt;mot betalning eller annat vederlag. Annonstiden vid ett givet tillfälle får inte&lt;br&gt;understiga en minut. Det bör understrykas att sistnämnda regel avser den sär-&lt;br&gt;skilt markerade annonstiden. Inom ramen för denna får de enskilda reklam-&lt;br&gt;meddelandena ha valfri längd. Här nämnda regler har till syfte att motverka att&lt;br&gt;annonser blandas samman med annat programinnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högst 10 % av den sammanlagda sändningstiden bör få utgöras av an-&lt;br&gt;nonstid. För att möjliggöra en önskvärd flexibilitet bör annonstiden under en&lt;br&gt;enskild timme mellan hela klockslag kunna uppgå till åtta eller, i rena undan-&lt;br&gt;tagsfall, tio minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sponsrade program, dvs. program som helt eller delvis har bekostats av&lt;br&gt;någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten, får sändas om&lt;br&gt;sponsorskapet anges på lämpligt sätt i början och i slutet av programmet.&lt;br&gt;Motivet för denna regel är att lyssnaren skall vara medveten om vem eller&lt;br&gt;vilka som ligger bakom programmet. Av det föreslagna förbudet mot att otill-&lt;br&gt;börligt gynna ett kommersiellt intresse i program som sänds utanför annons-&lt;br&gt;tid följer att ett sponsrat program inte får innehålla t.ex. reklambetonade ut-&lt;br&gt;talanden om en sponsors verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som i fråga om överträdelse av reglerna för det allmänna&lt;br&gt;programinnehållet bör den ansvariga myndigheten kunna tillgripa vitesföre-&lt;br&gt;läggande vid överträdelse av reglerna om reklam och sponsring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa radiorättsliga regler gäller givetvis bestämmelserna om re-&lt;br&gt;klam i annan lagstiftning, främst marknadsföringslagen (1975:1418) och lag-&lt;br&gt;arna med vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror (1978:764)&lt;br&gt;och alkoholdrycker (1978:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser föreslår ändringar av olika slag i förhållande till för-&lt;br&gt;slaget. Med hänsyn till att motsvarande regler for kabelsändningar har varit i&lt;br&gt;kraft under så kort tid att några erfarenheter knappast har hunnit samlas, är&lt;br&gt;regeringen inte beredd att föreslå några justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Närradions ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Närradion skall även i fortsättningen vara en&lt;br&gt;föreningsradio på ideell grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslutningar med tillstånd att sända närradio får rätt att sända&lt;br&gt;reklam och sponsrade program enligt i stort sett samma regler som för&lt;br&gt;lokalradion. Närradioföreningar får emellertid inte rätt att sända reklam&lt;br&gt;eller sponsrade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att återkalla sändningstillståndet vid överträdelser av&lt;br&gt;bl.a. reglerna om reklam och det s.k. riksförbudet upphör och ersätts&lt;br&gt;med möjlighet till vitesföreläggande. Om en sammanslutning som har&lt;br&gt;blivit föremål för vitesföreläggande önskar upphöra med sändningarna&lt;br&gt;eller ändra sändningstiden, får Närradionämnden besluta att ingen&lt;br&gt;annan sammanslutning får sända under den frigjorda sändningstiden&lt;br&gt;förrän efter upp till tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningslivet så önskar skall en sändningsmöjlighet för när-&lt;br&gt;radio kunna finnas i varje kommun där det är tekniskt möjligt. Flera&lt;br&gt;sändningsmöjligheter skall kunna finnas om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;t.ex. i kommuner med stor folkmängd eller i kommuner med flera&lt;br&gt;större tätorter. Sändare som används för närradio får inte användas för&lt;br&gt;andra slag av rundradiosändningar. Kommuntäckning skall normalt&lt;br&gt;eftersträvas för närradion utanför storstadsområdena, om majoriteten&lt;br&gt;av de sändningsberättigade föreningarna önskar det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning med tillstånd att sända närradio erhåller till-&lt;br&gt;stånd att sända lokalradio upphör tillståndet att sända närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioutredningen och departementspromemorian: Enligt ut-&lt;br&gt;redningen om vissa frågor om närradio skall närradion i största möjliga mån&lt;br&gt;bevaras som en föreningsradio. Närradiosändamas räckvidd skall omfatta&lt;br&gt;primärkommunen, om majoriteten av föreningarna så önskar. Fördelning av&lt;br&gt;sändningstid och lokal avgiftsadministration skall överföras till lokala när-&lt;br&gt;radioråd, som väljs av de sändningsberättigade sammanslutningarna. Egent-&lt;br&gt;liga föreningar skall alltid ha företräde framför närradioföreningen vid för-&lt;br&gt;delning av sändningstid, men de särskilda begränsningarna i fråga om när-&lt;br&gt;radioföreningamas sändningstid bör upphöra. För s.k. informationsslingor&lt;br&gt;föreslås emellertid särskilda bestämmelser om innehållet. Närradiosänd-&lt;br&gt;ningama skall kunna avbrytas för sändning av lokalradions (här avses de&lt;br&gt;regionala sändningar som bedrivs av nuvarande Sveriges Radio-koncernen)&lt;br&gt;vamingsmeddelanden vid fredskatastrofer. Vid krig och krigsfara skall när-&lt;br&gt;radion ingå i lokalradions beredskapsorganisation och lokala programgrupper&lt;br&gt;för närradion inrättas. Utredningens uppdrag omfattade inte närradioverk-&lt;br&gt;samhetens finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian föreslås att reklamförbudet i närradion skall&lt;br&gt;finnas kvar samt att avgiften i ärenden om närradio skall upphöra. Nu gäl-&lt;br&gt;lande ordning för närradiosändamas räckvidd bör vara oförändrad. I övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämmer promemorian med regeringens förslag med undantag för&lt;br&gt;förslaget att en viss tid skall ha förflutit innan någon annan sammanslutning&lt;br&gt;skall kunna överta sändningstid som har lämnats av en sammanslutning som&lt;br&gt;har blivit föremål för vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser som yttrar sig över be-&lt;br&gt;tänkandet Lokalt ledd närradio anser att uppdraget borde ha omfattat bl.a. när-&lt;br&gt;radions finansiering. Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker förslaget&lt;br&gt;om kommuntäckning för närradiosändama. Förslaget att inrätta lokala när-&lt;br&gt;radioråd för fördelning av sändningstid m.m. får ett blandat mottagande. Un-&lt;br&gt;gefär samma antal remissinstanser avvisar resp, godtar förslaget. De flesta&lt;br&gt;remissinstanserna tillstyrker att de egentliga föreningarna far företräde fram-&lt;br&gt;för närradioföreningama vid fördelning av sändningstid. Förslaget om in-&lt;br&gt;formationsslingomas innehåll kritiseras av flera remissinstanser. Förslagen&lt;br&gt;om vamingsmeddelanden i närradion samt närradions användning vid krig&lt;br&gt;och krigsfara tillstyrks allmänt Förslaget att inrätta lokala programgrupper får&lt;br&gt;dock ett blandat mottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrar sig över departementspromemorian in-&lt;br&gt;stämmer i allmänhet i att närradion bör behålla karaktären av föreningsradio.&lt;br&gt;Några remissinstanser, däribland Radioutgivareföreningen, vill emellertid att&lt;br&gt;all radioverksamhet skall omfattas av samma regelverk och att närradions sär-&lt;br&gt;skilda ställning därmed skall upphöra. Uppfattningarna är ungefär jämnt för-&lt;br&gt;delade mellan att reklamförbudet bör bestå och att reklam bör tillåtas i när-&lt;br&gt;radion. Bl.a. Svenska arbetsgivareföreningen och Industriförbundet samt&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation anser att det nuvarande reklamförbudet&lt;br&gt;bör behållas. Bland de remissinstanser som vill att reklam skall tillåtas i när-&lt;br&gt;radion finns Landsorganisationen och Sveriges närradioförbund. Närradio-&lt;br&gt;nämnden och Radiolagsutredningen befarar att den föreslagna vitessanktionen&lt;br&gt;vid brott mot reklamförbudet inte kommer att visa sig effektiv. Förslaget att&lt;br&gt;avgiften i ärenden om närradiosändningar skall upphöra välkomnas av bl.a.&lt;br&gt;Sveriges närradioförbund medan t.ex. Radioutgivareföreningen motsätter sig&lt;br&gt;att kostnaderna för närradiomyndigheten skall betalas med inkomsterna från&lt;br&gt;avgiften för lokalradio. Sveriges närradioförbund förordar att närradiosänd-&lt;br&gt;ama i princip skall vara kommuntäckande och motsätter sig att rätten att&lt;br&gt;använda sändare som nu utnyttjas av närradion skall övergå till lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Möjligheten att sända närradio är&lt;br&gt;förbehållen lokalt verksamma ideella föreningar samt vissa andra samman-&lt;br&gt;slutningar. Varje sådan sammanslutning har rätt att erhålla sändningstid, i&lt;br&gt;första hand vid en tidpunkt som passar sammanslutningen. De olika sam-&lt;br&gt;manslutningarna svarar för innehållet i sina egna sändningar. Skälet till att&lt;br&gt;just organisationslivet har getts privilegiet att använda radiomediet är att det&lt;br&gt;har ansetts väsentligt att föreningarna såsom företrädare för olika intressen&lt;br&gt;och meningsriktningar skall ges möjlighet att uttrycka sina uppfattningar och&lt;br&gt;sprida sina budskap till medlemmar, sympatisörer, meningsmotståndare och&lt;br&gt;den stora allmänheten. Genom att olika sammanslutningar sänder under olika&lt;br&gt;tider kommer det samlade programutbudet att präglas av mångfald. Risken&lt;br&gt;för ensidighet är liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan närradioverksamhetens start har det varit förbjudet att sända kom-&lt;br&gt;mersiell reklam i närradion. Det har ansetts att närradion inte kan fungera som&lt;br&gt;åsiktsradio och språkrör för olika opinioner om den också skall uppfylla de&lt;br&gt;krav som ställs på radio som reklammedium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många håll bedrivs närradioverksamheten enligt de ursprungliga inten-&lt;br&gt;tionerna. Under de senaste åren har det emellertid skett förändringar inom&lt;br&gt;närradion som har samband med att vissa personer och företag har böljat ut-&lt;br&gt;nyttja närradion för andra syften än att sända föreningsradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsmässigt kännetecknas förändringen av att sändningarna utgörs av&lt;br&gt;allmän underhållningsradio utan föreningskaraktär, där musiken dominerar. I&lt;br&gt;den mån föreningsmaterial över huvud taget förekommer har det formen av&lt;br&gt;korta &amp;quot;reklaminslag&amp;quot;. Vissa organisationer som bedriver sändningar av detta&lt;br&gt;slag respekterar förbudet mot kommersiell reklam. I många fall bryter man&lt;br&gt;emellertid systematiskt mot reklamförbudet. För att verksamheten skall kunna&lt;br&gt;fortsätta trots ingripanden från Närradionämnden låter de som bär det verkliga&lt;br&gt;ansvaret för sändningarna ett stort antal föreningar fungera som bulvaner for&lt;br&gt;det sändande företaget. Så snart en förening mister sändningstillståndet an-&lt;br&gt;mäler en ny förening intresse av att sända under den ledigblivna tiden. Denna&lt;br&gt;taktik har hittills visat sig framgångsrik. De organisationer som bedriver&lt;br&gt;sändningar av här åsyftat slag strävar efter så långa sammanhängande sänd-&lt;br&gt;ningstidsblock som möjligt. I många fall dominerar en tillståndshavare helt&lt;br&gt;sändningarna från en viss sändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivna utvecklingen innebär ett klart brott mot närradions idé. Ön-&lt;br&gt;skan att utforma sändningarna utifrån intresset att erhålla reklamintäkter med-&lt;br&gt;för att det innehåll som är specifikt för föreningssändningar försvinner. I&lt;br&gt;många fall synes föreningarna inte ha någonting att göra med själva verksam-&lt;br&gt;heten, utan denna bedrivs av företag som endast använder föreningen som&lt;br&gt;skylt vid sina mellanhavanden med Närradionämnden. Tendensen att bilda&lt;br&gt;långa sammanhängande sändningstidsblock kan också försvåra för de för-&lt;br&gt;eningar som verkligen vill sända föreningsradio att få tillgång till lämpliga&lt;br&gt;sändningstider. Det finns också en risk för att en allmän kommersialisering av&lt;br&gt;närradion kommer att driva upp nivån på upphovsrättsersättningar till nackdel&lt;br&gt;för alla som sänder närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att föreningslivet även i fort-&lt;br&gt;sättningen garanteras möjlighet att föra fram sina åsikter och meningar i&lt;br&gt;radion. Denna möjlighet bör inte kunna inskränkas genom att föreningarna&lt;br&gt;tvingas konkurrera med kommersiella krafter om sändningstiden. Närradion&lt;br&gt;bör därför även i fortsättningen endast vara tillgänglig för det lokala ideella&lt;br&gt;föreningslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian föreslås att det skall bli tillåtet att sända spons-&lt;br&gt;rade program i närradion. Vidare föreslås den nuvarande avgiften i ärenden&lt;br&gt;om närradiosändningar upphöra. Däremot föreslås att reklamförbudet skall&lt;br&gt;finnas kvar. Många remissinstanser menar emellertid att detta inte är tillräck-&lt;br&gt;ligt för att föreningssändningama skall kunna fortleva. Bl.a. anförs att vissa&lt;br&gt;kostnader for föreningsradion har stigit samtidigt som föreningslivet i många&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall har fått knappare resurser. Därför förordar många att föreningarna skall&lt;br&gt;tillåtas finansiera sina närradiosändningar med reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till närradion bör inte bara innebära en formell rätt för för-&lt;br&gt;eningslivet att använda radiomediet för sina budskap utan också att för-&lt;br&gt;eningarna har en praktisk möjlighet att bedriva en fortlöpande sänd-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Därför bör föreningsradion kunna få tillgång till den ytter-&lt;br&gt;ligare finansieringsmöjlighet som reklamfinansiering innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang är det emellertid angeläget att tillgången till reklam-&lt;br&gt;finansiering inte medför att föreningsradion kommersialiseras. Rätten att&lt;br&gt;sända reklam syftar till att förbättra föreningarnas möjligheter att föra ut sin&lt;br&gt;information. Däremot finns det ingen anledning att ge vare sig föreningslivet&lt;br&gt;eller någon annan grupp ensamrätt att utnyttja någon del av sändningsut-&lt;br&gt;rymmet i förvärvssyfte, eller att tolerera en utveckling som kan komma att få&lt;br&gt;denna konsekvens. För tydlighetens skull bör det betonas att det givetvis står&lt;br&gt;vaije enskild sammanslutning fritt att avstå från reklam i sina sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för närradion bör därför vara sådana att det inte skall&lt;br&gt;vara lockande för den som önskar bedriva kommersiella radiosändningar att&lt;br&gt;försöka utnyttja närradion för sina syften. Han bör i stället söka sig till den&lt;br&gt;föreslagna lokalradion. De föreslagna villkoren för närradion har utformats&lt;br&gt;mot denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioutredningens förslag att decentralisera beslutsfattandet i sänd-&lt;br&gt;ningstidsärenden har fått ett blandat mottagande hos remissinstanserna. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening skulle det emellertid under alla förhållanden inte vara&lt;br&gt;lämpligt att förändra Närradionämndens beslutsbefogenheter samtidigt som&lt;br&gt;reklam tillåts i närradion. Nuvarande regler om vem som kan få sändnings-&lt;br&gt;tillstånd och hur sändningstiden fördelas bör därför behållas oförändrade.&lt;br&gt;Endast lokala ideella föreningar som bedriver verksamhet inom tillstånds-&lt;br&gt;området samt vissa andra sammanslutningar bör sålunda kunna erhålla till-&lt;br&gt;stånd. Närradionämnden skall besluta om tillstånd samt om vilka samman-&lt;br&gt;slutningar som skall få utnyttja sändningsmöjligheterna på varje ort och under&lt;br&gt;vilken tid sändningarna får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningstiden bör liksom hittills så långt möjligt fördelas enligt sam-&lt;br&gt;manslutningarnas önskemål. Om flera sammanslutningar önskar sända under&lt;br&gt;samma tid skall nämnden beakta vilken av dem som har störst intresse av att&lt;br&gt;sända vid en viss tidpunkt. I förarbetena till bestämmelsen (se prop.&lt;br&gt;1984/85:145 s. 27 ff) ges några allmänna exempel på omständigheter som&lt;br&gt;kan berättiga till förtur. Bl.a. anges att om en sammanslutning redan har lång&lt;br&gt;sändningstid eller rätt att sända vid en attraktiv tidpunkt så bör dess anspråk&lt;br&gt;på en omstridd ytterligare tid kunna bedömas som mindre befogat än ett an-&lt;br&gt;språk från en sammanslutning som inte har rätt till andra sådana tider. Enbart&lt;br&gt;det förhållandet att en sammanslutning tidigare sänt under viss tid bör inte ge&lt;br&gt;förtur till samma tid. Vidare pekas på möjligheten att tilldela sammanslutning-&lt;br&gt;arna tider som återkommer med längre mellanrum än en vecka. Om tillgänglig&lt;br&gt;tid vid en rimlig tidpunkt på dygnet är mycket knapp, bör i stället varje sam-&lt;br&gt;manslutning beredas acceptabelt lång tid under en längre tidsperiod än en&lt;br&gt;vecka. Närradionämndens beslut kan överklagas hos Kammarrätten. Rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen bedömer att denna ordning innebär tillräckliga garantier for att alla för-&lt;br&gt;eningar som har rätt att sända också får tillgång till lämplig sändningstid. Att&lt;br&gt;en sändningstid är särskilt gynnsam for reklamförsäljning kan givetvis inte ge&lt;br&gt;en förening företräde till tiden framfor föreningar som har goda skäl av annan&lt;br&gt;art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kan även närradioföreningar, dvs. sammanslutningar av&lt;br&gt;flera tillståndshavare för gemensamma närradioändamål, erhålla tillstånd.&lt;br&gt;Närradioutredningen föreslog att det skulle införas en särskild regel om att de&lt;br&gt;vanliga föreningarna har företräde till sändningstid framför närradioför-&lt;br&gt;eningen och att de nuvarande begränsningarna av närradioföreningens sänd-&lt;br&gt;ningsrätt skulle upphöra. För de s.k. informationsslingoma skulle dock enligt&lt;br&gt;utredningen gälla att de skulle ha en sändningstid om högst en timme, att&lt;br&gt;högst hälften fick utgöras av musik samt att slingorna fick bytas högst en&lt;br&gt;gång per dygn. Avsikten var att motverka att informationsslingoma utveck-&lt;br&gt;lades till egna program. De flesta remissinstanserna instämde i utredningens&lt;br&gt;förslag utom i fråga om informationsslingoma där meningarna var delade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör de möjligheter som tillgången till&lt;br&gt;reklamfinansiering skapar utnyttjas för att förbättra de egentliga föreningarnas&lt;br&gt;möjlighet att föra fram sina uppfattningar. Någon anledning att på mot-&lt;br&gt;svarande sätt stärka närradioföreningamas ställning finns däremot inte. När-&lt;br&gt;radioföreningama är bildade av de egentliga föreningarna för att sköta olika&lt;br&gt;gemensamma angelägenheter. De kan inte sägas företräda några uppfattningar&lt;br&gt;som inte på ett bättre sätt kan framföras av de egentliga föreningarna. De nu-&lt;br&gt;varande begränsningarna i närradioföreningamas sändningsrätt motsvarar väl&lt;br&gt;den roll som dessa föreningar bör spegla i sändningsverksamheten. Förslaget&lt;br&gt;att avskaffa begränsningarna bör därför inte genomföras. Regeringen anser&lt;br&gt;att närradioföreningar även i fortsättningen bör kunna få tillstånd att sända.&lt;br&gt;Liksom för närvarande bör deras sändningsrätt vara begränsad till att avse&lt;br&gt;uppgifter om program och programtider samt andra upplysningar om när-&lt;br&gt;radioverksamheten på orten, sändningar från evenemang av gemensamt in-&lt;br&gt;tresse för tillståndshavama på orten, information, i begränsad omfattning, om&lt;br&gt;kommunal verksamhet samt provsändningar av program, framställda av&lt;br&gt;sammanslutningar som saknar sändningstillstånd. Sådana provsändningar får&lt;br&gt;i varje enskilt fall pågå under högst tre månader. Med hänsyn till att närradio-&lt;br&gt;föreningama även i fortsättningen kommer att spela en begränsad roll bör det&lt;br&gt;inte vara tillåtet att sända reklam i de sändningar som de svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reklamsändningama i närradion bör gälla i stort sett samma regler som&lt;br&gt;för lokalradion (se närmare specialmotiveringen). I analogi med vad som&lt;br&gt;föreslagits för lokalradion bör det också införas förbud mot att i en närradio-&lt;br&gt;sändning utanför den särskilda annonstiden mot vederlag eller annars på ett&lt;br&gt;otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande bestäms sändningsmöjligheterna för närradio av för-&lt;br&gt;eningslivets önskemål. I de flesta kommuner med närradio fmns en sändare. I&lt;br&gt;några kommuner med stor ytvidd finns flera närradiosändare, som betjänar&lt;br&gt;olika delar av kommunen. I storstadsområdena har det sedan länge funnits&lt;br&gt;flera sändare som har riktat sig till samma område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har antalet sändare ökat ytterligare i de större stä-&lt;br&gt;derna. Orsaken till detta är att vissa föreningar, på det sätt som redovisats i&lt;br&gt;det föregående, har önskat få tillgång till långa sammanhängande sändnings-&lt;br&gt;tider för program av underhållningskaraktär. I vissa fall har de som ligger&lt;br&gt;bakom dessa sändningar även systematiskt brutit mot reklamförbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det blir tillåtet att sända reklam i närradion är det angeläget att när-&lt;br&gt;radions sändningstid inte sväller ut så att närradion i praktiken blir en andra&lt;br&gt;form av kommersiell radio. För att en sådan utveckling skall motverkas bör&lt;br&gt;följande princip gälla i fråga om sändningsmöjligheterna för närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningslivet så önskar skall en möjlighet att sända närradio kunna&lt;br&gt;finnas i vaije kommun där det är tekniskt genomförbart. Flera sändnings-&lt;br&gt;möjligheter skall kunna finnas om det finns särskilda skäl, Lex. i kommuner&lt;br&gt;med stor folkmängd eller i kommuner med flera större tätorter. De sändare&lt;br&gt;som är avsedda för närradio bör endast få användas för sådana sändningar. I&lt;br&gt;likhet med promemorian avvisar regeringen alltså tanken på att lokalradio och&lt;br&gt;närradio skall kunna sändas över samma sändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av denna princip kommer att leda till att sändningsmöjlig-&lt;br&gt;heterna för närradio kommer att bli mindre i vissa kommuner. De samman-&lt;br&gt;slutningar som i dag utnyttjar sändarna och som önskar fortsätta att sända&lt;br&gt;närradio bör beredas sändningstid inom ramen för återstående sändnings-&lt;br&gt;möjligheter i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § första stycket närradiolagen får en sammanslutnings pro-&lt;br&gt;gramutbud inte, annat än i begränsad omfattning, innehålla material som inte&lt;br&gt;har framställts enbart för den egna verksamheten. Denna regel, det s.k. riks-&lt;br&gt;förbudet, bör behållas. Om en kommersialisering av närradion skall mot-&lt;br&gt;verkas är det av stor betydelse att t.ex. återutsändning av centralt producerat&lt;br&gt;programmaterial inte får äga rum i närradiosändningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian föreslås att avgiften i ärenden om närradio&lt;br&gt;skall upphöra. Förslaget syftar till att minska avgiftsbelastningen på närradion&lt;br&gt;och skall ses i samband med att reklamförbudet föreslogs finnas kvar. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning finns det inte anledning att avskaffa avgiften om det&lt;br&gt;blir tillåtet med reklam i närradion. I stället är det angeläget att närradion även&lt;br&gt;ekonomiskt uppfattas som ett mindre fördelaktigt alternativ för den som vill&lt;br&gt;bedriva kommersiella radiosändningar. Avgiften bör därför bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om reklam och sponsring samt riksförbudet och bestämmelserna&lt;br&gt;om närradioföreningars sändningsrätt bör vara vitessanktionerade. Samma&lt;br&gt;sanktion bör gälla också om en sammanslutning bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter någon annan i dess ställe utnyttja sändningstid som till-&lt;br&gt;delats sammanslutningen. Någon möjlighet att i dessa fall återkalla samman-&lt;br&gt;slutningens sändningstillstånd bör inte längre finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser befarar att vitessanktionen kommer att kunna kring-&lt;br&gt;gås, genom att den sammanslutning som har drabbats av vitesföreläggandet&lt;br&gt;upphör med sändningarna och i stället en ny sammanslutning formellt träder&lt;br&gt;in som ansvarig för verksamheten. För att detta slag av kringgående skall&lt;br&gt;motverkas bör Närradionämnden kunna besluta att, om en sammanslutning&lt;br&gt;som har blivit föremål för vitesföreläggande önskar upphöra med sändning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ama eller ändra sändningstiden, ingen annan sammanslutning skall få sända&lt;br&gt;under den ledigblivna sändningstiden under upp till tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande ordning för närradiosändningamas räckvidd infördes genom&lt;br&gt;ett riksdagsbeslut år 1985 (prop. 1984/85:145, bet. 1984/85:KrU22, rskr&lt;br&gt;1984/85:387, SFS 1985:597). I samband med en ändring av 1 § närradio-&lt;br&gt;lagen uttalade kulturutskottet att en räckvidd om fem kilometer fortfarande&lt;br&gt;borde vara huvudregeln. Närradionämnden borde dock kunna medge avsteg&lt;br&gt;från huvudregeln. Utifrån en bedömning av föreningslivets behov och ortens&lt;br&gt;förutsättningar bör sändare med större räckvidd kunna få förekomma. Fram-&lt;br&gt;för allt bör glesbygdsorter kunna komma i fråga för en sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att medge längre räckvidd har utnyttjats på sådant sätt att ca&lt;br&gt;två tredjedelar av närradiosändama för närvarande har förlängd räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioutredningen föreslår att normen för räckvidden skall ändras så att&lt;br&gt;närradions sändningar normalt skall vara kommuntäckande. Motivet för för-&lt;br&gt;ändringen är att föreningslivet normalt är organiserat kommunvis. Flera av de&lt;br&gt;remissinstanser som har yttrat sig över departementspromemorian förordar&lt;br&gt;också en sådan förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som inhämtats från Telestyrelsen är det möjligt att medge för-&lt;br&gt;höjd räckvidd också för övriga närradiosändare utanför storstadsområdena&lt;br&gt;utan att det påverkar möjligheten att etablera sändare för lokalradion. Kom-&lt;br&gt;muntäckning bedöms dock inte vara möjlig för mer än en sändare i varje&lt;br&gt;kommun. Enstaka undantag kan vidare finnas. Mot denna bakgrund förordar&lt;br&gt;regeringen att följande bör gälla för närradiosändningamas räckvidd. Sänd-&lt;br&gt;ningarna skall alltid kunna tas emot med god hörbarhet inom ett avstånd av&lt;br&gt;fem kilometer från sändaren. Närradionämnden bör i särskilda fall få medge&lt;br&gt;sändare med större räckvidd. Utanför storstadsområdena bör eftersträvas att&lt;br&gt;sändningarna kan tas emot i hela kommunen. Även där det är frekvens-&lt;br&gt;tekniskt möjligt kan en förhöjning av räckvidden visa sig mycket kostsam.&lt;br&gt;Det kan t.ex. vara nödvändigt att utnyttja slavsändare för att nå vissa delar av&lt;br&gt;kommunen. Närradionämnden bör därför medge en viss förhöjd räckvidd&lt;br&gt;endast om majoriteten av de sändningsberättigade föreningarna önskar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i promemorians förslag att det inte bör vara möjligt&lt;br&gt;att samtidigt ha tillstånd att sända lokalradio och att sända närradio. Om en&lt;br&gt;sammanslutning med tillstånd att sända närradio får tillstånd att sända lokal-&lt;br&gt;radio bör därför närradiotillståndet upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.10 Åtgärder mot rasism i närradion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att möjligheten att använda närradion till&lt;br&gt;bl.a.propaganda för organiserad rasism och annan främlingsfientlighet&lt;br&gt;skall motverkas effektivt skall sändningstillståndet, om det föreligger&lt;br&gt;synnerliga skäl, kunna återkallas i upp till fem år vid dom för allvarliga&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott. I övriga fall skall återkallelsetiden som nu vara&lt;br&gt;högst ett år. Beslut om återkallelse fattas av domstol med jury.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioutredningen och departementspromemorian: Enligt ut-&lt;br&gt;redningen om vissa frågor om närradio bör sändningstillståndet kunna åter-&lt;br&gt;kallas i upp till fem år om programutgivaren fälls för hets mot folkgrupp. Vi-&lt;br&gt;dare bör sändningstillståndet kunna återkallas interimistiskt redan när åtal&lt;br&gt;väcks för sådant brott. Sändningstillståndet skall kunna återkallas i upp till&lt;br&gt;fem år också vid allvarliga brott mot skyldigheten att referensbanda. Skärpta&lt;br&gt;krav föreslås för referensbanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i departementspromemorian överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta förslagen i betänkandet Lokalt ledd när-&lt;br&gt;radio får brett stöd i remissopinionen, även om viss detaljkritik förekommer.&lt;br&gt;Flera remissinstanser invänder emellertid mot förslaget att sändningstill-&lt;br&gt;ståndet skall kunna återkallas interimistiskt innan fallande dom föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag tillstyrks av majoriteten av de remiss-&lt;br&gt;instanser som behandlar det. Närradionämnden anser emellertid att det är till-&lt;br&gt;räckligt om återkallelsetiden förlängs från nuvarande ett till två år. Bl.a.&lt;br&gt;Justitiekanslem och Tidningsutgivareföreningen avstyrker förslaget med&lt;br&gt;hänvisning till att det inte finns någon möjlighet att hindra utgivningen av&lt;br&gt;tidningar i motsvarande situation. Några remissinstanser, däribland Kammar-&lt;br&gt;rätten i Sundsvall och Landsorganisationen anser att även sändningstillstånd&lt;br&gt;för privatradio bör kunna återkallas vid allvarliga yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen För regeringens förslag: Närradion är och skall vara en&lt;br&gt;åsiktsradio. Varje sändningsberättigad sammanslutning har möjlighet att i&lt;br&gt;sändningarna föra ut sina åsikter och propagera för sina uppfattningar. Det&lt;br&gt;ligger i sakens natur att det som sägs i sändningarna kan vara kontroversiellt&lt;br&gt;och verka stötande för vissa lyssnare. Genom att alla lokalt verksamma ide-&lt;br&gt;ella föreningar kan få tillstånd att sända närradio kan meningsmotståndare&lt;br&gt;bemötas i samma medium. När närradion används på detta sätt bidrar den till&lt;br&gt;att vitalisera den lokala debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom närradion, i likhet med andra massmedier, har stor genomslags-&lt;br&gt;kraft krävs att de som svarar för innehållet i sändningarna visar ansvar och&lt;br&gt;handlar utifrån etiska grundsatser. I Sverige är det sedan gammalt i huvudsak&lt;br&gt;mediernas egna organisationer som har formulerat principerna för verksam-&lt;br&gt;heten. Bl.a. har Sveriges närradioförbund utformat etiska regler för närradion&lt;br&gt;samt inrättat en etisk nämnd som skall övervaka att reglerna efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för staten att ingripa med straff är begränsad till vissa hand-&lt;br&gt;lingar som hotar viktiga allmänna eller enskilda intressen. I fråga om radio-&lt;br&gt;sändningar gäller det de s.k. yttrandefrihetsbrotten, bl.a. hets mot folkgrupp,&lt;br&gt;förtal och förolämpning samt olika brott mot rikets säkerhet och allmän ord-&lt;br&gt;ning. För yttrandefrihetsbrotten tillämpas en särskild rättegångsordning där&lt;br&gt;Justitiekanslem fungerar som åklagare och där frågan om brott föreligger&lt;br&gt;prövas av domstol under medverkan av jury. Det straffrättsliga ansvaret för&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott bärs av en särskilt utsedd utgivare som skall ha befogen-&lt;br&gt;het att bestämma över innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närradion kan en ytterligare rättsverkan förekomma vid yttrande-&lt;br&gt;frihetsbrott. Enligt 16 § närradiolagen kan tillståndet för en sammanslutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att sända närradio återkallas vid fall av allvarliga yttrandefrihetsbrott i sänd-&lt;br&gt;ningarna. Beslut om återkallelse fattas numera av domstolen i domen i målet&lt;br&gt;om yttrandefrihetsbrottet. Därvid får bestämmas en tid av högst ett år inom&lt;br&gt;vilken sammanslutningen inte får ges nytt tillstånd. Domstolen får också för-&lt;br&gt;ordna att beslutet om återkallelse skall gälla utan hinder av att domen inte har&lt;br&gt;vunnit laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa organisationer har använt närradion för att sprida främlingsfientliga&lt;br&gt;och rasistiska budskap. Under de senaste åren har uppmärksamheten särskilt&lt;br&gt;riktat sig mot en sammanslutning. I samband med att utgivaren för sändning-&lt;br&gt;arna dömdes till fängelse för hets mot folkgrupp återkallades sändningstill-&lt;br&gt;ståndet interimistiskt för en tid av ett år. Sammanslutningen återfick tillståndet&lt;br&gt;kort efter det att domen mot utgivaren fastställdes av hovrätten, och sänd-&lt;br&gt;ningarna kunde därför pågå medan utgivaren avtjänade sitt straff. Även de&lt;br&gt;fortsatta sändningarna har haft rasistiskt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfattningen om alla människors lika värde är en av förutsättningarna för&lt;br&gt;demokratin. Organiserad rasism utgör därför ett angrepp på grundläggande&lt;br&gt;principer i vårt samhälle. Lagstiftningen om hets mot folkgrupp ger staten en&lt;br&gt;möjlighet att försvara sig mot sådana angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i departementspromemorian om att sändningstillståndet i vissa&lt;br&gt;allvarliga fall skall kunna återkallas för en tid av upp till fem år tar sikte på fall&lt;br&gt;där de som är ansvariga för sändningsverksamheten inte låter rätta sig av&lt;br&gt;straff utan där en rasistisk eller liknande verksamhet fortsätter. De flesta re-&lt;br&gt;missinstanser som behandlar frågan tillstyrker förslaget. Några instanser,&lt;br&gt;däribland Justitiekanslem och Tidningsutgivareföreningen avstyrker emeller-&lt;br&gt;tid, med hänvisning till att någon motsvarande sanktion inte finns inom andra&lt;br&gt;delar av massmedieområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om regeringen har förståelse för de sistnämnda remissinstansers&lt;br&gt;ståndpunkt, anser regeringen att det finns behov av en åtgärd som på ett ef-&lt;br&gt;fektivt sätt kan stoppa rasistiska och liknande sändningar i de - i och för sig&lt;br&gt;sällsynta - fall då hot om straff inte har tillräcklig avhållande effekt. Förslaget&lt;br&gt;att den längsta tiden för återkallelse skall förlängas från ett till fem år bör där-&lt;br&gt;för genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att sändningstillståndet skall kunna återkallas för&lt;br&gt;längre tid än ett år bör vara att det finns synnerliga skäl. Ett sådant skäl kan&lt;br&gt;vara att brottet utgör en särskilt allvarlig överträdelse eller att det rör sig om&lt;br&gt;upprepad brottslighet. Upprepad brottslighet skall anses föreligga inte bara&lt;br&gt;när en viss utgivare har blivit dömd flera gånger för likartade brott, utan även&lt;br&gt;när sammanslutningens sändningar har befunnits innefatta yttrandefrihetsbrott&lt;br&gt;vid flera tillfallen. Även sändningar av olika sammanslutningar som består av&lt;br&gt;i huvudsak samma krets av personer skulle kunna innebära upprepning,&lt;br&gt;nämligen om sammanslutningarna har sådan karaktär och sammansättning att&lt;br&gt;de utåt framstår som samma sammanslutning eller grenar av samma organisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleds i första hand av intresset av att motverka organiserad&lt;br&gt;rasism. Det kan emellertid inte uteslutas att även andra brott än hets mot folk-&lt;br&gt;grupp skulle kunna vara av sådan karaktär att en längre återkallelsetid skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara befogad. Därför bör den längre återkallelsetiden kunna tillämpas även&lt;br&gt;vid andra yttrandefrihetsbrott än hets mot folkgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser ifrågasätter om inte en motsvarande regel borde&lt;br&gt;gälla för lokalradion. Även Lagrådet har efterlyst en sådan regel. Regeringen&lt;br&gt;anser inte att en sådan regel bör inforas. Skälet är att lokalradion torde komma&lt;br&gt;att få en helt annan karaktär än närradion. Närradion är en åsiktsradio och det&lt;br&gt;kan inte uteslutas att sammanslutningar med rasistiska åsikter använder&lt;br&gt;närradion för att sprida dessa. De som kommer att söka tillstånd att sända&lt;br&gt;lokalradio kan däremot förväntas ha andra syften med verksamheten än att ge&lt;br&gt;uttryck för extrema åsikter. Det framstår därför inte som behövligt att, innan&lt;br&gt;det finns någon erfarenhet av verksamheten, införa en möjlighet att återkalla&lt;br&gt;sändningstillståndet vid allvarliga yttrandefrihetsbrott. Skulle det visa sig att&lt;br&gt;utvecklingen går i annan riktning, och det skulle finnas behov av en regel av&lt;br&gt;det aktuella slaget, får frågan övervägas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.11 Myndighetsuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Närradionämnden skall tills vidare svara för&lt;br&gt;planering och tillståndsgivning för lokalradion. Nämnden skall också&lt;br&gt;ha tillsyn över lokalradioverksamheten och pröva frågor om återkallelse&lt;br&gt;av rätten att sända samt om förelägganden att följa programreglema.&lt;br&gt;Nämnden skall fortlöpande samråda med Telestyrelsen i tekniska frå-&lt;br&gt;gor. Vid utformning av sändningsområden skall nämnden samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: En ny tillfällig myndighet skall pröva alla&lt;br&gt;frågor om lokalradio utom i vad avser återkallelse av sändningstillstånd. Be-&lt;br&gt;slut om återkallelse skall prövas av länsrätt på talan av den tillfälliga myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Meningarna är delade. De flesta remissinstanser&lt;br&gt;som yttrar sig i frågan, däribland Närradionämnden, tillstyrker promemorians&lt;br&gt;förslag, medan några anser att myndighetsuppgifterna bör hanteras av När-&lt;br&gt;radionämnden. Några remissinstanser motsätter sig all särskild statlig tillsyn&lt;br&gt;av radio verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De myndighetsuppgifter som blir&lt;br&gt;aktuella i fråga om lokalradion kommer att vara av olika slag. För att sänd-&lt;br&gt;ningsområdena skall kunna fastställas krävs planering under vilken tekniska&lt;br&gt;och andra förutsättningar vägs samman. Därefter vidtar den process som skall&lt;br&gt;utmynna i meddelande av sändningstillstånd och som innebär att tillstånden&lt;br&gt;annonseras ut, att ansökningar granskas och att det beslutas om tillstånd. Om&lt;br&gt;antalet sökande är fler än utlysta tillstånd kommer urvalsprocessen att omfatta&lt;br&gt;en auktion. För vaije tillståndshavare skall det också meddelas beslut om den&lt;br&gt;avgift som skall betalas till staten. När tillstånden är meddelade skall det ut-&lt;br&gt;övas tillsyn över verksamheten. Tillsynen innebär en bevakning av att verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten kommer igång och fortgår samt att gällande regler för innehållet Prop. 1992/93:70&lt;br&gt;iakttas. Om tillsynen visar att reglerna har överträtts kan det utfärdas olika&lt;br&gt;slags sanktioner mot tillståndshavaren. Dessa kan utgöras av förelägganden&lt;br&gt;att följa de regler som gäller för innehållet. Sådana förelägganden kan vara&lt;br&gt;förenade med vite. Om sändningarna inte kommer igång inom en viss tid, el-&lt;br&gt;ler om de upphör, kan sändningstillståndet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1992:36) Radio och TV i ett föreslår utredningen om&lt;br&gt;myndighet for radio- och TV-sändningar till allmänheten att en sammanhållen&lt;br&gt;central myndighet skall ersätta Radionämnden, Kabelnämnden och Närradio-&lt;br&gt;nämnden. Den nya myndigheten förutsätts också få uppgifter i fråga om&lt;br&gt;andra slag av radio- och TV-sändningar till allmänheten än de som dessa or-&lt;br&gt;gan for närvarande ansvarar för. I betänkandet föreslås att den nya myndig-&lt;br&gt;heten skall träda i funktion den 1 januari 1993. Den nya myndigheten föreslås&lt;br&gt;få namnet Radio- och televisionsmyndigheten. Inom Radio- och televisions-&lt;br&gt;myndigheten skall det enligt förslaget finnas en nämnd, Radio- och tele-&lt;br&gt;visionsnämnden, vars sammansättning skall vara bestämd i lag och vars ord-&lt;br&gt;förande och vice ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Radio-&lt;br&gt;och televisionsnämnden skall bl.a. pröva frågor om återkallelse av sänd-&lt;br&gt;ningstillstånd och meddela förelägganden att följa bestämmelser om sänd-&lt;br&gt;ningarnas innehåll. Beredningen av utredningens förslag pågår inom rege-&lt;br&gt;ringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian förs ett resonemang om för- och nackdelar&lt;br&gt;med att - i avvaktan på att en eventuell sammanhållen myndighet kan träda i&lt;br&gt;funktion - lägga myndighetsuppgifterna på Närradionämnden eller inrätta en&lt;br&gt;ny tillfällig myndighet för lokalradion. De skäl som talar för att uppgifterna&lt;br&gt;bör åvila Närradionämnden är enligt promemorian att vissa av frågorna berör&lt;br&gt;både kommersiell radio och närradio samt att de olika myndighetsuppgifterna&lt;br&gt;ändå så småningom skall sammanföras. Promemorian stannar emellertid för&lt;br&gt;att en särskild, tillfällig myndighet bör inrättas i form av en kommitté under&lt;br&gt;kulturdepartementet. De huvudsakliga argumenten för denna lösning är att&lt;br&gt;Närradionämndens anknytning till närradion hos vissa företrädare för den&lt;br&gt;kommersiella radion kan leda till tvivel på dess opartiskhet samt att nämn-&lt;br&gt;dens parlamentariska sammansättning gör den mindre lämplig för att hantera&lt;br&gt;planerings- och tillståndsärenden for lokalradion. Förslaget om att inrätta en&lt;br&gt;tillfällig myndighet tillstyrks av de flesta av de remissinstanser som har anfört&lt;br&gt;en mening, däribland Närradionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som förordas i promemorian skall ses mot bakgrund av att det&lt;br&gt;föreslogs att det även i fortsättningen skulle vara förbjudet att sända kom-&lt;br&gt;mersiell reklam i närradion. Regeringens förslag att reklamsändningar skall&lt;br&gt;tillåtas i närradion ändrar emellertid förutsättningarna för bedömningen av var&lt;br&gt;myndighetsuppgifterna i fråga om lokalradion skall läggas. Närradionämn-&lt;br&gt;dens uppgift att beivra överträdelser av det generella reklamförbudet kommer&lt;br&gt;att ersättas av uppgiften att övervaka att de bestämmelser som skall gälla for&lt;br&gt;reklamsändningama efterlevs. Eftersom samma reklamregler föreslås gälla&lt;br&gt;för lokalradion och närradion talar starka skäl för att prövningen anförtros åt&lt;br&gt;en och samma myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som föreslagits för lokalradion lämnar litet utrymme för ett&lt;br&gt;skönsmässigt handlande från myndighetens sida. Mot den bakgrunden kan&lt;br&gt;inte de skäl som i promemorian anförs mot att låta Närradionämnden svara&lt;br&gt;för myndighetsuppgifterna uppfattas som särskilt starka. Regeringen förordar&lt;br&gt;att uppgiften att handha myndighetsuppgifter i fråga om lokalradion läggs hos&lt;br&gt;Närradionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämndens uppgifter bör omfatta såväl planering och tillstånds-&lt;br&gt;givning som tillsyn och beslut om sanktioner. Med hänsyn till att nämndens&lt;br&gt;sammansättning är bestämd i lag och då ordföranden och vice ordföranden&lt;br&gt;skall vara lagfama och erfarna i domarvärv finns inte skäl att, på sätt som&lt;br&gt;föreslås i promemorian, lägga uppgiften att besluta om återkallelse av sänd-&lt;br&gt;ningstillståndet hos länsrätt. Närradionämnden bör vidare pröva frågor om&lt;br&gt;avgift och ta emot avgiftsinbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också övervägt ett alternativ där en större del av myndig-&lt;br&gt;hetsuppgifterna förankras lokalt genom att uppgiften att förrätta urval bland&lt;br&gt;sökande förläggs till länsstyrelsen. Enligt regeringens mening finns emellertid&lt;br&gt;inga egentliga fördelar med en sådan ordning, eftersom någon allmän lämp-&lt;br&gt;lighetsbedömning av de sökande inte skall förekomma. Den torde också med-&lt;br&gt;föra ökade kostnader i jämförelse med valda lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens medverkan bör emellertid komma in på det stadium i pro-&lt;br&gt;cessen där behovet av lokalkännedom är starkast, nämligen i samband med&lt;br&gt;utfonmningen av sändningsområden. Närradionämnden kommer också att ha&lt;br&gt;ett omfattande samarbete med Telestyrelsen när det gäller de tekniska förut-&lt;br&gt;sättningarna. Det kommer emellertid att vara Närradionämndens ansvar att&lt;br&gt;väga samman tekniska och andra faktorer och att göra prioriteringar när olika&lt;br&gt;önskemål inte kan förenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För undvikande av missförstånd bör det understrykas att uppgiften att&lt;br&gt;meddela tillstånd att använda radiosändare och att föreskriva de olika villkor&lt;br&gt;av teknisk natur som gäller för ett sådant tillstånd liksom för närvarande&lt;br&gt;kommer att åvila Telestyrelsen. Det är också Telestyrelsen som svarar för till-&lt;br&gt;synen av radioanvändningen i tekniskt hänseende. Telestyrelsen får ta ut&lt;br&gt;ersättning för sin prövning av tillståndsansökningar. För närvarande är den&lt;br&gt;årliga sändaravgiften för en större FM-ljudradiosändare på 10 kW eller mer&lt;br&gt;8 200 kr medan avgiften för mindre sådana sändare är 1 900 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.12 Översyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I god tid före den första tillstånds-&lt;br&gt;periodens slut bör en översyn göras av reglerna för lokalradion samt av&lt;br&gt;de nya reglerna för närradion. Översynen bör ske under parlamentarisk&lt;br&gt;medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Enligt promemorian kan det bli aktuellt&lt;br&gt;att efter ganska kort tid förändra och modifiera de föreslagna reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Humanistiska utbildnings- och forskningsnämn-&lt;br&gt;den vid Göteborgs universitet betonar vikten av att effekterna av den före-&lt;br&gt;slagna lagstiftningen följs upp regelbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: I det föregående (avsnitt 3.1)&lt;br&gt;konstateras att möjligheterna att förutse de framtida regleringsbehoven är be-&lt;br&gt;gränsad. Det är bl.a. oklart hur förutsättningarna för kommersiell radio kom-&lt;br&gt;mer att utveckla sig. De regler som har föreslagits har till syfte att främja en&lt;br&gt;lokalt förankrad, självständig radioverksamhet och att motverka att företag&lt;br&gt;skaffar sig kontrollen över kedjor av sändarstationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för förslagen ligger bl.a. de utländska erfarenheterna av privat&lt;br&gt;reklamfmansierad radio. Det står emellertid klart att det inte går att dra särskilt&lt;br&gt;långtgående slutsatser för Sveriges del av vad som har hänt i andra länder. En&lt;br&gt;säker bedömning av det nya regelsystemet kommer att kunna göras först när&lt;br&gt;det föreligger konkreta erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bedömer regeringen att en översyn av de regler som&lt;br&gt;gäller för lokalradion bör göras i god tid innan den första tillståndsperioden&lt;br&gt;löper ut. I de fall då översynen ger anledning till det kommer riksdagen så-&lt;br&gt;lunda att få tillfälle att ta ställning till eventuella förändringar av regelsystemet&lt;br&gt;innan de först meddelade sändningstillstånden skall förnyas. Översynen bör&lt;br&gt;även omfana effekterna av de förändrade reglerna för närradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen vid en sådan översyn bör givetvis vara att radion, även i fram-&lt;br&gt;tiden, i största möjliga mån bör vara oreglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om vilka former översynen&lt;br&gt;skall ha. En utgångspunkt bör emellertid vara att den sker under parlamen-&lt;br&gt;tarisk medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1993. Med hän-&lt;br&gt;syn till behovet av planering, ansökningstider m.m. torde de första sänd-&lt;br&gt;ningstillstånden kunna meddelas tidigast i mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att det kommer att bli möjligt att bedriva privata lokala&lt;br&gt;ljudradiosändningar som får finansieras med bl.a. reklamförsäljning. Om-&lt;br&gt;fattningen av verksamheten torde på längre sikt huvudsakligen komma att&lt;br&gt;bestämmas av möjligheten att få reklaminkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavama skall betala en årlig avgift till staten. Genom avgiftsin-&lt;br&gt;komsterna täcks kostnaden for de myndighetsuppgifter som föranleds av de&lt;br&gt;föreslagna privata lokalradiosändningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närradions del innebär förslaget att möjligheterna att finansiera verk-&lt;br&gt;samheten ökar genom att reklam och sponsring tillåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anförts har inom Kulturdepartementet upprättats för-&lt;br&gt;slag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lokalradiolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget 4 har upprättats i samråd med Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering till lagförslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förslaget till lokalradiolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens omfattning. Enligt första stycket innehåller lagen&lt;br&gt;föreskrifter om vissa lokala rundradiosändningar av radioprogram i ljudradio&lt;br&gt;(lokalradio).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom även närradio är lokala rundradiosändningar i ljudradio sägs i&lt;br&gt;andra stycket att lagen inte gäller för sådana sändningar. De lokala sändningar&lt;br&gt;som bedrivs av Sveriges Radio (det nya sammanslagna radiobolaget från den&lt;br&gt;1 januari 1993) enligt huvudregeln i 5 § radiolagen (1966:755) träffas inte&lt;br&gt;heller av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag används samma definitioner som i radiolagen beträffande vissa&lt;br&gt;uppräknade begrepp. I radiolagen förekommer emellertid endast begreppet&lt;br&gt;annonstid i televisionen. Här används i stället begreppet annonstid vilket&lt;br&gt;överensstämmer med det som används i lagen (1991:2027) om kabelsänd-&lt;br&gt;ningar till allmänheten (se 2 § nämnda lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för närradion undantas vissa bestämmelser i radiolagen från tillämp-&lt;br&gt;lighet för sådana sändningar som avses i denna lag. Undantagen gäller bl.a.&lt;br&gt;kraven på saklighet och opartiskhet och reglerna om radionämndens pröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 3.2. För rätt att sända lokalradio krävs&lt;br&gt;enligt första stycket tillstånd av Närradionämnden. Som framgår av avsnitt&lt;br&gt;3.11 läggs uppgiften på Närradionämnden i avvaktan på att beredningen av&lt;br&gt;frågan om en sammanhållen radio- och TV-myndighet kan slutföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger tillståndets innebörd. Tillståndet tillkommer en till-&lt;br&gt;ståndshavare ensam. Han behöver inte dela med sig av sitt sändningstillstånd&lt;br&gt;till någon annan, utan får sända - eller låta sända - under hela dygnet och han&lt;br&gt;får under vissa förutsättningar överlåta sitt tillstånd (18 §). Någon ensamrätt&lt;br&gt;till sändningsområdet innebär tillståndet emellertid inte. Det kan alltså finnas&lt;br&gt;flera tillstånd inom ett sändningsområde och sändningsområdena kan&lt;br&gt;”överlappa” varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att ingen kan ges mer än ett tillstånd. Tillstånd läm-&lt;br&gt;nas till en fysisk eller juridisk person och omfattar endast ett sändnings-&lt;br&gt;område. Flera kan inte få tillstånd tillsammans. Ingen kan, varken direkt eller&lt;br&gt;genom företag i vilket han, på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal,&lt;br&gt;ensam har ett bestämmande inflytande, få mer än ett tillstånd. Angående vad&lt;br&gt;som avses med bestämmande inflytande se under 7 §. Varje tillståndshavare&lt;br&gt;kan alltså vid varje tillfälle inneha endast ett tillstånd. Han bör emellertid, om&lt;br&gt;han är intresserad av att &amp;quot;byta&amp;quot; tillstånd, kunna avsäga sig ett tillstånd vill-&lt;br&gt;korligt (se under 18 §). Stycket har omformulerats i enlighet med ett förslag&lt;br&gt;av Lagrådet för att förhindra att förbudet kringgås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att sändningsområdenas omfattning bestäms av&lt;br&gt;Närradionämnden och att detta skall ske med beaktande av vad som är tek-&lt;br&gt;niskt möjligt att nå från sändare med lämpligt läge, hur möjligheterna att ta&lt;br&gt;emot sändningar påverkas på andra håll samt vad som är naturliga lokala&lt;br&gt;intresseområden. Av avsnitt 3.2 framgår närmare vad som avses med de an-&lt;br&gt;vända kriterierna för sändningsområdenas utformning. Här framgår också att&lt;br&gt;Närradionämnden med berörda tillståndshavares godkännande kan justera&lt;br&gt;sändningsområdenas omfattning under löpande tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall sändningsområdena utformas så att ett stort antal&lt;br&gt;tillstånd kan lämnas. Av avsnitt 3.2 framgår att regeringen avser att föreskriva&lt;br&gt;att nämnden vid utformningen av sändningsområdena skall samråda med&lt;br&gt;länsstyrelsen. Vad länsstyrelsen framför allt kan bidra med synpunkter på är&lt;br&gt;vad som är ett naturligt lokalt intresseområde. Länsstyrelsen kan också ha&lt;br&gt;kännedom om efterfrågan på sändningsutrymme i länet. Naturligtvis bör&lt;br&gt;nämnden, även om detta inte direkt framgår av lagen, vid utformningen av&lt;br&gt;sändningsområdena också ta hänsyn till önskemål från de berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.4. I&lt;br&gt;paragrafen anges att vissa subjekt inte kan få tillstånd. Det gäller staten,&lt;br&gt;landsting och kommuner samt företag med tillstånd enligt 5 § radiolagen,&lt;br&gt;dvs. efter den 1 januari 1993 Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB&lt;br&gt;och Sveriges Utbildningsradio AB samt Nordisk Television AB. Inte heller&lt;br&gt;företag i vilka sådana organ har ett bestämmande inflytande kan få tillstånd.&lt;br&gt;Angående innebörden av bestämmande inflytande se nedan under 7 §. I&lt;br&gt;sammanhanget kan nämnas att i den ändring som föreslås i 3 § andra stycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närradiolagen (1982:459) föreskrivs att en sammanslutning med tillstånd att&lt;br&gt;sända närradio förlorar detta tillstånd om den får tillstånd enligt denna lag.&lt;br&gt;Den bestämmelsen motiveras närmare i avsnitt 3.9 Paragrafen har utformats i&lt;br&gt;enlighet med ett förslag av Lagrådet i konsekvens med vad Lagrådet förordat i&lt;br&gt;anslutning till 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.4.1&lt;br&gt;första stycket anges att vissa ytterligare rättssubjekt med anknytning till dags-&lt;br&gt;tidningar inte kan få tillstånd. Det gäller dagstidningar och fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer som har bestämmande inflytande direkt eller indirekt i en&lt;br&gt;dagstidning. Även den som genom avtal har möjlighet att bestämma före-&lt;br&gt;tagets handlande i viktiga frågor kan anses ha det bestämmande inflytandet i&lt;br&gt;företaget. Mot bakgrund av uttalanden i lagrådsremissen om att även en&lt;br&gt;styrelseledamot eller verkställande direktör kan ha ett bestämmande inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett aktiebolag har Lagrådet uttalat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i och för sig inte något hinder mot att låta bedömningen av om&lt;br&gt;någon har ett bestämmande inflytande grundas inte bara på inflytande på&lt;br&gt;grund av aktieinnehav eller avtal utan också på inflytande genom t.ex.&lt;br&gt;innehav av ledande ställning i företaget (jfr 4 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;konkurslagen). I förevarande fall är avsikten såvitt framgår av&lt;br&gt;motivuttalandena inte att varje person som har en självständig beslutanderätt i&lt;br&gt;ett företag - t.ex. verkställande direktör, ansvarig utgivare o.d. - skall anses&lt;br&gt;ha ett bestämmande inflytande. Enligt vad som upplysts är det i stället&lt;br&gt;meningen att - beträffande ett visst företag - endast en person skall kunna&lt;br&gt;träffas av bestämmelsen och att bestämmelsen normalt är tillämplig bara om&lt;br&gt;någon genom aktie- eller andelsinnehav eller avtal har den reella beslutande-&lt;br&gt;rätten i ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill kan det ifrågasättas om inte bestämmelsen borde be-&lt;br&gt;gränsas till att avse inflytande på grund av aktie- eller andelsinnehav eller&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Lagrådet har paragrafen utformats efter mönster av 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385). Med uttrycket &amp;quot;någon som&lt;br&gt;som ger ut&amp;quot; avses ägaren, (jfr. &amp;quot;företag som ger ut&amp;quot; i Presstödsförordningen&lt;br&gt;/1990:524/), inte den ansvarige utgivaren. Däremot kan naturligtvis den an-&lt;br&gt;svarige utgivaren ha ett bestämmande inflytande i ett dagstidningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vad som avses med uttrycket dagstidning. Bestäm-&lt;br&gt;melsen har utformats med stöd av 3 § tredje stycket lagen (1977:654) om&lt;br&gt;kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. En följd av den valda&lt;br&gt;definitionen är att bestämmelsen även träffar kvällstidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att alla tillstånd enligt denna lag löper ut vid samma&lt;br&gt;tidpunkt, dvs. i första hand den 31 december 2000. Tillstånden löper även&lt;br&gt;fortsättningsvis ut vid slutet av åttaårsperioder, dvs. den 31 december 2008,&lt;br&gt;den 31 december 2016 etc. Den som får ett tillstånd under en löpande period&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får alltså ett tillstånd som avser kortare tid än åtta år. Bakgrunden till bestäm-&lt;br&gt;melsen anges i avsnitt 3.5. Jämför också vad som sägs i avsnitt 3.12 om&lt;br&gt;översyn av lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § får Närradionämnden, även mot tillståndshavares bestridande i&lt;br&gt;vissa fall förändra indelningen i sändningsområden. För den vars sändnings-&lt;br&gt;område inte berörs, eller berörs endast i begränsad omfattning fmns dock inte&lt;br&gt;anledning att sändningsverksamheten inte skall kunna fortsätta som tidigare.&lt;br&gt;Om tillståndshavaren begär det innan en tillståndsperiod är till ända, skall till-&lt;br&gt;ståndet därför förlängas med ytterligare åtta år. Om detta föreskrivs i andra&lt;br&gt;stycket. Vad som innebär att sändningsområdet &amp;quot;framstår som väsentligen&lt;br&gt;detsamma&amp;quot; får överlämnas till Närradionämndens bedömning. Om en domi-&lt;br&gt;nerande centralort ingår i såväl det nya som det gamla sändningsområdet&lt;br&gt;torde förutsättningen normalt vara uppfylld. Förlängningen innebär att till-&lt;br&gt;ståndshavaren betalar den avgift han tidigare tagit på sig, omräknad med in-&lt;br&gt;dex enligt 15 § andra stycket, oavsett om sändningsområdet förändrats eller&lt;br&gt;ej. Att rätten till förlängning inte är ovillkorlig har utvecklats i avsnitt 3.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf blir tillämplig först vid utgången av en tillståndsperiod. Som&lt;br&gt;anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2 kan finnas anledning att se&lt;br&gt;över indelningen i sändningsområden. En sådan översyn kan komma att med-&lt;br&gt;föra att vissa tillståndshavares intresse att behålla sina tidigare tillstånd kan&lt;br&gt;komma i konflikt med det allmänna intresset att sändningsområdena får en&lt;br&gt;ändamålsenlig indelning. För att skydda tillståndshavare från godtyckliga in-&lt;br&gt;gripanden föreskrivs här att ändring i indelningen i sändningsområden mot en&lt;br&gt;berörd tillståndshavares bestridande får ske endast under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar, nämligen om ändrade tekniska förhållanden föranleder det, eller den&lt;br&gt;befintliga indelningen annars framstår som olämplig, se närmare avsnitt 3.2.&lt;br&gt;Naturligtvis bör Närradionämnnden liksom vid sin planering under tillstånds-&lt;br&gt;periodema samråda med berörda innan planeringen slutförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att omplaneringen av sändningsområdena skall&lt;br&gt;vara avslutad inom två månader före tillståndsperiodens utgång. Visst rådrum&lt;br&gt;för berörda tillståndshavare att besluta om huruvida de skall fortsätta sända&lt;br&gt;inom samma sändningsområde som tidigare, forsöka byta område eller helt&lt;br&gt;sluta etc måste naturligtvis lämnas. Normalt torde det nyss nämnda samrådet&lt;br&gt;leda till att de flesta tillståndshavare långt tidigare känner till planerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall nämnden för varje sändningsområde som ingår i&lt;br&gt;den nya planeringen genom ett särskilt beslut ange vem som skall anses som&lt;br&gt;tillståndshavare. Om ingen kan anses som innehavare av ett nytt tillstånd skall&lt;br&gt;tillståndet förklaras ledigt på det sätt som gäller för tillstånd som utlyses under&lt;br&gt;en löpande tillståndsperiod. Detta får dock ske först sedan beslutet om att&lt;br&gt;ingen är att anse som innehavare av tillståndet vunnit laga kraft. Till skillnad&lt;br&gt;från beslutet om själva områdesindelningen är detta beslut nämligen över-&lt;br&gt;klagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av 8 § kan frågan om vem som skall anses som tillståndshavare&lt;br&gt;i vissa fall vara oklar. För att minimera de negativa effekterna for den som be-&lt;br&gt;rörs av en sådan osäkerhet bör Närradionämnden få medge att sändningarna&lt;br&gt;fortsätter. Eftersom man befinner sig i ett övergångsskede måste nämnden,&lt;br&gt;för att andra tillståndshavare inte skall störas om sändningarna fortsätter i&lt;br&gt;tidigare omfattning, kunna bestämma ett särskilt sändningsområde för dessa&lt;br&gt;sändningar. Medgivandet skall vara tidsbegränsat. Med medgivandet följer en&lt;br&gt;skyldighet att betala en avgift som motsvarar vad ett förlängt tillstånd skulle&lt;br&gt;kosta, dvs. tillståndshavarens tidigare avgift uppräknad enligt 15 § andra&lt;br&gt;stycket Paragrafen har utformats efter förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Närradionämnden anser att ett sändningsområde bör kunna upprättas&lt;br&gt;skall nämnden kungöra detta med angivande av sista dag for ansökan. Även&lt;br&gt;första tillåtna dag för sändningsverksamheten skall anges. Den bör sättas så&lt;br&gt;att tillståndshavaren får tillfälle att förbereda sin verksamhet sedan tillståndet&lt;br&gt;meddelats. Också sändningsområdets omfattning skall anges. Då förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för starten av verksamheten under det första året kan tänkas vara&lt;br&gt;särskilt olika finns för år 1993 en övergångsbestämmelse om att nämnden på&lt;br&gt;tillståndshavarens begäran kan förskjuta startpunkten for sändningstillståndet.&lt;br&gt;I kungörelsen skall också erinras om att den som ansöker om tillstånd anses&lt;br&gt;ha förklarat sig beredd att betala en årlig avgift som motsvarar gällande mi-&lt;br&gt;nimiavgift Det ankommer på regeringen att meddela de ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;som kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nämnden finner att någon sökande inte är behörig skall den enligt första&lt;br&gt;stycket avvisa ansökningen. Behörig är den som inte är utesluten från till-&lt;br&gt;stånd enligt 6 eller 7 §§ och som inte tidigare har tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns mer än en sökande som är behörig skall Närradionämnden&lt;br&gt;kalla till en auktion. Om detta finns föreskrifter i andra stycket. I kallelsen&lt;br&gt;skall anges sista dag för anmälan till auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det bara finns en behörig sökande, antingen vid ansökningstillfället&lt;br&gt;eller vid auktionstillfället, behövs däremot ingen auktion. I stället föreskrivs i&lt;br&gt;tredje stycket att den ende kandidaten till tillståndet skall underrättas om att&lt;br&gt;han erhåller tillståndet om han inom två veckor från det att nämnden sände ut&lt;br&gt;underrättelsen, betalar ett belopp motsvarande minimiavgiften. Avsikten med&lt;br&gt;att kräva betalningen är, som framgår av avsnitt 3.6, att oseriösa intressenter&lt;br&gt;skall sållas bort. Betalningen är emellertid endast ett förskott på det första&lt;br&gt;årets avgift Detta framgår av 32 §. Eftersom tiden två veckor räknas från det&lt;br&gt;att nämnden sände ut meddelandet bör en sökande alltid se till att han kan ta&lt;br&gt;emot ett sådant meddelande. Betalas inte beloppet inom föreskriven tid är an-&lt;br&gt;sökan förfallen. Det ankommer då på Närradionämnden att bestämma om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändningsområdet skall lysas ut på nytt, om tillståndet skall vila eller om om-&lt;br&gt;rådet skall lysas ut med annan utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall avgiften användas som urvalsinstrument om det finns&lt;br&gt;flera sökande. Detta sker genom auktion. Auktionen skall enligt första stycket&lt;br&gt;vara offentlig. Endast sådana sökande som lämnat in ansökan och sedan sär-&lt;br&gt;skilt anmält sig till auktionen och som är behöriga får avge bud vid auktionen.&lt;br&gt;Avsikten är att endast sådana auktioner som behövs, skall hållas och att en-&lt;br&gt;dast en auktion per sändningstillstånd skall bli nödvändig. Därför bör de som&lt;br&gt;inte längre är intresserade när de får kännedom om att det finns konkurrenter&lt;br&gt;och de som inte är behöriga, sållas ut före auktionen. Att endast de som&lt;br&gt;lämnat in ansökan får avge bud vid auktionen får betydelse särskilt om flera&lt;br&gt;sändningstillstånd inom samma område bjuds ut vid samma tillfälle. Det är&lt;br&gt;nämligen rimligt att de som bjuder på de olika sändningstillstånden vet hur&lt;br&gt;många konkurrenter som finns och vad de riskerar genom att bjuda resp, inte&lt;br&gt;bjuda på ett visst tillstånd..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktion får inte hållas innan beslut om avvisning av en ansökan vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Om detta finns föreskrifter i andra stycket. Av avsnitt 3.2 framgår&lt;br&gt;att det är önskvärt att sådana överklaganden behandlas skyndsamt. Detta är&lt;br&gt;nödvändigt för att inte ett överklagande av ett beslut om att en viss sökande&lt;br&gt;inte är behörig skall få omöjliggöra hela tillståndsprocessen för lång tid&lt;br&gt;framåt. Om samtliga sökande är behöriga behöver nämnden däremot inte fatta&lt;br&gt;något särskilt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan budgivningen avslutats skall enligt tredje stycket den som avgivit&lt;br&gt;högsta budet omedelbart betala tio procent av den avgift han erbjudit sig att&lt;br&gt;betala, dock alltid lägst ett belopp som motsvarar minimiavgiften. Beloppet&lt;br&gt;utgör ett förskott (se 32 §) och har som ändamål att sålla bort sådana sökande&lt;br&gt;som inte har någon egentlig avsikt att driva lokalradioverksamhet. Efter fö-&lt;br&gt;rebild från vad som gäller för exekutiva fastighetsauktioner enligt 12 kap. 41&lt;br&gt;§ utsökningsbalken kan enligt andra meningen nämnden göra ett kortare up-&lt;br&gt;pehåll i handläggningen för att bereda sökanden tillfälle att anskaffa medel.&lt;br&gt;Sker ingen betalning skall auktionen fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som indirekt torde ha framgått av de föregående para-&lt;br&gt;graferna, nämligen att tillstånd skall meddelas efter budgivning vid auktion&lt;br&gt;om sådan behöver hållas och att tillståndet annars skall meddelas den som&lt;br&gt;betalt minimiavgiften efter anmodan enligt 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije tillståndshavare skall enligt första stycket betala en årlig avgift om minst&lt;br&gt;40 000 kr (minimiavgiften).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att minimiavgiften liksom samtliga andra avgifts-&lt;br&gt;belopp enligt denna lag skall omräknas med hjälp av konsumentprisindex.&lt;br&gt;Metoden motsvarar den som används i lagen (1992:72) om koncessionsavgift&lt;br&gt;på televisionens område. Regeln innebär att såväl det belopp som varje sö-&lt;br&gt;kande åtagit sig att betala som minimiavgiften skall räknas om en gång varje&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att avgiften skall bestämmas till det belopp som sö-&lt;br&gt;kanden vid auktionen själv förklarat sig beredd att betala under förutsättning&lt;br&gt;att det budet kunnat godtas eller, om ingen auktion hålls, till minimiavgiften&lt;br&gt;(för första året 40 000 kr). Av 15 § första stycket följer att ett bud lägre än&lt;br&gt;40 000 kronor inte kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om tillstånd skall Närradionämnden enligt första stycket ange dels&lt;br&gt;den årliga avgift som företaget har att betala, dels det belopp som skall betalas&lt;br&gt;vid varje förfallodag under det första kalenderåret. Förfallodagama anges i&lt;br&gt;32 §. Eftersom avgiften konstitutionellt torde vara att betrakta som en skatt&lt;br&gt;måste föreskriften ges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall nämnden enligt andra stycket senast den 31 december&lt;br&gt;vaije år ange det belopp som skall betalas vaije förfallodag under det följande&lt;br&gt;kalenderåret. Detta hänger samman med den föreskrift om indexomräkning&lt;br&gt;som finns i 15 § andra stycket. Några ytterligare avgiftsbeslut skall inte vara&lt;br&gt;nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något skäl att motsätta sig en överlåtelse av ett tillstånd om förvärvaren själv&lt;br&gt;är behörig att få tillstånd finns inte. Därför föreskrivs i första stycket att till-&lt;br&gt;stånd får överlåtas till någon annan om förvärvaren skulle varit behörig att få&lt;br&gt;tillstånd. Någon annan prövning än kontroll att förvärvaren är behörig skall&lt;br&gt;nämnden inte göra. Om Närradionämnden inte godkänner överlåtelsen är den&lt;br&gt;utan verkan enligt denna lag. Tillståndet blir alltså kvar hos överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket övertar förvärvaren överlåtarens rättigheter och skyl-&lt;br&gt;digheter som belöper på tiden efter nämndens beslut att medge överlåtelsen.&lt;br&gt;Förvärvaren skall således betala samma avgift som överlåtaren hade att betala.&lt;br&gt;Något ansvar för överlåtarens eventuella avgiftsskulder har han inte. Däremot&lt;br&gt;blir han naturligtvis skyldig att betala avgift för tiden efter den godkända&lt;br&gt;överlåtelsen. Att överlåtaren befrias från sin skyldighet att betala avgift fram-&lt;br&gt;går av 33 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kan en överlåtelse t.ex till ett närstående subjekt användas för att&lt;br&gt;undvika vitesförelägganden. Därför föreskrivs i tredje stycket att ett vitesföre-&lt;br&gt;läggande gäller även mot den som övertar tillståndet Nämnden skall när den&lt;br&gt;godkänner överlåtelsen underrätta den nye innehavaren om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet kan den som inte längre vill ha kvar sitt tillstånd men inte finner&lt;br&gt;någon som han kan sälja det till, frånträda tillståndet. Eftersom det med till-&lt;br&gt;ståndet följer en skyldighet att betala avgift fastslås i paragrafen till und-&lt;br&gt;vikande av diskussion om frånsägelse skett eller ej, att sådan avsägelse skall&lt;br&gt;ske skriftligen till Närradionämnden. Har avsägelsen inte skett skriftligen kan&lt;br&gt;någon annan inte överta tillståndet genom Närradionämndens försorg och&lt;br&gt;skyldigheten att betala avgift kvarstår. Möjligheten till avsägelse kan använ-&lt;br&gt;das också av den som är intresserad av ett annat, i hans ögon bättre tillstånd.&lt;br&gt;Han bör då kunna villkora sin avsägelse av det äldre tillståndet med att han&lt;br&gt;erhåller det andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet skall anses frånträtt när anmälningen kommer in till Närradio-&lt;br&gt;nämnden eller den senare dag som anges i anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett tillstånd blir en tillgång i tillståndshavarens konkursbo förefaller min-&lt;br&gt;dre lämpligt. Därför föreskrivs här att tillståndet upphör att gälla om till-&lt;br&gt;ståndshavaren försätts i konkurs eller träder i likvidation. Något särskilt be-&lt;br&gt;slut om att tillståndet upphör att gälla behövs således inte. Härav följer att om&lt;br&gt;beslutet om konkurs eller likvidation upphävs efter överklagande gäller till-&lt;br&gt;ståndet åter. Närradionämnden kan således normalt inte besluta om att utlysa&lt;br&gt;ett sändningstillstånd på nytt förrän konkursbeslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd kan inte bli föremål för arv i egentlig mening. För att möjliggöra&lt;br&gt;att tillståndet övergår till arvingarna föreskrivs emellertid i paragrafen att till-&lt;br&gt;ståndet upphör att gälla först tre månader efter dödsfallet. Dödsboet förfogar&lt;br&gt;därför över tillståndet under denna tid och kan överlåta tillståndet i enlighet&lt;br&gt;med 18 §. Det är således endast i dödsboets hand som tillståndet upphör att&lt;br&gt;gälla. Inget hindrar dödsboet att överlåta tillståndet till någon som inte är&lt;br&gt;dödsbodelägare. Att dödsboet innehar tillståndet under högst tre månader&lt;br&gt;innebär också att dödsboet svarar för den verksamhet som bedrivs i denna lag&lt;br&gt;och följaktligen kan utsättas t.ex för vitesföreläggande om reglerna inte följs.&lt;br&gt;Dödsboet svarar också för den avgift som belöper på den tiden. Om nämnden&lt;br&gt;inte hinner pröva en ansökan om överlåtelse som inkommit inom tidsfristen&lt;br&gt;innan fristen gått ut skall nämnden ändå pröva ansökningen. Det innebär att&lt;br&gt;om överlåtelsen godkänns övergår tillståndet till den nye innehavaren med&lt;br&gt;verkan från dagen för nämndens beslut. Godkänns överlåtelsen inte är&lt;br&gt;tillståndet förfallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en bestämmelse om sändningarnas innehåll. Utom&lt;br&gt;regler för sändningarnas identifiering, för meddelanden i nödsituationer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för reklamens innehåll finns inga ytterligare regler om sändningarnas innehåll&lt;br&gt;i lagen. Som framgått av avsnitt 3.7 är avsikten att slå vakt om de lokala sta-&lt;br&gt;tionernas självständighet utan att förhindra ett relativt omfattande samarbete&lt;br&gt;mellan stationerna. I detta avsnitt finns också upplysningar till ledning för&lt;br&gt;tolkning av vad som skall anses framställt för den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket anges att de sändningar tillståndshavaren svarar för skall ha&lt;br&gt;en egen beteckning. Bakgrunden till bestämmelsen anges i avsnitt 3.7. Det&lt;br&gt;ansvar som avses är ansvaret enligt denna lag. Bestämmelser om ansvarig&lt;br&gt;utgivare skall enligt förslag i denna proposition föras in i 3 kap. lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagens områden. Inget hindrar att det finns flera utgivare eller&lt;br&gt;ställföreträdande utgivare med utgivaransvar for sändningar som tillstånds-&lt;br&gt;havaren svarar för enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här föreskrivs att om en myndighet begär det skall sådana meddelanden sän-&lt;br&gt;das som är av vikt för allmänheten. Detta skall ske utan kostnad. Bestäm-&lt;br&gt;melsen som är osanktionerad, motsvarar den skyldighet som Nordisk Tele-&lt;br&gt;vision AB påtagit sig i avtalet med staten. Skyldigheten gäller emellertid en-&lt;br&gt;dast för nödsituationer. Myndigheternas mera normala information till med-&lt;br&gt;borgarna har tillståndshavaren ingen skyldighet att sända. Att meddelandet är&lt;br&gt;av vikt endast för en enda representant för allmänheten hindrar naturligtvis&lt;br&gt;inte att sändningsskyldighet enligt paragrafen kan föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24-28 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar vad som gäller for kabelsändningar i ljudradio en-&lt;br&gt;ligt lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten vilken i sin tur ut-&lt;br&gt;formats med radiolagens regler om annonser som sänds under annonstid i te-&lt;br&gt;levisionen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges under vilka förutsättningar ett tillstånd kan återkallas. Det&lt;br&gt;finns tre sådana. De två första punkterna avser att se till att tillstånden verk-&lt;br&gt;ligen används. Om ett sändningstillstånd inte utnyttjas bör det återkallas så att&lt;br&gt;det kan lysas ut på nytt och någon annan får möjlighet att utnyttja deL Viss tid&lt;br&gt;måste naturligtvis den nye tillståndshavaren få på sig för att lösa de praktiska&lt;br&gt;problemen. Det förutsätts att han får viss tid på sig efter tillståndsbeslutet (se&lt;br&gt;under 14 §). Ibland kan denna tid emellertid visa sig otillräcklig. Enligt denna&lt;br&gt;paragraf får han ytterligare sex månader på sig att påbörja verksamheten innan&lt;br&gt;återkallelse kan ske. Eftersom utrymmet i etern är begränsat bör även den&lt;br&gt;som påbörjat verksamhet men bedriver den i mycket blygsam skala, kunna få&lt;br&gt;sitt tillstånd återkallat. I avsnitt 3.3 anges att såsom sändning i obetydlig om-&lt;br&gt;fattning bör kunna betraktas inte bara sändningar som pågår endast under en&lt;br&gt;liten del av dygnet utan även t.ex brus, fågelkvitter eller korta inspelade pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gramslingor som sänds under en längre sammanhängande tid. I tredje punk-&lt;br&gt;ten anges att återkallelse kan ske också om tillståndshavaren bryter mot vissa&lt;br&gt;bestämmelser om ansvarig utgivare etc. Bestämmelsen motsvarar 13 § första&lt;br&gt;stycket 3 (enligt förslag i denna proposition 13 § första stycket 2)&lt;br&gt;närradiolagen (1982:459). Som framgår av avsnitt 3.11 föreslås att uppgiften&lt;br&gt;att utöva tillsyn enligt denna lag skall ligga hos Närradionämnden. Det är&lt;br&gt;också Närradionämnden som beslutar om återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att Närradionämnden får förelägga en&lt;br&gt;tillståndshavare att följa bestämmelserna om viss andel egenproduktion, om&lt;br&gt;att tillståndshavarens sändningar skall ha en egen beteckning och om reklam&lt;br&gt;och sponsring. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Det är naturligt&lt;br&gt;att ett vite sätts så att utbytet av det otillåtna förfarandet försvinner. Några&lt;br&gt;regler om vitets utdömande finns inte. Härav följer att lagen (1985:206) om&lt;br&gt;viten blir tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 14 § närradiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns en bestämmelse om avgiftsskyldighetens inträde. Den&lt;br&gt;inträder från och med den dag sändningsverksamheten får bedrivas. I andra&lt;br&gt;meningen finns en påminnelse om att en del av avgiften skall betalas i förskott&lt;br&gt;enligt 12 eller 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket kan utläsas att avgiften skall betalas fyra gånger om året,&lt;br&gt;nämligen den 1 januari, 1 april, 1 juli och 1 oktober. Från det belopp som&lt;br&gt;skall betalas under året skall avräknas vad som erlagts enligt 12 eller 13 §.&lt;br&gt;Alla posterna är lika stora. Om sändningarna fått påbörjas den 1 februari skall&lt;br&gt;på grund av bestämmelsen i första stycket avgiften betalas med tre lika stora&lt;br&gt;delar den första dagen i april, juli och oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som upptäcker att han saknar möjlighet att driva verksamheten vidare&lt;br&gt;men som inte finner någon som kan överta tillståndet bör kunna frånträda&lt;br&gt;tillståndet genom att underrätta Närradionämnden (se 19 §). Tillståndet kan&lt;br&gt;också komma att återkallas enligt 29 §. Skyldigheten att betala avgift bör&lt;br&gt;emellertid kvarstå under kortare tid efter frånträdandet eller återkallelsen. I&lt;br&gt;paragrafen föreskrivs att skyldigheten att betala avgift kvarstår under tre må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att skyldigheten aldrig gäller för tid efter det att&lt;br&gt;någon annan övertagit tillståndet Om indelningen i sändningsområden ändras&lt;br&gt;kan det ibland vara svårt att avgöra om någon annan övertagit ett tillstånd om&lt;br&gt;denne fått överta endast en del av tillståndsområdet. Det bör ankomma på&lt;br&gt;Närradionämnden att avgöra om det skall anses vara fråga om samma till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd. Med hänsyn till avgiftens syfte bör prövningen av om den tidigare&lt;br&gt;tillståndshavaren skall befrias från betalningsskyldighet kunna vara relativt&lt;br&gt;generös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här föreskrivs att avgiften skall betalas till Närradionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 § första stycket lagen (1992:72) om koncessions-&lt;br&gt;avgift på televisionens område. Av bestämmelsen följer bl.a. att någon sär-&lt;br&gt;skild exekutionstitel inte behövs. Av hänvisningen till 5 kap. 18 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter följer att överklagande&lt;br&gt;av beslut inte inverkar på skyldigheten att betala avgift. Genom hänvisning&lt;br&gt;via 5 kap. 16 § till uppbördslagen (1953:272) följer också en skyldighet att&lt;br&gt;betala restavgifl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att vissa bestämmelser i lagen om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter skall tillämpas. Det gäller bestämmelser om anstånd med&lt;br&gt;betalning och befrielse från avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavaren av något skäl betalat in för mycket avgift skall det över-&lt;br&gt;skjutande beloppet naturligtvis betalas tillbaka till honom. Ett undantag finns:&lt;br&gt;avgift enligt 12 eller 13 § skall inte betalas tillbaka. En sådan återbetalning&lt;br&gt;skulle nämligen kunna motverka förskottsbetalningens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om tillstånd gäller omedelbart om inte annat förordnas. Det beror på&lt;br&gt;att den som efter en auktion fått ett tillstånd annars skulle kunna behöva vänta&lt;br&gt;på att klagotiden gick till ända, men också på att mer eller mindre grundade&lt;br&gt;överklaganden av auktionsförfarandet från konkurrenterna hunnit prövas i&lt;br&gt;alla instanser, innan han fick böija sända. Endast om tillståndsbeslutet är&lt;br&gt;uppenbart felaktigt får det inhiberas. För ett beslut enligt 9 § tredje stycket om&lt;br&gt;att viss innehavare skall anses som innehavare av ett visst nyskapat&lt;br&gt;sändningsområde gäller att det skall ha vunnit laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämndens beslut får överklagas hos kammarrätten. Ett beslut om&lt;br&gt;sändningsområdenas omfattning får dock inte överklagas. Det sammanhänger&lt;br&gt;med att en förändring av ett sändningsområde kan påverka befintliga eller&lt;br&gt;planerade områlen så att Närradionämndens planering helt skulle kunna om-&lt;br&gt;intetgöras. Ett beslut om att en viss tillståndshavare skall anses som inne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havare av ett visst tillstånd enligt 9 § tredje stycket är inte ett beslut om sänd-&lt;br&gt;ningsområdets omfattning och därför överklagbart. Även nämndens beslut&lt;br&gt;om avgiften, t.ex. om restavgift, får överklagas till kammarrätt. Jämför också&lt;br&gt;vad som sägs ovan, under 35 §, om att överklagande inte inverkar på skyl-&lt;br&gt;digheten att betala avgift. Ett beslut om vitesföreläggande får däremot inte&lt;br&gt;överklagas. Ett vitesföreläggande enligt denna lag kan inte innehålla något&lt;br&gt;annat än ett föreläggande att följa lagens bestämmelser. Något skäl att detta&lt;br&gt;skulle gå att överklaga finns inte. Det innebär ju inte heller att vitet också&lt;br&gt;döms ut. Ett sådant beslut fattas av domstol enligt reglerna i lagen (1985:206)&lt;br&gt;om viten. Den prövningen innefattar bl.a. att förutsättningarna för före-&lt;br&gt;läggandet förelegat. Att vissa överklaganden bör handläggas skyndsamt har&lt;br&gt;berörts i avsnitt 3.2 och under 16 § ovan. Att nämndens beslut överklagas till&lt;br&gt;kammarrätt och inte t.ex. till länsrätt sammanhänger med att den ordningen&lt;br&gt;stämmer bäst överens med vad som gäller enligt övriga radiolagar. En över-&lt;br&gt;syn med anledning av Domstolsutredningens förslag Domstolarna inför&lt;br&gt;2000-talet (SOU 1991:106) kan dock leda till en förändring av instans-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i anslutning till denna paragraf yttrat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås att Närradionämndens beslut om sändnings-&lt;br&gt;områdenas omfattning inte får överklagas. Enligt motiven hänger fullföljds-&lt;br&gt;förbudet samman med att en förändring av ett sändningsområde kan påverka&lt;br&gt;befintliga eller planerade områden så att Närradionämndens planering helt&lt;br&gt;skulle kunna omintetgöras. Närradionämnden får besluta om förändrad&lt;br&gt;indelning av sändningsområden vid utgången av varje tillståndsperiod. Ett&lt;br&gt;sådant beslut kan leda till att en tillståndshavare inte får behålla sitt tillstånd&lt;br&gt;(9 §). Med hänsyn till den stora betydelse ett tillstånd har för tillstånds-&lt;br&gt;havaren kan det starkt ifrågasättas om svårigheten med planeringen av sänd-&lt;br&gt;ningsområden är ett tillräckligt skäl för att avskära en tillståndshavare från&lt;br&gt;rätten att överklaga beslut om sändningsområdets omfattning. Det är svårt att&lt;br&gt;på det till lagrådet redovisade materialet bilda sig en säker uppfattning om&lt;br&gt;tyngden av de skäl som åberopas för det föreslagna fullföljdsförbudet.&lt;br&gt;Lagrådet anser dock att övervägande skäl talar för att förbudet att överklaga&lt;br&gt;beslut om sändningsområdenas omfattning får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i och för sig Lagrådets uppfattning att det vore önskvärt&lt;br&gt;med en rätt till överklagande av beslut som innebär att ett sändningsområde&lt;br&gt;försvinner eller begränsas när en tillståndsperiod går till ända. Emellertid&lt;br&gt;skulle ett beslut om förändrad sändningsområdesindelning på en ort kunna ha&lt;br&gt;sådan betydelse för sändningsmöjligheterna på andra orter att en rätt till&lt;br&gt;överklagande av den förändrade indelningen måste tillerkännas även till-&lt;br&gt;ståndshavare på dessa orter. Ett bifall till deras talan skulle kunna leda till nya&lt;br&gt;överklaganden etc., innebärande att ett stort antal tillståndshavare under lång&lt;br&gt;tid kan sväva i osäkerhet om de kan fortsätta sin verksamhet. Regeringen&lt;br&gt;anser det därför olämpligt att beslut om sändningsområdenas indelning skall&lt;br&gt;få överklagas. Det är visserligen olyckligt att det, åtminstone teoretiskt, kan&lt;br&gt;förekomma att en tillståndshavare får sina utkomstmöjligheter försämrade&lt;br&gt;utan att han har en möjlighet att få saken prövad av ytterligare en instans.&lt;br&gt;Regeringen anser emellertid att detta måste accepteras då alternativet till de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna reglerna om förlängning av tillstånden, att såsom det föreslogs i&lt;br&gt;departementspromemorian inte ha någon regel alls om förlängning av till-&lt;br&gt;stånden, måste anses vara en för tillståndshavama väsentligt sämre lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 1993. För att Närradionämnden skall kunna&lt;br&gt;meddela tillstånd omedelbart efter lagens ikraftträdande föreskrivs här att&lt;br&gt;nämnden får vidta de förberedande åtgärder som behövs. Det rör sig om&lt;br&gt;planering av sändningsområdenas utformning, kungörelser av lediga sänd-&lt;br&gt;ningsområden etc. Vidare föreskrivs att nämnden under år 1993 får besluta&lt;br&gt;om att tillståndstidens början får förskjutas om tillståndshavaren begär det.&lt;br&gt;Eftersom detta inte förlänger tillståndstiden, tillståndet löper ändå ut vid ut-&lt;br&gt;gången av år 2000, har det betydelse endast med avseende på avgiften. Av-&lt;br&gt;sikten är närmast att avgiften inte skall bli ett konkurrensmedel till nackdel för&lt;br&gt;den som inte tidigare drivit medierörelse eller annan rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att det finns särskilda föreskrifter om vissa typer av rund-&lt;br&gt;radiosändningar. Bland dem nämns nu också den föreslagna lokalradiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i närradiolagen&lt;br&gt;(1982:459)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 3.9 skall en sammanslutning som har tillstånd att&lt;br&gt;sända närradio kunna konkurrera om tillstånd att sända lokalradio enligt&lt;br&gt;lokalradiolagen (1992:000). Om sammanslutningen får tillståndet skall till-&lt;br&gt;ståndet att sända närradio i stället vara förfallet. Det innebär att något särskilt&lt;br&gt;beslut om att tillståndet att sända närradio är förfallet, inte erfordras. Till-&lt;br&gt;ståndet är förfallet från den första dag sändningar får bedrivas med stöd av&lt;br&gt;det andra tillståndet Om detta finns föreskrifter i ett nytt tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en sammanslutning som redan har tillstånd att sända enligt den nämnda&lt;br&gt;lagen om lokalradio inte kan få tillstånd blir då självklart Om detta finns före-&lt;br&gt;skrifter i andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är Närradionämnden som bestämmer vilka sändningsmöjligheter som får&lt;br&gt;utnyttjas för närradio. Som riktmärke för nämndens prövning föreskrivs i&lt;br&gt;första stycket att om en sammanslutning i en kommun så önskar skall det&lt;br&gt;finnas en sändningsmöjlighet för närradio i kommunen, om det är tekniskt&lt;br&gt;möjligt. Om det finns särskilda skäl får Närradionämnden besluta om&lt;br&gt;ytterligare sändningsmöjligheter för närradio i en kommun. I avsnitt 3.9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämns att sådana särskilda skäl kan vara att kommunen har stor folkmängd&lt;br&gt;eller flera större tätorter. Med sändningsmöjlighet avses här möjligheten att&lt;br&gt;sända ett utbud av närradioprogram, oberoende av om sändningen sker med&lt;br&gt;användning av endast en sändare eller om programmet sänds ut samtidigt&lt;br&gt;över flera sändare. Det senare kan vara nödvändigt för att sändningen skall&lt;br&gt;kunna tas emot i olika delar av en kommun. Se närmare om närradiosändares&lt;br&gt;räckvidd i avsnitt 3.9 och i specialmotiveringen under 6 a §. Paragrafen har&lt;br&gt;utformats efter förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 3.9 beror bestämningen av närradiosändningamas&lt;br&gt;räckvidd främst på en tolkning av begreppet begränsad räckvidd i 1 §.(Jfr&lt;br&gt;KrU 1984/85:22). Någon lagbestämmelse, utöver vad som följer av att när-&lt;br&gt;radio är rundradiosändningar med begränsad räckvidd, har emellertid inte&lt;br&gt;funnits. En sådan bestämmelse införs nu. Bestämmelsen överensstämmer&lt;br&gt;med kulturutskottets tidigare uttalande utom såvitt avser reglerna om att&lt;br&gt;kommuntäckning bör eftersträvas utanför storstadsområdena, och att med-&lt;br&gt;givande till större räckvidd bör lämnas endast om en majoritet önskar det.&lt;br&gt;Den närmare motiveringen till dessa bestämmelser framgår av avsnitt 3.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får sändare som får utnyttjas för närradio inte använ-&lt;br&gt;das för andra slag av rundradiosändningar. Det innebär att sändaren inte får&lt;br&gt;användas för t.ex. lokalradio men väl för s.k. underbärvågstjänster, t.ex.&lt;br&gt;personsökning. Se närmare om denna föreskrift avsnitt 3.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket beror på att uttrycket sändningsmöjlighet införs i&lt;br&gt;6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hindra att sammanslutningar försöker kringgå vitesförelägganden&lt;br&gt;genom att sända i andra föreningars namn ges Närradionämnden i ett nytt an-&lt;br&gt;dra stycke rätt, att när en sammanslutning avstår en viss tid, besluta att sänd-&lt;br&gt;ningstiden inte får användas av någon annan under högst tre månader. Be-&lt;br&gt;stämmelsen är tillämplig oavsett om avståendet sker ensidigt eller vid en ge-&lt;br&gt;mensam begäran av flera sammanslutningar hos nämnden om registrering av&lt;br&gt;sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen undantas från tillämpning för nänradion vissa bestämmelser i ra-&lt;br&gt;diolagen. Bestämmelserna i 8-16 §§ radiolagen behandlar reklam i television&lt;br&gt;och kan under inga förhållanden bli tillämpliga på närradion som ju&lt;br&gt;förekommer endast i ljudradio. Främst för att paragrafen skall överensstämma&lt;br&gt;med den som föreslås för lokalradion (se 3 §) föreslås här en ändring så att&lt;br&gt;endast paragrafer som annars kunde bli tillämpliga på ljudradio undantas.&lt;br&gt;Någon saklig ändring innebär det inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 -10d§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar dem som föreslagits för lokalradion och dem som&lt;br&gt;gäller för kabelsändningar i ljudradio enligt lagen (1991:2027) om kabel-&lt;br&gt;sändningar till allmänheten. De regler om reklammängd etc. som finns riktar&lt;br&gt;sig till vaije sammanslutning. Närradioföreningar får inte sända reklam. Detta&lt;br&gt;följer av att reglerna om vad sådana föreningar får sända är uttömmande och&lt;br&gt;oförändrade. Uttrycket sändningstid i 10 c § har samma innebörd som mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse i lokalradiolagen (27 §). Det innebär att regeln gäller&lt;br&gt;den utnyttjade sändningstiden, inte den som registrerats hos Närradio-&lt;br&gt;nämnden. Någon bestämmelse motsvarande 27 § andra stycket lokal-&lt;br&gt;radiolagen föreslås inte. Det skulle inte vara lämpligt med hänsyn till att olika&lt;br&gt;sammanslutningar kan svara för sändningarna under delar av en sändnings-&lt;br&gt;timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 och 13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande närradiolag får tillstånd återkallas under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar. I några fall har det emellertid visat sig vara en olämplig sanktion. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. föreskrifterna om reklam. Se närmare härom avsnitt 3.9.1 stället&lt;br&gt;skall Närradionämnden kunna förelägga sammanslutningen att följa bestäm-&lt;br&gt;melserna. Föreläggandet får förenas med vite. Vilka regelbrott som kan med-&lt;br&gt;föra sådant föreläggande anges i 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i första stycket innebär att sändningstillstånd om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl kan återkallas för längre tid än det år som nu gäller.&lt;br&gt;Av uttrycket följer att bestämmelsen skall tillämpas endast i undantagsfall.&lt;br&gt;Som framgår av avsnitt 3.10 kan synnerliga skäl föreligga om brottet utgör en&lt;br&gt;allvarlig överträdelse eller det rör sig om upprepad brottslighet. Bestäm-&lt;br&gt;melsen torde få sin tillämpning främst vid fall av hets mot folkgrupp. Någon&lt;br&gt;särskild straffskala för grova fall finns inte för detta brott. Det hindrar inte att&lt;br&gt;ett sådant brott kan anses utgöra en allvarlig överträdelse i denna bestäm-&lt;br&gt;melses mening. Som allvarliga överträdelser bör då anses dem som har ett&lt;br&gt;straffvärde väsentligt överstigande minimum för brott av normalgraden. Att&lt;br&gt;det for tillämpning av den försvårande omständigheten upprepad brottslighet&lt;br&gt;inte krävs att det rör sig om brott av samma ansvarige utgivare eller ens brott i&lt;br&gt;sändningar av samma sammanslutning framgår av avsnitt 3.10.1 övrigt får&lt;br&gt;innebörden av uttrycket synnerliga skäl överlämnas till rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning skulle kunna försöka kringgå bestämmelsen, t.ex.&lt;br&gt;genom att kort före domen avstå från sitt tillstånd och sedan, efter domen,&lt;br&gt;söka ett nytt tillstånd. För att motverka sådana kringgåenden föreslås i andra&lt;br&gt;stycket att domstolen får besluta att en sammanslutning inte kan ges nytt&lt;br&gt;tillstånd under viss tid också i de fall sammanslutningen inte längre har något&lt;br&gt;tillstånd. Föreskrifterna i första stycket gäller också for ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med Prop. 1992/93:70&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 a-d §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna som innehåller föreskrifter om ansvarig utgivare for sänd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar enligt lagen (1992:000) om lokalradio har utformats med förebild i&lt;br&gt;bestämmelserna om ansvarig utgivare för närradiosändningar i 3 kap. 3-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen påminns om att bestämmelser om att tillhandahålla inspelningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu finns också i lokalradiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Anslagsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Till Närradionämnden anvisas ett anslag på&lt;br&gt;500 000 kr på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 for merkostnader&lt;br&gt;med anledning av lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under första halvåret 1993 kommer&lt;br&gt;Närradionämndens uppgifter i fråga om lokalradion att till största delen att&lt;br&gt;bestå av planering och tillståndsgivning. Tillsynsuppgiftema kan antas få liten&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillkommande myndighetsuppgifterna torde i viss mån kunna genom-&lt;br&gt;föras genom att resurser omfördelas inom det för Kabelnämnden och&lt;br&gt;Närradionämnden gemensamma kansliet. Enligt regeringens bedömning be-&lt;br&gt;höver emellertid resurserna förstärkas med medel motsvarande tre tjänster.&lt;br&gt;Av det föreslagna beloppet beräknas 65 000 kr avse engångsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till medels-&lt;br&gt;anvisning för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Ärendet till riksdagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 lokalradiolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Närradionämnden på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lokalradiolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller föreskrifter om lokala rundradiosändningar av&lt;br&gt;radioprogram i ljudradio (lokalradio).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sådana sändningar som bedrivs med stöd av närradio-&lt;br&gt;lagen (1982:459) eller 5 § radiolagen (1966:755).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I lagen förstås med rundradiosändning, radioprogram och reklam det-&lt;br&gt;samma som i radiolagen (1966:755).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med annonstid förstås sändningstid som inleds och avslutas av en särskild&lt;br&gt;signatur som markerar att den som sänder under den angivna tiden i huvud-&lt;br&gt;sak gör detta på uppdrag av andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För sändningar enligt denna lag gäller inte 6,7 och 17-18 §§ radiolagen&lt;br&gt;(1966:755).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För rätt att sända lokalradio krävs tillstånd av Närradionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd innebär rätt att bedriva sådana sändningar som kan tas emot&lt;br&gt;med god hörbarhet inom ett sändningsområde som anges i tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillstånd att sända lokalradio lämnas till en fysisk eller juridisk person&lt;br&gt;och omfattar endast ett sändningsområde. Ingen kan, varken direkt eller&lt;br&gt;genom företag i vilket han på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal&lt;br&gt;ensam har ett bestämmande inflytande, få mer än ett tillstånd. Flera tillstånd&lt;br&gt;kan lämnas för samma sändningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Närradionämnden bestämmer sändningsområdenas omfattning skall&lt;br&gt;den beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad som är tekniskt möjligt att nå från sändare med lämpligt läge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur möjligheterna att ta emot sändningar påverkas på andra håll och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som är naturliga lokala intresseområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområdena skall utformas så att ett stort antal tillstånd kan&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Staten, landsting, kommun eller programföretag med tillstånd enligt 5 §&lt;br&gt;radiolagen (1966:755) kan inte, vare sig direkt eller genom företag i vilket ett&lt;br&gt;sådant organ på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande, få tillstånd att sända lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Tillstånd får inte ges till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon som ger ut en dagstidning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon som på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande över ett företag som ger ut en dagstidning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företag i vilket någon som avses i 1 eller 2 ensam har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagstidning avses en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär, som&lt;br&gt;normalt utkommer med minst ett nummer vaije vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Varje tillståndsperiod skall vara åtta år. Den första perioden skall räknas&lt;br&gt;från och med den 1 januari 1993. Ett tillstånd gäller till utgången av den till-&lt;br&gt;ståndsperiod under vilken tillståndet meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavaren begär det före en tillståndsperiods slut, skall&lt;br&gt;Närradionämnden vid utgången av tillståndsperioden förlänga tillståndet med&lt;br&gt;ytterligare en tillståndsperiod. Som tillståndshavare skall anses också den&lt;br&gt;vars sändningsområde efter ändrad indelning enligt 9 § genomgått endast så-&lt;br&gt;dana förändringar att sändningsområdet framstår som väsentligen detsamma&lt;br&gt;som fore den ändrade indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid utgången av vaije tillståndsperiod får Närradionämnden besluta om&lt;br&gt;en förändrad indelning av sändningsområden. Om en berörd tillståndshavare&lt;br&gt;motsätter sig en viss förändring, får den dock vidtas endast om ändrade tek-&lt;br&gt;niska förhållanden föranleder det eller den befintliga indelningen annars&lt;br&gt;framstår som olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden skall besluta om ändrad indelning av sändningsområden&lt;br&gt;senast två månader före tillståndsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden skall för varje sändningsområde som ingår i den nya in-&lt;br&gt;delningen senast två månader före utgången av den löpande tillståndsperioden&lt;br&gt;meddela särskilt beslut om vem som skall anses som tillståndshavare. Om&lt;br&gt;ingen kan anses som tillståndshavare skall sändningsområdet kungöras ledigt&lt;br&gt;enligt 11 §. Kungörelse får ske först sedan beslutet vunnit laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Har Närradionämnden beslutat om ändrad indelning av sändnings-&lt;br&gt;områden, får nämnden medge en tillståndshavare att sända efter tillstånds-&lt;br&gt;periodens slut i avvaktan på att nämndens beslut enligt 9 § tredje stycket&lt;br&gt;vinner laga kraft. Sådant medgivande skall lämnas för ett visst sänd-&lt;br&gt;ningsområde under viss tid. Den som får medgivandet skall betala en avgift&lt;br&gt;som motsvarar vad han skulle ha betalat om tillståndet förlängts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När ett sändningsområde blir ledigt till ansökan skall Närradionämnden&lt;br&gt;kungöra detta. I kungörelsen skall anges sändningsområdets omfattning, sista&lt;br&gt;dag för ansökan och första dag då sändningar får bedrivas med stöd av till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndet. Vidare skall det i kungörelsen upplysas om att den som ansöker om&lt;br&gt;tillstånd anses ha förklarat sig beredd att betala en årlig avgift som motsvarar&lt;br&gt;gällande minimiavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Finner Närradionämnden att en sökande inte är behörig skall nämnden&lt;br&gt;avvisa ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det när ansökningstiden gått ut finns mer än en behörig sökande, skall&lt;br&gt;Närradionämnden kalla till en auktion. I kallelsen skall anges sista dag för&lt;br&gt;anmälan till auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om endast en sökande är behörig eller endast en behörig sökande anmält&lt;br&gt;sig till en auktion, skall han underrättas om att han får tillståndet om han inom&lt;br&gt;två veckor från det att underrättelsen sändes ut betalar in ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar minimiavgiften enligt 15 §. Sker ingen sådan betalning faller hans&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Auktionen skall vara offentlig. Endast sådana sökande som anmält sig&lt;br&gt;till auktionen och som är behöriga får lämna bud. Budgivningen skall avse&lt;br&gt;det högsta belopp som sökandena är villiga att betala i årsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Närradionämnden meddelat beslut om avvisning av en ansökan får&lt;br&gt;auktionen inte hållas förrän beslutet vunnit laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan budgivningen avslutats skall den som lämnat det högsta budet ge-&lt;br&gt;nast betala tio procent av beloppet, dock lägst ett belopp motsvarande mi-&lt;br&gt;nimiavgiften enligt 15 §. Närradionämnden kan dock på begäran göra ett kort&lt;br&gt;uppehåll i handläggningen för att ge honom tillfälle att anskaffa medel för be-&lt;br&gt;talningen, om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet Om&lt;br&gt;betalning inte sker, skall auktionen fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillstånd enligt denna lag skall meddelas sedan betalning gjorts enligt&lt;br&gt;12 § tredje stycket eller 13 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som får tillstånd enligt denna lag skall betala en årlig avgift till&lt;br&gt;staten på minst 40 000 kronor (minimiavgiften).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minimiavgiften och annan enligt denna lag fastställd avgift skall för varje&lt;br&gt;kalenderår justeras med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för&lt;br&gt;oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex&lt;br&gt;för oktober månad 1992. Beloppet avrundas sedan nedåt till närmaste hundra-&lt;br&gt;tal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § När tillstånd meddelas efter budgivning vid auktion, skall avgiften&lt;br&gt;fastställas till det högsta godtagna budet I annat fall skall avgiften fastställas&lt;br&gt;till ett belopp motsvarande minimiavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § I ett beslut om tillstånd skall Närradionämnden ange den årliga avgift&lt;br&gt;som tillståndshavaren skall betala samt det belopp som skall betalas vid vaije i&lt;br&gt;32 § angiven förfallodag under det första kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall senast den 31 december vaije år fastställa det belopp som&lt;br&gt;skall betalas vaije förfallodag under det följande kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett tillstånd får överlåtas till någon annan om Närradionämnden medger&lt;br&gt;det. Sådant medgivande skall lämnas om förvärvaren är behörig att få till-&lt;br&gt;stånd. Om Närradionämnden inte medger överlåtelsen, är den utan verkan en-&lt;br&gt;ligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens rättigheter och skyldig-&lt;br&gt;heter enligt denna lag som belöper på tiden efter Närradionämndens beslut om&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande enligt 30 § har meddelats mot den tidigare inne-&lt;br&gt;havaren, gäller föreläggandet även mot den nye innehavaren. Nämnden skall i&lt;br&gt;samband med att den medger överlåtelsen underrätta honom om det. Sker inte&lt;br&gt;det är föreläggandet inte gällande mot den nye innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som vill frånträda ett tillstånd skall skriftligen anmäla det till&lt;br&gt;Närradionämnden. Tillståndet skall anses frånträtt när anmälan kommit in till&lt;br&gt;nämnden eller den senare dag som anges i anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om tillståndshavaren försätts i konkurs eller träder i likvidation upphör&lt;br&gt;tillståndet att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om tillståndshavaren avlider upphör tillståndet att gälla tre månader&lt;br&gt;efter dödsfallet. Har en ansökan om medgivande till överlåtelse enligt 18 §&lt;br&gt;kommit in till Närradionämnden innan tillståndet förfallit skall den dock alltid&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningarnas innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn skall sådana&lt;br&gt;program sändas som framställts särskilt för den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sändningar som tillståndshavaren svarar för skall ha en egen beteck-&lt;br&gt;ning. Denna skall anges minst en gång vaije sändningstimme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § I nödsituationer skall sådana meddelanden som är av vikt för allmän-&lt;br&gt;heten sändas utan särskild ersättning om en myndighet begär det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam och sponsring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Den som sänder lokalradio enligt denna lag får inte i en sändning mot&lt;br&gt;vederlag eller annars på ett otillbörligt sätt gynnas ett kommersiellt intresse.&lt;br&gt;Om ett program helt eller delvis bekostats av någon annan än den som&lt;br&gt;bedriver sändningsverksamheten, skall detta anges på lämpligt sätt i början&lt;br&gt;och i slutet av programmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäller inte vad som sänds under annonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Reklam mot vederlag och program mot betalning får sändas endast un-&lt;br&gt;der annonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Av en annons som sänds under annonstid skall det framgå i vems in-&lt;br&gt;tresse sändningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser som sänds mot betalning eller annat vederlag får det inte upp-&lt;br&gt;träda personer som spelar en framträdande roll i radioprogram som huvud-&lt;br&gt;sakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Högst tio procent av sändningstiden per dygn får avse annonser under&lt;br&gt;annonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en sändningstid av en timme mellan hela klockslag får annonser&lt;br&gt;förekomma under högst åtta eller, i rena undantagsfall, tio minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Annonstiden vid ett givet tillfälle får inte understiga en minut, sedan&lt;br&gt;sändningstiden för den särskilda signaturen frånräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Närradionämnden får återkalla tillstånd att sända lokalradio, om till-&lt;br&gt;ståndshavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillstånds-&lt;br&gt;tidens början,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annars inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfatt-&lt;br&gt;ning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sänder eller låter sända program trots att det inte finns utgivare för pro-&lt;br&gt;gramverksamheten enligt 3 kap. 6 a och b §§ lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;br&gt;eller trots att anmälan om utgivare eller ställföreträdare inte har gjorts enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om en tillståndshavare bryter mot bestämmelserna i 22 eller 24-28 §§,&lt;br&gt;får Närradionämnden förelägga honom att följa bestämmelserna. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § En tillståndshavare skall på uppmaning av Närradionämnden lämna&lt;br&gt;nämnden en sådan inspelning som avses i 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden. Om tillståndshavaren inte rättar sig efter en sådan uppmaning, får&lt;br&gt;nämnden förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Skyldighet att betala avgift gäller från och med den dag då sändningar&lt;br&gt;får bedrivas med stöd av tillståndet Att viss del av avgiften skall betalas dess-&lt;br&gt;förinnan framgår av 12 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall, med avdrag för vad som betalats enligt 12 eller 13 §,&lt;br&gt;betalas med lika stora delar under kalenderåret senast den första dagen i&lt;br&gt;januari, april, juli och oktober månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Frånträds eller återkallas ett tillstånd gäller skyldigheten att betala av-&lt;br&gt;giften till och med nittio dagar efter det att tillståndet frånträtts eller återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att betala avgift gäller dock aldrig för tid efter det att någon an-&lt;br&gt;nan övertagit tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Avgiften skall betalas till Närradionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Avgift som inte betalats i rätt tid får omedelbart drivas in. I fråga om&lt;br&gt;indrivning gäller 5 kap. 16-18 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § I fråga om avgift enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om anstånd&lt;br&gt;och om befrielse från avgift i 5 kap. 3 § och 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Om den inbetalade avgiften överstiger vad tillståndshavaren enligt be-&lt;br&gt;slut av Närradionämnden eller domstol skall betala, skall det överskjutande&lt;br&gt;beloppet återbetalas till honom. Avgift som betalats enligt 12 eller 13 § skall&lt;br&gt;dock inte återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Andra beslut om tillstånd än sådana som avses i 9 § tredje stycket gäl-&lt;br&gt;ler omedelbart om inte något annat förordnas. Sådant förordnande får med-&lt;br&gt;delas endast om det är uppenbart att beslutet är felaktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Närradionämndens beslut får överklagas hos kammarrätten. Beslut om&lt;br&gt;sändningsområdenas omfattning och om vitesföreläggande får dock inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden får dock dessförinnan vidta de åtgärder som behövs för&lt;br&gt;att beslut om tillstånd skall kunna meddelas omedelbart sedan lagen trätt i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intill utgången av år 1993 får Närradionämnden, på tillståndshavarens be-&lt;br&gt;gäran, besluta att ett tillstånd skall börja löpa vid en senare tidpunkt än vad&lt;br&gt;som angivits i kungörelse av sändningstillståndet, dock högst tre månader se-&lt;br&gt;nare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 a § radiolagen (1966:755)' skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;5 a §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att sända radioprogram i&lt;br&gt;vissa lokala rundradiosändningar&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter i när-&lt;br&gt;radiolagen (1982:459).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att sända radioprogram i&lt;br&gt;vissa lokala rundradiosändningar&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter i när-&lt;br&gt;radiolagen (1982:459) och i lokal-&lt;br&gt;radiolagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att sända radiotidningar i rundradiosändning finns föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1981:508) om radiotidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att från radiosändare sända vidare televisionsprogram i radio- eller&lt;br&gt;trådsändning från Finland finns särskilda föreskrifter i lagen (1986:3) om&lt;br&gt;rundradiosändning av finländska televisionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1991:1066.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Senaste lydelse 1991:2028.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;br&gt;Lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982:459)&lt;br&gt;dels att 3, 7, 10, 13 och 16 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 6, 6 a, 10 a-10 d och&lt;br&gt;13 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradio får inte sändas utan tillstånd av närradionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte ges till en sam-&lt;br&gt;manslutning som har tillstånd att&lt;br&gt;sända lokalradio enligt lokalradio-&lt;br&gt;lagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning med till-&lt;br&gt;stånd att sända närradio får tillstånd&lt;br&gt;att sända lokalradio enligt lokalradio-&lt;br&gt;lagen, upphör tillståndet att sända&lt;br&gt;närradio att gälla, med verkan från&lt;br&gt;och med den första dag då sänd-&lt;br&gt;ningar får bedrivas med stöd av det&lt;br&gt;andra tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6$&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden beslutar om&lt;br&gt;vilka sändningsmöjligheter som&lt;br&gt;skall få utnyttjas för närradio. Om en&lt;br&gt;sammanslutning i en kommun så&lt;br&gt;önskar, skall en sändningsmöjlighet&lt;br&gt;for närradio finnas i kommunen om&lt;br&gt;det är tekniskt möjligt. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får det finnas ytter-&lt;br&gt;ligare sändningsmöjligheter för när-&lt;br&gt;radio i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Senaste lydelse 1985:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Förutvarande 6 § upphävd genom 1992:613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradiosändare får ha en sådan&lt;br&gt;räckvidd att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot med god hörbarhet inom ett&lt;br&gt;avstånd av fem kilometer. Närradio-&lt;br&gt;nämnden får i särskilda fall medge&lt;br&gt;sändare med större räckvidd. Ett&lt;br&gt;sådant medgivande bör lämnas en-&lt;br&gt;dast om en majoritet av de berörda&lt;br&gt;sändningsberättigade sammanslut-&lt;br&gt;ningarna önskar det. Utanför stor-&lt;br&gt;stadsområdena bör det eftersträvas&lt;br&gt;att sändningarna kan tas emot i hela&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändare som anges i första&lt;br&gt;stycket får inte användas för andra&lt;br&gt;slag av rundradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije sändare bestämmer när-&lt;br&gt;radionämnden vilka sammanslut-&lt;br&gt;ningar som skall få sända och under&lt;br&gt;vilken tid sändningarna får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje sändningsmöjlighet be-&lt;br&gt;stämmer Närradionämnden vilka&lt;br&gt;sammanslutningar som skall få&lt;br&gt;sända och under vilken tid sändning-&lt;br&gt;arna får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som före-&lt;br&gt;lagts vid vite att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag avstår sändnings-&lt;br&gt;tid, får Närradionämnden besluta att&lt;br&gt;sändningstiden inte får utnyttjas av&lt;br&gt;någon annan sammanslutning under&lt;br&gt;högst tre månader.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0370/prop_199293__70-2.png" style="width:27pt;height:15pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För närradio gäller inte 6-18 §§&lt;br&gt;radiolagen (1966:755).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närradio gäller inte 6, 7 och&lt;br&gt;17-18 §§ radiolagen (1966:755).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1985:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1070.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersiell reklam får inte sän-&lt;br&gt;das i närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett program eller programinslag i&lt;br&gt;närradion får inte bekostas med&lt;br&gt;pengar eller annan egendom som&lt;br&gt;har ställts till sammanslutningens&lt;br&gt;förfogande under förutsättning att&lt;br&gt;programmet eller inslaget sänds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning får inte i en&lt;br&gt;sändning mot vederlag eller annars&lt;br&gt;på ett otillbörligt sätt gynna ett&lt;br&gt;kommersiellt intressse. Om ett&lt;br&gt;program helt eller delvis bekostats&lt;br&gt;av någon annan än samman-&lt;br&gt;slutningen, skall detta anges på&lt;br&gt;lämpligt sätt i början och i slutet av&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte vad som sänds under&lt;br&gt;annonstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam mot vederlag och pro-&lt;br&gt;gram mot betalning får sändas en-&lt;br&gt;dast under annonstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en annons som sänds under&lt;br&gt;annonstid skall det framgå i vems&lt;br&gt;intresse sändningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 annonser som sänds mot betal-&lt;br&gt;ning eller annat vederlag får det inte&lt;br&gt;uppträda personer som spelar en&lt;br&gt;framträdande roll i radioprogram&lt;br&gt;som huvudsakligen handlar om ny-&lt;br&gt;heter eller nyhetskommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högst tio procent av en samman-&lt;br&gt;slutnings sändningstid per dygn får&lt;br&gt;avse annonser under annonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonstiden vid ett givet tillfälle&lt;br&gt;får inte understiga en minut, sedan&lt;br&gt;sändningstiden for den särskilda sig-&lt;br&gt;naturen frånräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får återkallas om sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven enligt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter annan i dess ställe&lt;br&gt;utnyttja sändningstid som tilldelats&lt;br&gt;sammanslutningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sänder program trots att det&lt;br&gt;varken finns utgivare för program-&lt;br&gt;verksamheten eller ställföreträdare&lt;br&gt;för utgivaren enligt 3 kap. 3 och&lt;br&gt;4 §§ lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden eller trots att anmälan om ut-&lt;br&gt;givare eller ställföreträdare inte har&lt;br&gt;gjorts enligt vad som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot föreskrifterna i 10&lt;br&gt;eller 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte utnyttjar rätten att sända&lt;br&gt;under tre på varandra följande må-&lt;br&gt;nader eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte erlägger avgift i ärende om&lt;br&gt;närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att&lt;br&gt;erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sänder program trots att det&lt;br&gt;inte finns utgivare för programverk-&lt;br&gt;samheten enligt 3 kap. 3 och 4 §§&lt;br&gt;lagen (1991:1559) med föreskrifter&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden el-&lt;br&gt;ler trots att anmälan om utgivare eller&lt;br&gt;ställföreträdare inte har gjorts enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte utnyttjar rätten att sända&lt;br&gt;under tre på varandra följande må-&lt;br&gt;nader.eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte erlägger avgift i ärende om&lt;br&gt;närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att&lt;br&gt;erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas får nämnden bestämma en tid om högst ett år&lt;br&gt;inom vilken sammanslutningen inte kan ges nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter någon annan i&lt;br&gt;dess ställe utnyttja sändningstid som&lt;br&gt;tilldelats sammanslutningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrifterna i 10-&lt;br&gt;11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får Närradionämnden förelägga&lt;br&gt;den att följa bestämmelserna. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en domstol funnit att ett pro-&lt;br&gt;gram i närradion innefattat ett ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrott som innebär ett all-&lt;br&gt;varligt missbruk av yttrandefriheten&lt;br&gt;får domstolen i domen återkalla sam-&lt;br&gt;manslutningens tillstånd att sända. I&lt;br&gt;ett sådant beslut får domstolen också&lt;br&gt;bestämma en tid av högst ett år inom&lt;br&gt;vilket sammanslutningen inte får ges&lt;br&gt;nytt tillstånd. Domstolen får för-&lt;br&gt;ordna att beslutet skall gälla utan&lt;br&gt;hinder av att domen inte vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en domstol funnit att ett pro-&lt;br&gt;gram i närradion innefattat ett ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrott som innebär ett all-&lt;br&gt;varligt missbruk av yttrandefriheten&lt;br&gt;får domstolen i domen återkalla sam-&lt;br&gt;manslutningens tillstånd att sända. I&lt;br&gt;ett sådant beslut får domstolen också&lt;br&gt;bestämma en tid av högst ett år, eller&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl högst&lt;br&gt;fem år, inom vilket sammanslut-&lt;br&gt;ningen inte får ges nytt tillstånd.&lt;br&gt;Domstolen får förordna att beslutet&lt;br&gt;skall gälla utan hinder av att domen&lt;br&gt;inte vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen vid tiden&lt;br&gt;for domen inte har tillstånd att sända&lt;br&gt;närradio får domstolen ändå besluta&lt;br&gt;att sammanslutningen inte får ges&lt;br&gt;nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.1 fråga om radioprogram som&lt;br&gt;sänts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1991:1566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 3 kap.skall inforas fyra nya paragrafer, 6 a-6 d §§, samt när-&lt;br&gt;mast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap 7 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningar i lokalradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tillstånd enligt lo-&lt;br&gt;kalradiolagen (1992:000) som avser&lt;br&gt;att sända ljudradio skall utse en ut-&lt;br&gt;givare för programverksamheten.&lt;br&gt;Tillståndshavaren skall till Närradio-&lt;br&gt;nämnden anmäla vem som är ut-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som utses till utgivare&lt;br&gt;inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall tillståndshavaren&lt;br&gt;omedelbart utse en ny utgivare.&lt;br&gt;Denne skall anmälas så som före-&lt;br&gt;skrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare for utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som inne-&lt;br&gt;har tillståndet. Utgivaren skall till&lt;br&gt;Närradionämnden anmäla vem som&lt;br&gt;är ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till varje anmälan enligt 6 a eller&lt;br&gt;b § skall fogas bevis att utgivaren&lt;br&gt;eller ställföreträdaren uppfyller de&lt;br&gt;behörighetsvillkor som anges i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen och att han&lt;br&gt;åtagit sig uppdraget. Om en ställ-&lt;br&gt;företrädare utses skall det dessutom&lt;br&gt;visas att han är godkänd av den som&lt;br&gt;innehar tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ställföreträdaren för en utgi-&lt;br&gt;vare har tjänstgjort skall hans namn&lt;br&gt;anges i sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradiolagen (1982:459) och&lt;br&gt;lagen (1991:2027) om kabelsänd-&lt;br&gt;ningar till allmänheten finns ytter-&lt;br&gt;ligare bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;att tillhandahålla inspelningar av&lt;br&gt;radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradiolagen (1982:459), lagen&lt;br&gt;(1991:2027) om kabelsändningar till&lt;br&gt;allmänheten och lokalradiolagen&lt;br&gt;(1992:000) finns ytterligare bestäm-&lt;br&gt;melser om skyldighet att tillhanda-&lt;br&gt;hålla inspelningar av radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1978:487) om pliktexemplar av ljud- och bildupptagningar finns&lt;br&gt;bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek&lt;br&gt;eller till arkivet för ljud och bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;(Ds 1992:22) Regler och villkor för privatradio&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller förslag om regler och villkor för fristående lokala&lt;br&gt;ljudradiosändningar (privatradio). Vid utformningen har eftersträvats att&lt;br&gt;gynna utvecklingen av lokala reklamfmansierade radiostationer med en själv-&lt;br&gt;ständig ställning och att motverka en utveckling där de lokala stationerna&lt;br&gt;främst kommer att tjäna som relästationer för centralt producerade program.&lt;br&gt;En utveckling av sistnämnda slag skulle inte leda till förbättrade yttrandemöj-&lt;br&gt;ligheter eller till ökad mångfald. Det är emellertid också nödvändigt att ta hän-&lt;br&gt;syn till att Sverige är ett land med stor ytvidd och liten befolkning. Om lokalt&lt;br&gt;förankrade radiostationer skall kunna drivas i Sverige måste de olika radio-&lt;br&gt;stationerna kunna samverka i viss utsträckning. De föreslagna reglerna syftar&lt;br&gt;till att möjliggöra sådan samverkan när den sker på initiativ av självständiga&lt;br&gt;radioföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som syftar till att främja självständighet och lokal förankring är&lt;br&gt;framför allt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Tillstånd att sända privatradio skall avse ett lokalt avgränsat sänd&lt;br&gt;ningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Vaije tillståndshavare skall ansvara för en programtjänst. Vaije&lt;br&gt;programtjänst skall ha en egen beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* En viss del av innehållet skall bestå av program som framställts&lt;br&gt;särskilt för den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio&lt;br&gt;och television till allmänheten har redovisat att ca 175 sändare kan tas i bruk&lt;br&gt;för kommersiell radio i Sverige. En förutsättning för utredningens beräkning&lt;br&gt;är att ca hälften av frekvensbandet 104-108 MHz inte utnyttjas för analoga&lt;br&gt;sändningar utan sparas för en eventuell framtida introduktion av digital sänd-&lt;br&gt;ningsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att de ytterligare möjligheter som finns att sända, i&lt;br&gt;första hand inom FM-bandet, tas till vara. Frekvensbandet 104—108 MHz bör&lt;br&gt;i sin helhet tas i anspråk för analoga FM-sändningar av privatradio. I och med&lt;br&gt;att samtliga sändningstillstånd föreslås löpa ut fem år efter det att lagen om&lt;br&gt;privatradio träder i kraft, skapas möjlighet att göra en samlad bedömning av&lt;br&gt;frekvensbehovet för en eventuell introduktion av digital sändningsteknik vid&lt;br&gt;en tidpunkt då förutsättningarna lättare kan överblickas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområdenas omfattning bör bestämmas med beaktande av bl.a.&lt;br&gt;vad som är naturliga lokala intresseområden samt önskemål från de berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända privatradio skall innebära rätt att själv sända en pro-&lt;br&gt;gramtjänst under 24 timmar per dygn i ett sändningsområde. Förslaget inne-&lt;br&gt;bär att det inte skall ges tillstånd för s.k. delade frekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije programtjänst skall ha en beteckning som skiljer den från andra till-&lt;br&gt;ståndshavares sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall kunna ges till fysiska eller juridiska personer. För att makt-&lt;br&gt;koncentration skall motarbetas skall staten, kommuner, landsting eller pro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gramföretag med tillstånd enligt 5 § radiolagen, dvs. Sveriges Radio-före-&lt;br&gt;tagen och Nordisk Television AB, inte kunna få tillstånd. Inte heller dagstid-&lt;br&gt;ningsföretag eller företag som till mer än 40% ägs av dagstidningsföretag&lt;br&gt;skall kunna få tillstånd. Den som redan har tillstånd att sända privatradio skall&lt;br&gt;inte kunna få ännu ett sådant tillstånd. Om en sammanslutning med rätt att&lt;br&gt;sända närradio får tillstånd att sända privatradio upphör tillståndet att sända&lt;br&gt;närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall kunna överlåtas under tillståndstiden under forutsättning att&lt;br&gt;förvärvaren själv skulle kunna erhålla tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla sändningstillstånd skall löpa ut vid samma tidpunkt, fem år efter det&lt;br&gt;att lagen har trätt i kraft. Om lagen träder i kraft den 1 januari 1993 kommer&lt;br&gt;alltså tillstånden att gälla till utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som får tillstånd skall betala en årlig koncessionsavgift till staten om&lt;br&gt;minst 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns flera sökande till ett sändningstillstånd skall den sökande er-&lt;br&gt;hålla tillståndet som åtar sig att erlägga den högsta årliga koncessionsavgiften&lt;br&gt;till staten. Avgiften skall dock alltid uppgå till lägst 50 000 kr. per år.&lt;br&gt;Förfarandet skall ha formen av en öppen auktion, varigenom alla sökande är&lt;br&gt;medvetna om vad övriga sökande bjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en sökande erhåller tillstånd skall han eller hon erlägga 10 % av det&lt;br&gt;första årets avgift, dock lägst 50 000 kr., i förskott. Härigenom kan oseriösa&lt;br&gt;sökande sållas ut och en särskild ekonomisk granskning av de sökande blir&lt;br&gt;obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda regel som föreslås för sändningarnas allmänna innehåll är att&lt;br&gt;tillståndshavaren skall sända program som har framställts särskilt för den&lt;br&gt;egna verksamheten under minst en tredjedel av sändningstiden per dygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med regeln är att gynna lokalt förankrade radiostationer och försvåra&lt;br&gt;en nätverksbildning där det huvudsakligen sänds ut centralt producerade pro-&lt;br&gt;gram. Valet av en tredjedel som lägsta andel syftar till att möjliggöra ett gan-&lt;br&gt;ska omfattande samarbete mellan olika radiostationer, något som är nödvän-&lt;br&gt;digt om det skall kunna förekomma sändningar i mer folkfattiga sändnings-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om reklam och sponsring skall samma regler gälla som för egen-&lt;br&gt;sändningar av ljudradio i kabel. Detta innebär bl.a. att reklam mot vederlag&lt;br&gt;och program mot betalning endast får sändas under särskilt markerad an-&lt;br&gt;nonstid. Under den övriga programtiden är det inte tillåtet att mot vederlag&lt;br&gt;eller annars på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en programtjänsts sändningstid per dygn får högst tio procent avse an-&lt;br&gt;nonser under annonstid. Inom en sändningstid av en timme mellan hela&lt;br&gt;klockslag får annonser förekomma under högst åtta minuter eller, i rena un-&lt;br&gt;dantagsfall, tio minuter. Annonstiden vid ett givet tillfälle får inte understiga&lt;br&gt;en minut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett program helt eller delvis har bekostats av annan än den som bedri-&lt;br&gt;ver sändningsverksamheten, skall detta anges på lämpligt sätt i böljan och i&lt;br&gt;slutet av programmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att en sammanhållen myndighet för olika slag av radio- och&lt;br&gt;TV-sändningar till allmänheten inrättas, bör myndighetsuppgifterna i förhål-&lt;br&gt;lande till privatradion handhas av en ny, tillfällig myndighet. I promemorian&lt;br&gt;används arbetsnamnet ”privatradiomyndigheten” för den tillfälliga myndig-&lt;br&gt;heten. Kostnaden för denna finansieras med inkomster från koncessions-&lt;br&gt;avgiften för privatradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller vissa förslag om närradion. Till grund för för-&lt;br&gt;slagen ligger att närradion bör behålla sin karaktär av föreningsradio baserad&lt;br&gt;på ideella insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot kommersiell reklam föreslås finnas kvar. Däremot föreslås&lt;br&gt;det bli tillåtet att sända sponsrade program, om sponsorskapet anges.&lt;br&gt;Möjligheten att återkalla sändningstillståndet vid överträdelser av bl.a. för-&lt;br&gt;budet mot kommersiell reklam upphör och ersätts med möjlighet till vitesföre-&lt;br&gt;läggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en sändare för närradio skall kunna finnas i varje kommun. Där det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, t.ex. i kommuner med stor folkmängd eller stor ytvidd,&lt;br&gt;skall det kunna finnas flera sändare. Vissa sändare som nu används för när-&lt;br&gt;radio överförs till privatradion. Ingen ändring föreslås av nuvarande principer&lt;br&gt;för närradiosändamas räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande avgiften för att täcka närradionämndens kostnader av-&lt;br&gt;skaffas. Närradionämndens verksamhet finansieras i stället med inkomster&lt;br&gt;från koncessionsavgiften för privatradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka möjligheten att använda närradion till propaganda för or-&lt;br&gt;ganiserad rasism föreslås att sändningstillståndet, om det föreligger synner-&lt;br&gt;liga skäl, skall kunna återkallas i upp till fem år vid dom för allvarliga yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott. Beslut om återkallelse fattas av domstol med jury.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om privatradio&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om tillstånd till vissa lokala&lt;br&gt;rundradiosändningar av radioprogram i ljudradio (privatradio).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sådana sändningar som bedrivs med stöd av när-&lt;br&gt;radiolagen (1982:459).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I lagen förstås med rundradiosändning, radioprogram och reklam det-&lt;br&gt;samma som i radiolagen (1966:755). Med annonstid förstås sändningstid&lt;br&gt;som inleds och avslutas av en särskild signatur som markerar att den som&lt;br&gt;sänder under den angivna tiden i huvudsak gör detta på uppdrag av andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För sändningar enligt denna lag gäller inte 6-18 §§ radiolagen&lt;br&gt;(1966:755).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För rätt att sända privatradio enligt denna lag krävs tillstånd av privat-&lt;br&gt;radiomyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd innebär rätt att bedriva sådana sändningar av en program tjänst&lt;br&gt;som kan tas emot med god hörbarhet inom det sändningsområde tillståndet&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillstånd ges för endast ett sändningsområde. Omfattningen av detta&lt;br&gt;bestäms av privatradiomyndigheten. Flera tillstånd kan meddelas för samma&lt;br&gt;sändningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Staten, landsting, kommuner eller programföretag med tillstånd enligt 5&lt;br&gt;§ radiolagen (1966:755) kan inte få tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ger ut en dagstidning eller företag som till mer än 40 procent ägs&lt;br&gt;av ett foretag som har till huvudsakligt ändamål att ge ut dagstidning eller att&lt;br&gt;äga ett sådant foretag, kan inte få tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett tillstånd gäller till och med utgången av år 1997. Om ett tillstånd&lt;br&gt;meddelas for tid därefter gäller det i stället till utgången av den näst därefter&lt;br&gt;följande femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När ett sändningsområde blir ledigt till ansökan skall privatradio-&lt;br&gt;myndigheten kungöra detta. I kungörelsen skall anges sändningsområdets&lt;br&gt;omfattning, sista dag för ansökan och första dag som sändningar får bedrivas&lt;br&gt;med stöd av tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som får tillstånd enligt denna lag skall betala en årlig avgift till staten&lt;br&gt;om minst 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns mer än en behörig sökande skall privatradiomyndigheten&lt;br&gt;kalla till en auktion. Tillståndet skall meddelas den som skall anses ha avgivit&lt;br&gt;visst bud eller som på auktionen förklarar sig beredd att betala den högsta år-&lt;br&gt;liga avgiften, allt enligt vad som sägs i 10 - 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Auktionen skall vara offentlig. Vid auktionen får endast sådana&lt;br&gt;sökande avge bud som särskilt anmält sig till auktionen och som är behöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Sedan budgivningen avslutats skall den som avgivit det högsta budet&lt;br&gt;omedelbart betala tio procent av avgiften, dock lägst 50 000 kr.&lt;br&gt;Privatradiomyndigheten kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i hand-&lt;br&gt;läggningen för att bereda honom tillfälle att anskaffa medel för betalningen,&lt;br&gt;om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om inte sådan&lt;br&gt;betalning sker, skall auktionen fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om endast en sökande är behörig eller endast en behörig sökande anmält&lt;br&gt;sig till en auktion skall han anses ha förklarat sig beredd att betala en årlig&lt;br&gt;avgift om 50 000 kr. Detta belopp skall han inbetala till privatradiomyndig-&lt;br&gt;heten inom en vecka från det att myndigheten meddelat att han är ende&lt;br&gt;sökande. Sker inte det är hans ansökan förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Avgiften skall fastställas till det belopp som motsvarar det bud som&lt;br&gt;kunnat godtas enligt 11 § första stycket eller, i fall som avses i 11 § andra&lt;br&gt;stycket, till 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillståndsbeslutet skall privatradiomyndigheten ange den årliga avgift som&lt;br&gt;tillståndshavaren skall betala samt det belopp som skall betalas vid varje för-&lt;br&gt;fallodag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningarnas innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn skall sändas&lt;br&gt;program som framställts särskilt för den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije programtjänst skall ha en egen beteckning. Denna skall anges minst&lt;br&gt;en gång vaije sändningstimme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam och sponsring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Reklam mot vederlag och program mot betalning får sändas endast&lt;br&gt;under annonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Av en annons som sänds under annonstid skall det framgå i vems in-&lt;br&gt;tresse sändningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser som sänds mot betalning eller annat vederlag får det inte upp-&lt;br&gt;träda personer som spelar en framträdande roll i radioprogram som huvud-&lt;br&gt;sakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Av en programtjänsts sändningstid per dygn får högst tio procent avse&lt;br&gt;annonser under annonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en sändningstid av en timme mellan hela klockslag får annonser&lt;br&gt;förekomma under högst åtta eller, i rena undantagsfall, tio minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Annonstiden vid ett givet tillfälle får inte understiga en minut, sedan&lt;br&gt;sändningstiden for den särskilda signaturen frånräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om ett program helt eller delvis bekostats av någon annan än den som&lt;br&gt;bedriver sändningsverksamheten, skall detta anges på lämpligt sätt i böijan&lt;br&gt;och i slutet av programmet. Detta gäller dock inte vad som sänds under&lt;br&gt;annonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om sändningsverksamheten inte inletts tre månader efter tillstånds-&lt;br&gt;tidens början skall privatradiomyndigheten föra talan vid länsrätt om till-&lt;br&gt;ståndets återkallande. Privatradiomyndigheten skall också föra sådan talan&lt;br&gt;om, sedan sändningsverksamheten påbörjats, inga sändningar förekommit&lt;br&gt;eller sändningar förekommit i endast obetydlig omfattning under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av minst fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om tillståndshavaren sänder program trots att det varken&lt;br&gt;finns utgivare för programverksamheten eller ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;enligt 3 kap. 6 a och b §§ lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden eller trots att anmälan&lt;br&gt;om utgivare eller ställföreträdare inte har gjorts enligt vad som föreskrivs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om en tillståndshavare bryter mot bestämmelserna i 13-18 §§ får&lt;br&gt;privatradiomyndigheten förelägga honom att följa bestämmelserna. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Ett tillstånd får överlåtas till någon annan om privatradiomyndigheten&lt;br&gt;godkänner förvärvaren. Sådant godkännande skall lämnas om förvärvaren är&lt;br&gt;behörig att söka tillstånd. Om privatradiomyndigheten inte godkänner för-&lt;br&gt;värvaren är överlåtelsen utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkänns överlåtelsen övertar förvärvaren överlåtarens rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill frånträda ett tillstånd skall skriftligen anmäla detta till privat-&lt;br&gt;radiomyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om tillståndshavaren försätts i konkurs eller träder i likvidation är till-&lt;br&gt;ståndet förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Skyldighet att betala avgift föreligger från och med den dag då sänd-&lt;br&gt;ningar får bedrivas med stöd av tillståndet. Att viss del av avgiften skall be-&lt;br&gt;talas dessförinnan framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga avgiften skall, med avdrag för vad som betalats enligt 11 §, be-&lt;br&gt;talas med lika stora delar under kalenderåret senast den första dagen i januari,&lt;br&gt;april, juli och oktober månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Frånträds eller återkallas ett tillstånd gäller skyldigheten att betala av-&lt;br&gt;giften till och med tredje månaden efter det att tillståndet frånträtts eller åter-&lt;br&gt;kallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att betala avgift gäller dock aldrig för tid efter det att någon&lt;br&gt;annan övertagit tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Avgiften skall betalas till Riksskatteverket. Att visst belopp skall be-&lt;br&gt;talas till privatradiomyndigheten framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Beslut om påförande av avgift enligt denna lag får verkställas, om av-&lt;br&gt;giften är obetald och förfallen till betalning. Härvid gäller 5 kap. 16 - 18 §§&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § I fråga om avgift enligt denna lag äger 5 kap. 3 § och 9 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om den inbetalade avgiften överstiger vad tillståndshavaren enligt be-&lt;br&gt;slut av privatradiomyndigheten eller domstol skall betala, skall det över-&lt;br&gt;skjutande beloppet återbetalas till honom. Avgift som betalats enligt 11 § skall&lt;br&gt;dock inte återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1W2I93. / saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 § Privatradiomyndighetens eller riksskatteverket beslut får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten. Beslut om sändningsområdenas omfattning och om vites-&lt;br&gt;föreläggande får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bestämmer får dock dessförinnan vidta de åtgärder som be-&lt;br&gt;hövs för att beslut om tillstånd skall kunna meddelas omedelbart sedan lagen&lt;br&gt;trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 a § radiolagen (1966:755)’ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att sända radioprogram i Om rätt att sända radioprogram i&lt;br&gt;vissa lokala rundradiosändningar vissa lokala rundradiosändningar&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter i närradio- finns särskilda föreskrifter i närradio-&lt;br&gt;lagen (1982:459). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1982:459) och i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:000) om privatradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att sända radiotidningar i rundradiosändning finns föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1981:508) om radiotidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att från radiosändare sända vidare televisionsprogram i radio- eller&lt;br&gt;trådsändning från Finland finns särskilda föreskrifter i lagen (1986:3) om&lt;br&gt;rundradiosändning av finländska televisionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1066.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1556.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982:459)&lt;br&gt;dels att 3, 6, 10, 13 och 16 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 13 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradio får inte sändas utan tillstånd av närradionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte ges till en sam-&lt;br&gt;manslutning som har tillstånd att&lt;br&gt;sända privatradio enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om privatradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning med till-&lt;br&gt;stånd att sända närradio får tillstånd&lt;br&gt;att sända privatradio enligt nämnda&lt;br&gt;lag, är tillståndet att sända närradio&lt;br&gt;förfallet, med verkan från den dag&lt;br&gt;det andra tillståndet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradio får sändas bara över så- Privatradiomyndigheten beslutar&lt;br&gt;dana radiosändare som televerket stäl- om vilka sändare som skall få ut-&lt;br&gt;ler till förfogande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nyttjas for närradio. Om sådana sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manslutningar som anges i 4 § så&lt;br&gt;önskar skall en sändare for närradio&lt;br&gt;finnas i varje kommun där det är tek-&lt;br&gt;niskt möjligt. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl får det finnas ytterligare sändare&lt;br&gt;for närradio i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändare som anges i första stycket&lt;br&gt;får inte användas for annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iSenaste lydelse 1985:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersiell reklam får inte sänd-&lt;br&gt;as i närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett program eller programinslag i&lt;br&gt;närradion får inte bekostas med&lt;br&gt;pengar eller annan egendom som har&lt;br&gt;ställts till sammanslutningens för-&lt;br&gt;fogande under förutsättning att pro-&lt;br&gt;grammet eller inslaget sänds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon annan än samman-&lt;br&gt;slutningen har bekostat ett program&lt;br&gt;helt eller delvis skall uppgift lämnas&lt;br&gt;om vem bidragsgivaren är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersiell reklam får inte i an-&lt;br&gt;nat fall än som anges i första styck-&lt;br&gt;ett sändas i närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får åter- Tillstånd att sända närradio far åter-&lt;br&gt;kallas om sammanslutningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kallas om sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven en- 1. inte längre uppfyller kraven en-&lt;br&gt;ligt 4 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter annan i dess ställe&lt;br&gt;utnyttja sändningstid som tilldelats&lt;br&gt;sammanslutningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sänder program trots att det&lt;br&gt;varken finns utgivare för program-&lt;br&gt;verksamheten eller ställföreträdare för&lt;br&gt;utgivaren enligt 3 kap. 3 och 4 §§&lt;br&gt;lagen (1991:1559) med föreskrifter&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden&lt;br&gt;eller trots att anmälan om utgivare&lt;br&gt;eller ställföreträdare inte har gjorts&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot föreskrifterna i 10&lt;br&gt;eller 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte utnyttjar rätten att sända&lt;br&gt;under tre på varandra följande&lt;br&gt;månader eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte erlägger avgift i ärende om&lt;br&gt;närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att&lt;br&gt;erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas får näm&lt;br&gt;inom vilken sammanslutningen inte ka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sänder program trots att det&lt;br&gt;varken finns utgivare för program-&lt;br&gt;verksamheten eller ställföreträdare för&lt;br&gt;utgivaren enligt 3 kap. 3 och 4 §§&lt;br&gt;lagen (1991:1559) med föreskrifter&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden el-&lt;br&gt;ler trots att anmälan om utgivare eller&lt;br&gt;ställföreträdare inte har gjorts enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte utnyttjar rätten att sända&lt;br&gt;under tre på varandra följande&lt;br&gt;månader eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den bestämma en tid om högst ett år&lt;br&gt;ges nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen bryter mot&lt;br&gt;bestämmelser som anges nedan får&lt;br&gt;närradionämnden förelägga den att&lt;br&gt;följa bestämmelserna. Föreläggandet&lt;br&gt;får förenas med vite. Sådant föreläg-&lt;br&gt;gande får meddelas om samman-&lt;br&gt;slutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter annan i dess ställe&lt;br&gt;utnyttja sändningstid som tilldelats&lt;br&gt;sammanslutningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrifterna i 10&lt;br&gt;eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en domstol funnit att ett pro-&lt;br&gt;gram i närradion innefattat ett ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrott som innebär ett all-&lt;br&gt;varligt missbruk av yttrandefriheten&lt;br&gt;får domstolen i domen återkalla sam-&lt;br&gt;manslutningens tillstånd att sända. I&lt;br&gt;ett sådant beslut får domstolen också&lt;br&gt;bestämma en tid av högst ett år inom&lt;br&gt;vilket sammanslutningen inte får ges&lt;br&gt;nytt tillstånd. Domstolen får förordna&lt;br&gt;att beslutet skall gälla utan hinder av&lt;br&gt;att domen inte vunnit laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en domstol funnit att ett pro-&lt;br&gt;gram i närradion innefattat ett ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrott som innebär ett all-&lt;br&gt;varligt missbruk av yttrandefriheten&lt;br&gt;får domstolen i domen återkalla sam-&lt;br&gt;manslutningens tillstånd att sända. I&lt;br&gt;ett sådant beslut får domstolen också&lt;br&gt;bestämma en tid av högst ett år, eller&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl högst&lt;br&gt;fem år, inom vilket sammanslut-&lt;br&gt;ningen inte får ges nytt tillstånd.&lt;br&gt;Domstolen får förordna att beslutet&lt;br&gt;skall gälla utan hinder av att domen&lt;br&gt;inte vunnit laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.1 fråga om radioprogram som&lt;br&gt;sänts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1991:1566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i 3 kap. lagen (1991:1559) med föreskrifter&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall&lt;br&gt;införas fyra nya paragrafer, 6 a-d §§, samt närmast före 6 a § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningar i privatradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tillstånd enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om privatradio som avser&lt;br&gt;att sända ljudradio skall utse en ut-&lt;br&gt;givare för programverksamheten.&lt;br&gt;Företaget skall till privatradio-&lt;br&gt;myndigheten anmäla vem som är&lt;br&gt;utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som utses till utgivare inte&lt;br&gt;längre är behörig eller hans uppdrag&lt;br&gt;upphör, skall företaget omedelbart&lt;br&gt;utse ny utgivare. Denne skall anmälas&lt;br&gt;sä som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som inne-&lt;br&gt;har tillståndet. Utgivaren skall till&lt;br&gt;privatradiomyndigheten anmäla vem&lt;br&gt;som är ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till varje anmälan enligt 6 a eller&lt;br&gt;b § skall fogas bevis att utgivaren el-&lt;br&gt;ler ställföreträdaren uppfyller de be-&lt;br&gt;hörighetsvillkor som anges i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen och att han&lt;br&gt;åtagit sig uppdraget. Om en ställföre-&lt;br&gt;trädare utses skall det dessutom&lt;br&gt;visas att han är godkänd av den som&lt;br&gt;innehar tillståndet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ställföreträdaren for en utgivare&lt;br&gt;har tjänstgjort skall hans namn anges i&lt;br&gt;sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av delbetänkandet (SOU 1991:108) Prop. 1992/93: 70&lt;br&gt;Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Denna rapport är avsedd att utgöra ett tekniskt underlag för en bedömning av&lt;br&gt;den möjliga omfattningen av fristående kommersiell ljudradio i Sverige. De&lt;br&gt;närmare villkoren för sådan verksamhet, inklusive riktlinjer för sändares&lt;br&gt;räckvidd och regler för meddelande av sändningsrätt, förutsätts komma att ut-&lt;br&gt;formas under den fortsatta planeringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelning av frekvenser och andra beslut om radiosändare sker inom&lt;br&gt;ramen för den internationella telekonventionens regelverk. För rundradion&lt;br&gt;gäller internationellt överenskomna frekvensplaner, där vaije enskild sändare&lt;br&gt;finns angiven. Ändringar i förhållande till dessa planer kräver medgivande&lt;br&gt;från de grannländer som kan bli berörda av ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen av rundradiosändare i Sverige har från böljan syftat till att till-&lt;br&gt;godose Sveriges Radio-koncernens behov. Inom FM-näten har placering och&lt;br&gt;räckvidd för de enskilda sändarna valts för att på det mest ekonomiska sättet&lt;br&gt;möjliggöra mottagning av koncernens fyra ljudradiokanaler inom deras av-&lt;br&gt;sedda täckningsområden. Alla planerade sändare har inte kommit till utför-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sändare som är avsedda för närradion har placerats där detta har varit&lt;br&gt;möjligt med hänsyn till de sändare som planerats för Sveriges Radio-koncer-&lt;br&gt;nens program. Utgångspunkten har varit att närradiosändama skall ha liten&lt;br&gt;räckvidd, 5 km. Med tiden har dock förhöjd räckvidd medgivits för omkring&lt;br&gt;två tredjedelar av sändarna. Av de ca 400 sändare som planerats for närradion&lt;br&gt;utnyttjas ca 160.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trängseln inom FM-bandet är störst i storstadsområdena. I Stockholms-&lt;br&gt;trakten utnyttjas t.ex. samtliga inplanerade sändare. Det har inte bedömts möj-&lt;br&gt;ligt att öka räckvidden för närradiosändama i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skall tillkomma kommersiella ljudradiosändningar i Sverige kom-&lt;br&gt;mer planeringsförutsättningarna att ändras. Den reklamfmansierade ljudradion&lt;br&gt;kan förväntas ställa anspråk på sändningsmöjligheter bl.a. i de tätbefolkade&lt;br&gt;områden där frekvensbristen redan nu är märkbar. Det blir därför viktigare än&lt;br&gt;tidigare att göra en avvägning mellan önskemålen från olika intressenter.&lt;br&gt;Frågan om eventuella politiskt fastställda riktlinjer för hur en sådan avvägning&lt;br&gt;skall gå till bör behandlas i det fortsatta beredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna förutsättningar för rapporten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas möjligheterna att bereda utrymme för sändningar av&lt;br&gt;reklamfinansierad ljudradio i Sverige. Redovisningen sker för varje fre-&lt;br&gt;kvensband för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har utgått från att en framtida reklamfinansierad radio skall&lt;br&gt;vara lokalt baserad. Detta utesluter givetvis inte att de lokala sändningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stundtals kan bindas samman så att de t.o.m. kan ha en näst intill nationell&lt;br&gt;täckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare utgått från att reklammarknadens storlek blir av-&lt;br&gt;görande för behovet av sändningsfrekvenser. I tätbefolkade områden, främst&lt;br&gt;i storstadsområdena, kan det finnas ekonomiskt utrymme för flera sändare. I&lt;br&gt;mer glesbefolkade delar av landet kan sändarna behöva täcka stora områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar en modell som utgår från att sändare för lokal&lt;br&gt;täckning skall ha en räckvidd om ca 20 km från sändaren. Även möjligheten&lt;br&gt;att inrymma sändare med 50 km räckvidd diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte funnit det meningsfullt att utforma andra alternativ för&lt;br&gt;frekvensanvändningen. Om det skulle bli aktuellt att pröva andra modeller&lt;br&gt;finns beredskap att göra detta parallellt med det politiska beredningsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Långvågs- och mellanvågssändningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I gällande frekvensplaner har Sverige åtta frekvenstilldelningar för högeffekt-&lt;br&gt;sändningar inom långvågs- och mellanvågsbanden. Dessutom finns på&lt;br&gt;mellanvåg frekvenstilldelning för tre kanaler för lågeffektsändningar. Dessa&lt;br&gt;kan användas för flera sändare om avståndet mellan dem är tillräckligt stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att långvågssändningarna från Motala har upphört utnyttjar&lt;br&gt;Sverige endast en av högeffekttilldelningama för Sölvesborg MV. Det skulle&lt;br&gt;därför vara möjligt att utnyttja tilldelningarna för högeffektsändningar för&lt;br&gt;sändare med lägre effekt och därigenom möjliggöra att även dessa frekvenser&lt;br&gt;användes för flera sändare på olika orter i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något principiellt hinder mot att utnyttja långvåg och mellanvåg för kom-&lt;br&gt;mersiella radiosändningar finns inte. Vissa skäl talar emellertid för att in-&lt;br&gt;tresset för en sådan användning inte kommer att vara så stort. En del radio-&lt;br&gt;mottagare kan inte ta emot långvågs- eller mellanvågssändningar. Anlägg-&lt;br&gt;nings- och driftskostnaderna är högre för långvågs- eller mellanvågssändare&lt;br&gt;än för FM-sändare. Ljudkvalitén blir sämre än med FM. Vågutbrednings-&lt;br&gt;egenskapema medför att mottagningsförhållandena nattetid kan bli sämre än&lt;br&gt;dagtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon önskar utnyttja långvåg eller mellanvåg för kommersiella radio-&lt;br&gt;sändningar bör detta sålunda kunna medges. Eftersom det gäller frekvenser&lt;br&gt;som tilldelats Sverige enligt gällande planer skulle sändningarna kunna starta&lt;br&gt;så snart utrustningen har installerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa realistiska förutsättningar för reklamfmansierade radiosänd-&lt;br&gt;ningar är det emellertid nödvändigt att finna sändningsmöjligheter även inom&lt;br&gt;andra frekvensband än lång- och mellanvåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FM-bandet 87,5-104 MHz&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den teknik som i dag dominerar för ljudradion är FM-sändningar inom ultra-&lt;br&gt;kortvågsbandet Detta frekvensband är lämpligt för sändningar till begränsade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden, eftersom sändarnas räckvidd inte når utöver den s.k. radio-&lt;br&gt;horisonten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige används frekvenser mellan 87,5 och 104 MHz för Sveriges&lt;br&gt;Radios sändningar samt för närradiosändningar. För att även inrymma&lt;br&gt;reklamfmansierade ljudradiosändningar i detta frekvensband är olika åtgärder&lt;br&gt;tänkbara. En möjlighet är att använda ledig tid i befintliga sändare. En annan&lt;br&gt;åtgärd är att utnyttja befintliga sändare som i dag används för annat ändamål.&lt;br&gt;Sändare som finns med i de nuvarande planerna men som inte har kommit till&lt;br&gt;utförande kan tas i bruk för reklamfinansierad radio. Det är också möjligt att&lt;br&gt;ändra nu gällande planer så att flera sändare får rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sända på ledig tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa sändare används endast för sitt egentliga ändamål under en begränsad&lt;br&gt;del av dygnet. Det tydligaste exemplet är de närradiosändare där de sändande&lt;br&gt;sammanslutningarna endast sänder under ett fåtal timmar per dygn, medan&lt;br&gt;övrig tid upptas av en programslinga med information om närradiosänd-&lt;br&gt;ningama. Enligt närradionämndens statistik pågick närradiosändningar över&lt;br&gt;157 sändare under tredje veckan i april 1991. På 105 av sändarna uppgick&lt;br&gt;föreningssändningama till högst 35 timmar under veckan. Över 61 sändare&lt;br&gt;sändes det ut foreningssändningar under högst 14 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle uppenbarligen vara möjligt att låta kommersiella ljudradiosänd-&lt;br&gt;ningar äga rum över sådana sändare under den tid då det inte pågår sådana&lt;br&gt;sändningar for vilka sändaren i första hand är avsedd. Även om man tar hän-&lt;br&gt;syn till behovet av marginaler skulle, med det anförda exemplet som utgångs-&lt;br&gt;punkt, kommersiella ljudradiosändningar kunna äga rum under i genomsnitt&lt;br&gt;18 timmar per dygn på 60 orter och 15 timmar per dygn på ytterligare ett 40-&lt;br&gt;tal orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säger sig självt att det i första hand är på de mindre orter där&lt;br&gt;föreningslivet inte självt orkar med mer omfattande sändningar som den här&lt;br&gt;anvisade utvägen kan väljas. I de större städerna krävs andra lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera foretag och organisationer utnyttjar samma sändare är det givetvis&lt;br&gt;angeläget att de olika programföretagen klart identifieras så att lyssnaren&lt;br&gt;säkert kan veta vilket program som sänds ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de aktuella närradiosändama befinner sig i full drift kan nya&lt;br&gt;sändningar inledas omedelbart efter det att nödvändiga politiska beslut har&lt;br&gt;fattats och eventuella tekniska modifieringar har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överta befintliga sändare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vissa större orter har närradions sändningstid under senare år ökat mycket&lt;br&gt;kraftigt Detta är inte i första hand resultatet av att antalet sändande föreningar&lt;br&gt;har ökat utan att ett mindre antal föreningar har ökat sin sändningstid, bl.a.&lt;br&gt;genom att helt dominera nytillkomna sändare. De sändningar som dessa för-&lt;br&gt;eningar svarar för är upplagda som musikradio där föreningsbudskapen&lt;br&gt;sänds ut i form av korta &amp;quot;reklaminslag&amp;quot;. Som exempel kan nämnas att Radio&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF under år 1990/91 använde tre sändare i Göteborg. Sändningstiden för&lt;br&gt;varje sändare var mellan 15 och 20 timmar per dygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger nära till hands att betrakta så omfattande sändningar i närradion&lt;br&gt;som ett slags förövning för kommersiell radio. Av uttalanden från Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen framgår också att föreningens avsikt är att upphöra&lt;br&gt;med närradiosändningama så snart det blir tillåtet med reklamfmansierade&lt;br&gt;radiosändningar. Vissa andra föreningar med omfattande sändningar har&lt;br&gt;redan tagit steget fullt ut och börjat sända reklam, trots att kommersiell reklam&lt;br&gt;inte får sändas i närradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om reklamfmansierade ljudradiosändningar blir tillåtna skulle troligen ett&lt;br&gt;antal av de sändare som i dag används för närradio på större orter inte längre&lt;br&gt;behövas för sitt nuvarande ändamål. De egentliga föreningssändningama&lt;br&gt;skulle få plats i ett mindre antal sändare, medan de överflödiga sändarna i&lt;br&gt;stället skulle kunna användas för kommersiella ljudradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är på följande orter där det finns mer än en sändare för närradio som&lt;br&gt;det kan bli aktuellt att frigöra en eller flera sändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ort&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal sändare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 varav 3 i innerstaden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 inkl. Härryda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 inkl. Staffanstorp och Burlöv/Lomma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 inkl. Vagnhärad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Hur många sändare som bör finnas kvar för närradion är en politisk fråga.&lt;br&gt;Med hänsyn till att flera av de aktuella sändarna utnyttjas av ett litet antal orga-&lt;br&gt;nisationer som bedriver omfattande sändningar framstår det som rimligt att&lt;br&gt;anta att i storleksordningen sju sändare bör kunna frigöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de nu aktuella sändarna befinner sig i drift. De bör kunna övertas av&lt;br&gt;nya användare så snart nödvändiga beslut har fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttja planerade men ej uppförda sändare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett knappt 50-tal av de frekvenstilldelningar som enligt den nuvarande fre-&lt;br&gt;kvensplanen (Genéve 1984) har reserverats för Sveriges Radios behov har av&lt;br&gt;olika skäl ännu inte kommit att utnyttjas. Tilldelningarna finns i olika delar av&lt;br&gt;landet och har en effekt som varierar mellan 30 och 6 000 W. Räckvidden&lt;br&gt;varierar mellan några km och 5-6 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande frekvenstilldelningar skulle med tanke på räckvidden kunna vara&lt;br&gt;av intresse för kommersiella radiosändningar. Med tanke på senare tillkomna&lt;br&gt;sändare måste man emellertid göra ett förbehåll för att de effekter som angetts&lt;br&gt;i planen inte säkert kan utnyttjas överallt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt (W)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stationsplats&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Askersund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hässleholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södertälje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tungelsta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vimmerby&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För att bedöma om dessa sändare kan tas i bruk för reklamfinansierade&lt;br&gt;radiosändningar måste det ske en avvägning mellan intresset för sådana&lt;br&gt;sändningar och Sveriges Radios behov att utnyttja sändarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det föregående används för närvarande ca 160 sändare för&lt;br&gt;närradion. I frekvensplanen finns ytterligare ca 200 sändare med låg effekt,&lt;br&gt;som har avsetts för närradion. I den mån det inte är aktuellt att bedriva när-&lt;br&gt;radiosändningar över dessa sändare är det givetvis möjligt att i stället använda&lt;br&gt;de reserverade frekvenserna för kommersiella ljudradiosändningar. Det bör&lt;br&gt;emellertid påpekas att flertalet sändare är belägna i glesbygden och att det där-&lt;br&gt;för är tveksamt om det kommer att finnas intresse av att utnyttja dem för&lt;br&gt;reklamfinansierade sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sändare som avses i detta avsnitt finns med i gällande frekvensplaner.&lt;br&gt;De kan alltså tas i bruk utan att det krävs några ytterligare överläggningar med&lt;br&gt;våra grannländer. I princip kan sändarna börja användas så snart utrustningen&lt;br&gt;har installerats. Det kan emellertid i några fall visa sig nödvändigt att göra&lt;br&gt;modifieringar med hänsyn till förändringar som har skett sedan planen upp-&lt;br&gt;rättades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändra frekvensplaneringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämndes inledningsvis har den nuvarande frekvensplaneringen till-&lt;br&gt;kommit för att tillgodose Sveriges Radios behov. I andra hand har även när-&lt;br&gt;radions önskemål kunnat beaktas. Man har inte behövt ta hänsyn till att andra&lt;br&gt;intressenter har ställt krav på sändningsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om frekvensplaneringen skulle göras om från början, utan att man behöv-&lt;br&gt;de ta hänsyn till befintliga installationer, är det troligt att flera program än nu&lt;br&gt;skulle kunna inrymmas i det tillgängliga frekvensområdet. För att ett större&lt;br&gt;antal program skulle få plats skulle enskilda sändare behöva ges mindre räck-&lt;br&gt;vidd, vilket innebär att olika sändare kan placeras närmare varandra. En följd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en sådan planering skulle vara att det behövdes flera sändare för att sända&lt;br&gt;ut rikstäckande program, t.ex. från Sveriges Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande infrastruktur i form av sändarstationer, master m.m. är&lt;br&gt;den praktiska möjligheten att ändra i planeringen mer begränsad. Det kan inte&lt;br&gt;annat än i undantagsfall bli fråga om att flytta befintliga sändarstationer, åt-&lt;br&gt;minstone inte förrän andra möjligheter är uttömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som återstår är att göra de ändringar som kan ske utan att&lt;br&gt;huvuddragen i sändamätet ändras. Ändringarna kan även i detta fall innebära&lt;br&gt;att befintliga sändare behöver byta frekvenser eller förses med riktantenner&lt;br&gt;som minskar utstrålningen i vissa riktningar. Om sådana ändringar sker kan&lt;br&gt;det vara möjligt att etablera ytterligare ett antal sändare i frekvensbandet&lt;br&gt;87,5-104 MHz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana ändringar kan göras på en rad olika sätt Det är inte realistiskt att&lt;br&gt;utreda alla alternativ. I detta sammanhang har några exempel studerats. Andra&lt;br&gt;alternativ kan belysas när det finns konkreta önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för utredningen har studerats ett alternativ som innebär att&lt;br&gt;sändare med 1 kW uteffekt, vilket motsvarar en räckvidd på 20 km från&lt;br&gt;sändaren, anläggs i de tre storstäderna samt i 15 andra tätorter. Det har be-&lt;br&gt;dömts vara möjligt att inrymma tre sådana sändare i Stockholm, två sändare i&lt;br&gt;vardera Göteborg och Malmö samt en ny sändare i var och en av tätorterna&lt;br&gt;Helsingborg, Jönköping, Borås, Linköping, Norrköping, Örebro, Söder-&lt;br&gt;tälje, Eskilstuna, Västerås, Uppsala, Karlstad, Gävle, Sundsvall, Umeå och&lt;br&gt;Luleå. Det kan inte uteslutas att det ökade antalet sändare medför en viss&lt;br&gt;kvalitetsforsämring på en del platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ett alternativ med starkare sändare, 10 kW och över 50 km räckvidd,&lt;br&gt;har diskuterats. Det är tänkbart att även så starka sändare kan inrymmas på&lt;br&gt;många håll, men det kräver ett mer omfattande planeringsarbete. Svårig-&lt;br&gt;heterna att koordinera frekvensanvändningen med grannländerna kan väntas&lt;br&gt;bli svårare med starkare sändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här angivna alternativen får ses som exempel på vad som utan stora&lt;br&gt;svårigheter kan uppnås genom omplanering. Även behov av nya sändare&lt;br&gt;utanför de angivna orterna torde ofta kunna tillgodoses, särskilt i mer gles-&lt;br&gt;befolkade delar av landeL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningarna har inte tagits hänsyn till ett eventuellt allmänt behov av&lt;br&gt;starkare sändare för närradion. Om, som det har föreslagits, en riktpunkt&lt;br&gt;skall vara att närradiosändama skall täcka kommunen, kommer det knappast&lt;br&gt;att vara möjligt att tillgodose andra önskemål i frekvenser under 104 MHz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sändare som har behandlats i detta avsnitt kan börja användas först när&lt;br&gt;gällande frekvensplaner har ändrats. Det är svårt att på förhand ange tids-&lt;br&gt;åtgången för detta. Allmänt kan sägas att problemen är större ju starkare&lt;br&gt;sändare det gäller, eftersom signalerna från starkare sändare påverkar radio-&lt;br&gt;verksamheten i ett större område i Sverige och utlandet. Det torde emellertid&lt;br&gt;vara rimligt att räkna med att det tar mellan sex månader och ett år från det att&lt;br&gt;en ändring aktualiseras tills planen har ändrats och den nya sändaren kan tas i&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FM-bandet 104-108 MHz&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den gällande internationella planen är frekvensbandet 104-108 MHz&lt;br&gt;avsett för rundradiosändningar av ljudradio i Europa. För ländema kring&lt;br&gt;Östersjön har emellertid detta band inte varit tillgängligt för rundradio-&lt;br&gt;sändningar förrän den 1 januari 1996. Orsaken är att vissa länder har använt&lt;br&gt;detta frekvensband för militära tillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En preliminär överenskommelse har emellertid träffats mellan företrädare&lt;br&gt;för vissa stater i Östersjöområdet om att detta frekvensband skall öppnas for&lt;br&gt;rundradio redan fr.o.m. den 1 april 1992. Bandet bedöms därför kunna tas i&lt;br&gt;bruk vid den angivna tidpunkten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tidigare finns en plan för hur frekvensbandet 104-108 MHz skall&lt;br&gt;utnyttjas. Enligt denna skall del bli möjligt att etablera ett rikstäckande sändar-&lt;br&gt;nät med möjlighet att bryta ner nätet för sändningar över enskilda kommuner,&lt;br&gt;det s.k. femte FM-nätet. Det femte nätet tar i princip i anspråk hela frekvens-&lt;br&gt;bandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservationer för digitala sändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall vara möjligt att ta ställning Ull hur stor del av frekvensbandet&lt;br&gt;104-108 MHz som kan användas för reklamfinansierade ljudradiosändningar&lt;br&gt;med FM-teknik är det nödvändigt att först diskutera hur stort frekvens-&lt;br&gt;utrymme som skall reserveras för en framtida introduktion av digital sänd-&lt;br&gt;ningsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På flera håll i världen pågår utveckling av system för digitala ljudradio-&lt;br&gt;sändningar. I Europa pågår utvecklingsprojektet Eureka-147 med syfte att&lt;br&gt;specificera ett digitalt ljudradiosystem för främst marksändningar. Systemet&lt;br&gt;kallas Digital Audio Broadcasting (DAB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom digital sändningsteknik förbättras ljudkvaliteten. Känsligheten för&lt;br&gt;störningar blir mindre, särskilt vid användning av rörliga mottagare. Ungefär&lt;br&gt;tre gånger så många kanaler som vid FM-sändningar kan rymmas inom&lt;br&gt;samma frekvensutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitala sändningar kan inte tas emot med vanliga FM-mottagare.&lt;br&gt;Allmänheten måste skaffa nya mottagare som är avsedda för den digitala tek-&lt;br&gt;niken. Om det skall ske en övergång till digitala sändningar blir det därför&lt;br&gt;nödvändigt att under en övergångsperiod sända i båda teknikerna samtidigt.&lt;br&gt;Under denna övergångsperiod - som kan omfatta 5-10 år eller mer - kommer&lt;br&gt;det alltså att krävas större frekvensutrymme än om enbart analog teknik an-&lt;br&gt;vändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett politiskt beslut om övergång till digitala sändningar behöver inte fattas&lt;br&gt;förrän vid mitten av 1990-talet. I denna rapport är det emellertid nödvändigt&lt;br&gt;att diskutera hur stort frekvensutrymme som kan behöva reserveras för digi-&lt;br&gt;tala sändningar under övergångsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I DAB-systemet sänds ett antal ljudradiokanaler tillsammans i ett fre-&lt;br&gt;kvensblock. Vaije frekvensblock omfattar 1,5 MHz. I varje sådant frekvens-&lt;br&gt;block kommer fyra till sex ljudradiokanaler att kunna sändas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som gäller för FM-sändningar kan sändare för digitala&lt;br&gt;sändningar i angränsande områden använda samma frekvens, om de inne-&lt;br&gt;håller samma program. Det är därför möjligt att sända ut fyra till sex riks-&lt;br&gt;täckande ljudradiokanaler inom ett och samma frekvensblock. Detta gäller&lt;br&gt;under förutsättning av att detta frekvensblock inte används i våra grannländer&lt;br&gt;på ett sådant sätt att våra eller deras sändningar störs. För att de olika länderna&lt;br&gt;i Europa skall kunna använda DAB på ett effektivt sätt krävs överens-&lt;br&gt;kommelser om vilka frekvenser olika länder skall använda. Det har föreslagits&lt;br&gt;att en europeisk konferens skall hållas år 1996 för att bl.a. ta ställning till&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om DAB skall användas för regionala eller lokala sändningar måste flera&lt;br&gt;frekvensblock användas. Sex olika lokalradioprogram skulle t.ex. kunna sän-&lt;br&gt;das ut i ett frekvensblock som används i en region som omfattar de sex&lt;br&gt;lokalradioområdena. Då skulle alla sex lokalradioprogram bli tillgängliga i&lt;br&gt;hela regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I angränsande regioner måste andra frekvensblock användas för de lokal-&lt;br&gt;radioprogram som är avsedda för denna region. Det är emellertid möjligt att&lt;br&gt;på nytt använda samma frekvensblock för andra lokalradioprogram i andra&lt;br&gt;regioner, förutsatt att avstånden mellan de olika regionerna är så stort att&lt;br&gt;störningar inte kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett frekvensblock som används för att sända ut regionala program kan&lt;br&gt;också utnyttjas i en annan region för lokala program med begränsad räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På längre sikt, efter övergångsperiodens slut, framstår det som naturligt att&lt;br&gt;placera de digitala sändningarna i det nuvarande FM-bandet, dvs. mellan 87,5&lt;br&gt;och 108 MHz. Eventuellt kan en mindre del av bandet även i fortsättningen&lt;br&gt;användas för FM-sändningar, t.ex. av lokala program. Under övergångs-&lt;br&gt;perioden gäller det emellertid att hitta ett ledigt frekvensutrymme där de digi-&lt;br&gt;tala sändningarna kan placeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika länder i Europa kan förväntas välja olika lösningar, beroende på hur&lt;br&gt;de nu använder olika frekvensband. Tyskland förväntas välja 223-230 MHz&lt;br&gt;(TV-kanal 12) medan Sovjetunionen uppges ha fattat beslut om att utnyttja&lt;br&gt;100-108 MHz för de digitala sändningarna. I både Danmark och Norge&lt;br&gt;nämns 100-104 MHz som den mest intressanta placeringen, medan Finland&lt;br&gt;förespråkar 104-108 MHz. Även andra frekvensband har diskuterats i vissa&lt;br&gt;länder. Anpassningen till våra grannländer underlättas om vi i Sverige kan&lt;br&gt;använda flera olika frekvensband för de digitala sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frekvensband som ligger närmast till hands för Sverige är dels 104-108&lt;br&gt;MHz och dels 223-230 MHz (kanal 12). Kanal 12 rymmer fyra frekvens-&lt;br&gt;block medan frekvensbandet 104-108 MHz rymmer två frekvensblock.&lt;br&gt;Möjligheten att använda kanal 12 påverkas särskilt av i vilken utsträckning&lt;br&gt;denna på längre sikt kommer att utnyttjas för TV-ändamål i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om endast två-tre frekvensblock skulle stå till förfogande kommer de digi-&lt;br&gt;tala sändningarna under en övergångsperiod att kunna omfatta dels riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;täckande sändningar, dels lokala sändningar över avgränsade områden.&lt;br&gt;Däremot är det inte möjligt att få plats med lokalradions regionala program&lt;br&gt;inom ett så litet utrymme. För att få plats med såväl rikssändningar som lokal-&lt;br&gt;radionssändningar krävs, såvitt nu kan bedömas, minst fyra frekvensblock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koordineringssvårigheter i förhållande till grannländerna kan medföra att&lt;br&gt;sändningar i digital teknik inte blir tillgängliga i hela landet. I första hand är&lt;br&gt;det de södra och västra delarna av landet som kan komma att drabbas.&lt;br&gt;Möjligheterna att samordna med grannländerna ökar om fler frekvensblock&lt;br&gt;blir tillgängliga, särskilt om frekvensblocken ligger i olika frekvensband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fem eller sex frekvensblock kan användas blir det även möjligt att&lt;br&gt;under övergångsperioden sända ut fler regionala program än de från Sveriges&lt;br&gt;Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ser i huvudsak följande tre handlingsalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Fyra frekvensblock för DAB reserveras i frekvensutrymmet 223-230&lt;br&gt;MHz. Hela frekvensbandet 104 - 108 MHz används för FM-sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta alternativ möjliggör utsändning av Sveriges Radios rikstäckande&lt;br&gt;kanaler samt ytterligare några rikstäckande kanaler från andra program-&lt;br&gt;företag. Vidare ryms Sveriges Radios regionala program samt lokala sänd-&lt;br&gt;ningar på olika orter. Hela landet kommer troligen inte att kunna täckas med&lt;br&gt;digitala sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fyra frekvensblock i 223-230 MHz och ett frekvensblock i 104-108&lt;br&gt;MHz reserveras för DAB. Halva frekvensbandet 104-108 MHz används för&lt;br&gt;FM-sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även regionala sändningar från andra programföretag än Sveriges Radio&lt;br&gt;ryms i detta alternativ. Möjligheten för rikstäckning blir större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fyra frekvensblock i 223-230 MHz och två frekvensblock i 104-108&lt;br&gt;MHz reserveras för DAB. Ingen del av frekvensbandet 104-108 MHz an-&lt;br&gt;vänds för FM-sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta alternativ blir möjligheten att uppnå rikstäckning ännu större. Flera&lt;br&gt;regionala programkanaler kan inrymmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilket alternativ som skall väljas beror bl.a. på hur man uppfattar det&lt;br&gt;aktuella behovet av utrymme för kommersiella FM-sändningar i förhållande&lt;br&gt;till ett behov av utrymme för digitala sändningar under en övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina beräkningar har utredningen utgått från alternativ 2. Det innebär att&lt;br&gt;inledningsvis omkring hälften, 2 MHz, av frekvensbandet 104-108 MHz&lt;br&gt;skall göras tillgängligt för kommersiella ljudradiosändningar med FM-teknik.&lt;br&gt;Det finns inte någon anledning att i detta sammanhang ange vilken del av&lt;br&gt;bandet som skall användas för det ena och andra ändamålet. Den frågan får&lt;br&gt;avgöras efter en teknisk prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall understrykas att förutsättningarna i fråga om digitala ljudradio-&lt;br&gt;sändningar ännu inte har lagts fast på alla punkter. När det blir aktuellt att&lt;br&gt;fatta beslut om en övergång till digitala sändningar i Sverige kommer&lt;br&gt;frekvensbehovet för sådana sändningar att kunna bedömas med större säker-&lt;br&gt;het. Då kommer det också att vara lättare att uppskatta efterfrågan på sänd-&lt;br&gt;ningsmöjligheter för kommersiell ljudradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-kanal 12 finns inte med i planeringen för en eventuell fjärde riks-&lt;br&gt;täckande TV-kanal i Sverige. Om kanal 12 tas i anspråk for digitala ljudradio-&lt;br&gt;sändningar påverkas inte möjligheten att etablera en fjärde TV-kanal på något&lt;br&gt;avgörande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FM-sändningar i 104-108 MHz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det ovannämnda alternativet väljs kommer ungefär 2 MHz av frekvens-&lt;br&gt;bandet 104-108 MHz att kunna användas för reklamfinansierade ljudradio-&lt;br&gt;sändningar. Det tillgängliga frekvensutrymmet kan disponeras på olika sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare nämnda s.k. femte nätet tar i anspråk hela frekvensbandet 104-&lt;br&gt;108 MHz, dvs. mer än de 2 MHz som är tillgängliga om en del av bandet&lt;br&gt;skall sparas för digitala sändningar. Därför kommer det inte att vara möjligt&lt;br&gt;att etablera det femte nätet i full utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle däremot kunna tänkas att man uppförde de delar av det femte&lt;br&gt;nätet som använder sändare i den del av frekvensbandet som kan disponeras.&lt;br&gt;Man skulle då inte få möjlighet att anlägga ett rikstäckande nät. Det bedöms&lt;br&gt;emellertid vara möjligt att nå ca 65 % av befolkningen med sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt nästan rikstäckande nät kan tas i drift ett år efter beslut, eftersom&lt;br&gt;användbarheten av vissa av frekvenstilldelningarna i planen måste kontrolle-&lt;br&gt;ras och eventuella ändringar koordineras med grannländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att flytta vissa tilldelningar i frekvensplanen från omgivande kom-&lt;br&gt;muner till storstadsområdena och andra större tätorter skulle dessa kunna få&lt;br&gt;flera sändningsmöjligheter på bekostnad av grannkommunerna. Om en sådan&lt;br&gt;förändring genomförs kommer ytterligare två sändare med 20 km räckvidd att&lt;br&gt;kunna upprättas i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i de tidigare nämnda&lt;br&gt;15 större tätorterna. Andra alternativ är givetvis också möjliga. Tidsåtgången&lt;br&gt;bedöms till sex månader efter beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Satellitsändningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ljudradiosändningar från satellit förekommer redan. Eftersom de frekvenser&lt;br&gt;som används endast möjliggör stationär mottagning bedöms inte satellitsänd-&lt;br&gt;ning vara ett intressant alternativ för svensk kommersiell ljudradio. Satellit-&lt;br&gt;sändning kan däremot användas för att mata marksändare med program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satellitsändningar som medger rörlig mottagning bedöms kunna komma&lt;br&gt;till stånd först på 2000 talet, när lämpliga frekvenser kan bli tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det föregående redovisas en rad olika möjligheter att bereda utrymme för&lt;br&gt;reklamfinansierade ljudradiosändningar i Sverige. Vissa av dessa är omedel-&lt;br&gt;bart tillgängliga, om nödvändiga politiska beslut fattas. I andra fall behöver&lt;br&gt;befintliga planer ändras, innan nya sändare kan tas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande antal sändare inom FM-bandet bedöms kunna bli tillgängliga på&lt;br&gt;vissa orter i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm (inkl förorter)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg (inkl, förorter)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmö (inkl.förorter)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helsingborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hässleholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Borås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vimmerby&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Askersund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södertälje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karlstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luleå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de här redovisade sändarna kommer kommuntäckande sänd-&lt;br&gt;ningar att kunna inledas i ett 100-tal kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att en avvägning mellan önskemål om kommersiella&lt;br&gt;radiosändningar och behoven hos Sveriges Radio och närradion kan leda till&lt;br&gt;att de tillgängliga möjligheterna är mindre än vad som anges här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra politiska prioriteringar skulle också kunna vara ett motiv för att&lt;br&gt;studera andra alternativ än de nu redovisade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1992:22) Regler och villkor&lt;br&gt;för privatradio, samt delbetänkandet (SOU 1992:108)&lt;br&gt;Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvar har avgetts av Justitiekanslem, Göta hovrätt. Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall, Frekvensförvaltningen inom Televerket, Stockholms universitet,&lt;br&gt;som har överlämnat yttranden från företagsekonomiska institutionen och ju-&lt;br&gt;ridiska fakultetsnämnden; Göteborgs universitet, som har överlämnat ytt-&lt;br&gt;randen från institutionen för journalistik och masskommunikation och huma-&lt;br&gt;nistiska utbildnings- och forskningsnämnden, Radionämnden, Närradio-&lt;br&gt;nämnden, Näringsfrihetsombudsmannen (NO), Statens pris- och kon-&lt;br&gt;kurrensverk (SPK), Konsumentverket, Radiolagsutredningen, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Statskontoret, Riksre visions verket (RRV), Sveriges Radio AB,&lt;br&gt;Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges industriförbund, Konst-&lt;br&gt;närliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Svenska&lt;br&gt;tonsättares internationella musikbyrå (STIM), Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Föreningen Svenska masskommunikationsforskare, Svenska tidningsut-&lt;br&gt;givareföreningen (TU), Sveriges närradioförbund, Sveriges reklamförbund,&lt;br&gt;Annonsörföreningen, Sveriges köpmannaförbund och Radioutgivare-&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har skrivelser inkommit från Överbefälhavaren, Statens rädd-&lt;br&gt;ningsverk, Televerket Rundradio, Svenska kyrkans centralstyrelse, Sveriges&lt;br&gt;frikyrkoråd, De fria kristna samfundens råd, Sveriges Riksradio AB och&lt;br&gt;Sveriges Lokalradio AB, Publicistklubben, Svenska journalistförbundet,&lt;br&gt;Föreningen Svenska kompositörer av populärmusik (SKAP), International&lt;br&gt;Federation of the Phonographic Industry (IFPI), Svenska artisters och mu-&lt;br&gt;sikers intresseorganisation (SAMI), Arbetarnas bildningsförbund (ABF),&lt;br&gt;Sveriges marknadsförbund, Svensk Radioutveckling AB, Sveriges radio- &amp;amp;&lt;br&gt;hemelektronikleverantörer, Radio Nova, Radio Scandinavia, Future T.A.&lt;br&gt;AB, Music Radio Service Broadcasting AB u.b. (MRS Broadcasting AB),&lt;br&gt;Finska klubben i Umeå, Huddinge närradioförening, Järva, Lidingö, Nacka&lt;br&gt;och Västerorts närradioföreningar (Järva m.fl. närradioföreningar), Ång-&lt;br&gt;radion, Mattias Andersson i Klintehamn, Suzanne Liljegren m.fl. på&lt;br&gt;Lidingö, Arne Granfoss i Solna, Gunnar Helén i Stockholm, Magnus Kolsjö&lt;br&gt;i Jönköping, Andreas Langell i Helsingborg och Bengt Bengtsson i Slite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av remissinstanserna har lämnat gemensamma yttranden. Be-&lt;br&gt;teckningen Sveriges frikyrkoråd rn.fl. står för ett gemensamt yttrande från&lt;br&gt;Sveriges frikyrkoråd och De fria kristna samfundens råd. SAF och Industri-&lt;br&gt;förbundet avser det gemensamma yttrandet från Svenska arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen och Sveriges industriförbund. Riksradion och Lokalradion be-&lt;br&gt;tecknar det gemensamma yttrandet från Sveriges Riksradio AB och Sveriges&lt;br&gt;Lokalradio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till yttrandet från TU har bifogats en reservation avgiven av ledamöterna&lt;br&gt;Nordin, Alsing, Lundh, Jonsson och Larsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Allmänt om promemorian och villkoren for privatradions&lt;br&gt;införande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena avser främst promemorian om regler och villkor för privat-&lt;br&gt;radio. Endast ett mindre antal inkomna synpunkter gäller utredningen om de&lt;br&gt;tekniska förutsättningarna, som därför dispositionsmässigt har underordnats&lt;br&gt;kommentarerna till promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian syftar till att gynna utvecklingen av lokala&lt;br&gt;reklamfinansierade radiostationer med självständig ställning, och därigenom&lt;br&gt;bidra till förbättrade yttrandemöjligheter och ökad mångfald i de svenska&lt;br&gt;medierna. Strävan att ge privatradion lokal förankring och undvika att statio-&lt;br&gt;nerna främst tjänar som relästationer för centralt producerade program, har&lt;br&gt;varit vägledande för förslagens utformning. Promemorian omfattar även för-&lt;br&gt;slag om närradions ställning i samband med att privatradio införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag får i sin huvudsakliga utformning stöd av bl.a.&lt;br&gt;Göta hovrätt, Frekvensförvaltningen inom Televerket, företagsekonomiska&lt;br&gt;institutionen och juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, SAF&lt;br&gt;och Industriförbundet, Sveriges frikyrkoråd rn.fl. och Sveriges marknads-&lt;br&gt;förbund. Vidare uttrycker flera remissinstanser, bl.a. RRV, TCO, STIM,&lt;br&gt;TU, Sveriges advokatsamfund. Svenska journalistförbundet och Publicist-&lt;br&gt;klubben, sitt allmänna bifall till införandet av reklamfinansierad lokalradio.&lt;br&gt;NO är i huvudsak positiv till förslaget, och konstaterar att konkurrensen på&lt;br&gt;reklammarknaden kommer att skärpas i och med att en ny distributionsform&lt;br&gt;införs. Föreningen Svenska masskommunikationsforskare anser att förslaget&lt;br&gt;skapar gynnsamma förutsättningar för olika former av radio. Ett varierat&lt;br&gt;programutbud främjas genom att olika former för radio tillåts verka sida vid&lt;br&gt;sida utan att konkurrera om samma intäkter. SAF och Industriförbundet ser&lt;br&gt;mycket positivt på att privatradion inte kommer omfattas av kraven på&lt;br&gt;saklighet och opartiskhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Svenska journalistförbundet delar uppfattningen att de stationer&lt;br&gt;som verkar inom ramen för privatradiolagen skall sända för en allmän publik&lt;br&gt;inom ett lokalt begränsat område. I likhet med K LYS, Publicistklubben och&lt;br&gt;Sveriges frikyrkoråd m.fl., uttrycker dessa instanser stöd för målsättningen&lt;br&gt;att privatradiostationema bör vara självständiga och ha en tydlig lokal för-&lt;br&gt;ankring. Vare sig mångfald, yttrandefrihet eller radiolyssnare gagnas av att&lt;br&gt;stationerna tillåts bilda nätverk vars gemensamma sändningar domineras av&lt;br&gt;likriktade musikprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett liknande sätt betonar SKAP vikten av villkor som gynnar lokal pro-&lt;br&gt;duktion och motverkar nätverksbildning. Mot bakgrund av att den nya&lt;br&gt;satellitteknologin gör det fullt möjligt att fylla sändningarna med inter-&lt;br&gt;nationellt producerat material, har politikerna ett ansvar för att den inhemska&lt;br&gt;kultur- och medieindustrin överlever. SKAP påpekar vidare att avregleringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra länder lett till att det statliga monopolet ersatts av ett privat sådant. En&lt;br&gt;medveten styrning av utvecklingen inom medierna på ett sätt som främjar&lt;br&gt;lokal produktion och mångfald inom privatradion, skulle enligt SKAP inte&lt;br&gt;bara öka lyssnarnas valfrihet utan även indirekt kunna stärka Sveriges Radios&lt;br&gt;förmåga att uppfylla sitt public service-uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet anser att det främsta argumentet for att inrätta privatradio är möjlig-&lt;br&gt;heten att stationerna kommer ägna sig åt seriös lokal information och debatt.&lt;br&gt;Då nämnden inte förväntar sig att den reklamfmansierade lokalradion kommer&lt;br&gt;ha en sådan inriktning, ställer den sig tveksam till om det finns något samhäl-&lt;br&gt;leligt behov av en ny radioform vid sidan av den befintliga lokalradion och&lt;br&gt;den ideella närradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet menar att det angivna syftet kommer vara svårt att uppnå med hjälp av&lt;br&gt;de regler som föreslagits. ABF menar att det främsta argumentet för att införa&lt;br&gt;reklamfinansierad lokalradio är att stärka den lokala radiorapporteringen, men&lt;br&gt;anser att förslaget är utformat på ett sätt som i första hand kommer öka&lt;br&gt;näringsfriheten för kapitalstarka aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett rakt motsatt synsätt presenteras av Radio Nova. Förslaget att tillåta re-&lt;br&gt;klamfmansierad lokalradio är ett steg i rätt riktning att liberalisera radiomediet,&lt;br&gt;men åtgärden är helt otillräcklig för att skapa förutsättningar för en reell ytt-&lt;br&gt;randefrihet i etern. Radio Nova förordar att radion skall åtnjuta samma frihet&lt;br&gt;som pressen. Staten har ingen rätt att ställa upp specifika regler och villkor&lt;br&gt;för radion som skiljer sig från tryckfrihetsförordningens föreskrifter för&lt;br&gt;spridning av tryckt text. De enda godtagbara regleringarna därutöver är vad&lt;br&gt;som stadgas i den allmänna konkurrenslagstiftningen och marknadsförings-&lt;br&gt;lagen. Allt annat innebär enligt Radio Nova en oacceptabel inskränkning av&lt;br&gt;yttrandefriheten, och är därmed oförenligt med demokratiska värderingar.&lt;br&gt;Radioutgivareföreningen ger i huvudsak uttryck för samma uppfattningar,&lt;br&gt;liksom Järva m.fl. närradioföreningar och MRS Broadcasting AB. Radio-&lt;br&gt;utgivareföreningen pläderar för att tre grundläggande friheter skall gälla för&lt;br&gt;radion, nämligen frihet för etablering, sändning och mottagning, frihet för&lt;br&gt;programinnehåll, och frihet för finansiering. I andra länder har man, enligt&lt;br&gt;föreningen, med stor möda liberaliserat den kommersiella radions verksamhet&lt;br&gt;efter en inledande överreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Nova menar vidare att den förespråkade avregleringen är nödvändig&lt;br&gt;just med tanke på den internationella satellitradion, som verkar under en mer&lt;br&gt;liberal lagstiftning. Med nuvarande förslag kommer inte den svenska radion&lt;br&gt;kunna vara en god konkurrent om lyssnarna, med följd att inslaget av svensk&lt;br&gt;musik i radion säkerligen blir obefintligt. Förslagsställarna är således, enligt&lt;br&gt;Radio Nova, inne på helt fel spår vad gäller principerna för radioverksamhet,&lt;br&gt;och har dessutom inte tagit hänsyn till konsekvenserna av den tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen inom radioområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian kritiseras även ur ett annat perspektiv för att vila på ett otill-&lt;br&gt;räckligt faktaunderlag. LO och TCO saknar en bedömning av den möjliga re-&lt;br&gt;klammarknaden liksom en diskussion av tänkbara modeller för reklamradions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande. De anser vidare att internationella erfarenheter av privatradio&lt;br&gt;redovisas för knapphändigt, att frekvensfrågorna inte behandlas på ett seriöst&lt;br&gt;sätt, och att avsnittet om närradion är för ytligt. LO, som överhuvudtaget&lt;br&gt;anser att promemorian uppvisar stora brister, menar även att princip-&lt;br&gt;resonemang och analys av målkonflikter inte finns med i tillräcklig utsträck-&lt;br&gt;ning. Humanistiska forsknings- och utbildningsnämnden vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet noterar att promemorian inte behandlar den omfattande diskussion&lt;br&gt;som har föregått förslaget, och anser att inte heller de politiska frågorna tas&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk anser att privatradion bör kunna fungera som kanal&lt;br&gt;för information om större olyckor på samma sätt som Sveriges Radio och&lt;br&gt;TV4. Det är av vikt att vamingsmeddelanden snabbt når alla berörda, oavsett&lt;br&gt;vilken kanal de lyssnar eller ser på. Verket saknar en belysning av möjlig-&lt;br&gt;heterna att integrera privatradion i det allmänna vamingssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensförvaltningen inom Televerket, Närradionämnden, Radiolags-&lt;br&gt;utredningen, Radioutgivareföreningen, Sveriges frikyrkoråd m.fl. och&lt;br&gt;Sveriges radio- &amp;amp; hemelektronikleverantörer anser att &amp;quot;privatradio&amp;quot; är en&lt;br&gt;olämplig term på den avsedda radioformen, då den kan sammanblandas med&lt;br&gt;privat kommunikationsradio. Som alternativa beteckningar föreslås i stället&lt;br&gt;bl.a. &amp;quot;kommersiell rundradio&amp;quot; &amp;quot;reklamradio&amp;quot;, &amp;quot;kommersiell (lokal)radio&amp;quot;, el-&lt;br&gt;ler &amp;quot;fri radio&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om privatradio föreslås träda i kraft den 1 januari 1993. Radio-&lt;br&gt;utgivareföreningen betonar, i likhet med Järva rn.fl. närradioföreningar och&lt;br&gt;MRS Broadcasting AB, vikten av att denna tidtabell inte försenas såvida den&lt;br&gt;kommersiella radion skall kunna tävla med reklam-TV om de svenska&lt;br&gt;reklamköpama. Gunnar Helén påpekar å andra sidan att det finns mycket liten&lt;br&gt;tid för intressenter att förbereda verksamheten innan lagen träder i kraft.&lt;br&gt;Dessutom försvåras förberedelserna av den osäkerhet som fortfarande råder i&lt;br&gt;fråga om vilka ägarskapsrestriktioner lagen kommer att föreskriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet delar den bedömning som görs i promemorian att reglerna för privat-&lt;br&gt;radion kommer behöva ses över efter ganska kort tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall har lämnat synpunkter på lagförslagets inle-&lt;br&gt;dande paragraf. Orden &amp;quot;tillstånd till&amp;quot; bör utgå eftersom förslaget behandlar&lt;br&gt;fler frågor än tillstånd. Alternativet vore att utforma texten efter 1 § i närradio-&lt;br&gt;lagen. För tydlighetens skull bör det även framgå, såsom anges i special-&lt;br&gt;motiveringen, att lagen inte gäller sändning av lokalradio enligt 5 § radiolagen&lt;br&gt;(1966:755).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Frekvensplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om de tekniska förutsättningarna (SOU 1991:108) har gjort en&lt;br&gt;bedömning av möjliga antal sändare för privatradion. För närvarande sänder&lt;br&gt;riks- och lokalradion samt närradion på utrymmet mellan 88,5 och 104 MHz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på FM-bandet. För att där även finna plats för privatradiosändningar pekar ut-&lt;br&gt;redaren på tre möjligheter: att utnyttja frekvenser som reserverats för Sveriges&lt;br&gt;Radio men ännu inte tagits i bruk, att överta vissa sändare som nu används&lt;br&gt;för närradion, och att installera helt nya sändare på ett antal orter. En mer om-&lt;br&gt;fattande ändring av frekvensplaneringen anser utredaren inte vara realistisk&lt;br&gt;med hänsyn till nuvarande infrastruktur av sändarstationer, master m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på överföring av sändare från närradion för privatradions bruk&lt;br&gt;återfinns i avsnittet om närradions ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio AB anser att koncernen bör få behålla alla tilldelade fre-&lt;br&gt;kvenser, oavsett om de för närvarande bedriver sändningar över dem.&lt;br&gt;Anledningen till att vissa frekvenser fortfarande inte utnyttjas är att medlen&lt;br&gt;inte räckt till. I framtiden kommer emellertid det disponibla utrymmet att be-&lt;br&gt;hövas för att Sveriges Radio skall kunna förbättra sändningstäckningen i&lt;br&gt;gränsområden, där frekvenserna i allmänhet knappast är intressanta för kom-&lt;br&gt;mersiell radio, och för att bättre uppfylla sitt public service-uppdrag i storstä-&lt;br&gt;derna, där antalet frekvenser för privatradion ändå torde vara tillräckligt stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet, Radioutgivareföreningen, Radio Nova och&lt;br&gt;SKAP är kritiska mot att utredningen inte i högre grad ifrågasatt Sveriges&lt;br&gt;Radios särställning. Målsättningen bör vara att alla radioföretag skall konkur-&lt;br&gt;rera på lika villkor. Ur detta perspektiv är det felaktigt att vid beräkningen av&lt;br&gt;tillgängligt sändningsutrymme utgå från att Sveriges Radio skall kunna fort-&lt;br&gt;sätta sända i samma utsträckning som i dag. I stället skulle fler frekvenser&lt;br&gt;kunna göras tillgängliga för att etablera fria kommersiella stationer. SAF och&lt;br&gt;Industriförbundet förespråkar att Sveriges Radio kraftigt minskar sin radio-&lt;br&gt;verksamhet efter privatradions införande. Lokalradion och P3 bör privatiseras&lt;br&gt;och finansieras med reklam. SKAP anser att det snarast bör utredas om&lt;br&gt;Sveriges Radios sändarresurser kan omdisponeras. De nya stationerna behö-&lt;br&gt;ver ett publikunderlag som tillåter dem att ha höga ambitioner avseende pro-&lt;br&gt;gramkvaineten. Som läget är nu kommer privatradion i underläge gentemot&lt;br&gt;Sveriges Radio, som har både starkare sändare och tillgång till fler frekven-&lt;br&gt;ser. Radio Nova, som anser att Sveriges Radios särställning är principiellt&lt;br&gt;oacceptabel, förespråkar en genomgripande omplanering av FM-bandet.&lt;br&gt;Frekvensförvaltningen bör ges direktivet att, utan hänsyn till Sveriges Radios&lt;br&gt;befintliga eterutrymme, ta fram så många nya frekvenser som möjligt. Järva&lt;br&gt;m.fl. närradioföreningar och MRS Broadcasting AB för fram liknande syn-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Future TA. AB anser att Sveriges Radio inte bör få tillgång till mer än en&lt;br&gt;sändare per kanal i vaije storstadsregion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet konstateras att etablerandet av nya sändare för privatradions&lt;br&gt;bruk kommer medföra en viss kvalitetsförsämring för andra operatörer.&lt;br&gt;Frekvensförvaltningen inom Televerket framhåller att detta inte får medföra&lt;br&gt;en försämring av sändarnas radiotekniska egenskaper eftersom konsekvensen&lt;br&gt;skulle bli att antalet möjliga privatradiosändare begränsas, liksom att möjlig-&lt;br&gt;heterna att bedriva annan radiokommunikation blev sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att den framtida frekvensplaneringen bör utgå från principen om&lt;br&gt;hög mottagningskvalitet till lägsta möjliga kostnad för hushållen, och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios kanaler bör vara skyddade från störningar. Riksradion och&lt;br&gt;lokalradion inom Sveriges Radio bör ha företräde till frekvenser då sänd-&lt;br&gt;ningar i digitalteknik (DAB) inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren påpekar att den slutgiltiga bedömningen av det tekniska&lt;br&gt;utrymmet för privatradion måste ta hänsyn till försvarsmaktens behov av fre-&lt;br&gt;kvenser for det så kallade LUFOR-systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Privatradions sändningsutrymme på FM-bandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att allt tillgängligt utrymme på FM-bandet mellan 88,5&lt;br&gt;och 108 MHz tas i anspråk för privatradiosändningar, i stället för att delar av&lt;br&gt;utrymmet reserveras för framtida sändningar i digitalteknik (DAB). Förslaget&lt;br&gt;avviker därmed från det alternativ som utgör beräkningsgrund i utredningen&lt;br&gt;om de tekniska förutsättningarna, och innebär att ytterligare minst 150 sän-&lt;br&gt;dare - utöver de beräknade 175 - bör kunna bli tillgängliga för privatradio.&lt;br&gt;Digitaltekniken hänvisas tills vidare till frekvensområdet mellan 223 och 230&lt;br&gt;MHz (TV-kanal 12). Om det visar sig nödvändigt kan visst utrymme mellan&lt;br&gt;104 och 108 MHz tas i anspråk för DAB i samband med att tillståndstidema&lt;br&gt;för privatradion löper uL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet, TU, Sveriges köpmannaförbund, Radio-&lt;br&gt;utgivareföreningen och SKAP tillstyrker förslaget. Radioutgivareföreningen&lt;br&gt;konstaterar att det överenstämmer med frekvensplaneringen i övriga Europa.&lt;br&gt;SAF och Industriförbundet pekar på att det dröjer länge innan DAB kan&lt;br&gt;introduceras, och att Sveriges Radio under tiden har möjlighet att prova ut&lt;br&gt;tekniken inom ett annat frekvensutrymme. SKAP menar att DAB främst&lt;br&gt;kommer tjäna utbyggnaden av rikstäckande kanaler, och kritiserar därför&lt;br&gt;resonemanget i den tekniska utredningen för att vara anpassat efter Sverige&lt;br&gt;Radio-koncernens, liksom hårdvaruindustrins, intressen. Innan radio-&lt;br&gt;mottagare för digital teknik har ersatt allmänhetens nuvarande radioapparater,&lt;br&gt;och ett internationellt beslut tagits om var på frekvensbandet DAB skall ligga,&lt;br&gt;är den nya tekniken inte intressant för små, lokala stationer. Förslaget får&lt;br&gt;även stöd av Radio Scandinavia och Magnus Kolsjö. Järva m.fl. när-&lt;br&gt;radioföreningar och MRS Broadcasting AB framhåller att DAB-tekniken inte&lt;br&gt;är internationellt standardiserad än. Det kan dröja till 90-talets slut innan&lt;br&gt;digitala sändningar kan böija användas för en kommersiell marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges att även mellanvåg bör kunna användas för sänd-&lt;br&gt;ningar med begränsad räckvidd. Radioutgivareföreningen, Radio Scandinavia&lt;br&gt;och Radio Nova påpekar att AM-bandet (kort-, mellan- och långvåg) också&lt;br&gt;bör tas i anspråk för privatradion. Järva m.fl. närradioföreningar och MRS&lt;br&gt;Broadcasting AB föreslår att flera närradiosändare slås ihop över kommun-&lt;br&gt;gränserna för att skapa fler frekvenser för privatradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensförvaltningen inom Televerket, Televerket Rundradio, Sveriges&lt;br&gt;Radio AB, LO, TCO, Svenska journalistförbundet, Riksradion och Lokal-&lt;br&gt;radion samt Sveriges radio- &amp;amp; hemelektronikleverantörer anser att halva&lt;br&gt;frekvensbandet 104 - 108 MHz bör reserveras för att introducera digitala&lt;br&gt;sändningar. Televerkets frekvensförvaltning, TCO och Svenska joumalist-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundet hänvisar till den tekniska utredningens uppgift att samordningen&lt;br&gt;med grannländerna att införa DAB underlättas om Sverige använder fler&lt;br&gt;frekvensområden för digitala sändningar. TCO och Svenska journalist-&lt;br&gt;förbundet påpekar vidare att 2 MHz under den första tillståndsperioden san-&lt;br&gt;nolikt är ett mer än väl tillräckligt utrymme for privatradions behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio AB samt Riksradion och Lokalradion, anser att det vore ett&lt;br&gt;alltför kortsiktigt beslut att ta hela frekvensbandet 104-108 MHz i anspråk för&lt;br&gt;privatradion. Utgångspunkten är att DAB är framtidens teknik, som med stor&lt;br&gt;säkerhet kommer etableras på detta utrymme. Promemorians förslag skulle,&lt;br&gt;enligt dessa instanser, medföra att teknikens införande försvåras i onödan.&lt;br&gt;Om man inte i förväg har reserverat plats för DAB, måste kanske FM-bandet&lt;br&gt;till stor del omplaneras inom kort och redan etablerade stationer riskerar att få&lt;br&gt;sina koncessioner indragna. Sveriges Radio AB pekar på digitalteknikens&lt;br&gt;fördelar och menar, liksom Riksradion och Lokalradion, att om 2 MHz reser-&lt;br&gt;veras för DAB, kan även regionala och lokala sändare snart erbjudas den nya&lt;br&gt;tekniken. DAB betecknas som en gemensam angelägenhet för alla Sveriges&lt;br&gt;radioföretag, inte bara för Sveriges Radio. Förslaget tillåter ändå att ett stort&lt;br&gt;antal analoga sändare kan etableras för privatradions behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksradion och Lokalradion tillägger att det i avvaktan på internationell ko-&lt;br&gt;ordinering inte är säkert om TV-kanal 12 kommer räcka till ens för Sveriges&lt;br&gt;Radios program. Eftersom det dessutom är oklart hur stor efterfrågan kom-&lt;br&gt;mer att bli på frekvenser för privatradion, är det mer lämpligt att till en bötjan&lt;br&gt;fördela ett begränsat antal frekvenser till fristående radiostationer, for att vid&lt;br&gt;behov öka tilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket Rundradio hävdar att kanal 12 förmodligen inte kommer att&lt;br&gt;räcka till för att introducera DAB. I vissa delar av Sverige, t.ex. Västkusten,&lt;br&gt;kan frekvensanvändningen i grannländerna omöjliggöra att kanal 12 an-&lt;br&gt;vänds. 2 MHz av FM-bandet bör därför inledningsvis avsättas för digital-&lt;br&gt;teknik. Efter några år kan man ompröva fördelningen mot bakgrund av vilka&lt;br&gt;behov som då finns för DAB- respektive FM-sändningar. Antalet frekvenser&lt;br&gt;som kan frigöras för privatradion borde för närvarande vara tillräckligt för&lt;br&gt;dess behov. Verket konstaterar att dess förespråkade lösning kräver viss&lt;br&gt;omplanering och internationell koordinering av frekvenser, men detta gäller&lt;br&gt;även övriga alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges radio- &amp;amp; hemelektronikleverantörer förespråkar att frekvens-&lt;br&gt;bandet 106-108 MHz reserveras för introduktion av DAB, alternativt att detta&lt;br&gt;utrymme tas i anspråk för privatradion först efter det att frekvenserna där-&lt;br&gt;under är fullt utnyttjade, och en ny bedömning gjorts av behovet av utrymme&lt;br&gt;for DAB. Det står nämligen utom allt tvivel att DAB-tekniken kommer inforas&lt;br&gt;i Europa, och den övergripande utformningen av systemet är klar. Om privat-&lt;br&gt;radion får tillgång till hela frekvensbandet mellan 104 och 108 MHz kan en&lt;br&gt;intressekonflikt uppstå i slutet av 90-talet då konsumenterna både skall kunna&lt;br&gt;få tillgång till den nya tekniken och till privatradions utsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensförvaltningen inom Televerket påpekar att en mängd faktorer på-&lt;br&gt;verkar antalet möjliga frekvenser for privatradion. Det är därför inte lämpligt&lt;br&gt;att i förväg reservera särskilda frekvensband för privatradion. Olika behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör istället vägas mot varandra innan frekvenstillstånd meddelas. Till-&lt;br&gt;delningen bör vila på internationellt accepterade kriterier for ljudkvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ansvarig myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en särskild myndighet, lämpligen organiserad som&lt;br&gt;en kommitté under kulturdepartementet, inrättas för att handha tillsyn och&lt;br&gt;tillståndsgivning. Uppgifterna bör senare överföras till en kommande myn-&lt;br&gt;dighet för radio- och TV-frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden, Statskontoret, RRV, TU och STIM tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget. TU vill avvakta utredningen rörande en sammanslagen TV- och&lt;br&gt;radiomyndighet innan den tar ställning till om, och i vilken utsträckning, en&lt;br&gt;sådan myndighet bör ta hand om privatradiomyndighetens uppgifter.&lt;br&gt;Statskontoret påpekar att kommittén även bör ha i uppgift att utreda hur den&lt;br&gt;tillfälliga myndigheten skall införlivas i den kommande radio- och TV-myn-&lt;br&gt;digheten. Frekvensforvaltningen inom Televerket anser inte att relationen&lt;br&gt;mellan frekvensförvaltningen och den nya myndigheten är tillräckligt klar-&lt;br&gt;lagd. Förvaltningen betonar, i likhet med promemorian, vikten av att de båda&lt;br&gt;myndigheterna samråder innan sändningsområdena fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet anser det vara olämpligt att inrätta en ny tillfällig myndighet i en situa-&lt;br&gt;tion då redan etablerade små myndigheter hotas av nedskärning. I väntan på&lt;br&gt;en sammanhållen radio- och TV-myndighet, kan lämpligen närradionämnden&lt;br&gt;i samarbete med kabelnämnden handlägga privatradioärenden. Magnus&lt;br&gt;Kolsjö föreslår likaså att närradionämnden temporärt görs till ansvarig myn-&lt;br&gt;dighet för privatradion. På så sätt undviks onödiga besvär och fördröjningar.&lt;br&gt;LO anser att frågor om sändningstillstånd och frekvenstilldelning är av den&lt;br&gt;arten att de bör hanteras av politiskt ansvariga instanser. Den framtida fre-&lt;br&gt;kvensplaneringen bör därför i sina huvuddrag fastställas av riksdagen efter att&lt;br&gt;ha prövats av en parlamentarisk beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen och Radio Nova motsätter sig all särskild statlig&lt;br&gt;tillsyn. I den begränsade utsträckning regler är befogade för privatradion, bör&lt;br&gt;oberoende branschorgan i stället få eget ansvar över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet betonar vikten av regelbunden uppföljning av privatradioverksam-&lt;br&gt;heten - i synnerhet effekterna av lagstiftningen - men befarar att resursbrist&lt;br&gt;kommer att omöjliggöra detta. Myndighetens tillsyn kommer snarare begrän-&lt;br&gt;sas till de uppgifter en domstol kan utöva. Institutionen förespråkar vidare att&lt;br&gt;något organ får till uppgift att löpande sammanställa statistik över programut-&lt;br&gt;budet. Om inte staten tar på sig ett sådant ansvar kan det utföras av en forsk-&lt;br&gt;ningsorganisation, exempelvis inom ramen för NORDICOM - Sverige-pro-&lt;br&gt;jektet vid Göteborgs universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten föreslås vara första instans för överklagande av privat-&lt;br&gt;radiomyndighetens beslut, liksom av riksskatteverkets beslut om avgifter.&lt;br&gt;Enligt Kammarrätten i Sundsvall strider detta mot tankarna i domstolsutred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningens betänkande (SOU 1991:106) och departementspromemorian angå-&lt;br&gt;ende domstolsväsendet (Ds 1992:38). Rätten förordar i stället att länsrätt skall&lt;br&gt;vara första domstolsinstans. Kammarrätten anser vidare att lagtexten (4 §, om&lt;br&gt;innebörden av tillstånd) bör inkludera specialmotiveringens angivelse att re-&lt;br&gt;geringen skall meddela närmare föreskrifter om myndighetens uppgifter.&lt;br&gt;Rätten förespråkar vidare att den tilltänkta myndigheten bör förläggas till nå-&lt;br&gt;gon annan ort än Stockholm, vilket emellertid får konsekvenser för vilken&lt;br&gt;domstol som överklaganden skall riktas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Tillståndsområden för privatradion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med strävan att tillgodose behovet av lokalt förankrade radiosänd-&lt;br&gt;ningar föreslås att varje sändningstillstånd skall gälla ett begränsat område&lt;br&gt;som av myndigheten bedöms vara ett naturligt lokalt intresseområde.&lt;br&gt;Radioföretagens önskemål och de tekniska förutsättningarna skall beaktas då&lt;br&gt;områdets utsträckning avgörs. Där det är tekniskt möjligt skall flera till-&lt;br&gt;ståndshavare finnas i samma område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret och Sveriges köpmannaförbund tillstyrker uttryckligen att&lt;br&gt;privatradions sändningsområden skall vara lokalt avgränsade. Köpmanna-&lt;br&gt;förbundet påpekar att den områdesindelning som skisseras i utred-&lt;br&gt;ningsbetänkandet inte får låsa planeringen eftersom områdena i första hand&lt;br&gt;bör sammanfalla med naturliga marknader. Radio Scandinavia anser att räck-&lt;br&gt;vidden 20 km, som utredningen om de tekniska förutsättningarna utgår ifrån,&lt;br&gt;är en lämplig utsträckning. TU understryker att sändningsområdena måste&lt;br&gt;göras tillräckligt stora för att vara kommersiellt intressanta för annonsörer,&lt;br&gt;eftersom privatradions verksamhet kommer att vila på reklamintäkter.&lt;br&gt;Magnus Kolsjö instämmer med promemorians resonemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet anser att förslagsställaren ser alltför optimistiskt på den kommersiella&lt;br&gt;radions betydelse för lokal annonsering. Med tanke på att den mesta reklamen&lt;br&gt;utgår från nationell och internationell nivå, kommer reklaminnehållet knappast&lt;br&gt;att gagna lokala ekonomiska intressen. Däremot kanske reklamen kommer&lt;br&gt;svara mot ett lokalt kunskapsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet står mellan ett större eller två mindre tillståndsområden, före-&lt;br&gt;språkar Järva rn.fl närradioföreningar och MRS Broadcasting AB att man för&lt;br&gt;att gynna mångfald hellre bör välja två mindre. Future T.A. AB påpekar att&lt;br&gt;om flera frekvenser upplåts i storstäderna bör sändarna ha samma räckvidd&lt;br&gt;för att vara kommersiellt likvärdiga. SKAP rekommenderar att minst tre stor-&lt;br&gt;sändare etableras i Stockholm, Göteborg, Malmö samt i ett antal större orter i&lt;br&gt;övriga delar av Sverige. På så sätt kommer privatradioföretagen kunna få ett&lt;br&gt;tillräckligt stort publikunderlag för att ha råd med ett varierat programutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges marknadsförbund anser att en rikstäckande privatradiokanal bör&lt;br&gt;etableras för att nå fullständig konkurrens inom radion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suzanne Liljegren rn.fl. instämmer med att önskemål från intressenterna&lt;br&gt;och andra berörda skall beaktas innan sändningsområdets utsträckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastslås. Radioutgivareföreningen ifrågasätter dock om radiostationernas ön-&lt;br&gt;skemål kommer att påverka sändningsområdenas täckning, mer än inför den&lt;br&gt;första tilldelningen. Föreningen påpekar, liksom Järva rn.fl. närradio-&lt;br&gt;föreningar och MRS Broadcasting, att CCIRrs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; normer för god hörbarhet bör&lt;br&gt;vara vägledande för att avgöra områdenas utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden efterlyser klarare riktlinjer för hur sändningsområdena&lt;br&gt;skall utformas. Detta är angeläget eftersom områdenas täckning har kommer-&lt;br&gt;siell betydelse, och emedan det finns förslag om att överdirektören för den&lt;br&gt;kommande radio- och TV-myndigheten ensam skall avgöra sändningsom-&lt;br&gt;rådenas täckning, och att besluten inte skall kunna överklagas. Nämnden&lt;br&gt;ifrågasätter vidare om önskemålen från intressenter och andra berörda i prak-&lt;br&gt;tiken kommer kunna inhämtas på ett konstruktivt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket Rundradio konstaterar att förutsättningarna för storleken på ett&lt;br&gt;sändningsområde beror på vilken teknisk lösning som väljs i varje fall.&lt;br&gt;Variationen kommer sannolikt bli stor då olika operatörsforetag kan erbjuda&lt;br&gt;olika modeller. Ett kungjort sändningsområde kanske enbart gäller såvida en&lt;br&gt;viss teknisk lösning verkligen genomförs. Verket delar den bedömning som&lt;br&gt;görs i promemorian, att myndigheten vid planeringen av sändningsområden&lt;br&gt;bör ta hänsyn till möjligheterna att sända på andra håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Nova anser att tillståndshavarna själva skall få bestämma sänd-&lt;br&gt;ningsområdets omfång. Tillgången på lyssnare och annonsörer kommer i så&lt;br&gt;fall avgöra vilken storlek som är realistisk. Utgångspunkten for denna syn-&lt;br&gt;punkt är att frekvenstillgången för privatradion skulle kunna göras mycket&lt;br&gt;större än vad promemorian anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att flera tillståndshavare skall kunna finnas inom samma område&lt;br&gt;får stöd av NO, SPK, Radiolagsutredningen, Radioutgivareföreningen,&lt;br&gt;Annonsörföreningen, Sveriges reklamförbund och Radio Scandinavia.&lt;br&gt;Flertalet remissinstanser som kommenterar förslaget betonar det positiva i att&lt;br&gt;gynna lokal konkurrens. NO tror att flera tillståndshavare per område har en&lt;br&gt;positiv inverkan på reklammarknadens prisbildning, och betecknar det som&lt;br&gt;angeläget att förslaget genomförs. Sveriges reklamförbund menar, liksom&lt;br&gt;Annonsörföreningen, att konkurrens mellan lokala radiosändningar är en&lt;br&gt;lämplig metod för att motverka uppkomsten av mediemonopol. Så många&lt;br&gt;sändningstillstånd som möjligt bör därför ges inom samma område.&lt;br&gt;Reklamförbundet påpekar att denna metod är att föredra framför de föreslagna&lt;br&gt;reglerna för äganderätt (se nedan). Även SPK och Radio Scandinavia anser&lt;br&gt;att lokal monopolställning bör undvikas där det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO:s ståndpunkt avviker från övrigas. Organisationen befarar att möjlig-&lt;br&gt;heten att i storstäderna starta flera kanaler, kommer leda till att flera stationer&lt;br&gt;knyts samman i ett fåtal nätverk. Utvecklingen i andra länder visar att konkur-&lt;br&gt;rensen om ett begränsat kommersiellt underlag gör att radioföretagen börjar&lt;br&gt;sända billiga program som är avsedda för ett stort antal radiostationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Comité Consultatif International des Radiocommunications (inom Internationella&lt;br&gt;Teleunionen - ITU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att det av&lt;br&gt;själva lagtexten (5 §) bör framgå att det är de tekniska förutsättningarna som&lt;br&gt;avgör om flera tillstånd kan ges inom samma område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Etableringsbegränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med de föreslagna begränsningarna är att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;självständiga och lokalt förankrade stationer. Erfarenheterna från andra länder&lt;br&gt;som avreglerat på radioområdet visar, enligt promemorian, att det finns an-&lt;br&gt;ledning att med hjälp av lagstiftning motverka ägarkoncentration och främja&lt;br&gt;lokal produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges frikyrkoråd m.fl. uttrycker stöd för de föreslagna reglerna.&lt;br&gt;Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet menar dock att&lt;br&gt;de sammantaget kommer gynna stora samproduktioner i högre grad än i våra&lt;br&gt;grannländer. Institutionen anger att två stora intressenter - Svensk radiout-&lt;br&gt;veckling och Z-radio - har möjlighet att bli dominerande inom privatradion.&lt;br&gt;Om så sker finns risk för att yttrandemöjligheter och mångfald i radion be-&lt;br&gt;gränsas genom att nätverksproduktion upptar bästa sändningstid, liksom att&lt;br&gt;konkurrensen mellan stora mediesäljande foretag kan minska. Magnus Kolsjö&lt;br&gt;framför en liknande synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen invänder å andra sidan att det är lätt att kringgå&lt;br&gt;ägarbegränsningar med hjälp av mellanhänder och bulvaner. Sådana erfaren-&lt;br&gt;heter från exempelvis USA och Norge talar mot att införa långtgående regle-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen och Radio Nova riktar generell kritik mot de&lt;br&gt;föreslagna begränsningarna, eftersom de avviker från den allmänna etable-&lt;br&gt;ringsfrihet som gäller för pressen. Radioutgivareföreningen förespråkar att&lt;br&gt;inga begränsningar avseende etablering skall få förekomma vid sidan av de&lt;br&gt;som följer av den allmänna konkurrenslagstiftningen, och av de skäl för in-&lt;br&gt;skränkningar av medborgerliga fri- och rättigheter som anges i Rege-&lt;br&gt;ringsformen. Radio Nova påpekar att de enda villkor som ställs för att få ge&lt;br&gt;ut en tidning är att vederbörande är svensk medborgare, ej försatt i konkurs,&lt;br&gt;samt anmäler ansvarig utgivare. Radio Nova hänvisar vidare till interna-&lt;br&gt;tionella konventioner och Europalagstiftning, där det stadgas att staten får&lt;br&gt;reglera radioverksamheten, men enbart på teknisk grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett återkommande tema i kritiken mot de olika förslagen är att de är oför-&lt;br&gt;enliga med tryckfrihetsförordningen och/eller yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;br&gt;Dessa argument kommer att presenteras i en separat diskussion om begräns-&lt;br&gt;ningarnas grundlagsenlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Ingen kan inneha mer än ett tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att samma person inte skall få mer än ett sändnings-&lt;br&gt;tillstånd, vare sig inom eller utanför det egna området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övervägande del av de instanser som kommenterar förslaget är positiva&lt;br&gt;till en sådan begränsning. TCO och Svenska journalistförbundet anser att re-&lt;br&gt;geln överensstämmer med synsättet att privatradion skall vara lokalt förankrad&lt;br&gt;och ha en självständig ställning. NO bedömer att regeln kommer att motverka&lt;br&gt;uppkomsten av oligopol, eller att ett enda radioföretag kan dominera mark-&lt;br&gt;naden. Annonsörföreningen stöder förslaget med hänvisning till att införandet&lt;br&gt;av kommersiell TV medfört att en monopolsituation uppkommit inom om-&lt;br&gt;rådet. Statskontoret delar uppfattningen att internationella erfarenheter talar&lt;br&gt;för denna typ av etableringsbegränsning. SPK konstaterar att den föreslagna&lt;br&gt;regeln förhindrar att samme ägare kan sända i angränsande områden, vilket&lt;br&gt;skulle ha förstärkt den negativa effekten av lokal monopolställning. Sveriges&lt;br&gt;marknadsforbund tror att regeln kommer bidra till att gynna mångfalden av&lt;br&gt;åsikter i privatradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget får även stöd eller lämnas utan erinran av Radiolagsutredningen,&lt;br&gt;STIM, Sveriges advokatsamfund, TU:s reservanter, Sveriges frikyrkoråd&lt;br&gt;m.fl. Suzanne Liljegren m.fl. och Magnus Kolsjö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Scandinavia håller med om att samma person inte skall kunna få mer&lt;br&gt;än ett tillstånd på FM-bandet, men anser att man samtidigt bör kunna sända på&lt;br&gt;en frekvens på AM-bandet. En tillståndshavare bör följaktligen kunna ha till-&lt;br&gt;gång till sammanlagt två frekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden anser, i likhet med juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet, att lagtexten (5 §) är oklar på denna punkt, och efter-&lt;br&gt;lyser förtydliganden för att regeln inte skall gå att kringgå. Med nuvarande ut-&lt;br&gt;formning är det inte uteslutet att samme tillståndshavare kan få koncession i&lt;br&gt;två områden. En företagskoncem skulle även kunna erhålla flera sändnings-&lt;br&gt;tillstånd genom sina olika bolag. Starka personband mellan olika företag kan&lt;br&gt;också utnyttjas för det ändamålet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund stöder syftet med förslaget men tror att det på&lt;br&gt;vissa håll kan vara svårt att få verksamheten lönsam inom enbart ett sänd-&lt;br&gt;ningsområde. Det bör därför vara möjligt att bevilja undantag för regeln,&lt;br&gt;exempelvis i glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TU-majoriteten ifrågasätter tanken att konkurrens och självständighet är&lt;br&gt;utesluten mellan två stationer som har samma tillståndshavare. Föreningen&lt;br&gt;saknar redovisade motiv till att införa en sådan särreglering, i stället för att&lt;br&gt;som för andra branscher tillämpa allmän konkurrenslagstiftning.&lt;br&gt;Radioutgivareföreningen frågar sig varför det skall vara tillåtet att få tillstånd&lt;br&gt;för sändning över ett mycket stort område, men inte över två mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Regler för ägarstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär för det första att staten, kommuner eller företag med till-&lt;br&gt;stånd enligt 5 § radiolagen - för närvarande programföretagen inom Sveriges&lt;br&gt;Radio-koncernen och Nordisk Television AB - inte skall ges tillstånd.&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund har inget att invända mot förslagets innehåll, men&lt;br&gt;anser att lagtexten är oklar. Med nuvarande formulering skulle ett av de ovan&lt;br&gt;nämnda företagen kunna ägna sig åt privatradiosändningar genom att äga ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag som har rätt till tillstånd. SPK har inget att invända, och noterar med&lt;br&gt;tillfredsställelse att särskilda begränsningar mot utländskt ägande inte före-&lt;br&gt;slås. Radio Scandinavia anser att begränsningen även bör omfatta de som är&lt;br&gt;delägare inom Sveriges Radio och Nordisk Television AB eftersom de är&lt;br&gt;verksamma i konkurrerande reklammedier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagspressens möjligheter att driva reklamfinansierad radio kringskärs ge-&lt;br&gt;nom promemorians förslag att dagstidningsföretag inte får äga mer än 40% av&lt;br&gt;ett privatradioföretag. Förslaget är baserat på en avvägning mellan risken för&lt;br&gt;ensidighet i nyhetsförmedling och opinionsbildning, och värdet av den jour-&lt;br&gt;nalistiska kvalitet som dagspressen kan tillföra privatradion. Humanistiska&lt;br&gt;utbildnings- och forskningsnämnden vid Göteborgs universitet stöder försla-&lt;br&gt;get eftersom dagspressen inte utesluts från privatradioverksamhet. Ett del-&lt;br&gt;ägande på 40% ger möjlighet till inflytande, och tidningarnas journalistiska&lt;br&gt;kompetens kommer radion till del. Förslaget tillstyrks även av&lt;br&gt;Annonsörföreningen, Radio Scandinavia och Andreas Langell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är positiva till att införa denna typ av etablerings-&lt;br&gt;begränsning. Många av dem förespråkar en skärpning av regeln, genom att&lt;br&gt;sänka gränsen för dagspressens högsta tillåtna ägarandel och/eller låta andra&lt;br&gt;medieföretag omfattas av bestämmelsen. Vissa menar att förslaget är otill-&lt;br&gt;räckligt i andra avseenden, och det finns synpunkter på hur ägandet kan re-&lt;br&gt;gleras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Svenska journalistförbundet menar att lokal mångfald kräver att&lt;br&gt;privatradion konkurrerar med lokal press och har en självständig nyhetsför-&lt;br&gt;medling. För ägarna är det möjligt att indirekt påverka nyhetsurvalet genom&lt;br&gt;att styra fördelningen av resurser och tillsättningen av redaktionsledningar.&lt;br&gt;Risken med samägda tidningar och radiostationer är dessutom att konkur-&lt;br&gt;rensen i lokal nyhetsförmedling kan försvinna så att lokaltidningen och radio-&lt;br&gt;kanalen presenterar identiska nyheter. För att minimera risken för uppkomst&lt;br&gt;av lokala medie- och nyhetsmonopol bör gränsen för dagspressens ägarandel&lt;br&gt;vara högst 20%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Svenska masskommunikationsforskare konstaterar att 40%-&lt;br&gt;gränsen är hög i jämförelse med andra länders regelverk. Med tanke på att&lt;br&gt;begränsningen motiveras med att förhindra en minskad mångfald i&lt;br&gt;opinionsbildning och nyhetsförmedling borde gränsen vara lägre. Förslaget&lt;br&gt;kan även ha andra ej önskvärda återverkningar. Om samme ägare står bakom&lt;br&gt;flera medier i ett område, får helt oberoende stationer svårt att hävda sig i&lt;br&gt;konkurrensen om annonsörer och annonsplats. Utomlands är det vanligt att&lt;br&gt;medier under samme ägare hjälper varandra i marknadsföringen. Konkur-&lt;br&gt;rensen mellan tidningar och radiostationer, speciellt avseende annonsmark-&lt;br&gt;naden, riskerar således att sättas ur spel. Enligt föreningen är det dessutom&lt;br&gt;lagtekniskt fullt möjligt att förhindra att bulvanägande stjälper regelns efter-&lt;br&gt;levnad. Lagstiftningen i Storbritannien anges som ett lyckat exempel på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ABF pekar på risker för ett utvecklat annonssamarbete om tidnings-&lt;br&gt;företag tillåts äga stora andelar av radiostationer. De tidningar som redan idag&lt;br&gt;är i monopolställning i vissa län kan stärka sin position om det nuvarande&lt;br&gt;förslaget genomförs. Risken med ägar- och kapitalkoncentration inom me-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dierna är att kritisk granskning av myndigheter, företag och politiker kan få&lt;br&gt;mindre plats i utbudet. Suzanne Liljegren m.fl. anser mot bakgrund av inter-&lt;br&gt;nationella erfarenheter att gränsen för tidningsföretags ägande bör sänkas till&lt;br&gt;25%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser, i likhet med Annonsörföreningen och Radio&lt;br&gt;Scandinavia, att 40%-regeln bör utvidgas till att gälla även andra medieföre-&lt;br&gt;tag, exempelvis sådana som både äger eller dominerar över radio- eller TV-&lt;br&gt;företag och ger ut tidningar som inte är dagstidningar. Institutionen för jour-&lt;br&gt;nalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet frågar sig varför&lt;br&gt;ingen begränsning har föreslagits för andra företag som är reklambärare, så-&lt;br&gt;som ägare av TV-stationer, annonstidningar och reklamföretag. Föreningen&lt;br&gt;Svenska masskommunikationsforskare framhåller att om televisionsbolag -&lt;br&gt;eller företag med stort inflytande över sådana - kan tillförsäkra sig stora an-&lt;br&gt;delar av privatradioföretag, kan man förvänta sig negativa effekter för kon-&lt;br&gt;kurrensen på annonsmarknaden och mångfalden i nyhetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TU:s reservanter befarar en reell inskränkning av dagstidningars etable-&lt;br&gt;ringsfrihet om inte medieföretagens ägande av privatradion kringgärdas. Om&lt;br&gt;väletablerade företag inom branschen får en dominerande ställning på&lt;br&gt;annonsmarknaden, blir det nämligen närmast omöjligt att starta nya dagstid-&lt;br&gt;ningar, eftersom detta förutsätter goda annonsintäkter. Även Suzanne&lt;br&gt;Liljegren rn.fl. anser att möjligheten att etablera sig inom privatradion bör be-&lt;br&gt;gränsas för andra medieföretag än de som äger dagstidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet, LO och TCO tror inte att bestämmelsen kommer motverka att radio-&lt;br&gt;stationer ingår i kedjor under en och samme ägare. Institutionen för journa-&lt;br&gt;listik påpekar att det exempelvis vore möjligt for tre dagstidningsföretag att&lt;br&gt;äga en tredjedel var. Radiobolaget kan göras till ägare av dagstidningen, eller&lt;br&gt;så kan en dagstidning bli ägare via ett dotterbolag. Regeln räcker således inte&lt;br&gt;till for att garantera privatradiostationema en självständig ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det saknas gräns för hur många radiobolag en finan-&lt;br&gt;siär kan äga andel i, menar LO och TCO att samme ägare kommer kunna&lt;br&gt;samordna och kontrollera radiosändningama över flera områden. Detta anses&lt;br&gt;vara oförenligt med målsättningen att skapa självständiga stationer och mång-&lt;br&gt;fald i radioutbudet. LO noterar att koncentrationstendensema inom mass-&lt;br&gt;medieområdet redan är starka. Eftersom många stationer kommer bli en-&lt;br&gt;samma sändare över sitt område, bör frågan om privatradions ägarstruktur&lt;br&gt;prövas grundligare än vad som görs i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse betvivlar att förslaget kan hindra ett tid-&lt;br&gt;ningsföretag från att dominera en privatradiostation. En alternativ lösning&lt;br&gt;vore att dagstidningsföretag inte får vara störste delägare. Magnus Kolsjö,&lt;br&gt;som inte tror att regeln kommer hindra de stora tidningsföretagens från att&lt;br&gt;vinna inflytande över privatradion, föreslår att korsvis ägande inom medie-&lt;br&gt;området förbjuds i en särskild lag. Radio Scandinavia anser att korsvis&lt;br&gt;ägande bör förhindras för att undvika indirekt monopolbildning, och att även&lt;br&gt;gränsen för utländskt ägande skall vara 40 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser motsätter sig eller är tveksamma till att begränsa&lt;br&gt;dagspressens etableringsrätt: Göta hovrätt. Kammarrätten i Sundsvall, NO,&lt;br&gt;SPK, Radiolagsutredningen, SAF och Industriförbundet, TU, Sveriges&lt;br&gt;köpmannaförbund, Radioutgivareföreningen, Svensk Radioutveckling AB,&lt;br&gt;Radio Nova, Gunnar Helén, Publicistklubben, SKAP, Sveriges marknads-&lt;br&gt;förbund, Järva rn.fl. närradioföreningar och MRS Broadcasting AB. De in-&lt;br&gt;vändningar som inte rör grundlagsenligheten är i huvudsak att regeln alltför&lt;br&gt;lätt kan kringgås, får negativa konsekvenser för programkvaliteten, eller är&lt;br&gt;onödig ur konkurrenssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Radioutveckling AB är starkt kritiskt mot förslaget som det anser&lt;br&gt;innebära en otillbörlig diskriminering av tidningsföretagen. Företaget saknar&lt;br&gt;en mer omfattande diskussion runt förslaget, vilka överväganden som ligger&lt;br&gt;bakom och dess tänkbara komplikationer. Likaså borde regelns förhållande&lt;br&gt;till näringsfriheten och yttrandefriheten berörts. NO, som avstyrker förslaget,&lt;br&gt;förordar att frågan utreds på ett grundligare sätt. Det underlag som redovisas i&lt;br&gt;departementspromemorian utgör inte en övertygande motivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkommande invändning från de som är kritiska mot att införa den&lt;br&gt;föreslagna begränsningen, är att regeln kommer vara lätt att kringgå.&lt;br&gt;Radiolagsutredningen avstyrker förslaget med motiveringen att möjligheten&lt;br&gt;för privatradioföretag att överta eller starta tidningar gör bestämmelsen verk-&lt;br&gt;ningslös för syftet att tidningsföretag inte skall kunna dominera över den nya&lt;br&gt;radioverksamheten, i synnerhet om koncessionstiden förlängs. För övrigt är&lt;br&gt;redan 40% en tillräckligt hög andel för att tidningsföretaget skall kunna domi-&lt;br&gt;nera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund, som principiellt är tveksamt till denna typ av&lt;br&gt;etableringshinder, är inne på en liknande tankegång. Förutsatt att moderbo-&lt;br&gt;laget inte har tidningsutgivning som huvudsakligt ändamål, kan en mediekon-&lt;br&gt;cern som driver dagstidningar samtidigt äga ett privatradioföretag.&lt;br&gt;Advokatsamfundet finner att lagtexten är oklart utformad, vilket samfundet&lt;br&gt;ser som allvarligt, då förslagen rör vad som anses vara inskränkningar i ytt-&lt;br&gt;randefriheten. NO påpekar att ett tidningsföretag kan krypa förbi regleringen&lt;br&gt;genom att driva radiostationen tillsammans med en ägare utan större intresse&lt;br&gt;för nyhetsförmedling, Lex. ett industriföretag, som överlåter hela ansvaret för&lt;br&gt;det redaktionella materialet på sin samarbetspartner i utbyte mot ekonomisk&lt;br&gt;avkastning och kanske egen reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Radioutveckling AB påpekar att myndigheten inte kan återkalla&lt;br&gt;tillstånd under själva tillståndstiden. Det räcker således att förutsättningarna&lt;br&gt;för tillståndsinnehav uppfylls inför varje ansökningstillfälle. Däremellan finns&lt;br&gt;inget hinder för ägarförhållanden som strider mot etableringsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningen att regeln kommer kunna kringgås anförs även av Göta hov-&lt;br&gt;rätt, Gunnar Helén, Publicistklubben, Sveriges köpmannaförbund och&lt;br&gt;Sveriges marknadsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Radioutveckling AB, Gunnar Helén, Publicistklubben, Sveriges&lt;br&gt;marknadsförbund och Sveriges köpmannaförbund befarar att den föreslagna&lt;br&gt;begränsningen kommer medföra negativa konsekvenser för privatradions&lt;br&gt;kvalitet. Svensk Radioutveckling AB påpekar att såväl tidningsföretagen som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;journalistkåren har stor integritet och hög grad av etisk medvetenhet. Ett tid-&lt;br&gt;ningsföretag skulle heller inte ha råd att äventyra tidningens goda namn ge-&lt;br&gt;nom att bedriva radioverksamhet av låg kvalitet. Däremot är risken högre för&lt;br&gt;att andra ägare exempelvis kommer försöka integrera reklam med övrigt pro-&lt;br&gt;graminnehåll. Företaget ser det som förbryllande att just de aktörer som har&lt;br&gt;kunskap om lokal medieverksamhet utesluts medan inskränkningar saknas&lt;br&gt;för nästan alla övriga aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Helén tror att regeln uppmuntrar skenarrangemang och därmed&lt;br&gt;försämrad ägarmoral. Tidningar som väljer att engagera sig i privatradion får&lt;br&gt;räkna med lägre effektivitet och risken att bli delägare med intressenter utan&lt;br&gt;tillräcklig respekt för professionell journalistik och programverksamhet.&lt;br&gt;Tidningsföretagen får därför på ojämlik grund konkurrera med mindre seriösa&lt;br&gt;privatradioföretag. Helén konstaterar att fristående radiostationer som inte är&lt;br&gt;grundade på journalistisk tradition tenderar att fungera som kampanj-&lt;br&gt;instrument, medan dagstidningar relativt oberoende av ägarskap, i regel ger&lt;br&gt;plats åt olika åsiktsriktningar. Det finns anledning att anta att tidningsägda&lt;br&gt;privatradioföretag skulle eftersträva samma allsidighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av den kompetens tidningsföretagen kan tillföra privatradion fram-&lt;br&gt;hålls även av Sveriges marknadsförbund. Ur kvalitetssynpunkt är det snarast&lt;br&gt;önskvärt att dagstidningar får äga radiostationer, menar förbundet, som också&lt;br&gt;konstaterar att tidningarna kan drabbas negativt av konkurrensen från de nya&lt;br&gt;kanalerna. Tillsammans med regeln att enbart ge ett tillstånd per innehavare&lt;br&gt;föreligger en dubbel begränsning som kommer leda till onaturliga&lt;br&gt;ägarkonstruktioner. Publicistklubben pekar på att regeln utestänger företag&lt;br&gt;med journalistisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TU-majoriteten hävdar att yttrande- och informationsfriheten kan försva-&lt;br&gt;gas genom att pressens journalistiska kompetens, som TU anser, utestängs&lt;br&gt;från privatradioverksamhet Denna kompetens utgör i själva verket en garanti&lt;br&gt;för att privatradiostationema skall verka självständigt. Att begränsa tidnings-&lt;br&gt;företagens möjlighet till radioverksamhet är enligt Svensk Radioutveckling&lt;br&gt;AB ett indirekt sätt för staten att styra programinnehållet, vilket strider mot&lt;br&gt;förbudet att uppställa regler avseende redaktionellt material. I praktiken inne-&lt;br&gt;bär förslaget därför, enligt samma remissinstans, ett angrepp på enskilda tid-&lt;br&gt;ningars etik, samhällssyn och värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen bemöter oron för ägarkoncentration med argu-&lt;br&gt;mentet att den journalistiska friheten på privatägda tidningar anses vara stor.&lt;br&gt;Ägarna styr inte det normala redaktionsarbetet, och därför kan man förvänta&lt;br&gt;sig att privatradiostationer kommer uppvisa liknande självständighet gentemot&lt;br&gt;ägaren. Dessutom kan inte regeln göras verkningsfull utan att gå emot den&lt;br&gt;grundlagsstadgade rätten att ge ut tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera andra instanser kritiserar förslaget för att vara onödigt eller olämpligt&lt;br&gt;ur konkurrenssynpunkt. SPK anser att konkurrensen med Sveriges Radios&lt;br&gt;sändningar och rikspressen, gör hotet mot mångfald i nyhetsförmedling och&lt;br&gt;opinionsbildning försumbar, givet att enbart ett tillstånd ges till varje inne-&lt;br&gt;havare. TU-majoriteten anser likaså att konkurrensen med riks- och lokal-&lt;br&gt;radion motverkar riskerna för ett likriktat programutbud. Även olikheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan tidnings- och radioverksamhet gör antagandet om minskad mångfald&lt;br&gt;helt felaktigt. TU:s reservanter anser av dessa skäl att det inte utan vidare&lt;br&gt;stämmer att mångfald och konkurrens i nyhetsförmedling och opinions-&lt;br&gt;bildning skulle vara hotad om dagstidningsföretag utan begränsning tilläts&lt;br&gt;etablera sig i privatradion. TU-majoriteten tillägger att privatradion skulle be-&lt;br&gt;höva tidningarnas resurser och kompetens för att kunna hävda sig gentemot&lt;br&gt;riks- och lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO betvivlar att den föreslagna regeln i alla situationer skulle främja mång-&lt;br&gt;fald i radion. Risken finns att vissa dominerande aktörer skulle lämnas utan&lt;br&gt;konkurrens, lika väl som att sådana i andra fall skulle förhindras att stärka sin&lt;br&gt;ställning. Dessutom kan konkurrensen på hela mediemarknaden motverkas av&lt;br&gt;att en bransch särregleras. Eftersom andra medieföretag inte omfattas innebär&lt;br&gt;förslaget en diskriminering av dagstidningsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Radioutveckling AB menar att Sverige saknar de omständigheter&lt;br&gt;som i USA har motiverat långtgående ägarregleringar för kommersiell radio.&lt;br&gt;Här är public service-behovet väl tillgodosett av Sveriges Radio och den&lt;br&gt;kommersiella radion är ännu i sin linda. Dessutom skulle föreskriften ur-&lt;br&gt;skillningslöst drabba alla tidningsföretag, oavsett deras ställning i det aktuella&lt;br&gt;sändningsområdet. Svensk Radioutveckling AB anför vidare att eftersom&lt;br&gt;staten inte har rätt att styra mediernas ägandeförhållanden utifrån ideologiska&lt;br&gt;eller kommersiella synpunkter, saknar det relevans huruvida konkurrensen&lt;br&gt;om annonspriser skulle påverkas av att tidningsföretag ägde radiostationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen, Sveriges köpmannaförbund, Svensk&lt;br&gt;Radioutveckling AB, Radio Nova, Järva m.fl. närradioföreningar och MRS&lt;br&gt;Broadcasting AB förespråkar att i stället tillämpa den allmänna konkur-&lt;br&gt;renslagstiftningen för att motverka skadlig koncentration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Radioutveckling AB saknar en analys i promemorian av denna&lt;br&gt;möjlighet, och konstaterar konkurrensrätten kan utnyttjas i vissa fall (tex. om&lt;br&gt;tidningen försvårar möjligheterna att annonsera i radion eller begränsar&lt;br&gt;radiostationens sändningstid för att undvika konkurrens). Mot denna bak-&lt;br&gt;grund vore det onödigt att driva igenom branschspecifika regler innan det står&lt;br&gt;klart om skadlig koncentration verkligen uppstår inom privatradion. Att be-&lt;br&gt;reda utrymme för minst två privatradiokanaler inom varje område, skulle för&lt;br&gt;övrigt minimera risken för att behöva införa en reglering vid sidan av konkur-&lt;br&gt;renslagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet förespråkar, i likhet med Radio Nova och&lt;br&gt;Radioutgivareföreningen, att skadlig monopolbildning i första hand skall&lt;br&gt;motverkas av att fler frekvenser görs tillgängliga. Den föreslagna 40%-grän-&lt;br&gt;sen utgör en alltför långtgående reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO efterlyser en lösning som tillåter att man tar hänsyn till situationen i&lt;br&gt;varje enskilt fall. Konkurrenslagstiftningen kan inte tillämpas när det gäller&lt;br&gt;opinionspåverkan och hot mot yttrandefriheten, men kan tjäna som förebild&lt;br&gt;för ett mer flexibelt instrument att komma till rätta med aktörer som miss-&lt;br&gt;brukar sin ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKAP, som själv har goda erfarenheter av radiosamarbete med ett stort&lt;br&gt;tidningsföretag, betonar värdet av tidningsföretagens journalistiska kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;petens och resurser. För att undvika makt- och åsiktskoncentration på lokal&lt;br&gt;nivå räcker det om den föreslagna begränsningen enbart gäller orter där en&lt;br&gt;enda tidning eller tidningsföretag är i dominans. En sådan inskränkning är&lt;br&gt;emellertid helt onödig om varje radiostation inrättar ett programråd med an-&lt;br&gt;svar för verksamhetsplanen. Rådet föreslås ha minst sex ledamöter med eko-&lt;br&gt;nomisk, juridisk och kulturell kompetens samt lokal förankring. Majoriteten&lt;br&gt;får inte vara anställda av, eller ha ägarintressen i radioföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Radioutveckling AB anför att förslaget öppnar väg för att införa&lt;br&gt;liknande begränsningar för andra typer av företag, t.ex. dominerande arbets-&lt;br&gt;givare på orten. Företaget noterar vidare att reglerna för markbundna sänd-&lt;br&gt;ningar saknar motsvarande reglering. Företaget påpekar även att lagens ut-&lt;br&gt;formning är oklar då de associations- och avtalsrättsliga aspekterna inte har&lt;br&gt;beaktats. Slutligen anförs att en omedelbar nackdel som förslaget innebär för&lt;br&gt;tidningsföretag som vill driva privatradio, är att de på kort tid måste etablera&lt;br&gt;samarbete med andra intressenter för att kunna ansöka om tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4. Grundlagsenlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian slår fast att reglerna är förenliga med yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen. Begränsningar i rätten att sända radio är tillåtna om de införs i syfte att&lt;br&gt;utvidga yttrande- och informationsfriheten (3 kap. 2 §). En ändring av tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen bedöms inte heller vara nödvändig eftersom den före-&lt;br&gt;slagna regeln inte utgör något hinder för någon, inklusive radioföretagen, att&lt;br&gt;starta tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen och Justitiekanslem delar bedömningen att förslaget&lt;br&gt;är förenligt med tryckfrihetsförordningens regler om fri etableringsrätt.&lt;br&gt;Justitiekanslem konstaterar dock att detta riskerar att göra regeln verknings-&lt;br&gt;lös, då det inte går att ingripa mot att någon som sänder privatradio startar el-&lt;br&gt;ler övertar en tidning. Justitiekanslem instämmer även i bedömningen att för-&lt;br&gt;slaget är förenligt med angivna lagrum i yttrandefrihetsgrundlagen. Det finns&lt;br&gt;vidare ingen motsättning mellan den föreslagna privatradiolagen och rege-&lt;br&gt;ringsformens föreskrifter om normgivning som begränsar grundläggande fri-&lt;br&gt;och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa instanser avstyrker emellertid, eller är starkt tveksamma till för-&lt;br&gt;slaget, med hänvisning till grundlagarna på yttrandefrihetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt konstaterar att syftet med förslaget överensstämmer med ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens föreskrift att främja vidgad informations- och yttran-&lt;br&gt;defrihet i etern, men befarar att regeln kan få motsatt effekt. Rätten ifråga-&lt;br&gt;sätter om övriga intressenter kommer verka i privatradion på ett sätt som upp-&lt;br&gt;väger att tidningsföretagens yttrandefrihet kringskärs. Det vore bättre att av-&lt;br&gt;vakta utvecklingen och i ett senare skede införa begränsningar om det visar&lt;br&gt;sig motiverat. Med tanke på att regeln också förväntas bli möjlig att kringgå,&lt;br&gt;avstyrker hovrätten förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kammarrätten i Sundsvall framgår det inte helt klart av yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen och dess förarbeten om de inskränkningar i sändningsrätten&lt;br&gt;som medges kan utformas så att vissa kategorier på grund av sin övriga verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet utestängs. Det kan således starkt ifrågasättas om förslaget är förenligt&lt;br&gt;med grundlagens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TU-majoriteten och Svensk Radioutveckling AB menar att den föreslagna&lt;br&gt;regeln är oförenlig med både yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen. Vad gäller den förra hänvisar dessa instanser till special-&lt;br&gt;motiveringen till det lagrum som medger begränsningar i etableringsfriheten,&lt;br&gt;och anser att inskränkningar i etableringsfriheten måste vara tekniskt beting-&lt;br&gt;ade, och med andra ord enbart vara påkallade av bristen på sändnings-&lt;br&gt;utrymme. Svensk Radioutveckling AB tillägger att ingenting tyder på att av-&lt;br&gt;sikten var att vissa grupper skulle begränsas i sina möjligheter att sända radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av yttrandefrihetsgrundlagens krav på vidast möjliga ytt-&lt;br&gt;rande- och informationsfrihet är det, enligt TU-majoriteten, ologiskt att sätta&lt;br&gt;upp hinder för en kategori yrkesfolk som ägnar sig åt att tillgodose yttrande-&lt;br&gt;frihetens intressen. En särreglering för dagspressen går därför stick i stäv mot&lt;br&gt;vad lagen stadgar. TU-majoriteten refererar även till den utredning som före-&lt;br&gt;låg yttrandefrihetsgrundlagen, där det sägs att valet av uttrycksform inte skall&lt;br&gt;bestämma rätten att uttrycka sig. Promemorian har inte redovisat de motive-&lt;br&gt;ringar som skulle tillåta att etableringsbegränsningar av den angiva typen in-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TU-majoriteten låter kritiken även omfatta förslaget att ingen får inneha&lt;br&gt;mer än ett tillstånd, och anser det vara uteslutet att en sådan regel uppfyller&lt;br&gt;strävan efter vidast möjliga yttrande- och informationsfrihet. I promemorian&lt;br&gt;redovisas inte heller den typen av överväganden. Den som vill begränsa eta-&lt;br&gt;bleringsrätten måste visa att åtgärden tillgodoser den ambition som uttrycks i&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även TU:s reservanter är kritiska mot förslaget som i deras ögon förefaller&lt;br&gt;oförenligt med yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen.&lt;br&gt;Eftersom begränsningen enbart omfattar dagstidningsföretagen kan de inte&lt;br&gt;utan vidare instämma med åsikten att lagförslaget överensstämmer med ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens föreskrifter på området. Det betecknas som anmärk-&lt;br&gt;ningsvärt att det i promemorian inte redovisas överväganden huruvida andra&lt;br&gt;intressenters ägande tillgodoser en vidgad yttrande- och informationsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående tryckfrihetsförordningen anför TU att regeln kommer att skapa&lt;br&gt;praktiska hinder för tidningsutgivning. Den som har privatradiotillstånd kan&lt;br&gt;nämligen inte ge ut en tidning utan att förlora sin koncession då tillståndstiden&lt;br&gt;går ut. Omvänt kan inte ett företag i dagspressen bedriva radioverksamhet&lt;br&gt;utan att upphöra med tidningsverksamheten. Detta innebär ett hinder för den&lt;br&gt;etableringsfrihet som förordningen garanterar. Med anledning av den angivna&lt;br&gt;normkonflikten förespråkar TU-majoriteten att förslaget utgår, medan TU:s&lt;br&gt;reservanter av samma skäl ser anledning till ytterligare diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Radioutveckling AB för ett liknande resonemang. Den etablerings-&lt;br&gt;rätt som följer av tryckfrihetsförordningen inskränks om den som innehar&lt;br&gt;privatradiotillstånd inte kan bli tidningsutgivare utan att förlora sin konces-&lt;br&gt;sion. Företaget menar vidare att det faktiska krav att ingå kompanjonskap&lt;br&gt;med andra som regeln innebär för de tidningsföretag som vill bli del av pri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vatradioverksamheten, är oförenligt med tryckfrihetsförordningen och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Urvalsförfarande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget stadgar att privatradiomyndigheten skall kungöra när ett sänd-&lt;br&gt;ningsområde blir ledigt till ansökan (8 §). Kammarrätten i Sundsvall saknar&lt;br&gt;en bestämmelse i lagtexten om hur kungörelserna skall genomföras och hän-&lt;br&gt;visar till lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärende hos myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att urvalet mellan flera intressenter skall ske med&lt;br&gt;hjälp av öppna auktioner. Myndigheten skall bevilja tillstånd till den sökande&lt;br&gt;som erbjuder sig att erlägga den högsta årliga koncessionsavgiften. Genom&lt;br&gt;att betalningsviljan blir utslagsgivande förväntas oseriösa intressenter gallras&lt;br&gt;bort. Promemorian avvisar de alternativa urvalsmetoderna lämplighetsbe-&lt;br&gt;dömning och lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet, humanistiska utbildnings- och forsknings-&lt;br&gt;nämnden vid Göteborgs universitet, NO, SPK, SAF och Industriförbundet,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund och TU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO delar promemorians bedömning att lottning och lämplighetsprövning&lt;br&gt;inte kan rekommenderas. Risken att auktionsförfarandet skall resultera i ett&lt;br&gt;oligopol av kapitalstarka aktörer undanröjs troligen genom att upplåta endast&lt;br&gt;ett tillstånd per innehavare. SAF och Industriförbundet anser att auktions-&lt;br&gt;förfarandet är den urvalsmetod som har minst nackdelar. Utländska erfaren-&lt;br&gt;heter indikerar också att principen om finansiell soliditet hos tilltänkta pri-&lt;br&gt;vatradioägare kommer ge stadga och kontinuitet åt systemet. SPK och&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund delar bedömningen att öppna auktioner är det mest&lt;br&gt;ändamålsenliga av tänkbara alternativ. Auktionsförfarande tilltalar även TU&lt;br&gt;eftersom föreningen anser att regelverket för privatradion bör minimeras.&lt;br&gt;Urvalsmetoder som innebär en prövning eller värdering av de sökande är mot&lt;br&gt;den bakgrunden oacceptabla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet finner det öppna&lt;br&gt;auktionsförfarandet acceptabelt, i synnerhet om prövningen utförs av pri-&lt;br&gt;vatradiomyndigheten. Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet karakteriserar förslaget som &amp;quot;logiskt med andan i pri-&lt;br&gt;vatradioverksamheten&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt, TCO, STIM, Föreningen Svenska masskommunikations-&lt;br&gt;forskare, SKAP, Svenska journalistförbundet och Sveriges frikyrkoråd rn.fl&lt;br&gt;har ingen erinran mot auktioner i sig, men anser att auktionsförfarandet bör&lt;br&gt;kombineras med någon form av kvalitets- eller lämplighetsprövning. Göta&lt;br&gt;hovrätt menar att betalningsviljan överlag är ett lämpligt urvalskriterium, men&lt;br&gt;föreslår att intressenter som tidigare befunnnits skyldiga till yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott skall kunna uteslutas. Föreningen Svenska masskommunikations-&lt;br&gt;forskare menar att auktioner har flera fördelar, framför allt att reglerna är pre-&lt;br&gt;ciserade i förväg. Man undviker därigenom en förhandlingssituation där par-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema kan modifiera sina avsikter under processens gång. Föreningen anser&lt;br&gt;dock att högre krav kan ställas på programinnehållet, och har inget att invända&lt;br&gt;mot auktionsförfarandet om dessa regler preciseras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Svenska journalistförbundet, som båda uttrycker stark tveksam-&lt;br&gt;het inför förslaget, befarar att ett rent auktionsförfarande kan leda till ett lik-&lt;br&gt;riktat programutbud. Stationer som inriktar sig på rock- och popmusik kan&lt;br&gt;förväntas få en mycket bättre betalningsfönnåga än de som huvudsakligen vill&lt;br&gt;sända smalare musikformer. Därför måste de öppna auktionerna kompletteras&lt;br&gt;med något slags instrument som bidrar till att stationer med olika programin-&lt;br&gt;riktning kan etablera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKAP för ett liknande resonemang. Erfarenheterna från andra länder har&lt;br&gt;visat att auktionsförfarandet motverkar allsidighet i radion. I anslutning till&lt;br&gt;auktionerna bör därför en kvalificerad, opolitisk nämnd utanför myndigheten&lt;br&gt;utföra såväl en kulturell som ekonomisk granskning, grundad på de sökandes&lt;br&gt;budget- och verksamhetsplanering. Följden riskerar annars att dels bli kon-&lt;br&gt;kurser och programföretag som lågprioriterar egen produktion, dels att en&lt;br&gt;enda musiktyp kommer dominera sändningarna. Vid ansökningstillfället skall&lt;br&gt;den sökande uppge sammansättningen på det programråd föreningen förordar&lt;br&gt;skall finnas på varje privatradiostation. Rådet svarar för att stationens verk-&lt;br&gt;samhetsplanering följs. SKAP anser vidare att aktörer som ägnat sig åt olag-&lt;br&gt;lig radioverksamhet, t.ex. reklamsändningar och illegal nätverksbildning, inte&lt;br&gt;skall få tillstånd att sända privatradio eller närradio. Det skall inte vara möjligt&lt;br&gt;att vinna kommersiella fördelar genom att kringgå gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges frikyrkoråd m.fl. anser att bred lokal förankring hör till de kvali-&lt;br&gt;tetskriterier som bör vägas in i en samlad bedömning för att undvika att enbart&lt;br&gt;de mest kapitalstarka sökande får sändningstillstånd. Ett sådant tillvägagångs-&lt;br&gt;sätt kan enligt rådet även förväntas gynna en bredare lokal samverkan kring&lt;br&gt;ett sändningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIM tror inte att auktionsförfarandet räcker till för att gallra ut oseriösa&lt;br&gt;intressenter. Med hjälp av en kompletterande granskning skulle man kunna&lt;br&gt;utestänga sökande som exempelvis inte respekterat upphovsrättens regler, el-&lt;br&gt;ler saknar förutsättningar att producera eget material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, LO,&lt;br&gt;KLYS, Sveriges reklamförbund, Radio Scandinavia, Magnus Kolsjö,&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse och ABF ställer sig tveksamma eller negativa&lt;br&gt;till att överhuvudtaget tillämpa öppna auktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För LO ter sig promemorians överväganden ogenomtänkta. Eftersom ra-&lt;br&gt;dioverksamhet är förhållandevis billigt, kommer det troligtvis i många fall att&lt;br&gt;finnas flera seriösa sökande på en frekvens. Auktionsförfarandet kan då leda&lt;br&gt;till att många finansiellt solida intressenter inte får tillstånd endast för att det&lt;br&gt;finns sökande med ännu större betalningsförmåga. På så sätt, menar LO, be-&lt;br&gt;handlas yttrandefriheten som en handelsvara. Alla sökande som kan redovisa&lt;br&gt;en övertygande finansieringsplan for verksamheten bör kunna komma i fråga.&lt;br&gt;Urvalet skall ske efter kriterier som bidrar till att lokala intressenter blir repre-&lt;br&gt;senterade och till att lokal rapportering får utrymme i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLYS anser att frågan behöver utredas mer. Om betalningsförmåga blir&lt;br&gt;det huvudsakliga urvalsinstrumentet är risken att de flesta privatradiostationer&lt;br&gt;kommer ha samma typ av programutbud, dominerat av popmusik, korta ny-&lt;br&gt;hetssändningar och sport. Sökande med ambitioner att sända mycket egen-&lt;br&gt;produktion och ha en lokal prägel, måste gynnas av den urvalsmetod som&lt;br&gt;slutligen tas i bruk. Hotet mot mångfald och variation i radioutbudet framhålls&lt;br&gt;också av Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ABF motsätter sig förslaget med motiveringen att auktionsförfarandet&lt;br&gt;gynnar kapitalstarka aktörer. Denna effekt förstärks då frekvenserna skall&lt;br&gt;fördelas inför andra tillståndsperioden. Samma intressenter har då stärkt sina&lt;br&gt;positioner genom investeringar och utbildning av personal. ABF anser att&lt;br&gt;förslaget innebär att yttrandefriheten blir till salu, och att de som vill sända&lt;br&gt;radio inte kommer att konkurrera på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, som poäng-&lt;br&gt;terar att kostnaderna för etablering bör vara låga, menar att auktionsför-&lt;br&gt;farandet kan leda till en kostnadsnivå som är för hög för små intressenter,&lt;br&gt;med risk för konkurser och nätverksbildning som följd. Radio Scandinavia&lt;br&gt;anser att de stationer som avser sända enbart lokala program bör få företräde&lt;br&gt;då tillstånden ges ut. I England har man funnit att anbudsgivning inte medför&lt;br&gt;en önskad bredd i utbudet, och överväger därför att ändra urvalsförfarandet,&lt;br&gt;påpekar Radio Scandinavia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges reklamförbund förespråkar, liksom Magnus Kolsjö, att konces-&lt;br&gt;sionerna skall lottas ut för att andra än kapitalstarka intressenter skall få möj-&lt;br&gt;lighet att ägna sig åt privatradio. Magnus Kolsjö föreslår att lottningen skall&lt;br&gt;föregås av en prövning av bl.a. de sökandes ekonomiska kapacitet.&lt;br&gt;Bulvanarrangemang kan förhindras genom att förbjuda överlåtelse av kon-&lt;br&gt;cessionerna under en viss tid efter tillståndsgivandet. En huvudägare skall&lt;br&gt;förfoga över endast en lott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningens utgångspunkt är att det inte skulle behöva råda&lt;br&gt;någon frekvensbrist. I annat fall är auktionsförfarandet att föredra. För att&lt;br&gt;förhindra ägarkoncentration eller kontroll av utbudet inom det aktuella om-&lt;br&gt;rådet bör dock inte det första sändningstillståndet gå till det företag som inne-&lt;br&gt;har den ledande ställningen inom mediebranschen. Föreningen avvisar all an-&lt;br&gt;nan lämplighets- eller kvalitetsprövning. Radio Nova pläderar för en radikal&lt;br&gt;omplanering av frekvensområdet som det menar skulle kunna frigöra så&lt;br&gt;mycket utrymme i etern att alla intressenter skulle få plats. Därmed skulle&lt;br&gt;auktionsförfarandet bli helt onödigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensförvaltningen inom Televerket vill påpeka att förvaltningen på&lt;br&gt;grund av sin begränsade mängd anställda inte kommer kunna utfarda ett stort&lt;br&gt;antal tillstånd på kort tid. För att underlätta detta arbeta måste samarbetet mel-&lt;br&gt;lan frekvensförvaltningen och den ansvariga myndigheten inledas i god tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Avgifter för privatradion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsavgiften skall dels tjäna som urvalsinstrument, dels täcka kost-&lt;br&gt;naderna för privatradiomyndigheten och närradionämnden. I promemorian&lt;br&gt;föreslås en lägsta årsavgift på 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensförvaltningen inom Televerket påpekar att vaije privatradiostation&lt;br&gt;kommer vara skyldig att även betala en årlig avgift på mellan två och tiotusen&lt;br&gt;kronor för tillstånd att inneha radiosändare. Detta bör framgå, eftersom det&lt;br&gt;kan påverka intressenternas möjliga högsta bud vid utauktioneringen. RRV&lt;br&gt;konstaterar att det kommer visa sig om den föreslagna avgiften är lämplig för&lt;br&gt;att täcka myndigheternas kostnader och fungera som urvalsinstrument. Det&lt;br&gt;bör åligga privatradiomyndigheten att vid behov ta initiativ till omprövningar&lt;br&gt;av koncessionsavgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har inget att erinra mot att verket, i likhet med vad som&lt;br&gt;föreslås i promemorian, handhar uppbörden av koncessionsavgifter. Lagen&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter (1984:15) föreslås tillämpas.&lt;br&gt;Verket anser emellertid att förfarandet bör knytas närmare denna lag, och fö-&lt;br&gt;reslår att det får avgöra vilket belopp som skall betalas for vaije period, inom&lt;br&gt;ramen för den årsavgift som privatradiomyndigheten fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser förslår en modifiering av avgiften i vissa fall. Magnus&lt;br&gt;Kolsjö och Mattias Andersson föreslår att avgiften skall anpassas efter mäng-&lt;br&gt;den invånare i varje område. Radio Scandinavia anser att avgiften bör vara&lt;br&gt;lägre, exempelvis 5 000 kronor, i områden med liten befolkning och för AM-&lt;br&gt;sändare med låg effekt. Bengt Bengtsson anser att avgiften bör sättas till 50&lt;br&gt;öre per invånare i sändningsområdet. SKAP föreslår att stationerna skall&lt;br&gt;kunna göra avdrag från koncessionsavgiften för egen produktion av kvalifi-&lt;br&gt;cerade radioprogram, medan Andreas Langell föreslår att operatörer som varit&lt;br&gt;verksamma länge skall gynnas med lägre avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen, Järva rn.fl närradioföreningar och MRS Broad-&lt;br&gt;casting AB menar att avgiften kan sättas betydligt lägre. Privatradion skall&lt;br&gt;inte behöva finansiera närradion, då det vore som att låta dagspressen betala&lt;br&gt;administrationen av föreningstidningar. De återstående administrations-&lt;br&gt;kostnaderna uppgår till enbart ett par procent av den förslagna avgiften. Syftet&lt;br&gt;att gallra bort oseriösa intressenter uppnås automatiskt av den höga kostnad&lt;br&gt;det innebär att etablera en radiostation. Sveriges köpmannaförbund motsätter&lt;br&gt;sig att kostnaderna för närradion täcks av privatradiostationerna. Små&lt;br&gt;radioföretag är sårbara för förhöjda avgifter, särskilt under stationens upp-&lt;br&gt;byggnadsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Nova kan tänka sig en årlig registreringsavgift på mellan 500 och&lt;br&gt;1 000 kronor per station, utöver den blygsamma engångskostnad som ett&lt;br&gt;&amp;quot;utgivningsbevis&amp;quot; skulle innebära. Det vore oacceptabelt att använda konces-&lt;br&gt;sionerna som statlig inkomstkälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet anser att&lt;br&gt;kostnaderna för den nya radioverksamheten bör vara så låga som möjligt.&lt;br&gt;Institutionen pekar på möjligheten att, som i Finland, ersätta koncessionsav-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giften med avtal om visst antal sändningstim mar per dygn och vecka, vari&lt;br&gt;man även kan inkludera regler för innehållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Svenska masskommunikationsforskare föreslår att inkom-&lt;br&gt;sterna från koncessionsavgiften skall gå till medieforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 §, andra st. (under betalning av avgift) stadgas att årsavgiften skall&lt;br&gt;&amp;quot;betalas med lika stora delar under kalenderåret senast den första dagen i ja-&lt;br&gt;nuari. april, juni och oktober månad&amp;quot;. Sveriges advokatsamfund finner lag-&lt;br&gt;texten oklar på denna punkL Skall exempelvis hela avgiften för första året er-&lt;br&gt;läggas den 1 oktober om sändningarna inleds 14 dagar tidigare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § anger att tillståndshavare som frånträder sin koncession, eller får den&lt;br&gt;återkallad, är skyldig att betala avgiften i tre månader till. Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall påpekar att texten är utformad så att tillståndshavare som försatts i&lt;br&gt;konkurs eller trätt i likvidation inte omfattas av denna skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Tillståndstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att tillstånden skall vara tidsbegränsade. Alla tillstånd&lt;br&gt;bör löpa ut samtidigt, för att ge möjlighet till förändrad områdesindelning och&lt;br&gt;ändringar med anledning av exempelvis ny sändningsteknik. Fem år bedöms&lt;br&gt;vara en lämplig tidslängd för att även tillgodose tillståndshavamas behov av&lt;br&gt;planering. Den första tillståndstiden föreslås således gälla fem år efter att la-&lt;br&gt;gen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av Statskontoret och Sveriges frikyrkoråd m.fl.&lt;br&gt;Frekvensförvaltningen inom Televerket påpekar att den reella tillståndstiden&lt;br&gt;kan bli kortare än fem år i händelse av internationell frekvenskoordinering.&lt;br&gt;Enbart de som kommer sända på redan planerade frekvenser kan få tillstånd&lt;br&gt;omedelbart. Sveriges köpmannaförbund, som i princip är positivt till femårs-&lt;br&gt;gränsen, menar att kortare tillståndstid under den första perioden försvårar fö-&lt;br&gt;retagens planering. SPK är positivt till att sändningstillstånden har begränsad&lt;br&gt;giltighet så att nya intressenter kan komma in på marknaden, men kan inte&lt;br&gt;bedöma vilken tidsperiod som är lämpligast ur konkurrenssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övervägande del av de remissinstanser som har lämnat synpunkter på&lt;br&gt;denna del av förslaget, har inget att invända mot tanken på tidsbegränsade&lt;br&gt;tillstånd. Flera av dem har emellertid synpunkter på tidsperiodens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen menar att de första tillstånden kan gälla i fem år och&lt;br&gt;löpa ut samtidigt, men förespråkar att tillstånd ges för längre perioder i fort-&lt;br&gt;sättningen. För att bedriva sändningar med egenproducerat material av hög&lt;br&gt;kvalitet torde krävas betydande investeringar. Om tillståndsperioder är för&lt;br&gt;korta kan viljan att göra sådana investeringar hämmas. Det bör därför över-&lt;br&gt;vägas att väsentligen förlänga tillståndsperiodema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TU ifrågasätter om inte den första koncessionsperioden bör vara längre för&lt;br&gt;att de nystartade stationerna skall hinna etablera sig hos publik och annon-&lt;br&gt;sörer och få avkastning på sina sannolikt stora investeringar. Eftersom till-&lt;br&gt;ståndet sedan kan ges till ett annat företag kanske flera intressenter i annat fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle avstå från att överhuvudtaget etablera sig. Föreningen föreslår därför&lt;br&gt;en inledande tillståndsperiod på sju år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av liknande skäl föreslår Future T.A. AB att första tillståndsperioden skall&lt;br&gt;vara åtta år. Privatradions införande sammanfaller dessutom med en svår låg-&lt;br&gt;konjunktur. Från och med andra perioden kan giltighetstiden förkortas till&lt;br&gt;fem år. Svenska kyrkans centralstyrelse hävdar att erfarenheter från andra&lt;br&gt;länder har visat att fem år är för kort tid för en radiostation att etablera sig och&lt;br&gt;göra verksamheten bärkraftig. Promemorians förslag motverkar därför den&lt;br&gt;angivna målsättningen att främja stationer som kan arbeta självständigt på&lt;br&gt;lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av instanserna, SKAP, föreslår kortare koncessionstid. De första till-&lt;br&gt;ståndsperiodema bör vara tre år, för att de tillståndshavare som inte följer sina&lt;br&gt;redovisade programintentioner snabbt skall kunna sorteras bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Scandinavia anser att koncessionstiden skall vara minst tio år och&lt;br&gt;förnyas automatiskt om inga särskilda skäl föreligger. I annat fall kan välfun-&lt;br&gt;gerande och populära stationer tvingas upphöra bara för att andra intressenter&lt;br&gt;har bjudit högre årsavgift. Magnus Kolsjö finner det acceptabelt att den första&lt;br&gt;perioden är tidsbegränsad för att underlätta introducerandet av digitaltekniken,&lt;br&gt;men ser därefter ingen anledning till att begränsa tillståndsperiodema. De som&lt;br&gt;efter första perioden har tillstånd bör få företräde till att göra dem permanenta.&lt;br&gt;Staten bör inte ha rätt att överlåta genomförda investeringar till konkurrerande&lt;br&gt;intressenter. Om så ändå blir fallet, är frågan vem som kommer vilja lägga&lt;br&gt;ned erforderligt arbete och kapital för att starta en radiostation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen, Radio Nova, Järva rn.fl. närradioföreningar och&lt;br&gt;MRS Broadcasting AB anser att sändningstillstånden från början skall vara&lt;br&gt;permanenta, i likhet med tidningarnas utgivningsbevis. Varje station skall&lt;br&gt;därutöver tilldelas ett frekvenstillstånd, som däremot kan vara tidsbegränsat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen varnar för att om sändningstillståndet bara kom-&lt;br&gt;mer gälla viss tid, kan behovet av att göra snabba vinster medföra kortsiktig&lt;br&gt;planering och sämre kvalitet Frekvensperiodema kan vara tidsbegränsade för&lt;br&gt;att möjliggöra modifieringar av frekvensplaneringen. Efter första perioden&lt;br&gt;kan det dock vara opraktiskt att behålla de sammanhållna tillståndstidema.&lt;br&gt;Om en station exempelvis går i konkurs efter halva tiden kommer ingen vara&lt;br&gt;intresserad av att överta frekvensen om det saknas garantier för att verksam-&lt;br&gt;heten kan bedrivas under en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Novas ståndpunkt är baserad på det principiella ställningstagandet&lt;br&gt;mot regleringar som skiljer sig från de villkor pressen verkar under. Företaget&lt;br&gt;frågar sig dessutom om någon skulle vilja investera i en station som obero-&lt;br&gt;ende av vilken framgång den rönt, kanske inte överlever sin femårsdag.&lt;br&gt;Frekvensområdena skall dock kunna omprövas av tekniska skäl, och till-&lt;br&gt;ståndshavaren har då rätt till en likvärdig frekvens. En tilldelad frekvens skall&lt;br&gt;endast gå att dra in om operatören underlåtit att sända under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket Rundradio konstaterar att frekvenstillståndet inte behöver ha&lt;br&gt;samma giltighetstid som tillståndet att sända. Verket framhåller att reglerna för&lt;br&gt;tillståndstider, liksom för innehav av frekvenstillstånd, måste utformas på ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt som gör det möjligt för frekvensmyndigheten att modifiera frekvenspla-&lt;br&gt;neringen efter behoven av god radiomiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen och Sveriges advokatsamfund påpekar att den ak-&lt;br&gt;tuella lagtexten (7 §, andra meningen) behöver förtydligas så att det som av-&lt;br&gt;ses framgår, nämligen att varje efterföljande tillståndsperiod skall löpa ut efter&lt;br&gt;femårsintervall. Justitiekanslem påpekar att föreskriften inte lämnar utrymme&lt;br&gt;för någon tillståndsprövning infor en tredje tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall påpekar att om alla tillstånd löper ut samtidigt&lt;br&gt;blir tillståndstiden kortare för de som erhåller tillstånd under en av femårs-&lt;br&gt;perioderna. Då lagtexten inte anger att alla tillstånd skall löpa ut vid samma&lt;br&gt;tidpunkt framgår inte detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Övriga villkor för tillståndsinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att sändningstillståndet föreslås kunna återkallas om an-&lt;br&gt;svarig utgivare eller ställföreträdande sådan saknas (19 §, 2 st.), anser&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall att det i 5 och 6 §§ bör tilläggas att sökande måste&lt;br&gt;anmäla vem som är utgivare för programverksamheten innan tillstånd ges ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatradiotillståndet skall kunna överlåtas till annan behörig intressent. I&lt;br&gt;promemorian anges bl.a. att frånträdelse av tillstånd sker genom skriftlig an-&lt;br&gt;mälan till privatradiomyndigheten. Sveriges advokatsamfund efterlyser en&lt;br&gt;angivelse i lagtexten (21 §) från vilken tidpunkt som tillståndet upphör. Sker&lt;br&gt;detta redan genom tillståndshavarens anmälan, eller krävs någon särskild åt-&lt;br&gt;gärd från privatradiomyndigheten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavaren försätts i konkurs eller träder i likvidation föreslås att&lt;br&gt;tillståndet omedelbart förfaller för att det inte skall bli en tillgång i konkurs-&lt;br&gt;boet. Sveriges advokatsamfund menar att det kan vara befogat att låta till-&lt;br&gt;ståndshavarens borgenärer och andra intressenter få del av det värde ett pri-&lt;br&gt;vatradiotillstånd innebär. Det bör därför övervägas att tillåta konkurs- eller&lt;br&gt;likvidationsboet realisera denna tillgång inom viss tid, snarare än att värdet&lt;br&gt;automatiskt tillfaller staten. Advokatsamfundet kan vidare tänka sig att av-&lt;br&gt;giften för den överskjutande tiden återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen anser likaså att konkursförvaltaren skall kunna&lt;br&gt;avyttra privatradiotillståndet. Magnus Kolsjö anser det vara orimligt att till-&lt;br&gt;ståndet skall förfalla vid konkurs eftersom det är radioföretagets största till-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall förordar att det i lagtexten närmare bör preci-&lt;br&gt;seras vad som menas med begreppen likvidation och försättande i konkurs,&lt;br&gt;bl.a. mot bakgrund av att aktiebolagslagen har bestämmelser om olika former&lt;br&gt;av likvidation och dess upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen efterlyser ett klargörande i lagstiftningen om vad&lt;br&gt;som gäller när tillståndshavaren är en fysisk person och avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sändningstillstånd föreslås avse hela dygnet och skall inte kunna delas&lt;br&gt;upp mellan flera tillståndshavare. Varje programtjänst skall ha en egen be-&lt;br&gt;teckning som skall anges minst en gång varje sändningstime. Av de fåtal in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stanser som har lämnat synpunkter på denna del av förslaget har&lt;br&gt;Radiolagsutredningen och Sveriges advokatsamfund inget att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget utgör inte något hinder för tillståndshavaren att låta andra sända&lt;br&gt;på sin frekvens. Radioutgivareföreningen pekar på fördelarna med ett sådant&lt;br&gt;förfarande. För det första kan man undvika, som fallet varit i Finland, att&lt;br&gt;sändningstid förblir outnyttjad. Vidare kan program som inte riktar sig till en&lt;br&gt;bred lyssnarkrets erbjudas sändningstid, så att utbudet i radion breddas.&lt;br&gt;Sändningstider som normalt inte vore kommersiellt intressanta kan därigenom&lt;br&gt;locka annonsörer. Uthyrd sändningstid ger även intäkter åt radioföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIM konstaterar att dess verksamhet underlättas om vaije programtjänst&lt;br&gt;har egen egen beteckning som regelbundet anges under sändningen. Radio&lt;br&gt;Scandinavia anser att vaije frekvens skall ha en internationell beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget anges att vite får föreläggas den som bryter mot bestäm-&lt;br&gt;melsen om programannonsering. Mot bakgrund av erfarenheterna från när-&lt;br&gt;radion, anser Närradionämnden att sanktioneringen är nödvändig för att re-&lt;br&gt;geln skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att tillståndet återkallas om inte sändningar har inletts&lt;br&gt;inom tre månader efter att tillstånd meddelats. Detta föreslås även bli följden&lt;br&gt;om tillståndshavaren inte alls, eller endast i obetydlig omfattning har bedrivit&lt;br&gt;sändningar under en sammanhängande period av fyra veckor. Beslutet bör&lt;br&gt;fattas av länsrätten, på initiativ av privatradiomyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter som inkommit rörande återkallelse av privatradiotillstånd&lt;br&gt;med anledning av rasistisk propaganda, behandlas under avsnittet om när-&lt;br&gt;radion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som avgett yttranden i frågan efterlyser framför allt förtydliganden i&lt;br&gt;lagtexten, utan att ifrågasätta möjligheten att återkalla tillstånden under an-&lt;br&gt;givna omständigheter. Radiolagsutredningen har inget att erinra mot åter-&lt;br&gt;kallelsegrundema eller att talan förs av privatradiomyndigheten. För att klar-&lt;br&gt;göra domstolens behörighet bör själva lagtexten preciseras så att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för den juridiska prövningen framgår. Lagen om kabelsändningar&lt;br&gt;till allmänheten (16 §) kan tjäna som förebild. Det betyder även att det bör&lt;br&gt;finnas utrymme för domstolen att i &amp;quot;extraordinära fall&amp;quot;, avslå myndighetens&lt;br&gt;begäran om återkallelse. Utredningen kan föreställa sig situationer där det&lt;br&gt;skulle te sig stötande om tillståndet drogs in med anledning av att verksam-&lt;br&gt;heten bedrivits i obetydlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem anser att lagtexten (19 §, 1 st.) bör utformas annorlunda&lt;br&gt;på två punkter. Det bör framgå att domstolen skall fatta beslut i frågan, lik-&lt;br&gt;som vilka förutsättningarna är för dess materiella prövning. Enligt Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund är det oklart om avsikten är att tillstånden alltid skall åter-&lt;br&gt;kallas i angivna situationer, eller om länsrätten enbart skall ha en sådan möj-&lt;br&gt;lighet. Texten ger överlag för dålig vägledning for länsrättens bedömningar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare övervägas om inte tillståndet skall kunna återkallas såvida till-&lt;br&gt;ståndshavaren underlåter att betala årsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall anser till att börja med att återkallelsegrundema&lt;br&gt;för tydlighetens skull bör anges punktvis som i närradiolagen. Vidare påpekar&lt;br&gt;rätten att återkallelsegrundema med anledning av för lite programverksamhet&lt;br&gt;är så oklart formulerade och motiverade, att bestämmelsen kommer att bli&lt;br&gt;svår att tillämpa. Myndigheten bör för övrigt kunna förvägra nytt tillstånd&lt;br&gt;inom viss tid till den som tidigare fått tillståndet återkallat. Närradionämnden&lt;br&gt;påpekar att sändning av en förinspelad programslinga kan betraktas som&lt;br&gt;obetydlig programverksamhet, vilket därför tydligt bör framgå av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen anser att tidsgränsen för att inleda verksamheten&lt;br&gt;bör förlängas till sex månader. Stationen måste få ordentlig tid på sig att&lt;br&gt;skaffa lokal, anställa personal, installera teknisk utrustning etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensförvaltningen inom Televerket anser att återkallat tillstånd för pri-&lt;br&gt;vatradioverksamhet bör medföra att frekvensförvaltningen drar in stationens&lt;br&gt;tillstånd att inneha radiosändare, även om inte samma person har erhållit detta&lt;br&gt;tillstånd. Indraget sändartillstånd för brott mot radiolagen, för att exempelvis&lt;br&gt;ha gett upphov till störningar för andra stationer, bör också leda till att pri-&lt;br&gt;vatradiokoncessionen återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Regler for innehållet i allmänhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att minst en tredjedel av sändningstiden per dygn&lt;br&gt;skall bestå av program som framställts särskilt för den egna verksamheten.&lt;br&gt;Målsättningen är att tillförsäkra sändningarna en lokal karaktär och, utan att&lt;br&gt;detaljreglera sammansättningen, motverka att stationerna ingår i nätverk där&lt;br&gt;det mesta av utbudet produceras centralt. Under återstoden av sändningstiden&lt;br&gt;bör det vara möjligt för stationerna att samarbeta och sända annat än egenpro-&lt;br&gt;ducerat material. Regeln föreslås vara vitessanktionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret stöder förslaget att en bestämd del av innehållet skall vara&lt;br&gt;producerad för den egna verksamheten. Sveriges frikyrkoråd m.fl. tillstyrker&lt;br&gt;den föreslagna regleringen om egenproduktion. För att stärka den lokala&lt;br&gt;identiteten bör det emellertid finnas kvalitetskrav även för den resterande&lt;br&gt;programproduktionen. Ångradion anser att kravet på en tredjedel egenpro-&lt;br&gt;duktion bör differentieras mellan storstadsområden och glesbygd, så att om-&lt;br&gt;råden med sämre befolknings- och annonsörunderlag kan sända en högre an-&lt;br&gt;del centralt producerade program. Andreas Langell och Magnus Kolsjö an-&lt;br&gt;sluter sig till promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser efterlyser krav på en högre andel lokal produktion. LO,&lt;br&gt;som påpekar att flera länder har strängare regler avseende programinnehåll,&lt;br&gt;anser, i likhet med ABF, att kravet på en tredjedel egenproduktion med lätthet&lt;br&gt;kan uppfyllas utan att programverksamheten får en lokal prägel. Det räcker&lt;br&gt;med att sända förprogrammerad musik under kvällen och natten för att fylla&lt;br&gt;kvoten. ABF förespråkar att andelen eget producerat material skall vara minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 procent för att stationen i verklig mening skall vara inriktad på lokal pro-&lt;br&gt;duktion och kunna bidra till en ökad lokal rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Scandinavia förespråkar av liknande skäl att kravet sätts vid två tre-&lt;br&gt;djedelar egen produktion, och understryker att det lokala reklamunderlaget är&lt;br&gt;tillräckligt stort för detta. Risken med för lågt satta krav är att stockholms-&lt;br&gt;baserade radioföretag via bulvaner etablerar nätverk av stationer för sändning&lt;br&gt;av sitt eget material på bästa programtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Svenska journalistförbundet betecknar den föreslagna regle-&lt;br&gt;ringen som otillräcklig och påpekar att utvecklingen i de andra nordiska län-&lt;br&gt;derna har gått mot koncentration och omfattande nätverksbildning. Gränsen&lt;br&gt;för egenproduktion bör uppgå till minst 75 procent, som i Finland och&lt;br&gt;Norge, om stationernas självständighet och lokala inriktning skall kunna ga-&lt;br&gt;ranteras. Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet anser&lt;br&gt;att stationerna bör sända en övervägande del egenproducerat material för att&lt;br&gt;gynna små, lokalt forankrade programföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKAP anser att minst 50% av utbudet dagtid (6.00 - 18.00) skall produ-&lt;br&gt;ceras lokalt för att stimulera stationernas egenproduktion. Det bör vara tillåtet&lt;br&gt;att samarbeta så att vissa nyheter och annonser sänds över hela riket. För&lt;br&gt;KLYS ter sig den föreslagna gränsen alltför låg för att säkra en lokal prägel&lt;br&gt;och motverka nätverksbildning inom privatradion liknande den som nu äger&lt;br&gt;rum i Danmark och Norge. Enligt Svenska kyrkans centralstyrelse kommer&lt;br&gt;regelns nuvarande utformning göra den lätt att kringgå. Egenproduktionen&lt;br&gt;kan bestå av &amp;quot;pratskval&amp;quot; under sämsta lyssnartid, medan den bästa sänd-&lt;br&gt;ningstiden domineras av centralproducerat material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet förväntar sig, mot bakgrund av vissa närradiostationers verksamhet,&lt;br&gt;att utbudet i privatradion till stor del kommer bestå av musik. Vad förslaget då&lt;br&gt;kommer innebära är svårbedömt, men i princip kan två stationer sända samma&lt;br&gt;musikband framlänges i ena staden och baklänges i den andra utan att bryta&lt;br&gt;mot den regel som syftar till självständighet. Institutionen noterar också att&lt;br&gt;&amp;quot;lokal förankring&amp;quot; i det här fallet varken behöver innebära att innehållet är lo-&lt;br&gt;kalt eller att ägaren är lokalt förankrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idén att reglera programinnehållet på föreslaget sätt avstyrks eller möts&lt;br&gt;med skepsis av de övriga instanser som kommenterar frågan. Vid sidan av&lt;br&gt;det principiella argumentet mot att ställa upp villkor för privatradioverksam-&lt;br&gt;heten, ifrågasätts om regeln går att tillämpa med effektiva och önskvärda me-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen och Närradionämnden ifrågasätter om bestäm-&lt;br&gt;melsen kan vara effektiv. Radiolagsutredningen påpekar att stationerna under&lt;br&gt;den kvoterade tiden utan hinder kan sända programmaterial som har produ-&lt;br&gt;cerats på annat håll, och med vilket innehåll som helst, förutsatt att materialet&lt;br&gt;inte förekommer i något annat medium. Med tanke på att några kvalitetskrav&lt;br&gt;inte finns, och inte heller bör finnas, tror utredningen vidare att kvaliteten på&lt;br&gt;de program som framställts för den egna verksamheten kommer att bli rätt&lt;br&gt;låg. Programmen kommer sannolikt att domineras av musikuppspelningar.&lt;br&gt;Närradionämnden grundar sin synpunkt på erfarenheten av en likartad regle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring för närradion, vilken inte har medfört en tydligare lokal profil. Liksom i&lt;br&gt;närradion kan lokala stationer sända program som de själva inte har produ-&lt;br&gt;cerat, under förutsättning att programmet sänds enbart inom just deras om-&lt;br&gt;råde. Nämnden påpekar också att lokala stationer med en enkel redigering kan&lt;br&gt;få centralt producerade program att uppfylla regelns kriterier för lokal pro-&lt;br&gt;duktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden och Publicistklubben framhåller svårigheterna att övervaka&lt;br&gt;regelns efterlevnad. Radionämnden menar att det kommer krävas ett stort,&lt;br&gt;och utredningstekniskt mycket svårt arbete av privatradiomyndigheten. Hur&lt;br&gt;skall exempelvis regeln tillämpas då flera stationer regelbundet sänder samma&lt;br&gt;program, men med olika inledningar och avslutningar? Övervaknings-&lt;br&gt;problemen, både avseende arbetsmängd och tolkningsproblem, gör att be-&lt;br&gt;stämmelsen riskerar att bli verkningslös. Nämnden frågar sig vidare om inte&lt;br&gt;bestämmelsens motiv bör ingå i själva lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publicistklubben, som allmänt efterlyser enklare regler, påpekar å ena si-&lt;br&gt;dan att en hög grad av decentraliserad radioverksamhet kan vara omöjlig att&lt;br&gt;uppnå utan en så sträng reglering att full frihet är att föredra. Å andra sidan&lt;br&gt;tror klubben att radiostationerna kommer vara tvungna att sända en stor andel&lt;br&gt;lokalt material för att inte förlora sina lyssnare. I allmänhetens ögon kan&lt;br&gt;vitessanktionering av verksamheten för övrigt uppfattas stå i strid mot svensk&lt;br&gt;yttrandefrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Sveriges advokatsamfund, som även ser principiella skäl för tvek-&lt;br&gt;samhet, befarar att förmodade tolkningsproblem förhindrar att syftet uppnås.&lt;br&gt;Det kan därför finnas anledning att inte ta med förslaget. Annonsörföreningen&lt;br&gt;uttrycker allmän skepsis till möjligheten att i lagstiftning reglera programinne-&lt;br&gt;hållet på föreslaget sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem och Sveriges Radio AB fokuserar sitt intresse på förslaget&lt;br&gt;att den som bryter mot regeln skall föreläggas vite. Detta anses vara högst&lt;br&gt;tveksamt och ett avsteg från gällande praxis i den lagstiftning som rör yttran-&lt;br&gt;defriheten. Sveriges Radio AB anser att då vitesförfarandet kan tillämpas på&lt;br&gt;programutbudets sammansättning, kommer det alltför nära gränsen till det&lt;br&gt;publicistiska innehållet. Som tidigare bör denna sanktion vara förbehållen&lt;br&gt;överträdelser mot regler som rör reklam och sponsring. Sveriges Radio&lt;br&gt;konstaterar att det nyligen presenterade lagförslaget om satellitsändningar för&lt;br&gt;TV-program enbart förordar vite rörande administrativa bestämmelser samt&lt;br&gt;reklam och sponsring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem konstaterar att det inte finns något tvingande rättsligt hin-&lt;br&gt;der mot vitessanktioner i detta fall, men att idén likväl kan sägas stå i viss&lt;br&gt;motsättning till de principer som fastslagits på konstitutionell nivå avseende&lt;br&gt;tryckfrihet och yttrandefrihet i medierna. Ur ett annat perspektiv är förslaget&lt;br&gt;nödvändigt för att maximera mångfalden i etern, och skulle därmed kunna&lt;br&gt;försvaras med hänvisning till regeringsformen. För att komma ur detta rätts-&lt;br&gt;liga dilemma, finns möjligheten att välja en annan sanktionsform, exempelvis&lt;br&gt;att inte bevilja förnyat tillstånd. Om ingen av dessa sanktioner kan anses vara&lt;br&gt;godtagbara, förordar Justitiekanslem att regeln om viss del egenproduktion&lt;br&gt;tas bort från lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen väljer att avstyrka vitesförfarandet i detta fall, då det&lt;br&gt;synes svårförenligt med idéerna bakom yttrandefrihetsgrundlagen. En alter-&lt;br&gt;nativ sanktionsform vore att inte bevilja nytt tillstånd till den som bryter mot&lt;br&gt;föreskrifterna. I så fall måste tillståndshavama göras skyldiga att redovisa for&lt;br&gt;myndigheten hur de följer regeln. Utredningen kan även tänka sig att regeln&lt;br&gt;överhuvudtaget inte införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TU, Radioutgivareföreningen, Radio Nova, Future T.A. AB, Järva mfl.&lt;br&gt;närradioföreningar och MRS Broadcasting AB tar klar ställning emot regle-&lt;br&gt;ringar av programinnehållet. TU anser att radiostationerna själva skall kunna&lt;br&gt;styra sändningarnas sammansättning och inriktning. Dessutom, menar TU,&lt;br&gt;ger regeln inga garantier för att det som i någon mening produceras lokalt&lt;br&gt;även kommer ha ett innehåll med lokal karaktär. Den kontrollverksamhet som&lt;br&gt;regeln nödvändiggör är därutöver varken praktiskt eller principiellt önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen anser, liksom Radio Nova, att regeln innebär en&lt;br&gt;inskränkning av yttrandefriheten. Frågor rörande programinnehåll skall inte&lt;br&gt;regleras av staten, utan med hjälp av de etiska bestämmelser branschen själv&lt;br&gt;skapar och upprätthåller. Dessutom, menar föreningen, är den föreslagna re-&lt;br&gt;geln onödig. Stationerna kommer att anpassa sig till lyssnarna, som vill ha&lt;br&gt;lokalt anknutna program. Den föreslagna regeln, däremot, kommer leda till en&lt;br&gt;stor och kostsam kontrollmyndighet. Järva m.fl. närradioföreningar och&lt;br&gt;MRS Broadcasting AB för också fram detta argument, och kritiserar förslaget&lt;br&gt;för att innebära en inskränkning av yttrandefriheten. Future T.A. AB anför att&lt;br&gt;staten inte skall ha någon rätt att ställa villkor för innehållet i privatradion, mot&lt;br&gt;bakgrund av den frihet som råder för pressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen vill poängtera fördelarna med att tillåta sändning&lt;br&gt;av centralproducerat material. För lokala stationer ger det finansiell möjlighet&lt;br&gt;att själva producera högkvalitativa program. I synnerhet i ekonomiskt svaga&lt;br&gt;områden är det en förutsättning för att överhuvudtaget ha råd att sända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO efterlyser garantier för att en radiostation i lokal monopolställning inte&lt;br&gt;blir språkrör för en enda åsiktsriktning eller samhällsuppfattning.&lt;br&gt;Radiolagens krav på opartiskhet och saklighet föreslås därför tillämpas på&lt;br&gt;privatradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Regler for reklam och sponsring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian följer i detta fall reglerna för ljudradiosändningar i kabel. För&lt;br&gt;att annonser inte skall blandas ihop med övrigt programinnehåll föreslås att&lt;br&gt;reklam enbart får sändas under speciell annonstid, inte mer än 8 - 10 minuter&lt;br&gt;per timme och högst 10% av den totala sändningstiden. Av samma skäl skall&lt;br&gt;annonstiden vara minst en minut åt gången. Personer som spelar en framträ-&lt;br&gt;dande roll i nyhetsprogram eller nyhetskommentarer får inte förekomma i re-&lt;br&gt;klamen. Sponsring är tillåten på villkor att det anges i början och slutet av&lt;br&gt;programmet vem som bekostat det. Sponsorn inte får gynnas på annat sätt&lt;br&gt;under programmets gång. Privatradiomyndigheten skall kunna tillgripa vite&lt;br&gt;mot den som överträder bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övervägande del av de remissinstanser som kommenterar villkoren for&lt;br&gt;reklam och sponsring accepterar eller är positiva till att införa den typen av&lt;br&gt;regler. Några instanser förespråkar en mer omfattande reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av Närradionämnden, som uppskattar att reglerna an-&lt;br&gt;sluter till de principer och begrepp som präglar radio- och kabellagama. Mot&lt;br&gt;bakgrund av utvecklingen inom närradion, vill nämnden dock påpeka att en&lt;br&gt;tillståndshavare kan kringgå vitesförelägganden enbart genom att överlåta sin&lt;br&gt;koncession till någon annan. Publicistklubben noterar att reglerna är enkla&lt;br&gt;och lättbegripliga, vilket underlättar både efterlevnad och effektiv kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen stöder de föreslagna regleringarna, men anser att&lt;br&gt;själva lagtexten bör förtydligas för att bättre stämma överens med lagen om&lt;br&gt;kabelsändningar till allmänheten. Sålunda bör texten uttryckligen ange att det,&lt;br&gt;som förslaget avser, &amp;quot;inte är tillåtet att i sändning mot vederlag eller annars på&lt;br&gt;ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt intresse&amp;quot;. Konsumentverket efter-&lt;br&gt;lyser också denna komplettering av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Svenska journalistförbundet understryker vikten av att gränsen&lt;br&gt;mellan reklam och övrigt programinnehåll är tydlig för lyssnarna. De ställer&lt;br&gt;sig i huvudsak bakom de föreslagna reglerna, som de anser även torde mot-&lt;br&gt;svara annonsöremas önskemål. Eftersom förslaget tillåter reklaminslag var&lt;br&gt;sjätte minut bör möjligen antalet sändningsavbrott per timme begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Sveriges köpmannaförbund, Sveriges reklamförbund och Magnus&lt;br&gt;Kolsjö ansluter sig till förslaget. Sveriges köpmannaförbund, som motsätter&lt;br&gt;sig alltför detaljerade regler, finner reglerna acceptabla tills vidare, men anser&lt;br&gt;att man bör hålla öppet för justeringar utifrån reaktionerna från lyssnare och&lt;br&gt;annonsörer. STIM noterar att rättighetsklareringen underlättas av att reklam&lt;br&gt;endast får sändas under särskilt markerad annonstid, och stöder därför för-&lt;br&gt;slaget på denna punkt. TU framhåller, i likhet med promemorian, att spons-&lt;br&gt;ring inte får medföra förtäckt annonsering under programmets gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund är av principiella skäl tveksamt till reklambe-&lt;br&gt;gränsningar, men noterar att förslagen motsvarar rådande bestämmelser för&lt;br&gt;radio och television. Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet konstaterar att förslaget om sponsring är korrekt efter-&lt;br&gt;som det överenstämmer med gällande regler för radio och TV, samt med före-&lt;br&gt;slagna riktlinjer för närradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem har ingen erinran mot att vite föreläggs den som bryter&lt;br&gt;mot föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Konsumentverket, KLYS och SKAP anser att&lt;br&gt;reklam som riktar sig mot barn upp till 12 år bör vara förbjuden i privat-&lt;br&gt;radion. KLYS påpekar att barn är mer påverkbara och har svårare att skilja&lt;br&gt;mellan reklam och övrigt programinnehåll. Reklam bör därför inte heller vara&lt;br&gt;tillåten i anslutning till barn- och ungdomsprogram. Konsumentverket har&lt;br&gt;samma uppfattning, och anser vidare att personer som spelar en framträdande&lt;br&gt;roll i barn- eller ungdomsprogram inte skall få förekomma i reklaminslag.&lt;br&gt;Verkets utgångspunkt är att radiolagens reklamregler bör stå modell för&lt;br&gt;privatradiolagen. Mot bakgrund av att det är svårare i radio än i TV att sär-&lt;br&gt;skilja reklam från annat innehåll, så räcker de föreslagna reglerna överhuvud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laget inte till. Bland annat bör reklam endast få förekomma i block mellan&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLYS instämmer, liksom SKAP, med målsättningen att gränsen mellan&lt;br&gt;reklam och redaktionellt innehåll skall vara mycket tydlig, men anser att de&lt;br&gt;föreslagna reglerna är alltför liberala. KLYS motsätter sig reklamavbrott i&lt;br&gt;journalistiska och konstnärliga program, till exempel intervjuer och reportage,&lt;br&gt;konserter eller radioteater. SKAP vill förbjuda att nyhetssändningar avbryts&lt;br&gt;av reklaminslag eller blir föremål för sponsring. Med hänvisning till den&lt;br&gt;Europarådskonvention som reglerar TV-sändningar mellan länderna, efter-&lt;br&gt;lyser SKAP tydliga regler för att reklam och sponsring inte sammanblandas.&lt;br&gt;Produkt-, service- eller prisinformation i samband med att sponsorns identitet&lt;br&gt;meddelas, kan exempelvis uttryckligen förbjudas. Konsumentverket anser att&lt;br&gt;lagtexten i detta fall inte är tillräckligt utförlig. Det bör klart framgå att spon-&lt;br&gt;sorer och annonsörer inte på några villkor skall tillåtas påverka sändnings-&lt;br&gt;utbud och redaktionellt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Scandinavia föreslår att annonstidema skall förekomma minst två&lt;br&gt;gånger per timme, och att sponsorskap anges var tjugonde minut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet ställer sig tveksam till att reklam i förslaget enbart avser reklam mot&lt;br&gt;vederlag. Eftersom radiolagens krav på opartiskhet inte gäller privatradion,&lt;br&gt;öppnas väg för politisk och annan åsiktsreklam. Därigenom motverkas pro-&lt;br&gt;memorians intention att det klart skall framgå i vems intresse sändningen av&lt;br&gt;reklam sker. Liknande tankegångar framförs av Konsumentverket, som anser&lt;br&gt;att reklamreglerna skall gälla oavsett om vederlag utgår. Avgörande är om&lt;br&gt;avsikten är att främja näringsidkares avsättning av en vara, en tjänst eller an-&lt;br&gt;nan nyttighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall konstaterar att privatradion kommer att omfattas&lt;br&gt;av förbuden mot marknadsföring av alkohol och tobak. Konsumentverket an-&lt;br&gt;ser att den föreslagna lagtexten bör ange att marknadsforingslagstiftningen&lt;br&gt;gäller för privatradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser anför att den föreslagna reklamregleringen i sin&lt;br&gt;helhet, eller på någon enskild punkt, är onödig eller principiellt icke önsk-&lt;br&gt;värd. SAF och Industriförbundet, Radioutgivareföreningen, Järva m.fl. när-&lt;br&gt;radioföreningar och MRS Broadcasting AB menar att mängden reklam i pri-&lt;br&gt;vatradion inte behöver regleras i lag. Den station som sänder för mycket re-&lt;br&gt;klam kommer tappa lyssnare och modifiera annonstiderna därefter.&lt;br&gt;Radioutgivareföreningen påpekar, liksom SAF och Industriförbundet, att en&lt;br&gt;motsvarande regel i Storbritannien har tagits bort, och anför detta som bevis&lt;br&gt;för att reklamregler är onödiga eller olämpliga. Reklamtiden kommer för öv-&lt;br&gt;rigt att beröras av de etiska bestämmelser branschen själv fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en övre gräns ändå inte går att undvika bör den, enligt SAF och&lt;br&gt;Industriförbundet, uppgå till 15% för att stämma överens med Europarådets&lt;br&gt;konvention och EG:s direktiv om TV-sändningar. Förslaget om att annons-&lt;br&gt;tiden skall vara lägst en minut bör tas bort, och det bör av lagtexten framgå att&lt;br&gt;föreskrifterna i marknadsföringslagen är tillämpliga även på privatradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsörföreningen motsätter sig en nedre gräns för annonstidens längd.&lt;br&gt;Det kan, i synnerhet för en nyetablerad station, vara svårt att fylla en hel mi-&lt;br&gt;nut i taget med annonsinslag. En sådan reglering är olämplig även på sikt.&lt;br&gt;Future T.A. AB anser att begränsningen av den totala reklamtiden till 10% av&lt;br&gt;sändningstiden är fullt tillräcklig. Sveriges marknadsförbund tycker allmänt&lt;br&gt;att regelverket är för detaljerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden anger ingen bestämd uppfattning om reglernas utformning,&lt;br&gt;men konstaterar att det för nämnden inneburit ett stort arbete att tillämpa&lt;br&gt;radiolagens bestämmelser för TV-sändningar. De föreslagna reglerna, inklu-&lt;br&gt;sive regeln om en viss andel egenproduktion, kan därför förväntas kräva&lt;br&gt;mycket stora arbetsinsatser av den nya privatradiomyndigheten för att till-&lt;br&gt;synen skall bli effektiv. Den totala kostnaden för myndighetens tillsynsverk-&lt;br&gt;samhet kommer därigenom bli mycket hög. Dessa praktiska frågor bör disku-&lt;br&gt;teras i det förslag som riksdagen skall ta ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Övriga synpunkter på regler och sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall och Radionämnden anser att de lokala stationerna&lt;br&gt;skall vara skyldiga att tillhandahålla referensbandupptagningar till myndig-&lt;br&gt;heten. Radionämndens rekommendation gäller under förutsättning att de&lt;br&gt;föreslagna reglerna för programinnehåll genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall föreslår vidare, med hänvisning till närradio-&lt;br&gt;lagen, att den som sänder utanför sändningsområdet eller låter någon annan&lt;br&gt;utnyttja området i sitt ställe skall föreläggas vite. Privatradiolagen bör även&lt;br&gt;kompletteras med en bestämmelse att beslut enligt lagen gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIM efterlyser, i likhet med IFP1 och SAMI, möjlighet till verkningsfulla&lt;br&gt;sanktioner mot de tillståndshavare som bryter mot upphovsrättsliga regler,&lt;br&gt;såsom att inte söka tillstånd, erlägga ersättning eller fullgöra sina rapporte-&lt;br&gt;ringsskyldigheter. Alla tre remissinstanserna hänvisar till att denna typ av&lt;br&gt;överträdelser är utbredd utomlands, bland annat i de nordiska grannländerna.&lt;br&gt;IFPI framhåller, förutom den negativa konsekvensen för rättsinnehavama&lt;br&gt;själva, att privatradioföretagen kan skaffa sig konkurrensfördelar genom att&lt;br&gt;inte erlägga korrekta ersättningar. SAMI påpekar att det idag är relativt lätt för&lt;br&gt;den som bryter mot reglerna att undslippa domstolsprövning. STIM pekar på&lt;br&gt;möjligheten att förelägga vite, i kombination med indraget sändningstillstånd,&lt;br&gt;men anser att även andra kompletterande åtgärder bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Närradions ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 En reklamfriföreningsradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag syftar till att närradion även fortsättningsvis skall tjäna&lt;br&gt;som kanal för lokala föreningar, huvudsakligen på ideell grund. Det gällande&lt;br&gt;förbudet mot reklam i närradion föreslås kvarstå. Då föreningsradion därför&lt;br&gt;kan antas bli beroende av gåvor och bidrag från sympatisörer, bör däremot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sponsring bli tillåtet. Sponsorskapet skall anges i sändningen, men i övrigt&lt;br&gt;får ingen reklam för sponsorns verksamhet förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet anser att promemorian i sin diskussion tagit lätt på förhållandet mellan&lt;br&gt;privatradio och närradio. Förslagen tangerar den principiellt viktiga samhälls-&lt;br&gt;frågan om idealism och kommersialism, och motiverar en mer utförlig dis-&lt;br&gt;kussion. LO:s huvudkritik mot förslaget är att närradion genomgående för-&lt;br&gt;fördelas i relation till privatradion, både vad gäller finansiering och sändning-&lt;br&gt;arnas hörbarhet respektive räckvidd. LO ifrågasätter om yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens stadgande att främja vidast möjliga yttrandefrihet tillåter att, som för-&lt;br&gt;slaget anses innebära, en lokal radioform gynnas på bekostnad av en annan.&lt;br&gt;Liksom för ABF, är utgångspunkten för LO att reglerna för privatradion och&lt;br&gt;närradion skall vara lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen, Järva m.fl. närradioföreningar och MRS&lt;br&gt;Broadcasting AB anser att all radioverksamhet skall omfattas av samma re-&lt;br&gt;gelverk, oavsett finansieringsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övervägande del av de instanser som lämnat synpunkter på närradions&lt;br&gt;framtid delar uppfattningen att dess karaktär av föreningsradio bör bibehållas.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. Närradionämnden, SAF och Industriförbundet, TCO, STIM,&lt;br&gt;SKAP, LO och Sveriges närradioförbund. Meningarna går emellertid isär om&lt;br&gt;huruvida detta bäst uppnås med eller utan reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om fortsatt reklamförbud i närradion bemöts positivt av&lt;br&gt;Radiolagsutredningen, SAF och Industriförbundet, TCO, KLYS, STIM,&lt;br&gt;Föreningen Svenska masskommunikationsforskare, TU, Sveriges köpman-&lt;br&gt;naförbund, Sveriges journalistförbund, SKAP, Sveriges frikyrkoråd m.fl.&lt;br&gt;och Magnus Kolsjö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser befarar att reklamfinansiering skulle förändra när-&lt;br&gt;radions karaktär av föreningsradio. Föreningen Svenska masskommunika-&lt;br&gt;tionsforskare menar att man genom reklamförbudet undviker att föreningar&lt;br&gt;som skulle ha svårt att locka till sig annonsörer slås ut från verksamheten.&lt;br&gt;Sponsring är däremot en lämplig finansieringsform då den knyter an till när-&lt;br&gt;radions karaktär av förenings- och intresseradio. Svenska journalistförbundet&lt;br&gt;menar likaså att idén med närradio skulle förfelas om reklamförbudet togs&lt;br&gt;bort. Sändningsmöjligheterna för föreningar med begränsade ekonomiska&lt;br&gt;resurser skulle försämras, och populärmusik och annonser skulle komma att&lt;br&gt;dominera utbudet på bekostnad av program med politiskt, fackligt och ideellt&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även TU framhåller att reklam är en olämplig finansieringsform, med hän-&lt;br&gt;syn till att närradion bör bibehålla karaktären av ideell föreningsradio.&lt;br&gt;Sändningarna skall inte bedrivas med kommersiella ändamål utan främst vara&lt;br&gt;ett medel för lokala föreningar att informera och väcka intresse för sin verk-&lt;br&gt;samhet. För de föreningar som önskar ägna sig åt radio på kommersiell&lt;br&gt;grund, finns möjlighet att söka tillstånd för privatradioverksamheL Sponsring&lt;br&gt;är däremot befogat med hänsyn till att föreningsradion är beroende av bidrag&lt;br&gt;från sina sympatisörer, men också för att ett borttaget förbud sannolikt skulle&lt;br&gt;få begränsad effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet, som helt tillstyrker de förslag som rör när-&lt;br&gt;radion, anser att denna radioform skulle få en orimlig konkurrensfördel gent-&lt;br&gt;emot privatradion om verksamheten kunde finansieras med reklam, samtidigt&lt;br&gt;som närradioföreningama slipper den höga koncessionsavgiften samt erhåller&lt;br&gt;andra subventioner. De som vill bedriva reklamfinansierad radio kan söka sig&lt;br&gt;till privatradion. Sveriges frikyrkoråd m.fl. konstaterar att privatradio-&lt;br&gt;stationema kommer att bli svåra konkurrenter till en reklamfri föreningsradio,&lt;br&gt;men hoppas att detta medför en vitalisering av närradions verksamhet så att&lt;br&gt;den ideella, icke-kommersiella profilen stärks. Sponsring är en lämplig&lt;br&gt;inkomstkälla med tanke på närradions ideella karaktär och beroende av frivil-&lt;br&gt;liga bidrag. Rådet stöder förslaget att sponsorskap skall anges i anslutning till&lt;br&gt;sändningen. STIM har inget att invända mot att sponsring tillåts. KLYS och&lt;br&gt;Magnus Kolsjö instämmer med förslagen i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden ser, liksom Sveriges köpmannaförbund, en risk för att&lt;br&gt;reklamförbudet kommer kringgås om sponsring blir tillåtet, och tror att det&lt;br&gt;förmodligen blir mycket svårt att avgöra vilka kommersiella budskap som&lt;br&gt;innebär ett avsteg från reglerna. Närradionämnden befarar att privatradions&lt;br&gt;införande överhuvudtaget inte kommer sätta stopp för försöken att sända när-&lt;br&gt;radio i kommersiellt syfte, exempelvis genom att med hjälp av bulvaner&lt;br&gt;komma över närradiofrekvenser. Radiolagsutredningen betonar att lagstift-&lt;br&gt;ningen för privat- respektive närradio måste upprätthålla en tydlig gräns mel-&lt;br&gt;lan de två radioformema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser är tveksamma eller direkt negativt inställda till ett fort-&lt;br&gt;satt reklamförbud: företagsekonomiska institutionen vid Stockholms univer-&lt;br&gt;sitet, LO, Sveriges närradioförbund, Sveriges reklamförbund, Radio&lt;br&gt;Scandinavia, Radio Nova, Finska klubben i Umeå, Huddinge närradio-&lt;br&gt;förening, Arne Granfoss, Järva m.fl. närradioföreningar, ABF och MRS&lt;br&gt;Broadcasting AB. Huvudinvändningarna är att kostnaderna skulle bli höga&lt;br&gt;utan reklam, att närradions regler inte skall skilja sig från privatradion, och att&lt;br&gt;valet av finansieringskälla skall vara fritt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet anser att&lt;br&gt;man bör ta tillvara den företagaranda som dagens närradiostationer är ett re-&lt;br&gt;sultat av, och uttrycker tveksamhet på grund av risken för begränsad lönsam-&lt;br&gt;het. Sveriges närradioförbund, som delar uppfattningen att närradion skall&lt;br&gt;vara ett forum för lokala föreningar, menar att de ekonomiska svårigheterna&lt;br&gt;utgör ett hinder för deras yttrandefrihet i närradion. Reklamintäkter vore ett&lt;br&gt;välbehövligt tillskott till en verksamhet som flera föreningar redan idag har&lt;br&gt;svårt att finansiera. Att många föreningar är ideella är ett svagt argument mot&lt;br&gt;reklam. Annonser är tillåtna i andra medier som ges ut av sådana föreningar,&lt;br&gt;påpekar nämnden, som vill tona ned farhågorna för en kommersialiserad när-&lt;br&gt;radio. Verksamheten skulle ändå vara i behov av gåvor och frivilliga arbets-&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Granfoss menar, liksom ABF, att sponsring inte kommer att leda till&lt;br&gt;några nämnvärda inkomster. Utbytet för företagen vore alltför lågt för att de&lt;br&gt;skulle välja den typen av marknadsföring. Tillåtelse att använda reklam skulle&lt;br&gt;sänka föreningarnas kostnader, utan att för den skull inbringa stora in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komster. Sändningarnas kvalitet kan däremot drabbas om exempelvis tek-&lt;br&gt;niker som tidigare arbetat ideellt går över till privatradion. Granfoss anför vi-&lt;br&gt;dare att närradion är en lämplig kanal för lokala annonsörer, som kanske inte&lt;br&gt;kommer ges utrymme inom privatradion. Närradioföreningama bör själva få&lt;br&gt;avgöra om de vill sända reklam, och i så fall i vilka former. Även Finska&lt;br&gt;klubben i Umeå och Huddinge närradioförening framhåller att närradion är i&lt;br&gt;stort behov av de inkomster reklamen skulle ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ABF och LO anser att närradion, till skillnad från privatradion, skall vara&lt;br&gt;en föreningsradio, men detta motiverar inte att enbart privatradion tillåts an-&lt;br&gt;vända reklam. ABF ser inte att det ur yttrandefrihets- eller annan synpunkt,&lt;br&gt;finns något skäl för ett reklamförbud. Däremot uppstår en orättvis konkur-&lt;br&gt;renssituation då närradion inte får sända under samma villkor, vilket enligt&lt;br&gt;förbundet kommer motverka den nuvarande närradioverksamhetens utveck-&lt;br&gt;ling. I likhet med Radio Nova, påpekar ABF också att motsvarande förbud&lt;br&gt;vore otänkbart för tryckt information från föreningar eller andra. Järva&lt;br&gt;m.fl.närradioföreningar och MRS Broadcasting AB anser att föreningarna&lt;br&gt;själva måste få välja finansieringsform. Finska klubben i Umeå framför en&lt;br&gt;liknande synpunkt, och kritiserar vad de betecknar som införandet av lokala&lt;br&gt;reklammonopol i radion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Scandinavia är emot reklamförbudet, men föreslår att de föreningar&lt;br&gt;som önskar sända utan reklam ändå skall vara garanterade sändningstid.&lt;br&gt;Huddinge närradioförening föreslår att föreningarna skall betala en fast avgift&lt;br&gt;i proportion till antal invånare mot att få sända reklam. Förutom kostnads-&lt;br&gt;argumentet, anförs att närradioföreningar i storstadsområden som vill finansi-&lt;br&gt;era sin verksamhet med reklam, förmodligen inte har någon möjlighet att er-&lt;br&gt;hålla privatradiotillstånd i tävlan med större intressenter. Det vore dessutom&lt;br&gt;olyckligt om de stationer som idag bryter mot reklamförbudet, och på så sätt&lt;br&gt;har skaffat sig ekonomiskt försprång, skall gynnas på bekostnad av de som&lt;br&gt;följer reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överträdelse av regler för reklam och sponsring föreslår promemorian&lt;br&gt;att närradiomyndigheten förelägger vite. Att som nu sker, dra in sändnings-&lt;br&gt;tillståndet för den som bryter mot regeln, har visat sig verkningslöst.&lt;br&gt;Alternativet att i förväg ställa högre krav på föreningar som vill ha tillstånd,&lt;br&gt;exempelvis genom en slags depositionsavgift, avvisas med motiveringen att&lt;br&gt;det skulle drabba även den majoritet av föreningar som vill följa rådande be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagsutredningen och Närradionämnden vill ifrågasätta om den före-&lt;br&gt;slagna sanktionen kommer vara effektiv. Vitessanktionen bedöms inte utgöra&lt;br&gt;något hinder för att bestämmelserna kan kringgås i lika stor utsträckning som&lt;br&gt;idag, ett problem som emellertid skulle kvarstå även om viss reklam blev&lt;br&gt;tillåten. Radiolagsutredningen, som i övrigt inte har någon erinran mot för-&lt;br&gt;slagen om närradions ställning, menar att förekomsten av bulvaner inte går att&lt;br&gt;undvika med den föreslagna sanktionsformen. Vite är dessutom olämpligt&lt;br&gt;med tanke på att de flesta sändande föreningar förmodligen har begränsade&lt;br&gt;resurser. Utredningen för fram alternativet att spärra sändningstiden för viss&lt;br&gt;tid, i kombination med vite eller indraget tillstånd. En förening som först an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingen drabbas av vite eller får sitt tillstånd återkallat, kan på så sätt inte fort-&lt;br&gt;sätta verksamheten i annat namn. Återkallat tillstånd bör enbart komma i fråga&lt;br&gt;vid upprepad eller allvarlig överträdelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden påpekar att den som under rådande omständigheter&lt;br&gt;föreläggs vite kan fortsätta bryta mot bestämmelsen genom att överlåta sin&lt;br&gt;sändningstid till någon annan som fortsätter sända på samma sätt. Genom att&lt;br&gt;varken tillåta tidsöverlåtelser och byten under schemaåret, eller släppa in nya&lt;br&gt;föreningar innan nytt schema lagts, skulle detta gå att förhindra. Förut-&lt;br&gt;sättningen är att nämnden får behålla sin uppgift att registrera all sänd-&lt;br&gt;ningstid. En annan möjlighet vore att knyta vitessanktionen till en särskild&lt;br&gt;person, förslagsvis ansvarig utgivare, eller den reellt ansvarige om för-&lt;br&gt;eningsanknytning saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKAP resonerar i liknande banor. Ekonomiska sanktioner är otillräckliga.&lt;br&gt;I stället bör myndigheten kunna dra in sändningstillståndet i exempelvis ett år,&lt;br&gt;utan att nya föreningar kan överta tiden. Föreningar som söker sändningstill-&lt;br&gt;stånd borde dessutom avkrävas minst fem års dokumenterad föreningsverk-&lt;br&gt;samhet. På så sätt kan man undvika att intressenter som inte fått tillstånd att&lt;br&gt;sända privatradio försöker etablera sig inom närradion genom bulvaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Sändningsområden, räckvidd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian föreslår att om föreningarna så önskar, skall det finnas en när-&lt;br&gt;radiosändare i varje kommun där det är tekniskt möjligt. Flera sändare skall&lt;br&gt;kunna finnas i kommuner med exempelvis stor folkmängd eller ytvidd.&lt;br&gt;Målsättningen är att föreningslivets sändningsutrymme i stort inte skall&lt;br&gt;ändras. Vissa sändare där ett fåtal föreningar sänder musikradio, föreslås&lt;br&gt;emellertid överföras till privatradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket Rundradio konstaterar att det som avses i förslaget om över-&lt;br&gt;föring av närradiosändare, är överlåtelse av rätten att använda en frekvenstill-&lt;br&gt;delning som idag tillkommer närradion, till skillnad från överförande av avtal&lt;br&gt;om tillhandahållande av sändarresurs. Justitiekanslem bedömer att den före-&lt;br&gt;slagna ändringen i närradiolagen (6 §) är förenlig med yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens föreskrift att ge föreningar möjlighet att sända på lokal nivå, och&lt;br&gt;förutsätter att detta gäller även om sändarna räcker utanför kommungränsen.&lt;br&gt;ABF anser att varje kommun skall tilldelas en frekvens för närradiosänd-&lt;br&gt;ningar, oavsett om lokala föreningar för närvarande uttrycker önskemål om&lt;br&gt;detta. I storstadsregionerna skall det finnas flera sådana sändare med god&lt;br&gt;räckvidd, vilket enligt ABF överensstämmer med yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet menar att kvalitetsskäl talar för att vissa närradiosändare överlåts till&lt;br&gt;privatradion. De föreningar som nästan uteslutande sänder &amp;quot;skvalmusik” av-&lt;br&gt;viker ändå från intentionerna med närradion. Nämnden menar dock att frågan&lt;br&gt;kräver en mer djupgående diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden förespråkar att sändare som utnyttjas mycket lite för&lt;br&gt;närradioverksamhet bör överföras till privatradion, förutsatt att föreningarna&lt;br&gt;erbjuds att sända på frekvenser som täcker samma områden. Föreningsradion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle gagnas av att de som vill ägna sig åt kommersiell radio kan göra det&lt;br&gt;inom annat utrymme. Det behövs dock tydligare regler för hur sådan över-&lt;br&gt;föring skall gå till. Vad gäller tillgången till sändare, befarar nämnden att pri-&lt;br&gt;vatradion kommer att prioriteras med hänvisning till förmenta tekniska svå-&lt;br&gt;righeter. Flera konflikter kan uppstå över frekvensfördelningen på orter med&lt;br&gt;bara en frekvens, exempelvis där det finns en närradiosändare samt intres-&lt;br&gt;senter som vill starta privatradio. Vem skall vidare ha företräde om lokala för-&lt;br&gt;eningar uttrycker önskemål om närradio efter det att en privatradiostation re-&lt;br&gt;dan har etablerats? Om föreningsradion skall ges företräde bör 6 § i närradio-&lt;br&gt;lagen utformas annorlunda. Det skulle även behövas en precisering av hur&lt;br&gt;mycket tid föreningarna måste ha intresse av att sända för att få belägga en hel&lt;br&gt;frekvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges närradioförbund motsätter sig förslaget att ge privatradion till-&lt;br&gt;gång till frekvenser som används av närradion. Förbundet anför vidare att det&lt;br&gt;i kommuner som ännu inte har närradio bör reserveras frekvenser för fram-&lt;br&gt;tida föreningssändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundregeln för närradiosändamas räckvidd föreslås kvarstå. Sändarna&lt;br&gt;skall således normalt ha en räckvidd på 5 km. Mot bakgrund av att etable-&lt;br&gt;ringsmöjlighetema för privatradion föreslås vara så stora som är tekniskt&lt;br&gt;möjligt, är det lämpligt att avvakta dess anspråk på frekvenser innan man tar&lt;br&gt;ställning till vilken räckvidd närradion skall ha i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges närradioförbund anser, liksom LO, att närradiosändama skall&lt;br&gt;vara kommuntäckande eftersom lokala föreningar ofta är organiserade kom-&lt;br&gt;munvis. För Närradionämnden är det otydligt om avsikten är att nämnden&lt;br&gt;skall återgå till en mer restriktiv tillståndsgivning eller, som för närvarande,&lt;br&gt;vara mer liberal i sin tillämpning av reglerna för räckvidd. Förslaget tolkas&lt;br&gt;dock som att dagens praxis kan gälla även i fortsättningen. Nämnden efter-&lt;br&gt;lyser en bättre belysning av frågan om närradiosändamas räckvidd i relation&lt;br&gt;till privatradion. Givet de tekniska begränsningarna kan det även här uppstå&lt;br&gt;konflikt, speciellt i storstadsregioner. Skall privatradiosändare alltid få före-&lt;br&gt;träde vid räckviddsökning, oavsett om det vore befogat att ge exempelvis in-&lt;br&gt;vandrarföreningar möjlighet till regionala sändningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vidare att närradio och privatradio inte skall kunna&lt;br&gt;dela på samma frekvens. Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden&lt;br&gt;vid Göteborgs universitet, TCO, STIM, Sveriges närradioförbund och&lt;br&gt;Svenska journalistförbundet ansluter sig till detta förslag. TCO och Svenska&lt;br&gt;journalistförbundet delar den uppfattning som uttrycks i promemorian att det&lt;br&gt;skulle vara förvirrande för lyssnarna om samma frekvens används för kom-&lt;br&gt;mersiell radio såväl som för föreningsradio. STIM anför att detta skulle för-&lt;br&gt;svåra hanteringen av upphovsrättsfrågor samt en korrekt rättighetsklarering.&lt;br&gt;Närradionämnden kan emellertid tänka sig att tillåta så kallade förenings-&lt;br&gt;fönster inom ramen för privatradion. På orter med frekvensbrist kan det vara&lt;br&gt;motiverat att ha föreningsradio även om föreningarna inte behöver en hel fre-&lt;br&gt;kvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ABF pekar på att föreningar som har mera sändningstid kan låta andra för-&lt;br&gt;eningar få visst utrymme inom ramen för sina egna program. Små föreningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som av olika skäl inte har egen programverksamhet skulle därigenom kunna&lt;br&gt;nå ut till en större allmänhet, och eventuellt få bättre genomslag för sitt bud-&lt;br&gt;skap än om de sände över egen frekvens. En liknande synpunkt framförs av&lt;br&gt;Arne Granfoss. ABF betonar även närradioföreningamas betydelse som sam-&lt;br&gt;arbetsorgan, och anser att förutsättningarna för att stärka denna funktion bör&lt;br&gt;prövas i kommande beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden tillstyrker att det inte skall gå att få sändningstillstånd&lt;br&gt;för både privat- och närradio, men vill påpeka att regeln kommer vara lätt att&lt;br&gt;kringgå genom samarbete mellan närstående organisationer. Nämnden anser&lt;br&gt;vidare att begränsningarna för närradioföreningamas sändningsrätt bör av-&lt;br&gt;skaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioavgiften föreslås försvinna i och med att närradionämndens verk-&lt;br&gt;samhet kan finansieras av koncessionsavgiftema för privatradion. Föreningen&lt;br&gt;Svenska masskommunikationsforskare och Sveriges närradioförbund är po-&lt;br&gt;sitiva till att närradioavgiften avskaffas. RRV är däremot tveksamt till för-&lt;br&gt;slaget, eftersom det anser att varje verksamhet bör bära sina egna kostnader.&lt;br&gt;För de flesta föreningar är torde avgiften inte heller vara någon betungande&lt;br&gt;utgift. Radioutgivareföreningen och Sveriges köpmannaförbund anser att pri-&lt;br&gt;vatradion inte skall behöva bekosta närradionämndens verksamhet. Enligt&lt;br&gt;köpmannaförbundet kan förhöjda avgifter slå hårt mot små radioföretag, i&lt;br&gt;synnerhet i början av verksamheten då lönsamheten skall grundläggas.&lt;br&gt;Magnus Kolsjö föreslår att närradion momsbefrias, samt att den årliga STIM-&lt;br&gt;avgiften bör lagstadgas till en symbolisk summa om exempelvis 50 000 kro-&lt;br&gt;nor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland övriga synpunkter om närradion kan nämnas Magnus Kolsjös upp-&lt;br&gt;fattning att närradioföreningama själva, istället för närradionämnden, bör få&lt;br&gt;bestämma över användningen av sändaren. Myndighetens uppgift kan be-&lt;br&gt;gränsas till att dela ut tillstånd och avgöra tvister. Sveriges närradioförbund&lt;br&gt;instämmer med synpunkten i promemorian att brott mot referensbandning inte&lt;br&gt;skall kunna medföra indraget tillstånd i upp till fem år, såsom närradioutred-&lt;br&gt;ningen föreslog. Förbundet anser det vara orimligt att ha kvar en sådan sank-&lt;br&gt;tion för vad som kan vara ett oavsiktligt misstag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 Åtgärder mot rasism i radion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka att närradion används för att sprida rasistiska budskap fö-&lt;br&gt;reslår promemorian att sändningstillståndet skall kunna återkallas i upp till&lt;br&gt;fem år, om domstol finner att föreningen begått ett allvarligt yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott. För att sändningstillståndet skall kunna dras in måste synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligga, bl.a. att förseelserna är upprepade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget får stöd av Göta hovrätt, LO, Sveriges närradioförbund,&lt;br&gt;Sveriges frikyrkoräd m.fl. och Magnus Kolsjö. Sveriges frikyrkoråd m.fl.&lt;br&gt;noterar med tillfredsställelse att sanktionen föreslås omfatta fall då närstående&lt;br&gt;stationer på flera orter gjort sig skyldiga till yttrandefrihetsbrott. Sveriges när-&lt;br&gt;radioförbund anser att återkallelsetiden bör förlängas om brottet upprepas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden delar uppfattningen att rasistisk propaganda skall föran-&lt;br&gt;leda att sändningstillståndet återkallas för en längre tid, men anser att två år är&lt;br&gt;tillräckligt. För att på ett mer effektivt sätt motverka rasistiska uttalanden i&lt;br&gt;närradion, vore det tänkbart att utestänga vissa enskilda personer från posten&lt;br&gt;som ansvarig utgivare, oberoende av vilken sammanslutning det gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall och LO förespråkar att indraget tillstånd vid&lt;br&gt;grova yttrandefrihetsbrott skall tillämpas även inom privatradion. LO kriti-&lt;br&gt;serar promemorians förslag för att i detta hänseende vara inkonsekvent.&lt;br&gt;Kammarrätten efterlyser en bestämmelse som motsvarar närradiolagens före-&lt;br&gt;skrift, och påpekar att en bestämmelse om domstolsprövning inför jury i så&lt;br&gt;fall bör införas i lagtexten. Också Närradionämnden och Göta hovrätt anser&lt;br&gt;att en liknande bestämmelse bör övervägas för privatradion. Humanistiska&lt;br&gt;utbildnings- och forskningsnämnden vid Göteborgs universitet konstaterar att&lt;br&gt;förekomsten av rasistisk propaganda inte bara är en angelägenhet för när-&lt;br&gt;radion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem och TU avstyrker förslaget med hänvisning till konstitu-&lt;br&gt;tionellt fastslagna principer för yttrandefriheten. Justitiekanslem, som redan&lt;br&gt;är tveksam till den nuvarande möjligheten att återkalla tillstånd, anger att vill-&lt;br&gt;koren för tryckta skrifter bör vara vägledande för de andra mediernas rättsliga&lt;br&gt;förutsättningar. Det innebär spridningen av ett yttrande inte skall hindras i&lt;br&gt;förväg, utan att den rättsliga prövningen skall ske i efterhand, inför domstol.&lt;br&gt;Påföljden bör främst vara straff och skadestånd. Den ökade mångfalden av&lt;br&gt;medieformer gör det dessutom allt mindre motiverat att ha olika rättsregler&lt;br&gt;inom massmedierna. Även TU är skeptisk mot själva sanktionsformen, och&lt;br&gt;framförallt möjligheten att förlänga tiden till fem år. TU ifrågasätter om för-&lt;br&gt;slaget överensstämmer med yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud. I prak-&lt;br&gt;tiken skulle den föreslagna återkallelsen fungera som ett förhandsingripande,&lt;br&gt;snarare än som en sanktion som följer på ett brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Nova anser att sändningstillståndet överhuvudtaget inte skall kunna&lt;br&gt;återkallas vid brott. Liksom för tidningar skall radiostationens &amp;quot;utgivnings-&lt;br&gt;bevis&amp;quot; alltid finnas kvar. En ansvarig utgivare skall stå till svars för misstanke&lt;br&gt;om brott mot yttrandefrihetsrättsliga föreskrifter, men tillståndet att sända&lt;br&gt;skall aldrig gå att dra in, oavsett om ansvarig utgivare fälls för brott eller inte.&lt;br&gt;Radions egna branschorgan kommer utarbeta etiska regler, samt kontrollera&lt;br&gt;deras efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1990:70)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lokalt ledd närradio&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Uppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har enligt direktiven haft fem huvuduppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att pröva frågan om närradiosändamas räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utreda konsekvenserna av en avveckling av televerkets ensamrätt på&lt;br&gt;närradiosändare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att undersöka möjligheterna till en ändrad beslutsordning i sändnings-&lt;br&gt;tidsärenden och om det finns anledning att reglera antalet närradioföreningar i&lt;br&gt;de olika sändningsområdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ta ställning till närradioföreningamas sändningsrätt i ljuset av att när-&lt;br&gt;radion i största möjliga mån bör bevara sin särprägel av föreningsradio samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att behandla frågorna om rätten att sända närradio i krig och närradio-&lt;br&gt;sändamas användning för andra ändamål i krig respektive vid fredsolyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har därtill enligt tilläggsdirektiv haft att se över reglerna för&lt;br&gt;referensbandning av närradions program samt möjligheterna att ge närradions&lt;br&gt;etiska nämnd en starkare ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet är indelat i två delar. I del I, som omfattar kapitlen 1-11, ges&lt;br&gt;en redovisning av bakgrundsmaterial. I del II, som utgörs av kapitlen 12-18,&lt;br&gt;redovisar jag mina överväganden och förslag. Dessa har i sin tur fått relativt&lt;br&gt;omfattande konsekvenser för de lagar och förordningar som omgärdar&lt;br&gt;närradioverksamheten. Jag redovisar inledningvis i betänkandet förslag till&lt;br&gt;dels författningsändringar, dels nya författningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrundsbeskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den första delen inleds med en redovisning av direktiven och tilläggs-&lt;br&gt;direktiven. Vidare beskrivs hur utredningen har arbetat (kap. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter följer en redovisning av den särskilda lagreglering som gäller för&lt;br&gt;närradion. Men eftersom den inte bör behandlas isolerat ingår också en redo-&lt;br&gt;visning av den grundläggande lagstiftningen för radio- och TV-verksamhet i&lt;br&gt;vårt land och vad regeringsformen föreskriver om skydd för yttrandefrihet&lt;br&gt;och informationsfrihet (kap. 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsuppdraget ingår frågorna om närradioföreningamas ställning&lt;br&gt;och sändarnas räckvidd. I betänkandet beskrivs relativt utförligt närradio-&lt;br&gt;verksamhetens utveckling. Vidare görs en jämförelse med andra massmedier&lt;br&gt;samt en redovisning av två undersökningar om närradiolyssnandet i riket.&lt;br&gt;Utvecklingen mot s.k. sommarradio och turistradio berörs också (kap. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämndens arbete med fastställande av sändningstider och debi-&lt;br&gt;tering av sändningstidsavgifter har växt i takt med närradioverksamheten,&lt;br&gt;medan mängden tillsynsärenden avseende olika regelbrott med ett undantag&lt;br&gt;har legat på en jämförelsevis låg nivå. Undantaget är obetalda sändnings-&lt;br&gt;tidsavgifter, vilket leder till förlust av sändningstillstånd (kap. 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en serie studiebesök har vi samlat underlag för att kunna besvara Prop. 1992/93: 70&lt;br&gt;frågor om bl.a. närradioföreningamas ställning och funktion i de olika sänd- Bilaga 5&lt;br&gt;ningsområdena. Här framgår bl.a. att närradioföreningama samordnar till-&lt;br&gt;ståndshavarnas önskemål om sändningstid, avgifterna till televerket för hyra&lt;br&gt;av sändare och programförbindelser samt licensavgifterna till upphovs-&lt;br&gt;mannaorganisationema. Av närradioföreningamas sändningar är kommunal&lt;br&gt;information och turistinformation vanligast. Inställningen till närradioföre-&lt;br&gt;ningarnas sändningar varierar, enkelt uttryckt så att man är mer positivt&lt;br&gt;inställd till dem i de mindre orterna än i storstäderna (kap. 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalt stöd är relativt vanligt, särskilt i de mindre orterna, t.ex. i&lt;br&gt;form av bidrag till studioutrustning och lokalhyra, till lön åt någon anställd.&lt;br&gt;Närradioföreningama spelar här en roll som mottagare av ekonomiska bidrag&lt;br&gt;till närradioverksamheten på orten och som sändare av sådan information som&lt;br&gt;kommunen finner angelägen att nå ut med (kap. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsuppdraget ingår också frågor av teknisk natur. Frågan om&lt;br&gt;närradiosändningamas räckvidd är relevant i ljuset av de sändande före-&lt;br&gt;ningarnas önskemål, men också om det av frekvenstekniska grunder är möj-&lt;br&gt;ligt att förändra räckvidden. En avveckling av televerkets ensamrätt för inne-&lt;br&gt;hav av närradiosändare har betydelse för tillståndshavamas utgifter, men&lt;br&gt;också för vad den innebär för förvaltningen av tillgängliga frekvenser och&lt;br&gt;kontrollen av de sändare som är i bruk. Frågan om närradiosändamas an-&lt;br&gt;vändning för andra ändamål i krig är relevant i ljuset av föreningslivets&lt;br&gt;möjligheter till egna radiosändningar Lex. för att upprätthålla folkförsvar och&lt;br&gt;motståndsvilja, men också i relation till behoven av att snabbt kunna gå ut&lt;br&gt;med varning och information till befolkningen och vilka övriga möjligheter&lt;br&gt;ljudradiosystemet har att erbjuda. Därför ges i betänkandet en allmän och&lt;br&gt;sammanhållen redovisning av olika tekniska frågor som rör tillgång och efter-&lt;br&gt;frågan på samt fördelning och förvaltning av radiofrekvenser (kap. 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en utbredd opinion bland de närradioverksamma att sändning-&lt;br&gt;arna skall nå utöver vad som gäller enligt den s.k. huvudregeln, dvs. fem&lt;br&gt;kilometers räckvidd. För närvarande har så många dispenser lämnats att fler-&lt;br&gt;talet sändare har en räckvidd som är större än fem kilometer (kap. 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket har i en skrivelse till regeringen hösten 1987 begärt att ensam-&lt;br&gt;rätten skall avvecklas och som skäl anfört att verket hade dålig kostnads-&lt;br&gt;täckning och därför skulle bli nödgat att kraftigt höja priserna for den tjänst-&lt;br&gt;en. Bland många närradioverksamma finns det en önskan att &amp;quot;slippa&lt;br&gt;monopolet&amp;quot; (kap. 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgång av de riktlinjer som gäller för Sveriges Radio AB i krig,&lt;br&gt;vid krigsfara och vid fredskatastrofer presenteras. Tidigare utredningar visar&lt;br&gt;att närradiosändama bedöms ha stor betydelse för ett väl fungerande&lt;br&gt;ljudradiobaserat vamingssystem. En genomgång av totalförsvarets ledning&lt;br&gt;under kriser och krig visar kommunernas centrala samordnings- och led-&lt;br&gt;ningsroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen anger de villkor som gäller för att begränsningar av&lt;br&gt;informations- och yttrandefriheten skall kunna göras. En begäran av en&lt;br&gt;myndighet att sända varning och annan information till allmänheten över radio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive att förbjuda användningen av en närradiosändare måste därför reg-&lt;br&gt;leras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradion har relativt god och förväntat förbättrad täckningsgrad. Den är&lt;br&gt;relativt väl etablerad bland lyssnarna i de områden där den finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda beredskapshänsyn har inte tagits när det gäller placering&lt;br&gt;av närradions sändare. Sådana hänsyn har heller ej spelat in vid etablering av&lt;br&gt;programförbindelser eller placering av studior (kap. 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens tilläggsuppdrag bottnar i den kritik kommissionen mot&lt;br&gt;rasism och främlingsfientlighet riktade mot närradion i sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1989:13-14) Mångfald mot enfald. Kommissionen ifrågasatte dels allmänt&lt;br&gt;om yttrandefrihetens gränser skulle vara desamma för alla medier, dels mer&lt;br&gt;konkret bl.a. om lagstiftningen var tillfredsställande utformad vad gäller refe-&lt;br&gt;rensbandningen. Kommissionens ståndpunkter och remissinstansernas reak-&lt;br&gt;tion på dessa redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisas hur referensbandningen regleras och sköts i dag. Er-&lt;br&gt;farenheterna talar inte för att referensbandningen missköts i någon märkbar&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradion har genom sina etiska regler och sin etiska nämnd inordnat sig i&lt;br&gt;ett för massmedierna brukligt mönster. Släktskapet med reglerna för pressen&lt;br&gt;och för radio och TV påvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en sanktion mot brott mot närradiolagens regler och mot yttrande-&lt;br&gt;frihetsbrott kan återkallelse av sändningstillstånd tillgripas av närradio-&lt;br&gt;nämnden. Tidigare har förslag väckts om att återkallelsen skulle kunna an-&lt;br&gt;vändas mer aktivt mot rasism. I praktiken har återkallelse sällan tillgripits men&lt;br&gt;alltid då yttrandefrihetsbrott begåtts. Radio Islam är det mest uppmärk-&lt;br&gt;sammade fallet (kap. 11).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;• Uppdraget och vissa utgångspunkter (kap. 12)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets del n inleds med en principelit hållen diskussion. Jag erinrar&lt;br&gt;om att mitt uppdrag gäller vissa frågor om närradion och således inte frågor&lt;br&gt;om t.ex. reklam och sponsring, s.k. fri radio och kostnaderna för närradio-&lt;br&gt;nämnden som jag ibland mötts av under mina kontakter med närradio-&lt;br&gt;verksamma. För mig är det självklart att närradion i största möjliga mån skall&lt;br&gt;bevaras som en föreningsradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradions karaktär av föreningsradio har betydelse bl.a. för dess räck-&lt;br&gt;vidd. Sändningarna bör därför kunna nå medlemmarna i föreningarnas pri-&lt;br&gt;mära aktionsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall råda en vid yttrandefrihet i närradion. En särskild fråga är miss-&lt;br&gt;bruk av denna frihet. Reglerna för hur missbruk skall beivras är helt klara i&lt;br&gt;lagen om ansvarighet för närradio. Här gäller emellertid att få en bättre kon-&lt;br&gt;troll över att de efterlevs samt undersöka möjligheterna att lättare ingripa mot&lt;br&gt;sådana sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuella begränsningar av yttrandefriheten har relevans när det gäller&lt;br&gt;frågan om närradions uppgifter i krig. Min allmänna utgångspunkt vid denna&lt;br&gt;prövning kommer att vara att reglerna för närradion bör utformas utifrån den&lt;br&gt;situation som råder i fredstid och att dessa regler så långt det är möjligt också&lt;br&gt;skall tillämpas i krigs- och krissituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluten i närradioärenden bör flyttas så nära den praktiska verksamheten&lt;br&gt;som möjligt samtidigt som en minimering av byråkratin bör eftersträvas. Jag&lt;br&gt;ägnar därför stor uppmärksamhet åt frågan om det är möjligt att låta närradio-&lt;br&gt;föreningama fatta de formella besluten om sändningstidens fördelning. Denna&lt;br&gt;inställning är också vägledande när jag behandlar frågan om skyldigheten att&lt;br&gt;använda televerkets sändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Närradiosändningamas räckvidd (kap. 13)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att föreningslivets aktionsområde som regel är primär-&lt;br&gt;kommunen anser jag att det är rimligt att samma område skall gälla för när-&lt;br&gt;radions sändningar, om föreningarna så önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden skall därför, när den fattar beslut om sändarnas räck-&lt;br&gt;vidd, försäkra sig om att majoriteten av tillståndshavama står bakom den&lt;br&gt;begärda räckvidden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommuner med fler än en sändare, som vardera täcker en del av kom-&lt;br&gt;munen, skall det vara möjligt för föreningar att få sända samtidigt över&lt;br&gt;samtliga sändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Huvudmannaskapet för närradiosändare (kap. 14)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min principiella uppfattning är att det är svårt att motivera en fortsatt ensam-&lt;br&gt;rätt för televerket för närradiosändare när verket inte vill ha den kvar och&lt;br&gt;många sändande föreningar anser sig kunna ordna sändare till lägre kost-&lt;br&gt;nader. Mitt förslag är att televerkets ensamrätt avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket skall meddela tillstånd att inneha närradiosändare till den som&lt;br&gt;har tillståndshavama i sändningsområdet bakom sig. Mitt förslag är att beslut&lt;br&gt;om sändarleverantör skall fattas av tillståndshavama genom majoritetsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att sändarägaren skall vara skyldig att låta samtliga tillstånds-&lt;br&gt;havare använda sändaren på lika villkor, bl.a. att brukaravgiften per sänd-&lt;br&gt;ningstimme måste vara lika oavsett vem som sänder och när på dygnet.&lt;br&gt;Denna skyldighet skall även innefatta ett krav på att avgiften skall vara skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att inneha närradiosändare bör gälla för ett år i taget. De sänd-&lt;br&gt;ningsberättigade sammanslutningarna ges därmed regelbundna tillfällen att&lt;br&gt;pröva sin leverantör av sändartjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Lokala beslut om sändningstid och lokal avgiftsadministration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(kap. 15)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av sändningstid är ett myndighetsbeslut. För att rätten att fatta&lt;br&gt;myndighetsbeslut skall kunna överlåtas till ett enskilt organ måste bl.a.&lt;br&gt;grunddragen i beslutsordningen kunna regleras. Utredningen visar att det inte&lt;br&gt;är möjligt att reglera närradioföreningamas verksamhet på erforderligt sätt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår i stället att ett nytt organ bildas inom varje sändningsområde, ett&lt;br&gt;närradioråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradiorådet skall väljas av de sändningsberättigade sammanslutningarna&lt;br&gt;och bestå av ledamöter som allsidigt representerar dessa. Sammanslut-&lt;br&gt;ningarna skall vara skyldiga att bilda närradioråd för att få sända. Det kan&lt;br&gt;förefalla vara en krånglig ordning. I praktiken torde dock i allmänhet samma&lt;br&gt;personer väljas till närradiorådet som idag svarar for närradioföreningamas&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild förordning om närradioråd skall de närmare reglerna för när-&lt;br&gt;radiorådens verksamhet finnas. Bl.a. skall allmänheten och närradionämnden&lt;br&gt;ha insyn i rådens verksamhet genom att de skall vara skyldiga att föra en&lt;br&gt;offentlig sändningsförteckning. Närradioråden skall även ha visst tillsyns-&lt;br&gt;ansvar över verksamheten, då de skall anmäla om någon sammanslutning&lt;br&gt;sänder utan anmäld programutgivare eller utan sändningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioråden skall även medverka till att avgiftsdebiteringen förenklas. I&lt;br&gt;fortsättningen skall huvuddelen av sändningsavgiftema inbetalas i en post vid&lt;br&gt;två tillfällen om året. Det skall ske genom att närradiorådet anmäler önskad&lt;br&gt;sändningsvolym för nästkommande halvår, varefter närradionämnden debi-&lt;br&gt;terar en total sändningsavgift per sändningsområde. Betalningsansvaret bibe-&lt;br&gt;hålls av respektive sammanslutning medan närradiorådet tjänstgör som&lt;br&gt;förmedlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradiorådets arbete med fördelning av sändningstid och förmedling av&lt;br&gt;sändningsavgifter kommer att avlasta närradionämnden. Den del av sänd-&lt;br&gt;ningsavgiften som motsvarar vad som i dag belöper sig på dessa rutiner bör&lt;br&gt;sammanslutningarna befrias ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Närradioföreningamas sändningsrätt (kap. 16)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioföreningama har likt övriga föreningar behov att nå ut med informa-&lt;br&gt;tion till sina medlemmar. Närradioföreningama sänder dämtöver kommunal&lt;br&gt;information. Närradioföreningama har däremot inte som övriga föreningar&lt;br&gt;någon ideologi eller åsiktsinriktning att informera om. Mot den bakgranden&lt;br&gt;föreslår jag att övriga föreningar alltid skall ha företräde framför närradio-&lt;br&gt;föreningama vid fördelningen av sändningstid. Möjligheterna för närradio-&lt;br&gt;föreningama att sända på s.k. öppen tid försvinner därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. provsändningar för föreningar som själva inte har sändningstillstånd&lt;br&gt;bör ske på föreningarnas eget programansvar. Jag föreslår att närradio-&lt;br&gt;nämnden skall kunna medge tidsbegränsat tillstånd för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsslingor, dvs. förinspelat material som innehåller information&lt;br&gt;om närradion på orten, får sändas under tid som inte bokats in av någon till-&lt;br&gt;ståndshavare. En slinga får ha en speltid om högst en timme och får vid&lt;br&gt;behov upprepas. Dessa sändningar skall som i dag vara befriade från sänd-&lt;br&gt;ningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Närradions användning för varning och information samt i krig och&lt;br&gt;vid omedelbar krigsfara (kap. 17)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen lyssnare skall diskrimineras när viktiga vamingsmeddelanden sänds ut&lt;br&gt;över radion. Jag föreslår därför att lokalradions sändningar av vamings-&lt;br&gt;meddelanden vid fredskatastrofer utan fördröjning och med automatik skall&lt;br&gt;gå ut också över närradions sändare. Dessa sändningar bryter således på-&lt;br&gt;gående närradioprogram. De sker på lokalradions programansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När riket befinner sig i krig eller i omedelbar krigsfara skall dessa sänd-&lt;br&gt;ningar även kunna omfatta viktiga informations- och servicemeddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte beredd att föreslå att beviljade sändningstillstånd skall dras in i&lt;br&gt;krig eller vid omedelbar krigsfara. Däremot skall andra förtursregler gälla vid&lt;br&gt;fördelningen av sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradioråden i de olika sändningsområdena skall åläggas att utse ett antal&lt;br&gt;personer som skall ingå i en lokal programgrupp for närradions sändningar i&lt;br&gt;krig och vid krigsfara. Dessa programgrupper skall ingå i samma krigs-&lt;br&gt;organiserade ljudradiosystem som lokalradion och inordnas i dess bered-&lt;br&gt;skapsorganisation. Lokalradiochefema i de respektive länen blir med andra&lt;br&gt;ord beredskapsansvariga för organisationen. De lokala programgrupperna har&lt;br&gt;ansvaret för sändningarna av kommunernas information och de har företräde&lt;br&gt;för sina sändningar framför övriga tillståndshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allvarliga krigsskeden kan närradion komma att bli en betydelsefull&lt;br&gt;varnings- och informationskanal. Detta ställer stora krav på de lokala&lt;br&gt;programgrupperna att kunna förmedla den information som myndigheterna&lt;br&gt;vill ut med respektive medborgarna efterfrågar och behöver. Då gäller också&lt;br&gt;att närradion aldrig får vara tyst samtidigt som föreningslivets möjligheter att&lt;br&gt;göra egna sändningar är mindre. De lokala programgrupperna måste därför ha&lt;br&gt;relativt stor frihet att fylla kanalen med det innehåll de finner ändamålsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett villkor för tillståndet att inneha närradiosändare skall gälla att&lt;br&gt;sändaren skall vara tillgänglig för de sändningsberättigade även i krig och vid&lt;br&gt;omedelbar krigsfara. Ett ytterligare villkor som jag föreslår är att sändar-&lt;br&gt;ägaren också skall vara skyldig att hålla en viss reparationsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Åtgärder mot missbruk av yttrandefriheten i närradion (kap. 18)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regelsystem för referensbandningen stramas upp for att inte inbjuda&lt;br&gt;till lagöverträdelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett referensband skall avlyssnas skall av själva inspelningen framgå&lt;br&gt;när inspelningen är gjord och vilken sammanslutning som sänt programmet.&lt;br&gt;Lagen om ansvarighet för närradio kommer fortsättningsvis att innehålla krav&lt;br&gt;på tidsmärkning och identifikationstecken. Likaså föreslår jag att lagen skall&lt;br&gt;kräva att en sammanslutning som sänder under mer än en timme i följd minst&lt;br&gt;en gång i timmen skall uppge vem som sänder. Närradioråden skall vara&lt;br&gt;sammanslutningarna behjälpliga med råd angående referensbandningen, men&lt;br&gt;de skall även kunna avkräva dem redovisning över hur de anordnat sin&lt;br&gt;referensbandning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsmöjligheterna skärps mot den som missköter referens-&lt;br&gt;bandningen. Här finns i dag en lucka i lagen. Om någon ansvarig inom&lt;br&gt;sammanslutningen i en lagakraftägande dom befunnits skyldig till brott mot&lt;br&gt;9 § lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio (mot referensband-&lt;br&gt;ningsskyldigheten) skall därför sammanslutningens sändningstillstånd kunna&lt;br&gt;återkallas. Detsamma skall gälla om sammanslutningen inte lämnat närradio-&lt;br&gt;rådet en redovisning vilken utvisar att referensbandningen är tillfredsställande&lt;br&gt;anordnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår däremot inte att närradioförbundets etiska nämnd skall få lag-&lt;br&gt;lig tillgång till referensbanden. En sådan ordning torde strida mot vad som är&lt;br&gt;brukligt i övrigt och dess värde för att stävja missförhållanden kan ifråga-&lt;br&gt;sättas. Det finns starka skäl att slå vakt om den etiska nämndens själv-&lt;br&gt;ständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår i stället andra åtgärder för att öka beredskapen mot rasistiska&lt;br&gt;tendenser i mediet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden åläggs att ha ett aktivt tillsynsansvar vad gäller miss-&lt;br&gt;tänkta rasistiska inslag. Vid misstanke om att brott mot yttrandefriheten i form&lt;br&gt;av brottet hets mot folkgrupp skall nämnden anmäla saken till JK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag kan en sammanslutning i avvaktan på dom fortsätta sina sändningar&lt;br&gt;med samma innehåll som programutgivaren åtalats för. Att återkalla ett till-&lt;br&gt;stånd efter många månader, eller kanske efter ett år, kan fungera som ett slag i&lt;br&gt;luften. Skall möjligheten att återkalla tillstånd finnas skall den fungera effek-&lt;br&gt;tivt, dvs. framför allt snabbt. Jag föreslår därför att vid allvarligare brott skall&lt;br&gt;tillståndet kunna återkallas interimistiskt redan när JK väckt åtal. Med all-&lt;br&gt;varliga brott menas brott för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller där-&lt;br&gt;utöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas kan närradionämnden bestämma en tid om högst&lt;br&gt;ett år inom vilken nytt tillstånd inte kan ges. Ettårsgränsen fungerar som en&lt;br&gt;maximigräns. Den börjar löpa redan vid det interimistiska beslutet. För det&lt;br&gt;fall de rasistiska inslagen skulle öka i närradion är dagens system otillräckligt.&lt;br&gt;Jag föreslår att man redan nu inför en möjlighet att förlänga hindret mot nytt&lt;br&gt;sändningstillstånd till fem år om en sammanslutnings programutgivare fällts&lt;br&gt;för hets mot folkgrupp. Detsamma skall för att förhindra kringgående gälla&lt;br&gt;vid grövre brott mot skyldigheten att referensbanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissyttranden över betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1990:70) Lokalt ledd närradio&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Justitiekanslem,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Televerket, juridiska fa-&lt;br&gt;kultetsnämnden vid Universitetet i Stockholm, rektorsämbetet vid Uni-&lt;br&gt;versitetet i Uppsala, juridiska fakultetsstyrelsens forskningsnämnd och styrel-&lt;br&gt;sen för samhällsvetenskap vid Universitetet i Lund, samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakultetsnämnden och institutionen för journalistik och masskommunikation&lt;br&gt;vid Universitetet i Göteborg, Radionämnden, Närradionämnden, Överbefäl-&lt;br&gt;havaren, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen&lt;br&gt;för psykologiskt försvar, Statens invandrarverk, Ombudsmannen mot etnisk&lt;br&gt;diskriminering, Rikspolisstyrelsen, Näringsfrihetsombudsmannen, Statens&lt;br&gt;pris- och konkurrensverk, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län. Statens&lt;br&gt;kämkraftsinspektion, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Radiolagsutred-&lt;br&gt;ningen (U 1985:5), Frekvensrättsutredningen (K 1990:2), Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet, Karlstads kommun, Luleå kommun, Sverige Radio AB, Svenska&lt;br&gt;arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens centralorganisation, DIK-forbundet&lt;br&gt;inom Sveriges akademikers centralorganisation, Konstnärliga och litterära&lt;br&gt;yrkesutövares samarbetsnämnd, Sveriges industriförbund, Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund, Föreningen Svenska masskommunikationsforskare, Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse, Sveriges frikyrkoråd, Judiska församlingarnas&lt;br&gt;centralråd, Folkbildningsförbundet, Arbetarnas bildningsförbund, Motor-&lt;br&gt;männens riksförbund, Riksidrottsförbundet, Folkets husföreningarnas&lt;br&gt;riksorganisation, Rörelsefolkhögskolomas intresseorganisation, Nykterhets-&lt;br&gt;rörelsens landsförbund, De handikappades riksförbund, Sveriges närradio-&lt;br&gt;förbund, Närradioföreningen i Stockholm, Närradioföreningen i Malmö,&lt;br&gt;Närradioföreningen i Karlstad, Närradioföreningen i Uppsala, Förenings-&lt;br&gt;rådet i Junsele, Samarbetskansliet för invandrarorganisationer och Svenska&lt;br&gt;flyktingrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har skrivelser inkommit från Södra Vätterbygdens&lt;br&gt;folkhögskola, Stockholms tekniska högskolas studentkår, Närradioförening-&lt;br&gt;ama i Järva, Lidingö, Nacka och Västerort, Svenska journalistförbundet,&lt;br&gt;SIF-klubben vid Sveriges Radio-koncernen, Närradioföreningen i Örebro,&lt;br&gt;Svenska kommittén mot antisemitism, Närradioföreningen i Ulricehamn,&lt;br&gt;Svenska tidningsutgivareföreningen och Mälaröarnas närradioförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lokalradiolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller föreskrifter om vissa lokala rundradiosändningar av&lt;br&gt;radioprogram i ljudradio (lokalradio).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sådana sändningar som bedrivs med stöd av närradio-&lt;br&gt;lagen (1982:459).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I lagen förstås med rundradiosändning, radioprogram och reklam det-&lt;br&gt;samma som i radiolagen (1966:755).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med annonstid förstås sändningstid som inleds och avslutas av en särskild&lt;br&gt;signatur som markerar att den som sänder under den angivna tiden i huvud-&lt;br&gt;sak gör detta på uppdrag av andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För sändningar enligt denna lag gäller inte 6, 7 och 17-18 §§ radiolagen&lt;br&gt;(1966:755).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För rätt att sända lokalradio krävs tillstånd av Närradionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd innebär rätt att bedriva sådana sändningar som kan tas emot&lt;br&gt;med god hörbarhet inom det sändningsområde som tillståndet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillstånd att sända lokalradio lämnas till en fysisk eller juridisk person&lt;br&gt;och omfattar endast ett sändningsområde. Ingen kan få mer än ett tillstånd.&lt;br&gt;Flera tillstånd kan lämnas for samma sändningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Närradionämnden bestämmer sändningsområdenas omfattning skall&lt;br&gt;den beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad som är tekniskt möjligt att nå från sändare med lämpligt läge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur sändningsmöjligheterna påverkas på andra håll och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som är naturliga lokala intresseområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningsområdena skall utformas så att utrymme ges för ett stort antal&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Staten, landsting, kommuner eller programföretag med tillstånd enligt&lt;br&gt;5 § radiolagen (1966:755) kan inte få tillstånd. Detsamma skall gälla för före-&lt;br&gt;tag i vilka sådana organ har ett bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Tillstånd får inte ges till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon som ger ut en dagstidning ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon som har ett bestämmande inflytande i ett företag som ger ut en&lt;br&gt;dagstidning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företag i vilket någon som avses i 1 eller 2 har ett bestämmande infly-&lt;br&gt;tande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat visas skall den som förfogar över mer än 40 procent&lt;br&gt;av rösterna för samtliga aktier i ett aktiebolag anses ha ett bestämmande infly-&lt;br&gt;tande i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagstidning avses en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär, som&lt;br&gt;normalt utkommer med minst ett nummer vaije vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Varje tillståndsperiod skall vara åtta år. Den första perioden skall räknas&lt;br&gt;från den 1 januari 1993. Ett tillstånd gäller till utgången av den tillstånds-&lt;br&gt;period under vilken tillståndet meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavaren begär det före tillståndsperiodens slut, skall&lt;br&gt;Närradionämnden vid utgången av tillståndsperioden förlänga tillståndet med&lt;br&gt;ytterligare en tillståndsperiod. Som tillståndshavare skall anses också den&lt;br&gt;vars sändningsområde efter ändrad indelning enligt 9 § genomgått endast så-&lt;br&gt;dana förändringar att sändningsområdet framstår som väsentligen detsamma&lt;br&gt;som före den ändrade indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid utgången av varje tillståndsperiod får Närradionämnden besluta om&lt;br&gt;en förändrad indelning av sändningsområden. Om en berörd tillståndshavare&lt;br&gt;motsätter sig en viss förändring, får den dock vidtas endast om ändrade tek-&lt;br&gt;niska förhållanden föranleder det eller den befintliga indelningen annars&lt;br&gt;framstår som olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden skall besluta om ändrad indelning av sändningsområden&lt;br&gt;senast två månader före tillståndsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden skall för varje sändningsområde som ingår i den nya in-&lt;br&gt;delningen senast två månader före utgången av den löpande tillståndsperioden&lt;br&gt;meddela särskilt beslut om vem som skall anses som tillståndshavare. Om&lt;br&gt;ingen kan anses som tillståndshavare skall sändningsområdet kungöras ledigt&lt;br&gt;enligt 11 §. Kungörelse får ske först sedan beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om det finns särskilda skäl, får Närradionämnden medge att en till-&lt;br&gt;ståndshavare får sända under viss tid efter tillståndsperiodens slut, även om&lt;br&gt;tillståndet inte förlängts enligt 8 § andra stycket. Nämnden får bestämma ett&lt;br&gt;särskilt sändningsområde för dessa sändningar. Den som får ett sådant med-&lt;br&gt;givande skall betala en avgift som motsvarar vad han skulle ha betalat om&lt;br&gt;tillståndet förlängts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När ett sändningsområde blir ledigt till ansökan skall Närradionämnden&lt;br&gt;kungöra detta. I kungörelsen skall anges sändningsområdets omfattning, sista&lt;br&gt;dag för ansökan och första dag då sändningar får bedrivas med stöd av till-&lt;br&gt;ståndet. Vidare skall det i kungörelsen upplysas om att den som ansöker om&lt;br&gt;tillstånd anses ha förklarat sig beredd att betala en årlig avgift som motsvarar&lt;br&gt;gällande minimiavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Finner Närradionämnden att en sökande inte är behörig skall nämnden&lt;br&gt;avvisa ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det när ansökningstiden gått ut finns mer än en behörig sökande, skall&lt;br&gt;Närradionämnden kalla till en auktion. I kallelsen skall anges sista dag för&lt;br&gt;anmälan till auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om endast en sökande är behörig eller endast en behörig sökande anmält&lt;br&gt;sig till en auktion skall han genom rekommenderat brev underrättas om att&lt;br&gt;han erhåller tillståndet om han inom två veckor från det att underrättelsen sän-&lt;br&gt;des ut betalar in ett belopp som motsvarar minimiavgiften enligt 15 §. Sker&lt;br&gt;ingen sådan betalning förfaller hans ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Auktionen skall vara offentlig. Endast sådana sökande som anmält sig&lt;br&gt;till auktionen och som är behöriga får lämna bud. Budgivningen skall avse&lt;br&gt;den årliga avgift som sökanden är villig att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Närradionämnden meddelat beslut om avvisning av en ansökan får&lt;br&gt;auktionen inte hållas förrän beslutet vunnit laga kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan budgivningen avslutats skall den som lämnat det högsta budet ge-&lt;br&gt;nast betala tio procent av årsavgiften, dock lägst ett belopp motsvarande mi-&lt;br&gt;nimiavgiften enligt 15 §. Närradionämnden kan dock på begäran göra ett kort&lt;br&gt;uppehåll i handläggningen för att ge honom tillfälle att anskaffa medel för be-&lt;br&gt;talningen, om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet Om&lt;br&gt;betalning inte sker, skall auktionen fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillstånd enligt denna lag skall meddelas sedan betalning gjorts enligt&lt;br&gt;12 § andra stycket eller 13 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som får tillstånd enligt denna lag skall betala en årlig avgift till&lt;br&gt;staten på minst 40 000 kronor (minimiavgiften).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minimiavgiften och annan enligt denna lag fastställd avgift skall för varje&lt;br&gt;kalenderår justeras med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;br&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex&lt;br&gt;för oktober månad 1992. Beloppet avrundas sedan nedåt till närmaste hundra-&lt;br&gt;tal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § När tillstånd meddelas efter budgivning vid auktion, skall avgiften&lt;br&gt;fastställas till det högsta godtagna budet I annat fall skall avgiften fastställas&lt;br&gt;till ett belopp motsvarande minimiavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § I ett beslut om tillstånd skall Närradionämnden ange den årliga avgift&lt;br&gt;som tillståndshavaren skall betala samt det belopp som skall betalas vid vaije i&lt;br&gt;32 § angiven förfallodag under det första kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall senast den 31 december vaije år fastställa det belopp som&lt;br&gt;skall betalas vaije förfallodag under det följande kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett tillstånd får överlåtas till någon annan om Närradionämnden medger&lt;br&gt;detta. Sådant medgivande skall lämnas om förvärvaren är behörig att få till-&lt;br&gt;stånd. Om Närradionämnden inte medger överlåtelsen är den utan verkan en-&lt;br&gt;ligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens rättigheter och skyldig-&lt;br&gt;heter enligt denna lag som belöper på tiden efter Närradionämndens beslut om&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande enligt 30 § har meddelats mot den tidigare inne-&lt;br&gt;havaren, gäller föreläggandet även mot den nye innehavaren. Nämnden skall i&lt;br&gt;samband med att den medger överlåtelsen underrätta honom om detta. Sker&lt;br&gt;inte det är föreläggandet inte gällande mot den nye innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som vill frånträda ett tillstånd skall skriftligen anmäla detta till&lt;br&gt;Närradionämnden. Tillståndet skall anses frånträtt när anmälningen kommit in&lt;br&gt;till nämnden eller den senare dag som anges i anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om tillståndshavaren försätts i konkurs eller träder i likvidation är till-&lt;br&gt;ståndet förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om tillståndshavaren avlider är tillståndet förfallet tre månader efter&lt;br&gt;dödsfallet. Har en ansökan om medgivande till överlåtelse enligt 18 § kommit&lt;br&gt;in till Närradionämnden dessförinnan skall den dock alltid prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningarnas innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn skall sådana&lt;br&gt;program sändas som framställts särskilt för den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sändningar som tillståndshavaren svarar för skall ha en egen beteck-&lt;br&gt;ning. Denna skall anges minst en gång vaije sändningstimme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § I nödsituationer skall sådana meddelanden som är av vikt för allmän-&lt;br&gt;heten sändas utan särskild ersättning om en myndighet begär det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam och sponsring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § I en sändning får inte mot vederlag eller annars på ett otillbörligt sätt&lt;br&gt;gynnas ett kommersiellt intresse. Om ett program helt eller delvis bekostats av&lt;br&gt;någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten, skall detta anges&lt;br&gt;på lämpligt sätt i början och i slutet av programmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäller dock inte vad som sänds under an-&lt;br&gt;nonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Reklam mot vederlag och program mot betalning far sändas endast un-&lt;br&gt;der annonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Av en annons som sänds under annonstid skall det framgå i vems in-&lt;br&gt;tresse sändningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser som sänds mot betalning eller annat vederlag får det inte upp-&lt;br&gt;träda personer som spelar en framträdande roll i radioprogram som huvud-&lt;br&gt;sakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Högst tio procent av sändningstiden per dygn får avse annonser under&lt;br&gt;annonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en sändningstid av en timme mellan hela klockslag får annonser&lt;br&gt;förekomma under högst åtta eller, i rena undantagsfall, tio minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Annonstiden vid ett givet tillfälle får inte understiga en minut, sedan&lt;br&gt;sändningstiden för den särskilda signaturen frånräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Närradionämnden får återkalla tillstånd att sända lokalradio, om till-&lt;br&gt;ståndshavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillstånds-&lt;br&gt;tidens böijan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annars inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfatt-&lt;br&gt;ning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sänder eller låter sända program trots att det inte finns utgivare för pro-&lt;br&gt;gramverksamheten enligt 3 kap. 6 a och b §§ lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;br&gt;eller trots att anmälan om utgivare eller ställföreträdare inte har gjorts enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om en tillståndshavare bryter mot bestämmelserna i 22 eller 24-28 §§,&lt;br&gt;får Närradionämnden förelägga honom att följa bestämmelserna. Föreläg-&lt;br&gt;gandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § En tillståndshavare skall på uppmaning av Närradionämnden lämna&lt;br&gt;nämnden en sådan inspelning som avses i 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden. Om tillståndshavaren inte rättar sig efter en sådan uppmaning, får&lt;br&gt;nämnden förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Skyldighet att betala avgift gäller från och med den dag då sändningar&lt;br&gt;får bedrivas med stöd av tillståndet Att viss del av avgiften skall betalas dess-&lt;br&gt;förinnan framgår av 12 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga avgiften skall, med avdrag för vad som betalats enligt 12 eller&lt;br&gt;13 §, betalas med lika stora delar under kalenderåret senast den första dagen i&lt;br&gt;januari, april, juli och oktober månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Frånträds eller återkallas ett tillstånd gäller skyldigheten att betala av-&lt;br&gt;giften till och med nittio dagar efter det att tillståndet frånträtts eller återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att betala avgift gäller dock aldrig för tid efter det att någon an-&lt;br&gt;nan övertagit tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Avgiften skall betalas till Närradionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Avgift som inte betalats i rätt tid får omedelbart drivas in. I fråga om&lt;br&gt;indrivning gäller 5 kap. 16 - 18 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § I fråga om avgift enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om anstånd&lt;br&gt;och om befrielse från avgift i 5 kap. 3 § och 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Om den inbetalade avgiften överstiger vad tillståndshavaren enligt be-&lt;br&gt;slut av Närradionämnden eller domstol skall betala, skall det överskjutande&lt;br&gt;beloppet återbetalas till honom. Avgift som betalats enligt 12 eller 13 §§ skall&lt;br&gt;dock inte återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Andra beslut om tillstånd än sådana som avses i 9 § tredje stycket gäl-&lt;br&gt;ler omedelbart om inte något annat förordnas. Sådant förordnande får med-&lt;br&gt;delas endast om det är uppenbart att beslutet är felaktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Närradionämndens beslut får överklagas hos kammarrätten. Beslut om&lt;br&gt;sändningsområdenas omfattning och om vitesföreläggande får dock inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden får dock dessförinnan vidta de åtgärder som behövs för&lt;br&gt;att beslut om tillstånd skall kunna meddelas omedelbart sedan lagen trätt i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intill utgången av år 1993 får Närradionämnden, på tillståndshavarens be-&lt;br&gt;gäran, besluta att ett tillstånd skall börja löpa vid en senare tidpunkt än vad&lt;br&gt;som angivits i kungörelse av sändningstillståndet, dock högst tre månader se-&lt;br&gt;nare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 a § radiolagen (1966:755)’ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att sända radioprogram i&lt;br&gt;vissa lokala rundradiosändningar&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter i när-&lt;br&gt;radiolagen (1982:459).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att sända radioprogram i&lt;br&gt;vissa lokala rundradiosändningar&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter i när-&lt;br&gt;radiolagen (1982:459) och i lokal-&lt;br&gt;radiolagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att sända radiotidningar i rundradiosändning finns föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1981:508) om radiotidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att från radiosändare sända vidare televisionsprogram i radio- eller&lt;br&gt;trådsändning från Finland finns särskilda föreskrifter i lagen (1986:3) om&lt;br&gt;rundradiosändning av finländska televisionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1066.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:2028.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982:459)&lt;br&gt;dels att 3,7, 10, 13 och 16 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 6, 6 a, 10 a-10 d och&lt;br&gt;13 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradio får inte sändas utan tillstånd av närradionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte ges till en sam-&lt;br&gt;manslutning som har tillstånd att&lt;br&gt;sända lokalradio enligt lokalradio-&lt;br&gt;lagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning med till-&lt;br&gt;stånd att sända närradio får tillstånd&lt;br&gt;att sända lokalradio enligt lokal-&lt;br&gt;radiolagen, är tillståndet att sända&lt;br&gt;närradio förfallet, med verkan från&lt;br&gt;den första dag då sändningar får&lt;br&gt;bedrivas med stöd av det andra&lt;br&gt;tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden beslutar om&lt;br&gt;vilka sändningsmöjligheter som&lt;br&gt;skall få utnyttas for närradio. Om&lt;br&gt;sådana sammanslutningar som an-&lt;br&gt;ges i 4 § så önskar, skall en sänd-&lt;br&gt;ningsmöjlighetfor närradio finnas i&lt;br&gt;varje kommun där det är tekniskt&lt;br&gt;möjligt. Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;får det finnas ytterligare sändnings-&lt;br&gt;möjligheter för närradio i en kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Förutvarande 6 § upphävd genom 1992:613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradiosändare får ha en sådan&lt;br&gt;räckvidd att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot med god hörbarhet inom ett&lt;br&gt;avstånd av fem kilometer. Närradio-&lt;br&gt;nämnden får i särskilda fall medge&lt;br&gt;att sändarna har en större räckvidd.&lt;br&gt;Ett sådant medgivande bör lämnas&lt;br&gt;endast om en majoritet av de sänd-&lt;br&gt;ningsberättigade föreningarna&lt;br&gt;önskar det. Utanför storstads-&lt;br&gt;områdena bör det eftersträvas att&lt;br&gt;sändningarna kan tas emot i hela&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändare som anges i första&lt;br&gt;stycket får inte användas för andra&lt;br&gt;slag av rundradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije sändare bestämmer när-&lt;br&gt;radionämnden vilka sammanslut-&lt;br&gt;ningar som skall få sända och under&lt;br&gt;vilken tid sändningarna får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje sändningsmöjlighet be-&lt;br&gt;stämmer Närradionämnden vilka&lt;br&gt;sammanslutningar som skall få&lt;br&gt;sända och under vilken tid sänd-&lt;br&gt;ningarna får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som före-&lt;br&gt;lagts vid vite att följa bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag, avstår sänd-&lt;br&gt;ningstid, får Närradionämnden be-&lt;br&gt;sluta att sändningstiden inte får ut-&lt;br&gt;nyttjas av någon annan samman-&lt;br&gt;slutning under viss tid som inte får&lt;br&gt;vara längre än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närradio gäller inte 6-18 §§ För närradio gäller inte 6, 7 och&lt;br&gt;radiolagen (1966:755). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17-18 §§ radiolagen (1966:755).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Senaste lydelse 1985:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Senaste lydelse 1991:1070.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersiell reklam får inte sän-&lt;br&gt;das i närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett program eller programinslag i&lt;br&gt;närradion får inte bekostas med&lt;br&gt;pengar eller annan egendom som har&lt;br&gt;ställts till sammanslutningens för-&lt;br&gt;fogande under förutsättning att pro-&lt;br&gt;grammet eller inslaget sänds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning får inte i en&lt;br&gt;sändning mot vederlag eller annars&lt;br&gt;på ett otillbörligt sätt gynna ett kom-&lt;br&gt;mersiellt inressse. Om ett program&lt;br&gt;helt eller delvis bekostats av någon&lt;br&gt;annan än sammanslutningen, skall&lt;br&gt;detta anges på lämpligt sätt i början&lt;br&gt;och i slutet av programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket&lt;br&gt;gäller dock inte vad som sänds&lt;br&gt;under annonstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;br&gt;bilaga 7&lt;br&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam mot vederlag och pro-&lt;br&gt;gram mot betalning får sändas en-&lt;br&gt;dast under annonstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en annons som sänds under&lt;br&gt;annonstid skall det framgå i vems&lt;br&gt;intresse sändningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annonser som sänds mot betal-&lt;br&gt;ning eller annat vederlag får det inte&lt;br&gt;uppträda personer som spelar en&lt;br&gt;framträdande roll i radioprogram&lt;br&gt;som huvudsakligen handlar om ny-&lt;br&gt;heter eller nyhetskommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högst tio procent av en samman-&lt;br&gt;slutnings sändningstid per dygn får&lt;br&gt;avse annonser under annonstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonstiden vid ett givet tillfälle&lt;br&gt;får inte understiga en minut, sedan&lt;br&gt;sändningstiden for den särskilda sig-&lt;br&gt;naturen frånräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får återkallas om sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven enligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter annan i dess ställe&lt;br&gt;utnyttja sändningstid som tilldelats&lt;br&gt;sammanslutningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sänder program trots att det&lt;br&gt;varken finns utgivare för program-&lt;br&gt;verksamheten eller ställföreträdare&lt;br&gt;för utgivaren enligt 3 kap. 3 och&lt;br&gt;4 §§ lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden eller trots att anmälan om ut-&lt;br&gt;givare eller ställföreträdare inte har&lt;br&gt;gjorts enligt vad som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot föreskrifterna i 10&lt;br&gt;eller 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte utnyttjar rätten att sända&lt;br&gt;under tre på varandra följande må-&lt;br&gt;nader eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte erlägger avgift i ärende om&lt;br&gt;närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att&lt;br&gt;erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas får när&lt;br&gt;inom vilken sammanslutningen inte k&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sänder program trots att det&lt;br&gt;inte finns utgivare för program-&lt;br&gt;verksamheten enligt 3 kap. 3 och&lt;br&gt;4 §§ lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden eller trots att anmälan om&lt;br&gt;utgivare eller ställföreträdare inte har&lt;br&gt;gjorts enligt vad som föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte utnyttjar rätten att sända&lt;br&gt;under tre på varandra följande må-&lt;br&gt;nader.eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte erlägger avgift i ärende om&lt;br&gt;närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att&lt;br&gt;erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nden bestämma en tid om högst ett år&lt;br&gt;n ges nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter någon annan i&lt;br&gt;dess ställe utnyttja sändningstid&lt;br&gt;som tilldelats sammanslutningen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrifterna i&lt;br&gt;10 eller 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får Närradionämnden förelägga&lt;br&gt;den att följa bestämmelserna. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7Senaste lydelse 1991:1566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en domstol funnit att ett pro-&lt;br&gt;gram i närradion innefattat ett ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrott som innebär ett all-&lt;br&gt;varligt missbruk av yttrandefriheten&lt;br&gt;får domstolen i domen återkalla sam-&lt;br&gt;manslutningens tillstånd att sända. I&lt;br&gt;ett sådant beslut får domstolen också&lt;br&gt;bestämma en tid av högst ett år inom&lt;br&gt;vilket sammanslutningen inte får ges&lt;br&gt;nytt tillstånd. Domstolen får för-&lt;br&gt;ordna att beslutet skall gälla utan&lt;br&gt;hinder av att domen inte vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en domstol funnit att ett pro-&lt;br&gt;gram i närradion innefattat ett ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrott som innebär ett all-&lt;br&gt;varligt missbruk av yttrandefriheten&lt;br&gt;får domstolen i domen återkalla sam-&lt;br&gt;manslutningens tillstånd att sända. I&lt;br&gt;ett sådant beslut får domstolen också&lt;br&gt;bestämma en tid av högst ett år, eller&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl högst&lt;br&gt;fem år, inom vilket sammanslut-&lt;br&gt;ningen inte får ges nytt tillstånd.&lt;br&gt;Domstolen får förordna att beslutet&lt;br&gt;skall gälla utan hinder av att domen&lt;br&gt;inte vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen vid tiden&lt;br&gt;for domen inte har tillstånd att sända&lt;br&gt;närradio får domstolen ändå besluta&lt;br&gt;att sammanslutningen inte får ges&lt;br&gt;nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;br&gt;bilaga 7&lt;br&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.1 fråga om radioprogram som&lt;br&gt;sänts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 3 kap.skall införas fyra nya paragrafer, 6 a-6 d §§, samt när-&lt;br&gt;mast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap 7 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningar i lokalradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tillstånd enligt&lt;br&gt;lokalradiolagen (1992:000) som av-&lt;br&gt;ser att sända ljudradio skall utse en&lt;br&gt;utgivare för programverksamheten.&lt;br&gt;Tillståndshavaren skall till Närradio-&lt;br&gt;nämnden anmäla vem som är ut-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som utses till utgivare&lt;br&gt;inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall tillståndshavaren&lt;br&gt;omedelbart utse en ny utgivare.&lt;br&gt;Denne skall anmälas så som före-&lt;br&gt;skrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som inne-&lt;br&gt;har tillståndet. Utgivaren skall till&lt;br&gt;Närradionämnden anmäla vem som&lt;br&gt;är ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till varje anmälan enligt 6 a eller&lt;br&gt;b § skall fogas bevis att utgivaren&lt;br&gt;eller ställföreträdaren uppfyller de&lt;br&gt;behörighetsvillkor som anges i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen och att han&lt;br&gt;åtagit sig uppdraget. Om en&lt;br&gt;ställföreträdare utses skall det dess-&lt;br&gt;utom visas att han är godkänd av&lt;br&gt;den som innehar tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;br&gt;bilaga 7&lt;br&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ställföreträdaren för en ut-&lt;br&gt;givare har tjänstgjort skall hans&lt;br&gt;namn anges i sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;br&gt;bilaga 7&lt;br&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradiolagen (1982:459) och&lt;br&gt;lagen (1991:2027) om kabelsänd-&lt;br&gt;ningar till allmänheten finns ytter-&lt;br&gt;ligare bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;att tillhandahålla inspelningar av&lt;br&gt;radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradiolagen (1982:459), lagen&lt;br&gt;(1991:2027) om kabelsändningar till&lt;br&gt;allmänheten och lokalradiolagen&lt;br&gt;(1992:000) finns ytterligare bestäm-&lt;br&gt;melser om skyldighet att tillhanda-&lt;br&gt;hålla inspelningar av radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1978:487) om pliktexemplar av ljud- och bildupptagningar finns&lt;br&gt;bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller till arkivet for ljud och bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Ame Baekkevold&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Bo Könberg beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lokalradiolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Greger&lt;br&gt;Lindberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagråder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lokalradiolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagstidningsföretagen rn.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen diskuteras om förslaget i 7 § att dagstidningsföretag skall vara&lt;br&gt;uteslutna från möjligheten att få lokalradiotillstånd är förenligt med yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Lagrådet behandlar förslaget&lt;br&gt;i det följande. Vad som därvid sägs i fråga om yttrandefrihetsgrundlagen gäl-&lt;br&gt;ler då i princip också med avseende på de begränsningar som föreslås i 5 och&lt;br&gt;6 §§, nämligen att ingen kan få mer än ett tillstånd och att även bl.a. program-&lt;br&gt;företag med tillstånd enligt 5 § radiolagen utesluts från möjligheten att få&lt;br&gt;lokalradiotillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först angår yttrandefrihetsgrundlagen gäller enligt 3 kap. 3 § som&lt;br&gt;förutsättning för att införa en begränsning i sändningsrätten att begränsningen&lt;br&gt;står i överensstämmelse med bestämmelserna i 2 kap. 12 § andra-femte&lt;br&gt;styckena och 13 § regeringsformen. Det innebär bl.a. att en begränsning får&lt;br&gt;göras endast för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt&lt;br&gt;samhälle och inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ända-&lt;br&gt;mål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett&lt;br&gt;hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 12 §). Vidare gäller att yttrandefri-&lt;br&gt;heten och informationsfriheten såvitt nu är ifråga får begränsas endast om&lt;br&gt;särskilt viktiga skäl föranleder det (2 kap. 13 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om en begränsning är förenlig med yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen är ytterligare ett par grundlagsbestämmelser av intresse, nämligen&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen och 2 kap. 13 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket regeringsformen. I det förstnämnda stadgandet föreskrivs att det all-&lt;br&gt;männa skall eftersträva att radiofrekvensema tas i anspråk på ett sätt som&lt;br&gt;leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. I det andra&lt;br&gt;stadgandet föreskrivs att vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske&lt;br&gt;särskilt skall beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informa-&lt;br&gt;tionsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella ange-&lt;br&gt;lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den ifrågavarande begränsningen för dagstidningsföretagen är&lt;br&gt;enligt remissen att de nya möjligheterna att sända privat lokalradio skall ut-&lt;br&gt;nyttjas på ett sådant sätt att möjligheterna till mångfald tas till vara. Om dags-&lt;br&gt;tidningsföretag skulle erhålla tillstånd att sända lokalradio skulle dessa företag&lt;br&gt;enligt remissen kunna öka sitt inflytande över nyhetsförmedling och&lt;br&gt;opinionsbildning i stället för att antalet självständiga röster skulle bli flera.&lt;br&gt;Intresset av att motverka dominans över nyhetsförmedling och opinionsbild-&lt;br&gt;ning är enligt remissen ett sådant särskilt viktigt skäl som avses i 2 kap. 13 §&lt;br&gt;regeringsformen. Förslaget överskrider enligt remissen inte heller i övrigt de&lt;br&gt;gränser som ställts upp i 2 kap. 12 § och är därför förenligt med yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i remissen föreslagna begränsningen har således gjorts just med tanke&lt;br&gt;på yttrandefriheten och informationsfriheten och med syfte att utrymmet att&lt;br&gt;sända lokalradio skall utnyttjas så att dominans över nyhetsförmedling och&lt;br&gt;opinionsbildning motverkas och i stället möjligheterna till mångfald tas till&lt;br&gt;vara. En sådan begränsning får enligt lagrådets mening - mot bakgrund av&lt;br&gt;det begränsade utrymme som finns för lokalradiosändningar - anses ligga väl&lt;br&gt;i linje med de nyss angivna grundlagsbestämmelserna om vidaste möjliga ytt-&lt;br&gt;randefrihet och informationsfrihet. Begränsningen kan inte anses utgöra ett&lt;br&gt;hot mot den fria åsiktsbildningen. Lagrådet godtar vidare regeringens upp-&lt;br&gt;fattning att begränsningar får anses vara föranledd av ett sådant särskilt viktigt&lt;br&gt;skäl som avses i 2 kap. 13 § regeringsformen. Även i övrigt får begräns-&lt;br&gt;ningen anses förenlig med yttrandefrihetsgrundlagen. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;som nämnts inte bara med avseende på begränsningen för dagstidningsföre-&lt;br&gt;tagen utan i princip också med avseende på övriga föreslagna begränsningar&lt;br&gt;(5 och 6 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller frågan om begränsningen för dagstidningsföretagen är&lt;br&gt;förenlig med tryckfrihetsförordningen kan konstateras att beträffande etable-&lt;br&gt;ringsrätten för tidningar endast sådana begränsningar som framgår av för-&lt;br&gt;ordningen är tillåtna. Den föreslagna begränsningen hindrar inte någon, inte&lt;br&gt;heller en radiostation, från att starta en tidning. Frågan är emellertid om det&lt;br&gt;förhållandet att ett dagstidningsföretag inte kan få tillstånd att sända lokalradio&lt;br&gt;skall betraktas som en begränsning av etableringsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att man begränsar tidningsföretagens möjligheter att be-&lt;br&gt;driva viss annan verksamhet än tidningsutgivning kan enligt lagrådets mening&lt;br&gt;inte ses som en begränsning av etableringsfriheten under förutsättning att be-&lt;br&gt;gränsningsåtgärden inte framstår som riktad just mot denna frihet. I före-&lt;br&gt;varande fall har lagrådet i det föregående funnit att begränsningen får anses&lt;br&gt;vara föranledd av ett särskilt viktigt skäl med avseende just på yttrande-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;friheten och informationsfriheten. Vid sådant förhållande kan begränsningen&lt;br&gt;inte anses strida mot tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmande inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller föreskrifterna i 6 och 7 §§ om att också den som har ett be-&lt;br&gt;stämmande inflytande i de ifrågavarande företagen eller organen är uteslutna&lt;br&gt;från möjligheten att få lokalradiotillstånd bör uppmärksammas ett par ut-&lt;br&gt;talanden i specialmotiveringen. Där sägs sålunda bl.a. att bedömningen av&lt;br&gt;vem som har ett bestämmande inflytande i ett företag bör grundas inte enbart&lt;br&gt;på vederbörandes ägarintresse i företaget. T.ex. en styrelseledamot eller en&lt;br&gt;verkställande direktör kan enligt vad som uttalas i vissa fall anses ha bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande i företaget. Detsamma gäller enligt uttalandena den som&lt;br&gt;genom avtal har möjlighet att bestämma företagets handlande i viktiga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i och för sig inte något hinder mot att låta bedömningen av om&lt;br&gt;någon har ett bestämmande inflytande grundas inte bara på inflytande på&lt;br&gt;grund av aktieinnehav eller avtal utan också på inflytande genom t.ex. inne-&lt;br&gt;hav av ledande ställning i företaget (jfr 4 kap. 3 § andra stycket konkurs-&lt;br&gt;lagen). I förevarande fall är avsikten såvitt framgår av motivuttalandena inte&lt;br&gt;att varje person som har en självständig beslutanderätt i ett företag - t.ex.&lt;br&gt;verkställande direktör, ansvarig utgivare o.d. - skall anses ha ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande. Enligt vad som upplysts är det i stället meningen att - be-&lt;br&gt;träffande ett visst företag - endast en person skall kunna träffas av bestäm-&lt;br&gt;melsen och att bestämmelsen normalt är tillämplig bara om någon genom&lt;br&gt;aktie- eller andelsinnehav eller avtal har den reella beslutanderätten i ett före-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill kan det ifrågasättas om inte bestämmelsen borde be-&lt;br&gt;gränsas till att avse inflytande på grund av aktie- eller andelsinnehav eller&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 7 § första stycket efter mönster av 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket aktiebolagslagen (1975:1385) ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Tillstånd får inte ges till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon som ger ut en dagstidning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon som på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande över ett företag som ger ut en dagstidning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företag i vilket någon som avses i 1 eller 2 ensam har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presumtionsregeln i 7 § andra stycket har utformats så att den som för-&lt;br&gt;fogar över mer än 40 procent av rösterna för samtliga aktier i ett aktiebolag&lt;br&gt;skall anses ha ett bestämmande inflytande i bolaget om inte något annat visas.&lt;br&gt;Regeln får till följd att när två aktieägare vardera har mer än 40 procent av&lt;br&gt;röstetalet, båda kommer att presumeras ha ett bestämmande inflytande. Det&lt;br&gt;kan i ett sådant fall också bli svårt för en aktieägare att visa att han inte har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande. Även i övrigt kan presumtionsregeln vålla problem&lt;br&gt;vid tillämpningen. Lagrådet förordar att regeln får utgå eller att procenttalet&lt;br&gt;höjs till 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § första stycket föreskrivs bl.a. att ingen skall kunna få mer än ett till-&lt;br&gt;stånd att sända lokalradio. Bestämmelsen kan jämföras med 6 och 7 §§ som&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om att staten, kommuner, programföretag med till-&lt;br&gt;stånd enligt 5 § radiolagen samt bl.a. tidningsutgivare inte kan få tillstånd att&lt;br&gt;sända lokalradio. Sistnämnda paragrafer innehåller bestämmelser som skall&lt;br&gt;hindra att förbudet kringgås genom att företag i vilka personer i den förbjudna&lt;br&gt;kretsen har ett bestämmande inflytande får tillstånd. Motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser bör upptas i 5 §. Lagrådet föreslår därför att 5 § första stycket får följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;Tillstånd att sända lokalradio kan lämnas till fysisk eller juridisk per-&lt;br&gt;son och omfattar endast ett sändningsområde. Ingen kan, varken direkt eller&lt;br&gt;genom företag i vilket han på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal&lt;br&gt;ensam har ett bestämmande inflytande, få mer än ett tillstånd. Flera tillstånd&lt;br&gt;kan lämnas för samma sändningsområde.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget får betydelse bl.a. vid överlåtelse av tillstånd, se nedan under&lt;br&gt;18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med vad lagrådet förordat beträffande 5 § första stycket bör&lt;br&gt;koncemregeln i 6 § omformuleras enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Staten, landsting, kommun eller programföretag med tillstånd enligt 5 §&lt;br&gt;radiolagen (1966:755) kan inte, vare sig direkt eller genom företag i vilket ett&lt;br&gt;sådant organ på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande, få tillstånd att sända lokalradio.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § i förslaget till lokalradiolag är alla tillstånd begränsade i tiden. Det&lt;br&gt;ligger i sakens natur att ett tidsbegränsat tillstånd upphör när tiden är ute. Så&lt;br&gt;som förslaget är utformat har emellertid en tillståndshavare en mycket stark&lt;br&gt;ställning, om han före tillståndsperiodens utgång begär förlängning av till-&lt;br&gt;ståndet. Att Närradionämnden enligt 8 § skall &amp;quot;förlänga tillståndet&amp;quot; får anses&lt;br&gt;innebära att det är det ursprungliga tillståndet som skall fortsätta att gälla&lt;br&gt;ytterligare en tillståndsperiod. Med denna tolkning kan en tillståndshavare på-&lt;br&gt;räkna förlängning av avtalet även om han vid tillståndsperiodens utgång&lt;br&gt;skulle vara obehörig att ansöka om ett nytt tillstånd t.ex. därför att han sedan&lt;br&gt;det ursprungliga tillståndet meddelades fått tillstånd enligt 5 § radiolagen&lt;br&gt;(1966:755) eller börjat ge ut en dagstidning (jfr 6 och 7 §§ i förslaget). Den&lt;br&gt;enda grund för att vägra förlängning som lagen godtar är ändrad indelning av&lt;br&gt;sändningsområdena (8 § andra stycket och 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda väcker frågan om tillståndshavarens rätt till förlängning av&lt;br&gt;tillståndet är så stark att han har rätt till skadestånd av staten, om han på grund&lt;br&gt;av ändrad områdesindelning vägras förlängning av tillståndet Med hänsyn till&lt;br&gt;att alla tillstånd är tidsbegränsade och till att lagen förutskickar att en om-&lt;br&gt;prövning av områdesindelningen sker i samband med att tillståndstiden löper&lt;br&gt;ut kan någon rätt till ersättning av staten emellertid inte komma i fråga för den&lt;br&gt;som på nu aktuell grund vägras förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt måste bedömas den situationen att lokalradiolagen under&lt;br&gt;tillståndstiden ändras i syfte att ge Närradionämnden utrymme for skälighets-&lt;br&gt;bedömningar. Konstruktionen med tidsbegränsade tillstånd i förening med de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planer som redovisas i lagrådsremissen på en utvärdering av systemet när det Prop. 1992/93: 70&lt;br&gt;har varit i bruk under någon tid gör att de som nu söker tillstånd måste räkna Bilaga 8&lt;br&gt;med möjligheten att de inte får tillståndet förlängt på grund av skärpta krav i&lt;br&gt;lokalradiolagen på tillståndshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med denna paragraf kommer bättre till uttryck om den får följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har Närradionämnden beslutat om ändrad indelning av sändnings-&lt;br&gt;områden, får nämnden medge en tillståndshavare att sända efter&lt;br&gt;tillståndsperiodens slut i avbidan på att nämndens beslut enligt 9 § tredje&lt;br&gt;stycket vinner laga kraft. Sådant medgivande skall lämnas för ett visst sänd-&lt;br&gt;ningsområde under viss tid. Den som får medgivandet skall betala en avgift&lt;br&gt;som motsvarar vad han skulle ha betalat om tillståndet förlängts.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118 § behandlas överlåtelse av tillstånd. Överlåtelse sker under förutsättning&lt;br&gt;av Närradionämndens tillstånd. Tillstånd skall lämnas om förvärvaren är&lt;br&gt;behörig att få tillstånd. I 5 § föreskrivs att ingen kan få mer än ett tillstånd.&lt;br&gt;Den bestämmelsen blir tillämplig om någon som redan har ett tillstånd köper&lt;br&gt;eller på annat sätt förvärvar ytterligare ett tillstånd. Lagrådet har föreslagit att&lt;br&gt;5 § ändras så att också tillstånd genom företag i vilket en tillståndshavare har&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande omfattas. Genomförs det förslaget får det betydel-&lt;br&gt;se för tillämpningen av förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås att Närradionämndens beslut om sändningsområdenas&lt;br&gt;omfattning inte får överklagas. Enligt motiven hänger fullföljdsförbudet sam-&lt;br&gt;man med att en förändring av ett sändningsområde kan påverka befintliga&lt;br&gt;eller planerade områden så att Närradionämndens planering helt skulle kunna&lt;br&gt;omintetgöras. Närradionämnden far besluta om förändrad indelning av sänd-&lt;br&gt;ningsområden vid utgången av varje tillståndsperiod. Ett sådant beslut kan&lt;br&gt;leda till att en tillståndshavare inte får behålla sitt tillstånd (9 §). Med hänsyn&lt;br&gt;till den stora betydelse ett tillstånd har för tillståndshavaren kan det starkt&lt;br&gt;ifrågasättas om svårigheter med planeringen av sändningsområden är ett till-&lt;br&gt;räckligt skäl för att avskära en tillståndshavare från rätten att överklaga beslut&lt;br&gt;om sändningsområdenas omfattning. Det är svårt att på det till lagrådet redo-&lt;br&gt;visade materialet bilda sig en säker uppfattning om tyngden av det skäl som&lt;br&gt;åberopats för det föreslagna fullföljdsförbudet. Lagrådet anser dock att över-&lt;br&gt;vägande skäl talar för att förbudet att överklaga beslut om sändnings-&lt;br&gt;områdenas omfattning får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradiolagen finns f.n. bestämmelser i 16 § som ger möjlighet för domstol&lt;br&gt;att återkalla sändningstillstånd på grund av yttrandefrihetsbrott. En mot- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande bestämmelse är enligt lagrådet lämplig också i lokalradiolagen och Prop. 1992/93: 70&lt;br&gt;bör då tas in i avsnittet om sanktioner. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till närradiolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt motiven till denna paragraf skall som riktmärke vid Närradionämndens&lt;br&gt;prövning av vilka sändningsmöjligheter som får utnyttjas for närradio gälla att&lt;br&gt;om föreningslivet i en kommun så önskar skall det finnas en sändnings-&lt;br&gt;möjlighet för närradio där, om det är tekniskt möjligt. Denna avsikt skulle&lt;br&gt;komma till tydligare uttryck och den inte avsedda tolkningen att sammanslut-&lt;br&gt;ningar i en kommun kan önska sändningsmöjlighet i andra kommuner und-&lt;br&gt;vikas, om paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Närradionämnden beslutar om vilka sändningsmöjligheter som skall få&lt;br&gt;utnyttjas för närradio. Om en sammanslutning i en kommun så önskar skall&lt;br&gt;en sändningsmöjlighet för närradio finnas i kommunen, om det är tekniskt&lt;br&gt;möjligt. Om det finns särskilda skäl får det finnas ytterligare sändnings-&lt;br&gt;möjligheter för närradio i en kommun.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen for Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo anmäler fråga om privat&lt;br&gt;lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;privat lokalradio i enlighet med bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll...................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Bakgrund...................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Allmän motivering................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Allmänt................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Sändningsområden............................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Innebörden av ett sändningstillstånd, m.m............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Vem kan få sändningstillstånd?.................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;Tillståndstid ................................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;Urval bland sökande........................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;Regler för innehållet i allmänhet................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 &amp;nbsp;Regler för reklam och sponsring................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 &amp;nbsp;Närradions ställning........................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10 Åtgärder mot rasism i närradion................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11 Myndighetsuppgifter........................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12 Översyn................................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag.............................. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Specialmotivering till lagförslagen...................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lokalradiolag....................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i radiolagen............. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;närradiolagen........... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundlagens områden.......................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor............................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet till riksdagen.......................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens Lagförslag.............................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1992:22) Regler och villkor för privatradio......... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Departementspromemorians lagförslag............... 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av delbetänkandet (SOU 1991:108)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio.......... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över departements-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian (Ds 1992;22) Regler och villkor för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privatradio samt delbetänkandet (SOU 1991:108)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio.......... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1990:79)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalt ledd närradio........................... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissyttranden över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1990:70) Lokalt ledd närradio................ 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag ..................... 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Lagrådets yttrande............................ 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet 1992-10-29 .................. 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42194, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Närradionämnden på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Närradionämnden på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:12:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0370</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:12:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0370</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__70.pdf</filnamn>
<filstorlek>7351154</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Privat lokalradio</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B1B9FC35-B88D-4569-A4F1-7942390006C4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:KU15</uppgift>
<ref_dok_id>GG01KU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Privat lokalradio m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Andersson  (C) och Rose-Marie Frebran  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Andersson  (C) och Rose-Marie Frebran  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn von der Esch  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn von der Esch  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Persson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Persson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Stenberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Stenberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Fridén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Fridén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leo Persson  och Monica Widnemark  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leo Persson  och Monica Widnemark  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lotta Edholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lotta Edholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  m.fl. (FP, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  m.fl. (FP, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:70&lt;br/&gt;
Privat lokalradio</uppgift>
<ref_dok_id>GG02K6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:70 Privat lokalradio</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>