<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230448</hangar_id>
 <dok_id>GG0358</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>58</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:58</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>58</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:31</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:56</publicerad>
 <titel>Bostadsanpassningsbidrag m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0358/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0358</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0358</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:58&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Bostadsanpassningsbidrag m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0358/prop_199293__58-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en ny gemensam lag ersätter förordningen&lt;br&gt;(1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag och förord-&lt;br&gt;ningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handikappanpassade&lt;br&gt;bostäder m.m. Genom lagregleringen föreslås kommunerna få en skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna stöd till bostadsanpassning och återställning enligt be-&lt;br&gt;stämmelser som i huvudsak stämmer överens med nuvarande ordning.&lt;br&gt;Lagen innehåller dock vissa förändringar i förhållande till nu gällande&lt;br&gt;bestämmelser både i fråga om stödet och handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den bidragsberättigade kretsen föreslås den ändringen att&lt;br&gt;rätten till bostadsanpassningsbidrag skall vara förbehållet enskilda perso-&lt;br&gt;ner som äger en bostad för permanent bruk eller som innehar en sådan&lt;br&gt;bostad med hyres- eller bostadsrätt. Bostadsrättsföreningar, privata&lt;br&gt;fastighetsägare och allmännyttiga företag samt kommuner och landsting&lt;br&gt;har däremot inte rätt till bostadsanpassningsbidrag för att anpassa en&lt;br&gt;bostad åt en hyresgäst eller en bostadsrättshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bidragsberättigande åtgärder föreslås att det i lagen&lt;br&gt;markeras att bostadsanpassningsbidraget avser endast bostadens fasta&lt;br&gt;funktioner. Bidrag lämnas under förutsättning att anpassningsåtgärden är&lt;br&gt;nödvändig för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den&lt;br&gt;funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nybyggnad samt köp eller byte av bostad föreslås att det i lagen&lt;br&gt;införs den begränsningen för att få bostadsanpassningsbidrag, att det&lt;br&gt;skall finnas särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpass-&lt;br&gt;ningsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätten till äterställningsbidrag föreslås vissa smärre änd- Prop. 1992/93:58&lt;br&gt;ringar i förhållande till nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om besvärsordningen föreslås att kommunernas beslut i&lt;br&gt;bidragsärenden får överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket föreslås få ansvar för tillsyn av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om bostadsanpassningsbidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av&lt;br&gt;bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt&lt;br&gt;liv i eget boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommunerna svarar för att bidrag lämnas till anpassning och åter-&lt;br&gt;ställning av bostäder enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas till enskild person som äger en&lt;br&gt;bostad för permanent bruk eller som innehar en sådan bostad med hyres-&lt;br&gt;eller bostadsrätt. Om bostaden hyrs i andra hand, lämnas bidrag endast&lt;br&gt;om anpassningsåtgärden är skälig med hänsyn till hur långvarig upplåtel-&lt;br&gt;sen är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder svara för&lt;br&gt;omvårdnaden av en funktionshindrad person i sin bostad och om åtagan-&lt;br&gt;det kan antas avse en längre tid, lämnas bidrag även för anpassning av&lt;br&gt;den bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas för åtgärder för anpassning av&lt;br&gt;bostadens fasta funktioner i och i anslutning till en funktionshindrad&lt;br&gt;persons bostad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för&lt;br&gt;att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshind-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas även för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder som har samband med den funktionshindrades behov av&lt;br&gt;rehabilitering, funktionsträning och sjukvård, om behovet inte skäligen&lt;br&gt;bör tillgodoses på annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder som gör det möjligt för den funktionshindrade att utöva&lt;br&gt;hobbyverksamhet, om han på grund av sitt funktionshinder inte kan&lt;br&gt;delta i aktiviteter utanför bostaden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. reparation av utrustning som har anskaffats med stöd av bidrag&lt;br&gt;enligt denna lag eller motsvarande äldre bestämmelser och reparationen&lt;br&gt;inte utgör normalt bostadsunderhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid nybyggnad samt vid köp eller byte av bostad lämnas bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidrag endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad&lt;br&gt;som kräver anpassningsåtgärd.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0358/prop_199293__58-2.png" style="width:323pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Med standardhöj ande åtgärd avses en åtgärd som i väsentlig mån&lt;br&gt;förbättrar husets eller bostadens funktioner eller som tillför huset eller&lt;br&gt;bostaden ny funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bostadsanpassningsbidrag för standardhöjande åtgärder lämnas&lt;br&gt;endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenheten har lägsta godtagbara standard enligt 2 b § bostadssane-&lt;br&gt;ringslagen (1973:531) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärderna inte utgör ett led i en större upprustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första stycket 1 lämnas bidrag för standard-&lt;br&gt;höjande åtgärder i en funktionshindrad persons egen bostad, om åtgär-&lt;br&gt;derna behövs för att det skall vara möjligt för den funktionshindrade att&lt;br&gt;bo kvar och om det med hänsyn till den tid han bott i huset och övriga&lt;br&gt;omständigheter kan anses lämpligt att han ges en sådan möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till återställning av anpassade bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ägare av bostadshus har rätt till bidrag för kostnader för att ta&lt;br&gt;bort anordningar för funktionshindrade personer (återställning) som har&lt;br&gt;utförts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i eller i anslutning till hyreslägenheter eller småhus som hyrs ut,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i anslutning till bostadsrättslägenheter i flerbostadshus, om anord-&lt;br&gt;ningarna avser att underlätta för en funktionshindrad person att komma&lt;br&gt;in i och ut ur lägenheten eller att förflytta sig till och från huset eller&lt;br&gt;inom tomten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Återställningsbidrag lämnas under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. återställningen avser en anpassningsåtgärd som har utförts med stöd&lt;br&gt;av bidrag enligt denna lag, förordningen (1982:639) om bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag eller förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostads-&lt;br&gt;anpassningbidrag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anpassningsåtgärden på grund av ändrade förhållanden inte längre&lt;br&gt;kan utnyttjas för sitt ändamål och åtgärden är till nackdel för andra&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För bidrag enligt 11 § 1 gäller också att husägaren har tillförsäkrat&lt;br&gt;kommunen rätt att när den anpassade lägenheten blir ledig anvisa den till&lt;br&gt;bostadssökande och att kommunen vid den tidpunkt då lägenheten blir&lt;br&gt;ledig inte har kunnat anvisa den till någon annan person med funktions-&lt;br&gt;hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag lämnas med&lt;br&gt;belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärderna. Aterställnings-&lt;br&gt;bidrag lämnas dock endast om den godkända kostnaden vid ett och sam-&lt;br&gt;ma tillfälle överstiger 5 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av bidragsärenden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Före utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag eller återställnings-&lt;br&gt;bidrag får den kommun som beviljat bidraget återkalla beslutet, om de&lt;br&gt;förutsättningar som låg till grund för beslutet inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag betalas ut sedan Prop. 1992/93:58&lt;br&gt;åtgärd som bidraget avser har utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kommunen får besluta om återbetalning av bidrag helt eller delvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om mottagaren av bidraget genom oriktiga uppgifter eller på något&lt;br&gt;annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats&lt;br&gt;med för högt belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för&lt;br&gt;högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom denna lag upphävs förordningen (1985:489) om statsbidrag&lt;br&gt;för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. och förordningen&lt;br&gt;(1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I ärenden där beslut om bostadsanpassningsbidrag fattats före den&lt;br&gt;1 januari 1993 gäller förordningen (1987:1050) om statskommunalt bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Har ansökan om bostadsanpassningsbidrag kommit in före den&lt;br&gt;1 januari 1993 skall prövning av ansökan ske med tillämpning även av&lt;br&gt;bestämmelsen i 3 § första meningen förordningen (1987:1050) om stats-&lt;br&gt;kommunalt bostadsanpassningsbidrag om att bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;lämnas till ägare av bostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen i 9 § andra stycket förordningen (1985:489) gäller&lt;br&gt;fortfarande om Boverket har beslutat om statsbidrag före den 1 januari&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds-, folkbokförings- och bil-&lt;br&gt;registerförfattningama samt lagen (1989:479) om ersättning för kost-&lt;br&gt;nader i ärenden och mål om skatt, m.m. i den utsträckning som är före-&lt;br&gt;skrivet i dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård&lt;br&gt;av unga, lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall,&lt;br&gt;lagen (1988:153) om bistånd åt&lt;br&gt;asylsökande m.fl., lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda m.fl.,&lt;br&gt;lagen (1988:569) om införande av&lt;br&gt;lagen (1985:568) om särskilda&lt;br&gt;omsorger om psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda m.fl., lagen (1991:1128)&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård, smittskyddslagen (1988:1472),&lt;br&gt;karantänslagen (1989:290), lagen&lt;br&gt;(1970:375) om utlämning till&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge för verkställighet av beslut&lt;br&gt;om vård eller behandling, kör-&lt;br&gt;kortslagen (1977:477) och lagen&lt;br&gt;(1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska vård-&lt;br&gt;nadsavgörande m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn, allt i den&lt;br&gt;utsträckning som är föreskrivet i&lt;br&gt;dessa lagar samt mål enligt 6 kap&lt;br&gt;21 § och 21 kap. föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård&lt;br&gt;av unga, lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall,&lt;br&gt;lagen (1988:153) om bistånd åt&lt;br&gt;asylsökande m.fl., lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl., lagen&lt;br&gt;(1985:569) om införande av lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger&lt;br&gt;om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;m.fl., lagen om bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag m.m., lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård, smittskyddslagen (1988:1472),&lt;br&gt;karantänslagen (1989:290), lagen&lt;br&gt;(1970:375) om utlämning till&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge för verkställighet av beslut&lt;br&gt;om vård eller behandling, kör-&lt;br&gt;kortslagen (1977:477) och lagen&lt;br&gt;(1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska vård-&lt;br&gt;nadsavgörande m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn, allt i den&lt;br&gt;utsträckning som är föreskrivet i&lt;br&gt;dessa lagar samt mål enligt 6 kap.&lt;br&gt;21 § och 21 kap. föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål som avses i 24 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål som avses i 6 § första stycket lagen (1985:206) om viten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som överklagas från allmän försäkringskassa i den utsträckning&lt;br&gt;som är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från riksförsäkringsverket med tillämpning av&lt;br&gt;20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring prövas av läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer vid mer än en länsrätt flera mål enligt skatte-, taxerings-&lt;br&gt;eller uppbördsförfattningama som har nära samband med varandra, får&lt;br&gt;målen handläggas vid en av länsrätterna, om det kan ske utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av&lt;br&gt;mål mellan länsrätter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Thurdin, Hellsvik, Wibble,&lt;br&gt;Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet B. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om bostadsanpassningsbidrag m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag beviljas enligt förordningen (1987:1050) om&lt;br&gt;statskommunalt bostadsanpassningsbidrag. Bidrag lämnas för sådana&lt;br&gt;anpassningsåtgärder inom och i anslutning till en bostadslägenhet som&lt;br&gt;behövs för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för den handi-&lt;br&gt;kappade. Kommunerna sköter bidragsgivningen och betalar ut bidragen.&lt;br&gt;I vissa fall - s.k. kombinationsärenden - beslutar dock länsbostadsnämn-&lt;br&gt;den. Staten lämnar bidrag med 40 procent av kommunernas kostnader&lt;br&gt;för bostadsanpassningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag kan också lämnas till fastighetsägare för återställning av åt-&lt;br&gt;gärder för bostadsanpassning enligt förordningen (1985:489) om stats-&lt;br&gt;bidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. Staten läm-&lt;br&gt;nar bidrag med 50 procent av den godkända kostnaden under förutsätt-&lt;br&gt;ning att kommunen lämnar bidrag med 50 procent. En ytterligare förut-&lt;br&gt;sättning är att kostnaden överstiger 5 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt bidrag till kommunerna för kostnader i samband med förvalt-&lt;br&gt;ning och omhändertagande av vissa lyftanordningar m.m. för handi-&lt;br&gt;kappade beviljas enligt ett regeringsbeslut den 29 januari 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 januari 1993 kommer vissa specialdestinerade statsbidrag,&lt;br&gt;som lämnas till verksamheter för vilka kommuner och landsting är an-&lt;br&gt;svariga, att inordnas i ett generellt system för de statliga bidragen. Till&lt;br&gt;de bidrag som berörs av denna förändring hör statsbidragen till bo-&lt;br&gt;stadsanpassning, återställande av handikappanpassade lägenheter och&lt;br&gt;återanvändning av lyftanordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att statsbidraget till bostadsanpassning försvinner kommer&lt;br&gt;förordningen om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag att upphöra.&lt;br&gt;Därmed kommer verksamheten med bostadsanpassning att helt och&lt;br&gt;hållet vara en oreglerad verksamhet. Med hänsyn till bostadsanpass-&lt;br&gt;ningens viktiga roll inom äldre- och handikappomsorgen anser jag detta&lt;br&gt;inte vara godtagbart. Kommunerna bör därför genom en särskild regle-&lt;br&gt;ring ges skyldighet att svara för bostadsanpassningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en inom Socialdepartementet upprättad departementspromemoria&lt;br&gt;(Ds 1992:56) Bostadsanpassningsbidrag m.m, lämnas förslag till en ny&lt;br&gt;gemensam lag om bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag&lt;br&gt;som skall ersätta de förordningar som upphör att gälla den 1 januari&lt;br&gt;1993. Lagen innehåller vissa förändringar i förhållande till nuvarande&lt;br&gt;ordning både i fråga om stödet och handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av prome-&lt;br&gt;morian som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna och en sammanställning av deras yttranden bör också fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag (BAB) trädde i kraft den 1 januari 1988. Förord-&lt;br&gt;ningen innebär i nuvarande lydelse sammanfattningsvis följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsverksamheten handhas av kommunerna. Boverket och läns-&lt;br&gt;bostadsnämnderna har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet&lt;br&gt;(2 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag lämnas till ägare av bostadshus samt hyres-&lt;br&gt;gäst och bostadsrättshavare (3 §). Bidrag lämnas för sådana åtgärder i&lt;br&gt;och i anslutning till en handikappad persons bostad som behövs för att&lt;br&gt;den skall vara ändamålsenlig som bostad för den handikappade (4 §).&lt;br&gt;Bidrag lämnas också för åtgärder som har samband med den handi-&lt;br&gt;kappades behov av rehabilitering, fiinktionsträning och sjukvård. Även&lt;br&gt;för åtgärder som behövs för att underlätta utveckling mot ett självstän-&lt;br&gt;digt liv i egen bostad kan bidrag lämnas. Bidrag kan också lämnas för&lt;br&gt;åtgärder som gör det möjligt för den handikappade att utöva hobbyverk-&lt;br&gt;samhet. Slutligen kan bidrag i vissa fall också lämnas för reparation av&lt;br&gt;utrustning som har anskaffats med stöd av bidrag (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag för standardhöj ande åtgärder lämnas i prin-&lt;br&gt;cip endast under förutsättning att bostaden redan före åtgärden uppfyller&lt;br&gt;kravet på lägsta godtagbara standard (6 §). Bidraget för standardhöj ande&lt;br&gt;åtgärder är maximerat till 30 000 kronor per lägenhet. För högre bidrag&lt;br&gt;krävs regeringens medgivande (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om bostadsanpassningsbidrag skall göras hos kommunen. Är&lt;br&gt;kommunen sökande görs ansökan hos länsbostadsnämnden (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har beslutanderätt i fråga om bostadsanpassningsbidrag. I&lt;br&gt;fråga om s.k. kombinationsärenden, dvs. ärenden i vilka bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag söks samtidigt med statligt räntebidrag samt ärenden där&lt;br&gt;kommunen är sökande, har dock länsbostadsnämnden beslutanderätten&lt;br&gt;(9 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om bostadsanpassningsbidrag skall innehålla uppgift om Prop. 1992/93:58&lt;br&gt;bidragsbeloppet och föreskrift om hur åtgärden skall utföras (10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag får den myndighet&lt;br&gt;som beviljat bidraget återkalla beslutet om de förutsättningar som be-&lt;br&gt;slutet grundade sig på inte längre föreligger (11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidraget betalas normalt ut sedan åtgärden utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall finns möjlighet att få förskott (12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan i vissa fall besluta om återbetalning av bidraget. Åter-&lt;br&gt;betalning kan bli aktuell bl.a. om den som mottagit bidraget har lämnat&lt;br&gt;oriktiga uppgifter (13 §). I vissa fall kan återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;efterges (14 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten lämnar bidrag med 40 procent av kommunens kostnader för&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag (15 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut i ett ärende om bostadsanpassningsbidrag över-&lt;br&gt;klagas hos länsbostadsnämnden. Länsbostadsnämndens beslut överklagas&lt;br&gt;hos Boverket. Boverkets beslut överklagas hos regeringen (16 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handi-&lt;br&gt;kappanpassadebostäder m.m. (ÅB) kan statligt bidrag lämnas till fastig-&lt;br&gt;hetsägare för återställning av åtgärder för bostadsanpassning i fler-&lt;br&gt;bostadshus och i småhus som upplåts med hyresrätt (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återställningsbidrag lämnas endast för sådana åtgärder som har utförts&lt;br&gt;enligt förordningen (1982:639) om bostadsanpassningsbidrag eller för-&lt;br&gt;ordningen (1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;(2 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för statsbidrag gäller att kommunen får anvisningsrätt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den handikappanpassade lägenheten (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag lämnas med 50 procent av återställningskostnaden (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsverksamheten handhas av Boverket och kommunerna (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om bidrag prövas av förmedlingsorgan inom kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6 §). Förmedlingsorganets beslut får inte överklagas (9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 29 januari 1987 åt Boverket att bedriva verk-&lt;br&gt;samhet i fråga om återanvändningav lyftanordningarm.m. Boverket har&lt;br&gt;med anledning av detta uppdrag gett ut information. Av Boverkets infor-&lt;br&gt;mation framgår bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Kommunen bedömer om det är lönsamt att återanvända en anordning&lt;br&gt;när den inte behövs längre. I beslut om bidrag för installation av lyft-&lt;br&gt;anordningar bör kommunen upplysa bidragstagaren om att det är&lt;br&gt;kommunen som svarar för demontering och borttransport när behovet&lt;br&gt;av anordningen upphör och kommunen bedömer att anordningen kan&lt;br&gt;återanvändas. Kostnader i samband med återanvändning skall så långt&lt;br&gt;möjligt räknas in i det bostadsanpassningsbidrag som beviljas den&lt;br&gt;som övertar anordningen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet med samhällets insatser för personer med funktionshinder är att&lt;br&gt;de skall få möjlighet att leva ett i möjligaste mån normalt liv. Detta&lt;br&gt;kommer bl.a. till uttryck i 21 § socialtjänstlagen (1980:620) som handlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om omsorger om människor med funktionshinder. I bestämmelsen anges&lt;br&gt;bl.a. att socialnämnden skall medverka till att den funktionshindrade får&lt;br&gt;bo på ett sätt som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till socialtjänstlagen (prop. 1979/80:1) uttalade före-&lt;br&gt;dragande statsrådet att institution som livsform för funktionshindrade&lt;br&gt;numera är en klart föråldrad företeelse och att det senaste årtiondets&lt;br&gt;strävan att överge institutionsboende bör fortsätta. Kategoriboende och&lt;br&gt;andra speciallösningar bör så långt möjligt undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med funktionshinder har numera i större utsträckning än förr&lt;br&gt;möjligheter att bo i en egen bostad. En viktig förutsättning för detta är&lt;br&gt;att den funktionshindrade i dag kan erbjudas omfattande hjälp och kvali-&lt;br&gt;ficerade sjukvårdsinsatser i hemmet. En naturlig följd av denna utveck-&lt;br&gt;ling är att samhällets resurser i allt högre grad omstrukturerats under&lt;br&gt;senare år från institutionsvård till stöd i eget boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om personer med funktionshinder skall kunna bo som andra förutsätter&lt;br&gt;det i många fall att den fysiska miljön görs tillgänglig. Krav på hänsyns-&lt;br&gt;tagande till funktionshindrades behov vid utformningen av den fysiska&lt;br&gt;miljön i och nära bostäder anges i 3 kap. 7 och 10 §§ plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen (1987:10). Där finns regler om den generella anpassning som skall&lt;br&gt;göras vid ny- och ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med bostadsanpassningsbidrag skall ses som ett komplement&lt;br&gt;till plan- och bygglagens bestämmelser. Bidraget är ett uttryck för sam-&lt;br&gt;hällets mål att personer med funktionshinder skall kunna leva som andra&lt;br&gt;i en egen bostad. Bidraget ger möjligheter för den enskilde att göra de&lt;br&gt;individuella anpassningar av bostaden och närmiljön som han behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1991 anpassades bostäder för ungefär 32 000 personer i landet till&lt;br&gt;en total kostnad av ungefär 650 miljoner kronor. Det ger en genom-&lt;br&gt;snittskostnad av 20 000 kronor per ärende. Kostnaden för en plats på&lt;br&gt;institution angavs i anslutning till den s.k. Adelreformen uppgå till&lt;br&gt;1 300 - 1 800 kronor per dygn (se prop. 1990/91:14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag har stigit med 30 procent&lt;br&gt;från år 1987 till 1991. Kostnadsökningen får i första hand tillskrivas&lt;br&gt;allmänna byggkostnadsökningar och minskat institutionsboende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av anpassningsåtgärder för bostäder kommer även i fort-&lt;br&gt;sättningen att vara stort. Detta har att göra med bl.a. följande faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet människor över 80 år har ökat kraftigt och kommer att fort-&lt;br&gt;sätta att öka. Den medicinska kompetensen har utvecklats så att allt fler&lt;br&gt;- även svårt skadade människor - kan räddas till livet. Till detta kom-&lt;br&gt;mer att förekomsten av vissa funktionshinder som t.ex. astma och aller-&lt;br&gt;gier har ökat. Rent allmänt kan alltså sägas att antalet funktionshindrade&lt;br&gt;personer som kan komma att efterfråga eget boende torde öka i fram-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt bättre&lt;br&gt;insatser kan göras för att underlätta eget boende för funktionshindrade&lt;br&gt;människor. Bl.a. introduceras nya boendeformer. Detta leder till att&lt;br&gt;institutionsvården för funktionshindrade personer i framtiden kommer att&lt;br&gt;förkortas allt mer och ersättas med eget boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att statsbidraget till bostadsanpassning försvinner som ett&lt;br&gt;specialdestinerat bidrag kommer förordningen som reglerar bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidraget att upphöra att gälla. Också förordningen som reglerar&lt;br&gt;återställning av anpassade bostäder kommer att försvinna. Därmed blir&lt;br&gt;verksamheten med bostadsanpassningsbidrag en oreglerad verksamhet,&lt;br&gt;vilket bl.a. får till följd att det inte längre kommer att finnas några möj-&lt;br&gt;ligheter för den bidragssökande att få en saklig överprövning av kommu-&lt;br&gt;nens beslut. Inte heller kommer det att finnas någon statlig instans som&lt;br&gt;har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen att inordna vissa specialdestinerade statsbidrag till kommuna-&lt;br&gt;la verksamheter i ett generellt system för de statliga bidragen har bl.a.&lt;br&gt;som utgångspunkt att ge kommunerna förutsättningar att rationalisera&lt;br&gt;och effektivisera sin verksamhet. Ett generellt statsbidrag ger huvud-&lt;br&gt;männen ökade möjligheter att utforma och prioritera verksamheten efter&lt;br&gt;resurser och lokala förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser som har yttrat sig över departementspromemo-&lt;br&gt;rian - bl.a. Svenska Kommunförbundet - anser att verksamheten med&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag i fortsättningen inte bör regleras särskilt. Man&lt;br&gt;menar att en särlagstiftning motverkar reformen med generalisering av&lt;br&gt;statsbidragen till kommunerna och pekar på att kommunerna redan enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen har att sörja för en god vård, omsorg och boende för&lt;br&gt;äldre och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändamålsenlig individuell anpassning av bostäder medför ökade&lt;br&gt;möjligheter för funktionshindrade att leva ett självständigt liv. Samtidigt&lt;br&gt;kan bostadsanpassningen bespara samhället betydande kostnader inom&lt;br&gt;andra områden. Verksamheten med bostadsanpassningsbidrag har alltså&lt;br&gt;en viktig roll inom handikappomsorgen. Det är enligt min uppfattning&lt;br&gt;angeläget att villkoren för stödet av funktionshindrades bostäder inte&lt;br&gt;varierar kraftigt mellan kommuner. Hittills har en likartad bedömning&lt;br&gt;garanterats genom de regler som tillämpas som villkor för att det statliga&lt;br&gt;bidraget skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avreglering av bostadsanpassningsverksamheten finns det enligt&lt;br&gt;min uppfattning en påtaglig risk för att verksamheten - i konkurrens&lt;br&gt;med andra angelägna och obligatoriska verksamheter - inte blir tillräck-&lt;br&gt;ligt prioriterad av kommunerna, eftersom den då inte längre är obliga-&lt;br&gt;torisk. Dessutom riskerar bidragsgivningen att inte bli enhetlig över hela&lt;br&gt;landet. Till detta kommer att rättssäkerheten för den enskilde försämras&lt;br&gt;genom att det inte kommer att finnas några möjligheter att få en saklig&lt;br&gt;överprövning av kommunernas beslut. Den bestämmelse av ramkaraktär&lt;br&gt;om kommunernas ansvar för omsorgen om funktionshindrade som&lt;br&gt;socialtjänstlagen innehåller torde inte minska dessa olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det sagda anser jag att verksamheten med bo-&lt;br&gt;stadsanpassning bör vara särskilt reglerad även i ett system där de spe-&lt;br&gt;cialdestinerade statsbidragen inte längre finns. En reglering för fram-&lt;br&gt;tiden bör ha samma huvudsakliga innehåll som nuvarande ordning. Den&lt;br&gt;bör vidare inte leda till att kommunerna åläggs nya kostnadskrävande&lt;br&gt;uppgifter. Regleringen bör alltså vara kostnadsneutral i förhållande till&lt;br&gt;den ordning som gäller för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 En ändrad lagstiftning om bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Allmänt om regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En gemensam lag med bestämmelser om både bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag infors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Boverket gjorde år 1991 en kartläggning av&lt;br&gt;hur den nuvarande förordningen om bostadsanpassningsbidrag tillämpas.&lt;br&gt;En närmare redovisning av kartläggningen har gjorts i departements-&lt;br&gt;promemorian (Ds 1992:56, avsnitt 4) Bostadsanpassningsbidrag m.m.&lt;br&gt;Boverkets kartläggning och erfarenheterna från handläggande myndig-&lt;br&gt;heter visar att berättigade anspråk i fråga om bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;i huvudsak uppfylls enligt nuvarande ordning. Men erfarenheterna ger&lt;br&gt;också vid handen att det finns vissa brister och otympligheter i fråga om&lt;br&gt;hanteringen av bostadsanpassningsbidragen - både i själva bidragsregler-&lt;br&gt;na och i myndigheternas handläggning - som behöver rättas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En otymplighet gäller själva regleringen. Sålunda föreligger - som&lt;br&gt;tidigare nämnts - två förordningar på området, nämligen en som regle-&lt;br&gt;rar bostadsanpassningsbidraget och en som reglerar återställnings-&lt;br&gt;bidraget i fråga om anpassade lägenheter. I förordningarna finns vissa&lt;br&gt;olikheter i fråga om det statliga stödet och besvärsordningen. I övrigt&lt;br&gt;korresponderar förordningarna med varandra. Sålunda är det kommunen&lt;br&gt;som svarar för bidragen och i efterhand får en viss del finansierad ge-&lt;br&gt;nom statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag har båda till syfte att&lt;br&gt;göra det möjligt för funktionshindrade att leva ett självständigt liv i eget&lt;br&gt;boende. I och med att det specialdestinerade statsbidraget försvinner i&lt;br&gt;fråga om både bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag torde&lt;br&gt;det inte finnas något sakligt skäl att dela upp regleringen av verksam-&lt;br&gt;heten i två förordningar. Jag föreslår att en ny särskild lag med bestäm-&lt;br&gt;melser om både bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag in-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Bidragsberättigade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bostadsanpassningsbidrag lämnas till en enskild&lt;br&gt;person för den bostad for permanent bruk som han äger eller&lt;br&gt;innehar med hyres- eller bostadsrätt. Om bostaden hyrs i andra&lt;br&gt;hand lämnas bidrag endast om anpassningsåtgärden är skälig med&lt;br&gt;hänsyn till hur långvarig upplåtelsen är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid periodiskt boende kan bostadsanpassningsbidrag lämnas om&lt;br&gt;en funktionshindrad persons vistelse i annan persons bostad be-&lt;br&gt;döms vara regelbunden och av långsiktig karaktär. Rätten till&lt;br&gt;bidrag gäller oavsett om det rör sig om ett barn eller en vuxen&lt;br&gt;person med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som uttalat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Ett par instanser - bl.a. Boverket - anser dock att&lt;br&gt;nuvarande ordning i princip bör behållas utom i fråga om periodiskt&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning kan en ägare av ett bostadshus få bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidrag för att anpassa sin egen bostad eller för att anpassa en&lt;br&gt;bostad åt en hyresgäst eller bostadsrättshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en hyresgäst eller bostadsrättshavare kan få bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag. En förutsättning är att fastighetsägaren medger att åtgärden ut-&lt;br&gt;förs och att sökanden inte är skyldig att återställa lägenheten i ur-&lt;br&gt;sprungligt skick vid avflyttning eller i annat fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting samt t.ex. bostadsrättsföreningar, privata&lt;br&gt;fastighetsägare och allmännyttiga företag kan också få bidrag för att&lt;br&gt;anpassa särskilda handikapplägenheter som innehas med hyres- eller&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan även andrahandshyresgäster få bidrag för att anpassa&lt;br&gt;sin bostad. För detta krävs att upplåtelsen kan antas bli långvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett funktionshindret barn bor växelvis hos icke samboende för-&lt;br&gt;äldrar som har gemensam vårdnad om barnet, har båda föräldrarna rätt&lt;br&gt;till bidrag för anpassning av sina resp, bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder ha hand om en&lt;br&gt;svårt funktionshindrad person i sin bostad och om åtagandet kan antas&lt;br&gt;avse en längre tid lämnas bidrag även för den personens bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidragets syfte är att ge en funktionshindrad person&lt;br&gt;möjlighet att genom anpassning av sin bostad leva ett självständigt liv i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eget boende. Det är alltså fråga om individuell anpassning med hänsyn&lt;br&gt;till den enskildes särskilda behov. Övriga former av bostadsanpassning&lt;br&gt;bör bedömas som sådan generell anpassning av bostäder som föreskrivs&lt;br&gt;i plan- och bygglagen (3 kap. 7-8 §§). För sådana anpassningsåtgärder&lt;br&gt;lämnas inte bostadsanpassningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Boverket, har ifrågasatt om man i fråga&lt;br&gt;om personer som innehar en bostad med hyres- eller bostadsrätt inte bör&lt;br&gt;ge även fastighetsägaren möjlighet att ansöka om bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag. Som skäl för detta anförs bl.a. att det ibland kan vara praktiskt&lt;br&gt;och ekonomiskt fördelaktigt att fastighetsägaren står som sökande och&lt;br&gt;ansökan utformas i samråd med den funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i att bostadsanpassningsbidrag skall lämnas för&lt;br&gt;individuell anpassning av en funktionshindrad persons bostad anser jag&lt;br&gt;det finns principiella skäl for att det endast är bostadsinnehavaren själv&lt;br&gt;som är berättigad till bostadsanpassningsbidrag för egen eller hushålls-&lt;br&gt;medlems räkning. Men detta hindrar givetvis inte att ansökan görs i&lt;br&gt;samråd med fastighetsägaren i de fall den funktionshindrade inte äger&lt;br&gt;bostaden. Snarare framstår det som naturligt att en ansökan om bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag utformas tillsammans med fastighetsägaren i dessa&lt;br&gt;fall, eftersom en hyregäst inte lagligen kan vidta anpassningsåtgärder&lt;br&gt;utan fastighetsägarens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser - bl.a. Handikappförbundens Centralkommitté&lt;br&gt;och De Handikappades Riksförbund -har uttryckt farhågor för att nypro-&lt;br&gt;duktionen av handikappanpassade bostäder minskar om möjligheterna&lt;br&gt;för fastighetsägare att få bostadsanpassningsbidrag för nyproduktion&lt;br&gt;försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1990 lämnades bostadsanpassningsbidrag till drygt 30 500 bostäder.&lt;br&gt;Av dessa var ungefär 800 nyproducerade. Andelen bidrag till nybyggna-&lt;br&gt;tion av bostäder har alltså generellt sett varit låg. Man torde därför&lt;br&gt;kunna dra slutsatsen att bostadsanpassningsbidragen har spelat en för-&lt;br&gt;hållandevis blygsam roll i fråga om nyproduktionen av handikappan-&lt;br&gt;passade bostäder. Till detta kommer att kommunerna - som torde vara&lt;br&gt;de som i första hand svarar för byggandet av handikappanpassade bo-&lt;br&gt;städer - redan har ett ansvar enligt 21 § socialtjänstlagen att inrätta&lt;br&gt;bostäder med särskild service för dem som till följd av funktionshinder&lt;br&gt;behöver ett sådant boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det sagda föreslår jag att bostadsanpassningsbi-&lt;br&gt;draget i fortsättningen skall vara förbehållet bostadsinnehavaren, själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att bostadsanpassningsbidrag skall lämnas är enligt&lt;br&gt;gällande praxis att det skall vara fråga om ett permanent boende. Bidrag&lt;br&gt;för anpassning av fritidsbostad medges alltså inte. Jag anser att nuvaran-&lt;br&gt;de ordning bör bibehållas och lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andrahandsupplåtelser är utgångspunkten enligt nuvarande&lt;br&gt;ordning hyresförhållandets varaktighet. Upplåtelsen av lägenheten till en&lt;br&gt;person med funktionshinder måste vara säkrad för så lång tid att han&lt;br&gt;eller hon kan dra nytta av de anpassningsåtgärder som utförs med stöd&lt;br&gt;av bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den princip som gäller for närvarande i fråga om bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag vid andrahandsupplåtelser är för stelbent. Principen&lt;br&gt;tar inte någon hänsyn till anpassningsåtgärdemas omfattning och kost-&lt;br&gt;nader i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bostadsanpassning för funktionshindrade kan det röra sig&lt;br&gt;om ett vitt spektrum av åtgärder. Det kan vara fråga om alltifrån mindre&lt;br&gt;kostsamma åtgärder som t.ex. att ta bort trösklar till mycket dyrbara&lt;br&gt;åtgärder som t.ex. installation av en hiss eller helanpassning av ett kök&lt;br&gt;eller ett badrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att utgångspunkten i fråga om andrahandsupplåtelser - lik-&lt;br&gt;som hittills - bör vara att man skall vara restriktiv vid en prövning av&lt;br&gt;om bostadsanpassningsbidrag skall lämnas eller inte. Men man bör en-&lt;br&gt;ligt min uppfattning inte bortse från att även funktionshindrade personer&lt;br&gt;kan tvingas att under en begränsad tid välja en bostad med andrahands-&lt;br&gt;kontrakt och under denna tid ha nytta av att anpassningsåtgärder vidtas.&lt;br&gt;Jag anser det i dessa fall rimligt att den funktionshindrade skall vara&lt;br&gt;berättigad till viss nödvändig form av bostadsanpassning. Jag vill dock&lt;br&gt;understryka att kostnadsaspekten i dessa fall bör väga tungt när det&lt;br&gt;gäller att bedöma om bidrag skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det sagda föreslår jag att det vid en prövning av bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag vid andrahandsupplåtelser inte bara tas hänsyn&lt;br&gt;till om upplåtelsen är långvarig utan också till vilken omfattning och&lt;br&gt;vilka kostnader en begärd anpassningsåtgärd skulle medföra. En sådan&lt;br&gt;ordning bör i princip innebära att det kan vara motiverat att vidta enkla-&lt;br&gt;re, mindre kostsamma anpassningsåtgärder även om upplåtelsen inte är&lt;br&gt;långvarig, medan det för mer omfattande och dyrbara åtgärder bör krä-&lt;br&gt;vas att upplåtelsen är säkrad för lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett funktionshindrat barn bor växelvis hos icke samboende för-&lt;br&gt;äldrar som har gemensam vårdnad om barnet, kan båda föräldrarnas&lt;br&gt;bostäder anpassas enligt nuvarande ordning. Ar det endast en av för-&lt;br&gt;äldrarna som har vårdnaden om barnet kan vid umgängesrätt bidrag i&lt;br&gt;vissa fall lämnas för anpassning av den umgängesberättigade förälderns&lt;br&gt;bostad. Men i dessa fall begränsas möjligheten dels genom att det skall&lt;br&gt;vara fråga om ett svårt handikappat barn dels genom att åtagandet skall&lt;br&gt;vara regelbundet och kunna antas avse en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gemensam vårdnad om barn efter äktenskapsskillnad&lt;br&gt;torde det vanligaste mönstret vara att barnet huvudsakligen bor och är&lt;br&gt;skrivet hos en av föräldrarna och att det träffar den andre föräldern&lt;br&gt;regelbundet ungefär i samma omfattning som en umgängesberättigad&lt;br&gt;förälder. Mönstret vid vård av barnet efter skilsmässa är alltså ungefär&lt;br&gt;detsamma oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad eller inte. Det&lt;br&gt;framstår därför som omotiverat att ha olika förutsättningar för bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag för olika kategorier av skilsmässoföräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör också erinras om vad som gäller för bostads-&lt;br&gt;bidrag. Enligt 3 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag lämnas bostads-&lt;br&gt;bidrag bl.a. till den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har&lt;br&gt;barn boende hos sig. Någon skillnad mellan gemensam vårdnad och&lt;br&gt;umgängesrätt görs alltså inte i det fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte tagit upp denna fråga speciellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det sagda föreslår jag att möjligheterna att få bi-&lt;br&gt;drag till bostadsanpassning när det är fråga om periodiskt boende enbart&lt;br&gt;kopplas till regelbundenheten och varaktigheten i åtagandet. Jag föreslår&lt;br&gt;också att kravet på att den boende skall ha ett svårt funktionshinder -&lt;br&gt;dvs. svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed omfattande behov&lt;br&gt;av samhällsinsatser - slopas. Mitt förslag omfattar dels barn med funk-&lt;br&gt;tionshinder som bor växelvis hos sina föräldrar, dels vuxna personer&lt;br&gt;med funktionshinder soin därigenom ges möjlig att bo eller vistas i&lt;br&gt;exempelvis föräldrars eller barns hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Bidragsberättigande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bostadsanpassningsbidrag lämnas endast för anpass-&lt;br&gt;ning av bostadens fasta funktioner i och i anslutning till en funk-&lt;br&gt;tionshindrad persons bostad. Detta är i enlighet med gällande&lt;br&gt;praxis. Bidrag lämnas under förutsättning att anpassningsåtgärden&lt;br&gt;är nödvändig för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad&lt;br&gt;för den funktionshindrade. i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstaner som har yttrat sig i saken har&lt;br&gt;tillstyrkt förslaget. Flera remissinstanser efterlyser en klar gränsdragning&lt;br&gt;mellan fasta funktioner och lösa inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag lämnas enligt nuvarande ordning för sådana&lt;br&gt;åtgärder i och i anslutning till en funktionshindrad persons bostad som&lt;br&gt;behövs för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den&lt;br&gt;funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag lämnas enligt gällande praxis för anpassning&lt;br&gt;av bostadens fasta funktioner. Bidrag lämnas alltså inte för lösa inventa-&lt;br&gt;rier. Att dra en skarp gräns mellan vad som anses vara fast funktion och&lt;br&gt;lös inventarie har visat sig svårt i praktiken. Det har ankommit på be-&lt;br&gt;slutande myndigheter att i vaije enskilt fall bedöma var gränsen går.&lt;br&gt;Detta är en ordning som kommer att få gälla även i fortsättningen. Som&lt;br&gt;allmän vägledning bör dock så mycket kunna sägas att fasta funktioner&lt;br&gt;är sådana föremål som utgör en del av bostaden och som normalt inte&lt;br&gt;tas från bostaden vid en flyttning. Lösa inventarier är i konsekvens med&lt;br&gt;detta sådana föremål som - även om de är fast anbringade i bostaden -&lt;br&gt;vanligtvis tas med vid en flyttning från bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till lösa inventarier räknas vissa tekniska hjälpmedel som det är sjuk- Prop. 1992/93:58&lt;br&gt;vårdshuvudmännens sak att tillhandahålla. I landstingets uppgift enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ingår åtgärder för att medicinskt&lt;br&gt;förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Landstingets&lt;br&gt;uppgift att tillhandahålla tekniska hjälpmedel har knutits till detta all-&lt;br&gt;männa ansvar för sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 fick primärkommunema ansvar för viss hälso- och&lt;br&gt;sjukvård, som ges i särskilda boendeformer för service och omvårdnad,&lt;br&gt;bostäder med särskild service samt dagverksamheter. Detta medför att&lt;br&gt;kommunerna numera har ett ansvar för att tillhandahålla tekniska hjälp-&lt;br&gt;medel i dessa fall. I den mån kommunerna övertar skyldigheten att be-&lt;br&gt;driva hemsjukvård i ordinärt boende eller använder sin befogenhet till&lt;br&gt;att erbjuda sådan vård, bör kommunerna tillhandahålla behövliga hjälp-&lt;br&gt;medel åt personer som bor i det vanliga bostadsbeståndet. Kommunernas&lt;br&gt;ansvar för hjälpmedelsförsöijningen anses följa av detta kommunala&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdsansvar (prop. 1990/91:14 s.71).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon klar markering att bostadsanpassningsbidraget avser endast fasta&lt;br&gt;funktioner finns inte i nuvarande förordning. Jag föreslår att en sådan&lt;br&gt;precisering införs i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag skall enligt nuvarande förordning lämnas för&lt;br&gt;behövliga åtgärder. Men av tillämpningsföreskrifterna till BAB&lt;br&gt;(BFS 1991:21) framgår att de åtgärder som bidrag söks för måste vara&lt;br&gt;nödvändiga med hänsyn till funktionshindret. Nödvändigheten skall&lt;br&gt;framgå av det intyg som sökanden skall foga till ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionshindret är alltså avgörande för vilka åtgärder som bidrag kan&lt;br&gt;lämnas för. Det måste finnas en klar koppling mellan funktionshindret&lt;br&gt;och anpassningsåtgärdema. Kopplingen skall vara så stark att åtgärderna&lt;br&gt;kan bedömas som nödvändiga med hänsyn till funktionshindret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den praxis som kommer fram i tillämpningsföreskrifterna&lt;br&gt;också bör framgå av den lag som reglerar verksamheten med bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag. Jag föreslår därför att kravet att åtgärderna skall vara&lt;br&gt;nödvändiga med hänsyn till funktionshindret kommer till uttryck i den&lt;br&gt;nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Bostadsanpassningsbidrag vid nybyggnad och köp eller&lt;br&gt;byte av bostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid nybyggnad samt vid köp eller byte av bostad&lt;br&gt;lämnas bostadsanpassningsbidrag endast om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl för att välja en bostad som kräver anpassningsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i stort med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera av de remissinstanser som har yttrat sig har&lt;br&gt;understrukit att möjligheterna till bostadsanpassningsbidrag vid nybygg-&lt;br&gt;nad samt köp eller byte av bostad bör knytas till valet av bostad och inte&lt;br&gt;till varför ny bostad anskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nybyggnad och vid köp eller byte av bostad har den funktionshind-&lt;br&gt;rade i viss utsträckning möjlighet att välja bostad. I fråga om nybyggnad&lt;br&gt;har därför i praxis ställts upp ett allmänt krav på att bostaden skall vara&lt;br&gt;lämplig med hänsyn till den funktionshindrades behov. Vid köp eller&lt;br&gt;byte av bostad krävs i praktiken att den funktionshindrade väljer en&lt;br&gt;bostad med hänsynstagande till funktionshindret, så att omfattande eller&lt;br&gt;kostnadskrävande anpassningsåtgärder inte behövs. Om det vid köp eller&lt;br&gt;byte finns särskilda skäl för valet av bostad kan dock undantag göras&lt;br&gt;från denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 7-8 §§ plan- och bygglagen (1987:10) skall bl.a. byggna-&lt;br&gt;der som innehåller bostäder vara tillgängliga för personer med nedsatt&lt;br&gt;rörelse- och orienteringsförmåga och inrättade så att bostäderna blir&lt;br&gt;tillgängliga för och kan användas av dessa personer. Plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen innehåller alltså krav på en generell anpassning av bostäder vid&lt;br&gt;ny- och ombyggnad. Bostadsanpassningsbidrag lämnas inte för generell&lt;br&gt;anpassning i samband med ny- och ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att bevilja bidrag för bostadsanpassning är alltså begränsad&lt;br&gt;till sådana åtgärder som går utöver den generella anpassning som krävs&lt;br&gt;enligt plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nybyggnad krävs många gånger omfattande och mycket kostsam-&lt;br&gt;ma anpassningsåtgärder för att tillgodose en funktionshindrad persons&lt;br&gt;behov. Detsamma kan gälla vid köp eller byte av bostad, särskilt om det&lt;br&gt;är fråga om ett friliggande hus eller kedje- eller radhus. Det kan t. ex&lt;br&gt;vara fråga om att installera hiss, trapplift eller lyftplatta. Sådana anord-&lt;br&gt;ningar anses inte berättiga till bidrag i ett småhus om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl för att välja just den bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det av kostnadsskäl rimligt att den funktions-&lt;br&gt;hindrade vid nybyggnad eller köp eller byte av bostad väljer en bostad&lt;br&gt;som är lämplig med hänsyn till hans eller hennes behov så att anpass-&lt;br&gt;ningsåtgärder i möjligaste mån kan undvikas eller minimeras. För att&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag skall lämnas, bör krävas att det finns särskilda&lt;br&gt;skäl för att välja en bostad som gör det nödvändigt att vidta anpassnings-&lt;br&gt;åtgärder. Det kan t.ex. vara fråga om en bostad som ligger nära en&lt;br&gt;vårdinrättning som den funktionshindrade bör ha tillgång till. Det kan&lt;br&gt;också gälla fall där den funktionshindrade trots omfattande försök inte&lt;br&gt;lyckats få tag på någon annan lämplig bostad. Att i övrigt ange vad som&lt;br&gt;i det enskilda fallet utgör särskilt skäl låter sig inte göra. Det får liksom&lt;br&gt;hittills ankomma på beslutande kommun att bedöma detta i vaije fall för&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Återställningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I förhållande till nuvarande ordning görs den änd-&lt;br&gt;ringen att kravet för att erhålla återställningsbidrag, att en hyres-&lt;br&gt;lägenhet är inrymd i ett flerbostadshus, slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt.&lt;br&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har anslutit&lt;br&gt;sig till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. lämnas&lt;br&gt;enligt nuvarande ordning till ägare av bostadshus för kostnader för att ta&lt;br&gt;bort handikappanordningar som har utförts i eller i anslutning till hyres-&lt;br&gt;lägenheter i flerbostadshus eller småhus som hyrs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren själv bor i en av lägenheterna i ett småhus och hyr ut en&lt;br&gt;annan lägenhet i huset kan enligt nuvarande ordning fastighetsägaren&lt;br&gt;inte beviljas bidrag for återställning av lägenhet som hyrs ut. Anpass-&lt;br&gt;ning av hyreslägenheter i flerbostadshus ger däremot rätt till återställ-&lt;br&gt;ningsbidrag. Jag kan inte se någon principiell skillnad mellan dessa båda&lt;br&gt;fall. Jag föreslår därför att kravet för att erhålla återställningsbidrag, att&lt;br&gt;hyreslägenhet skall vara inrymd i ett flerbostadshus, slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.6 Kostnadsminimum vid reparationsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bostadsanpassningsbidrag skall lämnas för repara-&lt;br&gt;tion av utrustning som anskaffats med stöd av bidrag enligt lagen&lt;br&gt;om bostadsanpassningsbidrag även om kostnaden understiger&lt;br&gt;400 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser - samtliga kommuner -&lt;br&gt;föreslår att det införs en generell minimigräns för bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag som står i rimlig proportion till kommunernas administrations-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag lämnas för reparation av utrustning som har&lt;br&gt;anskaffats med stöd av bidrag, om reparationskostnaden överstiger&lt;br&gt;400 kr och reparationen inte utgör normalt bostadsunderhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om kostnadsminimum vid reparation av utrustning har&lt;br&gt;funnits sedan år 1980. Den har kommit till ringa användning och har&lt;br&gt;skapat en onödig byråkrati. I praktiken tycks det vara vanligt att bidrag&lt;br&gt;till reparationskostnaden ges även när den understiger 400 kr. Jag före-&lt;br&gt;slår därför att beloppsgränsen slopas. Av samma skäl föreslår jag inte&lt;br&gt;någon minimigräns för bostadsanpassningsbidrag över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.7 Standardhöjande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Begreppet standardhöjande åtgärd definieras i lagen.&lt;br&gt;Maximigränsen i fråga om bidrag för standardhöjande åtgärd&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser efterlyser en närmare defini-&lt;br&gt;ering av begreppet &amp;quot;standardhöjande åtgärd&amp;quot;. I övrigt har förslaget inte&lt;br&gt;kommenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag för standardhöjande åtgärder lämnas endast&lt;br&gt;om lägenheten har lägsta godtagbara standard enligt bostadssanerings-&lt;br&gt;lagen (1973:531), åtgärderna är av väsentlig betydelse för den funktions-&lt;br&gt;hindrade personen och åtgärderna inte utgör led i en större upprustning.&lt;br&gt;Undantag från kravet på lägsta godtagbara standard föreligger i vissa fall&lt;br&gt;där det bedöms vara lämpligt att den funktionshindrade personen får bo&lt;br&gt;kvar i bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För standardhöjande åtgärder är anpassningsbidraget maximerat till&lt;br&gt;30 000 kronor per lägenhet. Högre bidrag kan bara lämnas efter med-&lt;br&gt;givande av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har anfört att begreppet &amp;quot;standardhöjande åtgär-&lt;br&gt;der&amp;quot; är diffust. Jag delar denna uppfattning och anser att det finns behov&lt;br&gt;av en närmare definition i lagen. Det är dock svårt att dra en klar gräns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan åtgärder som är standardhöjande och åtgärder som inte är det. Prop. 1992/93:58&lt;br&gt;Generellt kan sägas att en åtgärd som medför en väsentlig förbättring av&lt;br&gt;husets tekniska eller funktionella kvalitet eller av boendemiljön är att&lt;br&gt;anse som standardhöjande. Vidare anses vanligen en åtgärd, som inne-&lt;br&gt;bär att bostaden tillförs en helt ny funktion som bostaden saknar, vara&lt;br&gt;standardhöj ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att en definition av begreppet standardhöjande åtgärd in-&lt;br&gt;förs i den nya lagen. I specialmotiveringen till 9 § i den nya lagen läm-&lt;br&gt;nas exempel på standardhöjande och icke standardhöjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bidrag för standardhöjande åtgärd krävs enligt nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. att åtgärderna är av väsentlig betydelse för den funktionshindrade,&lt;br&gt;dvs. att den funktionshindrade i princip inte kan klara sitt boende till-&lt;br&gt;fredsställande om inte åtgärden kommer till stånd. Som jag tidigare&lt;br&gt;påpekat gäller som allmänt krav för bostadsanpassningsbidrag att an-&lt;br&gt;passningsåtgärden skall vara nödvändig med hänsyn till funktionshindret.&lt;br&gt;Det särskilda kravet på väsentlig betydelse ter sig därmed meningslöst.&lt;br&gt;Jag föreslår därför att detta krav slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att det specialdestinerade statsbidraget försvinner har staten&lt;br&gt;inte längre något direkt inflytande över bostadsanpassningsbidragen. Det&lt;br&gt;finns därmed enligt min mening inte längre något skäl att låta regeringen&lt;br&gt;pröva standardhöjande åtgärder som kostar mer än 30 000 kronor. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att denna prövning slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.8 Skälig kostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nuvarande ordning behålls med redaktionell änd-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De Handikappades Riksförbund anser att nuvaran-&lt;br&gt;de ordning bör bibehållas utan redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bidragsgivning för bostadsanpassning skall en prövning göras av&lt;br&gt;skäligheten av kostnaderna för de åtgärder som bidrag söks för. Vid&lt;br&gt;bedömning av vad som skall anses vara skälig kostnad skall hänsyn tas&lt;br&gt;till - förutom anpassningsåtgärden i sig - även till att åtgärden bör ut-&lt;br&gt;formas så att bostaden kan användas av icke funktionshindrade medlem-&lt;br&gt;mar av den funktionshindrades hushåll eller av en person som regelbun-&lt;br&gt;det hjälper den funktionshindrade i bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningsåtgärder som utformas med hänsynstagande till annan än&lt;br&gt;den funktionshindrade själv innebär ibland att det kan bli fråga om att&lt;br&gt;inte välja den billigaste lösningen. Detta kan gälla t.ex. vid installation&lt;br&gt;av trapplift eller inredning av ett kök för en rullstolsbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna torde vid sin prövning av vad som anses vara skälig&lt;br&gt;kostnad för anpassningsåtgärdema vara oförhindrade att ta hänsyn till&lt;br&gt;fördyringar på grund av hushållsmedlemmar eller hjälpare utan att det&lt;br&gt;finns någon särskild bestämmelse om det. Jag föreslår därför att bestäm-&lt;br&gt;melsen om hänsyn till hushållsmedlem eller hjälpare inte får någon mot-&lt;br&gt;svarighet i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.9 Fråga om förskottsbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Möjligheterna till förskottsbetalning av bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidrag slopas. I stället öppnas möjlighet att göra delbe-&lt;br&gt;talningar om flera entreprenörer är inblandade. Den nya bestäm-&lt;br&gt;melsen gäller även återställningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser anser att möjligheterna till&lt;br&gt;förskottsbetalning bör finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag betalas ut sedan de åtgärder som bidraget&lt;br&gt;avser har utförts. Bidraget får dock helt eller delvis betalas ut i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med möjligheten att få förskott är i första hand att lösa de&lt;br&gt;problem som kan uppstå när flera olika entreprenörer är inblandade. Det&lt;br&gt;framstår i sådana fall som naturligt att en entreprenör inte vill avvakta&lt;br&gt;ersättning för sitt arbete till dess att alla anpassningsåtgärder slutförts. I&lt;br&gt;avvaktan på utbetalning från kommunen skulle i så fall den funktions-&lt;br&gt;hindrade själv tvingas lägga ut av egna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om utbetalning av bidrag har uppenbarligen i många fall&lt;br&gt;tolkats så att alla bidragsberättigande åtgärder - även om flera entrepre-&lt;br&gt;nörer är inblandade - skall vara utförda innan bidrag kan betalas ut. Det&lt;br&gt;torde vara rimligt att en entreprenör kan få ersättning för sitt arbete när&lt;br&gt;detta är avslutat utan att det skall betraktas som en förskottsbetalning.&lt;br&gt;Det föreslås att möjligheterna till förskottsbetalning slopas och att be-&lt;br&gt;stämmelsen i den nya lagen formuleras så att vaije entreprenör för sig&lt;br&gt;kan få ersättning för sitt arbete genom anpassningsbidraget sedan hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete slutförts. En förutsättning är givetvis att beslut om bidrag lämnats Prop. 1992/93:58&lt;br&gt;och att arbetet godkänts av beställaren och kommunen. Bestämmelsen&lt;br&gt;bör gälla även återställningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.10 Länsbostadsnämndernas roll i fråga om verksamheten&lt;br&gt;med bostadsanpassningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Länsbostadsnämnderna frånkopplas allt ansvar i&lt;br&gt;fråga om verksamheten med bostadsanpassningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket anser att länsbostadsnämnderna bör ha&lt;br&gt;kvar sin roll i fråga om verksamheten med bostadsanpassningsbidrag. I&lt;br&gt;övrigt har förslaget inte kommenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har beslutanderätt i fråga om bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;och återställningsbidrag. I fråga om bostadsanpassningsbidrag är dock&lt;br&gt;länsbostadsnämnden beslutande i s.k. kombinationsärenden och då kom-&lt;br&gt;munen är sökande. Med kombinationsärenden menas ärenden i vilka&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag söks samtidigt med räntebidrag. Eftersom&lt;br&gt;bidragsbesluten måste samordnas prövar länsbostadsnämnden frågan om&lt;br&gt;bidrag i denna typ av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har länsbostadsnämnderna i fråga om bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag uppgifter huvudsakligen som tillsynsmyndighet och besvärsin-&lt;br&gt;stans. Tillsynen utövas bl.a genom granskning av överklagade ärenden&lt;br&gt;och kommunernas ansökningar om statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsbostadsnämndernas framtid är för närvarande under utredning.&lt;br&gt;Enligt ett uttalande från riksdagen bör övervägandena i fråga om läns-&lt;br&gt;bostadsnämnderna göras med utgångspunkt i att ansvaret för de kvar-&lt;br&gt;varande uppgifterna på regional nivå anförtros länsstyrelserna (bet.&lt;br&gt;1991/92:BoU23, rskr. 1991/92:243).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att föreslå en ny besvärsordning i fråga om&lt;br&gt;bostadsanpassningsverksamheten (se vidare avsnitt 2.3.11). Förslaget&lt;br&gt;innebär bl.a. att länsbostadsnämnderna frånkopplas uppgiften som be-&lt;br&gt;svärsinstans. När dessutom det specialdestinerade statsbidraget för-&lt;br&gt;svinner skulle endast uppgiften att vara beslutande i kombinations-&lt;br&gt;ärenden samt den delade tillsynsuppgiften bli kvar för länsbostadsnämn-&lt;br&gt;derna. Dessa uppgifter motiverar enligt min uppfattning inte att läns-&lt;br&gt;bostadsnämnderna fortsätter att ha ett ansvar i fråga om bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsverksamheten. Jag föreslår därför att länsbostadsnämndernas roll i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om dessa ärenden upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget får till följd att kommunerna blir beslutande även i fråga om&lt;br&gt;kombinationsärendena. I fråga om dessa ärenden får det ankomma på&lt;br&gt;Boverket att utfärda anvisningar om rutinerna för hur uppgifter om bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidragen skall lämnas till länsbostadsnämnderna eller&lt;br&gt;dess kommande motsvarighet. Förslaget innebär vidare att Boverket tar&lt;br&gt;över de tillsynsfunktioner som länsbostadsnämnderna haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.11 Besvärsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunernas beslut i bidragsärenden får över-&lt;br&gt;klagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett par remissinstanser, bl.a. Boverket och Handi-&lt;br&gt;kappförbundens Centralkommitté, motsätter sig den förslagna besvärs-&lt;br&gt;ordningen. Det föreslås i första hand att nuvarande ordning bibehålls&lt;br&gt;men att Boverket blir slutinstans. I andra hand föreslås att kommunernas&lt;br&gt;beslut skall kunna överklagas hos Boverket. Boverkets beslut skall i sin&lt;br&gt;tur kunna överklagas till kammarrätten. Övriga remissinstanser som har&lt;br&gt;yttrat sig i saken har anslutit sig till promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut i ärende om bostadsanpassningsbidrag överklagas&lt;br&gt;hos länsbostadsnämnden. Länsbostadsnämndens beslut överklagas hos&lt;br&gt;Boverket. Boverkets beslut överklagas hos regeringen (Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om återställningsbidrag gäller att kommunens (förmedlingsorga-&lt;br&gt;nets) beslut om bidrag inte får överklagas. Den enda möjlighet som&lt;br&gt;finns att få saken överprövad är att anföra kommunalbesvär till kammar-&lt;br&gt;rätten. Boverkets beslut att vägra statsbidrag kan överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om ett beslut av en förvaltningsmyndighet är sådant att det&lt;br&gt;skall prövas av domstol i högre instans eller om frågan är av den be-&lt;br&gt;skaffenheten att en överprövning enbart inom förvaltningen är lämpliga-&lt;br&gt;re har sin grund i principer som lades fast vid Regeringsrättens tillkomst&lt;br&gt;år 1909. Grundprincipen då var att ärenden där prövningen i huvudsak&lt;br&gt;går ut på att tillämpa rättsregler skulle överklagas till Regeringsrätten.&lt;br&gt;Ärenden där prövningen gällde lämplighet eller annan mer skönsmässig&lt;br&gt;bedömning skulle överklagas i administrativ ordning. Principen ger inte&lt;br&gt;alltid någon klar ledning, eftersom lagstiftningen på många områden har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inslag av både rättsfrågor och lämplighetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan princip som har tillämpats för att avgränsa området för dom-&lt;br&gt;stolsprövning är den som avser den enskildes rättsskydd. Det har ansetts&lt;br&gt;att frågor som har stor betydelse för den enskilde skall handläggas och&lt;br&gt;avgöras av kvalificerade organ med iakttagande av ett noga reglerat&lt;br&gt;förfarande, utformat med tanke på den enskildes rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under åren pågått en utveckling mot att förvaltningsärenden i&lt;br&gt;allt större utsträckning skall kunna överprövas av domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till bostadsanpassningsbidrag gäller frågor som kan ha stor&lt;br&gt;betydelse för den enskilde i personligt och ekonomiskt hänseende. Dessa&lt;br&gt;frågor rör i hög grad rättskipning. Det är en viktig uppgift för besvärs-&lt;br&gt;myndigheten att medverka till en enhetlig bedömning på det ifrågavaran-&lt;br&gt;de området. Dessa omständigheter talar enligt min mening för att läns-&lt;br&gt;rätten i fortsättningen bör vara besvärsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har anfört att ärenden om bostadsanpassningsbidrag kräver en&lt;br&gt;lång rad lämplighetsbedömningar där utgången är beroende av kuns-&lt;br&gt;kaper inom områden som inte direkt behärskas av en domstols leda-&lt;br&gt;möter. Det gäller bl.a. arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet samt&lt;br&gt;kunskaper om byggnadsteknik, byggnadsekonomi, byggnaders inomhus-&lt;br&gt;miljö och hälsoskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att rätten till bostadsanpassningsbidrag också inrymmer frågor som&lt;br&gt;kräver speciell sakkunskap är enligt min mening inte tillräcklig anled-&lt;br&gt;ning att välja ett annat organ än länsrätten som besvärsinstans. Läns-&lt;br&gt;rätten är enligt 8 § förvaltningsprocesslagen skyldig att se till att ett mål&lt;br&gt;blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Rätten får enligt 24 § samma&lt;br&gt;lag inhämta yttrande över fråga som kräver särskild sakkunskap från&lt;br&gt;myndighet, tjänsteman eller den som annars har att yttra sig i ämnet&lt;br&gt;eller anlita annan sakkunskap. Dessa bestämmelser ger enligt min upp-&lt;br&gt;fattning garantier för att länsrätten grundar sina beslut på erforderlig&lt;br&gt;sakkunskap. En naturlig och viktig uppgift för Boverket blir att förse&lt;br&gt;domstolen med den sakkunskap som behövs. Boverket förutsätts vidare&lt;br&gt;meddela vissa föreskrifter och allmänna råd om bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket hävdar vidare att den föreslagna besvärsordningen många&lt;br&gt;gånger kan komma att leda till segdragna processer och uppenbara&lt;br&gt;risker att den enskilde inte förmår ta till vara sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya besvärsordningen kommer att innebära att instanskedjan lik-&lt;br&gt;som tidigare innehåller tre instanser men att dessa i fortsättningen utgörs&lt;br&gt;av domstolar. Det finns naturligtvis en risk att det med en sådan ordning&lt;br&gt;kommer att ta längre tid att nå fram till ett slutligt avgörande. Men&lt;br&gt;risken bör enligt min uppfattning inte överdrivas. Det är i realiteten inte&lt;br&gt;så många som utnyttjar hela den instanskedja som står till förfogande.&lt;br&gt;Den andel av kommunernas beslut om bostadsanpassningsbidrag som&lt;br&gt;överklagas i dag ligger på ungefär 2-3 procent, dvs. högst 1 000 ären-&lt;br&gt;den. I fråga om de ärenden som överklagas kommer de flesta med all&lt;br&gt;sannolikhet att endast prövas i en besvärsinstans. Handläggningstidema&lt;br&gt;vid länsrätterna förefaller i dag inte vara oroväckande långa. Någon&lt;br&gt;större fördröjning i förhållande till nuläget innan ett lagakraftvunnet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut föreligger torde det därför inte bli fråga om genom den föreslagna&lt;br&gt;ordningen. Mot en eventuellt förlängd handläggningstid bör också vägas&lt;br&gt;att förvaltningsdomstolarnas ovannämnda skyldighet att se till att mål&lt;br&gt;och ärenden blir tillräckligt utredda utgör ett viktigt skydd för den en-&lt;br&gt;skilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det sagda föreslår jag att kommunens beslut i ären-&lt;br&gt;den om bostadsanpassningsbidrag i fortsättningen skall kunna överklagas&lt;br&gt;hos länsrätten. Länsrättens dom överklagas hos kammarrätten. Kammar-&lt;br&gt;rättens dom överklagas hos Regeringsrätten. Samma besvärsordning&lt;br&gt;föreslås gälla för beslut i ärenden om återställningsbidrag. Detta är sam-&lt;br&gt;ma ordning som gäller i fråga om t.ex. socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förvaltningsrättslig praxis anses kommunen ha rätt att i vissa&lt;br&gt;typer av ärenden överklaga ett beslut som går kommunen emot. Ett&lt;br&gt;överklagat beslut om bostadsanpassningsbidrag eller återställningsbidrag&lt;br&gt;bör i enlighet med denna praxis kunna överklagas av kommunen om&lt;br&gt;dess beslut ändrats eller upphävts i högre instans. Jag anser inte att det&lt;br&gt;finns behov av en särskild bestämmelse om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.12 Återanvändning av lyftanordningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Nuvarande ordning bör inte få någon mot-&lt;br&gt;svarighet i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Det föreslås att nuvarande ordning bibe-&lt;br&gt;hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket föreslår att nuvarande ordning inte över-&lt;br&gt;förs till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har regeringen genom ett beslut den 29 januari&lt;br&gt;1987 uppdragit åt Boverket att bedriva verksamhet i fråga om återan-&lt;br&gt;vändning av lyftanordningar m.m. Boverket har med anledning av detta&lt;br&gt;uppdrag gett ut information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den ordning som gäller bedömer kommunen om det är lönsamt att&lt;br&gt;återanvända en anordning när den inte längre behövs. I ett system där&lt;br&gt;kommunerna inte längre kan begära särskilt statsbidrag för bostads-&lt;br&gt;anpassningsverksamheten förutsätter jag att kommunerna är så kostnads-&lt;br&gt;medvetna att de utan särskilt påpekande gör en bedömning av om det är&lt;br&gt;lönsamt att återanvända lyftanordning som installerats hos en funktions-&lt;br&gt;hindrad person. Om kommunen finner att en lyftanordning bör kunna&lt;br&gt;återanvändas finns möjlighet att villkora beslutet om bostadsanpassnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag så att lyftanordningen skall återlämnas när det inte finns behov av Prop. 1992/93:58&lt;br&gt;den längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det behövs bör Boverket utfärda anvisningar om återanvänd-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.13 Kostnaderna för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för bostadsanpassningsbidragen har ökat med 30 procent&lt;br&gt;under tiden 1987 till 1991. För budgetåret 1991/92 beräknas bidragen&lt;br&gt;uppgå till 650 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till en ny lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. innebär att&lt;br&gt;sådana bidrag även i fortsättningen blir en prioriterad upgift för kommu-&lt;br&gt;nerna. Den nya lagen innefattar en förenklad reglering av nuvarande&lt;br&gt;ordning i fråga om bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag.&lt;br&gt;De sakliga ändringar i förhållande till nuvarande ordning som gjorts är&lt;br&gt;i huvudsak ett lagfästande av den fastlagda praxis som råder på området.&lt;br&gt;Några nya kostnadskrävande uppgifter har inte lagts på kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1993 upphör den nuvarande regleringen i fråga om bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag att gälla. Den nya lagen&lt;br&gt;om bostadsanpassningsbidrag m.m. förutsätts träda i kraft vid denna&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ärenden angående bostadsanpassningsbidrag där kommu-&lt;br&gt;nen, eller i s.k. kombinationsärenden, länsbostadsnämnden beslutat om&lt;br&gt;bidrag före den 1 januari 1993 bör dock den gamla förordningen om&lt;br&gt;statskommunalt bostadsanpassningsbidrag gälla i fråga om rätten till&lt;br&gt;bidrag. Detta innebär att den gamla ordningen gäller vid handläggning&lt;br&gt;av överklagade ärenden, såväl i fråga om de materiella bestämmelserna&lt;br&gt;som i fråga om besvärsordningen. Vidare kommer för sådana bidrag&lt;br&gt;som har beslutats men ej utbetalats före den 1 januari 1993 statligt bi-&lt;br&gt;drag normalt att utbetalas under första halvåret 1994. Den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen mellan stat och kommun kommer att ske i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förutsättningarna för en ägare av bostadshus att få bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag bör den gamla förordningen gälla redan när en&lt;br&gt;ansökan om bidrag kommit in före den nya lagens ikraftträdande. Skälet&lt;br&gt;till detta är att den nya lagen innebär en inskränkning så till vida att det&lt;br&gt;i fortsättningen endast är enskilda personer som äger en bostad för per-&lt;br&gt;manent bruk som har rätt till bidrag alltså inte fastighetsägare som avser&lt;br&gt;att anpassa en bostad åt en hyresgäst eller bostadsrättshavare (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 2.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om återställningsbidrag finns i princip inte något behov av&lt;br&gt;övergångsbestämmelser eftersom beslut om sådant bidrag inte kan över-&lt;br&gt;klagas enligt den gamla ordningen. När det gäller Boverkets beslut om&lt;br&gt;utbetalning av statsbidrag till återställningsbidrag, som fattats före den&lt;br&gt;nya lagens ikraftträdande, bör dock bestämmelsen om överklagande till&lt;br&gt;regeringen finnas kvar eftersom överprövning enligt den gamla ord-&lt;br&gt;ningen annars inte kan ske i fråga om dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag anfört har inom Socialdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. och lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. faller delvis under&lt;br&gt;lagrådets granskningsområde. Med hänsyn till förslagens beskaffenhet&lt;br&gt;anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Förslaget till lag om bostadsanpassningsbidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen ersätter förordningen (1987:1050) om statskommunalt&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag (BAB) och förordningen (1985:489) om stats-&lt;br&gt;bidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. (ÅB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bo-&lt;br&gt;städer ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 eget boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ingen motsvarighet i BAB eller ÅB. Den har kommit till&lt;br&gt;för att markera den allmänna inriktningen i fråga om verksamheten med&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommunerna svarar för att bidrag lämnas till anpassning och åter-&lt;br&gt;ställning av bostäder enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § BAB resp. 5 § ÅB på så sätt att det i bestäm-&lt;br&gt;melsen slås fast att det är kommunerna som även i fortsättningen har&lt;br&gt;ansvaret för bidrag till bostadsanpassning och återställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning är det Boverket och länsbostadsnämnderna&lt;br&gt;som gemensamt har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet (2 §&lt;br&gt;BAB). Boverket är central förvaltningsmyndighet inom bl.a. bostadssek-&lt;br&gt;torn. Verket svarar för bl.a. föreskrifter, handböcker och annat nödvän-&lt;br&gt;digt informationsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya ordningen är enbart Boverket tillsynsmyndighet. Läns-&lt;br&gt;bostadsnämndernas roll i sammanhanget - att granska överklagade ären-&lt;br&gt;den och lämna kontinuerlig information och utbildning till kommunernas&lt;br&gt;handläggare och till andra personalgrupper som deltar i handläggningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övertas därmed av Boverket (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.10). Enligt den nya lagen blir Boverket också tillsynsmyndighet i&lt;br&gt;fråga om återställningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas till enskild person som äger en&lt;br&gt;bostad for permanent bruk eller som innehar en sådan bostad med hyres-&lt;br&gt;eller bostadsrätt. Om bostaden hyrs i andra hand, lämnas bidrag endast&lt;br&gt;om anpassningsåtgärden är skälig med hänsyn till hur långvarig upplåtel-&lt;br&gt;sen är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § BAB. Den innefattar ändringar i förhållande&lt;br&gt;till nuvarande ordning i två hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning kan en ägare av bostadshus - även kommu-&lt;br&gt;ner, landsting, bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare och all-&lt;br&gt;männyttiga bostadsföretag - erhålla bostadsanpassningsbidrag för att&lt;br&gt;anpassa en bostad åt en hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare. Denna&lt;br&gt;möjlighet har slopats i den nya lagen. Bostadsanpassningsbidraget är&lt;br&gt;alltså i fortsättningen förbehållet bostadsinnehavaren själv att användas&lt;br&gt;för eget eller hushållsmedlems behov. Med enskild person avses alltså&lt;br&gt;fysisk person i motsats till juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om andrahandsupplåtelser har en ändring införts. I stället&lt;br&gt;för att koppla rätten till bostadsanpassningsbidrag enbart till om upp-&lt;br&gt;låtelsen kan antas vara långvarig krävs enligt den nya ordningen även att&lt;br&gt;åtgärden framstår som skälig (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt&lt;br&gt;2.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder svara för&lt;br&gt;omvårdnad av en funktionshindrad person i sin bostad och om åtagandet&lt;br&gt;kan antas avse längre tid, lämnas bidrag även för anpassning av den&lt;br&gt;bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 4 § andra och tredje styckena BAB. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär en ändring i förhållande till nuvarande ordning så till vida att&lt;br&gt;skillnaden i möjligheterna att få bostadsanpassningsbidrag för föräldrar&lt;br&gt;som har gemensam vårdnad och föräldrar som har umgängesrätt slopas.&lt;br&gt;Vidare upphör kravet på att det i fråga om andra än föräldrar med ge-&lt;br&gt;mensam vårdnad om barn krävs att den som anpassningen avser skall ha&lt;br&gt;ett svårt funktionshinder. I den nya ordningen kopplas rätten att få bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag enbart till regelbundenheten och varaktigheten i&lt;br&gt;åtagandet (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt 2.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas för åtgärder för anpassning av&lt;br&gt;bostadens fasta funktioner i och i anslutning till en funktionshindrad&lt;br&gt;persons bostad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för&lt;br&gt;att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshind-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § första stycket BAB. I förhållande till nuvaran-&lt;br&gt;de ordning har införts den preciseringen, att bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;lämnas för anpassning av en bostads fasta funktioner. Genom precise-&lt;br&gt;ringen markeras att lösa inventarier som t.ex. vissa tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;inte ger rätt till bostadsanpassningsbidrag (se vidare allmänmotiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 2.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller också den ändringen, att de åtgärder som&lt;br&gt;bidrag söks för måste vara nödvändigamed hänsyn till funktionshindret&lt;br&gt;i stället för behövliga som gäller enligt nuvarande ordning. Ändringen i&lt;br&gt;ordvalet skall ses som ett lagfästande av praxis snarare än som en upp-&lt;br&gt;stramning av villkoren för bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas även för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder som har samband med den funktionshindrades behov av&lt;br&gt;rehabilitering, funktionsträning och sjukvård, om behovet inte skäligen&lt;br&gt;bör tillgodoses på annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder som gör det möjligt för den funktionshindrade att utöva&lt;br&gt;hobbyverksamhet, om han på grund av sitt funktionshinder inte kan&lt;br&gt;delta i aktiviteter utanför bostaden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. reparation av utrustning som har anskaffats med stöd av bidrag&lt;br&gt;enligt denna lag eller motsvarande äldre bestämmelser och reparationen&lt;br&gt;inte utgör normalt bostadsunderhåll. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § BAB. I förhållande till nuvarande ordning har&lt;br&gt;den ändringen gjorts, att punkten 2 i gällande bestämmelse (åtgärder&lt;br&gt;som behövs för att underlätta för den handikappades utveckling mot ett&lt;br&gt;självständigt liv i eget boende) har slopats. Detta innebär inte någon&lt;br&gt;saklig ändring. Sålunda skall det även i fortsättningen finnas möjlighet&lt;br&gt;att få bidrag för anpassning av en bostad för att förbereda en svårt funk-&lt;br&gt;tionshindrad person till ett självständigt liv. Det kan t.ex. vara fråga om&lt;br&gt;att vidta speciella anpassningåtgärder för att träna upp och lära ett svårt&lt;br&gt;funktionshindret barn de praktiska färdigheter som kan behövas för den&lt;br&gt;dagliga livsföringen med sikte på ett självständigt liv i eget boende.&lt;br&gt;Skälet till att punkten slopats är att hela lagens syfte är att ge människor&lt;br&gt;med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende.&lt;br&gt;Detta framgår redan av lagens inledningsparagraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande ordning har också den ändringen gjorts i&lt;br&gt;punkt 4 att beloppsgränsen för reparationer slopats (se vidare allmän-&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 2.3.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid nybyggnad samt vid köp eller byte av bostad lämnas bostadsan- Prop. 1992/93:58&lt;br&gt;passningsbidrag endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad&lt;br&gt;som kräver anpassningsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i BAB. Den är ett lagfästande av den&lt;br&gt;praxis som råder vid beviljande av bostadsanpassningsbidrag när det&lt;br&gt;gäller nybyggnad samt köp eller byte av bostad (se vidare allmänmotive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 2.3.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidragför standardhöjande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Med standardhöjande åtgärd avses en åtgärd som i väsentlig mån&lt;br&gt;förbättrar husets eller bostadens funktioner eller som tillför huset eller&lt;br&gt;bostaden ny funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ingen motsvarighet i BAB. Den ger en definition av vad&lt;br&gt;som menas med standardhöjande åtgärd (se vidare allmänmotiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 2.3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på standardhöjande åtgärder kan nämnas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En större tillbyggnad bör bedömas som standardhöjande om behovet&lt;br&gt;av anpassningsåtgärdema skulle kunnat tillgodoses inom en befintlig&lt;br&gt;huskropp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillbyggnad av ytterligare rum tillför bostaden en ny funktion och bör&lt;br&gt;alltid betraktas som standardhöjande, såvida inte rummet ersätter ett&lt;br&gt;tidigare rum som tagits i anspråk för annan anpassning. Som tillbyggnad&lt;br&gt;räknas också anordnande av rum i tidigare förråd, garage eller liknande.&lt;br&gt;Tillbyggnad av nytt garage/carport tillför bostaden en ny funktion och&lt;br&gt;bör också anses som en standardhöjande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helt ny köksutrustning bör bedömas som standardhöjande under&lt;br&gt;förutsättning att den tidigare inredningen var bristfällig eller otidsenlig.&lt;br&gt;De inrednings- och utrustningsdetaljer i den nya köksinredningen, som&lt;br&gt;får anses utgöra anpassning av befintliga funktioner, bör däremot inte&lt;br&gt;anses vara standardhöjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på icke standardhöjandeåtgärder kan nämnas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillbyggnad som utökar en befintlig funktion eller en tillbyggnad&lt;br&gt;som ersätter en funktion som inte kan förbättras inom befintlig huskropp&lt;br&gt;bör inte anses som standardhöjande. Detta gäller under förutsättning att&lt;br&gt;anpassningen av planlösningskäl eller för att den skulle innebära en&lt;br&gt;påtaglig försämring i boende för övriga hushållsmedlemmar inte kan&lt;br&gt;göras inom en befintlig huskropp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anordnande av extra area inom en befintlig huskropp bör som regel&lt;br&gt;inte anses vara en standardhöjande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Installation av lyftanordningar (lyftplattor, trappliftar) eller andra till-&lt;br&gt;gänglighetsskapande åtgärder (ramper eller dylikt) bör inte heller anses&lt;br&gt;som en standardhöjande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciell inredning eller utrustning av kök/hygienrum torde inte vara att&lt;br&gt;anse som standardhöjande, eftersom sådana åtgärder får ses som anpass-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av befintliga funktioner. Anpassningsåtgärder som t.ex. höj- och&lt;br&gt;sänkbara köksbänkar eller höj- och sänkbar hygienutrustning bör alltså&lt;br&gt;inte anses som standardhöjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttning av en befintlig hygienfunktion från exempelvis över- eller&lt;br&gt;källarplan till bottenplan genom anordnande av nytt handikappanpassat&lt;br&gt;hygienutrymme bör anses som anpassning av en befintlig funktion och&lt;br&gt;inte som någon standardhöjande åtgärd. Om befintlig hygienfunktion&lt;br&gt;saknar varmvatten bör dock den nya funktionen betraktas som standard-&lt;br&gt;höjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bostadsanpassningsbidrag för standardhöjande åtgärder lämnas&lt;br&gt;endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenheten har lägsta godtagbara standard enligt 2 b § bostadssane-&lt;br&gt;ringslagen (1973:531) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärderna inte utgör ett led i en större upprustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första stycket 1 lämnas bidrag för standard-&lt;br&gt;höjande åtgärder i en funktionshindrad persons egen bostad, om åtgär-&lt;br&gt;derna behövs för att det skall vara möjligt för den funktionshindrade att&lt;br&gt;bo kvar och om det med hänsyn till den tid han bott i huset och övriga&lt;br&gt;omständigheter kan anses lämpligt att han ges en sådan möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § BAB. Den ändringen har gjorts i förhållande&lt;br&gt;till nuvarande ordning att kravet att åtgärderna är av väsentlig beCydelse&lt;br&gt;för den funktionshindrade (6 § 2 BAB) slopats. Borttagandet av kravet&lt;br&gt;är endast redaktionellt (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt 2.3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till återställning av anpassade bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ägare av bostadshus har rätt till bidrag för kostnader för att ta&lt;br&gt;bort anordningar för funktionshindrade personer (återställning) som har&lt;br&gt;utförts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i eller i anslutning till hyreslägenheter eller småhus som hyrs ut,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i anslutning till bostadsrättslägenheter i flerbostadshus, om anord-&lt;br&gt;ningarna avser att underlätta för en funktionshindrad person att komma&lt;br&gt;in i och ut ur lägenheten eller att förflytta sig till och från huset eller&lt;br&gt;inom tomten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 § ÅB. I förhållande till nuvarande ordning har&lt;br&gt;den ändringen gjorts, att återställningsbidrag medges även i fall då&lt;br&gt;hyreslägenheter är inrymda i småhus. Detta innebär att även en person&lt;br&gt;som hyr ut en del av sin egen bostad har rätt till återställningsbidrag (se&lt;br&gt;vidare allmänmotiveringen, avsnitt 2.3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Återställningsbidrag lämnas under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. återställningen avser en anpassningsåtgärd som har utförts med stöd&lt;br&gt;av bidrag enligt denna lag, förordningen (1982:639) om bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag eller förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anpassningsåtgärden på grund av ändrade förhållanden inte längre&lt;br&gt;kan utnyttjas för sitt ändamål och åtgärden är till nackdel för andra&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § ÅB. Punkt 3 i bestämmelsen har slopats,&lt;br&gt;eftersom de specialdestinerade statsbidragen försvinner. Punkt 4 i be-&lt;br&gt;stämmelsen om kostnadsminimum för rätt till bidrag har flyttats till 14 §&lt;br&gt;i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För bidrag enligt 11 § 1 gäller också att husägaren har tillförsäkrat&lt;br&gt;kommunen rätt att när den anpassade lägenheten blir ledig anvisa den till&lt;br&gt;bostadssökande och att kommunen vid den tidpunkt då lägenheten blir&lt;br&gt;ledig inte har kunnat anvisa den till någon annan person med funktions-&lt;br&gt;hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § ÅB. Ett förtydligande har gjorts som innebär&lt;br&gt;att en förutsättning för bidrag är att kommunen inte kunnat anvisa lägen-&lt;br&gt;heten till en annan funktionshindrad person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag lämnas med&lt;br&gt;belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärderna. Återställnings-&lt;br&gt;bidrag lämnas dock endast om den godkända kostnaden vid ett och sam-&lt;br&gt;ma tillfälle överstiger 5 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § BAB och 2 § 4 ÅB. En ändring i förhållande&lt;br&gt;till nuvarande ordning har gjorts vilken innebär att det inte längre an-&lt;br&gt;kommer på regeringen att pröva standardhöjande åtgärder som över-&lt;br&gt;stiger 30 000 kr (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt 2.3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har 7 § andra stycket BAB slopats. Detta innebär inte någon&lt;br&gt;saklig ändring av nuvarande ordning (se vidare allmänmotiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 2.3.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av bidragsärenden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Före utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag eller återställ-&lt;br&gt;ningsbidrag får den kommun som beviljat bidraget återkalla beslutet, om&lt;br&gt;de förutsättningar som låg till grund för beslutet inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i fråga om bostadsanpassningsbidrag med&lt;br&gt;11 § BAB. I ÅB finns ingen motsvarighet till bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag betalas ut sedan Prop. 1992/93:58&lt;br&gt;åtgärd som bidraget avser har utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § första stycket första meningen BAB i fråga&lt;br&gt;om bostadsanpassningsbidrag. I ÅB finns ingen motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;se. Bestämmelsen innehåller en ändring i förhållande till nuvarande&lt;br&gt;ordning som innebär att det öppnas möjlighet för en entreprenör att få&lt;br&gt;betalt av kommunen även om inte alla anpassningsarbeten slutförts.&lt;br&gt;Möjligheterna till förskottsbetalning slopas (se vidare allmänmotive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 2.3.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 12 § andra stycket BAB har inte överförts till den ny&lt;br&gt;lagen. Skälet till detta är att det torde vara självklart att kommunen&lt;br&gt;betalar ut bidraget eftersom bidragsgivningen är en kommunal ange-&lt;br&gt;lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kommunen får besluta om återbetalning av bidrag helt eller delvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om mottagaren av bidraget genom oriktiga uppgifter eller på något&lt;br&gt;annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats&lt;br&gt;med för högt belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för&lt;br&gt;högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer med redaktionella ändringar med 13 §&lt;br&gt;BAB i fråga om bostadsanpassningsbidrag. När det gäller återställnings-&lt;br&gt;bidrag är bestämmelsen ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar i fråga om bostadsanpassningsbidrag 14 §&lt;br&gt;BAB. En ändring har gjorts som innebär att länsbostadsnämnderna inte&lt;br&gt;längre prövar eftergift av återbetalningsskyldighet. Det blir kommunen&lt;br&gt;själv som i fortsättningen får göra detta i och med att det specialdestine-&lt;br&gt;rade statsbidraget försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 16 § BAB och 9 § ÅB. I förhållande till nuvaran-&lt;br&gt;de ordning har en ändring gjorts som innebär att beslut i fråga om både&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag överklagas hos läns-&lt;br&gt;rätten. Länsrättens beslut överklagas hos kammarrätten. Kammarrättens&lt;br&gt;beslut överklagas hos Regeringsrätten (se vidare allmänmotiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 2.3.11)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun bör i enlighet med förvaltningsrättslig praxis kunna över-&lt;br&gt;klaga ett av länsrätt eller kammarrätt meddelat beslut om bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag eller återställningsbidrag, som gått kommunen emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen förutsätts träda i kraft den 1 januari 1993. I princip gäller&lt;br&gt;de nya bestämmelserna fullt ut från den dagen. Har kommunen, eller i&lt;br&gt;fråga om kombinationsärenden, länsbostadsnämnden beslutat om bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag före lagens ikraftträdande, gäller dock den gamla&lt;br&gt;förordningen om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag fortfarande.&lt;br&gt;Ett beslut som överklagats till länsbostadsnämnden eller Boverket över-&lt;br&gt;klagas alltså vidare och prövas enligt den gamla ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om bostadsanpassningsbidrag kommit in till kommunen&lt;br&gt;eller, i förekommande fall, länsbostadsnämnden, före lagens ikraftträ-&lt;br&gt;dande men ännu inte avgjorts där gäller däremot den nya lagen fullt ut.&lt;br&gt;Ett undantag har gjorts i fråga om den bidragsberättigade kretsen. Enligt&lt;br&gt;den nya lagen lämnas bostadsanpassningsbidrag enbart till enskilda per-&lt;br&gt;soner som äger eller innehar en bostad. Vissa ägare till bostadshus som&lt;br&gt;enligt tidigare bestämmelser innefattats i den bidragsberättigade kretsen&lt;br&gt;omfattas nu inte av rätt till bidrag. Om sådana ägare har ansökt om&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag före lagens ikraftträdande har de rätt att få&lt;br&gt;ansökan prövad enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen gäller med visst smärre undantag helt i fråga om åter-&lt;br&gt;ställningsbidrag (se vidare allmänmotiveringen, 2.3.14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. kan kom-&lt;br&gt;munens beslut om bostadsanpassningsbidrag överklagas hos länsrätten. I&lt;br&gt;14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar har därför&lt;br&gt;införts ett tillägg enligt vilket länsrätten har att pröva mål enligt lagen&lt;br&gt;om bostadsanpassningsbidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om bostadsanpassningsbidrag m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bostadsanpassningsbidrag m.m. (Ds 1992:52)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian lämnas förslag till en ny gemensam lag om bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag och återställningsbidrag som skall ersätta förord-&lt;br&gt;ningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handikappanpassade&lt;br&gt;bostäder m.m. och förordningen (1987:1050) om statskommunalt bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag. Lagförslaget innehåller vissa förändringar både&lt;br&gt;i förhållande till stödet och handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den bidragsberättigade kretsen föreslås att bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag skall vara förbehållet enskild person som äger det hem som&lt;br&gt;han bor i eller som innehar lägenhet med hyres- eller bostadsrätt.&lt;br&gt;Bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare och allmännyttiga företag&lt;br&gt;samt kommuner och landsting har däremot enligt förslaget inte rätt till&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag för att anpassa en bostad åt en hyresgäst eller&lt;br&gt;bostadsrättshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid andrahandsupplåtelser föreslås att bostadsanpassningsbidrag får&lt;br&gt;lämnas endast om anpassningsåtgärden är rimlig med hänsyn till upp-&lt;br&gt;låtelsens varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid periodiskt boende föreslås att bostadsanpassningsbidraget enbart&lt;br&gt;kopplas till regelbundenheten och varaktigheten i åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bidragsberättigande åtgärder föreslås att det i lagen&lt;br&gt;införs den begränsningen för rätten att få bostadsanpassningsbidrag, att&lt;br&gt;det skall föreligga särskilda skäl för att bidrag skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätten till återställningsbidrag föreslås vissa smärre änd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian lämnas också förslag om slopande av beloppsgräns vid&lt;br&gt;reparation av utrustning, som anskaffats med stöd av bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lämnas också i lagtexten en definition vad som menas med stan-&lt;br&gt;dardhöjande åtgärd samt föreslås att regeringsprövningen i fråga om&lt;br&gt;sådana åtgärder över viss beloppsgräns slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till förskottsbetalning av bidrag föreslås slopad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att Boverket tar över länsbostadsnämndernas tillsynsroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om besvärsordningen föreslås att kommunernas beslut får&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. Beslutande kommun eller Boverket får inträda&lt;br&gt;som part i domstolen. Dessutom får beslutande kommun eller Boverket&lt;br&gt;rätt att överklaga ett domstolsbeslut som går kommunen emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om återanvändning av lyftanordningar m.m. föreslås att nu-&lt;br&gt;varande ordning skall fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian (Ds 1992:56) Bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;m.m. har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Socialstyrel-&lt;br&gt;sen, Riksförsäkringsverket (RFV), Statens handikappråd (SHR), Handi-&lt;br&gt;kappinstitutet, Statskontoret, Boverket, Riksrevisionsverket (RRV),&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Östergötlands län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Borås, Hallstaham-&lt;br&gt;mars, Höör, Karlskrona, Katrineholms, Kinda, Kungälvs, Ljusdals,&lt;br&gt;Ljusnarsbergs, Malmö, Staffanstorps, Stockholm, Sunne, Torsby,&lt;br&gt;Älvkarleby, Ängelholms, Ödeshögs, Österåkers och Östhammars kom-&lt;br&gt;muner samt Handikappförbundens Centralkommitté (HCK), De Handi-&lt;br&gt;kappades Riksförbund (DHR), Pensionärernas Riksorganisation (PRO),&lt;br&gt;Sveriges Pensionärsförbund, Svenska kommunförbundet, Föreningen&lt;br&gt;Kommunala Förmedlingsorgan (FKFo), Neurologiskt Handikappades&lt;br&gt;Riksförbund (NHR) och Synskadades Riksförbund (SRF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Allmänt om regleringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam lag med bestämmelser om både bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;och återställningsbidrag införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen understryker vikten av att en särskild lagreglering kom-&lt;br&gt;mer till stånd. RFV instämmer i utredningens allmänna överväganden att&lt;br&gt;målet för samhällets insatser i fråga om personer med funktionshinder är&lt;br&gt;att de skall få möjligheter att leva ett i möjligaste mån normalt liv. Detta&lt;br&gt;förutsätter att om personer med funktionshinder skall kunna bo som&lt;br&gt;andra måste den fysiska miljön göras tillgänglig. Systemet med bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag synes därvid vara ett viktigt inslag. Verket har i olika&lt;br&gt;sammanhang ställt sig positiv till olika förslag som syftar till att förbätt-&lt;br&gt;ra situationen för handikappade. Ur det perspektivet har verket inget att&lt;br&gt;erinra mot de föreslagna ändringarna i reglerna om bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag. SHR tillstyrker att bostadsanpassningsbidraget blir lagfäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket avstyrker att förslaget i dess nuvarande utformning läggs till&lt;br&gt;grund för lagstiftning beträffande bostadsanpassningsbidrag m.m. Verket&lt;br&gt;menar att förslaget innehåller flera olämpliga lösningar och ett flertal&lt;br&gt;oklarheter på väsentliga punkter. Enligt verkets mening bör förslaget&lt;br&gt;omarbetas i enlighet med vad verket angett i sitt yttrande. Statskontoret&lt;br&gt;konstaterar att lagförslaget innehåller vissa förändringar, jämfört med&lt;br&gt;nuvarande förhållanden, i fråga om bostadsanpassningsstödet vilka enligt&lt;br&gt;verkets mening ger kommunerna större frihet att handla efter lokala&lt;br&gt;behov. RRV har från sina utgångspunkter ingen anledning att ifrågasätta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behovet av en reglering enligt de förslag som förs fram i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län har tillstyrkt förslaget. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus län tillstyrker förslaget i stort. Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;br&gt;ser positivt på förslaget till en lag som reglerar kommunernas skyldig-&lt;br&gt;het att svara för bostadsanpassningen. Handikappinstitutet instämmer&lt;br&gt;helt i att verksamheten med bostadsanpassning även i fortsättningen&lt;br&gt;behöver vara särskilt reglerad. Borås kommun framhåller att kommunen&lt;br&gt;i och för sig inte har något emot att kommunernas ansvar beträffande&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidragen lagfästs, men kommunen ställer sig avvisan-&lt;br&gt;de till förslaget om en särskild lag som i detalj reglerar kommunens&lt;br&gt;skyldighet. En bättre lösning vore att komplettera socialtjänstlagen med&lt;br&gt;de krav staten vill ställa på kommunerna och där föreskriva att kommu-&lt;br&gt;nerna genom bidrag till anpassning av bostäder eller på annat sätt ge&lt;br&gt;människor med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallstahammars kommun framför att rent principiellt kan statens behov&lt;br&gt;av att reglera en kommunal verksamhet ifrågasättas. Kommunerna bör&lt;br&gt;ges förtroende att själva klara bostadsanpassningsfrågor. Då Hallstaham-&lt;br&gt;mars kommun har en mycket klar inställning att leva upp till den före-&lt;br&gt;slagna lagens ambitioner saknar dock frågan praktisk betydelse. Lagen&lt;br&gt;kan därför accepteras med de förslag till ändringar och klarlägganden&lt;br&gt;som kommunen framför. Karlskrona kommun avvisar i första hand en&lt;br&gt;lagstiftning med hänvisning till att kommunerna enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;ensamma har det fulla ansvaret för vård, omsorg, boende för äldre och&lt;br&gt;handikappade. Kungälvs kommun framför att kommunens grundinställ-&lt;br&gt;ning är att bostadsanpassningsbidragsverksamheten inte behöver lagreg-&lt;br&gt;leras. Den lagreglering som finns i socialtjänstlagen är fullt tillräcklig&lt;br&gt;för att trygga handikappades rätt till bostadsanpassning. Om regeringen&lt;br&gt;väljer att lägga ett förslag om lagreglering tillstyrker kommunen de&lt;br&gt;föreslagna reglerna. En sådan lagreglering bör kopplas till ett special-&lt;br&gt;destinerat statsbidrag, eftersom kommunen inte kommer att ha möjlighet&lt;br&gt;att själv råda över omfattning och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljusdals kommun framhåller att lagförslaget innebär ett visst förtyd-&lt;br&gt;ligande i jämförelse med den nuvarande förordningen. Staffanstorps&lt;br&gt;kommun ifrågasätter behovet av att en särskild lag om bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag införs. Sunne kommun motsätter sig att en särskild lag om&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag införs. Torsby kommun menar att bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag och återställningsbidrag bör regleras i en förordning&lt;br&gt;för att uppnå lika behandling i hela riket. Ängelholms kommun framför&lt;br&gt;att lagförslaget i flera delar är vagt formulerat och man bibringas lätt&lt;br&gt;den uppfattningen att lagförslaget enbart ger kommunerna rätten att utge&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag. I lagen skall tydligt anges att det är en&lt;br&gt;kommunal skyldighet att utge bostadsanpassningsbidrag till personer&lt;br&gt;med funktionshinder. Ödeshögs kommun framför att en utgångspunkt för&lt;br&gt;förslaget om en ny lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. skall vara att&lt;br&gt;den nya ordningen inte får innebära att kommunerna åläggs nya kost-&lt;br&gt;nadskrävande uppgifter. Österåkers kommun instämmer i utredningens&lt;br&gt;bedömningar och tillstyrker förslag till lag om bostadsanpassnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag. HCK framhåller att det är positivt att det har tagits fram ett&lt;br&gt;förslag till lag om bostadsanpassningsbidraget, men att det föreliggande&lt;br&gt;förslaget innehåller oklarheter som måste förtydligas. SRF delar uppfatt-&lt;br&gt;ningen att en avreglering av bostadsanpassningsbidraget kommer att&lt;br&gt;innebära försämringar för brukarna och att en lagstiftning är enda&lt;br&gt;möjligheten att tillförsäkra en bra boendestandard i framtiden. PRO&lt;br&gt;finner det nödvändigt att kommunerna genom en lag ges skyldighet att&lt;br&gt;svara för bostadsanpassning och att lagen bör träda i kraft från den 1&lt;br&gt;januari 1993. PRO anser att det bör finnas en koppling till socialtjänst-&lt;br&gt;lagens biståndsparagraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet motsätter sig att en särskild lag om bostads-&lt;br&gt;anpassning införs. FKFo delar uppfattningen att bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidraget spelar en viktig roll i bostadsförsöij ningen för människor med&lt;br&gt;funktionshinder. Föreningen anser att förslaget till ny lag om bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag i stort är bra. NHR anser det mycket angeläget att en&lt;br&gt;bostadsanpassningslag kommer till stånd. Det presenterade lagförslaget&lt;br&gt;bör dock bearbetas särskilt när det gäller personkrets, rätten att flytta,&lt;br&gt;definitionen av standardhöjande åtgärder och formerna för den enskildes&lt;br&gt;ekonomiska åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bidragsberättigade&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidraget skall i fortsättningen vara förbehållet enskil-&lt;br&gt;da personer som önskar anpassa sin egen bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen tillstyrker i princip detta. SHR framför att denna bestäm-&lt;br&gt;melse betyder att det inte längre är möjligt att få stöd för att nyprodu-&lt;br&gt;cera handikapplägenheter med särskild anpassning av ytor och utrym-&lt;br&gt;men för personer med stora funktionshinder. Rådet anser att det är en&lt;br&gt;brist att utredningen inte alls berör hur ungdomar och andra med stora&lt;br&gt;funktionshinder utan bostad skall få för dem anpassade bostäder. I&lt;br&gt;specialmotiveringen anges att föräldrar med delad vårdnad av ett funk-&lt;br&gt;tionshindrat barn kan få bostadsanpassningsbidrag. Rådet förutsätter att&lt;br&gt;bidrag också lämnas när vuxen person med funktionshinder bor hos&lt;br&gt;förälder eller annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket menar att begreppet &amp;quot;enskild ägare&amp;quot; är en mycket tveksam&lt;br&gt;juridisk formulering. Ett bättre alternativ är att använda det sedvanliga&lt;br&gt;begreppet fysisk person. Vidare menar Boverket att om avsikten med&lt;br&gt;förslaget är att inskränka kretsen av bidragsberättigade till fysiska&lt;br&gt;personer som äger en- och tvåbostadshus bör detta sägas i klartext.&lt;br&gt;Lämpligheten av att begränsa bidragsgivningen till den krets som avses&lt;br&gt;med förslaget kan dock ifrågasättas. Verket framför att det ibland kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara praktiskt att fastighetsägaren står som sökande och att ansökan&lt;br&gt;utformas i samråd med den funktionshindrade. Det kan därvid noteras&lt;br&gt;att en anpassning av en lägenhet ofta utförs i samband med en större&lt;br&gt;ombyggnad och att det är ekonomiskt fördelaktigt att åtgärderna samord-&lt;br&gt;nas. Det är emellertid av avgörande betydelse att den individuella&lt;br&gt;anpassning som kan stödjas med bostadsanpassningsbidrag får en klar&lt;br&gt;avgränsning mot den generella anpassning som skall göras enligt plan-&lt;br&gt;och bygglagen. I sistnämnda lag bör regleras de generella grundkrav&lt;br&gt;som är nödvändiga för att bostäder skall vara lämpliga för sitt ändamål&lt;br&gt;sett ur ett samhällsintresse. Om gränsdragningen blir oklar kan detta&lt;br&gt;leda till stora kostnader för kommunerna då fler åtgärder kan komma att&lt;br&gt;bedömas som individuell anpassning. Det är särskilt viktigt att gräns-&lt;br&gt;dragningen klargörs beträffande särskilda handikapplägenheter och olika&lt;br&gt;former av gruppbostäder. När det gäller andrahandsupplåtelser kan det&lt;br&gt;enligt Boverkets mening ifrågasättas om bidrag över huvud taget skall&lt;br&gt;lämnas när det är fråga om kortvariga andrahandsupplåtelser. Det kan&lt;br&gt;därvid noteras att det i andra sammanhang ställs krav på varaktighet för&lt;br&gt;att bidrag skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret delar utredningens uppfattning att bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag skall vara förbehållet person med funktionshinder. Det är oklart&lt;br&gt;vilken roll en hyresvärd har vid ansökningsförfarandet. Oklarheten&lt;br&gt;motiverar att hyresvärdens ställning regleras i lagen. Statskontoret&lt;br&gt;efterlyser i detta sammanhang en definition av begreppet bostad. I&lt;br&gt;specialmotiveringen till 4 § bör införas ett tillägg med innebörden att&lt;br&gt;med bostad avses inte byggnad för fritidsbruk. När det gäller periodiskt&lt;br&gt;boende i olika kommuner bör ett förtydligande göras. Av specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 6 § bör framgå vilken kommun som är bidragsansvarig, då&lt;br&gt;förälder med gemensam vårdnad om barn med funktionshinder, resp,&lt;br&gt;personer med vårdnadsåtagande för vuxna med funktionshinder, bor i&lt;br&gt;skilda kommuner. Hallstahammars kommun framhåller att den föreslag-&lt;br&gt;na ändringen, att bidrag skall förbehållas &amp;quot;enskilda&amp;quot; personer, kan&lt;br&gt;förväntas leda till onödigt krångel. Av lagförslaget har inte gått att utläsa&lt;br&gt;om kommunen kan lämna bidrag till anpassning av egendom utanför&lt;br&gt;kommunen eller till fritidshus. Vidare framgår det inte om bidrag skall&lt;br&gt;lämnas för person som är folkbokförd i annan kommun. Enligt kommu-&lt;br&gt;nen talar övervägande skäl för att bidrag bara lämnas för anpassning av&lt;br&gt;permanentbostäder. Vidare bör kommunens skyldighet att lämna bidrag&lt;br&gt;begränsas till i kommunen skrivna personer. När det gäller den utökade&lt;br&gt;rätten till bidrag även för umgängesberättigad förälder utan vårdnad&lt;br&gt;liksom förslaget att ta bort kravet på &amp;quot;svårt&amp;quot; handikappad bör detta leda&lt;br&gt;till att ett ökat antal personer blir bidragsberättigade, något som knap-&lt;br&gt;past kan vara förenligt med finansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katrineholms kommun påpekar att för att lagen skall vara komplett&lt;br&gt;krävs att det anges på vilka sakliga grunder en fastighetsägare kan vägra&lt;br&gt;lämna medgivande till anpassning av en lägenhet. Ljusdals kommun&lt;br&gt;framhåller att om bidrag ges endast till enskilda personer kommer detta&lt;br&gt;att innebära större krav på kommunala resurser för att bistå sökanden. I&lt;br&gt;de flesta fall har bostadsföretagen bättre kompetens för upphandling,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprätta ansökan m.m. än den enskilde sökanden. I lagförslaget bör&lt;br&gt;klarläggas vilka villkor som kan ställas från fastighetsägaren för att ge&lt;br&gt;sitt medgivande till åtgärder. Torsby kommun påpekar att om bidrag&lt;br&gt;endast lämnas till enskilda personer kan detta tolkas såsom att bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag inte kan utgå till sådana åtgärder som skulle varit&lt;br&gt;utförda enligt plan- och bygglagen. Anpassning av bostäder uthyrda i&lt;br&gt;andra hand bör ske endast om anpassningen är rimlig och säkrad för&lt;br&gt;lång tid. Älvkarleby kommun framför att ett positivt förslag är att bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidraget i fortsättningen skall vara förbehållet enskilda&lt;br&gt;personer som önskar anpassa sin bostad och inte som nu kommuner och&lt;br&gt;landsting samt bostadsrättsföreningar och bostadsföretag som anpassar&lt;br&gt;till sina hyresgäster. Österåkers kommun vill särskilt lyfta fram och&lt;br&gt;tillstyrka förslaget om att bostadsanpassningsbidraget skall vara förbe-&lt;br&gt;hållet enskilda personer som önskar anpassa sin egen bostad. HCK anser&lt;br&gt;att den bidragsberättigade kretsen skall gälla enligt nuvarande ordning.&lt;br&gt;HCK är tveksamma till att helt utestänga ägare av flerbostadshus från&lt;br&gt;rätten till bostadsanpassningsbidrag, bl.a. därför att det förefaller egen-&lt;br&gt;domligt att den enskilde hyresgästen eller bostadsrättshavaren skall&lt;br&gt;beviljas medel för åtgärder i det gemensamma huset eller på tomtmarken&lt;br&gt;utanför. Förslaget kan försvåra byggandet för särskilt omvårdnads-&lt;br&gt;krävande personer integrerat i övrigt bostadsbyggande. Förslaget kan&lt;br&gt;medföra onödiga fördymingar. Den nya ordningen förutsätter att den&lt;br&gt;framtida hyresgästen är utsedd innan projekteringen görs. HCK ser dock&lt;br&gt;stora fördelar med att tilldela hyresgästen det avgörande inflytandet över&lt;br&gt;vilka anpassningsåtgärder som skall vidtas i hans eller hennes bostad.&lt;br&gt;Särskilt betydelsefullt blir möjligheten för dem som bor i specialbostäder&lt;br&gt;av olika slag, där kommunen som regel är fastighetsägare. HCK tillstyr-&lt;br&gt;ker därför förslaget att den enskilde lägenhetsinnehavaren skall vara&lt;br&gt;mottagare av bostadsanpassningsbidraget, men anser att det behöver&lt;br&gt;kompletteras med en möjlighet också för fastighetsägaren att söka&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DHR påpekar att möjligheten för fastighetsägare, allmännyttiga före-&lt;br&gt;tag, bostadsrättsföreningar, kommuner och landsting att söka bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidrag föreslås försvinna. Förslaget får till konsekvens att s.k.&lt;br&gt;handikapplägenheter inte kommer att byggas i fortsättningen. DHR&lt;br&gt;anser att det även i fortsättningen måste finnas en lagstiftning som gör&lt;br&gt;det möjligt att producera lägenheter med större ytor, som är planerade&lt;br&gt;med utgångspunkt för personer som har större rullstolar och andra&lt;br&gt;skrymmande hjälpmedel. DHR motsätter sig att det är enbart enskilda&lt;br&gt;som skall ha rätt att söka bostadsanpassningsbidrag. Byggherrar, bo-&lt;br&gt;stadsföretag m.fl. skall även i fortsättningen kunna göra det på grund av&lt;br&gt;att det måste finnas fungerande bostäder för alla. Plan- och bygglagstift-&lt;br&gt;ningen är inte alltid tillräcklig när det gäller att producera fungerande&lt;br&gt;bostäder för funktionshindrade. SRF framför att det borde finnas en&lt;br&gt;möjlighet till anpassning av fritidshus. PRO anser att kravet på ända-&lt;br&gt;målsenlig bostad som finns i plan- och bygglagen(PBL) måste förstärkas&lt;br&gt;vad gäller särskilda boendeformer och bostäder med särskild service.&lt;br&gt;Med ett sådant krav på grundläggande tillgänglighet i PBL blir gräns-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragningen till individuell bostadsanpassning tydlig. PRO påpekar att det&lt;br&gt;måste samhällsekonomiskt vara mindre kostsamt att vid nybyggnad göra&lt;br&gt;allt boende grundläggande tillgängligt. Sveriges Pensionärsförbund&lt;br&gt;framför att förslaget att ta bort fastighetsägarens möjlighet att söka&lt;br&gt;anpassningsbidrag för samtidigt iordningsställande av flera eller samtliga&lt;br&gt;lägenheter i en fastighet får till följd att det kan bli betydande svårig-&lt;br&gt;heter att bilda bostadsrätter för pensionärer och handikappade i en redan&lt;br&gt;befintlig fastighet. Svenska Kommunförbundet framför att om en lag ändå&lt;br&gt;skulle införas tillstyrks förslaget om uppstramning av reglerna om vilka&lt;br&gt;som är bidragsberättigade. När det gäller periodiskt boende vill förbun-&lt;br&gt;det markera de särskilda problem som kan uppstå vid vistelse i familje-&lt;br&gt;hem. Enligt förbundets uppfattning är det vistelsekommunen som skall&lt;br&gt;stå för eventuell bostadsanpassning. Beträffande den föreslagna 6 §&lt;br&gt;noteras som positivt att olika vårdlösningar kan prövas, bl.a. blir det&lt;br&gt;lättare för barn att vårda gamla föräldrar. FKFo anser att när det gäller&lt;br&gt;den bidragsberättigade kretsen skall fastighetsägare även fortsättningsvis&lt;br&gt;kunna söka bidrag för enskilda personer. FKFo anser inte att detta&lt;br&gt;strider mot bidragets syfte, eftersom kommunerna också i dessa fall&lt;br&gt;grundar bidraget på en bedömning av den enskildes handikapp och&lt;br&gt;behov av åtgärder. Många fastighetsägare hjälper i dag enskilda att söka&lt;br&gt;bidraget, vilket innebär att kommunernas arbete väsentligt förenklas.&lt;br&gt;NHR menar att de som på grund av funktionsnedsättning har svårigheter&lt;br&gt;i sitt boende som kan avhjälpas med fysiska åtgärder också skall ha rätt&lt;br&gt;till bostadsanpassningsbidrag för att få dessa åtgärder genomförda.&lt;br&gt;Förslaget är oklart när det gäller vem som är bidragsberättigad: den&lt;br&gt;funktionshindrade eller fastighetsägaren/kontraktsinnehavaren. Den&lt;br&gt;enskilde funktionshindrade, barn eller vuxen, måste ha rätt att få sin&lt;br&gt;bostad anpassad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Bidragsberättigande åtgärder&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag lämnas för anpassning av en bostads fasta&lt;br&gt;funktioner i och i anslutning till en funktionshindrad persons bostad som&lt;br&gt;behövs för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för den funk-&lt;br&gt;tionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket framhåller att förslaget i denna del överensstämmer med nuva-&lt;br&gt;rande lydelse. I specialmotiveringen till 5 § anges att kravet på att&lt;br&gt;anpassningsåtgärden skall vara nödvändig med hänsyn till funktions-&lt;br&gt;hindret kvarstår. Det är mindre lämpligt att preciseringen finns i tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter. Med hänsyn till det stora antal tvister som kan förvän-&lt;br&gt;tas bör om möjligt angelägenhetsgraden av de sökta åtgärderna precise-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras i lagtexten. I den allmänna motiveringen anges att stöd inte lämnas&lt;br&gt;för lösa inventarier som det är sjukvårdshuvudmannens uppgift att&lt;br&gt;tillhandahålla. Uttalandet bör förtydligas till att avse samtliga lösa&lt;br&gt;inventarier. Katrineholms kommun framhåller att begreppet &amp;quot;fasta&lt;br&gt;funktioner&amp;quot; inte är något klart och entydigt begrepp. De senaste årens&lt;br&gt;produktutveckling inom byggsektorn och skiftande synsätt avseende&lt;br&gt;standard försvårar gränsdragningen mellan fasta och lösa inventarier.&lt;br&gt;Lagen måste därför precisera vad som avses med fasta resp, lösa inven-&lt;br&gt;tarier. Ytterligare ett skäl att klarlägga skillnaden är att det som genom&lt;br&gt;anpassning tillförs bostaden i princip tillfaller fastighetsägaren med&lt;br&gt;äganderätt. Staffanstorps kommun menar att, om kommunen bedömer att&lt;br&gt;det isatta hjälpmedlet bör kunna återanvändas till en annan sökande,&lt;br&gt;borde kommunen ha rätt att flytta över den till en annan anpassad&lt;br&gt;lägenhet. Bidragstagaren skulle inte ha äganderätt till åtgärden, utan&lt;br&gt;kommunens godkännande. Torsby kommun vill kraftigt understryka att&lt;br&gt;det bör stå klart i en ny lag att kommunen har rätt att återta alla anord-&lt;br&gt;ningar såsom lyftar, hissar, larm, spisvakter, ramper, hygienmoduler,&lt;br&gt;kvarboendestugor etc. och ha rätt att upprätta avtal med bidragstagaren&lt;br&gt;som reglerar återtagandet. HCK påpekar att begreppet &amp;quot;fasta funktioner&amp;quot;&lt;br&gt;måste förtydligas och att det i lagtexten måste finnas en öppning som&lt;br&gt;gör det möjligt att komplettera fast inredning med vissa lösa inventa-&lt;br&gt;rier. DHR motsätter sig inte att bostadsanpassningsbidrag skall utgå för&lt;br&gt;fasta funktioner, men anser att begreppet måste definieras med exempel&lt;br&gt;för att inte tolkningsproblem skall uppkomma. PRO påpekar att anpass-&lt;br&gt;ningsåtgärder som syftar till att ge även vårdpersonal en väl fungerande&lt;br&gt;arbetsmiljö bör vara bidragsberättigade. Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;påpekar att reglerna innebär att man preciserar att bidraget lämnas för&lt;br&gt;anpassning av bostadens fasta funktioner. Vidare bör det finnas ett intyg&lt;br&gt;som styrker nödvändigheten av åtgärden. Förbundet vill särskilt fram-&lt;br&gt;hålla att det är kommunen som skall avgöra på vilket sätt som kommu-&lt;br&gt;nen handlägger bostadsanpassningsbidragen. Den statliga tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten skall således inte styra handläggningen via särskilda blanketter&lt;br&gt;eller krav på viss typ av intygsgivare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FKFo anser att det är bra att den föreslagna lagen anger att anpass-&lt;br&gt;ningen skall gälla bostadens fasta funktioner. Därigenom klargörs och&lt;br&gt;förenklas gränsdragningen mot bl.a hjälpmedel och vissa hushållsmaski-&lt;br&gt;ner som tvätt- och diskmaskin. NHR ser det som naturligt att bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidrag endast lämnas till fast inredning. I byggsammanhang&lt;br&gt;skiljer man på fast och lös inredning/utrustning. Begreppen måste redas&lt;br&gt;ut och det är viktigt att det inte uppstår några luckor mellan bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidraget och bidrag till hjälpmedel. Det måste också klart&lt;br&gt;framgå att åtgärder får vidtas som motsvarar kommande behov som man&lt;br&gt;känner till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bostadsanpassningsbidrag vid nybyggnad och köp &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:58&lt;br&gt;eller byte av bostad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bllaga 2&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nybyggnad samt vid köp eller byte av bostad lämnas bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen framhåller att det kan vara mycket svårt, framfor allt för&lt;br&gt;personer med flera och stora funktionshinder, att vid byte eller köp av&lt;br&gt;bostad finna en bostad som uppfyller alla krav på individuell anpassning.&lt;br&gt;Flera individuella faktorer påverkar valet av bostad som t.ex. närhet till&lt;br&gt;service, kommunikationer, arbete, fritidsliv, socialt umgänge och fastig-&lt;br&gt;hetens pris. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till dessa faktorer&lt;br&gt;och noggrant bedömer om det är möjligt att finna en annan lämplig&lt;br&gt;bostad. Om detta är tveksamt bör bostadsanpassningsbidrag kunna utgå.&lt;br&gt;SHR skriver att enligt förslaget skall vid köp eller byte bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag lämnas endast om det finns särskilda skäl. Rådet påpekar att&lt;br&gt;vad som skall anses som särskilda skäl inte anges. I vissa kommuner&lt;br&gt;byggs endast bostäder med bostadsrätt och med standard enligt PBL. Då&lt;br&gt;finns inte någon reell valmöjlighet att välja en utifrån funktionshindret&lt;br&gt;helt tillgänglig bostad. Många behöver elektrisk dörröppnare, anpassning&lt;br&gt;i kök och badrum. Det borde enligt rådets mening anses som särskilt&lt;br&gt;skäl. Boverket framhåller att när det gäller köp eller byte av bostad&lt;br&gt;beviljas, enligt rådande praxis, den handikappade bidrag om det inte är&lt;br&gt;fråga om omfattande eller kostnadskrävande anpassningsåtgärder. I&lt;br&gt;sådana fall krävs således inte särskilda skäl. Förslaget innebär att även i&lt;br&gt;dessa fall skall det finnas särskilda skäl för flyttningen. Detta ter sig&lt;br&gt;som en väl hård inskränkning i möjligheten för handikappade att flytta&lt;br&gt;till en ny bostad. I nuvarande tillämpning prövas om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl för valet av den nya bostaden och inte varför sökanden flyttar. Det&lt;br&gt;bör vara den bidragssökandens ensak varför han väljer att flytta. Myn-&lt;br&gt;dighetens prövning bör naturligtvis inriktas på den nya bostadens lämp-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län instämmer i förslaget att bidrag till&lt;br&gt;anpassningsåtgärder medges vid nybyggnad och köp eller byte av bostad&lt;br&gt;endast om det finns särskilda skäl. Handikappinstitutet menar att det bör&lt;br&gt;vara självklart att en person som inte tidigare fått bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag ges möjlighet att lösa sin bostadssituation på bästa sätt, utan att&lt;br&gt;vara bunden av sin befintliga bostad för att få bidraget. Enligt Handi-&lt;br&gt;kappinstitutets mening bör huvudprincipen vara att bidrag skall lämnas&lt;br&gt;såväl vid anpassning av befintlig bostad som när man flyttar till en&lt;br&gt;annan bostad, dvs. vid nybyggnad, byte eller köp av bostad. Undantag&lt;br&gt;skulle dock kunna göras för åtgärder som behövs på grund av att man&lt;br&gt;flyttat till en uppenbart olämplig bostad, t.ex. bostad i flera plan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om man utan skälig orsak flyttar från en väl fungerande bostad till en&lt;br&gt;som kräver omfattande anpassningsåtgärder. I utredningen påpekas&lt;br&gt;särskilt att det vid nybyggnad ofta krävs omfattande anpassningsåtgärder&lt;br&gt;och att man bör välja en sådan bostad att anpassningsåtgärder kan&lt;br&gt;minimeras eller undvikas. Handikappinstitutet anser att man vid nybygg-&lt;br&gt;nad inte skall behöva specialrita sitt hus, utan ha möjlighet att välja ett&lt;br&gt;typhus och då få bidrag för merkostnaden för de anpassningsåtgärder&lt;br&gt;som behövs på grund av handikappet. Självfallet skall man välja ett hus&lt;br&gt;med så stor grundläggande tillgänglighet som möjligt för att minimera&lt;br&gt;behovet av anpassningsåtgärder. Kinda kommun anför att det skall&lt;br&gt;skrivas in klara regler for bidragsgivning vid byte av bostad i kommu-&lt;br&gt;nen. Kommunen skall ha möjlighet att anvisa ledig, handikappanpassad&lt;br&gt;lägenhet som alternativ till kostnadskrävande ombyggnad av annan&lt;br&gt;bostad. Ljusdals kommun framhåller att vid köp eller byte av bostad bör&lt;br&gt;kommunen ges möjlighet att göra en bedömning av fastighetens lämp-&lt;br&gt;lighet samt att eventuellt finna alternativa lösningar för att ge en så&lt;br&gt;ändamålsenlig bostad som möjligt för den funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staffanstorps kommun menar att bidrag borde begränsas till sökanden&lt;br&gt;som ger kommunen möjlighet att göra en bedömning om behovet innan&lt;br&gt;fastigheten inhandlas. Vid allergisaneringar bör krav kunna ställas på&lt;br&gt;den sökande att bidrag endast kan erhållas om bostaden har en rökfri&lt;br&gt;miljö, inget innehav av pälsdjur eller att på annat sätt utsätta den aller-&lt;br&gt;giskt drabbade för riskerna av en dålig miljö. Torsby kommun påpekar&lt;br&gt;att det i detta sammanhang borde förtydligas vad som är särskilda skäl,&lt;br&gt;t.ex. flyttning från annan kommun. Ödeshögs kommun framhåller att om&lt;br&gt;den funktionshindrade bor i en bostad som med hjälp av bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag är anpassad för hans eller hennes behov, måste kunna&lt;br&gt;krävas att personen bara medges bidrag för att byta till en annan bostad&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl för det. Det måste därför i lagen införas&lt;br&gt;vissa tidsbegränsningar när det gäller möjligheterna att få nytt bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag vid nybyggnad samt köp eller byte av bostad. Öster-&lt;br&gt;åkers kommun tillstyrker förslaget att det vid nybyggnad och vid köp&lt;br&gt;eller byte av bostad endast skall lämnas bostadsanpassningsbidrag om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl. HCK anser att en integritetskränkande prövning&lt;br&gt;av de individuella skälen för byte eller köp av bostad inte bör få före-&lt;br&gt;komma. Såsom bostadsbeståndet ser ut i dag är det svårt för många&lt;br&gt;funktionshindrade att vid flyttning få en lägenhet som från början&lt;br&gt;fungerar väl i alla avseenden. Det är viktigt att inse att det inte bara är&lt;br&gt;själva lägenheten som skall vara tillgänglig och användbar. Den måste&lt;br&gt;ligga i ett område där den funktionshindrade personen kan ta sig fram&lt;br&gt;och klara sina dagliga aktiviteter. DHR påpekar att den enskilde måste&lt;br&gt;kunna välja bostadstyp, bostadsort och område av olika skäl. Redan i&lt;br&gt;dag är valfriheten beskuren av gammalt bostadsbestånd, byggmissar och&lt;br&gt;för låg nivå på den generella tillgängligheten. Som särskilda skäl bör&lt;br&gt;räknas när den enskilde kan motivera sitt val av bostad med hänvisning&lt;br&gt;till behov av parkering, möjligheter att installera behövliga inredningar&lt;br&gt;i t.ex. kök, umgänge, närhet till kommersiell service eller social service,&lt;br&gt;invand miljö, byte av miljö eller andra aspekter exempelvis att välja att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bo i villa. Vid det valet måste ett särskilt skäl kunna vara hur utbudet&lt;br&gt;ser ut på orten. Ingen skall behöva tvingas flytta till en särskild boende-&lt;br&gt;form, bostadstyp eller bostadsområde på grund av funktionshindret och&lt;br&gt;att inte bidrag kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SRF påpekar att det i anvisningarna for om- och nybyggnation inte&lt;br&gt;finns något konkret krav som förbättrar orienterbarheten för dem som&lt;br&gt;har ett orienteringshandikapp. Behovet av bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;minskar därför inte när en person med funktionshinder flyttar till ett&lt;br&gt;nybyggt eller nyrenoverat område. Förbundet avvisar därför förslaget&lt;br&gt;om begränsningar av bostadsanpassningsbidrag för personer som flyttar&lt;br&gt;till nya bostäder eller av någon anledning vill byta bostad. PRO framför&lt;br&gt;att flyttningar bland handikappade inte är särskilt vanliga, men när det&lt;br&gt;finns skäl därför måste principen om valfrihet i boendet även gälla&lt;br&gt;handikappade och bostadsanpassningsbidrag bör utgå även i den nya&lt;br&gt;bostaden. Svenska kommunförbundeth&amp;amp;r inget att erinra mot förslaget att&lt;br&gt;anpassningsbidrag skall utgå i samband med köp eller byte av bostad.&lt;br&gt;NHR framhåller att funktionshindrade måste ha samma möjligheter att&lt;br&gt;byta bostad och rätt att göra det av samma skäl som andra och påpekar&lt;br&gt;att rätten att flytta och bosätta sig var som helst inom riket är grundlag-&lt;br&gt;fäst. Förbundet vänder sig därför mot resonemanget att man, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, endast skall få flytta till en bostad där bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag inte krävs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Återställningsbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för återställningsbidrag knyts enbart till de krav som&lt;br&gt;ställs upp i 12 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket poängterar att tidigare gavs återställningsbidrag för åtgärder&lt;br&gt;som gjorts för att den funktionshindrade skall komma in i och ut ur&lt;br&gt;bostaden och för att underlätta förflyttningen till och från huset eller&lt;br&gt;inom tomten. Det fanns därför visst fog för att begränsa bidraget till&lt;br&gt;bostadsrättslägenheter i flerbostadshus. Enligt förslaget skall återställ-&lt;br&gt;ningsbidrag lämnas i samma utsträckning som till hyreslägenheter och&lt;br&gt;småhus som hyrs ut. Något skäl att begränsa bidraget till bostadsrätts-&lt;br&gt;lägenheter i flerbostadshus torde därför inte finnas om utredningens&lt;br&gt;förslag genomförs. Det kan dock starkt ifrågasättas om det är lämpligt&lt;br&gt;att lämna återställningsbidrag beträffande åtgärder i bostadsrättslägen-&lt;br&gt;heter. Detta innebär nämligen en direkt värdeökning som tillkommer&lt;br&gt;bostadsrättshavaren på samma sätt som ett återställningsbidrag beträffan-&lt;br&gt;de egnahem skulle tillföra ägaren en värdeökning. Ett skäl som anförts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ett utvidgat återställningsbidrag har varit den tidigare ringa efter-&lt;br&gt;frågan på bidrag. Det torde kunna förväntas en kraftig tillströmning av&lt;br&gt;ansökningar om förslaget genomförs. Höörs kommun framhåller att&lt;br&gt;lagförslaget när det gäller återställningsbidrag har en minimigräns på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000 kr. Kommunen anser att detta är för högt och gränsen bör därför&lt;br&gt;sättas vid 2 000 kr. Ljusnarsbergs kommun påpekar att syftet med&lt;br&gt;återställningsbidraget är att fastighetsägare skall godkänna bostadsan-&lt;br&gt;passningar. Några sådana omständigheter finns inte när det gäller&lt;br&gt;småhus och bostadsrättslägenheter och återställningsbidrag bör därför&lt;br&gt;inte beviljas för dessa grupper. Älvkarleby kommun anser att det främsta&lt;br&gt;skälet till att återställningsbidrag finns är att få fastighetsägare att god-&lt;br&gt;känna bostadsanpassningar. I bostadsrättsföreningar och egnahem finns&lt;br&gt;inte något sådant skäl varför vi anser att någon utvidgning av bidraget&lt;br&gt;inte bör ske. FKFo anser att en utvidgning av återställningsbidraget inte&lt;br&gt;bör genomföras. Skälet för att återställningbidraget infördes var att få&lt;br&gt;fastighetsägare att ge sitt godkännande till anpassningar. I bostadsrätts-&lt;br&gt;lägenheter och egnahem finns inte detta skäl. Kommunerna kan inte&lt;br&gt;heller ställa krav på förmedling av denna typ av bostäder enligt 13 § i&lt;br&gt;lagförslaget. Den situation som kan uppstå om möjligheter till bidrag för&lt;br&gt;återställning skulle införas i dessa bostäder är att en köpare i efterhand&lt;br&gt;kan kräva att en återställning skall göras. Föreningen anser att bostads-&lt;br&gt;rättslägenheter och egnahem skall behandlas lika och att återställnings-&lt;br&gt;bidrag till dessa inte bör kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kostnadsminimum vid reparationsbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag skall utgå för reparation av utrustning som&lt;br&gt;anskaffats med stöd av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;även om kostnaden understiger 400 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona och Kinda kommuner föreslår att det införs en generell mini-&lt;br&gt;migräns för bostadsanpassningsbidrag som står i rimlig proportion till&lt;br&gt;kommunernas administrationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Standardhöjande åtgärder&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med standardhöjande åtgärd avses en åtgärd som i väsentlig mån för-&lt;br&gt;bättrar husets eller bostadens funktioner. Bostadsanpassningsbidrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;standardhöjande åtgärder lämnas endast om det finns särskilda skäl. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximigränsen i fråga om bidrag för standardhöjande åtgärd slopas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket påpekar att den definition på begreppet &amp;quot;standardhöjande åt-&lt;br&gt;gärder&amp;quot; som utredningen föreslår torde innebära en betydligt restriktiva-&lt;br&gt;re tolkning än som nu är i praxis. Flera av de exempel på standard-&lt;br&gt;höjande åtgärder som utredningen nämner i specialmotiveringen anses&lt;br&gt;enligt nuvarande praxis i vissa fall inte utgöra sådana åtgärder. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. uttalandet om tillbyggnad av ytterligare ett rum och inred-&lt;br&gt;ning av vind eller garderob till bostads- och hygienutrymme. För att&lt;br&gt;undvika en kraftig begränsning av bidragsgivningen jämfört med dagens&lt;br&gt;situation behöver motiveringen i förslaget finslipas ytterligare. För&lt;br&gt;bidrag för standardhöjande åtgärd krävs enligt nuvarande ordning bl.a.&lt;br&gt;att åtgärden är av väsentlig betydelse för den funktionshindrade. Enligt&lt;br&gt;förslaget bör de nuvarande förutsättningarna kunna tjäna som vägledning&lt;br&gt;vid prövningen om särskilda skäl för bidrag föreligger. I enlighet med&lt;br&gt;vad som tidigare angetts gäller kravet på att anpassningsåtgärden skall&lt;br&gt;vara nödvändig med hänsyn till funktionshindret for att bidrag över&lt;br&gt;huvud taget skall beviljas. Kravet på väsentlig betydelse ter sig därför&lt;br&gt;meningslöst. Om utredningen inte avser någon saklig förändring kan det&lt;br&gt;ifrågasättas om inte bestämmelsen bör utfomas enligt nuvarande lydelse&lt;br&gt;med ovan angivet undantag. Detta skulle betydligt underlätta tillämp-&lt;br&gt;ningen och förhindra en restriktivare tolkning. Handikappinstitutet&lt;br&gt;framför att åtgärder som tidigare inte ansetts som standardhöjande nu&lt;br&gt;föreslås betraktas som sådana och därmed inte vara bidragsberättigade&lt;br&gt;såvida det inte finns särskilda skäl. Som standardhöjande åtgärd föreslås&lt;br&gt;nu räknas större tillbyggnad av fastighet (tidigare standardhöjande endast&lt;br&gt;om behovet av anpassningsåtgärder skulle kurmat tillgodoses inom&lt;br&gt;befintlig byggnad), tillbyggnad av rum (ansågs inte tidigare som stan-&lt;br&gt;dardhöjande om rummet ersatte ett tidigare rum som behövde tas i&lt;br&gt;anspråk för annan anpassning), inredning av garderober o.d. till hygien-&lt;br&gt;utrymme (tidigare möjligt att flytta befintlig hygienfunktion från t.ex.&lt;br&gt;över-eller källarplan till bottenplan genom anordnande av nytt handi-&lt;br&gt;kappanpassat hygienrum, det finns ingen kommentar om att detta nya&lt;br&gt;hygienrum inte fick anordnas i tidigare garderob). Institutet anser att&lt;br&gt;detta innebär en försämring av bostadsanpassningsbidraget som inte är&lt;br&gt;acceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallstahammars kommun konstaterar att någon motsvarighet till hittills&lt;br&gt;gällande regel om maximibidrag för standardhöjande åtgärder inte före-&lt;br&gt;slås. Begränsningen ligger endast i att särskilda skäl skall finnas för&lt;br&gt;standardhöjande åtgärder. Avsikten med den borttagna begränsningen&lt;br&gt;måste rimligtvis vara att personer som tidigare inte varit bidragsbe-&lt;br&gt;rättigade nu skall erhålla bidrag. Utan maximigräns kan därför ifråga-&lt;br&gt;sättas om inte kostnadsökningar för kommunerna uppstår, vilket strider&lt;br&gt;mot kravet på reformens kostnadsneutralitet. Höörs kommun anser det&lt;br&gt;positivt att begreppet &amp;quot;standardhöjande åtgärder&amp;quot; definieras i lagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det anges att sådana åtgärder inte är bidragsberättigade om inte&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger. För att inte ge utrymme för olika tolkningar&lt;br&gt;bör definitionen lyda: &amp;quot;Standardhöjande åtgärder definieras som en&lt;br&gt;åtgärd som i väsentlig mån förbättrar husets eller bostadens funktioner&lt;br&gt;eller som tillför huset eller bostaden nya funktioner.&amp;quot; Katrineholms&lt;br&gt;kommun påpekar att särskilda skäl kan förekomma vid olika tillfällen&lt;br&gt;och att det sannolikt är nödvändigt att denna regel finns. Det torde&lt;br&gt;emellertid inte vara ovanligt att en standardhöjande åtgärd väsentligt&lt;br&gt;höjer en fastighets saluvärde. Detta kan föra med sig att enskilda kan&lt;br&gt;tillgodoräkna sig en vinst vid försäljning av t.ex. en villafastighet och&lt;br&gt;vinsten har direkt samband med de anpassningsåtgärder som vidtagits&lt;br&gt;och för vilka bidrag har lämnats. Lagen bör kompletteras med regler om&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet då det är uppenbart att fastighetsägare gör en&lt;br&gt;vinst vid försäljning och denna vinst har samband med de anpassningsåt-&lt;br&gt;gärder som gjorts och för vilka bidrag lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torsby kommun framhåller att med &amp;quot;standardhöjande åtgärd&amp;quot; enligt&lt;br&gt;lagförslaget skall avses en åtgärd som i väsentlig mån förbättrar huset&lt;br&gt;eller bostadens funktioner. För att &amp;quot;anpassa standardhöjande&amp;quot; skall&lt;br&gt;särskilda skäl föreligga. Kommunen anser att &amp;quot;väsentlig mån&amp;quot; är en&lt;br&gt;alldeles för vag formulering. Det kommer att bli oändliga tolknings-&lt;br&gt;frågor. Kommunen menar att en åtgärd skall räknas som standardhöjan-&lt;br&gt;de endast om bostaden tillförs en ny funktion. I dessa fall bör ombygg-&lt;br&gt;nadsstöd kunna utgå för nyinvestering. Österåkers kommun tillstyrker att&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag endast lämnas om det finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Östhammars kommun anser att ändringarna beträffande standardhöjande&lt;br&gt;åtgärder är bra. HCK anser att definitionen av standardhöjande åtgärder&lt;br&gt;måste bli tydligare. Det kan annars uppfattas som om alla anpassningar&lt;br&gt;av en bostad för funktionshindrade blir en standardhöjande åtgärd. De&lt;br&gt;åtgärder som vidtas för att bostaden skall fungera för den boende får&lt;br&gt;inte betraktas som standardhöjande. I visssa fall kan det krävas om-&lt;br&gt;fattande ombyggnader av kök, badrum och entréer som är nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder för att bostaden skall fungera för t.ex. en boende med rörelse-&lt;br&gt;hinder och rullstolsburen. SRF påpekar att det är viktigt att det finns&lt;br&gt;klara anvisningar för vad som menas med standardhöjande åtgärder. För&lt;br&gt;vem är det standardhöjande, den övriga familjen eller den som är&lt;br&gt;funktionshindrad?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FKFo anser att det är bra att begreppet &amp;quot;standardhöjande åtgärder&amp;quot;&lt;br&gt;definieras i lagen och att det anges att sådana åtgärder inte är bidrags-&lt;br&gt;berättigade om inte särskilda skäl finns. Föreningen menar dock att&lt;br&gt;definitionen inte tydligt täcker in situationer när nya funktioner tillförs&lt;br&gt;en bostad. Organisationen föreslår därför ett tillägg så att en standard-&lt;br&gt;höjande åtgärd definieras som en åtgärd som i väsentlig mån förbättrar&lt;br&gt;husets eller bostadens funktioner eller som tillför huset eller bostaden&lt;br&gt;nya funktioner. NHR betonar att det är betydelsefullt hur gränsdrag-&lt;br&gt;ningen görs. Det måste klargöras att de åtgärder som behövs för att&lt;br&gt;bostaden skall fungera för den funktionshindrade aldrig får betraktas&lt;br&gt;som standardhöjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Skälig kostnad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag lämnas med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DHR anser att texten i den gamla 7 § skall överföras till lagen om bo-&lt;br&gt;stadsanpassninsbidrag. Konsekvensen befaras annars bli att de tjänste-&lt;br&gt;män som tillämpar lagen inte beaktar hänsynen till hela familjen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Fråga om förskottsbetalning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till förskottsbetalning slopas. I stället öppnas möjlighet att&lt;br&gt;göra delbetalningar om flera entreprenörer är inblandade. Den nya be-&lt;br&gt;stämmelsen gäller även återställningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket konstaterar att enligt utredningen kan slutligt bidrag betalas ut&lt;br&gt;i olika etapper. När en entreprenör har slutfört sitt arbete kan den delen&lt;br&gt;slutregleras. I kombination med bestämmelsen om återkallelse av beslut&lt;br&gt;innebär detta att sedan en delbetalning skett kan beslutet i den delen inte&lt;br&gt;återkallas. Detta anser verket vara en dålig lösning. Det bör i stället&lt;br&gt;finnas möjlighet för kommunen att bevaka att hela eller i vart fall&lt;br&gt;väsentliga delar av projektet genomförs och på ett sätt som innebär en&lt;br&gt;bra lösning för den funktionshindrade. En ordning med någon form av&lt;br&gt;preliminär förskottsbetalning är därför avgjort bättre. Staffanstorps&lt;br&gt;kommun menar att ansvar för upphandling av anpassningsåtgärder borde&lt;br&gt;hanteras gemensamt av kommunen och den sökande. Många personer&lt;br&gt;saknar kunskap därom, måste lita till mer eller mindre seriösa entrepre-&lt;br&gt;nörer med kanske onödigt stora kostnader för åtgärden som följd. NHR&lt;br&gt;framhåller att vid omfattande åtgärder som utförs av samma entreprenör&lt;br&gt;kan det bli aktuellt med delbetalningar. Lagen måste ge möjlighet till&lt;br&gt;detta. Det bör också finnas möjlighet att ersätta åtgärder som vidtagits&lt;br&gt;innan beslut fattats. I de fall behovet av åtgärder är akut kan situationer&lt;br&gt;uppstå där det är motiverat att betala i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Länsbostadsnämndernas roll i fråga om&lt;br&gt;verksamheten med bostadsanpassningsbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsbostadsnämnderna frånkopplas allt ansvar i fråga om verksamheten&lt;br&gt;med bostadsanpassningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket framhåller att innan utredningen avslutades framkom vissa nya&lt;br&gt;uppgifter beträffande länsbostadsnämndernas framtid. Med anledning av&lt;br&gt;vad som sades i kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 del 1,&lt;br&gt;bil. 1:5) uttalade bostadsutskottet att &amp;quot;de kommande övervägandena bör&lt;br&gt;göras med utgångspunkt från att ansvaret för de kvarvarande uppgifterna&lt;br&gt;på regional nivå anförtros länsstyrelserna&amp;quot; (bet. 1991/92:BoU 23). Riks-&lt;br&gt;dagen har senare bifallit vad utskottet hemställt (rskr. 1991/92:343).&lt;br&gt;Länsbostadsnämndernas framtid kan därför inte i sig utgöra skäl för en&lt;br&gt;ändrad roll i fråga om bostadsanpassningsbidrag. I enlighet med vad&lt;br&gt;utredningen anför bör dock kommunerna vara beslutande i alla ärenden&lt;br&gt;om bostadsanpassningsbidrag, dvs. även s.k. kombinationsärenden.&lt;br&gt;Frågor om räntebidrag kommer att prövas av regionala myndigheter.&lt;br&gt;Rutiner för hur uppgifter om bostadsanpassningsbidrag skall lämnas till&lt;br&gt;dessa myndigheter måste därför utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Besvärsordningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SHR påpekar att den föreslagna besvärsordningen kan riskera att hand-&lt;br&gt;läggningstiden förlängs. Både kommunen och tillsynsmyndigheten Bo-&lt;br&gt;verket kan besvära sig över domstolens beslut. En viktig fråga i sam-&lt;br&gt;manhanget är att kompetens kan bevaras och utvecklas hos berörda&lt;br&gt;myndigheter. Det gäller framför allt att kunna vägleda om vad som skall&lt;br&gt;anses vara skälig åtgärd och kostnad. SHR anser att det borde finnas&lt;br&gt;någon opartisk t.ex. Handikappinstitutet, som kan biträda vid uttolkning&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket framhåller att utredningen har anfört tre skäl för att ändra&lt;br&gt;besvärsordningen: 1.) Domstolsutredningens betänkande (SOU 1991:106&lt;br&gt;s 357), 2.) Att länsbostadsnämnderna sannolikt försvinner, 3.) En&lt;br&gt;strävan att befria regeringen för prövning av enskilda förvaltningsären-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har åberopat ett uttalande av Domstolsutredningen till stöd&lt;br&gt;för ändrad besvärsordning. Det åberopade uttalandet avser emellertid en&lt;br&gt;helt annan fråga än den nu aktuella och kan inte läggas till grund för hur&lt;br&gt;besvärsordningen beträffande bostadsanpassningsbidrag skall bestämmas.&lt;br&gt;Det åberopade uttalandet avser frågan om sådana mål som redan nu&lt;br&gt;prövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna skall böija i lägsta&lt;br&gt;domstolsinstansen eller om vissa avgränsningar bör göras. Av Domstols-&lt;br&gt;utredningens sammanfattning (s 21) framgår att utredningen över huvud&lt;br&gt;taget inte prövat frågan om några nya ärenden bör föras över från&lt;br&gt;förvaltning till domstol. Boverket menar att det i och för sig skulle vara&lt;br&gt;värdefullt att göra en översyn av om den nuvarande fördelningen mellan&lt;br&gt;förvaltning och domstol är ändamålsenlig. Den analys av dagens för-&lt;br&gt;hållanden som krävs för detta är dock så omfattande att den måste anses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligga utanför ramen för denna utredning. En principiell utgångspunkt för&lt;br&gt;verkets arbete har i stället varit att de förvaltningsärenden som idag&lt;br&gt;prövas av förvaltningsdomstol skall underkastas sådan prövning även i&lt;br&gt;framtiden. De av utredningen åberopade två övriga skälen för ändring&lt;br&gt;av besvärsordnmingen saknar också relevans. Som angetts ovan kommer&lt;br&gt;det att finnas kvar regionala myndigheter och Boverket menar att något&lt;br&gt;hinder för att befria regeringen från prövningen av ärenden om bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag naturligtvis inte föreligger. Detta har för övrigt skett&lt;br&gt;redan i nu gällande räntebidragsförfattningar. Enligt Boverkets mening&lt;br&gt;bör följande beaktas när det gäller besvärsordningen. Vid prövning av&lt;br&gt;en ansökan om bostadsanpassningsbidrag krävs en lång rad lämplighets-&lt;br&gt;bedömningar, där utgången är beroende av kunskaper inom områden&lt;br&gt;som inte direkt behärskas av en domstols ledamöter. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet samt kunskaper om byggnads-&lt;br&gt;teknik, byggnadsekonomi, byggnaders inomhusmiljö och hälsoskydd. En&lt;br&gt;uppenbar följd av utredningens förslag blir därför att parterna tvingas ta&lt;br&gt;in omfattande sakkunnigutredningar och/eller att domstolen föranstaltar&lt;br&gt;motsvarande utredningar. Det förstnämnda kommer bl.a. att innebära&lt;br&gt;avsevärda rättegångskostnader för de enskilda funktionshindrade och&lt;br&gt;medför också en uppenbar risk för att de inte förmår ta till vara sin rätt.&lt;br&gt;Boverket framhåller vidare att av Domstolsutredningen (s. 54 ) framgår&lt;br&gt;att en grundprincip som har tillämpats är att ärenden där prövningen i&lt;br&gt;huvudsak går ut på att tillämpa rättsregler skall överklagas till regerings-&lt;br&gt;rätten, medan prövningen av ärenden där prövningen gäller lämplighet&lt;br&gt;eller annan mer skönsmässig bedömning skall överklagas i administrativ&lt;br&gt;ordning. I de nu aktuella ärendena dominerar oftast lämplighetsbedöm-&lt;br&gt;ningen även om vissa juridiska bedömningar givetvis förekommer. De&lt;br&gt;speciella kunskaper som lämplighetsbedömningama kräver finns inom&lt;br&gt;Boverket. Med hänsyn härtill, och då även den juridiska kompetensen&lt;br&gt;som krävs finns inom verket, bör verket också fortsättningsvis vara&lt;br&gt;överklagandeinstans. En sådan ordning ger också Boverket de bästa&lt;br&gt;möjligheterna att utöva tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet&lt;br&gt;och att fortlöpande följa upp effekterna av regelsystemet, inkl, de egna&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifterna. Enligt utredningen skall överprövning ske i&lt;br&gt;tre domstolsinstanser. I många fall kommer detta att innebära mycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;segdragna processer, där kommunalekonomiska övervägande ibland&lt;br&gt;ställs mot enskilda funktionshindrades behov av snabb hjälp. Samtidigt&lt;br&gt;är det nödvändigt att ärendena kan föras upp till en prejudikatinstans,&lt;br&gt;varför regeringsrätten inte kan skäras av. I enlighet med vad som sagts&lt;br&gt;ovan bör Boverket vara överklagandeinstans och regeringen befrias från&lt;br&gt;prövningen. Detta innebär en överprövning av kommunens beslut i två&lt;br&gt;instanser. En sådan ordning framstår som mycket rimlig. Den innebär&lt;br&gt;också det effektivaste sättet att utöva tillsyn över kommunernas bidrags-&lt;br&gt;verksamhet. Den löser även de samordningsproblem som uppstår då&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidraget kombineras med statligt räntebidrag. Ett&lt;br&gt;alternativ till ren förvaltningsprövning är att den kombineras med&lt;br&gt;domstolsprövning. Ettt sådant alternativ är att kommunens beslut kan&lt;br&gt;överklagas till Boverket och verkets beslut sedan kan prövas av domstol.&lt;br&gt;En sådan lösning innebär att domstolen får bättre underlag för pröv-&lt;br&gt;ningen än vid en ren domstolsprövning. Om Boverkets beslut beträffan-&lt;br&gt;de bostadsanpassningsbidrag skall överklagas till domstol ter det sig&lt;br&gt;naturligast att beslutet överklagas till kammarrätt. Bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidraget utgör inte sådana massärenden som t.ex. kriminalvårdsmål som&lt;br&gt;domstolsutredningen vill överföra till länsrätt. I utredningen om bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag föreslås att Boverket och kommunen får inträda som&lt;br&gt;part. Boverkets roll måste dock framledes även vara att med sin expert-&lt;br&gt;kunskap göra en rimlig avvägning mellan det allmännas intresse (ofta&lt;br&gt;kommunens ekonomi) och den enskildes intresse av rimligt bistånd för&lt;br&gt;att möjliggöra ett självständigt liv i eget boende. Boverket och kommu-&lt;br&gt;nen har därför ofta olika utgångspunkter. Det lämpliga av att det så att&lt;br&gt;säga finns tre parter i samma ärende kan starkt ifrågasättas. Statskonto-&lt;br&gt;ret tillstyrker utredningens förslag att ärenden om bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag får överprövas i domstol. Det nya förfarandet bör tillämpas så&lt;br&gt;snart som möjligt. När det gäller förslaget om besvärsordning skiljer sig&lt;br&gt;emellertid Statskontorets uppfattning från det redovisade förslaget. I&lt;br&gt;Domstolsutredningens betänkande (SOU 1991:106) Domstolarna inför&lt;br&gt;2000-talet föreslås en tvåpartsprocess i förvaltningsmål, vilket saknar&lt;br&gt;motsvarighet i gällande rätt. Ett likartat förslag avvisades av regeringen&lt;br&gt;för några år sedan med bl.a. motiveringen att förslaget skulle innebära&lt;br&gt;ett onödigt tungrott förfarande utan några påtagliga rättssäkerhetsvinster.&lt;br&gt;Domstolsutredningen anmäler också (s. 505) liknande farhågor. I Social-&lt;br&gt;departementets promemoria redovisas inte heller några tungt vägande&lt;br&gt;skäl för tvåpartsprocess vid överprövning av ärende angående bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidrag. Mot den bakgrunden är Statskontoret närmast berett att&lt;br&gt;avstyrka den föreslagna förändringen med tvåpartsprocess vid över-&lt;br&gt;klagande i domstol av beslut om bostadsanpassningsbidrag. Enligt&lt;br&gt;Statskontoret synes de processrättsliga frågorna angående bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag behöva beredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping förmodar att flertalet ärenden om bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag är av individuell natur där behovet av anpassningsåt-&lt;br&gt;gärder får bedömas från fall till fall med hänsyn till funktionshindrets&lt;br&gt;art, den handikappades personliga förutsättningar, bostadens beskaffen-&lt;br&gt;het etc. Detta skulle i och för sig kunna tala mot att ärendena blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föremål for prövning av förvaltningsdomstol. Under förutsättning att den&lt;br&gt;nuvarande länsbostadsnämndsorganisationen avvecklas och den kvar-&lt;br&gt;varande regionala bidragsadministrationen förs över till länsstyrelserna&lt;br&gt;vill kammarrätten emellertid inte motsätta sig den föreslagna besvärsord-&lt;br&gt;ningen. Att länsrätten därvid blir första instans ligger i linje med den&lt;br&gt;utveckling som i dag sker vad gäller domstolsprövning av förvaltnings-&lt;br&gt;ärendena. Länsrätten i Östergötlands län har vid sin granskning lagt&lt;br&gt;huvudvikten vid de formella frågorna och har i sak ingen erinran mot&lt;br&gt;förslaget. Eftersom det är fråga är om en betydande ekonomisk rättighet&lt;br&gt;för människor med funktionshinder, är det lämpligt att överklagande kan&lt;br&gt;ske hos en allmän förvaltningsdomstol. Länsrätten utgår vid sin be-&lt;br&gt;dömning från att domstolsutredningens förslag till domstolsorganisation&lt;br&gt;i stort sett godtas. Lagförslaget bör dock förtydligas på en del punkter,&lt;br&gt;främst när det gäller förfarandet vid kommunens handläggning. Läns-&lt;br&gt;rätten påpekar vidare att lagförslaget har anknytning till det ansvar för&lt;br&gt;äldre människor och människor med handikapp som kommunen har&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen. De allmänna förvaltningsdomstolarna är väl&lt;br&gt;förtrogna med tillämpningen av den lagen. Det är därför naturligt att&lt;br&gt;överklaganden sker hos dessa domstolar även beträffande bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidrag. Det vore, inte minst för enskilda bidragssökande,&lt;br&gt;klargörande om en hänvisning fanns till domstolsförfarandelagen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län tillstyrker utredningens förslag att förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheternas prövning och beslut skall kunna överprövas av&lt;br&gt;domstol. Det är rimligt att kommunen som beslutande också har möjlig-&lt;br&gt;het att inträda som part i domstolsprocessen och kunna överklaga&lt;br&gt;domstolens beslut. Behovet av att även tillsynsmyndigheten, Boverket,&lt;br&gt;skall ha en lagstadgad rätt att överklaga domstolars beslut ifrågasätts&lt;br&gt;däremot. Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker förslaget att förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna skall pröva överklagningama. Det är länsstyrelsens&lt;br&gt;erfarenhet att förvaltningsdomstolar i dag har vana och rutin i handlägg-&lt;br&gt;ning av besvärsärenden som rör enskilda människors hjälpbehov. Läns-&lt;br&gt;styrelsen anser inte att kommunen skall ta ställning som part i över-&lt;br&gt;klagningsärendena, eftersom detta inte går att förena med kravet på&lt;br&gt;opartiskhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torsby kommun framhåller att, för att Boverket skall kunna sköta upp-&lt;br&gt;gifterna som tillsynsmyndighet, kommunens beslut bör kunna överklagas&lt;br&gt;till Boverket i första hand. Ängelholms kommun ifrågasätter om läns-&lt;br&gt;rätterna har den erfarenhet och kunskap som erfordras för prövning av&lt;br&gt;anpassningsåtgärder, som ställer krav på både byggnadstekniskt kunnan-&lt;br&gt;de och kunskaper om olika funktionsinskränkningar. HCK anser att den&lt;br&gt;föreslagna besvärsordningen innebär en begränsning av den enskildes&lt;br&gt;möjligheter att via överklagning hävda sina intressen. Inom länsrätten&lt;br&gt;finns oftast inte den breda kunskap som krävs för att rätt bedöma ett&lt;br&gt;ärende om bostadsanpassning. Det är därför angeläget att den kompetens&lt;br&gt;som finns hos Boverket bevaras. HCK anser därför att överklagande av&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag skall behandlas av Boverket. DHR ser en risk&lt;br&gt;i att kommunen både skall hjälpa den enskilde kommuninnevånaren som&lt;br&gt;vill överklaga ett kommunbeslut och samtidigt vara den rättsliga mot-&lt;br&gt;parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Återanvändning av lyftanordningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket bedriver också i fortsättningen denna verksamhet och utfärdar&lt;br&gt;behövliga anvisningar i enlighet med regeringens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket framhåller att till denna verksamhet utbetalas statliga medel.&lt;br&gt;Kostnader i samband med återanvändning skall så långt det är möjligt&lt;br&gt;räknas in i det bostadsanpassningsbidrag som beviljas den som övertar&lt;br&gt;anordningen. Med hänsyn till att bostadsanpassningsbidraget skall&lt;br&gt;betalas av kommunen kommer det att finnas ett mycket starkt incitament&lt;br&gt;för att för över så mycket som möjligt till den statligt finansierade&lt;br&gt;verksamheten. Det framstår därför som mindre lämpligt med två olika&lt;br&gt;bidragssystem. Det kan vidare noteras att regeringen i kompletterings-&lt;br&gt;propositionen (prop. 1991/92:150 bil II s. 105 uttalat att även bidraget&lt;br&gt;beträffande återanvändning av lyftanordningar skall avvecklas. Utred-&lt;br&gt;ningen strider alltså mot detta uttalande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Övrigt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har även berört frågorna om tillsyn, övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser, information m.m. i sina svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen framhåller vikten av att informationen om bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidrag förbättras. Av Socialstyrelsens rapport 1992:8 &amp;quot;Unga&lt;br&gt;förtidspensionärer&amp;quot; framgår att nästan hälften av dem som anser att&lt;br&gt;deras bostad skulle behöva anpassas inte har sökt bostadsanpassnings-&lt;br&gt;bidrag. Boverket anser att utredningens förslag om övergångsbestämmel-&lt;br&gt;ser kommer att leda till stora tveksamheter och framstår därför som&lt;br&gt;mycket olämpligt. Brytpunkten bör klart preciseras, lämpligen till&lt;br&gt;ansökan eller beslut. Enligt övergångsbestämmelserna skall äldre be-&lt;br&gt;stämmelser gälla i fråga om överklagande av den myndighetens beslut.&lt;br&gt;Äldre bestämmelser skall således bara gälla i närmast högre instans. Om&lt;br&gt;ett &amp;quot;förfarande&amp;quot; inletts hos kommunen skall äldre bestämmelser tilläm-&lt;br&gt;pas av länsbostadsnämnden men Boverket ställer sig frågande till vad&lt;br&gt;som händer vid ett överklagande av nämndens beslut. Skall ytterligare&lt;br&gt;prövning avskäras? Skall Boverket pröva ärendet? Förslaget i denna del&lt;br&gt;framstår som oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret framför beträffande tillsynsansvar att frågan kan ses ur&lt;br&gt;två aspekter. Enligt vad verket erfarit handläggs ärenden om bostadsan-&lt;br&gt;passningsbidrag inom kommunerna av antingen byggnadskontoret eller&lt;br&gt;socialkontoret. Med beaktande av kommunernas byggnadstekniska be-&lt;br&gt;dömningar och byggkostnadsberäkningar i samband med anpassningåt-&lt;br&gt;gärder synes Boverket med sitt ansvar för byggnadsnormer vara lämplig&lt;br&gt;tillsynsmyndighet. Å andra sidan tillhör dessa ärenden med sin nära&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anknytning till äldre- och handikappvården sådana frågor inom det&lt;br&gt;sociala välfärdssystemet, som Socialstyrelsen har tillsynsansvar för i&lt;br&gt;landet. Mot denna bakgrund kan ifrågasättas, om inte Socialstyrelsen&lt;br&gt;bör vara tillsynsmyndighet även i fråga om bostadsanpassningbidrag.&lt;br&gt;Frågan kan enligt Statskontorets uppfatttning övervägas vidare i sam-&lt;br&gt;band med översynen av Boverket. Statskontoret anser att innehåll och&lt;br&gt;omfattning av tillsynsansvaret när det gäller bostadsanpassningsbidrag&lt;br&gt;bör preciseras närmare. En tyngdpunkt i detta ansvar bör ligga på&lt;br&gt;uppföljning av kommunernas tillämpning av regelverket avseende&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag med beaktande av att funktionshindrade&lt;br&gt;personers intressen tillvaratas. Kammarrätten i Jönköping framför att&lt;br&gt;övergångsbestämmelsen i punkten 4 är otydlig. Bestämmelsen bör&lt;br&gt;i stället knyta an till tidpunkten för ansökan. Länsrätten i Östergötlands&lt;br&gt;län anser att övergångsbestämmelserna bör förtydligas på så sätt att de&lt;br&gt;ansökningar som ingivits före ikrafttädandet skall prövas enligt de äldre&lt;br&gt;författningarna. Om formedlingsorganen och länsbostadsnämnderna skall&lt;br&gt;upphöra, bör anges vilka organ som därefter skall pröva ansökningarna.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län vill framhålla behovet av en regional&lt;br&gt;statlig tillsyn, vilken med fördel kan åvila länsstyrelsen. Enligt länssty-&lt;br&gt;relsens mening kan det vara rimligt att överväga möjligheterna till en&lt;br&gt;ekonomisk behovsprövning, särskilt när det gäller standardhöjande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län vill framhålla att det är angeläget att&lt;br&gt;det finns en statlig tillsyn av verksamheten och överklagningsmöjligheter&lt;br&gt;för den enskilde som sökt bidrag. Hallstahammars kommun anser att det&lt;br&gt;behövs ett klarläggande rörande punkt 4 i övergångsbestämmelserna.&lt;br&gt;Det bör preciseras vad som menas med att förfarandet har inletts vid en&lt;br&gt;viss myndighet. I sammanhanget är det också av intresse vilket stats-&lt;br&gt;bidragssystem som skall tillämpas på ett sådant ärende. Karlskrona&lt;br&gt;kommun anser att lagförslaget bör kompletteras med att kommunen har&lt;br&gt;rätt att anvisa lägenhet för vilken kommunen utbetalat bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag med en summa överstigande två basbelopp till annan person&lt;br&gt;med funktionshinder. Kinda kommun föreslår att statsbidraget till bo-&lt;br&gt;stadsanpassning skall vara specialdestinerat och ersätta kostnaderna med&lt;br&gt;100 %. Ljusdals kommun menar att allergiproblematiken bör ytterligare&lt;br&gt;belysas då dessa ärenden är svåra att bedöma. Ett lägsta bidragsbelopp&lt;br&gt;bör införas då administrationskostnaden i många fall överstiger anpass-&lt;br&gt;ningsåtgärden. Ljusnarsbergs kommun anser att kommunen borde få rätt&lt;br&gt;att kräva att insatta hjälpmedel som går att återanvända får tas tillbaka&lt;br&gt;när de inte längre används eller vid avflyttning. Kommunen borde ha&lt;br&gt;rätt att skriva ut skuldebrev och ta ut inteckningar i de fall större om-&lt;br&gt;byggnader utföres i egnahem. Hela eller delar av beloppet skulle då&lt;br&gt;kunna krävas tillbaka vid en försäljning. Torsby kommun framför att&lt;br&gt;Boverket bör bli tillsynsmyndighet och därmed utforma och utge blan-&lt;br&gt;ketter, samla in och ge ut dokumentation såsom handbok, statistik,&lt;br&gt;överklagande etc. Älvkarleby kommun framför att för att kunna göra en&lt;br&gt;enhetlig bedömning av allergiärenden borde en som har kontinuerlig&lt;br&gt;kontakt med allergimottagningama, en arbetsterapeut vara ansvarig för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag om åtgärder. Vid allergisaneringama bör krav kunna ställas på&lt;br&gt;den sökande att bidrag endast kan erhållas om bostaden har en rökfri&lt;br&gt;miljö, inget innehav av pälsdjur eller på annat sätt utsätter den allergiskt&lt;br&gt;drabbade för riskerna av en dålig miljö. Kommunen anser vidare att&lt;br&gt;Boverket även fortsättningsvis skall ge ut sina riktlinjer i form av &amp;quot;BAB&lt;br&gt;- Handbok för bostadsanpassningsbidraget&amp;quot; som ett fylligt komplement&lt;br&gt;till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO är ytterst tveksam till om Boverket kan klara av tillsynsverksam-&lt;br&gt;heten över hela landet. PRO förväntar sig att tillsynsmyndigheten upp-&lt;br&gt;märksammar att handläggningen av bostadsanpassningsbidrag måste vara&lt;br&gt;enhetlig och rättvis över hela landet. PRO anser att anpassningsåtgärder&lt;br&gt;som syftar till att ge även vårdpersonal en väl fungerande arbetsmiljö&lt;br&gt;bör vara bidragsberättigade. 7 § 1 bör kompletteras med &amp;quot;åtgärder som&lt;br&gt;har samband med den funktionshindrades behov av omvårdnad, rehabili-&lt;br&gt;tering...&amp;quot;. Sveriges pensionärsförbund framhåller att det föreliggande&lt;br&gt;förslaget kommer att medföra betydande orättvisor mellan sökanden i&lt;br&gt;olika kommuner. Boverkets roll som tillsynsmyndighet måste därför&lt;br&gt;stärkas genom att boverkets anvisningar blir bindande för kommunerna.&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet vill starkt understryka vikten av att Boverkets&lt;br&gt;föreskriftsrätt starkt begränsas. Det är också angeläget att verket i god&lt;br&gt;tid före årsskiftet 1992/93 utarbetar de föreskrifter som skall gälla och&lt;br&gt;att dessa skall finnas tillgängliga i samtliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innhållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagforslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 19928 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering...........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Nuvarande ordning.......................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter ..................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;En ändrad lagstiftning om bostadsanpassningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Allmänt om regleringen...............13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Bidragsberättigade ..................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Bidragsberättigande åtgärder............17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Bostadsanpassningsbidrag vid nybyggnad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köp eller byte av bostad...............18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Återställningsbidrag .................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.6 Kostnadsminimum vid reparationsbidrag.....20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.7 Standardhöjande åtgärder..............21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.8 Skälig kostnad.....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.9 Fråga om förskottsbetalning ............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.10Länsbostadsnämndens roll i fråga om verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten med bostadsanpassningsbidrag .......24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.11 Besvärsordningen...................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.12Återanvändning av lyftanordningar m.m.....27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.13Kostnaderna för verksamheten...........28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.14Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ..........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. . 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna förvaltningsdomstolar...............36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian Bostads-&lt;br&gt;anpassningsbidrag m.m. (Ds 1992:52) .......... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Remissammanställning....................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42091, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:37:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0358</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:37:47</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0358</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__58.pdf</filnamn>
<filstorlek>2684772</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bostadsanpassningsbidrag m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C175A53F-E1F2-429B-BDFE-EE852466CCBE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:BoU4</uppgift>
<ref_dok_id>GG01BoU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bostadsanpassningsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:58&lt;br/&gt;
Bostadsanpassningsbidrag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1992/93:58 Bostadsanpassningsbidrag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:58&lt;br/&gt;
Bostadsanpassningsbidrag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1992/93:58 Bostadsanpassningsbidrag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:58&lt;br/&gt;
Bostadsanpassningsbidrag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1992/93:58 Bostadsanpassningsbidrag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christel Anderberg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:58&lt;br/&gt;
Bostadsanpassningsbidrag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1992/93:58 Bostadsanpassningsbidrag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christel Anderberg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Zetterberg  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:58&lt;br/&gt;
Bostadsanpassningsbidrag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1992/93:58 Bostadsanpassningsbidrag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Zetterberg  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Oskar Lindkvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:58&lt;br/&gt;
Bostadsanpassningsbidrag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1992/93:58 Bostadsanpassningsbidrag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Oskar Lindkvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>