<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284784</hangar_id>
 <dok_id>GG037</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>7</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:7</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>7</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-09-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:01</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:06:10</publicerad>
 <titel>om rätten till folkpension m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG037/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG037</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG037</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:7&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om rätten till folkpension m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG037/prop_199293__7-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett nytt system för beräkning av folkpension och&lt;br&gt;begärs ett godkännande av en ny nordisk konvention om social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall folkpension beräknas enligt två alternativa regler:&lt;br&gt;antingen i förhållande till tid för bosättning i Sverige eller i relation till&lt;br&gt;antalet år för vilka tillgodoräknats ATP-poäng. Den regel som ger det&lt;br&gt;för den pensionsberättigade mest förmånliga resultatet skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna intjänandereglema skall gälla på samma villkor för&lt;br&gt;svenska och utländska medborgare. Däremot får enligt lagförslagen&lt;br&gt;endast svenska medborgare rätt enligt den nationella lagstiftningen att&lt;br&gt;uppbära folkpension vid bosättning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När EES-avtalet träder i kraft kommer medborgare i samtliga EES-&lt;br&gt;länder att tillförsäkras samma rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningstid skall tillgodoräknas en försäkrad under tiden fr.o.m. det&lt;br&gt;år då han fyller 16 år t.o.m. det år då han fyller 64 år. För rätt till&lt;br&gt;oavkortad folkpension enligt bosättningsregeln krävs att bosättningstid&lt;br&gt;kan tillgodoräknas för minst 40 år. Ar bosättningstiden kortare redu-&lt;br&gt;ceras folkpensionen med 1/40 för varje år som fattas. Med bosätt-&lt;br&gt;ningstid förstås i huvudsak tid för folkbokföring i Sverige. Särregler&lt;br&gt;föreslås för vissa grupper och vissa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till oavkortad folkpension enligt den ATP-anknutna regeln&lt;br&gt;krävs 30 år med ATP-poäng eller därmed jämställda år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda folkpensionsförmåner i form av handikappersättning, bam-&lt;br&gt;tillägg, pensionstillskott och särskilt pensionstillägg till folkpension&lt;br&gt;utges med samma kvotdel som huvud förmånen. Hustrutillägg utges med&lt;br&gt;samma kvotdel som mannens ålders- eller förtidspension. Handikapp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som inte utgör tillägg till pension och vårdbidrag utges där- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;emot med oavkortat belopp, dock endast till försäkrad som är bosatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om folkpension föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993 med omfattande övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya nordiska konventionen avses träda i kraft samtidigt med EES-&lt;br&gt;avtalet. Konventionens bestämmelser gäller i första hand personer som&lt;br&gt;inte omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71. Vissa bestämmelser&lt;br&gt;skall dock även gälla personer som omfattas av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 5 kap. 6 § skall betecknas 5 kap. 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 13 §, 5 kap. 1-5 §§, 8 kap. 9 och 12 §§, 14 kap. 7 §&lt;br&gt;och 16 kap. 1 §, den nya 5 kap. 16 § samt punkten 1 av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1979:127) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tio nya paragrafer, 5 kap. 6-15 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förmåner enligt detta kapitel prövas av den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa hos vilken den försäkrade är inskriven eller skulle ha&lt;br&gt;varit inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 §. Denna för-&lt;br&gt;säkringskassa får dock uppdra åt en annan försäkringskassa att pröva&lt;br&gt;sådana frågor med undantag av frågor som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 13 § tillämpas även i fråga om sjukpenning.&lt;br&gt;Vid tillämpning av 2 kap. 13 § andra stycket skall hänsyn inte tas till&lt;br&gt;särskild sjukpenning enligt lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§&lt;br&gt;i fråga om förtidspension tilläm-&lt;br&gt;pas även där den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha erhållit sådan pension,&lt;br&gt;om han varit svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§&lt;br&gt;i fråga om förtidspension tilläm-&lt;br&gt;pas även där den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha erhållit sådan pension,&lt;br&gt;om han hade haft rätt till folkpen-&lt;br&gt;sion enligt bestämmelserna i 5&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § är tillämpliga,&lt;br&gt;efter ingången av den månad då han uppnådde sextiofem års ålder,&lt;br&gt;erhållit sjukpenning under etthundraåttio dagar, får den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassan besluta att sjukpenning inte längre skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk medborgare, som är bo-&lt;br&gt;satt i riket, är berättigad till folk-&lt;br&gt;pension enligt vad i denna lag&lt;br&gt;sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige har rätt till folkpension i&lt;br&gt;form av ålderspension, förtids-&lt;br&gt;pension, efterlevandepension och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bosättning utom riket är&lt;br&gt;svensk medborgare, som har rätt till&lt;br&gt;tilläggspension enligt denna lag,&lt;br&gt;berättigad till folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension, förtidspension eller&lt;br&gt;efterlevandepension ävensom tillägg&lt;br&gt;till pension i form av handikapper-&lt;br&gt;sättning. 1 fall som nu sagts utgår&lt;br&gt;folkpensionsförmånen i förhållande&lt;br&gt;till det antal år, för vilka den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade eller, när fråga är&lt;br&gt;om efterlevandepension, den avlidne&lt;br&gt;vid tilläggspensionens beräkning&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionspoäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har pensionspoäng tillgodoräknats&lt;br&gt;för minst trettio år, utgår folkpen-&lt;br&gt;sionsförmånen med oavkortat be-&lt;br&gt;lopp. 1 annat fall utgår förmånen&lt;br&gt;med så stor andel därav som svarar&lt;br&gt;mot förhållandet mellan det antal&lt;br&gt;år, för vilka pensionspoäng till-&lt;br&gt;godoräknats, och talet trettio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är makar båda berättigade till&lt;br&gt;folkpension enligt denna paragraf&lt;br&gt;och skulle pensionen för en av ma-&lt;br&gt;karna, om endast denne varit be-&lt;br&gt;rättigad till pension, ha utgått med&lt;br&gt;högre belopp än det sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av makarnas enligt andra&lt;br&gt;stycket beräknade pensioner, skall&lt;br&gt;ett tillägg motsvarande skillnaden&lt;br&gt;utgå till pensionerna med fördelning&lt;br&gt;efter förhållandet mellan dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning som utgör till-&lt;br&gt;lägg till pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande&lt;br&gt;till det antal år för vilka tillgodo-&lt;br&gt;räknats pensionspoäng för tilläggs-&lt;br&gt;pension, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) enligt 5-11 §§ i förhållande till&lt;br&gt;det antal år som tillgodoräknas som&lt;br&gt;bosättningstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk medborgare som är&lt;br&gt;bosatt utomlands har rätt till folk-&lt;br&gt;pension enligt första stycket a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige har rätt till vårdbidrag och&lt;br&gt;handikappersättning som inte utgör&lt;br&gt;tillägg till pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av folkpension&lt;br&gt;enligt 2 § skall med år som där&lt;br&gt;avses jämställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. år, för vilket bestämmelserna i&lt;br&gt;11 kap. 6 § första stycket eller&lt;br&gt;11 kap. 7 § första stycket haft till&lt;br&gt;följd att pensionspoäng icke till-&lt;br&gt;godoräknats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. år före år 1960, för vilket&lt;br&gt;beräknats till statlig inkomstskatt&lt;br&gt;taxerad inkomst eller erlagts sjö-&lt;br&gt;mansskatt, samt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. såvitt gäller person som upp-&lt;br&gt;burit ersättning som avses i 11 kap.&lt;br&gt;2 § fjärde stycket, år före år 1963,&lt;br&gt;för vilket skulle ha beräknats till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt taxerad inkomst&lt;br&gt;om skattskyldighet hade förelegat&lt;br&gt;för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av att rätt till till-&lt;br&gt;läggspension icke föreligger utgår&lt;br&gt;folkpension enligt 2 § om antalet år&lt;br&gt;som i denna paragraf sägs, när så&lt;br&gt;erfordras sammanlagt med år för&lt;br&gt;vilka pensionspoäng tillgodoräknats,&lt;br&gt;uppgår till minst tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ej är svensk medborgare,&lt;br&gt;men är bosatt i Sverige, är på&lt;br&gt;samma villkor och med samma&lt;br&gt;tilläggsförmåner som svensk med-&lt;br&gt;borgare berättigad till folkpension i&lt;br&gt;form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;ålderspension, om han är&lt;br&gt;bosatt i Sverige sedan minst fem år&lt;br&gt;och efter fyllda sexton år har varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige under sammanlagt&lt;br&gt;minst tio år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förtidspension eller handikapp-&lt;br&gt;ersättning, om han antingen är&lt;br&gt;bosatt i Sverige sedan minst fem år&lt;br&gt;eller, om han är bosatt i Sverige&lt;br&gt;sedan kortare tid än fem år, har&lt;br&gt;varit normalt arbetsför oavbrutet&lt;br&gt;minst ett år under bosättningstiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) barnpension, antingen om den&lt;br&gt;avlidne föräldern omedelbart före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension enligt 1 &amp;nbsp;§ första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket a beräknas i förhållande till&lt;br&gt;det antal år för vilka den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade eller, när fråga är&lt;br&gt;om efterlevandepension, den avlidne&lt;br&gt;vid tilläggspensionens beräkning&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionspoäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har pensionspoäng tillgodoräknats&lt;br&gt;för minst 30 år, utges folkpension&lt;br&gt;med oavkortat belopp. 1 annat fall&lt;br&gt;utges folkpension med så stor andel&lt;br&gt;därav som svarar mot förhållandet&lt;br&gt;mellan det antal år för vilka pen-&lt;br&gt;sionspoäng tillgodoräknats och talet&lt;br&gt;30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt till tilläggspension inte&lt;br&gt;föreligger krävs att antalet år för&lt;br&gt;vilka pensionspoäng tillgodoräknats&lt;br&gt;och därmed jämställda år uppgår&lt;br&gt;till minst tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med år för vilka tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionspoäng jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. år, för vilket pensionspoäng inte&lt;br&gt;tillgodoräknats till följd av bestäm-&lt;br&gt;melserna ill kap. 6 § första styck-&lt;br&gt;et eller 11 kap. 7 §, i detta lagrums&lt;br&gt;lydelse före den 1 januari 1982,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. år före år 1960, för vilket beräk-&lt;br&gt;nats till statlig inkomstskatt taxerad&lt;br&gt;inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. såvitt gäller svensk medborgare,&lt;br&gt;år före år 1960 eller, såvitt gäller&lt;br&gt;utländsk medborgare, år före år&lt;br&gt;1974, för vilket erlagts sjömans-&lt;br&gt;skatt, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. såvitt gäller person som uppburit&lt;br&gt;ersättning som avses i 11 kap. 2 §&lt;br&gt;fjärde stycket, år före år 1963, för&lt;br&gt;vilket skulle ha beräknats till statlig&lt;br&gt;inkomstskatt taxerad inkomst om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin död hade varit bosatt i Sverige skattskyldighet hade förelegat för&lt;br&gt;minst sex månader och barnet vid ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dödsfallet var bosatt i Sverige eller&lt;br&gt;om barnet är bosatt i Sverige sedan&lt;br&gt;minst sex månader och barnet eller&lt;br&gt;den avlidne föräldern vid dödsfallet&lt;br&gt;var bosatt i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) omställningspension eller sär-&lt;br&gt;skild efterlevandepension, antingen&lt;br&gt;om den avlidne omedelbart före sin&lt;br&gt;död hade varit bosatt i Sverige&lt;br&gt;minst fem år och den efterlevande&lt;br&gt;vid dödsfallet var bosatt i Sverige&lt;br&gt;eller om den efterlevande är bosatt i&lt;br&gt;Sverige sedan minst fem år och den&lt;br&gt;efterlevande eller den avlidne vid&lt;br&gt;dödsfallet var bosatt i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vårdbidrag för barn, om föräl-&lt;br&gt;dern är bosatt i Sverige sedan minst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bosättningstid likställes,&lt;br&gt;såvitt gäller sjöman, tid för vilken&lt;br&gt;sjömansskatt erlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension eller särskild efter-&lt;br&gt;levandepension, till vilken rätt före-&lt;br&gt;ligger enligt 4 §, ersätts utan hinder&lt;br&gt;av 4 § första stycket a) med ålders-&lt;br&gt;pension från och med den månad då&lt;br&gt;den pensionsberättigade fyller 65&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn, för vilket förälder har upp-&lt;br&gt;burit vårdbidrag enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket e), är berättigat till förtids-&lt;br&gt;pension eller handikappersättning&lt;br&gt;utan hinder av 4 § första stycket b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension enligt 1 § första styc-&lt;br&gt;ket b beräknas på grundval av den&lt;br&gt;sammanlagda tid varunder den&lt;br&gt;pensionsberättigade eller, såvitt&lt;br&gt;gäller efterlevandepension, den&lt;br&gt;avlidne kan tillgodoräknas bosätt-&lt;br&gt;ningstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till folkpension krävs att&lt;br&gt;bosättningstid i Sverige kan tillgo-&lt;br&gt;doräknas för minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av bosättningstid&lt;br&gt;bortses från tid före det år då den&lt;br&gt;pensionsberättigade eller, såvitt&lt;br&gt;gäller efterlevandepension, den av-&lt;br&gt;lidne uppnått 16 års ålder och tid&lt;br&gt;efter det år då han fyllt eller skulle&lt;br&gt;ha fyllt 64 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bosättningstid kan tillgodoräk-&lt;br&gt;nas för minst 40 år, utges folkpen-&lt;br&gt;sion med oavkortat belopp. 1 annat&lt;br&gt;fall utges folkpension med så stor&lt;br&gt;andel därav som svarar mot för-&lt;br&gt;hållandet mellan det antal år för&lt;br&gt;vilka bosättningstid kan tillgodoräk-&lt;br&gt;nas och talet 40.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningstiden sätts ned till&lt;br&gt;närmaste hela antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bosättningstid i Sverige till-&lt;br&gt;godoräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tid under vilken en person varit&lt;br&gt;folkbokförd i Sverige enligt folkbok-&lt;br&gt;föringslagen (1991:481); vid flytt-&lt;br&gt;ning till utlandet skall hänsyn dock&lt;br&gt;inte tas till tid efter utresan om per-&lt;br&gt;sonen enligt nämnda lag skall av-&lt;br&gt;registreras som utflyttad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tid under vilken en här folkbok-&lt;br&gt;förd person före tidpunkten för folk-&lt;br&gt;bokföringen oavbrutet vistats i&lt;br&gt;Sverige efter att ha ansökt om&lt;br&gt;uppehållstillstånd enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529) eller&lt;br&gt;motsvarande föreskrift enligt äldre&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tid under vilken en svensk&lt;br&gt;medborgare av svenska kyrkan, ett&lt;br&gt;svenskt trossamfund, ett organ som&lt;br&gt;är knutet till ett sådant samfund&lt;br&gt;eller en svensk ideell organisation&lt;br&gt;som bedriver biståndsverksamhet&lt;br&gt;varit sänd till ett annat land för&lt;br&gt;arbete för arbetsgivarens räkning;&lt;br&gt;för tid efter år 1992 skall vad som&lt;br&gt;nu sägs gälla endast om utlands-&lt;br&gt;vistelsen varat längst tre år i följd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) tid under vilken en försäkrad&lt;br&gt;haft inkomst av anställning eller in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete som&lt;br&gt;avses i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bosättningstid i Sverige till-&lt;br&gt;godoräknas även tid som avses i 7&lt;br&gt;oc/i 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bosättningstid i Sverige till-&lt;br&gt;godoräknas inte tid då någon enligt&lt;br&gt;förordnande av regeringen med stöd&lt;br&gt;av 1 kap. 3 § fjärde stycket inte&lt;br&gt;skall anses bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;br&gt;folkbokföring enligt folkbokförings-&lt;br&gt;lagen skall gälla också i fråga om&lt;br&gt;kyrkobokföring enligt lag som er-&lt;br&gt;satts av folkbokföringslagen eller&lt;br&gt;enligt motsvarande äldre författ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket c&lt;br&gt;gäller även medföljande make samt&lt;br&gt;barn under 18 år till person som&lt;br&gt;där avses. Med make likställs den&lt;br&gt;som utan att vara gift med den&lt;br&gt;utsände levt tillsammans med den-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ne, om de tidigare har varit gifta&lt;br&gt;eller gemensamt har eller har haft&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade har beviljats&lt;br&gt;asyl i Sverige skall som bosättnings-&lt;br&gt;tid även tillgodoräknas tid då han&lt;br&gt;varit bosatt i sitt tidigare hemland&lt;br&gt;från och med det år då han uppnått&lt;br&gt;16 års ålder till och med året fore&lt;br&gt;det år då han forst ankom till&lt;br&gt;Sverige. Som bosättningstid till-&lt;br&gt;godoräknas sä stor andel av tiden i&lt;br&gt;hemlandet som motsvarar forhållan-&lt;br&gt;det mellan den tid den försäkrade&lt;br&gt;varit bosatt i Sverige från och med&lt;br&gt;det år då han forst ankom hit till&lt;br&gt;landet till och med det år då han&lt;br&gt;fyllt 64 år och hela sistnämnda&lt;br&gt;tidsperiod. I fråga om fortidspen-&lt;br&gt;sion eller efterlevandepension skall i&lt;br&gt;stället för året då den försäkrade&lt;br&gt;skulle fylla 64 år som utgångspunkt&lt;br&gt;tas året före pensionsfallet. Vid&lt;br&gt;beräkningen enligt detta stycke bort-&lt;br&gt;ses från tid då den försäkrade varit&lt;br&gt;bosatt i sitt hemland och för vilken&lt;br&gt;rätt till pension från hemlandet&lt;br&gt;föreligger vid bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid for bosättning i hemlandet&lt;br&gt;jämställs tid då den försäkrade före&lt;br&gt;den första ankomsten till Sverige&lt;br&gt;befunnit sig i annat land där han&lt;br&gt;beretts en tillfällig fristad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med asyl avses i första stycket att&lt;br&gt;den försäkrade beviljats uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) med stöd av 3 kap. 1 § 1 utlän-&lt;br&gt;ningslagen (1989:529) eller eljest&lt;br&gt;på grund av att han ansetts som&lt;br&gt;flykting enligt konventionen den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 juli 1951 angående flyktingars&lt;br&gt;rättsliga ställning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) med stöd av 3 kap. 1 § 2 eller&lt;br&gt;3 utlänningslagen eller motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension i form av ålderspen-&lt;br&gt;sion utges i förhållande till det&lt;br&gt;antal år för vilka den pensionsbe-&lt;br&gt;rättigade tillgodoräknas bosätt-&lt;br&gt;ningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension till den som ome-&lt;br&gt;delbart före den månad då han&lt;br&gt;fyllde 65 år uppburit hel förtids-&lt;br&gt;pension utges på grundval av sam-&lt;br&gt;ma bosättningstid som legat till&lt;br&gt;grund för beräkningen av förtids-&lt;br&gt;pensionen, om det är förmånligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension till den som ome-&lt;br&gt;delbart före den månad då han&lt;br&gt;fyllde 65 år uppburit hel särskild&lt;br&gt;efterlevandepension utges i förhåll-&lt;br&gt;ande till det antal år för vilka den&lt;br&gt;avlidne kan tillgodoräknas bosätt-&lt;br&gt;ningstid, om det är förmånligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension i form av förtidspen-&lt;br&gt;sion utges på grundval av den&lt;br&gt;bosättningstid som kan tillgodo-&lt;br&gt;räknas den pensionsberättigade till&lt;br&gt;och med året före pensionsfallet.&lt;br&gt;Som bosättningstid tillgodoräknas&lt;br&gt;även tiden därefter till och med det&lt;br&gt;år då den pensionsberättigade&lt;br&gt;uppnår 64 års ålder (framtida&lt;br&gt;bosättningstid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den pensionsberättigade inte&lt;br&gt;kan tillgodoräknas minst fyra femte-&lt;br&gt;delar av tiden från och med det år&lt;br&gt;då han fyllde 16 år till och med&lt;br&gt;året före pensionsfallet som bosätt-&lt;br&gt;ningstid, skall som framtida bosätt-&lt;br&gt;ningstid tillgodoräknas så stor andel&lt;br&gt;av tiden från och med året för&lt;br&gt;pensionsfallet till och med det år då&lt;br&gt;den pensionsberättigade uppnår 64&lt;br&gt;års ålder som motsvarar förhållan-&lt;br&gt;det mellan den bosättningstid som&lt;br&gt;kan tillgodoräknas från och med det&lt;br&gt;år då den pensionsberättigade fyllde&lt;br&gt;16 år till och med året före pen-&lt;br&gt;sionsfallet och fyra femtedelar av&lt;br&gt;hela sistnämnda tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fall då till följd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 7 kap. ökning sker av den&lt;br&gt;andel med vilken förtidspension&lt;br&gt;utges, skall en ny beräkning av&lt;br&gt;bosättningstid göras. Vid omräk-&lt;br&gt;ningen skall vad som sägs i första&lt;br&gt;och andra styckena om pensions-&lt;br&gt;fallet gälla tidpunkten för den för-&lt;br&gt;sämring av arbetsförmågan som&lt;br&gt;utgör grunden för ökningen av&lt;br&gt;förtidspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av reglerna i&lt;br&gt;denna paragraf sätts bosättnings-&lt;br&gt;tiden ned till närmaste antal hela&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person har rätt till förtids-&lt;br&gt;pension på grund av pensionsfall&lt;br&gt;som inträffat före ingången av det&lt;br&gt;år då han fyllde 18 år, får bosätt-&lt;br&gt;ningstid i stället för vad som följer&lt;br&gt;av 9 § tillgodoräknas enligt andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en pensionsberättigad som är&lt;br&gt;svensk medborgare skall som bo-&lt;br&gt;sättningstid tillgodoräknas tiden&lt;br&gt;från och med det år då han fyllde&lt;br&gt;16 år till och med det år då han&lt;br&gt;uppnår 64 års ålder. Härvid skall&lt;br&gt;hänsyn dock inte tas till tid då den&lt;br&gt;pensionsberättigade efter fyllda 16&lt;br&gt;år ej uppfyllt förutsättningarna för&lt;br&gt;tillgodoräknande av bosättningstid&lt;br&gt;enligt 6 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en pensionsberättigad som är&lt;br&gt;utländsk medborgare skall vad som&lt;br&gt;sägs i andra stycket gälla under&lt;br&gt;förutsättning att han är bosatt i Sve-&lt;br&gt;rige sedan minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension i form av efterlevan-&lt;br&gt;depension utges på grundval av den&lt;br&gt;bosättningstid som kan tillgodoräk-&lt;br&gt;nas den avlidne till och med året&lt;br&gt;före dödsfallet. Som bosättningstid&lt;br&gt;för den avlidne tillgodoräknas även&lt;br&gt;framtida bosättningstid under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 9 §. 1&lt;br&gt;stället för året för pensionsfallet&lt;br&gt;skall hänsyn tas till året for döds-&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den avlidne vid tidpunkten för&lt;br&gt;dödsfallet uppbar folkpension i form&lt;br&gt;av hel förtidspension, beräknas&lt;br&gt;efterlevandepensionen på grundval&lt;br&gt;av samma bosättningstid som för-&lt;br&gt;tidspensionen, om det är förmån-&lt;br&gt;ligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättning som utgör&lt;br&gt;tillägg till pension utges på&lt;br&gt;grundval av samma antal år med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den, som kommit i åtnjutande av&lt;br&gt;folkpension enligt vad i 1, 4 eller&lt;br&gt;5 § sägs men vars rätt enligt nämn-&lt;br&gt;da lagrum upphört, må även i fort-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionspoäng eller samma bosätt-&lt;br&gt;ningstid som ligger till grund för&lt;br&gt;beräkningen av folkpensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som uppbär handikapper-&lt;br&gt;sättning som inte utgör tillägg till&lt;br&gt;pension tillerkänns folkpension i&lt;br&gt;form av ålderspension eller för-&lt;br&gt;tidspension, skall handikappersätt-&lt;br&gt;ningen fortsättningsvis beräknas&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fall då folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension har börjat utges före&lt;br&gt;det år då den försäkrade fyller 65&lt;br&gt;år, skall omräkning av pensionen&lt;br&gt;med hänsyn till tillkommande bo-&lt;br&gt;sättningstid eller år för vilka till-&lt;br&gt;godoräknats pensionspoäng inte&lt;br&gt;göras förrän från och med den&lt;br&gt;månad varunder den försäkrade&lt;br&gt;fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är makar båda berättigade till&lt;br&gt;folkpension enligt 1 § första stycket&lt;br&gt;a eller b och skulle pensionen för&lt;br&gt;en av makarna, om endast denne&lt;br&gt;varit berättigad till folkpension, ha&lt;br&gt;utgetts med högre belopp än det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av makarnas&lt;br&gt;pensioner beräknade enligt 3-10 §§,&lt;br&gt;skall ett tillägg motsvarande skill-&lt;br&gt;naden utges till pensionerna med&lt;br&gt;fördelning efter förhållandet mellan&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av pension som&lt;br&gt;enligt reglerna i detta kapitel skall&lt;br&gt;utges med viss andel av en oav-&lt;br&gt;kortad pension beräknas först en&lt;br&gt;oavkortad pension med tillämpning&lt;br&gt;av reglerna i 6-9 kap. och 17 kap.&lt;br&gt;2 §. Det sålunda beräknade pen-&lt;br&gt;sionsbeloppet sätts sedan ned till&lt;br&gt;den andel med vilken pensionen&lt;br&gt;skall utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den, som börjat uppbära folkpen-&lt;br&gt;sion med stöd av reglerna i detta&lt;br&gt;kapitel men vars rätt enligt nämnda&lt;br&gt;regler upphört till följd av bosätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningen åtnjuta folkpension,&lt;br&gt;därest regeringen för vissa fall så&lt;br&gt;förordnat eller det med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna skulle framstå&lt;br&gt;såsom oskäligt att indraga pen-&lt;br&gt;sionen. Vid tillämpning av 6-10,&lt;br&gt;16, 17 och 20 kap. skall pensions-&lt;br&gt;berättigad som i denna paragraf&lt;br&gt;sägs likställas med försäkrad, även&lt;br&gt;om han icke uppfyller förutsätt-&lt;br&gt;ningarna i 1 kap. 3 § första stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning utomlands, får även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen uppbära folkpension, om&lt;br&gt;regeringen för vissa fall så förord-&lt;br&gt;nat eller det med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna skulle framstå såsom&lt;br&gt;oskäligt att dra in pensionen. Vid&lt;br&gt;tillämpning av 6-10, 16, 17 och 20&lt;br&gt;kap. skall pensionsberättigad som i&lt;br&gt;denna paragraf sägs likställas med&lt;br&gt;försäkrad, även om han inte upp-&lt;br&gt;fyller förutsättningarna i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG037/prop_199293__7-2.png" style="width:24pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Särskild efterlevandepension utges&lt;br&gt;inte med anledning av sådan ned-&lt;br&gt;sättning av förvärvsmöjligheten för&lt;br&gt;vilken den efterlevande är berätti-&lt;br&gt;gad till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förtidspension enligt denna lag,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;sjukpenning eller egenlivränta&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning som utges enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av rege-&lt;br&gt;ringens förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild efterlevandepension utges&lt;br&gt;inte med anledning av sådan ned-&lt;br&gt;sättning av förvärvsmöjligheten för&lt;br&gt;vilken den efterlevande är berätti-&lt;br&gt;gad till sjukpenning eller egenliv-&lt;br&gt;ränta enligt lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som utges enligt&lt;br&gt;annan författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den efterlevande uppbär ålderspension eller omställningspension enligt&lt;br&gt;denna lag, utges inte särskild efterlevandepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § andra stycket gäller även i fråga om särskild efter-&lt;br&gt;levandepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller även beträff-&lt;br&gt;ande motsvarande förmån som utges&lt;br&gt;till den efterlevande på grundval av&lt;br&gt;utländsk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöjlig-&lt;br&gt;heten har rätt till såväl särskild efterlevandepension som någon av nedan&lt;br&gt;uppräknade förmåner, minskas den särskilda efterlevandepensionen med den&lt;br&gt;andra förmånens belopp. Minskning skall göras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) delpension enligt lagen&lt;br&gt;(1979:84) om delpensionsförsäk-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) dagpenning från erkänd arbets-&lt;br&gt;löshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förtidspension enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) delpension enligt lagen&lt;br&gt;(1979:84) om delpensionsförsäk-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) utbildningsbidrag vid arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning och yrkesin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering i form av dag-&lt;br&gt;penning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;vuxenstudiebidrag enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349) eller lagen&lt;br&gt;(1983:1030) om särskilt vuxen-&lt;br&gt;studiestöd för arbetslösa, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;timersättning vid kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) dagpenning från arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;enligt lagen (1973: 371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) utbildningsbidrag vid arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning och yrkesin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering i form av dag-&lt;br&gt;penning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) vuxenstudiebidrag enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349) eller lagen&lt;br&gt;(1983:1030) om särskilt vuxen-&lt;br&gt;studiestöd för arbetslösa, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) timersättning vid kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskild efterlevandepension&lt;br&gt;tillföljd av bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;utges med viss andel av oavkortad&lt;br&gt;sådan pension, skall minskning&lt;br&gt;enligt första stycket göras endast&lt;br&gt;med hänsyn till motsvarande andel&lt;br&gt;av förmån som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra&lt;br&gt;styckena gäller även i fråga om&lt;br&gt;motsvarande förmåner som utges till&lt;br&gt;den efterlevande på grundval av ut-&lt;br&gt;ländsk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 12 § om&lt;br&gt;minskning av särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension som sammanträffar med&lt;br&gt;annan förmån tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om särskild efterlevandepension&lt;br&gt;enligt detta kapitel. Minskningen&lt;br&gt;skall i första hand göras på tilläggs-&lt;br&gt;pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 12 § om&lt;br&gt;minskning av särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension som sammanträffar med&lt;br&gt;annan förmån tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om särskild efterlevandepension&lt;br&gt;enligt detta kapitel. Härvid skall&lt;br&gt;vad som i andra stycket nämnda pa-&lt;br&gt;ragraf sägs avse fall då den avlidne&lt;br&gt;inte tillgodoräknats pensionspoäng&lt;br&gt;för det antal år som krävs för rätt&lt;br&gt;till oavkortad tilläggspension.&lt;br&gt;Minskningen skall i första hand&lt;br&gt;göras på tilläggspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar pension skall&lt;br&gt;göra ansökan hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa i enlighet med vad rege-&lt;br&gt;ringen förordnar. Försäkringskas-&lt;br&gt;san skall dock utan ansökan besluta&lt;br&gt;om hel ålderspension till en hos&lt;br&gt;kassan inskriven pensionsberättigad&lt;br&gt;från och med den månad han fyller&lt;br&gt;65 år, om han inte skriftligen begärt&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar pension skall&lt;br&gt;göra ansökan hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa i enlighet med vad rege-&lt;br&gt;ringen förordnar. 1 fall som när-&lt;br&gt;mare anges av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, skall försäk-&lt;br&gt;ringskassan dock utan ansökan&lt;br&gt;besluta om hel ålderspension till en&lt;br&gt;hos kassan inskriven pensionsberät-&lt;br&gt;tigad från och med den månad han&lt;br&gt;fyller 65 år, om han inte skriftligen&lt;br&gt;begärt annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär en försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård eller&lt;br&gt;rehabiliteringspenning enligt denna lag, får försäkringskassan tillerkänna&lt;br&gt;honom förtidspension utan hinder av att han inte gjort ansökan därom.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla då en försäkrad uppbär sjukpenning, ersättning för&lt;br&gt;sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på&lt;br&gt;grund av regeringens förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär en försäkrad sjukbidrag eller har handikappersättning eller vård-&lt;br&gt;bidrag tillerkänts honom för begränsad tid, får den tid för vilken förmånen&lt;br&gt;skall utgå förlängas utan att ansökan har gjorts. Motsvarande gäller i fråga&lt;br&gt;om särskild efterlevandepension som tillerkänts en efterlevande för begrän-&lt;br&gt;sad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna&lt;br&gt;den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han icke&lt;br&gt;gjort ansökan därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om&lt;br&gt;förtidspension, handikappersättning, vårdbidrag eller särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Den som är född år 1929&lt;br&gt;eller tidigare, så ock den som är&lt;br&gt;född senare men vid lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande uppbär folkpension, får&lt;br&gt;för rätt till folkpension vid bosätt-&lt;br&gt;ning utom riket åberopa äldre be-&lt;br&gt;stämmelser i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den som är född år 1929 eller&lt;br&gt;tidigare, så ock den som är född&lt;br&gt;senare men den 1 juli 1979 uppbar&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension,&lt;br&gt;förtidspension eller änkepension&lt;br&gt;samt uppbär sådan pension också&lt;br&gt;vid utgången av år 1992, far för&lt;br&gt;rätt till folkpension vid bosättning&lt;br&gt;utomlands åberopa äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om pensionsförmåner som hänför sig till tiden före ikraftträdan-&lt;br&gt;det gäller fortfarande äldre bestämmelser om sådana förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:127.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller efterlevande- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;pension som utges för december 1992 och vartill rätt föreligger vid ikraft-&lt;br&gt;trädandet skall utan hinder av 5 kap. 5 § i dess nya lydelse anses grundad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på en bosättningstid om 40 år. Detsamma skall gälla folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension som utges till den som senast i december 1992 fyllde 65 år&lt;br&gt;och som då var berättigad till ålderspension och i fråga om efterlevande-&lt;br&gt;pension för det fall att dödsfallet har inträffat i december 1992 men efter-&lt;br&gt;levandepension utges först för januari 1993 på grund av att den avlidne vid&lt;br&gt;dödsfallet uppbar ålderspension eller förtidspension. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;dock inte i fråga om sådan folkpension som utges med reducerat belopp till&lt;br&gt;följd av 5 kap. 2 § i dess äldre lydelse eller på grund av motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse i en sådan överenskommelse som avses i 20 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket om efterlevandepension gäller också folk-&lt;br&gt;pension i form av änkepension, som utges med stöd av övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då folkpension i form av förtidspension utges för december 1992&lt;br&gt;och det efter ikraftträdandet sker en ändring av den andel enligt 7 kap. 2 §&lt;br&gt;varmed förtidspension utges, skall bestämmelserna i första stycket gälla&lt;br&gt;också i fråga om den förtidspension som utges efter ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i 5 kap. 5-9 och 13-15 §§ i&lt;br&gt;fråga om folkpension i form av ålderspension till den som är född år 1935&lt;br&gt;eller tidigare och som är bosatt i Sverige sedan minst fem år samt efter&lt;br&gt;fyllda 16 år varit bosatt i Sverige under sammanlagt minst tio år, skall som&lt;br&gt;bosättningstid enligt de nya bestämmelserna i 5 kap. 6 § tillgodoräknas även&lt;br&gt;tid varunder han varit bosatt i annat land. Vad nu sagts skall dock inte gälla&lt;br&gt;tid för vilken rätt till pension grundad på bosättning i det andra landet före-&lt;br&gt;ligger och sådan pension dessutom kan utbetalas till den som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De nya bestämmelserna beträffande folkpension i form av omställnings-&lt;br&gt;pension och särskild efterlevandepension gäller även i fråga om folkpension&lt;br&gt;i form av änkepension som utges med stöd av övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Folkpension i form av ålderspension enligt de nya bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § till en kvinna som är född år 1944 eller tidigare och som med&lt;br&gt;stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring har rätt till tilläggspension i form av&lt;br&gt;änkepension skall, om en sådan beräkning är förmånligare än en beräkning&lt;br&gt;enligt reglerna i nämnda paragraf, utges på grundval av det antal år som&lt;br&gt;tillgodoräknats den avlidne vid tilläggspensionens beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. De nya bestämmelserna i 5 kap. 8 § tredje stycket om beräkning av&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension till den som uppburit hel särskild efter-&lt;br&gt;levandepension skall gälla även i fråga om beräkning av folkpension i form&lt;br&gt;av ålderspension till en kvinna som är född år 1944 eller tidigare och som&lt;br&gt;med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring uppburit folkpension i form av&lt;br&gt;änkepension. Detsamma gäller i fråga om ålderspension till efterlevande&lt;br&gt;kvinna som är född år 1944 eller tidigare och som är 65 år eller äldre när&lt;br&gt;maken avlider samt då skulle ha varit berättigad till folkpension i form av&lt;br&gt;änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, om hon vid tidpunkt-&lt;br&gt;en för dödsfallet inte hade uppnått 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Rätt till barntillägg som utges med stöd av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkommer försäkrad som är bosatt i Sverige. I fråga om en svensk med- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;borgare, som hade rätt till barntillägg för december 1989 och som är bosatt&lt;br&gt;utomlands, gäller fortfarande äldre bestämmelser i 5 kap. 2 §, i detta lag-&lt;br&gt;rums lydelse vid utgången av år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barntillägg till ålderspension eller förtidspension utges på grundval av&lt;br&gt;samma antal år med pensionspoäng eller samma bosättningstid som ligger&lt;br&gt;till grund för beräkningen av folkpensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barntillägg med tillämpning av andra stycket skall utges med viss&lt;br&gt;andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till tilläggs-&lt;br&gt;pension som den försäkrade uppbär beräknas på ett oavkortat barntillägg&lt;br&gt;och andelsberäkning enligt andra stycket göras på det belopp som framkom-&lt;br&gt;mer efter denna minskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;dels att 1 - 3 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension, omställnings-&lt;br&gt;pension eller särskild efterlevandepension utgår pensionstillskott enligt&lt;br&gt;denna lag. Sådant tillskott utgår också till folkpension i form av änkepen-&lt;br&gt;sion, som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskott utges endast till&lt;br&gt;den som är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskottet till ålderspen-&lt;br&gt;sion, omställningspension, särskild&lt;br&gt;efterlevandepension eller änkepen-&lt;br&gt;sion är femtiofyra procent av basbe-&lt;br&gt;loppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;om inte annat följer av bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskottet till ålderspen-&lt;br&gt;sion, omställningspension, särskild&lt;br&gt;efterlevandepension eller änkepen-&lt;br&gt;sion är femtiofyra procent av basbe-&lt;br&gt;loppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;om inte annat följer av bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra och tredje styckena&lt;br&gt;eller i 2 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än&lt;br&gt;den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet det&lt;br&gt;belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet min-&lt;br&gt;skas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas&lt;br&gt;enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller&lt;br&gt;tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som fram-&lt;br&gt;kommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i motsvarande&lt;br&gt;mån. Pensionstillskottet till halv respektive en fjärdedel ålderspension är&lt;br&gt;hälften av respektive en fjärdedels av det pensionstillskott som angetts i&lt;br&gt;första eller andra stycket. För den som har två tredjedelar av hel särskild&lt;br&gt;efterlevandepension eller halv sådan pension eller har änkepension, som&lt;br&gt;med tillämpning av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring betalas ut&lt;br&gt;med viss andel av en oreducerad sådan pension, är pensionstillskottet mot-&lt;br&gt;svarande andel av det pensionstillskott som angetts i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:884.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Pensionstillskottet till förtidspen-&lt;br&gt;sion är etthundrafyra procent av&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskottet till förtidspen-&lt;br&gt;sion är etthundrafyra procent av&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;eller i 2 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv för-&lt;br&gt;tidspension är pensionstillskottet motsvarande andel av det pen-&lt;br&gt;sionstillskott som anges i första stycket. För den som får förtidspension&lt;br&gt;för tid efter det att ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring skall pensionstillskottet minskas i mot-&lt;br&gt;svarande mån som förtidspensionen minskas enligt 7 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2h§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskottet till ålderspen-&lt;br&gt;sion, omställningspension, sär-&lt;br&gt;skild efterlevandepension, änke-&lt;br&gt;pension eller förtidspension som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 5 kap. la-&lt;br&gt;gen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring utges med viss andel av&lt;br&gt;oavkortad sådan pension utgör&lt;br&gt;motsvarande andel av det pen-&lt;br&gt;sionstillskott som anges i 2 eller&lt;br&gt;2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utöver folkpension har&lt;br&gt;tilläggspension i form av ålders-&lt;br&gt;pension, änkepension, omställ-&lt;br&gt;ningspension, särskild efterlevan-&lt;br&gt;depension eller förtidspension har&lt;br&gt;rätt till pensionstillskott endast i&lt;br&gt;den mån tilläggspensionen inte&lt;br&gt;uppgår till det belopp som följer&lt;br&gt;av 2 eller 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utöver folkpension har&lt;br&gt;tilläggspension i form av ålders-&lt;br&gt;pension, änkepension, omställ-&lt;br&gt;ningspension, särskild efterlevan-&lt;br&gt;depension eller förtidspension har&lt;br&gt;rätt till pensionstillskott endast i&lt;br&gt;den mån tilläggspensionen inte&lt;br&gt;uppgår till det belopp som följer&lt;br&gt;av 2, 2 a eller 2 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionstillskott till ålders-&lt;br&gt;pension, omställningspension,&lt;br&gt;särskild efterlevandepension,&lt;br&gt;änkepension eller förtidspension&lt;br&gt;utges med viss andel av oavkortat&lt;br&gt;sådant tillskott till följd av 2 b §,&lt;br&gt;skall avräkning enligt första styck-&lt;br&gt;et göras på ett oavkortat pen-&lt;br&gt;sionstillskott och andelsberäkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:775.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:884.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 2 b § göras på det belopp&lt;br&gt;som framkommer efter denna av-&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om pensionstillskott som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt&lt;br&gt;eller handikappat barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1990:773) om särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat&lt;br&gt;barn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till folkpension i form av ålders-&lt;br&gt;pension utges ett särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg för år räknat enligt vad som&lt;br&gt;sägs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till folkpension i form av ålders-&lt;br&gt;pension, som tillkommer den som är&lt;br&gt;bosatt i Sverige, utges ett särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg för år räknat enligt&lt;br&gt;vad som sägs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sex tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillägget per kalen-&lt;br&gt;derår fem procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. För varje vårdår som tillgodoräknas därutöver ökar&lt;br&gt;tillägget med fem procent av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har börjat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den&lt;br&gt;månad under vilken han fyller 65 år minskas respektive ökas det särskilda&lt;br&gt;pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas&lt;br&gt;vid förtida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt pensionstillägg till ålders-&lt;br&gt;pension, som enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 5 kap. lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;utges med viss andel av oavkortad&lt;br&gt;sådan pension, utgör motsvarande&lt;br&gt;andel av det särskilda pensions-&lt;br&gt;tillägg som beräknats enligt första&lt;br&gt;och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om särskilt pensionstillägg som avser tid före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:276.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ lagen (1962:392) om hustrutillägg&lt;br&gt;och kommunalt bostadstillägg till folkpension' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägg utges under de&lt;br&gt;närmare förutsättningar som anges&lt;br&gt;nedan till kvinnor som är födda år&lt;br&gt;1934 eller tidigare. Rätt till&lt;br&gt;hustrutillägg har en sådan kvinna&lt;br&gt;för tid före den månad då hon fyller&lt;br&gt;sextiofem år, om hon är hustru till&lt;br&gt;någon som uppbär folkpension i&lt;br&gt;form av ålderspension eller för-&lt;br&gt;tidspension. För denna rätt förut-&lt;br&gt;sätts vidare att hustrun har fyllt sex-&lt;br&gt;tio år och själv inte uppbär sådan&lt;br&gt;folkpension och makarna varit gifta&lt;br&gt;minst fem år. När det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl, får hustrutillägg utges&lt;br&gt;även om hustrun inte har fyllt&lt;br&gt;sextio år eller makarna varit gifta&lt;br&gt;kortare tid än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägg skall, där ej annat&lt;br&gt;följer av vad i 4 § stadgas, för år&lt;br&gt;räknat motsvara skillnaden mellan å&lt;br&gt;ena sidan sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;folkpension i form av hel ålderspen-&lt;br&gt;sion till två makar jämte två pen-&lt;br&gt;sionstillskott till ålderspension enligt&lt;br&gt;lagen om pensionstillskott samt å&lt;br&gt;andra sidan folkpension i form av&lt;br&gt;hel ålderspension till ogift jämte ett&lt;br&gt;sådant pensionstillskott, ålderspen-&lt;br&gt;sionerna och pensionstillskotten&lt;br&gt;beräknade för år och under förut-&lt;br&gt;sättning att de börjat utgå från och&lt;br&gt;med den månad varunder den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade fyllt sextiofem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägg utges under de&lt;br&gt;närmare förutsättningar som anges&lt;br&gt;nedan till kvinnor som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige och som är födda år 1934&lt;br&gt;eller tidigare. Rätt till hustrutillägg&lt;br&gt;har en sådan kvinna för tid före den&lt;br&gt;månad då hon fyller sextiofem år,&lt;br&gt;om hon är hustru till någon som&lt;br&gt;uppbär folkpension i form av ål-&lt;br&gt;derspension eller förtidspension.&lt;br&gt;För denna rätt förutsätts vidare att&lt;br&gt;hustrun har fyllt sextio år och själv&lt;br&gt;inte uppbär sådan folkpension och&lt;br&gt;makarna varit gifta minst fem år.&lt;br&gt;När det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;hustrutillägg utges även om hustrun&lt;br&gt;inte har fyllt sextio år eller makarna&lt;br&gt;varit gifta kortare tid än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägg skall, om inte annat&lt;br&gt;följer av vad som föreskrivs i tredje&lt;br&gt;stycket eller 4 §, för år räknat mot-&lt;br&gt;svara skillnaden mellan å ena sidan&lt;br&gt;det sammanlagda beloppet av folk-&lt;br&gt;pension i form av hel ålderspension&lt;br&gt;till två makar jämte två pensionstill-&lt;br&gt;skott till ålderspension enligt lagen&lt;br&gt;om pensionstillskott samt å andra&lt;br&gt;sidan folkpension i form av hel&lt;br&gt;ålderspension till ogift jämte ett&lt;br&gt;sådant pensionstillskott, ålderspen-&lt;br&gt;sionerna och pensionstillskotten&lt;br&gt;beräknade för år och under förut-&lt;br&gt;sättning att de börjat utgå från och&lt;br&gt;med den månad varunder den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade fyllt sextiofem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ föll då mannens ålders- eller&lt;br&gt;förtidspension enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring utges med viss&lt;br&gt;andel av oavkortad sådan pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1976:1014.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:883.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör hustrutillägget motsvarande&lt;br&gt;andel av det hustrutillägg som&lt;br&gt;anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägg minskas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sextio procent och kommunalt bostads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;tillägg med trettiofem procent av den del av den pensionsberättigades&lt;br&gt;årsinkomst som överstiger 750 kronor för den som är gift och 1 000&lt;br&gt;kronor för annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunalt bo-&lt;br&gt;stadstillägg föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter å&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hustrutillägget.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om hustrutillägg med tillämp-&lt;br&gt;ning av 7 § tredje stycket skall&lt;br&gt;utges med viss andel av oavkortat&lt;br&gt;sådant tillägg, skall minskning&lt;br&gt;med hänsyn till årsinkomst beräk-&lt;br&gt;nas på ett oavkortat hustrutillägg&lt;br&gt;och andelsberäkning enligt 1 §&lt;br&gt;tredje stycket göras först på det&lt;br&gt;belopp som jramkommer efter&lt;br&gt;denna minskning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om hustrutillägg som&lt;br&gt;avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Hustrutillägg som utges för december 1992 och vartill rätt före-&lt;br&gt;ligger vid ikraftträdandet skall inte minskas för tiden därefter på grund&lt;br&gt;av den nya bestämmelsen i 1 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg,&lt;br&gt;Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om rätten till folkpension m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna pensioneringen omfattar folkpension och tilläggspension.&lt;br&gt;Såväl folkpensioneringen som försäkringen för tilläggspension är obliga-&lt;br&gt;toriska och omfattar i princip hela befolkningen. Folkpensioneringen&lt;br&gt;tillförsäkrar alla som är bosatta här i landet en grundtrygghet medan&lt;br&gt;tilläggspensioneringen ger ett skydd mot inkomstbortfall. Inom båda&lt;br&gt;systemen utges förmåner i form av ålders-, förtids- och efterlevande-&lt;br&gt;pension. Dessutom finns inom folkpensioneringen vissa särskilda för-&lt;br&gt;måner såsom handikappersättning och pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsberedningen (S 1984:03) har i sitt slutbetänkande (SOU&lt;br&gt;1990:76) Allmän pension, som avlämnades i november 1990, tagit upp&lt;br&gt;frågor om EG:s regler i relation till den svenska pensionslagstiftningen.&lt;br&gt;Beredningen har också lämnat ett förslag till principlösning av de prob-&lt;br&gt;lem som folkpensionsförsäkringen ställs inför om EG:s regler skall&lt;br&gt;tillämpas på försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 17 januari 1991 bemyndigade regeringen dåvarande&lt;br&gt;chefen för Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare med&lt;br&gt;uppdrag att utforma förslag till lagstiftning angående folkpension m.m.&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vid ett utvidgat europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbete. I direktiven angav departementschefen att utred-&lt;br&gt;ningen med utgångspunkt från Pensionsberedningens principförslag&lt;br&gt;skulle utarbeta närmare förslag till de ändringar som behöver göras i&lt;br&gt;den svenska pensionslagstiftningen. Utredningen (S 1991:03), som har&lt;br&gt;antagit namnet Utredningen om socialförsäkringen och EG, avlämnade&lt;br&gt;den 2 april 1992 betänkandet (SOU 1992:26) Rätten till folkpension -&lt;br&gt;kvalifikationsregler i internationella förhållanden. I betänkandet har&lt;br&gt;utredningen lagt fram förslag till regler om intjänande av rätt till folk-&lt;br&gt;pension enligt två alternativa system. En sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstansernas synpunkter&lt;br&gt;redovisas under respektive avsnitt i propositionen. En förteckning över&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning har upp-&lt;br&gt;rättats inom Socialdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (dnr S92/3130/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett tidigt stadium under arbetet med ett avtal om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde, EES, stod det klart att den hittills&lt;br&gt;gällande nordiska konventionen den 5 mars 1981 om social trygghet inte&lt;br&gt;skulle kunna upprätthållas inom EES. En särskild nordisk arbetsgrupp&lt;br&gt;tillsatt av Nordiska ministerrådet överlämnade i oktober 1991 ett förslag&lt;br&gt;till ny nordisk konvention om social trygghet. Konventionsförslaget har&lt;br&gt;remissbehandlats i Sverige. Remissyttrandena finns att tillgå i Social-&lt;br&gt;departementet (dnr S91/6585/RS). Förslaget har också behandlats av&lt;br&gt;Nordiska rådet vid dess session i Helsingfors i år. Konventionen under-&lt;br&gt;tecknades i Köpenhamn den 15 juni 1992. Den bör fogas till protokollet&lt;br&gt;i detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Nuvarande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna pensioneringen enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension (ATP). Inom&lt;br&gt;båda dessa system utges pension i form av ålderspension, förtidspension&lt;br&gt;och efterlevandepension (barnpension, omställningspension, särskild&lt;br&gt;efterlevandepension och - med stöd av övergångsregler - änkepension).&lt;br&gt;Dessutom finns de särskilda folkpensionsförmånema handikapper-&lt;br&gt;sättning, vårdbidrag och - övergångsvis - bamtillägg. Särskilda lagar&lt;br&gt;vid sidan av AFL innehåller regler om pensionstillskott, som kan ut-&lt;br&gt;betalas till pensionstagare som saknar eller har låg ATP-pension, sär-&lt;br&gt;skilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller&lt;br&gt;handikappat barn, kommunalt bostadstillägg, som är inkomstprövat och&lt;br&gt;kan utges som ett bidrag till pensionstagarens bostadskostnader, samt -&lt;br&gt;övergångsvis utgivet - hustrutillägg. Inom ramen för den allmänna&lt;br&gt;pensioneringen faller också delpensioneringen, som regleras genom&lt;br&gt;lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och som ger rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning för förvärvsarbetande som trappar ned sitt arbete inför övergången&lt;br&gt;till ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl folk- som tilläggspensioneringen är obligatorisk och omfattar i&lt;br&gt;princip hela befolkningen. Genom folkpensioneringen ges ett grund-&lt;br&gt;skydd vid ålderdom, bestående nedsatt arbetsförmåga, invaliditet, gravt&lt;br&gt;handikapp m.m. Folkpensionsförmånema utges med enhetliga belopp&lt;br&gt;som är desamma för alla och således oberoende av den försäkrades&lt;br&gt;tidigare inkomster, avgiftsbetalning, försäkringstid etc. ATP-systemet är&lt;br&gt;däremot uppbyggt på så sätt att pensionsförmånerna i princip bestäms&lt;br&gt;av de inkomster som den försäkrade haft under den yrkesverksamma&lt;br&gt;delen av livet och av det antal år under vilka han förvärvsarbetat. Pen-&lt;br&gt;sionsgrundande för ATP är inkomsten till den del den överstiger det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.k. basbeloppet för året och uppgår till högst 7,5 gånger detta bas-&lt;br&gt;belopp. För att rätt till oavkortad tilläggspension skall föreligga krävs i&lt;br&gt;regel 30 år med pensionsgrundande inkomst. Vid färre sådana år re-&lt;br&gt;duceras pensionen proportionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska medborgare som är bosatta i Sverige har rätt ti\\ folkpension.&lt;br&gt;Pension utbetalas i dessa fall utan hänsyn till bosättnings- eller försäk-&lt;br&gt;ringstidens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utländska medborgare och statslösa som är bosatta i Sverige har&lt;br&gt;rätt till folkpension på samma villkor och med samma tilläggsförmåner&lt;br&gt;som svenska medborgare. En förutsättning härför är dock att personen&lt;br&gt;i fråga har varit bosatt i Sverige viss minsta tid. För ålderspension&lt;br&gt;krävs att den försäkrade har varit bosatt i Sverige sedan minst fem år&lt;br&gt;och efter fyllda 16 år varit bosatt här under sammanlagt minst tio år.&lt;br&gt;Förtidspension utges till en utlänning, om denne antingen är bosatt i&lt;br&gt;Sverige sedan minst fem år eller, om han är bosatt här sedan kortare tid&lt;br&gt;än fem år, har varit normalt arbetsför oavbrutet minst ett år under&lt;br&gt;bosättningstiden. För efterlevandepension fordras antingen att den av-&lt;br&gt;lidne omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige minst fem år&lt;br&gt;och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt här i landet eller att den&lt;br&gt;efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst fem år och den efterlevande&lt;br&gt;eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt här (5 kap. 4 § AFL). För&lt;br&gt;rätt till barnpension är kvalifikationstiden sex månader. Om en utlänning&lt;br&gt;enligt vad ovan sagts är berättigad till förtidspension eller särskild efter-&lt;br&gt;levandepension, ersätts denna automatiskt av ålderspension när han&lt;br&gt;uppnår 65 års ålder, även om han då inte har uppfyllt den särskilda&lt;br&gt;kvalifikationstiden för rätt till ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bosättning utomlands är svenska medborgare som har rätt till&lt;br&gt;tilläggspension berättigade till folkpension i förhållande till det antal år&lt;br&gt;för vilka de tillgodoräknats pensionspoäng vid beräkningen av ATP. Om&lt;br&gt;pensionspoäng har tillgodoräknats för minst 30 år, utges folkpension&lt;br&gt;med oavkortat belopp. I annat fall reduceras folkpensionen pro-&lt;br&gt;portionellt. Med poängår jämställs bl.a. år före år 1960 för vilket be-&lt;br&gt;räknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för den försäkrade eller&lt;br&gt;uttagits sjömansskatt (5 kap. 2 och 3 §§ AFL). Vid bosättning utom-&lt;br&gt;lands utges enbart folkpensioneringens huvudförmåner ålderspension,&lt;br&gt;förtidspension och efterlevandepension samt - som tillägg till pensionen&lt;br&gt;- handikappersättning och bamtillägg. Däremot utges inte handikapper-&lt;br&gt;sättning som fristående förmån, pensionstillskott, särskilt pensionstillägg&lt;br&gt;till folkpension, vårdbidrag eller kommunalt bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några lagregler som ger utländska medborgare rätt till folkpension vid&lt;br&gt;bosättning utomlands finns inte. Bestämmelser härom finns dock i de&lt;br&gt;socialförsäkringskonventioner som ingåtts mellan Sverige och en rad&lt;br&gt;andra länder. Sådana konventioner gäller i förhållande till samtliga&lt;br&gt;nuvarande medlemsstater i EG och EFTA, med undantag för Irland och&lt;br&gt;Liechtenstein samt Belgien (med vilket land en konvention träffats som&lt;br&gt;emellertid ännu inte ratificerats). I regel ger dessa konventioner med-&lt;br&gt;borgare i den andra staten rätt till folkpension utomlands på samma&lt;br&gt;villkor som svenska medborgare har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om såväl svensk som utländsk medborgares rätt till folkpension Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;finns vissa dispensregler som kan åberopas av den som flyttar utom-&lt;br&gt;lands sedan han beviljats folkpension i Sverige men som inte uppfyller&lt;br&gt;villkoren för rätt till pension vid bosättning utanför Sverige. Enligt&lt;br&gt;dessa dispensregler kan folkpension fortsätta att utbetalas om det med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna skulle framstå som oskäligt att dra in&lt;br&gt;pensionen eller om den pensionsberättigade vistas utomlands för vård av&lt;br&gt;hälsan eller för behandling av sjukdom och det finns skälig anledning att&lt;br&gt;anta att vården eller behandlingen har avsevärd betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till tilläggspension är inte beroende av svenskt medborgarskap&lt;br&gt;eller bosättning här i landet. Sådan pension utbetalas alltså oavsett om&lt;br&gt;den försäkrade eller dennes efterlevande är bosatt i Sverige eller utom-&lt;br&gt;lands. För rätt till pension krävs dock att den försäkrade tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionspoäng för minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler bygger till stor del på att den berättigade är eller har&lt;br&gt;varit bosatt i Sverige. Enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS&lt;br&gt;1985:16) om inskrivning och avregistrering enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring skall en person anses bosatt i Sverige om han har sitt&lt;br&gt;egentliga hemvist här i landet. För den som flyttar till Sverige gäller att&lt;br&gt;han skall anses bosatt i landet om han kommer hit med avsikt att vistas&lt;br&gt;här stadigvarande. Även den som har för avsikt att vistas i landet endast&lt;br&gt;under en begränsad tid anses bosatt här under förutsättning att han&lt;br&gt;kommer hit för förvärvsarbete eller studier och att vistelsen är avsedd&lt;br&gt;att vara mer än ett år. Medföljande make och barn under 18 år skall&lt;br&gt;också anses bosatta i landet om de kommer hit för att vistas här mer än&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk eller utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige och&lt;br&gt;som lämnar landet skall enligt 1 kap. 3 § AFL fortfarande anses vara&lt;br&gt;bosatt här om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Även den&lt;br&gt;som av en statlig arbetsgivare, t.ex. UD, sänds till ett annat land för&lt;br&gt;arbete för arbetsgivarens räkning anses vara bosatt i Sverige under ut-&lt;br&gt;sändningstiden även om denna är avsedd att överstiga ett år. Detsamma&lt;br&gt;gäller för familjemedlemmar som medföljer den utsände. Undantag från&lt;br&gt;denna regel om tillhörighet till svensk socialförsäkring gäller enligt en&lt;br&gt;förordning (SFS 1985:73) för arbetstagare som är arvodesanställda av&lt;br&gt;styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för biståndsarbete i annat&lt;br&gt;land och deras medföljande familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de nu beskrivna reglerna i AFL och anslutande författningar&lt;br&gt;om bosättningsbegreppet gäller sedan tidigare att ledning för avgörande&lt;br&gt;av frågan om bosättning kan hämtas i folkbokföringslagens (1991:481)&lt;br&gt;och motsvarande äldre lagstiftnings bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventioner finns avvikande bestämmelser om vilket lands social-&lt;br&gt;försäkringslagstiftning en person skall omfattas av.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 EES-avtalet och EG:s regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det avtal som träffats mellan EFTA-ländema och EG och dess med-&lt;br&gt;lemsländer om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde är avsett att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träda i kraft den 1 januari 1993, samtidigt som EG:s inre marknad Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;fullbordas. Målet med avtalet är att skapa ett gemensamt samarbetsom-&lt;br&gt;råde där varor, kapital, tjänster och personer skall kunna röra sig fritt&lt;br&gt;över gränserna. Avtalet syftar även till att utveckla och bredda sam-&lt;br&gt;arbetet på angränsande politikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i EES-avtalet är att åstadkomma ett regelverk som i&lt;br&gt;stora delar motsvarar det som gäller inom EG, bl.a. i fråga om samord-&lt;br&gt;ningen av regelsystem för social trygghet för personer som flyttar inom&lt;br&gt;EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet har Sverige åtagit sig att införliva EES-reglema i&lt;br&gt;svensk rätt. EES-avtalets huvudbestämmelser skall således införlivas i&lt;br&gt;svensk rätt genom inkorporering. I propositionen 1991/92:170 har&lt;br&gt;regeringen lagt fram förslag till lag om ett europeiskt ekonomiskt sam-&lt;br&gt;arbetsområde (EES), EES-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om hur den sociala tryggheten skall samordnas för personer&lt;br&gt;som utnyttjar sig av möjligheten att flytta mellan olika länder inom&lt;br&gt;samarbetsområdet kommer att regleras i enlighet med rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när&lt;br&gt;anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom&lt;br&gt;gemenskapen. Denna förordning skall, efter nödvändiga anpassningar,&lt;br&gt;inkorporeras i den svenska lagstiftningen. Regeringen har i den nämnda&lt;br&gt;propositionen även lagt fram förslag till lag om samordning av systemen&lt;br&gt;för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) (prop. 1991/92:170 del II bilaga 4). Denna lag&lt;br&gt;gör förordning (EEG) nr 1408/71 i dess lydelse per den 1 augusti 1991&lt;br&gt;tillämplig här i landet. Förordningen skall tillämpas med de anpass-&lt;br&gt;ningar som framgår av bilaga VI till EES-avtalet. Därav följer t.ex. att&lt;br&gt;med medlemsstater avses även EFTA-ländema. När jag i fortsättningen&lt;br&gt;hänvisar till förordning (EEG) nr 1408/71 avses härmed den nu nämnda&lt;br&gt;lagen om inte annat framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till EES-lagen har införts en lagvalsregel. Enligt denna&lt;br&gt;skall föreskrifter i EES-lagen eller annan lag som har meddelats till&lt;br&gt;uppfyllande av Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet tillämpas utan&lt;br&gt;hinder av vad som annars föreskrivs i lag. Detta innebär att bl.a. regler-&lt;br&gt;na i förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att få företräde framför&lt;br&gt;reglerna i AFL och andra lagar på pensionsområdet i den mån reglerna&lt;br&gt;avviker från varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning (EEG) nr 1408/71 gäller för anställda och egenföretagare&lt;br&gt;som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i en eller flera EG-&lt;br&gt;stater och är medborgare i en av dessa stater eller som är statslösa eller&lt;br&gt;flyktingar och bosatta i en medlemsstat. Förordningen gäller också för&lt;br&gt;familjemedlemmar och efterlevande till den angivna personkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen gäller enbart inom medlemsstaternas område. För per-&lt;br&gt;soner som är bosatta utanför EG-området har den alltså inte tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förmånsslag som omfattas av förordningen är i huvudsak socialför-&lt;br&gt;säkringsförmåner och s.k. familjeförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 vilar på fyra bakomliggande Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;principer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Likabehandlingsprincipen. Enligt denna har personer från ett EG-&lt;br&gt;land som är bosatta inom en annan medlemsstats område och som om-&lt;br&gt;fattas av förordningen samma rättigheter och skyldigheter i fråga om&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner som den statens egna medborgare. Detta&lt;br&gt;betyder att villkor i en stats lagstiftning om krav på medborgarskap inte&lt;br&gt;kan göras gällande gentemot personer som skyddas av förordningen.&lt;br&gt;Denna regel (artikel 3 i förordningen) är undantagslös. Det får inte&lt;br&gt;uppställas några krav på viss tids vistelse i landet innan rätt till förmån&lt;br&gt;inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sammanläggningsprincipen. Denna princip syftar till att anställda&lt;br&gt;och egenföretagare som flyttar till eller får arbete i en annan med-&lt;br&gt;lemsstat inte på grund härav skall gå miste om de rättigheter som de&lt;br&gt;tidigare intjänat. Sammanläggningsprincipen innebär att, om ett lands&lt;br&gt;lagstiftning upptar bestämmelser om krav på viss tids försäkring, arbete&lt;br&gt;eller bosättning för rätt till sociala förmåner, vid tillämpningen av sådan&lt;br&gt;lagstiftning skall beaktas tid för försäkring, arbete eller bosättning i en&lt;br&gt;annan medlemsstat. Sådana tidsperioder i annat land skall alltså medräk-&lt;br&gt;nas som om de hade ägt rum i det förstnämnda landet. Detta är en&lt;br&gt;genomgående princip för de förmånsslag som omfattas av förordningen.&lt;br&gt;Principen är av betydelse i situationer där det krävs t.ex. viss tids bo-&lt;br&gt;sättning, vissa år med pensionsgrundande inkomst eller viss annan&lt;br&gt;kvalifikationstid för att en förmån över huvud taget skall utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Exportabilitetsprincipen. Enligt förordningens artikel 10 gäller&lt;br&gt;denna princip i fråga om kontantförmåner vid invaliditet eller ålderdom&lt;br&gt;eller till efterlevande, ersättning i anledning av olycksfall i arbetet eller&lt;br&gt;arbetssjukdomar samt förmåner vid dödsfall. Principen innebär att&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner skall kunna utbetalas oavsett var inom EG-&lt;br&gt;området som den berättigade är bosatt. Principen är alltså att kontant-&lt;br&gt;förmåner som någon förvärvat i en medlemsstat skall kunna exporteras&lt;br&gt;inom EG och således utbetalas även om den berättigade bor i eller&lt;br&gt;flyttar till ett annat medlemsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Proratatemporis-principen. Denna princip, som gäller enbart på&lt;br&gt;pensionsområdet, avser beräkningen av pension i fall då pensionstagaren&lt;br&gt;till följd av arbete eller bosättning i flera länder har förvärvat rätt till&lt;br&gt;pension i mer än ett medlemsland. Grundprincipen är att pensionstaga-&lt;br&gt;ren har rätt till en proportionellt beräknad pension från vart och ett av&lt;br&gt;de länder som han intjänat pensionsrätt i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en närmare redogörelse för innehållet i förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71 hänvisas till utredningens betänkande (SOU 1992:26 s. 79-92)&lt;br&gt;och proposition 1991/92:170 del II bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Behovet av ändrade regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Pensionsberedningen tog i sitt slutbetänkande (SOU 1990:76) Allmän&lt;br&gt;pension upp frågor om hur reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;förhåller sig till den svenska pensionslagstiftningen. Beredningen kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staterade därvid att stora problem skulle uppkomma inom folkpensione-&lt;br&gt;ringen vid en tillämpning av förordningens principer. Utländska med-&lt;br&gt;borgare som omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71 skulle sålunda&lt;br&gt;behöva ges rätt till folkpension vid bosättning i Sverige på samma vill-&lt;br&gt;kor som svenska medborgare, dvs. de skulle vara berättigade till folk-&lt;br&gt;pension fr.o.m. det att de bosätter sig i Sverige, om övriga förutsätt-&lt;br&gt;ningar för pensionsrätt då är uppfyllda. Vidare skulle de nuvarande&lt;br&gt;begränsningarna när det gäller möjligheterna att uppbära folkpension vid&lt;br&gt;bosättning utomlands inte kunna göras gällande gentemot personer som&lt;br&gt;täcks av förordning (EEG) nr 1408/71, och således inte heller mot&lt;br&gt;svenska medborgare. Den som en gång beviljats folkpension skulle ha&lt;br&gt;rätt att exportera hela pensionen vid flyttning till ett land inom EG:s&lt;br&gt;område. Enligt Pensionsberedningen torde bestämmelserna i förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 dessutom få tolkas så, att alla som är medborgare i&lt;br&gt;något EG-land och bosatta inom EG:s område skulle vara berättigade&lt;br&gt;till oreducerad svensk folkpension om de någon gång i sitt liv varit&lt;br&gt;bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsberedningen konstaterade att konsekvenserna på folkpensions-&lt;br&gt;området med nuvarande regler skulle bli mycket långtgående och leda&lt;br&gt;till resultat som inte kan anses acceptabla. En följd skulle vara att ut-&lt;br&gt;gifterna för folkpension skulle öka med miljardbelopp per år. Mot&lt;br&gt;bakgrund av överväganden av detta slag lade beredningen fram ett&lt;br&gt;principförslag om ett system för intjänande av rätt till folkpension på&lt;br&gt;grundval av tid för bosättning här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för de överväganden och förslag som därefter redo-&lt;br&gt;visats av Utredningen om socialförsäkringen och EG har varit att utifrån&lt;br&gt;Pensionsberedningens principförslag åstadkomma en anpassning av de&lt;br&gt;svenska pensionsreglema till EG:s regler på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som redovisats i utredningens betänkande SOU 1992:26&lt;br&gt;har fått ett gynnsamt mottagande av de flesta remissinstanserna. De har&lt;br&gt;i huvudsak ställt sig bakom de bedömningar som gjorts av utredningen&lt;br&gt;vad gäller behovet av ändrade regler för rätt till folkpension, ut-&lt;br&gt;gångspunkten för reformen och inriktningen av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i utredningens bedömning vad gäller behovet av änd-&lt;br&gt;rade regler på detta område och ansluter mig i allt väsentligt till de&lt;br&gt;principer som enligt utredningens mening bör ligga till grund för lag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer att lägga fram förslag till ändringar i AFL och anslutande&lt;br&gt;lagar på pensionsområdet. Förslagen innebär ändringar endast i den rent&lt;br&gt;nationella lagstiftningen om folkpension. Avvikande bestämmelser kan&lt;br&gt;däremot finnas i social försäkringskonventioner. Om riksdagen antar det&lt;br&gt;i prop. 1991/92:170 framlagda förslaget till lag om samordning av&lt;br&gt;systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES) kommer dessutom bestämmelserna i&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71 att tillämpas i den mån de avviker från&lt;br&gt;den svenska folkpensionslagstiftningen. Jag kommer därför i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen att redovisa vissa effekter vid tillämpningen av förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 och socialförsäkringskonventionema på förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer vidare att föreslå att regeringen inhämtar riksdagens god- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;kännande av en den 15 juni 1992 undertecknad konvention mellan&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen, som har tillstyrkts av Nordiska rådet, är avsedd att&lt;br&gt;ersätta 1981 års nordiska konvention. Den är föranledd av EES-avtalet&lt;br&gt;och har viktiga återverkningar på folkpensionsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ett nytt system för rätt till folkpension&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Två alternativa regler för rätt till folkpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Två alternativa regler för rätt till folkpension införs.&lt;br&gt;Folkpensionen beräknas antingen i förhållande till bosättningstiden&lt;br&gt;i Sverige eller i relation till det antal år för vilka tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionspoäng för tilläggspension. För rätt till folkpension krävs&lt;br&gt;att den berättigade är bosatt i Sverige. De särskilda kvalifikations-&lt;br&gt;kraven för utländsk medborgare slopas. Svenska medborgare skall&lt;br&gt;vid bosättning utomlands dock ha rätt att uppbära pension beräk-&lt;br&gt;nad i förhållande till antalet år med ATP-poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Bland dem som tillstyrker förslaget finns Kam-&lt;br&gt;marrätten i Göteborg, Försäkringsrätten för Södra Sverige, Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket (RFV), Försäkringskasseförbundet, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), Pensionärernas Riks-&lt;br&gt;organisation (PRO) och Folksam. Kammarrätten i Göteborg framhåller&lt;br&gt;att eftersom det för den enskilde mest förmånliga regelsystemet skall&lt;br&gt;tillämpas vid beräkning av pension, bör en omräkning av pensionen ske&lt;br&gt;när den enskildes förhållanden ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser (även sådana som tillstyrker förslaget) finner de&lt;br&gt;föreslagna reglerna komplicerade och pekar på att det kan bli svårare&lt;br&gt;för den enskilde att hävda sin rätt. Under hänvisning till att en dubb-&lt;br&gt;lerad reglering alltid innebär komplikationer i den praktiska tillämp-&lt;br&gt;ningen ställer Försäkringsöverdomstolen frågan om det är lämpligt att&lt;br&gt;införa alternativa regler för förvärv av rätt till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser det vara väsentligt att bosättning i Sverige bibehålls som ett&lt;br&gt;kriterium för rätten att omfattas av det generella trygghetssystemet.&lt;br&gt;RFV känner tveksamhet inför en utveckling som skulle innebära att man&lt;br&gt;successivt urholkar en försäkringstillhörighet grundad på bosättning i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret delar utredningens uppfattning om vikten av förändringar&lt;br&gt;i pensionssystemet för att undvika kostsamma dubbelförsäkringar men&lt;br&gt;anser förslaget om två olika beräkningssystem komplicerat. Stats-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontoret förordar därför att folkpension skall grundas endast på bosätt- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska flyktingrådet ifrågasätter riktigheten i utredningens bedömning&lt;br&gt;av kostnaderna för folkpensioneringen efter ikraftträdandet av EES-&lt;br&gt;avtalet om nuvarande regler behålls. Svenska flyktingrådet tar inte&lt;br&gt;ställning till om det av andra skäl finns anledning att införa system med&lt;br&gt;kvalifikationsregler för rätt till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet anser det orimligt att en utländsk medborg-&lt;br&gt;are som kommer från ett land utanför EES-området och med vilket&lt;br&gt;Sverige inte har någon socialförsäkringskonvention efter många års&lt;br&gt;vistelse och yrkesverksamhet här i landet inte har rätt till svensk folk-&lt;br&gt;pension om han återvänder till sitt hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: De nuvarande reglerna om folkpension syftar&lt;br&gt;till att ge ett socialt grundskydd vid ålderdom, bestående nedsatt ar-&lt;br&gt;betsförmåga, invaliditet, långvarig sjukdom, gravt handikapp m.m. De&lt;br&gt;förmånsbelopp som utges till personer bosatta i Sverige är därför i&lt;br&gt;huvudsak enhetliga och oberoende av den försäkrades tidigare in-&lt;br&gt;komster, avgiftsbetalning eller försäkringstid. Vidare är svenska med-&lt;br&gt;borgare berättigade till folkpension fr.o.m. att de bosätter sig i Sverige,&lt;br&gt;oberoende av var de tillbringat sin förvärvsaktiva tid. Något krav på&lt;br&gt;viss försäkrings- eller bosättningstid finns inte. Sådana krav uppställs&lt;br&gt;däremot när det gäller utländska medborgares rätt till folkpension vid&lt;br&gt;bosättning i Sverige. I den mån dessa krav är uppfyllda utges enligt&lt;br&gt;AFL folkpension med oavkortat belopp även till utländska medborgare&lt;br&gt;som är bosatta här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande pensionsskydd som folkpensioneringen innebär&lt;br&gt;avser enligt lagstiftningen personer som förblir bosatta i Sverige. När&lt;br&gt;lagen om samordning av systemen för social trygghet när personer&lt;br&gt;flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) har trätt i&lt;br&gt;kraft och förordning (EEG) nr 1408/71 blir tillämplig i Sverige blir det&lt;br&gt;inte längre möjligt att upprätthålla olika regler för svenska medborgare&lt;br&gt;och medborgare i andra EES-länder. De bestämmelser i AFL som&lt;br&gt;gäller svenska medborgare skulle till följd av reglerna om likabehand-&lt;br&gt;ling i förordning (EEG) nr 1408/71 komma att gälla också beträffande&lt;br&gt;medborgare i andra EES-länder. Dessa skulle i likhet med svenska med-&lt;br&gt;borgare komma att vara berättigade till folkpension omedelbart vid&lt;br&gt;bosättning i Sverige förutsatt att övriga villkor såsom uppnådd pensions-&lt;br&gt;ålder är uppfyllda. Regeln i AFL att pensionsförmåner i princip utgår&lt;br&gt;endast till dem som är bosatta i Sverige skulle inte komma att gälla i&lt;br&gt;förhållande till personer bosatta utanför Sverige som täcks av förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71. Dessa skulle nämligen få rätt till utbetalning av pen-&lt;br&gt;sionsförmåner var än de är bosatta inom EES-området, oberoende av&lt;br&gt;vad som stadgas i nationell lagstiftning. Den folkpension de kan upp-&lt;br&gt;bära vid bosättning i Sverige skulle inte heller få minskas på grund av&lt;br&gt;att de flyttar från Sverige. De nuvarande reglerna i 5 kap. 4 § AFL om&lt;br&gt;särskilda kvalifikationstider för utländska medborgares rätt till folkpen-&lt;br&gt;sion vid bosättning i Sverige skulle komma att sakna verkan mot med-&lt;br&gt;borgare från andra EES-länder, eftersom dessa får lägga samman bo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättnings- eller försäkringsperioder i andra EES-länder för att uppfylla Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;uppställda kvalifikationstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 på den nuvarande&lt;br&gt;lagstiftningen om folkpension skulle med hänsyn till de ovan beskrivna&lt;br&gt;effekterna leda till mycket stora kostnadsökningar för den svenska&lt;br&gt;folkpensioneringen, vilket inte kan anses acceptabelt. Mot bakgrund&lt;br&gt;härav är det enligt min mening nödvändigt att förändra reglerna för rätt&lt;br&gt;till folkpension. I framtiden kommer det också att bli allt vanligare att&lt;br&gt;pension kommer att förvärvas från mer än ett land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för förändrade regler för rätt till folkpension bör vara&lt;br&gt;ett system där folkpension beräknas i första hand på grundval av tid för&lt;br&gt;bosättning i Sverige. En sådan bosättningsregel bör gälla såväl utländska&lt;br&gt;som svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningsregeln bör ersätta de nuvarande bestämmelserna i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § AFL, som innehåller särskilda kvalifikationstider för utländska med-&lt;br&gt;borgares rätt till folkpension vid bosättning i Sverige. Enligt min be-&lt;br&gt;dömning föreligger det inte behov av särskilda kvalifikationstider för&lt;br&gt;utländska medborgare som inte omfattas av ESS-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att folkpension skall utges bör krävas att den pensionsberättigade&lt;br&gt;är bosatt i Sverige. Enligt förordning (EEG) nr 1408/71 kommer sven-&lt;br&gt;ska medborgare och utländska medborgare som omfattas av EES-avtalet&lt;br&gt;att kunna exportera svenska folkpensionsförmåner beräknade enligt&lt;br&gt;bosättningsregeln till länder inom EES-området. Vid bosättning i länder&lt;br&gt;utanför detta område kommer dock rätt till folkpension beräknad på&lt;br&gt;grundval av bosättningstid inte att föreligga, såvida inte möjligheter&lt;br&gt;härtill skulle öppnas i socialförsäkringskonvention med något land utan-&lt;br&gt;för EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller regeln i 5 kap. 2 § AFL om svenska medborgares rätt till&lt;br&gt;folkpension vid bosättning utomlands på grundval av antalet poängår för&lt;br&gt;ATP grundas pensionsrätten i detta fall på den pensionsberättigades för-&lt;br&gt;värvsarbete i Sverige. Denna möjlighet till utbetalning av folkpensions-&lt;br&gt;förmåner vid bosättning utomlands bör enligt min mening behållas även&lt;br&gt;med en ny regel för pensionsrätt baserad på bosättningstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav anser jag att en till bosättningsregeln alternativ&lt;br&gt;regel för rätt till folkpension bör införas. Den alternativa regeln bör&lt;br&gt;utformas i enlighet med bestämmelserna i nuvarande 5 kap. 2 § AFL.&lt;br&gt;Till skillnad från denna bör den inte enbart avse rätt till folkpension vid&lt;br&gt;bosättning utomlands utan även utgöra en generell regel för rätt till folk-&lt;br&gt;pension baserad på antalet poängår för ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den alternativa beräkningsregeln för folkpension bör gälla på lika vill-&lt;br&gt;kor för svenska och utländska medborgare. I likhet med vad som före-&lt;br&gt;slås i fråga om folkpension enligt bosättningsregeln bör krävas bosätt-&lt;br&gt;ning i Sverige för att folkpension skall utges med tillämpning av den&lt;br&gt;ATP-anknutna beräkningsregeln. Svenska medborgare som är bosatta&lt;br&gt;utomlands bör dock ha rätt att uppbära folkpension som beräknats med&lt;br&gt;tillämpning av den nu aktuella regeln. Liksom gäller enligt nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 § AFL bör denna rätt avse enbart folkpensioneringens huvud-&lt;br&gt;förmåner samt tillägg till pension i form av handikappersättning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bamtillägg. Till följd av reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 kom- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;mer personer som täcks av denna att inom EES-området få rätt till&lt;br&gt;export även av vissa andra folkpensionsförmåner. Jag återkommer&lt;br&gt;senare (kapitel 8) till vad som kommer att gälla i det hänseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska medborgare bör folkpension på grundval av den ATP-&lt;br&gt;anknutna beräkningsregeln utges endast vid bosättning i Sverige. Fler-&lt;br&gt;talet social försäkringskon ventioner som Sverige ingått med andra länder&lt;br&gt;innehåller emellertid rätt till export av folkpension på samma villkor&lt;br&gt;som enligt AFL gäller för svenska medborgare. Till länder inom EES-&lt;br&gt;området kommer exporträtt att föreligga enligt förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71 för personer som omfattas av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 6 § AFL finnas en dispensregel som kan ge svenska och ut-&lt;br&gt;ländska medborgare, som börjat uppbära folkpension här i landet, fort-&lt;br&gt;satt rätt till folkpension även efter en flyttning från Sverige, om flytt-&lt;br&gt;ningen utomlands är betingad av hälsoskäl eller det skulle framstå som&lt;br&gt;oskäligt att dra in pensionen. Enligt min mening bör en motsvarighet till&lt;br&gt;denna regel finnas också i fortsättningen såvitt gäller folkpension som&lt;br&gt;uppburits under bosättning i Sverige. Dispensregeln bör gälla både i&lt;br&gt;fråga om pension beräknad enligt bosättningsregeln och enligt den ATP-&lt;br&gt;anknutna beräkningsregeln. Eftersom fri exporträtt kommer att finnas&lt;br&gt;inom EES-området på grundval av EG:s regler, blir dispensregeln av&lt;br&gt;betydelse främst för personer som flyttar till länder utanför detta om-&lt;br&gt;råde. Vid tillämpningen av regeln bör enligt min uppfattning följas&lt;br&gt;samma principer som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt mina förslag kommer folkpension således att kunna beräknas&lt;br&gt;enligt två alternativa regler. I de situationer när båda beräkningsreglema&lt;br&gt;kan tillämpas - vilket torde bli fallet för flertalet personer med rätt till&lt;br&gt;svensk folkpension - skall enbart en av reglerna tillämpas, nämligen den&lt;br&gt;regel som ger det för den enskilde förmånligaste utfallet. En konsekvens&lt;br&gt;härav blir bl.a. att folkpensionens belopp kan behöva räknas om när den&lt;br&gt;pensionsberättigades förhållanden ändras. Detta kan bli fallet t.ex. när&lt;br&gt;en svensk pensionär, som varit bosatt utanför EES-området under några&lt;br&gt;år och då uppburit 30-dels reducerad folkpension, återvänder för att bo-&lt;br&gt;sätta sig i Sverige och har rätt till en högre 40-delsberäknad folkpen-&lt;br&gt;sion. Det är emellertid inte meningen att någon fortlöpande omräkning&lt;br&gt;av pensionen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Pensionsrätt baserad på bosättningstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Folkpension beräknas på grundval av den pensions-&lt;br&gt;berättigades sammanlagda bosättningstid i Sverige. Bosättningstid&lt;br&gt;tillgodoräknas fr.o.m. det år då en person fyller 16 år t.o.m. det&lt;br&gt;år då han fyller 64 år. För rätt till oreducerad pension krävs att&lt;br&gt;bosättningstid kan tillgodoräknas för minst 40 år. Om bosättnings-&lt;br&gt;tiden i Sverige är kortare än 40 år, reduceras folkpensionen med&lt;br&gt;1/40 för varje år som fattas. För att rätt till folkpension skall&lt;br&gt;föreligga krävs att bosättningstid kan tillgodoräknas för minst tre&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte särskilt kommen-&lt;br&gt;terat utredningens överväganden i denna del. Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;anser det rimligt med en ATP-anknuten regel och ifrågasätter om inte&lt;br&gt;intjänandetiden vid bosättningsregeln också kan vara 30 år. Domstolen&lt;br&gt;konstaterar emellertid att även med en sammanfallande årsregel kommer&lt;br&gt;det att krävas specialregler för vad som skall anses som bosättning här&lt;br&gt;i landet. Med hänsyn härtill uttalar domstolen att man likaväl kan&lt;br&gt;skärpa kravet för rätt till folkpension grundad på bosättning i Sverige&lt;br&gt;till 40 år. PRO anser en regel om krav på 40 års bosättning i Sverige&lt;br&gt;riktig och kritiserar de nuvarande reglerna som innebär att en svensk&lt;br&gt;medborgare kan bo utanför Sverige hela sitt yrkesverksamma liv och&lt;br&gt;likväl vara berättigad till full ålderspension från folkpensioneringen om&lt;br&gt;han återvänder till Sverige vid 65 års ålder. Statens invandrarverk (SIV)&lt;br&gt;konstaterar att det kommer att bli mer gynnsamt än med nuvarande&lt;br&gt;regler att förvärva svenskt medborgarskap eftersom det ger möjlighet&lt;br&gt;till utbetalning av pension grundad på bosättning inom hela EES-om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening bör ett system där folkpen-&lt;br&gt;sion beräknas på grundval av tid för bosättning vara så utformat att&lt;br&gt;pensionens storlek blir beroende av bosättningen under den försäkrades&lt;br&gt;förvärvsaktiva tid. Reglerna bör anknyta till dem som gäller för till-&lt;br&gt;godoräknande av poängår inom ATP-systemet. Detta innebär att bosätt-&lt;br&gt;ningstid skall kunna tillgodoräknas under tiden fr.o.m. det år då någon&lt;br&gt;fyller 16 år t.o.m. det år då han fyller 64 år. Tidsramen blir därigenom&lt;br&gt;densamma som i fråga om den alternativa beräkningsregeln för folk-&lt;br&gt;pension i förhållande till antalet år med pensionspoäng för ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intjänandetid som gäller inom ATP - 30 år - är däremot som&lt;br&gt;utredningen påpekat alltför kort. Den tidsram för tillgodoräknande av&lt;br&gt;bosättningstid som föreslås ger utrymme för 49 års tillgodoräknande.&lt;br&gt;Det är emellertid rimligt att ett begränsat antal års bortovaro från&lt;br&gt;Sverige inte bör leda till att folkpensionen reduceras. Jag delar därför&lt;br&gt;utredningens bedömning att intjänandetiden vid bosättningsregeln bör&lt;br&gt;vara 40 år. Härigenom får den pensionsberättigade möjlighet att vistas&lt;br&gt;utanför Sverige sammanlagt nio år under sin förvärvsaktiva tid utan att&lt;br&gt;den framtida folkpensionen reduceras. Jag föreslår alltså att det för rätt&lt;br&gt;till oreducerad folkpension skall krävas att bosättningstid kan tillgodo-&lt;br&gt;räknas för minst 40 år. Om den sammanlagda bosättningstiden i Sverige&lt;br&gt;är kortare än 40 år, bör folkpensionen reduceras med 1/40 för varje år&lt;br&gt;som fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning för rätt till folkpension bör vara viss&lt;br&gt;minsta tids bosättning i Sverige. För rätt till ATP krävs att pen-&lt;br&gt;sionspoäng tillgodoräknats för minst tre år. Enligt min uppfattning är&lt;br&gt;det lämpligt att kräva samma kvalifikationstid vid tillämpning av den&lt;br&gt;nya bosättningsregeln. Kravet på viss kvalifikationstid bör gälla för både&lt;br&gt;svenska och utländska medborgare. I förhållande till medborgare i EES-&lt;br&gt;länder som omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71 kommer dock till&lt;br&gt;följd av sammanläggningsprincipen i förordningen även försäkringstider&lt;br&gt;som fullgjorts i andra EES-länder att medräknas för att villkoret om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss minsta tids bosättning skall uppfyllas. För att sådan sammanlägg- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;ning skall kunna ske bör dock, i enlighet med vad jag strax kommer att&lt;br&gt;föreslå, krävas i vart fall ett års bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer (kapitel 4) till närmare överväganden och förslag om&lt;br&gt;tillgodoräknande av bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Pensionsrätt utifrån intjänad rätt till ATP&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den ATP-anknutna beräkningsregeln utformas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i nuvarande 5 kap. 2 § AFL. Rätt&lt;br&gt;till folkpension föreligger således på grundval av år för vilka&lt;br&gt;tillgodoräknats ATP-poäng och därmed jämställda år enligt reg-&lt;br&gt;lerna för tilläggspension. För rätt till oavkortad folkpension krävs&lt;br&gt;30 år med ATP-poäng. Är antalet år med ATP-poäng färre,&lt;br&gt;reduceras folkpensionen med 1/30 för varje år som saknas. Med&lt;br&gt;år för vilka tillgodoräknats ATP-poäng likställs bl.a. år före år&lt;br&gt;1960 för vilka beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst.&lt;br&gt;För rätt till folkpension krävs minst tre år med ATP-poäng eller&lt;br&gt;därmed likställda år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet inte haft några&lt;br&gt;synpunkter på förslaget. PRO framhåller att den föreslagna ATP-an-&lt;br&gt;knutna beräkningsregeln i huvudsak överensstämmer med de nuvarande&lt;br&gt;reglerna om rätt till folkpension för svenska medborgare vid bosättning&lt;br&gt;utomlands och tillstyrker förslaget. Föreningen svenskar i världen anser&lt;br&gt;att den ATP-anknutna beräkningsregeln löser en del av de problem som&lt;br&gt;bosättningsregeln skapar för vissa grupper, t.ex. personer som är ut-&lt;br&gt;sända av privat arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I enlighet med de motiv som jag tidigare&lt;br&gt;redovisat (avsnitt 3.1) föreslår jag en alternativ beräkningsregel för&lt;br&gt;folkpension som anknyter till den ATP-rätt som förvärvats. Reglerna&lt;br&gt;bör utformas i överensstämmelse med de regler som för närvarande&lt;br&gt;gäller enligt 5 kap. 2 § AFL för svenska medborgares rätt att uppbära&lt;br&gt;folkpension vid bosättning utomlands. Folkpension skall sålunda gene-&lt;br&gt;rellt kunna beräknas på grundval av år för vilka tillgodoräknats ATP-&lt;br&gt;poäng. För rätt till oreducerad folkpension krävs 30 år med ATP-&lt;br&gt;poäng. Är antalet år med ATP-poäng färre, reduceras pensionen med&lt;br&gt;1/30 för vaije år som saknas. Med år för vilka tillgodoräknats pension-&lt;br&gt;spoäng jämställs s.k. vårdår. I likhet med vad som gäller enligt nu-&lt;br&gt;varande 5 kap. 2 § AFL bör vidare vid beräkning av folkpension lik-&lt;br&gt;ställas vissa andra år, bl.a. år före år 1960 för vilket den berättigade&lt;br&gt;blivit taxerad till statlig inkomstskatt. För att rätt till folkpension över&lt;br&gt;huvud taget skall föreligga bör liksom i dag enligt 5 kap. 2 § AFL gälla&lt;br&gt;ett krav på att minst tre år med ATP-poäng eller därmed likställda år&lt;br&gt;tillgodoräknats den försäkrade. För personer som omfattas av förord-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning (EEG) nr 1408/71 kommer även försäkringsperioder som fullgjorts&lt;br&gt;i andra EES-länder att medräknas för att uppfylla detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ATP-anknutna beräkningsregeln är av betydelse också i fall då en&lt;br&gt;s.k. ATP-förbindelse föreligger. En sådan förbindelse är ett avtal&lt;br&gt;mellan en arbetsgivare och Riksförsäkringsverket, varigenom arbets-&lt;br&gt;givaren förbinder sig att svara för tilläggspensionsavgifter såvitt avser&lt;br&gt;utgiven lön eller annan ersättning i fall då sådan skyldighet inte före-&lt;br&gt;ligger enligt lag. Genom förbindelsen tillgodoräknas arbetstagaren lönen&lt;br&gt;eller ersättningen som pensionsgrundande inkomst av anställning inom&lt;br&gt;ATP, vilket annars inte skulle ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ATP-förbindelse måste ha generell omfattning, dvs. avse samtliga&lt;br&gt;svenska medborgare som sysselsätts i den verksamhet som anges i för-&lt;br&gt;bindelsen. Vidare krävs att förbindelsen omfattar ett större antal år. En&lt;br&gt;förbindelse kan sägas upp av båda parter dock under olika förutsätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan det ifrågasättas om möjligheterna att teckna en&lt;br&gt;ATP-förbindelse står i överensstämmelse med de principer som ligger&lt;br&gt;till grund för förordning (EEG) nr 1408/71, eftersom personer som&lt;br&gt;förordningen gäller för skall omfattas av lagstiftningen i endast en&lt;br&gt;medlemsstat. Det torde i sin tur innebära att ATP-förbindelser inte skall&lt;br&gt;kunna tecknas för personer som omfattas av EES-avtalet. Arbetsgivare&lt;br&gt;som före utgången av år 1992 träffat ATP-förbindelser bör därför infor-&lt;br&gt;meras om möjligheten att säga upp förbindelsen. För personer som är&lt;br&gt;sysselsatta i länder utanför EES-området bör dock möjligheterna att&lt;br&gt;bibehålla och teckna nya ATP-förbindelser finnas kvar oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Tillgodoräknande av bosättningstid&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Som bosättningstid tillgodoräknas enligt huvudregeln&lt;br&gt;tid under vilken en person varit folkbokförd (tidigare kyrkobok-&lt;br&gt;förd) i Sverige. Vid flyttning till utlandet tillgodoräknas inte tid&lt;br&gt;efter utresan om avregistrering från folkbokföringen skall ske.&lt;br&gt;Bosättningstiden räknas löpande. Den sammanlagda bosättnings-&lt;br&gt;tiden avrundas nedåt till hela antal år. Tid under vilken en person&lt;br&gt;oavbrutet vistats i Sverige från ansökan om uppehållstillstånd får&lt;br&gt;tillgodoräknas som bosättningstid under förutsättning att personen&lt;br&gt;senare blir folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte särskilt berört ut-&lt;br&gt;redningens förslag. Statskontoret pekar dock på att folkbokföringens&lt;br&gt;kvalitet försämrats under senare år, vilket är ett problem om folkbok-&lt;br&gt;föringen skall utgöra grund för beräkning av bosättningstid. Föreningen&lt;br&gt;svenskar i världen, Sveriges Frikyrkoråd, Svenska Missionsrådet och De&lt;br&gt;Fria Kristna Samfundens Råd/SAMRAD samt Föreningen Enskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationers Biståndsinforrnation framhåller att det finns skäl att Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;ändra folkbokföringslagens bestämmelser så att personer som arbetar&lt;br&gt;för svenska företag utomlands, missionärer, biståndsarbetare och med-&lt;br&gt;följande familjemedlemmar till nu nämnda grupper kan kvarstå som&lt;br&gt;folkbokförda i Sverige under utlandsvistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt AFL skall den som är bosatt i riket och&lt;br&gt;som uppnått 16 års ålder vara inskriven hos allmän försäkringskassa.&lt;br&gt;Enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1985:16) om inskriv-&lt;br&gt;ning och avregistrering enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;gäller som huvudregel att en person skall anses bosatt i Sverige om han&lt;br&gt;har sitt egentliga hemvist här eller om han kommer till Sverige med&lt;br&gt;avsikt att vistas här stadigvarande. Likaså skall en person, som kommer&lt;br&gt;till Sverige med avsikt att vistas här mer än ett år för förvärvsarbete&lt;br&gt;eller studier, och dennes medföljande make och underåriga barn anses&lt;br&gt;bosatta här. En person som flyttat till Sverige från ett annat nordiskt&lt;br&gt;land skall enligt föreskrifterna normalt anses bosatt här i landet om han&lt;br&gt;blivit folkbokförd här. Vad gäller utomnordiska medborgare är pröv-&lt;br&gt;ningen av frågan om bosättning även beroende av att uppehållstillstånd&lt;br&gt;beviljats. För sjömän finns särskilda regler. Vidare finns i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;AFL dels en bestämmelse av innebörd att en person som lämnar&lt;br&gt;Sverige fortfarande skall anses bosatt här under förutsättning att utlands-&lt;br&gt;vistelsen är avsedd att vara längst ett år, dels särregler för vissa utsända&lt;br&gt;arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventioner om social trygghet mellan Sverige och andra länder&lt;br&gt;finns regler om utsträckt tillämpning av AFL eller om undantag från&lt;br&gt;denna. Konventionernas regler om försäkringstillhörighet tar då över&lt;br&gt;AFL:s bosättningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bosättningsbegrepp som i dag tillämpas inom socialförsäkringen&lt;br&gt;avser i regel situationer då folkbokföring också skall ske. Vid inflytt-&lt;br&gt;ning från ett utomnordiskt land uppställs visserligen inte något krav på&lt;br&gt;att personen i fråga blivit folkbokförd men det samarbete mellan folk-&lt;br&gt;bokföringsmyndigheten och försäkringskassorna som förekommer syftar&lt;br&gt;till att åstadkomma att en person som är inskriven hos försäkringskassa&lt;br&gt;i normalfallet också är folkbokförd i Sverige för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid föreligga en viss avvikelse såvitt gäller den dag&lt;br&gt;från resp, till vilken inskrivningen hos försäkringskassa och folkbok-&lt;br&gt;föringen gäller. Inskrivningen hos allmän försäkringskassa gäller enligt&lt;br&gt;bestämmelser i 1 kap. 5 § AFL från den tidpunkt då sådant förhållande&lt;br&gt;inträtt att den försäkrade skall vara inskriven, dock tidigast fr.o.m.&lt;br&gt;tredje månaden före den då han blivit inskriven, till den tidpunkt då&lt;br&gt;sådant förhållande inträtt att inskrivningen skall upphöra, även om han&lt;br&gt;avregistreras långt senare. Vid flyttning (varmed avses även inflyttning&lt;br&gt;från utlandet) gäller folkbokföring enligt folkbokföringslagen fr.o.m.&lt;br&gt;flyttningsdagen endast om anmälan görs inom en vecka. Kommer an-&lt;br&gt;mälan in senare gäller folkbokföringen fr.o.m. den dag då anmälan kom&lt;br&gt;in. I de fall beslut om folkbokföring meddelas utan föregående anmälan,&lt;br&gt;gäller folkbokföringen fr.o.m. beslutsdagen. Vid flyttning till utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphör den flyttande att vara folkbokförd utresedagen eller, om flytt- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;ningen anmäls senare, den dag anmälan kom in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa regler innebär att inskrivning hos försäkringskassa i många av-&lt;br&gt;seenden närmare avspeglar den faktiska bosättningssituationen än folk-&lt;br&gt;bokföringen. Uppgifter om under vilken tid en försäkrad varit inskriven&lt;br&gt;i svensk försäkringskassa torde dock inte alltid finnas arkiverade eller&lt;br&gt;kan vara svårtillgängliga. Jag anser därför att huvudregeln om tillgodo-&lt;br&gt;räknande av bosättningstid inom folkpensioneringen skall vara att den&lt;br&gt;tid, under vilken en person varit folkbokförd (eller kyrkobokförd enligt&lt;br&gt;äldre lag) i Sverige, också tillgodoräknas honom som bosättningstid vid&lt;br&gt;tillämpning av 40-årsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra att personer som flyttar utomlands kvarstår som folk-&lt;br&gt;bokförda i Sverige och tillgodoräknas bosättningstid här enbart genom&lt;br&gt;att underlåta att anmäla flyttningen, föreslår jag att regeln förses med&lt;br&gt;den inskränkningen att tid efter utresedagen inte skall tillgodoräknas den&lt;br&gt;som lämnar Sverige under sådana omständigheter att han borde ha av-&lt;br&gt;registrerats från folkbokföringen som utflyttad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har övervägt om bosättning i landet under ett helt kalenderår skall&lt;br&gt;krävas för att tillgodoräknande av året skall få ske. För den som under&lt;br&gt;sin aktiva tid flyttar flera gånger mellan olika länder skulle emellertid&lt;br&gt;en sådan regel få till följd att år under vilka den försäkrade under en del&lt;br&gt;av året inte varit bosatt i Sverige inte skulle tillgodoräknas. Med hänsyn&lt;br&gt;till det anförda har jag stannat för att föreslå att bosättningstid skall&lt;br&gt;räknas löpande, dvs. att den försäkrade får tillgodoräkna sig tiden från&lt;br&gt;det att han bosätter sig här i landet till dess att bosättningen upphör. Om&lt;br&gt;den försäkrade varit bosatt i landet under flera perioder av sitt aktiva&lt;br&gt;liv, bör perioderna läggas samman vid beräkning av den totala bosätt-&lt;br&gt;ningstiden i landet. Den sammanlagda bosättningstiden bör därefter&lt;br&gt;sättas ned till närmaste antal hela år. Det innebär att den sammanlagda&lt;br&gt;bosättningstiden måste uppgå till minst 12 månader för att den försäk-&lt;br&gt;rade skall tillgodoräknas ett års bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler om tillgodoräknande av bosättningstid som jag föreslår inne-&lt;br&gt;bär inte att det för en försäkrad som varit bosatt i Sverige vid utgången&lt;br&gt;av vaije 12-månadersperiod skall fastställas bosättningstid på det sätt&lt;br&gt;som sker vid tillgodoräknande av år med ATP-poäng. Däremot kan&lt;br&gt;försäkringskassan löpande behöva notera vissa uppgifter om bosättning&lt;br&gt;m.m. Det är dock först när ett pensionsfall har inträffat och pensionen&lt;br&gt;skall beräknas som tillgodoräknande av bosättningstid skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt folkbokföringslagen gäller att en utlänning som är skyldig att ha&lt;br&gt;uppehållstillstånd inte skall folkbokföras om han saknar sådant tillstånd.&lt;br&gt;Undantag härifrån kan göras om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip är enligt min uppfattning att en utlänning&lt;br&gt;som vistas i Sverige utan erforderligt uppehållstillstånd inte bör få&lt;br&gt;tillgång till sådana förmåner som följer av att en person är folkbokförd.&lt;br&gt;För vissa utlänningar som kommer hit kan det dock dröja länge, ibland&lt;br&gt;flera år, från det att de ansöker om uppehållstillstånd till dess att sådant&lt;br&gt;tillstånd beviljas. Vid införande av regler om rätt till folkpension på&lt;br&gt;grundval av bosättning i Sverige är det därför enligt min mening rimligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en utlänning får räkna även tiden från ansökan om uppehållstillstånd Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;här i landet som bosättningstid, under förutsättning att han senare be-&lt;br&gt;viljas uppehållstillstånd och blir folkbokförd här. Det bör vidare krävas&lt;br&gt;att han har vistats här oavbrutet alltsedan ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;och tills han blivit folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ålderspension&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Pensionsrätt enligt bosättningsregeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ålderspension beräknas på grundval av den pen-&lt;br&gt;sionsberättigades bosättningstid. Vid förtida uttag av ålderspen-&lt;br&gt;sion sker ingen ny beräkning av bosättningstid med hänsyn till&lt;br&gt;tillkommande bosättningsår förrän den berättigade uppnår 65 års&lt;br&gt;ålder. Ålderspension till efterlevande make som omedelbart före&lt;br&gt;den månad då han fyllde 65 år uppburit hel särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension beräknas på grundval av samma bosättningstid som efter-&lt;br&gt;levandepensionen, om det är förmånligare. Kvinnor, som är&lt;br&gt;födda år 1944 eller tidigare och som övergångsvis är berättigade&lt;br&gt;till änkepension från folkpensioneringen, eller som skulle ha varit&lt;br&gt;berättigade till sådan pension om de inte hade uppnått 65 års&lt;br&gt;ålder när maken avled, erhåller ålderspension som är grundad på&lt;br&gt;den bosättningstid som kunnat tillgodoräknas den avlidne, om det&lt;br&gt;är förmånligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom så till vida att&lt;br&gt;jag föreslår en lagregel som innebär att det vid förtida uttag inte sker&lt;br&gt;någon ny beräkning av bosättningstid med hänsyn till tillkommande&lt;br&gt;bosättningsår förrän den berättigade uppnår 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast två remissinstanser har yttrat sig särskilt&lt;br&gt;över förslaget. Den ena, Folksam, tillstyrker förslaget. Den andra,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, efterlyser en mer preciserad ledning för&lt;br&gt;rättstillämpningen när det gäller frågan hur tillkommande bosättningstid&lt;br&gt;skall beaktas vid förtida uttag av ålderspension som är reducerad på&lt;br&gt;grund av bristande bosättningstid. Kammarrätten anser att man bör&lt;br&gt;eftersträva att pensionen inte skall kunna räknas om vid mer än ett&lt;br&gt;tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av mitt förslag (se avsnitt 3.2) följer att folk-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension, som tas ut vid 65 års ålder eller&lt;br&gt;senare, kommer att beräknas på grundval av den tid den pensionsbe-&lt;br&gt;rättigade varit bosatt i Sverige fr.o.m. det år då han fyller 16 år t.o.m.&lt;br&gt;det år då han fyller 64 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler har den försäkrade möjlighet att redan före 65&lt;br&gt;års ålder ta ut ålderspension i form av s.k. förtida uttag, dock tidigast&lt;br&gt;fr.o.m. den månad då han uppnår 60 års ålder. Förtida pensionsuttag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan begränsas till att avse en fjärdedel eller hälften av pensionen. Vid Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;förtida uttag av ålderspension minskas pensionen med 0,5 % för vaije&lt;br&gt;månad som, då pensionen har böljat utges, återstår till ingången av den&lt;br&gt;månad då den försäkrade fyller 65 år. Reduktionen av pensionen är&lt;br&gt;livsvarig. Den försäkrade kan dock när som helst återkalla sitt förtida&lt;br&gt;uttag av ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör en pensionsberättigad som gör förtida uttag av&lt;br&gt;ålderspension tillgodoräknas bosättningstid även under den tid då han&lt;br&gt;uppbär pension t.o.m. 64 års ålder. Jag anser det dock inte rimligt att&lt;br&gt;pensionen i denna situation omräknas år från år utan föreslår att pen-&lt;br&gt;sionen skall omräknas endast när den berättigade fyller 65 år. Detta bör&lt;br&gt;gälla även om den berättigade återkallar ett förtida uttag och efter en tid&lt;br&gt;på nytt gör ett förtida uttag. Den bosättningstid som beräknas vid den&lt;br&gt;tidpunkt då den berättigade första gången gör ett förtida uttag blir så-&lt;br&gt;ledes bestämmande för pensionens storlek fram till 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip skall det vara den berättigades egen bosättningstid i Sverige&lt;br&gt;som avgör ålderspensionens storlek. I några fall kan det emellertid&lt;br&gt;finnas anledning att make skall få tillgodoräkna sig den andre makens&lt;br&gt;bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant fall är när efterlevande make omedelbart före den månad då&lt;br&gt;han fyllde 65 år uppburit hel särskild efterlevandepension. Ett grund-&lt;br&gt;läggande syfte med den särskilda efterlevandepensionen är att den skall&lt;br&gt;utgöra ett skyddsnät för sådana efterlevande män och kvinnor som inte&lt;br&gt;kan klara sin försöijning genom förvärvsarbete eller på annat sätt.&lt;br&gt;Särskild efterlevandepension utges enligt reglerna i 8 kap. 6 § AFL till&lt;br&gt;efterlevande make som inte har uppnått 65 års ålder och för tiden efter&lt;br&gt;det att rätten till omställningspension upphört. Därtill krävs att den&lt;br&gt;efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom ett arbete som är&lt;br&gt;lämpligt för honom är nedsatt med minst hälften och att nedsättningen,&lt;br&gt;som får antas vara mer än kortvarig, beror på arbetsmarknadsmässiga&lt;br&gt;skäl, nedsatt hälsa eller annan därmed jämförlig omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare (avsnitt 7.1) att föreslå att efterlevandepension&lt;br&gt;skall beräknas uteslutande på grundval av den avlidnes bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige. Med hänsyn härtill och till syftet med den särskilda efterlevan-&lt;br&gt;depensionen bör hel särskild efterlevandepension leda över till en ål-&lt;br&gt;derspension baserad på samma bosättningstid som efterlevandepensio-&lt;br&gt;nen, om detta är förmånligare för den efterlevande maken. Någon&lt;br&gt;motsvarande regel vid partiell särskild efterlevandepension eller i fråga&lt;br&gt;om omställningspension föreslås däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör det enligt min bedömning finnas möjlighet att utgå från en&lt;br&gt;avliden makes bosättningstid om så är mer fördelaktigt för kvinnor som&lt;br&gt;är födda år 1944 eller tidigare och som är berättigade till änkepension&lt;br&gt;enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i AFL&lt;br&gt;eller som skulle ha varit berättigade till änkepension från folkpen-&lt;br&gt;sioneringen enligt nämnda övergångsregler om de inte hade uppnått 65&lt;br&gt;års ålder när maken avled. Jag föreslår därför att en sådan regel införs&lt;br&gt;för dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Pensionsrätt enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln Prop. 1992/93:7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ålderspension beräknas i enlighet med nuvarande&lt;br&gt;regler i 5 kap. 2 § AFL, dvs. i förhållande till antalet år med&lt;br&gt;ATP-poäng. Vid förtida uttag av ålderspension sker ingen om-&lt;br&gt;räkning av pensionen med hänsyn till tillkommande år med ATP-&lt;br&gt;poäng utan pensionen omräknas först när den berättigade uppnår&lt;br&gt;65 års ålder. En övergångsregel föreslås för kvinnor som är&lt;br&gt;födda år 1944 eller tidigare och som med stöd av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till reformen av efterlevandepensioneringen har rätt&lt;br&gt;till tilläggspension i form av änkepension. Ålderspension till nu&lt;br&gt;nämnda kvinnor får utges på grundval av den avlidnes år med&lt;br&gt;pensionspoäng för ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom i det avseeendet&lt;br&gt;att jag föreslår en lagregel som innebär att det vid förtida uttag inte sker&lt;br&gt;någon omräkning av pensionen med hänsyn till tillkommande år med&lt;br&gt;ATP-poäng. Pensionen omräknas först när den berättigade uppnår 65&lt;br&gt;års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt kommenterat&lt;br&gt;förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När det gäller beräkning av ålderspension&lt;br&gt;enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln skall det ske i enlighet med&lt;br&gt;de regler som gäller enligt den nuvarande lydelsen av 5 kap. 2 § AFL.&lt;br&gt;Ålderspension utges således i förhållande till det antal år för vilka den&lt;br&gt;pensionsberättigade tillgodoräknats pensionspoäng för ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förtida uttag av ålderspension beräknad enligt den ATP-anknutna&lt;br&gt;regeln uppkommer samma problem som vid bosättningsregeln genom att&lt;br&gt;ATP-poäng kan tillgodoräknas under den tid den berättigade uppbär&lt;br&gt;pension. Den lösning jag föreslagit beträffande bosättningsregeln bör&lt;br&gt;gälla även när pensionen beräknas enligt den ATP-anknutna regeln. Det&lt;br&gt;innebär att vid förtida uttag sker ingen ny beräkning av folk-&lt;br&gt;pensionsdelen med hänsyn till antal år med pensionspoäng utan pen-&lt;br&gt;sionen räknas om först den månad då den berättigade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avseende föreligger enligt min mening behov av en särregel i&lt;br&gt;fråga om beräkning av ålderspension. Före reformen på efterlevande-&lt;br&gt;pensioneringens område år 1990 fanns en bestämmelse i 5 kap. 2 §&lt;br&gt;AFL som gällde för kvinnor som var berättigade till tilläggspension i&lt;br&gt;form av änkepension och avsåg beräkning av ålderspension från folk-&lt;br&gt;pensioneringen vid bosättning utomlands. En kvinna beträffande vilken&lt;br&gt;bestämmelsen var tillämplig hade rätt att erhålla ålderspension från&lt;br&gt;folkpensioneringen som grundades på den avlidne makens poängår.&lt;br&gt;Enligt de allmänna övergångsreglerna till efterlevandepensionsreformen&lt;br&gt;gäller bestämmelsen alltjämt i fråga om kvinnor som är födda år 1944&lt;br&gt;eller tidigare och som i övrigt uppfyller vissa förutsättningar. En mot-&lt;br&gt;svarighet till bestämmelsen bör alltjämt finnas. Den bör emellertid inte&lt;br&gt;enbart vara en exportregel utan gälla även vid bosättning i Sverige. Jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslår att bestämmelsen utformas som en övergångsbestämmelse till Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;lagförslagen. Härigenom får folkpension i form av ålderspension till nu&lt;br&gt;nämnda kvinnor beräknas på grundval av den avlidne makens år med&lt;br&gt;pensionspoäng för ATP, om det är förmånligare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förtidspension&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Pensionsrätt enligt bosättningsregeln - huvudregeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förtidspension beräknas på grundval av dels den tid&lt;br&gt;den berättigade varit bosatt i Sverige t.o.m. året före pensions-&lt;br&gt;fallet och dels en antagen framtida bosättningstid. Den antagna&lt;br&gt;framtida bosättningstiden beräknas på så sätt att, om den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade har varit bosatt i Sverige minst 4/5 av tiden&lt;br&gt;fr.o.m. det år då han fyllde 16 år t.o.m. året före pensionsfallet,&lt;br&gt;får som bosättningstid tillgodoräknas hela tiden fr.o.m. året for&lt;br&gt;pensionsfallet t.o.m. det år då han fyller 64 år. Om den faktiska&lt;br&gt;bosättningstiden under den angivna tiden är kortare, får han som&lt;br&gt;framtida bosättningstid tillgodoräknas så stor del av tiden fr.o.m.&lt;br&gt;året för pensionsfallet t.o.m. det år då han fyller 64 år som mot-&lt;br&gt;svarar förhållandet mellan den faktiska bosättningstiden i landet&lt;br&gt;fr.o.m. 16-årsåret t.o.m. året före pensionsfallet och 4/5 av hela&lt;br&gt;angivna period. I fall då den pensionsberättigades arbetsförmåga&lt;br&gt;blir ytterligare nedsatt så att förtidspensionen skall utges med&lt;br&gt;högre grad, skall en ny beräkning av bosättningstid göras. Om-&lt;br&gt;räkningen skall i dessa situationer ske efter samma principer som&lt;br&gt;vid den ursprungliga beräkningen. Den som omedelbart före den&lt;br&gt;månad då han fyller 65 år uppburit hel förtidspension får ålders-&lt;br&gt;pension efter samma antal 40-delar som förtidspensionen, om det&lt;br&gt;är förmånligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom så till vida att&lt;br&gt;utredningen föreslagit att ett nytt pensionsfall skall anses föreligga vid&lt;br&gt;sådan försämring av arbetsförmågan som föranleder en ändring av den&lt;br&gt;andel med vilken förtidspension utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folksam tillstyrker förslaget. Statskontoret an-&lt;br&gt;märker att reglerna för förtidspension synes kunna ge upphov till den&lt;br&gt;typ av dubbla förmåner som utredningen säger sig vilja undvika och&lt;br&gt;föreslår därför att folkpensionen omprövas vid beviljande av ålders-&lt;br&gt;pension. RFV har invändningar mot utredningens förslag att ett nytt&lt;br&gt;pensionsfall skall anses föreligga vid en sådan försämring av arbetsför-&lt;br&gt;mågan som föranleder ändring i den andel med vilken förtidspension&lt;br&gt;utges och föreslår i stället att pensionen skall omräknas med hänsyn till&lt;br&gt;bosättningstiden fram till ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Frikyrkoråd, Svenska Missionsrådet och De Fria Samfundens Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;Råd/SAMRÅD samt Föreningen Enskilda Organisationers Biståndsinfor-&lt;br&gt;mation pekar på att de föreslagna reglerna för beräkning av förtidspen-&lt;br&gt;sion kan få negativa konsekvenser för utsända missionärer och bi-&lt;br&gt;ståndsarbetare samt deras medföljande familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I fråga om förtidspension måste hänsyn kunna&lt;br&gt;tas till tid efter det att pensionsfallet har inträffat. Jag finner den lösning&lt;br&gt;som utredningen föreslagit i det här avseendet lämplig. Förtidspension&lt;br&gt;skall sålunda beräknas på grundval av den tid den berättigade varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige t.o.m. året före det år då pensionsfallet inträffade.&lt;br&gt;Denna bosättningstid skall också ligga till grund vid bestämmandet av&lt;br&gt;hur stor del av tiden efter pensionsfallet som skall få tillgodoräknas som&lt;br&gt;bosättningstid. Om den tid den pensionsberättigade faktiskt varit bosatt&lt;br&gt;i Sverige fr.o.m. det år han fyllde 16 år t.o.m. året före pensionsfallet&lt;br&gt;uppgår till minst 4/5 av hela denna tidsperiod, får han som bosättnings-&lt;br&gt;tid tillgodoräknas, förutom den faktiska bosättningstiden t.o.m. året före&lt;br&gt;pensionsfallet, även hela tiden fr.o.m. det år då pensionsfallet inträffade&lt;br&gt;t.o.m. det år då han fyller 64 år. Om den faktiska bosättningstiden&lt;br&gt;däremot är mindre än 4/5 av den teoretiskt möjliga, tillgodoräknas han&lt;br&gt;som framtida bosättningstid en proportionellt beräknad del av tiden&lt;br&gt;fr.o.m. året för pensionsfallet t.o.m. det år då han fyller 64 år, varvid&lt;br&gt;proportioneringen sker med utgångspunkt från att det är tillräckligt med&lt;br&gt;4/5 av den teoretiskt möjliga bosättningstiden för att hela denna tid skall&lt;br&gt;tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta administrationen föreslår jag att beräkningen av&lt;br&gt;framtida bosättningstid skall göras på grundval av hela månader, varvid&lt;br&gt;en avrundning bör göras nedåt till närmaste antal hela månader. Sedan&lt;br&gt;avrundas den kvotdel varmed folkpension skall utges med tillämpning&lt;br&gt;av huvudregeln till närmaste lägre antal hela år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på aktuell anknytning till Sverige vid pensionsfallet för att&lt;br&gt;antagen framtida bosättningstid skall tillgodoräknas bör inte uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inträffa att en person, som är berättigad till förtidspension&lt;br&gt;enligt AFL, har omfattats också av ett annat lands lagstiftning och att&lt;br&gt;enligt denna förtidspensionens storlek beräknas med tillämpning av&lt;br&gt;liknande regler som de av mig föreslagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya nordiska konventionen om social trygghet finns en särskild&lt;br&gt;bestämmelse enligt vilken hänsyn tas till enbart en del av den framtida&lt;br&gt;bosättningstiden vid beräkningen i vaije land. Denna bestämmelse skall&lt;br&gt;ha motsvarande tillämpning vid beräkning av grundpension från ett&lt;br&gt;nordiskt land om den berättigade har rätt till pension också från ett&lt;br&gt;EES-land utanför Norden. Den skall även gälla i fråga om personer&lt;br&gt;som omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71. Med hänsyn till detta&lt;br&gt;generella tillämpningsområde för den nordiska konventionen har jag inte&lt;br&gt;funnit det påkallat att lägga fram förslag till någon motsvarande lagregel&lt;br&gt;i AFL. Ytterligare skäl härtill är de begränsningar som förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 uppställer för sådana lagbestämmelser och att enligt&lt;br&gt;EG:s regler fall av detta slag bör lösas just genom konventioner mellan&lt;br&gt;medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension kan enligt 7 kap. 2 § AFL beviljas i form av halv för-&lt;br&gt;tidspension, två tredjedelar av hel förtidspension eller hel förtidspension&lt;br&gt;beroende på graden av nedsättningen av arbetsförmågan. Den som&lt;br&gt;beviljats halv förtidspension eller två tredjedelar av hel förtidspension,&lt;br&gt;och som sedan får sin arbetsförmåga ytterligare nedsatt så att han blir&lt;br&gt;berättigad till förtidspension med större grad, bör enligt min mening få&lt;br&gt;förtidspensionen beräknad med hänsyn tagen även till bosättningstiden&lt;br&gt;efter pensionsfallet. Jag föreslår således att, vid en sådan försämring av&lt;br&gt;arbetsförmågan som föranleder en ändring av den andel enligt 7 kap.&lt;br&gt;varmed förtidspension utges, skall en ny beräkning av bosättningstid&lt;br&gt;göras. Beräkningen skall ske efter samma principer som vid den ur-&lt;br&gt;sprungliga beräkningen, dvs. faktisk bosättningstid beräknas t.o.m. året&lt;br&gt;före det år då försämringen av arbetsförmågan inträdde och framtida&lt;br&gt;bosättningstid fr.o.m. året för försämringen av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsförmågan i stället förbättras bör någon ny beräkning av bo-&lt;br&gt;sättningstid inte göras, utan pensionen kommer även efter ändringen av&lt;br&gt;den andel varmed förtidspensionen utges att grundas på samma antal 40-&lt;br&gt;delar som tidigare. En annan lösning skulle kunna motverka den pen-&lt;br&gt;sionsberättigades intresse av att böija arbeta eftersom pensionen vid en&lt;br&gt;ny beräkning av bosättningstid skulle kunna komma att grundas på en&lt;br&gt;kortare bosättningstid än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år ersätts för-&lt;br&gt;tidspension av ålderspension. Även ålderspension, som utges till den&lt;br&gt;som erhållit förtidspension dessförinnan och uppburit sådan pension till&lt;br&gt;65 års ålder, bör enligt min mening utges i förhållande till antalet fak-&lt;br&gt;tiska bosättningsår t.o.m. det år då han fyller 64 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omedelbart före den månad då han fyller 65 år erhållit hel&lt;br&gt;förtidspension bör dock få ålderspension efter samma antal 40-delar&lt;br&gt;som förtidspensionen, om det är förmånligare för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Bosättningsregel vid förtidspensionering i unga år&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När det gäller beräkning av förtidspension för en&lt;br&gt;svensk medborgare som fått sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt&lt;br&gt;före ingången av det år då han fyllde 18 år föreslås att svensk&lt;br&gt;medborgare som bosättningstid tillgodoräknas tiden fr.o.m. 16-&lt;br&gt;årsåret t.o.m. det år då personen fyller 64 år. Vid beräkningen&lt;br&gt;skall dock bortses från tid efter fyllda 16 år under vilken den&lt;br&gt;berättigade inte varit bosatt i Sverige. För utländska medborgare&lt;br&gt;föreslås motsvarande regler under förutsättning att den pensions-&lt;br&gt;berättigade är bosatt i Sverige sedan minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom så till vida att&lt;br&gt;den av mig föreslagna regeln enligt utredningens förslag skulle gälla&lt;br&gt;endast beträffande pensionsfall före 16-årsåret samt att utredningen&lt;br&gt;föreslagit särregler för pensionsfall under året personen fyllt 16 år som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebar att den berättigade skulle ha varit bosatt i Sverige fr.o.m. in- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;gången av det året t.o.m. tidpunkten för pensionsfallet för att vara&lt;br&gt;berättigad till förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg kritiserar utredningens&lt;br&gt;förslag om beräkning av bosättningstid när pensionsfallet inträffar under&lt;br&gt;det år då den pensionsberättigade fyller 16 år och anser att det kräver&lt;br&gt;ytterligare överväganden och en noggrann belysning av effekterna. RFV&lt;br&gt;påpekar i fråga om pensionsfall under året personen fyllt 16 år att det&lt;br&gt;föreligger svårigheter att fastställa tidpunkten för pensionsfallet till en&lt;br&gt;viss dag. Vid ett olycksfall är det sålunda enligt RFV inte helt säkert att&lt;br&gt;den varaktiga nedsättningen inträffar samma dag som olycksfallet. När&lt;br&gt;det gäller sjukdomar liksom ibland vid olycksfall sker enligt RFV en&lt;br&gt;gradvis försämring som gör det svårt att på dagen avgöra när pensions-&lt;br&gt;fallet har inträffat. Föreningen Enskilda Organisationers Biståndsinfor-&lt;br&gt;mation pekar på att reglerna för beräkning av förtidspension kan skapa&lt;br&gt;problem för vissa utsända, t.ex. de biståndsarbetandes barn som är äldre&lt;br&gt;än 16 år och som inte får ATP-poäng och som inte heller hinner vara&lt;br&gt;bosatta i Sverige 4/5 av tiden före ett pensionsfall. Även de barn som&lt;br&gt;under året personen fyllt 16 år befinner sig utomlands med sina bi-&lt;br&gt;ståndsarbetande föräldrar och då råkar ut för olycksfall eller sjukdom&lt;br&gt;som leder till förtidspension kommer enligt föreningen att drabbas av&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För de personer som har rätt till förtidspen-&lt;br&gt;sion på grund av att deras arbetsförmåga blivit varaktigt nedsatt före&lt;br&gt;eller under det år då de fyllde 16 år kan, med den huvudregel jag för-&lt;br&gt;ordat beträffande beräkning av bosättningstid, någon faktisk bosättnings-&lt;br&gt;tid inte tillgodoräknas, eftersom sådan räknas fr.o.m. det år då den&lt;br&gt;försäkrade fyllde 16 år och endast t.o.m. året före pensionsfallet. Förut-&lt;br&gt;sättningar att beräkna någon antagen framtida bosättningstid föreligger&lt;br&gt;därför inte heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nu gällande utformningen av den skyddade personkretsen&lt;br&gt;enligt förordning (EEG) nr 1408/71 torde dessa personer omfattas av&lt;br&gt;förordningen såvitt gäller pensioner endast under förutsättning att de är&lt;br&gt;eller har varit förvärvsverksamma. Om denna förutsättning inte är&lt;br&gt;uppfylld, torde förordningens principer om likabehandling av andra&lt;br&gt;länders medborgare med det egna landets medborgare, sammanläggning&lt;br&gt;av försäkringsperioder som fullgjorts i olika länder och förmånernas ex-&lt;br&gt;portabilitet inte gälla. Inom EG har emellertid nyligen lagts fram ett&lt;br&gt;förslag om att utvidga förordningens tillämpningsområde på så sätt att&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt en medlemsstats lagstiftning också skall&lt;br&gt;omfattas av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från att åldersgränsen för rätt till förtidspension är&lt;br&gt;16 år är det svårt att finna ett lämpligt regelsystem för tillgodoräknande&lt;br&gt;av bosättningstid för den som invalidiseras i unga år. Med hänsyn till&lt;br&gt;att de föreslagna ändringarna måste kunna träda i kraft samtidigt med&lt;br&gt;EES-avtalet och till att förändringar i regelsystemet för EES snart kan&lt;br&gt;komma att genomföras, lägger jag nu inte fram förslag om några mer&lt;br&gt;genomgripande förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför följande regler för beräkning av bosättningstid för Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;den som fått arbetsförmågan varaktigt nedsatt före eller under det år&lt;br&gt;han fyllt 16 år. Svenska medborgare som är bosatta här i landet skall&lt;br&gt;tillgodoräknas bosättningstid fr.o.m. det år då de fyllde 16 år t.o.m. det&lt;br&gt;år då de fyller 64 år även då det är fråga om förtidspension. Mot-&lt;br&gt;svarande föreslås gälla för utländska medborgare förutsatt att de varit&lt;br&gt;bosatta i Sverige sedan minst fem år. Detta motsvarar de nuvarande&lt;br&gt;reglerna i 5 kap. 1 § och 4 § första stycket b AFL. I fråga om såväl&lt;br&gt;svenska som utländska medborgare föreslås den ändringen i förhållande&lt;br&gt;till nuvarande regler att, för det fall att den pensionsberättigade varit&lt;br&gt;bosatt utomlands efter fyllda 16 år, tiden för bosättningen i utlandet inte&lt;br&gt;skall tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till beräkning av bosättningstid för den som får arbetsför-&lt;br&gt;mågan nedsatt det år han fyller 16 år medför att det saknar betydelse&lt;br&gt;var personen var bosatt detta år. Om pensionsfallet skulle inträffa det år&lt;br&gt;personen fyller 17 år, blir det vid tillämpningen av huvudregeln av-&lt;br&gt;görande var vederbörande varit bosatt under det år han fyllde 16 år.&lt;br&gt;Enligt min mening bör det förhållandet inte få vara avgörande för om&lt;br&gt;en person över huvud taget skall kunna få någon förtidspension att&lt;br&gt;personen under just den perioden av livet var bosatt utanför Sverige.&lt;br&gt;Eftersom myndighetsåldern är 18 år, bör barnet fram till dess kunna&lt;br&gt;med fortsatt skydd från den svenska folkpensioneringen vistas hos sina&lt;br&gt;föräldrar även om dessa under några år arbetar utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av mig nu föreslagna reglerna bör därför enligt min mening gälla&lt;br&gt;även i fråga om pensionsfall som inträffar under det år någon fyller 17&lt;br&gt;år. För pensionsfall som inträffar under detta år kommer emellertid&lt;br&gt;även den föreslagna huvudregeln för beräkning av förtidspension att&lt;br&gt;kunna tillämpas. Detta anser jag skall vara möjligt. Vid pensionsfall&lt;br&gt;som inträffar under nämnda år får alltså förtidspension beräknas enligt&lt;br&gt;endera av de två bosättningsreglema efter vad som är mest förmånligt&lt;br&gt;för den enskilde. För en utländsk medborgare som kommit till Sverige&lt;br&gt;som 15-åring och som blir varaktigt arbetsoförmögen vid 17 års ålder&lt;br&gt;är det således fördelaktigare med en beräkning enligt huvudregeln för&lt;br&gt;förtidspension än enligt reglerna för unga invalider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör, som utredningen föreslagit, i ett senare sam-&lt;br&gt;manhang mer ingående överväganden göras i syfte att finna en mer&lt;br&gt;definitiv lösning för tillgodoräknande av bosättningstid när pensionsfall&lt;br&gt;inträffar i unga år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Pensionsrätt enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förtidspension enligt den ATP-anknutna beräknings-&lt;br&gt;regeln beräknas enligt nuvarande regler i 5 kap. 2 § AFL, dvs. i&lt;br&gt;förhållande till faktiska poängår och år med antagandepoäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt berört förslaget. Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;Skälen för mitt förslag: I fråga om beräkning av förtidspension enligt&lt;br&gt;den ATP-anknutna regeln bör motsvarande regler som enligt nuvarande&lt;br&gt;5 kap. 2 § AFL gälla. Det innebär att hänsyn tas inte endast till faktiska&lt;br&gt;poängår utan även till år för vilka s.k. antagandepoäng har beräknats.&lt;br&gt;Pensionen beräknas med andra ord under antagande att den försäkrade&lt;br&gt;för vaije år fr.o.m. det år då pensionsfallet inträffar t.o.m. det år då&lt;br&gt;han uppnår 64 års ålder har tillgodoräknats vissa pensionspoäng (antag-&lt;br&gt;andepoäng). För att pensionsberäkning med antagandepoäng skall få äga&lt;br&gt;rum, krävs att den försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet&lt;br&gt;haft en sjukpenninggrundande inkomst som lägst motsvarar det vid årets&lt;br&gt;ingång gällande basbeloppet eller kan tillgodoräknas pensionspoäng för&lt;br&gt;två av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Efterlevandepension&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Pensionsrätt enligt bosättningsregeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid beräkning av efterlevandepension till make och&lt;br&gt;barn tas hänsyn endast till den avlidnes bosättningstid i Sverige.&lt;br&gt;Den efterlevandes egen bosättningstid är utan betydelse. För rätt&lt;br&gt;till pension krävs dock att den efterlevande är bosatt i Sverige.&lt;br&gt;Om dödsfallet inträffat det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år&lt;br&gt;eller tidigare, får även antagen framtida bosättningstid medräknas.&lt;br&gt;Om den avlidne vid dödsfallet uppbar hel förtidspension, får&lt;br&gt;efterlevandepensionen beräknas på grundval av samma bosätt-&lt;br&gt;ningstid som förtidspensionen, om det är förmånligare. Reglerna&lt;br&gt;om samordning mellan särskild efterlevandepension och vissa&lt;br&gt;andra sociala förmåner ändras så att, om särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion utges med en andel av oavkortad pension, vid avräkningen&lt;br&gt;hänsyn tas endast till motsvarande andel av den andra förmånen.&lt;br&gt;Förtidspension skall inte utgöra hinder mot att för samma nedsätt-&lt;br&gt;ning av förvärvsmöjligheten bevilja särskild efterlevandepension.&lt;br&gt;Särskild efterlevandepension skall i stället avräknas mot beloppet&lt;br&gt;för förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folksam tillstyrker förslaget. RFV påpekar att det&lt;br&gt;kan vara omöjligt att beräkna den avlidnes bosättningstid i de fall då&lt;br&gt;den efterlevande inte har kännedom om den avlidnes bosättning från 16&lt;br&gt;års ålder. Försäkringskasseförbundet framhåller att de nuvarande regler-&lt;br&gt;na om barnpension är samordnade med reglerna om bidragsförskott&lt;br&gt;samt att de föreslagna reglerna innebär att denna samordning upphör.&lt;br&gt;Förbundet framhåller vidare att det inte torde vara så vanligt att barn är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättigade till barnpension från annat land. För att komma tillrätta med Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;dessa problem anser förbundet att andra lösningar i fråga om efter-&lt;br&gt;levandepension till barn bör övervägas. Övriga remissinstanser har inte&lt;br&gt;särskilt berört förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt de nuvarande reglerna i 5 kap. AFL&lt;br&gt;kan efterlevandepension utges till make eller barn även om den avlidne&lt;br&gt;aldrig har varit bosatt i Sverige. Efterlevande make eller barn som är&lt;br&gt;svenska medborgare och bosatta här i landet är således berättigade till&lt;br&gt;efterlevandepension från folkpensioneringen. I fråga om efterlevan-&lt;br&gt;depension till make eller barn som inte är svensk medborgare men som&lt;br&gt;är bosatt här gäller att sådan pension utges om den efterlevande maken&lt;br&gt;resp, barnet är bosatt här i landet sedan minst fem år resp, sex månader&lt;br&gt;och den efterlevande maken resp, barnet var bosatt här vid dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett system där folkpension kan utges på grundval av tid för bo-&lt;br&gt;sättning här i landet faller det sig naturligt att mer renodlat än hittills&lt;br&gt;betrakta efterlevandepensionen som en från den avlidne härledd rätt.&lt;br&gt;Det innebär att en grundläggande förutsättning för att pension skall&lt;br&gt;utges bör vara att den avlidne har varit bosatt i Sverige någon tid och&lt;br&gt;därigenom intjänat rätt till pension här. Vidare bör här, liksom för&lt;br&gt;övriga folkpensionsförmåner, krävas att de som är berättigade till efter-&lt;br&gt;levandeförmåner, dvs. efterlevande make eller barn, är bosatta här i&lt;br&gt;landet för att pension över huvud taget skall utges på grundval av reg-&lt;br&gt;lerna i AFL. Att sådan pension i viss utsträckning ändå kan komma att&lt;br&gt;utbetalas till utomlands bosatta blir en följd inte av AFL utan av EG:s&lt;br&gt;regler eller regler i socialförsäkringskonventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att efterlevandepensionen bör bestämmas uteslutande&lt;br&gt;på grundval av den tid den avlidne varit bosatt i Sverige. En sådan&lt;br&gt;regel kan möjligen te sig mindre tillfredsställande för det fall t.ex. att&lt;br&gt;ett svenskt barn som bott hela sitt liv i Sverige mister en förälder som&lt;br&gt;aldrig bott här. Barnet skulle dock i det tänkta fallet sannolikt vara&lt;br&gt;berättigat till pension från det land där föräldern varit bosatt eller för-&lt;br&gt;värvsverksam, i vart fall om det är fråga om ett land inom EES-om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel enligt vilken endast den avlidnes bosättningstid ligger till&lt;br&gt;grund för efterlevandepensionen överensstämmer också väl med prin-&lt;br&gt;ciperna för förordning (EEG) nr 1408/71. Vid den prorata-beräkning av&lt;br&gt;pensionen som enligt förordningen skall göras beträffande efterlevande-&lt;br&gt;pension till vuxna efterlevande måste således de försäkringsperioder&lt;br&gt;som beaktas av flera medlemsländer inom EG ha fullgjorts av samma&lt;br&gt;person. Enligt förordningen är vidare familjemedlemmar eller efter-&lt;br&gt;levande inte självständigt försäkrade utan omfattas av förordningen just&lt;br&gt;i egenskap av familjemedlemmar eller efterlevande till den anställde&lt;br&gt;eller egenföretagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna om beräkning av efterlevandepension enligt&lt;br&gt;bosättningsregeln på grundval av den avlidnes bosättningstid bör även&lt;br&gt;gälla sådan änkepension som utges med stöd av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till den år 1988 beslutade efterlevandepensionsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av efterlevandepensionens storlek måste hänsyn Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;kunna tas också till tid efter det att pensionsfallet har inträffat. Framtida&lt;br&gt;bosättningstid bör medräknas på motsvarande sätt som vid förtidspen-&lt;br&gt;sion. Detta innebär att, om den tid den avlidne varit bosatt i Sverige&lt;br&gt;fr.o.m. det år då han fyllde 16 år t.o.m. året före dödsfallet uppgår till&lt;br&gt;minst 4/5 av hela denna tidsperiod, skall som bosättningstid tillgodoräk-&lt;br&gt;nas även hela tiden fr.o.m. det år dödsfallet inträffade t.o.m. det år då&lt;br&gt;den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Om däremot den faktiska bosätt-&lt;br&gt;ningstiden fr.o.m. det år då den avlidne fyllde 16 år t.o.m. året före&lt;br&gt;dödsfallet är mindre än 4/5 av den teoretiskt möjliga tiden, tillgodoräk-&lt;br&gt;nas en proportionellt beräknad del av tiden därefter som framtida bosätt-&lt;br&gt;ningstid. Proportioneringen sker med utgångspunkt från att det är till-&lt;br&gt;räckligt med 4/5 av den teoretiskt möjliga bosättningstiden för att hela&lt;br&gt;tiden därefter skall tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den avlidne vid dödsfallet uppbar hel förtidspension föreslås att&lt;br&gt;efterlevandepensionen skall utges på grundval av samma bosättningstid,&lt;br&gt;om det är förmånligare. Detta överensstämmer med vad jag (avsnitt&lt;br&gt;6.1) föreslagit i fråga om övergång från hel förtidspension till ålders-&lt;br&gt;pension. Denna möjlighet till förmånligare beräkning skall gälla endast&lt;br&gt;om den avlidne omedelbart före dödsfallet uppbar hel förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regler i 8 kap. 12 § AFL (vilka i fråga om ATP har sina mot-&lt;br&gt;svarigheter i 14 kap. 7 §) skall särskild efterlevandepension minskas&lt;br&gt;med vissa angivna sociala förmåner som den efterlevande kan ha rätt&lt;br&gt;till. Detta gäller bl.a. arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag och&lt;br&gt;vuxenstudiebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordning (EEG) nr 1408/71 finns särskilda regler för fall av sam-&lt;br&gt;manträffande av förmåner i bl.a. sådana situationer som den här berör-&lt;br&gt;da. Syftet med dessa EG-regler är att förhindra eller begränsa till-&lt;br&gt;lämpningen av nationella regler om reducering av förmåner i fall då&lt;br&gt;detta är till nackdel för personer som flyttar mellan länderna. I den mån&lt;br&gt;den nationella lagstiftningen innehåller godtagbara regler blir EG:s&lt;br&gt;bestämmelser dock inte tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som nu sagts föreslår jag att, om särskild efter-&lt;br&gt;levandepension utges med viss andel av oavkortad pension på grundval&lt;br&gt;av 30- eller 40-årsregeln, minskning med hänsyn till de sociala för-&lt;br&gt;måner som anges i 8 kap. 12 § AFL skall göras endast med hänsyn till&lt;br&gt;en motsvarande andel av den sociala förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förtidspension, sjukpenning och arbetsskadelivränta finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 § AFL särskilda regler om samordning med särskild efterlev-&lt;br&gt;andepension. Dessa innebär att särskild efterlevandepension inte utges&lt;br&gt;till en efterlevande som erhåller vissa andra förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild efterlevandepension kan i det enskilda fallet utges med ett&lt;br&gt;större antal 30- eller 40-delar än förtidspensionen, eftersom den särskil-&lt;br&gt;da efterlevandepensionen grundas på den avlidnes bosättningstid eller år&lt;br&gt;med ATP-poäng. Förtidspension bör därför i fortsättningen behandlas&lt;br&gt;på samma sätt som de i 8 kap. 12 § angivna sociala förmånerna. Jag&lt;br&gt;föreslår en ändring i de nämnda lagreglerna med denna innebörd. Detta&lt;br&gt;får till följd att förtidspension framöver inte skall utgöra ett hinder mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att särskild efterlevandepension beviljas för samma nedsättning av för- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;värvsmöjligheten. En beviljad särskild efterlevandepension skall i stället&lt;br&gt;avräknas krona för krona mot beloppet för förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma regler för samordning bör tillämpas i fall då den efterlevande&lt;br&gt;uppbär motsvarande förmåner enligt utländsk lagstiftning. Detta bör&lt;br&gt;gälla inte bara beträffande folkpension utan också med avseende på&lt;br&gt;ATP. Jag föreslår att särskilda bestämmelser härom tas in i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 12 §§ samt 14 kap. 7 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Pensionsrätt enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Efterlevandepension enligt den ATP-anknutna beräk-&lt;br&gt;ningsregeln beräknas enligt reglerna i nuvarande 5 kap. 2 § AFL,&lt;br&gt;dvs. i förhållande till det antal år med ATP-poäng som tillgodo-&lt;br&gt;räknats den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har inte kommenterats av remiss-&lt;br&gt;instanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Efterlevandepension bör beräknas enligt de&lt;br&gt;regler som gäller enligt nuvarande 5 kap. 2 § AFL, dvs. efterlevande-&lt;br&gt;pension utges i förhållande till det antal år med ATP-poäng som till-&lt;br&gt;godoräknats den avlidne. Liksom vid beräkning av förtidspension kan&lt;br&gt;hänsyn tas även till år för vilka s.k. antagandepoäng beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Särskilda folkpensionsförmåner&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom folkpensioneringen enligt AFL finns vissa särskilda folkpen-&lt;br&gt;sionsförmåner. Dessa utgörs av handikappersättning och vårdbidrag&lt;br&gt;samt bamtillägg, vilken förmån utges med stöd av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1988:881) om ändring i AFL. I särskilda lagar vid&lt;br&gt;sidan av AFL finns regler om andra särskilda folkpensionsförmåner,&lt;br&gt;såsom pensionstillskott, särskilt pensionstillägg till folkpension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, kommunalt bostads-&lt;br&gt;tillägg till folkpension och hustrutillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning (EEG) nr 1408/71 omfattar enligt artikel 4 all lagstiftning&lt;br&gt;om social trygghet som avser förmåner vid sjukdom och moderskap,&lt;br&gt;förmåner vid invaliditet och därvid även sådana som är avsedda att&lt;br&gt;bevara eller förbättra förvärvsförmågan, förmåner vid ålderdom och till&lt;br&gt;efterlevande, förmåner i anledning av olycksfall i arbetet och arbetssjuk-&lt;br&gt;domar, dödsfallsersättningar, förmåner vid arbetslöshet samt familjeför-&lt;br&gt;måner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en uttrycklig bestämmelse undantas från förordningens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde bl.a. social och medicinsk hjälp. Regler för sådant stöd&lt;br&gt;finns i stället i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober&lt;br&gt;1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Enligt denna&lt;br&gt;senare förordning skall arbetstagare som flyttar mellan länderna ha rätt&lt;br&gt;till samma sociala och skattemässiga fördelar som medlemsstatens egna&lt;br&gt;medborgare men någon rätt till utbetalning i utlandet föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s Ministerråd har i maj 1992 fattat ett beslut om ändring i för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 som hänger samman med gränsdragningen&lt;br&gt;för förordningens tillämpningsområde i förhållande till bestämmelser om&lt;br&gt;förmåner för socialt bistånd. Bakgrunden är att EG-domstolen i domar&lt;br&gt;har konstaterat att vissa förmåner enligt medlemsstaternas lagstiftningar&lt;br&gt;kan hänföras både till kategorin socialförsäkringsförmån och till kate-&lt;br&gt;gorin förmån för socialt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts angeläget att förordning (EEG) nr 1408/71 omfattar&lt;br&gt;förmåner som befinner sig i gränsområdet mellan socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner och andra sociala förmåner. Dessa förmåner skall kunna utges&lt;br&gt;med tillämpning uteslutande av lagstiftningen i bosättningslandet. Sam-&lt;br&gt;manläggning skall dock få ske med bosättningsperioder eller perioder av&lt;br&gt;förvärvsarbete i andra medlemsstater om så är nödvändigt. Särbehand-&lt;br&gt;ling på grund av nationalitet skall inte få förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det aktuella förändringar i förordning (EEG) nr 1408/71 utgörs av en&lt;br&gt;ny artikel 4.2a. Innebörden av denna är att förordningen skall gälla&lt;br&gt;också speciella förmåner som inte grundas på erlagda avgifter och som&lt;br&gt;tillhandahålls enligt annan lagstiftning än som nu anges i artikel 4, om&lt;br&gt;förmånerna utgör utfyllnad till eller ersättning för de förmåner som&lt;br&gt;omfattas av artikel 4 eller uteslutande avser att skydda handikappade.&lt;br&gt;Sådana förmåner skall upptas i en särskild bilaga till förordningen. De&lt;br&gt;förmåner som upptas i denna bilaga skall utges uteslutande med till-&lt;br&gt;lämpning av bosättningslandets lagstiftning vilket i sin tur betyder att&lt;br&gt;förordningens bestämmelser om exportabilitet kan sättas ur spel om lag-&lt;br&gt;stiftningen i bosättningslandet inte medger export av förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i förordning (EEG) nr 1408/71 har trätt i kraft den 1 juni&lt;br&gt;1992. Den omfattas inte av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Handikappersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den särskilda kvalifikationstiden för utländska med-&lt;br&gt;borgares rätt till handikappersättning slopas. Handikappersättning&lt;br&gt;som utgör tillägg till pension skall beräknas och utges på grund-&lt;br&gt;val av samma antal år med pensionspoäng eller bosättningsår som&lt;br&gt;den huvudförmån till vilken handikappersättningen är knuten.&lt;br&gt;Även när det gäller rätten till utbetalning utomlands skall för&lt;br&gt;handikappersättning som utgör tillägg till pension gälla samma&lt;br&gt;regler som för huvudförmånen. För rätt till handikappersättning&lt;br&gt;som utges som en självständig förmån krävs, liksom hittills, att&lt;br&gt;den berättigade är bosatt i Sverige. Handikappersättningen skall&lt;br&gt;omräknas när den berättigade får ålders- eller förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom så till vida att Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;jag föreslår en uttrycklig bestämmelse som reglerar övergången från&lt;br&gt;handikappersättning som självständig förmån till förmån som utgör&lt;br&gt;tillägg till pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som särskilt kom-&lt;br&gt;menterar förslaget tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Göteborg framhåller att den föreslagna ordningen med olika&lt;br&gt;bestämmelser för handikappersättning beroende på om den är en fri-&lt;br&gt;stående förmån eller utges som tillägg till pension förutsätter - för att&lt;br&gt;tillämpningsproblem skall undvikas - en närmare reglering av förfaran-&lt;br&gt;det vid övergång från handikappersättning som självständig förmån till&lt;br&gt;förmån som utgör tillägg till pension. Kammarrätten utgår från att&lt;br&gt;handikappersättningen i ett sådant läge skall räknas om och föreslår att&lt;br&gt;det i AFL införs en uttrycklig bestämmelse härom. Handikappför-&lt;br&gt;bundens centralkommitté (HCK) har förståelse för skälen bakom den&lt;br&gt;lösning utredningen valt beträffande handikappersättningen som själv-&lt;br&gt;ständig förmån men framhåller att den fria rörligheten i mycket hög&lt;br&gt;grad begränsas för personer med funktionsnedsättningar. HCK anser att&lt;br&gt;reglerna för handikappersättningen bör utredas ytterligare. HCK tar&lt;br&gt;också upp övergången av handikappersättning från självständig förmån&lt;br&gt;till förmån som utgör tillägg till pension och framhåller att, om denna&lt;br&gt;övergång skall ske direkt när förtids- eller ålderspension böljar utges,&lt;br&gt;måste eventuella ekonomiska konsekvenser härav för den enskilde be-&lt;br&gt;aktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Rätt till handikappersättning har en försäkrad,&lt;br&gt;som fyllt 16 år och som innan han fyllt 65 år för avsevärd tid fått sin&lt;br&gt;funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han för sin dagliga&lt;br&gt;livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan eller för att kunna&lt;br&gt;förvärvsarbeta fortlöpande hjälp av annan. Aven i andra fall när en&lt;br&gt;handikappad behöver vidkännas betydande merutgifter till följd av sitt&lt;br&gt;handikapp föreligger rätt till handikappersättning. Sådan ersättning utgår&lt;br&gt;vidare alltid till försäkrad som är blind, döv eller gravt hörselskadad&lt;br&gt;under förutsättning att blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt&lt;br&gt;innan den försäkrade fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättning kan utges dels som en tilläggsförmån till pension&lt;br&gt;enligt AFL, dels som en självständig förmån till den som inte har pen-&lt;br&gt;sion. Beloppet är dock detsamma. Ersättningen kan begränsas till viss&lt;br&gt;tid. I samband med beslut om förtidspension och då den försäkrade&lt;br&gt;beviljas ålderspension enligt AFL skall behovet av handikappersättning&lt;br&gt;alltid omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk medborgare är berättigad till handikappersättning om han är&lt;br&gt;bosatt här i landet. För en utländsk medborgare som är bosatt i Sverige&lt;br&gt;gäller enligt 5 kap. 4 § AFL att han är berättigad till handikapper-&lt;br&gt;sättning om han antingen är bosatt i Sverige sedan minst fem år eller,&lt;br&gt;om bosättningstiden här i landet är kortare än fem år, har varit normalt&lt;br&gt;arbetsför oavbrutet minst ett år under bosättningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättningen kommer att omfattas av förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71. Förordningens regler om likabehandling, sammanläggning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringstider och exportabilitet blir därmed tillämpliga på handikapp- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;ersättningen. Med hänsyn härtill och i enlighet med vad jag föreslagit i&lt;br&gt;det föregående beträffande folkpensioneringens huvudförmåner bör&lt;br&gt;hittillsvarande regel med särskild kvalifikationstid for utlänningars rätt&lt;br&gt;till handikappersättning upphävas. Detta bör göras inte enbart i förhåll-&lt;br&gt;ande till personer för vilka förordningen blir tillämplig utan generellt&lt;br&gt;sett, dvs. även för personer som är medborgare i länder utanför EES-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att handikappersättning som utgör tillägg till pension skall&lt;br&gt;beräknas och utges på grundval av samma antal år med pensionspoäng&lt;br&gt;eller samma antal bosättningsår (inkl, antagna framtida ATP-år resp,&lt;br&gt;bosättningsår) som ligger till grund för beräkningen av den huvudför-&lt;br&gt;mån till vilken handikappersättningen är knuten. Utgår huvudförmånen&lt;br&gt;med vissa 30-delar eller 40-delar, skall alltså utbetalas handikapper-&lt;br&gt;sättning som tillägg med motsvarande andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller rätten till utbetalning utomlands bör för handi-&lt;br&gt;kappersättning som tillägg till pension gälla samma regler som för&lt;br&gt;huvudförmånen. En svensk medborgare som är bosatt utomlands skall&lt;br&gt;således ha rätt att uppbära handikappersättning i förhållande till antalet&lt;br&gt;ATP-år. Till följd av förordning (EEG) nr 1408/71 liksom på grundval&lt;br&gt;av socialförsäkringskonventioner kommer rätt till utbetalning utomlands&lt;br&gt;att föreligga i vidare mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller handikappersättning som utges som en självständig för-&lt;br&gt;mån utan samband med pension torde sådan förmån, enligt min bedöm-&lt;br&gt;ning, komma att omfattas av artikel 4.2a i den senaste ändringen i för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 såsom en förmån som uteslutande avser att&lt;br&gt;skydda handikappade. Det innebär att, om handikappersättning av nu&lt;br&gt;aktuellt slag tas upp i bilaga till förordningen, kommer den att behöva&lt;br&gt;utbetalas endast till den som är bosatt i Sverige. Vid de förhandlingar&lt;br&gt;som förs med EG med anledning av denna ändring av förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 har från Sveriges sida intagits den ståndpunkten att handi-&lt;br&gt;kappersättning som självständig förmån skall förtecknas som en förmån&lt;br&gt;enligt artikel 4.2a, dvs. som en icke exportabel förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fristående handikappersättningen bör enligt AFL liksom i dag&lt;br&gt;utgå till den som är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa förslag kommer någon rätt till utbetalning utomlands av&lt;br&gt;handikappersättning som självständig pensionsförmån inte att upp-&lt;br&gt;komma. Å andra sidan kommer personer som flyttar till Sverige att få&lt;br&gt;rätt till förmånen direkt vid bosättningen här, om övriga villkor är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som uppbär handikappersättning som självständig förmån och&lt;br&gt;som blir berättigad till förtidspension eller ålderspension innebär mitt&lt;br&gt;förslag att handikappersättningen omräknas och i fortsättningen kommer&lt;br&gt;att utges med samma antal 30- eller 40-delar som huvudförmånen. Detta&lt;br&gt;följer av att handikappersättningen inte längre är att anse som en själv-&lt;br&gt;ständig förmån utan utgör ett tillägg till pensionen. Jag föreslår en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse om att sådan omräkning av handikappersätt-&lt;br&gt;ningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Vårdbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den särskilda kvalifikationstiden för utländska med-&lt;br&gt;borgares rätt till vårdbidrag upphävs. För rätt till vårdbidrag&lt;br&gt;krävs liksom i dag att den berättigade är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks i allmänhet eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av remissinstanserna. HCK framför samma synpunkter be-&lt;br&gt;träffande förslaget i denna del som vad gäller regleringen av handikapp-&lt;br&gt;ersättningen som självständig förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Rätt till vårdbidrag tillkommer enligt AFL&lt;br&gt;försäkrad förälder som vårdar barn under 16 år om barnet på grund av&lt;br&gt;sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst&lt;br&gt;sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömning av&lt;br&gt;rätten till vårdbidrag skall också beaktas sådana merkostnader som&lt;br&gt;uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdbidraget&lt;br&gt;utges efter tillsyns- eller vårdbehovets omfattning och merkostnadernas&lt;br&gt;storlek såsom hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. En&lt;br&gt;viss del av vårdbidraget kan bestämmas som ersättning för de särskilda&lt;br&gt;kostnader som handikappet kräver. Vid helt vårdbidrag kan under vissa&lt;br&gt;förutsättningar därutöver utbetalas ersättning för merkostnader. Vård-&lt;br&gt;bidraget kan begränsas till viss tid. Det skall i regel omprövas minst&lt;br&gt;vartannat år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det sagda utgår vårdbidraget till den förälder som&lt;br&gt;själv vårdar barnet. Vidare gäller att föräldern måste vara försäkrad&lt;br&gt;enligt AFL för att rätt till vårdbidrag skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utländsk förälder som är bosatt i Sverige är enligt de nu gällande&lt;br&gt;allmänna förutsättningarna i 5 kap. 4 § AFL berättigad till vårdbidrag&lt;br&gt;för barn om han är bosatt i Sverige sedan minst ett år. AFL ger varken&lt;br&gt;svensk eller utländsk medborgare rätt till vårdbidrag vid bosättning&lt;br&gt;utom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min bedömning oklart om vårdbidraget faller under&lt;br&gt;tillämpningsområdet för förordning (EEG) nr 1408/71. Emellertid före-&lt;br&gt;slår jag att den särskilda kvalifikationstiden som enligt 5 kap. 4 § AFL&lt;br&gt;för närvarande gäller för utländsk medborgares rätt till vårdbidrag skall&lt;br&gt;upphävas. Det överensstämmer med vad jag föreslagit beträffande öv-&lt;br&gt;riga i nämnda lagrum upptagna förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en allmän förutsättning för rätt till vårdbidrag bör alltjämt gälla&lt;br&gt;att den förälder som vårdar barnet är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den osäkerhet som föreligger i vad mån vårdbidraget&lt;br&gt;faller under tillämpningsområdet för förordning (EEG) nr 1408/71 eller&lt;br&gt;inte, kommer man från svensk sida att hävda att vårdbidraget utgör en&lt;br&gt;särskild förmån uteslutande för handikappade och att det därför förteck-&lt;br&gt;nas i bilaga till EG-förordningen som en förmån enligt artikel 4.2a, dvs.&lt;br&gt;som en icke exportabel förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Bamtillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätt till bamtillägg tillkommer - övergångsvis -&lt;br&gt;försäkrad som är bosatt i Sverige. En svensk medborgare som&lt;br&gt;hade rätt till bamtillägg för december 1989 skall även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis vara berättigad till bamtillägg vid bosättning utomlands.&lt;br&gt;Bamtillägg beräknas och utges på grundval av samma antal år&lt;br&gt;med ATP-poäng eller bosättningsår som den huvudförmån till&lt;br&gt;vilken det är knutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att bamtillägg inte&lt;br&gt;skall beräknas på grundval av bosättningen eller år med ATP-poäng. I&lt;br&gt;övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folksam tillstyrker förslaget. Kommunernas pen-&lt;br&gt;sionsanstalt (KPA) anser att övergångsbestämmelsen som ger svenska&lt;br&gt;medborgare rätt till bamtillägg vid bosättning utomlands är onödig och&lt;br&gt;administrativt betungande och föreslår därför att den slopas. RFV pekar&lt;br&gt;på att utredningens förslag innebär att två olika beräkningsgrunder&lt;br&gt;kommer att gälla beroende på om pensionstagaren är bosatt i ett EES-&lt;br&gt;land eller utanför EES-området och förklarar att en sådan ordning&lt;br&gt;komplicerar tillämpningen. RFV föreslår därför att bamtillägg alltid&lt;br&gt;beräknas med samma antal 30- eller 40-delar som huvudförmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt regler som gällde t.o.m. 1989 års&lt;br&gt;utgång kunde till ålders- och förtidspension utgå bamtillägg för vaije&lt;br&gt;bam under 16 år till försäkrad förälder. Hade en av föräldrarna avlidit,&lt;br&gt;hade även pensionsberättigad make till den efterlevande föräldern rätt&lt;br&gt;till bamtillägg, om den efterlevande hade vårdnaden om den avlidnes&lt;br&gt;bam under 16 år. Bamtillägget minskades med hänsyn till pensionstaga-&lt;br&gt;rens ATP. I övergångsbestämmelserna till den lag varigenom reglerna&lt;br&gt;om bamtillägg upphävdes föreskrivs att, i de fall då rätt till bamtillägg&lt;br&gt;förelåg för december 1989, äldre bestämmelser om denna förmån fort-&lt;br&gt;farande skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att uppbära bamtillägg vid bosättning utanför Sverige föreligger&lt;br&gt;för svenska medborgare enligt de tidigare reglerna i 5 kap. 2 § AFL,&lt;br&gt;vilka övergångsvis har fortsatt tillämpning för dem som hade rätt till&lt;br&gt;bamtillägg i december 1989. För utländska medborgare som bor i&lt;br&gt;Sverige gäller nu samma kvalifikationsregler för bamtillägg som för&lt;br&gt;folkpensioneringens huvudförmåner, eftersom rätten till bamtillägg&lt;br&gt;förutsätter att ålders- eller förtidspension från folkpensioneringen ut-&lt;br&gt;betalas. Vid bosättning utomlands är utländska medborgare inte be-&lt;br&gt;rättigade till bamtillägg på grundval av AFL men kan ha sådan rätt&lt;br&gt;enligt socialförsäkringskonventioner. Bamtilläggen kommer att helt&lt;br&gt;upphöra vid utgången av år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägget omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71 och är där att&lt;br&gt;hänföra till kategorin förmåner för pensionärers minderåriga bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bamtillägget utgör ett tillägg till pension föreslår jag att det&lt;br&gt;beräknas på grundval av bosättningstiden i Sverige eller antalet år med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-poäng på samma sätt som folkpensioneringens huvudförmåner&lt;br&gt;samt att det utbetalas med samma andel som den huvudförmån (ålders-&lt;br&gt;pension eller förtidspension) till vilken tillägget är knutet. Liksom hit-&lt;br&gt;tills bör som huvudregel bamtillägg utges endast vid bosättning i&lt;br&gt;Sverige. Jag föreslår att en uttrycklig bestämmelse härom införs. För&lt;br&gt;svenska medborgare som har rätt att uppbära bamtillägg vid bosättning&lt;br&gt;utomlands bör tidigare regler i 5 kap. 2 § AFL ha fortsatt tillämpning.&lt;br&gt;Bamtillägg bör alltså för denna kategori också fortsättningsvis kunna&lt;br&gt;utbetalas i relation till antalet år med ATP-poäng i Sverige. En ut-&lt;br&gt;trycklig övergångsregel härom bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg avräknas mot viss andel av tilläggspension som den försäk-&lt;br&gt;rade uppbär. Bamtillägg avräknas även mot utländsk pension enligt vad&lt;br&gt;som anges i förordningen (1979:131) om beräkning av folkpension i&lt;br&gt;vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordning (EEG) nr 1408/71 finns bestämmelser om samman-&lt;br&gt;träffande av förmåner som torde bli tillämpliga med avseende på bam-&lt;br&gt;tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att avräkningen av bamtillägg mot tilläggspension&lt;br&gt;och utländsk pension skall göras innan bamtillägget reduceras på grund&lt;br&gt;av att bosättningstiden inte uppgår till 40 år eller att antalet år med&lt;br&gt;ATP-poäng är färre än 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av regler i förordning (EEG) nr 1408/71 torde bamtillägg&lt;br&gt;undantagsvis kunna nybeviljas trots vad som ovan sagts om innebörden&lt;br&gt;av övergångsreglerna till 1988 års ändring i AFL. I övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till förordningen finns nämligen en föreskrift som innebär&lt;br&gt;att en förmån som inte har beviljats eller som innehållits på grund av en&lt;br&gt;persons medborgarskap eller bosättning skall efter ansökan beviljas eller&lt;br&gt;utges på nytt från det datum då förordningen böljade gälla i medlems-&lt;br&gt;staten. Detta torde innebära att en person som omfattas av förordningen&lt;br&gt;och som tidigare har varit bosatt i Sverige och som skulle ha varit&lt;br&gt;berättigad till bamtillägg om han i december 1989 alltjämt bodde i&lt;br&gt;Sverige då kan få rätt till bamtillägg om han fortfarande har bam under&lt;br&gt;16 år. Fall då bamtillägg kan komma att nybeviljas torde dock inte bli&lt;br&gt;särskilt många.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Pensionstillskott och särskilt pensionstillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De regler som skall gälla beträffande folkpen-&lt;br&gt;sioneringens huvudförmåner skall också gälla pensionstillskott och&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg. Förmånerna utbetalas med samma andel&lt;br&gt;som den huvudförmån till vilken de är knutna. Ingen rätt till&lt;br&gt;utbetalning utomlands av förmånerna skall föreligga enligt de&lt;br&gt;lagar som reglerar förmånerna. Avräkning av pensionstillskott&lt;br&gt;mot tilläggspension skall göras före det att pensionstillskottet&lt;br&gt;andelsberäknas enligt 30- eller 40-årsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att pensionstillskott Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;till ålders- och förtidspension skall avräknas fullt ut mot tilläggspension&lt;br&gt;i form av efterlevandepension. Pensionstillskott till efterlevandepension&lt;br&gt;skall också avräknas fullt ut mot tilläggspension i form av ålders- och&lt;br&gt;förtidspension. Utredningen har vidare föreslagit ett något annorlunda&lt;br&gt;avräkningsförfarande. I övrigt överensstämmer utredningens förslag&lt;br&gt;med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har kommenterat&lt;br&gt;förslaget. TCO, PRO och Folksam tillstyrker förslaget. RFV förklarar&lt;br&gt;att den av utredningen förordade ordningen för avräkning av pen-&lt;br&gt;sionstillskott mot ATP blir mycket komplicerad när pensionstagama har&lt;br&gt;rätt till flera ATP-pensioner. Förslaget innebär enligt RFV även att det&lt;br&gt;blir nödvändigt att utreda om en eventuell utländsk pension är egen-&lt;br&gt;eller efterlevandepension. RFV föreslår att andel sberäkningen av pen-&lt;br&gt;sionstillskottet enligt 30- eller 40-årsregeln sker först sedan tillskottet&lt;br&gt;avräknats mot alla former av tilläggspension och i förekommande fall&lt;br&gt;utländsk pension. RFV föreslår vidare för att uppnå en enklare ad-&lt;br&gt;ministration att det i den svenska lagstiftningen öppnas rätt för svenska&lt;br&gt;medborgare att uppbära pensionstillskott vid bosättning utomlands. KPA&lt;br&gt;förordar ett avräkningsförfarande som överensstämmer med RFV:s&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Folkpension i form av ålderspension, för-&lt;br&gt;tidspension, omställningspension, särskild efterlevandepension och&lt;br&gt;övergångsvis utgiven änkepension kan enligt lagen (1969:205) om pen-&lt;br&gt;sionstillskott kompletteras med pensionstillskott om den försäkrade har&lt;br&gt;låg ATP eller ingen ATP alls. Pensionstillskott till en fjärdedels eller&lt;br&gt;halv ålderspension eller till förtidspension eller särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion som utgår med två tredjedelar eller hälften av hel pension utgör&lt;br&gt;motsvarande andel av helt pensionstillskott. Pensionstillskottet är in-&lt;br&gt;komstprövat mot tilläggspension i alla former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler föreligger ingen rätt till utbetalning av pen-&lt;br&gt;sionstillskott vid bosättning utomlands. Inte heller de bilaterala social-&lt;br&gt;försäkringskonventioner som Sverige ingått med andra länder upptar&lt;br&gt;regler som ger sådan rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning (EEG) nr 1408/71 kommer att bli tillämplig på förmånen&lt;br&gt;pensionstillskott, vilket innebär att förordningens principer om likabe-&lt;br&gt;handling, sammanläggning av försäkringsperioder och exportabilitet&lt;br&gt;skall gälla. Med hänsyn härtill och då pensionstillskottet utgör ett tillägg&lt;br&gt;till pension, föreslår jag att även pensionstillskott beräknas i 40-delar&lt;br&gt;eller 30-delar på samma sätt som folkpensioneringens huvudförmåner&lt;br&gt;och utbetalas med samma andel som den huvudförmån till vilken pen-&lt;br&gt;sionstillskottet är knutet. Liksom hittills bör enligt lagen om pensions-&lt;br&gt;tillskott rätten till pensionstillskott begränsas till att gälla i Sverige.&lt;br&gt;Förmånen bör således inte kunna utbetalas vid bosättning utomlands.&lt;br&gt;Till följd av regler i förordning (EEG) nr 1408/71 kommer dock rätt till&lt;br&gt;utbetalning utomlands av pensionstillskott att förekomma i fall då rätt&lt;br&gt;uppkommer att exportera huvudförmånen med tillämpning av förord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskott avräknas mot tilläggspension som den berättigade&lt;br&gt;erhåller samt mot utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att avräkningen av pensionstillskott mot tilläggspension&lt;br&gt;och utländsk pension skall göras innan pensionstillskottet reduceras&lt;br&gt;enligt 30- eller 40-årsregeln. För att undvika de svårigheter som Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket pekat på bör avräkningen av pensionstillskott ske på&lt;br&gt;samma sätt oberoende av till vilken huvudformån pensionstillskottet är&lt;br&gt;knutet och vilken form av tilläggspension som utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat bam utges särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg till folkpension i form av ålderspension till en förälder som har&lt;br&gt;vårdat sjukt eller handikappat bam under minst sex vårdår och därvid&lt;br&gt;har avstått från förvärvsarbete. Sådant pensionstillägg kan under vissa&lt;br&gt;förutsättningar utges även till annan person som på motsvarande sätt&lt;br&gt;vårdat bamet. Med vårdår avses kalenderår under vilket föräldern större&lt;br&gt;delen av året vårdat bamet och bamet under större delen av året upp-&lt;br&gt;burit hel förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning.&lt;br&gt;Det särskilda pensionstilläggets storlek är beroende av det antal vårdår&lt;br&gt;som räknats föräldern till godo. Till grund för beräkningen av pen-&lt;br&gt;sionstillägget får läggas lägst 6 och högst 15 vårdår. Därvid bortses från&lt;br&gt;år under vilka föräldern erhållit förtidspension eller sjukbidrag under&lt;br&gt;större delen av året eller tillgodoräknats pensionspoäng. Särskilda över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser gäller för rätt till särskilt pensionstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda pensionstillägget kommer - på samma sätt som pen-&lt;br&gt;sionstillskott - att omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71 eftersom&lt;br&gt;det är ett tillägg till ålderspension. De förslag som jag lägger fram i&lt;br&gt;fråga om pensionstillskott bör gälla även det särskilda pensionstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Hustrutillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Hustrutillägg beräknas på grundval av mannens&lt;br&gt;bosättningstid eller år med ATP-poäng enligt samma regler som&lt;br&gt;gäller huvudförmånema ålderspension och förtidspension. Hustru-&lt;br&gt;tillägg utges endast vid bosättning i Sverige. Vid inkomstprövning&lt;br&gt;av hustrutillägg skall, för det fall att hustrutillägg utges med en&lt;br&gt;viss andel av sådant tillägg, inkomstprövningen göras före andels-&lt;br&gt;beräkningen enligt 30- eller 40-årsregeln. En särskild över-&lt;br&gt;gångsregel föreslås för att förhindra att utgående hustrutillägg&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har kommenterat för-&lt;br&gt;slaget. Samtliga tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom-&lt;br&gt;munalt bostadstillägg till folkpension upptar bestämmelser om folkpen-&lt;br&gt;sionsförmånema hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med kommunala bostadstillägg har nyligen varit föremål för Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;en allmän översyn av en särskild utredning (S 1991:06) som även be-&lt;br&gt;aktat EG-aspekter. Utredningen har i mars 1992 avlämnat betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1992:21) Bostadsstöd till pensionärer. Utredningsförslaget har&lt;br&gt;remissbehandlats. Avsikten är att ny lagstiftning på detta område skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1993. För tiden dessförinnan föreslår jag här&lt;br&gt;inga ändringar i de gällande reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägg är en inkomstprövad förmån som under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar kan utges till kvinnor som är födda år 1934 eller tidigare. Rätt&lt;br&gt;till hustrutillägg tillkommer, för tid före 65 års ålder, hustrun till den&lt;br&gt;som uppbär folkpension i form av ålderspension eller förtidspension,&lt;br&gt;om hustrun har fyllt 60 år och själv inte uppbär sådan folkpension samt&lt;br&gt;makarna har varit gifta i minst fem år. När särskilda skäl föreligger,&lt;br&gt;kan hustrutillägg utgå även om hustrun inte har fyllt 60 år eller om&lt;br&gt;makarna har varit gifta kortare tid än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan&lt;br&gt;sammanlagda årsbeloppet av folkpension i form av hel ålderspension till&lt;br&gt;två makar jämte två pensionstillskott och å andra sidan pension till en&lt;br&gt;ogift jämte ett pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägget är i princip ett tillägg till mannens folkpension efter-&lt;br&gt;som det förutsätter att mannen uppbär sådan pension. Emellertid är&lt;br&gt;tillägget konstruerat som en fristående pensionsförmån genom att det&lt;br&gt;tillkommer hustrun och utbetalas direkt till henne. Detta innebär att de&lt;br&gt;i AFL angivna allmänna förutsättningarna för rätt till folkpension måste&lt;br&gt;vara uppfyllda även av hustrun. Hustrutillägg utges således endast till&lt;br&gt;kvinnor som är bosatta i Sverige. Till kvinnor som är svenska medborg-&lt;br&gt;are utbetalas hustrutillägg alltid med oreducerat belopp, oavsett mannens&lt;br&gt;medborgarskap. För kvinnor som är utländska medborgare krävs i&lt;br&gt;praxis att den kvalifikationstid som gäller för ålderspension resp, för-&lt;br&gt;tidspension (beroende på mannens pensionsförmån) är uppfylld även av&lt;br&gt;kvinnan för att hustrutillägg skall utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nu gällande nordiska konventionen har även en kvinna som&lt;br&gt;är medborgare i annat nordiskt land rätt till hustrutillägg, om hon är&lt;br&gt;bosatt här i landet. I detta fall är hustrutilläggets storlek beroende av&lt;br&gt;antingen kvinnans sammanlagda bosättningstid i de nordiska länderna&lt;br&gt;eller hur mannens pension är beräknad. Om mannen uppbär ålders-&lt;br&gt;eller förtidspension enligt AFL erhåller kvinnan också hustrutillägg med&lt;br&gt;oreducerat belopp med stöd av likställdhetsregeln i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vissa konventioner med utomnordiska länder ger en utländsk&lt;br&gt;kvinna som är bosatt i Sverige rätt till hustrutillägg. Hustrutillägg utges&lt;br&gt;i dessa fall på grundval av de år med ATP-poäng som tillgodoräknats&lt;br&gt;mannen fram till dess mannen eller kvinnan uppfyller kvalifikations-&lt;br&gt;kraven i AFL för rätt till ålders- resp, förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon rätt till utbetalning utomlands av hustrutillägg finns inte enligt&lt;br&gt;nu gällande regler i AFL och inte heller enligt några konventioner med&lt;br&gt;undantag för den nuvarande nordiska konventionen. Däremot kan sådant&lt;br&gt;tillägg utbetalas utomlands med stöd av den upphävda s.k. 57-62-års-&lt;br&gt;regeln. Jag återkommer till detta (avsnitt 10.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning bör hustrutillägget betraktas som en tilläggsför-&lt;br&gt;mån till mannens pension varför mannens bosättningstid respektive år&lt;br&gt;med ATP-poäng bör bli avgörande för tilläggets storlek. Detta innebär&lt;br&gt;att, om mannens pension är reducerad till vissa 30-delar eller 40-delar,&lt;br&gt;hustrutillägget skall reduceras i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägg bör även fortsättningsvis i princip utbetalas enbart till&lt;br&gt;kvinnor som är bosatta i Sverige. Jag föreslår att en uttrycklig regel&lt;br&gt;härom införs i lagtexten. Till följd av att förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;torde bli tillämplig på förmånen kommer dock hustrutillägg att i vissa&lt;br&gt;fall kunna exporteras inom EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att lagändringen förses med en särskild övergångsbestäm-&lt;br&gt;melse om att hustrutillägg för december 1992 inte skall sänkas för tiden&lt;br&gt;därefter. Denna övergångsbestämmelse tar sikte på de situationer då&lt;br&gt;hustrutillägg enligt de nu gällande bestämmelserna utges med oreducerat&lt;br&gt;belopp trots att mannens folkpension är reducerad till vissa 30-delar&lt;br&gt;eller 40-delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägg är inkomstprövat. Liksom beträffande pensionstillskott&lt;br&gt;och bamtillägg skall inkomstprövningen av hustrutillägget ske före&lt;br&gt;andelsberäkningen enligt 30- eller 40-årsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Särregler för olika personkategorier&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna om tillgodoräknande av bosättningstid kommer&lt;br&gt;att sakna betydelse för flertalet personer som bor och arbetar i Sverige.&lt;br&gt;De grupper som kan komma att beröras är personer som har anknytning&lt;br&gt;till flera länder, t.ex. utsända arbetstagare, gränsarbetare, sjömän eller&lt;br&gt;andra som sysselsätts inom internationella transportföretag. Samtidigt&lt;br&gt;kan konstateras att reglerna om rätt till folkpension grundad på bosätt-&lt;br&gt;ning torde komma att spela en begränsad roll för alla som förvärvs-&lt;br&gt;arbetar och som därför förvärvar rätt till folkpension enligt den alterna-&lt;br&gt;tiva ATP-anknutna regeln som bara kräver 30 år med ATP-poäng för&lt;br&gt;oavkortad folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa personkategorier finns det skäl att förtydliga reglerna eller&lt;br&gt;att överväga särskilda regler för rätten till folkpension på grundval av&lt;br&gt;bosättning för att förstärka pensionsskyddet för dessa kategorier. Vidare&lt;br&gt;bör vad gäller den ATP-anknutna beräkningsregeln vissa särregler över-&lt;br&gt;vägas vad gäller sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Utsända arbetstagare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Svenska medborgare som är anställda av svenska&lt;br&gt;trossamfund eller svenska biståndsorganisationer skall som bosätt-&lt;br&gt;ningstid i Sverige tillgodoräknas tid under vilken de varit utsända&lt;br&gt;till annat land för arbete för arbetsgivarens räkning. För tid efter&lt;br&gt;år 1992 gäller detta dock endast om utsändningstiden varat längst&lt;br&gt;tre år. Detsamma skall gälla medföljande familjemedlemmar.&lt;br&gt;SIDA:s kontraktsanställda fältpersonal och deras familjemedlem-&lt;br&gt;mar skall inte tillgodoräknas bosättningstid under utlandstjänst-&lt;br&gt;göring som är avsedd att vara mer än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom i det avseendet&lt;br&gt;att utredningen föreslagit att rätten att tillgodoräkna utsändningstiden i&lt;br&gt;utlandet som svensk bosättningstid gäller endast tid före år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) anser&lt;br&gt;att utredningens förslag i allt väsentligt tillgodoser kravet på att arbete i&lt;br&gt;svensk biståndsverksamhet inte negativt skall påverka bistånds-&lt;br&gt;personalens möjligheter till ett gott pensionsskydd. S.k. kontraktsan-&lt;br&gt;ställd personal bör dock enligt SIDA:s uppfattning inte särbehandlas på&lt;br&gt;det sätt som utredningen föreslagit. SIDA utreder för närvarande be-&lt;br&gt;hovet av de regler som undantar de kontraktsanställda från tillhörighet&lt;br&gt;till svensk socialförsäkringslagstiftning vid arbete utomlands och anser&lt;br&gt;att, om undantagsregleringen inte slopas, bör den av utredningen före-&lt;br&gt;slagna särregeln för bl.a. missionärer och biståndsarbetare omfatta även&lt;br&gt;kontraktsanställd personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen svenskar i världen anser att medföljande makar till per-&lt;br&gt;soner som är utsända av privat arbetsgivare inte bör fråntas rätten till&lt;br&gt;folkpension. Enligt föreningens uppfattning kan särregler för medfölj-&lt;br&gt;ande makar konstrueras så att den medföljande maken ges rätt till folk-&lt;br&gt;pension under förutsättning att den person som han åtföljer får tillgodo-&lt;br&gt;räknas ATP-poäng. Föreningen anser att även den medföljande maken&lt;br&gt;bör tillgodoräknas ATP-poäng. Föreningen anser vidare det angeläget&lt;br&gt;att situationen för lärare vid svenska skolor utomlands uppmärksammas&lt;br&gt;eftersom en del av dessa inte torde tillgodoräknas ATP-poäng. Slutligen&lt;br&gt;understryker föreningen behovet av information vid utflyttning och till&lt;br&gt;utflyttade samt av ändringar i den äktenskapsrättsliga lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges frikyrkoråd, Svenska Missionsrådet och De Fria Kristna Sam-&lt;br&gt;fundens Råd/SAMRÅD finner att utredningens förslag till stor del till-&lt;br&gt;fredsställer de önskemål organisationerna har. De förutser dock problem&lt;br&gt;vad gäller pensionsskyddet för medföljande makar till privat utsända,&lt;br&gt;anställda lärare vid svenska skolor utomlands samt för utländska med-&lt;br&gt;borgare med permanent uppehållstillstånd i Sverige som arbetar utom-&lt;br&gt;lands som missionärer eller biståndsarbetare. Organisationerna fram-&lt;br&gt;håller vikten av information till utflyttade om pensioner m.m. Förening-&lt;br&gt;en Enskilda Organisationers Biståndsinformation pekar på i stort sett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma problem med de föreslagna reglerna som de kyrkliga or- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;ganisationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med en utsänd arbetstagare menas en person&lt;br&gt;som sänds ut av sin arbetsgivare för att arbeta för hans räkning i ett&lt;br&gt;annat land. Det förutsätts att lönen utges av samme arbetsgivare. Om en&lt;br&gt;arbetstagare sänds ut av ett moderbolag i det ena landet men anställs&lt;br&gt;och avlönas av ett dotterbolag i det andra landet anses inte utsändning&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utsändningstiden uppgår till högst ett år kvarstår arbetstagaren och&lt;br&gt;dennes medföljande familjemedlemmar under utlandsvistelsen som&lt;br&gt;folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagens generella bestämmel-&lt;br&gt;ser. De skall också enligt den allmänna regeln i 1 kap. 3 § första styck-&lt;br&gt;et AFL fortfarande anses vara bosatta här, om utlandsvistelsen är av-&lt;br&gt;sedd att vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga utomnordiska socialförsäkringskonventioner innehåller regler&lt;br&gt;om utsända arbetstagare, som innebär att dessa även under tjänstgöring-&lt;br&gt;en i annat land skall omfattas av det utsändande landets lagstiftning.&lt;br&gt;Utsändningstidema varierar mellan 12 och 60 månader med möjlighet&lt;br&gt;till förlängning. I regel omfattas inte medföljande familjemedlemmar av&lt;br&gt;konventionernas utsändningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även förordning (EEG) nr 1408/71 innehåller utsändningsregler. Från&lt;br&gt;huvudregeln att en person skall omfattas av lagstiftningen i det land där&lt;br&gt;han är anställd görs vissa undantag för utsänd anställd. En sådan person&lt;br&gt;skall fortsätta att omfattas av lagstiftningen i det land varifrån han är&lt;br&gt;utsänd, under förutsättning att arbetet i den andra medlemsstaten inte&lt;br&gt;förväntas vara längre än tolv månader och att han inte sänds ut för att&lt;br&gt;ersätta en annan person som har fullgjort sin utsändningsperiod. Tids-&lt;br&gt;perioden kan förlängas enligt vissa regler. Motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;gäller beträffande egenföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår inga särregler för beräkning av bosättningstid för utsända&lt;br&gt;arbetstagare i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utsändning till ett land utanför EES-området med vilket Sverige&lt;br&gt;inte ingått socialförsäkringskonvention kommer bosättningstid för folk-&lt;br&gt;pension inte att kunna tillgodoräknas om utsändningstiden överstiger ett&lt;br&gt;år. Svenska medborgare som är anställda och avlönade av arbetsgivare&lt;br&gt;i Sverige för arbete utomlands i icke konventionsland är dock enligt&lt;br&gt;AFL försäkrade för tilläggspension i Sverige. De kan därför även under&lt;br&gt;utlandsvistelsen intjäna folkpension enligt den av mig föreslagna ATP-&lt;br&gt;anknutna beräkningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts gäller i princip endast för arbetstagare utsända från&lt;br&gt;Sverige av privata arbetsgivare och de utsändas familjemedlemmar.&lt;br&gt;Bland sådana personer återfinns bl.a. missionärer och biståndsarbetare,&lt;br&gt;vilkas pensionsskydd jag funnit anledning överväga närmare. I synner-&lt;br&gt;het missionärer kan ha arbetat utomlands i många år. Deras anställ-&lt;br&gt;nings- och avlöningsförhållanden har tidigare varit osäkra. Numera är&lt;br&gt;de i de allra flesta fall anställda av ett svenskt trossamfund och uppbär&lt;br&gt;därifrån årsinkomster som överstiger ett basbelopp, vilket innebär att de&lt;br&gt;under utlandsarbetet kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ATP. I regel anställs också medföljande make av trossamfundet Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;och får därigenom samma pensionsskydd inom ATP och folkpen-&lt;br&gt;sioneringen. Även biståndsarbetare avlönas som regel av svenska bi-&lt;br&gt;ståndsorganisationer - med bidrag från SIDA - på sådant sätt att de&lt;br&gt;under utlandsarbetet kan tjäna in pensionsrätt inom ATP och därmed&lt;br&gt;även för folkpension enligt vad jag föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekades ovan kan missionärers och biståndsarbetares anställ-&lt;br&gt;ningsförhållanden längre tillbaka ha varit annorlunda. Bl.a. kan de ha&lt;br&gt;godtagit att arbeta under dåliga ekonomiska villkor i förvissningen om&lt;br&gt;att de efter återkomsten till Sverige skulle få rätt till i vart fall folk-&lt;br&gt;pension. För att de inte skall drabbas oskäligt av mina förslag föreslår&lt;br&gt;jag för deras del en skyddsregel av innebörd att den tid under vilken de&lt;br&gt;varit anställda utomlands och som ligger före ikraftträdandet av försla-&lt;br&gt;gen, dvs. före den 1 januari 1993, får räknas som bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige. Detsamma föreslås gälla för de familjemedlemmar som med-&lt;br&gt;följt den anställde till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan för en del missionärer och biståndsarbetare finnas behov av&lt;br&gt;en skyddsregel också för framtiden. Detta gäller i ännu högre grad för&lt;br&gt;medföljande makar i de fall då dessa inte anställs av det kyrkliga or-&lt;br&gt;ganet eller biståndsorganisationen. Regeln kan utformas efter mönster&lt;br&gt;från rätten för nu aktuella grupper att uppbära barnbidrag vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse. Bosättningstid föreslås således tillgodoräknas för vistelsen&lt;br&gt;i utlandet under förutsättning att denna inte varat längre tid än tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grupp som skulle komma i åtnjutande av dessa särregler bör av-&lt;br&gt;gränsas på i princip samma sätt som den grupp som har rätt att uppbära&lt;br&gt;allmänt barnbidrag under längre tid (tre år) än normalt i samband med&lt;br&gt;utlandsvistelse. Det innebär att reglerna om beräkning av bosättningstid&lt;br&gt;i Sverige under anställning utomlands skall gälla för missionärer och&lt;br&gt;präster, andra anställda i utlandet av arbetsgivare med kyrklig anknyt-&lt;br&gt;ning samt anställda hos en svensk ideell organisation med biståndsverk-&lt;br&gt;samhet. Vissa krav uppställs vad gäller trossamfundens och organisa-&lt;br&gt;tionernas uppbyggnad. De skall sålunda ha sin styrelses säte i Sverige&lt;br&gt;och i övrigt vara så organiserade att de har stadgar och revisorer samt&lt;br&gt;avger verksamhetsberättelse. Riksförsäkringsverket har, för tillämp-&lt;br&gt;ningen av bambidragsreglema, i samråd med SIDA upprättat en lista på&lt;br&gt;de organisationer som den 1 juli 1991 uppfyller dessa krav. Denna bör&lt;br&gt;få motsvarande tillämpning såvitt gäller rätten till folkpension. För tiden&lt;br&gt;före den 1 juli 1991 bör SIDA kunna lämna uppgifter om de organisa-&lt;br&gt;tioner som uppfyller kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillämpning av särreglerna bör också krävas att anställningsavtalet&lt;br&gt;ingåtts i Sverige och att det rör sig om arbetstagare som utsänts härifrån&lt;br&gt;för arbete i det andra landet eller dennes medföljande familjemedlem-&lt;br&gt;mar. Med familjemedlemmar avses make och bam under 18 år. Även&lt;br&gt;den som eljest sammanbor med den utsände och som tidigare har varit&lt;br&gt;gift med denne eller har eller har haft gemensamt bam bör omfattas av&lt;br&gt;denna särreglering. Till skillnad mot vad som gäller i fråga om rätten&lt;br&gt;till barnbidrag föreslår jag att gruppen avgränsas till att avse endast&lt;br&gt;svenska medborgare. I fråga om utländska medborgare är nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsbehovet inte lika uttalat. De har enligt dagens regler inte någon&lt;br&gt;ovillkorlig rätt till folkpension vid återkomsten till Sverige utan måste&lt;br&gt;först ha varit bosatta här under en viss kvalifikationstid. Särreglerna&lt;br&gt;kommer dock att kunna åberopas av EES-medborgare som är utsänd&lt;br&gt;från Sverige på angivna villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som gäller i fråga om privatanställda skall den som&lt;br&gt;är utsänd av en statlig arbetsgivare enligt 1 kap. 3 § fjärde stycket AFL&lt;br&gt;anses bosatt i Sverige under hela utsändningstiden även om denna är&lt;br&gt;avsedd att vara längre än ett år. Detta gäller också medföljande familje-&lt;br&gt;medlemmar. Den utsände skall tillsammans med sin medföljande familj&lt;br&gt;under utlandstjänstgöringen vara folkbokförd i Sverige. Med statligt&lt;br&gt;utsända avses diplomater, SIDA-anställda i bilaterala projekt samt öv-&lt;br&gt;riga statligt anställda som sänds ut under statligt reglerade arbetsför-&lt;br&gt;hållanden. Till sistnämnda grupp räknas även FN-observatörer som är&lt;br&gt;avlönade av svenska armén, handelssekreterare samt personer som&lt;br&gt;sänds ut av Statens järnvägar, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de personer som är utsända i svenska statens tjänst kvarstår&lt;br&gt;som folkbokförda i Sverige under utlandstjänstgöringen kommer de&lt;br&gt;enligt den ovan föreslagna huvudregeln att tillgodoräknas bosättningstid&lt;br&gt;på samma sätt som personer som faktiskt vistas här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda särbestämmelserna om bosättning i AFL för statligt an-&lt;br&gt;ställda och deras familjer infördes emellertid med verkan först fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 april 1985. Dessförinnan ansågs de inte bosatta i Sverige enligt&lt;br&gt;AFL om utsändningstiden var avsedd att vara längre tid än ett år. De&lt;br&gt;var dock kyrkobokförda i Sverige enligt då gällande folkbok-&lt;br&gt;föringsbestämmelser. Enligt min mening bör de i fråga om rätt till&lt;br&gt;folkpension på grundval av bosättning få räkna även tiden utomlands&lt;br&gt;före den 1 april 1985 i svenska statens tjänst som bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige. Några särskilda lagregler i nu berört hänseende behövs inte,&lt;br&gt;eftersom de redan före den 1 april 1985 var kyrkobokförda i Sverige&lt;br&gt;och därmed kommer att tillgodoräknas bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett hänseende har i den nu gällande lagstiftningen gjorts undantag&lt;br&gt;från bosättningsregeln i 1 kap. 3 § AFL vad gäller statligt anställda som&lt;br&gt;sänds till ett annat land för arbete. Regeringen har genom förordningen&lt;br&gt;(1985:73) om undantag från svensk socialförsäkringslagstiftning vid&lt;br&gt;arbete utomlands föreskrivit att denna bestämmelse inte gäller arbets-&lt;br&gt;tagare, som är arvodesanställda av SIDA för arbete inom det svenska&lt;br&gt;biståndet i ett annat land, eller deras medföljande familjemedlemmar.&lt;br&gt;Anledningen härtill är att SIDA begärt att den fältpersonal som är kon-&lt;br&gt;traktsanställd för arbete i biståndsland inte skall omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;serna. SIDA:s kontraktsanställda fältpersonal och deras medföljande&lt;br&gt;familjemedlemmar omfattas till följd härav av den allmänna ettårs-&lt;br&gt;regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de personer det här gäller på uttrycklig begäran av SIDA är&lt;br&gt;undantagna från svensk socialförsäkring finns anledning att också&lt;br&gt;undanta dem från huvudregeln att tid för folkbokföring här tillgodoräk-&lt;br&gt;nas som bosättningstid i folkpensionshänseende. Såvida de inte på grund&lt;br&gt;av konventionsregler helt undantagits från svensk socialförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intjänar de dock rätt till ATP under utsändningstiden. De kan således&lt;br&gt;förvärva rätt till folkpension enligt den föreslagna ATP-anknutna beräk-&lt;br&gt;ningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland personkategorin utsända av en statlig arbetsgivare ingår bl.a. av&lt;br&gt;svenska staten anställd personal vid ambassader och konsulat utom-&lt;br&gt;lands. Dessa är alltså folkbokförda i Sverige under utlandstjänstgöring-&lt;br&gt;en. Omvänt gäller enligt folkbokföringslagen att den som tillhör en&lt;br&gt;främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning&lt;br&gt;inte folkbokförs här annat än om han är svensk medborgare eller var&lt;br&gt;bosatt här i landet när han kom att tillhöra beskickningen eller kon-&lt;br&gt;sulatet eller dess betjäning. Detsamma gäller personer som är knutna till&lt;br&gt;en rad internationella organ såsom FN, Europarådet, EFTA, OECD och&lt;br&gt;EG. Detta gäller även en sådan persons familjemedlem eller tjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning (EEG) nr 1408/71 innehåller avvikande regler om försäk-&lt;br&gt;ringstillhörighet för personer anställda på ambassader och konsulat samt&lt;br&gt;för EG:s egen hjälppersonal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Sjömän&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I fråga om den ATP-anknutna beräkningsregeln&lt;br&gt;skall för utländska medborgare gälla att år före år 1974 för vilket&lt;br&gt;erlagts sjömansskatt skall likställas med år för vilka tillgodo-&lt;br&gt;räknats ATP-poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har särskilt berörts endast av Svenska&lt;br&gt;sjöfolksförbundet, som konstaterar att förslaget tillgodoser svenska och&lt;br&gt;utländska sjömäns pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En sjöman som är bosatt i Sverige är liksom&lt;br&gt;andra här bosatta personer försäkrad enligt AFL och skall vara inskriv-&lt;br&gt;en hos en försäkringskassa. Detta följer av 1 kap. 3 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömännens arbetsförhållanden är numera sådana att de enligt de gene-&lt;br&gt;rella reglerna i folkbokföringslagen kan vara folkbokförda här i landet&lt;br&gt;och således tillgodoräknas bosättningstid för folkpension i Sverige.&lt;br&gt;Eftersom de därigenom kan intjäna rätt till svensk ATP, har de dess-&lt;br&gt;utom rätt till folkpension på grundval av den föreslagna 30-årsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk sjöman som inte är bosatt i Sverige är inte folkbokförd och&lt;br&gt;kommer inte enligt huvudregeln att tillgodoräknas bosättningstid för&lt;br&gt;folkpension. Enligt vad jag strax kommer att föreslå (se avsnitt 9.4)&lt;br&gt;kommer emellertid tid under vilken han haft inkomst av anställning som&lt;br&gt;avses i 11 kap. AFL att tillgodoräknas som bosättningstid. Därigenom&lt;br&gt;kommer svenska sjömän som är bosatta utomlands att tillgodoräknas&lt;br&gt;bosättningstid i Sverige för den tid de varit anställda på svenskt handels-&lt;br&gt;fartyg. De tillgodoräknas även pensionspoäng för ATP under denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska sjömän bosatta utomlands och anställda på svenska handels-&lt;br&gt;fartyg omfattas under anställningen av tilläggspensioneringen enligt en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild regel i 1 kap. 3 § andra stycket AFL, som infördes med verkan Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;fr.o.m. år 1974. Med anställning på svenskt handelsfartyg likställs an-&lt;br&gt;ställning på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvud-&lt;br&gt;sak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller någon av&lt;br&gt;honom anlitad arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa utländska sjömän kan till följd härav ha rätt till folkpension&lt;br&gt;enligt den av mig föreslagna ATP-anknutna beräkningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att denna beräkningsregel skall i folkpensionshänseende gälla även&lt;br&gt;för tid innan de erhöll rätt till tilläggspension föreslår jag att även år&lt;br&gt;före år 1974, för vilket en utländsk sjöman erlagt sjömansskatt, skall&lt;br&gt;likställas med år för vilket tillgodoräknats ATP-poäng.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Bosättningstid på grundval av tid med inkomst av&lt;br&gt;anställning eller annat förvärvsarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Som bosättningstid tillgodoräknas även tid under&lt;br&gt;vilken en person haft inkomst av anställning eller inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete enligt reglerna i 11 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att tid för vilken till-&lt;br&gt;godoräknats pensionspoäng för ATP och därmed jämställd tid skall&lt;br&gt;tillgodoräknas som bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Föreningen svenskar i världen har uttryck-&lt;br&gt;ligen berört förslaget och tillstyrker detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De flesta försäkrade som har förvärvsarbetat i&lt;br&gt;Sverige kommer att ha rätt till folkpension både på grundval av bosätt-&lt;br&gt;ningstid och enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid persongrupper för vilka bosättningstid i Sverige&lt;br&gt;inte kommer att kunna tillgodoräknas eftersom de inte varit folkbok-&lt;br&gt;förda här men som likväl uppburit förvärvsinkomst i Sverige eller från&lt;br&gt;en svensk arbetsgivare. Det gäller främst svenska medborgare som är&lt;br&gt;privatanställda utomlands i ett icke konventionsland av en svensk ar-&lt;br&gt;betsgivare, svenska missionärer och biståndsarbetare anställda av sven-&lt;br&gt;ska trossamfund och biståndsorganisationer samt utomlands bosatta&lt;br&gt;svenska eller utländska sjömän som är anställda på svenskt handels-&lt;br&gt;fartyg. Det kan även gälla svenskar bosatta utomlands som under en del&lt;br&gt;av året förvärvsarbetar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att förvärvsinkomsten för nu nämnda grupper varit till-&lt;br&gt;räckligt hög för att pensionspoäng för ATP kan tillgodoräknas, blir de&lt;br&gt;berättigade till folkpension på grundval av den ATP-anknutna beräk-&lt;br&gt;ningsregeln. Om inkomsten däremot understigit ett basbelopp, tillgodo-&lt;br&gt;räknas inte ATP-poäng. Enligt min uppfattning behövs en regel som ger&lt;br&gt;rätt till folkpension även för sådana låga inkomster. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att tid under vilken en person som är försäkrad för ATP haft inkomst av&lt;br&gt;anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap.&lt;br&gt;AFL skall tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna regeln blir av betydelse även för den som haft in- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;komster som överstigit ett basbelopp och således varit pensions-&lt;br&gt;grundande for ATP. Den ger nämligen möjlighet att lägga samman den&lt;br&gt;faktiska bosättningstiden med den tid som det förvärvsarbete pågått som&lt;br&gt;grundat rätt till ATP.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Invandrare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som&lt;br&gt;konventionsflykting och den som efter år 1975 beviljats uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd som krigsvägrare eller de facto-flykting får, vid&lt;br&gt;beräkning av pension enligt bosättningsregeln, som bosättningstid&lt;br&gt;i Sverige tillgodoräknas även viss tid då han varit bosatt i sitt&lt;br&gt;tidigare hemland eller i annat land i vilket han erhållit tillfälligt&lt;br&gt;skydd. Han tillgodoräknas så stor del av bosättningstiden i hem-&lt;br&gt;landet (eller i det andra landet) som motsvarar förhållandet mellan&lt;br&gt;å ena sidan den tid han varit bosatt i Sverige från det att han först&lt;br&gt;ankom hit till landet och å andra sidan hela den faktiska tiden&lt;br&gt;från första ankomsten hit. Vid beräkningen bortses dock från&lt;br&gt;bosättningstid i hemlandet för vilken föreligger rätt till pension&lt;br&gt;från hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom i det avseendet&lt;br&gt;att utredningen inskränkt den aktuella särregeln till enbart konven-&lt;br&gt;tionsflyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsrätten för Södra Sverige, TCO, PRO&lt;br&gt;och Folksam tillstyrker förslaget. Kammarrätten i Göteborg påpekar att&lt;br&gt;flyktingens möjligheter att förebringa utredning om sina bosättningsför-&lt;br&gt;hållanden före ankomsten till Sverige torde vara begränsade samt anser&lt;br&gt;att det föreligger behov av en precisering av utredningskravet. RFV&lt;br&gt;påpekar att en konsekvens av utredningens förslag blir att en person&lt;br&gt;som vid ankomsten till Sverige fått flyktingstatus får tillgodoräkna sig&lt;br&gt;tiden i hemlandet som bosättningstid oavsett om han vid flykten faktiskt&lt;br&gt;förlorat någon intjänad pensionsrätt eller inte. Detta innebär enligt&lt;br&gt;verket att flyktingen kan komma i ett bättre läge än en icke-flykting som&lt;br&gt;kommer till Sverige från samma land eller en person som kommer från&lt;br&gt;ett land med inga eller begränsade pensionsförmåner. Statskontoret&lt;br&gt;anmärker att särreglerna för flyktingar kan ge upphov till den typ av&lt;br&gt;dubbla förmåner som utredningen säger sig vilja undvika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIV konstaterar att invandringen under senare delen av 1980-talet,&lt;br&gt;bortsett från den nordiska arbetskraftsinvandringen, alltmer har domi-&lt;br&gt;nerats av flyktinginvandring från Asien och Afrika, där pensionsför-&lt;br&gt;månerna är betydligt lägre än i Sverige och svåra att överföra hit till&lt;br&gt;landet. Konventionsflyktingar utgör enligt SIV en minoritet (ca 10 %)&lt;br&gt;av den flyktingrelaterade invandringen. Många invandrare från länder&lt;br&gt;utanför EES-området kommer på grund av de föreslagna nya reglerna&lt;br&gt;att i ökad omfattning bli beroende av socialhjälp för sin försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare påpekar SIV att det enda sättet att fastställa konventionsflyk- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;tingskap är i samband med prövning av en ansökan om flyktingför-&lt;br&gt;klaring eller resedokument. Härav följer enligt SIV att endast den som&lt;br&gt;har eller har haft flyktingförklaring eller resedokument kommer att få&lt;br&gt;rätt till förmånligare pensionsvillkor. SIV anser att utredningens förslag&lt;br&gt;att den pensionssökande själv skall visa att han är eller har varit kon-&lt;br&gt;ventionsflykting gör det aktuellt för SIV att på begäran av den pen-&lt;br&gt;sionssökande utfärda intyg om det tidigare konventionsflyktingskapet&lt;br&gt;samt att omfattningen av intygsgivningen uppskattningsvis kommer att&lt;br&gt;bli ett par tusen ärenden per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet ifrågasätter om inte de facto-flyktingar och&lt;br&gt;krigsvägrare också bör omfattas av särreglerna och framhåller risken&lt;br&gt;för att dessa annars kommer att missgynnas eftersom långt ifrån alla av&lt;br&gt;dessa har rätt till pension i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska flyktingrådet avstyrker utredningens förslag och förordar&lt;br&gt;istället att alla personer som lämnat sina hemländer på grund av skäl&lt;br&gt;som omfattas av reglerna för asyl och uppehållstillstånd på politiskt&lt;br&gt;humanitära skäl bör få fulla folkpensionsförmåner, dock förenat med&lt;br&gt;samordning med avräkning med pensionsförmåner från andra länder.&lt;br&gt;Som motiv anger Svenska flyktingrådet att ett mycket stort antal per-&lt;br&gt;soner som är eller har varit flyktingar enligt 1951 års flyktingkonven-&lt;br&gt;tion inte har fått erkännande som sådana samt att åtskilliga av dessa inte&lt;br&gt;sökt erkännande då det inte haft några ekonomiska rättsverkningar.&lt;br&gt;Svenska flyktingrådet framhåller vidare att det för stora grupper per-&lt;br&gt;soner inte går att fastställa om de har beviljats uppehållstillstånd på&lt;br&gt;grund av flyktingstatus och att omfattande utrednings- och besluts-&lt;br&gt;omgångar kan bli följden av att nya rättsverkningar knyts till frågan om&lt;br&gt;flyktingerkännande. Frågan huruvida berörda personer förlorat even-&lt;br&gt;tuella pensionsförmåner i hemlandet kan enligt Svenska flyktingrådet&lt;br&gt;inte bedömas med utgångspunkt från vilken flyktingrättslig status de fått&lt;br&gt;i Sverige. Svenska flyktingrådet menar att det vore stridande mot all-&lt;br&gt;män rättsuppfattning att tillämpa nya regler retroaktivt, i synnerhet som&lt;br&gt;de berörda personerna fått besked av staten att de i ekonomiskt hän-&lt;br&gt;seende likställs med flyktingar och därför inte heller begärt prövning av&lt;br&gt;frågan om flyktingstatus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De förslag till förändringar i folkpensions-&lt;br&gt;systemet som jag lägger fram kommer att innebära ändrade förutsätt-&lt;br&gt;ningar i pensionshänseende för såväl svenska som utländska medborg-&lt;br&gt;are. Utgångspunkten för särregler för flyktingar och liknande grupper&lt;br&gt;måste därför vara att särreglerna skall avse dem som kan antas genom&lt;br&gt;flykten ha gått miste om intjänade pensionsrättigheter i hemlandet och&lt;br&gt;som haft mycket starka skäl att lämna sitt hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl konventionsflyktingar, krigsvägrare som de facto-flyktingar har&lt;br&gt;under vissa förutsättningar rätt till asyl i Sverige. Dessutom kan ut-&lt;br&gt;ländska medborgare eller statslösa få uppehållstillstånd av humanitära&lt;br&gt;skäl. Uppehållstillstånd får också ges till en utlänning som har särskild&lt;br&gt;anknytning till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till asyl här i landet infördes genom 1954 års utlänningslag. Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;Rätten till asyl avsåg därvid politiska flyktingar. Den definition av&lt;br&gt;begreppet som gavs i denna lag överensstämde i huvudsak med defini-&lt;br&gt;tionen i den av FN år 1951 antagna konventionen angående flyktingars&lt;br&gt;rättsliga ställning, som omfattar även flyktingar som är statslösa. I&lt;br&gt;praxis kom emellertid en särskild form av humanitärt motiverad in-&lt;br&gt;vandring att utvecklas i anslutning till reglerna om politisk asyl. Denna&lt;br&gt;omfattade personer som utan att vara flyktingar lämnat sitt land på&lt;br&gt;grund av missnöje med de politiska förhållandena där samt medborgare&lt;br&gt;i krigförande stater, vilka visserligen inte riskerade att utsättas för för-&lt;br&gt;följelse i sitt hemland men där riskerade straff för brott för vilka utläm-&lt;br&gt;ning från Sverige inte fick ske, framför allt militära brott. Denna praxis&lt;br&gt;lagfästes år 1976 då bestämmelser om skydd för de facto-flyktingar och&lt;br&gt;krigsvägrare infördes i utlänningslagstiftningen. Som de facto-flykting&lt;br&gt;anses en person som inte vill återvända till sitt hemland på grund av de&lt;br&gt;politiska förhållandena där och som har tungt vägande skäl härför,&lt;br&gt;3 kap. 1 § 3 utlänningslagen (1989:529). Med krigsvägrare avses enligt&lt;br&gt;utlänningslagen en utlänning som har övergett en krigsskådeplats eller&lt;br&gt;som har flytt från sitt hemland eller behöver stanna i Sverige för att&lt;br&gt;undgå förestående krigstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är konventionsflykting har haft mycket starka skäl för att&lt;br&gt;lämna sitt hemland. Han får genom flykten antas förlora sina pen-&lt;br&gt;sionsrättigheter i hemlandet. Enligt min mening är det därför rimligt att&lt;br&gt;i folkpensionssystemet införa bestämmelser som tar särskild hänsyn till&lt;br&gt;konventionsflyktingar. Nära familjemedlemmar till en konventionsflyk-&lt;br&gt;ting som kommer till Sverige samtidigt som konventionsflyktingen eller&lt;br&gt;inom två år från dennes ankomst hit erhåller också status som flykting.&lt;br&gt;Nära familjemedlemmar som anländer till Sverige senare än två år efter&lt;br&gt;en konventionsflykting kan också få status som konventionsflykting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även krigsvägrare och de facto-flyktingar har oftast mycket starka&lt;br&gt;skyddsbehov. Dessa grupper omfattas som nämnts numera av reglerna&lt;br&gt;om asyl. De torde dessutom i stor omfattning förlora sina pensions-&lt;br&gt;rättigheter i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör särregler i pensionshänseende införas även för&lt;br&gt;dem som beviljats asyl och fått uppehållstillstånd som krigsvägrare och&lt;br&gt;de facto-flyktingar. En förutsättning är dock att det i pensionsärendet&lt;br&gt;inte skall krävas omfattande utredningar eller att nya ställningstaganden&lt;br&gt;behöver tas till de skäl flyktingen en gång hade för att lämna sitt hem-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ända fram till mitten av 1980-talet angavs inte alltid grunden för ett&lt;br&gt;beslut att bevilja uppehållstillstånd i själva beslutet om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd. Före år 1976 fanns inte heller några skyddsregler för grupperna&lt;br&gt;krigsvägrare och de facto-flyktingar i den svenska utlänningslagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till nu nämnda förhållanden bör enligt min uppfattning de&lt;br&gt;förmånligare reglerna vid beräkning av folkpension omfatta - förutom&lt;br&gt;konventionsflyktingar - personer som efter år 1975 enligt vad som klart&lt;br&gt;framgår av själva beslutet eller andra handlingar som förvaras hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket eller överprövningsinstans beviljats uppehållstillstånd i Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;Sverige som krigsvägrare eller de facto-flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lämplig lösning vid utformning av särregler för de nämnda grupp-&lt;br&gt;erna är enligt min uppfattning att låta bosättningstiden i hemlandet helt&lt;br&gt;eller delvis tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige. En del asyl-&lt;br&gt;sökande vistas i flyktingläger i andra länder innan de kommer till&lt;br&gt;Sverige. De erhåller således ett tillfälligt skydd i det landet. Även sådan&lt;br&gt;tid i annat land bör i förekommande fall kunna tillgodoräknas som bo-&lt;br&gt;sättningstid i Sverige. Folkpension på grundval av bosättningstid utges&lt;br&gt;endast till den som är bosatt i Sverige. De särregler som här föreslås&lt;br&gt;skall dock tillämpas även om personen tidigare har lämnat Sverige men&lt;br&gt;på nytt återvänder hit och bosätter sig här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att såväl konventionsflyktingar som de facto-flyk-&lt;br&gt;tingar och krigsvägrare skall som bosättningstid i Sverige få tillgodo-&lt;br&gt;räknas hela eller viss del av tiden i hemlandet och i annat land i vilket&lt;br&gt;de erhållit tillfälligt skydd. Som sådan tid skall tillgodoräknas så stor&lt;br&gt;andel av tiden i hemlandet och det andra landet fr.o.m. det år då den&lt;br&gt;pensionsberättigade fyllde 16 år t.o.m. året före den första ankomsten&lt;br&gt;till Sverige som motsvarar förhållandet mellan å ena sidan den tid han&lt;br&gt;varit bosatt här i landet fr.o.m. det år då han först kom hit t.o.m. det år&lt;br&gt;då han fyller 64 år och å andra sidan hela denna tid. Såvitt avser för-&lt;br&gt;tidspension och efterlevandepension skall i stället för det år flyktingen&lt;br&gt;eller krigsvägraren fyller 64 år avses året före pensionsfallet. Om han&lt;br&gt;t.ex. kom till Sverige vid 45 års ålder och pensionsfallet inträffar när&lt;br&gt;han är 65 år tillgodoräknas han halva bosättningstiden i hemlandet om&lt;br&gt;han varit bosatt i Sverige halva tiden från 45 års ålder till pensions-&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av bosättningstiden i hemlandet och i annat land i vilket per-&lt;br&gt;sonen erhållit tillfälligt skydd, som skall få tillgodoräknas honom som&lt;br&gt;bosättningstid i Sverige, skall vid bosättningsregelns tillämpning jäm-&lt;br&gt;ställas med tid varunder han varit bosatt i Sverige. Det innebär att den&lt;br&gt;tillgodoräknade tiden anses som svensk bosättningstid när det gäller&lt;br&gt;kravet på tre års bosättning i Sverige för rätt till folkpension och vid&lt;br&gt;tillämpning av reglerna om beräkning av antagen framtida bosättningstid&lt;br&gt;vid förtidspension och efterlevandepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på att personen vid pensionstillfället fortfarande skall vara&lt;br&gt;att anse som konventionsflykting, de facto-flykting eller krigsvägrare för&lt;br&gt;att särreglerna skall gälla för honom bör inte uppställas. Den som en&lt;br&gt;gång beviljats uppehållstillstånd som konventionsflykting eller, efter år&lt;br&gt;1975, som krigsvägrare eller de facto-flykting i Sverige skall därför&lt;br&gt;komma i åtnjutande av en pension grundad på särreglerna. Detta bör&lt;br&gt;gälla även den som förlorat sin flyktingstatus därför att han blivit&lt;br&gt;svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om särregleringen inskränks på föreslaget sätt kan det likväl&lt;br&gt;förekomma att en person beträffande vilken särreglerna är tillämpliga&lt;br&gt;har rätt till pension från sitt hemland och kan uppbära den vid bosätt-&lt;br&gt;ning i Sverige. I denna situation bör den intjänandetid på vilken den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska pensionen grundas inte få tillgodoräknas som bosättningstid i Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Övergångsregler&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Ikraftträdandetidpunkt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya reglerna avseende rätten till folkpension&lt;br&gt;skall träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SACO, den enda remissinstans som särskilt kom-&lt;br&gt;menterar förslaget i denna del, tillstyrker men finner tiden fram till&lt;br&gt;årsskiftet 1992/1993 väl kort ur administrativ och informationssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De nya reglerna bör träda i kraft samtidigt&lt;br&gt;som EES-avtalet tidigast avses bölja gälla i Sverige, dvs. den 1 januari&lt;br&gt;1993. Denna tidpunkt bör väljas för ikraftträdandet även om EES-av-&lt;br&gt;talet skulle komma att träda i kraft först senare. Regler om rätt till&lt;br&gt;folkpension bör nämligen av bl.a. administrativa skäl träda i kraft&lt;br&gt;fr.o.m. ett årsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler om rätt till folkpension som jag här föreslår innebär betyd-&lt;br&gt;ande principiella förändringar av folkpensioneringen. Utformningen av&lt;br&gt;övergångsreglerna till ändringarna blir därmed av stor vikt. Detta gäller&lt;br&gt;särskilt för de personer som vid övergången till det nya regelsystemet&lt;br&gt;uppbär folkpension eller kort tid därefter skulle ha varit berättigade till&lt;br&gt;folkpension enligt nu gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det angeläget att de nya reglerna får full genomslagskraft&lt;br&gt;inom inte alltför många år. Det är därvid att beakta att många av dem&lt;br&gt;som, till följd av bosättningsregeln, erhåller en reducerad folkpension&lt;br&gt;har varit bosatta eller förvärvsarbetat i något annat land och kommer att&lt;br&gt;ha rätt till pension därifrån. Vidare bör påpekas att för den som varit&lt;br&gt;förvärvsverksam och intjänat ATP-poäng i Sverige är det tillräckligt&lt;br&gt;med 30 år med ATP-poäng för att rätt till oreducerad folkpension skall&lt;br&gt;föreligga enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de övergångsregler till ändringarna i AFL som jag nu be-&lt;br&gt;handlar kommer även de övergångsbestämmelser som finns i förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 att få betydelse när förordningen blir gällande i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övergångsbestämmelserna till förordning (EEG) nr 1408/71 slås till&lt;br&gt;att bötja med fast att det på grundval av förordningen inte kan förvärvas&lt;br&gt;någon rätt till en förmån som hänför sig till en period före det att för-&lt;br&gt;ordningen böljade gälla i medlemsstaten. Rätt till förmåner föreligger&lt;br&gt;dock även om förmånen grundar sig på ett försäkringsfall som in-&lt;br&gt;träffade före det att förordningen böljade gälla. Det sist nämnda torde&lt;br&gt;innebära att en person som omfattas av förordningen kan på grundval av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. ett olycksfall som inträffade år 1985 i framtiden vara berättigad till Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;förtidspension från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna föreskriver vidare att samtliga försäkrings-&lt;br&gt;perioder, eller i förekommande fall samtliga anställnings- eller bosätt-&lt;br&gt;ningsperioder som fullgjorts enligt lagstiftningen i en medlemsstat före&lt;br&gt;det att förordningen blev gällande i den staten, skall beaktas vid fast-&lt;br&gt;ställande av rätt till förmåner som har förvärvats med stöd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i förordningen. Detta innebär för Sveriges del att bosättnings-&lt;br&gt;perioder eller år med ATP-poäng som hänför sig till tiden före år 1993&lt;br&gt;måste räknas med vid prorata-beräkningen av pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullfölja principerna om likabehandling och exportabilitet finns&lt;br&gt;i övergångsreglerna en bestämmelse som innebär att de förmåner, som&lt;br&gt;inte har beviljats eller som har innehållits på grund av en persons med-&lt;br&gt;borgarskap eller bosättningsort, efter ansökan skall beviljas eller utges&lt;br&gt;på nytt från den tidpunkt då förordningen böljar att gälla i medlems-&lt;br&gt;landet. Jag har redan tidigare (avsnitt 8.4) pekat på att denna bestäm-&lt;br&gt;melse kan få betydelse för Sveriges del i fråga om bamtillägget. På&lt;br&gt;samma sätt kan övergångsbestämmelserna bli av betydelse också såvitt&lt;br&gt;gäller övriga folkpensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningens övergångsbestämmelser kan pensioner som be-&lt;br&gt;viljats av en medlemsstat före den tidpunkt då förordningen blev gäll-&lt;br&gt;ande i medlemsstaten på begäran av den pensionsberättigade omprövas&lt;br&gt;med tillämpning av reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda dessa fall skall ansökan göras inom två år från det att förord-&lt;br&gt;ningen blir gällande i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag även peka på en bestämmelse i den nya&lt;br&gt;nordiska konventionen om social trygghet. Det gäller artikel 26, som tar&lt;br&gt;sikte på personer som är anställda i ett nordiskt land och bosatta i ett&lt;br&gt;annat nordiskt land. Enligt förordning (EEG) nr 1408/71 omfattas så-&lt;br&gt;dana personer enbart av anställningslandets lagstiftning om pensionsför-&lt;br&gt;måner. Artikel 26 i den nya nordiska konventionen föreskriver att detta&lt;br&gt;skall gälla även såvitt avser tiden före konventionens ikraftträdande.&lt;br&gt;Detta betyder att den som har varit bosatt i Sverige men anställd i annat&lt;br&gt;nordiskt land inte skall omfattas av svensk socialförsäkringslagstiftning&lt;br&gt;under denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Pensionsförmåner för tid före ikraftträdandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya reglerna skall vara tillämpliga på de pen-&lt;br&gt;sionsförmåner som böljar utges fr.o.m. ikraftträdandet. Äldre&lt;br&gt;regler skall gälla i fråga om förmåner som hänför sig till tiden&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Pensioner som utges med oreducerat belopp&lt;br&gt;för december 1992 skall under förutsättning att rätt till pension&lt;br&gt;föreligger vid ikraftträdandet anses grundade på en bosättningstid&lt;br&gt;om 40 år. Detsamma skall gälla i fråga om efterlevandepension&lt;br&gt;för det fall att dödsfallet inträffat i december 1992 men efter-&lt;br&gt;levandepension utges först fr.o.m. januari 1993 på grund av att&lt;br&gt;den avlidne vid dödsfallet uppbar ålderspension eller förtids-&lt;br&gt;pension. Rätten att få pension med 40/40 skall även gälla i fråga&lt;br&gt;om ålderspension till den som fyller 65 år före ikraftträdandet av&lt;br&gt;förslagen men som skjuter upp uttaget av ålderspension och bör-&lt;br&gt;jar uppbära sådan pension efter ikraftträdandet. Detta gäller under&lt;br&gt;förutsättning att han vid ikraftträdandet var berättigad till ålders-&lt;br&gt;pension. När det gäller förtidspension som utges före ikraftträdan-&lt;br&gt;det av förslagen skall en efter ikraftträdandet inträffad försämring&lt;br&gt;av den berättigades arbetsförmåga inte föranleda omräkning av&lt;br&gt;pensionen med hänsyn till bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom i det avseendet&lt;br&gt;att jag föreslår en särskild bestämmelse i fråga om efterlevandepension&lt;br&gt;för vissa fall då dödsfallet inträffat i december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget i denna del utom Sveriges pensionärsförbund, som förutsätter&lt;br&gt;att reglerna inte kommer att påverka redan utgående pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De nya reglerna skall vara tillämpliga även på&lt;br&gt;de löpande pensionsförmåner som böljar utges vid ikraftträdandet av&lt;br&gt;mina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensioner som för december 1992 utges med oreducerat belopp skall&lt;br&gt;därvid räknas om till 40-delar. Alla löpande oreducerade pensioner skall&lt;br&gt;alltså anses vara grundade på en bosättningstid om 40 år. Detta gäller&lt;br&gt;under förutsättning att rätt till pension föreligger även i januari 1993.&lt;br&gt;Undantag görs således för de pensioner som utgår till personer bosatta&lt;br&gt;utomlands som är reducerade på grund av att antalet ATP-år är mindre&lt;br&gt;än 30 år. Motsvarande förhållande kan föreligga vid bosättning i&lt;br&gt;Sverige enligt en socialförsäkringskonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension (utom barnpension eller handikappersättning) får enligt AFL&lt;br&gt;inte utgå för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.&lt;br&gt;Den nu föreslagna övergångsregeln får därför till följd att den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade måste ha ansökt om pension senast i mars 1993 och fått&lt;br&gt;pension för december 1992 för att få pensionen omräknad till 40/40.&lt;br&gt;Om försäkringskassan däremot med stöd av 16 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;AFL beviljar den försäkrade förtidspension utan att denne ansökt härom&lt;br&gt;utges pensionen först fr.o.m. månaden efter kassans beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln att pension som för december 1992 utges med oreducerat Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;belopp efter årsskiftet anses grundad på en bosättningstid om 40 år skall&lt;br&gt;gälla folkpensioneringens huvudförmåner, dvs. ålderspension, för-&lt;br&gt;tidspension, efterlevandepension samt änkepension och de särskilda&lt;br&gt;folkpensionsförmånema som skall beräknas på grundval av bosätt-&lt;br&gt;ningstid eller år med ATP-poäng. Dessa är handikappersättning som&lt;br&gt;utgör tillägg till pension, bamtillägg, pensionstillskott, särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat&lt;br&gt;bam samt hustrutillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna övergångsregeln gäller också för sådana situationer då&lt;br&gt;någon uppbär ålderspension på grund av förtida uttag. Den som genom&lt;br&gt;ett förtida uttag uppbär ålderspension före ikraftträdandet av förslagen&lt;br&gt;får således vid ikraftträdandet pensionen omräknad till 40/40 och und-&lt;br&gt;viker på så sätt en reducering av pensionen på grund av bristande bo-&lt;br&gt;sättningstid eller antal år med pensionspoäng som eventuellt annars&lt;br&gt;skulle ske. Det är dock att märka att genom det förtida uttaget minskas&lt;br&gt;pensionen livsvarigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild övergångsregel föreslås för det fall att den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade fyller 65 år före ikraftträdandet av mina förslag men enligt 6&lt;br&gt;kap. 1 § AFL skjuter upp uttaget av ålderspension till en senare tid-&lt;br&gt;punkt. Han bör därvid inte erhålla en lägre pension - på grund av otill-&lt;br&gt;räckligt antal bosättningsår eller år med pensionspoäng - än han skulle&lt;br&gt;ha fått om pensionen tagits ut när han fyllde 65 år (härvid bortses från&lt;br&gt;att det uppskjutna uttaget i sig ger en ökning av pensionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension utges enligt AFL fr.o.m. den månad då den&lt;br&gt;försäkrade avlidit utom i fall då den avlidne vid dödsfallet uppbar&lt;br&gt;ålderspension eller förtidspension, i vilka situationer efterlevandepension&lt;br&gt;utges fr.o.m. månaden efter dödsfallet. Om dödsfallet inträffar i decem-&lt;br&gt;ber 1992 innebär detta att efterlevandepensionens storlek skulle kunna&lt;br&gt;bli beroende av om den avlidne vid dödsfallet uppbar pension eller inte.&lt;br&gt;För att undvika en sådan situation föreslår jag att tidpunkten för döds-&lt;br&gt;fallet skall vara avgörande for om efterlevandepension skall omräknas&lt;br&gt;till 40/40 och således anses grundad på en bosättningstid om 40 år,&lt;br&gt;förutsatt att efterlevandepensionen utges fr.o.m. januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt mitt förslag (avsnitt 6.1) skall omräkning av pensionen ske för&lt;br&gt;det fall att den som uppbär partiell förtidspension får sin förvärvs-&lt;br&gt;förmåga ytterligare nedsatt så att han blir berättigad till förtidspension&lt;br&gt;med högre grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör dock inte gälla den som redan före ikraftträdandet uppbär&lt;br&gt;partiell förtidspension och som efter ikraftträdandet blir berättigad till&lt;br&gt;större grad av förtidspension. I denna situation skall förtidspensionen i&lt;br&gt;sin helhet även i fortsättningen anses grundad på en bosättningstid om&lt;br&gt;40 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Personer födda år 1935 eller tidigare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som är född år 1935 eller tidigare och som vid&lt;br&gt;ansökan om ålderspension är bosatt i Sverige sedan minst fem år&lt;br&gt;och efter fyllda 16 år har varit bosatt i Sverige under sammanlagt&lt;br&gt;minst tio år får vid beräkning av ålderspension som bosättningstid&lt;br&gt;i Sverige tillgodoräknas även bosättningstid i utlandet. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen skall dock bortses från bosättningstid i annat land än&lt;br&gt;Sverige för vilken tid rätt till pension grundad på bosättning i det&lt;br&gt;andra landet föreligger och pensionen kan utbetalas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som särskilt berört för-&lt;br&gt;slaget tillstyrker detta. SlOS-Samarbetsorgan för invandrar-&lt;br&gt;organisationer i Sverige anser en reform av folkpensionssystemet nöd-&lt;br&gt;vändig men menar att den inte bör drabba dem som redan bor och&lt;br&gt;arbetar i Sverige. SIOS föreslår därför att reformen skall gälla endast&lt;br&gt;för dem som flyttar till Sverige eller erhåller permanent uppehållstill-&lt;br&gt;stånd i landet efter den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Övergångsregler är nödvändiga till förmån för&lt;br&gt;de personer som inom några år kommer att bli berättigade till pension&lt;br&gt;och som planerat sin tillvaro utifrån nu gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det främst i fråga om ålderspension som det&lt;br&gt;föreligger behov av övergångsregler som ger en förmånligare beräkning&lt;br&gt;av folkpension vid tillämpning av 40-årsregeln. Reglerna bör enligt min&lt;br&gt;mening utformas så, att den som har varit bosatt viss minsta tid i&lt;br&gt;Sverige före ansökan om pension får räkna eventuell bosättningstid i&lt;br&gt;utlandet som bosättningstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de nya reglerna om rätt till folkpension bör få fullt genom-&lt;br&gt;slag inom en relativt snar framtid föreslår jag att denna förmånligare&lt;br&gt;beräkning av ålderspension skall avse dem som är födda år 1935 eller&lt;br&gt;tidigare. Härmed kommer särreglerna att kunna åberopas av personer&lt;br&gt;som är 57 år eller äldre vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till ålderspension krävs enligt nuvarande regler att den be-&lt;br&gt;rättigade är bosatt i Sverige sedan minst fem år och efter fyllda 16 år&lt;br&gt;har varit bosatt här i landet under sammanlagt minst tio år. Denna&lt;br&gt;kvalifikationsregel synes inte ha gett upphov till några olägenheter vid&lt;br&gt;tillämpningen och är enligt min mening lämplig som förebild vid ut-&lt;br&gt;formningen av den nu aktuella övergångsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsregeln bör gälla lika för alla som bor i Sverige oberoende&lt;br&gt;av medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bilaga 6 till förordning (EEG) nr 1408/71 skall bestämmelserna&lt;br&gt;i förordningen om sammanläggning av försäkringsperioder inte tilläm-&lt;br&gt;pas på övergångsbestämmelser i den svenska lagstiftningen om rätt till&lt;br&gt;förmånligare beräkning av folkpension för personer som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige under en fastställd period före ansökan om pension. Bosätt-&lt;br&gt;ningsperioder i andra länder skall således inte medräknas när det gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avgöra om den pensionsberättigade har varit bosatt i Sverige under Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;det antal år som krävs enligt den övergångsregel som jag här föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergångsregel utformad på detta sätt med en kort kvalifikationstid&lt;br&gt;kan medföra att den berättigade har möjlighet att intjäna en betydande&lt;br&gt;pensionsförmån även i annat land eller andra länder. I den mån pen-&lt;br&gt;sionsrätten i det andra landet grundar sig på bosättning där och det&lt;br&gt;föreligger rätt att uppbära pensionen vid bosättning i Sverige, föreslår&lt;br&gt;jag att den tid som tillgodoräknas i det andra landet inte skall tillgodo-&lt;br&gt;räknas som bosättningstid i Sverige. Denna situation kommer att bli av&lt;br&gt;betydelse främst i förhållande till de övriga nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 57-62-årsregeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätten att uppbära folkpension vid bosättning utom-&lt;br&gt;lands enligt den s.k. 57-62-årsregeln ändras såvitt avser dem som&lt;br&gt;är födda senare än år 1929 och inskränks på så sätt att de skall ha&lt;br&gt;uppburit folkpension både den 1 juli 1979 och vid ikraftträdandet&lt;br&gt;av mina förslag. Regeln gäller vidare enbart dem som vid nämn-&lt;br&gt;da tidpunkter uppbar folkpension i form av ålderspension, för-&lt;br&gt;tidspension och änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt berört förslaget i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Före den 1 juli 1979 fanns i AFL en bestäm-&lt;br&gt;melse enligt vilken en svensk medborgare som varit mantalsskriven i&lt;br&gt;Sverige det år då han fyllde 62 år och de fem åren närmast dessförinnan&lt;br&gt;hade rätt att uppbära folkpension vid bosättning utomlands. Denna s.k.&lt;br&gt;57-62-årsregel hade betydelse i stort sett enbart för ålderspension. Den&lt;br&gt;innebar alltid en rätt till en oavkortad pension och omfattade samtliga&lt;br&gt;folkpensionsförmåner utom kommunalt bostadstillägg och vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övergångsbestämmelserna till den lag genom vilken de nu gällande&lt;br&gt;reglerna om rätt till folkpension vid bosättning utomlands infördes (SFS&lt;br&gt;1979:127) föreskrivs att äldre bestämmelser skall - i den mån de ger ett&lt;br&gt;gynnsammare resultat - gälla även fortsättningsvis för dem som är&lt;br&gt;födda år 1929 eller tidigare. Detsamma skall gälla för dem som är&lt;br&gt;födda senare men som uppbar folkpension vid ikraftträdandet av de nu&lt;br&gt;gällande reglerna den 1 juli 1979. Övergångsreglerna gäller således&lt;br&gt;formellt sett samtliga personer som den 1 juli 1979 uppbar folkpension,&lt;br&gt;även dem som då uppbar barnpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarighet till 57-62-årsregeln bör enligt min uppfattning be-&lt;br&gt;hållas som en övergångsregel också till den nu föreslagna lagstiftningen,&lt;br&gt;eftersom den kan ge en mer förmånlig beräkning av folkpensionen än&lt;br&gt;de regler jag föreslår. Det finns emellertid skäl att begränsa de aktuella&lt;br&gt;övergångsreglerna. De bör ändras till att omfatta endast dem som är&lt;br&gt;födda år 1929 eller tidigare samt dem som är födda senare än år 1929&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men som uppbar folkpension i form av ålderspension, förtidspension Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;eller änkepension både den 1 juli 1979 och vid den tidpunkt då mina&lt;br&gt;förslag träder i kraft. Den möjlighet som enligt nuvarande regler finns&lt;br&gt;för dem som uppbar barnpension den 1 juli 1979 att åberopa 57-62-&lt;br&gt;årsregeln för rätt till ålderspension kommer därmed att avskaffas för&lt;br&gt;framtiden. Ej heller finner jag skäl att låta 57-62-årsregeln gälla för&lt;br&gt;dem som är födda efter år 1929 och som vid nämnda tidpunkt uppbar&lt;br&gt;hustrutillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avseende på bamtillägg och hustrutillägg har särskilda över-&lt;br&gt;gångsregler föreslagits (avsnitt 8.4 resp. 8.6).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Godkännande av en ny nordisk konvention om&lt;br&gt;social trygghet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksdagen godkänner en den 15 juni 1992 under-&lt;br&gt;tecknad nordisk konvention om social trygghet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som framgår av vad som anförts i anmälan&lt;br&gt;till propositionen (prop. 1991/92:170 del II, bilaga 4) om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES) stod det på ett tidigt stadium av&lt;br&gt;EES-processen klart att den nuvarande nordiska konventionen den 5&lt;br&gt;mars 1981 om social trygghet inte skulle kunna upprätthållas inom EES.&lt;br&gt;Anledningarna till detta är i första hand följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande konvention utges folkpension till nordisk medborgare&lt;br&gt;bosatt i ett nordiskt land endast enligt bosättningslandets lagstiftning.&lt;br&gt;Därvid skall vid beräkning av pensionens storlek hänsyn tas också till&lt;br&gt;tider som pensionären varit bosatt i andra nordiska länder. Om en sådan&lt;br&gt;pensionär flyttar till ett annat nordiskt land övergår efter viss tid ansva-&lt;br&gt;ret för pensionen på det nya bosättningslandet. Flyttar pensionären till&lt;br&gt;ett land utanför Norden upphör rätten till pension enligt konventionen&lt;br&gt;och beräknas i stället efter de nationella lagstiftningarna i de länder i&lt;br&gt;vilka pensionären tidigare varit bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet förpliktigar sig de nordiska länderna att tillämpa&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71. Detta innebär bl.a. att en pension inte får&lt;br&gt;reduceras på grund av att pensionären är bosatt i ett annat land inom&lt;br&gt;EES-området. En tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 på&lt;br&gt;pensioner som beviljats enligt den nuvarande konventionen skulle då&lt;br&gt;leda till att en pension, som beviljats av ett nordiskt land, fortsatt skulle&lt;br&gt;utges från detta land även efter en senare flyttning till ett icke-nordiskt&lt;br&gt;land inom EES. Detta skulle gälla även om den nordiska pensionen är&lt;br&gt;beräknad enbart i förhållande till bosättningstid i annat nordiskt land.&lt;br&gt;Denna konsekvens har Sverige och de övriga nordiska länderna inte&lt;br&gt;varit beredda att acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra anledningen till att den gällande konventionen inte bör&lt;br&gt;bestå i oförändrad form är att olika samordningsregler skulle gälla på&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet beroende på om den försäkrade tillhör de&lt;br&gt;grupper som omfattas av förordningen eller inte. Exempelvis gäller&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71 endast medborgare i EES-ländema sam-&lt;br&gt;tidigt som den nordiska konventionen i princip omfattar alla bosatta i&lt;br&gt;Norden oavsett medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild nordisk arbetsgrupp tillsatt av Nordiska ministerrådet&lt;br&gt;överlämnade i oktober 1991 ett förslag till ny nordisk konvention om&lt;br&gt;social trygghet. Konventionsutkastet har remissbehandlats i Sverige. De&lt;br&gt;flesta remissinstanser tillstyrkte eller lämnade förslaget utan erinran.&lt;br&gt;Några remissinstanser hade vissa synpunkter på förslagets tekniska&lt;br&gt;utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionsutkastet framlades av ministerrådet och behandlades av&lt;br&gt;Nordiska rådet vid dess 40:e session i Helsingfors i mars 1992&lt;br&gt;(B 128/s). I sitt betänkande över förslaget framhöll rådets socialutskott&lt;br&gt;bl.a. vikten av att den framlagda konventionen, vilken i motsats till nu&lt;br&gt;gällande konvention inte omfattar socialt bistånd, senare kompletteras&lt;br&gt;med en nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster.&lt;br&gt;Rådet rekommenderade minsterrådet att fastställa det framlagda för-&lt;br&gt;slaget till ny nordisk konvention om social trygghet med beaktande av&lt;br&gt;de synpunkter som anförts av socialutskottet. Efter viss teknisk överar-&lt;br&gt;betning av konventionstexten bl.a. på grundval av de nationella remiss-&lt;br&gt;behandlingarna undertecknades konventionen i Köpenhamn den 15 juni&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här lämna en översiktlig beskrivning av innehållet i den nya&lt;br&gt;nordiska konventionen om social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen är indelad i fyra avdelningar. I de två första avdel-&lt;br&gt;ningarna finns allmänna bestämmelser samt bestämmelser om tillämplig&lt;br&gt;lagstiftning. I tredje avdelningen finns särskilda bestämmelser om vissa&lt;br&gt;förmåner som konventionen omfattar. I den fjärde avdelningen finns&lt;br&gt;övergångsbestämmelser som bl.a. avser folkpensioner som beviljats&lt;br&gt;enligt reglerna i den nu gällande konventionen. I denna avdelning finns&lt;br&gt;även bestämmelser om ratifikation och ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i den första avdelningen framgår att konventionens&lt;br&gt;sakliga tillämpningsområde är detsamma som tillämpningsområdet för&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71. Man kan således säga att den definition&lt;br&gt;av begreppet social trygghet som kommer att gälla vid tillämpningen av&lt;br&gt;förordningen styr avgränsningen av begreppet social trygghet även för&lt;br&gt;den nya nordiska konventionen. Den personkrets som omfattas av kon-&lt;br&gt;ventionen är däremot i princip begränsad till personer som inte omfattas&lt;br&gt;av förordningen. De personer som det är fråga om är i första hand&lt;br&gt;medborgare i länder utanför EES och medborgare i EES-länder som&lt;br&gt;inte faller in under den definition av begreppen anställd resp, egen-&lt;br&gt;företagare som gäller enligt förordningen och som inte heller är familje-&lt;br&gt;medlemmar till en sådan person. En familjemedlem till en person som&lt;br&gt;omfattas av förordningen kan dock komma in under konventionens&lt;br&gt;personkrets i fall där inget samband finns mellan den förmån det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om och personens egenskap av familjemedlem. Vissa av den nya Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;konventionens bestämmelser skall dock även gälla personer som om-&lt;br&gt;fattas av reglerna om social trygghet i förordning (EEG) nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När så är fallet anges detta uttryckligen i vaije särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelning I innehåller i artikel 4 en bestämmelse om likabehandling&lt;br&gt;av de nordiska ländernas medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avdelning II om tillämplig lagstiftning sägs i artikel 6 att det är&lt;br&gt;bosättningslandets lagstiftning som skall gälla. I artikel 7 görs det vik-&lt;br&gt;tiga undantaget att för personer som förvärvsarbetar skall den tillämp-&lt;br&gt;liga lagstiftningen bestämmas enligt reglerna i förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71. Ett av huvudsyftena med den nya konventionen är nämligen&lt;br&gt;att samma regler skall gälla för alla förvärvsarbetande i Norden som på&lt;br&gt;något sätt kan ha beröring med mer än ett nordiskt lands system för&lt;br&gt;social trygghet, oavsett om dessa är medborgare i ett EES-land eller&lt;br&gt;inte. Genom konventionen utsträcker sålunda de nordiska länderna&lt;br&gt;sinsemellan tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 till personer&lt;br&gt;som inte omfattas av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avdelning III finns för vaije förmånsområde motsvarande hänvis-&lt;br&gt;ningar till förordningens bestämmelser för förmånsområdet i fråga.&lt;br&gt;Detta innebär att, förutom att förordningens bestämmelser om tillämplig&lt;br&gt;lagstiftning skall gälla för tredjestatsmedborgare, dess olika regler, bl.a.&lt;br&gt;om sammanläggning av försäkringsperioder och beräkning av en för-&lt;br&gt;måns storlek, kommer att gälla även för dessa personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör följande bestämmelser i konventionens avdelning III näm-&lt;br&gt;nas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10 stadgas att den som blir sjuk och får sjukvårdsförmåner&lt;br&gt;under tillfällig vistelse i annat nordiskt land än bosättningslandet har rätt&lt;br&gt;att på vistelselandets bekostnad få ersättning för den merkostnad för&lt;br&gt;hemresa som uppkommer genom att han på grund av sin sjukdom måste&lt;br&gt;använda ett dyrare färdsätt än han armars skulle ha använt. Regeln är&lt;br&gt;övertagen från nu gällande konvention och skall tillämpas på alla per-&lt;br&gt;soner, även dem som omfattas av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 11 sägs att för en medborgare i ett nordiskt land som inte&lt;br&gt;omfattas av förordningen, dvs. i de flesta fall en person som aldrig&lt;br&gt;förvärvsarbetat, fordras minst tre års bosättning i ett annat nordiskt land&lt;br&gt;för att rätt till grundpension skall förvärvas från sistnämnda land. De tre&lt;br&gt;åren kan inte uppnås genom sammanläggning med perioder i annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 12 skall grundpension till dessa personer utbetalas i hela&lt;br&gt;EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13 säger att för alla personer, även för dem som omfattas av&lt;br&gt;förordningen, skall antagen framtida bosättningstid vid beräkning av&lt;br&gt;förtidspension eller efterlevandepension i form av grundpension på visst&lt;br&gt;sätt reduceras i de fall antagandetid annars skulle räknas i två eller flera&lt;br&gt;länder samtidigt. I artikel 15 finns en motsvarande bestämmelse för&lt;br&gt;tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 17 finns en bestämmelse om förmåner vid arbetslöshet som&lt;br&gt;övertagits från den nu gällande nordiska överenskommelsen den 12&lt;br&gt;november 1985 om förmåner vid arbetslöshet. Bestämmelsen innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en person, som tidigare var berättigad till eller uppburit förmåner vid&lt;br&gt;arbetslöshet i ett nordiskt land och som därefter har flyttat till ett annat&lt;br&gt;nordiskt land, vid återflyttning till det första landet inte på nytt behöver&lt;br&gt;arbeta där innan förmåner kan utges till honom. Regeln gäller under&lt;br&gt;förutsättning att återflyttningen sker inom fem år från utflyttningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i konventionens avdelning IV vill jag kommentera&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom artikel 23 avstår de nordiska länderna ömsesidigt från alla&lt;br&gt;återbetalningar av utgifter för sjukvårdsförmåner och förmåner vid ar-&lt;br&gt;betslöshet som ett land enligt reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;utgett för ett annat lands räkning. Artikeln gäller dock inte de fall där&lt;br&gt;någon fått tillstånd att söka sig till ett annat nordiskt land på grund av&lt;br&gt;att han kan få bättre vård där än i hemlandet. Artikeln gäller även för&lt;br&gt;personer som omfattas av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 26 sägs att tider före konventionens ikraftträdande under vilka&lt;br&gt;en person tjänat in tilläggspension i ett land inte skall räknas som bo-&lt;br&gt;sättningstider i ett annat land. Grundpension för dessa tider skall i&lt;br&gt;stället utges av samma land som utger tilläggspensionen. För tider efter&lt;br&gt;konventionens ikraftträdande kommer detsamma att gälla på grundval av&lt;br&gt;bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 27 ges reglerna för nordiska medborgare som fått grundpen-&lt;br&gt;sion beviljad före EES-avtalets och konventionens ikraftträdande. Sådan&lt;br&gt;pension utges för närvarande normalt endast från bosättningslandet.&lt;br&gt;Fr.o.m. ikraftträdandet skall pensionen räknas om enligt reglerna i&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71 för personer som omfattas av förord-&lt;br&gt;ningen och enligt reglerna i konventionen för personer som omfattas av&lt;br&gt;konventionen. Det innebär att vaije land i vilket en person tidigare&lt;br&gt;arbetat eller varit bosatt i fortsättningen står för sin del av den samman-&lt;br&gt;lagda pensionen. Dessa pensioner kan sedan utges var som helst inom&lt;br&gt;EES-området utan vidare omräkningar. För många torde denna om-&lt;br&gt;räkning leda till högre sammanlagda grundpensioner än vad de nu upp-&lt;br&gt;bär från sitt bosättningsland. Detta beror på att inget land har en längre&lt;br&gt;intjänandetid för full grundpension än 40 år. Den som bott exempelvis&lt;br&gt;25 år i ett land och 25 år i ett annat får således 25/40 av bägge länder-&lt;br&gt;nas grundpensioner vilket sammanlagt beloppsmässigt i de flesta fall&lt;br&gt;kommer att utgöra mer än den tidigare pensionen från bosättningslandet.&lt;br&gt;Resultatet blir dock beroende av pensionsnivåema i de nordiska länder-&lt;br&gt;na. Omräkningsregeln har därför kombinerats med en garantiregel som&lt;br&gt;föreskriver att, om de sammanlagda pensionerna efter omräkningen blir&lt;br&gt;mindre än den hittills utgivna pensionen, ett tilläggsbelopp skall betalas&lt;br&gt;av det land som enligt nu gällande regler svarar för grundpensionen,&lt;br&gt;dvs. normalt bosättningslandet. Även tilläggsbeloppet skall i fortsätt-&lt;br&gt;ningen utges från detta land oavsett vilket land inom EES-området&lt;br&gt;personen eventuellt senare kan komma att flytta till. Tilläggets storlek&lt;br&gt;skall justeras årligen den 1 januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom dessa regler har de nordiska länderna kommit överens om en&lt;br&gt;rättvis fördelning av kostnaderna för grundpensioner för pensionärer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bott eller arbetat i flera nordiska länder. För de enskilda pen- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;sionärema innebär reglerna att ingen blir sämre ställd på grundpensions-&lt;br&gt;området på grund av att pensionen beviljats före EES-avtalets ikraft-&lt;br&gt;trädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 28 träder den nya konventionen i kraft samma dag som&lt;br&gt;EES-avtalet. Därvid upphör nu gällande konvention och nu gällande&lt;br&gt;överenskommelse om förmåner vid arbetslöshet att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 30 skall dock den nuvarande konventionens regler om&lt;br&gt;social omvårdnad och bidragsförskott fortsätta att gälla. Avsikten är att&lt;br&gt;de nordiska länderna längre fram skall sluta en särskild konvention om&lt;br&gt;socialt bistånd och sociala tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Effekter av förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förändrade utgifter för folkpensioneringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig utgångspunkt för de förslag rörande förändrad rätt till&lt;br&gt;folkpension som föreslås i denna proposition är att en tillämpning av&lt;br&gt;EG:s regelsystem på den svenska folkpensioneringen enligt hittills gäll-&lt;br&gt;ande regler skulle ha medfört en väsentlig ökning av kostnaderna för&lt;br&gt;denna. Enligt de bedömningar som gjorts av Utredningen om socialför-&lt;br&gt;säkringen och EG skulle utgifterna för folkpension därvid komma att&lt;br&gt;öka med miljardbelopp per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar i AFL och anslutande lagar som jag här föreslår&lt;br&gt;innebär att en bosättningsregel respektive en ATP-anknuten regel införs&lt;br&gt;med innebörd att folkpension i vissa situationer kommer att utges som&lt;br&gt;30-delar eller 40-delar av oavkortad folkpension. Den rätt som idag&lt;br&gt;föreligger för svenska medborgare bosatta utomlands att erhålla folkpen-&lt;br&gt;sion grundad på antal ATP-poängår föreslås samtidigt bestå i sin nu-&lt;br&gt;varande utformning. Således innefattar inte lagförslagen någon ut-&lt;br&gt;vidgning av rätten till folkpension för personer bosatta utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen som sådana kommer därmed snarast att bidra till minsk-&lt;br&gt;ningar av nuvarande folkpensionsutgifter. De grupper som därvid berörs&lt;br&gt;är de invandrare och svenskar som inte kan tillgodoräkna sig full ATP&lt;br&gt;samtidigt som de varit bosatta utomlands mer än 9 år mellan 16 och 65&lt;br&gt;års ålder samt efterlevande till personer som huvudsakligen varit bosatta&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kommer tillämpningen av EG:s regelsystem och den nya&lt;br&gt;nordiska konventionen att bidra till att utgifterna kan öka främst för per-&lt;br&gt;soner som är bosatta utomlands. Detta blir en följd av bl.a. vidgad rätt&lt;br&gt;att få folkpension utbetald utomlands. Därtill kommer att även vissa&lt;br&gt;tilläggsförmåner till folkpension kommer att kunna utgå till personer&lt;br&gt;bosatta utomlands. Dessutom kommer kostnadsansvaret för pensioner&lt;br&gt;till nordiska medborgare att bli annorlunda vilket också kan inverka på&lt;br&gt;Sveriges utgifter för folkpensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammantagna effekterna av förändrade regler i AFL och an- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;slutande lagar, EES-avtalet och den nya nordiska konventionen kommer&lt;br&gt;att inträda successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller folkpensionärer som är bosatta i Sverige kommer de nya&lt;br&gt;reglerna enligt den nordiska konventionen att bli tillämpliga i princip&lt;br&gt;fullt ut redan fr o m EES-avtalets ikraftträdande. I övriga fall innebär&lt;br&gt;övergångsreglerna i fråga om ålderspension att effekterna i form av&lt;br&gt;reducerad ålderspension till personer bosatta i Sverige kommer att få&lt;br&gt;fullt genomslag först efter sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya nordiska konventionen innebär att alla pensioner som vid&lt;br&gt;ikraftträdandet utgår till medborgare som varit bosatta i annat nordiskt&lt;br&gt;land skall räknas om. I fall där kraven för folkpension inte är uppfyllda,&lt;br&gt;kan en del av den hittills utgående folkpensionen komma att ersättas av&lt;br&gt;folkpension som intjänats genom bosättning i annat nordiskt land. Enligt&lt;br&gt;de nya reglerna skall sådan pension härefter utbetalas av det senare&lt;br&gt;landet. Samtidigt gäller att den enskildes pensionsbelopp inte får sänkas.&lt;br&gt;Motsvarande regler gäller för svenskar som vid ikraftträdandet av kon-&lt;br&gt;ventionen är bosatta i annat nordiskt land. Enligt de bedömningar som&lt;br&gt;redovisats av utredningen torde eventuella reduktioner av utgående&lt;br&gt;svensk folkpension oftare gälla medborgare från annat nordiskt land&lt;br&gt;bosatta i Sverige än svenskar som varit bosatta i annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från statistik över invandrare och med hänsyn tagen&lt;br&gt;bl.a. till den höga återinvandringsfrekvensen bland nordiska invandrare&lt;br&gt;kan den sammanlagda reduktionen av utgifterna för folkpension till&lt;br&gt;ålderspensionärer uppskattas till ca 40 miljoner kronor år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer effekterna för förtidspensionärer samt personer med&lt;br&gt;rätt till efterlevandepension. Gruppen förtidspensionärer torde i detta&lt;br&gt;sammanhang i de flesta fall ha förvärvsarbetat varför folkpensions-&lt;br&gt;beloppen i och med sättet att räkna antagandepoäng inom ATP-systemet&lt;br&gt;inte kommer att påverkas i någon större utsträckning. Antalet utgående&lt;br&gt;efterlevandepensioner torde vara av mindre omfattning. Med hänsyn till&lt;br&gt;dessa grupper kan minskningen av folkpension till bosatta i Sverige&lt;br&gt;beräknas uppgå till ca 50 miljoner kronor år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar personer som är bosatta utomlands kommer personer&lt;br&gt;som omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71 att erhålla samma rätt att&lt;br&gt;uppbära svensk pension vid bosättning i ett EES-land som vid bosätt-&lt;br&gt;ning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan idag har enligt AFL och enligt konventionsbestämmelser sven-&lt;br&gt;ska och många utländska ATP-pensionärer rätt att uppbära folkpension&lt;br&gt;utomlands i förhållande till antal intjänade ATP-år. Den nu gällande&lt;br&gt;nordiska konventionen innebär att svensk folkpension utges under högst&lt;br&gt;tre år vid bosättning i annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av förordning (EEG) nr 1408/71 tillkommer att personer&lt;br&gt;som varit bosatta i Sverige erhåller rätt till folkpension vid bosättning&lt;br&gt;utomlands även om de inte förvärvsarbetat här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som tidigare förvärvsarbetat i Sverige, och som enligt kon-&lt;br&gt;ventionsbestämmelser redan har rätt att uppbära folkpension utomlands,&lt;br&gt;kan bli berättigade till en högre folkpension om antalet bosättningsår i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till 40 år ger en fördelaktigare beräkning än antalet för-&lt;br&gt;värvsår i förhållande till 30 år. Denna effekt torde främst uppkomma&lt;br&gt;inom ålderspensioneringen. Förtidspensionärer kan i de flesta fall antas&lt;br&gt;ha haft någon anknytning till arbetsmarknaden vilket innebär att den&lt;br&gt;ATP-anknutna regeln blir förmånligare än bosättningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utomlands bosatta är såväl utflyttade svenskar som återutvandrade&lt;br&gt;immigranter. Statistik över migration för utländska medborgare visar att&lt;br&gt;återutvandringen är störst under de första åren efter invandringsåret&lt;br&gt;varför många invandrare vistas endast kort tid här i landet. Folkpension&lt;br&gt;till utomlands bosatta som förvärvats genom bosättning kan också avse&lt;br&gt;medföljande familjemedlemmar till personer som förvärvsarbetat här en&lt;br&gt;längre period. För dessa kan det därför bli fråga om en något längre&lt;br&gt;bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya nordiska konventionen innebär att svensk folkpension kom-&lt;br&gt;mer att utges till ATP-pensionärer bosatta i de övriga nordiska länderna&lt;br&gt;under längre tid än för närvarande. Således kommer den kombinerade&lt;br&gt;effekten av den nya bosättningsregeln, EES-avtalet och den nya konven-&lt;br&gt;tionen bli att fler bosatta utomlands kommer att ha rätt till svensk folk-&lt;br&gt;pension. Enligt utredningen kan utgiftsökningen komma att uppgå till&lt;br&gt;mellan 30 och 100 miljoner kronor år 1993. Därtill kommer att folkpen-&lt;br&gt;sionsutgiftema kommer att öka eftersom pensionstillskott och andra&lt;br&gt;tilläggsförmåner i och med EES-avtalet kommer att kunna utbetalas&lt;br&gt;även till bosatta inom EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna effekten av ändrade lagregler, EES-avtal och ny&lt;br&gt;nordisk konvention kan därmed översiktligt förväntas komma att uppgå&lt;br&gt;till en ökning med ca 150 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt kommer allt fler personer att beröras av de föreslagna regel-&lt;br&gt;ändringarna. En orsak till denna successiva utveckling är de övergångs-&lt;br&gt;regler som jag föreslagit samt att antalet pensionsutbetalningar till utom-&lt;br&gt;lands bosatta kommer att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga bosatta i Sverige som ålderspensioneras efter sekelskiftet&lt;br&gt;kommer de nya reglerna för folkpension att gälla. De utomlands bo-&lt;br&gt;satta, som tjänat in folkpension genom bosättning och som fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis kommer att kunna erhålla sådan pension även vid bosättning&lt;br&gt;utomlands, kan även i framtiden antas tillhöra den grupp av invandrare&lt;br&gt;som har endast kort vistelsetid i Sverige. De nya reglerna torde därför&lt;br&gt;ge upphov till begränsade ytterligare utgiftsökningar. De utgiftsminsk-&lt;br&gt;ningar som tillkommer för folkpensionsutbetalningar inom landet för-&lt;br&gt;väntas också bli måttliga eftersom än fler ålders- och förtidspensionärer&lt;br&gt;kommer att ha intjänat rätt till ATP. Detta innebär att folkpension i de&lt;br&gt;flesta fall kommer att beräknas i 30-delar och inte i 40-delar och där-&lt;br&gt;med sannolikt att reduktionen i förhållande till den hittillsvarande oav-&lt;br&gt;kortade folkpensionen blir begränsad. Med reservation för att alla upp-&lt;br&gt;skattningar av utgifitseffekter på längre sikt måste betraktas som mycket&lt;br&gt;osäkra, bedömde utredningen att folkpensionsutgiftema kan komma att&lt;br&gt;bli ytterligare ca 100 miljoner kronor högre åren efter sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Administrativa konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För beviljande av ålderspension skall krävas an-&lt;br&gt;sökan. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket bestämmer skall dock i förordning kunna ge&lt;br&gt;närmare regler för i vilka fall ålderspension skall kunna beviljas&lt;br&gt;utan ansökan. Till Riksförsäkringsverket anvisas för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 ett förslagsanslag på 6,5 miljoner kronor och till Allmän-&lt;br&gt;na försäkringskassor ett förslagsanslag på 40 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt, såvitt avser frågan&lt;br&gt;om pensionsansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har tagits upp av ett fåtal remissinstan-&lt;br&gt;ser. Dessa tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen ifrågasätter om utredningens förslag behöver re-&lt;br&gt;sultera i ett återinförande av den tidigare ordningen med krav på an-&lt;br&gt;sökan om ålderspension. Domstolen har dock förståelse för att det vid&lt;br&gt;tillämpning av bosättningsregeln kan bli nödvändigt med medverkan&lt;br&gt;från den pensionssökande själv för att tillämpa regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt regler i 16 kap. 1 § AFL, som gäller&lt;br&gt;sedan några år tillbaka, beviljas ålderspension utan ansökan såvitt avser&lt;br&gt;personer som är inskrivna hos en försäkringskassa och som tar ut pen-&lt;br&gt;sionen vid 65 års ålder. De bestämmelser som jag nu föreslår om be-&lt;br&gt;räkning av folkpension i förhållande till bosättningstid i Sverige kan&lt;br&gt;innebära att uppgifter måste inhämtas om olika personers bosättningsför-&lt;br&gt;hållanden upp till närmare 45-50 år tillbaka i tiden. Uppgifter om var&lt;br&gt;en person varit bosatt under olika perioder under den yrkesaktiva delen&lt;br&gt;av livet finns inte alltid automatiskt tillgängliga för försäkringskassorna.&lt;br&gt;Det kan många gånger komma att krävas medverkan av den pen-&lt;br&gt;sionssökande själv och fordras att denne lämnar uppgifter om var han&lt;br&gt;varit bosatt olika tider av livet. Vidare kommer det att behövas med-&lt;br&gt;verkan av folkbokföringsmyndighetema och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på uppgiftslämnande av den pensionssökande och samarbete med&lt;br&gt;andra myndigheter kommer också att uppkomma när det gäller att till-&lt;br&gt;lämpa andra regler som jag föreslagit, t.ex. särreglerna för flyktingar&lt;br&gt;och krigsvägrare samt för missionärer och biståndsarbetare. I fråga om&lt;br&gt;flyktingar och krigsvägrare kommer det att bl.a. behövas uppgifter från&lt;br&gt;Invandrarverket eftersom den grund som angivits i beslutet om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd skall vara avgörande för om en person skall anses tillhöra&lt;br&gt;någon av de kategorier invandrare för vilka särreglerna gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda är det enligt min mening nödvändigt att&lt;br&gt;återgå till den tidigare ordningen med krav på särskild ansökan för att&lt;br&gt;ålderspension skall beviljas. Jag föreslår att 16 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;AFL ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kommer det också i framtiden att i många fall finnas till-&lt;br&gt;räckliga uppgifter tillgängliga för försäkringskassorna för att beslut om&lt;br&gt;ålderspension skall kunna meddelas utan en föregående ansökan. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller främst situationer där sökanden har rätt till oavkortad svensk Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;folkpension på den grunden att han har tillgodoräknats ATP-poäng för&lt;br&gt;minst 30 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon lagregel om vilka krav som kan ställas på den som ansöker om&lt;br&gt;pension i fråga om medverkan med sakupplysningar och med utredning&lt;br&gt;i visst eller vissa hänseenden behövs inte enligt min mening. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser härom kan i stället meddelas av regeringen i förordning&lt;br&gt;eller genom föreskrifter av Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna regelförändringarna i AFL kommer, i förening med att&lt;br&gt;EES-avtalet och den nya nordiska konventionen träder i kraft, för&lt;br&gt;Sveriges del att medföra merkostnader för socialförsäkrings-&lt;br&gt;administrationen som helhet dels i samband med själva genomförandet,&lt;br&gt;dels fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har beräknat att genomförandekostnadema kom-&lt;br&gt;mer att uppgå till knappt 50 miljoner kronor. Detta kommer att belasta&lt;br&gt;innevarande budgetår. Den största enskilda kostnadsposten är försäk-&lt;br&gt;ringskassornas omräkningar av pensioner. Denna kostnad har upp-&lt;br&gt;skattats till ca 40 miljoner kronor. Resterande belopp avser Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets kostnader för information och för utarbetande av ut-&lt;br&gt;bildningsmaterial, allmänna råd, broschyrer, blanketter, handböcker&lt;br&gt;samt för ändringar i de centrala ADB-systemen. Detta har beräknats&lt;br&gt;kosta ca 6,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de fortlöpande administrationskostnaderna är det i&lt;br&gt;nuläget svårt att göra säkra bedömningar. Riksförsäkringsverket nämner&lt;br&gt;dock att kostnaden för det merarbete som uppkommer med utredningar&lt;br&gt;om bosättning i Sverige för utomlands bosatta personer kan uppskattas&lt;br&gt;till ca 25 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har for avsikt att inför 1993 års budgetproposition återkomma till&lt;br&gt;såväl Riksförsäkringsverkets som försäkringskassornas behov av resur-&lt;br&gt;ser för den fortlöpande administrationen till följd av ikraftträdandet av&lt;br&gt;EES-avtalet och den nya nordiska konventionen. 1 det sammanhanget&lt;br&gt;kommer även EG-förordningens och den nordiska konventionens an-&lt;br&gt;slagsmässiga konsekvenser för social försäkringskostnaderna att redo-&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Socialdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till&lt;br&gt;folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under 1 har upprättats i samråd med chefen för Kulturde-&lt;br&gt;partementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens tredje stycke hänger samman med att den i&lt;br&gt;nuvarande 5 kap. 4 § upptagna särskilda kvalifikationstiden för ut-&lt;br&gt;ländska medborgares rätt till folkpension i form av förtidspension upp-&lt;br&gt;hävs. Bestämmelserna i 3 kap. 3, 5 och 8 §§ kommer i stället att gälla&lt;br&gt;personer vars arbetsförmåga är nedsatt i sådan grad att de enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 7 kap. är berättigade till förtidspension men som likväl&lt;br&gt;inte erhåller sådan pension därför att de inte uppfyller de allmänna&lt;br&gt;förutsättningarna härför i 5 kap., på grund av att de inte tillgodoräknats&lt;br&gt;bosättningstid eller ATP-poäng för minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen i dess nya lydelse är tillämplig på både svenska och ut-&lt;br&gt;ländska medborgare. I första stycket anges den allmänna förutsättningen&lt;br&gt;för rätt till där angivna folkpensionsförmåner, nämligen att den försäk-&lt;br&gt;rade är bosatt i Sverige. I stycket anges också de alternativa reglerna&lt;br&gt;för beräkning av folkpension (beräkning på grundval av antalet år med&lt;br&gt;ATP-poäng eller antalet bosättningsår) och vilka förmåner som skall&lt;br&gt;beräknas enligt dessa regler. De förmåner som avses är ålderspension,&lt;br&gt;förtidspension, efterlevandepension och handikappersättning som utgör&lt;br&gt;tillägg till pension. Handikappersättning skall liksom nu anses utgöra&lt;br&gt;tillägg till pension om den utges till en person som uppbär ålderspension&lt;br&gt;eller förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom flertalet av de människor som är bosatta i Sverige också&lt;br&gt;förvärvsarbetar här och därmed intjänar ATP kommer de att ha rätt till&lt;br&gt;folkpension såväl enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln som enligt&lt;br&gt;bosättningsregeln. Av paragrafen följer emellertid att pensionen skall&lt;br&gt;beräknas med tillämpning av endast en av de båda reglerna. Den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade kan således inte få pension beräknad på grundval av&lt;br&gt;båda reglerna så att vissa år tillgodoräknas som bosättningsår och andra&lt;br&gt;år som ATP-år (jfr dock 5 kap. 6 § första stycket d). Avgörande for&lt;br&gt;vilken av reglerna som kommer att tillämpas är vilken som ger det för&lt;br&gt;den pensionsberättigade mest förmånliga resultatet, något som i sin tur&lt;br&gt;är beroende av hans bosättnings- och förvärvsförhållanden. Den be-&lt;br&gt;räkningsgrund som valts skall därefter tillämpas till dess att pensionen&lt;br&gt;av andra skäl omräknas, t.ex. då den pensionsberättigade flyttar till eller&lt;br&gt;från landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller bestämmelser om rätt till folkpension för&lt;br&gt;svenska medborgare vid bosättning utomlands. Liksom enligt nuvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler beräknas pensionen i dessa fall i förhållande till antalet år med Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;ATP-poäng. Rätten till folkpension vid bosättning utom Sverige om-&lt;br&gt;fattar enligt paragrafen ålderspension, förtidspension, efterlevandepen-&lt;br&gt;sion och handikappersättning som utgör tillägg till pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen i dess nya lydelse anges förutsättningarna för rätt till&lt;br&gt;vårdbidrag och handikappersättning som inte utgör tillägg till pension.&lt;br&gt;De krav som därvid uppställs är att den berättigade är försäkrad enligt&lt;br&gt;AFL och att han är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen i dess nya lydelse innehåller den grundläggande bestämmel-&lt;br&gt;sen om rätt till folkpension på grundval av antalet år med ATP-poäng.&lt;br&gt;I avsnitt 3.1 och 3.3 har redovisats de överväganden som ligger till&lt;br&gt;grund för förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förutsättningarna för rätt till folkpension motsvarar bestäm-&lt;br&gt;melsen nuvarande 2 §, som gäller svenska medborgares rätt till folkpen-&lt;br&gt;sion vid bosättning utomlands. Det innebär att rätten till folkpension&lt;br&gt;bestäms med hänsyn till det antal år för vilka pensionspoäng inom ATP&lt;br&gt;har tillgodoräknats. I fråga om förtidspension skall hänsyn tas inte&lt;br&gt;enbart till faktiska poängår utan också till år för vilka s.k. antagande-&lt;br&gt;poäng har legat till grund för beräkningen av ATP. Vårdår som till-&lt;br&gt;godoräknats med stöd av 11 kap. 6 a § skall tas i beaktande också vid&lt;br&gt;beräkning av folkpension enligt 30-årsregeln. Detta följer av att sådana&lt;br&gt;vårdår vid tillämpning av AFL - med undantag för fall där annat&lt;br&gt;uttryckligen anges - skall jämställas med år för vilka pensionspoäng&lt;br&gt;tillgodoräknats. Rätten till folkpension i form av efterlevandepension&lt;br&gt;grundas på det antal år för vilka ATP-poäng tillgodoräknats den avlid-&lt;br&gt;ne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens andra stycke följer att det krävs sammanlagt 30 po-&lt;br&gt;ängår inom ATP för att rätt till oavkortad folkpension skall föreligga.&lt;br&gt;Är det sammanlagda antalet poängår lägre än 30, reduceras folkpen-&lt;br&gt;sionen i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsgrunden i första stycket förutsätter att rätt till ATP före-&lt;br&gt;ligger. Av bestämmelsen i tredje stycket och av 4 § följer emellertid att&lt;br&gt;personer som inte har rätt till ATP ändå kan bli berättigade till folkpen-&lt;br&gt;sion enligt 30-årsregeln under förutsättning att de kan tillgodoräknas åt-&lt;br&gt;minstone tre år med ATP-poäng och därmed jämställda inkomstår enligt&lt;br&gt;4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande 3 § men är till&lt;br&gt;skillnad från den regeln inte inskränkt till att gälla enbart svenska&lt;br&gt;medborgares rätt till folkpension vid bosättning utomlands utan har mer&lt;br&gt;generell tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket punkt 1 hänvisas, liksom i nuvarande 3 §, bl.a. till Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;11 kap. 7 §, trots att denna regel upphört att gälla med verkan fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1982. Regeln i 11 kap. 7 §, som avsåg verkningarna av&lt;br&gt;ett s.k. undantagande från ATP, skulle dock enligt övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna i anslutning till upphävandet ha fortsatt giltighet i fråga om&lt;br&gt;vissa kategorier personer, och den är i det nu aktuella sammanhanget av&lt;br&gt;betydelse också för andra personer såvitt avser tiden före år 1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 11 kap. 6 § innebär att år, för vilket pensionspoäng&lt;br&gt;inte tillgodoräknats en försäkrad på grund av underlåtenhet att betala&lt;br&gt;avgift till tilläggspensioneringen, skall tas i beaktande vid beräkning av&lt;br&gt;folkpension enligt 30-årsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra punkten skall beaktas år före år 1960 för vilket beräknats&lt;br&gt;till statlig inkomstskatt taxerad inkomst .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje punkten, som motsvarar andra punkten för den&lt;br&gt;som erlagt sjömansskatt, har behandlats i avsnitt 9.3. Anledningen till&lt;br&gt;att det gäller olika tidsgränser för svenska och utländska medborgare&lt;br&gt;hänger samman med att före år 1974 var utländska sjömän, som var&lt;br&gt;bosatta utomlands och som var anställda på svenskt handelsfartyg, inte&lt;br&gt;försäkrade för tilläggspension. Svenska sjömän har däremot omfattats av&lt;br&gt;ATP-systemet alltsedan ikraftträdandet år 1960.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde punkten, som har en motsvarighet i punkt 3 i nuvarande 3 §,&lt;br&gt;innebär att vissa svenska medborgare, som varit knutna till ambassader&lt;br&gt;eller konsulat och som i anställningen har uppburit inkomst för vilken&lt;br&gt;de varit frikallade från skattskyldighet i Sverige, har möjlighet att för&lt;br&gt;rätt till folkpension enligt 30-årsregeln få år före år 1963 tillgodoräkna-&lt;br&gt;de, under förutsättning att det skulle ha beräknats till statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt taxerad inkomst om skattskyldighet hade förelegat för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om efterlevandepension är det vid tillämpning av denna para-&lt;br&gt;graf, liksom av 3 §, den avlidnes förhållanden som är avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragrafs nya lydelse anges förutsättningarna för att rätt till&lt;br&gt;folkpension med tillämpning av bosättningsregeln skall föreligga. I&lt;br&gt;avsnitt 3.2 har redovisats de grundläggande övervägandena beträffande&lt;br&gt;regelsystemet härför. Regeln gäller, liksom den ATP-anknutna beräk-&lt;br&gt;ningsregeln, beträffande folkpensioneringens huvudförmåner samt&lt;br&gt;handikappersättning som utgör tillägg till pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade skall tillgodoräknas bosättningstid för minst tre år för&lt;br&gt;att få rätt till folkpension enligt denna beräkningsgrund. Som framgår&lt;br&gt;av sista stycket sätts bosättningstiden ned till närmaste hela antal år. Det&lt;br&gt;innebär att om den sammanlagda bosättningstiden är kortare än tolv&lt;br&gt;månader beaktas den inte. I fråga om efterlevandepension är det den&lt;br&gt;avlidne och inte den pensionsberättigade som skall kunna tillgodoräknas&lt;br&gt;bosättningstid för minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke anges tidsramarna för tillgodoräknande av&lt;br&gt;bosättningstid vid tillämpning av bosättningsregeln. Det gäller härvid&lt;br&gt;samma tidsramar som för beräkning av pensionsgrundande inkomst för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggspension, dvs. fr.o.m. det år då den försäkrade fyller 16 år&lt;br&gt;t.o.m. det år då han fyller 64 år. Någon motsvarighet till ATP-syste-&lt;br&gt;mets regel om beräkning av pensionsgrundande inkomst för 65-årsåret&lt;br&gt;beträffande vissa åldersgrupper försäkrade (15 kap. 2 §) finns dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt jjärde stycket krävs sammanlagt 40 års bosättningstid för rätt&lt;br&gt;till oavkortad folkpension. Ar den sammanlagda bosättningstiden&lt;br&gt;kortare, reduceras folkpensionen i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om tillgodoräknande av bosätt-&lt;br&gt;ningstid vid beräkning av folkpension med tillämpning av bosätt-&lt;br&gt;ningsregeln. I kapitel 4 och avsnitt 9.2-9.4 har innebörden av denna&lt;br&gt;regel utvecklats. Förslaget innebär, som anges i första stycket a, att den&lt;br&gt;som är folkbokförd i Sverige också anses bosatt här. Den tid varunder&lt;br&gt;han varit folkbokförd här i landet tillgodoräknas alltså som bosätt-&lt;br&gt;ningstid. Tiden räknas från det att han blir folkbokförd som inflyttad till&lt;br&gt;Sverige (eller fr.o.m. det år då han fyllde 16 år om han blivit folkbok-&lt;br&gt;förd före det året) till dess att han avregistreras från folkbokföringen&lt;br&gt;som utflyttad från landet (eller t.o.m. det år då han fyller 64 år om han&lt;br&gt;kvarstår som folkbokförd här i landet även därefter). Tid för folkbok-&lt;br&gt;föring (resp, for förfluten tid kyrkobokföring) här i landet medför&lt;br&gt;således rätt att få den tiden tillgodoräknad som bosättningstid enligt den&lt;br&gt;nu behandlade paragrafen. Detta betyder att den som tillfälligtvis vistas&lt;br&gt;utomlands för semester, arbete eller av annat skäl men som skall&lt;br&gt;kvarstå som folkbokförd i Sverige skall tillgodoräknas bosättningstid&lt;br&gt;också avseende tid för sådant uppehåll i utlandet. Den som avser att&lt;br&gt;flytta till utlandet skall enligt föreskrifter i folkbokföringslagen anmäla&lt;br&gt;detta. Om anmälan görs inom en vecka från utflyttningen gäller av-&lt;br&gt;registreringen från utflyttningsdagen. Kommer anmälan in senare gäller&lt;br&gt;avregistreringen från folkbokföringen fr.o.m. den dag då anmälan kom&lt;br&gt;in. För att undvika att personer som flyttar från Sverige kvarstår som&lt;br&gt;folkbokförda här och därigenom tillgodoräknas bosättningstid på grund&lt;br&gt;av att de underlåtit att göra anmälan om flyttningen, föreskrivs i första&lt;br&gt;stycket a att tid efter utflyttningen inte skall tillgodoräknas dem som&lt;br&gt;bosättningstid om de enligt folkbokföringslagens regler skall avregi-&lt;br&gt;streras som utflyttade från Sverige (jfr kapitel 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 april 1985 ansågs den som var utsänd till utlandet av en&lt;br&gt;statlig arbetsgivare för arbete för arbetsgivarens räkning inte som bosatt&lt;br&gt;i Sverige enligt socialförsäkringens bosättningsbegrepp. Det innebar att&lt;br&gt;han inte var försäkrad enligt AFL. En sådan person var emellertid&lt;br&gt;tillsammans med sin medföljande familj kyrkobokförd i Sverige under&lt;br&gt;utlandstjänstgöringen. Genom anknytningen i förevarande punkt till&lt;br&gt;folkbokföringen (eller tidigare kyrkobokföringen) tillgodoräknas statligt&lt;br&gt;utsända och deras familjemedlemmar bosättningstid även före den&lt;br&gt;1 april 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen i första stycket b är att en utländsk&lt;br&gt;medborgare, som enligt utlänningslagen (1989:529) är skyldig att ha&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillstånd for vistelse i Sverige, inte blir folkbokförd här i landet Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;innan han har erhållit sådant tillstånd. Med den nu aktuella bestämmel-&lt;br&gt;sen får även tiden från det att han ansökt om uppehållstillstånd för&lt;br&gt;bosättning i Sverige till dess att han blivit folkbokförd här i landet till-&lt;br&gt;godoräknas som bosättningstid. Detta gäller under förutsättning att han&lt;br&gt;senare har beviljats uppehållstillstånd och blivit folkbokförd här. I&lt;br&gt;kapitel 4 har motiven för detta förslag utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket c tar sikte på vissa av privat arbets-&lt;br&gt;givare utsända persongrupper, bl. a. missionärer och biståndsarbetare,&lt;br&gt;som, till skillnad från statligt utsända arbetstagare i allmänhet, inte&lt;br&gt;kvarstår som folkbokförda i Sverige under utsändningstiden. Den&lt;br&gt;utsändningstid som ligger före år 1993 tillgodoräknas fullt ut som&lt;br&gt;bosättningstid i Sverige. Utsändningstid därefter tillgodoräknas endast&lt;br&gt;om utsändningstiden varat högst tre år i följd. Stannar missionären eller&lt;br&gt;biståndsarbetaren längre tid än tre år i utlandet kommer denna tid inte&lt;br&gt;alls att tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige. De tre årens utsänd-&lt;br&gt;ningstid bryts inte av att missionären eller biståndsarbetaren återvänder&lt;br&gt;till Sverige för semester eller annat kortvarigt avbrott i arbetet i det&lt;br&gt;andra landet. Den som arbetat utomlands får med den angivna bestäm-&lt;br&gt;melsen tillgodoräknas åren som bosättningstid i Sverige. De närmare&lt;br&gt;motiven för bestämmelsen har redovisats i avsnitt 9.2. Avgränsningen&lt;br&gt;av den grupp personer som sålunda skall kunna tillgodoräknas bosätt-&lt;br&gt;ningstid med stöd av särregeln skall ske på samma sätt som i lagen&lt;br&gt;(1947:529) om allmänna barnbidrag. Närmare vad det innebär har&lt;br&gt;angetts i avsnitt 9.2. En skillnad i förhållande till rätten till barnbidrag&lt;br&gt;är dock att den nu berörda bestämmelsen skall gälla enbart svenska&lt;br&gt;medborgare. Enligt bestämmelsen i femte stycket i paragrafen skall&lt;br&gt;rätten att få tillgodoräkna tiden i utlandet som bosättningstid gälla även&lt;br&gt;för den utsändes medföljande make eller därmed likställd samt minder-&lt;br&gt;åriga bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i punkten d ges en möjlighet för en person, som&lt;br&gt;haft inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete enligt&lt;br&gt;reglerna för ATP för tid under vilken han inte har varit bosatt i Sverige&lt;br&gt;och som varken med stöd av bosättningsregeln eller den ATP-anknutna&lt;br&gt;beräkningsregeln är berättigad till en oreducerad pension, att vid&lt;br&gt;tillämpning av bosättningsregeln tillgodoräknas den tid han varit för-&lt;br&gt;värvsverksam utan att vara bosatt i Sverige. Denna bestämmelse har&lt;br&gt;betydelse för bl.a. missionärer och biståndsarbetare, som under utlands-&lt;br&gt;tjänstgöringen inte är folkbokförda i Sverige, men som är anställda av&lt;br&gt;svenska trossamfund eller svenska biståndsorganisationer och därigenom&lt;br&gt;kan intjäna pensionsrätt inom ATP. Den kan även tillämpas i fråga om&lt;br&gt;svenska medborgare som sysselsätts utomlands av en arbetsgivare som&lt;br&gt;är bosatt i Sverige eller utomlands bosatta svenska eller utländska sjö-&lt;br&gt;män som är anställda på svenska handelsfartyg. Även en svensk med-&lt;br&gt;borgare som är bosatt utomlands (t.ex. med sina föräldrar) och som&lt;br&gt;feriearbetar i Sverige kan tillgodoräknas bosättningstid enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse. Ytterligare en tänkbar situation där bestämmelsen kan ha&lt;br&gt;betydelse är de fall då en s.k. ATP-förbindelse föreligger. Bestämmel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen förutsätter inte att pensionspoäng tillgodoräknats. Även mindre in- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;komster skall beaktas om inkomsten är sådan som avses i 11 kap. I&lt;br&gt;avsnitt 9.4 har motiven för regeln redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionspoäng tillgodoräknas en försäkrad för vaije år för vilket pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst fastställts för honom. Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket d skall emellertid tillgodoräknas endast den tid under vilken för-&lt;br&gt;värvsarbetet pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att bosättningstid som beräknas enligt sär-&lt;br&gt;regeln för konventionsflyktingar, de facto-flyktingar och krigsvägrare&lt;br&gt;och framtida bosättningstid vid förtids- och efterlevandepension likställs&lt;br&gt;med bosättningstid enligt den nu aktuella paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket tar för närvarande sikte enbart på arbetstagare som är&lt;br&gt;arvodesanställda av SIDA för arbete i ett annat land och deras med-&lt;br&gt;följande familjemedlemmar. De kvarstår som folkbokförda i Sverige&lt;br&gt;under utsändningstiden. Eftersom de emellertid genom förordningen&lt;br&gt;(1985:73) om undantag från svensk socialförsäkringslagstiftning vid&lt;br&gt;arbete utomlands har undantagits från regeln i AFL om att statligt ut-&lt;br&gt;sända skall anses bosatta i Sverige under utsändningstiden, skall de inte&lt;br&gt;heller tillgodoräknas bosättningstid för folkpension avseende denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket innebär att även tid då någon varit kyrkobokförd enligt&lt;br&gt;äldre författningar härom tillgodoräknas som bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i nuvarande 6 § har med vissa språkliga förändringar&lt;br&gt;flyttats till 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller särregler vid tillgodoräknande av bosättningstid.&lt;br&gt;Reglerna är avsedda att tillämpas på personer som beviljats asyl i&lt;br&gt;Sverige enligt utlänningslagstiftningen, dvs. konventionsflyktingar,&lt;br&gt;krigsvägrare och de facto-flyktingar. Beträffande de två sistnämnda&lt;br&gt;grupperna gäller att de inte hade en lagstadgad rätt till asyl i Sverige&lt;br&gt;före år 1976, varför särreglerna i pensionshänseende skall gälla dem&lt;br&gt;som fr.o.m. detta år har beviljats uppehållstillstånd på dessa grunder.&lt;br&gt;Genom avgränsningen till personer som beviljats asyl i Sverige kommer&lt;br&gt;personer som beviljats uppehållstillstånd av t.ex. politiskt humanitära&lt;br&gt;skäl således inte att omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särreglerna innebär att - utöver faktisk bosättningstid i Sverige enligt&lt;br&gt;reglerna i 6 § och i förekommande fall antagen framtida bosättningstid&lt;br&gt;enligt 9 § - hela eller viss del av bosättningstiden i personens tidigare&lt;br&gt;hemland kan likställas med bosättningstid i Sverige vid tillämpning av&lt;br&gt;reglerna i 5 kap. Det betyder t.ex. att kravet på tre års bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige för rätt till folkpension kan vara uppfyllt trots att ett eller två av&lt;br&gt;åren är bosättningsår i hemlandet. Detsamma gäller bl.a. vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av 8-11 §§, där år i hemlandet skall anses som bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige. Den del av bosättningstiden i hemlandet fr.o.m. 16-årsåret&lt;br&gt;t.o.m. året före ankomsten till Sverige som kommer att räknas som&lt;br&gt;svensk bosättningstid bestäms av förhållandet mellan å ena sidan den tid&lt;br&gt;den försäkrade varit bosatt i Sverige fr.o.m. det år då han kom hit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första gången som asylsökande t.o.m. året före pensionsfallet och å Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;andra sidan den totala tidsrymden mellan dessa två händelser. Om han&lt;br&gt;t.ex. varit bosatt i Sverige två tredjedelar av den angivna tiden, får två&lt;br&gt;tredjedelar av bosättningstiden i hemlandet tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att den försäkrade är berättigad till pension från sitt hem-&lt;br&gt;land och har rätt att få denna pension utbetald i Sverige, föreskrivs i&lt;br&gt;sista meningen i första stycket att den tid på vilken denna pension från&lt;br&gt;hemlandet grundas inte skall medräknas som bosättningstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tar sikte på den situationen att den försäkrade har vistats&lt;br&gt;viss tid i flyktingläger i ett annat land än hemlandet innan han kom hit&lt;br&gt;till Sverige. Även sådan tid jämställs med svensk bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att särreglerna skall tillämpas skall för samtliga asylberättigade&lt;br&gt;grupper gälla att det av själva beslutet om uppehållstillstånd eller av&lt;br&gt;övriga handlingar som förvaras hos Statens invandrarverk eller över-&lt;br&gt;prövningsinstans skall klart framgå att uppehållstillstånd beviljats av&lt;br&gt;angivna skäl. De skäl som angivits i beslutet om uppehållstillstånd skall&lt;br&gt;vara avgörande för om den försäkrade skall anses tillhöra någon av de&lt;br&gt;angivna kategorierna asylberättigade. Den som beviljats resedokument&lt;br&gt;eller fått flyktingförklaring skall dessutom anses ha fått uppehållstill-&lt;br&gt;stånd som konventionsflykting. Av kravet på att asyl skall ha beviljats i&lt;br&gt;Sverige följer att Sverige skall vara första asylland. Den som t.ex.&lt;br&gt;mottagits som flykting i Tyskland och som sedan utnyttjat sig av den&lt;br&gt;fria rörligheten för personer genom att bosätta sig och arbeta i Sverige&lt;br&gt;skall således inte särbehandlas enligt paragrafen vad gäller tillgodoräk-&lt;br&gt;nande av bosättningstid. Den som beviljats asyl i Sverige har däremot&lt;br&gt;rätt till pension med stöd av paragrafen även om han vid pensionsbevilj-&lt;br&gt;andet inte längre tillhör någon av de kategorier som har rätt till asyl,&lt;br&gt;t.ex. därför att han blivit svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket definieras närmare de personer som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen gäller även en flykting eller krigsvägrare&lt;br&gt;som är statslös. Den största gruppen av dessa är palestinierna. Begrepp-&lt;br&gt;et statslös definieras i FN:s konvention den 28 september 1954 om&lt;br&gt;statslösa personers rättsliga ställning. Den som fråntagits sitt medbor-&lt;br&gt;garskap på grund av att han har flytt är vid tillämpning av flyktingkon-&lt;br&gt;ventionen fortfarande att anse som medborgare i det land i vilket han ti-&lt;br&gt;digare var medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges huvudregeln för beräkning av ålderspension,&lt;br&gt;medan bestämmelserna i andra och tredje styckena avser vissa speciella&lt;br&gt;situationer. Andra stycket tar därvid sikte på den som uppburit hel&lt;br&gt;förtidspension och syftar till att den utgående pensionen inte skall min-&lt;br&gt;skas därför att den ersätts av ålderspension. Bestämmelsen gäller endast&lt;br&gt;den som uppburit hel förtidspension. I tredje stycket ges en motsva-&lt;br&gt;rande regel för den som uppburit hel särskild efterlevandepension. På&lt;br&gt;samma sätt skall behandlas övergångsvis utgiven änkepension (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelserna punkt 7). I avsnitt 5.1 och 6.1 har motiven Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;för de föreslagna reglerna utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av förtidspension på&lt;br&gt;grundval av bosättningstid. Därvid beaktas den faktiska bosättningstiden&lt;br&gt;beräknad enligt 6 och 7 §§ t.o.m. året före pensionsfallet och en viss&lt;br&gt;del av eller hela tiden efter pensionsfallet. Som framgår av bestämmel-&lt;br&gt;sen krävs ingen aktuell anknytning till Sverige vid pensionsfallet för att&lt;br&gt;sådan antagen framtida bosättningstid skall tillgodoräknas. Övervägan-&lt;br&gt;dena i dessa avseenden har redovisats i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av paragrafen blir året för pensionsfallet av betydelse,&lt;br&gt;på samma sätt som vid beräkning av förtidspension från ATP. Härvid&lt;br&gt;bör för folkpensioneringens del tillämpas samma bedömningsgrunder&lt;br&gt;som på ATP-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket avser den situationen att den pensionsberättigades ar-&lt;br&gt;betsförmåga blir ytterligare nedsatt så att en ändring av den andel var-&lt;br&gt;med förtidspension utges skall ske. I dessa fall skall en ny beräkning av&lt;br&gt;bosättningstid göras. Motsvarande gäller inte vid förbättring av arbets-&lt;br&gt;förmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av bosättningstid enligt paragrafen skall sådan tid&lt;br&gt;avrundas till närmast lägre antal hela månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar beräkning av förtidspension i den situationen att&lt;br&gt;pensionsfallet har inträffat före det år då den pensionsberättigade fyllde&lt;br&gt;18 år. Olika regler gäller härvid för å ena sidan svenska medborgare&lt;br&gt;och å andra sidan utländska medborgare. I avsnitt 6.1 har innebörden av&lt;br&gt;reglerna och de överväganden som ligger bakom förslagen utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket om att hänsyn inte skall tas till tid då&lt;br&gt;den berättigade inte faktiskt uppfyllt förutsättningarna för tillgodo-&lt;br&gt;räknande av bosättningstid gäller endast tid före den tid pensionen&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av efterlevandepen-&lt;br&gt;sion. Den grundas på överväganden och förslag som redovisats i avsnitt&lt;br&gt;7.1. Avgörande vid tillämpningen är den bosättningstid som kan till-&lt;br&gt;godoräknas den avlidne. Det innebär att den efterlevande inte är berätti-&lt;br&gt;gad till efterlevandepension enligt bosättningsregeln om den avlidne inte&lt;br&gt;kan tillgodoräknas någon bosättningstid i Sverige. På motsvarande sätt&lt;br&gt;som vid förtidspension skall även antagen framtida bosättningstid till-&lt;br&gt;godoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket innebär en motsvarighet till bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8 § andra och tredje styckena och syftar till att pensionen inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall grundas på en kortare bosättningstid än tidigare när omräkning Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;sker vid övergång från en form av folkpension till en annan. Även här&lt;br&gt;skall hel förmån tidigare ha utgivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller sådan handikappersättning som utges som tillägg till&lt;br&gt;folkpension i form av ålders- eller förtidspension. I paragrafen före-&lt;br&gt;skrivs, i enlighet med övervägandena i avsnitt 8.2, att sådan handikapp-&lt;br&gt;ersättning skall utges med samma antal 40-delar eller, om huvudför-&lt;br&gt;månen beräknats med tillämpning av den ATP-anknutna beräknings-&lt;br&gt;regeln, 30-delar som den förmån till vilken handikappersättningen utgör&lt;br&gt;tillägg. Om huvudförmånen således på grundval av bosättningsregeln&lt;br&gt;utges med 25/40 av en oavkortad pension, skall handikappersättningen&lt;br&gt;utgöra motsvarande kvotdel av en oavkortad handikappersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras övergången från handikappersättning som&lt;br&gt;självständig förmån till förmån som utgör tillägg till pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf tar sikte på förtida uttag av ålderspension. Den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade kan i dessa fall tillgodoräknas bosättningstid eller år&lt;br&gt;med ATP-poäng även under den tid han uppbär pension. I paragrafen&lt;br&gt;föreskrivs att omräkning av ålderspension med hänsyn till tillkommande&lt;br&gt;bosättningsår eller år med ATP-poäng inte skall göras under tiden för&lt;br&gt;det förtida uttaget. Antalet bosättningsår eller år med ATP-poäng beräk-&lt;br&gt;nas vid det första uttaget av ålderspension och är avgörande för pen-&lt;br&gt;sionens storlek fram till den månad varunder den försäkrade fyller 65&lt;br&gt;år. Vid denna senare tidpunkt skall en omräkning av pensionen göras&lt;br&gt;med beaktande av de ytterligare bosättningsår eller år med ATP-poäng&lt;br&gt;som kan tillgodoräknas från det första förtida uttaget t.o.m. 64 års&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse, som i princip motsvarar nuvarande 2 §, innehåller&lt;br&gt;en garantiregel som innebär att det sammanlagda folkpensionsbeloppet&lt;br&gt;för två makar aldrig kan bli lägre än det belopp som skulle ha tillkom-&lt;br&gt;mit en av makarna om den andre inte hade varit pensionsberättigad.&lt;br&gt;Bestämmelsen gäller både för det fall att båda makarna har folkpension&lt;br&gt;med tillämpning av 30-årsregeln och det fall att båda uppbär folkpen-&lt;br&gt;sion enligt 40-årsregeln. Den är tillämplig också i den situationen att&lt;br&gt;den ena makens pension har beräknats enligt 30-årsregeln och den&lt;br&gt;andras enligt 40-årsregeln. Bakgrunden till bestämmelsen är reglerna i&lt;br&gt;6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § att folkpension i form av ålders- och förtids-&lt;br&gt;pension för var och en av två gifta pensionstagare (och därmed jäm-&lt;br&gt;ställda) är lägre än pensionen för en ensam pensionstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges en bestämmelse om i vilken ordning olika regler for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkning av pension skall tillämpas. Den innebär att först beräknas&lt;br&gt;pensionen enligt reglerna i 6-9 kap. och 17 kap. 2 § som om den be-&lt;br&gt;rättigade hade tillgodoräknats 40 bosättningsår eller 30 ATP-år. Där-&lt;br&gt;efter sker en reducering av pensionen på grund av kortare bosättningstid&lt;br&gt;eller färre antal år med ATP-poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i nuvarande 6 § och har behandlats i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen i avsnitt 3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i paragrafens första punkt har ersatts med en hänvisning&lt;br&gt;till reglerna i femte kapitlet och innebär att det är möjligt att tillämpa&lt;br&gt;dispensregeln i fråga om pension beräknad både enligt bosättningsregeln&lt;br&gt;och enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att paragrafen flyttats från nuvarande 6 § till 16 § innebär ingen för-&lt;br&gt;ändring med avseende på folkpension som vid ikraftträdandet av de nya&lt;br&gt;reglerna utbetalas till utomlands bosatta med stöd av dispensregeln.&lt;br&gt;Fortsatt rätt att få en oavkortad pension utbetald utomlands föreligger i&lt;br&gt;sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om samordning med vissa andra för-&lt;br&gt;måner som en efterlevande med särskild efterlevandepension kan vara&lt;br&gt;berättigad till. De nuvarande reglerna innebär att särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension inte alls utges för den nedsättning av arbetsförmågan som be-&lt;br&gt;rättigar den efterlevande till förtidspension eller till sjukpenning eller&lt;br&gt;egenlivränta från arbetsskadeförsäkringen. Regler om samordning finns&lt;br&gt;dessutom i bl.a. 12 §. Sistnämnda bestämmelse är emellertid kon-&lt;br&gt;struerad på ett annat sätt, som medför att särskild efterlevandepension&lt;br&gt;avräknas krona för krona mot de sociala förmåner som anges i bestäm-&lt;br&gt;melsen. Den ändring som gjorts i 9 § är att förtidspension inte längre&lt;br&gt;uppräknas som en förmån som helt utesluter särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion. Förtidspension upptas i stället i 12 § och kommer att medföra&lt;br&gt;minskning av särskild efterlevandepension på samma sätt som där upp-&lt;br&gt;räknade förmåner. Detta innebär att förtidspension inte kommer att&lt;br&gt;utgöra ett hinder mot att bevilja särskild efterlevandepension utan att&lt;br&gt;sådan pension kommer att avräknas mot förtidspension enligt reglerna i&lt;br&gt;12 §. Motiven för denna ändring har angetts i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i fjärde stycket kommer särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension att samordnas även med förmåner som utges enligt utländsk&lt;br&gt;lagstiftning. Även denna ändring har motiverats i avsnitt 7.1. Samord-&lt;br&gt;ning sker i detta fall enbart med förmåner som faktiskt utges, vilket får&lt;br&gt;till följd att en efterlevande kan avstå från att begära en låg utländsk&lt;br&gt;förmån som han är berättigad till och i stället erhålla svensk särskild&lt;br&gt;efterlevandepension från folkpensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke har kommenterats under 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket hänger samman med att särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension framöver i en del fall kan komma att utges med ett visst antal&lt;br&gt;40-delar eller 30-delar av en oavkortad pension till följd av att bosätt-&lt;br&gt;ningstiden eller antalet år med ATP-poäng inte uppgår till 40 resp.&lt;br&gt;30 år. Bestämmelsen medför att särskild efterlevandepension som redu-&lt;br&gt;cerats på grund härav inte avräknas mot hela beloppet av förmånerna&lt;br&gt;enligt första stycket utan mot så stor andel (ett visst antal 40-delar eller&lt;br&gt;30-delar) av dessa som motsvarar den andel varmed den särskilda efter-&lt;br&gt;levandepensionen utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar 9 § fjärde stycket och har&lt;br&gt;kommenterats under den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket c görs en redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen innebär att samordningen mellan tilläggspension i&lt;br&gt;form av särskild efterlevandepension och vissa andra ersättningar skall&lt;br&gt;ske på samma sätt som föreskrivs för folkpensioneringens del i 8 kap.&lt;br&gt;12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen kommer ålderspension till en hos försäkringskassan&lt;br&gt;inskriven pensionsberättigad inte alltid att kunna beviljas utan ansökan.&lt;br&gt;Det kommer dock att även framöver finnas vissa typsituationer där&lt;br&gt;försäkringskassan på förhand kan se att den pensionsberättigade har rätt&lt;br&gt;till oreducerad ålderspension, t.ex. därför att han tillgodoräknats ATP-&lt;br&gt;poäng för 30 år. Genom tillägget i första stycket ges regeringen eller,&lt;br&gt;efter bemyndigande, Riksförsäkringsverket möjlighet att i en förordning&lt;br&gt;eller föreskrifter ange vissa sådana typsituationer i vilka ålderspension&lt;br&gt;kan beviljas utan ansökan. Ändringen grundar sig på överväganden som&lt;br&gt;redovisats i avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) till (1979:127):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär en mindre inskränkning i övergångsreglerna såvitt&lt;br&gt;gäller dem som är födda senare än år 1929 och som uppbar folkpension&lt;br&gt;den 1 juli 1979. Övervägandena i detta avseende har redovisats i avsnitt&lt;br&gt;10.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen kommer de äldre bestämmelserna om rätt till&lt;br&gt;folkpension vid bosättning utomlands enligt den s.k. 57-62-årsregeln att,&lt;br&gt;för dem som är födda senare än år 1929, gälla enbart dem som den&lt;br&gt;1 juli 1979 uppbar folkpension i form av ålderspension, förtidspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller änkepension. Den som då uppbar barnpension ges således inte rätt Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;att åberopa äldre regler. Detsamma gäller beträffande hustrutillägg. Ett&lt;br&gt;nytt krav for tillämpning av de äldre reglerna om export är att den&lt;br&gt;berättigade skall uppbära folkpension i de former som anges även vid&lt;br&gt;utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) till de nu föreslagna bestämmelserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft vid en och samma tidpunkt,&lt;br&gt;nämligen den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 10.1-10.3 har redovisats överväganden och förslag till över-&lt;br&gt;gångsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna punkt slås fast att äldre bestämmelser fortfarande skall gälla i&lt;br&gt;fråga om förmåner som belöper på tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de nya reglerna skall gälla också beträffande pensionsförmån-&lt;br&gt;er som utges löpande vid ikraftträdandet måste dessa räknas om till 40-&lt;br&gt;delar och - om de tidigare utgått med oavkortat belopp - i fortsättning-&lt;br&gt;en utges med 40/40. Även i den situationen att en ansökan om pension&lt;br&gt;beviljas efter ikraftträdandet men pensionen belöper på tiden före ikraft-&lt;br&gt;trädandet skall pensionen räknas om till 40/40 (se avsnitt 10.2). I första&lt;br&gt;stycket har upptagits regler härom. Dessa gäller även i fråga om ålders-&lt;br&gt;pension som vid ikraftträdandet utges till den som gjort ett förtida uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den som fyllt 65 år före ikraftträdandet av förslagen men som&lt;br&gt;skjutit upp uttaget av ålderspension till någon gång efter ikraftträdandet&lt;br&gt;inte skall komma i en sämre situation på grund av det uppskjutna uttaget&lt;br&gt;föreskrivs att även den senare beviljade ålderspensionen skall grundas&lt;br&gt;på en bosättningstid om 40 år, om han före ikraftträdandet annars skulle&lt;br&gt;haft rätt till oavkortad pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild övergångsregel föreslås i fråga om efterlevandepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till regeln anges i avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande omräkning till 40/40 skall inte göras av pensioner&lt;br&gt;som enligt reglerna i nuvarande 5 kap. 2 § eller motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser i social försäkringskonventioner utges med reducerat belopp&lt;br&gt;på grund av att antalet år med ATP-poäng inte uppgår till erforderliga&lt;br&gt;30. En sådan pension kommer efter ikraftträdandet av de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna att utgå med samma antal 30-delar som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket skall omräkning ske också av&lt;br&gt;änkepension som utges med stöd av övergångsreglerna till efterlevande-&lt;br&gt;pensionsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket tar sikte på den situationen att förtids-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension har böljat utges för tid före ikraftträdandet av förslagen och att Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;förtidspensionen efter ikraftträdandet ökas på grund av att arbetsför-&lt;br&gt;mågan blivit ytterligare nedsatt. I denna situation skall, till skillnad mot&lt;br&gt;vad som gäller enligt huvudreglerna, någon ny beräkning av bosättn-&lt;br&gt;ingstid inte göras utan förtidspensionen skall även fortsättningsvis anses&lt;br&gt;grundad på samma bosättningstid som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna övergångsregel tar sikte på pensionsfall som inträffar efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet av de nya bestämmelserna och avser enbart beräkning av&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension med tillämpning av bosätt-&lt;br&gt;ningsregeln. En ytterligare begränsning är att den gäller endast dem&lt;br&gt;som är 57 år eller äldre vid ikraftträdandet av förslagen. Som framgår&lt;br&gt;av bestämmelsen behöver den uppställda kvalifikationstiden (tio års&lt;br&gt;bosättning, varav fem år omedelbart före pensionens beviljande) inte&lt;br&gt;vara uppfylld vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna eller vid&lt;br&gt;fyllda 65 år, utan den försäkrade kan även därefter kvalificera sig för&lt;br&gt;regelns tillämpning genom att vara fortsatt bosatt i Sverige. Den försäk-&lt;br&gt;rade kan således först uppbära en reducerad ålderspension och sedan&lt;br&gt;när kvalifikationstiden är uppfylld få rätt till oreducerad ålderspension&lt;br&gt;med stöd av övergångsregeln. Regeln innebär att bosättningstid i ut-&lt;br&gt;landet tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige. Undantag görs dock&lt;br&gt;för bosättningstid i sådana länder som grundar pensionsrätten på bosätt-&lt;br&gt;ning, t.ex. de övriga nordiska länderna, under förutsättning att pen-&lt;br&gt;sionen från de länderna kan utges vid bosättning i Sverige. Bosättnings-&lt;br&gt;tid i länder där pensionsrätten intjänas genom förvärvsarbete eller grun-&lt;br&gt;das på avgiftsbetalning får således tillgodoräknas som bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige, om övriga förutsättningar är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna övergångsregel innebär att även änkepension som kommer att&lt;br&gt;beviljas framöver med stöd av övergångsreglerna till efterlevandepen-&lt;br&gt;sionsreformen skall beräknas med tillämpning av bosättningsregeln eller&lt;br&gt;den ATP-anknutna beräkningsregeln, dvs. i 30- eller 40-delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen under denna punkt tar sikte på kvinnor som är födda år&lt;br&gt;1944 eller tidigare och som uppbär tilläggspension i form av änkepen-&lt;br&gt;sion enligt de regler som gällde före reformen på efterlevandepensione-&lt;br&gt;ringens område. Denna bestämmelse motsvarar 5 kap. 2 § tredje stycket&lt;br&gt;AFL, i dess lydelse fram till efterlevandepensionsreformen den 1&lt;br&gt;januari 1990, vilken regel enligt övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring fort-&lt;br&gt;farande skall gälla i fråga om kvinnor som uppbär änkepension enligt&lt;br&gt;äldre regler. Denna äldre bestämmelse i 5 kap. 2 § tredje stycket AFL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsåg enbart rätten till folkpension för svenska medborgare vid bosätt- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;ning utomlands, medan den här upptagna övergångsregeln har ett mer&lt;br&gt;generellt tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom övergångsbestämmelsen garanteras kvinnor, som är födda år&lt;br&gt;1944 eller tidigare och som erhåller tilläggspension i form av änkepen-&lt;br&gt;sion, en ålderspension från folkpensioneringen som i likhet med änke-&lt;br&gt;pensionen från tilläggspensioneringen grundas på den avlidne makens&lt;br&gt;faktiska och antagna ATP-år, för det fall att kvinnan inte har egna&lt;br&gt;poängår (eller bosättningsår) som grundar rätt till en större ålderspen-&lt;br&gt;sion från folkpensioneringen. Bestämmelsen blir av betydelse både för&lt;br&gt;kvinnor som blivit änkor före den allmänna pensionsåldern och för&lt;br&gt;kvinnor som blivit änkor därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelsen under denna punkt tar sikte på kvinnor som är&lt;br&gt;födda år 1944 eller tidigare och gäller beräkning av folkpension i form&lt;br&gt;av ålderspension. Den avser emellertid ålderspension som beräknas med&lt;br&gt;tillämpning av bosättningsregeln. Under förutsättning att kvinnan upp-&lt;br&gt;burit änkepension eller skulle haft rätt till sådan pension, om hon inte&lt;br&gt;hade fyllt 65 år vid dödsfallet, enligt de ovan nämnda övergångsregler-&lt;br&gt;na, tillförsäkras hon genom bestämmelsen en ålderspension som är&lt;br&gt;beräknad på samma antal 40-delar som den änkepension hon uppburit&lt;br&gt;eller skulle varit berättigad till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de nuvarande reglerna i 5 kap. AFL följer att bamtillägg i princip&lt;br&gt;utges endast vid bosättning i Sverige. En uttrycklig bestämmelse härom&lt;br&gt;behövs fortsättningsvis med hänsyn till att en ändring nu görs av grund-&lt;br&gt;villkoren i 5 kap. Eftersom bamtillägg enbart utges enligt övergångs-&lt;br&gt;regler, har bestämmelsen om bosättningskravet intagits som en över-&lt;br&gt;gångsregel till ändringarna i AFL. Där har också föreskrivits att den&lt;br&gt;rätt som svenska medborgare har till export av bamtillägg enligt 5 kap.&lt;br&gt;2 § i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989 skall stå kvar också&lt;br&gt;fortsättningsvis. Detsamma kommer att bli fallet för utländska medborg-&lt;br&gt;are som erhåller bamtillägg utomlands enligt konventioner. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i andra stycket innebär att bamtillägg beräknas och utges med sam-&lt;br&gt;ma antal 40-delar eller 30-delar som den huvudförmån till vilken den&lt;br&gt;utgör tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i tredje stycket har redovisats i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:7&lt;br&gt;pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen har i ett nytt andra stycke intagits en bestämmelse om krav&lt;br&gt;på bosättning i Sverige för rätt till pensionstillskott. Det innebär ingen&lt;br&gt;ändring i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i första stycket till den nya 2 b § anger att pensionstill-&lt;br&gt;skottet till i paragrafen uppräknade folkpensionsförmåner i vissa fall&lt;br&gt;skall utges med reducerat belopp på grund av att det utges med samma&lt;br&gt;andel som huvudförmånen och denna är reducerad med hänsyn till för&lt;br&gt;kort bosättningstid eller otillräckligt antal år med ATP-poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som upptar regler om pensionstillskott till förtidspension,&lt;br&gt;ges en motsvarande hänvisning som i 2 § till den nya bestämmelsen i 2&lt;br&gt;b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafen innebär att pensionstillskott skall utges med&lt;br&gt;samma antal 40-delar eller 30-delar som den huvudförmån till vilken det&lt;br&gt;utgör tillägg. Om t.ex. ålderspension utges med 25/40, skall även pen-&lt;br&gt;sionstillskottet till ålderspensionen utgöra 25/40 av det pensionstillskott&lt;br&gt;som beräknats med tillämpning av reglerna i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelserna i det nya andra stycket har beskrivits&lt;br&gt;under avsnitt 8.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av&lt;br&gt;sjukt eller handikappat barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har intagits en bestämmelse om att särskilt pensionstillägg&lt;br&gt;skall utges enbart till personer, svenska eller utländska medborgare,&lt;br&gt;som är bosatta i Sverige. Detta innebär ingen ändring av vad som gäller&lt;br&gt;enligt de nuvarande reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket syftar på de situationer då ålderspensionen redu-&lt;br&gt;cerats till ett visst antal 40-delar eller 30-delar på grund av att bosätt-&lt;br&gt;ningstid tillgodoräknats for färre antal år än 40 eller åren med ATP-&lt;br&gt;poäng inte uppgår till 30. I dessa situationer skall det särskilda pen-&lt;br&gt;sionstillägget (sedan det beräknats med tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;första och andra stycket) reduceras till samma antal 40-delar eller 30-&lt;br&gt;delar som ålderspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om&lt;br&gt;hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har det tillägget gjorts att det föreskrivs att&lt;br&gt;hustrutillägg utges enbart vid bosättning i Sverige. Detta gäller även&lt;br&gt;enligt de nuvarande reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen i andra stycket till bestämmelserna i tredje styck-&lt;br&gt;et klargörs att hustrutillägget kan reduceras även på grund av att&lt;br&gt;mannens ålders- eller förtidspension utges med avkortat belopp till följd&lt;br&gt;av att tillräckligt antal bosättningsår eller år med ATP-poäng inte till-&lt;br&gt;godoräknats honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket innehåller regeln att hustrutillägget skall utges&lt;br&gt;med samma andel som mannens ålders- eller förtidspension om denna&lt;br&gt;utbetalas med avkortad andel till följd av reglerna i 5 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i det nya tredje stycket har redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 8.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om kvotdelsberäkning av hustrutillägg i relation till&lt;br&gt;mannens ålders- eller förtidspension träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Övergångsbestämmelsen under denna punkt innebär att hustrutillägg&lt;br&gt;som löpande utges vid ikraftträdandet inte skall minskas på grund av de&lt;br&gt;nya reglerna. Detsamma skall gälla för det fall att hustrutillägg beviljats&lt;br&gt;efter utgången av år 1992 men hänför sig till december 1992. Hustru-&lt;br&gt;tillägg som hänför sig till tiden därefter skall således inte minskas på&lt;br&gt;grund av de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda övergångsregeln motiveras av att hustrutillägg enligt de&lt;br&gt;nuvarande reglerna kan utges med oreducerat belopp, trots att mannens&lt;br&gt;folkpension i vissa fall beräknas med ett visst antal 40- eller 30-delar,&lt;br&gt;medan hustrutillägg i fortsättningen skall utges på grundval av endast&lt;br&gt;mannens bosättningstid eller år med ATP-poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handi-&lt;br&gt;kappat bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänna en den 15 juni 1992 undertecknad nordisk konvention&lt;br&gt;om social trygghet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på&lt;br&gt;6 500 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Allmänna försäkringskassor på tilläggsbudget till statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag&lt;br&gt;på 40 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk konvention om social trygghet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;br&gt;Regeringarna i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som finner att den nordiska konventionen om social trygghet från år&lt;br&gt;1981, som ersatte den ursprungliga konventionen från år 1955, har varit&lt;br&gt;av stor betydelse för att tillförsäkra nordiska medborgare, som arbetar&lt;br&gt;eller vistas i ett annat nordiskt land samma sociala trygghet som landets&lt;br&gt;egna medborgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som konstaterar att det till följd av avtalet om Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES-avtalet) kommer att vara detta avtals regler om&lt;br&gt;social trygghet som skall tillämpas på nordiska medborgare som arbetar&lt;br&gt;eller vistas i ett annat nordiskt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anser att det finns behov av nordiska regler om social trygghet&lt;br&gt;för personer, som inte omfattas av EES-reglema, dels en begränsad&lt;br&gt;krets av nordiska medborgare, dels medborgare från tredje land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anser att det även finns behov att upprätthålla vissa nordiska&lt;br&gt;regler om social trygghet som kompletterar EES-reglema om social&lt;br&gt;trygghet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har kommit överens om att sluta en ny nordisk konvention om social&lt;br&gt;trygghet med nedan angivna lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna konvention avses med uttrycken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;quot;nordiskt land&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vart och ett av de fördragsslutande länderna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;quot;nordisk medborgare&amp;quot;&lt;br&gt;medborgare i ett nordiskt land;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;quot;lagstiftning&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagar, förordningar och andra författningar rörande de i artikel 2 första&lt;br&gt;stycket angivna grenarna av social trygghet; dock inte i den mån däri-&lt;br&gt;genom regleras förhållanden mellan å ena sidan ett eller flera nordiska&lt;br&gt;länder och å andra sidan ett eller flera länder utanför Norden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;quot;behörig myndighet&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Socialministern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Arbetsministern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hälsovårdsministem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Social- och hälsovårdsministeriet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Island&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Hälsovårds- och socialförsäkringsministern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Socialministern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Finansministern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Arbets- och administrationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bam- och familjedepartementet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen (Socialdepartementet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller den myndighet som nämnda myndigheter förordnar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;quot;inrättning&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet eller institution som tillhandahåller en förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;quot;vårdförmån&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels kostnadsfrihet, kostnadsnedsättning eller kostnadsersättning för&lt;br&gt;sjukvård, däri inbegripet tandvård, havandeskapsvård, förlossningsvård,&lt;br&gt;läkemedel, proteser och andra hjälpmedel, dels ersättning för resor som&lt;br&gt;företas i samband med sjukvård som nu sagts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;quot;grundpension&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän pension som inte beräknas på grundval av fullgjorda syssel-&lt;br&gt;sättningsperioder, tidigare förvärvsinkomst eller erlagda avgifter, samt&lt;br&gt;tilläggsförmåner till sådan pension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;quot;tilläggspension&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän pension som beräknas på grundval av fullgjorda syssel-&lt;br&gt;sättningsperioder, tidigare förvärvsinkomst eller erlagda avgifter, samt&lt;br&gt;tilläggsförmåner till sådan pension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;quot;bosatt&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att någon är bosatt i ett land enligt landets folkbokföring, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl föranleder annat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) &amp;quot;EES-avtalet&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet den 2 maj 1992 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;quot;EES-land&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett land som är omfattat av avtalet om Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) &amp;quot;förordningen&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för&lt;br&gt;social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed-&lt;br&gt;lemmar flyttar inom gemenskapen, med de ändringar och tillägg som&lt;br&gt;anges i bilaga VI till EES-avtalet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) &amp;quot;tillämpningsförordningen&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning&lt;br&gt;1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen,&lt;br&gt;med de ändringar och tillägg som anges i bilaga VI till EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna konvention är tillämplig på all i de nordiska länderna vid&lt;br&gt;varje tillfälle gällande lagstiftning avseende följande grenar av det&lt;br&gt;sociala trygghetssystemet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förmåner vid sjukdom och föräldraskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förmåner vid invaliditet, ålderdom och dödsfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) förmåner vid arbetsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) förmåner vid arbetslöshet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) allmänna kontantförmåner för bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid godkännandet av denna konvention skall vaije nordiskt land ge&lt;br&gt;in en förteckning över den lagstiftning som reglerar de i första stycket&lt;br&gt;nämnda grenarna av social trygghet. Därefter skall vaije land årligen&lt;br&gt;före februari månads utgång till det danska utrikesministeriet anmäla de&lt;br&gt;ändringar i förteckningen som föranleds av lagstiftning som antagits&lt;br&gt;under föregående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Konventionen är tillämplig på följande personer såvida de inte om-&lt;br&gt;fattas av förordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) nordiska medborgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) flyktingar som avses i artikel 1 av konventionen den 28 juli 1951&lt;br&gt;om flyktingars rättsliga ställning och protokollet den 31 januari 1967 till&lt;br&gt;nämnda konvention,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) statslösa som avses i artikel 1 av konventionen den 28 september&lt;br&gt;1954 om statslösa personers rättsliga ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) andra personer som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i&lt;br&gt;ett nordiskt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) personer som härleder sin rätt från någon under a) - d) nämnd per-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I den utsträckning det följer av bestämmelserna i konventionen gäller&lt;br&gt;konventionen även för personer som omfattas av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av lagstiftningen i ett nordiskt land likställs medborg-&lt;br&gt;are i ett annat nordiskt land med landets egna medborgare, om inte&lt;br&gt;något annat följer av bestämmelserna i artiklarna 11-13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När enligt ett nordiskt lands lagstiftning en förmån nedsätts om den&lt;br&gt;sammanträffar med andra förmåner, skall detta kunna tillämpas även&lt;br&gt;när den sammanträffar med motsvarande förmåner som utges enligt ett&lt;br&gt;annat nordiskt lands lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BESTÄMMELSER OM TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt i ett nordiskt land skall, i den mån inte annat följer&lt;br&gt;av andra bestämmelser i denna avdelning, omfattas av lagstiftningen i&lt;br&gt;bosättningslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För personer, som är sysselsatta i ett annat nordiskt land än det där&lt;br&gt;de är bosatta, eller som är sysselsatta i två eller flera nordiska länder&lt;br&gt;eller som tillhör den resande personalen vid flyg- eller landtransport-&lt;br&gt;företag eller som tillfälligt utsänds av sin arbetsgivare från ett nordiskt&lt;br&gt;land för att utföra arbete i ett annat nordiskt land äger bestämmelserna&lt;br&gt;i avdelning II i förordningen och i avdelning III i tillämpningsförord-&lt;br&gt;ningen motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Som arbete i ett nordiskt land räknas även arbete med undersökning&lt;br&gt;och utvinning av naturtillgångar på detta lands kontinentalsockel sådan&lt;br&gt;denna bestäms i Genévekonventionen den 29 april 1958 om kontinental-&lt;br&gt;sockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i andra stycket gäller även för personer som omfattas&lt;br&gt;av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två eller flera nordiska länders behöriga myndigheter kan för särskilda&lt;br&gt;persongrupper eller personer överenskomma om undantag från bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM RÄTT TILL&lt;br&gt;FÖRMÅNER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1. Vårdförmåner och dagpenning vid sjukdom och föräldraskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer, som flyttar från ett nordiskt land till ett annat eller som är&lt;br&gt;bosatta i ett nordiskt land och äger rätt till vårdförmåner där och under&lt;br&gt;tillfällig vistelse i ett annat nordiskt land blir i behov av sjukvård eller&lt;br&gt;som utför arbete i ett annat nordiskt land än det där de är bosatta, samt&lt;br&gt;för deras familjemedlemmar äger bestämmelserna i avdelning III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitel 1 i förordningen och i avdelning IV kapitlen 1 och 2 i tillämp- Prop. 1992/93:7&lt;br&gt;ningsförordningen motsvarande tillämpning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För personer, som är bosatta i ett nordiskt land och äger rätt till&lt;br&gt;vårdförmåner där och som under tillfällig vistelse i ett annat nordiskt&lt;br&gt;land erhåller vårdförmåner, svarar vistelselandet för de merutgifter for&lt;br&gt;hemresa till bosättningslandet, som uppkommer genom att vederbörande&lt;br&gt;till följd av sitt sjukdomstillstånd måste använda dyrare färdsätt än han&lt;br&gt;eljest skulle ha använt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i första stycket gäller även för personer som omfattas&lt;br&gt;av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i första stycket äger inte tillämpning på personer som&lt;br&gt;får tillåtelse att resa till ett annat nordiskt land för att där få nödvändig&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2. Förmåner vid invaliditet, ålderdom och dödsfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En medborgare i ett nordiskt land är berättigad till grundpension från&lt;br&gt;ett annat nordiskt land när han har förvärvat rätt till pension från detta&lt;br&gt;land på grundval av minst tre års bosättning i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Perioder under vilka någon har uppburit pension från ett annat EES-&lt;br&gt;land medräknas inte vid prövning om bosättningskravet enligt första&lt;br&gt;stycket är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kravet i första stycket kan inte uppfyllas genom att bosättnings- och&lt;br&gt;försäkringsperioder i andra länder åberopas. Bestämmelserna i avdel-&lt;br&gt;ning III kapitlen 2, 3 och 8 i förordningen och i avdelning IV kapitlen&lt;br&gt;1, 3 och 8 i tillämpningsförordningen äger i övrigt motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning i förhållande till lagstiftningarna i de andra nordiska länderna vid&lt;br&gt;beräkning av grundpension enligt denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medborgare i ett nordiskt land är, så länge han är bosatt i ett EES-&lt;br&gt;land, berättigad till grundpension som han har förvärvat rätt till i ett&lt;br&gt;nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Finns vid beräkning av grundpension rätt att få medräkna framtida&lt;br&gt;bosättningstid efter pensionsfallets inträffande från mer än ett nordiskt&lt;br&gt;land medräknas endast en del av den framtida bosättningstiden vid&lt;br&gt;beräkningen i vart och ett av länderna. Denna del bestäms på grundval&lt;br&gt;av de faktiska bosättningstider, som används vid pensionsberäkningen,&lt;br&gt;efter förhållandet mellan den faktiska bosättningstiden i det berörda&lt;br&gt;landet och den sammanlagda faktiska bosättningstiden i länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i första stycket gäller även för personer som omfattas&lt;br&gt;av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastställande av rätten till tilläggspension äger bestämmelserna i&lt;br&gt;avdelning III kapitlen 2, 3 och 8 i förordningen och i avdelning IV&lt;br&gt;kapitlen 1, 3 och 8 i tillämpningsforordningen motsvarande tillämpning&lt;br&gt;i förhållande till lagstiftningarna i de andra nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ar i mer än ett nordiskt land de villkor uppfyllda, som gäller för att&lt;br&gt;beräkna tilläggspension på grundval även av antagande om försäk-&lt;br&gt;ringsperioder som skulle ha fullgjorts om pensionsfallet inte hade in-&lt;br&gt;träffat, medräknas endast en del av de framtida försäkringsperiodema&lt;br&gt;vid beräkningen i vart och ett av länderna. Denna del bestäms på grund-&lt;br&gt;val av de faktiska försäkringsperioder, som används vid pensionsberäk-&lt;br&gt;ningen, efter förhållandet mellan den faktiska forsäkringsperioden i&lt;br&gt;landet och den sammanlagda faktiska forsäkringsperioden i länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i första stycket gäller även för personer som omfattas&lt;br&gt;av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 3. Förmåner vid arbetsskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastställande av rätten till förmåner vid arbetsskada och vid beräk-&lt;br&gt;ning av förmånernas storlek äger bestämmelserna i avdelning III kapitel&lt;br&gt;4 i förordningen och i avdelning IV kapitel 4 i tillämpningsforordningen&lt;br&gt;motsvarande tillämpning mellan de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 4. Förmåner vid arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vid sammanläggning av försäkrings- eller sysselsättningsperioder och&lt;br&gt;vid fastställande av rätten till och beräkning av storleken av förmåner&lt;br&gt;vid arbetslöshet äger bestämmelserna i avdelning III kapitel 6 i förord-&lt;br&gt;ningen och i avdelning IV kapitel 6 i tillämpningsforordningen mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning i förhållandet mellan de nordiska länderna. För-&lt;br&gt;ordningens artikel 69 och artikel 70 skall dock inte gälla på grund av&lt;br&gt;bestämmelsen i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kravet på försäkrings- eller sysselsättningsperioder enligt förordning-&lt;br&gt;ens artikel 67 tredje stycket gäller inte den som antingen har utfört&lt;br&gt;arbete i sådan utsträckning att han eller hon har omfattats av lagstift-&lt;br&gt;ningen om förmåner vid arbetslöshet eller har uppburit sådana förmåner&lt;br&gt;i det nordiska land där ansökan om förmåner görs. Dock skall arbetet&lt;br&gt;ha utförts eller förmåner vid arbetslöshet ha uppburits inom en femårs-&lt;br&gt;period från den dag ansökan om arbete hos den offentliga arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen och, i förekommande fall, om medlemskap i vederbörande&lt;br&gt;arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i andra stycket gäller även personer som omfattas av&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVDELNING IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna skall i samarbete utfärda de bestämmelser&lt;br&gt;som fordras för att säkerställa en enhetlig nordisk tillämpning av denna&lt;br&gt;konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna konvention skall myndigheter och inrättningar&lt;br&gt;i erforderlig utsträckning bistå varandra. I vaije nordiskt land skall&lt;br&gt;finnas ett särskilt förbindelseorgan som utses av den behöriga myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 86 i förordningen äger motsvarande tillämpning i fråga om&lt;br&gt;handlingar, förklaringar, besvär eller överklaganden som getts in till en&lt;br&gt;myndighet i ett annat nordiskt land än det där den behöriga myndig-&lt;br&gt;heten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 111 i tillämpningsforordningen äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;mellan de nordiska länderna vid återkrav av obehörigen mottagna be-&lt;br&gt;lopp och vid regresskrav av utgivna socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention ger inte rätt till utbetalning av grundpension till den&lt;br&gt;som inte är bosatt i ett EES-land. Konventionen ger heller inte rätt till&lt;br&gt;förvärvande av rättigheter utanför EES-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Med avseende på artiklarna 36, 63 och 70 i förordningen och på&lt;br&gt;artikel 105 i tillämpningsforordningen avstår de nordiska länderna, om&lt;br&gt;inte annat avtalas mellan två eller flera av länderna, från vaije återbetal-&lt;br&gt;ning mellan länderna av utgifter för vårdförmåner vid sjukdom och&lt;br&gt;moderskap samt vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar, för för-&lt;br&gt;måner till arbetslösa som söker arbete i ett annat land än det behöriga&lt;br&gt;samt för administrativ och medicinsk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avståendet från återbetalning omfattar inte vårdförmåner till per-&lt;br&gt;soner, som enligt förordningens artikel 22 första stycket c) och&lt;br&gt;artikel 55 första stycket c) fått tillstånd att resa till ett annat nordiskt&lt;br&gt;land för att där fa den nödvändiga vård som hans tillstånd kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i denna artikel gäller för förmåner till personer som&lt;br&gt;omfattas av förordningen liksom för förmåner till personer som om-&lt;br&gt;fattas av denna konvention men inte omfattas av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna konvention gäller inte i fråga om förmåner och avgifter för tid&lt;br&gt;före dess ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid bestämmande av rätt till förmåner på grund av denna konvention&lt;br&gt;skall även försäkrings-, sysselsättnings- och bosättningsperioder före&lt;br&gt;konventionens ikraftträdande beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention skall inte medföra minskning av formånsbelopp som&lt;br&gt;utgår vid konventionens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Har en person förvärvat rätt till grundpension från ett nordiskt land&lt;br&gt;på grundval av bosättning i landet under en period innan denna konven-&lt;br&gt;tion träder i kraft under vilken han samtidigt har förvärvat rätt till till-&lt;br&gt;läggspension i ett annat nordiskt land, skall för denna period beräknas&lt;br&gt;grundpension endast från sistnämnda land som om han hade varit bosatt&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i första stycket äger motsvarande tillämpning på per-&lt;br&gt;soner som omfattas av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Grundpension till en nordisk medborgare, som intill konventionens&lt;br&gt;ikraftträdande har utgetts enligt bestämmelserna i den nordiska konven-&lt;br&gt;tionen den 5 mars 1981 om social trygghet eller enligt den nationella&lt;br&gt;lagstiftningen i ett eller flera länder, omräknas enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;förordningen eller i denna konvention på ansökan av den berättigade&lt;br&gt;eller efter beslut av den myndighet som utbetalar pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har någon ansökt om omräkning av pensionen inom två år efter&lt;br&gt;konventionens ikraftträdande utges den omräknade pensionen med ver-&lt;br&gt;kan från konventionens ikraftträdande. Detsamma gäller när pen-&lt;br&gt;sionsmyndigheten inom samma tid har underrättat pensionsmyndigheten&lt;br&gt;i ett annat nordiskt land om beslutet att räkna om pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Pensionen bestäms enligt de regler som gäller från konventionens&lt;br&gt;ikraftträdande på grundval av vederbörandes ålder och bosättningstid då&lt;br&gt;pensionsfallet inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Är den sammanlagda grundpensionen efter omräkning enligt första&lt;br&gt;stycket lägre än den grundpension personen från samma tidpunkt skulle&lt;br&gt;ha rätt till enligt bestämmelserna i den nordiska konventionen den&lt;br&gt;5 mars 1981 om social trygghet utges ett tillägg till pensionen som&lt;br&gt;utgör skillnaden mellan den omräknade grundpensionen och grundpen-&lt;br&gt;sionen beräknad enligt tidigare gällande regler. Tillägget justeras vaije&lt;br&gt;år per den 1 januari på grundval av de pensionsbelopp, som gäller vid&lt;br&gt;detta tillfälle, och utges med samma belopp under hela året. Tillägget&lt;br&gt;utges från det land som utbetalade grundpensionen enligt tidigare gäll-&lt;br&gt;ande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. För en person, som efter flyttning från ett nordiskt land till ett annat&lt;br&gt;vid konventionens ikraftträdande uppbar grundpension från utflytt-&lt;br&gt;ningslandet enligt artikel 20 i den nordiska konventionen den 5 mars&lt;br&gt;1981 om social trygghet, kan tillägget utges längst till den tidpunkt då&lt;br&gt;rätten till grundpension från utflyttningslandet skulle ha upphört enligt&lt;br&gt;tredje stycket i nämnda artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelserna i denna artikel äger motsvarande tillämpning på&lt;br&gt;personer som omfattas av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Konventionen träder i kraft samma dag som EES-avtalet träder i&lt;br&gt;kraft för de nordiska länderna under förutsättning att samtliga parter har&lt;br&gt;meddelat det danska utrikesministeriet att de godkänner konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För Färöarnas, Grönlands och Ålands del träder konventionen i kraft&lt;br&gt;30 dagar efter det Danmarks respektive Finlands regering har meddelat&lt;br&gt;det danska utrikesministeriet att Färöarnas landsstyrelse och Grönlands&lt;br&gt;landsstyrelse respektive Ålands landsskapsstyrelse har meddelat att&lt;br&gt;konventionen skall gälla för Färöarna och Grönland respektive Åland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Det danska utrikesministeriet skall underrätta de övriga parterna och&lt;br&gt;Nordiska ministerrådets sekretariat om mottagandet av dessa med-&lt;br&gt;delanden och om tidpunkten för konventionens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Önskar en part uppsäga konventionen skall skriftligt meddelande&lt;br&gt;härom tillställas det danska utrikesministeriet som har att underrätta de&lt;br&gt;övriga parterna härom och om meddelandets innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppsägningen gäller endast den part som verkställt densamma och&lt;br&gt;äger giltighet från och med ingången av det kalenderår som inträffar&lt;br&gt;minst sex månader efter det att det danska utrikesministeriet mottagit&lt;br&gt;meddelande om uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppsägs konventionen skall rättigheter som förvärvats på grund av&lt;br&gt;konventionen alltjämt bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När denna konvention träder i kraft upphör konventionen den 5 mars&lt;br&gt;1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social&lt;br&gt;trygghet med senare ändringar att gälla. Samtidigt upphör överenskom-&lt;br&gt;melsen den 12 november 1985 mellan Sverige, Danmark, Finland,&lt;br&gt;Island och Norge om förmåner vid arbetslöshet att gälla. Bestämmelser-&lt;br&gt;na om social omvårdnad och bidragsförskott i konventionen den 5 mars&lt;br&gt;1981 skall dock fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Originaltexten till denna konvention skall deponeras hos det danska&lt;br&gt;utrikesministeriet, som skall tillställa de övriga parterna bestyrkta&lt;br&gt;kopior av texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härav har de befullmäktigade ombuden undertecknat&lt;br&gt;denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdad i Köpenhamn den 15 juni 1992 i ett exemplar på svenska,&lt;br&gt;danska, finska, isländska och norska, vilka texter alla har samma giltig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:26)&lt;br&gt;Rätten till folkpension - kvalifikationsregler i&lt;br&gt;internationella förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Nuvarande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna pensioneringen enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring (AFL) består av folkpension och tilläggspension (ATP). För-&lt;br&gt;måner utges inom båda systemen i form av bl.a. ålders-, förtids- och&lt;br&gt;efterlevandepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till tilläggspension är inte beroende av svenskt medborgarskap&lt;br&gt;eller bosättning här i landet. Till personer som intjänat pensionsrätt på&lt;br&gt;grundval av arbetsinkomster här utbetalas sålunda tillläggspension o-&lt;br&gt;avsett om de är bosatta i Sverige eller utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom folkpensioneringen är däremot medborgarskap och bosättning för&lt;br&gt;närvarande av stor betydelse såvitt gäller rätten att erhålla pension.&lt;br&gt;Folkpension utges alltid till svenska medborgare som bor i Sverige utan&lt;br&gt;krav på att någon försäkrings- eller bosättningstid fullgjorts. Pensionen&lt;br&gt;är också storleksmässigt oberoende av försäkringsförhållandena före&lt;br&gt;pensionsfallet. Vid bosättning utomlands är emellertid för svenska med-&lt;br&gt;borgare folkpensionen beroende av det antal år för vilka tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionspoäng för ATP. För oavkortad pension krävs då minst 30 år&lt;br&gt;med ATP-poäng. Annars reduceras pensionen i motsvarande mån. Även&lt;br&gt;utländska medborgare som bor i Sverige har rätt till - oavkortad - folk-&lt;br&gt;pension under förutsättning att de bott här i landet under viss minsta tid.&lt;br&gt;För ålderspension krävs tio års bosättning här, varav minst fem år&lt;br&gt;omedelbart före pensionsansökningen, medan denna kvalifikationstid är&lt;br&gt;kortare beträffande bl.a. förtids- och efterlevandepension. Några regler&lt;br&gt;finns i dag inte i den svenska lagstiftningen som ger utländska medborg-&lt;br&gt;are rätt till folkpension vid bosättning utanför Sverige, ens i de fall då&lt;br&gt;sådana personer tidigare bott och arbetat här i landet. Bestämmelser&lt;br&gt;härom finns dock i socialförsäkringskonventioner som ingåtts mellan&lt;br&gt;Sverige och en rad andra länder, bl.a. flertalet stater tillhörande EG och&lt;br&gt;EFTA men även andra länder inom och utom Europa. Enligt dessa&lt;br&gt;konventioner ges i allmänhet medborgare i det andra landet rätt till&lt;br&gt;svensk folkpension vid bosättning utanför Sverige på samma villkor som&lt;br&gt;gäller för svenska medborgare bosatta utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;EES-avtalet och pensionsberedningens principförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under början av år 1992 har förhandlingarna mellan den Europeiska&lt;br&gt;Gemenskapen (EG) och länderna tillhörande den Europeiska Frihandels-&lt;br&gt;sammanslutningen, EFTA, resulterat i ett avtal om ett Europeiskt eko-&lt;br&gt;nomiskt samarbetsområde, EES, som man räknar med skall kunna&lt;br&gt;undertecknas under våren 1992. Avsikten är att EES-avtalet efter ratifi-&lt;br&gt;cering skall kunna träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i EES-avtalet är att åstadkomma ett regelverk som i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stora delar motsvarar det som gäller inom EG, bl.a. i fråga om samord-&lt;br&gt;ningen av regelsystemen för social trygghet beträffande personer som&lt;br&gt;flyttar inom EES-området. Parterna har därvid enats om att ta över de&lt;br&gt;EG-regler som gäller och anpassat dem till ett EES-sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG gäller på socialförsäkringsområdet en särskild förordning,&lt;br&gt;rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för&lt;br&gt;social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed-&lt;br&gt;lemmar flyttar inom gemenskapen. Avsikten är att denna förordning,&lt;br&gt;anpassad till ett EES-sammanhang, skall inkorporeras i den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen genom en särskild lag som gör den tillämplig här i landet&lt;br&gt;och som innebär att förordningens regler skall ha företräde framför&lt;br&gt;svensk nationell lagstiftning i den mån den innebär utvidgningar eller&lt;br&gt;inskränkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs förordning 1408/71 bygger på vissa grundläggande principer:&lt;br&gt;bl.a. likabehandlingsprincipen, sammanläggningsprincipen och export-&lt;br&gt;abilitetsprincipen. Till realiserande av dessa principer innehåller förord-&lt;br&gt;ningen många och detaljerade regler, som inte alltid kan vara helt lätta&lt;br&gt;att tolka. Syftet med bestämmelserna är att ge anställda och egen-&lt;br&gt;företagare samt deras familjemedlemmar, som är medborgare i någon&lt;br&gt;av EGs medlemsstater, ett tillfredsställande skydd i fråga om den&lt;br&gt;sociala tryggheten om de flyttar från ett land till ett annat inom EG eller&lt;br&gt;på annat sätt kan ha möjlig anknytning till mer än ett lands trygghets-&lt;br&gt;system. Principerna innebär bl.a. att medborgare i ett EG-land, som&lt;br&gt;omfattas av förordningen och som är bosatta i ett annat sådant land, har&lt;br&gt;samma rättigheter och skyldigheter i fråga om socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner som det andra landets egna medborgare. Detta betyder att villkor&lt;br&gt;om medborgarskap, viss tids försäkring e.d. i en medlemsstats lagstift-&lt;br&gt;ning angående rätt till t.ex. pensionsförmåner inte kan göras gällande i&lt;br&gt;förhållande till dessa personer. Sammanläggningsprincipen garanterar att&lt;br&gt;anställda eller egenföretagare som flyttar inom EG inte på grund härav&lt;br&gt;skall gå miste om rättigheter som de tidigare intjänat eller utestängas&lt;br&gt;från rätt till förmåner på grund av att de i inflyttningslandet inte full-&lt;br&gt;gjort uppställda villkor om försäkrings- eller bosättningstid e.d. Export-&lt;br&gt;abilitetsprincipen medför att socialförsäkringsförmåner måste utbetalas&lt;br&gt;oavsett var inom EG-området som den berättigade är bosatt. Fri rätt&lt;br&gt;skall alltså föreligga till export inom EG av bl.a. pensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1990:76) Allmän pension gjorde pensionsbered-&lt;br&gt;ningen en genomgång av den svenska pensionslagstiftningen i förhåll-&lt;br&gt;ande till EGs förordning 1408/71. Beredningen fann därvid att några&lt;br&gt;egentliga svårigheter inte skulle uppstå såvitt gäller tilläggspensionering-&lt;br&gt;en om reglerna i EG-förordningen skulle tillämpas i Sverige, eftersom&lt;br&gt;ATP-systemet står väl i överensstämmelse med principerna bakom EG-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om folkpensioneringen fann däremot pensionsberedningen att&lt;br&gt;väsentliga problem skulle uppkomma vid en tillämpning av EG-förord-&lt;br&gt;ningens principer. Utländska medborgare som omfattas av förordningen&lt;br&gt;skulle behöva ges rätt till folkpension i Sverige direkt fr.o.m. bosättning&lt;br&gt;här. Nuvarande begränsningar i fråga om export av folkpension skulle&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom EES-området inte kunna upprätthållas för vare sig svenska eller&lt;br&gt;utländska medborgare. Vidare skulle alla som är medborgare i något&lt;br&gt;EES-land och bosatta inom EES-området vara berättigade till oredu-&lt;br&gt;cerad svensk folkpension under förutsättning att de någon gång under&lt;br&gt;livet varit bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna på folkpensionsområdet med nuvarande regler skulle&lt;br&gt;sålunda bli mycket långtgående och leda till resultat som inte kan anses&lt;br&gt;acceptabla. En följd skulle vara att utgifterna för folkpension skulle öka&lt;br&gt;med belopp i storleksordningen flera miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av överväganden av detta slag lade pensionsberedningen&lt;br&gt;fram ett principförslag, innebärande att i Sverige skall införas ett system&lt;br&gt;för intjänande av rätt till folkpension på grundval av tid för bosättning&lt;br&gt;här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra allmänna överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har haft i uppdrag att med utgångspunkt från pensionsberedningens&lt;br&gt;principförslag utarbeta närmare förslag till de ändringar som behöver&lt;br&gt;göras i den svenska pensionslagstiftningen. Vad vi behandlar i detta&lt;br&gt;betänkande är alltså reglerna för folkpension i olika former och för&lt;br&gt;tilläggspension. Vi tar upp enbart pensioneringens förmånssida och&lt;br&gt;behandlar alltså inte konsekvenserna på avgiftssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kommande etapp av vårt arbete kommer vi att redovisa överväg-&lt;br&gt;anden och förslag beträffande övriga socialförsäkringsförmåner och&lt;br&gt;behovet av en anpassning av reglerna för dessa till EGs regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för våra överväganden och förslag har varit att åstad-&lt;br&gt;komma en anpassning av de svenska pensionsreglema till EGs regel-&lt;br&gt;system på området. Emellertid är de förslag som vi här lägger fram inte&lt;br&gt;avhängiga enbart av att reglerna i EGs förordning 1408/71 blir gällande&lt;br&gt;här i landet. Även andra skäl talar enligt vår mening för att det i&lt;br&gt;Sverige införs ett system för intjänande av folkpension som är anpassat&lt;br&gt;till att många människor numera förvärvar pensionsrätt i mer än ett&lt;br&gt;land. I en tid med ökad rörlighet över nationsgränserna är detta påkallat&lt;br&gt;för att undvika dubbel försäkring och allt fler fall av sammanfallande&lt;br&gt;pensionsförmåner från flera länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en grundläggande utgångspunkt för oss har varit att det&lt;br&gt;inte kan komma i fråga att försöka att till AFL överföra regler mot-&lt;br&gt;svarande de som är upptagna i EGs förordning 1408/71. En sådan&lt;br&gt;uppgift skulle vara synnerligen arbetskrävande och skulle dessutom stå&lt;br&gt;i strid med vad Sverige åtagit sig folkrättsligt genom EES-avtalet. En&lt;br&gt;konsekvens av detta är att regleringen i AFL för framtiden inte kommer&lt;br&gt;att bli heltäckande utan att reglerna där alltid måste ses i relation till&lt;br&gt;EGs bestämmelser och att AFLs regler i flera och väsentliga avseenden&lt;br&gt;utvidgas och inskränks genom dessa senare bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom pensionsberedningen föreslår vi att det i Sverige skall införas&lt;br&gt;särskilda regler om förvärv av rätt till folkpension på grundval av tid&lt;br&gt;för bosättning här i landet. Enligt vår mening bör emellertid detta regel-&lt;br&gt;system kompletteras med att det samtidigt införs ett alternativt system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som öppnar möjlighet till förvärv av folkpension i relation till den ATP-&lt;br&gt;rätt som intjänas. Detta framstår som motiverat för att ge förvärvs-&lt;br&gt;arbetande ett tillfredsställande pensionsskydd för den del av inkomsten&lt;br&gt;som motsvarar det första basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår således att rätt skall kunna intjänas till folkpension enligt&lt;br&gt;två alternativa system: antingen i förhållande till tid för bosättning här i&lt;br&gt;landet eller också i relation till antalet år för vilka tillgodoräknats ATP-&lt;br&gt;poäng. För flertalet personer kommer pensionsrätt att intjänas med&lt;br&gt;tillämpning av båda dessa system. I sådana fall skall kunna utges pen-&lt;br&gt;sion enbart enligt ett av systemen och skall då tillämpas det som ger det&lt;br&gt;för den pensionsberättigade mest förmånliga resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna intjänandereglema skall gälla på samma villkor för&lt;br&gt;svenska och utländska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den ATP-anknutna intjänanderegeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rätt till folkpension skall enligt vårt förslag intjänas på grundval av det&lt;br&gt;antal år för vilka tillgodoräknas ATP-poäng. Sådana poäng kan enligt&lt;br&gt;reglerna för ATP förvärvas fr.o.m. 16 t.o.m. 64 års ålder på grundval&lt;br&gt;av inkomster av anställning eller annat förvärvsarbete. För rätt till&lt;br&gt;oreducerad ATP krävs enligt huvudregeln 30 år med ATP-poäng. Vi&lt;br&gt;föreslår att det också för rätt till oavkortad folkpension skall krävas 30&lt;br&gt;år med ATP-poäng. Är antalet ATP-år färre, skall folkpensionen reduc-&lt;br&gt;eras med en 30-del for vaije år som saknas. Med år för vilka tillgodo-&lt;br&gt;räknats ATP-poäng skall likställas viss annan tid, bl.a. år före år 1960&lt;br&gt;for vilka beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst. Även tid då&lt;br&gt;sjömansskatt uttagits likställs med ATP-år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av förtids- och efterlevandepension från folkpensione-&lt;br&gt;ringen skall hänsyn tas inte bara till faktiska poängår utan även till år&lt;br&gt;för vilka beräknats s.k. antagandepoäng (avseende tiden mellan pen-&lt;br&gt;sionsfallet och 65 års ålder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska medborgare skall enligt förslaget få rätt att exportera folk-&lt;br&gt;pension som intjänats på grundval av den ATP-anknutna intjänande-&lt;br&gt;regeln oavsett vart i världen de flyttar eller är bosatta. Utländska med-&lt;br&gt;borgare skall enligt lagstiftningen inte ges någon motsvarande rätt.&lt;br&gt;Exporträtt till länder inom EES-området kommer emellertid att före-&lt;br&gt;ligga med stöd av reglerna i EG-förordningen 1408/71 for personer som&lt;br&gt;omfattas av förordningen. Även olika socialförsäkringskonventioner&lt;br&gt;med länder utanför EES-området upptar bestämmelser som ger sådan&lt;br&gt;exporträtt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bosättningsregeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att bosättningstid för förvärvande av rätt till folkpension&lt;br&gt;enligt bosättningsregeln skall kunna tillgodoräknas under tiden fr.o.m.&lt;br&gt;det år då någon fyller 16 år t.o.m. det år då han fyller 64 år, dvs.&lt;br&gt;under en tidsperiod om 49 år. För rätt till oavkortad folkpension skall&lt;br&gt;krävas att bosättningstid tillgodoräknats för minst 40 år. Är den saman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagda bosättningstiden i Sverige kortare, skall folkpensionen reduceras&lt;br&gt;med 1/40 för vaije år som fattas. För att någon pension över huvud&lt;br&gt;taget skall utges krävs minst tre års bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bosättningstid skall enligt förslaget i huvudsak förstås tid for&lt;br&gt;folkbokföring i Sverige. Bosättningstid räknas löpande och olika bosätt-&lt;br&gt;ningsperioder läggs samman. Den samlade bosättningstiden sätts ned till&lt;br&gt;närmaste hela antal år. En person som enligt EG-förordningen eller&lt;br&gt;enligt en socialforsäkringskonvention omfattats av ett annat lands lagstif-&lt;br&gt;tning om pensionsförmåner tillgodoräknas inte bosättningstid i Sverige&lt;br&gt;för den tiden, även om han är folkbokförd här. Däremot skall den som&lt;br&gt;inte är folkbokförd i Sverige trots detta tillgodoräknas bosättningstid här&lt;br&gt;i fall då han med tillämpning av EG-förordningen eller en konvention&lt;br&gt;skall omfattas av svensk pensionslagstiftning. En utländsk medborgare&lt;br&gt;som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige först viss tid&lt;br&gt;efter ankomsten hit skall kunna tillgodoräknas tiden för vistelse här efter&lt;br&gt;ansökningen om uppehållstillstånd såsom bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bl.a. missionärer och vissa biståndsarbetare, som är svenska med-&lt;br&gt;borgare, samt deras familjemedlemmar föreslår vi särregler av innebörd&lt;br&gt;att tid före år 1993 då de varit utsända till annat land för arbete där&lt;br&gt;skall kunna tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår vi en regel som innebär att tid för vilken tillgodoräk-&lt;br&gt;nats ATP-poäng och därmed jämställd tid också tillgodoräknas som&lt;br&gt;bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om beräkning av folkpension på grundval av bosättningstid&lt;br&gt;skall gälla på samma villkor för svenska och utländska medborgare.&lt;br&gt;Folkpension beräknad enligt bosättningsregeln skall enligt lagstiftningen&lt;br&gt;kunna utbetalas enbart till försäkrade som är bosatta i Sverige. I fråga&lt;br&gt;om svenska medborgare och medborgare i annat EES-land kommer&lt;br&gt;dock till följd av EG-förordningens regler rätt att uppkomma till utbetal-&lt;br&gt;ning av sådan folkpension även vid bosättning i annat land inom EES-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension i form av ålderspension på grundval av bosättningsregeln&lt;br&gt;beräknas med hänsyn till de bosättningsår som faktiskt tillgodoräknats&lt;br&gt;den pensionsberättigade fram till 65 års ålder. I fråga om efterlevande&lt;br&gt;make som vid övergången till ålderspension uppburit hel särskild efter-&lt;br&gt;levandepension liksom för vissa kvinnor som fått - eller skulle ha kunna&lt;br&gt;erhålla -änkepension med stöd av övergångsbestämmelser föreslår vi&lt;br&gt;dock att den avlidnes bosättningstid skall läggas till grund för pen-&lt;br&gt;sionsberäkningen, om det är förmånligare. Likaså skall, om det är&lt;br&gt;förmånligare, ålderspension till den som vid fyllda 65 år uppburit hel&lt;br&gt;förtidspension beräknas på grundval av samma bosättningstid som för-&lt;br&gt;tidspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension i form av förtidspension skall beräknas med hänsyn till&lt;br&gt;faktisk bosättningstid i Sverige fram t.o.m året före pensionsfallet.&lt;br&gt;Dessutom skall - oberoende av aktuell försäkring i Sverige eller ej - till&lt;br&gt;grund för pensionsberäkningen kunna läggas antagen framtida bosätt-&lt;br&gt;ningstid för perioden fr.o.m. året för pensionsfallet t.o.m det år då den&lt;br&gt;pensionsberättigade uppnår 64 års ålder. Däremot skall faktiska bosätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsår efter pensionsfallet aldrig kunna tillgodoräknas for förtidspen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det skall gälla en regel av innebörd att, om den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade varit bosatt i Sverige under minst 4/5 av tiden mellan&lt;br&gt;16-årsåret och året före pensionsfallet, hela tiden fr.o.m. året för pen-&lt;br&gt;sionsfallet t.o.m. det år då han uppnår 64 års ålder tillgodoräknas som&lt;br&gt;framtida bosättningstid. Är den faktiska bosättningstiden i Sverige före&lt;br&gt;pensionsfallet kortare, tillgodoräknas en proportionell del av tiden efter&lt;br&gt;pensionsfallet som framtida bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer som uppbär halv eller två tredjedels förtidspension och&lt;br&gt;som senare får sin arbetsförmåga ytterligare nedsatt och blir berättigade&lt;br&gt;till hel sådan pension skall göras en ny beräkning av faktisk och fram-&lt;br&gt;tida bosättningstid med utgångspunkt från tidpunkten för försämringen&lt;br&gt;av arbetsförmågan. Ett nytt pensionsfall skall alltså anses ha inträffat i&lt;br&gt;situationer av detta slag. Däremot skall enligt vårt förslag någon sådan&lt;br&gt;ny beräkning av bosättningstid inte göras i den omvända situationen,&lt;br&gt;dvs. när hel förtidspension ersätts av halv eller två tredjedels sådan&lt;br&gt;pension eller två tredjedels förtidspension omvandlas till halv förtidspen-&lt;br&gt;sion. Inte heller vid s.k. vilande förtidspension skall göras någon ny&lt;br&gt;beräkning av bosättningstid, om förtidspensionen skall böija utges på&lt;br&gt;nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För situationer då pensionsfallet inträffar under det år då en försäkrad&lt;br&gt;fyller 16 år föreslår vi särskilda regier om beräkning av framtida bosätt-&lt;br&gt;ningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om personer som fått arbetsförmågan nedsatt före det år då de&lt;br&gt;fyllde 16 år föreslår vi att särskilda regler skall gälla med avseende på&lt;br&gt;förtidspensionsrätten. Enligt dessa regler skall en sådan person som är&lt;br&gt;svensk medborgare och bosatt i Sverige i princip tillgodoräknas hela&lt;br&gt;tiden fr.o.m. 16-årsåret t.o.m. 64-årsåret som bosättningstid. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla beträffande utländska medborgare på villkor att de är bosatta&lt;br&gt;i Sverige sedan en tid av åtminstone fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag är förenat med nackdelar och får ses som en tillfällig&lt;br&gt;lösning. Nya och mer ingående överväganden bör därför enligt vår&lt;br&gt;mening företas för att försöka finna en mer definitiv lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en särskild regel som vi föreslår skall folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension till den som uppburit hel förtidspension utges på grundval&lt;br&gt;av samma bosättningstid som förtidspensionen, om en sådan beräkning&lt;br&gt;är förmånligare för den pensionsberättigade. För dem som erhållit halv&lt;br&gt;eller två tredjedels förtidspension vid övergången till ålderspension&lt;br&gt;beräknas däremot ålderspensionen alltid på grundval av faktiska bosätt-&lt;br&gt;ningsår enligt huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension skall enligt vad vi föreslår kunna utbetalas till&lt;br&gt;efterlevande make och bam under förutsättning att den efterlevande är&lt;br&gt;bosatt här i landet. På grundval av EG-förordningen 1408/71 kommer&lt;br&gt;dock sådan pension att kunna utbetalas också till utomlands bosatta i&lt;br&gt;vissa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tar sikte på folkpension i form av barnpension, omställnings-&lt;br&gt;pension och särskild efterlevandepension samt dessutom sådan änke-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension som utges med stöd av övergångsreglerna till 1988 års efter-&lt;br&gt;levandepensionsreform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension skall alltid beräknas på grundval av den bosätt-&lt;br&gt;ningstid som tillgodoräknats den avlidne. Härvid skall hänsyn tas även&lt;br&gt;till sådan antagen framtida bosättningstid som kan tillgodoräknas med&lt;br&gt;tillämpning av reglerna för förtidspension. För oavkortad efterlevande-&lt;br&gt;pension skall på samma sätt som för ålderspension krävas en bosätt-&lt;br&gt;ningstid om minst 40 år. Annars reduceras pensionen proportionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bam efter en avliden förälder, som omfattats av EGs förordning&lt;br&gt;1408/71 och som täckts av lagstiftningen i Sverige, kan på grundval av&lt;br&gt;regler i den förordningen barnpension i vissa fall komma att utbetalas&lt;br&gt;med högre belopp än vad som följer av bestämmelserna i den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda folkpensionsförmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att handikappersättning som utgör tillägg till ålders- eller&lt;br&gt;förtidspension skall beräknas på samma sätt som huvudförmånen, dvs.&lt;br&gt;i förhållande till bosättningstid eller år med ATP-poäng. Sådan handi-&lt;br&gt;kappersättning skall alltså utges med samma kvotdel som ålders- eller&lt;br&gt;förtidspensionen. Också i fråga om exporträtt föreslås gälla samma&lt;br&gt;regler som för huvudförmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättning såsom självständig förmån skall enligt vårt för-&lt;br&gt;slag kunna utges endast till personer som är bosatta i Sverige och för-&lt;br&gt;säkrade här. Sådan förmån skall inte kvotdelsberäknas, och någon rätt&lt;br&gt;till utbetalning utomlands uppkommer inte. Vi förordar att det vid kom-&lt;br&gt;mande förhandlingar med EG om revision av EES-avtalet i anledning av&lt;br&gt;ett tillägg till förordningen 1408/71 intas den ståndpunkten att handi-&lt;br&gt;kappersättning av här berört slag utgör en förmån uteslutande för handi-&lt;br&gt;kappade och att den förs upp på en förteckning över icke exportabla&lt;br&gt;förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vårdbidrag föreslår vi inga ändringar i den svenska lag-&lt;br&gt;stiftningen annat än att kvalifikationstiden för utländska medborgares&lt;br&gt;rätt till vårdbidrag vid bosättning i Sverige upphävs. I fortsättningen&lt;br&gt;skall därför alla som bor här i landet ha rätt till vårdbidrag, om övriga&lt;br&gt;villkor är uppfyllda. Någon rätt till utbetalning utomlands skall inte&lt;br&gt;finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning är det svårt att säkert avgöra om vårdbidraget&lt;br&gt;omfattas av EG-förordningen 1408/71 eller inte. Vi förordar dock att&lt;br&gt;det beträffande vårdbidrag, på motsvarande sätt som för handikapper-&lt;br&gt;sättning såsom självständig förmån, från Sveriges sida vid förhandlingar&lt;br&gt;med EG om revision av EES-avtalet i anledning av vidtagna förändring-&lt;br&gt;ar i förordningen hävdas att vårdbidrag är en förmån av den typ som&lt;br&gt;inte behöver exporteras och att vårdbidraget därför förtecknas i den&lt;br&gt;bilaga till EG-förordningen som avser sådana förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller barntillägg, som kan utbetalas övergångsvis ytterligare&lt;br&gt;en tid framöver, föreslår vi i princip inga nya regler i den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen. Någon kvotdelsberäkning av sådant tillägg skall alltså&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte göras. Liksom hittills bör som huvudregel gälla att bamtillägg&lt;br&gt;utbetalas endast vid bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg torde utan tvivel omfattas av EGs förordning 1408/71 och&lt;br&gt;följer enligt den förordningen särskilda regler om förmåner till pen-&lt;br&gt;sionärers minderåriga bam. Dessa innebär bl.a. att bamtillägg under&lt;br&gt;vissa speciella förutsättningar kan helt eller till viss del få utges också&lt;br&gt;då bamet är bosatt i något annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskott skall enligt vårt förslag kvotdelsberäknas på grundval&lt;br&gt;av bosättnings- eller förvärvstid på samma sätt som huvudförmånen&lt;br&gt;inom folkpensioneringen. Det betyder att pensionstillskott utbetalas med&lt;br&gt;samma andel som huvudförmånen. Enligt AFL skall pensionstillskott&lt;br&gt;inte kunna utbetalas vid bosättning utanför Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskottet omfattas otvivelaktigt av EGs förordning 1408/71,&lt;br&gt;varför exporträtt av tillägget kommer att föreligga på grundval av reg-&lt;br&gt;lerna där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det skall införas särskilda regler om avräkning med&lt;br&gt;hänsyn till tilläggspension på pensionstillskott, som utgår med viss andel&lt;br&gt;av oavkortat sådant tillskott enligt 30- och 40-årsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av sjukt eller handikappat bam föreslår vi skall - i tillämpliga delar -&lt;br&gt;gälla motsvarande regler som för pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med kommunala bostadstillägg till folkpension är för när-&lt;br&gt;varande föremål för översyn av en särskild utredning, som skall beakta&lt;br&gt;även EG-aspekter. Vi lämnar därför inte några förslag beträffande den&lt;br&gt;förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägg skall enligt vad vi föreslår beräknas på grundval av den&lt;br&gt;bosättningstid eller de år med ATP-poäng som ligger till grund för&lt;br&gt;beräkningen av mannens ålders- eller förtidspension. Detta innebär att,&lt;br&gt;om mannens pension utges med viss 30-del eller 40-del av en oavkortad&lt;br&gt;pension, hustrutillägget utgår med motsvarande andel av ett oavkortat&lt;br&gt;sådant tillägg. Vi föreslår att prövningen mot inkomsten skall göras före&lt;br&gt;denna kvotdelsberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagstiftningen skall hustrutillägg kunna utbetalas endast vid bo-&lt;br&gt;sättning i Sverige. Till följd av EG-förordningen 1408/71 kommer dock&lt;br&gt;sådant tillägg att kunna utges även vid bosättning i annat land inom&lt;br&gt;EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom regeringen nyligen lagt fram förslag att rätten till delpension&lt;br&gt;skall avskaffas, lämnar vi inga förslag eller anlägger några synpunkter&lt;br&gt;med avseende på den förmånen inför ett ikraftträdande av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Flyktingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med våra direktiv har vi övervägt behovet av särskilda regler&lt;br&gt;för tillgodoräknande av rätt till folkpension såvitt gäller flyktingar.&lt;br&gt;Skälet härtill är att många i den kategorin inte på samma sätt som andra&lt;br&gt;personer vilka bott utomlands har möjlighet att i Sverige erhålla någon&lt;br&gt;pension från sitt hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att för en viss grupp skall införas särregler avseende be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkning av bosättningstid för folkpension i Sverige. Dessa särregler&lt;br&gt;skall enligt förslaget avse enbart s.k. konventionsflyktingar, dvs. per-&lt;br&gt;soner som täcks av FNs konvention den 28 juli 1951 angående flyk-&lt;br&gt;tingars rättsliga ställning. Visserligen finns enligt vår mening skäl av&lt;br&gt;viss styrka att låta motsvarande regler gälla även s.k. de facto-flyktingar&lt;br&gt;och krigsvägrare. Sådana regler skulle emellertid bli svåra att tillämpa i&lt;br&gt;praktiken, eftersom det inte finns någon heltäckande dokumentation om&lt;br&gt;orsaken till att en utlänning beviljats uppehållstillstånd här. Dessutom&lt;br&gt;torde flertalet av de personer som tidigare under åren kommit till Sve-&lt;br&gt;rige som de facto-flyktingar numera ha rätt till pension i sitt hemland på&lt;br&gt;grundval av där intjänad pensionsrätt med hänsyn till att de politiska&lt;br&gt;förhållandena i de länderna numera förändrats och någon risk för för-&lt;br&gt;följelse e.d. inte länge föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om konventionsflyktingar föreslår vi att de vid tillämpning av&lt;br&gt;bosättningsregeln skall få räkna tiden för bosättning i hemlandet som&lt;br&gt;bosättning i Sverige, under förutsättning att de bott kvar här alltsedan&lt;br&gt;den första ankomsten hit. Motsvarande skall gälla för tid under vilken&lt;br&gt;de vistats i flyktingläger i annat land före den första ankomsten till&lt;br&gt;Sverige. För flyktingar som efter det att de beviljats uppehållstillstånd&lt;br&gt;och före pensionstillfället bott i annat land skall enligt särskilda regler&lt;br&gt;viss del av tiden i hemlandet kunna anses som bosättningstid i Sverige.&lt;br&gt;Rätten att få tid i hemlandet tillgodoräknad som bosättningstid i Sverige&lt;br&gt;skall dock inte gälla tid för vilken rätt till pension från det landet före-&lt;br&gt;ligger vid bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa särregler för konventionsflyktingar skall enligt förslaget gälla&lt;br&gt;enbart under förutsättning att de är bosatta här i landet under den tid då&lt;br&gt;pension utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna särreglerna skall vara tillämpliga även i fall då flyk-&lt;br&gt;tingen blivit svensk medborgare före pensionsfallet liksom i situationer&lt;br&gt;då förhållandena i flyktingens hemland ändats såtillvida att han inte&lt;br&gt;längre är att anse som konventionsflykting i Sverige eller han eljest&lt;br&gt;förlorat sitt flyktingskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergång sbestäm mel ser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet för förvärv av rätt till folkpension på grundval av&lt;br&gt;bosättningstid alternativt förvärvstid i Sverige bör i och med ikraftträd-&lt;br&gt;andet gälla såväl för då redan utgående folkpensioner som för pensioner&lt;br&gt;som nybeviljas därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av pension skall därvid tas hänsyn också till bosätt-&lt;br&gt;ningstider och år med ATP-poäng liksom därmed jämställd tid som&lt;br&gt;ligger före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kan det inte komma i fråga att folkpensionen i och med de&lt;br&gt;nya reglernas införande minskas för någon som då redan uppbär eller&lt;br&gt;har rätt till folkpension. Vi lägger därför fram förslag om att i princip&lt;br&gt;alla folkpensioner som i december 1992 utges med oavkortat belopp,&lt;br&gt;vilket med nuvarande regelsystem i huvudsak är fallet beträffande alla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkpensioner, skall i och med ikraftträdandet räknas om till att anses&lt;br&gt;vara grundade på en bosättningstid om 40 år. Detta betyder att löpande&lt;br&gt;pensioner fr.o.m. januari 1993 kommer att utges med 40/40, dvs. med&lt;br&gt;oavkortat belopp. Någon minskning av folkpensionen till dem som har&lt;br&gt;rätt till pension vid de nya reglernas ikraftträdande kommer därmed inte&lt;br&gt;att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att EG-förordningen böljar gälla i Sverige uppkommer rätt&lt;br&gt;att fritt exportera folkpension inom EES-området, även om sådan rätt&lt;br&gt;inte funnits dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För situationer där någon före ikraftträdandet uppbär förtidspension&lt;br&gt;och pensionen efter ikraftträdandet skall höjas på grund av försämring&lt;br&gt;av arbetsförmågan föreslår vi i viss utsträckning särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om personer som vid de nya reglernas införande ännu inte har&lt;br&gt;rätt till folkpension skall, som nämnts, det nya regelsystemet i princip&lt;br&gt;vara tillämpligt. Detta gäller även beträffande personer som kommer att&lt;br&gt;gå i pension inom de närmaste åren framöver. För att inte pensionsför-&lt;br&gt;väntningama för människor skall kunna drastiskt förändras från en dag&lt;br&gt;till en annan, föreslår vi dock för en viss grupp särskilda övergångs-&lt;br&gt;regler, inom ramen för vad som är möjligt med hänsyn till EGs regler&lt;br&gt;och bestämmelserna i EES-avtalet. Dessa särregler avser enbart den&lt;br&gt;föreslagna bosättningsregeln och tar bara sikte på folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension. Med avseende på den ATP-anknutna intjänanderegeln&lt;br&gt;generellt sett och i fråga om förtids- och efterlevandepension grundad&lt;br&gt;på bosättning har vi gjort den bedömningen att det inte är påkallat med&lt;br&gt;särskilda övergångslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa särskilda regler för ålderspension med tillämpning av bosätt-&lt;br&gt;ningsregeln måste gälla på samma villkor för svenska och utländska&lt;br&gt;medborgare. De kan emellertid, till skillnad från de huvudregler som vi&lt;br&gt;föreslår, begränsas till att ge rätt till en förmånligare beräkning av&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension för personer som varit bosatta i&lt;br&gt;Sverige under en viss bestämd tid, utan att sammanläggning behöver&lt;br&gt;ske med bosättningstid i annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav föreslår vi att en person som är född år 1935&lt;br&gt;eller tidigare, dvs. är 57 år eller äldre vid ikraftträdandet, och som vid&lt;br&gt;ansökan om pension är bosatt i Sverige sedan minst fem år och efter&lt;br&gt;fyllda 16 år har varit bosatt här under sammanlagt minst tio år skall&lt;br&gt;som bosättningstid i Sverige vid tillämpning av 40-årsregeln få räkna&lt;br&gt;även år varunder han varit bosatt i utlandet. Detta innebär att i princip&lt;br&gt;alla som uppfyller de angivna villkoren kommer att få rätt till oavkortad&lt;br&gt;folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det undantaget skall dock gälla att hänsyn inte skall tas till tid då&lt;br&gt;någon varit bosatt i annat land och i det landet tjänat in rätt till pension&lt;br&gt;grundad på bosättning där samt har rätt att uppbära den pensionen också&lt;br&gt;vid bosättning i Sverige. Detta undantag kommer att bli av störst betyd-&lt;br&gt;else i fråga om personer som förvärvat rätt till grundpension i de andra&lt;br&gt;nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare gällande s.k. 57-62-årsregeln skall med viss modifiering&lt;br&gt;gälla också efter de nu föreslagna reglernas ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspension (ATP)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller försäkringen för tilläggspension (ATP) har vi liksom pen-&lt;br&gt;sionsberedningen funnit att reglerna härför står i god överensstämmelse&lt;br&gt;med principerna för EGs förordning 1408/71. Några förändringar av&lt;br&gt;regelsystemet för tilläggspension är därför inte påkallade med anledning&lt;br&gt;av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot finns en del bestämmelser i EG-förordningen 1408/71 som,&lt;br&gt;när denna blivit gällande här i landet, kommer att innebära inskränk-&lt;br&gt;ningar och utvidgningar i förhållande till nuvarande tillämpning. Dessa&lt;br&gt;konsekvenser föjer emellertid direkt av att EG-förordningen gäller här&lt;br&gt;och har företräde framför bestämmelserna i AFL. Något behov av&lt;br&gt;ändringar i AFLs regler för tilläggspension föreligger därför inte enligt&lt;br&gt;vår bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan effekt av EG-förordningen avser försäkringstillhörigheten.&lt;br&gt;Till följd av förordningens bestämmelser om vilket lands lagstiftning&lt;br&gt;som olika personkategorier skall omfattas av kan vissa personer som i&lt;br&gt;dag är försäkrade för ATP komina att i stället täckas av ett annat EES-&lt;br&gt;lands pensionslagstiftning, medan andra personer som enligt reglerna i&lt;br&gt;AFL inte är försäkrade för tilläggspension i Sverige kan komma att bli&lt;br&gt;det i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan konsekvens är att det vid prövningen av om villkoret om&lt;br&gt;minst tre år med ATP-poäng är uppfyllt, för att någon pension alls skall&lt;br&gt;utges, måste tas i beaktande också försäkringstid i annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-förordningen finns också särskilda regler om beräkning av pen-&lt;br&gt;sion i fall då pensionstagaren omfattats av lagstiftningen i mer än ett&lt;br&gt;EES-land. Även dessa regler blir direkt tillämpliga och kräver inte&lt;br&gt;någon ändring av AFLs regelsystem. EGs regler får tillämpas av för-&lt;br&gt;säkringskassorna sådana reglerna är. En följd av dem är att en försäk-&lt;br&gt;rad kan i vissa situationer från Sverige få rätt till en högre tilläggs-&lt;br&gt;pension än vad som blir resultatet med användning enbart av reglerna i&lt;br&gt;AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare effekter av EG-förordningen avser beräkningen av förtids-&lt;br&gt;och efterlevandepension med s.k. antagandepoäng. Bl.a. kan rätt att få&lt;br&gt;pension beräknad med antagandepoäng uppkomma också i fall då sådan&lt;br&gt;rätt inte föreligger enligt den svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också på bampensionsområdet kan EG-förordningen ge upphov till&lt;br&gt;följder som avviker från vad som blir effekten med AFLs regler. I&lt;br&gt;huvudsak innebär dessa att barnpension från ATP utges antingen oav-&lt;br&gt;kortad, om barnet bor i Sverige, eller inte alls, om bamet bor i annat&lt;br&gt;EES-land. Ibland kan dock få utges tilläggsbelopp till utomlands bosatta&lt;br&gt;bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska medborgare, som är födda år 1923 eller tidigare, gäller&lt;br&gt;enligt AFL särskilda regler vid tillämpning av 30-årsregeln inom ATP.&lt;br&gt;Dessa särregler för den s.k. övergångsgenerationen måste med till-&lt;br&gt;lämpning av likabehandlingsprincipen i EG-förordningen 1408/71 gälla&lt;br&gt;också för medborgare i annat EES-land. Denna konsekvens kan enligt&lt;br&gt;vår mening accepteras och torde inte medföra några mer markanta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsökningar. Vi föreslår därför ingen ändring av de nu gällande&lt;br&gt;reglerna i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare uppkommer till följd av EG-förordningens tillämpning här&lt;br&gt;vissa effekter i fråga om s.k. ATP-förbindelser. Enligt vår bedömning&lt;br&gt;kan sättas i fråga om de möjligheter som AFL öppnar att teckna ATP-&lt;br&gt;förbindelser står i överensstämmelse med reglerna i EG-förordningen&lt;br&gt;1408/71. Vi föreslår dock inga ändrade lagregler. Vi menar emellertid&lt;br&gt;att det generellt sett bör övervägas att i AFL avskaffa utrymmet för&lt;br&gt;ATP-förbindelser. En sådan åtgärd har vi dock inte haft möjlighet att&lt;br&gt;utreda till fullo, varför vi inte lägger fram några förslag med den in-&lt;br&gt;riktningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kostnadskonsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förslag till ändrade regler i AFL som vi nu lägger fram kommer i&lt;br&gt;sig inte att ge upphov till ökade utgifter för folkpensioner. Tvärtom kan&lt;br&gt;ett system med beräkning av folkpension i förhållande till bosättnings-&lt;br&gt;eller ATP-år innebära reducerade folkpensionsutbetalningar, eftersom&lt;br&gt;folkpension till en del personer som bor här i landet kommer att i fram-&lt;br&gt;tiden utbetalas med enbart viss kvotdel av en oavkortad pension. Denna&lt;br&gt;kostnadsminskning kan per år antas ligga i intervallet 20-50 milj. kr vid&lt;br&gt;ikraftträdandet år 1993 och kan uppskattas uppgå till någonting i stor-&lt;br&gt;leksordningen 50-200 milj, kr år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot uppkommer kostnadsökningar till följd av det väsentligt&lt;br&gt;större utrymmet för utbetalning av folkpension utomlands som uppkom-&lt;br&gt;mer fr.o.m. år 1993. Detta är inte en följd av våra förslag utan är en&lt;br&gt;konsekvens av de exportregler som finns i EGs förordning 1408/71 och&lt;br&gt;i den nya nordiska konvention om social trygghet som man räknar med&lt;br&gt;kommer att bölja gälla vid kommande årsskifte. Kostnadsökningen på&lt;br&gt;grund härav kan beräknas utgöra per år någonting i storleksordningen&lt;br&gt;25-100 milj, kr år 1993 och 50-200 milj, kr år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt sett kan de samlade nya reglerna ge upphov till en viss smärre&lt;br&gt;ökning av kostnaderna för folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan de regelförändringar som vi nu föreslår skulle emellertid en till-&lt;br&gt;lämpning av EGs förordning 1408/71 på den svenska folkpen-&lt;br&gt;sioneringen innebära väsentligt ökade folkpensionskostnader. Dessa&lt;br&gt;skulle snart ha kommit upp i miljardbelopp för vaije år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade kostnadseffekten på ATP-området av att EGs förordning&lt;br&gt;1408/71 blir gällande här är svår att uppskatta men kan antas vara av&lt;br&gt;begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Administrativa konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av de av oss föreslagna nya reglerna för folkpension&lt;br&gt;kommer att innebära visst merarbete för försäkringskassorna. Detta kan&lt;br&gt;dock antas vara tämligen begränsat och torde kunna rymmas inom&lt;br&gt;ramen för nuvarande resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av större betydelse för arbetsbelastningen kan förutsättas bli det för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållandet att EGs regler om samordning av socialförsäkringssystemen&lt;br&gt;skall tillämpas av försäkringskassorna. Detta kommer att medföra mer-&lt;br&gt;arbete och kan behöva föranleda ändringar av nuvarande system för&lt;br&gt;pensionshandläggning. Tämligen omfattande utbildningsinsatser torde&lt;br&gt;också bli erforderliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som vi föreslår om beräkning av folkpension på grundval av&lt;br&gt;bosättningstid här i landet skall tillämpas inte bara med avseende på&lt;br&gt;bosättning för framtiden utan också för förfluten tid, upp mot 45-50 år&lt;br&gt;tillbaka i tiden. Vid tillämpningen kan uppkomma problem att admini-&lt;br&gt;strativt utreda var en person varit bosatt under olika perioder av den&lt;br&gt;yrkesaktiva delen av livet. Uppgifter härom finns inte alltid tillgängliga&lt;br&gt;för försäkringskassorna. För utredningen i sådana fall krävs medverkan&lt;br&gt;av den pensionssökande själv. Detsamma gäller även i fråga om en del&lt;br&gt;andra av de regler som vi nu lägger fram förslag till. Ett exempel är&lt;br&gt;särreglerna för flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att ålderspension inte som i dag alltid kan beviljas utan&lt;br&gt;föregående ansökan. Vi föreslår därför en principiell återgång till tidig-&lt;br&gt;are ordning med krav på ansökan för ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kan antas att det också i framtiden kommer att i många fall&lt;br&gt;finnas tillräckliga uppgifter tillgängliga för försäkringskassorna för att&lt;br&gt;ålderspension skall kunna beviljas utan föregående ansökan. Detta gäller&lt;br&gt;t.ex. de situationer där - vilket kan förutsättas vara fallet för det all-&lt;br&gt;deles övervägande antalet försäkrade - ATP-poäng har tillgodoräknats&lt;br&gt;för minst 30 år. Uppgifter härom finns hos försäkringskassorna, och&lt;br&gt;något behov av ansökan föreligger då inte. Likaså torde det vara möjligt&lt;br&gt;att för framtiden bygga upp ett system för registrering av bosättningstid&lt;br&gt;löpande som innebär att uppgifter härom bevaras och finns tillgängliga&lt;br&gt;för försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana situationer kan sålunda också i fortsättningen göras un-&lt;br&gt;dantag från kravet på pensionsansökan. Vi föreslår att det i AFL skall&lt;br&gt;in tas en regel som ger möjlighet för regeringen att i förordning närmare&lt;br&gt;ange dessa situationer då ålderspension skall kunna beviljas utan före-&lt;br&gt;gående ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordning eller i föreskrifter av riksförsäkringsverket bör vidare&lt;br&gt;meddelas närmare bestämmelser om vilka krav som skall ställas på&lt;br&gt;medverkan av de pensionssökande själva när det gäller uppgifter och&lt;br&gt;utredning om bosättning, flyktingskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över utredningens betänkande (SOU 1992:26) Rätten till&lt;br&gt;folkpension - kvalifikationsregler i internationella förhållanden har&lt;br&gt;avgetts av Kammarrätten i Göteborg, Försäkringsöverdomstolen, För-&lt;br&gt;säkringsrätten för Södra Sverige, Styrelsen för internationell utveckling&lt;br&gt;(SIDA), Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statskontoret, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Riksskatteverket, Statens arbetsgivarverk, Statens utlands-&lt;br&gt;lönenämnd, Statens löne- och pensionsverk, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Statens invandrarverk, Försäkringskasseförbundet, Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet, Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Företag-&lt;br&gt;arnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Pen-&lt;br&gt;sionärernas riksorganisation, Sveriges pensionärsförbund, Handikappför-&lt;br&gt;bundens centralkommitté, Försäkringsbolaget SPP, Folksam, Kom-&lt;br&gt;munernas pensionsanstalt, Föreningen svenskar i världen, Svenska&lt;br&gt;sjöfolksförbundet, Svenska Flyktingrådet, Sveriges Frikyrkoråd,&lt;br&gt;Svenska Missionsrådet, SlOS-Samarbetsorgan för invandrarorganisa-&lt;br&gt;tioner i Sverige och Föreningen Enskilda Organisationers Biståndsinfor-&lt;br&gt;mation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen..................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ...............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter......................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Nuvarande regler.......................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;EES-avtalet och EG:s regler ................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Behovet av ändrade regler..................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett nytt system för rätt till folkpension .............30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Två alternativa regler för rätt till folkpension......30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Pensionsrätt baserad på bosättningstid...........33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Pensionsrätt utifrån intjänad rätt till ATP.........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgodoräknande av bosättningstid................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålderspension.............................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Pensionsrätt enligt bosättningsregeln ...........39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Pensionsrätt enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtidspension ............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Pensionsrätt enligt bosättningsregeln - huvudregeln .. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Bosättningsregel vid förtidspension i unga år......44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Pensionsrätt enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Efterlevandepension.........................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Pensionsrätt enligt bosättningsregeln ...........47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Pensionsrätt enligt den ATP-anknutna beräkningsregeln 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda folkpensionsförmåner..................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Inledning............................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Handikappersättning .....................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Vårdbidrag...........................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;Bamtillägg...........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;Pensionstillskott och särskilt pensionstillägg.......56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;Hustrutillägg..........................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särregler för olika personkategorier...............60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Inledning............................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Utsända arbetstagare.....................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;Sjömän .............................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;Bosättningstid på grundval av tid med inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning eller annat förvärvsarbete...............66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;Invandrare ...........................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsregler...........................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Ikraftträdandetidpunkt....................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Pensionsförmåner för tid före ikraftträdandet......73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Personer födda år 1935 eller tidigare...........75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 57-62-årsregeln ........................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Godkännande av en nordisk konvention om social trygghet . 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter av förslagen ........................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Förändrade utgifter för folkpensioneringen........ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Administrativa konsekvenser................ 84 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1992/93:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ..........................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring ........................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionstillskott....................... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård av sjukt eller handikappat bam........... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg ...... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ............................. 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut ................................ 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Nordisk konvention om social trygghet......... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av utredningens förslag i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1992:26) Rätten till folkpension - kvalifikationsreg-&lt;br&gt;ler i internationella förhållanden ............. 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser ............ 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42045, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SfU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner en den 15 juni 1992 undertecknad nordisk konvention om social trygghet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner en den 15 juni 1992 undertecknad nordisk konvention om social trygghet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SfU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 6 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SfU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 6 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Allmänna försäkringskassor på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Allmänna försäkringskassor på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SfU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:42:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG037</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:42:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG037</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__7.pdf</filnamn>
<filstorlek>5871041</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om rätten till folkpension m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/287DBF69-0611-4B23-BB99-FD8760CD7F4E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SfU4</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SfU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rätten till folkpension m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:7&lt;br/&gt;
Rätten till folkpension m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:7 Rätten till folkpension m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:7&lt;br/&gt;
Rätten till folkpension m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:7 Rätten till folkpension m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:7&lt;br/&gt;
Rätten till folkpension m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:7 Rätten till folkpension m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:7&lt;br/&gt;
Rätten till folkpension m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:7 Rätten till folkpension m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Daniel Tarschys  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:7&lt;br/&gt;
Rätten till folkpension m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:7 Rätten till folkpension m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Daniel Tarschys  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Doris Håvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:7&lt;br/&gt;
Rätten till folkpension m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:7 Rätten till folkpension m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Doris Håvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>