<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287257</hangar_id>
 <dok_id>GG036</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>6</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:6</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>6</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-06-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:01</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:57</publicerad>
 <titel>Grannelagsätt och tomträtt</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG036/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG036</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG036</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:6&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Grannelagsrätt och tomträtt&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG036/prop_199293__6-1.png" style="width:77pt;height:84pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 11 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till ändringar i de grannelagsrättsliga reg-&lt;br&gt;lerna i 3 kap. jordabalken. Ändringarna innebär att tomträttshavare vid till-&lt;br&gt;lämpning av dessa regler i huvudsak likställs med ägare av fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1992/93:6&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3, 5 och 7 §§ jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför&lt;br&gt;detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller gre-&lt;br&gt;nen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om&lt;br&gt;denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet är upplåten med&lt;br&gt;tomträtt, skall vad som i första&lt;br&gt;stycket sägs om fastighetens eller om-&lt;br&gt;rådets ägare i stället gälla tomträtts-&lt;br&gt;havaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ämnar utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på&lt;br&gt;sin mark skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att före-&lt;br&gt;bygga skada på angränsande mark. Bestämmelser om ersättning för skador&lt;br&gt;till följd av grävning eller liknande arbete finns i miljöskadelagen&lt;br&gt;(1986:225).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åt-&lt;br&gt;gärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersät-&lt;br&gt;tas enligt bestämmelserna i miljöskadelagen. Om det begärs, skall säkerhet&lt;br&gt;enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen innan arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är byggnad eller annan anlägg-&lt;br&gt;ning som hör till angränsande mark,&lt;br&gt;till följd av vårdslöshet vid uppfö-&lt;br&gt;randet eller brist i underhållet, av så-&lt;br&gt;dan beskaffenhet att särskild&lt;br&gt;skyddsåtgärd är nödvändig för att&lt;br&gt;förebygga skada med anledning av&lt;br&gt;arbete som icke sträckes nedanför&lt;br&gt;vanligt källardjup, skall åtgärden&lt;br&gt;bekostas av den angränsande mar-&lt;br&gt;kens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är byggnad eller annan anlägg-&lt;br&gt;ning, som hör till angränsande&lt;br&gt;mark, till följd av vårdslöshet vid&lt;br&gt;uppförandet eller brist i underhållet,&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att särskild&lt;br&gt;skyddsåtgärd är nödvändig för att&lt;br&gt;förebygga skada med anledning av&lt;br&gt;arbete som inte sträcks nedanför&lt;br&gt;vanligt källardjup, skall åtgärden&lt;br&gt;bekostas av den angränsande mar-&lt;br&gt;kens ägare. Om anläggningen hör till&lt;br&gt;en tomträtt, skall åtgärden i stället be-&lt;br&gt;kostas av tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:226.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd för att förebygga skada till&lt;br&gt;följd av grävning eller liknande ar-&lt;br&gt;bete får vidtagas på annans mark,&lt;br&gt;om det är nödvändigt för att undvika&lt;br&gt;oskälig kostnad eller annan synner-&lt;br&gt;lig olägenhet. Skada och intrång&lt;br&gt;skall ersättas, om markens ägare ej&lt;br&gt;är skyldig att bekosta arbetet. Om det&lt;br&gt;begäres, skall säkerhet enligt vad&lt;br&gt;som sägs i 2 kap. utsökningsbalken&lt;br&gt;ställas hos länsstyrelsen för ersätt-&lt;br&gt;ningen innan arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att förebygga skada&lt;br&gt;till följd av grävning eller liknande&lt;br&gt;arbete får vidtas på annans mark,&lt;br&gt;om det är nödvändigt för att undvika&lt;br&gt;oskälig kostnad eller annan synner-&lt;br&gt;lig olägenhet. Skada och intrång&lt;br&gt;skall ersättas. Den som enligt 3 §&lt;br&gt;tredje stycket skall bekosta arbetet är&lt;br&gt;dock inte berättigad till ersättning.&lt;br&gt;Om det begärs, skall säkerhet enligt&lt;br&gt;vad som sägs i 2kap. utsökningsbal-&lt;br&gt;ken ställas hos länsstyrelsen för er-&lt;br&gt;sättningen innan arbetet böljar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på an-&lt;br&gt;gränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring&lt;br&gt;medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är&lt;br&gt;denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän&lt;br&gt;anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej,&lt;br&gt;om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken&lt;br&gt;med avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till an-&lt;br&gt;nan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angränsande markens ägare&lt;br&gt;är berättigad till ersättning för det&lt;br&gt;intrång som anläggningen medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angränsande markens ägare&lt;br&gt;är berättigad till ersättning för det&lt;br&gt;intrång som anläggningen medför&lt;br&gt;för honom. Om marken före in-&lt;br&gt;trånget har upplåtits med tomträtt, är&lt;br&gt;tomträttshavaren berättigad till er-&lt;br&gt;sättning för det intrång som anlägg-&lt;br&gt;ningen medför för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har intrång som avses i 3 kap. 7 § inletts före ikraftträdandet, gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser om rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:784.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:132.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:6&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: B.Westerberg, ordförande, och statsråden Laurén, Hörnlund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Björck, Davidson, Könberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P.Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. jordabalken finns regler om rättsförhållanden mellan grannar. Reg-&lt;br&gt;lerna tar huvudsakligen sikte på förhållandet mellan fastighetsägare. I en&lt;br&gt;motion till 1987/88 års riksmöte väcktes frågan om reglerna borde ändras så&lt;br&gt;att tomträttshavare vid reglernas tillämpning likställdes med markägare.&lt;br&gt;Lagutskottet uttalade med anledning av motionen att det fanns anledning att&lt;br&gt;överväga om inte tomträttshavare kunde ges en starkare ställning när det&lt;br&gt;gällde rätten till ersättning från en grannfastighet. Det borde enligt utskottet&lt;br&gt;ankomma på regeringen att i lämpligt sammanhang närmare analysera pro-&lt;br&gt;blemen och lägga fram förslag till de lagstiftningsåtgärder som kunde visa sig&lt;br&gt;erforderliga (bet. LU 1987/88:29 s. 7). Riksdagen beslutade i enlighet med&lt;br&gt;utskottets hemställan (rskr. 1987/88:231).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inom justitiedepartementet utarbetade promemorian (Ds 1991:69)&lt;br&gt;”Tomträttshavares ställning i grannelagsrättsliga förhållanden” har föresla-&lt;br&gt;gits ändringar i 3 kap. jordabalken av det slag som riksdagen uttalat önske-&lt;br&gt;mål om. Promemorians lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Yttrande har avgivits av Svea hov-&lt;br&gt;rätt, Stockholms tingsrätt, boverket, domänverket, statens lantmäteriverk,&lt;br&gt;Göteborgs universitet, Stockholms kommun, Norrköpings kommun,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighets-&lt;br&gt;ägareförbund, Sveriges villaägareförbund och Sveriges lantmätareförening.&lt;br&gt;En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet som bi-&lt;br&gt;laga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att ta upp de lagstiftningsfrågor som har be-&lt;br&gt;handlats i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 maj 1992 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;det förslag till ändring i jordabalken som hade utarbetats inom justitiedepar-&lt;br&gt;tementet på grundval av promemorian. Lagrådsremissens lagförslag och lag-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagorna 3 Prop. 1992/93:6&lt;br&gt;och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har en mindre ändring av redaktionell&lt;br&gt;natur gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Tomträttsinstitutet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tomträtt är en genom avtal upplåten nyttjanderätt till fastighet. De första&lt;br&gt;reglerna om tomträtt tillkom år 1907. De nuvarande reglerna om tomträtt&lt;br&gt;beslutades år 1953. Vid jordabalkens tillkomst år 1970 överfördes reglerna&lt;br&gt;utan väsentliga ändringar till den nya lagen (se 13 kap. jordabalken). För&lt;br&gt;äldre tomträtter finns särskilda bestämmelser (34 och 52 §§ lagen, 1970:995,&lt;br&gt;om införande av nya jordabalken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomträttsinstitutet, såsom det utformades i 1953 års lagstiftning, är avsett&lt;br&gt;att för den enskilde fungera på i huvudsak samma sätt som äganderätten.&lt;br&gt;Samtidigt syftar det till att tillgodose statens och kommunernas intresse av&lt;br&gt;att dels kunna tillgodogöra sig uppkommen markvärdestegring, dels vid be-&lt;br&gt;hov kunna förfoga över marken för annat ändamål av vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomträtt kan i huvudsak upplåtas endast i fastigheter som tillhör staten&lt;br&gt;eller kommun (13 kap. 2 §). Tomträttshavaren har erhållit en starkare ställ-&lt;br&gt;ning än andra nyttjanderättshavare. I väsentliga drag har han samma ställ-&lt;br&gt;ning som om han hade ägt fastigheten. Tomträtt upplåts sålunda på obe-&lt;br&gt;stämd tid (13 kap. 1 §) och upphör att gälla först efter uppsägning. Tomträtts-&lt;br&gt;havaren får själv inte säga upp tomträttsavtalet (13 kap. 13 §) men kan i stäl-&lt;br&gt;let fritt överlåta tomträtten. Fastighetsägaren får säga upp avtalet endast vid&lt;br&gt;utgången av bestämda tidsperioder. Den första perioden skall - såvitt gäller&lt;br&gt;upplåtelse för bostadsbebyggelse - uppgå till minst sextio år och de därpå&lt;br&gt;följande perioderna till minst fyrtio år. Uppsägning får ske endast om det är&lt;br&gt;av vikt för fastighetsägaren att fastigheten används för bebyggelse av annan&lt;br&gt;art eller eljest på annat sätt än tidigare (13 kap. 14 §). En upplåtelse av tomt-&lt;br&gt;rätt innefattar överlåtelse av de byggnader och andra fastighetstillbehör som&lt;br&gt;finns på fastigheten (13 kap. 5 §). Dessa kommer därefter att utgöra tillbehör&lt;br&gt;till tomträtten. Om fastighetsägaren utnyttjar sin uppsägningsrätt, är han i&lt;br&gt;princip skyldig att lösa byggnader och annat som utgör tillbehör till tomträt-&lt;br&gt;ten (13 kap. 17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse och överlåtelse av tomträtt skall inskrivas enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 21 kap. jordabalken. Tomträttshavaren kan därefter inteckna tomt-&lt;br&gt;rätten. Tomträtten - inklusive byggnader och andra tillbehör - kan alltså an-&lt;br&gt;vändas som kreditsäkerhet i samma omfattning som fastigheter. Sedan in-&lt;br&gt;skrivning har skett är fastighetsägarens möjligheter att förfoga över och ut-&lt;br&gt;nyttja fastigheten starkt begränsade. Han kan visserligen försälja fastighe-&lt;br&gt;ten, men om tomträtten är inskriven kommer den att gälla mot den nye äga-&lt;br&gt;ren (jfr 7 kap. 14 § jordabalken och 12 kap. 33 § utsökningsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som gäller beträffande fast egendom gäller i flera avseenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även i fråga om tomträtt. I ett par bestämmelser (13 kap. 7 och 26 §§ jorda-&lt;br&gt;balken) hänvisar sålunda tomträttsreglerna till vad som gäller för fast egen-&lt;br&gt;dom. I annan lagstiftning finns flera liknande regler (se exempelvis 7 kap. 4&lt;br&gt;och 5 §§ äktenskapsbalken, 15 kap. 15 § föräldrabalken, 19 kap. 13 § ärvda-&lt;br&gt;balken, 16 kap. 5 § plan- och bygglagen, 1987:10, 20 § lagen, 1904:48 s. 1,&lt;br&gt;om samäganderätt och 1 § andra stycket förköpslagen, 1967:868).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års tomträttsutredning avgav under år 1990 betänkandet Tomträtts-&lt;br&gt;avgäld (SOU 1990:23). I betänkandet föreslås omfattande förändringar i av-&lt;br&gt;gäldssystemet, särskilt i fråga om beräkningen av avgälden samt avgäldspe-&lt;br&gt;riodens längd. Betänkandet, som har remissbehandlats, bereds för närva-&lt;br&gt;rande inom justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Tomträttshavarens ställning enligt 3 kap. jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vilka rättigheter och skyldigheter som en tomträttshavare har&lt;br&gt;gentemot ägare och brukare av andra fastigheter får bedömas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i bestämmelserna i 3 kap. jordabalken. Jag kommer nu att närmare&lt;br&gt;redogöra för dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 1 § stadgas att var och en vid nyttjandet av sin eller annans fasta&lt;br&gt;egendom skall ta skälig hänsyn till omgivningen. Redan av lagtexten framgår&lt;br&gt;att bestämmelsen inte är begränsad till rättsförhållanden mellan fastighets-&lt;br&gt;ägare utan att den kan åberopas även av eller mot andra, exempelvis tomt-&lt;br&gt;rättshavare (jfr prop. 1970:20 s. B 102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § reglerar den situationen att en rot eller gren tränger in på en&lt;br&gt;fastighet från ett område intill denna. Om detta medför olägenhet för fastig-&lt;br&gt;hetens ägare, får denne ta bort roten eller grenen. Det intilliggande områ-&lt;br&gt;dets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan&lt;br&gt;befaras medföra skada av betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen med förslag till ny jordabalk förekom i stället för ”fastig-&lt;br&gt;hetens ägare” uttrycket ”innehavaren av fastigheten” (prop. 1970:20 s. A&lt;br&gt;108). Lagrådet ansåg emellertid att lagrummet uttryckligen borde reglera&lt;br&gt;endast förhållandet mellan ägarna av fastigheterna och att det borde överlå-&lt;br&gt;tas åt praxis att avgöra om lagrummet analogivis kunde tillämpas på nyttjan-&lt;br&gt;derättshavare (prop. 1970:20 s. A 205). Departementschefen anslöt sig till&lt;br&gt;denna ståndpunkt. Vid utskottsbehandlingen blev frågan om tomträttsha-&lt;br&gt;vare skulle jämställas med ägare föremål för särskild uppmärksamhet.&lt;br&gt;Tredje lagutskottet fann liksom departementschefen att frågan fick lösas i&lt;br&gt;praxis (bet. 3LU 1970:80 s. 193 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § första stycket innehåller bestämmelser om de skyddsåtgärder&lt;br&gt;som måste vidtas av den som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på&lt;br&gt;sin mark. Tidigare återfanns här även regler om ersättningsskyldighet för&lt;br&gt;den som därvid hade brustit i omsorg. Bestämmelserna torde ursprungligen&lt;br&gt;ha varit direkt tillämpliga endast på fastighetsägare. Tillämpningen i andra&lt;br&gt;fall överlämnades åt praxis (prop. 1970:20 s. A 205).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skadestånd med anledning av grävning eller liknande arbeten&lt;br&gt;skall numera prövas enligt miljöskadelagen (1986:225). 15 § sistnämnda lag&lt;br&gt;föreskrivs att skadestånd ska utges om den som utför eller har låtit utföra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet har försummat att vidta sådana åtgärder som avses i 3 kap. 3 § jorda-&lt;br&gt;balken eller i annat hänseende har brustit i omsorg vid arbetets utförande.&lt;br&gt;Om arbetet är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild&lt;br&gt;risk, skall den skada som orsakas av arbetet ersättas även om den som utför&lt;br&gt;eller låter utföra arbetet inte har varit försumlig. I vissa fall kan frågan om&lt;br&gt;ersättning för skada med anledning av grävning eller liknande arbete falla&lt;br&gt;under 3 § (eller undantagsvis 4 §) miljöskadelagen. Så är fallet bl.a. om gräv-&lt;br&gt;ningsarbeten orsakar luftförorening (t.ex. genom dammbildning) eller skak-&lt;br&gt;ning som medför skada i omgivningen. I dessa fall föreligger ett strikt skade-&lt;br&gt;ståndsansvar. Skadeståndsskyldig är enligt 6 § samma lag bl.a. den som be-&lt;br&gt;driver eller låter bedriva den skadegörande verksamheten i egenskap av fas-&lt;br&gt;tighetsägare eller tomträttshavare. Härav följer att även tomträttshavare,&lt;br&gt;som själv ämnar utföra grävning eller liknande arbeten på den fastighet som&lt;br&gt;han disponerar med tomträtt, är skyldig att vidta sådana skadeförebyggande&lt;br&gt;åtgärder som avses i 3 kap. 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 3 § tredje stycket finns en bestämmelse om att skyddsåtgärder i&lt;br&gt;samband med grävning eller liknande arbeten i vissa fall skall bekostas av&lt;br&gt;ägaren av den mark, där skada kan komma att uppstå. Detta gäller om bygg-&lt;br&gt;nad eller annan anläggning till följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist&lt;br&gt;i underhållet är av sådan beskaffenhet att anläggningen fordrar särskild&lt;br&gt;skyddsåtgärd även vid arbete som inte sträcks nedanför vanligt källardjup.&lt;br&gt;Vid jordabalkens tillkomst uttalade departementschefen efter påpekande av&lt;br&gt;lagrådet att bestämmelsen lämpligen torde kunna ta sikte på förhållandet&lt;br&gt;mellan ägarna till de angränsande fastigheterna. Han tilläde att frågan i vad&lt;br&gt;mån bestämmelsen kan tillämpas i andra fall fick lösas i praxis (prop. 1970:20&lt;br&gt;s. A 206 och 394). Vid miljöskadelagens tillkomst gjordes ingen förändring&lt;br&gt;i fråga om bestämmelsens tillämpningsområde. Det får mot den nu angivna&lt;br&gt;bakgrunden anses vara oklart huruvida tomträttshavare kan vara skyldig att&lt;br&gt;bekosta särskilda åtgärder till skydd för byggnad som hör till tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 5 § finns bestämmelser som ger den som ämnar utföra grävning&lt;br&gt;eller liknande arbete rätt att vidta skyddsåtgärder på annans mark om det är&lt;br&gt;nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet.&lt;br&gt;Den skada och det intrång som detta innebär skall dock ersättas. Vid be-&lt;br&gt;stämmelsernas tillkomst synes ftågan om deras tillämpning beträffande&lt;br&gt;tomträttshavare inte ha berörts. De hänger dock nära samman med reglerna&lt;br&gt;i 3 § första stycket. Efter tillkomsten av miljöskadelagen ligger det nära till&lt;br&gt;hands att anta att bestämmelserna i 5 § gäller även grävning som företas av&lt;br&gt;en tomträttshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning enligt sistnämnda paragraf föreligger dock inte, om&lt;br&gt;markens ägare är skyldig att bekosta arbetet. En sådan skyldighet kan - som&lt;br&gt;nyss nämnts - föreligga enligt 3 § tredje stycket. Innebörden av uttrycket&lt;br&gt;”markens ägare” måste uppenbarligen vara densamma i 3 § tredje stycket&lt;br&gt;och i 5 §. Den oklarhet som vidlåder 3 § tredje stycket gäller därför även&lt;br&gt;denna undantagsregel i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 7 § behandlas det fallet att byggnad eller annan anläggning har&lt;br&gt;uppförts så att den skjuter in på angränsande mark. Om det skulle medföra&lt;br&gt;betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare att ta bort eller&lt;br&gt;förändra anläggningen, är denne inte skyldig att avträda den mark som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 6&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagits i anspråk förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Detta gäl- Prop. 1992/93:6&lt;br&gt;ler dock inte, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angrän-&lt;br&gt;sande marken med avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen&lt;br&gt;har överlåtits till någon annan, denne kände till detta vid sitt förvärv. Den&lt;br&gt;angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som&lt;br&gt;anläggningen medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten säger inte någonting om hur ersättningen skall bestämmas. I&lt;br&gt;lagberedningens förslag till ny jordabalk föreslogs att ersättningen skulle&lt;br&gt;kunna bestämmas att utgå på en gång eller med visst belopp för vaije år intill&lt;br&gt;dess marken avträds (SOU 1960:24; 3 kap. 11 § i förslaget). Departements-&lt;br&gt;chefen fann denna bestämmelse överflödig. I litteraturen har uttalats att be-&lt;br&gt;redningens förslag likväl kan tjäna till viss ledning (Westerlind: Kommentar&lt;br&gt;till Jordabalken 1-5 kap. s. 234).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt att förfoga över grannfastigheten tillhörig mark som anläggning-&lt;br&gt;ens ägare har tillerkänts i 7 § har i förarbetena beskrivits som ett ”legalt&lt;br&gt;tvångsservitut” (prop. 1970:20 s. B 121). Anläggningens ägare är berättigad&lt;br&gt;att disponera över angränsande mark tills vidare. Det saknar uppenbarligen&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen av paragrafen huruvida anläggningens ägare är&lt;br&gt;fastighetsägare, tomträttshavare eller nyttjanderättshavare av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rätten till ersättning för intrånget talas det i lagtexten enbart&lt;br&gt;om ”markens ägare”. Frågan om en analog tillämpning av bestämmelsen på&lt;br&gt;innehavare av tomträtt berörs inte i förarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte heller någon annan bestämmelse i jordabalken som ger an-&lt;br&gt;ledning att vid tillämpningen av 3 kap. 7 § likställa tomträttshavare med fas-&lt;br&gt;tighetsägare. I 13 kap. 7§ jordabalken finns visserligen en mycket långt-&lt;br&gt;gående likställighetsregel. Enligt denna skall bestämmelserna rörande fast&lt;br&gt;egendom i första avdelningen av jordabalken äga motsvarande tillämpning&lt;br&gt;på överlåtelse av tomträtt och på rättighet i eller till förmån för tomträtt samt&lt;br&gt;på rättsförhållanden i övrigt angående tomträtt, om ej annat följer av sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om tomträtt. Avsikten med denna bestämmelse har&lt;br&gt;dock uppenbarligen inte varit att tomträttshavare fullt ut skall likställas med&lt;br&gt;fastighetsägare i grannelagsrättsligt hänseende. En annan slutsats skulle&lt;br&gt;nämligen vara svår att förena med den tidigare återgivna diskussionen vid&lt;br&gt;lagens tillkomst rörande tomträttshavares ställning i fråga om 3 kap. 2 och&lt;br&gt;3 §§. 113 kap. 26 § andra stycket jordabalken finns en annan likställighetsre-&lt;br&gt;gel. Enligt denna är tomträtt likställd med fast egendom vid expropriation&lt;br&gt;eller liknande tvångsförvärv. Bestämmelsen kan dock knappast åberopas&lt;br&gt;som stöd för att vid tillämpningen av 3 kap. 7 § jordabalken likställa tomt-&lt;br&gt;rättshavare med fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Rättspraxis&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tomträttshavares ställning vid tillämpning av 3 kap. jordabalken&lt;br&gt;har inte prövats av Högsta domstolen. I ett par avgöranden i lägre instanser&lt;br&gt;har prövats om tomträttshavare äger rätt till ersättning enligt 3 kap. 7 §. I ett&lt;br&gt;rättsfall från 1983 fann tingsrätten (majoriteten) att tomträttshavare inte är&lt;br&gt;berättigad till sådan ersättning. Tingsrätten hänvisade därvid till lagens orda-&lt;br&gt;lydelse och tilläde att förarbetena fick anses ge vid handen att någon analogi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sering inte skulle ske. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom och anförde Prop. 1992/93:6&lt;br&gt;därvid att annan än markens ägare inte kunde anses ha rätt till ersättning för&lt;br&gt;sådant intrång som avses i 3 kap. 7 § jordabalken (mål T 708/82). I ett rätts-&lt;br&gt;fall från 1987 kom Stockholms tingsrätt till samma slutsats (mål T 30/83).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De grannelagsrättsliga reglerna i 3 kap. jordabalken änd-&lt;br&gt;ras så att det klargörs att en tomträttshavare i dessa sammanhang har&lt;br&gt;i huvudsak samma ställning som en fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget att tomt-&lt;br&gt;rättshavare i grannelagsrättsliga sammanhang skall ges i huvudsak samma&lt;br&gt;ställning som en fastighetsägare. Stockholms tingsrätt har ifrågasatt den sak-&lt;br&gt;liga lösningen i ett hänseende. Svea hovrätt har satt i fråga om man inte&lt;br&gt;borde välja en annan lagteknisk lösning än den som föreslås i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av den översikt över gällande rätt som j ag har läm-&lt;br&gt;nat i föregående avsnitt framgår att det i flera hänseenden är oklart hur reg-&lt;br&gt;lerna i 3 kap. jordabalken skall tillämpas i fråga om fastigheter som är upp-&lt;br&gt;låtna med tomträtt. Oklarheten beror i huvudsak på att lagstiftarna avsiktligt&lt;br&gt;underlät att ta ställning till dessa frågor och i stället överlämnade dem till&lt;br&gt;rättstillämpningen att avgöra. Några klargörande rättsfall från högsta instans&lt;br&gt;har emellertid inte kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis en fördel om det av de aktuella grannelagsrättsliga lagreg-&lt;br&gt;lerna klart framgår hur de skall tillämpas i fråga om fastigheter som är upp-&lt;br&gt;låtna med tomträtt. Det finns alltså goda skäl för att förtydliga reglerna i&lt;br&gt;detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ställningstagandet till vilka sakliga lösningar som bör väljas är det en&lt;br&gt;given utgångspunkt att tomträtt är en form av nyttjanderätt som i väsentliga&lt;br&gt;avseenden ger tomträttshavaren en rättsställning som i mycket liknar den&lt;br&gt;som en fastighetsägare har. Tomträtten upplåts sålunda på obestämd tid, och&lt;br&gt;några begränsningar får inte göras i tomträttshavarens rätt att överlåta tomt-&lt;br&gt;rätten eller upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. Enligt min mening&lt;br&gt;är det med hänsyn till dessa omständigheter allmänt sett naturligt att tomt-&lt;br&gt;rättshavaren i grannelagsrättsligt hänseende likställs med en fastighetsägare.&lt;br&gt;Som har framhållits av lagutskottet måste det emellertid beaktas vilken in-&lt;br&gt;verkan en sådan princip skulle ha för den som har upplåtit tomträtten. I det&lt;br&gt;följande skall jag - utifrån dessa utgångspunkter - göra en genomgång av de&lt;br&gt;aktuella bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 2§ behandlas den situationen att en rot eller gren tränger in på en&lt;br&gt;fastighet från ett område intill denna. Om den fastighet som besväras av ro-&lt;br&gt;ten eller grenen är upplåten med tomträtt, är det uppenbarligen tomträttsha-&lt;br&gt;varen som vållas den egentliga olägenheten. För den som har upplåtit tomt-&lt;br&gt;rätten lär den inträngande växtdelen inte ha någon betydelse. I dessa fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser jag därför att det är naturligt att tomträttshavaren tillerkänns den rätt Prop. 1992/93:6&lt;br&gt;att ta bort den inträngande roten eller grenen som paragrafen beskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också tänkas att den fastighet där trädet växer är upplåten med&lt;br&gt;tomträtt. I ett sådant fall är det i praktiken alltid tomträttshavaren som äger&lt;br&gt;trädet (se 13 kap. 5 och 9 §§ samt Westerlind, a.a. s. 204). Det är rimligt att&lt;br&gt;det i dessa situationer är tomträttshavaren som, om åtgärden kan befaras&lt;br&gt;medföra skada av betydelse för honom, skall beredas tillfälle att ta bort roten&lt;br&gt;eller grenen. För ägaren av tomträttsfastigheten saknar däremot en sådan&lt;br&gt;befogenhet all betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 3 § tar sikte på vissa fall då det vid grävning eller&lt;br&gt;liknande arbete är nödvändigt att vidta skyddsåtgärder för att förebygga&lt;br&gt;skada på angränsande mark. Enligt paragrafens första stycke är det den som&lt;br&gt;ämnar utföra eller låta utföra arbetet som är skyldig att vidta skyddsåtgärder.&lt;br&gt;I vissa fall kan dock den angränsande markens ägare bli skyldig att bekosta&lt;br&gt;särskilda åtgärder. Så blir fallet om en byggnad eller anläggning som hör till&lt;br&gt;den angränsande marken till följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist&lt;br&gt;i underhållet är av sådan beskaffenhet att det behövs en särskild skyddsåt-&lt;br&gt;gärd för att förebygga skada med anledning av arbete som inte sträcks ne-&lt;br&gt;danför vanligt källardjup (se tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den angränsande marken är upplåten med tomträtt, tillhör byggnaden&lt;br&gt;eller anläggningen tomträttshavaren. Det är naturligt att det i ett sådant fall&lt;br&gt;är denne som kommer att få svara för att byggnaden eller anläggningen är&lt;br&gt;vårdslöst uppförd eller dåligt underhållen. Det bör alltså klargöras att det är&lt;br&gt;tomträttshavaren som i dessa fall får bekosta de särskilda skyddsåtgärderna.&lt;br&gt;Ett sådant klargörande får självfallet inte någon betydelse för fastighetsäga-&lt;br&gt;rens rättsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 5§ innebär att skyddsåtgärder i samband med gräv-&lt;br&gt;ning eller liknande arbete i vissa fall kan få utföras på en grannfastighet. Av&lt;br&gt;intresse i detta sammanhang är bestämmelsen i paragrafen om att skada och&lt;br&gt;intrång skall ersättas av den som utför eller låter utföra arbetet, om inte mar-&lt;br&gt;kens ägare är skyldig att bekosta arbetet. Undantagsregeln hänger tydligtvis&lt;br&gt;samman med den bestämmelse i 3 kap. 3 § tredje stycket som har behandlats&lt;br&gt;i det föregående. Med hänsyn till detta bör undantagsregeln enligt min me-&lt;br&gt;ning formuleras så att den som själv skall bekosta arbetet inte är berättigad&lt;br&gt;till ersättning för skada eller intrång. Bestämmelsen kommer därigenom att&lt;br&gt;gälla även för tomträttshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 7§ behandlas det fallet att en byggnad eller en annan anläggning&lt;br&gt;har uppförts så att den skjuter in på angränsande mark. Anläggningens ägare&lt;br&gt;är då i vissa fall inte skyldig att genast avträda den mark som har tagits i&lt;br&gt;anspråk. Förutsättningen för det är att det skulle medföra betydande kost-&lt;br&gt;nad eller olägenhet för anläggningens ägare att ta bort eller förändra anlägg-&lt;br&gt;ningen. Enligt ordalydelsen i paragrafen är den angränsande markens ägare&lt;br&gt;berättigad till ersättning för intrånget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning finns det starka skäl för att likställa tomträttsha-&lt;br&gt;vare med fastighetsägare vid tillämpningen av denna paragraf. Det är tomt-&lt;br&gt;rättshavaren som har den omedelbara och huvudsakliga olägenheten av ett&lt;br&gt;intrång från grannfastigheten. Enligt nuvarande ordning torde han visserli-&lt;br&gt;gen vid mera omfattande intrång kunna vända sig mot fastighetsägaren och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få till stånd jämkning av avgälden enligt 13 kap. 12 § jordabalken. De rätts-&lt;br&gt;fall som har förekommit tyder emellertid på att tomträttshavarens skada&lt;br&gt;ibland kan uppgå till betydande belopp. Den jämkning som kan komma&lt;br&gt;ifråga lär i sådana fall inte motsvara den skada som intrånget har inneburit.&lt;br&gt;Om det i stället är fråga om ett mindre intrång som inte påverkar tomträttens&lt;br&gt;värde i avsevärd grad - och detta torde i praktiken vara det vanliga - är tomt-&lt;br&gt;rättshavaren överhuvudtaget inte berättigad till jämkning av avgälden. Möj-&lt;br&gt;ligen kan intrånget beaktas vid den regelbundet återkommande ompröv-&lt;br&gt;ningen av avgälden. Sådan omprövning sker dock för närvarande endast&lt;br&gt;med vissa längre intervall, minst tio år (13 kap. 10 och 11 §§). Avgälden skall&lt;br&gt;därvid bestämmas på grundval av det värde marken äger vid tiden för om-&lt;br&gt;prövningen. Detta ger uppenbarligen inte utrymme,för att beakta de kostna-&lt;br&gt;der som tomträttshavaren har drabbats av genom intrång av nu aktuellt slag.&lt;br&gt;Det är mot denna bakgrund rimligt att tomträttshavaren får möjlighet att&lt;br&gt;vända sig direkt mot den inkräktande anläggningens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid förekomma fall då fastighetsägaren bör bibehålla rät-&lt;br&gt;ten till ersättning trots att fastigheten är upplåten med tomträtt. Ett sådant&lt;br&gt;fall är att intrånget skedde före tomträttsupplåtelsen. I den situationen är det&lt;br&gt;givetvis fastighetsägaren som förvärvat den rätt till ersättning som har upp-&lt;br&gt;stått i och med intrånget. Det får antas att den ursprungliga tomträttsavgäl-&lt;br&gt;den bestäms med beaktande av intrånget. Tomträttsupplåtelsen kan inte i sig&lt;br&gt;anses innebära att rätten till ersättning övergår på tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om intrånget har skett efter tomträttsupplåtelsen, kan det finnas skäl&lt;br&gt;att förbehålla fastighetsägaren viss rätt till ersättning. Fastighetsägaren kan&lt;br&gt;ju fortfarande förfoga över fastigheten genom försäljning och det kan hävdas&lt;br&gt;att ett intrång från en angränsande fastighet skulle kunna påverka det pris&lt;br&gt;som han skulle kunna betinga sig vid försäljningen. Så länge fastigheten är&lt;br&gt;upplåten med tomträtt torde visserligen detta vara av mindre praktisk bety-&lt;br&gt;delse. Det kan emellertid också tänkas att intrånget påverkar tomträttens&lt;br&gt;och markens värde på ett sådant sätt att tomträttshavaren kan påfordra en&lt;br&gt;minskning av avgälden. En sådan minskning skulle kunna komma till stånd&lt;br&gt;i samband med den återkommande omprövningen av avgälden (13 kap. 11&lt;br&gt;§ jordabalken). Den skulle också kunna ske efter begäran om jämkning av&lt;br&gt;avgälden (13 kap. 12 § jordabalken). Detta talar för att fastighetsägaren i&lt;br&gt;dessa fall bör kunna fordra att anläggningens ägare ersätter honom med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar den avgäldsminskning som det finns anledning att&lt;br&gt;räkna med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat fall där det också framstår som rimligt att fastighetsägaren be-&lt;br&gt;håller rätten till ersättning är då intrånget har skett i nära anslutning till tomt-&lt;br&gt;rättens upphörande. I sådana fall torde olägenheten för tomträttshavaren&lt;br&gt;ofta vara begränsad, medan intrånget kan få påtaglig betydelse för fastig-&lt;br&gt;hetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt har i sitt remissyttrande gjort gällande att de nu be-&lt;br&gt;rörda situationerna, då fastighetsägaren lider skada till följd av intrånget, är&lt;br&gt;sällsynta. Tingsrätten har mot den bakgrunden och med hänsyn till risken&lt;br&gt;för gränsdragningsproblem förordat att endast tomträttshavaren ges rätt till&lt;br&gt;ersättning för intrång. Jag delar i och för sig uppfattningen att det sannolikt&lt;br&gt;kommer att inträffa endast sällan att fastighetsägaren drabbas av skada till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd av intrånget. I fall då detta trots allt inträffar skulle det emellertid inte Prop. 1992/93:6&lt;br&gt;vara rimligt att fastighetsägaren helt saknar rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning som innebär att tomträttshavaren i och med tomträttsupplåtel-&lt;br&gt;sen helt övertar fastighetsägarens rätt att utkräva ersättning framstår alltså&lt;br&gt;enligt min mening inte som lämplig. I stället bör - sedan tomträtt har upplå-&lt;br&gt;tits - fastighetsägaren fortfarande kunna erhålla ersättning för den förlust&lt;br&gt;som intrånget åsamkar honom, medan tomträttshavaren bör vara berättigad&lt;br&gt;till ersättning för sin skada. Om intrånget minskar fastighetsägarens möjlig-&lt;br&gt;heter att få ut samma tomträttsavgäld som tidigare, bör han således kunna&lt;br&gt;få ersättning för detta. Om tomträtten är uppsagd till upphörande eller av&lt;br&gt;annan anledning skall upphöra, bör fastighetsägaren också kunna få ersätt-&lt;br&gt;ning för fastighetens direkta värdeminskning och för de kostnader som in-&lt;br&gt;trånget åsamkar honom. Tomträttshavaren bör å sin sida vara berättigad till&lt;br&gt;ersättning för tomträttens minskade värde, men endast i den mån han inte&lt;br&gt;kan få kompensation genom att begära minskning av avgälden. Han bör vi-&lt;br&gt;dare kunna erhålla ersättning för utlägg och övriga kostnader som intrånget&lt;br&gt;har inneburit. En reglering av detta slag kan enligt min mening inte antas&lt;br&gt;föranleda några mera påtagliga tillämpningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det som jag nu har sagt framgår att det finns starka sakliga skäl att vid&lt;br&gt;tillämpningen av 3 kap. jordabalken i huvudsak likställa tomträttshavare&lt;br&gt;med fastighetsägare och att detta kan ske utan att det uppkommer något men&lt;br&gt;för fastighetsägare som har upplåtit tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att lagstiftningen bör ändras så att det klarare kommer&lt;br&gt;till uttryck att en tomträttshavares rättigheter och skyldigheter enligt 3 kap.&lt;br&gt;i huvudsak motsvarar en fastighetsägares. När en fastighet är upplåten med&lt;br&gt;tomträtt bör således de bestämmelser i 3 kap. 2, 3 och 5 §§ som rör markens&lt;br&gt;ägare i stället avse tomträttshavaren. Denne bör också i viss utsträckning&lt;br&gt;överta den rätt till ersättning för intrång som följer av 3 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorians lagförslag har tomträttshavarens ställning klargjorts ge-&lt;br&gt;nom kompletteringar av lagtexten i respektive bestämmelser i 3 kap. jorda-&lt;br&gt;balken. Svea hovrätt har ifrågasatt om det inte skulle vara lämpligare att reg-&lt;br&gt;lera frågan i 13 kap. 7 § jordabalken. För egen del anser jag dock att den&lt;br&gt;lagtekniska lösning som har valts i promemorian innebär en tydligare regle-&lt;br&gt;ring av tomträttshavarens ställning i de olika situationer som bestämmel-&lt;br&gt;serna avser än vad som skulle kunna bli fallet om regleringen i stället gjordes&lt;br&gt;i 13 kap. 7 §. Jag förordar därför den lagtekniska lösning som promemorian&lt;br&gt;innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättat förslag m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen bör kunna träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna torde inte medföra några kostnader för det all-&lt;br&gt;männa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför&lt;br&gt;detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller gre-&lt;br&gt;nen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om&lt;br&gt;denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet är upplåten med tomträtt, skall vad som i första stycket sägs&lt;br&gt;om fastighetens och områdets ägare i stället gälla tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har lagts till ett nytt andra stycke beträffande fall då en fastig-&lt;br&gt;het har upplåtits med tomträtt. Tomträttshavaren övertar då fastighetsäga-&lt;br&gt;rens rätt att avlägsna rötter eller grenar som tränger in på fastigheten. Tilläg-&lt;br&gt;get innebär också att det är tomträttshavaren och inte områdets ägare som&lt;br&gt;skall beredas tillfälle att utföra åtgärden, om det område där trädet växer är&lt;br&gt;upplåtet med tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ämnar utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin&lt;br&gt;mark skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att före-&lt;br&gt;bygga skada på angränsande mark. Bestämmelser om ersättning för skador&lt;br&gt;till följd av grävning eller liknande arbete finns i miljöskadelagen&lt;br&gt;(1986:225).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åt-&lt;br&gt;gärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersät-&lt;br&gt;tas enligt bestämmelserna i miljöskadelagen. Om det begärs, skall säkerhet&lt;br&gt;enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för&lt;br&gt;ersättningen innan arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är byggnad eller annan anläggning, som hör till angränsande mark, till&lt;br&gt;följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av sådan be-&lt;br&gt;skaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att förebygga skada&lt;br&gt;med anledning av arbete som inte sträcks nedanför vanligt källardjup, skall&lt;br&gt;åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare. Om anläggningen hör&lt;br&gt;till en tomträtt, skall åtgärden i stället bekostas av tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen berör endast tredje stycket. Hittills har detta endast reglerat&lt;br&gt;fastighetsägares skyldighet att själv bidra till kostnad för åtgärd som är nöd-&lt;br&gt;vändig för att skydda honom tillhörig byggnad eller anläggning. Genom till-&lt;br&gt;lägg av en ny mening kommer samma regel att gälla i fråga om tomträttsha-&lt;br&gt;vare. Om en byggnad eller annan anläggning, som utgör tillbehör till tomt-&lt;br&gt;rätt, till följd av vårdslöshet vid uppförandet eller bristande underhåll kräver&lt;br&gt;särskild skyddsåtgärd även vid arbete som inte sträcks nedanför vanligt käl-&lt;br&gt;lardjup, är alltså tomträttshavaren skyldig att stå kostnaderna för åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete&lt;br&gt;får vidtas på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kost-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. Den Prop. 1992/93:6&lt;br&gt;som enligt 3 § tredje stycket skall bekosta arbetet är dock inte berättigad till&lt;br&gt;ersättning. Om det begärs, skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsök-&lt;br&gt;ningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hittillsvarande ordning är en fastighetsägare som själv skall bekosta&lt;br&gt;särskild skyddsåtgärd inte berättigad till ersättning för det intrång som&lt;br&gt;skyddsåtgärden kan innebära. Den likabehandling av fastighetsägare och&lt;br&gt;tomträttshavare som har kommit till uttryck i ändringen i 3 §, föranleder nu&lt;br&gt;att tomträttshavare likställs med fastighetsägare även i fråga om rätt till er-&lt;br&gt;sättning för det intrång som en skyddsåtgärd innebär. Är det således - i fall&lt;br&gt;som avses i 3 § tredje stycket - nödvändigt att vidta särskild åtgärd till skydd&lt;br&gt;för en anläggning som hör till en tomträtt, är tomträttshavaren inte berätti-&lt;br&gt;gad till ersättning för intrång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angrän-&lt;br&gt;sande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra&lt;br&gt;betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyl-&lt;br&gt;dig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen&lt;br&gt;avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om den som&lt;br&gt;uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt&lt;br&gt;eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne&lt;br&gt;ägde kännedom därom vid sitt förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det in-&lt;br&gt;trång som anläggningen medför för honom. Om marken före intrånget har&lt;br&gt;upplåtits med tomträtt, är tomträttshavaren berättigad till ersättning för det in-&lt;br&gt;trång som anläggningen medför för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i paragrafens andra stycke innebär att en tomt-&lt;br&gt;rättshavare kan vända sig direkt mot den inkräktande anläggningens ägare&lt;br&gt;och begära ersättning för skada som intrånget har åsamkat honom. Avsikten&lt;br&gt;är emellertid inte att tomträttshavaren fullt ut skall inträda i fastighetsäga-&lt;br&gt;rens rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägaren kommer fortfarande att - trots att hans fastighet är upp-&lt;br&gt;låten med tomträtt - kunna begära ersättning för den förlust som drabbar&lt;br&gt;honom. Han behåller således den rätt till ersättning som han kan ha till följd&lt;br&gt;av intrång, som skett före upplåtelsen. Han skall fortfarande ha rätt till kom-&lt;br&gt;pensation för den avgäldsminskning som intrånget kan föranleda. Intrång av&lt;br&gt;nu aktuellt slag torde visserligen sällan eller aldrig vara av den omfattning att&lt;br&gt;det ger anledning till jämkning av avgälden enligt 13 kap. 12 § jordabalken.&lt;br&gt;Ersättning för avgäldsminskning lär därför främst aktualiseras när intrånget&lt;br&gt;kan antas bli bestående och påverka avgälden vid nästa ordinarie avgäldsreg-&lt;br&gt;lering (13 kap. 11 §). Det är alltså fråga om fall där intrånget medför en be-&lt;br&gt;stående värdeminskning på märken. Så länge tomträtten består torde fastig-&lt;br&gt;hetsägaren inte drabbas av någon annan skada än avgäldsminskning. Är&lt;br&gt;tomträtten emellertid uppsagd till upphörande eller har fastighetsägaren och&lt;br&gt;tomträttshavaren överenskommit om att tomträtten skall upphöra, bör fas-&lt;br&gt;tighetsägaren vara berättigad till - i stället för ersättning för avgäldsminsk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning - ersättning för direkt markvärdeminskning och för de kostnader som Prop. 1992/93:6&lt;br&gt;följer av intrånget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomträttshavaren bör kunna erhålla ersättning endast för den skada och&lt;br&gt;det intrång som den inkräktande anläggningen har åsamkat honom. Om in-&lt;br&gt;trånget är av en sådan omfattning att avgälden kan sättas ner, måste detta&lt;br&gt;inverka på hans rätt till ersättning från den inkräktande anläggningens&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har intrång som avses i 3 kap. 7 § inletts före ikraftträdandet, gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser om rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet innebär att rätten att ta bort en inträngande rot eller gren&lt;br&gt;(3 kap. 2 §) övergår från fastighetsägaren till tomträttshavaren. När grenen&lt;br&gt;eller roten trängde över fastighetsgränsen saknar givetvis betydelse. Vad gäl-&lt;br&gt;ler en tomträttshavares skyldighet att i vissa fall stå kostnaderna för skydds-&lt;br&gt;åtgärder (3 kap. 3 §) och tåla skada och intrång utan ersättning (3 kap. 5 §)&lt;br&gt;följer av allmänna grundsatser att de nya reglerna kan tillämpas enbart i&lt;br&gt;fråga om åtgärder som vidtas efter ikraftträdandet. I dessa avseenden torde&lt;br&gt;något behov av särskilda övergångsbestämmelser inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i 3 kap. 7 § bör inte få inverka på den rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning och den skyldighet att utge ersättning som har uppkommit innan be-&lt;br&gt;stämmelsen trätt i kraft. Om en anläggning redan vid ikraftträdandet skjuter&lt;br&gt;in på angränsande fastighet, föreligger redan en skyldighet för anläggningens&lt;br&gt;ägare att utge ersättning till fastighetsägaren för det intrång som detta inne-&lt;br&gt;bär och kommer att innebära. Med hänsyn härtill bör den nya bestämmelsen&lt;br&gt;inte tillämpas i de fall då anläggningen har uppförts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i departementspromemorian&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ds 1991:69&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3, 5 och 7 §§ jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför&lt;br&gt;detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller gre-&lt;br&gt;nen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om&lt;br&gt;denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet är upplåten med&lt;br&gt;tomträtt, skall vad som i första&lt;br&gt;stycket sägs om ägare i stället gälla in-&lt;br&gt;nehavaren av tomträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ämnar utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på&lt;br&gt;sin mark skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att före-&lt;br&gt;bygga skada på angränsande mark. Bestämmelser om ersättning för skador&lt;br&gt;till följd av grävning eller liknande arbete finns i miljöskadelagen&lt;br&gt;(1986:225).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åt-&lt;br&gt;gärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersät-&lt;br&gt;tas enligt bestämmelserna i miljöskadelagen. Om det begärs, skall säkerhet&lt;br&gt;enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen innan arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är byggnad eller annan anlägg-&lt;br&gt;ning som hör till angränsande mark,&lt;br&gt;till följd av vårdslöshet vid uppfö-&lt;br&gt;randet eller brist i underhållet, av så-&lt;br&gt;dan beskaffenhet att särskild&lt;br&gt;skyddsåtgärd är nödvändig för att&lt;br&gt;förebygga skada med anledning av&lt;br&gt;arbete som icke sträckes nedanför&lt;br&gt;vanligt källardjup, skall åtgärden&lt;br&gt;bekostas av den angränsande mar-&lt;br&gt;kens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är byggnad eller annan anlägg-&lt;br&gt;ning, som hör till angränsande&lt;br&gt;mark, till följd av vårdslöshet vid&lt;br&gt;uppförandet eller brist i underhållet,&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att särskild&lt;br&gt;skyddsåtgärd är nödvändig för att&lt;br&gt;förebygga skada med anledning av&lt;br&gt;arbete som inte sträcks nedanför&lt;br&gt;vanligt källardjup, skall åtgärden&lt;br&gt;bekostas av den angränsande mar-&lt;br&gt;kens ägare. Om anläggningen hör till&lt;br&gt;tomträtt, skall åtgärden i stället be-&lt;br&gt;kostas av tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd för att förebygga skada till Åtgärd för att förebygga skada till&lt;br&gt;'Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:226.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd av grävning eller liknande ar-&lt;br&gt;bete får vidtagas på annans mark,&lt;br&gt;om det är nödvändigt för att undvika&lt;br&gt;oskälig kostnad eller annan synner-&lt;br&gt;lig olägenhet. Skada och intrång&lt;br&gt;skall ersättas, om markens ägare ej&lt;br&gt;är skyldig att bekosta arbetet. Om det&lt;br&gt;begäres, skall säkerhet enligt vad&lt;br&gt;som sägs i 2kap. utsökningsbalken&lt;br&gt;ställas hos länsstyrelsen för ersätt-&lt;br&gt;ningen innan arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd av grävning eller liknande ar-&lt;br&gt;bete får vidtagas på annans mark,&lt;br&gt;om det är nödvändigt för att undvika&lt;br&gt;oskälig kostnad eller annan synner-&lt;br&gt;lig olägenhet. Skada och intrång&lt;br&gt;skall ersättas. Den som enligt 3§&lt;br&gt;tredje stycket själv skall bekosta arbe-&lt;br&gt;tet är dock inte berättigad till ersätt-&lt;br&gt;ning. Om det begärs, skall säkerhet&lt;br&gt;enligt vad som sägs i 2kap. utsök-&lt;br&gt;ningsbalken ställas hos länsstyrelsen&lt;br&gt;för ersättningen innan arbetet bör-&lt;br&gt;jar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på an-&lt;br&gt;gränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring&lt;br&gt;medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är&lt;br&gt;denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän&lt;br&gt;anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej,&lt;br&gt;om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken&lt;br&gt;med avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nan, denne ägde kännedom därom \&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angränsande markens ägare&lt;br&gt;är berättigad till ersättning för det&lt;br&gt;intrång som anläggningen medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angränsande markens ägare&lt;br&gt;är berättigad till ersättning för det&lt;br&gt;intrång som anläggningen medför&lt;br&gt;för honom. Har marken före in-&lt;br&gt;trånget upplåtits med tomträtt, är&lt;br&gt;även tomträttshavaren berättigad till&lt;br&gt;ersättning för det intrång som anlägg-&lt;br&gt;ningen har medfört för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har intrång som avses i 3 kap. 7 § inletts före ikraftträdandet, gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser om rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:784.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:132.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;departementspromemorian (Ds 1991:69) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;B11&lt;/sup&gt;-&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Tomträttshavares ställning i grannelagsrättsliga&lt;br&gt;förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrande har avgetts av Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, boverket,&lt;br&gt;domänverket, statens lantmäteriverk, Göteborgs universitet, Stockholms&lt;br&gt;kommun, Norrköpings kommun, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Ad-&lt;br&gt;vokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Villaägarnas Riksförbund&lt;br&gt;och Sveriges Lantmätareförening.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt har förklarat sig inte ha någon erinran mot att tomträttshavare&lt;br&gt;vid tillämpning av reglerna i 3 kap. jordabalken i huvudsak likställs med fas-&lt;br&gt;tighetsägare. Hovrätten har emellertid ifrågasatt om det inte vore lämpligare&lt;br&gt;att reglera denna fråga i 13 kap. 7 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt har tillstyrkt förslaget till ändringar i 3 kap. 2, 3 och&lt;br&gt;5 §§ jordabalken men har riktat invändningar mot förslaget till ändring i 3&lt;br&gt;kap. 7 §. Tingsrätten har uttalat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i promemorian föreslagna ändringarna innebär att en tomträttshavare&lt;br&gt;i huvudsak likställs med en ägare av en fastighet i de grannelagsrättsliga för-&lt;br&gt;hållanden som behandlas i 3 kap. jordabalken. Tingsrätten anser att denna&lt;br&gt;grundsyn i förslaget är riktig. Ett skäl härför är det sätt på vilket en tomträtts-&lt;br&gt;avgäld fastställs. Beräkningen av avgälden grundas på markens värde vid&lt;br&gt;regleringstidpunkten. Detta värde fastställs på basis av vad fastighetsägaren&lt;br&gt;vid motsvarande tidpunkt har betalat för likvärdiga fastigheter. Det är enligt&lt;br&gt;tingsrättens mening logiskt och rimligt att tomträttshavare även i andra eko-&lt;br&gt;nomiska sammanhang likställs med fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna innebär vidare att de oklarheter som enligt gäl-&lt;br&gt;lande ordning finns mellan tomträttshavare och markägares ansvarsområden&lt;br&gt;i stort sett elimineras. Tingsrätten har upplevt dessa oklarheter som besvä-&lt;br&gt;rande vid tillämpningen av gällande lagstiftning. De har också skapat pro-&lt;br&gt;blem vid saneringen av Stockholms cityområden i samband med byggande&lt;br&gt;just i fastighetsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har förklarat sig inte ha någon erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet (rektorsämbetet) har förklarat sig finna förslaget väl&lt;br&gt;motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun (kommunstyrelsen) har tillstyrkt förslaget. 1 en av Prop. 1992/93:6&lt;br&gt;kommunstyrelsen åberopad promemoria uttalas: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av tomträttens ställning, vilken i väsentliga avseenden ger&lt;br&gt;tomträttshavaren en liknande rättsställning som en fastighetsägare, är de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna logiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrköpings kommun har överlämnat ett yttrande från kommunens fas-&lt;br&gt;tighetsnämnd. I detta yttrande har nämnden tillstyrkt förslaget. Nämnden&lt;br&gt;har också uttalat att det är vällovligt att förslag framläggs som klargör tomt-&lt;br&gt;rättshavares ställning vid tillämpning av 3 kap. jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet har förklarat sig inte ha någon erinran mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund har förklarat sig inte ha någon erinran&lt;br&gt;mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Lantmätareförening har tillstyrkt förslaget och uttalat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att det är en fördel att tomträttshavarens ställning i gran-&lt;br&gt;nelagsrättsliga förhållanden nu klargörs genom den föreslagna lagändringen.&lt;br&gt;Den valda avvägningen mellan fastighetsägarens och tomträttshavarens rät-&lt;br&gt;tigheter och skyldigheter överensstämmer väl med den allmänna rättsupp-&lt;br&gt;fattningen i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Synpunkter på de särskilda bestämmelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrköpings kommun (fastighetsnämnden):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 2 § medför en praktisk tillämpning som bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet ansluter sig till förslaget. Det är rimligt att tomträttshavaren&lt;br&gt;övertar fastighetsägarens rätt att avlägsna rötter och grenar som tränger in&lt;br&gt;på fastigheten liksom att tomträttshavaren och inte fastighetsägaren skall be-&lt;br&gt;redas tillfälle att utföra åtgärden om det område där trädet växer är upplåtet&lt;br&gt;med tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrköpings kommun (fastighetsnämnden):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsnämnden ser mycket positivt på ändringen i 3 § där det klargörs&lt;br&gt;att om anläggningen hör till tomträtt, skall nödvändiga skyddsåtgärder be-&lt;br&gt;kostas av tomträttshavaren, i de fall de är nödvändiga för att förebygga&lt;br&gt;skada. Härvid undviks diskussioner och eventuell domstolsprocess angående&lt;br&gt;kommunens ansvar för tomträttsupplåtelse i sådana fall. Det är vidare natur-&lt;br&gt;ligt att den som kommer att få svara för att byggnaden eller anläggningen är&lt;br&gt;vårdslöst uppförd eller dåligt underhållen är dess ägare, dvs. tomträttshava-&lt;br&gt;ren. Därvid faller det sig även naturligt att det är densamme som får bekosta&lt;br&gt;de särskilda skyddsåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet delar uppfattningen att det bör klargöras att en tomträttsha-&lt;br&gt;vare - i likhet med en villaägare - får bekosta eventuella skyddsåtgärder till&lt;br&gt;följd av att en byggnad eller anläggning han äger är vårdslöst uppförd eller&lt;br&gt;dåligt underhållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrköpings kommun (fastighetsnämnden):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 5 § hänger samman med den ändring som föreslagits i 3 kap.&lt;br&gt;3 § tredje stycket. Klargörande att den som själv skall bekosta arbetet inte&lt;br&gt;är berättigad till ersättning för skada eller intrång är därför en logisk konse-&lt;br&gt;kvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en naturlig konsekvens av den föreslagna ändringen i 3 kap.&lt;br&gt;3 § jordabalken. I förevarande fall bör inte heller tomträttshavaren vara be-&lt;br&gt;rättigad till ersättning för skada eller intrång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslaget till ändring i 3 kap. 7 § jordabalken innebär detta att&lt;br&gt;såväl markägaren som tomträttshavaren skulle kunna vara berättigade till&lt;br&gt;ersättning. Enligt tingsrättens mening kan förslaget komma att skapa gräns-&lt;br&gt;dragningsproblem. De skäl som utredningen anfört för att låta även mark-&lt;br&gt;ägare vara ersättningsberättigad bygger dels på att ett intrång skulle kunna&lt;br&gt;leda till en lägre avgäld vid en kommande ordinarie avgäldsreglering, dels&lt;br&gt;på att tomträtten kan sägas upp eller på annat sätt bringas att upphöra. Be-&lt;br&gt;stämmandet av avgäld bygger emellertid oftast på medgivna byggrätter på&lt;br&gt;den upplåtna marken och inte på upplåten yta. Ett intrång av ifrågavarande&lt;br&gt;slag torde därför sällan påverka avgäldens storlek. Vidare torde det vara yt-&lt;br&gt;terst sällsynt att en tomträtt sägs upp eller av annan anledning upphör att&lt;br&gt;gälla. Tingsrätten vill därför i vart fall ifrågasätta om inte ersättningsrätten i&lt;br&gt;detta fall begränsas till tomträttshavaren på samma sätt som i tidigare be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlade fall. Några gränsdragningsproblem skulle då inte kunna upp- Prop. 1992/93:6&lt;br&gt;komma. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun (fastighetskontoret):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya formuleringen innebär att markägaren (upplåtaren) är berättigad&lt;br&gt;till ersättning om intrånget medför att han inte kan uttaga lika stor avgäld&lt;br&gt;som om intrånget ej skett. Tomträttshavaren är i sin tur berättigad till ersätt-&lt;br&gt;ning för den ytterligare värdeminskning som intrånget kan medföra och för&lt;br&gt;de kostnader som han åsamkas. Detta är enligt kontorets mening skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrköpings kommun (fastighetsnämnden):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsnämnden anser att det finns fog för föreslagen ändring mot bak-&lt;br&gt;grund av bl.a. rättviseaspekter och praktiskt handhavande av frågan. Det är&lt;br&gt;tomträttshavaren som har den omedelbara och huvudsakliga olägenheten av&lt;br&gt;ett intrång från grannfastigheten. Nuvarande ordning att eventuellt beakta&lt;br&gt;intrånget vid den regelbundet återkommande omprövningen av avgälden är&lt;br&gt;inte tillfredsställande. Fastighetsnämnden finner därför i likhet med försla-&lt;br&gt;get det rimligt att tomträttshavaren får möjlighet att vända sig direkt mot&lt;br&gt;den inkräktande anläggningens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsnämnden finner det även skäligt att i likhet med promemorian&lt;br&gt;poängtera att det kan förekomma fall där fastighetsägaren bör vara bibehål-&lt;br&gt;len rätten till ersättning trots att fastigheten är upplåten med tomträtt. Före-&lt;br&gt;slagen lydelse ger utrymme för att fastighetsägaren fortfarande kan erhålla&lt;br&gt;ersättning för sin förlust i anledning av intrånget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet delar uppfattningen att starka skäl talar för att likställa tomt-&lt;br&gt;rättshavare med fastighetsägare vid tillämpningen av denna paragraf, främst&lt;br&gt;därför att tomträttshavaren har den omedelbara och huvudsakliga olägenhe-&lt;br&gt;ten av ett intrång från grannfastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ytterligare synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser att tomträttsinstitutet är otidsenligt och har spelat ut sin&lt;br&gt;roll. Dess enda uttalade syfte numera tycks vara att förbehålla markvärde-&lt;br&gt;stegringen åt det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt förbundets uppfattning överhuvudtaget inte något behov&lt;br&gt;av ytterligare upplåtelser. Tvärtom bör dagens tomträttshavare erbjudas&lt;br&gt;möjligheter att på rimliga villkor friköpa marken. Möjligheten till friköp fö-&lt;br&gt;rekommer redan på vissa håll. Det krävs dock, enhetliga regler för sådana&lt;br&gt;fri köp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet har tidigare föreslagit att en utredning tillsätts för att se över&lt;br&gt;möjligheterna till friköp samt föreslå regler för detta. I en sådan utredning&lt;br&gt;bör en representant från förbundet ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3, 5 och 7 §§ jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför&lt;br&gt;detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller gre-&lt;br&gt;nen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om&lt;br&gt;denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet är upplåten med&lt;br&gt;tomträtt, skall vad som i första&lt;br&gt;stycket sägs om fastighetens eller om-&lt;br&gt;rådets ägare i stället gälla tomträtts-&lt;br&gt;havaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ämnar utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på&lt;br&gt;sin mark skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att före-&lt;br&gt;bygga skada på angränsande mark. Bestämmelser om ersättning för skador&lt;br&gt;till följd av grävning eller liknande arbete finns i miljöskadelagen&lt;br&gt;(1986:225).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åt-&lt;br&gt;gärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dpck ersät-&lt;br&gt;tas enligt bestämmelserna i miljöskadelagen. Om det begärs, skall säkerhet&lt;br&gt;enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen innan arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är byggnad eller annan anlägg-&lt;br&gt;ning som hör till angränsande mark,&lt;br&gt;till följd av vårdslöshet vid uppfö-&lt;br&gt;randet eller brist i underhållet, av så-&lt;br&gt;dan beskaffenhet att särskild&lt;br&gt;skyddsåtgärd är nödvändig för att&lt;br&gt;förebygga skada med anledning av&lt;br&gt;arbete som icke sträckes nedanför&lt;br&gt;vanligt källardjup, skall åtgärden&lt;br&gt;bekostas av den angränsande mar-&lt;br&gt;kens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är byggnad eller annan anlägg-&lt;br&gt;ning, som hör till angränsande&lt;br&gt;mark, till följd av vårdslöshet vid&lt;br&gt;uppförandet eller brist i underhållet,&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att särskild&lt;br&gt;skyddsåtgärd är nödvändig för att&lt;br&gt;förebygga skada med anledning av&lt;br&gt;arbete som inte sträcks nedanför&lt;br&gt;vanligt källardjup, skall åtgärden&lt;br&gt;bekostas av den angränsande mar-&lt;br&gt;kens ägare. Om anläggningen hör till&lt;br&gt;en tomträtt, skall åtgärden i stället be-&lt;br&gt;kostas av tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:226.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd för att förebygga skada till&lt;br&gt;följd av grävning eller liknande ar-&lt;br&gt;bete får vidtagas på annans mark,&lt;br&gt;om det är nödvändigt för att undvika&lt;br&gt;oskälig kostnad eller annan synner-&lt;br&gt;lig olägenhet. Skada och intrång&lt;br&gt;skall ersättas, om markens ägare ej&lt;br&gt;är skyldig att bekosta arbetet. Om det&lt;br&gt;begäres, skall säkerhet enligt vad&lt;br&gt;som sägs i 2 kap. utsökningsbalken&lt;br&gt;ställas hos länsstyrelsen för ersätt-&lt;br&gt;ningen innan arbetet börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att förebygga skada&lt;br&gt;till följd av grävning eller liknande&lt;br&gt;arbete får vidtas på annans mark,&lt;br&gt;om det är nödvändigt för att undvika&lt;br&gt;oskälig kostnad eller annan synner-&lt;br&gt;lig olägenhet. Skada och intrång&lt;br&gt;skall ersättas. Den som enligt 3§&lt;br&gt;tredje stycket själv skall bekosta arbe-&lt;br&gt;tet är dock inte berättigad till ersätt-&lt;br&gt;ning. Om det begärs, skall säkerhet&lt;br&gt;enligt vad som sägs i 2 kap. utsök-&lt;br&gt;ningsbalken ställas hos länsstyrelsen&lt;br&gt;för ersättningen innan arbetet bör-&lt;br&gt;jar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad eller annan anläggning uppförts sa att den skjuter in på an-&lt;br&gt;gränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring&lt;br&gt;medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är&lt;br&gt;denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän&lt;br&gt;anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej,&lt;br&gt;om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken&lt;br&gt;med avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till an-&lt;br&gt;nan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angränsande markens ägare&lt;br&gt;är berättigad till ersättning för det&lt;br&gt;intrång som anläggningen medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angränsande markens ägare&lt;br&gt;är berättigad till ersättning för det&lt;br&gt;intrång som anläggningen medför&lt;br&gt;för honom. Om marken före in-&lt;br&gt;trånget har upplåtits med tomträtt, är&lt;br&gt;tomträttshavaren berättigad till er-&lt;br&gt;sättning för det intrång som anlägg-&lt;br&gt;ningen medför för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har intrång som avses i 3 kap. 7 § inletts före ikraftträdandet, gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser om rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:784.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:132.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-06-03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justititerådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr, jus-&lt;br&gt;titierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 1992 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till lag om ändring i jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Sten Anders-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 11 juni 1992............................................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt.......................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Tomträttsinstitutet................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Tomträttshavarens ställning enligt 3 kap. jordabalken ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Rättspraxis........................................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag............................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag m.m................................ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagförslaget i departementspromemorian Ds 1991:69 ... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden.................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande ................................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42003, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-06-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:29:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG036</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:29:50</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG036</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__6.pdf</filnamn>
<filstorlek>1007368</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Grannelagsätt och tomträtt</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D92F5C8D-8257-4E28-80A5-00C17176977F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU8</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Grannelagsrätt och tomträtt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>