<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284289</hangar_id>
 <dok_id>GG0354</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>54</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:54</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>54</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:31</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:47</publicerad>
 <titel>om en svensk ekonomisk zon</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0354/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0354</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0354</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:54&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om en svensk ekonomisk zon&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0354/prop_199293__54-1.png" style="width:39pt;height:49pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 8 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olof Johansson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att riksdagen genom lag bemyndigar regeringen att&lt;br&gt;inrätta en ekonomisk zon runt den svenska kusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en svensk ekonomisk zon innebär en förstärkning av Sveri-&lt;br&gt;ges möjligheter att i överensstämmelse med folkrätten genom lagstiftning re-&lt;br&gt;glera förhållandena i våra omgivande hav utanför den svenska territorial-&lt;br&gt;gränsen. En sådan lagstiftning kan tjäna till skydd bl.a. mot störande ingrepp&lt;br&gt;i den marina miljön utanför Sveriges territorium. En svensk ekonomisk zon&lt;br&gt;kommer att omfatta de havsområden som redan utnyttjas med stöd av be-&lt;br&gt;stämmelserna om den svenska fiskezonen och utvinning från kontinental-&lt;br&gt;sockeln. Lagen föreslås bli knuten till lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. på samma sätt som miljöskyddslagen (1969:387) och mi-&lt;br&gt;nerallagen (1991:45) och annan lagstiftning om skydd för och utnyttjande av&lt;br&gt;naturresurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sådan lagstiftning som rör skydd för och utnyttjande av havet före-&lt;br&gt;slås ändrad som en följd av att Sverige inrättar en ekonomisk zon. Lagen&lt;br&gt;(1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten föreslås sålunda ut-&lt;br&gt;vidgad till att omfatta också den ekonomiska zonen, såvitt avser andra än&lt;br&gt;svenska fartyg. Också lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening&lt;br&gt;från fartyg utvidgas i väsentliga avseenden så att lagen kan ligga till grund&lt;br&gt;för ingripande vid ett förbjudet utsläpp av förorenande ämnen i den ekono-&lt;br&gt;miska zonen. I kontinentalsockellagen (1966:314) införs föreskrifter om&lt;br&gt;hänsynen till miljön i samband med prövning av en ansökan om utvinning&lt;br&gt;från kontinentalsockeln. I lagen (1950:596) om rätt till fiske kommer begrep-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pet fiskezon att ersättas av den ekonomiska zonen. I sak kvarstår emellertid Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;den materiella regleringen av fisket oförändrad i fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en svensk ekonomisk zon föranleder också ändringar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rör kustbevakningens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1992/93:54&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om Sveriges ekonomiska zon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sveriges ekonomiska zon omfattar det havsområde utanför territorial-&lt;br&gt;gränsen som regeringen föreskriver. Zonen får dock inte utsträckas över en&lt;br&gt;avgränsningslinje som överenskommits med annan stat eller, i avsaknad av&lt;br&gt;sådan överenskommelse, över mittlinjen i förhållande till den andra staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mittlinje förstås en linje, på vilken varje punkt är belägen på lika&lt;br&gt;stort avstånd från de närmaste punkterna på de baslinjer varifrån bredden&lt;br&gt;av Sveriges och den andra statens territorialhav räknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för den marina miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som färdas i den ekonomiska zonen eller som bedriver forskning&lt;br&gt;eller annan verksamhet i zonen skall vidta sådana åtgärder som är nödvän-&lt;br&gt;diga för att undvika skada på den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter för att skydda och bevara den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ytterligare bestämmelser till skydd mot vissa föroreningar i den marina&lt;br&gt;miljön finns i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg&lt;br&gt;och i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande av naturtillgångar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om fiske i den ekonomiska zonen gäller lagen (1950:596) om rätt&lt;br&gt;till fiske. I fråga om rätten att i zonen utforska kontinentalsockeln och ut-&lt;br&gt;vinna dess naturtillgångar gäller lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med avseende på andra naturtillgångar i den ekonomiska zonen än som&lt;br&gt;avses i 4 § krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utforskning, utvinning och annat utnyttjande av sådana naturtill-&lt;br&gt;gångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppförande och användning av konstgjorda öar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppförande och användning i kommersiellt syfte av anläggningar och&lt;br&gt;andra inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillståndsbeslut skall anges den verksamhet som tillståndet avser och&lt;br&gt;de villkor som skall gälla för verksamheten. Ett tillstånd får begränsas till&lt;br&gt;viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid prövning av tillstånd som avses i 5 § skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får till&lt;br&gt;skydd för en konstgjord ö, anläggning eller annan inrättning som tillkommit&lt;br&gt;med stöd av denna lag meddela föreskrifter om en säkerhetszon med en ut-&lt;br&gt;sträckning av högst 500 meter från öns eller inrättningens yttersida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett tillstånd får återkallas, om tillståndshavaren åsidosätter sina skyldig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter enligt denna lag eller enligt föreskrifter eller villkor som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen eller om det annars finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd återkallas utan att tillståndshavaren åsidosatt sina skyldig-&lt;br&gt;heter, har han rätt till ersättning av staten för förlust till följd av åtgärd som&lt;br&gt;han vidtagit med anledning av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marin vetenskaplig forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas i den ekonomiska zonen&lt;br&gt;av utländska medborgare utan tillstånd av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får föreskriva att en ansökan om tillstånd skall ersättas av en an-&lt;br&gt;mälan eller att varken tillstånd eller anmälan behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får begränsas till viss tid och förenas med villkor. I fråga om åter-&lt;br&gt;kallelse av tillstånd och rätt till ersättning i ett sådant fall gäller vad som sägs&lt;br&gt;i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrättsliga grundsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Denna lag samt de föreskrifter och villkor som meddelas med stöd av&lt;br&gt;lagen skall inte innefatta någon inskränkning av de enligt folkrätten gällande&lt;br&gt;rättigheterna till fri sjöfart i den ekonomiska zonen, till överflygning av zo-&lt;br&gt;nen och till utplacering av kablar och rörledningar i zonen och inte heller av&lt;br&gt;några andra rättigheter som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsat-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt av föreskrifter och vill-&lt;br&gt;kor som har meddelats med stöd av lagen skall utövas av den eller de myn-&lt;br&gt;digheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som bedriver verksamhet enligt denna lag är skyldig att på begäran&lt;br&gt;lämna en tillsynsmyndighet de upplysningar och handlingar som behövs för&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;denna lag samt föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en verksamhet bedrivs på sådant sätt att den medför uppenbar fara&lt;br&gt;för miljön eller något annat allmänt eller enskilt intresse, får en tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet förbjuda verksamheten. Beslut om förbud gäller omedelbart och får&lt;br&gt;verkställas utan hinder av att det inte vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämplig lag straff m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § På en konstgjord ö, anläggning eller annan inrättning som tillkommit&lt;br&gt;med stöd av denna lag tillämpas svensk lag på samma sätt som om inrätt-&lt;br&gt;ningen varit belägen inom riket. Inrättningen skall därvid anses vara belägen&lt;br&gt;inom närmaste del av Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att iaktta en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 eller&lt;br&gt;7§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedriver verksamhet i strid mot 5 eller 9 § eller åsidosätter ett villkor Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 5 eller 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fortsätter att bedriva en verksamhet efter det att tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;förbjudit verksamheten med stöd av 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som har begått brott som avses i 16 § döms vid svensk domstol,&lt;br&gt;även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett brott mot denna lag eller mot föreskrift som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen förövats i den ekonomiska zonen, får åtal för brottet väckas&lt;br&gt;vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Andra beslut i särskilda fall än sådana som regeringen eller allmän&lt;br&gt;domstol har meddelat enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen får överklagas hos Kammarrätten i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot&lt;br&gt;dumpning av avfall i vatten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1154) om förbud mot dump-&lt;br&gt;ning av avfall i vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium får&lt;br&gt;ej från fartyg, luftfartyg eller annat&lt;br&gt;transportmedel släppas ut (dumpas)&lt;br&gt;avfall, vare sig fast ämne, vätska el-&lt;br&gt;ler gas. Dumpning får ej heller ske&lt;br&gt;från svenskt fartyg eller luftfartyg i&lt;br&gt;det fria havet. Avfall som är avsett&lt;br&gt;att dumpas i det fria havet får ej&lt;br&gt;föras ut ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny paragraf, 10 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon får inte avfall dum-&lt;br&gt;pas vare sig som fast ämne, vätska&lt;br&gt;eller gas. Dumpning får inte heller&lt;br&gt;ske från svenskt fartyg eller luftfar-&lt;br&gt;tyg i det fria havet. Avfall som är av-&lt;br&gt;sett att dumpas i det fria havet får&lt;br&gt;inte föras ut ur landet eller ur den&lt;br&gt;ekonomiska zonen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begått ett brott mot denna&lt;br&gt;lag döms vid svensk domstol, även&lt;br&gt;om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte&lt;br&gt;är tillämplig. Har brottet förövats i&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon, får åtal&lt;br&gt;väckas vid den tingsrätt vars dom-&lt;br&gt;krets är närmast den plats där brottet&lt;br&gt;förövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens&lt;br&gt;medverkan vid polisiär övervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:395) om Kustbevakningens med-&lt;br&gt;verkan vid polisiär övervakning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas när kustbe-&lt;br&gt;vakningen bedriver övervakning till&lt;br&gt;havs och i kustvattnen samt i Vänern&lt;br&gt;och Mälaren för att hindra brott mot&lt;br&gt;föreskrifter i lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skyddsobjekt och militära&lt;br&gt;skyddsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jakt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. naturvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trafikregler och säkerhetsan-&lt;br&gt;ordningar för sjötrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder mot vattenförorening&lt;br&gt;från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. dumpning av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fornminnen och sjöfynd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fartygs registrering och identi-&lt;br&gt;fiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas när Kustbe-&lt;br&gt;vakningen bedriver övervakning till&lt;br&gt;havs och i kustvattnen samt i Vänern&lt;br&gt;och Mälaren för att hindra brott mot&lt;br&gt;föreskrifter i lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skyddsobjekt och militära&lt;br&gt;skyddsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jakt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bevarande av den marina miljön&lt;br&gt;och annan naturvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trafikregler och säkerhetsan-&lt;br&gt;ordningar för sjötrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder mot vattenförorening&lt;br&gt;från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. dumpning av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fornminnen och sjöfynd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fartygs registrering och identi-&lt;br&gt;fiering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skydd för den marina miljön&lt;br&gt;mot andra förorenande åtgärder än&lt;br&gt;sådana som avses i 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas i fråga om över-&lt;br&gt;vakning enligt punkterna 2-8, 10 och&lt;br&gt;11 även inom Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1988:445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:220.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten-&lt;br&gt;förorening från fartyg&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 2 §, 4 kap. 2 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1, 2 och 10 §§ samt 8 kap.&lt;br&gt;6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;Östersjöområdet utanför detta får&lt;br&gt;olja inte släppas ut från fartyg utan&lt;br&gt;skall behållas ombord eller avläm-&lt;br&gt;nas till mottagningsanordningar för&lt;br&gt;olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon samt Östersjöom-&lt;br&gt;rådet utanför dessa vattenområden&lt;br&gt;får olja inte släppas ut från fartyg&lt;br&gt;utan skall behållas ombord eller av-&lt;br&gt;lämnas till mottagningsanordningar&lt;br&gt;för olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra vattenområden meddelar regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser föreskrifter om förbud mot utsläpp av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser får föreskriva&lt;br&gt;att fartyg inte får användas till sjö-&lt;br&gt;fart eller, såvitt avser utländska far-&lt;br&gt;tyg, till sjöfart inom Sveriges sjöter-&lt;br&gt;ritorium, om de inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har certifikat, som avses i 1 §,&lt;br&gt;eller motsvarande handlingar som&lt;br&gt;har utfärdats av behöriga utländska&lt;br&gt;myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är så underhållna att de i fråga&lt;br&gt;om konstruktion och utrustning&lt;br&gt;uppfyller föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drivs i enlighet med föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser får föreskriva&lt;br&gt;att fartyg inte får användas till sjö-&lt;br&gt;fart eller, såvitt avser utländska far-&lt;br&gt;tyg, till sjöfart inom Sveriges sjöter-&lt;br&gt;ritorium eller ekonomiska zon, om&lt;br&gt;de inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har certifikat, som avses i 1 §,&lt;br&gt;eller motsvarande handlingar som&lt;br&gt;har utfärdats av behöriga utländska&lt;br&gt;myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är så underhållna att de i fråga&lt;br&gt;om konstruktion och utrustning&lt;br&gt;uppfyller föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drivs i enlighet med föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyg skall undergå inspektion Fartyg skall undergå inspektion&lt;br&gt;när en tillsynsmyndighet som avses i när en tillsynsmyndighet som avses i&lt;br&gt;5 § anser att det behövs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 § anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utsläpp har skett från ett fartyg&lt;br&gt;som befinner sig i Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon, gäller i fråga om rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företa inspektion vad som föreskrivs&lt;br&gt;i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inspektionen skall kontrolleras att fartyget och dess utrustning och&lt;br&gt;driftförhållanden uppfyller kraven på ett fullgott skydd mot vattenförore-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektion av ett utländskt fartyg,&lt;br&gt;som befinner sig i Sveriges territorial-&lt;br&gt;hav eller ekonomiska zon, får med&lt;br&gt;anledning av ett förbjudet utsläpp i&lt;br&gt;den ekonomiska zonen vidtas endast&lt;br&gt;om det är uppenbart att det har skett&lt;br&gt;ett utsläpp från fartyget och att detta&lt;br&gt;utsläpp har medfört eller kan med-&lt;br&gt;föra betydande skador på stränder i&lt;br&gt;Sverige eller därmed sammanhäng-&lt;br&gt;ande intressen eller på tillgångar i&lt;br&gt;Sveriges territorialhav eller ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna&lt;br&gt;i första stycket får inspektion av ett&lt;br&gt;utländskt fartyg som befinner sig i&lt;br&gt;Sveriges territorialhav eller ekono-&lt;br&gt;miska zon ske, om det finns grundad&lt;br&gt;anledning till misstanke om ett för-&lt;br&gt;bjudet utsläpp från fartyget i den eko-&lt;br&gt;nomiska zonen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utsläppet har medfört eller kan&lt;br&gt;medföra sådana betydande skador&lt;br&gt;som avses i första stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fartygets befälhavare har vägrat&lt;br&gt;att lämna begärda uppgifter eller har&lt;br&gt;lämnat uppgifter som uppenbarligen&lt;br&gt;inte överensstämmer med verkliga&lt;br&gt;förhållanden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inspektionen är påkallad av om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser får föreskriva&lt;br&gt;sådana begränsningar av eller för-&lt;br&gt;bud mot trafik i farvatten inom Sve-&lt;br&gt;riges sjöterritorium som behövs för&lt;br&gt;att förebygga vattenföroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser meddelar så-&lt;br&gt;dana föreskrifter om läktring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser får föreskriva&lt;br&gt;sådana begränsningar av eller för-&lt;br&gt;bud mot trafik i farvatten inom Sve-&lt;br&gt;riges sjöterritorium och ekonomiska&lt;br&gt;zon som behövs för att förebygga&lt;br&gt;vattenföroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser meddelar så-&lt;br&gt;dana föreskrifter om läktring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadliga ämnen inom Sveriges sjö-&lt;br&gt;territorium som behövs för att före-&lt;br&gt;bygga vattenföroreningar. Före-&lt;br&gt;skrifterna får avse förbud mot läkt-&lt;br&gt;ring inom vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som med stöd av&lt;br&gt;4, 5 eller 6 § har förbjudit ett fartygs&lt;br&gt;avgång eller vidare resa skall, om&lt;br&gt;fartyget befinner sig inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium, genast anmäla beslu-&lt;br&gt;tet för polis-, tull- och lotsmyndighe-&lt;br&gt;terna samt kustbevakningen. Polis-&lt;br&gt;myndigheten skall, om det behövs,&lt;br&gt;vidta åtgärder för att förhindra över-&lt;br&gt;trädelse av förbudet. Tull- och lots-&lt;br&gt;myndigheterna skall, så länge förbu-&lt;br&gt;det gäller, inställa de förrättningar&lt;br&gt;för fartygets resa som ankommer på&lt;br&gt;dem.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadliga ämnen inom Sveriges sjö-&lt;br&gt;territorium och ekonomiska zon&lt;br&gt;som behövs för att förebygga vatten-&lt;br&gt;föroreningar. Föreskrifterna får&lt;br&gt;avse förbud mot läktring inom vissa&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som med stöd av&lt;br&gt;4, 5 eller 6 § har förbjudit ett fartygs&lt;br&gt;avgång eller vidare resa skall, om&lt;br&gt;fartyget befinner sig inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium eller, ifråga om beslut&lt;br&gt;enligt 4 eller 5 §, Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon, genast anmäla beslutet&lt;br&gt;för polis-, tull- och lotsmyndighe-&lt;br&gt;terna samt Kustbevakningen. Polis-&lt;br&gt;myndigheten skall, om det behövs,&lt;br&gt;vidta åtgärder för att förhindra över-&lt;br&gt;trädelse av förbudet. Tull- och lots-&lt;br&gt;myndigheterna skall, så länge förbu-&lt;br&gt;det gäller, inställa de förrättningar&lt;br&gt;för fartygets resa som ankommer på&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller förbudet ett svenskt fartyg som befinner sig inom främmande lands&lt;br&gt;sjöterritorium, är befälhavaren skyldig att på begäran av svensk utlandsmyn-&lt;br&gt;dighet lämna fartygets nationalitetshandlingar till denna myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det skäligen antas att vattenföroreningsavgift skall tas ut, får Kustbe-&lt;br&gt;vakningen eller annan myndighet som regeringen utser meddela de förbud&lt;br&gt;eller förelägganden beträffande fartyget som är nödvändiga för att säkra be-&lt;br&gt;visning, såsom förbud mot fartygets avgång eller vidare resa eller föreläg-&lt;br&gt;gande att fartyget skall anlöpa viss hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd enligt första stycket som&lt;br&gt;riktas mot ett utländskt fartyg, som&lt;br&gt;befinner sig i Sveriges territorialhav&lt;br&gt;eller ekonomiska zon, får med anled-&lt;br&gt;ning av ett förbjudet utsläpp i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen vidtas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är klarlagt att det har skett ett&lt;br&gt;utsläpp från fartyget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. detta utsläpp har medfört eller kan&lt;br&gt;medföra betydande skador på strän-&lt;br&gt;der i Sverige eller därmed samman-&lt;br&gt;hängande intressen eller på tillgångar&lt;br&gt;i Sveriges territorialhav eller ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte längre fog för en åtgärd enligt första stycket, skall åtgärden&lt;br&gt;omedelbart hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 33 e, 33 f och 40 a §§ lagen (1950:596) om rätt&lt;br&gt;till fiske skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;Denna lag avser rätten till fiske&lt;br&gt;inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;svensk fiskezon. I fall som särskilt&lt;br&gt;angivas gäller lagen även svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför fiskezonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskezonen omfattar det havsom-&lt;br&gt;råde utanför territorialgränsen vid&lt;br&gt;Sveriges kuster som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Den får dock ej utsträckas&lt;br&gt;över mittlinjen i förhållande till an-&lt;br&gt;nan stat eller annan linje varom över-&lt;br&gt;enskommelse träffas med annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lagen föreskrives om fiske i&lt;br&gt;allmänt vatten gäller även i fiskezo-&lt;br&gt;nen, dock med de begränsningar&lt;br&gt;som föranledas av lagen om konti-&lt;br&gt;nentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;br&gt;Bestämmelserna i 33 a och 33 b §§&lt;br&gt;gälla även vid fiske från svenskt far-&lt;br&gt;tyg på internationellt vatten utanför&lt;br&gt;svensk fiskezon. Bestämmelserna i&lt;br&gt;33 c § skola jämväl tillämpas på så-&lt;br&gt;dant vatten beträffande redskap som&lt;br&gt;utsatts från svenska fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;br&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om fiskets vård och be-&lt;br&gt;drivande inom område som avses i 1&lt;br&gt;§ första stycket samt för svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför fiskezonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag avser rätten till fiske&lt;br&gt;inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon. I fall som särskilt&lt;br&gt;anges gäller lagen även svenskt havs-&lt;br&gt;fiske utanför den ekonomiska zo-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lagen föreskrivs om fiske i&lt;br&gt;allmänt vatten gäller även i Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon, dock med de be-&lt;br&gt;gränsningar som föranleds av lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 33 a och 33 b §§&lt;br&gt;gäller även vid fiske från svenskt far-&lt;br&gt;tyg på internationellt vatten utanför&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 33 c § skall även tillämpas&lt;br&gt;på sådant vatten beträffande red-&lt;br&gt;skap som utsatts från svenska fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om fiskets vård och&lt;br&gt;bedrivande inom område som avses&lt;br&gt;i 1 § första stycket samt för svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför den ekonomiska&lt;br&gt;zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett brott mot denna lag eller Har ett brott mot denna lag eller&lt;br&gt;mot någon föreskrift, som medde- mot någon föreskrift, som medde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:449.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:935.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lats med stöd av lagen, förövats \ fis-&lt;br&gt;kezonen, får åtal för brottet väckas&lt;br&gt;vid den tingsrätt vars domkrets är&lt;br&gt;närmast den plats där brottet för-&lt;br&gt;övades.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lats med stöd av lagen, förövats i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen, får åtal för brot-&lt;br&gt;tet väckas vid den tingsrätt vars&lt;br&gt;domkrets är närmast den plats där&lt;br&gt;brottet förövades.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om kontinentalsockeln&lt;br&gt;dels att 4, 7, 10 och 14 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillstånd kan fogas föreskrift&lt;br&gt;som är påkallad från allmän syn-&lt;br&gt;punkt, såsom föreskrift om företa-&lt;br&gt;gets ledning, sättet för arbetenas ut-&lt;br&gt;förande, anläggningar på kontinen-&lt;br&gt;talsockeln för arbetena, karta över&lt;br&gt;arbetena, provtagning, rapportering&lt;br&gt;rörande verksamheten, användning&lt;br&gt;av produkterna och åtgärder till be-&lt;br&gt;varande av fyndighet eller borrhål,&lt;br&gt;samt föreskrift till förebyggande av&lt;br&gt;vattenförorening eller till skydd för&lt;br&gt;sjöfarten, fisket eller annat allmänt&lt;br&gt;eller enskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillstånd skall fogas de villkor&lt;br&gt;som är påkallade från allmän syn-&lt;br&gt;punkt, såsom villkor om företagets&lt;br&gt;ledning, sättet för arbetenas utfö-&lt;br&gt;rande, anläggningar på kontinental-&lt;br&gt;sockeln för arbetena, karta över ar-&lt;br&gt;betena, provtagning, rapportering&lt;br&gt;rörande verksamheten, användning&lt;br&gt;av produkterna och åtgärder till be-&lt;br&gt;varande av fyndighet eller borrhål,&lt;br&gt;samt de villkor som behövs till skydd&lt;br&gt;för miljön eller till skydd för sjöfar-&lt;br&gt;ten, fisket eller annat allmänt eller&lt;br&gt;enskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd meddelas, kan bestämmas i vilken omfattning undersökning&lt;br&gt;eller utvinning skall ske för att den rätt som grundas på tillståndet skall äga&lt;br&gt;bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan även förbindas med villkor om statligt deltagande i verksam-&lt;br&gt;heten eller om utgivande till staten av avgifter för tillståndet, beräknade i&lt;br&gt;förhållande till mängden eller värdet av utvunna produkter eller på annat&lt;br&gt;sätt, eller av andel av produkterna eller med annat liknande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om viss naturtillgång på&lt;br&gt;område som omfattas av förut med-&lt;br&gt;delat tillstånd avseende annan na-&lt;br&gt;turtillgång, får arbete för undersök-&lt;br&gt;ning eller bearbetning som verkstäl-&lt;br&gt;les på grund av först uppkommen&lt;br&gt;rättighet icke hindras på grund av&lt;br&gt;rättighet som tillkommit senare.&lt;br&gt;Uppstår tvist om hur de särskilda&lt;br&gt;slagen av arbete skola bedrivas,&lt;br&gt;skall tillsynsmyndigheten, med iakt-&lt;br&gt;tagande av föreskrift som enligt 4 §&lt;br&gt;har fogats vid tillståndet, bestämma&lt;br&gt;hur arbetena skola ordnas för att in-&lt;br&gt;nehavaren av äldre rättighet skall&lt;br&gt;kunna driva sitt arbete ändamålsen-&lt;br&gt;ligt och med minsta förfång för den&lt;br&gt;senare rättsinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om viss naturtillgång på&lt;br&gt;område som omfattas av förut med-&lt;br&gt;delat tillstånd avseende annan na-&lt;br&gt;turtillgång, får arbete för undersök-&lt;br&gt;ning eller bearbetning som verkstäl-&lt;br&gt;les på grund av först uppkommen&lt;br&gt;rättighet inte hindras på grund av&lt;br&gt;rättighet som tillkommit senare.&lt;br&gt;Uppstår tvist om hur de särskilda&lt;br&gt;slagen av arbete skall bedrivas, skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, med iaktta-&lt;br&gt;gande av villkor som enligt 4 § har&lt;br&gt;fogats vid tillståndet, bestämma hur&lt;br&gt;arbetena skall ordnas för att inneha-&lt;br&gt;varen av äldre rättigheter skall&lt;br&gt;kunna driva sitt arbete ändamålsen-&lt;br&gt;ligt och med minsta förfång för den&lt;br&gt;senare rättsinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1974:343.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller förhållandet mel-&lt;br&gt;lan ett tillstånd som meddelats enligt&lt;br&gt;denna lag och ett tillstånd avseende&lt;br&gt;samma område som meddelats enligt&lt;br&gt;lagen (1992:000) om Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anläggning och säkerhets-&lt;br&gt;zon utanför territorialgränsen till-&lt;br&gt;lämpas svensk lag med undantag av&lt;br&gt;bestämmelserna i minerallagen&lt;br&gt;(1991:45), vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;och lagstiftningen angående jakt och&lt;br&gt;fiske. Därvid anses anläggningen&lt;br&gt;och zonen belägna inom närmaste&lt;br&gt;del av Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anläggning och säkerhets-&lt;br&gt;zon utanför territorialgränsen till-&lt;br&gt;lämpas svensk lag med undantag av&lt;br&gt;bestämmelserna i miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387), om inte annat följer av 10&lt;br&gt;a §, samt i minerallagen (1991:45),&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) och lagstift-&lt;br&gt;ningen angående jakt och fiske.&lt;br&gt;Därvid anses anläggningen och zo-&lt;br&gt;nen belägna inom närmaste del av&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller ett tillstånd enligt denna lag&lt;br&gt;verksamhet som skall bedrivas utan-&lt;br&gt;för territorialgränsen, får regeringen,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, som vill-&lt;br&gt;kor för tillståndet ange att prövning&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen (1969:387)&lt;br&gt;skall ske hos den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer. Vad som nu har&lt;br&gt;föreskrivits gäller endast om tillstånd&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen behövs för&lt;br&gt;en motsvarande verksamhet innanför&lt;br&gt;territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddslagen skall tillämpas&lt;br&gt;på en verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;villkor enligt första stycket. Rege-&lt;br&gt;ringen skall ange vilken myndighet&lt;br&gt;som skall utöva tillsyn enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utom riket har begått&lt;br&gt;brott som avses i 11 § döms, om han&lt;br&gt;finns här, efter denna lag och brotts-&lt;br&gt;balken samt vid svensk domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utom riket har begått&lt;br&gt;brott som avses i 11 § döms, om han&lt;br&gt;finns här, efter denna lag och brotts-&lt;br&gt;balken samt vid svensk domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda&lt;br&gt;balk inte är tillämplig och utan hin-&lt;br&gt;der av 2 kap. 5 a § första och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda&lt;br&gt;balk inte är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena nämnda balk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regeringen föreskrivit att sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) skall gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:49.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1980:202.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förevarande lag, tillämpas första stycket också i fråga om den som röjer&lt;br&gt;uppgifter vilka han till följd härav är skyldig att hemlighålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtal för brott som avses i 11 § första och tredje styckena får väckas endast&lt;br&gt;efter förordnande av regeringen eller den myndighet regeringen bemyndi-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 10 a § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd som&lt;br&gt;meddelas i enlighet med ett före ikraftträdandet av denna lag beviljat till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387), natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndigheter,&lt;br&gt;väglagen (1971:948), lagen (1902:71&lt;br&gt;s. 1), innefattande vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om elektriska anläggningar, la-&lt;br&gt;gen (1978:160) om vissa rörled-&lt;br&gt;ningar, luftfartslagen (1957:297),&lt;br&gt;minerallagen (1991:45), lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln&lt;br&gt;och lagen (1983:293) om inrättande,&lt;br&gt;utvidgning och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387), natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndigheter,&lt;br&gt;väglagen (1971:948), lagen (1902:71&lt;br&gt;s. 1), innefattande vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om elektriska anläggningar, la-&lt;br&gt;gen (1978:160) om vissa rörled-&lt;br&gt;ningar, luftfartslagen (1957:297),&lt;br&gt;minerallagen (1991:45), lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;br&gt;lagen (1983:293) om inrättande, ut-&lt;br&gt;vidgning och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn och lagen&lt;br&gt;(0000:000) om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:247.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 26, 27 och 27 b §§ räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flyghaverier inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium, med undantag för&lt;br&gt;vattendrag, kanaler, hamnar samt&lt;br&gt;andra insjöar än Vänern, Vättern&lt;br&gt;och Mälaren, skall Luftfartsverket&lt;br&gt;svara för räddningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flyghaverier inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium, med undantag för&lt;br&gt;vattendrag, kanaler, hamnar och&lt;br&gt;andra insjöar än Vänern, Vättern&lt;br&gt;och Mälaren, samt inom Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon skall Luftfartsver-&lt;br&gt;ket svara för räddningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket skall svara för förebyggande räddningsinsatser mot ska-&lt;br&gt;dor, när ett luftfartyg är nödställt eller när fara hotar lufttrafiken. Verket&lt;br&gt;skall också svara för efterforskning av luftfartyg som saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium,&lt;br&gt;med undantag för vattendrag, kana-&lt;br&gt;ler, hamnar samt andra insjöar än&lt;br&gt;Vänern, Vättern och Mälaren, skall&lt;br&gt;Sjöfartsverket svara för efterforsk-&lt;br&gt;ning och räddning av människor,&lt;br&gt;som är eller kan befaras vara i sjö-&lt;br&gt;nöd, och för sjuktransporter från&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium,&lt;br&gt;med undantag för vattendrag, kana-&lt;br&gt;ler, hamnar och andra insjöar än Vä-&lt;br&gt;nern, Vättern och Mälaren, samt&lt;br&gt;inom Sveriges ekonomiska zon skall&lt;br&gt;Sjöfartsverket svara för efterforsk-&lt;br&gt;ning och räddning av människor,&lt;br&gt;som är eller kan befaras vara i sjö-&lt;br&gt;nöd, och för sjuktransporter från&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium,&lt;br&gt;med undantag för vattendrag, kana-&lt;br&gt;ler, hamnar samt andra insjöar än&lt;br&gt;Vänern, Vättern och Mälaren, skall&lt;br&gt;Kustbevakningen svara för rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten, när olja eller andra&lt;br&gt;skadliga ämnen har kommit ut i vatt-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium,&lt;br&gt;med undantag för vattendrag, kana-&lt;br&gt;ler, hamnar och andra insjöar än Vä-&lt;br&gt;nern, Vättern och Mälaren, samt&lt;br&gt;inom Sveriges ekonomiska zon skall&lt;br&gt;Kustbevakningen svara för rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten, när olja eller andra&lt;br&gt;skadliga ämnen har kommit ut i vatt-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thur-&lt;br&gt;din, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P.&lt;br&gt;Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om en svensk ekonomisk zon&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tekniken att utnyttja tillgångarna i havet och under havsbottnen har utveck-&lt;br&gt;lats mycket snabbt under de senaste decennierna. Detta har inneburit bl.a.&lt;br&gt;att fiskeuttaget har ökat och att det har blivit möjligt att utvinna olja och gas&lt;br&gt;som finns under havsbottnen. Även möjligheterna till mineralutvinning från&lt;br&gt;havsbottnen har ökat genom ny teknik. Främst de tekniska framstegen har&lt;br&gt;medfört ett ökat behov av en utvidgad rättsordning som närmare reglerar&lt;br&gt;utnyttjandet av havet. Mot denna bakgrund har inom FN:s ram under efter-&lt;br&gt;krigstiden hållits tre havsrättskonferenser. År 1982, efter avslutandet av den&lt;br&gt;tredje havsrättskonferensen, framlades en heltäckande havsrättskonvention&lt;br&gt;(1982 United Nations Convention on the Law of the Sea) för underteck-&lt;br&gt;nande. Jag kommer i min fortsatta redogörelse att kalla denna konvention&lt;br&gt;för havsrättskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt bidrag till den nya havsrätten är den rätt att inrätta en ekono-&lt;br&gt;misk zon som ges i havsrättskonventionen. Inom den ekonomiska zonen,&lt;br&gt;som får ha en bredd av högst 200 nautiska mil från baslinjerna, har kuststa-&lt;br&gt;ten ensamrätten till utforskning och utvinning av alla ekonomiska tillgångar.&lt;br&gt;Kuststaten ges också rätten att använda sin lagstiftningsmakt, dvs. sin juris-&lt;br&gt;diktion, till att skydda och bevara den marina miljön i zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en ekonomisk zon inte i alla avseenden är underkastad nationell&lt;br&gt;reglering, t.ex. gäller rätten till fri sjöfart i zonen, innebär tillskapandet av&lt;br&gt;en rätt att inrätta en ekonomisk zon, och den reglering som återfinns i havs-&lt;br&gt;rättskonventionen, ett väsentligen nytt regelverk som kuststaten kan ut-&lt;br&gt;nyttja bl.a. för att skydda den marina miljön utanför sjöterritoriet. Det som&lt;br&gt;tidigare ansetts utgöra fritt hav läggs alltså vid införandet av en ekonomisk&lt;br&gt;zon i väsentliga avseenden under nationell jurisdiktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utrikesdepartementet har upprättats en promemoria (Ds 1990:41)&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon. I promemorian föreslås att Sverige med iaktta-&lt;br&gt;gande av de regler som ges i havsrättskonventionen inrättar en svensk eko-&lt;br&gt;nomisk zon runt den svenska kusten. Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av prome-&lt;br&gt;morian som bilaga 1 med en kartskiss över den föreslagna ekonomiska zonen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(bilaga 1.1), dels de författningsförslag som har lagts fram i förslaget som Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av remissyttrandena som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 augusti 1992 att genom lagrådsremiss inhämta&lt;br&gt;Lagrådets yttrande över förslag till lag om Sveriges ekonomiska zon med&lt;br&gt;flera lagar. Lagförslagen hade upprättats inom Miljö- och naturresursdepar-&lt;br&gt;tementet. Lagrådsremissens lagförslag bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 4. Lagrådet har yttrat sig över förslagen. Yttrandet bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.1 samband med att jag be-&lt;br&gt;handlar de enskilda lagförslagen kommer jag in på Lagrådets synpunkter.&lt;br&gt;Jag kan emellertid redan nu säga att jag godtar Lagrådets förslag till änd-&lt;br&gt;ringar. Lagrådets granskning har också lett till vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Principen om det fria havet har utgjort grunden för den internationella havs-&lt;br&gt;rättsliga regleringen ända fram till tiden efter andra världskriget. Principen&lt;br&gt;har byggt på tanken att ingen nation har rätt att göra anspråk på suveränitet&lt;br&gt;över det fria havet. Ett lands jurisdiktion till havs bör enligt samma princip&lt;br&gt;begränsas till att omfatta en smal kustremsa, territorialhavet, och de fartyg&lt;br&gt;som för landets flagga. Utvecklingen efter andra världskriget har dock inne-&lt;br&gt;burit att principen om det fria havet i vissa avseenden kan sägas ha övergi-&lt;br&gt;vits. I stället har utvecklingen gått i riktning mot att strandstaterna fått ett&lt;br&gt;ökat inflytande över hur angränsande hav får utnyttjas. Denna utveckling&lt;br&gt;har gällt både en utflyttning av gränserna för sjöterritoriet och en successivt&lt;br&gt;ökad rätt att bestämma över utnyttjandet och bevarandet av naturresurserna&lt;br&gt;i områden som gränsar till det egna sjöterritoriet. För svenskt vidkommande&lt;br&gt;har denna senare utveckling kommit till uttryck genom lagstiftning om verk-&lt;br&gt;samhet på kontinentalsockeln och inrättandet av en svensk fiskezon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den folkrättsliga utvecklingen av havsrätten har skett genom de havsrätts-&lt;br&gt;konferenser som anordnats av FN. År 1958 sammanträdde i Geneve FN:s&lt;br&gt;första havsrättskonferens. Vid denna konferens tillkom bl.a. den konven-&lt;br&gt;tion om kontinentalsockeln, som ligger till grund för den svenska lagstift-&lt;br&gt;ningen på området. Den tredje havsrättskonferensen, som hade ett betydligt&lt;br&gt;vidare mandat än sina föregångare, nämligen att i en enda konvention be-&lt;br&gt;handla alla havsrättsliga frågor, avslutades år 1982 med framläggandet av&lt;br&gt;havsrättskonventionen. Hittills har mer än 150 länder, däribland Sverige,&lt;br&gt;undertecknat konventionen. För att konventionen skall träda i kraft krävs&lt;br&gt;att 60 stater har ratificerat den. För närvarande har drygt 50 länder ratificerat&lt;br&gt;konventionen, som alltså ännu inte trätt i kraft. Bland industriländerna är&lt;br&gt;det endast Island som har ratificerat havsrättskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta förståelsen av de lagändringar jag avser föreslå kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag närmast att lämna en översiktlig beskrivning av de svenska regler som&lt;br&gt;gäller havet och dess nyttjande. Närmast kommer jag att redovisa gällande&lt;br&gt;regler i fråga om det svenska sjöterritoriet följt av en beskrivning av den lag-&lt;br&gt;stiftning som handlar om vattenföroreningar från landbaserade källor och&lt;br&gt;fartyg. De rättigheter till naturresurser som Sverige får utnyttja utanför sitt&lt;br&gt;territorium i enlighet med den särskilda lagstiftningen om kontinentalsock-&lt;br&gt;eln och Sveriges fiskezon kommer också att ingå i min redogörelse. I sam-&lt;br&gt;band med denna kommer jag också något att beröra sådana konventioner&lt;br&gt;och andra överenskommelser som har till syfte att skydda den marina miljön&lt;br&gt;runt Sveriges kuster. Jag kommer att avsluta beskrivningen av regelsystemet&lt;br&gt;med att återge huvuddragen i havsrättskonventionen med särskild inriktning&lt;br&gt;på de artiklar som rör den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Gällande svensk havsrättslig reglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Gränser för Sveriges havsområden Sjöterritoriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havet indelas i rättsligt hänseende i inre vatten, territorialhav och det fria&lt;br&gt;havet. Dessutom kan förekomma olika typer av zoner som tilläggszon, fiske-&lt;br&gt;zon och ekonomisk zon samt olika avgränsningar av kontinentalsockeln,&lt;br&gt;dvs. havsbottnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges sjöterritorium regleras genom lagen (1966:374) om Sveriges sjö-&lt;br&gt;territorium och omfattar inre vatten och territorialhavet enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inre vatten räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a/ insjöar, vattendrag och kanaler samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar samt vattenområden in-&lt;br&gt;nanför och mellan öar, holmar och skär intill räta linjer som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som territorialhavet räknas för svenskt vidkommande de till saltsjön hö-&lt;br&gt;rande vattnen, vilka sträcker sig intill ett avstånd av tolv nautiska mil, eller&lt;br&gt;22 224 meter från rikets landområden eller från linjer som mot havet bildar&lt;br&gt;gräns för de under b/ nämnda vattnen, dock längst intill gränsen mot annat&lt;br&gt;lands sjöterritorium sådan denna gräns blivit bestämd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inre vattnen och territorialhavet bildar tillsammans sjöterritoriet. Sve-&lt;br&gt;riges territorialhav är i princip 12 nautiska mil brett, en sträcka motsvarande&lt;br&gt;drygt två landmil. På vissa kuststräckor är dock - beroende på närheten till&lt;br&gt;andra länder - territorialhavets bredd något mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Miljöskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de viktigaste instrumenten för att motverka föroreningar i den marina&lt;br&gt;miljön från landbaserade källor är miljöskyddslagen. Lagen är tillämplig i&lt;br&gt;fråga om åtgärd eller användning som avser utsläppande av avloppsvatten&lt;br&gt;från byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde.&lt;br&gt;Lagen är vidare tillämplig i fråga om annan användning av mark, byggnad&lt;br&gt;eller anläggning som kan medföra förorening av grundvatten, vattendrag,&lt;br&gt;sjö eller annat vattenområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddslagen är i huvudsak uppbyggd genom tillåtlighetsregler, regler&lt;br&gt;om tillstånd och tillsyn samt ansvarsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåtlighetsreglerna innebär i korthet att den som bedriver miljöfarlig&lt;br&gt;verksamhet skall vidta åtgärder för att förebygga och motverka störningar&lt;br&gt;från verksamheten. Han skall välja den från miljöskyddssynpunkt bästa plat-&lt;br&gt;sen och använda den bästa tekniken, allt mot bakgrund av vad som är rimligt&lt;br&gt;att begära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt miljöskyddslagen föreligger en relativt omfattande förprövnings-&lt;br&gt;plikt som kommer till uttryck genom föreskrifter om vilka verksamheter som&lt;br&gt;är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Tillståndspliktiga verksamheter är så-&lt;br&gt;dana som typiskt sett bedöms som särskilt riskabla från störningssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet anges närmare de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för verksamheten. Det åligger prövningsmyndigheten, Koncessions-&lt;br&gt;nämnden för miljöskydd eller länsstyrelsen, att göra en fullständig utredning&lt;br&gt;av varje ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet. När det särskilt gäl-&lt;br&gt;ler utsläpp till vatten av förorenande ämnen kan följande tilläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen anges vissa typer av avloppsvatten som i princip inte får släppas&lt;br&gt;ut i sjöar eller andra vattenområden. Detta gäller t.ex. avloppsvatten från&lt;br&gt;tätbebyggelse och som inte undergått längre gående rening än slamavskilj-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från slutet av 1960-talet har gjorts stora satsningar på utbyggnader av&lt;br&gt;kommunala reningsverk och begränsningar av industrins avloppsutsläpp.&lt;br&gt;Även om dessa insatser får sägas ha varit framgångsrika, har andra problem&lt;br&gt;tillkommit. Särskilt kommer detta till uttryck genom det överflöd av växtnä-&lt;br&gt;ringsämnen, som sjöar och kustområdena har tillförts under det senaste de-&lt;br&gt;cenniet. För att motverka denna utveckling infördes år 1985 särskilda regler&lt;br&gt;i miljöskyddslagen om skydd för föroreningskänsliga områden. Regeringen&lt;br&gt;gavs möjlighet att förklara ett visst vattenområde och angränsande marker&lt;br&gt;som ett särskilt föroreningskänsligt område. Särskilda föreskrifter får beslu-&lt;br&gt;tas av regeringen eller länsstyrelsen för ett sådant område. Två områden har&lt;br&gt;hittills förklarats vara särskilt föroreningskänsliga, nämligen Ringsjön i&lt;br&gt;Skåne och Laholmsbukten. Särskilda föreskrifter som rör skötsel av jord-&lt;br&gt;bruk m.m. har meddelats för berörda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare har reglerna om föroreningskänsliga områden utvidgats till att om-&lt;br&gt;fatta även andra föroreningar än vattenföroreningar. Fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1989 är beteckningen på ett område som förklaras föroreningskänsligt miljö-&lt;br&gt;skyddsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Dumpningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av Sveriges internationella åtaganden i fråga om dumpning in-&lt;br&gt;fördes lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten. Lagen,&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 januari 1972, reglerar dumpning av avfall från&lt;br&gt;svenska fartyg, oberoende av var fartyget befinner sig, och från utländska&lt;br&gt;fartyg som befinner sig på svenskt territorialvatten. Enligt dumpningslagen&lt;br&gt;är det förbjudet att inom Sveriges sjöterritorium släppa ut avfall från fartyg,&lt;br&gt;luftfartyg eller annat transportmedel. Dumpning får inte heller ske från&lt;br&gt;svenskt fartyg i det fria havet. Avfall som är avsett att dumpas i det fria havet&lt;br&gt;får inte föras ut ur Sverige. För brott mot lagen kan följa böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Vattenförorening från fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande svensk lagstiftning regleras skyddet av den marina miljön mot för-&lt;br&gt;oreningar från fartyg genom lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförore-&lt;br&gt;ning från fartyg och tillhörande föreskrifter. Lagstiftningen bygger i stor ut-&lt;br&gt;sträckning på internationella överenskommelser. Jag kommer något senare&lt;br&gt;i min framställning att återkomma till den internationella regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenföroreningslagstiftningen innehåller bestämmelser om fartygs kon-&lt;br&gt;struktion, förbud mot vattenförorening från fartyg, mottagning från fartyg&lt;br&gt;av rester och avfall som innehåller skadliga ämnen samt tillsyn och andra&lt;br&gt;åtgärder för att förebygga eller begränsa vattenförorening från fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om konstruktion, utsläpp av skadliga ämnen, utrustning och&lt;br&gt;drift av fartyg är tillämpliga på svenska fartyg överallt i världen och på ut-&lt;br&gt;ländska fartyg inom Sveriges sjöterritorium. Reglerna om utsläpp är också&lt;br&gt;tillämpliga på utländska fartyg utanför Sveriges sjöterritorium i den mån&lt;br&gt;svensk domsrätt föreligger enligt bestämmelserna i brottsbalken. Med stöd&lt;br&gt;av vattenföroreningslagstiftningen kan förbud införas mot ett fartygs avgång&lt;br&gt;eller vidare resa. Det är också möjligt för myndigheterna, närmast Sjöfarts-&lt;br&gt;verket, att meddela beslut som innebär att ett fartyg måste följa en viss färd-&lt;br&gt;väg. Även Kustbevakningen har vissa befogenheter när det gäller fartyg som&lt;br&gt;uppvisar väsentliga brister i fråga om konstruktion, utrustning eller drift. I&lt;br&gt;vattenföroreningslagen finns också regler om vattenföroreningsavgift. Så-&lt;br&gt;dan avgift kan tas ut om olja eller andra förorenande ämnen släpps ut i strid&lt;br&gt;mot bestämmelserna i lagen och utsläppet inte är obetydligt. Avgiften fast-&lt;br&gt;ställs med hänsyn till utsläppets omfattning samt fartygets storlek till belopp&lt;br&gt;mellan 5 000 och 500 000 kr. Frågor om vattenföroreningsavgift prövas av&lt;br&gt;Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sjötrafikförordningen (1986:300) med tillämpningsföreskrifter, som&lt;br&gt;utfärdas av Sjöfartsverket, innehåller regler av betydelse för skyddet av den&lt;br&gt;marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör också nämnas lagen (1973:1198) om ansvarighet för&lt;br&gt;oljeskada till sjöss. Denna lag reglerar ersättningsanspråk på grund av oljes-&lt;br&gt;kada som orsakats av fartyg som fraktar olja. Även ersättning för kostnad&lt;br&gt;för att förhindra eller begränsa oljeskada omfattas av lagens bestämmelser.&lt;br&gt;Enligt lagen ersätts oljeskada av fartygets ägare, oavsett vem som har orsa-&lt;br&gt;kat skadan. Lagen bygger på en konvention från år 1969, den s.k. ansvarig-&lt;br&gt;hetskonventionen, och ett protokoll till denna konvention, upprättat i Lon-&lt;br&gt;don den 19 november 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av räddningstjänstlagen (1986:1102) har Kustbevakningen an-&lt;br&gt;svaret för miljöräddningstjänst till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 Fiskezonen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allt mer ökande fångstkapaciteten hos världens fiskeflottor liksom över-&lt;br&gt;fiskning av värdefulla fiskbestånd föranledde under 1950- och 1960-talen&lt;br&gt;många länder att utvidga sitt sjöterritorium eller att inrätta särskilda fiskezo-&lt;br&gt;ner. Inrättandet av sådana zoner drabbade i hög grad svenska västkustfis-&lt;br&gt;kare. Dessa hade sedan länge haft sina fångstplatser inom områden som de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom den nya ordningen blev utestängda från. Det var mot denna bak- Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;grund som Sverige beslutade att utvidga sin fiskezon från och med den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1978.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska fiskezonen omfattar numera havsområdet utanför territo-&lt;br&gt;rialgränsen och har en sträckning till mittlinjen i förhållande till främmande&lt;br&gt;stat eller till annan överenskommen gränslinje i de olika havsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har genom lagen (1950:596) om rätt till fiske bemyndigat rege-&lt;br&gt;ringen att föreskriva om gränser för den svenska fiskezonen. Gränserna&lt;br&gt;finns angivna i förordningen (1977:642, omtryckt 1988:850) om den svenska&lt;br&gt;fiskezonens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjandet av fisktillgångarna i havsområdet kring Sverige sker i sam-&lt;br&gt;verkan med övriga strandstater och inom ramen för ett antal konventioner&lt;br&gt;och bilaterala överenskommelser. En av de viktigaste konventionerna är&lt;br&gt;1973 års konvention rörande fisket och bevarandet av de levande tillgång-&lt;br&gt;arna i Östersjön och Bälten, den s.k. Gdansköverenskommelsen, som&lt;br&gt;trädde i kraft år 1974, (SÖ 1974:24). De fördragsslutande parterna, däri-&lt;br&gt;bland Sverige, har enats om att samarbeta för att bevara och föröka de le-&lt;br&gt;vande tillgångarna i Östersjön och Bälten inbegripet också Öresund, Finska&lt;br&gt;viken, Bottenhavet och Bottenviken, samt att inom dessa områden verka för&lt;br&gt;att få bästa möjliga avkastning från fiskbestånden. En särskild kommission,&lt;br&gt;Fiskerikommissionen för Östersjön, med säte i Warszawa, leder samarbetet.&lt;br&gt;I samband med den utvidgade svenska fiskezonen har ramavtal i fråga om&lt;br&gt;främmande fartygs fiskerättigheter i den svenska zonen och svenska fiskefar-&lt;br&gt;tygs rättigheter i andra zoner träffats. De berörda länderna förhandlar varje&lt;br&gt;år om fångststorlek m.m. för vatje fiskezon efter det att Fiskerikommissio-&lt;br&gt;nen fastställt den totala tillåtna fångstmängden för Östersjön. Sedan för-&lt;br&gt;handlingarna avslutats är det regeringen som för svenskt vidkommande fat-&lt;br&gt;tar beslut om högsta tillåtna fångstmängder och kvoter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.6 Kontinentalsockeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen av den 29 april 1958 om kontinentalsockeln tillträddes av Sve-&lt;br&gt;rige år 1966 (SÖ 1966:24). Den närmare regleringen återfinns i lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln och kontinentalsockelförordningen&lt;br&gt;(1966:315).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen, som definierar kontinentalsockeln som havsbottnen och dess un-&lt;br&gt;derlag, reglerar rätten att utforska kontinentalsockeln och att utvinna dess&lt;br&gt;naturtillgångar. Lagen är tillämplig utanför territorialgränsen och innanför&lt;br&gt;denna gräns på den del av sockeln som är belägen på allmänt vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innanför territorialgränsen görs undantag för lagens tillämpning i fråga&lt;br&gt;om fångst av sådana levande organismer som regleras med stöd av lagstift-&lt;br&gt;ning om fiske. Även vissa andra undantag finns i fråga om kontinentalsockel-&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde. Lagen kan därför i praktiken sägas reglera en-&lt;br&gt;dast mineraliska och andra inte levande naturtillgångar på kontinentalsock-&lt;br&gt;eln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är utformad på det sättet att staten förbehåller sig rätten att ut-&lt;br&gt;forska och utvinna naturtillgångar ur kontinentalsockeln. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer kan dock lämna tillstånd till ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning eller utvinning åt annan än staten. Med begreppet utforskning av- Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;ses alla typer av forskning, dvs. även sådan forskning som sker utan fysisk&lt;br&gt;kontakt med havsbottnen, som t.ex. flygprospektering och geofysiska mät-&lt;br&gt;ningar från fartyg. Viss vetenskaplig forskning kräver dock inte tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innanför territorialgränsen krävs tillstånd för en svensk juridisk person&lt;br&gt;endast i fråga om sådan undersökning som innebär letning efter olja, gas el-&lt;br&gt;ler salt eller undersökning som innebär borrning, sprängning, inrättande av&lt;br&gt;anläggning eller annat ingrepp av betydelse i naturen. Undersökning som&lt;br&gt;inte kräver tillstånd skall dock i förväg anmälas hos Sveriges geologiska un-&lt;br&gt;dersökning, SGU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall avse ett bestämt område och gälla för viss tid. Tillståndet&lt;br&gt;kan förenas med villkor för att skydda allmänna och enskilda intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till sand-, grus- och stentäkt på område helt beläget innanför ter-&lt;br&gt;ritorialgränsen meddelas av SGU. I övrigt meddelar regeringen tillstånd en-&lt;br&gt;ligt kontinentalsockellagen. Dessa ärenden bereds inom Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentet. Regeringen kan besluta att det runt en anläggning för forskning eller&lt;br&gt;utvinning får finnas en säkerhetszon som sträcker sig högst 500 meter från&lt;br&gt;anläggningen. Regeringen får meddela föreskrifter som gäller inom zonen&lt;br&gt;till skydd för anläggningen. Tillsyn över att föreskrifter och villkor efterlevs&lt;br&gt;utövas av SGU. Denna myndighet eller annan myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer har också rätt att på begäran följa tillståndshavarens verksamhet&lt;br&gt;i geologiskt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk lag är tillämplig inom den del av kontinentalsockeln som är belä-&lt;br&gt;gen på svenskt territorium. I fråga om svensk lags tillämplighet på den del&lt;br&gt;av sockeln som faller inom ramen för lagens tillämpningsområde men som&lt;br&gt;inte utgörs av svenskt territorium, kan dock svensk lag tillämpas i betydande&lt;br&gt;omfattning. Exempel på detta är frågor om straffrätt, exekutionsrätt, arbe-&lt;br&gt;tarskydd samt in- och utförsel. Även svensk lagstiftning om inkomst- och för-&lt;br&gt;mögenhetsbeskattning kan tillämpas inom kontinentalsockelområdet utan-&lt;br&gt;för svenskt territorium. Särskilda regler för bevakning och andra säkerhets-&lt;br&gt;frågor gäller också i viss utsträckning inom en anläggnings säkerhetszon.&lt;br&gt;Som jag återkommer till senare kan det dock förekomma svårigheter att i&lt;br&gt;vissa fall bestämma hur långt svensk lag skall tillämpas på den del av konti-&lt;br&gt;nentalsockeln som är belägen utanför svenskt territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss lagstiftning som minerallagen (1991:45) och vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;innehåller undantag till förmån för kontinentalsockellagen. Detta innebär&lt;br&gt;att frågor som normalt regleras med stöd av sådan lagstiftning i stället prövas&lt;br&gt;av regeringen i samband med tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Konventioner om skydd för den marina miljön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tillträtt flera av de konventioner som finns om skydd för den ma-&lt;br&gt;rina miljön. Dessa konventioner kan vara antingen globala eller regionala.&lt;br&gt;Flera överenskommelser återspeglas också i den svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Londonkonventionen (SÖ 1974:8), som är en global konvention, förbju-&lt;br&gt;der eller reglerar dumpning av vissa särskilt angivna miljöfarliga ämnen.&lt;br&gt;Konventionen reglerar också frågan om förbränning av avfall till havs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de regionala avtalen till skydd för den marina miljön bör särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnas Oslo-konventionen (SÖ 1972:25, 1985:22 och 1987:43) samt Paris- Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;konventionen (SÖ 1976:14) och Helsingfors-konventionen (SÖ 1976:13,&lt;br&gt;1981:10, 1981:53 och 1984:38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oslo-konventionen omfattar Nordsjön och Nordostatlanten. Den har till&lt;br&gt;ändamål att förhindra förorening av havet på grund av dumpning från fartyg&lt;br&gt;och luftfarkoster. Paris-konventionen omfattar samma områden som Oslo-&lt;br&gt;konventionen. Konventionen syftar till att förhindra havsföroreningar från&lt;br&gt;landbaserade källor. Nyligen har Oslo- och Paris-konventionerna förts sam-&lt;br&gt;man till en gemensam konvention. Den nya konventionen undertecknandes&lt;br&gt;i Paris i september i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om konventioner som reglerar den marina miljön kring Sveriges&lt;br&gt;kuster, kan för Östersjöns vidkommande särskilt nämnas Helsingforskon-&lt;br&gt;ventionen. Enligt denna konvention skall de fördragsslutande staterna, dvs.&lt;br&gt;länderna runt Östersjön, vidta alla behövliga åtgärder för att skydda och för-&lt;br&gt;bättra Östersjöns marina miljö och därvid också minska föroreningarna. En&lt;br&gt;reviderad Helsingforskonvention har undertecknats tidigare under året.&lt;br&gt;Denna revidering innebär att konventionen har utökats och moderniserats&lt;br&gt;så att frågor som försiktighetsprincipen och skyddet för den biologiska&lt;br&gt;mångfalden numera kommer till uttryck i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De globala internationella reglerna om skydd för havsmiljön mot vatten-&lt;br&gt;föroreningar från fartyg finns i MARPOL 73/78, dvs. 1973 års internatio-&lt;br&gt;nella konvention till förhindrande av förorening från fartyg i den lydelse&lt;br&gt;konventionen har erhållit genom ändringsprotokoll år 1978 och senare änd-&lt;br&gt;ringar, (SÖ 1980:7). Dessa regler avser förbud mot eller begränsning av ut-&lt;br&gt;släpp från fartyg av olja, kemikalier och fast avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bekämpning av föroreningar i samband med olyckor deltar Sverige&lt;br&gt;genom det s.k. Bonnavtalet (SÖ 1984:13 och 1986:51), ett avtal som främst&lt;br&gt;omfattar länderna kring Nordsjön. De nordiska länderna har också ett sär-&lt;br&gt;skilt samarbete i fråga om åtgärder mot oljeföroreningar genom det s.k. Kö-&lt;br&gt;penhamnsavtalet (SÖ 1971:23). Dessutom har Sverige bilaterala avtal med&lt;br&gt;bl.a. Finland, Danmark och Polen i frågor om miljösamarbete som rör den&lt;br&gt;marina miljön i Östersjön. Civilrättsliga ersättningsanspråk på grund av olje-&lt;br&gt;utsläpp regleras som redan framgått av ansvarighetskonventionen med till-&lt;br&gt;läggsprotokoll (SÖ 1975:46 och 1978:17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konvention som också har betydelse i detta sammanhang är 1969 års&lt;br&gt;internationella konvention om ingripande på det fria havet vid olyckor som&lt;br&gt;är ägnade att leda till förorening genom olja, den s.k. ingreppskonventionen&lt;br&gt;(SÖ 1973:2). Konventionen reglerar rätten för en stat att vidta åtgärder för&lt;br&gt;att skydda sina kuster och därmed sammanhängande intressen, om en sjö-&lt;br&gt;olycka inträffar på det fria havet och den är ägnad att leda till allvarlig och&lt;br&gt;överhängande fara för förorening genom olja. Genom tilläggsprotokoll år&lt;br&gt;1973 utvidgades konventionen till att omfatta andra föroreningar än sådana&lt;br&gt;som härrör från olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda konventionerna återspeglas i flera svenska lagar. Särskilt kan&lt;br&gt;nämnas dumpningslagen och de nyss beskrivna lagarna om vattenförorening&lt;br&gt;och om ansvarighet för oljeskada till sjöss. En inte obetydlig del av Sveriges&lt;br&gt;internationella åtaganden i frågor som rör sjöfart kommer också till uttryck&lt;br&gt;genom Sjöfartsverkets föreskrifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Havsrättskonventionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havsrättskonventionen kodifierar i vissa delar redan gällande rätt och folk-&lt;br&gt;rättslig sedvana medan den i andra delar kan sägas vara nyskapande. Till&lt;br&gt;viss del, särskilt i de delar som rör den ekonomiska zonen, har konventionen&lt;br&gt;bidragit till den folkrättsliga utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen är uppdelad i 17 avdelningar, numrerade med romerska&lt;br&gt;siffror, och med nio annex. De mer omfattande avdelningarna är i sin tur&lt;br&gt;indelade i kapitel. Innan jag övergår till att mer i detalj redogöra för konven-&lt;br&gt;tionens regler om den ekonomiska zonen, vill jag i korthet något mera all-&lt;br&gt;mänt beröra den nya havsrättens huvudinnehåll, såsom detta kommer till&lt;br&gt;uttryck i havsrättskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije stat har rätt till ett territorialhav på högst tolv nautiska mil, som be-&lt;br&gt;räknas efter vissa s.k. baslinjeprinciper. De vatten som finns innanför baslin-&lt;br&gt;jen kallas för inre vatten. I frågor om inre vatten har kuststaten samma suve-&lt;br&gt;ränitet som över sitt landterritorium. Området mellan baslinjen och territo-&lt;br&gt;rialgränsen kallas för territorialhavet. Kuststaten har suveränitet över sitt&lt;br&gt;territorialhav, men främmande fartyg har rätt till s.k. oskadlig genomfart.&lt;br&gt;För undervattensfartyg gäller särskilda regler. Reglerna om territorialhavet&lt;br&gt;är i havsrättskonventionen i huvudsak desamma som fastställdes vid den&lt;br&gt;första havsrättskonferensen genom 1958 års Genevekonvention om territo-&lt;br&gt;rialhavet. Även havsrättskonventionens regler om det fria havet överens-&lt;br&gt;stämmer i stora delar med den vid samma havsrättskonferens antagna kon-&lt;br&gt;ventionen om det fria havet. En viktig nyhet i havsrättskonventionen jäm-&lt;br&gt;förd med den sistnämnda konventionen är dock att det fria havet enligt havs-&lt;br&gt;rättskonventionen inte längre omfattar havsbottnen. I fråga om havsbottnen&lt;br&gt;gäller nämligen enligt havsrättskonventionen att den antingen utgör natio-&lt;br&gt;nell sockel eller tillhör det internationella havsbottnenområdet. Med dessa&lt;br&gt;begränsningar kvarstår dock rätten att utnyttja det fria havets havsbottnen&lt;br&gt;som tidigare, t.ex. när det gäller fiske och nedläggning av rörledningar och&lt;br&gt;kablar. En särskild avdelning av konventionen, avdelning 7, rör det fria ha-&lt;br&gt;vet. Till denna avdelning hör artikel 87, som särskilt reglerar de rättigheter&lt;br&gt;jag nyss nämnde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om det internationella havsbottnenområdet liksom reglerna om&lt;br&gt;internationella sund och om arkipelagstater saknar relevans för inrättandet&lt;br&gt;av en svensk ekonomisk zon. Detsamma gäller möjligheten att utvidga de&lt;br&gt;områden som kan räknas till kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelning V i konventionen behandlar den ekonomiska zonen (art. 55-&lt;br&gt;75). Avdelning XII rör skydd och bevarande av den marina miljön (art. 192-&lt;br&gt;237). Avdelning XIII avser marinvetenskaplig forskning (art. 238-265) och&lt;br&gt;knyter an till frågor om den ekonomiska zonen. Dessa avdelningar av kon-&lt;br&gt;ventionen är av särskilt intresse i detta sammanhang. Av intresse är också&lt;br&gt;de delar av havsrättskonventionen som kodifierar folkrättsliga principer som&lt;br&gt;kan göras gällande i den ekonomiska zonen, t.ex. rätten till s.k. oskadlig ge-&lt;br&gt;nomfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Den ekonomiska zonen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelning V (artiklarna 55-75) innehåller bestämmelser som särskilt gäller&lt;br&gt;för den ekonomiska zonen. I andra delar av konventionen återfinns kom-&lt;br&gt;pletterande regler och regler som också kan tillämpas inom den ekonomiska&lt;br&gt;zonen, t.ex. i fråga om marinvetenskaplig forskning och skydd och beva-&lt;br&gt;rande av den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att närmare beskriva en ekonomisk zon och vad detta innebär är det&lt;br&gt;nödvändigt att i detta sammanhang något uppehålla sig vid de viktigaste ar-&lt;br&gt;tiklarna om den ekonomiska zonen. För att göra redogörelsen tydligare be-&lt;br&gt;handlar jag frågorna om zonen och marinvetenskaplig forskning i ett sam-&lt;br&gt;manhang. För en inofficiell svensk översättning av artiklarna 55-75 hänvisas&lt;br&gt;till departementspromemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ekonomisk zon definieras i artikel 55 som ett område beläget&lt;br&gt;utanför och i anslutning till territorialhavet. Området skall vara underkastat&lt;br&gt;den rättsliga reglering som följer av konventionen. Artikel 56 ger ramen för&lt;br&gt;kuststatens rättigheter i den ekonomiska zonen. I denna zon har kuststaten&lt;br&gt;suveräna rättigheter till utforskning och utvinning av naturtillgångarna på&lt;br&gt;havsbottnen och därunder samt i överliggande vatten (vattenpelaren). Även&lt;br&gt;i fråga om andra verksamheter som rör ekonomisk exploatering och utforsk-&lt;br&gt;ning av zonen, t.ex. när det gäller framställning av energi från vatten, ström-&lt;br&gt;mar och vindar, har kuststaten denna suveräna rätt. Kuststatens rättigheter&lt;br&gt;kombineras med en skyldighet att bevara och förvalta naturtillgångarna.&lt;br&gt;Kuststatens jurisdiktion inom zonen omfattar vid sidan av dessa ensamrättig-&lt;br&gt;heter också uppförandet och användningen av konstgjorda öar, anläggningar&lt;br&gt;och andra inrättningar, bedrivande av marinvetenskaplig forskning samt&lt;br&gt;skyddet av den marina miljön och andra rättigheter och skyldigheter inom&lt;br&gt;ramen för vad som anges i konventionen. I artikeln anges sålunda uttryckli-&lt;br&gt;gen att kuststaten vid utövandet av sina rättigheter enligt konventionen&lt;br&gt;också skall ta vederbörlig hänsyn till andra staters intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska zonen får enligt artikel 57 ha en bredd av högst 200 nau-&lt;br&gt;tiska mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stater än kuststaten åtnjuter också rättigheter och skyldigheter i&lt;br&gt;den ekonomiska zonen. Sålunda har enligt artikel 58 alla stater rätt att i en&lt;br&gt;ekonomisk zon komma i åtnjutande av folkrättsligt erkända principer om&lt;br&gt;sjö- och luftfart liksom rätt att lägga ut kablar och rörledningar samt vidta&lt;br&gt;åtgärder med direkt anknytning till dessa verksamheter i enlighet med havs-&lt;br&gt;rättskonventionen och med iakttagande av gängse folkrättsliga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av konventionen som direkt behandlar den ekonomiska zonen&lt;br&gt;innehåller också regler om konstgjorda öar m.m. En kuststat har enligt arti-&lt;br&gt;kel 60 ensamrätt när det gäller att uppföra och använda en sådan ö liksom&lt;br&gt;att uppföra och använda anläggningar och andra inrättningar i zonen för de&lt;br&gt;ändamål som avses i artikel 56 och andra ekonomiska ändamål. Kuststaten&lt;br&gt;har också ensamrätt att utöva jurisdiktion över sådana konstgjorda öar, an-&lt;br&gt;läggningar och inrättningar. Rätten att utöva jurisdiktion inom området om-&lt;br&gt;fattar också författningar om skatter, tullar, hälsovård, säkerhet och invand-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuststaten måste i förväg meddela sin avsikt att uppföra en konstgjord ö&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annan inrättning och anläggningen bör avlägsnas då användningen av Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;den upphör. En säkerhetszon med en radie av högst 500 meter får upprättas&lt;br&gt;runt anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda artiklar i avdelning V reglerar fiske och andra frågor om utnytt-&lt;br&gt;jande av de levande tillgångarna i zonen. Då denna reglering i konventionen&lt;br&gt;inte kommer att föranleda någon ändring i fiskelagstiftningen hänvisas för&lt;br&gt;en närmare beskrivning av de särskilda artiklarna till promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marin vetenskaplig forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 56 finns också bestämmelser om marinvetenskaplig forskning i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen. Det är kuststaten som har ensamrätt att med iaktta-&lt;br&gt;gande av konventionen bestämma om den marinvetenskapliga forskningen&lt;br&gt;i zonen. I avdelning XIII, som handlar om marinvetenskaplig forskning,&lt;br&gt;finns de artiklar som är av särskilt intresse i detta sammanhang. Marinve-&lt;br&gt;tenskaplig forskning i den ekonomiska zonen regleras särskilt i artikel 246.&lt;br&gt;Enligt punkt 3 i denna artikel skall en kuststat normalt godkänna att andra&lt;br&gt;stater eller behöriga internationella organisationer får bedriva marinveten-&lt;br&gt;skaplig forskning i vetenskapens tjänst för fredliga syften inom zonen. Det&lt;br&gt;ankommer på kuststaten att lägga fast de regler som skall föregå ett godkän-&lt;br&gt;nande så att detta inte utan rimlig anledning blir fördröjt eller förvägras. Det&lt;br&gt;finns också i artikel 247 särskilda regler om rätten att bedriva marinveten-&lt;br&gt;skaplig forskning i den ekonomiska zonen. Om kuststaten är medlem i en&lt;br&gt;internationell organisation eller har ett bilateralt avtal med en sådan organi-&lt;br&gt;sation och organisationen i fråga önskar bedriva marinvetenskaplig forsk-&lt;br&gt;ning inom zonen, skall kuststaten anses ha tillåtit denna forskning, om den&lt;br&gt;har godkänt projektet när det beslöts eller är beredd att delta i projektet.&lt;br&gt;Ett sådant tillåtande gäller dock under förutsättning att kuststaten inte på&lt;br&gt;angivet sätt har rest invändningar mot forskningsprojektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett annat land eller en internationell organisation tillåts bedriva ma-&lt;br&gt;rinvetenskaplig forskning inom den ekonomiska zonen, anges i artikel 249&lt;br&gt;vilka skyldigheter som åvilar den som bedriver forskningen att bereda kust-&lt;br&gt;staten tillfälle att på olika sätt tillgodogöra sig forskningsprojektet. Kuststa-&lt;br&gt;ten har sålunda alltid rätt att delta i projektet eller vara närvarande på farty-&lt;br&gt;get eller forskningsstationen. Kuststaten har också rätt att efter begäran få&lt;br&gt;tillgång till forskningsresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuststaten kan, med stöd av artikel 253 och på grundval av de omständig-&lt;br&gt;heter som där anges, begära att forskningen skall upphöra. Detta kan vara&lt;br&gt;fallet, om forskningsprojektet inte överensstämmer med vad som angavs när&lt;br&gt;godkännandet lämnades, eller om kuststaten nekas att efter begäran få delta&lt;br&gt;i forskningsprojektet eller att erhålla vetskap om resultat därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Skydd för och bevarande av den marina miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelning XII i konventionen innehåller regler om skydd för och bevarande&lt;br&gt;av den marina miljön, också i den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 192 framgår att stater är förpliktade att skydda och bevara den&lt;br&gt;marina miljön. I artikel 193 slås fast att stater har suverän rätt att utvinna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina naturtillgångar i enlighet med sina miljövårdssträvanden och sina för-&lt;br&gt;pliktelser att skydda och bevara den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 194 behandlar frågan om åtgärder för att motverka, minska och&lt;br&gt;kontrollera föroreningar i den marina miljön. Artikeln är indelad i fem&lt;br&gt;punkter. I den första punkten ålägger sig vaije stat att med lämpliga metoder&lt;br&gt;och i enlighet med sin förmåga vidta alla nödvändiga åtgärder som är fören-&lt;br&gt;liga med havsrättskonventionen för att motverka, minska och kontrollera&lt;br&gt;föroreningar av den marina miljön från alla slags källor. Den andra punkten&lt;br&gt;handlar om staters skyldighet att i fråga om verksamheter under en stats ju-&lt;br&gt;risdiktion eller kontroll se till att verksamheten utövas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;andra stater skyddas från föroreningar som kan vålla skada. Motsvarande&lt;br&gt;gäller också i fråga om förorening efter en olycka. Den tredje punkten anger&lt;br&gt;att de åtgärder som vidtas skall omfatta alla källor som medför föroreningar&lt;br&gt;i den marina miljön. I punkt 3 exemplifieras också vilka typer av källor och&lt;br&gt;föroreningar som så långt som möjligt skall minskas. Där anges bl.a. utsläpp&lt;br&gt;från landbaserade källor av skadliga ämnen, föroreningar från fartyg och&lt;br&gt;föroreningar från anläggningar och anordningar som används vid utforsk-&lt;br&gt;ning eller utvinning av naturtillgångar på havsbottnen och dess underlag.&lt;br&gt;Punkt 4 understryker att staterna i samband med att man motverkar, mins-&lt;br&gt;kar eller kontrollerar föroreningar av den marina miljön skall avhålla sig från&lt;br&gt;oberättigade ingrepp i de verksamheter som i enlighet med havsrättskonven-&lt;br&gt;tionen bedrivs av andra stater. Den avslutande femte punkten i artikeln tar&lt;br&gt;sikte på att åtgärder till skydd för den marina miljön skall innefatta sådana&lt;br&gt;åtgärder som är nödvändiga för att skydda eller bevara sällsynta eller käns-&lt;br&gt;liga ekosystem liksom hotade arter och lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staterna är enligt artikel 195 bl.a. skyldiga att - i samband med åtgärder&lt;br&gt;för att motverka, minska och kontrollera förorening i den marina miljön -&lt;br&gt;handla på sådant sätt att en skada eller risk inte överförs från ett område till&lt;br&gt;ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 196 rör användningen av teknik eller införande av främmande eller&lt;br&gt;nya arter i den marina miljön. Enligt artikeln skall staterna vidta alla nöd-&lt;br&gt;vändiga åtgärder för att motverka, minska och kontrollera sådana förore-&lt;br&gt;ningar av den marina miljön som härrör från utnyttjande av teknik som äger&lt;br&gt;rum under en stats jurisdiktion eller kontroll. Vaije stat skall också på mot-&lt;br&gt;svarande sätt och under motsvarande förhållanden kontrollera avsiktligt el-&lt;br&gt;ler oavsiktligt införande av sådana nya eller främmande arter som kan med-&lt;br&gt;föra betydande och skadliga förändringar i den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte kapitlet av avdelningen XII i havsrättskonventionen innehåller när-&lt;br&gt;mare bestämmelser om internationella regler och nationell lagstiftning i syfte&lt;br&gt;att motverka, minska och kontrollera föroreningar i den marina miljön. Ar-&lt;br&gt;tiklarna 208, 210 och 211 är här av särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 208 innehåller regler för sådana föroreningar från verksamheter på&lt;br&gt;havsbottnen som är underkastade nationell jurisdiktion. Artikeln är uppde-&lt;br&gt;lad i fem punkter. I den första punkten stadgas att strandstaterna skall med-&lt;br&gt;dela lagar och andra författningar för att motverka, minska och kontrollera&lt;br&gt;sådana föroreningar av den marina miljön som uppstår på grund av eller i&lt;br&gt;samband med verksamheter på havsbottnen under nationell jurisdiktion lik-&lt;br&gt;som i fråga om verksamheter på konstgjorda öar, anläggningar och kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;struktioner i enlighet med artiklarna 60 och 80 i havsrättskonventionen. Sta- Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;terna skall också enligt punkt 2 vidta andra åtgärder som är nödvändiga för&lt;br&gt;att motverka, minska och kontrollera föroreningar i den marina miljön. Den&lt;br&gt;lagstiftning och de åtgärder staterna vidtar skall leva upp till internationella&lt;br&gt;regler och rekommendationer enligt punkt 3. Punkterna 4 och 5 handlar om&lt;br&gt;att staterna skall samarbeta med varandra för att harmonisera sin politik och&lt;br&gt;för att fastställa regionala eller globala regler och rekommendationer för att&lt;br&gt;förhindra, minska och kontrollera utsläpp av föroreningar i den marina mil-&lt;br&gt;jön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 210 behandlar förorening genom dumpning. Artikeln är uppdelad&lt;br&gt;i sex punkter. De två första punkterna överensstämmer i huvudsak med vad&lt;br&gt;som gäller enligt artikel 208, nämligen att staterna genom nationell reglering&lt;br&gt;skall motverka, minska och kontrollera förorening av den marina miljön&lt;br&gt;söm förorsakas av dumpning och vidare att staterna skall vidta andra åtgär-&amp;quot;&lt;br&gt;der som kan vara nödvändiga för detta syfte. De sålunda genomförda åtgär-&lt;br&gt;derna skall enligt punkt 3 säkerställa att någon dumpning inte sker utan ve-&lt;br&gt;derbörligt tillstånd. Punkt 4 ålägger staterna att samarbeta för att finna glo-&lt;br&gt;bala och regionala regler och rekommendationer. Dumpning i terrritorialha-&lt;br&gt;vet och den ekonomiska zonen eller på kontinentalsockeln får inte genomfö-&lt;br&gt;ras utan kuststatens uttryckliga godkännande enligt punkt 5. Artikelns avslu-&lt;br&gt;tande punkt, punkt 6, slår fast att nationeHa regler inte får vara mindre långt&lt;br&gt;gående än globala regler och normer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel2Tlieg\erar frågor om förorening från fartyg. Artikeln innehåller&lt;br&gt;sju punkter. Den är tillsammans med artiklarna 208 och 211 av central bety-&lt;br&gt;delse när det gäller åtgärder mot föroreningar i den marina miljön. Artikeln&lt;br&gt;kan i korthet sägas betona vikten av samarbete mellan länderna för att eta-&lt;br&gt;blera internationella regler och riktlinjer samtidigt som den ger strandsta-&lt;br&gt;terna möjlighet att införa egna regler till skydd mot förorening från fartyg.&lt;br&gt;Sådana regler kan kuststaten göra gällande både i sitt territorialhav och i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen. Artikeln anger alltså hur kuststaten kan förfara för att&lt;br&gt;införa egna regler. Strandstaternas beslut förutsätter - i syfte att inte mot-&lt;br&gt;verka den fria sjöfarten - samordning med ett övergripande internationellt&lt;br&gt;organ, närmast IMO (International Maritime Organization). I artikeln an-&lt;br&gt;ges också att den åsyftade internationella regleringen bör innefatta regler om&lt;br&gt;rapportering till berörda strandstater i fråga om s.k. incidenter, dvs. händel-&lt;br&gt;ser som innebär eller kan innebära förorenande utsläpp i den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte kapitlet av avdelning XII (artiklarna 213-222) behandlar frågan hur&lt;br&gt;staterna skall genomföra åtgärder för att uppfylla sina i avdelningen angivna&lt;br&gt;förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom artikel 213 åtar sig staterna att anta lagar och tillämpa dessa för&lt;br&gt;att genomföra internationellt antagna regler för att motverka, begränsa och&lt;br&gt;kontrollera föroreningar i den marina miljön från landbaserade källor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 216 rör staternas ansvar i fråga om dumpning. Kuststaten svarar&lt;br&gt;för att lagstiftningen i fråga om territorialhavet, den ekonomiska zonen och&lt;br&gt;sin kontinentalsockel skall genomföras enligt konventionen och att den&lt;br&gt;också skall tillämpas. Flaggstaten å sin sida svarar för fartyg som för dess&lt;br&gt;flagg och sådana som är registrerade hos flaggstaten. Vidare svarar vaije stat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för lagstiftning och tillämpning av lagarna i fråga om lastning av avfall och&lt;br&gt;annat inom sitt territorium eller vid sin off-shore terminal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuststaternas möjligheter att göra ingripanden framgår av artikel 220, som&lt;br&gt;är uppdelad i åtta punkter. Punkt 1 anger att när ett fartyg frivilligt befinner&lt;br&gt;sig i en stats hamn eller off-shore terminal, får staten, med vissa inskränk-&lt;br&gt;ningar, inleda rättsliga förfaranden beträffande varje överträdelse av dess&lt;br&gt;lagar och andra författningar som tillkommit i enlighet med havsrättskon-&lt;br&gt;ventionen eller tillämpliga internationella regler för att motverka, begränsa&lt;br&gt;och kontrollera förorening från fartyg, när överträdelsen har ägt rum i sta-&lt;br&gt;tens territorialhav eller i dess ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fartyg under genomfart i en stats territorialhav gäller enligt&lt;br&gt;andra punkten, att, om det föreligger uppenbara skäl att anta att fartyget i&lt;br&gt;fråga har överträtt statens lagar och andra författningar, vilka har tillkommit&lt;br&gt;i enligt med havsrättskonventionen eller tillämpliga internationella regler för&lt;br&gt;att motverka begränsa och kontrollera föroreningar från fartyg, får staten,&lt;br&gt;utan att kränka reglerna om oskadlig genomfart, företa en fysisk inspektion&lt;br&gt;av fartyget med anledning av överträdelsen. När bevisen berättigar till detta,&lt;br&gt;får staten också inleda rättsliga förfaranden - inklusive kvarhållande av far-&lt;br&gt;tyget - i enlighet med statens lagar, men med beaktande av skyddsreglerna i&lt;br&gt;kap. 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det enligt punkt 3 föreligger uppenbara skäl att anta att ett fartyg som&lt;br&gt;navigerar i en stats territorialhav eller ekonomiska zon har överträtt tillämp-&lt;br&gt;liga internationella regler eller nationell lagstiftning om att motverka marina&lt;br&gt;föroreningar, får den berörda staten begära att fartyget lämnar uppgifter om&lt;br&gt;sin identitet och registreringshamn samt sin senaste och näst följande anlöp-&lt;br&gt;ningshamn. Den berörda staten får även begära annan sådan relevant infor-&lt;br&gt;mation som krävs för att fastställa om en överträdelse har ägt rum. Det an-&lt;br&gt;kommer på vaije stat enligt punkt 4 att anta lagar och andra författningar så&lt;br&gt;att fartyg som för landets flagga uppfyller kraven på information enligt punkt&lt;br&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det föreligger uppenbara skäl att anta att en i punkt 3 avsedd överträ-&lt;br&gt;delse har ägt rum ombord på ett fartyg som navigerar i en stats territorialhav&lt;br&gt;eller ekonomiska zon och överträdelsen har föranlett utsläpp som medfört&lt;br&gt;eller hotat medföra betydande förorening av den marina miljön, får den be-&lt;br&gt;rörda staten företa fysisk inspektion av fartyget i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;rör överträdelsen. Förutsättningen för en sådan inspektion är dock att man&lt;br&gt;från fartyget vägrat lämna information eller lämnat sådan information som&lt;br&gt;klart avviker från vad som är uppenbart och omständigheterna i övrigt är&lt;br&gt;sådana att de berättigar till en inspektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns klara bevis för att ett fartyg under gång i en stats ekonomiska&lt;br&gt;zon eller territorialhav har begått en överträdelse i den ekonomiska zonen,&lt;br&gt;och denna överträdelse har föranlett utsläpp som har inneburit betydande&lt;br&gt;skada eller hot om sådan skada på kuststatens kuster eller därmed samman-&lt;br&gt;hängande intressen eller på tillgångar i territorialhavet eller den ekonomiska&lt;br&gt;zonen, får kuststaten inleda rättsligt förfarande mot fartyget enligt punkt 6.&lt;br&gt;Ett sådant förfarande inbegriper kvarhållande av fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 7 föreskrivs att en kuststat, som har kvarhållit ett fartyg med stöd&lt;br&gt;av punkt 6 skall tillåta fartyget att fortsätta sin färd, om säkerhet ställs i enlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het med vissa regler som behörig internationell organisation (IMO) faststäl- Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 7 i avdelning XII innehåller regler om skydd (safeguards) för den&lt;br&gt;som blir föremål för åtgärder för verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 224 reglerar utövandet av verkställighetsmakten gentemot ut-&lt;br&gt;ländska fartyg. Denna makt får utövas endast av offentliga tjänstemän, ör-&lt;br&gt;logsfartyg, militära luftfartyg eller andra fartyg eller luftfartyg, som är för-&lt;br&gt;sedda med tydliga kännetecken och kan identifieras att vara i offentlig tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 225 anger att den som utövar verkställighetsmakten skall förfara&lt;br&gt;på ett sådant sätt att skadliga verkningar av verkställigheten undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 226 ger en relativt ingående beskrivning av de regler som skall iakt-&lt;br&gt;tas vid en undersökning av fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 228 reglerar den delade befogenhet som finns mellan kuststat och&lt;br&gt;flaggstat i fråga om inledande av ett rättsligt förfarande. Kuststatens straff-&lt;br&gt;rättsliga förfarande skall sålunda inställas, om flaggstaten inom sex månader&lt;br&gt;från det att ett rättsligt förfarande har inletts påbörjar ett eget motsvarande&lt;br&gt;rättsligt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om straffrättsliga sanktioner följer av artikel 230 att endast böter&lt;br&gt;kan komma i fråga när det gäller överträdelser av främmande fartyg i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen, om brottet utgörs av åsidosättande av föreskrifter som&lt;br&gt;avser att motverka, begränsa eller kontrollera förorening i den marina mil-&lt;br&gt;jön.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Folkrätten och den ekonomiska zonen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rätten att inrätta en ekonomisk zon ges i havsrättskonventionen. Denna&lt;br&gt;konvention har ännu inte trätt i kraft. Sverige har inte ratificerat konventio-&lt;br&gt;nen. Frågan är alltså om det är i överensstämmelse med folkrätten, att Sve-&lt;br&gt;rige inrättar en ekonomisk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det folkrättsliga regelsystemet består av två komponenter nämligen trak-&lt;br&gt;taträtt och sedvanerätt. Traktaträtten grundas på avtal som ingås mellan två&lt;br&gt;eller flera stater eller internationella organ. Sedvanerätten däremot utveck-&lt;br&gt;las genom att stater handlar på ett visst sätt så att en statspraxis etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havsrättskonventionen ger exempel på regler som redan etablerats i trak-&lt;br&gt;taträtten och som förekommer i sedvanerätten. Konventionen har också&lt;br&gt;kommit att spela en viktig roll vid tillskapandet av ny sedvanerätt. Det är en&lt;br&gt;sålunda en allmän uppfattning, att vid tiden för påbörjandet av de förhand-&lt;br&gt;lingar som ledde fram till havsrättskonventionen, dvs. år 1974, hade rätten&lt;br&gt;att inrätta en egen ekonomisk zon inte utvecklats till att utgöra en folkrättslig&lt;br&gt;sedvana. Stadgandena i artikel 56 och följande kan därför inte ursprungligen&lt;br&gt;sägas ha varit en kodifiering av redan erkända folkrättsliga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom konventionen inte har trätt i kraft samt med beaktande av att&lt;br&gt;två permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd nämligen Storbritannien&lt;br&gt;och USA inte har undertecknat konventionen, kan det inte heller hävdas att&lt;br&gt;undertecknandet av konventionen är en omständighet som har inneburit att&lt;br&gt;inrättandet av en ekonomisk zon utgör en del av folkrättslig sedvana. Likväl&lt;br&gt;accepteras numera allmänt rätten att inrätta en ekonomisk zon som en del&lt;br&gt;av folkrättslig sedvanerätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaringen till detta står att finna i flera samverkande omständigheter. Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;Dessa är bl.a. tillkomsten av konventionen och det stora antal länder, drygt&lt;br&gt;80, som inrättat ekonomiska zoner utan att mötas av protester. Rätten att&lt;br&gt;inrätta en ekonomisk zon som en del av den folkrättsliga sedvanerätten har&lt;br&gt;också godtagits av Internationella Domstolen i Haag i dess avgöranden. Det&lt;br&gt;föreligger alltså inget folkrättsligt hinder för Sverige att inrätta en ekono-&lt;br&gt;misk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är frågan om omfattningen av kuststatens exklusiva rättigheter i&lt;br&gt;zonen inte helt klar. Här pågår en utveckling av sedvanerätten. För svenskt&lt;br&gt;vidkommande gäller att det förslag jag lämnar håller sig inom ramarna för&lt;br&gt;hur andra länder runt Nordsjön, dvs. Frankrike och Norge, har reglerat de&lt;br&gt;rättigheter som kan göras gällande i zonen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 En svensk ekonomisk zon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 Sveriges ekonomiska zon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ekonomisk zon inrättas runt Sveriges kuster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementpromemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker. Kustbevak-&lt;br&gt;ningen anser att det är angeläget att en svensk ekonomisk zon införs snarast&lt;br&gt;möjligt. Ett tungt vägande skäl för detta är enligt Kustbevakningen att en&lt;br&gt;sådan zon skulle medföra klara fördelar för den känsliga miljön i Östersjön.&lt;br&gt;Överbefälhavaren liksom Rikspolisstyrelsen tillstyrker att det inrättas en&lt;br&gt;ekonomisk zon runt Sveriges kuster. Med hänsyn till ovissheten när havsrätt-&lt;br&gt;skonventionen kan träda i kraft och till de obestridliga fördelar, särskilt inom&lt;br&gt;miljövårdsområdet, som en zon skulle innebära, tillstyrker Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm förslaget. Enligt Boverket skulle en ekonomisk zon ge bättre möj-&lt;br&gt;ligheter att reglera frågor om miljöskydd och naturresurser i de områden där&lt;br&gt;Sverige redan har rättigheter i fråga om fiske och kontinentalsockeln. Sveri-&lt;br&gt;ges Redareförening avstyrker förslaget och menar att det finns skäl att av-&lt;br&gt;vakta en harmonisering av reglerna inom detta område i vart fall när det gäl-&lt;br&gt;ler de nordiska länderna och EG-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som framgått av min redogörelse är Sverige part&lt;br&gt;i många konventioner som rör havsrätten. Sverige har också undertecknat&lt;br&gt;havsrättskonventionen, även om någon svensk ratificering ännu inte har&lt;br&gt;skett. Detta förhållande beror dock främst på den internationella osäkerhet&lt;br&gt;som råder om konventionens regler om djuphavsutvinning och har sålunda&lt;br&gt;inget samband med de delar av havsrättskonventionen som rör den ekono-&lt;br&gt;miska zonen och miljöskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den folkrättsliga utvecklingen under de senaste decennierna har entydigt&lt;br&gt;gått i riktning mot utvidgade rättigheter för strandstaterna. Ett territorialhav&lt;br&gt;om tolv nautiska mil är numera accepterat som folkrättslig sedvana. En ma-&lt;br&gt;joritet länder har bestämt omfattningen av sitt sjöterritorium i enlighet där-&lt;br&gt;med. Även rätten att inrätta en ekonomisk zon utgör, som jag nyss nämnde,&lt;br&gt;numera en del av allmänt accepterad sedvana inom folkrätten. Allt fler sta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter har också inrättat ekonomiska zoner. I vår nära omgivning har t.ex. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge och Island inrättat sådana ekonomiska zoner. Utvecklingen går mot&lt;br&gt;att fler stater i vår omgivning inrättar ekonomiska zoner. Jag återkommer&lt;br&gt;till detta när jag redovisar hur mitt förslag överensstämmer med andra kon-&lt;br&gt;ventioner som rör den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de sedan drygt 20 år tillämpade kontinentalsockelrättigheterna&lt;br&gt;och genom föreskrifterna om fiskezonen, kan Sverige anses redan tillämpa&lt;br&gt;väsentliga inslag av de förmåner som följer med inrättandet av en ekonomisk&lt;br&gt;zon. Det finns inte heller någon anledning att avstå från de ytterligare rättig-&lt;br&gt;heter i fråga om skydd för och utnyttjande av havets resurser som kan till-&lt;br&gt;komma som en följd av inrättandet av en ekonomisk zon. Detta säger jag&lt;br&gt;särskilt med tanke på de möjligheter som finns för kuststaterna att utvidga&lt;br&gt;sin miljörättsliga lagstiftning. Flera länder i Sveriges omgivning har redan en&lt;br&gt;egen ekonomisk zon och andra länder kan förväntas inrätta sådana zoner.&lt;br&gt;Även den omständigheten att en ekonomisk zon ger möjlighet att säkerställa&lt;br&gt;svenska intressen i vissa exploateringsfrågor, t.ex. när det gäller ökade möj-&lt;br&gt;ligheter att utvinna energi från vindkraft, talar för att en svensk ekonomisk&lt;br&gt;zon bör inrättas. Det är mot den nu angivna bakgrunden jag föreslår att Sve-&lt;br&gt;rige, såsom har föreslagits i departementspromemorian, inrättar en ekono-&lt;br&gt;misk zon i enlighet med de regler som läggs fast i havsrättskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 Förhållandet till andra konventionsåtaganden på havsrättens&lt;br&gt;område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Inrättandet av en svensk ekonomisk zon strider inte&lt;br&gt;mot Sveriges internationella åtaganden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har kommenterat frågan delar&lt;br&gt;min uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Jag har tidigare redogjort för olika kon-&lt;br&gt;ventioner till skydd för den marina miljön. Jag återkommer nu till några av&lt;br&gt;dessa utifrån frågan om deras förenlighet med inrättandet av en svensk eko-&lt;br&gt;nomisk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i MARPOL Tilli får anses vara väl förenliga med havs-&lt;br&gt;rättskonventionen och de utgör inte heller på annat sätt något hinder för ett&lt;br&gt;framtida tillträde till havsrättskonventionen. Tvärtom har jag erfarit att den&lt;br&gt;franska lagstiftningen som rör Frankrikes ekonomiska zon bygger på - ut-&lt;br&gt;över artikel 56 i havsrättskonventionen - MARPOL:s innebörd av begrep-&lt;br&gt;pet jurisdiktion. Även ett påbörjat holländskt utredningsarbete har samma&lt;br&gt;utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingfors-konventionen är utformad på det sättet att den inte påverkar&lt;br&gt;de fördragsslutande parternas rättigheter och skyldigheter i förhållande till&lt;br&gt;ingångna eller framtida fördrag som syftar till att främja och utveckla havs-&lt;br&gt;rättens allmänna principer i enlighet med konventionens anda. Helsingfors-&lt;br&gt;konventionen utgör alltså inget hinder för Sverige i fråga om att inrätta en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk zon. Som exempel på detta tjänar också dåvarande Sovjetunio-&lt;br&gt;nen, som är part till Helsingforskonventionen, och som inrättade en ekono-&lt;br&gt;misk zon år 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingreppskonventionen ger redan i dag Sverige rätt att göra ingripanden&lt;br&gt;mot fartyg som utanför territorialgränsen förorenar eller hotar förorena&lt;br&gt;svenska intressen, främst den marina miljön, genom oljeutsläpp eller utsläpp&lt;br&gt;av vissa andra ämnen. Konventionen kan alltså tillämpas i den svenska eko-&lt;br&gt;nomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller Sveriges internationella åtaganden på fiskets område utgör nå-&lt;br&gt;got hinder för att inrätta en ekonomisk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges förpliktelser gentemot andra länder lägger alltså inget hinder i&lt;br&gt;vägen för inrättandet av en svensk ekonomisk zon. I stället är det så att en&lt;br&gt;ytterligare omständighet som talar för ett inrättande av en svensk zon är det&lt;br&gt;arbete som har skett inom ramen för Nordsjökonferensen, dvs. de möten&lt;br&gt;där miljöministrarna runt Nordsjön träffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den tredje Nordsjökonferensen, som ägde rum i Nederländerna år&lt;br&gt;1990, beslöts nämligen att de deltagande länderna skulle undersöka möjlig-&lt;br&gt;heten att förstärka strandstaternas jurisdiktion i Nordsjön bl.a. genom inrät-&lt;br&gt;tandet av ekonomiska zoner. Den holländska regeringen gavs i uppdrag att&lt;br&gt;närmare utforma vilka förfaranden länderna skulle vidta för att genomföra&lt;br&gt;en förstärkning av sin Nordsjöjurisdiktion. Sverige deltog tillsammans med&lt;br&gt;övriga Nordsjöstater i en särskild arbetsgrupp som förberedde det arbete&lt;br&gt;som nu har inletts. Syftet med det nu pågående arbetet är att verka pådri-&lt;br&gt;vande för att utveckla samarbetet mellan Nordsjöstaterna särskilt vid miss-&lt;br&gt;tänkta utsläpp i Nordsjön från fartyg. Inriktningen av arbetet och den höga&lt;br&gt;ambitionsnivån talar tydligt för hur viktigt det är med gemensamma an-&lt;br&gt;strängningar länderna emellan i judiciella frågor som rör det marina miljö-&lt;br&gt;skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Lagen om Sveriges ekonomiska zon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En särskild lag om Sveriges ekonomiska zon införs. La-&lt;br&gt;gen skall ha karaktär av ramlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sjöfartsverket anser att det skulle vara önskvärt att&lt;br&gt;föra samman alla regler som rör den ekonomiska zonen i en lag. Riksåklaga-&lt;br&gt;ren har samma inställning. Han framhåller därvid att det kan finnas fördelar,&lt;br&gt;när det gäller sanktionssystemets utformning, att ha samma lag som reglerar&lt;br&gt;utnyttjandet av havet utanför territorialgränsen. Samtidigt har Riksåklaga-&lt;br&gt;ren framhållit att en lagstiftning som den föreslagna innebär ökade möjlig-&lt;br&gt;heter - jämfört med i dag - att reagera mot åtgärder som skadar svenska&lt;br&gt;intressen. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har påpekat&lt;br&gt;att lagförslaget skiljer sig från många andra länders lagar i fråga om den eko-&lt;br&gt;nomiska zonen i det att lagen inte uttryckligen anger att Sverige förbehåller&lt;br&gt;sig alla de rättigheter som havsrättskonventionen ger utrymme för. Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geologiska undersökning, SGU, tillstyrker förslaget att behålla nuvarande&lt;br&gt;lagar om fiske och utvinning från kontinentalsockeln och att de tillkomna&lt;br&gt;rättigheterna skall regleras särskilt i en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I likhet med vad som gäller i fråga om utnyttjandet&lt;br&gt;av kontinentalsockeln bör en svensk ekonomisk zon enligt min mening regle-&lt;br&gt;ras genom lag. Några remissinstanser har menat att föreskrifterna om verk-&lt;br&gt;samhet på kontinentalsockeln och fisket i den svenska fiskezonen kan inar-&lt;br&gt;betas i en lagstiftning om en svensk ekonomisk zon i stället för att som för&lt;br&gt;närvarande regleras särskilt. För egen del anser jag att även om det kan fin-&lt;br&gt;nas fördelar att förfara på det sätt som remissinstanserna föreslagit, bör man&lt;br&gt;hålla i minnet att t.ex. kontinentalsockelrättigheterna grundas på traktaträt-&lt;br&gt;ten medan det förslag jag nu lämnar bygger på sedvanerätten, en sedvanerätt&lt;br&gt;som dessutom kan antas bli mer preciserad i sina detaljer inom de närmaste&lt;br&gt;åren. Om havsrättskonventionen träder i kraft och Sverige ratificerar kon-&lt;br&gt;ventionen, kan det dock finnas skäl att på nytt pröva frågan om en mer över-&lt;br&gt;gripande lagstiftning av den typ remissinstanserna antytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller den svenska fiskezonen bör det ankomma på&lt;br&gt;regeringen att bestämma gränserna för Sveriges ekonomiska zon. Genom&lt;br&gt;de tillämpningsföreskrifter som på olika sätt kommer att knytas till lagen,&lt;br&gt;kommer det att ankomma på Sjöfartsverket, att på de allmänna sjökorten&lt;br&gt;redovisa gränserna för Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet konstaterar i fråga&lt;br&gt;om lagens omfattning att det i promemorieförslaget inte har framställts nå-&lt;br&gt;got uttryckligt anspråk på samtliga de rättigheter som havsrättskonventio-&lt;br&gt;nen tillskriver kuststaten. Nämnden anser att det är rimligt att det av lagen&lt;br&gt;framgår vilka rättigheter som staten gör anspråk på. Därigenom underlättas&lt;br&gt;enligt fakultetsnämnden tolkningen av de rättigheter som konventionstexten&lt;br&gt;inte uttryckligen ger varken kuststaten eller övriga stater, de s.k. residuala&lt;br&gt;rättigheterna. För egen del kan jag konstatera att när det är fråga om att&lt;br&gt;transformera internationella avtal av olika slag till svensk rätt, särskilt när&lt;br&gt;avtalet är omfattande och komplicerat, måste utgångspunkten vara att inte&lt;br&gt;gå utöver eller vid sidan av den internationella överenskommelse som ligger&lt;br&gt;till grund för lagförslaget. Vad däremot gäller utformningen av den natio-&lt;br&gt;nella lagstiftningen inom de givna ramarna står det staterna fritt att ange el-&lt;br&gt;ler beskriva de tillagda rättigheterna i enlighet med lagstiftningstraditionen&lt;br&gt;i varje land. Ett sådant förfaringssätt är alltså naturligt även i detta samman-&lt;br&gt;hang och bör enligt min mening inte föranleda några särskilda tolkningspro-&lt;br&gt;blem särskilt med beaktande av att andra länder, t.ex. Norge, i sin lagstift-&lt;br&gt;ning om den ekonomiska zonen på ett relativt snävt sätt har angivit lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde. I den mån det skulle finnas behov av att utvidga lagens&lt;br&gt;tillämplighetsområde i enlighet med havsrättskonventionen, kan jag alltså&lt;br&gt;inte se att den valda lagstiftningstekniken skulle innebära något hinder för&lt;br&gt;en sådan åtgärd. Några begränsningar i fråga om hur den nationella regle-&lt;br&gt;ringen skall ske i detta hänseende ställs inte heller upp i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.1 Aktsamhetskrav i den ekonomiska zonen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som färdas eller bedriver verksamhet i den ekono-&lt;br&gt;miska zonen skall vidta nödvändiga åtgärder för att skydda och bevara&lt;br&gt;den marina miljön. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: I promemorian föreslås att regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skydd för och beva-&lt;br&gt;randet av naturtillgångar i den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;br&gt;framhåller att det är nödvändigt - med tanke på den ekonomiska zonens le-&lt;br&gt;gala status och dess sui generis karaktär - att lagens substans stämmer med&lt;br&gt;andan i de nu aktuella delarna av havsrättskonventionen. Naturskyddsföre-&lt;br&gt;ningen i Järfälla anser att naturvårdslagstiftningen bör gälla i den aktuella&lt;br&gt;zonen. Ett stort antal remissinstanser understryker förtjänsten av att före-&lt;br&gt;skrifter till skydd för den marina miljön kan införas med stöd av en lag om&lt;br&gt;en svensk ekonomisk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Att kuststaterna stärker sin jurisdiktion utanför&lt;br&gt;territorialgränsen bör vara ett verksamt instrument för att förbättra den ma-&lt;br&gt;rina miljön. Som exempel på det internationella samarbete som pågår inom&lt;br&gt;detta område vill jag ytterligare redogöra för det arbete som utförs inom ra-&lt;br&gt;men för Nordsjökonferensen och som presenterades i Paris i september må-&lt;br&gt;nad i år. De deltagande länderna i den arbetsgrupp som behandlar frågan&lt;br&gt;om förstärkt kuststatsjurisdiktion och ökat internationellt samarbete, dvs.&lt;br&gt;Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Frankrike&lt;br&gt;och Storbritannien, samt därjämte företrädare för EG-kommissionen, har&lt;br&gt;studerat hur införandet av en ekonomisk zon skulle kunna förbättra den lag-&lt;br&gt;liga grund som erfordras för att genomföra åtgärder på Nordsjön i enlighet&lt;br&gt;med folkrättens regler. I detta sammanhang har slagits fast att det är av&lt;br&gt;största vikt, med hänsyn till att föroreningarna i första hand kommer från&lt;br&gt;fartyg, att de berörda länderna samarbetar med varandra. En arbetsgrupp&lt;br&gt;har tillsatts som skall utveckla och verka pådrivande för att öka det judiciella&lt;br&gt;samarbetet mellan Nordsjöstaterna i frågor om marina föroreningar. När det&lt;br&gt;gäller just föroreningar från fartyg utgör den av mig nyss refererade artikel&lt;br&gt;220 i havsrättskonventionen grunden för ingripande utanför det egna territo-&lt;br&gt;riet. Om länderna runt Nordsjön, i den utsträckning Sverige och de flesta&lt;br&gt;andra länder runt Nordsjön förespråkar, inför en egen ekonomisk zon,&lt;br&gt;skulle stora delar av Nordsjön ligga under en kuststats jurisdiktion. Ur miljö-&lt;br&gt;synpunkt vore detta mycket bra därigenom att den miljömedvetenhet som&lt;br&gt;håller på att växa sig stark i Europa kan komma till uttryck också genom&lt;br&gt;nationell miljölagstiftning som kan tillämpas i Nordsjön. Vad jag sagt om&lt;br&gt;förorening från fartyg gäller också i fråga om dumpning. Det internationella&lt;br&gt;miljösamarbetet måste följas upp med att de övervakande och rättsvårdande&lt;br&gt;myndigheterna i de olika länderna också förstärker sitt samarbete så att&lt;br&gt;eventuella överträdelser kan beivras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivna utvecklingen av vad som sker mellan länderna runt Nord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjön borde också kunna tjäna som föredöme när det gäller samarbetet kring&lt;br&gt;Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt vidkommande innebär vad jag sagt att det är viktigt att mar-&lt;br&gt;kera både nationellt och internationellt, att de viktiga biologiska värden som&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon innehåller är värda att skydda och bevara. De akt-&lt;br&gt;samhetsföreskrifter som särskilt skall gälla inom zonen kommer därför i&lt;br&gt;mycket att vara följden av gemensamma åtaganden med de andra länder i&lt;br&gt;vår omgivning som delar Sveriges ambitionsnivå, när det gäller den marina&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså enligt min mening naturligt att i en lag om Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon införa en allmän aktsamhetsregel som rör skydd för och beva-&lt;br&gt;rande av den marina miljön i zonen. En sådan övergripande regel återfinns&lt;br&gt;också i artikel 192 i konventionen. I den lagstiftning som rör särskilda verk-&lt;br&gt;samheter på havet bör, som jag strax skall redogöra för, den allmänna akt-&lt;br&gt;samhetsregeln kompletteras med särskilda föreskrifter för verksamheten i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om Sveriges ekonomiska zon bör det finnas möjlighet för rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela särskilda&lt;br&gt;föreskrifter till skydd för och bevarande av den marina miljön. Att det finns&lt;br&gt;ett behov därav har visat sig inte bara när det gäller att bekämpa förore-&lt;br&gt;ningar utan också i samband med att Sverige träffat överenskommelse med&lt;br&gt;andra länder t.ex. i frågor om jakt och naturvård. Som exempel på detta kan&lt;br&gt;nämnas den överenskommelse om skydd för småvalar i Nordsjön och Öster-&lt;br&gt;sjön som nyligen träffades inom ramen för Bonnkonventionen. Genom&lt;br&gt;överenskommelsen åtar sig parterna att inom ramen för respektive lands ju-&lt;br&gt;risdiktion och i överensstämmelse med dess folkrättsliga åtaganden, iaktta&lt;br&gt;vissa regler för att skydda småvalarna och att på annat sätt som forskning&lt;br&gt;och information bidra till att detta skydd kan upprätthållas. Genom att den&lt;br&gt;ekonomiska zonen i nu aktuellt avseende läggs under svensk jurisdiktion kan&lt;br&gt;alltså överenskommelser av den typ jag nyss nämnde regleras i den ekono-&lt;br&gt;miska zonen genom föreskrifter, utfärdade av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer. En sådan teknik används i andra samman-&lt;br&gt;hang för att genomföra Sveriges internationella åtaganden. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas kemikalielagstiftningen, där avvecklingen av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen regleras med stöd av lagen (1985:426) om kemiska produkter och en&lt;br&gt;särskild förordning (1988:716) om CFC och halon m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 Tillståndsgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen införs en bestämmelse, att regeringen får med-&lt;br&gt;dela särskilda föreskrifter om tillstånd till viss verksamhet som rör ut-&lt;br&gt;vinning av naturtillgångar m.m. i den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: I promemorian föreslås att regeringen genom föreskrifter&lt;br&gt;närmare anger vilka regler som skall gälla för vissa verksamheter i den eko-&lt;br&gt;nomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinsanserna: Riksåklagaren påpekar att promemorieförslaget ger Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;möjlighet för regeringen eller tillsynsmyndighet att meddela föreskrifter för&lt;br&gt;utvinning i zonen, men att någon tillståndsplikt inte uttryckligen angivits i&lt;br&gt;förslaget. Enligt riksåklagaren kan en sådan lagteknisk utformning föran-&lt;br&gt;leda tillämpningssvårigheter när det gäller att beivra viss verksamhet, efter-&lt;br&gt;som det enligt promemorieförslaget för straffbarhet i vissa fall krävs att före-&lt;br&gt;skrifter har meddelats för just det fall som är i fråga. Övriga remissinstanser&lt;br&gt;har inte särskilt kommenterat den lösning som valts i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag delar Riksåklagarens åsikt, att det är lämpligt&lt;br&gt;att införa en tillståndsplikt som tydligt kommer till uttryck i lagen och att&lt;br&gt;knyta vissa rättsverkningar till tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så ytterligare rör frågan om tillståndsgivning bör ett tillstånd förenas&lt;br&gt;med de villkor som behövs från allmän synpunkt som att främja den marina&lt;br&gt;miljön och hushållningen med naturresurser. Den närmare preciseringen av&lt;br&gt;de rättigheter och skyldigheter som skall vara förenade med ett tillstånd bör&lt;br&gt;bestämmas genom villkor i samband med prövning av vaije särskild ansö-&lt;br&gt;kan. Av avgörande intresse vid en sådan prövning är hur motstående intres-&lt;br&gt;sen vägs mot varandra. För att få ett bra beslutsunderlag bör den myndighet&lt;br&gt;som lämnar tillstånd inhämta yttrande från övriga berörda myndigheter och&lt;br&gt;från dem som besitter särskilda kunskaper eller på annat sätt berörs av frå-&lt;br&gt;gan. Utan att detta särskilt behöver anges måste självfallet givna villkor stå&lt;br&gt;i överensstämmelse med havsrättskonventionen, Sveriges internationella&lt;br&gt;åtaganden i övrigt och allmänna folkrättsliga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd bör i princip vara tidsbegränsat. I beslutet bör anges när till-&lt;br&gt;ståndet senast skall ha tagits i anspråk. Det är dock inte nödvändigt att i öv-&lt;br&gt;rigt i lagen närmare reglera frågan om ansökan och prövning av tillstånd,&lt;br&gt;utan denna fråga liksom andra frågor av mer praktisk natur kan närmare&lt;br&gt;regleras i en förordning knuten till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.3 Tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillsynen över den ekonomiska zonen delas mellan olika&lt;br&gt;myndigheter. Sjöfartsverket och Kustbevakningens ansvarsområden&lt;br&gt;utvidgas. Samråd skall ske med andra berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian konstateras att tillsynen kan&lt;br&gt;komma att delas mellan olika myndigheter däribland Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kustbevakningen finner tillsynsuppgifter som rör Sve-&lt;br&gt;riges ekonomiska zon vara en naturlig fortsättning av det arbete man redan&lt;br&gt;utför i fråga om bevakning av territorialhavet och fiskezonen. Rikspolissty-&lt;br&gt;relsen anser att det i första hand bör ankomma på Kustbevakningen att över-&lt;br&gt;vaka vad som sker i den ekonomiska zonen. Överbefälhavaren påpekar att&lt;br&gt;det redan i dag åligger försvarsmakten att medverka vid tillsynen av ut-&lt;br&gt;ländskt fiske och i övrigt biträda civila myndigheter vid ingripanden mot far-&lt;br&gt;tyg. Genom en utvidgning av reglerna för denna medverkan kan försvars-&lt;br&gt;makten också på motsvarande sätt lämna biträde i den ekonomiska zonen&lt;br&gt;enligt Överbefälhavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När det gäller tillsynen över Sveriges ekonomiska Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;zon kommer denna uppgift att fördelas mellan olika myndigheter. Det fram-&lt;br&gt;står som naturligt att Kustbevakningen i den ekonomiska zonen har motsva-&lt;br&gt;rande uppgifter i fråga om tillsyn och annan övervakning som man i dag har&lt;br&gt;i den svenska fiskezonen. Att utöva tillsyn utanför svenskt territorium är&lt;br&gt;alltså redan i dag en normal uppgift för Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sjösäkerheten bör det ankomma på Sjöfartsverket att meddela&lt;br&gt;nödvändiga föreskrifter för att upprätthålla sådan säkerhet i den ekono-&lt;br&gt;miska zonen. Här bör också ett samarbete med Naturvårdsverket komma till&lt;br&gt;stånd i frågor som rör den marina miljövården. Som flera remissinstanser,&lt;br&gt;däribland Överbefälhavaren, framhållit, påkallar införandet av en svensk&lt;br&gt;ekonomisk zon en utvidgning av förordningen (1982:756) om försvarsmak-&lt;br&gt;tens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och&lt;br&gt;neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen). Avsikten är att bestämmelserna om&lt;br&gt;biträde i denna förordning skall utvidgas så att den kommer att omfatta&lt;br&gt;också den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om räddningstjänst har Sjöfartsverket ansvar för sjöräddnings-&lt;br&gt;tjänsten, Luftfartsverket för flygräddningstjänsten och Kustbevakningen för&lt;br&gt;miljöräddningstjänsten till sjöss. De statliga myndigheternas ansvar bör ut-&lt;br&gt;sträckas till att omfatta den ekonomiska zonen. Hur det statliga ansvaret för-&lt;br&gt;delas myndigheterna emellan i fråga om en inrättning som är belägen inom&lt;br&gt;den ekonomiska zonen, har regeringen befogenhet att bestämma, om frågan&lt;br&gt;skulle bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den ekonomiska zonen av naturliga skäl aldrig kan kommunin-&lt;br&gt;delas, är det som Kommunförbundet och andra framhållit inte rimligt att&lt;br&gt;kommunerna skall ansvara för räddningstjänsten i den ekonomiska zonen.&lt;br&gt;Vid anläggningar i den ekonomiska zonen kommer beredskapen i viss ut-&lt;br&gt;sträckning att bekostas av anläggningens innehavare eller ägare i enlighet&lt;br&gt;med 43 § räddningstjänstlagen. Därutöver kommer alltså räddningstjänsten&lt;br&gt;att vara ett statligt ansvar. Inte heller i övrigt är det för närvarande aktuellt&lt;br&gt;att lägga något särskilt ansvar på kommunerna för verksamhet i den ekono-&lt;br&gt;miska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.4 Användning av tvångsmedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätten att använda tvångsmedel i den ekonomiska zonen&lt;br&gt;bör följa vad som gäller enligt internationell rätt. Detsamma bör gälla&lt;br&gt;den straffrättsliga regleringen. Detta innebär att ett brott mot lagen&lt;br&gt;om Sveriges ekonomiska zon inte kan straffas strängare än med böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att i lagen om Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon skall införas de regler som finns i havsrättskonventionen om&lt;br&gt;ingripande mot fartyg som förorenar i den ekonomiska zonen. I promemo-&lt;br&gt;rian föreslås vidare att brott mot lagen om Sveriges ekonomiska zon skall&lt;br&gt;kunna bestraffas med böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anmärker att promemo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rians straffbestämmelse inte är i överensstämmelse med havsrättskonventio- Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;nen. Samma anmärkning riktar Riksåklagaren mot förslaget. Denne anser&lt;br&gt;också att promemorians förslag i fråga om rätt till tvångsingripande saknar&lt;br&gt;väsentliga inslag om hur reglerna om kvarhållande skall tillämpas vid ett&lt;br&gt;tvångsvis ingripande mot ett fartyg. Hovrätten för Västra Sverige har förkla-&lt;br&gt;rat sig inte ha några invändningar mot förslaget. Gotlands militärkommando&lt;br&gt;anmärker att promemorian inte behandlar frågan hur den ekonomiska zo-&lt;br&gt;nen hävdas i händelse av t.ex. krig eller neutralitetskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: I fråga om rätten att använda tvångsmedel i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen vid överträdelse eller misstänkt överträdelse av i zonen&lt;br&gt;gällande föreskrifter bör beaktas, att havsrättskonventionen, som i artikel&lt;br&gt;220 ger kuststaten en omfattande rätt att tillgripa tvångsåtgärder, ännu inte&lt;br&gt;har trätt i kraft. Konventionen bör alltså i dessa delar ligga till grund för lag-&lt;br&gt;stiftning och tillämpning endast i den utsträckning åtgärderna står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med gällande sedvanerätt eller utgör en kodifiering av redan gäl-&lt;br&gt;lande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan man komma till en tillfredsställande lösning av frå-&lt;br&gt;gan om användning av tvångsmedel i den ekonomiska zonen genom att i re-&lt;br&gt;dan befintlig lagstiftning och med stöd av gällande konventioner utvidga&lt;br&gt;vissa föreskrifter till att gälla den ekonomiska zonen. Detta är möjligt när&lt;br&gt;det är fråga om miljöskyddsåtgärder, vilket framgår av artikel 56 i havsrätt-&lt;br&gt;skonventionen. En sådan lösning står enligt min mening inte heller i strid&lt;br&gt;mot andra konventioner som är aktuella i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsingripanden av den karaktär det kan vara fråga om föranleds i regel&lt;br&gt;av att ett fartyg under gång förorenar omgivande vattenområde. I dag regle-&lt;br&gt;ras dessa frågor med stöd av vattenföroreningslagen, på det sätt jag tidigare&lt;br&gt;redogjort för. Denna lag bygger i sin tur på MARPOL 73/78 och ingrepps-&lt;br&gt;konventionen, två konventioner som Sverige har ratificerat och som trätt i&lt;br&gt;kraft. Vad särskilt gäller ingreppskonventionen är den avsedd att kunna till-&lt;br&gt;lämpas för ingripanden utanför territorialhavet. Den avsedda möjligheten&lt;br&gt;att skydda den omgivande marina miljön och våra kuster kan alltså enligt&lt;br&gt;min mening nås med vissa tillägg i vattenföroreningslagen. I den lagen finns&lt;br&gt;också uttömmande regler om ingripande och kvarhållande av fartyg och i&lt;br&gt;vilken ordning ett fartyg efter ett kvarhållande kan frisläppas. Den dag havs-&lt;br&gt;rättskonventionen träder i kraft för svenskt vidkommande finns det dock an-&lt;br&gt;ledning att överväga om frågorna om tvångsingripanden i den ekonomiska&lt;br&gt;zonen också skall finnas i en mer övergripande lagstiftning om zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den straffrättsliga regleringen finns det anledning att något up-&lt;br&gt;pehålla sig vid frågan om hur brott i den ekonomiska zonen, dvs. brott utan-&lt;br&gt;för territoriet, kommer att handläggas. Frågan om svensk straffrätts tillämp-&lt;br&gt;lighet för brott som begåtts utom riket regleras dels i 2 kap. brottsbalken,&lt;br&gt;dels i specialstraffrätten. Enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 brottsbalken gäller&lt;br&gt;i fråga om brott som begåtts utom riket, att om det är en svensk medborgare&lt;br&gt;eller en utlänning med hemvist i Sverige som har begått brottet är svensk&lt;br&gt;domstol alltid behörig. Likaså är enligt 2 § första stycket 2 svensk domstol&lt;br&gt;behörig, om brottet begåtts av annan nordisk medborgare som finns i Sve-&lt;br&gt;rige. Ett i detta sammanhang viktigt undantag finns i 2 § andra stycket, där&lt;br&gt;det bl.a. sägs att svensk domstol saknar domsrätt, om gärningen begåtts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ett område som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;straff än böter inte kan följa på gärningen. Genom 3 § utsträcks den svenska&lt;br&gt;domsrätten ytterligare i vissa fall, då gärningen begåtts utanför svenskt terri-&lt;br&gt;torium. Det gäller bl.a. brott ombord på svenskt fartyg eller luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om havsområdet utanför territorialhavet inte hör till statsterritoriet&lt;br&gt;behandlas brott som begåtts inom fiskezonen och kontinentalsockelområdet&lt;br&gt;som brott som begåtts i Sverige. När det gäller fisket framgår detta av de&lt;br&gt;allmänna domstolarnas praxis i fråga om brott mot fiskelagen och föreskrif-&lt;br&gt;ter som utfärdats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kontinentalsockellagen gäller att svensk domstol är behörig att&lt;br&gt;döma för brott om olovlig utforskning eller utvinning av kontinentalsockeln.&lt;br&gt;Denna bestämmelse stöder sig på 1958 års konventionen om kontinental-&lt;br&gt;sockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om kuststatens rätt till jurisdiktion som följer av artikel&lt;br&gt;56 i havsrättskonventionen innebär att en motsvarande straffrättslig lagstift-&lt;br&gt;ning som den som gäller för kontinentalsockeln kan införas för brott mot&lt;br&gt;lagen om en svensk ekonomisk zon. I fråga om straff för brott mot lagen har&lt;br&gt;i promemorian föreslagits böter eller fängelse i högst ett år. Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm har framhållit att enligt havsrättskonventionen får inte fängelse&lt;br&gt;ådömas och att promemorieförslaget på grund av att fängelse ingår i straff-&lt;br&gt;skalan inte kan fortsätta att gälla den dag konventionen blir gällande i Sve-&lt;br&gt;rige. Kammarrätten har vidare i fråga om motiveringen i promemorian fram-&lt;br&gt;hållit att det inte bör förekomma att domstolarna väljer olika påföljd med&lt;br&gt;avseende på om gärningsmannen är svensk eller utlänning. Kammarrätten&lt;br&gt;har därför föreslagit att straffbudet redan från början bringas i överensstäm-&lt;br&gt;melse med havsrättskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Den typ av böter det kan bli fråga&lt;br&gt;om nämligen dagsböter begränsar i princip storleken av penningstraffet en-&lt;br&gt;ligt vad som följer av 25 kap. 2 § brottsbalken till högst 150 dagsböter å 1000&lt;br&gt;kronor. Detta bötesstraff är lägre än vad som kan följa i vissa andra länder.&lt;br&gt;Följden blir att en svensk medborgare kan straffas med högre bötesstraff för&lt;br&gt;brott i ett annat lands ekonomiska zon än vad en medborgare i det landet&lt;br&gt;riskerar för motsvarande gärning i den svenska ekonomiska zonen. I situa-&lt;br&gt;tioner som den nu ifrågavarande är alltså det svenska dagsbotssystemet i en&lt;br&gt;internationell jämförelse mindre långtgående när det gäller möjligheterna&lt;br&gt;att döma ut höga bötesstraff. Jag har emellertid efter samråd med chefen för&lt;br&gt;Justitiedepartementet funnit att det i vart fall för närvarande inte finns skäl&lt;br&gt;att ändra vedertagna svenska principer i fråga om bestämmandet av bötes-&lt;br&gt;straff enbart med hänsyn till eventuella överträdelser mot lagen om Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag det, som redan framgått, angeläget, att Sverige ut-&lt;br&gt;nyttjar den möjlighet folkrätten ger oss, att genom egna föreskrifter skydda&lt;br&gt;våra kuster och omgivande hav från marina föroreningar. Härtill kommer,&lt;br&gt;enligt min mening, att det ligger i Sveriges intresse att i umgänget med andra&lt;br&gt;länder inte skapa nya regler vid sidan av de folkrättsligt accepterade. Inte&lt;br&gt;heller vill jag föreslå regler som skulle innebära att likartade gärningar straf-&lt;br&gt;fas olika beroende på om det är en svensk eller utlänning som har begått den&lt;br&gt;åtalade gärningen. Jag är därför beredd att i lagen om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;zon begränsa påföljden till böter. I fråga om annan berörd lagstiftning blir&lt;br&gt;det aktuellt att ändra straffskalorna först när havsrättskonventionen blir bin-&lt;br&gt;dande för svenskt vidkommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan som Gotlands militärkommando väckt, om kuststaten&lt;br&gt;har rätt att i händelse av krig eller neutralitetskränkning hävda sina rättighe-&lt;br&gt;ter i zonen med militära insatser, kan konstateras, att denna fråga lämnas&lt;br&gt;olöst i havsrättskonventionen. I konventionen uttalas i artikel 301 att sta-&lt;br&gt;terna i samband med att man utövar sina rättigheter och skyldigheter enligt&lt;br&gt;konventionen skall avstå från våld eller hot om våld mot andra stater och&lt;br&gt;deras territorier och inte heller i övrigt uppträda i strid mot FN-stadgan. Mi-&lt;br&gt;litära frågor regleras inte i vidare mån i havsrättskonventionen. Jag vill för&lt;br&gt;egen del tillägga att frågan om krig som ett hot mot miljön är, som jag be-&lt;br&gt;rörde vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro, en av de viktigaste miljöfrå-&lt;br&gt;gorna i ett internationellt perspektiv. Jag kommer därför att i annat samman-&lt;br&gt;hang ha anledning återkomma till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.5 Ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Lagen skall träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att lagen om Sveriges eko-&lt;br&gt;nomiska zon skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kustbevakningen anser det angeläget att förslaget om&lt;br&gt;ett inrättande av en svensk ekonomisk zon genomförs snarast. Sveriges Fis-&lt;br&gt;kares Riksförbund anser att lagen skall träda i kraft så fort som möjligt. Gö-&lt;br&gt;teborgs universitets marina forskningscentrum är av samma uppfattning. De&lt;br&gt;övriga remissinstanserna har inte uttryckt någon bestämd åsikt i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En annan och närbesläktad fråga till de materiella&lt;br&gt;bestämmelserna i en lag om en svensk ekonomisk zon är vid vilken tidpunkt&lt;br&gt;det är lämpligt att lagen träder i kraft. Som framgått av vad jag tidigare sagt&lt;br&gt;får det numera anses utgöra en del av folkrättslig sedvana att ett land inrättar&lt;br&gt;en ekonomisk zon i anslutning till sitt territorialhav eller delar därav. Det&lt;br&gt;finns därför inget som hindrar att Sverige inrättar en ekonomisk zon vid den&lt;br&gt;tidpunkt vi själva önskar. Dessutom är tidpunkten för konventionens ikraft-&lt;br&gt;trädande osäker. Det kan dröja åtskilliga år innan de nödvändiga 60 ratifika-&lt;br&gt;tionerna uppnås. Denna omständighet och den internationella utvecklingen&lt;br&gt;på området talar för att det inte finns tillräckliga skäl att invänta den tid-&lt;br&gt;punkt, då konventionen träder i kraft och Sverige genom ratificering blir&lt;br&gt;bunden av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som dock ytterligare kan behöva övervägas och som framfördes som&lt;br&gt;det huvudsakliga skälet i promemorian för att inte fixera tidpunkten för&lt;br&gt;ikraftträdandet, är vilka resurser som kan behöva avsättas för att övervaka&lt;br&gt;zonen. Dessa behov skall bedömas främst mot bakgrund av de miljöskydds-&lt;br&gt;föreskrifter som kan komma att gälla i zonen och vilka kostnader en tillräck-&lt;br&gt;lig övervakning skulle medföra. Överväganden av detta slag bör dock inte&lt;br&gt;stå i vägen för lagens ikraftträdande. I stället får frågor om resursbehovet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knytas till de föreskrifter som allt efter hand kommer att föreslås gälla i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare anledning till att frångå promemorian i berört avseende är&lt;br&gt;att Sverige i olika internationella sammanhang har deklarerat sin avsikt att&lt;br&gt;efter riksdagens godkännande införa en ekonomisk zon fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1993, en tidpunkt som för övrigt stämmer väl överens med vad övervägande&lt;br&gt;antalet länder som deltar i Nordsjökonferensen anser som en lämplig tid-&lt;br&gt;punkt för att låta sätta i kraft åtgärder för en förstärkt jurisdiktion i Nord-&lt;br&gt;sjön. Jag har med anledning av de överväganden som varit aktuella i detta&lt;br&gt;sammanhang samrått med chefen för Utrikesdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Ändringar i övrig lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som föreslagits i promemorian föreslår jag vid sidan av infö-&lt;br&gt;randet av en lag om Sveriges ekonomiska zon också ändringar i ett antal be-&lt;br&gt;fintliga lagar som rör havsrätten. Förslagen avser dumpningslagen, vatten-&lt;br&gt;föroreningslagen, kontinentalsockellagen, fiskerättslagen, lagen om Kust-&lt;br&gt;bevakningens medverkan vid polisiär övervakning, naturresurslagen och&lt;br&gt;räddningstjänstlagen. I fråga om de fyra sistnämnda lagarna är ändringarna&lt;br&gt;av en så begränsad karaktär att jag behandlar dem endast i samband med&lt;br&gt;specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock tillfoga att Lagrådet, mot bakgrund av hur svensk domsrätt i&lt;br&gt;straffrättsligt hänseende regleras i förslaget till lag om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon, har anmärkt, att någon uttrycklig motsvarande bestämmelse inte finns&lt;br&gt;i fiskerättslagen beträffande fisket i den svenska fiskezonen. Lagrådet har&lt;br&gt;förordat att en sådan bestämmelse införs i fiskerättslagen. Efter samråd med&lt;br&gt;chefen för Jordbruksdepartementet avstår jag dock från att för närvarande&lt;br&gt;föreslå den av Lagrådet förordade ändringen. Skälet för detta är att det inom&lt;br&gt;Jordbruksdepartementet pågår en översyn och modernisering av fiskerätts-&lt;br&gt;lagen. Lagrådets synpunkter kan beaktas inom ramen för detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8.1 Dumpningslagen och vattenföroreningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Dumpningslagen och vattenföroreningslagen utvidgas&lt;br&gt;till att omfatta skydd mot förorening från fartyg i den ekonomiska zo-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar i&lt;br&gt;sak mot de föreslagna ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag redogjorde nyss för reglerna i dumpningsla-&lt;br&gt;gen. De förbud mot dumpning i svenskt territorialvatten som föreskrivs i la-&lt;br&gt;gen bör utvidgas till att omfatta den ekonomiska zonen. Dumpningsförbudet&lt;br&gt;skall gälla både svenska och utländska fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i samband med min redogörelse för rätten att göra tvångsvisa ingri-&lt;br&gt;panden på grund av ett förbjudet utsläpp i den ekonomiska zonen berört&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa konventioner och därvid föreslagit att lösningen på frågan bör vara en Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;utvidgning av vattenföroreningslagen. Jag återkommer nu till den lagtek-&lt;br&gt;niska lösningen av denna fråga och till andra frågor som rör samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenföroreningslagen bygger på konventioner om sjöfart och miljö-&lt;br&gt;skydd, främst MARPOL 73/78 och ingreppskonventionen. Sverige har till-&lt;br&gt;trätt dessa båda konventioner. I lagen bör införas möjlighet att i enlighet&lt;br&gt;med MARPOL-reglerna, och i någon mån med stöd av ingreppskonventio-&lt;br&gt;nen, meddela föreskrifter som också avser sjöfart och miljöskydd i den eko-&lt;br&gt;nomiska zonen. Sådana föreskrifter bör införas i 2 kap. om förbud mot för-&lt;br&gt;orening från fartyg, i 4 kap. om fartygs konstruktion m.m., i 6 kap. om till-&lt;br&gt;syn, i 7 kap. om särskilda åtgärder mot vattenförorening och i 8 kap. om&lt;br&gt;vattenföroreningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så som lagen och den förordning som är knuten till lagen, förordningen&lt;br&gt;(1980:789) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg, är uppbyggda, blir&lt;br&gt;det Sjöfartsverkets sak att meddela närmare föreskrifter. På detta sätt är det&lt;br&gt;också möjligt att på ett smidigt sätt anpassa vattenföroreningsföreskrifterna&lt;br&gt;till internationella överenskommelser och regionala rekommendationer&lt;br&gt;t.ex. inom ramen för samarbetet runt Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i vattenföroreningslagen har till syfte att för-&lt;br&gt;hindra, motverka eller minska föroreningarna i den marina miljön och följer&lt;br&gt;alltså av främst artiklarna 194 och 211 i havsrättskonventionen. Den folk-&lt;br&gt;rättsliga grunden att införa reglerna följer av artikel 56 i konventionen. Ef-&lt;br&gt;tersom Sverige har jurisdiktionen i zonen i fråga om miljöskydd föreligger&lt;br&gt;ingen konflikt med t.ex. MARPOL-reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom havsrättskonventionen ännu inte trätt i kraft och då väsentliga&lt;br&gt;delar av lagen bygger på andra konventioner finns det som jag tidigare&lt;br&gt;nämnt för närvarande ingen anledning att ändra påföljdsreglerna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av artikel 194 i havsrättskonventionen i den del artikeln rör&lt;br&gt;sjösäkerheten (punkt 3 b), finns det anledning att återkomma till regeringen&lt;br&gt;med förslag till ändringar i sjötrafikförordningen (1986:300), så att förord-&lt;br&gt;ningen kan göras tillämplig i den ekonomiska zonen. Jag har i denna fråga&lt;br&gt;samrått med chefen för Kommunikationsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8.2 Kontinentalsockellagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Hänsynen till miljön skall klart framgå av lagen. Miljö-&lt;br&gt;skyddslagen skall kunna göras tillämplig på utvinning från den del av&lt;br&gt;kontinentalsockeln som ligger utanför Sveriges territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;förslaget till ändring i kontinentalsockellagen. Sveriges geologiska undersök-&lt;br&gt;ning, SGU, tillstyrker att miljöskyddets intressen beaktas vid all verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs med tillstånd enligt kontinentalsockellagen. Koncessionsnämn-&lt;br&gt;den för miljöskydd godtar den lagtekniska lösningen i fråga om förhållandet&lt;br&gt;mellan miljöskyddslagen och kontinentalsockellagen. Även Göteborgs uni-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;versitets marina forskningscentrum anser att det är ändamålsenligt med den Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;föreslagna regleringen. OPAB menar att det är viktigt att Sverige inte ensi-&lt;br&gt;digt inför krav som går utöver Helsingforskonventionens regler och rekom-&lt;br&gt;mendationer. Statens naturvårdsverk och Svenska naturskyddsföreningen an-&lt;br&gt;ser att miljöskyddet inte fått ett tillfredsställande lagstöd i förslaget. Enligt&lt;br&gt;Naturskyddsföreningen bör miljöskyddslagen utan särskild prövning göras&lt;br&gt;tillämplig fullt ut i Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av min nyss lämnade redogörelse bör ha framgått&lt;br&gt;att svensk lag i betydande utsträckning gäller inom ett sådant område där&lt;br&gt;verksamheten prövats med stöd av kontinentalsockellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller verksamheten på den del av kontinentalsockeln som ligger&lt;br&gt;utanför svenskt territorium kan anmärkas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsreglerna i miljöskyddslagen gäller inom anläggningen, men rättslä-&lt;br&gt;get är inte helt klart när det gäller miljömyndigheternas kompetens i övrigt,&lt;br&gt;eftersom kontinentalsockellagstiftningen tillkom före miljöskyddslagen och&lt;br&gt;frågan aldrig berördes i motiven till den sistnämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Sverige inrättar en ekonomisk zon skall de förpliktelser i fråga om&lt;br&gt;skydd för den marina miljön som föreskrivs i havsrättskonventionen iakttas.&lt;br&gt;I detta sammanhang har miljöskyddslagen en naturlig plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det förmodligen blir fråga om ett mindre antal anlägg-&lt;br&gt;ningar för undersökning eller utvinning av kontinentalsockeln som kommer&lt;br&gt;att inrättas utanför sjöterritoriet, framstår det som mest ändamålsenligt att&lt;br&gt;reglera miljöskyddsvillkoren i det särskilda fallet. För att göra rättsläget&lt;br&gt;klart i fråga om utvinning från kontinentalsockeln bör miljöskyddslagen ut-&lt;br&gt;tryckligen undantas från tillämpning enligt 10 § kontinentalsockellagen på&lt;br&gt;samma sätt som för närvarande gäller för vattenlagen och minerallagen. I&lt;br&gt;stället bör miljöskyddets intressen beaktas genom att det i lagen uttryckligen&lt;br&gt;anges att tillstånd skall förenas med villkor till skydd för miljön. Exploate-&lt;br&gt;ring av kontinentalsockelns tillgångar kräver alltid tillstånd och villkoren i&lt;br&gt;fråga om hänsynen till miljön kan alltså anpassas till förhållandena i det en-&lt;br&gt;skilda fallet. För närvarande finns enligt vad jag har erfarit två tillstånd som&lt;br&gt;regeringen meddelat med stöd av 3 § kontinentalsockellagen för verksamhet&lt;br&gt;på den del av sockeln som ligger utanför svenskt territorium. Tillstånden av-&lt;br&gt;ser eftersökande av olja och gas genom geofysiska och andra mätningar samt&lt;br&gt;i ett fall även borrning. Inget av tillstånden medger anläggning för borrning&lt;br&gt;utan regeringens särskilda godkännande. De båda tillstånden innehåller vill-&lt;br&gt;kor till skydd för den marina miljön. I den mån det i framtiden blir aktuellt&lt;br&gt;för regeringen att lämna utvinningstillstånd kan regeringen med stöd av 4 §&lt;br&gt;i den nu föreslagna lydelsen meddela de villkor som behövs med hänsyn till&lt;br&gt;miljöskyddet. I sammanhanget bör tilläggas att i ärenden om tillstånd till att&lt;br&gt;genom borrning eller sprängning utforska kontinentalsockeln eller att ut-&lt;br&gt;vinna dess naturtillgångar gäller enligt förordningen (1991:738, omtryckt&lt;br&gt;1992:45) om miljökonsekvensbeskrivningar att en sådan beskrivning skall&lt;br&gt;fogas till ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen bör emellertid införas en bestämmelse som säger att om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl får regeringen vid tillståndsprövningen besluta, att för verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs på ett område som ligger utanför territorialgränsen,&lt;br&gt;skall miljöskyddslagen vara tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Helsingforskonventionen har Sverige åtagit sig ökade skyldighe- Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;ter när det gäller att skydda den marina miljön i Östersjön. Arbetet kring&lt;br&gt;konventionen leds av den s.k. Helsingforskommissionen (HELCOM), som&lt;br&gt;bl.a. utfärdar rekommendationer. De krav som konventionen ställer upp&lt;br&gt;och därmed sammanhängande rekommendationer skall beaktas vid till-&lt;br&gt;ståndsgivningen enligt kontinentalsockellagen vid beredningen av ärendena&lt;br&gt;och i form av villkor i tillstånden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nu föreslagna utvidgningen av kontinentalsockellagen anser&lt;br&gt;jag att miljöhänsynen klart kommer till uttryck i lagen. Den oro som på sina&lt;br&gt;håll har funnits, att en prövning enligt kontinentalsockellagen skulle vara&lt;br&gt;mindre noggrann från miljösynpunkt än den som görs med stöd av miljö-&lt;br&gt;skyddslagen, bör genom de föreslagna ändringarna kunna stillas. Dessutom&lt;br&gt;är det min avsikt att olika miljöorganisationer på samma sätt som sker vid&lt;br&gt;prövningen enligt miljöskyddslagen skall beredas tillfälle att redovisa sina&lt;br&gt;synpunkter i frågor om exploatering av kontinentalsockeln. Jag har i dessa&lt;br&gt;frågor samrått med chefen för Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom Miljö- och naturresursdeparte-&lt;br&gt;mentet upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om Sveriges ekonomiska zon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i&lt;br&gt;vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid&lt;br&gt;polisiär övervakning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening&lt;br&gt;från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 3 och 8 har upprättats i samråd med chefen för Försvars-&lt;br&gt;departementet, förslaget under 4 har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementet, förslaget under 5 har upprättats i samråd&lt;br&gt;med chefen för Jordbruksdepartementet och förslaget under 6 har upprättats&lt;br&gt;i samråd med chefen för Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag om Sveriges ekonomiska zon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lagen får regeringen efter riksdagens bemyndigande inrätta&lt;br&gt;en svensk ekonomisk zon. Den ekonomiska zonen är ett i särskild ordning&lt;br&gt;avgränsat område utanför Sveriges territorialhav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för lagen om den ekonomiska zonen ligger FN:s havsrättskon- Prop.&lt;br&gt;vention, som tillkom år 1982. Konventionen har formellt sett inte trätt i&lt;br&gt;kraft. Den utgör dock i de frågor som omfattas av denna lag folkrättslig sed-&lt;br&gt;vanerätt. Drygt 80 länder, däribland Norge och Island, har inrättat en egen&lt;br&gt;ekonomisk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett område som utanför territorialhavet överensstämmer med det&lt;br&gt;område som Sverige kan göra anspråk på som ekonomisk zon utövar Sverige&lt;br&gt;redan i dag rättigheter i enlighet med folkrätten i fråga om fiske och utvin-&lt;br&gt;ning och utforskning av kontinentalsockeln. Den nya lagen omfattar endast&lt;br&gt;de nya rättigheter som Sverige tar i anspråk. De materiella reglerna om ut-&lt;br&gt;vinning från kontinentalsockeln och om fisket stannar kvar i särskilda lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen reglerar inte frågor om kuststaternas rättigheter enligt&lt;br&gt;havsrättskonventionen i det egna territorialhavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen görs kortfattade hänvisningar till de artiklar i havs-&lt;br&gt;rättskonventionen som respektive paragraf bygger på. De aktuella artik-&lt;br&gt;larna har redovisats utförligare i avsnitt 2.4 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar den ekonomiska zonens utsträckning och avgräns-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört. ”Den föreslagna formuleringen av andra me-&lt;br&gt;ningen torde kunna uppfattas så, att den ekonomiska zonen aldrig får&lt;br&gt;utsträckas över mittlinjen i förhållande till annan stat. Så bör emeller-&lt;br&gt;tid kunna ske om avtal träffas med annan stat om en avgränsning som&lt;br&gt;avviker från mittlinjen. Bestämmelsen bör därför få den utform-&lt;br&gt;ningen att det i första hand är den avtalade avgränsningslinjen som&lt;br&gt;skall tillämpas. Om något avtal inte träffats bör däremot gälla att mitt-&lt;br&gt;linjen inte får överskridas. Vad som i detta sammanhang avses med&lt;br&gt;en mittlinje bör närmare anges i ett andra stycke. Därvid kan den defi-&lt;br&gt;nition som använts i artikel 6 i 1958 års konvention om kontinental-&lt;br&gt;sockeln tjäna till vägledning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med det av Lagrådet lämnade försla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som anges i 1 § andra stycket lagen (1950:596) om rätt till&lt;br&gt;fiske får regeringen bestämma gränsen för den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska zonen får i enlighet med artikel 57 ha en bredd av högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 nautiska mil. Med hänsyn till de geografiska förhållandena kommer en&lt;br&gt;svensk ekonomisk zon dock att ha samma omfattning som hittills avtalade&lt;br&gt;kontinentalsockel- och fiskegränser. Sverige har hittills ingått avgränsnings-&lt;br&gt;avtal med Norge, Finland, Danmark, dåvarande Tyska Demokratiska Repu-&lt;br&gt;bliken, Danmark, dåvarande Sovjetunionen och Polen. Avtalen gäller utom&lt;br&gt;såvitt avser Finland hela den nu aktuella gränssträckningen. Med Finland&lt;br&gt;pågår överläggningar om gränsdragningen inom ett begränsat område i&lt;br&gt;norra Östersjön. Sverige kan träffa avtal med de andra länderna, att tidigare&lt;br&gt;överenskomna gränser för kontinentalsockeln och fisket i stället skall utgöra&lt;br&gt;gräns för Sveriges ekonomiska zon. I fråga om avtalet med Tyska Demokra-&lt;br&gt;tiska Republiken gäller numera att Förbundsrepubliken Tyskland har inträtt&lt;br&gt;som avtalspart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att den som färdas eller bedriver verksamhet i zonen skall&lt;br&gt;vidta nödvändiga åtgärder för att skydda och bevara den marina miljön. Pa-&lt;br&gt;ragrafen har sin utgångspunkt i artiklarna 56,192-194, 208,210,211 och 246 i&lt;br&gt;havsrättskonventionen. Hur paragrafen kan komma att utnyttjas för svenskt&lt;br&gt;vidkommande framgår av den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser första stycket i paragrafen gäller särskilt följande. Enligt arti-&lt;br&gt;kel 192 är staterna förpliktade att skydda och bevara den marina miljön. Ar-&lt;br&gt;tikel 194 avser åtgärder för att motverka, minska och kontrollera förorening&lt;br&gt;av den marina miljön. Artiklarna 208, 210 och 211 ålägger staterna bl.a. att&lt;br&gt;nationellt och även i viss utsträckning internationellt agera för att motverka&lt;br&gt;föroreningar från särskilda verksamheter. Artikel 246 rör marinvetenskaplig&lt;br&gt;forskning i den ekonomiska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket knyter närmast an till artikel 56 punkt b iii, enligt vilken&lt;br&gt;bestämmelse kuststaten har jurisdiktion i den ekonomiska zonen i fråga om&lt;br&gt;skydd och bevarande av den marina miljön. Den mer materiella utform-&lt;br&gt;ningen av föreskrifterna kommer att ha sin utgångspunkt i bl.a. havsrätt-&lt;br&gt;skonventionens artiklar 208, 210, 211 och 246. Av den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen framgår hur föreskriftsrätten i övrigt kan komma att användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag från Lagrådet har paragrafernas ordningsföljd ändrats. Rubri-&lt;br&gt;cerade paragrafer motsvarar 7 § i lagrådsremissen. I 3 § erinras om de be-&lt;br&gt;stämmelser till skydd för den marina miljön som finns i andra lagar. Av 4 §&lt;br&gt;framgår att i fråga om rätten till fiske och i fråga om utvinning från kontinen-&lt;br&gt;talsockeln har lagen (1950:596) om rätt till fiske och lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln företräde framför den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler om tillståndsplikt inom lagens tillämpningsområde.&lt;br&gt;Lagrådet har anfört: Eftersom det i den föreslagna 4 § görs klart att&lt;br&gt;såväl rätten till fiske som rätten till utnyttjande av kontinentalsockeln&lt;br&gt;i den ekonomiska zonen regleras i andra författningar, är det naturligt&lt;br&gt;att i nu förevarande paragraf markera att dess tillämpningsområde är&lt;br&gt;begränsat till andra former av utnyttjande av den ekonomiska zonen.&lt;br&gt;Det finns anledning att därvid bygga på vad som i havsrättskonventio-&lt;br&gt;nen anges om kuststatens rättigheter i den ekonomiska zonen. Av&lt;br&gt;konventionen framgår att det är kuststaten förbehållet att utforska,&lt;br&gt;utvinna och på annat sätt utnyttja naturtillgångarna i zonen (artikel&lt;br&gt;56). Kuststaten har också rätt att bestämma över uppförande och an-&lt;br&gt;vändning av konstgjorda öar (artikel 60 punkt 1 a) och av anlägg-&lt;br&gt;ningar och andra inrättningar i zonen. Den senare rätten är dock bort-&lt;br&gt;sett från det speciella fall som behandlas i artikel 60 punkt 1 c - be-&lt;br&gt;gränsad såtillvida som det endast är fråga om inrättningar som tjänar&lt;br&gt;ekonomiska ändamål (for... economic purposes, a (des) fins économi-&lt;br&gt;ques) (artikel 60 punkt 1 b). Denna begränsning bör komma till ut-&lt;br&gt;tryck i lagtexten, eftersom ett krav på svensk myndighets tillstånd till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppförande av alla slags inrättningar i zonen inte torde överens- Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;stämma med folkrättsliga principer (jfr Oppenheim’s International&lt;br&gt;Law, Ninth edition 1992, vol. 1, s. 795).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Lagrådets uppfattning. Att exploateringen liksom uppförandet&lt;br&gt;av en inrättning skall föregås av en tillståndsprövning överensstämmer med&lt;br&gt;föreskrifterna i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och annan lagstift-&lt;br&gt;ning om exploatering av och skydd för naturtillgångarna. Inte bara uppfö-&lt;br&gt;randet av t.ex. en konstgjord ö kan omfattas av tillståndsplikten, utan också&lt;br&gt;den verksamhet som bedrivs på ön i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett tillståndsbeslut har viktiga rättsverkningar måste som fram-&lt;br&gt;går av andra stycket beslutet ange omfattningen av den prövade verksamhe-&lt;br&gt;ten. Det är också viktigt att villkoren är så klart formulerade att det med&lt;br&gt;önskvärd tydlighet framgår vad som gäller för verksamhetens bedrivande;&lt;br&gt;detta inte minst med tanke på att villkorsöverträdelser, som framgår av 16 §,&lt;br&gt;är straffsanktionerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får begränsas till viss tid. Att tillståndet är tidsbegränsat bör&lt;br&gt;vara det normala vid all tillståndsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m., NRL, syftar till att främja en från ekologisk, social och samhällseko-&lt;br&gt;nomisk synpunkt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska mil-&lt;br&gt;jön i övrigt. I lagens 2 och 3 kap. finns grundläggande hushållningsbestäm-&lt;br&gt;melser avseende mark och vatten. I fråga om tillståndsgivning till utnytt-&lt;br&gt;jande av resurser som regleras i lagen om en svensk ekonomisk zon är det&lt;br&gt;naturligt att dessa bärande element i NRL också skall tillämpas vid pröv-&lt;br&gt;ningen enligt den här aktuella lagen. Genom NRL-anknytningen kommer&lt;br&gt;lagen om Sveriges ekonomiska zon även att omfattas av lagstiftningen om&lt;br&gt;krav på miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. NRL. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer kan sålunda föreskriva om krav&lt;br&gt;på miljökonsekvensbeskrivning i ärenden om tillstånd enligt lagen om Sveri-&lt;br&gt;ges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall regeringen beslutar om prövning enligt 4 kap. 2 § NRL av en åt-&lt;br&gt;gärd enligt denna lag föreligger inte möjlighet för en kommun att enligt 4&lt;br&gt;kap. 3 § NRL utöva någon vetorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt pa-&lt;br&gt;ragrafen meddela föreskrifter om säkerhetszoner till skydd för en inrättning&lt;br&gt;som tillkommit med stöd av lagen. En i huvudsak motsvarande reglering&lt;br&gt;återfinns i 6 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I havsrättskonventionen finns bestämmelser om säkerhetszoner i artikel&lt;br&gt;60. Enligt dessa bestämmelser får kuststaten i den utsträckning det är nöd-&lt;br&gt;vändigt inrätta rimligt vida säkerhetszoner runt konstgjorda öar och andra&lt;br&gt;anläggningar. Kuststaten får inom en sådan säkerhetszon vidta ändamålsen-&lt;br&gt;liga åtgärder för att åstadkomma säkerhet för sjöfarten och för utnyttjandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de konstgjorda öarna och övriga anläggningar. Bredden av en säkerhets- Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;zon skall av kuststaten bestämmas med hänsyn till internationell standard&lt;br&gt;och får inte överstiga ett avstånd på 500 meter från den yttersta kanten av&lt;br&gt;anläggningen i fråga, om inte annat följer av allmänt accepterade internatio-&lt;br&gt;nella standarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant skydd som tillgodoses genom inrättandet av en säkerhetszon om-&lt;br&gt;fattar också den verksamhet som bedrivs på inrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fartygstrafik inom zonen kan Sjöfartsverket med stöd av sjötra-&lt;br&gt;fikförordningen (1986:300) meddela särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på Sjöfartsverket att på de allmänna sjökorten märka&lt;br&gt;ut var säkerhetszoner är belägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar frågorna om återkallelse av tillstånd och ersättning&lt;br&gt;till tillståndshavaren, om tillståndet återkallas utan att denne åsidosatt sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har sin motsvarighet i 6 kap. 3 § minerallagen&lt;br&gt;(1991:45) och 5 § tredje stycket första meningen lagen (1966:314) om konti-&lt;br&gt;nentalsockeln. För att tillstånd skall få återkallas krävs - vid sidan av om&lt;br&gt;tillståndshavaren åsidosatt sina skyldigheter att synnerliga skäl föreligger.&lt;br&gt;Förutom de fall som framgår av lagtexten avses t.ex. att oväntat stora skador&lt;br&gt;uppstår i den marina miljön eller att väsentliga intressen som fisket påverkas&lt;br&gt;i starkt negativ riktning. Också om det inträffar sådana särskilda omständig-&lt;br&gt;heter som starkt påverkar svensk säkerhetspolitik kan synnerliga skäl före-&lt;br&gt;ligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i fråga om andra stycket anfört: Enligt paragrafens andra&lt;br&gt;stycke skall en tillståndshavare, om ett tillstånd återkallas utan att till-&lt;br&gt;ståndshavaren åsidosatt sina skyldigheter, ha rätt till ersätttning av&lt;br&gt;staten för ”den skada han lider till följd av återkallelsen”. I specialmo-&lt;br&gt;tiveringen till bestämmelsen anmärker departementschefen att den&lt;br&gt;har sin motsvarighet i 7 kap. 5 § minerallagen, som i sin tur hämtat&lt;br&gt;regeln från 14 kap. 5 § plan- och bygglagen. Detta innebär enligt de-&lt;br&gt;partementschefen att tillståndshavaren inte ersätts för utebliven vinst.&lt;br&gt;Enligt lagrådets mening framgår inte den önskade innebörden av den&lt;br&gt;valda lagtexten (jfr Bengtsson, Ersättning vid offentliga ingrepp,&lt;br&gt;andra delen, s. 174). För att nå den avsedda begränsningen i rätten till&lt;br&gt;ersättning bör, till överensstämmelse också med motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse i 5 § lagen om kontinentalsockeln, väljas uttrycket ”förlust till&lt;br&gt;följd av åtgärd som han vidtagit med anledning av tillståndet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar rätten att bedriva marinvetenskaplig forskning i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen. Regler om sådan forskning finns i artikel 246 i havsrätt-&lt;br&gt;skonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas i den ekonomiska zonen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska medborgare utan att regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer har lämnat tillstånd. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får föreskriva att i stället för tillstånd skall anmälan&lt;br&gt;göras eller att varken tillstånd eller anmälan behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens utformning bygger på att marinvetenskaplig forskning med&lt;br&gt;olika bakgrund och med skilda inriktningar kommer att bedrivas i zonen.&lt;br&gt;Det får överlåtas åt tillämpningsföreskrifter som regeringen och myndighe-&lt;br&gt;terna utfärdar att för de olika fallen närmare reglera frågor om tillstånd och&lt;br&gt;anmälan. Om forskningen bedrivs inom ramen för ett mellanstatligt avtal om&lt;br&gt;ömsesidig rätt att på likvärdiga villkor bedriva forskning i respektive lands&lt;br&gt;ekonomiska zon bör en anmälan i samband med att forskningsfartyget läm-&lt;br&gt;nar sin hamn vara tillräcklig. Normalt skall inte heller tillstånd behöva sökas&lt;br&gt;av en utländsk forskare som verkar på en svensk forskningsbåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell prövning av en ansökan om tillstånd får inte ha en vidare&lt;br&gt;omfattning än vad svenska intressen i fråga om miljövård, ordning och säker-&lt;br&gt;het kräver. För att bibehålla flexibiliteten, när det gäller vilken utlänning&lt;br&gt;som utan vidare skall ha rätt att bedriva forskning i den ekonomiska zonen,&lt;br&gt;ges också möjlighet att införa föreskrifter om undantag från tillståndseller&lt;br&gt;anmälningsplikten. Därvid blir det också möjligt att föreskriva att i stället&lt;br&gt;för tillstånd gäller att anmälan skall göras. I fråga om begränsning av till-&lt;br&gt;ståndstiden, återkallelse av tillstånd och rätt till ersättning i ett sådant fall&lt;br&gt;gäller vad som sagts om dessa frågor i anslutning till 5 § andra stycket och 8&lt;br&gt;§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marinvetenskaplig forskning om kontinentalsockelns naturtillgångar reg-&lt;br&gt;leras med stöd av kontinentalsockellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har tillagt: I den mån Sverige blir bundet av internationella&lt;br&gt;avtal som ger utländska medborgare rätt att bedriva forskning som&lt;br&gt;avses i denna paragraf på samma villkor som svenska medborgare får&lt;br&gt;förutsättas att regeringen utnyttjar sin dispensrätt enligt sista me-&lt;br&gt;ningen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ingen annan upfattning än Lagrådet i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvar 9 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin grund i artiklarna 58 och 87 i havsrättskonventionen.&lt;br&gt;Dessa artikel speglar i sin tur den folkrättsliga uppfattningen att rätten att&lt;br&gt;utnyttja det fria havet består i många avseenden även i den ekonomiska zo-&lt;br&gt;nen. Det nu sagda gäller bl.a. de rättigheter som nämns som exempel i para-&lt;br&gt;grafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i fråga om paragrafens utformning anfört: Den folkrätts-&lt;br&gt;liga principen om oskadlig genomfart (innocent passage, passage inof-&lt;br&gt;fensif) är tillämplig på territorialhavet. I fråga om den ekonomiska&lt;br&gt;zonen skall däremot i princip den för det fria havet gällande rätten till&lt;br&gt;fri sjöfart (freedom of navigation, liberté de navigation) upprätthål-&lt;br&gt;las, vilket har kommit till uttryck i artiklarna 58 och 87 i havsrättskon-&lt;br&gt;ventionen. Denna rätt till fri sjöfart är inte begränsad till att gälla ge-&lt;br&gt;nomfart genom zonen (jfr artikel 18 i havsrättskonventionen), och&lt;br&gt;den är mindre kringgärdad av alla de särskilda villkor som innefattas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i begreppet oskadlig genomfart (jfr artikel 19 i havsrätts-&lt;br&gt;konventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen och dess rubrik har utformats i enlighet med det av Lagrådet&lt;br&gt;lämnade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 10 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen kommer tillsynen att delas&lt;br&gt;upp mellan flera statliga myndigheter. Nämnas kan Sjöfartsverket och Kust-&lt;br&gt;bevakningen. Även länsstyrelserna kan - i likhet med vad som gäller enligt&lt;br&gt;lagen (1966:314) om kontinentalsockeln - bli aktuella som tillsynsmyndighet&lt;br&gt;när det gäller vissa miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Den som bedri-&lt;br&gt;ver verksamhet enligt denna lag är skyldig att efter begäran lämna en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Om det&lt;br&gt;behövs, kan tillsynsmyndigheten förena en sådan begäran med föreläggande&lt;br&gt;om vite. De uppgifter som framkommer i samband med tillämpningen av&lt;br&gt;denna paragraf kan i sin tur ligga till grund för andra åtgärder från tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens sida, vilka också de kan förenas med föreläggande om vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 11 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;denna lag samt föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;skall efterlevas. I paragrafen ges också tillsynsmyndigheten befogenhet att&lt;br&gt;meddela vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 13 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen är det möjligt för tillsynsmyndigheten att förbjuda en&lt;br&gt;verksamhet som är uppenbart farlig för miljön eller för något annat allmänt&lt;br&gt;eller enskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i frågan om ett förbud har omedelbar giltighet och när&lt;br&gt;det får verkställas anfört bl.a: I remissen anförs att bestämmelsen har&lt;br&gt;sin motsvarighet i 15 kap. 3 § andra stycket minerallagen. Av intresse i&lt;br&gt;detta sammanhang är emellertid att det i bestämmelsen i minerallagen&lt;br&gt;föreskrivs att förbudet gäller omedelbart medan motsvarande före-&lt;br&gt;skrift saknas i det remitterade förslaget. Det framgår inte av remissen&lt;br&gt;varför man i nu berört hänseende inte följt förebilden. Mot den nu&lt;br&gt;angivna bakgrunden framstår innebörden av det remitterade förslaget&lt;br&gt;som oklar såvitt gäller frågan om förbudet har omedelbar giltighet el-&lt;br&gt;ler om giltigheten inträder först sedan beslutet vunnit laga kraft. Nå-&lt;br&gt;gon allmän lagregel eller etablerad rättsgrundsats om när ett förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut blir gällande finns inte. Med hänsyn till utformningen av&lt;br&gt;bestämmelsen i minerallagen ligger i och för sig närmast till hands att&lt;br&gt;anta att innebörden av 13 § är att ett beslut om förbud blir gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;först sedan det vunnit laga kraft. Den nu berörda oklarheten bör un-&lt;br&gt;danröjas. ---Om avsikten är att möjliggöra omedelbar verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör 13 § andra meningen lämpligen få följande lydelse: ”Beslut om&lt;br&gt;förbud gäller omedelbart och får verkställas utan hinder av att det inte&lt;br&gt;vunnit laga kraft.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 60 i havsrättskonventionen äger kuststaten ensam jurisdik-&lt;br&gt;tionen över sådana konstgjorda öar, anläggningar och andra inrättningar&lt;br&gt;som tillkommit med stöd av tillstånd enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillämpning av svensk lag utanför territorialgränsen regleras för&lt;br&gt;närvarande genom bl.a. 10 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Där&lt;br&gt;räknas vissa lagar upp som inte är tillämpliga på anläggningar och inom sä-&lt;br&gt;kerhetszonen. En sådan lagteknisk lösning är praktisk i de fall man klart kan&lt;br&gt;förutse vilken eller vilka typer av verksamhet som det kan bli fråga om. När&lt;br&gt;det gäller den ekonomiska zonen är det betydligt svårare att förutse vilka&lt;br&gt;verksamheter som kan bli aktuella. Därför är det inte lämpligt att nu före-&lt;br&gt;skriva närmare om undantag för vissa författningar. Erfarenheterna får visa&lt;br&gt;om det kan vara lämpligt att införa sådana undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i fråga om svensk jurisdiktion i en säkerhetszon anfört:&lt;br&gt;I kuststatens rättigheter i den ekonomiska zonen ingår rätten att upp-&lt;br&gt;föra och använda konstgjorda öar samt- för ekonomiska ändamål an-&lt;br&gt;läggningar och andra inrättningar. I artikel 60 punkt 2 i havsrättskon-&lt;br&gt;ventionen anges att kuststaten skall ha exklusiv jurisdiktion över så-&lt;br&gt;dana öar, anläggningar och inrättningar. Någon motsvarande regel om&lt;br&gt;att kuststaten skall ha exklusiv jurisdiktion över de säkerhetszoner&lt;br&gt;som en kuststat får inrätta i anslutning till sådana öar, anläggningar&lt;br&gt;och inrättningar finns däremot inte i konventionen. I artikel 60 punkt&lt;br&gt;4 anges endast att kuststaten får i sådana zoner vidta lämpliga åtgärder&lt;br&gt;för att skydda sjöfarten och ifrågavarande öar, anläggningar och in-&lt;br&gt;rättningar. Den föreslagna bestämmelsen i 14 § synes därför knappast&lt;br&gt;ha stöd i havsrättskonventionen försåvitt i paragrafen anges att svensk&lt;br&gt;lag skall tillämpas inom en säkerhetszon på samma sätt som om zonen&lt;br&gt;varit belägen inom riket. Lagrådet vill ifrågasätta om inte paragrafens&lt;br&gt;tillämplighet borde begränsas till att avse konstgjorda öar, anlägg-&lt;br&gt;ningar och andra inrättningar med uteslutande av säkerhetszoner.&lt;br&gt;Lagrådet är visserligen medvetet om att därigenom en viss diskrepans&lt;br&gt;skulle uppkomma i förhållande till 10 § lagen om kontinentalsockeln&lt;br&gt;där svensk lag förklarats tillämplig såväl på anläggningar på kontinen-&lt;br&gt;talsockeln som på säkerhetszoner men finner detta inte vara ett avgö-&lt;br&gt;rande skäl mot att bringa 14 § i lagförslaget i bättre överensstämmelse&lt;br&gt;med havsrättskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ingen annan uppfattning än Lagrådet i frågan om svensk lags till-&lt;br&gt;lämplighet i den omgivande säkerhetszonen. Svensk lag skall alltså gälla på&lt;br&gt;en konstgjord ö eller annan inrättning, men svensk lag gäller inte på samma&lt;br&gt;sätt inom den omgivande säkerhetszonen. En konstgjord ö eller annan in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättning skall i administrativt hänseende behandlas så att den anses vara be-&lt;br&gt;lägen inom närmaste del av Sveriges sjöterritorium. Detta har betydelse för&lt;br&gt;en eventuell fördelning av uppgifterna mellan statliga myndigheter med ett&lt;br&gt;regionalt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kommunernas ansvar för verksamhet i den ekonomiska zonen&lt;br&gt;framgår av den allmänna motiveringen att kommunerna inte skall tilläggas&lt;br&gt;uppgifter i zonen enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) eller annan lag-&lt;br&gt;stiftning. Som framgår av 8 kap 5 § regeringsformen skall en kommuns ålig-&lt;br&gt;ganden bestämmas i lag. Genom att paragrafen inte särskilt föreskriver nå-&lt;br&gt;got åliggande för kommunerna i den ekonomiska zonen gäller alltså inte&lt;br&gt;föreskriften om svensk lags tillämplighet i den ekonomiska zonen för kom-&lt;br&gt;munerna. För det fall att det i en författning anges att kommunen eller en&lt;br&gt;kommunal nämnd skall vidta åtgärder eller utöva lokal tillsyn eller motsva-&lt;br&gt;rande kommer alltså uppgiften såvitt avser den ekonomiska zonen att stanna&lt;br&gt;på staten. Detta torde i praktiken inte innebära några problem, eftersom sta-&lt;br&gt;ten i olika former redan har ett ansvar för de verksamheter som kan bli ak-&lt;br&gt;tuella, t.ex. räddningstjänst och hälso- och miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk domsrätt kommer att gälla på motsvarande sätt som i Sverige.&lt;br&gt;Också forumreglerna kommer i tillämpliga delar att gälla, om inte annat föl-&lt;br&gt;jer av 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 15 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av oaktsamhet underlåter att iaktta föreskrifter&lt;br&gt;enligt 2 eller 7 § eller bedriver verksamhet eller utövar forskning utan till-&lt;br&gt;stånd eller anmälan enligt föreskrifterna i 4 eller 9 § eller åsidosätter ett vill-&lt;br&gt;kor som meddelats med stöd av 4 eller 9 § döms till böter. Detsamma gäller&lt;br&gt;för den som fortsätter att bedriva en verksamhet efter det att tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten förbjudit verksamheten. I den allmänna motiveringen har redovisats&lt;br&gt;de överväganden som gjorts i fråga om lämpligheten av att begränsa påfölj-&lt;br&gt;den till böter. Att förverkande kan ske av ekonomiska fördelar av otillåten&lt;br&gt;verksamhet i den ekonomiska zonen följer av 36 kap. 4 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvar 16 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begått brott mot föreskrifter om den ekonomiska zonen bör&lt;br&gt;kunna dömas vid svensk domstol. När det gäller brott som begåtts på konst-&lt;br&gt;gjorda öar, anläggningar eller andra inrättningar eller inom en säkerhetszon&lt;br&gt;följer svensk domsrätt av regeln om tillämpligheten av svensk lag. Av dessa&lt;br&gt;regler följer att svensk domsrätt kommer att föreligga i flertalet, men inte i&lt;br&gt;alla fall av brott som avses i 15 §. En kompletterande bestämmelse bör därför&lt;br&gt;införas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller brott som begås inom den ekonomiska zonen av personer&lt;br&gt;som inte är bosatta i Sverige finns ingen domstol som är behörig direkt på&lt;br&gt;grundval av de vanliga forumreglerna. Om ingen särskild bestämmelse införs&lt;br&gt;i lagstiftningen måste regeringen förordna om forum med stöd av 19 kap 2 §&lt;br&gt;rättegångsbalken. Liksom i 40 a § lagen (1950:596) om rätt till fiske har frå-&lt;br&gt;gan lösts så att den tingsrätt vars domkrets ligger närmast den plats där den&lt;br&gt;åtalade gärningen begicks är behörig att ta upp åtal för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något särskilt stadgande som rör bestämmelserna i artikel 228 om delad Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;jurisdiktion mellan kuststat och flaggstat behövs ej. Vid prövning av fråga&lt;br&gt;om åtal skall väckas kan med stöd av 2 kap. 5 a § sista stycket brottsbalken&lt;br&gt;vägas in de omständigheter som artikeln avser att täcka. Efter åtals väckande&lt;br&gt;kan domstolen förklara målet vilande med stöd av 32 kap. 5 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken, om flaggstaten inleder ett rättsligt förfarande enligt artikel 228.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om vilken domstol som är behörig bör man kunna hämta ledning&lt;br&gt;genom att fastställa vilken punkt på den s.k. baslinjen för beräkning av terri-&lt;br&gt;torialhavet som ligger närmast brottsplatsen. Denna linje utgörs normalt för&lt;br&gt;landområden av strandlinjen och i övrigt av räta baslinjer, vilka är utsatta på&lt;br&gt;sjökortet. Om brottet begåtts inom ett område som grundar behörighet för&lt;br&gt;flera tingsrätter, torde utan särskild hänvisning huvudregeln i 19 kap. 1 § rät-&lt;br&gt;tegångsbalken vara tillämplig. I sådana fall skall alltså de berörda tingsrät-&lt;br&gt;terna anses ha lika behörighet. Motsvarande bör gälla också i de fall det är&lt;br&gt;osäkert exakt var i den ekonomiska zonen brottet i den ekonomiska zonen&lt;br&gt;förövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna ordningen kommer det alltså att direkt av lagen&lt;br&gt;framgå vilken tingsrätt som är behörig att ta upp åtal för brott i den ekono-&lt;br&gt;miska zonen. Därmed är också frågan om åklagarens behörighet reglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 17 § i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om hur beslut i enskilda fall får över-&lt;br&gt;klagas. Ett sådant beslut får överklagas hos Kammarrätten i Stockholm. Re-&lt;br&gt;geln innebär alltså att denna kammarrätt blir ensam behörig domstol för&lt;br&gt;dessa mål, oavsett inom vilken kammarrätts område den myndighet som be-&lt;br&gt;slutar i första instans är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domar och beslut av allmän domstol enligt 15 och 16 §§ överklagas i den&lt;br&gt;ordning som anges i rättegångsbalken. I övrigt finns bestämmelser i 30 §&lt;br&gt;verksförordningen (1987:1100) om överklagande. Beslut av regeringen kan&lt;br&gt;inte överklagas, men kan under vissa förutsättningar bli föremål för rätts-&lt;br&gt;prövning enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbe-&lt;br&gt;slut. Beslut av myndigheter om normföreskrifter överklagas så som paragra-&lt;br&gt;fen utformats alltså hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1154) om&lt;br&gt;förbud mot dumpning av avfall i vatten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har lagens tillämpningsområde utvidgats. Dumpningsförbudet&lt;br&gt;gäller både svenska och utländska fartyg i den ekonomiska zonen. Den hit-&lt;br&gt;tillsvarande begränsningen att dumpning skall ha skett från transportmedel&lt;br&gt;har tagits bort. Ändringarna är i överensstämmelse med havsrättskonventio-&lt;br&gt;nens artikel 210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havsrättskonventionen innehåller en särskild definition av dumpning.&lt;br&gt;Denna definition bör även gälla vid tillämpningen av de svenska föreskrif-&lt;br&gt;terna om dumpning. Därmed uppnås en överensstämmelse med den s.k.&lt;br&gt;Londonkonventionen, vilken konvention Sverige redan har tillträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dumpning omfattar enligt havsrättskonventionen artikel 1 (5) varje med- Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;veten kvittblivning av avfall eller andra ämnen från fartyg, luftfartyg, platt-&lt;br&gt;formar eller andra anordningar till havs. Att på motsvarande sätt göra sig&lt;br&gt;kvitt fartyg, luftfartyg, plattform och annan anordning till havs utgör också&lt;br&gt;dumpning enligt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av reglerna i dumpningslagen finns i lagen (1980:424) om åtgär-&lt;br&gt;der mot vattenförorening från fartyg med tillhörande föreskrifter bestäm-&lt;br&gt;melser om utsläpp och omhändertagande av avfall från fartyg. • •&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har också ändrats i redaktionellt hänseende genom att orden&lt;br&gt;”släppas ut” har utgått och genom att parentesen runt ordet ”dumpas” har&lt;br&gt;tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har sin motsvarighet i 16 § lagen om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon, innehåller bestämmelser om svensk domsrätt och brottmålsforum för&lt;br&gt;brott som förövats i den ekonomiska zonen. Motiven till 16 § lagen om Sveri-&lt;br&gt;ges ekonomiska zon gäller också i fråga om dumpningslagen. Vad som i 5 §&lt;br&gt;sista stycket dumpningslagen sägs om ansvar för försök följer av de regler&lt;br&gt;som gäller specialstraffrätten i allmänhet. Någon särskild reglering behövs&lt;br&gt;alltså inte av frågan, varför någon regel om domsrätt och forum i fråga för-&lt;br&gt;söksbrott inte tas med i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:395) om&lt;br&gt;Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen har tjänsteman vi Kustbevakningen samma befogenheter som&lt;br&gt;polisman i fråga om att hålla förhör och tillgripa vissa tvångsmedel när det&lt;br&gt;ankommer på Kustbevakningen att hindra brott mot vissa författningar som&lt;br&gt;bl.a. rör utnyttjande av havet som fiske och utvinning från kontinentalsock-&lt;br&gt;eln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Punkt 4 som avser naturvård&lt;br&gt;har förtydligats. Genom kompletteringen framgår det klart att det också in-&lt;br&gt;går i Kustbevakningens uppgifter att övervaka efterlevnaden av sådana före-&lt;br&gt;skrifter som syftar till att bevara den marina miljön. En ny punkt, punkt 11,&lt;br&gt;har lagts till för att täcka andra typer av föroreningar än de som regleras i&lt;br&gt;dag. Sådana föroreningar kan uppstå som en följd av sänkning av fartyg eller&lt;br&gt;installationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt. Där anges i vilken omfattning lagen är tillämplig i&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om&lt;br&gt;åtgärder mot vattenförorening från fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förbud mot förorening från fartyg utvidgas det nu gällande förbu-&lt;br&gt;det - att inom Sveriges sjöterritorium och Östersjöområdet utanför detta&lt;br&gt;släppa ut olja - också till att omfatta Sveriges ekonomiska zon. Som framgår&lt;br&gt;av 3 § finns bemyndigande i lagen att föreskriva om förbud mot utsläpp av&lt;br&gt;andra skadliga ämnen än olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om fartygs konstruktion m.m. följer av överenskommelser&lt;br&gt;som har träffats av de internationella sjöfartsmyndigheterna och de ledande&lt;br&gt;sjöfartsnationernas tillämpning av reglerna. Sjöfartsverket meddelar de när-&lt;br&gt;mare föreskrifterna. Dessa föreskrifter kommer genom ändringen av para-&lt;br&gt;grafen också att gälla inom Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att ett fartyg skall undergå inspektion när en tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het anser att det behövs. Med beaktande av havsrättskonventionen och de&lt;br&gt;folkrättsliga principer denna kodifierar får det anses nödvändigt att införa&lt;br&gt;vissa kriterier för inspektion när det är fråga om en misstänkt överträdelse i&lt;br&gt;den ekonomiska zonen. I paragrafen görs därför en hänvisning till 2 a § där&lt;br&gt;kriterierna närmare anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges förutsättningarna för att underkasta ett fartyg inspek-&lt;br&gt;tion för misstänkt överträdelse i den ekonomiska zonen. Paragrafen ansluter&lt;br&gt;närmast till artikel 220 i havsrättskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avser inspektion av ett utländskt fartyg, som misstänks ha gjort&lt;br&gt;ett förbjudet utsläpp i den svenska ekonomiska zonen och som befinner sig&lt;br&gt;i Sveriges territorialhav eller ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förbjudet utsläpp avses oljeutsläpp, som är förbjudet enligt 2 kap. 2&lt;br&gt;§ första stycket vattenföroreninglagen, och utsläpp av sådana ämnen som&lt;br&gt;Sjöfartsverket med stöd av 3 § samma lag genom föreskrifter har förbjudit.&lt;br&gt;Exempel på sådana föreskrifter är förbudet att släppa ut fast avfall och toa-&lt;br&gt;lettavfall i vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under nu angivna förutsättningar och om det är uppenbart att utsläppet&lt;br&gt;har skett från fartyget och utsläppet medför eller kan medföra betydande&lt;br&gt;skador på stränder i Sverige eller därmed sammanhängande intressen eller&lt;br&gt;på tillgångar i Sveriges territorialhav eller ekonomiska zon får en inspektion&lt;br&gt;av fartyget ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns grundad anledning till misstanke om ett förbjudet utsläpp i&lt;br&gt;den ekonomiska zonen och under förutsättning, att utsläppet medför eller&lt;br&gt;kan medföra sådana betydande skador som avses i första stycket och att be-&lt;br&gt;fälhavaren vägrar att lämna begärda uppgifter eller de uppgifter han lämnar&lt;br&gt;uppenbarligen inte överensstämmer med verkliga förhållanden samt om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt påkallar en inspektion, föreligger också rätt att företa&lt;br&gt;inspektion. I detta fall medför alltså befälhavarens uppträdande en rätt till&lt;br&gt;inspektion på svagare bevisning, eftersom det enligt andra stycket räcker&lt;br&gt;med grundad misstanke för att rätten att företa inspektion skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna anger den befogenhet som regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen utser har att meddela föreskrifter om att förebygga eller begränsa&lt;br&gt;vattenförorening. I enlighet med artikel 56 i havsrättskonventionen utvidgas&lt;br&gt;föreskriftsrätten att omfatta den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen följer av att 4 och 5 §§ också kan tillämpas i den ekonomiska zo-&lt;br&gt;nen. I det remitterade förslaget hade 5 § förtydligats såtillvida att den para-&lt;br&gt;grafen föreslogs uttryckligen omfatta den ekonomiska zonen. Lagrådet an-&lt;br&gt;såg dock att detta tillägg var överflödigt. Som skäl härför anförde Lagrådet&lt;br&gt;att uttrycket ”svenska intressen i övrigt”, som redan förekommer i 5 §, om-&lt;br&gt;fattar intresset av att skydda tillgångarna i den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Lagrådets uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till paragrafen har förts ett nytt andra stycke. Bestämmelserna motsvarar&lt;br&gt;vad som föreskrivs om rätten att företa inspektion i 6 kap. 2 a § första&lt;br&gt;stycket. I den nu förevarande paragrafen anges förutsättningarna för att&lt;br&gt;Kustbevakningen eller annan myndighet som regeringen utser skall kunna&lt;br&gt;säkra bevisning, när fråga är om utsläpp i den ekonomiska zonen och det&lt;br&gt;skäligen kan antas att vattenföroreningsavgift skall tas ut. Om fartyget befin-&lt;br&gt;ner sig inom sjöterritoriet eller Sveriges ekonomiska zon, gäller för svenska&lt;br&gt;myndigheters rätt i ett sådant fall att det skall vara klarlagt att det har skett&lt;br&gt;ett utsläpp i den ekonomiska zonen från fartyget och att detta utsläpp har&lt;br&gt;medfört eller kan medföra betydande skador på stränder i Sverige och där-&lt;br&gt;med sammanhängande intressen eller på tillgångar i Sveriges territorialhav&lt;br&gt;eller ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt&lt;br&gt;till fiske&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1, 33 e, 33f och 40 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inledande paragrafen har föreskrifterna om fiskezonens avgränsning&lt;br&gt;utgått och ersatts av ett nytt tredje stycke som hänvisar till lagen om Sveriges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska zon. I övrigt har uttrycket svensk fiskezon och förkortningar av&lt;br&gt;detta uttryck ersatts av uttrycket Sveriges ekonomiska zon i olika böjnings-&lt;br&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några materiella ändringar behövs inte eftersom Sverige redan i dag fullt&lt;br&gt;ut har de fiskerättigheter som tillerkänns kuststaten i havsrättskonventio-&lt;br&gt;nen. I fråga om påföljder och andra rättsverkningar vid överträdelse av lagen&lt;br&gt;hänvisas till prop. 1983/84:159 med förslag till ändringar i lagen om rätt till&lt;br&gt;fiske. Eftersom havsrättskonventionen ännu inte har trätt i kraft finns för&lt;br&gt;närvarande ingen anledning att ändra straffbestämmelserna genom att ut-&lt;br&gt;mönstra fängelsestraff från straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke sägs att vid tillstånd enligt kontinentalsockellags-&lt;br&gt;tiftningen skall fogas de villkor som är påkallade från allmän synpunkt.&lt;br&gt;Bland de exempel som nämns i detta sammanhang ingår genom en ändring&lt;br&gt;i paragrafen också de villkor som behövs till skydd för miljön. På detta sätt&lt;br&gt;bringas lagen i överensstämmelse med havsrättskonventionen i fråga om&lt;br&gt;skydd för den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en bestämmelse som reglerar förhållandet mellan konkur-&lt;br&gt;rerande tillstånd inom samma område på kontinentalsockeln. Paragrafen&lt;br&gt;omfattar både undersöknings- och utvinningstillstånd, men den är bara till-&lt;br&gt;lämplig då de konkurrerande tillstånden avser olika naturtillgångar. Inne-&lt;br&gt;börden är att ett arbete som bedrivs med stöd av äldre tillstånd inte får hind-&lt;br&gt;ras av rättigheter enligt ett yngre tillstånd. Om det uppstår tvist mellan till-&lt;br&gt;ståndshavarna om hur deras arbete skall bedrivas, ankommer det på tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten att slita tvisten. Arbetena skall därvid ordnas så att innehava-&lt;br&gt;ren av det äldre tillståndet har företräde att bedriva sitt arbete ändamålsen-&lt;br&gt;ligt och med minsta förfång för innehavaren av det yngre tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplettering av bestämmelserna om konkurrerande tillstånd görs ge-&lt;br&gt;nom det nya andra stycket. Därigenom blir paragrafen tillämplig också i de&lt;br&gt;fall konkurrens uppstår mellan tillstånd enligt kontinentalsockellagen och la-&lt;br&gt;gen om Sveriges ekonomiska zon. Innebörden av den nya bestämmelsen är&lt;br&gt;att arbete som bedrivs med stöd av ett äldre tillstånd enligt någon av de båda&lt;br&gt;lagarna inte får hindras av rättigheter som givits någon genom ett senare till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen upptas miljö-&lt;br&gt;skyddslagen bland de lagar som inte skall tillämpas på anläggning eller inom&lt;br&gt;säkerhetszon utanför territorialgränsen, om inte annat följer av den nya 10&lt;br&gt;a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i 10 § kommer som huvudregel miljöskyddslagen inte&lt;br&gt;att tillämpas vid handläggningen av ansökningar som avser verksamhet utan-&lt;br&gt;för territorialgränsen. Genom den nya paragrafen får emellertid regeringen,&lt;br&gt;om det föreligger särskilda skäl, som villkor för ett tillstånd enligt kontinen-&lt;br&gt;talsockellagen ange att prövning enligt miljöskyddslagen skall ske hos den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer. Ett sådant särskilt skäl kan vara att en&lt;br&gt;verksamhet med tillhörande säkerhetszon blir så placerad att det berörda&lt;br&gt;området ligger både innanför och utanför territorialgränsen. I ett sådant fall&lt;br&gt;framstår det som mest naturligt att samma föreskrifter gäller för hela det ifrå-&lt;br&gt;gavarande området. Samma länsstyrelse som prövar ansökan om tillstånd&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen till verksamhet inom territorialgränsen bör också&lt;br&gt;pröva verksamheten i den del som skall bedrivas utanför territoriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vissa särskilt omfattande projekt kan det också vara förenat&lt;br&gt;med betydande svårigheter för regeringen att vid en prövning enligt konti-&lt;br&gt;nentalsockellagen bedöma alla de olika miljöskyddsaspekter som kan göra&lt;br&gt;sig gällande. Det är därför mest ändamålsenligt att de närmare miljökraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett sådant fall bestäms av en myndighet som besitter särskild erfarenhet av&lt;br&gt;tillämpningen av miljöskyddslagen. Även för ett sådant fall som det be-&lt;br&gt;skrivna får alltså särskilda skäl anses föreligga. Regeringen kan därför i ett&lt;br&gt;beslut som rör ett särskilt omfattande projekt som villkor ställa upp att pröv-&lt;br&gt;ning enligt miljöskyddslagen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för att verksamhet utanför territorialgränsen skall&lt;br&gt;kunna underkastas prövning enligt miljöskyddslagen gäller att motsvarande&lt;br&gt;verksamhet innanför gränsen är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan har tillståndsprövats enligt miljöskyddslagen gäller enligt&lt;br&gt;andra stycket att miljöskyddslagen även fortsättningsvis skall tillämpas på&lt;br&gt;verksamheten. Det ankommer på regeringen att ange vilken myndighet som&lt;br&gt;skall utöva tillsynen enligt miljöskyddslagen. På samma sätt som gäller för&lt;br&gt;prövningen ligger det närmast till hands att den länsstyrelse som geografiskt&lt;br&gt;ligger närmast området i fråga ansvarar för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke behandlar svensk domsrätt. Lagrådet har påpekat&lt;br&gt;att paragrafen kommer att skilja sig från motsvarande paragraf i lagen om&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon genom att det i förevarande paragraf finns en hän-&lt;br&gt;visning till 2 kap 5 a § brottsbalken. Enligt Lagrade/ uppkommer härigenom&lt;br&gt;en omotiverad skillnad mellan lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i fråga om paragrafens nuvarande bestämmelse att undanta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 a § brottsbalken vid tillämpning av lagens straffbestämmelser inled-&lt;br&gt;ningsvis hänvisat till att det i prop. 1972:98 s. 149 angavs att 1958 års konven-&lt;br&gt;tion om kontinentalsockeln torde medföra förpliktelse ”att inte godta ut-&lt;br&gt;ländsk dom varigenom någon frikänts på grund av att sådan gärning var&lt;br&gt;straffri i den dömande staten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har härtill anfört: Det kan dock knappast antas att någon&lt;br&gt;förpliktelse av angivet slag följer av 1958 års konvention. Lagrådet vill&lt;br&gt;därför ifrågasätta om inte, i samband med att 17 § lagen om Sveriges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska zon antas, 14 § lagen om kontinentalsockeln borde Prop. 1992/93:54&lt;br&gt;bringas i närmare överensstämmelse med denna bestämmelse på så&lt;br&gt;sätt att orden ” och utan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styck-&lt;br&gt;ena nämnda balk” utesluts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet anfört bör paragrafen - som motsvarar 17 § i&lt;br&gt;lagrådsremissen och 16 § i detta förslag - ändras i avsett hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att övergångsbestämmelsen skall lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Bestämmelserna i 10 a § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd som med-&lt;br&gt;delas i enlighet med ett före ikraftträdandet av denna lag beviljat tillstånd.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets formulering innebär att om ett tillstånd beviljats enligt 3 § konti-&lt;br&gt;nentalsockellagen före den 1 januari 1993 kan inte ett senare beviljat till-&lt;br&gt;stånd, som bygger på det tidigare tillståndet, innehålla villkor som grundas&lt;br&gt;på bestämmelsen i 10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag godtar den av Lagrådet föreslagna formuleringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser m.m&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,&lt;br&gt;NRL, skall tillämpas vid beslut som reglerar förändringar i användningen av&lt;br&gt;mark- och vattenområden. Lagen syftar till att främja en från ekologisk, so-&lt;br&gt;cial och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning med marken, vattnet&lt;br&gt;och den fysiska miljön i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningsbestämmelserna i lagens 2 och 3 kap. anger de allmänna in-&lt;br&gt;tressen som skall beaktas vid prövning av användning av mark- och vatten-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 och 3 kap. angivna bestämmelserna skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i ett stort antal lagar som anges i paragrafen. Även lagen om Sve-&lt;br&gt;riges ekonomiska zon skall knytas till NRL. På detta sätt kan säkerställas att&lt;br&gt;olika anspråk på nyttjande av havets resurser vägs mot varandra och att de&lt;br&gt;olika anspråken prövas med hänsyn till bl.a. miljön, allt för att främja en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning med naturresurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndsprövning enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon kommer i&lt;br&gt;mycket att överensstämma med den prövning som i dag sker enligt 4 kap.&lt;br&gt;NRL. I den utsträckning en kommun kan vara berörd av beslutet, t.ex. ge-&lt;br&gt;nom att den planerade verksamheten kommer att innebära ökad användning&lt;br&gt;av en kommunal hamn, kommer naturligtvis kommunen att beredas tillfälle&lt;br&gt;att lämna synpunkter i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Förslaget till lag om ändring i räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;26, 27 och 27 b §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpningsområde har utvidgats till att omfatta Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon i fråga om räddningstjänst för flyghaverier, efterforskning och&lt;br&gt;räddning av människor i sjönöd, sjuktransporter från fartyg, oljebekämp-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om Sveriges ekonomiska zon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av&lt;br&gt;avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medver-&lt;br&gt;kan vid polisiär övervakning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförore-&lt;br&gt;ning från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresur-&lt;br&gt;ser m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;(Ds 1990:41) Sveriges ekonomiska zon&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Man brukar förlägga den moderna havsrättens ursprung till 1600-talet, då&lt;br&gt;bl.a. holländaren Hugo Grotius utvecklade den teori om havets frihet, som&lt;br&gt;blev av grundläggande betydelse för de närmaste århundradenas regelsys-&lt;br&gt;tem. Ett viktigt element var att havet - utanför ett smalt bälte närmast kus-&lt;br&gt;ten av nationellt territorialhav - var fritt. Detta kunde brukas av envar efter&lt;br&gt;gottfinnande och inte bli föremål för nationell ockupation. Jurisdiktion&lt;br&gt;kunde på det fria havet med ytterst begränsade undantag utövas endast mot&lt;br&gt;fartyg som förde den egna flaggen. Bredden på territorialhavet var en om-&lt;br&gt;tvistad fråga. Såväl tre som fyra och sex nautiska mil kom att tillämpas i olika&lt;br&gt;regioner. Snart utbildades en klar regel att främmande fartyg, i regel även&lt;br&gt;örlogsfartyg, hade rätt till s.k. oskadlig genomfart genom ett lands territo-&lt;br&gt;rialhav. Dessa grundelement av oskriven rätt kom att stå sig väl ända fram&lt;br&gt;till tiden efter andra världskriget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter andra världskriget kom en snabb utveckling igång, innebärande dels&lt;br&gt;en tendens till anspråk på bredare territorialhav, dels inrättande av olika ty-&lt;br&gt;per av specialjurisdiktioner för kuststaten utanför territorialhavet, såsom&lt;br&gt;när det gällde fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första rättighet utanför territorialhavet som vann allmänt erkännande&lt;br&gt;var ensamrätten för kuststaten när det gällde utforskning och utvinning av&lt;br&gt;naturtillgångarna på kontinentalsockeln, dvs. på havsbottnen och i dennas&lt;br&gt;underlag närmast kusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Latinamerika kom emellertid redan på 1940-talet en utveckling igång&lt;br&gt;som innebar anspråk på en mer omfattande kuststatsjurisdiktion än konti-&lt;br&gt;nental sockeljurisdiktionen. Man gjorde anspråk även på resurserna i ”vat-&lt;br&gt;tenpelaren” ut till 200 nautiska mil från kusten. I vissa fall sträckte sig an-&lt;br&gt;språken (ofta kallat ”patrimonial sea”) så långt att de närmade sig anspråk&lt;br&gt;på territorialhavsrättigheter. Dessa krav vann dock till en böljan inget stöd&lt;br&gt;utanför den latinamerikanska regionen och vid FN:s första och andra havs-&lt;br&gt;rättskonferenser, i Genéve år 1958 respektive år 1960, fanns det inte någon&lt;br&gt;enighet om inrättande av någon form av resursrättigheter i havet utanför ter-&lt;br&gt;ritorialhavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om FN:s första och andra havsrättskonferenser inte lyckades skapa&lt;br&gt;enighet om rättigheterna för kuststaten utanför territorialhavet (vid sidan av&lt;br&gt;den s.k. tilläggszonen) började det vid denna tid i statspraxis alltmer före-&lt;br&gt;komma att fiskezoner inrättades utanför territorialhavet, även utanför den&lt;br&gt;latinamerikanska regionen. Island inrättade år 1958 en fiskezon om tolv nau-&lt;br&gt;tiska mil. Storbritannien hävdade att detta stod i strid med folkrätten och&lt;br&gt;sände örlogsfartyg för att skydda brittiska trålare i deras traditionella fiske-&lt;br&gt;vatten kring Island (det första s.k. torskkriget). Detta rubbade inte det is-&lt;br&gt;ländska beslutet. Utvecklingen i statspraxis gick därefter snabbt och många&lt;br&gt;stater inrättade under de närmaste åren fiskezoner om tolv nautiska mil,&lt;br&gt;bl.a. Storbritannien år 1964. Island gick senare vidare och inrättade år 1972&lt;br&gt;en fiskezon om 50 nautiska mil och år 1975 en motsvarande zon på 200 nau-&lt;br&gt;tiska mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den isländska utvidgningen var signifikativ för den mycket snabba utveck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling mot bredare suveränitetszoner som följde under sextio- och sjuttiotalen.&lt;br&gt;Under sextiotalet uppkom också idén att tillgångarna på djuphavsbottnarna&lt;br&gt;utanför nationell jurisdiktion skulle vara ”the common heritage of man-&lt;br&gt;kind”. Inom FN:s s.k. havsbottenkommité förbereddes så FN:s tredje havs-&lt;br&gt;rättskonferens som höll sin första session i Caracas 1974. Det var i havsbot-&lt;br&gt;tenkommittén som begreppet ekonomisk zon (”exclusive economic zone”)&lt;br&gt;för första gången myntades när Kenya lade fram ett förslag till ”draft artides&lt;br&gt;of the exclusive economic zone concept”. Enligt detta skulle alla stater tiller-&lt;br&gt;kännas ”sovereign rights over the natural resources of the exclusive econo-&lt;br&gt;mic zone, living and non-living, either in the water column or on the seabed&lt;br&gt;and subsoil thereof”. Zonen skulle gå längst ut till 200 nautiska mil från bas-&lt;br&gt;linjerna och det förutsattes att grannstater utan kust, u-länder och s.k. geo-&lt;br&gt;grafiskt missgynnande stater genom bilaterala och regionala överenskom-&lt;br&gt;melser skulle tillförsäkras rätt att delta i exploateringen av de levande till-&lt;br&gt;gångarna i zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1974-1982, då FN:s tredje havsrättskonferens arbetade,&lt;br&gt;kom allt fler stater att vartefter göra anspråk på breda suveränitetszoner&lt;br&gt;utanför territorialhavet. Det materiella innehållet i anspråken varierade.&lt;br&gt;Det vanligaste var inrättandet av s.k. fiskezoner, dvs. zoner där kuststaten&lt;br&gt;gjorde anspråk på exklusiv jurisdiktion avseende de levande resurserna. Till-&lt;br&gt;sammans med de kontinentalsockelrättigheter som var grundade på 1958 års&lt;br&gt;kontinentalsockelkonvention kom därigenom många stater att utöva en ju-&lt;br&gt;risdiktion över en zon utanför territorialhavet som materiellt innehöll vä-&lt;br&gt;sentliga element av vad begreppet ekonomisk zon står för enligt 1982 års&lt;br&gt;havsrättskonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 10 december 1982 undertecknade Sverige FN:s konvention om havs-&lt;br&gt;rätten (”the United Nations Convention for the Law of the Sea”). Numera&lt;br&gt;har sammanlagt ca 150 stater undertecknat konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen träder i kraft ett år efter det att den ratificerats av sextio&lt;br&gt;stater. Antalet ratifikationer uppgår för närvarande till fyrtio. Det är realis-&lt;br&gt;tiskt att räkna med att det kommer att ta ytterligare några år innan konven-&lt;br&gt;tionen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de väsentliga nyheterna i 1982 års havsrättskonvention är rätten för&lt;br&gt;kuststaterna att inrätta en ekonomisk zon (”exclusive economic zone”) med&lt;br&gt;en högsta bredd om tvåhundra nautiska mil från baslinjerna (1 nautisk mil&lt;br&gt;= 1.852 meter). Inom denna zon, som alltså ligger utanför territorialhavet,&lt;br&gt;ges kuststater begränsade suveräna rättigheter och en begränsad jurisdik-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är helt klart att begreppet ekonomisk zon som sådant vunnit en bety-&lt;br&gt;dande utbredning i statspraxis. Redan kring år 1976, då en betydande enig-&lt;br&gt;het börjat nås om innehållet i begreppet ekonomisk zon i den förhandlings-&lt;br&gt;text som låg till grund för havsrättskonferens arbete, började ett stort antal&lt;br&gt;kuststater inrätta ”ekonomiska zoner”. År 1988 hade 74 stater inrättat eko-&lt;br&gt;nomiska zoner, bland dem Norge och Sovjetunionen. Av Nordsjöstaterna&lt;br&gt;har även Frankrike etablerat en ekonomisk zon. På senare tid har diskussio-&lt;br&gt;ner förekommit om en samverkan mellan de berörda staterna när det gäller&lt;br&gt;att etablera ekonomiska zoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det materiella innehållet i olika länders författningar om ekonomisk zon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varierar i hög grad. I vissa fall, såsom i den norska lagen, görs väsentligen&lt;br&gt;endast anspråk på jurisdiktion i fråga om fiske, medan de redan tidigare gäl-&lt;br&gt;lande kontinentalsockelrättigheterna alltjämt regleras av separat lagstift-&lt;br&gt;ninge. Den i februari 1985 utfärdade sovjetiska lagen om ekonomisk zon föl-&lt;br&gt;jer däremot mycket nära havsrättskonventionens text och inkluderar alltså&lt;br&gt;alla de element som havsrättskonventionen innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den folkrättsliga utvecklingen mot bredare suveränitetszoner har under&lt;br&gt;de senaste decennierna varit klar och entydig. Ett territorialhav om tolv nau-&lt;br&gt;tiska mil är nu accepterat i sedvanerätten och tillämpas av en absolut majori-&lt;br&gt;tet av jordens stater. Redan tidigare har många stater hävdat ensamrätt till&lt;br&gt;de levande tillgångarna i vattenpelaren genom att de infört fiskezoner. Även&lt;br&gt;kontinentalsockelrättigheterna vann tidigt starkt genomslag i statssamfun-&lt;br&gt;det. Ekonomiska zoner införs nu av allt fler stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella trenden mot etablerande av ekonomiska zoner är&lt;br&gt;alltså helt klar. För svensk del kan konstateras att vi har undertecknat 1982&lt;br&gt;års havsrättskonvention, även om vi hittills har avvaktat med ratificering.&lt;br&gt;Denna avvaktande attityd hänger dock främst samman med de internatio-&lt;br&gt;nella kontroverserna och osäkerheten kring reglerna för utvinningssystemet&lt;br&gt;i den internationella delen av havsbottnen (djuphavsutvinningen) och har&lt;br&gt;inte samband med reglerna om den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i begreppet ekonomisk zon täcks till viss del redan genom 1966&lt;br&gt;års kontinentalsockellag och 1950 års fiskerättslag. Frågan är nu om det finns&lt;br&gt;skäl att komplettera dessa befogenheter med de ytterligare befogenheter&lt;br&gt;som kuststaten tilläggs i en ekonmisk zon, framför allt inom miljövårdsområ-&lt;br&gt;det och när det gäller annat resursutnyttjande av vattenpelaren än de le-&lt;br&gt;vande resurserna (t.ex. vindkraftverk och annan utvinning av energi samt&lt;br&gt;metaller och andra ämnen ur havsvattnet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts är den internationella utvecklingen entydig. Allt fler stater&lt;br&gt;inrättar ekonomiska zoner och det kommer inom en snar framtid troligen att&lt;br&gt;uppfattas som fullkomligt normalt att en stat med kust gör anspråk på en&lt;br&gt;ekonomisk zon ut till tvåhundra nautiska mil eller till en avgränsningslinje&lt;br&gt;mot motstående eller angränsande stats ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de sedan drygt 20 år tillämpade kontinentalsockelrättigheterna&lt;br&gt;och genom fiskezonen kan Sverige redan sägas inneha en väsentlig del av de&lt;br&gt;ekonomiska zon-rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ensamrätten till utforskning och utvinning av resurserna innebär ytterli-&lt;br&gt;gare en ekonomisk tillgång som det inte torde finnas anledning att avstå från.&lt;br&gt;Det är naturligtvis viktigt att etablerande av en ekonomisk zon inte samtidigt&lt;br&gt;medför påtagliga negativa verkningar eller kostnader som uppväger de po-&lt;br&gt;tentiella vinsterna. Man bör i sammanhanget inte bortse från den ”konkur-&lt;br&gt;renssnedvridning” som skulle innebära om andra stater, särskilt de i vår egen&lt;br&gt;region, men inte Sverige, inrättat ekonomiska zoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer ej minst de ökade miljöskyddsmöjligheter som en kuststat&lt;br&gt;får i den ekonomiska zonen jämfört med om samma område fortfar att till-&lt;br&gt;höra det fria havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kostnadssidan måste uppmärksammas att inrättandet av en svensk eko-&lt;br&gt;nomisk zon kräver en kapacitet för övervakning som går utöver den som un-&lt;br&gt;der nuvarande förhållanden bedrivs främst av kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis talar övervägande skäl för att Sverige bör etablera en&lt;br&gt;ekonomisk zon. Vi får då på samma sätt som andra stater möjlighet att med&lt;br&gt;ensamrätt utforska och utvinna naturresurserna i havsområden runt vårt ter-&lt;br&gt;ritorium och förbättrade möjligheter att skydda miljön. De kostnader, i sig&lt;br&gt;svåra att konkret uppskatta, som ett ökat behov av övervakning och kontroll&lt;br&gt;kan medföra, torde utan vidare uppvägas av de nämnda fördelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som närmare bör övervägas är däremot den lämpliga tidpunkten för&lt;br&gt;etablerandet av en ekonomisk zon. Om och när Sverige ratificerar och blir&lt;br&gt;bunden av havsrättskonventionen, är det naturligt - om än inte nödvändigt&lt;br&gt;att etablera en ekonomisk zon. Frågan är om det finns skäl att redan före&lt;br&gt;denna tidpunkt, som torde ligga några år i framtiden, inrätta zonen. Även&lt;br&gt;om statspraxis otvivelaktigt visar att det är fullt folkrättsenligt att redan före&lt;br&gt;havsrättskonventionen ikraftträdande etablera en ekonomisk zon, är det&lt;br&gt;mindre klart i vad mån nationella regler för olika staters zoner fullt ut sam-&lt;br&gt;manfaller med havsrättskonventionens zonregler. Det bör dock beaktas att&lt;br&gt;moderna lagar om ekonomisk zon ofta nära följer havsrättskonventionens&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa fördelar skulle kunna uppnås med att etablera en ekonomisk zon i&lt;br&gt;anslutning till att Sverige blir bundet av havsrättskonventionen. Då skulle&lt;br&gt;inte någon tvekan råda om det precisa rättsläget och om vad en ekonomisk&lt;br&gt;zon exakt skulle innebära. Å anda sidan är tidpunkten för konventionens&lt;br&gt;ikraftträdande osäker. Det kan dröja flera år ännu innan de sextio nödvän-&lt;br&gt;diga ratifikationerna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta talar för att det knappast i och för sig finns skäl att invänta den idag&lt;br&gt;osäkra tidpunkten då Sverige formellt blir bundet av konventionen, innan vi&lt;br&gt;inrättar en ekonomisk zon. Den ekonomiska zonen som begrepp är genom&lt;br&gt;en tämligen entydig statspraxis tillfredsställande utmejslad i den allmänna&lt;br&gt;folkrätten. Som ovan nämnts skulle också etablerandet av en ekonomisk zon&lt;br&gt;innebära klara fördelar, inte minst ur miljöskyddssynpunkt. Det synes knap-&lt;br&gt;past finnas skäl för Sverige att avstå från rättigheter som klart synes ligga i&lt;br&gt;linje med våra nationella intressen. Behovet av att inrätta zonen bör därför&lt;br&gt;tillgodoses inom de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ser man till den vanliga lagstiftningstekniken utomlands i zonfrågan ligger&lt;br&gt;det närmast till hands att använda tekniken med en tämligen kortfattad lag,&lt;br&gt;som bland annat innefattar att man när det gäller fisket och kontinentalsock-&lt;br&gt;elrättigheterna, behåller det nuvarande regelsystemet, vartill endast hänvis-&lt;br&gt;ning sker i den nya lagen om ekonomisk zon. Man kunde annars i och för sig&lt;br&gt;tänka sig en lag om Sveriges ekonomiska zon vari inarbetas även bestämmel-&lt;br&gt;ser om kontinentalsockeln (vilka således skulle ersätta kontinentalsockella-&lt;br&gt;gen) och eventuellt även de relevanta bestämmelserna angående fisket i zo-&lt;br&gt;nen. En lag med hänvisning till befintlig lagstiftning i tillämpliga delar har&lt;br&gt;dock klara fördelar. Kontinentalsockellagen och fiskelagen innehåller eta-&lt;br&gt;blerade regelsystem som det inte finns behov av att revidera i detta samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har därför i sitt förslag valt tekniken med en tämligen kort-&lt;br&gt;fattad lag, som i de delar där Sverige redan utövar ekonomiska zonrättighe-&lt;br&gt;ter hänvisar till befintlig lagstiftning och i övrigt endast reglerar det som är&lt;br&gt;nytt. En sådan metod gör det möjligt att behålla den redan etablerade lag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftningen rörande kontinentalsockeln och fisket samtidigt som möjlighet&lt;br&gt;ges att vid lämplig tidpunkt ”fylla ut” en ekonomisk zon med ytterligare rät-&lt;br&gt;tigheter. Därigenom kan också en ekonomisk zon etableras tämligen om-&lt;br&gt;gående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0354/prop_199293__54-2.png" style="width:285pt;height:504pt;"/&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om Sveriges ekonomiska zon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sveriges ekonomiska zon omfattar det havsområde utanför territorial-&lt;br&gt;gränsen som regeringen bestämmer. Zonen får dock inte utsträckas över&lt;br&gt;mittlinjen i förhållande till annan stat eller annan linje varom överenskom-&lt;br&gt;melse träffats med annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvinning och bevarande av naturtillgångar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utforskning och utvinning av naturtillgångar i den ekonomiska zonen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra verksamheter för utforskning och ekonomiskt utnyttjande av den&lt;br&gt;ekonomiska zonen såsom utvinning av energi från vatten, strömmar och vin-&lt;br&gt;dar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddet för och bevarandet av den marina miljön i zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ I fråga om fiske i den ekonomiska zonen gäller lagen (1950:596) om rätt&lt;br&gt;till fiske. I fråga om rätten att i zonen utforska kontinentalsockeln och ut-&lt;br&gt;vinna dess naturtillgångar gäller lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser till skydd mot vissa föroreningar av den marina miljön finns&lt;br&gt;i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg och i lagen&lt;br&gt;(1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstgjorda öar och andra anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ I den ekonomiska zonen får konstgjorda öar eller andra anläggningar för&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2 § inte uppföras utan tillstånd av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får begränsas till viss tid samt förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ Vid tillståndsprövning enligt 4§ skall lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om säkerhetszoner om högst 500 meter runt konstgjorda öar el-&lt;br&gt;ler andra anläggningar som uppförts med stöd av tillstånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marin forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ Marin forskning i den ekonomiska zonen får bedrivas av utländsk med-&lt;br&gt;borgare endast om forskningen sker i enlighet med mellanstatligt avtal om&lt;br&gt;ömsesidigt underlättande av marin forskning eller om särskilt medgivande&lt;br&gt;lämnats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva forskning i den ekonomiska zonen får begränsas till&lt;br&gt;viss tid och förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ Tillstånd enligt 4 eller 7 § kan återkallas, om tillståndshavaren inte full-&lt;br&gt;gör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen eller enligt villkor i tillståndet eller om det annars finns synner-&lt;br&gt;liga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ Om ett tillstånd återkallas enligt 8§ utan att tillståndshavaren åsidosatt&lt;br&gt;sina skyldigheter, har han rätt till ersättning av staten för den skada han lider&lt;br&gt;till följd av återkallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till genomfart m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Denna lag eller föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen innebär inte några inskränkningar i den rätt till genomfart eller över-&lt;br&gt;flygning av den ekonomiska zonen eller nedläggande och underhåll av kab-&lt;br&gt;lar och andra liknande anordningar som följer av överenskommelser med&lt;br&gt;andra stater eller av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt föreskrifter och villkor&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen skall utövas av den eller de myndighe-&lt;br&gt;ter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;denna lag och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande avseende föreskrifter eller villkor meddelade med&lt;br&gt;stöd av 2, 4, 6 eller 7 § får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en verksamhet bedrivs på sådant sätt att den medför uppenbar fara&lt;br&gt;för allmänt eller enskilt intresse, får tillsynsmyndigheten förbjuda verksam-&lt;br&gt;hetens fortsatta bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighets beslut enligt denna paragraf får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en överträdelse av denna lag eller föreskrifter eller villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen har skett från fartyg som befinner sig inom den&lt;br&gt;ekonomiska zonen eller territorialhavet, skall tillsynsmyndigheten begära&lt;br&gt;uppgifter från fartyget om identitet och registreringshamn, senaste och nästa&lt;br&gt;anlöpningshamn samt andra uppgifter som behövs för att utreda överträdel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en överträdelse som avses i 14 § har lett till omfattande utsläpp eller&lt;br&gt;kan medföra betydande olägenhet ur miljösynpunkt, får tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten preja och inspektera fartyget för att säkerställa utredning i fråga om för-&lt;br&gt;hållanden som har samband med överträdelsen, om information av bety-&lt;br&gt;delse för utredningen av överträdelsen inte lämnas av fartygets befälhavare&lt;br&gt;eller om sådan information är uppenbart oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Har en överträdelse som avses i 14 § medfört mycket omfattande skada&lt;br&gt;på miljön eller risk för sådan skada, får fartyget kvarhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kvarhållet fartyg skall genast frisläppas, om godtagbar säkerhet ställs.&lt;br&gt;När frisläppande sker får de villkor ställas om åtgärder som är skäliga med&lt;br&gt;hänsyn till risken för ytterligare olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93.54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämplig lag, ansvar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§ På sådana konstgjorda öar, anläggningar och konstruktioner som avses&lt;br&gt;i 4 § och i förekommande fall inom säkerhetszoner som avses i 6 §, tillämpas&lt;br&gt;svensk lag. Därvid anses anläggningen och den kringliggande säkerhetszo-&lt;br&gt;nen belägen inom närmaste del av Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan tillstånd bedriver sådan verksamhet som är tillståndspliktig enligt&lt;br&gt;denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrifter eller villkor som meddelats med stöd av 2, 4, 6&lt;br&gt;eller 7 § döms till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Finns för talan, som har anknytning till den ekonomiska zonen eller&lt;br&gt;som riktar sig mot någon som har egendom där, ingen behörig domstol enligt&lt;br&gt;reglerna i 10 kap. rättegångsbalken, är Stockholms tingsrätt behörig dom-&lt;br&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som har begått brott som avses i 18 §, döms efter svensk lag vid&lt;br&gt;svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig och&lt;br&gt;utan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styckena nämnda balk. Har brot-&lt;br&gt;tet förövats i den ekonomiska zonen, får åtal för brottet väckas vid den tings-&lt;br&gt;rätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Andra beslut än sådana som avses i 18-20 §§ som en annan myndighet&lt;br&gt;än regeringen i ett särskilt fall har meddelat enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten&lt;br&gt;i Stockholm. Ett sådant beslut skall gälla även om det inte har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot&lt;br&gt;dumpning av avfall i vatten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1154) om förbud mot dump-&lt;br&gt;ning av avfall i vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium får&lt;br&gt;ej från fartyg, luftfartyg eller annat&lt;br&gt;transportmedel släppas ut (dumpas)&lt;br&gt;avfall, vare sig fast ämne, vätska el-&lt;br&gt;ler gas. Dumpning får ej heller ske&lt;br&gt;från svenskt fartyg eller luftfartyg i&lt;br&gt;det fria havet. Avfall som är avsett&lt;br&gt;att dumpas i det fria havet får ej&lt;br&gt;föras ut ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon får inte avfall dum-&lt;br&gt;pas vare sig som fast ämne, vätska&lt;br&gt;eller gas. Dumpning får inte heller&lt;br&gt;ske från svenskt fartyg eller luftfar-&lt;br&gt;tyg i det fria havet. Avfall som är av-&lt;br&gt;sett att dumpas i det fria havet får&lt;br&gt;inte föras ut ur landet eller ur den&lt;br&gt;ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett brott mot denna lag eller&lt;br&gt;mot någon föreskrift eller villkor som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen, för-&lt;br&gt;övats i Sveriges ekonomiska zon, får&lt;br&gt;åtal för brottet väckas vid den tings-&lt;br&gt;rätt vars domkrets är närmast den&lt;br&gt;plats där brottet förövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:395) om kustbevakningens&lt;br&gt;medverkan vid polisiär övervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:395) om kustbevakningens med-&lt;br&gt;verkan vid polisiär övervakning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas när kustbe-&lt;br&gt;vakningen bedriver övervakning till&lt;br&gt;havs och i kustvattnen samt i Vänern&lt;br&gt;och Mälaren för att hindra brott mot&lt;br&gt;föreskrifter i lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skyddsobjekt och militära&lt;br&gt;skyddsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jakt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. naturvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trafikregler och säkerhetsanord-&lt;br&gt;ningar för sjötrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder mot vattenförorening&lt;br&gt;från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. dumpning av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fornminnen och sjöfynd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fartygs registrering och identifie-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas när kustbe-&lt;br&gt;vakningen bedriver övervakning till&lt;br&gt;havs och i kustvattnen samt i Vänern&lt;br&gt;och Mälaren för att hindra brott mot&lt;br&gt;föreskrifter i lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skyddsobjekt och militära&lt;br&gt;skyddsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jakt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. naturvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trafikregler och säkerhetsanord-&lt;br&gt;ningar för sjötrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder mot vattenförorening&lt;br&gt;från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. dumpning av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fornminnen och sjöfynd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fartygs registrering och identifie-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1988:445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten-&lt;br&gt;förorening från fartyg&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 2 §, 4 kap. 2§, 6 kap. 2§, 7 kap. 10 och 11 §§ samt 8 kap. 6§&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 2 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förbud mot förorening från fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;Östersjöområdet utanför detta får&lt;br&gt;olja inte släppas ut från fartyg utan&lt;br&gt;skall behållas ombord eller avläm-&lt;br&gt;nas till mottagningsanordningar för&lt;br&gt;olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon samt Östersjöom-&lt;br&gt;rådet utanför dessa vattenområden&lt;br&gt;får olja inte släppas ut från fartyg&lt;br&gt;utan skall behållas ombord eller av-&lt;br&gt;lämnas till mottagningsanordningar&lt;br&gt;för olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra vattenområden meddelar regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser föreskrifter om förbud mot utsläpp av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Fartygs konstruktion, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser får föreskriva&lt;br&gt;att fartyg inte får användas till sjö-&lt;br&gt;fart eller, såvitt avser utländska far-&lt;br&gt;tyg, till sjöfart inom Sveriges sjöter-&lt;br&gt;ritorium, om de inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har certifikat, som avses i 1 §,&lt;br&gt;eller motsvarande handlingar som&lt;br&gt;har utfärdats av behöriga utländska&lt;br&gt;myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är så underhållna att de i fråga&lt;br&gt;om konstruktion och utrustning&lt;br&gt;uppfyller föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drivs i enlighet med föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser får föreskriva&lt;br&gt;att fartyg inte får användas till sjö-&lt;br&gt;fart eller, såvitt avser utländska far-&lt;br&gt;tyg, till sjöfart inom Sveriges sjöter-&lt;br&gt;ritorium eller ekonomiska zon,, om&lt;br&gt;de inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har certifikat, som avses i 1 §,&lt;br&gt;eller motsvarande handlingar som&lt;br&gt;har utfärdats av behöriga utländska&lt;br&gt;myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är så underhållna att de i fråga&lt;br&gt;om konstruktion och utrustning&lt;br&gt;uppfyller föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drivs i enlighet med föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyg skall undergå inspektion Fartyg skall undergå inspektion&lt;br&gt;när en tillsynsmyndighet som avses i när en tillsynsmyndighet som avses i&lt;br&gt;5 § anser att det behövs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 § anser att det behövs, såvida inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat följer av 2a § eller allmänt er-&lt;br&gt;kända folkrättsliga grundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inspektionen skall kontrolleras att fartyget och dess utrustning och&lt;br&gt;driftförhållanden uppfyller kraven på ett fullgott skydd mot vattenförore-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektion av ett utländskt fartyg,&lt;br&gt;som befinner sig undergång i Sveri-&lt;br&gt;ges territorialhav eller ekonomiska&lt;br&gt;zon, med anledning av en överträ-&lt;br&gt;delse i den ekonomiska zonen av&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen, får ske&lt;br&gt;endast om det är klarlagt att det har&lt;br&gt;skett ett utsläpp från fartyget som&lt;br&gt;medfört eller kan medföra avsevärda&lt;br&gt;skador på stränder i Sverige eller där-&lt;br&gt;med sammanhängande intressen el-&lt;br&gt;ler på tillgångar i Sveriges territorial-&lt;br&gt;hav eller ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket får inspektion av ett ut-&lt;br&gt;ländskt fartyg, som befinner sig un-&lt;br&gt;dergång i Sveriges territorialhav eller&lt;br&gt;ekonomiska zon, med anledning av&lt;br&gt;en överträdelse som avses i första&lt;br&gt;stycket, ske om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grundad anledning till&lt;br&gt;misstanke om överträdelsen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överträdelsen har vållat utsläpp&lt;br&gt;som medför eller kan medföra bety-&lt;br&gt;dande förorening av havsmiljön och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fartygets befälhavare har vägrat&lt;br&gt;att lämna begärda uppgifter om far-&lt;br&gt;tyget och överträdelsen eller har läm-&lt;br&gt;nat uppgifter som uppenbarligen inte&lt;br&gt;överensstämmer med verkliga för-&lt;br&gt;hållanden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inspektion är påkallad av om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Särskilda åtgärder mot vattenförorening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som med stöd av&lt;br&gt;4, 5, eller 6 § har förbjudit ett fartygs&lt;br&gt;avgång eller vidare resa skall, om&lt;br&gt;fartyget befinner sig inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium, genast anmäla beslu-&lt;br&gt;tet för polis-, tull- och lotsmyndighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som med stöd av&lt;br&gt;4, 5 eller 6 § har förbjudit ett fartygs&lt;br&gt;avgång eller vidare resa skall, om&lt;br&gt;fartyget befinner sig inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium eller, i fråga om beslut&lt;br&gt;enligt 4 eller 5§, Sveriges ekono-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna samt kustbevakningen. Polis-&lt;br&gt;myndigheten skall, om det behövs,&lt;br&gt;vidta åtgärder för att förhindra över-&lt;br&gt;trädelse av förbudet. Tull- och lots-&lt;br&gt;myndigheterna skall, så länge förbu-&lt;br&gt;det gäller, inställa de förrättningar&lt;br&gt;för fartygets resa som ankommer på&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miska zon, genast anmäla beslutet&lt;br&gt;för polis-, tull- och lotsmyndighe-&lt;br&gt;terna samt kustbevakningen. Polis-&lt;br&gt;myndigheten skall, om det behövs,&lt;br&gt;vidta åtgärder för att förhindra över-&lt;br&gt;trädelse av förbudet. Tull- och lots-&lt;br&gt;myndigheterna skall, så länge förbu-&lt;br&gt;det gäller, inställa de förrättningar&lt;br&gt;för fartygets resa som ankommer på&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller förbudet ett svenskt fartyg som befinner sig inom främmande lands&lt;br&gt;sjöterritorium, är befälhavaren skyldig att på begäran av svensk utlandsmyn-&lt;br&gt;dighet lämna fartygets nationalitetshandlingar till denna myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar föreskrif-&lt;br&gt;ter om sådan märkning av olja ombord på fartyg som behövs för att det skall&lt;br&gt;kunna fastställas varifrån förorenande olja har kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undersöka varifrån förore- För att undersöka varifrån förore-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande olja har kommit får polismyn-&lt;br&gt;dighet eller den myndighet som har&lt;br&gt;befogenhet att meddela beslut enligt&lt;br&gt;5 § ta oljeprov ombord på ett fartyg&lt;br&gt;och för sådant ändamål, om det inte&lt;br&gt;leder till någon väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande olja har kommit får polismyn-&lt;br&gt;dighet eller den myndighet som har&lt;br&gt;befogenhet att meddela beslut enligt&lt;br&gt;5§ ta oljeprov på ett fartyg inom&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium och för så-&lt;br&gt;dant ändamål avbryta fartygets resa,&lt;br&gt;om det inte leder till någon väsentlig&lt;br&gt;olägenhet. Vad nu sagts gäller dock i&lt;br&gt;fråga om utländska fartyg endast om&lt;br&gt;fartyget befinner sig inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Vattenföroreningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det skäligen antas att vattenföroreningsavgift skall tas ut, får kustbe-&lt;br&gt;vakningen eller annan myndighet som regeringen utser meddela de förbud&lt;br&gt;eller förelägganden beträffande fartyget som är nödvändiga för att säkra be-&lt;br&gt;visning, såsom förbud mot fartygets avgång eller vidare resa eller föreläg-&lt;br&gt;gande att fartyget skall anlöpa viss hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd enligt första stycket med&lt;br&gt;avseende på utländskt fartyg, som&lt;br&gt;befinner sig undergång i Sveriges ter-&lt;br&gt;ritorialhav eller ekonomiska zon, får&lt;br&gt;med anledning av utsläpp i den eko-&lt;br&gt;nomiska zonen vidtas endast ifall dä&lt;br&gt;det är klarlagt att det har skett ett ut-&lt;br&gt;släpp från fartyget som medfört eller&lt;br&gt;kan medföra avsevärda skador på&lt;br&gt;stränder i Sverige eller därmed sam-&lt;br&gt;manhängande intressen eller på till-&lt;br&gt;gångar i Sveriges territorialhav eller&lt;br&gt;ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte längre fog för en åtgärd enligt första stycket, skall åtgärden&lt;br&gt;omedelbart hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 33 e, 33 f och 40 a §§ lagen (1950:596) om rätt&lt;br&gt;till fiske skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag avser rätten till fiske&lt;br&gt;inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;svensk fiskezon. I fall som särskilt&lt;br&gt;angivas gäller lagen även svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför/Zsfcezonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskezonen omfattar det havsom-&lt;br&gt;råde utanför territorialgränsen vid&lt;br&gt;Sveriges kuster som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Den får dock ej utsträckas&lt;br&gt;över mittlinjen i förhållande till an-&lt;br&gt;nan stat eller annan linje varom över-&lt;br&gt;enskommelse träffas med annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lagen föreskrives om fiske i&lt;br&gt;allmänt vatten gäller även i fiskezo-&lt;br&gt;nen, dock med de begränsningar&lt;br&gt;som föranledas av lagen om konti-&lt;br&gt;nentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag avser rätten till fiske&lt;br&gt;inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon. I fall som särskilt&lt;br&gt;anges gäller lagen även svenskt havs-&lt;br&gt;fiske utanför den ekonomiska zo-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i lagen om&lt;br&gt;fiske i allmänt vatten gäller även i&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon, dock med&lt;br&gt;de begränsningar som föranleds av&lt;br&gt;lagen (1966:314) om kontinental-&lt;br&gt;sockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserom den ekonomiska&lt;br&gt;zonens omfattning finns i lagen&lt;br&gt;(0000:000) om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 e§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 33 a och 33 b §§&lt;br&gt;gälla även vid fiske från svenskt far-&lt;br&gt;tyg på internationellt vatten utanför&lt;br&gt;svensk fiskezon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 33 c § skola&lt;br&gt;jämväl tillämpas på sådant vatten&lt;br&gt;beträffande redskap som utsatts från&lt;br&gt;svenska fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 33 a och 33 b §§&lt;br&gt;gäller även vid fiske från svenskt far-&lt;br&gt;tyg på internationellt vatten utanför&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 33 c § skall även&lt;br&gt;tillämpas på sådant vatten beträf-&lt;br&gt;fande redskap som utsatts från&lt;br&gt;svenska fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 f §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om fiskets vård och be-&lt;br&gt;drivande inom område som avses i&lt;br&gt;1 § första stycket samt för svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför fiskezonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om fiskets vård och&lt;br&gt;bedrivande inom område som avses&lt;br&gt;i 1 § första stycket samt för svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför den ekonomiska&lt;br&gt;zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1977:449.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett brott mot denna lag eller&lt;br&gt;mot någon föreskrift, som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen, förövats i fis-&lt;br&gt;kezonen, får åtal för brottet väckas&lt;br&gt;vid den tingsrätt vars domkrets är&lt;br&gt;närmast den plats där brottet för-&lt;br&gt;övades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett brott mot denna lag eller&lt;br&gt;mot någon föreskrift, som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen, förövats i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen, får åtal för brot-&lt;br&gt;tet väckas vid den tingsrätt vars&lt;br&gt;domkrets är närmast den plats där&lt;br&gt;brottet förövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1985:935.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2§ lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387), natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndigheter,&lt;br&gt;väglagen (1971:948), lagen (1902:71&lt;br&gt;s. 1) innefattande vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om elektriska anläggningar, la-&lt;br&gt;gen (1978:160) om vissa rörled-&lt;br&gt;ningar, luftfartslagen (1957:297),&lt;br&gt;minerallagen (0000:000) och lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387), natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndigheter,&lt;br&gt;väglagen (1971:948), lagen (1902:71&lt;br&gt;s. 1) innefattande vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om elektriska anläggningar, la-&lt;br&gt;gen (1978:160) om vissa rörled-&lt;br&gt;ningar, luftfartslagen (1957:297),&lt;br&gt;minerallagen (0000:000), lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln&lt;br&gt;och lagen (0000:000) om Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillåtligheten av ett visst exploateringsföretag eller annat ingrepp i mil-&lt;br&gt;jön skall prövas enligt flera av de lagar som anges i första stycket, tillämpas&lt;br&gt;2 och 3 kap. i denna lag endast vid den prövning som först äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:247.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1988/89:92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om kontinentalsockeln&lt;br&gt;dels att 4, 7 och 10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10a§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillstånd kan fogas föreskrift&lt;br&gt;som är påkallad från allmän syn-&lt;br&gt;punkt, såsom föreskrift om företa-&lt;br&gt;gets ledning, sättet för arbetenas ut-&lt;br&gt;förande, anläggningar på kontinen-&lt;br&gt;talsockeln för arbetena, karta över&lt;br&gt;arbetena, provtagning, rapportering&lt;br&gt;rörande verksamheten, använd-&lt;br&gt;ningen av produkterna och åtgärder&lt;br&gt;till bevarande av fyndighet eller&lt;br&gt;borrhål, samt föreskrift till förebyg-&lt;br&gt;gande av vattenförorening eller till&lt;br&gt;skydd för sjöfarten, fisket eller an-&lt;br&gt;nat allmänt eller enskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillstånd skall fogas de villkor&lt;br&gt;som är påkallade från allmän syn-&lt;br&gt;punkt, såsom villkor om företagets&lt;br&gt;ledning, sättet för arbetenas utfö-&lt;br&gt;rande, anläggningar på kontinental-&lt;br&gt;sockeln för arbetena, karta över ar-&lt;br&gt;betena, provtagning, rapportering&lt;br&gt;rörande verksamheten, använd-&lt;br&gt;ningen av produkterna och åtgärder&lt;br&gt;till bevarande av fyndighet eller&lt;br&gt;borrhål, samt de villkor som behövs&lt;br&gt;till skydd för miljön eller till skydd&lt;br&gt;för sjöfarten, fisket eller annat all-&lt;br&gt;mänt eller enskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd meddelas, kan bestämmas i vilken omfattning undersökning&lt;br&gt;eller utvinning skall ske för att den rätt som grundas på tillståndet skall äga&lt;br&gt;bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan även förbindas med villkor om statligt deltagande i verksam-&lt;br&gt;heten eller om utgivande till staten av avgifter för tillståndet, beräknade i&lt;br&gt;förhållande till mängden eller värdet av utvunna produkter eller på annat&lt;br&gt;sätt, eller av andel av produkterna eller med annat liknande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om viss naturtillgång på&lt;br&gt;område som omfattas av förut med-&lt;br&gt;delat tillstånd avseende annan na-&lt;br&gt;turtillgång, får arbete för undersök-&lt;br&gt;ning eller bearbetning som verkstäl-&lt;br&gt;les på grund av först uppkommen&lt;br&gt;rättighet icke hindras på grund av&lt;br&gt;rättighet som tillkommit senare.&lt;br&gt;Uppstår tvist om hur de särskilda&lt;br&gt;slagen av arbete skola bedrivas,&lt;br&gt;skall tillsynsmyndigheten, med iakt-&lt;br&gt;tagande av föreskrift som enligt 4§&lt;br&gt;har fogats vid tillståndet, bestämma&lt;br&gt;hur arbetena skola ordnas för att in-&lt;br&gt;nehavaren av äldre rättighet skall&lt;br&gt;kunna driva sitt arbete ändamålsen-&lt;br&gt;ligt och med minsta förfång för den&lt;br&gt;senare rättsinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om viss naturtillgång på&lt;br&gt;område som omfattas av förut med-&lt;br&gt;delat tillstånd avseende annan na-&lt;br&gt;turtillgång, får arbete för undersök-&lt;br&gt;ning eller bearbetning som verkstäl-&lt;br&gt;les på grund av först uppkommen&lt;br&gt;rättighet icke hindras på grund av&lt;br&gt;rättighet som tillkommit senare.&lt;br&gt;Uppstår tvist om hur de särskilda&lt;br&gt;slagen av arbete skall bedrivas, skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, med iaktta-&lt;br&gt;gande av villkor som enligt 4 § har&lt;br&gt;fogats vid tillståndet, bestämma hur&lt;br&gt;arbetena skall ordnas för att inneha-&lt;br&gt;varen av äldre rättigheter skall&lt;br&gt;kunna driva sitt arbete ändamålsen-&lt;br&gt;ligt och med minsta förfång för den&lt;br&gt;senare rättsinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om tillstånd med-&lt;br&gt;delas enligt lagen (0000:000) om Sve-&lt;br&gt;riges ekonomiska zon på område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som omfattas av förut meddelat till-&lt;br&gt;stånd enligt lagen (1966:314) om&lt;br&gt;kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anläggning och säkerhets-&lt;br&gt;zon utanför territorialgränsen till-&lt;br&gt;lämpas svensk lag med undantag av&lt;br&gt;bestämmelserna i gruvlagen&lt;br&gt;(1974:342), lagen (1974:890) om&lt;br&gt;vissa mineralfyndigheter, vattenla-&lt;br&gt;gen (1983:291) och lagstiftningen&lt;br&gt;angående jakt och fiske. Därvid an-&lt;br&gt;ses anläggningen och zonen belägna&lt;br&gt;inom närmaste del av Sveriges sjö-&lt;br&gt;territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produkt som frambringats utanfi&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anläggning och säkerhets-&lt;br&gt;zon utanför territorialgränsen till-&lt;br&gt;lämpas svensk lag med undantag av&lt;br&gt;bestämmelserna i miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387), gruvlagen (1974:342),&lt;br&gt;lagen (1974:890) om vissa mineral-&lt;br&gt;fyndigheter, vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;och lagstiftningen angående jakt och&lt;br&gt;fiske. Därvid anses anläggningen&lt;br&gt;och zonen belägna inom närmaste&lt;br&gt;del av Sveriges sjöterritorium,&lt;br&gt;territorialgränsen anses utvunnen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller ett tillstånd enligt denna lag&lt;br&gt;verksamhet som skall bedrivas utan-&lt;br&gt;för territorialgränsen, får regeringen,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, som vill-&lt;br&gt;kor ange att prövning enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387) skall ske hos&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Vad som nu har föreskrivits&lt;br&gt;gäller endast om tillstånd enligt mil-&lt;br&gt;jöskyddslagen behövs för en motsva-&lt;br&gt;rande verksamhet innanför territo-&lt;br&gt;rialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddslagen skall tillämpas&lt;br&gt;på en verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;villkor enligt första stycket. Rege-&lt;br&gt;ringen skall ange vilken myndighet&lt;br&gt;som skall utöva tillsyn enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 10 a § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § som meddelats före ikraftträdandet. Detsamma gäller tillstånd som har&lt;br&gt;meddelats i enlighet med villkor i sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förordning om ändring i förordningen (1980:789) om&lt;br&gt;åtgärder mot vattenförorening från fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § och 4 kap. 6 § förordningen (1980:789)&lt;br&gt;om åtgärder mot vattenförorening från fartyg&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Förbud mot förorening från fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utsläpp av olja från fasta eller flytande plattformar och från&lt;br&gt;andra fartyg som inte är oljetankfartyg och har en bruttodräktighet under&lt;br&gt;400 registerton gäller i stället för 2 kap. 2§ första stycket lagen (1980:424)&lt;br&gt;om åtgärder mot vattenförorening från fartyg de föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av sjöfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om utsläpp av olja från far-&lt;br&gt;tyg som befinner sig i Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon utanför Östersjöområdet&lt;br&gt;gäller i stället för 2 kap. 2§ första&lt;br&gt;stycket lagen om åtgärder mot vatten-&lt;br&gt;förorening från fartyg de föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av sjöfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Fartygs konstruktion, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska fartyg som avses i 2§&lt;br&gt;första stycket får inte användas till&lt;br&gt;sjöfart, om de saknar internationellt&lt;br&gt;oljeskyddscertifikat. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler utländska fartyg av samma stor-&lt;br&gt;lek inom Sveriges sjöterritorium.&lt;br&gt;Dessa får dock i stället för certifikat&lt;br&gt;ha en motsvarande handling utfär-&lt;br&gt;dad av behörig utländsk myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kemikalietankfartyg som&lt;br&gt;avses i 2 § tredje stycket får inte an-&lt;br&gt;vändas till sjöfart, om de saknar in-&lt;br&gt;ternationellt föroreningsskyddscer-&lt;br&gt;tifikat för transport av skadliga fly-&lt;br&gt;tande ämnen i bulk. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler utländska kemikalietankfartyg&lt;br&gt;inom Sveriges sjöterritorium. Dessa&lt;br&gt;får dock i stället för certifikat ha en&lt;br&gt;motsvarande handling utfärdad av&lt;br&gt;behörig utländsk myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket får föreskriva eller i&lt;br&gt;'Förordningen omtryckt 1983:59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:649.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1985:828.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1989:808.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska fartyg som avses i 2§&lt;br&gt;första stycket får inte användas till&lt;br&gt;sjöfart, om de saknar internationellt&lt;br&gt;oljeskyddscertifikat. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler utländska fartyg av samma stor-&lt;br&gt;lek inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon. Dessa får dock i&lt;br&gt;stället för certifikat ha en motsva-&lt;br&gt;rande handling utfärdad av behörig&lt;br&gt;utländsk myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kemikalietankfartyg som&lt;br&gt;avses i 2§ tredje stycket får inte an-&lt;br&gt;vändas till sjöfart, om de saknar in-&lt;br&gt;ternationellt föroreningsskyddscer-&lt;br&gt;tifikat för transport av skadliga fly-&lt;br&gt;tande ämnen i bulk. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler utländska kemikalietankfartyg&lt;br&gt;inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon. Dessa får dock i&lt;br&gt;stället för certifikat ha en motsva-&lt;br&gt;rande handling utfärdad av behörig&lt;br&gt;utländsk myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda fall medge undantag från för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bud som avses i första eller andra stycket, om det på annat sätt visas att farty-&lt;br&gt;get uppfyller föreskrifterna i MARPOL 73/78 eller om det i övrigt föreligger&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förordning om ändring i sjötrafikförordningen (1986:300)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2-4 §§, 2 kap. 1,2 och 4 §§ samt 3 kap. 2&lt;br&gt;och 4 §§ sjötrafikförordningen (1986:300) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjötrafik inom Sveriges sjöter-&lt;br&gt;ritorium tillämpas, om inte annat&lt;br&gt;anges i 3 §, den i London den 20 ok-&lt;br&gt;tober 1972 avslutade konventionen&lt;br&gt;om internationella regler till för-&lt;br&gt;hindrande av kollisioner till sjöss (de&lt;br&gt;internationella sjövägsreglerna)&lt;br&gt;med de ändringar som beslutades av&lt;br&gt;den Internationella Sjöfartsorgani-&lt;br&gt;sationen (IMO) den 19 november&lt;br&gt;1981 och den 19 november 1987.&lt;br&gt;Konventionen med 1981 och 1987&lt;br&gt;års ändringar publiceras i svensk&lt;br&gt;översättning i Sjöfartsverkets för-&lt;br&gt;fattningssamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjötrafik inom Sveriges sjöter-&lt;br&gt;ritorium och ekonomiska zon tilläm-&lt;br&gt;pas, om inte annat anges i 3 §, den i&lt;br&gt;London den 20 oktober 1972 avslu-&lt;br&gt;tade konventionen om internatio-&lt;br&gt;nella regler till förhindrande av kol-&lt;br&gt;lisioner till sjöss (de internationella&lt;br&gt;sjövägsreglerna) med de ändringar&lt;br&gt;som beslutades av den Internatio-&lt;br&gt;nella Sjöfartsorganisationen (IMO)&lt;br&gt;den 19 november 1981 och den 19&lt;br&gt;november 1987. Konventionen med&lt;br&gt;1981 och 1987 års ändringar publice-&lt;br&gt;ras i svensk översättning i Sjöfarts-&lt;br&gt;verkets författningssamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjötrafik inom Sveriges terri-&lt;br&gt;torium gäller de tillägg till de undan-&lt;br&gt;tag från de internationella sjövägs-&lt;br&gt;reglerna som följer av denna förord-&lt;br&gt;ning eller av föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av förord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjötrafik inom Sveriges terri-&lt;br&gt;torium och ekonomiska zon gäller&lt;br&gt;de tillägg till och undantag från de&lt;br&gt;internationella sjövägsreglerna som&lt;br&gt;följer av denna förordning eller av&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stöd av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda bestämmelser för sjötrafik i hamnar, kanaler och sär-&lt;br&gt;skilda farleder, för trafik med militära fartyg, fartyg i konvoj och sjöflygplan,&lt;br&gt;för sjötrafiken i närheten av sådana fartyg eller sjöflygplan och för trafik med&lt;br&gt;svävare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det inte strider mot till-&lt;br&gt;lämplig lag i främmande stat gäller&lt;br&gt;de internationella sjövägsreglerna&lt;br&gt;samt denna förordning och, och inte&lt;br&gt;annat anges, med stöd av förord-&lt;br&gt;ningen meddelade föreskrifter även&lt;br&gt;för trafik med svenskt fartyg utanför&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det inte strider mot till-&lt;br&gt;lämplig lag i främmande stat gäller&lt;br&gt;de internationella sjövägsreglerna&lt;br&gt;samt denna förordning och, om inte&lt;br&gt;annat anges, med stöd av förord-&lt;br&gt;ningen meddelade förskrifter även&lt;br&gt;för trafik med svenskt fartyg utanför&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium och ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Föreskrifter för trafiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i 10 a § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd enligt 3 § som medde-&lt;br&gt;lats före ikraftträdandet. Detsamma gäller tillstånd som har meddelats i enlighet med&lt;br&gt;villkor i sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket meddelar de före-&lt;br&gt;skrifter som behövs med hänsyn till&lt;br&gt;sjösäkerheten vid förande av fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket meddelar de före-&lt;br&gt;skrifter som behövs med hänsyn till&lt;br&gt;sjösäkerheten vid förande av fartyg z&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium och ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får efter samråd&lt;br&gt;med sjöfartsverket meddela före-&lt;br&gt;skrifter om fartbegränsning, förbud&lt;br&gt;mot ankring eller begränsning i rät-&lt;br&gt;ten att utnyttja vattenområde för&lt;br&gt;båttävling, vattenskidåkning eller&lt;br&gt;liknande sporter. Länsstyrelsen får&lt;br&gt;efter samråd med sjöfartsverket&lt;br&gt;meddela föreskrifter om andra be-&lt;br&gt;gränsningar och förbud som avser&lt;br&gt;rätten att använda ett vattenområde&lt;br&gt;för trafik med fartyg, om föreskrif-&lt;br&gt;ten behövs från miljösynpunkt eller&lt;br&gt;av andra säkerhetsskäl än som anges&lt;br&gt;i 1 § eller för att skydda fisket eller&lt;br&gt;anläggningar för vattenbruk och&lt;br&gt;föreskriften inte gäller handelssjö-&lt;br&gt;farten i allmän farled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får efter samråd med&lt;br&gt;ter om användande av Sveriges sjötei&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får efter samråd&lt;br&gt;med sjöfartsverket meddela före-&lt;br&gt;skrifter om fartbegränsing, förbud&lt;br&gt;mot ankring eller begränsning i rät-&lt;br&gt;ten att utnyttja vattenområde för&lt;br&gt;båttävling, vattenskidåkning eller&lt;br&gt;liknande sporter i Sveriges sjöterrito-&lt;br&gt;rium. Länsstyrelsen får efter samråd&lt;br&gt;med sjöfartsverket meddela före-&lt;br&gt;skrifter om andra begränsningar och&lt;br&gt;förbud som avser rätten att använda&lt;br&gt;ett vattenområde i Sveriges sjöterri-&lt;br&gt;torium för trafik med fartyg, om&lt;br&gt;föreskriften behövs från miljösyn-&lt;br&gt;punkt eller av andra säkerhetsskäl&lt;br&gt;än som anges i 1 § eller för att skydda&lt;br&gt;fisket eller anläggningar för vatten-&lt;br&gt;bruk coh föreskriften inte gäller&lt;br&gt;handelssjöfarten i allmän farled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjöfartsverket även meddela föreskrif-&lt;br&gt;när de är av tillfällig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som meddelar en&lt;br&gt;föreskrift enligt 1 eller 2 § skall kun-&lt;br&gt;göra föreskriften i god tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet och ombesöija att&lt;br&gt;föreskrifter som rör Sveriges sjöter-&lt;br&gt;ritorium utanför kusten eller Anger-&lt;br&gt;manälven söder om Nyland, Vä-&lt;br&gt;nern, Vättern, Mälaren, Trollhätte&lt;br&gt;kanal, Södertälje kanal eller Göta&lt;br&gt;kanal tas in i publikationen ”Under-&lt;br&gt;rättelse för sjöfarande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som meddelar en&lt;br&gt;föreskrift enligt 1 eller 2 § skall kun-&lt;br&gt;göra föreskriften i god tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet och ombesörja att&lt;br&gt;föreskrifter som rör Sveriges sjöter-&lt;br&gt;ritorium utanför kusten, Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon eller Ångermanäl-&lt;br&gt;ven söder om Nyland, Vänern, Vät-&lt;br&gt;tern, Mälaren, Trollhätte kanal, Sö-&lt;br&gt;dertälje kanal eller Göta kanal tas in&lt;br&gt;i publikationen ”Underrättelser för&lt;br&gt;sjöfarande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Säkerhetsanordningar för sjöfarten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsanordningar för sjöfar-&lt;br&gt;ten får inte inrättas inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium utan tillstånd. Säker-&lt;br&gt;hetsanordningr får inte heller änd-&lt;br&gt;ras, flyttas eller dras in utan till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsanordningar för sjöfar-&lt;br&gt;ten får inte inrättas inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium eller ekonomiska zon&lt;br&gt;utan tillstånd. Säkerhetsanord-&lt;br&gt;ningar får inte heller ändras, flyttas&lt;br&gt;eller dras in utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt första stycket prövas av sjöfartsverket. Tillstån-&lt;br&gt;den kan förenas med villkor. Ifråga om radiofyrar eller andra säkerhetsan-&lt;br&gt;ordningar med radiosändare gäller radiolagen (1966:755) och kungörelsen&lt;br&gt;(1967:466) om radiosändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket får föreskriva att tillstånd för inrättande, ändring, flyttning&lt;br&gt;eller indragning av säkerhetsanordningar inte behövs i ett visst område eller&lt;br&gt;för en viss typ av säkerhetsanordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en säkerhetsanordning är bristfällig eller vilseledande och rättelse inte&lt;br&gt;omedelbart sker efter tillsägelse hos den underhållsskyldige eller denne inte&lt;br&gt;kan anträffas omedelbart, får sjöfartsverket på den underhållsskyldiges be-&lt;br&gt;kostnad undanröja anordningen eller föranstalta om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjöfartsverket finner att be-&lt;br&gt;lysning eller något annat har anord-&lt;br&gt;nats som kan vilseleda sjöfarande,&lt;br&gt;skall verket anmäla förhållandet till&lt;br&gt;länsstyrelsen, om anordningen inte&lt;br&gt;genast kan undanröjas. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen skall meddela de föreskrifter&lt;br&gt;som behövs för att anordningen utan&lt;br&gt;dröjsmål skall undanröjas. Länssty-&lt;br&gt;relsen får därvid förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjöfartsverket finner att be-&lt;br&gt;lysning eller något annat har anord-&lt;br&gt;nats i Sveriges sjöterritorium som&lt;br&gt;kan vilseleda sjöfarande, skall ver-&lt;br&gt;ket anmäla förhållandet till länssty-&lt;br&gt;relsen, om anordningen inte genast&lt;br&gt;kan undanröjas. Länsstyrelsen skall&lt;br&gt;meddela de föreskrifter som behövs&lt;br&gt;för att anordningen utan dröjsmål&lt;br&gt;skall undanröjas. Länsstyrelsen&lt;br&gt;skall meddela de föreskrifter som&lt;br&gt;behövs för att anordningen utan&lt;br&gt;dröjsmål skall undanröjas. Länssty-&lt;br&gt;relsen får därvid förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjöfartsverket finner att belys-&lt;br&gt;ning eller något annat har anordnats&lt;br&gt;i Sveriges ekonomiska zon som kan&lt;br&gt;vilseleda sjöfarande, skall verket&lt;br&gt;meddela de föreskrifter som behövs&lt;br&gt;för att anordningen utan dröjsmål&lt;br&gt;skall undanröjas. Sjöfartsverket får&lt;br&gt;därvid förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttrandena över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop-1992/93:54&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;departementspromemorian (Ds 1990:41) Sveriges Bilaga 3&lt;br&gt;ekonomiska zon&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Förteckning av remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Hovrätten för&lt;br&gt;Västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Riksåklaga-&lt;br&gt;ren, Överbefälhavaren, Statens räddningsverk, Kustbevakningen, Sjöfarts-&lt;br&gt;verket, Luftfartsverket, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut,&lt;br&gt;Fiskeristyrelsens, Sveriges Geologiska undersökning, Statens naturvårds-&lt;br&gt;verk, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Naturvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Rikspolisstyrelsen, Boverket,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Överstyrelsen för civil beredskap, Gotlands mili-&lt;br&gt;tärkommando, Länsstyrelsen i Gotlands län, Statens vattenfallsverk, Uni-&lt;br&gt;versitets- och högskoleämbetet, Gotlands kommun, Västerviks kommun,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Sveriges Fiskares Riksförbund, Svenska Na-&lt;br&gt;turskyddsföreningen, Sveriges Redareförening, Oljeprospektering AB,&lt;br&gt;Kungliga Örlogsmannasällskapet och Svenska Maskinbefälsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Hovrätten för Västra Sverige: Från de synpunkter hovrätten har att be-&lt;br&gt;akta har den inte några erinringar mot de bedömningar och förslag som ut-&lt;br&gt;redningen lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Kammarrätten i Stockholm: Med hänsyn särskilt till ovissheten när havs-&lt;br&gt;rättskonventionen kan komma att träda i kraft och till de obestridliga förde-&lt;br&gt;lar, främst inom miljövårdsområdet, vilka inrättandet av en ekonomisk zon&lt;br&gt;skulle medföra, tillstyrker Kammarrätten att en sådan zon etableras. Den&lt;br&gt;föreslagna regleringen är i huvudsak väl ägnad för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksåklagaren: Enligt vår mening krävs ytterligare överväganden när&lt;br&gt;det gäller utformningen av lagtexten och det straffbara området. De lagar&lt;br&gt;som för närvarande reglerar de vatten som ligger utanför territorialgränsen&lt;br&gt;är bl.a. kontinentalsockellagen och lagen om rätt till fiske. Utredningen dis-&lt;br&gt;kuterar möjligheterna att arbeta in de nu nämnda reglerna i en ny lag om&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon. Denna tanke avvisades slutligen. Jag instämmer&lt;br&gt;med Överåklagaren vid regionalåklagarmyndigheterna i Göteborg att ytter-&lt;br&gt;ligare överväganden bör göras i denna fråga. Förutom att man erhåller en&lt;br&gt;bättre överskådlighet av regelsystemet så finns fördelar även att vinna också&lt;br&gt;när det gäller tydligheten och överensstämmelsen mellan de nu föreliggande&lt;br&gt;lagarnas sanktionsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Sjöfartsverket: Det är enligt Sjöfartsverkets uppfattning bättre om all&lt;br&gt;den lagstiftning som berör den ekonomiska zonen arbetas samman i en lag.&lt;br&gt;Lagstiftningen blir härigenom klarare och lättare att överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Boverket: Boverket delar arbetsgruppens bedömning att en svensk eko-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomisk zon bör inrättas och att så bör ske redan innan havsrättskonventio-&lt;br&gt;nen ratificerats. Den ekonomiska zonen är, som framgår av promemorian,&lt;br&gt;tillfredsställande utmejslad som begrepp i den allmänna folkrätten. En lag&lt;br&gt;om svensk ekonomisk zon ger bättre möjligheter att hantera naturresurs-&lt;br&gt;och miljöaspekter inom det område utanför territorialhavsgränsen, där Sve-&lt;br&gt;rige redan har fiske och kontinentalsockelrättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Arbetarskyddsstyrelsen: Arbetarskyddsstyrelsen har, efter hörande av&lt;br&gt;yrkesinspektionen och mot bakgrund av de intressen som styrelsen har att&lt;br&gt;bevaka, inte något att erinra mot innehållet i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Gotlands militärkommando: För CMKG:s del föreligger inte något hin-&lt;br&gt;der mot att Sverige inrättar en egen ekonomisk zon. Ett inrättande av en&lt;br&gt;sådan zon skulle, som framhålls i promemorian, vara förenat med olika för-&lt;br&gt;delar, inte minst från miljöskyddssynpunkt. Genom de uttalanden som finns&lt;br&gt;i 1982 års havsrättskonvention torde frågan om svensk jurisdiktion inom zo-&lt;br&gt;nen i princip vara besvarad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet: Lagförslaget,&lt;br&gt;till skillnad från havsrättskonventionens och nästan alla andra liknande lagar&lt;br&gt;med undantag av Norges lag har - även här beteckningen ”Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon” istället för t.ex. ”svensk exklusiv ekonomisk zon”. Den engelska&lt;br&gt;beteckningen för zonen - Exclusive Economic Zone - har sedan 1972, då&lt;br&gt;diskussionerna kring denna nya zon började, översatts genomgående till&lt;br&gt;svenska med ”ekonomisk zon”. Det kan vara av semantiska skäl. Men med&lt;br&gt;tanke på att ekonomisk zon har en suigeneris karaktär helt skild från territo-&lt;br&gt;rialhav och det fria havet, och kuststatens och flaggstatens rättigheter eller&lt;br&gt;friheter och skyldigheter i denna zon inte är exklusiva i ordets egentliga be-&lt;br&gt;märkelse, så kan adjektivet ”exklusiv” i den nationella lagstiftningen antyda&lt;br&gt;att kuststaten anser sig ha en allmän överhöghetsställning i ekonomisk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentarer till del V i havsrättskonventionen fäster oftast stor vikt vid&lt;br&gt;ordet ”exklusiv” och dess eventuella roll i tolkningen av konventionsbestäm-&lt;br&gt;melsena till kuststatens fördel. En sådan för kuststaten fördelaktig tolkning&lt;br&gt;blir särskilt viktig när en tvist, mellan kuststaten och flaggstaten beträffande&lt;br&gt;en ”residual right” skall lösas i enlighet med art. 59. Exempel på sådana ”re-&lt;br&gt;sidual rights” är rätten till att inrätta en kämvapenfri zon utanför territorial-&lt;br&gt;havet eller rätten till att utvidga det neutrala havsområdet i händelse av krig.&lt;br&gt;Någon förklaring på varför ordet ”exklusiv” har uteblivit ges inte i promemo-&lt;br&gt;rian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ekonomisk zon” är, enligt nämndens mening, inget självbeständigt be-&lt;br&gt;grepp. Det är konventionen som har skapat detta begrepp och det är i kon-&lt;br&gt;ventionen som ”ekonomisk zon” har fått en definition. Det är därför viktigt&lt;br&gt;att de åberopade nationella rättigheterna ses i ljuset av den balans som finns&lt;br&gt;mellan rättigheter och skyldigheter i konventionen. Förslag till lag om Sveri-&lt;br&gt;ges ekonomiska zon är, liksom nästan alla andra nationella lagar om ekono-&lt;br&gt;misk zon, baserat på havsrättskonventionens del V.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flaggstatens militära verksamhet i kuststatens ekonomiska zon är inte sär-&lt;br&gt;skilt reglerad i konventionens del V, och den allmänna uppfattningen är att&lt;br&gt;flaggstaten bör vara fri att utöva sådana verksamheter förutsatt att hänsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas till kuststatens rättigheter i zonen (art. 58, 3). Denna frihet balanseras&lt;br&gt;dock med den skyldighet som åläggs konventionsanslutna stater i art. 301.&lt;br&gt;Enligt denna artikel skall konventionsstaten avstå från att använda hot eller&lt;br&gt;bruk av våld mot en stats territoriella integritet eller politiska oberoende el-&lt;br&gt;ler på något annat sätt som är oförenligt med de folkrättsliga principer som&lt;br&gt;är nedlagda i FN:s stadga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att utöva militär verksamhet i en annan stats ekonomiska zon&lt;br&gt;är måhända en frihet oberoende av havsrättskonventionen. Skyldigheten i&lt;br&gt;art. 301 är däremot resultatet av de paketlösningar som möjliggjorde att&lt;br&gt;konventionen antogs. För att omöjliggöra eventuella missbruk av ovan-&lt;br&gt;nämnda frihet till kuststatens fåfäng, bör innehållet av artikel 301 eller dess&lt;br&gt;innebörd införas i lagförslaget som en folkrättslig skyldighet oberoende av&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Gotlands kommun: Utredarnas förslag har stora brister i genomgången&lt;br&gt;av vad förslaget egentligen innebär för kommuner och därtill saknas en ana-&lt;br&gt;lys av de kommunala kostnader som förslaget kan medföra varför utred-&lt;br&gt;ningen behöver en grundlig omarbetning. Om förslaget i sin slutliga utform-&lt;br&gt;ning på något sätt kommer att beröra en kommun och kommunal verksam-&lt;br&gt;het så måste förslaget vara så utformat att aktuell kommun ges rätt till insyn&lt;br&gt;och medinflytande i de beslut som skall fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Sveriges Redareförening: Föreningen anser det önskvärt att en interna-&lt;br&gt;tionell harmonisering kommer till stånd även på detta område. I vart fall bör&lt;br&gt;en sådan harmonisering eftersträvas i förhållande till de nordiska länderna&lt;br&gt;och EG-länderna. Föreningen är därför inte beredd att f.n. tillstyrka den&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Den lagtekniska lösningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3.1 Riksåklagaren: Enligt 2 § får regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer (tillsynsmyndighet) meddela föreskrifter om olika verksamheter&lt;br&gt;i den ekonomiska zonen. Någon tillståndsplikt för dessa verksamheter är&lt;br&gt;dock inte föreskriven i paragrafen. Detta innebär att såsom lagen är upp-&lt;br&gt;byggd i övrigt - med straffsanktioner i första hand för överskridanden av till-&lt;br&gt;stånd för viss verksamhet - krävs att regeringen eller tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;har meddelat föreskrifter för just det fall som är i fråga. Förfarandet inger&lt;br&gt;betänkligheter särskilt mot bakgrund av utformningen av lagen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Sjöfartsverket: Sjöfartsverket utgår från att stadgandet i 2 § 2 förslaget&lt;br&gt;skall förstås så att det inte kommer att vara tillåtet för andra stater att ge-&lt;br&gt;nomföra sjömätning av den svenska ekonomiska zonen. Sådan sjömätning&lt;br&gt;bör få genomföras först efter tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Länsstyrelsen i Gotlands län: Lagen om Sveriges ekonomiska zon har&lt;br&gt;karaktären av en ramlag. Länsstyrelsen menar ändå att riksdagen bör fatta&lt;br&gt;beslut om gränserna för Sveriges ekonomiska zon, liksom vilka verksamhe-&lt;br&gt;ter som får bedrivas i detta område. Därefter kan regering eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer besluta om tillstånd och olika typer av föreskrif-&lt;br&gt;ter och villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet: Nämnden kon-&lt;br&gt;staterar att även om lagförslaget formmässigt är lika kortfattat som många&lt;br&gt;andra liknande lagar, så skiljer sig förslaget innehållsmässigt från de flesta&lt;br&gt;utländska motsvarigheter, i att det inte gör något uttryckligt anspråk på de&lt;br&gt;rättigheter som havsrättskonventionen tillskriver kuststaterna i den ekono-&lt;br&gt;miska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag av Norge, har de övriga västländerna som instiftat lagar&lt;br&gt;för den ekonomiska zonen - och de är få i antalet - valt att räkna upp sina&lt;br&gt;zonrättigheter i samma ordning som i havsrättskonventionens artikel 56. Ve-&lt;br&gt;derbörande lagar i USA, Sovjetunionen, Spanien och Frankrike hör till&lt;br&gt;denna kategori. Sverige däremot har följt Norges exempel med att utan att&lt;br&gt;göra anspråk på olika kategorier av rättigheter (suveräna rättigheter, exklu-&lt;br&gt;siv jurisdiktion, jurisdiktion osv.) göra gällande vilka lagar som i fortsätt-&lt;br&gt;ningen kommer att tillämpas på olika verksamheter i den ekonomiska zo-&lt;br&gt;nen. De åberopade lagarna är lagen (1950:596) om rätt till fiske, lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln, lagen (1980:424) om åtgärder mot vat-&lt;br&gt;tenförorening från fartyg och lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning&lt;br&gt;av avfall i vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser lagen om rätt till fiske är huvudfrågan om en lag som skrivits&lt;br&gt;för att gälla i fiskevatten under statens suveränitet utan vidare skall kunna&lt;br&gt;tillämpas inom ramen för en ny rättsordning där andra stater, under vissa&lt;br&gt;villkor, kan ha rätt till fiske enligt artikel 62 i konventionen. Även om det är&lt;br&gt;ett rent hypotetiskt antagande att Sverige en dag skulle sakna kapacitet att&lt;br&gt;fånga hela den tillåtna fångstmängden inom den svenska ekonomiska zonen&lt;br&gt;och att därmed andra stater skulle få möjlighet att hävda sina fiskerättigheter&lt;br&gt;i zonen, så får man inte glömma att i händelse av en mellanstatlig tvist angå-&lt;br&gt;ende rättigheterna och skyldigheterna i en ekonomisk zon, så blir det den&lt;br&gt;folkrättsliga tolkningen av konventionsbestämmelserna som kommer att&lt;br&gt;spela den avgörande rollen - oavsett om tvistande stater har tillträtt konven-&lt;br&gt;tionen eller ej. Det är således viktigt att den nationella lagen både formmäs-&lt;br&gt;sigt och innehållsmässigt överensstämmer med konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller begränsade suveräna rättigheter och en begränsad jurisdik-&lt;br&gt;tion för kuststaten (s. 42), så anser nämnden det rimligt att i själva lagen be-&lt;br&gt;tona vilka rättigheter som staten gör anspråk på. Betydelsen av en sådan&lt;br&gt;uppräkning av rättigheter i lagen blir mer tydlig när hänsyn tas till andra rät-&lt;br&gt;tigheter som konventionstexten inte uttryckligen tillägger varken kuststaten&lt;br&gt;eller andra stater, de s.k. ”residual rights”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 59 i konventionen skall tvisten mellan kuststaten och andra&lt;br&gt;stater angående i konventionen icke-specificerade rättigheter biläggas ”med&lt;br&gt;hänsyn tagen till den vikt berörda intressen har såväl för respektive parter&lt;br&gt;som för hela det internationella samfundet”. Fakultetsnämnden vill fram-&lt;br&gt;hålla att den lagstiftningsteknik som har använts i det aktuella fallet kan be-&lt;br&gt;gränsa Sveriges möjligheter att hävda någon annan rättighet förutom den&lt;br&gt;som klart nämns i lagen. Att t.ex. i lagen nämna bara två befintliga författ-&lt;br&gt;ningar beträffande havsföroreningar istället för att göra ett allmänt anspråk&lt;br&gt;på jurisdiktion för all sorts havsförorening kan måhända ge upphov till miss-&lt;br&gt;tolkningar att endast dessa två former av föroreningar är viktiga. Åtskilliga&lt;br&gt;stater har valt att räkna upp rättigheterna enligt konventionstexten med un-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dantag av den sista kategorin, som nämns i art. 56 (c), nämligen ”andra rät-&lt;br&gt;tigheter och skyldigheter enligt denna konvention”. Några stater har fördel-&lt;br&gt;aktigt ersatt denna formulering med ”andra av folkrätten erkända rättighe-&lt;br&gt;ter”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare vill nämnden framhålla, att syftet med lagstiftningen naturligt-&lt;br&gt;vis skall vara att säkerställa största möjliga rättigheter i den ekonomiska zo-&lt;br&gt;nen för Sverige. Men det är samtidigt nödvändigt - med tanke på den ekono-&lt;br&gt;miska zonens legala status och dess sui generi karaktär - att lagens substans&lt;br&gt;stämmer med andan i konventionens del V. En lösning på problemet kan&lt;br&gt;vara en referens i lagen till tillämpligheten av allmänt erkända folkrättsliga&lt;br&gt;grundsatser då en viss rättighet eller skyldighet inte direkt nämns i lagen eller&lt;br&gt;i föreskrifter eller villkor som kommer att meddelas med stöd av lagen. Då&lt;br&gt;blir det flaggstaten som för varje omtvistad rättighet i Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon måste bevisa att denna rättighet har blivit en del av allmän folkrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Naturskyddsföreningen i Järfälla: Det lagförslag som framlagts uppfat-&lt;br&gt;tas mer som ett uttryck för den tidigare bilden att havet är oändligt, och att&lt;br&gt;de tillgångar havet och havsbotten gömmer är exploateringsbara utan nog-&lt;br&gt;granna bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Marinvetenskaplig forskning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Kustbevakningen: Vi finner det angeläget påpeka vikten av att myndig-&lt;br&gt;heten bereds möjlighet att medverka i beredningen av dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut, SMHI: Det är angelä-&lt;br&gt;get att understryka att tillkomsten av havsrättskonventionen och flera län-&lt;br&gt;ders successiva tillämpning av konventionens anda avsevärt har försvårat&lt;br&gt;den marina undersöknings- och forskningsverksamhet som SMHI och andra&lt;br&gt;bedriver i internationellt samarbete. SMHI föreslår därför att för monitoring&lt;br&gt;och forskningsexpeditioner av gemensamt intresse för länderna runt Öster-&lt;br&gt;sjön tillämpas ett tillståndssystem likt det som tillämpas för andra länders&lt;br&gt;fiskefartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det licensierade fisket bedrivs med kort varsel och huvudsakligen inom&lt;br&gt;områden som kan förutses. De monitoringexpeditioner som planeras inom&lt;br&gt;det för Helsingforskommissionens signatärsstater gemensamma ”Baltic Mo-&lt;br&gt;notoring Programme” (BMP) för Östersjön och Kattegatt bedrivs däremot&lt;br&gt;alltid på bestämda positioner, programmets innehåll är alltid känt och en&lt;br&gt;samordnad preliminär tidsplanering finns i november att tillgå för nästa år&lt;br&gt;hos HELCOM-sekretariatet, liksom hos SNV och SMHI. Detta talar för att&lt;br&gt;alla monitoring-expeditioner skulle kunna ges samma smidiga behandling&lt;br&gt;som det utländska licensierade fiskeutövandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marina forskningsprojekt med deltagande av institutioner från flera län-&lt;br&gt;der genomförs enligt planer som utarbetas med mycket god framförhållning&lt;br&gt;och där de deltagande länderna är informerade i god tid. Ansökningstiden&lt;br&gt;utgör här inget större problem, men undersökningarnas art kräver ofta en&lt;br&gt;stor flexibilitet i tillståndsutformningen. Löpande resultatutvärdering ger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning till successiva förändringar av planeringen för att uppnå bästa ut-&lt;br&gt;nyttjande av undersökningsresurser. Även i detta sammanhang borde ruti-&lt;br&gt;ner liknandet det för fiske kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att ta fram rutiner för hantering av tillstånd för undersök-&lt;br&gt;ningar inom svensk EEZ i samband med akuta händelser i havsmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Fiskeristyrelsen: Den möjlighet som finns att upprätta mellanstatliga av-&lt;br&gt;tal måste utnyttjas. Därvid bör generella tillstånd till forskningsverksamhet&lt;br&gt;kunna ges under en längre tid, förslagsvis ett år. De flesta forsknings- och&lt;br&gt;undersökningsaktiviteter både på nationell nivå och t.ex. inom ICES är pla-&lt;br&gt;nerade på kalenderårsbasis. Den politiska avspänning som nu råder i Öster-&lt;br&gt;sjöområdet borde underlätta ett sådant förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd bör som för närvarande knytas till fartyg och ej till person. I dag&lt;br&gt;tillämpas reglerna så att särskilt tillstånd ej krävs för utländsk forskare om-&lt;br&gt;bord på svenskt fartyg i svensk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeristyrelsen anser att tillståndsgivningen för forskning och undersök-&lt;br&gt;ningar inom främmande stats ekonomiska zon måste underlättas. Antingen&lt;br&gt;genom att lagtexten ändras eller att tillämpningen t.ex. genom mellanstatliga&lt;br&gt;avtal bidrar till ett smidigare förfaringssätt än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ställer krav på forsknings-, undersöknings- och övervakningsresur-&lt;br&gt;ser. Sverige har idag endast ett havsgående undersökningsfartyg med uthål-&lt;br&gt;lighet för större expeditioner. Sveriges stora arealer inom en ekonomisk zon&lt;br&gt;kräver ökade resurser i detta avseende om vi skall kunna nå upp till det an-&lt;br&gt;svar som konventionen fordrar. Vi är under nuvarande förhållande i hög&lt;br&gt;grad beroende av samarbete med andra stater. Allt bör därför göras för att&lt;br&gt;underlätta det internationella samarbetet när det gäller undersökningar och&lt;br&gt;forskning. När det gäller fiskbestånden, som är gemensamma, måste vård&lt;br&gt;och nyttjande av dessa alltid bygga på undersökningar som är samordnande&lt;br&gt;och kan drivas utan hänsyn till zongränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Institutionen för geologi och geokemi vid Stockholms universitet: Para-&lt;br&gt;grafen om marin forskning bör ange dels hur långt i förväg som tillstånd skall&lt;br&gt;inlämnas, t.ex. 6 månader före avsedd expedition, dels att svar skall lämnas&lt;br&gt;senast 3 månader efter ansökans inlämnande; svävande uttryck som ”ej&lt;br&gt;kommer att fördröjas eller förvägras på ett orimligt sätt” bör undvikas. Para-&lt;br&gt;grafen bör anges klarare att alla fredlig grundforskning relativt automatiskt&lt;br&gt;kan påräkna tillstånd även när det gäller projekt på enskild forskarnivå. Yt-&lt;br&gt;terligare skäl för denna liberala tolkning är att fri forskning knappast kan&lt;br&gt;rubriceras som ett hot mot ett lands intressen i dess ekonomiska zon. Situa-&lt;br&gt;tionen är däremot helt annorlunda vad gäller t.ex. omfattande exploate-&lt;br&gt;ringar - dylika ansökningar bör givetvis kräva noggrann prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt kan framföras att om inte 7 § i förslaget ges en mer generös tolk-&lt;br&gt;ning och tillämpning än vad som nu ofta varit fallet internationellt sett, kom-&lt;br&gt;mer detta att innebära fortsatta avsevärda frustrationer för många forskare&lt;br&gt;inom oceanografin. Egen erfarenhet anges att den nämnda tidsregeln är av&lt;br&gt;vikt - många fall (inte minst avseende arbeten på Sydamerikas Shelf) kan&lt;br&gt;anges där det överhuvudtaget inte givits något svar, trots förfrågningar i&lt;br&gt;mycket god tid. I andra fall när det besökta landets forskare inbjudits att&lt;br&gt;deltaga i en viss expedition, har vederbörande forskare funnits till hands&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;först när expeditionen är över. Vid andra tillfällen har tillstånd ej givits i god&lt;br&gt;tid, trots ansökan i god tid och trots att projektet varit i värdlandets eget&lt;br&gt;explicita intresse och delvis på dess initiativ. Vidare bör man inte ge alltför&lt;br&gt;stor vikt vid att det främst är internationellt eller bilateralt beslutade projekt&lt;br&gt;som bör få tillstånd - vilket givetvis skall ske - utan också att projekt på en-&lt;br&gt;skild forskarnivå relativt lätt ska tillåtas. Om så inte blir fallet kommer&lt;br&gt;många småprojekt att kvävas i sin linda p.g.a. överdrivna byråkratikrav och&lt;br&gt;alltför stor tidsutdräkt - och ett otal storprojekt har startat på småprojektba-&lt;br&gt;sis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Göteborgs universitets marina forskningscentrum: Det bör, om en&lt;br&gt;svensk ekonomisk zon införs, klart framgå av den föreslagna lagtexten, till-&lt;br&gt;hörande föreskrifter eller eventuella mellanstatliga avtal, vem som skall an-&lt;br&gt;söka om tillstånd för forskning i den ekonoiska zonen och för vem tillståndet&lt;br&gt;gäller - fartyg eller den enskilde forskaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraf 7 medger vidare att utländsk forskare genom mellanstatliga avtal&lt;br&gt;ges rätt att forska i Sveriges ekonomiska zon. Hur dessa avtal påverkar forsk-&lt;br&gt;ningsfartygens tillträde till den ekonomiska zonen bör närmare klargöras.&lt;br&gt;Behövs över huvud taget notifikation/tillstånd för fartyget om kravet på mel-&lt;br&gt;lanstatligt avtal är uppfyllt? Om tillstånd skall sökas, skall det ske för vaije&lt;br&gt;inpassage i den ekonomiska zonen eller kan det mellanstatliga avtalet ge en&lt;br&gt;mer generell rätt till inpassage och forskning - utan notifikation? Det är&lt;br&gt;också angeläget, inte minst för samarbetet inom marin miljöforskning och&lt;br&gt;övervakning, att utländska forskningsfartyg kan ges generella tillstånd att&lt;br&gt;operera i svenska vatten under längre perioder när de är knutna till samar-&lt;br&gt;bete med pågående svenska projekt (t.ex. SNV:s projektområde 1990-1995&lt;br&gt;om storskaliga processer i Skagerak resp. Östersjön, där samarbetet med&lt;br&gt;kringliggande nationer är av största värde). Vidare är det oklart vad som&lt;br&gt;gäller för utländsk forskare som medföljer svenskt forskningsfartyg inom den&lt;br&gt;svenska ekonomiska zonen. Anses forskaren automatiskt erhållit tillstånd&lt;br&gt;när hans vistelse i Sverige godkändes, t.ex. via en inbjudan att delta i forsk-&lt;br&gt;ningsprojektet? Idag tycks inga hinder föreligga för utländska forskare att&lt;br&gt;från svenska fartyg utforska vare sig territorialhavet eller fiskezonen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Tillsyn m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 Riksåklagaren: Enligt 16 § får vid en överträdelse som avses i 14 § och&lt;br&gt;som medfört mycket omfattande skador på miljön eller risk för sådana ska-&lt;br&gt;dor ”ett fartyg kvarhållas”. Av texten framgår emellertid inte på vem det&lt;br&gt;ankommer att fatta ett sådant beslut eller hur ett sådant beslut skall verkstäl-&lt;br&gt;las och inte heller vilka rättsverkningar som kan följa av beslutet. Det fram-&lt;br&gt;går vidare inte om ett sådant beslut kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I texten anges vidare att fartyget ”omedelbart skall frisläppas” om godtag-&lt;br&gt;bar säkerhet ställs. Det bör enligt min mening klart framgå vilket förhållande&lt;br&gt;en nu angiven åtgärd intar i förhållande till institutet kvarstad. Med tanke&lt;br&gt;på att den säkerhet som skall ställas för att möjliggöra ett ”frisläppande”&lt;br&gt;även skall omfatta ett beräknat bötesbelopp bör det enligt min mening vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt klart hur denna fråga skall handläggas. Något direkt stöd i lagtexten syn-&lt;br&gt;tes inte en sådan åtgärd ha. Inte heller framgår om kvarstadsinstitutet kan&lt;br&gt;användas vid sidan om det nu omnämnda förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Överbefälhavaren: Den 1 april 1991 infördes en ny lag om skydd för sam-&lt;br&gt;hällsviktiga anläggningar m.m. Enligt 4 § i lagen får som skyddsobjekt bl.a.&lt;br&gt;förklaras anläggningar eller områden som används eller är avsedda för ener-&lt;br&gt;giförsörjning, vattenförsörjning etc. Enligt 5§ i samma lag får också andra&lt;br&gt;anläggningar och områden förklaras vara skyddsobjekt om de är av bety-&lt;br&gt;delse för totalförsvaret och då Sverige bl.a. är i krig eller krigsfara föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren utesluter inte att vissa anläggningar, områden m.m. kan&lt;br&gt;förklaras som skyddsobjekt och att försvarsmakten därmed kan ställas inför&lt;br&gt;uppgifter att medverka i bevakningen av skyddsobjektet. Frågan får särskild&lt;br&gt;betydelse eftersom den nya lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar&lt;br&gt;m.m. är tillämplig vid skydd mot sabotage och terrorism. Det kan särskilt&lt;br&gt;komma att gälla vid konstgjorda öar och andra anläggningar med tillhörande&lt;br&gt;säkerhetszoner. Detta innebär också att polisens uppgifter påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som antytts i promemorian finns särskilda föreskrifter om försvarsmak-&lt;br&gt;tens ingripande vid kränkningar av svenskt territorium, den s.k. IKFN-för-&lt;br&gt;ordningen (1982:756). Enligt den skall försvarsmakten medverka vid kon-&lt;br&gt;troll av sjöfarten och luftfarten inom svenskt territorium och svensk fiske-&lt;br&gt;zon. Även 29-31 §§ i samma förordning bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som redan i dag åligger försvarsmakten att medverka vid till-&lt;br&gt;syn av utländskt fiske och i övrigt vid behov biträda civila myndigheter vid&lt;br&gt;ingripanden mot fartyg och luftfartg bör också avse den ekonomiska zonen.&lt;br&gt;Därigenom måste IKFN-förordningen ändras. Det bör påpekas att Överbe-&lt;br&gt;fälhavaren inte har någon erinran mot promemorians förslag att Kustbevak-&lt;br&gt;ningen skall utöva tillsyn över efterlevnaden av bestämmelser som gäller för&lt;br&gt;den ekonomiska zonen enligt förslaget till ändring i lagen (1982:395) om&lt;br&gt;Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Kustbevakningen: Kustbevakningen förutsätts i promemorian få ansva-&lt;br&gt;ret för övervakning och tillsyn inom den ekonomiska zonen. Detta finner&lt;br&gt;Kustbevakningen vara en naturlig vidareutveckling av de arbetsuppgifter&lt;br&gt;som redan åvilar myndigheten inom territorialhavet och fiskezonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av övervakningsresurser kommer emellertid att öka då den eko-&lt;br&gt;nomiska zonen inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen anser dock att behoven i princip kan tillgodoses genom&lt;br&gt;tidigareläggning av vissa redan planerade projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av en svensk ekonomisk zon innebär enligt föreliggande för-&lt;br&gt;slag ökade arbetuppgifter för Kustbevakningen rörande tillsyn och lagöver-&lt;br&gt;vakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av ökningen faller inom vattenföroreningstillsynen och kom-&lt;br&gt;mer att erfordra en övervakningskapacitet som överstiger nuvarande nivå.&lt;br&gt;Vid anläggningar för utvinning av energi i starkt trafikerade vatten som&lt;br&gt;Östersjön, Kattegatt och Skagerak bedöms behovet av övervakning komma&lt;br&gt;att öka främst inom sektorerna miljöskydd, fiskerikontroll och sjötrafik-&lt;br&gt;övervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att säkerställa möjligheterna till övervakning och ingripanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i flera och större områden samtidigt ökar i takt med den vidgade jurisdiktio-&lt;br&gt;nen. Nuvarande materiella och personella resurser bedöms för närvarande&lt;br&gt;inte svara mot behovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen bedömer att behovet kan tillgodoses genom att anskaff-&lt;br&gt;ningen av ytterligare ett planerat utsjöbevakningsfartyg av typ KBV 181 tidi-&lt;br&gt;gareläggs. Vidare bör det i räddningstjänstutredningen nämnda fjärde flyg-&lt;br&gt;planet tillföras kustbevakningen. För Västerhavets behov föreslås ett nytt&lt;br&gt;kombinerat miljöskydds- och övervakningsfartyg komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalbehov för redovisade tillkommande enheter bedöms uppgå till&lt;br&gt;tjugo personår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Rikspolisstyrelsen: Styrelsen ansluter sig till uppfattningen att en ekono-&lt;br&gt;misk zon bör inrättas och att det i första hand bör ankomma på Kustbevak-&lt;br&gt;ningen att bevaka denna zon. Om detta bevakningsområde, i enlighet med&lt;br&gt;promemorieförslaget, uttryckligen anges i lagen (1982:395) om Kustbevak-&lt;br&gt;ningens medverkan vid polisiär övervakning, torde de befogenheter som till-&lt;br&gt;kommer kustbevakningstjänstemännen vara tillräckliga för att bevakningen&lt;br&gt;från rättsliga utgångspunkter skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. En&lt;br&gt;annan sak är att Kustbevakningen, som också antyds i promemorian, torde&lt;br&gt;komma att behöva resursförstärkningar för att också i den praktiska tillämp-&lt;br&gt;ningen kunna genomföra en effektiv bevakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Gotlands militärkommando: I promemorian behandlas inte närmare i&lt;br&gt;vad mån eller hur en kuststat skall hävda sin ekonomiska zon gentemot&lt;br&gt;andra stater. Kränkningar av olika slag är tänkbara och kan i varje fall inte&lt;br&gt;uteslutas under krig och neutralitet. Frågan bör ställas om det är tillåtet en-&lt;br&gt;ligt folkrätten att använda vapenmakt för att skydda sina intressen i zonen.&lt;br&gt;Det torde vara angeläget att den frågan belyses under det fortsatta lagstift-&lt;br&gt;ningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redan gällande författningarna om fisket i den svenska fiskezonen och&lt;br&gt;om kontinentalsockeln medför vissa rättigheter och skyldigheter för Sverige.&lt;br&gt;Övervakningen av området är en av skyldigheterna. Såsom anförs i prome-&lt;br&gt;morian kräver ett inrättande av en svensk ekonomisk zon att kapaciteten för&lt;br&gt;övervakning förbättras. Ansvaret för övervakningen av zonen åvilar i första&lt;br&gt;hand Kustbevakningen. Även andra myndigheter, exempelvis polisen, tul-&lt;br&gt;len och försvarsmakten, kan emellertid också få utvidgade uppgifter till följd&lt;br&gt;av ett inrättande av en ekonomisk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen kan således komma att behöva biträde av militära myn-&lt;br&gt;digheter vid övervakningen. Under fredstid torde för CMKG:s del en sådan&lt;br&gt;uppgift normalt inte orsaka några praktiska problem som inte kan bemäst-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid förefaller det givet att det i samband med ett inrättande av en&lt;br&gt;svensk ekonomisk zon görs tillägg till eller ändringar i IKFN-förordningen.&lt;br&gt;Även om förordningen för närvarande reglerar försvarsmaktens ingripanden&lt;br&gt;vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet och en&lt;br&gt;ekonomisk zon utgör ett område utanför territorialhavet synes erforderliga&lt;br&gt;bestämmelser kunna inarbetas i detta regelverk. Härutöver bör ett inrät-&lt;br&gt;tande av en zon medföra att ändringar görs även i ÖB:s kungörelse rörande&lt;br&gt;IKFN och i Sam Incident. Genom dessa åtgärder torde ett tillfredsställande&lt;br&gt;regelverk föreligga för försvarsmaktens agerande under fred och neutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet: Lagförslaget&lt;br&gt;föreskriver att om en överträdelse av denna lag kan medföra betydande olä-&lt;br&gt;genheter ur miljösynpunkt, får tillsynsmyndigheten preja och inspektera far-&lt;br&gt;tyget. Det är visserligen i överensstämmelse med konventionen att endast&lt;br&gt;omfattande föroreningar medför ansvar, men en sådan formulering torde&lt;br&gt;lägga bevisbördan på kuststaten. Å andra sidan, stryker man ordet ”bety-&lt;br&gt;dande” i 15 § så kommer bevisbördan rimligen att ligga på flaggstaten att be-&lt;br&gt;visa att olägenheten ur miljösynpunkt inte är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Sveriges fiskares Riksförbund: I fråga om fisket bör det nuvarande regel-&lt;br&gt;systemet kunna bibehållas, dvs. vad som redan tillämpas för fiskezonen. Vi&lt;br&gt;vill i sammanhanget framhålla behovet av en god och kontinuerlig övervak-&lt;br&gt;ning av det fiske av utländska fartyg som är tillåtet i zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inrättande av en ekonomisk zon innebär också, såvitt vi kan bedöma&lt;br&gt;ökade möjligheter att tillse att reglerna för förhindrande av föroreningar och&lt;br&gt;skydd för den marina miljön följs. Även här kommer att ställas större krav&lt;br&gt;på övervakning, men förbundet anser detta vara en fråga av mycket stor vikt&lt;br&gt;för yrkesfisket. Vi vill också i detta sammanhang erinra om den mycket stora&lt;br&gt;oro som yrkesfisket känner inför en eventuell framtida oljeutvinning i Öster-&lt;br&gt;sjön och de stora negativa konsekvenserna detta kommer att få både för fis-&lt;br&gt;ket och den marina miljön som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Tillämpning lag m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Överbefälhavaren: Väsentligt är att Sverige får en exklusiv jurisdiktion&lt;br&gt;över sådana öar och anläggningar på sätt som föreslås i 17 § i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Räddningsverket: Räddningsverket biträder den principiella uppfatt-&lt;br&gt;ningen att svensk lagstiftning ska tillämpas inom den ekonomiska zonen.&lt;br&gt;Som framgår av promemorian är detta förhållande redan rådande enligt la-&lt;br&gt;gen om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att räddningstjänstlagen tillämpas bör innebära att en godtagbar kommu-&lt;br&gt;nal räddningstjänst genom 43 § kan arangeras utan orimlig ekonomisk be-&lt;br&gt;lastning för enskilda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anläggningarna ska anses belägna inom den närmaste delen av Sveri-&lt;br&gt;ges sjöterritorium, enligt 17 § i förslaget till Lag om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon, ser räddningsverket det nödvändigt att gränsdragning mellan kommu-&lt;br&gt;nerna i territorialhavet till alla delar är utklarad. Vidare är det nödvändigt&lt;br&gt;vid t.ex. tillståndsgivning till etablering i zonen att kommuntillhörighet fast-&lt;br&gt;ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Överstyrelsen för civil beredskap: Eftersom svensk lagstiftning kommer&lt;br&gt;att gälla på anlagda konstgjorda öar är det viktigt att läns och kommuners&lt;br&gt;ansvarsområden inom den ekonomiska zonen avgränsas för att klargöra re-&lt;br&gt;spektive myndigheters ansvar främst inom räddningstjänstområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Arbetarsskyddsstyrelsen: Styrelsen anser det vara betydelsefullt att&lt;br&gt;svensk lag skall tillämpas på konstgjorda öar, anläggningar och konstruktio-&lt;br&gt;ner samt i förekommande fall inom säkerhetszonen. Det är viktigt att arbets-&lt;br&gt;miljölagen kan bli tillämplig liksom arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Svenska Kommunförbundet: Enligt promemorians förslag kommer&lt;br&gt;kommunerna att få ansvaret för räddningstjänsten på konstgjorda öar och&lt;br&gt;andra anläggningar samt i säkerhetszonen om högst 500 meters radie utanför&lt;br&gt;anläggning inom den ekonomiska zonen. Ett sådant ansvar är enligt styrel-&lt;br&gt;sens mening inte rimligt eller praktiskt och ekonomiskt genomförfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte ligga i räddningstjänstlagstiftningens intentioner att en en-&lt;br&gt;skild kommun skall göra räddningsinsatser till havs vare sig innanför eller&lt;br&gt;utanför Sveriges territorialgräns. Däremot kan - och bör - staten utnyttja&lt;br&gt;enskilda kommuners räddningstjänst för här avsett ändamål men då på ren&lt;br&gt;entreprenadbasis. Vid tillståndsgivningen bör krävas att ägaren eller inneha-&lt;br&gt;vare av här berörda anläggningar själv skall svara för beredskap och insatser&lt;br&gt;för räddningstjänst på berörd anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Gotlands kommun: I 17 § av förslaget sägs att svensk lag skall tillämpas&lt;br&gt;på konstgjorda öar, anläggningar, konstruktioner och inom säkerhetszoner.&lt;br&gt;Efter en redogörelse om hur diskussionen var vid införandet av kontinental-&lt;br&gt;sockellagen kommer utredarna fram till att en sådan uppräkning görs i konti-&lt;br&gt;nentalsockellagen av de lagar som ej skall vara tillämpliga på anläggningar&lt;br&gt;enligt den lagen inte låta sig göras i lagen om den ekonomiska zonen. Detta&lt;br&gt;med hänsyn till de svårigheter som finns för att förutse vilka verksamheter&lt;br&gt;som blir aktuella. Till följd av detta synsätt har man inte heller lagt ner någon&lt;br&gt;möda på att utreda vilka effekter och vilken myndighet som berörs av svensk&lt;br&gt;lags tillämpning på dessa platser. Detta har överlämnats åt framtiden att ut-&lt;br&gt;visa. Det enda som angetts berör räddningstjänstlagens bestämmelser. Här&lt;br&gt;anges på s. 90 följande ”Kommunerna kommer att ha ansvaret för den kom-&lt;br&gt;munala räddningstjänsten även på anläggningar och i säkerhetszoner inom&lt;br&gt;den ekonomiska zonen”. Denna anmärkningsvärda slutsats går inte att hitta&lt;br&gt;stöd för i räddningstjänstlagen där det endast anges att kommunen svarar för&lt;br&gt;räddningstjänsten inom kommunen och att den kommunala räddningstjänst-&lt;br&gt;planen skall innehålla uppgifter om hamnar och deras gränser i vattnet. I den&lt;br&gt;räddningstjänstplan som upprättats av Gotlands kommun har i vart fall inte&lt;br&gt;ansvarsområdet utsträckts till att omfatta den del av havet som den ekono-&lt;br&gt;miska zonen avses omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget sägs heller om den hälso- och sjukvård som styrs av svensk lag med&lt;br&gt;en ansvarsfördelning som anknyter till den kommunala självstyrelsen och&lt;br&gt;kommunens territorium (Gotlands kommun ingår inte i något landsting.) Li-&lt;br&gt;kadant är förhållandet för den kommunala byggnadsnämndens verksamhet.&lt;br&gt;Skall dessa kommunala angelägenheter även utsträckas på samma sätt som&lt;br&gt;räddningstjänstens påstådda tillämpning eller skall den princip råda som an-&lt;br&gt;getts för miljöskyddslagen och naturresurslagen. Detta behöver belysas yt-&lt;br&gt;terligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framlagda lagförslaget innehåller flera oklarheter som kräver ytterli-&lt;br&gt;gare utredning innan förslaget kan upphöjas till lag. Ytterligare belysning&lt;br&gt;behövs av kostnadsaspekterna och deras fördelning för övervakning och till-&lt;br&gt;syn, kompetens- och ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala&lt;br&gt;myndigheter i frågor som kan påverka den kommunala verksamheten. Got-&lt;br&gt;lands kommun vill härvid framhålla att en kostnadsövervältring på kommu-&lt;br&gt;nerna inte kan accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Västerviks kommun: Enligt förslagets 17 § skall kommunerna ha ansva-&lt;br&gt;ret för den kommunala räddningstjänsten även på anläggningar och i säker-&lt;br&gt;hetszoner inom den ekonomiska zonen. Västerviks kommun framhåller på&lt;br&gt;det bestämdaste att kostnaden för denna räddningstjänst ej skall drabba en&lt;br&gt;kommun utan skall bekostas av antingen anläggningens ägare eller staten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ansvar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;7.1 Kammarrätten i Stockholm: Lagrummet innebär att, förutom böter,&lt;br&gt;även fängelse kan ådömas den som med uppsåt eller av oaktsamhet utan till-&lt;br&gt;stånd bedriver sådan verksamhet som är tillståndspliktig enligt lagen eller&lt;br&gt;bryter mot föreskrifter eller villkor som meddelats med stöd i lagen. Enligt&lt;br&gt;havsrättskonventionen får inte fängelse ådömas för dessa överträdelser. Den&lt;br&gt;föreslagna 18 § står således inte i överenskommelse med konventionen och&lt;br&gt;kan därför inte gälla när Sverige blir bundet av konventionen. För att till-&lt;br&gt;lämpningen av straffbestämmelsen i praktiken inte skall komma att strida&lt;br&gt;mot konventionen har i promemorian uttalats att de inte annat än i undan-&lt;br&gt;tagsfall bör komma i fråga att döma till fängelse när en överträdelse har för-&lt;br&gt;övats av en utlänning. En sådan lagstiftningsteknik kan inte godtas. Det bör&lt;br&gt;inte heller förekomma att samma lagbestämmelser tillämpas olika med av-&lt;br&gt;seende på svenskar och utlänningar. Kammarrätten föreslår att lagrummet&lt;br&gt;redan från början bringas i överensstämmelse med konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller straffbestämmelsen i 18 § 2 för den som bryter mot föreskrifter&lt;br&gt;eller villkor som meddelats med stöd av 2, 4, 6 eller 7 § vill domstolen ytterli-&lt;br&gt;gare framhålla. Enligt svensk rätt gäller som huvudprincip att vite inte får&lt;br&gt;sättas ut när straff kan ådömas för förfarande som förelägggandet skulle&lt;br&gt;avse. Den aktuella bestämmelsen skulle därför kunna medföra att ett ange-&lt;br&gt;läget vitesföreläggande enligt 12 § inte skulle kunna meddelas. Jfr t.ex. La-&lt;br&gt;vin, Viteslagstiftningen s. 81-89, särskilt s. 86 f. Detta är otillfredsställande.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör därför förses med ett tillägg av innebörd att ansvar dock&lt;br&gt;inte skall utkrävas, om gärningen omfattas av ett vitesföreläggande enligt&lt;br&gt;12 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Riksåklagaren: Konventionen upptar ett förbund mot frihetsstraff&lt;br&gt;(kroppsstraff) när det gäller utländska medborgare. Enligt utredningens me-&lt;br&gt;ning har Sverige, vid enbart ett inrättande av en ekonomisk zon, inte skyldig-&lt;br&gt;het att ”...i vaije enskild detalj...” i lagstiftningen följa konventionens regler&lt;br&gt;(s. 69). Det anges vidare att det ”är givet att utlänningar i praktiken inte skall&lt;br&gt;få ådömas ett frihetsstraff i ett läge då Sverige tillträder havsrättskonventio-&lt;br&gt;nen och denna trätt i kraft” (s. 69). I promemorian anges vidare att ”med&lt;br&gt;hänsyn till vad som föreskrivs i artikel 230 i havsrättskonventionen ”...bör&lt;br&gt;det dock inte komma ifråga att annat än i undnatagsfall döma till fängelse&lt;br&gt;när en överträdelse har förövats av en utlänning” (s. 91). Den nu föreslagna&lt;br&gt;ordningen är alltför oklar för att kunna accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något undantag har inte gjorts för ringa brott. Det bör övervägas om rent&lt;br&gt;bagatellartade överträdelser av föreskrifter bör föranleda straffansvar. Ge-&lt;br&gt;nom att ha en gemensam straffskala med fängelse för ett år som påföljd ges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte möjlighet att utfärda straffföreläggande vid erkända överträdelser av&lt;br&gt;mindre allvarlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges inte vilka kostnader som kan uppstå vid en lagstift-&lt;br&gt;ning av nu föreslagna ordning. För åklagarväsendet kan allmänt sägas att&lt;br&gt;arbetsläget är så ansträngt att det framstår som betänkligt att tillföra ytterli-&lt;br&gt;gare uppgifter utan motsvarande resursförstärkning. Det kan enligt min me-&lt;br&gt;ning finnas skäl att överväga om straffbestämmelser överhuvudtaget är nöd-&lt;br&gt;vändiga eller om det skulle räcka med ett administrativt sanktionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Regionåklagarmyndigheten i Umeå: Att fängelse ingår i straffskalan är&lt;br&gt;enligt min mening välmotiverat. Det ger inte bara fördelar ur utredningstek-&lt;br&gt;nisk synpunkt utan jag tror dessutom att risken av ett fängelsestraff är det&lt;br&gt;enda som kan verka avhållande när det gäller brott mot bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart böter som påföljd leder lätt till att straffet kalkyleras in som en&lt;br&gt;eventuell kostnad i den ekonomiska verksamheten. Som arbetsgruppen&lt;br&gt;framhåller kan det, mot bakgrund av artikel 230 i 1982 års havsrättskonven-&lt;br&gt;tion, bara i undantagsfall bli aktuellt att döma till fängelse när en överträ-&lt;br&gt;delse har förövats av en utlänning. Eftersom jag har svårt att tänka mig att&lt;br&gt;våra domstolar skulle utmäta olika straff bara på grund av nationalitet tror&lt;br&gt;jag att det finns anledning att räkna med att normalpåföljden stannar vid&lt;br&gt;böter. P.g.a. vad jag nyss anfört tror jag därför att kriminaliseringen bara&lt;br&gt;kommer att ha en begränsad betydelse för efterlevnaden av lagen. Kanske&lt;br&gt;borde erfarenheter av den nya lagen avvaktas på samma sätt som föreslagits&lt;br&gt;beträffande eventuella förverkande regler. Ett administrativt avgiftssystem&lt;br&gt;skulle kanske kunna fylla samma funktion om tillsynsmyndigheten hade till-&lt;br&gt;räckliga utredningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet: I 11 —19 §§ har&lt;br&gt;tillsyn, domsrätt, tillämplig lag, fråga om ansvar och påföljder reglerats på&lt;br&gt;ett jämförelsevis detaljerat sätt. Men utgångspunkten i alla dessa frågor&lt;br&gt;förefaller vara att Sverige har ensamrätt då det gäller inledandet av rättsliga&lt;br&gt;förfaranden för ådömande av straff för överträdelse av tillämpliga lagar. Det&lt;br&gt;är särskilt fallet när det handlar om miljöskydd i Sveriges ekonomiska zon.&lt;br&gt;Faktum är dock att artikel 228 i havsrättskonventionen starkt inskränker&lt;br&gt;kuststatens möjlighet att slutföra sådana förfaranden. Enligt denna artikel&lt;br&gt;skall dylika förfaranden suspenderas, om flaggstaten inlett rättsliga förfaran-&lt;br&gt;den som syftar till ådömande av straff för motsvarande anklagelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ändring av vissa lagar som rör den marina&lt;br&gt;miljön&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Dumpningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Luftfartsverket: I förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1154) om&lt;br&gt;förbud mot dumpning av avfall i vatten föreskrivs att dumpning inte får ske&lt;br&gt;från bl.a. svensk luftfartyg i det fria havet. I specialmotiveringen till bestäm-&lt;br&gt;melsen framhålls att dumpning inte omfattar kvittblivning av avfall eller&lt;br&gt;andra ämnen som direkt eller indirekt härrör från normal drift av bl.a. luft-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fartyg. Luftfartsverket förutsätter att förbudet mot dumpning inte avser flyg-&lt;br&gt;bränsle som föranleds av flygoperativa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Lagen om kustbevakningens medverkan vid polisär&lt;br&gt;bevakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Kustbevakningen: Föreliggande förslag till ändring är oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att införa en ny punkt 11. ”Sveriges ekonomiska zon”, blir inne-&lt;br&gt;börden av förslaget att lagen i dess helhet blir direkt tillämplig vid förseelser&lt;br&gt;mot lagen om Sveriges ekonomiska zon vilket bl.a. innebär rätt att med våld&lt;br&gt;inbringa fartyget i hamn, hålla förhör, medtaga till förhör, genomföra hus-&lt;br&gt;rannsakan m.m. Detta synes stå i strid med de folkrättsliga principer havs-&lt;br&gt;rättskonventionen redovisar med avseende på verkställighetsåtgärder i zo-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur kustbevakningens synvinkel är detta olyckligt. Ett klargörande efter-&lt;br&gt;strävas. Det föreslås därför att LKP ej görs generellt tillämplig beträffande&lt;br&gt;lagen om Sveriges ekonomiska zon men väl inom det geografiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet synes vara följande. Punkt 11 i LKP utgår. Övriga punkter&lt;br&gt;numreras om varvid ett förtydligande av vilka författningar som tillämpas&lt;br&gt;även inom den ekonomiska zonen kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningens förslag till lydelse av 1 § LKP blir därför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas när kustbevakningen bedriver övervakning till havs och&lt;br&gt;i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren för att hindra brott mot föreskrifter&lt;br&gt;i lagar och andra författningar som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skyddsobjekt och militära skyddsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. naturvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fornminnen och sjöfynd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fartygs registrering och identifiering samt därutöver också inom Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. åtgärder mot vattenförorening från fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. dumpning av avfall i vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 Räddningsverket: Räddningsverket anser att lagen om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg, även bör omfatta andra ämnen än olja, i likhet&lt;br&gt;med lagen om förbud mot dumpning av avfall i vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 Sjöfartsverket: Enligt 7 kap. 5 § vattenföroreningslagen kan beslutas&lt;br&gt;att åtgärd skall vidtas med ett fartyg bl.a. om det skäligen kan befaras att&lt;br&gt;utsläpp av olja eller annat skadligt ämne i strid mot gällande bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att ske. En förutsättning för beslutet är att svenskt territorium eller&lt;br&gt;svenska intressen i övrigt kan skadas i avsevärd mån. En beslutad åtgärd&lt;br&gt;kan, beroende på omständigheterna, vara av ingripande natur och avse ett&lt;br&gt;fartyg på fria havet eller i en ekonomisk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny 6 kap. 2 a§ i vattenföroreningslagen innebär till följd av&lt;br&gt;havsrättskonventionens bestämmelser att ett utländskt fartyg under gång i&lt;br&gt;territorialhavet eller den ekonomiska zonen får inspekteras med anledning&lt;br&gt;av en överträdelse i den ekonomiska zonen av en föreskrift i vattenförore-&lt;br&gt;ningslagstiftningen endast om det skett ett utsläpp som kan åstadkomma viss&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 § bygger på ingreppskonventionen och 6 kap. 2 a § på havsrätts-&lt;br&gt;konventionen. Det kan inträffa att ett fartyg skadas men inte värre än att det&lt;br&gt;kan fortsätta sin färd även om en överhängande risk för ett allvarligt utsläpp&lt;br&gt;föreligger. I ett sådant fall kan beslut om åtgärd fattas men en inspektion får&lt;br&gt;inte genomföras. Praktiskt torde det inte vara ett vanligt förekommande fall&lt;br&gt;under förutsättning att ”under gång” tolkas bokstavligen men man kan inte&lt;br&gt;bortse från att svårigheter kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Fiskelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 Sveriges Fiskares Riksförbund: Ifråga om fisket bör det nuvarande re-&lt;br&gt;gelsystemet kunna bibehållas, dvs. vad som redan tillämpas för fiskezonen.&lt;br&gt;Vi vill i sammanhanget framhålla behovet av en god och kontinuerlig över-&lt;br&gt;vakning av det fiske av utländska fartyg som är tillåtet i zonen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Naturresurslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.5.1 Boverket: Lagförslaget innebär att naturresurslagen (NRL) kommer&lt;br&gt;att tillämpas inom den svenska ekonomiska zonen. Boverket har, enligt na-&lt;br&gt;turresurslagen, den allmänna uppsikten över hushållningen med naturresur-&lt;br&gt;ser. Det ligger därför inom verkets ansvarsområde att ha en överblick också&lt;br&gt;över kust- och havsområdenas nyttjande och skydd. Boverket initierar och&lt;br&gt;bedriver också utvecklingsarbete avseende fysisk planering av kust- och&lt;br&gt;havsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom boverkets uppsiktsansvar ligger också att se till att nya verksamheter&lt;br&gt;kommer till stånd med beaktande av naturresurslagens bestämmelser. En&lt;br&gt;tydlig planerings- och beslutsordning måste skapas när det t.ex. gäller utvin-&lt;br&gt;ning av olja och gas samt när det gäller etablering av energiomvandlingsan-&lt;br&gt;läggningar. Lagförslaget om en ekonomisk zon innebär att förutsättningar&lt;br&gt;förbättrats för området utanför territorialhavsgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget (5 §) gäller att ”vid tillståndsprövning enligt 4 § skall la-&lt;br&gt;gen (1972:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillämpas”. Av motiv-&lt;br&gt;texten framgår, att i fråga om naturresurser som kommer att bli reglerade i&lt;br&gt;lagen, bör tillståndsprövningen ledas av samma syfte och hänsynstagande&lt;br&gt;som kommer till uttryck i naturresurslagen. Som en följd härav föreslås&lt;br&gt;också en ändring i naturresurslagen så att bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;NRL skall tillämpas enligt vad som är föreskrivet i lagen om Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon. Boverket tillstyrker lagförslaget i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Kontinentalsockellagen:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.6.1 Statens naturvårdsverk: SNV anser inte att miljöskyddet fått ett till-&lt;br&gt;fredsställande lagstöd i förslaget om ekonomisk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen om ändring av lagen (1966:314) om kontinental-&lt;br&gt;sockel 4 och 10 §§ innebär att miljöskyddslagen inte ska tillämpas på anlägg-&lt;br&gt;ningar och säkerhetszoner utanför territorialgränsen. Det innebär att föl-&lt;br&gt;jande för miljöskyddet viktiga punkter i ML faller bort:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den omvända bevisbördan som kan utläsas ur paragraferna om lokali-&lt;br&gt;sering, vidtagande av försiktighetsmått samt tillåtlighet enligt (4-6 §§ ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Miljöskyddstillsyn enligt 38 - 44§§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Miljöskyddstillsyn enligt 52 - 63 §§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Om Sverige ansluter sig till denna havsrättskonvention eller någon an-&lt;br&gt;nan konvention, är det ingalunda liktydigt med att konventionen upphöjs till&lt;br&gt;svensk lag. Konventionen utgör därför inget lagligt skydd för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen av de villkor som enligt lagförslaget (lagen om kontinentalsock-&lt;br&gt;eln 4 §) ska ingå i tillståndet skötes enligt lagen om kontinentalsockeln av&lt;br&gt;Sveriges Geologiska undersökningar (SGU). SNV anser att miljötillsynen av&lt;br&gt;en för Östersjön så väsentlig verksamhet bör skötas av de normala tillsyns-&lt;br&gt;myndigheterna för miljöskyddet, dvs. i första hand länsstyrelserna och na-&lt;br&gt;turvårdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således uppenbara luckor i miljöskyddet om verksamhet av ak-&lt;br&gt;tuellt slag undantas sådana regler som anges i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SNV anser således att det otvetydigt finns ett behov att stärka lagstödet&lt;br&gt;för miljöskyddet. Verket vill därför peka på två möjligheter att uppnå detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första sättet är att behålla den i promemorian föreslagna konstruktio-&lt;br&gt;nen, men att skärpa lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och lagen om&lt;br&gt;den ekonomiska zonen. Det förutsätter att det slås fast - i motivtexten eller&lt;br&gt;i lagtexten - att samma hänsyn till miljön ska tas som vid prövning enligt&lt;br&gt;ML. Det är också väsentligt att länsstyrelsen, som till skillnad från SGU har&lt;br&gt;särskild kompetens i miljöfrågor, bör ansvara för tillsynen av att miljövillkor&lt;br&gt;följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra sättet är att ML ska tillämpas utanför territorialgränsen i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen. Den praxis för villkorsgivning och tillsyn som finns utar-&lt;br&gt;betad kan då direkt tillämpas i den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.2 Koncessionsnämnden för miljöskydd: Den lagtekniska lösning som&lt;br&gt;valts kan, när det gäller förhållandet mellan den föreslagna lagen om Sveri-&lt;br&gt;ges ekonomiska zon, lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387), godtas. Koncessionsnämnden förutsätter då att, i de&lt;br&gt;fall en formell prövning enligt miljöskyddslagen inte sker, miljöskyddsaspek-&lt;br&gt;terna ändå ges samma tyngd vid prövningen enligt kontinentalsockellagen.&lt;br&gt;De myndigheter som kan komma i fråga som prövnings- resp, tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet enligt 10 a § bör endast vara de myndigheter som har motsvarande&lt;br&gt;uppgifter enligt miljöskyddslagen, dvs. koncessionsnämnden eller en läns-&lt;br&gt;styrelse i fråga om tillståndsprövning resp, statens naturvårdsverk eller en&lt;br&gt;länsstyrelse i fråga om tillsyn. I annat fall uppkommer oklarheter, bl.a. i&lt;br&gt;fråga om ordningen för överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6.3 Länsstyrelsen i Gotlands län: Länsstyrelsen anser vidare att kontinen-&lt;br&gt;talsockellagen i likhet med miljöskyddslagen bör förses med någon form av&lt;br&gt;tillåtlighetsregler när det är uttryckligen klarlagt att miljöskyddslagen inte är&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för likartade verksamheter bör vara de samma obe-&lt;br&gt;roende av om de bedrivs innanför territorialhavet eller utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6.4 Sveriges Geologiska undersökning, SGU: Det upprättade lagförslaget&lt;br&gt;innehåller vidare bestämmelser rörande tillämpningen av miljöskyddslagen&lt;br&gt;utanför territorialgränsen i samband med tillstånd enligt kontinentalsockel-&lt;br&gt;lagen. Denna fråga har på senare tid varit föremål förvissa diskussioner om&lt;br&gt;tolkningen av miljöskyddslagen i samband med offshoreverksamhet på&lt;br&gt;svensk kontinentalsockel. SGU tillstyrker att miljöskyddets intressen beak-&lt;br&gt;tas vid all verksamhet som bedrivs med stöd av tillstånd enligt kontinental-&lt;br&gt;sockellagen. Miljöskyddsvillkor kan tas in i det enskilda ärendet. Detta gäl-&lt;br&gt;ler för övrigt redan idag då regeringen kan förena tillstånd med villkor och&lt;br&gt;föreskrifter som anses nödvändiga med hänsyn till bl.a. miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU tillstyrker under vikten av det som stadgas i punkt 2 i förslaget till&lt;br&gt;övergångsbestämmelser i anslutning till ändring i lagen (1966:314) om konti-&lt;br&gt;nentalsockeln, dvs. att 10 a § inte skall tillämpas på påbörjad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6.5 Göteborgs universitets marina forskningscentrum: Miljöskyddets in-&lt;br&gt;tressen måste alltid beaktas vid verksamhet som bedrivs med tillstånd enligt&lt;br&gt;kontinentalsockellagen. Då förmodligen endast ett mindre antal anlägg-&lt;br&gt;ningar kommer att uppföras för undersökning eller utvinning av kontinental-&lt;br&gt;sockelns naturtillgångar utanför den svenska territorialgränsen, instämmer&lt;br&gt;vi, att det torde vara mest ändamålsenligt att miljöskyddsvillkoren i varje&lt;br&gt;enskilt fall regleras enligt villkoren i kontinentalsockellagen. Då undvikes&lt;br&gt;även komplicerade diskussioner om miljöskyddslagens giltighet i på nämnda&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6.6 Oljeprospektering AB, OPAB: Emellertid vill vi särskilt framhålla att&lt;br&gt;villkor till skydd för miljön vid tillståndsgivning enligt kontinentalsockella-&lt;br&gt;gen och tillämpningen av miljöskyddslagen bör vara i linje med vad som sti-&lt;br&gt;puleras i Helsingforskonventionen. Det är angeläget att Sverige ej ensidigt&lt;br&gt;inför krav som går utöver denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6.7 Svenska Naturskyddsföreningen: Naturskyddsföreningen är mycket&lt;br&gt;kritisk till utredningens förslag. Förslaget innebär att någon tillsyn enligt mil-&lt;br&gt;jöskyddslagen normalt inte ska utövas över verksamhet på internationellt&lt;br&gt;vatten. I detta avseende försämras miljöskyddet jämfört med i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu allvarligare är att utredningen vill göra sken av att prövningen enligt&lt;br&gt;kontinentalsockellagen uppfyller samma kvalitet som en prövning enligt mil-&lt;br&gt;jöskyddslagen. Man skriver: ”Över huvud taget kommer hänsynen till mil-&lt;br&gt;jön att tillmätas samma tyngd vid denna typ av verksamhet som vid andra&lt;br&gt;verksamheter som inverkar på miljön och där miljöskyddslagen är tillämp-&lt;br&gt;lig”) (s. 106).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalandet är juridiskt felaktigt, men vilseledande för den juridiskt okun-&lt;br&gt;nige. Rättstillämpning styrs av lag. Regeringen är förvaltningsmyndighet i&lt;br&gt;prövningarna enligt kontinentalsockellagen. Kontinentalsockellagen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inga kravregler som styr regeringens prövning av huruvida en verksamhet på&lt;br&gt;viss plats är tillåtlig eller inte med hänsyn till de miljörisker som föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana kravregler finns i miljöskyddslagen. Ett sätt att likställa miljöpröv-&lt;br&gt;ningen vore att i kontinentalsockellagen skriva in prövningskriterierna i&lt;br&gt;4-6 § miljöskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har med andra ord fria händer i prövningen enligt kontinen-&lt;br&gt;talsockellagen. Den får uppställa samma förutsättningar som i 4-6 §§ miljö-&lt;br&gt;skyddslagen, men den behöver inte göra det. Prövningarna kan tänkas va-&lt;br&gt;riera från tid till annan med hänsyn till bl.a. konjunkturläge och politisk kon-&lt;br&gt;stellation i regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skriver i motiven: ”De krav Helsingforskonventionen och&lt;br&gt;därtill anslutande rekommendationer uppställer kommer i fortsättningen att&lt;br&gt;beaktas inom ramen för tillståndsgivningen enligt kontinentalsockellagen”&lt;br&gt;(s. 105). Även detta uttalande är vilseledande. Regeringen styrs som pröv-&lt;br&gt;ningsmyndighet inte av internationella konventioner utan av svensk lag.&lt;br&gt;Lagstiftaren har således ett ansvar att tillse att svensk lag överensstämmer&lt;br&gt;med internationella konventioner. Utredningen föreslår inga regler om mil-&lt;br&gt;jöeffektutredningar. Det är rättsligt sett upp till respektive regering att kräva&lt;br&gt;sådana. Som miljörättsligt styrmedel motsvarar kontinentalsockellagen inte&lt;br&gt;Östersjökonventionens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att miljöskyddslagen bör göras fullt ut tillämplig på&lt;br&gt;provborrning och utvinning av olja m.m. på internationellt vatten. En till-&lt;br&gt;ståndsprövning bör ske enligt denna lag. Koncessionsnämnden för miljö-&lt;br&gt;skydd bör vara prövningsmyndighet. Miljöskyddslagen är den lag som har de&lt;br&gt;mest långtgående kraven på miljöskydd. Den kräver miljöeffektutredning i&lt;br&gt;ansökan. Det är den lag som gäller vid verksamhet, bl.a. oljeborrning, inom&lt;br&gt;territoriet. Föreningen har ingen förståelse för att sämre kravregler skulle&lt;br&gt;gälla på internationellt vatten, där miljöriskerna i princp är desamma. För-&lt;br&gt;eningen anser slutligen att en utvidgning av miljöskyddslagens räckvidd går&lt;br&gt;i linje med de direktiv som utredningen för översyn av miljölagstiftningen&lt;br&gt;arbetar efter, nämligen att harmonisera miljölagstiftningen, framför allt dess&lt;br&gt;kravregler. De förslag till lagändringar som föreslås i utredningen om Sveri-&lt;br&gt;ges ekonomiska zon går i motsatt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om Sveriges ekonomiska zon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Sveriges ekonomiska zon omfattar det havsområde utanför territorialg-&lt;br&gt;ränsen som regeringen föreskriver. Zonen får dock inte utsträckas över mitt-&lt;br&gt;linjen i förhållande till någon annan stat eller över någon annan linje som&lt;br&gt;överenskommits med annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skydd för den marina miljön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§ Den som färdas i den ekonomiska zonen eller som bedriver forskning&lt;br&gt;eller annan verksamhet i zonen skall vidta nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;skydda och bevara den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter för att skydda och bevara den marina miljön.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utnyttjande av naturtillgångar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Det krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer för verksamhet i den ekonomiska zonen som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utforskning och utvinning av naturtillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utnyttjande av naturtillgångar såsom utvinning av energi från vatten och&lt;br&gt;strömmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppförande av konstgjorda öar, anläggningar och andra inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillståndsbeslut skall anges den verksamhet som tillståndet avser och&lt;br&gt;de villkor som skall gälla för verksamheten. Ett tillstånd får begränsas till&lt;br&gt;viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Vid prövning av tillstånd som avses i 3 § skall lagen (1987:12) om hushåll-&lt;br&gt;ning med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får till skydd&lt;br&gt;för en konstgjord ö, anläggning eller annan inrättning som tillkommit med&lt;br&gt;stöd av denna lag meddela föreskrifter om en säkerhetszon om högst 500&lt;br&gt;meter runt inrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Ett tillstånd får återkallas, om tillståndshavaren inte fullgör sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt denna lag eller enligt föreskrifter eller villkor som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen eller om det annars finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd återkallas utan att tillståndshavaren åsidosatt sina skyldig-&lt;br&gt;heter, har han rätt till ersättning av staten för den skada han lider till följd&lt;br&gt;av återkallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Annan lagstiftning om verksamhet i den ekonomiska zonen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§ I fråga om fiske i den ekonomiska zonen gäller lagen (1950:596) om rätt&lt;br&gt;till fiske. I fråga om rätten att i zonen utforska kontinentalsockeln och ut-&lt;br&gt;vinna dess naturtillgångar gäller lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser till skydd mot vissa föroreningar i den marina miljön finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg och i&lt;br&gt;lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Marinvetenskaplig forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8§ Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas i den ekonomiska zonen&lt;br&gt;av utländska medborgare utan att regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer har lämnat tillstånd eller anmälan har gjorts hos den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer får föreskriva om undantag från tillstånds- eller anmäl-&lt;br&gt;ningsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får begränsas till viss tid och förenas med villkor. I fråga om åter-&lt;br&gt;kallelse av tillstånd och rätt till ersättning i ett sådant fall gäller föreskrifterna&lt;br&gt;i 6§.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rätt till oskadlig genomfart m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§ Vid tillämpningen av denna lag eller föreskrifter eller villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen skall allmänt erkända folkrättsliga grundsatser&lt;br&gt;följas, som rätten till oskadlig genomfart och överflygning av den ekono-&lt;br&gt;miska zonen liksom rätten att lägga ned och underhålla kablar och rörled-&lt;br&gt;ningar i zonen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillsyn m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt föreskrifter och villkor&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen skall utövas av den eller de myndighe-&lt;br&gt;ter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;denna lag samt föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ett föreläggande får förenas med vite.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 § En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och&lt;br&gt;handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en verksamhet bedrivs på sådant sätt att den medför uppenbar&lt;br&gt;fara för miljön eller något annat allmänt eller enskilt intresse, får tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten förbjuda verksamheten. Tillsynsmyndighetens beslut får verk-&lt;br&gt;ställas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillämplig lag, straff m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14§ På en konstgjord ö, anläggning eller annan inrättning som tillkommit&lt;br&gt;med stöd av denna lag och inom en säkerhetszon som avses i 5 §, tillämpas&lt;br&gt;svensk lag på samma sätt som om inrättningen eller säkerhetszonen varit be-&lt;br&gt;lägen inom riket. Inrättningen och den omgivande säkerhetszonen skall där-&lt;br&gt;vid anses vara belägen inom närmaste del av Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att iaktta en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 eller&lt;br&gt;5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bedriver verksamhet eller utövar forskning i strid mot 3 eller 8 § eller&lt;br&gt;åsidosätter ett villkor som har meddelats med stöd av 3 eller 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fortsätter att bedriva en verksamhet efter det att tillståndet återkallats&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket eller 8 § andra stycket andra meningen eller tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten förbjudit verksamheten med stöd av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträtt ett vitesföreläggande enligt denna lag döms inte till an-&lt;br&gt;svar för gärning som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som har begått brott som avses i 15 § döms efter svensk lag vid&lt;br&gt;svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett brott mot denna lag eller mot föreskrift eller villkor som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen förövats i den ekonomiska zonen, får åtal för brot-&lt;br&gt;tet väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet&lt;br&gt;förövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§ Andra beslut i särskilda fall än sådana som regeringen eller allmän&lt;br&gt;domstol har meddelat enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen får överklagas hos Kammarrätten i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot&lt;br&gt;dumpning av avfall i vatten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1154) om förbud mot dump-&lt;br&gt;ning av avfall i vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium får&lt;br&gt;ej från fartyg, luftfartyg eller annat&lt;br&gt;transportmedel släppas ut (dumpas)&lt;br&gt;avfall, vare sig fast ämne, vätska el-&lt;br&gt;ler gas. Dumpning får ej heller ske&lt;br&gt;från svenskt fartyg eller luftfartyg i&lt;br&gt;det fria havet. Avfall som är avsett&lt;br&gt;att dumpas i det fria havet får ej&lt;br&gt;föras ut ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny paragraf, 10 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon får inte avfall dum-&lt;br&gt;pas vare sig som fast ämne, vätska&lt;br&gt;eller gas. Dumpning får inte heller&lt;br&gt;ske från svenskt fartyg eller luftfar-&lt;br&gt;tyg i det fria havet. Avfall som är av-&lt;br&gt;sett att dumpas i det fria havet får&lt;br&gt;inte föras ut ur landet eller ur den&lt;br&gt;ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begått ett brott som avses&lt;br&gt;i 5 eller 6 § döms efter svensk lag vid&lt;br&gt;svensk domstol, även om 2 kap. 2 el-&lt;br&gt;ler 3 § brottsbalken inte är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett brott mot denna lag eller&lt;br&gt;mot någon föreskrift eller villkor som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen förövats&lt;br&gt;i Sveriges ekonomiska zon, får åtal&lt;br&gt;för brottet väckas vid den tingsrätt&lt;br&gt;vars domkrets är närmast den plats&lt;br&gt;där brottet förövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens&lt;br&gt;medverkan vid polisiär övervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:395) om kustbevakningens med-&lt;br&gt;verkan vid polisiär övervakning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas när kustbe-&lt;br&gt;vakningen bedriver övervakning till&lt;br&gt;havs och i kustvattnen samt i Vänern&lt;br&gt;och Mälaren för att hindra brott mot&lt;br&gt;föreskrifter i lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skyddsobjekt och militära&lt;br&gt;skyddsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jakt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. naturvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trafikregler och säkerhetsan-&lt;br&gt;ordningar för sjötrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder mot vattenförorening&lt;br&gt;från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. dumpning av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fornminnen och sjöfynd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fartygs registrering och identi-&lt;br&gt;fiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas när Kustbe-&lt;br&gt;vakningen bedriver övervakning till&lt;br&gt;havs och i kustvattnen samt i Vänern&lt;br&gt;och Mälaren för att hindra brott mot&lt;br&gt;föreskrifter i lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skyddsobjekt och militära&lt;br&gt;skyddsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. jakt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bevarande av den marina natur-&lt;br&gt;miljön och annan naturvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. trafikregler och säkerhetsan-&lt;br&gt;ordningar för sjötrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder mot vattenförorening&lt;br&gt;från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. dumpning av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fornminnen och sjöfynd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fartygs registrering och identi-&lt;br&gt;fiering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skydd för den marina miljön&lt;br&gt;mot andra förorenande åtgärder än&lt;br&gt;sådana som avses i 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas i fråga om över-&lt;br&gt;vakning enligt punkterna 2-8, 10 och&lt;br&gt;11 även inom Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1988:445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten-&lt;br&gt;förorening från fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 2§, 4 kap. 2§, 6 kap. 2§, 7 kap. 1, 2, 5, 10 och 11 §§ samt&lt;br&gt;8 kap. 6§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 2 a § av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;Östersjöområdet utanför detta får&lt;br&gt;olja inte släppas ut från fartyg utan&lt;br&gt;skall behållas ombord eller avläm-&lt;br&gt;nas till mottagningsanordningar för&lt;br&gt;olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra vattenområden r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon samt Östersjöom-&lt;br&gt;rådet utanför dessa vattenområden&lt;br&gt;får olja inte släppas ut från fartyg&lt;br&gt;utan skall behållas ombord eller av-&lt;br&gt;lämnas till mottagningsanordningar&lt;br&gt;för olja,&lt;br&gt;ddelar regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den myndighet som regeringen utser föreskrifter om förbud mot utsläpp&lt;br&gt;av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser får föreskriva&lt;br&gt;att fartyg inte får användas till sjö-&lt;br&gt;fart eller, såvitt avser utländska far-&lt;br&gt;tyg, till sjöfart inom Sveriges sjöter-&lt;br&gt;ritorium, om de inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har certifikat, som avses i 1 §,&lt;br&gt;eller motsvarande handlingar som&lt;br&gt;har utfärdats av behöriga utländska&lt;br&gt;myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är så underhållna att de i fråga&lt;br&gt;om konstruktion och utrustning&lt;br&gt;uppfyller föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drivs i enlighet med föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser får föreskriva&lt;br&gt;att fartyg inte får användas till sjö-&lt;br&gt;fart eller, såvitt avser utländska far-&lt;br&gt;tyg, till sjöfart inom Sveriges sjöter-&lt;br&gt;ritorium eller ekonomiska zon, om&lt;br&gt;de inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har certifikat, som avses i 1 §,&lt;br&gt;eller motsvarande handlingar som&lt;br&gt;har utfärdats av behöriga utländska&lt;br&gt;myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är så underhållna att de i fråga&lt;br&gt;om konstruktion och utrustning&lt;br&gt;uppfyller föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drivs i enlighet med föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyg skall undergå inspektion Fartyg skall undergå inspektion&lt;br&gt;när en tillsynsmyndighet som avses i när en tillsynsmyndighet som avses i&lt;br&gt;5 § anser att det behövs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 § anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utsläpp har skett från ett fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som befinner sig i Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon, gäller i fråga om rätt att&lt;br&gt;företa inspektion vad som föreskrivs&lt;br&gt;i 2a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inspektionen skall kontrolleras att fartyget och dess utrustning och&lt;br&gt;driftförhållanden uppfyller kraven på ett fullgott skydd mot vattenförore-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektion av ett utländskt fartyg&lt;br&gt;som befinner sig i Sveriges territorial-&lt;br&gt;hav eller ekonomiska zon, får med&lt;br&gt;anledning av ett förbjudet utsläpp i&lt;br&gt;den ekonomiska zonen vidtas endast&lt;br&gt;om det är uppenbart att det har skett&lt;br&gt;ett utsläpp från fartyget och att detta&lt;br&gt;utsläpp har medfört eller kan med-&lt;br&gt;föra betydande skador på stränder i&lt;br&gt;Sverige eller därmed sammanhäng-&lt;br&gt;ande intressen eller på tillgångar i&lt;br&gt;Sveriges territorialhav eller ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket får inspektion av ett ut-&lt;br&gt;ländskt fartyg som befinner sig i Sve-&lt;br&gt;riges territorialhav eller ekonomiska&lt;br&gt;zon ske, om det finns grundad anled-&lt;br&gt;ning till misstanke om ett förbjudet&lt;br&gt;utsläpp i den ekonomiska zonen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utsläppet har medfört eller kan&lt;br&gt;medföra sådana betydande skador&lt;br&gt;som avses i första stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fartygets befälhavare har vägrat&lt;br&gt;att lämna begärda uppgifter om far-&lt;br&gt;tyget och överträdelsen eller har&lt;br&gt;lämnat uppgifter som uppenbarligen&lt;br&gt;inte överensstämmer med verkliga&lt;br&gt;förhållanden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inspektionen är påkallad av&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser får föreskriva&lt;br&gt;sådana begränsningar av eller för-&lt;br&gt;bud mot trafik i farvatten inom Sve-&lt;br&gt;riges sjöterritorium som behövs för&lt;br&gt;att förebygga vattenföroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen utser får föreskriva&lt;br&gt;sådana begränsningar av eller för-&lt;br&gt;bud mot trafik i farvatten inom Sve-&lt;br&gt;riges sjöterritorium och ekonomiska&lt;br&gt;zon som behövs för att förebygga&lt;br&gt;vattenföroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen utser meddelar så-&lt;br&gt;dana föreskrifter om läktring av&lt;br&gt;skadliga ämnen inom Sveriges sjö-&lt;br&gt;territorium som behövs för att före-&lt;br&gt;bygga vattenföroreningar. Före-&lt;br&gt;skrifterna får avse förbud mot läkt-&lt;br&gt;ring inom vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen utser meddelar så-&lt;br&gt;dana föreskrifter om läktring av&lt;br&gt;skadliga ämnen inom Sveriges sjö-&lt;br&gt;territorium och ekonomiska zon&lt;br&gt;som behövs för att förebygga vatten-&lt;br&gt;föroreningar. Föreskrifterna får&lt;br&gt;avse förbud mot läktring inom vissa&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker utsläpp av olja eller något&lt;br&gt;annat skadligt ämne från ett fartyg i&lt;br&gt;strid mot gällande bestämmelser el-&lt;br&gt;ler kan det skäligen befaras att så&lt;br&gt;kommer att ske och finns det grun-&lt;br&gt;dad anledning att anta att svenskt&lt;br&gt;territorium eller svenska intressen i&lt;br&gt;övrigt kan skadas härigenom i avse-&lt;br&gt;värd mån, får sjöfartsverket och an-&lt;br&gt;nan myndighet som regeringen utser&lt;br&gt;meddela de förbud och föreläggan-&lt;br&gt;den, som är nödvändiga för att före-&lt;br&gt;bygga eller begränsa vattenförore-&lt;br&gt;ning, såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbud mot fartygets avgång el-&lt;br&gt;ler vidare resa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbud att påbörja eller fort-&lt;br&gt;sätta lastning, lossning, läktring eller&lt;br&gt;bunkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbud att använda viss utrust-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föreläggande att fartyget skall&lt;br&gt;följa en viss färdväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föreläggande att fartyget skall&lt;br&gt;anlöpa eller avgå från en viss hamn&lt;br&gt;eller annan uppehållsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. föreläggande i fråga om farty-&lt;br&gt;gets framförande eller drift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. föreläggande att läktra olja el-&lt;br&gt;ler annat skadligt ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker utsläpp av olja eller något&lt;br&gt;annat skadligt ämne från ett fartyg i&lt;br&gt;strid mot gällande bestämmelser el-&lt;br&gt;ler kan det skäligen befaras att så&lt;br&gt;kommer att ske och finns det grun-&lt;br&gt;dad anledning att anta att svenskt&lt;br&gt;territorium, tillgångar i Sveriges eko-&lt;br&gt;nomiska zon eller svenska intressen&lt;br&gt;i övrigt kan skadas härigenom i avse-&lt;br&gt;värd mån, får Sjöfartsverket och an-&lt;br&gt;nan myndighet som regeringen utser&lt;br&gt;meddela de förbud och föreläggan-&lt;br&gt;den, som är nödvändiga för att före-&lt;br&gt;bygga eller begränsa vattenförore-&lt;br&gt;ning, såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbud mot fartygets avgång el-&lt;br&gt;ler vidare resa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbud att påbörja eller fort-&lt;br&gt;sätta lastning,lossning, läktring eller&lt;br&gt;bunkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbud att använda viss utrust-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föreläggande att fartyget skall&lt;br&gt;följa en viss färdväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föreläggande att fartyget skall&lt;br&gt;anlöpa eller avgå från en viss hamn&lt;br&gt;eller annan uppehållsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. föreläggande i fråga om farty-&lt;br&gt;gets framförande eller drift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. föreläggande att läktra olja el-&lt;br&gt;ler annat skadligt ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som med stöd av&lt;br&gt;4, 5 eller 6 § har förbjudit ett fartygs&lt;br&gt;avgång eller vidare resa skall, om&lt;br&gt;fartyget befinner sig inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium, genast anmäla beslu-&lt;br&gt;tet för polis-, tull- och lotsmyndighe-&lt;br&gt;terna samt kustbevakningen. Polis-&lt;br&gt;myndigheten skall, om det behövs,&lt;br&gt;vidta åtgärder för att förhindra över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som med stöd av&lt;br&gt;4, 5 eller 6 § har förbjudit ett fartygs&lt;br&gt;avgång eller vidare resa skall, om&lt;br&gt;fartyget befinner sig inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium eller, i fråga om beslut&lt;br&gt;enligt 4 eller 5§, Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon, genast anmäla beslutet&lt;br&gt;för polis-, tull- och lotsmyndighe-&lt;br&gt;terna samt Kustbevakningen. Polis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädelse av förbudet. Hill- och lots-&lt;br&gt;myndigheterna skall, så länge förbu-&lt;br&gt;det gäller, inställa de förrättningar&lt;br&gt;för fartygets resa som ankommer på&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten skall, om det behövs,&lt;br&gt;vidta åtgärder för att förhindra över-&lt;br&gt;trädelse av förbudet. Tull- och lots-&lt;br&gt;myndighetema skall, så länge förbu-&lt;br&gt;det gäller, inställa de förrättningar&lt;br&gt;för fartygets resa som ankommer på&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller förbudet ett svenskt fartyg som befinner sig inom främmande lands&lt;br&gt;sjöterritorium, är befälhavaren skyldig att på begäran av svensk utlandsmyn-&lt;br&gt;dighet lämna fartygets nationalitetshandlingar till denna myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar föreskrif-&lt;br&gt;ter om sådan märkning av olja ombord på fartyg som behövs för att det skall&lt;br&gt;kunna fastställas varifrån förorenande olja har kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undersöka varifrån förore-&lt;br&gt;nande olja har kommit får polismyn-&lt;br&gt;dighet eller den myndighet som har&lt;br&gt;befogenhet att meddela beslut enligt&lt;br&gt;5 § ta oljeprov ombord på ett fartyg&lt;br&gt;och för sådant ändamål avbryta far-&lt;br&gt;tygets resa, om det inte leder till nå-&lt;br&gt;gon väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undersöka varifrån förore-&lt;br&gt;nande olja har kommit får polismyn-&lt;br&gt;dighet eller den myndighet som har&lt;br&gt;befogenhet att meddela beslut enligt&lt;br&gt;5 § ta oljeprov ombord på ett fartyg&lt;br&gt;och för sådant ändamål avbryta far-&lt;br&gt;tygets resa, om det inte leder till nå-&lt;br&gt;gon väsentlig olägenhet. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller dock i fråga om ut-&lt;br&gt;ländska fartyg endast om fartyget be-&lt;br&gt;finner sig inom Sveriges sjöterrito-&lt;br&gt;rium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det skäligen antas att vattenföroreningsavgift skall tas ut, får Kustbe-&lt;br&gt;vakningen eller annan myndighet som regeringen utser meddela de förbud&lt;br&gt;eller förelägganden beträffande fartyget som är nödvändiga för att säkra be-&lt;br&gt;visning, såsom förbud mot fartygets avgång eller vidare resa eller föreläg-&lt;br&gt;gande att fartyget skall anlöpa viss hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd enligt första stycket som&lt;br&gt;riktas mot ett utländskt fartyg, som&lt;br&gt;befinner sig i Sveriges territorialhav&lt;br&gt;eller ekonomiska zon, får med anled-&lt;br&gt;ning av ett förbjudet utsläpp i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen vidtas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är klarlagt att det har skett&lt;br&gt;ett utsläpp från fartyget och 2. detta&lt;br&gt;utsläpp har medfört eller kan med-&lt;br&gt;föra betydande skador på stränder i&lt;br&gt;Sverige eller därmed sammanhäng-&lt;br&gt;ande intressen eller på tillgångar i&lt;br&gt;Sveriges territorialhav eller ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det inte längre fog för en åtgärd enligt första stycket, skall åtgärden&lt;br&gt;omedelbart hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 33 e, 33 f och 40 a §§ lagen (1950:596) om rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till fiske skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag avser rätten till fiske&lt;br&gt;inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;svensk fiskezon. I fall som särskilt&lt;br&gt;angivas gäller lagen även svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför fiskezonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskezonen omfattar det havsom-&lt;br&gt;råde utanför territorialgränsen vid&lt;br&gt;Sveriges kuster som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Den får dock ej utsträckas&lt;br&gt;över mittlinjen i förhållande till an-&lt;br&gt;nan stat eller annan linje varom över-&lt;br&gt;enskommelse träffas med annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lagen föreskrives om fiske i&lt;br&gt;allmänt vatten gäller även i fiskezo-&lt;br&gt;nen, dock med de begränsningar&lt;br&gt;som föranledas av lagen om konti-&lt;br&gt;nentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 33 a och 33 b §§&lt;br&gt;gälla även vid fiske från svenskt far-&lt;br&gt;tyg på internationellt vatten utanför&lt;br&gt;svensk fiskezon. Bestämmelserna i&lt;br&gt;33 c § skola jämväl tillämpas på så-&lt;br&gt;dant vatten beträffande redskap som&lt;br&gt;utsatts från svenska fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om fiskets vård och be-&lt;br&gt;drivande inom område som avses i 1&lt;br&gt;§ första stycket samt för svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför fiskezonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag avser rätten till fiske&lt;br&gt;inom Sveriges sjöterritorium och&lt;br&gt;ekonomiska zon. I fall som särskilt&lt;br&gt;anges gäller lagen även svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför den ekonomiska&lt;br&gt;zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lagen föreskrivs om fiske i&lt;br&gt;allmänt vatten gäller även i Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon, dock med de be-&lt;br&gt;gränsningar som föranleds av lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserom den ekonomiska&lt;br&gt;zonens omfattning föreskrivs av re-&lt;br&gt;geringen enligt lagen (0000:000) om&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 33 a och 33 b §§&lt;br&gt;gäller även vid fiske från svenskt far-&lt;br&gt;tyg på internationellt vatten utanför&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 33 c § skall även tillämpas&lt;br&gt;på sådant vatten beträffande red-&lt;br&gt;skap som utsatts från svenska fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om fiskets vård och&lt;br&gt;bedrivande inom område som avses&lt;br&gt;i 1 § första stycket samt för svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför den ekonomiska&lt;br&gt;zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett brott mot denna lag eller Har ett brott mot denna lag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:935.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot någon föreskrift, som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen, förövats i fis-&lt;br&gt;kezonen, får åtal för brottet väckas&lt;br&gt;vid den tingsrätt vars domkrets är&lt;br&gt;närmast den plats där brottet för-&lt;br&gt;övades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot någon föreskrift, som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen, förövats i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen, får åtal för brot-&lt;br&gt;tet väckas vid den tingsrätt vars&lt;br&gt;domkrets är närmast den plats där&lt;br&gt;brottet förövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om kontinentalsockeln&lt;br&gt;dels att 4, 7 och 10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillstånd kan fogas föreskrift&lt;br&gt;som är påkallad från allmän syn-&lt;br&gt;punkt, såsom föreskrift om företa-&lt;br&gt;gets ledning, sättet för arbetenas ut-&lt;br&gt;förande, anläggningar på kontinen-&lt;br&gt;talsockeln för arbetena, karta över&lt;br&gt;arbetena, provtagning, rapportering&lt;br&gt;rörande verksamheten, användning&lt;br&gt;av produkterna och åtgärder till be-&lt;br&gt;varande av fyndighet eller borrhål,&lt;br&gt;samt föreskrift till förebyggande av&lt;br&gt;vattenförorening eller till skydd för&lt;br&gt;sjöfarten, fisket eller annat allmänt&lt;br&gt;eller enskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillstånd skall fogas de villkor&lt;br&gt;som är påkallade från allmän syn-&lt;br&gt;punkt, såsom villkor om företagets&lt;br&gt;ledning, sättet för arbetenas utfö-&lt;br&gt;rande, anläggningar på kontinental-&lt;br&gt;sockeln för arbetena, karta över ar-&lt;br&gt;betena, provtagning, rapportering&lt;br&gt;rörande verksamheten, användning&lt;br&gt;av produkterna och åtgärder till be-&lt;br&gt;varande av fyndighet eller borrhål,&lt;br&gt;samt de villkor som behövs till skydd&lt;br&gt;för miljön eller till skydd för sjöfar-&lt;br&gt;ten, fisket eller annat allmänt eller&lt;br&gt;enskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd meddelas, kan bestämmas i vilken omfattning undersökning&lt;br&gt;eller utvinning skall ske för att den rätt som grundas på tillståndet skall äga&lt;br&gt;bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd kan även förbindas med villkor om statligt deltagande i verksam-&lt;br&gt;heten eller om utgivande till staten av avgifter för tillståndet, beräknade i&lt;br&gt;förhållande till mängden eller värdet av utvunna produkter eller på annat&lt;br&gt;sätt, eller av andel av produkterna eller med annat liknande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om viss naturtillgång på&lt;br&gt;område som omfattas av förut med-&lt;br&gt;delat tillstånd avseende annan na-&lt;br&gt;turtillgång, får arbete för undersök-&lt;br&gt;ning eller bearbetning som verkstäl-&lt;br&gt;les på grund av först uppkommen&lt;br&gt;rättighet icke hindras på grund av&lt;br&gt;rättighet som tillkommit senare.&lt;br&gt;Uppstår tvist om hur de särskilda&lt;br&gt;slagen av arbete skola bedrivas,&lt;br&gt;skall tillsynsmyndigheten, med iakt-&lt;br&gt;tagande av föreskrift som enligt 4 §&lt;br&gt;har fogats vid tillståndet, bestämma&lt;br&gt;hur arbetena skola ordnas för att in-&lt;br&gt;nehavaren av äldre rättighet skall&lt;br&gt;kunna driva sitt arbete ändamålsen-&lt;br&gt;ligt och med minsta förfång för den&lt;br&gt;senare rättsinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om viss naturtillgång på&lt;br&gt;område som omfattas av förut med-&lt;br&gt;delat tillstånd avseende annan na-&lt;br&gt;turtillgång, får arbete för undersök-&lt;br&gt;ning eller bearbetning som verkstäl-&lt;br&gt;les på grund av först uppkommen&lt;br&gt;rättighet icke hindras på grund av&lt;br&gt;rättighet som tillkommit senare.&lt;br&gt;Uppstår tvist om hur de särskilda&lt;br&gt;slagen av arbete skall bedrivas, skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, med iaktta-&lt;br&gt;gande av villkor som enligt 4 § har&lt;br&gt;fogats vid tillståndet, bestämma hur&lt;br&gt;arbetena skall ordnas för att inneha-&lt;br&gt;varen av äldre rättigheter skall&lt;br&gt;kunna driva sitt arbete ändamålsen-&lt;br&gt;ligt och med minsta förfång för den&lt;br&gt;senare rättsinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om tillstånd med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1974:343.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anläggning och säkerhets-&lt;br&gt;zon utanför territorialgränsen till-&lt;br&gt;lämpas svensk lag med undantag av&lt;br&gt;bestämmelserna i minerallagen&lt;br&gt;(1991:45), vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;och lagstiftningen angående jakt och&lt;br&gt;fiske. Därvid anses anläggningen&lt;br&gt;och zonen belägna inom närmaste&lt;br&gt;del av Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delas enligt lagen (0000:000) om Sve-&lt;br&gt;riges ekonomiska zon på område&lt;br&gt;som omfattas av förut meddelat till-&lt;br&gt;stånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anläggning och säkerhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;zon utanför territorialgränsen till-&lt;br&gt;lämpas svensk lag med undantag av&lt;br&gt;bestämmelserna i miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387), om inte annat följer av&lt;br&gt;10 a§, samt minerallagen (1991:45),&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) och lagstift-&lt;br&gt;ningen angående jakt och fiske.&lt;br&gt;Därvid anses anläggningen och zo-&lt;br&gt;nen belägna inom närmaste del av&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller ett tillstånd enligt denna lag&lt;br&gt;verksamhet som skall bedrivas utan-&lt;br&gt;för territorialgränsen, får regeringen,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, som vill-&lt;br&gt;kor för tillståndet ange att prövning&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen (1969:387)&lt;br&gt;skall ske hos den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer. Vad som nu har&lt;br&gt;föreskrivits gäller endast om tillstånd&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen behövs för&lt;br&gt;en motsvarande verksamhet innanför&lt;br&gt;territorialgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddslagen skall tillämpas&lt;br&gt;på en verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;villkor enligt första stycket. Rege-&lt;br&gt;ringen skall ange vilken myndighet&lt;br&gt;som skall utöva tillsyn enligt miljö-&lt;br&gt;skyddslagen över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 10 a § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd enligt&lt;br&gt;3 § som meddelats före ikraftträdandet. Detsamma gäller tillstånd som har&lt;br&gt;meddelats i enlighet med villkor i sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:49.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387), natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndigheter,&lt;br&gt;väglagen (1971:948), lagen (1902:71&lt;br&gt;s. 1), innefattande vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om elektriska anläggningar, la-&lt;br&gt;gen (1978:160) om vissa rörled-&lt;br&gt;ningar, luftfartslagen (1957:297),&lt;br&gt;minerallagen (1991:45), lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln&lt;br&gt;och lagen (1983:293) om inrättande,&lt;br&gt;utvidgning och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;skall tillämpas enligt vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387), natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822), lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndigheter,&lt;br&gt;väglagen (1971:948), lagen (1902:71&lt;br&gt;s. 1), innefattande vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om elektriska anläggningar, la-&lt;br&gt;gen (1978:160) om vissa rörled-&lt;br&gt;ningar, luftfartslagen (1957:297),&lt;br&gt;minerallagen (1991:45), lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;br&gt;lagen (1983:293) om inrättande, ut-&lt;br&gt;vidgning och avlysning av allmän&lt;br&gt;farled och allmän hamn och lagen&lt;br&gt;(0000:000) om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:247.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 26, 27 och 27b§§ räddningstjänstlagen&lt;br&gt;(1986:1102) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flyghaverier inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium, med undantag för&lt;br&gt;vattendrag, kanaler, hamnar samt&lt;br&gt;andra insjöar än Vänern, Vättern&lt;br&gt;och Mälaren, skall Luftfartsverket&lt;br&gt;svara för räddningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flyghaverier inom Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon och inom Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium, med undantag för&lt;br&gt;vattendrag, kanaler, hamnar samt&lt;br&gt;andra insjöar än Vänern, Vättern&lt;br&gt;och Mälaren, skall Luftfartsverket&lt;br&gt;svara för räddningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket skall svara för förebyggande räddningsinsatser mot ska-&lt;br&gt;dor, när ett luftfartyg är nödställt eller när fara hotar lufttrafiken. Verket&lt;br&gt;skall också svara för efterforskning av luftfartyg som saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium,&lt;br&gt;med undantag för vattendrag, kana-&lt;br&gt;ler, hamnar samt andra insjöar än&lt;br&gt;Vänern, Vättern och Mälaren, skall&lt;br&gt;Sjöfartsverket svara för efterforsk-&lt;br&gt;ning och räddning av människor,&lt;br&gt;som är eller kan befaras vara i sjö-&lt;br&gt;nöd, och för sjuktransporter från&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges ekonomiska zon&lt;br&gt;och inom Sveriges sjöterritorium,&lt;br&gt;med undantag för vattendrag, kana-&lt;br&gt;ler, hamnar samt andra insjöar än&lt;br&gt;Vänern, Vättern och Mälaren, skall&lt;br&gt;Sjöfartsverket svara för efterforsk-&lt;br&gt;ning och räddning av människor,&lt;br&gt;som är eller kan befaras vara i sjö-&lt;br&gt;nöd, och för sjuktransporter från&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges sjöterritorium,&lt;br&gt;med undantag för vattendrag, kana-&lt;br&gt;ler, hamnar samt andra insjöar än&lt;br&gt;Vänern, Vättern och Mälaren, skall&lt;br&gt;Kustbevakningen svara för rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten, när olja eller andra&lt;br&gt;skadliga ämnen har kommit ut i vatt-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Sveriges ekonomiska och&lt;br&gt;inom Sveriges sjöterritorium, med&lt;br&gt;undantag för vattendrag, kanaler,&lt;br&gt;hamnar samt andra insjöar än Vä-&lt;br&gt;nern, Vättern och Mälaren, skall&lt;br&gt;Kustbevakningen svara för rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten, när olja eller andra&lt;br&gt;skadliga ämnen har kommit ut i vatt-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-09-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Holstad,&lt;br&gt;justitierådet Hans Danelius.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 augusti 1992 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Olof Johansson beslutat inhämta lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om Sveriges ekonomiska zon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i&lt;br&gt;vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid&lt;br&gt;polisiär övervakning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagom ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Stefan Ruben-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om Sveriges ekonomiska zon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna formuleringen av andra meningen torde kunna uppfattas så,&lt;br&gt;att den ekonomiska zonen aldrig får utsträckas över mittlinjen i förhållande&lt;br&gt;till annan stat. Så bör emellertid kunna ske om avtal träffas med annan stat&lt;br&gt;om en avgränsning som avviker från mittlinjen. Bestämmelsen bör därför få&lt;br&gt;den utformningen att det i första hand är den avtalade avgränsningslinjen&lt;br&gt;som skall tillämpas. Om något avtal inte träffats bör däremot gälla att mitt-&lt;br&gt;linjen inte får överskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta sammanhang avses med en mittlinje bör närmare anges i&lt;br&gt;ett andra stycke. Därvid kan den definition som använts i artikel 6 i 1958 års&lt;br&gt;konvention om kontinentalsockeln tjäna till vägledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner att 1 § lämpligen kan utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Sveriges ekonomiska zon omfattar det havsområde utanför territorial-&lt;br&gt;gränsen som regeringen föreskriver. Zonen får dock inte utsträckas över en&lt;br&gt;avgränsningslinje som överenskommits med annan stat eller, i avsaknad av&lt;br&gt;sådan överenskommelse, över mittlinjen i förhållande till den andra staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mittlinje förstås en linje, på vilken varje punkt är belägen på lika&lt;br&gt;stort avstånd från de närmaste punkterna på de baslinjer varifrån bredden&lt;br&gt;av Sveriges och den andra statens territorialhav räknas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för den marina miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som anges nedan i anslutning till 7 § anser lagrådet att andra stycket&lt;br&gt;i den paragrafen bör infogas som en särskild paragraf, 3 §, under denna ru-&lt;br&gt;brik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redaktionella skäl bör ordet ”Bestämmelser” ersättas av orden ”Ytter-&lt;br&gt;ligare bestämmelser” samt ordet ”också” utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande av naturtillgångar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som anges nedan i anslutning till 7 § anser lagrådet att första stycket&lt;br&gt;i den paragrafen bör infogas som en särskild paragraf, 4 §, under denna ru-&lt;br&gt;brik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf blir i lagrådets förslag 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det i den föreslagna 4 § görs klart att såväl rätten till fiske som&lt;br&gt;rätten till utnyttjande av kontinentalsockeln i den ekonomiska zonen regle-&lt;br&gt;ras i andra författningar, är det naturligt att i nu förevarande paragraf mar-&lt;br&gt;kera att dess tillämpningsområde är begränsat till andra former av utnytt-&lt;br&gt;jande av den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att därvid bygga på vad som i havsrättskonventionen&lt;br&gt;anges om kuststatens rättigheter i den ekonomiska zonen. Av konventionen&lt;br&gt;framgår att det är kuststaten förebehållet att utforska, utvinna och på annat&lt;br&gt;sätt utnyttja naturtillgångarna i zonen (artikel 56). Kuststaten har också rätt&lt;br&gt;att bestämma över uppförande och användning av konstgjorda öar (artikel&lt;br&gt;60 punkt 1 a) och av anläggningar och andra inrättningar i zonen. Den senare&lt;br&gt;rätten är dock - bortsett från det speciella fall som behandlas i artikel 60&lt;br&gt;punkt 1 c - begränsad såtillvida som det endast är fråga om inrättningar som&lt;br&gt;tjänar ekonomiska ändamål (for... economic purposes, a (des) fins écono-&lt;br&gt;miques) (artikel 60 punkt 1 b). Denna begränsning bör komma till uttryck i&lt;br&gt;lagtexten, eftersom ett krav på svensk myndighets tillstånd till uppförande&lt;br&gt;av alla slags inrättningar i zonen inte torde överensstämma med folkrättsliga&lt;br&gt;principer (jfr Oppenheim’s International Law, Ninth edition 1992, vol. 1,&lt;br&gt;s.795).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att paragrafen får följande utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Med avseende på andra naturtillgångar i den ekonomiska zonen än som&lt;br&gt;avses i 4 § krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utforskning, utvinning och annat utnyttjande av sådana naturtill-&lt;br&gt;gångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppförande och användning av konstgjorda öar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppförande och användning i kommersiellt syfte av anläggningar och&lt;br&gt;andra inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillståndsbeslut skall anges den verksamhet som tillståndet avser och&lt;br&gt;de villkor som skall gälla för verksamheten. Ett tillstånd får begränsas till&lt;br&gt;viss tid.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa paragrafer blir i lagrådets förslag 6 och 7 §§. Hänvisningen i 4 § till 3 §&lt;br&gt;bör med lagrådets numrering ersättas av en hänvisning till 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf blir i lagrådets förslag 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens andra stycke skall en tillståndshavare, om ett tillstånd&lt;br&gt;återkallas utan att tillståndshavaren åsidosatt sina skyldigheter, ha rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten för ”den skada han lider till följd av återkallelsen”. I&lt;br&gt;specialmotiveringen till bestämmelsen anmärker departementschefen att&lt;br&gt;den har sin motsvarighet i 7 kap. 5 § minerallagen, som i sin tur hämtat regeln&lt;br&gt;från 14 kap. 5 § plan- och bygglagen. Detta innebär enligt departementsche-&lt;br&gt;fen att tillståndshavaren inte ersätts för utebliven vinst. Enligt lagrådets me-&lt;br&gt;ning framgår inte den önskade innebörden av den valda lagtexten (jfr.&lt;br&gt;Bengtsson, Ersättning vid offentliga ingrepp, andra delen, s. 174). För att nå&lt;br&gt;den avsedda begränsningen i rätten till ersättning bör, till överensstämmelse&lt;br&gt;också med motsvarande bestämmelse i 5 § lagen om kontinentalsockeln, väl-&lt;br&gt;jas uttrycket ”förlust till följd av åtgärd som han vidtagit med anledning av&lt;br&gt;tillståndet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan lagstiftning om verksamhet i den ekonomiska zonen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till fiske och rätten att utvinna tillgångar ur kontinentalsockeln fram-&lt;br&gt;står i allmänhet som de viktigaste rättigheter som förbehålls kuststaten i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen. Det synes lämpligt att utforma lagen så, att det redan i&lt;br&gt;det avsnitt som är rubricerat Utnyttjande av naturtillgångar m.m. klargörs att&lt;br&gt;dessa rättigheter är undantagna från behandlingen i lagen. Lagrådet föror-&lt;br&gt;dar därför att första stycket i 7 § får utgöra en särskild paragraf, 4 §, som&lt;br&gt;inleder det angivna avsnittet i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket i 7 § hänvisar till vissa lagar på miljöskydds-&lt;br&gt;området. Den har lämpligen sin plats i det avsnitt av lagen som benämns&lt;br&gt;Skydd för den marina miljön. Bestämmelsen bör där utgöra en särskild para-&lt;br&gt;graf, 3§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marin vetenskaplig forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf blir i lagrådets förslag 9 §. Hänvisningen i 8 § andra stycket&lt;br&gt;till 6 § ersätts enligt lagrådets numrering av en hänvisning till 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån Sverige blir bundet av internationella avtal som ger utländska&lt;br&gt;medborgare rätt att bedriva forskning som avses i denna paragraf på samma&lt;br&gt;villkor som svenska medborgare får förutsättas att regeringen utnyttjar sin&lt;br&gt;dispensrätt enligt sista meningen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till oskadlig genomfart m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf blir i lagrådets förslag 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den folkrättsliga principen om oskadlig genomfart (innocent passage,&lt;br&gt;passage inoffensif) är tillämplig på territorialhavet. I fråga om den ekono-&lt;br&gt;miska zonen skall däremot i princip den för det fria havet gällande rätten till&lt;br&gt;fri sjöfart (freedom of navigation, liberté de navigation) upprätthållas, vilket&lt;br&gt;har kommit till uttryck i artiklarna 58 och 87 i havsrättskonventionen. Denna&lt;br&gt;rätt till fri sjöfart är inte begränsad till att gälla genomfart genom zonen (jfr.&lt;br&gt;artikel 18 i havsrättskonventionen), och den är än mindre kringgärdad av&lt;br&gt;alla de särskilda villkor som innefattas i begreppet oskadlig genomfart (jfr.&lt;br&gt;artikel 19 i havsrättskonventionen). Lagrådet, som anser att 9 § med hänsyn&lt;br&gt;härtill måste omformuleras, förordar följande formulering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Denna lag samt de föreskrifter och villkor som meddelas med stöd av la-&lt;br&gt;gen skall inte innefatta någon inskränkning av de enligt folkrätten gällande&lt;br&gt;rättigheterna till fri sjöfart i den ekonomiska zonen, till överflygning av zo-&lt;br&gt;nen och till utplacering av kablar och rörledningar i zonen och inte heller av&lt;br&gt;några andra rättigheter som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsat-&lt;br&gt;ser.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts föranleder också en ändring av rubriken i detta avsnitt.&lt;br&gt;En lämplig rubrik synes vara ”Folkrättsliga grundsatser”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf blir i lagrådets förslag 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 och 12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § i det remitterade förslaget får en tillståndsmyndighet meddela de&lt;br&gt;förelägganden som behövs för att lagen samt föreskrifter och villkor som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. Ett föreläggande får enligt pa-&lt;br&gt;ragrafens andra stycke förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112 § remissförslaget anges att en tillståndsmyndighet har rätt att på begä-&lt;br&gt;ran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i 12 § bör framgå uttryckligen att förpliktelsen att till-&lt;br&gt;handagå med upplysningar och handlingar endast gäller den som bedriver&lt;br&gt;verksamhet med stöd av lagen. Bestämmelserna under 11 respektive 12 § bör&lt;br&gt;vidare enligt lagrådets mening byta plats. De får i lagrådets förslag beteck-&lt;br&gt;ningarna 12 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande 12 § i lagrådsförslaget förordas följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den som bedriver verksamhet enligt denna lag är skyldig att på begäran&lt;br&gt;lämna en tillsynsmyndighet de upplysningar och handlingar som behövs för&lt;br&gt;tillsynen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf blir i lagrådets förslag 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen anförs att bestämmelsen har sin motsvarighet i 15 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket minerallagen. Av intresse i detta sammanhang är emellertid att det i&lt;br&gt;bestämmelsen i minerallagen föreskrivs att förbudet gäller omedelbart me-&lt;br&gt;dan motsvarande föreskrift saknas i det remitterade förslaget. Det framgår&lt;br&gt;inte av remissen varför man i nu berört hänseende inte följt förebilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden framstår innebörden av det remitterade&lt;br&gt;förslaget som oklar såvitt gäller frågan om förbudet har omedelbar giltighet&lt;br&gt;eller om giltigheten inträder först sedan beslutet vunnit laga kraft. Någon&lt;br&gt;allmän lagregel eller etablerad rättsgrundsats om när förvaltningsbeslut blir&lt;br&gt;gällande finns inte. Med hänsyn till utformningen av bestämmelsen i mine-&lt;br&gt;rallagen ligger i och för sig närmast till hands att anta att innebörden av 13 §&lt;br&gt;är att ett beslut om förbud blir gällande först sedan det vunnit laga kraft.&lt;br&gt;Den nu berörda oklarheten bör undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är huruvida en regel om verkställighet av beslut om förbud&lt;br&gt;behövs. I remissen lämnas inga närmare uppgifter som ger underlag för en&lt;br&gt;bedömning av den frågan. I lagen om kontinentalsockeln finns inte någon&lt;br&gt;bestämmelse om verkställighet utan att detta förhållande såvitt känt gett an-&lt;br&gt;ledning till svårigheter. Lagrådet vill ifrågasätta om en regel om verkställig-&lt;br&gt;het är påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regeln ger också anledning till andra invändningar. Inne-&lt;br&gt;börden av förslaget att beslut får verkställas är att 16 kap. utsökningsbalken&lt;br&gt;blir tillämpligt i fråga om verkställigheten. Med tanke på de mycket speciella&lt;br&gt;förhållanden som lagförslaget berör ger emellertid bestämmelserna i 16 kap.&lt;br&gt;endast knapphändig vägledning när det gäller lämpliga verkställighetsåtgär-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill tillägga att paragrafen i dess föreslagna lydelse torde inne-&lt;br&gt;bära att ett beslut om förbud inte kommer att kunna verkställas förrän beslu-&lt;br&gt;tet vunnit laga kraft. Detta framgår av bestämmelserna i 3 kap. 20 § utsök-&lt;br&gt;ningsbalken jämförda med föreskrifterna i 3 kap. 3 — 9 §§ samma balk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsikten är att möjliggöra omedelbar verkställighet bör 13 § andra&lt;br&gt;meningen lämpligen få följande lydelse: ”Beslut om förbud gäller omedel-&lt;br&gt;bart och får verkställas utan hinder av att det inte vunnit laga kraft.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämplig lag, straff m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf blir i lagrådets förslag 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kuststatens rättigheter i den ekonomiska zonen ingår rätten att uppföra&lt;br&gt;och använda konstgjorda öar samt - för ekonomiska ändamål - anläggningar&lt;br&gt;och andra inrättningar. I artikel 60 punkt 2 i havsrättskonventionen anges att&lt;br&gt;kuststaten skall ha exklusiv jurisdiktion över sådana öar, anläggningar och&lt;br&gt;inrättningar. Någon motsvarande regel om att kuststaten skall ha exklusiv&lt;br&gt;jurisdiktion över de säkerhetszoner som en kuststat får inrätta i anslutning&lt;br&gt;till sådana öar, anläggningar och inrättningar finns däremot inte i konventio-&lt;br&gt;nen. I artikel 60 punkt 4 anges endast att kuststaten får i sådana zoner vidta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpliga åtgärder för att skydda sjöfarten och ifrågavarande öar, anlägg-&lt;br&gt;ningar och inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen i 14 § synes därför knappast ha stöd i havs-&lt;br&gt;rättskonventionen för såvitt i paragrafen anges att svensk lag skall tillämpas&lt;br&gt;inom en säkerhetszon på samma sätt som om zonen varit belägen inom riket.&lt;br&gt;Lagrådet vill ifrågasätta om inte paragrafens tillämplighet borde begränsas&lt;br&gt;till att avse konstgjorda öar, anläggningar och andra inrättningar med uteslu-&lt;br&gt;tande av säkerhetszoner. Lagrådet är visserligen medvetet om att därigenom&lt;br&gt;en viss diskrepans skulle uppkomma i förhållande till 10 § lagen om konti-&lt;br&gt;nentalsockeln där svensk lag förklarats tillämplig såväl på anläggningar på&lt;br&gt;kontinentalsockeln som på säkerhetszoner men finner detta inte vara ett av-&lt;br&gt;görande skäl mot att bringa 14 § i lagförslaget i bättre överensstämmelse med&lt;br&gt;havsrättskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelsen trots vad lagrådet anfört behålls som i förslaget skall&lt;br&gt;med lagrådets numrering hänvisningen till 5 § ersättas av en hänvisning till&lt;br&gt;7§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen blir i lagrådets förslag 16 §. Hänvisningarna till 3, 5, 8 och 13 §§&lt;br&gt;skall med lagrådets numrering ersättas av hänvisningar till 5, 7, 9 respektive&lt;br&gt;14§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen blir i lagrådets förslag 17 §. Hänvisningen i denna paragraf till&lt;br&gt;15 § skall med lagrådets numrering ersättas av en hänvisning till 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf föreslås att svensk domstol skall vara behörig att be-&lt;br&gt;handla mål om brott mot vissa regler avseende den ekonomiska zonen även&lt;br&gt;om domsrättsreglerna i 2 kap. 2 och 3 §§ brottsbalken inte är tillämpliga. Nå-&lt;br&gt;got undantag görs därvid inte från bestämmelserna i 2 kap. 5 a § första och&lt;br&gt;andra styckena brottsbalken, enligt vilka svensk domsrätt i vissa fall är ute-&lt;br&gt;sluten när samma gärning redan har varit föremål för lagföring i annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något skäl att i nu förevarande paragraf göra ett undantag från 2 kap. 5 a §&lt;br&gt;brottsbalken torde inte finnas. Med den föreslagna formuleringen uppkom-&lt;br&gt;mer emellertid en omotiverad skillnad gentemot den likartade bestämmel-&lt;br&gt;sen i 14 § lagen om kontinentalsockeln, där ett undantag gjorts från nämnda&lt;br&gt;bestämmelse i brottsbalken. Som skäl för detta undantag avgavs i prop.&lt;br&gt;1972:98 s. 149 att 1958 års konvention om kontinentalsockeln torde medföra&lt;br&gt;förpliktelse ”att inte godtaga utländsk dom varigenom någon har frikänts på&lt;br&gt;grund av att sådan gärning var straffri i den dömande staten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dock knappast antas att någon förpliktelse av angivet slag följer&lt;br&gt;av 1958 års konvention. Lagrådet vill därför ifrågasätta om inte, i samband&lt;br&gt;med att 16 § i nu förevarande lag antas i föreslagen lydelse, 14 § lagen om&lt;br&gt;kontinentalsockeln borde bringas i närmare överensstämmelse med denna&lt;br&gt;bestämmelse på så sätt att orden ”och utan hinder av 2 kap. 5 a § första och&lt;br&gt;andra styckena nämnda balk” utesluts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner det vidare böra påpekas att någon motsvarande bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melse om utvidgning av svensk domsrätt utöver vad som gäller enligt 2 kap.&lt;br&gt;brottsbalken inte finns beträffande fiske i den svenska fiskezonen och föror-&lt;br&gt;dar att en sådan bestämmelse införs i lagen om rätt till fiske med avseende&lt;br&gt;på fiske i den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförore-&lt;br&gt;ning från fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås enbart det tillägget att även tillgångar i Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon skall anges utgöra skyddsintresse. Lagrådet finner detta tillägg&lt;br&gt;överflödigt med hänsyn till att uttrycket ”svenska intressen i övrigt”, som&lt;br&gt;redan förekommer i bestämmelsen, omfattar intresset av att skydda tillgång-&lt;br&gt;arna i den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar till vad som har anförts ovan i anslutning till 16 § förslaget&lt;br&gt;till lag om Sveriges ekonomiska zon om införande i förevarande lag av en&lt;br&gt;bestämmelse om utvidgning av svensk domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas prioritetsordningen mellan flera tillståndshavare på&lt;br&gt;samma del av kontinentalsockeln. En motsvarande konkurrensfråga kan&lt;br&gt;tänkas uppkomma mellan tillståndshavare enligt lagen om kontinentalsock-&lt;br&gt;eln och tillståndshavare enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. I remissen&lt;br&gt;föreslås därför ett tillägg av innebörd att de regler som gäller prioriteten mel-&lt;br&gt;lan flera tillståndshavare avseende kontinentalsockeln också skall gälla i&lt;br&gt;fråga om tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon och ett tidigare&lt;br&gt;meddelat tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill framhålla att samma fråga kan uppkomma när tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen om kontinentalsockeln meddelas efter det att tillstånd meddelats enligt&lt;br&gt;lagen om Sveriges ekonomiska zon. Med hänsyn härtill förordas följande ly-&lt;br&gt;delse av det tillagda stycket i nu förevarande paragraf:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Detsamma gäller förhållandet mellan ett tillstånd som meddelats enligt&lt;br&gt;denna lag och ett tillstånd avseende samma område som meddelats enligt&lt;br&gt;lagen (1992:000) om Sveriges ekonomiska zon”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterar att en liknande konkurrensfråga kan uppkomma när&lt;br&gt;det gäller förhållandet mellan flera tillstånd som meddelats enligt lagen om&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon men har inte funnit tillräckliga skäl att föreslå en&lt;br&gt;särskild bestämmelse härom i sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar till vad som har anförts i anslutning till 16 § förslaget till&lt;br&gt;lag om Sveriges ekonomiska zon angående ändrad lydelse av förevarande&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner det klart att den nya bestämmelsen i 10 a §, enligt vilken re-&lt;br&gt;geringen som villkor för tillstånd kan föreskriva att prövning skall ske enligt&lt;br&gt;miljöskyddslagen, inte kan tillämpas på tillstånd som meddelats redan före&lt;br&gt;lagändringens ikraftträdande. Den första delen av övergångsbestämmelsen&lt;br&gt;under punkt 2 kan därför uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller återstoden av punkt 2 finner lagrådet den föreslagna lydelsen&lt;br&gt;oklar. Lagrådet förordar följande ändrade formulering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Bestämmelsen i 10 a § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd som medde-&lt;br&gt;las i enlighet med ett före ikraftträdandet av denna lag beviljat tillstånd.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition..................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Bakgrund......................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Gällande svensk havsrättslig reglering................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränser för Sveriges havsområden............ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöskyddslagen........................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 &amp;nbsp;Dumpningslagen............................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vattenförorening från fartyg................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 &amp;nbsp;Fiskezonen ................................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontinentalsockeln ......................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Konventioner om skydd för den marina miljön-....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Havsrättskonventionen............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 &amp;nbsp;Den ekonomiska zonen m.m................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 &amp;nbsp;Skydd för och bevarande av den marina&amp;nbsp;miljön.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Folkrätten och den ekonomiska zonen................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 En svensk ekonomisk zon........................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges ekonomiska zon.................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet till andra konventionsåtaganden på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havsrättens område......................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Lagen om Sveriges ekonomiska zon.................. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.1 &amp;nbsp;Aktsamhetskrav i den ekonomiska&amp;nbsp;zonen...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillståndsgivning............................ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsynen.................................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.4 &amp;nbsp;Användning av tvångsmedel m.m............. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdandet............................. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Ändringar i övrig lagstiftning........................ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dumpningslagen och vattenföroreningslagen ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontinentalsockeln ......................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Förslaget till lag om Sveriges ekonomiska zon......... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot dumpning av avfall i vatten..................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:835) om kustbe-&lt;br&gt;vakningens medverkan vid polisiär övervakning........ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgär-&lt;br&gt;der mot vattenförorening från fartyg................. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fiske ............................................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om konti-&lt;br&gt;nentalsockeln ..................................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushåll-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 Prop. 1992/93:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning med naturresurser m.m.........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Förslaget till lag om ändring i räddningstjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:1102)....................................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian (Ds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990:41) Sveriges ekonomiska zon................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 Karta över den ekonomiska zonen m.m............ 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Författningsförslag ................................ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttrandena över departe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mentspromemorian (Ds 1990:41) Sveriges ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;zon.............................................. 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;De remitterade lagförslagen........................ 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Utdrag ur protokoll vid Lagrådets sammanträde den 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;september 1992.................................... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42052, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:24:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0354</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:24:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0354</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__54.pdf</filnamn>
<filstorlek>5616622</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om en svensk ekonomisk zon</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/983BA9B4-0CBA-4D0D-B7D5-76584ABDDE33</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UU10</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Svensk ekonomisk zon</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>