<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287598</hangar_id>
 <dok_id>GG0356</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>56</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:56</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>56</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:31</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:50</publicerad>
 <titel>Ny konkurrenslagstiftning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0356/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0356</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0356</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ny konkurrenslagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Näringsdepartementet har varit föredragande vid regeringssam-&lt;br&gt;manträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en ny konkurrenslag som skall&lt;br&gt;ersätta den nuvarande konkurrenslagen från år 1982 och lagen från år 1991&lt;br&gt;om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter.&lt;br&gt;Vidare läggs fram förslag till viss annan lagstiftning som hänger samman&lt;br&gt;därmed. Slutligen föreslås en ändring i förslaget till lag om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny konkurrenslag innebär bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De materiella konkurrensreglerna i lagen utformas efter förebild från&lt;br&gt;EG:s konkurrensregler i Romfördraget och EES-avtalets konkurrensregler.&lt;br&gt;Det innebär principiella förbud mot dels samarbete mellan företag som har&lt;br&gt;till syfte att begränsa konkurrensen på den svenska marknaden eller som&lt;br&gt;ger detta resultat, dels missbruk från ett eller flera företags sida av en&lt;br&gt;dominerande ställning på den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag&lt;br&gt;skall undantag kunna medges i enskilda fall av Konkurrensverket. Undan-&lt;br&gt;tag från förbudet skall också gälla för grupper av avtal som uppfyller&lt;br&gt;förutsättningarna för enskilda undantag. Föreskrifter om sådana gruppun-&lt;br&gt;dantag skall beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal mellan företag som är förbjudna är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet finns för ett företag att efter ansökan hos Konkurrensverket få&lt;br&gt;en förklaring om att förbuden inte är tillämpliga (icke-ingripandebesked).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överträdelse av förbuden skall kunna medföra skadeståndsskyldighet&lt;br&gt;och konkurrensrättsliga ingripanden i form av dels åläggande vid vite att&lt;br&gt;upphöra med en pågående överträdelse, dels åläggande att betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1922193. 1 samt. Nr 56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrensskadeavgift för en redan begången överträdelse. En konkurrens- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;skadeavgift skall kunna uppgå till tio procent av företagets årsomsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket beslutar om åläggande vid vite att upphöra med över-&lt;br&gt;trädelser av förbuden. Beslut om skyldighet att betala konkurrensskadeav-&lt;br&gt;gift meddelas av domstol på talan av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket skall vid utredningar om överträdelser av förbuden&lt;br&gt;kunna göra undersökningar hos företag för att få fram bevismaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kontroll av företagsförvärv får en något annorlunda utform-&lt;br&gt;ning än i den nuvarande lagen. Kontrollen omfattar företagsförvärv där de&lt;br&gt;berörda företagen tillsammans har en årsomsättning som överstiger fyra&lt;br&gt;miljarder kronor. Sådana företagsförvärv skall också anmälas till Konkur-&lt;br&gt;rensverket för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande skall kunna ske om företagsförvärvet får antas leda till mer&lt;br&gt;påtagliga skadliga effekter för konkurrensen i ett långsiktigt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsprövningen av konkurrensrättsliga mål skall tills vidare ske&lt;br&gt;enligt en tvåinstansordning med specialiserade domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt skall som första instans pröva mål om konkurrens-&lt;br&gt;skadeavgift och företagsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverkets beslut om undantag, icke-ingripandebesked och vites-&lt;br&gt;åläggande skall kunna överklagas hos Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätts avgöranden skall kunna överklagas hos Marknads-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolens avgöranden skall inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om skadestånd, ogiltighet och utdömande av viten enligt lagen&lt;br&gt;skall prövas av de allmänna domstolarna, men Stockholms tingsrätt skall&lt;br&gt;alltid vara behörig att pröva mål om skadestånd och utdömande av viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda övergångsbestämmelser föreslås för att underlätta företagens&lt;br&gt;omställning till de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i förslaget till lag om ett europeiskt ekono-&lt;br&gt;miskt samarbetsområde (EES) avses träda i kraft samtidigt med den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ny konkurrenslagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande konkurrensbestäm melserna finns i dag i konkurrensla-&lt;br&gt;gen (1982:729, ändrad senast 1992:550, KL), som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1983 (prop. 1981/82:165, NU 55, rskr. 377). På jordbruksområdet&lt;br&gt;finns särskilda konkurrensbestämmelser intagna i lagen (1991:921) om&lt;br&gt;förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter, som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:147, NU 33, rskr. 366).&lt;br&gt;Sistnämnda lag antogs i anslutning till riksdagens beslut om en ny livs-&lt;br&gt;medelspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 tillkallades konkurrenskommittén (C 1989:03) med uppdrag att&lt;br&gt;utreda hur konkurrenspolitiken kunde förstärkas (dir. 1989:12). Kommittén&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlämnade sommaren 1991 sitt huvudbetänkande (SOU 1991:59) Konkur- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;rens för ökad välfärd. I betänkandet presenterar kommittén en rad åtgärder&lt;br&gt;för att stärka konkurrensen på den svenska marknaden, bl.a. ett förslag till&lt;br&gt;en ny konkurrenslag. Kommitténs sammanfattning av betänkandet och&lt;br&gt;kommitténs lagförslag redovisas i bilagorna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har publicerats i&lt;br&gt;Ds 1992:11. En kort sammanfattning av remissinstansernas yttranden över&lt;br&gt;vissa delar av betänkandet finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av år 1991 avlämnade kommittén sitt slutbetänkande (SOU&lt;br&gt;1991:104) Konkurrensen inom den kommunala sektorn. Betänkandets&lt;br&gt;lagförslag i den del som avser konkurrenslagen redovisas i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1992 presenterade Näringsdepartementet i departementsprome-&lt;br&gt;morian (Ds 1992:18) Ny konkurrenslag ett delvis nytt förslag till konkur-&lt;br&gt;renslag. En sammanfattning av promemorian och promemorians lagförslag&lt;br&gt;redovisas i bilagorna 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 11 juni 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till ny konkurrenslag m.m. De till Lagrådet remitterade lagför-&lt;br&gt;slagen finns i bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 26 juni 1992 yttrat sig över förslagen. Lagrådet har&lt;br&gt;därvid beträffande 4 § förordat en annan lydelse av lagtexten samt beträf-&lt;br&gt;fande 17 § haft invändningar av principiell natur som hänger samman med&lt;br&gt;de s.k. gruppundantagens karaktär av verkställighetsföreskrifter. I stället&lt;br&gt;för lagrådsremissens förslag har Lagrådet angett två alternativa lösningar&lt;br&gt;av hur frågan om gruppundantag bör regleras i lagen. I övrigt har Lagrå-&lt;br&gt;det godtagit förslagen. Lagrådets yttrande finns i bilaga 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå av det följande har regeringen beaktat de syn-&lt;br&gt;punkter som Lagrådet har framfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har i förhållande till lagrådsremissens lagförslag följande&lt;br&gt;ändringar gjorts:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett nytt andra stycke har införts i punkt 5 ikraftträdande- och över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En ny punkt 6 har införts i ikraftträdande- och övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I förslaget till lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdom-&lt;br&gt;stol m.m. (lagförslag nr 2) har 11 § utgått. Paragrafen föreslås ändrad i&lt;br&gt;prop. 1992/93:62 om vissa lagändringar med anledning av att Näringsfri-&lt;br&gt;hetsombudsmannen (NO) upphört som myndighet. Vidare har 1, 2 och 13&lt;br&gt;§§ i lagförslaget ändrats med anledning av att lagen (1992:138) om till-&lt;br&gt;ämpning av avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart föreslås&lt;br&gt;bli upphävd i prop. 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet (EES). Därutöver har en ändring gjorts i 4 § i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) (lagförslag Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;nr 8) föreslås ytterligare en paragraf ändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:138) om tillämpning av&lt;br&gt;avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart (lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag nr 11) har av den anledning som anges i punkt 3 utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Förslag till lag om ändring i lagen om ett europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde (EES) (lagförslag nr 11) har tillkommit. Lagen om ett&lt;br&gt;europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) - EES-lagen - har ännu inte&lt;br&gt;beslutats av riksdagen (se prop. 1991/92:170). Ändringsförslaget behandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa ändringar har också en del redaktionella ändringar gjorts i&lt;br&gt;lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lägger regeringen fram sina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vi går in på de olika sakfrågorna i avsnitten 5 och 6 tar vi i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 upp inriktningen av konkurrenspolitiken och lämnar i avsnitt 3 en redo-&lt;br&gt;görelse for den nuvarande ordningen på konkurrensrättens område och&lt;br&gt;EG:s konkurrensregler. I avsnitt 4 utvecklar vi närmare varför vi anser att&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen behöver skärpas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Inriktningen av konkurrenspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Konkurrensen inom viktiga delar av den&lt;br&gt;svenska ekonomin är otillräcklig. Konkurrenstrycket bör därför skär-&lt;br&gt;pas. Avreglering, ökad konkurrens inom offentlig sektor, tydliga och&lt;br&gt;fasta spelregler för aktörerna på marknaden samt en effektiv konkur-&lt;br&gt;renstillsyn är viktiga inslag i en offensiv konkurrenspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen är otillräcklig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensförhållandena spelar en avgörande roll för dynamik och tillväxt&lt;br&gt;i den svenska ekonomin. Konkurrens stimulerar till bättre användning av&lt;br&gt;samhällets resurser och stärker det svenska näringslivets förmåga att lång-&lt;br&gt;siktigt hävda sig på internationella marknader. En ökad konkurrens är till&lt;br&gt;fördel for konsumenterna genom att priserna pressas och utbudet breddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom viktiga delar av den svenska ekonomin är konkurrensen otillräck-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under de senaste decennierna haft en lägre produktivitetstill-&lt;br&gt;växt än jämförbara konkurrentländer. Produktivitetsdelegationen har i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1991:82) Drivkrafter for produktivitet och tillväxt sökt&lt;br&gt;kartlägga orsakerna till den låga produktivitetstillväxten i svensk ekonomi.&lt;br&gt;Delegationen har bl.a. pekat på behovet av ökad konkurrens i såväl privat&lt;br&gt;som offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén har i sitt huvudbetänkande Konkurrens för ökad&lt;br&gt;välfärd och i rapporten (SOU 1991:28) Konkurrensen i Sverige, där kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kurrensförhållandena i 61 branscher kartlagts, påvisat förekomsten av olika Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;slag av konkurrenshinder i svensk ekonomi. Kartläggningen visar att kon-&lt;br&gt;centrationen är hög i många branscher och att regleringar, importhinder&lt;br&gt;och konkurrensbegränsande avtal i många fall hämmar en effektiv konkur-&lt;br&gt;rens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister i konkurrensen på den svenska marknaden och behovet av en&lt;br&gt;skärpt konkurrenspolitik har vidare konstaterats i OECD.s rapport i juni&lt;br&gt;1992 om den ekonomiska utvecklingen i Sverige liksom i EG-kommissio-&lt;br&gt;nens yttrande i juli 1992 över den svenska ansökan om medlemsskap i EG.&lt;br&gt;Påpekanden har bl.a. gjorts om storleken av den offentliga sektorn och&lt;br&gt;dess effektivitet, förekomsten av regleringar som hämmar ett effektivt&lt;br&gt;resursutnyttjande samt om koncentration och konkurrensbegränsningar i&lt;br&gt;delar av näringslivet som inte är utsatt för utländsk konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att återskapa tillväxt i ekonomin måste en rad åtgärder vidtas. Bl. a.&lt;br&gt;måste konkurrens- och förändringstrycket i den svenska ekonomin skärpas.&lt;br&gt;En offensiv konkurrenspolitik omfattar åtgärder för ökad konkurrens i hela&lt;br&gt;ekonomin, dvs i såväl privat som offentlig verksamhet. Avreglering, ökad&lt;br&gt;konkurrens inom offentlig sektor, tydliga och fasta spelregler för aktörerna&lt;br&gt;på den privata marknaden samt en effektiv konkurrenstillsyn är viktiga&lt;br&gt;inslag i regeringens konkurrenspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihandel är viktig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen kommer för framtiden att vara själva förutsättningen&lt;br&gt;för det svenska välståndet. En fri utrikeshandel är nödvändig för att öka&lt;br&gt;konkurrensen på marknaden och hindra företag från att få dominerande&lt;br&gt;ställning och monopol. Konkurrens och likvärdiga konkurrensvillkor är&lt;br&gt;grundläggande för att både den nationella och den internationella handeln&lt;br&gt;skall kunna utvecklas till samhällsekonomins och konsumenternas fördel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG markeras betydelsen av konkurrens för att nå målen för det&lt;br&gt;europeiska samarbetet. Frihandel, etableringsfrihet och frånvaro av kon-&lt;br&gt;kurrenshämmande regelsystem är centrala inslag. Sverige har genom EES-&lt;br&gt;avtalet tagit ett viktigt och avgörande steg mot att ingå i det europeiska&lt;br&gt;samarbetet och har genom avtalet anslutit sig till EG:s spelregler för en&lt;br&gt;effektiv konkurrens. Detta innebär att förutsättningarna för konkurrens&lt;br&gt;ökar på den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att samhällets resurser skall kunna användas effektivare måste större&lt;br&gt;expansionsutrymme skapas för den konkurrensutsatta sektorn i svensk&lt;br&gt;ekonomi. Konkurrens mellan flera marknadsaktörer liksom tryck på befint-&lt;br&gt;liga foretag från potentiella konkurrenter är grundläggande för ett effektivt&lt;br&gt;resursutnyttjande. Ett svagt konkurrenstryck ger negativa effekter för&lt;br&gt;samhällsekonomin genom att produktionsresurserna till följd av konkur-&lt;br&gt;rensbegränsningar inte styrs till de verksamheter som är effektivast. När&lt;br&gt;konkurrensen inte fungerar uppstår effektivitetsförluster for hela samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att konsumenterna tvingas betala ett högre pris än vid full- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;ständig konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna klimatet för företagande måste vara sådant att själva incita-&lt;br&gt;mentet att bedriva verksamhet är tillräckligt. Regeringens politik på ett&lt;br&gt;flertal områden är inriktad på att underlätta företagandet. För att öka ny-&lt;br&gt;företagandet och minska riskerna för att marknadsdominans och monopol-&lt;br&gt;tendenser utvecklas är det viktigt att marknadstillträdet är fritt. Här kan&lt;br&gt;noteras att ett av de viktigaste hindren för fritt marknadstillträde ofta är&lt;br&gt;olika typer av regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddade sektorer bör så långt det är möjligt avregleras och öppnas för&lt;br&gt;konkurrens. Regeringen har initierat ett omfattande program för avregle-&lt;br&gt;ring och privatisering samt reformering av regler som hämmar ett effektivt&lt;br&gt;resursutnyttjande. Några områden presenterades närmare under våren 1992&lt;br&gt;i den s.k. kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150, bilaga 1:1).&lt;br&gt;Det var fråga om sektorer som i dag uppvisar monopoltendenser, t. ex.&lt;br&gt;byggsektorn, livsmedelsområdet, energiområdet, transportområdet samt&lt;br&gt;post- och teleservice. Arbetet går vidare med bl.a. analyser av institutio-&lt;br&gt;nella hinder som hämmar konkurrensen samt med initiativ till nya avregle-&lt;br&gt;ringar och uppföljning av genomförda reformer på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen inom offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En offensiv konkurrenspolitik innebär vidare att den offentliga sektorn i&lt;br&gt;större utsträckning måste utsättas för konkurrens. Det gäller inte minst&lt;br&gt;kommunal verksamhet. Ett sätt att öka inslaget av konkurrens är att upp-&lt;br&gt;handla varor och tjänster på en öppen marknad och att lägga ut verksamhet&lt;br&gt;på entreprenad. Utländska och svenska studier visar att kostnadsminsk-&lt;br&gt;ningarna vid entreprenadupphandling är betydande. Regeringen har nyligen&lt;br&gt;lagt fram förslag om ökad konkurrens i kommunal verksamhet (prop.&lt;br&gt;1992/93:43). Förslagen omfattar ändringar i olika speciallagar och syftar&lt;br&gt;till att undanröja hinder som f.n. anses finnas för att kommunal verksam-&lt;br&gt;het skall kunna läggas ut på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingsförfarandet måste också göras effektivt. De regler för&lt;br&gt;offentlig upphandling som följer av EES-avtalet leder till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare skäl att överväga ett obligatorium för det offentliga att&lt;br&gt;upphandla i konkurrens på grund av att stora samhällsekonomiska vinster&lt;br&gt;står att vinna. Ett sådant obligatorium tillämpas för delar av den kommu-&lt;br&gt;nala verksamheten i Storbritannien. En departementspromemoria med ett&lt;br&gt;förslag om inriktning och omfattning av ett system med obligatorisk upp-&lt;br&gt;handling av offentlig verksamhet i egen regi avses att presenteras av Nä-&lt;br&gt;ringsdepartementet senare i år. Förslaget kommer därefter att remissbe-&lt;br&gt;handlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På områden inom den offentliga sektorn som inte kan utsättas för kon-&lt;br&gt;kurrens måste verksamheten effektiviseras och anpassas till de enskilda&lt;br&gt;medborgarnas önskemål. Utvecklingen i dag inom den offentliga sektorn&lt;br&gt;går mot ökad marknadsorientering och nya verksamhetsformer. Ett om-&lt;br&gt;fattande utvecklingsarbete pågår bl.a. inom den kommunala sektorn. Lo-&lt;br&gt;kaldemokratiutredningen (C 1992:01) har som en huvuduppgift att beskriva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och analysera framväxten av nya organisatoriska modeller för en uppdel- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;ning av beställar- och utförarfunktioner samt alternativa produktions- och&lt;br&gt;driftformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagstiftningen och konkurrenstillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv konkurrenspolitik kräver också tydliga och fasta spelregler för&lt;br&gt;konkurrensen inom den privata sektorn. Konkurrenslagstiftningen är här&lt;br&gt;det grundläggande instrumentet. Den är ett viktigt komplement till andra&lt;br&gt;åtgärder för att skapa väl fungerande marknader. Som vi återkommer till i&lt;br&gt;avsnitt 4 behövs en skärpt konkurrenslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En offensiv konkurrenspolitik kräver vidare en effektiv konkurrenstill-&lt;br&gt;syn. Den 1 juli 1992 inrättades Konkurrensverket. Myndighetens arbete är&lt;br&gt;inriktat på att undanröja hinder för en effektiv konkurrens. Verket skall&lt;br&gt;tillämpa konkurrenslagstiftningen, föreslå ändring av offentliga regler som&lt;br&gt;hämmar konkurrensen, verka för konkurrens i offentlig sektor samt genom&lt;br&gt;opinionsbildning och information främja ett konkurrensinriktat synsätt i&lt;br&gt;såväl privat som offentlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den regionala nivån har länsstyrelserna till uppgift att verka för att de&lt;br&gt;fastställda nationella målen inom olika samhällssektorer får genomslag&lt;br&gt;inom länet. Främjandet av konkurrensen har fr.o.m. den 1 juli 1992 blivit&lt;br&gt;en av de frågor som länsstyrelsen enligt sin instruktion skall svara för.&lt;br&gt;Genom sin kännedom om lokala marknadsförhållanden och sin insyn i&lt;br&gt;regionala och kommunala myndigheters tillämpning av offentliga regelverk&lt;br&gt;bör länsstyrelserna ha särskilda förutsättningar för att uppdaga olika for-&lt;br&gt;mer av konkurrenshinder. Med undantag för de rent lagtillämpande upp-&lt;br&gt;gifterna har länsstyrelserna möjlighet att på den regionala nivån bedriva&lt;br&gt;samma slag av konkurrensfrämjande verksamhet som Konkurrensverket.&lt;br&gt;Vid sidan av information och uppspåming av konkurrensbegränsingar blir&lt;br&gt;en viktig uppgift för länsstyrelserna att följa upp de åtgärder som vidtas&lt;br&gt;med stöd av konkurrenslagstiftningen resp, inom ramen för avreglerings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom omorganisationen har resurserna för åtgärdsintriktade insatser på&lt;br&gt;konkurrensområdet förstärkts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Gällande ordning på konkurrensrättens område m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Den nuvarande svenska konkurrenslagstiftninger&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;KL har till ändamål att främja en från allmän synpunkt önskvärd&lt;br&gt;konkurrens inom näringslivet genom åtgärder mot skadliga konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bygger i huvudsak på den s.k. missbruksprincipen. Det innebär&lt;br&gt;att lagen medger ingripande mot ett företag när det konstateras att före-&lt;br&gt;taget i ett enskilt fall framkallar en konkurrensbegränsning som har skadlig&lt;br&gt;verkan. Syftet med ingripandet är att för framtiden undanröja en sådan&lt;br&gt;skadlig verkan. Formerna för ingripande är förbud att i fortsättningen&lt;br&gt;tillämpa ett visst konkurrensbegränsande förfarande eller åläggande för&lt;br&gt;framtiden att vidta en viss åtgärd. Förbudet eller åläggandet kan förenas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vite. Den rättsliga grundvalen för ett ingripande är en allmänt hållen Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;bestämmelse i lagen. Rättspraxis klargör närmare bestämmelsens innebörd&lt;br&gt;och tjänar sålunda som vägledning för företagens handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I viss utsträckning bygger KL därutöver på den s.k. förbudsprincipen&lt;br&gt;genom att den innehåller två straffbelagda förbud, nämligen mot bruttopri-&lt;br&gt;ser och anbudskarteller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KL innehåller vidare regler om s.k. förvärvskontroll. De innebär att&lt;br&gt;företagsförvärv under vissa förutsättningar kan förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om förbud mot konkurrensbegränsningar i fråga om jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter innehåller straffbelagda förbud mot dels uppdelning av marknader&lt;br&gt;och andra begränsningar av produktion eller utbud, dels gemensam finansi-&lt;br&gt;ering av underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör också nämnas lagen (1956:245) om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden (ändrad senast&lt;br&gt;1991:273). Uppgiftsskyldighetslagen innehåller bestämmelser om skyldig-&lt;br&gt;het för näringsidkare att lämna uppgifter som behövs för att främja allmän&lt;br&gt;kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet. Enligt&lt;br&gt;en förordning knuten till lagen får Finansinspektionen inhämta uppgifter i&lt;br&gt;fråga om verksamhet som är föremål för dess tillsyn, medan Konkurrens-&lt;br&gt;verket får inhämta sådana uppgifter i fråga om näringsverksamhet i övrigt.&lt;br&gt;Hos Konkurrensverket förs med stöd av uppgiftsskyldighetslagen det s.k.&lt;br&gt;kartellregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 De konkurrensvårdande myndigheterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De centrala konkurrensvårdande myndigheterna är Marknadsdomstolen och&lt;br&gt;Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger sådana ärenden enligt KL som inte hand-&lt;br&gt;läggs i brottmålsordning. Dessutom handlägger domstolen ärenden enligt&lt;br&gt;ett antal andra lagar på marknadsrättens område, framför allt ärenden&lt;br&gt;enligt marknadsföringslagen (1975:1418, ändrad senast 1988:1605).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen har en utpräglat prejudikatskapande roll. Den är första och&lt;br&gt;sista instans i de ärenden som den handlägger. Marknadsdomstolens beslut&lt;br&gt;kan alltså inte överklagas, men Högsta Domstolen kan bevilja resning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om Marknadsdomstolen finns i lagen (1970:417) om&lt;br&gt;marknadsdomstol m.m. (omtryckt 1984:294, ändrad senast 1992:139). För&lt;br&gt;domstolen gäller förordningen (1988:1564) med instruktion för marknads-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor.&lt;br&gt;Verket inrättades den 1 juli 1992 och övertog då uppgifter från förutvaran-&lt;br&gt;de Statens pris- och konkurrensverk och Näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;(prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 133, NU20, rskr. 237).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har alltså övertagit den centrala roll för tillämpningen&lt;br&gt;av KL som Näringsfrihetsombudsmannen tidigare hade. Det är nu verket&lt;br&gt;som väcker talan hos Marknadsdomstolen om undanröjande av skadliga&lt;br&gt;konkurrensbegränsningar enligt KL, antingen på eget initiativ eller efter&lt;br&gt;anmälan från företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig uppgift for Konkurrensverket är att analysera effekter på Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;konkurrensen av nya och befintliga offentliga regleringar och vid behov&lt;br&gt;föreslå förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Konkurrensverket gäller förordningen (1992:820) med instruktion&lt;br&gt;för Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har sedan den 1 juli 1992 i uppgift att svara för frågor&lt;br&gt;om främjandet av konkurrensen (SFS 1992:773).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 EES-avtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EFTA-ländema och EG inledde i juni 1990 formella förhandlingar om ett&lt;br&gt;närmare och fastare strukturerat samarbete i ett dynamiskt europeiskt eko-&lt;br&gt;nomiskt samarbetsområde (EES). Ett avtal om ett sådant samarbete&lt;br&gt;träffades våren 1992 och avsikten är att avtalet skall träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993, samtidigt som EG:s inre marknad fullbordas. Målet är att&lt;br&gt;skapa ett EES med fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital&lt;br&gt;och personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med EES-avtalet blir de delar av EG:s regelverk - 1’acquis communau-&lt;br&gt;taire -som är relevanta för EES-samarbetet integrerade i EFTA-ländemas&lt;br&gt;rättsordningar, så att enhetliga regler gäller inom hela EES-området. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att gemensamma regler på konkurrensområdet, byggda på&lt;br&gt;Romfördragets bestämmelser, kommer att gälla inom hela EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 maj 1992 att föreslå riksdagen (prop.&lt;br&gt;1991/92:170) att anta en EES-lag. Antar riksdagen förslaget kommer i&lt;br&gt;materiellt avseende samma konkurrensregler som gäller inom EG att bli&lt;br&gt;gällande svensk rätt för konkurrensbegränsningar med effekt på handeln&lt;br&gt;mellan Sverige och ett EFTA- eller EG-land. EES-lagen avses träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 EG:s konkurrensregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Materiella regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Romfördraget har det skapats ett system som syftar till att&lt;br&gt;förhindra att konkurrensen inom den gemensamma marknaden hindras,&lt;br&gt;begränsas eller snedvrids. De grundläggande konkurrensreglerna för före-&lt;br&gt;tagen finns i artiklarna 85 och 86. Reglerna har direkt tillämplighet och di-&lt;br&gt;rekt effekt i medlemsstaterna samt skapar rättigheter och skyldigheter för&lt;br&gt;enskilda rättssubjekt som kan åberopas vid nationella domstolar. Artiklarna&lt;br&gt;har följande lydelse i ny svensk officiell översättning (Utrikesdepartemen-&lt;br&gt;tets handelsavdelning: Romfördraget, 1992).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och sam-&lt;br&gt;ordnade förfaranden, som kan påverka handeln mellan medlemsstater och&lt;br&gt;som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkur-&lt;br&gt;rensen inom den gemensamma marknaden, är oförenliga med den gemen-&lt;br&gt;samma marknaden och förbjudna, särskilt de som innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;indirekt fastställs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begrän-&lt;br&gt;sas eller kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) marknader eller inköpskällor delas upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) olika villkor tillämpas vid likvärdiga transaktioner med handelspart-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ners, varigenom dessa får en konkurrensnackdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) det ställs som villkor för att ingå avtal att den andra parten åtar sig&lt;br&gt;ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk&lt;br&gt;har något samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal eller beslut som är förbjudna enligt denna artikel är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i punkt 1 får dock förklaras inte tillämpliga på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- varje avtal eller grupp av avtal mellan företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- varje beslut eller grupp av beslut av företagssammanslutningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- varje samordnat förfarande eller grupp av samordnade förfaranden,&lt;br&gt;som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor eller&lt;br&gt;till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, samtidigt som&lt;br&gt;konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom&lt;br&gt;uppnås och som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ålägger de berörda företagen begränsningar som inte är nödvändiga för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppnå dessa mål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ger dessa företag möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en vä-&lt;br&gt;sentlig del av varorna i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning på den ge-&lt;br&gt;mensamma marknaden eller inom en väsentlig del av denna är, i den mån&lt;br&gt;det kan påverka handeln mellan medlemsstater, oförenligt med den&lt;br&gt;gemensamma marknaden och förbjudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant missbruk kan särskilt bestå i att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;priser eller andra oskäliga affärsvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel&lt;br&gt;för konsumenterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner gentemot handels-&lt;br&gt;partners, varigenom dessa får en konkurrensnackdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ställa som villkor för att ingå avtal att den andra parten åtar sig ytter-&lt;br&gt;ligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har&lt;br&gt;något samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i artikel 85.1 riktar sig mot avtal mellan minst två företag, beslut&lt;br&gt;av företagssammanslutningar eller samordnade förfaranden, avtalskriteriet.&lt;br&gt;För att samarbetet skall vara förbjudet fordras att det dels har till syfte&lt;br&gt;eller resultat att konkurrensen inom EG hindras, begränsas eller snedvrids,&lt;br&gt;konkurrensbegränsningskriteriet, dels kan påverka handeln mellan med-&lt;br&gt;lemsstaterna, samhandelskriteriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 85.3 följer att förbudet i artikel 85.1 kan förklaras inte till- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;lämpligt, om de negativa verkningarna av ett konkurrensbegränsande för-&lt;br&gt;farande uppvägs i tillräcklig grad av positiva verkningar av förfarandet.&lt;br&gt;Undantag frän förbudet kan ges i enskilda fall av EG-kommissionen efter&lt;br&gt;att företagen har anmält avtalet etc. dit. Dessutom har kommissionen&lt;br&gt;bemyndigats av rådet att utfärda förordningar om undantag för vissa be-&lt;br&gt;stämda typer av avtal, s.k. gruppundantag. Avtal som uppfyller villkoren i&lt;br&gt;sådana gruppundantagsförordningar behöver inte anmälas utan anses gene-&lt;br&gt;rellt undantagna från förbudet i artikel 85.1. En beskrivning av gällande&lt;br&gt;gruppundantag följer längre fram i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i artikel 86 riktar sig mot åtgärder som företag med marknads-&lt;br&gt;dominerande ställning vidtar mot andra företag. För att ett förfarande skall&lt;br&gt;vara förbjudet fordras dels att det är fråga om missbruk av marknadsdomi-&lt;br&gt;nans, dels att förfarandet kan påverka handeln mellan medlemsstaterna.&lt;br&gt;Artikeln medger ingen möjlighet till undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till EG:s konkurrensregler hör också företagsförvärvskontrollen. I fu-&lt;br&gt;sionskontrollförordningen (förordning (EEG) nr 4064/89) föreskrivs att&lt;br&gt;vissa större företagsförvärv som har en gemenskapsdimension skall för-&lt;br&gt;handsanmälas till kommisionen. Om ett förvärv skapar eller förstärker en&lt;br&gt;sådan dominerande ställning som medför att den effektiva konkurrensen&lt;br&gt;inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt&lt;br&gt;skulle hämmas, kan den förbjudas av kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördraget innehåller inga tillämpningsregler till artiklarna 85 och 86.&lt;br&gt;Sådana regler har tillkommit genom särskilda förordningar. Den grund-&lt;br&gt;läggande tillämpningsförordningen är förordning (EEG) nr 17/62. I denna&lt;br&gt;uttalas principen att alla konkurrensbegränsande avtal, beslut och samord-&lt;br&gt;nade förfaranden som avses i artikel 85.1 är förbjudna, utan att det krävs&lt;br&gt;något föregående beslut om det. Om de inte faller under något gruppun-&lt;br&gt;dantag, måste de i princip anmälas till kommissionen och av denna beviljas&lt;br&gt;undantag för att bli tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen ges möjlighet att efter ansökan till kommissionen få&lt;br&gt;besked om att artikel 85 eller 86 inte är tillämplig (icke-ingripandebesked).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen innehåller vidare sanktionsregler enligt vilka kommissionen&lt;br&gt;bl.a. kan utdöma böter för överträdelser av förbuden samt vid vite ålägga&lt;br&gt;företag att upphöra med pågående överträdelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förordning (EEG) nr 141/62 undantogs transporter från tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för förordning 17/62, men senare har särskilda bestämmelser&lt;br&gt;meddelats för transporter på vägar, järnvägar och inre vattenvägar i för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1017/68, för havstransporter i förordning (EEG) nr&lt;br&gt;4056/86 och för lufttransporter i förordning (EEG) nr 3975/87. Även om&lt;br&gt;det i förordning 1017/68 finns bestämmelser som avviker något från artik-&lt;br&gt;larna 85 och 86 i Romfördraget, har EG-domstolen konstaterat att det be-&lt;br&gt;träffande transporter på vägar, järnvägar och inre vattenvägar är fråga om&lt;br&gt;tilllämpning av artiklarna 85 och 86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kol- och stålområdet samt jordbruksområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kol- och stålprodukter gäller inte artiklarna 85 och 86 i Romfördraget,&lt;br&gt;utan på detta område gäller särskilda konkurrensregler intagna i Fördraget&lt;br&gt;om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG-fÖrdra-&lt;br&gt;get). Tillämpningen av dessa regler sker dock i huvudsaklig överensstäm-&lt;br&gt;melse med Rom fördragets konkurrensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser jordbruksområdet gäller enligt förordning (EEG) nr 26/62 i&lt;br&gt;princip artiklarna 85 och 86 for produktion av och handel med jordbruks-&lt;br&gt;varor, men med den begränsningen att artikel 85.1 inte gäller sådana avtal,&lt;br&gt;beslut eller samordnade förfaranden som utgör en del av en nationell&lt;br&gt;marknadsorganisation eller som behövs för att uppnå målen för den ge-&lt;br&gt;mensamma jordbrukspolitiken enligt Romfördragets artikel 39.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolens praxis m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensreglerna i artiklarna 85 och 86 är allmänt hållna och komplette-&lt;br&gt;ras av en omfattande praxis från EG-domstolen och tillkännagivanden från&lt;br&gt;kommissionen som har stor betydelse för förståelsen av EG:s konkurrens-&lt;br&gt;rätt. Exempelvis anses vissa förfaranden i praxis inte strida mot konkur-&lt;br&gt;rensreglerna på grund av de berörda företagens storlek, det inbördes för-&lt;br&gt;hållandet mellan företagen eller förfarandets art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt praxis är förutsättningen för att artikel 85.1 skall vara tillämplig&lt;br&gt;att det förekommer konkurrens mellan företag och att denna konkurrens&lt;br&gt;begränsas. Avtal mellan moderbolag och deras dotterbolag eller dotterbo-&lt;br&gt;lag sinsemellan (dvs. mellan företag som utgör en ekonomisk enhet) anses&lt;br&gt;under två förutsättningar inte omfattas av förbudet i artikel 85.1. Dotterbo-&lt;br&gt;laget skall för det första inte ha någon reell handlingsfrihet på marknaden.&lt;br&gt;Moderbolagets aktieinnehav är ett kriterium för detta. Vidare får avtalet&lt;br&gt;endast beröra arbetsfördelningen inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt praxis krävs också att ett avtal måste påverka konkurrensen på ett&lt;br&gt;märkbart sätt för att omfattas av förbudet i artikel 85.1. Många avtal som&lt;br&gt;träffas av små och medelstora företag anses därför inte strida mot konkur-&lt;br&gt;rensreglerna på grund av att deras ekonomiska verkningar inte är tillräck-&lt;br&gt;ligt betydande. Som en riktlinje har kommissionen den 3 september 1986&lt;br&gt;utfärdat ett tillkännagivande om s.k. bagatellavtal (EGT nr C 231/2,&lt;br&gt;12.9.86). Enligt detta tillkännagivande anser kommissionen att avtal i all-&lt;br&gt;mänhet inte faller under förbudet i artikel 85.1 om två villkor som avser&lt;br&gt;marknadsandel och omsättning är uppfyllda. De varor eller tjänster som&lt;br&gt;berörs av avtalet får, tillsammans med de deltagande företagens övriga&lt;br&gt;varor eller tjänster som på grund av sina egenskaper, pris och tilltänkta&lt;br&gt;användning av konsumenterna betraktas som likvärdiga, inte utgöra mer än&lt;br&gt;5 procent av den totala marknaden för sådana varor eller tjänster inom den&lt;br&gt;del av gemenskapen där avtalet har verkningar. Vidare får de deltagande&lt;br&gt;företagens totala sammanlagda årsomsättning inte överstiga 200 milj. ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1962 utfärdade kommissionen ett tillkännagivande om ensamåterför-&lt;br&gt;säljare vtal med handelsagenter (EGT nr 139, 24.12.62). Där uttalade kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missionen principen att en huvudmans avtal med sin handelsagent inte Pr°P- 1992/93:56&lt;br&gt;omfattas av artikel 85.1 under vissa angivna förutsättningar. Rättsutveck-&lt;br&gt;lingen sedan 1962 har lett till en viss förändring av rättsläget, och ett nytt&lt;br&gt;tillkännagivande är under utarbetande. Avgörande for bedömningen torde&lt;br&gt;vara om agenten är ekonomiskt integrerad med huvudmannen eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommissionen utfärdade tillkännagivanden är inte bindande för EG-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan EG:s konkurrensregler och nationella konkurrens-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördragets konkurrensregler är direkt tillämpliga på konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningar med effekt på samhandeln mellan medlemsstaterna. Enligt EG-&lt;br&gt;rätten har dessa regler högre dignitet än regler i den nationella rätten och&lt;br&gt;tar alltså över i de fall de kolliderar med nationell konkurrensrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ett enskilt ärende avseende konkurrensbegränsande sam-&lt;br&gt;arbete eller marknadsdominans kan formellt sett både nationella konkur-&lt;br&gt;rensregler och EG:s konkurrensregler samtidigt vara tillämpliga. I fall där&lt;br&gt;såväl nationell konkurrensrätt som EG:s konkurrensrätt har jurisdiktion&lt;br&gt;kan huvudregeln sägas vara att nationell rätt inte får tillämpas så att det&lt;br&gt;inverkar menligt på tillämpningen av EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser fusionskontrollområdet gäller särskilda regler om fördelningen&lt;br&gt;av kompetensen mellan EG:s organ och nationella myndigheter. Huvud-&lt;br&gt;regeln är här att om en fusion har gemenskapsdimension får den bara&lt;br&gt;prövas av kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantag inom EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns inom EG gruppundantag för bl.a. specialiserings-&lt;br&gt;avtal, avtal om forskning och utveckling, ensamåterförsäljaravtal, exklusi-&lt;br&gt;va inköpsavtal, försäljnings- och serviceavtal för motorfordon, franchiseav-&lt;br&gt;tal, patentlicensavtal och know-how-licensavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantagsförordningarna har i stort sett en likartad uppbyggnad.&lt;br&gt;De reglerar närmare vilka avtalstyper som är undantagna och under vilka&lt;br&gt;villkor undantag gäller. Avtal som går utöver villkoren för gruppundanta-&lt;br&gt;get kan anmälas till kommissionen för individuellt undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningarna innehåller som regel en &amp;quot;svart lista&amp;quot; över avtalsvillkor&lt;br&gt;som medför att undantag inte gäller men även exemplifierande uppräk-&lt;br&gt;ningar över villkor som kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de förordningar som har utfärdats efter år 1984 föreskrivs ett invänd-&lt;br&gt;ningsförfarande enligt vilket avtal som innehåller konkurrensbegränsningar&lt;br&gt;som inte uttryckligen tillåts ändå kan omfattas av gruppundantag. Sådana&lt;br&gt;avtal skall anmälas till kommissionen, som har sex månader på sig att göra&lt;br&gt;invändning. Om ingen invändning görs inom fristen, är avtalet automatiskt&lt;br&gt;undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantaget för specialiseringsavtal (förordning (EEG) nr 417/85)&lt;br&gt;undantar enligt de närmare villkor som anges i förordningen avtal om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialisering där företag för avtalets giltighetstid accepterar ömsesidiga Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att inte tillverka eller låta tillverka vissa produkter utan i stället över-&lt;br&gt;låta åt andra parter att tillverka eller låta tillverka dessa produkter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att endast gemensamt tillverka eller låta tillverka vissa produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen är tillämplig bara när de specialiserade produkterna till-&lt;br&gt;sammans med likvärdiga varor som tillverkas av parterna inte har en&lt;br&gt;marknadsandel som överstiger 20 procent inom den gemensamma markna-&lt;br&gt;den eller en väsentlig del av den, och den sammanlagda omsättningen för&lt;br&gt;de deltagande företagen inte överstiger 500 milj. ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen, som har haft föregångare från år 1972 och år 1982, upp-&lt;br&gt;hör att gälla den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantaget för forskning och utveckling (förordning (EEG) nr&lt;br&gt;418/85) undantar enligt de närmare villkor som anges i förordningen avtal&lt;br&gt;mellan företag som syftar till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) gemensam forskning och utveckling i fråga om produkter eller metod-&lt;br&gt;er och gemensamt utnyttjande av resultaten av denna forskning och utveck-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) gemensamt utnyttjande av resultaten av forskning och utveckling i&lt;br&gt;fråga om produkter eller metoder där forskningen och utvecklingen har&lt;br&gt;utförts gemensamt enligt tidigare avtal mellan samma företag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) gemensam forskning och utveckling i fråga om produkter eller meto-&lt;br&gt;der utan gemensamt utnyttjande av resultaten, i den mån sådana avtal faller&lt;br&gt;under förbudet i artikel 85.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen är inte tillämplig om avtalsparterna är konkurrerande till-&lt;br&gt;verkare och deras sammanlagda marknadsandelar för de produkter som&lt;br&gt;kan förbättras eller ersättas av de produkter som avtalet omfattar överstiger&lt;br&gt;20 procent inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna inte är konkurrerande tillverkare, eller om de är konkurre-&lt;br&gt;rande tillverkare men inte har en marknadsandel för de berörda produkter-&lt;br&gt;na som överstiger 20 procent, gäller undantag enligt förordningen så länge&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsprogrammet gäller. För de fall resultaten ut-&lt;br&gt;nyttjas gemensamt gäller undantag för en tid av fem år från det att av-&lt;br&gt;talsproduktema först marknadsförs inom den gemensamma marknaden.&lt;br&gt;Efter de första fem åren kan undantag fortsätta att gälla så länge som&lt;br&gt;parternas produktion av avtalsproduktema och andra likvärdiga produkter&lt;br&gt;inte överstiger 20 procent av den totala marknaden för sådana produkter&lt;br&gt;inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen upphör att gälla den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantaget för ensamåterförsäljaravtal (förordning (EEG) nr 1983/&lt;br&gt;83) undantar enligt de närmare villkor som anges i förordningen avtal där&lt;br&gt;bara två företag är avtalsparter och en part förbinder sig att bara till den&lt;br&gt;andre leverera vissa varor för vidareförsäljning inom hela den gemensam-&lt;br&gt;ma marknaden eller ett bestämt område av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen, som hade en föregångare i förordning (EEG) nr 67/67,&lt;br&gt;upphör att gälla den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exklusiva inköpsavtal behandlas i förordning (EEG) nr 1984/83. För- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;ordningen har tre delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1 behandlar exklusiva inköpsavtal med kort eller medellång giltig-&lt;br&gt;hetstid. Enligt de närmare villkor som anges i förordningen är gruppun-&lt;br&gt;dantaget i den delen tillämpligt på avtal där bara två företag är avtalsparter&lt;br&gt;och varigenom en part - återförsäljaren - avtalar med den andre - leveran-&lt;br&gt;tören - att för vidareförsäljning köpa vissa i avtalet angivna varor bara från&lt;br&gt;leverantören, från ett till denne anknutet företag eller från ett företag som&lt;br&gt;leverantören har anförtrott försäljningen av sina varor. Den längsta tillåtna&lt;br&gt;varaktigheten för en sådan skyldighet är fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2 och 3 innehåller särskilda bestämmelser för ölleveransavtal res-&lt;br&gt;pektive bensinstationsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen upphör att gälla den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig skillnad mellan förordning 1983/83 och förordning 1984/83 är&lt;br&gt;att enligt den förra kan detaljisten ges ett exklusivt försäljningsområde&lt;br&gt;vilket inte går enligt den senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantaget för försäljnings- och serviceavtal för motorfordon (för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 123/85) undantar enligt de närmare villkor som anges i&lt;br&gt;förordningen avtal där bara två företag är parter och där en avtalspart åtar&lt;br&gt;sig leveranser av vissa motorfordon för återförsäljning inom ett bestämt&lt;br&gt;område av den gemensamma marknaden bara till den andra parten, eller&lt;br&gt;bara till den andra parten och till ett visst antal företag inom ett distribu-&lt;br&gt;tionsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen upphör att gälla den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantaget för franchiseavtal (förordning (EEG) nr 4087/88) avser&lt;br&gt;franchiseavtal vid återförsäljning av varor och tillhandahållande av tjänster&lt;br&gt;till slutförbrukare. Den avser även huvudfranchiseavtal enligt vilka fran-&lt;br&gt;chisegivaren överlåter rätten att utnyttja en franchise för att träffa ett fran-&lt;br&gt;chiseavtal med tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen undantas enligt de närmare villkor som anges i förord-&lt;br&gt;ningen franchiseavtal och huvudfranchiseavtal där bara två företag är&lt;br&gt;parter och som innehåller en eller flera av följande konkurrensbegräns-&lt;br&gt;ningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Skyldighet för franchisegivaren att inom ett visst område inom den&lt;br&gt;gemensamma marknaden inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- till tredje man överlåta rätten att helt eller delvis utnyttja franchisen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- själv utnyttja franchisen eller enligt ett liknande system marknadsföra&lt;br&gt;de varor eller tjänster som omfattas av franchisen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- själv leverera sina varor till tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Skyldighet för huvudfranchisetagaren att inte utanför sitt avtalsområde&lt;br&gt;träffa franchiseavtal med tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Skyldighet för franchisetagaren att utnyttja franchisen bara från i&lt;br&gt;avtalet angivna lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Skyldighet för franchisetagaren att avstå från att utanför sitt avtalsom-&lt;br&gt;råde söka kunder till de varor eller tjänster som omfattas av franchisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Skyldighet för franchisetagaren att inte tillverka, sälja eller i samband&lt;br&gt;med tillhandahållande av tjänster använda varor som konkurrerar med&lt;br&gt;sådana franchisegivarens varor som omfattas av franchisen. Om föremålet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för franchisen är försäljning eller användning i samband med tillhandahål-&lt;br&gt;landet av tjänster, vissa typer av varor samt reservdelar och tillbehör till&lt;br&gt;dessa, får denna skyldighet inte åläggas i fråga om dessa reservdelar eller&lt;br&gt;tillbehör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen upphör att gälla den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantaget för paiemlicensavtal (förordning (EEG) nr 2349/84)&lt;br&gt;undantar enligt de närmare villkor som anges i förordningen vissa patent-&lt;br&gt;licensavtal och vissa avtal med licens for patent och know-how i kom-&lt;br&gt;bination. Förordningen gäller for avtal där bara två företag är parter, där&lt;br&gt;licensgivaren ger licenstagaren exklusiv rätt och där licenstagaren godtar&lt;br&gt;vissa begränsningar i friheten att aktivt marknadsföra produkten på annat&lt;br&gt;håll inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen upphör att gälla den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantaget for know-how-licensavtal (förordning (EEG) nr 556/89)&lt;br&gt;avser såväl rena know-how-licensavtal som licensavtal avseende både&lt;br&gt;know-how och patent som inte omfattas av patentlicensförordningen.&lt;br&gt;Know-how definieras i förordningen som &amp;quot;en viss mängd teknisk infor-&lt;br&gt;mation som är hemlig, substansiell och identifierad i någon lämplig form&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen är uppbyggd på liknande sätt som patentlicensförordningen.&lt;br&gt;Den upphör att gälla den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG: gruppundantag är som framgått tidsbegränsande. Vid behov kommer&lt;br&gt;nya till och gamla revideras. F.n. är det aktuellt med ändringar i gruppun-&lt;br&gt;dantagen om specialiseringsavtal, forskning och utveckling samt patentli-&lt;br&gt;cens- och know-how-licensavtal. Vidare har ett förslag till ett nytt grupp-&lt;br&gt;undantag för försäkringsområdet lagts fram. Avsikten är att förändringarna&lt;br&gt;skall träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Behovet av en skärpt konkurrenslagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En skärpt konkurrenslagstiftning behövs&lt;br&gt;som ett av många medel för att främja tillväxt och effektivitet på den&lt;br&gt;svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ungefär hälften av remissinstanserna delar kommit-&lt;br&gt;téns bedömning. Det är bl.a. Näringsfrihetsombudsmannen, Statens pris-&lt;br&gt;och konkurrensverk, Kommerskollegium, Närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verket, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga remissinstanser menar dock att det inte påvisats något behov av&lt;br&gt;en skärpt konkurrenslagstiftning. Det är framför allt sådana remissinstanser&lt;br&gt;som representerar näringslivet, exempelvis Sveriges industriförbund, Sveri-&lt;br&gt;ges köpmannaförbund och Kooperativa förbundet. Dessa remissinstanser&lt;br&gt;menar i allmänhet att konkurrenspolitiken behöver förstärkas men fram-&lt;br&gt;håller betydelsen for konkurrensen av andra åtgärder, såsom slopande av&lt;br&gt;offentliga regleringar och importhinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Konkurrens på marknaden skapas&lt;br&gt;bäst av företagen själva. Marknadsekonomin förutsätter att företagen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tävlan med varandra söker avsättning for sina produkter, och att foretagen&lt;br&gt;därvid i princip har frihet att besluta i fråga om produktionen och distribu-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att marknadsekonomin skall fungera på avsett sätt är det emellertid&lt;br&gt;viktigt att företagen genom sina åtgärder inte får sätta konkurrensen ur&lt;br&gt;spel. Om så sker kan långsiktiga förluster för samhällsekonomin uppstå&lt;br&gt;bl.a. genom att företagen förlorar incitament till kostnadskontroll och&lt;br&gt;förmåga till långsiktig förnyelse. Friheten för företagen måste därför till&lt;br&gt;viss del vara begränsad genom ramar som statsmakterna sätter upp. För de&lt;br&gt;fall företagen begränsar konkurrensen på ett sätt som är övervägande&lt;br&gt;negativt for samhällsekonomin och för konsumenterna måste statsmakterna&lt;br&gt;ha effektiva instrument för att hindra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi har konstaterat i avsnitt 2 är konkurrensen otillräcklig inom&lt;br&gt;viktiga delar av den svenska ekonomin. Enligt regeringens mening är det -&lt;br&gt;förutom genom frihandel och åtgärder som avreglering och effektivisering&lt;br&gt;av den offentliga sektorn - nödvändigt att skapa ett effektivare rättsligt&lt;br&gt;instrument än den nuvarande konkurrenslagen för att motverka konkurrens-&lt;br&gt;begränsningar i näringslivet. Den nuvarande konkurrenslagen innehåller&lt;br&gt;inte tillräckligt fasta spelregler för konkurrensen på marknaden, och den&lt;br&gt;har en alltför svag preventiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny skärpt konkurrenslagstiftning bör utformas som en standard för&lt;br&gt;konkurrensen och innehålla möjligheter att direkt möta konkurrensbegräns-&lt;br&gt;ningar med ekonomiska sanktioner som drabbar de företag som vidtar åt-&lt;br&gt;gärderna. Syftet med en sådan ordning är i främsta rummet att avhålla&lt;br&gt;företagen från konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av mark-&lt;br&gt;nadsmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enligt vår mening viktigaste effekten av en skärpt konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ning är signalen till marknadens aktörer att regeringen är fast besluten att&lt;br&gt;med olika medel åstadkomma en fungerande marknadsekonomi som byg-&lt;br&gt;ger på effektiv konkurrens i såväl privat som offentlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av regeringens förslag till en ny konkurrens-&lt;br&gt;lag presenteras i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1922/93. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Regeringens förslag till ny konkurrenslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förbjudna konkurrensbegränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och missbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av dominerande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De materiella konkurrensreglerna för närings-&lt;br&gt;verksamheten i Sverige utformas med artiklarna 85.1 och 86 i Rom-&lt;br&gt;fördraget som förebild. Det innebär att det ställs upp principiella&lt;br&gt;förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och&lt;br&gt;missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande mark-&lt;br&gt;nadsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna är i huvudsak&lt;br&gt;positiva till promemorians förslag eller lämnar det utan erinran. Det är&lt;br&gt;bl.a. Statskontoret, Närings- och teknikutvecklingsverket, Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen, Näringsfrihetsombudsmannen, Statens pris- och konkurrensverk,&lt;br&gt;Sveriges industriförbund, Företagarnas riksorganisation, Svenska handels-&lt;br&gt;kammarförbundet samt juridiska fakulteterna vid Stockholms och Uppsala&lt;br&gt;universitet. Några remissinstanser, bl.a. Lantbrukarnas riksförbund, anser&lt;br&gt;dock att anpassningen till EG:s regler inte bör ske före ett EG-medlem-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt, Kooperativa förbun-&lt;br&gt;det, Kooperativa institutet och Svenska taxiförbundet, är negativa eller&lt;br&gt;tveksamma till förslaget. De menar att fördelama med den föreslagna&lt;br&gt;modellen inte överväger nackdelarna och att det inte påvisats något behov&lt;br&gt;av att frångå den nuvarande ordningen enligt KL. Sveriges köpmannaför-&lt;br&gt;bund anser sig inte kunna ta ställning till förslaget utan preciseringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG:s konkurrensregler bör vara modell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska konkurrenslagstiftningen bygger i huvudsak på den s.k. miss-&lt;br&gt;bruksprincipen, dvs. ingripanden mot konkurrensbegränsningar sker med&lt;br&gt;verkan för framtiden sedan domstolen konstaterat skadlig verkan i det&lt;br&gt;enskilda fallet. En fördel med detta system är att lagstiftaren vid utform-&lt;br&gt;ningen av reglerna inte behöver ta hänsyn till de mångskiftande förhållan-&lt;br&gt;den som kan föreligga inom näringslivet. I stället kan ingripanden ske efter&lt;br&gt;förhållandena i det enskilda fallet. I Sverige har genom detta system efter-&lt;br&gt;hand utbildats en tämligen omfattande och fast praxis som tjänar som&lt;br&gt;vägledning för företagen. En nackdel med systemet är emellertid att det&lt;br&gt;inte tillhandahåller ett preventivt direktverkande sanktionssystem. Endast&lt;br&gt;för två typer av konkurrensbegränsningar - anbudskarteller och bruttopriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ställer KL upp straffsanktionerade förbud. Genom 1991 års lagstiftning Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;tillkom vissa straffsanktionerade förbud för jordbruksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att vid utarbetandet av förslag till en ny konkurrenslag ta&lt;br&gt;närmandet till EG som utgångspunkt. EG:s konkurrensregler har redan i&lt;br&gt;dag stor betydelse för svenska företag som verkar på EG-marknaden. Ge-&lt;br&gt;nom EES-lagen kommer konkurrensregler som i princip är identiska med&lt;br&gt;EG:s att bli gällande svensk rätt, och vid ett eventuellt medlemskap i EG&lt;br&gt;kommer Romfördragets bestämmelser att gälla direkt i Sverige. Flera&lt;br&gt;svenska företag berörs alltså redan i dag av Romfördragets konkurrens-&lt;br&gt;regler och med EES-avtalet kommer dessa regler i framtiden att få ökad&lt;br&gt;betydelse för det svenska näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav inom EG på harmonisering mellan nationell konkurrenslag-&lt;br&gt;stiftning och EG-reglema finns inte för närvarande. Det förekommer dock&lt;br&gt;ett allt starkare inflytande från de grundläggande principerna i EG:s natio-&lt;br&gt;nella konkurrenslagar. Vissa av EG:s medlemsstater, såsom Belgien, Itali-&lt;br&gt;en och Irland, har nyligen antagit nationella konkurrenslagar som innebär&lt;br&gt;en direkt harmonisering med EG:s materiella regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag innebär ett närmande till EG:s system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör emellertid steget tas fullt ut och ett för-&lt;br&gt;budssystem efter modell från artiklarna 85.1 och 86 i Romfördraget med&lt;br&gt;principiella förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag&lt;br&gt;och missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning&lt;br&gt;införas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en anpassning till EG-rättens och EES-avtalets materiella konkur-&lt;br&gt;rensregler uppnås den fördelen att aktörer på den svenska marknaden inte&lt;br&gt;behöver anpassa sig efter olika konkurrensrättsliga regler beroende på om&lt;br&gt;det är fråga om handel inom landet eller handel över gränserna. Det torde&lt;br&gt;också underlätta företagens internationalisering genom att kännedom om&lt;br&gt;svenska konkurrensregler automatiskt också ger kännedom om motsvaran-&lt;br&gt;de internationella regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya konkurrensregler som vi förordar bygger på en modell som&lt;br&gt;tillämpats inom EG under flera decennier och som visat sig ha stor be-&lt;br&gt;tydelse för företagens agerande och därmed för konkurrensförhållandena i&lt;br&gt;olika branscher. Svenska nationella konkurrensregler som bygger på Rom-&lt;br&gt;fördragets materiella konkurrensregler med generella förbud kan därför&lt;br&gt;antas bidra till att göra konkurrensen effektivare även på den svenska&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårt förslag ligger att begreppet &amp;quot;företag&amp;quot;, som är en översättning av&lt;br&gt;ordet &amp;quot;undertaking&amp;quot; i EG-rätten och i EES-avtalet, ersätter det nuvarande&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;näringsidkare&amp;quot;. Även om det för närvarande förmodligen inte&lt;br&gt;föreligger några avgörande skillnader mellan begreppen bör man också i&lt;br&gt;detta hänseende välja en anpassning till EG-rätten. Begreppet &amp;quot;näringsid-&lt;br&gt;kare&amp;quot; är inte ett specifikt konkurrensrättsligt begrepp utan har påverkats&lt;br&gt;och påverkas också av marknadsrätten i övrigt. Man kan därför inte ute-&lt;br&gt;sluta att begreppet genom rättsutvecklingen kan komma att avvika från det&lt;br&gt;mer renodlade konkurrensrättsliga begreppet &amp;quot;företag&amp;quot; i EG-rätten och i&lt;br&gt;EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med &amp;quot;företag&amp;quot; i EG-rätten avses vaije fysisk eller juridisk person - även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statliga och kommunala organ - som driver verksamhet av ekonomisk eller Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;kommersiell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag om förbud mot konkurrensbegränsande samarbete riktar sig&lt;br&gt;mot avtal mellan minst två företag, beslut av sammanslutningar av företag&lt;br&gt;och samordnade förfaranden (avtalskriterief) och gäller om avtalet etc. har&lt;br&gt;konkurrensbegränsande syfte eller verkningar (konkurrensbegränsnings-&lt;br&gt;kri te rie t).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet innebär en övergripande rättslig reglering som träffar alla var-&lt;br&gt;ierande former av konkurrensbegränsande samarbete. Förbudet träffar&lt;br&gt;såväl avtal mellan företag i samma led (horisontella avtal) som avtal mel-&lt;br&gt;lan exempelvis tillverkare och deras återförsäljare (vertikala avtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är en konkurrensbegränsning avgörs i det enskilda fallet. Där-&lt;br&gt;vid kan alltså redan avtalets syfte vara avgörande. I sista hand förutsätter&lt;br&gt;konkurrensbegränsningskriteriet ett s.k. konkurrenstest, dvs. en närmare&lt;br&gt;prövning av avtalets påverkan på konkurrensen på den relevanta markna-&lt;br&gt;den. Vid detta konkurrenstest, som vid prövningen av detta kriterium görs&lt;br&gt;mer schablonmässigt, får den situation som råder vid en effektiv konkur-&lt;br&gt;rens tjäna som måttstock. En sådan kan i princip anses föreligga om an-&lt;br&gt;talet säljare inte är för begränsat, de utbjudna produkterna inte är för&lt;br&gt;differentierade, företagen inte handlar i samförstånd med varandra och&lt;br&gt;inga väsentliga hinder finns för nyetablering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förbudet alltså är heltäckande för alla former av konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande samarbete är det emellertid givet att det finns vissa typer av&lt;br&gt;samarbete som i särskilt hög grad är negativa för konkurrensen, exempel-&lt;br&gt;vis avtal om priser, produktions- och utbudsbegränsningar av olika slag&lt;br&gt;samt uppdelning av marknader. Vårt förslag innehåller därför liksom&lt;br&gt;artikel 85.1 en exemplifierande uppräkning av sådana typiskt sett farliga&lt;br&gt;avtalstyper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet bör liksom inom EG-rätten och i EES-avtalet vara förenat med&lt;br&gt;möjligheter till undantag. Denna fråga behandlas i avsnitt 5.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av förbudet mot missbruk av dominerande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om forbud mot missbruk av dominerande ställning riktar sig mot&lt;br&gt;åtgärder som företag med dominerande marknadsställning vidtar mot andra&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ha en dominerande marknadsställning är inte i sig förbjudet. Vad&lt;br&gt;som förbjuds är missbruk av denna ställning i den meningen att ställningen&lt;br&gt;utnyttjas på ett sätt som skadar konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet avser varje slags missbruk av en dominerande ställning. Lik-&lt;br&gt;som artikel 86 innehåller vårt förslag exempel på vissa särskilt utpräglade&lt;br&gt;beteenden som kan utgöra missbruk. Ett exempel är påtvingande av oskäli-&lt;br&gt;ga inköps- eller försäljningspriser. Priser som är oskäligt höga är till nack-&lt;br&gt;del för konsumenterna, medan priser som är oskäligt låga (s.k. underpris-&lt;br&gt;sättning) kan ha till syfte att slå ut svagare konkurrenter som inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåga att hålla sådana priser under någon längre tid. Andra exempel på Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;missbruk är diskrimineringsåtgärder, leverans vägran och kopplingsförbe-&lt;br&gt;håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förbudet mot missbruk av dominerande ställning skall det&lt;br&gt;med vårt förslag inte finnas någon möjlighet till undantag, utan förbudet&lt;br&gt;skall vara absolut. Detta överensstämmer med vad som gäller enligt EG-&lt;br&gt;rätten och EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolens praxis får betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avsikt med vårt förslag är att - bortsett från vad som följer av det s.k.&lt;br&gt;samhandelskriteriet - så långt som det är möjligt uppnå materiell rättslikhet&lt;br&gt;med Romfördragets konkurrensregler och därmed också med den komman-&lt;br&gt;de svenska EES-lagens motsvarande regler. För att åstadkomma detta&lt;br&gt;måste motivskrivningen hållas på ett relativt allmänt plan för att inte hind-&lt;br&gt;ra en dynamisk rättsutveckling på området på samma sätt som sker i EG-&lt;br&gt;rätten och i andra länder med likartade rättssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG-rätten har EG-domstolens praxis stor betydelse för att bestäm-&lt;br&gt;ma förbudens räckkvidd. Det gäller inte minst förbudet mot konkurrens-&lt;br&gt;begränsande samarbete mellan företag och de därtill knutna undantags-&lt;br&gt;reglerna i Romfördragets artikel 85.3. Även när det,gäller tillämpningen&lt;br&gt;av den nya svenska konkurrenslag som vi föreslår kommer praxis att få&lt;br&gt;stor betydelse. Som alltid vid ny lagstiftning kommer det emellertid att&lt;br&gt;dröja någon tid innan en fast praxis har utkristalliserat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en materiell samordning med Romfördragets regler bör dock&lt;br&gt;mycken ledning vid tillämpningen av en ny svensk konkurrenslag kunna&lt;br&gt;hämtas från EG-domstolens praxis, men också från praxis i andra länder&lt;br&gt;som tillämpar förbudsprincipen. Det kommer därmed redan vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet att finnas tillgång till en omfattande rättspraxis med stor betydelse&lt;br&gt;också för ett svenskt regelverk på området. Rättspraxis bör vidare kunna&lt;br&gt;utvecklas med EG-rätten som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste dock beakta vissa speciella drag i EG-rätten som oftast inte&lt;br&gt;spelar en så framträdande roll i nationella rättsordningar. Det är att EG:s&lt;br&gt;konkurrensregler utgör en del i ett gemenskapssystem som syftar till att&lt;br&gt;eliminera handelshinder och skapa en enhetlig gemensam marknad där fri&lt;br&gt;konkurrens skall råda. EG-domstolens avgöranden är influerade av de&lt;br&gt;grundläggande principerna och de övergripande målen för gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste också beakta att tillämpningen av en svensk konkurrenslag i&lt;br&gt;vissa fall kan behöva anpassas efter de särskilda förhållanden som gäller i&lt;br&gt;Sverige. Sverige är avlägset beläget från de centrala delarna av Europa och&lt;br&gt;relativt glesbefolkat och förutsättningarna för att driva näringsverksamhet&lt;br&gt;är inte parallella med vad som gäller inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om små och medelstora foretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål för konkurrenspolitiken är att stärka och bevara och därmed&lt;br&gt;att främja utvecklingskraften i de små och medelstora företagen. Små och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medelstora företag bidrar genom sin flexibilitet och dynamik till att upp- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;rätthålla en effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förbuden syftar bl.a. till att skapa ett gynnsamt klimat för&lt;br&gt;små och medelstora företag. Förbuden tar bl.a. sikte på sådant som kan&lt;br&gt;vara negativt särskilt för små företag, exempelvis avtal och förfaranden&lt;br&gt;som innebär att olika villkor tillämpas för likvärdiga affärstransaktioner&lt;br&gt;liksom tilläggsförpliktelser som inte har samband med föremålet för ett&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt förbudet mot missbruk av dominerande ställning syftar i hög&lt;br&gt;grad till att skydda de små och medelstora företagen mot starka konkurren-&lt;br&gt;ter, leverantörer eller kunder. Detta förbud utgör därmed också en stark&lt;br&gt;rättslig grundval för att ingripa mot dominerande företag som exempelvis&lt;br&gt;tillämpar underprissättning för att tvinga bort små konkurrenter från mark-&lt;br&gt;naden eller utan saklig grund vägrar leverera varor som är avgörande för&lt;br&gt;verksamheten hos små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de föreslagna förbuden kan de små och medelstora företagen själva&lt;br&gt;framför allt komma att beröras av förbudet mot konkurrensbegränsande&lt;br&gt;samarbete. Men det gäller bara om samarbetet hindrar, begränsar eller&lt;br&gt;snedvrider konkurrensen på ett märkbart sätt, dvs. har ekonomiska verk-&lt;br&gt;ningar av någon betydelse. Omfattar alltså samarbetet bara en mindre del&lt;br&gt;av marknaden faller det inte under förbudet. Om ett sådant samarbete ändå&lt;br&gt;skulle falla under förbudet därför att det påverkar konkurrensen på ett&lt;br&gt;märkbart sätt, kan det dock ha sådana positiva effekter att det, enligt vad&lt;br&gt;som behandlas i nästa avsnitt, är berättigat till undantag från förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om jordbruksområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte i december 1991 en särskild kommission (Omställ-&lt;br&gt;ningskommissionen, Jo 1991:07) med uppdrag att förbereda en avstämning&lt;br&gt;av de s.k. omställningsbeslut på jordbruksområdet som omfattas av 1990&lt;br&gt;års livsmedelspolitiska beslut. Kommissionen skulle bl.a. beakta konse-&lt;br&gt;kvenserna av en anslutning till EG. En utgångspunkt för kommissionens&lt;br&gt;arbete skulle vara att Sverige vid inträdet i EG har en stark och konkur-&lt;br&gt;renskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningskommissionen avlämnade i augusti 1992 delbetänkandet&lt;br&gt;(SOU 1992:87) Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsme-&lt;br&gt;delsindustri för EG - förslag om vegetabiliesektom, livsmedelsexporten&lt;br&gt;och den ekologiska produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 3.4 tillämpas inte artikel 85.1 i Romfördraget&lt;br&gt;fullt ut på jordbruksområdet. Vårt förslag innehåller inga sådana begräns-&lt;br&gt;ningar av konkurrensreglernas tillämplighet. Detta innebär rent faktiskt att&lt;br&gt;de regler som nu föreslås inte fullt ut motsvarar den ordning som gäller&lt;br&gt;inom EG. Frågan om konsekvenserna på jordbruksområdet av en anslut-&lt;br&gt;ning till EG bör enligt vår mening prövas i särskild ordning och inte på-&lt;br&gt;verka utformningen av det förslag som vi nu lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1.2 Undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande&lt;br&gt;samarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Konkurrensverket skall genom beslut i enskilda&lt;br&gt;fall kunna meddela undantag från förbudet mot konkurrensbegränsan-&lt;br&gt;de samarbete mellan företag. För att undantag skall medges krävs&lt;br&gt;dels att avtalet, beslutet eller det samordnade förfarandet anmäls till&lt;br&gt;verket, dels att de negativa verkningarna som avtalet etc. har från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt uppvägs av vissa positiva verkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag skall gälla för en bestämd tid. Tidpunkten från när&lt;br&gt;undantag skall gälla får sättas före tidpunkten for beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Konkurrensverket inte inom tre månader har fattat beslut eller&lt;br&gt;gjort invänding i anledning av en anmälan, skall undantag anses&lt;br&gt;beviljat i enlighet med anmälan för en tid av fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete&lt;br&gt;skall gälla för sådana grupper av avtal, beslut eller samordnade för-&lt;br&gt;faranden som uppfyller förutsättningarna i lagen för enskilda undan-&lt;br&gt;tag enligt vad som anges i verkställighetsföreskrifter av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer (gruppundantag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beviljat undantag skall i vissa fall kunna återkallas av Konkur-&lt;br&gt;rensverket. Konkurrensverket skall även kunna återkalla undantaget&lt;br&gt;för ett avtal etc. för vilket gruppundantag gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Promemorian innehåller dock inte något förslag om att undantag skall an-&lt;br&gt;ses beviljat, om Konkurrensverket inte fattat beslut eller gjort invändning&lt;br&gt;inom tre månader från anmälan. Vidare avviker promemorians förslag&lt;br&gt;något från regeringens när det gäller utformningen av reglema om grupp-&lt;br&gt;undantag i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna godtar i allt vä-&lt;br&gt;sentligt promemorians förslag eller lämnar det utan erinran. Det är bl.a.&lt;br&gt;Näringsfrihetsombudsmannen, Statens pris- och konkurrensverk och Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, framför allt sådana som representerar näringslivet,&lt;br&gt;är dock kritiska till den föreslagna administrativa ordningen för meddelan-&lt;br&gt;de av undantag. Sveriges industriförbund och Företagamas riksorganisation&lt;br&gt;motsätter sig t.ex. att de materiella reglema införs, om den föreslagna ad-&lt;br&gt;ministrativa ordningen skall gälla. Stor tveksamhet till förslaget i denna&lt;br&gt;del framförs även av t.ex. Grossistförbundet svensk handel, Dagligvaru-&lt;br&gt;leverantörers förbund, Svenska handelskammarförbundet, Sveriges mark-&lt;br&gt;nadsförbund och Svenska åkeriförbundet. Huvudlinjen i kritiken är att den&lt;br&gt;föreslagna ordningen kommer att leda till en oacceptabel ärendeanhopning&lt;br&gt;och byråkratisering hos konkurrensmyndigheten med åtföljande ineffektivi-&lt;br&gt;tet i handläggningen och osäkerhet för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de kritiska remissinstanserna anser att det i lagen bör införas en&lt;br&gt;tidsfrist för Konkurrensverkets behandling av ärenden om undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund föreslår att undantag också skall kunna med- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;delas av allmän domstol i samband med prövning av civilrättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, framför allt Dagab, Sveriges livsmedelshandlare-&lt;br&gt;förbund och ICA Förbundet, anser att tillfälliga priskampanjer i organise-&lt;br&gt;rad samverkan mellan enskilda köpmän bör vara undantagna från förbuds-&lt;br&gt;reglema. Lantbrukarnas riksförbund anser att jordbrukets primärföreningar&lt;br&gt;bör undantas från förbudsreglema samt att gemensam finansiering av&lt;br&gt;förluster vid export av tillfälliga överskott av jordbruksprodukter bör vara&lt;br&gt;möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund och Lantbrukarnas riksförbund menar att grupp-&lt;br&gt;undantagen bör beslutas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att gruppundantagen bör ha lagform. Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen framför att frågan huruvida bestämmelser om gruppundantag kan&lt;br&gt;vara verkställighetsföreskrifter i regeringsformens mening bör övervägas&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt KL kan Marknadsdomstolen meddela tillstånd för viss tid eller tills&lt;br&gt;vidare till ett förfarande som strider mot förbuden mot bruttopris och&lt;br&gt;anbudskarteller (dispens). Av 16 § KL följer att tillstånd får meddelas&lt;br&gt;endast om förfarandet kan antas främja kostnadsbesparingar, som till vä-&lt;br&gt;sentlig del kommer konsumenterna till godo, eller i övrigt bidrar till en&lt;br&gt;från allmän synpunkt ändamålsenlig ordning eller om annars särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När i KL vissa åtgärder förbjuds vid straffansvar beror detta på att de&lt;br&gt;har bedömts utgöra konkurrensbegränsningar som generellt har skadlig&lt;br&gt;verkan. Förbuden grundas alltså i sak på en presumtion. Dispensförfaran-&lt;br&gt;dets funktion blir därmed att i ett enskilt fall pröva om presumtionen har&lt;br&gt;brustit. Domstolen har enligt en överviktsprincip att väga visad samhälls-&lt;br&gt;nytta mot eventuella negativa följder av konkurrensbegränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s system med individuella undantag bör övertas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 85.3 i Romfördraget följer att förbudet mot konkurrensbegrän-&lt;br&gt;sande samarbete får förklaras inte tillämpligt på avtal, beslut eller samord-&lt;br&gt;nade förfaranden, om samarbetet har vissa närmare angivna positiva verk-&lt;br&gt;ningar som objektivt sett överväger de negativa verkningarna från konkur-&lt;br&gt;renssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag meddelas av kommissionen efter att företagen anmält avtalet,&lt;br&gt;beslutet eller det samordnade förfarandet dit. Ett beslut om undantag in-&lt;br&gt;nebär bl.a. att ett i och för sig förbjudet avtal etc. blir tillåtet och inte kan&lt;br&gt;angripas med stöd av konkurrensreglerna. Beslutet kan dock återkallas av&lt;br&gt;kommissionen under vissa angivna förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med individuella undantag som finns inom EG och som har sin&lt;br&gt;motsvarighet i EES-avtalet bör enligt regeringens mening också införas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den svenska nationella konkurrensrätten. Även om ett sådant system kan Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;leda till en viss byråkratisering väger systemets fördelar över på grund av&lt;br&gt;att det ökar effektiviteten i konkurrensövervakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag bör kunna beviljas av Konkurrensverket efter att ett avtal,&lt;br&gt;beslut eller samordnat förfarande anmälts dit. Som framgår av avsnitt&lt;br&gt;5.1.7 bör Konkurrensverkets beslut kunna överklagas hos domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som inom EG bör undantag kunna beviljas om vissa förutsättning-&lt;br&gt;ar är uppfyllda. Avtalet etc. skall för det första bidra till att förbättra&lt;br&gt;produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekono-&lt;br&gt;miskt framåtskridande. Vidare skall konsumenter och köpare inom närings-&lt;br&gt;livet tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås.&lt;br&gt;Därutöver skall krävas att konkurrensbegränsningen är nödvändig för att&lt;br&gt;uppnå dessa positiva effekter och att en väsentlig del av de varor eller&lt;br&gt;tjänster som samarbetet avser kommer att utsättas för konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär sammantaget att undantag för ett konkurrensbegränsande&lt;br&gt;samarbete inte torde kunna beviljas om det inte vid sidan av samarbetet&lt;br&gt;finns tillräcklig konkurrens på marknaden. Det är nämligen bara genom ett&lt;br&gt;sådant konkurrenstryck som det långsiktigt uppstår positiva nettoeffekter&lt;br&gt;för samhällsekonomin och för konsumenterna. Samverkan mellan små och&lt;br&gt;medelstora företag som stärker deras konkurrenskraft gentemot större&lt;br&gt;företag på marknaden och som inte omfattar en alltför stor del av markna-&lt;br&gt;den torde ofta leda till sådana positiva effekter som bör berättiga till un-&lt;br&gt;dantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan är särskilt vanlig mellan konsumentinriktade handelsföretag&lt;br&gt;där inslaget av småföretag är stort. Eftersom denna samverkan sker på&lt;br&gt;olika sätt och i olika organisationsformer kan det innebära att en viss&lt;br&gt;samverkan träffas av det föreslagna förbudet medan en annan inte gör det.&lt;br&gt;En strävan bör vara att bestämmelserna om undantag tillämpas på sådant&lt;br&gt;sätt att man i sådana fall uppnår likabehandling och konkurrens på lika&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande samarbete förekommer också på jordbruksområdet. På&lt;br&gt;detta område kan det vara naturligt att enskilda jordbrukare och andra&lt;br&gt;liknande primärproducenter sluter sig samman i primärföreningar för att&lt;br&gt;samarbeta i olika frågor. Sådant samarbete torde innehålla vissa moment&lt;br&gt;som är konkurrensbegränsande. Hänsyn bör tas till jordbruksnäringens&lt;br&gt;speciella natur vid tillämpningen av bestämmelserna om undantag. Här kan&lt;br&gt;nämnas att man inom EG inte tillämpar artikel 85.1 i Romfördraget fullt ut&lt;br&gt;på jordbruksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag bör gälla för en bestämd tid, och Konkurrensverket bör i&lt;br&gt;sitt beslut ange från vilken tidpunkt undantag skall gälla. Enligt EG:s&lt;br&gt;regler får denna tidpunkt inte sättas före tidpunkten för anmälan. Före-&lt;br&gt;tagen är enligt EG:s regler alltså i princip inte skyddade mot böter och&lt;br&gt;ogiltighet för tiden före anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den svenska lagen bör dock den tidpunkt från vilket ett beslut om un-&lt;br&gt;dantag skall gälla kunna sättas före tidpunkten för anmälan. Huvudregeln&lt;br&gt;bör därvid vara att undantag skall gälla från avtalets tillkomst. Företagen&lt;br&gt;blir därigenom i de allra flesta fall skyddade mot åtgärder enligt lagen&lt;br&gt;även för tiden före anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att motverka långa väntetider för företagen bör vid anmälan om Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;undantag gälla ett särskilt invändningsförfarande efter förebild från EG:s&lt;br&gt;gruppundantagsförordningar. En tidsfrist på tre månader bör ställas upp för&lt;br&gt;Konkurrensverkets handläggning av en anmälan. Om verket inte inom&lt;br&gt;denna tid har fattat beslut eller gjort invändning i anledning av anmälan,&lt;br&gt;bör undantag anses automatiskt beviljat i enlighet med anmälan för en tid&lt;br&gt;av fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet bör liksom inom EG finnas att under vissa angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningar återkalla ett beviljat undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s system med gruppundantag bör övertas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från EG ger vid handen att vissa typer av avtal, beslut och&lt;br&gt;samordnade förfaranden mer allmänt kommer att kunna beviljas undantag.&lt;br&gt;Från resurssynpunkt är det därför lämpligt att det på samma sätt som inom&lt;br&gt;EG skapas möjlighet att utfärda generella undantag för grupper av avtal&lt;br&gt;etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har Rådet bemyndigat kommissionen att i förordningsform un-&lt;br&gt;danta vissa typer av avtal från förbudet mot konkurrensbegränsande sam-&lt;br&gt;arbete. Kommissionen har också utnyttjat bemyndigandet och utfärdat ett&lt;br&gt;antal s.k. gruppundantagsförordningar (se avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning med undantag för grupper av avtal etc. är viktig också av det&lt;br&gt;skälet att det nya systemets förutsebarhet ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det till Lagrådet remitterade förslaget innehöll en bestämmelse (17 §)&lt;br&gt;om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skulle få&lt;br&gt;föreskriva om undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande sam-&lt;br&gt;arbete för grupper av avtal som uppfyller förutsättningarna för individuella&lt;br&gt;undantag. Syftet med bestämmelsen var att upplysa om att verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter skulle komma att utfärdas på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet gjorde emellertid den bedömningen att bestämmelsen gav möj-&lt;br&gt;lighet att utfärda föreskrifter av mer långtgående slag än verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter. Enligt Lagrådets uppfattning utgjorde bestämmelsen ett be-&lt;br&gt;myndigande att i förordning utfärda föreskrifter som enligt regeringsfor-&lt;br&gt;men kräver lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet har anfört är en lösning på problemet med gruppundantag&lt;br&gt;att det i lagen införs en materiell bestämmelse om dessa. Regeringen har&lt;br&gt;samma uppfattning. Bestämmelsen bör dock inte som Lagrådet har före-&lt;br&gt;slagit utformas som en inskränkning av förbudsområdet. Det vore då&lt;br&gt;oegentligt att tala om undantag från förbudet. I stället bör bestämmelsen&lt;br&gt;utformas som ett generellt undantag från förbudsområdet för sådana kate-&lt;br&gt;gorier av avtal som uppfyller förutsättningarna i lagen för individuella&lt;br&gt;undantag. Bestämmelsen bör vidare innehålla att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer i verkställighetsföreskrifter kommer&lt;br&gt;att ange sådana kategorier av avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen bör vara att avtal etc. som faller under ett gruppundantag inte&lt;br&gt;behöver anmälas till Konkurrensverket för att vara undantagna från för-&lt;br&gt;budsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller for vilka olika typer av avtal gruppundantag bör gälla, är Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;detta som berörts ovan i första hand en praktisk fråga. Genom gruppun-&lt;br&gt;dantag uppnår man den effekten att den administrativa hanteringen av&lt;br&gt;ärenden om individuella undantag begränsas, vilket är till fördel för såväl&lt;br&gt;företag som Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s gruppundantag har växt fram som ett resultat av erfarenheterna från&lt;br&gt;behandlingen av individuella undantag. På områden där anmälningar för&lt;br&gt;individuella undantag har varit talrika och prövningen av dessa anmälning-&lt;br&gt;ar gett tillräcklig vägledning för hur avtalen bör vara utformade för att få&lt;br&gt;undantag har gruppundantag beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den nu föreslagna svenska konkurrenslagen - som i materi-&lt;br&gt;ellt hänseende bygger på EG:s konkurrensregler - bör man kunna ta till-&lt;br&gt;vara erfarenheterna från EG, och därför även vad avser frågan om för&lt;br&gt;vilka kategorier av avtal gruppundantag skall gälla ansluta till EG-rätten&lt;br&gt;och därigenom också till det kommande EES-avtalet. Det innebär att&lt;br&gt;gruppundantag bör gälla för ensamåterförsäljaravtal, exklusiva inköpsavtal,&lt;br&gt;försäljnings- och serviceavtal för motorfordon, patentlicensavtal, speciali-&lt;br&gt;seringsavtal, forsknings- och utvecklingsavtal, franchiseavtal och know-&lt;br&gt;how-licensavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är möjligt att det utöver dessa gruppundantag finns behov i Sverige&lt;br&gt;av gruppundantag på fler områden. På vilka områden det kan finnas ett&lt;br&gt;sådant behov och hur dessa gruppundantag i så fall skall utformas är svårt&lt;br&gt;att förutse i dag. Precis som varit fallet för EG bör först tillräcklig erfar-&lt;br&gt;enhet vinnas genom prövning av individuella undantag. Avvikelserna från&lt;br&gt;EG-reglema bör dock inte vara för stora, om den eftersträvade enhetlig-&lt;br&gt;heten med dessa regler skall nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kan man redan nu förutse ett behov av ett gruppundantag när&lt;br&gt;det gäller viss organiserad samverkan mellan företag inom detaljhandeln.&lt;br&gt;Det kan nämligen antas att anmälningar om undantag på detta område&lt;br&gt;kommer att bli särskilt frekventa. Det torde också vara möjligt att redan&lt;br&gt;nu med tillräcklig grad av säkerhet precisera under vilka förutsättningar&lt;br&gt;sådant samarbete skall kunna undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som lämpligast att regeringen - åtminstone i ett inlednings-&lt;br&gt;skede - meddelar tillämpningsföreskrifter om gruppundantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör som i EG-rätten också finnas en möjlighet för Konkurrensverket&lt;br&gt;att beträffande ett avtal för vilket gruppundantag gäller kunna återkalla&lt;br&gt;undantaget, om avtalet skulle ha följder som är oförenliga med de förut-&lt;br&gt;sättningar som gäller för när individuella undantag får beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1.3 Icke-ingripandebesked&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För det fall ett företag är osäkert på huruvida&lt;br&gt;ett avtal eller ett förfarande faller under förbudet mot konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning skall&lt;br&gt;det finnas möjlighet att efter ansökan hos Konkurrensverket få en&lt;br&gt;förklaring om att förbudet inte är tillämpligt (icke-ingripandebesked).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om icke-ingripandebesked är bindande för Konkurrens-&lt;br&gt;verket men kan återkallas av verket under vissa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna godtar promemo-&lt;br&gt;rians förslag eller lämnar det utan erinran. Det är bl.a. Näringsfrihetsom-&lt;br&gt;budsmannen, Statens pris- och konkurrensverk och Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser, på samma sätt som när det gäller anmälan&lt;br&gt;för undantag, att det i lagen bör införas en tidsfrist för Konkurrensverkets&lt;br&gt;behandling av ärenden om icke-ingripandebesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det kommer i en hel del fall att vara&lt;br&gt;svårt för företag att på förhand bedöma räckvidden av de två förbuden som&lt;br&gt;föreslås. Viktiga förutsättningar för förbuden, såsom om konkurrensen&lt;br&gt;påverkas på ett märkbart sätt och företagens ställning på marknaden, kan&lt;br&gt;bara bedömas sedan omständigheterna i det enskilda fallet klarlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG-rätten finns det möjlighet för företag att efter ansökan hos&lt;br&gt;kommissionen få en förklaring att det, enligt de uppgifter kommissionen&lt;br&gt;har tillgång till, inte finns anledning för kommissionen att med stöd av&lt;br&gt;artikel 85:1 eller 86 i Romfördraget ingripa mot ett avtal eller förfarande&lt;br&gt;(icke-ingripandebesked). Regler om detta finns i artikel 2 i förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 17/62 och i motsvarande förordningar på transportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om icke-ingripandebesked har enligt EG:s regler begränsade&lt;br&gt;effekter. Beslutet innebär bara att kommissionen på basis av tillgängligt&lt;br&gt;material inte ser anledning att ingripa mot det företag som har begärt för-&lt;br&gt;klaringen. Kommissionen kan återkalla sitt beslut när förhållandena gör det&lt;br&gt;påkallat. Grund för att ändra ett beslut kan även vara ändrad praxis från&lt;br&gt;EG-domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ordning gäller vad avser EES-avtalets konkurrensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag har ett berättigat intresse av att på förhand kunna få veta om ett&lt;br&gt;samarbete eller någon annan åtgärd träffas av ett förbud. Det är därför&lt;br&gt;nödvändigt att det även i en svensk konkurrenslag - som ju bygger på&lt;br&gt;EG:s materiella konkurrensregler - införs en möjlighet för Konkurrensver-&lt;br&gt;ket att på begäran meddela ett förhandsbesked om att verket på basis av&lt;br&gt;tillgängligt material inte ser anledning att ingripa mot ett förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema om icke-ingripandebesked bör i huvudsak ges en utformning&lt;br&gt;som motsvarar EG:s. Beslutet bör vara bindande för Konkurrensverket&lt;br&gt;men kunna återkallas om det finns skäl för det. Till skillnad från EG-rätten&lt;br&gt;bör det dock av rättssäkerhetsskäl i lagen anges under vilka förutsättningar&lt;br&gt;beslutet får återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett beslut om icke-ingripandebesked bara är bindande för Kon- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;kurrensverket och inte hindrar andra företag från att väcka talan om ogil-&lt;br&gt;tighet eller skadestånd, måste företagen i möjligaste mån kunna lita på&lt;br&gt;beslutet. Det är därför inte lämpligt att här införa ett invändningsförfaran-&lt;br&gt;de liknande det som föreslås när det gäller undantag, utan alla ansökningar&lt;br&gt;bör prövas materiellt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1.4 Sanktioner mot överträdelser av förbuden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett företag skall vara skyldigt att betala en&lt;br&gt;särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som&lt;br&gt;handlar på företagets vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet över-&lt;br&gt;träder förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk&lt;br&gt;av dominerande ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall fastställas till lägst 5 000 kr och högst 5 miljoner&lt;br&gt;kr eller till ett högre belopp dock inte överstigande 10 procent av&lt;br&gt;företagets årsomsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immunitet mot konkurrensskadeavgift skall som regel gälla för&lt;br&gt;åtgärder som har vidtagits efter anmälan för undantag eller ansökan&lt;br&gt;om icke-ingripandebesked och till dess beslut har fattats med anled-&lt;br&gt;ning av anmälan eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitesföreläggande för att stoppa pågående överträdelser skall&lt;br&gt;kunna meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna godtar promemo-&lt;br&gt;rians förslag eller lämnar det utan erinran. Det är bl.a. Statens pris- och&lt;br&gt;konkurrensverk och Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att en konkurrensskadeavgift enligt förslaget&lt;br&gt;kan bli orimligt stor. Det är framför allt Sveriges industriförbund, Gros-&lt;br&gt;sistförbundet svensk handel, Sveriges köpmannaförbund, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet och ICA Förbundet. Sveriges livsmedelshandlareförbund och&lt;br&gt;Dagab menar att avgiften bör kunna mildras när det gäller företag som har&lt;br&gt;en låg vinst i förhållande till omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen anser att strikt ansvar skall gälla för ut-&lt;br&gt;dömande av konkurrensskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund föreslår att, om ett individuellt undantag be-&lt;br&gt;viljas, konkurrensskadeavgift aldrig skall kunna dömas ut för den tid som&lt;br&gt;avtalet har existerat utan att vara anmält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensskadeavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förbud som finns i KL, bruttoprisförbudet och anbudskartellförbudet,&lt;br&gt;är straffsanktionerade. Prövningen ankommer alltså på allmän domstol,&lt;br&gt;och endast fysiska personer kan dömas till straff för överträdelser av för-&lt;br&gt;buden. För allmänt åtal krävs tillstånd av Konkurrensverket. Motsvarande&lt;br&gt;gäller förbuden i den särskilda konkurrenslagen på jordbruksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De straff i form av måttliga böter som har förekommit vid överträdelser&lt;br&gt;av förbuden har påfallande liten ekonomisk betydelse i förhållande till de&lt;br&gt;stora ekonomiska värden som kan vara att vinna för företagen genom att&lt;br&gt;bryta mot förbuden. Den nuvarande ordningen har därför liten preventiv&lt;br&gt;verkan. Mer ingripande påföljder i form av fängelsestraff är varken önsk-&lt;br&gt;värda eller ändamålsenliga. Med hänsyn till de stora samhällsekonomiska&lt;br&gt;värden som konkurrenslagstiftningen ytterst gäller är det i stället väsentligt&lt;br&gt;att ha tillgång till en effektiv ekonomisk sanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På andra sakområden har frågan om förbud skall vara kriminaliserade&lt;br&gt;eller inte bedömts på olika sätt. Enligt exempelvis miljöskyddslagstiftning-&lt;br&gt;en kan en och samma överträdelse av ett förbud leda både till straff och&lt;br&gt;till skyldighet att betala miljöskyddsavgift. I andra fall - t.ex. enligt plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10, omtryckt 1987:246, ändrad senast 1992:75) - har&lt;br&gt;regler om sanktionsavgift införts som ett led i en avkriminalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överträdelser av förbuden i den nya konkurrenslag som&lt;br&gt;regeringen föreslår bör man välja ett system med enbart sanktionsavgifter&lt;br&gt;som skall kunna uppgå till höga belopp. Avgiften bör benämnas konkur-&lt;br&gt;rensskadeavgift. Ett system med höga sanktionsavgifter torde tillfredställa&lt;br&gt;anspråken på effektivitet och svara mot den skärpta attityd mot konkur-&lt;br&gt;rensbegränsningar som vi förordar. En sådan ordning stämmer väl med de&lt;br&gt;sanktioner som finns inom EG-rätten och i EES-avtalet för överträdelser&lt;br&gt;av konkurrensreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bör drabba det företag som överträder förbudet och kunna&lt;br&gt;uppgå till ett sådant belopp att det verkar avhållande på företaget i fråga&lt;br&gt;och avskräckande på andra företag. I det enskilda fallet bör avgiftens&lt;br&gt;storlek bestämmas framför allt med hänsyn till hur allvarlig överträdelsen&lt;br&gt;är och hur länge den har pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan undantagslöst gäller för de sanktionsavgifter som nu förekommer&lt;br&gt;i lagstiftningen att de kan påföras utan hänsyn till subjektiva omständig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-rätten däremot fordras uppsåt eller oaktsamhet för att ett företag skall&lt;br&gt;kunna påföras avgifter för överträdelser av förbuden i artiklarna 85.1 eller&lt;br&gt;86 i Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rättssäkerhetsskäl anser vi att det är att föredra att konkurrensskade-&lt;br&gt;avgift bara skall kunna dömas ut vid uppsåtliga eller oaktsamma överträ-&lt;br&gt;delser av förbuden. Det bör dock inte krävas att uppsåt eller oaktsamhet&lt;br&gt;måste konstateras hos en person med företagaransvar, utan det bör räcka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att detta kan visas föreligga hos någon som handlar på företagets vägnar, Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;exempelvis en anställd i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-rätten kan avgift inte utdömas för åtgärder som vidtas under pröv-&lt;br&gt;ningen av en anmälan om undantag, under förutsättning att åtgärderna&lt;br&gt;ligger inom ramen för den verksamhet som beskrivs i anmälan. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte om EG-kommissionen efter en preliminär undersökning&lt;br&gt;finner att undantag inte kan beviljas. Motsvarande ordning bör gälla också&lt;br&gt;i en ny svensk konkurrenslag. Enligt vår mening bör emellertid företagen&lt;br&gt;ha samma skydd mot konkurrensskadeavgift även vid ansökan om icke-&lt;br&gt;ingripandebesked. Det är viktigt för företagen att veta att de inte riskerar&lt;br&gt;någon sanktionsavgift under prövningen av en anmälan eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi anfört under avsnitt 5.1.2 bör huvudregeln vara att ett beslut om&lt;br&gt;undantag skall gälla från tidpunkten då avtalet kom till. Ett sådant beslut&lt;br&gt;innebär att företagen också är skyddade mot konkurrensskadeavgift från&lt;br&gt;tidpunkten for avtalets tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitesföreläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en konkurrensbegränsning har skadlig verkan kan Marknadsdomstolen&lt;br&gt;enligt 3 § KL meddela en näringsidkare förbud att tillämpa ett visst avtal&lt;br&gt;eller förfarande eller meddela säljåläggande, rättelseåläggande eller pris-&lt;br&gt;åläggande. Frågan om den skadliga verkan föranletts uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet saknar därvid betydelse. Förbudet eller åläggandet kan, men&lt;br&gt;behöver inte alltid, förenas med vite. Något högsta belopp är inte föreskri-&lt;br&gt;vet för vite enligt KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som skiljer vitet från straffet är att straffet utdöms för redan begång-&lt;br&gt;na överträdelser medan vitet har en framåtriktande verkan. Vitet fungerar&lt;br&gt;som påtryckning mot den som gjort sig skyldig till en regelöverträdelse att&lt;br&gt;inte upprepa förfarandet. Om så sker kan vitet dömas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av oss föreslagna konkurrensskadeavgiften har samma funktion som&lt;br&gt;straff, dvs. den skall kunna dömas ut för redan begångna överträdelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en konkurrenslagstiftning skall kunna fungera effektivt räcker det&lt;br&gt;inte med sanktioner mot redan begångna överträdelser, utan det måste&lt;br&gt;också finnas möjligheter att stoppa pågående överträdelser med ett vites-&lt;br&gt;hot. Som framgår av avsnitt 5.1.7 föreslår vi att Konkurrensverket skall&lt;br&gt;vara den myndighet som i första instans förelägger sådana viten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1.5 Ogiltighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avtal eller avtalsvillkor som omfattas av för-&lt;br&gt;budet mot konkurrensbegränsande samarbete är ogiltiga. Detsamma&lt;br&gt;gäller rättsligt bindande beslut av sammanslutningar av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag godtas eller lämnas utan erin-&lt;br&gt;ran av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I 36 § avtalslagen anges bl.a. att avtals-&lt;br&gt;villkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med&lt;br&gt;hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare&lt;br&gt;inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan&lt;br&gt;betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt skall&lt;br&gt;gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende&lt;br&gt;eller i sin helhet lämnas utan avseende. I bestämmelsen anges att motsva-&lt;br&gt;rande gäller i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till 36 § avtalslagen (prop. 1975/76:81 s. 121 f.) behandlas&lt;br&gt;frågan om vilken hänsyn som skall tas till innehållet i andra lagbestämmel-&lt;br&gt;ser vid tillämpningen av bestämmelsen. Där framhålls bl.a. att konkurrens-&lt;br&gt;begränsande avtal som är förbjudna bör - om dispens inte lämnas - be-&lt;br&gt;dömas enligt samma principer som andra avtal som strider mot tvingande&lt;br&gt;regler. Resultatet, framhålls det, torde bli att avtalet anses civilrättsligt&lt;br&gt;ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I KL reglerades inte ogiltighetsfrågan särskilt. Skälet var att frågan om&lt;br&gt;ogiltighet ansågs ha fått en tillfredstallande lösning genom 36 § avtalslagen&lt;br&gt;(jfr prop. 1981/82:165 s. 238).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om de civilrättsliga följderna av ett avtal som är förbjudet enligt&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen är av stor praktisk betydelse för näringslivet.&lt;br&gt;Även om det förmodligen är så att avtal som strider mot det föreslagna&lt;br&gt;förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete kan förklaras ogiltiga med&lt;br&gt;stöd av 36 § avtalslagen, bör enligt regeringens mening ogiltighetsverkan&lt;br&gt;framgå direkt av lagen på samma sätt som i EG-rätten. I Romfördragets&lt;br&gt;artikel 85.2 stadgas att avtal eller beslut som är förbjudna enligt artikeln är&lt;br&gt;ogiltiga. Motsvarande gäller enligt artikel 53.2 i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som inom EG-rätten bör ogiltigheten avse avtal och rätts-&lt;br&gt;ligt bindande beslut och träffa bara det förbjudna avtalsvillkoret. Är ett&lt;br&gt;förbjudet avtalsvillkor av betydelse för andra delar av avtalet kan emeller-&lt;br&gt;tid hela avtalet förlora sin verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ogiltighet förstås i det här sammanhanget att avtalet eller beslutet är&lt;br&gt;ogiltigt från sin tillkomst och inte kan göras gällande enligt sitt innehåll.&lt;br&gt;En allmän domstol kan alltså inte döma till fullgörelse av ett förbjudet&lt;br&gt;avtal eller beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1.6 Skadestånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett företag skall vara skyldigt att ersätta den&lt;br&gt;skada som uppkommer för ett annat företag eller avtalspart, om&lt;br&gt;företaget uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden mot&lt;br&gt;konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd kan bara avse skada under de fem senaste&lt;br&gt;åren innan talan väcktes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag godtas eller lämnas utan erin-&lt;br&gt;ran av de allra flesta remissinstanserna. Det är bl.a. Statens pris- och&lt;br&gt;konkurrensverk, Marknadsdomstolen och Företagamas riksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund framhåller att förslaget saknar motsvarighet&lt;br&gt;inom EG-rätten och anser att skadeståndsregeln bör avgränsas till specifika&lt;br&gt;situationer eller till ersättning enbart till utomstående skadelidande. Lik-&lt;br&gt;nande synpunkter framförs av Grossistförbundet svensk handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen föreslår att preskriptionstiden förlängs om&lt;br&gt;ett åläggande att upphöra med överträdelser har meddelats eller talan om&lt;br&gt;konkurrensskadeavgift har väckts inom femårsfristen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndslagens regler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen&lt;br&gt;(1972:207, omtryckt 1975:404, ändrad senast 1991:1555). Skadeståndsla-&lt;br&gt;gen skall tillämpas i den mån något annat inte är föreskrivet. KL innehål-&lt;br&gt;ler inte några särskilda bestämmelser om skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom skadeståndsrätten kan ersättning utgå för bl.a. förmögenhetsskada,&lt;br&gt;dvs. skada som drabbar en persons allmänna förmögenhetsställning. För-&lt;br&gt;mögenhetsskada kan uppkomma som en direkt följd av person- eller sak-&lt;br&gt;skada, exempelvis i form av förlorad arbetsförtjänst eller utebliven vinst i&lt;br&gt;näringsverksamhet. Men en sådan skada kan också tillfogas en person utan&lt;br&gt;samband med en person- eller sakskada, t.ex. genom bedrägeri eller in-&lt;br&gt;trång i en immaterialrättighet. Sistnämnda skada kallas för ren förmögen-&lt;br&gt;hetsskada och definieras i 1 kap. 2 § skadeståndslagen. De skador som kan&lt;br&gt;uppkomma på grund av konkurrensbegränsande förfaranden hör typiskt sett&lt;br&gt;till kategorin ren förmögenhetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsrätten skiljer mellan å ena sidan skador som uppkommer i ett&lt;br&gt;avtalsförhållande och å andra sidan skador i utomobligatoriska förhållan-&lt;br&gt;den, dvs. när skadevållaren och den skadelidande inte står i något avtals-&lt;br&gt;förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndslagen innehåller en särskild bestämmelse om ersättning för&lt;br&gt;ren förmögenhetsskada i utomobligatoriska förhållanden. Enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;skall den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott ersätta skadan.&lt;br&gt;Bryter alltså någon mot de straffsanktionerade förbuden mot bruttoprissätt-&lt;br&gt;ning eller anbudskarteller i KL kan skadestånd utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om ersättning för ren förmögenhetsskada i utomobligatoriska&lt;br&gt;förhållanden utan att det är fråga om brott finns inom t.ex. immaterial-&lt;br&gt;rätten. Lagarna om patent, varumärken, upphovsrätt och mönsterskydd har&lt;br&gt;regler om ersättning för sådan skada som vållats uppsåtligen eller genom&lt;br&gt;oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1922/93. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S.44 rad 3 nedifrån tillkommit: icke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd bör utgå vid överträdelser av förbuden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att det konkurrensrättsliga sanktionssystemet får en sådan&lt;br&gt;utformning att det i möjligaste mån blir självgående. Reglema bör alltså&lt;br&gt;för sin tillämpning inte vara helt beroende av Konkurrensverkets initiativ.&lt;br&gt;I detta perspektiv har särskilt regler om skadestånd en viktig funktion att&lt;br&gt;fylla för att ge företag incitament att själva söka ingripa mot konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande förfaranden. Skadestånd har både en reparativ och en preventiv&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det i en ny konkurrenslag införas regler&lt;br&gt;om skadeståndsskyldighet vid uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser av&lt;br&gt;de föreslagna förbudsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här nämnas att det i EG-rätten inte finns några regler om skade-&lt;br&gt;stånd vid överträdelser av förbudsbestämmelsema i artiklarna 85 och 86,&lt;br&gt;utan detta är en fråga som regleras i medlemsländernas nationella rättsord-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd bör bara kunna utgå för åtgärder som vidtagits under de&lt;br&gt;senaste fem åren från tidpunkten för skadeståndstalans väckande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1.7. Tillämpande organ och instansordning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Älägganden vid vite att upphöra med överträ-&lt;br&gt;delser av förbuden meddelas av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverkets beslut om ålägganden samt beslut i fråga om&lt;br&gt;undantag och icke-ingripandebesked överklagas hos Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt. Rätt att överklaga har bara företag som berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt prövar som första instans mål om konkur-&lt;br&gt;rensskadeavgift. Talan förs av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrättens avgöranden överklagas hos Marknadsdomstolen.&lt;br&gt;Marknadsdomstolens dom eller beslut kan inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ogiltighet, skadestånd och utdömande av vite förs vid&lt;br&gt;allmän domstol. Talan om skadestånd och utdömande av vite skall&lt;br&gt;dock alltid få väckas vid Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med regeringens med undantag&lt;br&gt;av att Konkurrensverkets beslut enligt promemorieförslaget överklagas&lt;br&gt;direkt hos Marknadsdomstolen. Vidare innehåller promemorieförslaget&lt;br&gt;inga regler om vem som får föra talan mot Konkurrensverkets beslut och&lt;br&gt;att talan om skadestånd och utdömande av vite alltid skall få föras hos&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna godtar promemo-&lt;br&gt;rians förslag eller lämnar det utan erinran. Det är bl.a. Näringsfrihetsom-&lt;br&gt;budsmannen, Statens pris- och konkurrensverk, Marknadsdomstolen, Svea&lt;br&gt;hovrätt och Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser dock att åläggande vid vite att upphöra med&lt;br&gt;överträdelser bör beslutas av domstol och inte av Konkurrensverket. Det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. Sveriges industriförbund, Grossistförbundet svensk handel, Sveriges Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;livsmedelshandlareförbund, Dagab och Lantbrukarnas riksförbund. Dessa&lt;br&gt;och andra remissinstanser pekar också på vikten av skyndsam handlägg-&lt;br&gt;ning hos Konkurrensverket av ärenden om åtgärder mot förbjudna konkur-&lt;br&gt;rensbegränsningar. Flera föreslår att tidsfrister för verkets behandling av&lt;br&gt;ärenden infors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att det i lagen bör klargöras vem som har&lt;br&gt;rätt att överklaga Konkurrensverkets beslut. Det är Svea hovrätt, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Göteborg och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt pekar på möjligheten att även mål om skadestånd&lt;br&gt;och utdömande av vite koncentreras till tingsrätten i första och därmed&lt;br&gt;Svea hovrätt i andra instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg godtar förslaget när det gäller domstolsinstan-&lt;br&gt;sema i avvaktan på att frågan om domstolsväsendets organisation, som är&lt;br&gt;föremål för översyn, får sin lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket anser att frågan om domstolsinstanser bör övervägas&lt;br&gt;ytterligare med inriktning på att åstadkomma ett mer enhetligt system. Det&lt;br&gt;finns enligt verket även anledning att avvakta de överväganden som för&lt;br&gt;närvarande sker rörande domstolarnas framtida organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet anser att en uppsplittrad&lt;br&gt;instansordning av det slag som föreslås inte är lämplig. Fakulteten anser&lt;br&gt;att Stockholms tingsrätt skall vara första instans i alla mål enligt konkur-&lt;br&gt;renslagen, att en till Svea hovrätt knuten Marknadsdomstol skall vara&lt;br&gt;överinstans och - eventuellt - att Högsta domstolen skall vara sista instans.&lt;br&gt;Fakulteten anser vidare att ett företag bör kunna föra talan mot ett annat&lt;br&gt;företag om vitesåläggande samt kunna förena en sådan talan med en talan&lt;br&gt;om ogiltighet eller skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolens roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konkurrensregler som föreslås utgör grund för såväl civilrättslig talan&lt;br&gt;om avtals ogiltighet och skadestånd som konkurrensrättslig prövning av&lt;br&gt;frågor om undantag, icke-ingripandebesked, konkurrensskadeavgift, åläg-&lt;br&gt;gande vid vite att upphöra med överträdelser och vitesutdömande. Dessa&lt;br&gt;olika typer av frågor har ett nära materiellt samband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för den nuvarande ordningen enligt KL är framför allt den&lt;br&gt;centrala roll som Marknadsdomstolen har för prejudikatbildningen på&lt;br&gt;konkurrensområdet. Denna ordning med en specialinstans på konkurrens-&lt;br&gt;rättens område har en förhållandevis lång tradition i Sverige. Vid en över-&lt;br&gt;gång till ett renodlat förbudssystem med en ny typ av sanktioner är det&lt;br&gt;emellertid nödvändigt med förnyade överväganden i frågor som rör till-&lt;br&gt;lämpande organ och instansordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om domstolsväsendets organisation är föremål för översyn inom&lt;br&gt;regeringskansliet. I samband därmed aktualiseras också frågan om special-&lt;br&gt;domstolarnas framtida administration och organisation. Frågan tas upp i&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1992:38) Domstolsväsendet Organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och administration i framtiden. Där förordas att ett sammanhållet dom- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;stolsväsende skall vara en utgångspunkt för framtiden. Enligt promemorian&lt;br&gt;talar starka skäl för att specialdomstolama avskaffas och deras verksamhet&lt;br&gt;inordnas i de vanliga domstolarna. En utredning inom regeringskansliet&lt;br&gt;med denna inriktning aviseras, bl.a. för Marknadsdomstolens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt föreslår regeringen nu ett nytt förbudssystem på konkurrens-&lt;br&gt;rättens område. För att uppnå framför allt syftet med en anpassning till&lt;br&gt;EG:s konkurrensrätt är det enligt vår mening, särskilt när lagen är ny,&lt;br&gt;mycket viktigt med en likformig och konsekvent rättstillämpning. Detta&lt;br&gt;uppnås säkrast om Marknadsdomstolen får behålla det yttersta ansvaret för&lt;br&gt;rättstillämpningen. Andra överväganden bör anstå till dess domstolens&lt;br&gt;framtida roll har klarlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till saken hör att Marknadsdomstolen inte bara prövar konkurrensrättsli-&lt;br&gt;ga frågor utan också frågor enligt ett flertal olika lagar, bl.a. frågor om&lt;br&gt;marknadsföring, avtalsvillkor och produktsäkerhet. Frågan om att föra&lt;br&gt;över mål från Marknadsdomstolen till de allmänna domstolarna bör lämpli-&lt;br&gt;gen tas upp gemensamt för alla de olika måltypema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen bör alltså tills vidare behålla sin centrala roll för&lt;br&gt;prejudikatbildningen på konkurrensrättens område. Förslaget till en ny&lt;br&gt;konkurrenslag bör emellertid redan nu föranleda vissa andra förändringar&lt;br&gt;av instansordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instansordningen i mål om konkurrensskadeavgift m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig nyhet i regeringens förslag till ny konkurrenslag är de krafti-&lt;br&gt;ga ekonomiska sanktioner i form av konkurrensskadeavgift som kan till-&lt;br&gt;gripas när förbuden har överträtts. Av rättssäkerhetsskäl torde en ordning&lt;br&gt;som innebär att prövning sker i minst två domstolsinstanser av sådana mål&lt;br&gt;inte kunna undvaras. För att Marknadsdomstolen skall kunna vara preju-&lt;br&gt;dikatbildande bör prövningen därför först ske i en underinstans till Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen. Med hänsyn till rättsområdets speciella karaktär är det&lt;br&gt;därvid lämpligt att kompetensen på området samlas hos en enda domstol.&lt;br&gt;Med patentmålen som förebild bör valet stanna vid Stockholms tingsrätt.&lt;br&gt;Konkurrensverket bör vara den myndighet som väcker talan om konkur-&lt;br&gt;rensskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av frågor om undantag och icke-ingripandebesked bör som&lt;br&gt;nämnts tidigare ligga på Konkurrensverket. Konkurrensverket bör också ha&lt;br&gt;möjlighet att ålägga företag vid vite att upphöra med överträdelser av&lt;br&gt;förbuden. Det är framför allt intresset av snabbhet och effektivitet i för-&lt;br&gt;farandet som talar för att Konkurrensverket får denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste dock finnas en möjlighet att överklaga Konkurrensverkets&lt;br&gt;beslut i dessa frågor. Behovet av en prövning i två domstolsinstanser är&lt;br&gt;här visserligen inte lika framträdande som när det gäller prövning av&lt;br&gt;konkurrensskadeavgifter. Lämplighetsskäl talar ändå för att frågorna efter&lt;br&gt;överklagande följer samma instansordning som mål om konkurrensskade-&lt;br&gt;avgift. Det är framför allt en fördel att den rättsliga prövningen när det&lt;br&gt;gäller konkurrensrättsliga ingripanden sker efter ett så enhetligt mönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som möjligt. En sådan ordning ger också möjligheter att i stor utsträckning Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;handlägga olika frågor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förvaltningslagen får beslut av förvaltningsmyndighet överklagas&lt;br&gt;av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. Beslut av Kon-&lt;br&gt;kurrensverket i här berörda frågor bör emellertid enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning bara få överklagas av företag som berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen innebär alltså att domstolsprövningen sker i en&lt;br&gt;enhetlig instansordning med två exklusiva domstolar, nämligen Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt och Marknadsdomstolen. I avsnitt 5.2.6 föreslår vi samma ord-&lt;br&gt;ning också när det gäller prövning av företagsförvärv. Den föreslagna&lt;br&gt;ordningen torde underlätta en eventuell framtida förändring av Marknads-&lt;br&gt;domstolens roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instansordningen i mål om utdömande av viten och i civilrättsliga mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller prövningen av mål om utdömande av vite bör i den nya&lt;br&gt;lagen gälla samma ordning som enligt KL. Utdömande av vite bör alltså&lt;br&gt;ankomma på allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även civilrättsliga mål om skadestånd och ogiltighet bör handläggas av&lt;br&gt;de allmänna domstolarna enligt de forumregler som finns i rättegångsbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men när det gäller utdömande av vite och skadestånd bör det finnas en&lt;br&gt;alternativ möjlighet att föra talan hos Stockholms tingsrätt, även om tings-&lt;br&gt;rätten inte skulle vara behörig enligt de vanliga forumreglema. Prövningen&lt;br&gt;av sådana frågor kommer nämligen i stor utsträckning att grundas på över-&lt;br&gt;väganden av samma slag som tingsrätten har att göra i rent konkurrens-&lt;br&gt;rättsliga mål. Med en sådan ordning kan tingsrättens särskilda sakkunskap&lt;br&gt;på området utnyttjas bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen vid Stockholms tingsrätt av mål om konkurrensskadeavgift bör&lt;br&gt;ske enligt den rättegångsordning som gäller för indispositiva tvistemål. Det&lt;br&gt;är lämpligt att samma rättegångsordning gäller vid målets prövning hos&lt;br&gt;Marknadsdomstolen. För Marknadsdomstolens del innebär detta en nyhet&lt;br&gt;som föranleder ändringar i lagen om marknadsdomstol m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som överklagats från Konkurrensverket bör hos tingsrätten hand-&lt;br&gt;läggas enligt lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden (änd-&lt;br&gt;rad senast 1990:448).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör införas en möjlighet att handlägga ett mål och ett ärende gemen-&lt;br&gt;samt, om det skulle vara till fördel för utredningen. Det kan ofta tänkas&lt;br&gt;vara fallet om exempelvis målet och ärendet rör samma avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Kontroll av företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.1 Allmänt om företagsförvärv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förvärvskontrollen behålls i den nya lagen,&lt;br&gt;men får en något annorlunda utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen omfattar bara företagsförvärv där de berörda företagen&lt;br&gt;tillsammans har en årsomsättning som överstiger 4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande skall kunna ske om ett sådant företagsförvärv får antas&lt;br&gt;leda till mer påtagliga skadliga effekter i ett långsiktigt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens med undantag av att kommittén inte föreslår någon begränsning av&lt;br&gt;kontrollmöjligheten med hänsyn till årsomsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En knapp majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;i huvudsak kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran. Det är bl.a.&lt;br&gt;Näringsfrihetsombudsmannen, Statens pris- och konkurrensverk samt&lt;br&gt;juridiska fakulteterna vid Lunds och Uppsala universitet. Marknadsdomsto-&lt;br&gt;len kan tänka sig en mer skärpt kontroll än som förutsätts i motivuttalan-&lt;br&gt;dena till gällande lag. Domstolen förespråkar ändå stor försiktighet vid ut-&lt;br&gt;formningen av regler av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Kooperativa för-&lt;br&gt;bundet, Lantbrukarnas riksförbund och andra remissinstanser som repre-&lt;br&gt;senterar näringslivet är negativa till en skärpt förvärvskontroll. En huvud-&lt;br&gt;linje i kritiken är att man menar att det med en skärpning finns risk for att&lt;br&gt;sådana strukturrationaliseringar som är nödvändiga för att svenska företag&lt;br&gt;skall kunna konkurrera internationellt eller med utländska företag i Sverige&lt;br&gt;förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Effekter av en företagskoncentration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsförvärv utgör en naturlig och viktig del i en fortlöpande marknads-&lt;br&gt;ekonomisk strukturomvandling, och förvärven bidrar till att olika sektorer&lt;br&gt;i ekonomin utvecklas och anpassas till marknadens ändrade förutsättningar.&lt;br&gt;En ökad internationell handel utan tullar och andra handelshinder innebär&lt;br&gt;att omvandlingstrycket och kravet på strukturrationaliseringar ökar. För en&lt;br&gt;liten och öppen ekonomi av den typ som Sverige representerar innebär&lt;br&gt;detta också att konkurrensförhållandena ändras, särskilt på de områden&lt;br&gt;som är utsatta för utländsk konkurrens. Företagsförvärv inom eller utom&lt;br&gt;Sverige kan i sådana fall bidra till en effektiv nationell eller internationell&lt;br&gt;konkurrens. Andra sektorer med mer lokalt betingad produktion och kon-&lt;br&gt;sumtion, t.ex. delar av tjänstesektorn, påverkas i mindre utsträckning av&lt;br&gt;den internationella utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsförvärv kan emellertid i vissa fall leda till en marknadsdominans&lt;br&gt;som sätter konkurrensen ur spel och därmed i sin tur motverkar utveck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingskraften inom respektive bransch. I sådana fall kan de mer kortsiktiga Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;företagsekonomiska bedömningarna av fördelar i form av lägre kostnader&lt;br&gt;och förbättrad lönsamhet ställas mot de långsiktigt samhällsekonomiska&lt;br&gt;nettoforlustema av en väsentligt försämrad konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvärv som innebär vertikal integration kan leda till negativa konse-&lt;br&gt;kvenser for konkurrensen. Det kan ske exempelvis när ett företag integre-&lt;br&gt;rar bakåt genom att förvärva en leverantör med kontroll över viktiga råva-&lt;br&gt;ror, tillverkningsprocesser, know-how eller i m material rättsliga tillgångar.&lt;br&gt;Negativa konsekvenser for konkurrensen kan också uppkomma genom&lt;br&gt;vertikala förvärv i senare led, t.ex. genom förvärv av viktiga distributions-&lt;br&gt;kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv som innebär en horisontell integration är allvarligast från kon-&lt;br&gt;kurrenssynpunkt. Sådana sammanslagningar ger emellertid oftast också&lt;br&gt;möjligheter till kostnadsbesparingar främst genom att man kan slå samman&lt;br&gt;tillverkningsenheter till större anläggningar. Genom att man kan tillverka&lt;br&gt;de produkter som man tidigare konkurrerat om i längre serier kan man&lt;br&gt;sänka styckkostnaden. Mot detta står samhällsekonomiska nettoförluster&lt;br&gt;samt möjligheter att ta ut överpriser på grund av marknadsmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet och ett framtida EG-medlemskap kommer att medföra att&lt;br&gt;åtskilliga av nu befintliga handelshinder mellan länder i Europa försvinner&lt;br&gt;eller reduceras, vilket leder till att svenska företag på hemmamarknaden&lt;br&gt;utsätts för ökad konkurrens genom att importen ökar. Många koncentrera-&lt;br&gt;de marknader skyddas emellertid i dag inte av handelshinder men uppvisar&lt;br&gt;ändå ett mycket svagt konkurrenstryck på grund av andra slag av inträdes-&lt;br&gt;barriärer. På dessa marknader kommer stordriftsfördelar och andra meka-&lt;br&gt;nismer som verkar i koncentrerande riktning att även i framtiden försämra&lt;br&gt;konkurrensen oavsett EES-avtalet och EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fusionskontroll som blir en del av det svenska rättssystemet genom&lt;br&gt;EES-avtalet och som skall tillämpas av EG-kommissionen och EFTA:s&lt;br&gt;övervakningsorgan, EFTA Surveillance Authority - två övemationella&lt;br&gt;organ - medför enligt regeringens mening inte att behovet av en nationell&lt;br&gt;kontroll försvinner, eftersom dessa regler är tillämpliga endast på mycket&lt;br&gt;stora fusioner. Det krävs bl.a. att de inblandade företagens årsomsättning&lt;br&gt;överstiger 5 miljarder ecu (drygt 35 miljarder kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller så, att en förvärvskontroll förlorar sin betydelse i&lt;br&gt;konkurrenshänseende om det införs regler som ger ökade möjligheter att&lt;br&gt;ingripa mot företag som missbrukar en dominerande ställning på markna-&lt;br&gt;den. Det visar inte minst exemplet från EG, där det vid sidan av artikel 86&lt;br&gt;i Romfördraget har ansetts nödvändigt med särskilda regler om förvärvs-&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår slutsats är att en samhällelig prövning av vissa företagsförvärv är&lt;br&gt;motiverad och att därför möjligheten att ingripa och pröva företagsförvärv&lt;br&gt;måste vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på kontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt KL kan ingripande mot ett företagsförvärv ske om förvärvet anting-&lt;br&gt;en leder till en dominerande ställning på marknaden för en vara, tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annan nyttighet eller förstärker en redan dominerande ställning. Där- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;utöver måste förvärvet medföra sådan skadlig verkan som avses i general-&lt;br&gt;klausulen. För att förvärvet skall få förbjudas krävs att detta är av särskild&lt;br&gt;vikt från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till KL framgår att lagstiftarens avsikt varit att reglema&lt;br&gt;om kontroll av företagsförvärv skall tillämpas mycket restriktivt. Ambi-&lt;br&gt;tionsnivån i den nuvarande lagstiftningen är alltså begränsad till att helt&lt;br&gt;undantagsvis inskrida mot särskilt allvarliga fall. Motivuttalandena är&lt;br&gt;emellertid knapphändiga och närmare vägledning saknas när det gäller&lt;br&gt;förutsättningarna för ett ingripande mot ett företagsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i en ny lagstiftning om kontroll av företagsförvärv bör man se&lt;br&gt;kontrollen som en undantagsåtgärd. Bara vissa större företagsförvärv bör&lt;br&gt;kunna bli föremål för samhällelig prövning över huvud taget, och det bör&lt;br&gt;av lagen framgå vilka dessa är. En rimlig avvägning är enligt regeringens&lt;br&gt;mening att prövningen bara skall omfatta sådana förvärv där de berörda&lt;br&gt;företagen tillsammans har en årsomsättning som överstiger 4 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande bör ske när sådana förvärv får antas leda till mer påtagliga&lt;br&gt;skadliga effekter i ett långsiktigt perspektiv. Det avgörande för prövningen&lt;br&gt;bör vara om ett förvärv leder till ett väsentligt minskat konkurrenstryck&lt;br&gt;eller om konkurrensen sätts ur spel. Tillämpningen bör vidare effektivise-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärvsprövningen bör man enligt vår mening väga in också om-&lt;br&gt;ständigheter som på längre sikt är av stor betydelse från samhällssynpunkt,&lt;br&gt;såsom vikten av att en nödvändig strukturrationalisering inte hindras. Vi&lt;br&gt;återkommer till denna fråga i avsnitt 5.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Dominerande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att ingripande med stöd av förvärvsregler-&lt;br&gt;na skall kunna ske krävs liksom enligt KL en dominerande ställning&lt;br&gt;på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket dominerande ställning skall ha samma innebörd som&lt;br&gt;uttrycket har vid tillämpningen av bestämmelsen om förbud mot miss-&lt;br&gt;bruk av dominerande ställning. Det innebär att kravet för att ett&lt;br&gt;företag skall uppnå en dominerande ställning blir något lägre än en-&lt;br&gt;ligt KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker i huvudsak&lt;br&gt;kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran. Det är bl.a. Näringsfri-&lt;br&gt;hetsombudsmannen, Statens pris- och konkurrensverk, Finansinspektionen&lt;br&gt;samt juridiska fakulteterna vid Lunds och Uppsala universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund, Svenska handelskammarförbundet, Lantbrukar-&lt;br&gt;nas riksförbund och flera andra remissinstanser som representerar närings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livet är negativa till att kravet på dominerande ställning för ingripande med&lt;br&gt;stöd av förvärvsreglema sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avgränsningen av vad som är domine-&lt;br&gt;rande ställning har i KL:s förarbeten gjorts mycket snäv. Det sägs där att&lt;br&gt;ett företag har en dominerande ställning, om det kan agera utan att ta&lt;br&gt;nämndvärd hänsyn till konkurrenters och potentiella konkurrenters reaktio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet dominerande ställning bör enligt regeringens mening finnas&lt;br&gt;kvar för att ge forvärvskontrollen en grundläggande avgränsning och för&lt;br&gt;att begränsa kontrollens räckvidd. Det är samtidigt viktigt att situationer&lt;br&gt;som duopol, oligopol eller annan väsentlig koncentration täcks av förvärvs-&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör begreppet dominerande ställning i detta samman-&lt;br&gt;hang ha samma innebörd som det har vid tillämpning av de föreslagna&lt;br&gt;reglema om missbruk av dominerande ställning, dvs. knyta an till den&lt;br&gt;tolkning av begreppet som kommit till uttryck i EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet förekommer också i EES-avtalets konkurrensregler och avses&lt;br&gt;där ha samma innebörd som inom EG. För i Sverige verksamma företag är&lt;br&gt;det av värde att begreppet har en enhetlig betydelse i konkurrenssamman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till KL torde förslaget innebära att kravet på en domineran-&lt;br&gt;de ställning på marknaden för prövning med stöd av reglema om förvärvs-&lt;br&gt;kontroll sänks något.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.3 Förvärvets påverkan på konkurrensen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett s.k. konkurrenstest, dvs. en prövning av&lt;br&gt;om företagsförvärvet kommer att hämma konkurrensen och i så fall i&lt;br&gt;vilken grad, införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ingripande mot ett förvärv fordras ett väsentligt hämmande av&lt;br&gt;konkurrensen på den svenska marknaden eller en påtaglig del av den&lt;br&gt;och att detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker i huvudsak&lt;br&gt;kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran. Det är bl.a. Näringsfri-&lt;br&gt;hetsombudsmannen, Statens pris- och konkurrensverk, Kommerskollegium&lt;br&gt;samt juridiska fakulteterna vid Lunds och Uppsala universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk menar dock att rekvisitet &amp;quot;från allmän&lt;br&gt;synpunkt&amp;quot; bör slopas för att öka klarheten att inte mer kortsiktiga intressen&lt;br&gt;skall beaktas vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen anser att uttrycket &amp;quot;från allmän synpunkt&amp;quot;&lt;br&gt;är för allmänt hållet och bör ersättas med en specificerad uppräkning av&lt;br&gt;omständigheter som bör tillmätas betydelse vid prövningen. Enligt honom&lt;br&gt;bör som försvar för ett konkurrensskadligt förvärv bara få beaktas ekono-&lt;br&gt;miska fördelar med förvärvet samt omständigheter till skydd för liv, hälsa,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhet eller av annan art som klart överväger intresset av en effektiv Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Lantbrukarnas&lt;br&gt;riksförbund och flera andra remissinstanser som representerar näringslivet&lt;br&gt;är negativa till förslaget. Merparten av de negativa anser att förslaget&lt;br&gt;brister i förutsebarhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenstest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG:s fusionskontrollförordning anges att en företagskoncentration skall&lt;br&gt;förklaras oförenlig med den gemensamma marknaden, om den skapar eller&lt;br&gt;förstärker en sådan dominerande ställning som medför att den effektiva&lt;br&gt;konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av&lt;br&gt;den påtagligt skulle hämmas. Vid prövningen av om konkurrensen häm-&lt;br&gt;mas, det s.k. konkurrenstestet, är avgörande inte själva koncentrationsök-&lt;br&gt;ningen utan den reella minskningen av konkurrensen. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;förordningen gäller dock presumtionen att koncentrationen inte skall anses&lt;br&gt;hämma den effektiva konkurrensen, om marknadsandelen för de berörda&lt;br&gt;företagen inte uppgår till mer än 25 procent av den gemensamma markna-&lt;br&gt;den eller en väsentlig del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i flera andra utländska rättssystem utmynnar prövningen i förvärvs-&lt;br&gt;ärenden oftast i ett s.k. konkurrenstest, dvs. en sammanvägd bedömning&lt;br&gt;av hur förvärvet kommer att påverka konkurrensen på marknaden i fram-&lt;br&gt;tiden. Om förvärvet allvarligt hämmar förekomsten eller utvecklingen av&lt;br&gt;en effektiv konkurrens, anses det normalt inte böra få komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bl.a. av EG valda modellen med ett konkurrenstest har stora för-&lt;br&gt;tjänster. Vid ett konkurrenstest inriktas prövningen på faktorer som det i&lt;br&gt;nutid går att i rimlig grad föra bevisning om och som samlat ger underlag&lt;br&gt;för bedömningen av om ett visst företagsförvärv väsentligt hämmar före-&lt;br&gt;komsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens med därav följande&lt;br&gt;otillräckligt konkurrenstryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leder prövningen fram till att det är fråga om ett väsentligt hämmande&lt;br&gt;av konkurrensen talar mycket for att det långsiktigt kommer att uppstå&lt;br&gt;sådana negativa effekter på prisbildning, effektivitet m.m. som ger be-&lt;br&gt;tydande nettoförluster för samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den svenska förvärvskontrollen bör innehålla ett konkurrenstest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadligt frän allmän synpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett väsentligt hämmande av konkurrensen normalt torde samman-&lt;br&gt;falla med skadlighet från allmän synpunkt går det emellertid enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening inte att ha ett system där varje företagsförvärv skall för-&lt;br&gt;bjudas, om det vid ett konkurrenstest skulle visa sig att konkurrensen&lt;br&gt;genom förvärvet kommer att hämmas väsentligt. Ett förvärv kan nämligen&lt;br&gt;i det enskilda fallet hämta sitt försvar i andra omständigheter som har&lt;br&gt;positiv effekt från samhällsekonomisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot varandra kan i ett enskilt fall komma att stå, å ena sidan, ett påtag- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;ligt hämmande av konkurrensen på ett sätt som kan forsvaga konkurrens-&lt;br&gt;trycket i kanske betydande grad och, å den andra sidan, det ekonomiska&lt;br&gt;värdet av rationellare produktion vilket uppnås just genom företagsför-&lt;br&gt;värvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvärv kan också utgöra ett led i en strukturrationalisering som är&lt;br&gt;nödvändig for att ett företag skall kunna stärka sin konkurrenskraft på den&lt;br&gt;internationella marknaden. Det blir här fråga om en avvägning mellan två&lt;br&gt;faktorer. Å ena sidan står företagets behov av en stark hemmabas samt&lt;br&gt;stordriftsfördelar m.m. vilket visserligen hämmar konkurrensen på den&lt;br&gt;svenska marknaden men som i ett längre och vidare perspektiv kan ha&lt;br&gt;positiva effekter för konkurrensens och samhällsekonomins utveckling i&lt;br&gt;Sverige. Å den andra sidan står kravet på en väl fungerande hemmamark-&lt;br&gt;nad som gynnar nya svenska företag att växa upp. I den samlade bedöm-&lt;br&gt;ningen bör också beaktas om förvärvaren har möjlighet att vinna skalför-&lt;br&gt;delar i fråga om produktion, forskning och utveckling och marknadsföring&lt;br&gt;genom samarbetspartner utomlands eller förvärv av företag utanför Sveri-&lt;br&gt;ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid denna prövning bör man inte bara utgå från den aktuella marknadssi-&lt;br&gt;tuationen utan också väga in sådana förväntade framtida förändringar av&lt;br&gt;marknadsbilden som exempelvis ett EG-medlemskap eller en avreglering&lt;br&gt;av en bransch kan medföra. Det gäller här framför allt sådana områden&lt;br&gt;som inte omfattas av EES-avtalet, t.ex. jordbruksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även andra allmänna intressen kan ha en sådan styrka att man måste&lt;br&gt;väga dem mot det samhällsekonomiska intresset av en effektiv konkurrens&lt;br&gt;när man prövar ett företagsförvärv. Det gäller framför allt intresset av att&lt;br&gt;skydda liv, hälsa och säkerhet. Exempelvis torde nationella säkerhets- och&lt;br&gt;försörj ningsintressen kunna vara av den digniteten att rent konkurrens-&lt;br&gt;rättsliga aspekter i det enskilda fallet får vika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av ett företagsförvärv bör alltså inte bara avse förvärvets&lt;br&gt;omedelbara effekter på konkurrensen utan utgå från en helhetsbedömning&lt;br&gt;där konkurrensfaktorer får vägas mot andra allmänna intressen av särskilt&lt;br&gt;viktig art. Självfallet bör vid denna vägning bara långsiktiga verkningar ha&lt;br&gt;betydelse. Exempelvis bör hänsyn inte få tas till sysselsättningseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning där andra än rena konkurrensfaktorer har betydelse vid be-&lt;br&gt;dömningen av ett företagsförvärv finns i flera utländska system. Exempel-&lt;br&gt;vis kan i Tyskland ett företagsförvärv som har förbjudits av konkurrens-&lt;br&gt;myndigheten släppas i genom av ekonomiministern, om konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningen uppvägs av förvärvets totalekonomiska fördelar eller rättfär-&lt;br&gt;digas genom ett för allmänheten överlägset intresse. Också i Storbritannien&lt;br&gt;sker prövning av företagsförvärv genom en avvägning mellan skada och&lt;br&gt;fördel for det allmänna intresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.4 Förbud mot viss del av ett företagsförvärv m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Risker med ett företagsförvärv skall i första&lt;br&gt;hand undanröjas genom åläggande om försäljning av ett företag, en&lt;br&gt;rörelse eller en del av en rörelse eller genom något annat konkurrens-&lt;br&gt;främjande åläggande av mindre ingripande slag än ett förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker kommitténs förslag eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Stöd saknas i KL och dess förarbeten for&lt;br&gt;att Marknadsdomstolen skulle ha en möjlighet att delvis förbjuda ett före-&lt;br&gt;tagsförvärv eller att ålägga det förvärvande företaget att avyttra en del av&lt;br&gt;aktierna. Visst stöd för en sådan möjlighet kan dock hämtas i specialmoti-&lt;br&gt;veringen till 7 § KL, där det uttalas att då regeringen fastställer ett förbud&lt;br&gt;eller åläggande som gäller en aktiepost, kan detta begränsas till att avse en&lt;br&gt;del av aktieposten om omständigheterna föranleder detta. Som exempel&lt;br&gt;anges vidare att ett förbud som gäller köp av ett företag eller en koncern&lt;br&gt;kan inskränkas till att gälla exempelvis en rörelsegren eller en division&lt;br&gt;inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de förhandlingar som Näringsfrihetsombudsmannen fört med företag&lt;br&gt;förekommer också frivilliga åtaganden från företagens sida som innebär&lt;br&gt;utträdande ur samarbete med andra företag eller avhändelse av en del av&lt;br&gt;rörelsen. Näringsfrihetsombudsmannens uppgifter har från och med den 1&lt;br&gt;juli 1992 övertagits av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte en lämplig ordning att reglema för forvärvskontrollen inte&lt;br&gt;medger åläggande om partiell avhändelse. Reglema bör vara utformade så&lt;br&gt;att syftet med dessa kan uppnås med minsta möjliga ingrepp. Om endast&lt;br&gt;möjligheten att totalförbjuda förvärvet står till buds blir förvärvsprövnings-&lt;br&gt;instrumentet trubbigare än vad som är lämpligt. Det kan också leda till en&lt;br&gt;större restriktivitet i tillämpningen än vad som är önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större förvärv medför i bland att den nya koncernen får en dominerande&lt;br&gt;ställning enbart på vissa marknader. I sådana fall bör det finnas möjlig-&lt;br&gt;heter att ingripa mot förvärvet bara i de delar som medför skadlig konkur-&lt;br&gt;rensbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför i en ny lag finnas en möjlighet att ge föreläggande om&lt;br&gt;partiell avhändelse eller att besluta något annat konkurrensfrämjande åläg-&lt;br&gt;gande av mindre ingripande slag än ett förbud. Bestämmelsen om partiell&lt;br&gt;avhändelse bör utformas så, att åläggandet kan gälla antingen ett företag,&lt;br&gt;en rörelse eller en del av en rörelse som redan före förvärvet fanns inom&lt;br&gt;det förvärvande företaget eller motsvarande inom det förvärvade företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en partiell avhändelse eller ett partiellt förbud mot förvärvet eller&lt;br&gt;något annat åläggande tillräckligt för att förebygga förekomsten av en icke&lt;br&gt;fungerande konkurrens bör denna möjlighet väljas före ett totalt förbud&lt;br&gt;mot förvärvet i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.5 Uppbrytning av företagskoncentrationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon möjlighet att bryta upp bestående&lt;br&gt;företagskoncentrationer infors inte i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Kommittén föreslår att det infors en&lt;br&gt;möjlighet att bryta upp starka företagskoncentrationer för det fall detta är&lt;br&gt;den enda framkomliga vägen att åstadkomma en effektiv konkurrens. Upp-&lt;br&gt;brytningen föreslås ske genom åläggande för företaget i fråga att avyttra en&lt;br&gt;viss del av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast en minoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran. Det är bl.a. Näringsfri-&lt;br&gt;hetsombudsmannen, Statens pris- och konkurrensverk och Finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En knapp majoritet avstyrker förslaget. Det är Konjunkturinstitutet, Tele-&lt;br&gt;verket, Kammarrätten i Göteborg samt alla remissinstanser som represente-&lt;br&gt;rar näringslivet. De synpunkter som framförs är att möjligheten till upp-&lt;br&gt;brytning inte behövs, är tveksam från rättssäkerhetssynpunkt och kan verka&lt;br&gt;hämmande på investeringar och teknisk utveckling. Det framförs också att&lt;br&gt;en uppbrytning av bestående företag är förenat med betydande praktiska,&lt;br&gt;ekonomiska och rättsliga problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt KL finns det ingen möjlighet&lt;br&gt;att besluta om att bryta upp existerande företagskoncentrationer. Denna&lt;br&gt;möjlighet finns dock i vissa utländska rättssystem, såsom det tyska och det&lt;br&gt;amerikanska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagskoncentrationen är hög på flera marknader i Sverige. I vissa fall&lt;br&gt;är detta en följd av att marknaden under lång tid varit reglerad. Internatio-&lt;br&gt;naliseringen och avreglering kommer emellertid att föranleda att flera&lt;br&gt;marknader öppnas för nationell och internationell konkurrens. Visserligen&lt;br&gt;kommer det även i fortsättningen att förekomma marknader som i stor&lt;br&gt;utsträckning är avskärmade från konkurrens, och det kan i och för sig&lt;br&gt;anföras skäl för att det skall finnas en möjlighet att bryta upp mycket&lt;br&gt;starka företagskoncentrationer på sådana marknader. En så ingripande&lt;br&gt;åtgärd skulle i så fall få reserveras för rena undantagsfall. Med hänsyn&lt;br&gt;emellertid till de stora konsekvenser en uppbrytning har för berörda före-&lt;br&gt;tag och till de svårigheter av rättslig och annan art som är förenade med&lt;br&gt;en sådan åtgärd anser regeringen att en möjlighet att bryta upp bestående&lt;br&gt;företagskoncentrationer inte bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället bör statsmakterna ägna fortsatt uppmärksamhet åt sådana åtgär-&lt;br&gt;der som innebär avreglering eller öppnande av marknader, t.ex. upphävan-&lt;br&gt;de av tekniska handelshinder, borttagande av olika etableringshinder för&lt;br&gt;inhemska och utländska företag och harmonisering av regler med utländska&lt;br&gt;rättssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.6 Instansordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stockholms tingsrätt prövar på talan av Kon-&lt;br&gt;kurrensverket som första instans mål om företagsförvärv. Tingsrät-&lt;br&gt;tens avgöranden överklagas hos Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Kommittén föreslår att Marknadsdoms-&lt;br&gt;tolen på talan av Konkurrensverket prövar mål om företagsförvärv. Vidare&lt;br&gt;föreslår kommittén att regeringen skall pröva sådana mål där Marknads-&lt;br&gt;domstolen har bifallit verkets talan, om en enskild part begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker kommit-&lt;br&gt;téns förslag eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast Statens pris- och konkurrensverk, Statskontoret och i viss mån&lt;br&gt;Kommerskollegium är negativa. De anser att en domstol i stället för rege-&lt;br&gt;ringen skall överpröva Marknadsdomstolens avgörande. Bl.a. framförs att&lt;br&gt;det är angeläget i samband med EES-avtalet att inte skapa intryck att&lt;br&gt;prövningen av utländska företags förvärv av svenska företag grundas på en&lt;br&gt;politisk bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande ordning prövar Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen mål om företagsförvärv på talan av Konkurrensverket (tidi-&lt;br&gt;gare Näringsfrihetsombudsmannen). Ett förbud mot ett företagsförvärv blir&lt;br&gt;enligt 7 § KL giltigt endast under förutsättning att regeringen fastställer&lt;br&gt;det. Regeringen skall härvid inte göra någon allmän överprövning av&lt;br&gt;ärendet utan endast antingen helt eller delvis fastställa beslutet eller vägra&lt;br&gt;fastställelse. Regeringen kan aldrig ingripa mot ett förvärv som Marknads-&lt;br&gt;domstolen tillåtit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att det slutliga avgörandet delvis lagts på regeringsnivå synes&lt;br&gt;vara att ett förbud mot ett företagsförvärv betraktas som en så ingripande&lt;br&gt;och ekonomiskt betydelsefull åtgärd att den i sista hand borde bedömas av&lt;br&gt;regeringen i ett brett ekonomiskt-politiskt perspektiv. Praxis saknas helt på&lt;br&gt;området, eftersom något fall ännu inte har prövats av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen med att regeringen överprövar en domstols&lt;br&gt;avgörande är emellertid inte lämplig av principiella skäl. Dessutom bör&lt;br&gt;regeringen i möjligaste mån avlastas beslutsfattande i förvaltningsärenden.&lt;br&gt;Så har i stor utsträckning skett bl.a. på näringspolitikens område i övrigt.&lt;br&gt;Statsmakternas och regeringens befattning med strukturutvecklingen i&lt;br&gt;allmänhet har också minskat påtagligt. Detta talar för att en regeringspröv-&lt;br&gt;ning av förvärvsärenden inte heller är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i avsnitt 5.1.7 bör Marknadsdomstolen tills vidare behålla&lt;br&gt;sin centrala roll som prejudikatskapande organ på konkurrensrättens om-&lt;br&gt;råde. Domstolen bör därför också avgöra mål om företagsförvärv. Samti-&lt;br&gt;digt är mål om företagsförvärv av så ingripande karaktär att det måste&lt;br&gt;finnas en möjlighet att få ett ingripande bedömt i mer än en instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Marknadsdomstolen skall kunna vara prejudikatbildande på för-&lt;br&gt;värvsområdet och ett företagsförvärv samtidigt skall kunna prövas i flera&lt;br&gt;instanser bör prövningen först ske i en underinstans till Marknadsdomsto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;len. Av samma skäl som anförts när det gäller vårt förslag om konkurrens-&lt;br&gt;skadeavgift bör denna underinstans vara Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningsordningen enligt KL innebär att Marknadsdomstolen i&lt;br&gt;förvärvsärenden först konstaterar att ett förvärv har skadlig verkan. Där-&lt;br&gt;efter skall domstolen förhandla med företaget för att försöka få till stånd&lt;br&gt;en överenskommelse som förhindrar den skadliga verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bl.a. behovet av skyndsam handläggning av förvärvs-&lt;br&gt;ärenden bör någon motsvarande skyldighet för domstolarna enligt den nya&lt;br&gt;lagen inte finnas. Förhandlingar med företagen bör i första hand ske under&lt;br&gt;Konkurrensverkets handläggning av ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning lägger givetvis inget hinder i vägen för partema att&lt;br&gt;också under rättegången komma fram till en förhandlingsuppgörelse som&lt;br&gt;tillgodoser det allmännas krav på en fortsatt effektiv konkurrens och att&lt;br&gt;detta framförallt i underinstansen sker efter aktiva insatser från domstolens&lt;br&gt;sida. Denna uppgörelse bör kunna förenas med vite på samma sätt som en&lt;br&gt;uppgörelse under handläggningen hos Konkurrensverket (se avsnitt 5.2.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.7 Anmälan, tidsfrister och interimistiskt förbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En skyldighet införs att till Konkurrensverket&lt;br&gt;anmäla sådana företagsförvärv som kan bli föremål för ingripande&lt;br&gt;enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket skall senast 30 dagar efter anmälan fatta beslut&lt;br&gt;om särskild undersökning. Under denna tid får inte företagen vidta&lt;br&gt;några åtgärder för fullföljande av förvärvet. Beslutar verket om sär-&lt;br&gt;skild undersökning måste talan om förvärvet väckas hos Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt inom 90 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten skall avgöra målet inom sex månader. Överklagas&lt;br&gt;tingsrättens dom skall Marknadsdomstolen avgöra målet inom tre&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att meddela interimistiskt förbud mot ett förvärv&lt;br&gt;vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens med undantag av att kommittén föreslår att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer skall föreskriva vilka förvärv som&lt;br&gt;skall omfattas av anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker i huvud-&lt;br&gt;sak kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran. Det är bl.a. Närings-&lt;br&gt;frihetsombudsmannen, Statens pris- och konkurrensverk, Finansinspektio-&lt;br&gt;nen och juridiska fakulteterna vid Lunds och Uppsala universitet. Några av&lt;br&gt;de positiva anser dock att det bör framgå av lagen vilka förvärv som om-&lt;br&gt;fattas av anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund, Svenska handelskammarförbundet, Lantbrukar-&lt;br&gt;nas riksförbund och flera andra remissinstanser som representerar närings-&lt;br&gt;livet är negativa till förslaget om obligatorisk anmälningsskyldighet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa förvärv. De menar att det inte finns något behov av en sådan ordning Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;och att det kan skapa onödig byråkrati. Om en obligatorisk anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet införs, anser de att det bör framgå av lagen vilka förvärv som&lt;br&gt;omfattas av skyldigheten. Andra synpunkter som framförs är att förvärvs-&lt;br&gt;kontrollen bara skall omfatta sådana förvärv som är anmälningsskyldiga&lt;br&gt;och att det från anmälningsskyldigheten undantas förvärv som bara margi-&lt;br&gt;nellt påverkar konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen anser att den av kommittén föreslagna utvidgningen&lt;br&gt;av möjligheten att meddela interimistiskt förbud går for långt med hänsyn&lt;br&gt;till de följder ett sådant förbud kan få. Även flera av de remissinstanser&lt;br&gt;som representerar näringslivet är negativa till att möjligheten att meddela&lt;br&gt;interimistiskt förbud vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;KL:s handläggningstider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i handläggningsproceduren när det gäller prövningen av&lt;br&gt;företagsförvärv är att varje steg i handläggningen är förknippat med olika&lt;br&gt;tidsfrister. För Konkurrensverkets (tidigare Näringsfrihetsombudsmannens)&lt;br&gt;inledande informella granskning finns emellertid ingen tidsgräns. Enligt 20&lt;br&gt;§ första stycket KL gäller att, så snart det finns anledning att undersöka ett&lt;br&gt;företagsförvärv, skall särskilt beslut fattas om detta. För hela förfarandet&lt;br&gt;gäller att handläggningen skall ske med &amp;quot;särskild skyndsamhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det att Konkurrensverket fattat ett formellt beslut enligt 20 § att in-&lt;br&gt;leda fördjupad undersökning har verket tre månader på sig att fatta beslut&lt;br&gt;om frågan skall foras vidare till Marknadsdomstolen, såvida inte partema&lt;br&gt;samtycker till en förlängning av fristen. Fristen kan även förlängas med en&lt;br&gt;månad i taget efter beslut av domstolen, om synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen skall fatta beslut inom sex månader från det att&lt;br&gt;verkets ansökan anhängiggjorts vid domstolen. Regeringen skall fatta sitt&lt;br&gt;beslut om fastställande inom tre månader från domstolens beslut. Även&lt;br&gt;dessa frister kan förlängas, om partema samtycker eller om synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fristerna utnyttjas maximalt, men ingen förlängning begärs, innebär&lt;br&gt;det att ett ärende som går till regeringen inte kan avgöras på snabbare tid&lt;br&gt;än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken har det visat sig att handläggningstiden i bland har utsträckts&lt;br&gt;genom att det dröjt med beslut om inledande av fördjupad undersökning&lt;br&gt;enligt 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av de förvärvsärenden som undersöks leder emellertid inte till&lt;br&gt;något 20 §-beslut. I vissa av dessa fall har handläggningstiden blivit gans-&lt;br&gt;ka utdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att uppnå ett system med fasta och korta tidsfrister för&lt;br&gt;prövningen av förvärvsärenden. Det är viktigt för foretagens planering att&lt;br&gt;det inte under för lång tid råder osäkerhet om ett företagsförvärv kommer&lt;br&gt;att godkännas eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en objektiv utgångspunkt för när första tidsfristen böijar&lt;br&gt;löpa bör det införas en skyldighet att till Konkurrensverket anmäla sådana&lt;br&gt;förvärv som kan bli föremål för ingripande enligt lagen. I många utländska&lt;br&gt;system finns en sådan skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare fördel som man uppnår med en anmälningsskyldighet är att&lt;br&gt;det ökar effektiviteten i förvärvskon trollen. Det förvärvande företaget kan&lt;br&gt;inte överraska konkurrensmyndigheten med att omedelbart integrera det&lt;br&gt;förvärvande företaget i sin egen verksamhet på så sätt att det verkar av-&lt;br&gt;hållande mot att förbjuda förvärvet på grund av de stora skador en upp-&lt;br&gt;brytning kan åstadkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensen av anmälan bör vara att Konkurrensverket ges en frist om&lt;br&gt;30 dagar under vilken förvärvet inte får genomföras annat än om verket&lt;br&gt;beslutar att inte föra saken till tingsrätten. Under fristen måste verket fatta&lt;br&gt;beslut om särskild undersökning. Om så inte sker, har möjligheten att föra&lt;br&gt;talan om förvärvet förfallit. Beslutar verket om att inleda en undersökning&lt;br&gt;bör talan väckas hos tingsrätten inom 90 dagar, vilket är den tidsfrist som&lt;br&gt;i dag gäller för att väcka talan hos Marknadsdomstolen. Överklagas tings-&lt;br&gt;rättens dom bör Marknadsdomstolen avgöra målet inom samma tidsfrist&lt;br&gt;som enligt KL gäller för regeringen, dvs. inom tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan ger alltså en objektiv fastställbar utgångspunkt för tidsfristen.&lt;br&gt;Falskt eller ofullständigt beslutsmaterial till Konkurrensverket i samband&lt;br&gt;med anmälan bör föranleda att den första tidsfristen inte anses ha böijat&lt;br&gt;löpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interimistiskt förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära samband med tidsfristerna har reglema om möjlighet att interimistiskt&lt;br&gt;förbjuda ett förvärvs genomförande innan ärendet slutligen har prövats. I&lt;br&gt;21 § KL ges Marknadsdomstolen resp, regeringen möjlighet att besluta om&lt;br&gt;interimistiskt förbud för företag att fullfölja ett förvärv när synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen har ännu inte bifallit några sådana yrkanden. Dom-&lt;br&gt;stolen tvingas i dessa fall att på ett begränsat material göra en preliminär&lt;br&gt;prövning. Skulle domstolen i ett visst fall meddela interimistiskt förbud&lt;br&gt;skulle detta i dag sannolikt uppfattas som en stark signal om att domstolen&lt;br&gt;även vid en slutlig prövning skulle förbjuda förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som angeläget att företag inte obstruerar genom att faktiskt&lt;br&gt;genomföra ett förvärv medan prövningen ännu pågår. Prövningen bör inte&lt;br&gt;få störas av fullföljande åtgärder av förvärvspartema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regeln har i praktiken visat sig mindre ändamålsenlig.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning bör möjligheten att få ett interimistiskt&lt;br&gt;beslut av innebörd att förvärvet inte får fullföljas innan ärendet slutligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1922193. 1 saml. Nr 56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövats vidgas. Det bör kunna ske då det allmänna intresset av fortsatt Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;utredning utan påverkan av åtgärder från de inblandade parterna överväger&lt;br&gt;de olägenheter företagen kan ha av att förvärvet inte kan fullföljas så länge&lt;br&gt;prövningen fortgår. Möjligheten att fatta interimistiskt beslut bör tillkom-&lt;br&gt;ma Stockholms tingsrätt som enligt vårt förslag i första instans skall pröva&lt;br&gt;mål om företagsförvärv. Beslutet bör kunna överklagas hos Marknads-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.8 Frivilliga åtaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frivilliga åtaganden från företagen i samband&lt;br&gt;med ett företagsförvärv skall kunna förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitet föreläggs av Stockholms tingsrätt på ansökan av Konkur-&lt;br&gt;rensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bortsett från att kommittén föreslår att Marknadsdomstolen&lt;br&gt;skall förelägga vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser tillstyrker i huvudsak kommit-&lt;br&gt;téns förslag eller lämnar det utan erinran. Några av dessa anser dock att&lt;br&gt;det råder oklarhet vad Marknadsdomstolen skall pröva när domstolen&lt;br&gt;förelägger vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är förhållandevis vanligt med frivil-&lt;br&gt;liga åtaganden från företag i förvärvsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika åtaganden som företagen har gjort gentemot Näringsfrihetsom-&lt;br&gt;budsmannen kan delas in i fyra olika grupper. Den första innebär åtagan-&lt;br&gt;den att anmäla kommande förvärv. Den andra innefattar olika former av&lt;br&gt;strukturella åtaganden, t.ex. av innebörd att förvärvsparten skall upphöra&lt;br&gt;med samarbete med annat företag på den aktuella marknaden eller avyttra&lt;br&gt;en del av sin rörelse. Ett annat vanligt förekommande åtagande innebär att&lt;br&gt;det förvärvande företaget skall begränsa sitt ägande och inflytande i det&lt;br&gt;förvärvade företaget. Förutom de angivna typerna finns några speciella&lt;br&gt;åtaganden som på olika sätt kan röra företagens beteenden. Det vanligaste&lt;br&gt;av dessa innebär modifieringar av konkurrensklausuler i förvärvsavtalet.&lt;br&gt;En annan typ är åtaganden i syfte att motverka att utomstående företag&lt;br&gt;diskrimineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet att förelägga vite för överträdelse av åtagandet finns&lt;br&gt;inte enligt KL. I USA - där frivilliga uppgörelser är vanligt förekommande&lt;br&gt;- finns en möjlighet att ge sanktioner mot företag som bryter den frivilliga&lt;br&gt;uppgörelsen, s.k. consent orders.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör nu införas en möjlighet för Stockholms tingsrätt att förelägga&lt;br&gt;vite för överträdelser av ett frivilligt åtagande som berörda företag gör&lt;br&gt;gentemot Konkurrensverket. Föreläggandet bör komma till stånd på yrkan-&lt;br&gt;de av Konkurrensverket. Prövningen hos tingsrätten bör inriktas på att&lt;br&gt;kontrollera att de formella förutsättningarna för förvärvsprövningen är&lt;br&gt;uppfyllda och att uppgörelsen ligger inom ramen för lagen. Därutöver bör&lt;br&gt;domstolen tillse att åtagandet är tillräckligt preciserat innan vitet föreläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Uppgiftsskyldighet och tvångsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om Konkurrensverket inte på frivillig väg får&lt;br&gt;tillgång till material som behövs vid verkets utredningar, skall verket&lt;br&gt;kunna ålägga ett företag eller annan vid vite att tillhandahålla materi-&lt;br&gt;alet. Verket skall vidare kunna kalla personer till förhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en rättvisande bild av kostnader och intäkter i en verk-&lt;br&gt;samhet av ekonomisk eller kommersiell natur, som drivs av en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting, skall verket kunna rikta särskilt åläggande&lt;br&gt;mot kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utredningar om överträdelser av förbuden mot konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning skall&lt;br&gt;Konkurrensverket efter beslut av Stockholms tingsrätt kunna genom-&lt;br&gt;föra undersökningar hos företag. Verket skall ha rätt att få tillträde&lt;br&gt;till företagets lokaler, granska och göra kopior av handlingar samt&lt;br&gt;begära muntliga förklaringar. I vissa fall skall en sådan undersökning&lt;br&gt;kunna ske även hos någon annan än det företag som är föremål för&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket skall kunna begära handräckning hos kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten för att genomföra en undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att föra s.k. kartellregister enligt uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;hetslagen tas bort. Någon ändring i lagen när det gäller uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet med avseende på konkurrensförhållanden görs för närvarande&lt;br&gt;inte. Frågan om omfattningen av uppgiftsskyldigheten utanför kon-&lt;br&gt;kurrenslagens område skall övervägas i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens när det gäller Konkurrensverkets befogenhet att utfärda åläg-&lt;br&gt;gande och i fråga om kartellregister. Kommittén föreslår dock att skyldig-&lt;br&gt;heten enligt uppgiftsskyldighetslagen att lämna uppgift vad avser konkur-&lt;br&gt;rensförhållanden slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår också att Konkurrensverket eller, i vissa fall, Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen vid utredning om överträdelser av förbjudna konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningar skall kunna besluta om säkringsåtgärder i form av beslag,&lt;br&gt;eftersökning i förvar eller utrymme och försegling av förvar eller utrym-&lt;br&gt;me, allt efter förebild från bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och&lt;br&gt;avgiftsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna lämnar kommitténs&lt;br&gt;förslag utan erinran eller kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt, ifrågasätter det lämpliga i att&lt;br&gt;tillåta så ingripande säkringsåtgärder som kommittén föreslagit. Några,&lt;br&gt;bl.a. Sveriges industriförbund, anser att säkringsåtgärder alltid bör beslutas&lt;br&gt;av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk tar upp frågan om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;enligt uppgiftsskyldighetslagen och anför: Den utredningsverksamhet som&lt;br&gt;är nödvändig för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra uppgifter när&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det gäller bl.a. avreglering och konkurrens inom offentlig verksamhet Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;förutsätter att verket kan fä tillgång till primärdata. Regler om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet behövs för detta ändamål, men bör inte tas in i den nya konkur-&lt;br&gt;renslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sollentuna kommun och Landstingsförbundet avstyrker förslaget vad&lt;br&gt;avser Konkurrensverkets befogenhet gentemot kommuner och landsting.&lt;br&gt;De menar att den kontroll som sker vid den kommunala revisionen är&lt;br&gt;tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverkets behov av utredningsmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det primära ansvaret för tillämpningen av den nya konkurrenslag som&lt;br&gt;föreslås kommer i huvudsak att ligga på Konkurrensverket. Verket kom-&lt;br&gt;mer att ha ett stort utredningsansvar och i vissa fall därjämte en beslutande&lt;br&gt;funktion. Det är bara i frågor som rör ogiltighet och skadestånd som ver-&lt;br&gt;ket inte har ett direkt utredningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en effektiv lagtillämpning är det av stor vikt att verket vid sina ut-&lt;br&gt;redningar får tillgång till relevant utredningsmaterial. Normalt torde detta&lt;br&gt;också bli fallet. Det får nämligen förutsättas att företagen i regel inte mot-&lt;br&gt;sätter sig att överlämna material som verket behöver. Verkets insamling av&lt;br&gt;material bör alltså till övervägande del kunna ske genom informella kon-&lt;br&gt;takter med företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller anmälningar för undantag och ansökningar om icke-in-&lt;br&gt;gripandebesked ligger det redan i företagens eget intresse att lämna upp-&lt;br&gt;gifter till Konkurrensverket som är korrekta och fullständiga. I dessa fall&lt;br&gt;torde verket ofta kunna avgöra ärendet genom de uppgifter som företagen&lt;br&gt;lämnar på detta sätt. Motsvarande torde gälla i fråga om anmälningar om&lt;br&gt;företagsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kommer det emellertid att finnas ett behov för Konkurrensver-&lt;br&gt;ket att begära in uppgifter i formell och tvingande ordning. Det bör därför&lt;br&gt;liksom enligt KL finnas en allmän uppgiftsskyldighet för företag och andra&lt;br&gt;som inträder efter åläggande av verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket bör också kunna ålägga företrädare för ett företag och&lt;br&gt;andra personer som kan ha upplysningar i saken att inställa sig för förhör.&lt;br&gt;En liknande bestämmelse finns i 5 § uppgiftsskyldighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt fall där Konkurrensverket kan behöva tillgång till uppgifter är&lt;br&gt;när ett företag som drivs av en kommun eller ett landsting misstänks för&lt;br&gt;underprissättning. Konkurrensverket bör i sådana fall kunna ålägga kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget att fullständigt redovisa kostnader och intäkter för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av längre gående tvångsmedel är särskilt framträdande vid ut-&lt;br&gt;redningar om överträdelser av de föreslagna förbuden mot konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning. Behovet&lt;br&gt;finns dels i sådana fall då Konkurrensverket varken på frivillig väg eller&lt;br&gt;genom åläggande har fått tillgång till utredningsmaterial, dels när det finns&lt;br&gt;risk för att bevis undanhålls eller förvanskas. För att en misstänkt över-&lt;br&gt;trädelse skall kunna utredas bör det därför finnas en yttersta tvångsmöjlig-&lt;br&gt;het för att säkra bevisning om överträdelsen. Vad som då behövs är fram-&lt;br&gt;för allt en möjlighet för Konkurrensverket att få tillträde till företagets&lt;br&gt;lokaler och där granska affärshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsmöjlighetema i lagen bör inte göras mer ingripande än vad som är&lt;br&gt;nödvändigt, och de bör vara väl avpassade för ändamålet. Det är därför&lt;br&gt;enligt regeringens mening mindre lämpligt att vid utformningen av regler-&lt;br&gt;na hämta förebild från de regler som gäller för brottmål eller skattepro-&lt;br&gt;cess. I stället bör reglema i stora drag utformas på samma sätt som EG:s&lt;br&gt;och EES-lagens motsvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att Konkurrensverket vid utredningar om misstänkta över-&lt;br&gt;trädelser av förbuden bör kunna genomföra undersökning hos företag och&lt;br&gt;därvid ha rätt att få tillträde till företagets lokaler m.m, granska och göra&lt;br&gt;kopior av handlingar samt begära muntliga förklaringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hindra kringgående av lagen bör det även finnas möjlighet att&lt;br&gt;göra undersökning hos annan än det berörda företaget, om det finns sär-&lt;br&gt;skild anledning att anta att bevis finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om undersökning bör efter prövning av behovet av åtgärden&lt;br&gt;fattas av domstol på ansökan av Konkurrensverket. Härigenom torde rätts-&lt;br&gt;säkerhetens krav vara väl tillgodosedda. I linje med övervägandena om&lt;br&gt;instansordningen i avsnitt 5.1.7 bör Stockholms tingsrätt fatta beslut i&lt;br&gt;första instans, och tingsrättens beslut bör kunna överklagas hos Marknads-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera att en undersökning skall kunna genomföras även om&lt;br&gt;ett företag motsätter sig åtgärden bör Konkurrensverket kunna begära&lt;br&gt;handräckning hos kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighetslagen innehåller en allmän skyldighet för näringsidkare&lt;br&gt;att i enlighet med vad som stadgas i lagen lämna de uppgifter som erford-&lt;br&gt;ras för att främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden&lt;br&gt;inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen åligger det näringsidkare att till myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer lämna uppgift i fråga om konkurrensbegränsningar och priser&lt;br&gt;m.m. Myndigheten får bl.a. förelägga näringsidkare att tillhandahålla&lt;br&gt;handlingar. Myndigheten skall föra ett s.k. kartellregister över konkurrens-&lt;br&gt;begränsande överenskommelser om vilka uppgift lämnas eller som myndig-&lt;br&gt;heten på annat sätt får kännedom om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en särskild förordning får Finansinspektionen inhämta uppgifter Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;enligt lagen i fråga om verksamhet som är föremål för dess tillsyn. Kon-&lt;br&gt;kurrensverket får inhämta uppgifter i fråga om näringsverksamhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att finnas ett behov för Konkurrensverket att samla in upp-&lt;br&gt;gifter om konkurrensförhållanden även när det gäller annat än utredningar&lt;br&gt;enligt konkurrenslagen. Detta gäller särskilt vid utredningar som tar sikte&lt;br&gt;på avreglering och konkurrensförhållanden inom offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighetslagen tar i sin nuvarande utformning sikte bara på&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet for näringsidkare och om konkurrensförhållanden inom&lt;br&gt;näringslivet. Något underlag finns inte for närvarande att bedöma vilken&lt;br&gt;omfattning uppgiftsskyldigheten utanför konkurrenslagens område bör ha.&lt;br&gt;Denna fråga bör därför övervägas ytterligare. I avvaktan på att detta sker&lt;br&gt;bör bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i uppgiftsskyldighetslagen stå&lt;br&gt;kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s.k. kartellregister som med stöd av uppgiftsskyldighetslagen förs&lt;br&gt;hos Konkurrensverket och Finansinspektionen tjänar framför allt till att ge&lt;br&gt;offentlighet åt existerande konkurrensbegränsande avtal inom näringslivet.&lt;br&gt;I den nya konkurrenslag som föreslås förbjuds i princip alla konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande avtal, och företagen kan anmäla avtal för att få undantag eller&lt;br&gt;ansöka om s.k. icke-ingripandebesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det inte längre något behov av att föra&lt;br&gt;kartellregister. Den lagstadgade skyldigheten att föra sådana register bör&lt;br&gt;därför tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Ikraftträdande av och övergångsbestämmelser till den nya&lt;br&gt;konkurrenslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya konkurrenslagen skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete skall omfatta&lt;br&gt;också avtal, beslut och samordnade förfaranden som föreligger när&lt;br&gt;lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkningarna av förbudet kan dock skjutas upp, om berörda&lt;br&gt;företag inom sex månader från lagens ikraftträdande anmäler avtalet&lt;br&gt;etc. for beviljande av undantag eller ansöker om icke-ingripandebe-&lt;br&gt;sked. I sådana fall inträder verkningarna först sex månader efter den&lt;br&gt;dag då Konkurrensverket meddelat beslut med anledning av anmälan&lt;br&gt;eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbjudna avtal etc. som föreligger när lagen träder i kraft och då&lt;br&gt;pågående förfaranden som är att anse som missbruk av dominerande&lt;br&gt;ställning omfattas inte av lagens förbud, om berörda företag inom sex&lt;br&gt;månader från lagens ikratträdande upphör att tillämpa avtalen etc.&lt;br&gt;eller förfarandena eller ändrar dem på sådant sätt att de antingen&lt;br&gt;uppfyller villkoren för gruppundantag eller inte längre omfattas av&lt;br&gt;förbuden. I sådana fall skall avtalen etc. eller förfarandena anses ha&lt;br&gt;varit tillåtna från tidpunkten för lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens med undantag&lt;br&gt;av att det i promemorian föreslås dels att lagen skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993, dels att verkningarna av förbudet mot konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande samarbete, om undantag eller icke-ingripandebesked söks inom&lt;br&gt;sex månader från lagens ikraftträdande, skall inträda två månader efter&lt;br&gt;Konkurrensverkets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En knapp majoritet av remissinstanserna godtar pro-&lt;br&gt;memorians förslag eller lämnar det utan erinran. Det är bl.a. Näringsfri-&lt;br&gt;hetsombudsmannen och Statens pris- och konkurrensverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga remissinstanser anser att tidpunkten för lagens ikraftträdande&lt;br&gt;bör senareläggas. Det är bl.a. Sveriges industriförbund, Grossistförbundet&lt;br&gt;svensk handel, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges livsmedelshandlare-&lt;br&gt;förbund, Kooperativa förbundet, Dagab, Företagarnas riksorganisation,&lt;br&gt;Svenska handelskammarförbundet och Lantbrukarnas riksförbund. De&lt;br&gt;flesta av dessa anser att lagen bör träda i kraft den 1 januari 1994. De skäl&lt;br&gt;som anförs är att företagen behöver lång tid för att anpassa sig till de nya&lt;br&gt;reglema och att ärendeanhopningen hos Konkurrensverket annars kommer&lt;br&gt;att bli alltför omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser också att det för anpassningen till de nya&lt;br&gt;reglema krävs längre tidsfrister i övergångsbestämmelserna. Det är bl.a.&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, Marknadsdomstolen, Sveriges in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dustriförbund, Grossistförbundet svensk handel, Svenska handelskammar- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;förbundet, Sveriges livsmedelshandlareförbund, ICA Förbundet och Lant-&lt;br&gt;brukarnas riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare underlätta anpassningen föreslår Svenska handels-&lt;br&gt;kammarförbundet att förfarande- och sanktionsreglema skjuts på framtiden&lt;br&gt;och att i stället motsvarande regler i KL under en övergångstid får fortsätta&lt;br&gt;att gälla. Liknande synpunkter framförs av ICA Förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nya lagen bör inte träda i kraft&lt;br&gt;alltför kort tid efter att den beslutas, utan näringslivet måste ges skälig tid&lt;br&gt;att anpassa sig till de nya reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan är det önskvärt att lagen träder i kraft i någorlunda an-&lt;br&gt;slutning till när EES-lagen träder i kraft, eftersom de båda lagarna innehål-&lt;br&gt;ler i princip identiska regelsystem för dels konkurrensbegränsningar med&lt;br&gt;verkan inom landet, dels konkurrensbegränsningar som berör handeln över&lt;br&gt;gränserna inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen för när EES-lagen skall träda i kraft är fortfarande den 1 januari&lt;br&gt;1993. Regeringen anser mot den bakgrunden att den nya konkurrenslagen&lt;br&gt;inte bör träda i kraft senare än den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-lagen innebär att även sådana avtal, beslut och samordnade förfaran-&lt;br&gt;den som föreligger när EES-lagen träder i kraft omfattas av de konkur-&lt;br&gt;rensrättsliga förbuden, och det är angeläget att en sådan ordning gäller&lt;br&gt;även för den svenska nationella konkurrenslagen. Detta är för övrigt&lt;br&gt;motiverat redan med hänsyn till intresset av att med stöd av en ny lag&lt;br&gt;snabbt och effektivt kunna motverka konkurrensbegränsningar i det sven-&lt;br&gt;ska näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning saknar emellertid inte komplikationer. De förbud mot&lt;br&gt;konkurrensbegränsningar som föreslås är förenade med en rad verkningar&lt;br&gt;som alla är tänkta att inträda samtidigt. En överträdelse av ett förbud kan&lt;br&gt;inte bara föranleda ingripanden i form av ålägganden att upphöra med&lt;br&gt;överträdelsen eller skyldighet att utge konkurrensskadeavgift, utan har&lt;br&gt;också civilrättsliga verkningar i form av ogiltighet och skyldighet att betala&lt;br&gt;skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundsatsen att ny civillagstiftning inte skall rubba innehållet i avtal som&lt;br&gt;träffats innan sådan lagstiftning trätt i kraft ger uttryck för en viktig rätts-&lt;br&gt;säkerhetsprincip. Avsteg från denna princip bör komma i fråga endast om&lt;br&gt;starka samhällsintressen talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening torde skälen i detta fall vara tillräckligt starka&lt;br&gt;för att kunna göra avsteg från principen om att lagar inte skall ha tillbaka-&lt;br&gt;verkande kraft. Sverige har för övrigt genom EES-avtalet folkrättsligt&lt;br&gt;åtagit sig att göra ett sådant avsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid skäl att låta övergången till det nya systemet vara&lt;br&gt;förhållandevis mjuk när det gäller befintliga avtal, beslut och samordnade&lt;br&gt;förfaranden. Gör företagen anmälan till Konkurrensverket för beviljande&lt;br&gt;av undantag eller ansöker om icke-ingripandebesked inom sex månader&lt;br&gt;från lagens ikraftträdande bör avtalen etc. träffas av verkningarna av för-&lt;br&gt;budet först sex månader efter det att Konkurrensverket har konstaterat att&lt;br&gt;avtalet etc. är förbjudet. Företagen har då möjlighet att anpassa sig i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också finnas en möjlighet att inom sex månader från lagens Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;ikraftträdande korrigera förbjudna avtal etc. och förfaranden eller upphöra&lt;br&gt;att tillämpa dem och därigenom undgå förbuden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Övriga lagstiftningsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Ändringar i lagen om marknadsdomstol m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens Förslag: Några s.k. intresseledamöter skall inte längre&lt;br&gt;finnas i Marknadsdomstolen. Domstolen skall i fortsättningen i alla&lt;br&gt;mål som den handlägger ha en sammansättning av lagfarna domare&lt;br&gt;och ekonomiska experter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens med&lt;br&gt;undantag av att kommittén föreslår dels att intresseledamötema skall tas&lt;br&gt;bort bara i konkurrensmål, dels att de icke lagfarna ledamöterna skall ha&lt;br&gt;kvalificerad ekonomisk kompetens och insikt i samhällsekonomins funk-&lt;br&gt;tionssätt och näringslivets förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna godtar kommitténs&lt;br&gt;förslag eller lämnar det utan erinran. Till de positiva remissinstanserna hör&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Näringsfrihetsombudsmannen, Statens pris- och&lt;br&gt;konkurrensverk och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa är bl.a. Marknadsdomstolen, Sveriges industriförbund,&lt;br&gt;Grossist-förbundet svensk handel, Sveriges köpmannaförbund, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet, LO och TCO. Dessa anser framför allt att domstolen försvagas&lt;br&gt;om de s.k. intresseledamötema tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolens sammansättning och handläggningen hos domstolen&lt;br&gt;regleras i lagen om marknadsdomstol m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen består av en ordförande, en vice ordförande och tio andra&lt;br&gt;ledamöter. Av de senare är fyra särskilda ledamöter, tre for ärenden om&lt;br&gt;konkurrensbegränsning och avtalsvillkor mellan näringsidkare samt en för&lt;br&gt;ärenden om marknadsföring, avtalsvillkor i konsumentförhållanden och&lt;br&gt;produktsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla ledamöter utom ordföranden finns ersättare. Ledamöterna och&lt;br&gt;ersättarna utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden, vice ordföranden och en av de särskilda ledamöterna for&lt;br&gt;ärenden om konkurrensbegränsning m.m. skall vara lagkunniga och erfar-&lt;br&gt;na i domarvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De andra särskilda ledamöterna skall ha särskild insikt i näringslivets&lt;br&gt;förhållanden respektive i konsumentfrågor. Det är för närvarande professo-&lt;br&gt;rer i nationalekonomi och företagsekonomi som är utsedda till sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöter. Domstolen har alltså bland sina ledamöter kvalificerade ekono- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;miska experter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av domstolens övriga sex ledamöter utses tre bland företrädare för före-&lt;br&gt;tagarintressen och tre bland företrädare for konsument- och löntagarintres-&lt;br&gt;sen. Dessa sex ledamöter har for närvarande anknytning till Sveriges&lt;br&gt;industriförbund, Grossistförbundet svensk handel, Sveriges köpmannaför-&lt;br&gt;bund, LO, TCO och Kooperativa förbundet. Vissa av ersättarna till dessa&lt;br&gt;har anknytning till andra organisationer. Dessa s.k. intresseledamöter&lt;br&gt;förutsätts dock vara opartiska och avlägger liksom de andra ledamöterna&lt;br&gt;domared.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till domstolens sammansättning är den förhandlingsverksam-&lt;br&gt;het i konkurrensärenden som har förekommit hos domstolen och dess&lt;br&gt;föregångare Näringsfrihetsrådet och Marknadsrådet samt behovet av do-&lt;br&gt;marerfarenhet, ekonomisk sakkunskap och förankring hos berörda kretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s.k. intresseledamötema bör utgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen skall enligt regeringens förslag till ny konkurrenslag&lt;br&gt;(se avsnitt 5.1.7 och 5.2.6) tills vidare behålla sin centrala roll för prejudi-&lt;br&gt;katbildningen på konkurrensrättens område. Domstolen får enligt förslaget&lt;br&gt;en mer utpräglad rättskipande roll, och den formaliserade förhandlings-&lt;br&gt;verksamhet som enligt KL förekommer i konkurrensbegränsningsfrågor&lt;br&gt;bortfaller. Motiven för att i fortsättningen ha s.k. intresseledamöter i&lt;br&gt;domstolen är alltså inte längre lika framträdande. Enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning är det för övrigt i princip inte lämpligt att ledamöter i en domstol kan&lt;br&gt;uppfattas som representanter för olika intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller övriga typer av mål som handläggs av domstolen,&lt;br&gt;t.ex. mål enligt marknadsföringslagen, är det fråga om rättstillämpning och&lt;br&gt;därför mindre lämpligt att s.k. intresseledamöter deltar i avgörandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det i fortsättningen inte bör finnas några s.k.&lt;br&gt;intresseledamöter alls i Marknadsdomstolen. Någon anledning att avvakta&lt;br&gt;den översyn av marknadsföringslagen (Dir. 1991:70) som för närvarande&lt;br&gt;pågår innan intresseledamötema i mål enligt den lagen avskaffas finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen bör i fortsättningen i alla mål som den handlägger bestå av&lt;br&gt;lagfarna domare och ekonomiska experter. Regeringen bör som ekonomis-&lt;br&gt;ka experter kunna utse såväl personer med teoretisk ekonomisk kompetens&lt;br&gt;som personer med praktisk ekonomisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att det samlade antalet ledamöter i Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen minskar. Detta, liksom förslaget till ny konkurrenslag,&lt;br&gt;föranleder vissa ytterligare ändringar i lagen om marknadsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Ändring i EES-lagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I EES-lagen införs en bestämmelse av innebörd&lt;br&gt;att förbudet i EES-avtalets artikel 53.1 inte skall tillämpas på sådana&lt;br&gt;kategorier av avtal mellan företag, beslut av företagssammanslut-&lt;br&gt;ningar och samordnade förfaranden som kan antas uppfylla förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för undantag enligt artikel 53.3. De olika kategorierna anges&lt;br&gt;av regeringen i verkställighetsföreskrifter. I bestämmelsen skall också&lt;br&gt;anges att övervakningsmyndigheterna har rätt att i ett visst fall be-&lt;br&gt;stämma att ett gruppundantag inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prop. 1991/92:170 har regeringen&lt;br&gt;föreslagit riksdagen att anta en lag om ett europeiskt ekonomiskt samar-&lt;br&gt;betsområde (EES). Genom denna lag avses bl.a. artikel 53 i EES-avtalet&lt;br&gt;och grundläggande bestämmelser om övervakningsorganens befogenheter&lt;br&gt;inkorporeras i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 53.1 förbjuder alla avtal mellan företag, beslut av företagssam-&lt;br&gt;manslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln&lt;br&gt;mellan avtalsslutande parter och som har till syfte eller resultat att hindra,&lt;br&gt;begränsa eller snedvrida konkurrensen. Verkan av att ett avtal eller en&lt;br&gt;annan rättshandling träffas av förbudet är enligt artikel 53.2 att rättshand-&lt;br&gt;lingen är ogiltig. Denna ogiltighetsverkan, som är av civilrättslig natur,&lt;br&gt;skall beaktas av nationella rättstillämpande myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 53.3 medger att ett visst förfarande kan undantas från förbudets&lt;br&gt;tillämpning efter särskild prövning enligt där angivna kriterier. Innebörden&lt;br&gt;av ett sådant undantag är att rättshandlingen inte träffas av ogiltighetspå-&lt;br&gt;foljden. På detta sätt har undantaget civilrättsliga verkningar, så länge det&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om undantag skall enligt andra bestämmelser i EES-avtalet med-&lt;br&gt;delas av EG-kommissionen eller EFTA:s övervakningsmyndighet, beroen-&lt;br&gt;de på vilket av dessa övervakningsorgan som är behörigt enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga XIV till EES-avtalet anges ett antal rättsakter, s.k. gruppundan-&lt;br&gt;tagsförordningar, vilka med överenskomna anpassningar skall gälla inom&lt;br&gt;EES. Dessa är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsakt nr 2 kommissionens förordning (EEG) nr 1983/83 om tillämp-&lt;br&gt;ning av fördragets artikel 85.3 på grupper av ensamåterforsäljaravtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsakt nr 3 kommissionens förordning (EEG) nr 1984/83 om tillämp-&lt;br&gt;ning av fördragets artikel 85.3 på grupper av exklusiva inköpsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsakt nr 4 kommissionens förordning (EEG) nr 123/85 om tillämpning&lt;br&gt;av fördraget artikel 85.3 på vissa grupper av försäljnings- och serviceavtal&lt;br&gt;för motorfordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsakt nr 5 kommissionens förordning (EEG) nr 2349/84 om tillämp-&lt;br&gt;ning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av patentlicensavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsakt nr 6 kommissionens förordning (EEG) nr 417/85 om tillämpning&lt;br&gt;av fördragets artikel 85.3 på grupper av specialiseringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsakt nr 7 kommissionens förordning (EEG) nr 418/85 om tillämpning Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;av fördragets artikel 85.3 på grupper av avtal om forskning och utveck-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsakt nr 8 kommissionens förordning (EEG) nr 4087/88 om tillämp-&lt;br&gt;ning av fördragets artikel 85.3 på grupper av franchiseavtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsakt nr 9 kommissionens förordning (EEG) nr 556/89 om tillämpning&lt;br&gt;av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av know-how-licensavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika gruppundantagen gäller skilda kategorier av avtal som har det&lt;br&gt;gemensamt att de - för det fall de skulle omfattas av förbudet i artikel 53.1&lt;br&gt;- kan antas uppfylla förutsättningarna för undantag vid prövning enligt&lt;br&gt;artikel 53.3. Sådana undantag har, liksom undantagen i det särskilda fallet,&lt;br&gt;den verkan att förbudet inte skall tillämpas på de avsedda rättshandlingar-&lt;br&gt;na. Rättshandlingen behöver inte anmälas för övervakningsmyndighetens&lt;br&gt;prövning, såsom annars är fallet med förfaranden vilka omfattas av för-&lt;br&gt;budet i artikel 53.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett gruppundantag är tillämpligt hindrar dock inte att övervaknings-&lt;br&gt;myndigheterna kan företa en prövning enligt artikel 53.3 av varje kon-&lt;br&gt;kurrensbegränsande förfarande som omfattas av ett sådant undantag. Fin-&lt;br&gt;ner övervakningsmyndigheten vid denna prövning att förfarandet, trots att&lt;br&gt;det uppfyller villkoren i ett gruppundantag, ändå har vissa verkningar som&lt;br&gt;är oförenliga med artikel 53.3, kan myndigheten bestämma att ett gruppun-&lt;br&gt;dantag inte skall tilllämpas i ett visst fall. Ett sådant beslut har bara verk-&lt;br&gt;ningar för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga XIV finns också upptagen som rättsakt nr 15 Höga myndighetens&lt;br&gt;beslut 25-67/EKSG med en förordning om befrielse från kravet på för-&lt;br&gt;handsgodkännande enligt fördragets artikel 66.3. Denna rättsakt har inte&lt;br&gt;sin grund i samma bestämmelse som de tidigare nämnda, utan i artikel 2 i&lt;br&gt;protokoll 25 till EES-avtalet. Detta protokoll hör också till det som före-&lt;br&gt;slås inkorporeras i svensk rätt genom EES-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:170 (del 1 bilaga 1 s. 172 samt del III, bilaga 11, s. 25)&lt;br&gt;har regeringen liksom i ett tidigare lagstiftningsärende bedömt de ifrågava-&lt;br&gt;rande rättsakterna vara av den arten att de kan inkorporeras med svensk&lt;br&gt;rätt genom regeringsförordning. Lagrådet yttrade sig vid sin granskning av&lt;br&gt;EES-lagstiftningen inte i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså byggde i förevarande lagstiftningsärende det till Lagrådet remitte-&lt;br&gt;rade förslaget på bedömningen, att den form av gruppundantag som avses&lt;br&gt;komma att gälla enligt den svenska konkurrenslagstiftningen har karaktär&lt;br&gt;av verkställighetsforeskrifter. Av denna anledning innehöll lagförslaget&lt;br&gt;bara for upplysnings skull ett bemyndigande för regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om de tilltänkta&lt;br&gt;gruppundantagen. Som framgått av avsnitt 5.1.2 har Lagrådet haft erin-&lt;br&gt;ringar mot den valda metoden för regleringen av gruppundantagen i kon-&lt;br&gt;kurrenslagen och som en tänkbar lösning föreslagit att det i konkurrensla-&lt;br&gt;gen införs en materiell bestämmelse om gruppundantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom avsikten är att de framtida svenska gruppundantagen skall ha&lt;br&gt;motsvarande funktion och verkan som EES-avtalets gruppundantag i rätts-&lt;br&gt;akterna nr 2-9, bör Lagrådets yttrande i förevarande lagstiftningsärende&lt;br&gt;beaktas också i fråga om EES-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har - som framgått - givit sin syn på frågan om gruppundan- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;tagens införlivande. När nu Lagrådet har haft synpunkter i frågan är det&lt;br&gt;regeringens mening att varje tvivel om dess rätt att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om gruppundantag undanröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför i EES-lagen införas en materiell bestämmelse om att&lt;br&gt;förbudet i artikel 53.1 i EES-avtalet inte skall tillämpas på sådana katego-&lt;br&gt;rier av avtal etc. som kan antas uppfylla förutsättningarna för undantag&lt;br&gt;enligt avtalets artikel 53.3. De olika kategorierna bör kunna bestämmas av&lt;br&gt;regeringen i verkställighetsföreskrifter. I bestämmelsen bör också anges&lt;br&gt;den rätt som övervakningsmyndigheterna har att i ett visst fall bestämma&lt;br&gt;att ett gruppundantag inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets uttalande torde däremot inte behöva påverka den lösning som&lt;br&gt;valts för inkorporeringen av gruppundantaget på kol- och stålområdet.&lt;br&gt;Detta gruppundantag är av en annan art än de andra gruppundantagen. Det&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om undantag från kravet på förhandsgodkännande&lt;br&gt;av EG-kommissionen eller EFTA:s övervakningsmyndighet av bl.a. för-&lt;br&gt;värv som leder till en företagskoncentration, beroende på tillgångarnas&lt;br&gt;eller företagens storlek och karaktären av den koncentration som skall&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt prop. 1991/92:170 föreslås EES-lagen träda i kraft den dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Den här föreslagna ändringen bör träda i kraft&lt;br&gt;samtidigt med lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Vilseledande extrapriser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några ytterligare lagregler om marknads-&lt;br&gt;föring i samband med tillfälliga prisnedsättningar utöver vad som&lt;br&gt;redan följer av marknadsföringslagen och prisinformationslagen be-&lt;br&gt;hövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag: Kommittén föreslår att det i prisinfor-&lt;br&gt;mationslagen (1991:601) förs in nya bestämmelser angående marknadsfö-&lt;br&gt;ring i samband med prisnedsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Marknadsföring får inte utformas så att konsumenter vilseleds om&lt;br&gt;prisets förmånlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Om en tillfällig prisnedsättning marknadsförs som särskilt förmånlig,&lt;br&gt;skall nedsättningen vara påtaglig i förhållande till det pris som omedelbart&lt;br&gt;dessförinnan tillämpats på försäljningsstället under rimlig tid. Erbjudandets&lt;br&gt;varaktighet och eventuellt andra begränsningar skall framgå tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast en minoritet av de remissinstanser som har&lt;br&gt;yttrat sig över kommitténs förslag i denna del är positiva. Det är Närings-&lt;br&gt;frihetsombudsmannen, Konsumentverket, Göteborgs kommun, Konsument-&lt;br&gt;vägledamas förening, LO, Konsumentberedningen och Dagab AB. Några&lt;br&gt;av dessa anför bl.a. att Konsumentverkets riktlinjer för tillfälliga prisned-&lt;br&gt;sättningar följs dåligt inom handelsledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks av Marknadsdomstolen, Televerket, Länsstyrelsen i Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län, Sveriges industriförbund, Grossistförbundet&lt;br&gt;svensk handel, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges Livsmedelshandlare-&lt;br&gt;förbund, ICA Förbundet, Dagligvaruleverantörers förbund och Svenska&lt;br&gt;handelskammarförbundet. Nästan genomgående anser dessa remissinstanser&lt;br&gt;att marknadsförings-lagens regler är tillräckliga for att beivra vilseledande&lt;br&gt;användning av s.k. extrapriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Generalklausulen mot otillbörlig&lt;br&gt;marknadsföring i 2 § marknadsföringslagen är en central lagbestämmelse&lt;br&gt;för all kommersiell marknadsföring. Den innehåller framför allt ett krav på&lt;br&gt;att marknadsföring skall vara vederhäftig. Detta innebär att en marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärd inte får vara ägnad att vilseleda. I detta ligger att åtgärden&lt;br&gt;inte får vara vilseledande i sakfrågor och att den inte heller får ha en&lt;br&gt;förvillande utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen kan ingripa med förbud mot sådan vilseledande&lt;br&gt;marknadsföring. Marknadsdomstolen har också i ett fall prövat vederhäf-&lt;br&gt;tigheten av extraprisangivelser (MD 1990:13). Domstolen slog där fast&lt;br&gt;vilka villkor som bör gälla för en dagligvarubutik vid användningen av&lt;br&gt;röda prisetiketter och extraprisangivelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I marknadsföringslagen finns även en generalklausul om informations-&lt;br&gt;skyldighet (3 §), som gör det möjligt att ålägga en näringsidkare att vid&lt;br&gt;marknadsföring lämna sådan information som har särskild betydelse från&lt;br&gt;konsumentsynpunkt. Den kompletteras av särskilda bestämmelser i prisin-&lt;br&gt;formationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med flertalet remissinstanser anser regeringen att det inte finns&lt;br&gt;något behov av ytterligare lagregler för att motverka vilseledande mark-&lt;br&gt;nadsföring och främja information till konsumenterna i samband med&lt;br&gt;tillfälliga prisnedsättningar. Marknadsföringslagens och prisinformationsla-&lt;br&gt;gens regler tillsammans med den praxis som har utvecklats hos Marknads-&lt;br&gt;domstolen samt Konsumentverkets riktlinjer på området får anses tillräckli-&lt;br&gt;ga for att stävja missbruk av extraprisangivelser. Den av kommittén före-&lt;br&gt;slagna lagregeln skulle inte öka möjligheterna att ingripa mot sådan vilsele-&lt;br&gt;dande prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör också nämnas att Konsumentverket enligt vad rege-&lt;br&gt;ringen har inhämtat för närvarande ser över de riktlinjer för tillfälliga pris-&lt;br&gt;nedsättningar som har gällt sedan år 1978 (KOVFS 1977:1).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnader och andra effekter av forslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomin och företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagets förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk&lt;br&gt;av en dominerande ställning liksom de gruppundantag som regeringen&lt;br&gt;senare kommer att utfärda sammanfaller i hög grad med EG:s och EES-&lt;br&gt;avtalets konkurrensregler. Avsikten är också att EG:s omfattande rättsprax-&lt;br&gt;is på detta område skall vara vägledande vid tillämpningen av de svenska&lt;br&gt;bestämmelserna. Enhetligheten i de konkurrensregler som gäller för&lt;br&gt;företagens förfaranden på EES-marknaden resp, hemmamarknaden bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt regeringens mening underlätta företagens planering jämfört med en Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;situation där de har att beakta två skilda regelverk på konkurrensområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de svenska företag som redan är verksamma på EG-marknaden är&lt;br&gt;reglema i den nya svenska lagen redan väl kända och bör ha varit vägle-&lt;br&gt;dande för agerandet på utlandsmarknaderna. För mindre företag kan de&lt;br&gt;nya reglema innebära en omställning. De bör dock observeras att mindre&lt;br&gt;företag med en begränsad andel av den relevanta marknaden inte omfattas&lt;br&gt;av förbudet mot konkurrensbegränsande samverkan. Mindre och medelsto-&lt;br&gt;ra företag berörs givetvis vanligen inte heller av förbudet mot missbruk av&lt;br&gt;en dominerande ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de mindre företagen kan de nya konkurrensreglerna många gånger&lt;br&gt;utgöra ett skydd. Det gäller särskilt när dessa i egenskap av återförsäljare&lt;br&gt;eller underleverantörer utsätts för villkor eller förfaranden från större&lt;br&gt;företags sida som kan betecknas som dominansmissbruk. Vi vill också&lt;br&gt;erinra om de förbättrade möjligheterna för företagare att i civilprocess föra&lt;br&gt;talan om ogiltighet av avtal eller om skadestånd då de har utsatts för kon-&lt;br&gt;kurrensbegränsande förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den effektivisering av konkurrensen som kan åstadkommas genom en&lt;br&gt;skärpt konkurrenslagstiftning är av väsentlig betydelse för konsumenterna.&lt;br&gt;En effektiv konkurrens är det viktigaste och på sikt det enda verksamma&lt;br&gt;medlet för att tillförsäkra konsumenterna mångfald i utbudet, valfrihet och&lt;br&gt;pressade priser. Konkurrensens dynamiska effekter i form av en anpass-&lt;br&gt;ning av utbudet till konsumenternas behov samt en utveckling och förnyel-&lt;br&gt;se av produktion och distribution utgör grundläggande intressen för konsu-&lt;br&gt;menterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skärpta konkurrensen på hemmamarknaden som det svenska närings-&lt;br&gt;livet kan möta till följd av bl.a. effektivare konkurrensregler utgör enligt&lt;br&gt;vår mening en nödvändig förutsättning för industrins livskraft på lång sikt&lt;br&gt;och därmed for dess konkurrensförmåga på utlandsmarknaderna. EG:s inre&lt;br&gt;marknad och EES-avtalet skapar nya konkurrensförutsättningar för närings-&lt;br&gt;livet inte endast i Sverige utan också i övriga EFTA-länder och i EG-&lt;br&gt;ländema. För den gränsöverskridande handeln gäller EG:s hårda konkur-&lt;br&gt;rensregler. Företagen i de länder som inför motsvarande regelverk på&lt;br&gt;hemmamarknaden bör stå bättre rustade i den nya europeiska konkurrens-&lt;br&gt;situationen än de som verkar i hägnet av offentliga regleringar och privata&lt;br&gt;konkurrensbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny konkurrenslag innebär att Stockholms tingsrätt får ett nytt&lt;br&gt;målområde som innefattar samtliga konkurrensrättsliga frågor enligt den&lt;br&gt;nya lagen. Anslaget Domstolar m.m. kan därmed komma att behöva ökas.&lt;br&gt;Överväganden om lämplig sammansättning av domstolen i mål om konkur-&lt;br&gt;rensrättsliga frågor samt behov av resurser kommer att övervägas i sär-&lt;br&gt;skild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Marknadsdomstolens del torde ett genomförande av förslaget leda till&lt;br&gt;en ökad måltillströmning. Riksdagen har for budgetåret 1992/93 beslutat&lt;br&gt;(prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 141, NU20, rskr. 237) om en förstärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Marknadsdomstolens resurser. De nya uppgifter för domstolen som Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;följer av förslaget till ny konkurrenslag torde klaras inom denna resurs-&lt;br&gt;ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya Konkurrensverket kommer med lagförslaget att få uppgifter som&lt;br&gt;inte har någon motsvarighet enligt KL. Arbetsbelastningen på verket till&lt;br&gt;följd av den nya inriktningen av verksamheten bedöms bli särskilt stor i ett&lt;br&gt;inledningsskede, när ärenden om undantag m.m. skall hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för budgetåret 1992/93 beslutat om ett anslag på 61 milj,&lt;br&gt;kr för den nya konkurrensmyndigheten. Bedömningen är att detta belopp&lt;br&gt;är tillräckligt för myndighetens insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom olika åtgärder är det också möjligt att motverka en alltför om-&lt;br&gt;fattande ärendehantering hos Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att det i god tid före lagens ikraftträdande skall&lt;br&gt;finnas utfärdade gruppundantagsförordningar omfattande en betydande del&lt;br&gt;av de avtal som kan vara berättigade till undantag. Detta kommer att vä-&lt;br&gt;sentligt begränsa behovet för berörda företag att göra anmälan för att få&lt;br&gt;individuella undantag och underlätta för näringslivet att anpassa sig till det&lt;br&gt;nya regelsystemet på konkurrensområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att ta fram gruppundantagen pågår inom Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentet. Näringslivets organisationer m.fl. kommer under arbetets gång att&lt;br&gt;beredas tillfälle att lämna sina synpunkter. Avsikten är att gruppundanta-&lt;br&gt;gen skall utfärdas av regeringen i förordningsform samtidigt som lagen&lt;br&gt;utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller individuella undantag har i lagförslaget dessutom tagits in&lt;br&gt;en regel om att Konkurrensverket skall meddela sitt beslut inom tre måna-&lt;br&gt;der. Därigenom kan väntetiderna för företagen i åtskilliga fall minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får det förutsättas att Konkurrensverket gör väl avvägda priorite-&lt;br&gt;ringar av sina resurser och tar tillvara möjligheterna att förenkla ärende-&lt;br&gt;hanteringen. Verket torde sålunda i enklare ärenden av rutinkaraktär kunna&lt;br&gt;meddela bifällsbeslut utan vidlyftig utredning eller särskild motivering, i&lt;br&gt;den mån förvaltningslagen medger det. Förenklingen får dock inte drivas&lt;br&gt;så långt att kraven på rättssäkerhet och likformig behandling eftersatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket bör också kunna pröva informella handläggningsformer av samma&lt;br&gt;slag som tillämpas av EG-kommissionen i konkurrensärenden. Av praktis-&lt;br&gt;ka skäl avslutas många ärenden hos kommissionen genom informella upp-&lt;br&gt;görelser, särskilt i sådana fall då de berörda företagen frivilligt upphör&lt;br&gt;med sina konkurrensbegränsande åtgärder. I vissa fall avslutas ett ärende&lt;br&gt;informellt genom en administrativ skrivelse (&amp;quot;comfort letter&amp;quot;) i vilken&lt;br&gt;kommissionen informerar företagen att den inte ser någon anledning att&lt;br&gt;ingripa med stöd av konkurrensreglerna och att ärendet därför avskrivs.&lt;br&gt;Sådana skrivelser utgör inte formellt bindande beslut men kan ändå ge&lt;br&gt;värdefull vägledning för företagen. Sådan informell ärendehantering kan&lt;br&gt;göra systemet administrativt smidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde också vara möjligt för Konkurrensverket att genom allmänna&lt;br&gt;råd eller riktlinjer ge företagen vägledning om hur verket ser på olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;typer av avtal mellan foretag. De tillkännagivanden som kommissionen Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;utfärdar kan här tjäna som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som nu har anförts har inom Näringsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris-&lt;br&gt;och konkurrensförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i CECA-lagen (1972:762),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsom&lt;br&gt;råde (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag nr 4 och 11 har upprättats i samråd med Utrikesdepartementet,&lt;br&gt;förslag nr 5, 6 och 10 i samråd med Justitiedepartementet och förslag nr 7-&lt;br&gt;9 i samråd med Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag nr 1-10 har granskats av Lagrådet. Lagrådets hörande vad&lt;br&gt;avser lagförslag nr 11 skulle sakna betydelse, eftersom det är en följd av&lt;br&gt;vad Lagrådet uttalat angående 17 § i lagförslag nr 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1922/93. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;9.1 Förslaget till konkurrenslag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har till ändamål att undanröja och motverka hinder för&lt;br&gt;en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med&lt;br&gt;varor, tjänster och andra nyttigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens första paragraf beskriver allmänt dess inriktning. Lagen syftar&lt;br&gt;till att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga&lt;br&gt;om produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. En&lt;br&gt;effektiv konkurrens kan i princip anses råda på en marknad där antalet säl-&lt;br&gt;jare inte är för begränsat, de utbjudna produkterna inte är for differen-&lt;br&gt;tierade, företagen inte handlar i samförstånd med varandra och inga vä-&lt;br&gt;sentliga hinder finns för nyetablering av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag tillämpas inte på överenskommelser mellan arbets-&lt;br&gt;givare och arbetstagare om lön eller andra anställningssvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 41 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk person som&lt;br&gt;driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Till den del&lt;br&gt;sådan verksamhet består i myndighetsutövning omfattas den dock inte&lt;br&gt;av begreppet företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses också en sammanslutning av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av en sammanslutning av företag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samordnade förfaranden av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 29 § KL. Den har kommenterats av Lagrå-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i KL använda begreppet näringsidkare har i den nya lagen ersatts av&lt;br&gt;begreppet företag. Det är en översättning av det i EG-rätten och i EES-&lt;br&gt;avtalet använda ordet &amp;quot;undertaking&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att företag skall ha samma innebörd som &amp;quot;undertaking&amp;quot;. Be-&lt;br&gt;greppet företag skall alltså precis som i EG-rätten tolkas vidsträckt och i&lt;br&gt;princip omfatta varje juridisk eller fysisk person som driver verksamhet av&lt;br&gt;ekonomisk eller kommersiell natur. Det spelar därvid ingen roll om verk-&lt;br&gt;samheten är inriktad på ekonomisk vinst eller inte, utan det avgörande är&lt;br&gt;om någon form av ekonomisk eller kommersiell verksamhet bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även statliga och kommunala organ som driver verksamhet av ekono-&lt;br&gt;misk eller kommersiell natur räknas som företag; dock inte när det är&lt;br&gt;fråga om myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet foretag har i dag alltså väsentligen samma innebörd som be-&lt;br&gt;greppet näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med ett beslut av en sammanslutning av företag och sam-&lt;br&gt;ordnade förfaranden framgår av motiven till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med företagsförvärv avses i denna lag förvärv av företag som&lt;br&gt;driver verksamhet inom landet. Som företagsförvärv räknas också&lt;br&gt;förvärv av en rörelse samt fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvärv där äganderätten till ett företag eller en rörelse inte&lt;br&gt;övergår i sin helhet skall anses som företagsförvärv enligt lagen bara&lt;br&gt;om förvärvet ger möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på&lt;br&gt;företaget eller rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har utformats i enlighet med Lagrådets för-&lt;br&gt;slag. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 § andra stycket KL. Avsikten&lt;br&gt;är inte att bestämmelsen skall ha någon annan innebörd än vad som gäller&lt;br&gt;enligt KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsbegreppet omfattar bara förvärv av företag som har verksamhet&lt;br&gt;i Sverige eller av rörelser som bedrivs här i landet. Förvärv av företag&lt;br&gt;som bedriver sin verksamhet endast utomlands - eller av rörelser som be-&lt;br&gt;drivs endast utomlands - omfattas alltså inte av kontrollsystemet, oavsett&lt;br&gt;om det förvärvande företaget är svenskt eller utländskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har tagits in en bestämmelse om att ett parti-&lt;br&gt;ellt förvärv av ett företag - t.ex. ett aktieförvärv - måste leda till ett be-&lt;br&gt;stämmande inflytande på företaget för att vara företagsförvärv i lagens me-&lt;br&gt;ning. Med bestämmande inflytande avses möjlighet att utöva ett avgörande&lt;br&gt;inflytande på företagets beslut. Förvärv som inte medför ett sådant infly-&lt;br&gt;tande kan betraktas som en kapitalplacering utan intresse i det här sam-&lt;br&gt;manhanget, eftersom de normalt inte påverkar företagets ledning eller&lt;br&gt;framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvärv som leder till att förvärvaren får mer än hälften av rösterna&lt;br&gt;rörande ett företags aktier eller andelskapital innebär att förvärvaren får ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande i företaget. Däremot är sannolikheten att detta&lt;br&gt;sker vid förvärv av en minoritetspost mindre. I sådana fall är det nödvän-&lt;br&gt;digt att i varje särskilt fall undersöka i vilken omfattning förvärvaren har&lt;br&gt;möjlighet påverka företagets beslut. Trots att innehavet endast avser en mi-&lt;br&gt;noritetsandel kan ett bestämmande inflytande föreligga, om andelen utgör&lt;br&gt;den ojämförligt största enhetliga andelsposten. Bestämmande inflytande&lt;br&gt;kan också föreligga på grund av exempelvis avtalsmässiga bindningar, ge-&lt;br&gt;mensamma företagsledningsfunktioner, reellt inflytande på företagsled-&lt;br&gt;ningen eller finansiella bindningar. Särskild vikt bör fästas vid om ägaran-&lt;br&gt;delen är förenad med representation i ledningen i företaget eller om någon&lt;br&gt;annan form av kontrollfunktion föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad här sagts gäller i allt väsentligt också vid förvärv av en del av en&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 $ Om i ett visst fall kan tillämpas såväl denna lag som konkurrens-&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1992:000) om ett europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde (EES), skall beslut med stöd av denna lag vara&lt;br&gt;förenliga med dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag får inte tillämpas i fråga om fastställandet av priser&lt;br&gt;som avses i CECA-lagen (1972:762), om detta är oförenligt med de&lt;br&gt;avtalsbestämmelser som anges i 1 § den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-lagen avses huvuddelen av EES-avtalets konkurrensregler&lt;br&gt;inkorporeras i svensk rätt (se prop. 1991/92:170). Konkurrensreglerna i&lt;br&gt;EES-avtalets artikel 53 - förbud mot konkurrensbegränsande samarbete&lt;br&gt;mellan företag - och artikel 54 - förbud mot missbruk av dominerande&lt;br&gt;marknadsställning - motsvarar i materiellt hänseende Romfördragets artik-&lt;br&gt;lar 85 och 86. Reglema är tillämpliga beträffande konkurrensbegränsningar&lt;br&gt;som kan påverka handeln mellan EFTA-länder eller mellan ett EFTA-land&lt;br&gt;och EG. Föreligger det ingen sådan risk för påverkan av den internationel-&lt;br&gt;la handeln inom EES är avtalets konkurrensregler inte tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensreglerna i avtalet skall övervakas och tillämpas av EG-kom-&lt;br&gt;missionen och EFTA:s övervakningsmyndighet (ESA), två övemationella&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en konkurrensbegränsning berör den svenska marknaden samti-&lt;br&gt;digt som den också påverkar handeln mellan Sverige och ett land som&lt;br&gt;ingår i EES, kan formellt sett både EES-lagens konkurrensregler och den&lt;br&gt;svenska konkurrenslagen vara tillämpliga samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana fall följer av paragrafens första stycke att beslut med stöd av&lt;br&gt;konkurrenslagen skall vara förenliga med EES-lagens konkurrensregler.&lt;br&gt;Tillämpningen av konkurrenslagen får i ett enskilt ärende alltså inte ske så&lt;br&gt;att den enhetliga och effektiva tillämpningen av de för länderna gemensam-&lt;br&gt;ma konkurrensreglerna i EES-avtalet äventyras. Inom EG gäller motsva-&lt;br&gt;rande ordning vad avser förhållandet mellan EG:s övemationella konkur-&lt;br&gt;rensregler och medlemsländernas nationella konkurrensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beslut med stöd av konkurrenslagen skall vara förenliga med EES-&lt;br&gt;lagens konkurrensregler torde innebära bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagen kan tillämpas fullt ut beträffande avtal etc. eller förfa-&lt;br&gt;randen som inte omfattas av förbuden i artikel 53.1 eller 54 i EES-avtalet.&lt;br&gt;Skulle avtalen eller förfarandena vara förbjudna enligt 6 eller 19 § kan&lt;br&gt;alltså ingripanden mot dem ske enligt konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtal etc. eller förfaranden är förbjudna enligt artikel 53.1 eller 54,&lt;br&gt;och undantag enligt artikel 53.3 inte gäller, skall förbudet gälla fullt ut.&lt;br&gt;Avtalen eller förfarandena får inte godkännas enligt konkurrenslagen, även&lt;br&gt;om de skulle vara tillåtna enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle ett avtal etc. omfattas av förbudet i artikel 53.1 men undantag har&lt;br&gt;meddelats genom ett särskilt beslut av en övervakningsmyndighet skall&lt;br&gt;avtalet gälla och inte kunna leda till ingripanden enligt konkurrenslagen,&lt;br&gt;även om avtalet skulle vara förbjudet enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalets konkurrensregler innehåller också bestämmelser om pröv-&lt;br&gt;ning av företagsförvärv (artikel 57). På detta område uppkommer inget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;problem med dubbel kompetens mellan övemationella och nationella reg- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;ler. Har ett företagsförvärv en gemenskaps- eller EFTA-dimension i EES-&lt;br&gt;avtalets mening skall det enbart prövas enligt förvärvsreglema i avtalet och&lt;br&gt;nationella regler är inte tillämpliga. Möjlighet finns dock för övervaknings-&lt;br&gt;organen att under vissa förutsättningar överlåta prövningen av ett företags-&lt;br&gt;förvärv som har gemenskaps- eller EFTA-dimension till nationella myndig-&lt;br&gt;heter. Prövningen skall då ske enligt nationella förvärvsprövningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke har överförts från 10 § CECA-lagen, vilken&lt;br&gt;paragraf föreslås bli upphävd (se avsnitt 9.4).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förbjudna konkurrensbegränsningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om något annat inte följer av beslut enligt 8 eller 15 § eller av&lt;br&gt;13 eller 17 §, är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte&lt;br&gt;att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska&lt;br&gt;marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt&lt;br&gt;eller indirekt fastställs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar&lt;br&gt;begränsas eller kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. marknader eller inköpskällor delas upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom&lt;br&gt;vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten&lt;br&gt;åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt&lt;br&gt;handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke råder som huvudregel forbud mot avtal&lt;br&gt;mellan företag som syftar till att på ett märkbart sätt hindra, begränsa eller&lt;br&gt;snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden eller som får detta re-&lt;br&gt;sultat. Vad som sägs om avtal skall enligt 3 § tredje stycket också till-&lt;br&gt;lämpas på beslut av en sammanslutning av företag och samordnade förfa-&lt;br&gt;randen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett avtal etc. hämmar eller syftar till att hämma konkurrensen är det&lt;br&gt;förbjudet. Det behöver alltså inte utredas i det enskilda fallet om avtalet&lt;br&gt;etc. från allmän synpunkt är skadligt eller inte. Det kan sägas hämma kon-&lt;br&gt;kurrensen, om det på något sätt inskränker ett eller flera företags möjlig-&lt;br&gt;heter att agera oberoende av andra företag. Det kan vara fråga om företag&lt;br&gt;som är faktiska eller potentiella konkurrenter med varandra, vare sig det är&lt;br&gt;fråga om parterna i avtalsförhållandet eller företag som står utanför av-&lt;br&gt;talsförhållandet. Om ett företag som står utanför ett avtalsförhållande&lt;br&gt;hindras att få tillgång till varor eller teknologi, diskrimineras beträffande&lt;br&gt;affärsvillkor eller på något annat sätt undandras möjligheter att konkurrera&lt;br&gt;är avtalet konkurrenshämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från förbudet kan erhållas, om de i 8 § angivna förutsättning- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;ama är för handen. Det kan ske antingen genom ett beslut om individuellt&lt;br&gt;undantag eller genom att avtalet etc. omfattas av s.k. gruppundantag en-&lt;br&gt;ligt 17 §. Undantag kan också erhållas om Konkurrensverket enligt 13 §&lt;br&gt;underlåter att fatta beslut med anledning av en anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall osäkerhet råder huruvida ett avtal etc. faller under förbudet&lt;br&gt;eller inte, finns det enligt 20 § möjlighet att hos Konkurrensverket ansöka&lt;br&gt;om s.k. icke-ingripande besked, dvs. en förklaring att Konkurrensverket&lt;br&gt;inte anser att avtalet etc. faller under förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen, liksom av övriga grundläggande materiella bestäm-&lt;br&gt;melser om förbjudna konkurrensbegränsningar i lagen (8 och 19 §§), följer&lt;br&gt;att andra allmänna intressen än rent konkurrenspolitiska inte skall beaktas&lt;br&gt;vid tillämpningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När riksdagen efter avvägning mellan olika allmänna intressen genom&lt;br&gt;lag beslutat om offentliga regleringar som medför konkurrenshämmande&lt;br&gt;verkningar kan däremot den situationen uppkomma att konkurrenslagen&lt;br&gt;inte alls skall tillämpas. Företagen kan då vara rättsligt förpliktade att&lt;br&gt;handla på visst sätt. Konkurrensbegränsande avtal eller avtalsvillkor vilka&lt;br&gt;sålunda inte ger uttryck för den fria partsviljan, utan är en direkt och&lt;br&gt;avsedd effekt av lagstiftning eller en ofrånkomlig följd av denna, kan&lt;br&gt;således inte angripas med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ImmaterialrOttema, exempelvis patenträtt, varumärkesrätt och upphovs-&lt;br&gt;rätt, har stor betydelse för konkurrensförutsättningarna på marknaden och&lt;br&gt;utgör ofta viktiga konkurrensmedel. Det skydd for rättigheterna som finns&lt;br&gt;i form av ensamrätt bidrar till att driva på utvecklingen inom respektive&lt;br&gt;område och verkar därför konkurrensfrämjande. Samtidigt utgör emellertid&lt;br&gt;ensamrätterna i viss mån ett slags rättsliga monopol som innebär konkur-&lt;br&gt;rensbegränsningar .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den immaterialrättsliga lagstiftningen är väsentligen inriktad på frågor&lt;br&gt;som rör ensamrätternas uppkomst, räckvidd och innebörd. När det gäller&lt;br&gt;möjligheten att förfoga över rättigheterna genom överlåtelser eller upp-&lt;br&gt;låtelser har rättighetshavama inom ramen for avtalsfrihetens allmänna&lt;br&gt;gränser stor frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ensamrätten som sådan grundar sig inte på avtal och omfattas därför inte&lt;br&gt;av denna paragraf. Om däremot ensamrätten överlåts eller upplåts till&lt;br&gt;någon annan än rättighetshavaren, föreligger ett avtalsförhållande i para-&lt;br&gt;grafens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om överlåtelse eller upplåtelse av en immaterialrättighet faller&lt;br&gt;emellertid inte automatiskt under förbudet i denna paragraf, om det bara är&lt;br&gt;fråga om att överlåta eller upplåta rättigheten mot betalning av royalties.&lt;br&gt;Fråga om förbud kan dock uppkomma om avtalet också innehåller villkor&lt;br&gt;som går längre än vad som är nödvändigt för att trygga utnyttjandet av&lt;br&gt;rättigheten som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller exempelvis exklusiva patentlicensavtal villkor om absolut om-&lt;br&gt;rådesskydd, dvs. licens tag ama får bara sälja produkten inom ett bestämt&lt;br&gt;angivet område, torde det leda till en uppdelning av marknaden som kan&lt;br&gt;vara skadlig för konkurrensen och därför förbjuden. Möjligheter torde&lt;br&gt;dock här finnas att i vissa fall fä undantag enligt 8 §, framför allt om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områdesskyddet är absolut nödvändigt för att introducera nya produkter på Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den konkurrensrättsliga bedömningen av ett avtal avseende en imma-&lt;br&gt;terialrättighet måste de positiva verkningarna av avtalet vägas mot de&lt;br&gt;negativa effekter avtalet kan ha från konkurrenssynpunkt. Ett avtal kanske&lt;br&gt;inte kommer till stånd om inte vissa konkurrensbegränsningar tillåts. När&lt;br&gt;det exempelvis gäller ett patentlicensavtal kan licenstagaren anse det vä-&lt;br&gt;sentligt att få en viss exklusivitet med hänsyn till de kostnader och risker&lt;br&gt;som är förenade med avtalet. Patentinnehavaren kan å andra sidan vara&lt;br&gt;mer villig att bevilja en licens, om licenstagaren är beredd att acceptera&lt;br&gt;vissa begränsningar i sin rätt att utnyttja patentet. Kommer ett patentlicens-&lt;br&gt;avtal inte till stånd kan detta ha negativa effekter på konkurrensen, efter-&lt;br&gt;som ett sådant avtal leder till spridande av ny teknik, ökad innovation och&lt;br&gt;bättre utnyttjande av patenterade uppfinningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konflikter mellan konkurrenslagen och den immaterialrättsliga lagstift-&lt;br&gt;ningen får ytterst lösas med beaktande av de skilda regleringarnas syften.&lt;br&gt;Det får som hittills ankomma på rättsutvecklingen att närmare dra upp de&lt;br&gt;gränser som bör gälla i det här avseendet. Strävan bör vara ett närmande&lt;br&gt;till EG-rätten även i det här avseendet, även om full överenstämmelse&lt;br&gt;kanske inte kan uppnås på grund av Romfördragets överordnade ställning&lt;br&gt;i förhållande till den nationella immateriallagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal kan ha formen av inte bara formellt bindande muntliga eller&lt;br&gt;skriftliga överenskommelser mellan två eller flera företag, utan också&lt;br&gt;arrangemang där ett företag gentemot ett annat frivilligt åtar sig att be-&lt;br&gt;gränsa sin frihet att agera på marknaden. Även s.k. gentlemen’s agree-&lt;br&gt;ments kan höra hit liksom informella muntliga överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av sammanslutning av företag avser beslut av exempelvis bransch-&lt;br&gt;föreningar vars stadgar ger föreningen möjligheter att fastställa eller ändra&lt;br&gt;företagens agerande på marknaden. Det enskilda företaget behöver i detta&lt;br&gt;fall inte vara med om beslutet men ändå vara bunden av det. Även beslut&lt;br&gt;som innebär rekommendationer att agera på visst sätt hör hit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnat förfarande innebär att två eller flera företag utan direkt avtal&lt;br&gt;tillämpar ett visst förfarande i samförstånd. För att ett samordnat förfaran-&lt;br&gt;de skall föreligga krävs det att direkta eller indirekta kontakter mellan&lt;br&gt;företagen har förekommit. Kontakterna kan t.ex. avse att påverka en kon-&lt;br&gt;kurrents eller en potentiell konkurrents handlande på marknaden eller att&lt;br&gt;avslöja för en sådan konkurrent åtgärder som ett företag självt beslutat att&lt;br&gt;genomföra eller överväger att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samordnat förfarande hör inte vad som endast är ett naturligt s.k.&lt;br&gt;parallellt uppträdande, dvs. en situation då ett antal företag på grund av&lt;br&gt;produktens beskaffenhet eller annat uppträder på samma sätt trots att före-&lt;br&gt;tagens marknadspolicy bestäms helt individuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder vidtagna av ett företag utan att det föreligger något avtal eller&lt;br&gt;handlande i samförstånd omfattas inte av förbudet i denna paragraf. Om&lt;br&gt;företaget har en dominerande ställning på marknaden kan dock en åtgärd&lt;br&gt;omfattas av förbudet i 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vid första påseende ensidigt handlande, exempelvis en leveransvägran&lt;br&gt;av ett företag som tillämpar ett selektivt distributionssystem, kan emellertid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av förbudet i denna paragraf, om handlandet är ett resultat av ett Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;samförstånd, tyst eller uttryckligt, mellan leverantören och de företag som&lt;br&gt;ingår i distributionssystemet om att utesluta vissa företag från leveranser.&lt;br&gt;Försäljningspolicyn hos en leverantör som tillämpar ett selektivt distribu-&lt;br&gt;tionssystem kan på liknande sätt vara underförstått accepterat av leveran-&lt;br&gt;törens kunder så, att man kan säga att det är fråga om ett avtal i paragra-&lt;br&gt;fens mening. Om det finns flera leverantörer som alla vägrar att leverera&lt;br&gt;till ett företag kan detta ha sin grund i ett avtal mellan dem eller i ett&lt;br&gt;samordnat förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konkurrensrättsliga sammanhang betraktas företag inom en koncern&lt;br&gt;som en ekonomisk enhet. Koncemintema transaktioner mellan exempelvis&lt;br&gt;ett moderföretag och dess dotterföretag anses därför inte som konkurrens-&lt;br&gt;hämmande förfaranden, om företagen bildar en ekonomisk enhet där dot-&lt;br&gt;terföretaget inte har någon verklig frihet att bestämma sitt handlande och&lt;br&gt;åtgärderna bara rör fördelningen internt av uppgifter inom enheten. Har&lt;br&gt;däremot dotterföretaget en sådan ekonomisk eller beslutsmässig frihet att&lt;br&gt;det i det särskilda fallet inte är bundet av direktiv från moderföretaget, kan&lt;br&gt;ett avtal mellan ett sådant företag och dess moderbolag omfattas av förbu-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att betraktas som en ekonomisk enhet är det emellertid inte nöd-&lt;br&gt;vändigt att det är fråga om en koncern. Exempelvis är en kommissionärs&lt;br&gt;eller handelsagents uppgift normalt att mot provision förhandla, förmedla&lt;br&gt;och eventuellt sluta avtal for sin huvudmans räkning. Kommissionärens&lt;br&gt;eller agentens roll är ofta så osjälvständig att man kan hävda att det i&lt;br&gt;själva verket är huvudmannen som agerar på marknaden. I sådana fall kan&lt;br&gt;huvudmannen och kommissionären eller agenten betraktas som en ekono-&lt;br&gt;misk enhet och avtal mellan dem inte anses som sådana avtal som omfattas&lt;br&gt;av paragrafen. Uppträder emellertid kommissionären eller agenten på ett&lt;br&gt;sådant sätt att han mer är att betrakta som exempelvis en självständig&lt;br&gt;återförsäljare gäller inte principen om den ekonomiska enheten. Den när-&lt;br&gt;mare gränsdragningen får överlämnas till rättstillämpningen. Här liksom&lt;br&gt;eljest bör EG-rätten vara vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett avtal, beslut eller samordnat förfarande skall vara förbjudet&lt;br&gt;krävs antingen att avtalet etc. har till syfte att hindra, begränsa eller sned-&lt;br&gt;vrida konkurrensen eller ger detta resultat. Det krävs inget uppsåt från de&lt;br&gt;deltagande företagens sida att hämma konkurrensen, utan det räcker att av-&lt;br&gt;talet får den effekten. Det är därvid tillräckligt att det är fråga om ett po-&lt;br&gt;tentiellt hämmande av konkurrensen. Kan man konstatera ett konkurrens-&lt;br&gt;hämmande syfte behöver man inte göra ett s.k. konkurrenstest, dvs. en be-&lt;br&gt;dömning av förfarandets negativa påverkan på konkurrensen. Man kommer&lt;br&gt;dock inte ifrån att göra en analys av om avtalets effekter påverkar konkur-&lt;br&gt;rensen på ett märkbart sätt (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i avsnitt 5.1.1 torde det konkurrenstest som görs enligt&lt;br&gt;EG-rätten här vara av mer schablonmässig karaktär. Det är vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av undantagsreglerna som bedömningen görs djupare och bredare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte nödvändigt att det verkligen föreligger en konkurrenssitua-&lt;br&gt;tion när avtalet träffas för att avtalet skall omfattas av förbudet i denna&lt;br&gt;paragraf. Skulle det kunna förekomma konkurrens men möjligheten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna att träda i funktion begränsas genom avtalet kan detta vara tillräck- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare forutsättning för att ett konkurrensbegränsande avtal etc.&lt;br&gt;skall falla under förbudet är att det hindrar, begränsar eller snedvrider&lt;br&gt;konkurrensen på ett märkbart sätt, dvs. har ekonomiska verkningar av nå-&lt;br&gt;gon betydelse. Samarbete mellan mindre eller medelstora företag där av-&lt;br&gt;talsproduktema, eller produkter som av konsumenterna uppfattas som lik-&lt;br&gt;värdiga och som tillverkas eller säljs av avtalsparterna, omfattar en mindre&lt;br&gt;del av den relevanta marknaden - omkring tio procent - torde normalt sak-&lt;br&gt;na betydelse för konkurrensen. Är det enbart fråga om mycket små företag&lt;br&gt;- företag med en årsomsättning under tio miljoner kr - som samarbeter&lt;br&gt;torde marknadsandelen kunna vara något högre än tio procent utan att sam-&lt;br&gt;arbetet faller under förbudet. Ingår däremot större foretag i samarbetet&lt;br&gt;torde det i allmänhet inte kunna hävdas att konkurrensen inte påverkas på&lt;br&gt;ett märkbart sätt, även om avtalsproduktema omfattar en mindre del av&lt;br&gt;den relevanta marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande för om ett avtal etc. skall anses påverka konkurrensen på&lt;br&gt;ett märkbart sätt är alltså storleken på de samarbetande företagen och&lt;br&gt;marknadsandelen för avtalsproduktema. Ingenting hindrar Konkurrensver-&lt;br&gt;ket att efter modell från EG-kommissionens tillkännagivanden på detta&lt;br&gt;område utfärda allmänna råd och riktlinjer om verkets syn på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet relevant marknad är ett vedertaget och centralt begrepp inom&lt;br&gt;konkurrensrätten. Det är konkurrensen på den marknad som är relevant i&lt;br&gt;det enskilda fall som prövas som skall bedömas. Begreppet behandlas i&lt;br&gt;motiven till 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbud skall råda for avtal etc. krävs slutligen att konkurrensen&lt;br&gt;på den svenska marknaden berörs. Det saknar därvid betydelse om de in-&lt;br&gt;blandande företagen har sitt säte i Sverige eller utomlands. Det avgörande&lt;br&gt;är att effekten av det konkurrensbegränsande avtalet etc. måste inträda på&lt;br&gt;den svenska marknaden. Den närmare avgränsningen av lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde i det här avseendet får överlämnas till rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiska och folkrättsliga regler sätter en gräns för extraterritoriell till-&lt;br&gt;lämpning av nationell lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket räknas ett antal typer av avtal etc. upp som är förbjudna,&lt;br&gt;om de hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen på den svenska&lt;br&gt;marknaden på ett märkbart sätt. Uppräkningen är inte uttömmande utan ut-&lt;br&gt;gör endast exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisöverenskommelser innebär till sin natur ett hämmande av konkurren-&lt;br&gt;sen, eftersom priset är det viktigaste medlet när det gäller att konkurrera.&lt;br&gt;Det finns därför anledning att se särskilt strängt på sådant samarbete. Av&lt;br&gt;lagtexten framgår detta av att även överenskommelser som indirekt fast-&lt;br&gt;ställer priser kan falla under förbudet i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten omfattar till en början horisontell prissamverkan, dvs. prissam-&lt;br&gt;arbete mellan företag i samma försäljnings- eller inköpsled. Samverkan&lt;br&gt;kan gälla hela priset eller bara en del av det. Det kan också gälla sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete i fråga om rabatter eller andra affärsvillkor. Konkurrensen kan Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;också hämmas om samarbetet bara avser vissa basvärden från vilka indivi-&lt;br&gt;duella priser sedan beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknar betydelse om samverkan mellan företagen sker direkt mellan&lt;br&gt;dem eller i en sälj organisation, inköpsorganisation eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan mellan konkurrenter eller potentiella konkurrenter kan även&lt;br&gt;ske i en branschförening och därvid komma till uttryck i föreningens stad-&lt;br&gt;gar eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen etc. behöver inte vara bindande på så sätt att företagen måste&lt;br&gt;hålla ett visst pris för att falla under förbudet. Även rekommendationer om&lt;br&gt;priset - s.k. cirkaprislistor - kan vara förbjudna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också ren information om priser mellan konkurrenter kan vara förbju-&lt;br&gt;det. Det kan gälla även om informationen endast avser kostnader, framför&lt;br&gt;allt om man kan sluta sig till att det underliggande syftet är att försvaga&lt;br&gt;priskonkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra typer av avtal som direkt eller indirekt kan begränsa priskonkur-&lt;br&gt;rensen är t.ex. avtal om att inte avvika från publicerade priser, inte ge&lt;br&gt;allmänheten kännedom om avvikelser från publicerade priser, inte ge annat&lt;br&gt;än kostnadsrelaterade rabatter eller att inte sälja &amp;quot;under kostnaderna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete mellan företag i samband med anbudstävling i fråga om an-&lt;br&gt;budssumma, förskott eller kreditvillkor (s.k. anbudskarteller) omfattas&lt;br&gt;också av denna punkt, liksom avtal om att konsultationer skall ske innan&lt;br&gt;anbud lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förfaranden som kan vara förbjudna enligt punkten hör även vertika-&lt;br&gt;la avtal i form av s.k. bruttoprissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen kan begränsas eller kontrolleras genom flera olika typer av&lt;br&gt;avtal. Här kan nämnas avtal enligt vilka berörda företag endast får produ-&lt;br&gt;cera en viss mängd av en produkt, s.k. kvoter. Sådana avtal kan ofta inne-&lt;br&gt;hålla klausuler om skyldighet att betala vite vid överproduktion eller att fä&lt;br&gt;kompensation vid underproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom specialiserings- och rationaliseringsavtal, varigenom en avtalspart&lt;br&gt;åtar sig att producera vissa produkter medan den andra åtar sig att produ-&lt;br&gt;cera andra produkter, kan produktionen kontrolleras. Avtal om gemensam&lt;br&gt;produktion kan leda till att produktionen begränsas eller kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild typ av avtal som kan leda till begränsningar i produktionen&lt;br&gt;är avtal om tekniska normer. Sådana avtal kan hindra avtalsparterna från&lt;br&gt;att sälja differentierade produkter. De kan också begränsa teknisk utveck-&lt;br&gt;ling. Lämnas emellertid avtalsparterna frihet att avvika från normen eller&lt;br&gt;att tillverka eller sälja produkter som avviker från denna torde avtalet&lt;br&gt;normalt vara tillåtet. Likaså om normerna är objektivt försvarliga med&lt;br&gt;hänsyn exempelvis till skyddet för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också marknaden kan begränsas eller kontrolleras på många sätt. Genom&lt;br&gt;exklusivavtal, varigenom vissa tillverkare åtar sig att bara leverera till&lt;br&gt;vissa grossister som i sin tur kan avtala att bara leverera till vissa återför-&lt;br&gt;säljare, blir hela distributionskedjan kontrollerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan marknaden begränsas eller kontrolleras genom patentlicens- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;avtal eller återför sälj aravtal som föreskriver inom vilka områden licensta-&lt;br&gt;garen eller återförsäljaren får sälja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkeslicenser som föreskriver för vilka typer av varor licenstaga-&lt;br&gt;ren får använda ett varumärke eller inom vilka geografiska områden han&lt;br&gt;får sälja de varor som varumärket avser, kan också innebära att marknaden&lt;br&gt;kontrolleras och begränsas. Likaså kan kollektiva bojkottaktioner leda till&lt;br&gt;att marknaden begränsas och kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som begränsar ett företags frihet att marknadsföra produkter kan&lt;br&gt;begränsa marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete i form av utjämning av förluster mellan företag vid exportför-&lt;br&gt;säljning kan innebära en begränsning av marknaden. Ett sådant samarbete&lt;br&gt;kan också indirekt påverka prissättningen och därför falla under punkten 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling är viktiga faktorer i konkurrensen. Genom att&lt;br&gt;företag kommer överens om att slå samman sina forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsaktiviteter i en gemensam organisation kan forskning och utveckling&lt;br&gt;kontrolleras och begränsas. Innebär överenskommelsen att parternas frihet&lt;br&gt;begränsas eller att en part hindras att uppnå försteg framför andra avtals-&lt;br&gt;parter beträffande forskning och utveckling kan överenskommelsen vara&lt;br&gt;förbjuden. En omständighet att beakta vid bedömningen är också i vilken&lt;br&gt;mån överenskommelsen i konkurrenshänseende påverkar andra än avtals-&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om forskning och utveckling kan å andra sidan ofta leda till positi-&lt;br&gt;va effekter så att undantag enligt 8 § kan beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sammanslagning av produktionsenheter kan investeringar kontrol-&lt;br&gt;leras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna punkt hör också överenskommelser mellan två eller flera&lt;br&gt;företag om att något av dem skall avstå från att lämna anbud vid en an-&lt;br&gt;budstävling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelser om uppdelning av marknader är i allmänhet av den&lt;br&gt;naturen att de hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdelning bland företag av marknader innebär ofta en kontroll av&lt;br&gt;produktionen eller marknaden och faller därför under punkten 2. Om&lt;br&gt;emellertid två eller flera företag startar ett gemensamt försäljningskontor&lt;br&gt;och kommer överens om i vilka proportioner försäljningen skall delas upp&lt;br&gt;mellan dem, så behöver detta inte alltid innebära att de kontrollerar eller&lt;br&gt;begränsar marknaden, även om de genom överenskommelsen delar upp&lt;br&gt;den mellan sig. Ett sådant förfarande kan därför omfattas av denna punkt.&lt;br&gt;Motsvarande kan gälla ett avtal mellan företag där inköp av varor delas&lt;br&gt;upp i kvoter, geografiska områden eller på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsuppdelning kan också faktiskt uppstå genom licensavtal avse-&lt;br&gt;ende patent eller varumärken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdelning av marknaden kan vara både horisontell och vertikal. Ty-&lt;br&gt;per av horisontella avtal är sådana om uppdelning i kvoter, försäljnings-&lt;br&gt;områden eller kundkretsar mellan konkurrenter. Exempel på vertikal mark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsuppdelning är begränsningar avseende produktion, det geografiska för- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;säljningsområdet eller kundkretsen i ett återforsäljaravtal mellan en till-&lt;br&gt;verkare och en grossist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna punkt faller alla typer av diskriminerande åtgärder som är en&lt;br&gt;följd av avtal, beslut eller samordnat förfarande där två eller flera företag&lt;br&gt;är inblandade. Diskriminering kan ske på många olika sätt. Exempelvis&lt;br&gt;kan en säljare ta olika pris av olika köpare eller ge favörer till vissa köpa-&lt;br&gt;re men inte till andra, utan att detta motiveras av att köparna gör olika&lt;br&gt;prestationer i förhållande till säljaren i samband med affärerna. Den ytter-&lt;br&gt;sta formen av diskriminering är leveransvägran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna punkt tas s.k. kopplingsförbehåll upp. Sådant föreligger&lt;br&gt;exempelvis om en köpare, licenstagare eller återförsäljare för att få rätt att&lt;br&gt;köpa en produkt måste acceptera även en annan produkt eller prestation&lt;br&gt;som han annars inte skulle vilja ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att tilläggsprestationen till sin natur eller enligt han-&lt;br&gt;delsbruk har något samband med föremålet för avtalet kan dock koppling-&lt;br&gt;en vara tillåten. Det krävs då att grunden som sådan för att rättfärdiga ett&lt;br&gt;kopplingsförbehåll till sin natur inte strider mot paragrafens första stycke.&lt;br&gt;Exempelvis kan ett konkurrensbegränsande handelsbruk inte tjäna som&lt;br&gt;grund för att tillåta ett kopplingsförbehåll. I allmänhet bör endast starka&lt;br&gt;kvalitets- eller tekniska skäl kunna leda till att det skall anses föreligga ett&lt;br&gt;naturligt samband mellan huvudprodukten och den kopplade produkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna punkt faller liksom under övriga punkter såväl horisontella&lt;br&gt;som vertikala avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt 6 § är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf är avtal eller avtalsvillkor som omfattas av för-&lt;br&gt;budet i 6 § ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § tredje stycket skall vad som sägs om avtal tillämpas också på&lt;br&gt;beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden av före-&lt;br&gt;tag. Ett samordnat förfarande ger emellertid inte upphov till sådana rättsli-&lt;br&gt;ga verkningar att ogiltighetsregeln i denna paragraf kan bli tillämplig.&lt;br&gt;Motsvarande gäller beslut som inte är rättsligt bindande. Bestämmelsen i&lt;br&gt;denna paragraf har därför betydelse bara när det gäller avtal och rättsligt&lt;br&gt;bindande beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltigheten fordrar inget föregående beslut om att avtalet eller beslutet&lt;br&gt;är förbjudet. Den inträder när avtalet sluts och drabbar även sådana avtal&lt;br&gt;som anmälts enligt 9 § eller som synes anmälningsbefriade, om det vid en&lt;br&gt;prövning skulle visa sig att avtalen i själva verket är förbjudna enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltigheten innebär att avtalet eller beslutet inte kan göras gällande en-&lt;br&gt;ligt sitt innehåll. En allmän domstol kan alltså inte döma till fullgörelse av&lt;br&gt;avtalet eller beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det många gånger kan råda osäkerhet om ett avtal som anmälts&lt;br&gt;kommer att erhålla undantag, kan det vara lämpligt att en domstol som i&lt;br&gt;ett mål har att pröva giltigheten av avtalet vilandeförklarar målet i avvak-&lt;br&gt;tan på Konkurrensverkets beslut med anledning av anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara det avtalsinnehåll som är förbjudet enligt 6 § drabbas av ogiltig-&lt;br&gt;het. Fråga om att jämka andra avtalsvillkor eller att lämna hela avtalet&lt;br&gt;utan avseende med stöd av 36 § avtalslagen eller enligt förutsättningsläran&lt;br&gt;kan bli aktuell, om ogiltigheten träffar ett avtalsvillkor som är av betydelse&lt;br&gt;for andra delar av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avtal som föreligger när denna lag träder i kraft finns&lt;br&gt;vissa särskilda regler om ogiltighet i punkten 3 ikraftträdande- och över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 5 Konkurrensverket får i det särskilda fallet besluta om undantag&lt;br&gt;från förbudet i 6 § för ett avtal som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till&lt;br&gt;att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som&lt;br&gt;därigenom uppnås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nöd-&lt;br&gt;vändiga for att uppnå målet i 1 och,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen&lt;br&gt;ur spel för en väsentlig del av nyttighetema i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal, beslut eller samordnat förfarande som omfattas av förbudet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § kan genom beslut av Konkurrensverket undantas från förbudet. Detta&lt;br&gt;förutsätter att avtalet etc. har anmälts till Konkurrensverket enligt 9 §. Ett&lt;br&gt;beslut om undantag innebär att ett i och för sig förbjudet förfarande blir&lt;br&gt;tillåtet och inte drabbas av ogiltighet eller kan föranleda skadeståndsskyl-&lt;br&gt;dighet. Endast Konkurrensverket - och Stockholms tingsrätt i de fall som&lt;br&gt;avses i 15 § - har befogenhet att meddela undantag, men verkets beslut kan&lt;br&gt;överprövas av tingsrätten. Omfattas ett avtal etc. inte av förbudet i 6 §&lt;br&gt;behöver någon anmälan inte göras. Med hänsyn till de olägenheter som&lt;br&gt;kan inträffa om avtalet etc. omfattas av förbudet torde dock anmälan böra&lt;br&gt;ske i tveksamma fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av de avtal som är berättigade till undantag enligt&lt;br&gt;denna paragraf avses omfattas av gruppundantag enligt 17 §. Ett individu-&lt;br&gt;ellt beslut om undantag kommer därför bara att behöva sökas beträffande&lt;br&gt;sådana avtal som inte kommer att omfattas av gruppundantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett avtal etc. skall undantas från förbudet måste alla de i paragra-&lt;br&gt;fen angivna punkterna vara för handen. Fördelarna med avtalet måste&lt;br&gt;objektivt sett överväga de nackdelar för konkurrensen som avtalet kan in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nebära. Förutsättningarna för undantag är emellertid relativt allmänt håll- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;na, vilket innebär att Konkurrensverket vid sin bedömning av ett samarbete&lt;br&gt;har en betydande marginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialisering savtal och forsknings- och utvecklingsavtal kan förbättra&lt;br&gt;produktionen genom att leda till minskade produktionskostnader eller ökad&lt;br&gt;produktivitet. Parterna kan exempelvis få möjlighet att koncentrera sin&lt;br&gt;tillverkning eller producera i längre serier. Avtalen kan också innebära&lt;br&gt;ökad automatisering och undvikande av dubbla utvecklingskostnader. Avtal&lt;br&gt;om gemensam produktion kan ha liknande effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exklusiva återförsäljaravtal och specialiseringsavtal kan förbättra distri-&lt;br&gt;butionen, exempelvis genom att leda till lägre distributionskostnader, bättre&lt;br&gt;organiserad marknadsföring, bättre tillgång till marknaden eller bättre ser-&lt;br&gt;viceförhållanden. Även selektiva distributionssystem kan ha positiv inver-&lt;br&gt;kan på distributionen genom att försäljning och service rationaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt framåtskridande kan främjas av forsknings- och utvecklingsav-&lt;br&gt;tal, specialiseringsavtal, patentlicensavtal och know-how-licensavtal ge-&lt;br&gt;nom att företagen får möjlighet att koncentrera sina resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt framåtskridande kan främjas genom rationaliseringar till&lt;br&gt;följd av specialiseringsavtal. Exklusiva patent- och know-how-licensavtal&lt;br&gt;kan bidra till såväl ekonomiskt som tekniskt framåtskridande genom att&lt;br&gt;möjliggöra utnyttjande av nya tillverkningstekniker. Ekonomiskt framåt-&lt;br&gt;skridande kan också främjas genom avtal om samordnade investeringar.&lt;br&gt;Sådana avtal kan göra att man undviker förlustprojekt, minskar kostnader-&lt;br&gt;na och möjliggör för en ny industri att utvecklas på ett sunt ekonomiskt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva effekter för konsumenterna kan exempelvis vara lägre priser,&lt;br&gt;förbättrade leveranser, bättre service, introducering av nya eller bättre&lt;br&gt;produkter på marknaden eller ökat utbud av varor eller tjänster. Med kon-&lt;br&gt;sumenter avses här inte bara vad man i dagligt tal menar med konsumen-&lt;br&gt;ter, utan också slutanvändare inom industrin och köpare som avser att sälja&lt;br&gt;produkterna vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om avtalet etc. skulle ha de positiva bruttoeffekter som anges i&lt;br&gt;punkterna 1 och 2, är detta emellertid inte tillräckligt för att undantag skall&lt;br&gt;beviljas. Det krävs därutöver att avtalet etc. inte medför konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningar som inte är nödvändiga för att uppnå de positiva verkningarna&lt;br&gt;av avtalet. För att uppnå de positiva verkningarna av ett specialiserings-&lt;br&gt;avtal behöver en avtalspart exempelvis inte nödvändigtvis vara förhindrad&lt;br&gt;att köpa på annat håll, där han kan uppnå bättre villkor. Vidare krävs att&lt;br&gt;avtalet etc. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen&lt;br&gt;ur spel för en väsentlig del av nyttighetema i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär sammantaget att undantag inte kan beviljas, om inte&lt;br&gt;ett konkurrenstest ger vid handen att det finns tillräcklig konkurrens på den&lt;br&gt;relevanta marknaden från andra företag. Hänsyn skall därvid också tas till&lt;br&gt;importkonkurrens. Finns det inte tillräcklig konkurrens tillförsäkras konsu-&lt;br&gt;menterna inte en skälig andel av vinsten. Självfallet måste det för att vinst&lt;br&gt;skall föreligga röra sig om samhällsekonomiskt positiva nettoeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med en dominerande ställning på marknaden torde sällan kunna&lt;br&gt;uppfylla förutsättningarna för undantag. I mycket speciella fall torde emel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lertid även foretag med en betydande marknadsmakt eller hög omsättning Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;kunna erhålla undantag för konkurrensbegränsande samarbete. Här avses&lt;br&gt;främst s.k. kriskartell fall i lägen där omstrukturering eller specialisering är&lt;br&gt;nödvändig för att komma till rätta med en överproduktion som långsiktigt&lt;br&gt;är samhällsekonomiskt skadlig. Men det kan också gälla fall där det ford-&lt;br&gt;ras så höga kapitalkostnader att utveckla nya produkter att inte ens stora&lt;br&gt;foretag klarar detta själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak är dock bestämmelsen inriktad på samverkan mellan mindre&lt;br&gt;och medelstora företag som stärker deras konkurrenskraft mot större före-&lt;br&gt;tag på marknaden. Sådant samarbete leder ofta till sådana positiva effekter&lt;br&gt;som berättigar till undantag. Normalt får då samarbetet inte omfatta för&lt;br&gt;stor del av marknaden. Är emellertid samarbetet mer begränsat såväl tids-&lt;br&gt;mässigt som produktmässigt, exempelvis tillfälliga priskampanjer, torde&lt;br&gt;kravet på att samarbetet inte får omfatta för stor del av marknaden kunna&lt;br&gt;sättas lägre. Ett oeftergivligt krav i dessa fall är dock att det måste finnas&lt;br&gt;kvar en fungerande konkurrens på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen enligt denna paragraf måste hänsyn också tas till en&lt;br&gt;näringsgrens speciella natur. På jordbruksområdet är det naturligt och&lt;br&gt;oftast nödvändigt för deras överlevnad att enskilda, mindre jordbrukare&lt;br&gt;och andra liknande primärproducenter sluter sig samman i primärforening-&lt;br&gt;ar såvitt avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter, utnytt-&lt;br&gt;jande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller förädling&lt;br&gt;av jordbruksprodukter. När det gäller sådan samverkan mellan medlem-&lt;br&gt;marna inom en primärförening torde den i många fäll omfattas av förbu-&lt;br&gt;det i 6 § men sammantaget ha sådana positiva effekter att den bör kunna&lt;br&gt;kvalificera for undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan den enskilde jordbrukaren eller råvaruproducenten&lt;br&gt;som leverantör och primärföreningen som köpare får dock inte innehålla&lt;br&gt;faktorer som förhindrar eller försvårar rörlighet för medlemmarna, ex-&lt;br&gt;empelvis att sälja sina produkter till andra köpare eller bli medlem i en&lt;br&gt;annan primärförening. Samarbetet får inte heller vara av den karaktären att&lt;br&gt;det hindrar eller försvårar utomstående fÖrädlingsverksamhet eller försvå-&lt;br&gt;rar for jordbrukare eller råvaruproducenter som står utanför samarbetet i&lt;br&gt;en primärförening. Innehåller samarbetet faktorer av nu berört slag är&lt;br&gt;risken stor att konkurrensen på marknaden helt sätts ur spel. De torde inte&lt;br&gt;heller vara nödvändiga för att uppnå de positiva verkningarna av samarbe-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den svenska marknaden finns former för samarbete mellan företag&lt;br&gt;som i viss mån kan sägas vara specifikt svenska företeelser och som har&lt;br&gt;stor betydelse for konkurrensförhållandena. Det är t.ex. här i landet van-&lt;br&gt;ligt att fristående detaljister samverkar i frivilliga kedjor. Sådant samarbete&lt;br&gt;är inte lika vanligt förekommande inom EG och har inte där samma bety-&lt;br&gt;delse för konkurrensförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att enskilda, mindre företag skall kunna fungera effektivt och vara&lt;br&gt;allvarliga konkurrenter till större företag med fler driftsställen är det ofta&lt;br&gt;nödvändigt att de samverkar på många olika områden. Sådant samarbete&lt;br&gt;kan alltså ha positiva effekter för konkurrensen i och med att det ger möj-&lt;br&gt;ligheter för mindre företag att kunna konkurrera effektivt med större före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag. I många fall torde samarbetet vara av den beskaffenheten att det om-&lt;br&gt;fattas av förbudet i 6 § men sammantaget ha sådana positiva effekter att&lt;br&gt;det bör kunna kvalificera for undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet får dock inte omfatta en alltför stor del av den relevanta&lt;br&gt;marknaden utan det måste finnas kvar en fungerande konkurrens. Samarbe-&lt;br&gt;tet får vidare inte innehålla moment som innebär att onödiga restriktioner&lt;br&gt;läggs på företagens marknadsuppträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den praktiska tillämpningen av denna paragraf måste först konstate-&lt;br&gt;ras att avtalet etc. är förbjudet enligt 6 §. När det sedan gäller att påvisa&lt;br&gt;de positiva verkningarna av avtalet och att dessa kommer konsumenterna&lt;br&gt;till del ligger den primära bevisbördan på de berörda företagen. Det är&lt;br&gt;dock här inte fråga om någon &amp;quot;tung&amp;quot; bevisbörda för företagen. Exempelvis&lt;br&gt;torde det inte föreligga några svårigheter att påvisa att ett produktionssam-&lt;br&gt;arbete leder till lägre produktionskostnader för företagen. Finns det sedan&lt;br&gt;tillräcklig konkurrens kvar på marknaden också över tid i ett långsiktigt&lt;br&gt;perspektiv torde man normalt kunna hävda att kostnadssänkningarna kom-&lt;br&gt;mer konsumenterna till del i form av lägre priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett företag vill att undantag enligt 8 § skall beviljas, skall det&lt;br&gt;anmäla avtalet till Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket får inte besluta om undantag innan företaget har&lt;br&gt;gjort en sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undantag från förbudet i 6 § skali kunna beviljas måste enligt&lt;br&gt;paragrafens första stycke avtalet etc. anmälas till Konkurrensverket. An-&lt;br&gt;mälan får den effekten för det fall undantag inte medges att konkurrensska-&lt;br&gt;deavgift i regel inte kan påföras för åtgärder som har vidtagits från tid-&lt;br&gt;punkten för anmälan till dess beslut meddelas med anledning av anmälan,&lt;br&gt;om åtgärderna ligger inom ramen för vad som anges i anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas i en anmälan&lt;br&gt;avses komma att meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Konkurrensverket. En anmälan kan inte anses vara gjord, innan alla&lt;br&gt;uppgifter som krävs har kommit in till Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan Konkurrensverket inte fatta beslut om undantag&lt;br&gt;utan att en anmälan har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 | I ett beslut om undantag enligt 8 § skall det anges från vilken&lt;br&gt;tidpunkt undantaget gäller. Denna tidpunkt får sättas tidigare än&lt;br&gt;tidpunkten för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall gälla for en bestämd tid och får förenas med villkor&lt;br&gt;och ålägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 5 Ett beslut om undantag enligt 8 § får förnyas om där angivna&lt;br&gt;förutsättningar fortfarande är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § skall ett beslut om undantag innehålla uppgift från vilken&lt;br&gt;tidpunkt undantaget skall gälla. Beslutet kan ges retroaktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln bör vara att undantag skall gälla från tidpunkten för av-&lt;br&gt;talets ingående. Men om avtalet behöver ändras i något avseende för att&lt;br&gt;undantag skall kunna beviljas, kan det finnas anledning att låta beslutet&lt;br&gt;gälla bara från tidpunkten för ändringen. Blir förfarandet hos Konkurrens-&lt;br&gt;verket onödigt utdraget tidsmässigt och detta beror på sökanden, kan det&lt;br&gt;också finnas anledning att frångå huvudregeln. Likaså om företagen dröjer&lt;br&gt;väldigt lång tid med att anmäla avtalet till Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten från när ett beslut om undantag gäller är viktig, eftersom det&lt;br&gt;har betydelse för möjligheten att hos domstol genomdriva fullgörelse av&lt;br&gt;avtalet. Ett avtal som omfattas av 6 § och för vilket undantag inte gäller är&lt;br&gt;ju ogiltigt enligt 7 §. Det är därför viktigt för parterna i ett avtalsförhållan-&lt;br&gt;de att anmälan om undantag görs skyndsamt. Beträffande s.k. gamla avtal,&lt;br&gt;dvs. avtal som föreligger när lagen träder i kraft, finns särskilda ogiltig-&lt;br&gt;hetsregler i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall gälla för en bestämd tid som fastställs av Konkurrensver-&lt;br&gt;ket. Beslut som gäller tills vidare kan alltså inte meddelas. Om Konkur-&lt;br&gt;rensverket anser det nödvändigt får beslutet förenas med villkor eller&lt;br&gt;ålägganden. Uppfyller företagen inte ett villkor som har ställts upp gäller&lt;br&gt;inte undantaget. Följs inte ett åläggande har Konkurrensverket möjlighet&lt;br&gt;att enligt 12 § första stycket 2 återkalla undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § får Konkurrensverket förnya ett beslut, om förutsättningarna&lt;br&gt;for att meddela undantag fortfarande är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse eller ändring av beslut om undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 5 Konkurrensverket får återkalla eller ändra ett beslut om undan-&lt;br&gt;tag, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats&lt;br&gt;i något väsentligt avseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de som beslutet gäller bryter mot något åläggande som har&lt;br&gt;angetts i beslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslutet grundades på oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de som beslutet gäller missbrukar undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i första stycket 2-4 får beslutet återkallas med&lt;br&gt;retroaktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1922193. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om undantag innebär att förfarandet inte längre är förbjudet Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;enligt 6 § och att några åtgärder enligt lagen inte kan riktas mot förfaran-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet kan dock enligt paragrafens första stycke återkalla* av Konkur-&lt;br&gt;rensverket under vissa särskilt angivna förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 1 följer att inte alla förändringar utgör skäl för ett nytt ställ-&lt;br&gt;ningstagande. De nya omständigheterna skall vara av saklig betydelse och&lt;br&gt;ha en viss tyngd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart det förhållandet att beslutet är oriktigt till följd av en rättslig&lt;br&gt;felbedömning kan inte anses utgöra skäl för att ändra eller återkalla beslu-&lt;br&gt;tet; inte heller en dom av Marknadsdomstolen som innebär ändring av&lt;br&gt;praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 kan beslutet ändras eller återkallas om de som berörs&lt;br&gt;av beslutet bryter mot något åläggande som har tagits in i beslutet Det&lt;br&gt;kan röra något som företagen skall göra, t.ex. lämna information om vissa&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 avser såväl det fallet att medvetet oriktiga uppgifter har läm-&lt;br&gt;nats som att ett sådant vilseledande inte har förekommit. Det krävs att den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften har haft betydelse för beslutet. Felaktigheter som inte&lt;br&gt;har inverkat på beslutet hör inte hit. Med oriktiga uppgifter avses även&lt;br&gt;ofullständiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 4 kan återkallelse eller ändring ske om företagen skulle&lt;br&gt;missbruka undantaget, exempelvis genom att inte tillämpa detta i enlighet&lt;br&gt;med de uppgifter som har angetts i anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från situationen då omständigheterna har förändrats (punkten 1),&lt;br&gt;får Konkurrensverket enligt andra stycket återkalla beslutet med retroaktiv&lt;br&gt;verkan. Framför allt i det fallet oriktiga uppgifter har lämnats uppsåtligen&lt;br&gt;eller av grov vårdslöshet bör huvudregeln vara att återkallelse sker med&lt;br&gt;retroaktiv verkan för hela den period som beslutet omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag dd beslut inte meddelas inom viss tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 5 Om Konkurrensverket inte har fattat beslut med anledning av en&lt;br&gt;anmälan enligt 9 § inom tre månader från det att anmälan kom in till&lt;br&gt;verket, skall undantag från förbudet i 6 § anses beviljat i enlighet&lt;br&gt;med anmälan for en tid av fem år räknat från tidpunkten då avtalet&lt;br&gt;ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte om Konkurrensverket inom tremånadersfristen&lt;br&gt;gör invändning mot avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Konkurrensverket får återkalla undantaget för ett avtal för vilket&lt;br&gt;undantag beviljats enligt 13 §, om avtalet har följder som är oförenli-&lt;br&gt;ga med 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa möjligheter för företagen att få snabba besked i frågor som&lt;br&gt;rör undantag, föreskrivs i 13 § att om Konkurrensverket inte fattat beslut&lt;br&gt;med anledning av en anmälan inom tre månader från det anmälan kom in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till verket, så skall undantag anses beviljat i enlighet med anmälan för en Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;tid av fem år räknat från det avtalet ingicks. Konkurrensverket har dock&lt;br&gt;möjlighet att förhindra detta genom att inom tremånadersfristen göra in-&lt;br&gt;vändning mot avtalet. Verket bör ange skälen för sin invändning, t.ex var-&lt;br&gt;för avtalet enligt verkets mening inte bör beviljas undantag eller att an-&lt;br&gt;mälan behöver utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 i kan Konkurrensverket återkalla undantaget beträffande ett&lt;br&gt;avtal för vilket undantag skall anses beviljat enligt 13 §. Återkallelse kan&lt;br&gt;ske om avtalet skulle ha verkningar eller följder som är oförenliga med&lt;br&gt;vad som sägs i 8 § (jmf 18 §). Återkallelsen kan inte ges retroaktiv ver-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag meddelade av Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Stockholms tingsrätt får, vid prövning av ålägganden enligt 23&lt;br&gt;§, på yrkande av en part besluta om undantag enligt 8 § för ett avtal&lt;br&gt;som är förbjudet enligt 6 § men som uppfyller förutsättningarna för&lt;br&gt;undantag enligt 8 §. Därvid tillämpas 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Konkurrensverket får förnya, återkalla eller ändra ett beslut&lt;br&gt;enligt 15 §. Därvid tillämpas 11 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 § ger möjlighet för Stockholms tingsrätt att i ett mål där ett företag&lt;br&gt;för talan mot ett annat företag om åläggande enligt 23 § meddela beslut&lt;br&gt;om undantag, om det yrkas i målet och förutsättningarna i 8 § är uppfyll-&lt;br&gt;da. Det skall alltså vara fråga om ett avtal som väl är konkurrensbegrän-&lt;br&gt;sande enligt 6 § men inte desto mindre uppfyller förutsättningarna för&lt;br&gt;undantag enligt 8 §. Även när ett beslut av Konkurrensverket om åläggan-&lt;br&gt;de har överklagats, finns denna möjlighet för domstolen. Meddelar dom-&lt;br&gt;stolen ett sådant beslut behöver alltså de berörda företagen inte anmäla&lt;br&gt;avtalet etc. till Konkurrensverket för att erhålla undantag från förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett sådant beslut gäller vad som föreskrivs i 10 §, dvs. undantag&lt;br&gt;skall gälla för en bestämd tid och får ges retroaktiv verkan. Beslutet får&lt;br&gt;också förenas med villkor och ålägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande ett beslut om undantag som har meddelats enligt 15 §&lt;br&gt;gäller enligt 16 § att Konkurrensverket får förnya ett sådant beslut, om&lt;br&gt;förutsättningarna i 8 § fortfarande är uppfyllda. Verket får också återkalla&lt;br&gt;eller ändra beslutet under de förutsättningar som anges i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Undantag från förbudet i 6 § gäller för sådana grupper av avtal&lt;br&gt;som uppfyller förutsättningarna i 8 § (gruppundantag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana grupper av avtal som avses i första stycket anges i verk-&lt;br&gt;ställighetsföreskrifter av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som omfattas av ett gruppundantag behöver inte anmälas&lt;br&gt;enligt 9 § för att beviljas undantag. Sådana avtal får dock anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Konkurrensverket får återkalla det undantag som gäller for ett&lt;br&gt;avtal på grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är oför-&lt;br&gt;enliga med 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 7 § första stycket - som har utformats annorlunda än i lagrådsremis-&lt;br&gt;sen på grund av påpekande från Lagrådet - framgår att undantag från för-&lt;br&gt;budet i 6 § gäller för sådana kategorier av avtal som uppfyller förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för undantag i 8 §. Sådana kategorier av avtal skall anges av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som omfattas av ett gruppundantag behöver enligt 17 § andra&lt;br&gt;stycket inte anmälas till Konkurrensverket för att undantag skall gälla. Om&lt;br&gt;avtalet omfattas av ett gruppundantag får företagen avgöra på egen risk.&lt;br&gt;Råder det osäkerhet finns det emellertid inget som hindrar att individuellt&lt;br&gt;undantag söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som omfattas av ett gruppundantag är giltigt från tidpunkten då&lt;br&gt;det slöts. I ett mål om ogiltighetstalan - liksom om skadestånd - kan en&lt;br&gt;allmän domstol få pröva om ett avtal omfattas av ett gruppundantag eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 18 § kan Konkurrensverket återkalla undantaget beträffande ett&lt;br&gt;avtal som omfattas av ett gruppundantag. Genom ett sådant beslut hävs det&lt;br&gt;skydd som gäller för ett avtal på grund av gruppundantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse kan ske om avtalet, trots att det uppfyller alla krav som&lt;br&gt;ställs upp i en gruppundantagsförordning, ändå skulle ha verkningar eller&lt;br&gt;följder som är oförenliga med vad som sägs i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkallelse enligt 18 § kan inte ges retroaktiv verkan, utan den har&lt;br&gt;bara verkan for framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruk av dominerande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 5 Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande&lt;br&gt;ställning på den svenska marknaden är förbjudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant missbruk kan särskilt bestå i att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller för-&lt;br&gt;säljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till&lt;br&gt;nackdel for konsumenterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom&lt;br&gt;vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar&lt;br&gt;sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt han-&lt;br&gt;delsbruk har något samband med föremålet for avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke förbjuds missbruk av en dominerande&lt;br&gt;ställning på den svenska marknaden. För att ett förfarande skall vara för-&lt;br&gt;bjudet krävs alltså att ett eller flera företag dels har en dominerande ställ-&lt;br&gt;ning på marknaden, dels missbrukar denna ställning. Såväl den domineran-&lt;br&gt;de ställningen som missbruket skall avse den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna avgöra om ett företag har en dominerande ställning måste&lt;br&gt;man först bestämma den relevanta marknaden. Vid denna marknadsav-&lt;br&gt;gränsning bestämmer man dels produktmarknaden, dels den geografiska -&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande vid bedömningen av produktmarknaden är produktens utbyt-&lt;br&gt;barhet. Produkter som är inbördes utbytbara med hänsyn till egenskaper,&lt;br&gt;pris, användning, konsumenters och andra avnämares uppfattning och fak-&lt;br&gt;tiska substitutionsmöjligheter m.m. tillhör samma produktmarknad. Be-&lt;br&gt;tydelse vid bedömningen har också frågan om det finns produkter som inte&lt;br&gt;är utbytbara men som snabbt kan förändras så att de kommer att tillhöra&lt;br&gt;samma produktmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämningen av den geografiska marknaden har bl.a. transportmöj-&lt;br&gt;ligheter och transportkostnader betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dominerande ställning har av EG-domstolen beskrivits som en stark&lt;br&gt;ekonomisk ställning hos ett företag som gör det möjligt för företaget att&lt;br&gt;hindra att effektiv konkurrens upprätthålls på en relevant marknad genom&lt;br&gt;att medge företaget att i avsevärd utsträckning agera oberoende av sina&lt;br&gt;konkurrenter och kunder och i sista hand konsumenterna. En dominerande&lt;br&gt;ställning grundas i regel på ett flertal omständigheter som, tagna för sig,&lt;br&gt;inte nödvändigtvis behöver vara avgörande. Särskilt viktig är dock före-&lt;br&gt;tagets marknadsandel. I det sammanhanget tillmäts även konkurrerande fö-&lt;br&gt;retags marknadsandelar betydelse. En hög marknadsandel får mindre bety-&lt;br&gt;delse om företaget möter konkurrens från ett eller flera andra företag med&lt;br&gt;stor marknadsandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hittillsvarande praxis i EG-rätten bör man kunna dra den slutsatsen&lt;br&gt;att en marknadsandel understigande 30 procent inte tyder på en domineran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de ställning annat än under exeptionella omständigheter och i ljuset av Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;andra faktorer. Även procenttal mellan 30 och 40 ligger under den nivå&lt;br&gt;som tyder på dominans. Procental över 40 procent förefaller dock vara&lt;br&gt;beaktansvärda och tydliga tecken på dominans. EG-domstolen har i ett fall&lt;br&gt;(mål 62/86 AKZO chemie BV ./. Kommissionen) funnit att 50 procents&lt;br&gt;marknadsandel skapar en presumtion för att företaget i fråga har en mark-&lt;br&gt;nadsdominerande ställning. Skulle marknadsandelen överstiga 65 procent&lt;br&gt;torde presumtionen för marknadsdominans bli nästan omöjlig att kullkasta,&lt;br&gt;särskilt om de konkurrerande företagen är relativt små eller av mindre&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra faktorer som har betydelse vid bedömningen av om marknadsdo-&lt;br&gt;minans föreligger är exempelvis finansiell styrka, inträdeshinder till mark-&lt;br&gt;naden, tillgång till insatsvaror, patent och andra immaterialrättigheter,&lt;br&gt;teknologi och annan kunskapsmässig överlägsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om den ekonomiska enheten gäller också vid tillämpningen av&lt;br&gt;denna paragraf. En dominerande ställning kan alltså innehas av flera före-&lt;br&gt;tag tillsammans som sammanhålls av gemensamma ägarintressen eller på&lt;br&gt;något annat sätt, förutsatt att de i praktiken inte har någon inbördes eko-&lt;br&gt;nomisk frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtexten följer att även den situationen att flera företag tillämpar ett&lt;br&gt;gemensamt förfarande utan att ha sådan intressegemenskap kan falla in&lt;br&gt;under bestämmelsen, om de tillsammans har en dominerande ställning.&lt;br&gt;Också det fallet att ett företag har en dominerande ställning men denna&lt;br&gt;ställning utnyttjas inte bara av det dominerande företaget utan även av ett&lt;br&gt;annat företag som inte har en dominerande ställning omfattas formellt av&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett företag innehar en dominerande ställning på marknaden är inte i&lt;br&gt;sig tillräckligt för att paragrafens förbud skall slå till. Några invändningar&lt;br&gt;kan exempelvis inte riktas mot företag eller koncerner som av egen kraft&lt;br&gt;skapar en dominerande ställning på marknaden, om det sker på grund av&lt;br&gt;företagets egen skicklighet eller på grund av att dess produkter är bättre än&lt;br&gt;konkurrenternas. Invändningar kan inte heller riktas mot en situation där&lt;br&gt;ett innehav av en immateriell ensamrätt, t.ex. patent eller upphovsrätt,&lt;br&gt;skapar ett slags monopol på ett närmare avgränsat område. Vad som för-&lt;br&gt;bjuds är bara missbruk av en dominerande ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en uppräkning av vad som kan vara missbruk&lt;br&gt;enligt paragrafen. Uppräkningen är inte uttömmande utan utgör bara ex-&lt;br&gt;empel på förfaranden där sannolikheten är särskilt stor att förfarandet har&lt;br&gt;negativ verkan på konkurrensen och alltså utgör missbruk. Dessa har fått&lt;br&gt;vertikal karaktär. Även horisontella förfaranden omfattas dock av förbudet.&lt;br&gt;Det ställs inte upp något krav på uppsåtligt handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaron av en effektiv konkurrens kan leda till att ett dominerande före-&lt;br&gt;tag underlåter att i kostnadsbesparande syfte rationalisera sin verksamhet.&lt;br&gt;Priserna blir därmed högre än vid en effektiv konkurrens. Vidare kan en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dominerande ställning medföra att företaget tar ut ett visst överpris, s.k. Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;monopolvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fall där EG-kommissionen kunnat konstatera att priserna på samma&lt;br&gt;slags produkt varierade kraftigt mellan olika medlemsländer har EG-dom-&lt;br&gt;stolen funnit att priset i vissa fall varit överdrivet högt. Ett pris har också&lt;br&gt;ansetts kunna vara oskäligt högt i förhållande till varans &amp;quot;ekonomiska vär-&lt;br&gt;de&amp;quot;. I ett sådant fall har överträdelse av förbudet ansetts kunna föreligga&lt;br&gt;utan att någon effekt på konkurrensen påvisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna punkt hör också situationer där ett dominerande företag till-&lt;br&gt;ämpar priser som ligger under vad företaget normalt skulle behöva för&lt;br&gt;kostnadstäckning och vinst, s.k. underprissättning, för att &amp;quot;slå ut* konkur-&lt;br&gt;renter eller för att hindra eller försvåra för konkurrenter att komma in på&lt;br&gt;marknaden. I det tidigare nämnda avgörandet från EG-domstolen (mål&lt;br&gt;62/86 AKZO chemie BV ./. Kommissionen) fann domstolen att priser som&lt;br&gt;är lägre än den genomsnittliga rörliga kostnaden, och genom vilka ett&lt;br&gt;dominerande företag försöker eliminera en konkurrent, utgjorde missbruk&lt;br&gt;av den dominerande ställningen. Domstolen uttalade vidare att priser som&lt;br&gt;är lägre än den genomsnittliga totala kostnaden, dvs. summan av de fasta&lt;br&gt;och rörliga kostnaderna, men högre än den genomsnittliga rörliga kostna-&lt;br&gt;den, också fick anses utgöra missbruk, när de utgjorde en del i en plan&lt;br&gt;som hade till syfte att eliminera en konkurrent. Sådana priser kan nämli-&lt;br&gt;gen enligt domstolen få bort företag från marknaden som kanske är lika&lt;br&gt;effektiva som det dominerande företaget, men som på grund av sin svagare&lt;br&gt;ekonomiska ställning är ur stånd att motstå en sådan konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten omfattar inte bara oskäliga försäljningspriser utan också oskäli-&lt;br&gt;ga inköpspriser och andra affärsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också vara fråga om missbruk av dominerande ställning när ett&lt;br&gt;företag som innehar en immaterialrätt utövar sin ensamrätt på så sätt att&lt;br&gt;oskäliga priser tas ut for produkter som skyddas av immaterialrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion och marknader kan begränsas genom exklusivavtal och liknan-&lt;br&gt;de förfaranden som binder leverantörer och distributionskanaler. Vanligt&lt;br&gt;förekommande är avtal, varigenom en återförsäljare får ensamrätt till för-&lt;br&gt;säljning av en viss produkt. Om återförsäljaren åtar sig att inte föra kon-&lt;br&gt;kurrerande produkter foreiigger ett dubbelsidigt exklusivavtal. Därmed är&lt;br&gt;denne återförsäljare stängd som kanal ut på marknaden för det domineran-&lt;br&gt;de företagets konkurrenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna punkt hör också säljvägran. En säljvägran kan leda till att&lt;br&gt;marknaden eller produktionen begränsas till nackdel för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna punkt faller diskriminering i fråga om pris, rabatt eller andra&lt;br&gt;affärsvillkor. Prisdifferentiering av ett dominerande företag kan dock vara&lt;br&gt;godtagbar om prisskillnaden mellan olika köpare motsvarar den skillnad i&lt;br&gt;kostnad som uppstår for säljare genom köparnas olika sätt att köpa. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvantitetsrabatt som varierar med orderstorleken och som är anpassad till Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;faktiska, konstaterade skillnader i köparnas prestationer kan därför vara&lt;br&gt;godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskriminering i fråga om annat än pris eller rabatt kan gälla t.ex. krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på betalning i förskott. Här måste det dock finnas utrymme för att beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. hänsyn till affarsrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt rör bl.a. användning av s.k. kopplingsförbehåll. Det kan vara&lt;br&gt;fråga om att det dominerande företaget utnyttjar sin starka position i fråga&lt;br&gt;om en viss produkt till att kräva att köpare av produkten även förvärvar en&lt;br&gt;annan produkt, som inte har ett naturligt eller sakligt samband med den&lt;br&gt;första produkten och beträffande vilken företagets ställning kanske inte är&lt;br&gt;lika stark. Kravet kan även avse andra biförpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också vara fråga om missbruk i paragrafens mening om en do-&lt;br&gt;minerande leverantör binder köpare till sig genom s.k. trohetsrabatter. En&lt;br&gt;effekt av sådana rabatter kan bli att styckepriset för den till kunden sist&lt;br&gt;sålda kvantiteten av en vara blir lägre än det genomsnittliga styckepris som&lt;br&gt;kunden får betala till samma leverantör. Sådana rabatter kan försvåra för&lt;br&gt;kunder till den dominerande leverantören att köpa även från andra leveran-&lt;br&gt;törer. Konkurrenter till den dominerande leverantören som vill sälja mind-&lt;br&gt;re kvantiteter till dennes kunder behöver bjuda under inte bara den domi-&lt;br&gt;nerande leverantörens genomsnittliga styckepris utan även det rabatterade&lt;br&gt;priset på dennes sist sålda kvantitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke-ingripandebesked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Konkurrensverket får efter ansökan av ett företag förklara att ett&lt;br&gt;avtal eller förfarande inte omfattas av något av förbuden i 6 eller 19&lt;br&gt;§ enligt de uppgifter som lämnats av företaget eller som annars är&lt;br&gt;tillgängliga för verket och att det därför inte finns anledning för ver-&lt;br&gt;ket att ingripa enligt denna lag (icke-ingripandebesked).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut utgör hinder för Konkurrensverket att besluta om&lt;br&gt;ålägganden enligt 23 § första stycket eller föra talan om konkurrens-&lt;br&gt;skadeavgift enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om osäkerhet råder huruvida ett avtal etc. faller under förbudet i 6 §&lt;br&gt;eller huruvida ett förfarande är förbjudet enligt 19 §, finns enligt paragra-&lt;br&gt;fens första stycke möjlighet att hos Konkurrensverket ansöka om en förkla-&lt;br&gt;ring att Konkurrensverket inte anser att avtalet eller förfarandet är förbju-&lt;br&gt;det enligt nämnda paragrafer. I motsats till ett beslut om undantag gäller&lt;br&gt;ett beslut om icke-ingripandebesked tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om icke-ingripandebesked skall i första hand grundas på de&lt;br&gt;uppgifter företaget lämnar i sin ansökan. Inget hindrar emellertid Konkur-&lt;br&gt;rensverket från att beakta förhållanden som på annat sätt är kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ett företag samtidigt söker både icke-ingripandebesked och&lt;br&gt;undantag från förbudet i 6 §, ges Konkurrensverket möjlighet att i ett&lt;br&gt;sammanhang bedöma ett avtals förenlighet med lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas i en ansökan&lt;br&gt;avses komma att meddelas av regeringen eller, efter bemyndigande av re-&lt;br&gt;geringen, Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan kan inte anses gjord, innan alla uppgifter som krävs har&lt;br&gt;kommit in till Konkurrensverket. Denna tidpunkt har betydelse, eftersom&lt;br&gt;konkurrensskadeavgift i regel inte kan påföras för åtgärder som har vid-&lt;br&gt;tagits från tidpunkten for ansökan till dess beslut meddelas med anledning&lt;br&gt;av ansökan, om åtgärderna ligger inom ramen för vad som anges i ansö-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att ett beslut om icke-ingripandebesked utgör hin-&lt;br&gt;der för Konkurrensverket att besluta om åläggande enligt 23 § första styck-&lt;br&gt;et eller föra talan om påförande av konkurrensskadeavgift enligt 26 §. Be-&lt;br&gt;slutet hindrar inte företag från att föra talan om åläggande enligt 23 §&lt;br&gt;andra stycket eller skadestånd enligt 33 §. Det är inte heller som ett beslut&lt;br&gt;om undantag bindande för domstolarna i en civilprocess om ogiltighet eller&lt;br&gt;skadestånd, utan har i sådana processer bara bevisverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 5 Konkurrensverket får återkalla ett beslut enligt 20 §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats&lt;br&gt;i något väsentligt avseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslutet grundades på oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Marknadsdomstolen ändrar rättstillämpningen så, att det klart&lt;br&gt;framgår att avtalet eller förfarandet som omfattas av beslutet faller&lt;br&gt;under förbuden i 6 eller 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan ett beslut om icke-ingripandebesked återkallas av&lt;br&gt;Konkurrensverket under vissa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 1 är återkallelse möjlig vid väsentligt ändrade förhållan-&lt;br&gt;den. De nya omständigheterna skall vara av saklig betydelse och ha en viss&lt;br&gt;tyngd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 avser såväl det fallet att medvetet oriktiga uppgifter har läm-&lt;br&gt;nats som att sådant vilseledande inte har förekommit. Det krävs att den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften haft betydelse for beslutet. Felaktigheter som inte in-&lt;br&gt;verkat på beslutet hör inte hit. Med oriktiga uppgifter avses även ofull-&lt;br&gt;ständiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 avser det fallet där Marknadsdomstolen ändrar praxis så, att&lt;br&gt;det klart framgår att det förfarande som omfattas av beslutet i belysning av&lt;br&gt;den nya praxisen är förbjudet. Enbart det förhållandet att beslutet är orik-&lt;br&gt;tigt till följd av en rättslig felbedömning utgör däremot inte skäl för åter-&lt;br&gt;kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningsregel för Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Så snart en anmälan enligt 9 § eller en ansökan enligt 20 § som&lt;br&gt;rör ett avtal har kommit in till Konkurrensverket skall verket ge de&lt;br&gt;parter i avtalet som inte är sökande tillfälle att yttra sig över anmälan&lt;br&gt;eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handläggningen hos Konkurrensverket gäller förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223, ändrad senast 1992:353). Därutöver gäller enligt denna para-&lt;br&gt;graf en specialregel då anmälan för undantag och ansökan om icke-ingri-&lt;br&gt;pandebesked görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör en sådan anmälan eller ansökan måste givetvis vara part i&lt;br&gt;avtalet eller det samordnade förfarandet. Anmälan eller ansökan kan men&lt;br&gt;behöver inte göras av alla avtalsparter. Om anmälan eller ansökan inte&lt;br&gt;görs av alla parter skall de som inte står bakom framställningen under-&lt;br&gt;rättas och beredas tillfälle att yttra sig. Detta bör ske i princip så snart an-&lt;br&gt;mälan eller ansökan har kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 9 Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med över-&lt;br&gt;trädelser av förbuden i 6 eller 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett&lt;br&gt;sådant åläggande, får Stockholms tingsrätt göra det på talan av ett&lt;br&gt;företag som berörs av överträdelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen är det Konkurrensverket som beslutar om åläggande&lt;br&gt;för ett företag att upphöra med förfaranden som innebär överträdelser av&lt;br&gt;förbuden i 6 eller 19 §. Sådana beslut kan överklagas hos Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle Konkurrensverket i ett visst fall besluta om att inte meddela ett&lt;br&gt;åläggande, har ett enskilt företag som berörs av överträdelsen möjlighet att&lt;br&gt;väcka talan hos Stockholms tingsrätt om ett sådant åläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur åläggandena skall utformas har inte angetts i lagen. Det ger möjlig-&lt;br&gt;het att välja det i det särskilda fallet lämpligaste åläggandet. Som en all-&lt;br&gt;män princip bör gälla att åläggandet inte skall vara mer vittgående än som&lt;br&gt;erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan avse ett åläggande att upphöra att tillämpa ett visst avtal, avtals-&lt;br&gt;villkor eller annat förbjudet förfarande. Allt efter omständigheterna kan det&lt;br&gt;också avse ett säljåläggande, rättelseåläggande eller prisåläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande får självfallet bara fylla sådana konkurrensfrämjande syf-&lt;br&gt;ten som direkt följer av förbudsreglema och får inte användas för allmänt&lt;br&gt;näringspolitiska syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggandet får enligt 57 § förenas med vite om det anses behövligt. Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ett åläggande enligt 23 § gäller omedelbart, om något annat inte&lt;br&gt;bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att ett åläggande enligt 23 § gäller omedelbart, om inte&lt;br&gt;Konkurrensverket eller tingsrätten bestämmer något annat. Ingenting hind-&lt;br&gt;rar alltså tingsrätten från att besluta om att ett åläggande inte skall gälla&lt;br&gt;under den tid överklagandet av Konkurrensverkets beslut prövas av dom-&lt;br&gt;stolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 $ Om det finns synnerliga skäl för det, får ett åläggande enligt 23&lt;br&gt;§ meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts. Tings-&lt;br&gt;rätten får meddela ett sådant åläggande bara sedan rättegång inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar förutsättningarna för interimistiskt beslut. Det ford-&lt;br&gt;ras synnerliga skäl för ett sådant beslut. Det innebär att möjligheten skall&lt;br&gt;användas i rena undantagsfall, exempelvis när ett företag på grund av en&lt;br&gt;leveransvägran riskerar att slås ut från marknaden eller riskerar svåra och&lt;br&gt;oreparabla skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensskadeavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket besluta att&lt;br&gt;ett företag skall betala en särskild avgift {konkurrensskadeavgift), om&lt;br&gt;företaget eller någon som handlar på företagets vägnar uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överträtt förbuden i 6 eller 19 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åsidosatt ett villkor som har beslutats med stöd av 10 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om konkurrens-&lt;br&gt;skadeavgift. En sådan avgift kan utdömas av Stockholms tingsrätt vid&lt;br&gt;otillåtet samarbete mellan företag (6 §) och missbruk av dominerande&lt;br&gt;ställning (19 §). Avgift kan också utdömas om ett företag har åsidosatt ett&lt;br&gt;villkor som är förenat med ett beslut om undantag som har meddelats av&lt;br&gt;Konkurrensverket enligt 8 § eller tingsrätten enligt 15 §. Avgiften skall&lt;br&gt;tillfalla staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevisbördan för att förutsättningarna för att döma ut konkurrensskadeav-&lt;br&gt;gift är för handen ligger på Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensskadeavgift skall betalas av det eller de företag i vars verk-&lt;br&gt;samhet överträdelsen ägde rum. Ofta är det här fråga om en juridisk per-&lt;br&gt;son men även en enskild rörelseidkare kan drabbas av avgiften. Avgiften&lt;br&gt;skall också kunna tas ut av offentligrättsliga subjekt såsom kommunala&lt;br&gt;eller statliga inrättningar av olika slag i den mån de agerar som företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en rörelse som drivs av en fysisk person har överlåtits efter det att Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;överträdelsen ägde rum men före avgiftstalans väckande, skall den person&lt;br&gt;som drev rörelsen vid tiden för överträdelsen svara för avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verksamhet som drivs av aktiebolag eller andra juridiska per-&lt;br&gt;soner får göras skillnad mellan det fall då överlåtelsen gäller själva bola-&lt;br&gt;get som sådant och det fall då överlåtelsen avser den verksamhet, t.ex. en&lt;br&gt;rörelsegren, vari överträdelsen har ägt rum. Anspråk på konkurrensskade-&lt;br&gt;avgift skall rikta sig mot den förmögenhetsmassa som hålls samman av&lt;br&gt;t.ex. ett aktiebolag. Att bolaget överlåts inverkar alltså inte på frågan om&lt;br&gt;vem som är rätt avgiftssubjekt. Av samma skäl kan inte heller en överlå-&lt;br&gt;telse av en rörelsegren i vilken överträdelsen har ägt rum befria det över-&lt;br&gt;låtande bolaget från ansvaret för avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avgift skall kunna utdömas fordras uppsåt eller oaktsamhet hos&lt;br&gt;företaget eller den som handlat på företagets vägnar. Det är alltså inte&lt;br&gt;nödvändigt att uppsåt eller oaktsamhet kan konstateras hos den enskilde&lt;br&gt;företagaren själv - eller om det är fråga om en juridisk person, hos person&lt;br&gt;som intar en ledande ställning i denna - utan det räcker att detta kan kons-&lt;br&gt;tateras hos en person som handlat på företagets vägnar. Det kan vara fråga&lt;br&gt;om en anställd eller en uppdragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppsåt skall föreligga krävs ett avsiktligt handlande från före-&lt;br&gt;taget eller någon som handlar på företagets vägnar i syfte att begränsa&lt;br&gt;konkurrensen eller som begås med vetskap om att följden blir konkurrens-&lt;br&gt;begränsande. En överträdelse kan inte anses uppsåtlig bara därför att hand-&lt;br&gt;landet som sådant är uppsåtligt snarare än oavsiktligt eller sker genom en&lt;br&gt;olyckshändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överträdelse kan anses begången av oaktsamhet om företaget eller&lt;br&gt;den som handlar på företagets vägnar rimligtvis borde ha förutsett att&lt;br&gt;handlandet skulle ha negativa verkningar på konkurrensen av det slag som&lt;br&gt;är förbjudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristande kännedom om förbuden eller misstag om förbudens innebörd&lt;br&gt;är inget försvar for en överträdelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen kro-&lt;br&gt;nor och högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp dock&lt;br&gt;inte överstigande tio procent av företagets omsättning föregående&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktas talan mot flera företag skall avgiften fastställas särskilt för&lt;br&gt;vart och ett av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger det högsta och lägsta belopp som konkurrensskade-&lt;br&gt;avgiften kan fastställas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omsättning avses företagets hela omsättning utan begränsning till&lt;br&gt;den produkt eller marknad som förfarandet rört. Endast det berörda före-&lt;br&gt;tagets omsättning skall beaktas vid bestämmandet av avgiften. Det finns&lt;br&gt;alltså inte som inom EG möjlighet att utgå från en hel koncerns omsätt-&lt;br&gt;ning vid beräkning av &amp;quot;böter&amp;quot; för ett koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på Konkurrensverket att i ett avgiftsmål utforma yrkandet&lt;br&gt;till att avse ett bestämt belopp och att ange vilka omständigheter som åbe-&lt;br&gt;ropas till stöd för detta. Det är också verkets uppgift att så långt det är&lt;br&gt;rimligt lägga fram utredning rörande de förhållanden som i det speciella&lt;br&gt;fallet bör inverka på avgiftens storlek. Det anförda överensstämmer med&lt;br&gt;vad som gäller vid fastställandet av miljöskyddsavgift (jfr prop. 1980/81:&lt;br&gt;92 s. 87). Det torde inte finnas något hinder mot att Konkurrensverket&lt;br&gt;höjer ett yrkat belopp om nya omständigheter av vikt kommer fram under&lt;br&gt;processen (se 13 kap. 3 § rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 17 kap. 3 § rättegångsbalken följer att konkurrensskadeavgift inte får&lt;br&gt;bestämmas till högre belopp än vad som yrkats av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 5 När konkurrensskadeavgift fastställs skall särskild hänsyn tas till&lt;br&gt;hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall ingen avgift påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensskadeavgiftens storlek skall enligt paragrafens första stycke&lt;br&gt;framför allt bestämmas med hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och&lt;br&gt;hur länge den har pågått. Avgiften skall bestämmas på sådant sätt att den&lt;br&gt;verkar avhållande på företaget i fråga och avskräckande för andra företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för allvarligheten av överträdelsen är omfattningen av de&lt;br&gt;skadliga effekterna på konkurrensen. Det kan gälla att bedöma såväl den&lt;br&gt;på längre sikt prishöjande effekten av ett visst handlande som mer direkta&lt;br&gt;ekonomiska skador som åsamkas andra företag. Ytterligare omständigheter&lt;br&gt;av vikt är den allmänna marknadsbilden, ekonomiskt utbyte, betydelsen av&lt;br&gt;den vara eller tjänst som konkurrensbegränsningen avser och företagens&lt;br&gt;marknadsandel. När ett förbjudet förfarande är resultatet av marknadsmakt&lt;br&gt;hos företag med dominerande ställning är det särskilt befogat att konkur-&lt;br&gt;rensskadeavgiften får en ingripande karaktär. Även frågan om överträdel-&lt;br&gt;sen har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet har betydelse liksom om&lt;br&gt;företaget tidigare gjort sig skyldigt till andra eller liknande överträdelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen utesluter inte att även andra omständigheter än allvarlig-&lt;br&gt;heten av överträdelsen och hur länge den har pågått kan beaktas när av-&lt;br&gt;giftens storlek bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mildrande riktning bör kunna beaktas exempelvis om företaget snabbt&lt;br&gt;upphör med överträdelsen sedan den påtalats av Konkurrensverket, om fö-&lt;br&gt;retaget samarbetar väl med Konkurrensverket under utredningen, svår eko-&lt;br&gt;nomisk situation för företaget, påtryckningar på företaget från andra före-&lt;br&gt;tag, begränsad medverkan i överträdelsen och om företaget har ålagts att&lt;br&gt;betala skadestånd for överträdelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensskadeavgift skall fastställas särskilt för varje företag som&lt;br&gt;talan riktas mot. Den skall spegla de olika företagens delaktighet i över-&lt;br&gt;trädelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bör inte fastställas så högt att företaget riskerar konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan det i ringa fall underlåtas att påföra avgift. Det&lt;br&gt;kan gälla fall där överträdelsen med hänsyn till lagstiftningens allmänna&lt;br&gt;syfte att främja en effektiv konkurrens framstår som bagatellartad eller&lt;br&gt;försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 f Konkurrensskadeavgift enligt 26 § första stycket 1 får inte på-&lt;br&gt;föras for åtgärder som har vidtagits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. efter det att anmälan enligt 9 § eller ansökan enligt 20 5 kom&lt;br&gt;in till Konkurrensverket och innan beslutet med anledning av anmälan&lt;br&gt;eller ansökan vann laga kraft, om åtgärderna ligger inom ramen för&lt;br&gt;den verksamhet som har beskrivits i anmälan eller ansökan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under den tid då icke-ingripandebesked har gällt, om inte be-&lt;br&gt;skedet har återkallats med stöd av 21 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 gäller dock inte om Konkurrensverket inom en&lt;br&gt;månad från det att anmälan eller ansökan kom in förklarar att verket&lt;br&gt;anser att 6 § är tillämplig och att det inte finns skäl att tillämpa 8 5&lt;br&gt;eller att 19 § är tillämplig. Ett sådant beslut får meddelas bara om det&lt;br&gt;är uppenbart att undantag inte kan beviljas eller icke-ingripandebe-&lt;br&gt;sked inte kan meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke får, med undantag av det fall som anges&lt;br&gt;i andra stycket, konkurrensskadeavgift inte påföras för åtgärder som har&lt;br&gt;vidtagits från tidpunkten för anmälan om undantag till dess beslut har med-&lt;br&gt;delats med anledning av anmälan. Motsvarande gäller vid ansökan om&lt;br&gt;icke-ingripandebesked. Beslutet skall ha vunnit laga kraft. Överklagas allt-&lt;br&gt;så Konkurrensverkets beslut gäller immunitet mot konkurrensskadeavgift&lt;br&gt;även under handläggningen i tingsrätten och Marknadsdomstolen. För att&lt;br&gt;immunitet skall gälla fordras dock att åtgärderna inte går utöver vad som&lt;br&gt;har beskrivits i anmälan eller ansökan. Om beslutet sedan innebär att un-&lt;br&gt;dantag eller icke-ingripandebesked beviljas saknar betydelse. Immunitet&lt;br&gt;gäller även om företaget får avslag på sin framställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensskadeavgift får inte heller påföras för åtgärder som har vidta-&lt;br&gt;gits under tid då icke-ingripandebesked har gällt, dvs. från tidpunkten för&lt;br&gt;beslutet om icke-ingripandebesked till dess beslutet återkallas enligt 21 §.&lt;br&gt;Från denna regel finns ett undantag. Det gäller det fallet att återkallelsen&lt;br&gt;har skett därför att beslutet om icke-ingripandebesked har grundats på&lt;br&gt;oriktiga eller vilseledande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den immunitet mot konkurrensskadeavgift for överträdelser av 6 eller 19&lt;br&gt;§ som följer av en anmälan eller ansökan kan enligt andra stycket upphä-&lt;br&gt;vas av Konkurrensverket, om verket inom en månad från det anmälan eller&lt;br&gt;ansökan gjordes förklarar att verket anser att icke-ingripandebesked inte&lt;br&gt;kan meddelas eller undantag inte kan beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut får Konkurrensverket meddela bara i uppenbara fall.&lt;br&gt;Möjligheten kan exempelvis användas i sådana fall där framställningen inte&lt;br&gt;bedöms som allvarligt menad utan huvudsakligen görs i syfte att erhålla&lt;br&gt;immunitet mot konkurrensskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet har endast den rättsverkan att immuniteten mot konkurrensska-&lt;br&gt;deavgift faller bort. Det skall följas av ett beslut av verket där slutlig ställ-&lt;br&gt;ning tas till företagets framställan om icke-ingripandebesked eller unantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 t Konkurrensskadeavgift får påföras bara om stämningsansökan&lt;br&gt;har delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från det att&lt;br&gt;överträdelsen upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift får inte påföras for åtgärder som omfattas av ett åläggande&lt;br&gt;som har meddelats vid vite enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller en preskriptionsregel. Preskriptions-&lt;br&gt;tiden for att döma ut konkurrensskadeavgift är fem år räknat från den dag&lt;br&gt;då överträdelsen upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har en motsvarighet i 37 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 5 En påförd konkurrensskadeavgift faller bort i den mån verkstäl-&lt;br&gt;lighet inte har skett inom fem år från det att domen vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen bortfaller en påförd konkurrensskadeavgift i den mån&lt;br&gt;verkställighet inte har skett inom fem år räknat från den dag då tingsrät-&lt;br&gt;tens eller Marknadsdomstolens dom vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift får&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt besluta om kvarstad. Därvid gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som är föreskrivet i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad&lt;br&gt;för fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger möjlighet att besluta om kvarstad i avgiftsmål. I sådana&lt;br&gt;mål kan endast Konkurrensverket föra talan, och endast Konkurrensverket&lt;br&gt;kan begära kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om kvarstad skall göras hos Stockholms tingsrätt, som är ex-&lt;br&gt;klusivt forum i första instans för mål om konkurrensskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 15 kap. rättegångsbalken innebär bl.a. att ett yrkande&lt;br&gt;om kvarstad kan prövas innan talan i huvudsaken har väckts vid tingsrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder för-&lt;br&gt;buden i 6 eller 19 §, skall företaget ersätta den skada som därigenom&lt;br&gt;uppkommer för ett annat företag eller en avtalspart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till sådan ersättning faller bort, om talan inte väcks inom&lt;br&gt;fem år från det att skadan uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva frågor om skades-&lt;br&gt;tånd enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke är ett företag skyldigt att ersätta den&lt;br&gt;skada som uppkommer for ett annat företag eller för avtalspart, när före-&lt;br&gt;taget uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden mot konkurrens-&lt;br&gt;begränsande samarbete i 6 § eller missbruk av dominerande ställning i 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillämpning av skadeståndsregeln fordras alltså att uppsåt eller oakt-&lt;br&gt;samhet konstateras hos företaget. Är det fråga om en fysisk person som är&lt;br&gt;att anse som företag skall uppsåt eller oaktsamhet konstateras hos denne.&lt;br&gt;Är däremot företaget en juridisk person fordras uppsåt eller oaktsamhet&lt;br&gt;hos en person som intar en ledande ställning i den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår för ren förmögenhetsskada. I övrigt gäller skadestånds-&lt;br&gt;lagen och allmänna skadeståndsrättsliga principer, exempelvis om solida-&lt;br&gt;risk skadeståndsskyldighet när flera har tagit del i den skadegörande hand-&lt;br&gt;lingen och kravet på adekvat kausalitet mellan en skadegörande handling&lt;br&gt;och uppkommen skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om skadestånd enligt denna paragraf handläggs av de allmänna&lt;br&gt;domstolarna. En sådan talan får dock enligt paragrafens tredje stycke all-&lt;br&gt;tid väckas hos Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till skadestånd har enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer&lt;br&gt;bara den som kan sägas omfattas av lagens skyddsintresse. Hit hör konkur-&lt;br&gt;rerande företag men också företag i andra eller tidigare säljled som berörs&lt;br&gt;mer direkt av förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den som inte anses som företag i lagens mening, men som träffat&lt;br&gt;avtal med ett företag som deltar i ett förbjudet samarbete, kan ha rätt till&lt;br&gt;ersättning för den skada som han drabbats av till följd av det förbjudna&lt;br&gt;samarbetet. Det gäller främst när det förbjudna samarbetet är inriktat på en&lt;br&gt;enskild avtalssituation, varvid en förbjuden anbudskartell är ett tydligt&lt;br&gt;exempel på detta. Obestämda kretsar av konsumenter som indirekt berörs&lt;br&gt;av ett förbjudet samarbete har inte rätt till skadestånd. Även om ett syfte&lt;br&gt;med lagen är att främja det totala konsumentintresset kan dessa inte anses&lt;br&gt;ingå i lagens skyddsintresse med hänsyn till lagens inriktning på förhållan-&lt;br&gt;dena inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skador som i första hand kommer i fråga att ersätta med stöd av&lt;br&gt;denna paragraf är inkomstförlust och intrång i näringsverksamhet, jfr 5&lt;br&gt;kap. 7 § skadeståndslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att närmare söka ange de olika situationer då skade- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;stånd kan utgå enligt paragrafen. Omständigheterna i de enskilda fallen är&lt;br&gt;alltför varierande. Vissa typsituationer kan dock allmänt beskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förbjuden bruttoprissättning kan en återförsäljare, som hindras av&lt;br&gt;sin leverantör att sälja till ett lågt pris, ha rätt till ersättning för den ute-&lt;br&gt;blivna vinst han går miste om till följd av att leverantörens handlande leder&lt;br&gt;till minskad omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbjudet prissamarbete innebär ofta höjda inköpspriser för återför-&lt;br&gt;säljare, som på grund av samarbetet kan tillfogas »lrada motsvarande skill-&lt;br&gt;naden mellan priskartellens pris och det pris som annars skulle ha tilläm-&lt;br&gt;pats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbjuden marknadsdelning innebär som regel att konkurrensen mel-&lt;br&gt;lan olika leverantörer sätts ur spel. Återförsäljare hänvisas att köpa av en&lt;br&gt;viss bestämd leverantör och de kan inte spela ut leverantörerna mot va-&lt;br&gt;randra i syfte att nå bättre inköpspriser. Ersättning kan utgå för den pris-&lt;br&gt;höjning som marknadsdelningen leder till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbjuden anbudskartell gör beställaren berättigad till ersättning för&lt;br&gt;det merpris som han förmåtts betala på grund av anbudssamarbetet. Om&lt;br&gt;beställaren med stöd av ogiltighetsregeln i 7 § låter avtalet gå åter, har han&lt;br&gt;rätt till ersättning för de kostnader han haft för anbudsforfarandet men som&lt;br&gt;blivit onyttiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruk av dominerande ställning kan leda till extra kostnader för det&lt;br&gt;dominerande företagets motpart på grund av missgynnande affärsvillkor&lt;br&gt;eller oberättigade krav på tilläggsprestationer. Sådana kostnader skall&lt;br&gt;ersättas. Andra fall av dominansmissbruk är förfaranden som innebär hin-&lt;br&gt;der för konkurrerande eller andra företags näringsutövning. Exklusivavtal&lt;br&gt;och säljvägran är exempel på detta. När sådana förfaranden leder till öka-&lt;br&gt;de kostnader och minskad omsättning är det dominerande företaget ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldigt för den skada som drabbar andra företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenhetsmässigt föreligger stora svårigheter att mera exakt beräkna&lt;br&gt;omfattningen av konkurrensskador. En ekonomiskt realistisk bedömning är&lt;br&gt;självfallet att eftersträva. Föreligger bevissvårigheter har rätten enligt 35&lt;br&gt;kap. 5 § rättegångsbalken möjlighet att uppskatta skadan till ett skäligt be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en preskriptionsregel. Den som vill åberopa denna&lt;br&gt;regel måste göra invändning om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För talan om skadestånd gäller de vanliga forumreglema i 10 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. Tredje stycket innehåller en alternativ forumregel för talan&lt;br&gt;om skadestånd för överträdelser av 6 eller 19 §. Bestämmelsen innebär att&lt;br&gt;käranden alltid kan väcka en sådan skadeståndstalan hos Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1922193. I saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot företagsförvärv m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 { Stockholms tingsrätt får pä ulan av Konkurrensverket förbjuda&lt;br&gt;ett företagsförvärv som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvet skall förbjudas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det skapar eller förstärker en dominerande ställning som vä-&lt;br&gt;sentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utveck-&lt;br&gt;lingen av en effektiv konkurrens på den svenska marknaden i dess&lt;br&gt;helhet eller på en avsevärd del av den, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. detu sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud får dock inte meddelas i fråga om förvärv som har skett&lt;br&gt;på en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;någon annan reglerad marknad eller genom inrop på exekutiv auk-&lt;br&gt;tion. I stället får förvärvaren åläggas att avyttra det som har förvär-&lt;br&gt;vats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första och andra stycken motsvarar delvis 5 § försU stycket&lt;br&gt;KL. Stockholms tingsrätt prövar dock som försU instans mål om företags-&lt;br&gt;förvärv. Tingsrättens dom i ett sådant mål kan överklagas hos Marknads-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål för prövning enligt lagen är endast företagsförvärv som omfat-&lt;br&gt;tas fattas av anmälningsskyldighet enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet dominerande ställning har behållits i den nya lagen för att ge&lt;br&gt;förvärvskontrollen en grundläggande avgränsning och också begränsa kon-&lt;br&gt;rollens räckvidd. Begreppet dominerande ställning behandlas i motiven till&lt;br&gt;19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som vid tillämpningen av 19 § är det konkurrensen på den mark-&lt;br&gt;nad som är relevant i det enskilda fall som prövas som skall bedömas.&lt;br&gt;Även begreppet relevant marknad behandlas i motiven till 19 §. En skill-&lt;br&gt;nad i förhållande till 19 § när det gäller bestämmande av relevant mark-&lt;br&gt;nad är att det skall vara fråga om den svenska marknaden i dess helhet&lt;br&gt;eller en avsevärd del av den. Den relevanU geografiska marknaden skall&lt;br&gt;alltså vara hela landet eller en relativt stor del av det. En avsevärd del av&lt;br&gt;landet kan exempelvis vara ett landskap eller ett län. Den geografiska ut-&lt;br&gt;bredningen kan dock vara mindre, om den relevanU marknaden omfattar&lt;br&gt;en betydelsefull del av befolkningen. Så får anses vara fallet med stor-&lt;br&gt;stadsregionerna. I KL låg denna bestämmning av relevant marknad i ut-&lt;br&gt;trycket &amp;quot;särskild vikt från allmän synpunkt&amp;quot; (se prop. 1981/82:165 s. 258).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orden &amp;quot;väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller&lt;br&gt;utvecklingen av en effektiv konkurrens&amp;quot; uttrycker innebörden av det s.k.&lt;br&gt;konkurrenstestet, dvs. bedömningen av förvärvets negativa påverkan på&lt;br&gt;konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett konkurrenstest ingår en bedömning av flera olika omständigheter Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;som delvis griper in i varandra. Delvis flyter också konkurrenstestet ihop&lt;br&gt;med dominansprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konkurrenstestet ingår bl.a. att bedöma den faktiska eller potentiella&lt;br&gt;konkurrensen från företag som är belägna i Sverige eller utanför Sverige,&lt;br&gt;marknadens struktur, de berörda företagens marknadsställning och deras&lt;br&gt;ekonomiska och finansiella styrka, leverantörernas och konsumenternas&lt;br&gt;valmöjligheter och deras tillgång till leveranser eller marknader, rättsliga&lt;br&gt;eller andra hinder för inträde på marknaden, utvecklingen av tillgång och&lt;br&gt;efterfrågan på de aktuella varorna och tjänsterna, avnämarintressen i mel-&lt;br&gt;lanliggande och slutliga distributionsled samt utvecklingen av tekniskt och&lt;br&gt;ekonomiskt framåtskridande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På marknader med duopol, oligopol eller annan väsentlig koncentration&lt;br&gt;är faran stor att företagen skall kunna agera samordnat. Ett otillåtet sam-&lt;br&gt;arbete är på sådana marknader lättare att upprätthålla och dölja än på and-&lt;br&gt;ra marknader, eftersom deltagarna är få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utan kontakter sinsemellan kan företag om de är få agera samord-&lt;br&gt;nat genom ett medvetet parallellt förfarande. Sådant beteende grundas på&lt;br&gt;signaler som företagen var för sig sänder ut på marknaden. Denna form av&lt;br&gt;parallellt förfarande träffas inte av förbudet i 6 §. Särskilt på oligopol-&lt;br&gt;marknader med homogena produkter kan oligopolistema med hjälp av sig-&lt;br&gt;naler som sänds ut på marknaden samordna sitt beteende, t.ex. i form av&lt;br&gt;parallell prissättning på en nivå som överstiger konkurrensprisnivån. Detta&lt;br&gt;är omständigheter som särskilt bör beaktas vid prövningen av förvärv som&lt;br&gt;sker på marknader med ett fåtal aktörer. Ett moment vid prövningen blir i&lt;br&gt;sådana fall att bedöma den marknadsmakt som företagen utövar tillsam-&lt;br&gt;mans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ett förstärkande av en redan dominerande ställning kan&lt;br&gt;även ett förvärv av en mindre aktör på marknaden påverka konkurrensen&lt;br&gt;på ett mycket negativt sätt. I ett sådant läge bör särskilt beaktas om det&lt;br&gt;fristående mindre företaget på sikt skulle kunna utvecklas for att komma&lt;br&gt;att bidra till en bättre balanssituation på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör betonas att det för ingripande krävs att det skall vara fråga om&lt;br&gt;ett väsentligt hämmande av konkurrensen. Det räcker alltså inte här att på-&lt;br&gt;verkan på konkurrensen bara är märkbar som vid tillämpningen av 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån en samlad bedömning av marknadssituationen gäller det att upp-&lt;br&gt;skatta om konkurrenstrycket på marknaden efter förvärvet är tillräckligt&lt;br&gt;högt for att upprätthålla en effektiv konkurrens. Bedömningen i det enskil-&lt;br&gt;da fallet måste givetvis ta sin utgångspunkt från konkurrensförhållandena&lt;br&gt;på marknaden i fråga. En oligopolmarknad kan i vissa fall ge utrymme för&lt;br&gt;en reell och fungerande konkurrens mellan aktörerna medan en sådan kon-&lt;br&gt;kurrens i andra fall kan vara utesluten genom att ett av företagen är finan-&lt;br&gt;siellt eller tekniskt överlägset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna är tillämpliga även på en koncern eller en grupp av fö-&lt;br&gt;retag som utgör en ekonomisk enhet, och som genom ett företagsförvärv&lt;br&gt;skapar eller förstärker en dominerande ställning. Om det förvärvande fö-&lt;br&gt;retaget ingår i en grupp företag som mist sin inbördes självständighet, är&lt;br&gt;det således gruppens marknadsställning som skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag kan hållas samman av att de ingår i en koncern eller att en Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;fysisk person äger aktier i olika företag. En sammanhållande koppling kan&lt;br&gt;också bestå i en sådan finansiell makt över en grupp företag som i det&lt;br&gt;väsentliga berövar dem deras självständighet eller i kontrollen över råvaru-&lt;br&gt;leveranser eller i andra förhållanden med motsvarande verkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att det skall vara fråga om ett väsentligt hämmande av konkur-&lt;br&gt;rensen krävs att detta sker på ett sätt som är skadligt frän allmän synpunkt.&lt;br&gt;För innebörden av detta rekvisit har redogjorts i avsnitt 5.2.3 under rubri-&lt;br&gt;ken &amp;quot;Skadligt från allmän synpunkt&amp;quot;, där bl.a. aspekterna svenska företags&lt;br&gt;konkurrenskraft på den internationella marknaden samt liv, hälsa och sä-&lt;br&gt;kerhet har behandlats. Följande kan tilläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot varandra kan i ett enskilt fall komma att stå, å ena sidan, ett häm-&lt;br&gt;mande av konkurrensen på ett sätt som kan försvaga konkurrenstrycket be-&lt;br&gt;tydligt och, å andra sidan, det ekonomiska värdet av rationellare produk-&lt;br&gt;tion vilket uppnås just genom förvärvet, dvs om rationaliseringar genom-&lt;br&gt;förs i det läget. De ekonomiska fordelar som åberopas till stöd for att&lt;br&gt;tillåta ett företagsförvärv uppstår dock på bekostnad av konkurrenstrycket.&lt;br&gt;De samhällsekonomiska förluster som ett konkurrensbegränsande förvärv&lt;br&gt;kan leda till är välfärdsförluster för dem som får avstå från köp på grund&lt;br&gt;av för höga priser, felallokering av resurser, transfereringar från dem som&lt;br&gt;får betala de för höga priserna, kostnader for de resurser som företagen&lt;br&gt;satsar för att befästa eller förstärka sin makt över marknaden, ineffektivitet&lt;br&gt;till följd av det minskade konkurrenstrycket samt förlust av uppgradering&lt;br&gt;genom dynamik (utebliven tillväxt). Ju mer konkurrenstrycket försvagas&lt;br&gt;desto större blir risken för att saldot skall bli negativt för samhällsekono-&lt;br&gt;min och konsumentkollektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problembilden i fråga om negativa effekter som inte går att konkret be-&lt;br&gt;lägga och kvantifiera talar för en påtaglig försiktighet vid bedömningen,&lt;br&gt;när det gäller att mot ett hämmande av konkurrensen ställa mer konkreta&lt;br&gt;rationaliseringsvinster eller dylikt, som kanske går lätt att mäta eller upp-&lt;br&gt;skatta i bestämda tal. Som nyss berörts kan det samhällsekonomiska saldot&lt;br&gt;ju bli negativt på grund av effektivitetsförluster m.m. vid ett för svagt&lt;br&gt;konkurrenstryck. Skulle ett positivt saldo ändå uppstå är det inte heller&lt;br&gt;säkert att det förs vidare till konsumenterna, eftersom konkurrenstrycket är&lt;br&gt;svagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prövningen från allmän synpunkt ligger att endast långsiktiga verk-&lt;br&gt;ningar av förvärvet skall beaktas och att de direkt eller indirekt skall be-&lt;br&gt;röra en bred grupp av befolkningen. Exempelvis skall sysselsättnings-&lt;br&gt;effekter inte ha någon betydelse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer enligt vanliga principer på Konkurrensverket att lägga&lt;br&gt;fram de skäl som talar för att företagsförvärvet skall förbjudas. Det är&lt;br&gt;alltså verket som bär den primära bevis- och åberopsbördan vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av ett förbud beträffande ett förvärv som redan skett blir att&lt;br&gt;förvärvet blir ogiltigt (se 35 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar i huvudsak 6 § andra stycket KL. Bestämmel-&lt;br&gt;serna har anpassats till innehållet i den av riksdagen nyligen beslutade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet (prop. 1991/92:113,&lt;br&gt;NU26, rskr. 321).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvärv som har skett på en svensk eller utländsk börs, en auktorise-&lt;br&gt;rad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller genom inrop&lt;br&gt;på exekutiv auktion kan inte leda till förbud och ogiltighet, utan i stället&lt;br&gt;blir följden ett åläggande att avhända sig aktierna eller annat som konstitu-&lt;br&gt;erar förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § lagen om börs- och clearingverksamhet avses med börs ett fö-&lt;br&gt;retag som har fått auktorisation enligt 2 kap. den lagen att driva verksam-&lt;br&gt;het som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med finansiella in-&lt;br&gt;strument mellan till verksamheten anslutna medlemmar. Med auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats avses ett företag som har fått auktorisation enligt 7 kap.&lt;br&gt;samma lag att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbun-&lt;br&gt;den handel med finansiella instrument. Med uttrycken “utländsk börs* och&lt;br&gt;&amp;quot;annan reglerad marknad&amp;quot; avses motsvarande utländska företeelser utan&lt;br&gt;auktorisation enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Stockholms fondbörs omfattar denna bestämmelse åtmin-&lt;br&gt;stone förvärv av aktier som har skett över A-, OTC- och O-listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Ett förbud mot ett företagsförvärv innebär att förvärvet därefter&lt;br&gt;blir ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § KL. Ogiltigheten inträder när tingsrättens dom&lt;br&gt;har vunnit laga kraft eller, om tingsrättens dom överklagas, när Marknads-&lt;br&gt;domstolens dom har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av&lt;br&gt;ett företagsförvärv, får förvärvaren i stället för förbud enligt 34 §&lt;br&gt;åläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att avyttra ett företag, en rörelse eller en del av en rörelse,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i KL. Den har utvecklats i avsnitt 5.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen skall vara att risker med ett företagsförvärv skall undanrö-&lt;br&gt;jas genom åläggande om försäljning av någon del av den genom det till-&lt;br&gt;tänkta förvärvet bildade koncernen eller genom att förvärvaren åläggs att&lt;br&gt;genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd, när så är tillräckligt.&lt;br&gt;Avsikten är därmed att negativa effekter med förvärvet skall undanröjas på&lt;br&gt;det minst ingripande sättet. Ett åläggande kan avse såväl försäljning av en&lt;br&gt;rörelse, en del av en rörelse eller ett företag som existerade inom koncer-&lt;br&gt;nen redan vid tidpunkten för förvärvet som en del av den förvärvade rörel-&lt;br&gt;sen eller det förvärvade företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande om att avyttra viss egendom bör ange en viss tid inom vil-&lt;br&gt;ken försäljning skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggande enligt denna paragraf får förenas med vite (se 57 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket av någon&lt;br&gt;som är part i forvärvsavtalet, om de berörda företagen tillsammans&lt;br&gt;har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra mil-&lt;br&gt;jarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren ingår i en grupp som består av flera företag som&lt;br&gt;har gemensamma ägarintressen eller som hålls samman på något&lt;br&gt;annat sätt, skall gruppens sammanlagda årsomsättning anses som&lt;br&gt;förvärvarens årsomsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf saknar motsvarighet i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen föreligger det skyldighet att anmäla ett företagsförvärv&lt;br&gt;om de i förvärvet inblandade företagen, dvs. säljaren och köparen, tillsam-&lt;br&gt;mans har en årsomsättning som överstiger fyra miljarder kr enligt föregå-&lt;br&gt;ende räkenskapsår. Med årsomsättning avses företagens totala omsättning&lt;br&gt;i hela världen för samtliga varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle förvärvaren ingå i en företagsgrupp som sammanhålls av gemen-&lt;br&gt;samma ägarintressen eller på något annat sätt skall man vid beräkningen av&lt;br&gt;förvärvarens årsomsättning se på företagsgruppens sammanlagda årsom-&lt;br&gt;sättning. På säljsidan är det däremot bara det säljande företagets omsätt-&lt;br&gt;ning som skall medräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras av någon som är part i forvärvsavtalet. Det är&lt;br&gt;ingenting som hindrar att alla avtalsparterna gör en gemensam anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas i en anmälan&lt;br&gt;avses meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Kon-&lt;br&gt;kurrensverket. Ingenting hindrar att man beträffande vissa typer av före-&lt;br&gt;tagsförvärv som normalt inte kan anses ha så stor betydelse för konkur-&lt;br&gt;rensen har en mindre långtgående skyldighet att lämna uppgifter än i and-&lt;br&gt;ra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan kan inte anses vara gjord, innan alla uppgifter som krävs&lt;br&gt;har kommit in till Konkurrens verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riktig anmälan innebär enligt 38 § att Konkurrensverket inom 30 da-&lt;br&gt;gar måste avgöra om särskild undersökning av förvärvet skall göras. Efter&lt;br&gt;denna frist har verket tre månader på sig för att väcka talan hos Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt. Det ligger således i företagets eget intresse att anmälan&lt;br&gt;verkligen kommer in for att förvärvet inte skall komma att stå öppet under&lt;br&gt;en längre tid än nödvändigt. De angivna tidsfristerna ansluter helt till de&lt;br&gt;frister som EG har i sin förvärvskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 34 § första stycket framgår att förvärvskontrollen bara omfattar för-&lt;br&gt;värv för vilka anmälningsskyldighet föreligger enligt denna paragraf. I 34&lt;br&gt;§ andra stycket regleras under vilka förutsättningar ett företagsförvärv kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbjudas. Det ligger i sakens natur att merparten av alla förvärv som an- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;mäls inte torde föranleda något ingripande från Konkurrensverkets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild undersökning av förvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 } Konkurrensverket får besluta om att genomföra en särskild un-&lt;br&gt;dersökning av ett företagsförvärv som har anmälts enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut skall meddelas inom 30 dagar från det att an-&lt;br&gt;mälan kom in till Konkurrensverket. Under denna frist får den som&lt;br&gt;är part i forvärvsavtalet inte vidta några åtgärder för att fullfölja&lt;br&gt;förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln ansluter till anmälningsskyldigheten i 37 § och ger den tidsfrist&lt;br&gt;inom vilken Konkurrensverket har att fatta ett beslut om särskild undersök-&lt;br&gt;ning av förvärvet. Vid tillämpningen av KL benämns en sådan undersök-&lt;br&gt;ning &amp;quot;fördjupad undersökning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfristen ansluter till vad som gäller inom EG:s forvärvskontroll. Fat-&lt;br&gt;tar Konkurrensverket inget beslut om särskild undersökning inom den an-&lt;br&gt;givna tidsfristen har möjligheten att föra talan om förvärvet förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket bör så snabbt som möjligt fatta ett beslut, om man fin-&lt;br&gt;ner att en särskild undersökning skall göras. I en hel del fall kommer&lt;br&gt;emellertid anmälan inte att föranleda någon särskild undersökning, utan&lt;br&gt;verket kan meddela de inblandade parterna att förvärvet inte kommer att&lt;br&gt;föranleda ingripande. Ett sådant beslut får till följd att talan om samma&lt;br&gt;förvärv inte härefter kan väckas, om inte oriktiga uppgifter som påverkat&lt;br&gt;beslutet har lämnats (se 40 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under fristen får företagen inte vidta några åtgärder for att fullfölja för-&lt;br&gt;värvet. Om Konkurrensverket fattar ett beslut som innebär att särskild un-&lt;br&gt;dersökning inte kommer att ske upphör naturligtvis företagens skyldighet&lt;br&gt;enligt regeln. Efter beslut om särskild undersökning kan Konkurrensverket&lt;br&gt;efter prövning hos tingsrätten få ett interimistiskt förbud mot fullföljande&lt;br&gt;åtgärder enligt 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Konkurrensverket fattar beslut om särskild undersökning börjar yt-&lt;br&gt;terligare en frist att löpa inom vilken talan i tingsrätten måste väckas.&lt;br&gt;Detta framgår av 39 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 | En talan hos Stockholms tingsrätt enligt 34 eller 36 § får väckas&lt;br&gt;bara efter beslut om särskild undersökning enligt 38 5-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Tingsrätten får&lt;br&gt;på begäran av Konkurrensverket förlänga fristen med högst en månad&lt;br&gt;i sänder, om parterna i forvärvsavtalet eller, om förvärvet har skett&lt;br&gt;på det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren samtycker till&lt;br&gt;det eller om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 20 § andra och tredje styckena KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen kan Konkurrensverket inte väcka talan hos tings-&lt;br&gt;rätten utan att särskild undersökning genomförts efter anmälan som avses&lt;br&gt;i 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tremånadersfristen kan förlängas om samtliga parter samtycker till det&lt;br&gt;eller om tingsrätten finner synnerliga skäl föreligga. Om förvärvet har&lt;br&gt;skett på en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;någon annan reglerad marknad eller genom inrop på exekutiv auktion (se&lt;br&gt;34 § tredje stycket), räcker det dock med förvärvarens samtycke for att&lt;br&gt;fristen skall få förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väcker Konkurrensverket ingen talan inom den angivna fristen - eller&lt;br&gt;den av tingsrätten förlängda fristen - har möjligheten att föra talan om för-&lt;br&gt;värvet förfallit. Beslutar Konkurrensverket under fristen att inte väcka&lt;br&gt;talan följer av 40 § att talan om förvärvet inte härefter kan väckas, om inte&lt;br&gt;oriktiga uppgifter som påverkat beslutet har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 $ Om Konkurrensverket har beslutat att lämna ett företagsförvärv&lt;br&gt;utan åtgärd, får talan enligt 39 § första stycket inte väckas beträffan-&lt;br&gt;de förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om en part i forvärvsavtalet har lämnat&lt;br&gt;någon oriktig uppgift som påverkat beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 20 § andra stycket första meningen&lt;br&gt;KL. En skillnad är dock att en oriktig uppgift inte längre som enligt KL&lt;br&gt;behöver avse sakförhållanden av väsentlig betydelse for ställningstagandet&lt;br&gt;i beslutet, utan det räcker att det är fråga om en oriktig uppgift som påver-&lt;br&gt;kat beslutet. En annan skillnad är att även ett beslut att lämna ett företags-&lt;br&gt;förvärv utan åtgärd sedan tremånadersfristen börjat löpa binder konkur-&lt;br&gt;rensmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud i väntan pä slutlig prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 i Om det är motiverat av ett allmänt intresse som väger tyngre än&lt;br&gt;den olägenhet som åtgärden medför, får Stockholms tingsrätt på yr-&lt;br&gt;kande av Konkurrensverket för tiden till dess att en fråga enligt 34&lt;br&gt;eller 36 5 slutligt har avgjorts förbjuda partema i ett avtal om före-&lt;br&gt;tagsförvärv att fullfölja förvärvet. Om rättegång inte pågår, skall&lt;br&gt;yrkandet framställas skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkandet får inte bifallas utan att parterna i förvärvsavtalet eller,&lt;br&gt;om förvärvet har skett på det sätt som anges i 34 { tredje stycket,&lt;br&gt;förvärvaren fått tillfälle att yttra sig. I brådskande fall får dock åt-&lt;br&gt;gärden omedelbart beviljas att gälla till dess att något annat beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om interimistiskt förbud finns i 21 § KL och förutsätter att syn-&lt;br&gt;nerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts viktigt att en möjlighet att interimistiskt förhindra fullföl-&lt;br&gt;jande av företagsförvärv finns. Prövningen av ett företagsförvärv bör kun-&lt;br&gt;na fortgå utan att störas av att fullföljande åtgärder vidtas från förvärvs-&lt;br&gt;partemas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av ett interimistiskt förbud kan finnas när Konkurrensverket har&lt;br&gt;beslutat om särskild undersökning av ett förvärv och det automatiska för-&lt;br&gt;budet mot fullföljande åtgärder har upphört. Behov kan också finnas när&lt;br&gt;företag inte gör en anmälan trots att företagsförvärvet skall anmälas enligt&lt;br&gt;37 § eller när företag dröjer med en sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen huruvida interimistiskt förbud skall meddelas skall inte inrik-&lt;br&gt;tas på någon form av sannolikhetsbedömning av om förvärvet kommer att&lt;br&gt;bli slutgiltigt stoppat. I stället skall en avvägning göras mellan det allmän-&lt;br&gt;na intresset av fortsatt utredning utan påverkan av åtgärder från de inblan-&lt;br&gt;dade företagens sida och den olägenhet som ett sådant beslut kan medföra&lt;br&gt;för enskilda förvärvsparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle alltså fullföljande åtgärder från förvärvspartemas sida störa pröv-&lt;br&gt;ningen skall interimistiskt förbud mot fullföljande meddelas, om det inte&lt;br&gt;samtidigt framgår att de inblandade företagen skulle komma att drabbas av&lt;br&gt;olägenheter som överväger vad som kan vara det allmännas intresse i sa-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett yrkande om interimistiskt förbud kan framställas innan talan i huvud-&lt;br&gt;saken har väckts. I sådana fall skall yrkandet vara skriftligt. Huvudregeln&lt;br&gt;är att förvärvspartema skall få tillfälle att yttra sig innan ett interimistiskt&lt;br&gt;förbud meddelas. Men föreligger det fara i dröjsmål kan dock åtgärden be-&lt;br&gt;viljas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid inom vilken ett förvärvsärende skall avgöras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 J Ett förbud eller ett åläggande enligt 34 eller 36 § får inte med-&lt;br&gt;delas senare än sex månader efter det att talan väckts hos tingsrätten.&lt;br&gt;Denna frist får förlängas, om partema i förvärvsavtalet eller, om för-&lt;br&gt;värvet har skett på det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärva-&lt;br&gt;ren samtycker till det eller om det finns synnerliga skäl. Förbud eller&lt;br&gt;åläggande får dock inte medde-las senare än två år efter det att för-&lt;br&gt;värvsavtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrättens dom överklagas, skall Marknadsdomstolen avgöra&lt;br&gt;målet inom tre månader från det att tiden för överklagande gick ut.&lt;br&gt;Vad som sägs i första stycket om förlängning av fristen gäller också&lt;br&gt;Marknadsdomstolens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 23 § KL men med den skillnaden att&lt;br&gt;den sexmånadersfrist som i dag gäller för handläggningen hos Marknads-&lt;br&gt;domstolen i stället gäller hos tingsrätten och att tremånadersfristen för&lt;br&gt;regeringens handläggning gäller hos Marknadsdomstolen. Den ändringen&lt;br&gt;har också gjorts, att om förvärvet har skett på det sätt som anges i 34 §&lt;br&gt;tredje stycket, exempelvis på en börs, räcker det med förvärvarens sam-&lt;br&gt;tycke for att fristerna skall få förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Ett förbud eller åläggande enligt 34 eller 36 § utgör inte hinder&lt;br&gt;mot att samma fråga prövas på nytt, om det finns anledning att upp-&lt;br&gt;häva eller mildra förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre&lt;br&gt;behövs eller inte längre är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrätten eller Marknadsdomstolen har lämnat en talan om&lt;br&gt;ett företagsförvärv utan åtgärd, får frågan prövas på nytt bara om en&lt;br&gt;part i förvärvsavtalet har lämnat oriktiga uppgifter om sakförhållan-&lt;br&gt;den av väsentlig betydelse för avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 $ Talan om omprövning enligt 43 § väcks hos Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt av Konkurrensverket eller av någon som berörs av avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan enligt 43 § andra stycket skall väckas inom ett år efter det&lt;br&gt;att saken slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar i huvudsak de delar av 24 och 25 §§ KL som&lt;br&gt;avser företagsförvärv. Av 44 § första stycket följer att tingsrätten omprö-&lt;br&gt;var en dom som Marknadsdomstolen har meddelat. Förutom den frist som&lt;br&gt;anges i 44 § andra stycket gäller också den tvåårsfrist som framgår av 42&lt;br&gt;§ försU stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppgiftsskyldighet och undersökning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän uppgiftsskyldighet för företag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra&lt;br&gt;sina uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, hand-&lt;br&gt;lingar eller annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa&lt;br&gt;sig för förhör på tid och plats som verket bestämmer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en kommun eller ett landsting som driver verksamhet av ekono-&lt;br&gt;misk eller kommersiell natur att redovisa kostnader och intäkter i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges Konkurrensverket vittgående befogenheter att genom&lt;br&gt;åläggande inhämta utredningsmaterial. Åläggandet kan enligt 57 § förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna enligt paragrafen gäller för sådana uppgifter enligt lagen&lt;br&gt;som ankommer på Konkurrensverket. Befogenheterna gäller alltså inte i&lt;br&gt;frågor som rör utredning angående ogiltighet eller skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning gäller genom kravet på att åläggandet skall avse utred-&lt;br&gt;ningsmaterial som behövs. Av detta följer att materialet måste ha relevans&lt;br&gt;för den prövning som är i fråga. Vidare får verket inte kräva in mer mate-&lt;br&gt;rial än som är erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheten enligt punkten 1 motsvarar i sak de befogenheter som föl-&lt;br&gt;jer av 28 § första och andra styckena KL. Med uppgifter avses muntliga&lt;br&gt;eller skriftliga upplysningar. Ett åläggande att tillhandahålla handlingar&lt;br&gt;kan avse vaije form av skriftligt material, exempelvis avtal, korrespon-&lt;br&gt;dens, affärsböcker, prislistor m.m. Begreppet handling skall ha samma in-&lt;br&gt;nebörd som i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, dvs. omfatta också upptag-&lt;br&gt;ningar som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med&lt;br&gt;hjälp av tekniska hjälpmedel, t.ex. en bildskärm. Ibland kan verket behö-&lt;br&gt;va tillgång också till annat, såsom exempelvis varuprover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 saknar motsvarighet i KL. Bestämmelsen ger Konkurrensver-&lt;br&gt;ket befogenhet att kalla personer till förhör. Det kan vara fråga om perso-&lt;br&gt;ner som företräder företaget eller andra personer som kan förväntas lämna&lt;br&gt;upplysningar i saken. Den som kallas har inte någon på denna bestämmel-&lt;br&gt;se grundad skyldighet att yttra sig vid förhöret. Riktas åläggandet mot en&lt;br&gt;person som företräder företaget kan det dock förenas med ett åläggande&lt;br&gt;enligt punkten 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3, som också saknar motsvarighet i KL, täcks i och för sig av&lt;br&gt;punkten 1 men klargör tydligare Konkurrensverkets befogenheter gentemot&lt;br&gt;kommuner och landsting. Bestämmelsen tar sikte på det fallet, att en rätt-&lt;br&gt;visande redovisning av kostnader och intäkter inte kan erhållas från det&lt;br&gt;kommun- eller landstingsägda företaget. Bestämmelsen har betydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främst när det gäller att utreda eventuell underprissättning hos sådana före- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 i Ett åläggande enligt 45 § gäller omedelbart, om något annat inte&lt;br&gt;bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen gäller ett åläggande som huvudregel omedelbart. Över-&lt;br&gt;klagas åläggandet kan dock tingsrätten bestämma annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning vid utredning om överträdelse av förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 { Stockholms tingsrätt får på ansökan av Konkurrensverket besluta&lt;br&gt;att verket får genomföra en undersökning hos ett företag for att ut-&lt;br&gt;reda om detta har överträtt förbuden i 6 eller 19 §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 § 1 eller&lt;br&gt;det annars finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga&lt;br&gt;det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drab-&lt;br&gt;bas av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall göras skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om det yttersta&lt;br&gt;medel som står Konkurrensverket till buds vid en utredning om överträdel-&lt;br&gt;se av förbuden i lagen, nämligen undersökning hos företaget. Någon mot-&lt;br&gt;svarighet till undersökning finns inte i KL, men liknande bestämmelser&lt;br&gt;finns på konkurrensområdet i EG-rätten och i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undersökning syftar till att få fram bevisning i ärenden som rör över-&lt;br&gt;trädelser av förbuden. Konkurrensverkets befogenheter vid en undersök-&lt;br&gt;ning framgår av 51 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är Stockholms tingsrätt som på ansökan av Konkurrensverket beslu-&lt;br&gt;tar om verket får genomföra en undersökning. Ansökan skall göras skrift-&lt;br&gt;ligen. Förutsättningarna för att en sådan undersökning skall få genomföras&lt;br&gt;anges i punkterna 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 1 krävs en viss grad av misstanke om att en överträdelse&lt;br&gt;har skett. Det innebär att Konkurrensverket inte kan syssla med s.k. fish-&lt;br&gt;ing expeditions, där verket utan misstankar om överträdelse går igenom fö-&lt;br&gt;retagets handlingar för att se om man hittar något av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 är det, om övriga förutsättningar är uppfyllda, tillräck-&lt;br&gt;ligt för ett beslut att företaget inte har efterkommit ett åläggande enligt 45&lt;br&gt;§ 1. En undersökning är i detta fall det andra steget i Konkurrensverkets&lt;br&gt;agerande for att få fram utredningsmaterial. Det är självklart att Konkur-&lt;br&gt;rensverket som regel i första hand skall pröva åläggandemöjligheten innan&lt;br&gt;verket begär ett beslut om undersökning. Något villkor om att så skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställs dock inte upp, utan ett beslut om undersökning kan meddelas även Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;om det annars finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 ger uttryck för den s.k. proportionalitetsgrundsatsen efter&lt;br&gt;förebild från 27 kap. 1 § tredje stycket och 28 kap. 3 a § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 f Ett beslut enligt 47 § får avse även någon annan än det företag&lt;br&gt;som är föremål för utredning. Ett sådant beslut får meddelas bara om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad som föreskrivs i 47 § första stycket 1 och 3 är uppfyllt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns särskild anledning att anta att bevis finns hos den som&lt;br&gt;ansökan avser, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denne inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 § 1 eller det&lt;br&gt;annars finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan ett beslut om undersökning enligt 47 § avse även&lt;br&gt;tredje man. För ett sådant beslut gäller till en böljan de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 47 § första stycket 1 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs att det skall finnas särskild anledning att anta att bevis&lt;br&gt;finns hos tredjemannen. Det innebär att det måste finnas en påtaglig miss-&lt;br&gt;tanke om att bevis finns där för att domstolen skall bifalla ansökan. Slut-&lt;br&gt;ligen krävs att tredjemannen antingen inte har rättat sig efter ett åläggande&lt;br&gt;enligt 45 § 1 eller det annars finns risk för att ett bevis undanhålls eller&lt;br&gt;förvanskas (jmf 47 § första stycket 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som enligt 47 § krävs det för ett åläggande enligt denna paragraf&lt;br&gt;en skriftlig ansökan från Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § I brådskande fall får ett beslut enligt 47 eller 48 § meddelas utan&lt;br&gt;att den som ansökan avser får tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om tillämpning av bestämmelsen kommer naturligt nog upp om&lt;br&gt;Konkurrensverket bedömer att det är fara i dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Ett beslut enligt 47 eller 48 § skall innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föremålet för och syftet med undersökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tidpunkten när undersökningen skall börja, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Konkurrensverkets befogenheter enligt 51 §.&lt;br&gt;Beslutet gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om vad ett beslut om&lt;br&gt;undersökning skall innehålla. Utöver vad som där anges gäller givetvis&lt;br&gt;också rättegångsbalkens bestämmelser om vad ett beslut skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket är huvudregeln att ett beslut om undersökning gäller Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;omedelbart. Om tingsrättens beslut överklagas, är det emellertid inget som&lt;br&gt;hindrar att Marknadsdomstolen bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 5 När Konkurrensverket genomför en undersökning som har be-&lt;br&gt;slutats enligt 47 eller 48 §, har verket rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. granska bokföring och andra affärshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta kopior av eller göra utdrag ur bokföring och affärshandling-&lt;br&gt;ar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. begära muntliga förklaringar direkt på platsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. få tillträde till lokaler, markområden, transportmedel och andra&lt;br&gt;utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan undersökningen börjar, skall beslutet om denna visas upp&lt;br&gt;för den hos vilken undersökningen skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kommenterats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna för Konkurrensverket enligt paragrafen har sin förebild&lt;br&gt;i vad som gäller for EFTA:s övervakningsmyndighet och den behöriga&lt;br&gt;svenska myndigheten vid tillämpningen av konkurrensreglerna i EES-avta-&lt;br&gt;let samt i EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet handling har samma innebörd som i 2 kap. tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen, vilket innebär att även material som bara kan läsas med hjälp av&lt;br&gt;något tekniskt hjälpmedel, t.ex en bildskärm, kan granskas och kopieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § När en undersökning som har beslutats enligt 47 eller 48 § skall&lt;br&gt;genomföras, har den hos vilken undersökningen skall genomföras rätt&lt;br&gt;att tillkalla ett juridiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att ett sådant biträde inställer sig får undersökningen&lt;br&gt;inte börja. Detta gäller dock inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. undersökningen har beslutats enligt 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att den som berörs av en undersökning har rätt att&lt;br&gt;tillkalla en juridisk rådgivare för att närvara vid undersökningen, om en&lt;br&gt;sådan inte redan är på plats då undersökningen skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att undersökningen inte får böija innan rådgivaren har&lt;br&gt;inställt sig. Skulle undersökningen bli onödigt fördröjd genom att man&lt;br&gt;inväntar rådgivaren kan dock undersökningen börja utan att rådgivaren är&lt;br&gt;närvarande. En rimlig tid att avvakta för att bereda en juridisk rådgivare&lt;br&gt;möjlighet att inställa sig skulle som normalregel kunna vara omkring en&lt;br&gt;timme. Undersökningen behöver inte heller avvakta en rådgivares ankomst&lt;br&gt;i de fall undersökningen har beslutats enligt 49 §, dvs. det föreligger fara&lt;br&gt;i dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 i Konkurrensverket får begära handräckning av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten för att genomföra de åtgärder som avses i 51 § 1, 2 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För genomförande av en undersökning med tvång gäller samma hand-&lt;br&gt;räckningsförfarande som föreslås i EES-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid genomförande av handräckningsförfarandet kommer 16 kap. 10-12&lt;br&gt;§§ utsökningsbalken att bli tillämpliga. Även 2 kap. 17 § utsökningsbal-&lt;br&gt;ken om kronofogdemyndighetens rätt att använda tvångsmedel och 17 kap.&lt;br&gt;13 5 andra stycket brottsbalken om straff för hindrande av förrättning är&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 J Åtgärder enligt 45 eller 51 § får inte avse en skriftlig handling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller hans&lt;br&gt;biträde inte får höras som vittne därom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som innehas av honom eller av den till förmån för vilken tyst-&lt;br&gt;nadsplikten gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har en viss motsvarighet i 27 kap. 2 § första meningen rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. Den syftar till att skydda meddelanden med visst förtroligt&lt;br&gt;innehåll mellan en advokat eller hans biträde och ett företag mot åläggan-&lt;br&gt;den enligt 45 § och vid undersökningar enligt 51 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om vad en advokat eller hans biträde inte får höras som vittne&lt;br&gt;om finns i 36 kap. 5 § rättegångsbalken. Av dessa regler framgår att en&lt;br&gt;advokat inte får höras som vittne om något som han anförtrotts i sin yr-&lt;br&gt;kesutövning eller som han i samband därmed erfarit, om det inte är med-&lt;br&gt;givet i lag eller den till vars förmån tysnadsplikten gäller samtycker till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-rätten finns inga skrivna regler, men EG-domstolen har i ett avgö-&lt;br&gt;rande (mål 155/79 AM &amp;amp; S ./. Kommissionen) på grundval av gemensam-&lt;br&gt;ma principer i medlemsländernas rättsordningar slagit fast vad som gäller&lt;br&gt;för s.k. legal privilege. Skriftväxling mellan en advokat och en klient&lt;br&gt;åtnjuter enligt domstolen skydd under två förutsättningar. Skriftväxlingen&lt;br&gt;skall avse klientens försvar i saken och vara upprättad i detta syfte. Vidare&lt;br&gt;skall advokaten ha en självständig ställning i förhållande till klienten, dvs.&lt;br&gt;det skall inte finnas något anställningsförhållande mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strävan bör vara att tillämpningen av denna paragraf i möjligaste mån&lt;br&gt;ansluter till vad som gäller inom EG, och därmed också till vad som gäller&lt;br&gt;enligt EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 9 Vid ett åläggande enligt 45 § eller en undersökning enligt 51 §&lt;br&gt;finns det inte någon skyldighet att röja foretag shemligheter av teknisk&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 5 Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag får inte betungas&lt;br&gt;onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 31 och 32 §§ KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vite&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande av vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Ett förbud eller åläggande enligt 23, 34, 36, 41 eller 45 § får&lt;br&gt;förenas med vite. Också ett beslut om undersökning enligt 47 eller 48&lt;br&gt;§ får förenas med vite för att förmå ett företag eller någon annan att&lt;br&gt;underkasta sig undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett frivilligt åtagande i samband med ett företagsförvärv får före-&lt;br&gt;nas med vite. Ett sådant vite föreläggs av Stockholms tingsrätt på&lt;br&gt;talan av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Konkurrensverket får förelägga vite för fullgörande av skyldig-&lt;br&gt;heter enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 57 § första stycket får förbud och ålägganden enligt lagen förenas&lt;br&gt;med vite. Det gäller åläggande enligt 23 § att upphöra med förfaranden&lt;br&gt;som innebär överträdelser av lagens förbud, förbud och åläggande i sam-&lt;br&gt;band med företagsförvärv enligt 34 och 36 §§, förbud i avvaktan på slutlig&lt;br&gt;prövning av ett företagsförvärv enligt 41 § samt åläggande om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet enligt 45 §. Även ett beslut om undersökning enligt 47 och 48&lt;br&gt;§§ får förenas med vite för att förmå den hos vilken undersökningen skall&lt;br&gt;genomföras att underkasta sig denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § andra stycket saknar motsvarighet i KL och har utvecklats i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.8. Bakgrunden är att behov har visats föreligga av att kunna sanktione-&lt;br&gt;ra frivilliga överenskommelser på motsvarande sätt som sker i t.ex. USA&lt;br&gt;genom s.k. consent orders.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrättens prövning bör inriktas på att kontrollera att de formella&lt;br&gt;förutsättningarna för förvärvsprövning är uppfyllda och att uppgörelsen&lt;br&gt;ligger inom ramen för konkurrenslagen. Därutöver bör domstolen tillse att&lt;br&gt;åtagandet är tillräckligt preciserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att åtagandena vid behov omprövas så att de inte löper&lt;br&gt;under längre tid än vad som är påkallat for att uppnå syftet med dem. Om&lt;br&gt;det redan från början framstår som påkallat, är det inget som hindrar att&lt;br&gt;de tidsbegränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företag inte efterkommer anmälningsskyldigheten i 37 § leder detta Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;inte till några sanktioner mot foretagen. Det har därför ansetts nödvändigt&lt;br&gt;att Konkurrensverket i dessa fall har möjlighet att med viteshot förmå före-&lt;br&gt;tag att fullgöra skyldigheten. Bestämmelser om detta har tagits in i 58 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något högsta belopp är inte föreskrivet for viten enligt lagen. Möjlighet&lt;br&gt;finns att förelägga löpande vite. Bestämmelser om vite finns i lagen (1985:&lt;br&gt;206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdömande av vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 $ Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna&lt;br&gt;lag fors vid tingsrätt av Konkurrensverket. I fråga om vite som en&lt;br&gt;domstol har förelagt på talan av ett företag får talan om utdömande&lt;br&gt;föras även av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 38 § KL. Genom bestämmelsen har&lt;br&gt;Konkurrensverket i princip avgörandet över om det är påkallat att viten&lt;br&gt;döms ut. När vite har förelagts på talan av ett företag - vilket kan följa av&lt;br&gt;23 § andra stycket - får dock även företaget väcka talan om vitets utdö-&lt;br&gt;mande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse behålls det hittillsvarande systemet på rätts-&lt;br&gt;området i vad det innebär att mål om vitesutdömande handläggs av allmän&lt;br&gt;domstol enligt rättegångsbalkens forumregler. Stockholms tingsrätt är dock&lt;br&gt;alltid behörig att pröva en sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § KL fick sin senaste lydelse i samband med viteslagens tillkomst (se&lt;br&gt;prop. 1984/85:96 s. 40-41). I viteslagen ges vissa bestämmelser om förut-&lt;br&gt;sättningarna för att döma ut viten. I 9 § sägs bl.a. att vitet inte skall dömas&lt;br&gt;ut om ändamålet med vitet har förfallit. Vidare anges att vitet får jämkas&lt;br&gt;om det föreligger särskilda skäl. Som en allmän beskrivning av inriktning-&lt;br&gt;en på domstolens prövning brukar anges att domstolen skall pröva föreläg-&lt;br&gt;gandets laglighet men inte dess lämplighet. I prövningen ingår givetvis&lt;br&gt;även frågan om föreläggandet har åsidosatts. Det ankommer på vitesadres-&lt;br&gt;saten att visa att han haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att efterkomma&lt;br&gt;föreläggandet. Subjektiva rekvisit i vanlig straffrättslig mening är inte&lt;br&gt;uppställda som förutsättning för att utdömande skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf omfattar inte viten som enligt rättegångsbalken har före-&lt;br&gt;lagts part eller annan av tingsrätten eller Marknadsdomstolen till fullgö-&lt;br&gt;rande av någon skyldighet i rättegången. Frågor om utdömande av sådana&lt;br&gt;viten prövas enligt 6 § andra stycket viteslagen utan att någon ansökan&lt;br&gt;görs av den domstol som har utfärdat föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1922/93. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 i Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas hos&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. undantag enligt 8, 11, 12, 14, 16 och 18 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. icke-ingripandebesked enligt 20 och 21 §§,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;____&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ålägganden som verket har meddelat enligt 23 5 första stycket&lt;br&gt;och 25 5, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ålägganden enligt 45 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket 1-3 får överklagas bara av ett före-&lt;br&gt;tag som berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 § Konkurrensverkets beslut enligt 29 § andra stycket får över-&lt;br&gt;klagas bara i samband med överklagande av det beslut varigenom&lt;br&gt;verket slutligt avgör ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 60 § finns bestämmelser om överklagande av Konkurrensverkets be-&lt;br&gt;slut. Besluten överklagas till Stockholms tingsrätt, som alltså i andra in-&lt;br&gt;stans prövar Konkurrensverkets beslut i frågor om undantag, icke-ingripan-&lt;br&gt;debesked, ålägganden enligt 23 § första stycket och 25 § samt ålägganden&lt;br&gt;om skyldighet att lämna uppgifter enligt 45 §. När det gäller fråga om&lt;br&gt;åläggande enligt 23 § första stycket är dock Konkurrensverkets beslut att&lt;br&gt;inte meddela åläggande inte överklagbart. Här finns i stället möjlighet en-&lt;br&gt;ligt 23 § andra stycket för ett företag att väcka egen talan hos tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ett beslut överklagas framgår av 23-25 §§ förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att överklaga beslut enligt paragrafens första stycke 1-3 har bara ett&lt;br&gt;företag som berörs av beslutet. Det gäller till en början företag som har&lt;br&gt;gjort anmälan om undantag eller ansökan om icke-ingripandebesked och&lt;br&gt;det företag som ett åläggande riktas mot. Men även andra företag än de&lt;br&gt;som kan sägas vara parter i ärendet har rätt att överklaga, om de berörs av&lt;br&gt;beslutet. Hit kan höra konkurrerande företag men också företag i senare&lt;br&gt;eller tidigare säljled som berörs mer direkt av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beslut enligt första stycket 4 gäller om rätten att över-&lt;br&gt;klaga vad som sägs i förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 61 § får beslut enligt 29 § andra stycket, som leder till att immu-&lt;br&gt;nitet mot konkurrensskadeavgift under prövningen av en anmälan om un-&lt;br&gt;dantag eller ansökan om icke-ingripandebesked bortfaller, bara överklagas&lt;br&gt;i samband med överklagande av Konkurrensverkets slutliga beslut i ären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 { Andra beslut av Konkurrensverket enligt denna lag än som avses&lt;br&gt;i 60 eller 61 $ får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att exempelvis Konkurrensverkets beslut att inte&lt;br&gt;väcka talan om konkurrensskadeavgift och beslut om särskild undersökning&lt;br&gt;av ett företagsförvärv enligt 38 § inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller verkets beslut att förelägga vite för fullgörande av den obli-&lt;br&gt;gatoriska anmälningsskyldigheten av företagsförvärv enligt 37 § kan över-&lt;br&gt;klagas. Det har ansetts tillräckligt från rättsäkerhetssynpunkt att laglig-&lt;br&gt;heten av sådana vitesförelägganden kan prövas i samband med vitets utdö-&lt;br&gt;mande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 j Domar och beslut av Stockholms tingsrätt i följande mål och&lt;br&gt;ärenden får överklagas hos Marknadsdomstolen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålägganden enligt 23 § andra stycket och 25 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkurrensskadeavgift enligt 26 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kvarstad enligt 32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagsförvärv enligt 34, 36, 41 och 43 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. undersökningar enligt 47 och 48 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövning av överklaganden enligt 60 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut under rättegången i frågor som avses i 25, 32 eller 41 §&lt;br&gt;skall överklagas särskilt. Ett beslut enligt 32 eller 41 § som med-&lt;br&gt;delats innan rättegång har inletts skall överklagas som om beslutet&lt;br&gt;meddelats under rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen överklagas tingsrättens domar och beslut i angivna mål&lt;br&gt;och ärenden hos Marknadsdomstolen. Tingsrättens beslut enligt 15 § om&lt;br&gt;undantag är ett beslut i ett mål eller ärende om åläggande enligt 23 § och&lt;br&gt;således också överklagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 64 § andra stycket framgår att vad som i 49, 50 och 52 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken sägs om hovrätten i stället skall gälla Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolens avgöranden kan enligt lagen om marknadsdomstol&lt;br&gt;m.m. inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegingsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 f Om något annat inte följer av denna lag tillämpas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beträffande rättegången i frågor som avses i 63 § första stycket&lt;br&gt;1-4, vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där&lt;br&gt;förlikning inte är tillåten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande handläggningen av frågor som avses i 63 $ första&lt;br&gt;stycket 5 och 6, lagen (1946:807) om handläggning av domstolsären-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i 49, 50 och 52 kap. rättegångsbalken sägs om hovrätten&lt;br&gt;skall i stället gälla Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke 1 gäller rättegångsbalkens regler för&lt;br&gt;indispositiva tvistemål för rättegången såväl vid tingsrätten som hos Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen i mål som anges i 63 § första stycket 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Marknadsdomstolens del innebär det att de regler om förfarandet&lt;br&gt;som finns i lagen om marknadsdomstol m.m. inte skall gälla vid handlägg-&lt;br&gt;ningen av dessa mål. Bestämmelsen innebär emellertid i stor utsträckning&lt;br&gt;att samma rättegångsförfarande ändå kommer att gälla. Bl.a. gäller att&lt;br&gt;domstolarna har möjlighet att ex officio införskaffa bevis och att parts er-&lt;br&gt;kännande inte är bindande för rätten, liksom att parts utevaro inte leder till&lt;br&gt;tredskodom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tingsrättens sammansättning gäller 1 kap. 3 a § rättegångs-&lt;br&gt;balken. Marknadsdomstolens sammansättning regleras i lagen om mark-&lt;br&gt;nadsdomstol m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan i målen väcks hos tingsrätten genom stämning enligt 42 kap. 1 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål där Konkurrensverket för talan tillämpas i fråga om rättegångs-&lt;br&gt;kostnaderna brottmålsregler. Det följer av 18 kap. 16 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket 2 framgår att överklagade ärenden från Konkurrensver-&lt;br&gt;ket och ansökningar om undersökningar enligt 47 och 48 §§ skall hand-&lt;br&gt;läggas som domstolsärenden hos tingsrätten och Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan i ett ärende som överklagas från Konkurrensverket blir anhängigt&lt;br&gt;genom att överklagandet kommer in till tingsrätten. Av 11 § lagen om&lt;br&gt;handläggning av domstolsärenden följer att även i ärenden där Konkurrens-&lt;br&gt;verket är part skall i fråga om rättegångskostnaderna tillämpas brottmåls-&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär att fullföljd av talan mot tingsrättens dom eller&lt;br&gt;beslut sker hos Marknadsdomstolen som om den vore hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 f För Konkurrensverket som part i mål och ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag gäller, i fråga om föreläggande för part och parts utevaro, vad&lt;br&gt;som i rättegångsbalken är föreskrivet för åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konkurrenslagen for Konkurrensverket talan på det allmännas väg-&lt;br&gt;nar utan att talan avser tillvaratagande av statens eller någon annans enskil-&lt;br&gt;da rätt. Genom bestämmelsen tillämpas på verket därför samma bestäm-&lt;br&gt;melser som gäller i rättegångsbalken för åklagare i brottmål när det gäller&lt;br&gt;föreläggande för part och parts utevaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 | Vid behandlingen av en fråga enligt 41 { då rättegång inte pågår&lt;br&gt;tillämpas, utöver vad som föreskrivs där, vad som gäller när en sådan&lt;br&gt;fråga uppkommer i rättegång. Ett yrkande av Konkurrensverkets mot-&lt;br&gt;part om ersättning för kostnader får dock prövas i samband med av-&lt;br&gt;görandet av frågan om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 5 En åtgärd enligt 41 § som har beslutats då rättegång inte pågår&lt;br&gt;skall omedelbart hävas, om Konkurrensverket inte beslutar om sär-&lt;br&gt;skild undersökning enligt 38 § eller, om ett sådant beslut har med-&lt;br&gt;delats, inte väcker talan enligt 39 §. Detsamma gäller om Konkur-&lt;br&gt;rensverket beslutar att lämna ett företagsförvärv utan åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 § Innan ett mål om företagsförvärv avgörs, skall förvärvarens&lt;br&gt;motpart i förvärvsavtalet få tillfälle att yttra sig. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte vid förvärv som har skett på det sätt som anges i 34 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller särskilda rättegångsbestämmelser i mål om före-&lt;br&gt;tagsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 66 § innebär att om en fråga om interimistiskt förbud&lt;br&gt;mot ett företagsförvärv uppkommer innan talan i huvudsaken har väckts,&lt;br&gt;skall frågan handläggas i samma ordning som en rättegångsfråga enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken. Konkurrensverkets motpart kan dock tillerkännas ersätt-&lt;br&gt;ning för sina rättegångskostnader med anledning av yrkandet om interimis-&lt;br&gt;tiskt förbud, om yrkandet ogillas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövningen av företagsförvärv gäller särskilda tidsfrister enligt 38&lt;br&gt;och 39 §§. Beslutar inte Konkurrensverket om särskild undersökning enligt&lt;br&gt;38 § inom 30 dagar från anmälan eller, om ett sådant beslut meddelats,&lt;br&gt;inte väcker talan inom den tidsfrist som anges i 39 § föreskrivs i 67 § att&lt;br&gt;ett meddelat interimistiskt förbud mot ett företagsförvärv omedelbart skall&lt;br&gt;hävas av domstolen. Motsvarande gäller om Konkurrensverket beslutar att&lt;br&gt;lämna ett företagsförvärv utan åtgärd (jmf 40 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 68 § motsvarar i huvudsak 22 § KL med tillägget att&lt;br&gt;om förvärvet gjorts pä en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats, någon annan reglerad marknad eller genom inrop pä exeku-&lt;br&gt;tiv auktion (se motiven till 34 § tredje stycket), är det inte obligatoriskt att&lt;br&gt;ge förvärvarens motpart i förvärvsavtalet tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 9 Mål och ärenden i frågor som avses i 63 ( första stycket får&lt;br&gt;handläggas gemensamt, om det är till fördel för utredningen. Hand-&lt;br&gt;läggningen skall ske enligt vad som föreskrivs i 64 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att olika rättegångsformer gäller för frågor enligt denna lagrätte-&lt;br&gt;gångsbalkens regler for indispositiva tvistemål och lagen om handläggning&lt;br&gt;av domstolsärenden - följer av denna paragraf att frågorna kan handläggas&lt;br&gt;gemensamt i tingsrätten och Marknadsdomstolen. Det krav som ställs upp&lt;br&gt;för gemensam handläggning är att det skall vara till fördel för utredningen.&lt;br&gt;Sker det en förening av ett mål och ett ärende skall handläggningen följa&lt;br&gt;reglema för indispositiva tvistemål i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså enligt denna paragraf möjlighet att i samma rättegång&lt;br&gt;handlägga ärenden om överklagade beslut om undantag, icke-ingripandebe-&lt;br&gt;sked eller åläggande att upphöra med överträdelser av förbuden med mål&lt;br&gt;om konkurrensskadeavgift, när det gäller samma avtal eller förfarande och&lt;br&gt;frågorna är uppe samtidigt hos tingsrätten eller Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs konkurrenslagen (1982:729) och lagen&lt;br&gt;(1991:921) om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jord-&lt;br&gt;bruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Följande gäller i fråga om avtal som föreligger när denna lag&lt;br&gt;träder i kraft och for vilka inom sex månader från ikraftträdandet till&lt;br&gt;Konkurrensverket inkommer anmälan för undantag enligt 8 § eller&lt;br&gt;ansökan om icke-ingripandebesked enligt 20 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Bestämmelserna i 7 § skall inte tillämpas förrän sex månader&lt;br&gt;efter den dag då Konkurrensverket meddelat beslut med anledning av&lt;br&gt;anmälan eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Bestämmelserna i 23 § skall inte tillämpas före den tidpunkt&lt;br&gt;som anges i a vad avser överträdelser av förbudet i 6 }.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Konkurrensskadeavgift enligt 26 § eller skadestånd enligt 33 §&lt;br&gt;for överträdelser av förbudet i 6 § får inte dömas ut for åtgärder som&lt;br&gt;har vidtagits före den tidpunkt som anges i a, om åtgärderna ligger&lt;br&gt;inom ramen for den verksamhet som har beskrivits i anmälan eller&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot konkurrensbegränsande avtal, beslut och samordnade för-&lt;br&gt;faranden i 6 § gäller både sådana avtal etc. som kommer till efter lagens&lt;br&gt;ikraftträdande och sådana som redan existerar vid ikraftträdandet. Om sist-&lt;br&gt;nämnda s.k. gamla avtal emellertid anmäls för beviljande av undantag en-&lt;br&gt;ligt 8 5 eller om berörda företag ansöker om icke-ingripandebesked och&lt;br&gt;anmälan eller ansökan görs inom sex månader från lagens ikraftträdande,&lt;br&gt;uppskjuts verkningarna av förbudet fram till dess sex månader har gått&lt;br&gt;från dagen för Konkurrensverkets beslut med anledning av anmälan eller&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att 7 § inte skall tillämpas innebär att avtalen inte träffas av ogiltig-&lt;br&gt;hetspåföljd fram till denna tidpunkt. Vidare får Konkurrensverket inte&lt;br&gt;meddela beslut om åläggande att upphöra med överträdelser av 6 § och ett&lt;br&gt;företag kan inte med framgång väcka talan om ett sådant åläggande. Inte&lt;br&gt;heller skall konkurrensskadeavgift eller skadestånd dömas ut for åtgärder&lt;br&gt;som har vidtagits fram till den angivna tidpunkten, dock under förutsätt-&lt;br&gt;ning att åtgärderna ligger inom ramen för den verksamhet som beskrivs i&lt;br&gt;anmälan eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sexmånadersfristen ger företagen möjlighet att modifiera avtalen eller att&lt;br&gt;upphöra att tillämpa dem innan verkningarna av förbudet slår till. Fristen&lt;br&gt;räknas från dagen för Konkurrensverkets beslut. Ett företag kan alltså inte&lt;br&gt;förskjuta tidpunkten när verkningarna av förbudet slår till genom att över-&lt;br&gt;klaga Konkurrensverkets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om icke-ingripandebesked som gäller förbudet mot missbruk&lt;br&gt;av dominerande ställning i 19 § omfattas inte av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;punkt. Får alltså ett företag avslag på en sådan ansökan anses förfarandet&lt;br&gt;förbjudet från tidpunkten för lagens ikraftträdande. Det råder dock i regel&lt;br&gt;immunitet mot konkurrensskadeavgift for åtgärder som vidtas från tidpunk-&lt;br&gt;ten för ansökan till dess beslutet meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 fråga om avtal som föreligger eller förfaranden som tillämpas när&lt;br&gt;denna lag träder i kraft och som är förbjudna enligt 6 eller 19 § skall&lt;br&gt;förbuden inte gälla, om avtalen eller förfarandena inom sex månader&lt;br&gt;från lagens ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ändras på sådant sätt att de omfattas av gruppundantag enligt 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ändras på sådant sätt att de inte längre omfattas av 6 eller 19 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) upphör att tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket a utgör dock inte hinder för Kon-&lt;br&gt;kurrensverket att återkalla undantaget för ett avtal enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt ger företag möjlighet att inom sex månader från det lagen&lt;br&gt;träder i kraft modifiera avtal, beslut och samordnade förfaranden som är&lt;br&gt;förbjudna enligt 6 § och förfaranden som är förbjudna enligt 19 § så, att&lt;br&gt;de antingen omfattas av gruppundantag enfigt 17 § eller folier utanför för-&lt;br&gt;buden. Om modifieringen görs inom den angivna tidsfristen, anses avtalen&lt;br&gt;etc. ha varit tillåtna från tidpunkten för lagens ikraftträdande, trots att de&lt;br&gt;fram till modifieringen omfattades av förbuden i 6 eller 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller om avtalen etc. eller förfarandena upphör att till-&lt;br&gt;ämpas inom sexmånadersfristen. De anses inte heller i det fallet ha varit&lt;br&gt;förbjudna under någon tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs modifieringen av avtalen etc. eller förfarandena senare än sex må-&lt;br&gt;nader från lagens ikraftträdande eller upphör de att tillämpas senare än&lt;br&gt;denna tidpunkt träffas de av förbudet, som då gäller från tidpunkten för&lt;br&gt;lagens ikraftträdande till dess avtalet etc. eller förfarandet modifierades&lt;br&gt;eller upphörde att tillämpas. För åtgärder som har vidtagits under den ti-&lt;br&gt;den kan alltså konkurrensskadeavgift påföras och skadestånd utgå. Likaså&lt;br&gt;skall ett avtal anses ha varit ogiltigt fram till modifieringen eller till dess&lt;br&gt;det upphörde att tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal etc. och förfaranden som fortsätter att tillämpas i sitt ursprungliga&lt;br&gt;förbjudna skick anses förbjudna från tidpunkten för lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Anmälan för undantag enligt 8 § eller ansökan om icke-ingripande-&lt;br&gt;besked enligt 20 § får prövas före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en anmälan eller ansökan som görs före lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande gäller punkt 3 a-c ovan. Den tidsfrist som där anges skall&lt;br&gt;dock vara tio månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i denna punkt får anmälningar om undantag från&lt;br&gt;förbudsregeln i 6 § och ansökningar om att avtal etc. eller förfaranden&lt;br&gt;enligt Konkurrensverkets upppfattning inte omfattas av förbuden i 6 eller&lt;br&gt;19 § prövas före lagens ikraftträdande. Bestämmelserna gör det möjligt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagen att fl besked om olika avtals och förfarandens förenlighet med Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;lagen innan lagen börjar gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som vid anmälningar eller ansökningar enligt punkt 3&lt;br&gt;ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna uppskjuts verkningarna av&lt;br&gt;förbudet i 6 § när det gäller anmälningar eller ansökningar som har kom-&lt;br&gt;mit in före lagens ikraftträdande. Till skillnad från punkt 3 uppskjuts dock&lt;br&gt;verkningarna till dess tio månader har gått från tidpunkten för Konkurrens-&lt;br&gt;verkets beslut med anledning av anmälan eller ansökan. Det saknar därvid&lt;br&gt;betydelse om Konkurrensverkets beslut meddelas före eller efter lagens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I fråga om avtal som avses i punkt 3 ovan och som anmäls i enlig-&lt;br&gt;het med vad som där föreskrivs, tillämpas 13 § med den avvikelsen&lt;br&gt;att den tidpunkt från vilken undantag skall anses beviljat räknas från&lt;br&gt;lagens ikraftträdande. Detsamma gäller i fråga om avtal som anmäls&lt;br&gt;före lagens ikrafträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § gäller att om Konkurrensverket inte har fattat beslut med an-&lt;br&gt;ledning av en anmälan eller gjort invändning mot den inom tre månader&lt;br&gt;från det att den kom in till verket, skall undantag från förbudet i 6 § anses&lt;br&gt;beviljat i enlighet med anmälan för en tid av fem år räknat från tidpunkten&lt;br&gt;då avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna punkt följer att vid anmälningar enligt punkterna 3 och 5&lt;br&gt;ikraftträdande och övergångsbestämmelserna skall 13 § tillämpas med den&lt;br&gt;avvikelsen att den tidpunkt från när undantag skall anses beviljat inte skall&lt;br&gt;räknas från avtalets ingående utan från lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ansetts behövlig med hänsyn till avtal som redan då&lt;br&gt;de anmäls enligt punkten 3 eller 5 har varit i kraft i flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om företags-&lt;br&gt;förvärv som har skett före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya konkurrenslagen har reglema om företagsförvärv ändrats såväl&lt;br&gt;materiellt som när det gäller förfarandet. Av punkten framgår att äldre&lt;br&gt;föreskrifter fortfarande skall tillämpas i fråga om företagsförvärv som har&lt;br&gt;skett före den nya lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het rörande pris- och konkurrensförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen innebär att 8 § om skyldighet att föra kartellregister&lt;br&gt;och 12 § om möjlighet att låta lagen tillämpas även pä förhållanden utom&lt;br&gt;landet upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdom-&lt;br&gt;stol m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen föranleds av den nya konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningarna ärende och beslut har genomgående i lagen bytts ut mot&lt;br&gt;mål och dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs också en ändring med anledning av att lagen om&lt;br&gt;tillämpning av avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart&lt;br&gt;föreslås bli upphävd i prop. 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet (EES). Motsvarande ändringar görs i 2 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket innebär att förfarandereglema i lagen inte till-&lt;br&gt;lämpas i konkurrensmål. I stället tillämpas bestämmelserna i den nya kon-&lt;br&gt;kurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för Marknadsdomstolen i konkurrensmål finns i lagen&lt;br&gt;bara när det gäller möjligheten till överklagande (2 §), domstolens sam-&lt;br&gt;mansättning (3-4 §§) och domförhet (9 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;55&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär en minskning av antalet ledamöter i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges nu uttömmande vilka ledamöter som ingår i domstolen,&lt;br&gt;sedan bestämmelsen i 5 § om s.k. intresseledamöter utgått.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;95&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter som utöver ordföranden behövs för att domstolen skall&lt;br&gt;vara beslutfor har minskats från fyra till tre som en följd av att det totala&lt;br&gt;antalet ledamöter i domstolen har minskats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare andra stycket har utgått till följd av förändringen av dom-&lt;br&gt;stolens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare tredje stycket har utgått till följd av nya konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket motsvarar det gamla fjärde stycket. Bestämmelsen&lt;br&gt;i tredje stycket är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av den nya konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av den nya konkurrenslagen. Sista stycket utgår&lt;br&gt;eftersom någon motsvarighet till de bestämmelser som där hänvisas till inte&lt;br&gt;finns i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;75 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av den nya konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första punkten utgår till följd av den nya konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket utgår till följd av att någon s.k. förhandlingsverksamhet&lt;br&gt;inte förekommer hos domstolen enligt den nya konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av den nya konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i CECA-lagen (1972:762)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att 10 § upphävs. Bestämmelser av motsvarande inne-&lt;br&gt;börd tas i stället in i 5 § andra stycket i den nya konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En ändring i 14 kap. 3 § innebär att bestämmelsen i det nuvarande andra&lt;br&gt;stycket 1 kommer att omfatta även fusioner enligt 1 § i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan ändring syftar till att minska Konkurrensverkets hantering med&lt;br&gt;fusion särenden. Verket skall inte behöva fatta beslut i samtliga fall utan&lt;br&gt;kan låta saken i vissa lägen bero. För registrering är det tillräckligt att&lt;br&gt;registreringsmyndigheten får klart for sig att fusionen inte förbjudits eller&lt;br&gt;att prövning enligt konkurrenslagen inte pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare ändring föranleds av EES-lagen. Enligt den lagen kommer&lt;br&gt;vissa stora fusioner där svenska företag är inblandade att prövas enligt&lt;br&gt;EES-avtalets regler om kontroll av företagskoncentrationer i stället för&lt;br&gt;enligt konkurrenslagens motsvarande regler. Även när en fusion har för-&lt;br&gt;bjudits eller är under prövning enligt EES-avtalets regler, skall hinder&lt;br&gt;föreligga för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att det s.k. kartellregistret upphör (se avsnitt&lt;br&gt;5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i övrigt även fortsättningsvis hos Konkurrensverket i den&lt;br&gt;utsträckning som följer av 8 kap. 6 § sekretesslagen jämförd med punkt 17&lt;br&gt;i bilagan till sekretessförordningen (1980:657).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7-10 Förslagen till lagar om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:&lt;br&gt;618), sparbankslagen (1987:619), föreningsbankslagen (1987:620) och&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring syftar till att minska Konkurrensverkets hantering av fusionsä-&lt;br&gt;renden och en annan föranleds av EES-lagens regler om kontroll av före-&lt;br&gt;tagsfusioner (se avsnitt 9.5).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen om ett europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde (EES)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av vad Lagrådet uttalat om regleringen av grupp-&lt;br&gt;undantag i förslaget till ny konkurrenslag (se avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör nämnas att riksdagen ännu inte tagit ställning till regeringens&lt;br&gt;förslag till EES-lag (prop. 1991/92:170).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Ärendet till riksdagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande&lt;br&gt;pris- och konkurrensförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i CECA-lagen (1972:762),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i sekretesslagen (1980.100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsom-&lt;br&gt;råde (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Konkurrenslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledande hpgtämmpkpr&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har till ändamål att undanröja och motverka hinder för en&lt;br&gt;effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjäns-&lt;br&gt;ter och andra nyttigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag tillämpas inte på överenskommelser mellan arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 5 1 denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk person som&lt;br&gt;driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Till den del&lt;br&gt;sådan verksamhet består i myndighetsutövning omfattas den dock inte av&lt;br&gt;begreppet företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses också en sammanslutning av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av en sammanslutning av företag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samordnade förfaranden av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 5 Med företagsförvärv avses i denna lag förvärv av företag som driver&lt;br&gt;verksamhet inom landet. Som företagsförvärv räknas också förvärv av en&lt;br&gt;rörelse samt fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvärv där äganderätten till ett företag eller en rörelse inte övergår&lt;br&gt;i sin helhet skall anses som företagsförvärv enligt lagen bara om förvärvet&lt;br&gt;ger möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på företaget eller rörel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 5 Om i ett visst fall kan tillämpas såväl denna lag som konkurrensbe-&lt;br&gt;stämmelsema i lagen (1992:000) om ett europeiskt ekonomiskt samarbets-&lt;br&gt;område (EES), skall beslut med stöd av denna lag vara förenliga med&lt;br&gt;dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag får inte tillämpas i fråga om fastställandet av priser som av-&lt;br&gt;ses i CEC A-lagen (1972:762), om detta är oförenligt med de avtalsbestäm-&lt;br&gt;melser som anges i 1 § den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbjudna konkurrensbegränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om något annat inte följer av beslut enligt 8 eller 15 § eller av 13&lt;br&gt;eller 17 §, är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hind-&lt;br&gt;ra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på&lt;br&gt;ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller&lt;br&gt;indirekt fastställs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begrän-&lt;br&gt;sas eller kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. marknader eller inköpskällor delas upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa&lt;br&gt;handelspartner får en konkurrensnackdel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar&lt;br&gt;sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handels-&lt;br&gt;bruk har något samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt 6 § är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Konkurrensverket får i det särskilda fallet besluta om undantag från&lt;br&gt;förbudet i 6 § for ett avtal som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att&lt;br&gt;främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därige-&lt;br&gt;nom uppnås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga&lt;br&gt;for att uppnå målet i 1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel&lt;br&gt;för en väsentlig del av nyttighetema i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett företag vill att undantag enligt 8 § skall beviljas, skall det&lt;br&gt;anmäla avtalet till Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket får inte besluta om undantag innan företaget har gjort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I ett beslut om undantag enligt 8 § skall det anges från vilken tid-&lt;br&gt;punkt undantaget gäller. Denna tidpunkt får sättas tidigare än tidpunkten&lt;br&gt;för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall gälla for en bestämd tid och får förenas med villkor och&lt;br&gt;ålägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 $ Ett beslut om undantag enligt 8 § får förnyas om där angivna förut- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;sättningar fortfarande är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse eller ändring av beslut om undanlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Konkurrensverket får återkalla eller ändra ett beslut om undantag,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats i&lt;br&gt;något väsentligt avseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de som beslutet gäller bryter mot något åläggande som har angetts i&lt;br&gt;beslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslutet grundades på oriktiga eller vilseledandeuppgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de som beslutet gäller missbrukar undantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i första stycket 2-4 får beslutet återkallas med retro-&lt;br&gt;aktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag då beslut inte meddelas inom viss tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om Konkurrensverket inte har fattat beslut med anledning av en&lt;br&gt;anmälan enligt 9 § inom tre månader från det att anmälan kom in till&lt;br&gt;verket, skall undantag från förbudet i 6 § anses beviljat i enlighet med&lt;br&gt;anmälan för en tid av fem år räknat från tidpunkten då avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte om Konkurrensverket inom tremånadersfristen gör in-&lt;br&gt;vändning mot avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Konkurrensverket får återkalla undantaget för ett avtal för vilket&lt;br&gt;undantag beviljats enligt 13 §, om avtalet har följder som är oförenliga&lt;br&gt;med 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag meddelade av Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 5 Stockholms tingsrätt får, vid prövning av ålägganden enligt 23 §,&lt;br&gt;på yrkande av en part besluta om undantag enligt 8 § för ett avtal som är&lt;br&gt;förbjudet enligt 6 § men som uppfyller förutsättningarna för undantag&lt;br&gt;enligt 8 §. Därvid tillämpas 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 5 Konkurrensverket får förnya, återkalla eller ändra ett beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §. Därvid tillämpas 11 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Undantag från förbudet i 6 § gäller för sådana grupper av avtal&lt;br&gt;som uppfyller förutsättningarna i 8 § (gruppundantag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana grupper av avtal som avses i första stycket anges i verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som omfattas av ett gruppundantag behöver inte anmälas enligt 9 §&lt;br&gt;för att beviljas undantag. Sådana avtal får dock anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 5 Konkurrensverket får återkalla det undantag som gäller för ett avtal Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;på grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är oförenliga med&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 5.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Missbruk av dominerande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 5 Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställ-&lt;br&gt;ning på den svenska marknaden är förbjudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant missbruk kan särskilt bestå i att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljnings-&lt;br&gt;priser eller andra oskäliga affärsvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel&lt;br&gt;för konsumenterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa&lt;br&gt;handelspartner får en konkurrensnackdel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig&lt;br&gt;ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk&lt;br&gt;har något samband med föremålet for avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke-ingripandebesked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Konkurrensverket får efter ansökan av ett företag förklara att ett&lt;br&gt;avtal eller förfarande inte omfettas av något av förbuden i 6 eller 19 §&lt;br&gt;enligt de uppgifter som lämnats av företaget eller som annars är tillgängli-&lt;br&gt;ga för verket och att det därför inte finns anledning för verket att ingripa&lt;br&gt;enligt denna lag (icke-ingripandebesked).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut utgör hinder för Konkurrensverket att besluta om åläg-&lt;br&gt;ganden enligt 23 § första stycket eller föra talan om konkurrensskadeavgift&lt;br&gt;enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Konkurrensverket får återkalla ett beslut enligt 20 §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats i&lt;br&gt;något väsentligt avseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslutet grundades på oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Marknadsdomstolen ändrar rättstillämpningen så, att det klart framgår&lt;br&gt;att avtalet eller förfarandet som omfettas av beslutet faller under förbuden&lt;br&gt;i 6 eller 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningsregel för Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 5 Så snart en anmälan enligt 9 § eller en ansökan enligt 20 § som rör&lt;br&gt;ett avtal har kommit in till Konkurrensverket skall verket ge de parter i&lt;br&gt;avtalet som inte är sökande tillfälle att yttra sig över anmälan eller ansö-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 i Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med överträdel-&lt;br&gt;ser av forbuden i 6 eller 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett sådant&lt;br&gt;åläggande, får Stockholms tingsrätt göra det på talan av ett foretag som&lt;br&gt;berörs av överträdelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ett åläggande enligt 23 § gäller omedelbart, om något annat inte&lt;br&gt;bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 5 Om det finns synnerliga skäl för det, får ett åläggande enligt 23 §&lt;br&gt;meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts. Tingsrätten får&lt;br&gt;meddela ett sådant åläggande bara sedan rättegång inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensskadeavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket besluta att ett&lt;br&gt;företag skall betala en särskild avgift {konkurrensskadeavgift), om företa-&lt;br&gt;get eller någon som handlar på företagets vägnar uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överträtt förbuden i 6 eller 19 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åsidosatt ett villkor som har beslutats med stöd av 10 § andra stycket.&lt;br&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen kronor&lt;br&gt;och högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp dock inte över-&lt;br&gt;stigande tio procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktas talan mot flera företag skall avgiften fastställas särskilt för vart&lt;br&gt;och ett av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § När konkurrensskadeavgift fastställs skall särskild hänsyn tas till&lt;br&gt;hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall ingen avgift påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Konkurrensskadeavgift enligt 26 § första stycket 1 får inte påföras&lt;br&gt;för åtgärder som har vidtagits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. efter det att anmälan enligt 9 § eller ansökan enligt 20 § kom in till&lt;br&gt;Konkurrensverket och innan beslutet med anledning av anmälan eller ansö-&lt;br&gt;kan vann laga kraft, om åtgärderna ligger inom ramen för den verksamhet&lt;br&gt;som har beskrivits i anmälan eller ansökan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under den tid då icke-ingripandebesked har gällt, om inte beskedet har&lt;br&gt;återkallats med stöd av 21 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 gäller dock inte om Konkurrensverket inom en månad&lt;br&gt;från det att anmälan eller ansökan kom in förklarar att verket anser att 6 §&lt;br&gt;är tillämplig och att det inte finns skäl att tillämpa 8 § eller att 19 § är&lt;br&gt;tillämplig. Ett sådant beslut får meddelas bara om det är uppenbart att un-&lt;br&gt;dantag inte kan beviljas eller icke-ingripandebesked inte kan meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1922/93. 1 sam/. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 { Konkurrensskadeavgift får påföras bara om stämningsansökan har Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från det att överträdel-&lt;br&gt;sen upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift får inte påföras för åtgärder som omfattas av ett åläggande som&lt;br&gt;har meddelats vid vite enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 5 En påförd konkurrensskadeavgift faller bort i den mån verkställig-&lt;br&gt;het inte har skett inom fem år från det att domen vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift får Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt besluta om kvarstad. Därvid gäller i tillämpliga delar vad&lt;br&gt;som är föreskrivet i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad för fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 6 eller 19 §, skall företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer&lt;br&gt;för ett annat foretag eller en avtalspart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till sådan ersättning faller bort, om talan inte väcks inom fem år&lt;br&gt;från det att skadan uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva frågor om skadestånd&lt;br&gt;enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Företagsförvärv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot företagsförvärv m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda ett&lt;br&gt;företagsförvärv som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvet skall förbjudas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt&lt;br&gt;hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en&lt;br&gt;effektiv konkurrens på den svenska marknaden i dess helhet eller på en&lt;br&gt;avsevärd del av den, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud får dock inte meddelas i fråga om förvärv som har skett på en&lt;br&gt;svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon an-&lt;br&gt;nan reglerad marknad eller genom inrop på exekutiv auktion. I stället får&lt;br&gt;förvärvaren åläggas att avyttra det som har förvärvats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 5 Ett förbud mot ett företagsförvärv innebär att förvärvet därefter blir&lt;br&gt;ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av ett&lt;br&gt;företagsförvärv, får förvärvaren i stället för förbud enligt 34 § åläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att avyttra ett företag, en rörelse eller en del av en rörelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 5 Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket av någon&lt;br&gt;som är part i förvärvsavtalet, om de berörda företagen tillsammans har en&lt;br&gt;omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren ingår i en grupp som består av flera företag som har&lt;br&gt;gemensamma ägarintressen eller som hålls samman på något annat sätt,&lt;br&gt;skall gruppens sammanlagda årsomsättning anses som förvärvarens årsom-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild undersökning av förvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Konkurrensverket får besluta om att genomföra en särskild under-&lt;br&gt;sökning av ett företagsförvärv som har anmälts enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut skall meddelas inom 30 dagar från det att anmälan kom&lt;br&gt;in till Konkurrensverket. Under denna frist får den som är part i förvärvs-&lt;br&gt;avtalet inte vidta några åtgärder för att fullfölja förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 5 En talan hos Stockholms tingsrätt enligt 34 eller 36 § får väckas&lt;br&gt;bara efter beslut om särskild undersökning enligt 38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Tingsrätten får på&lt;br&gt;begäran av Konkurrensverket förlänga fristen med högst en månad i sän-&lt;br&gt;der, om parterna i förvärvsavtalet eller, om förvärvet har skett på det sätt&lt;br&gt;som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren samtycker till det eller om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Om Konkurrensverket har beslutat att lämna ett företagsförvärv&lt;br&gt;utan åtgärd, får talan enligt 39 § första stycket inte väckas beträffande&lt;br&gt;förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om en part i förvärvsavtalet har lämnat någon&lt;br&gt;oriktig uppgift som påverkat beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud i väntan pä slutlig prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 } Om det är motiverat av ett allmänt intresse som väger tyngre än&lt;br&gt;den olägenhet som åtgärden medför, får Stockholms tingsrätt på yrkande&lt;br&gt;av Konkurrensverket för tiden till dess att en fråga enligt 34 eller 36 §&lt;br&gt;slutligt har avgjorts förbjuda partema i ett avtal om företagsförvärv att&lt;br&gt;fullfölja förvärvet. Om rättegång inte pågår, skall yrkandet framställas&lt;br&gt;skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkandet får inte bifallas utan att parterna i förvärvsavtalet eller, om&lt;br&gt;förvärvet har skett på det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig. I brådskande fall får dock åtgärden omedelbart&lt;br&gt;beviljas att gälla till dess att något annat beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid inom vilken ett förvärvsärende skall avgöras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 f Ett förbud eller ett åläggande enligt 34 eller 36 $ får inte meddelas&lt;br&gt;senare än sex månader efter det att talan väckts hos tingsrätten. Denna frist&lt;br&gt;får förlängas, om parterna i förvärvsavtalet eller, om förvärvet har skett på&lt;br&gt;det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren samtycker till det eller&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl. Förbud eller åläggande får dock inte medde-&lt;br&gt;las senare än två år efter det att förvärvsavtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrättens dom överklagas, skall Marknadsdomstolen avgöra målet&lt;br&gt;inom tre månader från det att tiden för överklagande gick ut. Vad som&lt;br&gt;sägs i första stycket om förlängning av fristen gäller också Marknadsdom-&lt;br&gt;stolens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 } Ett förbud eller åläggande enligt 34 eller 36 § utgör inte hinder mot&lt;br&gt;att samma fråga prövas på nytt, om det finns anledning att upphäva eller&lt;br&gt;mildra förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre behövs eller&lt;br&gt;inte längre är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrätten eller Marknadsdomstolen har lämnat en talan om ett före-&lt;br&gt;tagsförvärv utan åtgärd, får frågan prövas på nytt bara om en part i för-&lt;br&gt;värvsavtalet har lämnat oriktiga uppgifter om sakförhållanden av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Talan om omprövning enligt 43 § väcks hos Stockholms tingsrätt&lt;br&gt;av Konkurrensverket eller av någon som berörs av avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan enligt 43 § andra stycket skall väckas inom ett år efter det att&lt;br&gt;saken slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppgiftsskyldighet och undersökning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmän uppgiftsskyldighet för företag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar&lt;br&gt;eller annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig&lt;br&gt;for förhör på tid och plats som verket bestämmer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en kommun eller ett landsting som driver verksamhet av ekonomisk&lt;br&gt;eller kommersiell natur att redovisa kostnader och intäkter i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Ett åläggande enligt 45 § gäller omedelbart, om något annat inte&lt;br&gt;bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning vid utredning om överträdelse av förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 | Stockholms tingsrätt får på ansökan av Konkurrensverket besluta att&lt;br&gt;verket får genomföra en undersökning hos ett företag för att utreda om&lt;br&gt;detta har överträtt förbuden i 6 eller 19 §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 5 1 eller det&lt;br&gt;annars finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det&lt;br&gt;intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åt-&lt;br&gt;gärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall göras skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 $ Ett beslut enligt 47 § får avse även någon annan än det företag som&lt;br&gt;är föremål för utredning. Ett sådant beslut får meddelas bara om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad som föreskrivs i 47 § första stycket 1 och 3 är uppfyllt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns särskild anledning att anta att bevis finns hos den som an-&lt;br&gt;sökan avser, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denne inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 § 1 eller det annars&lt;br&gt;finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 5 I brådskande fall får ett beslut enligt 47 eller 48 § meddelas utan&lt;br&gt;att den som ansökan avser får tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Ett beslut enligt 47 eller 48 § skall innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föremålet för och syftet med undersökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tidpunkten när undersökningen skall börja, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Konkurrensverkets befogenheter enligt 51 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 5 När Konkurrensverket genomför en undersökning som har beslutats&lt;br&gt;enligt 47 eller 48 §, har verket rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. granska bokföring och andra affärshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta kopior av eller göra utdrag ur bokföring och affärshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. begära muntliga förklaringar direkt på platsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. få tillträde till lokaler, markområden, transportmedel och andra ut-&lt;br&gt;rymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan undersökningen börjar, skall beslutet om denna visas upp för den&lt;br&gt;hos vilken undersökningen skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § När en undersökning som har beslutats enligt 47 eller 48 § skall&lt;br&gt;genomföras, har den hos vilken undersökningen skall genomföras rätt att&lt;br&gt;tillkalla ett juridiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att ett sådant biträde inställer sig får undersökningen inte&lt;br&gt;börja. Detta gäller dock inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. undersökningen har beslutats enligt 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 5 Konkurrensverket får begära handräckning av kronofogdemyndig- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;heten för att genomföra de åtgärder som avses i 51 5 1» 2 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Åtgärder enligt 45 eller 51 § får inte avse en skriftlig handling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller hans biträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte får höras som vittne därom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som innehas av honom eller av den till förmån för vilken tystnads-&lt;br&gt;plikten gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 9 Vid ett åläggande enligt 45 § eller en undersökning enligt 51 9&lt;br&gt;finns det inte någon skyldighet att röja företagshemligheter av teknisk&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag får inte betungas onö-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vite&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande av vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Ett förbud eller åläggande enligt 23, 34, 36, 41 eller 45 § får före-&lt;br&gt;nas med vite. Också ett beslut om undersökning enligt 47 eller 48 § får&lt;br&gt;förenas med vite for att förmå ett företag eller någon annan att underkasta&lt;br&gt;sig undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett frivilligt åtagande i samband med ett företagsförvärv får förenas med&lt;br&gt;vite. Ett sådant vite föreläggs av Stockholms tingsrätt på talan av Konkur-&lt;br&gt;rensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Konkurrensverket får förelägga vite för fullgörande av skyldigheter&lt;br&gt;enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdömande av vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 i Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag&lt;br&gt;fors vid tingsrätt av Konkurrensverket. I fråga om vite som en domstol har&lt;br&gt;förelagt på talan av ett företag får talan om utdömande föras även av före-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;60 § Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas hos&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. undantag enligt 8, 11, 12, 14, 16 och 18 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. icke-ingripandebesked enligt 20 och 21 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ålägganden som verket har meddelat enligt 23 § första stycket och 25 Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;5, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ålägganden enligt 45 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket 1-3 får överklagas bara av ett företag som&lt;br&gt;berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 { Konkurrensverkets beslut enligt 29 § andra stycket får överklagas&lt;br&gt;bara i samband med överklagande av det beslut varigenom verket slutligt&lt;br&gt;avgör ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Andra beslut av Konkurrensverket enligt denna lag än som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 eller 61 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § Domar och beslut av Stockholms tingsrätt i följande mål och ären-&lt;br&gt;den får överklagas hos Marknadsdomstolen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålägganden enligt 23 § andra stycket och 25 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkurrensskadeavgift enligt 26 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kvarstad enligt 32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagsförvärv enligt 34, 36, 41 och 43 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. undersökningar enligt 47 och 48 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövning av överklaganden enligt 60 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut under rättegången i frågor som avses i 25, 32 eller 41 § skall&lt;br&gt;överklagas särskilt. Ett beslut enligt 32 eller 41 § som meddelats innan&lt;br&gt;rättegång har inletts skall överklagas som om beslutet meddelats under&lt;br&gt;rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättegångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;64 § Om något annat inte följer av denna lag tillämpas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beträffande rättegången i frågor som avses i 63 § första stycket 1-4,&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning inte&lt;br&gt;är tillåten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande handläggningen av frågor som avses i 63 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6, lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i 49, 50 och 52 kap. rättegångsbalken sägs om hovrätten skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stället gälla Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 { För Konkurrensverket som part i mål och ärenden enligt denna lag&lt;br&gt;gäller, i fråga om föreläggande för part och parts utevaro, vad som i&lt;br&gt;rättegångsbalken är föreskrivet for åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 § Vid behandlingen av en fråga enligt 41 § då rättegång inte pågår&lt;br&gt;tillämpas, utöver vad som föreskrivs där, vad som gäller när en sådan&lt;br&gt;fråga uppkommer i rättegång. Ett yrkande av Konkurrensverkets motpart&lt;br&gt;om ersättning för kostnader får dock prövas i samband med avgörandet av&lt;br&gt;frågan om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 $ En åtgärd enligt 41 § som har beslutats då rättegång inte pågår Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;skall omedelbart hävas, om Konkurrensverket inte beslutar om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökning enligt 38 § eller, om ett sådant beslut har meddelats, inte&lt;br&gt;väcker talan enligt 39 §. Detsamma gäller om Konkurrensverket beslutar&lt;br&gt;att lämna ett företagsförvärv utan åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 § Innan ett mål om företagsförvärv avgörs, skall förvärvarens mot-&lt;br&gt;part i förvärvsavtalet få tillfälle att yttra sig. Detta gäller dock inte vid&lt;br&gt;förvärv som har skett på det sätt som anges i 34 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 $ Mål och ärenden i frågor som avses i 63 § första stycket får hand-&lt;br&gt;läggas gemensamt, om det är till fördel för utredningen. Handläggningen&lt;br&gt;skall ske enligt vad som föreskrivs i 64 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs konkurrenslagen (1982:729) och lagen (1991:&lt;br&gt;921) om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksproduk-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Följande gäller i fråga om avtal som föreligger när denna lag träder i&lt;br&gt;kraft och för vilka inom sex månader från ikraftträdandet till Konkurrens-&lt;br&gt;verket inkommer anmälan för undantag enligt 8 § eller ansökan om icke-&lt;br&gt;ingripandebesked enligt 20 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Bestämmelserna i 7 § skall inte tillämpas förrän sex månader efter den&lt;br&gt;dag då Konkurrensverket meddelat beslut med anledning av anmälan eller&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Bestämmelserna i 23 § skall inte tillämpas före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i a vad avser överträdelser av förbudet i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Konkurrensskadeavgift enligt 26 § eller skadestånd enligt 33 § för&lt;br&gt;överträdelser av förbudet i 6 § får inte dömas ut för åtgärder som har&lt;br&gt;vidtagits före den tidpunkt som anges i a, om åtgärderna ligger inom&lt;br&gt;ramen för den verksamhet som har beskrivits i anmälan eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om avtal som föreligger eller förfaranden som tillämpas när&lt;br&gt;denna lag träder i kraft och som är förbjudna enligt 6 eller 19 § skall&lt;br&gt;förbuden inte gälla, om avtalen eller förfarandena inom sex månader från&lt;br&gt;lagens ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ändras på sådant sätt att de omfattas av gruppundantag enligt 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ändras på sådant sätt att de inte längre omfettas av 6 eller 19 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) upphör att tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket a utgör dock inte hinder för Konkurrens-&lt;br&gt;verket att återkalla undantaget för ett avtal enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Anmälan för undantag enligt 8 § eller ansökan om icke-ingripandebe-&lt;br&gt;sked enligt 20 § får prövas före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en anmälan eller ansökan som görs före lagens ikrafträdande Prop- 1992/93:56&lt;br&gt;gäller punkt 3 a-c ovan. Den tidsfrist som där anges skall dock vara tio&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I fråga om avtal som avses i punkt 3 ovan och som anmäls i enlighet&lt;br&gt;med vad som där föreskrivs, tillämpas 13 § med den avvikelsen att den&lt;br&gt;tidpunkt från vilken undantag skall anses beviljat räknas från lagens ikraft-&lt;br&gt;rädande. Detsamma gäller i fråga om avtal som anmäls före lagens ikraft-&lt;br&gt;rädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om företagsför-&lt;br&gt;värv som har skett före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;rörande pris- och konkurrensförhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 12 §§ lagen (1956:245) om uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet rörande pris- och konkurrensförhällanden skall upphöra att gälla&lt;br&gt;vid utgången av juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1970:417) om Marknadsdomstol&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:417) om Marknadsdomstol&lt;br&gt;m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4, 9, 13, 13 a, 14, 15, 15 a, 16 och 18-20 §§ skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;ärenden enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslagen (1982:729),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;marknadsföringslagen (1975:&lt;br&gt;1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:292) om avtals-&lt;br&gt;villkor mellan näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. produktsäkerhetslagen (1988:&lt;br&gt;1604),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1992:138) om tillämp-&lt;br&gt;ning av avtal mellan Sverige, Nor-&lt;br&gt;ge och EEG om civil luftfart, om&lt;br&gt;inte annat följer av 20 § nämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;mål enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslagen (1992:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;marknadsföringslagen (1975:&lt;br&gt;1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:292) om&lt;br&gt;avtalsvillkor mellan näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. produktsäkerhetslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1988:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1604).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14, 15 och 16-22&lt;br&gt;§§ tillämpas inte i mål enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000). 1 stäl-&lt;br&gt;let gäller vad som föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Omtryckt 1984:294. Senaste lydelse av lagens rubrik 1972:732.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot marknadsdomstolens beslut i&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag får talan&lt;br&gt;inte föras i annat fall än som följer&lt;br&gt;av 23 § lagen (1992:138) om till-&lt;br&gt;lämpning av avtal mellan Sverige,&lt;br&gt;Norge och EEG om civil liftfart.&lt;br&gt;Detsamma gäller domstolens beslut&lt;br&gt;i övrigt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen består av en&lt;br&gt;ordförande, en vice ordförande&lt;br&gt;samt tio andra ledamöter, av vilka&lt;br&gt;fyra är särskilda ledamöter, tre för&lt;br&gt;ärenden om konkurrensbegränsning&lt;br&gt;och ärenden om avtalsvillkor mellan&lt;br&gt;näringsidkare samt en för ärenden&lt;br&gt;om marknadsföring, ärenden om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhållan-&lt;br&gt;den och ärenden om produktsäker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden, vice ordföranden&lt;br&gt;och en av de särskilda ledamöterna&lt;br&gt;för ärenden om konkurrensbegräns-&lt;br&gt;ning och avtalsvillkor mellan nä-&lt;br&gt;ringsidkare skall vara lagkunniga&lt;br&gt;och erfarna i domarvärv. De två&lt;br&gt;övriga ledamöterna för sådana&lt;br&gt;ärenden skall ha särskild insikt i&lt;br&gt;näringslivets förhållanden. Ledamo-&lt;br&gt;ten för ärenden om marknadsföring,&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhållan-&lt;br&gt;den och produktsäkerhet skall ha&lt;br&gt;särskild insikt i konsumentfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot Marknadsdomstolens dom el-&lt;br&gt;ler beslut i mål enligt denna lag får&lt;br&gt;talan inte föras. Detsamma gäller&lt;br&gt;domstolens beslut i övrigt enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;i&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen består av en&lt;br&gt;ordförande, en vice ordförande&lt;br&gt;samt fem särskilda ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden, vice ordföranden&lt;br&gt;och en av de särskilda ledamöterna&lt;br&gt;skall vara jurister och ha erfaren-&lt;br&gt;het som domare. De andra särskil-&lt;br&gt;da ledamöterna skall vara ekono-&lt;br&gt;miska experter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden, vice ordföranden och&lt;br&gt;de särskilda ledamöterna får ej&lt;br&gt;utses bland personer som kan anses&lt;br&gt;företräda företagsintressen eller&lt;br&gt;konsument- och löntagarintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vice ordföranden och var och en av de särskilda ledamöterna finns&lt;br&gt;en eller flera ersättare. Bestämmelserna om vice ordförande och särskild&lt;br&gt;ledamot gäller även ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen är beslutför,&lt;br&gt;när ordföranden och fyra andra le-&lt;br&gt;damöter är närvarande. I beslut&lt;br&gt;skall lika antal ledamöter som fö-&lt;br&gt;reträder företagarintressen samt&lt;br&gt;konsument- och löntagarintressen&lt;br&gt;deltaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de särskilda ledamöterna del-&lt;br&gt;tager vid handläggning av ärenden&lt;br&gt;om konkurrensbegränsning eller av-&lt;br&gt;talsvillkor mellan näringsidkare&lt;br&gt;endast de som har utsetts för så-&lt;br&gt;dana ärenden och vid handläggning&lt;br&gt;av ärenden om marknadsföring, av-&lt;br&gt;talsvillkor i konsumentförhållanden&lt;br&gt;eller produktsäkerhet endast den&lt;br&gt;som har utsetts för sådana ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhandling som avses i 4 el-&lt;br&gt;ler 5 § konkurrenslagen (1982:729)&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter i 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden kan ensam på dom-&lt;br&gt;stolens vägnar företaga förberedan-&lt;br&gt;de åtgärd och pröva fråga om av-&lt;br&gt;skrivning av ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen är beslutför,&lt;br&gt;när ordföranden och tre andra le-&lt;br&gt;damöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden får ensam på dom-&lt;br&gt;stolens vägnar vidta förberedande&lt;br&gt;åtgärder och pröva frågor om av-&lt;br&gt;skrivning av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden får förordna sekre-&lt;br&gt;terare hos domstolen an ensam på&lt;br&gt;domstolens vägnar vidta förbere-&lt;br&gt;dande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan som avses i 17 § kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1982:729) görs skrift-&lt;br&gt;ligen. Detsamma gäller ansökan om&lt;br&gt;förbud eller iläggande enligt 2-4 §§&lt;br&gt;marknadsföringslagen (1975:1418),&lt;br&gt;1 § lagen (1971:112) om avtalsvill-&lt;br&gt;kor i konsumentförhållanden, 1 §&lt;br&gt;lagen (1984:292) om avtalsvillkor&lt;br&gt;mellan näringsidkare eller 5-9 §§&lt;br&gt;eller 12 § tredje stycket produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1988:1604) samt&lt;br&gt;ansökan enligt 16 § lagen (1992:&lt;br&gt;138) om tillämpning av avtal mellan&lt;br&gt;Sverige, Norge och EEG om civil&lt;br&gt;luftfart. Av ansökningen skall fram-&lt;br&gt;gå de skäl på vilka ansökningen&lt;br&gt;grundas och den utredning sökan-&lt;br&gt;den åberopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt för sammanslut-&lt;br&gt;ningar av näringsidkare att med-&lt;br&gt;verka i ärenden som avses i 13 §&lt;br&gt;andra meningen gäller följande&lt;br&gt;särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning av nä-&lt;br&gt;ringsidkare gör sannolikt att ut-&lt;br&gt;gången av ärendet kan ha betydan-&lt;br&gt;de intresse för medlemmarna i&lt;br&gt;sammanslutningen, får marknads-&lt;br&gt;domstolen på ansökan av samman-&lt;br&gt;slutningen tillåta att denna, vid&lt;br&gt;sidan av enskild part, medverkar i&lt;br&gt;förfarandet och därvid åberopar&lt;br&gt;bevisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen om medverkan skall&lt;br&gt;som den grundas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om förbud eller åläg-&lt;br&gt;gande enligt 2-4 §§ marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen (1975:1418), 1 5 lagen&lt;br&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i kon-&lt;br&gt;sumentförhållanden, 1 &amp;nbsp;$ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984 : 292) om avtalsvillkor mellan&lt;br&gt;näringsidkare eller 5-9 §§ eller 12&lt;br&gt;§ tredje stycket produktsäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1988:1604) görs skriftligen.&lt;br&gt;Av ansökning® *kall de skäl fram-&lt;br&gt;gå på vilka ansökningen grundas&lt;br&gt;och den utredning som sökanden&lt;br&gt;åberopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt för sammanslut-&lt;br&gt;ningar av näringsidkare att med-&lt;br&gt;verka i mål som avses i 13 § gäller&lt;br&gt;följande särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning av nä-&lt;br&gt;ringsidkare gör sannolikt att ut-&lt;br&gt;gången av målet kan ha betydande&lt;br&gt;intresse för medlemmarna i sam-&lt;br&gt;manslutningen, får Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen på ansökan av sammanslut-&lt;br&gt;ningen tillåta att denna, vid sidan&lt;br&gt;av en enskild part, medverkar i för-&lt;br&gt;farandet och därvid åberopar bevis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara skriftlig och innehålla de skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Senaste lydelse 1985:927.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partema skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen. Denna får&lt;br&gt;inte bifallas, om parten på den sida som ansökningen om medverkan avser&lt;br&gt;motsätter sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden och hans motpart skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att vid sammanträ-&lt;br&gt;de inför marknadsdomstolen lägga&lt;br&gt;fram sina synpunkter och före-&lt;br&gt;bringa den utredning de vill åbe-&lt;br&gt;ropa. Till sådant sammanträde skall&lt;br&gt;ombudsmannen för frågor av den&lt;br&gt;art som ärendet rör kallas, även om&lt;br&gt;han ej är sökande. Vidare skall den&lt;br&gt;som medverkar enligt 13 a § kallas&lt;br&gt;till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden och hans motpart skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att vid sammanträ-&lt;br&gt;de infor Marknadsdomstolen lägga&lt;br&gt;fram sina synpunkter och före-&lt;br&gt;bringa den utredning de vill åbe-&lt;br&gt;ropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mål enligt marknadsföringsla-&lt;br&gt;gen (1975:1418), lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden och produktsäkerhets-&lt;br&gt;lagen (1988:1604) skall konsument-&lt;br&gt;ombudsmannen kallas till samman-&lt;br&gt;träde, även om han inte är sökande.&lt;br&gt;Vidare skall den som medverkar&lt;br&gt;enligt 13 a § kallas till sammanträ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före sammanträde kan muntlig eller skriftlig förberedelse äga rum i den&lt;br&gt;utsträckning domstolen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandling som avses i 4 eller 5&lt;br&gt;§ konkurrenslagen (1982:729) skall&lt;br&gt;äga rum vid sammanträde med par-&lt;br&gt;tema inför domstolen eller dess&lt;br&gt;ordförande. Domstolen eller ord-&lt;br&gt;föranden får även överlägga enskilt&lt;br&gt;med part. Förhandlingen skall dock&lt;br&gt;alltid avslutas vid sammanträde&lt;br&gt;med parterna inför domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1985:927.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende får avgöras och beslut&lt;br&gt;med anledning av särskild pröv-&lt;br&gt;ning enligt 15 a § meddelas utan&lt;br&gt;sammanträde enligt 14 § första&lt;br&gt;stycket, om tillfredsställande&lt;br&gt;utredning föreligger och part inte&lt;br&gt;begär sammanträde. Ansökan som&lt;br&gt;uppenbart ej förtjänar avseende får&lt;br&gt;avslås utan sådant sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förbud, åläggande eller&lt;br&gt;tillstånd enligt 18 § konkurrens-&lt;br&gt;lagen (1982:729), förbud enligt 21&lt;br&gt;§ so/nzruz lag eller förbud eller åläg-&lt;br&gt;gande enligt 13 § marknadsförings-&lt;br&gt;lagen (1975:1418), 5 § lagen (1971:&lt;br&gt;112) om avtalsvillkor i konsument-&lt;br&gt;förhållanden eller 21 § produktsä-&lt;br&gt;kerhetslagen (1988:1604) kan prö-&lt;br&gt;vas utan sammanträde enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud eller åläggande, som av-&lt;br&gt;ses i andra stycket, eller återkal-&lt;br&gt;lelse av tillstånd, som avses där,&lt;br&gt;får inte beslutas utan att den som&lt;br&gt;förbudet, åläggandet eller återkal-&lt;br&gt;lelsen avser fått tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;i frågan, såvida det inte finns an-&lt;br&gt;ledning anta, att han avvikit eller&lt;br&gt;eljest håller sig undan. I ett ärende&lt;br&gt;om åläggande eller förbud enligt 5-&lt;br&gt;9 § eller 12 § tredje stycket pro-&lt;br&gt;duktsäkerhetslagen får marknads-&lt;br&gt;domstolen dock även i annat fall&lt;br&gt;omedelbart meddela beslut enligt 21&lt;br&gt;§ samma lag, om synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål får avgöras och dom med an-&lt;br&gt;ledning av särskild prövning enligt&lt;br&gt;15 a § meddelas utan sammanträde&lt;br&gt;enligt 14 § första stycket, om till-&lt;br&gt;fredsställande utredning föreligger&lt;br&gt;och part inte begär sammanträde.&lt;br&gt;Ansökan som uppenbart inte förtjä-&lt;br&gt;nar avseende får avslås utan sådant&lt;br&gt;sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förbud eller åläggande&lt;br&gt;enligt 13 § marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 5 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden eller 21 § produktsä-&lt;br&gt;kerhetslagen (1988:1604) får prö-&lt;br&gt;vas utan sammanträde enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud eller åläggande som avses&lt;br&gt;i andra stycket får inte beslutas utan&lt;br&gt;att den som förbudet eller åläggan-&lt;br&gt;det avser fått tillfälle att yttra sig i&lt;br&gt;frågan, såvida det inte finns anled-&lt;br&gt;ning anta, att han avvikit eller eljest&lt;br&gt;håller sig undan. I ett mål om åläg-&lt;br&gt;gande eller förbud en-ligt 5-9 § el-&lt;br&gt;ler 12 § tredje stycket produktsä-&lt;br&gt;kerhetslagen får Marknadsdomsto-&lt;br&gt;len dock även i annat fall omedel-&lt;br&gt;bart medde-la beslut enligt 21 §&lt;br&gt;samma lag, om synnerliga skäl fö-&lt;br&gt;religger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a 8&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen hvi till sär-&lt;br&gt;skild prövning ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i ärende som avser prövning&lt;br&gt;enligt 2 § konkurrenslagen (1982:&lt;br&gt;729) frågan huruvida näringsidkare&lt;br&gt;föranleder skadlig verkan av en&lt;br&gt;konkurrensbegränsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ärende som avser prövning&lt;br&gt;enligt 6-9 § eller 12 § tredje stycket&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen (1988:1604)&lt;br&gt;frågan huruvida en vara eller en&lt;br&gt;tjänst medför särskild risk for skada&lt;br&gt;på person eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen får till sär-&lt;br&gt;skild prövning i mål som avser&lt;br&gt;prövning enligt 6-9 § eller 12 §&lt;br&gt;tredje stycket produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) ta upp frågan huruvida&lt;br&gt;en vara eller en tjänst medför sär-&lt;br&gt;skild risk för skada på person eller&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet vid domstol&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning vid marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av första&lt;br&gt;stycket kan domstolen förordna att&lt;br&gt;sammanträde för handläggning av&lt;br&gt;konkurrensbegränsningsärende skall&lt;br&gt;hållas inom stängda dörrar, om det&lt;br&gt;kan antagas att förhandlingsarbetet&lt;br&gt;i ärendet skulle försvåras till följd&lt;br&gt;av offentligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen kan vid vite&lt;br&gt;förelägga part eller annan, som kan&lt;br&gt;antagas ha upplysning att lämna&lt;br&gt;som är av betydelse i ärendet, att&lt;br&gt;inställa sig personligen inför dom-&lt;br&gt;stolen. Domstolen kan besluta att&lt;br&gt;den som ej är part skall höras som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen får vid vite&lt;br&gt;förelägga part eller annan, som kan&lt;br&gt;antas ha sddo/ut upplysningar att&lt;br&gt;lämna som är av betydelse i målet,&lt;br&gt;att inställa sig personligen inför&lt;br&gt;domstolen. Domstolen kan besluta&lt;br&gt;att den som inte är part skall höras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:757&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1922193. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vittne. Därvid äger 36 kap. 3, 5&lt;br&gt;och 6 §§, 10 § andra stycket, 11 §,&lt;br&gt;13 § första stycket och 14 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken motsvarande tilllämp-&lt;br&gt;ning. Vägrar vittne utan giltigt skäl&lt;br&gt;att avlägga ed eller att avge vittnes-&lt;br&gt;mål eller besvara fråga, får domsto-&lt;br&gt;len vid vite förelägga vittnet att&lt;br&gt;fullgöra sin skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Part eller den som medverkar en-&lt;br&gt;ligt 13 a § kan även föreläggas vid&lt;br&gt;vite att tillhandahålla domstolen&lt;br&gt;handling, varuprov och liknande&lt;br&gt;som kan ha betydelse i ärendet.&lt;br&gt;Detta innebär dock ej skyldighet att&lt;br&gt;röja yrkeshemlighet av teknisk na-&lt;br&gt;tur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vittne. Därvid tillämpas 36&lt;br&gt;kap. 3, 5 och 6 §§, 10 J andra&lt;br&gt;stycket, 11 $, 13 § första stycket&lt;br&gt;och 14 § rättegångsbalken. Vägrar&lt;br&gt;vittne utan giltigt skäl att avlägga&lt;br&gt;ed eller att avge vittnesmål eller&lt;br&gt;besvara fråga, får domstolen vid&lt;br&gt;vite förelägga vittnet att fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Part eller den som medverkar en-&lt;br&gt;ligt 13 a § får även föreläggas vid&lt;br&gt;vite att tillhandahålla domstolen&lt;br&gt;handling, varuprov och liknande&lt;br&gt;som kan ha betydelse i målet. Detta&lt;br&gt;innebär dock inte någon skyldighet&lt;br&gt;att röja företagshemligheter av&lt;br&gt;teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vite som avses i denna paragraf gäller 9 kap. 8 § rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ej är part och inte heller&lt;br&gt;medverkar enligt 13 a § och som&lt;br&gt;efter kallelse av marknadsdomstolen&lt;br&gt;inställt sig inför domstolen har rätt&lt;br&gt;till ersättning enligt vad i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken är föreskrivet om er-&lt;br&gt;sättning till vittne eller sakkunnig. I&lt;br&gt;ärende vari ombudsman för talan&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna för mål&lt;br&gt;om allmänt åtal och i annat ärende&lt;br&gt;bestämmelserna för mål vari förlik-&lt;br&gt;ning är tillåten. Skall ersättning&lt;br&gt;utges av parterna en för båda och&lt;br&gt;båda för en, skall domstolen slutligt&lt;br&gt;fördela kostnaden mellan dem med&lt;br&gt;hälften å vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är part och inte&lt;br&gt;heller medverkar enligt 13 a § och&lt;br&gt;som efter kallelse av Marknads-&lt;br&gt;domstolen inställt sig inför domsto-&lt;br&gt;len har rätt till ersättning enligt vad&lt;br&gt;i rättegångsbalken är föreskrivet om&lt;br&gt;ersättning till vittne eller sakkunnig.&lt;br&gt;I mål där Konsumentombudsmannen&lt;br&gt;för talan tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;för mål om allmänt åtal. I andra&lt;br&gt;mål tillämpas bestämmelserna för&lt;br&gt;mål vari förlikning är tillåten. Skall&lt;br&gt;ersättning utges av parterna en för&lt;br&gt;båda och båda för en, skall domsto-&lt;br&gt;len slutligt fördela kostnaden mellan&lt;br&gt;dem med hälften på vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §*’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I marknadsdomstolens beslut var-&lt;br&gt;igenom ärende eller sådan fråga&lt;br&gt;som avses i 15 a § avgörs anges de&lt;br&gt;skäl på vilka beslutet grundas. Be-&lt;br&gt;slut som nu nämnts och beslut som&lt;br&gt;avses i 15 § andra stycket sänds till&lt;br&gt;parterna, till den som medverkar&lt;br&gt;enligt 13 a § och till sådan myndig-&lt;br&gt;het som avses i 4 § produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen (1988:1604) samma dag&lt;br&gt;som det meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Marknadsdomstolens dom var-&lt;br&gt;igenom mål eller sådan fråga som&lt;br&gt;avses i 15 a $ avgörs skall de skäl&lt;br&gt;anges på vilka domen grundas. Do-&lt;br&gt;men och ett sådant beslut som avses&lt;br&gt;i 15 § andra stycket skall sändas till&lt;br&gt;parterna, till den som medverkar&lt;br&gt;enligt 13 a § och till sådan myndig-&lt;br&gt;het som avses i 4 § produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen (1988:1604) samma dag&lt;br&gt;som domen eller beslutet meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall ansökan, kallelse eller fö-&lt;br&gt;reläggande tillställas part eller&lt;br&gt;annan, sker det genom delgivning.&lt;br&gt;Detsamma gäller beslut som sänds&lt;br&gt;enligt 19 §. Annan handling får&lt;br&gt;tillställas part eller annan genom&lt;br&gt;delgivning, om det anses erforder-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning av beslut av mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen, vilket innefattar&lt;br&gt;vitesföreläggande enligt konkur-&lt;br&gt;renslagen (1982:729), marknads-&lt;br&gt;föringslagen (1975:1418), lagen&lt;br&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i kon-&lt;br&gt;sumentförhållanden, lagen (1984:&lt;br&gt;292) om avtalsvillkor mellan nä-&lt;br&gt;ringsidkare eller produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen (1988:1604), får inte ske&lt;br&gt;enligt 12 § delgivningslagen (1970:&lt;br&gt;428), om det inte finns anledning&lt;br&gt;att anta att den sökte har avvikit&lt;br&gt;eller på annat sätt håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall ansökan, kallelse eller fö-&lt;br&gt;reläggande tillställas en part eller&lt;br&gt;någon annan, sker det genom del-&lt;br&gt;givning. Detsamma gäller dom eller&lt;br&gt;beslut som sänds enligt 19 §. För&lt;br&gt;andra handlingar får delgivning an-&lt;br&gt;vändas om det anses erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning av sådana domar eller&lt;br&gt;beslut av Marknadsdomstolen, som&lt;br&gt;innefattar vitesföreläggande enligt&lt;br&gt;marknadsföringslagen (1975:1418),&lt;br&gt;lagen (1971:112) om avtalsvillkor&lt;br&gt;i konsumentförhållanden, lagen&lt;br&gt;(1984:292) om avtalsvillkor mellan&lt;br&gt;näringsidkare eller produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen (1988:1604), får inte ske&lt;br&gt;enligt 12 § delgivningslagen (1970:&lt;br&gt;428), om det inte finns anledning&lt;br&gt;att anta att den sökte har avvikit&lt;br&gt;eller på annat sätt håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Semaste lydelse 1988:1606&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna i 13, 14, 15, 15 a, 16 och 18-20 §§ i deras äldre lydel-&lt;br&gt;ser skall fortfarande tillämpas vid handläggningen av ärenden om företags-&lt;br&gt;förvärv enligt punkten 7 i övergångsbestämmelserna till konkurrenslagen&lt;br&gt;(1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i CEC A-lagen (1972:762).&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § CEC A-lagen (1972:762) skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avtal om fusion godkänts av bolagsstämman skall det anmälas av bola-&lt;br&gt;get för registrering. Om det ej skett inom fyra månader från bolagsstäm-&lt;br&gt;mans beslut eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande be-&lt;br&gt;slut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, är frågan&lt;br&gt;om fusion förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering av avtal&lt;br&gt;om fusion enligt 2 § möter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fusionen förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729) eller&lt;br&gt;om näringsfrihetsombudsmannen in-&lt;br&gt;te beslutat lämna fusionen utan åt-&lt;br&gt;gärd enligt 20 § första stycket&lt;br&gt;konkurrenslagen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om ej yttrande företes från&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor&lt;br&gt;av vilket framgår att aktiekapitalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i det övertagande bolaget inte över-&lt;br&gt;stiger de överlåtande bolagens sam-&lt;br&gt;manlagda verkliga värde för det&lt;br&gt;övertagande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1992:000) eller lagen&lt;br&gt;(1992:000) om ett europeiskt eko-&lt;br&gt;nomiskt samarbetsområde (EES) el-&lt;br&gt;ler om prövning av fusionen pågår&lt;br&gt;enligt någon av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av ett fusions-&lt;br&gt;avtal enligt 2 § krävs vidare att ett&lt;br&gt;yttrande företes från auktoriserad&lt;br&gt;eller godkänd revisor av vilket&lt;br&gt;framgår att aktiekapitalet i det&lt;br&gt;övertagande bolaget inte överstiger&lt;br&gt;de överlåtande bolagens samman-&lt;br&gt;lagda verkliga värde för det överta-&lt;br&gt;gande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:733&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla vid utgången av juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har godkänts av bolagsstämman skall det anmälas av&lt;br&gt;det överlätande bankaktiebolaget för registrering. Om detta inte har skett&lt;br&gt;inom fyra månader från stämmans beslut eller om Finansinspektione ge-&lt;br&gt;nom lagakraftvunnet beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat&lt;br&gt;registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter,&lt;br&gt;om fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729) eller&lt;br&gt;om näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;inre har beslutat att lämna Jusionen&lt;br&gt;utan åtgärd enligt 20 § första styck-&lt;br&gt;et konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter,&lt;br&gt;om fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) eller&lt;br&gt;lagen (1992:000) om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller om prövning av fusionen på-&lt;br&gt;går enligt någon av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av ett fusionsavtal enligt 2 § krävs vidare att ett yttran-&lt;br&gt;de företes från en auktoriserad revisor, av vilket ftamgår att aktiekapitalet&lt;br&gt;i det övertagande bolaget inte överstiger de överlåtande bolagens samman-&lt;br&gt;lagda verkliga värde för det övertagande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:936&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § och 8 kap. 5 § sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 5&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har godkänts av sparbanksstämman skall det anmälas&lt;br&gt;av den överlåtande sparbanken för registrering. Om detta inte har skett&lt;br&gt;inom fyra månader från stämmans beslut eller om Finansinspektionen ge-&lt;br&gt;nom lagakraftvunnet beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat re-&lt;br&gt;gistrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter,&lt;br&gt;om fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729) eller&lt;br&gt;om näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;inte har beslutat att lämna fusionen&lt;br&gt;utan åtgärd enligt 20 § första styck-&lt;br&gt;et konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter,&lt;br&gt;om fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) eller&lt;br&gt;lagen (1992:000) om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller om prövning av fusionen&lt;br&gt;pågår enligt någon av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanken skall inom fyra månader från stämmans beslut enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket anmäla beslutet till Finansinspektionen för registrering.&lt;br&gt;Frågan om ombildning har fallit om anmälan inte gjorts inom föreskriven&lt;br&gt;tid eller om Finansinspektionen genom beslut som vunnit laga kraft har&lt;br&gt;avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får inte registreras om&lt;br&gt;ombildningen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729). Hin-&lt;br&gt;der mot registrering föreligger&lt;br&gt;också om näringsfrihetsombudsman-&lt;br&gt;nen inte har beslutat att lämna&lt;br&gt;tmbildningen utan åtgärd enligt 20&lt;br&gt;§ första stycket konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får inte registreras om&lt;br&gt;ombildningen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) eller&lt;br&gt;lagen (1992:000) om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller om prövning av ombildningen&lt;br&gt;pågår enligt någon av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:936&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:936&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 § föreningsbankslagen (1987:620)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har godkänts av föreningsbanksstämman skall det&lt;br&gt;anmälas av den överlätande föreningsbanken för registrering. Om detta&lt;br&gt;inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om Finansin-&lt;br&gt;spektionen genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan&lt;br&gt;eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter,&lt;br&gt;om fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729) eller&lt;br&gt;om näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;inte har beslutat att lämna fusionen&lt;br&gt;utan åtgärd enligt 20 § första styck-&lt;br&gt;et konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter,&lt;br&gt;om fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) eller&lt;br&gt;lagen (1992:000) om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller om prövning av fusionen på-&lt;br&gt;går enligt någon av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsanmä-&lt;br&gt;lan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap.&lt;br&gt;12 § fjärde stycket skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:936&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har slutligt godkänts av föreningsstämman skall det&lt;br&gt;anmälas av föreningen för registrering. Om detta inte har skett inom fyra&lt;br&gt;månader från stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom&lt;br&gt;lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat regist-&lt;br&gt;rering av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter,&lt;br&gt;om fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729) eller&lt;br&gt;om näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;inte har beslutat att lämna Jusionen&lt;br&gt;utan åtgärd enligt 20 § första&lt;br&gt;stycket konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter,&lt;br&gt;om fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) eller&lt;br&gt;lagen (1992:000) om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller om prövning av Jusionen på-&lt;br&gt;går enligt någon av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen om ett europeiskt ekonomiskt samar-&lt;br&gt;betsområde (EES)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen om ett europeiskt ekonomiskt sam-&lt;br&gt;arbetsområde (EES) skall införas en ny paragraf, 10 a 5, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i artikel 53.1 i EES-avtalet är inte tillämpliga på sådana&lt;br&gt;kategorier av avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och&lt;br&gt;samordnade förfaranden som kan antas uppfylla förutsättningarna i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53.3 samma avtal (gruppundantag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana kategorier av avtal, beslut och samordnade förfaranden som av-&lt;br&gt;ses i första stycket anges i verkställighetsföreskrifter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf utgör inte hinder för den rätt som EG-&lt;br&gt;kommissionen och EFTA:s övervakningsmyndighet har enligt EES-avtalet&lt;br&gt;att i ett visst fall bestämma att ett gruppundanntag inte skall tillämpas, om&lt;br&gt;ett avtal, beslut eller samordnat förfarande har vissa verkningar som är&lt;br&gt;oförenliga med de villkor som anges i artikel 53.3 i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NÄRINGSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Din-&lt;br&gt;kelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet P. Westerberg anmäler fråga om ny konkurrenslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;ny konkurrenslagstiftning i enlighet med bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:59)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Konkurrens for ökad välfärd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens för ökad välfård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige, liksom i de flesta andra industriländer, har produktivitetstillväxten&lt;br&gt;försvagats de två senaste årtiondena. En hög löne- och prisstegringstakt&lt;br&gt;utgör ett hot mot den samhällsekonomiska balansen och därmed mot den&lt;br&gt;fulla sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenspolitiken är ett viktigt inslag i stabiliseringspolitiken samt en&lt;br&gt;förutsättning for god resurshållning, ekonomisk tillväxt, utveckling av&lt;br&gt;välfärden och internationell konkurrenskraft. Begränsning av konkurrensen&lt;br&gt;innebär att marknadens effektivitet som styrmekanism försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri och väl fungerande konkurrens där konsumenterna har möjlighet att&lt;br&gt;välja mellan olika varor och tjänster är alltså en viktig del av den ekonomis-&lt;br&gt;ka politiken. Genom att utbudet styrs av hushållens önskemål och preferen-&lt;br&gt;ser uppnås en samhällsekonomisk effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det marknadsekonomiska systemet är konkurrensen ständigt hotad. Företag&lt;br&gt;kan genom fusioner, kartellbildningar eller andra former av konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande samverkan skaffa sig en marknadsmakt som sätter konkurrensen&lt;br&gt;ur spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I moderna välfärdsstater har det därför ansetts nödvändigt att använda olika&lt;br&gt;konkurrenspolitiska medel. Ett viktigt medel är en konkurrenslagstiftning&lt;br&gt;som ger samhället möjligheter att ingripa mot skadliga konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningar. En effektiv konkurrenspolitik minskar behovet av special-&lt;br&gt;regleringar för olika sektorer av ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén har enligt sina direktiv haft i uppgift att kartlägga hur&lt;br&gt;konkurrensförhållandena förändrats under de senaste tio åren samt att&lt;br&gt;analysera vilken betydelse konkurrensförhållandena har för att de centrala&lt;br&gt;ekonomisk-politiska målen skall kunna nås. I uppgiften har även ingått att&lt;br&gt;föreslå åtgärder som verksamt kan bidra till en ökad konkurrens och att&lt;br&gt;överväga ändringar i konkurrenslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven delar in arbetet i tre faser. I den första fasen har kommittén gått&lt;br&gt;igenom de reglerade sektorerna, livsmedels-, bygg- och transportsektorn och&lt;br&gt;lagt fram förslag i syfte att förbättra de olika marknadernas funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fas nummer två har kommittén behandlat frågan om prisinformation till&lt;br&gt;konsumenterna och lagt fram förslag till hur sådan prisinformation kan&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tredje fasen, som nu redovisas, presenteras generella slutsatser om&lt;br&gt;konkurrensförhållandena i den svenska ekonomin. Vidare framläggs förslag&lt;br&gt;om förändring av konkurrenslagstiftningen, om avreglering och om en ny&lt;br&gt;effektivare myndighetsorganisation for konkurrensvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en senare fas kommer även konkurrensen inom den kommunala sektom&lt;br&gt;att behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensförhållandena i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den studie om konkurrensförhållandena i 61 branscher som statens pris-&lt;br&gt;och konkurrensverk (SPK) har genomfört för kommitténs räkning framgår&lt;br&gt;att konkurrensen inom flertalet av de studerade branscherna fungerar&lt;br&gt;otillfredsställande. Förutom många s.k. &amp;quot;naturliga* konkurrenshinder, som&lt;br&gt;beror t.ex. på att det föreligger stordriftsfÖrdelar i produktionen, finns det&lt;br&gt;en rad andra allvarliga hinder mot en effektiv konkurrens, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Privata överenskommelser och samarbete mellan företag i form av dels&lt;br&gt;vertikalt samarbete, t.ex. mellan producenter, leverantörer, återförsäljare&lt;br&gt;eller reparatörer, dels horisontellt samarbete mellan producenter eller&lt;br&gt;leverantörer som befinner sig på samma nivå i produktionskedjan. I det&lt;br&gt;senare fallet handlar det ofta om cirkaprislistor och annat prissamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Dominerande ställning for vissa företag förekommer i ett stort antal&lt;br&gt;branscher, i synnerhet inom livsmedelsindustrin och byggmaterialindu-&lt;br&gt;strin. Inom flertalet branscher har koncentrationen ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Offentliga regleringar och subventioner förekommer också inom många&lt;br&gt;områden. De offentliga ingreppen är av mycket olika karaktär: pris-&lt;br&gt;regleringar, tekniska normer, tullar och andra importhinder, subventioner&lt;br&gt;som begränsar konsumenternas priskänslighet, samt konkurrenshinder som&lt;br&gt;gäller själva den kommunala eller statliga verksamheten. De senare är&lt;br&gt;delvis en följd av de lagar som reglerar kommunernas och andra&lt;br&gt;offentliga organs verksamhet. Det finns också konkurrenshinder som&lt;br&gt;beror av kommunernas praxis när det gäller t.ex. upphandling och&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan de olika typerna av konkurrenshinder finns ofta nära samband. En&lt;br&gt;offentlig prisreglering leder t.ex. inte sällan till ett konkurrensbegränsande&lt;br&gt;samarbete mellan företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPKs utredning har främst varit inriktad på att kartlägga och beskriva&lt;br&gt;förekomsten av konkurrenshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén redovisar även vissa studier där man har försökt att analysera&lt;br&gt;effekterna av olika konkurrenshinder. Dessa studier visar på betydelsen av&lt;br&gt;att stärka konkurrensen på hemmamarknaden genom att bl.a. öppna&lt;br&gt;skyddade sektorer av den svenska ekonomin. Det är således viktigt att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns möjligheter till nyetableringar och att marknaderna är utsatta for&lt;br&gt;potentiell konkurrens från inhemska och utländska företag samt från nya&lt;br&gt;produkter och nya tekniska lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi diskuterar även hur konkurrensforhållandena förändrats under 1980-talet&lt;br&gt;och konstaterar att konkurrensen i flera avseenden har försämrats. Bl.a. har&lt;br&gt;koncentrationen inom många branscher ökat. Konkurrensbegränsningar har&lt;br&gt;enligt vår bedömning inte tillräckligt effektivt kunnat förhindras genom&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729) eller genom att ökade resurser för konkurrens-&lt;br&gt;vården ställts till myndigheternas förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att våra kunskaper om olika konkurrenshinder och&lt;br&gt;deras effekter på resurshushållning, ekonomisk tillväxt, prisbildning och&lt;br&gt;välfärd är bristfälliga. Branschutredningar, analyser av konkurrenshinders&lt;br&gt;samhällsekonomiska effekter och en ökad satsning på forskning om&lt;br&gt;konkurrensfrågor är därför viktiga inslag i den framtida konkurrenspoliti-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk och utländsk konkurrenslagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande svenska konkurrenslagen bygger på den s.k. missbruksprin-&lt;br&gt;cipen, vars lagtekniska uttryck är den s.k. generalklausulen. Förbudsprin-&lt;br&gt;cipen, som dominerar i utländska konkurrensrättssystem, däribland EGs, har&lt;br&gt;i Sverige hittills tagit sig uttryck i förbud mot anbudskarteller och bruttopri-&lt;br&gt;ser. Den svenska lagstiftningen på området har således hittills varit mindre&lt;br&gt;långtgående när det gäller att hindra konkurrensbegränsande förfaranden än&lt;br&gt;lagstiftningen i många andra industriländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs utvärdering av lagstiftningen visar att den inte varit tillräckligt&lt;br&gt;effektiv for att angripa det omfattande prissamarbete och den marknads-&lt;br&gt;delning som förekommer. Reglema för kontroll av företagsförvärv har inte&lt;br&gt;heller varit tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge och Finland pågår arbete för att reformera konkurrenslagstiftningen.&lt;br&gt;I Finland har redan förslag lagts med nya förbud mot prissamarbete och&lt;br&gt;marknadsdelning. Den norska konkurrensutredningen har en motsvarande&lt;br&gt;inriktning. I EG-ländema pågår en process där de nationella reglema&lt;br&gt;närmas till den gemensamma konkurrensrätten. Det betyder att forbudsprin-&lt;br&gt;cipen nu har vunnit insteg i ytterligare ett antal västeuropeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en ny konkurrenspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs genomgång av konkurrensforhållandena i det svenska näringsli-&lt;br&gt;vet visar att konkurrenspolitiken behöver förstärkas. En ny konkurrenspo-&lt;br&gt;litik behövs bl.a. av följande skäl:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1922193. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Konkurrenspolitiken spelar en allt viktigare roll för att uppnå centrala&lt;br&gt;politiska mål vad gäller t.ex. stabiliseringspolitiken, tillväxtpolitiken och&lt;br&gt;europapolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De konkurrenspolitiska medlen bör kunna utnyttjas mera flexibelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nuvarande lag och myndighetsorganisation har inte kunnat förhindra en&lt;br&gt;ökad koncentration inom näringslivet och konkurrensbegränsande&lt;br&gt;samarbete mellan företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den svenska lagstiftningen behöver anpassas till den internationella&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs uppfattning behövs det en serie av åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra konkurrensen i den svenska ekonomin. Statliga och kommunala&lt;br&gt;regleringar behöver ses över med sikte på att avskaffa eller förändra sådana&lt;br&gt;regleringar som har starkt konkurrensbegränsande verkan. Detta gäller bl.a.&lt;br&gt;olika former av etableringshinder, importhinder och vissa priskontroller.&lt;br&gt;Det krävs utredningar och information om rådande marknadsförhållanden&lt;br&gt;och konkurrenshinder i syfte att möjliggöra för aktörer på marknaden att&lt;br&gt;agera så att en effektiv och väl fungerande konkurrens uppnås. Det krävs&lt;br&gt;kraftfulla åtgärder genom en skärpning av konkurrenslagen i syfte att&lt;br&gt;motverka konkurrensbegränsande agerande från olika aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny konkurrenslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för arbetet med den nya konkurrenslagen har varit att&lt;br&gt;främja bl.a. effektiv resurshushållning, förnyelse och ekonomisk tillväxt.&lt;br&gt;Arbetet har varit inriktat på att effektivisera lagstiftningen i första hand då&lt;br&gt;det gäller prissamverkan, marknadsdelning och företagsförvärv. Kommittén&lt;br&gt;har alltså sökt precisera målen för konkurrenslagstiftningen och knyta dem&lt;br&gt;till de centrala ekonomiska och politiska målen. Målformuleringen utgår&lt;br&gt;från att konkurrenslagstiftningen inte bara är avsedd att påverka för-&lt;br&gt;hållandena inom näringslivet utan även förhållandena inom stora delar av&lt;br&gt;den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med konkurrenslagen skall vara att skapa och upprätthålla en&lt;br&gt;effektiv konkurrens som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;främjar rationell produktion och god resurshållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bidrar till att öppna marknader samt främjar etablering av nya företag&lt;br&gt;och utveckling av nya produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;leder till lägre priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;ger konsumenter och andra köpare valfrihet och möjligheter att påverka&lt;br&gt;utbudet av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet då det gäller utforma och tillämpa en effektiv konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ning är att många konkurrensbegränsande åtgärder har såväl positiva som&lt;br&gt;negativa konsekvenser. En konkurrensbegränsning kan således innebära en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rationellare produktion och lägre kostnader för företagen, samtidigt som den&lt;br&gt;innebär risk för att monopolpriser tas ut, att företagens kostnader ökar pä&lt;br&gt;grund av ineffektivitet samt risk för en långsammare teknisk utveckling och&lt;br&gt;förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ingripanden mot företag som hämmar konkurrensen och vid prövning&lt;br&gt;av företagsförvärv måste både de positiva och negativa effekterna beskrivas&lt;br&gt;och utvärderas. Bedömningen av om en konkurrensbegränsning är skadlig&lt;br&gt;från allmän synpunkt bör baseras på en samhällsekonomisk analys där man&lt;br&gt;beaktar både sådana effekter som kan värderas i kronor och sådana effekter&lt;br&gt;som bara kan beskrivas kvalitativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa konkurrensbegränsningar kan befaras ha eller komma att få så&lt;br&gt;negativa effekter på konkurrensen och utgöra ett sådant hot mot konsumen-&lt;br&gt;ternas välfärd att de generellt bör förbjudas. En huvudfråga för kommittén&lt;br&gt;har varit att bedöma om den nuvarande lagstiftningen som bygger på den&lt;br&gt;s.k. missbruksprincipen har varit tillräckligt effektiv för att åstadkomma&lt;br&gt;fungerande konkurrensförhållanden i Sverige eller om det behövs ett större&lt;br&gt;inslag av generella förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av denna fråga har kommittén beaktat konkurrensförhål-&lt;br&gt;landena i Sverige och olika omvärldsförändringar som har ägt rum under&lt;br&gt;senare år. En viktig utgångspunkt har varit att de marknadsekonomiska&lt;br&gt;principerna fått ökad betydelse och att olika avreglerande åtgärder vidtagits.&lt;br&gt;Prisregleringar skall i framtiden bara användas vid exceptionella krissituatio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud införs mot prissamverkan och marknadsdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har redovisat att prissamarbete är omfettande i svenskt näringsliv&lt;br&gt;inom ett stort antal branscher. Det gäller såväl vani- som tjänstesektorn. En&lt;br&gt;stor del av det prissamarbete som i dag finns är en direkt följd av de olika&lt;br&gt;prisregleringar vi tidigare haft. Ett prissamarbete som omfettar många och&lt;br&gt;stora företag på marknaden medför betydande risker för att samarbetet&lt;br&gt;försvagar det nödvändiga konkurrenstrycket med negativa följder för&lt;br&gt;samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att den nuvarande missbruksprincipen utgör ett alltför&lt;br&gt;svagt skydd för att hindra horisontellt prissamarbete som skadar konkurren-&lt;br&gt;sen och marknadshushållningens effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår ett förbud mot horisontellt prissamarbete som omfettar en&lt;br&gt;väsentlig del av marknaden. Förbudet föreslås träffa överenskommelser och&lt;br&gt;i samförstånd tillämpade gemensamma förfaranden men också påtryckningar&lt;br&gt;i syfte att få till stånd en överenskommelse eller ett gemensamt agerande.&lt;br&gt;Förbudet föreslås omfetta såväl fall som innebär att ett visst pris eller rabatt&lt;br&gt;bestäms som att olika former av rekommendationer om priser eller rabatter&lt;br&gt;utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår även förbud mot marknadsdelning mellan näringsidkare, Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;när förfarandet omfattar en väsentlig del av marknaden. Marknadsdelning Bilaga 1&lt;br&gt;utgör ofta ett alternativ till prissamarbete när det gäller att undvika&lt;br&gt;priskonkurrens. Förbudet föreslås avse såväl kvotering, områdesindelning&lt;br&gt;som olika former av utbudsbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har valt att inte precisera i lagtexten vad som skall avses med&lt;br&gt;en väsentlig del av marknaden. Däremot har vi föreslagit en tumregel till&lt;br&gt;ledning för rättstillämpningen där vi anger 20 % som en lämplig gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissamarbete i form av cirkaprislistor förekommer i stor utsträckning inom&lt;br&gt;såväl varu- som tjänstesektorn. Konsekvensen av vårt ställningstagande blir&lt;br&gt;att flertalet nuvarande listor kommer att drabbas av förbudet. Även&lt;br&gt;prissamarbetet inom de stora livsmedelsblocken träffas av förbuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att cirkaprislistor är generella och inte tar hänsyn till&lt;br&gt;olika butiksstrukturer som förekommer inom landet. Listorna beaktar inte&lt;br&gt;den enskilda butikens kostnader och konkurrenssituation. Detta innebär t.ex.&lt;br&gt;att det inte sker en anpassning av priserna till lokal efterfrågan eller till&lt;br&gt;kostnadsförhållandena i enskilda företag. Prisrekommendationer som täcker&lt;br&gt;en väsentlig del av en bransch tenderar att skapa en högre prisnivå än vad&lt;br&gt;som skulle ha varit fallet i ett läge med helt individuell prissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra samverkan mellan mindre företag föreslår kommittén ett&lt;br&gt;undantag från förbuden som innebär att mindre företag kan samverka i syfte&lt;br&gt;att bättre kunna konkurrera med större företag och därmed bidra till en&lt;br&gt;hårdare konkurrens på marknaden. I vissa situationer kan mindre företag&lt;br&gt;t.o.m. ha en väsentlig andel av marknaden. Det kan t.ex. gälla butiker i&lt;br&gt;glesbygden. Kommittén föreslår därför ett särskilt smäföretagsundantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagsundantaget innebär att visst samarbete mellan näringsidkare&lt;br&gt;inom t.ex. åkeri och taxi inte träffas av de föreslagna förbuden. Även&lt;br&gt;samarbete inom jordbrukets primärföreningar undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Federativt samarbete mellan ekonomiska föreningar eller liknande verksam-&lt;br&gt;hetsformer anser kommittén inte generellt kunna tillåtas. För att undantag&lt;br&gt;från förbuden skall gälla krävs att samarbetet har begränsad omfattning och&lt;br&gt;att det stärker konkurrensen på marknaden. Frågan om samarbetet stärker&lt;br&gt;konkurrensen får bedömas mot bakgrund av hur stark sidokonkurrensen är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka företagens möjligheter att bedöma de rättsliga konsekvenserna&lt;br&gt;av sitt agerande införs möjlighet för dem att erhålla s.k. negativattest. Det&lt;br&gt;innebär att konkurrensverket i förväg prövar om ett visst förfarande bedöms&lt;br&gt;bli träffat av ett förbud eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inköpskarteller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har från den särskilda lagen om konkurrensbegränsningar&lt;br&gt;beträffande jordbruksprodukter överfort förbudet mot inköpskarteller.&lt;br&gt;Tillsammans med de generella förbuden mot marknadsdelning och&lt;br&gt;prissamarbete innebär detta att den lagens regler helt överförts till&lt;br&gt;konkurrenslagen varför lagen kan upphävas. Från förbudet mot inköpskartel-&lt;br&gt;ler görs motsvarande undantag som för övriga förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudskartellförbudet och bruttoprisförbudet förtydligas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att nuvarande förbud mot anbudskarteller skall&lt;br&gt;bibehållas vid sidan av det allmänna förbudet mot prissamverkan. Nu&lt;br&gt;gällande undantag för säljorganisationer bör dock upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för samfälld prestation med gemensamt anbud (konsortier) bör&lt;br&gt;uttryckligen begränsas till de fall då de samarbetande har otillräckliga&lt;br&gt;resurser för att var för sig utföra prestationen eller då beställaren godtar&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De generella undantagen för samarbete som inte omfattar en väsentlig del&lt;br&gt;av marknaden och för samarbete mellan mindre näringsidkare föreslås gälla&lt;br&gt;även i fråga om detta förbud. Nu gällande föreskrifter om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att även bruttoprisförbudet i konkurrenslagen överförs&lt;br&gt;till den nya lagen. Bestämmelsens tillämpningsområde föreslås bli något&lt;br&gt;utvidgat genom att också bruttoprissättning vid uthyrning av hyrda varor&lt;br&gt;föreslås bli omfattat av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya generalklausulen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalklausulen, eller missbruksbestämmelsen, utgör den centrala&lt;br&gt;bestämmelsen i nuvarande konkurrenslag. Den kan utnyttjas i fråga om alla&lt;br&gt;typer av konkurrensbegränsningar. Kommittén anser att generalklausulen har&lt;br&gt;fyllt en viktig funktion och att den bör överföras till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser emellertid att det tydligare bör klargöras att åtgärder mot&lt;br&gt;konkurrensbegränsande förfaranden bör utgå från en samhällsekonomisk&lt;br&gt;bedömning. Enligt vårt synsätt är konkurrens inget självändamål utan ett&lt;br&gt;medel för att fiämja effektivitet och tillväxt och, ytterst, öka välfärden. Vårt&lt;br&gt;förslag till ändamålsbestämmelse i den nya konkurrenslagen bör därför även&lt;br&gt;få genomslag i utformningen och tillämpningen av generalklausulen.&lt;br&gt;Generalklausulen bör utformas så att den blir operativt användbar mot olika&lt;br&gt;former av missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya missbruksbestämmelsen skall marknadsdomstolen vidta&lt;br&gt;åtgärder om en konkurrensbegränsning motverkar ändamålet med lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att hämma eller vara ägnad att hämma förekomsten och utvecklingen&lt;br&gt;av effektiv konkurrens och om detta sker pä ett sätt som är skadligt frän&lt;br&gt;allmän synpunkt. Detta s.k. konkurrenstest liknar det konkurrenstest som&lt;br&gt;EG tillämpar vid prövning av företagsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av konkurrenstestet består i att analysera marknadssituationen.&lt;br&gt;Därvid beaktas faktorer som marknadsandelar, sido konkurrens, maktförhål-&lt;br&gt;landen som finansiell styrka, teknisk överlägsenhet och kontroll över&lt;br&gt;råvarutillgångar, exportmöjligheter, efterfrågeutveckling samt rättsliga eller&lt;br&gt;faktiska hinder för marknadstillträde. Man måste också beakta vilka substitut&lt;br&gt;som finns eller kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalklausulen föreslås uppbyggd av tre element: ett renodlat konkurrens-&lt;br&gt;test som avser frågan om huruvida den aktuella konkurrensbegränsningen&lt;br&gt;hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av effektiv&lt;br&gt;konkurrens; ett tilläggskrav som avser frågan om detta sker på ett sätt som&lt;br&gt;är skadligt ur allmän synpunkt; samt ett rekvisit som kopplar samman&lt;br&gt;missbruksbestämmelsen med ändamålsbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggskravet innebär att det också skall prövas om hämmandet av&lt;br&gt;konkurrensen är skadligt från allmän synpunkt. Denna prövning innebär en&lt;br&gt;samhällsekonomisk bedömning av om fördelarna av konkurrensbegräns-&lt;br&gt;ningen uppväger nackdelarna. Vilka effekter som härvid skall kartläggas och&lt;br&gt;värderas bestäms av ändamålsparagrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruk av dominerande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller missbruk av dominerande ställning föreslår vi en särskild&lt;br&gt;bestämmelse som konkretiserar tillämpningen av generalklausulen. Om en&lt;br&gt;eller flera näringsidkare som har en dominerande ställning på marknaden&lt;br&gt;vidtar ett konkurrensbegränsande förfarande, vilket innebär ett missbruk av&lt;br&gt;denna ställning, skall förfarandet anses skadligt. Såsom missbruk kan&lt;br&gt;särskilt vara att bedöma följande förfaranden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- missgynnande av annan näringsidkare i fråga om pris, rabatt eller annat&lt;br&gt;affärsvillkor vid inköp eller försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- exklusivavtal och liknande förfaranden som binder leverantörer eller&lt;br&gt;distributionskanaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- säljvägran eller annat avstående från affärsförhållande utan saklig grund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppställande såsom villkor för avtal att avtalspartner godkänner till-&lt;br&gt;äggsprestationer, vilka varken till sin natur eller enligt sedvänja har något&lt;br&gt;samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dominerande ställning bör enligt den nya lagen anses föreligga om ett&lt;br&gt;företag har ett väsentligt inflytande på marknaden och kan agera utan att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöva befara allvarliga reaktioner frän faktiska eller potentiella konkur-&lt;br&gt;renter. En marknadsandel på omkring 40 % kan enligt kommitténs mening&lt;br&gt;inom många områden räcka för att uppnå dominans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema om kontroll av företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs mening bör huvudregeln vara att företagsstrukturen i&lt;br&gt;olika branscher skall utvecklas utan reglerande ingrepp från statsmakternas&lt;br&gt;sida. Endast i de fåll där förvärven bedöms medföra väsentliga risker för att&lt;br&gt;marknadsmekanismerna och konsumenternas ställning försvagas, bör&lt;br&gt;konkurrensmyndigheten ges en möjlighet att ingripa och förhindra&lt;br&gt;företagsförvärv. Det gäller särskilt sådana horisontella förvärv som innebär&lt;br&gt;att konkurrenskraftiga och utvecklingsbara företag slås samman och att&lt;br&gt;dominerande ställning på marknaden uppkommer eller förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagstiftningen är restriktiv vad gäller möjligheterna att&lt;br&gt;ingripa. Inte ens förvärv där en mycket stark marknadsdominans förelegat&lt;br&gt;har kunnat förhindras. Kommitténs bedömning är att de nuvarande reglema&lt;br&gt;särskilt med hänsyn till marknadsdomstolens praxis inte fyllt någon större&lt;br&gt;funktion för att bibehålla en effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att dominans för ett eller flera företag på många markna-&lt;br&gt;der utgör ett samhällsekonomiskt problem, särskilt när hindren för import-&lt;br&gt;konkurrens och för nyetablering är höga. Vi anser att reglema bör skärpas&lt;br&gt;så att de ger möjlighet att ingripa i alla de fall där förvärv leder till påtagligt&lt;br&gt;negativa effekter för konkurrensen. EG har nyligen ändrat sina förvärvs-&lt;br&gt;regler och infört en hårdare förvärvskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att ett företagsförvärv skall kunna förbjudas om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar&lt;br&gt;eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv&lt;br&gt;konkurrens på marknaden i fråga och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet dominerande ställning bör ha samma innebörd i bestämmelsen om&lt;br&gt;missbruk av dominerande ställning som i den om företagsförvärv. Vi&lt;br&gt;föreslår således att ingripanden även skall kunna ske i oligopolfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt system för kontroll av företagsförvärv innehåller i likhet med&lt;br&gt;generalklausulen ett s.k. konkurrenstest. Det blir alltså fråga om att samlat&lt;br&gt;göra en bedömning av de faktorer som på sikt har betydelse för utveck-&lt;br&gt;lingen av förvärvets positiva eller negativa effekter för konkurrensen.&lt;br&gt;Liksom ifråga om ärenden enligt generalklausulen måste vid prövningen av&lt;br&gt;företagsförvärv en samhällsekonomisk bedömning göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår obligatorisk anmälan för förvärv som kan anses särskilt&lt;br&gt;strategiska från förvärvsprövningssynpunkt. Konkurrensverket skall senast&lt;br&gt;30 dagar efter anmälan fatta beslut om undersökning. Under denna tid får&lt;br&gt;inte företagen vidta några åtgärder for fullföljande av förvärvet. Efter ett&lt;br&gt;beslut om undersökning har verket tre månader på sig att väcka talan i&lt;br&gt;marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att konkurrenslagen också ger en möjlighet att bryta upp&lt;br&gt;starka företagskoncentrationer då detta framstår som den enda framkomliga&lt;br&gt;vägen för att åstadkomma en effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsavgift och skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av en omprövning av förbudsområdets omfattning i den nya&lt;br&gt;konkurrenslagen har kommittén funnit det motiverat att se över nu gällande&lt;br&gt;sanktionssystem som bygger på kriminalisering. På många områden, ofta&lt;br&gt;med anknytning till näringsverksamhet, har en kriminalisering av förbud&lt;br&gt;ersatts eller kompletterats med en skyldighet att utge en särskild sanktion-&lt;br&gt;savgift. På konkurrensområdet är ett måttligt bötesstraff den vanligaste&lt;br&gt;påföljden. Det nuvarande påföljdssystemet svarar inte mot de oftast stora&lt;br&gt;samhällsekonomiska värden som konkurrenslagstiftningen gäller. Kommittén&lt;br&gt;föreslår i stället att det bör skapas en ordning där överträdelser av förbuden&lt;br&gt;leder till en skyldighet för företagen att betala en konkurrensskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara en allmän strävan att göra det möjligt för enskilda företag att&lt;br&gt;själva ta till vara sin rätt på konkurrensområdet. Lagtillämpningen på&lt;br&gt;området skall således inte vara en angelägenhet enbart för konkurrensmyn-&lt;br&gt;digheten. I det syftet bör uttryckliga regler om skadestånd införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälliga prisnedsättningar - extrapriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har konstaterat att det föreligger problem kring tillfälliga&lt;br&gt;prisnedsättningar och att dessa problem har att göra med dålig efterlevnad&lt;br&gt;till nu gällande regler, oklarheter i tolkningen och missbruk av begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;extrapris*. Kommitténs förslag om förbud mot horisontell prissamverkan&lt;br&gt;kommer att omöjliggöra jämförelser med ett ordinarie pris som butiken inte&lt;br&gt;själv tillämpat utan som tagits från kedjans cirkaprislista och därigenom i&lt;br&gt;det enskilda fallet framstår som fiktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att prisinformationslagen kompletteras med en regel som&lt;br&gt;tar sikte på att marknadsföring inte får utformas så att konsumenter vilseleds&lt;br&gt;om prisets förmånlighet. Om en tillfällig prisnedsättning marknadsförs som&lt;br&gt;särskilt förmånlig måste nedsättningen vara påtaglig i förhållande till det&lt;br&gt;pris som omedelbart dessförinnan tillämpats på försäljningsstället under&lt;br&gt;rimligt lång tid. Uttryck som &amp;quot;extrapris&amp;quot;, &amp;quot;chockpris&amp;quot; eller användningen&lt;br&gt;av iögonfallande färger är ägnade att ge konsumenten ett intryck av ett&lt;br&gt;särskilt förmånligt köp. En sådan marknadsföring innebär alltså att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisnedsättningen måste vara påtaglig. Erbjudandets varaktighet och&lt;br&gt;eventuella andra begränsningar skall framgå tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har övervägt att komplettera lagen med en rätt att ge närmare&lt;br&gt;och bindande föreskrifter om tillämpningen. Eftersom sådana föreskrifter&lt;br&gt;emellertid kan inbjuda till detaljreglering som skulle motverka syftet med&lt;br&gt;kommitténs förslag har kommittén avstått från detta. Den nya regeln måste&lt;br&gt;följas upp av utökade insatser for att kontrollera efterlevnaden. Talan om&lt;br&gt;vitesförbud i avskräckande syfte bör väckas mot de butiker som bryter mot&lt;br&gt;regeln. Nuvarande vitesnivåer bör höjas avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagstiftningen gäller inte i fråga om sådana konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande förfaranden som är tillåtna enligt lag eller annan författning.&lt;br&gt;Kommittén anser att en skärpning av konkurrenslagen måste åtföljas av&lt;br&gt;avregleringsåtgärder inom såväl den privata som kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i tidigare betänkanden lämnat förslag till avreglering inom&lt;br&gt;livsmedelssektorn, inrikesflyget och bygg- och bostadssektorn. I det nu&lt;br&gt;föreliggande betänkandet behandlas mera allmänt frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- etableringskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- importhinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- prisregleringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att det finns många etableringskontroller och&lt;br&gt;tillståndsprövningar som förhindrar eller försvårar möjligheterna att starta&lt;br&gt;nya företag. Att öppna nya marknader och underlätta nyföretagande är&lt;br&gt;viktiga mål för konkurrenspolitiken. Det är därför nödvändigt att systema-&lt;br&gt;tiskt gå igenom och ompröva regleringar som innebär konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningar, och då särskilt regleringar där en myndighet skall pröva&lt;br&gt;behovet av en viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet diskuteras möjligheterna till avreglering och förenklad&lt;br&gt;tillståndsprövning inom följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunikationsområdet, där vi bl.a. framhåller behovet av att ta&lt;br&gt;ytterligare steg i avregleringen av inrikesflyget. Även behovet av att&lt;br&gt;ytterligare bryta upp monopolen inom post-, tele- och järnvägsområdena&lt;br&gt;framhålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bygg/boendeområdet, där vi bl.a. föreslår att det s.k. markvillkoret&lt;br&gt;bibehålls men att reglema ändras så att det blir lättare for företagen att&lt;br&gt;förutse hur det kommer att tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Livsmedelsområdet, där en rad förslag ges för att med bibehållande av&lt;br&gt;nuvarande regler i plan- och bygglagen åstadkomma en friare etablering&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av livsmedelsbutiker. Dessa åtgärder tillsammans med de förbud, som vi&lt;br&gt;redovisat ovan, innebär att kommittén anlagt en helhetssyn och angripit&lt;br&gt;konkurrensforhållandena i hela livsmedelskedjan. Härigenom bör&lt;br&gt;fördelarna av den nu beslutade avregleringen inom jordbruket komma&lt;br&gt;också konsumenterna till del genom lägre livsmedelspriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén diskuterar vidare möjligheterna att öka importkonkurrensen. Vi&lt;br&gt;föreslår härvid att arbetet med att undanröja tekniska handelshinder&lt;br&gt;effektiviseras genom att kommerskollegium och konkurrensmyndighetens&lt;br&gt;bevakning samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén redovisar även en utvärdering av systemet med nordiska&lt;br&gt;typgodkännanden av byggmaterial. Detta system har främjat konkurrensen&lt;br&gt;och har inte medfört några större olägenheter. Det bör därför tills vidare&lt;br&gt;vara kvar. Det pågår emellertid ett arbete med att harmonisera kontrollord-&lt;br&gt;ningama på västeuropeisk nivå och på sikt kommer därför nordiska&lt;br&gt;typgodkännanden inte att behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller prisregleringar konstaterar kommittén att den internationella&lt;br&gt;ekonomiska forskningen, liksom de utvärderingar som gjorts i Sverige, en-&lt;br&gt;tydigt visar att prisregleringar inte är ett effektivt medel att hålla igen&lt;br&gt;prisökningar. En prisreglering kan särskilt på lång sikt få negativa samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska effekter med avseende på resursallokeringen och dynamiken i&lt;br&gt;näringslivet. Att prisregleringslagen nu är avsedd att tillämpas bara i&lt;br&gt;exceptionella krislägen är därför enligt vår mening positivt. Kommittén&lt;br&gt;anser att som konsekvens härav bör den s.k. uppgiftsskyldighetslagen&lt;br&gt;ändras. Konkurrensmyndigheten bör endast i samband med konkurrensmål&lt;br&gt;ha rätt att med tvångsmedel kräva in uppgifter om priser från företagen&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår vidare att konkurrensmyndigheten och finansin-&lt;br&gt;spektionen själva bör få besluta om och i vilken omfattning kartellregister&lt;br&gt;skall föras. Ansvaret för lokala prisundersökningar föreslås bli decentralise-&lt;br&gt;rat till länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att kvarvarande särskilda prisregleringar bör ses över. Det&lt;br&gt;gäller bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- luftfartsverkets kontroll av biljettpriserna för flyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- länsbostadsnämndernas kostnadskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hyreskontrollen enligt den s.k. bruksvärdesprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensvärdens organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensrätten rör frågor av en ofta speciell karaktär. Det är därför&lt;br&gt;befogat att behålla marknadsdomstolen som specialdomstol på området.&lt;br&gt;Domstolens kompetens utnyttjas bäst om den får pröva även frågor om&lt;br&gt;konkurrensskadeavgift, skadestånd och utdömande av vite. Principiella skäl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är särskilt framträdande i fråga om sanktion savgift och skadestånd talar&lt;br&gt;för att dess beslut, med tillämpning av de vanliga reglema om prövningstill-&lt;br&gt;stånd, skall kunna överklagas till högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att marknadsdomstolen i mål enligt konkurrenslagen bör&lt;br&gt;ha en sammansättning utan intresseledamöter. Motivet för detta är att&lt;br&gt;domstolen även skall döma ut sanktionsavgifter och vite och pröva frågor&lt;br&gt;om skadestånd. Med hänsyn till det europeiska integrationsarbetet är det&lt;br&gt;också en fördel om marknadsdomstolen internationellt erkänns som en av&lt;br&gt;partsintressen oavhängig domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att det är viktigt att kvalificerad ekonomisk expertis finns&lt;br&gt;företrädd i marknadsdomstolen och att det sker en breddning av de&lt;br&gt;ekonomiska experternas erfaren hetsbakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att effektivisera den konkurrensfrämjande verksamheten föreslås&lt;br&gt;organisatoriska förändringar som bl.a. innebär att NO och SPK sammanförs&lt;br&gt;till en ny myndighet med benämningen konkurrensverket. Syftet med&lt;br&gt;sammanslagningen är dels att bättre integrera NOs och SPKs verksamhet&lt;br&gt;och bättre utnyttja tillgängliga resurser, dels att höja den professionella&lt;br&gt;kompetensen och myndigheternas förmåga att lösa sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konkurrensverkets uppgifter skall ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utredningsverksamhet och information om rådande marknadsförhållanden&lt;br&gt;i syfte att underlätta for olika aktörer på marknaden att agera så att en&lt;br&gt;effektiv konkurrens uppnås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder för att undanröja konkurrensbegränsningar genom tillämpning av&lt;br&gt;konkurrenslagen i enskilda fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avreglering och åtgärder för att främja konkurrens inom offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att konkurrensverket skall organiseras i följande&lt;br&gt;produktionsenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Branschenheter för tillämpning av konkurrenslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utredningsenheter för branschutredningar, avregleringsutredningar och&lt;br&gt;analyser av effekterna av konkurrensbegränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Informationsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket bör ledas av en styrelse utan partsforeträdare och en generaldirektör&lt;br&gt;som utses av regeringen. Benämningen NO utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verket bör finnas vissa stabsfunktioner, bl.a. för juridiska konsultationer&lt;br&gt;och internationella kontakter. Till verket bör även vara knutet ett konkur-&lt;br&gt;rensråd och ett forskningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt bör det vid verket finnas ca 125 tjänster, dvs. omkring 50 färre&lt;br&gt;tjänster är vad NO och SPK i dag har. Konkurrensverkets resursbehov&lt;br&gt;beräknas uppgå till ca 60 milj.kr. Våra förslag till organisatoriska föränd-&lt;br&gt;ringar beräknas sammantaget kunna leda till en besparing för statsverket på&lt;br&gt;drygt 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket bör i huvudsak vara anslagsfinansierat. Av utrednings-&lt;br&gt;verksamheten bör dock ungefär 1/3 vara uppdragsfinansierad med regerings-&lt;br&gt;kansliet och det statliga kommittéväsendet som beställare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser med avseende på EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla de förändringar i konkurrenslagstiftningen som kommittén föreslår&lt;br&gt;innebär en ökad grad av harmonisering med EGs konkurrensregler. Vi&lt;br&gt;föreslår således forbud mot horisontell prissamverkan och marknadsdelning,&lt;br&gt;vilket innebär ett närmande till den förbudsprincip som man har inom EG.&lt;br&gt;I fråga om företagsförvärv föreslår vi att prövningen skall grundas på ett&lt;br&gt;s.k. konkurrenstest liknande det som finns inom EG-rätten. Prövnings-&lt;br&gt;systemet med bl.a. tidsfrister är också anpassat till vad som gäller inom EG.&lt;br&gt;Vidare föreslår vi en avkriminalisering av förbuden och att överträdelser av&lt;br&gt;förbuden i konkurrenslagen i stället skall kunna leda till kraftiga sanktions-&lt;br&gt;avgifter motsvarande vad som tillämpas inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer emellertid fortfarande att finnas kvar vissa skillnader mellan&lt;br&gt;EGs och våra konkurrensregler, bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I Sverige kommer fem särskilt utpekade typer av konkurrensbegränsande&lt;br&gt;förfaranden att bli förbjudna medan enligt EGs regler i princip alla&lt;br&gt;förfaranden som hämmar konkurrensen är förbjudna. Det betyder att vi&lt;br&gt;behåller missbruksprincipen för att ingripa mot andra former av konkur-&lt;br&gt;rensbegränsningar .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vår förvärvskontroll kommer inte att bli lika sträng som EGs genom att&lt;br&gt;vid prövningen förutom ett konkurrenstest även en samhällsekonomisk&lt;br&gt;bedömning skall göras om förvärvet är skadligt från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bedömer att de skillnader mellan EGs och våra regler som kommer att&lt;br&gt;finnas kvar inte försvårar det pågående integrationsarbetet. Liknande&lt;br&gt;skillnader finns även mellan EG-ländemas nationella konkurrenslagstiftning&lt;br&gt;och EGs gemensamma konkurrensrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i betänkandet&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(SOU 1991:59) Konkurrens for ökad välfärd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till konkurrenslag (1992:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INLEDANDE BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har till ändamål att inom privat och offentlig näringsverksam-&lt;br&gt;het skapa och upprätthålla en effektiv konkurrens som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främjar en rationell produktion och en god resurshushållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bidrar till att öppna marknader samt främjar etablering av nya företag&lt;br&gt;och utveckling av nya produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. leder till lägre priser och avgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ger konsumenter och andra köpare valfrihet och möjligheter att påverka&lt;br&gt;utbudet av varor, tjänster och andra nyttigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag tillämpas i fråga om konkurrensbegränsningar med verkan&lt;br&gt;inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte på överenskommelse mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare angående arbetslön eller andra arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det krävs med hänsyn till en internationell överenskommelse, kan&lt;br&gt;regeringen besluta att prövning av fråga om åtgärd enligt 31 § i ett enskilt&lt;br&gt;fall får ske beträffande en konkurrensbegränsning med verkan utom landet.&lt;br&gt;En sådan konkurrensbegränsning skall anses skadlig, om den strider mot&lt;br&gt;överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beslut enligt första stycket sker efter framställning av&lt;br&gt;konkurrensverket. Om regeringen har bifallit framställningen får konkur-&lt;br&gt;rensverket besluta om åtgärder enligt 56 - 58 och 61 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRBJUDNA KONKURRENSBEGRÄNSNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoprisförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En näringsidkare får inte i samband med försäljning eller uthyrning av&lt;br&gt;en vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betinga sig av en näringsidkare i ett senare led att denne vid försäljning&lt;br&gt;eller uthyrning av en vara inte skall gå under ett visst pris, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till ledning för prissättningen i ett senare led ange ett visst pris vid&lt;br&gt;försäljning eller uthyrning av en vara utan att det framgår att priset får&lt;br&gt;sättas lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priskartellförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En näringsidkare får inte ingå eller tillämpa ett avtal med en annan&lt;br&gt;näringsidkare om avtalet innebär bestämmande eller rekommendation av pris&lt;br&gt;eller rabatt vid tillhandahållande av en vara, tjänst eller annan nyttighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdelningsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 $ En näringsidkare får inte ingå eller tillämpa ett avtal med en annan&lt;br&gt;näringsidkare om avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innebär en delning av produktion, förädling eller tillhandahållande av&lt;br&gt;en vara, tjänst eller annan nyttighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i kvoter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i geografiska områden, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i kundkretsar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innebär att produktionen eller utbudet av en vara, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet begränsas på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inköpskartellförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En näringsidkare får inte i fråga om jordbruksprodukter ingå eller&lt;br&gt;tillämpa ett avtal med en annan näringsidkare om avtalet innebär att inköp&lt;br&gt;av varor inom landet delas upp i kvoter, geografiska områden eller på annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med jordbruksprodukter avses sådana varor som anges i bilagan till lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudskartellförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En näringsidkare får inte ingå eller tillämpa ett avtal med en annan&lt;br&gt;näringsidkare om avtalet innebär att vid anbudstävling för tillhandahållande&lt;br&gt;av en vara, tjänst eller annan nyttighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon skall avstå från att lämna anbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en anbudsgivare skall lämna högre anbud än en annan eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samarbete annars skall förekomma i fråga om anbudssumma, förskott&lt;br&gt;eller kreditvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i första stycket gäller inte ett avtal som innebär att näringsidkare&lt;br&gt;vid en anbudstävling går samman för samfälld prestation med gemensamt&lt;br&gt;anbud, om näringsidkarna kan visa att samgåendet föranleds av att&lt;br&gt;näringsidkamas egna resurser är otillräckliga eller om beställaren senast vid&lt;br&gt;avtalsslutet godtar förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i första stycket gäller inte heller ett avtal som innebär att&lt;br&gt;näringsidkare går samman i den formen att någon av dem medverkar som&lt;br&gt;underleverantör till anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En näringsidkare som har ingått eller tillämpat eU sådant avtal som&lt;br&gt;avses i 8 § första stycket men som är tillåtet enligt andra eller tredje stycket&lt;br&gt;skall, om han lämnar anbud i en anbudstävling som berörs därav, senast när&lt;br&gt;anbudet lämnas skriftligen lämna uppgift om detta till den som anbudet skall&lt;br&gt;riktas till. Uppgift skall lämnas även när förfarandet är tillåtet enligt 10 §&lt;br&gt;första stycket eller 11 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOrbudens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Förbuden i 5 - 8 §§ gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förfarande som inte omfattar en väsentlig del av den marknad som det&lt;br&gt;är fråga om i varje särskilt fall (marknaden),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samarbete mellan mindre näringsidkare som stärker deras konkurrens-&lt;br&gt;kraft i förhållande till större näringsidkare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samarbete av begränsad omfattning mellan ekonomiska föreningar,&lt;br&gt;ömsesidiga försäkringsbolag eller liknande verksamhetsformer som stärker&lt;br&gt;konkurrensen på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda&lt;br&gt;närmare föreskrifter för tillämpningen av denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Förbuden i 5 - 8 §§ gäller endast om avtalet ingåtts eller tillämpats&lt;br&gt;mellan näringsidkare som är eller kan bli konkurrenter med varandra. Med&lt;br&gt;avtal jämställs gemensamt förfarande som sådana näringsidkare tillämpar i&lt;br&gt;samförstånd och påtryckning i syfte att få till stånd ett sådant avtal eller&lt;br&gt;gemensamt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden i 4 - 8 §§ gäller inte ett förfarande som ett koncernföretag&lt;br&gt;tillämpar i förhållandet till ett annat företag inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden i 4 - 8 §§ gäller inte heller ett förfarande som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör ett led i åtagande att för någon annans räkning tillhandahålla en&lt;br&gt;vara, tjänst eller annan nyttighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har sin grund i upplåtelse av immateriell egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare föreskrifter om undantag från förbudet i 4 § finns i 10 § CECA-&lt;br&gt;lagen (1972:762).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispens från förbuden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillstånd kan meddelas till ett förfarande som är förbjudet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 - 8 §§ om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förfarandet inte hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller&lt;br&gt;utvecklingen av en effektiv konkurrens på den marknad det är fråga om&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det föreligger omständigheter av särpräglad art som är av betydelse&lt;br&gt;från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet får inte begränsa konkurrensen mer än som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan ges for viss tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDRA SKADLIGA KONKURRENSBEGRÄNSNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän missbruksbestämmelse mot skadliga konkurrensbegränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en konkurrensbegränsning motverkar ändamålet med denna lag&lt;br&gt;genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hämma eller vara ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av&lt;br&gt;en effektiv konkurrens, och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall åtgärd vidtas enligt lagen mot den skadliga konkurrensbegränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruk av marknadsdominans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en eller flera näringsidkare som har en dominerande ställning på&lt;br&gt;marknaden vidtar ett konkurrensbegränsande förfarande, vilket innebär ett&lt;br&gt;missbruk av denna ställning, skall förfarandet anses skadligt enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom missbruk kan anses bland andra följande konkurrensbegränsande&lt;br&gt;förfaranden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. missgynnande av annan näringsidkare i fråga om pris, rabatt eller annat&lt;br&gt;affärsvillkor vid inköp eller försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. exklusivavtal och liknande förfaranden som binder leverantörer eller&lt;br&gt;distributionskanaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. säljvägran eller annat avstående från affärsförhållande utan saklig&lt;br&gt;grund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppställande såsom villkor för avtal att avtalspartner godkänner&lt;br&gt;tilläggsprestationer, vilka varken till sin natur eller enligt sedvänja har något&lt;br&gt;samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett företagsförvärv skall förbjudas, om förvärvet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar&lt;br&gt;eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv&lt;br&gt;konkurrens på den marknad det är fråga om och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företagsförvärv avses i denna lag förvärv av företag som driver&lt;br&gt;verksamhet inom landet. Som företagsförvärv räknas också förvärv av&lt;br&gt;aktier, andel i handelsbolag, rörelse eller del av rörelse. Till företagsförvärv&lt;br&gt;räknas vidare fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning enligt första stycket skall, om förvärvaren är en av flera&lt;br&gt;näringsidkare som sammanhålls av gemensamma ägarintressen eller på annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt, som förvärvarens marknadsandel räknas gruppens sammanlagda andel&lt;br&gt;av den marknad det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om det är ägnat att undanröja de negativa effekterna av ett&lt;br&gt;företagsförvärv kan i stället för förbud enligt 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddelas åläggande att avyttra viss del av rörelsen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreskrivas annat konkurrensfrämjande villkor för förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud enligt 15 § får inte meddelas i fråga om förvärv som har skett på&lt;br&gt;fondbörs eller genom inrop på exekutiv auktion. I stället får näringsidkaren&lt;br&gt;åläggas att avyttra aktierna eller den egendom som förvärvats på auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ett beslut om förbud mot ett företagsförvärv innebär att förvärvet blir&lt;br&gt;ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbrytning av företag i särskilda fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en näringsidkare har en så dominerande ställning att det inte på&lt;br&gt;annat sätt framstår som möjligt att skapa en effektiv konkurrens på&lt;br&gt;marknaden, kan näringsidkaren, i fall som har väsentlig betydelse från&lt;br&gt;allmän synpunkt, åläggas att avyttra viss del av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VERKAN AV AVTAL I STRID MED FÖRBUD M.M.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ett avtal eller avtalsvillkor som strider mot 4 - 8 §§ eller mot förbud&lt;br&gt;eller åläggande som meddelats enligt 31 eller 36 § är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som tillkommit trots att näringsidkaren inte har lämnat uppgift&lt;br&gt;enligt 9 § är ogiltigt, såvida inte beställaren godkänner avtalet sedan han fått&lt;br&gt;kännedom om att det förekommit samverkan vid anbudstävlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONKURRENSSKADEAVGIFT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den eller de näringsidkare som överträder bestämmelserna i 4 - 9 §§&lt;br&gt;skall betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift). I ringa fall skall&lt;br&gt;ingen avgift betalas. Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Avgiften skall fastställas till lägst tio tusen kronor och högst fem&lt;br&gt;miljoner kronor. Om det är påkallat av hänsyn till omständigheterna kan&lt;br&gt;avgiften fastställas till ett belopp som överstiger detta, men dock inte är&lt;br&gt;högre än tio procent av näringsidkarens årsomsättning enligt det årsbokslut&lt;br&gt;som senast har fastställts vid tidpunkten då talan väcks. Om talan riktar sig&lt;br&gt;mot flera näringsidkare skall avgiften fastställas särskilt för var och en av&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § När avgiftens storlek bestäms skall särskilt beaktas om överträdelsen&lt;br&gt;utgjort ett led i en organiserad, omfattande samverkan eller i ett upprepat&lt;br&gt;förfarande eller har medfört betydande skada. Vidare skall särskild hänsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1922/93. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas till hur länge överträdelsen pågått och om den skett utan att komma till Prop 1992/93:56&lt;br&gt;utomståendes kännedom. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Avgiften får sättas under vad som följer av 21 § eller efterges, om&lt;br&gt;särskilda omständigheter talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKADESTÅND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överträder 4 - 8 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot förbud eller åläggande enligt 31 eller 36 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vidtar en konkurrensbegränsning som utgör ett missbruk av domineran-&lt;br&gt;de ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ersätta den skada som därigenom uppkommer för annan näringsidkare&lt;br&gt;eller för avtalspart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att lämna uppgift&lt;br&gt;enligt 9 § skall ersätta den skada som därigenom uppkommer för be-&lt;br&gt;ställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Talan om skadestånd enligt denna lag får avse skada endast under de&lt;br&gt;fem senaste åren innan talan väcktes. För skada under tid dessförinnan är&lt;br&gt;rätten till skadestånd förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANDLÄGGNINGEN M.M.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Marknadsdomstolen handlägger mål enligt denna lag efter ansökan. I&lt;br&gt;fråga om dispens och negativattest skall dock ansökan göras hos konkurrens-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Ansökan om åtgärd mot skadlig konkurrensbegränsning görs av&lt;br&gt;konkurrensverket eller av en näringsidkare som berörs av konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningen i fråga. Om konkurrensverket i ett enskilt fall beslutar att inte&lt;br&gt;göra ansökan, får ansökan göras av en sammanslutning av konsumenter,&lt;br&gt;löntagare eller näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om prövning av företagsförvärv, uppbrytning av företag och&lt;br&gt;påförande av konkurrensskadeavgift får endast göras av konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen prövar frågor om skadestånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen prövar frågor om utdömande av vite som förelagts med&lt;br&gt;stöd av denna lag. Ansökan om utdömande av vite görs av konkurrensver-&lt;br&gt;ket. I fråga om vite som marknadsdomstolen förelagt på talan av någon&lt;br&gt;annan får även denne ansöka om att vitet döms ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Mål mellan samma eller olika parter får handläggas i en rättegång, om&lt;br&gt;det är till gagn för utredningen. När det finns skäl till det får mål som&lt;br&gt;förenats åter särskiljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med talan om utdömande av vite får talan föras om nytt&lt;br&gt;vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om åtgärder mot skadliga konkurrensbegränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om en konkurrensbegränsning är skadlig enligt 13 § skall mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen besluta om åtgärd enligt 31 § för att förhindra skadligheten.&lt;br&gt;En sådan åtgärd får riktas mot en näringsidkare som föranleder skadlig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Marknadsdomstolen kan meddela näringsidkaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbud att tillämpa ett visst avtal, avtalsvillkor eller annat konkurrens-&lt;br&gt;begränsande förfarande eller att tillämpa väsentligen samma förfarande som&lt;br&gt;det sålunda förbjudna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åläggande att tillhandahålla en annan näringsidkare en viss vara, tjänst&lt;br&gt;eller annan nyttighet på villkor som motsvarar vad han erbjuder andra&lt;br&gt;näringsidkare (säljåläggande), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åläggande att på annat sätt ändra ett konkurrensbegränsande förfärande,&lt;br&gt;att i samband med ett sådant förfarande uppfylla ett visst villkor eller att&lt;br&gt;lämna viss information eller vidta annan åtgärd som motverkar förfarandet&lt;br&gt;(rättelseål äggande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skadliga konkurrensbegränsningen innebär att ett pris med hänsyn&lt;br&gt;till kostnaderna och övriga omständigheter är uppenbart för högt och saken&lt;br&gt;är av större vikt, kan marknadsdomstolen ålägga näringsidkaren att under&lt;br&gt;en viss tid, högst ett år, inte överskrida ett visst högsta pris (prisåläggande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud eller åläggande enligt första eller andra stycket gäller omedelbart,&lt;br&gt;om inte marknadsdomstolen bestämmer annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om särskilda skäl talar för det, skall marknadsdomstolen, innan förbud&lt;br&gt;eller åläggande enligt 31 § meddelas, söka förhindra skadligheten genom&lt;br&gt;förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Om särskilda skäl talar för det, kan marknadsdomstolen besluta i fråga&lt;br&gt;om förbud eller åläggande enligt 31 § för tiden intill dess att målet slutligt&lt;br&gt;har avgjorts eller annat har förordnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Ett förbud eller ett åläggande enligt 31 § skall förenas med vite, om&lt;br&gt;inte detta av särskilda skäl är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § I mål om åtgärd mot skadlig konkurrensbegränsning där någon annan&lt;br&gt;än konkurrensverket är sökande kan marknadsdomstolen vid vite förelägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;part eller annan att förete handling, varuprov eller annat som kan ha Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;betydelse som bevis i målet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande enligt första stycket innebär inte skyldighet att röja&lt;br&gt;företagshemlighet av teknisk natur. Om föreläggandet avser någon som inte&lt;br&gt;är part eller medverkar enligt 13 a § lagen (1970:417) om marknadsdomstol&lt;br&gt;m.m., gäller därutöver 38 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Om det finns förutsättningar för åtgärd enligt 315 första stycket i ett&lt;br&gt;visst fall, får konkurrensverket vid vite förelägga näringsidkaren, för&lt;br&gt;godkännande omedelbart eller inom en viss tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbud att tillämpa ett visst avtal, avtalsvillkor eller annat konkurrens-&lt;br&gt;begränsande förfarande eller att tillämpa väsentligen samma förfarande som&lt;br&gt;det sålunda förbjudna (förbudsföreläggande),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åläggande att tillhandahålla en annan näringsidkare en viss vara, tjänst&lt;br&gt;eller annan nyttighet på villkor som motsvarar vad han erbjuder andra&lt;br&gt;näringsidkare (säljföreläggande), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åläggande att på annat sätt ändra ett konkurrensbegränsande förfarande,&lt;br&gt;att i samband med ett sådant förfarande uppfylla ett visst villkor eller att&lt;br&gt;lämna viss information eller vidta annan åtgärd som motverkar förfarandet&lt;br&gt;(rättelseföreläggande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkänt föreläggande gäller som ett förbud eller åläggande enligt 31 §&lt;br&gt;första stycket, som har vunnit laga kraft. Ett godkännande som sker sedan&lt;br&gt;den i föreläggandet utsatta tiden har gått till ända är dock utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om företagsförvärv och om uppbrytning av företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Mål om företagsförvärv skall handläggas med särskild skyndsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Förvärv eller planerat förvärv av företag skall i vissa fall anmälas till&lt;br&gt;konkurrensverket av den som är part i avtal om förvärvet. Uppgifterna i&lt;br&gt;anmälan skall lämnas på heder och samvete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vilka förvärv som omfattas av anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het och om vilka uppgifter som skall åtfölja anmälan fastställs av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket kan ålägga den som är part i avtal om förvärv att anmäla&lt;br&gt;förvärvet till verket även i fall som inte avses i första stycket. Sådant&lt;br&gt;åläggande kan inte meddelas senare än sex månader från det att avtal om&lt;br&gt;förvärvet slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggande kan även gälla för en viss näringsidkare att denne, innan han&lt;br&gt;sluter avtal om förvärv, skall göra anmälan till konkurrensverket. En sådan&lt;br&gt;anmälningsskyldighet skall gälla för viss tid, högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Part i avtal om företagsförvärv kan självmant anmäla ett förvärv för Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;prövning. Därvid gäller vad som sägs i första och andra styckena. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Konkurrensverket skall senast 30 dagar efter anmälan enligt 38 §&lt;br&gt;besluta om särskild undersökning av förvärvet. Under denna frist får den&lt;br&gt;som är part i förvärvsärende inte vidta någon åtgärd för att fullfölja&lt;br&gt;förvärvet, såvida inte anmälan skett enligt 38 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkurrensverket har fattat beslut om särskild undersökning, skall talan&lt;br&gt;i marknadsdomstolen om förvärvet väckas senast tre månader från beslutet.&lt;br&gt;Sådan talan får väckas endast efter beslut om särskild undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen kan, om det finns synnerliga skäl eller parterna i avtalet&lt;br&gt;om förvärvet samtycker, på begäran av konkurrensverket förlänga fristen&lt;br&gt;enligt andra stycket med längst en månad vid vaije tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkurrensverket har beslutat att lämna ett förvärv utan åtgärd, kan&lt;br&gt;talan enligt andra stycket inte väckas beträffande samma förvärv, såvida inte&lt;br&gt;näringsidkaren har lämnat någon oriktig uppgift som påverkat ställnings-&lt;br&gt;tagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Om det är motiverat av ett allmänt intresse som väger tyngre än den&lt;br&gt;olägenhet som åtgärden medför för de inblandade förvärvspartema, kan&lt;br&gt;marknadsdomstolen vid vite förbjuda en näringsidkare att fullfölja ett&lt;br&gt;förvärv intill dess målet slutligt prövats. Ett sådant beslut gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen skall pröva en fråga om företagsförvärv, har den samma&lt;br&gt;befogenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Innan ett förbud eller ett åläggande enligt 15 eller 16 § meddelas, kan&lt;br&gt;marknadsdomstolen söka undanröja de negativa effekterna av ett förvärv&lt;br&gt;genom förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett mål om företagsförvärv avgörs, skall förvärvarens motpart i&lt;br&gt;avtalet om förvärvet ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Ett förbud eller ett åläggande enligt 15 och 16 §§ får inte meddelas&lt;br&gt;senare än sex månader efter ansökan till marknadsdomstolen. Denna frist&lt;br&gt;kan förlängas om parterna samtycker eller det finns synnerliga skäl. Förbud&lt;br&gt;eller åläggande får inte meddelas senare än två år efter det att avtalet om&lt;br&gt;förvärvet slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beslut i anledning av begäran enligt 86 § måste fattas senast tre&lt;br&gt;månader efter begäran. Vad som sägs i första stycket om förlängning av&lt;br&gt;frist gäller också regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Ett förbud eller ett åläggande enligt 15, 16 eller 18 § skall förenas med&lt;br&gt;vite, om inte detta av särskilda skäl är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Ett frivilligt åtagande från företag i samband med företagsförvärv som&lt;br&gt;gjorts under förhandling med konkurrensverket kan förenas med vite. Sådant&lt;br&gt;vite föreläggs av marknadsdomstolen på talan av konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om dispens och negativattest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Ett beslut av konkurrensverket om tillstånd enligt 12 § kan överklagas&lt;br&gt;hos marknadsdomstolen. Härvid gäller 22 - 25 §§ förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Om särskilda skäl talar for det, kan marknadsdomstolen besluta i fråga&lt;br&gt;om tillstånd enligt 12 § för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts&lt;br&gt;eller annat har förordnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § På begäran av en näringsidkare kan konkurrensverket besluta att ett&lt;br&gt;förfarande, enligt för verket tillgängliga uppgifter, inte omfattas av något av&lt;br&gt;förbuden i 4 - 8 §§ och att det därför inte finns anledning för verket att&lt;br&gt;ingripa mot näringsidkaren. När verket har fattat ett sådant beslut (negativ-&lt;br&gt;attest) får det inte väcka talan om konkurrensskadeavgift eller talan om&lt;br&gt;förbud eller åläggande enligt 31 § grundad på att förfarandet är förbjudet.&lt;br&gt;Beslutet gäller till förmån för den eller de näringsidkare som anges i&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som avses i första stycket kan ändras eller återkallas av konkur-&lt;br&gt;rensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de omständigheter som beslutet är grundat på har förändrats i något&lt;br&gt;väsentligt avseende, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om beslutet är grundat på oriktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse enligt andra stycket punkt 2 kan ges giltighet för&lt;br&gt;tiden före återkallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AfdZ om konkurrensskadeavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Konkurrensskadeavgift får inte påföras, om ansökningen inte har&lt;br&gt;delgivits den som anspråket riktas mot inom tio år från det att överträdelsen&lt;br&gt;upphörde eller skyldigheten att lämna uppgift enligt 9 § inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon avgift skall inte påföras för ett förfarande som omfattas av ett&lt;br&gt;förbud eller åläggande som har meddelats vid vite med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Konkurrensskadeavgift får inte fastställas till högre belopp än som&lt;br&gt;yrkats i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Till säkerställande av anspråk på konkurrensskadeavgift får mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen på yrkande av konkurrensverket förordna om kvarstad.&lt;br&gt;Därvid gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i 15 kap. rättegångsbalken om&lt;br&gt;kvarstad för fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § En påförd konkurrensskadeavgift bortfaller i den mån verkställighet&lt;br&gt;inte har skett inom tio år från det att domen vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Afd/ om skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § I mål om skadestånd i marknadsdomstolen gäller rättegångsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om rättegången i tingsrätt i tillämpliga delar. Därvid skall vad&lt;br&gt;som sägs om tingsrätt gälla marknadsdomstolen. Bestämmelsen i 1 kap. 3&lt;br&gt;d § rättegångsbalken skall inte tillämpas i marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § I fråga om rättegångskostnader i mål där konkurrensverket är sökande&lt;br&gt;gäller rättegångsbalkens bestämmelser om allmänt åtal i tillämpliga delar.&lt;br&gt;I mål med annan sökande gäller bestämmelserna i samma balk om tvistemål&lt;br&gt;vari förlikning är tillåten i tillämpliga delar. Ersättning för rättegångskost-&lt;br&gt;nader utgår inte i mål om dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Ett beslut om förbud eller åläggande enligt 31 §, avslutande av&lt;br&gt;förhandling enligt 32 § eller tillstånd enligt 12 § utgör inte hinder mot att&lt;br&gt;samma fråga prövas på nytt, om förhållandena har ändrats eller om det finns&lt;br&gt;andra särskilda skäl. Detsamma gäller ett beslut av konkurrensverket i fråga&lt;br&gt;om föreläggande enligt 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av marknadsdomstolen eller av regeringen om att inte ingripa mot&lt;br&gt;ett företagsförvärv får inte prövas på nytt annat än om näringsidkaren har&lt;br&gt;lämnat oriktig uppgift om sakförhållanden av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;ställningstagandet i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om förbud eller åläggande enligt 15, 16 eller 18 § utgör inte&lt;br&gt;hinder mot att samma fråga prövas på nytt, om det finns anledning att&lt;br&gt;upphäva eller mildra förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre&lt;br&gt;behövs eller inte längre är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § Ansökan om omprövning enligt 54 § görs hos marknadsdomstolen av&lt;br&gt;konkurrensverket eller av näringsidkare som berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om omprövning enligt 54 § andra stycket skall göras senast inom&lt;br&gt;ett år efter det att saken slutligt prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UPPGIFTSSKYLDIGHET OCH TVÅNGSMEDEL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om uppgiftsskyldighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § Konkurrensverket får ålägga näringsidkare att tillhandahålla uppgift,&lt;br&gt;handling eller annat som behövs för prövning enligt denna lag. Även i ett&lt;br&gt;ärende om tillsyn över att ett förbud eller ett åläggande enligt lagen följs får&lt;br&gt;konkurrensverket besluta om motsvarande skyldighet for den som avses med&lt;br&gt;förbudet eller åläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skyldighet kan konkurrensverket ålägga också annan än den som&lt;br&gt;anges i första stycket, om det behövs för kontroll eller fullständigande av&lt;br&gt;vad som skall fullgöras enligt första stycket och det är nödvändigt på grund&lt;br&gt;av särskilda förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett mål som har underställts regeringens prövning enligt 86 § får det&lt;br&gt;statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rörande konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsningar ålägga skyldighet enligt första stycket första meningen eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Om det behövs för utredning enligt denna lag, får konkurrensverket&lt;br&gt;ålägga näringsidkare och annan som förväntas kunna lämna upplysningar i&lt;br&gt;saken att inställa sig för förhör på tid och plats som verket bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Om det finns anledning anta att en näringsidkare har överträtt ett&lt;br&gt;förbud enligt 4 - 8 §§ är näringsidkaren skyldig att på begäran lämna&lt;br&gt;konkurrensverket tillträde till lokaler, mark och fordon eller annat utrymme&lt;br&gt;som används i näringsidkarens verksamhet for utrönande av omständighet&lt;br&gt;som kan ha betydelse för utredningen. Näringsidkaren är därvid skyldig att&lt;br&gt;genast tillhandahålla bokföring och andra affärshandlingar, kopior och&lt;br&gt;utdrag av sådana handlingar och annat som kan vara av betydelse för&lt;br&gt;utredningen och ge den hjälp som behövs för granskning av handlingarna&lt;br&gt;samt i övrigt lämna de upplysningar som behövs för utredningen. Konkur-&lt;br&gt;rensverket skall på begäran ges tillfälle att använda terminal eller annat&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast&lt;br&gt;med sådant hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att det är av betydelse för utredningen, äger&lt;br&gt;konkurrensverket få tillträde även till andra utrymmen än som sägs i första&lt;br&gt;stycket. Därvid gäller samma skyldigheter som i första stycket för den som&lt;br&gt;disponerar utrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om åtgärd enligt första stycket fattas av konkurrensverket. Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen beslutar om åtgärd enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Beslut enligt 56 - 58 §§ kan förenas med vite, om det finns skäl till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 S Ett beslut enligt 56 § får, om det är förenat med vite, överklagas hos&lt;br&gt;marknadsdomstolen. Härvid gäller 22 - 25 §§ förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 57 § får överklagas endast om det är förenat med vite.&lt;br&gt;Talan får foras endast i samband med talan om utdömande av vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill begära prövning av konkurrensverkets beslut enligt 58 § första&lt;br&gt;stycket eller av verkställighet enligt 58 §, får göra framställning härom till&lt;br&gt;marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 56 - 58 §§ gäller omedelbart, om inte annat bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om säkringsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 § Om det finns anledning anta att en näringsidkare har överträtt ett&lt;br&gt;förbud enligt 4 - 8 §§ får konkurrensverket vidta säkringsåtgärder enligt vad&lt;br&gt;som närmare anges i 62 - 81 §§ för att få tillgång till handlingar och annat&lt;br&gt;som är av betydelse för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkring såtgärd: beslag, försegling och eftersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevismedel: bokföring, affärshandlingar och varuprover samt annat som&lt;br&gt;omfattas av föreläggande enligt 56 och 58 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvar: skåp, låda, behållare, bankfack, väska, pärm, kuvert och liknande&lt;br&gt;anordning som kan tillslutas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrymme: byggnad, lokal, gård, upplagsplats, fordon och liknande&lt;br&gt;avgränsat utrymme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökningsledare: den som i sin tjänst hos konkurrensverket har att&lt;br&gt;leda utredningen och den som särskilt har förordnats att vara undersöknings-&lt;br&gt;ledare enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § Säkringsåtgärdema verkställs på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beslag genom att bevismedel omhändertas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försegling genom att förvar eller utrymme förses med sigill eller&lt;br&gt;liknande förslutning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- eftersökning genom att bevismedel efterforskas i förvar eller utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 § Beslut om beslag får fattas, om bevismedlet inte tillhandahålls för&lt;br&gt;granskning eller det finns risk att det kommer att undanhållas eller&lt;br&gt;förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 § Beslut om försegling får fattas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. undersökningsledaren inte får tillåtelse att genomsöka förvar eller&lt;br&gt;utrymme och det skäligen kan antas, att bevismedel finns där, samt&lt;br&gt;eftersökning inte kan beslutas eller verkställas omedelbart, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bevismedel som inte är under beslag inte lämpligen kan föras från den&lt;br&gt;plats, där det har påträffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om försegling av förvar eller utrymme, där beslagtaget bevismedel&lt;br&gt;finns, skall fattas om bevismedlet lämnas kvar hos innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 § Beslut om eftersökning i utrymme får fattas, om det finns grundad&lt;br&gt;anledning anta, att den näringsidkare som är föremål för konkurrensverkets&lt;br&gt;utredning använder utrymmet huvudsakligen for sin verksamhet eller att&lt;br&gt;utrymmet yrkesmässigt används av någon annan, som har uppdrag för&lt;br&gt;näringsidkaren i dennes verksamhet, och det finns risk att bevismedel&lt;br&gt;kommer att undanhållas eller förvanskas. Samma villkor gäller för beslut&lt;br&gt;om eftersökning i förvar som påträffas i sådant utrymme, i myndighets lokal&lt;br&gt;eller på allmän plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om eftersökning i annat utrymme eller förvar än som avses i första&lt;br&gt;stycket får fattas om det finns grundad anledning anta att bevismedel finns&lt;br&gt;där och det finns risk att det kommer att undanhållas eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 § Beslut om säkringsåtgärd får fattas endast om vikten av att säkringsåt-&lt;br&gt;gärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men&lt;br&gt;som säkringsåtgärden innebär för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 § Beslut om säkringsåtgärd skall omedelbart hävas, när åtgärden inte&lt;br&gt;längre behövs för att säkra bevisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 § Beslut om säkringsåtgärd och om hävande av sådan åtgärd får&lt;br&gt;verkställas omedelbart. Beslut om hävning som har vunnit laga kraft skall&lt;br&gt;verkställas så fort det kan ske med hänsyn till utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 § Innan ett beslut enligt 64 - 66 §§ verkställs skall näringsidkaren&lt;br&gt;beredas tillfälle att inställa sig till förrättningen. Detsamma gäller annan hos&lt;br&gt;vilken verkställighet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan den som avses i första stycket inte utan nämnvärt uppskov kallas till&lt;br&gt;förrättningen eller inställa sig vid denna, får verkställighet ändå ske under&lt;br&gt;förutsättning att ett särskilt tillkallat vittne är närvarande. Är den hos vilken&lt;br&gt;verkställighet av eftersökning enligt 66 § andra stycket skall ske inte&lt;br&gt;närvarande, får dock förrättningen genomföras endast om det kan antas att&lt;br&gt;näringsidkaren eller annan söker förhala utredningen eller att den av annat&lt;br&gt;skäl kommer att försenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 § Näringsidkaren och annan hos vilken verkställighet sker har rätt att&lt;br&gt;tillkalla ett vittne. Förrättningen får dock inte i onödan uppehållas i väntan&lt;br&gt;på att vittnet skall inställa sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 § Bevismedel, som har tagits i beslag, får lämnas kvar hos innehavaren&lt;br&gt;endast om det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet av beslag får även förvar som behövs för bevismedlet&lt;br&gt;omhändertas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 5 Vid verkställighet av eftersökning i utrymme får även forvar som&lt;br&gt;påträffas där genomsökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av eftersökning som avses i 66 § andra stycket får inte utan&lt;br&gt;medgivande av den som berörs därav påbörjas mellan kl. 21.00 och kl&lt;br&gt;06.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 $ Beslut om hävning av säkringsåtgärd verkställs genom att besittning&lt;br&gt;eller annat förhållande som har rubbats genom åtgärden återställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 5 Verkställighet skall genomföras så att den innebär minsta möjliga&lt;br&gt;olägenhet för den som berörs av förrättningen. Egendom får inte skadas.&lt;br&gt;Lås och annan stängning sanordning får dock brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 § Marknadsdomstolen beslutar på skriftlig framställning av under-&lt;br&gt;sökningsledaren om eftersökning som avses i 66 § andra stycket. Efter-&lt;br&gt;sökning som kan antas bli av stor omfattning eller medföra synnerlig&lt;br&gt;olägenhet for den hos vilken åtgärden företas bör beslutas av marknadsdom-&lt;br&gt;stolen, om det inte är fara i dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsledaren beslutar om säkringsåtgärd i annat fall än som avses&lt;br&gt;i första stycket samt om hävande av säkringsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en särskilt förordnad undersökningsledare har fattat beslut enligt andra&lt;br&gt;stycket, skall han snarast möjligt anmäla detta till den som har att leda&lt;br&gt;utredningen. Denne skall omedelbart pröva om beslutet skall bestå. Sådan&lt;br&gt;prövning får ske utan att den som ärendet avser har hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TI § Kronofogdemyndighet verkställer beslut om säkringsåtgärd och om&lt;br&gt;hävande av sådan åtgärd. Verkställighet sker på begäran av undersöknings-&lt;br&gt;ledaren. Beslagtaget bevismedel skall snarast överlämnas till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsledaren har rätt att verkställa beslut enligt 76 § andra stycket,&lt;br&gt;om det kan ske obehindrat. Beslut om försegling eller eftersökning får&lt;br&gt;undersökningsledaren dock verkställa endast i närvaro av den som berön av&lt;br&gt;förrättningen eller någon som kan anses företräda denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 § Undersökningsledaren kan tillfälligt avlägsna förslutning som har&lt;br&gt;anbringats på grund av beslut om försegling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 § Beslut om säkringsåtgärd skall upprättas skriftligt och lämnas senast&lt;br&gt;vid förrättning för verkställighet mot bevis till näringsidkaren och annan,&lt;br&gt;hos vilken verkställighet sker. Beslutet skall innehålla upplysning om vad&lt;br&gt;den har att iakttaga som vill påkalla prövning av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan beslutet inte överlämnas vid förrättningen, skall det delges genom&lt;br&gt;undersökningsledarens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 § Bevis skall utfärdas angående verkställighet av beslut om säkringsåt- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;gärd. Föreskriften i 79 § om beslut om säkringsåtgärd har motsvarande Bilaga 2&lt;br&gt;tillämpning på bevis om verkställighet. Är den som skall erhålla bevis inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närvarande vid förrättningen, skall bevis lämnas till någon som kan anses&lt;br&gt;företräda honom, om sådan person är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om verkställighet skall innehålla förteckning över beslagtagna&lt;br&gt;bevismedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81 § Den som vill begära prövning av undersökningsledarens beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 § eller av verkställighet av beslut om säkringsåtgärd, får göra fram-&lt;br&gt;ställning härom till marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82 § Föreskriften i 27 kap. 2 § första meningen rättegångsbalken har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning när det vid utredning av överträdelse av förbuden&lt;br&gt;i 4 - 8 §§ uppkommer fråga om åtgärd enligt 56, 58 eller 61 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 § Beslut enligt 56, 58 eller 61 § innebär inte skyldighet att röja&lt;br&gt;foretagshemlighet av teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84 § Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag får inte betungas onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TALAN MOT MARKNADSDOMSTOLENS DOMAR OCH BESLUT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85 § Talan mot marknadsdomstolens dom i mål om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärd mot skadlig konkurrensbegränsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkurrensskadeavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skadestånd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utdömande av vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förs genom ansökan om revision hos högsta domstolen. I fråga om&lt;br&gt;marknadsdomstolens beslut i sådana mål fors talan genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid talan enligt första stycket skall vad som föreskrivs i 54 - 56 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken gälla i tillämpliga delar. Vad som där sägs om hovrätt skall&lt;br&gt;i stället avse marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom vad som följer av 54 kap. 3 § rättegångsbalken gäller att särskild&lt;br&gt;talan får föras, om marknadsdomstolen i beslut under rättegången beslutat&lt;br&gt;i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vite enligt 33 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kvarstad i mål om konkurrensskadeavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åtgärd enligt 56 eller 58 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. säkringsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86 § Ett beslut om forbud eller åläggande enligt 15, 16 eller 18 § skall&lt;br&gt;prövas av regeringen, om en enskild part begär det. En sådan begäran skall&lt;br&gt;göras inom fyra veckor från den dag då domen meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 § Om marknadsdomstolen vid omprövning enligt 54 § gör ändring i det&lt;br&gt;tidigare avgörandet, kan domen överklagas enligt vad som gäller for en dom&lt;br&gt;av domstolen i den omprövade frågan. Om marknadsdomstolen inte gör&lt;br&gt;någon ändring i det tidigare avgörandet, får talan inte föras mot domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVRIGA BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88 § Marknadsdomstolen får begära biträde av konkurrensverket eller annan&lt;br&gt;för utredning i frågor som kan vara av betydelse for prövning enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89 § En sammanslutning av näringsidkare likställs i denna lag med&lt;br&gt;näringsidkare. Ett beslut av en sådan sammanslutning likställs med en&lt;br&gt;överenskommelse eller ett gemensamt förfarande som avses i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs konkurrenslagen (1982:729) och lagen (1991:921)&lt;br&gt;om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En åtgärd som har vidtagits med tillämpning av de i punkt 2 nämnda&lt;br&gt;lagarna gäller som om motsvarande bestämmelse i den nya lagen hade&lt;br&gt;tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 20 - 23 jj§ tillämpas endast i fråga om överträdelse&lt;br&gt;som har ägt rum efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen i 53 § tillämpas inte i mål där talan väckts före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Ansökan om tillstånd enligt 12 § och om negativattest enligt 47 § kan&lt;br&gt;prövas före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till lag om ändring i prisinformationslagen (1991:601)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i prisinformationslagen (1991:601) skall införas en&lt;br&gt;ny paragraf med följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § En näringsidkares marknadsföring får inte utformas så att den medför&lt;br&gt;risk för att konsumenten vilseleds om prisets förmånlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillfällig prisnedsättning marknadsförs som särskilt förmånlig skall&lt;br&gt;nedsättningen vara påtaglig i förhållande till det pris som omedelbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessförinnan tillämpats på försäljningsstället under rimlig tid. Erbjudandets Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;varaktighet och eventuella andra begränsningar skall framgå tydligt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förslag till lag om ändring i lagen (1956:245)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs ifråga om lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;rörande pris- och konkurrensförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7, 8 och 12 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 3, 4, 5 och 6 §§ skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagens rubrik skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om uppgiftsskyldighet rörande prisforhåHandea&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är skyldig att i&lt;br&gt;enlighet med vad i denna lag&lt;br&gt;stadgas lämna de uppgifter som&lt;br&gt;erfordras för att främja allmän&lt;br&gt;kännedom om pris- och konkur-&lt;br&gt;rensförhållanden inom näringsli&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är skyldig att i&lt;br&gt;enlighet med vad i denna lag stadgas&lt;br&gt;lämna de uppgifter som erfordras&lt;br&gt;för att främja allmän kännedom om&lt;br&gt;prisförhållanden inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där på grund av särskildaförhållande så är nödigt for kontroll eller&lt;br&gt;fullständigande av uppgift som skall lämnas av näringsidkare, är jämväl&lt;br&gt;annan skyldig lämna uppgifter på sätt och i den utsträckning som stadgas för&lt;br&gt;näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare åligger att till&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer efter anmaning lämna&lt;br&gt;uppgift om sådan i anmaningen&lt;br&gt;närmare angiven konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsning, som berör hans verk-&lt;br&gt;samhet och har avseende på pris-,&lt;br&gt;produktions-, omsättnings- eller&lt;br&gt;transportförhållanden, samt i&lt;br&gt;övrigt om priser, intäkter, kost-&lt;br&gt;nader, vinster och andra förhål-&lt;br&gt;landen av beskaffenhet att inverka&lt;br&gt;på prisbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare åligger att till&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer efter anmaning lämna&lt;br&gt;uppgift om priser, intäkter, kost-&lt;br&gt;nader, marginaler och andra&lt;br&gt;förhållanden av beskaffenhet att&lt;br&gt;inverka på prisbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt denna&lt;br&gt;lag innebär icke skyldighet att&lt;br&gt;röja yrkeshemlighet av teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt denna lag&lt;br&gt;innebär inte skyldighet att röja&lt;br&gt;företagshemlighet av teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om uppgiftsskyldighetens omfattning samt om sättet Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;och tiden för dess fullgörande meddelas av myndigheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten må därvid förelägga&lt;br&gt;näringsidkare art enligt meddelade&lt;br&gt;anvisningar tillhandahålla konkur-&lt;br&gt;rensbegränsande avtal, handels-&lt;br&gt;böcker, korrespondens och andra&lt;br&gt;handlingar. Uppgiftsskyldig må&lt;br&gt;jämväl kallas art inställa sig inför&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall iakttaga att näringsidkare icke onödigt betungas vid&lt;br&gt;fullgörandet av uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterkommes icke anming att lämna uppgift, må myndigheten förelägga den&lt;br&gt;försumlige lämpligt vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite må ock utsättas vid meddelande&lt;br&gt;av föreläggande eller kallelse enligt&lt;br&gt;5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:417)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;om marknadsdomstol m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs ifråga om lagen (1970:417) om marknadsdomstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. att 1-4,9-11, 13, 13 a, 14-15,&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;ärenden enligt konkurrenslagen&lt;br&gt;(1982:729), marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), lagen (1971:112) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhål-&lt;br&gt;landen, lagen (1984:292) om av-&lt;br&gt;talsvillkor mellan näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a, 16- 20 §§ och rubriken före 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger mål&lt;br&gt;enligt konkurrenslagen (1992:000),&lt;br&gt;marknadsföringslagen (1975:1418),&lt;br&gt;lagen (1971:112) om avtalsvillkor i&lt;br&gt;konsumentförhållanden, lagen&lt;br&gt;(1984:292) om avtalsvillkor mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och produktsäkerhetslagen (1988: näringsidkare och produktsäkerhets-&lt;br&gt;1604). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1988: 1604).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot marknadsdomstolens beslut i&lt;br&gt;ärende som avses i 1 § får talan&lt;br&gt;q föras. Detsamma gäller domsto-&lt;br&gt;lens beslut i övrigt enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen består av en&lt;br&gt;ordförande, en vice ordförande&lt;br&gt;samt tio andra ledamöter, av vilka&lt;br&gt;fyra är särskilda ledamöter, tre&lt;br&gt;för ärenden om konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsning och ärenden om av-&lt;br&gt;talsvillkor mellan näringsidkare&lt;br&gt;samt en för ärenden om mark-&lt;br&gt;nadsföring, ärenden om avtalsvill-&lt;br&gt;kor i konsumentförhållanden och&lt;br&gt;ärenden om produktsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden, vice ordföranden och&lt;br&gt;en av de särskilda ledamöterna för&lt;br&gt;ärenden om konkurrensbegränsning&lt;br&gt;och avtalsvillkor mellan närings-&lt;br&gt;idkare skall vara lagkunniga och&lt;br&gt;erfarna i domarvärv. De tvä övriga&lt;br&gt;ledamöterna för sådana ärenden&lt;br&gt;skall ha särskild insikt i närings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot marknadsdomstolens dom eller&lt;br&gt;beslut i mål som avses i 1 § får&lt;br&gt;talan ej föras. Detsamma gäller&lt;br&gt;domstolens beslut i övrigt enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om rätt att föra talan mot&lt;br&gt;domstolens dom eller beslut i&lt;br&gt;konkurrensmål finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser i konkurrenslagen&lt;br&gt;(1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt konkurrenslagen&lt;br&gt;(1992:000) och lagen (1984:292) om&lt;br&gt;avtalsvillkor mellan näringsidkare&lt;br&gt;består marknadsdomstolen av en&lt;br&gt;ordförande, en vice ordförande och&lt;br&gt;fyra särskilda ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), lagen (1971:112) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhållan-&lt;br&gt;den och produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) består marknadsdom-&lt;br&gt;stolen av en ordförande, en vice&lt;br&gt;ordförande samt sju andra leda-&lt;br&gt;möter, av vilka en är särskild&lt;br&gt;ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden, vice ordföranden och&lt;br&gt;en av de särskilda ledamöterna för&lt;br&gt;mål enligt konkurrenslagen (1992:&lt;br&gt;000) och lagen (1984:292) om av-&lt;br&gt;talsvillkor mellan näringsidkare&lt;br&gt;skall var lagkunniga och erfarna i&lt;br&gt;domarvärv. De tre andra särskilda&lt;br&gt;ledamöterna för sådana mål skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1922/93. Lsaml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livets förhållanden. Ledamoten för&lt;br&gt;ärenden om marknadsföring, avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden och&lt;br&gt;produktsäkerhet skall ha särskild&lt;br&gt;insikt i konsumentfrågor. Ordfö-&lt;br&gt;randen, vice ordföranden och de&lt;br&gt;särskilda ledamöterna får ej utses&lt;br&gt;bland personer som kan anses före-&lt;br&gt;träda företagarintressen eller kon-&lt;br&gt;sument- och löntagarintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvalificerad ekonomisk kompetens&lt;br&gt;och insikt i samhällsekonomins&lt;br&gt;funktionssätt och näringslivets&lt;br&gt;förhållanden. Den särskilda leda-&lt;br&gt;moten för mål enligt marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen (1975: 1418), lagen&lt;br&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i konsu-&lt;br&gt;mentförhållanden och produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen (1988:1604) skall ha sär-&lt;br&gt;skild insikt i konsumentfrågor. Ord-&lt;br&gt;föranden, vice ordföranden och de&lt;br&gt;särskilda ledamöterna får ej utses&lt;br&gt;bland personer som kan anses före-&lt;br&gt;träda företagarintressen eller&lt;br&gt;konsument- eller löntagarintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vice ordföranden och var och en av de särskilda ledamöterna finns en&lt;br&gt;eller fler ersättare. Bestämmelserna om vice ordförande och särskild&lt;br&gt;ledamot gäller även ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 3 § första stycket&lt;br&gt;är marknadsdomstolen beslutför när&lt;br&gt;ordföranden och tre andra ledamö-&lt;br&gt;ter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen är beslutför,&lt;br&gt;när ordföranden och fyra andra&lt;br&gt;ledamöter är närvarande. I beslut&lt;br&gt;skall lika antal ledamöter som&lt;br&gt;företräder företagarintressen samt&lt;br&gt;konsument- och löntagarintressen&lt;br&gt;deltaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de särskilda ledamöterna del-&lt;br&gt;tager vid handläggning av ärenden&lt;br&gt;om konkurrensbegränsning eller&lt;br&gt;avtalsvillkor mellan näringsid-&lt;br&gt;kare endast de som har utsetts&lt;br&gt;för sådana ärenden och vid hand-&lt;br&gt;läggning av ärenden om marknads-&lt;br&gt;föring, avtalsvillkor i konsument-&lt;br&gt;förhållanden eller produktsäker-&lt;br&gt;het endast den som har utsetts&lt;br&gt;för sådana ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 3 § andra stycket&lt;br&gt;är domstolen beslutför när ordföran-&lt;br&gt;den och fyra andra ledamöter är när-&lt;br&gt;varande. I sådana mål skall lika&lt;br&gt;antal ledamöter som företräder&lt;br&gt;företagarintressen samt konsument-&lt;br&gt;och löntagarintressen deltaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de särskilda ledamöterna deltar&lt;br&gt;vid handläggning av mål som avses&lt;br&gt;i 3 § första stycket endast de som&lt;br&gt;har utsetts för sådana mål och vid&lt;br&gt;handläggning av mål som avses i 3&lt;br&gt;§ andra stycket endast den som har&lt;br&gt;utsetts for sådana mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhandling som avses i 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 5 5 konkurrenslagen (1982:&lt;br&gt;729) finns särskilda föreskrifter&lt;br&gt;i 14 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden kan ensam på dom-&lt;br&gt;stolens vägnar företaga förbe-&lt;br&gt;redande åtgärd och pröva fråga&lt;br&gt;om avskrivning av ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhandling som avses i 32 §&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) finns&lt;br&gt;särskilda föreskrifter i 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden kan ensam på domsto-&lt;br&gt;lens vägnar besluta om kvarstad i&lt;br&gt;mål om konkurrensskadeavgift och&lt;br&gt;om skadestånd samt, efter ansökan&lt;br&gt;eller på talan av den som berörs av&lt;br&gt;åtgärden, pröva fråga om åtgärd&lt;br&gt;enligt 56, 58 eller 61 § konkur-&lt;br&gt;renslagen. Ordföranden kan i övrigt&lt;br&gt;företa förberedande åtgärd och&lt;br&gt;pröva fråga om avskrivning av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framkommer skiljaktiga&lt;br&gt;meningar vid en överläggning&lt;br&gt;tillämpas föreskrifterna i 16 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken om omröstning i&lt;br&gt;tvistemål. Domstolen bestämmer&lt;br&gt;dock själv i vilken ordning leda-&lt;br&gt;möterna skall säga sin mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framkommer skiljaktiga&lt;br&gt;meningar vid en överläggning&lt;br&gt;tillämpas föreskrifterna i 16 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken om omröst-ning i&lt;br&gt;tvistemål. Vid överläggning rörande&lt;br&gt;fråga om konkurrensskade- avgift&lt;br&gt;eller utdömande av vite enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000)till-&lt;br&gt;lämpas dock föreskrifterna i 29 kap.&lt;br&gt;samma balk om omröstning i brott-&lt;br&gt;mål. Domstolen bestämmer själv i&lt;br&gt;vilken ordning ledamöterna skall&lt;br&gt;säga sin mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsman och Konkurrensverket och konsumentom-&lt;br&gt;konsumeniombudsman &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;budsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konkurrensbegränsningsfrågor&lt;br&gt;finns en näringsfrihetsombudsman&lt;br&gt;och för frågor om marknadsföring,&lt;br&gt;frågor om avtalsvillkor i konsu-&lt;br&gt;mentförhållanden och frågor om&lt;br&gt;produktsäkerhet en konsumentom-&lt;br&gt;budsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket är central för-&lt;br&gt;valtningsmyndighet för konkurrens-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För frågor om marknadsföring,&lt;br&gt;frågor om avtalsvillkor i konsu-&lt;br&gt;mentförhållanden och frågor om&lt;br&gt;produktsäkerhet finns en konsu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsman utses av regeringen för mentombudsman. Ombudsmannen I’rop. 1992/93:56&lt;br&gt;viss tid och skall vara lagkunnig. utses av regeringen for viss tid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skall vara lagkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan som avses i 17 § konkur-&lt;br&gt;renslagen (1982:729} görs skrift-&lt;br&gt;ligen. Detsamma gäller ansökan om&lt;br&gt;förbud eller åläggande enligt 2-4&lt;br&gt;§§ marknadsföringslagen (1975:&lt;br&gt;1418), 1 § lagen (1971:112) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhål-&lt;br&gt;landen, 1 § lagen (1984:292) om&lt;br&gt;avtalsvillkor mellan näringsidkare&lt;br&gt;eller 5-9 §§ eller 12 § tredje&lt;br&gt;stycket produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604). Av ansökningen skall&lt;br&gt;framgå de skäl på vilka ansök-&lt;br&gt;ningen grundas och den utredning&lt;br&gt;sökanden åberopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan som avses i 27 § konkur-&lt;br&gt;renslagen (1992:000) görs skrift-&lt;br&gt;ligen. Detsamma gäller ansökan om&lt;br&gt;förbud eller åläggande enligt 2-4 §§&lt;br&gt;marknadsföringslagen (1975:1418),&lt;br&gt;1 § lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden, 1 §&lt;br&gt;lagen (1984:292) om avtalsvillkor&lt;br&gt;mellan näringsidkare eller 5-9 §§&lt;br&gt;eller 12 § tredje stycket produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1988:1604). Av&lt;br&gt;ansökningen skall framgå de skäl på&lt;br&gt;vilka ansökningen grundas och den&lt;br&gt;utredning sökanden åberopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt för sammanslut-&lt;br&gt;ningar av näringsidkare att med-&lt;br&gt;verka i ärenden som avses i 13 §&lt;br&gt;andra meningen gäller följande&lt;br&gt;särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning av närings-&lt;br&gt;idkare gör sannolikt att utgången&lt;br&gt;av ärendet kan ha betydande in-&lt;br&gt;tresse för medlemmarna i samman-&lt;br&gt;slutningen, får marknadsdomstolen&lt;br&gt;på ansökan av sammanslutningen&lt;br&gt;tillåta att denna, vid sidan av&lt;br&gt;enskild part, medverkar i förfa-&lt;br&gt;randet och därvid åberopar&lt;br&gt;bevisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt for sammanslut-&lt;br&gt;ningar av näringsidkare att med-&lt;br&gt;verka i mäl som avses i 13 § gäller&lt;br&gt;följande särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning av närings-&lt;br&gt;idkare gör sannolikt att utgången av&lt;br&gt;mälet kan ha betydande intresse för&lt;br&gt;medlemmarna i sammanslutningen,&lt;br&gt;får marknadsdomstolen på ansökan&lt;br&gt;av sammanslutningen tillåta att den-&lt;br&gt;na, vid sidan av enskild part, med-&lt;br&gt;verkar i förfarandet och därvid&lt;br&gt;åberopar bevisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen om medverkan skall vara skriftlig och innehålla de skäl som&lt;br&gt;den grundas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen. Denna får inte Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;bifallas, om parten på den sida som ansökningen om medverkan avser Bilaga 2&lt;br&gt;motsätter sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden och hans motpart skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att vid samman-&lt;br&gt;träde inför marknadsdomstolen lägga&lt;br&gt;fram sina synpunkter och förebringa&lt;br&gt;den utredning de vill åberopa. Till&lt;br&gt;sådant sammanträde skall ombuds-&lt;br&gt;mannen för frågor av den art som&lt;br&gt;ärendet rör kallas, även om han ej&lt;br&gt;är sökande. Vidare skall den som&lt;br&gt;medverkar enligt 13 a § kallas&lt;br&gt;till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden och hans motpart skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att vid sammanträde&lt;br&gt;inför marknadsdomstolen lägga fram&lt;br&gt;sina synpunkter och förebringa den&lt;br&gt;utredning de vill åberopa. Konkur-&lt;br&gt;rensverket skall beredas tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig över ansökan enligt 31&lt;br&gt;§ konkurrenslagen (1992:000), som&lt;br&gt;ingivits av annan än verket. 1 mål&lt;br&gt;som avses i 3 § andra stycket skall&lt;br&gt;konsumentombudsmannen kallas till&lt;br&gt;sammanträde, även om han ej är&lt;br&gt;sökande. Vidare skall den som med-&lt;br&gt;verkar enligt 13 a § kallas till&lt;br&gt;sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före sammanträde kan muntlig eller skriftlig förberedelse äga rum i den&lt;br&gt;utsträckning domstolen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandling som avses i 4 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § konkurrenslagen (1982:729)&lt;br&gt;skall äga rum vid sammanträde med&lt;br&gt;parterna inför domstolen eller&lt;br&gt;dess ordförande. Domstolen eller&lt;br&gt;ordföranden får även överlägga&lt;br&gt;enskilt med part. Förhandlingen&lt;br&gt;skall dock alltid avslutas vid&lt;br&gt;sammanträde med parterna inför&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandling som avse i 32 §&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) skall&lt;br&gt;äga rum vid sammanträde inför&lt;br&gt;domstolen eller dess ordförande.&lt;br&gt;Domstolen eller ordföranden får&lt;br&gt;även överlägga enskilt med part.&lt;br&gt;Förhandlingen skall dock alltid&lt;br&gt;avslutas vid sammanträde med&lt;br&gt;partema inför domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende får avgöras och beslut med&lt;br&gt;anledning av särskild prövning&lt;br&gt;enligt 15 a § meddelas utan&lt;br&gt;sammanträde enligt 14 § första&lt;br&gt;stycket, om tillfredsställande&lt;br&gt;utredning föreligger och part&lt;br&gt;inte begär sammanträde. Ansökan&lt;br&gt;som uppenbart ej förtjänar avse-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål får avgöras och dom med anled-&lt;br&gt;ning av särskild prövning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a § meddelas utan sammanträde&lt;br&gt;enligt 14 § första stycket, om&lt;br&gt;tillfredsställande utredning före-&lt;br&gt;ligger och part inte begär samman-&lt;br&gt;träde. Ansökan som uppenbart ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ende får avslås utan sådant sam-&lt;br&gt;manträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtjänar avseende får avslås utan Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant sammanträde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förbud, åläggande eller&lt;br&gt;tillstånd enligt 18 8 konkurrens-&lt;br&gt;lagen (1982:729), förbud enligt&lt;br&gt;21 § samma lag eller förbud eller&lt;br&gt;åläggande enligt 13 § marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen (1975:1418), 5 § lagen&lt;br&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i&lt;br&gt;konsumentförhållanden eller 21 §&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen (1988: 1604)&lt;br&gt;kan prövas utan sammanträde enligt&lt;br&gt;14 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud eller åläggande, som avses&lt;br&gt;i andra stycket, eller återkallelse&lt;br&gt;av tillstånd, som avses där, får&lt;br&gt;inte beslutas utan att den som för-&lt;br&gt;budet, åläggandet eller återkallel-&lt;br&gt;sen avser fått tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig i frågan, såvida det inte finns&lt;br&gt;anledning anta, att han avvikit&lt;br&gt;eller eljest håller sig undan. I&lt;br&gt;ett ärende om åläggande eller för-&lt;br&gt;bud enligt 5-9 § eller 12 § tredje&lt;br&gt;stycket produktsäkerhetslagen får&lt;br&gt;marknadsdomstolen dock även i&lt;br&gt;annat fall omedelbart meddela be-&lt;br&gt;slut enligt 21 § samma lag, om&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förbud eller åläggande&lt;br&gt;enligt 33 8 konkurrenslagen&lt;br&gt;(1992:000), förbud enligt 40 8 eller&lt;br&gt;tillstånd enligt 46 8 samma lag eller&lt;br&gt;förbud eller åläggande enligt 13 8&lt;br&gt;marknadsföringslagen (1975:1418),&lt;br&gt;5 8 lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden eller&lt;br&gt;21 8 produktsäkerhetslagen (1988:-&lt;br&gt;1604) kan prövas utan sammanträde&lt;br&gt;enligt 14 § första stycket. Detsamma&lt;br&gt;gäller beslut under rättegången i&lt;br&gt;andra frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud eller åläggande, som avses i&lt;br&gt;andra stycket, eller återkallelse av&lt;br&gt;tillstånd, som avses där, får inte&lt;br&gt;beslutas utan att den som förbudet,&lt;br&gt;åläggandet eller återkallelsen avser&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig i frågan,&lt;br&gt;såvida det inte finns anledning anta,&lt;br&gt;att han avvikit eller eljest håller&lt;br&gt;sig undan. I ett mål om åläggande&lt;br&gt;eller förbud enligt 5-96 eller 12 6&lt;br&gt;tredje stycket produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;får marknadsdomstolen dock även i&lt;br&gt;annat fall omedelbart meddela beslut&lt;br&gt;enligt 216 samma lag, om synnerli-&lt;br&gt;ga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När marknadsdomstolen prövar&lt;br&gt;fråga om åtgärd enligt 58 eller 76 6&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) skall&lt;br&gt;den som åtgärden avser beredas till-&lt;br&gt;fälle yttra sig. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte, om det kan befaras att genom-&lt;br&gt;förandet av beslutet skulle avsevärt&lt;br&gt;försvåras därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen kan till sär-&lt;br&gt;skild prövning ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen kan till särskild&lt;br&gt;prövning ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i ärende som avser prövning&lt;br&gt;enligt 2 § konkurrenslagen (1982:&lt;br&gt;729) frågan huruvida näringsidkare&lt;br&gt;föranleder skadlig verkan av en&lt;br&gt;konkurrensbegränsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ärende som avser prövning&lt;br&gt;enligt 6-9 § eller 12 § tredje&lt;br&gt;stycket produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) frågan huruvida en&lt;br&gt;vara eller en tjänst medför sär-&lt;br&gt;skild risk för skada på person&lt;br&gt;eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i mål som avser prövning enligt&lt;br&gt;13 5 konkurrenslagen (1992:000)&lt;br&gt;frågan huruvida det föreligger en&lt;br&gt;skadlig konkurrensbegränsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i mål som avser prövning enligt&lt;br&gt;6-9 § eller 12 § tredje stycket&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen (1988:1604)&lt;br&gt;frågan huruvida en vara eller en&lt;br&gt;tjänst medför särskild risk för skada&lt;br&gt;på person eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet vid domstol äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning vid marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av första&lt;br&gt;stycket kan domstolen förordna att&lt;br&gt;sammanträde för handläggning av&lt;br&gt;konkurrensbegränsningsärende skall&lt;br&gt;hållas inom stängda dörrar, om det&lt;br&gt;kan antagas att förhandlingsarbetet&lt;br&gt;i ärendet skulle försvåras till&lt;br&gt;följd av offentligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av första&lt;br&gt;stycket kan domsto-len förordna att&lt;br&gt;sammanträde i konkurrensmål skall&lt;br&gt;hållas inom stängda dörrar, om det&lt;br&gt;kan antas att för-handlingsarbetet i&lt;br&gt;målet skulle försvåras till följd av&lt;br&gt;offentligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsdomstolens sammanträden föres protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;en fråga enligt konkurrenslagen&lt;br&gt;(1992:000) vid sammanträde med&lt;br&gt;parterna skall, om inte domstolens&lt;br&gt;avgörande avkunnas vid samman-&lt;br&gt;trädet, partema underrättas om&lt;br&gt;tiden och sättet för meddelande av&lt;br&gt;dom eller beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen kan vid vite&lt;br&gt;förelägga part eller annan, som kan&lt;br&gt;antagas ha upplysning att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen kan vid vite&lt;br&gt;förelägga part eller annan, som kan&lt;br&gt;antas ha upplysning att lämna som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är av betydelse i ärendet, att&lt;br&gt;inställa sig personligen infor&lt;br&gt;domstolen. Domstolen kan besluta&lt;br&gt;att den som ej är part skall höras&lt;br&gt;som vittne. Därvid äger 36 kap. 3,&lt;br&gt;5 och 6 §§, 10 § andra stycket, 11&lt;br&gt;5, 13 § första stycket och 14 §&lt;br&gt;rättegångsbalken motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning. Vägrar vittne utan giltigt&lt;br&gt;skäl att avlägga ed eller att avge&lt;br&gt;vittnesmål eller besvara fråga, får&lt;br&gt;domstolen vid vite förelägga vittnet&lt;br&gt;att fullgöra sin skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Part eller den som medverkar enligt&lt;br&gt;13 a § kan även föreläggas vid vite&lt;br&gt;att tillhandahålla domstolen hand-&lt;br&gt;ling, varuprov och liknande som kan&lt;br&gt;ha betydelse i ärendet. Detta inne-&lt;br&gt;bär dock ej skyldighet att röja&lt;br&gt;yrkeshemlighet av teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är av betydelse i målet, att inställa&lt;br&gt;sig personligen infor domstolen.&lt;br&gt;Domstolen kan besluta att den som&lt;br&gt;ej är part skall höras som vittne.&lt;br&gt;Därvid äger 36 kap. 3, 5 och 6 §§,&lt;br&gt;10 § andra stycket, 11 5, 13 $ första&lt;br&gt;stycket och 14 { rättegångsbalken&lt;br&gt;motsvarande tillämpning. Vägrar&lt;br&gt;vittne utan giltigt skäl att avlägga&lt;br&gt;ed eller att avge vittnesmål eller&lt;br&gt;besvara fråga, får domstolen vid vite&lt;br&gt;förelägga vittnet att fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Part eller den som medverkar enligt&lt;br&gt;13 a § kan även föreläggas vid vite&lt;br&gt;att tillhandahålla domstolen hand-&lt;br&gt;ling, varuprov och liknande som kan&lt;br&gt;ha betydelse i målet. Detta innebär&lt;br&gt;dock ej skyldighet att röja företags-&lt;br&gt;hemlighet av teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vite som avse i denna paragraf gäller 9 kap. 8 § rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ej är part och inte heller&lt;br&gt;medverkar enligt 13 a § och som&lt;br&gt;efter kallelse av marknadsdomstolen&lt;br&gt;inställt sig inför domstolen har&lt;br&gt;rätt till ersättning enligt vad i&lt;br&gt;rättegångsbalken är föreskrivet om&lt;br&gt;ersättning till vittne eller sak-&lt;br&gt;kunnig. I ärende vari ombudsman&lt;br&gt;för talan tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;för mål om allmänt åtal och i annat&lt;br&gt;ärende bestämmelserna för mål vari&lt;br&gt;förlikning är tillåten. Skall&lt;br&gt;ersättning utges av parterna en for&lt;br&gt;båda for en, skall domstolen slut-&lt;br&gt;ligt fördela kostnaden mellan dem&lt;br&gt;med hälften å vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ej är part och inte heller&lt;br&gt;medverkar enligt 13 a § och som&lt;br&gt;efter kallelse av marknadsdomstolen&lt;br&gt;inställt sig inför domstolen har rätt&lt;br&gt;till ersättning enligt vad i rättegångs-&lt;br&gt;balken är föreskrivet om ersättning&lt;br&gt;till vittne eller sakkunnig. I mål vari&lt;br&gt;konkurrensverket ellerkonsumentom-&lt;br&gt;budsmannen för talan tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna för mål om allmänt&lt;br&gt;åtal och i mål med annan sökande&lt;br&gt;bestämmelserna för mål vari förlik-&lt;br&gt;ning är tillåten. Skall ersättning&lt;br&gt;utges av partema en för båda och&lt;br&gt;båda for en, skall domstolen slutligt&lt;br&gt;fördela kostnaden mellan dem med&lt;br&gt;hälften å vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I marknadsdomstolens beslut vari-&lt;br&gt;genom ärende eller sådan fråga som&lt;br&gt;avses i 15 a 5 avgörs anges de skäl&lt;br&gt;på vilka beslutet grundas. Beslut&lt;br&gt;som nu nämnts och beslut som avses&lt;br&gt;i 15 5 andra stycket sänds till&lt;br&gt;parterna, till den som medverkar&lt;br&gt;enligt 13 a § och till sådan myn-&lt;br&gt;dighet som avses i 4 § produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1988: 1604) samma&lt;br&gt;dag som det meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I marknadsdomstolens dom varige-&lt;br&gt;nom mål eller sådan fråga som avses&lt;br&gt;i 15 a § avgörs anges de skäl på&lt;br&gt;vilka domen grundas. Dom som nu&lt;br&gt;nämnts och beslut som avses i 15 §&lt;br&gt;andra stycket sänds till parterna,&lt;br&gt;till den som medverkar enligt 13 a g&lt;br&gt;och till sådan myndighet som avses&lt;br&gt;i 4 § produktsäkerhetslagen (1988:-&lt;br&gt;1604) samma dag som det meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall ansökan, kallelse eller&lt;br&gt;föreläggande tillställas part eller&lt;br&gt;annan, sker det genom delgivning.&lt;br&gt;Detsamma gäller beslut som sänds&lt;br&gt;enligt 19 §. Annan handling får&lt;br&gt;tillställas part eller annan genom&lt;br&gt;delgivning, om det anses erforder-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning av beslut av marknads-&lt;br&gt;domstolen, vilket innefattar vites-&lt;br&gt;föreläggande enligt konkurrenslagen&lt;br&gt;(1982:729), marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), lagen (1971:112) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhållan-&lt;br&gt;den, lagen (1984:292) om avtals-&lt;br&gt;villkor mellan näringsidkare eller&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen (1988:1604),&lt;br&gt;får inte ske enligt 12 § delgiv-&lt;br&gt;ningslagen (1970:428), om det inte&lt;br&gt;finns anledning att anta att den&lt;br&gt;sökte har avvikit eller på annat&lt;br&gt;sätt håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall ansökan, kallelse eller före-&lt;br&gt;läggande tillställas part eller annan,&lt;br&gt;sker det genom delgivning. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller dom eller beslut som&lt;br&gt;sänds enligt 19 §. Annan handling&lt;br&gt;får tillställas part eller annan genom&lt;br&gt;delgivning, om det anses erforder-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning av dom eller beslut av&lt;br&gt;marknadsdomstolen, vilket innefattar&lt;br&gt;vitesföreläggande enligt konkur-&lt;br&gt;renslagen (1992:000), marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen (1975: 1418), lagen&lt;br&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i konsu-&lt;br&gt;mentförhållanden, lagen (1984:292)&lt;br&gt;om avtalsvillkor mellan närings-&lt;br&gt;idkare eller produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988: 1604), får inte ske enligt 12&lt;br&gt;§ delgivningslagen )1970: 428), om&lt;br&gt;det inte finns anledning att anta att&lt;br&gt;den sökte har avvikit eller på annat&lt;br&gt;sätt håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till lag om ändring 1 aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avtal om fusion godkänts av bolagsstämman skall det anmälas av&lt;br&gt;bolaget för registrering. Om det ej skett inom fyra månader från bolags-&lt;br&gt;stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftträdande&lt;br&gt;beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, är frågan&lt;br&gt;om fusion förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering av avtal&lt;br&gt;om fusion enligt 2 § möter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fusionen förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729) eller&lt;br&gt;om näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;inte beslutat lämna fusionen utan&lt;br&gt;åtgärd enligt 20 § första stycket&lt;br&gt;konkurrenslagen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering av avtal om&lt;br&gt;fusion enligt 2 § möter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fusionen förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) eller om&lt;br&gt;prövning av fusionen pågår enligt&lt;br&gt;samma lag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om ej yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor av vilket&lt;br&gt;framgår att aktiekapitalet i det övertagande bolaget inte överstiger de&lt;br&gt;överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtal har slutligt godkänts av föreningsstämman skall det&lt;br&gt;anmälas av föreningen för registrering. Om detta inte har skett inom fyra&lt;br&gt;månader från stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom&lt;br&gt;lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registre-&lt;br&gt;ring av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1982:729) eller om&lt;br&gt;näringsfrihetsombudsmannen inte&lt;br&gt;har beslutat att lämna fusionen utan&lt;br&gt;åtgärd enligt 20 § första stycket&lt;br&gt;konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot regist-rering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1992:000) eller om&lt;br&gt;prövning av fusionen pågär enligt&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har godkänts av bolagsstämman skall det anmälas av det&lt;br&gt;överlåtande bankaktiebolaget för registrering. Om detta inte har skett inom&lt;br&gt;fyra månader från stämmans beslut eller om bankinspektionen genom laga-&lt;br&gt;kraftvunnet beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering&lt;br&gt;av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1982:729) eller om&lt;br&gt;näringsfrihetsombudsmannen inte&lt;br&gt;har beslutat att lämna Jusionen utan&lt;br&gt;ätgänd enligt 20 § första stycket&lt;br&gt;konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1992:000) eller om&lt;br&gt;prövning av Jusionen pägär enligt&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av ett fusionsavtal enligt 2 § krävs vidare att ett yttrande&lt;br&gt;företes från en aukoriserad revisor, av vilket framgår att aktiekapitalet i det&lt;br&gt;övertagande bolaget inte överstiger de överlåtande bolagens sammanlagda&lt;br&gt;verkliga värde for det övertagande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987: 619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § sparbankslagen (1987:619) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har godkänts av sparbanksstämman skall det anmälas av&lt;br&gt;den överlåtande sparbanken för registrering. Om detta inte har skett inom&lt;br&gt;fyra månader från stämmans beslut eller om bankinspektionen genom&lt;br&gt;lagakraftvunnet beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registre-&lt;br&gt;ring av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1982:729) eller om&lt;br&gt;näringsfrihetsombudsmannen inte&lt;br&gt;har beslutat an lämna fusionen utan&lt;br&gt;ätgänd enligt 20 § första stycket&lt;br&gt;konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1992:000) eller om&lt;br&gt;prövning av fusionen pågår enligt&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Förslag till lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 § föreningsbankslagen (1987:620) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har godkänts av föreningsbanksstämman skall det anmälas&lt;br&gt;av den överlåtande förening sbanken för registrering. Om detta inte har skett&lt;br&gt;inom fyra månader från stämmans beslut eller om bankinspektionen genom&lt;br&gt;lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registre-&lt;br&gt;ring av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1982:729) eller om&lt;br&gt;näringsjrihetsombudsmannen inte&lt;br&gt;har beslutat att lämna Jusionen utan&lt;br&gt;ätgärd enligt 20 § JÖrsta stycket&lt;br&gt;konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1992:000) eller om&lt;br&gt;prövning av Jusionen pågår enligt&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsanmälan&lt;br&gt;innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 §&lt;br&gt;fjärde stycket skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet (SOU 1991:59) Konkurrens för ökad&lt;br&gt;välfärd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över konkurrenskommitténs betänkande avgetts&lt;br&gt;av Högsta domstolen, Svea Hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, Kommerskollegium, Statens järnvägar, Banverket, Postverket,&lt;br&gt;Televerket, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Konjunkturinstitutet,&lt;br&gt;Jordbruksverket, Statens livsmedelsverk, Statens råd för byggnadsforskning,&lt;br&gt;Boverket, Byggnadsstyrelsen, Länsbostadsnämnden i Stockholms län, Läns-&lt;br&gt;bostadsnämnden i Älvsborgs län, Länsbostadsnämnden i Västerbottens län,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, Marknadsdomstolen, Närings-&lt;br&gt;frihetsombudsmannen, Statens pris- och konkurrensverk, Konsumentverket,&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Statskonstoret, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län, Kemikalieinspektionen, Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Stockholms kommun,-&lt;br&gt;Linköpings kommun, Östersunds kommun, Landstingsförbundet, Lands-&lt;br&gt;tinget i Södermanlands län, Landstinget i Västemorrlands län, Sveriges&lt;br&gt;industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges köpmannaför-&lt;br&gt;bund, Kooperativa förbundet, Kooperativa institutet, Dagligvaruleve-&lt;br&gt;rantörers förbund, Företagarnas riksorganisation, Svenska Handelskammar-&lt;br&gt;förbundet, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Svenska bankföreningen, Sparbanksgruppen AB, Svenska arbetsgivareför-&lt;br&gt;eningen, Arla ekonomisk förening, Dagab AB, ICA Förbundet, Företags-&lt;br&gt;ekonomiska institutionen vid universitetet i Stockholm, Nationalekonomiska&lt;br&gt;institutionen vid universitetet i Uppsala, Juridiska fakulteten vid universi-&lt;br&gt;tetet i Lund, Juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala, Konsument-&lt;br&gt;vägledamas förening, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens cen-&lt;br&gt;tralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har skrivelser inkommit från Sveriges Livsmedelshandlareför-&lt;br&gt;bund, Konsumentberedningen, Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;Livsmedelsindustriförbund, Svenska Bokhandlareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Taxiförbundet, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Priskontorschefers&lt;br&gt;Förening, Länsstyrelsen i Blekinge län och Svenska Petroleum Institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över delar av betänkan-&lt;br&gt;det (SOU 1991:59) Konkurrens för ökad välfärd&lt;br&gt;Förbud (kap 10)&lt;br&gt;Prissanwtete (10.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak positiva till kommitténs forslag ställer sig åtta remissinstanser,&lt;br&gt;nämligen Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Jordbruksverket,-&lt;br&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO), Statens pris- och konkurrensverk&lt;br&gt;(SPK), Konsumentverket, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Tjänstemmännens centralorganisation (TCO) och Konsumentberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NO bör förbud tillgripas i stället för en prövning enligt missbruks-&lt;br&gt;principen i fall då beteendet är generellt sett skadligt, vanligt förekomman-&lt;br&gt;de, innefattar skadlighet som är svår att belägga i det enskilda fallet, medför&lt;br&gt;skada som kan vara mycket stor och är attraktivt för inblandade företag.&lt;br&gt;Prissamverkan uppfyller enligt NO dessa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att kommittén hade kunnat&lt;br&gt;gå längre på förbudslinjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg är tveksam till om det är motiverat att införa&lt;br&gt;förbud mot priskarteller. Från rättssäkerhetssynpunkt är enligt Kammarrät-&lt;br&gt;ten en ändrad missbruksbestämmelse att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen och Televerket anser att det inte finns övertygande&lt;br&gt;sakskäl för ett så vittgående forbud som kommittén föreslår. Internationella&lt;br&gt;jämförelser medför dock att Marknadsdomstolen inte vill helt avstyrka&lt;br&gt;förslaget. Sveriges industriförbud är inte principiellt motståndare till att&lt;br&gt;nya förbud införs under förutsättning att förbuden endast träffar generellt&lt;br&gt;skadliga beteenden samt att reglema är konkurrensneutrala, tydliga och&lt;br&gt;förutsebara. Det föreslagna förbudet uppfyller enligt förbundet inte dessa&lt;br&gt;krav och förbundet avstyrker därför att det läggs till grund för lagstiftning&lt;br&gt;i föreliggande skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helt avvisande till förslaget ställer sig följande 13 remissinstanser:&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Grossistförbundet Svenska Handel, Sveriges köp-&lt;br&gt;mannaförbund, Kooperativa förbundet, Kooperativa institutet, Dagligvaru-&lt;br&gt;leverantörers förbund, Företagamas riksorganisation, LRF, Dagab AB, ICA&lt;br&gt;Förbundet, Sveriges livsmedelshandlareförbund, Sveriges livsmedelsin-&lt;br&gt;dustriförbund och Svenska bokhandlareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak följande skäl anförs for avstyrkande: Tillräckliga motiv finns&lt;br&gt;inte för förbud. Missbruksprincipen är tillräcklig. Förbudet är otydligt och&lt;br&gt;dess tillämpning är oförutsebar. Det är inte heller konkurrensneutralt och&lt;br&gt;såvitt avser cirkaprislistor träffar det även samarbete som är positivt för&lt;br&gt;konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdelningskarteller (10.31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som tillstyrker förslaget om förbud mot prissamarbete&lt;br&gt;tillstyrker även förslaget såvitt avser marknadsdelningskarteller. Härtill&lt;br&gt;kommer Kammarrätten i Göteborg och Marknadsdomstolen som anser att&lt;br&gt;förbud mot marknadsdelningskartellen är lättare att acceptera än förbud mot&lt;br&gt;prissamarbete. Enligt Marknadsdomstolen bör dock bestämmelsen klargöras&lt;br&gt;i vissa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket ifrågasätter behovet av förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa till förslaget är följande 10 remissinstanser: Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Sveriges industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet, Kooperativa institutet, Dagligvaruleverantörers förbund,&lt;br&gt;Företagarnas riksorganisation, Svenska handelskammarförbundet, Lant-&lt;br&gt;brukarnas riksförbund (LRF) och Sveriges Livsmedelsindustriförbund. I&lt;br&gt;huvudsak framför de att förbudet inte bara träffar generellt skadliga&lt;br&gt;beteenden, att det inte är konkurrensneutralt samt att det är otydligt och&lt;br&gt;oförutsebart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudskartellförbudet (10.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i denna del berörs endast av 8 remissinstanser. Ingen av dessa har&lt;br&gt;något att invända mot ett fortsatt anbudskartellförbud. Kritik riktas&lt;br&gt;emellertid mot de föreslagna undantagen. NO anser att konsortieundantaget&lt;br&gt;är onödigt, att undantaget i fall då konsortiebildningen godtagits av be-&lt;br&gt;ställaren inte omformuleras och att undantaget för underleverantörssitua-&lt;br&gt;tioner är överflödigt. Sistnämnda uppfattning delas av SPK, som också anser&lt;br&gt;att konsortieundantaget bör omformuleras. Enligt Sveriges industriförbund&lt;br&gt;har konsortieundantaget getts en för snäv utformning. Synpunkter på&lt;br&gt;undantagen framförs också av Televerket, Marknadsdomstolen, Svenska&lt;br&gt;handelskammarförbundet och LRF.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bruttoprisförbudet (1Q.5)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av det fåtal remissinstanser som har yttrat sig i frågan,&lt;br&gt;nämligen NO, Marknadsdomstolen, Dagligvaruleverantörers förbund och&lt;br&gt;LRF. Svenska Bankföreningen påpekar att det inte är nödvändigt att utvidga&lt;br&gt;förbudet till finansiell leasing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 RiLsrfagen 1922193. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudens omfattning och avgränsning (10.6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentlig del av marknaden (10.6.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet, Marknadsdomstolen, NO och Konsumentverket har&lt;br&gt;inget att invända mot förslaget, men framhåller att gränsdragningen måste&lt;br&gt;göras tydlig. Enligt NO bör procenttalet anges i lag. Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet och Linköpings kommun tillstyrker förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK avstyrker det föreslagna generella undantaget och förordar i stället att&lt;br&gt;Konkurrensverket får meddela gruppundantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Sveriges industriförbund behövs det föreslagna undantaget. Förbundet&lt;br&gt;anser dock att förslaget är for oklart och att procentgränsen bör sättas&lt;br&gt;betydligt högre. Liknande synpunkter framförs av Grossistförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel. Även Sveriges köpmannaförbund, Dagligvaruleverantörers förbund,&lt;br&gt;Svenska handelskammarförbundet, LRF, Dagab AB, ICA Förbundet,-&lt;br&gt;Sveriges livsmedelsindustriförbund och Svenska bokhandlareföreningen&lt;br&gt;anser att förslaget i sin utformning är oklart. Flertalet av dessa remissinstan-&lt;br&gt;ser anser att gränsen 20 procent är för låg. Ett par instanser framhåller att&lt;br&gt;undantaget inte blir konkurensneutralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagsundantaget (10.6.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att vissa av de remissinstanser som tillstyrker förslaget gör&lt;br&gt;detta under förutsättning att deras motstånd mot förbudslinjen inte vinner&lt;br&gt;gehör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks i huvudsak av Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK), Marknadsdomstolen, Länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbot-&lt;br&gt;tens län, Sveriges industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel,&lt;br&gt;Företagarnas riksorganisation, Svenska bankföreningen, Sveriges livsmedels-&lt;br&gt;industriförbund, Motorbranschens riksförbund, Svenska bokhandlare-&lt;br&gt;föreningen och Svenska Taxiförbundet. Marknadsdomstolen ifrågasätter&lt;br&gt;dock undantagets utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Handelskammarförbundet och LRF synes inte ha några invändning-&lt;br&gt;ar mot förslaget i och för sig, men påtalar lagtekniska brister respektive&lt;br&gt;oklarhet hos förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks av Kommerskollegium och Konjunkturinstitutet som&lt;br&gt;anser att det är tillräckligt med möjligheten till dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO avstyrker förslaget i den utformning som det har fått och ifrågasätter&lt;br&gt;som alternativ en lösning med gruppundantag. Även SPK förordar grupp-&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativt undantag (10,6.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av NUTEK, Länsstyrelsen i Hallands län och Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige (LO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Marknadsdomstolen, NO och SPK&lt;br&gt;avstyrkder förslaget och hänvisar till dispensmöjligheten. Som skäl för&lt;br&gt;kritiken anförs främst att den föreslagna regeln är oklar och icke konkur-&lt;br&gt;rensneutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även följande remissinstanser avvisar förslaget under åberopande av att det&lt;br&gt;inte är konkurrensneutralt: Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges&lt;br&gt;köpmannaförbund, Företagamas riksorganisation, Svenska handelskammar-&lt;br&gt;förbundet, Svenska bankföreningen, Dagab AB och Sveriges livsmedels-&lt;br&gt;industriförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa förbundet och Kooperativa institutet är kritiska mot behand-&lt;br&gt;lingen av kooperativa frågor i betänkandet och avvisar förslagen. LRF anser&lt;br&gt;att undantaget bör finnas, men att det som har föreslagits är för oklart och&lt;br&gt;för snävt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda jordbrukslagen (10,6.7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen, NO och SPK tillstyrker förslaget, men Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen och NO påtalar att det föreslagna priskartellförbudet inte är till-&lt;br&gt;räckligt som ersättning för lagen utan en viss justering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LRF innebär förslaget en allvarlig diskriminering av de lantbruks-&lt;br&gt;kooperativa företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispenser (10.7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som har yttrat sig över förslaget instämmer i att&lt;br&gt;dispensmöjligheter måste finnas. NO framhåller att möjligheten måste&lt;br&gt;användas med stor återhållsamhet medan Sveriges industriförbund,&lt;br&gt;Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges&lt;br&gt;livsmedelshandlareforund anser att dispensmöjligheten bör ges en vid&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att reglema behöver granskas ytterligare med sikte på att de skall&lt;br&gt;ge större förutsebarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälliga prisnedsättningar (10,8)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till komplettering av prisinformationslagen tillstyrks av NO,&lt;br&gt;Konsumentverket, Göteborgs kommun, Konsumentvägledamasvägledamas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förening, LO och Konsumentberedningen. Dagab AB synes inte ha något att&lt;br&gt;invända mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks av Marknadsdomstolen, Televerket, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län, Sveriges industriförbund, Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges livsmedelshand-&lt;br&gt;lareförbund, ICA Förbundet, Dagligvaruleverantörers förbund, Svenska&lt;br&gt;handelskammareförbundet och TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Marknadsdomstolen anför att problemet bör kunna angripas med stöd&lt;br&gt;av marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Sveriges industriförbund och flertalet av handelns organisationer bör&lt;br&gt;prisinformationslagen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny missbruksbestämmelse (11.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks i huvudsak av Kammarrätten i Göteborg, Televerket,&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet, NO, SPK, Statskontoret, LO och TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen har invändningar mot att begreppet “från allmän syn-&lt;br&gt;punkt&amp;quot; avses bli så begränsat att en helhetsbedömning förhindras. Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen ifrågasätter också om det finns tillräckliga skäl att utmönstra&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;skadlig verkan&amp;quot;. NO framhåller när det gäller frågan om vad ett&lt;br&gt;företag får åberopa till försvar för en konkurrensbegränsning att man i&lt;br&gt;förhållande till förslaget måste ge ett vidgat utrymme för hänsynstagande till&lt;br&gt;vissa allmänna intressen. Eftersom begreppet &amp;quot;från allmän synpunkt&amp;quot; kan&lt;br&gt;inbjuda till politiska avvägningar bör det enligt NO ersättas av mera&lt;br&gt;preciserade omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK avstyrker 13 § 2. i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks av Sveriges industriförbund, Grossistförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges Livsmedelshandlareförbund,&lt;br&gt;Företagarnas riksorganisation, Svenska handelskammareförbundet, LRF och&lt;br&gt;ICA Förbundet. Enligt flertalet av dessa remissinstanser saknas anledning&lt;br&gt;att ändra den gällande generalklausulen. Förslaget anses medföra en&lt;br&gt;oacceptabel brist på förutsebarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruk av dominerande ställning (11.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av Televerket, Marknadsdomstolen, Konjunkturinstitutet,&lt;br&gt;NO och SPK även om några har vissa lagtekniska invändningar och&lt;br&gt;synpunkter på detaljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att det skall finnas en särskild bestämmelse om missbruk av&lt;br&gt;dominerande ställning godtas också av Sveriges industriförbund, Sveriges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köpmannaförbund, Dagligvaruleverantörers förbund, Svenska handelskam-&lt;br&gt;marförbundet, LRF, Dagab AB, ICA Förbundet, Sveriges livsmedelshand-&lt;br&gt;lareförbund, Konsumentberedningen och Svenska Taxiförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningar av olika slag framförs dock mot utformningen av förslaget.&lt;br&gt;Enligt bl.a. Sveriges industriförbund bör klart besked ges beträffande&lt;br&gt;fördelningen av bevisbördan, rekvisitet “missbruk&amp;quot; förtydligas och&lt;br&gt;relationen till den allmänna missbruksbestämmelsen klargöras. ICA&lt;br&gt;Förbundet och Sveriges livsmedelshandlareförbund är kritiska mot be-&lt;br&gt;tänkandets hållning till inköpssamverkan. Enligt Konsumentberedningen&lt;br&gt;borde frågor om förslagets konkurrensneutralitet mellan blocken ha&lt;br&gt;behandlats närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionssystemet (13)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av NO, SPK, Kammarrätten i Göteborg, Konsumentver-&lt;br&gt;ket, Svenska kommunförbundet, Linköpings kommun och LO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen har i princip ingen invändning mot ett system med&lt;br&gt;sanktionsavgifter, men anser att frågan kräver ytterligare överväganden med&lt;br&gt;hänsyn till kraven på tydlighet och förutsebarhet. Liknande synpunkter&lt;br&gt;framförs av Kooperativa förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Stockholms tingsrätt, Televerket, Sveriges industriförbund, Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Hanbdel, LRF och Svenska handelskammarförbundet&lt;br&gt;måste, för att en sanktionsavgift skall införas, krävas uppsåt eller oaktsam-&lt;br&gt;het. Som stöd härför anförs dels EG:s regler, dels oklarheten hos förbuds-&lt;br&gt;bestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget angående santionsavgifter avstyrks av Sveriges köpmannaförbund,&lt;br&gt;ICA Förbundet och Företagarnas riksorganisation. De anför som skäl främst&lt;br&gt;att förbudsreglema är oklara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges köpmannaförbund&lt;br&gt;och ICA Förbundet har invändningar mot avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det processuella förfarandet (14)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att överprövning skall ske hos Högsta domstolen tillstyrks av&lt;br&gt;Televerket, Sveriges köpmannaförbund och ICA Förbundet. Förutsättningen&lt;br&gt;härför är dock enligt de sistnämnda instanserna att prövningstillstånd inte&lt;br&gt;skall krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser som uttalar sig i frågan motsätter sig att Högsta&lt;br&gt;domstolen skall vara prövningsinstans. Varierande alternativa förslag&lt;br&gt;framställs. Enligt Högsta domstolen och NO skall tingsrätterna kunna vara&lt;br&gt;första instans vid prövning av konkurrensskadeavgift med Marknadsdomsto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;len som sista instans. Stockholms tingsrätt förordar i stället Svea hovrätt&lt;br&gt;som sista instans. Svea hovrätt anser att prövningen skulle kunna ske hos en&lt;br&gt;enda tingsrätt och en enda hovrätt. Även Konsumentverket förordar en&lt;br&gt;specialsammansatt tingsrätt som första instans. SPK föreslär att Regerings-&lt;br&gt;rätten skall vara sista instans i stället för Högsta domstolen. Sveriges&lt;br&gt;industriförbund föreslår att prövningen sker hos de allmänna domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen föreslår i första hand att brott mot förbuden skall&lt;br&gt;beivras enligt generalklarusulen. Kammarrätten i Göteborg, Svenska&lt;br&gt;handelskammarförbundet och LRF anser att frågan behöver utredas&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skadestånd anser de remissinstanser som har yttrat sig, bl.a.&lt;br&gt;Högsta domstolen, Svea hovrätt, Marknadsdomstolen, SPK, Konsumentver-&lt;br&gt;ket och Sveriges industriförbund, att prövningen skall ske hos de allmänna&lt;br&gt;domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon invändning mot att mål enligt generalklausulen prövas av marknads-&lt;br&gt;domstolen framförs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd m.m, (15)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks av Stockholms tingsrätt, Marknadsdomstolen, NO och&lt;br&gt;Konsumentverket. Enligt NO bör skadestånd kunna utgå även i generalklau-&lt;br&gt;sulfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket ställer sig tveksamt till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund motsätter sig förslaget. Som skäl härför anges dels&lt;br&gt;att de föreslagna forbudsreglema är bristfälliga, dels att förslaget i vissa&lt;br&gt;hänseenden strider mot traditionerna i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag i betänkandet (SOU 1991:104) Konkurrensen inom&lt;br&gt;den kommunala sektorn till tillägg till förslaget om en ny&lt;br&gt;konkurrenslag i betänkandet (SOU 1991:59)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för utredning enligt&lt;br&gt;denna lag, får konkurrensverket&lt;br&gt;ålägga den som bedriver offentlig&lt;br&gt;näringsverksamhet att på ett råttvi-&lt;br&gt;sande sått redovisa kostnader och&lt;br&gt;intäkter för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian (Ds 1992:18)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ny konkurrenslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Denna promemoria, som upprättats i Näringsdepartementet, innehåller&lt;br&gt;förslag som bygger vidare på och delvis ersätter det forslag till ny&lt;br&gt;konkurrenslag som konkurrenskommittén presenterade i det redan remissbe-&lt;br&gt;handlade betänkandet (SOU 1991:59) Konkurrens för ökad välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget i promemorian är inte komplett, utan innehåller huvudsakligen&lt;br&gt;förslag i sådana delar som väsentligen avviker från konkurrenskommitténs&lt;br&gt;förslag och som därför bör föranleda en ny remissbehandling. När det gäller&lt;br&gt;de materiella konkurrensreglerna innehåller promemorian inga nya förslag&lt;br&gt;när det gäller kontroll av företagsförvärv och uppbrytning av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innebär att konkurrensreglerna i en ny svensk&lt;br&gt;konkurrenslag utformas på i princip samma sätt som EG:s konkurrensregler&lt;br&gt;i Romfördragets artiklar 85 och 86. Konkurrensreglerna för de rent svenska&lt;br&gt;förhållandena får därmed i princip samma utformning som de konkurrens-&lt;br&gt;regler for handeln mellan Sverige och ett EFTA- eller EG-land som&lt;br&gt;kommer att ingå i en planerad EES-lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller ett förbud mot avtal mellan företag, beslut av före-&lt;br&gt;tagssammanslutningar och samordnade förfaranden som har till syfte eller&lt;br&gt;resultat att konkurrensen på den svenska marknaden hindras, inskränks eller&lt;br&gt;snedvrids på ett märkbart sätt. Från detta förbud skall undantag kunna ges,&lt;br&gt;dels i enskilda fall genom beslut av konkurrensmyndigheten, dels för&lt;br&gt;grupper av avtal och samordnade förfaranden enligt särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal eller avtalsvillkor liksom beslut som är förbjudna skall vara ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller vidare ett förbud mot varje missbruk från ett eller flera&lt;br&gt;företags sida av en dominerande ställning på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för de båda förbuden är enligt förslaget att en överträdelse skall&lt;br&gt;kunna medföra skadeståndsskyldighet samt kunna föranleda konkurrensrätts-&lt;br&gt;liga ingripanden i form av dels åläggande vid vite att upphöra med pågående&lt;br&gt;överträdelse, dels åläggande att utge konkurrensskadeavgift for en redan&lt;br&gt;begången överträdelse. Det skall finnas möjlighet för ett företag att efter&lt;br&gt;ansökan hos konkurrensmyndigheten erhålla en förklaring om att förbuden&lt;br&gt;inte är tillämpliga (icke-ingripandebesked).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller vidare förslag när det gäller tillämpande organ som&lt;br&gt;ersätter konkurrenskommitténs motsvarande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensmyndigheten får besluta om åläggande vid vite att upphöra m«&lt;br&gt;överträdelser av förbuden. Stockholms tingsrätt skall som första instar.&lt;br&gt;pröva mål om konkurrensskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen skall pröva överklagade avgöranden i fråga om&lt;br&gt;undantag, icke-ingripandebesked, åläggande och konkurrensskadeavgift.&lt;br&gt;Marknadsdomstolens dom eller beslut i mål enligt lagen skall inte kunna&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om utdömande av vite som förelagts med stöd av lagen skall prövas av&lt;br&gt;allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon inskränkning i de allmänna domstolarnas behörighet att pröva talan&lt;br&gt;i civilrättsliga frågor görs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993. Särskilda över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i promemorian (Ds 1992:18) Ny konkurrenslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledande, bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 $ Denna lag har till ändamål att skapa utrymme för och upprätthålla en&lt;br&gt;effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster&lt;br&gt;och andra nyttigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag tillämpas inte på överenskommelse mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare angående arbetslön eller andra arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I denna lag avses med företag också en sammanslutning av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av en sammanslutning av foretag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samordnade förfaranden av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om något annat inte följer av beslut enligt 6 § eller föreskrifter enligt&lt;br&gt;11 §, är avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att konkurren-&lt;br&gt;sen på den svenska marknaden hindras, inskränks eller snedvrids på ett&lt;br&gt;märkbart sätt förbjudna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller särskilt sådana avtal som innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller&lt;br&gt;indirekt fastställs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas&lt;br&gt;eller kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. marknader eller inköpskällor delas upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner med handelspartners,&lt;br&gt;varigenom dessa får en konkurrensnackdel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det ställs som villkor for avtal att den andra parten åtar sig ytterligare&lt;br&gt;förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något&lt;br&gt;samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 $ Avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt 4 § är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Konkurrensverket får besluta om undantag från förbudet i 4 § för avtal&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att&lt;br&gt;främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom&lt;br&gt;uppnås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bara åläggm- de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga for&lt;br&gt;att uppnå målet i 1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för&lt;br&gt;en väsentlig del av nyttighetema i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett företag som vill att undantag enligt 6 § skall beviljas skall anmäla&lt;br&gt;avtalet till konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en anmälan har gjorts, kan konkurrensverket inte besluta om&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I ett beslut om undantag enligt 6 § skall det anges från vilken tidpunkt&lt;br&gt;beslutet gäller. Denna tidpunkt får inte sättas tidigare än tidpunkten för&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall gälla för en bestämd tid och får förenas med villkor och&lt;br&gt;ålägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 5 Ett beslut om undantag enligt 6 § får förnyas om villkoren i 6 §&lt;br&gt;fortfarande är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse eller ändring av beslut om undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Konkurrensverket får återkalla eller ändra ett beslut om undantag, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats i något&lt;br&gt;väsentligt avseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de som beslutet gäller bryter mot något villkor eller åläggande som har&lt;br&gt;förenats med beslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslutet grundades på oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de som beslutet gäller missbrukar undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i första stycket 2-4 får beslutet återkallas med retroaktiv&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 $ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva om undantag från förbudet i 4 § for grupper av avtal som&lt;br&gt;uppfyller villkoren i 6 § (gruppundantag!.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge ett gruppundantag gäller behöver ett avtal som uppfyller villkoren&lt;br&gt;i gruppundantaget inte anmälas enligt 7 § för att beviljas undantag. Sådana&lt;br&gt;avtal får dock anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Konkurrensverket får beträffande ett avtal för vilket gruppundantag&lt;br&gt;gäller återkalla undantaget, om avtalet har följder som är oförenliga med&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Missbruk av dominerande ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 § Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning&lt;br&gt;på den svenska marknaden är förbjudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant missbruk kan särskilt bestå i att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljnings-&lt;br&gt;priser eller andra oskäliga affärsvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för&lt;br&gt;konsumenterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillämpa olika villkor for likvärdiga transaktioner med handelspartners,&lt;br&gt;varigenom dessa får en konkurrensnackdel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ställa som villkor for avtal att den andra parten åtar sig ytterligare&lt;br&gt;förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något&lt;br&gt;samband med föremålet for avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke-ingripandebesked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Konkurrensverket kan efter ansökan av ett företag förklara att ett&lt;br&gt;avtal eller förfarande, enligt för verket tillgängliga uppgifter, inte omfattas&lt;br&gt;av något av förbuden i 4 eller 13 § och att det därför inte finns anledning&lt;br&gt;for verket att ingripa enligt denna lag (icke-ingripandebesked').&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 $ Ett beslut om icke-ingripandebesked utgör hinder för konkurrensverket&lt;br&gt;att besluta om åläggande enligt 16 § första stycket eller föra talan om&lt;br&gt;konkurrensskadeavgift enligt 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket får dock återkalla beslutet, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats i något&lt;br&gt;väsentligt avseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslutet grundades på oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;marknadsdomstolen ändrar rättstillämpningen så, att avtalet eller&lt;br&gt;förfarandet som omfattas av beslutet faller under förbuden i 4 eller 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med överträdelser&lt;br&gt;av förbuden i 4 eller 13 §. Åläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande&lt;br&gt;enligt första stycket, får marknadsdomstolen göra det på ansökan av ett&lt;br&gt;företag som berörs av överträdelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ett åläggande enligt 16 § gäller omedelbart, om något annat inte&lt;br&gt;bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 S Om det finns synnerliga skäl for det, får åläggande enligt 16 §&lt;br&gt;meddelas för tiden till dess frågan slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag meddelade av marknadsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § När marknadsdomstolen prövar frågor om åläggande enligt 16 §, får&lt;br&gt;domstolen beträffande ett avtal som uppfyller både 4 och 6 §§ på yrkande&lt;br&gt;av part besluta om undantag enligt 6 §. Därvid tillämpas 8 §. I fråga om&lt;br&gt;avtal som inte har anmälts enligt 7 § får tidpunkten från vilken beslutet&lt;br&gt;skall gälla inte sättas tidigare än tidpunkten för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 5 Konkurrensverket får förnya, återkalla eller ändra ett beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §. Därvid tillämpas 9 och 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensskadeavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Tingsrätten får på ansökan av konkurrensverket besluta att ett företag&lt;br&gt;skall betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift). om företaget eller&lt;br&gt;någon som handlar på företagets vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överträtt förbuden i 4 eller 13 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åsidosatt ett villkor eller åläggande som har beslutats med stöd av 8 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 5 Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lågst fem tusen kronor och&lt;br&gt;högst fem miljoner kronor eller tio procent av företagets årsomsättning&lt;br&gt;enligt det bokslut som senast har faställts vid tidpunkten då talan väcks,&lt;br&gt;vilketdera som är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktas talan mot flera företag skall avgiften fastställas särskilt for vart&lt;br&gt;och ett av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § När konkurrensskadeavgift fastställs skall särskild hänsyn tas till hur&lt;br&gt;allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall får företaget befrias från avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Konkurrensskadeavgift enligt 21 § första stycket 1 får inte påföras for&lt;br&gt;åtgärder som har vidtagits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. efter anmälan enligt 7 § eller ansökan enligt 14 § och före det beslutet&lt;br&gt;med anledning av anmälan eller ansökan vann laga kraft, om åtgärderna&lt;br&gt;ligger inom ramen för den verksamhet som beskrivs i anmälan eller&lt;br&gt;ansökan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under tid då icke-ingripandebesked har gällt, om inte icke-ingripan-&lt;br&gt;debeskedet har återkallats med stöd av 15 § andra stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 1 gäller dock inte om konkurrensverket inom&lt;br&gt;en månad från det anmälan eller ansökan har gjorts förklarar att verket&lt;br&gt;anser att 4 5 är tillämplig och att det inte finns skäl att tillämpa 6 § eller&lt;br&gt;att 13 § är tillämplig. Ett sådant beslut får meddelas bara om det är&lt;br&gt;uppenbart att undantag eller icke-ingripandebesked inte kan beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Till säkerställande av anspråk på konkurrensskadeavgift får tingsrätten&lt;br&gt;besluta om kvarstad. Därvid gäller i tilllämpliga delar vad i 15 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken är föreskrivet om kvarstad för fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Konkurrensskadeavgift får inte påföras, om inte ansökan har delgetts&lt;br&gt;den som anspråket riktas mot inom fem år från det överträdelsen upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En påförd konkurrensskadeavgift bortfaller när fem år har gått från det&lt;br&gt;domen vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden i&lt;br&gt;4 eller 13 §, skall företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer&lt;br&gt;for annat företag eller avtalspart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till sådan ersättning är förlorad, om talan inte väcks inom fem år från&lt;br&gt;det skadan uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Företagsförvärv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(28^3 §§)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdömande av vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 $ Talan om utdömande av viten som förelagts med stöd av denna lag&lt;br&gt;fors vid tingsrätt av konkurrensverket. I fråga om vite som domstol har&lt;br&gt;förelagt på talan av ett företag får talan om utdömande föras även av&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen vid konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 5 Så snart en anmälan enligt 7 § eller en ansökan enligt 14 § som rör ett&lt;br&gt;avtal har kommit in till konkurrensverket skall verket bereda de parter i&lt;br&gt;avtalet som inte är anmälare eller sökande tillfälle att yttra sig över anmälan&lt;br&gt;eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 5 Följande beslut av konkurrensverket får överklagas hos marknads-&lt;br&gt;domstolen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut i fråga om undantag enligt 6, 9, 10, 12 och 20 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut i fråga om icke-ingripandebesked enligt 14 och 15 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut om åläggande enligt 16 § första stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i fråga om åläggande enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverkets beslut enligt 24 § andra stycket får bara överklagas i&lt;br&gt;samband med överklagande av det beslut varigenom verket slutligt avgör&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverkets övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbestämmelser i mål om konkurrensskadeavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 $ Stockholms tingsrätt prövar frågor om påförande av konkurrens-&lt;br&gt;skadeavgift enligt 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om kvarstad innan talan har väckts prövas också av Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Talan mot tingsrättens dom eller beslut i mål som avses i 47 § förs hos&lt;br&gt;marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Om något annat inte följer av denna lag gäller i fråga om rättegången&lt;br&gt;i mål som avses i 47 och 48 §§ i tillämpliga delar vad som är föreskrivet&lt;br&gt;i rättegångsbalken om tvistemål vari förlikning inte är tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i 49, 50 och 52 kap. rättegångsbalken sägs om hovrätt skall därvid&lt;br&gt;i stället gälla marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Beträffande konkurrensverket gäller i mål som avses i 47 och 48 §§ i&lt;br&gt;stället för bestämmelserna i rättegångsbalken om föreläggande for part och&lt;br&gt;parts utevaro i tvistemål vad som är föreskrivet för åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(51-55 §§)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppgiftsskyldighet och tvångsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(56-84 §§)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om avtal som föreligger när denna lag träder i kraft och&lt;br&gt;beträffande vilka partema inom sex månader från ikraftträdandet anmäler&lt;br&gt;for undantag enligt 6 § eller ansöker om icke-ingripandebesked enligt 14 §&lt;br&gt;gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 5 och 16 §§ skall inte tillämpas förrän två månader efter den dag då&lt;br&gt;konkurrensverket meddelat beslut med anledning av anmälan eller ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkurrensskadeavgift enligt 21 § eller skadestånd enligt 27 § for&lt;br&gt;överträdelser av förbudet i 4 § får inte påföras eller utgå för åtgärder som&lt;br&gt;har vidtagits före den tidpunkt som anges i 1, om åtgärderna ligger inom&lt;br&gt;ramen för den verksamhet som beskrivs i anmälan eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om avtal eller förfaranden som föreligger när denna lag träder i&lt;br&gt;kraft och som är förbjudna enligt 4 eller 13 § skall förbuden i 4 eller 13 §&lt;br&gt;inte gälla, om avtalen eller förfarandena inom sex månader från lagens&lt;br&gt;ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändras på sådant sätt att de uppfyller villkoren för gruppundantag som&lt;br&gt;beslutats med stöd av 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändras på sådant sätt att de inte längre omfettas av 4 eller 13 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphör att tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 1 utgör dock inte hinder för konkurrensverket&lt;br&gt;att återkalla undantaget för ett avtal enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över promemorian&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(Ds 1992:18) Ny konkurrenslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket, Kommerskollegium, Statens jordbruksverk, Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK), Affärsverket Svenska Kraftnät, Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket (PRV), Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV),&lt;br&gt;Marknadsdomstolen, Näringsfrihetsombudsmannen (NO), Statens pris- och&lt;br&gt;konkurrensverk (SPK), Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten&lt;br&gt;i Göteborg, Sydsvenska handelskammaren, Svenska handelskammarförbun-&lt;br&gt;det, Stockholms universitet - juridiska fakultetsnämnden, Uppsala universi-&lt;br&gt;tet - juridiska fakultetsstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges köpmannaförbund,&lt;br&gt;Sveriges industriförbund, Företagarnas riksorganisation, Kooperativa för-&lt;br&gt;bundet (KF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska kraftverksföre-&lt;br&gt;ningen, Sveriges försäkringsförbund, Svenska bankföreningen, Dagab AB,&lt;br&gt;Dagligvaruleverantörers förbund, ICA förbundet, Kooperativa institutet&lt;br&gt;(Koopi), Motorbranschens riksförbund (MRF), Svenska franchise före-&lt;br&gt;ningen, Svenska taxiförbundet, Svenska åkeri förbundet, Sveriges mark-&lt;br&gt;nadsförbund, Sveriges livsmedelshandlareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska bankföreningen har anslutit sig till de synpunkter som framförts&lt;br&gt;av Sveriges industriförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska åkeriförbundet har utöver eget yttrande instämt i Företagamas&lt;br&gt;riksorganisations yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och missbruk av&lt;br&gt;dominerande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor majoritet av remissinstanserna är positiva till förslaget att EG:s&lt;br&gt;materiella konkurrensregler står som förebild för en ny svensk konkurrens-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser från näringslivet är dock negativa Ull att de materiel-&lt;br&gt;la reglema förenas med ett administrativt förfarande av samma slag som&lt;br&gt;EG:s. Några instanser, t.ex. Lantbrukarnas riksförbund, anser att anpass-&lt;br&gt;ningen till EG:s regler inte bör ske före ett EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Kooperativa förbundet, Lantbrukarnas riksförbund, Koopera-&lt;br&gt;tiva institutet och Svenska taxiförbundet är negativa eller tveksamma till&lt;br&gt;förslaget. Sveriges köpmannaförbund anser sig inte kunna ta ställning till&lt;br&gt;förslaget utan preciseringar i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket lämnar promemorians förslag i huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium har inget att invända mot att man i förslaget till ny&lt;br&gt;konkurrenslag tar steget fullt ut och anpassar den svenska konkurrens-&lt;br&gt;lagstiftningen till EG:s konkurrensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK): NUTEK har i sitt tidigare&lt;br&gt;yttrande över konkurrenskommitténs betänkande framhållit att konkurrens&lt;br&gt;i sig inte bör uppfattas som ett självändamål utan endast som ett medel&lt;br&gt;som under vissa förutsättningar leder till en effektiv allokering av tillgäng-&lt;br&gt;liga resurser. Från dessa principiella utgångspunkter och under ideala&lt;br&gt;förhållanden ter sig enligt verkets mening den s.k. missbrukslinjen vara att&lt;br&gt;föredra framför den nu föreslagna s.k. förbudslinjen. I den praktiska till-&lt;br&gt;lämpningen blir dock sannolikt skillnaderna mellan dessa båda ansatser av&lt;br&gt;mindre betydelse. Det viktiga är enligt NUTEK:s uppfattning att varje&lt;br&gt;interventionistisk konkurrenspolitik måste bedrivas med stor urskiljning&lt;br&gt;och omdöme för att inte komma att motverka sitt syftemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 56 skall ärenden som enligt omsättningskriteriet skall hand-&lt;br&gt;läggas av ESA-EFTA Surveillance Authority, men som berör handeln&lt;br&gt;mellan EG-länder handläggas av EG-kommissionen. NUTEK vill i detta&lt;br&gt;sammanhang fasta uppmärksamhet på att EG tenderar att i praxis ge det&lt;br&gt;s.k. samhandelskriteriet en mycket vidsträckt tolkning. Enligt konkurrens-&lt;br&gt;kommitténs uppfattning har således EG-domstolen uttalat att det s.k. sam-&lt;br&gt;handelskriteriet är uppfyllt om handeln påverkas indirekt eller potentiellt.&lt;br&gt;Det finns alltså inget krav på faktiskt påvisbara effekter utan det räcker&lt;br&gt;med att handeln i framtiden kan påverkas. Vidare innebär detta att en&lt;br&gt;konkurrensbegränsning kan påverka samhandeln även om de involverade&lt;br&gt;företagen är belägna inom samma land. I det fall denna vidsträckta praxis&lt;br&gt;skulle tillämpas också inom ramen för EES-avtalet, skulle en betydande&lt;br&gt;oklarhet, en gråzon, uppstå beträffande konkurrensförutsättningarna i&lt;br&gt;svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då EG-rätten i princip har företräde framför nationell lagstiftning skulle en&lt;br&gt;sådan tolkning medföra en betydande ovisshet hos svenska företag om&lt;br&gt;vilket rättssystem som vore det tillämpliga i varje enskilt fall. Ovissheten&lt;br&gt;kan i sig antas bidra till ökade kostnader för företag och i sista hand kon-&lt;br&gt;sumenterna. Förhållandet med parallella normsystem som nu i stora delar&lt;br&gt;kommer att röra svenska företag och marknader karaktäriseras av konkur-&lt;br&gt;renskommittén som ett besvärligt problem. NUTEK delar denna uppfatt&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likväl kan man konstatera att kommittén i sitt förslag inte lämnar någon&lt;br&gt;systematisk analys av i vilka avseenden förslaget avviker från EG:s kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1922/93. 1 saml. Nr 56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kurrensrätt eller förhåller sig till denna rätt. Även promemorian brister i&lt;br&gt;detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således anförs som ett av motiven till det nya förslaget att kommitténs&lt;br&gt;förslag medför stor osäkerhet om förbudens räckvidd. Enligt NUTEK:s&lt;br&gt;uppfattning är den osäkerhet som en tillämpning av EG:s rättsregler i dels&lt;br&gt;EES-sammanhang och dels det nationella sammanhanget även den betydan&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallella lagstiftningar skapar osäkerhet och kostnader för aktörerna på&lt;br&gt;marknaderna och övervägande skäl talar därför for att promemorians för-&lt;br&gt;slag bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket Svenska Kraftnät: Svenska Kraftnät tillstyrker förslagen om&lt;br&gt;en ny konkurrenslag. Vi anser att den svenska konkurrenslagen behöver&lt;br&gt;stärkas och anpassas till vad som finns inom EG. Förslagen kan få stor&lt;br&gt;betydelse för elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket (PRV): PRV har utifrån de intressen verket&lt;br&gt;har att tillvarata inga synpunkter på förslaget. Verket vill dock gärna&lt;br&gt;framhålla att det torde vara lämpligt att i detta lagstiftningsärende ta upp&lt;br&gt;konkurrensbestämmelsema utanför EES’ huvudavtal för att härigenom få&lt;br&gt;en bättre överblick av rättsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Oavsett EES-avtalet och om Sverige blir medlem i EG eller&lt;br&gt;ej, bör det enligt Statskontorets mening vara en fördel att nu få en konkur-&lt;br&gt;renslagstiftning som liknar den som våra viktigaste handelspartners och&lt;br&gt;konkurrentländer har. I detta perspektiv är det motiverat att ta de ytterli-&lt;br&gt;gare steg för utvecklingen av konkurrensrätten som anvisas i promemori-&lt;br&gt;an.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudsmodellen lägger det primära ansvaret för de konkurrensrättsliga&lt;br&gt;överväganden som lagstiftningen kräver där det hör hemma, dvs. hos före-&lt;br&gt;tagen. Klara regler för vad som är tillåtet respektive förbjudet ökar forut-&lt;br&gt;sebarheten och därmed rättssäkerheten. Av dessa skäl bedömer Statskon-&lt;br&gt;toret att effektiviteten i konkurrensvården bör öka väsentligt vid en över-&lt;br&gt;gång till förbudsprincipen, förutsatt att tillsyn och dispensordning&lt;br&gt;fungerar. Sverige kan därvid dra nytta av de erfarenheter som gjorts av&lt;br&gt;konkurrensbegränsningars effekter inom EG:s större marknad och framför&lt;br&gt;allt av hur tillämpningen fungerar. Förbudsprincipen med kompletterande&lt;br&gt;dispensmöjligheter kräver ett mer reglerat förfarande än den relativt fria,&lt;br&gt;förhandlingsinriktade prövning som hittills har varit utmärkande för till-&lt;br&gt;lämpningen av de svenska konkurrensreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian antyds att det kan vara möjligt att åstadkomma ett &amp;quot;admini-&lt;br&gt;strativt smidigare&amp;quot; system genom att konkurrensverket ger ut allmänna råd&lt;br&gt;eller riktlinjer för att informera företagen om konkurrenslagens tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna råd är inte rättsregler. Alltför stor tilltro till en myndighets&lt;br&gt;allmänna råd kan därför vara till nackdel for rättssäkerheten. Det finns&lt;br&gt;enligt Statskontorets mening också en risk för bindningar, som för fram-&lt;br&gt;tiden kan försvåra myndighetens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen: Marknadsdomstolen tillstyrker i allt väsentligt för-&lt;br&gt;slagen i promemorian. Skälen för att i möjlig mån harmonisera en ny&lt;br&gt;konkurrenslag med EG:s, EES- och ESA-avtalens samt den föreslagna&lt;br&gt;svenska EES-lagens konkurrensregler är tungt vägande. Visserligen kan&lt;br&gt;ifrågasättas om EG:s konkurrensregler i sak är den bästa förebilden i alla&lt;br&gt;avseenden. De har dock visat sig ha stor genomslagskraft och kan väntas&lt;br&gt;bli en bestående grundval för konkurrensrätten i Europa. Som anförts i&lt;br&gt;promemorian kommer de i framtiden under alla förhållanden att i hög grad&lt;br&gt;ha betydelse för det svenska näringslivet. Mot denna bakgrund är enligt&lt;br&gt;marknadsdomstolens mening argumenten for att utforma en ny svensk kon-&lt;br&gt;kurrenslag enligt det nu framlagda förslaget övertygande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att konkurrenslagen skall bygga på förbudsprincipen i&lt;br&gt;stället för som nu missbruksprincipen. Detta kan sägas vara en principiellt&lt;br&gt;genomgripande omläggning. I praktiken är dock förändringarna mindre&lt;br&gt;dramatiska. Även om vissa konkurrensbegränsningar kommer att bedömas&lt;br&gt;annorlunda i det nya systemet, bygger systemen i väsentliga avseenden på&lt;br&gt;liknande grund. Sakbedömningama i rättstillämpningen enligt de båda&lt;br&gt;systemen skiljer sig därför knappas på något avgörande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): NO ser positivt på förslaget till ny&lt;br&gt;konkurrenslag i de delar som presenteras i departementspromemorian. En&lt;br&gt;rad starka sakskäl talar för en övergång till likalydande regler och samma&lt;br&gt;grundläggande förbud mot konkurrensbegränsningar som inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl företagen som för de tillämpande myndigheterna måste det be-&lt;br&gt;traktas som fördelaktigt att de två regelsystem som kommer att gälla paral-&lt;br&gt;lellt får samma utformning. Principerna för bedömningen av skilda kon-&lt;br&gt;kurrensbegränsningar bör vara de samma oavsett om en konkurrensbe&lt;br&gt;gränsning har samhandelseffekt eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett ingångsskede kan denna kontrollstationsfunktion komma att innebära&lt;br&gt;att en relativt stor mängd av de då redan existerande avtalen kan komma&lt;br&gt;under prövning under förutsättning att avtalsparterna vill ha dem kvar. Att&lt;br&gt;så kan bli fallet kan dock inte tolkas som att systemet medför en onödig&lt;br&gt;byråkrati. Kontrollsystemet är välmotiverat från samhällsekonomiska ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångspunkter genom att många avtal som bör förbjudas tidigt kommer in Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;för granskning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det påpekas i promemorian, att tillämpningen inte kan bli helt överens-&lt;br&gt;stämmande med EG-rätten. Vid den svenska rättstillämpningen bör dock&lt;br&gt;sådana aspekter som i det enskilda fallet inte har relevans for nationella&lt;br&gt;svenska förhållanden kunna i huvudsak sållas bort. En sådan faktor är den&lt;br&gt;strävan mot integration mellan EG-ländema som har betydelse också för&lt;br&gt;tillämpningen av EG:s konkurrensregler. Något motsvarande behov av in-&lt;br&gt;tegration inom Sverige finns ju knappast. EG-rätten bör ses som ett kon-&lt;br&gt;kurrensrättsligt system som till väsentliga delar överensstämmer med mot-&lt;br&gt;svarande system i de stora västliga marknadsekonomierna. Det förhållandet&lt;br&gt;att EG-rätten avser samhandel mellan EG:s medlemsstater skall inte upp-&lt;br&gt;fattas så att den inte passar för att hantera konkurrensen inom ett land.&lt;br&gt;Såsom nämnts ovan har också flera länder under senare år valt att införa&lt;br&gt;nationell konkurrenslagstiftning av liknande slag som EG:s konkurrens-&lt;br&gt;regler. Däremot kan man säga att i den mån integrationssträvanden inom&lt;br&gt;EG kommit att påverka konkurrensrätten så har syftet varit att specifikt&lt;br&gt;säkerställa att inte handeln över gränserna mellan medlemsstaterna för-&lt;br&gt;svåras jämfört med handeln inom länderna. Eftersom Sverige avser att&lt;br&gt;överta EG-rättens konkurrensregler endast för tillämpning nationellt bör&lt;br&gt;därför den EG-praxis som förestavas av integrationssträvandena troligen&lt;br&gt;normalt inte bli aktuell vid den svenska rättstillämpningen. Den i prome-&lt;br&gt;morian påvisade tolkningssvårigheten borde därför inte medföra några&lt;br&gt;större problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tolkningen av EG:s rättspraxis måste vidare beaktas att de konkurrens-&lt;br&gt;begränsningar som prövats har haft EG-dimension, eller i vart fall märkbar&lt;br&gt;effekt på samhandeln och på konkurrensen på en väsentlig del av EG-&lt;br&gt;marknaden (i engelska versionen &amp;quot;a substantial part&amp;quot; vilket mer antyder att&lt;br&gt;den geografiskt relevanta marknaden i fråga måste vara av någorlunda be-&lt;br&gt;tydelse). För att uppnå en effektiv konkurrens på den svenska marknaden&lt;br&gt;måste självfallet reglema tillämpas utifrån en svensk dimension. Vad som&lt;br&gt;är märkbar effekt får således prövas utifrån konkurrenssituationen på den&lt;br&gt;svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anförs att konkurrensbegränsningskriteriet i sista hand för-&lt;br&gt;utsätter ett konkurrenstest. Vilka avtal som kan anses ha till syfte eller&lt;br&gt;resultat att konkurrensen på marknaden hindras, inskränks eller snedvrids&lt;br&gt;på ett märkbart sätt får hanteras med utgångspunkt i de erfarenheter och&lt;br&gt;den praxis som finns inom EG. NO vill bara påpeka att promemorians ut-&lt;br&gt;talande, såsom NO uppfattat detta, ej är helt konformt med EG:s tillämp-&lt;br&gt;ning. Vad man vid denna prövning främst synes beakta är storleken på de&lt;br&gt;samarbetande företagens marknadsandel. Är denna i någon mening signifi-&lt;br&gt;kant torde samarbetet ofta anses hamna inom ramen for förbudet. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egentligt konkurrenstest där måttstocken är en effektiv konkurrens görs i Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;stället vid prövningen om undantag från förbudet skall beviljas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk (SPK~): SPK:s grundläggande syn på&lt;br&gt;behovet av en skärpt konkurrenslagstiftning ligger fast. Enligt verkets&lt;br&gt;uppfattning innebär det i departementspromemorian redovisade lagförslaget&lt;br&gt;väsentliga förbättringar på en rad punkter jämfört med konkurrenskommit-&lt;br&gt;téns förslag till ny konkurrenslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SPK:s mening bör det konkurrensfrämjande systemet präglas av ett&lt;br&gt;legalistiskt synsätt. Med ett legalistiskt synsätt avses här ett system som&lt;br&gt;präglas av långsiktighet, kända och objektiva regler, en stark integritet hos&lt;br&gt;de regeltillämpande organen och möjlighet att överklaga beslut till domstol&lt;br&gt;som högsta instans. Departementspromemorians förslag innebär en över&lt;br&gt;gång till en konkurrenslagstiftning som helt bygger på förbudsprincipen -&lt;br&gt;bortsett från reglema om förvärvskon troll, som inte behandlas i promemo-&lt;br&gt;rian. En renodlad förbudslagstiftning tillgodoser de här berörda kraven på&lt;br&gt;ett betydligt bättre sätt än konkurenskommitténs utvidgade förbud inom&lt;br&gt;ramen för ett blandat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att prövningen enligt den föreslagna förbudslagstiftningen&lt;br&gt;skall bygga på ett renodlat konkurrenstest. SPK vill i detta sammanhang&lt;br&gt;understryka vikten av att också bestämmelserna om förvärvskontroll i den&lt;br&gt;nya lagen utformas på ett sådant sätt att det inte uppstår någon tvekan om&lt;br&gt;att prövningen skall baseras på ett rent konkurrenstest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enligt SPK:s mening väsentlig fördel med att införa en konkurrenslag-&lt;br&gt;stiftning som mycket nära ansluter till EG:s torde dock ligga i att det&lt;br&gt;svenska näringslivet slipper anpassa sig till två skilda regelverk. Konkur-&lt;br&gt;rensrätten inom EG, med den omlättande rättspraxis som utvecklats genom&lt;br&gt;åren är utan tvekan komplicerad. De svenska företagen kommer både ge-&lt;br&gt;nom den faktiska ekonomiska integrationen och genom konkurrensregler-&lt;br&gt;nas vidgade räckvidd till följd av EES-avtalet att ha anledning att noggrant&lt;br&gt;uppmärksamma om deras ekonomiska dispositioner kan stå i strid med de&lt;br&gt;europeiska konkurrensreglerna. Att tvingas beakta två skilda regelverk -&lt;br&gt;EG- och EES-reglerna respektive en avvikande nationell lagstiftning -&lt;br&gt;skulle givetvis vara besvärande och innebära en onödig börda för de eko-&lt;br&gt;nomiska operatörerna. SPK tillstyrker inte minst mot denna bakgrund att&lt;br&gt;den nya svenska konkurrenslagen utformas efter mönster av EG:s konkur-&lt;br&gt;rensbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt: Hovrätten delar uppfattningen att vissa fördelar står att vinna&lt;br&gt;för svenskt näringsliv om de nationella reglema harmoniseras med Rom-&lt;br&gt;fördragets bestämmelser. Enligt hovrättens mening finns det emellertid&lt;br&gt;också en hel del omständigheter som talar emot en sådan lösning. Det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långt ifrån självklart att verkningarna av Romfordragets materiella bestäm-&lt;br&gt;melser blir desamma när dessa skall tillämpas som svensk nationell lag.&lt;br&gt;Det är inte heller säkert att de kan tillämpas på samma sätt. De vinster&lt;br&gt;som ligger i en harmonisering av reglema kan därför i praktiken till stor&lt;br&gt;del gå förlorade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det finns till en början anledning understryka att art. 85 och 86 i Rom-&lt;br&gt;fördraget riktar sig enbart mot förfaranden som är ägnade att påverka&lt;br&gt;handeln mellan EG:s medlemsstater. När detta s.k. samhandelskriterium&lt;br&gt;faller bort kan verkningarna i betydelsefulla avseenden bli annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det är också viktigt att hålla i minnet att regler som tillämpas på en&lt;br&gt;mycket stor marknad som EG-marknaden inte får samma verkan då de&lt;br&gt;skall användas på en mycket liten, starkt import- och exportberoende&lt;br&gt;marknad som den svenska. Detta gäller i synnerhet beträffande de före-&lt;br&gt;slagna reglema om missbruk av marknadsdominans som svarar mot art. 86&lt;br&gt;i Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tolkningen och tillämpningen av Romfördragets regler har i EG skett&lt;br&gt;utifrån en integrationsrättslig synpunkt som kommer sig av att de utgör en&lt;br&gt;del i ett gemenskapssystem som syftar till att eliminera handelshinder och&lt;br&gt;skapa en enhetlig gemensam marknad där fri konkurrens skall råda och&lt;br&gt;som innebär långtgående ambitioner att skapa en politisk union. Detta&lt;br&gt;påpekas i och för sig i promemorian. Där framhålls också helt riktigt att&lt;br&gt;EG-domstolens avgöranden är starkt influerade av Romfördragets grund-&lt;br&gt;läggande principer och mål. Det kan tilläggas att detsamma torde gälla&lt;br&gt;kommissionens tillämpning av reglema. De omständigheter som anförts nu&lt;br&gt;är av stor vikt då det gäller att bedöma betydelsen av vad som sägs i pro-&lt;br&gt;memorian om att det redan vid ikraftträdandet av de nya reglema kommer&lt;br&gt;att finnas tillgång till en omfattande rättspraxis av stor betydelse för att&lt;br&gt;bestämma förbudens räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett par omständigheter bör framhållas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördraget bygger på långtgående förbudsregler kombinerade med ett&lt;br&gt;omfattande system av dispenser i form av gruppundantag, individuella&lt;br&gt;dispenser, anmälningsplikt och icke-ingripandebesked. Samma system&lt;br&gt;föreslås nu för svensk del. Detta system är i många avseenden byråkratiskt&lt;br&gt;och tungrott. I promemorian antyds att denna nackdel skulle kunna undvi-&lt;br&gt;kas genom att konkurrensverket tillämpar samma informella handlägg-&lt;br&gt;ningsformer som EG-kommissionen. Det bör då framhållas att EG-kom-&lt;br&gt;missionens handläggning av konkurrensärenden till stor del torde präglas&lt;br&gt;av att det berörda generaldirektoratet i kommissionens sekretariat har&lt;br&gt;utomordentligt begränsade resurser i förhållande till sina arbetsuppgifter.&lt;br&gt;För svensk del kan emellertid förvaltningslagen och svensk förvaltnings-&lt;br&gt;tradition komma att lägga hinder i vägen för en motsvarande informell&lt;br&gt;handläggning. Det torde också förhålla sig så att åtskilliga ärenden inför&lt;br&gt;EG-kommissionen kan avskrivas därför att de anmälda förfarandena på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av EG-marknadens storlek kan bedömas vara av förhållandevis mar- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;ginell betydelse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelarna med ett så omfattande och tungrott dispenssystem är enligt&lt;br&gt;hovrättens mening en faktor som klart talar emot den i promemorian före-&lt;br&gt;slagna lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att fördelarna med den föreslagna samordningen mellan EG-reglema och&lt;br&gt;den svenska lagstiftningen inte är så uppenbara som promemorian låter&lt;br&gt;antyda, bevisas kanske främst av att bara några få av EG-ländema valt att&lt;br&gt;helt samordna sina nationella regler med Romfördragets bestämmelser trots&lt;br&gt;att dessa varit i kraft i snart 30 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu skisserade bakgrunden är det enligt hovrättens mening en bety-&lt;br&gt;delsefull brist att promemorian inte innehåller ens ett försök till närmare&lt;br&gt;analys av vilka verkningar som de föreslagna reglema kan väntas få om de&lt;br&gt;införs som svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Kammarrätten tillstyrker att konkurrenslagen ut-&lt;br&gt;formas som en generell förbudslag med möjlighet att i administrativ väg&lt;br&gt;medge undantag från förbuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska handelskammarförbundet: Även om handelskammarförbundet an-&lt;br&gt;ser att det borde ha varit möjligt att bygga den framtida konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ningen på nuvarande svenska system, kan handelskammarförbundet ac-&lt;br&gt;ceptera huvuddragen i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste understrykas att EG:s system utarbetats för en multinatio-&lt;br&gt;nell marknad och att det aldrig varit avsett för nationella marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt handelskammarförbundets uppfattning beaktar förslaget, som i hu-&lt;br&gt;vudsak är en kopia av EG:s regler, inte tillräckligt de problem som ett&lt;br&gt;genomförande kan skapa, särskilt i ett inledningsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet - juridiska fakuitetsnämnden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till EG-rätten: Departementspromemorian föreslår att den nya&lt;br&gt;svenska konkurrenslagen görs nästan helt lik EG:s regelsystem på om-&lt;br&gt;rådet. Fakuitetsnämnden delar uppfattningen att det finns anledning att gå&lt;br&gt;längre i EG-anpassning än vad som skedde i utredningsbetänkandet men&lt;br&gt;menar att denna ambition drivits för långt i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian sägs allmänt att målsättningen med det nya förslaget är att&lt;br&gt;&amp;quot;uppnå materiell rättslikhet med Romfördragets (konkurrens-) regler och&lt;br&gt;därmed också med den kommande svenska EES-lagen&amp;quot; (s. 33).------Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu målsättningen med EG är en omfattande integration, på vad sätt skiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig detta från situationen i Sverige, alternativt situationen i ett eventuellt&lt;br&gt;EES? Med beaktande av att Sverige redan är ett politiskt homogent terri-&lt;br&gt;torium (vilket EG syftar till) borde ju samma tolkningsprinciper vara gäl-&lt;br&gt;lande här som inom EG. Inte kan väl Sverige tolerera handelshinder mel-&lt;br&gt;lan olika delar av landet? Inom EES skulle förhållandet vara tvärtom efter-&lt;br&gt;som detta inte har lika långtgående syften som EG, eller for den delen&lt;br&gt;Sverige. Promemorian synes dock knappast bygga på den meningen.&lt;br&gt;Tvärtom ger promemorian intryck av att de delar av EG-domstolens praxis&lt;br&gt;som är influerade av &amp;quot;integrationstankama&amp;quot;, inte skall fä genomslag i&lt;br&gt;svensk praxis. Om det är på det nu beskrivna sättet, är det fakultetsnämn-&lt;br&gt;dens uppfattning att målsättningen med den nya svenska konkurrenslagen&lt;br&gt;borde ha presenterats bättre. Det kan inte anses tillfyllest att mer&lt;br&gt;eller mindre explicit exkludera grundbulten i det system man söker efter-&lt;br&gt;likna utan att ersätta den med något annat. De motiv som givits for lagför-&lt;br&gt;slaget i dess helhet och särskilt dess 1 §, kan inte anses tillräckliga för&lt;br&gt;detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att vissa EG-länder i sin nationella konkurrenslag har infört&lt;br&gt;motsvarigheter till art 85 och 86 i Romfördraget innebär ingalunda att&lt;br&gt;dessa länders konkurrenslagstiftning i sin helhet överensstämmer med EG-&lt;br&gt;rätten. Sålunda har fransk rätt en direkt motsvarighet till art 85 men saknar&lt;br&gt;det i EG därtill knutna anmälningsförfarandet och ordningen med gruppun-&lt;br&gt;dantag. Fransk rätt har också som nedan skall beröras, särskilda regler om&lt;br&gt;säljvägran m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda tillstyrker faktultetsnämnden att konkurrensla-&lt;br&gt;gen anpassas närmare till EG-rätten men vill framhålla att en total rättslik-&lt;br&gt;het i förhållande till EG:s konkurrensrätt varken är möjlig eller önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot konkurrenbegränsande avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att Sverige genom lagförslagets 4-6 §§ tar över art&lt;br&gt;85 i Romfördraget. Detta har i EG-perspektivet vissa klara fördelar. Det är&lt;br&gt;dock svårt att se att rättsläget skulle bli tydligare jämfört med betänkandets&lt;br&gt;preciserade förbudsbestämmelser. Vad som utöver de i betänkandet före-&lt;br&gt;slagna förbuden ytterligare faller in under förbudsområdet i promemorie-&lt;br&gt;förslaget synes främst vara bojkottaktioner och vertikala avtal såsom ex-&lt;br&gt;klusivavtal och preciserade selektiva säljsystem. Å andra sidan sträcker sig&lt;br&gt;nu gällande och i betänkandet föreslagna förbud mot bruttoprissättning och&lt;br&gt;anbudskarteller i vissa hänseenden längre än det nu föreslagna förbudsom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppmärksammade frågan om tillåtligheten av horisontella cirkaprislis-&lt;br&gt;tor i främst detaljhandeln föreslås nu löst inom ramen för individuell dis-&lt;br&gt;pens och gruppundantag i stället för den i betänkandet tänkta ordningen&lt;br&gt;med på förbudsbestämmelsema byggda särskilda föreskrifter. Detta fram-&lt;br&gt;står som en fördel, då en mer nyanserad bedömning synes möjlig. Allmänt&lt;br&gt;är det nämndens uppfattning att cirkaprislistor av traditionell typ spelat ut&lt;br&gt;sin roll. Systemet är föga förenligt med grundsynen på konkurrensen så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som marknadens regulator och har över åren i praktiken haft en nära Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;anknytning till samhällets prisreglerande ingrepp och därtill knuten för- Bilaga 8&lt;br&gt;handlingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet - juridiska fakultetsstvrelsen: Fakultetsstyrelsen hälsar&lt;br&gt;med tillfredsställelse den allmänna utformning som lagförslaget fått. Allde-&lt;br&gt;les oavsett frågan om Sverige kommer eller inte kommer att ansluta sig till&lt;br&gt;EG synes det finnas anledning att för svenskt vidkommande ansluta till den&lt;br&gt;utveckling som skett inom EG på konkurrensrättens område, eftersom det&lt;br&gt;för företagen bör vara till fördel att samma regelmassa är tillämplig vare&lt;br&gt;sig frågan är om nationell eller EG-intemationell handel. Genom att reg-&lt;br&gt;lema anknyter till EG-rätten kan svensk rättsutveckling därtill ske i nära&lt;br&gt;anknytning till den rättsutveckling som sker inom andra likartade rättssy-&lt;br&gt;stem, vilket fakultetsstyrelsen anser vara ett värde i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet: Det är styrelsens mening att konkurrensrätten&lt;br&gt;måste avspegla synsättet att en väl fungerande konkurrens är ett viktigt&lt;br&gt;medel för att uppnå väsentliga samhällsekonomiska mål. Konkurrens får&lt;br&gt;inte vara ett mål i sig. En alltför legalistisk syn på konkurrensfrågorna kan&lt;br&gt;skymma de samhällsekonomiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag ger möjligheter till vidare samhällsekonomiska&lt;br&gt;hänsynstaganden, men tillämpningen vid Konkurrensverk och berörda&lt;br&gt;domstolar blir i sista hand avgörande för konkurrensvårdens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet bedrivs till en del av entreprenörer. En stark ök-&lt;br&gt;ning av denna driftsform kan förväntas. Genom möjligheter till anbudskon-&lt;br&gt;kurrens är det i princip möjligt att åstadkomma en kostandseffektivt driven&lt;br&gt;produktion. Förutsättningen för detta är dock att anbudsförfarandet funge-&lt;br&gt;rar. Enligt styrelsens uppfattning är det därför av största vikt att en sträng&lt;br&gt;rättspraxis upprätthålls vad gäller synen på anbudskarteller. Förbudsbe-&lt;br&gt;stämmelsen i promemorians förslag kan möjligen uppfattas som en svagare&lt;br&gt;skrivning än 14 § konkurrenslagen. Det finns enligt styrelsens uppfattning&lt;br&gt;skäl för att i en kommande proposition särskilt betona en bibehållen upp-&lt;br&gt;fattning på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet: En svensk konkurrenslagstiftning enligt EG:s modell&lt;br&gt;torde bidra till att konkurrensen på den svenska marknaden förbättras och&lt;br&gt;leda till samhällsekonomiska vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen har inga erinringar mot det föreliggande förslaget till ny konkur-&lt;br&gt;renslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svenska Handel: Det kan visserligen hävdas att Sverige&lt;br&gt;i sin nationella konkurrenslagstiftning inte behöver överta EG:s regelverk -&lt;br&gt;det senare är tillämpligt endast när det gäller den gränsöverskridande&lt;br&gt;handeln. Samtidigt har det klara fördelar att i ett längre perspektiv efter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträva en enhetlig lagstiftning i stället för två parallella regelverk - ett för Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;intemhandeln och ett annat for handeln med övriga EG- och EFTA-länder. Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen i promemorian med en direkt översättning av Romfördragets&lt;br&gt;regler till svensk lag ter sig därför i materiellt hänseende mera tilltalande&lt;br&gt;än den &amp;quot;hemsnickrade&amp;quot; lösning som Konkurrenskommittén föreslog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom EG:s praxis skall bli vägledande måste denna bli lättillgänglig för&lt;br&gt;de svenska företagen. Detta är ett från rättssäkerhetssynpunkt rimligt krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner det angeläget att det administrativa förfarandet så långt möjligt&lt;br&gt;förenklas. Ingen är betjänt av en konkurrenslagstiftning som leder till en&lt;br&gt;massa onödig pappersexercis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika en snedvridning av konkurrensförhållandet mellan svenska&lt;br&gt;företag och de i utlandet verksamma vill förbundet betona vikten av att&lt;br&gt;även tillämpningen av den nya lagen sker på motsvarande sätt som i övriga&lt;br&gt;länder med samma lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet har stor förståelse för att Konkurrensverkets ärendemängd i vart&lt;br&gt;fall initialt blir stor. Mot bakgrund av att det för företagen är högst väsent-&lt;br&gt;ligt med korta handläggningstider vill förbundet dock föreslå att det införs&lt;br&gt;en bestämmelse med innebörd att beslut måste fattas senast tre månader&lt;br&gt;efter anmälan eller ansökan lämnades in till verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en snabb ärendehandläggning och samtidigt skapa ga-&lt;br&gt;rantier för att rättssäkerheten bibehålls, ser förbundet det vidare som vä-&lt;br&gt;sentligt att den nya myndigheten tilldelas medel for att kunna anställa ett&lt;br&gt;tillräckligt antal kvalificerade jurister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet ställer sig tveksamt till förslaget att Konkurrensverket får funge-&lt;br&gt;ra som regelutformare, utredare, åklagare och, i vissa fall, domare. Det&lt;br&gt;bör övervägas om uppgiften att besluta om tvingande sanktioner bör förbe-&lt;br&gt;hållas domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund: Köpmannaförbundet anser att en bättre till-&lt;br&gt;lämpning av nuvarande konkurrenslag möjliggör den effektiva konkurrens&lt;br&gt;som främjar effektiviteten i näringslivet, men kan också se det rationella i&lt;br&gt;att svenska konkurrensregler på sikt utformas i samklang med EG:s kon-&lt;br&gt;kurrensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreliggande lagförslaget saknar emellertid motiv till att Sverige i&lt;br&gt;princip som första land skall införa EG:s lagstiftning som nationell rätt.&lt;br&gt;Förslaget ger inte heller någon vägledning i hur EG:s regler, som avser&lt;br&gt;den gränsöverskridande handeln, skall anpassas till svenska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka effekter man önskar uppnå i Sverige, vilka principer som kommer att&lt;br&gt;gälla för undantag och icke-ingripandebesked samt i övrigt vilka konse-&lt;br&gt;kvenser det nya lagförslaget för med sig. Ingen diskussion förs heller om&lt;br&gt;hur man skall lösa problemet med ojämlik konkurrens mellan flerfilialföre-&lt;br&gt;tag och fristående företag i samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan dessa preciseringar kan man inte ta ställning till förslaget om ny&lt;br&gt;konkurrenslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en utförligare beskrivning av lagförslaget görs måste man ha i åtanke&lt;br&gt;de särskilda förhållanden som råder i Sverige genom de många frivilliga&lt;br&gt;samverkansgrupperingar som finns mellan små och medelstora företag för&lt;br&gt;att uppnå en effektiv konkurrens mot flerfilialföretag, kooperativa företag&lt;br&gt;och utländska kedjeföretag. Det torde också vara främst mindre och me-&lt;br&gt;delstora företag som drabbas av kostnadsökningar och andra fördyringar&lt;br&gt;när det frivilliga samarbetet ifrågasätts. Detta står helt i strid med rege-&lt;br&gt;ringens uttalade satsning på denna företagskategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär också att konkurrensverket får stor makt genom att&lt;br&gt;verket dels föreslås utarbeta tillämpningsföreskrifter för enskilda undantag&lt;br&gt;och gruppundantag, dels bevilja undantag vid prövning av ansökningar om&lt;br&gt;undantag och icke-ingripandebesked och dels besluta om förbud. Att verket&lt;br&gt;får denna dubbla roll av att både utforma reglema och tillämpa dem samt&lt;br&gt;fungera som åklagare när brott mot förbuden befaras är allvarligt från&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i det sammanhanget väsentligt att byråkratin kring en ny lagstiftning&lt;br&gt;minimeras. Erfarenheterna från EG vad gäller tidsutdräkten vid prövning&lt;br&gt;av undantag inger oro. Osäkerhet under en längre tid kommer att dämpa&lt;br&gt;viljan till enskilda företagsinitiativ och hindra ett kommersiellt handlande&lt;br&gt;som driver ekonomin framåt. Ett sådant system kan inte accepteras. Man&lt;br&gt;måste kunna kräva snabba besked, enkel hantering och minimerad osäker-&lt;br&gt;het. För att motsvara detta anser vi att en rimlig handläggningstid vid&lt;br&gt;konkurrensverket är ca tre månader från tidpunkten för ansökan om undan-&lt;br&gt;tag eller icke-ingripandebesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund: I promemorian kommer inte tydligt fram att&lt;br&gt;EG:s konkurrensrätt utgör ett komplicerat och svåröverskådligt regelverk&lt;br&gt;med ett flertal normskikt och att det därför i och for sig kan betvivlas om&lt;br&gt;EG:s konkurrensregler är den bästa lagstiftningsmodellen. Mot bakgrund&lt;br&gt;av de påtagliga fördelarna av en principiell överensstämmelse mellan den&lt;br&gt;svenska lagen samt EG:s och EES-avtalets konkurrensregler, särskilt på&lt;br&gt;sikt, accepterar Industriförbundet den nu föreslagna modellen såvitt gäller&lt;br&gt;det materiella innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot motsätter sig förbundet förslaget att införa ett administrativt&lt;br&gt;förfarande i den svenska lagen av samma slag som EG:s. En EG-modell i&lt;br&gt;den här delen kommer att leda till en oacceptabel ärendeanhopning och&lt;br&gt;byråkratisering hos konkurensmyndigheten med åtföljande ineffektivitet i&lt;br&gt;handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagen skiljer sig inte från andra regleringar i så motto att det&lt;br&gt;lätt uppstår oönskade bieffekter, om den ges en rigid och långtgående&lt;br&gt;utformning. Industriförbundet vill därför understryka att lagen inte får&lt;br&gt;utvecklas till ett instrument för staten att mer allmänt styra företagens&lt;br&gt;ageranden på marknaden. Det finns inte heller något belägg för att rigorö-&lt;br&gt;sa förbud automatiskt leder till förbättrad konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet vidhåller sin uppfattning att påståendena om att den nu gällande&lt;br&gt;konkurrenslagen skulle vara otillräcklig och tandlös är starkt överdrivna.&lt;br&gt;Detta hindrar givetvis inte att det kan finnas andra skäl att övergå till en&lt;br&gt;EG-orienterad lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från EG-kommissionens stora ärendebalanser talar starkt&lt;br&gt;för att alla förslag bör prövas som kan bidra till att näringslivets legitima&lt;br&gt;behov av en effektiv och snabb behandling hos konkurrensverket uppfylls.&lt;br&gt;Detta uppnås bäst om ärendemängderna till konkurrensverket hålls nere.&lt;br&gt;Gruppundantagsförordningar är - som berörts ovan - ett sätt men det finns&lt;br&gt;flera. Mot den här bakgrunden har Industriförbundet följande förslag till&lt;br&gt;ändringar av den administrativa ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan individuella undantag och sanktionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-modellan innebär (24 § lagförslaget) att sanktionsavgift kan påföras för&lt;br&gt;tiden före ansökan, inte bara när undantag vägras utan också när undantag&lt;br&gt;medges. Innebörden är alltså att företaget, samtidigt som det får besked&lt;br&gt;om att förfarandet har övervägande positiva effekter och alltså är förtjänt&lt;br&gt;av ett individuellt undantag, ställs inför risken att påföras avgift för den tid&lt;br&gt;som förfarandet pågick utan att vara anmält. Motivet bakom EG-regeln är&lt;br&gt;svårförståelig. Den rättspolitiska grunden verkar obefintlig för att &amp;quot;straffa&amp;quot;&lt;br&gt;ett företag med sanktionsavgift bara för att ansökan dröjt när prövningen i&lt;br&gt;sak visat att villkoren för undantag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika orimligt är det om ogiltigheten eller skadeståndssanktionen kan aktua-&lt;br&gt;liseras för det aktuella tidsintervallet. Industriförbundet har inte lyckats&lt;br&gt;utröna hur lagförslaget skall tolkas i sistnämnda hänseenden, men utgår&lt;br&gt;från att sanktionerna inte slår till. Eftersom oklarhet råder bör lagen för-&lt;br&gt;tydligas på dessa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allvarlig konsekvens av regien i 24 § är att den driver många företag&lt;br&gt;att för säkerhets skull omedelbart anmäla när ett avtal har ingåtts för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte exponera sig för risken att bli påförda avgift. Vårt förslag är att om&lt;br&gt;ett individuellt undantag meddelas så skall avgift aldrig kunna aktualiseras&lt;br&gt;för den gångna tid som det konkurensbegränsande avtalet existerat utan att&lt;br&gt;vara anmält. Detta föranleder ändringar i bl.a. 24 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuellta undantag i allmän domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian (6,7 och 19 §§ lagförslaget) kan individuella undantag&lt;br&gt;från förbudet mot konkurensbegränsande avtal endast meddelas av konkur-&lt;br&gt;rensverket eller efter överklagande av marknadsdomstolen. Förslaget in-&lt;br&gt;nebär att den som vill freda sig mot ett yrkande om skadestånd eller ogil-&lt;br&gt;tighet i allmän domstol med hänvisning till att förfarandet är undantaget&lt;br&gt;från kartellförbudet måste vända sig till konkurensverket med ansökan om&lt;br&gt;individuellt undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är inte närmare berörd i promemorian men erfarenheter från EG är&lt;br&gt;att prövningen i allmän domstol brukar invänta EG-kommissionens ställ-&lt;br&gt;ningstagande. Detta är en otymplig ordning. Betydligt enklare vore om&lt;br&gt;allmän domstol inom ramen för en civilprocess, där ett agerande ifråga-&lt;br&gt;satts strida mot kartellförbudet, själv kunde ta ställning i undantagsfrågan.&lt;br&gt;Att det också går att ta upp undantagsfrågan i allmän domstol när ett even-&lt;br&gt;tuellt problem uppstår har både praktiskt och psykologiskt värde och skulle&lt;br&gt;bidra till att reducera antalet onödiga ansökningar till konkurrensmyndig-&lt;br&gt;heten. Industriförbundet anser att lagförslaget bör ändras så att allmän&lt;br&gt;domstol i ifrågavarande fall skall kunna pröva ansökan om undantag. Lag-&lt;br&gt;texten i 6 och 7 §§ lagförslaget bör ändras i enlighet härmed. För att&lt;br&gt;dessutom markera att undantagsbestämmelsen har ett självständigt värde&lt;br&gt;vid sidan om prövningen om undantag hos myndigheter och domstolar bör&lt;br&gt;6 § ges en annorlunda utformning. Ingressen i 6 § bör lyda: &amp;quot;Undantag&lt;br&gt;från förbudet i 4 § gäller för avtal som&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införande av tidsfrister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig brist i promemorian är att den inte alls tar upp frågan om&lt;br&gt;införande av bestämda frister för hur lång tid ett ärende får ta. Behovet av&lt;br&gt;tidsgränser för konkurrensrättsliga ärenden har aktualiserats alltmer på&lt;br&gt;sistone. Näringslivet har ett legitimt intresse att få besked inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för andra typer av ärenden än företagsförvärv är det fundamentalt att&lt;br&gt;behandlingen sker snabbt och effektivt. Inom EG-kommissionen har man&lt;br&gt;fått upp ögonen för detta. I ett aktuellt utkast till tillkännagivande om&lt;br&gt;prövningen av joint ventures enligt art. 85 Romfördraget finns förslag om&lt;br&gt;att ett ärende skall behandlas inom högst fem månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också den föreslagna svenska konkurrenslagen bör säkerställa att hand-&lt;br&gt;läggningen sker skyndsamt och hålls inom rimliga gränser. Särskilt an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geläget med snabb behandling är det beträffande samarbetsformer, där&lt;br&gt;parterna i likhet med vad som är fallet vid förvärv satsat stora resurser och&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG:s modell finns systemet med s.k. &amp;quot;opposition procedure&amp;quot; som innebär&lt;br&gt;att om myndigheten inte hör av sig inom viss tid efter att ett avtal anmälts&lt;br&gt;anses avtalet som godkänt. Industriförbundet anser att en liknande modell&lt;br&gt;bör införas i den svenska lagen. Systemet bör dock göras generellt för alla&lt;br&gt;typer av ärenden utom beträffande förvärvskontrollen som följer särskilda&lt;br&gt;regler. Den tid som konkurrensverket måste svara inom bör sättas till&lt;br&gt;högst tre månader. Om företaget medger en förlängning bör dock tiden&lt;br&gt;kunna utsträckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas riksorganisation: Organisationen är positiv till att de svenska&lt;br&gt;materiella konkurrensreglerna harmoniseras enligt EG:s regler. Organisa-&lt;br&gt;tionen tar emellertid avstånd från att det i promemorian föreslagna admi-&lt;br&gt;nistrativa förfarandet införs. Med hänsyn härtill avstyrkes förslaget som&lt;br&gt;helhet i avvaktan på att en analys sker över huruvida en anpassning kan&lt;br&gt;ske av regelverket med förfaranden och handläggningsformer som är läm-&lt;br&gt;pade för svenska förhållanden och de mindre företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglema innebär att det mindre företaget kan få skadestånd&lt;br&gt;om ett större företag överträder förbuden vilket är ett steg i rätt riktning&lt;br&gt;mot ökad konkurrens: Företagarnas riksorganisation anser det positivt att&lt;br&gt;reglema är samordnade med de materiella konkurrensreglerna inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa förbundet (KF): Sammanfattningsvis avstyrker KF att före-&lt;br&gt;liggande lagförslag antas i nu föreliggande utformning. Bl.a. bör förslaget&lt;br&gt;förtydligas och ändras så att det klart framgår, att de konsumentkoope-&lt;br&gt;rativa företagens nuvarande verksamhetsformer inte ifrågasätts av lagstifta-&lt;br&gt;ren. Vidare bör formerna för tillämningen samt myndighetsorganisationen&lt;br&gt;övervägas mer grundligt och sannolikt också förändras. Slutligen hem-&lt;br&gt;ställer KF att erforderlig tid tas för att utreda hela lagförslaget och dess&lt;br&gt;effekter mer grundligt än vad som blir möjligt med den nu föreslagna tids-&lt;br&gt;planen. Inte minst viktigt är detta eftersom lagförslaget sannolikt kommer&lt;br&gt;att leda till att kostnadsbesparande åtgärder och rationaliseringseffekter&lt;br&gt;inom näringslivet kan komma att motverkas med det lagda lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund (LRF): Det saknas enligt LRF:s mening till-&lt;br&gt;räckliga skäl för Sverige att innan Sverige är medlem i EG och innan,&lt;br&gt;eventuellt, harmonisering beslutats, på nationell basis införa EG:s konkur-&lt;br&gt;rensregler. Den föreslagna konkurrenslagen skapar, om den genomföres,&lt;br&gt;ett markant underläge för svenska företag gentemot utländska. De svenska&lt;br&gt;lantbrukskooperativa livsmedelsföretagen befinner sig nu i ett mycket&lt;br&gt;sårbart övergångsskede, vilket gör att lagen skulle drabba dem extra hårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF vidhåller tidigare framfört krav på att kooperativa federationer skall&lt;br&gt;jämställas med koncerner i konkurrenshänseende. Frågan om &amp;quot;ekonomiska&lt;br&gt;enheter&amp;quot;, som skall ses i samband härmed, är otillräckligt belyst. Den&lt;br&gt;måste, såvitt avser bl.a. lantbrukskooperationen, bli föremål for särskild&lt;br&gt;utredning och analys innan lagstiftningsarbetet i detta avseende avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam finansiering av exportförluster uppkomna av tillfälliga överskott&lt;br&gt;har förbjudits i den särskilda jordbrukskonkurrenslagen och i konkurrens-&lt;br&gt;kommitténs förslag. Sådan finansiering faller också under departementets&lt;br&gt;förbudsförslag. LRF anser frågan vara av största vikt. Gemensam finans-&lt;br&gt;iering måste möjliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF anser att lika villkor måste råda i en konkurrenssituation. Importen av&lt;br&gt;livsmedel till Sverige har ökat väsentligt under de senaste åren. EG:s&lt;br&gt;exportbidrag medför här ett gynnande av företag inom EG på bekostnad av&lt;br&gt;svenska företag. Svenska företag får då enligt LRF.s mening inte miss-&lt;br&gt;gynnas av svensk lagstiftning, vilket skulle bli fallet om departementsför-&lt;br&gt;slaget genomföres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med departementsförslaget uppkommer rättsosäkerhet och tröghet med&lt;br&gt;negativa kommersiella effekter. Det är en stor nackdel att inte hela lagför-&lt;br&gt;slaget såvitt avser administration och undantagsregler m.m. är tillgängligt&lt;br&gt;för bedömning på en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna administrativa systemet innebär att konkurrensverket upp-&lt;br&gt;träder som utredare, åklagare och i några situationer även som domare.&lt;br&gt;Detta överensstämmer ei med allmänna, i Sverige vedertagna rättssäker-&lt;br&gt;hetsprinciper. Systemet måste därför bli föremål för en omfattande revi-&lt;br&gt;sion om förslaget genomföres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges försäkringsförbund: Försäkringsförbundet kan godta förslaget om&lt;br&gt;en konkurrenslagstiftning som bygger på förbudsprincipen om lagen också&lt;br&gt;ger utrymme för de förordade undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheten till gruppundantag är denna redan aktuell på&lt;br&gt;försäkringsområdet med hänsyn till det bemyndigande som kommissionen&lt;br&gt;fått genom rådsförordningen (1534/91) och promemorians förslag att den&lt;br&gt;svenska konkurrenslagstiftningen också nationellt skall ansluta till EG-&lt;br&gt;rätten. Förbundet förutsätter därför att motsvarande undantagsregler införs&lt;br&gt;i den svenska lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagab AB: Dagab stöder grundtanken i förslaget, nämligen att en effektiv&lt;br&gt;konkurrens främjar effektiviteten i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagab anser att förslagen i promemorian ofta saknar motiveringar och&lt;br&gt;konsekvensanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyndsamheten i genomförandet av en ny konkurrenslagstiftning är oför-&lt;br&gt;klarlig. EG-harmonisering är eftersträvansvärd men det finns inga motiv&lt;br&gt;till att Sverige skall ligga först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuds- i stället för missbruksprincipen medför stora förändringar i kon-&lt;br&gt;kurrensförutsättningarna för svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lång övergångstid och framskjutet genomförande måste ligga till grund för&lt;br&gt;alla beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till rättsordning kring den nya lagstiftningen kan skapa alltför&lt;br&gt;stark dominans för det nya Konkurrensverket. Marknadsdomstolens förslag&lt;br&gt;måste kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabba förhandsbesked är oundgängligen nödvändiga beträffande nya kon-&lt;br&gt;kurrensåtgärder, som kan tänkas falla under eventuella förbudsbestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagligvaruleverantörers förbund fDLF): DLF har en positiv grundinställ-&lt;br&gt;ning till en harmonisering av den svenska konkurrenslagstiftningen till&lt;br&gt;EG:s konkurrensregler. DLF anser dock att en direkt harmonisering till&lt;br&gt;EG:s regler först kan ske då företagen i Sverige kan agera på samma&lt;br&gt;villkor som företag inom EG-marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundförutsättning vid utformningen av svenska konkurrensregler är att&lt;br&gt;de svenska företagen ges samma villkor och möjligheter att konkurrera&lt;br&gt;som de europeiska företagen. En direkt harmonisering till EG.s konkur-&lt;br&gt;renslagstiftning torde således vara motiverad först när Sverige är medlem&lt;br&gt;i EG. Under tiden är det viktigt att de svenska företagen ges möjlighet att&lt;br&gt;utvecklas för att möta den ökade konkurrensen. Dessutom måste företagen&lt;br&gt;kunna verka i en, ur rättssynpunkt säker miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att Konkurrensverket kommer att ges en central och&lt;br&gt;ansvarsfull roll vad beträffar konkurrens- och marknadsstrukturen i Sverige&lt;br&gt;om lagförslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DLF finner anledning att ifrågasätta huruvida förslaget innebär risker för&lt;br&gt;ökad byråkratisering och långa handläggningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner det önskvärt att ytterligare överväga Konkurrensverkets ansvar&lt;br&gt;och resurser om lagförslaget genomförs. Det måste vara angeläget att&lt;br&gt;skapa en situation som inte onödigtvis leder till osäkerhet i företagens&lt;br&gt;agerande, och dessutom riskerar för långa väntetider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICA förbundet: I promemorian betonas behovet av en snabb och total EG-&lt;br&gt;anpassning av den svenska konkurrenslagen. ICA-handlama kan förstå att&lt;br&gt;det på längre sikt krävs en harmonisering. Vi noterar emellertid också att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flertalet medlemsstater i EG ännu så länge har valt att utnyttja den möjlig-&lt;br&gt;het som finns att bibehålla en nationell konkurrenslagstiftning som är ut-&lt;br&gt;formad med hänsyn till landets specifika förhållanden. Därigenom skapar&lt;br&gt;man förutsättningar för en gradvis harmonisering av lagstiftningen inom&lt;br&gt;EG och näringslivet ges rimliga övergångstider från en uppsättning spel-&lt;br&gt;regler till en ny. Promemorian innehåller ingen övertygande argumentation&lt;br&gt;för att det just i Sverige måste ske en så abrupt övergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruk av dominerande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi noterar med tillfredsställelse att kraven på när en dominerande ställning&lt;br&gt;föreligger har höjts i förhållande till konkurrenskommitténs förslag. Vidare&lt;br&gt;noterar vi att promemorian inte längre riktar några angrepp mot ICA-hand-&lt;br&gt;lamas påstådda krav på köptrohet, ej heller mot hembudsskyldigheten i&lt;br&gt;ICA-avtalet. Vi utgår från att detta indikerar en mera insiktsfull syn på&lt;br&gt;dessa frågor och hoppas detta kommer till uttryck i kommande proposition.&lt;br&gt;Istället för att upprepa tidigare framförda synpunkter, hänvisar vi därför&lt;br&gt;till vårt yttrande 7/11 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rejäl övergångstid krävs för avveckling av rekommenderade cirkapriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om förbud mot konkurrensbegränsande avtal mellan företag&lt;br&gt;träffar inom ICA-verksamheten såväl cirkaprisinformationen till ICA-hand-&lt;br&gt;lama som gemensamma kampanjpriser, exempelvis ICA-handlamas ge-&lt;br&gt;mensamma veckoutbud i flygblad och annonser. Konkurrensverket får&lt;br&gt;dock besluta om undantag för avtal som uppfyller vissa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICA-handlamas prisservice innebär att de ICA-handlare som så önskar får&lt;br&gt;cirkapriser på hyllkantsetiketter tillsammans med varuleveranserna från&lt;br&gt;ICA Partihandel. En praktisk arbetsfördelning, som ger ICA-handlama&lt;br&gt;samma kostnadsfördelar som stora, integrerade konkurrenter. Prisservicen&lt;br&gt;ger endast rekommenderade priser och handlaren har full frihet att avvika&lt;br&gt;från dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de statliga prisregleringarna upphört och konkurrensen skärpts, har&lt;br&gt;allt flera ICA-handlare utnyttjat möjligheten till en egen prissättning. I&lt;br&gt;stället för att ta på sig merkostnaden för att själva trycka butiksindividuella&lt;br&gt;hyllkantsetiketter, har därför fler och fler ICA-handlare valt att utnyttja&lt;br&gt;tjänsten Individuell Pris Service (IPS). Med IPS bestämmer den enskilde&lt;br&gt;handlaren själv konsumentpriserna i sin butik, men utnyttjar det gemen-&lt;br&gt;samägda partihandelsföretagets dataresurser för en rationell och kostnads-&lt;br&gt;besparande administration av prissättning och produktion av hyllkantseti-&lt;br&gt;ketter. En utförligare beskrivning av IPS:s omfattning och effekter finns i&lt;br&gt;vårt yttrande 7/11 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har IPS inte varit tillgängligt i alla delar av Sverige. Anledningen&lt;br&gt;till detta är att datasystemen i vissa regioner inte är byggda för att klara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1922/93. I saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IPS. Som en följd av vår stora omorganisation 1990, bygger vi nu helt nya Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;datasystem i alla delar av verksamheten. De blir klara 1993. Då kommer Bilaga 8&lt;br&gt;varje ICA-handlare i Sverige att succissivt få tillgång till IPS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna effekten av marknadsutvecklingen och nya datasystem&lt;br&gt;gör att bruket av rekommenderade cirkapriser för ICA-handlamas del efter&lt;br&gt;hand kan avvecklas. Detta kan dock inte ske förrän nya datasystem är&lt;br&gt;färdigbyggda, testade och införda. Dessutom krävs betydande utbildnings-&lt;br&gt;insatser. För en så pass omfattande förändring av arbetsrutinerna i tusen-&lt;br&gt;tals butiker är 2-3 år en nödvändig omställningstid. Att förbjuda ICA-&lt;br&gt;handlamas prisservice med kortare varsel än så, skulle innebära oöver-&lt;br&gt;stigliga svårigheter för det stora antal mindre och medelstora ICA-butiker&lt;br&gt;som fortfarande står för den dominerande delen av närservicen i landets&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICA-handlama anser således att ett förbud mot rekommenderade cirkapri-&lt;br&gt;ser kan träda i kraft först efter en övergångstid på 2-3 år räknat från la-&lt;br&gt;gens ikraftträdande. Eftersom en snabbare avveckling skulle slå synnerli-&lt;br&gt;gen hårt, särskilt mot små och medelstora butiker, bör det i motivtexten&lt;br&gt;till ny konkurrenslag klart uttalas som regeringens avsikt att medge en&lt;br&gt;sådan övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa institutet (Koopi): Enligt Koopi är det inte nödvändigt att så&lt;br&gt;exakt försöka kopiera EG:s reglering på konkurrenslagstiftningens område&lt;br&gt;när annan lagstiftning som också påverkar konkurrenslagstiftningen inte är&lt;br&gt;densamma. Exempelvis så har EG-kommissionen presenterat ett förslag om&lt;br&gt;kooperativ stadga som gör det möjligt att skapa s.k. Europa-kooperativ och&lt;br&gt;därmed utveckla samarbete mellan kooperativ i olika länder. Enligt Koopi&lt;br&gt;bör utgångspunkten därför vara att skapa en nationell konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ning som är anpassad till nationella förhållanden, självfallet under hän-&lt;br&gt;synstagande till transnationella situationer. För EG:s del har den nationella&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen mindre betydelse eftersom EG:s regler alltid tar&lt;br&gt;över när de är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koopi anser sålunda att promemorians förslag behöver ändras på en del&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koopi vidhåller att det inte påvistats tillräckliga principiella motiv för att&lt;br&gt;den nuvarande missbruksbestämmelsen skall ersättas av förbudsbestämmel-&lt;br&gt;ser. Nuvarande förhandlingsprincip tillgodoser mer än väl svenska behov&lt;br&gt;av att kunna beivra övertramp mot konkurrensreglerna. Dessutom ges som&lt;br&gt;mycket riktigt påpekas i promemorian en automatisk anslutning till EG rät-&lt;br&gt;ten i samhandelssituationema genom EES-avtalet och ett eventuellt fram-&lt;br&gt;tida svenskt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt är det som konkurrenskommittén påvisat ändrad reglering på andra&lt;br&gt;områden som är väsentliga för effektiv marknad och konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorbranschens riksförbund (MRFk MRF godtar promemoriaförslaget Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;under förutsättning att det kompletteras med gruppundantag av minst den Bilaga 8&lt;br&gt;omfattning som gäller inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska taxiförbundet: Förbundets bedömning är att det primärt är beställ-&lt;br&gt;ningscentralema som kan komma att träffas av förbudet i 4 § och förslagen&lt;br&gt;till olika typer av undantag. Det har varit en speciell uppgift för Svenska&lt;br&gt;taxiförbundet att inför och efter Taxis avreglering förklara beställnings-&lt;br&gt;centralemas (BC:s) funktion och berättigande. Beställningscentralema är&lt;br&gt;självständiga juridiska personer som emanerar från de tidigare taxiföre-&lt;br&gt;ningama (vanligen ekonomiska föreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BC:n är aktören på marknaden. Genom centralen kan kommuner och före-&lt;br&gt;tag erbjudas en flexibel och betydande transportapparat. Det är också&lt;br&gt;genom konkurrerande beställningscentraler som den effektivaste konkur-&lt;br&gt;rensen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera är BC:n i regel aktiebolag som inom sig organiserar avtalsteck-&lt;br&gt;nande med offentliga och privata företag/organisationer, fördelning av&lt;br&gt;taxitransporter genom kommunikationsradio/datahjälpmedel samt adminis-&lt;br&gt;tration för gemensam fakturering m.m. För utförandet av transporterna&lt;br&gt;finns transportöravtal med olika taxiföretag. I dessa finns produktionsme-&lt;br&gt;del i form av taxifordon samt anställda förare och/eller taxiägaren som&lt;br&gt;arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BC:s fördelar på marknaden är av stordriftskaraktär. Genom att BC:n tar&lt;br&gt;emot och fördelar beställningar behöver kunden endast ringa ett telefon-&lt;br&gt;nummer för att få en ledig bil, ja även närmaste bil. Taxiföretagen optime-&lt;br&gt;rar sitt resursutnyttjande genom att köra så lite som möjligt utan betalande&lt;br&gt;kund i bilen samt genom att på ett effektivt sätt i övrigt få transportupp-&lt;br&gt;drag genom centralen. Genom BC:s kan taxiföretagen få slagkraftig mark-&lt;br&gt;nadsföring och rationell fakturering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är beställningscentralen som är aktören på marknaden finns&lt;br&gt;naturligt nog gemensam prissättning samt produktionsplanering, vilket for-&lt;br&gt;muleras i ovan nämnda transportöravtal. Detta naturliga sätt att bedriva&lt;br&gt;taxiverksamhet innehåller därför element som kan falla under det före-&lt;br&gt;slagna förbudet i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivåfråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom centralen generellt är aktören på marknaden (och normalt inte de&lt;br&gt;enskilda taxiföretagen) uppkommer en nivåfråga när det gäller synen på&lt;br&gt;konkurrensen. Är det centralen som betraktas och bedöms eller är det sam-&lt;br&gt;arbetet mellan de enskilda taxiföretagen ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom taxinäringen kan man beträffande beställningscentraler tala om en&lt;br&gt;viss målkonflikt mellan stordriftsfördelar som marknaden efterfrågar och&lt;br&gt;den samordning som förutsätts och som kan betraktas som konkurrenshäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mande vad gäller relationerna mellan transportörerna inom samma BC.&lt;br&gt;Konkurrensens syfte är bl.a. att optimera effektiviteten på marknaden. Det&lt;br&gt;talar för att perspektivet bör läggas mer på beställningscentralen som aktör&lt;br&gt;på marknaden än på konkurrensbegränsande inslag i samarbetet mellan&lt;br&gt;taxiföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åt samma håll pekar det förhållandet, att ett antal samverkande småföretag&lt;br&gt;inom en och samma BC rimligen borde få samma möjligheter att utnyttja&lt;br&gt;stordriftrsfördelar på marknaden som det stora företaget. Det senare kan&lt;br&gt;mycket väl ha lika många bilar respektive förare som i det förstnämnda&lt;br&gt;exemplet utan att någonsin bli utsatt ens för misstankar om konkurrens-&lt;br&gt;hämmande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges marknadsförbund: Till gagn att ha samma konkurrenslagstiftning&lt;br&gt;som våra största handelspartners vare sig vi står utanför eller innanför EG&lt;br&gt;Med de föreslagna lagreglerna bringas den svenska konkurensrätten snabbt&lt;br&gt;till en anpassning till konkurenssystemen inom EG, vilket blir till gagn den&lt;br&gt;dag Sveriges ansökan om medlemskap beviljas. Vare sig en anslutning&lt;br&gt;sker snart eller senare är det emellertid av vikt för svenskt näringsliv att i&lt;br&gt;en så avgörande fråga för utvecklingen som konkurensen ha med EG över-&lt;br&gt;ensstämmande regler. Ju längre tid företagen hunnit arbeta med de nya&lt;br&gt;konkurrensreglerna desto bättre. Det gör ett snabbt ikraftträdande angelä-&lt;br&gt;get. Skulle vi av någon grund komma att stå utanför Gemenskapen, bör en&lt;br&gt;anpassning av konkurrenssystemen under alla förhållanden vara till gagn&lt;br&gt;vid handeln mellan Sverige och länderna i Gemenskapen. Det gäller inte&lt;br&gt;minst för små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen för företagen med dessa stora och snabba förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan tvekan kommer den korta tid som står till buds innan lagen träder i&lt;br&gt;kraft att bereda svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tilltänkta Konkurrensverket kommer i förstone att få en utomordentligt&lt;br&gt;tung arbetsbörda. Efter något år lär dock situationen ha normaliserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företagen är förhållandena allvarligare. I det svenska systemet ingår&lt;br&gt;ett otal överenskommelser, vars syften visserligen kan vara samhällsgagne-&lt;br&gt;liga men som de facto hämmar konkurrensen. Så gott som inom alla nä-&lt;br&gt;ringslivets områden finns sådana överenskommelser. I det klimatet har&lt;br&gt;företagen lärt sig arbeta. Den mentala ändringen som de nya reglema nöd-&lt;br&gt;vändiggör kan ta tid. EG-kommissionen agerar med skärpa mot den typen&lt;br&gt;av överenskommelser, som innebär informationsutbyte om verksamhet, an-&lt;br&gt;budsvillkor och priser. Kommissionen hävdar betydelsen for konkurrensen&lt;br&gt;av hemlighållandet av villkoren i anbud och andra försäljningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges livsmedelshandlareförbund: Vi tillstyrker att lagstiftning införs&lt;br&gt;som ytterligare stärker konkurrensen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan godta att denna byggs upp efter modell av EG:s konkurrensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen måste vara förutsebar, enkel och konkurrensneutral, vilket kräver&lt;br&gt;kompletteringar och förtydliganden på flera punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark princip i svensk rättsskipning är att hålla isär utredande/föreskri-&lt;br&gt;vande, åklagande och dömande funktioner. Skälen för detta behöver säkert&lt;br&gt;inte här utvecklas mera principiellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förordade organisationen för tillämpningen av lagen avviker kraftigt&lt;br&gt;från denna princip. Rent praktiskt innebär förslaget ju bl.a. att samma&lt;br&gt;myndighet som kan ha formulerat ett beslut i en dispensfråga eller i ett&lt;br&gt;icke-ingripandeärende också slutgiltigt avgör om berört företag har hållit&lt;br&gt;sig inom beslutets ramar och fattar beslut om vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att starka skäl talar för att man väljer en annan ordning. Lämpligt&lt;br&gt;kan vara att konkurrensverket får fatta tvingande beslut om dispenser och&lt;br&gt;icke-ingripandebesked och om sin bedömning av när ett förfarande är för-&lt;br&gt;bjudet. Slutligt beslut om sanktioner mot förbjudna konkurrensbegräns-&lt;br&gt;ningar skulle liksom hittills behandlas av marknadsdomstolen. För beslut i&lt;br&gt;de senare fallen bör en överklagandemöjlighet tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kombinerade effekten av de skärpta sanktionerna och den ändrade&lt;br&gt;bevisbördan bör skapa rimliga garantier för att en sådan ordning inte&lt;br&gt;kommer att leda till en ohanterlig arbetsbelastning i domstolen, därest detta&lt;br&gt;skulle vara ett avgörande skäl för den i förslaget förordade lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna godtar förslaget i allt väsentligt eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att lagen från böijan borde varit kompletterad&lt;br&gt;med gruppundantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser, framför allt Dagab AB, Sveriges livsmedelshandlarefor-&lt;br&gt;bund och ICA förbundet, anser att tillfälliga priskampanjer i organiserad&lt;br&gt;samverkan mellan enskilda köpmän bör vara undantagna från förbudsreg-&lt;br&gt;lema. Lantbrukarnas riksförbund anser att jordbrukets primärföreningar&lt;br&gt;bör undantas från förbudsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gruppundantagen anser Sveriges industriförbund och Lant-&lt;br&gt;brukarnas riksförbund att dessa bör beslutas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att gruppundantagen bör ha lagform. Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen anser att frågan huruvida bestämmelser om gruppundantag kan vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställighetsföreskrifter i regeringsformens mening bör prövas ytterliga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk: anför att några särskilda undantag beträffande sam-&lt;br&gt;arbete inom en koncern eller en primärförening inom lantbrukskooperatio-&lt;br&gt;nen inte görs: Sådant samarbete är förbjudet enligt promemorieförslaget&lt;br&gt;om det hämmar konkurrensen på ett märkbart sätt. Har samarbetet positiva&lt;br&gt;effekter som överstiger de negativa kan undantag från förbudet erhållas.&lt;br&gt;Enligt verket är en sådan reglering positiv eftersom den konkurrensvårdan-&lt;br&gt;de myndigheten härigenom ges möjlighet till nödvändig flexibilitet i EG-&lt;br&gt;anpassningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket ('NUTEK): har tidigare förordat att&lt;br&gt;de s.k. småföretagar- och kooperativa undantagen skulle rymmas i den nya&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen. De syften som verket härigenom velat främja&lt;br&gt;förefaller emellertid beaktade i det nya förslaget bl.a. genom märkbarhets-&lt;br&gt;kriteriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Som framhållits ovan är det en stor fördel att kunna använda&lt;br&gt;EG:s erfarenheter för utformningen av en ny konkurrenslagstiftning.&lt;br&gt;Gruppundantagen är generella normer som rimligen avses ha bestående ka-&lt;br&gt;raktär och som torde ha betydande allmänpolitiskt intresse. Några särskilda&lt;br&gt;behov av att snabbt och &amp;quot;smidigt&amp;quot; besluta om nya gruppundantag har vi&lt;br&gt;svårt att se. Snarare förhåller det sig så att behovet av öppen diskussion&lt;br&gt;och information ökar med den nya konkurrenslagen eftersom den, med&lt;br&gt;hänsyn till sina syften och sitt innehåll, kommer att i väsentligt högre grad&lt;br&gt;påverka förhållandena i både näringslivet och den offentliga sektorn än den&lt;br&gt;hittillsvarande konkurrenslagen har gjort. Företagen har därför ett berätti-&lt;br&gt;gat intresse av att kunna förutse förbudens omfattning och innehåll. Riks-&lt;br&gt;dagsbeslut i fråga om gruppundantagen avspeglar den betydelse som kon-&lt;br&gt;kurrenslagen avses få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser därför att gruppundantagen bör utredas och beredas&lt;br&gt;som lagstiftningsärenden så att de kan bli föremål för allmän debatt och&lt;br&gt;beslutas av riksdagen. Det bör vara en uppgift för konkurrensverket att ta&lt;br&gt;initiativ till utveckling och &amp;quot;underhåll&amp;quot; av gruppundantagen, när erfaren-&lt;br&gt;heter från rättsutvecklingen inom EG och från marknadsdomstolens praxis&lt;br&gt;ger anledning till förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna konkurrenslagen är inriktad på företag som bedriver ekono-&lt;br&gt;misk eller kommersiell verksamhet. Det innebär att förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heters resultatsenheter som bedriver sådan verksamhet är företag enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen; språkbruket är nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen: I likhet med vad som föreslagits i Utrikesdepartemen-&lt;br&gt;tets promemoria om EES-avtalets införlivande m.m. (Ds 1992:14 sid. 80)&lt;br&gt;föreslås (sid. 39 och lagförslagets 11 §) att s.k. gruppundantag skall få&lt;br&gt;föreskrivas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praktiska synpunkter är detta en lämplig lösning. Ännu bättre från sådana&lt;br&gt;synpunkter skulle vara att förordningarna utfärdades i samma ordning som&lt;br&gt;gäller för individuella undantag, såsom sker i EG. Frågan är dock - som&lt;br&gt;framhållits i marknadsdomstolens yttrande över EES-promemorian - om&lt;br&gt;förordningarna kan anses vara verkställighetsföreskrifter i regeringsfor-&lt;br&gt;mens mening. Det bör uppmärksammas att föreskrifter om gruppundantag&lt;br&gt;har väsentliga civilrättsliga verkningar på avtal mellan enskilda rättssub-&lt;br&gt;jekt. Det kan hävdas att dessa föreskrifter - med den utformning 8 kap. 2&lt;br&gt;§ regeringsformen har - kräver lagform. I samband med godkännande av&lt;br&gt;avtalet mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart har godtagits att&lt;br&gt;gruppundantag meddelas i förordningsform (prop. 1991/92:29, TU4).&lt;br&gt;Frågan bör dock enligt marknadsdomstolens mening prövas ytterligare, så&lt;br&gt;att det om möjligt undviks att tveksamhet uppstår om den valda lösningens&lt;br&gt;grundlagsenlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmamnnen (NO): NO delar uppfattningen att det bör&lt;br&gt;finnas möjlighet att utfärda gruppundantag. Utgångspunkten bör därvid&lt;br&gt;vara att tillämpningen av lagen blir så konform som möjligt med EG-rät-&lt;br&gt;ten. Därmed är inte sagt att gruppundantag som skall gälla på nationell&lt;br&gt;nivå i alla delar behöver eller skall ha samma utformning som de gruppun-&lt;br&gt;dantag som gäller i det övemationella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sidan 54 i promemorian uppges att samarbete i en jordbrukskooperativ&lt;br&gt;förening är förbjudet enligt promemorieförslaget, om det hämmar konkur-&lt;br&gt;rensen på ett märkbart sätt. Har samarbetet emellertid positiva effekter&lt;br&gt;som överstiger de negativa effekter som samarbetet innebär för konkurren-&lt;br&gt;sen kan undantag från förbudet erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG-rätten undantas jordbruksområdet, såvitt avser samarbete som är&lt;br&gt;en följd av den gemensamma jordbrukspolitiken, från konkurrensreglernas&lt;br&gt;tillämpningsområde. Enligt departementspromemorians förslag skall de&lt;br&gt;nationella konkurrensreglerna tillämpas fullt ut på jordbruksområdet. NO&lt;br&gt;ifrågasätter om det är lämpligt att de svenska nationella konkurrensreglerna&lt;br&gt;på detta område ges en större räckvidd än motsvarande EG-regler. Det är&lt;br&gt;tveksamt om gruppundantagsmöjligheten på detta område kan användas på&lt;br&gt;ett sätt som ger önskad effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra branscher där samverkan mellan småföretag kan vara fördelaktigt&lt;br&gt;från konkurrenssynpunkt torde lagens undan tagsmöjligheter vara tillräckli-&lt;br&gt;ga. För att underlätta den administrativa handläggningen kan det här vara&lt;br&gt;lämpligt att utfärda gruppundantag. NO hänvisar vidare till vad NO anför-&lt;br&gt;de i sitt yttrande över konkurrenskommitténs betänkande (s 34 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk (SPK): Verket kan med tillfredsställelse&lt;br&gt;konstatera att det i departementspromemorian redovisade förslaget just&lt;br&gt;bygger på en ordning med gruppundantag. I linje med vad som ovan an-&lt;br&gt;förts om värdet med ett närmande till EG:s konkurrensregler anser SPK att&lt;br&gt;de gruppundantag från de svenska bestämmelserna som kommer att med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges så nära som möjligt bör överensstämma med EG:s gruppundantag.&lt;br&gt;SPK förutser dock att en total överensstämmelse inte kan uppnås, bl.a. på&lt;br&gt;grund av EG-reglemas övemationella karaktär, Romfördragets särskilda&lt;br&gt;syften, EG:s behov av att ta hänsyn till andra gemensamma politikområden&lt;br&gt;samt, inte minst, skillnaderna mellan den svenska och den gemensamma&lt;br&gt;marknaden. Det är angeläget att snarast påbörja de analyser som är nöd-&lt;br&gt;vändiga som underlag för de svenska gruppundantagen, så att utformning-&lt;br&gt;en av dessa regler blir kända för företagen i god tid innan en ny lag träder&lt;br&gt;i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt: Som tidigare nämnts är forbudsreglema i Romfördragets art.&lt;br&gt;85 och 86, som nu föreslås överförda till svensk rätt, mycket omfattande&lt;br&gt;och måste kompletteras med undantag av olika slag. Den valda lagstift-&lt;br&gt;ningstekniken innebär därför att reglernas verkningar i stor utsträckning&lt;br&gt;bestäms av dessa undantag. Det sagda innebär att det överlåts åt regering-&lt;br&gt;en och de rättstillämpande organen att bestämma regleringens verkliga&lt;br&gt;innehåll i en utsträckning som inte tidigare varit vanlig i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkan av Romfördragets regler är ingripande på immaterialrättens om-&lt;br&gt;råde. I EG har uppstått en betydande spänning mellan Romfördragets&lt;br&gt;konkurrensbestämmelser å ena sidan och immaterialrättens regler om&lt;br&gt;ensamrätt å andra sidan, främst ifråga om patent- och varumärkesrättig-&lt;br&gt;heter. För den industriella äganderättens del har dessa problem angripits&lt;br&gt;genom de i promemorian omnämnda gruppundantagen för patentlicensavtal&lt;br&gt;och för avtal om överförande av know-how.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från ovanstående allmänna kommentarer är det enligt hovrättens&lt;br&gt;mening inte meningsfullt att yttra sig om förhållandet mellan den före-&lt;br&gt;slagna lagstiftningen och de immaterialrättsliga bestämmelserna utan att&lt;br&gt;veta vilka gruppundantag som kommer att utfärdas. I sammanhanget kan&lt;br&gt;det dock finnas skäl att påpeka att de nyssnämnda gruppundantagen i EG&lt;br&gt;är mycket omfattande och detaljerade; dessutom skiljer de sig ifråga om&lt;br&gt;systematik och uppbyggnad högst väsentligt från svensk tradition när det&lt;br&gt;gäller utformningen av författningstext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att framhålla att promemorian inte behandlar frågan&lt;br&gt;om hur man skall lösa konflikter mellan de nya konkurrensreglerna och de&lt;br&gt;immaterialrättsliga lagarna om ensamrätt. För EG-ländemas del är detta&lt;br&gt;problem löst genom den av EG-domstolen fastställda principen att EG-&lt;br&gt;lagstiftning har företräde framför nationell lag. Men för svensk del kom-&lt;br&gt;mer frågan om förhållandet mellan den nya konkurrenslagen och immateri-&lt;br&gt;alrättens bestämmelser att lämnas öppen, möjligen med undantag för upp-&lt;br&gt;hovsrätten som skyddas av en särskild bestämmelse i regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet - juridiska fakuitetsnämnden: En grundtanke i det&lt;br&gt;förslag som presenteras i promemorian är att det är en fördel för svenska&lt;br&gt;företag att samma regler gäller i Sverige som inom EG och EES-området.&lt;br&gt;Det förhållandet att nationella svenska regler har samma lydelse som EG:s&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler behöver emellertid inte medföra att tillämpningen blir densamma.&lt;br&gt;Inom EG har i många situationer det eller de inblandade företagens absolu-&lt;br&gt;ta eller relativa storlek avgörande betydelse för om en viss åtgärd är ac-&lt;br&gt;ceptabel eller inte. Exempelvis torde en konkurrensbegränsning som på&lt;br&gt;grund av sin omfattning bedöms som bagatellartad inom EG kunna ha be-&lt;br&gt;tydande negativa effekter inom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör påpekas att de faktiska förhållandena kan vara helt olika i&lt;br&gt;Sverige och andra EG/EES-länder. Exempelvis torde det inte vara så&lt;br&gt;ovanligt förekommande att ett företag har en marknadsdominerande ställ-&lt;br&gt;ning i Sverige men inte i övriga EG/EES-länder. Samma typ av förfarande&lt;br&gt;kan då strida mot 13 § i den föreslagna konkurrenslagen men ligga utanför&lt;br&gt;tillämpningsområdet för art. 54 i EES-avtalet och art. 86 i Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda kan två slutsatser dras. För det första bör inte fördelama&lt;br&gt;med att den svenska lagstiftningen är uppbyggd på motsvarande sätt som&lt;br&gt;EG:s överdrivas. För det andra kan inte de föreskrifter som skall kom-&lt;br&gt;plettera den föreslagna konkurrenslagen kopieras från EG-rätten utan dessa&lt;br&gt;föreskrifter måste anpassas till svenska förhållanden. Detta gäller bl.a.&lt;br&gt;undantag för bagatellkarteller och, vilket är det viktigaste, de tilltänkta&lt;br&gt;gruppundantagen. Det är t.ex. inte rimligt att ha samma gränser för när&lt;br&gt;specialiseringsavtal kan åtnjuta gruppundantag i svensk rätt som inom EG-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att vissa förekommande eller föreslagna gruppundantag&lt;br&gt;inom EG av mer branschinriktad karaktär ingalunda synes behöva ges nå-&lt;br&gt;gon motsvarighet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel: De gruppundantag som i första hand&lt;br&gt;regeringen skall besluta om är av stor betydelse för näringslivet. Även om&lt;br&gt;EG:s gruppundantag kommer att vara vägledande är det mycket väsentligt&lt;br&gt;att vid beslut om nationella gruppundantag en anpassning till svenska&lt;br&gt;förhållanden görs. Det torde således inte vara möjligt att okritiskt göra en&lt;br&gt;direkt överflyttning av EG:s gruppundantag till den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom gruppundantagen kommer att utgöra en väsentlig precisering av&lt;br&gt;lagstiftningen och därmed vara av stor betydelse för företagen hade det&lt;br&gt;varit önskvärt att yttra sig över dessa. Grossistförbundet Svensk Handel&lt;br&gt;förutsätter emellertid att undantagen utformas efter hörande av näringslivet&lt;br&gt;och att lagstiftningen inte sätts i kraft förrän det har fastställts vilka undan-&lt;br&gt;tag som bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund: Det är också möjligheten till samarbete i fri-&lt;br&gt;villiga kedjor som har bidragit till en levande och allsidig företagsstruktur&lt;br&gt;inom svensk detaljhandel med ett stort inslag av egenföretagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således mycket viktigt att en kommande lagstiftning ger möjlighet&lt;br&gt;för dessa mindre företag att kunna fortsätta sitt samarbete och utgöra en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viktig konkurrensfaktor på marknaden mot de helintegrerade kedjeföreta-&lt;br&gt;gen, de kooperativa företagen och franchiseföretagen. Det presenterade&lt;br&gt;förslaget till ny konkurrenslag saknar emellertid vägledning till företagen i&lt;br&gt;detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid Förbundets uppfattning att många av de ovan nämnda fri-&lt;br&gt;villiga kedjornas verksamhet uppfyller kraven på undantag i § 6 genom att&lt;br&gt;förbättra distributionen och främja ekonomiskt framåtskridande, samtidigt&lt;br&gt;som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därige-&lt;br&gt;nom uppnås genom att företagen kan hålla konkurrenskraftiga priser samt&lt;br&gt;ålägger företagen endast nödvändiga begränsningar för nyttighetema i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kunna samarbeta på frivillig väg upprätthåller man också ett&lt;br&gt;flexibelt näringsliv, som snabbt kan anpassa sig till förändrade förhållan-&lt;br&gt;den på marknaden. Om sådant samarbete förbjuds tvingas de mindre före-&lt;br&gt;tagen att knyta sig samman i fastare koncemförhålanden och man får då en&lt;br&gt;stelare struktur på marknaden med åtföljande minskad priskonkurrens.&lt;br&gt;Man försvårar också för nya företag att komma in på marknaden, vilket&lt;br&gt;allvarligt kan påverka viljan till nyetableringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför nödvändigt att det presenterade förslaget kompletteras med&lt;br&gt;preciseringar om vilka typer av enskilda undantag och gruppundantag som&lt;br&gt;kan komma att gälla. Ytterligare preciseringar måste därefter också göras&lt;br&gt;av konkurrensverket innan en ny lag träder i kraft så att företagen vet&lt;br&gt;vilka spelregler som gäller på marknaden och hinner göra nödvändiga&lt;br&gt;anpassningar. Annars finns risk för att det kommersiella livet försenas och&lt;br&gt;förhindras med allvarliga effektivitetsförluster som följd. Genom snabba&lt;br&gt;och klara besked från konkurrensverket kan man också undvika de kost-&lt;br&gt;nadsökningar, och därmed höjda priser, som de företag drabbas av som&lt;br&gt;måste ansöka om undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde dessutom oftast vara de mindre fristående företagen, vars frivilli-&lt;br&gt;ga samarbete kommer att ifrågsättas, som drbbas av kostnadsökningarna&lt;br&gt;och fördyringarna. Detta står helt i strid med regeringens satsning på just&lt;br&gt;denna företagskategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att minska den ojämlika konkurrensen mellan å ena sidan&lt;br&gt;fristående företag i samverkan och å andra sidan kedje- och franchiseföre-&lt;br&gt;tag samt kooperativa företag är att konkurrensverket fastställer undantag&lt;br&gt;med stor räckvidd. Även sådana besked bör föreligga i god tid innan en ny&lt;br&gt;lag träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bevisbördan i förslaget läggs på företagen så lägger man tveklöst&lt;br&gt;också mer arbete och mer kostnader på dessa företag. Detta kan vara&lt;br&gt;motiverat om effektiviteten i ekonomin sammantaget vinner på ett sådant&lt;br&gt;förfarande. Detta övergripande syfte måste dock vara väl förklarat för och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl förstått av företagen själva. De måste agera solidariskt med systemet,&lt;br&gt;annars lär man aldrig uppnå den samhällsekonomiska effektiviteten. Detta&lt;br&gt;förtroende är inte minst viktigt då samhället samtidigt deklarerar regelför-&lt;br&gt;enklingar, minskad byråkrati, ökad rättssäkerhet och satsning på småföre-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att bevisbördan läggs på företagen införs emellertid en ny rättsprin-&lt;br&gt;cip i Sverige med omvänd bevisbörda i förhållande till nuvarande rättstil-&lt;br&gt;lämpning. Enligt hittillsvarande svensk rättstradition är det åklagarens&lt;br&gt;uppgift att bevisa att någon är skyldig till ett brott och inte den anklagades&lt;br&gt;att bevisa att han är oskyldig. Om man vill införa en sådan ny princip&lt;br&gt;måste det finnas mycket starka skäl härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man trots allt beslutar om en ny rättsprincip bör man medge smidiga&lt;br&gt;övergångsregler. Konkurrensverket kan förslagsvis tillämpa lagens materi-&lt;br&gt;ella innehåll på det befintliga samarbete som redan bedrivs mellan företag,&lt;br&gt;men självt ha bevisbördan för att denna samverkan är förbjuden genom att&lt;br&gt;visa att den inte uppfyller kriterierna för att beviljas undantag. Eftersom&lt;br&gt;denna samverkan är förenlig med nu gällande lagstiftning är det skäligt att&lt;br&gt;låta Konkurrensverket bevisa att den är förbjuden enligt den föreslagna nya&lt;br&gt;lagstiftningen. Ett sådant tillvägagångssätt skulle kunna tillämpas fram till&lt;br&gt;den tidpunkt då Sverige blir medlem i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund: Industriförbundet godtar den huvudinriktning vad&lt;br&gt;gäller utformning av gruppundantag som promemorian förordar. Rättssä-&lt;br&gt;kerhetsskäl, näringslivets behov av förutsebarhet samt erfarenheterna från&lt;br&gt;EG talar starkt för att lagen redan från böljan bör vara kompletterad med&lt;br&gt;ett tillräckligt antal gruppundantag. Gruppundantag minskar byråkratin hos&lt;br&gt;konkurrensmyndigheten genom att en stor mängd avtal inte behöver an-&lt;br&gt;mälas. Särskilt i lagens inledningsskede då ärendetillströmningen blir&lt;br&gt;speciellt hög är det viktigt att ta tillvara alla möjligheter att få systemet att&lt;br&gt;fungera. Även med gruppundantag blir belastningen betydande med tanke&lt;br&gt;på alla ansökningar om icke-ingripandebesked och individuella undantag&lt;br&gt;som kan förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Industriförbundet bör gruppundantag alltid beslutas av regeringen.&lt;br&gt;Öppningen som lämnas i promemorian att överlåta detta åt myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer bör inte finnas. En närliggande fråga gäller möjlig-&lt;br&gt;heten för Konkurrensverket att ge allmänna råd och riktlinjer. Detta alter-&lt;br&gt;nativ bör enligt förbundet utnyttjas med restriktivitet med tanke på oklar-&lt;br&gt;heten om rådens och riktlinjernas rättsliga ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund (LRF): Gruppundantagsförordningar bör be-&lt;br&gt;slutas av regeringen, ej av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna förbudssystemet innebär bl.a. att det samarbete som finns i&lt;br&gt;form av stadgar och föreningsbeslut inom ekonomiska föreningar blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbjudet om det hämmar konkurrensen på ett märkbart sätt. Vad detta&lt;br&gt;innebär i praktiken är i hög grad ovisst. LRF anser det helt nödvändigt&lt;br&gt;med undantagsregler för primärföreningamas interna förhållanden om&lt;br&gt;förslaget genomförs. Kommitté-förslaget innehöll här ett generellt undan-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftverksföreningen; Föreningen finner dock anledning att i&lt;br&gt;anslutning till nu framlagt förslag i promemorian om beslut om undantag&lt;br&gt;(§ 6) från förbudet för avtal mellan producenter påpeka att den produktion-&lt;br&gt;soptimering som de större kraftföretagen bedriver inom ramen för det s.k.&lt;br&gt;samkömingsavtalet är ett bra exempel på ett avtal som skall undantas&lt;br&gt;enligt denna paragraf om förslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsoptimeringen och den resulterande handeln med el mellan&lt;br&gt;elproducenterna finns beskriven i NUTEK:s utredning Elmarknad i för-&lt;br&gt;ändring (NUTEK B 1991:6). Innebörden är att de kraftstationer som har&lt;br&gt;de lägsta rörliga kostnaderna skall utnyttjas oavsett ägare. Detta samarbete&lt;br&gt;minskar produktionskostnaderna vilket kommer elkunderna till del genom&lt;br&gt;lägre priser. Det viktiga i detta sammanhang är att samordningen av den&lt;br&gt;momentana elproduktionen - el kan inte lagras - inte hindrar, inskränker&lt;br&gt;eller snedvrider konkurrensen om elkunderna på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samkömingsavtalet bidrar till att förbilliga produktionen och tillförsäkrar&lt;br&gt;konsumenten en skälig andel av vinsten av den totalt sett lägre produk-&lt;br&gt;tionskostnaden. Avtalet ålägger inte företagen några konkurrensbegräns-&lt;br&gt;ningar samt ger inte de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen&lt;br&gt;på elmarknaden ur spel. Detta betyder att avtalet uppfyller de villkor som&lt;br&gt;preciseras i § 6 i förslaget till ny konkurrenslag och i artikel 53 i EES-&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagab AB: En avgörande fråga för Dagab och andra delar av svensk&lt;br&gt;detalj-handel är hur tillämpningen av förbudet mot samarbete mellan före-&lt;br&gt;tag skall tolkas. En utgångspunkt för vår bedömning är att neutralitet i&lt;br&gt;lagstiftningen skall råda mellan olika företagsformer och frivilliga eller&lt;br&gt;helintegrerade koncemformer. Det är mycket angeläget, precis som reger-&lt;br&gt;ingen gör på andra områden, att stödja småföretagande. Inom handeln är&lt;br&gt;det utomordentligt vanligt att många företag har ett fåtal anställda. För att&lt;br&gt;dessa enskilda köpmän effektivt skall kunna konkurrera med de stora&lt;br&gt;helintegrerade kedjeföretagen arrangerar de ofta typer av frivilligt sam-&lt;br&gt;arbete, som vid en bokstavstolkning av den föreslagna lagstiftningen om-&lt;br&gt;edelbart skulle förbjudas, dvs. inte skulle kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill med kraft hävda att prissamarbete vid olika typer av tillfälliga&lt;br&gt;kampanjer för ett begränsat antal produkter måste kunna genomföras.&lt;br&gt;Detta gäller inte bara dagligvaruhandeln, där de uppenbara exemplen är&lt;br&gt;ICA och Vivo, utan också inom fackhandeln. Annars tvingas handeln till&lt;br&gt;en kraftig omstrukturering, där stordriftsfördelama, som kommer konsu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menten till godo i marknadsföring och inköpssamarbete, bara skulle kunna&lt;br&gt;genomföras i koncernföretag och ej i frivillig samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan aldrig vara lagstiftarens syfte. Det talas visserligen om gruppun-&lt;br&gt;dantag, men det föreligger stora svårigheter att se hur man skall medge&lt;br&gt;dessa undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICA förbundet: Det föreslagna förbudet mot prissamverkan får sina allvar-&lt;br&gt;ligaste konsekvenser när det gäller gemensamma priskampanjer, genomför-&lt;br&gt;da i samverkan mellan enskilda företag. För ICA-handlamas del träffas de&lt;br&gt;gemensamma säljprogrammen. Vi vill inte tro att det är regeringens avsikt&lt;br&gt;att förbudsbelägga sådana tillfälliga kampanjer ensidigt för samverkande&lt;br&gt;grupper, medan integrerade konkurrenter får fortsätta som förut. Det&lt;br&gt;skulle innebära att t.ex. ICA-handlamas gemensamma kampanjer i Stock-&lt;br&gt;holmsområdet förbjöds, medan Konsum Stockholm kan fortsätta som förut.&lt;br&gt;Istället för åsyftad höjning av konkurrenstrycket skulle det sänkas och&lt;br&gt;skapa en andningspaus för ICA-handlamas integrerade konkurrenter. Här&lt;br&gt;är den bristande konkurrensneutraliteten än mer framträdande än i konkur-&lt;br&gt;renskommitténs forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa försatt högt konkurrenstryck i dagligvaruhandeln, krävs&lt;br&gt;att man i det kommande lagförslagets motivtext klart och tydligt anger att&lt;br&gt;tillfälliga priskampanjer genomförda i organiserad samverkan mellan ens-&lt;br&gt;kilda köpmän - av konsumenterna klart identifierade som en samverkande&lt;br&gt;grupp - regelmässigt ska kvalificera för undantag från förbudsreglema.&lt;br&gt;Eftersom detta är en för konkurrensneutraliteten så viktig fråga, räcker det&lt;br&gt;inte att överlåta den bedömningen till konkurrensverket, utan här krävs&lt;br&gt;entydiga uttalanden från lagstiftaren, för att ingen tvekan ska råda om den&lt;br&gt;politiska viljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICA-handlama anser också att ett generellt undantag för deras gemensam-&lt;br&gt;ma priskampanjer har klart stöd i den föreslagna lagtexten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Kampanjen bidrar till att förbättra (effektivisera)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;distributionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att alla ICA-handlare i ett område samverkar om ett gemensamt&lt;br&gt;flygblad eller en gemensam annons sänks kostnaden per butik dramatiskt,&lt;br&gt;jämfört med om varje butik skulle betala ett eget flygblad eller en egen&lt;br&gt;annons. Dessutom är det bara genom samverkan man kan nå samma om-&lt;br&gt;fång och format som stora, integrerade konkurrenter. Utan samverkan&lt;br&gt;skulle inte mindre butikers små annonser ha några som helst möjligheter&lt;br&gt;att nå samma uppmärksamhetsvärde som storföretagens helsidesannonser.&lt;br&gt;Införandet av TV-reklam gör dessa storleksfördelar än tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som uppnås&lt;br&gt;med tillfälliga, gemensamma kampanjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomlands är det i regel integrerade filialföretag som drivit utvecklingen&lt;br&gt;inom dagligvaruhandeln. Ett viktigt skäl till detta är att man kunnat garan-&lt;br&gt;tera fabrikanterna att deras produkter finns i samtliga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;butiker och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges en 100 %-ig uppföljning vid kampanjtillfallen. Som &amp;quot;belöning&amp;quot; har&lt;br&gt;man fått lägre inköpspriser. Samma möjlighet får ICA-handlama vid ge-&lt;br&gt;nomförandet av gemensamma kampanjer. Integrationen i en samverkans-&lt;br&gt;grupp som ICA är av lösare slag och därför kan inte det köpmannaägda&lt;br&gt;partihandelsföretaget ge fabrikanterna samma garantier när det gäller ordi-&lt;br&gt;narie försäljning, eftersom varje ICA-handlare bestämmer sitt sortiment&lt;br&gt;själv. Det är genom kraftfulla satsningar på gemensamma kampanjer som&lt;br&gt;ICA-handlama kan utnyttja sin samlade inköps- kraft maximalt och för-&lt;br&gt;handla fram extra låga, tillfälliga inköpspriser. Dessa prissänkningar går&lt;br&gt;via ICA-handlamas gemensamma kampanjer vidare till konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tillfälliga kampanjer ålägger de berörda företagen bara begränsningar&lt;br&gt;som är nödvändiga för att uppnå målet i 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi framfört i föregående avsnitt om ICA-handlamas prisservice och&lt;br&gt;övergången till IPS, tror vi att det är möjligt att efter en övergångstid av-&lt;br&gt;veckla rekommenderade cirkapriser. Undantaget kan således begränsas att&lt;br&gt;avse tillfälliga, gemensamma priskampanjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tillfälliga kampanjer ger inte &amp;quot;de berörda företagen möjlighet att sätta&lt;br&gt;konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttighetema i fråga.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns två skäl till detta: dels avser kampanjerna bara en mindre del av&lt;br&gt;den normala daglivarubutikens sortiment, dels gäller kampanjpriserna&lt;br&gt;definitionsmässigt bara under en begränsad tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICA-handlama är övertygade om att det går att skriva stabila, enkla och&lt;br&gt;förutsägbara regler som beskriver undantagsberättigade kampanjer. Man&lt;br&gt;skulle exempelvis kunna definiera kampanjer som &amp;quot;för flera samverkande&lt;br&gt;enskilda butiker gemensamt utbud av varor och priser, som marknadsförs&lt;br&gt;i flygblad, annons, TV eller radio under en begränsad tidsperiod.&amp;quot; Undan-&lt;br&gt;taget skulle då gälla bara de varor och priser som ingår i flygbladet, an-&lt;br&gt;nonsen etc och bara under den begränsade tid som anges i reklamen. Det&lt;br&gt;vore en stor fördel om man redan från den nya lagens ikraftträdande med-&lt;br&gt;gav ett generellt gruppundantag för tidsbegränsade kampanjer i linje med&lt;br&gt;ovanstående eller åtminstone i motivtexten skrev in klara uttalanden med&lt;br&gt;den innebörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa institutet (Koopi): Det är bra att departementet tagit fasta på&lt;br&gt;Koopis och andras kritik när man i promemorians förslag har en bättre&lt;br&gt;balans mellan förbud och undantag. Det är centralt att i konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ningen erkänna att samverkan och rationaliseringar oftast ger en effektivi-&lt;br&gt;tetsvinst som kommer konsumenten till godo under förutsättning att kon-&lt;br&gt;kurrensen på marknaden ändå består. I konsekvens härmed borde dock&lt;br&gt;promemorian konkretisera undantagen direkt med stöd av omfattande&lt;br&gt;svensk praxis och undantag i EG:s konkurrensrätt. En kommande lag bör&lt;br&gt;enligt Koopis förmenande öppet utgå från nuvarande läge i Sverige och i&lt;br&gt;EG i stället för att &amp;quot;bölja om från början&amp;quot;. Detta kan lämpligen ske i&lt;br&gt;special motiveringen genom angivande av de undantag som inledningsvis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall komma att gälla. Koopi anser det nödvändigt att i eller i samband&lt;br&gt;med kommande proposition formulera de undantag som bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i och för sig välbetänkt att betänkandets förslag till undantagsparag-&lt;br&gt;raf ersatts av en mer grundlig och komplett bedömning. Men det är högst&lt;br&gt;otillfredsställande för konsumentkooperationens del att behöva invänta ett&lt;br&gt;administrativt förfarande för att få ett erkännande om dess samverkans-&lt;br&gt;former är effektivitetsbefrämjande - en verksamhet som i sin grund bygger&lt;br&gt;på ökad konkurrens och som existerat länge och är väl känd av lagstifta-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att den kooperativa verksamhetsformen bereds en ärlig plats&lt;br&gt;vid sidan av andra associationsformer. Detta är inte minst viktigt i nuvar-&lt;br&gt;ande ekonomiska läge när många friställs och snabbt behöver komma in i&lt;br&gt;nytt arbete vilket ofta kan bestå i nyföretagande i kooperativ form. Bl.a. är&lt;br&gt;det numera vanligt att kooperativ bedriver offentligt finansierad verksam-&lt;br&gt;het på entreprenad. Dessa nya kooperativ kan inte förbjuda samarbeta för&lt;br&gt;att effektivisera sin verksamhet och förbättra sitt konkurrensläge gentemot&lt;br&gt;större aktibolag eller offentlig verksamhet. Det är sålunda viktigt att kon-&lt;br&gt;kurrenslagstiftningen på något sätt erkänner den federativa samarbetsfor-&lt;br&gt;men utan att för den skull medge inslag av skadlig konkurrensbegränsning.&lt;br&gt;Det är utvecklingsmässigt hämmande för företagsamheten i allmänhet och&lt;br&gt;för kooperationen i synnerhet att självklar samverkan skall behöva god-&lt;br&gt;kännas ett administrativt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorbranschens riksförbund (MRF): MRF anser att om en förbudslags-&lt;br&gt;tiftning skall införas är promemorieförslaget klart att föredra framför&lt;br&gt;konkurrenskommitténs tidigare framlagda förslag. Anledningen till detta är&lt;br&gt;den betydligt större grad av förutsebarhet som promemorieförslaget in-&lt;br&gt;nebär. Detta måste dock kompletteras med gruppundantag av minst samma&lt;br&gt;omfattning som EG:s. Vidare bör den nya lagen av rättssäkerhetsskäl&lt;br&gt;kompletteras med konkurrensmyndighetens råd och anvisningar beträffande&lt;br&gt;viktiga punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med gruppundantag kompletterat med skriftliga anvisningar från&lt;br&gt;konkurrensmyndigheten är också viktigt för att i största möjliga utsträck-&lt;br&gt;ning minska de negativa effekterna av den ökade byråkrati som med all&lt;br&gt;sannolikhet blir följden av den föreslagna lagstiftninen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska franchise föreningen: Sammanfattning: Föreningen vill att grupp-&lt;br&gt;undantaget för franchising, EG:s Regulation 4087/88, på lämpligt sätt&lt;br&gt;införlivas med svensk lagstiftning i oförändrat skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl: Franchising är en metod för marknadsföring av varor och tjänster&lt;br&gt;som är synnerligen väl lämpad för gränsöverskridande handel, både export&lt;br&gt;och import. För att den ska kunna utveckla sin fulla styrka krävs dock att&lt;br&gt;metoden inte möter legala hinder (utöver den givna hänsyn till gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt som all handel ska visa). Det är av detta skäl som EG beviljat det&lt;br&gt;nämnda gruppundantaget. EG har i präambeln till förordningen bl.a. ut-&lt;br&gt;talat att &amp;quot;Franchise agreements...normally improve the distribution of&lt;br&gt;goods and/or the provision of services... particularly in the case of small&lt;br&gt;and medium-sized undertakings... As a rule, franchise agreements also&lt;br&gt;allow consumers and other end users a fair share of the resulting benef-&lt;br&gt;it...the favourable effect of franchising on interbrand competition and the&lt;br&gt;fact that consumers are free to deal with any franchisee in the network&lt;br&gt;guarantees that a reasonble part of the resulting benefits will be passed on&lt;br&gt;to the consumers.&amp;quot; (Detta är alltså EG:s officiella uppfattning, inte vår&lt;br&gt;tolkning av densamma.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter torde inte ha andra erfarenheter än dem som EG&lt;br&gt;bygger dessa åsikter på. Det finns anledning att aktivt stödja franchising&lt;br&gt;om man är intresserad av (framför allt mellanmärkes-) konkurrens, och det&lt;br&gt;finns alla skäl att se till att svenska regler inte skiljer sig från vad som&lt;br&gt;gäller inom EG om man vill främja den konkurrens som kan erbjudas&lt;br&gt;genom import av system från andra länder (inte bara EG utan också till&lt;br&gt;exempel USA och Kanada). Samtidigt gynnas för övrigt indirekt också&lt;br&gt;export av svenska franchisesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen kan det sägas att den som vill arbeta vidare med sitt franchise-&lt;br&gt;system har möjlighet att begära undantag. Detta framstår dock som en ovig&lt;br&gt;metod. Samma metod har som bekant alltid funnits inom EG men man har&lt;br&gt;där på goda grunder kommit fram till att det måste vara bättre med ett&lt;br&gt;gruppundantag. Visserligen har franchising (ännu) inte samma spridning i&lt;br&gt;Sverige som inom EG. Det handlar dock redan nu om 200-250 system som&lt;br&gt;skulle kunna komma ifråga för en undantagsprövning. Att tvinga alla dessa&lt;br&gt;att söka individuella undantag verkar vara ett onödigt krångligt sätt att&lt;br&gt;hålla dem i lång ovisshet (och därmed skada deras konkurrensförmåga).&lt;br&gt;Det föreslagna snabba ikraftträdandet understryker ytterligare vikten av att&lt;br&gt;gruppundantaget finns med från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges livsmedelshandlareförbund: En annan form av samverkan, som&lt;br&gt;tycks omfattas av det principiella förbudet i 4 §, är de gemensamma,&lt;br&gt;tillfälliga kampanjer som utgör en av hörnstenarna i t.ex. ICA:s och VI-&lt;br&gt;VO:s konkurrensmedel på marknaden. Det är genom sådan samverkan som&lt;br&gt;enskilt ägda, vanligtvis enbutiksföretag över huvud taget kan nå ut med&lt;br&gt;sina erbjudanden på ett slagkraftigt sätt i konkurrens med t.ex. konsument-&lt;br&gt;kooperationen eller andra mångfilialföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att ett förbud mot sådan samverkan kommer att leda till&lt;br&gt;att färre aktörer skall upprätthålla konkurrensen, vilket endast kan leda till&lt;br&gt;sänkt konkurrenstryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagets 6 § innehåller en regel som i princip får antas kunna hantera&lt;br&gt;denna fråga. Där anges ju att undantag från förbud kan meddelas för förfa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;randen som befrämjar distributionen om värdet av detta kommer kunderna&lt;br&gt;till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser for vår del att tillfälliga gemensamma kampanjer av nu beskrivet&lt;br&gt;slag väl uppfyller dessa krav. Även i övrigt uppfylls de kriterier som anges&lt;br&gt;i 6 §. Detta får dock inte det uttryckliga stöd i motivuttalandena som är&lt;br&gt;påkallat. Det är desto allvarligare som konkurrenskommittén för sin del&lt;br&gt;närmast tycks ha gjort värderingen att dessa samarbetsformer skulle vara&lt;br&gt;till skada för konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till frågans utomordentliga vikt, inte bara för berörda företag&lt;br&gt;utan för hela konkurrenssituationen inom en av våra viktigaste nationella&lt;br&gt;marknader, framstår det som nödvändigt att statsmakterna i samband med&lt;br&gt;lagstiftningen klart uttalar att enskilda köpmän i samverkan och i konkur-&lt;br&gt;rens med andra starka grupper (såsom fallet är på dagligvaruområdet)&lt;br&gt;tillåts ha gemensamma tillfälliga kampanjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Icke-ingnpande besked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fätal remissinstanser har yttrat sig om förslaget. Flera anser att&lt;br&gt;beteckningen icke-ingripande besked skall ersättas av beteckningen negativ-&lt;br&gt;attest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): NO anser att beteckningen icke-in-&lt;br&gt;gripandebesked skall ersättas av beteckningen negativattest. Negativattest&lt;br&gt;är en inarbetad benämning som språkligt väl beskriver innehållet i 14 §&lt;br&gt;förslaget. Icke-ingripandebesked är en språklig nyskapelse som inte bara är&lt;br&gt;otymplig utan dessutom felaktigt leder tanken mer till sådana informella&lt;br&gt;meddelanden från EG-kommissionen som går under benämningen &amp;quot;com-&lt;br&gt;fors letters&amp;quot; än till &amp;quot;negative clearance” som 14 § avhandlar. Vad det&lt;br&gt;handlar om är att ett visst förfarande bedöms inte vara omfattat av för-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO vill härutöver påpeka svårigheterna med att utfärda s.k. &amp;quot;icke-ingri-&lt;br&gt;pandebesked&amp;quot;. Det torde många gånger vara svårt att i förväg bedöma om&lt;br&gt;ett avtal som ännu ej tagits i bruk på marknaden får till resultat att konkur-&lt;br&gt;rensen hindras, inskränks eller snedvrids. Svårigheterna härvidlag, men&lt;br&gt;framförallt den långa tid det i flera fall visat sig ta för kommissionen att&lt;br&gt;utfärda &amp;quot;negative clearence&amp;quot;, har hos EG-kommissionen framtvingat ett&lt;br&gt;behov av att meddela &amp;quot;comfort letters&amp;quot;. NO föreställer sig att det också i&lt;br&gt;Sverige kommer att bli praktiskt nödvändigt att utfärda någon form av&lt;br&gt;motsvarighet till &amp;quot;comfort letters&amp;quot; för att därigenom kunna ge näringslivet&lt;br&gt;mer snabba besked om att konkurrensverket under de i ärendet för verket&lt;br&gt;kända omständigheterna bedömer att verket saknar grund för ingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk (SPK): SPK vill avslutningsvis ta upp en&lt;br&gt;terminologifråga. Lagförslaget innehåller bl.a. bestämmelser om det för-&lt;br&gt;farande som på engelska benämns &amp;quot;negative clearance&amp;quot;. Det sedan länge&lt;br&gt;etablerade uttrycket på svenska för detta förfarande är &amp;quot;negativattest&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1922193. 1 saml. Nr 56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma benämning är för övrigt det officiella danska ordet i de EG-rättsak- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;ter där benämningen förekommer. I det pågående arbetet med en ny offici- Bilaga 8&lt;br&gt;ell översättning till svenska av de rättsakter som är relevanta för EES-&lt;br&gt;avtalet är en av grundprinciperna att ett enhetligt nordiskt språkbruk bör&lt;br&gt;eftersträvas. I departementspromemorian har emellertid det förfarande som&lt;br&gt;här avses betecknats med den språkliga nybildningen &amp;quot;icke-ingripandebes-&lt;br&gt;ked&amp;quot;. SPK vill allvarligt avråda från användningen av detta ord. Lagtexten&lt;br&gt;bör i stället använda den redan etablerade terminologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Kammarrätten har tidigare förordat begreppet&lt;br&gt;förhandsbesked. Även termen &amp;quot;fribrev&amp;quot; synes vara att föredra framför den&lt;br&gt;i promemorian föreslagna termen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska handelskammarförbundet: En av de största nackdelarna med EG:s&lt;br&gt;system är de långa väntetiderna för undantagsärenden m.m., som skapar&lt;br&gt;betydande osäkerhet för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser handelskammarförbundet att det bl.a. bör före-&lt;br&gt;skrivas en viss längsta handläggningstid, förslagsvis sex månader från&lt;br&gt;anmälnings- eller ansökningstidpunkten. Har beslut inte meddelats inom&lt;br&gt;denna tid skall ansökan eller anmälan anses ha bifallits. Vidare bör undan-&lt;br&gt;tag kunna medges tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges marknadsförbund: Snabba och korrekta icke-ingripandebesked&lt;br&gt;måste kunna ges av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiv marknadsföring kräver ett samordnat förfarande. En ensam hand-&lt;br&gt;lare är inte stark utan samverkar i allmänhet med andra. T.ex. är priset ett&lt;br&gt;av de viktigaste produktattributen och är alltså naturligt att kommunicera&lt;br&gt;via annonser i dagspress. I storstäder kräver detta samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning får också ske när det gynnar konsumenterna, då ges s.k. icke-&lt;br&gt;ingripandebesked alternativt gruppundantag. Många företag, organisationer&lt;br&gt;och kedjor måste dock förändra sin struktur eller sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabba och korrekta besked där av betydelse för dem. Vad som är tillåtet&lt;br&gt;och inte samt gärna idéer till förändringar bör kunna tillhandahållas före-&lt;br&gt;tagen på ett snabbt och säkert sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet hämmande för företagen om de skulle hamna i en sits där&lt;br&gt;ingen kan ge ett klart besked om vad som är lagligt och inte, motsvarande&lt;br&gt;den som funnits inom delar av skatteområdet. Hämmas handelns effektivi-&lt;br&gt;tet missgynnas automatiskt konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Sanktioner mot överträdelser av förbuden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser som yttrat sig om förslaget är negativa och anser att&lt;br&gt;en konkurrensskadeavgift enligt förslaget kan bli orimligt stor. Det är&lt;br&gt;framförallt Sveriges industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund och ICA förbundet. Sveriges livsmedelshand-&lt;br&gt;lareförbund och Dagab AB anser att avgiften bör kunna mildras när det&lt;br&gt;gäller företag som har en låg vinst i förhållande till omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen anser att strikt ansvar skall gälla for utdöm-&lt;br&gt;ande av konkurrensskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;): Det är väsentligt att företag som&lt;br&gt;bryter mot konkurrensreglerna kan dömas till kännbara påföljder. Benäg-&lt;br&gt;enheten att följa konkurrensreglerna påverkas naturligtvis positivt av detta.&lt;br&gt;Möjligheten att vid överträdelse av konkurrensreglerna ådöma ett företag&lt;br&gt;en kraftig ekonomisk sanktion, som förslagets konkurrensskadeavgift&lt;br&gt;innebär, torde verksamt bidra till att företagen väljer att inrätta sitt ageran-&lt;br&gt;de efter vad konkurrensreglerna tillåter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 21 § förslaget krävs för utdömande av konkurrensskadeavgift att ett&lt;br&gt;företag eller någon som handlar på företagets vägnar uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet har antingen överträtt förbuden i 4 eller 13 § eller åsidosatt ett&lt;br&gt;villkor eller åläggande som beslutats med stöd av 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén föreslog att företag skulle ha ett strikt ansvar för&lt;br&gt;överträdelser av de då föreslagna förbuden. NO anser att ett strikt ansvar&lt;br&gt;för överträdelser av nu föreslagna förbud torde vara den mest lämpliga&lt;br&gt;ordningen. Erfarenheterna från EG-rätten tyder på att antalet mål rörande&lt;br&gt;utdömande av konkurrensskadeavgift kommer att bli begränsat. Det kan&lt;br&gt;också antas att dessa mål kommer att röra mera allvarliga överträdelser av&lt;br&gt;konkurrensreglerna. Det kan dessutom ifrågasättas om inte förslaget i&lt;br&gt;praktiken innebär ett strikt ansvar för företaget. I förslagets förbudsbe-&lt;br&gt;stämmelser ges sådana anvisningar om vad som är ett oriktigt beteende att&lt;br&gt;NO för sin del har svårt att se att ett handlande i strid med de föreslagna&lt;br&gt;förbuden eller med ett av konkurrensverket meddelat åläggande skulle&lt;br&gt;kunna förekomma utan uppsåt eller oaktsamhet i förhållande till de objekti-&lt;br&gt;va rekvisiten i 4 och 13 §§ hos någon som handlar på företagets vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian anges att det ankommer på Konkurrensverket&lt;br&gt;att i ett avgiftsmål precisera yrkandet till att avse ett bestämt belopp och&lt;br&gt;att ange vilka omständigheter som åberopas till stöd för detta. Det anges&lt;br&gt;vidare att det inte torde finnas något hinder mot att konkurrensverket höjer&lt;br&gt;ett yrkat belopp om nya omständigheter av vikt kommer fram under pro-&lt;br&gt;cessen samt att konkurensskadeavgift inte får bestämmas till högre belopp&lt;br&gt;än vad som yrkats av konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad NO tidigare anfört om att rättegångsbalkens regler&lt;br&gt;om rättegången i brottmål bör tillämpas i mål om konkurrensskadeavgift&lt;br&gt;anser NO att det inte bör ankomma på konkurrensverket att yrka något&lt;br&gt;bestämt belopp. Givetvis kan det många gånger vara lämpligt att konkur-&lt;br&gt;rensverket anger sin åsikt angående vilket belopp konkurrensskadeavgiften&lt;br&gt;skall uppgå till innan saken överlämnas till domstolens prövning. Liksom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i brottmål skall inte domstolen vara bunden av konkurrensverkets förslag.&lt;br&gt;Skulle domstolen vara bunden av verkets förslag skulle man där drivas till&lt;br&gt;att regelmässigt föreslå en så hög avgift som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO delar uppfattningen i promemorian att vissa faktorer bör kunna beaktas&lt;br&gt;i mildrande riktning vid bestämmandet av konkurrensskadeavgiften. För&lt;br&gt;detta finns också processekonomiska och samhällsekonomiska skäl. Vissa&lt;br&gt;av de faktorer som uppräknas i promemorian är dock enligt NO:s mening&lt;br&gt;tveksamma. Det kan således ifrågasättas om ett företags ekonomi skall&lt;br&gt;tillåtas påverka konkurrensskadeavgiftens storlek. Det kan också ifrågasät-&lt;br&gt;tas huruvida det faktum att skadestånd utdömts för överträdelsen skall&lt;br&gt;påverka bedömning. I de flesta fall torde frågan om konkurrensskadeavgift&lt;br&gt;avgöras före frågan om skadestånd. Något skäl varför företag där ordning-&lt;br&gt;en mellan processerna varit annorlunda skall &amp;quot;tjäna&amp;quot; på detta genom att&lt;br&gt;konkurrensskadeavgiften nedsätts till följd av tidigare ådömt skadestånd är&lt;br&gt;svårt att finna. Frågan om skadestånd och frågan om konkurrensskadeav-&lt;br&gt;gift avgörs av skilda domstolar och i skild ordning. Enligt NO:s uppfatt-&lt;br&gt;ning bör därför frågan om konkurrensskadeavgiftens storlek avgöras utan&lt;br&gt;hänsyn till huruvida skadestånd utdömts eller kan förväntas utdömas för&lt;br&gt;samma konkurrensbegränsande beteende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § förslaget lyder: Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem&lt;br&gt;tusen kronor och högst fem miljoner kronor eller tio procent av företagets&lt;br&gt;årsomsättning enligt det bokslut som senast har fastställts vid tidpunkten då&lt;br&gt;talan väcks, vilketdera som är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordalydelsen överensstämmer inte helt med ordalydelsen i 15 art 2 p&lt;br&gt;förordning 17/62. Till följd härav kan vissa missförstånd uppstå. Så kan&lt;br&gt;bestämmelsen t.ex. uppfattas så att det högsta belopp som kan utdömas är&lt;br&gt;fem miljoner kronor. Det framgår inte heller klart att man vad gäller&lt;br&gt;avgift bestämt efter procent av företagets årsomsättning kan hamna på&lt;br&gt;vilket belopp som helst upp till tio procent. För att undvika missförstånd&lt;br&gt;föreslår NO att 22 § förslaget ges följande lydelse som enligt NO:s mening&lt;br&gt;bättre överensstämmer med motsvarande regel inom EG-rätten: &amp;quot;Konkur-&lt;br&gt;rensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen kronor och högst fem&lt;br&gt;miljoner kronor eller till ett högre belopp dock ej överstigande tio procent&lt;br&gt;av företagets årsomsättning enligt det bokslut som senast har fastställts vid&lt;br&gt;tidpunkten då talan väcks&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk (SPK): SPK tillstyrker förslaget om&lt;br&gt;sanktionssystem och vill samtidigt understryka vikten av att förbudsregler-&lt;br&gt;na och sanktionerna ses som en helhet. Det är därvid av särskild betydelse&lt;br&gt;att konkurrensmyndigheten ges möjlighet att ingripa med vitesföreläggan-&lt;br&gt;de. Att exempelvis införa de materiella bestämmelserna i enlighet med&lt;br&gt;förslaget men avstå från att införa effektiva sanktioner skulle enligt SPK:s&lt;br&gt;uppfattning vara en i det närmaste meningslös åtgärd som skulle ge helt fel&lt;br&gt;signaler till företagen vad beträffar angelägenheten av att åstadkomma&lt;br&gt;effektivare konkurrensförhållanden på den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt: Tingsrätten tillstyrker följaktligen förslaget att kon-&lt;br&gt;kurrensskadeavgift skall kunna dömas ut endast om överträdelse av förbud&lt;br&gt;eller åsidosättande av villkor eller åläggande skett uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Enligt förslaget kan ett företag som bryter mot&lt;br&gt;ett förbud dels drabbas av konkurrensskadeavgift och dels vid vite åläggas&lt;br&gt;att upphöra med det förbjudna förfarandet. Frågan om avgift kan dömas ut&lt;br&gt;samtidigt med vite diskuteras inte i promemorian. Det kan ifrågasättas om&lt;br&gt;detta bör vara möjligt utom i det fall då avgiften avser tid före vitesföre-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel: Förslaget till sanktionssystem utgör en&lt;br&gt;skärpning i förhållandet till nuvarande sanktioner. Förbundet noterar att&lt;br&gt;uppsåt eller oaktsamhet krävs för att sanktionsavgift skall utgå, vilket är en&lt;br&gt;förbättring i förhållande till konkurrenskommitténs förslag. Förbundet&lt;br&gt;anser dock att såväl avgiftens storlek som &amp;quot;skadeståndssanktionens&amp;quot; ut-&lt;br&gt;formning kan ifrågasättas. Att avgiften skall kunna sättas så högt som till&lt;br&gt;10 procent av årsomsättningen förefaller inte rimligt och förslaget saknar&lt;br&gt;förebild i svensk rätt. Förbundet hänvisar i denna del också till yttrande&lt;br&gt;över konkurrenskommitténs förslag. Förbundet anser också att regeln i 27&lt;br&gt;§ promemorieförslaget, som inte har någon motsvarighet inom EG, kräver&lt;br&gt;en mer ingående utredning. Det bör övervägas om reglema om skadestånd,&lt;br&gt;liksom i andra länder, bör utgöra en del av den civilrättsliga lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund: De föreslagna påföljderna för brott mot kon-&lt;br&gt;kurrenslagen i form av konkurrensskadeavgift och möjligheter till skades-&lt;br&gt;tånd är alltför stränga för den typ av överträdelser som kan förekomma i&lt;br&gt;konkurrensärenden. Påföljderna är så stränga att de t.o.m. kan tvinga&lt;br&gt;företag i konkurs vid brott mot konkurrensreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också principiellt fel att för handelsföretagen bestämma konkurrens-&lt;br&gt;skadeavgiftens storlek med hänsyn till årsomsättningen, eftersom dessa&lt;br&gt;företag i allmänhet har högre omsättning i förhållande till vinsten än andra&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglema uppfyller vidare inte kravet på rättssäkerhet, efter-&lt;br&gt;som företagen inte entydigt i förväg kan bedöma om de riskerar att över-&lt;br&gt;träda ett förbud eller ej. Bl.a. ligger det stora svårigheter i att kunna be-&lt;br&gt;stämma den relevanta marknaden för ett eller flera företag eller produkter.&lt;br&gt;Detta blir särskilt allvarligt för de stränga straff som förslaget innebär.&lt;br&gt;Dessutom är gruppundantagen inte &amp;quot;heltäckande&amp;quot;, utan risk finns för att ett&lt;br&gt;enskilt förhållande av konkurrensverket kan bedömas ligga utanför grup-&lt;br&gt;pundantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund viktigt att företagen alltid har möjlighet att&lt;br&gt;överklaga marknadsdomstolens beslut, även avseende ärenden som rör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrensskadeavgift, till högsta domstolen utan att först vara tvungna att Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;begära prövningstillstånd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsbeslut om tvingande sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Industriförbundets uppfattning bör uppgiften att besluta om tvingan-&lt;br&gt;de sanktioner enbart ankomma på domstol. Promemorian innebär att kon-&lt;br&gt;kurrensmyndigheten får befogenhet att utreda, &amp;quot;åklaga&amp;quot; och själv besluta&lt;br&gt;om tvingande förbud eller ålägganden vid vite för att sätta stopp för ett&lt;br&gt;förfarande som bedöms strida mot förbudet mot konkurrensbegränsande&lt;br&gt;avtal eller förbudet mot missbruk av dominerande ställning. I förhållande&lt;br&gt;till den gällande ordningen ges konkurrensmyndigheten väsentligt utvid-&lt;br&gt;gade befogenheter. I dag avslutas de flesta fall med en &amp;quot;frivillig&amp;quot; förhand-&lt;br&gt;lingslösning hos NO. NO kan också besluta om vitesförbud eller åläggan-&lt;br&gt;den i fall som ej är av större vikt - 11 § konkurrenslagen - under den&lt;br&gt;uttryckliga förutsättningen att förbudet godkänns av den det riktas mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensmyndigheten bör kunna meddela icke-ingripande besked och&lt;br&gt;individuella undantag resp, vägra meddela undantag och förklara att ett&lt;br&gt;agerande innebär ett missbruk av dominerande ställning. Sistnämnda två&lt;br&gt;fall är ett slags “fastställelsetalan&amp;quot; att ett visst förfarande enligt myndig-&lt;br&gt;hetens mening strider mot förbuden. En motsvarighet till ålägganden med&lt;br&gt;motpartens goda minne - liknande 11 § KL - kan finnas kvar men resten&lt;br&gt;av sanktionssystemet bör överlåtas åt domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförs förslaget rubbas allvarligt balansen mellan å ena sidan före-&lt;br&gt;trädaren för det allmänna och å den andra motparten/näringsidkaren. Med&lt;br&gt;gällande lag har det funnits en möjlighet att på NO-stadiet få en allsidig&lt;br&gt;analys av en ifrågasatt konkurrensbegränsning där båda sidor fått utrymme&lt;br&gt;att komma till tals. Har NO inte vunnit gehör för sin linje har han kunnat&lt;br&gt;gå vidare till marknadsdomstolen. Förslaget kan inte försvaras med att&lt;br&gt;vitesåläggandet alltid kan överklagas. Möjligheten till överklagande kan av&lt;br&gt;tids- eller kostnadsskäl ofta inte utnyttjas. Därmed kommer många gånger&lt;br&gt;inte en prövning i högre instans till stånd, dvs. konkurensverket får i&lt;br&gt;realiteten sista ordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några skäl för den kraftiga skärpningen av sanktionerna återfinns inte i&lt;br&gt;promemorian. Industriförbundet har i sitt remissyttrande över Konkurrens-&lt;br&gt;kommitténs förslag inte ställt sig principiellt avvisande till att sanktions-&lt;br&gt;avgifter införs på konkurrensrättens område. Som positivt jämfört med&lt;br&gt;kommitténs betänkande noterar förbundet, att förslaget kräver uppsåt eller&lt;br&gt;oaktsamhet för att sanktionsavgift skall kunna påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är Industriförbundet bestämt emot att avgiften skall kunna sättas&lt;br&gt;till ett så högt belopp som motsvarande tio procent av ett företags årsom-&lt;br&gt;sättning. Förslaget saknar motstycke i svensk rätt. Även inom EG är de&lt;br&gt;extraordinära påföljdsnivåema och den betydande skönsmässigheten vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställande av bötesnivåema i högsta grad ifrågasatta. Det är inte motive- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;rat att konkurrensrättsliga överträdelser beivras på en nivå helt skild från Bilaga 8&lt;br&gt;andra områden. En rimligare utgångspunkt vore att konkurrensskadeav-&lt;br&gt;gifter kunde utdömas i samma intervaller som företagsbot i 36 § kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottsbalken. För detta talar också att varken konkurrenskommittén eller&lt;br&gt;promemorian påvisat, att det skulle finnas några behov att skärpa sanktio-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Daeab AB: Det råder en orimlig balans för handelsföretagens del mellan&lt;br&gt;de tänkta konkurrensskadeavgiftema och det förädlingsvärde som handels-&lt;br&gt;ledet åstadkommer. Handelns företag har stora omsättningar men små&lt;br&gt;marginaler. Det vore därför rimligare att relatera konkurrensskadeavgiften&lt;br&gt;till förädlingsvärdet snarare än till omsättningen som här blir ett trubbigt&lt;br&gt;mått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de stora belopp som kommer att utdömas antingen som vite&lt;br&gt;och/eller konkunrensskadeavgifter måste någon form av förhandsbeskeds-&lt;br&gt;institution inrättas. Om dessutom besked från konkurrensverket tar lång&lt;br&gt;tid, måste den enskilde näringsidkaren presumera att hans föreslagna eller&lt;br&gt;tänkta åtgärder är genomförbara och således inte möjliga att förbjuda efter&lt;br&gt;en viss tidsutdräkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICA förbundet: Promemorians förslag att konkurrensskadeavgiften ska&lt;br&gt;&amp;quot;fastställas till lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor eller&lt;br&gt;tio procent av företagets årsomsättning.....vilketdera som är högst&amp;quot; är en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydande skärpning gentemot konkurrenskommitténs skrivning. Där talad-&lt;br&gt;es om att bara när det är &amp;quot;påkallat av omständigheterna...&amp;quot; skulle avgiften&lt;br&gt;kunna sättas högre än fem miljoner, dock max 10 procent av årsomsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna skärpning ger oss anledning att ånyo understryka vår åsikt att sank-&lt;br&gt;tionerna är orimligt stora, särskilt med hänsyn till lagförslagets kvarstå-&lt;br&gt;ende oklarheter och dåliga förutsägbarhet. Vidare att en omsättningsrelate-&lt;br&gt;rad sanktion är speciellt olämplig för handelsföretag, som har en mycket&lt;br&gt;hög omsättning i förhållande till vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom anser vi att lagtext och/eller motiveringarna behöver förtydligas&lt;br&gt;vad avser sanktioner. Vilka sanktioner drabbar ett företag, som fällts för&lt;br&gt;missbruk av dominerande ställning? Ett vitesbelagt åläggande och en kon-&lt;br&gt;kurrensskadeavgift? Eller utgår konkurrensskadeavgiften först när man inte&lt;br&gt;rättat sig efter åläggandet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorbranschens riksförbund (MRF): MRF anser slutligen att en konkur-&lt;br&gt;rensskadeavgift på maximalt tio procent av omsättningen är alldeles för&lt;br&gt;hög med hänsyn till att många branscher arbetar med låga handelsmargina-&lt;br&gt;ler. Om dessutom en rätt till skadestånd införs kan den sammanlagda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;summan av denna och konkurensskadeavgiften bli totalt orimlig. Förslaget&lt;br&gt;måste därför omarbetas i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges livsmedelshandlareförbund: Konkurrensskadeavgifter på inemot&lt;br&gt;10 % av ett företags årsomsättning är helt oacceptabla för en bransch där&lt;br&gt;nettovinsten ligger kring någon procent av omsättningen. Slutsatsen måste&lt;br&gt;vara att minska sanktionerna avsevärt i sådana fall som nu behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig om förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund framhåller att förslaget saknar motsvarighet inom&lt;br&gt;EG-rätten och anser att skadeståndsregeln bör avgränsas till specifika&lt;br&gt;situationer eller till ersättning enbart till utomstående skadelidanden. Gros-&lt;br&gt;sistförbundet Svensk Handel och Sveriges köpmannaförbund ifrågasätter&lt;br&gt;om inte reglema om skadestånd bör utgöra del av den civilrättsliga lagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): Enligt departementspromemorian skall&lt;br&gt;företag som uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden i 4 § eller&lt;br&gt;13 § förslaget ersätta den skada som därigenom uppkommer för annat&lt;br&gt;företag eller avtalspart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den föreslagna bestämmelsen om konkurrensskadeavgift skall vara&lt;br&gt;tillämplig krävs att företaget eller någon som handlar på företagets vägnar&lt;br&gt;uppsåtligt eller oaktsamt överträtt förbudet i 4 eller 13 § alternativt åläg-&lt;br&gt;gande enligt 8 § 2 st. Vad gäller skadestånd har det subjektiva rekvisitet&lt;br&gt;skärpts genom att företaget måste uppsåtligt eller oaktsamt ha orsakat&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag kan givetvis varken handla uppsåtligt eller av oaktsamhet.&lt;br&gt;Såvitt NO förstår innebär detta att det i den här aktuella bestämmelsen&lt;br&gt;krävs uppsåt eller oaktsamhet hos den enskilde företagaren själv eller, om&lt;br&gt;det är fråga om en juridisk person, hos person som intar en ledande ställ-&lt;br&gt;ning i denna. NO kan inte se något bärande skäl för denna - i promemori-&lt;br&gt;an inte kommenterade - skillnad mot vad som föreslås vad gäller konkur-&lt;br&gt;rensskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konkurrenskommitténs förslag framhölls (del 2 sid 286) att ett av de&lt;br&gt;viktigaste motiven till att införa ett skadeståndsinstitut är att enskilda nä-&lt;br&gt;ringsidkare skall få ekonomiska incitament att själva söka ingripa mot&lt;br&gt;konkurrensbegränsande beteenden. Såsom NO framförde i sitt yttrande&lt;br&gt;över konkurrenskommitténs betänkande torde denna eftersträvade effekt av&lt;br&gt;skadestånd minska eller helt utebli utan särskilda bevisregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom påpekats ovan har NO svårt att se att ett handlande i strid med de&lt;br&gt;aktuella förbuden skulle kunna förekomma utan uppsåt om inte hos före-&lt;br&gt;taget så i vart fall hos någon som handlar på företagets vägnar. Om för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slaget genomförs kan möjligheterna till skadestånd komma att reduceras&lt;br&gt;betydligt genom svårigheterna att bestämma hos vem och på vilken nivå i&lt;br&gt;företaget som det subjektiva rekvisitet skall tillämpas. Enligt NO:s mening&lt;br&gt;bör därför övervägas att införa ett strikt skadeståndsansvar för skada som&lt;br&gt;uppkommit genom överträdelser av förbuden i 4 § och 13 § förslaget. NO&lt;br&gt;föreslår därför att 27 § förslaget ges följande lydelse: &amp;quot;Om ett företag&lt;br&gt;överträder förbuden i 4 eller 13 §, skall företaget ersätta den skada som&lt;br&gt;därigenom uppkommer för annat företag eller avtalspart&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan metod att stärka de enskilda företagens incitament är, såsom NO&lt;br&gt;framförde i sitt yttrande över konkurrenskommitténs förslag (s 92), att&lt;br&gt;införa dubbla eller tredubbla skadestånd efter amerikanskt mönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska handelskammarförbundet: I den föreslagna lagstiftningen breddas&lt;br&gt;området för skadestånd väsentligt. Handelskammarförbundet vill i detta&lt;br&gt;sammanhang understryka vad konkurrenskommittén anfört beträffande&lt;br&gt;försiktighet när frågan är om skadestånd på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet - juridiska fakuitetsnämnden: Förslaget till ny&lt;br&gt;konkurrenslag innehåller regler om skadestånd. Fakuitetsnämnden vill klart&lt;br&gt;tillstyrka att dessa regler införs. De utgör en viktig förutsättning för att&lt;br&gt;företagen skall vara intresserade av att själva föra mål enligt lagen och&lt;br&gt;medverkar därigenom till att göra konkurrenslagen självgående. Nämnden&lt;br&gt;vill dock peka på en viss inkonsekvens som förslaget för med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I (Ds 1992:4) Offentlig upphandling och EES - ett lagförslag, har före-&lt;br&gt;slagits att skadestånd för oriktig upphandling endast skall omfatta det&lt;br&gt;negativa kontraktsintresset. I förslaget till ny konkurrenslag finns ingen&lt;br&gt;sådan begränsning. Om och när det andra rättsmedelsdirektivet, 92/13/E-&lt;br&gt;EC (avseende offentlig upphandling), blir gällande även i Sverige genom&lt;br&gt;EES, kommer flera privaträttsliga bolag att vara bundna av upphandlings-&lt;br&gt;reglema och de däri givna skadeståndsreglerna. En situation kan då uppstå&lt;br&gt;när ett upphandlande företag som bryter mot upphandlingsreglema, även&lt;br&gt;kan anses ha brutit mot konkurrensreglerna. Effekten kan då bli att samma&lt;br&gt;förfarande grundar full skadeståndsskyldighet enligt konkurenslagen, men&lt;br&gt;endast en begränsad skadeståndsskyldighet under lagen om offentlig upp-&lt;br&gt;handling, en föga tilltalande lösning. Det är fakultetsnämndens uppfattning&lt;br&gt;att den i förslaget till ny konkurrenslag valda lösningen är den lämpligaste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel: Det bör övervägas om reglema om&lt;br&gt;skadestånd, liksom i andra länder, bör utgöra del av den civilrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund: Reglema om skadestånd bör liksom i andra&lt;br&gt;länder utgöra en del av den civilrättsliga lagstiftningen och inte ingå i&lt;br&gt;konkurrenslagen. Det föreslås ju också i lagförslaget att frågor om skades-&lt;br&gt;tånd skall tas upp i allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund: Förslaget betyder en stark breddning av det&lt;br&gt;område där skadestånd kan aktualiseras. Förslaget saknar en motsvarighet&lt;br&gt;i EG-rätten och kräver enligt industriförbundet en ordentlig utredning.&lt;br&gt;Varken konkurrens-kommitténs betänkande eller promemorian har beaktat&lt;br&gt;denna fråga tillräckligt, varför en analys bör ske med inriktning på att&lt;br&gt;avgränsa skadeståndsregeln t.ex. till specifika situationer eller till ersätt-&lt;br&gt;ning bara till utomstående skadelidanden och inte också omfatta krav av-&lt;br&gt;talsparter emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Tillämpande organ och instansordningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna godtar förslaget eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket anser att frågorna om domstolsinstanser bör övervägas&lt;br&gt;ytterligare med inriktning på att åstadkomma ett mer enhetligt system. Det&lt;br&gt;finns enligt verket även anledning att avvakta de överväganden som för&lt;br&gt;närvarande sker inom justitiedepartementet rörande domstolarnas framtida&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Universitet - juridiska fakuitetsnämnden anser att en uppsplittr-&lt;br&gt;ad instansordning av det slag som föreslås i promemorian inte är lämplig.&lt;br&gt;Fakulteten föreslår att Stockholms tingsrätt skall vara första instans i alla&lt;br&gt;mål enligt konkurrenslagen, att en till Svea hovrätt knuten Marknadsdoms-&lt;br&gt;tol skall vara överinstans och - eventuellt - att Högsta domstolen skall vara&lt;br&gt;sista instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket: För handläggningen av de rättsliga frågor som kan uppstå&lt;br&gt;vid tillämpning av den nya konkurrenslagen anges olika lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att kunna ta ställning till hur en slutlig lösning skall se ut anser DV&lt;br&gt;att dessa frågor bör övervägas ytterligare med inriktning på att åstadkom-&lt;br&gt;ma ett enhetligare system för prövningen. Det finns även anledning att&lt;br&gt;avvakta de överväganden som för närvarande sker inom justitie-&lt;br&gt;departementet rörande domstolarnas framtida organisation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av den nu föreslagna utformningen i fråga om domstolsprövningen&lt;br&gt;är inte av sådan beskaffenhet att den bör läggas till grund för lagstiftning.&lt;br&gt;Det framstår t.ex. som olämpligt att: 21 och 25 §§ ange &amp;quot;tingsrätten&amp;quot; som&lt;br&gt;behörig domstol för att i 47 § förklara att därmed avses Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från EG-domstolen och dess första instans visar att konkur-&lt;br&gt;rensmålen ofta blir synnerligen omfattande. Akter på mer än 10 000 sidor&lt;br&gt;uppges inte vara ovanliga. Även om de mål som gäller enbart svenska&lt;br&gt;förhållanden kanske inte når en sådan omfattning kan de ändå väntas ställa&lt;br&gt;krav på stora resurser. Detta klarar inte domstolarna utan förstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): NO tillstyrker den i departementspro-&lt;br&gt;memorian föreslagna instansordningen. Den föreslagna ordningen ligger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl i linje med vad NO anförde i sitt yttrande över konkurrenskommitténs&lt;br&gt;betänkande (s 81 ff). Marknadsdomstolens centrala ställning som rättsska-&lt;br&gt;pande instans på konkurrensområdet bevaras genom förslaget, något som&lt;br&gt;NO ser som en fördel. Även en annan viktig aspekt, snabbheten i förfaran-&lt;br&gt;det, torde väl kunna tillvaratas i den föreslagna instansordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt departementspromemorian är avsikten att rättegångsreglerna gällan-&lt;br&gt;de indispositiva tvistemål skall användas i mål om utdömande av konkur-&lt;br&gt;rensskadeavgift såväl i tingsrätt som i marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalkens regler om tvistemål är enligt NO:s mening inte anpassa-&lt;br&gt;de till mål av denna karaktär. Konkurrensskadeavgiftens nivå bestäms&lt;br&gt;utifrån en prövning av hur allvarlig en överträdelse av konkurrensreglerna&lt;br&gt;varit, dvs. i vilken omfattning ett beteende medfört skadliga effekter på&lt;br&gt;konkurrensen. Det är inte för denna typ av mål som rättegångsbalkens&lt;br&gt;regler om tvistemål är utarbetade. Prövningen liknar i stället den som sker&lt;br&gt;i brottmål. Denna typ av prövning bör inte utföras av konkurrensverket&lt;br&gt;redan före en huvudförhandling och på basis av skriftligt material. Pröv-&lt;br&gt;ningen bör istället ske efter huvudförhandling och grundas på vad som&lt;br&gt;förekommit vid denna. Den slutliga prövningen bör också fullt ut ankom-&lt;br&gt;ma på domstolen. Mot denna bakgrund anser NO att rättegångsbalkens&lt;br&gt;regler om rättegången i brottmål bör tillämpas i mål om konkurrensskade-&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggas kan: att mål om utdömande av vite, som kan uppkomma efter&lt;br&gt;överträdelser av ålägganden enligt 16 § förslaget, tillämpas rättegångs-&lt;br&gt;balkens regler om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anses lämpligt att likartad rättegångsordning gäller även i mål om&lt;br&gt;konkurrensskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk (SPK'): Den modell rörande tillämpande&lt;br&gt;organ och instansordning som redovisas i promemorian torde enligt SPKs&lt;br&gt;mening vara ändamålsenlig. Verket ser ett betydande värde i att samla&lt;br&gt;sistainstansprövningen till Marknadsdomstolen, eftersom detta bör under-&lt;br&gt;lätta en sammanhängande praxisbildning på det konkurrensrättsliga om-&lt;br&gt;rådet. De processuella bestämmelserna avseende förvärvsprövningen redo-&lt;br&gt;visas inte i departementspromemorian. SPK vill härvid erinra om vad&lt;br&gt;verket anfört i sitt tidigare yttrande, nämligen att överprövningen av för-&lt;br&gt;värvsärenden av flera skäl bör ske i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt: Hovrätten bedömer det nu framlagda förslaget som fullt&lt;br&gt;tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt: Tingsrätten tillstyrker vidare förslaget att tingsrätten&lt;br&gt;skall vara exklusivt forum i första instans i mål om påförande av konkur-&lt;br&gt;rensskadeavgift. I promemorian har bl.a. hänvisats till att valet av Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt skett med patentmålen som förebild. Tingsrätten vill dock&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påpeka den skillnad som kommer att finnas att i målen om konkurrensska-&lt;br&gt;deavgift särskilda sakkunniga inte kommer att ingå i rätten. Såvitt nu kan&lt;br&gt;bedömas kommer inte heller sådana att behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppenbarligen gör sig behovet av att i någon tingsrätt samla en betydande&lt;br&gt;kompetens på konkurrensrättens område starkt gällande. I mål om påföran-&lt;br&gt;de av konkurrensskadeavgift kommer, kan man anta, det att krävas kunsk-&lt;br&gt;aper om EG-rätten på området och om företagsekonomiska sammanhang.&lt;br&gt;Dessa omständigheter i förening med att konkurrensverket kommer att&lt;br&gt;ligga i Stockholm och att antalet mål räknat per år inte torde komma att bli&lt;br&gt;särskilt stort talar för att målen samlas till Stockholms tingsrätt. Samma&lt;br&gt;skäl torde dock kunna anföras för en koncentration av mål om skadestånd&lt;br&gt;på grund av överträdelse av något av förbuden i 4 eller 13 § eller om&lt;br&gt;utdömande av vite som förelagts med stöd av konkurrenslagen. Tingsrätten&lt;br&gt;vill påpeka att det i mål om utdömande av vite kan bli fråga om att be-&lt;br&gt;döma huruvida ett visst förfarande, som i något eller några avseenden&lt;br&gt;avviker från det förfarande som förbjudits, ändå innebär ett överträdande&lt;br&gt;av det vitessanktionerade förbudet. Det kan därvid bli fråga om gräns-&lt;br&gt;dragningar mot förfaranden som enligt praxis inom EG-området är till-&lt;br&gt;låtna. Också vid en bedömning av det utsatta vitets skälighet synes frågan&lt;br&gt;om praxis inom EG kunna bli aktuell. Till det nu anförda kommer värdet&lt;br&gt;av att frågor om konkurrensskadeavgift och skadestånd på grund av den&lt;br&gt;åtgärd för vilken avgift yrkas kan handläggas gemensamt i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten vill med det ovan anförda peka på frågan om även målen om&lt;br&gt;skadestånd och utdömande av vite bör koncentreras till tingsrätten i första&lt;br&gt;och därmed till Svea hovrätt i andra instans. Tingsrätten vill dock inte gå&lt;br&gt;så långt som till ett förordande härav. En möjlig lösning när det gäller&lt;br&gt;skadeståndsmålen är att genom en särskild regel ge den näringsidkare som&lt;br&gt;så önskar rätt att oavsett forumreglema i övrigt föra talan om skadestånd&lt;br&gt;vid Stockholms tingsrätt om här samtidigt förs en talan om konkurrensska-&lt;br&gt;deavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: I avvaktan på att frågan om domstolsväsendets&lt;br&gt;organisation får sin lösning godtar kammarrätten de föreslagna reglema om&lt;br&gt;tillämpande organ, instansordning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet - juridiska fakuitetsnämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom konkurrenskommitténs förslag i fråga om talerätt och instansord-&lt;br&gt;ning låg två bärande tankegångar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att lagen så långt möjligt skulle vara självgående genom att ge företagen&lt;br&gt;rätt och incitament att själva föra sin talan i domstol om överträdelser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att instansordningen skulle vara densamma oavsett vilken sanktion som&lt;br&gt;yrkats, något som möjliggör en samlad prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda dessa hänseenden innebär promemorians lagförslag annorlunda&lt;br&gt;lösningar, något som enligt nämndens mening medför försämringar både&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av företagens rättsställning och förutsättningarna för en effektiv tillämp-&lt;br&gt;ning av lagen i domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln att företag endast får föra talan om vitesålägganden i det fall kon-&lt;br&gt;kurrensverket beslutat att inte ingripa medför att vitessanktionen normalt&lt;br&gt;inte står till förfogande när företag för talan. I de fall talan om avtalsvill-&lt;br&gt;kors ogiltighet inte är aktuell, t.ex. i fall som rör missbruk av domineran-&lt;br&gt;de ställning, torde for företagen endast återstå skadeståndstalan, något som&lt;br&gt;ensamt ofta inte torde anses tillräckligt. Den faktiska situationen torde&lt;br&gt;mycket ofta vara den att ett företag önskar kombinera en talan om viteså-&lt;br&gt;läggande och om skadestånd. Situationen blir inte bättre av att företaget&lt;br&gt;ifråga får räkna med att skadeståndstalan vilandeförklaras i avbidan på att&lt;br&gt;talan om vitesåläggande blir prövad i ett helt annat förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom är regeln i den föreslagna 14 § andra stycket oklar. En praktiskt&lt;br&gt;vanlig situation kan vara att konkurrensverket visserligen överväger vissa&lt;br&gt;åtgärder mot ett företag men inte, eller i vart fall endast delvis, i det hän-&lt;br&gt;seende i vilket ett visst annat företag påkallar ett vitesåläggande. Nämnden&lt;br&gt;utgår från att konkurrensverkets företrädesrätt endast avses gälla vid en&lt;br&gt;huvudsaklig identitet mellan verkets åtgärder och vad det sistnämnda före-&lt;br&gt;taget påkallar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden förordar emellertid att denna motsvarighet till nuvarande konkur-&lt;br&gt;renslags s.k. subsidiära talerätt utgår. Företagen bör själva kunna föra&lt;br&gt;talan även om vitesålägganden och förena en sådan talan med en ogiltig-&lt;br&gt;hetstalan eller skadeståndstalan. Konkurrensverkets intressen bör anses&lt;br&gt;tillräckligt tillgodosedda med föreskrifter om att domstolen skall underrätta&lt;br&gt;verket om sådana stämningsansökningar i förening med att konkurrensver-&lt;br&gt;ket ges interventionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instansordningen har nära samband med det nu sagda. En uppsplittrad&lt;br&gt;instansordning av det slag som föreslås i promemorian ter sig ej lämplig.&lt;br&gt;Konkurrenskommittén sökte lösa problemet genom att ge marknadsdoms-&lt;br&gt;tolen generell behörighet. Vill man ej gå denna väg synes det lämpligast&lt;br&gt;att låta alla mål enligt konkurrenslagen börja i Stockholms tingsrätt, event-&lt;br&gt;uellt förstärkt med särskilt sakkunniga ledamöter - en ordning för vilken&lt;br&gt;andra rättsområden erbjuder goda förebilder. Ett tvåinstanssystem tillämpas&lt;br&gt;ju för övrigt inom EG i konkurrensmål. Överinstans skulle då lämpligen&lt;br&gt;vara en till sammansättningen reformerad marknadsdomstol. Denna skulle&lt;br&gt;med fördel kunna knytas till Svea hovrätt och kan ges formen av en speci-&lt;br&gt;alavdelning, gärna med bibehållet namn, inom hovrättens ram. Härigenom&lt;br&gt;kan en enhetlig processordning åstadkommas. Att det skulle finnas möjlig-&lt;br&gt;het till en, sannolikt sparsamt förekommande, sistainstansprövning i HD&lt;br&gt;efter prövningstillstånd framstår inte som någon nackdel. I och för sig är&lt;br&gt;det dock möjligt att låta marknadsdomstolen, liksom arbetsdomstolen vara&lt;br&gt;slutinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resonemanget förutsätter att det korporativa inslaget i marknadsdomstolens&lt;br&gt;sammansättning avskaffas, såsom konkurrenskommittén föreslagit. Detta&lt;br&gt;bör genomföras under alla förhållanden. Den korporativa sammansättning-&lt;br&gt;en hänger från böljan nära samman med marknadsdomstolens, tidigare&lt;br&gt;näringsfrihetsrådets, förhandlande uppgifter, och passar ej ett rent rättsligt&lt;br&gt;förfarande byggt på förbudsprincipen och kraftigt verkande sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagab AB: Beträffande frågan om tillämpande organ och instansordning&lt;br&gt;vill Dagab endast anföra att det bör finnas möjligheter att överklaga mark-&lt;br&gt;nadsdomstolens domar. Konkurrensverket får också rätt att vid vite ålägga&lt;br&gt;företag att upphöra med överträdelser av förbuden. Konkurrensverkets&lt;br&gt;beslut kan sedan överklagas hos marknadsdomstolen. Denna ställning ger&lt;br&gt;konkurrensverket utomordentligt stor makt. Det finns också anledning att&lt;br&gt;förmoda att tidsutdräkten vid ärendenas handläggning kan bli betydande.&lt;br&gt;Det är därför angeläget att dels se till att processen i konkurrensverket blir&lt;br&gt;snabb, dels att en bortre gräns för väntan på förhandsbesked införs, så att&lt;br&gt;inte näringsverksamhet blir helt lamslagen därför att konkurrensverket har&lt;br&gt;fått en omänsklig arbetsbörda. En annan väg skulle kunna vara att kon-&lt;br&gt;kurrensverket i vissa typer av fall inte fick fatta beslut utan istället förde&lt;br&gt;talan inför marknadsdomstolen, dvs. snarlikt nuvarande förfaringssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa Institutet (Koopi&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;): Slutligen bifaller Koopi det tvåinstansförfa-&lt;br&gt;rande som föreslås i promemorian och att Marknadsdomstolen behåller sin&lt;br&gt;prejudicerande funktion inom konkurrensrätten samt att skadeståndsfrågor&lt;br&gt;avgörs av allmän domstol. Dock tycks fördelningen av handläggningen av&lt;br&gt;vitesmålen och konkurrensavgiftsmålen bli något märklig. I sak bor det väl&lt;br&gt;rimligen röra sig om samma konkurrensbegränsning som skall prövas och&lt;br&gt;därför bör också avgiftsfrågan och vitesfrågan avgöras av samma instan-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga remissinstanser anser att tidpunkten for lagens ikraftträdande bör&lt;br&gt;senareläggas. Det är bl.a. Sveriges industriförbund, Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges livsmedelshadlarefor-&lt;br&gt;bund, Dagab AB, Företagarnas riksorganisation, Svenska handelskammar-&lt;br&gt;förbundet och Lantbrukarnas riksförbund. De flesta av dessa anser att&lt;br&gt;lagen bör träda i kraft den 1 januari 1994. De skäl som anförs för ett&lt;br&gt;senare ikraftträdande är huvudsakligen att företagen för att anpassa sig till&lt;br&gt;de nya reglema behöver längre tid från tidpunkten for ett riksdagsbeslut&lt;br&gt;och från det att gruppundantag utfärdas, samt att ärendeanhopningen hos&lt;br&gt;konkurrensverket annars kommer att bli alltför omfattande i ett inlednings-&lt;br&gt;skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga remissinstanser anser vidare att det för anpassningen till de nya&lt;br&gt;reglema krävs längre tidsfrister i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare underlätta anpassningen kan man enligt Svenska Han-&lt;br&gt;delskammarförbundet skjuta förfarande- och sanktionsreglema på fram-&lt;br&gt;tiden och i stället under en övergångstid låta sanktionsreglema i konkur-&lt;br&gt;renslagen fortsätta att gälla. Liknande synpunkter framförs av ICA För-&lt;br&gt;bundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK): NUTEK ansluter sig här&lt;br&gt;till promemorians resonemang men vill understryka att omorganisationen&lt;br&gt;av de konkurrensvårdande myndigheterna samt kvardröjande oklarheter&lt;br&gt;rörande när EES-avtalet kan komma att träda i kraft talar för att överg-&lt;br&gt;ångsbestämmelserna bör vara mjukare och längre övergångstider bör över-&lt;br&gt;vägas i såväl företagens som myndigheternas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen: De föreslagna förbuds- och undantagsreglerna har i&lt;br&gt;åtskilliga avseenden oklar räckvidd och måste preciseras i rättstillämpning-&lt;br&gt;en. Som anförs i promemorian kan och bör EG:s praxis ge mycket ledning&lt;br&gt;för reglernas tolkning och tillämpning. Stora krav kommer att ställas på&lt;br&gt;det nya konkurensverket vid tillämpningen av reglema, särskilt i ett in-&lt;br&gt;ledningsskede. Också marknadsdomstolens verksamhet kommer självfallet&lt;br&gt;att påverkas. Det finns dock inte anledning anta att tolkningen av den&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen skulle innebära allvarliga praktiska problem vare&lt;br&gt;sig för berörda myndigheter eller för näringslivet. En förlängning av över-&lt;br&gt;gångstiderna är dock önskvärd för att underlätta anpassningen till det nya&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsvenska handelskammaren: Handelskammaren vill dock understryka&lt;br&gt;vikten av att arbetet med inrättandet av den nya myndigheten Konkurrens-&lt;br&gt;verket forceras för att handläggning av framför allt övergångsärenden inte&lt;br&gt;skall skapa problem för näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare av yttersta vikt att väntetiderna för behandling av undantags-&lt;br&gt;ärenden begränsas för att undanröja osäkerhet i näringslivet. En längsta&lt;br&gt;handläggningstid av undantagsärenden bör därför stadfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att EG med begreppet marknad avser hela den inre marknaden,&lt;br&gt;medan promemorian Ny konkurrenslag med marknad avser den svenska&lt;br&gt;nationella marknaden befäster ytterligare vikten härav, eftersom detta&lt;br&gt;faktum i sig kan förväntas leda till att undantag i vissa fäll kan bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan detta inte lösas inom ramen för nuvarande tidsplanering bör ikraftträ-&lt;br&gt;dandet av lagen uppskjutas för att säkerställa att den kan implementeras&lt;br&gt;korrekt och problemfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Handelskammarförbundet: Även för myndigheterna torde om-&lt;br&gt;ställningstiden vara alltför knappt tilltagen, särskilt med hänsyn till att det&lt;br&gt;nya konkurrensverket ännu inte ens bildats. Näringslivet har ett berättigat&lt;br&gt;krav att konkurrensmyndigheten skall kunna fullgöra sina åligganden på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt, såväl beträffande ärendehanteringen som när det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller information om gällande bestämmelser och praxis. Risken är stor att&lt;br&gt;konkurrensverket inte kommer att kunna uppfylla detta krav redan den 1&lt;br&gt;januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergångsbestämmelser som föreslås är inte tillräckliga for att komma&lt;br&gt;till rätta med problemen, bl.a. på grund av att de endast avser sådana avtal&lt;br&gt;som träffats före lagens ikraftträdande och således inte tar hänsyn till avtal&lt;br&gt;som träffas därefter. Vid ett ikraftträdande redan den 1 januari 1993 är det&lt;br&gt;uppenbart att misstag kan begås på grund av bristande information eller&lt;br&gt;annan liknande anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bättre lösning än den föreslagna är, enligt Handelskammarförbundets&lt;br&gt;mening, att gruppundantagen och de viktigare tillkännagivandena, som bör&lt;br&gt;beslutas efter samråd med näringslivet, presenteras runt årsskiftet 92/93&lt;br&gt;och att lagen träder i kraft exempelvis ett år därefter. Då skulle företag&lt;br&gt;och myndigheter få bättre tid att anpassa sig till det nya systemet och&lt;br&gt;ärendetillströmningen till Konkurrensverket, som i ett inledningsskede&lt;br&gt;under alla förhållanden kommer att vara betydande, kunna minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelskammarförbundet anser således att en senareläggning av ikraftträ-&lt;br&gt;dandet är nödvändigt. För att ytterligare underlätta en anpassning till det&lt;br&gt;nya systemet skulle i ett inledningsskede på några år enbart de materiella&lt;br&gt;reglema i den föreslagna lagstiftningen kunna inforas, medan förfarande-&lt;br&gt;och sanktionsreglema skjuts på framtiden. I stället skulle nuvarande sven-&lt;br&gt;ska förfaranderegler under motsvarande tid bli kvar. Detta skulle dels&lt;br&gt;möjliggöra att EG:s materiella konkurrensregler kunde prövas i landet utan&lt;br&gt;att den administrativa överbyggnad, som systemet i sin helhet förutsätter,&lt;br&gt;behöver byggas upp, dels såsom nämnts, underlätta en smidig anpassning&lt;br&gt;hos företagen och myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel: Lagstiftningen föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993, dvs. samtidigt som EES-avtalet planeras träda ikraft. Det&lt;br&gt;är ännu osäkert exakt när EES-avtalet träder ikraft. Ett ikraftträdande av&lt;br&gt;lagförslaget redan den 1 januari 1993 skulle betyda att endast ett par måna-&lt;br&gt;der kommer att förflyta från beslut i riksdagen till ikraftträdandet. Tiden&lt;br&gt;för näringslivet att förbereda sig blir då mycket kort, varför förbundet&lt;br&gt;förordar att ikraftträdandet sätts till en tidpunkt som ligger ett år från såväl&lt;br&gt;rikdagsbeslut som tillkännagivandet av gruppundantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen kommer att ställa nya krav på företagen och kommer att&lt;br&gt;innebära en betydligt ökad arbetsbelastning hos företagen. Detta är be-&lt;br&gt;svärande framför allt för de små och medelstora företagen utan tillgång till&lt;br&gt;egen expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för dessa företag vill förbundet föreslå att den i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna angivna fristen på två månader förlängs till 12 måna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund: Mot bakgrund av ovanstående anser därför&lt;br&gt;Köpmannaförbundet att om en ny lag av föreslagen typ, trots Förbundets&lt;br&gt;invändningar på en rad väsentliga punkter, ändå införs bör den tidigast&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1994. Därutöver måste långa övergångstider ges&lt;br&gt;innan ett beslut om förbud mot ett visst förfarande skall träda i kraft. Ett&lt;br&gt;ikraftträdande bör förslagsvis ske först efter ca 12 månader efter ett beslut,&lt;br&gt;eftersom många avtal löper kalenderårsvis med flera månaders uppsäg-&lt;br&gt;ningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till att skjuta på tidpunkten för lagens ikraftträdande är att&lt;br&gt;uppskjuta verkställigheten av de straff som föreslås tills den nya lagens&lt;br&gt;synsätt har hunnit få genomslagskraft i samhället - förslagsvis 2-3 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller befintliga avtal som redan är i kraft när lagen böijar gälla&lt;br&gt;måste också skäliga övergångstider ges för företagen att ansöka om undan-&lt;br&gt;tag. Här anser vi att företagen bör ges en tidsram på ett år som skälig tid&lt;br&gt;för ansökan och anpassning av gällande samarbetsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte hindra nya initiativ och därmed tillväxten i ekonomin anser vi&lt;br&gt;att konkurrensverket skall ge besked till företagen inom tre månader efter&lt;br&gt;ansökan om undantag eller icke-ingripandebesked. Har inte besked lämnats&lt;br&gt;inom denna tid skall undantag eller icke-ingripandebesked förutsättas ha&lt;br&gt;beviljats. Liknande tidskrav finns redan i nuvarande konkurrenslag rörande&lt;br&gt;förvärvsprövn ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund: Enligt förbundets uppfattning är den föreslagna&lt;br&gt;övergångstiden om sex månader för kort och bör förlängas till minst tolv&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförs i promemorian skall företagen under övergångsperioden bl.a.&lt;br&gt;ha en möjlighet att korrigera förbjudna avtal eller upphöra att tillämpa&lt;br&gt;dem. Särskilt ur denna synvinkel är en sexmånadersperiod för kort. Pro-&lt;br&gt;memorian har underskattat den tid som kan krävas for att omförhandla&lt;br&gt;avtal. Även allmänt bör en övergångstid som är betydligt längre än sex&lt;br&gt;månader anses motiverd med tanke på den mycket genomgripande för-&lt;br&gt;ändring av konkurrensrätten i Sverige som ett genomförande av förslaget&lt;br&gt;kommer att innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen kommer enligt planerna att behandlas under hösten 1992,&lt;br&gt;vilket betyder att det blir högst en eller ett par månader från beslut i riks-&lt;br&gt;dagen till dess att lagen träder i kraft. Det ger en helt otillräcklig tid för&lt;br&gt;näringslivet att förbereda sig även om det finns övergångsregler. Förbun-&lt;br&gt;det förordar därför att ikraftträdandet sätts till en tidpunkt som ligger ett år&lt;br&gt;efter såväl riksdagens beslut som publicerandet av samtliga gruppundantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagamas riksorganisation: Den tidpunkt som föreslås for ikraftträdan-&lt;br&gt;de, nämligen vid årsskiftet, är i alla händelser en alldeles för kort tid för&lt;br&gt;att företagen ska kunna anpassa sig till de nya reglema och deras admini-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1922193. 1 saml. Nr 56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stration. Det torde dessutom vara en orimlighet for det tilltänkta konkur-&lt;br&gt;rensverket att kunna ge riktlinjer till ledning för företagen innan den före-&lt;br&gt;slagna ikraftträdandetidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund (LRF): Övergångsreglerna måste göras liberala-&lt;br&gt;re om förslaget genomföres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagab AB: Som ovan sagts finner vi det anmärkningsvärt att man försöker&lt;br&gt;forcera fram en lagstiftning till 1 januari 1993. Det är dessutom inte ens är&lt;br&gt;klart att Sverige kommer att vara med i den inre marknaden genom ett&lt;br&gt;EES-avtal från denna tidpunkt. Vi anser att Sverige inte bör gå i spetsen&lt;br&gt;bland EG-nationema för en lagstiftning, utan snarast se till att anpassnings-&lt;br&gt;möjligheterna är så bra och stora som möjligt. En rimligare genomföran-&lt;br&gt;detidpunkt av en ny lagstiftning vore mot den bakgrunden den 1 januari&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt vill vi understryka att man kan inte bara kasta om affärs-&lt;br&gt;verksamhet med några månaders varsel. Vi anser att en lång övergångstid&lt;br&gt;skall gälla, då alla tänkbara typer av undantagsprövningar kan genomföras.&lt;br&gt;Kanske ända upp till 18 eller 24 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICA Förbundet: För att något dämpa effekterna av den planerade snabba&lt;br&gt;övergången till en radikalt ändrad konkurrenslag, föreslås övergångsregler.&lt;br&gt;Desa innebär att företagen ges sex månader från lagens ikraftträdande att&lt;br&gt;inkomma med anmälan av avtal etc. för beviljande av undantag eller an-&lt;br&gt;sökan om icke-ingripandebesked. I sådana fall ska verkningarna av ett&lt;br&gt;negativt besked inträda först två månader efter konkurrensverkets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att dessa tidsramar är helt orealistiska. Avtalen som reglerar t.ex.&lt;br&gt;samarbetet mellan fabrikanter, partihandel och butiker vid säljkampanjer&lt;br&gt;träffas årsvis. Med hänsyn därtill bör verkningarna av ett beslut, i varje&lt;br&gt;fall under ett övergångsskede, inträda först ett år efter konkurrensverkets&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mjukare övergång från nuvarande till ny lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningen av detta yttrande ifrågasatte vi behovet av en så snabb och&lt;br&gt;total EG-anpassning av den svenska konkurenslagen. I det nu föreliggande&lt;br&gt;förslaget till ny konkurrenslag finns fortfarande betydande oklarheter om&lt;br&gt;innebörden av olika regler, påföljder och definitioner. Förhoppningsvis&lt;br&gt;kan en hel del klaras ut i kommande proposition, men sedan krävs också&lt;br&gt;en rejäl anpassningstid för svenska företag, som först måste lära sig alla&lt;br&gt;nya regler och sedan anpassa i vissa falla mångåriga arbetsmetoder till nya&lt;br&gt;förutsättningar. Därför tror vi det skulle gagna introduktionen av och&lt;br&gt;förståelsen för en ny konkurenslag om man kunde hitta en mjukare över-&lt;br&gt;gångsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att åstadkomma en mjukare övergång till en ny EG-anpassad kon-&lt;br&gt;kurrenslag, skulle kunna vara att nu införa en lag med EG-rättens materi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ella innebörd, men bibehålla nuvarande sanktionssystem och administrativa&lt;br&gt;uppläggning till den dag Sverige inträder som medlem i EG. Med en sådan&lt;br&gt;uppläggning skulle man även kunna undvika den anhopning av ärenden och&lt;br&gt;därav följande långa handläggningstider och/eller ansvällning av byråkrati&lt;br&gt;som annars riskeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorbranschens riksförbund (MRF): Vidare bör den föreslagna överg-&lt;br&gt;ångstiden, dvs. den tid under vilken företagen har möjlighet att göra änd-&lt;br&gt;ringar i nu tillåtna avtal, förlängas från sex månader till ett år från det&lt;br&gt;lagstiftningen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska åkeriförbundet: Den korta tid som förutses mellan den nya lagens&lt;br&gt;antagande i slutlig form och dess föreslagna ikraftträdande innebär en&lt;br&gt;alltför kort respit för alla de mindre företagen för att hinna sätta sig in i&lt;br&gt;dess nytänkande. Ett framskjutet ikraftträdande bör allvarligt övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges livsmedelshandlareförbund: Vårt förhållande till EG kräver inte&lt;br&gt;ett snabbt genomförande av nya regler. Däremot krävs stora omställningar&lt;br&gt;inom bl.a. handeln. Lagstiftningen bör därför träda ikraft först den 1&lt;br&gt;januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången från dagens system med central prisservice till främst mindre&lt;br&gt;butiker kräver ytterligare något längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Synpunkter på lagförslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9.1 Förslaget till ny konkurrenslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket: Vid ett eventuellt EES-avtal kommer det att finnas två&lt;br&gt;näst intill identiska regelsystem för konkurrensfrågor, ett för handel mellan&lt;br&gt;medlemsländer och ett för handel inom Sverige. I likhet med vad som&lt;br&gt;beskrivits förekomma inom EG kommer säkerligen dessa båda system att&lt;br&gt;vara samtidigt tillämpliga i åtskilliga fall. Inom EG förefaller det enligt&lt;br&gt;promemorian att finnas en etablerad praxis i dessa frågor som går ut på att&lt;br&gt;systemen i dessa fall kan och skall tillämpas parallellt men om besluten&lt;br&gt;inte leder till samma resultat är i vissa fall beslut enligt de nationella reg-&lt;br&gt;lema inte giltiga. Om ett motsvarande resultat är avsett att åstadkommas&lt;br&gt;vid tillämpning av konkurrenslagen och EES-lagen bör det anges i lagtext,&lt;br&gt;lämpligen i konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): I 1 § departementspromemorian anges&lt;br&gt;att lagen har till ändamål att skapa utrymme for och upprätthålla en effek-&lt;br&gt;tiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NO.s uppfattning bör orden &amp;quot;skapa utrymme för och upprätthålla&amp;quot;&lt;br&gt;ersättas av orden &amp;quot;undanröja och motverka hinder för&amp;quot;. Denna ordalydelse&lt;br&gt;speglar enligt NO:s uppfattning bättre vad lagen syftar till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet - juridiska fakultetsstyrelsen: I specialmotiveringen till&lt;br&gt;den föreslagna lagens 1 § sägs (på s 63) att &amp;quot;När riksdagen efter avvägning&lt;br&gt;mellan olika allmänna intressen genom lag beslutat om offentliga regle-&lt;br&gt;ringar som medför konkurrenshämmande verkningar kan däremot den&lt;br&gt;situationen uppkomma att konkurrenslagen inte alls skall tillämpas. Före-&lt;br&gt;tagen kan då vara rättsligt förpliktade att handla på visst sätt. Konkurrens-&lt;br&gt;begränsande avtal&lt;br&gt;eller avtalsvillkor vilka sålunda inte ger uttryck for den fria partsviljan,&lt;br&gt;utan är en direkt och avsedd effekt av lagstiftning eller en ofrånkomlig&lt;br&gt;följd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av denna, kan således inte angripas med stöd av denna lag&amp;quot;. Enligt fakul-&lt;br&gt;tetsstyrelsens mening böT det nu sagda ges status av och utformas som&lt;br&gt;lagtext och införas som en ny 2 § i den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket: Av specialmotiveringen till 3 § framgår att ordet företag&lt;br&gt;avses ha en innebörd som avviker från normalt svenskt språkbruk. Det bör&lt;br&gt;på något sätt framgå av lagtexten att uttrycket har en vidare innebörd än&lt;br&gt;normalt, förslagsvis genom att ta in den definition som ges i specialmoti-&lt;br&gt;veringen. Detsamma gäller det centrala ordet avtal som också avses ha en&lt;br&gt;mycket vid innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt: I 3 § i promemorieförslaget införs begreppet &amp;quot;före-&lt;br&gt;tag&amp;quot;. Enligt special motiveringen till den angivna paragrafen anges att&lt;br&gt;&amp;quot;företag&amp;quot; väsentligen har samma innebörd som det sedan länge i svensk&lt;br&gt;rätt använda begreppet &amp;quot;näringsidkare&amp;quot;. Det har i specialmotiveringen inte&lt;br&gt;anförts något som övertygar tingsrätten om det nödvändiga och lämpliga i&lt;br&gt;att införa en för svensk rätt ny term som förefaller vara nästan synonym&lt;br&gt;med det redan befintliga och väl inarbetade begreppet &amp;quot;näringsidkare&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Begreppet företag avses få en innebörd som&lt;br&gt;enligt kammarrättens mening inte helt stämmer med vanligt språkbruk. I&lt;br&gt;synnerhet vad gäller olika former av offentlig verksamhet borde det därför&lt;br&gt;övervägas att i lagtexten ta med en definition av det slag som nu finns på&lt;br&gt;s. 61 i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet: I promemorians specialmotivering till lagför-&lt;br&gt;slaget sägs det att begreppet företag ska, precis som i EG-rätten, ges en&lt;br&gt;vidsträckt tolkning. Begreppet ska omfatta i princip varje juridisk person&lt;br&gt;eller fysisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell&lt;br&gt;natur. För offentligrättsliga subjekt, som kommuner, är myndighetsutöv-&lt;br&gt;ningen undantagen. I förbundets yttrande över konkurrenskommitténs&lt;br&gt;huvudbetänkande sägs det: &amp;quot;Om kommunerna i ökad utsträckning betraktas&lt;br&gt;som näringsidkare ökar därmed den statliga kontrollen av kommunerna.&lt;br&gt;Det är enligt Kommunförbundets uppfattning angeläget att Konkurrensver-&lt;br&gt;kets kontroll utformas så att den inte medför störningar i den lokala polit-&lt;br&gt;iska processen&amp;quot;. Det finns enligt styrelsens mening anledning att ytterliga-&lt;br&gt;re understryka detta. Den kommunala självstyrelsen är lagfäst i regerings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formen och i den nya kommunallagen. Kommunernas offentligrättsliga&lt;br&gt;särställning och kommunalpolitiska styrning är, enligt styrelsens uppfatt-&lt;br&gt;ning, förhållanden som på ett tydligare sätt än hittills måste beaktas i&lt;br&gt;konkurrensrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium: Kollegiet anser dock att tillämpningen av lagen som&lt;br&gt;den framgår av motiven i promemorian i vissa avseenden är oklar. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. i fråga om förbjudna och därmed ogiltiga avtal som förutsätts&lt;br&gt;kunna tillämpas under den tid konkurrensverket handlägger anmälan om&lt;br&gt;undantag från förbudet. De vidtagna åtgärderna åtnjuter i regel immunitet&lt;br&gt;mot konkurrensskadeavgift under handläggningstiden. Till oklarheten&lt;br&gt;bidrar också språkbruket. Begäran om undantag från förbudet i 4 §, d.v.s.&lt;br&gt;en regelrätt dispensansökan, benämns anmälan medan begäran om icke-&lt;br&gt;ingripandebesked, dvs. en förklaring att ett visst förfarande inte strider&lt;br&gt;mot lagen, benämns ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ImmatgrialräH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt departementspromemorian omfattas inte de immaterialrättsliga&lt;br&gt;ensamrätterna som sådana av 4 § i förslaget. Om däremot ensamrätten&lt;br&gt;överlåts eller upplåts till någon annan än rättighetsinnehavare, föreligger&lt;br&gt;ett avtalsförhållande i paragrafens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO delar i stort bedömningen i promemorian av i vilken mån immaterial-&lt;br&gt;rättsliga ensamrätter omfattas av förbudet i 4 § förslaget men vill peka på&lt;br&gt;att det möjligen kan visa sig problematiskt att vid rättstillämpningen an-&lt;br&gt;vända EG-rätten till ledning för bedömningen av konkurrensbegränsande&lt;br&gt;verkningar inom landet av visst rättsenligt utnyttjande av de immaterial-&lt;br&gt;rättsliga ensamrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan i vilken omfattning avtal om upplåtelse eller överlåtelse av immate-&lt;br&gt;rialrättsliga ensamrätter skall anses ha till syfte eller effekt att konkurren-&lt;br&gt;sen på den svenska marknaden hindras, inskränks eller snedvrids på ett&lt;br&gt;märkbart sätt påkallar i sig därför enligt NO:s mening en närmare belys-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalskriteriet,&lt;br&gt;Immaterialrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian anges att dess förslag formellt sett inte medger&lt;br&gt;ingripanden mot konkurrensbegränsningar i fullt ut samma sträckning som&lt;br&gt;konkurrenslagens missbruksbestämmelse. Detta anges gälla konkurrensbe-&lt;br&gt;gränsande beteenden som inte har sin grund i avtal etc. och som vidtas av&lt;br&gt;företag utan dominerande ställning. Det anges vidare att det dock kan antas&lt;br&gt;att sådana fall är sällsynta och i allmänhet saknar betydelse för konkurren-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO delar uppfattningen i promemorian att ovan angivet beteende som i&lt;br&gt;dag kan prövas enligt 2 § KL i vissa fall faller utanför det föreslagna&lt;br&gt;förbudsområdet. Avgörande är härvid tolkningen av avtal skriteriet i 4 §&lt;br&gt;förslaget. EG-domstolen har givit motsvarande avtalskriterium i 85 art.&lt;br&gt;Romfördraget en vid tolkning. Så t.ex. har EG-domstolen i flera fall ansett&lt;br&gt;ett till synes ensidigt beslut av en leverantör att vägra att leverera till en&lt;br&gt;viss återförsäljare vara resultatet av en underförstådd överenskommelse&lt;br&gt;mellan leverantören och hans befintliga återförsäljare. På liknande sätt har&lt;br&gt;EG-domstolen ansett att en leverantörs försäljningsstrategi kunnat ses som&lt;br&gt;utgörande en av leverantörens återförsäljare underförstått accepterad del av&lt;br&gt;deras avtalsrelation och att detta forhållande kan vara nog för att avtalskri-&lt;br&gt;teriet skall kunna anses uppfyllt. En forutsättning synes i båda situationer-&lt;br&gt;na vara att leverantören tillämpar ett distributionssystem som på något sätt&lt;br&gt;begränsar en utanför systemet stående återförsäljares möjligheter att delta&lt;br&gt;i detta. Hur långtgående dessa begränsningar skall vara för att en leverans-&lt;br&gt;vägran skall kunna anses grundad på en underförstådd överenskommelse är&lt;br&gt;en rättstillämpningsfråga som inte kan besvaras generellt. En lika vid&lt;br&gt;tolkning av avtalskriteriet i 4 § förslaget som den EG-domstolen hittills&lt;br&gt;givit uttryck för skulle kunna innebära att skillnaden i bedömningen gent-&lt;br&gt;emot nu gällande rätt blir begränsad. Med hänsyn härtill anser inte heller&lt;br&gt;NO att det nu finns något behov av en särreglering för att täcka in den del&lt;br&gt;av 2 § konkurrenslagens tillämpningsområde som faller utanför förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 st 3 P-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian anges att en köptrohetsrabatt - ofta i form av&lt;br&gt;årsbonus - kan innebära en premiering av köpare som tillgodoser hela eller&lt;br&gt;större delen av sitt inköpsbehov hos ett företag. Rabatten - bonusen - sägs&lt;br&gt;oftast inte vara prestationsanpassad och kan därför innebära en diskrimine-&lt;br&gt;ring när inte lika stora order ger lika stor rabatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påståendet att köptrohetsrabatter oftast inte är prestation sanpassade är&lt;br&gt;alltför långtgående. Uttalandet kan uppfattas så att prestationer från köpar-&lt;br&gt;ens sida bara kan ha kostnadsavlastande effekter for säljaren. Hänsyn&lt;br&gt;måste dock också tas till prestationer som är intäktsskapande. Stora årsin-&lt;br&gt;köp är ofta intäktsskapande och kan ur företagsekonomisk synpunkt vara&lt;br&gt;väl värda att premiera. En annan sak är huruvida det från konkurrensrätts-&lt;br&gt;lig synpunkt skall accepteras att sådana intäktsskapande prestationer i det&lt;br&gt;dynamiska perspektivet premieras i form av särskilda rabatter. Att domine-&lt;br&gt;rande företag tillämpar en sådan rabattgivning accepteras inte i EG-rätten&lt;br&gt;såsom NO har uppfattat denna. Det är däremot oklart hur man ställer sig&lt;br&gt;till intäktsskapande rabatter tillämpade av icke dominerande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt: Lagförslaget i 4 § första stycket bör hellre utformas enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något annat inte följer av beslut enligt 6 § eller föreskrifter enligt 11&lt;br&gt;§, är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hindra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskränka eller snedvridna konkurrensen på den svenska marknaden på ett Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Förslaget synes avvika från förebilden i Rom-&lt;br&gt;fördraget på så sätt att villkoret &amp;quot;på ett märkbart sätt&amp;quot; inte återfinns i&lt;br&gt;fördraget. Inom EG tycks den begränsning som ligger i nämnda villkor&lt;br&gt;gälla enligt praxis, vilket kan vara en bättre lösning. Denna skillnad kan&lt;br&gt;nämligen få en viss betydelse. En anbudskartell kan bli tillåten enligt&lt;br&gt;förslaget, om de i kartellen ingående företagen inte tillsammans har en viss&lt;br&gt;storlek eller marknadsandel. Kammarrätten är tveksam till om detta är en&lt;br&gt;lyckad förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konkurrenskommitténs förslag fanns ett krav på information till mottaga-&lt;br&gt;ren av anbud i de fall där en tillåten anbudskartell avgav anbud (kommit-&lt;br&gt;téns lagförslag 9 och 20 §§). Det bör övervägas att införa en sådan in-&lt;br&gt;formationsskyldighet om nu föreliggande förslag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet - juridiska fakuitetsnämnden:&lt;br&gt;Förhållandet till immaterialrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande konkurrenslagen anses gälla att det normalt inte är&lt;br&gt;möjligt att ingripa mot sådana konkurrensbegränsningar som ligger inom&lt;br&gt;ramen för ensamrätten. Av promemorian framgår inte (jfr.s. 63 f.) huruvi-&lt;br&gt;da denna princip är avsedd att vara tillämplig även enligt den föreslagna&lt;br&gt;lagen. Enligt fakuitetsnämnden framstår det emellertid som självklart att&lt;br&gt;den nya lagen inte kan ges en sådan innebörd att den neutraliserar effekter-&lt;br&gt;na av immaterialrättslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller möjligheterna att med stöd av den föreslagna lagen kunna in-&lt;br&gt;gripa mot geografiska marknadsuppdelningar i patentlicensavtal synes vad&lt;br&gt;som anförs i promemorian grunda sig på en missuppfattning. En exklusiv&lt;br&gt;licens att tillverka en patentskyddad produkt ger inte i sig upphov till&lt;br&gt;någon absolut marknadsuppdelning (jfr.s.64). Exklusiviteten innebär endast&lt;br&gt;att licensgivaren varken har rätt att själv vara verksam inom det område&lt;br&gt;som licensen avser eller att upplåta konkurrerande licenser avseende detta&lt;br&gt;område. Däremot hindrar inte exklusiviteten eventuella andra licenstagare&lt;br&gt;i andra områden från att sälja sina produkter till kunder inom den förste&lt;br&gt;licenstagarens område. För att detta skall kunna hindras måste exklusivi-&lt;br&gt;tetsklausulema kompletteras med klausuler om absolut områdesskydd.&lt;br&gt;Rena exklusivitetsklausuler anses inte heller konkurrensbegränsande inom&lt;br&gt;EG (mål 258/78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljvägran och liknande diskriminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden delar inte den i promemorian uttryckta uppfattningen att lagför-&lt;br&gt;slaget endast marginellt skulle skilja sig från nuvarande ordning vad gäller&lt;br&gt;möjligheterna att ingripa mot säljvägran och liknande diskriminering.&lt;br&gt;Jämfört med dagens situation blir det, om lagförslaget genomförs, en&lt;br&gt;betydande minskning av de rättsliga möjligheterna till ingripande på detta&lt;br&gt;område. Dessa ingripanden har hittills i stor utsträckning riktats mot oligo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polföretag och andra leverantörer av välkända märkesvaror, som i allmän-&lt;br&gt;het inte torde ha en dominerande marknadsställning. Det är tveksamt om&lt;br&gt;möjligheterna att ingripa mot sådan säljvägran, bakom vilken ligger avtal&lt;br&gt;eller annat samordnat förfarande, t.ex. mellan leverantör och återförsälja-&lt;br&gt;re, kommer att få så stor betydelse. Leverantörer kommer nog i allmänhet&lt;br&gt;att undvika dylika uppgörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill man behålla nuvarande rättsläge erfordras att lagförslaget komplette-&lt;br&gt;ras. Detta bör ej ske genom bibehållande av nuvarande generalklausul.&lt;br&gt;Ingår en sådan i den nya lagen uppnås inte den klarhet i gränsdragningen&lt;br&gt;mellan tillåtet och otillåtet, varpå den föreslagna motsvarigheten till art. 85&lt;br&gt;bygger. Det rätta synes i så fall vara att komplettera lagförslaget med en&lt;br&gt;särskild bestämmelse riktad mot säljvägran. Förebilder härtill finns utom-&lt;br&gt;lands. Sålunda innehåller den franska konkurrenslagen, som bygger på art.&lt;br&gt;85 och 86, en sådan särskild bestämmelse, som för övrigt har stor betydel-&lt;br&gt;se i praxis. En särskild bestämmelse i ämnet finns också i den tyska kon-&lt;br&gt;kurrenslagen, dock begränsad till s.k. marknad sstarka företag. Vad gäller&lt;br&gt;själva bedömningsprincipema skulle man däremot i huvudsak kunna be-&lt;br&gt;hålla skadlighetskriteriema i nuvarande generalklausul och därigenom&lt;br&gt;knyta an till hittillsvarande praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med viss tvekan har dock nämnden stannat för att inte förorda en dylik&lt;br&gt;komplettering. Härför talar främst två skäl. Det ena är att säljvägransären-&lt;br&gt;den hittills upptagit en väl stor del av NO:s resurser och att mellanmärkes-&lt;br&gt;konkurrensen torde böra pointeras starkare i förhållande till inommärkes-&lt;br&gt;konkurrensen än vad fallet varit framför allt i NO:s interna praxis. Det&lt;br&gt;andra är att Sveriges inlemmande i EG/EES-marknaden bör öppna för fler&lt;br&gt;aktörer på marknaden och import av nya fabrikat och därigenom ge pris-&lt;br&gt;konkurrerande återförsäljare tillgång till nya intressanta alternativ. Det kan&lt;br&gt;påpekas att parallellimport även av patent- och mönsterskyddade produkter&lt;br&gt;i stor utsträckning blir möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden håller dock inte för osannolikt att det sedan några års erfaren-&lt;br&gt;heter av tillämpningen av den nya lagen föreligger kan bli aktuellt att&lt;br&gt;komplettera densamma på här antytt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagab AB: En viktig paragraf i förslaget är paragraf 4, där olika typer av&lt;br&gt;konkurrensbegränsande förbjudet samarbete mellan företag exemplifieras.&lt;br&gt;Vi anser att prissamarbete av kampanj karaktär för vissa typer av produkter&lt;br&gt;oundgängligen måste vara tillåtet för företag i frivillig samverkan (se&lt;br&gt;ovan), annars föreligger inte neutralitet mellan olika företags- eller associa-&lt;br&gt;tionsformer. Ett förbud strikt tillämpat beträffande detta prissamarbete av&lt;br&gt;kampanj karaktär skulle också leda till högre kostnader för företagen. Där-&lt;br&gt;med också högre priser för konsumenterna och eventuellt i ett senare skede&lt;br&gt;utslagning och försämrad närservice av butiker. Detta gäller inte bara&lt;br&gt;dagligvaror utan också specialvaror. Vi anser det utomordentligt angeläget&lt;br&gt;att man i lagstiftningsarbetet tar hänsyn till denna ståndpunkt. Nu före-&lt;br&gt;ligger det i promemorian inte annat än mycket svepande formuleringar och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårigheten att tolka dessa beträffande möjligheterna till icke-ingripande&lt;br&gt;besked eller undantag är utomordentligt små. Däremot anser vi det natur-&lt;br&gt;ligt att cirkaprissamarbetet upphör. På den punkten har vi inga invänd-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagligvaruleverantörers förbund DLF):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande for innebörden av förbuden i förslagets 4 § Förbud mot kon-&lt;br&gt;kurrensbegränsande samarbete mellan företag och 13 § Förbud mot miss-&lt;br&gt;bruk av dominerande ställning är begreppet relevant marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet relevant marknad kommer att vara olika, beroende på vilket led&lt;br&gt;i livsmedelskedjan, vilken delbransch eller till och med vilken företags-&lt;br&gt;konstellation som avses i det enskilda fallet. Ett företag som har en markn-&lt;br&gt;adsdominerande ställning på den svenska marknaden kan vara förtjänt av&lt;br&gt;en sådan ställning, till exempel på grund av en god marknadskännedom.&lt;br&gt;Dessutom är de geografiska samt demografiska förhållandena i Sverige av&lt;br&gt;sådan karaktär att en marknadsdominerande ställning ibland är en förut-&lt;br&gt;sättning för kostnadseffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DLF anser att en bedömning av de producerande företagens storlek och&lt;br&gt;deras påverkan på konkurrensen alltid måste göras utifrån det europeiska&lt;br&gt;perspektivet. Risk finns annars att de svenska företagen hämmas i sin&lt;br&gt;utveckling. Industrin måste få möjligheter att utveckla sina produkter, sin&lt;br&gt;marknadsföring och sin konkurrenskraft så att de kan konkurrera såväl&lt;br&gt;inom som utanför Sveriges gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär ett förbud mot konkurrensbegränsande samarbete om det&lt;br&gt;anses påverka konkurrensen på ett &amp;quot;märkbart sätt&amp;quot;. Avgörande för detta är&lt;br&gt;storleken på de samarbetande företagen och marknadsandelen för avtals-&lt;br&gt;produktema. Någon nedre gräns beträffande marknadsandel anges inte,&lt;br&gt;men enligt EG praxis torde avtal som omfattar mer än 5 % av den relev-&lt;br&gt;anta marknaden omfattas av förbudet, (det s.k. bagatellavtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt DLF:s uppfattning finns det en risk i att direkt &amp;quot;översätta&amp;quot; EG:s&lt;br&gt;praxis till den nationella lagstiftningen. Detta mot bakgrund av att den&lt;br&gt;svenska marknaden ur många aspekter skiljer sig från den europeiska&lt;br&gt;marknaden, inte minst vad beträffar den svenska marknadens &amp;quot;litenhet&amp;quot;.&lt;br&gt;En marknadsandel på 5 % på den svenska marknaden kan naturligtvis inte&lt;br&gt;jämföras med 5 % inom EG-marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innebär det s.k. bagatellavtalet att ett betydligt antal avtal som&lt;br&gt;träffas av små och medelstora företag och som avser mer än 5 % av den&lt;br&gt;totala marknaden skulle prövas av Konkurrensverket. Detta kan medföra&lt;br&gt;en stor rättsosäkerhet för de svenska företagen. Dessutom är det förknippat&lt;br&gt;med en omfattande administrativ hantering för såväl de enskilda företagen&lt;br&gt;som för Konkurrensverket som skall pröva avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot horisontell prissamverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på konkurrensbegränsande avtal, enligt förbudet i § 4, är avtal&lt;br&gt;som innebär att inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor&lt;br&gt;direkt eller indirekt fastställs. Här ingår olika former av prisöverens-&lt;br&gt;kommelser, såsom horisontell och vertikal prissamverkan, rabatter och&lt;br&gt;rekommendationer om pris. Förbudet omfattar bland annat cirkaprislistor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirkaprislistor förekommer i många branscher, bland annat inom daglig-&lt;br&gt;varuhandeln. Motivet att använda cirkaprislistor är bland annat att minska&lt;br&gt;de administrativa kostnaderna som skulle kunna uppstå om varje butik&lt;br&gt;själv skulle kalkylera fram priset på vaije enskild artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirkaprislistoma utgör, inom dagligvarubranschen, även en viktig del i&lt;br&gt;leverantörernas och handelns gemensamma marknadsföringsåtgärder, det&lt;br&gt;s.k. SA/VA-systemet. SA/VA-systemet innebär att distributören åtar sig att&lt;br&gt;inkludera leverantörens vara i en veckoannons i dagspressen samt i direkt-&lt;br&gt;reklam. Leverantören ersätter distributören genom ett fast annonsbidrag för&lt;br&gt;deltagande i veckoannonsen samt i en rabatt för de varor som levereras till&lt;br&gt;grossisten under hela kampanjperioden. Priset på den aktiverade varan&lt;br&gt;sätts ned i butiken under kampanjperioden samt aktiveras genom t.ex.&lt;br&gt;skyltning, exponering i butiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SA/VA-systemet är ett av flera konkurrensmedel som leverantören har att&lt;br&gt;välja mellan. Vilket konkurrensmedel som leverantören väljer beror på&lt;br&gt;vilket syfte man har med kampanjen. SA/VA-systemet väljs oftast då&lt;br&gt;leverantören och butiken vill uppnå stora volymer. Är syftet med kampan-&lt;br&gt;jen att få så många konsumenter som möjligt att prova en ny produkt&lt;br&gt;väljer företagen ofta rabattkuponger, medan TV-reklam används för var-&lt;br&gt;umärkesuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljer företagen att genomföra en gemensam aktivitet med handeln enligt&lt;br&gt;det s.k. SA/VA-systemet möjliggör cirkaprislistoma att annonsören/kedjan&lt;br&gt;kan nå ut med ett och samma budskap i flera butiker. Detta är inte minst&lt;br&gt;viktigt med tanke på att dagligvarubranschen kännetecknas av ovanligt hög&lt;br&gt;omsättningshastighet. Dessutom är samverken mellan butik och leverantör&lt;br&gt;oftast en nödvändighet om man vill nå ut med ett gemensamt budskap och&lt;br&gt;samtidigt få ner kostnaderna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DLF anser som tidigare nämnts att det är viktigt att företagen ges en så&lt;br&gt;stor frihet som möjligt att konkurrera, inte minst genom en mångfald av&lt;br&gt;möjligheter att marknadsföra sina produkter. Ju fler marknadsföringsinstru-&lt;br&gt;ment leverantören har att välja mellan, desto effektivare marknadsförings-&lt;br&gt;system och konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska enheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommitténs förslag om undantag för småföretag och koncerner&lt;br&gt;innebar en stor ojämlikhet i hur olika företagskonstellationer skulle om-&lt;br&gt;fattas av förbuden. DLF var i sitt remissvar mycket kritiskt till kommitténs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forslag då det innebar olika behandling av sammanslutningar av småföretag&lt;br&gt;(frivilliga kedjor) och integrerade företag inom koncerner. Konsekvensen&lt;br&gt;av förslaget innebar bland annat att frivilliga kedjor inom handeln skulle&lt;br&gt;förbjudas att samverka med gemensam marknadsföring och prisrekommen-&lt;br&gt;dationer för flera enheter medan de integrerade företagen skulle tillåtas att&lt;br&gt;göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innehåller inget förslag om undantag för koncerner.&lt;br&gt;Istället avgörs frågan om företagen inom koncernen beslutsmässigt agerar&lt;br&gt;oberoende av varandra eller inte. Företag inom koncerner betraktas som&lt;br&gt;ekonomiska enheter, där företagsintema transaktioner mellan moderbolag&lt;br&gt;och dess dotterföretag inte anses konkurrensbegränsande om företagen&lt;br&gt;bildar en ekonomisk enhet och dotterföretaget inte har någon verklig fri-&lt;br&gt;het. Det framhålls även att det för att betraktas som ekonomisk enhet inte&lt;br&gt;är nödvändigt att det är frågan om en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DLF menar att det är av största vikt att konkurrensreglerna är konkurrens-&lt;br&gt;neutrala och att frågan kring ekonomiska enheter borde behandlas betydligt&lt;br&gt;mer ingående än vad som har gjorts i promemorieförslaget. En viktig fråga&lt;br&gt;i sammanhanget är t.ex. huruvida kooperativ samverkan är att betraktas&lt;br&gt;som en ekonomisk enhet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska taxiförbundet: När man jämfört med nuvarande konkurrenslag,&lt;br&gt;samtidigt skärper reglema och &amp;quot;vänder bevisbördan&amp;quot; medför det risker för&lt;br&gt;att alltför ytlig handläggning av undantagsärenden kan kullkasta vedertagna&lt;br&gt;och väl fungerade affärsstrukturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här är det också angeläget med en bred tolkning av vad som är &amp;quot;relevant&lt;br&gt;marknad&amp;quot;. Under den reglerade tiden var varje trafiktillstånd och därmed&lt;br&gt;beställningscentral kopplad till ett trafikområde, oftast en kommun. Be-&lt;br&gt;ställningscentralemas huvudsakliga verksamhetsområde är även idag för-&lt;br&gt;knippade med den egna kommunen. På många håll räknar man dock också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med returkömingar från lasarett eller regionsjukhus i länet. Begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;relevant marknad&amp;quot; bör därför hänföras till län snarare än kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges livsmedelshandlareförbund: Förbuden gäller sålunda till en början&lt;br&gt;först när konkurrensen påverkas på ett &amp;quot;märkbart sätt&amp;quot;. Motivuttalandena&lt;br&gt;tycks peka på att en sådan påverkan skulle uppstå redan vid den ungefärli-&lt;br&gt;ga gräns på 5 % av den relevanta marknaden som utgör utgångspunkt for&lt;br&gt;tillämpningen av EG-reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening måste dock på de flesta nationella marknader betydligt&lt;br&gt;högre marknadsandelar krävas för att konkurrensforhållandena skall kunna&lt;br&gt;motivera lagstadgade förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill också påpeka att den rättsosäkerhet som finns kring när ett förfa-&lt;br&gt;rande blir förbjudet i princip inte påverkas av var man lägger nivån for när&lt;br&gt;ett företag passerar gränsen mellan förbjudet och tillåtet. Detta är givetvis&lt;br&gt;en nödvändig konsekvens av att man väljer förbudsprincipen i stället för&lt;br&gt;missbruksprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att både företag och myndigheter inte skall belastas med betungande&lt;br&gt;och meningslöst arbete med dispensansökningar och ansökningar om s.k.&lt;br&gt;icke-ingripandebesked krävs därför någon form av vägledning, som därtill&lt;br&gt;måste klargöra att den 5 %-gräns som vunnit viss hävd inom EG inte utgör&lt;br&gt;en relevant gräns för tillämpningen av vår inhemska lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får det förutsättas att Konkurrensverket - eventuellt i anslutning till&lt;br&gt;enskilda ärenden - publicerar någon form av mera generella meddelanden&lt;br&gt;om sin värdering av olika konkurrensförhållanden på olika marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida en berörd näringsidkare vågar förlita sig på sådana icke bindande&lt;br&gt;besked kan vara svårt att förutse. En tydlig markering i förarbetena om att&lt;br&gt;sanktioner inte skall utdömas i klara gränsfall kan möjligen underlätta&lt;br&gt;hanteringen av &amp;quot;oförargliga fall”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): Vad gäller beslut om undantag sägs i&lt;br&gt;departementspromemorian att undantag inte kan beviljas, om det inte finns&lt;br&gt;tillräcklig konkurrens på den relevanta marknaden från andra företag.&lt;br&gt;Hänsyn skall därvid också tas till importkonkurrens. Företag med en domi-&lt;br&gt;nerande ställning på marknaden torde mera sällan kunna uppfylla detta&lt;br&gt;villkor. Villkoret sätter också en gräns för tillåtligheten av samarbete&lt;br&gt;mellan mindre företag på så sätt att samarbetet inte får omfatta för stor del&lt;br&gt;av marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO delar den i promemorian framförda uppfattningen om bestämmelsens&lt;br&gt;innebörd och vill understryka vikten av prövningen enligt denna. Det&lt;br&gt;konkurrenstest som här skall genomföras har avgörande betydelse för&lt;br&gt;avgränsningen av lagens tillämpningsområde och tar sikte på konkurrens-&lt;br&gt;tryckets styrka (jfr. SOU 1991:59 del 2 s. 148).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: I 2. anges som krav för undantag att konsumen-&lt;br&gt;terna tillförsäkras en skälig andel av vinsten. Bestämmelsen anger inte hur&lt;br&gt;snart och hur direkt vinsten skall komma konsumenterna till godo och går&lt;br&gt;därför att tolka mycket fritt. Detta synes dock inte vara avsikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kammarrättens mening borde 2. i stället innehålla ett mer allmänt&lt;br&gt;krav om positiva samhällseffekter inom Sverige. Man kan tänka sig det&lt;br&gt;fallet att undantag begärs för företag som befinner sig i en så dålig ekono-&lt;br&gt;misk situation att det ekonomiska överskottet av verksamheten inom över-&lt;br&gt;skådlig tid kommer endast företaget och dess anställda till godo. Man kan&lt;br&gt;också tänka sig att fördelarna for det allmänna begränsas till att export-&lt;br&gt;möjligheterna och sysselsättningen ökar eller till positiva miljöeffekter. Ett&lt;br&gt;annat enligt kammarrättens mening godtagbart motiv for att medge undan-&lt;br&gt;tag borde vara sociala skäl som exempelvis sysselsättningen i glesbygd&lt;br&gt;eller en önskan att fördröja en pågående strukturrationalisering för att&lt;br&gt;minska de negativa effekterna av en företagsnedläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagab AB: Paragraf 6 berör de undantag som vi efterlyst. Dagab vill här&lt;br&gt;bara understryka att de fyra punkterna inte ger några tydliga indikationer&lt;br&gt;om ett ställningstagande. Vi tycker också att det är anmärkningsvärt att&lt;br&gt;bevisbördan vid prövningen i enlighet med den här paragrafen helt ligger&lt;br&gt;på de berörda företagen, eftersom den typ av samarbete som ofta kan vara&lt;br&gt;aktuell gäller små företag och dessa har knappast resurser eller möjligheter&lt;br&gt;att mera utförligt juridiskt motivera sitt agerande. Undantagsfrågoma&lt;br&gt;behandlas också i paragraf 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska taxiförbundet: Beträffande punkten 4 bör även latent/potentiell&lt;br&gt;konkurrens räcka. De offentliga transporterna svarar i snitt för 50-60 % av&lt;br&gt;TAXI:s intäkter. På TAXI-området finns därför på nästan alla håll en&lt;br&gt;skarpare konkurrens vid olika anbudstillfallen än i den dagliga verksam-&lt;br&gt;heten på orten. Det kan handla om beställningscentraler på orten, i an-&lt;br&gt;gränsande kommuner eller t.o.m. län, samt taxiföretag inom den egna&lt;br&gt;BC:n. Även om inte den faktiska konkurrensen kan bekräftas genom t.ex.&lt;br&gt;en konkurrerande BC, finns den där vid anbudstävlingama och latent i&lt;br&gt;övrigt. Den BC som finns på orten sedan tidigare vet att man inte kan&lt;br&gt;uppträda som &amp;quot;monopolist&amp;quot; eftersom den positionen kan vara borta efter&lt;br&gt;nästa upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Förslaget innehåller visserligen ingen bestäm-&lt;br&gt;melse om viss längsta giltighetstid men det borde vara möjligt att i vissa&lt;br&gt;fall medge undantag som gäller tills annat beslutas. På så sätt torde onöd-&lt;br&gt;iga omprövningar undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): I 10 § 3 p. förslaget stadgas att&lt;br&gt;konkurrensverket får återkalla eller ändra ett beslut om undantag som&lt;br&gt;grundats på oriktiga eller vilseledande uppgifter. Enligt departementspro-&lt;br&gt;memorian skall ofullständiga uppgifter anses innefattade i begreppet orikti-&lt;br&gt;ga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO delar den uppfattning som framförs i promemorian att konkurrensver-&lt;br&gt;ket självklart skall ha möjlighet att återkalla eller ändra ett beslut som&lt;br&gt;grundats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ofullständiga uppgifter. Ur rent språklig synvinkel kan det synas svårt&lt;br&gt;att passa in denna situation under begreppet oriktiga uppgifter. För att&lt;br&gt;undvika oklarhet på denna punkt anser NO att det är på sin plats att föra in&lt;br&gt;ordet &amp;quot;ofullständiga&amp;quot; i lagtexten. NO föreslår därför att 10 § 3 p. förslaget&lt;br&gt;ges följande lydelse: &amp;quot;3. beslutet grundades på ofullständiga, oriktiga eller&lt;br&gt;vilseledande uppgifter, eller&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): Enligt departementspromemorian får&lt;br&gt;gruppundantag inte gå utanför ramarna för vad som föreskrivs om undan-&lt;br&gt;tag i 6 § förslaget, dvs. de avtal som generellt undantas måste uppfylla&lt;br&gt;förutsättningarna i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivningen ger intryck av att man för att meddela ett gruppundantag&lt;br&gt;måste vara säker på att varje individuellt avtal som kan komma att om-&lt;br&gt;fattas av detta uppfyller kraven för meddelande av individuellt undantag i&lt;br&gt;6 § förslaget. Det är inte realistiskt att uppställa ett så långtgående krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NO:s uppfattning bör det räcka att en avtalstyp i betydande om-&lt;br&gt;fattning kan antas uppfylla bestämmelsen i 6 § förslaget for att ett grup-&lt;br&gt;pundantag skall få meddelas. En annan sak är att undantaget blir utan&lt;br&gt;betydelse om ordalydelsen täcker in beteenden som inte omfattas av 4 §&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska taxiförbundet: Med nuvarande skrivning kan beslut om gruppun-&lt;br&gt;dantag inte överklagas, vare sig de fattas av Regeringen eller &amp;quot;den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&amp;quot;. Förbundet anser att ett avslag om&lt;br&gt;ansökan om gruppundantag måste kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 och 12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Det förefaller något egendomligt att konkur-&lt;br&gt;rensverket skall kunna återkalla ett undantag som medgivits av regeringen.&lt;br&gt;Om det inte anses att konkurrensverket skall få meddela beslut om grup-&lt;br&gt;pundantag borde det i regeringens beslut om sådan undantag anges att&lt;br&gt;konkurrensverket får meddela beslut som inskränker undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dominerande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sid 83 i departementspromemorian lämnas en beskrivning av ett av de&lt;br&gt;sätt på vilka man inom EG-rätten beskrivit begreppet dominerande ställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO har ingenting att invända mot det sagda men vill ändå framhålla att&lt;br&gt;man inom EG-rätten inte har någon entydig definition av begreppet domin-&lt;br&gt;erande ställning och att detta och andra begrepp inom EG-rätten ständigt&lt;br&gt;utvecklas och förtydligas genom rättspraxis. Bedömningar huruvida ett&lt;br&gt;företag har en dominerande ställning eller ej har EG-domstolen gjort i ett&lt;br&gt;flertal fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 S 2 st 1 p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sidan 85 i departementspromemorian redogörs för olika metoder att&lt;br&gt;bestämma om ett företag tar ut ett &amp;quot;oskäligt pris&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO anser att det inte finns någon säker metod att avgöra vad som utgör ett&lt;br&gt;oskäligt pris. Det är bland annat därför det är så viktigt att åstadkomma en&lt;br&gt;effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG gör man ändå i vissa fall sådana bedömningar. Det har bl a rört&lt;br&gt;sig om situationer där ett och samma företag tillämpat starkt varierande&lt;br&gt;priser vid sin försäljning till olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian anges att till denna punkt även hör situationer&lt;br&gt;där ett dominerande företag tillämpar priser som ligger under vad företaget&lt;br&gt;normalt skulle behöva för kostnadstäckning och vinst, för att &amp;quot;slå ut&amp;quot;&lt;br&gt;konkurrenter eller för att hindra eller försvåra för konkurrenter att komma&lt;br&gt;in på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan vad som är att betrakta som underprissättning är liksom begreppet&lt;br&gt;dominerande ställning inte enhetligt preciserat i EG-rätten. NO vill ändå&lt;br&gt;kortfattat redogöra för hur EG-domstolen i sitt senaste avgörande angående&lt;br&gt;underprissättning sett på denna fråga. Det gäller domstolens avgörande&lt;br&gt;från juli 1991 i C-62/86: AKZO chemie BV/Kommissionen. I denna dom&lt;br&gt;fann domstolen att priser som är lägre än den genomsnittliga rörliga kost-&lt;br&gt;naden, och genom vilka ett dominerande företag försöker eliminera en&lt;br&gt;konkurrent, fick anses utgöra ett missbruk av den dominerande ställningen.&lt;br&gt;Domstolen uttalade vidare att priser som är lägre än den genomsnittliga&lt;br&gt;totala kostnaden, dvs summan av de fasta och rörliga kostnaderna, men&lt;br&gt;högre än den genomsnittliga rörliga kostnaden , också fick anses utgöra ett&lt;br&gt;missbruk, när de utgjorde en del i en plan, som har till syfte att eliminera&lt;br&gt;en konkurrent. Sådana priser kan nämligen, enligt domstolen, få bort&lt;br&gt;företag från marknaden, som kanske är lika effektiva som det dominerande&lt;br&gt;företaget, men som på grund av sin svagare ekonomiska ställning är ur&lt;br&gt;stånd att motstå en sådan konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § 2 st 3 p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO hänvisar här till vad som tidigare anförts under 4 § 2 st 3 p.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet - juridiska fakultetsstyrelsen; Av 13 § andra stycket&lt;br&gt;framgår att missbruk av dominerande ställning &amp;quot;kan särskilt bestå i fyra&lt;br&gt;olika typer av förfaranden&amp;quot;. Motiven till denna lagtext innehåller påpekan-&lt;br&gt;det att uppräkningen inte är uttömmande utan bara utgör exempel på för-&lt;br&gt;faranden, som typiskt sett ansetts kunna utgöra sådant missbruk som på-&lt;br&gt;verkar konkurrensen på ett negativt sätt. Skrivningen i lagtexten synes&lt;br&gt;emellertid med den placering ordet &amp;quot;särskilt&amp;quot; fått ge intryck av att de fyra&lt;br&gt;fall som nämns i punkterna 1-4 utgör huvudalternativ och att andra fall har&lt;br&gt;en sekundär betydelse. Är detta inte avsikten synes ordet särskilt böra&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagab AB; I paragraf 13 behandlas frågan om missbruk av dominerande&lt;br&gt;ställning. Vi vill där endast ta upp en punkt nämligen nr. 3. Där sägs i&lt;br&gt;kommentaren att en köptrohetsrabatt kanske i form av årsbonus kan in-&lt;br&gt;nebära en premiering, som inte är neutral i sin konkurrenseffektverkan.&lt;br&gt;Det är utomordentligt angeläget att man studerar den typen av differentie-&lt;br&gt;rad prissättning och bonusgivning i ett helhetsperspektiv. Köplojalitet leder&lt;br&gt;faktiskt till lägre kostnader hos det levererande företaget, eftersom man&lt;br&gt;kan förvissa sig om större kvantiteter och därmed bättre planering än vid&lt;br&gt;ad hoc order. Utgångspunkten för en bedömning beträffande eventuellt&lt;br&gt;missbruk av dominerande ställning är således inte den enskilda orderstorle-&lt;br&gt;ken utan den totala kvantiteten och det administrativa arbetet, som blir&lt;br&gt;större eller mindre beroende på kundens tillvägagångssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet - juridiska fakultetsstyrelsen: Av 14 § framgår att&lt;br&gt;konkurrensverket kan ge ett s k icke-ingripandebesked. Beslutet skall fattas&lt;br&gt;på grundval av &amp;quot;enligt för verket tillgängliga uppgifter&amp;quot;. Vad bestämmel-&lt;br&gt;sen i denna del synes sikta mot är att markera att beslutet i första hand&lt;br&gt;skall grundas på de uppgifter som företaget lämnar i sin ansökan men att&lt;br&gt;inget hindrar att verket även beaktar andra förhållanden som är kända. För&lt;br&gt;övrigt sägs i motiven till paragrafen (s 88) att närmare föreskrifter som&lt;br&gt;skall lämnas i en ansökan avses /komma att/ lämnas av regeringen eller&lt;br&gt;konkurrensverket. Det torde emellertid stå i det sökande företagets intresse&lt;br&gt;att självt lämna så fullständiga uppgifter att ett väl grundat beslut kan fattas&lt;br&gt;- jfr. f. ö. 15 § 2 st - och det kan från den utgångspunkten ifrågasättas om&lt;br&gt;inte den ovan citerade lagtexten borde kunna utformas exempelvis så, att&lt;br&gt;förklaring om icke-ingripande kan göras&amp;quot; enligt uppgifter som lämnas av&lt;br&gt;företaget eller som eljest är tillgängliga för verket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): Med hänvisning till vad NO anfört vid&lt;br&gt;10 § 3 p förslaget anser NO att ordet &amp;quot;ofullständiga&amp;quot; skall tilläggas i 15 §&lt;br&gt;2 p förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Det är naturligt att det krävs speciella skäl for&lt;br&gt;att ändra ett gynnande beslut men det kan ifrågasättas om särskilda villkor&lt;br&gt;bör anges i lagen. Det är vidare inte självklart att konkurrensverket skall&lt;br&gt;vara förhindrat att återkalla ett beslut som är oriktigt till följd av en rättslig&lt;br&gt;felbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): Inledningen till 16 § förslaget lyder:&lt;br&gt;Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med överträdelser av&lt;br&gt;förbuden i 4 eller 13 §....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NOs uppfattning bör paragrafens inledning istället ha följande lydel-&lt;br&gt;se: Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med förfaranden&lt;br&gt;som innebär överträdelser av förbuden i 4 eller 13 § ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt departementspromemorian är det konkurrensverket som skall besluta&lt;br&gt;om åläggande för ett företag att upphöra med överträdelser av förbuden i 4&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §. Dessa ålägganden får förenas med vite om det anses behövligt.&lt;br&gt;Något högsta belopp är inte föreskrivet för vitet. Möjlighet finns även att&lt;br&gt;förelägga löpande vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande svenska systemet präglas sedan lång tid i många enskilda&lt;br&gt;fall av en lång handläggningstid. Detta kan till stor del anses bero på att&lt;br&gt;NO:s motparter väl vet att NO inte kan meddela egna tvingande beslut&lt;br&gt;utan måste förhandla om frivilliga ändringar. Denna vetskap inbjuder till&lt;br&gt;beteenden där motparterna söker dra ut på handläggningen, t.ex. genom att&lt;br&gt;inte bidra till utredningen, eller medge så föga långtgående förändringar av&lt;br&gt;de konkurrenshämmande beteendet som möjligt. NO kan visserligen föra&lt;br&gt;ett ärende till marknadsdomstolen. Men även där råder en betydande vän-&lt;br&gt;tetid. Handläggningstiden kan ofta bli ett år eller mer. Samtidigt har den&lt;br&gt;som klagat till NO ofta ett starkt intresse av att snabbt få ändringar till&lt;br&gt;stånd i det konkurrensbegränsande beteende som vederbörande menar sig&lt;br&gt;lida av. Hänsyn måste även tas till de samhällsekonomiska och konsument-&lt;br&gt;politiska förlusterna av att ett konkurrenshämmande beteende tillåts fortsät-&lt;br&gt;ta en längre tid utan åtgärd. Mot denna bakgrund är det angeläget att en&lt;br&gt;ordning införs som möjliggör snabbare ingripanden mot konkurrenshäm-&lt;br&gt;mande beteenden. Den i departementspromemorian föreslagna ordningen&lt;br&gt;måste antas verksamt bidra till att förkorta handläggningstiden i allmänhet.&lt;br&gt;Därmed minskas de samhällsekonomiska och konsumentpolitiska förluster-&lt;br&gt;na samtidigt som även den tid under vilken en klagande kan tänkas lida&lt;br&gt;ekonomisk skada förkortas. Genom överklagandemöjligheten finns en&lt;br&gt;effektiv garanti från rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1922/93. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet - juridiska fakuitetsnämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålägganden kan vara mycket ingripande för berörda företag och stora krav&lt;br&gt;måste därför ställas på deras utformning. Det bör under det fortsatta be-&lt;br&gt;redningsarbetet preciseras närmare vad ålägganden skall kunna gå ut på.&lt;br&gt;Viktigt är att de endast bör få fylla sådana konkurrensfrämjande syften&lt;br&gt;som direkt följer av lagens förbudsregler och inte skall kunna användas för&lt;br&gt;allmänt näringspolitiska eller andra syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden förutsätter att domstol efter överklagande av meddelat beslut av&lt;br&gt;konkurrensverket skall kunna besluta att ett åläggande ej skall gälla under&lt;br&gt;den tid målet prövas. Det synes lämpligt med en uttrycklig regel härom i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden faster uppmärksamheten på att det svenska vitesinstitutet inte har&lt;br&gt;någon motsvarighet i EG:s förordning 17/62 angående tillämpningen av&lt;br&gt;art. 85 och 86 utan att EG genomgående tillämpar ett system med admini-&lt;br&gt;strativa s.k. böter. I det svenska lagförslaget synes kombinationen av&lt;br&gt;vitesålägganden och konkurrensskadeavgifter medföra risk för dubbla&lt;br&gt;sanktioner. Konkurrensskadeavgiftens repressiva karaktär gör detta be-&lt;br&gt;tänkligt. Enligt nämndens mening bör samma handlande inte kunna med-&lt;br&gt;föra både konkurrensskadeavgift och skyldighet att betala vite. Nämnden&lt;br&gt;förordar en motsvarighet till den regel, som finns i bl.a. firmalagen och&lt;br&gt;företagshemlighetslagen, att den som har överträtt ett vitesförbud inte får&lt;br&gt;dömas till straff (här konkurrensskadeavgift) för en gärning som omfattas&lt;br&gt;av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfirhetsombudsmannen (NO): I departementspromemorian föreslås&lt;br&gt;att konkurrensverket interimistiskt får ålägga ett företag att upphöra med&lt;br&gt;överträdelser av förbuden i 4 eller 13 § förslaget om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG finns ingen bestämmelse som reglerar kommissionens möjlig-&lt;br&gt;heter att fatta interimistiska beslut. Domstolen har emellertid uttalat att&lt;br&gt;kommissionen har en sådan möjlighet. Det gäller såsom NO uppfattat&lt;br&gt;saken i situationer där det föreligger en omedelbar risk for irreparabla&lt;br&gt;skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige krävs för meddelande av intermistiska beslut i generalklausulfall&lt;br&gt;idag att det föreligger särskilda skäl. Departementschefen uttalade i för-&lt;br&gt;arbetena till den nuvarande konkurrenslagen (prop 1981/82:165 s 218) att&lt;br&gt;”beslut av denna art i princip bör reserveras för mer uppenbara fall -- Är&lt;br&gt;processföremålet svårbedömbart måste det finnas alldeles speciella skäl för&lt;br&gt;ett intermistiskt beslut. I bedömningen far ingå också frågan om huruvida&lt;br&gt;det konkurrensbegränsande förfarandet innebär, eller hotar att föra med&lt;br&gt;sig, negativa följder för exempelvis det företag som är föremål for ett i ett&lt;br&gt;ärende aktuellt repressivt förfarande, följder som då bör vara av klart&lt;br&gt;väsentlig beskaffenhet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praxis kan utläsas att marknadsdomstolen satt &amp;quot;ribban högt&amp;quot; i sin tolk-&lt;br&gt;ning av begreppet särskilda skäl. Synnerliga skäl tillmäts allmänt en be-&lt;br&gt;tydelse som innebär en ännu högre kvalifikationsgrad än särskilda skäl. I&lt;br&gt;sitt remissyttrande över konkurrenskommitténs förslag hävdade NO att det&lt;br&gt;inte var erforderligt med någon extra kvalifikation av förutsättningarna för&lt;br&gt;intermistiskt beslut av marknadsdomstolen i motsvarande fall. De faktiska&lt;br&gt;omständigheterna i det enskilda fallet borde enligt NO utgöra en tillräcklig&lt;br&gt;restriktion. I detta fall är det emellertid konkurrensverket självt som skall&lt;br&gt;fatta beslutet. Man kan möjligen hävda en viss risk för att verket, som&lt;br&gt;självt intar en partsställning, inte alltid iakttar tillräcklig återhållsamhet.&lt;br&gt;NO vill därför inte motsätta sig en viss kvalificering av förutsättningarna&lt;br&gt;för beslut av konkurrensverket. Enligt NO:s mening innebär dock synnerli-&lt;br&gt;ga skäl en för hög kvalifikationsgrad. Ett krav på särskilda skäl torde,&lt;br&gt;enligt NOs uppfattning, väl spegla den nivå EG-domstolen anvisat för&lt;br&gt;kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet - juridiska fakultetsstyrelsen: I 19 § sägs att mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen &amp;quot;beträffande ett avtal som uppfyller både 4 och 6 §§ /får/&lt;br&gt;...&amp;quot;. Vad man torde mena är att domstolen&amp;quot;... då fråga är om avtal som&lt;br&gt;väl är konkurrensbegränsande enligt 4 § men inte desto mindre uppfyller&lt;br&gt;förutsätt-ningama för undantag enligt 6 § /får/...&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): 20 § Förslaget lyder: Konkurrensver-&lt;br&gt;ket får förnya, återkalla eller ändra ett beslut enligt 19 §. Därvid tillämpas&lt;br&gt;9 och 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO föreslår att ordet &amp;quot;ändra&amp;quot; ersätts med förslagsvis ordet &amp;quot;ompröva&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Kammarrätten ställer sig frågande till tekniken&lt;br&gt;att använda &amp;quot;företag&amp;quot; som avgiftssubjekt. Det måste i så fall krävas att&lt;br&gt;termen definieras i lagtexten. Enligt vad som anförs på s. 92 är avsikten&lt;br&gt;att fysisk person som överlåtit sin rörelse skall vara personligen ansvarig&lt;br&gt;för överträdelse som ägt rum före överlåtelsen. Enligt kammarrättens&lt;br&gt;mening kan detta förhållande inte utläsas med den föreslagna lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen s. 93 anförs att avgift kan utdömas på grund av en&lt;br&gt;uppdragstagares agerande. Det bör enligt kammarrättens mening krävas i&lt;br&gt;vart fall oaktsamhet av någon som är anställd i ett företag som åläggs att&lt;br&gt;betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras också frågan om vem som är ansvarig sedan&lt;br&gt;bolag eller bolags verksamhet överlåtits. Kammarrätten konstaterar att&lt;br&gt;aktiebolag numera är en handelsvara och det händer att inkråmet säljs åt&lt;br&gt;ett håll varefter bolaget byter namn och verksamhetsinriktning och/eller&lt;br&gt;säljs åt annat håll. Problem att avgöra vem som bör hållas ansvarig i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana fall kommer säkerligen att uppstå, men detta problem är ju inte&lt;br&gt;specifikt for konkurrensfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 och 27 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen: Enligt lagförslagets 21 och 27 §§ kan ett foretag&lt;br&gt;som uppsåtligen eller av oaktsamhet har handlat på ett visst sätt bli skyl-&lt;br&gt;digt att utge konkurrensskadeavgift resp, skadestånd. Någon diskussion om&lt;br&gt;innebörden av de subjektiva rekvisiten - i EG-rätten och i svensk rätt -förs&lt;br&gt;inte i promemorian. Det vore önskvärt att denna fråga kunde belysas mera&lt;br&gt;under det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt: Tingsrätten vill också peka på att, när det gäller&lt;br&gt;frågan hur stor konkurrensskadeavgift som kan fastställas, det kan ifråga-&lt;br&gt;sättas om den i 22 § angivna alternativa gränsen &amp;quot;företagets årsomsättning&lt;br&gt;enligt det bokslut som senast har fastställts&amp;quot; är tillräckligt tydlig. Bokför-&lt;br&gt;ingslagen innehåller inte några bestämmelser om när ett bokslut är fast-&lt;br&gt;ställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser att motverka framställningar som enbart har det illoja-&lt;br&gt;la syftet att skapa immunitet mot konkurrensskadeavgift. Den åsyftade&lt;br&gt;effekten synes kunna uppnås enklare och effektivare genom ett tillägg i&lt;br&gt;slutet av första stycket 1 av orden &amp;quot;och anmälningen eller ansökningen inte&lt;br&gt;är uppenbart ogrundad&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO): I departementspromemorian föreslås&lt;br&gt;att rätten till ersättning för skada som uppkommit genom att ett företag&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden i 4 § eller 13 § är&lt;br&gt;förlorad, om talan inte väcks inom fem år från det skadan uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NO:s mening kan ett enskilt företag ha svårt att bedöma huruvida&lt;br&gt;ett beteende från ett annat företags sida genom vilket det första företaget&lt;br&gt;orsakats skada är att de som en överträdelse av förbuden i 4 § eller 13 §&lt;br&gt;förslaget. Det är därför troligt att drabbade företag i många situationer&lt;br&gt;avvaktar till dess förbudsåläggande meddelats eller konkurrensskadeavgift&lt;br&gt;påförts till följd av beteendet innan de väcker talan. Även processekono-&lt;br&gt;miska skäl talar för att ett sådant beteende bör vara möjligt. Måltillström-&lt;br&gt;ningen till tingsrätterna blir mindre genom att beteenden som i dom eller&lt;br&gt;slutligt beslut förklarats inte utgöra överträdelser av konkurrensreglerna&lt;br&gt;troligtvis inte ger upphov till talan om ersättningskrav. I de återstående&lt;br&gt;fallen underlättas tingsrätternas arbete genom att en konkurrensrättslig&lt;br&gt;bedömning av det aktuella beteendet redan föreligger i form av dom eller&lt;br&gt;slutligt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna preskriptionsregeln skulle ett drabbat företag inte&lt;br&gt;kunna avvakta på ovan angivet sätt i situationer där förbudsåläggande&lt;br&gt;meddelats eller talan om konkurrensskadeavgift väckts inom fem år från&lt;br&gt;det att en skada uppkommit men där saken inte slutligt avgjorts dess-&lt;br&gt;förinnan. En sådan ordning är enligt NO:s mening mindre lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 3 § 2 st preskriptionslagen (1981:130) stadgas angående skadestånd i&lt;br&gt;anledning av brott följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om någon har häktats eller erhållit del av brott före utgången av tiden för&lt;br&gt;åtalspreskription men ansvarsfrågan inte har avgjorts dessförinnan, preskri-&lt;br&gt;beras en fordran på skadestånd i anledning av brottet tidigast ett år efter&lt;br&gt;den dag dom eller slutligt beslut meddelas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NO:s mening bör ett tillägg av motsvarande innehåll införas i 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st förslaget. NO föreslår att 27 § 2 st får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till sådan ersättning är förlorad, om talan inte väcks inom fem år från&lt;br&gt;det skadan uppkom. Om åläggande enligt 16 § meddelats eller talan enligt&lt;br&gt;21 § väckts inom fem år från det skadan uppkom men saken inte har&lt;br&gt;slutligt avgjorts inom samma tid, är rätten till sådan ersättning förlorad&lt;br&gt;tidigast ett år efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den dag dom eller slutligt beslut meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Förslaget kan godtas i avvaktan på det slutliga&lt;br&gt;ställningstagandet med anledning av domstolsutredningen. Det kan emeller-&lt;br&gt;tid ifrågasättas om det finns anledning att frångå regeln i viteslagen, enligt&lt;br&gt;vilken frågan om utdömande av vite skall handläggas vid förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 och 46 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Med hänvisning till vad kammarrätten anfört&lt;br&gt;ovan som kommentar till 24 § bör skyldighet enligt 45 § att höra övriga&lt;br&gt;avtalsparter inte föreskrivas om sådant förfarande är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall samtliga avtalsparter beredas tillfälle att yttra sig i&lt;br&gt;ärende enligt 7 § eller 14 §. I 16 § anges att ett utomstående företag som&lt;br&gt;berörs av en konkurrensbegränsning får ansöka hos marknadsdomstolen&lt;br&gt;om ingripande i fall där konkurrensverket beslutat att inte meddela något&lt;br&gt;åläggande. Därav följer enligt kammarrättens mening att det utomstående&lt;br&gt;företaget inte har besvärsrätt över konkurresnverkets beslut och inte heller&lt;br&gt;är att anse som part vid konkurrensverkets handläggning av ärenden röran-&lt;br&gt;de undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om konkurrenters partsställning diskuteras inte i promemorian. Det&lt;br&gt;är önskvärt att frågan om t.ex. en konkurrents besvärsrätt i fall där undan-&lt;br&gt;tag har medgivits belyses liksom frågan i vilken utsträckning sekretess&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall gälla i ärenden av detta slag. När företag erhållit &amp;quot;icke-ingripande-&lt;br&gt;besked&amp;quot; till följd av en rättslig felbedömning av konkurrensverket utgör&lt;br&gt;denna omständighet enligt 15 § inte ensam skäl för återkallelse av beske-&lt;br&gt;det. Även i detta fall är det önskvärt med ett uttalande huruvida andra&lt;br&gt;företag skall kunna överklaga ett icke-ingripandebesked. Om det anses&lt;br&gt;lämpligt att tillåta utomstående, berörda företag att överklaga konkurrens-&lt;br&gt;verkets beslut bör även frågan om publicering av anmälningar, ansökning-&lt;br&gt;ar och beslut belysas. Kammarrätten vill i detta sammanhang också peka&lt;br&gt;på regeln i 13 a § MDL rörande medverkan av branschorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt: 46 § reglerar vilka beslut av konkurrensverket som får över-&lt;br&gt;klagas. Bestämmelsen säger dock inte vem som har talerätt. Får t.ex.&lt;br&gt;en konkurrent till sökanden klaga över ett icke-ingripandebesked?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet - juridiska fakultetsstyrelsen: Av 46 § i den föreslagna&lt;br&gt;lagen följer att vissa beslut får överklagas hos marknadsdomstolen. Att av&lt;br&gt;ett beslut direkt berört företag får göra sådant överklagande torde ligga i&lt;br&gt;systemet. En fråga som dock är av stort intresse är om också annan, t.ex.&lt;br&gt;enskilda eller olika slag av konsumentorganisationer, skall få överklaga ett&lt;br&gt;lämnat undantag från lagens regler. Även detta synes böra behandlas i&lt;br&gt;lagen, även för annat fall än det som nämns i 16 § 2 st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: Kammarrätten finner det inte helt tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande att det tillskapas ett tvåinstansförfarande där den första instansen&lt;br&gt;utgörs av endast en domstol. Det bör övervägas att låta samtliga tingsrätter&lt;br&gt;handlägga dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egentligen anser kammarrätten att hithörande mål rent principiellt borde&lt;br&gt;handläggas inom förvaltningsdomstolsorganisationen. I enlighet härmed&lt;br&gt;kan man tänka sig - om man tills vidare vill hålla fast vid huvuddragen i&lt;br&gt;den föreslagna modellen - att länsrätten i stället för tingsrätten blir den&lt;br&gt;första instansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet - juridiska fakultetsstyrelsen: Av den föreslagna lagen&lt;br&gt;47 § följer att Stockholms tingsrätt skall pröva frågor om påförande av&lt;br&gt;konkurrensskadeavgift enligt 21 §. Det synes under sådana omständigheter&lt;br&gt;lämpligt att ersätta ordet &amp;quot;Tingsrätten&amp;quot; i 21 § med orden &amp;quot;Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Qvergångsbestämmel serna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg: I tydlighetens intresse bör underrubrikerna&lt;br&gt;anges med bokstavsbeteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet - juridiska fakultetsstyrelsen: I övergångsbestämmelser-&lt;br&gt;na p 3 sägs att &amp;quot;i fråga om avtal som föreligger när denna lag träder i&lt;br&gt;kraft och beträffande vilka partema inom sex månader från ikraftträdandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmäler för undantag...&amp;quot;. Orden &amp;quot;anmäler för undantag&amp;quot; synes böra ändras&lt;br&gt;till &amp;quot;ansöker om undantag&amp;quot; eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övergångsbestämmelserna p 4.3. föreslås att orden &amp;quot;upphör att tillämpas&amp;quot;&lt;br&gt;ändras till &amp;quot;upphör att gälla eller tillämpas&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska taxiförbundet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PynkLä&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av kritiken och resonemanget om den omläggning av prin-&lt;br&gt;ciperna för konkurrenslagen och arbetsbelastning som kan komma att&lt;br&gt;drabba det nya konkurrensverket, anser förbundet att sex månader är för&lt;br&gt;kort tid för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmäla undantag. En övergångstid om ett år bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för ikraftträdandet av förbudet och möjligheten till åläggande (punkt&lt;br&gt;3.3) bör vara längre än två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska åkeriförbundet: Enligt övergångsbestämmelserna medges en&lt;br&gt;sexmånaders anmälningsfrist till konkurrensmyndigheten. Denna frist är&lt;br&gt;alltför kort för att inse och klargöra det eventuella behovet och vikten av&lt;br&gt;att korrekt anmälan eller ansökan inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter besked från myndigheten är utrymmet för eventuell rättelse endast&lt;br&gt;två månader. Även denna tid är alltför kort. Exempelvis är det grundläg-&lt;br&gt;gande dokumentet för det samordnade förfarandet i en lbc de registrerade&lt;br&gt;stadgarna. Om dessa måste ändras skall enligt lag beslut fattas av före-&lt;br&gt;ningsstämman. Om alla röstberättigade deltar kan beslut fattas vid ett&lt;br&gt;tillfälle, eljest behövs ytterligare en stämma. Tillsammans med det förbe-&lt;br&gt;redelsearbete som erfordras för styrelsens förslag och kallelse till stämman&lt;br&gt;kan beslutsprocessen svårligen genomföras under så kort tid. Därtill kom-&lt;br&gt;mer att ändrade stadgar inte får tillämpas förrän registrering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sistnämnda fristen bör utökas till minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensmyndigheten bör därutöver ha befogenhet att medge förlän-&lt;br&gt;gning i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges livsmedelshandareförbund: Övergångsregler och tidsfrister i&lt;br&gt;övrigt måste göras generösare, så att näringslivet på ett effektivt och pla-&lt;br&gt;nerat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna anpassa sig till de nya spelreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Lagen om marknadsdomstol m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen: I promemorian (sid 50) anförs att behov föreligger av&lt;br&gt;regler i lagen om marknadsdomstol m.m. i fråga om rättegångskostnader&lt;br&gt;och att detta bör beaktas vid det fortsatta lagstiftningsarbetet. Enligt 49 §&lt;br&gt;förslaget till konkurrenslag skall i mål om konkurrensskadeavgifter rätte-&lt;br&gt;gångsbalkens regler om indispositiva tvistemål tillämpas, vilket innebär att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även frågan om rättegångskostnader regleras för dessa mål. Mera fullstän-&lt;br&gt;diga regler om rättegångskostnader i marknadsdomstolen bör dock lämpli-&lt;br&gt;gen införas i lagen om marknadsdomstol m.m. Förslaget att brottmåls-&lt;br&gt;regler skall tillämpas för rättegångskostnader i mål om konkurrensskadeav-&lt;br&gt;gift (sid. 104) synes välgrundat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10. Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK): Med hänsyn till att EG:s&lt;br&gt;konkurrensregler kommer att bli tillämpliga på FoU-verksamheter som&lt;br&gt;stöds av NUTEK är det nödvändigt att NUTEK: s stödvillkor anpassas så&lt;br&gt;att de överensstämmer med EG:s gruppundantag Nr 418/85/EEG om&lt;br&gt;forskning och utveckling. Med hänsyn till gruppundantagens utformning&lt;br&gt;och innehåll bör ifrågavarande förordningar därvid utformas så att NUTEK&lt;br&gt;kan tillämpa stor flexibilitet vad gäller stödvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Statskontoret anser att en bred utbildnings- och upplys-&lt;br&gt;ningskampanj är motiverad för att sprida kännedom om konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ningens syften och innebörd. För att göra det möjligt for konkurrensverket&lt;br&gt;att i övergångsskedet koncentrera sina insatser på tillämpningsfrågor, bör&lt;br&gt;ansvaret för informationskampanjen läggas utanför myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) anför följande om inriktningen av myndighet-&lt;br&gt;suppgiften på området: Den föreslagan konkurrenslagen innehåller ett stort&lt;br&gt;antal allmänt hållna lagregler. Detta kommer, åtminstone inledningsvis, att&lt;br&gt;medföra en betydande osäkerhet såväl inom den konkurrensvårdande myn-&lt;br&gt;digheten som bland företag och andra marknadsaktörer om vad som är&lt;br&gt;tillåtet och vad som är förbjudet. Det är därför angeläget att den konkur-&lt;br&gt;rensvårdande myndigheten prioriterar att så långt möjligt söka precisera&lt;br&gt;och konkretisera regelverket&lt;br&gt;på konkurrensområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvskontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande reglema för förvärvskontrollen hänvisar NO i första hand till&lt;br&gt;vad som framförts i yttrandet över konkurrenskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO vill dock här understryka den stora vikten av att det bland de konkur-&lt;br&gt;rensfrämjande verktygen ingår en effektiv och adekvat förvärvskon troll.&lt;br&gt;Departementspromemorians förslag innebär en betydande förstärkning av&lt;br&gt;konkurrenspolitiken när det gäller att komma till rätta med bl.a. kartellbe-&lt;br&gt;teenden och missbruk av dominerande ställning. Detta system är dock inte&lt;br&gt;komplett utan en möjlighet att ingripa mot förvärv som leder till att kon-&lt;br&gt;kurrensen inte längre är effektiv. En oönskad effekt av att inte upprätthålla&lt;br&gt;en fungerande förvärvskontroll kan bli att företag väljer att genom före-&lt;br&gt;tagsförvärv, t.ex. av konkurrenter, söker uppnå en så stark marknadsposi-&lt;br&gt;tion att man därigenom kan hindra effektiv konkurrens. Syftet med depar-&lt;br&gt;tementspromemorians förslag - att skapa en förstärkt konkurrenspolitik -&lt;br&gt;kan då gå om intet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också anledning att kort beröra den målkonflikt som ofta före-&lt;br&gt;ligger såväl i Sverige som internationellt mellan industripolitiken och&lt;br&gt;konkurrensintresset. Konflikten kan enkelt sägas ligga i att ett förvärv&lt;br&gt;mellan företag på den svenska marknaden kan vara positivt från industripo-&lt;br&gt;litisk synpunkt genom att skapa ett stort företag som då skulle ha förut-&lt;br&gt;sättning for att framgångsrikt hävda sig utanför det egna landet, men nega-&lt;br&gt;tivt från konkurrenssynpunkt därför att företaget får sådan dominans inom&lt;br&gt;det egna landet att det kan ta ut högre priser där än som är möjligt vid&lt;br&gt;effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett litet land som Sverige kan det synas som att det industripolitiska&lt;br&gt;intresset skulle vara särskilt angeläget med hänsyn till att många svenska&lt;br&gt;företag konkurrerar på världsmarknaden eller i varje fall känner av kon-&lt;br&gt;kurrens från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från konkurrenssynpunkt måste dock beaktas samhällsekonomins och&lt;br&gt;konsumenternas intresse av att ha en effektiv konkurrens på den relevanta&lt;br&gt;marknad det är fråga om. För att en marknad skall fungera måste köparna&lt;br&gt;kunna välja mellan flera säljare. Så är inte fallet om hemmamarknaden&lt;br&gt;domineras av ett inhemskt exportföretag och importen uteblir. För svenska&lt;br&gt;köpare är ofta den svenska marknaden eller en del av denna lika med den&lt;br&gt;relevanta marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den potentiella konkurrens som skulle kunna motverka marknadsdominans&lt;br&gt;i Sverige hindras i vissa fall av höga barriärer mot nyetablering och im-&lt;br&gt;portkonkurrens. Exempel på sådana barriärer är fraktkostnader, krav på&lt;br&gt;marknadsinvesteringar och att den hemmamarknadsdominerande har lagt&lt;br&gt;beslag på distributionskanalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om möjligheterna till import är relativt goda är det inte säkert att&lt;br&gt;detta leder till en effektiv konkurrens på den svenska marknaden om denna&lt;br&gt;domineras av ett företag. För att importen säkert skall medföra en effektiv&lt;br&gt;konkurrens krävs att konkurrensen på den inhemska marknaden redan är&lt;br&gt;effektiv. De utländska företagen kan annars välja att utnyttja en hög prisni-&lt;br&gt;vå på den svenska marknaden för att ta ut höga vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen i Sverige behöver inte göra förvärv på den svenska marknaden&lt;br&gt;om en ökad storlek skulle anses nödvändig för att bli tillräckligt konkur-&lt;br&gt;renskraftig. Med tanke på de stora nackdelar starkt dominerande företag&lt;br&gt;kan fora med sig från konkurrens- och konsumentsynpunkt bör, enligt&lt;br&gt;NO:s mening, de stordriftsfördelar som kan förekomma inom forskning&lt;br&gt;och utveckling, marknadsföring m.m. i första hand uppnås genom förvärv&lt;br&gt;utomlands, vilket dessutom snarast torde vara positivt för att uppnå en&lt;br&gt;internationell konkurrenskraft jämfört med ett förvärv av en inhemsk&lt;br&gt;konkurrent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdominans ger däremot möjlighet att ta ut högre priser på markna-&lt;br&gt;den, vilket leder till bl.a. en felaktig resursallokering och innebär sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska nettoförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfettande forskning av Porter m.fl. understryker dessutom betydelsen av&lt;br&gt;en stark inhemsk konkurrens för att uppnå långsiktigt internationell kon-&lt;br&gt;kurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv forvärvskontroll innebär därför enligt NO:s mening ingen&lt;br&gt;egentlig konflikt med de intressen som finns inbyggda i industripolitiken&lt;br&gt;av internationellt framgångsrika svenska företag. Ett talande exempel torde&lt;br&gt;den tyska industrins framgångar utgöra där den tyska förvärvskontrollen är&lt;br&gt;det kanske viktigaste konkurrenspolitiska instrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att genom åtgärder driva fram en konkurrensfrämjande&lt;br&gt;inriktning i det allmännas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande har NO och SPK i uppdrag enligt en regeringsförordning&lt;br&gt;(1988:1582) att verka för att samhällsåtgärder som onödigtvis begränsar&lt;br&gt;konkurrensen, och som får olämpliga konkurrensbegränsande effekter&lt;br&gt;undviks. Det handlar här om åtgärder m.m. från det allmännas sida inom&lt;br&gt;den offentliga sektorn. Exempel: kommunal upphandling, egenregiverk-&lt;br&gt;samhet, de stora sociala transfereringssystemen, offentliga regleringar,&lt;br&gt;kommunala subventioner till kommunala bolag eller andra eller statsstöd&lt;br&gt;vilka skapar olika konkurrensvillkor för aktörerna på marknaden etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG finns särskilda bestämmelser i Romfördragets artiklar 92-94 som&lt;br&gt;reglerar såväl statliga som kommunala stödåtgärder. Dessa typer av åt-&lt;br&gt;gärder kan ge upphov till avsevärda hinder for en effektiv konkurrens&lt;br&gt;genom att konkurrensen mellan aktörerna kommer att ske på olika villkor.&lt;br&gt;Departementspromemorians förslag omfettar ej detta för samhällsekonomin&lt;br&gt;viktiga område. I praktiken har detta område även legat utanför den nuvar-&lt;br&gt;ande konkurrenslagens tillämpningsområde. Enligt NO:s mening är det&lt;br&gt;angeläget att det även i Sverige ges möjligheter att komma till rätta med&lt;br&gt;dessa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmännas verksamhet i övrigt är också den samhällsekonomiskt myck-&lt;br&gt;et betydelsefull. Krav måste ställas på ett kraftfullt agerande från konkur-&lt;br&gt;rensverkets sida för att främja en bred inriktning av konkurrenspolitiken&lt;br&gt;med ökad tonvikt på insatser i fråga om den offentliga sektorn. Bl.a. ingår&lt;br&gt;åtgärder mot onödiga regleringar samt att i övrigt på olika sätt främja ett&lt;br&gt;konkurrenstänkande också i det allmännas verksamhet. Regeringen bör&lt;br&gt;enligt NO:s mening överväga lämpliga medel for detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska handelskammarförbundet: Handelskammarförbundet vill avslut-&lt;br&gt;ningsvis understryka sin tidigare kritik mot konkurenskommitténs förslag&lt;br&gt;om företagsförvärv och uppbrytning av företag. Med de i promemorian&lt;br&gt;föreslagna strängare reglema om missbruk av dominerande ställning finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än mindre skäl än tidigare att genomföra konkurrenskommitténs förslag i Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;denna del. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet - juridiska fakuitetsnämnden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian behandlar ej utformningen av fusionskontrollen. Nämnden&lt;br&gt;vill i denna del endast framhålla att det är oundgängligt att även den nya&lt;br&gt;konkurrenslagen innehåller särskilda regler om bedömningen av företags-&lt;br&gt;koncentrationer och förfarandet härvidlag. Trots att de nu föreslagna sven-&lt;br&gt;ska motsvarigheterna till art 85 och 86 i och för sig, om EG:s praxis följs,&lt;br&gt;torde inrymma vissa möjligheter till ingripande mot företagsförvärv, visar&lt;br&gt;erfarenheten från EG entydigt att särskilda, preciserade regler behövs.&lt;br&gt;Inom EG kom någon egentlig fusionskontroll inte igång förrän dylika&lt;br&gt;regler infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden vill dock förorda en generös svensk syn på joint ventures. Den&lt;br&gt;mycket detaljerade och komplicerade reglering som införts av EG-kommis-&lt;br&gt;sionen i fråga om joint ventures bör Sverige i huvudsak kunna avvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerheten i förfarandet vid Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen får på ett helt annat sätt än den nuvarande en inriktning på&lt;br&gt;juridisk handläggning och bedömning. Detta kräver att verket får god&lt;br&gt;tillgång till handläggare med juridisk utbildning och erfarenhet. Hänsyn till&lt;br&gt;nuvarande personalsammansättning får inte medföra att detta behov efter-&lt;br&gt;sattes. Det är vidare uppenbart att förvaltningslagens handläggningsregler&lt;br&gt;inte räcker till. Inom verket måste finnas inbyggda ordningar för bevisupp-&lt;br&gt;tagning, muntlig handläggning och kollegialt beslutande. Det bör finnas&lt;br&gt;motsvarigheter i sak till de rättssäkerhetsgarantier som byggts in i förfa-&lt;br&gt;randet i EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund: Köpmannaförbundet är i enlighet med tidiga-&lt;br&gt;re remissvar ytterst kritiskt till den skärpta förvärvskontroll som konkur-&lt;br&gt;renskommittén föreslog. Vi anser att nuvarande regler om förvärvspröv-&lt;br&gt;ning är fullt tillräckliga. Förslaget om uppbrytning av existerande företag&lt;br&gt;är särskilt allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsförvärv är en naturlig del i strukturomvandlingen i Sverige och är&lt;br&gt;avgörande för om de svenska företagen skall kunna hävda sig på den&lt;br&gt;internationella marknaden, likaväl som kunna konkurrera med utländska&lt;br&gt;företag på den svenska marknaden. Vårt närmande till EG innebär att de&lt;br&gt;svenska företagen måste vara starka på hemmamarknaden för att kunna&lt;br&gt;konkurrera på lika villkor med de europeiska företagen som i många fall&lt;br&gt;är betydligt större och starkare, bl.a. beroende på kedjebildningar, än de&lt;br&gt;svenska företagen. Alltför stränga förvärvsregler i Sverige jämfört med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra länder kan dessutom minska intresset for utländska företag att eta- Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;blera sig i Sverige. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund: Förslaget berör inte förhållandet mellan förvärvs-&lt;br&gt;kontrollen och föreslagna förbud mot konkurrensbegränsande avtal och&lt;br&gt;missbruk av dominerande ställning (4 och 13 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har insett det olämpliga i att tillämpa art 85 och 86 på förvärv och&lt;br&gt;därför infört den särskilda forvärvsforordningen (4064/89). Med hänsyn&lt;br&gt;till näringslivets behov av klara och entydiga regler menar Industriförbun-&lt;br&gt;det att det av den nya konkurenslagstiftningen skall framgå att 4 och 13 §§&lt;br&gt;över huvud taget inte får tillämpas på företagsförvärv. Detta måste gälla&lt;br&gt;såväl förvärv som träffas av regler om anmälningsplikt som företagsköp av&lt;br&gt;mindre storlek. De senare skall därmed inte alls kunna angripas med kon-&lt;br&gt;kurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund (LRF): LRF anser det nödvändigt med ett&lt;br&gt;bibehållande av en liberal svensk förvärvskontroll och avstyrker införandet&lt;br&gt;av strängare forvärvsregler med lägre dominanskrav än för närvarande och&lt;br&gt;möjlighet till uppbrytning av företag. Internationellt sett är de svenska&lt;br&gt;livsmedelsföretagen, även de lantbrukskooperativa, små. Dagens struktur&lt;br&gt;är resultatet av den under många år förda jordbrukspolitiken och dess&lt;br&gt;regler. Anpassningen till en större marknad tar tid. Införs en generell&lt;br&gt;förbudslagstiftning med hinder för samverkan återstår i stort sett endast&lt;br&gt;strukturförändringar för att åstadkomma effektivitet, stordriftsfördelar och&lt;br&gt;kostnadspress. Det blir då också den nära nog enda realistiska vägen för&lt;br&gt;lantbrukskooperationen att åstadkomma prissänkningar som även kommer&lt;br&gt;konsumentema/forbrukarna tillgodo. Denna utveckling är redan nu starkt&lt;br&gt;på väg i konkurrentländer som t.ex. Danmark och Holland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillåta strukturförändringar av större omfattning först vid ett EG-inträde&lt;br&gt;är alldeles för sent. Det måste vara möjligt att nu genomföra erforderliga&lt;br&gt;strukturförändringar. Utslagning av svenska lantbruk och lantbrukskoope-&lt;br&gt;rativa företag blir eljest följden. Att senare återhämta en sådan utslagning&lt;br&gt;blir i praktiken omöjligt. En sträng förvärvskontroll leder därför till dis-&lt;br&gt;kriminering av svenska företag i förhållande till utländska konkurrenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges försäkringsförbund: I promemorian behandls inte frågorna om&lt;br&gt;företagsförvärv och uppbrytning av företag. Försäkringsförbundet vill ändå&lt;br&gt;framhålla vissa omständigheter som måste beaktas när dessa frågor över-&lt;br&gt;vägs i lagstiftningsärendet. Det är sålunda nödvändigt att beakta betydelsen&lt;br&gt;av potentiell konkurrens och ta hänsyn till vad som är den relevanta mark-&lt;br&gt;naden. När det gäller finansiella tjänster, såsom bl.a. försäkringstjänster,&lt;br&gt;sammanfaller den relevanta marknaden numera alltmer sällan med den&lt;br&gt;svenska marknaden. Avskaffandet av valutaregleringen och andra gräns-&lt;br&gt;hinder samt finansverksamhetens accelerande internationalisering gör att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den relevanta marknaden för flertalet försäkringsprodukter måste bestäm-&lt;br&gt;mas med ett betydligt utvidgat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ibland globalt - perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges marknadsförbund: De genomgripande förändringarna medför att&lt;br&gt;departementet måste informera snabbt, tydligt och konkret. Vår uppfatt-&lt;br&gt;ning är att Näringsdepartementet efter remissbehandlingen och efter lag-&lt;br&gt;rådsremissen bör på olika sätt marknadsföra de nya konkurrensreglerna&lt;br&gt;och innebörden av dem. Naturligtvis har de olika näringslivsorganisa-&lt;br&gt;tionema liksom branschföreningarna här en roll. Men den korta tid som&lt;br&gt;det troligen blir fråga om förutsätter särskild aktivitet från departementets&lt;br&gt;sida. Bra vore om departementet i det sammanhanget kunde informera inte&lt;br&gt;bara om de nya lagreglerna utan också ge exemple från centrala avgöran-&lt;br&gt;den i EG-domstolen liksom Kommissionens ställningstaganden i några fall.&lt;br&gt;Konkreta exempel är ofta starkt informativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagforslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;9.1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har till ändamål att undanröja och motverka hinder för en&lt;br&gt;effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjäns-&lt;br&gt;ter och andra nyttigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag tillämpas inte på överenskommelser mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 51 denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk person som dri-&lt;br&gt;ver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Till den del sådan&lt;br&gt;verksamhet består i myndighetsutövning omfattas den dock inte av begrep-&lt;br&gt;pet företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses också en sammanslutning av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i lagen sägs om avtal skall tillämpas också på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av en sammanslutning av företag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samordnade förfaranden av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med företagsförvärv avses i denna lag förvärv av företag som driver -&lt;br&gt;verksamhet inom landet. Som företagsförvärv räknas också förvärv av ak-&lt;br&gt;tier, andelar i ett handelsbolag, en rörelse eller en del av en rörelse. Till&lt;br&gt;företagsförvärv räknas vidare fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvärv där äganderätten till ett företag eller en rörelse inte övergår i&lt;br&gt;sin helhet skall anses som företagsförvärv enligt lagen bara om förvärvet&lt;br&gt;ger möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på företaget eller rörel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om i ett visst fall kan tillämpas såväl denna lag som konkurrensbe&lt;br&gt;stämmelsema i lagen (1992:000) om ett europeiskt ekonomiskt samarbets&lt;br&gt;område (EES), skall beslut med stöd av denna lag vara förenliga med des-&lt;br&gt;sa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag får inte tillämpas vid fastställandet av priser som avses i CECA-&lt;br&gt;lagen (1972:762), om detta är oförenligt med de avtalsbestämmelser som&lt;br&gt;anges i 1 § den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förbjudna konkurrensbegränsningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 ( Om något annat inte följer av beslut enligt 8 eller 15 § eller av 13 §&lt;br&gt;eller av föreskrifter enligt 17 §, är avtal mellan företag förbjudna om de&lt;br&gt;har till syfte att hindra, inskränka eller snedvrida konkurrensen på den&lt;br&gt;svenska marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller&lt;br&gt;indirekt fastställs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas&lt;br&gt;eller kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. marknader eller inköpskällor delas upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner med vissa handels-&lt;br&gt;partner, varigenom dessa får en konkurrensnackdel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig&lt;br&gt;ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk&lt;br&gt;har något samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 j Avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt 6 § är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 5 Konkurrensverket får i det särskilda fallet besluta om undantag från&lt;br&gt;förbudet i 6 § för ett avtal som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att&lt;br&gt;främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom&lt;br&gt;uppnås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för&lt;br&gt;att uppnå målet i 1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel&lt;br&gt;for en väsentlig del av nyttighetema i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 5 Om ett företag vill att undantag enligt 8 § skall beviljas, skall det&lt;br&gt;anmäla avtalet till Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket får inte besluta om undantag innan företaget har gjort en&lt;br&gt;sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 5 I ett beslut om undantag enligt 8 § skall det anges från vilken tid-&lt;br&gt;punkt undantaget gäller. Denna tidpunkt får sättas tidigare än tidpunkten&lt;br&gt;för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall gälla för en bestämd tid och får förenas med villkor och&lt;br&gt;ålägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 i Ett beslut om undantag enligt 8 § får förnyas om förutsättningarna i 8&lt;br&gt;§ fortfarande är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse eller ändring av beslut om undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Konkurrensverket får återkalla eller ändra ett beslut om undantag, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats i något&lt;br&gt;väsentligt avseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de som beslutet gäller bryter mot något åläggande som har angetts i be-&lt;br&gt;slutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslutet grundades på oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de som beslutet gäller missbrukar undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i första stycket 2-4 får beslutet återkallas med retroak-&lt;br&gt;tiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag då beslut inte meddelas inom viss tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 5 Om Konkurrensverket inte har fattat beslut med anledning av en an-&lt;br&gt;mälan enligt 9 § inom tre månader från det att anmälan kom in till verket,&lt;br&gt;skall undantag från förbudet i 6 § anses beviljat i enlighet med anmälan för&lt;br&gt;en tid av fem år räknat från tidpunkten då avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte om Konkurrensverket inom tremånadersfristen gör in&lt;br&gt;vändning mot avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 $ Konkurrensverket får återkalla undantaget för ett avtal för vilket un-&lt;br&gt;dantag beviljats enligt 13 §, om avtalet har följder som är oförenliga med&lt;br&gt;8§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag meddelade av Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Stockholms tingsrätt får, vid prövning av ålägganden enligt 23 §, på&lt;br&gt;yrkande av en part besluta om undantag enligt 8 § för ett avtal som är för-&lt;br&gt;bjudet enligt 6 § men som uppfyller förutsättningarna för undantag enligt 8&lt;br&gt;§. Därvid tillämpas 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Konkurrensverket får förnya, återkalla eller ändra ett beslut enligt 15&lt;br&gt;§. Därvid tillämpas 11 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppundantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva om undantag från förbudet i 6 § för grupper av avtal som uppfyller&lt;br&gt;förutsättningarna i 8 § (gruppundantag').&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge ett gruppundantag gäller behöver ett avtal som uppfyller förut-&lt;br&gt;sättningarna i gruppundantaget inte anmälas enligt 9 § för att beviljas&lt;br&gt;undantag. Sådana avtal får dock anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 f Konkurrensverket får återkalla undantaget for ett avtal för vilket&lt;br&gt;gruppundantag gäller, om avtalet har följder som är oförenliga med 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruk av dominerande ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 ( Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning&lt;br&gt;på den svenska marknaden är förbjudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant missbruk kan särskilt bestå i att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljnings-&lt;br&gt;priser eller andra oskäliga aflarsvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för&lt;br&gt;konsumenterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner med vissa handelspart-&lt;br&gt;ner, varigenom dessa får en konkurrensnackdel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig&lt;br&gt;ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk&lt;br&gt;har något samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke-ingripandebesked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 { Konkurrensverket får efter ansökan av ett företag förklara att ett avtal&lt;br&gt;eller förfarande inte omfattas av något av förbuden i 6 eller 19 § enligt de&lt;br&gt;uppgifter som lämnats av företaget eller som annars är tillgängliga for ver-&lt;br&gt;ket och att det därför inte finns anledning för verket att ingripa enligt den-&lt;br&gt;na lag (icke-ingripandebesked).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut utgör hinder för Konkurrensverket att besluta om åläg-&lt;br&gt;ganden enligt 23 § första stycket eller föra talan om konkurrensskadeavgift&lt;br&gt;enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215 Konkurrensverket får återkalla ett beslut enligt 20 §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de omständigheter som låg till grund for beslutet har förändrats i något&lt;br&gt;väsentligt avseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslutet grundades på oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Marknadsdomstolen ändrar rättstillämpningen så, att det klart framgår&lt;br&gt;att avtalet eller förfarandet som omfattas av beslutet faller under förbuden&lt;br&gt;i 6 eller 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningsregel för Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Så snart en anmälan enligt 9 § eller en ansökan enligt 20 § som rör&lt;br&gt;ett avtal har kommit in till Konkurrensverket skall verket bereda de parter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1922/93. 1 saml. Nr 56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i avtalet som inte är anmälare eller sökande tillfälle att yttra sig över an-&lt;br&gt;mälan eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 $ Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med överträdelser&lt;br&gt;av förbuden i 6 eller 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett sådant&lt;br&gt;åläggande, får Stockholms tingsrätt göra det på talan av ett företag som&lt;br&gt;berörs av överträdelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 5 Ett åläggande enligt 23 § gäller omedelbart, om något annat inte be-&lt;br&gt;stäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om det finns synnerliga skäl för det, får ett åläggande enligt 23 §&lt;br&gt;meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts. Tingsrätten får&lt;br&gt;meddela ett sådant åläggande bara sedan rättegång inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensskadeavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket besluta att ett&lt;br&gt;företag skall betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift). om före-&lt;br&gt;taget eller någon som handlar på företagets vägnar uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överträtt förbuden i 6 eller 19 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åsidosatt ett villkor som har beslutats med stöd av 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen kronor och&lt;br&gt;högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp dock inte överstigande&lt;br&gt;tio procent av företagets årsomsättning enligt föregående räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktas talan mot flera företag skall avgiften fastställas särskilt för vart och&lt;br&gt;ett av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § När konkurrensskadeavgift fastställs skall särskild hänsyn tas till hur&lt;br&gt;allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall ingen avgift påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Konkurrensskadeavgift enligt 26 § första stycket 1 får inte påföras för&lt;br&gt;åtgärder som har vidtagits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. efter det att anmälan enligt 9 § eller ansökan enligt 20 § kom in till&lt;br&gt;Konkurrensverket och innan beslutet med anledning av anmälan eller ansö-&lt;br&gt;kan vann laga kraft, om åtgärderna ligger inom ramen för den verksamhet&lt;br&gt;som har beskrivits i anmälan eller ansökan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under den tid då icke-ingripandebesked har gällt, om inte beskedet har&lt;br&gt;återkallats med stöd av 21 §2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 gäller dock inte om Konkurrensverket inom en månad från&lt;br&gt;det att anmälan eller ansökan kom in förklarar att verket anser att 6 § är&lt;br&gt;tillämplig och att det inte finns skäl att tillämpa 8 § eller att 19 § är till-&lt;br&gt;lämplig. Ett sådant beslut får meddelas bara om det är uppenbart att un-&lt;br&gt;dantag inte kan beviljas eller icke-ingripandebesked inte kan meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 5 Konkurrensskadeavgift får påföras bara om stämningsansökan har&lt;br&gt;delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från det att överträdel-&lt;br&gt;sen upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift får inte påföras för åtgärder som omfattas av ett åläggande som har&lt;br&gt;meddelats vid vite enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 5 En påförd konkurrensskadeavgift bortfaller i den mån verkställighet&lt;br&gt;inte har skett inom fem år från det att domen vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 $ För att säkerställa anspråk på en konkurrensskadeavgift får Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt besluta om kvarstad. Därvid gäller i tillämpliga delar vad&lt;br&gt;som är föreskrivet i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad för fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden i&lt;br&gt;6 eller 19 §, skall företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer&lt;br&gt;för ett annat företag eller en avtalspart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till sådan ersättning faller bort, om talan inte väcks inom fem år&lt;br&gt;från det att skadan uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva frågor om skadestånd enligt&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Företagsförvärv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot företagsförvärv m.m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda ett&lt;br&gt;företagsförvärv som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvet skall förbjudas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt häm-&lt;br&gt;mar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv&lt;br&gt;konkurrens på den svenska marknaden i dess helhet eller på en avsevärd&lt;br&gt;del av den, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud får dock inte meddelas i fråga om förvärv som har skett på en&lt;br&gt;svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon an-&lt;br&gt;nan reglerad marknad eller genom inrop på exekutiv auktion. I stället får&lt;br&gt;förvärvaren åläggas att avyttra det som har förvärvats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 5 Ett förbud mot ett företagsförvärv innebär att förvärvet blir ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av ett&lt;br&gt;företagsförvärv, får förvärvaren i stället för förbud enligt 34 § åläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att avyttra en viss del av en rörelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om företagsförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 5 Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket av någon som&lt;br&gt;är part i förvärvsavtalet, om de berörda företagen tillsammans har en års-&lt;br&gt;omsättning enligt föregående räkenskapsår som överstiger 4 miljarder kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren ingår i en grupp som består av flera företag som har ge-&lt;br&gt;mensamma ägarintressen eller som hålls samman på något annat sätt, skall&lt;br&gt;gruppens sammanlagda årsomsättning anses som förvärvarens årsomsätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild undersökning av förvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Konkurrensverket får besluta om att genomföra en särskild under-&lt;br&gt;sökning av ett företagsförvärv som har anmälts enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut skall meddelas inom 30 dagar från det att anmälan kom&lt;br&gt;in till Konkurrensverket. Under denna frist får den som är part i förvärvs-&lt;br&gt;avtalet inte vidta några åtgärder för att fullfölja förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan hos Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 5 En talan enligt 34 eller 36 § får väckas bara efter beslut om särskild&lt;br&gt;undersökning enligt 38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Tingsrätten får på begä-&lt;br&gt;ran av Konkurrensverket förlänga fristen med högst en månad i sänder, om&lt;br&gt;partema i förvärvsavtalet eller, om förvärvet har skett på det sätt som an-&lt;br&gt;ges i 34 § tredje stycket, förvärvaren samtycker till det eller om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Om Konkurrensverket har beslutat att lämna ett företagsförvärv utan&lt;br&gt;åtgärd, får talan enligt 39 § första stycket inte väckas beträffande för-&lt;br&gt;värvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om en part i förvärvsavtalet har lämnat någon orik-&lt;br&gt;tig uppgift som påverkat beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud i väntan på slutlig prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Om det är motiverat av ett allmänt intresse som väger tyngre än den&lt;br&gt;olägenhet som åtgärden medför, får Stockholms tingsrätt på yrkande av&lt;br&gt;Konkurrensverket för tiden till dess att en fråga enligt 34 eller 36 § slutligt&lt;br&gt;har avgjorts förbjuda partema i ett avtal om företagsförvärv att fullfölja&lt;br&gt;förvärvet. Om rättegång inte pågår, skall yrkandet framställas skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkandet får inte bifallas utan att parterna i förvärvsavtalet eller, om för-&lt;br&gt;värvet har skett på det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig. I brådskande fall får dock åtgärden omedelbart&lt;br&gt;beviljas att gälla till dess att något annat beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid inom vilken ett förvärvsärende skall avgöras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 5 Ett förbud eller ett åläggande enligt 34 eller 36 § får inte meddelas&lt;br&gt;senare än sex månader efter det att talan väckts hos tingsrätten. Denna frist&lt;br&gt;får förlängas, om partema i förvärvsavtalet eller, om förvärvet har skett på&lt;br&gt;det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren samtycker till det eller&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl. Förbud eller åläggande får dock inte medde-&lt;br&gt;las senare än två år efter det att förvärvsavtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrättens dom överklagas, skall Marknadsdomstolen avgöra målet&lt;br&gt;inom tre månader från det att tiden för överklagande gick ut. Vad som&lt;br&gt;sägs i första stycket om förlängning av fristen gäller också Marknadsdom-&lt;br&gt;stolens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 5 Ett förbud eller åläggande enligt 34 eller 36 § utgör inte hinder mot&lt;br&gt;att samma fråga prövas på nytt, om det finns anledning att upphäva eller&lt;br&gt;mildra förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre behövs eller&lt;br&gt;inte längre är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrätten eller Marknadsdomstolen har lämnat en talan om ett före-&lt;br&gt;tagsförvärv utan åtgärd, får frågan prövas på nytt bara om en part i för-&lt;br&gt;värvsavtalet har lämnat oriktiga uppgifter om sakförhållanden av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Talan om omprövning enligt 43 § väcks hos Stockholms tingsrätt av&lt;br&gt;Konkurrensverket eller av någon som berörs av avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan enligt 43 § andra stycket skall väckas inom ett år efter det att saken&lt;br&gt;slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppgiftsskyldighet och undersökning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmän uppgiftsskyldighet för företag m.m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 | Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar&lt;br&gt;eller annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig för&lt;br&gt;förhör på tid och plats som verket bestämmer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en kommun eller ett landsting som driver verksamhet som är att anse&lt;br&gt;som företag att fullständigt redovisa kostnader och intäkter för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 $ Ett åläggande enligt 45 § gäller omedelbart, om något annat inte be-&lt;br&gt;stäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning vid utredning om överträdelse av förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 ( Stockholms tingsrätt får på ansökan av Konkurrensverket ålägga ett&lt;br&gt;företag att låta verket genomföra en undersökning hos företaget för att&lt;br&gt;utreda om det har överträtt förbuden i 6 eller 19 §, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 § 1 eller det annars&lt;br&gt;finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det&lt;br&gt;intrång eller annat men som åtgärden innebär for den som drabbas av åt-&lt;br&gt;gärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall göras skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Ett åläggande enligt 47 § får avse även någon annan än det företag&lt;br&gt;som är föremål för utredning. Ett sådant åläggande får meddelas bara om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad som föreskrivs i 47 § första stycket 1 och 3 är uppfyllt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns särskild anledning att anta att bevis finns hos den som ansökan&lt;br&gt;avser, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denne inte rättar sig efter ett åläggande enligt 45 § 1 eller det annars&lt;br&gt;finns risk att bevis undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 5 I brådskande fall får ett beslut enligt 47 eller 48 § meddelas utan att&lt;br&gt;den som ansökan avser får tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Ett beslut enligt 47 eller 48 § skall innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föremålet för och syftet med undersökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tidpunkten när undersökningen skall bötja, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Konkurrensverkets befogenheter enligt 51 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 f När Konkurrensverket genomfor en undersökning som har beslutats Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 47 eller 48 §, har verket rätt att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. granska bokföring och andra affärshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta kopior av eller göra utdrag ur bokföring och affärshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. begära muntliga förklaringar direkt på platsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. få tillträde till lokaler, markområden, transportmedel och andra ut-&lt;br&gt;rymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan undersökningen börjar, skall beslutet om denna visas upp för den&lt;br&gt;hos vilken undersökningen skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 $ När en undersökning som har beslutats enligt 47 eller 48 § skall ge-&lt;br&gt;nomföras, har den hos vilken undersökningen skall genomföras rätt att till-&lt;br&gt;kalla ett juridiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att ett sådant biträde inställer sig får undersökningen inte&lt;br&gt;börja. Detta gäller dock inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. undersökningen har beslutats enligt 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § Konkurrensverket får begära handräckning av kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten för att genomföra de åtgärder som avses i 51 § 1,2 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 $ Åtgärder enligt 45 eller 51 § får inte avse en skriftlig handling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller hans biträde inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får höras som vittne om, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som innehas av honom eller av den till förmån för vilken tystnadsplik-&lt;br&gt;ten gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 5 Ett åläggande enligt 45, 47 eller 48 § innebär inte någon skyldighet&lt;br&gt;att röja företagshemligheter av teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 { Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag får inte betungas onöigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vite&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande av vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 5 Ett förbud eller åläggande enligt 23, 34, 36, 41, 45, 47 eller 48 § får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också ett frivilligt åtagande i samband med ett företagsförvärv får förenas&lt;br&gt;med vite. Ett sådant vite föreläggs av Stockholms tingsrätt på talan av&lt;br&gt;Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 $ Konkurrensverket får förelägga vite för fullgörande av skyldigheter Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;enligt 37 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdömande av vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 { Talan om utdömande av viten som förelagts med stöd av denna lag&lt;br&gt;förs vid tingsrätten av Konkurrensverket. I fråga om vite som en domstol&lt;br&gt;har förelagt på talan av ett företag får talan om utdömande föras även av&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 { Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas hos&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. undantag enligt 8, 11, 12, 14, 16 och 18 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. icke-ingripandebesked enligt 20 och 21 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ålägganden som verket har meddelat enligt 23 § första stycket och 25 §,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ålägganden enligt 45 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket 1-3 får bara överklagas av ett företag som&lt;br&gt;berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 $ Konkurrensverkets beslut enligt 29 § andra stycket får bara över-&lt;br&gt;klagas i samband med överklagande av det beslut varigenom verket slutligt&lt;br&gt;avgör ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Andra beslut av Konkurrensverket enligt denna lag än som avses i 60&lt;br&gt;eller 61 $ får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § Domar och beslut av Stockholms tingsrätt i följande mål och ärenden&lt;br&gt;får överklagas hos Marknadsdomstolen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålägganden enligt 23 § andra stycket och 25 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkurrensskadeavgift enligt 26 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kvarstad enligt 32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagsförvärv enligt 34, 36, 41 och 43 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. undersökningar enligt 47 och 48 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövning av överklaganden enligt 60 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut under rättegången i frågor som avses i 25, 32 eller 41 §&lt;br&gt;skall föras särskilt. Mot ett beslut enligt 32 eller 41 § som meddelats innan&lt;br&gt;rättegång har inletts skall talan föras som om beslutet meddelats under rät-&lt;br&gt;tegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättegångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;64 { Om något annat inte följer av denna lag tillämpas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om rättegången i frågor som avses i 63 § första stycket 1-4, vad&lt;br&gt;som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning inte är&lt;br&gt;tillåten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om handläggningen av frågor som avses i 63 § första stycket 5&lt;br&gt;och 6, lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i 49, 50 och 52 kap. rättegångsbalken sägs om hovrätten skall i&lt;br&gt;stället gälla Marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 { För Konkurrensverket gäller i mål och ärenden enligt denna lag i frå-&lt;br&gt;ga om föreläggande för part och parts utevaro vad som i rättegångsbalken&lt;br&gt;är föreskrivet för åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 5 Vid behandlingen av en fråga enligt 41 § då rättegång inte pågår till-&lt;br&gt;lämpas, utöver vad som föreskrivs i 41 §, vad som gäller när en sådan frå-&lt;br&gt;ga uppkommer i rättegång. Ett yrkande av Konkurrensverkets motpart om&lt;br&gt;ersättning för kostnader får dock prövas i samband med avgörandet av frå-&lt;br&gt;gan om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 j En åtgärd enligt 41 § som har beslutats då rättegång inte pågår skall&lt;br&gt;omedelbart hävas, om Konkurrensverket inte beslutar om särskild under-&lt;br&gt;sökning enligt 38 § eller, om ett sådant beslut har meddelats, inte väcker&lt;br&gt;talan enligt 39 §. Detsamma gäller om Konkurrensverket beslutar att läm-&lt;br&gt;na ett företagsförvärv utan åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 { Innan ett mål om företagsförvärv avgörs, skall förvärvarens motpart&lt;br&gt;i förvärvsavtalet få tillfälle att yttra sig. Detta gäller dock inte vid förvärv&lt;br&gt;som har skett på det sätt som anges i 34 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 $ Mål och ärenden i frågor som avses i 63 § första stycket får handläg-&lt;br&gt;gas gemensamt, om det är till fördel för utredningen. Handläggningen&lt;br&gt;skall ske enligt vad som föreskrivs i 64 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs konkurrenslagen (1982:729) och lagen (1991:&lt;br&gt;921) om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksproduk-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Följande gäller i fråga om avtal som föreligger när denna lag träder i&lt;br&gt;kraft och för vilka företag inom sex månader från ikraftträdandet inkom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer till Konkurrensverket med anmälan för undantag enligt 8 § eller ansö-&lt;br&gt;kan om icke-ingripandebesked enligt 20 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna i 7 § skall inte tillämpas förrän sex månader efter den&lt;br&gt;dag då Konkurrensverket meddelat beslut med anledning av anmälan eller&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 23 § skall inte tillämpas före den tidpunkt som anges&lt;br&gt;i 1 vad avser överträdelser av förbudet i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Konkurrensskadeavgift enligt 26 § eller skadestånd enligt 33 § för över-&lt;br&gt;trädelser av förbudet i 6 § får inte dömas ut för åtgärder som har vidtagits&lt;br&gt;före den tidpunkt som anges i 1, om åtgärderna ligger inom ramen för den&lt;br&gt;verksamhet som har beskrivits i anmälan eller ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om avtal som föreligger eller förfaranden som tillämpas när den-&lt;br&gt;na lag träder i kraft och som är förbjudna enligt 6 eller 19 § skall för-&lt;br&gt;buden i 6 eller 19 § inte gälla, om avtalen eller förfarandena inom sex må-&lt;br&gt;nader från lagens ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändras på sådant sätt att de uppfyller förutsättningarna för gruppundan-&lt;br&gt;tag som beslutats med stöd av 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändras på sådant sätt att de inte längre omfattas av 6 eller 19 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphör att tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 1 utgör dock inte hinder för Konkurrensver-&lt;br&gt;ket att återkalla undantaget för ett avtal enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Anmälan för undantag enligt 8 § eller ansökan om icke-ingripandebe-&lt;br&gt;sked enligt 20 § får prövas före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om företagsförvärv&lt;br&gt;som har skett före den nya lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris-&lt;br&gt;och konkurrensförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 12 §§ lagen (1956:245) om uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1970:417) om Marknadsdomstol m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:417) om Marknadsdomstol&lt;br&gt;m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-4, 9, 11, 13, 13 a, 14-15, 15 a, 16 och 18-20 §§ samt rubriken&lt;br&gt;före 11$ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger&lt;br&gt;ärenden enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslagen (1982:729).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;marknadsföringslagen (1975:-&lt;br&gt;1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lagen (1984:292) om avtals-&lt;br&gt;villkor mellan näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. produktsäkerhetslagen (1988:-&lt;br&gt;1604),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1992:138) om tillämpning&lt;br&gt;av avtal mellan Sverige, Norge och&lt;br&gt;EEG om civil luftfart, om inte&lt;br&gt;annat följer av 20 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen handlägger mål&lt;br&gt;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;marknadsföringslagen (1975:-&lt;br&gt;1418),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lagen (1971:112) om avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:292) om&lt;br&gt;avtalsvillkor mellan näringsidkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. produktsäkerhetslagen (1988:-&lt;br&gt;1604),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1992:138) om tillämpning&lt;br&gt;av avtal mellan Sverige, Norge och&lt;br&gt;EEG om civil luftfart, om inte&lt;br&gt;annat följer av 20 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bestämmelserna i.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;14-15 och 16-22 SS tillämpas inte i&lt;br&gt;mål enligt konkurrenslagen&lt;br&gt;(1992:000), I stället gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Mot marknadsdomstolens beslut i&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag får talan&lt;br&gt;inte föras i annat fall än som följer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot Marknadsdomstolens dom eller&lt;br&gt;beslut i mål enligt denna lag får&lt;br&gt;talan inte föras i annat fall än som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Omtryckt 1984:294. Senaste lydelse av lagens rubrik 1972:732.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av 23 5 lagen (1992:138) om till-&lt;br&gt;lämpning av avtal mellan Sverige,&lt;br&gt;Norge och EEG om civil luftfart.&lt;br&gt;Detsamma gäller domstolens beslut&lt;br&gt;i övrigt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer av 23 § lagen (1992:138) om&lt;br&gt;tillämpning av avtal mellan Sverige,&lt;br&gt;Norge och EEG om civil luftfart.&lt;br&gt;Detsamma gäller domstolens beslut&lt;br&gt;i övrigt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;br&gt;Marknadsdomstolen består av en&lt;br&gt;ordförande, en vice ordförande&lt;br&gt;samt tio andra ledamöter, av vilka&lt;br&gt;fyra är särskilda ledamöter, tre för&lt;br&gt;ärenden om konkurrensbegränsning&lt;br&gt;och ärenden om avtalsvillkor mellan&lt;br&gt;nämigsidkaie-samL^IoLärgnden&lt;br&gt;om marknadsföring, ärenden om&lt;br&gt;avtalsvillkor___i___konsumentförhål-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landen och ärenden om produkt-&lt;br&gt;säkerhet-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen består av en&lt;br&gt;ordförande, en vice ordförande&lt;br&gt;samt fem särskilda ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;Ordföranden, vice ordföranden och&lt;br&gt;en av de särskilda ledamöterna för&lt;br&gt;ärenden om konkurrensbegräns-ning&lt;br&gt;och avtalsvillkor mellan närings-&lt;br&gt;idkare skall vara lagkunniga och&lt;br&gt;erfarna i domarvärv. DgjYäJjvriga&lt;br&gt;ledamöterna for sådana ärenden&lt;br&gt;skall, ba särskild insikt i.näringsz&lt;br&gt;livets förhållanden. Ledamoten för&lt;br&gt;ärenden om marknadsföring, avtals-&lt;br&gt;villkor i konsumentförhållanden och&lt;br&gt;produktsäkerhet skall ha särskild&lt;br&gt;insikt i konsumentfrågor. Qrd.fö?&lt;br&gt;randen, vice ordföranden och de&lt;br&gt;särskilda ledamöterna får ej utses&lt;br&gt;bland personer som kan anses före-&lt;br&gt;liäda___företagsintressen___eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsument- och löntagarintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden, vice ordföranden och&lt;br&gt;två av de särskilda ledamöterna&lt;br&gt;skall vara jurister och ha erfarenhet&lt;br&gt;som domare. De andra särskilda&lt;br&gt;ledamöterna skall vara ekonomiska&lt;br&gt;experter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vice ordföranden och var och en av de särskilda ledamöterna finns&lt;br&gt;en eller flera ersättare. Bestämmelserna om vice ordförande och särskild&lt;br&gt;ledamot gäller även ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;6&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Marknadsdomstolen är beslutför, Marknadsdomstolen är beslutför,&lt;br&gt;när ordföranden och fyra andra när ordföranden och tre andra&lt;br&gt;ledamöter är närvarande. I beslut ledamöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall lika antal ledamöter som&lt;br&gt;företräder företagarintressen. samt&lt;br&gt;konsument- och löntagarintressen&lt;br&gt;deltaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de särskilda ledamöterna del-&lt;br&gt;tager vid handläggning av ärenden&lt;br&gt;om konkurrensbegränsning eller&lt;br&gt;avtalsvillkor mellan näringsidkare&lt;br&gt;endast de som har utsetts för så-&lt;br&gt;dana ärenden och vid handläggning&lt;br&gt;av ärenden om marknadsföring,&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden___eller___produktsäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast den som har utsetts för&lt;br&gt;sådana ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhandling som avses i 4 eller&lt;br&gt;5 S konkurrenslagen (1982:729)&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter i 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden kan ensam på domsto-&lt;br&gt;lens vägnar företaga förberedande&lt;br&gt;åtgärd och pröva fråga om avskriv-&lt;br&gt;ning av ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsman och&lt;br&gt;konsumentombudsman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden får ensam på&lt;br&gt;domstolens vägnar vidta för-&lt;br&gt;beredande åtgärder och pröva&lt;br&gt;frågor om avskrivning av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden får förordna sekre-&lt;br&gt;terare hos domstolen att ensam&lt;br&gt;på domstolens vägnar vidta för-&lt;br&gt;beredande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konkurrensbegränsningsfråeor För frågor om marknadsföring,&lt;br&gt;finns en näringsfrihetsombudsman frågor om avtalsvillkor i konsu-&lt;br&gt;och for frågor om marknadsföring, mentförhållanden och frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågor om avtalsvillkor i konsu-&lt;br&gt;mentförhållanden och frågor om&lt;br&gt;produktsäkerhet en konsumentom-&lt;br&gt;budsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsman utses av regeringen for&lt;br&gt;viss tid och skall vara lagkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;Ansökan som avses i 17 § kon-&lt;br&gt;kurrenslagen___(12&amp;amp;21722)___särs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriftligen.___Detsamma___gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan om förbud eller åläggande&lt;br&gt;enligt 2-4 §§ marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 1 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden, 1 § lagen (1984:292) om&lt;br&gt;avtalsvillkor mellan näringsidkare&lt;br&gt;eller 5-9 §§ eller 12 § tredje&lt;br&gt;stycket produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) samt ansökan enligt 16&lt;br&gt;§ lagen (1992:138) om tillämpning&lt;br&gt;av avtal mellan Sverige, Norge och&lt;br&gt;EEG om civil luftfart. Av ansök-&lt;br&gt;ningen skall framgå de skäl på vilka&lt;br&gt;ansökningen grundas och den utred-&lt;br&gt;ning sökanden åberopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt för sammanslut-&lt;br&gt;ningar av näringsidkare att med-&lt;br&gt;verka i ärenden som avses i 13 §&lt;br&gt;andra__mgnin&amp;amp;en gäller följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning av närings-&lt;br&gt;idkare gör sannolikt att utgången&lt;br&gt;av ärendet kan ha betydande in-&lt;br&gt;tresse för medlemmarna i samman-&lt;br&gt;slutningen, får marknadsdomstolen&lt;br&gt;på ansökan av sammanslutningen&lt;br&gt;tillåta att denna, vid sidan av&lt;br&gt;enskild part, medverkar i förfa-&lt;br&gt;randet och därvid åberopar bevis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Senaste lydelse 1992:139.&lt;br&gt;’ Senaste lydelse 1985:927.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktsäkerhet finns en konsu-&lt;br&gt;mentombudsman. Ombudsmannen&lt;br&gt;utses av regeringen för viss tid&lt;br&gt;och skall vara jurist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om förbud eller åläggande&lt;br&gt;nligt 2-4 §§ marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 1 § lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden, 1 § lagen (1984:292) om&lt;br&gt;avtalsvillkor mellan näringsidkare&lt;br&gt;eller 5-9 §§ eller 12 § tredje stycket&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen (1988:1604)&lt;br&gt;samt ansökan enligt 16 § lagen&lt;br&gt;(1992:138) om tillämpning av avtal&lt;br&gt;mellan Sverige, Norge och EEG&lt;br&gt;om civil luftfart görs skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ansökningen skall de skäl fram-&lt;br&gt;gå på vilka ansökningen grundas&lt;br&gt;och den utredning som sökanden&lt;br&gt;åberopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt för sammanslut-&lt;br&gt;ningar av näringsidkare att med-&lt;br&gt;verka i mål som avses i 13 § gäller&lt;br&gt;följande särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning av närings-&lt;br&gt;idkare gör sannolikt att utgången av&lt;br&gt;målet kan ha betydande intresse för&lt;br&gt;medlemmarna i sammanslutningen,&lt;br&gt;får Marknadsdomstolen på ansökan&lt;br&gt;av sammanslutningen tillåta att&lt;br&gt;denna, vid sidan av en enskild part,&lt;br&gt;medverkar i förfarandet och därvid&lt;br&gt;åberopar bevisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen om medverkan skall vara skriftlig och innehålla de skäl som Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;den grundas på. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen. Denna får&lt;br&gt;inte bifallas, om parten på den sida som ansökningen om medverkan avser&lt;br&gt;motsätter sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden och hans motpart skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att vid samman-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träde inför marknadsdomstolen&lt;br&gt;lägga fram sina synpunkter och&lt;br&gt;förebringa den utredning de vill&lt;br&gt;åberopa. Till sådant sammanträde&lt;br&gt;skall ombudsmannen för frågor av&lt;br&gt;den art som ärendet rör kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om han gj är sökande. Vidare&lt;br&gt;skall den som medverkar enligt 13&lt;br&gt;a § kallas till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden och hans motpart skall&lt;br&gt;beredas tillfälle att vid samman-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träde inför Marknadsdomstolen&lt;br&gt;lägga fram sina synpunkter och&lt;br&gt;förebringa den utredning de vill&lt;br&gt;åberopa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål enligt marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), lagen (1971:112) om&lt;br&gt;avtalsvillkor i konsumentförhållan-&lt;br&gt;den och produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) skall konsumentom-&lt;br&gt;budsmannen kallas till samman-&lt;br&gt;träde, även om han inte är sökande.&lt;br&gt;Vidare skall den som medverkar&lt;br&gt;enligt 13 a § kallas till samman-&lt;br&gt;träde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före sammanträde kan muntlig eller skriftlig förberedelse äga rum i den&lt;br&gt;utsträckning domstolen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandling som avses i 4 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 S konkurrenslagen (1982,729)&lt;br&gt;skall äga rum vid sammanträde med&lt;br&gt;partema inför domstolen eller dess&lt;br&gt;ordförande. Domstolen eller ordfö-&lt;br&gt;randen får även överlägga enskilt&lt;br&gt;med part. Förhandlingen skall dock&lt;br&gt;alltid avslutas vid sammanträde&lt;br&gt;med parterna inför domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:927.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;Ärende får avgöras och beslut med&lt;br&gt;anledning av särskild prövning&lt;br&gt;enligt 15 a 8 meddelas utan&lt;br&gt;sammanträde enligt 14 $ första&lt;br&gt;stycket, om tillfredsställande&lt;br&gt;utredning föreligger och part inte&lt;br&gt;begär sammanträde. Ansökan som&lt;br&gt;uppenbart gj förtjänar avseende&lt;br&gt;får avslås utan sådant sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förbud, åläggande eller&lt;br&gt;tillstånd enligt 18 8 konkurrens-&lt;br&gt;lagen (1982:729), förbud enligt 21&lt;br&gt;S samma lag eller förbud eller&lt;br&gt;åläggande enligt 13 § marknads-&lt;br&gt;föringslagen (1975:1418), 5 §&lt;br&gt;lagen (1971:112) om avtalsvillkor&lt;br&gt;i konsumentförhållanden eller 21 §&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen (1988:1604)&lt;br&gt;kan prövas utan sammanträde enligt&lt;br&gt;14 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud eller åläggande, som avses i&lt;br&gt;andra stycket, eller återkallelse av&lt;br&gt;tillstånd, som avses där, får inte&lt;br&gt;beslutas utan att den som förbudet,&lt;br&gt;åläggandet eller återkallelsen avser&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig i frå-&lt;br&gt;gan, såvida det inte finns anledning&lt;br&gt;anta, att han avvikit eller eljest&lt;br&gt;håller sig undan. I ett ärende om&lt;br&gt;åläggande eller förbud enligt 5-9 §&lt;br&gt;eller 12 § tredje stycket produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen får marknadsdom-&lt;br&gt;stolen dock även i annat fall&lt;br&gt;omedelbart meddela beslut enligt&lt;br&gt;218 samma lag, om synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fi&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål får avgöras och dom med&lt;br&gt;anledning av särskild prövning&lt;br&gt;enligt 15 a 8 meddelas utan&lt;br&gt;sammanträde enligt 14 8 första&lt;br&gt;stycket, om tillfredsställande&lt;br&gt;utredning föreligger och part inte&lt;br&gt;begär sammanträde. Ansökan som&lt;br&gt;uppenbart inte förtjänar avseende&lt;br&gt;får avslås utan sådant sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om förbud eller åläggande&lt;br&gt;enligt 13 8 marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1975:1418), 5 8 lagen (1971:112)&lt;br&gt;om avtalsvillkor i konsumentför-&lt;br&gt;hållanden eller 21 8 produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen (1988:1604) får prövas&lt;br&gt;utan sammanträde enligt 14 8 första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud eller åläggande som avses i&lt;br&gt;andra stycket får inte beslutas utan&lt;br&gt;att den som förbudet eller åläggan-&lt;br&gt;det avser fått tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;i frågan , såvida det inte finns&lt;br&gt;anledning anta, att han avvikit eller&lt;br&gt;eljest håller sig undan. I ett mål om&lt;br&gt;åläggande eller förbud enligt 5-9 8&lt;br&gt;eller 12 6 tredje stycket produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen får Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen dock även i annat fall ome-&lt;br&gt;delbart meddela beslut enligt 21 8&lt;br&gt;samma lag, om synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1922193. ! saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;Marknadsdomstolen kan till sär-&lt;br&gt;skild prövning ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1, i ärende som avser prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt___2___5___konkurrenslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:729)___frågan___huruvida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsidkare__föranleder skadlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aakan ay en konkurrensbegräns-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ärende som avser prövning&lt;br&gt;enligt 6-9 { eller 12 $ tredje&lt;br&gt;stycket produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) frågan huruvida en&lt;br&gt;vara eller en tjänst medför sär-&lt;br&gt;skild risk för skada på person&lt;br&gt;eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen får till särskild&lt;br&gt;prövning i mål som avser prövning&lt;br&gt;enligt 6-9 { eller 12 5 tredje stycket&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen (1988:1604)&lt;br&gt;ta upp frågan huruvida en vara eller&lt;br&gt;en tjänst medför särskild risk för&lt;br&gt;skada på person eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet vid domstol äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning vid marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver yad som folier av första&lt;br&gt;stycket kan domstolen förordna att&lt;br&gt;sammanträde för handläggning av&lt;br&gt;konkurrensbegränsnings-ärende&lt;br&gt;skall hållas inom stängda dörrar-&lt;br&gt;om det kan antagas att förhand-&lt;br&gt;lingsarbetct___i___ärendet___skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvåras till följd av offentlig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;B&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen kan vid vite&lt;br&gt;förelägga part eller annan, som kan&lt;br&gt;antagas ha upplysning att lämna&lt;br&gt;som är av betydelse i ärendet, att&lt;br&gt;inställa sig personligen inför&lt;br&gt;domstolen. Domstolen kan besluta&lt;br&gt;att den som gj är part skall höras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen får vid vite&lt;br&gt;förelägga part eller annan, som kan&lt;br&gt;antas ha sådana upplysningar att&lt;br&gt;lämna som är av betydelse i målet,&lt;br&gt;att inställa sig personligen inför&lt;br&gt;domstolen. Domstolen kan besluta&lt;br&gt;att den som inte är part skall höras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:757.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vittne. Därvid äger 36 kap. 3,&lt;br&gt;5 och 6 §§, 10 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §, 13 § första stycket och 14 §&lt;br&gt;rättegångsbalken motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning. Vägrar vittne utan giltigt&lt;br&gt;skäl att avlägga ed eller att avge&lt;br&gt;vittnesmål eller besvara fråga, får&lt;br&gt;domstolen vid vite förelägga vittnet&lt;br&gt;att fullgöra sin skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Part eller den som medverkar enligt&lt;br&gt;13 a § kan även föreläggas vid vite&lt;br&gt;att tillhandahålla domstolen hand-&lt;br&gt;ling, varuprov och liknande som&lt;br&gt;kan ha betydelse i ärendet. Detta&lt;br&gt;innebär dock gj skyldighet att röja&lt;br&gt;yrkeshemlighet av teknisk natur.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vittne. Därvid tillämpas 36&lt;br&gt;kap. 3, 5 och 6 §§, 10 § andra&lt;br&gt;stycket, 11 §, 13 § första stycket&lt;br&gt;och 14 § rättegångsbalken. Vägrar&lt;br&gt;vittne utan giltigt skäl att avlägga&lt;br&gt;ed eller att avge vittnesmål eller&lt;br&gt;besvara fråga, får domstolen vid&lt;br&gt;vite förelägga vittnet att fullgöra&lt;br&gt;sin skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Part eller den som medverkar enligt&lt;br&gt;13 a § får även föreläggas vid vite&lt;br&gt;att tillhandahålla domstolen hand-&lt;br&gt;ling, varuprov och liknande som&lt;br&gt;kan ha betydelse i målet. Detta&lt;br&gt;innebär dock inte någon skyldighet&lt;br&gt;att röja företagshemligheter av&lt;br&gt;teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vite som avses i denna paragraf gäller 9 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gj är part och inte heller&lt;br&gt;medverkar enligt 13 a § och som&lt;br&gt;efter kallelse av marknadsdomstolen&lt;br&gt;inställt sig inför domstolen har rätt&lt;br&gt;till ersättning enligt vad i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken är föreskrivet om&lt;br&gt;ersättning till vittne eller sakkun-&lt;br&gt;nig. I ärende vari ombudsman för&lt;br&gt;talan tillämpas bestämmelserna för&lt;br&gt;mål om allmänt åtal och i annat&lt;br&gt;ärende bestämmelserna för mål vari&lt;br&gt;förlikning är tillåten. Skall&lt;br&gt;ersättning utges av parterna en för&lt;br&gt;båda och båda för en, skall domsto-&lt;br&gt;len slutligt fördela kostnaden mellan&lt;br&gt;dem med hälften å vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är part och inte heller&lt;br&gt;medverkar enligt 13 a § och som&lt;br&gt;efter kallelse av Marknadsdomsto-&lt;br&gt;len inställt sig inför domstolen har&lt;br&gt;rätt till ersättning enligt vad i&lt;br&gt;rättegångsbalken är föreskrivet om&lt;br&gt;ersättning till vittne eller sakkunnig.&lt;br&gt;I &amp;nbsp;&amp;nbsp;mål&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentombudsmannen för&lt;br&gt;talan tillämpas bestämmelserna för&lt;br&gt;mål om allmänt åtal. I andra mål&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna för mål&lt;br&gt;vari förlikning är tillåten. Skall&lt;br&gt;ersättning utges av parterna en för&lt;br&gt;båda och båda för en, skall dom-&lt;br&gt;stolen slutligt fördela kostnaden&lt;br&gt;mellan dem med hälften på vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;M&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I marknadsdomstolens beslut&lt;br&gt;varigenom ärende eller sådan fråga&lt;br&gt;som avses i 15 a § avgörs anges de&lt;br&gt;skäl på vilka beslutet grundas.&lt;br&gt;Beslut som nu nämnts och beslut&lt;br&gt;som avses i 15 § andra stycket&lt;br&gt;sändas till parterna, till den&lt;br&gt;som medverkar enligt 13 a § och&lt;br&gt;till sådan myndighet som avses i&lt;br&gt;4 &amp;nbsp;§ produktsäkerhetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1604) samma dag som domen&lt;br&gt;eller beslutet meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Marknadsdomstolens dom varige-&lt;br&gt;nom mål eller sådan fråga som&lt;br&gt;avses i 15 a § avgörs skall de&lt;br&gt;skäl anges på vilka domen grundas.&lt;br&gt;Domen och ett sådant beslut som&lt;br&gt;avses i 15 § andra stycket skall&lt;br&gt;sändas till partema, till den som&lt;br&gt;medverkar enligt 13 a § och till&lt;br&gt;sådan myndighet som avses i 4 §&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen (1988:1604)&lt;br&gt;samma dag som det meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;Skall ansökan, kallelse eller&lt;br&gt;föreläggande tillställas part eller&lt;br&gt;annan, sker det genom delgivning.&lt;br&gt;Detsamma gäller beslut som sänds&lt;br&gt;enligt 19 §. Annan handling får&lt;br&gt;tillställas part eller annan genom&lt;br&gt;delgivning, om det anses erforder-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning av beslut av marknads-&lt;br&gt;domstolen, vilket innefattar&lt;br&gt;vitesföreläggande enligt konkur-&lt;br&gt;renslagen (1982:729). marknads-&lt;br&gt;föringslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;(1975:1418), lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i&lt;br&gt;konsumentförhållanden, lagen&lt;br&gt;(1984:292) om avtalsvillkor mellan&lt;br&gt;näringsidkare eller produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen (1988:1604), får inte&lt;br&gt;ske enligt 12 § delgivningslagen&lt;br&gt;(1970:428), om det inte finns&lt;br&gt;anledning att anta att den sökte&lt;br&gt;har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall ansökan, kallelse eller före-&lt;br&gt;läggande tillställas en part eller&lt;br&gt;någon annan, sker det genom del-&lt;br&gt;givning. Detsamma gäller dom eller&lt;br&gt;beslut som sänds enligt 19 §. För&lt;br&gt;andra handlingar får delgivning&lt;br&gt;användas om det anses erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning av sådana domar eller&lt;br&gt;beslut av Marknadsdomstolen, som&lt;br&gt;innefattar vitesföreläggande enligt&lt;br&gt;marknadsföringslagen (1975:1418),&lt;br&gt;lagen (1971:112) om avtalsvillkor i&lt;br&gt;konsumentförhållanden, lagen&lt;br&gt;(1984:292) om avtalsvillkor mellan&lt;br&gt;näringsidkare eller produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen (1988:1604), får inte ske&lt;br&gt;enligt 12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ delgivningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:428), om det inte finns anled-&lt;br&gt;ning att anta att den sökte har&lt;br&gt;avvikit eller på annat sätt håller&lt;br&gt;sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 13, 14, 15, 15 a, 16 och 18-20 §§ i sina äldre lydelser skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas vid handläggningen av ärenden om företagsförvärv enligt punkten&lt;br&gt;6 i övergångsbestämmelserna till konkurrenslagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1922/93. 1 saml. Nr 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i CECA-lagen (1972:762)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § CECA-lagen (1972:762) skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avtal om fusion godkänts av bolagsstämman skall det anmälas av bola-&lt;br&gt;get för registrering. Om det ej skett inom fyra månader från bolagsstäm-&lt;br&gt;mans beslut eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande&lt;br&gt;beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, är&lt;br&gt;frågan om fusion förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering av avtal om&lt;br&gt;fusion enligt 2 6 möter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fusionen förbjudits enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenslagen (1982;729.) eller&lt;br&gt;om__näringsfrihetsombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte beslutat lämna fusionen utan&lt;br&gt;åtgärd enligt 20 5 första stycket&lt;br&gt;konkurrenslagen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om ej yttrande företes från&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor&lt;br&gt;av vilket framgår att aktiekapita-&lt;br&gt;let i det övertagande bolaget inte&lt;br&gt;överstiger de överlåtande bolagens&lt;br&gt;sammanlagda verkliga värde för det&lt;br&gt;övertagande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1992:000) eller lagen&lt;br&gt;(1992:000) om ett europeiskt eko-&lt;br&gt;nonomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller om prövning av fusionen&lt;br&gt;pågår enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av ett fusionsavtal&lt;br&gt;enligt 2 § krävs vidare att ett&lt;br&gt;yttrande företes från auktoriserad&lt;br&gt;eller godkänd revisor av vilket&lt;br&gt;framgår att aktiekapitalet i det&lt;br&gt;övertagande bolaget inte överstiger&lt;br&gt;de överlåtande bolagens samman-&lt;br&gt;lagda verkliga värde for det över-&lt;br&gt;tagande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:733.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla vid utgången av juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har godkänts av bolagsstämman skall det anmälas av det&lt;br&gt;överlätande bankaktiebolaget för registrering. Om detta inte har skett inom&lt;br&gt;fyra månader från stämmans beslut eller om bankinspektionen genom laga-&lt;br&gt;kraftvunnet beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering&lt;br&gt;av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729) eller&lt;br&gt;om__näringsfrihetsombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte har beslutat att lämna fusio-&lt;br&gt;nen utan åtgärd enligt 2Q § första&lt;br&gt;stycket konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1.992;0QQ).. .eller&lt;br&gt;lagen (1992:000) om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller om prövning av fusionen&lt;br&gt;pågår enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av ett fusionsavtal enligt 2 § krävs vidare att ett yttrande&lt;br&gt;företes från en auktoriserad revisor, av vilket framgår att aktiekapitalet i&lt;br&gt;det övertagande bolaget inte överstiger de överlåtande bolagens samman-&lt;br&gt;lagda verkliga värde för det övertagande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § sparbankslagen (1987:619) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har godkänts av sparbanksstämman skall det anmälas av&lt;br&gt;den överlåtande sparbanken för registrering. Om detta inte har skett inom&lt;br&gt;fyra månader från stämmans beslut eller om bankinspektionen genom laga-&lt;br&gt;kraftvunnet beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering&lt;br&gt;av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729) giler&lt;br&gt;om näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;inte har beslutat att lämna fusionen&lt;br&gt;utan åtgärd enligt 20 § första&lt;br&gt;stycket konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) eller&lt;br&gt;lagen (1992:000) om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller om prövning av fusionen&lt;br&gt;pågår enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring I föreningsbankslagen (1987:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 § föreningsbankslagen (1987:620) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har godkänts av föreningsbanksstämman skall det anmä-&lt;br&gt;las av den överlåtande föreningsbanken för registrering. Om detta inte har&lt;br&gt;skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om bankinspektionen&lt;br&gt;genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat&lt;br&gt;registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrensiaaen (1982:729) eiigr&lt;br&gt;om näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;inte har beslutat att lämna fusio-&lt;br&gt;nen utan åtgärd enligt 20 § första&lt;br&gt;stycket konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1992:000) eller&lt;br&gt;lagen (1992:000) om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller om prövning av fusionen&lt;br&gt;pågår enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsanmälan&lt;br&gt;innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 §&lt;br&gt;fjärde stycket skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.10 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har slutligt godkänts av föreningsstämman skall det&lt;br&gt;anmälas av föreningen för registrering. Om detta inte har skett inom fyra&lt;br&gt;månader från stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom&lt;br&gt;lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registre-&lt;br&gt;ring av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729) eller&lt;br&gt;om näringsfrihetsombudsmannen&lt;br&gt;inte har beslutat att lämna fusio-&lt;br&gt;nen utan åtgärd enligt 20 § första&lt;br&gt;stycket konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om&lt;br&gt;fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1992:000) eller lagen&lt;br&gt;(1992:000) om ett europeiskt eko-&lt;br&gt;nomiskt samarbetsområde__(EES)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller om prövning av fusionen&lt;br&gt;pågår enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.11 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1992:138) om tillämpning av avtal mellan&lt;br&gt;Sverige, Norge och EEG om civil luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:138) om tillämpning av avtal&lt;br&gt;mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart att 21 § skall ha följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För marknadsdomstolens prövning i&lt;br&gt;fall som avses i 20 § gäller, i den&lt;br&gt;mån särskilda föreskrifter inte har&lt;br&gt;meddelats i denna lag, konkurrens-&lt;br&gt;lagen (1982:729) i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För marknadsdomstolens prövning i&lt;br&gt;fall som avses i 20 § gäller, i den&lt;br&gt;mån särskilda föreskrifter inte har&lt;br&gt;meddelats i denna lag, konkurrens-&lt;br&gt;lagen (1992:000) i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-06-26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 1992 har regering-&lt;br&gt;en efter anmälan av statsrådet Per Westerberg beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konkurrenslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris-&lt;br&gt;och konkurrensförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i CECA-lagen (1972:762),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1992:138) om tillämpning av avtal mellan&lt;br&gt;Sverige, Norge och EEG om civil luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av rådmannen Kenny Carlsson och&lt;br&gt;hovrättsassessorn Lars Schuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärendet har den 25 juni 1992 inkommit en skrivelse från Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till konkurrenslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till ny konkurrenslag som läggs fram i lagrådsremissen innebär&lt;br&gt;en skärpning av regelsystemet i förhållande till nuvarande ordning. Grund-&lt;br&gt;tanken bakom förslaget är att företagen genom preventivt verkande sank-&lt;br&gt;tioner skall avhållas från konkurrensbegränsande samarbete och missbruk&lt;br&gt;av marknadsmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De materiella bestämmelserna i lagförslaget har konkurrensreglerna inom&lt;br&gt;EG som förebild. Denna inriktning på en reformerad nationell lagstiftning&lt;br&gt;på området ter sig naturlig. I fråga om handel över gränserna medför ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antagande av den i prop. 1991/92:170 föreslagna EES-lagen att EGs regler&lt;br&gt;skall gälla som svensk rätt. Intresset av att ha motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;for handel inom landet kan då åberopas for att EG-rätten läggs till grund&lt;br&gt;även för den interna svenska konkurrenslagstiftningen. Förslaget kan också&lt;br&gt;ses fristående som ett led i den allmänna anpassning av vår rättsordning&lt;br&gt;till EG som pågår sedan några år tillbaka (jfr lagrådet i nämnda prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 216 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat de föreslagna lösningarna i sak med utgångspunkt i&lt;br&gt;den avsedda samordningen med EG-rätten. Någon anledning till&lt;br&gt;invändningar från lagrådets sida mot förslaget i denna del föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekas i remissprotokollet medför en anpassning till rättsordningen&lt;br&gt;inom EG att inte bara EG-domstolens praxis utan också praxis i andra&lt;br&gt;länder med liknande lagstiftning får betydelse för tillämpningen av den nya&lt;br&gt;konkurrenslagen. Även den blivande EFTA-domstolens avgöranden kom-&lt;br&gt;mer att vara vägledande. För att rättsutvecklingen på konkurrensområdet&lt;br&gt;skall bli enhetlig är det därför av vikt att information om aktuell praxis&lt;br&gt;inom EG och EES finns tillgänglig för dem som skall tillämpa den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller också bestämmelser om de tillämpande organen, in-&lt;br&gt;stansordningen och rättegångsförfarandet m.m. Vad som har föreslagits i&lt;br&gt;dessa hänseenden synes tillgodose såväl kravet på rättssäkerhet som önske-&lt;br&gt;målet om skyndsamhet i handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har således inte något att erinra mot att en ny konkurrenslag med&lt;br&gt;det föreslagna innehållet nu genomförs. Som framgår i det följande har&lt;br&gt;förslaget dock i några avseenden givit anledning till anmärkningar eller&lt;br&gt;kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävandena att så långt möjligt uppnå materiell rättslikhet mellan den nya&lt;br&gt;konkurrenslagen och EES-lagens konkurrensregler bör gälla även i fråga&lt;br&gt;om den terminologiska utformningen. Detta underlättar lagtolkningen och&lt;br&gt;främjar en enhetlig tillämpning av de båda regelverken. I den föreslagna&lt;br&gt;EES-lagen (9 och 12 §§) används begreppet &amp;quot;företag&amp;quot; och inte det i nuvar-&lt;br&gt;ande konkurrenslag brukade begreppet &amp;quot;näringsidkare&amp;quot;. Också i det nu&lt;br&gt;remitterade förslaget används genomgående det i förevarande paragraf&lt;br&gt;definierade begreppet &amp;quot;företag&amp;quot;. Detta mer renodlade konkurrensrättsliga&lt;br&gt;begrepp är avsett att ha samma innebörd som i EG-rätten och därmed&lt;br&gt;också EES-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den sakliga skillnaden mellan de båda begreppen synes liten - i&lt;br&gt;den mån det alls finns någon - ansluter sig lagrådet till förslaget på denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;br&gt;punkt. En fördel med den valda terminologin är att den har ett naturligare Bilaga 10&lt;br&gt;samband med det i lagen också förekommande uttrycket &amp;quot;företagsförvärv&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första meningen i paragrafens första stycke avses med företagsför-&lt;br&gt;värv i lagen förvärv av företag som driver verksamhet inom landet. I&lt;br&gt;andra meningen anges att som &amp;quot;företagsförvärv räknas också förvärv av&lt;br&gt;aktier, andelar i ett handelsbolag, en rörelse eller en del av en rörelse&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses enligt 3 § första stycket en fysisk eller juridisk person&lt;br&gt;som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Ett förvärv&lt;br&gt;av ett aktiebolag, ekonomisk förening, handelsbolag eller liknande juridisk&lt;br&gt;person kan i princip inte genomföras på annat sätt än genom förvärv av&lt;br&gt;aktier eller andelar i bolaget eller föreningen. Det framstår mot denna&lt;br&gt;bakgrund som något missvisande att - som skett i 4 § första stycket - till&lt;br&gt;företagsförvärv &amp;quot;också&amp;quot; räkna förvärv av aktier eller andelar i ett handels-&lt;br&gt;bolag. Enligt lagrådets mening kan vad som sägs om aktier och andelar&lt;br&gt;med fördel utgå. Någon bestämmelse om förvärv av del av rörelse synes&lt;br&gt;heller inte behövas, eftersom denna problematik behandlas i andra stycket.&lt;br&gt;Lagrådet förordar därför att paragrafens första stycke får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med företagsförvärv avses i denna lag förvärv av företag som driver&lt;br&gt;verksamhet inom landet. Som företagsförvärv räknas också förvärv av en&lt;br&gt;rörelse samt fusion.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i denna paragraf får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer föreskriva om undantag från förbudet i 6 § för&lt;br&gt;grupper av avtal som uppfyller förutsättningarna i 8 § (gruppundantag). I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § anges att Konkurrensverket får återkalla det undantag som gäller för&lt;br&gt;ett avtal på grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är ofören-&lt;br&gt;liga med 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inskjutas att ett system med gruppundantag avses gälla även enligt&lt;br&gt;den föreslagna EES-lagen. I den lagen finns inte någon bestämmelse som&lt;br&gt;ger regeringen rätt att besluta om gruppundantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förevarande 17 § kan inte med säkerhet utläsas vilken karaktär bemyn-&lt;br&gt;digandet beträffande gruppundantag har. I remissens allmänna motivering&lt;br&gt;anges emellertid att fråga är om föreskrifter om verkställighet av lag (8&lt;br&gt;kap. 13 § första stycket regeringsformen) och att bemyndigandet tagits in&lt;br&gt;i den föreslagna konkurrenslagen för upplysnings skull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett avtal skall kunna omfattas av ett gruppundantag erfordras enligt&lt;br&gt;17 § första stycket att undantaget finns med i föreskrifter som regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller förvaltningsmyndighet utfärdat. Det är således inte tillräckligt att&lt;br&gt;gruppavtalet uppfyller samtliga i 8 § angivna förutsättningar. Den avsedda&lt;br&gt;rätten för regeringen att utfärda föreskrifter om gruppundantag kan därför&lt;br&gt;inte ses som en enbart teknisk utfyllnad av konkurrenslagens undantagsbe-&lt;br&gt;stämmelser. Som lagtexten är formulerad har regeringen eller förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet tilldelats en rätt att utfärda föreskrifter av mer långtgående slag.&lt;br&gt;I realiteten innebär bemyndigandet att regeringen får komplettera lagen&lt;br&gt;med ett helt nytt institut. Denna konstitutiva effekt i förening med de&lt;br&gt;viktiga rättsverkningar som är kopplade till ett gruppundantag leder enligt&lt;br&gt;lagrådets mening till slutsatsen att bemyndigandet inte utgör&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om enskildas personliga ställning och deras personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden inbördes skall enligt 8 kap. 2 § regeringsformen&lt;br&gt;meddelas genom lag. Rätten att utfärda sådana föreskrifter kan inte delege-&lt;br&gt;ras till regeringen eller förvaltningsmyndighet. Det i 17 § första stycket&lt;br&gt;föreslagna bemyndigandet synes därför oförenligt med regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen uttalas att en befogenhet för regeringen eller&lt;br&gt;Konkurrensverket att utfärda generella undantag från förbudet i 6 § för&lt;br&gt;grupper av avtal har fördelar från resurssynpunkt. Det sägs också att en&lt;br&gt;ordning med gruppundantag ökar det nya systemets förutsebarhet. Lagrådet&lt;br&gt;har förståelse för dessa argument. Fråga uppkommer därmed om det är&lt;br&gt;möjligt att åstadkomma en smidig reglering av gruppundantag utan att&lt;br&gt;komma i konflikt med normgivningssystemet i 8 kap. regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt lagrådet kan finna står här två lösningar till buds. Den ena är att&lt;br&gt;införa materiella bestämmelser om gruppundantag i själva lagtexten. I&lt;br&gt;konkurrenslagen skulle exempelvis direkt anges att förbudet i 6 § inte&lt;br&gt;gäller för sådana grupper av avtal som uppfyller förutsättningarna i 8 §.&lt;br&gt;Denna materiella bestämmelse kunde sedan kompletteras med&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter utfärdade av regeringen eller förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighet, om så bedöm-des nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra lösningen är att utvidga tillämpningsområdet för dispenser från&lt;br&gt;förbudet i 6 §. Som 8 § har formulerats i det remitterade förslaget kan&lt;br&gt;dispens avse endast ett enskilt avtal. Enligt 9 § krävs vidare att ett före-&lt;br&gt;tag, som vill ha dispens, anmäler avtalet till Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en omstridd fråga hur vidsträckt tillämpningsområdet för en dis-&lt;br&gt;pensbefogenhet kan vara. Tvekan kan råda, om direktiv till en mer obe-&lt;br&gt;stämd krets av företag - exempelvis köpmän som kan komma att sam-&lt;br&gt;verka i en priskampanj - kan ges i form av ett dispensbeslut eller om&lt;br&gt;direktiven måste tas in i en författning. Lagrådet saknar anledning att i&lt;br&gt;detta sammanhang närmare behandla gränsdragningen mellan normgivning&lt;br&gt;och bemyndigande att bevilja dispenser. Så mycket synes dock kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstateras att utrymmet för dispenser rörande undantag från förbudet i 6&lt;br&gt;§ är större än vad som föreslagits i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan undersökning som avses i paragrafen innefattar bl.a. rätt att granska&lt;br&gt;ett företags “bokföring&amp;quot; (punkt 1, se även punkt 2). Termen bokföring ger&lt;br&gt;uttryck för just det som, enligt vad som har uppgivits vid föredragningen,&lt;br&gt;åsyftas med den föreslagna granskningsrätten. I motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;i förslaget till EES-lag (12 §) har med utgångspunkt i det engelska uttryck-&lt;br&gt;et 'books' i stället använts termen “böcker&amp;quot;. Att det - vilket har anförts i&lt;br&gt;prop. 1991/92:170 (s. 178, jfr s. 230) - skulle kunna ligga en fara i att&lt;br&gt;begagna den i sammanhanget mer adekvata termen bokföring kan lagrådet&lt;br&gt;for sin del inte se. Lagrådet tillstyrker den i det nu remitterade förslaget&lt;br&gt;valda terminologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Innehållsförteckning&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktningen av konkurrenspolitiken...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning på konkurrensrättens område m.m....... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Den nuvarande svenska&amp;nbsp;konkurrenslagstiftningen...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 De konkurrensvårdande&amp;nbsp;myndigheterna.............. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 EES-avtalet....................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 EG:s konkurrensregler............................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en skärpt konkurrenslagstiftning............... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens förslag till ny konkurrenslag................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förbjudna konkurrensbegränsningar................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkurrensbegränsande samarbete mellan före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag och missbruk av dominerande ställning..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;Undantag från förbudet mot konkurrensbegrän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sande samarbete............................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Icke-ingripandebesked ...................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 &amp;nbsp;Sanktioner mot överträdelser av förbuden..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ogiltighet.................................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.6 &amp;nbsp;Skadestånd ................................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.7 &amp;nbsp;Tillämpande organ och instansordning m.m....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Kontroll av företagsförvärv.......................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om företagsförvärv.................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;Dominerande ställning...................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 &amp;nbsp;Förvärvets påverkan på konkurrensen m.m..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbud mot viss del av ett företagsförvärv m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppbrytning av företagskoncentrationer....... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Instansordningen........................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälan, tidsfrister och interimistiskt förbud&amp;nbsp;.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frivilliga åtaganden......................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Uppgiftsskyldighet och tvångsmedel.................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Ikraftträdande av och övergångsbestämmelser till den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenslagen................................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagstiftningsfrågor............................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1. Ändringar i lagen om marknadsdomstol m.m.......... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2. Ändring i EES-lagen............................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Vilseledande extrapriser............................ 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och andra effekter av förslagen................. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Förslaget till konkurrenslag......................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:245) om upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:417) om mark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsdomstol m.m.................................. 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i CECA-lagen (1972:762) .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385)....................................... 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7-10 Förslagen till lagar om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen (1987:619), förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620) och lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen om ett europeiskt eko-&lt;br&gt;nomiskt samarbetsområde (EES)....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ärendet till riksdagen..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till konkurrenslag...............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet rörande pris- och konkurrensförhållanden...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:417) om marknads-&lt;br&gt;domstol m.m..........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124 Prop. 1992/93:56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;CECA-lagen (1972:762)....... 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;aktiebolagslagen (1975:1385)...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;sekretesslagen (1980:100)...... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;bankaktiebolagslagen (1987:618)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;sparbankslagen (1987:619)..... 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;föreningsbankslagen (1987:620).&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i (1987:667) om ekonomiska för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eningar ............................................... 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen om ett eurpeoskt ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområde (EES)................................ 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet 1992-10-22..................... 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:59) Konkur-&lt;br&gt;rens för ökad välfärd............................... 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet (SOU 1991:59) Konkurrens för-&lt;br&gt;ökad välfärd...................................... 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet (SOU 1991:59) Konkurrens för ökad&lt;br&gt;välfärd........................................... 207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över delar av betän-&lt;br&gt;kandet (SOU 1991:59) Konkurrens för ökad välfärd... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förslag i betänkandet (SOU 1991:104) Konkurrensen&lt;br&gt;inom den kommunala sektorn till tillägg till förslaget om&lt;br&gt;en ny konkurrenslag i betänkandet (SOU 1991:59).... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanfattning av promemorian (Ds 1992:18) Ny kon-&lt;br&gt;kurrenslag ........................................ 216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Lagförslag i promemorian (Ds 1992:18) Ny konkurrens-&lt;br&gt;lag .............................................. 218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&amp;nbsp;Sammanställning av remissyttranden över promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1992:18) Ny konkurrenslag..................... 224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag......................... 302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Utdrag ur protokoll vid lagrådets sammanträde den 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juni 1992......................................... 334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42172, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:20:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0356</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:20:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0356</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__56.pdf</filnamn>
<filstorlek>13470048</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny konkurrenslagstiftning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6635331D-5BF3-4961-B280-58F078C3A2F4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:NU17</uppgift>
<ref_dok_id>GG01NU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Dalström  och Bert Karlsson  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Dalström  och Bert Karlsson  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Olov Persson  och Harry Staaf  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Olov Persson  och Harry Staaf  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  och Harriet Colliander  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  och Harriet Colliander  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  och Birgitta Carlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:56&lt;br/&gt;
Ny konkurrenslagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  och Birgitta Carlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>