<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290368</hangar_id>
 <dok_id>GG035</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>5</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:5</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>5</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-06-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:01</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:42</publicerad>
 <titel>om Sveriges tillträde till arrestkonventionen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG035/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG035</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG035</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:5&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om Sveriges tillträde till arrestkonventionen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG035/prop_199293__5-1.png" style="width:36pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att Sverige tillträder 1952 års konvention om kvar-&lt;br&gt;stad och liknande säkerhetsåtgärder på havsgående fartyg (arrestkonventio-&lt;br&gt;nen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också förslag till den lagstiftning som krävs för&lt;br&gt;att Sverige skall kunna tillträda konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om kvarstad på fartyg i internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kvarstad på fartyg för anspråk som i Sverige eller ett an-&lt;br&gt;nat land är eller kan bli föremål för rättegång i tvistemål eller för talan om&lt;br&gt;enskilt anspråk i brottmål. Lagen gäller dock inte kvarstad för fordringar&lt;br&gt;som avser skatter eller avgifter till stat eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller för fartyg som är införda i det svenska skeppsregistret eller&lt;br&gt;ett motsvarande utländskt fartygsregister. Lagen gäller dock inte för svenska&lt;br&gt;skepp, om sökanden har hemvist eller sitt huvudsakliga driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1938:470) med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg&lt;br&gt;m.m. finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa fartyg.&lt;br&gt;Kvarstad får inte heller läggas på fartyg som ägs eller uteslutande används&lt;br&gt;av svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i allmänhet gäller om kvarstad på fartyg gäller också för kvarstad&lt;br&gt;enligt denna lag, om något annat inte föreskrivs i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöfordran avses ett anspråk som grundar sig på någon av följande&lt;br&gt;omständigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skada som har orsakats av ett fartyg genom sammanstötning eller på&lt;br&gt;annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dödsfall eller personskada som har orsakats av ett fartyg eller som har&lt;br&gt;inträffat i samband med driften av ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skeppslegoavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avtal som rör befordran av gods med ett fartyg på grundval av certe-&lt;br&gt;parti, konossement eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förlust av eller skada på gods inklusive resgods under befordran med&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. gemensamt haveri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bodmeri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bogsering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lotsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. leverans av varor eller materiel för ett fartygs drift eller underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. byggande, reparation eller utrustande av ett fartyg eller kostnader för&lt;br&gt;dockning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lön eller annan gottgörelse till befälhavaren eller annan ombordan-&lt;br&gt;ställd på grund av dennes anställning på fartyget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. befälhavares utlägg samt utlägg som gjorts av avlastare, befraktare el-&lt;br&gt;ler agenter för fartygets eller dess ägares räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. tvist om äganderätten till ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besittningen&lt;br&gt;till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad panträtt&lt;br&gt;i fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstad får läggas på det fartyg som sjöfordran hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjöfordran grundar sig på någon omständighet som avses i 3 § andra&lt;br&gt;stycket 1-14, får kvarstad i stället läggas på ett annat fartyg som tillhör den&lt;br&gt;som vid tiden för sjöfordrans uppkomst var ägare av det fartyg som sjöford-&lt;br&gt;ran hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon annan än fartygets ägare är ansvarig för en sjöfordran enligt&lt;br&gt;andra stycket, får kvarstad i stället läggas antingen på det fartyg som sjöford-&lt;br&gt;ran hänför sig till eller på ett annat fartyg som tillhör gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast om fartyget i Sverige kan ut-&lt;br&gt;mätas för sjöfordran. Avser sjöfordran någon annan förpliktelse än betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet, skall vad som nu sagts om utmätning i stället gälla annan&lt;br&gt;verkställighet än verkställighet av kvarstad på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstad på ett fartyg får beviljas endast en gång för en och samma sjö-&lt;br&gt;fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgen eller annan säkerhet för en sjöfordran har ställts till befrielse&lt;br&gt;från kvarstad, får kvarstad inte beviljas för samma sjöfordran. Kvarstad får&lt;br&gt;dock beviljas, om borgenären visar att den ställda säkerheten har upphört&lt;br&gt;att gälla eller att det annars finns särskilda skäl för kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg som är belagt med kvarstad skall hindras att avgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstad har beviljats för en sjöfordran som grundar sig på sådana&lt;br&gt;omständigheter som avses i 3 § andra stycket 15 eller 16, får domstolen dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillåta den som har fartyget i sin besittning att mot borgen eller annan&lt;br&gt;säkerhet nyttja fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämma om fartygets användning på andra villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte tillämplig på ansökningar om kvarstad som har gjorts före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. I)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 200, 336 och 337 §§ sjölagen (1891:35 s 1) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 178 § får inte åsidosättas genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker pas-&lt;br&gt;sagerarens rättigheter enligt 181-198&lt;br&gt;§§, 337 § andra stycket och 368 §&lt;br&gt;första stycket 6 och 7 är ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker pas-&lt;br&gt;sagerarens rättigheter enligt 181-198&lt;br&gt;§§, 337 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;och 368 § första stycket 6 och 7 är&lt;br&gt;ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid befordran inom Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller till el-&lt;br&gt;ler från någon av dessa stater, oavsett vilken lag som i övrigt är tillämplig på&lt;br&gt;befordringen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid annan befordran om svensk lag är tillämplig på befordringen enligt&lt;br&gt;allmänna svenska lagvalsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser i detta kapitel gäller endast om inte något annat är&lt;br&gt;avtalat eller följer av sedvänja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första domstol i tvistemål rörande&lt;br&gt;förhållande som avses i denna lag är&lt;br&gt;tingsrätt, som regeringen utser (sjö-&lt;br&gt;rättsdomstol). Detsamma gäller&lt;br&gt;brottmål i fråga om gärning som av-&lt;br&gt;ses i denna lag, även om gärningen&lt;br&gt;är belagd med strängare straff i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första domstol i tvistemål rörande&lt;br&gt;förhållande som avses i denna lag ef-&lt;br&gt;ter i lagen (1992:000) om kvarstad på&lt;br&gt;fartyg i internationella rättsförhållan-&lt;br&gt;den är tingsrätt, som regeringen ut-&lt;br&gt;ser (sjörättsdomstol). Detsamma&lt;br&gt;gäller brottmål i fråga om gärning&lt;br&gt;som avses i denna lag, även om gär-&lt;br&gt;ningen är belagd med strängare&lt;br&gt;straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör mål som angives i första stycket uteslutande båt, som ej hålles i drift&lt;br&gt;yrkesmässigt eller eljest i förvärvssyfte, får målet upptagas även av tingsrätt&lt;br&gt;som är behörig enligt 10 eller 19 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörigheten för sjö-&lt;br&gt;rättsdomstol att ta upp tvistemål&lt;br&gt;som avses i 336 § skall bestämmel-&lt;br&gt;serna om laga domstol i tvistemål i&lt;br&gt;allmänhet tillämpas. Talan får även&lt;br&gt;väckas vid sjörättsdomstolen för den&lt;br&gt;ort där fartyget finns. Har säkerhet&lt;br&gt;för en fordran ställts hos myndighet&lt;br&gt;till befrielse från kvarstad eller annan&lt;br&gt;säkerhetsåtgärd, får talan väckas&lt;br&gt;även vid sjörättsdomstolen för den&lt;br&gt;ort där säkerheten har ställts. Talan&lt;br&gt;angående en fordran som säkerheten&lt;br&gt;har avsett får väckas vid sistnämnda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörigheten för sjö-&lt;br&gt;rättsdomstol att ta upp tvistemål&lt;br&gt;som avses i 336 § skall bestämmel-&lt;br&gt;serna om laga domstol i tvistemål i&lt;br&gt;allmänhet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1985:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:795&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjörättsdomstol, även om säkerheten&lt;br&gt;harfrigetts .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av passagerare eller&lt;br&gt;resgods får väckas endast vid domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin huvudsakliga&lt;br&gt;rörelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelseorten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den stat där käranden har sitt hemvist eller eljest är varaktigt bosatt,&lt;br&gt;förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är un-&lt;br&gt;derkastad dess domsrätt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden har&lt;br&gt;driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra stycket får talan även väckas&lt;br&gt;vid sjörättsdomstolen för den ort där&lt;br&gt;fartyget finns. Om säkerhet för en&lt;br&gt;fordran har ställts hos en myndighet&lt;br&gt;till befrielse från kvarstad eller annan&lt;br&gt;säkerhetsåtgärd, får talan väckas&lt;br&gt;även vid sjörättsdomstolen för den&lt;br&gt;ort där säkerheten har ställts. Talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angående en fordran som säkerheten&lt;br&gt;har avsett får väckas vid sistnämnda&lt;br&gt;sjörättsdomstol, även om säkerheten&lt;br&gt;har upphört att gälla .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist som avses i andra stycket har uppstått får parterna avtala&lt;br&gt;att talan skall väckas vid annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till&lt;br&gt;skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol i den&lt;br&gt;ort där svaranden har kunnat sökas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol i den&lt;br&gt;ort där svaranden har kunnat sökas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket, andra stycket 1&lt;br&gt;eller 2 eller tredje stycket, väcks ta-&lt;br&gt;lan vid den sjörättsdomstol som är&lt;br&gt;närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket, andra stycket 1&lt;br&gt;eller 2 eller tredje eller fjärde&lt;br&gt;stycket, väcks talan vid den sjörätts-&lt;br&gt;domstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera är redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets&lt;br&gt;hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte om annat följer av lagen&lt;br&gt;(1992:794) med anledning av Sveri-&lt;br&gt;ges tillträde till Luganokonventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte om annat följer av lagen&lt;br&gt;(1992:794) med anledning av Sveri-&lt;br&gt;ges tillträde till Luganokonventio-&lt;br&gt;nen. Tredje stycket gäller dock om&lt;br&gt;fartyget är belagt med kvarstad .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Statsminister Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Björck,&lt;br&gt;Davidson, Odell, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om Sveriges tillträde till&lt;br&gt;arrestkonventionen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder på havsgående&lt;br&gt;fartyg (arrestkonventionen) antogs år 1952 vid en diplomatisk sjörättskonfe-&lt;br&gt;rens i Bryssel och trädde i kraft år 1956.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillträde till denna konvention har aktualiserats av att Sverige skall till-&lt;br&gt;träda den mellan EFTA- och EG-staterna år 1988 ingångna konventionen&lt;br&gt;om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens&lt;br&gt;område, den s.k. Luganokonventionen (jfr prop. 1991/92:128, LU 36, rskr.&lt;br&gt;294). Ett svenskt tillträde till Luganokonventionen medför nämligen efter en&lt;br&gt;övergångstid att svenska domstolar delvis förlorar sin behörighet att avgöra&lt;br&gt;sjörättsmål med internationell anknytning. Detta kan emellertid i viss mån&lt;br&gt;förhindras om Sverige tillträder arrestkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet har upprättats en promemoria (Ds 1991:70)&lt;br&gt;om Sveriges tillträde till 1952 års konvention om kvarstad och liknande sä-&lt;br&gt;kerhetsåtgärder på havsgående fartyg (arrestkonventionen). I promemorian&lt;br&gt;föreslås att Sverige tillträder konventionen. Promemorian innehåller också&lt;br&gt;förslag till den lagstiftning som krävs för ändamålet. Den har remissbehand-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sve-&lt;br&gt;rige, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Samhällsvetenskapliga fa-&lt;br&gt;kultetsnämnden vid Göteborgs universitet, Riksskatteverket, Kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten i Göteborgs och Bohus län, Sjöfartsverket, Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund, Sveriges Industriförbund, Svenska bankföreningen, Sjöassuradö-&lt;br&gt;rernas förening, Sveriges Ångfartygs Assuransförening, Svenska sjörättsför-&lt;br&gt;eningen, Sveriges redareförening, Svenska maskinbefälsförbundet, Sjö-&lt;br&gt;manslagsutredningen (K 1990:01), dispaschören Jan Sandström, Institutet&lt;br&gt;för utländsk rätt och Axel Ax:son Johnsons institutet för sjörätt och annan&lt;br&gt;transporträtt (Sjörättsinstitutet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges stuvareförbund/Svenska Hamnför-&lt;br&gt;bundet och Institutet för utländsk rätt AB har meddelat att man avstår från&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings- Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;ärendet (dnr 91-3200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas de lagförslag som läggs fram i pro-&lt;br&gt;memorian som bilaga 1 .&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 maj 1992 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till lagrådet remitterade förslagen&lt;br&gt;bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit vissa omformuleringar men i övrigt godtagit lagför-&lt;br&gt;slagen. När det gäller lagförslag 1 har lagrådet utvecklat sin syn på förhållan-&lt;br&gt;det mellan 4 och 5 §§ (se avsnitt 6.1). Lagrådets yttrande bör fogas till proto-&lt;br&gt;kollet som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har med anledning av lagrådets påpekanden gjort vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar i de remitterade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Arrestkonventionen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arrestkonventionen antogs vid en diplomatisk sjörättskonferens i Bryssel år&lt;br&gt;1952 och trädde i kraft år 1956. Ett sextiotal stater har tillträtt konventionen.&lt;br&gt;Bland dessa kan nämnas samtliga tolv EG-stater. Av de nordiska staterna&lt;br&gt;har endast Danmark tillträtt konventionen. Detta skedde våren 1989. Där-&lt;br&gt;emot har bl.a. Förenta staterna, Japan och vad som tidigare utgjorde Sovjet-&lt;br&gt;unionen hittills valt att ställa sig utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltog i 1952 års diplomatkonferens i Bryssel. Arrestkonventio-&lt;br&gt;nen remissbehandlades år 1955 och fick då ett övervägande negativt motta-&lt;br&gt;gande. 1958 års sjölagskommitté övervägde sedan frågan om ett svenskt till-&lt;br&gt;träde till konventionen och redovisade sina överväganden i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1965:18) Fartygs befälhavare. Gemensamt haveri och dispasch. An-&lt;br&gt;svarsbestämmelser m.m. Kommittén delade i allt väsentligt de negativa syn-&lt;br&gt;punkter som lagts fram under remissbehandlingen och avstyrkte därför Sve-&lt;br&gt;riges tillträde till konventionen. Utredningsarbetet genomfördes i samråd&lt;br&gt;med de övriga nordiska sjölagsutredningarna, vilka intog samma ståndpunkt&lt;br&gt;för sina respektive länders del (a.a. s. 90-94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en revision av konventionen har behandlats vid Comité Mari-&lt;br&gt;time Internationals (CMI) internationella konferens i Lissabon år 1985. Vid&lt;br&gt;konferensen befanns det föreligga behov av så genomgripande ändringar i&lt;br&gt;konventionstexten att ett förslag till en ny konvention på samma område ut-&lt;br&gt;arbetades. Detta förslag vann stor anslutning vid konferensen. Vissa stater,&lt;br&gt;däribland Sverige, avstod emellertid från att rösta om förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På FN-organen UNCTAD:s (United Nations Conference on Trade and&lt;br&gt;Development) och IMO:s (International Maritime Organization) uppdrag&lt;br&gt;arbetar sedan år 1986 en expertgrupp med en översyn av 1926 och 1967 års&lt;br&gt;konventioner om sjöpanträtt och skeppshypotek. Majoriteten av den ex-&lt;br&gt;pertgruppen har ansett att arrestkonventionen utgör en lämplig reglering av&lt;br&gt;frågorna om kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder avseende havsgående&lt;br&gt;fartyg. Man har dock förklarat att en i huvudsak redaktionell anpassning av&lt;br&gt;arrestkonventionens terminologi till resultatet av expertgruppens arbete så&lt;br&gt;småningom kan bli aktuell. Mot denna bakgrund torde en så genomgripande&lt;br&gt;översyn av arrestkonventionen som förordades vid CMI-kongressen år 1985&lt;br&gt;knappast komma till stånd inom överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett svenskt tillträde till arrestkonventionen har fått förnyad ak-&lt;br&gt;tualitet i och med antagandet av konventionen den 16 september 1988 om&lt;br&gt;domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens om-&lt;br&gt;råde, den s.k. Luganokonventionen, som Sverige skall tillträda (jfr prop.&lt;br&gt;1991/92:128, LU 36, rskr. 294). Ett svenskt tillträde till Luganokonventionen&lt;br&gt;skulle medföra att svenska domstolar skulle förlora delar av sin behörighet&lt;br&gt;att pröva sjörättsliga mål med internationell anknytning, såvida inte arrest-&lt;br&gt;konventionen tillträds inom en närmare angiven övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Arrestkonventionens innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrestkonventionen syftar till att skydda sjöfarten mot att fartyg hålls kvar&lt;br&gt;för privaträttsliga fordringar som saknar vaije anknytning till fartyget. Den&lt;br&gt;syftar vidare till att ett fartyg skall få fortsätta sin resa om säkerhet ställs för&lt;br&gt;den aktuella fordringen. Konventionen innehåller också bestämmelser om&lt;br&gt;domstolars behörighet att avgöra sjörättsliga tvister. Konventionen utgör en&lt;br&gt;kompromiss mellan anglosaxisk rätt å ena sidan och kontinental (främst&lt;br&gt;fransk) rätt å den andra sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redogörelse för konventionen lämnas i det följande. Redogörelsen är&lt;br&gt;en sammanfattning av den redogörelse för konventionen som lämnades i&lt;br&gt;promemorian (Ds 1991:70 s. 12-24). Till vissa speciella frågor om konventio-&lt;br&gt;nens innebörd återkommer jag i den allmänna motiveringen och i specialmo-&lt;br&gt;tiveringen (avsnitten 4 och 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionstexten i dess franska och engelska lydelser samt en inom Jus-&lt;br&gt;titiedepartementet gjord översättning till svenska liksom en förteckning över&lt;br&gt;konventionsstaterna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikelns § 1 uppräknas ett antal anspråk som grundar sig på sjörättsliga&lt;br&gt;förhållanden, s.k. sjöfordringar. Uppräkningen omfattar såväl utomobliga-&lt;br&gt;toriska som kontraktuella anspråk som uppkommit i samband med ett far-&lt;br&gt;tygs drift. Även tvister om äganderätten och besittningen till ett fartyg räk-&lt;br&gt;nas hit liksom fordringar som är förenade med inteckning i ett fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare genomgång av sjöfordringarna sker i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikelns §2 innehåller en definition av begreppet arrest. Därmed avses&lt;br&gt;att genom ett rättsligt förfarande hålla kvar ett fartyg till säkerhet för en sjö-&lt;br&gt;fordran. Säkerhetsåtgärden får dock inte användas för att trygga verkställig-&lt;br&gt;heten av en redan meddelad dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § 3 definieras begreppet person. Begreppet omfattar inte endast fysiska&lt;br&gt;personer och privaträttsliga juridiska personer utan även stater, offentliga&lt;br&gt;myndigheter och allmänna inrättningar. I § 4 definieras begreppet borgenär&lt;br&gt;som en person som gör gällande att han har en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna artikel får ett fartyg från en konventionsstat beläggas med ar-&lt;br&gt;rest endast för en sådan fordran som omfattas av uppräkningen i artikel 1 § 1.&lt;br&gt;Ett betydelsefullt undantag från konventionens huvudregel görs emellertid&lt;br&gt;genom att det föreskrivs att konventionens bestämmelser inte inverkar på de&lt;br&gt;rättigheter och befogenheter som tillkommer en stat, offentliga myndigheter&lt;br&gt;eller hamnmyndigheter att enligt lagen i den staten förordna om kvarstad på&lt;br&gt;ett fartyg eller att kvarhålla eller på annat sätt hindra det från att gå till sjöss.&lt;br&gt;Myndigheterna har alltså oberoende av konventionen rätt att ingripa mot&lt;br&gt;fartyg för att säkra offentligrättsliga fordringar liksom för att tillgodose sä-&lt;br&gt;kerhetsaspekter och andra publika hänsyn. Rent privaträttsliga fordringar&lt;br&gt;som en myndighet kan ha erhåller däremot inte någon förmånsbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikelns § 1 föreskrivs att en borgenär har rätt att utverka arrest antingen&lt;br&gt;i det fartyg som sjöfordringen hänför sig till eller i något annat fartyg som&lt;br&gt;tillhör den person som vid tiden för fordringens uppkomst var ägare till det&lt;br&gt;förstnämnda fartyget, s.k. systerfartyg. Från denna huvudregel finns vissa&lt;br&gt;undantag. I de fall sjöfordringen riktar sig mot befraktaren gäller enligt arti-&lt;br&gt;kelns § 4 särskilda bestämmelser, till vilka jag återkommer. Slutligen kan en&lt;br&gt;stat med stöd av artikel 10 i samband med tillträde till konventionen reser-&lt;br&gt;vera sig mot att tillämpa artikel 3 i fråga om arrest för fordringar som är för-&lt;br&gt;enade med panträtt i fartyget på grund av inteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen tillåter alltså att ett fartyg beläggs med kvarstad för alla sjö-&lt;br&gt;fordringar som hänför sig till detta oavsett om fordringarna är förenade med&lt;br&gt;sjöpanträtt eller panträtt på grund av inteckning e.d. Fartygets ansvar för&lt;br&gt;sjöfordringar påverkas inte av förändrade ägarförhållanden. Även en för-&lt;br&gt;värvare som varit i god tro och inte känt till skulder som överlåtaren dragit&lt;br&gt;på sig, exempelvis på grund av ett fraktavtal, riskerar att fartyget beläggs&lt;br&gt;med kvarstad för dessa skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikelns § 2 behandlas i samband med § 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt § 3 gäller som huvudregel att ett fartyg inte får beläggas med arrest&lt;br&gt;mer än en gång för samma fordran på begäran av samma borgenär. Med ar-&lt;br&gt;rest likställs i detta sammanhang att säkerhet tidigare ställts för att undvika&lt;br&gt;eller upphäva ett beslut om arrest. Skulle borgenären ändå lyckas utverka&lt;br&gt;ett nytt förordnande om arrest för samma fordran, skall detta beslut upp-&lt;br&gt;hävas och fartyget friges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot upprepade säkerhetsåtgärder är emellertid inte absolut. Så-&lt;br&gt;lunda föreligger inte hinder mot en ny arrest för samma fordran om den sä-&lt;br&gt;kerhet som ställts i det tidigare arrestärendet redan har släppts fri. Ett mer&lt;br&gt;generellt undantag görs för det fall borgenären kan visa att det finns särskilda&lt;br&gt;skäl för arrest. Denna undantagsregel kan vara tillämplig om den ursprungli-&lt;br&gt;gen ställda säkerheten till följd av sedermera inträffade omständigheter bli-&lt;br&gt;vit otillräcklig eller bristfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär har fått till stånd arrest i ett fartyg för en fordran, kan&lt;br&gt;han inte genom att överlåta fordringen kringgå regeln att fartyget inte åter&lt;br&gt;får beläggas med arrest för samma fordran. Detta får anses följa av artikel 8&lt;br&gt;§ 5. Den identitet mellan den ursprunglige borgenären och en förvärvare av&lt;br&gt;fordringen som följer av den paragrafen tar visserligen i första hand sikte&lt;br&gt;på andra förhållanden än förnyad arrest, men den får anses ha en generell&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § 4 föreskrivs att ett fartyg kan beläggas med arrest även för fordran mot&lt;br&gt;annan än fartygets ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke kan vid skeppslega (charter by demise) en&lt;br&gt;borgenär som har en sjöfordran mot förhyraren erhålla arrest antingen i de&lt;br&gt;förhyrda fartyget, om fordringen hänför sig till detta, eller i något annat far-&lt;br&gt;tyg som tillhör förhyraren. Däremot kan inte systerfartyg till det förhyrda&lt;br&gt;fartyget beläggas med arrest för en sådan fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke sägs att bestämmelsen i första stycket skall vara&lt;br&gt;tillämplig även i andra fall då någon annan person än fartygets registrerade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare är ansvarig för fordringen. Denna bestämmelse tycks vara tillämplig Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;på alla typer av befraktningsavtal. Ett fartyg kan alltså beläggas med arrest&lt;br&gt;för en rad fordringar mot befraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått kan inte endast det fartyg till vilket sjöfordran hänför sig&lt;br&gt;beläggas med kvarstad. Borgenärerna har också möjlighet att utverka säker-&lt;br&gt;hetsåtgärd i ett systerfartyg, dvs. i något annat fartyg som tillhör samme&lt;br&gt;ägare. Ett fartyg skall enligt § 2 anses tillhöra samma ägare när alla andelar&lt;br&gt;i fartyget tillhör samma person eller personer. Jag återkommer till innebör-&lt;br&gt;den av den bestämmelsen i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är att märka att borgenären kan få kvarstad för sin fordran endast i&lt;br&gt;ett fartyg - antingen i det fartyg till vilket sjöfordran hänför sig eller i ett&lt;br&gt;systerfartyg. Systerfartyget skall ägas av den person som vid tiden för ford-&lt;br&gt;ringens uppkomst ägde det fartyg till vilket sjöfordringen hänför sig. Över-&lt;br&gt;går äganderätten till systerfartyget till någon annan, upphör detta fartygs&lt;br&gt;”ansvar” för sjöfordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa sjöfordringar får emellertid inte ett systerfartyg beläggas med&lt;br&gt;kvarstad. Vad som undantagits från denna möjlighet är tvister om äganderät-&lt;br&gt;ten till ett fartyg, vissa tvister mellan delägare till ett fartyg samt fordringar&lt;br&gt;som på grund av avtal är förenade med panträtt (inteckning) i ett fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna artikel får arrest beslutas endast av domstol eller annan judi-&lt;br&gt;ciell myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikeln innehåller regler om hävande av arrest. Ett fartyg som har belagts&lt;br&gt;med arrest skall friges av domstol eller annan judiciell myndighet sedan sä-&lt;br&gt;kerhet har ställts för sjöfordringen. Säkerheten kan utgöras av borgen eller&lt;br&gt;av annan allmänt accepterad säkerhet, t.ex. en bankgaranti. Kan parterna&lt;br&gt;inte enas i fråga om säkerheten, ankommer det på domstolen eller myndig-&lt;br&gt;heten att bestämma dess beskaffenhet och belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall kvarstad har beviljats för en sjöfordran i en tvist om äganderätten&lt;br&gt;till fartyget eller i en tvist mellan fartygets delägare föreskrivs ett alternativ&lt;br&gt;till frigivande mot säkerhet. I dessa situationer får domstolen eller myndig-&lt;br&gt;heten i stället besluta om inskränkningar i besittningshavarens rätt att an-&lt;br&gt;vända fartyget. Sådana begränsningar kan exempelvis innebära förbud mot&lt;br&gt;att fartyget lämnar statens territorialhav eller mot att fartyget används för&lt;br&gt;befordran av visst gods eller ett åläggande för besittningshavaren att ned-&lt;br&gt;sätta ersättning för nyttjandet av fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikelns tredje stycke anges att den som ställer säkerhet för att få ett&lt;br&gt;fartyg frigivet inte därigenom anses ha medgivit fordringen eller avstått från&lt;br&gt;möjligheten att åberopa begränsningar i redaransvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikelns första stycke skall alla frågor om borgenärens ansvar för den&lt;br&gt;skada som genom ett felaktigt arrestbeslut kan tillskyndas motparten avgö-&lt;br&gt;ras enligt rätten i den stat där beslutet har fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandefrågor skall enligt artikelns andra stycke helt styras av nationell&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 1 upptar bestämmelser om rätt för domstolarna i den konventionsstat där&lt;br&gt;kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd har verkställts att i sak pröva den&lt;br&gt;fordran som har föranlett beslutet om säkerhetsåtgärd. Det slås inlednings-&lt;br&gt;vis fast att sådan domsrätt tillkommer domstolarna i en konventionsstat, om&lt;br&gt;dessa enligt nationell lag är behöriga att pröva tvisten. Alternativt anges ett&lt;br&gt;antal situationer då domstolarna i den aktuella konventionsstaten skall vara&lt;br&gt;behöriga att pröva tvister, även om de enligt inhemsk lag inte redan har så-&lt;br&gt;dan behörighet. Bland dessa kan nämnas att borgenären har hemvist eller&lt;br&gt;sitt huvudsakliga driftställe i denna stat, att fordringen uppkommit under&lt;br&gt;den resa under vilken arresten verkställts (vilket även torde omfatta fall då&lt;br&gt;arrest avvärjts genom att säkerhet ställts för fordran) och att fordringen avser&lt;br&gt;bärgning. Den i § 1 punkt d) omnämnda konventionen från år 1910 rörande&lt;br&gt;bestämmelser om fartygs sammanstötning har ratificerats av Sverige (se&lt;br&gt;prop. 1912:26, LU 32, rskr. 151). Artikel 13 i den konventionen motsvaras&lt;br&gt;av 222 § SjöL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § 2 behandlas den situationen att domstolen i den ort där fartyget har&lt;br&gt;belagts med arrest inte är behörig att pröva målet i sak. I sådant fall skall den&lt;br&gt;domstol eller myndighet som beslutat om arresten dels förklara att säkerhet&lt;br&gt;som ställts för fartygets frigivande skall avse fullgörandet av dom som kan&lt;br&gt;komma att meddelas av en behörig domstol, dels bestämma en frist inom&lt;br&gt;vilken borgenären skall väcka talan vid sistnämnda domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också om parterna kommer överens om att tvisten skall handläggas av en&lt;br&gt;annan domstol än domstolen inom vars domkrets arresten har verkställts el-&lt;br&gt;ler om de hänskjuter tvisten till skiljedom, får enligt §3 den domstol eller&lt;br&gt;myndighet som fattat beslut om säkerhetsåtgärden besluta om en frist inom&lt;br&gt;vilken borgenären skall väcka sin talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försitter borgenären en frist som beslutats enligt § 2 eller § 3, skall fartyget&lt;br&gt;eller säkerheten enligt § 4 på motpartens begäran friges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av § 5 framgår att bestämmelserna i de föregående paragraferna inte skall&lt;br&gt;tillämpas i fall som omfattas av bestämmelserna i 1868 års reviderade kon-&lt;br&gt;vention angående Rhenfarten. Denna konvention behandlar sjöfarten på&lt;br&gt;floden Rhen. Den innehåller bl.a. bestämmelser (artiklarna 33-35) om behö-&lt;br&gt;righet för vissa s.k. flodtribunaler att pröva brottmål och tvistemål med an-&lt;br&gt;knytning till sjöfarten på Rhen. Till konventionen är anslutna Belgien,&lt;br&gt;Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna artikel reglerar konventionens tillämpningsområde. § 1 anger att&lt;br&gt;konventionens bestämmelser skall tillämpas på vaije fartyg som för en för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragsslutande stats flagg inom en fördragsslutande stats område. Enligt § 2&lt;br&gt;får tillämpningsområdet utvidgas till att avse även fartyg som för en icke-&lt;br&gt;fördragsslutande stats flagg. Detta hindrar dock inte att sådana fartyg kan&lt;br&gt;beläggas med säkerhetsåtgärder också för andra fordringar än sjöfordringar.&lt;br&gt;§ 3 medger att en konventionsstat utsätter icke-fördragsslutande stater och&lt;br&gt;personer som inte har sitt hemvist eller huvudsakliga driftställe i en konven-&lt;br&gt;tionsstat för negativ särbehandling med avseende på konventionens bestäm-&lt;br&gt;melser. § 4 öppnar möjlighet för en konventionsstat att såvitt avser interna&lt;br&gt;sjörättsliga tvister tillämpa nationell lag. I § 5 slutligen föreskrivs att en för-&lt;br&gt;värvare av en sjöfordran skall anses ha sitt hemvist eller huvudsakliga drift-&lt;br&gt;ställe i samma stat som den ursprunglige borgenären. Denna identitet mellan&lt;br&gt;den ursprunglige borgenären och en förvärvare av fordringen anses som tidi-&lt;br&gt;gare nämnts inte ta sikte endast på de förhållanden som avses i paragrafen&lt;br&gt;utan ha en generell tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna artikel skall arrestkonventionen inte anses grunda en rätt till&lt;br&gt;talan som med undantag för bestämmelserna i konventionen inte skulle före-&lt;br&gt;ligga enligt konventionsstatens nationella lag. Inte heller grundar konventio-&lt;br&gt;nen i sig någon sjöpanträtt som inte föreligger enligt nationell lag eller enligt&lt;br&gt;konventionen om sjöpanträtt och fartygshypotek, om denna konvention är&lt;br&gt;tillämplig. Bestämmelsen kommenteras närmare i avsnitt 4.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna artikel öppnas vissa reservationsmöjligheter. En konventionsstat får&lt;br&gt;sålunda i samband med tillträdet till konventionen förbehålla sig att i fråga&lt;br&gt;om säkerhetsåtgärder för fordringar som avser äganderätten eller besitt-&lt;br&gt;ningen till ett fartyg eller intäkter från detta tillämpa nationell lag i stället för&lt;br&gt;konventionens bestämmelser liksom att inte tillämpa artikel 3 beträffande&lt;br&gt;en fordran som är förenad med panträtt i fartyget på grund av inteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna artikel åtar sig konventionsstaterna att hänskjuta frågor om&lt;br&gt;konventionens tolkning och tillämpning till skiljedom. Har konventionssta-&lt;br&gt;ter kommit överens om att hänskjuta tvister dem emellan till den Internatio-&lt;br&gt;nella domstolen i Haag, är det i stället denna domstol som är behörig att&lt;br&gt;pröva tvister mellan dem om tolkning och tillämpning av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 12-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa artiklar innehåller sedvanliga slutbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Luganokonventionen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Allmänt om Luganokonventionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en svensk ratifikation av arrestkonventionen har ett nära sam-&lt;br&gt;band med en svensk anslutning till den konvention om domstols behörighet&lt;br&gt;och om verkställighet av domar på privaträttens område som antogs den 16&lt;br&gt;september 1988 i Lugano. Det hade varit en fördel om dessa båda konventio-&lt;br&gt;ner hade kunnat tillträdas samtidigt. Jag skall senare återkomma till den frå-&lt;br&gt;gan (se avsnitt 4.2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan medlemsstaterna i den europeiska ekonomiska gemenskapen&lt;br&gt;(EG) gäller 1968 års Brysselkonvention om domstols behörighet och om&lt;br&gt;verkställighet av domar. Brysselkonvention får tillträdas endast av EG-sta-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luganokonventionen är så gott som likalydande med Brysselkonventio-&lt;br&gt;nen. Den får i första hand tillträdas av EG:s och EFTA:s medlemsstater. Ge-&lt;br&gt;nom Luganokonventionen kan enhetliga domsrätts- och verkställighetsreg-&lt;br&gt;ler komma att gälla inom hela EG- och EFTA-området. Brysselkonventio-&lt;br&gt;nen och Luganokonventionen är alltså två parallella instrument varav det&lt;br&gt;ena gäller EGs medlemsländer emellan medan det andra gäller mellan EG-&lt;br&gt;och EFTA-länderna samt EFTA-länderna inbördes. Bland huvuddragen i de&lt;br&gt;båda konventionerna finns det anledning att här nämna följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionerna täcker privaträttens område (civila och kommersiella&lt;br&gt;mål). De är s.k. dubbla konventioner; de reglerar inte bara frågor om erkän-&lt;br&gt;nande och verkställighet utan också den direkta behörigheten, dvs. vilken&lt;br&gt;stat som har domsrätt vid olika slag av internationella tvister. Dessa behörig-&lt;br&gt;hetsregler är alltså direkt tillämpliga redan i den stat där rättegången äger&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionerna utgår från en grundprincip om ”domars fria rörlighet”,&lt;br&gt;dvs. att meddelade domar i största möjliga utsträckning skall kunna flyta fritt&lt;br&gt;över gränserna. Genom att det i konventionerna finns direkta behörighets-&lt;br&gt;regler och vissa andra regler som är tillämpliga under rättegången har man i&lt;br&gt;hög grad kunnat begränsa de olika staternas möjligheter att vägra erkänna&lt;br&gt;eller verkställa domar som har meddelats i de andra konventionsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventioner som konventionsstaterna har ingått på särskilda områden&lt;br&gt;har emellertid företräde framför Bryssel- och Luganokonventionerna. I den&lt;br&gt;mån sådana konventioner innehåller bestämmelser om domstolars interna-&lt;br&gt;tionella behörighet eller om erkännande och verkställighet av domar, skall&lt;br&gt;dessa bestämmelser alltså tillämpas i stället för Bryssel- och Luganokonven-&lt;br&gt;tionernas regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om domstolarnas behörighet är huvudregeln att tvister som faller&lt;br&gt;inom konventionernas tillämpningsområde skall prövas i den stat där svaran-&lt;br&gt;den har hemvist. Användningen av s.k. exorbitanta behörighetsregler för-&lt;br&gt;bjuds uttryckligen i förhållande till en svarande i en annan konventionsstat.&lt;br&gt;Härmed avses exempelvis behörighetsregler som tillåter att talan får väckas&lt;br&gt;i en stat endast på grund av att svaranden har tillgångar där. Sådana regler&lt;br&gt;behövs inte i förhållandet mellan två stater som erkänner och verkställer var-&lt;br&gt;andras domar. I artikel 3 i Luganokonventionen förekommer sålunda en ex-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emplifierande uppräkning av sådana exorbitanta forumregler som är för-&lt;br&gt;bjudna. För svensk del anges här förmögenhetsforum i 10 kap. 3 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken (RB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till en svarande som har hemvist i en tredje stat, dvs. en stat&lt;br&gt;som inte omfattas av konventionerna, får däremot de nationella behörig-&lt;br&gt;hetsreglerna, inklusive de exorbitanta, tillämpas. En kärande som har hem-&lt;br&gt;vist i en konventionsstat får dessutom, på samma villkor som medborgarna&lt;br&gt;i den staten, åberopa dessa nationella behörighetsregler gentemot en sva-&lt;br&gt;rande som har hemvist i en tredje stat. Parternas medborgarskap spelar&lt;br&gt;ingen roll för frågan i vilken stat en tvist skall prövas. Konventionerna inne-&lt;br&gt;håller också speciella behörighetsregler för vissa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionerna innehåller även bestämmelser bl.a. om prorogation och&lt;br&gt;lis pendens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare redogörelse för konventionerna finns i prop. 1991/92:128 om&lt;br&gt;Sveriges tillträde till Luganokonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Luganokonventionens reglering av sjörättsliga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sjörättsliga frågor behandlas på olika ställen i Luganokonventionen, bl.a. i&lt;br&gt;artiklarna 5.7 och 54A. Bestämmelserna är identiska med Brysselkonventio-&lt;br&gt;nens. Dessa tillkom i samband med Danmarks, Irlands och Storbritanniens&lt;br&gt;tillträde till Brysselkonventionen år 1978. Man var inom EG ense om att det&lt;br&gt;inte fanns något behov av särskilda behörighetsregler för sjörättsmål. Skälet&lt;br&gt;härförvar bl.a. Brysselkonventionens regler om att en stat behåller sin behö-&lt;br&gt;righet att pröva ett mål med stöd av en sjörättslig konvention, och detta även&lt;br&gt;om svaranden har hemvist i en konventionsstat som inte är ansluten till&lt;br&gt;samma konvention. Dessutom var alla förhandlande stater eniga om att&lt;br&gt;samtliga stater borde tillträda 1952 års arrestkonvention. För detta ändamål&lt;br&gt;avgav staterna en gemensam deklaration. Regleringen kunde därför in-&lt;br&gt;skränka sig till de ovan nämnda artiklarna. Luganokonventionen bygger på&lt;br&gt;samma förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom andra behörighetsregler än de som anges i Luganokonventionen&lt;br&gt;inte får tillämpas av konventionsstaterna och särskilt som de exorbitanta fo-&lt;br&gt;rumreglerna har utmönstrats genom artikel 3, innebär ett tillträde till Luga-&lt;br&gt;nokonventionen att domsrätten för en tillträdande stat begränsas. Domsto-&lt;br&gt;larna i en konventionsstat är emellertid enligt artikel 24 - oberoende om de&lt;br&gt;har behörighet att pröva målet i sak - behöriga att förordna om kvarstad och&lt;br&gt;andra säkerhetsåtgärder. I arrestkonventionens artikel 7 ges, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, bestämmelser om behörighet för domstolarna i den stat där kvar-&lt;br&gt;stad meddelats att pröva målet också i sak. Denna behörighet accepteras i&lt;br&gt;Luganokonventionen, eftersom särskilda konventioner har företräde fram-&lt;br&gt;för Luganokonventionen (artikel 57). För att en stat skall behålla sin behö-&lt;br&gt;righet att pröva ett sjörättsmål i sak sedan kvarstad har beviljats krävs med&lt;br&gt;andra ord att också arrestkonventionen tillträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge bl.a. de nordiska staterna den tid som erfordras för ratifikation&lt;br&gt;m.m. har artikel 54 A tillskapats. I denna artikel, som bör fogas till protokol-&lt;br&gt;let i detta ärende som bilaga 6, ges bestämmelser motsvarande vissa delar av&lt;br&gt;arrestkonventionen. Bestämmelserna gäller under längst tre år räknat från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdandet av Luganokonventionen för respektive stat. Av bestämmel-&lt;br&gt;serna i artikel 54 A motsvarar punkten 1 artikel 7 i arrestkonventionen. Nå-&lt;br&gt;gon hänvisning till nationell lag finns dock inte i punkten 1. Punkterna 2-4&lt;br&gt;motsvarar artikel 3 och punkten 5 motsvarar artikel 1 i arrestkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.7 kan i fråga om tvist om betalning av bärgarlön för bärg-&lt;br&gt;ning av skeppslast eller för frakt talan mot den som har hemvist i en konven-&lt;br&gt;tionsstat väckas i en annan konventionsstat vid den domstol där lasten eller&lt;br&gt;frakten a) har blivit föremål för kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd för&lt;br&gt;att säkerställa sådan betalning, eller b) kunde ha blivit föremål för en sådan&lt;br&gt;säkerhetsåtgärd, om inte borgen eller annan säkerhet hade ställts. En ytterli-&lt;br&gt;gare förutsättning för behörigheten är att det görs gällande att svaranden har&lt;br&gt;någon rätt till lasten eller frakten eller att han hade en sådan rätt vid tiden&lt;br&gt;för bärgningen. Bestämmelsen kan sägas komplettera arrestkonventionens&lt;br&gt;behörighetsregler gällande fartyg genom att tillåta arrestforum också i fråga&lt;br&gt;om last och frakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Sveriges tillträde till arrestkonventionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sverige skall tillträda konventionen. Konventionen skall&lt;br&gt;införlivas i svensk rätt genom transformering i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om ett svenskt tillträde till arrestkonventio-&lt;br&gt;nen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av det stora flertalet. Några har&lt;br&gt;emellertid ställt sig tveksamma. De som berört frågan om hur konventionen&lt;br&gt;skall införlivas med svensk rätt har samtliga tillstyrkt att detta sker genom&lt;br&gt;transformering i form av en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som tidigare nämnts deltog Sverige i den diplomat-&lt;br&gt;konferens år 1952 i Bryssel vid vilken arrestkonventionen upprättades. Sve-&lt;br&gt;rige undertecknade emellertid inte konventionen. Vid den remissbehandling&lt;br&gt;av konventionen som skedde år 1955 avstyrkte de flesta remissinstanserna&lt;br&gt;en svensk anslutning. Det ansågs att konventionen i flera hänseenden var&lt;br&gt;invecklad och oklar. Särskilt forumreglerna kritiserades. Från flera håll på-&lt;br&gt;pekades att konventionsstaterna i viktiga hänseenden lämnades alltför stort&lt;br&gt;utrymme för nationella särregler och att den eftersträvade enhetligheten på&lt;br&gt;så sätt inte kunde antas komma till stånd. Genomgående ansågs det vara en&lt;br&gt;brist att enhetliga regler inte åstadkommits i fråga om skyldighet för kvar-&lt;br&gt;stadssökanden att svara för skada som tillskyndas motparten och att ställa&lt;br&gt;säkerhet för sådan skada. Det framhölls att reglerna till motverkande av&lt;br&gt;dubbelkvarstad inte var fullständiga och gjorde det möjligt med dubbel-&lt;br&gt;kvarstad exempelvis i fall då flera skadelidande hävdar anspråk mot redaren&lt;br&gt;på grund av en och samma olycka. Också det förhållandet att konventionen&lt;br&gt;innehöll flera element som var främmande för svensk rätt väckte kritik. Såle-&lt;br&gt;des påpekades att enligt konventionen kvarstad kunde komma i fråga endast&lt;br&gt;för särskilt uppräknade fordringar och att kvarstad var möjlig även om kra-&lt;br&gt;vet inte gällde fartygets ägare eller fordringen inte var förenad med panträtt&lt;br&gt;i fartyget. Det underströks slutligen från flera håll att en anslutning inte&lt;br&gt;borde ske innan det visat sig i vilken utsträckning konventionen skulle&lt;br&gt;komma att ratificeras av de större sjöfartsnationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1958 års sjölagskommitté delade i allt väsentligt de synpunkter som så-&lt;br&gt;lunda framkommit under remissbehandlingen. Kommittén fann att de bris-&lt;br&gt;ter som konventionen företedde från svensk synpunkt var så väsentliga att&lt;br&gt;Sverige inte med fördel kunde tillträda konventionen och avstyrkte således&lt;br&gt;ett sådant tillträde G fr SOU 1965:18 s. 94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan sjölagskommittén prövade frågan om en svensk anslutning till ar-&lt;br&gt;restkonventionen har förhållandena i viss mån ändrats. Flera viktiga sjö-&lt;br&gt;fartsnationer har sålunda tillträtt konventionen och samtliga EG-stater är&lt;br&gt;numera anslutna till denna. Konventionen tycks i praktiken ha fungerat bra,&lt;br&gt;något som bekräftats av den expertgrupp som på UNCTADzs och IMO:s&lt;br&gt;uppdrag ser över sjöpanträttskonventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt tillträde till konventionen innebär att svenska fartyg i konven-&lt;br&gt;tionsstaterna skulle komma att åtnjuta de fördelar som arrestkonventionen&lt;br&gt;trots allt innebär. Det gäller framför allt begränsningen av de fordringar för&lt;br&gt;vilka arrest kan erhållas och rätten att få åtgärden hävd sedan säkerhet har&lt;br&gt;ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för svenska fordringsägare kan ett sådant tillträde vara av värde. Ar-&lt;br&gt;tikel 8 § 3 i arrestkonventionen ger nämligen en konventionsstat rätt att ute-&lt;br&gt;sluta personer som inte har sitt hemvist eller huvudsakliga driftställe i en för-&lt;br&gt;dragsslutande stat från konventionens förmåner, t.ex. tillgången till arrestfo-&lt;br&gt;rum. En svensk anslutning till konventionen undanröjer alltså risken för att&lt;br&gt;svenska borgenärer med sjöfordringar missgynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat och mycket viktigt skäl för ett tillträde är tillkomsten av Lugano-&lt;br&gt;konventionen. Svensk domsrätt i sjörättsmål med internationell anknytning&lt;br&gt;grundas idag i stor utsträckning på att det fartyg till vilket tvisten hänför sig&lt;br&gt;finns här i riket eller här har varit föremål för kvarstad. Eftersom Lugano-&lt;br&gt;konventionen inte tillåter användning av exorbitanta behörighetsregler i för-&lt;br&gt;hållande till en svarande med hemvist i en konventionsstat skulle ett tillträde&lt;br&gt;till Luganokonventionen begränsa svenska domstolars behörighet att avgöra&lt;br&gt;sjörättsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att tillträda arrestkonventionen behåller Sverige behörigheten för&lt;br&gt;svenska domstolar att pröva sjörättsmål i sak sedan kvarstad har meddelats&lt;br&gt;(jfr avsnitten 3.1 och 3.2). Möjligheten att föra talan om en fordran inför en&lt;br&gt;domstol i det egna landet är en betydelsefull rättighet. Förberedandet och&lt;br&gt;utförandet av talan blir enklare och billigare. Möjligheterna till verkställig-&lt;br&gt;het ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luganokonventionen förutsätter att samtliga konventionsstater skall till-&lt;br&gt;träda arrestkonventionen. Jag har erfarit att Finland och Norge som en följd&lt;br&gt;av ett tillträde till Luganokonventionen torde komma att tillträda arrestkon-&lt;br&gt;ventionen. Sverige har nu sökt medlemsskap i EG. Om Sverige blir fullvär-&lt;br&gt;dig medlem av Gemenskapen, torde en sådan anslutning under alla förhål-&lt;br&gt;landen bli nödvändig. Jag finner det därför naturligt att Sverige redan nu&lt;br&gt;tillträder arrestkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som är tveksamma till ett tillträde till arrestkonventio-&lt;br&gt;nen har framhållit att behörighetsfrågan väger mindre tungt eftersom hand-&lt;br&gt;läggningen av tvister på det sjörättsliga området i stor utsträckning styrs av&lt;br&gt;skiljedoms- och prorogationsklausuler. Man har också anfört att de invänd-&lt;br&gt;ningar som tidigare kunnat riktas mot arrestkonventionen i stort sett kvar-&lt;br&gt;står och påpekat att flera stora sjöfartsnationer fortfarande inte tillträtt kon-&lt;br&gt;ventionen. Även det faktum att vissa fordringar med nära anknytning till&lt;br&gt;olika sjöfartsförhållanden, t.ex. skadestånd på grund av oljeföroreningar,&lt;br&gt;inte omfattas av de i konventionen uppräknade sjöfordringarna har åbero-&lt;br&gt;pats som ett skäl mot en svensk anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan i och för sig instämma i att behörigheten att avgöra kontraktsrätts-&lt;br&gt;liga tvister i sjörättsförhållanden ofta bestäms av skiljedomsklausuler och&lt;br&gt;prorogationsavtal. I sådana fall inverkar inte Luganokonventionens regle-&lt;br&gt;ring av forumfrågan. Men om kontraktsparterna inte har avtalat att tvister&lt;br&gt;dem emellan skall avgöras genom skiljedom eller med tillämpning av viss lag&lt;br&gt;eller vid viss domstol liksom då det är fråga om utomobligatoriska anspråk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det angeläget att så långt möjligt hävda svenska intressen. För övrigt anser &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag att flertalet av de olägenheter som ett tillträde till arrestkonventionen&lt;br&gt;befarats medföra kan undanröjas genom åtgärder i samband med att kon-&lt;br&gt;ventionen införlivas i svensk rätt. Till dessa frågor återkommer jag senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår skadeståndsanspråk för oljeföroreningar finns det anledning att&lt;br&gt;uppmärksamma 13 § i lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till&lt;br&gt;sjöss. Där finns bestämmelser om att det för utländska fartyg som anlöper&lt;br&gt;eller lämnar svensk hamn eller på svenskt sjöterritorium belägen tilläggs-&lt;br&gt;plats och som vid tillfället befordrar mer än 2 000 ton olja som bulklast skall&lt;br&gt;finnas försäkring eller annan betryggande säkerhet som täcker ägarens an-&lt;br&gt;svarighet. Om denna skyldighet inte fullgörs, får enligt 7 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg Sjöfartsverket eller&lt;br&gt;annan myndighet som regeringen utser meddela förbud för fartyget att an-&lt;br&gt;löpa eller avgå från en svensk hamn eller från en tilläggsplats som ligger inom&lt;br&gt;svenskt territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse i sammanhanget är också 7 kap. 5 § sistnämnda lag där det&lt;br&gt;föreskrivs att om utsläpp av olja eller något annat skadligt ämne sker från ett&lt;br&gt;fartyg i strid mot gällande bestämmelser eller om det skäligen kan befaras&lt;br&gt;att så kommer att ske och det finns grundad anledning att anta att svenskt&lt;br&gt;territorium eller svenska intressen i övrigt kan skadas härigenom i avsevärd&lt;br&gt;mån, får Sjöfartsverket eller annan myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddela de förbud och förelägganden som är nödvändiga för att förebygga&lt;br&gt;vattenförorening, såsom bl.a. förbud mot fartygets avgång eller vidare resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att det finns möjligheter att vid sidan om arrestkonven-&lt;br&gt;tionens reglering ingripa med anledning av vattenföroreningar och oljeska-&lt;br&gt;dor. Olägenheten av en begränsning av möjligheterna att på civilrättslig&lt;br&gt;grund kunna belägga ett fartyg med kvarstad torde därmed vara begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som vissa remissinstanser har anfört mot ett tillträde motiverar&lt;br&gt;inte enligt min mening att vi avstår från de fördelar som ett tillträde till kon-&lt;br&gt;ventionen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrestkonvention har en sådan utformning att det inte är lämpligt att in-&lt;br&gt;förliva originaltexten med den svenska lagstiftningen. För att göra ett till-&lt;br&gt;träde möjligt krävs därför en speciell reglering i svensk rätt av kvarstadsinsti-&lt;br&gt;tutet med avseende på fartyg. Dessa regler bör lämpligen tas in i sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1, SjöL). Denna lag är emellertid föremål för en översyn på&lt;br&gt;grundval av sjölagsutredningens slutbetänkande (SOU 1990:13). En propo-&lt;br&gt;sition med anledning av denna översyn torde inte kunna lämnas förrän under&lt;br&gt;år 1993. Då ett tillträde till arrestkonventionen föranleder tämligen ingri-&lt;br&gt;pande ändringar i regelsystemet bör dessa nu inte inarbetas i SjöL utan tills&lt;br&gt;vidare införlivas genom en särskild lag. Bestämmelserna i denna lag bör&lt;br&gt;emellertid med hänsyn till önskemålet om en gemensam struktur i de nor-&lt;br&gt;diska sjölagarna inarbetas i SjöL i samband med att denna revideras. Redan&lt;br&gt;nu behövs emellertid vissa ändringar i 200, 336 och 337 §§ SjöL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas behovet av nya lagregler närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Nya särskilda regler om kvarstad på fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Vilka former av kvarstad skall omfattas av regleringen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen skall omfatta kvarstad på fartyg dels i tvistemål&lt;br&gt;avseende anspråk av privaträttslig karaktär, dels i brottmål för en-&lt;br&gt;skilda anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De svenska säkerhetsåtgärder som berörs av kon-&lt;br&gt;ventionsreglerna är naturligtvis främst kvarstad i tvistemål enligt 15 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§ RB. Säkerhetsåtgärder enligt 15 kap. 3 § RB faller utanför arrest-&lt;br&gt;konventionens tillämpningsområde, eftersom de inte innebär att ett fartyg&lt;br&gt;rent fysiskt kan hindras att avsegla. Sådana åtgärder bör inte heller omfattas&lt;br&gt;av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men också 26 kap. RB, som behandlar kvarstad i brottmål, tar upp en typ&lt;br&gt;av fordringar som faller in under konventionen, nämligen anspråk på skade-&lt;br&gt;stånd eller annan ersättning till målsägande. Andra former av kvarstadsbe-&lt;br&gt;slut för vilka bestämmelserna om kvarstad i brottmål är tillämpliga påverkas&lt;br&gt;emellertid inte av konventionens reglering, eftersom de avser att trygga of-&lt;br&gt;fentligrättsliga fordringar. Detsamma gäller kvarstad enligt 57 § miljö-&lt;br&gt;skyddslagen (1969:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstad enligt 3 § lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köpa-&lt;br&gt;ren låter i säljarens vård kvarbliva (lösöreköplagen) faller inte under tviste-&lt;br&gt;målsreglerna. Denna form av kvarstad utgör en förberedande åtgärd till en&lt;br&gt;rättegång om äganderätten till den egendom som avses med lösöreköpet.&lt;br&gt;För sådana tvister medger konventionen att kvarstad beviljas på ett fartyg,&lt;br&gt;jfr artikel 1 § 1 o). Lösöreköplagens bestämmelser torde därför vara för-&lt;br&gt;enliga med konventionen. Det saknas således anledning att göra någon änd-&lt;br&gt;ring i denna lag eller att låta sådan kvarstad omfattas av den nya regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 11 § konkurslagen (KL) om kvarstad i konkurs&lt;br&gt;torde inte beröras av konventionen. Genom en konkurs tar nämligen en gäl-&lt;br&gt;denärs samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis i anspråk samtliga&lt;br&gt;gäldenärens tillgångar för betalning av sina fordringar, jfr 1 kap. 1 § KL.&lt;br&gt;Kvarstaden syftar i dessa fall inte till att trygga endast den fordran som ligger&lt;br&gt;till grund för konkursansökan utan hela borgenärskollektivets intressen.&lt;br&gt;Den nya lagen bör därför inte omfatta kvarstad i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens ”arrest” innebär att fartyget rent fysiskt hindras från att&lt;br&gt;avsegla. Av detta följer att möjligheten att på distans belägga ett svenskregi-&lt;br&gt;strerat skepp med kvarstad inte berörs av konventionens reglering. Det sak-&lt;br&gt;nas därför anledning att göra någon ändring i 16 kap. 13 § utsökningsbalken&lt;br&gt;(UB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda bör den nya lagen omfatta kvarstad på fartyg&lt;br&gt;i tvistemål och i samband med talan om enskilt anspråk i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser kvarstad i tvistemål bör en inskränkning göras i lagens tillämp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsområde. Som tidigare framhållits inverkar konventionens bestämmel- Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;ser inte på de rättigheter och befogenheter som tillkommer en stat, offentliga&lt;br&gt;myndigheter eller hamnmyndigheter att enligt lagen i den staten förordna&lt;br&gt;om kvarstad eller att hindra det från att gå till sjöss. Myndigheterna har alltså&lt;br&gt;oberoende av konventionen rätt att ingripa mot fartyg för att säkra offentlig-&lt;br&gt;rättsliga fordringar, t.ex. skattefordringar och offentligrättsliga avgifter. I&lt;br&gt;Sverige är myndigheterna i regel hänvisade till domstol för att utverka kvar-&lt;br&gt;stad även för fordringar avseende avgifter. I den mån sådana anspråk skall&lt;br&gt;handläggas i den för tvistemål stadgade ordningen, bör de uttryckligen un-&lt;br&gt;dantas från de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Vilka fartyg skall omfattas av regleringen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall tillämpas på fartyg som är&lt;br&gt;införda i utländskt fartygsregister oavsett om de för konventionsstats&lt;br&gt;flagg eller ej. De skall också tillämpas på fartyg som är införda i det&lt;br&gt;svenska skeppsregistret, om sökanden saknar närmare anknytning till&lt;br&gt;Sverige. Undantag görs för fartyg som ägs eller uteslutande används&lt;br&gt;av svenska staten och för vissa främmande statsfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt utom i det avseendet&lt;br&gt;att det föreslås att lagen skall tillämpas oberoende av om ett fartyg är infört&lt;br&gt;i fartygsregister eller ej (se promemorian s. 46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera har haft invändningar mot att lagen kan komma&lt;br&gt;att tillämpas även på mindre nöjesfartyg liksom mot att fartyg som inte för&lt;br&gt;någon konventionsstats flagg skall omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Konventionen avser enligt sin titel havsgående far-&lt;br&gt;tyg (sea-going ships). Någon definition av begreppet finns inte i konven-&lt;br&gt;tionstexten. Traditionellt torde dock härmed avses fartyg av den storlek att&lt;br&gt;de ägnar sig för högsjöfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmsta motsvarigheten är nog vad som i svensk lagstiftning beteck-&lt;br&gt;nas som skepp, dvs. fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter&lt;br&gt;och en största bredd av minst fyra meter. Annat fartyg kallas båt, se 2 § första&lt;br&gt;stycket SjöL. Ett större nöjesfartyg kan alltså utgöra ett skepp, medan ett&lt;br&gt;mindre fartyg som används i näringsverksamhet, t.ex. ett fiskefartyg, kan&lt;br&gt;vara att beteckna som båt. Denna indelning av fartyg i skepp och båtar har&lt;br&gt;betydelse främst med avseende på frågan om fartyget skall vara infört i det&lt;br&gt;svenska skeppsregistret och därmed vara inteckningsbart. Indelningen har&lt;br&gt;emellertid ingen direkt motsvarighet i andra länders lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås med hänsyn till önskvärdheten av fasta och enhet-&lt;br&gt;liga regler att lagstiftningen skall avse fartyg oavsett om de är skepp eller&lt;br&gt;båtar. Någon nedre storleksgräns för reglernas tillämplighet fastställs således&lt;br&gt;inte. Förslaget har emellertid mött invändningar från flera remissinstanser.&lt;br&gt;Som skäl mot förslaget har anförts bl.a. följande. Konventionen tar i första&lt;br&gt;hand sikte på större fartyg i kommersiell fart och regelsystemet bör inte ges&lt;br&gt;en vidare tillämpning än nödvändigt. Det torde vara mindre vanligt att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjöfordran hänför sig till en fritidsbåt. Dessa representerar ofta mycket bety-&lt;br&gt;dande ekonomiska värden som bör kunna tas i anspråk för att trygga andra&lt;br&gt;anspråk mot ägaren än sjöfordringar. Fritidsbåtar förekommer inte sällan i&lt;br&gt;kvarstadsmål utan att det bakomliggande rättsförhållandet har anknytning&lt;br&gt;till båten eller dess drift. De avtal av ekonomisk innebörd, t.ex. leasing- och&lt;br&gt;avbetalningsavtal, som i stor utsträckning ingås avseende såväl fritidsbåtar&lt;br&gt;som andra icke-inteckningsbara fartyg uppvisar stora likheter med avtal av-&lt;br&gt;seende annan lös egendom. Däremot skiljer sig dessa avtal ofta markant från&lt;br&gt;de avtalsformer som brukas i fråga om kommersiell finansiering av byggnad,&lt;br&gt;överlåtelse och upplåtelse av vad som i Sverige betecknas som skepp. Lea-&lt;br&gt;singavgifter, avbetalningsbelopp och liknande är inte att hänföra till sjöford-&lt;br&gt;ringar i arrestkonventionens mening och skulle alltså enligt promemorieför-&lt;br&gt;slaget inte kunna säkerställas genom kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts talar för att reglerna lämpar sig mindre väl för icke-in-&lt;br&gt;teckningsbara fartyg och särskilt för fritidsbåtar. Några remissinstanser har&lt;br&gt;också föreslagit att lagen endast skall tillämpas på fartyg av sådan storlek att&lt;br&gt;de enligt svenska regler är att anse som skepp liksom på andra fartyg som&lt;br&gt;används yrkesmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar uppfattningen att mindre fartyg i möjligaste mån bör undantas&lt;br&gt;från lagens tillämpningsområde. Eftersom SjöL:s indelning av fartygen i&lt;br&gt;skepp och båtar är en specifikt svensk företeelse och lagen i första hand rör&lt;br&gt;fartyg som seglar under utländsk flagg finner jag det emellertid mindre lämp-&lt;br&gt;ligt att strikt tillämpa denna indelning. I stället bör det förhållandet att ett&lt;br&gt;fartyg är registrerat i ett fartygsregister vara avgörande för om det skall om-&lt;br&gt;fattas av lagen. Med fartygsregister avser jag då - förutom det svenska&lt;br&gt;skeppsregistret - motsvarande utländska nationalitetsregister med möjlighet&lt;br&gt;till rättighetsinskrivning. Att ett fartyg kan vara infört i någon motsvarighet&lt;br&gt;till de svenska båtregistren är således utan betydelse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan regel som den föreslagna följer den sjörättsliga principen att&lt;br&gt;flaggstatens lag får avgöra olika begreppsbestämningar. Bestämmelserna om&lt;br&gt;registreringsbarhet varierar i och för sig mellan olika länder men torde ge-&lt;br&gt;nomgående innebära att mindre nöjesfartyg faller utanför lagens regler. Ge-&lt;br&gt;nom att helt undanta fartyg som inte är nationalitetsregistrerade i ett fartygs-&lt;br&gt;register undviker man också problemen med att utreda gränsdragningsfrå-&lt;br&gt;gor om ett fartyg är ett nöjesfartyg eller inte. Att ett fartyg är infört i ett&lt;br&gt;fartygsregister innebär normalt att det också är inteckningsbart. Fordringar&lt;br&gt;med anledning av fartygets överlåtelse eller upplåtelse kan därmed säkras&lt;br&gt;genom registerpanträtt och blir således att behandla som sjöfordringar. Med&lt;br&gt;den nu föreslagna ordningen torde de problem som påtalats av remissinstan-&lt;br&gt;serna få en tillfredsställande lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8 i arrestkonventionen åtar sig konventionsstaterna endast&lt;br&gt;att göra konventionens bestämmelser tillämpliga för fartyg som hör till öv-&lt;br&gt;riga konventionsstater. Andra regler kan med vissa undantag gälla för såväl&lt;br&gt;konventionsstatens egna fartyg som för fartyg som hör hemma i stater som&lt;br&gt;inte är anslutna till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har kritiserat promemorieförslaget att göra lagen&lt;br&gt;tillämplig också på utländska fartyg från icke konventionsländer. Från ett&lt;br&gt;par håll har det gjorts gällande att arrestkonventionen har sådana brister att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den på konventionen grundade lagen bör ges en så begränsad tillämpning Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;som möjligt. Det har vidare anförts att fartyg från länder som inte är an-&lt;br&gt;slutna till arrestkonventionen inte bör få åtnjuta de förmåner som konven-&lt;br&gt;tionen ger, när svenska fartyg inte får motsvarande behandling i dessa län-&lt;br&gt;der. Särskilt har man pekat på att det vore olyckligt om Sverige frånhände&lt;br&gt;sig rätten att belägga ett fartyg från en icke-konventionsstat med kvarstad&lt;br&gt;för skadeståndskrav avseende oljeutsläpp och andra föroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening utgör den kritik som sålunda anförts inte tillräcklig an-&lt;br&gt;ledning att komplicera lagstiftningen genom att göra åtskillnad mellan fartyg&lt;br&gt;som för en konventionsstats flagg och andra utländska fartyg. Särskilt i fråga&lt;br&gt;om utländska fartyg som är dubbelregistrerade eller som tillfälligt för annan&lt;br&gt;nationalitetsflagg än registreringslandets kan det nämligen i kvarstadsmålet&lt;br&gt;vara förenat med stora svårigheter att fastställa fartygets rätta nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att lagen skall tillämpas på utländska fartyg oavsett natio-&lt;br&gt;nalitet. Samma ordning har valts i den danska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska skepp bör däremot undantas från särbestämmelserna i den ut-&lt;br&gt;sträckning som konventionen tillåter. Om sökanden har anknytning till Sve-&lt;br&gt;rige genom att ha sitt hemvist eller huvudsakliga driftställe här i riket, skall&lt;br&gt;således den föreslagna lagen inte tillämpas såvitt avser svenska skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall lagen inte är tillämplig, exempelvis då det är fråga om icke-regi-&lt;br&gt;strerade fartyg eller i rent nationella rättsförhållanden, tillämpas i stället rät-&lt;br&gt;tegångsbalkens allmänna bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyg som tillhör eller uteslutande används av den svenska staten anses&lt;br&gt;på grund av allmänt gällande rättsgrundsatser vara fritagna från kvarstad.&lt;br&gt;Detta bör anges uttryckligen i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också vissa utländska fartyg åtnjuter folkrättslig immunitet och är skyd-&lt;br&gt;dade mot bl.a. exekutiva åtgärder i Sverige. Enligt lagen (1938:470) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om främmande statsfartyg m.m. får således kvarstad inte&lt;br&gt;läggas på krigsfartyg eller annat fartyg, som en främmande stat äger eller&lt;br&gt;nyttjar eller i dess helhet befraktat för en viss resa eller för tid, och som bru-&lt;br&gt;kas uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift. I övrigt utgör den&lt;br&gt;omständigheten att ett fartyg ägs eller nyttjas av en främmande stat inte nå-&lt;br&gt;got hinder mot att fartyget beläggs med kvarstad för en fordran, som grundar&lt;br&gt;sig på fartygets begagnande eller befordran. Dessa regler grundar sig på 1926&lt;br&gt;års Brysselkonvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestäm-&lt;br&gt;melser i fråga om statsfartygs fri- och rättigheter, som Sverige har tillträtt år&lt;br&gt;1938 (se prop. 1938:15). En erinran om detta bör tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anses ett fartyg under s.k. oskadlig genomfart i territorialhavet inte&lt;br&gt;vara åtkomligt för kvarstad för andra förpliktelser än sådana som det har&lt;br&gt;ådragit sig i samband med dess genomfart av kuststatens sjöterritorium.&lt;br&gt;Detta följer av allmänna folkrättsliga principer och har kommit till uttiyck i&lt;br&gt;artikel 20:2 i 1958 års internationella konvention angående territorialhavet&lt;br&gt;och tilläggszonen liksom i artikel 28:2 i 1982 års havsrättskonvention. Jag&lt;br&gt;anser att det inte finns behov av att uttryckligen ange detta undantag i lagtex-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Sjöfordringarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fartyg som omfattas av regleringen skall kunna beläggas&lt;br&gt;med kvarstad endast för sjöfordringar, dvs. anspråk som hänför sig till&lt;br&gt;ett fartyg eller dess drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se promemo-&lt;br&gt;rian s. 48).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har endast haft invändningar mot vissa detaljer i försla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt konventionen får fartyg beläggas med kvar-&lt;br&gt;stad eller liknande säkerhetsåtgärd endast för sådana anspråk som hänför sig&lt;br&gt;till ett fartyg eller dess drift, s.k. sjöfordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt kan ett fartyg beläggas med kvarstad för att säkerställa&lt;br&gt;alla typer av civilrättsliga anspråk. Mot denna bakgrund innebär en anslut-&lt;br&gt;ning till arrestkonventionen i teorin en avsevärd inskränkning av möjlighe-&lt;br&gt;terna att utverka kvarstad mot en fartygsägare. Som framhållits under re-&lt;br&gt;missbehandlingen torde dock i praktiken skillnaden inte bli så stor. Sedan&lt;br&gt;länge förekommer nämligen kvarstad på utländska fartyg så gott som uteslu-&lt;br&gt;tande för fordringar med sjöpanträtt eller annan begränsad sakrätt eller som&lt;br&gt;eljest kan inordnas bland sjöfordringarna i arrestkonventionen. Denna&lt;br&gt;praxis är en naturlig följd av att ett registrerat fartyg får beläggas med kvar-&lt;br&gt;stad för fordran som inte är förenad med särskild förmånsrätt endast om sö-&lt;br&gt;kanden särskilt har begärt detta (4 kap. 5 § och 16 kap. 13 § UB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de i konventionen såsom sjöfordringar uppräknade anspråken ger&lt;br&gt;legal säkerhetsrätt enligt svensk lag. Det föreligger emellertid inte någon&lt;br&gt;fullständig överensstämmelse mellan konventionens sjöfordringar och de&lt;br&gt;anspråk som är förenade med sjöpanträtt eller retentionsrätt enligt 244 och&lt;br&gt;247 §§ SjöL. Exempelvis gäller inte sjöpanträtt till säkerhet för sådana sjö-&lt;br&gt;fordringar, som grundar sig på avtal som rör ett fartygs användning eller för-&lt;br&gt;hyrning eller på förlust av eller skada på transporterat gods. Samtidigt finns&lt;br&gt;det bland de med sjöpanträtt enligt 244 § SjöL förenade anspråken sådana&lt;br&gt;som inte förekommer i uppräkningen av sjöfordringar i konventionens arti-&lt;br&gt;kel 1, t.ex. hamn-, kanal- och andra vattenvägsavgifter. I den mån sådana&lt;br&gt;avgifter är av offentligrättslig natur, vilket oftast torde vara fallet i Sverige,&lt;br&gt;berörs de emellertid inte av den föreslagna lagstiftningen. I stället skall van-&lt;br&gt;liga regler om kvarstad tillämpas på sådana anspråk. Det sagda gäller för&lt;br&gt;övrigt även anspråk som i och för sig omfattas av konventionens uppräkning&lt;br&gt;av olika sjöfordringar men som är av offentligrättslig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har framhållits att det förhållandet att privata&lt;br&gt;hamn- och kanalavgifter inte omfattas av de uppräknade sjöfordringarna&lt;br&gt;medför att den som har en fordran på en sådan avgift med nuvarande regler&lt;br&gt;om preskription och preskriptionsavbrott inte kommer att kunna förhindra&lt;br&gt;en preskription av sjöpanträtten. En remissinstans har ansett att det bör&lt;br&gt;övervägas om sådana problem skall lösas genom en ändring i SjöL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att den svenska regleringen av frågan om preskription&lt;br&gt;och preskriptionsavbrott för fordringar förenade med sjöpanträtt grundas på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1967 års internationella sjöpanträttskonvention till vilken Sverige är anslu- Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;tet. Någon möjlighet att genom åtgärder i nationell lagstiftning söka skydda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de nu aktuella fordringarna finns därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Processuella förutsättningar för kvarstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De allmänna förutsättningarna för kvarstad enligt svensk&lt;br&gt;rätt skall gälla också för kvarstad för sjöfordringar. Det innebär bl.a.&lt;br&gt;att sökanden skall visa att det föreligger flykt- eller sabotagerisk i de&lt;br&gt;fall en fordran inte är förenad med sjöpanträtt. En förutsättning för&lt;br&gt;kvarstad skall vidare vara att det kvarstadsbelagda fartyget kan utmä-&lt;br&gt;tas för fordringen eller att annan verkställighet av anspråket i fråga&lt;br&gt;kan ske i fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se promemo-&lt;br&gt;rian s.50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några har ställt sig tveksamma till att flykt- eller sabo-&lt;br&gt;tagerisk i regel skall utgöra förutsättning för kvarstad. Med något undantag&lt;br&gt;har de godtagit utmätningsbarhet som ett villkor för kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Förfarandefrågor skall enligt artikel 6 andra&lt;br&gt;stycket i arrestkonventionen helt styras av nationell lagstiftning. I promemo-&lt;br&gt;rian har det dock uttryckts viss tveksamhet om det är förenligt med grun-&lt;br&gt;derna för konventionen att en konventionsstat uppställer ytterligare förut-&lt;br&gt;sättningar för arrest utöver det grundläggande kravet att borgenären vid&lt;br&gt;första anblicken (”prima facie”) skall visa att han har en sjöfordran som hän-&lt;br&gt;för sig till fartyget. Ett par remissinstanser har givit uttryck för samma in-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en förutsättning för kvarstad i tvistemål och brottmål gäller enligt&lt;br&gt;svensk rätt att det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika,&lt;br&gt;skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala sin&lt;br&gt;skuld eller på annat sätt göra rätt för sig, jfr 15 kap. 1 och 2 §§ och 26 kap. 1&lt;br&gt;§ RB. Från bestämmelsen i 15 kap. 1 § RB finns det emellertid på denna&lt;br&gt;punkt ett undantag såvitt avser vissa sjöfordringar. I 248 § tredje stycket&lt;br&gt;SjöL stadgas nämligen att domstol får förordna om kvarstad på ett fartyg för&lt;br&gt;en fordran som är förenad med sjöpanträtt i fartyget även om det inte finns&lt;br&gt;risk för att motparten undandrar sig att betala skulden. Denna särreglering&lt;br&gt;är motiverad bl.a. av den korta preskriptionstid som gäller för dessa ford-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det angeläget att Sverige så långt möjligt behåller de&lt;br&gt;skyddsmekanismer som kringgärdar ett kvarstadsförfarande. Jag menar att&lt;br&gt;artikel 6 ger konventionsstaterna frihet att uppställa krav på flykt- eller sabo-&lt;br&gt;tagerisk. Så har konventionen också uppfattats bl.a. i Tyskland. När det gäl-&lt;br&gt;ler kvarstad på utländska fartyg kan det dessutom ofta i praktiken anses före-&lt;br&gt;ligga sabotagerisk redan genom att det främmande fartyget förväntas lämna&lt;br&gt;landet, såvida inte ägaren har annan egendom i Sverige. I sådana situationer&lt;br&gt;blir betydelsen av detta krav uttunnad. I fråga om fordringar som är för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enade med sjöpanträtt i fartyget bör emellertid liksom f.n. något krav på Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;flykt- eller sabotagerisk inte uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har i detta sammanhang berört frågan om det för&lt;br&gt;verkställighet i Sverige av ett utländskt beslut om kvarstad på fartyg enligt&lt;br&gt;arrestkonventionens regler skall krävas att det föreligger flykt- eller sabota-&lt;br&gt;gerisk. Några remissinstanser har också tagit upp frågan om den som söker&lt;br&gt;verkställighet av ett utländskt arrestbeslut skall behöva ställa säkerhet för&lt;br&gt;den skada som kan åsamkas gäldenären genom verkställighetsåtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetsfrågor regleras över huvud taget inte i arrestkonventionen.&lt;br&gt;Utländska avgöranden kan inte verkställas i Sverige med mindre det finns&lt;br&gt;särskilda regler om detta, jfr 3 kap. 2 § UB. De svenska reglerna härom byg-&lt;br&gt;ger normalt på ömsesidighet och att Sverige således har ingått en internatio-&lt;br&gt;nell överenskommelse i ämnet. Utländska beslut om säkerhetsåtgärder&lt;br&gt;verkställs i regel inte i Sverige; verkställighetsavtalen brukar i stället inne-&lt;br&gt;hålla föreskrifter om att sådana beslut inte skall verkställas. Luganokonven-&lt;br&gt;tionen utgör här ett undantag (jfr prop. 1991/92:128 s. 146). Frågan om Lu-&lt;br&gt;ganokonventionen tillåter att svenska krav på flykt- och sabotagerisk skall&lt;br&gt;vara uppfyllda för att ett utländskt kvarstadsbeslut skall kunna verkställas i&lt;br&gt;Sverige har behandlats i propositionen om Sveriges tillträde till Luganokon-&lt;br&gt;ventionen (prop. 1991/92:128 s. 145) och där besvarats nekande. I samma&lt;br&gt;proposition (s. 144f.) utvecklades också frågan om borgenären skall behöva&lt;br&gt;ställa säkerhet under verkställighetsförfarandet. Chefen för Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet förklarade sig där inte vara beredd att föreslå några sådana regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konventionen kan ett fartyg beläggas med arrest för alla sjöford-&lt;br&gt;ringar som hänför sig till detta oavsett om fordringarna är förenade med sjö-&lt;br&gt;panträtt eller panträtt på grund av inteckning eller dylikt. Fartygets ansvar&lt;br&gt;för sjöfordringarna påverkas inte av förändrade ägarförhållanden. Också&lt;br&gt;s.k. systerfartyg till det av fordringen berörda fartyget kan i flertalet fall bli&lt;br&gt;föremål för arrest. Vidare kan ett fartyg tas i anspråk för att trygga en rad&lt;br&gt;fordringar mot annan än ägaren, t.ex. en befraktare. Arrestkonventionen&lt;br&gt;tillåter således kvarstad i flera fall trots att fartyget inte kan utmätas eller på&lt;br&gt;annat sätt slutligt tas i anspråk för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens reglering strider i flera hänseenden mot grunderna för och&lt;br&gt;syftet med det svenska kvarstadsinstitutet som bygger på att kvarstaden skall&lt;br&gt;trygga en framtida exekution i den berörda egendomen. Har egendom över-&lt;br&gt;låtits, kan överlåtarens borgenärer i regel inte ta egendomen i anspråk för&lt;br&gt;sina fordringar sedan en godtroende förvärvare (genom tradition eller in-&lt;br&gt;skrivning) har vunnit sakrättsligt skydd för sitt förvärv. I vissa fall är det dock&lt;br&gt;möjligt att belägga ett fartyg med kvarstad för fordringar mot annan än farty-&lt;br&gt;gets registrerade ägare liksom att få fartyget försålt i exekutiv ordning för&lt;br&gt;sådana fordringar. Enligt 244 § tredje stycket SjöL uppstår nämligen sjö-&lt;br&gt;panträtt i ett fartyg oavsett om gäldenären i fordringsförhållandet är farty-&lt;br&gt;gets ägare, redare eller befraktare eller någon som helt eller delvis har hand&lt;br&gt;om fartygets drift i redarens ställe, t.ex. en självständig restauratör ombord.&lt;br&gt;Det föreligger inte något krav på att borgenären måste vara i god tro med&lt;br&gt;avseende på det rättsenliga förfogandet över fartyget, om hans medkontra-&lt;br&gt;hent är någon annan än ägaren själv (jfr prop. 1973:42 s. 264). Men som tidi-&lt;br&gt;gare har framhållits föreligger det inte någon fullständig överensstämmelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan konventionens sjöfordringar och de anspråk som i svensk rätt är för- Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;enade med sjöpanträtt (se 244 § SjöL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka skäl talar för att även fortsättningsvis reservera kvarstad på fartyg&lt;br&gt;till situationer där fartyget i Sverige kan utmätas eller på annat sätt slutligen&lt;br&gt;tas i anspråk för sjöfordringen. I annat fall uppstår i realiteten ytterligare ett&lt;br&gt;antal dolda rättigheter påminnande om sjöpanträtt till men för kreditsäker-&lt;br&gt;heten inom sjöfarten. Exempelvis skulle kvarstad kunna tvinga en fartygs-&lt;br&gt;ägare att snabbt betala en fordran som varken han själv eller fartyget slutli-&lt;br&gt;gen skall svara för. Vidare skulle man annars komma i konflikt med princi-&lt;br&gt;pen att svensk domstol kan meddela kvarstad för anspråk som skall prövas&lt;br&gt;av utländsk domstol endast om den utländska domstolens avgörande får&lt;br&gt;verkställas här i riket (jfr NJA 1983 s. 814).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan uppstår då huruvida konventionen ger möjlighet att som ett ytterli-&lt;br&gt;gare villkor för kvarstad uppställa att fartyget sedermera skall kunna tas i&lt;br&gt;anspråk för en dom eller annan exekutionstitel som grundas på den aktuella&lt;br&gt;sjöfordringen. Enligt artikel 9 skall konventionen inte anses grunda en rätt&lt;br&gt;till talan som med undantag för bestämmelserna i konventionen inte skulle&lt;br&gt;föreligga enligt konventionsstatens nationella lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av denna bestämmelse är omstridd. Enligt en uppfattning in-&lt;br&gt;nebär bestämmelsen att konventionen inte innefattar någon förpliktelse för&lt;br&gt;konventionsstaterna att tillåta säkerhetsåtgärder i fartyg i vidare mån än vad&lt;br&gt;som följer av nationell lag. Om exempelvis den nationella lagen grundas på&lt;br&gt;principen att kvarstad endast får beviljas för fordringar för vilka utmätning&lt;br&gt;kan ske, ändrar inte konventionen på detta förhållande. Bakom detta syn-&lt;br&gt;sätt ligger uppfattningen att konventionens syfte i första hand är att i sjöfar-&lt;br&gt;tens intresse begränsa möjligheterna till säkerhetsåtgärder i fartyg. Till stöd&lt;br&gt;för denna mening har också anförts att i motsatt fall ett kvarhållande av ett&lt;br&gt;fartyg skulle kunna användas i utpressningssyfte mot fartygets ägare. Det&lt;br&gt;har också framhållits att enligt artikel 6 andra stycket förfarandefrågor skall&lt;br&gt;avgöras enligt nationell rätt (jfr Allan Philip, Maritime jurisdiction in the&lt;br&gt;EEC, Nordisk Tidskrift for International Ret, 1977, s. 118 f.). Denna stånd-&lt;br&gt;punkt har nyligen intagits av den danska lagstiftaren (se Jesper Martens, Nye&lt;br&gt;regler om arrest i skib, Marius 165, 1989, s. 8 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna uppfattning har hävdats att konventionen även syftar till att&lt;br&gt;tillförsäkra borgenärerna vissa speciella rättigheter. I utbyte mot begräns-&lt;br&gt;ningen av möjligheterna att utverka arrest i fartyg endast för anspråk med&lt;br&gt;en direkt anknytning till fartyget, skulle borgenärerna ges rätt att få till stånd&lt;br&gt;säkerhetsåtgärder även i de fall då fartygets ägare inte personligen häftar för&lt;br&gt;skulden eller fartyget till följd av panträtt svarar för denna. Företrädare för&lt;br&gt;denna mening har hänvisat till uttrycket ”med undantag för bestämmelserna&lt;br&gt;i denna konvention” i artikel 9 och särskilt pekat på bestämmelsen i artikel&lt;br&gt;3 § 4 (jfr Francesco Berlingieri, The 1952 Brussels Convention on Arrest of&lt;br&gt;Ships i Essays on Maritime Liens and Mortgages and on Arrest of Ships,&lt;br&gt;1984, s. 125 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning, som delas av flera remissinstanser, torde arrest-&lt;br&gt;konventionen inte hindra att det i nationell lag som en förutsättning för kvar-&lt;br&gt;stad i ett fartyg anges att borgenären måste kunna utverka exekution för sin&lt;br&gt;fordran i fartyget. Som nämnts har den danska lagstiftaren intagit samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndpunkt. Även den svenska lagen bör uppställa ett sådant villkor för Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har föreslagit en ytterligare inskränkning i möjlig-&lt;br&gt;heterna att belägga ett fartyg med kvarstad för fordran mot annan än ägaren,&lt;br&gt;nämligen att endast sådana sjöpanträtter som är accepterade enligt svensk&lt;br&gt;lag skall kunna ligga till grund för ett sådant beslut. Enligt 259 § andra&lt;br&gt;stycket SjöL kan även annan legal säkerhetsrätt än sådan som är erkänd en-&lt;br&gt;ligt svensk lag åberopas här i riket. En sådan rättighet skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen i den stat där fartyget är registrerat. Utrymmet för att i Sverige er-&lt;br&gt;känna en främmande legalpanträtt är begränsat till utländskt fartyg. Jag an-&lt;br&gt;ser att det inte finns tillräckliga skäl för att i detta sammanhang ytterligare&lt;br&gt;inskränka möjligheten att åberopa en för svensk rätt okänd legal säkerhets-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Svensk domstols behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Svensk domstols behörighet att pröva sjörättsmål utvid-&lt;br&gt;gas på en punkt. Det gäller talan om ansvarighet på grund av avtal om&lt;br&gt;befordran av passagerare eller resgods. Sådan talan skall alltid kunna&lt;br&gt;väckas vid svensk domstol, om fartyget är belagt med kvarstad i Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom såtillvida&lt;br&gt;att förutsättningen för svensk domstols behörighet där föreslås vara att farty-&lt;br&gt;get finns i Sverige eller att säkerhet för berörd fordran ställts hos svensk&lt;br&gt;myndighet (se promemorian s. 51-53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har med något undantag tillstyrkt förslaget eller lämnat&lt;br&gt;det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Särskilda regler om svensk domstols behörighet i&lt;br&gt;sjörättsmål finns i 337 § SjöL. Enligt första stycket är svensk domstol behörig&lt;br&gt;att avgöra tvisten bl.a. om fartyget finns i Sverige. Såvitt gäller talan om an-&lt;br&gt;svarighet på grund av avtal om befordran av passagerare eller resgods görs&lt;br&gt;dock vissa undantag i andra stycket. Sådan talan får föras vid svensk domstol&lt;br&gt;endast under vissa särskilda förutsättningar. Vissa kompletterande bestäm-&lt;br&gt;melser till andra stycket finns i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7 i arrestkonventionen medger att vi behåller bestämmelsen i&lt;br&gt;första stycket i den mån som den innebär att svensk domstol är behörig att&lt;br&gt;avgöra tvisten om fartyget finns i Sverige på grund av kvarstad. En samord-&lt;br&gt;ning av arrestkonventionens kompletterande behörighetsregler med forum-&lt;br&gt;bestämmelserna i 337 § andra och tredje styckena SjöL skulle emellertid ge&lt;br&gt;upphov till ett svåröverskådligt regelsystem. En enkel utväg vore att ta bort&lt;br&gt;de särskilda reglerna i 337 § andra stycket. Emellertid kan det inom en nära&lt;br&gt;framtid bli aktuellt för Sverige att ansluta sig till 1974 års Aténkonvention&lt;br&gt;på vilken dessa regler grundas. För ett sådant tillträde talar bl.a. att svensk&lt;br&gt;domstols behörighet att handlägga mål om ansvarighet på grund av avtal om&lt;br&gt;passagerarbefordran annars inskränks i förhållande till stater som är an-&lt;br&gt;slutna till Luganokonventionen (fortsättningsvis benämnda Luganostater).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forumbestämmelser i nationell rätt som inte överensstämmer med Luga-&lt;br&gt;nokonventionens behörighetsregler är som nämnts i regel inte gällande i för-&lt;br&gt;hållande till andra Luganostater. I sådana fall gäller i stället Luganokonven-&lt;br&gt;tionens behörighetsregler. I samband med lagstiftningen om Sveriges till-&lt;br&gt;träde till Luganokonventionen har erinran om detta tagits in i 337 § SjöL.&lt;br&gt;Detta innebär bl.a. att de särskilda behörighetsreglerna i mål om ansvarighet&lt;br&gt;på grund av avtal om passagerarbefordran inte gäller i förhållande till Luga-&lt;br&gt;nostater. Olika forumregler kan därför komma att gälla för passagerarfarten&lt;br&gt;på Finland, som också står i begrepp att ansluta sig till Luganokonventionen,&lt;br&gt;respektive för färjetrafiken på Estland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avbidan på en svensk ratifikation av Aténkonventionen är det angeläget&lt;br&gt;att i största möjliga utsträckning behålla svensk jurisdiktion även vid passa-&lt;br&gt;gerarfart på Luganostater. Det föreslås därför att bestämmelserna i 337 §&lt;br&gt;första stycket andra och tredje punkten tills vidare skall omfatta även sådana&lt;br&gt;mål som avses i paragrafens andra stycke. En sådan ändring är till fördel för&lt;br&gt;skadelidande i allmänhet eftersom kretsen av behöriga domstolar vidgas vid&lt;br&gt;situationer utanför Luganokonventionens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från regeln att Luganokonventionens behörighetsregler skall gälla i för-&lt;br&gt;hållande till Luganostater undantas fall där behörigheten grundas på andra&lt;br&gt;konventionsåtaganden. I och med att Sverige tillträder arrestkonventionen&lt;br&gt;blir därför kvarstad på ett fartyg behörighetsgrundande i situationer då den&lt;br&gt;konventionen är tillämplig. Detta speciella undantag från Luganokonventio-&lt;br&gt;nen bör för tydlighets skull uttryckligen anges i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 15 tredje stycket i arrestkonventionen blir en stat som ansluter&lt;br&gt;sig till konventionen bunden av denna först sex månader efter den dag då&lt;br&gt;underrättelse om statens anslutning tagits emot av det belgiska utrikesminis-&lt;br&gt;teriet. Det är därför inte möjligt att säkert ange vid vilken tidpunkt konven-&lt;br&gt;tionen kan träda i kraft för Sveriges del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har framhållit det angelägna i att den nu föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen träder i kraft samtidigt med lagen om Sveriges tillträde till Lu-&lt;br&gt;ganokonventionen. Jag delar i och för sig den uppfattningen. Det är emeller-&lt;br&gt;tid av flera skäl, bl. a. med hänsyn till Luganokonventionens praktiska bety-&lt;br&gt;delse, angeläget att Sverige så snart som möjligt tillträder denna konvention.&lt;br&gt;Såvitt nu kan bedömas bör detta kunna ske senast den 1 januari 1993. Till&lt;br&gt;den tidpunkten kan dock Sverige inte ha anslutit sig till arrestkonventionen.&lt;br&gt;Av detta skäl torde det inte vara möjligt att ett tillträde till de båda konven-&lt;br&gt;tionerna sker samtidigt. Man tvingas därför acceptera de olägenheter som&lt;br&gt;uppstår till följd av att Sverige under en viss tid kommer att vara anslutet till&lt;br&gt;Luganokonventionen men inte till arrestkonventionen (jfr avsnitt 4.1).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Kostnadsaspekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen syftar i första hand till att så långt möjligt be-&lt;br&gt;hålla svensk domstols behörighet att handlägga sjörrättsmål med internatio-&lt;br&gt;nell anknytning. Antalet sådana tvister torde därför inte komma att ändras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i någon nämnvärd omfattning. Det finns inte anledning att anta att lagstift- Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;ningen i övrigt medför några ökade kostnader för domstols- eller exekutions-&lt;br&gt;väsendet. Inte heller kan lagstiftningen förutses medföra några besparings-&lt;br&gt;möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom Justitiedepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Lagen om kvarstad på fartyg i internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller kvarstad på fartyg för anspråk som i Sverige eller ett annat&lt;br&gt;land är eller kan bli föremål för rättegång i tvistemål eller för talan om enskilt&lt;br&gt;anspråk i brottmål. Lagen gäller dock inte kvarstad för fordringar som avser&lt;br&gt;skatter eller avgifter till stat eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller för fartyg som är införda i det svenska skeppsregistret eller&lt;br&gt;ett motsvarande utländskt fartygsregister. Lagen gäller dock inte för svenska&lt;br&gt;skepp, om sökanden har hemvist eller sitt huvudsakliga driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1938:470) med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg&lt;br&gt;m.m. finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa fartyg.&lt;br&gt;Kvarstad får inte heller läggas på fartyg som ägs eller uteslutande används&lt;br&gt;av svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf har behandlats under den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 och 4.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i allmänhet gäller om kvarstad på fartyg gäller också för kvarstad&lt;br&gt;enligt denna lag, om något annat inte föreskrivs i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf bygger på artikel 6 i konventionen. Frågor om de proces-&lt;br&gt;suella förutsättningarna för kvarstad, om domstols handläggning av kvars-&lt;br&gt;tadsfrågan och om ställande av säkerhet för den skada som genom ett felak-&lt;br&gt;tigt kvarstadsbeslut kan tillskyndas motparten skall alltså avgöras enligt van-&lt;br&gt;liga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär bl.a. att sökanden måste visa sannolika skäl för att han har en&lt;br&gt;fordran, som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i an-&lt;br&gt;nan liknande ordning, och att han skall göra antagligt att det föreligger viss&lt;br&gt;risk för att motparten skall hindra eller försvåra för honom att få betalt för&lt;br&gt;sin fordran. På denna punkt finns det emellertid som nämnts ett undantag&lt;br&gt;såvitt avser vissa sjöfordringar. I 248 § tredje stycket SjöL stadgas nämligen&lt;br&gt;att domstol får förordna om kvarstad enligt 15 kap. 1 § RB på ett fartyg för&lt;br&gt;en fordran som är förenad med sjöpanträtt i fartyget även om det inte finns&lt;br&gt;risk för att motparten undandrar sig att betala skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kvarstad i allmänhet anger domstolen i sitt beslut normalt inte vilken&lt;br&gt;egendom som skall bli föremål för kvarstad utan förordnar endast att gälde-&lt;br&gt;nären tillhörig egendom till ett så stort värde att ett visst angivet fordringsbe-&lt;br&gt;lopp kan antas bli täckt skall beläggas med kvarstad. Det ankommer därefter&lt;br&gt;på kronofogdemyndigheten att vid verkställighet av beslutet bestämma vil-&lt;br&gt;ken egendom som skall tas i anspråk. Då åtgärden riktar sig mot ett ut-&lt;br&gt;ländskt rederi som äger ett i svensk hamn liggande fartyg vilket är berett att&lt;br&gt;avgå, anger domstolen dock i regel i sitt beslut att det är fartyget som skall&lt;br&gt;beläggas med kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tvistemål får kvarstad beviljas endast om sökanden hos rätten ställer sä- Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;kerhet för den skada som kan tillfogas motparten. Rätten får emellertid un-&lt;br&gt;dantagsvis befria en sökande från denna skyldighet. Förutsättningarna för&lt;br&gt;undantagsregelns tillämpning är att sökanden inte förmår ställa säkerhet och&lt;br&gt;att han visar synnerliga skäl för sitt anspråk. Staten och vissa kommunala&lt;br&gt;myndigheter behöver inte ställa säkerhet. Inte heller den som har beviljats&lt;br&gt;allmän rättshjälp behöver ställa sådan säkerhet, se 9 a § rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429). Säkerhet skall bestå av pant, borgen eller en bankgaranti. Säker-&lt;br&gt;heten skall prövas av rätten, om den inte har godkänts av motparten. Ett&lt;br&gt;tillträde till arrestkonventionen föranleder alltså inte någon ändring i dessa&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöfordran avses ett anspråk som grundar sig på någon av följande om-&lt;br&gt;ständigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skada som har orsakats av ett fartyg genom sammanstötning eller på&lt;br&gt;annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;dödsfall eller personskada som har orsakats av ett fartyg eller som har&lt;br&gt;inträffat i samband med driften av ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;skeppslegoavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;avtal som rör befordran av gods med ett fartyg på grundval av certe-&lt;br&gt;parti, konossement eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;förlust av eller skada på gods inklusive resgods under befordran med&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;gemensamt haveri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;bodmeri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bogsering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;lotsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;leverans av varor eller materiel för ett fartygs drift eller underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. byggande, reparation eller utrustande av ett fartyg eller kostnader för&lt;br&gt;dockning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;lön eller annan gottgörelse till befälhavaren eller annan ombordanställd&lt;br&gt;på grund av dennes anställning på fartyget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. befälhavares utlägg samt utlägg som gjorts av avlastare, befraktare eller&lt;br&gt;agenter för fartygets eller dess ägares räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;tvist om äganderätten till ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besittningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad panträtt i&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke ges den grundläggande bestämmelsen att kvar-&lt;br&gt;stad på fartyg får meddelas endast för en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke innehåller en uttömmande uppräkning av sjö-&lt;br&gt;fordringarna. Uppräkningen följer artikel 1 i arrestkonventionen. Det kan&lt;br&gt;konstateras att ett anspråk i vissa fall kan hänföras till två eller flera av de&lt;br&gt;angivna grunderna. Detta förhållande har dock inte någon praktisk bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 1 anges skada orsakad av ett fartyg antingen genom samman- Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;stötning eller på annat sätt. Förutom sakskador som uppkommit vid kolli-&lt;br&gt;sion mellan fartyg eller vid sammanstötning mellan ett fartyg och ett annat&lt;br&gt;föremål omfattar denna grund även andra skador som orsakats av ett fartygs&lt;br&gt;manövrering. Som exempel kan nämnas skador på bryggor och förtöjda bå-&lt;br&gt;tar till följd av kraftigt vågsvall liksom att ett fartyg framförs på ett sådant&lt;br&gt;sätt att det tvingar ett annat fartyg till en skadebringande undanmanöver.&lt;br&gt;En sådan sjöfordran är förenad med sjöpanträtt enligt 244 § första stycket 4&lt;br&gt;SjöL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 behandlar dödsfall eller personskada som orsakats av ett fartyg&lt;br&gt;eller som har inträffat i samband med driften av ett fartyg. Personskador till&lt;br&gt;följd av händelser som åsyftas under punkt 1 faller under denna punkt. Vi-&lt;br&gt;dare omfattas exempelvis situationer då någon träffas av ett nedfallande&lt;br&gt;block, halkar på ett halt däck eller till följd av en bristfällig reling faller över&lt;br&gt;bord och drunknar. Huruvida skadan drabbar en passagerare, besättnings-&lt;br&gt;man eller tredje man saknar i sammanhanget betydelse. Också för en sjö-&lt;br&gt;fordran av detta slag finns sjöpanträtt, 244 § första stycket 3 SjöL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 avser bärgning. Här avses inte endast bärgarlön. Också vissa&lt;br&gt;andra anspråk som uppstått i anslutning till en bärgningsoperation omfattas,&lt;br&gt;t.ex. skador som uppstått på det bärgade fartyget till följd av bärgarens&lt;br&gt;vårdslöshet. Enligt 244 § första stycket 5 SjöL gäller sjöpanträtt till säkerhet&lt;br&gt;för fordran på bärgarlön. Dessutom gäller enligt 232 § SjöL att ett bärgat&lt;br&gt;fartyg inte utan bärgarens medgivande får lämna det ställe dit det förts efter&lt;br&gt;bärgningen innan bärgarlönen betalts eller säkerhet ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 omfattar anspråk på grund av avtal om skeppslega, dvs. att ett&lt;br&gt;fartyg helt ställs till förhyrarens disposition. Denna upplåtelseform motsva-&lt;br&gt;rar i praktiken konventionens ”avtal som rör fartygs användning eller förhyr-&lt;br&gt;ning på grundval av certeparti eller liknande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 avser anspråk som grundar sig på avtal som rör befordran av gods&lt;br&gt;med ett fartyg enligt certeparti, konossement eller liknande. Avtalet kan&lt;br&gt;avse såväl styckegodstransport som olika typer av befraktning. Alla typer av&lt;br&gt;bristande uppfyllelse av avtalet ryms inom detta stadgande med undantag&lt;br&gt;för skada på eller förlust av det befordrade godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk som grundas på sistnämnda förhållanden inordnas under punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 ”förlust av eller skada på gods inklusive resgods under befordran med far-&lt;br&gt;tyg”. Resgods får här anses omfatta även handresgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7 avser anspråk grundade på gemensamt haveri och tar sikte på de&lt;br&gt;haveribidrag som därvid kan aktualiseras. En fordran på bidrag till gemen-&lt;br&gt;samt haveri är förenad med sjöpanträtt enligt 244 § första stycket 5 SjöL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det under punkt 8 upptagna bodmeriinstitutet, dvs. ett slags lån mot pant-&lt;br&gt;förskrivning, har utmönstrats ur svensk rätt. Det kan emellertid inte uteslu-&lt;br&gt;tas att institutet alltjämt kan förekomma i främmande rättsordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 9 upptar bogsering. Alla slags anspråk som hänför sig till bogsering,&lt;br&gt;vare sig den utförs på öppet hav eller i hamn, kan aktualiseras med stöd av&lt;br&gt;denna punkt. Som exempel kan nämnas ersättning för skada på det bogse-&lt;br&gt;rade fartyget eller bogserbåten och skadestånd för kontraktsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 10 behandlar lotsning. Lotsavgift är förenad med sjöpanträtt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244 § första stycket 2 SjöL. Det kan nämnas att avgifter för lotsning också &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bereds skydd genom att tullmyndighet efter anmälan av Sjöfartsverket får Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;hindra ett fartyg att avgå innan sådan avgift har betalts, se 26 § förordningen&lt;br&gt;(1982:914) om lotsavgifter. I den mån en lotsavgift är att betrakta som en&lt;br&gt;offentlig avgift, berörs den överhuvudtaget inte av de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 11 avser leverans av varor eller materiel för ett fartygs drift och un-&lt;br&gt;derhåll. I konventionen framhålls att det saknar betydelse var leveransen&lt;br&gt;skett. Det har ansetts onödigt att i lagtexten skriva in detta för svensk rätt&lt;br&gt;självklara förhållande. Leveransen kan alltså ha skett såväl i hemmahamnen&lt;br&gt;som under resans gång. Det krävs inte att leveransen varit nödvändig för&lt;br&gt;fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 12 förs samman anspråk på ersättning för byggande, repara-&lt;br&gt;tion eller utrustande av ett fartyg samt dockningskostnader. Alla fordringar&lt;br&gt;på grund av tillverkning, reparation och ombyggnad av ett fartyg är enligt&lt;br&gt;247 § första stycket SjöL förenade med retentionsrätt i fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 13 tas upp lön och annan gottgörelse till befälhavaren eller&lt;br&gt;annan ombordanställd på grund av dennes anställning på fartyget. Avfatt-&lt;br&gt;ningen överensstämmer helt med bestämmelsen i 244 § första stycket 1 SjöL&lt;br&gt;om sjöpanträtt för lönefordringar. Denna bestämmelse bygger i sin tur på&lt;br&gt;1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek. Den&lt;br&gt;aktuella punkten har följande lydelse på engelska: ”...wages and other sums&lt;br&gt;due to the master, officers and other members of the vesseFs complement in&lt;br&gt;respect of their employment on the vessel” (se prop. 1973:42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot avviker den föreslagna lydelsen något från arrestkonventionens&lt;br&gt;grundtext på denna punkt, nämligen ”wages of Masters, Officers and crew”&lt;br&gt;eller i svensk översättning ”befälhavares, befäls och besättnings löner”. En&lt;br&gt;sådan avvikelse synes emellertid försvarlig. ”Lön” enligt arrestkonventionen&lt;br&gt;har nämligen i internationell praxis fått omfatta även skilda typer av bonus&lt;br&gt;liksom olika socialförsäkringsavgifter. Begreppet torde alltså väl täcka även&lt;br&gt;”annan gottgörelse” enligt 244 § första stycket 1 SjöL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något mera osäkert är det om personkretsarna kan anses sammanfalla.&lt;br&gt;Sjöpanträttsstadgandet innefattade nämligen då det infördes en nyhet i för-&lt;br&gt;hållande till vad som tidigare gällt i och med att även ombordanställda som&lt;br&gt;inte stod i något direkt anställningsförhållande till redaren fick sjöpanträtt&lt;br&gt;för lönefordringar. Det är numera vanligt att redaren överlåter bemannings-&lt;br&gt;ansvaret till ett bemannings- eller managementbolag. Självfallet är det ange-&lt;br&gt;läget att lönekrav också från t.ex. sådan personal kan säkras genom kvar-&lt;br&gt;stad. Mot bakgrund av den nära överensstämmelsen mellan konventioner-&lt;br&gt;nas grundtexter på denna punkt torde det kunna godtas att lönekrav från&lt;br&gt;även andra med anknytning till fartyget än besättningen i trängre mening&lt;br&gt;förs in under sjöfordringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 14 behandlar befälhavares utlägg samt utlägg som gjorts av avlas-&lt;br&gt;tare, befraktare eller agenter för fartygets eller dess ägares räkning. Enligt&lt;br&gt;64 § SjöL är befälhavaren i denna sin egenskap behörig att på ägarens vägnar&lt;br&gt;företa rättshandlingar bl.a. för att bevara fartyget eller utföra resan. För ut-&lt;br&gt;lägg som befälhavaren kan ha haft i samband med sådana rättshandlingar&lt;br&gt;kan han alltså utverka betalning genom att söka kvarstad på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men inte endast befälhavaren utan även vissa kategorier av mellanmän&lt;br&gt;ges möjlighet att framtvinga betalning på detta sätt. I dessa fall krävs dock&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utlägget gjorts i ägarens intresse eller att det direkt kommit fartyget till Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;godo. Härigenom utesluts från sjöfordringarna exempelvis hamnavgifter lik-&lt;br&gt;som kostnader för lastning och lossning av skeppslast som erlagts för en be-&lt;br&gt;fraktares räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 15 tar upp tvister om äganderätten till ett fartyg. Även tvist om&lt;br&gt;bättre rätt till andel i skepp är att hänföra hit, om det inte är fråga om en&lt;br&gt;tvist mellan delägare. Sådana tvister hör nämligen hemma under följande&lt;br&gt;punkt. Till skillnad mot vad som gäller under punkt 16 är emellertid tvister&lt;br&gt;som rör besittningen till ett fartyg inte att anse som en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss antytts avser punkt 16 tvister mellan delägare till ett fartyg rö-&lt;br&gt;rande äganderätten eller besittningen till fartyget eller driften av eller intäk-&lt;br&gt;terna från detta. För det fall ett fartyg ägs av ett bolag, är tvister mellan bo-&lt;br&gt;lagsmännen eller aktieägarna inte att räkna hit och detta även om fartyget&lt;br&gt;utgör bolagets enda tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 17 slutligen handlar om panträtt på grund av inteckning eller annan&lt;br&gt;på avtal grundad panträtt i fartyg. Här rör det sig alltså om vad som i svensk&lt;br&gt;rätt betecknas som skeppshypotek. Även en fordran med panträtt i en andel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett fartyg synes omfattas av stadgandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits faller hamn-, kanal- och andra vattenvägsavgifter&lt;br&gt;utanför lagens tillämpningsområde. I den mån de är av offentligrättslig ka-&lt;br&gt;raktär kan emellertid ett fartyg beläggas med kvarstad för sådana krav enligt&lt;br&gt;rättegångsbalkens bestämmelser. Detta får anses vara förenligt med artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 i konventionen. För de av staten förvaltade vattenvägarna Södertälje kanal&lt;br&gt;och Trollhätte kanal finns också bestämmelser som ger rätt för trafikområ-&lt;br&gt;deschefen resp, kanaldirektören att hålla kvar ett fartyg till dess kanalavgift,&lt;br&gt;särskild avgift eller ersättningsbelopp betalats eller nöjaktig säkerhet läm-&lt;br&gt;nats. Om avgift eller ersättningsbelopp för en tidigare resa inte har betalats,&lt;br&gt;får fartyget i fråga vägras att gå genom kanalen, se 20 § kungörelsen&lt;br&gt;(1970:664) om trafik på Södertälje kanal (senast ändrad genom SFS 1983:&lt;br&gt;813) och 21 § kungörelsen (1970:665) om trafik på Trollhätte kanal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på andra regler som inte påverkas av konventionen och där-&lt;br&gt;för inte omfattas av regleringen kan nämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kvarstad enligt 26 kap. RB för böter, värdet av förverkad egendom, före-&lt;br&gt;tagsbot och annan ersättning till det allmänna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kvarstad för avgifter enligt 27 § arbetstidslagen (1982:673), 10 kap. 8 §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529), 6 § lagen (1989:532) om tillstånd för anställ-&lt;br&gt;ning på fartyg och 57 § miljöskyddslagen (1969:387);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- betalningssäkring enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skat-&lt;br&gt;ter, tullar och avgifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;TUllverkets rätt att hålla kvar ett fartyg för tullkontroll eller till dess vissa&lt;br&gt;offentliga avgifter har betalats; jfr 11 § förordningen (1977:1118) om fyr-&lt;br&gt;avgift, 6 § förordningen (1977:1119) om farledsvaruavgift, 8 kap. 6 och 7&lt;br&gt;§§ lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg och 26&lt;br&gt;§ förordningen (1982:914) om lotsavgifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sjöfartsverkets eller annan myndighets rätt enligt 7 kap. 4-6 §§ lagen om&lt;br&gt;åtgärder mot vattenförorening från fartyg att meddela förbud mot ett far-&lt;br&gt;tygs avgång eller vidare resa av hänsyn till intresset att förebygga eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsa oljeskada eller för att framtvinga fullgörandet av försäkrings-&lt;br&gt;skyldighet resp, enligt 11 kap. 1 och 2 §§ fartygssäkerhetslagen (1988:49)&lt;br&gt;att av sjösäkerhetsskäl förbjuda ett fartygs vidare resa; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hamninnehavares rätt enligt 7 § lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i&lt;br&gt;allmän hamn att hålla kvar ett fartyg till säkerhet för sin fordran på ersätt-&lt;br&gt;ning för kostnader för fartygets flyttning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller anspråk enligt 77 a § uppbördslagen (1953:272) på personligt&lt;br&gt;betalningsansvar mot företrädare för arbetsgivare som är juridisk person för&lt;br&gt;vissa av den juridiska personens skatter och avgifter får dessa anspråk anses&lt;br&gt;vara av övervägande offentligrättslig natur och således falla utanför lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde. Frågan torde ha en begränsad praktisk betydelse, bl.a.&lt;br&gt;eftersom skattemyndigheten i stället kan ansöka om betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstad får läggas på det fartyg som sjöfordran hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjöfordran grundar sig på någon omständighet som avses i 3 § andra&lt;br&gt;stycket 1-14, får kvarstad i stället läggas på ett annat fartyg som tillhör den&lt;br&gt;som vid tiden för sjöfordrans uppkomst var ägare av det fartyg som sjöford-&lt;br&gt;ran hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon annan än fartygets ägare är ansvarig för en sjöfordran enligt&lt;br&gt;andra stycket, får kvarstad i stället läggas antingen på det fartyg som sjöford-&lt;br&gt;ran hänför sig till eller på ett annat fartyg som tillhör gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf anger vilka fartyg som kan beläggas med kvarstad för en viss&lt;br&gt;sjöfordran. Bestämmelserna svarar mot artikel 3 §§ 1 och 4 i konventionen.&lt;br&gt;Bestämmelsen i paragrafens tredje stycke är inte inskränkt till situationer&lt;br&gt;där en förhyrare vid skeppslega är ansvarig för en sjöfordran, även om detta&lt;br&gt;torde vara det vanligaste fallet. En sådan inskränkning torde strida mot arti-&lt;br&gt;kel 3 § 4 andra stycket i arrestkonventionen. Det får ankomma på rättstill-&lt;br&gt;lämpningen att precisera den krets av personer på vilka bestämmelsen skall&lt;br&gt;tillämpas. Ett exempel på när så kan bli fallet utanför skeppslegoförhållan-&lt;br&gt;den är då en ombordanställd har en fordran på övertidsersättning mot en&lt;br&gt;tidsbefraktare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av bestämmelsen i tredje stycket begränsas i hög grad av 5 §.&lt;br&gt;Enligt denna paragraf gäller nämligen som en förutsättning för kvarstad att&lt;br&gt;fartyget skall kunna utmätas eller på annat sätt slutligt tas i anspråk för sjö-&lt;br&gt;fordringen. Genom denna bestämmelse inskränks möjligheten att med kvar-&lt;br&gt;stad belägga ett fartyg för en sjöfordran mot annan än ägaren till fall då ford-&lt;br&gt;ringen är förenad med sjöpanträtt eller annan begränsad sakrätt i fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3 § 2 i konventionen finns en regel om vad som skall avses med&lt;br&gt;”samma ägare” till flera fartyg. Bestämmelsen är svårtydd och någon mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse föreslås inte införd i den svenska lagen. Vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna i förevarande paragraf kan i doktrinen anförda&lt;br&gt;exempel tjäna som ledning (jfr Ds 1991:70 s. 16 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast om fartyget i Sverige kan utmä-&lt;br&gt;tas för sjöfordran. Avser sjöfordran någon annan förpliktelse än betalnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet, skall vad som nu sagts om utmätning i stället gälla annan verkstäl- Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;lighet än verkställighet av kvarstad på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen upptar en viktig begränsning i möjligheten att få kvarstad på ett&lt;br&gt;fartyg för en sjöfordran. För att kvarstad skall få beviljas måste det nämligen&lt;br&gt;vara möjligt att fartyget sedermera slutligt kan tas i anspråk för denna ford-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kvarstadsyrkande avseende en betalningsförpliktelse riktas mot ett&lt;br&gt;s.k. systerfartyg, förutsätter ett bifall till yrkandet att detta fartyg kan utmä-&lt;br&gt;tas för den aktuella fordringen. Har systerfartyget överlåtits och har inskriv-&lt;br&gt;ning skett för förvärvet, får enligt 19 § SjöL fartyget efter utgången av den&lt;br&gt;inskrivningsdag då inskrivningen gjordes i regel inte tas i anspråk för annan&lt;br&gt;fordran mot överlåtaren. I ett sådant fall skall alltså kvarstadsyrkandet läm-&lt;br&gt;nas utan bifall, såvida fordringen inte är förenad med panträtt i egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation där paragrafen blir tillämplig är om det föreligger ett&lt;br&gt;avtal mellan sökanden och fartygets ägare om att tvister med anledning av&lt;br&gt;deras avtal skall prövas av en utländsk domstol och denna domstols avgö-&lt;br&gt;rande inte kan verkställas i Sverige. I detta hänseende utgör alltså paragra-&lt;br&gt;fen en kodifiering av den princip som lagts fast i rättsfallet NJA 1983 s. 814.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra mening tar sikte på sådana sjöfordringar som inte avser&lt;br&gt;betalningsskyldighet, dvs. anspråk på bättre rätt till fartyget och tvister om&lt;br&gt;driften av eller i vissa fall intäkterna från detta. Också i sådana fall utgör&lt;br&gt;möjligheten att i Sverige verkställa ett slutligt avgörande av tvisten en förut-&lt;br&gt;sättning för att kvarstad skall kunna beviljas i fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den kontradiktoriska princip som råder vid svenska domstolar an-&lt;br&gt;kommer det på parterna att visa huruvida förutsättningar för lagens tillämp-&lt;br&gt;ning föreligger. Om domstolen av en ansökan om kvarstad prima facie finner&lt;br&gt;att förutsättningar för bifall föreligger, kan alltså ett interimistiskt beslut&lt;br&gt;därom meddelas. Visar motparten sedermera exempelvis att det föreligger&lt;br&gt;ett avtal mellan parterna enligt vilket tvister dem emellan skall avgöras av&lt;br&gt;en domstol eller skiljenämnd vars avgörande inte kan verkställas i Sverige,&lt;br&gt;får kvarstadsbeslutet hävas. Sökanden kan då bli skyldig att ersätta motpar-&lt;br&gt;ten för den skada som tillfogats denne genom att fartyget felaktigt förhind-&lt;br&gt;rats att avsegla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande uppehållit sig vid förhållandet mellan 4 och 5 §§&lt;br&gt;och i denna del anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare konsekvenserna av begränsningsregeln i 5 § torde dock behöva&lt;br&gt;belysas ytterligare. I specialmotiveringen berörs bestämmelsens betydelse&lt;br&gt;för kvarstadsyrkande som riktas mot ett s.k. systerfartyg och mot fartyg som&lt;br&gt;tillhör en gäldenär, som inte är ägare av det fartyg till vilket sjöfordringen&lt;br&gt;hänför sig. I detta sammanhang behandlas en bestämmelse i arrestkonven-&lt;br&gt;tionens artikel 3 § 2 om delat ägarskap till ett fartyg, en regel som inte ansetts&lt;br&gt;behöva få någon motsvarighet i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsregeln i 5 § torde emellertid få betydelse utöver de i motiven&lt;br&gt;berörda i 4§ andra och tredje styckena reglerade fallen och torde i princip&lt;br&gt;komma att gälla alla fall då ett fartyg har mer än en ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett fartyg ägs av flera omfattar vars och ens äganderätt en ideell andel&lt;br&gt;i fartyget. Huvudregeln torde därför bli att föremålet för exekution är den&lt;br&gt;ideella andelen och inte fartyget som sådant (Rune: Rätt till skepp, 1976,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 178 ff.; jfr Walin m. fl.:Utsökningsbalken, 1982, s. 29 f.; i fall av partrederi&lt;br&gt;se prop. 1973:42 s. 255, Rune: Festskrift till Knut Rodhe, 1976, s. 374 och&lt;br&gt;380, Walin m.fl. a.a. s. 292). Det sagda gäller vare sig det är det fartyg som&lt;br&gt;sjöfordringen hänför sig till eller ett annat fartyg som har flera ägare. I hän-&lt;br&gt;delse sjöfordringen är förenad med sjöpanträtt i fartyget, vilket gäller för&lt;br&gt;åtskilliga av de i 3 § uppräknade fordringarna, kan fartyget beläggas med&lt;br&gt;kvarstad enligt den föreslagna lagen, eftersom panträttshavaren alltid kan få&lt;br&gt;fartyget utmätt. Detsamma gäller innehavare av annan begränsad sakrätt i&lt;br&gt;ett fartyg än sjöpanträtt. Sjöfordringar som avser byggande eller reparation&lt;br&gt;av fartyg är enligt 247 § sjölagen förenade med retentionsrätt och för dem&lt;br&gt;torde kvarstadsinstitutet ha begränsat praktiskt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än då sjöpanträtt eller annan begränsad sakrätt föreligger&lt;br&gt;torde kvarstad på det fartyg som sjöfordringen avser inte alltid vara möjlig&lt;br&gt;om fartyget har flera ägare. Detsamma gäller när fartyget med flera ägare är&lt;br&gt;ett s.k. systerfartyg. Detta är en konsekvens av den nyss angivna huvudre-&lt;br&gt;geln att det inte är fartyget som sådant utan den rättighet som en delägares&lt;br&gt;ideella andel utgör som utmäts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redigeringen av 4 och 5 §§ ger inte omedelbart uttryck för vad som efter&lt;br&gt;en analys visar sig vara reglernas innebörd. Lagrådet vill dock inte motsätta&lt;br&gt;sig den utformning som de båda paragrafernas text har fått i förslaget. Med&lt;br&gt;hänsyn till den begränsade betydelse som frågan om ägaridentitet torde&lt;br&gt;komma att få kan lagrådet ansluta sig till uppfattningen att lagen inte behö-&lt;br&gt;ver innehålla någon motsvarighet till artikel 3 § 2 i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar självfallet lagrådets uppfattning att ett fartyg som har mer än en&lt;br&gt;ägare inte kan beläggas med kvarstad för en sjöfordran som inte är förenad&lt;br&gt;med säkerhetsrätt i fartyget, för det fall fordringen riktar sig mot en (eller&lt;br&gt;några men inte alla) av fartygets ägare. I sådana situationer kan kvarstaden&lt;br&gt;avse endast gäldenärens ideella andel i fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartygets samtliga ägare gemensamt är ansvariga för sjöfordringen,&lt;br&gt;torde det däremot finnas möjligheter att få kvarstaden verkställd i själva far-&lt;br&gt;tyget, eftersom kvarstad avseende samtliga ideella andelar i ett visst objekt&lt;br&gt;är att likställa med kvarstad i objektet som sådant (jfr Nial: Om handelsbo-&lt;br&gt;lag och enkla bolag, 2 uppl., 1983, s. 403). Särskilt i den inte ovanliga situa-&lt;br&gt;tionen att fartygets ägare är solidariskt ansvariga för sjöfordringen är det&lt;br&gt;alltså ofta möjligt att ta fartyget i anspråk. Vid partrederi, där enligt huvud-&lt;br&gt;regeln partredarna har ett delat gäldsansvar, kan ett kvarstadsbeslut mot&lt;br&gt;samtliga partredare verkställas i fartyget i stället för i andelarna bara om del-&lt;br&gt;ägarna och deras ansvar för skulden är desamma vid verkställigheten som&lt;br&gt;vid tiden för beslutet (jfr Rune: Festskrift till Knut Rodhe, 1976, s. 372). I&lt;br&gt;praktiken kräver därför rederiborgenärerna i åtskilliga fall solidarisk an-&lt;br&gt;svarsförbindelse av partredarna (jfr prop. 1973:42s. 255 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstad på ett fartyg får beviljas endast en gång för en och samma sjöford-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgen eller annan säkerhet för en sjöfordran har ställts till befrielse&lt;br&gt;från kvarstad, får kvarstad inte beviljas för samma sjöfordran. Kvarstad får&lt;br&gt;dock beviljas, om borgenären visar att den ställda säkerheten har upphört&lt;br&gt;att gälla eller att det annars finns särskilda skäl för kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar artikel 3 § 3 i konventionen. Paragrafens huvud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regel är att ett fartyg inte får beläggas med kvarstad mer än en gång för&lt;br&gt;samma fordran på begäran av samme borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av paragrafens andra stycke likställs med kvarstad i detta&lt;br&gt;sammanhang att säkerhet tidigare ställts för att undvika eller upphäva ett&lt;br&gt;kvarstadsbeslut. Skulle borgenären ändå lyckas utverka ett nytt kvarstadsbe-&lt;br&gt;slut för samma fordran, skall detta beslut upphävas och fartyget friges. För-&lt;br&gt;budet mot upprepade säkerhetsåtgärder är dock inte absolut. Sålunda före-&lt;br&gt;ligger inte hinder mot ny kvarstad för samma fordran om den säkerhet som&lt;br&gt;ställts i det tidigare kvarstadsärendet redan har släppts fri. Ett mer generellt&lt;br&gt;undantag görs för det fall borgenären kan visa att det annars finns särskilda&lt;br&gt;skäl för kvarstad. Denna undantagsregel kan vara tillämplig om den ur-&lt;br&gt;sprungligen ställda säkerheten till följd av sedermera inträffade omständig-&lt;br&gt;heter blivit otillräcklig eller bristfällig. Som exempel kan nämnas att ford-&lt;br&gt;ringen visat sig vara större än vad man ursprungligen haft anledning att räkna&lt;br&gt;med eller att, vid borgen, borgensmannen gått i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att den föreslagna regleringen inte gäller den situatio-&lt;br&gt;nen att en interimistisk kvarstad först beviljas av underrätt som sedan - efter&lt;br&gt;att ha hört svaranden - vid sin slutliga prövning häver kvarstaden. Om bor-&lt;br&gt;genären överklagar beslutet att häva kvarstaden, är hovrätten naturligtvis&lt;br&gt;oförhindrad att fatta ett nytt kvarstadsbeslut i målet. I en sådan situation&lt;br&gt;skall ny verkställighet ske, om det är praktiskt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg som har belagts med kvarstad skall hindras att avgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstad har beviljats för en sjöfordran som grundar sig på sådana om-&lt;br&gt;ständigheter som avses i 3 § andra stycket 15 eller 16, får domstolen dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillåta den som har fartyget i sin besittning att mot borgen eller annan&lt;br&gt;säkerhet nyttja fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämma om fartygets användning på andra villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar artikel 1 § 2 i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är inte avsedd att ändra hittills gällande praxis att, om sö-&lt;br&gt;kanden återkallar ansökan om verkställighet hos kronofogdemyndigheten,&lt;br&gt;denna myndighet omedelbart kan frisläppa fartyget utan att avvakta domsto-&lt;br&gt;lens formella hävningsbeslut. Självfallet skall kronofogdemyndigheten ge-&lt;br&gt;nast underrätta domstolen och registermyndigheten härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller ett undantag från huvudregeln att ett fartyg som&lt;br&gt;har belagts med kvarstad skall hållas kvar så länge kvarstaden består. Stycket&lt;br&gt;motsvarar artikel 5 första stycket i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Lagen om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;200 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 178 § får inte åsidosättas genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker passagerarens rättigheter enligt 181-198 §§,&lt;br&gt;337 § andra och tredje styckena och 368 § första stycket 6 och 7 är ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid befordran inom Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller till el-&lt;br&gt;ler från någon av dessa stater, oavsett vilken lag som i övrigt är tillämplig på&lt;br&gt;befordringen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid annan befordran om svensk lag är tillämplig på befordringen enligt&lt;br&gt;allmänna svenska lagvalsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser i detta kapitel gäller endast om inte något annat är&lt;br&gt;avtalat eller följer av sedvänja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vid passagerarbefordran forumregeln i 337 § tredje stycket ej skall&lt;br&gt;kunna avtalas bort görs en ändring i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första domstol i tvistemål rörande förhållande som avses i denna lag eller i&lt;br&gt;lagen (1992:000) om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden är&lt;br&gt;tingsrätt, som regeringen utser (sjörättsdomstol). Detsamma gäller brottmål&lt;br&gt;i fråga om gärning som avses i denna lag, även om gärningen är belagd med&lt;br&gt;strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör mål som angives i första stycket uteslutande båt, som ej hålles i drift&lt;br&gt;yrkesmässigt eller eljest i förvärvssyfte, får målet upptagas även av tingsrätt&lt;br&gt;som är behörig enligt 10 eller 19 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom forumreglerna i SjöL endast är tillämpliga på förhållanden som av-&lt;br&gt;ses i den lagen och de fordringsförhållanden som anges i arrestkonventionen&lt;br&gt;inte genomgående täcks av regler i SjöL görs i 336 § en hänvisning till lagen&lt;br&gt;om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att ta upp tvistemål som avses i&lt;br&gt;336 § skall bestämmelserna om laga domstol i tvistemål i allmänhet tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av passagerare eller&lt;br&gt;resgods får väckas endast vid domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin huvudsakliga&lt;br&gt;rörelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelseorten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den stat där käranden har sitt hemvist eller eljest är varaktigt bosatt,&lt;br&gt;förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är un-&lt;br&gt;derkastad dess domsrätt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden har&lt;br&gt;driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första och andra stycket får talan även väckas vid&lt;br&gt;sjörättsdomstolen för den ort där fartyget finns. Om säkerhet för en fordran&lt;br&gt;har ställts hos en myndighet till befrielse från kvarstad eller annan säkerhets-&lt;br&gt;åtgärd, får talan väckas även vid sjörättsdomstolen för den ort där säkerhe-&lt;br&gt;ten har ställts. Talan angående en fordran som säkerheten har avsett får&lt;br&gt;väckas vid sistnämnda sjörättsdomstol, även om säkerheten har upphört att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist som avses i andra stycket har uppstått får parterna avtala&lt;br&gt;att talan skall väckas vid annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till&lt;br&gt;skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol i den ort där svaranden har kunnat sökas enligt Prop. 1992/93:5&lt;br&gt;första stycket, andra stycket 1 eller 2 eller tredje eller fjärde stycket, väcks&lt;br&gt;talan vid den sjörättsdomstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera är redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets&lt;br&gt;hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller om inte annat följer lagen&lt;br&gt;(1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Luganokonventionen.&lt;br&gt;Tredje stycket gäller dock om fartyget är belagt med kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens nya lydelse framgår att det förhållandet att ett fartyg finns i&lt;br&gt;Sverige eller att säkerhet har ställts till befrielse från kvarstad alltid skall&lt;br&gt;grunda behörighet för svensk domstol oavsett tvistens karaktär, dvs. även&lt;br&gt;vid talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av passagerare eller&lt;br&gt;resgods. Lagtekniskt har detta åstadkommits genom att reglerna i första&lt;br&gt;stycket andra, tredje och fjärde meningarna har fått bilda ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke. Bestämmelserna är tvingande i den omfattning som framgår av 200 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens sista stycke tillkom i samband med lagstiftningen om Sveriges&lt;br&gt;tillträde till Luganokonventionen. Stadgandet, som innehåller en erinran om&lt;br&gt;att forumreglerna i 337 § SjöL inte gäller i den mån annat följer av Lugano-&lt;br&gt;konventionens bestämmelser, har behandlats i avsnitt 5.2.5. I detta stycke&lt;br&gt;görs nu en förtydligande komplettering av innebörd att den med arrestkon-&lt;br&gt;ventionen förenliga behörighetsregeln om kvarstadsforum i tredje stycket&lt;br&gt;gäller oavsett Luganokonventionens forumbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänna den i Bryssel den 10 maj 1952 antagna konventionen om&lt;br&gt;kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder (arrest) på havsgående fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;l. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om kvarstad på fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller kvarstad på fartyg i tvistemål och i samband med talan&lt;br&gt;om enskilt anspråk i brottmål. Lagen gäller dock inte kvarstad för fordringar&lt;br&gt;som avser skatter och offentliga avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte kvarstad på svenska fartyg, om sökanden har sin vanliga&lt;br&gt;vistelseort eller sitt huvudkontor i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1938:470) med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m. finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa fartyg.&lt;br&gt;Kvarstad får inte heller läggas på fartyg som ägs eller uteslutande används&lt;br&gt;av svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I den mån inte annat föreskrivs i denna lag gäller för kvarstad på fartyg&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i lag om kvarstad i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöfordran avses ett anspråk som grundar sig på någon av följande&lt;br&gt;omständigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skada som har orsakats av ett fartyg genom sammanstötning eller på&lt;br&gt;annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;dödsfall eller personskada som har orsakats av ett fartyg eller som har&lt;br&gt;inträffat i samband med driften av ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;avtal som rör fartygs användning eller förhyrning på grundval av certe-&lt;br&gt;parti eller annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;avtal som rör befordran av gods med ett fartyg på grundval av certe-&lt;br&gt;parti, konossement eller annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;förlust av eller skada på gods inklusive resgods under befordran med&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;gemensamt haveri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bodmeri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bogsering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;lotsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;leverans av varor eller materiel för fartygs drift eller underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;byggnad eller reparation av eller utrustning till ett fartyg eller kostnader&lt;br&gt;för dockning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lön och annan gottgörelse till befälhavaren eller annan ombordanställd&lt;br&gt;på grund av dennes anställning på fartyget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;befälhavares utlägg, samt utlägg som gjorts av avlastare, befraktare el-&lt;br&gt;ler agenter för fartygets eller dess ägares räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;tvist om äganderätten till ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besittningen&lt;br&gt;till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad panträtt i&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kvarstad får läggas på det fartyg som sjöfordringen hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundar sig en sjöfordran på någon omständighet som avses i 3 § andra&lt;br&gt;stycket 1-14 får kvarstad i stället läggas på ett annat fartyg som tillhör den&lt;br&gt;som vid tiden för sjöfordringens uppkomst var ägare av det fartyg som sjö-&lt;br&gt;fordringen hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon annan än fartygets ägare är ansvarig för en sjöfordran som an-&lt;br&gt;ges i andra stycket, gäller i stället för vad som där föreskrivs att kvarstad får&lt;br&gt;läggas antingen på det fartyg som sjöfordringen hänför sig till eller på ett&lt;br&gt;annat fartyg som tillhör gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast om fartyget kan utmätas för&lt;br&gt;sjöfordringen i Sverige. Avser sjöfordringen annan förpliktelse än betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet, skall vad som nu sagts om utmätning i stället gälla annan&lt;br&gt;verkställighet än kvarstad på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kvarstad på fartyg får beviljas endast en gång för en och samma sjöford-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgen eller annan säkerhet för sjöfordran har ställts hos en myndig-&lt;br&gt;het till befrielse från kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd, får kvarstad&lt;br&gt;inte beviljas för samma sjöfordran. Kvarstad får dock beviljas, om borgenä-&lt;br&gt;ren visar att säkerhet som har ställts tidigare slutligt har frigivits före ansökan&lt;br&gt;om kvarstad eller att det annars finns särskilda skäl för kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett fartyg som har belagts med kvarstad skall kvarhållas så länge kvarsta-&lt;br&gt;den består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstad har beviljats för en sjöfordran som grundar sig på en omstän-&lt;br&gt;dighet som avses i 3 § andra stycket 15 eller 16, får domstolen dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillåta den som har fartyget i sin besittning att mot borgen eller annan sä-&lt;br&gt;kerhet nyttja fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämma om fartygets användning på andra villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om kvarstad som begärts före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 200 och 337 §§ sjölagen (1891:35 s l)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 178 § får inte åsidosättas genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker pas-&lt;br&gt;sagerarens rättigheter enligt 181-198&lt;br&gt;§§, 337 § andra stycket och 368 §&lt;br&gt;första stycket 6 och 7 är ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker pas-&lt;br&gt;sagerarens rättigheter enligt 181-198&lt;br&gt;§§, 337 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;och 368 § första stycket 6 och 7 är&lt;br&gt;ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid befordran inom Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller till från&lt;br&gt;någon av dessa stater, oavsett vilken lag som i övrigt är tillämplig på beford-&lt;br&gt;ringen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid annan befordran om svensk lag är tillämplig på befordringen enligt&lt;br&gt;allmänna svenska lagvalsregler. Övriga bestämmelser i detta kapitel gäller&lt;br&gt;endast om inte något annat är avtalat eller följer av sedvänja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörigheten för sjö-&lt;br&gt;rättsdomstol att ta upp tvistemål&lt;br&gt;som avses i 336 § skall bestämmel-&lt;br&gt;serna om laga domstol i tvistemål i&lt;br&gt;allmänhet tillämpas.Talan får även&lt;br&gt;väckas vid sjörättsdomstolen för den&lt;br&gt;ort där fartyget finns. Har säkerhet&lt;br&gt;för en fordran ställts hos myndighet&lt;br&gt;till befrielse från kvarstad eller annan&lt;br&gt;säkerhetsåtgärd, får talan väckas&lt;br&gt;även vid sjörättsdomstolen för den&lt;br&gt;ort där säkerheten har ställts. Talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörigheten för sjö-&lt;br&gt;rättsdomstol att ta upp tvistemål&lt;br&gt;som avses i 336 § skall bestämmel-&lt;br&gt;serna om laga domstol i tvistemål i&lt;br&gt;allmänhet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angående en fordran som säkerheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har avsett får väckas vid sistnämnda&lt;br&gt;sjörättsdomstol, även om säkerheten&lt;br&gt;har frigetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av passagerare eller&lt;br&gt;resgods får väckas endast vid domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin huvudsakliga&lt;br&gt;rörelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelseorten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den stat där käranden har sitt hemvist eller eljest är varaktigt bosatt,&lt;br&gt;förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är un-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derkastad dess domsrätt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden har&lt;br&gt;driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena får dock väckas även vid&lt;br&gt;sjörättsdomstolen för den ort där far-&lt;br&gt;tyget finns. Har säkerhet för en ford-&lt;br&gt;ran ställts hos myndighet till befrielse&lt;br&gt;från kvarstad eller annan säkerhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1985:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärd, får talan väckas även vid sjö-&lt;br&gt;rättsdomstolen för den ort där säker-&lt;br&gt;heten har ställts. Talan angående en&lt;br&gt;fordran som säkerheten har avsett får&lt;br&gt;väckas vid sistnämnda sjörättsdom-&lt;br&gt;stol, även om säkerheten harfrigetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist som avses i andra stycket har uppstått får parterna avtala&lt;br&gt;att talan skall väckas vid annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till&lt;br&gt;skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol i den&lt;br&gt;ort där svaranden har kunnat sökas&lt;br&gt;enligt första stycket, andra stycket 1&lt;br&gt;eller 2 eller tredje stycket, väcks ta-&lt;br&gt;lan vid den sjörättsdomstol som är&lt;br&gt;närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera är redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets&lt;br&gt;hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol i den&lt;br&gt;ort där svaranden har kunnat sökas&lt;br&gt;enligt första stycket, andra stycket 1&lt;br&gt;eller 2 eller tredje eller fjärde&lt;br&gt;stycket, väcks talan vid den sjörätts-&lt;br&gt;domstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första - tredje stycket gäller inte&lt;br&gt;om annat följer av lagen (1992:000)&lt;br&gt;om domstols internationella behörig-&lt;br&gt;het och om verkställighet av ut-&lt;br&gt;ländska domar på privaträttens om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om kvarstad på fartyg i internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller kvarstad på fartyg för anspråk som är eller kan bli före-&lt;br&gt;mål för svensk eller utländsk rättegång i tvistemål eller för talan om enskilt&lt;br&gt;anspråk i brottmål. Lagen gäller dock inte kvarstad för fordringar som avser&lt;br&gt;skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller för fartyg som är införda i det svenska skeppsregistret eller&lt;br&gt;ett motsvarande utländskt fartygsregister. Lagen gäller dock inte för svenska&lt;br&gt;skepp, om sökanden har hemvist eller sitt huvudsakliga driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1938:470) med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg&lt;br&gt;m.m. finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa fartyg.&lt;br&gt;Kvarstad får inte heller läggas på fartyg som ägs eller uteslutande används&lt;br&gt;av svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vad som är föreskrivet om kvarstad på fartyg i allmänhet gäller också för&lt;br&gt;kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden, om något annat inte&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöfordran avses ett anspråk som grundar sig på någon av följande&lt;br&gt;omständigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skada som har orsakats av ett fartyg genom sammanstötning eller på&lt;br&gt;annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;dödsfall eller personskada som har orsakats av ett fartyg eller som har&lt;br&gt;inträffat i samband med driften av ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;skeppslegoavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;avtal som rör befordran av gods med ett fartyg på grundval av certe-&lt;br&gt;parti, konossement eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;förlust av eller skada på gods inklusive resgods under befordran med&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;gemensamt haveri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;bodmeri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bogsering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;lotsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;leverans av varor eller materiel för ett fartygs drift eller underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. byggande, reparation eller utrustande av ett fartyg eller kostnader för&lt;br&gt;dockning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lön eller annan gottgörelse till befälhavaren eller annan ombordanställd&lt;br&gt;på grund av dennes anställning på fartyget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. befälhavares utlägg samt utlägg som gjorts av avlastare, befraktare eller&lt;br&gt;agenter för fartygets eller dess ägares räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;tvist om äganderätten till ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besittningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad panträtt i&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kvarstad får läggas på det fartyg som sjöfordringen hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjöfordran grundar sig på någon omständighet som avses i 3 § andra&lt;br&gt;stycket 1-14, får kvarstad i stället läggas på ett annat fartyg som tillhör den&lt;br&gt;som vid tiden för sjöfordringens uppkomst var ägare av det fartyg som sjö-&lt;br&gt;fordringen hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon annan än fartygets ägare är ansvarig för en sjöfordran enligt&lt;br&gt;andra stycket, får kvarstad i stället läggas antingen på det fartyg som sjöford-&lt;br&gt;ringen hänför sig till eller på ett annat fartyg som tillhör gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast om fartyget i Sverige kan&lt;br&gt;utmätas för sjöfordringen. Avser sjöfordringen någon annan förpliktelse än&lt;br&gt;betalningsskyldighet, skall vad som nu sagts om utmätning i stället gälla an-&lt;br&gt;nan verkställighet än kvarstad på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kvarstad på fartyg får beviljas endast en gång för en och samma sjöford-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgen eller annan säkerhet för en sjöfordran har ställts till befrielse&lt;br&gt;från kvarstad, får kvarstad inte beviljas för samma sjöfordran. Kvarstad får&lt;br&gt;dock beviljas, om borgenären visar att den säkerhet som har ställts tidigare&lt;br&gt;har upphört att gälla före ansökan om kvarstad eller att det annars finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl för kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett fartyg som har belagts med kvarstad skall kvarhållas så länge kvarsta-&lt;br&gt;den består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstad har beviljats för en sjöfordran som grundar sig på sådana&lt;br&gt;omständigheter som avses i 3 § andra stycket 15 eller 16, får domstolen dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillåta den som har fartyget i sin besittning att mot borgen eller annan&lt;br&gt;säkerhet nyttja fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämma om fartygets användning på andra villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om kvarstad har gjorts före ikraftträdandet, tillämpas&lt;br&gt;äldre bestämmelser vid prövningen av ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 200, 336 och 337 §§ sjölagen (1891:35 s l)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 178 § får inte åsidosättas genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker pas-&lt;br&gt;sagerarens rättigheter enligt 181-198&lt;br&gt;§§, 337 § andra stycket och 368 §&lt;br&gt;första stycket 6 och 7 är ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker pas-&lt;br&gt;sagerarens rättigheter enligt 181-198&lt;br&gt;§§, 337 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;och 368 § första stycket 6 och 7 är&lt;br&gt;ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid befordran inom Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller till el-&lt;br&gt;ler från någon av dessa stater, oavsett vilken lag som i övrigt är tillämplig på&lt;br&gt;befordringen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid annan befordran om svensk lag är tillämplig på befordringen enligt&lt;br&gt;allmänna svenska lagvalsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser i detta kapitel gäller endast om inte något annat är&lt;br&gt;avtalat eller följer av sedvänja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första domstol i tvistemål rörande&lt;br&gt;förhållande som avses i denna lag är&lt;br&gt;tingsrätt, som regeringen utser (sjö-&lt;br&gt;rättsdomstol). Detsamma gäller&lt;br&gt;brottmål i fråga om gärning som av-&lt;br&gt;ses i denna lag, även om gärningen&lt;br&gt;är belagd med strängare straff i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första domstol i tvistemål rörande&lt;br&gt;förhållande som avses i denna lag el-&lt;br&gt;ler i lagen (1992:000) om kvarstad på&lt;br&gt;fartyg i internationella rättsförhållan-&lt;br&gt;den är tingsrätt, som regeringen ut-&lt;br&gt;ser (sjörättsdomstol). Detsamma&lt;br&gt;gäller brottmål i fråga om gärning&lt;br&gt;som avses i denna lag, även om gär-&lt;br&gt;ningen är belagd med strängare&lt;br&gt;straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör mål som angives i första stycket uteslutande båt, som ej hålles i drift&lt;br&gt;yrkesmässigt eller eljest i förvärvssyfte, får målet upptagas även av tingsrätt&lt;br&gt;som är behörig enligt 10 eller 19 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1991/92:128 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörigheten för sjö-&lt;br&gt;rättsdomstol att ta upp tvistemål&lt;br&gt;som avses i 336 § skall bestämmel-&lt;br&gt;serna om laga domstol i tvistemål i&lt;br&gt;allmänhet tillämpas. Talan får även&lt;br&gt;väckas vid sjörättsdomstolen för den&lt;br&gt;ort där fartyget finns. Har säkerhet&lt;br&gt;för en fordran ställts hos myndighet&lt;br&gt;till befrielse från kvarstad eller annan&lt;br&gt;säkerhetsåtgärd, får talan väckas&lt;br&gt;även vid sjörättsdomstolen för den&lt;br&gt;ort där säkerheten har ställts. Talan&lt;br&gt;angående en fordran som säkerheten&lt;br&gt;har avsett får väckas vid sistnämnda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörigheten för sjö-&lt;br&gt;rättsdomstol att ta upp tvistemål&lt;br&gt;som avses i 336 § skall bestämmel-&lt;br&gt;serna om laga domstol i tvistemål i&lt;br&gt;allmänhet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1985:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1991/92:128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjörättsdomstol, även om säkerheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har frigetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av passagerare eller&lt;br&gt;resgods får väckas endast vid domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin huvudsakliga&lt;br&gt;rörelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelseorten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den stat där käranden har sitt hemvist eller eljest är varaktigt bosatt,&lt;br&gt;förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den sta,ten och är un-&lt;br&gt;derkastad dess domsrätt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden har&lt;br&gt;driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får även väckas vid sjörätts-&lt;br&gt;domstolen för den ort där fartyget&lt;br&gt;finns. Har säkerhet för en fordran&lt;br&gt;ställts hos myndighet till befrielse&lt;br&gt;från kvarstad eller annan säkerhets-&lt;br&gt;åtgärd, får talan väckas även vid sjö-&lt;br&gt;rättsdomstolen för den ort där säker-&lt;br&gt;heten har ställts. Talan angående en&lt;br&gt;fordran som säkerheten har avsett får&lt;br&gt;väckas vid sistnämnda sjörättsdom-&lt;br&gt;stol, även om säkerheten har upphört&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist som avses i andra stycket har uppstått får parterna avtala&lt;br&gt;att talan skall väckas vid annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till&lt;br&gt;skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol i den&lt;br&gt;ort där svaranden har kunnat sökas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol i den&lt;br&gt;ort där svaranden har kunnat sökas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket, andra stycket 1&lt;br&gt;eller 2 eller tredje stycket, väcks ta-&lt;br&gt;lan vid den sjörättsdomstol som är&lt;br&gt;närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket, andra stycket 1&lt;br&gt;eller 2 eller tredje eller fjärde&lt;br&gt;stycket, väcks talan vid den sjörätts-&lt;br&gt;domstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera är redare i ett fartyg, skall fartygets hemort anses som rederiets&lt;br&gt;hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte om annat följer av lagen&lt;br&gt;(1992:000) med anledning av Sveri-&lt;br&gt;ges tillträde till Luganokonventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte om annat följer av lagen&lt;br&gt;(1992:000) med anledning av Sveri-&lt;br&gt;ges tillträde till Luganokonventio-&lt;br&gt;nen. Tredje stycket gäller dock om&lt;br&gt;fartyget är belagt med kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-06-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gun-&lt;br&gt;nar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 1992 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till lag om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden och&lt;br&gt;till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Fredrik von Ar-&lt;br&gt;nold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget är föranlett av att Sverige föreslås tillträda 1952 års konvention&lt;br&gt;om kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder på havsgående fartyg (arrest-&lt;br&gt;konventionen) och innebär en transformering av de huvudsakliga konven-&lt;br&gt;tionsbestämmelserna till svensk rätt. Denna transformering möter vissa svå-&lt;br&gt;righeter på grund av att konventionen bygger på principen att säkerhetsåt-&lt;br&gt;gärderna riktar sig mot själva fartyget under det att svensk rätt ser säkerhets-&lt;br&gt;åtgärderna liksom exekution över huvud som riktade mot gäldenären och&lt;br&gt;hans förmögenhetsmassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsättningen träder särskilt väl i dagen i 4 § i lagförslaget och har föran-&lt;br&gt;lett en korrigerande regel i 5 §. I sistnämnda paragraf slås fast att ett fartyg&lt;br&gt;får beläggas med kvarstad endast om fartyget enligt svensk rätt kan utmätas&lt;br&gt;för sjöfordringen eller, om denna inte avser betalningsskyldighet, bli föremål&lt;br&gt;för annan verkställighet än verkställighet av kvarstadsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den uppfattning som uttalas av föredragande statsrådet uppställer&lt;br&gt;arrestkonventionen inte något hinder mot en sådan förutsättning för kvar-&lt;br&gt;stad som framgår av 5 §. Vad som i lagstiftningsärendet redovisats i denna&lt;br&gt;fråga ger inte lagrådet anledning att inta en annan ståndpunkt än föredra-&lt;br&gt;gande statsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare konsekvenserna av begränsningsregeln i 5 § torde dock be-&lt;br&gt;höva belysas ytterligare. I specialmotiveringen berörs bestämmelsens bety-&lt;br&gt;delse för kvarstadsyrkande som riktas mot ett s.k. systerfartyg och mot far-&lt;br&gt;tyg som tillhör en gäldenär, som inte är ägare av det fartyg till vilket sjöford-&lt;br&gt;ringen hänför sig. I detta sammanhang behandlas en bestämmelse i arrest-&lt;br&gt;konventionens artikel 3 § 2 om delat ägarskap till ett fartyg, en regel som inte&lt;br&gt;ansetts behöva få någon motsvarighet i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsregeln i 5 § torde emellertid få betydelse utöver de i motiven&lt;br&gt;berörda i 4§ andra och tredje styckena reglerade fallen och torde i princip&lt;br&gt;komma att gälla alla fall då ett fartyg har mer än en ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett fartyg ägs av flera omfattar vars och ens äganderätt en ideell andel&lt;br&gt;i fartyget. Huvudregeln torde därför bli att föremålet för exekution är den&lt;br&gt;ideella andelen och inte fartyget som sådant (Rune: Rätt till skepp, 1976,&lt;br&gt;s. 178 ff.; jfr Walin m. fl.:Utsökningsbalken, 1982, s. 29 f.; i fall av partrederi&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se prop. 1973:42 s. 255, Rune: Festskrift till Knut Rodhe, 1976, s.374 och&lt;br&gt;380, Walin m.fl. a.a. s. 292). Det sagda gäller vare sig det är det fartyg som&lt;br&gt;sjöfordringen hänför sig till eller ett annat fartyg som har flera ägare. I hän-&lt;br&gt;delse sjöfordringen är förenad med sjöpanträtt i fartyget, vilket gäller för&lt;br&gt;åtskilliga av de i 3 § uppräknade fordringarna, kan fartyget beläggas med&lt;br&gt;kvarstad enligt den föreslagna lagen, eftersom panträttshavaren alltid kan få&lt;br&gt;fartyget utmätt. Detsamma gäller innehavare av annan begränsad sakrätt i&lt;br&gt;ett fartyg än sjöpanträtt. Sjöfordringar som avser byggande eller reparation&lt;br&gt;av fartyg är enligt 247 § sjölagen förenade med retentionsrätt och för dem&lt;br&gt;torde kvarstadsinstitutet ha begränsat praktiskt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än då sjöpanträtt eller annan begränsad sakrätt föreligger&lt;br&gt;torde kvarstad på det fartyg som sjöfordringen avser inte alltid vara möjlig&lt;br&gt;om fartyget har flera ägare. Detsamma gäller när fartyget med flera ägare är&lt;br&gt;ett s.k. systerfartyg. Detta är en konsekvens av den nyss angivna huvudre-&lt;br&gt;geln att det inte är fartyget som sådant utan den rättighet som en delägares&lt;br&gt;ideella andel utgör som utmäts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redigeringen av 4 och 5 §§ ger inte omedelbart uttryck för vad som efter&lt;br&gt;en analys visar sig vara reglernas innebörd. Lagrådet vill dock inte motsätta&lt;br&gt;sig den utformning som de båda paragrafernas text har fått i förslaget. Med&lt;br&gt;hänsyn till den begränsade betydelse som frågan om ägaridentitet torde&lt;br&gt;komma att få kan lagrådet ansluta sig till uppfattningen att lagen inte behö-&lt;br&gt;ver innehålla någon motsvarighet till artikel 3 § 2 i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förtydligande syfte bör 1, 2 och 5-7 §§ samt ikraftträdandebestämmelsen&lt;br&gt;omformuleras på sätt som framgår av bilaga till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sjölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga till lagrådets protokoll 1992-06-11&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om kvarstad på fartyg i internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller kvarstad på fartyg för anspråk som i Sverige eller ett&lt;br&gt;annat land är eller kan bli föremål för rättegång i tvistemål eller för talan om&lt;br&gt;enskilt anspråk i brottmål. Lagen gäller dock inte kvarstad för fordringar&lt;br&gt;som avser skatter eller avgifter till stat eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller för fartyg som är införda i det svenska skeppsregistret eller&lt;br&gt;ett motsvarande utländskt fartygsregister. Lagen gäller dock inte för svenska&lt;br&gt;skepp, om sökanden har hemvist eller sitt huvudsakliga driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1938:470) med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg&lt;br&gt;m.m. finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa fartyg.&lt;br&gt;Kvarstad får inte heller läggas på fartyg som ägs eller uteslutande används&lt;br&gt;av svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vad som i allmänhet gäller om kvarstad på fartyg gäller också för kvar-&lt;br&gt;stad enligt denna lag, om något annat inte föreskrivs i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast om fartyget i Sverige kan&lt;br&gt;utmätas för sjöfordringen. Avser sjöfordringen någon annan förpliktelse än&lt;br&gt;betalningsskyldighet, skall vad som nu sagts om utmätning i stället gälla an-&lt;br&gt;nan verkställighet än verkställighet av kvarstad på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kvarstad på ett fartyg får beviljas endast en gång för en och samma sjö-&lt;br&gt;fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgen eller annan säkerhet för en sjöfordran har ställts till befrielse&lt;br&gt;från kvarstad, får kvarstad inte beviljas för samma sjöfordran. Kvarstad får&lt;br&gt;dock beviljas, om borgenären visar att den ställda säkerheten har upphört&lt;br&gt;att gälla eller att det annars finns särskilda skäl för kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett fartyg som är belagt med kvarstad skall hindras att avgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstad har beviljats för en sjöfordran som grundar sig på sådana&lt;br&gt;omständigheter som avses i 3 § andra stycket 15 eller 16, får domstolen dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillåta den som har fartyget i sin besittning att mot borgen eller annan&lt;br&gt;säkerhet nyttja fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämma om fartygets användning på andra villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte tillämplig på ansökningar om kvarstad som har gjorts före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arrestkonventionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CONVENTION INTERNATIO-&lt;br&gt;NALE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pour 1’unification de certaines régles&lt;br&gt;sur la saisie conservatoire des navi-&lt;br&gt;res de mer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;signée å Bruxelles, le 10 mai 1952.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Hautes Parties Contractantes,&lt;br&gt;Ayant reconnu 1’utilité de fixer de&lt;br&gt;commun accord certaines régles uni-&lt;br&gt;formes sur la saisie conservatoire de&lt;br&gt;navires de mer, ont décidé de conc-&lt;br&gt;lure une convention å cet effet et ont&lt;br&gt;convenu de ce qui suit:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dans la présente Convention, les ex-&lt;br&gt;pressions suivantes sont employées,&lt;br&gt;avec les significations indiquées ci-&lt;br&gt;dessous:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) ”Créance Maritime” signifie&lt;br&gt;allégation d’un droit ou d’une&lt;br&gt;créance ayant l’une des causes sui-&lt;br&gt;vantes:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) dommages causés par un na-&lt;br&gt;vire soit par abordage, soit autre-&lt;br&gt;ment;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) pertes de vies humaines ou&lt;br&gt;dommages corporels causés par un&lt;br&gt;navire ou provenant de 1’exploita-&lt;br&gt;tion d’un navire;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) assistance et sauvetage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) contrats relatifs å 1’utilisation&lt;br&gt;ou la location d’un navire par charte-&lt;br&gt;partie ou autrement;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) contrats relatifs au transport&lt;br&gt;des marchandises par un navire en&lt;br&gt;vertu d’une charte-partie, d’un con-&lt;br&gt;naissement ou autrement;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) pertes ou dommages aux marc-&lt;br&gt;handises et bagages transportés par&lt;br&gt;un navire;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) avarie commune;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) prét å la grosse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INTERNATIONAL CONVENTION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relating to the arrest of seagoing&lt;br&gt;ships,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;signed at Brussels on May 10, 1952&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The High Contracting Parties, Ha-&lt;br&gt;ving recognised the desirability of&lt;br&gt;determining by agreement certain&lt;br&gt;uniform rules of law relating to the&lt;br&gt;arrest of seagoing ships, have deci-&lt;br&gt;ded to conclude a convention, for&lt;br&gt;this purpose and thereto have ag-&lt;br&gt;reed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In this Convention the following&lt;br&gt;words shall have the meanings he-&lt;br&gt;reby assigned to them:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) ”Maritime Claim” means a&lt;br&gt;claim arising out of one or more of&lt;br&gt;the following:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) damage caused by any ship eit-&lt;br&gt;her in collision or otherwise;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) loss of life or personal injury&lt;br&gt;caused by any ship or occuring in&lt;br&gt;connexion with the operation of any&lt;br&gt;ship;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) salvage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) agreement relating to the use&lt;br&gt;or hire of any ship whether by char-&lt;br&gt;terparty or otherwise;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) agreement relating to the car-&lt;br&gt;riage of goods in any ship whether&lt;br&gt;by charterparty or otherwise;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) loss of or damage to goods in-&lt;br&gt;cluding baggage carried in any ship;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) general average;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) bottomry;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INTERNATIONELL KONVEN-&lt;br&gt;TION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kvarstad och liknande säkerhets-&lt;br&gt;åtgärder (arrest) på havsgående far-&lt;br&gt;tyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undertecknad i Bryssel den 10 maj&lt;br&gt;1952&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga fördragsslutande parterna,&lt;br&gt;vilka erkänner värdet av att genom&lt;br&gt;avtal fastställa vissa enhetliga regler&lt;br&gt;om kvarstad och liknande säkerhets-&lt;br&gt;åtgärder på havsgående fartyg, har&lt;br&gt;beslutat att sluta en konvention för&lt;br&gt;detta ändamål och därför kommit&lt;br&gt;överens om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna konvention skall följande&lt;br&gt;uttryck ha den innebörd som anges&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 1 Med ”sjöfordran” avses en ford-&lt;br&gt;ran som stöder sig på en eller flera&lt;br&gt;av följande grunder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) skada orsakad av ett fartyg ge-&lt;br&gt;nom sammanstötning eller på annat&lt;br&gt;sätt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) dödsfall eller personskada som&lt;br&gt;orsakats av ett fartyg eller som in-&lt;br&gt;träffat i samband med driften av ett&lt;br&gt;fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bärgning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) avtal som rör fartygs använd-&lt;br&gt;ning eller förhyrning på grundval av&lt;br&gt;certeparti eller annat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) avtal som rör befordran av gods&lt;br&gt;med ett fartyg på grundval av certe-&lt;br&gt;parti, konossement eller annat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) förlust av eller skada på gods in-&lt;br&gt;klusive resgods under befordran&lt;br&gt;med fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) gemensamt haveri;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) bodmeri;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) remorquage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) pilotage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(k) fournitures, quel qu’en soit le&lt;br&gt;lieu, de produits ou de matériel fai-&lt;br&gt;tes å un navire en vue de son exploi-&lt;br&gt;tation ou de son entretien;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(l) &amp;nbsp;&amp;nbsp;construction, réparations,&lt;br&gt;équipement d’un navire ou frais de&lt;br&gt;cale;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(m) salaires des Capitaine, Offi-&lt;br&gt;ciers ou hommes d’équipage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(n) débours du Capitaine et ceux&lt;br&gt;effectués par les chargeurs, les affré-&lt;br&gt;teurs ou les Agents pour le compte&lt;br&gt;du navire ou de son propriétaire;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(o) la propriété contestée d’un na-&lt;br&gt;vire;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(p) la copropriété contestée d’un&lt;br&gt;navire ou sa possession, ou son ex-&lt;br&gt;ploitation, ou les droits aux produits&lt;br&gt;d’exploitation d’un navire en copro-&lt;br&gt;priété;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(q) toute hypothéque maritime et&lt;br&gt;tout mortgage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) ”Saisie” signifie 1’immobilisation&lt;br&gt;d’un navire avec 1’autorisation de&lt;br&gt;1’autorité judiciaire compétente&lt;br&gt;pour garantie d’une créance mari-&lt;br&gt;time, mais ne comprend pas la saisie&lt;br&gt;d’un navire pour 1’exécution d’un&lt;br&gt;titre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) ”Personne” comprend toute per-&lt;br&gt;sonne physique ou morale, société&lt;br&gt;de personnes ou de capitaux ainsi&lt;br&gt;que les États, les Administrations et&lt;br&gt;Etablissements publics.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) ”Demandeur” signifie une per-&lt;br&gt;sonne, invoquant ä son profit, l’exis-&lt;br&gt;tence d’une créance maritime.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Un navire battant pavillon d’un des&lt;br&gt;États contractants ne pourra étre&lt;br&gt;saisi dans le ressort d’un État Cont-&lt;br&gt;ractant qu’en vertu d’une créance&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) towage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) pilotage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(k) goods or materials wherever&lt;br&gt;supplied to a ship for her operation&lt;br&gt;or maintenance;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(l) construction, repair or equip-&lt;br&gt;ment of any ship or dock charges&lt;br&gt;and dues;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(m) wages of Masters, Officers, or&lt;br&gt;crew;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(n) Master’s disbursements, inclu-&lt;br&gt;ding disbursements made by ship-&lt;br&gt;pers, charterers or agents on behalf&lt;br&gt;of a ship or her owner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(o) disputes as to the title to or&lt;br&gt;ownership of any ship;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(p) disputes between co-ownersof&lt;br&gt;any ship as to the ownership, posses-&lt;br&gt;sion employment or earnings of that&lt;br&gt;ship;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(q) the mortgage or hypotheca-&lt;br&gt;tion of any ship.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) ”Arrest” means the detention of&lt;br&gt;a ship by judicial process to secure a&lt;br&gt;maritime claim, but does not include&lt;br&gt;the seizure of a ship in execution or&lt;br&gt;satisfaction of a judgment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) ”Person” includes individuals,&lt;br&gt;partnerships and bodies corporate,&lt;br&gt;Governments, their Departments,&lt;br&gt;and Public Authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) ”Claimant” means a person who&lt;br&gt;alleges that a maritime claim exists&lt;br&gt;in his favour.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A ship flying the flag of one of the&lt;br&gt;Contracting States may be arrested&lt;br&gt;in the jurisdiction of any of the&lt;br&gt;Contracting States in respect of any&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) bogsering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) lotsning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) leverans av varor eller materiel&lt;br&gt;för fartygs drift eller underhåll, obe-&lt;br&gt;roende av leveransorten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) byggande, reparation eller ut-&lt;br&gt;rustande av ett fartyg eller kostna-&lt;br&gt;der för dockning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) befälshavares, befäls och be-&lt;br&gt;sättnings löner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) befälshavares utlägg, inklusive&lt;br&gt;utlägg som gjorts av avlastare, be-&lt;br&gt;fraktare eller agenter för fartygets&lt;br&gt;eller dess ägares räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) tvist om äganderätten till ett&lt;br&gt;fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) tvist mellan delägare till ett far-&lt;br&gt;tyg om äganderätten eller besitt-&lt;br&gt;ningen till fartyget eller driften av el-&lt;br&gt;ler intäkterna från detta;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) panträtt på grund av inteckning&lt;br&gt;eller annan på avtal grundad pant-&lt;br&gt;rätt i fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 2 Med kvarstad och liknande sä-&lt;br&gt;kerhetsåtgärder (arrest) avses att ge-&lt;br&gt;nom ett rättsligt förfarande hålla&lt;br&gt;kvar ett fartyg till säkerhet för en&lt;br&gt;sjöfordran, dock inte för verkställig-&lt;br&gt;het av en dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 3 ”Person” omfattar fysiska perso-&lt;br&gt;ner, bolag och sammanslutningar,&lt;br&gt;stater, offentliga myndigheter och&lt;br&gt;allmänna inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 4 Med &amp;quot;borgenär” avses en person&lt;br&gt;som gör gällande att han har en sjö-&lt;br&gt;fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg som för en fördragsslu-&lt;br&gt;tande stats flagg får i en sådan stat&lt;br&gt;beläggas med arrest endast för en&lt;br&gt;sjöfordran; dock skall konventio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maritime, mais rien dans les disposi-&lt;br&gt;tions de la présente Convention ne&lt;br&gt;pourra étre considéré comme une&lt;br&gt;extension ou une restriction des&lt;br&gt;droits et pouvoirs que les États, Au-&lt;br&gt;torités publiques ou Autorités por-&lt;br&gt;tuaires tiennent de leur loi interne&lt;br&gt;ou de leurs réglements, de saisir, dé-&lt;br&gt;tenir ou autrement empécher un na-&lt;br&gt;vire de prendre la mer dans leur res-&lt;br&gt;sort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Sans préjudice des dispositions&lt;br&gt;du paragraphe 4) et de 1’article 10,&lt;br&gt;tout Demandeur peut saisir soit le&lt;br&gt;navire auquel la créance se rap-&lt;br&gt;porte, soit tout autre navire apparte-&lt;br&gt;nant ä celui qui était, au moment ou&lt;br&gt;est née la créance maritime, proprié-&lt;br&gt;taire du navire auquel cette créance&lt;br&gt;se rapporte, alors méme que la na-&lt;br&gt;vire saisi est prét ä faire voile, mais&lt;br&gt;aucun navire ne pourra étre saisi&lt;br&gt;pour une créance prévue aux alinéas&lt;br&gt;o), p) ou q) de l’article premier ä&lt;br&gt;1’exception du navire méme que&lt;br&gt;concerne la réclamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Des navires seront réputes avoir&lt;br&gt;le méme propriétaire lorsque toutes&lt;br&gt;les parts de propriété appartiend-&lt;br&gt;ront ä une méme ou aux mémes per-&lt;br&gt;sonnes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Un navire ne peut étre saisi et&lt;br&gt;caution ou garantie ne sera donnée,&lt;br&gt;plus d’une fois dans la juridiction&lt;br&gt;d’un ou plusieurs des États Contrac-&lt;br&gt;tants, pour la méme créance et par le&lt;br&gt;méme Demandeur; et si un navire&lt;br&gt;est saisi dans une des dites juridic-&lt;br&gt;tions et une caution ou une garantie&lt;br&gt;a été donnée, soit pour obtenir la&lt;br&gt;mainlevée de la saisie, soit pour évi-&lt;br&gt;ter celle-ci, toute saisie ultérieure de&lt;br&gt;ce navire, ou de n’importe quel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maritime claim, but in respect of no&lt;br&gt;other claim; but nothing in this Con-&lt;br&gt;vention shall be deemed to extend or&lt;br&gt;restrict any right Or powers vested in&lt;br&gt;any Governments or their Depart-&lt;br&gt;ments, Public Authorities, or Dock&lt;br&gt;or Harbour Authorities urider their&lt;br&gt;existing domestic laws or regulations&lt;br&gt;to arrest, detain or otherwise pre-&lt;br&gt;vent the sailing of vessels within&lt;br&gt;their jurisdiction.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Subject to the provisions of para&lt;br&gt;4) of this Article and of Article 10, a&lt;br&gt;claimant may arrest either the parti-&lt;br&gt;cular ship in respect of which the&lt;br&gt;maritime claim arose, or any other&lt;br&gt;ship which is owned by the person&lt;br&gt;who was, at the time when the mari-&lt;br&gt;time claim arose, the owner of the&lt;br&gt;particular ship, even though the ship&lt;br&gt;arrested be ready to sail; but no&lt;br&gt;ship, other than the particular ship&lt;br&gt;in respect of which the claim arose,&lt;br&gt;may be arrested in respect of any of&lt;br&gt;the maritime claims enumerated in&lt;br&gt;Article 1, 1) o), p) or q).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Ships shall be deemed to be in&lt;br&gt;the same ownership when all the&lt;br&gt;shares therein are owned by the&lt;br&gt;same person or persons.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) A ship shall not be arrested, nor&lt;br&gt;shall bail or other security be given&lt;br&gt;more than once in any one or more&lt;br&gt;of the jurisdictions of any of the&lt;br&gt;Contracting States in respect of the&lt;br&gt;same maritime claim by the same&lt;br&gt;claimant; and, if a ship has been ar-&lt;br&gt;rested in any one of such jurisdic-&lt;br&gt;tions, or bail or other security has&lt;br&gt;been given in such jurisdiction either&lt;br&gt;to release the ship or to avoid a&lt;br&gt;threatened arrest, any subsequent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nens bestämmelser varken utvidga&lt;br&gt;eller inskränka de rättigheter och&lt;br&gt;befogenheter som tillkommer en&lt;br&gt;stat, offentliga myndigheter eller&lt;br&gt;hamnmyndigheter att enligt lagen i&lt;br&gt;den staten förordna om kvarstad på&lt;br&gt;ett fartyg eller att kvarhålla eller på&lt;br&gt;annat sätt hindra det från att gå till&lt;br&gt;sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 1 Om inte annat följer av § 4 eller&lt;br&gt;av artikel 10 har en borgenär rätt att&lt;br&gt;få arrest i antingen det fartyg, som&lt;br&gt;sjöfordringen hänför sig till, eller i&lt;br&gt;något annat fartyg ägt av den person&lt;br&gt;som vid tiden för fordringens upp-&lt;br&gt;komst var ägare till det förstnämnda&lt;br&gt;fartyget, och detta även om fartyget&lt;br&gt;i fråga är klart att avgå. I fråga om&lt;br&gt;sådana fordringar som anges i arti-&lt;br&gt;kel 1 § 1 o), p) eller q) får dock en-&lt;br&gt;dast det fartyg som sjöfordringen&lt;br&gt;hänför sig till tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 2 Fartyg skall anses tillhöra samma&lt;br&gt;ägare när alla andelar däri ägs av&lt;br&gt;samma person eller personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 3 Ett fartyg får inte beläggas med&lt;br&gt;arrest och inte heller får borgen eller&lt;br&gt;annan säkerhet ställas mer än en&lt;br&gt;gång i en eller flera fördragsslutande&lt;br&gt;stater för samma sjöfordran på be-&lt;br&gt;gäran av samme borgenär; om i nå-&lt;br&gt;gon sådan stat ett fartyg har belagts&lt;br&gt;med arrest eller om borgen eller an-&lt;br&gt;nan säkerhet har ställts antingen för&lt;br&gt;att upphäva eller undvika arrest&lt;br&gt;skall varje senare förordnande om&lt;br&gt;arrest i detta fartyg eller i varje an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;autre nävire, appartenant au méme&lt;br&gt;propriétaire, par le Demandeur et&lt;br&gt;pour la méme créance maritime,&lt;br&gt;sera levée et le navire sera libéré par&lt;br&gt;le Tribunal ou toute autre juridiction&lt;br&gt;compétente du dit État, ä moins que&lt;br&gt;le Demandeur ne prouve, ä la satis-&lt;br&gt;faction du Tribunal ou de toute autre&lt;br&gt;Autorité Judiciaire compétente, que&lt;br&gt;la garantie ou la caution a été défini-&lt;br&gt;tivement libérée avant que la saisie&lt;br&gt;subséquente n’ait été pratiquée ou&lt;br&gt;qu’il n’y ait une autre raison valable&lt;br&gt;pour la maintenir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Dans le cas d’un affrétement&lt;br&gt;d’un navire avec remise de la gestion&lt;br&gt;nautique, lorsque 1’affréteur ré-&lt;br&gt;pond, seul, d’une créance maritime&lt;br&gt;relative å ce navire, le Demandeur&lt;br&gt;peut saisir ce navire ou tel autre ap-&lt;br&gt;partenant ä l’affréteur, en observant&lt;br&gt;les dispositions de la présente Con-&lt;br&gt;vention, mais nul autre navire ap-&lt;br&gt;partenant au propriétaire ne peut&lt;br&gt;étre saisi en vertu de cette créance&lt;br&gt;maritime.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ualinéa qui précéde s’applique&lt;br&gt;également å tous les cas ou une per-&lt;br&gt;sonne autre que le propriétaire est&lt;br&gt;tenue d’une créance maritime.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Un navire ne peut étre saisi qu’avec&lt;br&gt;Tautorisation d’un Tribunal ou de&lt;br&gt;toute autre Autorité Judiciaire com-&lt;br&gt;pétente de 1’État Contractant dans&lt;br&gt;lequel la saisie est pratiquée.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le Tribunal ou toute autre Autorité&lt;br&gt;Judiciaire compétente dans le res-&lt;br&gt;sort duquel le navire a été saisi, ac-&lt;br&gt;cordera la mainlevée de la saisie&lt;br&gt;lorsqu’une caution ou une garantie&lt;br&gt;suffisantes auront été fournies, sauf&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrest of the ship or of any ship in the&lt;br&gt;same ownership by the same clai-&lt;br&gt;mant for the same maritime claim&lt;br&gt;shall be set aside, and the ship relea-&lt;br&gt;sed by the Court or other appro-&lt;br&gt;priate judicial authority of that&lt;br&gt;State, unless the claimant can satisfy&lt;br&gt;the Court or other appropriate judi-&lt;br&gt;cial authority that the bail or other&lt;br&gt;security had been finally released&lt;br&gt;before the subsequent arrest or that&lt;br&gt;there is other good cause for main-&lt;br&gt;taining that arrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) When in the case of a charter by&lt;br&gt;demise of a ship the charterer and&lt;br&gt;not the registered owner is liable in&lt;br&gt;respect of a maritime claim relating&lt;br&gt;to that ship, the claimant may arrest&lt;br&gt;such ship or any other ship in the ow-&lt;br&gt;nership of the charterer by demise,&lt;br&gt;subject to the provisions of this Con-&lt;br&gt;vention, but no other ship in the ow-&lt;br&gt;nership of the registered owner shall&lt;br&gt;be liable to arrest in respect of such&lt;br&gt;maritime claims.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The provisions of this paragraph&lt;br&gt;shall apply to any case in which a&lt;br&gt;person other than the registered ow-&lt;br&gt;ner of a ship is liable in respect of a&lt;br&gt;maritime claim relating to that ship.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A ship may only be arrested under&lt;br&gt;the authority of a Court or of the ap-&lt;br&gt;propriate judicial authority of the&lt;br&gt;Contracting State in which the arrest&lt;br&gt;is made.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Court or other appropriate judi-&lt;br&gt;cial authority within whose jurisdic-&lt;br&gt;tion the ship has been arrested shall&lt;br&gt;permit the release of the ship upon&lt;br&gt;sufficient bail or other security being&lt;br&gt;furnished, save in cases in which a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nat fartyg tillhörigt samma ägare,&lt;br&gt;som begärts av samme borgenär för&lt;br&gt;samma fordran, upphävas och skep-&lt;br&gt;pet friges av domstolen eller annan&lt;br&gt;behörig judiciell myndighet i den&lt;br&gt;staten, såvida inte borgenären inför&lt;br&gt;domstolen eller myndigheten kan&lt;br&gt;visa att den ställda borgen eller sä-&lt;br&gt;kerheten hade blivit frigiven före&lt;br&gt;den senare arresten eller att det&lt;br&gt;finns ett annat giltigt skäl för att bi-&lt;br&gt;behålla arresten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 4 Om vid skeppslega (demise char-&lt;br&gt;ter) befraktaren, och inte den regi-&lt;br&gt;strerade ägaren, är ansvarig för en&lt;br&gt;sjöfordran som hänför sig till farty-&lt;br&gt;get, har borgenären rätt att få arrest&lt;br&gt;i detta fartyg liksom i annat fartyg&lt;br&gt;som tillhör befraktaren i enlighet&lt;br&gt;med konventionens bestämmelser;&lt;br&gt;annat fartyg som tillhör den registre-&lt;br&gt;rade ägaren får inte beläggas med&lt;br&gt;arrest för en sådan fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla i andra fall&lt;br&gt;då någon annan person än fartygets&lt;br&gt;registrerade ägare är ansvarig för en&lt;br&gt;sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg får beläggas med arrest&lt;br&gt;endast enligt beslut av en domstol el-&lt;br&gt;ler annan behörig judiciell myndig-&lt;br&gt;het i den fördragsslutande stat där&lt;br&gt;arresten sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den domstol eller annan behörig ju-&lt;br&gt;diciell myndighet inom vars område&lt;br&gt;fartyget har belagts med arrest skall&lt;br&gt;häva arresten när tillräcklig borgen&lt;br&gt;eller annan säkerhet har ställts, så-&lt;br&gt;vida inte arresten har beviljats för en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dans le cas ou la saisie et pratiquée&lt;br&gt;en raison des créances maritimes&lt;br&gt;énumérées ä 1’article premier ci-des-&lt;br&gt;sus, sous les lettre o) et p); en ce cas,&lt;br&gt;le juge peut permettre 1’exploitation&lt;br&gt;du navire par le Possesseur, lorsque&lt;br&gt;celui-ci aura fourni des garanties suf-&lt;br&gt;fisantes, ou régler la gestion du na-&lt;br&gt;vire pendant la durée de la saisie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faute d’accord entre les Parties&lt;br&gt;sur 1’importance de la caution ou de&lt;br&gt;la garantie, le Tribunal ou 1’Autorité&lt;br&gt;Judiciaire compétente en fixera la&lt;br&gt;nature et le montant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La demande de mainlevée de la&lt;br&gt;saisie moyennant une telle garantie,&lt;br&gt;ne pourra étre interprétée ni comme&lt;br&gt;une reconnaissance de responsabi-&lt;br&gt;lité, ni comme une renonciation au&lt;br&gt;bénéfice de la limitation légale de la&lt;br&gt;responsabilité du propriétaire du na-&lt;br&gt;vire.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toutes contestations relatives ä la&lt;br&gt;responsabilité du Demandeur, pour&lt;br&gt;dommages causés ä la suite de la sai-&lt;br&gt;sie du navire ou pour frais de caution&lt;br&gt;ou de garantie fournies en vue de le&lt;br&gt;libérer ou d’en empécher la saisie se-&lt;br&gt;ront réglées par la loi de l’État Cont-&lt;br&gt;ractant dans le ressort duquel la sai-&lt;br&gt;sie a été pratiquée ou demandée.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les régles de procédure relatives&lt;br&gt;å la saisie d’un navire, ä 1’obtention&lt;br&gt;de 1’autorisation visée ä 1’Article 4 et&lt;br&gt;ä tous autres incidents de procédure&lt;br&gt;qu’une saisie peut soulever sont ré-&lt;br&gt;gies par la loi de 1’État Contractant&lt;br&gt;dans lequel la saisie a été pratiquée&lt;br&gt;ou demandée.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Les Tribunaux de 1’Etat dans le-&lt;br&gt;quel la saisie a été opérée, seront&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ship has been arrested in respect of&lt;br&gt;any of the maritime claims enumera-&lt;br&gt;ted in Article 1 1), o) and p). In such&lt;br&gt;cases the Court or other appropriate&lt;br&gt;judicial authority may permit the&lt;br&gt;person in possession of the ship to&lt;br&gt;continue trading the ship, upon such&lt;br&gt;person furnishing sufficient bail or&lt;br&gt;other security, or may otherwise&lt;br&gt;deal with the operation of the ship&lt;br&gt;during the period of the arrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In default of agreement between&lt;br&gt;the parties as to the sufficiency of&lt;br&gt;the bail or other security, the Court&lt;br&gt;or other appropriate judicial autho-&lt;br&gt;rity shall determine the nature and&lt;br&gt;amount thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The request to release the ship&lt;br&gt;against such security shall not be&lt;br&gt;construed as an acknowledgment of&lt;br&gt;liability or as a waiver of the benefit&lt;br&gt;of the legal limitation of liability of&lt;br&gt;the owner of the ship.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All questions whether in any case&lt;br&gt;the claimant is liable in damages for&lt;br&gt;the arrest of a ship or for the costs of&lt;br&gt;the bail or other security furnished&lt;br&gt;to release or prevent the arrest of a&lt;br&gt;ship, shall be determined by the law&lt;br&gt;of the Contracting State in whose ju-&lt;br&gt;risdiction the arrest was made or ap-&lt;br&gt;plied for.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The rules of procedure relating to&lt;br&gt;the arrest of a ship, to the applica-&lt;br&gt;tion for obtaining the authority re-&lt;br&gt;ferred to in Article 4, and to all mat-&lt;br&gt;ters of procedure which the arrest&lt;br&gt;may entail, shall be governed by the&lt;br&gt;law of the Contracting State in which&lt;br&gt;the arrest was made or applied for.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The Courts of the country in&lt;br&gt;which the arrest was made shall have&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordran som avses i artikel 1 § 1 o) el-&lt;br&gt;ler p). I sådana fall får domstolen el-&lt;br&gt;ler myndigheten antingen tillåta den&lt;br&gt;person som har fartyget i sin besitt-&lt;br&gt;ning att fortsätta använda detta mot&lt;br&gt;att han ställer tillräcklig borgen ellpr&lt;br&gt;annan säkerhet eller reglera farty-&lt;br&gt;gets användning under den tid som&lt;br&gt;arresten varar på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna inte kan enas om vad&lt;br&gt;som utgör en tillräcklig borgen eller&lt;br&gt;annan säkerhet, skall domstolen el-&lt;br&gt;ler myndigheten bestämma dess be-&lt;br&gt;skaffenhet och belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om hävande av arrest&lt;br&gt;mot en sådan säkerhet skall inte an-&lt;br&gt;ses innebära vare sig ett erkännande&lt;br&gt;av ansvarighet eller ett avstående&lt;br&gt;från den legala begränsningen av re-&lt;br&gt;darens ansvarighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla frågor om borgenärens ansva-&lt;br&gt;righet för skada som orsakats genom&lt;br&gt;att ett fartyg belagts med arrest eller&lt;br&gt;för kostnader som uppkommit ge-&lt;br&gt;nom att borgen eller annan säkerhet&lt;br&gt;ställts för att häva eller undvika ar-&lt;br&gt;rest skall avgöras enligt lagen i den&lt;br&gt;fördragsslutande stat där arresten&lt;br&gt;har verkställts eller sökts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De processuella reglerna om ar-&lt;br&gt;rest i fartyg, om utverkande av be-&lt;br&gt;slut som anges i artikel 4 och om alla&lt;br&gt;övriga förfarandefrågor som arres-&lt;br&gt;ten kan medföra skall bestämmas av&lt;br&gt;lagen i den fördragsslutande stat där&lt;br&gt;arresten har verkställts eller sökts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 1 Domstolarna i den stat där arres-&lt;br&gt;ten har verkställts skall vara behö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;compétents pour statuer sur le fond&lt;br&gt;du procés;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- soit si ces Tribunaux sont compé-&lt;br&gt;tents en vertu de la loi interne de l’E-&lt;br&gt;tat dans lequel la saisie est prati-&lt;br&gt;quée;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- soit dans les cas suivants, nom-&lt;br&gt;mément définis:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) si le Demandeur a sa résidence&lt;br&gt;habituelle ou son principal établisse-&lt;br&gt;ment dans l’État ou la saisie a été&lt;br&gt;pratiquée;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) si la créance maritime est elle-&lt;br&gt;méme née dans 1’Etat Contractant&lt;br&gt;dont dépend le lieu de la saisie;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) si la créance maritime est née&lt;br&gt;au cours d’un voyage pendant lequel&lt;br&gt;la saisie a été faite;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) si la créance provient d’un&lt;br&gt;abordage ou de circonstances visées&lt;br&gt;par 1’Article 13 de la Convention In-&lt;br&gt;ternationale pour 1’unification de&lt;br&gt;certaines régles en matiére d’abor-&lt;br&gt;dage, signée ä Bruxelles, le 23 sep-&lt;br&gt;tembre 1910;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) si la créance et née d’une assis-&lt;br&gt;tance ou d’un sauvetage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) si la créance est garantie par&lt;br&gt;une hypothéque maritimp ou un&lt;br&gt;mortgage sur le navire saisi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Si le Tribunal, dans le ressort du-&lt;br&gt;quel le navire a été saisi n’a pas com-&lt;br&gt;pétence pour statuer sur le fond, la&lt;br&gt;caution ou la garantie ä fournier&lt;br&gt;conformément ä 1’article 5 pour ob-&lt;br&gt;tenir la mainlevée de la saisie, devra&lt;br&gt;garantir 1’exécution de toutes les&lt;br&gt;condamnations qui seraient ulté-&lt;br&gt;rieurement prononcées par le Tribu-&lt;br&gt;nal compétent de statuer sur le fond,&lt;br&gt;et le Tribunal ou toute autre Auto-&lt;br&gt;rité Judiciaire du lieu de la saisie,&lt;br&gt;fixera le délai endéans lequel le De-&lt;br&gt;mandeur devra introduire une ac-&lt;br&gt;tion devant le Tribunal compétent.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jurisdiction to determine the case&lt;br&gt;upon its merits if the domestic law of&lt;br&gt;the country in which the arrest is&lt;br&gt;made gives jurisdiction to such&lt;br&gt;Courts, or in any of the following ca-&lt;br&gt;ses namely:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) if the claimant has his habitual&lt;br&gt;residence or principal place of busi-&lt;br&gt;ness in the country in which the ar-&lt;br&gt;rest was made;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) if the claim arose in the&lt;br&gt;country in which the arrest was&lt;br&gt;made;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) if the claim concerns the&lt;br&gt;voyage of the ship during which the&lt;br&gt;arrest was made;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) if the claim arose out of a colli-&lt;br&gt;sion or in circumstances covered by&lt;br&gt;Article 13 of the International Con-&lt;br&gt;vention for the unification of certain&lt;br&gt;rules of law with respect to collisions&lt;br&gt;between vessels, signed at Brussels&lt;br&gt;on 23rd September 1910;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) if the claim is for salvage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) if the claim is upon a mortgage&lt;br&gt;or hypothecation of the ship arres-&lt;br&gt;ted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) If the Court within whose juris-&lt;br&gt;diction the ship was arrested has not&lt;br&gt;jurisdiction to decide upon the me-&lt;br&gt;rits, the bail or other security given&lt;br&gt;in accordance with Article 5 to pro-&lt;br&gt;cure the release of the ship shall spe-&lt;br&gt;cifically provide that it is given as se-&lt;br&gt;curity for the satisfaction of any&lt;br&gt;judgment which may eventually be&lt;br&gt;pronounced by a Court having juris-&lt;br&gt;diction so to decide; and the Court&lt;br&gt;or other appropriate judicial autho-&lt;br&gt;rity of the country in which the ar-&lt;br&gt;rest is made shall fix the time within&lt;br&gt;which the claimant shall bring an ac-&lt;br&gt;tion before a Court having such ju-&lt;br&gt;risdiction.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riga att avgöra tvisten i fråga, om de&lt;br&gt;enligt inhemsk lag har sådan behö-&lt;br&gt;righet liksom i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) om borgenären har hemvist el-&lt;br&gt;ler sitt huvudsakliga driftställe i&lt;br&gt;denna stat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om fordringen uppkommit i&lt;br&gt;denna stat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) om fordringen uppkommit un-&lt;br&gt;der den resa under vilken arresten&lt;br&gt;har verkställts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) om fordringen grundar sig på&lt;br&gt;en sammanstötning eller på omstän-&lt;br&gt;digheter som avses i artikel 13 i den&lt;br&gt;internationella konventionen rö-&lt;br&gt;rande fastställande av vissa gemen-&lt;br&gt;samma bestämmelser i fråga om far-&lt;br&gt;tygs sammanstötning, undertecknad&lt;br&gt;i Bryssel den 23 september 1910;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) om fordringen avser bärgning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) om fordringen är förenad med&lt;br&gt;panträtt i det arrestbelagda fartyget&lt;br&gt;på grund av inteckning eller annan&lt;br&gt;på avtal grundad panträtt i fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 2 Om den domstol inom vars&lt;br&gt;domkrets fartyget har belagts med&lt;br&gt;arrest inte är behörig att avgöra tvis-&lt;br&gt;ten, skall borgen eller annan säker-&lt;br&gt;het som har ställts enligt artikel 5 ut-&lt;br&gt;tryckligen avse fullgörandet av dom&lt;br&gt;som kan komma att meddelas av en&lt;br&gt;behörig domstol; domstolen eller&lt;br&gt;annan behörig judiciell myndighet i&lt;br&gt;den stat där arresten verkställs skall&lt;br&gt;bestämma den frist inom vilken bor-&lt;br&gt;genären skall väcka talan vid en be-&lt;br&gt;hörig domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Si le conventions des parties con-&lt;br&gt;tiennent soit une clause attributive&lt;br&gt;de compétence ä une autre juridic-&lt;br&gt;tion, soit une clause arbitrale le Tri-&lt;br&gt;bunal pourra fixer un délai dans le-&lt;br&gt;quel le saisissant devra engager son&lt;br&gt;action au fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) If the parties have agreed to sub-&lt;br&gt;mit the dispute to the jurisdiction of&lt;br&gt;a particular Court other than that&lt;br&gt;within whose jurisdiction the arrest&lt;br&gt;was made or to arbitration, the&lt;br&gt;Court or other appropriate judicial&lt;br&gt;authority within whose jurisdiction&lt;br&gt;the arrest was made may fix the time&lt;br&gt;within which the claimant shall bring&lt;br&gt;proceedings.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Dans les cas prévus aux deux ali-&lt;br&gt;néas précédents, si 1’action n’est pas&lt;br&gt;introduite dans le délai imparti, le&lt;br&gt;Défendeur pourra demander la&lt;br&gt;mainlevée de la saisie ou la libéra-&lt;br&gt;tion de la caution fournie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) Cet article ne s’appliquera pas&lt;br&gt;aux cas visés par les dispositions de&lt;br&gt;la convention revisée sur la naviga-&lt;br&gt;tion du Rhin du 17 octobre 1868.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) If, in any of the cases mentioned&lt;br&gt;in the two preceding paragraphs, the&lt;br&gt;action or proceedings are not&lt;br&gt;brought within the time so fixed, the&lt;br&gt;defendant may apply for the release&lt;br&gt;of the ship or of the bail or other se-&lt;br&gt;curity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) This article shall not apply in ca-&lt;br&gt;ses covered by the provisions of the&lt;br&gt;revised Rhine Navigation Conven-&lt;br&gt;tion of 17 October 1868.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) Les dispositions de la présente&lt;br&gt;Convention sont applicables dans&lt;br&gt;tout État Contractant ä tout navire&lt;br&gt;battant pavillon d’un État Contrac-&lt;br&gt;tant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Un navire battant pavillon d’un&lt;br&gt;État non-contractant peut étre saisi&lt;br&gt;dans l’un des États Contractants, en&lt;br&gt;vertu d’une des créances énumérées&lt;br&gt;å 1’article l&lt;sup&gt;er&lt;/sup&gt;, ou de toute autre&lt;br&gt;créance permettant la saisie d’aprés&lt;br&gt;la loi de cet État.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Toutefois, chaque État Contrac-&lt;br&gt;tant peut refuser toute ou partie des&lt;br&gt;avantages de la présente Convention&lt;br&gt;å tout État non-Contractant et å&lt;br&gt;toute personne qui n’a pas, au jour&lt;br&gt;de la saisie, sa résidence habituelle&lt;br&gt;ou son principal établissement dans&lt;br&gt;un État Contractant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The provisions of this Conven-&lt;br&gt;tion shall apply to any vessel flying&lt;br&gt;the flag of a Contracting State in the&lt;br&gt;jurisdiction of any Contracting&lt;br&gt;State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) A ship flying the flag of a non-&lt;br&gt;Contracting State may be arrested in&lt;br&gt;the jurisdiction of any Contracting&lt;br&gt;State in respect of any of the mari-&lt;br&gt;time claims enumerated in Article 1&lt;br&gt;or of any other claim for which the&lt;br&gt;law of the Contracting State permits&lt;br&gt;arrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Nevertheless any Contracting&lt;br&gt;State shall be entitled wholly or&lt;br&gt;partly to exclude from the benefits&lt;br&gt;of this Convention any Government&lt;br&gt;of a non-Contracting State or any&lt;br&gt;person who has not, at the time of&lt;br&gt;the arrest, his habitual residence or&lt;br&gt;principal place of business in one of&lt;br&gt;the Contracting States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 3 Om parterna har enats om att&lt;br&gt;tvisten skall tas upp av en viss annan&lt;br&gt;domstol än den inom vars domkrets&lt;br&gt;arresten har verkställts eller att hän-&lt;br&gt;skjuta tvisten till skiljedom, får den&lt;br&gt;domstol eller behöriga judiciella&lt;br&gt;myndighet, inom vars domkrets ar-&lt;br&gt;resten har verkställts, bestämma en&lt;br&gt;frist inom vilken borgenären skall&lt;br&gt;väcka talan inför en domstol eller&lt;br&gt;skiljenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 4 Om borgenären inte för saken in-&lt;br&gt;för domstol eller skiljenämnd inom&lt;br&gt;den frist som bestämts enligt de före-&lt;br&gt;gående två paragraferna, får mot-&lt;br&gt;parten begära att arresten hävs eller&lt;br&gt;att borgen eller annan säkerhet ges&lt;br&gt;fri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 5 Denna artikel skall inte tillämpas&lt;br&gt;i fall som omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;serna i den reviderade konventionen&lt;br&gt;angående Rhenfarten av den 17 ok-&lt;br&gt;tober 1868.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 1 Bestämmelserna i denna konven-&lt;br&gt;tion skall tillämpas på varje fartyg&lt;br&gt;som för en fördragsslutande stats&lt;br&gt;flagg inom en fördragsslutande stats&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 2 Ett fartyg som för en icke för-&lt;br&gt;dragsslutande stats flagg får beläg-&lt;br&gt;gas med arrest i varje fördragsslu-&lt;br&gt;tande stat för en sjöfordran som an-&lt;br&gt;ges i artikel 1 eller för en annan ford-&lt;br&gt;ran för vilken arrest kan beviljas en-&lt;br&gt;ligt den fördragsslutande statens lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 3 En fördragsslutande stat har&lt;br&gt;dock alltid rätt att från de förmåner&lt;br&gt;som konventionen ger helt eller del-&lt;br&gt;vis utesluta en icke-fördragsslutande&lt;br&gt;stat eller en person, som vid tiden&lt;br&gt;för arresten inte har hemvist eller&lt;br&gt;sitt huvudsakliga driftställe i någon&lt;br&gt;av de fördragsslutande staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Aucune disposition de la pré-&lt;br&gt;sente Convention ne modifiera ou&lt;br&gt;n’affectera la loi interne des États&lt;br&gt;Contractants en ce qui concerne la&lt;br&gt;saisie d’un navire dans le ressort de&lt;br&gt;l’État dont il bat pavillon par une&lt;br&gt;personne ayant sa résidence habi-&lt;br&gt;tuelle ou son principal établissement&lt;br&gt;dans cet État.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) Tout tiers, autre que le deman-&lt;br&gt;deur originaire qui excipe d’une&lt;br&gt;créance maritime par 1’effet d’une&lt;br&gt;subrogation, d’une cession ou autre-&lt;br&gt;ment, sera réputé, pour 1’application&lt;br&gt;de la présente Convention, avoir la&lt;br&gt;méme résidence habituelle ou le&lt;br&gt;méme établissement principal que le&lt;br&gt;créancier originaire.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Nothing in this Convention shall&lt;br&gt;modify or affect the rules of law in&lt;br&gt;force in the respective Contracting&lt;br&gt;States relating to the arrest of any&lt;br&gt;ship within the jurisdiction of the&lt;br&gt;State of her flag by a person who has&lt;br&gt;his habitual residence or principal&lt;br&gt;place of business in that State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) When a maritime claim is asser-&lt;br&gt;ted by a third party other than the&lt;br&gt;original claimant, whether by subro-&lt;br&gt;gation, assignment or otherwise,&lt;br&gt;such third party shall, for the pur-&lt;br&gt;pose of this Convention, be deemed&lt;br&gt;to have the same habitual residence&lt;br&gt;or principal place of business as the&lt;br&gt;original claimant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rien dans cette Convention ne doit&lt;br&gt;étre considéré comme creånt un&lt;br&gt;droit ä une action qui, en dehors des&lt;br&gt;stipulations de cette Convention,&lt;br&gt;n’existerait pas d’aprés la loi ä appli-&lt;br&gt;quer par le Tribunal saisi du litige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La présente Convention ne con-&lt;br&gt;fére aux Demandeurs aucun droit de&lt;br&gt;suite, autre que celui accordé par&lt;br&gt;cette derniére loi ou par la Conven-&lt;br&gt;tion Internationale sur les Priviléges&lt;br&gt;et Hypothéques maritimes, si celle-&lt;br&gt;ci est applicable.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nothing in this Convention shall be&lt;br&gt;construed as creating a right of ac-&lt;br&gt;tion, which, apart from the provi-&lt;br&gt;sions of this Convention, would not&lt;br&gt;arise under the law applied by the&lt;br&gt;Court which had seisin of the case,&lt;br&gt;nor as creating any maritime liens&lt;br&gt;which do not exist under such law or&lt;br&gt;under the Convention on Maritime&lt;br&gt;Mortgages and Liens, if the latter is&lt;br&gt;applicable.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Hautes Parties Contractantes&lt;br&gt;peuvent au moment de la signature&lt;br&gt;du dépöt des ratifications ou lors de&lt;br&gt;leur adhésion ä la Convention, se ré-&lt;br&gt;server&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) le droit de ne pas appliquer les&lt;br&gt;dispositions de la présente Conven-&lt;br&gt;tion ä la saisie d’un navire pratiquée&lt;br&gt;en raison d’une des créances mariti-&lt;br&gt;mes visées aux o) et p) de 1’article&lt;br&gt;premier et d’appliquer å cette saisie&lt;br&gt;leur loi nationale;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The High Contracting Parties may at&lt;br&gt;the time of signature, deposit or rati-&lt;br&gt;fication or accession, reserve&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the right not to apply this Con-&lt;br&gt;vention to the arrest of a ship for any&lt;br&gt;of the claims enumerated in para-&lt;br&gt;graphs o) and p) of Article 1, but to&lt;br&gt;apply their domestic laws to such&lt;br&gt;claims;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 4 Ingen bestämmelse i denna kon-&lt;br&gt;vention skall ändra eller påverka&lt;br&gt;vad lagen i respektive fördragsslu-&lt;br&gt;tande stat föreskriver i fråga om ar-&lt;br&gt;rest i fartyg som för dess flagg om&lt;br&gt;borgenären har hemvist eller sitt hu-&lt;br&gt;vudsakliga driftställe i denna stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ 5 Om någon annan än den ur-&lt;br&gt;sprungliga borgenären framställer&lt;br&gt;anspråk på grund av en sjöfordran,&lt;br&gt;oavsett om detta sker till följd av in-&lt;br&gt;träde, överlåtelse eller på annan&lt;br&gt;grund, skall han anses ha hemvist el-&lt;br&gt;ler sitt huvudsakliga driftsställe på&lt;br&gt;samma ort som den ursprunglige&lt;br&gt;borgenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget i denna konvention skall anses&lt;br&gt;grunda en rätt till talan som - med&lt;br&gt;undantag för bestämmelserna i&lt;br&gt;denna konvention - inte skulle före-&lt;br&gt;ligga enligt den lag som tillämpas av&lt;br&gt;den domstol där tvisten är anhängig;&lt;br&gt;inte heller grundar konventionen&lt;br&gt;någon sjöpanträtt som inte förelig-&lt;br&gt;ger enligt sådan lag eller enligt kon-&lt;br&gt;ventionen om sjöpanträtt och far-&lt;br&gt;tygshypotek, om denna är tillämp-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga fördragsslutande parterna&lt;br&gt;får vid undertecknandet eller vid de-&lt;br&gt;position av ratifikations- eller an-&lt;br&gt;slutningsinstrument förbehålla sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) rätt att i fråga om arrest på far-&lt;br&gt;tyg för fordran som avses i artikel 1 §&lt;br&gt;1 o) och p) i stället för konventionen&lt;br&gt;tillämpa inhemsk lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Le droit de ne pas appliquer&lt;br&gt;les dispositions du premier para-&lt;br&gt;graphe de 1’article 3 å la saisie prati-&lt;br&gt;quée sur leur territoire en raison des&lt;br&gt;créances prévues ä 1’alinéa q) de&lt;br&gt;1’article 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les Hautes Parties Contractantes&lt;br&gt;s’engagent å soumettre ä arbitrage&lt;br&gt;tous différends entre États pouvant&lt;br&gt;résulter de 1’interprétation ou l’ap-&lt;br&gt;plication de la présente Convention,&lt;br&gt;sans préjudice toutefois des obliga-&lt;br&gt;tions des Hautes Parties Contractan-&lt;br&gt;tes qui ont convenu de soumettre&lt;br&gt;leurs différends å la Cour Internatio-&lt;br&gt;nale de Justice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the right not to apply the first&lt;br&gt;paragraph of Article 3 to the arrest&lt;br&gt;of a ship, within their jurisdiction,&lt;br&gt;for claims set out in Article I, para-&lt;br&gt;graph q).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The High Contracting Parties under-&lt;br&gt;take to submit to arbitration any dis-&lt;br&gt;putes between States arising out of&lt;br&gt;the interpretation or application of&lt;br&gt;this Convention, but this shall be&lt;br&gt;without prejudice to the obligations&lt;br&gt;of those High Contracting Parties&lt;br&gt;who have agreed to submit their di-&lt;br&gt;sputes to the International Court of&lt;br&gt;Justice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La présente Convention est ouverte&lt;br&gt;ä la signature des États représentés&lt;br&gt;å la neuviéme Conférence diploma-&lt;br&gt;tique de Droit Maritime. Le procés-&lt;br&gt;verbal de signature sera dressé par&lt;br&gt;les soins du Ministére des Affaires&lt;br&gt;étrangéres de Belgique.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La présente Convention sera rati-&lt;br&gt;fiée et les instruments de ratification&lt;br&gt;seront déposés auprés du Ministére&lt;br&gt;des Affaires étrangéres de Belgique&lt;br&gt;qui en notifiera le dépöt å tous les&lt;br&gt;États signataires et adhérents.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) La présente Convention entrera&lt;br&gt;en vigueur entre les deux premiers&lt;br&gt;États qui 1’auront ratifiée, six mois&lt;br&gt;apres la date du dépöt du deuxiéme&lt;br&gt;instrument de ratification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Convention shall be open for&lt;br&gt;signature by the States represented&lt;br&gt;at the Ninth Diplomatic Conference&lt;br&gt;on Maritime Law. The protocol of&lt;br&gt;signature shall be drawn up through&lt;br&gt;the good offices of the Belgian Mi-&lt;br&gt;nistry of Foreign Affairs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Convention shall be ratified&lt;br&gt;and the instruments of ratification&lt;br&gt;shall be deposited with the Belgian&lt;br&gt;Ministry of Foreign Affairs which&lt;br&gt;shall notify all signatory and acce-&lt;br&gt;ding States of the deposit of any such&lt;br&gt;instruments.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) This Convention shall come into&lt;br&gt;force between the two States which&lt;br&gt;first ratify it, six months after the&lt;br&gt;date of the deposit of the second in-&lt;br&gt;strument of ratification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) rätt att inte tillämpa artikel 3 i&lt;br&gt;fråga om arrest på ett fartyg inom&lt;br&gt;dess område för fordringar som av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höga fördragsslutande parterna&lt;br&gt;förbinder sig att hänskjuta till skilje-&lt;br&gt;dom varje mellanstatlig tvist som&lt;br&gt;uppkommer vid tolkningen eller till-&lt;br&gt;lämpningen av denna konvention,&lt;br&gt;dock utan att detta medför någon in-&lt;br&gt;skränkning i de förpliktelser som&lt;br&gt;gäller för de höga fördragsslutande&lt;br&gt;parter, vilka har överenskommit att&lt;br&gt;hänskjuta sina tvister till den inter-&lt;br&gt;nationella domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention är öppen för un-&lt;br&gt;dertecknande av de stater som var&lt;br&gt;företrädda vid den nionde diploma-&lt;br&gt;tiska sjörättskonferensen. Signatur-&lt;br&gt;protokollet skall upprättas genom&lt;br&gt;det belgiska utrikesministeriets för-&lt;br&gt;sorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention skall ratificeras&lt;br&gt;och ratifikationsinstrumenten skall&lt;br&gt;deponeras hos det belgiska utrikes-&lt;br&gt;ministeriet, som skall underrätta alla&lt;br&gt;signatärmakter och anslutna stater&lt;br&gt;om varje sådan deposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Denna konvention skall träda i&lt;br&gt;kraft mellan de två stater vilka först&lt;br&gt;ratificerar den sex månader efter da-&lt;br&gt;gen för depositionen av det andra ra-&lt;br&gt;tifikationsinstrumentet .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Pour chaque État signataire&lt;br&gt;ratifiant la Convention apres le&lt;br&gt;deuxiéme dépöt, celle-ci entrera en&lt;br&gt;vigueur six mois apres la date du dé-&lt;br&gt;pöt de son instrument de ratifica-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tout État non représenté ä la neu-&lt;br&gt;viéme Conférence diplomatique de&lt;br&gt;Droit Maritime pourra adhérer ä la&lt;br&gt;présente Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Les adhésions seront notifiées au&lt;br&gt;Ministére des Affaires étrangéres de&lt;br&gt;Belgique qui en avisera par la voie&lt;br&gt;diplomatique tous les États signatai-&lt;br&gt;res et adhérents.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;La Convention entrera en vigueur&lt;br&gt;pour 1’État adhérent six mois aprés&lt;br&gt;la date de réception de cette notifi-&lt;br&gt;cation, mais pas avant la date de son&lt;br&gt;entrée en vigueur telle qu’elle est&lt;br&gt;fixée ä 1’Article 14 a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toute Haute Partie Contractante&lt;br&gt;pourra å 1’expiration du délai de&lt;br&gt;trois ans qui suivra 1’entrée en vi-&lt;br&gt;gueur å son égard de la présente&lt;br&gt;Convention, demander la réunion&lt;br&gt;d’une Conférence chargée de statuer&lt;br&gt;sur toutes les propositions tendant ä&lt;br&gt;la révision de la Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toute Haute Partie Contractante&lt;br&gt;qui désirerait faire usage de cette fa-&lt;br&gt;culté en avisera le Gouvernement&lt;br&gt;beige qui se chargera de convoquer&lt;br&gt;la conférence dans les six mois.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chacune des Hautes Parties Cont-&lt;br&gt;ractantes aura le droit de dénoncer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) This Convention shall come&lt;br&gt;into force in respect of each signa-&lt;br&gt;tory State which ratifies it after the&lt;br&gt;deposit of the second instrument of&lt;br&gt;ratification six months after the date&lt;br&gt;of the deposit of the instrument of&lt;br&gt;ratification of that State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any State not represented at the&lt;br&gt;Ninth Diplomatic Conference on&lt;br&gt;Maritime Law may accede to this&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The accession of any State shall be&lt;br&gt;notified to the Belgian Ministry of&lt;br&gt;Foreign Affairs which shall inform&lt;br&gt;through diplomatic channels all sig-&lt;br&gt;natory and acceding States of such&lt;br&gt;notification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Convention shall come into&lt;br&gt;force in respect of the acceding State&lt;br&gt;six months after the date of the re-&lt;br&gt;ceipt of such notification but not be-&lt;br&gt;fore the Convention has come into&lt;br&gt;force in accordance with the provi-&lt;br&gt;sions of Article 14 a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any High Contracting Party may&lt;br&gt;three years after the coming into&lt;br&gt;force of this Convention in respect&lt;br&gt;of such High Contracting Party or at&lt;br&gt;any time thereafter request that a&lt;br&gt;conference be convened in order to&lt;br&gt;consider amendments to the Con-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any High Contracting Party pro-&lt;br&gt;posing to avail itself of this right&lt;br&gt;shall notify the Belgian Government&lt;br&gt;which shall convene the conference&lt;br&gt;within six months thereafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any High Contracting Party shall&lt;br&gt;have the right to denounce this Con-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Denna konvention skall för sig-&lt;br&gt;natärmakt, som ratificerar konven-&lt;br&gt;tionen efter depositionen av det&lt;br&gt;andra ratifikationsinstrumentet,&lt;br&gt;träda i kraft sex månader efter dagen&lt;br&gt;för depositionen av denna stats rati-&lt;br&gt;fikationsinstrument .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stat, som inte var företrädd vid&lt;br&gt;den nionde diplomatiska sjörätts-&lt;br&gt;konferensen, får ansluta sig till&lt;br&gt;denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om en stats anslut-&lt;br&gt;ning skall lämnas till det belgiska ut-&lt;br&gt;rikesministeriet, som på diplomatisk&lt;br&gt;väg skall meddela alla signatärmak-&lt;br&gt;ter och anslutna stater om en sådan&lt;br&gt;underrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en stat som ansluter sig skall&lt;br&gt;konventionen träda i kraft sex må-&lt;br&gt;nader efter den dag då den nämnda&lt;br&gt;underrättelsen togs emot, dock inte&lt;br&gt;innan konventionen har trätt i kraft&lt;br&gt;enligt artikel 14a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög fördragsslutande stat får, se-&lt;br&gt;dan tre år förflutit efter att konven-&lt;br&gt;tionen trätt i kraft för dess del, när&lt;br&gt;som helst påkalla att det samman-&lt;br&gt;kallas en konferens för att överväga&lt;br&gt;en ändring av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög fördragsslutande part som&lt;br&gt;vill begagna sig av denna rätt skall&lt;br&gt;underrätta den belgiska regeringen,&lt;br&gt;vilken skall sammankalla konferen-&lt;br&gt;sen inom sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög fördragsslutande part skall&lt;br&gt;ha rätt att säga upp denna konven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la présente Convention ä tout mo-&lt;br&gt;ment apres son entrée en vigueur å&lt;br&gt;son égard. Toutefois, cette dénon-&lt;br&gt;ciation ne prendra effet qu’un an ap-&lt;br&gt;res la date de réception de la notifi-&lt;br&gt;cation de dénonciation au Gouver-&lt;br&gt;nement beige qui en avisera les aut-&lt;br&gt;res Parties Contractantes par la voie&lt;br&gt;diplomatique.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vention at any time after the coming&lt;br&gt;into force thereof in respect of such&lt;br&gt;High Contracting Party. This denun-&lt;br&gt;ciation shall take effect one year af-&lt;br&gt;ter the date on which notification&lt;br&gt;thereof has been received by the&lt;br&gt;Belgian Government which shall in-&lt;br&gt;form through diplomatic channels&lt;br&gt;all the other High Contracting Par-&lt;br&gt;ties of such notification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Toute Haute Partie Contractante&lt;br&gt;peut, au moment de la ratification,&lt;br&gt;de 1’adhésion, ou ä tout moment ul-&lt;br&gt;térieur, notifier par écrit au Gouver-&lt;br&gt;nement beige que la présente Con-&lt;br&gt;vention s’applique aux territoires ou&lt;br&gt;å certains des territoires dont elle as-&lt;br&gt;sure les relations internationales. La&lt;br&gt;Convention sera applicable aux dits&lt;br&gt;territoires six mois apres la date de&lt;br&gt;réception de cette notification par le&lt;br&gt;Ministére des Affaires étrangéres de&lt;br&gt;Belgique, mais pas avant la date&lt;br&gt;d’entrée en vigueur de la présente&lt;br&gt;Convention ä 1’égard de cette Haute&lt;br&gt;Partie Contractante.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Toute Haute Partie Contrac-&lt;br&gt;tante qui a souscrit une déclaration&lt;br&gt;au titre du paragraphe a) de cet ar-&lt;br&gt;ticle; pourra ä tout moment aviser le&lt;br&gt;Ministére des Affaires étrangéres de&lt;br&gt;Belgique que la Convention cesse de&lt;br&gt;s’appliquer au Territoire en ques-&lt;br&gt;tion. Cette dénonciation prendra ef-&lt;br&gt;fet dans le délai d’un an prévu ä 1’ar-&lt;br&gt;ticle 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Le Ministére des Affaires ét-&lt;br&gt;rangéres de Belgique avisera par la&lt;br&gt;voie diplomatique tous les États sig-&lt;br&gt;nataires et adhérents de toute notifi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Any High Contracting Party may&lt;br&gt;at the time of its ratification of or ac-&lt;br&gt;cession to this Convention or at any&lt;br&gt;time thereafter declare by written&lt;br&gt;notification to the Belgian Ministry&lt;br&gt;of Foreign Affairs that the Conven-&lt;br&gt;tion shall extend to any of the terri-&lt;br&gt;tories for whose international rela-&lt;br&gt;tions it is responsible. The Conven-&lt;br&gt;tion shall six months after the date of&lt;br&gt;the receipt of such notification by&lt;br&gt;the Belgian Ministry of Foreign Af-&lt;br&gt;fairs extend to the territories named&lt;br&gt;therein, but not before the date of&lt;br&gt;the coming into force of the Conven-&lt;br&gt;tion in respect of such High Contrac-&lt;br&gt;ting Party.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) A High Contracting Party&lt;br&gt;which has made a déclaration under&lt;br&gt;paragraph a) of this Article exten-&lt;br&gt;ding the Convention to any territory&lt;br&gt;for whose international relations it is&lt;br&gt;responsible may at any time thereaf-&lt;br&gt;ter declare by notification given to&lt;br&gt;the Belgian Ministry of Foreign Af-&lt;br&gt;fairs that the Convention shall cease&lt;br&gt;to extend to such territory and the&lt;br&gt;Convention shall one year after the&lt;br&gt;receipt of the notification by the Bel-&lt;br&gt;gian Ministry of Foreign Affairs&lt;br&gt;cease to extend thereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) The Belgian Ministry of Fo-&lt;br&gt;reign Affairs shall inform through&lt;br&gt;diplomatic channels all signatory&lt;br&gt;and acceding States of any notifica-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion när som helst efter det att den&lt;br&gt;trätt i kraft för dess del. Uppsäg-&lt;br&gt;ningen skall gälla sedan ett år förflu-&lt;br&gt;tit från den dag då underrättelsen&lt;br&gt;om densamma togs emot av den bel-&lt;br&gt;giska regeringen, vilken på diploma-&lt;br&gt;tisk väg skall meddela alla övriga&lt;br&gt;höga fördragsslutande parter om un-&lt;br&gt;derrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) En hög fördragsslutande part får&lt;br&gt;vid tiden för ratifikationen eller an-&lt;br&gt;slutningen eller när som helst däref-&lt;br&gt;ter skriftligen underrätta det bel-&lt;br&gt;giska utrikesministeriet om att kon-&lt;br&gt;ventionen skall utsträckas till att&lt;br&gt;gälla för ett område, för vars inter-&lt;br&gt;nationella förbindelser parten an-&lt;br&gt;svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen skall sex månader&lt;br&gt;efter den dag då det belgiska utrikes-&lt;br&gt;ministeriet tog emot underrättelsen&lt;br&gt;bli tillämplig på ett sådant område,&lt;br&gt;dock tidigast den dag då konventio-&lt;br&gt;nen träder i kraft för den höga för-&lt;br&gt;dragsslutande partens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) En hög fördragsslutande part,&lt;br&gt;som har avgivit en förklaring enligt&lt;br&gt;a) i denna artikel, får när som helst&lt;br&gt;underrätta det belgiska utrikesmi-&lt;br&gt;nisteriet om att konventionen skall&lt;br&gt;upphöra att gälla för området i&lt;br&gt;fråga;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett år efter det att det belgiska utri-&lt;br&gt;kesministeriet har tagit emot en så-&lt;br&gt;dan underrättelse skall konventio-&lt;br&gt;nen upphöra att gälla för området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Det belgiska utrikesministeriet&lt;br&gt;skall på diplomatisk väg meddela&lt;br&gt;alla signatärmakter och anslutna sta-&lt;br&gt;ter om varje underrättelse som tagits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cation re?ue par lui au titre du pré-&lt;br&gt;sent article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait ä Bruxelles, le 10 mai 1952, en&lt;br&gt;langues fran§aise et anglaise, les&lt;br&gt;deux textes faisant également foi.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion received by it under this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done in Brussels, on May 10, 1952,&lt;br&gt;in the French and English langua-&lt;br&gt;ges, the two texts being equally aut-&lt;br&gt;hentic.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot enligt denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättad i Bryssel den 10 maj 1952&lt;br&gt;i ett exemplar, vars franska och eng-&lt;br&gt;elska text skall ha lika vitsord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över stater anslutna till arrestkonventionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Algeriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antigua och Barbuda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bahamas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belize&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borneo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Burkina Faso&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralafrikanska republiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Costa Rica&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djibouti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dominikanska republiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egypten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elfenbenskusten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiji&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gabon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guinea&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guyana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haiti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jugoslavien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kambodja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kamerun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kiribati&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kongo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuba&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malgache&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marocko&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mauretanien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maurice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Niger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nigeria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paraguay&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saint Christopher och Nevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saint Lucia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saint-Vincent och Grenada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Salomonöarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sarawak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senegal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Seychellerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien och Nordirland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sudan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syrien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tchad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Togo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tonga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tuvalu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vatikanstaten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zaire&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Artikel 54 A i Luganokonventionen om domstols &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens Bilaga 6&lt;br&gt;område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under en tid av tre år räknat från ikraftträdandet av denna konvention för&lt;br&gt;respektive Danmark, Grekland, Irland, Island, Norge, Finland och Sverige,&lt;br&gt;skall i sjörättsmål behörigheten i dessa stater bestämmas inte endast enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i avdelning II utan även enligt de nedan i punkterna 1 till&lt;br&gt;7 angivna bestämmelserna. Dessa bestämmelser upphör dock att gälla för&lt;br&gt;ifrågavarande stat när den internationella konventionen om kvarstad och lik-&lt;br&gt;nande säkerhetsåtgärder (arrest) i havsgående fartyg, som undertecknades i&lt;br&gt;Bryssel den 10 maj 1952, träder i kraft i förhållande till den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Mot den som har hemvist i en konventionsstat kan i fråga om sjöfordringar&lt;br&gt;talan väckas vid domstolarna i en av de ovan nämnda staterna om det fartyg&lt;br&gt;som fordran hänför sig till, eller annat av honom ägt fartyg, har blivit föremål&lt;br&gt;för kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd (arrest) vid ett rättsligt förfa-&lt;br&gt;rande inom den senare statens territorium för att säkerställa kravet, eller&lt;br&gt;kunde ha blivit föremål för sådan säkerhetsåtgärd om inte borgen eller an-&lt;br&gt;nan säkerhet hade ställts, och:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;käranden har hemvist i denna stat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;fordringen har uppkommit i denna stat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;fordringen har uppkommit under den resa vid vilken säkerhetsåtgärden&lt;br&gt;har, eller kunde ha, vidtagits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;fordringen grundar sig på en sammanstötning eller skada orsakad av ett&lt;br&gt;fartyg på ett annat eller på gods eller personer ombord på något av far-&lt;br&gt;tygen, som beror antingen på verkställd eller underlåten manöver eller&lt;br&gt;underlåtenhet att iaktta gällande föreskrifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;fordringen avser bärgning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad panträtt&lt;br&gt;till säkerhet för fordringen gäller i det fartyg som är föremål för kvar-&lt;br&gt;stad eller liknande säkerhetsåtgärd (arrest).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd (arrest) kan erhållas såväl i det&lt;br&gt;fartyg som sjöfordringen hänför sig till som i annat fartyg ägt av den person&lt;br&gt;som vid tiden för fordringens uppkomst var ägare till det förstnämnda farty-&lt;br&gt;get. I fråga om sådana fordringar som anges i punkt 5 o), p) eller q) i denna&lt;br&gt;artikel får dock endast det fartyg som sjöfordringen hänför sig till tas i an-&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fartyg skall anses tillhöra samma ägare när alla andelar däri ägs av samma&lt;br&gt;person eller personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om, vid skeppslega (demise charter), befraktaren ensam är ansvarig för&lt;br&gt;en sjöfordran som hänför sig till fartyget, kan kvarstad eller liknande säker-&lt;br&gt;hetsåtgärd (arrest) erhållas för fordringen i detta fartyg eller i annat fartyg&lt;br&gt;som ägs av befraktaren men inte i något annat fartyg som tillhör ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse gäller även i andra fall då någon annan än ett fartygs&lt;br&gt;ägare är ansvarig för en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uttrycket ”sjöfordran” innebär en fordran som stöder sig på en eller flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande grunder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;skada orsakad av ett fartyg genom sammanstötning eller på annat sätt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;dödsfall eller personskada som orsakats av ett fartyg eller som inträffat&lt;br&gt;i samband med driften av ett fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;bärgning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;avtal som rör fartygs användning eller förhyrning på grundval av certe-&lt;br&gt;parti eller annat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;avtal som rör transport av gods med ett fartyg på grundval av certeparti,&lt;br&gt;konossement eller annat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;förlust av eller skada på gods inklusive resgods under transport med&lt;br&gt;fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;gemensamt haveri;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;bodmeri;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;bogsering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) &amp;nbsp;&amp;nbsp;lotsning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;nbsp;leverans av varor eller material för fartygs drift eller underhåll, obe-&lt;br&gt;roende av leveransorten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) &amp;nbsp;&amp;nbsp;byggnad eller reparation av eller utrustning till ett fartyg eller kostnader&lt;br&gt;för dockning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) &amp;nbsp;befälhavares, befäls och besättnings löner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) &amp;nbsp;befälhavares utlägg, inklusive utlägg som gjorts av avlastare, befraktare&lt;br&gt;eller agenter för fartygets eller dess ägares räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) &amp;nbsp;tvist om äganderätten till ett fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) &amp;nbsp;tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besittningen&lt;br&gt;till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) &amp;nbsp;panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad panträtt i&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Danmark skall, i fråga om sjöfordringar som behandlas i punkt 5 o) och&lt;br&gt;p) i denna artikel, uttrycket ”arrest” (kvarstad och liknande säkerhetsåtgär-&lt;br&gt;der) anses omfatta också ”förbud” när detta, enligt paragraferna 646 till 653&lt;br&gt;i lov om rettens pleje, är det enda tillåtna förfarandet i fråga om sådan ford-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. I Island skall, i fråga om sjöfordringar som behandlas i punkt 5 o) och p)&lt;br&gt;i denna artikel, uttrycket ”arrest” (kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder)&lt;br&gt;anses omfatta också ”lögbann” när detta, enligt kapitel III lagen om kvarstad&lt;br&gt;och förbud (lög um kyrrsetningu og lögbann), är det enda tillåtna förfaran-&lt;br&gt;det i fråga om sådan fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1992/93:5&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 1992 .. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arrestkonventionen.................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Bakgrund......................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Arrestkonventionens innehåll ....................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Luganokonventionen................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänt om Luganokonventionen.................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Luganokonventionens reglering av&amp;nbsp;sjörättsliga frågor ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Sveriges tillträde till arrestkonventionen.............. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Nya särskilda regler om kvarstad på fartyg............ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilka former av kvarstad skall omfattas av regle-&lt;br&gt;ringen? .................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilka fartyg skall omfattas av&amp;nbsp;regleringen?..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjöfordringarna ............................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Processuella förutsättningar för&amp;nbsp;kvarstad....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk domstols behörighet.................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande.............................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Kostnadsaspekter.................................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Lagen om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhål-&lt;br&gt;landen ............................................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Lagen om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)............ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Departementspromemorians lagförslag................ 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag ......................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Utdrag ur protokoll vid lagrådets sammanträde den 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juni 1992 .......................................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Arrestkonventionen................................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över stater anslutna till arrestkonventionen . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Artikel 54 A i konventionen om domstols behörighet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om verkställighet av domar på privaträttens område .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42006, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den i Bryssel den 10 maj 1952 antagna konventionen om kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder (arrest) på havsgående fartyg</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den i Bryssel den 10 maj 1952 antagna konventionen om kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder (arrest) på havsgående fartyg</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen föreslagna förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen föreslagna förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-08-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:38:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG035</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:38:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG035</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__5.pdf</filnamn>
<filstorlek>3174255</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om Sveriges tillträde till arrestkonventionen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C4F588D3-0767-46A8-96BD-03F6C710C950</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU6</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arrestkonventionen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>