<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286567</hangar_id>
 <dok_id>GG0348</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>48</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:48</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>48</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:21</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:38</publicerad>
 <titel>om ändringar i de immaterialrättsliga lagarna med anledning av EES-avtalet m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0348/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0348</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0348</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:48&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;om ändringar i de immaterialrättsliga lagarna med&lt;br&gt;anledning av EES-avtalet m.m.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0348/prop_199293__48-1.png" style="width:40pt;height:34pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0348/prop_199293__48-2.png" style="width:37pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås de ändringar i den svenska immaterialrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen som behövs till följd av de åtaganden som Sverige har gjort&lt;br&gt;i avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag läggs fram om ändrade konsumtionsprinciper på patent-, mönster-&lt;br&gt;skydds- och växtförädlarrättens områden. Förslagen innebär att ensam-&lt;br&gt;rätterna på de nämnda rättighetsområdena skall anses vara konsumerade,&lt;br&gt;om den skyddade produkten, varan eller materialet förts ut på marknaden&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av rättighetshavaren eller&lt;br&gt;med dennes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lag om skydd för kretsmönster föreslås bli införd. I den föreslås&lt;br&gt;bl.a. ett uttryckligt nyhetskrav, att rätten till kretsmönster som utvecklas&lt;br&gt;av arbetstagare övergår till arbetsgivaren såvida inte annat har avtalats, att&lt;br&gt;både juridiska och fysiska personer med anknytning till EES kan vara&lt;br&gt;innehavare av ursprunglig rätt till kretsmönster samt att godtroende&lt;br&gt;förvärvare av skyddade kretsmönster får fortsätta utnyttja dessa mot skälig&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar av den svenska varumärkesrätten föreslås. Bl.a. läggs&lt;br&gt;förslag fram som utökar möjligheten att få olika tecken erkända som&lt;br&gt;varumärken, som förstärker skyddet för kända varukännetecken och som&lt;br&gt;skärper användningstvånget för varumärken. En bestämmelse som regional&lt;br&gt;konsumtion av varumärkesrätten föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I upphovsrättslagen föreslås sådana ändringar som behövs för att anpassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den till ett EG-direktiv om skydd för datorprogram. De ändringar som&lt;br&gt;föreslås är bl.a. att skydd av datorprogram även omfattar programmets&lt;br&gt;förberedande designmaterial, att alla rättigheter till datorprogram som&lt;br&gt;utvecklas av arbetstagare övergår till arbetsgivaren såvida inte annat&lt;br&gt;avtalats, att konsumtionspunkten är den första överlåtelsen av ett exemplar&lt;br&gt;av ett datorprogram, att kopiering för enskilt bruk blir otillåten samt att&lt;br&gt;användare av datorprogram får en tvingande rätt att göra säkerhetskopior&lt;br&gt;och utföra s.k. dekompilering. Även för datorprogrammen föreslås en&lt;br&gt;bestämmelse om regional konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås vissa särskilda ändringar i växtförädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna i vad avser ändrade konsumtionsprinciper för de&lt;br&gt;immateriella ensamrätterna och den nya lagen om skydd för kretsmönster&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Övriga lagändringar&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddsföremålet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§ För rätt till kretsmönster enligt denna lag krävs att kretsmönstret är&lt;br&gt;resultatet av en egen intellektuell insats av den som har skapat det och att&lt;br&gt;kretsmönstret inte är allmänt förekommande inom halvledarindustrin. Består&lt;br&gt;ett kretsmönster av delar som är allmänt förekommande inom halvledar-&lt;br&gt;industrin, skyddas det endast om kombinationen av delarna uppfyller&lt;br&gt;villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddets omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§ Rätt till kretsmönster för en halvledarprodukt innebär en uteslutande rätt&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställa exemplar av kretsmönstret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i kommersiellt syfte importera exemplar av kretsmönstret, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. göra kretsmönstret tillgängligt för allmänheten genom att exemplar av&lt;br&gt;kretsmönstret bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids&lt;br&gt;till allmänheten på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med exemplar av kretsmönster avses även en halvledarprodukt som har&lt;br&gt;tillverkats med utnyttjande av kretsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehavare av rätt till skydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Rätt till kretsmönster tillkommer den fysiska person som har skapat&lt;br&gt;kretsmönstret under förutsättning att han är medborgare eller har sin&lt;br&gt;vanliga vistelseort i en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbet-&lt;br&gt;sområdet och att andra stycket inte är tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kretsmönster som har skapats av arbetstagare i anställningsför-&lt;br&gt;hållande tillkommer arbetsgivaren under förutsättning att inte annat har&lt;br&gt;avtalats och att arbetsgivaren är en fysisk person som är medborgare eller&lt;br&gt;har sin vanliga vistelseort i en stat som ingår i samarbetsområdet eller är&lt;br&gt;en juridisk person som bedriver förvärvsverksamhet i en sådan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då rätt till kretsmönster inte föreligger enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall sådan rätt tillkomma sådana fysiska och juridiska personer&lt;br&gt;som uppfyller de i andra stycket angivna villkoren om anknytning till&lt;br&gt;samarbetsområdet under förutsättning att en sådan person har fått ensamrätt&lt;br&gt;att utnyttja kretsmönstret kommersiellt i hela samarbetsområdet och först&lt;br&gt;utnyttjar kretsmönstret kommersiellt i en stat som ingår i detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kretsmönster skall också tillkomma den som övertagit rättigheten&lt;br&gt;från de personer som anges i första till tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätt till kretsmönster uppstår när det har skapats och varar till utgången&lt;br&gt;av det tionde året efter det år då kretsmönstret först utnyttjades kommersi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ellt i någon del av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten upphör femton år efter utgången av det år då kretsmönstret&lt;br&gt;skapades, om det då ännu inte har utnyttjats kommersiellt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inskränkningar i skyddet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 § Utan hinder av 2 § får exemplar framställas av kretsmönstret ute-&lt;br&gt;slutande för undervisning om eller analys av kretsmönstret. Enstaka&lt;br&gt;exemplar får också framställas för enskilt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplar som har framställts med stöd av första stycket får inte utnyttjas&lt;br&gt;för något annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Rätt till kretsmönster omfattar inte exemplar av kretsmönster som har&lt;br&gt;spritts till allmänheten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av&lt;br&gt;rättsinnehavaren eller med dennes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett exemplar av ett kretsmönster utgör allmän handling, skall&lt;br&gt;exemplaret utan hinder av 2 § tillhandahållas i den ordning som föreskrivs&lt;br&gt;i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överlåtelse av rätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 § Överlåtelse av ett exemplar av ett kretsmönster innefattar inte&lt;br&gt;överlåtelse av rätten till kretsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som innehar rätten till ett kretsmönster har gett någon annan rätt&lt;br&gt;att yrkesmässigt utnyttja detta (licens), får denne överlåta sin rätt vidare&lt;br&gt;endast om avtal har träffats om detta. Om licensen ingår i en rörelse, får&lt;br&gt;den dock överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller en del av&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Straff m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en åtgärd som&lt;br&gt;innebär intrång i rätten enligt 2 § skall dömas till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till&lt;br&gt;ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagare får väcka åtal för brott enligt första eller andra stycket endast&lt;br&gt;om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som i strid mot denna lag förvärvar ett exemplar av ett skyddat&lt;br&gt;kretsmönster och inte känner till eller har skälig anledning att anta att&lt;br&gt;kretsmönstret är skyddat har rätt att fortsätta att utnyttja exemplaret av det&lt;br&gt;skyddade kretsmönstret kommersiellt även efter det att han har fått&lt;br&gt;kännedom om att kretsmönstret är skyddat. För utnyttjandet skall ersättning&lt;br&gt;lämnas enligt 11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som i strid mot denna lag utnyttjar ett kretsmönster skall betala&lt;br&gt;ersättning för utnyttjandet till den som innehar rätten till mönstret om och&lt;br&gt;i den mån det är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet skall ersättning betalas&lt;br&gt;också för den ytterligare skada som intrånget har medfört. Då ersättningens&lt;br&gt;storlek bestäms skall hänsyn tas även till innehavarens intresse av att&lt;br&gt;intrång inte begås och till övriga omständigheter av annan än rent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som vidtar en åtgärd som innebär intrång i rätten enligt 2 § är&lt;br&gt;skyldig att, om det är skäligt, mot lösen avstå den egendom som överträdel-&lt;br&gt;sen avser till den som innehar rätten till kretsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att förordna om inlösen enligt första stycket får domstolen,&lt;br&gt;om det är skäligt, besluta att egendomen skall förstöras, ändras eller&lt;br&gt;utsättas för andra åtgärder som är ägnade att förebygga missbruk. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte om förverkande eller åtgärder som är ägnade att förebygga&lt;br&gt;missbruk skall beslutas enligt 36 kap. brottsbalken. Talan enligt detta stycke&lt;br&gt;förs av den som innehar rätten till kretsmönstret. Sådan talan får föras även&lt;br&gt;av åklagare, om det är påkallat från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte mot den som i god&lt;br&gt;tro har förvärvat egendomen eller en särskild rätt till den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Sådan egendom som avses i 12 § får tas i beslag, om brott enligt&lt;br&gt;denna lag skäligen kan antas föreligga. I fråga om sådant beslag tillämpas&lt;br&gt;reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Har ett annat föremål än som avses i 12 § använts som hjälpmedel vid&lt;br&gt;sådan framställning av exemplar av kretsmönstret som utgör brott enligt&lt;br&gt;denna lag, får föremålet eller dess värde förklaras förverkat, om det behövs&lt;br&gt;för att förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl till det.&lt;br&gt;Detsamma gäller föremål som har använts vid försök till brott som avses&lt;br&gt;i denna paragraf eller som omfattas av åtgärd som utgör förberedelse till&lt;br&gt;sådant brott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 § Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet eller om det följer&lt;br&gt;av ett sådant avtal med en främmande stat eller en mellanfolklig organisa-&lt;br&gt;tion som riksdagen godkänt, föreskriva om lagens tillämplighet i förhållande&lt;br&gt;till andra stater än dem som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer, då lagen&lt;br&gt;(1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter skall upphöra&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas även på kretsmönster som har tillkommit före&lt;br&gt;ikraftträdandet utom såvitt gäller åtgärder som vidtagits eller rättigheter som&lt;br&gt;förvärvats dessförinnan. Har exemplar av kretsmönster framställts före den&lt;br&gt;1 april 1987, får de dock utan hinder av 2 § spridas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i patentlagen (1967:837)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § patentlagen (1967:837) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genom patent förvärvade&lt;br&gt;ensamrätten innebär att, med de&lt;br&gt;undantag som anges nedan, annan&lt;br&gt;än patenthavaren ej må utan dennes&lt;br&gt;lov utnyttja uppfinningen genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) tillverka, utbjuda, bringa i om-&lt;br&gt;sättning eller använda patentskyddat&lt;br&gt;alster eller införa eller inneha sådant&lt;br&gt;alster för ändamål som nu sagts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;använda patentskyddat för-&lt;br&gt;farande eller, om han vet eller det&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;är uppenbart att förfarandet ej får&lt;br&gt;användas utan patenthavarens lov,&lt;br&gt;utbjuda det för användning här i&lt;br&gt;riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) utbjuda, bringa i omsättning&lt;br&gt;eller använda alster som tillverkats&lt;br&gt;enligt patentskyddat förfarande eller&lt;br&gt;införa eller inneha alstret för ända-&lt;br&gt;mål som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ensamrätten innebär även att&lt;br&gt;annan än patenthavaren ej må utan&lt;br&gt;dennes lov utnyttja uppfinningen&lt;br&gt;genom att erbjuda eller tillhandahål-&lt;br&gt;la någon som ej är berättigad att&lt;br&gt;utnyttja uppfinningen sådant medel&lt;br&gt;för att utöva den här i riket som&lt;br&gt;hänför sig till något väsentligt i upp-&lt;br&gt;finningen, om den som erbjuder&lt;br&gt;eller tillhandahåller medlet vet eller&lt;br&gt;det med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna är uppenbart att&lt;br&gt;medlet är lämpat och avsett att&lt;br&gt;användas vid utövande av uppfin-&lt;br&gt;ningen. Är medlet en i handeln&lt;br&gt;allmänt förekommande vara, gäller&lt;br&gt;vad nu sagts dock endast om den&lt;br&gt;som erbjuder eller tillhandahåller&lt;br&gt;medlet söker påverka mottagaren till&lt;br&gt;handling som avses i första stycket.&lt;br&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i detta stycke skall såsom berättigad&lt;br&gt;att utnyttja uppfinningen icke anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genom patent förvärvade en-&lt;br&gt;samrätten innebär att, med de un-&lt;br&gt;dantag som anges nedan, ingen får&lt;br&gt;utan patenthavarens samtycke utnytt-&lt;br&gt;ja uppfinningen genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) tillverka, utbjuda, bringa i om-&lt;br&gt;sättning eller använda patentskyddat&lt;br&gt;alster eller införa eller inneha sådant&lt;br&gt;alster för ändamål som nu sagts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) använda patentskyddat förfarande&lt;br&gt;eller, om han vet eller det med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;uppenbart att förfarandet inte får&lt;br&gt;användas utan patenthavarens sam-&lt;br&gt;tycke, utbjuda det för användning&lt;br&gt;här i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) utbjuda, bringa i omsättning eller&lt;br&gt;använda alster som tillverkats enligt&lt;br&gt;patentskyddat förfarande eller införa&lt;br&gt;eller inneha alstret för ändamål som&lt;br&gt;nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ensamrätten innebär även att ingen&lt;br&gt;får utan patenthavarens samtycke&lt;br&gt;utnyttja uppfinningen genom att&lt;br&gt;erbjuda eller tillhandahålla någon&lt;br&gt;som inte är berättigad att utnyttja&lt;br&gt;uppfinningen sådant medel för att&lt;br&gt;utöva den här i Sverige som hänför&lt;br&gt;sig till något väsentligt i uppfin-&lt;br&gt;ningen, om den som erbjuder eller&lt;br&gt;tillhandahåller medlet vet eller det&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;uppenbart att medlet är lämpat och&lt;br&gt;avsett att användas vid utövande av&lt;br&gt;uppfinningen. Är medlet en vara&lt;br&gt;som allmänt förekommer i handeln,&lt;br&gt;gäller vad nu sagts dock endast om&lt;br&gt;den som erbjuder eller tillhandahål-&lt;br&gt;ler medlet försöker påverka mot-&lt;br&gt;tagaren till en sådan handling som&lt;br&gt;avses i första stycket. Vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;detta stycke skall den som utnyttjar&lt;br&gt;uppfinningen på det sätt som sägs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1978:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som utnyttjar uppfinningen på&lt;br&gt;sätt som sägs i tredje stycket 1, 3&lt;br&gt;eller 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ensamrätt undantagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) utnyttjande som ej sker yrkes-&lt;br&gt;mässigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) utnyttjande av patentskyddat&lt;br&gt;alster som bringats i omsättning här&lt;br&gt;i riket av patenthavaren eller med&lt;br&gt;dennes samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) utnyttjande av uppfinning för&lt;br&gt;experiment, som avser själva upp-&lt;br&gt;finningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) beredning på apotek av läke-&lt;br&gt;medel enligt läkares förskrivning i&lt;br&gt;enskilt fall eller åtgärd med sålunda&lt;br&gt;berett läkemedel.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket 1, 3 eller 4 inte anses&lt;br&gt;såsom berättigad att utnyttja upp-&lt;br&gt;finningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ensamrätten undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) utnyttjande som inte sker yrkes-&lt;br&gt;mässigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;utnyttjande av patentskyddat&lt;br&gt;alster som bringats i omsättning&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet av patenthavaren eller&lt;br&gt;med dennes samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) utnyttjande av uppfinning för&lt;br&gt;experiment som avser själva upp-&lt;br&gt;finningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) beredning på apotek av läke-&lt;br&gt;medel enligt läkares förskrivning i&lt;br&gt;enskilt fall eller åtgärder med sålun-&lt;br&gt;da berett läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Intill den dag regeringen särskilt bestämmer skall, vid tillämpning av&lt;br&gt;den nya bestämmelsen i 3 § tredje stycket 2), den omständigheten att&lt;br&gt;livsmedel eller läkemedel bringats i omsättning i Finland eller att läkemedel&lt;br&gt;bringats i omsättning i Island inte anses innebära att produkten ifråga&lt;br&gt;bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vad&lt;br&gt;nu sagts gäller dock endast i fråga om produkter som åtnjuter patentskydd&lt;br&gt;i Sverige på annan grund än att de utgör alster som tillverkats enligt ett&lt;br&gt;patentskyddat förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § om mönsterskyddslagen (1970:485) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätt innebär att, med de&lt;br&gt;undantag som anges nedan, annan&lt;br&gt;än innehavaren av mönsterrätten&lt;br&gt;(mönsterhavaren) icke får utan&lt;br&gt;dennes lov utnyttja mönstret yrkes-&lt;br&gt;mässigt genom att tillverka, införa&lt;br&gt;till riket, utbjuda, saluhålla, överlåta&lt;br&gt;eller uthyra vara, vars utseende icke&lt;br&gt;väsentligen skiljer sig från mönstret&lt;br&gt;eller som i sig har upptagit något&lt;br&gt;som icke väsentligen skiljer sig från&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätten omfattar endast de&lt;br&gt;varor för vilka mönstret registrerats&lt;br&gt;och därmed likartade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätt innebär, med de undan-&lt;br&gt;tag som anges nedan, att ingen får&lt;br&gt;utan samtycke av den som är inne-&lt;br&gt;havare av mönsterrätten (mönster-&lt;br&gt;havaren) utnyttja mönstret&lt;br&gt;yrkesmässigt genom att tillverka,&lt;br&gt;införa till Sverige, bjuda ut, salu-&lt;br&gt;hålla, överlåta eller hyra ut vara,&lt;br&gt;vars utseende inte väsentligen skiljer&lt;br&gt;sig från mönstret eller som i sig har&lt;br&gt;upptagit något som inte väsentligen&lt;br&gt;skiljer sig från detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätten omfattar endast de&lt;br&gt;varor för vilka mönstret registrerats&lt;br&gt;och därmed likartade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätten omfattar inte&lt;br&gt;utnyttjande av en vara, om den har&lt;br&gt;bringats i omsättning inom Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet av mönsterhavaren eller med&lt;br&gt;dennes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971:392)&lt;br&gt;dels att 1,4, 19 och 48 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläkten eller&lt;br&gt;växtarter som anges i bilagan till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall tillämpas även på växt-&lt;br&gt;sorter som är hybrider mellan de&lt;br&gt;växtsläkten eller växtarter som&lt;br&gt;anges i bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätt innebär att, med&lt;br&gt;de undantag som anges nedan,&lt;br&gt;annan än innehavaren av växtföräd-&lt;br&gt;larrätten (sortinnehavaren) icke får&lt;br&gt;utan dennes lov utnyttja växtsorten&lt;br&gt;yrkesmässigt genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställa eller till riket införa&lt;br&gt;växtmaterial av sorten i syfte att&lt;br&gt;materialet skall utbjudas till för-&lt;br&gt;säljning för förökningsändamål eller&lt;br&gt;eljest tillhandahållas för sådant&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;utbjuda till försäljning eller&lt;br&gt;eljest tillhandahålla växtmaterial av&lt;br&gt;sorten för förökningsändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i fall, då upprepad användning&lt;br&gt;av växtmaterial av sorten är nödvän-&lt;br&gt;dig för framställning av växtmaterial&lt;br&gt;av annan sort, använda växtmaterial&lt;br&gt;av sorten för sådan framställning&lt;br&gt;och i syfte att det framställda mate-&lt;br&gt;rialet skall utbjudas till försäljning&lt;br&gt;för förökningsändamål eller eljest&lt;br&gt;tillhandahållas för sådant ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om prydnadsväxter inne-&lt;br&gt;bär växtförädlarrätten därjämte att&lt;br&gt;annan än sortinnehavaren icke får&lt;br&gt;utan dennes lov använda plantor&lt;br&gt;eller delar av plantor som förök-&lt;br&gt;ningsmaterial för yrkesmässig fram-&lt;br&gt;ställning av snittblommor eller annat&lt;br&gt;material för prydnadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätt innebär, med de&lt;br&gt;undantag som anges nedan, att&lt;br&gt;ingen får utan samtycke av&lt;br&gt;innehavaren av växtförädlarrätten&lt;br&gt;(sortinnehavaren) utnyttja växtsorten&lt;br&gt;yrkesmässigt genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställa eller till Sverige föra&lt;br&gt;in växtmaterial av sorten i syfte att&lt;br&gt;materialet skall bjudas ut till för-&lt;br&gt;säljning för förökningsändamål eller&lt;br&gt;på annat sätt tillhandahållas för&lt;br&gt;sådant ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bjuda ut till försäljning eller på&lt;br&gt;annat sätt tillhandahålla växtmaterial&lt;br&gt;av sorten för förökningsändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;i de fall, då upprepad&lt;br&gt;användning av växtmaterial av&lt;br&gt;sorten är nödvändig för&lt;br&gt;framställning av växtmaterial av&lt;br&gt;annan sort, använda växtmaterial av&lt;br&gt;sorten för sådan framställning och i&lt;br&gt;syfte att det framställda materialet&lt;br&gt;skall bjudas ut till försäljning för&lt;br&gt;förökningsändamål eller på annat&lt;br&gt;sätt tillhandahållas för sådant ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om prydnadsväxter innebär&lt;br&gt;växtförädlarrätten därjämte att ingen&lt;br&gt;får utan sortinnehavarens samtycke&lt;br&gt;använda plantor eller delar av plan-&lt;br&gt;tor som förökningsmaterial för&lt;br&gt;yrkesmässig framställning av snitt-&lt;br&gt;blommor eller annat material för&lt;br&gt;prydnadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan enligt 18 § föres hos statens&lt;br&gt;jordbruksverk genom besvär inom&lt;br&gt;två månader från beslutets dag. Den&lt;br&gt;som vill anföra besvär skall inom&lt;br&gt;samma tid erlägga fastställd be-&lt;br&gt;svärsavgift vid påföljd att besvären&lt;br&gt;annars ej upptages till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut av jordbruksverket får&lt;br&gt;talan föras av sökanden, om beslutet&lt;br&gt;gått honom emot. Talan föres hos&lt;br&gt;regeringsrätten genom besvär inom&lt;br&gt;två månader från beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot annat slutligt beslut av&lt;br&gt;växtsortnämnden enligt denna lag än&lt;br&gt;som avses i 18 § föres hos jord-&lt;br&gt;bruksverket genom besvär inom två&lt;br&gt;månader frän beslutets dag. Den&lt;br&gt;som vill anföra besvär skall inom&lt;br&gt;samma tid erlägga fastställd be-&lt;br&gt;svärsavgift vid påföljd att besvären&lt;br&gt;annars ej upptages till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot jordbruksverkets beslut&lt;br&gt;föres hos regeringsrätten genom&lt;br&gt;besvär inom två månader från be-&lt;br&gt;slutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätten omfattar inte&lt;br&gt;utnyttjande av det material av en&lt;br&gt;växtsort, som har bringats i om-&lt;br&gt;sättning inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet av sortin-&lt;br&gt;nehavaren eller med dennes sam-&lt;br&gt;tycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämndens beslut enligt&lt;br&gt;18 § överklagas hos Statens jord-&lt;br&gt;bruksverk inom två månader frän&lt;br&gt;beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut får överkla-&lt;br&gt;gas av sökanden, om det har gått&lt;br&gt;honom emot. Verkets beslut över-&lt;br&gt;klagas hos Regeringsrätten inom två&lt;br&gt;månader från beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat slutligt beslut av Växtsort-&lt;br&gt;nämnden enligt denna lag än som&lt;br&gt;avses i 18 § överklagas hos Jord-&lt;br&gt;bruksverket inom två månader från&lt;br&gt;beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut överklagas&lt;br&gt;hos Regeringsrätten inom två måna-&lt;br&gt;der frän beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Acer spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Agrostis spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lök&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alopecurus pratensis L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ängskavle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alstroemeria L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Perulilja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anethum graveolens L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Apium graveolens L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Selleri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aronia spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aronia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asparagus officinalis L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avena byzantina K. Koch&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rödhavre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avena sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Havre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begonia spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begonia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sockerbeta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rödbeta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Foderbeta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betula spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Björk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica napus L. var. oleifera Metzg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Raps&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kålrot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica nigra (L.) W. Koch&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svartsenap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica oleracea L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica oleracea L. ssp. acephala DC.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fodermärgkål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica rapa L. var. oleifera Metzg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rybs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica rapa L. var. rapa (L.) Thell.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rova&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bromus arvensis L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renlosta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bromus inermis Leyss.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Foderlosta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Camelina sativa (L.) Crantz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olj edådra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cannabis sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hampa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Capsicum annuum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Paprika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Caragana spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärtbuske&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chrysanthemum spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krysantemum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Comus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komell, snöbär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cucumis melo L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Melon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cucumis sativus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gurka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cynosurus cristatus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kamäxing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dactylis glomerata L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hundäxing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Daucus carota L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Morot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dianthus caryophyllus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nejlika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Euonymus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spindelträd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Julstjärna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Festuca spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svingel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Festulolium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rajsvingel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fragaria spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordgubbar, smultron&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glycine max (L.) Merrill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sojaböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helianthus annuus L. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Solros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hippophae spp. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Havtom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hordeum vulgäre L. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lactuca sativa L. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sallat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linum usitatissimum L. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lolium spp. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rajgräs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lonicera spp. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Try&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lupinus angustifolius L. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Blålupin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lupinus luteus L. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gullupin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lycopersicon esculentum P. Mill. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tomat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malus spp. (även grundstam) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äpple&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicago spp. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lusern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omithopus sativus Brot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Seradella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Papaver somniferum L.&lt;br&gt;Pastinaca sativa L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallmo&lt;br&gt;Palstemacka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pelargonium-Peltatum-Hybridi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hängpelargon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pelargonium-Peltatum x Pelargonium-Zonale-Hybridi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pelargonium-Zonale-Hybridi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vanlig pelargon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill Persilja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Phalaris arundinacea L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörflen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Phaseolus coccineus L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rosenböna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Phaseolus vulgaris L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Phleum spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pisum sativum L. sensu lato&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Böna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timotej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poa spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Populus spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potentilla spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prunus spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pyrus spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gröe&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Asp, poppel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fingerört, tok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Körsbär, plommon,&lt;br&gt;persika, aprikos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Päron&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Kemer&lt;br&gt;Raphanus sativus L. var. radicula Pers.&lt;br&gt;Rhododendron spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ribes spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rosa spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubus spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rädisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Azalea, rhododendron&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinbär, krusbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ros, nypon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallon, björnbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saintpaulia ionantha H. Wendl.&lt;br&gt;Salix spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Secale cereale L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sinapis alba L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solanum tuberosum L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sorbus spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spinacia oleracea L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spiraea spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Streptocarpus x hybridus Voss&lt;br&gt;Syringa spp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saintpaulia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pil, sälg, vide&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitsenap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potatis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rönn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spenat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spirea&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komettblomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syrén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trifolium hybridum L.&lt;br&gt;Trifolium pratense L.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trifolium repens L.&lt;br&gt;Triticosecale Wittmack&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alsikeklöver&lt;br&gt;Rödklöver&lt;br&gt;Vitklöver&lt;br&gt;Rågvete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol.&lt;br&gt;Triticum durum Desf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Triticum turgidosecale&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makaronivete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rågvete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vaccinium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blåbär, lingon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vibumum spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olvon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia faba L. var. major Harz.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bondböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia faba L. var. minor Harz.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åkerböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fodervicker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia villosa Roth&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luddvicker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Zea mays L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Majs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 § den dag regeringen bestämmer&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om varumärkeslagen (1960:644)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 3, 4, 6, 8, 13, 14, 17, 23, 25, 26, och 34 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 25 a och 25 b §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom registrering enligt denna lag förvärvar näringsidkare ensamrätt till&lt;br&gt;varumärke såsom särskilt kännetecken för att från andras varor skilja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana varor, som de tillhandahåller&lt;br&gt;Varumärke kan bestå av figur,&lt;br&gt;ord, bokstäver eller siffror, så ock&lt;br&gt;av säregen utstyrsel av vara eller&lt;br&gt;dess förpackning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag stadgas om varor&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla även&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kollektivmärken är särskilt&lt;br&gt;stadgat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varumärke kan bestå av alla&lt;br&gt;tecken som kan återges grafiski,&lt;br&gt;särskilt ord, inbegripet personnamn,&lt;br&gt;samt figurer, bokstäver, siffror och&lt;br&gt;formen eller utstyrseln på en vara&lt;br&gt;eller dess förpackning, förutsatt att&lt;br&gt;tecknen kan särskilja en näringsid-&lt;br&gt;kares varor från andra näringsid-&lt;br&gt;kares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om varor&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla även&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kollektivmärken finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare har även utan registrering ensamrätt till varumärke, då&lt;br&gt;märket blivit inarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom inarbetning förvärvar han&lt;br&gt;ensamrätt jämväl till slagord eller&lt;br&gt;annat i näringen använt särskilt&lt;br&gt;varu kännetecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kännetecken anses inarbetat,&lt;br&gt;om det här i riket bland dem, till&lt;br&gt;vilka det riktar sig, är allmänt känt&lt;br&gt;som beteckning för innehavarens&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom inarbetning förvärvar han&lt;br&gt;ensamrätt också till andra särskilda&lt;br&gt;varukännetecken som används i&lt;br&gt;näringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kännetecken anses inarbetat, om&lt;br&gt;det här i Sverige bland dem som det&lt;br&gt;riktar sig till är allmänt känt som&lt;br&gt;beteckning för innehavarens varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Envar må i näringsverksamhet&lt;br&gt;använda sitt släktnamn eller sin&lt;br&gt;firma som kännetecken för sina&lt;br&gt;varor, där det ej är ägnat att fram-&lt;br&gt;kalla förväxling med annans skyd-&lt;br&gt;dade varukännetecken.&lt;br&gt;Näringsidkare har ock skydd enligt&lt;br&gt;denna lag mot att namnet eller&lt;br&gt;firman av annan obehörigen an-&lt;br&gt;vändes som dylikt kännetecken.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en får i näringsverksamhet,&lt;br&gt;under förutsättning att det är i&lt;br&gt;överensstämmelse med god affärs-&lt;br&gt;sed, som kännetecken för sina var-&lt;br&gt;or, använda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sitt släktnamn, sin adress eller sin&lt;br&gt;firma , eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppgifter om varornas art, kvali-&lt;br&gt;tet, kvantitet, avsedda ändamål,&lt;br&gt;värde och geografiska ursprung,&lt;br&gt;tidpunkten för deras framställande&lt;br&gt;eller andra egenskaper hos varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare har också skydd&lt;br&gt;enligt denna lag mot att deras släkt-&lt;br&gt;namn, adress eller firma av andra&lt;br&gt;obehörigen används som varukänne-&lt;br&gt;tecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till varukännetecken enligt&lt;br&gt;1-3 §§ innebär, att annan än inne-&lt;br&gt;havaren icke må i näringsverksam-&lt;br&gt;het använda ett därmed förväxlings-&lt;br&gt;bart kännetecken för sina varor,&lt;br&gt;vare sig på varan eller dess för-&lt;br&gt;packning, i reklam eller affärshand-&lt;br&gt;ling eller på annat sätt, däri inbe-&lt;br&gt;gripet jämväl muntlig användning.&lt;br&gt;Vad nu sagts skall gälla oavsett om&lt;br&gt;varan tillhandahålles eller är avsedd&lt;br&gt;att tillhandahållas här i riket eller&lt;br&gt;utomlands eller ock hit införes. Är&lt;br&gt;i fall som avses i 2 § kännetecknet&lt;br&gt;icke inarbetat i hela riket, gäller&lt;br&gt;rätten endast inom det område där&lt;br&gt;kännetecknet är inarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som otillåten användning enligt&lt;br&gt;första stycket anses, att någon vid&lt;br&gt;tillhandahållande av reservdel, till-&lt;br&gt;behör eller liknande, som lämpar&lt;br&gt;sig för annans vara, åberopar den-&lt;br&gt;nes kännetecken på sådant sätt, att&lt;br&gt;det kan giva sken av att vad som&lt;br&gt;tillhandahålles härrör från känne-&lt;br&gt;tecknets innehavare eller av att&lt;br&gt;denne medgivit kännetecknets an-&lt;br&gt;vändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vara tillhandahållits under&lt;br&gt;visst kännetecken och har därefter&lt;br&gt;annan än kännetecknets innehavare&lt;br&gt;väsentligt förändrat den genom&lt;br&gt;bearbetning, reparation eller lik-&lt;br&gt;nande, må ej, då varan ånyo till-&lt;br&gt;handahålles i näringsverksamhet&lt;br&gt;här i riket, kännetecknet användas&lt;br&gt;utan att förändringen tydligt an-&lt;br&gt;gives eller eljest tydligt framgår.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ett varukännetecken&lt;br&gt;enligt 1-3 §§ innebär, att annan än&lt;br&gt;innehavaren inte får i näringsverk-&lt;br&gt;samhet använda ett därmed förväx -&lt;br&gt;lingsbart kännetecken för sina varor,&lt;br&gt;vare sig på varan eller dess förpack-&lt;br&gt;ning, i reklam eller affärshandling&lt;br&gt;eller på annat sätt, däri inbegripet&lt;br&gt;också muntlig användning. Vad som&lt;br&gt;nu sagts skall gälla oavsett om&lt;br&gt;varan tillhandahålls eller är avsedd&lt;br&gt;att tillhandahållas här i landet eller&lt;br&gt;utomlands eller också hit införs. Är&lt;br&gt;i fall som avses i 2 § kännetecknet&lt;br&gt;inte inarbetat i hela landet, gäller&lt;br&gt;rätten endast inom det område där&lt;br&gt;kännetecknet är inarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som otillåten användning enligt&lt;br&gt;första stycket anses, att någon vid&lt;br&gt;tillhandahållande av reservdel, till-&lt;br&gt;behör eller liknande, som lämpar&lt;br&gt;sig för annans vara, åberopar den-&lt;br&gt;nes kännetecken på sådant sätt, att&lt;br&gt;det kan ge sken av att vad som till-&lt;br&gt;handahålls kommer från känne-&lt;br&gt;tecknets innehavare eller av att&lt;br&gt;denne medgett kännetecknets an-&lt;br&gt;vändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ett varukännetecken&lt;br&gt;omfattar inte att kännetecknet an-&lt;br&gt;vänds för varor som under det&lt;br&gt;kännetecknet har bringats i omsätt-&lt;br&gt;ning inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet av rättsinneha-&lt;br&gt;varen eller med dennes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en vara tillhandahållits under&lt;br&gt;ett visst kännetecken och har den&lt;br&gt;därefter förändrats eller försämrats,&lt;br&gt;får inte, då varan på nytt tillhan-&lt;br&gt;dahålls i näringsverksamhet här i&lt;br&gt;landet, kännetecknet användas om&lt;br&gt;inte förändringen tydligt anges eller&lt;br&gt;annars tydligt framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecken anses förväxlings-&lt;br&gt;bara enligt denna lag endast om de&lt;br&gt;avse varor av samma eller liknande&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock må även eljest förväxlings-&lt;br&gt;barhet undantagsvis kunna åbe-&lt;br&gt;ropas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) till förmån för kännetecken,&lt;br&gt;som är synnerligen starkt inarbetat&lt;br&gt;och känt inom vida kretsar av all-&lt;br&gt;mänheten här i riket, såframt med&lt;br&gt;hänsyn härtill användningen av ett&lt;br&gt;annat liknande kännetecken skulle&lt;br&gt;innebära ett otillbörligt utnyttjande&lt;br&gt;av det förras goodwill; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) till förmån för kännetecken,&lt;br&gt;som är inarbetat, där med hänsyn&lt;br&gt;till den särskilda arten av de varor,&lt;br&gt;om vilka är fråga, användningen av&lt;br&gt;ett annat liknande kännetecken&lt;br&gt;uppenbarligen skulle förringa det&lt;br&gt;förras goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har registrerat varumärke kommit&lt;br&gt;till användning i icke oväsentlig&lt;br&gt;omfattning, må rätt därtill såvitt&lt;br&gt;avser varor av samma eller liknande&lt;br&gt;slag som de för vilka märket an-&lt;br&gt;vänts, bestå vid sidan av äldre rätt&lt;br&gt;till förväxlingsbart kännetecken,&lt;br&gt;såframt registreringen sökts i god&lt;br&gt;tro och varit gällande i fem år från&lt;br&gt;registreringsdagen innan talan&lt;br&gt;väckes om dess bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke må registreras allenast&lt;br&gt;såframt det är ägnat att särskilja&lt;br&gt;innehavarens varor från andras.&lt;br&gt;Märke, som uteslutande eller med&lt;br&gt;endast mindre ändring eller tillägg&lt;br&gt;angiver varans art, beskaffenhet,&lt;br&gt;mängd, användning, pris eller geog-&lt;br&gt;rafiska ursprung eller tiden för dess&lt;br&gt;framställande, skall icke i och för&lt;br&gt;sig anses äga särskilj ningsförmåga.&lt;br&gt;Vid bedömande av om ett märke&lt;br&gt;äger särskiljningsförmåga skall&lt;br&gt;hänsyn tagas till alla föreliggande&lt;br&gt;omständigheter och särskilt till den&lt;br&gt;tid och omfattning märket varit i&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke, som enbart består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecken anses förväxlingsbara&lt;br&gt;enligt denna lag endast om de avser&lt;br&gt;varor av samma eller liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förväxlingsbarhet kan även åbe-&lt;br&gt;ropas till förmån för ett kännetecken&lt;br&gt;som är väl ansett här i landet, om&lt;br&gt;användningen av ett annat liknande&lt;br&gt;kännetecken skulle dra otillbörlig&lt;br&gt;fördel av eller skulle vara till för-&lt;br&gt;fång för det väl ansedda känneteck-&lt;br&gt;nets särskiljningsförmåga eller&lt;br&gt;anseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ett registrerat varumärke&lt;br&gt;kan, med avseende på de varor för&lt;br&gt;vilka det har använts, bestå vid&lt;br&gt;sidan av en äldre rätt till ett för-&lt;br&gt;växlingsbart kännetecken, om regi-&lt;br&gt;streringen sökts i god tro och inne-&lt;br&gt;havaren av den äldre rätten under&lt;br&gt;fem år i följd har varit medveten om&lt;br&gt;och funnit sig i användning här i&lt;br&gt;landet av det registrerade varumär-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varumärke får registreras endast&lt;br&gt;om det är ägnat att särskilja inne-&lt;br&gt;havarens varor från andras. Ett&lt;br&gt;märke som uteslutande eller med&lt;br&gt;endast mindre ändring eller tillägg&lt;br&gt;anger varans art, beskaffenhet,&lt;br&gt;mängd, användning, pris eller geo-&lt;br&gt;grafiska ursprung eller tiden för&lt;br&gt;dess framställande, skall inte i och&lt;br&gt;för sig anses ha särskiljnings-&lt;br&gt;förmåga. Vid bedömande av om ett&lt;br&gt;märke har särskiljningsförmåga&lt;br&gt;skall hänsyn tas till alla föreliggan-&lt;br&gt;de omständigheter och särskilt till&lt;br&gt;den omfattning och den tid märket&lt;br&gt;varit i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som varumärke får inte registreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;bokstäver eller siffror och icke kan&lt;br&gt;anses som figurmärke, må regist-&lt;br&gt;reras endast om märket genom in-&lt;br&gt;arbetning visats äga särskiljnings-&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom varumärke må icke regist-&lt;br&gt;reras kännetecken, enbart bestående&lt;br&gt;av något, som är ägnat att uppfattas&lt;br&gt;som sökandens släktnamn eller&lt;br&gt;hans släktnamn jämte förnamn,&lt;br&gt;initialer, titel eller dylikt eller ock&lt;br&gt;såsom firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke må ej registreras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) om i märket utan tillstånd in-&lt;br&gt;tagits sådan statlig eller interna-&lt;br&gt;tionell beteckning eller sådant&lt;br&gt;kommunalt vapen, som enligt lag&lt;br&gt;eller författning icke må obehörigen&lt;br&gt;brukas såsom varumärke, eller ock&lt;br&gt;något som lätt kan förväxlas där-&lt;br&gt;med;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) om märket uppenbarligen är&lt;br&gt;ägnat att vilseleda allmänheten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) om märket eljest strider mot&lt;br&gt;lag eller författning eller allmän&lt;br&gt;ordning eller är ägnat att väcka&lt;br&gt;förargelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) om märket innehåller eller&lt;br&gt;består av något, som är ägnat att&lt;br&gt;uppfattas såsom annans firma eller&lt;br&gt;ock såsom annans släktnamn, konst-&lt;br&gt;närsnamn eller likartat namn eller&lt;br&gt;annans porträtt, där namnet eller&lt;br&gt;porträttet uppenbarligen icke åsyftar&lt;br&gt;någon sedan länge avliden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) om märket innehåller något,&lt;br&gt;som är ägnat att uppfattas såsom&lt;br&gt;titel på annans skyddade litterära&lt;br&gt;eller konstnärliga verk, där titeln är&lt;br&gt;egenartad, eller kränker annans&lt;br&gt;upphovsrätt till litterärt eller konst-&lt;br&gt;närligt verk eller annans rätt till&lt;br&gt;fotografisk bild eller mönster;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) om märket är förväxlingsbart&lt;br&gt;med annan näringsidkares namn&lt;br&gt;eller firma, med annans varumärke,&lt;br&gt;som är registrerat efter tidigare&lt;br&gt;ansökan, eller med annans varu-&lt;br&gt;kännetecken, som är inarbetat då&lt;br&gt;ansökan om registrering göres;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) om märket är förväxlingsbart&lt;br&gt;med varukännetecken, som vid tiden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kännetecken som uteslutande består&lt;br&gt;av en form som följer av varans art&lt;br&gt;eller en form som krävs för att&lt;br&gt;uppnå ett tekniskt resultat eller en&lt;br&gt;form som ger varan ett betydande&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varumärke får inte registreras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) om i märket utan tillstånd tagits&lt;br&gt;in sådan statlig eller internationell&lt;br&gt;beteckning eller sådant kommunalt&lt;br&gt;vapen, som enligt lag eller författ-&lt;br&gt;ning inte får obehörigen brukas som&lt;br&gt;varumärke, eller också något som&lt;br&gt;lätt kan förväxlas därmed;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) om märket är ägnat att vilseleda&lt;br&gt;allmänheten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) om märket på annat sätt strider&lt;br&gt;mot lag eller författning eller allmän&lt;br&gt;ordning eller är ägnat att väcka&lt;br&gt;förargelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) om märket innehåller eller består&lt;br&gt;av något, som är ägnat att uppfattas&lt;br&gt;som annans firma eller som annans&lt;br&gt;släktnamn, konstnärsnamn eller lik-&lt;br&gt;artat namn eller annans porträtt, där&lt;br&gt;namnet eller porträttet&lt;br&gt;uppenbarligen inte åsyftar någon&lt;br&gt;sedan länge avliden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) om märket innehåller något, som&lt;br&gt;är ägnat att uppfattas som titel på&lt;br&gt;annans skyddade litterära eller&lt;br&gt;konstnärliga verk, där titeln är&lt;br&gt;egenartad, eller kränker annans&lt;br&gt;upphovsrätt till litterärt eller konst-&lt;br&gt;närligt verk eller annans rätt till&lt;br&gt;fotografisk bild eller mönster;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) om märket är förväxlingsbart&lt;br&gt;med annan näringsidkares namn&lt;br&gt;eller firma, med annans varumärke,&lt;br&gt;som är registrerat efter tidigare&lt;br&gt;ansökan, eller med annans varu-&lt;br&gt;kännetecken, som är inarbetat då&lt;br&gt;ansökan om registrering görs; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) om märket är förväxlingsbart&lt;br&gt;med varukännetecken, som vid tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ansökningen användes av annan,&lt;br&gt;samt ansökningen gjorts med&lt;br&gt;vetskap härom och sökanden ej&lt;br&gt;använt sitt märke innan det andra&lt;br&gt;kännetecknet togs i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses under 4), 5), 6)&lt;br&gt;och 7) må registrering ske, om den&lt;br&gt;vars rätt är i fråga medgiver det och&lt;br&gt;hinder enligt första stycket eljest ej&lt;br&gt;möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill låta registrera varu-&lt;br&gt;märke skall till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten ingiva skriftlig ansökan&lt;br&gt;härom. Ansökningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om sökandens namn eller&lt;br&gt;firma samt den rörelse och de slag&lt;br&gt;eller klasser av varor för vilka&lt;br&gt;märket är avsett; därjämte skall&lt;br&gt;märket tydligt angivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om förnyelse görs&lt;br&gt;skriftligen hos registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten tidigast ett år före och&lt;br&gt;senast sex månader efter registrer-&lt;br&gt;ingsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handläggning av ansökan om&lt;br&gt;förnyelse skall vad i 19 § stadgas&lt;br&gt;äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varumärke registrerats i strid&lt;br&gt;mot denna lag och skälet mot regi-&lt;br&gt;strering alltjämt föreligger, må i den&lt;br&gt;ordning nedan stadgas registreringen&lt;br&gt;hävas, där ej enligt 8 eller 9 § rätt&lt;br&gt;till märket likväl må bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen må ock hävas, om&lt;br&gt;innehavaren ej längre är närings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ansökningen används av annan,&lt;br&gt;samt ansökningen gjorts med vet-&lt;br&gt;skap om detta och sökanden inte&lt;br&gt;använt sitt märke innan det andra&lt;br&gt;kännetecknet togs i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses under 4), 5), 6)&lt;br&gt;och 7) får registrering ske, om den&lt;br&gt;vars rätt är i fråga medger det och&lt;br&gt;det inte i övrigt möter hinder enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill låta registrera ett&lt;br&gt;varumärke skall ge in en skriftlig&lt;br&gt;ansökan om detta till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten. Ansökningen skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om sökandens&lt;br&gt;namn eller firma och de slag eller&lt;br&gt;klasser av varor för vilka märket är&lt;br&gt;avsett; dessutom skall märket tydligt&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om förnyelse görs&lt;br&gt;skriftligen hos registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten tidigast ett år före och&lt;br&gt;senast sex månader efter registrer-&lt;br&gt;ingsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ansökan enbart förnyelse av&lt;br&gt;registreringen, skall inbetalning av&lt;br&gt;fömyelseavgiften till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten anses utgöra en an-&lt;br&gt;sökan om förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På handläggningen av en ansökan&lt;br&gt;om förnyelse skall vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 19 § ha motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett varumärke registrerats i&lt;br&gt;strid mot denna lag och föreligger&lt;br&gt;alltjämt skälet mot registrering, får&lt;br&gt;registreringen hävas i den ordning&lt;br&gt;som föreskrivs nedan, om inte rätt&lt;br&gt;till märket ändå får bestå enligt 8&lt;br&gt;eller 9 §. Är ett registrerat varu-&lt;br&gt;märke förväxlingsbart med någon&lt;br&gt;annans varumärke, får dock regi-&lt;br&gt;streringen av det förstnämnda varu-&lt;br&gt;märket inte hävas på denna grund,&lt;br&gt;om det andra varumärket inte upp-&lt;br&gt;fyller kraven på användning enligt&lt;br&gt;25 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen får också hävas, om&lt;br&gt;innehavaren inte längre är näringsid-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;idkare eller om märket är vilse-&lt;br&gt;ledande, förlorat sin sär-&lt;br&gt;skiljningsförmåga eller blivit stri-&lt;br&gt;dande mot allmän ordning eller&lt;br&gt;ägnat att väcka förargelse, så ock&lt;br&gt;om märket icke varit i bruk under&lt;br&gt;de fem senaste åren och innehava-&lt;br&gt;ren icke visar skäl för sin under-&lt;br&gt;låtenhet att använda märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kare eller om märket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) är vilseledande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) inte längre har någon särskilj-&lt;br&gt;ningsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) strider mot allmän ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) är ägnat att väcka förargelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att registreringen får hävas även&lt;br&gt;vid utebliven användning av varu-&lt;br&gt;märket framgår av 25 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Har innehavaren av ett registrerat&lt;br&gt;varumärke inte inom fem är efter det&lt;br&gt;att registreringsförfarandet avslutats&lt;br&gt;gjort verkligt bruk av varumärket&lt;br&gt;här i landet för de varor som det&lt;br&gt;registrerats för eller har sådant bruk&lt;br&gt;inte skett inom en period av fem år&lt;br&gt;i följd får registreringen hävas, om&lt;br&gt;det inte finns giltiga skäl till att&lt;br&gt;varumärket inte använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådant bruk som avses i första&lt;br&gt;stycket likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) att varumärket används i en&lt;br&gt;annan form än den registrerade&lt;br&gt;formen, om avvikelsen avser endast&lt;br&gt;detaljer och inte förändrar märkets&lt;br&gt;egenartade karaktär, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) att varumärket här i landet an-&lt;br&gt;bringas på varor eller deras em-&lt;br&gt;ballage endast för exportändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med att ett varumärke används av&lt;br&gt;rättighetshavaren likställs vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag att varu-&lt;br&gt;märket används av någon annan&lt;br&gt;med rättighetshavarens samtycke.&lt;br&gt;Registreringen får dock inte hävas,&lt;br&gt;om varumärket har använts under&lt;br&gt;tiden mellan utgången av femårspe-&lt;br&gt;rioden och ansökan om hävning av&lt;br&gt;registreringen. Användning som&lt;br&gt;påbörjas eller återupptas efter&lt;br&gt;femårsperiodens utgång och inom&lt;br&gt;tre månader före ansökan om häv-&lt;br&gt;ning skall emellertid lämnas utan&lt;br&gt;avseende, om förberedelserna för att&lt;br&gt;påbörja eller återuppta användning-&lt;br&gt;en vidtogs efter det att rättighetsha-&lt;br&gt;varen fått kännedom om att en&lt;br&gt;ansökan om hävning kunde komma&lt;br&gt;att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns grund för hävning av&lt;br&gt;en registrering endast för en del av&lt;br&gt;de varor som ett varumärke har&lt;br&gt;registrerats för, skall registreringen&lt;br&gt;hävas bara för dessa varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registrerings hävande må&lt;br&gt;envar som lider förfång av regist-&lt;br&gt;reringen föra talan vid domstol mot&lt;br&gt;märkeshavaren. Talan som grundas&lt;br&gt;på stadgande i 13 §, 14 § 1) - 3&lt;br&gt;eller 25 § andra stycket, må ock&lt;br&gt;föras av myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ävensom av sammanslut-&lt;br&gt;ning av berörda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående domstols behörighet i&lt;br&gt;mål om registrerings hävande skall&lt;br&gt;utöver vad eljest är stadgat gälla,&lt;br&gt;att Stockholms tingsrätt är behörig,&lt;br&gt;då märkeshavaren icke har hemvist&lt;br&gt;inom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som lider förfång av&lt;br&gt;registreringen får föra talan vid&lt;br&gt;domstol mot märkeshavaren om att&lt;br&gt;registreringen skall hävas. Talan&lt;br&gt;som grundas på en bestämmelse i&lt;br&gt;13 §, 14 § 1) - 3), 25 § andra&lt;br&gt;stycket, 25 a § eller 25 b § får&lt;br&gt;också föras av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer samt av en&lt;br&gt;sammanslutning av berörda närings-&lt;br&gt;idkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående domstols behörighet i&lt;br&gt;mål om registrerings hävande skall&lt;br&gt;utöver vad i övrigt är föreskrivet&lt;br&gt;gälla, att Stockholms tingsrätt är be-&lt;br&gt;hörig, om märkeshavaren inte har&lt;br&gt;hemvist / Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av ett varumärke kan&lt;br&gt;ge någon annan rätt att använda&lt;br&gt;varumärket (licens) för en del eller&lt;br&gt;alla de varor som varumärket är&lt;br&gt;registrerat för samt för hela eller en&lt;br&gt;del av landet. Licensen kan vara&lt;br&gt;exklusiv eller icke-exklusiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av ett varumärke kan&lt;br&gt;åberopa de rättigheter som är knut-&lt;br&gt;na till varumärket gentemot en&lt;br&gt;licenstagare som överträder en be-&lt;br&gt;stämmelse i licensavtalet med avse-&lt;br&gt;ende på licensens giltighetstid, den&lt;br&gt;form under vilken varumärket får&lt;br&gt;användas, arten av de varor för&lt;br&gt;vilka licensen är utfärdad, det geo-&lt;br&gt;grafiska område inom vilket varu-&lt;br&gt;märket får användas eller kvaliteten&lt;br&gt;på de av licenstagaren tillverkade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har innehavaren av registrerat&lt;br&gt;varumärke medgivit annan rätt att i&lt;br&gt;närings använda märket (licens),&lt;br&gt;skall på begäran anteckning därom&lt;br&gt;göras i varumärkesregistret. Sådan&lt;br&gt;anteckning må dock ej ske där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Licensen skall på begäran anteck-&lt;br&gt;nas i varumärkesregistret. Sådan&lt;br&gt;anteckning får dock inte göras, om&lt;br&gt;licenstagarens användning av varu-&lt;br&gt;märket uppenbarligen är ägnad att&lt;br&gt;vilseleda allmänheten. Om det visas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;licenstagarens användning av mär-&lt;br&gt;ket uppenbarligen är ägnad att&lt;br&gt;vilseleda allmänheten. Visas att&lt;br&gt;licensen upphört att gälla, skall an-&lt;br&gt;teckningen avföras ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där ej annat avtalats, äger&lt;br&gt;licenstagaren ej överlåta sin rätt&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till varumärke eller känne-&lt;br&gt;tecken, som avses i 2 § andra styck-&lt;br&gt;et, må ej tagas i mät. Avträdes inne-&lt;br&gt;havarens egendom till konkurs,&lt;br&gt;ingår dock rätten i konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att licensen har upphört att gälla,&lt;br&gt;skall anteckningen tas bort ur regi-&lt;br&gt;stret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat har avtalats, får&lt;br&gt;licenstagaren inte överlåta sin rätt&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till varumärke eller känne-&lt;br&gt;tecken enligt 2 § andra stycket får&lt;br&gt;inte tas i mät. Om innehavarens&lt;br&gt;egendom avträds till konkurs, ingår&lt;br&gt;dock rätten i konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 § tredje stycket den dag&lt;br&gt;regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Denna lag tillämpas även på varumärken som registrerats före denna&lt;br&gt;lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ansökan om registrering av varumärke som har kungjorts enligt 20 §&lt;br&gt;före ikraftträdandet av denna lag skall behandlas och avgöras enligt lagen&lt;br&gt;i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:732&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till&lt;br&gt;litterära och konstnärliga verk&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt till&lt;br&gt;litterära och konstnärliga verk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 11, 23, 27, 40 a och 53 §§ samt rubriken närmast före 40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 11a, 11 b och 57 a §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till&lt;br&gt;verket, vare sig det utgör skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift&lt;br&gt;eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk eller alster&lt;br&gt;av bildkonst, byggnadskonst eller brukskonst eller det har kommit till&lt;br&gt;uttryck på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till litterärt verk hänföres karta,&lt;br&gt;så ock annat i teckning eller grafik&lt;br&gt;eller i plastisk form utfört verk av&lt;br&gt;beskrivande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till litterära verk hänförs kartor,&lt;br&gt;samt även andra i teckning eller&lt;br&gt;grafik eller i plastisk form utförda&lt;br&gt;verk av beskrivande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om da-&lt;br&gt;torprogram skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla även förberedande design-&lt;br&gt;material för datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av offentliggjort verk får enstaka&lt;br&gt;exemplar framställas för enskilt&lt;br&gt;bruk. Vad sålunda framställts får ej&lt;br&gt;utnyttjas för annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs medför&lt;br&gt;ej rätt att för eget bruk låta annan&lt;br&gt;framställa bruksföremål eller skulp-&lt;br&gt;tur eller genom konstnärligt förfa-&lt;br&gt;rande efterbilda annat konstverk, ej&lt;br&gt;heller rätt att utföra byggnadsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med stöd av första&lt;br&gt;stycket vill kopiera datorprogram i&lt;br&gt;maskinläsbar form får göra detta&lt;br&gt;endast för sitt enskilda bruk och&lt;br&gt;bara under förutsättning att pro-&lt;br&gt;grammet är utgivet och att förlagan&lt;br&gt;för kopieringen inte används i nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet eller offentlig verk-&lt;br&gt;samhet. Kopian får ej utnyttjas för&lt;br&gt;annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av offentliggjorda verk får enstaka&lt;br&gt;exemplar framställas för enskilt&lt;br&gt;bruk. Vad sålunda framtställts får&lt;br&gt;inte utnyttjas för annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller&lt;br&gt;inte byggnadsverk och datorprogram&lt;br&gt;och medför inte rätt att för eget&lt;br&gt;bruk låta någon annan framställa&lt;br&gt;bruksföremål eller skulpturer eller&lt;br&gt;genom konstnärligt förfarande efter-&lt;br&gt;bilda andra konstverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förvärvat rätt att&lt;br&gt;använda ett datorprogram får fram-&lt;br&gt;ställa sådana exemplar av program-&lt;br&gt;met och göra sådana ändringar i&lt;br&gt;programmet som är nödvändiga för&lt;br&gt;att han skall kunna använda pro-&lt;br&gt;grammet för dess avsedda ändamål.&lt;br&gt;Detta gäller även rättelse av fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt art använda ett&lt;br&gt;datorprogram får framställa säker-&lt;br&gt;hetsexemplar av programmet, om&lt;br&gt;detta är nödvändigt för den avsedda&lt;br&gt;användningen av programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplar som framställs med stöd&lt;br&gt;av första eller andra stycket får inte&lt;br&gt;utnyttjas för andra ändamål och får&lt;br&gt;inte heller användas när rätten att&lt;br&gt;utnyttja programmet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att använda ett&lt;br&gt;datorprogram får iaktta, undersöka&lt;br&gt;eller prova programmets funktion&lt;br&gt;för att fastställa de idéer och prin-&lt;br&gt;ciper som ligger bakom program-&lt;br&gt;mets olika detaljer. Detta gäller&lt;br&gt;under förutsättning att det sker vid&lt;br&gt;sådan laddning, visning på skärm,&lt;br&gt;köming, överföring eller lagring av&lt;br&gt;programmet som han har rätt att&lt;br&gt;utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker an-&lt;br&gt;vändarens rätt enligt andra och&lt;br&gt;fjärde styckena är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återgivning av ett datorprograms&lt;br&gt;kod eller översättning av kodens&lt;br&gt;form är tillåten om åtgärderna krävs&lt;br&gt;för att få den information som är&lt;br&gt;nödvändig för att uppnå samver-&lt;br&gt;kansförmåga mellan programmet&lt;br&gt;och ett annat program. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast under förutsättning att&lt;br&gt;följande villkor är uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) åtgärderna utförs av en person&lt;br&gt;som har rätt att använda program-&lt;br&gt;met eller for hans räkning av en&lt;br&gt;person som har fått rätt att utföra&lt;br&gt;åtgärderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den information som är nöd-&lt;br&gt;vändig för att uppnå samverkans-&lt;br&gt;förmåga har inte tidigare varit lätt&lt;br&gt;åtkomlig för de i punkt a angivna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personerna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) åtgärderna är begränsade till de&lt;br&gt;delar av originalprogrammet som är&lt;br&gt;nödvändiga för att uppnå den av-&lt;br&gt;sedda samverkansförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;innebär inte att informationen får:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) användas för andra ändamål än&lt;br&gt;att uppnå den avsedda samverkans-&lt;br&gt;förmågan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) överlämnas till andra personer,&lt;br&gt;utom när detta är nödvändigt för att&lt;br&gt;uppnå den avsedda samverkansför-&lt;br&gt;mågan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) användas för utveckling, till-&lt;br&gt;verkning eller marknadsföring av ett&lt;br&gt;datorprogram som i förhållande till&lt;br&gt;det skyddade programmet har en&lt;br&gt;väsentligen likartad uttrycksform,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) användas för andra åtgärder&lt;br&gt;som utgör intrång i upphovsrätten.&lt;br&gt;Avtalsvillkor som inskränker an-&lt;br&gt;vändarens rätt enligt denna paragraf&lt;br&gt;är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett litterärt eller musikaliskt&lt;br&gt;verk har utgivits, får exemplar, som&lt;br&gt;omfattas av utgivningen, spridas&lt;br&gt;vidare och visas offentligt. Exem-&lt;br&gt;plar av musikaliska verk får dock&lt;br&gt;inte utan upphovsmannens sam-&lt;br&gt;tycke tillhandahållas allmänheten&lt;br&gt;genom uthyrning eller annan därmed&lt;br&gt;jämförlig rättshandling. Detsamma&lt;br&gt;gäller exemplar av datorprogram i&lt;br&gt;maskinläsbar form. Sådana exem-&lt;br&gt;plar får inte heller utan upphovs-&lt;br&gt;mannens samtycke lånas ut till all-&lt;br&gt;mänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett litterärt eller musikaliskt&lt;br&gt;verk har utgivits, får exemplar, som&lt;br&gt;omfattas av utgivningen, spridas&lt;br&gt;vidare och visas offentligt. För&lt;br&gt;exemplar av datorprogram gäller i&lt;br&gt;fråga om sådan spridning i stället&lt;br&gt;att spridningen är tilläten sedan&lt;br&gt;exemplaret med upphovsmannens&lt;br&gt;samtycke har överlåtits inom Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet. Exemplar av musikaliska&lt;br&gt;verk och av datorprogram får dock&lt;br&gt;inte utan upphovsmannens samtycke&lt;br&gt;tillhandahållas allmänheten genom&lt;br&gt;uthyrning eller annan därmed jäm-&lt;br&gt;förlig rättshandling. Exemplar av&lt;br&gt;datorprogram i maskinläsbar form&lt;br&gt;får inte heller lånas ut till allmän-&lt;br&gt;heten utan sådant samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsrätt må, med den Upphovsrätt må, med den&lt;br&gt;begränsning som följer av vad i 3 § begränsning som följer av vad i 3 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1989:396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs, helt eller delvis överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av exemplar innefattar&lt;br&gt;icke överlåtelse av upphovsrätt. I&lt;br&gt;fråga om beställd porträttbild äger&lt;br&gt;upphovsmannen dock icke utöva sin&lt;br&gt;rätt utan tillstånd av beställaren&lt;br&gt;eller, efter dennes död, av hans&lt;br&gt;efterlevande make och arvingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande överlåtelse av upp-&lt;br&gt;hovsrätt i vissa särskilda avseenden&lt;br&gt;föreskrivs i 30-40 a §§. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser tillämpas dock endast i&lt;br&gt;den mån ej annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om rätt att utnyttja dator-&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelse av rätten att utnyttja&lt;br&gt;ett datorprogram innefattar rätt att&lt;br&gt;framställa sådana exemplar av pro-&lt;br&gt;grammet och göra sådana anpass-&lt;br&gt;ningar i exemplaren som behövs för&lt;br&gt;den medgivna användningen samt&lt;br&gt;att framställa reservexemplar och&lt;br&gt;exemplar som behövs från skydds-&lt;br&gt;synpunkt. Sådana exemplar får inte&lt;br&gt;utnyttjas för annat ändamål och får&lt;br&gt;inte heller användas när rätten att&lt;br&gt;utnyttja programmet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beträffande ett litterärt&lt;br&gt;eller konstnärligt verk vidtager&lt;br&gt;åtgärd, som innebär intrång i den&lt;br&gt;till verket jämlikt 1 och 2 kap.&lt;br&gt;knutna upphovsrätten eller som&lt;br&gt;strider mot föreskrift enligt 41 §&lt;br&gt;andra stycket eller mot 50 §, döms,&lt;br&gt;om det sker uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet, till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs, helt eller delvis överlåtas.&lt;br&gt;Överlåtelse av exemplar innefattar&lt;br&gt;icke överlåtelse av upphovsrätt. I&lt;br&gt;fråga om beställd porträttbild äger&lt;br&gt;upphovsmannen dock icke utöva sin&lt;br&gt;rätt utan tillstånd av beställaren&lt;br&gt;eller, efter dennes död, av hans&lt;br&gt;efterlevande make och arvingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande överlåtelse av upp-&lt;br&gt;hovsrätt i vissa särskilda avseenden&lt;br&gt;föreskrivs i 30-40 §§. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser tillämpas dock endast i&lt;br&gt;den mån ej annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram skapade i anställ-&lt;br&gt;ningsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsrätten till ett datorprogram,&lt;br&gt;som skapas av en arbetstagare som&lt;br&gt;ett led i hans arbetsuppgifter eller&lt;br&gt;efter instruktioner av arbetsgivaren,&lt;br&gt;övergår till arbetsgivaren, såvida&lt;br&gt;inte något annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beträffande ett litterärt&lt;br&gt;eller konstnärligt verk vidtar åt-&lt;br&gt;gärder, som innebär intrång i den&lt;br&gt;till verket enligt 1 och 2 kap. knut-&lt;br&gt;na upphovsrätten eller som strider&lt;br&gt;mot föreskrift enligt 41 § andra&lt;br&gt;stycket eller mot 50 §, döms, om&lt;br&gt;det sker uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet, till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för sitt enskilda bruk&lt;br&gt;kopierar ett datorprogram som är&lt;br&gt;utgivet eller varav exemplar har&lt;br&gt;överlåtits med upphovsmannens&lt;br&gt;samtycke, skall inte dömas till straff,&lt;br&gt;om förlagan för kopieringen inte&lt;br&gt;används i näringsverksamhet eller&lt;br&gt;offentlig verksamhet och han inte&lt;br&gt;utnyttjar framställda exemplar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma lag vare, om någon till&lt;br&gt;riket för spridning till allmänheten&lt;br&gt;inför exemplar av verk, där exem-&lt;br&gt;plaret framställts utom riket under&lt;br&gt;sådana omständigheter, att en dylik&lt;br&gt;framställning här i riket skulle hava&lt;br&gt;varit straffbar enligt vad i första&lt;br&gt;stycket sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;brott som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena döms till ansvar enligt 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datorprogrammet för annat ändamål&lt;br&gt;än sitt enskilda bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller&lt;br&gt;också, om någon till riket för sprid-&lt;br&gt;ning till allmänheten inför exemplar&lt;br&gt;av verk, där exemplaret framställts&lt;br&gt;utom riket under sådana omständig-&lt;br&gt;heter, att en sådan framställning här&lt;br&gt;i riket skulle ha varit straffbar enligt&lt;br&gt;vad som sägs i det stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;brott som avses i första och tredje&lt;br&gt;styckena döms till ansvar enligt 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i annat fall än som avses&lt;br&gt;i 53 § säljer, hyr ut eller för försälj-&lt;br&gt;ning, uthyrning eller annat förvärvs-&lt;br&gt;syfte innehar ett hjälpmedel som är&lt;br&gt;avsett endast för att underlätta&lt;br&gt;olovligt borttagande eller kringgå-&lt;br&gt;ende av en anordning som anbring-&lt;br&gt;ats för att skydda ett datorprogram&lt;br&gt;mot olovlig exemplatframställning,&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 23 § den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer och i övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas även på verk som har tillkommit före i kraftträdandet&lt;br&gt;utom såvitt gäller åtgärder som vidtagits eller rättigheter som förvärvats&lt;br&gt;dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Justitiedepartementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundberg,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Proposition om ändringar i de immaterialrättsliga&lt;br&gt;lagarna med anledning av EES-avtalet m.m.&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1 Inledning&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;I maj 1992 undertecknades mellan, å ena sidan, EFTA-ländema (dvs.&lt;br&gt;Finland, Island, Norge, Schweiz, Sverige, Österrike och Liechtenstein) och,&lt;br&gt;å andra sidan, Europeiska gemenskaperna (EG) och dess medlemsländer&lt;br&gt;ett avtal om ett närmare och fastare strukturerat samarbete i ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde, EES. Avtalet - EES-avtalet - skall enligt&lt;br&gt;planerna träda i kraft den 1 januari 1993, samtidigt som EG:s s.k. inre&lt;br&gt;marknad fullbordas. Avtalet innebär vissa förpliktelser för Sverige på&lt;br&gt;immaterialrättens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1992 lade Justitiedepartementet fram departementspromemorian&lt;br&gt;(Ds 1992:13) Ändringar i de immaterialrättsliga lagarna med anledning av&lt;br&gt;EES-avtalet m.m. I promemorian föreslogs att åtagandena i EES-avtalet&lt;br&gt;skall införlivas med svensk rätt genom ändringar i de immaterialrättsliga&lt;br&gt;lagarna. Dessutom föreslogs i promemorian vissa andra ändringar i&lt;br&gt;varumärkesrätten som inte följer av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende fogas&lt;br&gt;en sammanfattning av promemorian som bilaga 1 och en förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna som bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Justitiedepartementet dnr 92-1134).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissyttrande över departementspromemorian föreslog Statens&lt;br&gt;växtsortnämnd att vissa ytterligare ändringar, som inte följer av EES-&lt;br&gt;avtalet, skall göras i växtförädlarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämndens förslag har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av&lt;br&gt;Statens jordbruksverk, Patent- och registreringsverket, Näringsfrihetsom-&lt;br&gt;budsmannen, Statens utsädeskontroll, Sveriges Advokatsamfund, Lant-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brukarnas Riksförbund, Svenska Lantmännens Riksförbund, Sveriges Prop. 1992/93:48&lt;br&gt;Industriförbund, Hilleshög AB och Svalöf Weibull AB. Trädgårdsnäringens&lt;br&gt;Riksförbund har avstått från att avge yttrande. Remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgängliga i det lagstiftningsärendet (Justitiedepartementet dnr 92-2302).&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Lagrådet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 september 1992 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de förslag till ändringar i de immaterialrättsliga lagarna m. m. som&lt;br&gt;hade upprättats inom Justitiedepartementet. De till Lagrådet remitterade&lt;br&gt;förslagen fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har yttrat sig över förslagen. Yttrandet fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i huvudsak godtagit förslagen utom såvitt avser frågan om&lt;br&gt;konsumtion av rätten till varumärken och spridningsrätten till exemplar av&lt;br&gt;datorprogram. Vidare har Lagrådet framfört synpunkter på terminologin i&lt;br&gt;lagen om skydd för kretsmönster samt haft synpunkter på den närmare&lt;br&gt;utformningen av vissa av lagförslagen. Jag kommer i det följande att under&lt;br&gt;de berörda avsnitten närmare återkomma till Lagrådets förslag och&lt;br&gt;synpunkter. Som framgår av det följande ansluter jag mig i allt väsentligt&lt;br&gt;till vad Lagrådet har anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också gjort några redaktionella ändringar i de remitterade&lt;br&gt;lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;2 Bakgrund&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;2.1 Allmänt om EES-avtalets inverkan på den svenska&lt;br&gt;immaterialrätten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med EES-avtalet är bl.a. att varor, tjänster, personer och kapital&lt;br&gt;skall kunna röra sig fritt över gränserna inom det europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet. De delar av EG:s regelverk -Tacquis communautaire” -&lt;br&gt;som är relevanta för detta samarbete skall integreras i EFTA-ländemas&lt;br&gt;rättsordningar, så att enhetliga regler skall komma att gälla inom hela&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller immaterialrätten förbinder sig Sverige genom EES-avtalet&lt;br&gt;att på vissa områden anpassa sina författningsbestämmelser till vad som&lt;br&gt;gäller på motsvarande områden enligt EG-rätten. Enligt avtalet förbinder&lt;br&gt;sig sålunda Sverige bl.a. att respektera de rättigheter och skyldigheter om&lt;br&gt;varors och tjänsters fria rörlighet vilka lagts fast av EG-domstolen och att&lt;br&gt;anpassa sin lagstiftning till ett direktiv om harmonisering av skyddet för&lt;br&gt;kretsmönster i halvledarprodukter, ett om varumärken respektive ett om&lt;br&gt;datorprogram samt till tre beslut om utsträckning av skydd för kretsmönster&lt;br&gt;i halvledarprodukter. Enligt artikel 65.2 i EES-avtalet återfinns de&lt;br&gt;bestämmelser som berör skyddet för immateriella rättigheter i ett protokoll&lt;br&gt;om immateriell äganderätt (protokoll 28) och i en bilaga (bilaga XVII) om&lt;br&gt;immateriell äganderätt. Protokollet innehåller grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;medan bilagan innehåller hänvisningar till de direktiv och beslut till vilka&lt;br&gt;anpassning skall ske samt de ändringar av de berörda direktiven och&lt;br&gt;besluten som är nödvändiga för att anpassa dessa rättsakter till EES-&lt;br&gt;samarbetet. EES-avtalets bestämmelser i nu berörda delar fogas - med en&lt;br&gt;svensk översättning - som bilaga 5 och 6 till detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i protokollet åtar sig parterna att anpassa sin&lt;br&gt;lagstiftning på det immaterialrättsliga området så att den blir i överens-&lt;br&gt;stämmelse med EG:s principer om varors och tjänsters fria rörlighet och&lt;br&gt;i överensstämmelse med den skyddsnivå som gäller enligt gemenskaps-&lt;br&gt;rätten. Detta åtagande omfattar även reglerna om efterlevnad och verk-&lt;br&gt;ställighet av de immateriella ensamrätterna. EFTA-ländema har vidare&lt;br&gt;åtagit sig att på begäran och efter samråd anpassa sina lagstiftningar för att&lt;br&gt;de skall ha åtminstone den skyddsnivå som råder i EG vid EES-avtalets&lt;br&gt;tillkomst (artikel 1 i protokollet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av artiklarna om varors och tjänsters fria rörlighet i&lt;br&gt;Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen&lt;br&gt;(Romfördraget) gäller att de immateriella ensamrätterna inte kan användas&lt;br&gt;för att hindra rörlighet mellan EG-ländema av varor eller tjänster som&lt;br&gt;rättsenligt - dvs. med rättighetshavarens samtycke - har marknadsförts inom&lt;br&gt;EG. Detta innebär att s.k. parallellimport och återimport inte kan förhindras&lt;br&gt;inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördragets regler om fria varurörelser och dessa reglers inverkan på&lt;br&gt;de immateriella ensamrätternas funktion att kunna förhindra parallellimport&lt;br&gt;och återimport har lagts fast och utvecklats av EG-domstolen. Motsvarande&lt;br&gt;principer är enligt bestämmelserna i protokollet avsedda att gälla inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES. Bland protokollets bestämmelser finns därför en allmän bestämmelse Prop. 1992/93:48&lt;br&gt;om s.k. konsumtion av immaterialrättema (artikel 2.1 i protokollet). Med&lt;br&gt;konsumtion avses i princip att en ensamrätt att sälja (eller importera) en&lt;br&gt;produkt som omfattas av en immaterialrätt utsläcks efter den första&lt;br&gt;överlåtelsen av produkten. Den nyssnämnda bestämmelsen i protokollet&lt;br&gt;ålägger parterna att, inom vissa ramar med anknytning till EES, tillämpa&lt;br&gt;de konsumtionsprinciper som lagts fast i gemenskapsrätten. En särskild&lt;br&gt;övergångsbestämmelse (artikel 2.2) finns för patenträttens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s medlemsländer har utarbetat en konvention om ett gemenskaps-&lt;br&gt;patent (Community Patent Convention). Denna konvention har senare&lt;br&gt;ändrats i vissa delar genom ett avtal om gemenskapspatentet (Agreement&lt;br&gt;relating to Community Patents). Avsikten med avtalet om gemenskapspaten-&lt;br&gt;tet - som ännu inte har trätt i kraft - är att det skall skapas ett system i EG&lt;br&gt;där det är möjligt att genom en ansökan hos Europeiska patentverket få ett&lt;br&gt;patent som täcker hela EG. Som en följd av bestämmelserna i protokollet&lt;br&gt;(artikel 3.1) skall de avtalsslutande parterna ingå i förhandlingar med&lt;br&gt;varandra för att söka åstadkomma att EFTA-ländema ansluter sig till avtalet&lt;br&gt;om gemenskapspatentet inom tre år från det att det avtalet har trätt i kraft.&lt;br&gt;De specifika villkoren för EFTA-ländemas deltagande i systemet för&lt;br&gt;gemenskapspatentet skall vara föremål för särskilda förhandlingar (artikel&lt;br&gt;3.2). Vidare åtar sig EFTA-statema - med vissa undantag - att i vad avser&lt;br&gt;materiell patenträtt uppfylla föreskrifterna i den Europeiska patentkonven-&lt;br&gt;tionen i och med att EES-avtalet träder i kraft (artikel 3.4 - 6). De&lt;br&gt;undantag från detta som har överenskommits inverkar på konsumtions-&lt;br&gt;principens tillämpning för vissa varor under en övergångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4 i protokollet har parterna en fortsatt möjlighet att&lt;br&gt;föreskriva att skydd för kretsmönster i halvledarprodukter skall gälla även&lt;br&gt;i förhållande till andra länder än de som ingår i EES. Det förutsätts dock&lt;br&gt;att utsträckning av skyddet till sådana andra länder i möjligaste mån&lt;br&gt;samordnas med de övriga länder som ingår i EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5 i protokollet skall parterna ansluta sig till vissa inter-&lt;br&gt;nationella konventioner. Detta åtagande innehåller - med ett undantag -&lt;br&gt;inte sådana förpliktelser att de kräver lagstiftning i Sverige. Undantaget&lt;br&gt;avser åtagandet att senast den 1 januari 1995 ansluta sig till Protokollet den&lt;br&gt;27 juni 1989 till Madridöverenskommelsen angående internationell&lt;br&gt;registrering av varumärken. Detta åtagande kräver ändringar i bl.a.&lt;br&gt;varumärkeslagen (1960:644). Den frågan kommer att tas upp senare i annan&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet innehåller vidare en överenskommelse mellan de avtals-&lt;br&gt;slutande parterna om att EES-avtalets regler om immaterialrätt skall&lt;br&gt;förbättras i belysning av de resultat som kan komma att uppnås i de s.k.&lt;br&gt;TRIPS-förhandlingama (trade related intellectual property rights) inom det&lt;br&gt;allmänna tull- och handelsavtalet, GATT. I protokollet finns också&lt;br&gt;bestämmelser om inbördes information och samråd på immaterialrättens&lt;br&gt;område och en förklaring att parterna är beredda att diskutera EFTA-&lt;br&gt;ländemas medverkan i andra EG-system för industriella rättigheter än det&lt;br&gt;som avses med avtalet om gemenskapspatentet (artiklarna 6,7 och 8 i&lt;br&gt;protokollet). Dessa avtalsbestämmelser kräver inte lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ytterligare följd av EES-avtalet skall Sverige på vissa immaterial- Prop. 1992/93:48&lt;br&gt;rättsliga områden anpassa sina författningsbestämmelser till vad som gäller&lt;br&gt;på motsvarande områden i EG enligt bl.a. tre direktiv om harmonisering&lt;br&gt;av EG ländernas lagstiftning inom vissa områden. De närmare åtagandena&lt;br&gt;i denna del framgår av den tidigare nämnda bilagan (bilaga XVII) till&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På området för skydd för kretsmönster i halvledarprodukter gäller sålunda&lt;br&gt;att Sverige skall uppfylla bestämmelserna i Rådets direktiv av den 16&lt;br&gt;december 1986 om rättsligt skydd för halvledarprodukters topografi.&lt;br&gt;Dessutom skall regelverket i Sverige anpassas till bestämmelserna i två&lt;br&gt;rådsbeslut av den 9 oktober 1990 om utsträckning av skyddet till personer&lt;br&gt;i vissa länder eller territorier samt till ett beslut från EG-kommissionen av&lt;br&gt;den 26 oktober 1990 om till vilka länders bolag eller andra juridiska&lt;br&gt;personer skyddet skall utsträckas. De ändringar som erfordras i direktivet&lt;br&gt;för ändamålet med EES finns - som redan framhållits - förtecknade i bilaga&lt;br&gt;XVII.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På varumärkesrättens område innebär EES-avtalet att Sverige skall&lt;br&gt;anpassa de varumärkesrättsliga bestämmelserna till Rådets första direktiv&lt;br&gt;av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varu-&lt;br&gt;märkeslagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram&lt;br&gt;kräver vissa ändringar i upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna direktiven och besluten fogas som bilaga 7 - 12 till detta&lt;br&gt;ärende. En svensk inofficiell översättning av direktiven och besluten fogas&lt;br&gt;parallellt vid den engelska texten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.2 Vissa särskilda ändringsförslag på varumärkesrättens&lt;br&gt;område&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket (PRV) har föreslagit att vissa smärre&lt;br&gt;ändringar i varumärkeslagen bör göras i samband med att anpassningen till&lt;br&gt;EG:s direktiv om varumärken görs. PRV:s förslag avser ändringar i&lt;br&gt;reglema om registreringsansökans innehåll och i reglerna om ansökan om&lt;br&gt;förnyelse av en varumärkesregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.3 &amp;nbsp;Vissa särskilda ändringsförslag på växtförädlarrättens&lt;br&gt;område&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämnden har föreslagit att ytterligare ett antal växtsläkten och en&lt;br&gt;växtart skall tas upp i bilagan till växtförädlarrättslagen (1971:392), att&lt;br&gt;lagen generellt skall tillämpas på hybrider mellan de växtsläkten eller&lt;br&gt;växtarter som anges i bilagan och att bestämmelserna om besvärsavgift i&lt;br&gt;lagen skall utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;3 Införlivande av åtagandena i EES-avtalet med Prop. 1992/93:48&lt;br&gt;svensk rätt m. m.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Åtagandena i EES-avtalet i vad de avser immaterial-&lt;br&gt;rätten införlivas med svensk rätt dels genom att en ny lag om skydd&lt;br&gt;för kretsmönster i halvledarprodukter införs, dels genom att ändringar&lt;br&gt;görs i patent-, mönsterskydds-, växtförädlarrätts-, varumärkes- och i&lt;br&gt;upphovsrättslagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av Patent- och registreringsverkets förslag om ändringar i&lt;br&gt;varumärkeslagen och Växtsortnämndens förslag om ändringar i&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Innebörden av promemorians förslag överens-&lt;br&gt;stämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats&lt;br&gt;utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att uppfylla åtagandena i EES-avtalet bör&lt;br&gt;svensk rätt nu anpassas till de regler om konsumtion av immateriella&lt;br&gt;rättigheter som gäller enligt gemenskapsrätten och till innehållet i de&lt;br&gt;immaterialrättsliga direktiv och beslut som anges i EES-avtalet. Syftet med&lt;br&gt;denna anpassning är att tillse att immaterialrätten inte kommer att utgöra&lt;br&gt;grund för hinder av det fria utbytet av varor och tjänster inom det&lt;br&gt;europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vidare innebär anpassningen en&lt;br&gt;harmonisering av innehållet i de svenska immaterialrättsliga lagarna till vad&lt;br&gt;som gäller enligt motsvarande författningar i EG:s medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande, under olika avsnitt, att närmare behandla de&lt;br&gt;författningsändringar som erfordras för att uppfylla EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalets allmänna bestämmelse om konsumtion av de immateriella&lt;br&gt;rättigheterna och de lagändringar som krävs för att efterkomma den&lt;br&gt;bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i avtalet om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter&lt;br&gt;och anpassningen till direktivet om rättsligt skydd för halvledarprodukters&lt;br&gt;topografi behandlar jag i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De författningsförslag som erfordras för att anpassa den svenska&lt;br&gt;varumärkesrätten till EG-direktivet om varumärken behandlas i avsnitt 6.&lt;br&gt;I anslutning till detta föreslås att vissa ändringar i varumärkeslagen som&lt;br&gt;initierats av PRV skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7 föreslår jag de ändringar i upphovsrättslagen som behövs för&lt;br&gt;att anpassa den till direktivet om rättsligt skydd för datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen behandlar jag i avsnitt 8 de ändringar i växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;som föreslagits av Växtsortnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;4 Konsumtion av immateriella rättigheter&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;4.1 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De olika immaterialrättsliga ensamrätterna är i princip nationellt be-&lt;br&gt;gränsade. Utgångspunkten är således att varje land inom sitt område&lt;br&gt;självständigt - men med beaktande av de internationella konventioner som&lt;br&gt;landet kan ha anslutit sig till - bestämmer bl.a. vilka objekt som kan bli&lt;br&gt;föremål för immaterialrättsligt skydd, vilka rättssubjekt som kan förvärva&lt;br&gt;sådana rättigheter samt rättigheternas omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En immaterialrätt ger vanligtvis rättighetshavaren en ensamrätt såväl att&lt;br&gt;sälja som att importera sådana produkter som omfattas av rättigheten i&lt;br&gt;fråga. I Sverige - liksom i andra nationella rättssystem - gäller, som&lt;br&gt;huvudregel, att ensamrätten bara omfattar den första överlåtelsen. Därefter&lt;br&gt;anses ensamrätten konsumerad (uttömd). Inom upphovsrätten gäller dock&lt;br&gt;särskilda regler beträffande bl.a. uthyrning. En viktig förutsättning för att&lt;br&gt;ensamrätten skall anses vara konsumerad är att den immaterialrättsligt&lt;br&gt;skyddade produkten förts ut på marknaden av rättighetshavaren eller med&lt;br&gt;dennes samtycke. Vanligen sker sådan marknadsföring genom att&lt;br&gt;rättighetshavaren säljer produkten. Ett annat vanligt sätt genom vilket&lt;br&gt;produkten med rättighetshavarens samtycke kan föras ut på marknaden är&lt;br&gt;att rättighetshavaren ger någon annan tillstånd (licens) att producera&lt;br&gt;och/eller försälja den skyddade produkten. Sedan de skyddade produkterna&lt;br&gt;med rättighetshavarens samtycke har förts ut på marknaden kan de i princip&lt;br&gt;utnyttjas och säljas vidare utan hinder av en immateriell ensamrätt. En följd&lt;br&gt;av immaterialrättemas territoriella begränsning kan vara att ensamrätten&lt;br&gt;bara anses konsumerad för det land där den konsumtionsgrundande&lt;br&gt;överlåtelsen (dvs. den frivilliga överlåtelsen) ägt rum. Detta brukar&lt;br&gt;betecknas som nationell konsumtion. För det fall det anses att en konsum-&lt;br&gt;tionsgrundande överlåtelse ägt rum om produkten förts ut på marknaden&lt;br&gt;inom ett område bestående av flera länder eller inom en viss region av&lt;br&gt;länder brukar man tala om regional konsumtion. För vissa immaterialrätter&lt;br&gt;har emellertid i de nationella lagstiftningarna sedan relativt länge tillämpats&lt;br&gt;en princip som skulle kunna sägas innebära en global konsumtion. Detta&lt;br&gt;betyder att ensamrätten anses ha konsumerats när produkten har förts ut på&lt;br&gt;marknaden, oavsett i vilket land som det har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den praktiska betydelsen av principen om konsumtion ligger i att en&lt;br&gt;tillämpning av principen om nationell konsumtion - eller av en princip om&lt;br&gt;en regional konsumtion - ger rättighetshavaren stora möjligheter att motsätta&lt;br&gt;sig att produkter som med hans samtycke förts ut på marknaden utanför det&lt;br&gt;territorium där rättighetshavaren har skydd parallellimporteras eller&lt;br&gt;återimporteras (s.k. reimport) till det territorium där rättighetshavaren har&lt;br&gt;skydd. Rättighetshavaren får därmed stora möjligheter att separera olika&lt;br&gt;nationella marknader från varandra och han kan exempelvis åstadkomma&lt;br&gt;&amp;quot;prisdifferentiering&amp;quot; mellan olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige gäller att principen om nationell konsumtion tillämpas inom&lt;br&gt;patent-, mönster- och växtförädlarrätten. Principen om global konsumtion&lt;br&gt;tillämpas för övriga immateriella ensamrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § patentlagen (1967:837) följer att en genom patent förvärvad&lt;br&gt;ensamrätt inte konsumeras genom att produkten bringas i omsättning i&lt;br&gt;utlandet (jfr prop. 1977/78:1 Del A s. 201 och s. 329 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många andra länder har också nationell konsumtion på patenträttens&lt;br&gt;område. Till följd härav anses det möjligt för ett företag eller för flera&lt;br&gt;företag inom samma koncern som har patent på samma uppfinning i flera&lt;br&gt;länder (s.k. parallella patent) att med stöd av patenträtten hindra att&lt;br&gt;produkter som tillverkats enligt patentet i ett av länderna och som satts i&lt;br&gt;omsättning där, importeras av utomstående företag till annat land där&lt;br&gt;patentskyddet gäller. Det blir alltså möjligt att på patenträttslig grund stoppa&lt;br&gt;parallellimport. Men den nationella konsumtionen innebär också att en vara&lt;br&gt;som omfattas av ensamrätten i det land där den tillverkats och som&lt;br&gt;exporterats därifrån till ett annat land inte kan återimporteras till producent-&lt;br&gt;landet utan rättighetshavarens medgivande. Reglerna om nationell konsum-&lt;br&gt;tion ger alltså rättighetshavaren en möjlighet att hindra återimport till&lt;br&gt;tillverkningslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av en mönsterrätt kan på motsvarande sätt som gäller&lt;br&gt;enligt patenträtten hindra import till Sverige av produkter som i utlandet har&lt;br&gt;förts ut på marknaden av honom själv eller med hans samtycke. Detta följer&lt;br&gt;av 5 § mönsterskyddslagen (1970:485). Se även förarbetena (prop.&lt;br&gt;1969:168 s. 102 ff.) till den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för växtförädlarrätten gäller enligt 4 § växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;(1971:392) principen om s.k. nationell konsumtion av växtmaterial (jfr&lt;br&gt;prop. 1971:40 s. 76 ff. och s. 102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de övriga immateriella ensamrätterna - varumärkesrätten, skyddet för&lt;br&gt;kretsmönster i halvledarprodukter och upphovsrätten - tillämpas i Sverige,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, principen om global konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varumärkeslagen (1960:644) finns ingen uttrycklig bestämmelse om&lt;br&gt;konsumtion. I praxis (se NJA 1967 s. 458) har emellertid lagts fast att&lt;br&gt;parallellimport normalt inte kan stoppas på varumärkesrättslig grund även&lt;br&gt;om den skyddade produkten släppts ut på marknaden utomlands. En&lt;br&gt;praktisk konsekvens av detta är att det förekommer att svenska återförsälja-&lt;br&gt;re, importerar märkesvaror direkt från utländska grossister vid sidan av den&lt;br&gt;svenske ensamförsäljaren. De fördelar från konkurrenssynpunkt som detta&lt;br&gt;innebär har ansetts vara så betydelsefulla att det uppväger det drag av att&lt;br&gt;man snyltar på den goodwill som någon annan byggt upp (jfr Bemitz,&lt;br&gt;Internationell marknadsrätt, andra uppl., s. 175).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarpro-&lt;br&gt;dukter gäller att exemplar av ett kretsmönster eller produkter vari&lt;br&gt;kretsmönster ingår får spridas vidare när de med samtycke av den som&lt;br&gt;innehar rätten till kretsmönstret har spritts till allmänheten. Bestämmelsen&lt;br&gt;ställer inte upp något krav på att den första spridningsåtgärden skall ha&lt;br&gt;skett i Sverige. Exemplar som med kretsmönsterskaparens samtycke har&lt;br&gt;spritts till allmänheten i ett annat land får alltså enligt bestämmelsen spridas&lt;br&gt;vidare även i Sverige (prop. 1986/87:49 s. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom upphovsrätten gäller beträffande spridningsrätten till exemplar av&lt;br&gt;litterära och muskaliska verk enligt 23 § upphovsrättslagen (1960:729) att&lt;br&gt;rätten med vissa undantag är konsumerad när verket har utgivits och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exemplaren omfattas av utgivningen. Samma regel gäller för konstverk&lt;br&gt;enligt 25 § upphovsrättslagen; beträffande exemplar av sådana gäller&lt;br&gt;emellertid dessutom att spridningsrätten är konsumerad när upphovsmannen&lt;br&gt;överlåtit exemplaren. Det är således inte möjligt att med stöd av upphovs-&lt;br&gt;rätten ingripa mot import till ett land av alster som med upphovsmannens&lt;br&gt;samtycke förts ut på marknaden i ett annat land. För filmverk saknas dock&lt;br&gt;konsumtionsregler.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.2 Ändrade principer om konsumtion av patenträtten,&lt;br&gt;mönsterskyddsrätten och växtförädlarrätten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I patentlagen, mönsterskyddslagen och växtförädlar-&lt;br&gt;rättslagen förs in bestämmelser som innebär att den genom patent,&lt;br&gt;mönsterskydd eller växtförädlarrätt förvärvade ensamrätten skall anses&lt;br&gt;vara konsumerad, om den skyddade produkten förts ut på marknaden&lt;br&gt;inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-konsumtion).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Patentlagen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär att, med de undantag&lt;br&gt;som anges nedan, ingen får utan patenthavarens samtycke utnyttja upp-&lt;br&gt;finningen genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) tillverka, utbjuda, bringa i omsättning eller använda patentskyddat&lt;br&gt;alster eller införa eller inneha sådant alster för ändamål som nu sagts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) använda patentskyddat förfarande eller, om han vet eller det med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte får användas&lt;br&gt;utan patenthavarens samtycke, utbjuda det för användning här i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) utbjuda, bringa i omsättning eller använda alster som tillverkats enligt&lt;br&gt;patentskyddat förfarande eller införa eller inneha alstret för ändamål som&lt;br&gt;nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ensamrätten innebär även att ingen får utan patenthavarens samtycke&lt;br&gt;utnyttja uppfinningen genom att erbjuda eller tillhandahålla någon som inte&lt;br&gt;är berättigad att utnyttja uppfinningen sådant medel för att utöva den här&lt;br&gt;i Sverige som hänför sig till något väsentligt i uppfinningen, om den som&lt;br&gt;erbjuder eller tillhandahåller medlet vet eller det med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna är uppenbart att medlet är lämpat och avsett att användas vid ut-&lt;br&gt;övande av uppfinningen. Är medlet en vara som allmänt förekommer i&lt;br&gt;handeln, gäller vad nu sagts dock endast om den som erbjuder eller till-&lt;br&gt;handahåller medlet försöker påverka mottagaren till en sådan handling som&lt;br&gt;avses i första stycket. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta stycke&lt;br&gt;skall den som utnyttjar uppfinningen på det sätt som sägs i tredje stycket&lt;br&gt;1, 3 eller 4 inte anses såsom berättigad att utnyttja uppfinningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ensamrätten undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) utnyttjande som inte sker yrkesmässigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) utnyttjande av patentskyddat alster som bringats i omsättning inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av patenthavaren eller med&lt;br&gt;dennes samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) utnyttjande av uppfinning för experiment som avser själva uppfin-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) beredning på apotek av läkemedel enligt läkares förskrivning i enskilt&lt;br&gt;fall eller åtgärder med sålunda berett läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterskyddslagen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Mönsterrätt innebär, med de undantag som anges nedan, att ingen får&lt;br&gt;utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrätten (mönsterha-&lt;br&gt;varen) utnyttja mönstret yrkesmässigt genom att tillverka, införa till&lt;br&gt;Sverige, bjuda ut, saluhålla, överlåta eller hyra ut vara, vars utseende inte&lt;br&gt;väsentligen skiljer sig från mönstret eller som i sig har upptagit något som&lt;br&gt;inte väsentligen skiljer sig från detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätten omfattar endast de varor för vilka mönstret registrerats och&lt;br&gt;därmed likartade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätten omfattar inte utnyttjande av en vara, om den har bringats&lt;br&gt;i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av mönster-&lt;br&gt;havaren eller med dennes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrättslagen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Växtförädlarrätt innebär, med de undantag som anges nedan, att&lt;br&gt;ingen får utan samtycke av innehavaren av växtförädlarrätten&lt;br&gt;(sortinnehavaren) utnyttja växtsorten yrkesmässigt genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställa eller till Sverige föra in växtmaterial av sorten i syfte att&lt;br&gt;materialet skall bjudas ut till försäljning för förökningsändamål eller på&lt;br&gt;annat sätt tillhandahållas för sådant ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bjuda ut till försäljning eller på annat sätt tillhandahålla växtmaterial&lt;br&gt;av sorten för förökningsändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i de fall, då upprepad användning av växtmaterial av sorten är&lt;br&gt;nödvändig för framställning av växtmaterial av annan sort, använda&lt;br&gt;växtmaterial av sorten för sådan framställning och i syfte att det framställda&lt;br&gt;materialet skall bjudas ut till försäljning för förökningsändamål eller på&lt;br&gt;annat sätt tillhandahållas för sådant ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om prydnadsväxter innebär växtförädlarrätten därjämte att ingen&lt;br&gt;får utan sortinnehavarens samtycke använda plantor eller delar av plantor&lt;br&gt;som förökningsmaterial för yrkesmässig framställning av snittblommor eller&lt;br&gt;annat material för prydnadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätten omfattar inte utnyttjande av det material av en&lt;br&gt;växtsort, som har bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet av sortinnehavaren eller med dennes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med mitt förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 50 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har ifrågasatt om de nu&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i de berörda immaterialrättsliga lagarna erfordras&lt;br&gt;eftersom regler om fria varurörelser, vilka förhindrar en tillämpning av&lt;br&gt;principen om nationell konsumtion av de immateriella ensamrätterna, finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i EES-avtalet och dessa regler föreslås bli svensk lag genom införlivandet&lt;br&gt;av EES-avtalet med svensk rätt. Majoriteten av de remissinstanser som&lt;br&gt;yttrat sig har emellertid accepterat eller funnit att behov föreligger av att&lt;br&gt;övergången från nationell konsumtion av vissa ensamrätter till en EES-vid&lt;br&gt;konsumtion uttrycks i de berörda immaterialrättsliga lagarna. De remissin-&lt;br&gt;stanser som har ifrågasatt behovet av särskilda konsumtionsregler, men&lt;br&gt;även några av de remissinstanser som har funnit att behov av att lagstifta&lt;br&gt;i frågan om övergång från nationell konsumtion till EES-konsumtion, har&lt;br&gt;påpekat att den nya principen om en EES-vid konsumtion ytterst följer av&lt;br&gt;rättspraxis som lagts fast av EG-domstolen. Även om sådana principer fått&lt;br&gt;en viss fasthet kan det knappast liknas vid lagregler utan kan komma att&lt;br&gt;ändras. En regel som medger att hänsyn får och kan tas till gemenskaps-&lt;br&gt;rättens framtida rättsutveckling på detta område bör därför tas in i&lt;br&gt;konsumtionsbestämmelsema. Vad slutligen gäller den närmare utformningen&lt;br&gt;av de regler som är avsedda att uttrycka principen om EES-vid konsumtion&lt;br&gt;har några remissinstanser föreslagit att konsumtionsreglema utformas så att&lt;br&gt;de dels betonar ett absolut områdesskydd i förhållande till länder som inte&lt;br&gt;ingår i EES, dels ändras så att rättighetshavaren, i vad gäller import från&lt;br&gt;länderna i EES, inte längre kan hävda ett absolut områdesskydd. Vad&lt;br&gt;remissinstanserna närmare har anfört i de olika delfrågorna framgår i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Inom EG har den tillämpning av de nationella&lt;br&gt;immateriella ensamrätterna som innebär nationell konsumtion ifrågasatts och&lt;br&gt;ansetts stå i konflikt med bestämmelserna om fria varurörelser i artiklarna&lt;br&gt;30 och 36 i Romfördraget. Frågan har i hög grad sysselsatt EG-domstolen&lt;br&gt;och domstolen har i en serie avgöranden slagit fast att det utgör en&lt;br&gt;förbjuden handelsbegränsning att med stöd av de immateriella ensamrätterna&lt;br&gt;söka hindra parallellimport inom EG. Har ensamrätten konsumerats i ett&lt;br&gt;EG-land genom att en immaterialrättsligt skyddad produkt av rättig-&lt;br&gt;hetshavaren eller med hans samtycke släppts ut på marknaden i det landet,&lt;br&gt;anses det alltså vara stridande mot Romfördragets bestämmelser om fria&lt;br&gt;varurörelser att med stöd av nationell immaterialrättslagstiftning hindra&lt;br&gt;tredje man att exportera produkter till ett annat EG-land, där rättig-&lt;br&gt;hetshavaren eller ett honom närstående företag innehar en motsvarande&lt;br&gt;ensamrätt. På samma sätt kan en rättighetshavare inte heller hindra att&lt;br&gt;produkten, sedan den exporterats, återimporteras (reimporteras) till det EG-&lt;br&gt;land varifrån den kommer. Vad nu sagts anses gälla för alla immateriella&lt;br&gt;ensamrätter. Inom EG gäller med andra ord regional konsumtion - en EG-&lt;br&gt;vid konsumtion - av de immateriella ensamrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall särskilt framhållas att en förutsättning för att ensamrätterna skall&lt;br&gt;konsumeras är att de immaterialrättsligt skyddade produkterna har förts ut&lt;br&gt;på marknaden med rättighetshavarens tillstånd. De skall ha bringats i&lt;br&gt;omsättning till följd av kommersiella överväganden. Den begränsningen&lt;br&gt;gäller alltjämt att om produkten har förts ut på marknaden av någon som&lt;br&gt;gör intrång i den immateriella ensamrätten, kan rättighetshavaren alltid&lt;br&gt;ingripa för att hindra import även till ett annat EG-land. Inte heller anses&lt;br&gt;ensamrätten konsumerad om den skyddade varan har sålts som en följd av&lt;br&gt;meddelad tvångslicens eller om den av någon som inte har tillstånd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättighetshavaren har sålts i ett land där varan saknar skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också framhållas att EG:s princip om konsumtion av de&lt;br&gt;immateriella ensamrätterna, i den mån den följer av Romfördragets&lt;br&gt;bestämmelser om fria varurörelser, är begränsad till sådana situationer som&lt;br&gt;faller under gemenskapsrätten, dvs. till sådana situationer där den skyddade&lt;br&gt;produkten har förts ut på marknaden i en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varan, å andra sidan, har förts ut på marknaden utanför EG och&lt;br&gt;sedan importerats till ett land i EG av tredje man är EG-rättens princip&lt;br&gt;om konsumtion, under förutsättning att den grundar sig på Romfördragets&lt;br&gt;regler om fria varurörelser, inte tillämplig eftersom EG-domstolen enbart&lt;br&gt;grundar sina avgöranden i dessa frågor på artiklarna 30 och 36 i Rom-&lt;br&gt;fördraget. Dessa bestämmelser är begränsade till sådana import- eller&lt;br&gt;exportrestriktioner som berör handeln mellan EG:s medlemsstater och inte&lt;br&gt;handeln mellan EG och ett tredje land. Det är därför inte i strid mot&lt;br&gt;gemenskapsrätten att förhindra parallellimport till EG från ett tredje land&lt;br&gt;med stöd av den nationella immaterialrättsliga lagstiftningen. Detta&lt;br&gt;förutsätter naturligtvis att det med stöd av den nationella lagen är möjligt&lt;br&gt;att förhindra parallellimport, dvs. att global konsumtion inte tillämpas enligt&lt;br&gt;den nationella lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av EES-avtalet skall - som redan nämnts i avsnitt 4.1 -&lt;br&gt;Romfördragets regler om fria varurörelser gälla inom hela EES-området.&lt;br&gt;Det innebär att dessa reglers inverkan på de immateriella rättigheternas&lt;br&gt;funktion att kunna förhindra parallellimport och återimport och EG-&lt;br&gt;domstolens praxis som har utbildats i anslutning till detta skall gälla också&lt;br&gt;för EFTA-ländema. I EES-avtalets grundläggande bestämmelser om im-&lt;br&gt;materialrätt (artikel 2 i protokollet) har föreskrivits att, i den utsträckning&lt;br&gt;som konsumtion är behandlad inom EG, avtalsparterna skall sörja för att&lt;br&gt;principen om konsumtion av immateriella rättigheter tillämpas enligt vad&lt;br&gt;som gäller enligt gemenskapsrätten. Bestämmelsen skall förstås i enlighet&lt;br&gt;med den rättspraxis som, vid tiden för avtalets undertecknande, har lagts&lt;br&gt;fast av EG-domstolen. Bestämmelsen är inte avsedd att hindra att den&lt;br&gt;framtida utvecklingen av rättspraxis beaktas vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av åtagandet i EES-avtalet att anpassa de nationella lagarna&lt;br&gt;till de principer som råder inom EG för konsumtion av immateriella&lt;br&gt;rättigheter måste Sverige i vad avser handeln mellan EES-statema överge&lt;br&gt;principen om nationell konsumtion av patent-, mönster- och växtföräd-&lt;br&gt;larrätt. Den princip om nationell konsumtion som råder för dessa ensam-&lt;br&gt;rätter måste alltså sträckas ut till en princip om en regional EES-konsum-&lt;br&gt;tion. Avsikten med denna anpassning är att förbud mot parallellimport och&lt;br&gt;återimport skall förhindras inom EES på motsvarande sätt som gäller inom&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första fråga som därvid kommer upp och som har tagits upp av några&lt;br&gt;remissinstanser - Läkemedelsindustriföreningen, Svenska Industriens&lt;br&gt;Patentingenjörers Förening (SIPF), Sveriges Industriförbund och Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel - är om det krävs särskilda regler i de im-&lt;br&gt;materialrättsliga lagarna för att anpassa svensk rätt till åtagandena i EES-&lt;br&gt;avtalet i nu berört hänseende. Dessa remissinstanser har ifrågasatt om det,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot bakgrund av att principen om regional EES-konsumtion vilar på&lt;br&gt;reglerna om fria varurörelser i artiklarna 30 och 36 i Romfördraget vilka&lt;br&gt;överförts till EES-avtalet, genom artiklarna 11 och 13 i det avtalet, och då&lt;br&gt;dessa sistnämnda artiklar föreslås skall gälla som svensk lag, är erforderligt&lt;br&gt;med särskilda lagregler om en regional EES-konsumtion. Redan som en&lt;br&gt;följd av införlivandet av EES-avtalets huvudbestämmelser med svensk rätt,&lt;br&gt;vilket är avsett att ske genom en lag om ett europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde (den s.k. EES-lagen), kommer svenska domstolar att bli&lt;br&gt;förhindrade att tillämpa svenska regler på ett sätt som står i strid mot EG-&lt;br&gt;domstolens praxis om fria varurörelser. Enligt dessa remissinstansers&lt;br&gt;mening kan de nu föreslagna ändringarna i patent-, mönsterskydds- och&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen dessutom komma att låsa rättsläget i Sverige på detta&lt;br&gt;rättsområde och omöjliggöra ett hänsynstagande till den framtida rätts-&lt;br&gt;utvecklingen i EG i vad avser konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är riktigt som Läkemedelsindustriföreningen m.fl. påpekat att det är&lt;br&gt;avsikten att EES-avtalets bestämmelser om fria varurörelser skall gälla som&lt;br&gt;svensk lag här i landet. Jag förordar ändå att det i svensk rätt tas in&lt;br&gt;bestämmelser som klart ger uttryck för att det i varutbytet mellan EES-&lt;br&gt;ländema inte går att upprätthålla en princip om nationell konsumtion av de&lt;br&gt;nu berörda ensamrätterna. Denna uppfattning har lämnats utan erinran av&lt;br&gt;flertalet remissinstanser. Ett par remissinstanser - Juridiska fakultetsnämn-&lt;br&gt;den vid Stockholms universitet, Svenska Föreningen för Industriellt&lt;br&gt;Rättsskydd (SFIR) och Svenska AlPPI-gruppen - har dessutom menat att det&lt;br&gt;svenska behovet av att lagstifta om övergången från nationell konsumtion&lt;br&gt;till EES-konsumtion är ovedersägligt. Enligt min mening finns det dessutom&lt;br&gt;anledning att på detta område ha uttryckliga regler som visar den grund-&lt;br&gt;läggande principen att innehavaren av en immaterialrätt inte kan motsätta&lt;br&gt;sig import och senare utnyttjanden av produkter som innehavaren själv eller&lt;br&gt;någon med hans tillstånd fört ut på marknaden i en EES-stat. Vad gäller&lt;br&gt;uppfattningen att promemorians utformning av lagförslagen innebär en i&lt;br&gt;princip ovillkorlig regel om regional konsumtion som inte ger utrymme för&lt;br&gt;en anpassning till den framtida utvecklingen på detta område - och främst&lt;br&gt;då EG-domstolens praxis - vill jag framhålla att lagförslagen inte ger&lt;br&gt;uttryck för annat än att principen om nationell konsumtion av en immateri-&lt;br&gt;ell ensamrätt inte kan upprätthållas om förutsättningar föreligger för att&lt;br&gt;anse att en konsumtionsgrundande överlåtelse ägt rum. Det betyder att den&lt;br&gt;utformning som lagförslagen fått inte hindrar domstolarna från att i varje&lt;br&gt;enskilt fall bedöma t.ex. frågan om produkten kan anses ha bringats i&lt;br&gt;omsättning och/eller om detta skett med rättighetshavarens samtycke. Inte&lt;br&gt;heller hindrar förslagens utformning att hänsyn i detta avseende tas till den&lt;br&gt;framtida praxis som kan utbildas och som skall beaktas inom ramen för&lt;br&gt;EES. I den mån utvecklingen och rättsbildningen skulle slå in på en väg&lt;br&gt;som innebär ett övergivande av själva principen om regional EES-&lt;br&gt;konsumtion (EG-konsumtion) - vilket framstår som föga troligt mot&lt;br&gt;bakgrund av att principen om EG-vid konsumtion läggs fast i alla de EG-&lt;br&gt;rättsakter och förslag till EG-rättsakter där frågan är aktuell - får&lt;br&gt;naturligtvis svensk lagstiftning också ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet m.fl. har - som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redan sagts - menat att åtagandena i EES-avtalet förvisso kräver ändringar&lt;br&gt;i svensk lagstiftning men anfört att reglerna bör utformas på ett annat sätt&lt;br&gt;än som har föreslagits i promemorian. Dessa remissinstanser har tagit sin&lt;br&gt;utgångspunkt i gällande lydelse av 3 § tredje stycket 2) patentlagen och&lt;br&gt;menat att den inte är särskilt väl formulerad. De har ifrågasatt om&lt;br&gt;&amp;quot;utnyttjande&amp;quot; av patentskyddat alster är en adekvat beskrivning av vad&lt;br&gt;konsumtionen avser, nämligen att alster som lovligen bringats på markna-&lt;br&gt;den i Sverige därefter får spridas vidare utan hinder av patenträtten.&lt;br&gt;Begreppet &amp;quot;utnyttjande&amp;quot; i 3 § första stycket patentlagen är nämligen inte&lt;br&gt;samma sak som det utnyttjande som avses i 3 § tredje stycket 2) samma&lt;br&gt;lag. I samband med att nya konsumtionsprinciper införs kan det därför&lt;br&gt;finnas anledning att ändra i lagtexten, så att denna korrekt visar vad det är&lt;br&gt;som blir konsumerat dels om ett alster har bringats i omsättning i Sverige,&lt;br&gt;nämligen att bjuda ut, bringa i omsättning eller använda patentskyddat alster&lt;br&gt;eller alster tillverkat enligt ett patentskyddat förfarande, dels om ett alster&lt;br&gt;har bringats i omsättning inom EES, nämligen dessutom rätten att förbjuda&lt;br&gt;import till Sverige. Motsvarande resonemang kan enligt dessa remissinstan-&lt;br&gt;ser göras också för mönsterrätten och för växtförädlarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening följer det redan av det sätt på vilket den aktuella&lt;br&gt;konsumtionsbestämmelsen är utformad att om ett alster, med rättig-&lt;br&gt;hetshavarens tillstånd, har bringats i omsättning i Sverige så är det, av de&lt;br&gt;utnyttjandeformer som ensamrätten medger, just rätten att förbjuda att&lt;br&gt;någon bjuder ut, bringar i omsättning eller använder alstret som konsume-&lt;br&gt;rats. Utsträcks konsumtionen till att också omfatta åtgärder som skett inom&lt;br&gt;EES blir det en följd att om alstret bringats i omsättning där, så kommer&lt;br&gt;dessutom rätten att förbjuda import av det alstret att ha konsumerats. Jag&lt;br&gt;ser det därför inte som erforderligt att i sin helhet omarbeta patentlagens&lt;br&gt;konsumtionsbestämmelse i enlighet med vad juridiska fakultetsnämnden har&lt;br&gt;föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kan det finnas anledning att utforma de föreslagna konsumtions-&lt;br&gt;bestämmelsema i mönsterskydds- och växtförädlarrättslagen så att de, på&lt;br&gt;motsvarande sätt som gäller för patentlagen, får den lydelsen att utnyttjan-&lt;br&gt;den av vara eller material som har bringats i omsättning i EES undantas&lt;br&gt;från ensamrätten. Härigenom kommer det, enligt min mening, till bättre&lt;br&gt;uttryck att om varan eller materialet bringats i omsättning utanför EES så&lt;br&gt;är ensamrätten inte konsumerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För växtförädlarrättens del kan det dessutom i detta sammanhang - som&lt;br&gt;Statens växtsortnämnd har påpekat - finnas anledning att understryka att det&lt;br&gt;är specifikt för växtförädlarrätten, som till föremål har levande och&lt;br&gt;föränderlig materia, att konsumtion anses ske bara med avseende på den&lt;br&gt;mängd växtmaterial som är föremål för det ursprungliga förfogandet. Om&lt;br&gt;växtmaterialet sedermera förökas anses sortinnehavarens ensamrätt åter&lt;br&gt;inträda. Förvärvarens rätt att förfoga över visst växtmaterial omfattar alltså&lt;br&gt;inte följande generation. Därför fordras sortinnehavarens samtycke för att&lt;br&gt;denna senare generation växtmaterial skall kunna användas för framställning&lt;br&gt;av förökningsmaterial för yrkesmässig avsättning. I enlighet med detta har&lt;br&gt;den föreslagna lydelsen av 4 § tredje stycket växtförädlarrättslagen ändrats&lt;br&gt;i förhållande till dess lydelse i promemorians förslag (se promemorian s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 och 54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalets regler innebär inte något hinder mot att ett land inom EES&lt;br&gt;med stöd av den nationella lagstiftningen behåller möjligheten för rättig-&lt;br&gt;hetshavaren att förbjuda parallell- eller återimport från ett land som står&lt;br&gt;utanför EES. Någon anledning för Sverige att ändra gällande rätt på den&lt;br&gt;punkten föreligger inte enligt min mening. Sverige bör liksom övriga&lt;br&gt;nordiska länder även i fortsättningen ge rättighetshavaren möjlighet att&lt;br&gt;hindra parallellimport och återimport från länder utanför EES under&lt;br&gt;förutsättning att det är möjligt enligt nationell lagstiftning. Enligt min&lt;br&gt;mening kommer detta till uttryck genom att de nu aktuella konsumtionsbe-&lt;br&gt;stämmelsema utformats som undantag från ensamrätternas innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.3 Ikraftträdandebestämmelser avseende konsumtions-&lt;br&gt;reglema&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nu föreslagna ändringarna i konsumtionsreglema&lt;br&gt;skall träda i kraft efter beslut av regeringen. Såvitt gäller livsmedel&lt;br&gt;och läkemedel som åtnjuter produktpatent och vilka har förts ut på&lt;br&gt;marknaden i Finland och produktskyddade läkemedel som har förts ut&lt;br&gt;på marknaden i Island skall regeringen särskilt förordna när ändring&lt;br&gt;i patentlagen avseende dessa produkter skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Patentlagen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Intill den dag regeringen särskilt bestämmer skall, vid tillämpning av&lt;br&gt;den nya bestämmelsen i 3 § tredje stycket 2), den omständigheten att&lt;br&gt;livsmedel eller läkemedel bringats i omsättning i Finland eller att läkemedel&lt;br&gt;bringats i omsättning i Island inte anses innebära att produkten ifråga&lt;br&gt;bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vad&lt;br&gt;nu sagts gäller dock endast i fråga om produkter som åtnjuter patentskydd&lt;br&gt;i Sverige på annan grund än att de utgör alster som tillverkats enligt ett&lt;br&gt;patentskyddat förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Innehöll, utom för livsmedel och läkemedel som&lt;br&gt;förts ut på marknaden i Finland och läkemedel som förts ut på marknaden&lt;br&gt;i Island, specifika tider för när lagändringarna skulle träda i kraft (se&lt;br&gt;promemorian s. 56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt har framhållit att när det i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelsen talas om &amp;quot;patentskyddat” livsmedel eller läkemedel torde avses&lt;br&gt;även det s.k. indirekta produktskyddet (3 § första stycket 3) patentlagen).&lt;br&gt;Ett sådant skydd finns i dag för t.ex. läkemedel tillverkade i Finland, där&lt;br&gt;möjlighet till metodpatent men inte till produktpatent finns. Hovrätten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför framhållit att det inte finns anledning att skjuta upp övergången till&lt;br&gt;EES-vid konsumtion när det gäller det indirekta produktskyddet. Lant-&lt;br&gt;brukarnas Riksförbund LRF har framfört önskemål om en särskild&lt;br&gt;övergångsperiod för ikraftträdandet av ändringen av växtförädlarrättslagen.&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund och Grossistförbundet Svensk Handel har&lt;br&gt;framhållit att det i dagsläget framstår som ytterst osäkert om EES-avtalet&lt;br&gt;kan träda i kraft den 1 januari 1993. De föreslagna ändringarna av&lt;br&gt;konsumtionsbestämmelsema bör därför anpassas till EES-avtalets ikraft-&lt;br&gt;trädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: När det gäller patenträtten skall enligt EES-avtalet&lt;br&gt;bestämmelsen om tillämpning av principen om regional EES-vid konsum-&lt;br&gt;tion träda i kraft senast ett år efter avtalets ikrafttträdande (artikel 2.2 i&lt;br&gt;protokollet om immateriell äganderätt). Eftersom EES-avtalet förutsätts&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1993 kan det förutsättas att ändringen i patentlag-&lt;br&gt;en avseende konsumtion bör träda i kraft först den 1 januari 1994. Med&lt;br&gt;hänsyn till att det för närvarande ändå råder en viss osäkerhet om när EES-&lt;br&gt;avtalet kan träda i kraft och då något ensidigt införande av regional&lt;br&gt;konsumtion av patenträtten inte bör komma i fråga, bör regeringen ges&lt;br&gt;möjlighet att förordna om när ändringen skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3.6 i protokollet om immateriell äganderätt finns en särskild&lt;br&gt;övergångsbestämmelse för patenträttens del som rör läkemedel och&lt;br&gt;livsmedel som har förts ut på marknaden i Finland och som rör läkemedel&lt;br&gt;som har förts ut på marknaden i Island. Dessa produkter är i dag inte&lt;br&gt;patenterbara i Finland respektive Island. För dessa produkter gäller enligt&lt;br&gt;artikel 3.6 att rättighetshavaren - trots bestämmelserna i artikel 2 - under&lt;br&gt;viss ytterligare tid skall kunna åberopa den nationella patenträtten för att&lt;br&gt;förhindra parallellimport eller återimport av produkter som med rättig-&lt;br&gt;hetshavarens samtycke har förts ut på marknaden i Finland respektive&lt;br&gt;Island. Enligt artikel 3.6 skall rättighetshavaren kunna ges möjlighet att&lt;br&gt;åberopa principen om nationell konsumtion under högst två år efter det att&lt;br&gt;dessa länder har gjort de berörda produkterna patenterbara. Eftersom&lt;br&gt;Finland skall ha uppfyllt villkoret att göra de berörda produkterna&lt;br&gt;patenterbara senast den 1 januari 1995 och Island senast den 1 januari 1997&lt;br&gt;bör det följaktligen kunna föreslås att rättighetshavaren skall kunna åberopa&lt;br&gt;principen om nationell konsumtion för de berörda produkterna fram till den&lt;br&gt;1 januari 1997 för produkter från Finland och fram till den 1 januari 1999&lt;br&gt;för produkter från Island. Det kan emellertid tänkas att länderna ger&lt;br&gt;möjlighet till patentering av produkterna tidigare än den senaste tidpunkt&lt;br&gt;som avtalet medger. I så fall måste även ändringen i den svenska patent-&lt;br&gt;lagen gälla tidigare. Regeringen bör därför ges möjlighet att förordna om&lt;br&gt;när ändringen i patentlagen för de berörda produkterna skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av artikel 3.6 i protokollet om immateriell äganderätt avser&lt;br&gt;den särskilda övergångsbestämmelsen sådana alster som omfattas av ett s.k.&lt;br&gt;produktpatent, dvs. patent på själva alstret. Svea hovrätt har i sitt&lt;br&gt;remissyttrande påpekat att det kan ifrågasättas om inte övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelsen, med den utformning som den har fått i promemorians förslag,&lt;br&gt;kan förstås så att den är tillämplig också på alster (produkter) som har&lt;br&gt;tillverkats enligt patentskyddat förfarande (indirekt produktskydd). Eftersom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelsen av artikel 3.6 inte ger utrymme för att principen om nationell&lt;br&gt;konsumtion skall kunna tillämpas under en särskild övergångstid for alster&lt;br&gt;som åtnjuter indirekt produktskydd anser jag - i likhet med hovrätten - att&lt;br&gt;övergångsbestämmelsen bör utformas så att detta framgår. Som Lagrådet&lt;br&gt;har påpekat kan den avsedda innebörden komma till klarare uttryck om&lt;br&gt;bestämmelsen formuleras enligt det förslag som Lagrådet har lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ändringarna i mönsterskyddslagen och växtförädlarrättslagen finns&lt;br&gt;inga särskilda övergångsbestämmelser föreskrivna i EES-avtalet. Dessa&lt;br&gt;ändringar kan därför förutsättas behöva träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Med hänsyn till den osäkerhet som råder om när EES-avtalet kommer att&lt;br&gt;träda i kraft och då något ensidigt införande av regional konsumtion inte&lt;br&gt;bör komma i fråga, bör regeringen också i vad avser dessa lagändringar ges&lt;br&gt;möjlighet att förordna om när de skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av&lt;br&gt;immateriella rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;5 Skydd för kretsmönster för&lt;br&gt;halvledarprodukter&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.1 Nuvarande förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skyddet för integrerade kretsar, s.k. datachips, regleras genom lagen&lt;br&gt;(1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter (krets-&lt;br&gt;mönsterlagen) som trädde i kraft den 1 april 1987. Denna lag var ett&lt;br&gt;resultat av upphovsrättsutredningens betänkande (SOU 1985:51) Upphovs-&lt;br&gt;rätt och datorteknik som bl.a. behandlade skyddet för integrerade kretsar.&lt;br&gt;Genom kretsmönsterlagen skapades en ny särskild immateriell rätt, rätten&lt;br&gt;till kretsmönster för halvledarprodukter, vid sidan av de nuvarande&lt;br&gt;industriella rättigheterna och upphovsrätten. Skyddet gäller för mönstret för&lt;br&gt;kretsarna i en halvledarprodukt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med halvledare menas material med ledningsförmåga som ligger mellan&lt;br&gt;isolatorer och metalliska ledare och vars elektriska egenskaper lätt kan&lt;br&gt;modifieras med vissa tillsatser, s.k. dopämnen. De halvledare som används&lt;br&gt;vid chipsframställningen är främst kisel, men även andra material såsom&lt;br&gt;germanium eller galliumarsenid förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med datachips avses i huvudsak ytterst små system av elektriskt ledande&lt;br&gt;material som har anbringats i skivor av kisel eller liknande s.k. halv-&lt;br&gt;ledarmaterial och som kan användas för att lagra t.ex. datorprogram eller&lt;br&gt;fullgöra ungefärligen samma funktioner som en dator. Mönstren kallas i&lt;br&gt;USA för &amp;quot;mask works&amp;quot; och datorchips kan där vara märkta med en cirkel&lt;br&gt;med ett M i eller *M* samt rättsinnehavarens namn för att visa att mönstret&lt;br&gt;är skyddat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kretsmönsterlagen har den som skapat kretsmönstret ensamrätt att&lt;br&gt;framställa exemplar av mönstret, att utföra mönstret på eller i ett materiellt&lt;br&gt;underlag samt att sprida exemplar av mönstret till allmänheten. Det skydd&lt;br&gt;som lagen ger är ett formskydd och inte ett idéskydd. Idéer, principer,&lt;br&gt;algoritmer osv. är alltså inte skyddade som sådana utan endast i den&lt;br&gt;speciella utformning de har fått i ett visst bestämt kretsmönster. Likheterna&lt;br&gt;med upphovsrättens konstruktion är här tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönsterlagen tillämpas på kretsmönster som skapats av svenska&lt;br&gt;medborgare eller av dem som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt på&lt;br&gt;kretsmönster som först har spritts i Sverige. Regeringen får emellertid&lt;br&gt;besluta om lagens tillämpning i förhållande till EG:s och EFTA:s med-&lt;br&gt;lemsländer och, under förutsättning av ömsesidighet, i förhållande till andra&lt;br&gt;länder. För närvarande tillämpas lagen på kretsmönster som har skapats av&lt;br&gt;medborgare i EG, EFTA, Japan eller USA eller av en person som har sin&lt;br&gt;hemvist i någon av dessa stater, samt på kretsmönster som första gången&lt;br&gt;spritts i något av dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till lagen om skydd för kretsmönster var att USA i november&lt;br&gt;1984 införde en särskild lag, &amp;quot;The Semiconductor Chip Protection Act&amp;quot;,&lt;br&gt;som gav skydd för halvledarprodukter vid sidan av upphovsrätt och&lt;br&gt;patenträtt. Skydd gavs i princip endast för amerikanska produkter och&lt;br&gt;sådana som först hade utnyttjats kommersiellt i USA. Presidenten kunde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid utsträcka skyddet till att avse produkter från andra länder under&lt;br&gt;förutsättning att lagstiftningen i dessa gav ett i huvudsak likartat skydd för&lt;br&gt;amerikanska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.2 EG:s direktiv och beslut om utsträckning av skydd för&lt;br&gt;kretsmönster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till EG:s direktiv om rättsligt skydd för kretskortsmönster för&lt;br&gt;halvledarprodukter var delvis densamma som till den svenska lagstiftningen,&lt;br&gt;dvs. en önskan om att åtnjuta skydd i USA. EG hade dessutom funnit att&lt;br&gt;skillnaderna i medlemsstaternas lagstiftning när det gällde sådant skydd&lt;br&gt;hade direkta och negativa effekter på den gemensamma marknadens&lt;br&gt;funktion såvitt avsåg halvledarprodukter. EG:s direktiv antogs av Rådet den&lt;br&gt;16 december 1986. Avsikten med direktivet var inte att detaljreglera det&lt;br&gt;skydd som skulle gälla i medlemsstaterna. I inledningen anges att gemen-&lt;br&gt;skapens rambestämmelser om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter&lt;br&gt;kan begränsas till vissa grundläggande principer, i form av bestämmelser&lt;br&gt;som anger vem och vad som skall skyddas, vilka ensamrätter skyddade&lt;br&gt;personer kan stödja sig på när det gäller att tillåta eller förbjuda vissa&lt;br&gt;handlingar, undantag från dessa rättigheter samt hur länge skyddet skall&lt;br&gt;vara. Andra frågor skall tills vidare kunna avgöras i enlighet med nationella&lt;br&gt;bestämmelser, t.ex. om och i så fall på vilka villkor tvångslicenser får&lt;br&gt;meddelas avseende skyddade kretsmönster samt rätten till kretsmönster som&lt;br&gt;utvecklas i anställningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har därefter utfärdat beslut om utsträckning av skyddet till olika&lt;br&gt;territorier med anknytning till länder som är medlemmar i EG.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.3 &amp;nbsp;Lagändringar till följd av EG:s direktiv&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med utvecklingen av det rättsliga skyddet för kretsmönster har som&lt;br&gt;framgår ovan bedrivits parallellt i Sverige och EG. Kretsmönsterlagen&lt;br&gt;uppvisar följaktligen en hel del likheter med EG:s direktiv. Det finns&lt;br&gt;emellertid vissa väsentliga skillnader som är av så grundläggande karaktär&lt;br&gt;att mindre ändringar av den nuvarande kretsmönsterlagen inte är tillfyllest&lt;br&gt;utan det blir aktuellt att införa en ny kretsmönsterlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s direktiv föranleder i huvudsak följande ändringar i förhållande till&lt;br&gt;den nuvarande kretsmönsterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett uttryckligt krav på nyhet införs i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rätt till kretsmönster som skapas av arbetstagare i anställnings-&lt;br&gt;förhållande tillkommer arbetsgivaren såvida inte annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rätt till kretsmönster kan tillkomma både fysiska och juridiska personer&lt;br&gt;som har anknytning till en stat som ingår i EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rätt till kretsmönster skall även innefatta rätt att förbjuda import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Konsumtion av spridningsrätten till exemplar av skyddade kretsmönster&lt;br&gt;blir regional och omfattar det område som består av EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som i god tro har förvärvat ett exemplar av ett skyddat kretsmön-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ster får utnyttja kretsmönstret kommersiellt även efter det att förvärvaren&lt;br&gt;inte längre är i god tro. För utnyttjandet skall skälig ersättning kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rätten till ett kretsmönster skall upphöra femton år efter utgången av&lt;br&gt;det år då kretsmönstret skapats om det då ännu inte har utnyttjats kommer-&lt;br&gt;siellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den följande framställningen redogörs för direktivets olika artiklar och&lt;br&gt;de överväganden och förslag avseende de ändringar som dessa medför.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3.1 Definitioner, originalitet och nyhet (artikel 1 och 2)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att uppfylla kraven på originalitet och nyhet skall&lt;br&gt;ett kretsmönster vara resultatet av egen intellektuell insats av den som&lt;br&gt;har skapat det och kretsmönstret får inte vara allmänt förekommande&lt;br&gt;inom halvledarindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1 - Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;quot;halvledarprodukt&amp;quot;: slut- eller mellanledet av en produkt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) består av en materialstruktur i vilken ingår ett lager halvledande&lt;br&gt;material, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) har ett eller flera andra lager bestående av ledande, isolerande eller&lt;br&gt;halvledande material och där lagren är placerade i enlighet med ett&lt;br&gt;förutbestämt tredimensionellt mönster, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) är avsedda att ensam eller tillsammans med andra funktioner utföra&lt;br&gt;en elektronisk funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) en halvledarprodukts &amp;quot;kretsmönster&amp;quot;: En rad sammanhörande bilder&lt;br&gt;som, oavsett hur de är fixerade eller kodade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) utgör det tredimensionella mönstret av de lager som en halvledar-&lt;br&gt;produkt består av, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) där varje bild i raden representerar hela eller en del av mönstret i en&lt;br&gt;halvledarprodukts yta vid vilken tillverkningsfas som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;quot;kommersiellt utnyttjande&amp;quot;: Försäljning, uthyrning, leasing eller andra&lt;br&gt;kommersiella distrubitionsmetoder eller erbjudande om dessa. I artiklarna&lt;br&gt;3.4, 4.1, 7.1, 7.3 och 7.4 skall emellertid beteckningen &amp;quot;kommersiellt&lt;br&gt;utnyttjande&amp;quot; inte omfatta utnyttjande i förtroliga sammanhang om det inte&lt;br&gt;förekommer någon ytterligare distribution till tredje part, med undantag för&lt;br&gt;de fall då utnyttjandet av ett kretsmönster äger rum i sådana förtroliga&lt;br&gt;sammanhang som påkallats av en åtgärd som vidtagits i enlighet med artikel&lt;br&gt;223.1.b i fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. På förslag av kommissionen kan rådet med kvalificerad majoritet ändra&lt;br&gt;punkterna l.a.i och l.a.ii för att anpassa dem mot bakgrund av den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall skydda kretsmönstren i halvledarprodukter&lt;br&gt;genom lagstiftning som ger ensamrätter i enlighet med detta direktivs&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En halvledarprodukts kretsmönster skall skyddas i den utsträckning den&lt;br&gt;uppfyller villkoren att dels vara resultatet av sin upphovsmans egen&lt;br&gt;intellektuella insats, dels inte vara allmänt förekommande inom halv-&lt;br&gt;ledarindustrin. I de fall då en halvledarprodukts kretsmönster består av&lt;br&gt;delar som är allmänt förekommande inom halvledarindustrin skall den&lt;br&gt;skyddas endast i den utsträckning kombinationen av delarna, betraktad som&lt;br&gt;helhet, uppfyller de ovannämnda villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lagtext:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skydds föremålet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § För rätt till kretsmönster enligt denna lag krävs att kretsmönstret är&lt;br&gt;resultatet av en egen intellektuell insats av den som har skapat det och att&lt;br&gt;kretsmönstret inte är allmänt förekommande inom halvledarindustrin. Består&lt;br&gt;ett kretsmönster av delar som är allmänt förekommande inom halvledar-&lt;br&gt;industrin, skyddas det endast om kombinationen av delarna uppfyller&lt;br&gt;villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt (se&lt;br&gt;promemorian s. 62 och 64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har haft invändningar mot viss&lt;br&gt;terminologi såväl i den föreslagna lagtexten som i skälen för förslaget. Vad&lt;br&gt;de närmare har anfört framgår av det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Artikel 1 innehåller legaldefinitioner av tre&lt;br&gt;centrala termer som återkommer i direktivets text. Några uttryckliga&lt;br&gt;motsvarigheter till definitionerna i artikel 1 finns inte i kretsmönsterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införlivande av direktivets legaldefinitioner skulle i och för sig kunna&lt;br&gt;ha ett visst upplysningsvärde för avgränsningen av de produkter och&lt;br&gt;förfaranden som faller under kretsmönsterlagens tillämpningsområde. De&lt;br&gt;centrala begreppen i kretsmönsterlagen får emellertid anses vara så&lt;br&gt;särskiljande att några oklarheter om vad som avses i lagtexten inte torde&lt;br&gt;förekomma. Förarbetena till kretsmönsterlagen innehåller även beskriv-&lt;br&gt;ningar av de produkter och förfaranden som är av intresse vid en prövning&lt;br&gt;av kretsmönsterlagens tillämplighet (prop. 1986/87:49 s. 10 och 17).&lt;br&gt;Slutligen är den teknik som omfattas av kretsmönsterlagen stadd i en snabb&lt;br&gt;utveckling som är svår att överblicka. Detaljerade legaldefinitioner skulle&lt;br&gt;göra det svårt att anpassa kretsmönsterlagens tillämpning till den snabba&lt;br&gt;tekniska utvecklingen. Detta skulle innebära ett behov av ofta åter-&lt;br&gt;kommande ändringar i kretsmönsterlagen. Med hänsyn till det ovan sagda&lt;br&gt;anser jag att artikel 1 inte skall medföra någon ändring i förhållande till den&lt;br&gt;nuvarande kretsmönsterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2 anger den närmare innebörden av den originalitet och nyhet som&lt;br&gt;krävs för att ett kretsmönster skall skyddas. Något uttryckligt krav på&lt;br&gt;originalitet finns inte i kretsmönsterlagen. Det är emellertid en grund-&lt;br&gt;läggande princip att kretsmönster måste besitta originalitet för att komma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i åtnjutande av immaterialrättsligt skydd. Ordet &amp;quot;skapa&amp;quot; i 1 §, som även&lt;br&gt;förekommer i upphovsrättslagen, anses innebära att det handlar om att&lt;br&gt;prestera något utöver det vanliga. Frågan är närmast vad som bör krävas&lt;br&gt;för att ett kretsmönster skall anses uppnå originalitet. Vid tillkomsten av&lt;br&gt;den nuvarande regleringen av skyddet för kretsmönster uttalades i&lt;br&gt;specialmotiveringen bl.a. följande (se prop. 1986/87:49 s. 17-18):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Användningen av ordet 'skapa’ avser att ge uttryck för ett krav på en&lt;br&gt;viss individuellt skapande insats. Mönstret måste ha en grad av originalitet.&lt;br&gt;Helt banala produkter skall alltså inte åtnjuta skydd enligt denna lag. Krets-&lt;br&gt;mönster som har skapats genom en sammanställning av enskilda okomp-&lt;br&gt;licerade delar, t.ex. från ett s.k. cellbibliotek, kan emellertid bli skyddade.&lt;br&gt;En förutsättning är att sammanställningen som sådan ger uttryck för en&lt;br&gt;självständigt skapande insats. Här kan jämföras med vad som gäller i fråga&lt;br&gt;om samlingsverk enligt 5 § upphovsrättslagen. I den allmänna motiveringen&lt;br&gt;har vid behandlingen av frågan om 'reverse engineering’ (avsnitt 3.3)&lt;br&gt;berörts de problem som gäller i fråga om gränsdragningen mellan å ena&lt;br&gt;sidan nyskapande och å andra sidan bearbetning av ett befintligt krets-&lt;br&gt;mönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ställer inte upp något nyhetskrav. En följd av detta är att&lt;br&gt;det åtminstone teoretiskt är möjligt för två personer att oberoende av&lt;br&gt;varandra åstadkomma nästan identiskt samma utformning av kretsmönstren.&lt;br&gt;I så fall har var och en av dessa ett skydd för sin utformning av mönstret.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets artikel 2 ställs två krav i detta hänseende. För det första&lt;br&gt;skall det vara fråga om en egen intellektuell insats. Det kan förenklat sägas&lt;br&gt;innebära att det åtminstone inte får vara fråga om kopiering. För det andra&lt;br&gt;ställs det upp ett krav på att kretsmönstret inte skall vara &amp;quot;commonplace&amp;quot;&lt;br&gt;inom halvledarindustrin. Består kretsmönstret av delar som är sådana, skall&lt;br&gt;det skyddas endast om kombinationen betraktad som helhet inte är&lt;br&gt;&amp;quot;commonplace&amp;quot; inom halvledarindustrin. Vad som närmare avses med det&lt;br&gt;andra kravet är inte helt klart. Det torde emellertid kunna tolkas som ett&lt;br&gt;krav på att det skall vara fråga om en nyhet i varje fall i förhållande till&lt;br&gt;sådana mönster som är banala. Det rör sig alltså inte om ett absolut&lt;br&gt;nyhetskrav av det slag som finns i patentlagen. I stället handlar det om&lt;br&gt;situationer där det äldre kretsmönstret är så allmänt känt eller allmänt&lt;br&gt;förekommande att det skulle vara orimligt att skaparen av ett &amp;quot;nytt&amp;quot;&lt;br&gt;kretsmönster åtnjuter skydd. Annars skulle det i likhet med vad som anförs&lt;br&gt;i det tidigare citerade förarbetsuttalandet vara möjligt att två kretsmönster&lt;br&gt;med olika skapare båda åtnjuter skydd. En grundläggande förutsättning är&lt;br&gt;dock att det inte är fråga om banala kretsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets lydelse tillåter enligt min mening inte någon vidare tolkning&lt;br&gt;än jag nu gjort. Några remissinstanser har velat intolka ett allmänt&lt;br&gt;skillnadskrav. Naturligtvis innebär direktivets utformning att det krävs en&lt;br&gt;skillnad mellan de båda kretsmönstren om det när det gäller det äldre&lt;br&gt;kretsmönstret är fråga om ett banalt kretsmönster. Att utsträcka detta&lt;br&gt;skillnadskrav till att bli generellt torde emellertid vara att gå för långt. Att&lt;br&gt;som advokatsamfundet har föreslagit kräva att det inte är identiskt med&lt;br&gt;tidigare känt kretsmönster och att det dessutom skall skilja sig i viss mån&lt;br&gt;från detta kretsmönster kan inte grundas på direktivets lydelse. Här liksom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande andra rättsfrågor i EG-direktiven får den framtida rättsutveck-&lt;br&gt;lingen vid EG-domstolen följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Svenska&lt;br&gt;föreningen för industriellt rättsskydd (SFIR) har invänt mot användningen&lt;br&gt;av begreppet verkshöjd när det gäller kretsmönster. De anser att detta&lt;br&gt;begrepp hör hemma i den upphovsrättsliga terminologin. Enligt dessa&lt;br&gt;remissinstanser är kretsmönsterskydd inte ett upphovsrättsligt skydd utan ett&lt;br&gt;industriellt rättsskydd och bör behandlas i enlighet med de grundläggande&lt;br&gt;principer som gäller härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar remissinstansernas uppfattning att det är mindre lämpligt att&lt;br&gt;använda begreppet verkshöjd i detta sammanhang. Min tolkning av&lt;br&gt;direktivet lämnar vidare inget utrymme för ett allmänt verkshöjdsbegrepp&lt;br&gt;när det gäller kretsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det citerade förarbetsuttalandet framgår att kretsmönsterlagen i de&lt;br&gt;avseenden jag nu talar om inte är i överensstämmelse med direktivet. I&lt;br&gt;praktiken torde, som framgår vid en jämförelse mellan direktivet och&lt;br&gt;uttalandet, skillnaden inte vara så stor. De nu gällande reglerna framgår&lt;br&gt;emellertid inte direkt av lagtexten. Den lagtekniskt mest lämpliga metoden&lt;br&gt;för införlivningen med svensk rätt av bestämmelsen i artikel 2 är därför att&lt;br&gt;de i direktivet uppställda villkoren för skydd såvitt avser originalitet och&lt;br&gt;nyhet införs i 1 § i den nya kretsmönsterlagen. Jag vill i detta sammanhang&lt;br&gt;påpeka att i den av mig föreslagna lydelsen av 1 § har det i promemorian&lt;br&gt;föreslagna första stycket utgått. Den nu föreslagna lydelsen överenstämmer&lt;br&gt;med lagrådets yttrande. På detta sätt nås större samstämmighet med&lt;br&gt;ordalydelsen i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, SFIR och Svenska&lt;br&gt;Industriens Patentingenjörers Förening anser att &amp;quot;commonplace&amp;quot; i artikel&lt;br&gt;2.2 inte bör översättas med &amp;quot;allmänt förekommande&amp;quot;. I stället bör uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;banalt&amp;quot; eller &amp;quot;trivialt&amp;quot; användas. Det valda uttrycket i direktivet avser ett&lt;br&gt;krav på objektiv nyhet och möjligen även en viss skillnad i förhållande till&lt;br&gt;tidigare alster. Uttrycket &amp;quot;vanligt förekommande&amp;quot; blir i sammanhanget&lt;br&gt;missvisande eftersom det kan leda till att banala mönster kan komma att&lt;br&gt;skyddas parallellt med varandra bara de inte är allmänt förekommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att göra en direkt översättning av begreppet &amp;quot;commonplace&amp;quot;&lt;br&gt;som det används i direktivet. Någon ledning kan inte hämtas i direktivet.&lt;br&gt;Uttrycket &amp;quot;allmänt förekommande&amp;quot; kan sett för sig kanske leda till&lt;br&gt;missuppfattningar. Å andra sidan kan inte direktivets uttryck språkligt&lt;br&gt;ersättas med uttrycket &amp;quot;banalt&amp;quot; vid ett i stort sett ordagrant införlivande av&lt;br&gt;bestämmelsen. Det kan tilläggas att doktrinen inte är helt säker i sin&lt;br&gt;terminologi. Det förekommer att det sätts likhetsstecken mellan &amp;quot;banalt&amp;quot;&lt;br&gt;och &amp;quot;allmänt förekommande&amp;quot; (se Koktvedgaard och Levin, Lärobok i&lt;br&gt;immaterialrätt, 1992, s. 265). För egen del tror jag att den bästa lösningen&lt;br&gt;är att använda uttrycket &amp;quot;allmänt förekommande&amp;quot;, som språkligt passar&lt;br&gt;bättre i den föreslagna lagtexten, i beaktande av att det inte är avsikten att&lt;br&gt;det skall ha någon annan innebörd än det uttryck som används i direktivet.&lt;br&gt;Den närmare innebörden av uttrycket &amp;quot;commonplace&amp;quot; och dess motsvarig-&lt;br&gt;het på andra EG-språk är ytterst en fråga för EG-domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Innehavare av rätt till kretsmönster (artikel 3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätten till kretsmönster som har skapats av arbetsta-&lt;br&gt;gare i anställningsförhållande tillkommer arbetsgivaren såvida inte&lt;br&gt;annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kretsmönster kan tillkomma både fysiska och juridiska&lt;br&gt;personer som har anknytning till en stat som ingår i EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Med förbehåll för punkterna 2 till 5 skall rätten till skydd gälla till&lt;br&gt;förmån för personer som är skapare av halvledarprodukters kretsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat kan bestämma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i de fall då en ett kretsmönster har skapats av en person i hans anställ-&lt;br&gt;ning skall rätten till skydd gälla till förmån för arbetsgivaren, såvida inte&lt;br&gt;anställningsvillkoren säger motsatsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i de fall då ett kretsmönster har skapats under ett annat avtal än ett&lt;br&gt;anställningsavtal skall rätten till skydd gälla till förmån för den avtalspart&lt;br&gt;som har beställt kretsmönstret, såvida inte avtalet säger motsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. a) Beträffande de personer som nämns i punkt 1 skall rätten till skydd&lt;br&gt;gälla till förmån för fysiska personer som är medborgare i en medlemsstat&lt;br&gt;eller som har sin vanliga vistelseort på en medlemsstats territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I de fall då en medlemsstat bestämmer i enlighet med punkt 2 skall&lt;br&gt;rätten till skydd gälla till förmån för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) fysiska personer som är medborgare i en medlemsstat eller&lt;br&gt;som har sin vanliga vistelseort på en medlemsstats territorium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) bolag eller andra juridiska personer som bedriver verklig och stadig-&lt;br&gt;varande industriell eller affärsmässig verksamhet på en medlemsstats&lt;br&gt;territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I de fall då rätt till skydd inte föreligger enligt vad denna artikels&lt;br&gt;övriga bestämmelser säger skall rätten till skydd även gälla till förmån för&lt;br&gt;sådana personer som nämns i punkt 3.b.i och 3.b.ii vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i en medlemsstat först kommersiellt utnyttjar ett kretsmönster som&lt;br&gt;ännu inte har utnyttjats kommersiellt i någon del av världen, och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) av den person som förfogar över kretsmönstret har fått ensamrätt att&lt;br&gt;utnyttja den kommersiellt i hela gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Rätten till skydd skall också gälla den till vilken rättigheten övergått&lt;br&gt;från sådana personer som nämns i punkt 1 - 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det blivande EES-avtalet skall punkterna 6-8 inte gälla varför de&lt;br&gt;inte återges här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lagtext:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehavare av rätt till skydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Rätt till kretsmönster tillkommer den fysiska person som har skapat&lt;br&gt;kretsmönstret under förutsättning att han är medborgare eller har sin&lt;br&gt;vanliga vistelseort i en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbet-&lt;br&gt;sområdet och att andra stycket inte är tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kretsmönster som har skapats av arbetstagare i anställningsför-&lt;br&gt;hållande tillkommer arbetsgivaren under förutsättning att inte annat har&lt;br&gt;avtalats och att arbetsgivaren är en fysisk person som är medborgare eller&lt;br&gt;har sin vanliga vistelseort i en stat som ingår i samarbetsområdet eller är&lt;br&gt;en juridisk person som bedriver förvärvsverksamhet i en sådan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då rätt till kretsmönster inte föreligger enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall sådan rätt tillkomma sådana fysiska och juridiska personer&lt;br&gt;som uppfyller de i andra stycket angivna villkoren om anknytning till&lt;br&gt;samarbetsområdet under förutsättning att en sådan person har fått ensamrätt&lt;br&gt;att utnyttja kretsmönstret kommersiellt i hela samarbetsområdet och först&lt;br&gt;utnyttjar kretsmönstret kommersiellt i en stat som ingår i detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kretsmönster skall också tillkomma den som övertagit rättigheten&lt;br&gt;från de personer som anges i första till tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 § Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet eller om det&lt;br&gt;följer av ett sådant avtal med en främmande stat eller en mellanfolklig&lt;br&gt;organisation som riksdagen godkänt, föreskriva om lagens tillämplighet i&lt;br&gt;förhållande till andra stater än dem som ingår i Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt (se&lt;br&gt;promemorian s. 64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har ansett att den föreslagna&lt;br&gt;lydelsen av 3 § inte klart avspeglar att den rätt till kretsmönster som&lt;br&gt;bestämmelsen syftar till att reglera är den ursprungliga rätten. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har påpekat att artikel 3.5 inte införlivas med svensk rätt&lt;br&gt;genom den föreslagna lydelsen av 3 §. Slutligen finns det synpunkter på&lt;br&gt;den språkliga utformningen av den föreslagna lagtexten. Vad remissinstan-&lt;br&gt;serna närmare anfört framgår av det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Artikel 3 anger de fysiska och juridiska&lt;br&gt;personer som kan göra gällande skydd för kretsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3 innehåller även en fakultativ möjlighet att låta rätten till&lt;br&gt;kretsmönster som utvecklats av arbetstagare i anställningsförhållanden&lt;br&gt;tillkomma arbetsgivaren såvida inget annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av kretsmönster kännetecknas av att det är ett arbete med&lt;br&gt;stora inslag av problemlösningar av innovativ karaktär. Det är vidare en&lt;br&gt;kapitalintensiv verksamhet som sker under industriella former. Det är&lt;br&gt;vanligt förekommande att arbetet med att utveckla kretsmönster bedrivs av&lt;br&gt;ett flertal personer gemensamt. Utveckling av kretsmönster har också av&lt;br&gt;naturliga skäl mycket gemensamt med utvecklingen av datorprogram bl.a.&lt;br&gt;eftersom dessa läggs i kretsmönster. Som framgår av avsnitt 7.3.2 föreslås&lt;br&gt;till följd av en tvingande bestämmelse i direktivet om skydd för dator-&lt;br&gt;program att rätten till datorprogram som utvecklas av anställda skall övergå&lt;br&gt;till arbetsgivaren såvida inget annat avtalats. Det bör i detta sammanhang&lt;br&gt;noteras att rätten till kretsmönster i halvledarprodukter är överlåtbar i sin&lt;br&gt;helhet. Någon motsvarighet till uppdelningen i upphovsrättslagen mellan&lt;br&gt;ideella och i princip oöverlåtbara rättigheter, å ena sidan, och överlåtbara&lt;br&gt;ekonomiska rättigheter, å andra sidan, finns inte. Med hänsyn till det sagda&lt;br&gt;är det enligt min mening rimligt att rätten till kretsmönster utvecklade av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare tillkommer arbetsgivaren såvida inte annat avtalats. Jag anser&lt;br&gt;därför att i den föreslagna kretsmönsterlagen bör ingå en bestämmelse som&lt;br&gt;anger att rätten till kretsmönster som utvecklats av arbetstagare i anställ-&lt;br&gt;ningsförhållanden skall tillkomma arbetsgivaren såvida inte annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna skall dock enligt förslaget även i fortsättningen ha frihet att&lt;br&gt;avtala om vad som skall gälla för kretsmönster som utvecklas i&lt;br&gt;anställningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3.2 b innehåller en fakultativ möjlighet att vid uppdragsför-&lt;br&gt;hållanden låta rätten till kretsmöster tillkomma uppdragsgivaren om inte&lt;br&gt;annat avtalats. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i direktivet om&lt;br&gt;skydd för datorprogram. Det saknas skäl att införa en sådan regel i svensk&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3 reglerar även vilka fysiska och juridiska personer som kan vara&lt;br&gt;innehavare av rätt till kretsmönster. Krav på anknytning till medlemsstat&lt;br&gt;uppställs för skapare av kretsmönstret, för arbetsgivare till vilken rätten&lt;br&gt;övergår på grund av anställningförhållande och för vissa första utnyttjare&lt;br&gt;av kretsmönstret. Enligt artikel 3.5 kan rätten förvärvas från dessa personer&lt;br&gt;utan att krav ställs på EG-anknytning för förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första är det den fysiska person som har skapat ett kretsmönster&lt;br&gt;och som är medborgare i en medlemsstat eller har sin vanliga vistelseort på&lt;br&gt;en medlemsstats territorium som kan göra gällande rätten till skydd. Rätt&lt;br&gt;till kretsmönster som har skapats av arbetstagare i anställningsförhållande&lt;br&gt;tillkommer dock arbetsgivaren såvida inte något annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra kan rätt till kretsmönster tillkomma juridiska personer som&lt;br&gt;bedriver verklig och stadigvarande industriell eller affärsmässig verksamhet&lt;br&gt;i en medlemsstat. Det förutsätts härvid att medlemsstaterna meddelat&lt;br&gt;bestämmelser om arbetstagar- respektive uppdragsförhållanden enligt artikel&lt;br&gt;3.2 a eller b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje kan, enligt artikel 3.4, om rätt till skydd inte föreligger&lt;br&gt;enligt de andra bestämmelserna, rätt till kretsmönster tillkomma både&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer för sådana kretsmönster som utnyttjas&lt;br&gt;kommersiellt för första gången. Detta gäller dock bara under förutsättning&lt;br&gt;att den person som förfogar över kretsmönstret har fått ensamrätt att&lt;br&gt;utnyttja det kommersiellt i hela gemenskapen, att det första kommersiella&lt;br&gt;utnyttjandet sker i en medlemsstat och att personen i övrigt uppfyller de&lt;br&gt;ovan angivna villkoren om anknytning till någon medlemsstat. Med&lt;br&gt;kommersiellt utnyttjande förstås sådana förfaranden som anges i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 c, dvs. försäljning, uthyrning, leasing eller andra kommersiella&lt;br&gt;distributionsmetoder eller erbjudande om dessa. Ett exempel på den&lt;br&gt;situation som avses med artikel 3.4 är ett kretsmönster som innehas med&lt;br&gt;ensamrätt av ett företag i Indien. Kretsmönstret har ännu inte utnyttjats&lt;br&gt;kommersiellt. Om det indiska företaget till ett svenskt företag överlåter&lt;br&gt;ensamrätten att utnyttja kretsmönstret kommersiellt i hela EES, det första&lt;br&gt;kommersiella utnyttjandet sker i en stat som ingår i EES och det svenska&lt;br&gt;företaget har sådan anknytning till EES som anges i artikel 3.3.b.ii kan det&lt;br&gt;svenska företaget göra gällande rätt till skydd enligt den nya&lt;br&gt;kretsmönsterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm m.fl. har ansett att den i promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna lydelsen av 3 § inte klart avspeglar att den rätt till kretsmönster&lt;br&gt;som bestämmelsen syftar till att reglera är den ursprungliga rätten, dvs.&lt;br&gt;samma rätt till kretsmönster som tillkommer skaparen av detsamma. Den&lt;br&gt;föreslagna lydelsen kan i stället ge intryck av att det handlar om överlåtelse&lt;br&gt;av rättighet. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet m.fl.&lt;br&gt;har vidare påpekat att den personkrets som omtalas i direktivets artikel 3.5&lt;br&gt;har tappats bort bland de möjliga innehavarna av rätt till kretsmönster i den&lt;br&gt;föreslagna lydelsen av 3 § som följaktligen måste kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i att de i promemorian föreslagna lydelserna av 3 och 1 §§&lt;br&gt;kan ge intryck av att dessa bestämmelser avser olika slag av rätt till&lt;br&gt;kretsmönster. Enligt min mening bör 3 § utformas så att den omfattar alla&lt;br&gt;de katergorier av rättsinnehavare som anges i artikel 3. I den av mig&lt;br&gt;föreslagna lydelsen avser de tre första styckena s.k. ursprunglig rätt till&lt;br&gt;kretsmönster medan det sista stycket avser rätt till kretsmönster som&lt;br&gt;överlåtits. Det bör dock noteras att det av 2 § framgår att rätt till&lt;br&gt;kretsmönster, vare sig den är &amp;quot;ursprunglig&amp;quot; eller överlåten, medför samma&lt;br&gt;rättigheter för rättsinnehavaren under förutsättning att denne har hela rätten&lt;br&gt;till kretsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3.5 anger att rätt till skydd också skall gälla för den till vilken&lt;br&gt;rätt till kretsmönster övergått från sådana personer som nämns i artikel 3.1-&lt;br&gt;3.4. För sådana förvärvare av rätt till kretsmönster ställer artikel 3&lt;br&gt;emellertid inga krav på anknytning till EES. Denna kategori av&lt;br&gt;rättsinnehavare är nu inkluderade i den föreslagna lydelsen av 3 § sista&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare påpekat innehåller den av mig föreslagna lydelsen av 1 §&lt;br&gt;inte det i promemorian föreslagna första stycket. Sammantaget medför detta&lt;br&gt;att ordalydelsen av 1 och 3 §§ nu närmare ansluter till ordalydelsen av&lt;br&gt;artikel 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande kretsmönsterlagen tillämpas på kretsmönster skapade av&lt;br&gt;svenska medborgare eller på dem som har sin vanliga vistelseort i Sverige&lt;br&gt;samt på kretsmönster som först har spritts i Sverige. Den nuvarande&lt;br&gt;regleringen av skyddet är således rent nationellt även om regeringen har&lt;br&gt;föreskrivit att lagen skall tillämpas i förhållande till vissa andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av EES-avtalet och bestämmelsen i artikel 5 i direktivet om&lt;br&gt;regional konsumtion kommer de stater som ingår i EES att utgöra ett&lt;br&gt;gemensamt område såvitt avser tillämpningen av direktivets regler om&lt;br&gt;kretsmönsterskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen av kretsmönsterlagen till direktivet medför därför enligt&lt;br&gt;min mening att kretsmönsterlagen dels uttryckligen bör ange att rätt till&lt;br&gt;kretsmönster kan tillkomma både fysiska och juridiska personer, dels att det&lt;br&gt;är anknytningen till EES i stället för anknytningen till Sverige som är&lt;br&gt;avgörande för rätt till skydd och dels att kretsmönster under vissa&lt;br&gt;förutsättningar kan få skydd även om det skapats utanför EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär även att Sverige skall tillämpa vissa rådsbeslut om&lt;br&gt;utsträckning av det rättsliga skyddet för halvledarprodukters topografier till&lt;br&gt;personer från vissa länder och territorier (se promemorian s. 217-230). EG-&lt;br&gt;direktivet ställer inte upp något krav på ömsesidighet när det gäller&lt;br&gt;utsträckande av skydd för kretsmönster till andra än medlemsländer. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praktiken är det normalt kravet. Permanent skydd har enligt det första&lt;br&gt;rådsbeslutet den 9 oktober 1990 beviljats vissa länder, bl.a. Sverige, och&lt;br&gt;territorier där skyddet är ömsesidigt. I det andra rådsbeslutet samma dag&lt;br&gt;ges tillfälligt skydd med krav på ömsesidighet endast när det gäller juridiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär att avtalsparterna skall sträva efter ett likartat skydd&lt;br&gt;inom hela EES. För svensk del innebär det att vi fortlöpande får följa EG:s&lt;br&gt;arbete med att utsträcka skyddet och i samråd med EG och andra EFTA-&lt;br&gt;stater försöka skapa så likartat skydd som möjligt. Det sagda innebär att det&lt;br&gt;i vissa fall åtminstone under begränsad tid kan bli nödvändigt att bevilja&lt;br&gt;skydd för personer utanför EES utan att kräva ömsesidighet. I lagen bör&lt;br&gt;även fortsättningsvis ges en rätt för regeringen att utsträcka skyddet till&lt;br&gt;andra länder än EES-ländema. Denna rätt bör begränsas till de fall det&lt;br&gt;föreligger ömsesidighet eller det följer av vissa internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande kretsmönsterlagen och promemorians förslag till ny&lt;br&gt;kretsmönsterlag används begreppen mönster och kretsmönster växelvis trots&lt;br&gt;att de avser samma sak. Jag har tagit intryck av den remissinstans som&lt;br&gt;påpekat att det är lämpligt att genomgående använda begreppet kretsmönster&lt;br&gt;i den nya kretsmönsterlagen. Enligt min mening är det vidare lämpligt att&lt;br&gt;begreppet utvecklas i den föreslagna lydelsen av 3 § andra stycket ( 8 §&lt;br&gt;tredje stycket i promemorians förslag) ändras till skapa eftersom det&lt;br&gt;sistnämnda begreppet används i den av mig föreslagna lydelsen av&lt;br&gt;3 § första stycket och det är samma förhållande som åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3.3 Registrering (artikel 4)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Artikel 4 föranleder ingen lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4 finns bestämmelser för de fall medlemsländer har registrering&lt;br&gt;som förutsättning för skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med min (se promemorian&lt;br&gt;s. 71).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Sveriges industriförbund och&lt;br&gt;Grossistförbundet svensk handel har yttrat sig över förslaget. Enligt&lt;br&gt;förbundens mening bör det övervägas om ett system för registrering av&lt;br&gt;kretsmönster skall införas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Kretsmönsterlagen uppställer inte regist-&lt;br&gt;rering som ett villkor för skydd och artikel 4 saknar således betydelse vid&lt;br&gt;en anpassning av kretsmönsterlagen till direktivet. Lydelsen av artikel 4&lt;br&gt;finns i bilaga 6. Det är för närvarande inte aktuellt att införa ett system för&lt;br&gt;registrering av kretsmönster i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3.4 Rättens innehåll samt förvärv i god tro av skyddat kretsmönster&lt;br&gt;(artikel 5)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätten till ett skyddat kretsmönster skall även innefatta&lt;br&gt;rätten att förbjuda import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionen av spridningsrätten till exemplar av skyddade&lt;br&gt;kretsmönster blir regional och omfattar det område som består av&lt;br&gt;EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i god tro har förvärvat ett exemplar av ett skyddat&lt;br&gt;kretsmönster får utnyttja exemplaret kommersiellt även efter det att&lt;br&gt;förvärvaren inte längre är i god tro. För utnyttjandet skall skälig&lt;br&gt;ersättning utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den ensamrätt som anges i artikel 2 skall omfatta rätten att medge&lt;br&gt;eller förbjuda följande handlingar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) mångfaldigande av ett kretsmönster i den utsträckning det är skyddat&lt;br&gt;enligt artikel 2.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kommersiellt utnyttjande eller import för detta ändamål av ett&lt;br&gt;kretsmönster eller en halvledarprodukt som har tillverkats med utnyttjande&lt;br&gt;av kretsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Oberoende av vad som sägs i punkt 1 kan en medlemsstat tillåta&lt;br&gt;mångfaldigande av ett kretsmönster i för enskilt bruk utan kommersiella&lt;br&gt;syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den ensamrätt som avses i punkt l.a skall inte gälla mångfaldigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i syfte att analysera, utvärdera eller undervisa om själva kretsmönstret eller&lt;br&gt;de begrepp, processer, system eller den teknik som den innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den ensamrätt som avses i punkt 1 skall inte utsträckas till en handling&lt;br&gt;avseende ett kretsmönster som uppfyller kraven i artikel 2.2, skapad på&lt;br&gt;grundval av analys och utvärdering av ett annat kretsmönster i överens-&lt;br&gt;stämmelse med punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ensamrätten att medge eller förbjuda de handlingar som nämns i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.b skall inte gälla en sådan handling som utförs efter det att kretsmönstret&lt;br&gt;eller halvledarprodukten har släppts ut på marknaden i en medlemsstat av&lt;br&gt;någon som är behörig att tillåta dess marknadsföring, eller med hans&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En person som vid förvärvandet av en halvledarprodukt inte vet, eller&lt;br&gt;inte har skälig anledning att anta, att produkten är skyddad av en ensamrätt&lt;br&gt;meddelad av en medlemsstat i enlighet med detta direktiv, skall inte hindras&lt;br&gt;att kommersiellt utnyttja produkten ifråga. Beträffande handlingar som&lt;br&gt;utförts efter det att personen ifråga fått kännedom om eller fått skälig&lt;br&gt;anledning att anta att halvledarprodukten är skyddad, skall emellertid&lt;br&gt;medlemsstaterna tillse att en domstol, efter yrkande av rättsinnehavaren,&lt;br&gt;kan utdöma skälig ersättning i enlighet med gällande nationell lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i punkt 6 skall gälla den till vilken rättigheten övergått&lt;br&gt;från en sådan person som nämns i punktens första mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lagtext:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddets omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § Rätt till kretsmönster för en halvledarprodukt innebär en uteslutande&lt;br&gt;rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställa exemplar av kretsmönstret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i kommersiellt syfte importera exemplar av kretsmönstret, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. göra kretsmönstret tillgängligt för allmänheten genom att exemplar av&lt;br&gt;kretsmönstret bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids&lt;br&gt;till allmänheten på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med exemplar av kretsmönster avses även en halvledarprodukt som har&lt;br&gt;tillverkats med utnyttjande av kretsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Rätt till kretsmönster omfattar inte exemplar av kretsmönster som har&lt;br&gt;spritts till allmänheten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av&lt;br&gt;rättsinnehavaren eller med dennes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en åtgärd som&lt;br&gt;innebär intrång i rätten enligt 2 § skall dömas till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till&lt;br&gt;ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagare får väcka åtal för brott enligt första eller andra stycket endast&lt;br&gt;om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som i strid mot denna lag förvärvar ett exemplar av ett skyddat&lt;br&gt;kretsmönster och inte känner till eller har skälig anledning att anta att&lt;br&gt;kretsmönstret är skyddat har rätt att fortsätta att utnyttja exemplaret av det&lt;br&gt;skyddade kretsmönstret kommersiellt även efter det att han har fått&lt;br&gt;kännedom om att kretsmönstret är skyddat. För utnyttjandet skall ersättning&lt;br&gt;lämnas enligt 11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian s. 74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett par remissinstanser har ansett att artikel 5.1 .b ger&lt;br&gt;rättsinnehavaren en importrätt av både kretsmönstret och halvledarprodukter&lt;br&gt;som framställts med utnyttjande av kretsmönstret. Några remissinstanser&lt;br&gt;har menat att artikel 5.6 inte medför att ersättning skall utgå för nyttjande&lt;br&gt;före tidpunkten för ond tro och att rätten till ersättning är ovillkorlig. En&lt;br&gt;remissinstans har menat att artikel 5.6 avser vidareförsäljning av exemplar&lt;br&gt;av kretsmönster förvärvade i god tro och inte kretsmönstret som sådant.&lt;br&gt;Slutligen har vissa språkliga påpekanden gjorts. Vad remissinstanserna&lt;br&gt;närmare anfört framgår av det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Artikel 5.1 anger innehållet i rättsinnehavarens&lt;br&gt;rätt till ett skyddat kretsmönster medan artikel 5.2-7 anger undantagen från&lt;br&gt;denna rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.l.a och b anger att rätten till ett skyddat kretsmönster innefattar&lt;br&gt;rätten till mångfaldigande, kommersiellt utnyttjande eller import i syfte att&lt;br&gt;utnyttja kretsmönstret kommersiellt. Enligt definitionen i artikel l.c&lt;br&gt;omfattar uttrycket kommersiellt utnyttjande försäljning, uthyrning, leasing&lt;br&gt;eller andra kommersiella distributionsmetoder eller erbjudanden om dessa.&lt;br&gt;När det gäller importrätten begränsas denna genom en bestämmelse i artikel&lt;br&gt;5.5 på så sätt att den inte gäller i de fall kretsmönstren satts i marknaden&lt;br&gt;av någon som är behörig. En motsvarighet till bestämmelsen i artikel l.c&lt;br&gt;finns i 1 § kretsmönsterlagen. Enligt denna bestämmelse har den som har&lt;br&gt;skapat ett kretsmönster en uteslutande rätt att framställa exemplar av&lt;br&gt;mönstret, utföra mönstret på eller i ett materiellt underlag samt göra&lt;br&gt;mönstret tillgängligt för allmänheten genom att exemplar av mönstret eller&lt;br&gt;produkter som mönstret ingår i bjuds ut till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad jag tidigare sagt överensstämmer 1 § kretsmönster-&lt;br&gt;lagen med artikel 5.1 utom i ett avseende. Kretsmönsterlagen innehåller inte&lt;br&gt;någon uttrycklig rätt för innehavare av rätt till skyddat kretsmönster att&lt;br&gt;förbjuda import av det skyddade kretsmönstret eller halvledarprodukter som&lt;br&gt;har tillverkats med utnyttjande av det skyddade kretsmönstret. Som jag&lt;br&gt;tidigare redogjort för (se avsnitt 4) tillämpar vi i Sverige global konsumtion&lt;br&gt;när det gäller kretsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att innehållet i artiklarna 5.1 b och 5.5 bör införlivas&lt;br&gt;med den nya kretsmönsterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen bör beträffande import begränsas till import&lt;br&gt;i kommersiellt syfte av exemplar av kretsmönster. Import av exemplar av&lt;br&gt;kretsmönster för uteslutande enskilt bruk skall inte omfattas. Direktivet och&lt;br&gt;EES-avtalet innebär att Sverige i fråga om kretsmönster får övergå till EES-&lt;br&gt;vid konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrätten m.fl. har påpekat att artikel 5.1.b ger rättsinnehavaren&lt;br&gt;kontroll över importen av såväl kretsmönstret som halvledarprodukter&lt;br&gt;framställda med utnyttjande av kretsmönstret. I promemorians lagförslag&lt;br&gt;har däremot motsvarande importkontroll inskränkts till att omfatta enbart&lt;br&gt;kretsmönstret. En komplettering av lagförslaget är därför nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad jag tidigare sagt framgår att den nu föreslagna lagtexten i sak&lt;br&gt;motsvarar den av Patentbesvärsrätten påkallade kompletteringen av&lt;br&gt;promemorians lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt har påpekat att den nuvarande kretsmönsterlagen inte&lt;br&gt;innehåller någon ensamrätt i fråga om import, men väl - efter mönster från&lt;br&gt;upphovsrättslagen - en straffbestämmelse i fråga om import av exemplar&lt;br&gt;framställda utom riket under sådana omständigheter att en motsvarande&lt;br&gt;framställning här skulle ha varit straffbar (6 § första stycket). Konsumtion&lt;br&gt;enligt 6 § i promemorians förslag avser endast produkter som med&lt;br&gt;rättighetshavarens samtycke har spritts inom EES. Import av olovligt&lt;br&gt;spridda produkter vare sig spridningen skett inom eller utom EES kan&lt;br&gt;stoppas med stöd av ensamrätten i 2 §. Det kan ifrågasättas om det är&lt;br&gt;nödvändigt att även 9 § i den föreslagna lagtexten behöver innehålla en&lt;br&gt;importbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan till att börja med konstateras att 2 § upphovsrättslagen inte&lt;br&gt;innehåller någon rätt för upphovsmannen att kontrollera import av exemplar&lt;br&gt;av verket. Den fråga som Svea hovrätt tagit upp behandlades vid&lt;br&gt;tillkomsten av 53 § andra stycket upphovsrättslagen som är förebild till den&lt;br&gt;nuvarande lydelsen av 6 § kretsmönsterlagen. I det lagstiftningsärendet&lt;br&gt;uttalades bl.a. följande (se prop. 1960:17 s. 289):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Såsom kommittén anfört bör straffbestämmelserna kompletteras med&lt;br&gt;föreskrifter om straff för import av exemplar, som framställts utom riket&lt;br&gt;under sådana omständigheter, att framställningen skulle ha varit straffbar&lt;br&gt;i Sverige. Intresse att ingripa mot dylik import har upphovsmannen i första&lt;br&gt;hand, då framställningen är tillåten i framställningslandet och sålunda icke&lt;br&gt;där kan påtalas. Även om framställningen är olaglig och kan beivras av&lt;br&gt;upphovsmannen, är det emellertid värdefullt för honom att äga en&lt;br&gt;självständig rätt att förhindra import till det egna landet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare konstateras att varumärkeslagen och patentlagen anger att&lt;br&gt;ensamrätten även innefattar rätten till import. Däremot finns inga själv-&lt;br&gt;ständiga straffbestämmelser för olovlig import i dessa lagar. Sådan import&lt;br&gt;kan dock medföra straffansvar. I denna del föreslår jag mot bakgrund av&lt;br&gt;det sagda att 9 § i den nya kretsmönsterlagen inte skall innehålla någon&lt;br&gt;ansvarsbestämmelse som tar syfte på import. Att olovlig import ändå är&lt;br&gt;straffbar framgår av de föreslagna 2 och 9 §§ tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Lagrådet anser jag att uttrycket &amp;quot;exemplar av kretsmönstret&amp;quot;&lt;br&gt;bör användas vid beskrivningen i 2 § av föremålet för import och spridning&lt;br&gt;till allmänheten samt i 6 §. Jag delar också Lagrådets uppfattning att en&lt;br&gt;bestämmelse bör införas som klargör att uttrycket avser även en halv-&lt;br&gt;ledarprodukt som har tillverkats med utnyttjande av kretsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.2 ger medlemsstaterna en fakultativ möjlighet att tillåta&lt;br&gt;mångfaldigande av skyddade kretsmönster för enskilt bruk utan kommer-&lt;br&gt;siella syften. Denna bestämmelse överensstämmer med 2 § i kretsmönster-&lt;br&gt;lagen som anger att enstaka exemplar får framställas för enskilt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.3 gäller ensamrätten inte mångfaldigande i syfte att&lt;br&gt;analysera, utvärdera eller undervisa om själva kretsmönstret eller de&lt;br&gt;begrepp, processer, system eller den teknik som det innehåller. Enligt 2 §&lt;br&gt;kretsmönsterlagen får exemplar av kretsmönster framställas uteslutande för&lt;br&gt;undervisning om eller analys av mönstret utan hinder av den i 1 § angivna&lt;br&gt;ensamrätten. Direktivet anger inte uttryckligen att exemplar framställda som&lt;br&gt;ett resultat av de i artikel 5.3 beskrivna förfarandena inte får användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något annat ändamål. Att så är fallet torde dock ändå framgå av den&lt;br&gt;uppräkning av de förfaranden för vilka framställning får ske som finns i&lt;br&gt;artikel 5.3. Innebörden av 2 § kretsmönsterlagen och artikel 5.3 torde&lt;br&gt;följaktligen vara densamma såvitt nu är i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande 2 § kretsmönsterlagen är således i överensstämmelse med&lt;br&gt;artiklarna 5.2 och 5.3. Jag föreslår att bestämmelsen tas in som 5 § i den&lt;br&gt;nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.4 skall inte rätten till skyddade kretsmönster utsträckas&lt;br&gt;till en handling avseende ett kretsmönster som uppfyller kraven på&lt;br&gt;originalitet och nyhet och som skapats på grundval av analys och utvär-&lt;br&gt;dering av ett annat mönster i överensstämmelse med undantaget för&lt;br&gt;undervisning och analys. Innebörden av denna bestämmelse är att&lt;br&gt;innehavare av rätten till ett kretsmönster inte kan få sin rätt utsträckt till ett&lt;br&gt;annat kretsmönster som skapats av annan även om detta skapande har sin&lt;br&gt;grund i analys och utvärdering av det första kretsmönstret. Bestämmelsen&lt;br&gt;uttrycker med andra ord den grundläggande upphovsrättsliga princip som&lt;br&gt;säger att de idéer och principer som ligger bakom ett verk inte är&lt;br&gt;skyddade. Det är endast den utformning verket har som skyddas. Denna&lt;br&gt;princip är fast etablerad både i förarbeten och praxis såvitt avser upphovs-&lt;br&gt;rättsligt skyddade verk och gäller även skyddade kretsmönster. Enligt min&lt;br&gt;mening får svensk rätt därigenom anses överensstämma med artikel 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.6 har en person som i god tro förvärvar ett exemplar av&lt;br&gt;ett skyddat kretsmönster rätt att utnyttja detta mönster kommersiellt även&lt;br&gt;efter att han fått kännedom om eller har skälig anledning att anta att krets-&lt;br&gt;mönstret är skyddat. Från det att det föreligger ond tro skall för ut-&lt;br&gt;nyttjandet skälig ersättning kunna tillerkännas rättighetshavaren. Någon&lt;br&gt;motsvarighet till denna bestämmelse finns inte i kretsmönsterlagen som&lt;br&gt;följaktligen bör anpassas till direktivet i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § första stycket kretsmönsterlagen skall den som i strid mot&lt;br&gt;lagen utnyttjar ett kretsmönster betala ersättning för utnyttjandet om och i&lt;br&gt;den mån det är skäligt. Något krav på oaktsamhet finns inte och ersättning&lt;br&gt;skall alltså betalas även om nyttjaren är i god tro. Föreligger oaktsamhet&lt;br&gt;eller uppsåt skall enligt andra stycket i paragrafen skadestånd betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets bestämmelser skiljer sig från kretsmönsterlagens bestämmelser&lt;br&gt;om ersättning för intrång på så sätt att det enligt direktivet inte krävs att&lt;br&gt;ersättning skall betalas för det fall en utnyttjare är i god tro vid förvärvet&lt;br&gt;så länge han förblir i god tro. För handlingar som utförs sedan han kommit&lt;br&gt;i ond tro föreskrivs i direktivet att medlemsstaterna skall tillse att en&lt;br&gt;domstol kan, efter yrkande av rättsinnehavaren, döma ut skälig ersättning&lt;br&gt;i enlighet med gällande nationell lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att den sistnämnda rätten till ersättning skulle&lt;br&gt;regleras genom en hänvisning till den allmänna bestämmelsen om ersättning&lt;br&gt;vid intrång i nuvarande 7 § första stycket. Rätten till ersättning var i&lt;br&gt;förslaget inte begränsad till de handlingar som utförs i ond tro. Mot&lt;br&gt;promemorieförslaget har några remissinstanser riktat kritik i två avseenden.&lt;br&gt;För det första har de pekat på att direktivet inte föreskriver någon&lt;br&gt;ersättningsskyldighet för den som förvärvar ett exemplar av ett skyddat&lt;br&gt;kretsmönster förrän han fått kännedom om de rätta förhållandena. Först&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därefter skall medlemsstaterna se till att rättsinnehavaren får möjlighet till&lt;br&gt;skälig ersättning enligt nationell lag. Även om direktivet inte hindrar att&lt;br&gt;ersättning utgår även for sådant utnyttjande som sker innan användaren är&lt;br&gt;i ond tro kan enligt remissinstanserna dock en sådan lösning ifrågasättas.&lt;br&gt;För det andra har anförts att att hänvisningen i 10 § till 11 § leder till&lt;br&gt;slutsatsen att rätten till ersättning inte är ovillkorlig utan underkastad en&lt;br&gt;skälighetsbedömning. Storleken av ersättningen skall dock självfallet&lt;br&gt;bestämmas efter vad som är skäligt i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt har vi i den nuvarande kretsmönsterlagen en rätt&lt;br&gt;till ersättning vid intrång oberoende av om det föreligger ond tro eller inte.&lt;br&gt;Den rätten innebär att den som förvärvar ett exemplar av ett skyddat&lt;br&gt;kretsmönster utan vederbörligt tillstånd från rättsinnehavaren inte skall&lt;br&gt;kunna komma i ett bättre ekonomiskt läge än den som skaffar sig sådant&lt;br&gt;tillstånd. Det finns enligt min mening ingen anledning att frångå den&lt;br&gt;ordningen. Direktivet hindrar inte heller att den behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om direktivet föreskriver en ovillkorlig rätt till&lt;br&gt;ersättning när ond tro föreligger efter förvärvet vill jag säga följande. I&lt;br&gt;artikel 5.6 stadgas bara att domstol skall kunna utdöma skälig ersättning i&lt;br&gt;enlighet med gällande nationell lag. Enligt min uppfattning framgår det&lt;br&gt;klart av artikelns ordalydelse att denna rätt till ersättning inte är ovillkorlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det ovan sagda föreslår jag att införlivandet av artikel&lt;br&gt;5.6 sker på det sätt som föreslås i promemorian. Jag vill dock tillägga att&lt;br&gt;jag delar Svea hovrätts bedömning att 10 § skall reglera förvärv av&lt;br&gt;exemplar av kretsmönster, jfr uttrycket förvärv av halvledarprodukt i artikel&lt;br&gt;5.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommersiella utnyttjande som kan komma i fråga är sådana&lt;br&gt;förfaranden som anges i artikel 1.1c (jfr hittillsvarande 1 § första stycket&lt;br&gt;kretsmönsterlagen), dvs. försäljning, uthyrning, utlåning eller andra former&lt;br&gt;av spridande till allmänheten. Det är endast det förvärvade exemplaret som&lt;br&gt;får utnyttjas. Någon rätt till mångfaldigande av det förvärvade kretsmönstret&lt;br&gt;finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3.5 Licenser (artikel 6)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Artikel 6 föranleder ingen lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får inte göra den ensamrätt som avses i artikel 2&lt;br&gt;beroende av licenser som ges automatiskt, enbart på grund av att en viss&lt;br&gt;tid har löpt ut, genom tillämpning av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med min (se promemorian&lt;br&gt;s. 77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanser har berört bedömningen i sak.&lt;br&gt;Skälen för min bedömning: Kretsmönsterlagen innehåller inte någon&lt;br&gt;sådan bestämmelse som åsyftas i artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.6 Skyddstid (artikel 7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätten till ett kretsmönster skall upphöra femton år efter&lt;br&gt;utgången av det år då kretsmönstret skapats om det då ännu inte har&lt;br&gt;utnyttjats kommersiellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall tillse att den ensamrätt som avses i artikel 2&lt;br&gt;skall uppstå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när registrering i enlighet med artikel 4 är ett krav för att ensamrätten&lt;br&gt;skall uppstå, på den tidigaste av följande tidpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) den dag då kretsmönstret först utnyttjas kommersiellt i någon del av&lt;br&gt;världen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) den dag då en ansökan om registrering har gjorts i vederbörlig&lt;br&gt;ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när kretsmönstret först utnyttjas kommersiellt i någon del av världen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när kretsmönstret först fixeras eller kodas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När ensamrätten uppstår i överensstämmelse med vad som sägs i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.a eller l.b skall medlemsstaterna för tiden innan rättigheten uppstod&lt;br&gt;besluta om rättsmedel till förmån för en person som har rätt till skydd i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i detta direktiv och som kan visa att en annan&lt;br&gt;person bedrägligen har mångfaldigat eller kommersiellt utnyttjat eller för&lt;br&gt;detta ändamål har importerat ett kretsmönster. Denna punkt påverkar inte&lt;br&gt;sådana rättsmedel som står till buds för att hävda den ensamrätt som givits&lt;br&gt;i enlighet med artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ensamrätten upphör 10 år efter utgången av det kalenderår under&lt;br&gt;vilket kretsmönstret först utnyttjades kommersiellt i någon del av världen&lt;br&gt;eller, i det fall registrering är ett villkor för att ensamrätten skall uppstå&lt;br&gt;eller fortsätta att gälla, 10 år efter den tidigaste av följande tidpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utgången av det kalenderår under vilket kretsmönstret först utnyttjades&lt;br&gt;kommersiellt i någon del av världen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utgången av det kalenderår under vilket en giltig ansökan om&lt;br&gt;registrering ingavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om ett kretsmönster inte har utnyttjats kommersiellt i någon del av&lt;br&gt;världen inom 15 år räknat från tidpunkten då det först fixerades eller&lt;br&gt;kodades skall alla enligt punkt 1 existerande exklusiva rättigheter löpa ut&lt;br&gt;och inga nya sådana rättigheter skall uppstå, såvida inte en ansökan om&lt;br&gt;registrering har gjorts i vederbörlig ordning inom denna tidsperiod i de&lt;br&gt;medlemsstater där registrering är ett villkor för att de exklusiva rättigheter-&lt;br&gt;na skall kunna uppstå eller fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätt till kretsmönster uppstår när det har skapats och varar till ut-&lt;br&gt;gången av det tionde året efter det år då kretsmönstret först utnyttjades&lt;br&gt;kommersiellt i någon del av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten upphör femton år efter utgången av det år då kretsmönstret&lt;br&gt;skapades, om det då ännu inte har utnyttjats kommersiellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian s.&lt;br&gt;79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Två remissinstanser har yttrat sig angående&lt;br&gt;startpunkten för skyddstiden. Vad de närmare anfört framgår av det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Artikel 7.1 ger medlemsstaterna valfrihet att låta&lt;br&gt;rätten till skyddade kretsmönster uppstå vid registrering, det första&lt;br&gt;kommersiella utnyttjandet eller när kretsmönstret först fixeras eller kodas.&lt;br&gt;Av vad jag sagt tidigare i kommentaren till artikel 4 framgår att det inte&lt;br&gt;finns något krav på registrering i kretsmönsterlagen för att rätt till skyddade&lt;br&gt;kretsmönster skall kunna uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 7.2 framgår vidare att om rätt till kretsmönster uppstår vid det&lt;br&gt;första kommersiella utnyttjandet skall kretsmönstret åtnjuta skydd även för&lt;br&gt;tiden innan det första kommersiella utnyttjandet äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig regel om när skyddet skall böija löpa finns inte i&lt;br&gt;kretsmönsterlagen. Enligt 1 § sista stycket varar rätten till utgången av det&lt;br&gt;tionde året efter det år då mönstret först kommersiellt utnyttjades. Denna&lt;br&gt;bestämmelse reglerar endast frågan om vid vilken tidpunkt skyddet löper&lt;br&gt;ut. Av 1 § första stycket följer emellertid att skyddet uppstår redan vid&lt;br&gt;skapandet av mönstret. Detta åtnjuter följaktligen skydd även för tiden&lt;br&gt;mellan skapandet och det första kommersiella utnyttjandet (jfr prop.&lt;br&gt;1986/87:49 s. 19). I artikel 7.2 används termerna fixera och koda för att&lt;br&gt;definiera den punkt i tillverkningsprocessen när ett kretsmönster är så&lt;br&gt;färdigt att det kan åtnjuta skydd. Enkelt uttryckt har dessa begrepp följande&lt;br&gt;innebörd. Ett kretsmönster är fixerat när det är skapat i ett fotonegativ som&lt;br&gt;sedan används som förlaga vid framställningen av själva chipset. Ett&lt;br&gt;kretsmönster är kodat när det är skapat i en databas och är färdigt att direkt&lt;br&gt;överföras till chipset. (Se prop. 1986/87:49 s. 18 och SOU 1985:51 s. 113-&lt;br&gt;121.) Begreppen fixera och koda har således samma innebörd såvitt avser&lt;br&gt;hur färdigt kretsmönstret skall vara för att komma i åtnjutande av skydd.&lt;br&gt;De får anses omfattas av det i kretsmönsterlagen använda begreppet skapat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Svenska&lt;br&gt;föreningen för industriellt rättskydd har menat att tidpunkten för skapande&lt;br&gt;avviker från när ett kretsmönster kan anses fixerat eller kodat. Enligt dessa&lt;br&gt;remissinstanser ligger tidpunkten för skapande på en obestämd tidpunkt före&lt;br&gt;fixeringen eller kodningen av ett kretsmönster. Enligt remissinstanserna kan&lt;br&gt;avvikelsen dock möjligen accepteras. Med skyddsstart från den senare&lt;br&gt;tidpunkt som anges i direktivet kan skydd före kodning/fixering erbjudas&lt;br&gt;av upphovsrätten till tekniska ritningar (1 § andra stycket upphovsrätts-&lt;br&gt;lagen) och/eller av skyddet för företagshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är möjligt att de ritningar som föregår skapandet av ett kretsmönster&lt;br&gt;i vissa fall kan skyddas genom upphovsrätt. Jag vill i detta sammanhang&lt;br&gt;dock peka på att kretsmönster för en halvledarprodukt inte kan vara föremål&lt;br&gt;för upphovsrätt, jfr 10 § upphovsrättslagen. I det tidigare lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet uttalade departementschefen bl.a. att kretsmönster inte i något&lt;br&gt;avseende bör skyddas enligt upphovsrättslagen, jfr prop. 1986/87:49 s. 9.&lt;br&gt;I det ögonblick ett kretsmönster är så färdigt att det utgör ett kretsmönster&lt;br&gt;enligt kretsmönsterlagen är följaktligen upphovsrätt utesluten. Frågan är då&lt;br&gt;närmast hur ett kretsmönster definieras enligt kretsmönsterlagen. Ut-&lt;br&gt;formningen av ett kretsmönster, som därefter skall överföras till ett chips,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan ske på olika sätt och genomgår olika faser. Det vanligaste tillväga-&lt;br&gt;gångssättet lär numera vara att kretsmönstret kodas med hjälp av datortek-&lt;br&gt;nik. När denna kodning är avslutad och kretsmönstret är klart för&lt;br&gt;överföring till chipset är det färdigt, dvs. skapat. Artikel 1 i direktivet&lt;br&gt;definierar ett kretsmönster på följande sätt. &amp;quot; En rad sammanhörande bilder&lt;br&gt;som, oavsett hur de är fixerade eller kodade, utgör det tredimensionella&lt;br&gt;mönstret av de lager som en halvledarprodukt består av, och där vaije bild&lt;br&gt;i raden representerar hela eller del av mönstret i en halvledarprodukts yta&lt;br&gt;vid vilken tillverkningsfas som helst.&amp;quot; Det kan inte uteslutas att det kan&lt;br&gt;förekomma en viss tidsskillnad mellan tidpunkten för skapandet och t.ex.&lt;br&gt;kodningen av ett kretsmönster. Av vad jag redovisat tidigare om utveck-&lt;br&gt;lingen av kretsmönster framgår dock att en sådan tidsskillnad torde vara&lt;br&gt;mycket sällan förekommande och i så fall ytterst marginell. Som jag&lt;br&gt;tidigare sagt är det angeläget att lagtexten inte innehåller sådana tekniska&lt;br&gt;begrepp att den med hänsyn till den mycket snabba utvecklingen riskerar&lt;br&gt;att bli obsolet inom kort. EG:s direktiv tillkom för sex år sedan. Enligt vad&lt;br&gt;jag inhämtat skapas nu merparten av kretsmönster i datamaskiner med hjälp&lt;br&gt;av för detta ändamål speciellt utvecklade datorprogram. Det är troligt att&lt;br&gt;utvecklingen fortsätter i samma snabba takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför, med hänsyn till vad jag tidigare sagt, att det är lämpligt&lt;br&gt;att kretsmönsterlagen innehåller en uttrycklig regel om att rätt till&lt;br&gt;kretsmönster uppstår när det skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 7.3 upphör rätten till ett skyddat kretsmönster 10 år efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår under vilket kretsmönstret först utnyttjades. Av&lt;br&gt;vad som sagts ovan framgår att denna bestämmelse överensstämmer med&lt;br&gt;kretsmönsterlagens reglering av skyddstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7.4 föreskriver att om ett kretsmönster inte utnyttjats inom en 15-&lt;br&gt;års period, räknat från tidpunkten då det först fixerades eller kodades, så&lt;br&gt;upphör allt skydd. Någon motsvarighet till denna bestämmelse finns för&lt;br&gt;närvarande inte och jag anser därför att den bör införlivas med kretsmöns-&lt;br&gt;terlagen. Det är lämpligt att regleringen av skyddstiden sker i en särskild&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lydelsen innebär att rätten till ett skyddat kretsmönster&lt;br&gt;uppstår när det har skapats. Skyddstiden böijar emellertid inte löpa förrän&lt;br&gt;vid utgången av det år då kretsmönstret för första gången utnyttjas&lt;br&gt;kommersiellt. Om det t.ex. förflyter 9 år från det att kretsmönstret skapats&lt;br&gt;tills dess att kretsmönstret utnyttjas kommersiellt för första gången kommer&lt;br&gt;skyddet att vara i 19 år. Det bör dock noteras att kommersiellt utnyttjande&lt;br&gt;föreligger så snart kretsmönstret bjuds ut till försäljning, uthyrning etc.&lt;br&gt;Dessutom gäller att skyddet upphör femton år efter utgången av det år då&lt;br&gt;kretsmönstret skapades om det då ännu inte har utnyttjats kommersiellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den mycket snabba utvecklingen såvitt avser kretsmönster&lt;br&gt;torde emellertid denna bestämmelse inte få så stor praktisk betydelse. Den&lt;br&gt;är snarare av principiell innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3.7 Kretsmönstrets utformning skyddas (artikel 8)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Artikel 8 föranleder ingen lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skydd som i enlighet med artikel 2 ges för halvledarprodukters&lt;br&gt;kretsmönster omfattar endast själva kretsmönstret och inte de begrepp,&lt;br&gt;processer, system, den teknik eller kodade information som är införlivad&lt;br&gt;i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med min (se promemorian&lt;br&gt;s. 81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanser har yttrat sig över bedöm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Artikel 8 innehåller en grundläggande&lt;br&gt;princip om att det endast är den utformning som kretsmönstret fått och&lt;br&gt;ingenting annat som skyddas. Vad som skyddas enligt lagen om skydd för&lt;br&gt;kretsmönster i halvledarprodukter är kretsmönstret som sådant. Dator-&lt;br&gt;program som lagts in i kretsen får inte skydd enligt kretsmönsterlagen. De&lt;br&gt;kan emellertid skyddas av upphovsrättslagen om de uppfyller denna lags&lt;br&gt;förutsättningar för skydd. Det skydd som lagen ger är ett formskydd och&lt;br&gt;inte ett idéskydd. Idéer, principer, algoritmer osv. är alltså inte skyddade&lt;br&gt;som sådana utan endast i den speciella utformning de har fått i ett visst&lt;br&gt;bestämt kretsmönster. Följaktligen överensstämmer kretsmönsterlagen med&lt;br&gt;direktivet i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3.8 Märkning av kretsmönster (artikel 9)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Artikel 9 föranleder ingen lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall då en medlemsstats lagstiftning föreskriver att halvledar-&lt;br&gt;produkter som tillverkas med användning av skyddade kretsmönster får&lt;br&gt;märkas, skall det använda tecknet vara ett stort T enligt följande: T, ’T’,&lt;br&gt;[T], T, T*, eller T.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med min (se promemorian&lt;br&gt;s. 81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanser har yttrat sig över bedöm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Kretsmönsterlagen innehåller ingen&lt;br&gt;bestämmelse om märkning av skyddade kretsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3.9 Fortsatt tillämpning av andra rättsliga bestämmelser (artikel 10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Artikel 10 föranleder ingen lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte rättsliga bestämmelser&lt;br&gt;om patent- och bruksmönsterrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) rättigheter som givits av en medlemsstat när den uppfyller sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt internationella avtal, inklusive bestämmelser som&lt;br&gt;sträcker ut sådana rättigheter till medborgare i eller personer som är bosatta&lt;br&gt;på ifrågavarande medlemsstats territorium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) upphovsrättsliga bestämmelser i medlemsstaterna som inskränker&lt;br&gt;mångfaldigande av teckningar eller annat konstnärligt återgivande av&lt;br&gt;kretsmönster vid tvådimensionell kopiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Sådant skydd som ges av nationella bestämmelser för halvledar-&lt;br&gt;produkters kretsmönster som fixerats eller kodats före ikraftträdandet av de&lt;br&gt;nationella bestämmelser som föreskrivs av detta direktiv men inte senare än&lt;br&gt;den i artikel 11.1 nämnda dagen berörs inte av bestämmelserna i detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med min (se promemorian&lt;br&gt;s. 82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanser har yttrat sig över bedöm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Gällande rätt i Sverige överensstämmer med&lt;br&gt;artikel 10.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.4.1 Bestämmelser som inte berörs av direktivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: 2, 4, 5, 7, 8, 9 och 10 §§ i den nuvarande kretsmön-&lt;br&gt;sterlagen tas in som 5, 7, 8, 11, 12, 13 och 14 §§ i den föreslagna&lt;br&gt;kretsmönsterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian s.&lt;br&gt;82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanser har berört förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den nuvarande lydelsen, dock med vissa&lt;br&gt;språkliga moderniseringar, av de paragrafer som inte berörs av direktivet&lt;br&gt;bör tas in i den nya kretsmönsterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11 - Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11 anger bl.a. när direktivet skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nya lagen om skydd för kretsmönster för halvledar-&lt;br&gt;produkter bör träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagen&lt;br&gt;(1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter bör&lt;br&gt;upphöra att gälla fr.o.m. detta datum.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer, då lagen&lt;br&gt;(1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter skall upphöra&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas även på kretsmönster som har tillkommit före&lt;br&gt;ikraftträdandet utom såvitt gäller åtgärder som vidtagits eller rättigheter som&lt;br&gt;förvärvats dessförinnan. Har exemplar av kretsmönster framställts före den&lt;br&gt;1 april 1987, får de dock utan hinder av 2 § spridas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att lagen skulle träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1993 (se promemorian s. 83).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges industriförbund och Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel har anfört att det är osäkert om EES-avtalet kommer att&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1993 och att det saknas skäl att genomföra&lt;br&gt;ändringarna av de immaterialrättsliga lagarna tidigare än vad som erfordras&lt;br&gt;till följd av EES-avtalets ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: EES-avtalet skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993, under förutsättning att alla avtalsslutande parter har deponerat sina&lt;br&gt;ratifikations- eller godkännandeinstrument. Efter denna dag träder avtalet&lt;br&gt;i kraft den första dagen av den andra månaden som följer efter den sista&lt;br&gt;notifikationen. Den senaste tidpunkten för en sådan notifikation är den 30&lt;br&gt;juni 1993. Efter den dagen skall avtalsparterna sammankalla en diplomat-&lt;br&gt;konferens för att bedöma läget. Det kan inte uteslutas att avtalet träder i&lt;br&gt;kraft senare än den 1 januari 1993. Den nya lagen om skydd för&lt;br&gt;kretsmönster för halvledarprodukter bör träda i kraft samma dag som EES-&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;6 Varumärkesrätt&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.1 EG:s direktiv om varumärken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med varukännetecken menas, enligt svensk rätt, kännetecken som används&lt;br&gt;för att skilja en näringsidkares varor eller tjänster från varor eller tjänster&lt;br&gt;som andra näringsidkare tillhandahåller. Bestämmelser om varukännetecken&lt;br&gt;finns i Sverige i varumärkeslagen (1960:644) (VmL) och i kollektiv-&lt;br&gt;märkeslagen (1960:645). Administrativa bestämmelser om bl.a. förfarandet&lt;br&gt;i varumärkesärenden finns i varumärkesförordningen (1960:648). Särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om utländska varumärken m.m. finns i förordningen&lt;br&gt;(1970:495) om utländska varumärken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har nämnts i avsnitt 2 har EG utfärdat ett direktiv om varumärken.&lt;br&gt;Detta EG-direktiv syftar till att eliminera vissa skillnader i de olika EG-&lt;br&gt;ländemas nationella varumärkeslagar för att på så sätt minska de handels-&lt;br&gt;hinder som sådana skillnader kan ge upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innebär inte att medlemsländernas varumärkeslagar harmonise-&lt;br&gt;ras helt och hållet. Det har ansetts tillräckligt att begränsa harmoniseringen&lt;br&gt;till sådana nationella bestämmelser som på ett mera direkt sätt kan&lt;br&gt;motverka den fria rörligheten för varor eller tjänster och därigenom hindra&lt;br&gt;en väl fungerande inre marknad. Andra nationella varumärkesregler berörs&lt;br&gt;inte av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de regler som inte berörs av EG-direktivet märks medlems-&lt;br&gt;staternas regler om procedurer i varumärkesfrågor. Dit hör exempelvis&lt;br&gt;frågan om i vad mån olika registreringshinder skall beaktas ex officio av&lt;br&gt;registreringsmyndigheten eller om dessa hinder bara skall beaktas av&lt;br&gt;registreringsmyndigheten om det begärs i samband med ett invändnings-&lt;br&gt;förfarande (eller av domstol om det begärs i ett mål om hävning av en&lt;br&gt;registrering). Direktivet behandlar inte heller frågan om vilka konsekvenser&lt;br&gt;det får att en registrering hävs eller förklaras ogiltig. Inte heller innehåller&lt;br&gt;EG-direktivet några bestämmelser om ansvar och ersättningsskyldighet vid&lt;br&gt;varumärkesintrång. På alla dessa områden har medlemsländerna i stället&lt;br&gt;frihet att utforma bestämmelserna på det sätt som de finner lämpligt eller&lt;br&gt;som följer av andra internationella överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet reglerar i stället framför allt frågor som rör vad som&lt;br&gt;behövs för att kunna få och vidmakthålla en ensamrätt till ett varumärke&lt;br&gt;och frågor om det rättsliga skyddet av ensamrätt till ett varumärke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av bestämmelserna i EG-direktivet innebär att medlemsländerna i&lt;br&gt;EG måste införa vissa bestämda varumärkesregler i sina nationella&lt;br&gt;regelverk. Andra bestämmelser i direktivet är utformade så att de drar upp&lt;br&gt;vissa ramar för vilka varumärkesregler som får behållas respektive införas&lt;br&gt;i de nationella regelverken. Det innebär att medlemsländerna här får en viss&lt;br&gt;valmöjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda är det inte tillåtet enligt EG-direktivet att behålla eller införa&lt;br&gt;sådana registreringshinder eller grunder för upphävande avseende själva&lt;br&gt;varumärket som inte är direkt angivna i direktivet. Inte heller får skyddet&lt;br&gt;för registrerade varumärken utökas utöver vad som föreskrivs i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet - som skall tillämpas för varumärken som är föremål för en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrering eller ansökan om registrering (artikel 1) - påverkar emellertid&lt;br&gt;inte möjligheten att även fortsättningsvis skydda sådana varumärken till&lt;br&gt;vilka ensamrätten har förvärvats genom användning. Sådana varumärken&lt;br&gt;behandlas i direktivet endast med avseende på förhållandet mellan dem och&lt;br&gt;sådana varumärkesrättigheter som förvärvats genom registrering (åttonde&lt;br&gt;stycket i direktivets ingress).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening ligger bestämmelserna i VmL i huvudsak väl i linje&lt;br&gt;med direktivets bestämmelser. På ett antal punkter krävs dock ändringar i&lt;br&gt;VmL för att anpassa svensk rätt till direktivets regler. Jag skall i det&lt;br&gt;följande gå igenom EG-direktivets regler i syfte att utröna i vad mån dessa&lt;br&gt;bör leda till ändringar i svensk varumärkeslagstiftning. Jag kommer därvid&lt;br&gt;att föreslå ändringar i VmL bl.a. i följande hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lagen ändras så att alla tecken som kan återges grafiskt och som äger&lt;br&gt;särskiljningsförmåga skall kunna utgöra varumärken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skyddet för kända nationella varukännetecken utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En bestämmelse om regional (EES-vid) konsumtion införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Uttryckliga bestämmelser om att licens kan ges för användning av&lt;br&gt;varumärket och innebörden av licensen tas in i VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett strängare användningstvång för registrerade varumärken än vad som&lt;br&gt;gäller enligt nu gällande VmL införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar i VmL som föreslås kan göras utan att lagens disposition&lt;br&gt;behöver ändras. Enligt min bedömning krävs dock ändringar i lagen i en&lt;br&gt;något större omfattning än vad som föreslagits i departementspromemorian.&lt;br&gt;Vid utformningen av lagändringarna har EG:s direktiv om varumärken i&lt;br&gt;stor utsträckning fått tjäna som förebild. Det betyder att den nya lydelsen&lt;br&gt;av de ändrade bestämmelserna nära kommer att anknyta till lydelsen av&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VmL är redan före de nu aktualiserade ändringarna i behov av en mera&lt;br&gt;allmän översyn. En sådan kan inte göras inom ramen för detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende. Den frågan får i stället tas upp i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet innehåller vissa bestämmelser med anknytning till ett&lt;br&gt;framtida gemenskapsvarumärke (EG-varumärket). Dessa bestämmelser är&lt;br&gt;dock i nuläget inte relevanta för EFTA-statema. Inom ramen för EES-&lt;br&gt;avtalet uppkommer nämligen ingen skyldighet för EFTA-ländema att i sina&lt;br&gt;nationella varumärkeslagar sörja för det särskilda hänsynstagandet till det&lt;br&gt;kommande EG-varumärket som ankommer på EG:s medlemsländer (se&lt;br&gt;punkt 4 b. i bilaga XVII om immateriell äganderätt). Detta betyder att&lt;br&gt;EFTA-statema inte behöver anpassa sina nationella varumärkeslagar till&lt;br&gt;artiklarna 4.2 a. i, 4.2 b., 4.3, 9 och 14 i EG-direktivet i den utsträckning&lt;br&gt;som dessa artiklar rör frågan om det framtida EG-varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.2 Införlivande av EG-direktivet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt gör jag genomgången av EG-direktivet om varumärken&lt;br&gt;artikel för artikel i syfte att klargöra om innehållet i artiklarna ger&lt;br&gt;anledning till ändringar i svensk varumärkesrätt. Om så är fallet lämnar jag&lt;br&gt;i direkt anslutning till genomgången av respektive artikel förslag till de&lt;br&gt;lagändringar som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.1 Räckvidd (Artikel 1)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Direktivets bestämmelse om räckvidd föranleder ingen&lt;br&gt;lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1 - Räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv skall tillämpas för varumärken avseende varor eller tjänster&lt;br&gt;vilka i en medlemsstat är föremål för registrering eller ansökan om&lt;br&gt;registrering som individuellt varumärke, kollektiv märke eller garanti- eller&lt;br&gt;kontrollmärke, eller vilka är föremål för registrering eller ansökan om&lt;br&gt;registrering hos Benelux varumärkesmyndighet eller föremål för en&lt;br&gt;internationell registrering med rättsverkan i en medlemsstat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med min (se promemorian&lt;br&gt;s. 88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Min bedömning har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Artikeln berör endast direktivets&lt;br&gt;tillämpningsområde. Den synes inte i sig medföra något behov av ändring&lt;br&gt;i den svenska lagstiftningen om varumärken. En annan sak är att den styr&lt;br&gt;räckvidden av de lagändringar som måste göras till följd av innehållet i&lt;br&gt;andra artiklar i EG-direktivet. Till det finns det anledning att återkomma&lt;br&gt;under respektive artikel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.2 Tecken som kan utgöra ett varumärke (Artikel 2)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Varumärkeslagen ändras så att alla tecken som kan&lt;br&gt;återges grafiskt och som äger särskiljningsförmåga kan utgöra&lt;br&gt;varumärken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2 - Tecken som kan utgöra ett varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varumärke kan utgöras av alla tecken som kan återges grafiskt,&lt;br&gt;särskilt ord, inbegripet personnamn, figurer, bokstäver, siffror, formen på&lt;br&gt;en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknen i fråga kan särskilja ett&lt;br&gt;företags varor eller tjänster från andra företags.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ Genom registrering enligt denna lag förvärvar näringsidkare&lt;br&gt;ensamrätt till varumärke såsom särskilt kännetecken för att från andras&lt;br&gt;varor skilja sådana varor, som de tillhandahåller i sin rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, särskilt&lt;br&gt;ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror och formen&lt;br&gt;eller utstyrseln pä en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknen kan&lt;br&gt;särskilja en näringsidkares varor från andra näringsidkares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om varor skall i tillämpliga delar gälla även&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kollektivmärken finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En näringsidkare har även utan registrering ensamrätt till varumärke,&lt;br&gt;då märket blivit inarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom inarbetning förvärvar han ensamrätt också till andra särskilda&lt;br&gt;varukännetecken som används i näringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kännetecken anses inarbetat, om det här i Sverige bland dem som det&lt;br&gt;riktar sig till är allmänt känt som beteckning för innehavarens varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett varumärke får registreras endast om det är ägnat att särskilja&lt;br&gt;innehavarens varor från andras. Ett märke som uteslutande eller med endast&lt;br&gt;mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, an-&lt;br&gt;vändning, pris eller geografiska ursprung eller tiden för dess framställande,&lt;br&gt;skall inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Vid bedömande av&lt;br&gt;om ett märke har särskiljningsförmåga skall hänsyn tas till alla före-&lt;br&gt;liggande omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket&lt;br&gt;varit i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som varumärke får inte registreras kännetecken som uteslutande består&lt;br&gt;av en form som följer av varans art eller en form som krävs för att uppnå&lt;br&gt;ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med mitt utom såvitt avser 1 §&lt;br&gt;andra stycket VmL, vars exemplifiering utökats i ett avseende samt i fråga&lt;br&gt;om användningen av begreppet näringsidkare/företag (se promemorian s.&lt;br&gt;88 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig har godtagit&lt;br&gt;förslaget eller lämnat det utan erinran. Flera remissinstanser har påpekat att&lt;br&gt;det i VmL använda begreppet &amp;quot;näringsidkare&amp;quot; bör användas i 1 § andra&lt;br&gt;stycket i stället för &amp;quot;företag&amp;quot;. Några remissinstanser har haft synpunkter på&lt;br&gt;utformningen och exemplifieringen i nämnda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt svensk rätt finns olika slag av varukän-&lt;br&gt;netecken. Man brukar skilja mellan å ena sidan de s.k. särskilda varu-&lt;br&gt;kännetecknen och å andra sidan näringsidkares namn eller firma när de&lt;br&gt;används för att särskilja varor, s.k. naturliga varukännetecken. De särskilda&lt;br&gt;varukännetecknen utgörs dels av varumärken, dels av vaije annat särskilt&lt;br&gt;kännetecken för varor eller tjänster med undantag av de naturliga varu-&lt;br&gt;kännetecknen. Den senare kategorin brukar benämnas andra särskilda varu-&lt;br&gt;kännetecken. Ett varumärke är det snävaste begreppet av varukännetecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande VmL kan i och för sig alla typer av tecken erhålla skydd&lt;br&gt;som särskilda varukännetecken. Möjligheten till skydd genom registrering&lt;br&gt;av kännetecknet som ett varumärke enligt VmL är emellertid enligt&lt;br&gt;uttryckligt stadgande begränsad till följande objekt: figurer, ord, bokstäver,&lt;br&gt;siffror och säregna utstyrslar av en vara eller dess förpackning (1 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket VmL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärken som bestär av enbart bokstäver eller siffror och inte kan&lt;br&gt;anses som figurmärken får registreras endast om märket genom inarbetning&lt;br&gt;har visats äga särskiljningsförmåga (13 § andra stycket VmL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecken som enbart består av något som är ägnat att uppfattas som&lt;br&gt;sökandens släktnamn eller hans släktnamn jämte förnamn, initialer, titel&lt;br&gt;eller dylikt eller såsom firma skall inte kunna registreras som varumärke&lt;br&gt;(13 § tredje stycket VmL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra typer av tecken, t. ex. slagord, ljudmärken, särskilda utstyrslar&lt;br&gt;i affärslokaler eller skyltfönster eller på brevpapper m.m. finns det&lt;br&gt;möjlighet att få skydd genom inarbetning (2 § andra stycket VmL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet har en annan syn än VmL på vad som kan utgöra ett&lt;br&gt;registrerat varumärke. Direktivets artikel 2 föreskriver nämligen att ett&lt;br&gt;varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt förutsatt att&lt;br&gt;tecknen i fråga kan särskilja ett företags varor eller tjänster från andra&lt;br&gt;företags. I artikeln ges en exemplifiering på vad som kan utgöra varu-&lt;br&gt;märken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av direktivets lydelse i denna del är ordet tecken i artikeln&lt;br&gt;avsett att förstås i en vid betydelse. Inget slag av tecken kan därmed av sig&lt;br&gt;självt anses vara uteslutet från registrering som varumärke. Således torde&lt;br&gt;t.ex. en kombination av färger, eller rent av bara en färg och tecken som&lt;br&gt;anger ljud eller lukt i sig kunna utgöra varumärken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara i överensstämmelse med EG-direktivet bör alltså VmL vara&lt;br&gt;utformad så att den inte utesluter att färger, ljud, lukter och annat skall&lt;br&gt;kunna vara varumärken och också kunna registreras, om övriga krav är&lt;br&gt;uppfyllda och det inte föreligger några registreringshinder som ställts upp&lt;br&gt;till skydd för allmänna eller enskilda hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav för att ett tecken skall kunna vara ett varumärke är dock att det&lt;br&gt;kan återges grafiskt. Det är av väsentlig betydelse för ett system som&lt;br&gt;tillåter att ett varumärke - en industriell rättighet - med ensamrätt kan&lt;br&gt;utövas mot andra att dessa snabbt och säkert kan få vetskap om vilken&lt;br&gt;räckvidd den existerande rättigheten har. När det gäller varumärken, som&lt;br&gt;i de flesta fall är en rättighet som uppkommit genom registrering, får tredje&lt;br&gt;man ofta sin information genom att undersöka de avbildningar av varu-&lt;br&gt;märken som finns i varumärkesregistret eller genom att följa den publika-&lt;br&gt;tion i vilken varumärken publiceras. Ett varumärke bör därför alltid kunna&lt;br&gt;återges på ett sätt som möjliggör att det kan avbildas på ett papper, vilket&lt;br&gt;i sin tur möjliggör att det kan publiceras. Att det bara kan återges på ett&lt;br&gt;icke beständigt sätt är inte tillräckligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de flesta varumärken innebär detta att enbart en återgivning av det&lt;br&gt;ord eller en avbildning av den figur som skall utgöra varumärket behöver&lt;br&gt;finnas. När det gäller andra typer av varumärken innebär kravet på grafisk&lt;br&gt;återgivning att även sådana tecken måste kunna återges i synlig form. Det&lt;br&gt;får ankomma på de rättstillämpande myndigheterna att avgöra hur detta&lt;br&gt;krav skall uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den exemplifiering av vilka tecken som kan utgöra varumärken som&lt;br&gt;lämnas i artikel 2 i direktivet överenstämmer i väsentliga delar med vad&lt;br&gt;som gäller enligt 1 § andra stycket VmL. Det bör understrykas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exemplifieringen inte är uttömmande. Som en remissinstans har påpekat bör&lt;br&gt;också firma och slagord kunna omfattas av det nya varumärkesbegreppet.&lt;br&gt;Att uttryckligen ta med dessa två exempel på tecken som kan utgöra&lt;br&gt;varumärken finner jag emellertid inte vara behövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets uttryck formen på en vara eller dess förpackning svaras mot&lt;br&gt;VmL:s möjlighet att få en säregen utstyrsel av en vara eller dess förpack-&lt;br&gt;ning erkänd som varumärke. Med utstyrsel avses enligt uttalanden i&lt;br&gt;förarbetena till den gällande VmL inte bara formen utan även t. ex.&lt;br&gt;dekorationen av en vara eller dess förpackning (jfr SOU 1958:10 s. 218).&lt;br&gt;Som framhållits tidigare är ordet tecken avsett att förstås i en vid betydelse.&lt;br&gt;Den exemplifiering som görs på vilka tecken som kan utgöra varumärken&lt;br&gt;bör därför fortsättningsvis kunna ange både form och utstyrsel som sådana&lt;br&gt;tecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande VmL innehåller emellertid genom ordet säregen (1 § andra&lt;br&gt;stycket VmL) ett särskilt krav på särskiljningsförmåga för registrering av&lt;br&gt;form och utstyrsel. Kravet anses innebära att en registrering bara bör&lt;br&gt;beviljas för en utstyrsel med påtaglig särprägel. Direktivet innehåller i&lt;br&gt;denna del ingen begränsning utöver det allmänna kravet på särskilj-&lt;br&gt;ningsförmåga. Den särskilda begränsningen för formen eller utstyrsel av en&lt;br&gt;vara eller dess förpackning bör därför tas bort. Att däremot tecken som&lt;br&gt;uteslutande består av en form som en följd av exempelvis varans art inte&lt;br&gt;skall kunna registreras som varumärke följer av en särskild bestämmelse i&lt;br&gt;direktivet, artikel 3.1 c. Denna fråga - som föranlett förslag om ett nytt&lt;br&gt;andra stycke till 13 § VmL - kommer att behandlas nedan i avsnitt 6.2.3&lt;br&gt;i anslutning till den nämnda direktivbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande förhållande i vad avser särskilt krav på särskiljnings-&lt;br&gt;förmåga kan sägas gälla för varumärke som består av enbart bokstäver&lt;br&gt;eller siffror och inte kan anses som figurmärke. Sådana varumärken kan&lt;br&gt;enligt 13 § andra stycket VmL registreras bara om de genom inarbetning&lt;br&gt;visats ha särskiljningsförmåga. Direktivet ställer inte upp något krav på&lt;br&gt;inarbetning som förutsättning för att ett bokstavs- eller figurmärke skall&lt;br&gt;kunna registreras. Även för sådana märken gäller enbart det allmänna&lt;br&gt;kravet på särskiljningsförmåga. Att det när det gäller just bokstäver eller&lt;br&gt;siffror torde krävas vissa särskilda omständigheter för att de i sig skall&lt;br&gt;anses äga särskiljningsförmåga är en annan sak. Det särskilda kravet i&lt;br&gt;nuvarande 13 § andra stycket VmL på särskiljningsförmåga för bokstäver&lt;br&gt;eller siffror bör därför tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den exemplifiering som görs i direktivet skall även&lt;br&gt;personnamn kunna utgöra varumärke. Detta är en nyhet i förhållande till&lt;br&gt;gällande svensk varumärkesrätt. I 13 § tredje stycket VmL föreskrivs att&lt;br&gt;som varumärke får inte registreras kännetecken som enbart består av något&lt;br&gt;som är ägnat att uppfattas som sökandens släktnamn eller hans släktnamn&lt;br&gt;jämte förnamn, initialer, titel eller dylikt eller som firma. Direktivet&lt;br&gt;innebär emellertid att en sökande skall kunna få sitt personnamn registrerat&lt;br&gt;som varumärke under förutsättning att det uppfyller övriga registrerings-&lt;br&gt;krav. Även bestämmelsen i 13 § tredje stycket VmL bör därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot promemorians förslag anser jag att uttrycket &amp;quot;näringsid-&lt;br&gt;kare&amp;quot; bör kunna användas i 1 § andra stycket VmL i stället för direktivets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande term &amp;quot;företag&amp;quot; (&amp;quot;undertaking&amp;quot;). Uttrycket &amp;quot;näringsidkare&amp;quot;&lt;br&gt;torde vara bättre anpassat till VmL:s systematik utan att för den skull&lt;br&gt;komma i konflikt med direktivets innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.3 Registreringshinder eller ogiltighetsgrunder (Artikel 3)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tecken som uteslutande består av en form som följer av&lt;br&gt;varans art, en form på en vara som krävs för att uppnå ett tekniskt&lt;br&gt;resultat eller en form som ger varan ett betydande värde skall inte&lt;br&gt;kunna registreras. För varumärken som är ägnade att vilseleda&lt;br&gt;allmänheten tas det nuvarande kravet på att det skall vara uppenbart&lt;br&gt;att märket kan komma att vilseleda bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3 - Registreringshinder eller ogiltighetsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Följande tecken och varumärken får inte registreras och om registrer-&lt;br&gt;ing har skett skall de kunna ogiltigförklaras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Tecken som inte kan utgöra ett varumärke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Varumärken som saknar särskiljningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Varumärken som endast består av tecken eller upplysningar vilka i&lt;br&gt;handeln visar varornas eller tjänsternas art, kvalitet, kvantitet, avsedda&lt;br&gt;användning, värde, geografiska ursprung, tiden för deras framställande eller&lt;br&gt;andra egenskaper hos varorna eller tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Varumärken som endast består av tecken eller upplysningar vilka i det&lt;br&gt;dagliga språkbruket eller enligt branschens vedertagna handelsbruk kommit&lt;br&gt;att bli en sedvanlig beteckning för varan eller tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Tecken som uteslutande består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en form som följer av varans art, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en form på en vara som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en form som ger varan ett betydande värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Varumärken som strider mot allmän ordning eller mot allmänna&lt;br&gt;moralbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Varumärken som är ägnade att vilseleda allmänheten, t ex med&lt;br&gt;avseende på varans eller tjänstens art, kvalitet eller geografiska ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) Varumärken som inte har godkänts av behöriga myndigheter och som&lt;br&gt;skall vägras registrering eller ogiltigförklaras i enlighet med artikel 6 ter i&lt;br&gt;Pariskonventionen för industriellt rättsskydd, i fortsättningen kallad&lt;br&gt;&amp;quot; Pariskonventionen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat kan bestämma att ett varumärke inte skall registreras,&lt;br&gt;eller om det i redan är registrerat, att det skall kunna förklaras ogiltigt i&lt;br&gt;följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Om användningen av varumärket kan förbjudas med stöd av andra&lt;br&gt;lagbestämmelser än medlemsstatens eller gemenskapens varumärkes-&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Om varumärket omfattar ett tecken av högt symbolvärde, särskilt en&lt;br&gt;religiös symbol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Om varumärket innehåller andra tecken, emblem eller vapen än de&lt;br&gt;som nämns i artikel 6 ter i Pariskonventionen och som är av allmänt&lt;br&gt;intresse, under förutsättning att vederbörande myndigheter inte givit&lt;br&gt;tillstånd till dess registrering i enlighet med medlemsstatens lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Om ansökan om registrering av varumärket har gjorts i ond tro av den&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett varumärke skall inte vägras registrering eller ogiltigförklaras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd av punkt 1 b, c eller d, om det före tidpunkten för registreringsan-&lt;br&gt;sökan och som en följd av det bruk som har gjorts av det har förvärvat&lt;br&gt;särskiljningsförmåga. En medlemsstat kan dessutom besluta att denna&lt;br&gt;bestämmelse skall gälla även då särskilj ningsförmågan har förvärvats efter&lt;br&gt;tidpunkten för registeringsansökan eller tidpunkten för registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En medlemsstat kan med avsteg från punkterna 1, 2 och 3, bestämma&lt;br&gt;att registreringshinder eller grunder för ogiltighetsförklaring gällande i den&lt;br&gt;staten före ikraftträdandet av detta direktivs tvingande bestämmelser skall&lt;br&gt;gälla för ansökan om varumärke som gjorts före den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett varumärke får registreras endast om det är ägnat att särskilja&lt;br&gt;innehavarens varor från andras. Ett märke som uteslutande eller med endast&lt;br&gt;mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, an-&lt;br&gt;vändning, pris eller geografiska ursprung eller tiden för dess framställande,&lt;br&gt;skall inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Vid bedömande av&lt;br&gt;om ett märke har särskiljningsförmåga skall hänsyn tas till alla före-&lt;br&gt;liggande omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket&lt;br&gt;varit i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som varumärke får inte registreras kännetecken som uteslutande består&lt;br&gt;av en form som följer av varans art eller en form som krävs för att uppnå&lt;br&gt;ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett varumärke får inte registreras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) om i märket utan tillstånd tagits in sådan statlig eller internationell&lt;br&gt;beteckning eller sådant kommunalt vapen, som enligt lag eller författning&lt;br&gt;inte får obehörigen brukas som varumärke, eller också något som lätt kan&lt;br&gt;förväxlas därmed;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) om märket är ägnat att vilseleda allmänheten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) om märket eljest strider mot lag eller författning eller allmän ordning&lt;br&gt;eller är ägnat att väcka förargelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) om märket innehåller eller består av något, som är ägnat att uppfattas&lt;br&gt;som annans firma eller som annans släktnamn, konstnärsnamn eller likartat&lt;br&gt;namn eller annans porträtt, där namnet eller porträttet uppenbarligen inte&lt;br&gt;åsyftar någon sedan länge avliden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) om märket innehåller något, som är ägnat att uppfattas som titel på&lt;br&gt;annans skyddade litterära eller konstnärliga verk, där titeln är egenartad,&lt;br&gt;eller kränker annans upphovsrätt till litterärt eller konstnärligt verk eller&lt;br&gt;annans rätt till fotografisk bild eller mönster;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) om märket är förväxlingsbart med annan näringsidkares namn eller&lt;br&gt;firma, med annans varumärke, som är registrerat efter tidigare ansökan,&lt;br&gt;eller med annans varukännetecken, som är inarbetat då ansökan om regist-&lt;br&gt;rering görs; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) om märket är förväxlingsbart med varukännetecken, som vid tiden för&lt;br&gt;ansökningen används av annan, samt ansökningen gjorts med vetskap om&lt;br&gt;detta och sökanden inte använt sitt märke innan det andra kännetecknet&lt;br&gt;togs i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses under 4), 5), 6) och 7) får registrering ske, om den vars&lt;br&gt;rätt är i fråga medger det och det inte i övrigt möter hinder enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Innebar att direktivets bestämmelser inte&lt;br&gt;ansågs föranleda något behov av lagändring (se promemorian s. 98 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser har uttalat att en be-&lt;br&gt;stämmelse motsvarande artikel 3 punkt 1 e saknas i VmL och inte kan&lt;br&gt;anses innefattad i någon annan bestämmelse i den lagen. Dessa remiss-&lt;br&gt;instanser har därför föreslagit att en bestämmelse som motsvarar artikel 3&lt;br&gt;punkt 1 e förs in som ett särskilt registreringshinder i VmL. Ett par&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissinstanser har framfört att för att överensstämmelse skall nås mellan&lt;br&gt;artikelns punkt 1 g och 14 § första stycket 2) VmL krävs att ordet&lt;br&gt;&amp;quot;uppenbarligen&amp;quot; tas bort ur den bestämmelsen i VmL. I övrigt har&lt;br&gt;remissinstanserna lämnat promemorians bedömning utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Artikeln innehåller de registreringshinder och&lt;br&gt;grunder för upphävande av ett varumärke som vanligtvis ställs upp för att&lt;br&gt;tillgodose vissa allmänna hänsyn, de s.k. absoluta registreringshindren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 a - d motsvarar i sak 13 § första stycket första och andra&lt;br&gt;meningen VmL och uppställer det grundläggande kravet att ett varumärke&lt;br&gt;skall ha särskiljningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 e ställer upp ett särskilt registreringshinder som saknar mot-&lt;br&gt;svarighet i VmL. Visserligen föreskrivs i 5 § VmL att ensamrätten till ett&lt;br&gt;varumärke inte omfattar sådan del av ett kännetecken som huvudsakligen&lt;br&gt;har till uppgift att göra varan eller dess förpackning mera ändamålsenlig&lt;br&gt;eller eljest fylla annan uppgift än att vara varukännetecken. Bestämmelsen&lt;br&gt;i 5 § VmL kan emellertid inte anses utgöra något registreringshinder, vilket&lt;br&gt;är det som avses med direktivbestämmelsen. Ett uttryckligt registrerings-&lt;br&gt;hinder som motsvarar direktivets bestämmelse i denna del bör därför tas in&lt;br&gt;i VmL. Det kan ske genom att ett nytt andra stycke förs in i 13 § VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 f kan anses motsvaras av 14 § första stycket 3) VmL som&lt;br&gt;förbjuder registrering av ett märke som strider mot lag eller författning&lt;br&gt;eller allmän ordning eller är ägnat att väcka förargelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 g har motsvarande innebörd som 14 § första stycket 2) VmL om&lt;br&gt;hinder för registrering av märken som är ägnade att vilseleda allmänheten,&lt;br&gt;men med det undantaget att direktivet inte anger något krav på att det skall&lt;br&gt;vara uppenbart att märket kan komma att vilseleda allmänheten. För att&lt;br&gt;vara i överensstämmelse med direktivet bör därför ordet &amp;quot;uppenbarligen&amp;quot;&lt;br&gt;tas bort ur lagtexten i 14 § första stycket 2) VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 h svarar mot 14 § första stycket 1) VmL i vad avser skyddet för&lt;br&gt;statlig eller internationell beteckning. Av punkt 2 c följer att även andra&lt;br&gt;beteckningar än statliga eller internationella - som exempelvis kommunala&lt;br&gt;vapen - kan skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 är en fakultativ bestämmelse. Som berörts ovan i anslutning till&lt;br&gt;punkt 1 h möjliggör punkt 2 c att skyddet för kommunalt vapen i 14 §&lt;br&gt;första stycket 1) VmL bör kunna bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 d - som ger möjlighet att hindra registrering av ett varumärke om&lt;br&gt;ansökan har gjorts i ond tro - kommer att beröras nedan under avsnitt 6.2.4&lt;br&gt;i anslutning till artikel 4.4 g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt aktualiserar inte punkt 2 något behov av ändringar i svensk&lt;br&gt;varumärkesrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 innehåller regler som avser att ge möjlighet att beträffande&lt;br&gt;märke, vilket inte i och för sig är särskiljande, ta hänsyn till särskilj-&lt;br&gt;ningsförmåga som uppkommit genom att märket använts i sådan omfattning&lt;br&gt;att det faktiskt kommit att bli erkänt som innehavarens särskilda varukänne-&lt;br&gt;tecken. I 13 § första stycket tredje meningen VmL finns en bestämmelse&lt;br&gt;med samma syfte. Svensk rätt får med hänsyn härtill anses uppfylla EG-&lt;br&gt;direktivets krav på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 är en fakultativ bestämmelse som innehåller vissa övergångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler. Det finns inte anledning för Sverige att tillämpa denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.4 Ytterligare registreringshinder eller ogiltighetsgrunder med&lt;br&gt;avseende på konflikter med äldre rättigheter (Artikel 4)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skyddet för kända varukännetecken utökas som en följd&lt;br&gt;av artikel 4 punkt 4 a. Detta ändringsförslag behandlas närmare i&lt;br&gt;avsnitt 6.2.5 i anslutning till artikel 5.2. I övrigt föranleder artikel 4&lt;br&gt;inga lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 - Ytterligare registreringshinder eller ogiltighetsgrunder med&lt;br&gt;avseende på konflikter med äldre rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett varumärke skall inte registreras eller om det är registrerat skall&lt;br&gt;det kunna ogiltigförklaras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) om det är identiskt med ett äldre varumärke och de varor eller tjänster&lt;br&gt;som varumärket har ansökts eller registrerats för är identiska med de varor&lt;br&gt;eller tjänster för vilka det äldre varumärket är skyddat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om det på grund av sin identitet eller likhet med det äldre varumärket&lt;br&gt;och identiteten eller likheten mellan de varor eller tjänster som täcks av&lt;br&gt;varumärkena föreligger en risk att allmänheten förväxlar dem, inbegripet&lt;br&gt;risken för att varumärket associeras med det äldre varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Med &amp;quot;äldre varumärken&amp;quot; i punkt 1 avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) följande kategorier av varumärken för vilka ansökan om registrering&lt;br&gt;gjorts tidigare än ansökan om registrering av varumärket i fråga, med&lt;br&gt;vederbörlig hänsyn tagen till de anspråk som kan göras på företrädesrätt för&lt;br&gt;dessa varumärken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) EG-varumärken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) varumärken som har registrerats i medlemsstat eller, vad avser&lt;br&gt;Belgien, Luxemburg och Nederländerna, hos Benelux varumärkes-&lt;br&gt;myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) varumärken som blivit föremål för internationell registrering med&lt;br&gt;rättsverkan i medlemsstaten i fråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) EG-varumärken som i enlighet med förordningen om EG-varumärken&lt;br&gt;gör befogat anspråk på anciennitet gentemot ett varumärke i a ii och iii&lt;br&gt;även om det senare varumärket inte har vidmakthållits eller innehavaren&lt;br&gt;inte förnyat registreringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ansökan om varumärken nämnda i a och b under förutsättning av deras&lt;br&gt;registrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) varumärken som, vid tidpunkten för ansökan om registrering eller, i&lt;br&gt;förekommande fall, vid tidpunkten för begäran om företrädesrätt med&lt;br&gt;avseende på ansökan om registrering av varumärket, är välkända i en&lt;br&gt;medlemsstat, i den betydelse som ges ordet &amp;quot;välkänt&amp;quot; i artikel 6 bis i&lt;br&gt;Pariskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett varumärke skall inte heller registreras eller, om det är registrerat,&lt;br&gt;skall det kunna ogiltigförklaras om det är identiskt med, eller liknar ett&lt;br&gt;äldre EG-varumärke enligt punkt 2, och det avses bli registrerat för eller&lt;br&gt;har registrerats för varor eller tjänster som inte liknar dem för vilka det&lt;br&gt;äldre EG-varumärket är registrerat, om det äldre EG-varumärket är känt&lt;br&gt;i gemenskapen och användningen av det yngre varumärket utan skälig&lt;br&gt;anledning skulle dra otillbörlig fördel av eller vara till förfång för det äldre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En medlemsstat kan vidare besluta att ett varumärke inte skall&lt;br&gt;registreras eller, om det är registrerat, skall kunna ogiltigförklaras i&lt;br&gt;följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Om varumärket är identiskt med, eller liknar ett äldre nationellt&lt;br&gt;varumärke enligt punkt 2 och det avses bli registrerat för eller redan har&lt;br&gt;registrerats för varor och tjänster som inte liknar dem för vilka det äldre&lt;br&gt;varumärket är registrerat, om det äldre varumärket är känt i medlemsstaten&lt;br&gt;i fråga och användningen av det yngre varumärket utan skälig anledning&lt;br&gt;skulle dra otillbörlig fördel av eller vara till förfång för det äldre varu-&lt;br&gt;märkets särskiljningsförmåga eller renommé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Om rätten till ett oregistrerat varumärke eller till ett annat i förvärvs-&lt;br&gt;verksamhet använt tecken har förvärvats före tidpunkten för ansökan om&lt;br&gt;registrering av det yngre märket eller före tidpunkten för den företrädesrätt&lt;br&gt;som åberopats till stöd för ansökan om registrering av det yngre märket och&lt;br&gt;om det oregistrerade varumärket eller tecknet ger innehavaren rätt att&lt;br&gt;förbjuda användningen av det yngre varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Om användningen av ett varumärke kan förbjudas med stöd av en&lt;br&gt;annan äldre rättighet än de rättigheter som sägs i punkterna 2 och 4 b och&lt;br&gt;särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) rätten till ett namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) rätten till egen bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) en upphovsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) en industriell rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Om varumärket är identiskt med eller liknar ett äldre kollektivmärke&lt;br&gt;till vilket var knutet en rätt som gått ut högst tre år före tidpunkten för&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Om varumärket är identiskt med eller liknar ett äldre garanti- eller&lt;br&gt;kontrollmärke till vilket var knutet en rätt som gått ut inom en tid som&lt;br&gt;fastställts av medlemsstaten i fråga före tidpunkten för ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Om varumärket är identiskt med eller liknar ett äldre varumärke som&lt;br&gt;registrerats för identiska eller liknande varor och tjänster och till vilka var&lt;br&gt;knutna en rätt som på grund av bristande förnyelse har upphört högst två&lt;br&gt;år före ansökan, förutsatt att innehavaren av det äldre varumärket inte gett&lt;br&gt;sitt tillstånd till registreringen av det yngre varumärket eller inte använt sitt&lt;br&gt;varumärke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Om varumärket kan förväxlas med ett märke som användes i utlandet&lt;br&gt;vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande används där, under&lt;br&gt;förutsättning att sökanden vid tidpunkten för ansökan var i ond tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Medlemsstaterna kan om det är lämpligt tillåta att varumärket inte&lt;br&gt;skall vägras registrering eller ogiltigförklaras om innehavaren av det äldre&lt;br&gt;varumärket eller den äldre rättigheten ger sitt medgivande till registreringen&lt;br&gt;av det yngre varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En medlemsstat kan med avvikelse från punkterna 1 - 5, bestämma att&lt;br&gt;de registreringshinder eller ogiltighetsgrunder som gällde i den staten före&lt;br&gt;ikraftträdandet av detta direktivs tvingande bestämmelser skall gälla för&lt;br&gt;varumärken för vilka ansökan gjorts före den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget om att skyddet för kända varukänne-&lt;br&gt;tecken skall utökas överensstämmer med mitt. Även promemorians&lt;br&gt;bedömning att artikeln i övrigt inte föranleder några lagändringar&lt;br&gt;överenstämmer med min (se promemorian s. 101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att skyddet för kända varukännetecken&lt;br&gt;skall utökas har tillstyrkts av remissinstanserna. Några remissinstanser har&lt;br&gt;emellertid ifrågasatt - som en följd av punkt 2 d i artikeln - om inte hinder&lt;br&gt;mot registrering av ett yngre varukännetecken skall föreligga då ett&lt;br&gt;varukännetecken redan är inarbetat i någon EES-stat. I övrigt har remiss-&lt;br&gt;instanserna inte invänt mot promemorians bedömning att lagändringar, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning av artikeln, inte är behövliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för bedömningen: Artikeln innehåller de registreringshinder och&lt;br&gt;grunder för upphävande av ett varumärke som ställs upp for att tillgodose&lt;br&gt;vissa enskilda hänsyn. Det handlar här om hinder for registrering av ett&lt;br&gt;varumärke som beror på det ifrågavarande märkets relation till visst eller&lt;br&gt;vissa andra kännetecken eller rättigheter. De nu berörda registrerings-&lt;br&gt;hindren brukar betecknas som relativa registreringshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 a och b svarar i sak dels mot 6 § första stycket VmL, dels, till&lt;br&gt;viss del, mot 14 § första stycket 6) VmL och innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;skyddet för äldre förväxlingsbara varumärken. Reglerna i direktivet är dock&lt;br&gt;något annorlunda utformade än i VmL. Enligt 6 § första stycket VmL anses&lt;br&gt;kännetecken förväxlingsbara endast om de avser varor av samma eller&lt;br&gt;liknande slag. Endast sådana fall omfattas därför av registreringshinder på&lt;br&gt;grund av förväxlingsrisk. Detsamma gäller enligt EG-direktivet. Direktivet&lt;br&gt;innehåller emellertid för sådana fall då det inte är fråga om identiska&lt;br&gt;varumärken och identiska varor ett särskilt krav som måste vara uppfyllt&lt;br&gt;för att hinder för registrering skall föreligga. När det är fråga om sådana&lt;br&gt;fall krävs enligt direktivet för att hinder mot registrering av det yngre&lt;br&gt;varumärket skall föreligga inte bara ett visst mått av märkes- och varuslags-&lt;br&gt;likhet utan också att det föreligger risk för att allmänheten förväxlar&lt;br&gt;varumärkena. Något motsvarande krav har inte ställts upp i lagtexten i&lt;br&gt;VmL. Också enligt svensk varumärkesrätt gäller emellertid, även om detta&lt;br&gt;inte uttryckligen framgår av lagtexten, att faran för förväxling skall&lt;br&gt;bedömas mot bakgrund av att en eventuell köpare i allmänhet inte har&lt;br&gt;möjlighet att samtidigt jämföra de båda märkena (jfr SOU 1958:10 s. 252&lt;br&gt;och prop. 1960:167 s. 76). Härav föjer att det självfallet vid förväxlingsbe-&lt;br&gt;dömningen görs en bedömning av risken för att allmänheten förväxlar&lt;br&gt;varumärkena. Innebörden av VmL måste därför anse vara i överensstäm-&lt;br&gt;melse med direktivet i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 anges vad som i punkt 1 avses med äldre varumärken. Enligt&lt;br&gt;EES-avtalet behöver EFTA-ländema inte anpassa sina varumärkeslagar till&lt;br&gt;punkterna 2 a i) och 2 b i artikeln. Orsaken till det är att EFTA-ländema&lt;br&gt;för närvarande inte ges möjlighet att delta i systemet med gemenskaps-&lt;br&gt;varumärket. Något system för internationell registrering av varumärken som&lt;br&gt;avses i punkt 2 a iii är Sverige inte anslutet till. Detta utesluter följaktligen&lt;br&gt;tillämpningen av den bestämmelsen för svensk del. De äldre varumärken&lt;br&gt;som skall beaktas vid tillämpningen av VmL blir därför - i enlighet med&lt;br&gt;punkt 2 a ii, c och d - äldre nationella registrerade varumärken och&lt;br&gt;ansökningar om registrering under förutsättning av deras registrering samt&lt;br&gt;varumärken som är notoriskt kända enligt artikel 6 bis i Pariskonventionen,&lt;br&gt;dvs. inarbetade varumärken. I sak finns bestämmelser i 14 § första stycket&lt;br&gt;6) VmL som får anses täcka det som erfordras till följd av föreskrifterna&lt;br&gt;i EG-direktivet. Några remissinstanser - Stockholms handelskammare,&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Industriförbund och Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel - har dock ifrågasatt om inte lydelsen av punkt 2 d i artikeln&lt;br&gt;innebär att hinder mot registrering av ett varumärke skall föreligga redan&lt;br&gt;då ett äldre märke är inarbetat i någon EES-stat. Mot bakgrund av att det&lt;br&gt;i direktivbestämmelsen talas om märke som är &amp;quot;well-known in a Member&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;State&amp;quot; skulle det kunna uppfattas så att det inte krävs att det inarbetade&lt;br&gt;märket är notoriskt känt i den stat där registrering söks, utan att hinder mot&lt;br&gt;registrering skall föreligga redan då märket är känt på detta sätt i någon&lt;br&gt;EES-stat. Enligt min bedömning är avsikten med artikel 6 bis i Pariskon-&lt;br&gt;ventionen att undvika bl.a. registrering av ett varumärke som kan förväxlas&lt;br&gt;med annat märke som redan är känt i det land där registreringen söks. Jag&lt;br&gt;kan också konstatera att den nya danska varumärkeslagen (Varemserkelov&lt;br&gt;av den 6 juni 1991), som är avsedd att vara i överensstämmelse med EG-&lt;br&gt;direktivet, föreskriver att bara märken som är notoriskt kända i Danmark&lt;br&gt;(&amp;quot;her i landet&amp;quot;) är avsedda att utgöra hinder för registrering av yngre&lt;br&gt;varumärke. Jag är därför av den uppfattningen att nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;i 14 § första stycket 6) VmL inte strider mot direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 innehåller en bestämmelse till skydd för EG-varumärket som&lt;br&gt;Sverige enligt EES-avtalet inte behöver beakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 innehåller enbart fakultativa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 a innehåller bestämmelser som möjliggör ett utökat skydd för&lt;br&gt;kända varukännetecken i förhållande till vad som gäller enligt motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i 6 § andra stycket VmL. Jag föreslår att innehållet i denna&lt;br&gt;direktivbestämmelse tas in i VmL. Detta förslag kommer närmare att&lt;br&gt;behandlas i anslutning till artikel 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 b och c får anses i sak vara innefattade i bestämmelserna i 14 §&lt;br&gt;första stycket 4) och 5) VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 d, e och f, saknar motsvarighet i VmL. De är&lt;br&gt;av speciellt slag. Någon anledning att införa dessa regler i svensk&lt;br&gt;varumärkesrätt föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 g, som innehåller en bestämmelse om skydd för ett varumärke&lt;br&gt;som tagits i bruk i utlandet, svarar mot innehållet i 14 § första stycket 7)&lt;br&gt;VmL, utom i vad avser var märket skall ha tagits i bruk. Bestämmelsen i&lt;br&gt;VmL är nämligen inte begränsad enbart till den situationen då ett varu-&lt;br&gt;märke tagits i bruk i utlandet utan även första ibruktagande här i landet ger&lt;br&gt;ett visst skydd för märket. Det har hävdats att bestämmelsen i VmL fyller&lt;br&gt;en viktig funktion. Fråga uppkommer därför om 14 § första stycket 7)&lt;br&gt;VmL kan behållas i sin gällande utformning eller om paragrafen måste&lt;br&gt;begränsas så att den enbart syftar på varumärken som tagits i bruk i&lt;br&gt;utlandet. Som framhållits i anslutning till artikel 3.2 d finns det även&lt;br&gt;möjlighet att vägra registrering av ett varumärke, om ansökan om&lt;br&gt;registrering har gjorts i ond tro. Detta måste rimligen avse en sådan&lt;br&gt;situation då ansökan i ett land görs om registrering av ett varumärke, vilket&lt;br&gt;är förväxlingsbart med ett varukännetecken som vid tiden för ansökan&lt;br&gt;används av annan i samma land samt ansökan om registrering gjorts med&lt;br&gt;vetskap om detta, dvs. i ond tro. Mot denna bakgrund gör jag den&lt;br&gt;bedömningen att 14 § första stycket 7) VmL kan och bör behållas i sin&lt;br&gt;nuvarande utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5, som ger möjlighet att tillåta att varumärket inte skall vägras&lt;br&gt;registrering eller inte skall ogiltigförklaras om den vars rätt är i fråga&lt;br&gt;medger det, kan i sak anses tillräckligt täckt av bestämmelserna i 14 §&lt;br&gt;andra stycket VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6 innehåller en fakultativ övergångsbestämmelse som inte behöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjas för svensk del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.5 Rättigheter som är knutna till ett varumärke (Artikel 5)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skyddet för kända varukännetecken utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5 - Rättigheter som är knutna till ett varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det registrerade varumärket ger innehavaren en ensamrätt. Inne-&lt;br&gt;havaren har rätt att förhindra tredje man, som inte har hans tillstånd, att i&lt;br&gt;näringsverksamhet använda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tecken som är identiska med varumärket med avseende på de varor och&lt;br&gt;tjänster som är identiska med dem för vilka varumärket är registrerat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tecken, som på grund av sin identitet eller likhet med varumärket och&lt;br&gt;identiteten eller likheten hos de varor eller tjänster som täcks av varumärket&lt;br&gt;och tecknet, kan leda till förväxling hos allmänheten, inbegripet risken för&lt;br&gt;association mellan tecknet och varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat kan också besluta att innehavaren skall ha rätt att&lt;br&gt;förhindra tredje man, som inte har hans tillstånd, från att i närings-&lt;br&gt;verksamhet använda ett tecken som är identiskt med eller liknar varumärket&lt;br&gt;med avseende på varor och tjänster av annan art än dem för vilka&lt;br&gt;varumärket är registrerat, om detta är känt i den medlemsstaten och om&lt;br&gt;användningen av tecknet utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av&lt;br&gt;eller är till förfång för varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bl.a. kan följande förbjudas enligt punkterna 1 och 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Att anbringa tecknet på varor eller deras förpackning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Att utbjuda varor till försäljning, marknadsföra dem eller lagra dem&lt;br&gt;för dessa ändamål eller utbjuda eller tillhandahålla tjänster under tecknet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Att importera eller exportera varorna under tecknet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Att använda tecknet på affärshandlingar och i reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om en medlemsstats bestämmelser inte gör det möjligt att förbjuda&lt;br&gt;användningen av ett tecken enligt vad som nämns i punkterna 1 b eller 2&lt;br&gt;före ikraftträdandet av detta direktivs tvingande bestämmelser, kan den&lt;br&gt;fortsatta användningen av tecknet inte förhindras med stöd av de rättigheter&lt;br&gt;som är knutna till varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Punkterna 1-4 skall inte beröra en medlemsstats bestämmelser om&lt;br&gt;skydd mot användning av ett tecken för annat ändamål än att särskilja varor&lt;br&gt;eller tjänster, om användning av tecknet i fråga utan skälig anledning drar&lt;br&gt;otillbörlig fördel av eller är till förfång för varumärkets särskiljnings-&lt;br&gt;förmåga eller renommé.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Kännetecken anses förväxlingsbara enligt denna lag endast om de&lt;br&gt;avser varor av samma eller liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förväxlingsbarhet kan även åberopas till förmån för ett kännetecken som&lt;br&gt;är väl ansett här i landet, om användningen av ett annat liknande känne-&lt;br&gt;tecken skulle dra otillbörlig fordel av eller skulle vara till förfång för det&lt;br&gt;väl ansedda kännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer i sak med mitt. I förslaget till&lt;br&gt;lagtext har dock vissa ändringar gjorts i förhållande till promemorians&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag (se promemorian s. 105).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser som har berört frågan om skydd&lt;br&gt;för kända varukännetecken har tillstyrkt att den möjlighet till utökat skydd&lt;br&gt;för kända varukännetecken som direktivet ger utnyttjas. Flera av remiss-&lt;br&gt;instanserna har dock synpunkter på innebörden av direktivets bestämmelse&lt;br&gt;i denna del och på utformningen av den nya regel som skall ge uttryck för&lt;br&gt;det utökade skyddet. Vad remissinstanserna har anfört i anslutning till dessa&lt;br&gt;frågor framgår i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Artikeln innehåller bestämmelser om vilka&lt;br&gt;rättigheter som är knutna till innehavet av ett varumärke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1 och 3 i artikeln motsvarar i sak 4 § första stycket VmL och&lt;br&gt;medför inte behov av några lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 i artikeln finns särskilda regler om det skydd som ett känne-&lt;br&gt;tecken kan ha med avseende på varor eller tjänster av annan art än dem för&lt;br&gt;vilka kännetecknet är registrerat eller används. För att den som har rätt till&lt;br&gt;ett kännetecken skall vara skyddad mot att någon annan använder ett&lt;br&gt;förväxlingsbart kännetecken i detta fall, krävs att det förstnämnda&lt;br&gt;kännetecknet är känt i landet i fråga och att användningen av det andra&lt;br&gt;kännetecknet utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till&lt;br&gt;förfång för det kända kännetecknets särskiljningsförmåga eller renommé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svensk rätt finns liknande regler i 6 § andra stycket VmL.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 6 § VmL bygger på den s.k. specialitetsgrundsatsen, dvs.&lt;br&gt;kännetecken anses ha skydd mot förväxling endast om de avser varor eller&lt;br&gt;tjänster av samma eller liknande slag (6 § första stycket VmL). När det&lt;br&gt;gäller att avgöra om varor eller tjänster är av samma eller liknande slag&lt;br&gt;skall särskilt beaktas vilka varor, som normalt ingår i ett visst sortiment&lt;br&gt;eller distribueras av samma detaljist- och grossistföretag eller är framställda&lt;br&gt;av samma råmaterial eller är avsedda för samma ändamål eller används&lt;br&gt;inom samma verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialitetsgrundsatsen är emellertid inte utan undantag. Ett utvidgat&lt;br&gt;skydd utöver gränserna för varuslagslikhet har ansetts vara motiverat för&lt;br&gt;två olika situationer och bestämmelser om detta återfinns i 6 § andra&lt;br&gt;stycket VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena utvidgningen avser ett skydd för särskilt kända varumärken och&lt;br&gt;ger uttryck för den s.k. Kodakdoktrinen. Detta utvidgade skydd är enligt&lt;br&gt;förarbetena (se SOU 1958:10 s. 134 f. och prop. 1960:167 s. 77) till VmL&lt;br&gt;motiverat av att om ett särskilt välkänt märke används för andra varor än&lt;br&gt;dem för vilka det inarbetats kan köpare få den felaktiga föreställningen att&lt;br&gt;varorna härrör från varumärkesinnehavaren eller att det föreligger en&lt;br&gt;samhörighet mellan denne och den som obehörigen använder märket. Det&lt;br&gt;utökade skyddet i en sådan situation är alltså motiverat såväl av hänsyn till&lt;br&gt;innehavarens goodwill som av hänsyn till konsumenterna. Det utvidgade&lt;br&gt;skyddet har fått den utformningen att förväxlingsbarhet oberoende av&lt;br&gt;varuslagslikhet undantagsvis skall kunna åberopas till förmån för ett&lt;br&gt;kännetecken som är synnerligen starkt inarbetat och känt inom vida kretsar&lt;br&gt;av allmänheten här i landet och om det med hänsyn härtill kan anses att&lt;br&gt;användningen av ett annat liknande kännetecken innebär ett otillbörligt&lt;br&gt;utnyttjande av det förra märkets goodwill. Bestämmelsen om skydd för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt kända varumärken är alltså konstruerad med två inarbetnings-&lt;br&gt;kriterier och ett otillbörlighetsrekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller inarbetningskraven sägs i förarbetena (se SOU 1958:10 s. 136)&lt;br&gt;att det inte räcker att märket är inarbetat, dvs. allmänt känt bland dem till&lt;br&gt;vilka det riktar sig, utan inarbetningen skall vara synnerligen stark, varmed&lt;br&gt;avses att praktisk taget vaije person inom den krets som normalt tar&lt;br&gt;befattning med varan - i olika tillverknings-och handelsled eller som varans&lt;br&gt;mottagare - skall känna till märket. Härtill kommer det ytterligare kravet&lt;br&gt;att märket skall vara känt inom vida kretsar av allmänheten. I detta ligger&lt;br&gt;att kännedomen om märket skall vara vitt spridd också bland dem som inte&lt;br&gt;tillhör den krets som märket vänder sig till. Det är alltså ett mycket strängt&lt;br&gt;krav på inarbetning som ställs upp. För att detta krav skall vara uppfyllt&lt;br&gt;torde det i praktiken krävas att i vaije fall 80-90 procent av personerna i&lt;br&gt;omsättningskretsen känner till märket. Det anses då vara synnerligen starkt&lt;br&gt;inarbetat (jfr Levin, Noveller i varumärkesrätt, s. 91 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande otillbörlighetsrekvisitet framhålls i förarbetena (se SOU&lt;br&gt;1958:10 s. 138 och s. 258) att detta inte är beroende av något subjektivt&lt;br&gt;rekvisit hos den som vill begagna det kända märket. Det är i stället&lt;br&gt;tillräckligt att kännetecknets användning rent objektivt framstår som ett&lt;br&gt;otillbörligt utnyttjande av det välkända märkets goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra undantaget från huvudregeln om varuslagslikhet som förutsätt-&lt;br&gt;ning för förväxlingsbarhet avser varumärke vars goodwill på grund av arten&lt;br&gt;av de varor för vilka kännetecknet används kan sägas vara speciellt ömtålig,-&lt;br&gt;t.ex. vissa livsmedel, njutningsmedel eller skönhetsmedel. Det har ansetts&lt;br&gt;att om ett varumärke inarbetats för en sådan vara och ett liknande märke&lt;br&gt;används för exempelvis råttgift, medel mot alkoholism eller könssjukdomar&lt;br&gt;kan det skada det inarbetade märkets renommé. Förväxlingsbarhet kan&lt;br&gt;därför oberoende av varuslagslikhet undantagsvis åberopas till förmån för&lt;br&gt;ett kännetecken som är inarbetat om, med hänsyn till den särskilda arten&lt;br&gt;av de varor eller tjänster som det är fråga om, användningen av ett&lt;br&gt;liknande kännetecken uppenbarligen skulle förringa det inarbetade märkets&lt;br&gt;goodwill. Även denna bestämmelse - som brukar kallas råttgiftregeln - är&lt;br&gt;avsedd att tillämpas endast undantagsvis (jfr prop. 1960:167 s. 77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är nu om någon ändring bör göras i VmL med anledning av EG-&lt;br&gt;direktivets bestämmelser (artiklarna 4.4 a och 5.2) om skydd utöver&lt;br&gt;varuslagsgränsema för här i landet kända varumärken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i frågavarande direktivbestämmelsema får sägas vara i överens-&lt;br&gt;stämmelse med en internationell utveckling som är avsedd att ge ett bättre&lt;br&gt;skydd för kända varukännetecken än vad som är fallet enligt gällande&lt;br&gt;svensk rätt. Bestämmelserna är visserligen fakultativa men bland EG:s&lt;br&gt;medlemsstater finns en tendens att utnyttja de möjligheter att ge ett bättre&lt;br&gt;skydd för kända varumärken som dessa direktivbestämmelser erbjuder. Ett&lt;br&gt;sådant utvidgat skydd har införts i de nya varumärkeslagar som utfärdats&lt;br&gt;i Danmark (Varemaerkelov av den 6 juni 1991) och i Frankrike (Loi No&lt;br&gt;91-7 du 4 janvier 1991 relative aux marques de fabrique, de commerce ou&lt;br&gt;de service). Att den allmänna internationella utvecklingen går mot ett utökat&lt;br&gt;skydd för väl kända varumärken talar för att även Sverige bör slå in på den&lt;br&gt;vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från användarhåll har hävdats att det, för att balansera den skärpning av&lt;br&gt;användningstvånget som EG-direktivet föreskriver (se nedan avsnitt 6.2.10&lt;br&gt;om artiklarna 10 - 13), finns behov av att utnyttja de möjligheter som&lt;br&gt;direktivet ger att öka skyddet för kända varumärken. Vidare bör beaktas att&lt;br&gt;ett varukännetecken kan bli så känt med avseende på vissa varor eller&lt;br&gt;tjänster att dess användning i samband med helt andra typer av varor eller&lt;br&gt;tjänster kan leda allmänheten att tro det finns ett gemensamt ursprung till&lt;br&gt;varorna. Detta torde vara mer vanligt i dag, då konsumenterna har vant sig&lt;br&gt;vid att varuhus, stormarknader och snabbköp har ett stort utbud av varor,&lt;br&gt;än det var vid VmL:s tillkomst med den struktur som då fanns vid&lt;br&gt;försäljning av varor. Även detta talar för att skyddet för kända varumärken&lt;br&gt;bör utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag - i likhet med remiss-&lt;br&gt;instanserna - att de svenska reglerna i VmL om skydd utöver varuslags-&lt;br&gt;gränsema för kända varukännetecken bör anpassas till EG-direktivets&lt;br&gt;bestämmelser i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller den närmare innebörden av EG-direktivets bestämmelser&lt;br&gt;om skydd för varumärken utöver varuslagsgränsema har remissinstanserna&lt;br&gt;framfört ett flertal olika uppfattningar. Detsamma gäller frågan om hur en&lt;br&gt;regel i VmL om utökat skydd utöver varuslagsgränsema skall utformas och&lt;br&gt;om hur en sådan regel skall bedömas i relation till det i VmL gällande&lt;br&gt;kravet på &amp;quot;allmänt känt&amp;quot; som förutsättning för inarbetningsskydd (jfr 2 §&lt;br&gt;tredje stycket VmL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla remissinstanser som yttrat sig i frågan är eniga om att innebörden&lt;br&gt;av den nu aktuella direktivbestämmelsen är att förutsättningarna för att ett&lt;br&gt;varukännetecken skall kunna vinna skydd utanför gränserna för varuslags-&lt;br&gt;likhet inte får vara så restriktiva som enligt gällande svensk varumärkesrätt.&lt;br&gt;Några remissinstanser - bl.a. juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet och Sveriges Industriförbund - har menat att det avgörande&lt;br&gt;rekvisitet i EG-direktivets regel är skada eller förfång antingen med&lt;br&gt;avseende på märket i form av urvattning eller för konsumenterna i form av&lt;br&gt;vilseledande. I grunden kan inget utläsas om någon erforderlig grad av&lt;br&gt;inarbetning, utöver att kännetecknet skall ha &amp;quot;a reputation&amp;quot;. Enligt juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden ligger det dock i sakens natur att ett varumärke knappast&lt;br&gt;kan vare sig urvattnas eller vilseleda beträffande kommersiellt ursprung, om&lt;br&gt;det inte är inarbetat. Enligt Sveriges Industriförbund och Grossistförbundet&lt;br&gt;Svensk Handel bör rätten att förhindra användning av liknande kännetecken&lt;br&gt;också utanför varuslagsgränsema kunna föreligga så snart användningen av&lt;br&gt;det andra kännetecknet faktiskt drar otillbörlig fördel av eller skadar det&lt;br&gt;egna kännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende. Vid bedömningen&lt;br&gt;härav måste givetvis det äldre kännetecknets ställning på marknaden vägas&lt;br&gt;in, men det kan ifrågasättas om något särskilt krav på att kännetecknet skall&lt;br&gt;vara känt av en viss andel av omsättningskretsen bör ställas upp. Vissa&lt;br&gt;andra remissinstanser - bland dem Svenska Industriens Patentingenjörers&lt;br&gt;Förening (SIPF), Svenska Patentombudsföreningen (SPOF), Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund och j ur. dr Lars Holmqvist - tycks uppfatta innebörden av&lt;br&gt;direktivets bestämmelse så att den innebär att förutsättningarna för att ett&lt;br&gt;kännetecken skall få skydd utanför gränserna för varuslagslikhet visserligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte får vara så restriktiva som enligt gällande svensk varumärkesrätt men&lt;br&gt;att det å andra sidan inte räcker att kännetecknet är inarbetat (allmänt känt)&lt;br&gt;i omsättningskretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även enligt min uppfattning kan det slås fast att det i EG-direktivet&lt;br&gt;uppställda kravet på hur känt ett varumärke skall vara för att få skydd&lt;br&gt;utanför varuslagsgränsema - som i direktivbestämmelsens engelska lydelse&lt;br&gt;uttrycks med &amp;quot;has a reputation&amp;quot; - är ett lägre ställt krav än det i VmL&lt;br&gt;använda &amp;quot;synnerligen starkt inarbetat och känt inom vida kretsar av&lt;br&gt;allmänheten&amp;quot;. Vad gäller den nedre gräns för hur känt ett märke skall vara&lt;br&gt;för att få skydd utöver varuslagsgränsema kan jag konstatera att direktivets&lt;br&gt;lydelse inte ger möjlighet till några säkra slutsatser i det avseendet. Det&lt;br&gt;måste överlämnas åt rättstillämpningen att avgöra den frågan. Som några&lt;br&gt;remissinstanser framfört ligger det emellertid i sakens natur att användning&lt;br&gt;av ett annat liknande kännetecken vanligen inte kan dra fördel av eller vara&lt;br&gt;till förfång varukänneteckens särskiljningsförmåga eller renommé, om inte&lt;br&gt;det sistnämnda kännetecknet är inarbetat. Som jag nyss var inne på får det&lt;br&gt;alltså överlämnas åt rättstillämpningen att avgöra under vilka förutsättningar&lt;br&gt;som ett varukännetecken skall anses vara så känt att det - på det sätt som&lt;br&gt;anges i bestämmelserna i direktivet - kan få skydd utanför gränserna för&lt;br&gt;varuslagslikhet. Därvid måste beaktas inte bara rättsutvecklingen i Sverige&lt;br&gt;utan också den rättsutveckling som sker bland de stater som ingår i EES.&lt;br&gt;För samarbetet inom EES-området är det av vikt att rättstillämpningen i&lt;br&gt;Sverige i detta avseende inte kommer att avvika från vad som sker i Europa&lt;br&gt;i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller utformningen av en regel i VmL som skall ge uttryck&lt;br&gt;för direktivbestämmelsen bör en sådan regel lämpligen kunna tas in som ett&lt;br&gt;nytt andra stycke i 6 § VmL. Den kan då utformas som ett undantag från&lt;br&gt;specialitetsgrundsatsen. När det gäller förutsättningarna för att det utökade&lt;br&gt;skyddet skall uppstå angavs det i promemorian att kännetecknet skulle vara&lt;br&gt;&amp;quot;väl känt&amp;quot;. Flera remissinstanser har funnit detta uttryck vara olämpligt,&lt;br&gt;särskilt som kravet för att ett kännetecken skall anses vara inarbetat uttrycks&lt;br&gt;med orden &amp;quot;allmänt känt&amp;quot;. Några remissinstanser har därför - mot bakgrund&lt;br&gt;av EG-direktivets engelska lydelse (&amp;quot;has a reputation&amp;quot;) - föreslagit att&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;väl ansett&amp;quot; skall användas. Jag kan godta det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag till regel om utökat skydd för kända varukänne-&lt;br&gt;tecken var utformad med direktivets regel som förebild. Av den anled-&lt;br&gt;ningen innehöll förslaget ett krav på att förväxlingsbarhet kunde åberopas&lt;br&gt;om användningen av ett annat kännetecken &amp;quot;utan skälig anledning&amp;quot; skulle&lt;br&gt;dra otillbörlig fördel av kända varukännetecknets renommé. Så gott som&lt;br&gt;samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan om utökat skydd för kända&lt;br&gt;varukännetecken har ifrågasatt om det kan föreligga någon situation där en&lt;br&gt;näringsidkare har skälig anledning att dra otillbörlig fördel av ett känt&lt;br&gt;varukännetecken. Med hänvisning till att man i den nya danska varumärkes-&lt;br&gt;lagen har kunnat undvara begreppet &amp;quot;utan skälig anledning&amp;quot; har remiss-&lt;br&gt;instanserna föreslagit att det får utgå ur den föreslagna lydelsen till svensk&lt;br&gt;bestämmelse om utökat skydd för kända varukännetecken. Även detta&lt;br&gt;förslag från remissinstanserna kan jag godta. Regeln om skyddet för kända&lt;br&gt;varukännetecken utanför varuslagsgränsema bör alltså kunna utformas så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att detta skydd skall föreligga för ett väl ansett varukännetecken, om&lt;br&gt;användningen av ett annat liknande kännetecken innebär ett otillbörligt&lt;br&gt;utnyttjande av det väl ansedda kännetecknets ställning på marknaden eller&lt;br&gt;är skadligt för kännetecknets särskiljningsförmåga eller goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utformning av regeln om skydd för kända varukännetecken&lt;br&gt;torde den särskilda bestämmelsen i 6 § andra stycket b) VmL (råttgift-&lt;br&gt;regeln) kunna undvaras. Denna bedömning har lämnats utan erinran av&lt;br&gt;remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag nu har anfört om utformningen av de nya&lt;br&gt;reglerna i VmL om utökat skydd för kända varukännetecken finns det enligt&lt;br&gt;min mening ingen risk för att det - som vissa remissinstanser har menat -&lt;br&gt;skapas ett inte godtagbart &amp;quot;haltande&amp;quot; system mellan skyddet för dessa kända&lt;br&gt;varumärken och ensamrätt till ett varumärke som uppkommit på grund av&lt;br&gt;inarbetning. Vissa remissinstanser har anfört att det för att säkerställa ett&lt;br&gt;gott samspel mellan de olika bestämmelserna är angeläget att se över&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 § tredje stycket VmL angående kraven för inarbetnings-&lt;br&gt;skydd. En sådan översyn kan vara motiverad. Den kan dock inte göras&lt;br&gt;inom ramen för detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom remissinstanserna har jag funnit att punkterna 4 och 5 i artikeln&lt;br&gt;inte medför behov av några ändringar i VmL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.6 Begränsningar av ett varumärkes rättsverkan (Artikel 6)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utöver vad som är tillåtet enligt gällande rätt, skall var&lt;br&gt;och en i näringsverksamhet som kännetecken för sina varor eller&lt;br&gt;tjänster kunna använda också sin adress samt uppgifter om varornas&lt;br&gt;art, kvalitet, kvantitet, avsedda ändamål, värde och geografiska&lt;br&gt;ursprung, tidpunkten för deras framställande eller andra egenskaper&lt;br&gt;som varorna har under förutsättning att det är i överensstämmelse med&lt;br&gt;god affärssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6 - Begränsningar av ett varumärkes rättsverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varumärket ger inte innehavaren rätt att förhindra tredje man att i&lt;br&gt;näringsverksamhet använda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sitt eget namn eller adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) uppgifter om varornas eller tjänsternas art, kvalitet, kvantitet, avsedda&lt;br&gt;ändamål, värde, geografiska ursprung, tidpunkten för framställandet eller&lt;br&gt;andra egenskaper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) varumärket om det är nödvändigt för att ange en varas eller tjänsts&lt;br&gt;avsedda ändamål, särskilt som tillbehör eller reservdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsatt att tredje man handlar i enlighet med god affärssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varumärket ger inte innehavaren rätt att förbjuda tredje man att i&lt;br&gt;näringsverksamhet använda en äldre rättighet som endast gäller i ett&lt;br&gt;avgränsat geografiskt område om rättigheten erkänns av den ifrågavarande&lt;br&gt;medlemsstatens lagstiftning samt används inom gränserna för det territorium&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vilken den är erkänd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Var och en får i näringsverksamhet, under förutsättning att det är i&lt;br&gt;överensstämmelse med god affärssed, som kännetecken för sina varor,&lt;br&gt;använda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sitt släktnamn, sin adress eller sin firma, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppgifter om varornas art, kvalitet, kvantitet, avsedda ändamål, värde&lt;br&gt;och geografiska ursprung, tidpunkten för deras framställande eller andra&lt;br&gt;egenskaper hos varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare har också skydd enligt denna lag mot att deras släktnamn,&lt;br&gt;adress eller firma av andra obehörigen används som varukännetecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Innebar att det i 3 § VmL enbart skulle göras en&lt;br&gt;ändring av innebörd att var och en också skulle kunna utnyttja sin adress&lt;br&gt;i näringsverksamhet (se promemorian s. 110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett par remissinsstanser har menat att bestämmelser&lt;br&gt;måste införas i VmL som begränsar ett varumärkes rättsverkan om det&lt;br&gt;innehåller tecken som anges i artikel 6 punkt 1 b). En remissinstans har&lt;br&gt;påpekat att kriteriet på att användningen skall stå i överensstämmelse med&lt;br&gt;god affärssed måste beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: De i punkt 1 artikel 6 nämnda begränsningarna i&lt;br&gt;varumärkesrätten är endast till vissa delar i överenstämmelse med gällande&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 a får - med undantag för adress - i sak anses täckt av 3 § VmL.&lt;br&gt;För att i fråga om adress anpassa svensk varumärkesrätt till direktivet är&lt;br&gt;det nödvändigt att något jämka innehållet i 3 § VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som flera remissinstanser har påpekat finns det i VmL inte någon&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse som svarar mot punkt 1 b. Den typ av tecken som&lt;br&gt;anges i punkten - uppgifter om varornas art, kvalitet, kvantitet etc. - kan&lt;br&gt;genom inarbetning förvärva tillräcklig särskiljningsförmåga för registrering&lt;br&gt;(jfr 13 § första stycket VmL). Innehavaren av ett på denna grund registrerat&lt;br&gt;varumärke skulle därmed med stöd av VmL kunna hindra annan från att&lt;br&gt;använda sådana kännetecken som avses i punkt 1 b. Direktivet begränsar&lt;br&gt;emellertid på ett ovillkorligt sätt varumärkets rättsverkan. Det är därför,&lt;br&gt;enligt min mening, nödvändigt att det i VmL tas in en bestämmelse som&lt;br&gt;begränsar rättsverkan av ett varumärke som innehåller sådana tecken som&lt;br&gt;anges i punkt 1 b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i punkt 1 c kan motsatsvis anses framgå av 4 § andra&lt;br&gt;stycket VmL. Den bestämmelsen bör i nuläget inte ändras utan stå kvar i&lt;br&gt;4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som erfordras för att uppfylla direktivets bestämmelser i nu&lt;br&gt;berörda delar kan enligt min mening göras genom att det i 3 § VmL förs&lt;br&gt;in vissa regler som begränsar varumärkets rättsverkan. Som Patentbesvärs-&lt;br&gt;rätten påpekat måste därvid 3 § - för att stå i överensstämmelse med artikel&lt;br&gt;6.1. - också ändras i det hänseendet att det nu uppställda förväxlingsbar-&lt;br&gt;hetskriteriet utgår och det i stället anges att användningen av de aktuella&lt;br&gt;kännetecknen skall stå i överensstämmelse med god affärssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.7 Konsumtion av de rättigheter som är knutna till ett varumärke&lt;br&gt;(artikel 7)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En bestämmelse om regional konsumtion av varumär-&lt;br&gt;kesrätten förs in i varumärkeslagen. Vidare ändras lagen så att det blir&lt;br&gt;möjligt att hindra fortsatt marknadsföring av varorna under varu-&lt;br&gt;kännetecknet även i de fall då varorna förändrats genom andra&lt;br&gt;åtgärder än aktiva åtgärder av annan än varukännetecknets innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7 - Konsumtion av de rättigheter som är knutna till ett varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett varumärke ger inte innehavaren rätt att förbjuda användningen av&lt;br&gt;varumärket för varor som av innehavaren eller med hans samtycke har&lt;br&gt;förts ut på marknaden under varumärket inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Punkt 1 skall inte gälla när innehavaren har skälig grund att motsätta&lt;br&gt;sig fortsatt marknadsföring av varorna, särskilt när varornas beskaffenhet&lt;br&gt;har förändrats eller försämrats efter att de har förts ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätten till ett varukännetecken enligt 1-3 §§ innebär, att annan än&lt;br&gt;innehavaren inte får i näringsverksamhet använda ett därmed förväx-&lt;br&gt;lingsbart kännetecken för sina varor, vare sig på varan eller dess&lt;br&gt;förpackning, i reklam eller affärshandling eller på annat sätt, däri inbegripet&lt;br&gt;också muntlig användning. Vad som nu sagts skall gälla oavsett om varan&lt;br&gt;tillhandahålls eller är avsedd att tillhandahållas här i landet eller utomlands&lt;br&gt;eller också hit införs. Är i fall som avses i 2 § kännetecknet inte inarbetat&lt;br&gt;i hela landet, gäller rätten endast inom det område där kännetecknet är&lt;br&gt;inarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som otillåten användning enligt första stycket anses, att någon vid&lt;br&gt;tillhandahållande av reservdel, tillbehör eller liknande, som lämpar sig för&lt;br&gt;annans vara, åberopar dennes kännetecken på sådant sätt, att det kan ge&lt;br&gt;sken av att vad som tillhandahålls kommer från kännetecknets innehavare&lt;br&gt;eller av att denne medgett kännetecknets användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ett varukännetecken omfattar inte att kännetecknet används för&lt;br&gt;varor som under det kännetecknet har bringats i omsättning inom Europeis-&lt;br&gt;ka ekonomiska samarbetetsområdet av rättsinnehavaren eller med dennes&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en vara tillhandahållits under ett visst kännetecken och har den där-&lt;br&gt;efter förändrats eller försämrats, får inte, då varan på nytt tillhandahålls&lt;br&gt;i näringsverksamhet här i landet, kännetecknet användas om inte för-&lt;br&gt;ändringen tydligt anges eller annars tydligt framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Innebar att någon konsumtionsbestämmelse&lt;br&gt;inte skulle tas in i Vml. Promemorian innehöll heller inget förslag om&lt;br&gt;möjlighet att hindra fortsatt marknadsföring av varor även i fall då varorna&lt;br&gt;förändrats till följd av andra orsaker än aktiva åtgärder av annan än&lt;br&gt;varukännetecknets innehavare (se promemorian s. 111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bedömningen att någon konsumtionsbestämmelse i&lt;br&gt;enlighet med direktivets artikel 7.1 inte skall föras in i VmL har fått ett&lt;br&gt;blandat mottagande. Bedömningen har fått stöd av Svea hovrätt, Närings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frihetsombudsmannen och Statens pris- och konkurrensverk. Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd och Svenska AlPPI-gruppen&lt;br&gt;har däremot menat att en uttrycklig bestämmelse om konsumtion i enlighet&lt;br&gt;med direktivets bestämmelse måste föras in i VmL. Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund och Grossistförbundet Svensk Handel har uttalat att det möjligen&lt;br&gt;bör övervägas att införa en uttrycklig konsumtionsbestämmelse i VmL.&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt har förklarat sig inte kunna dela promemorians&lt;br&gt;bedömning att punkt 2 i artikeln i sak kan anses vara täckt av 4 § tredje&lt;br&gt;stycket VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för bedömningen: I avsnitt 4 har jag behandlat frågan om&lt;br&gt;konsumtion av de immateriella ensamrätterna. Utöver vad som har sagts där&lt;br&gt;kan följande anföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätten - liksom andra industriella rättigheter - anses i princip&lt;br&gt;vara territoriellt begränsad. Utgångspunkten är således att vaije land inom&lt;br&gt;sitt område självständigt bestämmer - låt vara under hänsynstagande till&lt;br&gt;internationella överenskommelser - bl.a. vilken omfattning rättigheten skall&lt;br&gt;ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätten ger innehavaren en ensamrätt såväl att sälja som att&lt;br&gt;importera sådana varor som omfattas av rättigheten. Ensamrätten omfattar&lt;br&gt;emellertid bara den första överlåtelsen. Därefter anses varumärkesrätten -&lt;br&gt;med undantag för vissa fall då produkten har förändrats - vara konsumerad.&lt;br&gt;Som en följd av den territoriella begränsningen av rättigheten anses i många&lt;br&gt;länder att ensamrätten är konsumerad bara i det land, eller det territorium,&lt;br&gt;där den konsumtionsgrundande överlåtelsen har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige - liksom i övriga nordiska länder och i många andra europeiska&lt;br&gt;länder - gäller emellertid enligt praxis att varumärkesrätten konsumeras&lt;br&gt;oavsett i vilket land eller på vilket territorium som varan med rättighets-&lt;br&gt;havarens tillstånd har förts ut på marknaden. I Sverige gäller därför global&lt;br&gt;konsumtion av varumärkesrätten. En svensk märkesinnehavare vars varor&lt;br&gt;har förts ut på marknaden av honom själv eller med hans samtycke kan&lt;br&gt;därför inte åberopa varumärkesrätten för att hindra varans vidareförsälj-&lt;br&gt;ning. Han kan därför inte heller förhindra s.k. parallellimport, dvs. att&lt;br&gt;annan än han själv importerar varan till Sverige sedan den en gång&lt;br&gt;överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framhållits i avsnitt 4 gäller i EG, som en följd av Rom-&lt;br&gt;fördragets grundläggande regler i artiklarna 30 och 36 om varors fria&lt;br&gt;rörlighet att när en vara som är varumärkesskyddad har förts ut på&lt;br&gt;marknaden i gemenskapen av varumärkets innehavare eller med hans&lt;br&gt;samtycke är varumärkesrätten konsumerad. Den kan därför inte inom EG&lt;br&gt;åberopas för att hindra varans vidareförsäljning. Denna princip om en &amp;quot;EG-&lt;br&gt;konsumtion” (en regional konsumtion) har lagts fast av EG-domstolen&lt;br&gt;genom flera rättsfall. EG-domstolen har emellertid framhållit att principen&lt;br&gt;inte gäller när rättighetens innehavare har giltiga skäl att motsätta sig&lt;br&gt;fortsatt marknadsföring av varorna, särskilt när varornas beskaffenhet har&lt;br&gt;förändrats eller försämrats sedan de förts ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EES-avtalets bestämmelser om immaterialrätt återfinns dels en allmän&lt;br&gt;bestämmelse om konsumtion (artikel 2 i protokollet om immateriell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äganderätt), dels - som en följd av anpassningen till de tre EG-direktiven -&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om konsumtion (bilaga XVII) av bl.a. varumärkes-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den allmänna bestämmelsen gäller att en immateriell rättighet som&lt;br&gt;erkänns av den lag som gäller hos en avtalsslutande part inte kan användas&lt;br&gt;för att förhindra import eller marknadsföring av en vara som innehavaren&lt;br&gt;av rättigheten eller någon annan med hans samtycke har fört ut på&lt;br&gt;marknaden i EES. Bestämmelsen är avsedd att återspegla den princip om&lt;br&gt;konsumtion av bl.a. varumärkesrätt som utbildats genom EG-domstolens&lt;br&gt;rättspraxis. Som en följd av denna bestämmelse kommer det inte - med de&lt;br&gt;undantag som gäller enligt praxis - att vara möjligt att använda varumärkes-&lt;br&gt;rätten för att förhindra parallellimport inom EES-området. Bestämmelsen&lt;br&gt;är i detta hänseende en minimibestämmelse. Eftersom Sverige redan&lt;br&gt;tillämpar principen om global konsumtion av varumärkesrätten strider inte&lt;br&gt;svensk varumärkesrätt mot EES-avtalets allmänna bestämmelser om&lt;br&gt;konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda bestämmelsen om konsumtion i artikel 7.1 i direktivet har&lt;br&gt;anpassats till att gälla för EES-området. I EES-avtalet (punkt 4 c. i bilaga&lt;br&gt;XVII) har därför föreskrivits att ett varumärke inte ger innehavaren rätt att&lt;br&gt;förbjuda användningen av varumärket för varor som under det varumärket&lt;br&gt;av innehavaren eller med hans samtycke har förts ut på marknaden hos en&lt;br&gt;avtalsslutande part (in a Contracting Party).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller lydelsen av EG-direktivets motsvarande bestämmelse är det&lt;br&gt;emellertid omtvistat om den innebär att varumärkesrätten konsumeras bara&lt;br&gt;om varan förts ut på marknaden inom området för EG eller om global&lt;br&gt;konsumtion av varumärkesrätt kan fortsätta att gälla (jfr exv. det danska&lt;br&gt;förslaget till varumärkeslag, Lovforslag nr. L 83, Folketinget 1990-91, 2.&lt;br&gt;samling, s. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår således som klart att EES-avtalet innebär att Sverige i vaije&lt;br&gt;fall måste acceptera en regional EES-vid konsumtion av varumärkesrätt-&lt;br&gt;en. Frågan är då om Sverige kan behålla global konsumtion inom&lt;br&gt;varumärkesrätten eller om vi här i landet måste införa regler om EES-vid&lt;br&gt;konsumtion. Flera remissinstanser har framhållit att EG-direktivet innehåller&lt;br&gt;en uttrycklig bestämmelse om (åtminstone) EG-konsumtion, vilken skall&lt;br&gt;överföras till svensk rätt, som för närvarande saknar uttryckliga be-&lt;br&gt;stämmelser om konsumtion. Det får, enligt dessa remissinstanser, anses&lt;br&gt;vara ett klart krav på den svenska anpassningen att direktivets bestämmelse&lt;br&gt;i denna del förs över till svensk rätt. Huruvida direktivets bestämmelse&lt;br&gt;skall uppfattas som en minimi- eller maximiregel får emellertid, enligt&lt;br&gt;dessa remissinstanser, lämnas öppet till &amp;quot;europeisk&amp;quot; rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Lagrådet har menat att en uttrycklig bestämmelse om konsumtion&lt;br&gt;bör föras in i lagen och utformas i enlighet med EES-avtalets och&lt;br&gt;direktivets bestämmelser. Ett sådant alternativ behöver enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening inte innebära annat än ett förtydligande av att åtminstone EES-vid&lt;br&gt;konsumtion gäller samtidigt som det får överlämnas till rättstillämpningen&lt;br&gt;att avgöra om anpassningen till EG innebär att den rådande globala&lt;br&gt;konsumtionen skall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del gör jag följande överväganden i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktivets bestämmelser om vilka rättigheter som är knutna till ett&lt;br&gt;varumärke framgår att ensamrätten till ett varumärke ger innehavaren en&lt;br&gt;rätt att förbjuda att varor importeras under tecknet (se artikel 5.3.c i&lt;br&gt;direktivet). Med beaktande av enbart detta skulle det vara nödvändigt att&lt;br&gt;tillämpa en princip om nationell konsumtion av varumärkesrätten.&lt;br&gt;Direktivets artikel 7.1 om konsumtion av de rättigheter som är knutna till&lt;br&gt;ett varumärke innebär emellertid under två förutsättningar ett undantag från&lt;br&gt;den ensamrätt som innehavaren av en varumärkesrätt har enligt direktivet.&lt;br&gt;Förutsättningarna är dels att varorna har förts ut på marknaden under det&lt;br&gt;aktuella varukännetecknet av innehavaren av ensamrätten eller av någon&lt;br&gt;som har hans samtycke till detta, dels att detta skett inom Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda synes direktivet&lt;br&gt;kräva att ensamrätten gäller. Förutsättningarna är inte uppfyllda om varorna&lt;br&gt;har förts ut på marknaden utanför Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda leder mig till den slutsatsen att det även för svenskt vid-&lt;br&gt;kommande finns anledning att införa en uttrycklig regel om konsumtion av&lt;br&gt;varumärkesrätten för att anpassa svensk varumärkesrätt till EG-direktivets&lt;br&gt;bestämmelser. Beaktas de aktuella bestämmelserna i ett sammanhang talar&lt;br&gt;övervägande skäl för slutsatsen att det är oförenligt med direktivet att&lt;br&gt;upprätthålla en princip om internationell konsumtion. På grund härav, och&lt;br&gt;eftersom jag anser det mindre lämpligt att införa en lagregel vars innebörd&lt;br&gt;är oklar, finner jag att en regel om regional (EES-vid) konsumtion bör tas&lt;br&gt;in i VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna regel kan tas in som ett nytt tredje stycke till 4 § VmL, varvid&lt;br&gt;nuvarande tredje stycket - med vissa anpassningar för vilka redogörs nedan&lt;br&gt;- får bli ett nytt fjärde stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i artikeln innehåller i sin tur ett undantag från konsumtions-&lt;br&gt;principen för de fall då varan förändrats eller har försämrats. I nuvarande&lt;br&gt;4 § tredje stycket VmL finns bestämmelser som till viss del motsvarar&lt;br&gt;direktivets regler på denna punkt. Bestämmelserna i VmL innebär&lt;br&gt;emellertid att varumärkeshavaren bara kan hindra fortsatt marknadsföring&lt;br&gt;av varorna om förändringen av varorna skett genom aktiva åtgärder av&lt;br&gt;annan än kännetecknets innehavare (jfr SOU 1958:10 s. 246). Som&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt har påpekat är punkt 2 i direktivbestämmelsen inte&lt;br&gt;begränsad till förändringar som är en följd av aktiva åtgärder av någon utan&lt;br&gt;omfattar också naturlig förändring eller försämring av varornas beskaffen-&lt;br&gt;het. Enligt min mening är tingsrättens påpekande korrekt och bör följaktli-&lt;br&gt;gen föranleda en anpassning av 4 § VmL till direktivets lydelse i denna del.&lt;br&gt;Denna anpassning innebär också att det krav som för närvarande gäller för&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelsen på att förändringen av varan skall vara&lt;br&gt;väsentlig måste tas bort, eftersom ett sådant krav saknas i direktivbe-&lt;br&gt;stämmelsen. Som ovan sagts tas de nya bestämmelserna i detta hänseende&lt;br&gt;in som ett nytt fjärde stycke till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.8 Licens (Artikel 8)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Uttryckliga bestämmelser om att licens att använda&lt;br&gt;varumärket kan ges åt någon samt om innebörden av licensen tas in&lt;br&gt;i varumärkeslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8 - Licens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det kan ges licens för ett varumärke för en del eller alla de varor eller&lt;br&gt;tjänster för vilka det är registrerat samt för hela eller del av medlemsstatens&lt;br&gt;territorium. En licens kan vara exklusiv eller icke-exklusiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Innehavaren av ett varumärke kan åberopa de till varumärket knutna&lt;br&gt;rättigheterna gentemot en licenstagare som överträder en bestämmelse i&lt;br&gt;licensavtalet med avseende på licensens giltighetstid, den av registreringen&lt;br&gt;skyddade formen under vilken varumärket får användas, arten av de varor&lt;br&gt;eller tjänster för vilka licensen är utfärdad, området inom vilket varumärket&lt;br&gt;får användas eller kvaliteten på de av licenstagaren tillverkade varorna eller&lt;br&gt;tillhandahållna tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;34 § Innehavaren av ett varumärke kan ge någon annan rätt att använda&lt;br&gt;varumärket (licens) för en del eller alla de varor som varumärket är regist-&lt;br&gt;rerat för samt för hela eller en del av landet. Licensen kan vara exklusiv&lt;br&gt;eller icke-exklusiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av ett varumärke kan åberopa de rättigheter som är knutna&lt;br&gt;till varumärket gentemot en licenstagare som överträder en bestämmelse i&lt;br&gt;licensavtalet med avseende på licensens giltighetstid, den form under vilken&lt;br&gt;varumärket får användas, arten av de varor för vilka licensen är utfärdad,&lt;br&gt;det geografiska område inom vilket varumärket får användas eller kvaliteten&lt;br&gt;på de av licenstagaren tillverkade varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Licensen skall på begäran antecknas i varumärkesregistret. Sådan&lt;br&gt;anteckning får dock inte göras, om licenstagarens användning av varu-&lt;br&gt;märket uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten. Om det visas att&lt;br&gt;licensen har upphört att gälla, skall anteckningen tas bort ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat har avtalats, får licenstagaren inte överlåta sin rätt vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till varumärke eller kännetecken enligt 2 § andra stycket får inte&lt;br&gt;tas i mät. Om innehavarens egendom avträds till konkurs, ingår dock rätten&lt;br&gt;i konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med mitt (se promemorian s&lt;br&gt;114).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran.&lt;br&gt;Svea hovrätt har dock påpekat att promemorians förslag till lydelse av 34&lt;br&gt;§ andra stycket kan vara tvetydigt då där talats om &amp;quot;området inom vilket&lt;br&gt;varumärket får användas”. Direktivets engelska text - som anger &amp;quot;territory&amp;quot;&lt;br&gt;- anger klart att det är det geografiska området som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Gällande svensk rätt om upplåtelse av licens är i&lt;br&gt;allt väsentligt i överensstämmelse med direktivets bestämmelser även om&lt;br&gt;detta endast indirekt framgår av 34 § VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande synen är alltså att licens för ett varumärke kan upplåtas för&lt;br&gt;en del av eller alla de varor eller tjänster för vilka märket är registrerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Licens är möjlig att ge med territoriell begränsning och kan vara exklusiv&lt;br&gt;eller icke-exklusiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om licenstagaren använder ett varumärke utöver vad som medges enligt&lt;br&gt;licensen, torde det anses som ett intrång i varumärkesrätten. Särskilt gäller&lt;br&gt;detta om användningen går utöver licensens giltighetstid, den form under&lt;br&gt;vilken varumärket får användas, arten av varor eller tjänster för vilka&lt;br&gt;licensen gäller samt området inom vilket märket får användas. Detta följer&lt;br&gt;av att det endast är dessa delar av varumärkesrätten som upplåtits till&lt;br&gt;licenstagaren medan licensgivaren alltjämt är att anse som ägare till själva&lt;br&gt;varumärkesrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot torde det enligt nuvarande svensk varumärkesrätt inte anses vara&lt;br&gt;ett intrång i varumärkesrätten om licenstagaren inte följer de kvalitetskrav&lt;br&gt;som parterna har kommit överens om när det gäller varor som skall&lt;br&gt;tillverkas av licenstagaren eller tjänster som denne skall tillhandahålla.&lt;br&gt;Åtgärder mot sådana överträdelser torde i stället få grundas på avtals-&lt;br&gt;rättsliga förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att rättsläget i Sverige i denna del i huvudsak&lt;br&gt;överensstämmer med direktivet. De svenska rättsreglerna i saken är&lt;br&gt;emellertid inte uttryckta i lag. I klarhetens intresse bör bestämmelsen i&lt;br&gt;VmL om licens kompletteras så att den i sak motsvarar direktivets&lt;br&gt;bestämmelser. Det får bl.a. till följd att åtgärder mot överträdelser av&lt;br&gt;överenskommelser om kvalitet på varor eller tjänster kan grundas på&lt;br&gt;licensbestämmelserna i VmL i stället för eller vid sidan av avtalsrättsliga&lt;br&gt;förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätts påpekande beträffande andra stycket i 34 § har - i&lt;br&gt;förhållande till promemorians förslag - föranlett mig att jämka lagtexten på&lt;br&gt;det sätt hovrätten har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.9 Begränsning till följd av passivitet (Artikel 9)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Artikeln föranleder ändringar av reglerna i 8 §&lt;br&gt;varumärkeslagen om preklusion av en äldre varumärkesrätts möjlighet&lt;br&gt;att ingripa mot ett yngre varumärke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9 - Begränsning till följd av passivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om innehavaren av ett i artikel 4.2 nämnt äldre varumärke har funnit&lt;br&gt;sig i att ett yngre varumärke, som är registrerat i en medlemsstat, har&lt;br&gt;använts i medlemsstaten under fem år i följd och han har varit medveten&lt;br&gt;om det, har han inte längre rätt att med åberopande av det äldre varumärket&lt;br&gt;begära att det yngre varumärket skall ogiltigförklaras eller motsätta sig att&lt;br&gt;det används med avseende på de varor eller tjänster för vilka det har&lt;br&gt;brukats, förutsatt att ansökan om registrering av det yngre märket inte har&lt;br&gt;gjorts i ond tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat kan bestämma att punkt 1 skall gälla mutatis mutandis&lt;br&gt;för innehavaren av ett i artikel 4.4 a nämnt äldre varumärke eller annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldre rättighet som nämns i artikel 4.4 b eller c.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I de fall som nämns i punkterna 1 och 2 har innehavaren av ett yngre&lt;br&gt;registrerat varumärke inte rätt att motsätta sig användningen av den äldre&lt;br&gt;rättigheten, även om den inte längre kan åberopas gentemot det yngre&lt;br&gt;varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 § Rätten till ett registrerat varumärke kan, med avseende pä de varor&lt;br&gt;för vilka det har använts, bestå vid sidan av en äldre rätt till ett förväx-&lt;br&gt;lingsbart kännetecken, om registreringen sökts i god tro och innehavaren&lt;br&gt;av den äldre rätten under fem år i följd har varit medveten om och funnit&lt;br&gt;sig i användningen här i landet av det registrerade varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Förslaget till lagtext&lt;br&gt;har, med beaktande av synpunkter från remissinstanserna, ändrats något i&lt;br&gt;förhållande till promemorians förslag (se promemorian s. 117).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har - i förhållande till&lt;br&gt;promemorians förslag till lagtext - påpekat att det torde vara väsentligt att&lt;br&gt;det anges att det yngre märket får bestå vid sidan av det äldre endast såvitt&lt;br&gt;gäller de varor eller tjänster för vilka det yngre märket har använts. Två&lt;br&gt;remissinstanser har ifrågasatt om en ändring av 8 § VmL är nödvändig.&lt;br&gt;Några remissinstanser har vidare menat att det torde vara tveksamt om&lt;br&gt;direktivets artikel 9 verkligen medger att en rätt till ett yngre inarbetat&lt;br&gt;kännetecken får bestå vid sidan av rätten till ett registrerat varumärke, om&lt;br&gt;innehavaren av det senare märket inte har inskridit inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Artikeln innehåller regler om preklusion av&lt;br&gt;ensamrätten till ett varukännetecken till förmån för ett annat förväx-&lt;br&gt;lingsbart varumärke som har registrerats. Reglerna i artikeln innebär ett&lt;br&gt;undantag från huvudregeln om tidsprioriteten som utslagsgivande vid&lt;br&gt;kollision mellan rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i EG-direktivet täcks till viss del av 8 § VmL. Där anges att en&lt;br&gt;yngre rätt till ett varumärke som förvärvats genom registrering får bestå vid&lt;br&gt;sidan av en äldre rätt till ett förväxlingsbart kännetecken under förutsättning&lt;br&gt;dels att registreringen sökts i god tro, dels att den varit gällande i fem år&lt;br&gt;från registreringsdagen innan talan väcks om rättighetens bestånd, dels att&lt;br&gt;varumärket fått en inte oväsentlig användning. Har preklusion inträtt, får&lt;br&gt;rätten till det registrerade varumärket bestå vid sidan av en äldre rätt till&lt;br&gt;förväxlingsbart varukännetecken. Den äldre rättens innehavare har således&lt;br&gt;inte möjlighet att ingripa mot användningen av det yngre märket. Å andra&lt;br&gt;sidan kan den yngre rättens innehavare inte hindra utövningen av den äldre&lt;br&gt;rätten (jfr SOU 1958:10 s. 262 f. och prop. 1960:167 s. 80 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets regler avviker emellertid på några punkter från 8 § VmL. För&lt;br&gt;att uppfylla åtagandena i EES-avtalet är det därför, enligt min uppfattning,&lt;br&gt;nödvändigt att jämka innehållet i 8 § VmL så att det stämmer överens med&lt;br&gt;EG-direktivet på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att preklusionsregeln skall kunna åberopas fordras alltjämt att&lt;br&gt;registreringen skall ha sökts i god tro. Vidare torde det alltjämt skall gälla&lt;br&gt;att registreringen skall ha varit gällande i fem år från registreringsdagen.&lt;br&gt;Det följer nämligen av en uttrycklig föreskrift i artikel 6 bis 2. i Paris-&lt;br&gt;konventionen för industriellt rättsskydd att den som har en äldre varu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märkesrätt skall ha minst fem år från registreringsdagen på sig för att&lt;br&gt;kunna göra sin rätt gällande gentemot en senare registreringshavare (jfr&lt;br&gt;SOU 1958:10 s 77 och 263).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller användningen av det registrerade varumärket för att preklusion&lt;br&gt;skall inträda torde krävas att märket under femårsperioden använts&lt;br&gt;kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska reglerna i 8 § VmL går i ett avseende längre än EG-&lt;br&gt;direktivets regler gör. I de svenska reglerna krävs nämligen inte - som&lt;br&gt;enligt direktivbestämmelsen - att den äldre rättighetens innehavare har varit&lt;br&gt;medveten om det yngre märkets användning. Det räcker med att det yngre&lt;br&gt;märket rent faktiskt använts i inte oväsentlig omfattning och att fem år&lt;br&gt;förflutit från registreringsdagen. Direktivet innebär däremot att det är av&lt;br&gt;avgörande betydelse om den äldre rättighetens innehavare faktiskt har varit&lt;br&gt;medveten om det yngre märkets användning och funnit sig i detta för att&lt;br&gt;preklusion skall inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktivet framgår vidare att det yngre registrerade varumärket får&lt;br&gt;bestå vid sidan av den äldre rätten endast såvitt gäller de varor eller tjänster&lt;br&gt;för vilka det använts. Som flera remissinstanser påpekat är det väsentligt&lt;br&gt;att det framgår av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag med anledning av att några remissinstanser menat att det&lt;br&gt;är tveksamt om direktivet medger att en rätt till ett yngre inarbetat&lt;br&gt;kännetecken får bestå vid sidan av rätten till ett äldre registrerat varu-&lt;br&gt;märke, om innehavaren av det senare märket inte har inskridit inom rimlig&lt;br&gt;tid framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § VmL förlorar en innehavare av en äldre rätt möjligheten att&lt;br&gt;ingripa mot en yngre rätt, om han inte gör det inom rimlig tid. Be-&lt;br&gt;stämmelsen är uttryck för en passivitetsregel och förutsätter att den yngre&lt;br&gt;rätten förvärvats genom inarbetning. Huruvida den yngre rätten dessutom&lt;br&gt;är registrerad är utan betydelse för regelns tillämpning (jfr SOU 1958:10&lt;br&gt;s. 78). Jag kan konstatera att det i den nya danska varumärkeslagen finns&lt;br&gt;bestämmelser som motsvarar 9 § VmL och att direktivets artikel 9 inte&lt;br&gt;ansetts utgöra hinder för ett land att ha ytterligare passivitetsregler. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund anser jag att 9 § VmL och de principer den ger uttryck för&lt;br&gt;kan och bör behållas i svensk varumärkesrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.10 Användningstvång (Artiklarna 10 - 13)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I varumärkeslagen tas in en särskild bestämmelse om&lt;br&gt;användning av varumärke samt bestämmelser som innebär att ett&lt;br&gt;varumärke inte får upphävas om det står i konflikt med ett äldre inte&lt;br&gt;använt varumärke, att användningstvånget skärps från det nuvarande&lt;br&gt;s.k. modifierade användningstvånget till att det skall ha gjorts verkligt&lt;br&gt;bruk av varumärket för de varor eller tjänster för vilka det registre-&lt;br&gt;rats, att en karenstid vid begäran om hävning av en registrering införs&lt;br&gt;vid påböijad eller återupptagen användning av ett varumärke och att&lt;br&gt;s.k. delhävning av en registrering blir möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10 - Bruk av varumärken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om innehavaren av varumärket inte inom fem år efter det att&lt;br&gt;registreringsförfarandet avslutats har gjort verkligt bruk av varumärket i&lt;br&gt;medlemsstaten för de varor eller tjänster för vilka det registrerats, eller om&lt;br&gt;sådant bruk inte skett under fem år i följd, skall varumärket bli föremål för&lt;br&gt;de sanktioner som bestäms i detta direktiv, under förutsättning att det inte&lt;br&gt;finns giltiga skäl till att varumärket inte använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Aven det följande utgör bruk enligt punkt 1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Användning av varumärket i en form som skiljer sig i detaljer vilka&lt;br&gt;inte förändrar märkets särskiljande egenskaper så som det registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Anbringandet i medlemsstaten i fråga av varumärket på varor eller&lt;br&gt;deras emballage endast för exportändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vaije användning av ett varumärke med tillstånd av innehavaren eller&lt;br&gt;person som är behörig att använda kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke&lt;br&gt;skall anses utgöra bruk av innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om ett varumärke registrerats före tidpunkten för ikraftträdandet av&lt;br&gt;detta direktivs tvingande bestämmelser i medlemsstaten i fråga gäller&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Om en bestämmelse som gäller före tidpunkten i fråga föreskriver&lt;br&gt;sanktioner mot ett varumärke som inte använts under en sammanhängande&lt;br&gt;period skall den i punkt 1 nämnda femårsperioden anses ha börjat löpa vid&lt;br&gt;samma tid som den redan påbörjade perioden under vilken varumärket inte&lt;br&gt;använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Om ingen bestämmelse om användning trätt i kraft före tidpunkten i&lt;br&gt;fråga, skall de i punkt 1 nämnda femårsperioderna anses börja löpa tidigast&lt;br&gt;från den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11 - Rättsliga eller administrativa sanktioner vid bristande&lt;br&gt;användning av ett varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett varumärke får inte ogiltigförklaras med åberopande av att det står&lt;br&gt;i konflikt med ett äldre varumärke om det sistnämnda inte uppfyller kraven&lt;br&gt;på användning i artikel 10.1 - 10.3 eller, i förekommande fall, i artikel&lt;br&gt;10.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat får bestämma att registrering av ett varumärke inte får&lt;br&gt;vägras med åberopande av att det står i konflikt med ett äldre varumärke,&lt;br&gt;om det sistnämnda inte uppfyller kraven på användning i artikel 10.1 - 10.3&lt;br&gt;eller, i förekommande fall, i artikel 10.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ett genkäromål om upphävande av registrering görs, får en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsstat bestämma, utan hinder av tillämpningen av artikel 12, att ett&lt;br&gt;varumärke inte med framgång kan åberopas i ett mål om intrång om det&lt;br&gt;efter invändning från en part slås fast att varumärket kan hävas i enlighet&lt;br&gt;med artikel 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det äldre varumärket har använts för en del av de varor eller&lt;br&gt;tjänster för vilka det registrerats, skall det vid tillämpning av punkterna 1,&lt;br&gt;2 och 3 anses vara registrerat endast för den delen av varorna eller&lt;br&gt;tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12 - Grunder för upphävande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett varumärke skall kunna upphävas om det inom en samman-&lt;br&gt;hängande femårsperiod utan giltiga skäl inte har tagits i verkligt bruk i&lt;br&gt;medlemsstaten i fråga för de varor eller tjänster för vilka det registrerats.&lt;br&gt;Emellertid kan ingen kräva att varumärket skall upphävas om varumärket&lt;br&gt;har tagits i verkligt bruk eller dess bruk återupptagits under tiden mellan&lt;br&gt;utgången av femårsperioden och ansökan om upphävande. Om bruket av&lt;br&gt;varumärket påböijas eller återupptas inom en tremånadersperiod före&lt;br&gt;ansökan om upphävande, och denna tremånadersperiod inleds tidigast vid&lt;br&gt;utgången av den sammanhängande femårsperioden under vilket märket inte&lt;br&gt;använts, skall emellertid användningen lämnas utan avseende om för-&lt;br&gt;beredelserna för att inleda eller återuppta den vidtogs först efter det att&lt;br&gt;innehavaren fick kännedom om att en ansökan om upphävande kunde&lt;br&gt;komma att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett varumärke skall också kunna bli föremål för upphävande om det,&lt;br&gt;efter den dag då det registrerades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som ett resultat av innehavarens verksamhet eller passivitet, har blivit&lt;br&gt;en allmän beteckning i handeln för en vara eller tjänst för vilket det är&lt;br&gt;registrerat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som ett resultat av det bruk innehavaren gjort av varumärket eller den&lt;br&gt;användning till vilken innehavaren gett sitt tillstånd med avseende på&lt;br&gt;varorna eller tjänsterna för vilka det är registrerat, kan komma att vilseleda&lt;br&gt;allmänheten, särskilt vad gäller varornas eller tjänsternas art, kvalitet eller&lt;br&gt;geografiska ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13 - Registreringshinder eller grunder för upphävande eller&lt;br&gt;ogiltighetsförklaring avseende endast en del av varorna eller tjänsterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då registreringshinder eller grunder för upphävande eller ogiltig-&lt;br&gt;hetsförklaring föreligger endast för en del av de varor eller tjänster för&lt;br&gt;vilka varumärket har ansökts eller registrerats, skall vägran att registrera,&lt;br&gt;upphävande eller ogiltigförklaring av varumärket endast avse dessa varor&lt;br&gt;eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;25 § Har ett varumärke registrerats i strid mot denna lag och föreligger&lt;br&gt;alltjämt skälet mot registrering, får registreringen hävas i den ordning som&lt;br&gt;föreskrivs nedan, om inte rätt till märket ändå får bestå enligt 8 eller 9 §.&lt;br&gt;Är ett registrerat varumärke förväxlingsbart med någon annans varumärke,&lt;br&gt;för dock registreringen av det förstnämnda varumärket inte hävas på denna&lt;br&gt;grund, om det andra varumärket inte uppfyller kraven på användning enligt&lt;br&gt;25 a § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen får också hävas, om innehavaren inte längre är närings-&lt;br&gt;idkare eller om märket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) är vilseledande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) inte längre har någon särskiljningsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) strider mot allmän ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) är ägnat att väcka förargelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att registreringen för hävas även vid utebliven användning av varumär-&lt;br&gt;ket framgår av 25 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a § Har innehavaren av ett registrerat varumärke inte inom fem år&lt;br&gt;efter det att registreringsförfarandet avslutats gjort verkligt bruk av&lt;br&gt;varumärket här i landet för de varor som det registrerats för eller har&lt;br&gt;sådant bruk inte skett inom en period av fem år i följd får registreringen&lt;br&gt;hävas, om det inte finns giltiga skäl till att varumärket inte använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådant bruk som avses i första stycket likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) att varumärket används i en annan form än den registrerade formen, om&lt;br&gt;avvikelsen avser endast detaljer och inte förändrar märkets egenartade&lt;br&gt;karaktär, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) att varumärket här i landet anbringas på varor eller deras emballage&lt;br&gt;endast för exportändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med att ett varumärke används av rättighetshavaren likställs vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag att varumärket används av någon annan med&lt;br&gt;rättighetshavarens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen får dock inte hävas, om varumärket har använts under&lt;br&gt;tiden mellan utgången av femårsperioden och ansökan om hävning av&lt;br&gt;registreringen. Användning som påbörjas eller återupptas efter femårs-&lt;br&gt;periodens utgång och inom tre månader före ansökan om hävning skall&lt;br&gt;emellertid lämnas utan avseende, om förberedelserna för att påbörja eller&lt;br&gt;återuppta användningen vidtogs efter det att rättighetshavaren fått&lt;br&gt;kännedom om att en ansökan om hävning kunde komma att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 b § Om det finns grund för hävning av en registrering endast för en&lt;br&gt;del av de varor som ett varumärke har registrerats för, skall registreringen&lt;br&gt;hävas bara för dessa varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Var och en som lider förfång av registreringen får föra talan vid&lt;br&gt;domstol mot märkeshavaren om att registreringen skall hävas. Talan som&lt;br&gt;grundas på en bestämmelse i 13 §, 14 § 1) - 3), 25 § andra stycket, 25 a&lt;br&gt;§ eller 25 b § får också föras av den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;samt av en sammanslutning av berörda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående domstols behörighet i mål om registrerings hävande skall&lt;br&gt;utöver vad i övrigt är föreskrivet gälla, att Stockholms tingsrätt är behörig,&lt;br&gt;om märkeshavaren inte har hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt men med det tillägget&lt;br&gt;att det införs en bestämmelse av innebörd att ett varumärke inte får&lt;br&gt;upphävas om det står i konflikt med ett äldre inte använt varumärke (se&lt;br&gt;promemorian s. 120 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som berört frågan om använd-&lt;br&gt;ningstvång har framfört synpunkter på den närmare utformningen av de&lt;br&gt;regler som behövs för att uppfylla direktivets bestämmelser i denna del. En&lt;br&gt;remissinstans har påpekat att VmL bör ändras för att anpassa svensk rätt&lt;br&gt;till artikel 11.1. Vad remissinstanserna anfört i olika delfrågor framgår i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Den nu gällande bestämmelsen i VmL om&lt;br&gt;användningstvång av ett varumärke finns i 25 § andra stycket. Där sägs&lt;br&gt;bl.a. att registreringen får hävas om märket inte har varit i bruk under de&lt;br&gt;senaste fem åren och innehavaren inte visar skäl för sin underlåtenhet att&lt;br&gt;använda märket. Till följd av den bestämmelsen måste rättighetshavaren&lt;br&gt;använda varumärket för att undgå att registreringen kan komma att hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivets bestämmelser om användningstvång finns i artiklarna 10 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln om bruk av varumärken finns i artikel 10 som stadgar att&lt;br&gt;om innehavaren av ett varumärke inte inom fem år efter det att regist-&lt;br&gt;reringsförfarandet har avslutats har gjort verkligt bruk av varumärket för&lt;br&gt;de varor eller de tjänster för vilka det registrerats eller om sådant bruk inte&lt;br&gt;skett inom fem år i följd, skall varumärket kunna bli förmål för vissa&lt;br&gt;sanktioner, om det inte finns giltiga skäl för att varumärket inte använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet klargör uttryckligen att med verkligt bruk avses även dels att&lt;br&gt;märket används i en annan form än den registrerade, om avvikelsen avser&lt;br&gt;endast detaljer och inte förändrar märkets särskiljande egenskaper, dels att&lt;br&gt;märket anbringas på varor eller deras emballage endast för exportändamål.&lt;br&gt;Av direktivet framgår också att med varumärkesinnehavarens bruk av&lt;br&gt;varumärket likställs att någon annan med rättighetshavarens samtycke&lt;br&gt;använder märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sanktion som enligt EG-direktivet skall kunna förekomma vid&lt;br&gt;bristande användning är att registreringen hävs (artikel 12). Vidare skall&lt;br&gt;registreringen av ett varumärke inte kunna hävas under åberopande av att&lt;br&gt;det står i konflikt med ett äldre varumärke, om det äldre varumärket inte&lt;br&gt;uppfyller direktivets krav på användning (artikel 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om användningstvång i VmL måste ändras i flera&lt;br&gt;hänseenden för att vara i överensstämmelse med direktivets regler. I det&lt;br&gt;följande kommer jag därför att ta upp förhållandet mellan gällande svensk&lt;br&gt;rätt och direktivets regler och lämna förslag till de ändringar som erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det först gäller tidsrymden överensstämmer den femårsperiod som&lt;br&gt;anges i artikel 10 med vad som gäller enligt svensk rätt. Som framgår av&lt;br&gt;direktivets ordalydelse i denna del kan femårsperioden inte bötja löpa&lt;br&gt;tidigare än registreringsdagen. Därefter kan den böija löpa vid vilken&lt;br&gt;efterföljande tidpunkt som helst. Vaije tillfälle av bruk som uppfyller kravet&lt;br&gt;på verklig användning är tillräcklig för att för att leda till att en ny&lt;br&gt;femårsperiod böijar löpa. Ett par remissinstanser - Svenska Patentom-&lt;br&gt;budsföreningen (SPOF) och jur. dr Lars Holmqvist - har i anslutning härtill&lt;br&gt;påpekat att den i promemorian föreslagna lydelsen av 25 a § första stycket&lt;br&gt;kan missförstås. Uttrycket &amp;quot;användning inte skett under fem år i följd&amp;quot; kan&lt;br&gt;tolkas så att användning måste ha skett under fem år i följd. Det är därför -&lt;br&gt;enligt dessa remissinstanser - nödvändigt att uttrycket &amp;quot;under&amp;quot; inte används&lt;br&gt;eftersom det ger intrycket av att sammanhängande bruk under fem år i följd&lt;br&gt;krävs för att undgå hävning, vilket inte är avsett. Remissinstansernas&lt;br&gt;påpekanden i denna del bör, enligt min mening, föranleda en förändring av&lt;br&gt;den föreslagna lagtexten. Genom att i stället föreskriva att användning inte&lt;br&gt;skett inom en period av fem år i följd bör tvetydigheten i denna del kunna&lt;br&gt;undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller arten av det bruk som skall föreligga för att hävning&lt;br&gt;på grund av underlätet bruk skall vara utesluten ger den nuvarande svenska&lt;br&gt;lagstiftningen inte någon närmare ledning. Den rättspraxis som finns&lt;br&gt;beträffande regeln om användningstvång är inte omfattande men kan dock&lt;br&gt;sägas ge viss ledning i frågan om arten av det bruk som skall föreligga.&lt;br&gt;Sålunda gäller t.ex. att det faller sig naturligt att användningstvånget&lt;br&gt;innebär att märket skall användas för sitt ändamål som varukännetecken och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte som t.ex. firma eller personnamn (jfr NJA 1983 s. 875). Vidare gäller&lt;br&gt;att bruk av varumärket inte enbart är begränsat till fall av användning i&lt;br&gt;samband med omsättning mot vederlag. Ett tillhandahållande av vara utan&lt;br&gt;vederlag kan visserligen inte ensamt för sig betraktas som bruk. Däremot&lt;br&gt;kan märket anses som brukat om varumärket använts i reklam eller annan&lt;br&gt;förberedande marknadsföringsåtgärd till främjande av en vara som ännu inte&lt;br&gt;kommit ut på marknaden. Förutsättningen för detta är emellertid att varan&lt;br&gt;inom en med hänsyn till förhållandena rimlig tid kommer att finnas&lt;br&gt;tillgänglig för den omsättningskrets inom vilken den skall omsättas (jfr NJA&lt;br&gt;1987 s. 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arten av det bruk som skall föreligga uppställer EG-&lt;br&gt;direktivet ett krav på verkligt bruk av varumärket. Som Lagrådet har&lt;br&gt;påpekat i sitt yttrande i anslutning till 25 a § kan det vara lämpligt att detta&lt;br&gt;får komma till klart uttryck i lagtexten. Det bör kunna slås fast att bruket -&lt;br&gt;för att vara i överensstämmelse med direktivets krav - måste vara allvarligt&lt;br&gt;menat, dvs. ske i samband med en på affärsmässiga överväganden grundad&lt;br&gt;marknadsföring av varan eller tjänsten till allmänheten. Skentransaktioner,&lt;br&gt;s.k. proformaförsäljningar eller rent bortslumpande av märkta varor bör&lt;br&gt;därför inte utgöra bruk i den mening som direktivet ställer upp. Däremot&lt;br&gt;torde det inte vara stridande mot direktivets krav att, i enlighet med den&lt;br&gt;praxis som utbildats, som verkligt bruk godta både användning av märket&lt;br&gt;på själva varan och användning av märket i samband med utbjudande eller&lt;br&gt;försäljning av varan eller tjänsten. Som verkligt bruk bör också kunna&lt;br&gt;godtas att märket används i reklam eller kataloger eller i andra marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärder under förutsättning att detta sker i ett tidsmässigt rimligt&lt;br&gt;samband med att varan förs ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de ramar som nu antytts får frågan om bruk har förekommit eller&lt;br&gt;inte har förekommit överlämnas åt rättstillämpningen. Av direktivets&lt;br&gt;bestämmelser (artikel 10.2 och 3) framgår dock uttryckligen att även vissa&lt;br&gt;andra former av användning av märket - bruk av märket efter oväsentliga&lt;br&gt;ändringar i det, endast för exportändamål och av annan än märkesinne-&lt;br&gt;havaren - också skall utgöra verkligt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan en märkesinnehavare vilja använda sitt varumärke i en&lt;br&gt;form som i detaljer skiljer sig från den i vilken det registrerats. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att ett figur- eller ordmärke används i en lätt&lt;br&gt;modifierad form. Direktivets bestämmelse i denna del (artikel 10.2 a)&lt;br&gt;ansluter till artikel 5. C. 2 i Pariskonventionen för industriellt rättsskydd&lt;br&gt;som föreskriver att innehavarens bruk av ett varumärke i en form som&lt;br&gt;endast genom beståndsdelar, vilka inte ändrar märkets egenartade karaktär,&lt;br&gt;skiljer sig från den form i vilken det registrerats inte skall medföra&lt;br&gt;ogiltighet av registreringen. Frågan om bruk av ett modifierat märke är inte&lt;br&gt;uttryckligen behandlad i VmL:s regler om användningstvång. Av rättspraxis&lt;br&gt;(jfr NJA 1991 s. 23) får sägas framgå att svensk rätt är i överensstämmelse&lt;br&gt;med direktivets krav i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I VmL finns inte någon motsvarighet till EG-direktivets krav att&lt;br&gt;användning av ett varumärke endast för exportändamål skall anses som&lt;br&gt;verkligt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I VmL saknas också bestämmelser om att bruk av annan än märkesinne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havaren skall utgöra bruk av märket. Det torde dock följa av allmänna&lt;br&gt;principer att även sådant bruk av märket som sker av annan med varu-&lt;br&gt;märkesinnehavarens samtycke bör godtas som bruk, även om uttrycklig&lt;br&gt;föreskrift om detta i lagen hittills ansetts kunna undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de nu angivna fallen utgör verkligt bruk bör uttryckligen klargöras i&lt;br&gt;VmL. Det kan ske genom att nya bestämmelser om det införs i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskilt viktig fråga är om det skall finnas ett produktrelaterat&lt;br&gt;användningstvång, dvs. om registreringen av ett varumärke skall kunna&lt;br&gt;bestå bara för de varor för vilka det verkligen använts, eller om använd-&lt;br&gt;ningen av ett varumärke för en vara skall vara tillräcklig för att regist-&lt;br&gt;reringen skall kunna vidmakthållas för samtliga varor för vilka märket är&lt;br&gt;registrerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk varumärkesrätt gäller att om varumärket är registrerat för&lt;br&gt;flera varuslag så kan registreringen upprätthållas i hela sin vidd även om&lt;br&gt;användning av märket skett endast inom ett av varuslagen (jfr prop.&lt;br&gt;1960:167 s. 149). Ett varumärke registreras i en eller flera klasser av varor&lt;br&gt;eller tjänster. Vaije klass innehåller olika slag av varor eller tjänster.&lt;br&gt;Följaktligen kan, om registreringen av varumärket omfattar flera varuslag&lt;br&gt;i en eller flera klasser av varor eller tjänster men varumärket bara används&lt;br&gt;för ett av varuslagen, registreringen ändå vidmakthållas för alla de slag av&lt;br&gt;varor eller tjänster och i alla de klasser som omfattas av registreringen.&lt;br&gt;Registreringar som omfattar flera klasser eller varor i flera klasser kan&lt;br&gt;därför i stor utsträckning hindra registrering av andra märken. I ett fall då&lt;br&gt;ett registrerat varumärke inte används i hela sin registrerade vidd kommer&lt;br&gt;det således att ligga hindrande i vägen mot användning av nya liknande&lt;br&gt;varumärkesrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG-direktivet krävs det för att en registrering skall kunna&lt;br&gt;upprätthållas att det gjorts verkligt bruk av varumärket för de varor eller&lt;br&gt;tjänster för vilka det registrerats. Det skall följaktligen inte vara möjligt att,&lt;br&gt;om en registrering av ett varumärke har skett för flera slag av varor eller&lt;br&gt;tjänster i en eller flera klasser, kunna upprätthålla registreringen i hela sin&lt;br&gt;registrerade vidd bara för att märket används för ett visst slag av de varor&lt;br&gt;eller tjänster för vilka det registrerats. I ett sådant fall skall det vara möjligt&lt;br&gt;att kunna få varumärkesregistreringen upphävd för de varor eller tjänster&lt;br&gt;för vilka varumärket inte har använts. Detta framgår uttryckligen av artikel&lt;br&gt;13 i direktivet. Därmed kommer registreringen att kunna vidmakthållas&lt;br&gt;bara för de varor eller tjänster för vilka märket verkligen har använts. Till&lt;br&gt;följd av de åtaganden som Sverige gör genom EES-avtalet måste svensk rätt&lt;br&gt;nu anpassas till EG-direktivet på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger ingen ledning i frågan om hur snäv avgränsningen av&lt;br&gt;begreppet varor eller tjänster skall vara i detta sammanhang. Det är i detta&lt;br&gt;avseende också svårt att ställa upp någon allmän regel. Frågan om den&lt;br&gt;närmare gränsdragningen har inom EG överlämnats åt rättstillämpningen.&lt;br&gt;Detsamma torde få ske inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland kan sådana omständigheter föreligga att det skulle vara obilligt mot&lt;br&gt;en varumärkeshavare att åberopa dennes underlåtenhet att använda märket&lt;br&gt;som grund för hävning. Det gäller i fall då det finns giltiga skäl till att&lt;br&gt;varumärket inte använts. Det torde vara omöjligt att närmare ange alla de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situationer i vilka en innehavare av en varumärkesrätt kan göra gällande&lt;br&gt;giltiga skäl för att varumärket inte använts. Som grundläggande princip&lt;br&gt;torde emellertid gälla att bara situationer som uppstär oberoende av&lt;br&gt;varumärkesrättens innehavare kan grunda sådana giltiga skäl. Märkes-&lt;br&gt;havaren bör alltså inte med framgång kunna hävda att han inte har kunnat&lt;br&gt;använda märket som en följd av bristande resurser. Exempelvis bör inte&lt;br&gt;finansiella svårigheter, svårigheter att få arbetskraft, svårigheter att erhålla&lt;br&gt;råmaterial eller svårigheter vid marknadsföringen kunna grunda giltiga skäl&lt;br&gt;för att varumärket inte använts. Svårigheter av nu angiven art kan ingå som&lt;br&gt;ett normalt led i en verksamhet och större eller mindre svårigheter i detta&lt;br&gt;hänseende bör knappast utgöra tillräckliga skäl för att märket inte använts.&lt;br&gt;Undantag får göras för de fall då svårigheterna har uppkommit oberoende&lt;br&gt;av varumärkeshavarens vilja eller förmåga t. ex. då de uppkommit som en&lt;br&gt;följd av krig eller andra svåra krisförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vissa näringsgrenar råder speciella förhållanden som en följd av att&lt;br&gt;det för den vara för vilken varumärket skall användas krävs särskilda&lt;br&gt;godkännanden eller tillstånd av myndighet. Som typexempel kan nämnas&lt;br&gt;registrering av farmaceutisk specialitet, tillstånd för hantering av kemisk&lt;br&gt;produkt eller säkerhetsmärkning av viss produkt. Föreligger en faktisk&lt;br&gt;omöjlighet att att använda varumärket i avvaktan på sådana godkännanden,&lt;br&gt;måste detta anses vara sådana omständigheter över vilka varumärkeshavaren&lt;br&gt;inte råder och de bör följaktligen kunna utgöra giltiga skäl till varför&lt;br&gt;varumärket inte har använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den nu gällande lydelsen av 25 § andra stycket och 26 §&lt;br&gt;VmL kan en varumärkesregistrering hävas om märket inte har varit i bruk&lt;br&gt;under &amp;quot;de senaste fem åren&amp;quot;. Några uttalanden om den närmare innebörden&lt;br&gt;av detta uttryck finns inte i förarbetena till VmL. Innebörden av lagtextens&lt;br&gt;lydelse i denna del är uppenbarligen att bara en användningsfri femårspe-&lt;br&gt;riod omedelbart före det att talan om hävning på grund av underlåten&lt;br&gt;användning väcks är av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen innebär alltså att hänsyn tas bara till den&lt;br&gt;frånvaro av användning som infallit omedelbart innan det görs gällande att&lt;br&gt;varumärkesrätten skall upphöra på denna grund. Följaktligen räcker det för&lt;br&gt;varumärkesrättens bevarande att användningen av märket påbörjas eller&lt;br&gt;återupptas kort innan hävningsförfarandet inleds. Den som vill göra&lt;br&gt;gällande underlåten användning måste därför räkna med att varumärkes-&lt;br&gt;havaren kan återuppta användningen efter det att förhandlingar inletts eller&lt;br&gt;andra åtgärder gjorts före det att talan om hävning väcks. Den nu&lt;br&gt;tillämpade ordningen medför inte ett effektivt användningstvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VmL är i detta avseende inte i överensstämmelse med EG-direktivet som&lt;br&gt;föreskriver en karenstid av tre månader, under vilken tid en påbörjad eller&lt;br&gt;återupptagen användning av ett varumärke inte undanröjer en annars&lt;br&gt;föreliggande grund för begäran om hävning med hänvisning till frånvaro av&lt;br&gt;användning (artikel 12.1). Som ytterligare förutsättningar för att en&lt;br&gt;påbörjad eller återupptagen användning skall lämnas utan avseende ställer&lt;br&gt;direktivet upp ett krav på att tremånadersperioden inleds tidigast vid&lt;br&gt;utgången av den sammanhängande femårsperiod under vilken märket inte&lt;br&gt;har använts och att den påbörjade eller återupptagna användningen eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förberedelserna för detta har skett först efter det att varumärkeshavaren har&lt;br&gt;fått kännedom om att en begäran om hävning kunde komma att ske.&lt;br&gt;Påbörjad eller återupptagen användning i &amp;quot;ond tro&amp;quot; innebär alltså inte att&lt;br&gt;varumärkeshavaren har åstadkommit en sådan användning som undanröjer&lt;br&gt;hävningsgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vad gäller den nu berörda frågan om karenstid måste svensk rätt&lt;br&gt;anpassas till EG-direktivet. Den i promemorian föreslagna lydelsen av&lt;br&gt;25 a § fjärde stycket VmL, vilken avser att uttrycka direktivets bestämmel-&lt;br&gt;ser i denna del, har emellertid kritiserats av remissinstanserna som varande&lt;br&gt;svårförståelig. Flera av dessa har föreslagit att andra meningen i fjärde&lt;br&gt;stycket formuleras på ett annat sätt. I enlighet med detta föreslår jag att&lt;br&gt;bestämmelsen får en förenklad utformning som inte kan anses stå i strid&lt;br&gt;med artikel 12.1 i EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser - Stockholms tingsrätt, Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;och Grossistförbundet Svensk Handel - har framfört att artikel 11.1 och&lt;br&gt;11.4 i direktivet innehåller obligatoriska bestämmelser som saknar&lt;br&gt;motsvarighet i svensk varumärkesrätt. Artikel 11.1 innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om att ett varumärke inte får ogiltigförklaras med åberopande av att det står&lt;br&gt;i konflikt med ett äldre varumärke om det det sistnämnda varumärket inte&lt;br&gt;uppfyller direktivets krav på användning. Enligt Stockholms tingsrätt utgör&lt;br&gt;14 § första stycket 6) VmL hinder mot registrering - och därmed även&lt;br&gt;grund för upphävande - av ett varumärke om det finns ett äldre förväxlings-&lt;br&gt;bart varumärke och detta oavsett om det äldre varumärket används eller&lt;br&gt;inte. För att i enlighet med direktivets regler säkerställa att ett registrerat&lt;br&gt;varumärke inte kan upphävas i en situation där det finns ett äldre förväx-&lt;br&gt;lingsbart varumärke som inte uppfyller kraven på användning bör, enligt&lt;br&gt;min mening, en särskild bestämmelse härom tas in i VmL. Denna&lt;br&gt;bestämmelse kan lämpligen tas in som en sista mening i 25 § första stycket&lt;br&gt;VmL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som nu har anförts framgår att det behövs ganska betydande&lt;br&gt;ändringar i VmL för att anpassa svensk rätt till artiklarna 10 - 13 i EG-&lt;br&gt;direktivet. De erforderliga ändringarna kan ske genom att det görs&lt;br&gt;ändringar 25 och 26 §§ VmL samt genom att två nya paragrafer, 25 a §&lt;br&gt;och 25 b §, förs in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.11 Beslut i efterhand om ogiltighetsförklaring eller upphävande av&lt;br&gt;ett varumärke (Artikel 14)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Artikeln föranleder ingen lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14 - Beslut i efterhand om ogiltighetsförklaring eller upphävande&lt;br&gt;av ett varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anciennitet för ett äldre varumärke som inte har vidmakthållits eller&lt;br&gt;som inte förnyats åberopas för ett EG-varumärke, kan det i efterhand&lt;br&gt;beslutas om ogiltighetsförklaring eller upphävande av det äldre varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överenstämmer med min (se promemorian&lt;br&gt;s. 130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört artikeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för bedömningen: Enligt EES-avtalet föreligger ingen skyldighet&lt;br&gt;att införliva artikel 14. Den artikeln syftar enbart på visst hänsynstagande&lt;br&gt;till EG-varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2.12 Särskilda bestämmelser för kollektivmärken, garantimärken och&lt;br&gt;kontrollmärken (Artikel 15)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Några bestämmelser som möjliggör att tecken eller&lt;br&gt;upplysningar som anger en varas eller tjänsts geografiska ursprung skall&lt;br&gt;kunna utgöra kollektivmärken förs inte nu in i svensk varumärkesrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15 - Särskilda bestämmelser för kollektivmärken, garantimärken och&lt;br&gt;kontrollmärken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utan hinder av artikel 4 kan medlemsstater, vilkas bestämmelser tillåter&lt;br&gt;registrering av kollektivmärken, garanti- eller kontrollmärken, bestämma&lt;br&gt;att sådana märken inte skall registreras, eller att de skall upphävas eller&lt;br&gt;ogiltigförklaras, med stöd av ytterligare grunder än de som nämns i&lt;br&gt;artiklarna 3 och 12 i de fall dessa märkens funktion kräver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Oberoende av artikel 3.1 c kan en medlemsstat bestämma att tecken&lt;br&gt;eller upplysningar, som i handeln kan ange varornas eller tjänsternas&lt;br&gt;geografiska ursprung, får utgöra kollektiv-, garanti- eller kontrollmärken.&lt;br&gt;Ett sådant märke ger inte innehavaren rätt att förbjuda tredje man att i&lt;br&gt;näringsverksamhet använda sådana tecken eller upplysningar, förutsatt att&lt;br&gt;han brukar dem i överensstämmelse med god affärssed. I synnerhet får ett&lt;br&gt;sådant märke inte åberopas gentemot en tredje man som har rätt att använda&lt;br&gt;ett geografiskt namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Innebar att det i kollektivmärkeslagen skulle tas&lt;br&gt;in bestämmelser som möjliggör att tecken eller upplysningar som anger en&lt;br&gt;varas eller tjänsts geografiska ursprung skall kunna utgöra kollektivmärke&lt;br&gt;(se promemorian s. 131 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har berört artikeln.&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket har anfört att en registrering av ett kollektiv-&lt;br&gt;märke som anger geografiskt ursprung ger en så begränsad ensamrätt att&lt;br&gt;nyttan av en registrering av detta slag kan sättas i fråga. Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund och Grossistförbundet Svensk Handel har påtalat att frågan&lt;br&gt;om skydd för geografiska ursprungsbeteckningar bör bli föremål för en mer&lt;br&gt;övergripande utredning och det därför saknas skäl att nu ge skydd för&lt;br&gt;sådana beteckningar som varumärken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för bedömningen: Direktivet ger möjlighet att tillåta registrering&lt;br&gt;av kollektivmärken som i handeln kan ange en varas eller tjänsts geografis-&lt;br&gt;ka ursprung. Omfattningen av det rättsskydd som följer med ett sådant&lt;br&gt;märke är förenat med vissa förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian antogs att det kunde vara av intresse för livsmedels-&lt;br&gt;industrin och vid försäljning av förädlade lantbruksprodukter att kunna&lt;br&gt;skydda sådana varors geografiska ursprungsangivelser. Ingen remissinstans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har emellertid framhållit något behov av en sådan regel. Vissa berörda&lt;br&gt;remissinstanser har i stället avrått från att i nuläget införa en regel av&lt;br&gt;innebörd att tillåta registrering av kollektivmärken som anger geografiskt&lt;br&gt;ursprung. Jag förordar därför att promemorians förslag i denna del inte&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.3 Vissa andra ändringsförslag i VmL&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.3.1 Registreringsansökans innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sökanden skall inte längre behöva lämna uppgift om den&lt;br&gt;rörelse för vilken varumärket är avsett.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som vill låta registrera ett varumärke skall ge in en skriftlig an-&lt;br&gt;sökan om detta till registreringsmyndigheten. Ansökningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om sökandens namn eller firma och de slag eller klasser av varor&lt;br&gt;för vilka märket är avsett; dessutom skall märket tydligt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med mitt i vad avser att uppgift&lt;br&gt;inte längre skall behöva lämnas om den rörelse för vilken varumärket är&lt;br&gt;avsett, men innebar dessutom att sökanden skulle precisera de varor eller&lt;br&gt;tjänster för vilka märket önskas registrerat (se promemorian s. 132 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig har tillstyrkt&lt;br&gt;den förenkling av handläggningen som det innebär att sökanden inte längre&lt;br&gt;skall behöva lämna uppgift om sin rörelse och med ett undantag - Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket - godtagit förslaget om att ansökan skall innehålla&lt;br&gt;en förteckning över de slag av varor för vilka märket är avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Det har från registreringsmyndighetens - Patent-&lt;br&gt;och registreringsverkets - sida framförts att det vore en administrativ&lt;br&gt;förenkling om kravet på att sökanden skall ange den rörelse för vilket&lt;br&gt;märket är avsett att användas kan utgå. Uppgiften behövs inte. Förslaget&lt;br&gt;har tillstyrkts av remissinstanserna. Med hänsyn härtill föreslås att&lt;br&gt;registreringsmyndighetens förslag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande ansökningsförfarande skall en registreringsansökan vidare&lt;br&gt;innehålla uppgift om de varuslag eller varuklasser för vilka märket är&lt;br&gt;avsett. Det anses att varuuppgiften kan, om sökanden så önskar, lämnas&lt;br&gt;enbart genom genom en hänvisning till de varor som ingår i en viss&lt;br&gt;varuklass eller vissa varuklasser (jfr SOU 1958:10 s. 295 och prop.&lt;br&gt;1960:167 s. 122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmast som en konsekvens av det skärpta användningstvång som införs&lt;br&gt;i enlighet med EG-direktivets regler borde det - enligt promemorians&lt;br&gt;förslag - framöver ankomma på sökanden att noga ange de varor eller&lt;br&gt;tjänster eller slag av varor eller tjänster för vilka märket önskas registrerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle alltså inte vara tillräckligt att enbart hänvisa till de varor som&lt;br&gt;ingår i en viss varuklass eller vissa varuklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket har i och for sig välkomnat principen om&lt;br&gt;att ansökan bör innehålla en förteckning över de varor eller tjänster för&lt;br&gt;vilka märket är avsett. Verket har emellertid påtalat att en förändring av&lt;br&gt;detta slag i ansökningsförfarandet inte får medföra att varu- och tjänste-&lt;br&gt;förteckningama blir ohanterligt långa. Det kan därför erfordras att&lt;br&gt;avgifterna för varumärkesansökningar utformas på ett sätt så att avgifterna&lt;br&gt;sätts i relation till antalet sökta varor eller tjänster. Denna fråga kräver&lt;br&gt;dock noggranna överväganden och bör lösas i nordiskt samarbete. Verket&lt;br&gt;har därför föreslagit att frågan om ansökan skall innehålla en förteckning&lt;br&gt;över de slag av varor eller tjänster för vilka märket är avsett bör tas upp&lt;br&gt;till behandling i en fortsatt översyn av varumärkeslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverkets inställning gör att jag förordar att man&lt;br&gt;avvaktar med att ta ställning till promemorians förslag om att ansökan skall&lt;br&gt;innehålla en förteckning över de slag av varor eller tjänster för vilka märket&lt;br&gt;är avsett. Frågan om en ordning där sökanden noga skall ange de varor&lt;br&gt;eller tjänster för vilka varumärket önskas registrerat får i stället tas upp till&lt;br&gt;bedömning i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3.2 Ansökan om förnyelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En begäran om förnyelse av en varumärkesregistrering&lt;br&gt;skall kunna göras på så sätt att fömyelseavgiften betalas in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten utan att den behöver åtföljas av en särskild&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;23 § En ansökan om förnyelse görs skriftligen hos registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten tidigast ett år före och senast sex månader efter registrerings-&lt;br&gt;periodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ansökan enbart förnyelse av registreringen, skall inbetalning av&lt;br&gt;fömyelseavgiften till registreringsmyndigheten anses utgöra en ansökan om&lt;br&gt;förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På handläggningen av en ansökan om förnyelse skall vad som föreskrivs&lt;br&gt;i 19 § ha motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med mitt förslag (se&lt;br&gt;promemorian s. 134 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts av Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket, Sveriges Industriförbund och Grossistförbundet Svensk Handel.&lt;br&gt;Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) har framfört ett flertal invänd-&lt;br&gt;ningar mot förslaget och menat att det inte kan införas utan en ingående&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Enligt 23 § VmL skall en ansökan om förnyelse av&lt;br&gt;en varumärkesregistrering göras skriftligen antingen inom viss tid före eller&lt;br&gt;viss tid efter registreringsperiodens utgång. För handläggning av en&lt;br&gt;ansökan om förnyelse skall vad i 19 § VmL sägs äga motsvarande&lt;br&gt;tillämpning, dvs. i ett ärende om förnyelse kan föreläggande utfärdas och&lt;br&gt;ansökan kan avskrivas eller avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § VmL kompletteras av 12 § varumärkesförordningen som anger vad&lt;br&gt;en ansökan om förnyelse skall innehålla. Bl. a. finns där bestämmelser om&lt;br&gt;att ändrade adressuppgifter för ombud skall anges och att sökanden kan&lt;br&gt;begränsa sin skyddsrätt, samt att han i sådant fall skall ange den eller de&lt;br&gt;klasser av varor eller tjänster som registreringen enligt sökandens&lt;br&gt;uppfattning därefter kommer att omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket har påpekat att en ansökan om enbart&lt;br&gt;förnyelse av en registrering som görs utan att några särskilda uppgifter&lt;br&gt;lämnas i anslutning till förnyelsen kan ersättas med en inbetalning av den&lt;br&gt;korrekta fömyelseavgiften. En ändring i denna riktning skulle, enligt&lt;br&gt;registreringsmyndigheten, medföra en inte obetydlig resursbesparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att en fömyelseansökan kan förenklas är rimligen till nytta&lt;br&gt;såväl för registreringsmyndigheten som för innehavaren av en varumärkes-&lt;br&gt;registrering. Jag delar därför registreringsmyndighetens bedömning att en&lt;br&gt;förenkling av förfarandet vid ansökan om förnyelse bör genomföras. Jag&lt;br&gt;kan - med anledning av vad SPOF anfört i anslutning till promemorians&lt;br&gt;förslag i denna del - tillägga att om förfarandet innehåller andra moment&lt;br&gt;än som enbart syftar på förnyelse av själva registreringen måste en särskild&lt;br&gt;ansökan göras i enlighet med bestämmelserna i 23 § VmL och 12 §&lt;br&gt;varumärkesförordningen. För att detta skall komma till klarare uttryck&lt;br&gt;föreslår jag vissa ändringar i lagtexten i förhållande till den lydelse som den&lt;br&gt;hade i promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Samtliga nu föreslagna lagändringar i varumärkeslagen&lt;br&gt;utom konsumtionsbestämmelsen bör träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Den nya lagen skall tillämpas även på varumärken som har registrerats&lt;br&gt;före den nya lagens ikraftträdande. Har ansökan om registrering av ett&lt;br&gt;varumärke gjorts och har ansökan kungjorts enligt 20 § VmL före&lt;br&gt;ikraftträdandet av den nya lagen, skall ansökan behandlas och avgöras&lt;br&gt;enligt lagen i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, ifråga om 4 § tredje stycket den dag&lt;br&gt;regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Denna lag tillämpas även på varumärken som registrerats före denna&lt;br&gt;lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ansökan om registrering av varumärke som har kungjorts enligt 20 §&lt;br&gt;varumärkeslagen före ikraftträdandet av denna lag skall behandlas och&lt;br&gt;avgöras enligt lagen i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Innebar att lagändringarna skulle träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1993 (se promemorian s 135 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt har framfört allvarliga invändningar&lt;br&gt;mot att det skärpta användningstvånget kommer att gälla med retroaktiv&lt;br&gt;verkan. Enligt Sveriges Industriförbund och Grossistförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel saknas det skäl att genomföra de föreslagna ändringarna tidigare än&lt;br&gt;vad som erfordras till följd av EES-avtalets ikraftträdande. I övrigt har&lt;br&gt;remissinstanserna inte yttrat sig över de föreslagna ikraftträdande och&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: De viktigaste av de föreslagna ändringarna i VmL&lt;br&gt;föranleds av Sveriges åtaganden i EES-avtalet. Eftersom EES-avtalet&lt;br&gt;förutsätts träda i kraft den 1 januari 1993 kan det förutsättas att ändringarna&lt;br&gt;i VmL måste träda i kraft samma dag. För det fall att EES-avtalet inte&lt;br&gt;träder i kraft den 1 januari 1993 bör det märkas att anpassningen till EG-&lt;br&gt;direktivet om varumärken innebär en harmonisering av varumärkesrätten&lt;br&gt;i ett europeiskt perspektiv och innebär bl.a. utökade möjligheter att få&lt;br&gt;kännetecken registrerade som varumärken och ger ett bättre skydd för&lt;br&gt;kända varukännetecken utöver varuslagsgränsema. Vidare får det anses vara&lt;br&gt;ett angeläget intresse att de nu gällande reglerna om användningstvång&lt;br&gt;skärps i enlighet med direktivets bestämmelser. Detta gör att jag - med ett&lt;br&gt;undantag - förordar att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Vid samma tidpunkt bör även de föreslagna ändringar i VmL som inte&lt;br&gt;föranleds av EES-avtalet träda i kraft. Däremot bör bestämmelsen om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regional konsumtion inte träda i kraft om inte EES-avtalet träder i kraft.&lt;br&gt;Regeringen bör därför ges möjlighet att förordna om när den ändringen&lt;br&gt;skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom immaterialrätten är det en erkänd grundsats att ny lagstiftning bör&lt;br&gt;bli tillämplig även på rättigheter som har uppkommit och förhållanden som&lt;br&gt;har inträtt före den nya lagstiftningens ikraftträdande. Detta bör gälla även&lt;br&gt;för de lagändringar som nu föreslås bli genomförda. Det bör gälla också&lt;br&gt;för talan om hävande enligt 25 a § VmL av registrering som meddelats före&lt;br&gt;den nya lagens ikraftträdande, även om anspråket grundas på att märket&lt;br&gt;inte varit i bruk i enlighet med de nu föreslagna nya bestämmelserna om&lt;br&gt;användningstvång. Att denna hävningsgrund skall kunna tillämpas fullt ut&lt;br&gt;även på äldre registreringar får - som jag redan varit inne på - anses vara&lt;br&gt;ett angeläget intresse. Remissinstanserna har i allmänhet inte invänt mot&lt;br&gt;detta. Om EES-avtalet träder i kraft gäller vidare, enligt artikel 10.4 i&lt;br&gt;direktivet, att om ett varumärke registrerats före tidpunkten för införandet&lt;br&gt;av direktivets regler om användningstvång och om det före denna tidpunkt&lt;br&gt;i landet i fråga finns en bestämmelse som föreskriver sanktioner mot ett&lt;br&gt;varumärke som inte använts under en sammanhängande period, skall den&lt;br&gt;femårsperiod som nämns i artikel 10.1 och som kan konstituera bristande&lt;br&gt;bruk anses ha börjat löpa vid samma tid som den redan påböljade perioden&lt;br&gt;under vilket märket inte använts. För svenskt vidkommande betyder detta&lt;br&gt;att EES-avtalet inte medger annat än att ge bestämmelserna om hävning vid&lt;br&gt;underlåten användning skall ha retroaktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip bör de nya reglema tillämpas på ansökningar som är anhängiga&lt;br&gt;när lagändringarna träder i kraft. Har ansökningsförfarandet kommit så&lt;br&gt;långt att ansökan kungjorts, bör den dock avgöras enligt äldre regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;7 Skyddet för datorprogram&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.1 &amp;nbsp;Nuvarande förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram har länge ansetts åtnjuta skydd enligt de upphovsrättsliga&lt;br&gt;reglerna. Ett uttryckligt skydd för datorprogram infördes i lagen (1960:729)&lt;br&gt;om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) med&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 juli 1989 (se prop. 1988/89:85, SFS 1989:396).&lt;br&gt;Lagregleringen byggde på ett förslag av upphovsrättsutredningen i&lt;br&gt;betänkandet Upphovsrätt och datorteknik (SOU 1985:51). Den har&lt;br&gt;tillkommit i nordiskt samarbete och i stort sett likalydande regler finns i de&lt;br&gt;andra nordiska länderna. I Sverige gäller således numera enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket upphovsrättslagen att den som har skapat ett litterärt verk har&lt;br&gt;upphovsrätt till verket om det utgör bl.a. datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av det sagda är att datorprogram i princip åtnjuter samma&lt;br&gt;upphovsrättsliga skyddsomfång som andra litterära verk. Datorprogram&lt;br&gt;skyddas således t.ex. inte bara mot direkt kopiering utan också mot&lt;br&gt;framställning av exemplar av programmet i bearbetat skick utan rättig-&lt;br&gt;hetsinnehavarens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsrätten kännetecknas av två grundläggande principer som dock&lt;br&gt;inte är uttryckligen lagfästa. För det första skall ett verk för att komma i&lt;br&gt;åtnjutande av skydd enligt upphovsrättslagen besitta s.k. verkshöjd. Den&lt;br&gt;närmare innebörden av detta villkor får avgöras från fall till fall. Allmänt&lt;br&gt;gäller emellertid att ett verk måste vara resultatet av ett individuellt&lt;br&gt;skapande och skall präglas av ett visst mått av originalitet (jfr ordet &amp;quot;skapa&amp;quot;&lt;br&gt;i 1 §). För det andra gäller att de idéer som ligger bakom ett verk inte kan&lt;br&gt;få något upphovsrättsligt skydd. Dessa principer gäller även datorprogram&lt;br&gt;och medför att ett helt banalt program som inte uppvisar något nyskapande&lt;br&gt;inte kan få skydd. Vidare åtnjuter inte de formler eller algoritmer som ett&lt;br&gt;datorprogam bygger på upphovsrättsligt skydd. Det är endast den ut-&lt;br&gt;formning som upphovsmannen till programmet givit sin programidé som&lt;br&gt;skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.2 EG:s direktiv om skydd för datorprogram&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;EG:s råd antog den 14 maj 1991 ett direktiv angående harmonisering av det&lt;br&gt;rättsliga skyddet för datorprogram. Syftet med direktivet är att eliminera de&lt;br&gt;skillnader i programskyddet som finns mellan medlemsländerna och att&lt;br&gt;förbättra skyddet mot piratkopiering. I det följande behandlas frågan om en&lt;br&gt;anpassning av det svenska regelsystemet om skydd för datorprogram till de&lt;br&gt;regler som finns i direktivet. Genom det blivande EES-avtalet har nämligen&lt;br&gt;Sverige åtagit sig att göra en sådan anpassning. Direktivet i dess engelska&lt;br&gt;lydelse finns i bilaga 11. En svensk översättning av direktivet fogas&lt;br&gt;parallellt vid den engelska texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är ett resultat av att EG:s råd funnit att olikheter i rättsskyddet&lt;br&gt;för datorprogram i medlemsländerna har direkt och negativ effekt på den&lt;br&gt;gemensamma marknaden samt att dessa olikheter mycket väl kan bli större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allteftersom medlemsländerna inför ny lagstiftning på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet syftar inte till att genomföra ett fullständigt närmande till&lt;br&gt;varandra av medlemsstaternas bestämmelser om datorprogram. Det har i&lt;br&gt;stället ansetts vara tillräckligt att begränsa harmoniseringen till de nationella&lt;br&gt;bestämmelser som mer direkt kan motverka den fria rörligheten av varor&lt;br&gt;eller tjänster och därför kan hindra en väl fungerande inre marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller inte någon fullständig reglering av de frågor som&lt;br&gt;kan bli aktuella när det gäller skydd för datorprogram. Endast vissa med&lt;br&gt;avseende på direktivets syfte mera betydelsefulla frågor regleras. Till att&lt;br&gt;böija med slår direktivet fast att medlemsländerna skall tillhandahålla&lt;br&gt;upphovsrättsligt skydd för datorprogram som litterära verk. Vidare anges&lt;br&gt;vem och vad som skall åtnjuta upphovsrättsligt skydd samt de ensamrätter&lt;br&gt;som skyddade personer kan förlita sig på för att kunna godkänna eller&lt;br&gt;förbjuda vissa handlingar. Slutligen anges skyddstidens längd. Andra frågor&lt;br&gt;om skydd för datorprogram har överlåtits åt den nationella lagstiftningen&lt;br&gt;att reglera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den följande framställningen redogörs för direktivets olika artiklar och&lt;br&gt;de överväganden och förslag avseende ändringar i upphovsrättslagen som&lt;br&gt;innehållet i dessa artiklar föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.3 Ändringar till följd av EG:s direktiv om skydd för&lt;br&gt;datorprogram&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;EG:s direktiv föranleder i huvudsak följande ändringar i upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skyddet av datorprogram skall omfatta även förberedande design-&lt;br&gt;material för datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Alla rättigheter till datorprogram som utvecklas av en arbetstagare som&lt;br&gt;ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren skall&lt;br&gt;övergå till arbetsgivaren såvida inte annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Konsumtionspunkten för spridningsrätten till ett exemplar av ett&lt;br&gt;datorprogram skall vara den första överlåtelsen av exemplaret och&lt;br&gt;konsumtionen blir regional (EES-vid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det skall inte längre vara tillåtet att kopiera datorprogram för enskilt&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Om inte annat är avtalat, skall det vara tillåtet att utan rättsinnehavarens&lt;br&gt;tillstånd rätta fel i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rätten att framställa säkerhetskopia utan rättsinnehavarens tillstånd skall&lt;br&gt;vara tvingande till förmån för den som har rätt att använda ett datorpro-&lt;br&gt;gram. Denne skall också ha en tvingande rätt att utan rättsinnehavarens&lt;br&gt;tillstånd inom ramen för tillåten användning observera och prova datorpro-&lt;br&gt;grammets funktion i syfte att utröna bakomliggande idéer och principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som har rätt att använda ett datorprogram skall ha en tvingande rätt&lt;br&gt;att översätta och analysera (dekompilerd) ett programs kod i den omfattning&lt;br&gt;som behövs för att åstadkomma att programmet skall kunna samverka med&lt;br&gt;andra program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som säljer, hyr ut eller i annat förvärvssyfte innehar hjälpmedel&lt;br&gt;vars enda syfte är att underlätta olovligt borttagande eller kringgående av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anordning (kopieringsspärr) som anbringats för att skydda ett datorprogram&lt;br&gt;mot olovlig exemplarframställning skall dömas till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som kopierar datorprogram för enskilt bruk utan tillstånd av&lt;br&gt;upphovsmannen eller hans rättsinnehavare skall inte dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3.1 Förberedande designmaterial för datorprogram&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skyddet av datorprogram skall omfatta även&lt;br&gt;förberedande designmaterial för programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1 - Skyddsobjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I enlighet med bestämmelserna i detta direktiv skall medlemsstaterna&lt;br&gt;ge datorprogram upphovsrättsligt skydd som litterära verk enligt Bem-&lt;br&gt;konventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. I detta direktiv&lt;br&gt;omfattar termen datorprogram dessas förberedande designmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skydd enligt detta direktiv skall gälla ett datorprograms alla uttrycks-&lt;br&gt;former. Idéer och principer som ligger bakom de olika detaljerna i ett&lt;br&gt;datorprogram, även de som ligger bakom dess gränssnitt, är inte upphovs-&lt;br&gt;rättsligt skyddade enligt detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett datorprogram skall skyddas om det är originellt i den meningen att&lt;br&gt;det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Inga andra bedöm-&lt;br&gt;ningsgrunder skall tillämpas vid fastställandet av om det skall komma i&lt;br&gt;åtnjutande av skydd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till&lt;br&gt;verket, vare sig det utgör skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift&lt;br&gt;eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk eller alster&lt;br&gt;av bildkonst, byggnadskonst eller brukskonst eller det har kommit till&lt;br&gt;uttryck på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik&lt;br&gt;eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;även förberedande designmaterial för datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian s.&lt;br&gt;141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En remissinstans har ansett att 1 § upphovsrättslagen&lt;br&gt;även skall reglera kravet på verkshöjd på samma sätt som i artikel 1.3.&lt;br&gt;Flera remissinstanser har haft synpunkter på motiveringen såvitt avser&lt;br&gt;frågan om krav på verkshöjd för datorprogram. Slutligen har ett fåtal&lt;br&gt;remissinstanser efterlyst en analys av eventuella konflikter mellan&lt;br&gt;upphovsrättsligt skydd och kretsmönsterskydd när datorprogram är&lt;br&gt;inkorporerade i chips. Vad de närmare anfört framgår i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Direktivets första artikel innehåller tre grund-&lt;br&gt;läggande principer. För det första skall datorprogram och förberedande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;designmaterial för datorprogram ges samma skydd som litterära verk enligt&lt;br&gt;Bemkonventionen. För det andra är det datorprogrammets uttrycksform och&lt;br&gt;inte de bakomliggande idéerna som skall skyddas. För det tredje skall&lt;br&gt;datorprogram uppfylla kravet på originalitet för att åtnjuta skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller inte någon uttrycklig definition av begreppet&lt;br&gt;datorprogram. Det som anges är att begreppet datorprogram även&lt;br&gt;inkluderar förberedande designmaterial för datorprogram och att skydd skall&lt;br&gt;ges till ett datorprograms alla uttrycksformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av termen datorprogram diskuterades vid tillkomsten av den&lt;br&gt;nuvarande regleringen om skydd för datorprogram i upphovsrättslagen (se&lt;br&gt;prop. 1988/89:85 s. 7 ff.). Det går knappast att ge någon heltäckande&lt;br&gt;definition av vad som skall anses som datorprogram i immaterialrättslig&lt;br&gt;mening. Vanligen avses dock den serie instruktioner som erfordras för att&lt;br&gt;en dator skall kunna arbeta. Datorprogram kan förekomma i olika former.&lt;br&gt;Vanligtvis brukar man skilja mellan &amp;quot;källkod&amp;quot; och &amp;quot;objektkod&amp;quot;, där källkod&lt;br&gt;utgör programmet i skriven, för ögat uppfattbar form och objektkod utgör&lt;br&gt;den maskinläsbara formen av programmet. I denna senare form kan&lt;br&gt;programmet finnas på ett materiellt underlag av typ diskett, magnetband,&lt;br&gt;chips eller liknande eller också direkt inmatat i en dators minne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med förberedande designmaterial för datorprogram kan&lt;br&gt;inte heller definieras på något uttömmande sätt även om det går att beskriva&lt;br&gt;i allmänna ordalag. Enligt direktivets ingress är förberedande designarbete&lt;br&gt;sådant arbete &amp;quot;som leder till utvecklingen av datorprogram, under&lt;br&gt;förutsättning att det förberedande arbetet är av sådan art att det kan&lt;br&gt;resultera i ett datorprogram i ett senare skede&amp;quot;. Förberedande design-&lt;br&gt;material för datorprogram kan i princip ta sig vilka uttryck som helst, t.ex.&lt;br&gt;grafiska ritningar, matematiska formler och beräkningar, ritningar i&lt;br&gt;allmänhet och tekniska beskrivningar av hur t.ex. en maskin fungerar. Vad&lt;br&gt;som omfattas beror helt på ifrågavarande programs utformning, omfattning&lt;br&gt;och uppgift. Sådant material åtnjuter redan idag skydd enligt&lt;br&gt;upphovsrättslagen under förutsättning av att det uppfyller kravet på&lt;br&gt;verkshöjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med datorprogram förekommer det även sådant material som&lt;br&gt;brukar kallas &amp;quot;supporting material&amp;quot; och som behövs för förståelsen av&lt;br&gt;programmet men som inte kan anses vara en uttrycksform för programmet.&lt;br&gt;Till detta material hör programbeskrivningar och handledningar. Dessa&lt;br&gt;förekommer oftast i skriven form och omfattas normalt redan av det&lt;br&gt;upphovsrättsliga skyddet utan att några speciella problem är förenade med&lt;br&gt;detta. Material av det slaget inbegrips inte i begreppet datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan förberedande designmaterial för datorprogram och dess&lt;br&gt;&amp;quot;supporting material&amp;quot; är emellertid väsentlig. Material som utgör för-&lt;br&gt;beredande designmaterial för datorprogram skall enligt direktivet åtnjuta&lt;br&gt;samma upphovsrättsliga skydd som om det vore ett självständigt dator-&lt;br&gt;program. Detta har betydelse för t.ex. förberedande designmaterial för&lt;br&gt;datorprogram framtagna av arbetstagare under sådana förhållanden som&lt;br&gt;anges i direktivets artikel 2.3 (se avsnitt 7.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med vad jag tidigare sagt anser jag att det i upphovsrätts-&lt;br&gt;lagen bör anges att förberedande designmaterial för datorprogram innefattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i begreppet datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då upphovsrättslagen, som tidigare framhållits, inkluderar datorprogram&lt;br&gt;bland de litterära och därigenom skyddade verken föranleder artikel 1.1 i&lt;br&gt;direktivet inga övriga lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1.2 och 3 tas upp två grundläggande upphovsrättsliga frågor,&lt;br&gt;nämligen i artikel 1.2 frågan om vad som skall skyddas och i artikel 1.3&lt;br&gt;frågan om kravet på originalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd skall enligt artikel 1.2 ges oberoende av den form i vilken&lt;br&gt;datorprogrammet uttrycks. Däremot skall bakomliggande idéer och&lt;br&gt;principer inte skyddas. Det bör noteras att direktivet inte utesluter skydd&lt;br&gt;för logik, algoritmer och programmeringsspråk. Sådant skydd kan dock&lt;br&gt;bara omfatta utformningen av dessa företeelser. Enligt min mening&lt;br&gt;överensstämmer direktivets bestämmelser i denna del med allmänna&lt;br&gt;upphovsrättsliga principer som redan är gällande i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 1.3 skall ett datorprogram skyddas om det är originellt&lt;br&gt;på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. I&lt;br&gt;ingressen till direktivet anges vidare att &amp;quot;de bedömningsgrunder som skall&lt;br&gt;tillämpas för att fastställa om ett datorprogram är ett originalverk eller inte,&lt;br&gt;bör inte omfatta provningar avseende programmets kvalitativa eller estetiska&lt;br&gt;egenskaper.&amp;quot; Syftet med artikel 1.3 är att harmoniera de för närvarande&lt;br&gt;olika kraven på verkshöjd i EG:s medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid enligt en grundläggande upphovsrättslig princip&lt;br&gt;gällande rätt i Sverige att en litterär eller konstnärlig produkt måste besitta&lt;br&gt;verkshöjd för att komma i åtnjutande av upphovsrättsligt skydd. Detta&lt;br&gt;innebär att det krävs ett visst mått av självständighet och originalitet hos&lt;br&gt;produkten. Kravet på och innebörden av begreppet verkshöjd är dock inte&lt;br&gt;uttryckligen lagreglerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vad som bör krävas för att ett datorprogram&lt;br&gt;skall anses uppnå verkshöjd uttalades vid tillkomsten av den nuvarande&lt;br&gt;regleringen av skyddet för datorprogram bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den frågan går det inte att i lagtext eller allmänna motivuttalanden&lt;br&gt;lämna något exakt svar på. Av allmänna bedömningskriterier följer&lt;br&gt;emellertid att enkla, okomplicerade program normalt sett inte kan nå&lt;br&gt;verkshöjd. Kravet på verkshöjd på detta område bör alltså i princip ställas&lt;br&gt;förhållandevis högt. I likhet med vad som gäller för andra verkstyper bör&lt;br&gt;verkshöjdskravet innebära att det endast undantagsvis kan inträffa att två&lt;br&gt;personer oberoende av varandra skapar identiska program. Verkshöjd bör&lt;br&gt;däremot inte anses föreligga när situationen är sådan att endast en eller ett&lt;br&gt;fåtal tänkbara lösningar kan användas för att nå avsett resultat med ett&lt;br&gt;program. I sådana fall är resultatet givet av de yttre faktorerna, och något&lt;br&gt;utrymme finns knappast för den originalitet som krävs för att ett upphovs-&lt;br&gt;rättsligt verk skall anses föreligga&amp;quot; (se prop. 1988/89:85 s. 27-28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har anfört att det enda krav på verkshöjd som får&lt;br&gt;ställas enligt direktivet är att upphovsmannen inte har kopierat programmet&lt;br&gt;från någon annan. Svensk rätt överensstämmer därför inte med direktivet&lt;br&gt;i detta avseende. Några remissinstanser menar att uttalanden i promemorian&lt;br&gt;tillsammans med uttalanden i prop. 1988/89:85 kan leda till den felaktiga&lt;br&gt;slutsatsen att det ställs särskilda krav på verkshöjd för datorprogram jämfört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vad som gäller för andra typer av litterära verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att det ovan redovisade uttalandet i det tidigare&lt;br&gt;lagstiftningsärendet kan ge intryck av att det ställs särskilda krav på&lt;br&gt;verkshöjd såvitt avser datorprogram jämfört med vad som gäller för andra&lt;br&gt;verk. Enligt min mening skall dock samma krav i detta avseende ställas på&lt;br&gt;datorprogram som på andra i 1 § upphovsrättslagen angivna verk för att&lt;br&gt;datorprogram skall kunna komma i åtnjutande av upphovsrättsligt skydd.&lt;br&gt;Enligt min bedömning överensstämmer således direktivet med svensk rätt&lt;br&gt;även på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3.2 Datorprogram utvecklade i anställningsförhållande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Alla rättigheter till datorprogram som utvecklas av&lt;br&gt;arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner&lt;br&gt;av arbetsgivare skall övergå till arbetsgivaren såvida inte annat&lt;br&gt;avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2 - Upphovsmannaskap till datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Upphovsmannen till ett datorprogram skall vara den fysiska person&lt;br&gt;eller grupp av fysiska personer som har skapat programmet eller, när en&lt;br&gt;medlemsstats lagstiftning medger det, den juridiska person som av den&lt;br&gt;berörda lagstiftningen anses vara rättsinnehavare. När en medlemsstats&lt;br&gt;lagstiftning erkänner gemensamma verk, skall den person som av medlems-&lt;br&gt;statens lagstiftning bedöms ha skapat verket anses vara dess upphovsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om ett datorprogram har skapats gemensamt av en grupp fysiska&lt;br&gt;personer skall dessa personer äga ensamrätten gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ett datorprogram har skapats av en arbetstagare som ett led i&lt;br&gt;dennes arbetsuppgifter eller efter arbetsgivarens anvisningar, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren ensam vara berättigad att utöva alla ekonomiska rättigheter&lt;br&gt;till det program som skapats på detta sätt, om inte annat har föreskrivits&lt;br&gt;genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3 - Den skyddade personkretsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd skall ges alla fysiska och juridiska personer som enligt nationell&lt;br&gt;upphovsrätt om litterära verk är berättigade därtill.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;27 § Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3 §&lt;br&gt;sägs, helt eller delvis överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av exemplar innefattar icke överlåtelse av upphovsrätt. I fråga&lt;br&gt;om beställd porträttbild äger upphovsmannen dock icke utöva sin rätt utan&lt;br&gt;tillstånd av beställaren eller, efter dennes död, av hans efterlevande make&lt;br&gt;och arvingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande överlåtelse av upphovsrätt i vissa särskilda avseenden&lt;br&gt;föreskrivs i 30-40 §§. Dessa bestämmelser tillämpas dock endast i den mån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ej annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram skapade i anställningsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a § Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbets-&lt;br&gt;tagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av&lt;br&gt;arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har&lt;br&gt;avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i stort sett med mitt (se&lt;br&gt;promemorian s. 145).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett tämligen stort antal remissinstanser har yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget. De flesta har godtagit att de ekonomiska rättigheterna till&lt;br&gt;datorprogram skapade i anställningsförhållande skall övergå till arbets-&lt;br&gt;givaren såvida inte något annat har avtalats. Den del av förslaget som&lt;br&gt;handlar om de ideella rättigheternas övergång har tillstyrkts eller lämnats&lt;br&gt;utan erinran av de remissinstanser som kan sägas representera arbetsgivar-&lt;br&gt;eller industriintressen medan det avstyrkts av de remissinstanser som kan&lt;br&gt;anses företräda upphovsmanna- och arbetstagarintressen. Flera remissinstan-&lt;br&gt;ser har haft sypunkter på regelns utformning och innehåll. Vad de närmare&lt;br&gt;anfört framgår i det följande. Flera remissinstanser har i samband med&lt;br&gt;detta avsnitt tagit upp frågan om att skyddet för datorprogram bör regleras&lt;br&gt;i en särskild lag eller i vaije fall i ett särskilt kapitel i upphovsrättslagen för&lt;br&gt;att undvika att särreglerna för datorprogram får &amp;quot;smittoeffekter&amp;quot; för andra&lt;br&gt;upphovsrättsligt skyddade verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Artikel 2 anger att både enskilda fysiska&lt;br&gt;personer och grupper av fysiska personer skall kunna vara upphovsmän till&lt;br&gt;datorprogram som de har skapat. Vidare skall även juridiska personer&lt;br&gt;kunna vara upphovsmän under förutsättning av att den nationella lagstift-&lt;br&gt;ningen tillåter det. Slutligen fastslås att de ekonomiska rättigheterna till&lt;br&gt;datorprogram som skapats av en arbetstagare som ett led i hans arbetsupp-&lt;br&gt;gifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren skall utövas av arbetsgivaren&lt;br&gt;såvida inte annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 2.1 och 2.2 skall enskilda fysiska personer och grupper av&lt;br&gt;fysiska personer kunna vara upphovsmän. Detta överensstämmer med&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 och 6 §§ upphovsrättslagen. För att två eller flera&lt;br&gt;upphovsmän skall kunna ha gemensam upphovsrätt till ett verk förutsätts&lt;br&gt;att de olika upphovsmännens bidrag inte i sig utgör självständiga verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet överlåter till den nationella rätten att avgöra huruvida juridiska&lt;br&gt;personer skall kunna vara upphovsmän till upphovsrättsligt skyddade verk.&lt;br&gt;Den svenska upphovsrättslagen ger inga möjligheter för juridiska personer&lt;br&gt;att vara upphovsmän även om de naturligtvis till följd av överlåtelse kan&lt;br&gt;inneha de ekonomiska rättigheterna till ett upphovsrättsligt skyddat verk.&lt;br&gt;Något skäl att ändra upphovsrättslagen i detta avseende föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda anser jag att artikel 2.1 och 2.2 inte bör&lt;br&gt;föranleda någon lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 2.3 skall alla ekonomiska rättigheter till datorprogram&lt;br&gt;framtagna av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter&lt;br&gt;instruktioner av arbetsgivaren utövas av arbetsgivaren såvida inte annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalats. Om detta innebär att arbetsgivaren skall anses som ursprunglig&lt;br&gt;rättighetsinnehavare eller om det rör sig om en överlåtelse av de ekonomis-&lt;br&gt;ka rättigheterna till datorprogrammet, anges dock inte i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I upphovsrättslagen finns inga bestämmelser som reglerar frågan om vem&lt;br&gt;som skall ha rätt till verk som tas fram i anställnings- och uppdrags-&lt;br&gt;förhållanden. Det har överlämnats åt parterna att i avtal reglera denna&lt;br&gt;fråga. När skydd för datorprogram infördes i upphovsrättslagen&lt;br&gt;diskuterades frågan om en eventuell reglering av rätten till datorprogram&lt;br&gt;framtagna av anställda i anställningsförhållanden. Denna diskussion ledde&lt;br&gt;dock inte till någon lagreglering. I lagstiftningsärendet anförde föredragande&lt;br&gt;statsrådet i denna fråga bl. a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I anställningsförhållanden förekommer det att partema inte uttryckligen&lt;br&gt;har avtalat om vad som skall gälla i fråga om rätten till datorprogram som&lt;br&gt;arbetstagaren har skapat i sin anställning. Man får då försöka utröna&lt;br&gt;parternas vilja och uppfattning med stöd av olika omständigheter. Till dessa&lt;br&gt;hör bl. a. avsikten med anställningen och praxis i den bransch det gäller.&lt;br&gt;Rent allmänt torde beträffande de ekonomiska rättigheterna gälla att verk&lt;br&gt;som är tillkomna i tjänsten får utnyttjas av arbetsgivaren i hans normala&lt;br&gt;verksamhet och i den omfattning som någorlunda säkert kunde förutses när&lt;br&gt;verket tillkom&amp;quot; (se prop. 1988/89:85 s. 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning av svensk rätt till artikel 2.3 innebär att det i&lt;br&gt;upphovsrättslagen bör tas in en uttrycklig regel om rätten till datorprogram&lt;br&gt;som skapats i anställningsförhållanden. Utformningen av en sådan regel&lt;br&gt;aktualiserar ett antal frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början kan det konstateras att regeln, till följd av direktivets&lt;br&gt;begränsningar i detta avseende, kan inskränkas till anställningsförhållanden.&lt;br&gt;Uppdragsförhållanden kommer även i fortsättningen att regleras genom&lt;br&gt;avtal mellan partema. Vidare blir regeln begränsad till datorprogram. För&lt;br&gt;övriga upphovsrättsliga verk blir frågan även i fortsättningen oreglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsrätten kännetecknas av en uppdelning mellan upphovsmannens&lt;br&gt;ideella och i princip oförytterliga rättigheter, å ena sidan, och hans&lt;br&gt;överlåtbara rättigheter av i huvudsak ekonomiskt värde, å andra sidan. Hela&lt;br&gt;upphovsrätten till ett verk tillkommer från början alltid skaparen av verket,&lt;br&gt;dvs. den enskilde upphovsmannen. Den del av upphovsrätten som har&lt;br&gt;ekonomiskt värde kan fritt överlåtas medan upphovsrättens ideella innehåll&lt;br&gt;endast i begränsad omfattning kan efterges. Sistnämnda förhållande framgår&lt;br&gt;av 3 och 27 §§ upphovsrättslagen. Bakgrunden till dessa stadganden var att&lt;br&gt;den ideella rätten ansågs vara av djupt personlig natur och upphovsmannen&lt;br&gt;borde därför inte kunna göra något generellt avstående från sina ideella&lt;br&gt;rättigheter. Vid tillkomsten av 3 § konstaterades emellertid att ett alltför&lt;br&gt;långt gående överlåtelseförbud av den ideella rätten skulle kunna utgöra&lt;br&gt;hinder för upphovsmannen att ekonomiskt utnyttja verket (se prop. 1960:17&lt;br&gt;s. 64 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet reglerar inte frågan om de ideella rättigheterna till dator-&lt;br&gt;program framtagna av arbetstagare som ett led i deras arbetsuppgifter eller&lt;br&gt;efter instruktioner av arbetsgivaren utan överlåter detta till den nationella&lt;br&gt;rätten. Frågan blir då om regleringen i upphovsrättslagen skall omfatta&lt;br&gt;enbart de ekonomiska rättigheterna eller om även de ideella rättigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprograrr*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall övergå till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har varit kritiska mot promemorians förslag att&lt;br&gt;övergången till arbetsgivaren av upphovsrätten skulle omfatta även de&lt;br&gt;ideella rättigheterna till programmet. Ett av de argument som anförts mot&lt;br&gt;ett sådant förslag är att det skulle strida mot Bemkonventionen för skydd&lt;br&gt;av litterära och konstnärliga verk. Konventionen innehåller emellertid inte&lt;br&gt;något absolut förbud mot eftergivande av ideella rättigheter. Artikel 6 bis&lt;br&gt;stadfäster existensen av och innehållet i de ideella rättigheterna men anger&lt;br&gt;samtidigt att de rättsliga åtgärder som fordras till skydd för ideella&lt;br&gt;rättigheter regleras av lagstiftningen i det enskilda konventionslandet. Den&lt;br&gt;svenska lagens skydd för ideella rättigheter är inte utan undantag. Det&lt;br&gt;framgår av 13 och 26 §§ upphovsrättslagen. Enligt dessa bestämmelser får&lt;br&gt;byggnad eller bruksföremål ändras utan upphovsmannens tillstånd och utan&lt;br&gt;hänsyn till den ideella rätten. I 3 § tredje stycket upphovsrättslagen finns&lt;br&gt;en bestämmelse enligt vilken upphovsmannen kan efterge sin rätt i viss&lt;br&gt;omfattning. Bestämmelsen reglerar emellertid endast möjligheterna för&lt;br&gt;upphovsmannen att genom en rättshandling efterge sin ideella rätt. Den&lt;br&gt;bestämmelsen hindrar således inte att en inskränkning eller överföring av&lt;br&gt;en rättighet sker genom en direkt lagregel (jfr vad som nyss anförts om 13&lt;br&gt;och 26 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har menat att skyddet mot kränkande ändringar och&lt;br&gt;rätten för upphovsmannen att anges med namn är väsentlig även i fråga om&lt;br&gt;upphovsrätt till datorprogram samt att mitt förslag medför att det blir svårt&lt;br&gt;för upphovsmän att sluta acceptabla avtal med arbetsgivare. För egen del&lt;br&gt;vill jag anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vanligt förekommande att datorprogram skapas i anställnings-&lt;br&gt;förhållanden. Det kan då vara enskilda personer eller ett fåtal personer som&lt;br&gt;är upphovsmän, men det kan också vara fråga om ett stort antal personer&lt;br&gt;som samarbetar. Datorprogram är vidare som regel produkter som tas fram&lt;br&gt;med ett utpräglat kommersiellt syfte. Det sistnämnda gäller naturligtvis i&lt;br&gt;synnerhet de datorprogram som utvecklas i anställningsförhållanden. Från&lt;br&gt;arbetsgivarens synpunkt innebär utvecklingen av ett datorprogram som regel&lt;br&gt;en betydande investering. För arbetsgivaren är det därför viktigt att kunna&lt;br&gt;tillgodogöra sig datorprogrammets ekonomiska värde. Samtidigt får de&lt;br&gt;intressen av ideell natur i upphovsrättslagens bemärkelse som de anställda&lt;br&gt;upphovsmännen kan ha anses vara obetydliga. Rätten för upphovsmannen&lt;br&gt;att få anges med namn kan naturligtvis ha betydelse för denne. Å andra&lt;br&gt;sidan torde det i praktiken, i vaije fall om det rör sig om program som&lt;br&gt;tagits fram av bred och skiftande personkrets, inte alltid vara möjligt att&lt;br&gt;tillgodose detta krav. Vidare är det en förutsättning för arbetsgivarens&lt;br&gt;möjligheter att exploatera sitt datorprogram att det skall kunna ändras och&lt;br&gt;anpassas för att tillgodose sådana behov som kan uppkomma vid marknads-&lt;br&gt;föringen och användningen av programmet. Detta kan komma att försvåras&lt;br&gt;om de ideella rättigheterna blir kvar hos upphovsmannen. Det är därför&lt;br&gt;rimligt att en reglering av upphovsrättens övergång till arbetsgivaren även&lt;br&gt;omfattar de ideella rättigheterna. Det kan samtidigt inte anses orimligt att&lt;br&gt;den som är anställd i en verksamhet där skapandet av datorprogram är en&lt;br&gt;naturlig del av arbetsuppgifterna får finna sig i att hans eller hennes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program kan komma att ändras eller bearbetas för att passa olika typer av&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda anser jag således att det för datorprogram i&lt;br&gt;upphovsrättslagen bör införas en särregel om upphovsrättens övergång Ull&lt;br&gt;arbetsgivaren. Regeln bör omfatta både de ekonomiska och de ideella rättig-&lt;br&gt;heterna till programmen. Den bör dock inte medföra att arbetsgivaren blir&lt;br&gt;ursprunglig rättighetshavare. I stället bör den leda till att upphovsrätten i&lt;br&gt;sin helhet övergår från upphovsmannen till arbetsgivaren som då blir&lt;br&gt;innehavare av upphovsrätten. Några remissinstanser har ifrågasatt om&lt;br&gt;begreppet övergång täcker överförandet av både den ideella och den&lt;br&gt;ekonomiska rätten. Enligt min mening kan begreppet övergång knappast&lt;br&gt;förstås på annat sätt än att det innefattar både den ideella och den&lt;br&gt;ekonomiska rättens övergång. Detta torde för övrigt kunna härledas ur&lt;br&gt;rubriken till 41 § upphovsrättslagen, där det talas om upphovsrättens (hela)&lt;br&gt;övergång vid upphovsmannens död. Det kan nämnas att man i Danmark&lt;br&gt;sedan 1989 har en regel av det slag som jag nu förordar. En fråga av&lt;br&gt;intresse i detta sammanhang är om den av mig föreslagna regeln kan&lt;br&gt;komma i konflikt med den nuvarande utformningen av reglema i 3 och&lt;br&gt;28 §§ upphovsrättslagen. Vad som regleras i 3 § har redan berörts. I 28 §&lt;br&gt;anges att den som förvärvat en upphovsrätt genom överlåtelse inte får ändra&lt;br&gt;verket och inte får överlåta det vidare (om inte annat avtalats).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av mig förordade regeln medför - som nyss har sagts - att upphovs-&lt;br&gt;rätten övergår till arbetsgivaren. Den överlåts alltså inte och inte heller sker&lt;br&gt;överföringen genom någon eftergift från den anställdes sida. Därmed blir&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 och 28 §§ upphovsrättslagen inte tillämpliga. Av det&lt;br&gt;skälet finns det enligt min mening inte skäl att - som vissa remissinstanser&lt;br&gt;har varit inne på - göra någon ändring i sistnämnda paragrafer. Det nya&lt;br&gt;danska regelsystemet har även i detta avseende utformats på det sätt som&lt;br&gt;jag förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren, sedan han förvärvat rättigheten till följd av den regel&lt;br&gt;som jag nu förordar, i sin tur överlåter rättigheten, blir naturligtvis 28 §&lt;br&gt;tillämplig på den överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att 3 § inte blir tillämplig på nu diskuterade fall torde i praktiken sakna&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av mig förordade nya regeln bör gälla endast såvida inte annat&lt;br&gt;avtalats mellan arbetsgivare och arbetstagare. En sådan lagändring innebär&lt;br&gt;alltså att parterna på arbetsmarknaden även i fortsättningen har frihet att&lt;br&gt;avtala om vad som skall gälla för rättigheter till datorprogram som tas fram&lt;br&gt;i anställningsförhållanden. Till följd härav torde det skydd som 3 § är&lt;br&gt;avsett att ge inte behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har emellertid pekat på att det inte framgår&lt;br&gt;tillräckligt tydligt att den nya regeln är dispositiv. Den i promemorian&lt;br&gt;föreslagna lydelsen av 40 a § som reglerar övergång av upphovsrätt till&lt;br&gt;arbetsgivaren, innehåller inte något undantag för det fall att parterna i avtal&lt;br&gt;har kommit överens om att avvika från lagens regel. I 27 § som reglerar&lt;br&gt;överlåtelse av upphovsrätt finns däremot ett sådant uttryckligt undantag (se&lt;br&gt;tredje stycket). I promemorian förutsattes att detta undantag också skulle&lt;br&gt;omfatta 40 a §. Med hänsyn till att 40 a § inte avser överlåtelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphovsrätt är detta inte någon lämplig lösning. Jag instämmer därför i att&lt;br&gt;det finns en oklarhet här. I 40 a § bör uttryckligen anges att bestämmelsen&lt;br&gt;i den paragrafen är dispositiv. Till följd härav bör 27 § ändras så att&lt;br&gt;hänvisningen i den paragrafen inte längre omfattar 40 a §. Jag har även&lt;br&gt;tagit intryck av de remissinstanser som anser att lydelsen av 40 a § i&lt;br&gt;princip bör vara i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;kretsmönsterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken artikel 2.3 eller ingressen till direktivet ger någon vägledning om&lt;br&gt;de närmare förutsättningar som skall föreligga för att regeln i 40 a § om&lt;br&gt;presumtion för att rättigheten övergår till arbetsgivaren skall bli tillämplig.&lt;br&gt;Detta är följaktligen ytterst en fråga för EG-domstolen. Någon närmare&lt;br&gt;analys av denna rättsfråga kan därför inte göras i detta lagstiftningsärende.&lt;br&gt;Det torde dock inte vara aktuellt med någon arbetsgivarpresumtion för&lt;br&gt;rättigheter till datorprogram som har tillkommit mera som en tillfällig&lt;br&gt;biprodukt än som en naturlig följd av arbetsuppgiftens utförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regeln om upphovsrättens övergång från anställda till&lt;br&gt;arbetsgivare bör införas i 3 kap. upphovsrättslagen som en ny 40 a §. Jag&lt;br&gt;delar Lagrådets uppfattning att den i promemorian och lagrådsremissen&lt;br&gt;föreslagna lydelsen bör ändras för att erhålla bättre överensstämmelse med&lt;br&gt;artikel 2.3. Nuvarande 40 a § bör flyttas och bli 11 a § (se nedan under&lt;br&gt;redogörelsen för artikel 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag återigen betona att de nu föreslagna ändringarna av&lt;br&gt;upphovsrättslagen endast gäller datorprogram. Avsikten är inte att de på&lt;br&gt;något sätt skall tjäna som ledning för prövningen av denna fråga för andra&lt;br&gt;upphovsrättsligt skyddade verk. Enligt min mening framgår det tillräckligt&lt;br&gt;tydligt av de lagtexter som jag föreslår. Jag anser därför att det inte finns&lt;br&gt;anledning att reglera frågan om skydd för datorprogram i en särskild lag&lt;br&gt;eller i ett särskilt kapitel i upphovsrättslagen. Frågan om den lagtekniska&lt;br&gt;utformningen av den lagen får så småningom övervägas på nytt i större&lt;br&gt;sammanhang (jfr avsnitt 7.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3.3 Konsumtionspunkten för spridningsrätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Konsumtionspunkten för spridningsrätten till ett&lt;br&gt;exemplar av ett datorprogram skall vara den första överlåtelsen av&lt;br&gt;exemplaret. Konsumtionen av spridningsrätten blir regional (EES-vid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 - De särskilda ensamrätterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av artikel 5 och 6 skall rättsinnehavarens ensamrätt&lt;br&gt;enligt artikel 2 innefatta rätten att utföra eller ge tillstånd till följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) varaktig eller tillfällig, delvis eller fullständig återgivning av ett&lt;br&gt;datorprogram på vilket sätt och i vilken form som helst. I den mån som&lt;br&gt;laddning, visning, köming, överföring eller lagring av det berörda&lt;br&gt;datorprogrammet nödvändiggör sådan återgivning av ett datorprogram krävs&lt;br&gt;rättsinnehavarens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) översättning, anpassning, sammanställning och vaije annan ändring av&lt;br&gt;ett datorprogram samt återgivning av därav följande resultat, dock utan att&lt;br&gt;inskränka de rättigheter som tillhör den person som ändrar programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) alla former av spridning till allmänheten, inbegripet uthyrning, av&lt;br&gt;datorprogrammets original eller kopior av detta. Den första försäljningen&lt;br&gt;av en kopia av programmet, som görs inom gemenskapen av rättsinne-&lt;br&gt;havaren själv eller med dennes samtycke, medför förlust av spridningsrätten&lt;br&gt;till den berörda kopian inom gemenskapen. Detta gäller dock inte rätten att&lt;br&gt;kontrollera vidare uthyrning av programmet eller kopia av detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;23 § Sedan ett litterärt eller musikaliskt verk har utgivits, får exemplar,&lt;br&gt;som omfattas av utgivningen, spridas vidare och visas offentligt. För&lt;br&gt;exemplar av datorprogram gäller i fråga om sådan spridning i stället att&lt;br&gt;spridningen är tillåten sedan exemplaret med upphovsmannens samtycke har&lt;br&gt;överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Exemplar av&lt;br&gt;musikaliska verk och av datorprogram får dock inte utan upphovsmannens&lt;br&gt;samtycke tillhandahållas allmänheten genom uthyrning eller annan därmed&lt;br&gt;jämförlig rättshandling. Exemplar av datorprogram i maskinläsbar form får&lt;br&gt;inte heller lånas ut till allmänheten utan sådant samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt utom såvitt avser&lt;br&gt;förslaget om regional konsumtion (se promemorian s. 150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har ifrågasatt om överlåtelse&lt;br&gt;skall vara den konsumtionsgrundande handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Artikel 4 anger innehållet i rättsinnehavarens&lt;br&gt;ensamrätt till programmet. Artikel 4 a definierar reproduktionsrätten.&lt;br&gt;Artikel 4 b beskriver innehållet i rättsinnehavarens rätt att motsätta sig&lt;br&gt;ändringar i programmet. Artikel 4 c behandlar innehållet i rättsinnehavarens&lt;br&gt;ensamrätt såvitt avser förfoganden över exemplar av programmet. De&lt;br&gt;åtgärder som anges i artikel 4 kräver rättsinnehavarens tillstånd såvitt inte&lt;br&gt;annat följer av artiklarna 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4 a krävs således rättsinnehavarens samtycke för i princip&lt;br&gt;alla slag av mångfaldigande av ett datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § upphovsrättslagen innebär upphovsrätten, med de inskränk-&lt;br&gt;ningar som följer av andra bestämmelser i lagen, en ensamrätt att förfoga&lt;br&gt;över verket genom att framställa exemplar av det och gei.om att göra det&lt;br&gt;tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning&lt;br&gt;eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.&lt;br&gt;Rätten till exemplarframställning omfattar också det fallet att verket&lt;br&gt;överförs till en anordning genom vilken det kan återges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller datorprogram innebär detta att rättsinnehavaren i princip&lt;br&gt;har ensamrätt att bestämma över mångfaldigandet, dvs. exemplarfram-&lt;br&gt;ställningen, t.ex. att kopiera av datorprogrammets flödesplaner, överföra&lt;br&gt;programmet från flexskiva till magnetband eller mata in programmet för&lt;br&gt;lagring i datorns centralenhet där det skall styra processerna i datorn.&lt;br&gt;Rättsinnehavaren har också rätt att bestämma över programmets offentlig-&lt;br&gt;görande och utgivning samt över utnyttjandet av bearbetningar av&lt;br&gt;programmet (jfr SOU 1985:5 s. 93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att artikel 4 a innehåller i allt väsentligt samma regler&lt;br&gt;om rätten till mångfaldigande eller reproduktion som den svenska&lt;br&gt;upphovsrättslagen och någon lagändring är därför inte erforderlig på denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 b innehåller vidare en bestämmelse om att rättsinnehavarens&lt;br&gt;samtycke krävs för vaije ändring av ett datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringsrätten är inte reglerad på samma uttryckliga sätt i upphovsrätts-&lt;br&gt;lagen. Av artikel 12 i Bemkonventionen framgår emellertid att rättsinne-&lt;br&gt;havaren skall kunna motsätta sig ändringar i ett verk. I upphovsrättslagen,&lt;br&gt;som även i detta avseende har bedömts vara i överensstämmelse med våra&lt;br&gt;åtaganden enligt Bemkonventionen, anges att rätten till mångfaldigande och&lt;br&gt;rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten även gäller verket i ändrat&lt;br&gt;skick. Härav framgår att ändringar i princip kräver upphovsmannens&lt;br&gt;samtycke, en regel från vilken undantag görs i t.ex. 13 § upphovs-&lt;br&gt;rättslagen. Med hänsyn till det anförda finns det enligt min mening inte&lt;br&gt;anledning att på grund av direktivet införa någon uttrycklig regel om&lt;br&gt;ändringsrätt. En sådan regel som bara gäller datorprogram skulle dessutom&lt;br&gt;skapa osäkerhet om gällande rätt beträffande andra verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen reglerar artikel 4 c innehållet i den del av ensamrätten som&lt;br&gt;består av rätten att sprida exemplar av ett datorprogram. Sålunda skall&lt;br&gt;rättsinnehavaren ha ensamrätten till alla former av spridning till allmänheten&lt;br&gt;av datorprogrammets original eller kopior av detta. Denna spridningsrätt&lt;br&gt;innefattar även uthyrning. Så fort ett exemplar av ett datorprogram sålts&lt;br&gt;med rättsinnehavarens samtycke är spridningsrätten till detta exemplar&lt;br&gt;konsumerad. Detta gäller emellertid inte rätten att kontrollera uthyrningen&lt;br&gt;av exemplaret; den ligger kvar hos rättsinnehavaren. Med uthyrning förstås&lt;br&gt;enligt ingressen till direktivet &amp;quot;att ett datorprogram eller en kopia av detta&lt;br&gt;i vinstsyfte görs tillgängligt för användande under en begränsad tidsperiod&amp;quot;.&lt;br&gt;Direktivet reglerar dock inte rätten till utlåning av datorprogram. Denna&lt;br&gt;reglering överlåts därmed till den nationella lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättsinnehavarens ensamrätt till sitt verk ingår, enligt 2 § upphovs-&lt;br&gt;rättslagen, även rätten att sprida exemplar av verket till allmänheten, vilket&lt;br&gt;innebär att rättsinnehavaren har rätt att bestämma över försäljning och&lt;br&gt;annan överlåtelse samt uthyrning och utlåning av exemplar av verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsinnehavarens ovan angivna ensamrätt inskränks genom 23 §&lt;br&gt;upphovsrättslagen. Enligt denna bestämmelse gäller att, sedan ett litterärt&lt;br&gt;eller musikaliskt verk har utgivits, exemplar som omfattas av utgivningen&lt;br&gt;får spridas vidare och visas offentligt. Enligt 8 § andra stycket upphovs-&lt;br&gt;rättslagen anses ett verk utgivet då exemplar av verket med upphovs-&lt;br&gt;mannens samtycke har förts i handeln eller blivit spritt till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplar av datorprogram i maskinläsbar form får emellertid inte utan&lt;br&gt;upphovsmannens samtycke tillhandahållas allmänheten genom uthyrning&lt;br&gt;eller annan därmed jämförlig handling. Sådant exemplar får inte heller&lt;br&gt;lånas ut till allmänheten utan upphovsmannens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till den nuvarande lydelsen av 23 § såvitt avser datorprogram&lt;br&gt;är att det tidigare i och med att verket hade givits ut var tillåtet för vem&lt;br&gt;som helst att utan upphovsmannens samtycke hyra eller låna ut exemplar&lt;br&gt;av datorprogram i maskinläsbar form. För att förhindra att uthyrning eller&lt;br&gt;offentlig utlåning från t.ex. bibliotek skulle kunna utgöra underlag för en&lt;br&gt;omfattande enskild kopieframställning kompletterades 23 § så att rätten till&lt;br&gt;utlåning och uthyrning till allmänheten av exemplar av datorprogram i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maskinläsbar form skulle ligga kvar hos upphovsmannen (jfr&lt;br&gt;prop. 1988/89:85 s. 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller således att exemplar av ett datorprogram inte får&lt;br&gt;vare sig hyras eller lånas ut till allmänheten utan upphovsmannens&lt;br&gt;samtycke, om exemplaret är i maskinläsbar form. Är exemplaret i skriftlig&lt;br&gt;form, gäller de vanliga reglerna. Uthyrning och utlåning av ett exemplar&lt;br&gt;av verket är tillåtet i och med att verket blivit utgivet, om exemplaret&lt;br&gt;omfattas av utgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot utlåning och uthyrning gäller dock bara utlåning och&lt;br&gt;uthyrning till allmänheten och inte sådan upplåtelse till den närmaste släkt-&lt;br&gt;och vänkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att upphovsrättslagen och direktivet i denna del skiljer&lt;br&gt;sig åt på så sätt att spridningsrätten till ett exemplar av ett datorprogram&lt;br&gt;enligt upphovsrättslagen konsumeras vid utgivningen medan enligt direktivet&lt;br&gt;spridningsrätten konsumeras när ett exemplar av programmet har sålts. En&lt;br&gt;anpassning till direktivet medför att direktivets konsumtionspunkt införs i&lt;br&gt;23 § upphovsrättslagen men bara när det gäller datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av den föreslagna ändringen i 23 § i upphovsrättslagen är att&lt;br&gt;konsumtion av spridningsrätten till ett exemplar av ett datorprogram&lt;br&gt;inträder när exemplaret har överlåtits oavsett om programmet samtidigt är&lt;br&gt;utgivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är negativa till användningen av begreppet&lt;br&gt;överlåtelse för den konsumtionsgrundande handlingen. Juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden vid Stockholms universitet menar att eftersom upphovsrättslagen&lt;br&gt;använder &amp;quot;överlåtelse&amp;quot; för både upplåtelse och överlåtelse (försäljning), och&lt;br&gt;den vanligaste överlåtelseformen är just upplåtelse, finns det skäl att i detta&lt;br&gt;sammanhang, som rör en begränsning som inte skall missförstås, just&lt;br&gt;använda ordet &amp;quot;sålt&amp;quot;. Bl.a. Konstnärliga och litterära yrkesutövares&lt;br&gt;samarbetsnämnd (KLYS) och Svenska Bokförläggareföreningen anser att&lt;br&gt;man inte bör göra större inskränkningar i spridningsrätten än vad direktivet&lt;br&gt;kräver. I direktivet anges &amp;quot;första försäljningen&amp;quot; som konsumtionspunkt.&lt;br&gt;Eftersom överlåtelse i svensk rätt innefattar övergång av äganderätten även&lt;br&gt;på andra sätt än genom köp, såsom byte och gåva och det inte anförts några&lt;br&gt;särskilda skäl för den föreslagna generella utvidgningen till att omfatta all&lt;br&gt;överlåtelse, bör regleringen begränsas till vad direktivet kräver, dvs.&lt;br&gt;försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken artikel 4 c eller den föreslagna lydelsen av 23 § berör försäljning&lt;br&gt;eller överlåtelse av rätten till verket som sådant utan av exemplar av verket,&lt;br&gt;exempelvis den diskett som innehåller ett exemplar av det aktuella&lt;br&gt;programmet. När det i den föreslagna lydelsen av 23 § talas om överlåtelse&lt;br&gt;av ett exemplar av ett datorprogram kan det enligt min mening inte&lt;br&gt;rimligen uppfattas på annat sätt än vad som är brukligt när det gäller&lt;br&gt;egendom, nämligen såsom avseende köp, byte och gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller frågan om vilka fång som skall kunna grunda&lt;br&gt;konsumtion vill jag anföra följande. Överlåtelse är ett vidare begrepp än&lt;br&gt;försäljning. Enligt min uppfattning finns det inget i direktivet som hindrar&lt;br&gt;att den konsumtionsgrundande handlingen utvidgas från försäljning till&lt;br&gt;överlåtelse. Det lär inte heller medföra någon större skillnad i praktiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom det torde vara ganska sällan som exemplar av datorprogram&lt;br&gt;överlåts genom gåva utan att programmet dessutom är utgivet enligt&lt;br&gt;allmänna regler. För den föreslagna lösningen talar även att det är önskvärt&lt;br&gt;med en enhetlig reglering av alla former av slutgiltiga överlåtelser vare sig&lt;br&gt;dessa sker genom köp, byte eller gåva. I båda fallen har den ursprunglige&lt;br&gt;innehavaren slutgiltigt avhänt sig äganderätten till exemplaret och kan i&lt;br&gt;princip inte återta eller disponera över detsamma efter överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har påpekat att den föreslagna regleringen skulle omfatta&lt;br&gt;vederlagsfria överlåtelser, t.ex. av ett fåtal demonstrationsexemplar som&lt;br&gt;delas ut gratis i marknadsföringssyfte innan programmet sätts på mark-&lt;br&gt;naden. I sådana fall skulle spridningsrätten konsumeras enligt den&lt;br&gt;föreslagna lydelsen av 23 § upphovsrältslagen vilket inte torde bli fallet vid&lt;br&gt;en tillämpning av direktivets bestämmelser. Jag vill i denna fråga bara peka&lt;br&gt;på att i den mån programexemplar istället för att ges bort upplåtes genom&lt;br&gt;lån inträder därigenom ingen konsumtion för denna programvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kunde övervägas att låta regeln om konsumtion vid överlåtelse i&lt;br&gt;stället för utgivning få generell räckvid för samtliga upphovsrättsligt&lt;br&gt;skyddade litterära och konstnärliga verk. Beträffande konstverk gäller redan&lt;br&gt;enligt 25 § upphovsrättslagen att spridningsrätten konsumeras när exemplar&lt;br&gt;överlåtits eller verket utgivits; samma regel är tänkbar för de litterära och&lt;br&gt;musikaliska verkens del. Det torde emellertid föra för långt att i det nu&lt;br&gt;aktuella lagstiftningsärendet som gäller de lagändringar som föranleds av&lt;br&gt;EES-avtalet göra så långtgående lagändringar som en generell ändring av&lt;br&gt;reglerna om konsumtion skulle innebära. Frågan får istället tas upp inom&lt;br&gt;ramen för en allmän översyn av upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att det nyligen lagts fram ett förslag i Danmark om en&lt;br&gt;generell konsumtionsregel, jfr § 22 i kulturministeriets utkast av den 20 maj&lt;br&gt;1992, J.nr. 92:001.1/8100-1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om spridningsrätten är konsumerad har rättsinnehavaren enligt&lt;br&gt;svensk rätt och enligt direktivet kvar en ensamrätt till uthyrning av&lt;br&gt;programexemplaret, vilket således inte får hyras ut utan tillstånd. Enligt&lt;br&gt;svensk rätt gäller denna ensamrätt endast exemplar i maskinläsbar form&lt;br&gt;medan direktivet ger en sådan rätt även när det gäller exemplar i skriftlig&lt;br&gt;form. Den svenska lagen måste därför ändras på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet reglerar inte vad som skall gälla vid utlåning och det&lt;br&gt;nuvarande innehållet i bestämmelsen om rättsinnehavarens ensamrätt vid&lt;br&gt;utlåning av exemplar i maskinläsbar form kan behållas. Det blir vidare som&lt;br&gt;tidigare tillåtet att utan rättsinnehavarens tillstånd låna ut exemplar i&lt;br&gt;skriftlig form när spridningsrätten till exemplaret har konsumerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga beträffande konsumtionen av spridningsrätten är vilken&lt;br&gt;verkan den skall ha i territoriellt hänseende. Denna fråga har behandlats ur&lt;br&gt;ett allmänt perspektiv i avsnittet om konsumtion. Därutöver vill jag anföra&lt;br&gt;följande om konsumtion av spridningsrätten till exemplar av datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsrätten är i princip territoriellt begränsad. Detta innebär att vaije&lt;br&gt;land bestämmer utformningen av sin nationella upphovsrätt. Anslutning till&lt;br&gt;internationella överenskommelser kan naturligtvis påverka den nationella&lt;br&gt;upphovsrättens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller verkan av konsumtion gäller i Sverige för närvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;global konsumtion. Det innebär att rättsinnehavarens ensamrätt när det&lt;br&gt;gäller överlåtelse av exemplar av datorprogram konsumeras med verkan i&lt;br&gt;hela världen oavsett i vilket land som datorprogrammet utgivits. Det enda&lt;br&gt;kravet är att utgivningen skett med rättsinnehavarens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits under avsnitt 2 utgör EG ett gemensamt och regionalt&lt;br&gt;territorium för frågan om spridningsrättens konsumtion. Spridningsrätten till&lt;br&gt;ett exemplar av ett datorprogram konsumeras således i princip i hela EG,&lt;br&gt;om överlåtelsen äger rum i t. ex. Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EES-avtalets bestämmelser om immaterialrätt återfinns dels en allmän&lt;br&gt;bestämmelse om konsumtion (artikel 2 i protokollet om immateriell&lt;br&gt;äganderätt), dels - som en följd av anpassningen till de tre EG-direktiven -&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om konsumtion (bilaga XVII) av bl.a. upphovs-&lt;br&gt;rätten till datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphovsrätten och varumärkesrätten gäller enligt svensk rätt samma&lt;br&gt;konsumtionsprincip, dvs. global konsumtion. Direktiven om varumärkesrätt&lt;br&gt;och skydd för datorprogram har i allt väsentligt samma bestämmelser om&lt;br&gt;konsumtion. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och&lt;br&gt;Svenska föreningen för industriellt rättsskydd har framhållit att EG:s&lt;br&gt;direktiv innehåller en uttrycklig bestämmelse om (åtminstone) EG-&lt;br&gt;konsumtion. Dessa remissinstanser anser att den bestämmelsen måste föras&lt;br&gt;in i upphovsrättslagen. Huruvida direktivets bestämmelse skall uppfattas&lt;br&gt;som en minimi- eller maximiregel får enligt dessa remissinstanser visa sig&lt;br&gt;med tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om regleringen av spörsmålet huruvida konsumtion av&lt;br&gt;rättigheter knutna till datorprogram skall vara global eller EES-vid har&lt;br&gt;Lagrådet, i linje med vad som anförts avseende varumärken, ifrågasatt om&lt;br&gt;inte en bestämmelse om konsumtion av rättigheterna till datorprogram&lt;br&gt;utformad i nära anslutning till artikel 4 c i direktivet bör tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samma uppfattning som jag tidigare tillkännagivit&lt;br&gt;beträffande varumärken (se avsnitt 6.2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att Sverige får gå över till principen om regional&lt;br&gt;konsumtion även för spridningsrätt till datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.4 Inskränkningar i rätten till datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det skall inte längre vara tillåtet att kopiera dator-&lt;br&gt;program för enskilt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat är avtalat, skall det vara tillåtet att utan rättsinne-&lt;br&gt;havarens tillstånd rätta fel i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att framställa säkerhetskopia utan rättsinnehavarens tillstånd&lt;br&gt;skall vara tvingande till förmån för den som har rätt att använda ett&lt;br&gt;datorprogram. Denne skall också ha en tvingande rätt att utan&lt;br&gt;rättsinnehavarens tillstånd inom ramen för tillåten användning&lt;br&gt;observera och prova datorprogrammets funktion i syfte att utröna&lt;br&gt;bakomliggande idéer och principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5 - Undantag från ensamrätterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I avsaknad av särskilda avtalsbestämmelser skall de i artikel 4 a och&lt;br&gt;b angivna åtgärderna inte kräva rättsinnehavarens tillstånd, om de krävs för&lt;br&gt;att den som lagligen förvärvat datorprogrammet skall kunna använda&lt;br&gt;programmet i överensstämmelse med dess avsedda ändamål. Detta gäller&lt;br&gt;även rättelse av fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En person som har rätt att använda ett datorprogram får inte genom&lt;br&gt;avtal hindras från att göra en säkerhetskopia av detta om denna är&lt;br&gt;nödvändig för den aktuella användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den person som har rätt att använda en kopia av ett datorprogram&lt;br&gt;skall utan rättsinnehavarens tillstånd ha rätt att iaktta, undersöka eller prova&lt;br&gt;programmets funktion i syfte att utröna de idéer och principer som ligger&lt;br&gt;bakom programmets olika detaljer, under förutsättning att detta sker vid&lt;br&gt;sådan laddning, visning, köming, överföring eller lagring av programmet&lt;br&gt;som han har rätt att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 § Av offentliggjorda verk får enstaka exemplar framställas för enskilt&lt;br&gt;bruk. Vad sålunda framtställts får inte utnyttjas för annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnadsverk och datorprogram&lt;br&gt;och medför inte rätt att för eget bruk låta någon annan framställa&lt;br&gt;bruksföremål eller skulpturer eller genom konstnärligt förfarande efterbilda&lt;br&gt;andra konstverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a § Den som har förvärvat rätt att använda ett datorprogram får fram-&lt;br&gt;ställa sådana exemplar av programmet och göra sådana ändringar i&lt;br&gt;programmet som är nödvändiga för att han skall kunna använda program-&lt;br&gt;met för dess avsedda ändamål. Detta gäller även rättelse av fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att använda ett datorprogram får framställa säker-&lt;br&gt;hetsexemplar av programmet, om detta är nödvändigt för den avsedda&lt;br&gt;användningen av programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplar som framställs med stöd av första eller andra stycket får inte&lt;br&gt;utnyttjas för andra ändamål och får inte heller användas när rätten att ut-&lt;br&gt;nyttja programmet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att använda ett datorprogram får iaktta, undersöka eller&lt;br&gt;prova programmets funktion för att fastställa de idéer och principer som&lt;br&gt;ligger bakom programmets olika detaljer. Detta gäller under förutsättning&lt;br&gt;att det sker vid sådan laddning, visning på skärm, köming, överföring eller&lt;br&gt;lagring av programmet som han har rätt att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker användarens rätt enligt andra och fjärde&lt;br&gt;styckena är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian s.&lt;br&gt;156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig lämnar&lt;br&gt;samtliga den del av förslaget som avser rättelse av fel, säkerhetskopior och&lt;br&gt;observationer m.m. utan erinran. Flera remissinstanser har ifrågasatt att&lt;br&gt;regleringen föreslås införd i 2 kap. upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Medan artikel 4 beskriver innehållet i rättsinne-&lt;br&gt;havarens ensamrätt anger artikel 5 undantag från denna ensamrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande förutsättningarna för att de i artikel 5 angivna&lt;br&gt;åtgärderna skall kunna komma i fråga är att de utförs av en behörig person&lt;br&gt;och att åtgärderna är i överensstämmelse med den avsedda användningen&lt;br&gt;av datorprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.1 har sålunda den som lagligen förvärvat ett datorprogram&lt;br&gt;en rätt att framställa brukskopior av och göra ändringar och rättelser i det&lt;br&gt;förvärvade programmet. Vidare ger artikel 5.2 den rättmätige användaren&lt;br&gt;av ett datorprogram rätt att framställa en säkerhetskopia av programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.3 ger den person som har rätt att använda en kopia av ett&lt;br&gt;datorprogram en rätt att utan rättsinnehavarens tillstånd undersöka eller&lt;br&gt;prova programmets funktion för att utröna de idéer och principer som&lt;br&gt;ligger bakom programmets olika detaljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt till undersökning av programmet som är tillåten enligt artikel 5.3&lt;br&gt;skiljer sig från den s.k. reverse engineering (dekompilering) som anges i&lt;br&gt;artikel 6 (se avsnitt 7.3.5). Artikel 5.3 innebär inte någon rätt att utföra&lt;br&gt;åtgärder i själva programmet utan är begränsad till observation av dator-&lt;br&gt;programmets funktion. Observationerna får ske endast i anslutning till sådan&lt;br&gt;laddning, visning, köming, överföring eller lagring av programmet som&lt;br&gt;användaren har rätt till. Dekompilering (återgivning eller översättning av&lt;br&gt;kodens form) enligt artikel 6 innebär däremot en rätt att göra ingrepp i&lt;br&gt;själva programmet. Någon sådan rätt ges inte i artikel 5.3. Den i sist-&lt;br&gt;nämnda bestämmelse angivna formen av rätt till undersökning är å andra&lt;br&gt;sidan inte omgärdad av alla de villkor som gäller för att dekompilering&lt;br&gt;enligt artikel 6 skall få utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.1 är dispositiv medan artikel 5.2 och 5.3 är tvingande till&lt;br&gt;förmån för den behörige användaren av datorprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningar i upphovsrätten vid överlåtelse av datorprogram regleras&lt;br&gt;av 40 a § upphovsrättslagen. Enligt denna bestämmelse, som är dispositiv,&lt;br&gt;innefattar överlåtelse av rätten att utnyttja datorprogram en rätt för nyttjaren&lt;br&gt;att framställa sådana exemplar av programmet och göra sådana anpassningar&lt;br&gt;i exemplaren som behövs för den medgivna användningen samt att&lt;br&gt;framställa reservexemplar och exemplar som behövs från skyddssynpunkt.&lt;br&gt;Sådana exemplar får inte utnyttjas för annat ändamål och får inte heller&lt;br&gt;användas när rätten att utnyttja datorprogrammet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med 40 a § upphovsrättslagen är att överlåtna datorprogram skall&lt;br&gt;kunna användas på ett ändamålsenligt sätt. När ett datorprogram används&lt;br&gt;innebär detta som regel att kopior av programmet skapas och flyttas mellan&lt;br&gt;olika enheter i datorn. Vidare kan den som använder ett datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöva skydda sig mot risken att programmet utplånas av misstag. För att&lt;br&gt;motverka att så sker kan en eller ett par reserv- eller säkerhetskopior&lt;br&gt;framställas. Det förekommer även att datorprogram behöver bearbetas för&lt;br&gt;att kunna användas på avsett sätt (jfr prop. 1988/89:85 s. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsrättslagen innehåller emellertid inte någon uttrycklig bestämmelse&lt;br&gt;om att användare har rätt att korrigera fel i datorprogram. Någon&lt;br&gt;bestämmelse som motsvarar artikel 5.3 finns inte heller i upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det sagda överensstämmer 40 a § upphovsrättslagen&lt;br&gt;enligt min mening i vissa delar med artikel 5.1 och 5.2 i direktivet.&lt;br&gt;Upphovsrättslagen skiljer sig emellertid från direktivet i flera väsentliga&lt;br&gt;avseenden. Bl.a. är bestämmelsen i upphovsrättslagen dispositiv i sin helhet&lt;br&gt;medan nämnda bestämmelser i direktivet är till en del tvingande och till en&lt;br&gt;annan del dispositiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå full överensstämmelse med direktivet anser jag att innehållet&lt;br&gt;i artikel 5 bör införlivas med upphovsrättslagen. Detta kan lämpligen ske&lt;br&gt;genom att nuvarande 40 a § ersätts med den i promemorian föreslagna&lt;br&gt;lagtexten i 11 a § som i huvudsak följer direktivets ordalydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har angivits att de frågor som regleras i artikel 5 gäller&lt;br&gt;inskränkningar i upphovsrätten. I promemorian har därför ansetts att deras&lt;br&gt;naturliga plats vid ett införlivande med upphovsrättslagen är i 2 kap. Detta&lt;br&gt;har kritiserats vid remissbehandlingen av promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet menar att den&lt;br&gt;i promemorian föreslagna 11 a § (och dessutom den där likaså föreslagna&lt;br&gt;11 b §, se avsnitt 7.3.5) inte alls reglerar upphovsrättsliga fenomen och&lt;br&gt;inskränkningar i upphovsrätten som motiverar en inplacering i 2 kap.&lt;br&gt;Bestämmelserna utgör i stället inskränkningar i avtalsfriheten genom att&lt;br&gt;vissa avtalsvillkor ogiltigförklaras. Om sådant alls skall stå i upphovsrätts-&lt;br&gt;lagen, bör det enligt fakultetsnämnden i konsekvensens namn placeras i&lt;br&gt;3 kap. upphovsrättslagen, där ju vissa avtalsrättsliga anordningar har&lt;br&gt;samlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av artikel 9 är rätten att göra säkerhetsexemplar, utföra&lt;br&gt;vissa undersökningar av programmet (artikel 5.2 och 5.3) samt att&lt;br&gt;dekompilera detsamma (artikel 6) tvingande till förmån för den som har rätt&lt;br&gt;att använda ett datorprogram. Detta innebär att den innehavare av&lt;br&gt;upphovsrätt till datorprogram som vill exploatera programmet ekonomiskt&lt;br&gt;måste acceptera att den som t.ex. köper eller hyr exemplar av det aktuella&lt;br&gt;programmet företar sådana ingrepp i det upphovsrättsligt skyddade&lt;br&gt;datorprogrammet som beskrivs i artiklarna 5.2, 5.3 och 6. Den nuvarande&lt;br&gt;40 a § upphovsrättslagen är dispositiv i sin helhet och är placerad i&lt;br&gt;anslutning till en rad dispositiva bestämmelser i upphovsrättslagen. Den&lt;br&gt;föreslagna lydelsen av 11 a § är dispositiv i vissa delar medan den är&lt;br&gt;tvingande i andra delar. Den föreslagna lydelsen av 11 b § är tvingande i&lt;br&gt;sin helhet. Dessa båda bestämmelser uttrycker således väsentliga rättigheter&lt;br&gt;till fördel för den som har rätt att använda ett datorprogram. Dessa&lt;br&gt;rättigheter är tvingande och kan således inte avtalas bort av den rättsinneha-&lt;br&gt;vare som vill utnyttja sin rätt kommersiellt. Rättigheterna tillkommer envar&lt;br&gt;som har rätt att - på vilken grund det vara må (t.ex. efter överlåtelse,&lt;br&gt;upplåtelse eller arv av exemplar av programmet) - använda programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följaktligen anser jag att det rör sig om inskränkningar i ensamrätten till&lt;br&gt;datorprogram och att bestämmelserna, åtminstone tills vidare i avvaktan på&lt;br&gt;en mera genomgripande översyn av upphovsrättslagen, bör placeras i 2 kap.&lt;br&gt;i den lagen. Jag förordar därför att de i förevarande avsnitt aktuella&lt;br&gt;bestämmelserna - på sätt som föreslagits i promemorian - tas in i 2 kap.&lt;br&gt;som en ny 11 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista meningen i 40 a § i dess gällande lydelse finns en bestämmelse om&lt;br&gt;begränsning av hur en säkerhetskopia får användas. Jag anser att dessa&lt;br&gt;begränsningar bör gälla även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets text innehåller olika uttryck för den som får vidta de åtgärder&lt;br&gt;reglerna behandlar. I artikel 5.1 används uttrycket &amp;quot;den som lagligen&lt;br&gt;förvärvat datorprogrammet&amp;quot;, i artikel 5.2 uttrycket &amp;quot;en person som har rätt&lt;br&gt;att använda ett datorprogram&amp;quot; och i artikel 5.3 uttrycket &amp;quot;den som har rätt&lt;br&gt;att använda en kopia av ett datorprogram&amp;quot;. Enligt vad som från dansk sida&lt;br&gt;upplysts vid nordiska överläggningar på departementsnivå är det inte avsett&lt;br&gt;att vara någon skillnad i betydelse mellan de tre uttrycken. De avser alla&lt;br&gt;tre både överlåtelse- och upplåtelsefallen och bör kunna översättas med&lt;br&gt;&amp;quot;den som har rätt att använda ett datorprogram&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till upphovsrättslagen innehåller direktivet inte någon rätt till&lt;br&gt;kopiering för enskilt bruk av datorprogram. I 11 § tredje stycket upphovs-&lt;br&gt;rättslagen finns en uttrycklig sådan rätt när det gäller program i maskin-&lt;br&gt;läsbar form. Rätten att göra sådana kopior av program i skriftlig form&lt;br&gt;följer av 11 § första stycket. En anpassning till direktivet kräver att 11 §&lt;br&gt;ändras så att kopiering av datorprogram i båda formerna blir otillåten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3.5 Dekompilering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som har rätt att använda ett datorprogram skall ha&lt;br&gt;en tvingande rätt att översätta och analysera ett programs kod i den&lt;br&gt;omfattning som behövs för att åstadkomma att programmet skall&lt;br&gt;kunna samverka med andra program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6 - Dekompilering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Rättsinnehavarens tillstånd skall inte krävas när återgivning av koden&lt;br&gt;eller översättning av kodens form enligt artikel 4 a och b är oundgänglig&lt;br&gt;för att erhålla den information som är nödvändig för att uppnå samverkans-&lt;br&gt;förmåga mellan ett sjävständigt skapat datorprogram och andra program,&lt;br&gt;under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) åtgärderna utförs av licenstagaren eller av annan person som har rätt&lt;br&gt;att använda en kopia av programmet, eller för deras räkning av en person&lt;br&gt;som har rätt därtill,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmåga,&lt;br&gt;har inte tidigare varit lätt åtkomlig för de i punkt a angivna personerna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) åtgärderna är begränsade till att gälla de delar av originalprogrammet&lt;br&gt;som är nödvändiga för att uppnå samverkansförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i punkt 1 skall inte medge att den information som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erhållits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) används för andra ändamål än att uppnå det självständigt skapade&lt;br&gt;datorprogrammets samverkansförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) överlämnas till andra personer, utom när detta är nödvändigt för det&lt;br&gt;självständigt skapade datorprogrammets samverkansförmåga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) används för utveckling, tillverkning eller marknadsföring av ett&lt;br&gt;datorprogram som i väsentliga delar liknar det berörda programmets&lt;br&gt;uttrycksform, eller används för andra åtgärder som medför intrång i&lt;br&gt;upphovsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 överensstämmelse med bestämmelserna i Bemkonventionen för skydd&lt;br&gt;av litterära och konstnärliga verk får bestämmelserna i denna artikel inte&lt;br&gt;tolkas så att de tillämpas på sätt som otillbörligt skadar rättsinnehavarens&lt;br&gt;legitima intressen eller står i konflikt med ett normalt utnyttjande av&lt;br&gt;datorprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 b § Återgivning av ett datorprograms kod eller översättning av kodens&lt;br&gt;form är tillåten om åtgärderna krävs för att få den information som är&lt;br&gt;nödvändig för att uppnå samverkansförmåga mellan programmet och ett&lt;br&gt;annat program. Detta gäller dock endast under förutsättning att följande&lt;br&gt;villkor är uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) åtgärderna utförs av en person som har rätt att använda programmet&lt;br&gt;eller för hans räkning av en person som har fått rätt att utföra åtgärderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmåga&lt;br&gt;har inte tidigare varit lätt åtkomlig för de i punkt a angivna personerna,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) åtgärderna är begränsade till de delar av originalprogrammet som är&lt;br&gt;nödvändiga för att uppnå den avsedda samverkansförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket innebär inte att informationen får:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) användas för andra ändamål än att uppnå den avsedda samverkans-&lt;br&gt;förmågan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) överlämnas till andra personer, utom när detta är nödvändigt för att&lt;br&gt;uppnå den avsedda samverkansförmågan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) användas för utveckling, tillverkning eller marknadsföring av ett&lt;br&gt;datorprogram som i förhållande till det skyddade programmet har en&lt;br&gt;väsentligen likartad uttrycksform, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) användas för andra åtgärder som utgör intrång i upphovsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker användarens rätt enligt denna paragraf är&lt;br&gt;ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian&lt;br&gt;s.161).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanser har berört förslaget i sak.&lt;br&gt;Beträffande lagtekniska synpunkter se avsnitt 7.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Artikel 6 innehåller en tvingande rätt för en&lt;br&gt;behörig användare av datorprogram att under vissa förutsättningar utan&lt;br&gt;rättsinnehavarens samtycke återge eller översätta ett programs kod för att&lt;br&gt;erhålla sådan information som är nödvändig för att uppnå samverkans-&lt;br&gt;förmåga mellan två eller flera program, s.k. reverse engineering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till att direktivet innehåller en artikel av detta slag är att de idéer&lt;br&gt;och principer som ligger bakom ett datorprogram inte åtnjuter upphovsrätts-&lt;br&gt;ligt skydd. Den som tar del av ett traditionellt upphovsrättsligt skyddat verk&lt;br&gt;får fri tillgång till verkets bakomliggande idéer och principer genom att ta&lt;br&gt;del av verket i fråga. Det går emellertid som regel inte att ta del av ett&lt;br&gt;datorprograms bakomliggande idéer och principer genom att endast&lt;br&gt;observera hur datorprogrammet fungerar. För detta krävs att programmets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;objektkod (den maskinläsbara versionen av programmet) översätts till&lt;br&gt;källkod (den skrivna versionen av programmet). Detta förfarande kallas&lt;br&gt;dekompilering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om idéerna och principerna i ett datorprogram inte åtnjuter&lt;br&gt;upphovsrättsligt skydd, kommer de till följd av bestämmelserna i artiklarna&lt;br&gt;4 och 5 i praktiken att skyddas genom att de med användning av upphovs-&lt;br&gt;rättsliga regler görs oåtkomliga för studium. Om det riktiga i detta råder&lt;br&gt;olika meningar. Det kan emellertid inte råda någon tvekan om att en&lt;br&gt;obegränsad rätt till s.k. reverse engineering innebär att utvecklare av&lt;br&gt;datorprogram får ett svagt skydd, bestående endast i skydd av programmets&lt;br&gt;form, för produkter vars utveckling ofta varit ett resultat av mycket&lt;br&gt;omfattande arbetsinsatser och investeringar. Å andra sidan får inte&lt;br&gt;programmen göras så slutna att förvärvaren inte kan använda dessa. I&lt;br&gt;artikel 6 skapas därför en möjlighet för förvärvaren att på vissa villkor få&lt;br&gt;studera programmets utformning för att det skall vara möjligt att använda&lt;br&gt;programmet tillsammans med andra program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande förutsättningen enligt direktivet för att dekompilering&lt;br&gt;skall få äga rum är att den information som blir tillgänglig är oundgänglig&lt;br&gt;för att uppnå samverkansförmåga mellan ett datorprogram och andra&lt;br&gt;program. Därutöver skall tre villkor vara uppfyllda. För det första skall&lt;br&gt;åtgärden utföras av någon som har rätt att använda programmet. Rättsinne-&lt;br&gt;havaren är således skyddad mot åtgärder av någon som inte har rätt att&lt;br&gt;använda det. För det andra skall den nödvändiga informationen inte tidigare&lt;br&gt;ha varit lätt åtkomlig för de personer som har rätt att använda program-&lt;br&gt;met och de personer som dessa ger rätt att utföra dekompileringen. Detta&lt;br&gt;innebär att rättsinnehavaren kan förhindra dekompilering genom att&lt;br&gt;publicera information om gränssnitt i t.ex allmänt tillgänglig program-&lt;br&gt;dokumentation. För det tredje begränsas de för dekompilering tillåtna&lt;br&gt;åtgärderna till att avse de delar av originalprogrammet som det är&lt;br&gt;nödvändigt att vidta åtgärder i för att uppnå samverkansförmåga. Genom&lt;br&gt;detta villkor skyddas rättsinnehavaren mot att hela program dekompileras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av den sålunda lagligt erhållna informationen begränsas&lt;br&gt;därefter av följande fyra villkor. Syftet med dessa villkor är att förhindra&lt;br&gt;att information som erhållits genom dekompilering används på ett obehörigt&lt;br&gt;sätt. För det första får informationen inte användas för andra ändamål än&lt;br&gt;att uppnå samverkansförmågan. För det andra får informationen inte&lt;br&gt;överlämnas till andra personer utom när detta är nödvändigt för att uppnå&lt;br&gt;samverkansförmågan. För det tredje får inte den erhållna informationen&lt;br&gt;användas för att utveckla, tillverka eller marknadsföra ett datorprogram&lt;br&gt;som i förhållande till det skyddade programmet har en väsentligen likartad&lt;br&gt;uttrycksform. För det fjärde får den inte användas för andra ändamål som&lt;br&gt;medför intrång i upphovsrätten. Det är således möjligt att utveckla&lt;br&gt;datorprogram som ett resultat av dekompilering så länge datorprogrammet&lt;br&gt;inte medför intrång i upphovsrätten till det dekompilerade programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till dekompilering är tvingande till förmån för användaren.&lt;br&gt;Upphovsrättslagen innehåller inte någon motsvarighet till artikel 6. Jag&lt;br&gt;anser därför att innehållet i denna artikel bör införlivas med svensk rätt&lt;br&gt;genom en ny bestämmelse i upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6 sista stycket får denna artikel, i enlighet med Bemkonven-&lt;br&gt;tionen, inte tolkas på ett sätt som är oskäligt mot rättsinnehavaren eller som&lt;br&gt;står i strid med ett normalt utnyttjande av det berörda datorprogrammet.&lt;br&gt;Detta är enbart en tolkningsregel och den behöver följaktligen inte&lt;br&gt;införlivas med upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har varit inne på i avsnitt 7.3.4. bör den nya bestämmelsen&lt;br&gt;placeras i 2 kap. upphovsrättslagen, lämpligen som en 11 b §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3.6 Sanktioner och kopieringsspärrar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kopiering av datorprogram för enskilt bruk utan&lt;br&gt;tillstånd av upphovsmannen eller hans rättsinnehavare skall inte leda&lt;br&gt;till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som säljer, hyr ut eller i annat förvärvssyfte innehar ett&lt;br&gt;hjälpmedel vars enda syfte är att underlätta olovligt borttagande eller&lt;br&gt;kringgående av anordning som anbringats för att skydda ett dator-&lt;br&gt;program mot olovlig exemplarframställning skall dömas till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7 - sanktionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av bestämmelserna i artiklarna 4, 5 och 6 skall&lt;br&gt;medlemsstaterna i enlighet med sin nationella lagstiftning besluta om&lt;br&gt;lämpliga åtgärder mot personer som utför någon av de i punkterna a, b och&lt;br&gt;c nedan angivna åtgärderna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) varje åtgärd som innebär att en kopia av ett datorprogram omsätts,&lt;br&gt;trots att personen i fråga vet om eller har grundad anledning att misstänka&lt;br&gt;att kopian medför intrång i upphovsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) innehav för kommersiella ändamål av en kopia av ett datorprogram,&lt;br&gt;trots att personen i fråga vet om eller har grundad anledning att misstänka&lt;br&gt;att kopian medför intrång i upphovsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) varje åtgärd som innebär omsättning eller innehav för kommersiella&lt;br&gt;ändamål av varje hjälpmedel vars enda syfte är att underlätta att en teknisk&lt;br&gt;anordning som har anbringats för att skydda ett datorprogram avlägsnas&lt;br&gt;eller kringgås utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje kopia av ett datorprogram som medför intrång i upphovsrätten&lt;br&gt;skall kunna tas i beslag i enlighet med lagstiftningen i den berörda&lt;br&gt;medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna kan besluta om beslag av de hjälpmedel som anges&lt;br&gt;i punkt 1 c angivna hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;53 § Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar&lt;br&gt;åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna&lt;br&gt;upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller&lt;br&gt;mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för sitt enskilda bruk kopierar ett datorprogram som är utgivet&lt;br&gt;eller varav exemplar har överlåtits med upphovsmannens samtycke, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte dömas till straff, om förlagan för kopieringen inte används i närings-&lt;br&gt;verksamhet eller offentlig verksamhet och han inte utnyttjar framställda&lt;br&gt;exemplar av datorprogrammet för annat ändamål än sitt enskilda bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också, om någon till riket för&lt;br&gt;spridning till allmänheten inför exemplar av verk, där exemplaret&lt;br&gt;framställts utom riket under sådana omständigheter, att en sådan framställ-&lt;br&gt;ning här i riket skulle ha varit straffbar enligt vad som sägs i det stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till brott som avses i första och tredje&lt;br&gt;styckena döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 a § Den som i annat fall än som avses i 53 § säljer, hyr ut eller för&lt;br&gt;försäljning, uthyrning eller annat förvärssyfte innehar ett hjälpmedel som&lt;br&gt;är avsett endast för att underlätta olovligt borttagande eller kringgående av&lt;br&gt;en anordning som anbringats för att skydda ett datorprogram mot olovlig&lt;br&gt;exemplarframställning, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt när det&lt;br&gt;gäller kopieringsspärrar. När det gäller ansvarsregeln föreslogs i pro-&lt;br&gt;memorian att ringa fall av intrång i upphovsrätt och fotografirätt inte skall&lt;br&gt;medföra straff (se promemorian s. 165).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser har framfört kritik mot&lt;br&gt;förslaget att ringa fall av brott mot upphovsrätt och fotografirätt inte skall&lt;br&gt;medföra straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I artikel 7 anges att lämpliga åtgärder skall&lt;br&gt;vidtas mot personer som omsätter eller i kommersiellt syfte innehar kopior&lt;br&gt;av datorprogram som innebär intrång i upphovsrätten till programmet.&lt;br&gt;Detsamma gäller personer som omsätter eller i kommersiellt syfte innehar&lt;br&gt;hjälpmedel för kringgående eller avlägsnande av kopieringsspärrar. Den&lt;br&gt;närmare utformningen av åtgärdernas innehåll överlämnas till respektive&lt;br&gt;lands nationella lagstiftning. Slutligen innehåller artikel 7 vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 7.1 a och b skall lämpliga sanktioner vidtas mot de&lt;br&gt;personer som omsätter eller i kommersiellt syfte innehar inkräktande kopior&lt;br&gt;av datorprogram. En förutsättning är att de vet om eller har grundad&lt;br&gt;anledning misstänka att det rör sig om kopior av datorprogram som gör&lt;br&gt;intrång i upphovsrätten. Dessutom anger artikel 7.2 att kopior av datorpro-&lt;br&gt;gram som innebär intrång i upphovsrätten skall kunna tas i beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ansvar och ersättningsskyldighet för den som gör&lt;br&gt;intrång i upphovsrätt finns i 7 kap. upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör intrång i upphovsrätten, kan enligt 53 § dömas till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som för spridning till&lt;br&gt;allmänheten importerar verk som framställts på ett sådant sätt utomlands att&lt;br&gt;framställningen i fråga hade varit otillåten i Sverige. För att straff skall&lt;br&gt;kunna utdömas krävs att gärningen skett uppsåtligen eller av grov oaktsam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 54 § kan skadestånd utgå vid intrång i upphovsrätten. Den som&lt;br&gt;utnyttjar ett verk på ett sätt som strider mot upphovsrättslagen skall alltid&lt;br&gt;betala skälig ersättning för utnyttjandet även om detta skett i god tro. Om&lt;br&gt;intrånget sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall skadestånd utgå&lt;br&gt;även för annan förlust än utebliven ersättning samt för lidande eller annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprograrr*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfång. Skadestånd kan, enligt 53 §, även utgå vid annan överträdelse än&lt;br&gt;utnyttjande om överträdelsen skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet,&lt;br&gt;t.ex. vid en kränkning av upphovsmannens ideella rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan, enligt 55 §, den som vidtagit en sådan åtgärd som anges&lt;br&gt;i 53 § bli skyldig att under vissa förutsättningar avstå egendom med&lt;br&gt;avseende på vilken överträdelsen föreligger till upphovsmannen mot lösen.&lt;br&gt;Detta gäller även sådana hjälpmedel som kan användas endast för&lt;br&gt;framställning av egendomen. I vissa fall kan domstolen på begäran, i stället&lt;br&gt;för att förordna om inlösen, föreskriva att egendomen skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brott mot upphovsrättslagen skäligen kan antas föreligga, kan den&lt;br&gt;inkräktande egendomen tas i beslag enligt 59 §. Om det inte är fråga om&lt;br&gt;brott, kan egendomen bli föremål för säkerhetsåtgärder enligt 15 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt och Föreningen Svensk Programvaruindustri (SPI) har&lt;br&gt;framhållit att enligt artikel 7.1.b skall även innehav av olovligt framställda&lt;br&gt;kopior medföra sanktioner. I 53 § stadgas straff för den som vidtager&lt;br&gt;åtgärd som innebär intrång i upphovsrätten. Eftersom innehav knappast kan&lt;br&gt;falla in under begreppet vidtager åtgärd är enligt dessa remissinstanser en&lt;br&gt;komplettering av 53 § nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den frågan gör jag följande bedömning. Upphovsrättslagens straffbe-&lt;br&gt;stämmelser innebär bl.a. att den som gör intrång i upphovsmannens&lt;br&gt;ekonomiska rättigheter kan drabbas av påföljd. Innehållet i de ekonomiska&lt;br&gt;rättigheterna är definierade i 2 § som bl.a. ger upphovsmannen ensamrätt&lt;br&gt;till spridning och mångfaldigande av det skyddade verket. I 53 § stadgas&lt;br&gt;straff för den som vidtar åtgärder som innebär intrång i upphovsrätten&lt;br&gt;medan artikel 7.1.b reglerar innehav. Frågan är närmast om sådant innehav&lt;br&gt;kan anses omfattas av 53 § upphovsrättslagen eller om denna bestämmelse&lt;br&gt;måste kompletteras. Artikel 7.1.b reglerar inte vaije form av innehav utan&lt;br&gt;endast det som sker i kommersiellt syfte. Att endast inneha olovligt&lt;br&gt;framställda kopior av datorprogram lär knappast falla under straffbe-&lt;br&gt;stämmelsen i 53 §. Det säger sig självt att det torde vara ytterst sällan&lt;br&gt;förekommande med sådant innehav utan att det också föreligger olovligt&lt;br&gt;mångfaldigande eller olovlig spridning. Om det inte är fråga om fullbordat&lt;br&gt;brott, dvs. olovligt mångfaldigande och olovlig spridning, utan endast om&lt;br&gt;innehav kan reglerna i 53 § tredje stycket om försök och förberedelse bli&lt;br&gt;tillämpliga. Bestämmelserna i 54 § om ersättning och skadestånd för intrång&lt;br&gt;i upphovsrätt kan också bli tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär enligt min mening att kraven på sanktioner i artikel 7.1&lt;br&gt;a och b samt 7.2 i direktivet redan får anses tillgodosedda av gällande be-&lt;br&gt;stämmelser i upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen till artikel 5 medför att kopiering för enskilt bruk av&lt;br&gt;datorprogram inte längre skall vara tillåten utan utgör intrång i upphovs-&lt;br&gt;rätten. Det gäller vare sig programmet är i skriftlig eller maskinläsbar form&lt;br&gt;(se avsnitt 7.3.4). Sådan otillåten kopiering kommer då bl.a. att omfattas&lt;br&gt;av de bestämmelser i 7 kap. upphovsrättslagen som blir tillämpliga vid&lt;br&gt;intrång i upphovsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nuvarande bestämmelsen i 11 § tredje stycket upphovsrättslagen&lt;br&gt;om kopiering för enskilt bruk av datorprogram i maskinläsbar form infördes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angavs (se prop. 1988/89:85 s. 14 f) utgångspunkten vara att det är mycket&lt;br&gt;lätt att kopiera program. Det förelåg därför ett behov av att begränsa rätten&lt;br&gt;till kopiering av datorprogram för enskilt bruk såvitt avsåg datorprogram&lt;br&gt;i maskinläsbar form. Detta ansågs nödvändigt för att minska de ekonomiska&lt;br&gt;skadeverkningarna av en omfattande privatkopiering. Beträffande program&lt;br&gt;i skriven form ansågs det däremot inte finnas något skäl att införa en&lt;br&gt;särreglering i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt vid bedömningen av vilka begränsningar som&lt;br&gt;skulle göras i kopieringsrätten var att det av allmänna kriminalpolitiska&lt;br&gt;hänsyn var önskvärt med endast sådana begränsningar i rätten att kopiera&lt;br&gt;datorprogram för enskilt bruk som var oundgängligen nödvändiga. Det&lt;br&gt;ansågs vidare olämpligt att införa ett förbud vars efterlevnad inte kunde&lt;br&gt;kontrolleras. En sådan åtgärd skulle kunna bidra till att minska respekten&lt;br&gt;för lagstiftningen i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena ledde fram till att rätten till kopiering för enskilt bruk&lt;br&gt;begränsades till sådana program som är utgivna. Vidare begränsades rätten&lt;br&gt;till det strikt enskilda bruket. För det första får förlagan för kopieringen&lt;br&gt;inte användas i näringsverksamhet eller offentlig verksamhet. Vidare får det&lt;br&gt;kopierade programmet endast användas inom den närmaste familje- och&lt;br&gt;vänkretsen. Slutligen är det tillåtet att framställa enstaka exemplar men då&lt;br&gt;bara till personer i den kretsen för deras personliga bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införlivandet av direktivet medför att otillåten kopiering av ett datorpro-&lt;br&gt;gram i maskinläsbar och skriftlig form för enskilt bruk skall anses utgöra&lt;br&gt;intrång i upphovsrätten till datorprogrammet. Under förutsättning att det&lt;br&gt;skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utgör det då brott enligt 53 §&lt;br&gt;upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kriminalpolitiska överväganden som låg bakom bedömningen i&lt;br&gt;samband med att den nuvarande bestämmelsen om kopiering av datorpro-&lt;br&gt;gram för enskilt bruk infördes får anses fortfarande ha giltighet. Med&lt;br&gt;hänsyn till att artikel 7 i och för sig inte innehåller något krav på kriminali-&lt;br&gt;sering kunde det därför övervägas om sådan kopiering skall vara fri från&lt;br&gt;straff fastän den är otillåten. Bestämmelserna i 54 och 55 §§ skulle i allt&lt;br&gt;väsentligt emellertid vara tillämpliga och erbjuda sanktioner vid intrång i&lt;br&gt;upphovsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid inte uteslutas att även kopiering för enskilt bruk skulle&lt;br&gt;kunna ta sig sådana former att det är motiverat med straffsanktioner. Det&lt;br&gt;kan exempelvis röra sig om värdefulla program. Vidare kan det vara så att&lt;br&gt;gärningsmannen ägnat sig åt en vidlyftig kopieringsverksamhet när det&lt;br&gt;gäller att skaffa egna kopior och att sprida kopior till vänner och an-&lt;br&gt;förvanter. Är det däremot ett mindre allvarligt fall, bör gärningsmannen&lt;br&gt;kunna undgå straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de anförda skälen föreslogs i promemorian att kopiering av dator-&lt;br&gt;program som regel skall vara straffbart enligt 53 § upphovsrättslagen utom&lt;br&gt;när det är fråga om mindre allvarliga former då det skulle vara fritt från&lt;br&gt;straff. Förslaget innebar emellertid också att ringa fall av sådana intrång&lt;br&gt;som avses i 53 § generellt skulle vara straffria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har mött starkt motstånd från remissinstanserna som har anfört&lt;br&gt;att den nuvarande lydelsen av 53 § upphovsrättslagen har en allmänpreven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogran»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiv effekt och att en generell regel om straffrihet skulle riskera att urholka&lt;br&gt;respekten för de immateriella rättigheterna. Några remissinstanser har&lt;br&gt;anfört att frågan bör utredas närmare och tas upp i det inom justitiede-&lt;br&gt;partementet pågående arbetet med en översyn av det immaterialrättsliga&lt;br&gt;sanktionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som kommit fram vid remissbehandlingen är jag inte&lt;br&gt;beredd att nu förorda att det införs en regel om generell straffrihet i ringa&lt;br&gt;fall. Frågan bör i stället tas upp i samband med den nämnda översynen av&lt;br&gt;det immaterialrättsliga sanktionssystemet. Till dess bör man nöja sig med&lt;br&gt;att - liksom hittills - låta kopiering för enskilt bruk av datorprogram vara&lt;br&gt;straffritt. Utformningen av en sådan bestämmelse bör ansluta till den&lt;br&gt;nuvarande lydelsen av 11 § tredje stycket. Jag delar Lagrådels uppfattning&lt;br&gt;om hur bestämmelsen bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att det straffria området liksom tidigare begränsas till&lt;br&gt;kopiering av program som är utgivna, eller nu även överlåtna (jfr den&lt;br&gt;föreslagna lydelsen av 23 §), och som inte används i offentlig verksamhet&lt;br&gt;eller näringsverksamhet. Det förutsätts också att det framställda exemplaret&lt;br&gt;inte utnyttjas för annat ändamål än enskilt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan blir då vilka sanktioner som blir tillgängliga för olovlig kopiering&lt;br&gt;av datorprogram. Som nämnts tidigare är bestämmelserna i 54 § om&lt;br&gt;ersättning och 55 § om inlösen och förstörande m.m., utom vad gäller&lt;br&gt;förverkande av vissa hjälpmedel (fjärde stycket), tillämpliga. Någon&lt;br&gt;möjlighet att enligt 59 § tredje stycket få egendomen tagen i beslag finns&lt;br&gt;inte när det inte är fråga om brott. Däremot är säkerhetsåtgärderna i&lt;br&gt;15 kap. rättegångsbalken i princip tillgängliga. Det bör understrykas att&lt;br&gt;talan enligt 55 § andra stycket upphovsrättslagen om förstörande m. m. får&lt;br&gt;väckas även av allmän åklagare, om det är påkallat ur allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7.1 c anger att det skall finnas sanktioner mot personer som&lt;br&gt;omsätter eller i kommersiellt syfte innehar hjälpmedel för att underlätta ett&lt;br&gt;olovligt avlägsnande eller kringgående av kopieringsspärrar i dator-&lt;br&gt;program. I artikel 7.3 överlåts åt den nationella rätten att avgöra om sådana&lt;br&gt;hjälpmedel skall kunna tas i beslag. Dessa hjälpmedel utgörs som regel av&lt;br&gt;särskilda datorprogram som kan ta bort eller eliminera effekten av&lt;br&gt;kopieringsspärrar. Det kan emellertid också vara fråga om skrivna&lt;br&gt;handledningar. För att träffas av bestämmelsen i direktivet skall hjälpmedlet&lt;br&gt;. ha som enda syfte att underlätta att kopieringsspärrar avlägsnas eller&lt;br&gt;kringgås utan lov. Avlägsnandet eller kringgåendet av kopieringsspärrar kan&lt;br&gt;i sig vara ett intrång i upphovsrätten bestående i att programmet ändras. Å&lt;br&gt;andra sidan har den som har rätt att använda ett datorprogram exempelvis&lt;br&gt;rätt att göra en säkerhetskopia. Om en sådan kopiering kräver att en&lt;br&gt;kopieringsspärr avlägsnas eller kringgås, är det i så fall tillåtet. Innehavet&lt;br&gt;av ett hjälpmedel av beskrivet slag innebär emellertid i sig inget intrång i&lt;br&gt;upphovsrätten. De gärningar för vilka direktivet kräver sanktioner är&lt;br&gt;omsättning eller innehav i kommersiellt syfte av hjälpmedlet. Direktivets&lt;br&gt;bestämmelse handlar inte om någon kränkning av upphovsrätten i sig utan&lt;br&gt;om ett särskilt sanktionerad förbud, där sanktionen överlåts till den&lt;br&gt;nationella lagregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till artikel 7.1c finns inte i svensk rätt. Det är inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt okomplicerat att införliva bestämmelsen med svensk rätt. Till en början&lt;br&gt;är det en begränsning att hjälpmedlet skall vara avsett för att underlätta ett&lt;br&gt;olovligt avlägsnande eller kringgående av kopieringsspärrar. Som nämnts&lt;br&gt;har den rättmätige innehavaren av en kopia av ett datorprogram enligt&lt;br&gt;artikel 5 i EG:s direktiv alltid rätt att göra en säkerhetskopia. Om ett&lt;br&gt;datorprogram har en kopieringsspärr och den omöjliggör för användaren att&lt;br&gt;göra en säkerhetskopia, bör han ha rätt att använda ett hjälpmedel av nu&lt;br&gt;aktuellt slag för att göra kopian. Samma hjälpmedel kan naturligtvis&lt;br&gt;användas även för olovlig kopiering men har då inte detta som enda&lt;br&gt;användningsområde och kan därför i princip säljas fritt. Om det datorpro-&lt;br&gt;gram som skall kopieras medger att exempelvis en eller ett par kopior görs&lt;br&gt;men är spärrat för ytterligare kopiering, saknas det i och för sig behov av&lt;br&gt;hjälpmedlet för lovligt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kompliceras ytterligare av att en del av de hjälpmedel för&lt;br&gt;brytande av kopieringsspärrar som saluförs kan användas för kopiering av&lt;br&gt;olika datorprogram. Beträffande vissa program kan hjälpmedlet behövas för&lt;br&gt;lovlig kopiering medan för andra program är det obehövligt. Till detta&lt;br&gt;kommer att metoden för att avlägsna eller kringgå en kopieringsspärr kan&lt;br&gt;vara densamma för flera olika datorprogram. Vad som nu sagts gäller&lt;br&gt;naturligtvis även exempelvis kopiering för lovlig dekompilering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införlivande av artikel 7.1c bör i detta avseende ske strikt i enlighet&lt;br&gt;med direktivets lydelse. Det innebär att bestämmelsen får en begränsad&lt;br&gt;räckvidd, åtminstone inledningsvis. Genom att anpassa sina kopierings-&lt;br&gt;spärrar till de regler om lovlig kopiering som direktivet innehåller kommer&lt;br&gt;datorprogramföretagen att kunna på sikt göra hjälpmedlen för avlägsnande&lt;br&gt;och kringgående av kopieringsspärrar helt eller i det närmast helt otillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7.1 c gäller sådan befattning med hjälpmedlet som utgörs&lt;br&gt;av omsättning (putting into circulation) eller innehav i kommersiellt syfte.&lt;br&gt;Denna formulering torde vara avsedd att omfatta försäljning och uthyrning&lt;br&gt;samt innehav för försäljning, uthyrning eller annat kommersiellt syfte. Med&lt;br&gt;det sistnämnda avses exempelvis att mot ersättning åt andra göra olovliga&lt;br&gt;kopieringar med användande av hjälpmedlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7.l.c är begränsad till att avse situationer där det förligger&lt;br&gt;antingen omsättning eller innehav i kommersiellt syfte. Detta innebär att&lt;br&gt;t.ex. endast innehav av ett sådant hjälpmedel utan något kommersiellt syfte&lt;br&gt;inte täcks av bestämmelsen. Användandet av hjälpmedlet kan emellertid&lt;br&gt;utgöra ett led i ett intrång enligt 53 § upphovsrättslagen. Vidare kan&lt;br&gt;innehav av ett sådant hjälpmedel i princip utgöra ett led i förberedelsen av&lt;br&gt;ett sådant intrång och medföra ansvar enligt bestämmelserna i 23 kap.&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda anser jag att en bestämmelse i överens-&lt;br&gt;stämmelse med artikel 7.1 c bör införas i svensk rätt. Med hänsyn till dess&lt;br&gt;nära samband med upphovsrätten bör den tas in i upphovsrättslagen. Den&lt;br&gt;bör placeras i 7 kap. som 57 a §. Bestämmelsen bör utformas som en&lt;br&gt;straffbestämmelse. För ansvar skall krävas uppsåt. Brott av detta slag bör&lt;br&gt;normalt föranleda böter. Det kan emellertid inte uteslutas att det i det&lt;br&gt;enskilda fallet kan förekomma försvårande omständigheter som motiverar&lt;br&gt;ett fängelsestraff. Fängelse bör därför ingå i straffskalan men med fängelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sex månader som maximistraff. I många fall kommer de gärningar som&lt;br&gt;nu avses att utgöra medverkan till fullbordat brott mot 53 § eller med-&lt;br&gt;verkan till försök eller förberedelse till sådant brott. Ansvar skall då endast&lt;br&gt;komma i fråga enligt 53 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har invänt att bestämmelsen borde ha samma&lt;br&gt;subjektiva rekvisit och straffskala som 53 §. Enligt min uppfattning bör&lt;br&gt;dock regeln utformas på det sätt som jag nu har angivit. Bestämmelsen&lt;br&gt;torde få en begränsad betydelse. I det stora flertalet fall kommer som jag&lt;br&gt;nämnt 53 § att kunna tillämpas i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts kan ett hjälpmedel av angivet slag vara i skriven form. Det&lt;br&gt;kan exempelvis bestå i en tryckt handbok med råd om hur man kringgår&lt;br&gt;kopieringsspärrar. Hjälpmedlet skulle även kunna bestå i t. ex. en&lt;br&gt;demonstrationsvideo eller en ljudupptagning. Tryckta skrifter och filmer,&lt;br&gt;videogram och ljudupptagningar som är avsedda att spridas till allmänheten&lt;br&gt;kan endast bli föremål för rättsliga åtgärder om så medges enligt tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). 57 a §&lt;br&gt;omfattas inte av de undantag för upphovsrätten som finns i 1 kap. 8 § TF&lt;br&gt;och 1 kap. 12 § YGL. Det kan därför inte föreligga brott enligt 57 a § om&lt;br&gt;hjälpmedlet utgör tryckt skrift enligt TF eller medium som omfattas av&lt;br&gt;YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 54-56 §§ om ersättningsskyldighet, inlösen och&lt;br&gt;förstörelse av egendom förutsätter att det föreligger intrång i upphovs-&lt;br&gt;rätten. Skall gärningen bedömas enligt 53 §, blir de nyssnämnda be-&lt;br&gt;stämmelserna tillämpliga. Så är däremot inte fallet, om gärningen skall&lt;br&gt;bedömas enligt den föreslagna 57 a §. Frågan blir då om det behövs&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om bl.a. förverkande och ersättningsskyldighet i&lt;br&gt;fråga om brott mot 57 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana hjälpmedel för avlägsnande eller kringgående av kopieringsspärrar&lt;br&gt;som omsatts eller innehafts i kommersiellt syfte i strid med den föreslagna&lt;br&gt;straffbestämmelsen torde kunna förverkas enligt 36 kap. 3 § brottsbalken.&lt;br&gt;Uppfyller de kraven för straffansvar finns det nämligen som regel ingen&lt;br&gt;legitim användning för dem. Förverkande enligt nämnda lagrum av sådana&lt;br&gt;hjälpmedel torde för övrigt kunna göras även hos en person som innehar&lt;br&gt;programmet för andra än kommersiella syften under förutsättning att övriga&lt;br&gt;rekvisit enligt lagrummet är uppfyllda. Något behov av ett särskilt&lt;br&gt;stadgande om förverkande av sådana hjälpmedel finns därför inte. Att&lt;br&gt;beslag får ske för att säkra egendomen framgår av 27 kap. 14 a §&lt;br&gt;rättegångsbalken. Något behov av bestämmelser motsvarande dem som i&lt;br&gt;övrigt finns i 55 och 56 §§ finns inte heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om ersättningsskyldighet i 54 § är utformad för att särskilt&lt;br&gt;tillgodose rättighetsinnehavarens intresse av att få ersättning för intrånget&lt;br&gt;i hans rättigheter. Något behov av en särskild sådan ersättningsrätt i de fall&lt;br&gt;57 a § skall tillämpas finns inte. Frågan om ersättning får i stället prövas&lt;br&gt;enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3.7 Giltighetstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Inget behov av lagändring föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8 - Skyddets giltighetstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skyddstiden skall gälla intill utgången av femtionde året efter det år&lt;br&gt;då upphovsmannen avled eller vid gemensam upphovsrätt efter den sist&lt;br&gt;avlidne upphovsmannens dödsdag. För verk som har offentliggjorts&lt;br&gt;anonymt eller under pseudonym eller om en juridisk person i enlighet med&lt;br&gt;nationell lagstiftning anses som upphovsman i överensstämmelse med artikel&lt;br&gt;2.1, skall skyddstiden gälla intill utgången av femtionde året efter det år då&lt;br&gt;verket offentliggjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De medlemsstater som redan har en längre skyddstid än den som anges&lt;br&gt;i punkt 1 får bibehålla denna till dess att skyddstiden för upphovsrättsliga&lt;br&gt;verk mer allmänt har harmoniserats med gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med min (se s. 174).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanser har yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Artikel 8 är utformad i överensstämmelse&lt;br&gt;med Bemkonventionen och motsvarar 43 och 44 §§ i upphovsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya reglerna bör träda i kraft, beträffande be-&lt;br&gt;stämmelsen i 23 § upphovsrättslagen den dag regeringen bestämmer&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 1993. De skall tillämpas även på&lt;br&gt;datorprogram som har tillkommit dessförinnan dock utan att inverka&lt;br&gt;på åtgärder som utförts eller rättigheter som förvärvats före denna&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9 - Den fortsatta tillämpningen av andra rättsliga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna i detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av&lt;br&gt;andra rättsliga bestämmelser såsom bestämmelser om patenträtt, varu-&lt;br&gt;märken, otillbörlig konkurrens, yrkeshemligheter, skydd för halvledar-&lt;br&gt;produkter eller avtalsrätt. Vaije avtalsbestämmelse som strider mot artikel&lt;br&gt;6 eller mot de i artikel 5.2 och 5.3 angivna undantagen skall vara ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i detta direktiv skall även gälla program som har&lt;br&gt;skapats före den 1 januari 1993 dock utan att inverka på åtgärder som&lt;br&gt;utförts eller rättigheter som förvärvats före denna dag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 23 § den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer och i övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas även på verk som har tillkommit före ikraftträdandet&lt;br&gt;utom såvitt gäller åtgärder som vidtagits eller rättigheter som förvärvats&lt;br&gt;dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer till största delen med mitt (se&lt;br&gt;promemorian s. 175).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En del remissinstanser har påpekat att det är osäkert&lt;br&gt;om EES-avtalet hinner träda i kraft den 1 januari 1993 och det saknas skäl&lt;br&gt;att genomföra ändringarna av de immaterialrättsliga lagarna tidigare än vad&lt;br&gt;som erfordras till följd av EES-avtalets ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: EES-avtalet skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993, under förutsättning att alla avtalsslutande parter har deponerat sina&lt;br&gt;ratifikations- eller godkännandeinstrument. Efter denna dag träder avtalet&lt;br&gt;i kraft den första dagen av den andra månaden som följer efter den sista&lt;br&gt;notifikationen. Den senaste tidpunkten för en sådan notifikation är den 30&lt;br&gt;juni 1993. Efter den dagen skall avtalsparterna sammankalla en diplomat-&lt;br&gt;konferens för att bedöma läget. Det kan inte uteslutas att avtalet träder i&lt;br&gt;kraft senare än den 1 januari 1993. EG skall förverkliga sin s.k. inre&lt;br&gt;marknad med ikraftträdande den 1 januari 1993. Enligt min mening är det&lt;br&gt;en fördel att nu bestämma att lagändringarna - med ett undantag - bör träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1993. Däremot bör bestämmelsen om bl. a. regional&lt;br&gt;konsumtion i 23 § upphovsrättslagen inte träda i kraft om inte EES-avtalet&lt;br&gt;träder i kraft. Regeringen bör därför ges möjlighet att förordna om när den&lt;br&gt;ändringen skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikelns övergångsbestämmelse innebär att även datorprogram som har&lt;br&gt;skapats före ikraftträdandet den 1 januari 1993 omfattas av direktivet. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte för de åtgärder som vidtagits och de rättigheter som&lt;br&gt;förvärvats dessförinnan. En åtgärd i form av dekompilering blir således inte&lt;br&gt;retroaktivt tillåten när denna lag träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken följer att den nya&lt;br&gt;bestämmelsen om ansvarsfrihet i 53 § upphovsrättslagen skall tillämpas&lt;br&gt;även beträffande gärningar som begås före i kraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för datorprograrr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;8 Vissa särskilda ändringsförslag i&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;8.1 Skydd för ytterligare släkten m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Växtförädlarrättslagen utvidgas till att omfatta växt-&lt;br&gt;släktena Acer spp. (lönn), Begonia spp. (begonia), Betula spp. (björk),&lt;br&gt;Caragana spp. (ärtbuske), Comus spp. (komell, snöbär), Euonymus&lt;br&gt;spp. (spindelträd), Potentilla spp. (fingerört, tok), Rhododendron spp.&lt;br&gt;(azalea, rhododendron), Spiraea spp. (spirea), Syringa spp. (syrén),&lt;br&gt;och Vibumum spp. (olvon) samt växtarten Vicia sativa L.&lt;br&gt;(fodervicker).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall även generellt tillämpas på växtsorter av hybrider&lt;br&gt;mellan de släkten och arter som omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag skall tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläkten&lt;br&gt;eller växtarter som anges i bilagan till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall tillämpas även pä växtsorter som är hybrider mellan de växt-&lt;br&gt;släkten eller växtarter som anges i bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att omfattas av växtförädlarrätt bör enligt&lt;br&gt;vad som för närvarande gäller ett växtsläkte eller en växtart vara odlings-&lt;br&gt;bar och således tillhöra kulturväxterna. Det bör också finnas ett behov av&lt;br&gt;att skydda sorter av släktet eller arten i fråga. Slutligen måste det finnas&lt;br&gt;möjlighet att prova sorterna för registrering (jfr SOU 1969:15 s. 73 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De växtsläkten som Växtsortnämnden har föreslagit skall omfattas av&lt;br&gt;växtförädlarrätt är alla odlingsbara. Försöksavdelningen för norrländsk&lt;br&gt;trädgårdsodling vid Sveriges lantbruksuniversitet och Arboretum Norr har&lt;br&gt;i en gemensam skrivelse till Växtsortnämnden förklarat att man har för&lt;br&gt;avsikt att söka växtförädlarrätt bl.a. för sorter av släktena Acer, Betula,&lt;br&gt;Caragana, Comus, Euonymus, Rhododendron, Spirea, Syringa och&lt;br&gt;Vibumum. Även en annan förädlare har uttryckt intresse för att skydda&lt;br&gt;sorter av släktet Acer. I fråga om släktena Begonia och Potentilla skyddas&lt;br&gt;redan nu underarterna Begonia elatior (Begonia x Hiemalis) respektive&lt;br&gt;Potentilla fruticosa. Av Växtsortnämndens skrivelse framgår att det torde&lt;br&gt;finnas möjlighet att sluta avtal med andra länder om provning av sorter&lt;br&gt;från de aktuella växtsläktena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså förutsättningar för att låta sorter av de nu omnämnda&lt;br&gt;växtsläktena omfattas av växtförädlarrättslagen. Jag anser att det är&lt;br&gt;angeläget att de bereds möjlighet till ett sådant skydd. Växtförädlarrätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slagen bör således utvidgas till att omfatta sorter av dessa släkten. De&lt;br&gt;underarter av Begonia och Potentilla som nu finns upptagna i bilagan bör&lt;br&gt;därvid utgå. Jag vill i sammanhanget också nämna att enligt den reviderade&lt;br&gt;text av 1961 års konvention om skydd för växtförädlingsprodukter (UPOV-&lt;br&gt;konventionen) som antogs vid en diplomatkonferens i mars 1991 skall de&lt;br&gt;stater som ansluter sig till denna text efter en viss övergångstid skydda&lt;br&gt;sorter av samtliga växtsläkten och växtarter. Den nya konventionstexten har&lt;br&gt;ännu inte trätt i kraft och det kan komma att dröja någon tid innan förslag&lt;br&gt;läggs fram om att Sverige skall ratificera den ändrade lydelsen av&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vicia sativa L. (fodervicker) bortföll av misstag vid den senaste ändring-&lt;br&gt;en av växtförädlarrättslagen (se prop. 1990/91:74, LU19, rskr. 192). Detta&lt;br&gt;misstag bör nu rättas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Statens utsädeskontroll har vidare några av de latinska&lt;br&gt;benämningarna i bilagan till lagen ändrats så att de bättre överensstämmer&lt;br&gt;med de benämningar som används internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns ett antal hybrider uppräknade i bilagan till växt-&lt;br&gt;förädlarrättslagen. Så är t.ex. Festulolium spp. (rajsvingel), som är en&lt;br&gt;hybrid mellan ängssvingel och engelskt rajgräs, upptagen i bilagan trots att&lt;br&gt;såväl Festuca spp. (svingel) som Lolium spp. (rajgräs) också finns med där.&lt;br&gt;Jag anser att det är naturligt att det skall vara generellt möjligt att skydda&lt;br&gt;hybridsorter av växtsläkten och växtarter som omfattas av bilagan till&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen. En bestämmelse om detta föreslås därför bli införd&lt;br&gt;i lagen som ett nytt andra stycke i 1 §. De hybrider som nu finns&lt;br&gt;förtecknade i bilagan utom Begonia elatior (Begonia x Hiemalis) bör av&lt;br&gt;praktiska skäl kvarstå i denna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8.2 Avskaffande av besvärsavgiften&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om besvärsavgift slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagtext:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 § Växtsortnämndens beslut enligt 18 § överklagas hos Statens jord-&lt;br&gt;bruksverk inom två månader från beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut får överklagas av sökanden, om det har gått honom&lt;br&gt;emot. Verkets beslut överklagas hos Regeringsrätten inom två månader från&lt;br&gt;beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Annat slutligt beslut av Växtsortnämnden enligt denna lag än som&lt;br&gt;avses i 18 § överklagas hos Jordbruksverket inom två månader från&lt;br&gt;beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut överklagas hos Regeringsrätten inom två måna-&lt;br&gt;der från beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av 19 § växtförädlarrättslagen följer att den&lt;br&gt;som vill föra talan mot ett slutligt beslut av Växtsortnämnden i ärende&lt;br&gt;angående ansökan om registrering av en växtsort skall betala besvärsav-&lt;br&gt;gift. Besvären tas annars inte upp till prövning av Statens jordbruksverk.&lt;br&gt;Detsamma gäller enligt 48 § växtförädlarrättslagen vid talan mot annat&lt;br&gt;slutligt beslut av Växtsortnämnden. Besvärsavgiften utgör för närvarande&lt;br&gt;900 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser om besvärsavgift i varumärkeslagen,&lt;br&gt;patentlagen och mönsterskyddslagen avskaffades i samband med följdlag-&lt;br&gt;stiftningen till 1986 års förvaltningslag (jfr prop. 1986/87:39, KU 11, rskr.&lt;br&gt;59). Ändringen hängde samman med den skyldighet för Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket att i vissa fall ompröva sina egna beslut som följer av&lt;br&gt;27 § förvaltningslagen (1986:223). Att behålla skyldigheten att betala&lt;br&gt;besvärsavgift ansågs kunna ge upphov till krångel i de fall Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket ändrar ett överklagat beslut i stället för att överlämna&lt;br&gt;överklagandet till Patentbesvärsrätten (se prop. 1986/87:39 s. 73 f och 76).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagens bestämmelse om skyldighet att i vissa fall ompröva&lt;br&gt;sina beslut gäller också för Växtsortnämnden. Av samma skäl som anfördes&lt;br&gt;i 1986 års lagstiftningsärende bör bestämmelserna om besvärsavgift vid&lt;br&gt;besvär över Växtsortnämndens beslut slopas. I enlighet med detta föreslås&lt;br&gt;att andra meningen i 19 § första stycket och andra meningen i 48 § första&lt;br&gt;stycket växtförädlarrättslagen upphävs. Med hänsyn till att nämndens beslut&lt;br&gt;sällan överklagas torde inkomstbortfallet bli helt obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;9 Upprättade lagförslag&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Justitiedepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i patentlagen (1967:837),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och&lt;br&gt;konstnärliga verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrädet har granskat lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;10 Hemställan&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att anta lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;II &amp;nbsp;Beslut&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Sammanfattning av promemorian (Ds 1992:13)&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian läggs fram förslag om sädana ändringar i de immaterial-&lt;br&gt;rättsliga lagarna som behövs till följd av de åtaganden som Sverige har&lt;br&gt;gjort i avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES-&lt;br&gt;avtalet). I promemorian behandlas endast de delar av EES-avtalet som berör&lt;br&gt;immaterialrättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 1 behandlas allmänt frågan om EES-avtalets inverkan på den&lt;br&gt;svenska immaterialrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2 handlar om konsumtion av de immateriella rättigheterna. I&lt;br&gt;avsnittet läggs fram förslag om ändrade konsumtionsprinciper på patent-,&lt;br&gt;mönsterskydds- och växtförädlarrättens områden. Förslagen innebär de&lt;br&gt;nämnda ensamrätterna skall anses vara komsumerade, om den skyddade&lt;br&gt;produkten, varan eller materialet förts ut inom det europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet av rättighetshavaren eller med dennes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor rörande skyddet för kretsmönster i halvledarprodukter behandlas&lt;br&gt;i avsnitt 3. Där föreslås bl.a. att kravet på verkshöjd även skall innefatta&lt;br&gt;nyhetskrav, att rätten till kretsmönster som utvecklas av arbetstagare&lt;br&gt;övergår till arbetsgivaren såvida inte annat har avtalats, att både juridiska&lt;br&gt;och fysiska personer med anknytning till EES kan vara innehavare av rätt&lt;br&gt;till kretsmönster samt att godtroende förvärvare av skyddade kretsmönster&lt;br&gt;får fortsätta utnyttja dessa mot skälig ersättning. En ny lag om skydd för&lt;br&gt;kretsmönster föreslås bli införd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar av den svenska varumärkesrätten som en följd av an-&lt;br&gt;passningen till ett EG-direktiv om varumärken behandlas i avsnitt 4. Där&lt;br&gt;läggs bl.a. fram förslag som utökar möjligheten att få olika tecken erkända&lt;br&gt;som varumärken, som förstärker skyddet för väl kända varukännetecken&lt;br&gt;och som skärper användningstvånget för varumärken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5 behandlar det rättsliga skyddet för datorprogram. I avsnittet&lt;br&gt;föreslås sådana ändringar i upphovsrättslagen, som behövs för att anpassa&lt;br&gt;den till EGs direktiv om skydd för datorprogram. De ändringar som&lt;br&gt;föreslås är bl.a. att skydd av datorprogram även omfattar programmets&lt;br&gt;förberedande designmaterial, att alla rättigheter till datorprogram som&lt;br&gt;utvecklas av arbetstagare övergår till arbetsgivaren såvida inte annat&lt;br&gt;avtalats, att konsumtionspunkten är den första överlåtelsen av ett exemplar&lt;br&gt;av ett datorprogram, att kopiering för enskilt bruk blir otillåtet samt att&lt;br&gt;användare av datorprogram får en tvingande rätt att göra säkerhetskopior&lt;br&gt;och utföra s.k. dekompilering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat&lt;br&gt;sig över departementspromemorian (Ds 1992:13)&lt;br&gt;Ändringar i de imaterialrättsliga lagarna med&lt;br&gt;anledning av EES-avtalet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Svea hovrätt,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten, Kommers-&lt;br&gt;kollegium, Konsumentverket, Näringsfrihetsombudsmannen, Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, Riksarkivet, Riksåklagaren, Statens pris- och konkur-&lt;br&gt;rensverk, Statens växtsortnämnd, Försvarets civilförvaltning, Universitetet&lt;br&gt;i Linköping, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Annonsörföreningen, ASEA Brown Boveri AB, Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO/SR, Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare,&lt;br&gt;Föreningen Svensk Programvaruindustri, Föreningen Svenska Tonsättares&lt;br&gt;Internationella Musikbyrå (STIM), Företagarnas riksorganisation, Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel, Handelshögskolan i Stockholm, Konstnärliga och&lt;br&gt;litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Lantbrukarnas Riksförbund&lt;br&gt;LRF, Läkemedelsindustriföreningen, Standardiseringskommissionen i&lt;br&gt;Sverige - SIS, Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, Svenska&lt;br&gt;gruppen av the International Federation of Producers of Phonograms and&lt;br&gt;Videograms (IFPI), Stockholms handelskammare, Svensk Industridesign,&lt;br&gt;Svenska AlPPI-gruppen, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska&lt;br&gt;artisters och musikers intresseorganisation (SAMI), Svenska bokförlägga-&lt;br&gt;reföreningen, Svenska Fotografernas Upphovsrättsråd, Svenska föreningen&lt;br&gt;för industriellt rättsskydd (SFIR), Svenska Industriens Patentingenjörers&lt;br&gt;Förening (SIPF), Svenska journalistförbundet, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska patentombudsföreningen (SPOF), Svenska tidningsutgivareföre-&lt;br&gt;ningen (TU), Sveriges advokatsamfund, Sveriges Industriförbund, Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund, Sveriges Marknadsförbund, Sveriges Radio AB,&lt;br&gt;Teatrarnas Riksförbund, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Tidningarnas&lt;br&gt;arbetsgivareförening (TA) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också kommit in från Datorprogramföretagens Intresseförening&lt;br&gt;mot Illegal Kopiering, DIMIK, Svenska Teaterförbundet och Sveriges&lt;br&gt;Videodistributörers Förening, SVF, samt från Jur. dr Lars Holmqvist och&lt;br&gt;Jur. dr h.c. Claes Uggla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dataföreningen i Sverige, Delegationen för Industriell Utveckling inom&lt;br&gt;Informationsteknologiområdet, Industrins Uppfinnamämnd, Konstnärernas&lt;br&gt;Riksorganisation, Kooperativa Förbundet, Landsorganisationen (LO),&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Näringslivets Delegation&lt;br&gt;för Marknadsrätt, Svenska Elektro- och Dataingenjörers Förening, Svenska&lt;br&gt;Föreningen för Upphovsrätt, Svenska Industritjänstemannaförbundet,&lt;br&gt;Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Allmänna Exportförening,&lt;br&gt;Teatrarnas Riksförbund och Televerket har beretts tillfälle att avge&lt;br&gt;yttranden men har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skydd för kretsmönster för halvledarprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§ I denna lag stadgas om rätt till skydd för kretsmönster för halvledarpro-&lt;br&gt;dukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kretsmönster skall vara resultatet av en egen intellektuell insats av den&lt;br&gt;som har skapat det och det får inte vara allmänt förekommande inom halv-&lt;br&gt;ledarindustrin. Består ett kretsmönster av delar som är allmänt förekom-&lt;br&gt;mande inom halvledarindustrin, skyddas det endast om kombinationen av&lt;br&gt;delarna uppfyller villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddets omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§ Rätt till kretsmönster för en halvledarprodukt innebär en uteslutande rätt&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställa exemplar av kretsmönstret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utföra kretsmönstret på eller i ett materiellt underlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i kommersiellt syfte importera kretsmönstret eller en halvledarprodukt&lt;br&gt;som har tillverkats med utnyttjande av kretsmönstret, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. göra kretsmönstret tillgängligt för allmänheten genom att exemplar av&lt;br&gt;kretsmönstret eller produkter som kretsmönstret ingår i bjuds ut till försälj-&lt;br&gt;ning, uthyrning eller utlåning eller sprids till allmänheten på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehavare av rätt till skydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Rätt till kretsmönster tillkommer den fysiska person som har skapat&lt;br&gt;kretsmönstret under förutsättning av att han är medborgare eller har sin&lt;br&gt;vanliga vistelseort i en stat som ingår i det Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet och att andra stycket inte är tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kretsmönster som har skapats av arbetstagare i anställningsför-&lt;br&gt;hållande tillkommer arbetsgivaren såvida inte annat har avtalats och&lt;br&gt;arbetsgivaren är en fysisk person som är medborgare eller har sin vanliga&lt;br&gt;vistelseort i en stat som ingår i samarbetsområdet eller är en juridisk person&lt;br&gt;som bedriver förvärvsverksamhet i en sådan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då rätt till kretsmönster inte föreligger enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall sådan rätt tillkomma sådana fysiska och juridiska personer&lt;br&gt;som uppfyller de i andra stycket angivna villkoren om anknytning till&lt;br&gt;samarbetsområdet under förutsättning av att en sådan person har fått&lt;br&gt;ensamrätt att utnyttja kretsmönstret kommersiellt i hela samarbetsområdet&lt;br&gt;och det första kommersiella utnyttjandet sker i en stat som ingår i detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kretsmönster skall också tillkomma den som övertagit rättigheten&lt;br&gt;från de personer som anges i första till tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätt till kretsmönster uppstår när det har skapats och varar till utgången&lt;br&gt;av det tionde året efter det år då kretsmönstret först utnyttjades kommersi-&lt;br&gt;ellt i någon del av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten upphör femton år efter utgången av det år då kretsmönstret&lt;br&gt;skapades, om det då ännu inte har utnyttjats kommersiellt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inskränkningar i skyddet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 § Utan hinder av 2 § får exemplar framställas av kretsmönstret ute-&lt;br&gt;slutande för undervisning om eller analys av kretsmönstret. Enstaka&lt;br&gt;exemplar får också framställas för enskilt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplar som har framställts med stöd av första stycket får inte utnyttjas&lt;br&gt;för något annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Rätt till kretsmönster omfattar inte exemplar av kretsmönster eller&lt;br&gt;produkter i vilka kretsmönster ingår, om de spritts till allmänheten inom det&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med rättsinnehavarens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett exemplar av ett kretsmönster utgör allmän handling, skall&lt;br&gt;exemplaret utan hinder av 2 § tillhandahållas i den ordning som föreskrivs&lt;br&gt;i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överlåtelse av rätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 § Överlåtelse av ett exemplar av ett kretsmönster innefattar inte&lt;br&gt;överlåtelse av rätten till kretsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som innehar rätten till ett kretsmönster har gett någon annan rätt&lt;br&gt;att yrkesmässigt utnyttja detta (licens), får denne överlåta sin rätt vidare&lt;br&gt;endast om avtal har träffats om denna. Om licensen ingår i en rörelse, får&lt;br&gt;den dock överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller en del av&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Straff m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en åtgärd som&lt;br&gt;innebär intrång i rätten enligt 2 § skall dömas till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till&lt;br&gt;ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagare får väcka åtal för brott enligt första eller andra stycket endast&lt;br&gt;om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal krävs från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som i strid mot denna lag förvärvar ett exemplar av ett skyddat&lt;br&gt;kretsmönster och inte känner till eller har skälig anledning att anta att&lt;br&gt;kretsmönstret är skyddat har rätt att fortsätta att utnyttja exemplaret av det&lt;br&gt;skyddade kretsmönstret kommersiellt även efter det att han har fått&lt;br&gt;kännedom om att kretsmönstret är skyddat. För utnyttjandet skall ersättning&lt;br&gt;lämnas enligt 11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som i strid mot denna lag utnyttjar ett kretsmönster skall betala&lt;br&gt;ersättning för utnyttjandet till den som innehar rätten till mönstret om och&lt;br&gt;i den mån det är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet skall ersättning betalas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också för den ytterligare skada som intrånget har medfört. Då ersättningens&lt;br&gt;storlek bestäms skall hänsyn tas även till innehavarens intresse av att&lt;br&gt;intrång inte begås och till övriga omständigheter av annan än rent&lt;br&gt;ekonomisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som vidtar en åtgärd som innebär överträdelse enligt 9 § är&lt;br&gt;skyldig att, om det är skäligt, mot lösen avstå den egendom som överträdel-&lt;br&gt;sen avser till den som innehar rätten till kretsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att förordna om inlösen enligt första stycket får domstolen,&lt;br&gt;om det är skäligt, besluta att egendomen skall förstöras, ändras eller&lt;br&gt;utsättas för andra åtgärder som är ägnade att förebygga missbruk. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte om förverkande eller åtgärder som är ägnade att förebygga&lt;br&gt;missbruk skall beslutas enligt 36 kap. brottsbalken. Talan enligt detta stycke&lt;br&gt;förs av den som innehar rätten till kretsmönstret. Sådan talan får föras även&lt;br&gt;av åklagare, om det krävs från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte mot den som i god&lt;br&gt;tro har förvärvat egendomen eller en särskild rätt till den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Sådan egendom som avses i 12 § får tas i beslag, om brott enligt&lt;br&gt;denna lag skäligen kan antas föreligga. I fråga om sådant beslag tillämpas&lt;br&gt;reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Har ett annat föremål än som avses i 12 § använts som hjälpmedel vid&lt;br&gt;sådan framställning av exemplar av kretsmönstret som utgör brott enligt&lt;br&gt;denna lag, får föremålet eller dess värde förklaras förverkat, om det behövs&lt;br&gt;för att förebygga brott eller om det finns andra särskilda skäl till det.&lt;br&gt;Detsamma gäller föremål som har använts vid försök till brott som avses&lt;br&gt;i denna paragraf eller som omfattas av åtgärd som utgör förberedelse till&lt;br&gt;sådant brott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 § Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet eller om det följer&lt;br&gt;av avtal med främmande stat eller mellanfolklig organisation som riksdagen&lt;br&gt;godkänt, föreskriva om lagens tillämplighet i förhållande till andra stater än&lt;br&gt;dem som ingår i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter&lt;br&gt;skall upphöra att gälla den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lagen tillämpas även på kretsmönster som har tillkommit före&lt;br&gt;ikraftträdandet utom såvitt gäller åtgärder som vidtagits eller rättigheter som&lt;br&gt;förvärvats dessförinnan. Har exemplar av kretsmönster framställts före den&lt;br&gt;1 april 1987, får de dock utan hinder av 2 § spridas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i patentlagen (1967:837)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § patentlagen (1967:837) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genom patent förvärvade&lt;br&gt;ensamrätten innebär att, med de&lt;br&gt;undantag som anges nedan, annan&lt;br&gt;än patenthavaren ej må utan dennes&lt;br&gt;lov utnyttja uppfinningen genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) tillverka, utbjuda, bringa i om-&lt;br&gt;sättning eller använda patentskyddat&lt;br&gt;alster eller införa eller inneha sådant&lt;br&gt;alster för ändamål som nu sagts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;använda patentskyddat för-&lt;br&gt;farande eller, om han vet eller det&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;är uppenbart att förfarandet ej får&lt;br&gt;användas utan patenthavarens lov,&lt;br&gt;utbjuda det för användning här i&lt;br&gt;riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) utbjuda, bringa i omsättning&lt;br&gt;eller använda alster som tillverkats&lt;br&gt;enligt patentskyddat förfarande eller&lt;br&gt;införa eller inneha alstret för ända-&lt;br&gt;mål som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ensamrätten innebär även att&lt;br&gt;annan än patenthavaren ej må utan&lt;br&gt;dennes lov utnyttja uppfinningen&lt;br&gt;genom att erbjuda eller tillhandahål-&lt;br&gt;la någon som ej är berättigad att&lt;br&gt;utnyttja uppfinningen sådant medel&lt;br&gt;för att utöva den här i riket som&lt;br&gt;hänför sig till något väsentligt i upp-&lt;br&gt;finningen, om den som erbjuder&lt;br&gt;eller tillhandahåller medlet vet eller&lt;br&gt;det med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna är uppenbart att&lt;br&gt;medlet är lämpat och avsett att&lt;br&gt;användas vid utövande av uppfin-&lt;br&gt;ningen. Är medlet en i handeln&lt;br&gt;allmänt förekommande vara, gäller&lt;br&gt;vad nu sagts dock endast om den&lt;br&gt;som erbjuder eller tillhandahåller&lt;br&gt;medlet söker påverka mottagaren till&lt;br&gt;handling som avses i första stycket.&lt;br&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i detta stycke skall såsom berättigad&lt;br&gt;att utnyttja uppfinningen icke anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genom patent förvärvade en-&lt;br&gt;samrätten innebär att, med de un-&lt;br&gt;dantag som anges nedan, ingen får&lt;br&gt;utanpatenthavarens samtycke utnytt-&lt;br&gt;ja uppfinningen genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) tillverka, utbjuda, bringa i om-&lt;br&gt;sättning eller använda patentskyddat&lt;br&gt;alster eller införa eller inneha sådant&lt;br&gt;alster för ändamål som nu sagts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) använda patentskyddat förfarande&lt;br&gt;eller, om han vet eller det med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;uppenbart att förfarandet inte får&lt;br&gt;användas utan patenthavarens sam-&lt;br&gt;tycke, utbjuda det för användning&lt;br&gt;här i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) utbjuda, bringa i omsättning eller&lt;br&gt;använda alster som tillverkats enligt&lt;br&gt;patentskyddat förfarande eller införa&lt;br&gt;eller inneha alstret för ändamål som&lt;br&gt;nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ensamrätten innebär även att ingen&lt;br&gt;får utan patenthavarens samtycke&lt;br&gt;utnyttja uppfinningen genom att&lt;br&gt;erbjuda eller tillhandahålla någon&lt;br&gt;som inte är berättigad att utnyttja&lt;br&gt;uppfinningen sådant medel för att&lt;br&gt;utöva den här i Sverige som hänför&lt;br&gt;sig till något väsentligt i uppfin-&lt;br&gt;ningen, om den som erbjuder eller&lt;br&gt;tillhandahåller medlet vet eller det&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;uppenbart att medlet är lämpat och&lt;br&gt;avsett att användas vid utövande av&lt;br&gt;uppfinningen. Är medlet en vara&lt;br&gt;som allmänt förekommer i handeln,&lt;br&gt;gäller vad nu sagts dock endast om&lt;br&gt;den som erbjuder eller tillhandahål-&lt;br&gt;ler medlet försöker påverka mot-&lt;br&gt;tagaren till en sådan handling som&lt;br&gt;avses i första stycket. Vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;detta stycke skall den som utnyttjar&lt;br&gt;uppfinningen på det sätt som sägs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1978:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som utnyttjar uppfinningen på&lt;br&gt;sätt som sägs i tredje stycket 1, 3&lt;br&gt;eller 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ensamrätt undantagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) utnyttjande som ej sker yrkes-&lt;br&gt;mässigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) utnyttjande av patentskyddat&lt;br&gt;alster som bringats i omsättning här&lt;br&gt;i riket av patenthavaren eller med&lt;br&gt;dennes samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) utnyttjande av uppfinning för&lt;br&gt;experiment, som avser själva upp-&lt;br&gt;finningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) beredning på apotek av läke-&lt;br&gt;medel enligt läkares förskrivning i&lt;br&gt;enskilt fall eller åtgärd med sålunda&lt;br&gt;berett läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket 1, 3 eller 4 inte anses&lt;br&gt;såsom berättigad att utnyttja upp-&lt;br&gt;finningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ensamrätten undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) utnyttjande som inte sker yrkes-&lt;br&gt;mässigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;utnyttjande av patentskyddat&lt;br&gt;alster som bringats i omsättning&lt;br&gt;inom det europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet av patenthavaren&lt;br&gt;eller med dennes samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) utnyttjande av uppfinning för&lt;br&gt;experiment som avser själva upp-&lt;br&gt;finningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) beredning på apotek av läke-&lt;br&gt;medel enligt läkares förskrivning i&lt;br&gt;enskilt fall eller åtgärder med sålun-&lt;br&gt;da berett läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 3 § tredje stycket 2) skall inte gälla för livsmedel eller läkemedel, som&lt;br&gt;åtnjuter patentskydd på annan grund än att de utgör alster av ett patentskyd-&lt;br&gt;dat förfarande och som förts ut på marknaden i Finland eller för läkemedel,&lt;br&gt;som åtnjuter patentskydd på annan grund än att de utgör alster av ett&lt;br&gt;patentskyddat förfarande och som förts ut på marknaden i Island, förrän&lt;br&gt;den dag regeringen särskilt bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § om mönsterskyddslagen (1970:485) skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätt innebär att, med de&lt;br&gt;undantag som anges nedan, annan&lt;br&gt;än innehavaren av mönsterrätten&lt;br&gt;(mönsterhavaren) icke får utan&lt;br&gt;dennes lov utnyttja mönstret yrkes-&lt;br&gt;mässigt genom att tillverka, införa&lt;br&gt;till riket, utbjuda, saluhålla, överlåta&lt;br&gt;eller uthyra vara, vars utseende icke&lt;br&gt;väsentligen skiljer sig från mönstret&lt;br&gt;eller som i sig har upptagit något&lt;br&gt;som icke väsentligen skiljer sig från&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätten omfattar endast de&lt;br&gt;varor för vilka mönstret registrerats&lt;br&gt;och därmed likartade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätt innebär, med de undan-&lt;br&gt;tag som anges nedan, att ingen får&lt;br&gt;utan samtycke av den som är inne-&lt;br&gt;havare av mönsterrätten (mönster-&lt;br&gt;havaren) utnyttja mönstret&lt;br&gt;yrkesmässigt genom att tillverka,&lt;br&gt;införa till Sverige, bjuda ut, salu-&lt;br&gt;hålla, överlåta eller hyra ut vara,&lt;br&gt;vars utseende inte väsentligen skiljer&lt;br&gt;sig från mönstret eller som i sig har&lt;br&gt;upptagit något som inte väsentligen&lt;br&gt;skiljer sig från detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätten omfattar endast de&lt;br&gt;varor för vilka mönstret registrerats&lt;br&gt;och därmed likartade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterrätten omfattar inte&lt;br&gt;utnyttjande av en vara, om den har&lt;br&gt;bringats i omsättning inom det euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet av mönsterhavaren&lt;br&gt;eller med dennes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971:392)&lt;br&gt;dels att 1,4, 19 och 48 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläkten eller&lt;br&gt;växtarter som anges i bilagan till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall tillämpas även på växt-&lt;br&gt;sorter av hybrider mellan de växt-&lt;br&gt;släkten eller växtarter som anges i&lt;br&gt;bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätt innebär att, med&lt;br&gt;de undantag som anges nedan,&lt;br&gt;annan än innehavaren av växtföräd-&lt;br&gt;larrätten (sortinnehavaren) icke får&lt;br&gt;utan dennes lov utnyttja växtsorten&lt;br&gt;yrkesmässigt genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställa eller till riket införa&lt;br&gt;växtmaterial av sorten i syfte att&lt;br&gt;materialet skall utbjudas till för-&lt;br&gt;säljning för förökningsändamål eller&lt;br&gt;eljest tillhandahållas för sådant&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;utbjuda till försäljning eller&lt;br&gt;eljest tillhandahålla växtmaterial av&lt;br&gt;sorten för förökningsändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i fall, då upprepad användning&lt;br&gt;av växtmaterial av sorten är nödvän-&lt;br&gt;dig för framställning av växtmaterial&lt;br&gt;av annan sort, använda växtmaterial&lt;br&gt;av sorten för sådan framställning&lt;br&gt;och i syfte att det framställda mate-&lt;br&gt;rialet skall utbjudas till försäljning&lt;br&gt;för förökningsändamål eller eljest&lt;br&gt;tillhandahållas för sådant ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om prydnadsväxter inne-&lt;br&gt;bär växtförädlarrätten därjämte att&lt;br&gt;annan än sortinnehavaren icke får&lt;br&gt;utan dennes lov använda plantor&lt;br&gt;eller delar av plantor som förök-&lt;br&gt;ningsmaterial för yrkesmässig fram-&lt;br&gt;ställning av snittblommor eller annat&lt;br&gt;material för prydnadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätt innebär, med de&lt;br&gt;undantag som anges nedan, att&lt;br&gt;ingen får utan samtycke av&lt;br&gt;innehavaren av växtförädlarrätten&lt;br&gt;(sortinnehavaren) utnyttja växtsorten&lt;br&gt;yrkesmässigt genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställa eller till Sverige föra&lt;br&gt;in växtmaterial av sorten i syfte att&lt;br&gt;materialet skall bjudas ut till för-&lt;br&gt;säljning för förökningsändamål eller&lt;br&gt;på annat sätt tillhandahållas för&lt;br&gt;sådant ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bjuda ut till försäljning eller på&lt;br&gt;annat sätt tillhandahålla växtmaterial&lt;br&gt;av sorten för förökningsändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;i de fall, då upprepad&lt;br&gt;användning av växtmaterial av&lt;br&gt;sorten är nödvändig för&lt;br&gt;framställning av växtmaterial av&lt;br&gt;annan sort, använda växtmaterial av&lt;br&gt;sorten för sådan framställning och i&lt;br&gt;syfte att det framställda materialet&lt;br&gt;skall bjudas ut till försäljning för&lt;br&gt;förökningsändamål eller på annat&lt;br&gt;sätt tillhandahållas för sådant ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om prydnadsväxter innebär&lt;br&gt;växtförädlarrätten därjämte att ingen&lt;br&gt;får utan sortinnehavarens samtycke&lt;br&gt;använda plantor eller delar av plan-&lt;br&gt;tor som förökningsmaterial för&lt;br&gt;yrkesmässig framställning av snitt-&lt;br&gt;blommor eller annat material för&lt;br&gt;prydnadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan enligt 18 § föres hos statens&lt;br&gt;jordbruksverk genom besvär inom&lt;br&gt;två månader från beslutets dag. Den&lt;br&gt;som vill anföra besvär skall inom&lt;br&gt;samma tid erlägga fastställd be-&lt;br&gt;svärsavgift vid påföljd att besvären&lt;br&gt;annars ej upptages till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut av jordbruksverket får&lt;br&gt;talan föras av sökanden, om beslutet&lt;br&gt;gått honom emot. Talan föres hos&lt;br&gt;regeringsrätten genom besvär inom&lt;br&gt;två månader från beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätten omfattar inte&lt;br&gt;utnyttjande av det material av en&lt;br&gt;växtsort, som har bringats i om-&lt;br&gt;sättning inom det europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet av sortin-&lt;br&gt;nehavaren eller med dennes sam-&lt;br&gt;tycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortsnämndens beslut enligt&lt;br&gt;18 § överklagas hos statens jord-&lt;br&gt;bruksverk inom två månader från&lt;br&gt;beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut får överkla-&lt;br&gt;gas av sökanden, om det har gått&lt;br&gt;honom emot. Verkets beslut över-&lt;br&gt;klagas hos regeringsrätten inom tvä&lt;br&gt;månader från beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot annat slutligt beslut av&lt;br&gt;växtsortnämnden enligt denna lag än&lt;br&gt;som avses i 18 § föres hos jord-&lt;br&gt;bruksverket genom besvär inom tvä&lt;br&gt;månader från beslutets dag. Den&lt;br&gt;som vill anföra besvär skall inom&lt;br&gt;samma tid erlägga fastställd be-&lt;br&gt;svärsavgift vid påföljd att besvären&lt;br&gt;annars ej upptages till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot jordbruksverkets beslut&lt;br&gt;föres hos regeringsrätten genom&lt;br&gt;besvär inom två månader från be-&lt;br&gt;slutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat slutligt beslut av växtsort-&lt;br&gt;nämnden enligt denna lag än som&lt;br&gt;avses i 18 § överklagas hos jord-&lt;br&gt;bruksverket inom två månader från&lt;br&gt;beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut överklagas&lt;br&gt;hos regeringsrätten inom två måna-&lt;br&gt;der från beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Acer spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Agrostis spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ven&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lök&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alopecurus pratensis L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ängskavle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alstroemeria L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Perulilja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anethum graveolens L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Apium graveolens L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Selleri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aronia spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aronia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asparagus officinalis L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avena byzantina K. Koch&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rödhavre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avena sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Havre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begonia spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begonia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sockerbeta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rödbeta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Foderbeta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Betula spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Björk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica napus L. var. oleifera Metzg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Raps&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kålrot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica nigra (L.) W. Koch&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svartsenap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica oleracea L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica oleracea L. ssp. acephala DC.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fodermärgkål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica rapa L. var. oleifera Metzg.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rybs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brassica rapa L. var. rapa (L.) Thell.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rova&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bromus arvensis L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renlosta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bromus inermis Leyss.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Foderlosta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Camelina sativa (L.) Crantz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oljedådra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cannabis sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hampa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Capsicum annuum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Paprika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Caragana spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärtbuske&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chrysanthemum spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krysantemum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Comus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komell, snöbär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cucumis melo L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Melon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cucumis sativus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gurka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cynosurus cristatus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kamäxing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dactylis glomerata L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hundäxing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Daucus carota L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Morot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dianthus caryophyllus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nejlika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Euonymus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spindelträd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Julstjärna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Festuca spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svingel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Festulolium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rajsvingel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fragaria spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordgubbar, smultron&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glycine max (L.) Merrill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sojaböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Helianthus annuus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Solros&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hippophae spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Havtom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hordeum vulgäre L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lactuca sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sallat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linum usitatissimum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lolium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rajgräs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lonicera spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Try&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lupinus angustifolius L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blålupin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lupinus luteus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gullupin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lycopersicon esculentum P. Mill.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tomat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malus spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äpple&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicago spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lusern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omithopus sativus Brot.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Seradella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Papaver somniferum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vallmo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pastinaca sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Palstemacka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pelargonium-Peltatum-Hybridi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hängpelargon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Pelargonium-Peltatum x Pelargonium-Zonale-Hybridi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pelargonium-Zonale-Hybridi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vanlig pelargon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W. Hill Persilja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Phalaris arundinacea L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörflen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Phaseolus coccineus L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rosenböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Phaseolus vulgaris L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Böna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Phleum spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timotej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pisum sativum L. sensu lato&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Poa spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gröe&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Populus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asp, poppel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Potentilla spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fingerört, tok&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prunus spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Körsbär, plommon,&lt;br&gt;persika, aprikos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pyrus spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Päron&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemer Rättika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Raphanus sativus L. var. radicula Pers.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rädisa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rhododendron spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Azalea,rhododendron&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ribes spp. (även grundstam)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vinbär, krusbär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rosa spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ros, nypon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rubus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hallon, björnbär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saintpaulia ionantha H. Wendl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saintpaulia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Salix spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pil, sälg, vide&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Secale cereale L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sinapis alba L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitsenap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Solanum tuberosum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Potatis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sorbus spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rönn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spinacia oleracea L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spenat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spiraea spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spirea&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Streptocarpus x hybridus Voss&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komettblomma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syringa spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syrén&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trifolium hybridum L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alsikeklöver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trifolium pratense L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rödklöver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trifolium repens L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitklöver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Triticosecale Wittmack&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rågvete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol.&lt;br&gt;Triticum durum Desf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Triticum turgidosecale&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makaronivete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rågvete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vaccinium spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blåbär, lingon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vibumum spp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olvon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia faba L. var. major Harz.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bondböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia faba L. var. minor Harz.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åkerböna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia sativa L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fodervicker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vicia villosa Roth&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luddvicker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Zea mays L.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Majs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 § den dag regeringen bestämmer&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om varumärkeslagen (1960:644)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 3, 4, 6, 8, 13, 14, 17, 23, 25, 26, och 34 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 25 a § och 25 b §,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom registrering enligt denna lag förvärvar näringsidkare ensamrätt till&lt;br&gt;varumärke såsom särskilt kännetecken för att från andras varor skilja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana varor, som de tillhandahåller&lt;br&gt;Varumärke kan bestå av figur,&lt;br&gt;ord, bokstäver eller siffror, så ock&lt;br&gt;av säregen utstyrsel av vara eller&lt;br&gt;dess förpackning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag stadgas om varor&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla även&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kollektivmärken är särskilt&lt;br&gt;stadgat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varumärke kan bestå av alla&lt;br&gt;tecken som kan återges grafiskt,&lt;br&gt;särskilt ord, inbegripet personnamn,&lt;br&gt;samt figurer, bokstäver, siffror och&lt;br&gt;formen eller utstyrseln pä en vara&lt;br&gt;eller dess förpackning, förutsatt att&lt;br&gt;tecknen kan särskilja en näringsid-&lt;br&gt;kares varor från andra näringsid-&lt;br&gt;kares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om varor&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla även&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kollektivmärken finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare har även utan registrering ensamrätt till varumärke, då&lt;br&gt;märket blivit inarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom inarbetning förvärvar han&lt;br&gt;ensamrätt jämväl till slagord eller&lt;br&gt;annat i näringen använt särskilt&lt;br&gt;varukännetecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kännetecken anses inarbetat,&lt;br&gt;om det här i riket bland dem, till&lt;br&gt;vilka det riktar sig, är allmänt känt&lt;br&gt;som beteckning för innehavarens&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom inarbetning förvärvar han&lt;br&gt;ensamrätt också till andra särskilda&lt;br&gt;varukännetecken som används i&lt;br&gt;näringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kännetecken anses inarbetat, om&lt;br&gt;det här i Sverige bland dem som det&lt;br&gt;riktar sig till, är allmänt känt som&lt;br&gt;beteckning för innehavarens varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Envar må i näringsverksamhet&lt;br&gt;använda sitt släktnamn eller sin&lt;br&gt;firma som kännetecken för sina&lt;br&gt;varor, där det ej är ägnat att fram-&lt;br&gt;kalla förväxling med annans skyd-&lt;br&gt;dade varukännetecken.&lt;br&gt;Näringsidkare har ock skydd enligt&lt;br&gt;denna lag mot att namnet eller&lt;br&gt;firman av annan obehörigen an-&lt;br&gt;vändes som dylikt kännetecken.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en får i näringsverksamhet,&lt;br&gt;under förutsättning att det är i&lt;br&gt;överensstämmelse med god affärs-&lt;br&gt;sed, som kännetecken för sina varor,&lt;br&gt;använda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sitt släktnamn, sin adress eller sin&lt;br&gt;firma , eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppgifter om varornas art, kvali-&lt;br&gt;tet, kvantitet, avsedda ändamål,&lt;br&gt;värde och geografiska ursprung,&lt;br&gt;tidpunkten för deras framställande&lt;br&gt;eller andra egenskaper hos varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare har också skydd&lt;br&gt;enligt denna lag mot att deras släkt-&lt;br&gt;namn, adress eller firma av andra&lt;br&gt;obehörigen används som varukänne-&lt;br&gt;tecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till varukännetecken enligt&lt;br&gt;1-3 §§ innebär, att annan än inne-&lt;br&gt;havaren icke må i näringsverksam-&lt;br&gt;het använda ett därmed förväxlings-&lt;br&gt;bart kännetecken för sina varor,&lt;br&gt;vare sig på varan eller dess för-&lt;br&gt;packning, i reklam eller affärshand-&lt;br&gt;ling eller på annat sätt, däri inbe-&lt;br&gt;gripet jämväl muntlig användning.&lt;br&gt;Vad nu sagts skall gälla oavsett om&lt;br&gt;varan tillhandahålles eller är avsedd&lt;br&gt;att tillhandahållas här i riket eller&lt;br&gt;utomlands eller ock hit införes. Är&lt;br&gt;i fall som avses i 2 § kännetecknet&lt;br&gt;icke inarbetat i hela riket, gäller&lt;br&gt;rätten endast inom det område där&lt;br&gt;kännetecknet är inarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som otillåten användning enligt&lt;br&gt;första stycket anses, att någon vid&lt;br&gt;tillhandahållande av reservdel, till-&lt;br&gt;behör eller liknande, som lämpar&lt;br&gt;sig för annans vara, åberopar den-&lt;br&gt;nes kännetecken på sådant sätt, att&lt;br&gt;det kan giva sken av att vad som&lt;br&gt;tillhandahålles härrör från känne-&lt;br&gt;tecknets innehavare eller av att&lt;br&gt;denne medgivit kännetecknets an-&lt;br&gt;vändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vara tillhandahållits under&lt;br&gt;visst kännetecken och har därefter&lt;br&gt;annan än kännetecknets innehavare&lt;br&gt;väsentligt förändrat den genom&lt;br&gt;bearbetning, reparation eller lik-&lt;br&gt;nande, mä ej, då varan ånyo till-&lt;br&gt;handahålles i näringsverksamhet&lt;br&gt;här i riket, kännetecknet användas&lt;br&gt;utan att förändringen tydligt an-&lt;br&gt;gives eller eljest tydligt framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecken anses förväxlings-&lt;br&gt;bara enligt denna lag endast om de&lt;br&gt;avse varor av samma eller liknande&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock må även eljest förväxlings-&lt;br&gt;barhet undantagsvis kunna åbe-&lt;br&gt;ropas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) till förmån för kännetecken,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ett varukännetecken&lt;br&gt;enligt 1-3 §§ innebär, att annan än&lt;br&gt;innehavaren inte får i näringsverksa-&lt;br&gt;mhet använda ett därmed förväx-&lt;br&gt;lingsbart kännetecken för sina varor,&lt;br&gt;vare sig på varan eller dess förpack-&lt;br&gt;ning, i reklam eller affärshandling&lt;br&gt;eller på annat sätt, däri inbegripet&lt;br&gt;också muntlig användning. Vad som&lt;br&gt;nu sagts skall gälla oavsett om&lt;br&gt;varan tillhandahålls eller är avsedd&lt;br&gt;att tillhandahållas här i landet eller&lt;br&gt;utomlands eller också hit införs. Är&lt;br&gt;i fall som avses i 2 § kännetecknet&lt;br&gt;inte inarbetat i hela landet, gäller&lt;br&gt;rätten endast inom det område där&lt;br&gt;kännetecknet är inarbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som otillåten användning enligt&lt;br&gt;första stycket anses, att någon vid&lt;br&gt;tillhandahållande av reservdel, till-&lt;br&gt;behör eller liknande, som lämpar&lt;br&gt;sig för annans vara, åberopar den-&lt;br&gt;nes kännetecken på sådant sätt, att&lt;br&gt;det kan ge sken av att vad som till-&lt;br&gt;handahålls kommer från känne-&lt;br&gt;tecknets innehavare eller av att&lt;br&gt;denne medgett kännetecknets an-&lt;br&gt;vändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en vara tillhandahållits under&lt;br&gt;ett visst kännetecken och har den&lt;br&gt;därefter förändrats eller försämrats,&lt;br&gt;får inte, då varan på nytt tillhan-&lt;br&gt;dahålls i näringsverksamhet här i&lt;br&gt;landet, kännetecknet användas om&lt;br&gt;inte förändringen tydligt anges eller&lt;br&gt;annars tydligt framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecken anses förväxlingsbara&lt;br&gt;enligt denna lag endast om de avser&lt;br&gt;varor av samma eller liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förväxlingsbarhet kan även åbe-&lt;br&gt;ropas till förmån för ett kännetecken&lt;br&gt;som är väl ansett här i landet, om&lt;br&gt;användningen av ett annat liknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är synnerligen starkt inarbetat&lt;br&gt;och känt inom vida kretsar av all-&lt;br&gt;mänheten här i riket, såframt med&lt;br&gt;hänsyn härtill användningen av ett&lt;br&gt;annat liknande kännetecken skulle&lt;br&gt;innebära ett otillbörligt utnyttjande&lt;br&gt;av det förras goodwill; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) till förmån för kännetecken,&lt;br&gt;som är inarbetat, där med hänsyn&lt;br&gt;till den särskilda arten av de varor,&lt;br&gt;om vilka är fråga, användningen av&lt;br&gt;ett annat liknande kännetecken&lt;br&gt;uppenbarligen skulle förringa det&lt;br&gt;förras goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har registrerat varumärke kommit&lt;br&gt;till användning i icke oväsentlig&lt;br&gt;omfattning, må rätt därtill såvitt&lt;br&gt;avser varor av samma eller liknande&lt;br&gt;slag som de för vilka märket an-&lt;br&gt;vänts, bestå vid sidan av äldre rätt&lt;br&gt;till förväxlingsbart kännetecken,&lt;br&gt;såframt registreringen sökts i god&lt;br&gt;tro och varit gällande i fem år från&lt;br&gt;registreringsdagen innan talan&lt;br&gt;väckes om dess bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke må registreras allenast&lt;br&gt;såframt det är ägnat att särskilja&lt;br&gt;innehavarens varor från andras.&lt;br&gt;Märke, som uteslutande eller med&lt;br&gt;endast mindre ändring eller tillägg&lt;br&gt;angiver varans art, beskaffenhet,&lt;br&gt;mängd, användning, pris eller geog-&lt;br&gt;rafiska ursprung eller tiden för dess&lt;br&gt;framställande, skall icke i och för&lt;br&gt;sig anses äga särskiljningsförmåga.&lt;br&gt;Vid bedömande av om ett märke&lt;br&gt;äger särskiljningsförmåga skall&lt;br&gt;hänsyn tagas till alla föreliggande&lt;br&gt;omständigheter och särskilt till den&lt;br&gt;tid och omfattning märket varit i&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke, som enbart består av&lt;br&gt;bokstäver eller siffror och icke kan&lt;br&gt;anses som figurmärke, må regist-&lt;br&gt;reras endast om märket genom in-&lt;br&gt;arbetning visats äga särskiljnings-&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom varumärke må icke regist-&lt;br&gt;reras kännetecken, enbart bestående&lt;br&gt;av något, som är ägnat att uppfattas&lt;br&gt;som sökandens släktnamn eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kännetecken skulle dra otillbörlig&lt;br&gt;fördel av eller skulle vara till för-&lt;br&gt;fång för det väl ansedda känneteck-&lt;br&gt;nets särskiljningsförmåga eller&lt;br&gt;anseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ett registrerat varumärke&lt;br&gt;kan, med avseende på de varor för&lt;br&gt;vilka det har använts, bestå vid&lt;br&gt;sidan av en äldre rätt till ett för-&lt;br&gt;växlingsbart kännetecken, om regi-&lt;br&gt;streringen sökts i god tro och inne-&lt;br&gt;havaren av den äldre rätten har&lt;br&gt;varit medveten om och junnit sig i&lt;br&gt;användningen här i landet av det&lt;br&gt;registrerade varumärket under fem&lt;br&gt;år i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varumärke får registreras endast&lt;br&gt;om det är ägnat att särskilja inne-&lt;br&gt;havarens varor från andras. Ett&lt;br&gt;märke som uteslutande eller med&lt;br&gt;endast mindre ändring eller tillägg&lt;br&gt;anger varans art, beskaffenhet,&lt;br&gt;mängd, användning, pris eller geo-&lt;br&gt;grafiska ursprung eller tiden för&lt;br&gt;dess framställande, skall inte i och&lt;br&gt;för sig anses ha särskiljnings-&lt;br&gt;förmåga. Vid bedömande av om ett&lt;br&gt;märke har särskiljningsförmåga&lt;br&gt;skall hänsyn tas till alla föreliggan-&lt;br&gt;de omständigheter och särskilt till&lt;br&gt;den omfattning och den tid märket&lt;br&gt;varit i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som varumärke får inte registreras&lt;br&gt;kännetecken som uteslutande består&lt;br&gt;av en form som följer av varans art&lt;br&gt;eller en form som krävs för att&lt;br&gt;uppnå ett tekniskt resultat eller en&lt;br&gt;form som ger varan ett betydande&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hans släktnamn jämte förnamn,&lt;br&gt;initialer, titel eller dylikt eller ock&lt;br&gt;såsom firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke må ej registreras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) om i märket utan tillstånd in-&lt;br&gt;tagits sådan statlig eller interna-&lt;br&gt;tionell beteckning eller sådant&lt;br&gt;kommunalt vapen, som enligt lag&lt;br&gt;eller författning icke må obehörigen&lt;br&gt;brukas såsom varumärke, eller ock&lt;br&gt;något som lätt kan förväxlas där-&lt;br&gt;med;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) om märket uppenbarligen är&lt;br&gt;ägnat att vilseleda allmänheten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) om märket eljest strider mot&lt;br&gt;lag eller författning eller allmän&lt;br&gt;ordning eller är ägnat att väcka&lt;br&gt;förargelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) om märket innehåller eller&lt;br&gt;består av något, som är ägnat att&lt;br&gt;uppfattas såsom annans firma eller&lt;br&gt;ock såsom annans släktnamn, konst-&lt;br&gt;närsnamn eller likartat namn eller&lt;br&gt;annans porträtt, där namnet eller&lt;br&gt;porträttet uppenbarligen icke åsyftar&lt;br&gt;någon sedan länge avliden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) om märket innehåller något,&lt;br&gt;som är ägnat att uppfattas såsom&lt;br&gt;titel på annans skyddade litterära&lt;br&gt;eller konstnärliga verk, där titeln är&lt;br&gt;egenartad, eller kränker annans&lt;br&gt;upphovsrätt till litterärt eller konst-&lt;br&gt;närligt verk eller annans rätt till&lt;br&gt;fotografisk bild eller mönster;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) om märket är förväxlingsbart&lt;br&gt;med annan näringsidkares namn&lt;br&gt;eller firma, med annans varumärke,&lt;br&gt;som är registrerat efter tidigare&lt;br&gt;ansökan, eller med annans varu-&lt;br&gt;kännetecken, som är inarbetat då&lt;br&gt;ansökan om registrering göres;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) om märket är förväxlingsbart&lt;br&gt;med varukännetecken, som vid tiden&lt;br&gt;för ansökningen användes av annan,&lt;br&gt;samt ansökningen gjorts med&lt;br&gt;vetskap härom och sökanden ej&lt;br&gt;använt sitt märke innan det andra&lt;br&gt;kännetecknet togs i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses under 4), 5), 6)&lt;br&gt;och 7) må registrering ske, om den&lt;br&gt;vars rätt är i fråga medgiver det och&lt;br&gt;hinder enligt första stycket eljest ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varumärke får inte registreras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) om i märket utan tillstånd tagits&lt;br&gt;in sådan statlig eller internationell&lt;br&gt;beteckning eller sådant kommunalt&lt;br&gt;vapen, som enligt lag eller författ-&lt;br&gt;ning inte får obehörigen brukas som&lt;br&gt;varumärke, eller också något som&lt;br&gt;lätt kan förväxlas därmed;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) om märket är ägnat att vilseleda&lt;br&gt;allmänheten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) om märket på annat sätt strider&lt;br&gt;mot lag eller författning eller allmän&lt;br&gt;ordning eller är ägnat att väcka&lt;br&gt;förargelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) om märket innehåller eller består&lt;br&gt;av något, som är ägnat att uppfattas&lt;br&gt;som annans firma eller som annans&lt;br&gt;släktnamn, konstnärsnamn eller lik-&lt;br&gt;artat namn eller annans porträtt, där&lt;br&gt;namnet eller porträttet&lt;br&gt;uppenbarligen inte åsyftar någon&lt;br&gt;sedan länge avliden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) om märket innehåller något, som&lt;br&gt;är ägnat att uppfattas som titel på&lt;br&gt;annans skyddade litterära eller&lt;br&gt;konstnärliga verk, där titeln är&lt;br&gt;egenartad, eller kränker annans&lt;br&gt;upphovsrätt till litterärt eller konst-&lt;br&gt;närligt verk eller annans rätt till&lt;br&gt;fotografisk bild eller mönster;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) om märket är förväxlingsbart&lt;br&gt;med annan näringsidkares namn&lt;br&gt;eller firma, med annans varumärke,&lt;br&gt;som är registrerat efter tidigare&lt;br&gt;ansökan, eller med annans varu-&lt;br&gt;kännetecken, som är inarbetat då&lt;br&gt;ansökan om registrering görs; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) om märket är förväxlingsbart&lt;br&gt;med varukännetecken, som vid tiden&lt;br&gt;för ansökningen användes av annan,&lt;br&gt;samt ansökningen gjorts med vet-&lt;br&gt;skap om detta och sökanden inte&lt;br&gt;använt sitt märke innan det andra&lt;br&gt;kännetecknet togs i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses under 4), 5), 6)&lt;br&gt;och 7) får registrering ske, om den&lt;br&gt;vars rätt är i fråga medger det och&lt;br&gt;det inte i övrigt möter hinder enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill låta registrera varu-&lt;br&gt;märke skall till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten ingiva skriftlig ansökan&lt;br&gt;härom. Ansökningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om sökandens namn eller&lt;br&gt;firma samt den rörelse och de slag&lt;br&gt;eller klasser av varor för vilka&lt;br&gt;märket är avsett; därjämte skall&lt;br&gt;märket tydligt angivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om förnyelse görs&lt;br&gt;skriftligen hos registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten tidigast ett år före och&lt;br&gt;senast sex månader efter registrer-&lt;br&gt;ingsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handläggning av ansökan om&lt;br&gt;förnyelse skall vad i 19 § stadgas&lt;br&gt;äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varumärke registrerats i strid&lt;br&gt;mot denna lag och skälet mot regi-&lt;br&gt;strering alltjämt föreligger, må i den&lt;br&gt;ordning nedan stadgas registreringen&lt;br&gt;hävas, där ej enligt 8 eller 9 § rätt&lt;br&gt;till märket likväl må bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen må ock hävas, om&lt;br&gt;innehavaren ej längre är närings-&lt;br&gt;idkare eller om märket är vilse-&lt;br&gt;ledande, förlorat sin sär-&lt;br&gt;skiljningsförmåga eller blivit stri-&lt;br&gt;dande mot allmän ordning eller&lt;br&gt;ägnat att väcka förargelse, så ock&lt;br&gt;om märket icke varit i bruk under&lt;br&gt;de fem senaste åren och innehava-&lt;br&gt;ren icke visar skäl för sin under-&lt;br&gt;låtenhet att använda märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill låta registrera ett&lt;br&gt;varumärke skall ge in en skriftlig&lt;br&gt;ansökan om detta till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten. Ansökningen skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om sökandens&lt;br&gt;namn eller firma och de slag eller&lt;br&gt;klasser av varor för vilka märket är&lt;br&gt;avsett; dessutom skall märket tydligt&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om förnyelse görs&lt;br&gt;skriftligen hos registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten tidigast ett år före och&lt;br&gt;senast sex månader efter registrer-&lt;br&gt;ingsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ansökan enbart förnyelse av&lt;br&gt;registreringen, skall inbetalning av&lt;br&gt;fömyelseavgiften till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten anses utgöra en an-&lt;br&gt;sökan om förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handläggningen av ansökningen&lt;br&gt;om förnyelse skall vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 19 § ha motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett varumärke registrerats i&lt;br&gt;strid mot denna lag och föreligger&lt;br&gt;alltjämt skälet mot registrering, får&lt;br&gt;registreringen hävas i den ordning&lt;br&gt;som föreskrivs nedan, om inte rätt&lt;br&gt;till märket ändå får bestå enligt 8&lt;br&gt;eller 9 §. Är ett registrerat varu-&lt;br&gt;märke förväxlingsbart med någon&lt;br&gt;annans varumärke, får dock regi-&lt;br&gt;streringen av det förstnämnda varu-&lt;br&gt;märket inte hävas, om det andra&lt;br&gt;varumärket inte uppfyller kraven på&lt;br&gt;användning enligt 25 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen får också hävas, om&lt;br&gt;innehavaren inte längre är näringsid-&lt;br&gt;kare eller om märket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) är vilseledande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) inte längre har någon särskilj-&lt;br&gt;ningsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) strider mot allmän ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) är ägnat att väcka förargelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att registrering får hävas även vid&lt;br&gt;utebliven användning av varumärket&lt;br&gt;framgår av 25 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har innehavaren av ett registrerat&lt;br&gt;varumärke inte inom fem är efter det&lt;br&gt;att registreringsförfarandet avslutats&lt;br&gt;använt varumärket här i landet för&lt;br&gt;de varor som det registrerats för&lt;br&gt;eller har sådan användning inte&lt;br&gt;skett inom en period av fem år i&lt;br&gt;följd får registreringen hävas, om&lt;br&gt;det inte finns giltiga skäl till att&lt;br&gt;varumärket inte använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådan användning som avses i&lt;br&gt;första stycket likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) att varumärket används i en&lt;br&gt;annan form än den registrerade&lt;br&gt;formen, om avvikelsen avser endast&lt;br&gt;detaljer och inte förändrar märkets&lt;br&gt;egenartade karalaär, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) att varumärket här i landet an-&lt;br&gt;bringas på varor eller deras em-&lt;br&gt;ballage endast för exportändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett varumärke används av&lt;br&gt;någon annan än rättighetshavaren&lt;br&gt;men med rättighetshavarens sam-&lt;br&gt;tycke, skall det vid tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag anses likställt med att&lt;br&gt;märket används av rättighetshava-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen får dock inte hävas,&lt;br&gt;om varumärket har använts under&lt;br&gt;tiden mellan utgången av femårspe-&lt;br&gt;rioden och ansökan om hävning av&lt;br&gt;registreringen. Användning som&lt;br&gt;påbörjas eller återupptas efter fe-&lt;br&gt;mårsperiodens utgång och inom tre&lt;br&gt;månader före ansökan om hävning&lt;br&gt;skall emellertid lämnas utan av-&lt;br&gt;seende, om förberedelserna för att&lt;br&gt;påbörja eller återuppta användning-&lt;br&gt;en vidtogs efter det att rättighetsha-&lt;br&gt;varen fått kännedom om att en&lt;br&gt;ansökan om hävning kunde komma&lt;br&gt;att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns grund för hävning av&lt;br&gt;en registrering endast för en del av&lt;br&gt;de varor som ett varumärke har&lt;br&gt;registrerats for, skall registreringen&lt;br&gt;bara hävas for dessa varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registrerings hävande mä&lt;br&gt;envar som lider förfång av regist-&lt;br&gt;reringen föra talan vid domstol mot&lt;br&gt;märkeshavaren. Talan som grundas&lt;br&gt;på stadgande i 13 §, 14 § 1) - 3&lt;br&gt;eller 25 § andra stycket, må ock&lt;br&gt;föras av myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ävensom av sammanslut-&lt;br&gt;ning av berörda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående domstols behörighet i&lt;br&gt;mål om registrerings hävande skall&lt;br&gt;utöver vad eljest är stadgat gälla,&lt;br&gt;att Stockholms tingsrätt är behörig,&lt;br&gt;dä märkeshavaren icke har hemvist&lt;br&gt;inom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som lider förfång av&lt;br&gt;registreringen får föra talan vid&lt;br&gt;domstol mot märkeshavaren om att&lt;br&gt;registreringen skall hävas. Talan&lt;br&gt;som grundas på en bestämmelse i 13&lt;br&gt;§, 14 § 1) - 3), 25 § andra stycket&lt;br&gt;eller 25 a § får också föras av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer samt av en sammanslutning av&lt;br&gt;berörda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående domstols behörighet i&lt;br&gt;mål om registrerings hävande skall&lt;br&gt;utöver vad i övrigt är föreskrivet&lt;br&gt;gälla, att Stockholms tingsrätt är be-&lt;br&gt;hörig, om märkeshavaren inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har innehavaren av registrerat&lt;br&gt;varumärke medgivit annan rätt att i&lt;br&gt;närings använda märket (licens),&lt;br&gt;skall på begäran anteckning därom&lt;br&gt;göras i varumärkes&lt;br&gt;registret. Sådan anteckning må dock&lt;br&gt;ej ske, där licenstagarens använd-&lt;br&gt;ning av märket uppenbarligen är&lt;br&gt;ägnad att vilseleda allmänheten.&lt;br&gt;Visas att licensen upphört att gälla,&lt;br&gt;skall anteckningen avföras ur regist-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av ett varumärke kan&lt;br&gt;medge någon annan att använda&lt;br&gt;varumärket (licens) för en del eller&lt;br&gt;alla de varor som varumärket är&lt;br&gt;registrerat för samt för hela eller en&lt;br&gt;del av landet. Licensen kan vara&lt;br&gt;exklusiv eller icke-exklusiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av ett varumärke kan&lt;br&gt;åberopa de rättigheter som är knut-&lt;br&gt;na till varumärket gentemot en&lt;br&gt;licenstagare som överträder en be-&lt;br&gt;stämmelse i licensavtalet med avse-&lt;br&gt;ende på licensens giltighetstid, den&lt;br&gt;form under vilken varumärket får&lt;br&gt;användas, arten av de varor för&lt;br&gt;vilka licensen är utfärdad, det geog-&lt;br&gt;rafiska område inom vilket varu-&lt;br&gt;märket får användas eller kvaliteten&lt;br&gt;på de av licenstagaren tillverkade&lt;br&gt;varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Licensen skall pä begäran anteck-&lt;br&gt;nas i varumärkesregistret. Sådan&lt;br&gt;anteckning får dock inte göras, om&lt;br&gt;licenstagarens användning av varu-&lt;br&gt;märket uppenbarligen är ägnad att&lt;br&gt;vilseleda allmänheten. Om det visas&lt;br&gt;att licensen har upphört att gälla,&lt;br&gt;skall anteckningen tas bort ur regi-&lt;br&gt;stret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1977:732&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där ej annat avtalats, äger&lt;br&gt;licenstagaren ej överlåta sin rätt&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till varumärke eller känne-&lt;br&gt;tecken, som avses i 2 § andra styck-&lt;br&gt;et, må ej tagas i mät. Avträdes inne-&lt;br&gt;havarens egendom till konkurs,&lt;br&gt;ingår dock rätten i konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat har avtalats, får&lt;br&gt;licenstagaren inte överlåta sin rätt&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till varumärke eller känne-&lt;br&gt;tecken enligt 2 § andra stycket får&lt;br&gt;inte tas i mät. Om innehavarens&lt;br&gt;egendom avträds till konkurs, ingår&lt;br&gt;dock rätten i konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Denna lag tillämpas även på varumärken som registrerats före denna&lt;br&gt;lags ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ansökan om registrering av varumärke som har kungjorts enligt 20 §&lt;br&gt;före ikraftträdandet av denna lag skall behandlas och avgöras enligt lagen&lt;br&gt;i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till&lt;br&gt;litterära och konstnärliga verk&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt till&lt;br&gt;litterära och konstnärliga verk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 11, 23, 40a, 53 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 11 a och b samt 57 a av&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen närmast före 40 a § skall införas en rubrik av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till&lt;br&gt;verket, vare sig det utgör skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift&lt;br&gt;eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk eller alster&lt;br&gt;av bildkonst, byggnadskonst eller brukskonst eller det har kommit till&lt;br&gt;uttryck på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till litterärt verk hänföres karta,&lt;br&gt;sä ock annat i teckning eller grafik&lt;br&gt;eller i plastisk form utfört verk av&lt;br&gt;beskrivande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till litterära verk hänförs kartor,&lt;br&gt;samt även andra i teckning eller&lt;br&gt;grafik eller i plastisk form utförda&lt;br&gt;verk av beskrivande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om da-&lt;br&gt;torprogram skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla även förberedande design-&lt;br&gt;material för datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av offentliggjort verk får enstaka&lt;br&gt;exemplar framställas för enskilt&lt;br&gt;bruk. Vad sålunda framställts får ej&lt;br&gt;utnyttjas för annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs medför&lt;br&gt;ej rätt att för eget bruk låta annan&lt;br&gt;framställa bruksföremål eller skulp-&lt;br&gt;tur eller genom konstnärligt förfa-&lt;br&gt;rande efterbilda annat konstverk, ej&lt;br&gt;heller rätt att utföra byggnadsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med stöd av första&lt;br&gt;stycket vill kopiera datorprogram i&lt;br&gt;maskinläsbar form får göra detta&lt;br&gt;endast för sitt enskilda bruk och&lt;br&gt;bara under förutsättning att pro-&lt;br&gt;grammet är utgivet och att förlagan&lt;br&gt;för kopieringen inte används i nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet eller offentlig verk-&lt;br&gt;samhet. Kopian får ej utnyttjas för&lt;br&gt;annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av offentliggjorda verk får enstaka&lt;br&gt;exemplar framställas för enskilt&lt;br&gt;bruk. Vad sålunda framtställts får&lt;br&gt;inte utnyttjas för annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket med-&lt;br&gt;för inte rätt att för eget bruk låta&lt;br&gt;någon annan framställa bruks-&lt;br&gt;föremål eller skulpturer eller genom&lt;br&gt;konstnärligt förfarande efterbilda&lt;br&gt;andra konstverk, och inte heller rätt&lt;br&gt;att utföra byggnadsverk eller&lt;br&gt;framställa datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av rätten att utnyttja&lt;br&gt;ett datorprogram innefattar rätt att&lt;br&gt;framställa sådana exemplar av pro-&lt;br&gt;grammet och göra sådana anpass-&lt;br&gt;ningar i exemplaren som behövs för&lt;br&gt;den medgivna användningen samt att&lt;br&gt;framställa reservexemplar och ex-&lt;br&gt;emplar som behövs från skyddssyn-&lt;br&gt;punkt. Sådana exemplar får inte&lt;br&gt;utnyttjas för annat ändamål och får&lt;br&gt;inte heller användas när rätten att&lt;br&gt;utnyttja programmet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att använda ett&lt;br&gt;datorprogram får framställa sådana&lt;br&gt;exemplar av programmet och göra&lt;br&gt;sådana ändringar i programmet som&lt;br&gt;är nödvändiga för att han skall&lt;br&gt;kunna använda programmet för dess&lt;br&gt;avsedda ändamål. Detta gäller även&lt;br&gt;rättelse av fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att använda ett&lt;br&gt;datorprogram får framställa ett&lt;br&gt;säkerhetsexemplar av programmet,&lt;br&gt;om detta är nödvändigt för den&lt;br&gt;aktuella användningen av program-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplar som framställs med stöd&lt;br&gt;av första eller andra stycket får inte&lt;br&gt;utnyttjas för andra ändamål och får&lt;br&gt;inte heller användas när rätten att&lt;br&gt;utnyttja programmet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att använda ett&lt;br&gt;datorprogram får iaktta, undersöka&lt;br&gt;eller prova programmets funktion&lt;br&gt;för att fastställa de idéer och prin-&lt;br&gt;ciper som ligger bakom program-&lt;br&gt;mets olika detaljer. Detta gäller&lt;br&gt;under förutsättning att det sker vid&lt;br&gt;sådan laddning, visning på skärm,&lt;br&gt;köming, överföring eller lagring av&lt;br&gt;programmet som han har rätt att&lt;br&gt;utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker an-&lt;br&gt;vändarens rätt enligt andra och&lt;br&gt;jjärde styckena är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återgivning av ett datorprograms&lt;br&gt;kod eller översättning av kodens&lt;br&gt;form är tilläten om åtgärderna krävs&lt;br&gt;för att få den information som är&lt;br&gt;nödvändig för att uppnå samver-&lt;br&gt;kansförmåga mellan programmet&lt;br&gt;och ett annat program. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast under förutsättning att&lt;br&gt;följande villkor är uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) åtgärderna utförs av en person&lt;br&gt;som har rätt att använda program-&lt;br&gt;met eller för hans räkning av en&lt;br&gt;person som han har givit rätt att&lt;br&gt;utföra åtgärderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den information som är nöd-&lt;br&gt;vändig för att uppnå samverkans-&lt;br&gt;förmåga har inte tidigare varit lätt&lt;br&gt;åtkomlig för de i punkt a angivna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett litterärt eller musikaliskt&lt;br&gt;verk har utgivits, får exemplar, som&lt;br&gt;omfattas av utgivningen, spridas&lt;br&gt;vidare och visas offentligt. Exem-&lt;br&gt;plar av musikaliska verk får dock&lt;br&gt;inte utan upphovsmannens sam-&lt;br&gt;tycke tillhandahållas allmänheten&lt;br&gt;genom uthyrning eller annan därmed&lt;br&gt;jämförlig rättshandling. Detsamma&lt;br&gt;gäller exemplar av datorprogram i&lt;br&gt;maskinläsbar form. Sådana exem-&lt;br&gt;plar får inte heller utan upphovs-&lt;br&gt;mannens samtycke lånas ut till all-&lt;br&gt;mänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsrätt må, med den&lt;br&gt;begränsning som följer av vad i 3 §&lt;br&gt;sägs, helt eller delvis överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av exemplar innefattar&lt;br&gt;icke överlåtelse av upphovsrätt. I&lt;br&gt;fråga om beställd porträttbild äger&lt;br&gt;upphovsmannen dock icke utöva sin&lt;br&gt;rätt utan tillstånd av beställaren&lt;br&gt;eller, efter dennes död, av hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personerna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) åtgärderna är begränsade till de&lt;br&gt;delar av originalprogrammet som är&lt;br&gt;nödvändiga för att uppnå&lt;br&gt;sam verkansförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;innebär inte att informationen får:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) användas för andra ändamål än&lt;br&gt;att uppnå den avsedda samverkans-&lt;br&gt;förmågan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) överlämnas till andra personer,&lt;br&gt;utom när detta är nödvändigt för att&lt;br&gt;uppnå den avsedda samverkansför-&lt;br&gt;mågan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) användas för utveckling, till-&lt;br&gt;verkning eller marknadsföring av ett&lt;br&gt;datorprogram som i förhållande till&lt;br&gt;det skyddade programmet har en&lt;br&gt;väsentligen likartad uttrycksform,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) användas för andra åtgärder&lt;br&gt;som utgör intrång i upphovsrätten.&lt;br&gt;Avtalsvillkor som inskränker an-&lt;br&gt;vändarens rätt enligt denna paragraf&lt;br&gt;är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett litterärt eller musikaliskt&lt;br&gt;verk har utgivits, får exemplar, som&lt;br&gt;omfattas av utgivningen, spridas&lt;br&gt;vidare och visas offentligt. För&lt;br&gt;exemplar av datorprogram gäller i&lt;br&gt;stället att sådan spridning och vis-&lt;br&gt;ning är tillåten när exemplaret med&lt;br&gt;upphovsmannens samtycke har över-&lt;br&gt;låtits. Exemplar av musikaliska verk&lt;br&gt;och av datorprogram får dock inte&lt;br&gt;utan upphovsmannens samtycke&lt;br&gt;tillhandahållas allmänheten genom&lt;br&gt;uthyrning eller annan därmed jäm-&lt;br&gt;förlig rättshandling. Exemplar av&lt;br&gt;datorprogram i maskinläsbar form&lt;br&gt;får inte heller lånas ut till allmän-&lt;br&gt;heten utan sådant samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsrätt må, med den&lt;br&gt;begränsning som följer av vad i 3 §&lt;br&gt;sägs, helt eller delvis överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av exemplar innefattar&lt;br&gt;icke överlåtelse av upphovsrätt. I&lt;br&gt;fråga om beställd porträttbild äger&lt;br&gt;upphovsmannen dock icke utöva sin&lt;br&gt;rätt utan tillstånd av beställaren&lt;br&gt;eller, efter dennes död, av hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterlevande make och arvingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande överlåtelse av upp-&lt;br&gt;hovsrätt i vissa särskilda avseenden&lt;br&gt;föreskrivs i 30-40 a §§. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser tillämpas dock endast i&lt;br&gt;den mån ej annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beträffande ett litterärt&lt;br&gt;eller konstnärligt verk vidtager&lt;br&gt;åtgärd, som innebär intrång i den&lt;br&gt;till verket jämlikt 1 och 2 kap.&lt;br&gt;knutna upphovsrätten eller som&lt;br&gt;strider mot föreskrift enligt 41 §&lt;br&gt;andra stycket eller mot 50 §, döms,&lt;br&gt;om det sker uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet, till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma lag vare, om någon till&lt;br&gt;riket för spridning till allmänheten&lt;br&gt;inför exemplar av verk, där exem-&lt;br&gt;plaret framställts utom riket under&lt;br&gt;sådana omständigheter, att en dylik&lt;br&gt;framställning här i riket skulle hava&lt;br&gt;varit straffbar enligt vad i första&lt;br&gt;stycket sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;brott som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena döms till ansvar enligt 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterlevande make och arvingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande överlåtelse av upp-&lt;br&gt;hovsrätt i vissa särskilda avseenden&lt;br&gt;föreskrivs i 30-40 §§. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser tillämpas dock endast i&lt;br&gt;den mån ej annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram skapade i anställ-&lt;br&gt;ningsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsrätten till ett datorprogram,&lt;br&gt;som skapas av en arbetstagare i&lt;br&gt;anställningsförhållande eller efter&lt;br&gt;instruktioner av arbets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givaren, övergår till arbetsgivaren&lt;br&gt;såvida inte något annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beträffande ett litterärt&lt;br&gt;eller konstnärligt verk vidtar åt-&lt;br&gt;gärder, som innebär intrång i den&lt;br&gt;till verket enligt 1 och 2 kap. knut-&lt;br&gt;na upphovsrätten eller som strider&lt;br&gt;mot föreskrift enligt 41 § andra&lt;br&gt;stycket eller mot 50 §, döms, om&lt;br&gt;det sker uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet, till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för enskilt bruk kopierar&lt;br&gt;datorprogram som är utgivet eller&lt;br&gt;överlåtet och inte används i närings-&lt;br&gt;verksamhet eller offentlig verksam-&lt;br&gt;het skall inte dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller&lt;br&gt;också, om någon till riket för sprid-&lt;br&gt;ning till allmänheten inför exemplar&lt;br&gt;av verk, där exemplaret framställts&lt;br&gt;utom riket under sådana omständig-&lt;br&gt;heter, att en sådan framställning här&lt;br&gt;i riket skulle ha varit straffbar enligt&lt;br&gt;vad som sägs i det stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;brott som avses i första och tredje&lt;br&gt;styckena döms till ansvar enligt 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i annat fall än som avses&lt;br&gt;i 53 § säljer, hyr ut eller för försälj-&lt;br&gt;ning, uthyrning eller annat förvärvs-&lt;br&gt;syfte innehar ett hjälpmedel som är&lt;br&gt;avsett endast för att underlätta&lt;br&gt;olovligt borttagande eller kringgå-&lt;br&gt;ende av en anordning som anbring-&lt;br&gt;ats för att skydda ett datorprogram&lt;br&gt;mot olovlig exemplarframställning,&lt;br&gt;döms till böter eller föngelse i högst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas även på verk som har tillkommit före i kraftträdandet&lt;br&gt;utom såvitt gäller åtgärder som vidtagits eller rättigheter som förvärvats&lt;br&gt;dessförinnan. Vad som föreskrivs om verk gäller också framföranden,&lt;br&gt;upptagningar och utsändningar som avses i 45, 46 och 48 §§ samt arbete&lt;br&gt;som avses i 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Lagrådet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar&lt;br&gt;Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 10 september 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om skydd för kretsmönster för halvledar-&lt;br&gt;produkter, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Christina&lt;br&gt;Hagelberg och kammarrättsassessorn Tomas Norström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den reglering som föreskrivs i EG:s direktiv om rättsligt skydd för&lt;br&gt;kretsmönster i halvledarprodukter (87/54/EEG) skiljer sig enligt remiss-&lt;br&gt;protokollet så väsentligt från 1986 års kretsmönsterlag att det är motiverat&lt;br&gt;att ersätta denna med en helt ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade lagförslaget aktualiserar till en bötjan en övergripande&lt;br&gt;fråga av terminologisk art, nämligen hur man i författningen skall beskriva&lt;br&gt;föremålet för de olika åtgärder - mångfaldigande, import och spridning -&lt;br&gt;som ryms inom ensamrätten till ett kretsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1986 års lag görs i första hand skillnad mellan kretsmönstret som sådant&lt;br&gt;och &amp;quot;exemplar&amp;quot; av kretsmönstret. Det senare uttrycket är avsett att ha en&lt;br&gt;vid omfattning och inbegripa bl. a. ritningar och avbildningar av mönstret,&lt;br&gt;förlagor (s. k. masker) samt halvledarprodukter (chips) i vilka mönstret&lt;br&gt;ingår (prop. 1986/87:49 s. 18 och 20). Som föremål för spridning anges i&lt;br&gt;1 och 3 §§ samma lag också &amp;quot;produkter som mönstret ingår i&amp;quot;. Därmed&lt;br&gt;avses klockor, miniräknare eller större produkter som innehåller ett chips&lt;br&gt;med det aktuella kretsmönstret (a. prop. s. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 5 i EG-direktivet anges kortfattat vilka åtgärder ensamrätten till&lt;br&gt;ett kretsmönster skall omfatta. Vidare ges föreskrifter om bl. a. konsum-&lt;br&gt;tion. Föremålet för import och kommersiellt utnyttjande beskrivs i punkt&lt;br&gt;1 a) som &amp;quot;ett kretsmönster eller en halvledarprodukt som har tillverkats&lt;br&gt;med utnyttjande av kretsmönster&amp;quot;. Enligt punkt 5 skall ensamrätten under&lt;br&gt;där angivna förutsättningar anses konsumerad när &amp;quot;kretsmönstret eller&lt;br&gt;halvledarprodukten&amp;quot; släppts ut på marknaden. Den i 1986 års lag gjorda&lt;br&gt;distinktionen mellan kretsmönstret och &amp;quot;exemplar&amp;quot; av detta har således&lt;br&gt;ingen motsvarighet i direktivet. Detsamma gäller det i lagen använda&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;produkter som mönstret ingår i&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminologin i det remitterade lagförslaget bygger i det nu aktuella&lt;br&gt;hänseendet väsentligen på 1986 års lag. Distinktionen mellan kretsmönstret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och &amp;quot;exemplar&amp;quot; av detta upprätthålls sålunda i bl. a. 2 § 1. och 2., 5-8 §§&lt;br&gt;och 10 §. Vidare återkommer uttrycket &amp;quot;produkter som kretsmönstret ingår&lt;br&gt;i&amp;quot; både i bestämmelsen om spridningsrätt i 2 § och i konsumtionsregeln i&lt;br&gt;6 §. Den nya bestämmelsen i 2 § om import beskriver däremot import-&lt;br&gt;föremålet som &amp;quot;kretsmönstret eller en halvledarprodukt som har tillverkats&lt;br&gt;med utnyttjande av kretsmönstret&amp;quot;, dvs. med ett uttryck som synes ha&lt;br&gt;hämtats från artikel 5 i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer enhetlig terminologi skulle vara att föredra. Vid valet av&lt;br&gt;terminologi gör sig olika synpunkter gällande. Det är å ena sidan angeläget&lt;br&gt;att lagen i detta hänseende ansluter så nära till direktivet att risken för&lt;br&gt;betydande avvikelser i sak elimineras. Det bör å andra sidan noteras att den&lt;br&gt;nya lagen - liksom för övrigt också 1986 års lag - delvis har ett vidare&lt;br&gt;innehåll än direktivet och att det för regleringen av vissa frågor som inte&lt;br&gt;närmare behandlas i direktivet är en fördel att behålla distinktionen mellan&lt;br&gt;kretsmönstret som sådant och &amp;quot;exemplar” av detta. Det senast sagda gäller&lt;br&gt;bl. a. regleringen i 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa till synes motstrida synpunkter låter sig i själva verket förenas. Det&lt;br&gt;framstår på grund av sammanhanget som uppenbart att direktivets&lt;br&gt;beskrivning av föremålet för import, kommersiellt utnyttjande och åtgärder&lt;br&gt;som leder till konsumtion omfattar inte endast halvledarprodukter som&lt;br&gt;tillverkats med utnyttjande av mönstret utan också andra &amp;quot;exemplar” av&lt;br&gt;mönstret, t. ex. ritningar och avbildningar. Det bör således vara möjligt att&lt;br&gt;i 2 och 6 §§ i den nya lagen beskriva föremålet för import och spridning&lt;br&gt;till allmänheten med uttrycket &amp;quot;exemplar av kretsmönstret&amp;quot; utan att riskera&lt;br&gt;någon avvikelse i sak från direktivet. Ett sådant ordval ansluter bättre än&lt;br&gt;det i remissen föreslagna till lagens terminologi i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det sagda förordar lagrådet att, vid beskrivningen i 2 § av&lt;br&gt;föremålet för import och spridning till allmänheten, uttrycken &amp;quot;kretsmön-&lt;br&gt;stret eller en halvledarprodukt som har tillverkats med utnyttjande av krets-&lt;br&gt;mönstret&amp;quot; respektive &amp;quot;exemplar av kretsmönstret eller produkter som&lt;br&gt;kretsmönstret ingår i&amp;quot; ersätts med uttrycket &amp;quot;exemplar av kretsmönstret&amp;quot;.&lt;br&gt;Motsvarande ändring bör ske i 6 §. För att undanröja vaije risk för&lt;br&gt;misstolkning bör det samtidigt uttryckligen anges, lämpligen genom ett&lt;br&gt;tillägg till 2 §, att uttrycket &amp;quot;exemplar av kretsmönstret&amp;quot; avser även en&lt;br&gt;halvledarprodukt som har tillverkats med utnyttjande av kretsmönstret. Den&lt;br&gt;föreslagna punkt 2 i 2 § blir med detta tillägg överflödig och bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad som i förarbetena till 1986 års lag uttalades om&lt;br&gt;spridningen av klockor, miniräknare och andra &amp;quot;produkter som mönstret&lt;br&gt;ingår i&amp;quot; bör tilläggas att det av lagrådet förordade uttrycket &amp;quot;exemplar av&lt;br&gt;kretsmönstret&amp;quot; inte utesluter att den nya lagens bestämmelser om import&lt;br&gt;och spridning tillämpas på produkter som - vid sidan av andra bestånds-&lt;br&gt;delar - innehåller en halvledarprodukt med ett skyddat kretsmönster. Den&lt;br&gt;närmare avgränsningen i detta hänseende får göras i rättstillämpningen med&lt;br&gt;beaktande av bl. a. rättsutvecklingen inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör vidare på några punkter underkastas redaktionella justeringar,&lt;br&gt;i följd varav lagen i berörda delar enligt lagrådets förslag får den lydelse&lt;br&gt;som framgår av bilagan till lagrådets protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967:837)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna får regeringen möjlighet att&lt;br&gt;föreskriva att den nya bestämmelsen om regional konsumtion i 3 § tredje&lt;br&gt;stycket 2) under en övergångstid inte skall gälla för vissa produkter som&lt;br&gt;förts ut på marknaden i Finland respektive Island. Lagrådet anser att den&lt;br&gt;avsedda innebörden kommer till klarare uttryck om bestämmelsen&lt;br&gt;formuleras om enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Intill den dag regeringen särskilt bestämmer skall, vid tillämpning av&lt;br&gt;den nya bestämmelsen i 3 § tredje stycket 2), den omständigheten att&lt;br&gt;livsmedel eller läkemedel bringats i omsättning i Finland eller att läkemedel&lt;br&gt;bringats i omsättning i Island inte anses innebära att produkten ifråga&lt;br&gt;bringats i omsättning inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller dock endast i fråga om produkter som åtnjuter&lt;br&gt;patentskydd i Sverige på annan grund än att de utgör alster som tillverkats&lt;br&gt;enligt ett patentskyddat förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 och 48 §§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt dessa paragrafer överklagas växtsortnämndens beslut till jordbruks-&lt;br&gt;verket och jordbruksverkets beslut till regeringsrätten. På grund av reglerna&lt;br&gt;i förvaltningsprocesslagen erfordras inte något prövningstillstånd för&lt;br&gt;sakprövning i regeringsrätten. Detta strider mot de principer som nu&lt;br&gt;tillämpas för regeringsrättens roll i instanskedjan. En motsvarande ordning&lt;br&gt;gäller endast för de beslut enligt ålderdomliga, delvis obsoleta bestämmel-&lt;br&gt;ser, som räknas upp i 2 § lagen (1971:309) om behörighet för allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol att pröva vissa mål. Frågan har inte behandlats i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1991:106) Domstolarna inför 2000-talet, och något mål&lt;br&gt;enligt växtförädlarrättslagen torde inte ha förekommit i regeringsrätten. En&lt;br&gt;ändring av paragraferna i enlighet härmed bör vidtas i samband med&lt;br&gt;behandlingen av det nämnda betänkandet eller av annat lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsumtion av de rättigheter som är knutna till ett varumärke&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7.1 i EG-direktivet (89/104/EEG) anses inte böra föranleda någon&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärd. Detta motiveras huvudsakligen med att EES-avtalet&lt;br&gt;(punkt 4 c. i bilaga XVII), som innehåller en till EES anpassad regel av&lt;br&gt;eljest samma lydelse som nämnda artikel, endast kräver EES-regional&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtion, att i Sverige redan gäller global konsumtion och att en sådan&lt;br&gt;bör behållas (avsnitt 6.2.7 i remissen). Samtidigt synes remissen emellertid&lt;br&gt;godta att det får anses oklart om en global konsumtion är förenlig med&lt;br&gt;direktivet. Mot införandet av en bestämmelse i varumärkeslagen som är&lt;br&gt;utformad i nära anslutning till EES-avtalets regel och direktivets artikel&lt;br&gt;anförs att det skulle te sig egendomligt att införa en konsumtions-&lt;br&gt;bestämmelse vars innebörd är oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening synes det visserligen tveksamt om direktivets&lt;br&gt;text, och därmed EES-avtalets motsvarande regel, ger stöd för annan&lt;br&gt;uppfattning om konsumtionsregelns innebörd än den remissen tagit till&lt;br&gt;utgångspunkt. Rent sakligt, särskilt från konkurrensrättslig utgångspunkt,&lt;br&gt;synes också goda skäl tala för att en global konsumtion skall gälla. Av&lt;br&gt;lagrådsremissen, liksom av uttalanden av flera remissinstanser som yttrat&lt;br&gt;sig över den departementspromemoria (Ds 1992:13) som ligger till grund&lt;br&gt;för remissen, får emellertid anses framgå att det inom EG råder en icke&lt;br&gt;helt ogrundad osäkerhet om direktivets innebörd på denna punkt. Därmed&lt;br&gt;får även EES-avtalet anses behäftat med sådan osäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med remissförslaget ställs det praktiska rättslivet och rättstillämpande&lt;br&gt;myndigheter inför uppgiften att med ledning av EES-avtalets, eller ytterst&lt;br&gt;direktivets, text och ett uttalande i förarbetena om att innebörden av den&lt;br&gt;sistnämnda är omtvistad avgöra huruvida en i Sverige rådande regel om&lt;br&gt;global konsumtion uppfyller Sveriges åtagande enligt EES-avtalet. Lagrådet&lt;br&gt;ifrågasätter om denna ordning är så mycket lämpligare än alternativet att&lt;br&gt;införa en uttrycklig bestämmelse som, om än oklar, utformats i enlighet&lt;br&gt;med EES-avtalets och direktivets bestämmelser och därmed får tolkas i&lt;br&gt;samklang med förlagorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda och i linje med ståndpunkten att den svenska&lt;br&gt;lagstiftaren vid införandet av bestämmelser som har sin grund i EGs&lt;br&gt;rättsakter bör iaktta restriktivitet när det gäller uttalanden i lagförarbeten&lt;br&gt;om hur en regel bör tolkas (jfr t. ex. prop. 1991/92:170 s. 150) anser&lt;br&gt;lagrådet att övervägande skäl talar för att det i varumärkeslagen införs en&lt;br&gt;bestämmelse av i huvudsak samma lydelse som punkt 4 c. i bilaga XVII&lt;br&gt;och artikel 7.1 i direktivet och att det överlämnas åt rättstillämpningen att&lt;br&gt;avgöra om rätten till ett varumärke konsumeras globalt eller endast EES-&lt;br&gt;regionalt. Av vad som framgått under föredragningen av lagrådsremissen&lt;br&gt;är det också en dylik väg som valts i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant alternativ behöver enligt lagrådets mening inte innebära annat&lt;br&gt;än ett förtydligande av att åtminstone EES-vid konsumtion gäller samtidigt&lt;br&gt;som det får överlämnas till rättstillämpningen huruvida anpassningen till EG&lt;br&gt;innebär att den rådande globala konsumtionen skall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i första stycket andra meningen om hinder mot&lt;br&gt;hävning av registrering bör förtydligas så att det klart framgår att sådant&lt;br&gt;hinder föreligger endast när hävning annars skulle komma i fråga på den&lt;br&gt;i bestämmelsen behandlade grunden, dvs. förväxlingsbarhet med ett varu-&lt;br&gt;märke som inte uppfyller användningskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beträffande användningstvånget uppställer EG-direktivet, som framhålls i&lt;br&gt;remissen (avsnitt 6.2.10), ett krav på verkligt bruk av varumärket. Enligt&lt;br&gt;den nu gällande bestämmelsen i 25 § andra stycket krävs att märket har&lt;br&gt;varit i bruk. När lagens krav nu skall anpassas till EG-direktivet föreslås&lt;br&gt;i första stycket i förevarande paragraf att kravet bestäms till att varumärket&lt;br&gt;skall ha använts. I remissen lämnas också synpunkter på när verkligt bruk&lt;br&gt;i direktivets mening får anses ha förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan måhända göras gällande att det inte föreligger någon egentlig&lt;br&gt;skillnad mellan det krav den nu gällande bestämmelsen uppställer och det&lt;br&gt;krav som följer av EG-direktivet. Eftersom den närmare innebörden av&lt;br&gt;kravet ändock kan komma att påverkas av tolkningen i direktivets bestäm-&lt;br&gt;melse och detta i den svenska versionen översatts med verkligt bruk, anser&lt;br&gt;lagrådet emellertid att den ändring av varumärkeslagen som nu sker av&lt;br&gt;anpassningsskäl bör knytas närmare direktivets text. I likhet med den nu&lt;br&gt;gällande lydelsen av 25 § andra stycket synes ordet använda, eller avled-&lt;br&gt;ningar av detta, kunna förekomma vid sidan av ordet bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en närmast redaktionell ändring av remissförslagets text i tredje&lt;br&gt;stycket skulle de tre första styckena i 25 a § kunna få följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har innehavaren av ett registrerat varumärke inte inom fem år efter det&lt;br&gt;att registreringsförfarandet avslutats gjort verkligt bruk av varumärket här&lt;br&gt;i landet för de varor som det registrerats för eller har sådant bruk inte skett&lt;br&gt;inom en period av fem år i följd får registreringen hävas, om det inte finns&lt;br&gt;giltiga skäl till att varumärket inte använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådant bruk som avses i första stycket likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) att varumärket används i en annan form än den registrerade formen,&lt;br&gt;om avvikelsen avser endast detaljer och inte förändrar märkets egenartade&lt;br&gt;karaktär, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) att varumärket här i landet anbringas på varor eller deras emballage&lt;br&gt;endast för exportändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med att ett varumärke används av rättighetshavaren likställs vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av denna lag att varumärket används av någon annan med rättighets-&lt;br&gt;havarens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för hävning av en varumärkesregistrering på grund av bristande&lt;br&gt;användning har uppdelats på två paragrafer 25 a § och 25 b §. I tydlig-&lt;br&gt;hetens intresse bör därför en hänvisning i förevarande paragraf göras inte&lt;br&gt;bara till 25 a § utan även till 25 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till&lt;br&gt;litterära och konstnärliga verk&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsumtion av de rättigheter som är knutna till ett datorprogram&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om reglering av spörsmålet huruvida konsumtion av&lt;br&gt;rättigheter knutna till datorprogram skall vara global eller EES-vid har i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagrådsremissen intagits samma ståndpunkt som beträffande varumärken&lt;br&gt;(avsnitt 7.3.3). I linje med vad lagrådet anfört avseende varumärken&lt;br&gt;ifrågasätter lagrådet om inte en bestämmelse om konsumtion av rättig-&lt;br&gt;heterna till datorprogram utformad i nära anslutning till texten i artikel 4 c&lt;br&gt;i EG-direktivet 91/250/EEG borde intas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I tydlighetens intresse bör paragrafen få följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av offentliggjorda verk får enstaka exemplar framställas för enskilt bruk.&lt;br&gt;Vad sålunda framställts får inte utnyttjas för annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnadsverk och datorprogram&lt;br&gt;och medför inte rätt att för eget bruk låta någon annan framställa bruks-&lt;br&gt;föremål eller skulpturer eller genom konstnärligt förfarande efterbilda andra&lt;br&gt;konstverk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;40 a §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En bättre överensstämmelse med artikel 2.3 i EG-direktivet 91/250/EEG&lt;br&gt;erhålles om paragrafen får innehålla att upphovsrätten till ett datorprogram,&lt;br&gt;som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter&lt;br&gt;instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något&lt;br&gt;annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;53 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den straffrihetsregel som föreslås i andra stycket av denna paragraf är&lt;br&gt;enligt remissprotokollet (avsnitt 7.3.6) avsedd att nära ansluta till regeln&lt;br&gt;om tillåten kopiering i nuvarande 11 § tredje stycket. För att uppnå den&lt;br&gt;avsedda överensstämmelsen och inskränka det straffria området till sådan&lt;br&gt;kopiering som görs för enskilt bruk i den mening som framgår av&lt;br&gt;förarbetena till nuvarande 11 § tredje stycket (prop. 1988/89:85) bör andra&lt;br&gt;stycket i 53 § utformas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för sitt enskilda bruk kopierar ett datorprogram som är utgivet&lt;br&gt;eller varav exemplar har överlåtits med upphovsmannens samtycke, skall&lt;br&gt;inte dömas till straff, om förlagan för kopieringen inte används i närings-&lt;br&gt;verksamhet eller offentlig verksamhet och han inte utnyttjar framställda&lt;br&gt;exemplar av datorprogrammet för annat ändamål än sitt enskilda bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till lagrådets protokoll 1992-10-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddsföremålet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § För rätt till kretsmönster enligt denna lag krävs att kretsmönstret är&lt;br&gt;resultatet av en egen intellektuell insats av den som har skapat det och att&lt;br&gt;kretsmönstret inte är allmänt förekommande inom halvledarindustrin. Består&lt;br&gt;ett kretsmönster av delar som är allmänt förekommande inom halv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledarindustrin, skyddas det endast om kombinationen av delarna uppfyller Prop. 1992/93:48&lt;br&gt;villkoren. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddets omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § Rätt till kretsmönster för en halvledarprodukt innebär en uteslutande&lt;br&gt;rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställa exemplar av kretsmönstret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i kommersiellt syfte importera exemplar av kretsmönstret, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. göra kretsmönstret tillgängligt för allmänheten genom att exemplar av&lt;br&gt;kretsmönstret bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids&lt;br&gt;till allmänheten på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med exemplar av kretsmönster avses även en halvledarprodukt som har&lt;br&gt;tillverkats med utnyttjande av kretsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehavare av rätt till skydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Rätt till kretsmönster tillkommer den fysiska person som har skapat&lt;br&gt;kretsmönstret under förutsättning att han är medborgare eller har sin&lt;br&gt;vanliga vistelseort i en stat som ingår i det Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet och att andra stycket inte är tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kretsmönster som har skapats av arbetstagare i anställningsför-&lt;br&gt;hållande tillkommer arbetsgivaren under förutsättning att inte annat har&lt;br&gt;avtalats och att arbetsgivaren är en fysisk person som är medborgare eller&lt;br&gt;har sin vanliga vistelseort i en stat som ingår i samarbetssområdet eller är&lt;br&gt;en juridisk person som bedriver förvärvsverksamhet i en sådan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då rätt till kretsmönster inte föreligger enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall sådan rätt tillkomma sådana fysiska och juridiska personer&lt;br&gt;som uppfyller de i andra stycket angivna villkoren om anknytning till&lt;br&gt;samarbetsområdet under förutsättning att en sådan person har fått ensamrätt&lt;br&gt;att utnyttja kretsmönstret kommersiellt i hela samarbetsområdet och först&lt;br&gt;utnyttjar kretsmönstret kommersiellt i en stat som ingår i detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kretsmönster skall också tillkomma den som övertagit rättigheten&lt;br&gt;från de personer som anges i första till tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Rätt till kretsmönster omfattar inte exemplar av kretsmönster som har&lt;br&gt;spritts till allmänheten inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;av rättsinnehavaren eller med dennes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en åtgärd som&lt;br&gt;innebär intrång i rätten enligt 2 § skall dömas till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till&lt;br&gt;ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagare får väcka åtal för brott enligt första eller andra stycket endast&lt;br&gt;om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som vidtar en åtgärd som innebär intrång i rätten enligt 2 § är&lt;br&gt;skyldig att, om det är skäligt, mot lösen avstå den egendom som överträdel-&lt;br&gt;sen avser till den som innehar rätten till kretsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att förordna om inlösen enligt första stycket får domstolen,&lt;br&gt;om det är skäligt, besluta att egendomen skall förstöras, ändras eller&lt;br&gt;utsättas för andra åtgärder som är ägnade att förebygga missbruk. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte om förverkande eller åtgärder som är ägnade att förebygga&lt;br&gt;missbruk skall beslutas enligt 36 kap. brottsbalken. Talan enligt detta stycke&lt;br&gt;förs av den som innehar rätten till kretsmönstret. Sådan talan får föras även&lt;br&gt;av åklagare, om det är påkallat från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte mot den som i god&lt;br&gt;tro har förvärvat egendomen eller en särskild rätt till den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer, då lagen&lt;br&gt;(1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter skall upphöra&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas även på kretsmönster som har tillkommit före&lt;br&gt;ikraftträdandet utom såvitt gäller åtgärder som vidtagits eller rättigheter som&lt;br&gt;förvärvats dessförinnan. Har exemplar av kretsmönster framställts före den&lt;br&gt;1 april 1987, får de dock utan hinder av 2 § spridas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;PROTOCOL 28 ON INTELLEC-&lt;br&gt;TUAL PROPERTY&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artide 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Substance of protection&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. For the purposes of this Pro-&lt;br&gt;tocol the term &amp;quot;intellectual pro-&lt;br&gt;perty&amp;quot; shall indude the protection of&lt;br&gt;industrial and commercial property&lt;br&gt;as covered by Artide 13 of the&lt;br&gt;Agreement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Without prejudice to the provi-&lt;br&gt;sions of this Protocol and of Annex&lt;br&gt;XVII, the Contracting Parties shall&lt;br&gt;upon the entry into force of this&lt;br&gt;Agreement adjust their legislation&lt;br&gt;on intellectual property so as to&lt;br&gt;make it compatible with the prin-&lt;br&gt;ciples of free circulation of goods&lt;br&gt;and services and with the level of&lt;br&gt;protection of intellectual property&lt;br&gt;attained in Community law, includ-&lt;br&gt;ing the level of enforcement of&lt;br&gt;those rights.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Subject to the procedural provi-&lt;br&gt;sions of this Agreement and without&lt;br&gt;prejudice to the provisions of this&lt;br&gt;Protocol and of Annex XVII, the&lt;br&gt;EFTA States will adjust, upon re-&lt;br&gt;quest and after consultation be-&lt;br&gt;tween the Contracting Parties, their&lt;br&gt;legislation on intellectual property in&lt;br&gt;order to reach at least the level of&lt;br&gt;protection of intellectual property&lt;br&gt;prevailing in the Community upon&lt;br&gt;signature of this Agreement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROTOKOLL 28 OM IM-&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;MATERIELL ÄGANDERÄTT&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddets omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. I detta protokoll skall uttrycket&lt;br&gt;immateriell äganderätt omfatta skyd-&lt;br&gt;det för den industriella och kom-&lt;br&gt;mersiella äganderätten enligt artikel&lt;br&gt;13 i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid detta avtals ikraftträdande&lt;br&gt;skall de avtalsslutande parterna&lt;br&gt;anpassa sina rättsregler om immate-&lt;br&gt;riell äganderätt så att de blir fören-&lt;br&gt;liga med principerna om varors och&lt;br&gt;tjänsters fria rörlighet samt med den&lt;br&gt;skyddsnivå som gemenskapsrätten&lt;br&gt;ger den immateriella äganderätten,&lt;br&gt;inbegripet möjligheterna att på rätts-&lt;br&gt;lig väg hävda dessa rättigheter, dock&lt;br&gt;utan att det påverkar tillämpningen&lt;br&gt;av bestämmelserna i detta protokoll&lt;br&gt;och bilaga XVII.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I enlighet med förfarandereglema&lt;br&gt;i detta avtal och utan att det påver-&lt;br&gt;kar tillämpningen av bestämmelser-&lt;br&gt;na i detta protokoll och i bilaga&lt;br&gt;XVII, kommer EFTA-statema, på&lt;br&gt;begäran av och efter samråd mellan&lt;br&gt;de avtalsslutande partema, att an-&lt;br&gt;passa sina rättsregler om immateriell&lt;br&gt;äganderätt så att dessa åtminstone&lt;br&gt;når upp till den skyddsnivå för den&lt;br&gt;immateriella äganderätten som råder&lt;br&gt;i den Europeiska gemenskapen vid&lt;br&gt;undertecknandet av detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Exhaustion of rights&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. To the extent that exhaustion is&lt;br&gt;dealt with in Community measures&lt;br&gt;or jurisprudence, the Contracting&lt;br&gt;Parties shall provide for such ex-&lt;br&gt;haustion of intellectual property&lt;br&gt;rights as laid down in Community&lt;br&gt;law. Without prejudice to future&lt;br&gt;developments of case law, this prov-&lt;br&gt;ision shall be interpreted in accor-&lt;br&gt;dance with the meaning established&lt;br&gt;in the relevant rulings of the Court&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsumtion av rättigheterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. I den mån gemenskapsåtgärder&lt;br&gt;eller rättsbildningen i gemenskapen&lt;br&gt;behandlar konsumtion, skall de&lt;br&gt;avtalsslutande partema bestämma&lt;br&gt;om sådan konsumtion för den im-&lt;br&gt;materiella äganderätten i enlighet&lt;br&gt;med gemenskapsrätten. Utan att&lt;br&gt;föregripa en framtida utveckling av&lt;br&gt;rättspraxis skall denna bestämmelse&lt;br&gt;skall tolkas i enlighet med innebör-&lt;br&gt;den i de avgöranden av betydelse i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of Justice of the European Com-&lt;br&gt;munities given prior to the signature&lt;br&gt;of this Agreement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. As regards patent rights, this&lt;br&gt;provision shall take effect at the&lt;br&gt;latest one year after the entry into&lt;br&gt;force of this Agreement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Community Patents&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. The Contracting Parties under-&lt;br&gt;take to use best endeavours to con-&lt;br&gt;clude within a period of three years&lt;br&gt;after the entry into force of the&lt;br&gt;Agreement relating to Community&lt;br&gt;Patents (89/695/EEC) negotiations&lt;br&gt;with a view to the participation of&lt;br&gt;the EFTA States in that Agreement.&lt;br&gt;However, for Iceland this date will&lt;br&gt;not be earlier than 1 January 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The specific conditions for the&lt;br&gt;participation of the EFTA States to&lt;br&gt;the Agreement relating to Commun-&lt;br&gt;ity Patents (89/695/EEC) shall be&lt;br&gt;subject to future negotiations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Community undertakes,&lt;br&gt;after the entry into force of the&lt;br&gt;Agreement relating to Community&lt;br&gt;Patents, to invite those EFTA States&lt;br&gt;who so request to enter into negotia-&lt;br&gt;tions, in accordance with Article 8&lt;br&gt;of the Agreement relating to Com-&lt;br&gt;munity Patents, provided they will&lt;br&gt;have in addition respected the provi-&lt;br&gt;sions of paragraphs 4 and 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The EFTA States shall comply&lt;br&gt;in their law with the substantive&lt;br&gt;provisions of the European Patent&lt;br&gt;Convention of 5 October 1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;As regards patentability of&lt;br&gt;pharmaceutical and foodstuff&lt;br&gt;products, Finland shall comply with&lt;br&gt;the provisions of paragraph 4 by 1&lt;br&gt;January 1995. As regards patentabil-&lt;br&gt;ity of paharmaceutical products,&lt;br&gt;Iceland shall comply with the provi-&lt;br&gt;sions of paragraph 4 by 1 January&lt;br&gt;1997. The Community shall how-&lt;br&gt;ever not adress an invitation as&lt;br&gt;mentioned in paragraph 3 to Finland&lt;br&gt;and Iceland before these dates, re-&lt;br&gt;spectively.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhanget som meddelats av&lt;br&gt;den Europeiska gemenskapens dom-&lt;br&gt;stol före detta avtals under-&lt;br&gt;tecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande patenträtt skall denna&lt;br&gt;bestämmelse böija tillämpas senast&lt;br&gt;ett år efter detta avtals ikraft-&lt;br&gt;trädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gemens ka pspatent&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. De avtalsslutande partema åtar&lt;br&gt;sig att i möjligaste mån sträva efter&lt;br&gt;att, inom tre år från det att avtalet&lt;br&gt;om gemenskapspatent (89/695/EEG)&lt;br&gt;har trätt i kraft, slutföra förhand-&lt;br&gt;lingar om EFTA-statemas anslut-&lt;br&gt;ning till det avtalet. För Islands del&lt;br&gt;skall denna tidpunkt dock inte in-&lt;br&gt;träda tidigare än den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;De särskilda villkoren för&lt;br&gt;EFTA-statemas anslutning till avtal-&lt;br&gt;et om gemenskapspatent&lt;br&gt;(89/695/EEG) skall vara föremål för&lt;br&gt;framtida förhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Gemenskapen åtar sig att, efter&lt;br&gt;det att avtalet om gemenskapspatent&lt;br&gt;har trätt i kraft, inbjuda de EFTA-&lt;br&gt;stater som begär det till förhandling-&lt;br&gt;ar i enlighet med artikel 8 i avtalet&lt;br&gt;om gemenskapspatent, förutsatt att&lt;br&gt;de berörda staterna vid tidpunkten i&lt;br&gt;fråga har uppfyllt bestämmelserna i&lt;br&gt;punkt 4 och 5 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. EFTA-statemas rättsregler skall&lt;br&gt;överensstämma med de materiella&lt;br&gt;bestämmelserna i den Europeiska&lt;br&gt;patentkonventionen av den 5 oktober&lt;br&gt;1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beträffande farmaceutiska&lt;br&gt;produkters och livsmedels-&lt;br&gt;produkters patenterbarhet skall Fin-&lt;br&gt;land före den 1 januari 1995 ha&lt;br&gt;uppfyllt bestämmelserna i punkt 4.&lt;br&gt;Beträffande farmaceutiska produ-&lt;br&gt;kters patenterbarhet skall Island&lt;br&gt;senast den 1 januari 1997 ha upp-&lt;br&gt;fyllt bestämmelserna i punkt 4.&lt;br&gt;Gemenskapen skall emellertid inte&lt;br&gt;rikta en sådan inbjudan som anges i&lt;br&gt;punkt 3 till Finland respektive&lt;br&gt;Island före dessa respektive tidpunk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Notwithstanding Article 2, the&lt;br&gt;holder, or his beneficiary, of a&lt;br&gt;patent for a product mentioned in&lt;br&gt;paragraph 5 filed in a Contracting&lt;br&gt;Party at a time when a product&lt;br&gt;patent could not be obtained in&lt;br&gt;Finland or Iceland for that product&lt;br&gt;may rely upon the rights granted by&lt;br&gt;that patent in order to prevent the&lt;br&gt;import and marketing of that prod-&lt;br&gt;uct in the Contracting Parties where&lt;br&gt;that product enjoys patent protection&lt;br&gt;even if that product was put on the&lt;br&gt;market in Finland or Iceland for the&lt;br&gt;first time by him or with his con-&lt;br&gt;sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This right may be invoked for the&lt;br&gt;products referred to in paragraph 5&lt;br&gt;until the end of the second year&lt;br&gt;after Finland or Iceland, re-&lt;br&gt;spectively, has made these products&lt;br&gt;patentable.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Semiconductor products&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. The Contracting Parties shall&lt;br&gt;have the right to take decisions on&lt;br&gt;the extension of the legal protection&lt;br&gt;of topographies of semiconductor&lt;br&gt;products to persons from any third&lt;br&gt;country or territory, which is not a&lt;br&gt;Contracting Party to this&lt;br&gt;Agreement, who do not benefit&lt;br&gt;from the right to protection accord-&lt;br&gt;ing to the provisions of this Agree-&lt;br&gt;ment. They may also conclude&lt;br&gt;agreements to this effect.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The Contracting Party con-&lt;br&gt;cemed shall endeavour, where the&lt;br&gt;right to protection for topographies&lt;br&gt;of semiconductor products is ex-&lt;br&gt;tented to a non-Contracting Party,&lt;br&gt;to ensure that the non-Contracting&lt;br&gt;Party concemed will grant the right&lt;br&gt;to protection to the other Contract-&lt;br&gt;ing Parties to this Agreement under&lt;br&gt;equivalent conditions to those grant-&lt;br&gt;ed to the Contracting Party con-&lt;br&gt;cemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The extension of rights con-&lt;br&gt;ferred by parallel or equivalent&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I fråga om patent för en produkt&lt;br&gt;som anges i punkt 5, som har&lt;br&gt;patentsökts hos någon av de avtals-&lt;br&gt;slutande partema vid en tidpunkt&lt;br&gt;när produktpatent för den berörda&lt;br&gt;produkten inte kunde erhållas i&lt;br&gt;Finland eller Island, får patent-&lt;br&gt;havaren eller dennes rättsinne-&lt;br&gt;havare, utan hinder av artikel 2,&lt;br&gt;använda sig av sin patenträtt för att&lt;br&gt;förhindra att produkten importeras&lt;br&gt;till eller marknadsförs i de avtalsslu-&lt;br&gt;tande parter där produkten åtnjuter&lt;br&gt;patentskydd, även om produkten&lt;br&gt;första gången fördes ut på&lt;br&gt;marknaden i Finland eller Island av&lt;br&gt;patenthavaren själv eller med dennes&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna rätt får åberopas med av-&lt;br&gt;seende på de i punkt 5 angivna&lt;br&gt;produkterna under högst två år efter&lt;br&gt;det att Finland respektive Island har&lt;br&gt;gjort de berörda produkterna patent-&lt;br&gt;erbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Halvledarprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. De avtalsslutande partema skall&lt;br&gt;ha rätt att besluta om utsträckning&lt;br&gt;av rättsligt skydd för halvledar-&lt;br&gt;produkters kretsmönster till personer&lt;br&gt;från sådant tredje land eller territor-&lt;br&gt;ium som inte är avtalspart, vilka&lt;br&gt;inte åtnjuter rätt till skydd enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i detta avtal. De&lt;br&gt;avtalsslutande partema får även ingå&lt;br&gt;avtal om sådan utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När en avtalsslutande part ut-&lt;br&gt;sträcker rätten till skydd för&lt;br&gt;halvledarprodukters läetsmönster till&lt;br&gt;en icke avtalsslutande part, skall den&lt;br&gt;avtalsslutande parten sträva efter att&lt;br&gt;säkerställa att den icke avtals-&lt;br&gt;slutande parten ger de övriga avtals-&lt;br&gt;slutande partema rätt till skydd på&lt;br&gt;villkor som är likvärdiga med dem&lt;br&gt;som den berörda avtalsslutande&lt;br&gt;parten har fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Rättigheter som utsträcks genom&lt;br&gt;parallella eller likvärdiga avtal eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;agreements or understandings or&lt;br&gt;equivalent decisions between any of&lt;br&gt;the Contracting Parties and third&lt;br&gt;countries shall be recognized and&lt;br&gt;respected by all of the Contracting&lt;br&gt;Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. In respect of paragraphs 1 to 3,&lt;br&gt;the general information, consultation&lt;br&gt;and dispute settlement procedures&lt;br&gt;contained in this Agreement shall&lt;br&gt;apply.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. In any case of different rela-&lt;br&gt;tions arising between any of the&lt;br&gt;Contracting Parties and any third&lt;br&gt;country, consultations shall take&lt;br&gt;place without delay as set out in&lt;br&gt;paragraph 4 conceming the im-&lt;br&gt;plications of such a divergence for&lt;br&gt;the continuation of the free circula-&lt;br&gt;tion of goods under this Agreement.&lt;br&gt;Whenever such an agreement,&lt;br&gt;understanding or decision is ad-&lt;br&gt;opted, despite continuing disagree-&lt;br&gt;ment between the Community and&lt;br&gt;any other Contracting Party con-&lt;br&gt;cemed, Part VII of this Agreement&lt;br&gt;shall apply.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;International Conventions&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. The Contracting Parties shall&lt;br&gt;undertake to obtain their adherence&lt;br&gt;before 1 January 1995 to the follow-&lt;br&gt;ing multilateral conventions on&lt;br&gt;industrial, intellectual and commer-&lt;br&gt;cial property:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Paris Convention for the Pro-&lt;br&gt;tection of Industrial Property&lt;br&gt;(Stockholm Act, 1967);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Beme Convention for the&lt;br&gt;Protection of Literary and Artistic&lt;br&gt;Works (Paris Act, 1971);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) International Convention for&lt;br&gt;the Protection of Performers, Pro-&lt;br&gt;ducers of Phonograms and Broad-&lt;br&gt;casting Organizations (Rome, 1961);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) &amp;nbsp;Protocol relating to the&lt;br&gt;Madrid Agreement conceming the&lt;br&gt;intemational Registration of Marks&lt;br&gt;(Madrid, 1989);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Nice Agreement conceming&lt;br&gt;the intemational Classification&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of Goods and Services for the pur-&lt;br&gt;pose of the Registration of Marks&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskommelser eller genom&lt;br&gt;likvärdiga beslut mellan en avtals-&lt;br&gt;slutande part och tredje land skall&lt;br&gt;erkännas och respekteras av alla de&lt;br&gt;avtalsslutande partema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För punkterna 1-3 gäller att&lt;br&gt;reglerna i detta avtal om informa-&lt;br&gt;tion, samråd och tvistlösningsför-&lt;br&gt;farande skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om olikartade förhållanden i&lt;br&gt;rättsskyddet uppkommer mellan&lt;br&gt;någon av de avtalsslutande partema&lt;br&gt;och ett tredje land, skall samråd&lt;br&gt;enligt punkt 4 inledas utan dröjsmål&lt;br&gt;med avseende på vad en sådan olik-&lt;br&gt;het kan innebära för varors fortsa-&lt;br&gt;tta fria rörlighet enligt detta avtal.&lt;br&gt;Vaije gång ett avtal, en överens-&lt;br&gt;kommelse eller ett beslut antas, trots&lt;br&gt;att skiljaktigheter kvarstår mellan&lt;br&gt;gemenskapen och någon av de&lt;br&gt;avtalsslutande partema, skall del VII&lt;br&gt;i detta avtal tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Internationella konventioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. De avtalsslutande partema åtar&lt;br&gt;sig att före den 1 januari 1995 an-&lt;br&gt;sluta sig till följande multilaterala&lt;br&gt;konventioner om industriell, im-&lt;br&gt;materiell och kommersiell ägande-&lt;br&gt;rätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Pariskonventionen om indust-&lt;br&gt;riellt rättsskydd (Stockholmstexten,&lt;br&gt;1967).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Bemkonventionen för skydd av&lt;br&gt;litterära och konstnärliga verk&lt;br&gt;(Paristexten, 1971).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Den internationella konventionen&lt;br&gt;om skydd för utövande konstnärer,&lt;br&gt;framställare av fonogram samt&lt;br&gt;radio företag (Rom, 1961).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Protokollet till Madridöverens-&lt;br&gt;kommelsen om internationell regi-&lt;br&gt;strering av varumärken (Madrid,&lt;br&gt;1989).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Niceöverenskommelsen om inter-&lt;br&gt;nationell klassificering av varor och&lt;br&gt;tjänster vid registrering av varumär-&lt;br&gt;ken (Geneve 1977, ändrad 1979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Geneva 1977, amended 1979);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Budapest Treaty on the Inter-&lt;br&gt;national Recognition of the Deposit&lt;br&gt;of Microorganisms for the purpose&lt;br&gt;of Patent Procedure (1980);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) &amp;nbsp;Patent Cooperation Treaty&lt;br&gt;(1984).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. For the adherence of Finland,&lt;br&gt;Ireland and Norway to the Protocol&lt;br&gt;relating to the Madrid Agreement&lt;br&gt;the date mentioned in paragraph 1&lt;br&gt;shall be replaced by 1 January 1996&lt;br&gt;and, for Iceland, 1 January 1997,&lt;br&gt;respectively.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Upon entry into force of this&lt;br&gt;Protocol, the Contracting Parties&lt;br&gt;shall comply in their intemal legis-&lt;br&gt;lation with the substantive provi-&lt;br&gt;sions of the Conventions listed in&lt;br&gt;paragraph 1 (a) to (c). However,&lt;br&gt;Ireland shall comply in its intemal&lt;br&gt;legislation with the substantive pro-&lt;br&gt;visions of the Beme Convention by&lt;br&gt;1 January 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negotiations conceming the&lt;br&gt;General Agreement on Tariffs and&lt;br&gt;Trade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Contracting Parties agree,&lt;br&gt;without prejudice to the competence&lt;br&gt;of the Community and its Member&lt;br&gt;States in matters of intellectual pro-&lt;br&gt;perty, to improve the regime estab-&lt;br&gt;lished by this Agreement as regards&lt;br&gt;intellectual property in light of the&lt;br&gt;results of the Uruguay Round nego-&lt;br&gt;tiations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Mutual information and consulta-&lt;br&gt;tion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;The Contracting Parties under-&lt;br&gt;take to keep each other informed in&lt;br&gt;the context of work within the&lt;br&gt;framework of intemational organiza-&lt;br&gt;tions and within the context of&lt;br&gt;agreements dealing with intellectual&lt;br&gt;property.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Contracting Parties also un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Budapestkonventionen om de-&lt;br&gt;ponering av mikroorganismer för&lt;br&gt;patentändamål (1980).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konventionen om patent-&lt;br&gt;samarbete (1984).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande Finlands, Irlands och&lt;br&gt;Norges anslutning till protokollet till&lt;br&gt;Madridöverenskommelsen, skall den&lt;br&gt;i punkt 1 angivna tidpunkten ersättas&lt;br&gt;av den 1 januari 1996 och be-&lt;br&gt;träffande Islands tillträde av den 1&lt;br&gt;januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid detta protokolls ikraftträdan-&lt;br&gt;de skall de avtalsslutande parternas&lt;br&gt;rättsregler överensstämma med de&lt;br&gt;materiella bestämmelserna i de kon-&lt;br&gt;ventioner som anges i punkt 1 a - c.&lt;br&gt;Irlands rättsregler skall dock senast&lt;br&gt;den 1 januari 1995 överensstämma&lt;br&gt;med de materiella bestämmelserna i&lt;br&gt;Bemkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förhandlingar om Allmänna tull-&lt;br&gt;och handelsavtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande partema är, utan&lt;br&gt;att detta påverkar gemenskapens och&lt;br&gt;dess medlemsstaters behörighet&lt;br&gt;beträffande den immateriella&lt;br&gt;äganderätten, överens om att för-&lt;br&gt;bättra den i detta avtal fastställda&lt;br&gt;ordningen beträffande den im-&lt;br&gt;materiella äganderätten mot bak-&lt;br&gt;grund av utgången av förhandlingar-&lt;br&gt;na i Uruguayrundan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ömsesidigt informations- och&lt;br&gt;samrådsförfarande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande partema åtar sig&lt;br&gt;att informera varandra om arbete&lt;br&gt;som de bedriver inom ramen för&lt;br&gt;internationella organisationer och i&lt;br&gt;samband med avtal som behandlar&lt;br&gt;immateriell äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande partema åtar sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dertake, in areas covered by a mea-&lt;br&gt;sure adopted in Community law, to&lt;br&gt;engage upon request in prior con-&lt;br&gt;sultation in the above-mentioned&lt;br&gt;framework and contexts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också att, inom områden som om-&lt;br&gt;fattas av en i gemenskapsrätten&lt;br&gt;beslutad åtgärd, på begäran samråda&lt;br&gt;i förväg i sådana situationer som&lt;br&gt;nämnts ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Transitional provisions&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;The Contracting Parties agree to&lt;br&gt;enter into negotiations in order to&lt;br&gt;enable full participation of interested&lt;br&gt;EFTA States in future measures&lt;br&gt;conceming intellectual property&lt;br&gt;which might be adopted in&lt;br&gt;Community law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Should such measures have been&lt;br&gt;adopted before the entry into force&lt;br&gt;of this Agreement negotiations to&lt;br&gt;participate in such measures shall&lt;br&gt;begin at the earliest opportunity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Competence&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;The provisions of this Protocol&lt;br&gt;are without prejudice to the com-&lt;br&gt;petence of the Community and of its&lt;br&gt;Member States in matters of intel-&lt;br&gt;lectual property.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DECLARATION OF THE&lt;br&gt;GOVERNMENT OF IRELAND&lt;br&gt;TO PROTOCOL 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ON INTELLECTUAL PROPERTY&lt;br&gt;- INTERNATIONAL&lt;br&gt;CONVENTIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ireland understands Article 5 (1)&lt;br&gt;of Protcol 28 as imposing a require-&lt;br&gt;ment on the Government of Ireland&lt;br&gt;to undertake, subject to its constitu-&lt;br&gt;tional requirements, to take all ne-&lt;br&gt;cessary steps to obtain adherence to&lt;br&gt;the Conventions listed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande partema är&lt;br&gt;överens om att inleda förhandlingar&lt;br&gt;för att säkerställa att EFTA-stater&lt;br&gt;som så önskar fullt ut får delta i&lt;br&gt;sådana framtida system beträffande&lt;br&gt;immateriell äganderätt som kan&lt;br&gt;komma att antas i gemenskapsrätten.&lt;br&gt;Om sådana system antas före detta&lt;br&gt;avtals ikraftträdande, skall förhand-&lt;br&gt;lingar angående deltagande i dessa&lt;br&gt;system påböijas snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Behörighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta protokoll&lt;br&gt;berör inte gemenskapens och dess&lt;br&gt;medlemsstaters behörighet be-&lt;br&gt;träffande den immateriella&lt;br&gt;äganderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEKLARATION AV IRLAND&lt;br&gt;TILL PROTOKOLL 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IMMATERIELL ÄGANDERÄTT -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INTERNATIONELLA&lt;br&gt;KONVENTIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irland tolkar punkt 1 i artikel 5 i&lt;br&gt;protokoll 28 som ett åtagande att&lt;br&gt;med iakttagande av landets&lt;br&gt;konstitutionella föreskrifter vidta&lt;br&gt;alla nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;Irland skall ansluta sig till de an-&lt;br&gt;givna konventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ANNEX XVII&lt;br&gt;INTELLECTUAL PROPERTY&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;List provided for in Article 65.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INTRODUCTION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;When the acts referred to in this&lt;br&gt;Annex contain notions or refer to&lt;br&gt;procedures which are specific to the&lt;br&gt;Community legal order, such as&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- preambles;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- the addressees of the Commun-&lt;br&gt;ity acts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;references to territories or&lt;br&gt;languages of the EC;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- references to rights and obliga-&lt;br&gt;tions of EC Member States, their&lt;br&gt;public entities, undertakings or&lt;br&gt;individuals in relation to each other;&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- references to information and&lt;br&gt;notification procedures;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol 1 on horizontal adap-&lt;br&gt;tions shall apply, unless otherwise&lt;br&gt;provided for in this Annex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA XVII&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;IMMATERIELL ÄGANDERÄTT&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förteckning enligt artikel 65.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INLEDNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de rättsakter som anges i denna&lt;br&gt;bilaga innehåller begrepp eller hän-&lt;br&gt;visar till förfaranden som är ut-&lt;br&gt;märkande för inom gemenskapens&lt;br&gt;rättsordning, som t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ingresser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- addressater för gemenskapens&lt;br&gt;rättsakter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hänvisningar till territorier eller&lt;br&gt;språk inom EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hänvisningar till inbördes rättig-&lt;br&gt;heter och skyldigheter för EG-med-&lt;br&gt;lemsstatema samt offentliga organ,&lt;br&gt;företag och enskilda personer i&lt;br&gt;dessa stater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hänvisningar till informations och&lt;br&gt;anmälningsförfaranden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall protokoll 1 om övergripande&lt;br&gt;anpassningar tillämpas, om inte&lt;br&gt;annat föreskrivs i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;br&gt;&amp;quot;Bilaga XVII&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ACTS REFERRED TO:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÄTTSAKTER SOM DET HÄN-&lt;br&gt;VISAS TILL:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 387 L 0054: Council Directive&lt;br&gt;87/54/EEC of 16 December 1986&lt;br&gt;on the legal protection of topo-&lt;br&gt;graphies of semiconductor products&lt;br&gt;(OJ No L 24, 27.1.1987, p. 36)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The provisons of the Directive&lt;br&gt;shall, for the purposes of the&lt;br&gt;present Agreement, be read with the&lt;br&gt;following adaptations:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;In Article l(l)(c), the re-&lt;br&gt;ference to Article 223 (l)(b) of the&lt;br&gt;EEC Treaty shall be replaced by&lt;br&gt;reference to Article 129 of the EEA&lt;br&gt;Agreement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Artides 3(6) to 3(8) shall not&lt;br&gt;apply.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Article 5(5) shall be replaced&lt;br&gt;by the following:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;The exclusive rights to authorize&lt;br&gt;or prohibit the acts specified in&lt;br&gt;paragraph l(b) shall not apply to&lt;br&gt;any such act committed after the&lt;br&gt;topography or semiconductor pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 387 L 0054: Rådets direktiv&lt;br&gt;87/54/EEG av den 16 december&lt;br&gt;1986 om rättsligt skydd för halv-&lt;br&gt;ledarprodukters topografi (EGT nr L&lt;br&gt;24, 27.01.1987, s. 36)&lt;br&gt;bestämmelserna i direktivet skall,&lt;br&gt;inom ramen för detta avtal, tilläm-&lt;br&gt;pas med följande anpassning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) I artikel 1.1 c skall hänvisningen&lt;br&gt;till artikel 223.1 b i Romfördraget&lt;br&gt;ersättas av en hänvisning till artikel&lt;br&gt;129 i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Artikel 3.6 - 3.8 skall inte&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Artikel 5.5 skall ersättas av föl-&lt;br&gt;jande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ensamrätten att medge eller för-&lt;br&gt;bjuda de handlingar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämns i punkt 1 .b skall inte gälla en&lt;br&gt;sådan handling som utförs efter det&lt;br&gt;att kretsmönstret eller halvledarpro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;duct has been put on the market in&lt;br&gt;a Contracting Party by the person&lt;br&gt;entitled to authorize its marketing or&lt;br&gt;with his consent&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 390 D 0510: First Council De-&lt;br&gt;cision 90/510/EEC of 9 October&lt;br&gt;1990 on the extension of the legal&lt;br&gt;protection of topographies of semi-&lt;br&gt;conductor products to persons from&lt;br&gt;certain countries and territories (OJ&lt;br&gt;No L 285, 17.10.1990, p. 29)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The provisions of the Decision&lt;br&gt;shall, for the purposes of the pres-&lt;br&gt;ent Agreement, be read with the&lt;br&gt;following adaptations:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) In the Annex, the references&lt;br&gt;to Austria and Sweden shall be de-&lt;br&gt;leted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) In addition, the following shall&lt;br&gt;apply:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In the case that a country or&lt;br&gt;territory listed in the Annex does&lt;br&gt;not give the same protection as&lt;br&gt;foreseen in that Decision to persons&lt;br&gt;from a Contracting Party, the Con-&lt;br&gt;tracting Parties will use their best&lt;br&gt;endeavours to ensure that such&lt;br&gt;protection is given by the said&lt;br&gt;country or territory to the said&lt;br&gt;Contracting Party at the latest one&lt;br&gt;year after the date of entry into&lt;br&gt;force of this Agreement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. (a) 390 D 0511: Second Coun-&lt;br&gt;cil Decision 90/511/EEC of 9&lt;br&gt;October 1990 on the extension of&lt;br&gt;the legal protection of topographies&lt;br&gt;of semiconductor products to&lt;br&gt;persons from certain countries and&lt;br&gt;territories (OJ No L 285,&lt;br&gt;17.10.1990, p. 31)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) 390 D 0541: Commission&lt;br&gt;Decision 90/541/EEC of 26 October&lt;br&gt;1990 in accordance with Council&lt;br&gt;Decision 90/511/EEC determining&lt;br&gt;the countries to the companies or&lt;br&gt;other legal persons of which legal&lt;br&gt;protection of topographies of semi-&lt;br&gt;conductors is extended (OJ No L&lt;br&gt;307, 7.11.1990, p. 21)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In addition to these two Deci-&lt;br&gt;sions, the following shall apply:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The EFTA States undertake to&lt;br&gt;adapt for the purposes of this&lt;br&gt;Agreement Council Decision&lt;br&gt;90/511/EEC on the extension of the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dukten har släppts ut pä marknaden&lt;br&gt;hos en avtalsslutande part av någon&lt;br&gt;som är behörig att tillåta dess mark-&lt;br&gt;nadsföring, eller med hans sam-&lt;br&gt;tycke.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 390 D 0510: Rådets första beslut&lt;br&gt;90/510/EEG av den 9 oktober 1990&lt;br&gt;om utsträckning av det rättsliga&lt;br&gt;skyddet för kretsmönster hos halv-&lt;br&gt;ledarprodukter till personer från&lt;br&gt;vissa länder och territorier (EGT nr&lt;br&gt;L 285, 17.10.1990, s. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i beslutet, skall&lt;br&gt;inom ramen för detta avtal, tilläm-&lt;br&gt;pas med följande anpassning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Hänvisningarna till Österrike och&lt;br&gt;Sverige i bilagan skall strykas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Dessutom skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett i bilagan upptaget land eller&lt;br&gt;territorium inte ger samma skydd&lt;br&gt;som anges i det berörda beslutet till&lt;br&gt;personer från en avtalsslutande part,&lt;br&gt;skall de avtalsslutande parterna&lt;br&gt;sträva efter att säkerställa att sådant&lt;br&gt;skydd ges av det berörda landet&lt;br&gt;eller territoriet till den berörda&lt;br&gt;avtalsslutande parten senast ett år&lt;br&gt;efter det att detta avtal har trätt i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. a) 390 D 0511: Rådets andra&lt;br&gt;beslut 90/511/EEG av den 9 oktober&lt;br&gt;1990 om utsträckning av det rätts-&lt;br&gt;liga skyddet för kretsmönster hos&lt;br&gt;halvledarprodukter till personer från&lt;br&gt;vissa länder och territorier (EGT nr&lt;br&gt;L 285, 17.10.1990, s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 390 D 0541: Kommissionens&lt;br&gt;beslut 90/541/EEG av den 26&lt;br&gt;oktober 1990 genom vilket kom-&lt;br&gt;missionen i enlighet med rådets&lt;br&gt;beslut 90/511/EEG fastställer till&lt;br&gt;vilka länders bolag eller andra juri-&lt;br&gt;diska personer rättsligt skydd för&lt;br&gt;halvledarprodukters kretsmönster&lt;br&gt;sträcks ut (EGT nr L 307,&lt;br&gt;7.11.1990, s. 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom dessa två beslut skall föl-&lt;br&gt;jande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFTA-statema åtar sig att för detta&lt;br&gt;avtal anta rådets beslut&lt;br&gt;(90/511/EEG) samt de beslut som&lt;br&gt;fattats av kommissionen i enlighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;br&gt;&amp;quot;Bilaga XVII&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;legal protection of topographies of&lt;br&gt;semiconductor products to persons&lt;br&gt;from certain countries and territories&lt;br&gt;and the decisions taken by the Com-&lt;br&gt;mission in accordance with this&lt;br&gt;previous Council Decision, if their&lt;br&gt;application is prolonged after 31&lt;br&gt;December 1992. Such amendment&lt;br&gt;or replacement is to be adopted&lt;br&gt;before the entry into force of this&lt;br&gt;Agreement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 389 L 0104: First Council Dir-&lt;br&gt;ective 89/104/EEC of 21 December&lt;br&gt;1988 to approximate the laws of the&lt;br&gt;Member States relating to trade&lt;br&gt;marks (OJ No L 40, 11.2.1989, p.&lt;br&gt;1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The provisons of the Directive&lt;br&gt;shall, for the purposes of the&lt;br&gt;present Agreement, be read with the&lt;br&gt;following adaptations:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;In Article 3(2), the term&lt;br&gt;&amp;quot;trade mark law&amp;quot; shall be under-&lt;br&gt;stood to be the trade mark law&lt;br&gt;applicable in a Contracting Party.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) In Artides 4(2)(a)(i), (2)(b)&lt;br&gt;and (3), 9 and 14, the provisions&lt;br&gt;conceming the Community Trade&lt;br&gt;Mark shall not apply to EFTA&lt;br&gt;States unless the Community Trade&lt;br&gt;Mark extends to these EFTA States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Article 7(1) shall be replaced&lt;br&gt;by the following:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;The trade mark shall not entitle&lt;br&gt;the proprietor to prohibit its use in&lt;br&gt;relation to goods which have been&lt;br&gt;put on the market in a Contracting&lt;br&gt;Party under that trade mark by the&lt;br&gt;proprietor or with his consent&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 391 L 0250: Council Directive&lt;br&gt;91/250/EEC of 14 May 1991 on the&lt;br&gt;legal protection of Computer&lt;br&gt;Drograms (OJ No L 122, 17.5.1991,&lt;br&gt;p. 42)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The provisions of the Directive&lt;br&gt;shall, for the purposes of the&lt;br&gt;present Agreement, be read with the&lt;br&gt;following adaptation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4(c) shall be replaced by&lt;br&gt;the following:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Any form of distribution to the&lt;br&gt;public, including the rental of the&lt;br&gt;original Computer program or of&lt;br&gt;copies thereof. The first sale in a&lt;br&gt;Contracting Party of a copy of a&lt;br&gt;program by the right holder or with&lt;br&gt;his consent shall exhaust the distri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med det senast nämnda rådsbeslutet,&lt;br&gt;om tillämpningen av dessa utsträcks&lt;br&gt;till att gälla efter den 31 december&lt;br&gt;1992. Därpå följande ändringar eller&lt;br&gt;utbyten skall antas av EFTA-stater-&lt;br&gt;na innan detta avtal trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;br&gt;&amp;quot;Bilaga XVII&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;389 L 0104: Rådets första&lt;br&gt;direktiv 89/104/EEG av den 21&lt;br&gt;december 1988 om tillnärmningen&lt;br&gt;av medlemsstaternas varumärkes-&lt;br&gt;lagar (EGT nr L 40, 11.02.1989, s.&lt;br&gt;1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i direktivet, skall&lt;br&gt;inom ramen för detta avtal, tilläm-&lt;br&gt;pas med följande anpassning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) I artikel 3.2 skall med termen&lt;br&gt;varumärkeslagstiftning förstås varu-&lt;br&gt;märkeslagstiftning som är tillämplig&lt;br&gt;i en avtalsslutande part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I artiklarna 4.2.a.i, 4.2.b, 4.3, 9&lt;br&gt;och 14 skall bestämmelserna om&lt;br&gt;EG-varumärket inte gälla EFTA-&lt;br&gt;statema om inte EG-varumärket&lt;br&gt;utsträcks till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Artikel 7.1 skall ersättas av föl-&lt;br&gt;jande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ett varumärke ger inte inne-&lt;br&gt;havaren rätt att förbjuda använd-&lt;br&gt;ningen av varumärket för varor som&lt;br&gt;av innehavaren eller med hans sam-&lt;br&gt;tycke har marknadsförts under varu-&lt;br&gt;märket i en avtalsslutande part.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 391 L 0250: Rådets direktiv&lt;br&gt;91/250/EEG av den 14 maj 1991&lt;br&gt;om rättsligt skydd för datorprogram&lt;br&gt;(EGT nr L 122, 17.05.1991, s. 42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i direktivet skall,&lt;br&gt;inom ramen för detta avtal, tilläm-&lt;br&gt;pas med följande ändringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 c skall ersättas av&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;alla former av spridning till all-&lt;br&gt;mänheten, inbegripet uthyrning, av&lt;br&gt;datorprogrammets original eller&lt;br&gt;kopior av detta. Den första försälj-&lt;br&gt;ningen av en kopia av programmet&lt;br&gt;som görs i en avtalsslutande part av&lt;br&gt;rättsinnehavaren själv eller med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bution right within the territories of&lt;br&gt;the Contracting Parties of that copy,&lt;br&gt;with the exception of the right to&lt;br&gt;control further rental of the program&lt;br&gt;or a copy thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dennes samtycke, medför förlust av&lt;br&gt;spridningsrätten till den berörda&lt;br&gt;kopian inom de avtalsslutande&lt;br&gt;parternas territorier. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte rätten att kontrollera vi-&lt;br&gt;dare uthyrning av programmet eller&lt;br&gt;kopia av detta.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;br&gt;&amp;quot;Bilaga XVII&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of 16 December 1986 on the legal&lt;br&gt;protection of topographies of&lt;br&gt;semiconductor products&lt;br&gt;(87/54/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE&lt;br&gt;EUROPEAN COMMUNITIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the treaty estab-&lt;br&gt;lishing the European Economic&lt;br&gt;Community and in particular article&lt;br&gt;100 thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal&lt;br&gt;from the Commission&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of&lt;br&gt;the European Parliament&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of&lt;br&gt;the Economic and Social Commit-&lt;br&gt;tee’,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas semiconductor products&lt;br&gt;are playing an increasingly im-&lt;br&gt;portant role in a broad range of&lt;br&gt;industries and semiconductor&lt;br&gt;technology can accordingly be&lt;br&gt;considered as being of fundamental&lt;br&gt;importance for the Community’s&lt;br&gt;industrial development;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the functions of semi-&lt;br&gt;conductor products depend in large&lt;br&gt;part on the topographies of such&lt;br&gt;products and whereas the develop-&lt;br&gt;ment of such topographies requires&lt;br&gt;the investment of considerable&lt;br&gt;resources, human, technical and&lt;br&gt;financial, while topographies of&lt;br&gt;such products can be copied at a&lt;br&gt;fraction of the cost needed to&lt;br&gt;develop them independently;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas topographies of semi-&lt;br&gt;conductor products are at present&lt;br&gt;not clearly protected in all Member&lt;br&gt;States by existing legislation and&lt;br&gt;such protection, where it exists, has&lt;br&gt;different attributes;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;br&gt;av den 16 december 1986&lt;br&gt;om rättsligt skydd för krets-&lt;br&gt;mönster i halvledarprodukter&lt;br&gt;(87/54/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMEN-&lt;br&gt;SKAPERNAS RÅD HAR&lt;br&gt;ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av fördraget om&lt;br&gt;upprättande av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt&lt;br&gt;artikel 100 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens&lt;br&gt;förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europa-&lt;br&gt;parlamentets yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och&lt;br&gt;sociala kommitténs yttrande’, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvledarprodukter har kommit att&lt;br&gt;spela en allt mer betydelsefull roll&lt;br&gt;inom en lång rad industrier och&lt;br&gt;följaktligen kan halvledarteknologi&lt;br&gt;anses vara av grundläggande&lt;br&gt;betydelse för gemenskapens indus-&lt;br&gt;triella utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionerna hos halvledar-&lt;br&gt;produkter beror till stor del på&lt;br&gt;produkternas kretsmönster och ut-&lt;br&gt;vecklingen av sådana kretsmönster&lt;br&gt;tar i anspråk avsevärda mänskliga,&lt;br&gt;tekniska och ekonomiska resurser,&lt;br&gt;medan de däremot kan kopieras till&lt;br&gt;en bråkdel av vad det skulle kosta&lt;br&gt;att självständigt utveckla dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halvledarprodukters kretsmönster&lt;br&gt;skyddas för närvarande inte klart av&lt;br&gt;gällande lagstiftning i alla medlems-&lt;br&gt;stater och där ett sådant skydd finns&lt;br&gt;är det av skiftande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'• EGT nr. C 360, 31.12.1985,&lt;br&gt;s. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr. C 255, 13.10.1986,&lt;br&gt;s. 249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’• EGT nr. C 189, 28.7.1986, s. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas certain existing differ-&lt;br&gt;ences in the legal protection of&lt;br&gt;semiconductor products offered by&lt;br&gt;the laws of the Member States have&lt;br&gt;direct and negative effects on the&lt;br&gt;functioning of the common market&lt;br&gt;as regards semiconductor products&lt;br&gt;and such differences could well&lt;br&gt;become greater as Member States&lt;br&gt;introduce new legislation on this&lt;br&gt;subject;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas existing differences&lt;br&gt;having such effects need to be&lt;br&gt;removed and new ones having a&lt;br&gt;negative effect on the common&lt;br&gt;market prevented from arising;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in relation to extension&lt;br&gt;of protection to persons outside the&lt;br&gt;Community, Member States should&lt;br&gt;be free to act on their own behalf in&lt;br&gt;so far as community decisions have&lt;br&gt;not been taken within a limited&lt;br&gt;period of time;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the Community’s legal&lt;br&gt;framework on the protection of&lt;br&gt;topographies of semiconductor&lt;br&gt;products can, in the first instance,&lt;br&gt;be limited to certain basic principles&lt;br&gt;by provisions specifying whom and&lt;br&gt;what should be protected, the ex-&lt;br&gt;clusive rights on which protected&lt;br&gt;persons should be able to rely to&lt;br&gt;authorize or prohibit certain acts,&lt;br&gt;exceptions to these rights and for&lt;br&gt;how long the protection should last;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas other matters can for the&lt;br&gt;time being be decided in accordance&lt;br&gt;with national law, in particular,&lt;br&gt;whether registration or deposit is&lt;br&gt;required as a condition for protec-&lt;br&gt;tion and, subject to an exclusion of&lt;br&gt;licences granted for the sole reason&lt;br&gt;that a certain period of time has&lt;br&gt;elapsed, whether and on what condi-&lt;br&gt;tions non-voluntary licences May be&lt;br&gt;granted in respect of protected&lt;br&gt;topographies;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas protection of topo-&lt;br&gt;graphies of semiconductor products&lt;br&gt;in accordance with this directive&lt;br&gt;should be without prejudice to the&lt;br&gt;application of some&lt;br&gt;other forms of protection;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas further measures con-&lt;br&gt;ceming the legal protection of topo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa olikheter i de olika&lt;br&gt;medlemsstaternas rättsliga skydd för&lt;br&gt;halvledarprodukter har direkta och&lt;br&gt;negativa återverkningar på den&lt;br&gt;gemensamma marknadens funktion&lt;br&gt;vad gäller halvledarprodukter, och&lt;br&gt;dessa olikheter kan mycket väl bli&lt;br&gt;större i samband med att medlems-&lt;br&gt;staterna inför ny lagstiftning på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger ett behov av att dels&lt;br&gt;undanröja olikheter som har dessa&lt;br&gt;återverkningar och dels förhindra&lt;br&gt;uppkomsten av nya, som kan&lt;br&gt;komma att ge negativa effekter på&lt;br&gt;den gemensamma marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utsträckningen av&lt;br&gt;skyddet till personer från tredje land&lt;br&gt;bör det stå medlemsstaterna fritt att&lt;br&gt;agera självständigt i den mån&lt;br&gt;gemenskapen inte har fattat beslut&lt;br&gt;inom en begränsad tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapens rättsliga ram i fråga&lt;br&gt;om skydd för halvledarprodukters&lt;br&gt;kretsmönster kan i en första om-&lt;br&gt;gång begränsas till vissa grund-&lt;br&gt;läggande principer, med be-&lt;br&gt;stämmelser som anger vem och vad&lt;br&gt;som skall skyddas, vilka ensamrätter&lt;br&gt;skyddade personer kan stödja sig på&lt;br&gt;när det gäller att tillåta eller förbju-&lt;br&gt;da vissa handlingar, undantag från&lt;br&gt;dessa rättigheter samt hur länge&lt;br&gt;skyddet skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra frågor kan tills vidare av-&lt;br&gt;göras i enlighet med nationella&lt;br&gt;bestämmelser, i synnerhet huruvida&lt;br&gt;registrering eller deponering skall&lt;br&gt;krävas som villkor för skydd och,&lt;br&gt;med förbehåll för undantag som&lt;br&gt;görs för licenser som meddelats&lt;br&gt;endast på den grunden att en viss&lt;br&gt;tidsperiod har utlöpt, huruvida och&lt;br&gt;på vilka villkor tvångslicenser får&lt;br&gt;meddelas med avseende på skyddade&lt;br&gt;kretsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för halvledarprodukters&lt;br&gt;kretsmönster i enlighet med detta&lt;br&gt;direktiv utesluter inte tillämpning av&lt;br&gt;andra former av skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare åtgärder rörande skyddet&lt;br&gt;i gemenskapen för halvledar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;graphies of semiconductor products&lt;br&gt;in the Community can be considered&lt;br&gt;at a later stage, if necessary, while&lt;br&gt;the application of common basic&lt;br&gt;principles by all member States in&lt;br&gt;accordance with the provisions of&lt;br&gt;this directive is an urgent necessity,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produkters kretsmönster kan över-&lt;br&gt;vägas senare om så krävs, medan&lt;br&gt;det däremot är nödvändigt att alla&lt;br&gt;medlemsstater snarast börjar&lt;br&gt;tillämpa gemensamma, grund-&lt;br&gt;läggande principer i enlighet med&lt;br&gt;detta direktivs bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H AS ADOPTED THIS&lt;br&gt;DIRECTIVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Definitions&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. For the purpose of this&lt;br&gt;Directive:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;a &amp;quot;semiconductor product’&lt;br&gt;shall mean the final or an inter-&lt;br&gt;mediate form of any product :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) consisting of a body of mater-&lt;br&gt;ial which includes a layer of semi-&lt;br&gt;conducting material; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) having one or more other&lt;br&gt;layers composed of conducting,&lt;br&gt;insulating or semiconducting&lt;br&gt;material, the layers being arranged&lt;br&gt;in accordance with a predetermined&lt;br&gt;three-dimensional pattem; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) intended to perform, exclus-&lt;br&gt;ively or together with other func-&lt;br&gt;tions, an electronic function;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the &amp;quot;topography’ of a semi-&lt;br&gt;conductor product shall mean a&lt;br&gt;series of related images, however&lt;br&gt;fixed or encoded;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;representing the three-&lt;br&gt;dimensional pattem of the layers of&lt;br&gt;which a semiconductor product is&lt;br&gt;composed; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) in which series, each image&lt;br&gt;has the pattem or part of the pattem&lt;br&gt;of a surface of the semiconductor&lt;br&gt;product at any stage of its&lt;br&gt;manufacture;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;commercial exploitation’&lt;br&gt;means the sale, rental, leasing or&lt;br&gt;any other method of commercial&lt;br&gt;distribution, or an offer for these&lt;br&gt;purposes. However, for the pur-&lt;br&gt;poses of artides 3 (4), 4 (1), 7 (1),&lt;br&gt;(3) and (4) &amp;quot;commercial exploit-&lt;br&gt;ation’ shall not include exploitation&lt;br&gt;under conditions of confidentiality&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS&lt;br&gt;FÖLJANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Definitoner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;quot;halvledarprodukt&amp;quot;: slut- eller&lt;br&gt;mellanledet av en produkt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) består av en materialstruktur i&lt;br&gt;vilken ingår ett lager halvledande&lt;br&gt;material, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) har ett eller flera andra lager&lt;br&gt;bestående av ledande, isolerande&lt;br&gt;eller halvledande material och där&lt;br&gt;lagren är placerade i enlighet med&lt;br&gt;ett förutbestämt tredimensionellt&lt;br&gt;mönster, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) är avsedd att ensam eller till-&lt;br&gt;sammans med andra funktioner&lt;br&gt;utföra en elektronisk funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;en halvledarprodukts&lt;br&gt;&amp;quot;kretsmönster&amp;quot;: En rad samman-&lt;br&gt;hörande bilder som, oavsett hur de&lt;br&gt;är fixerade eller kodade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;utgör det tredimensionella&lt;br&gt;mönstret av de lager som en halv-&lt;br&gt;ledarprodukt består av, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;där vaije bild i raden&lt;br&gt;representerar hela eller en del av&lt;br&gt;mönstret i en halvledarprodukts yta&lt;br&gt;vid vilken tillverkningsfas som&lt;br&gt;helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;kommersiellt utnyttjande&amp;quot;:&lt;br&gt;Försäljning, uthyrning, leasing eller&lt;br&gt;andra kommersiella distributions-&lt;br&gt;metoder eller erbjudande om dessa.&lt;br&gt;I artiklarna 3.4, 4.1, 7.1, 7.3 och&lt;br&gt;7.4 skall emellertid beteckningen&lt;br&gt;&amp;quot;kommersiellt utnyttjande&amp;quot; inte&lt;br&gt;omfatta utnyttjande i förtroliga&lt;br&gt;sammanhang om det inte före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;to the extent that no further distribu-&lt;br&gt;tion to third parties occurs, except&lt;br&gt;where exploitation of a topography&lt;br&gt;takes place under conditions of&lt;br&gt;confidentiality required by a&lt;br&gt;measure taken in conformity with&lt;br&gt;article 223 (1) (b) of the Treaty.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The Council acting by quali-&lt;br&gt;fied majority on a proposal from the&lt;br&gt;Commission, May amend paragraph&lt;br&gt;1 (a) (i) and (ii) in order to adapt&lt;br&gt;these provisions in the light of&lt;br&gt;technical progress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protection of topographies of&lt;br&gt;semiconductor products&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall protect the&lt;br&gt;topographies of semiconductor&lt;br&gt;products by adopting legislative&lt;br&gt;provisions conferring exclusive&lt;br&gt;rights in accordance with the provi-&lt;br&gt;sions of the Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The topography of a semicon-&lt;br&gt;ductor product shall be protected in&lt;br&gt;so far as it satisfies the conditions&lt;br&gt;that it is the result of its creator’s&lt;br&gt;own intellectual effort and is not&lt;br&gt;commonplace in the semiconductor&lt;br&gt;industry. Where the topography of&lt;br&gt;a semiconductor product consists of&lt;br&gt;elements that are commonplace in&lt;br&gt;the semiconductor industry, it shall&lt;br&gt;be protected only to the extent that&lt;br&gt;the combination of such elements,&lt;br&gt;taken as a whole, fulfils the above-&lt;br&gt;mentioned conditions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Subject to paragraphs 2 to 5,&lt;br&gt;the right to protection shall apply in&lt;br&gt;favour of persons who are the&lt;br&gt;creators of the topographies of&lt;br&gt;semiconductor products.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States may provide&lt;br&gt;that,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) where a topography is created&lt;br&gt;in the course of the creator’s em-&lt;br&gt;ployment, the right to protection&lt;br&gt;shall apply in favour of the creator’s&lt;br&gt;employer unless the terms of em-&lt;br&gt;ployment provide to the contrary;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer någon ytterligare distribu-&lt;br&gt;tion till tredje part, med undantag&lt;br&gt;för de fall då utnyttjandet av ett&lt;br&gt;kretsmönster äger rum i sådana&lt;br&gt;förtroliga sammanhang som&lt;br&gt;påkallats av en åtgärd som vidtagits&lt;br&gt;i enlighet med artikel 223.1.b i&lt;br&gt;fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. På förslag av kommissionen kan&lt;br&gt;rådet med kvalificerad majoritet&lt;br&gt;ändra punkterna l.a.i och l.a.ii för&lt;br&gt;att anpassa dem mot bakgrund av&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd för kretsmönster i halv-&lt;br&gt;ledarprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall skydda&lt;br&gt;kretsmönstren i halvledarprodukter&lt;br&gt;genom lagstiftning som ger&lt;br&gt;ensamrätter i enlighet med detta&lt;br&gt;direktivs bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En halvledarprodukts kretsmön-&lt;br&gt;ster skall skyddas i den utsträckning&lt;br&gt;den uppfyller villkoren att dels vara&lt;br&gt;resultatet av sin upphovsmans egen&lt;br&gt;intellektuella insats, dels inte vara&lt;br&gt;allmänt förekommande inom halv-&lt;br&gt;ledarindustrin. I de fall då en halv-&lt;br&gt;ledarprodukts kretsmönster består av&lt;br&gt;delar som är allmänt före-&lt;br&gt;kommande inom halvledarindustrin&lt;br&gt;skall den skyddas endast i den&lt;br&gt;utsträckning kombinationen av&lt;br&gt;delarna, betraktad som helhet,&lt;br&gt;uppfyller de ovannämnda villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Med förbehåll för punkterna 2&lt;br&gt;till 5 skall rätten till skydd gälla till&lt;br&gt;förmån för personer som är skapare&lt;br&gt;av halvledarprodukters kretsmön-&lt;br&gt;ster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat kan bestämma&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i de fall då ett kretsmönster har&lt;br&gt;skapats av en person i hans an-&lt;br&gt;ställning skall rätten till skydd gälla&lt;br&gt;till förmån för arbetsgivaren, såvida&lt;br&gt;inte anställningsvillkoren säger&lt;br&gt;motsatsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) where a topography is created&lt;br&gt;under a contract other than a&lt;br&gt;contract of employment, the right to&lt;br&gt;protection shall apply in favour of a&lt;br&gt;party to the contract by whom the&lt;br&gt;topography has been commissioned,&lt;br&gt;unless the contract provides to the&lt;br&gt;contrary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. (a) As regards the persons&lt;br&gt;referred to in paragraph 1, the right&lt;br&gt;to protection shall apply in favour&lt;br&gt;of natural persons who are nationals&lt;br&gt;of a Member State or who have&lt;br&gt;their habitual residence on the territ-&lt;br&gt;ory of a Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Where Member States make&lt;br&gt;provision in accordance with para-&lt;br&gt;graph 2, the right to protection shall&lt;br&gt;apply in favour of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) natural persons who are na-&lt;br&gt;tionals of a Member State or who&lt;br&gt;have their habitual residence on the&lt;br&gt;territory of a Member State;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;companies or other legal&lt;br&gt;persons which have a real and&lt;br&gt;effective industrial or commercial&lt;br&gt;establishment on the territory of a&lt;br&gt;member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Where no right to protection&lt;br&gt;exists in accordance with other&lt;br&gt;provisions of this article, the right&lt;br&gt;to protection shall also apply in&lt;br&gt;favour of the persons referred to in&lt;br&gt;paragraph 3 (b) (i) and (ii) who :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;first commercially exploit&lt;br&gt;within a Member State a topography&lt;br&gt;which has not yet been exploited&lt;br&gt;commercially anywhere in the&lt;br&gt;world; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) have been exclusively author-&lt;br&gt;ized to exploit commercially the&lt;br&gt;topography throughout the Com-&lt;br&gt;munity by the person entitled to&lt;br&gt;dispose of it.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The right to protection shall&lt;br&gt;also apply in favour of the suc-&lt;br&gt;cessors in title of the persons&lt;br&gt;mentioned in paragraphs 1 to 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Subject to paragraph 7,&lt;br&gt;Member States may negotiate and&lt;br&gt;conclude agreements or understand-&lt;br&gt;ings with third States and multi-&lt;br&gt;lateral conventions conceming the&lt;br&gt;legal protection of topographies of&lt;br&gt;semiconductor products whilst&lt;br&gt;respecting Community law and in&lt;br&gt;particular the rules laid down in this&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i de fall då ett kretsmönster har&lt;br&gt;skapats under ett annat avtal än ett&lt;br&gt;anställningsavtal skall rätten till&lt;br&gt;skydd gälla till förmån för den&lt;br&gt;avtalspart som har beställt krets-&lt;br&gt;mönsret, såvida inte avtalet säger&lt;br&gt;motsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. a) Beträffande de personer som&lt;br&gt;nämns i punkt 1 skall rätten till&lt;br&gt;skydd gälla till förmån för fysiska&lt;br&gt;personer som är medborgare i en&lt;br&gt;medlemsstat eller som har sin&lt;br&gt;vanliga vistelseort på en medlems-&lt;br&gt;stats territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I de fall då en medlemsstat be-&lt;br&gt;stämmer i enlighet med punkt 2&lt;br&gt;skall rätten till skydd gälla till-&lt;br&gt;förmån för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) fysiska personer som är med-&lt;br&gt;borgare i en medlemsstat eller som&lt;br&gt;har sin vanliga vistelseort på en&lt;br&gt;medlemsstats territorium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;bolag eller andra juridiska&lt;br&gt;personer som bedriver verklig och&lt;br&gt;stadigvarande industriell eller affärs-&lt;br&gt;mässig verksamhet på en medlems-&lt;br&gt;stats territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I de fall då rätt till skydd inte&lt;br&gt;föreligger enligt vad denna artikels&lt;br&gt;övriga bestämmelser säger skall&lt;br&gt;rätten till skydd även gälla till&lt;br&gt;förmån för sådana personer som&lt;br&gt;nämns i punkt 3.b.i och 3.b.ii vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;i en medlemsstat först&lt;br&gt;kommersiellt utnyttjar ett kretsmön-&lt;br&gt;ster som ännu inte har utnyttjats&lt;br&gt;kommersiellt i någon del av&lt;br&gt;världen, och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) av den person som förfogar över&lt;br&gt;kretsmönstren har fått ensamrätt att&lt;br&gt;utnyttja den kommersiellt i hela&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Rätten till skydd skall också&lt;br&gt;gälla den till vilken rättigheten&lt;br&gt;övergått från sådana personer som&lt;br&gt;nämns i punkt 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En medlemsstat kan, med för-&lt;br&gt;behåll för punkt 7 och med&lt;br&gt;iakttagande av gemenskapsrätten och&lt;br&gt;i synnerhet reglerna i detta direktiv,&lt;br&gt;ingå avtal eller överenskommelser&lt;br&gt;med en tredje stat och multilaterala&lt;br&gt;konventioner beträffande det rätts-&lt;br&gt;liga skyddet för kretsmönstren i&lt;br&gt;halvledarprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Member States may enter into&lt;br&gt;negotiations which third States with&lt;br&gt;a view to extending the right to&lt;br&gt;protection to persons who do not&lt;br&gt;benefit from the right to protection&lt;br&gt;according to the provisions of this&lt;br&gt;Directive. Member States who enter&lt;br&gt;into such negotiations shall inform&lt;br&gt;the Com mission thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;When a Member State wishes to&lt;br&gt;extend protection to persons who&lt;br&gt;otherwise do not benefit from the&lt;br&gt;right to protection according to the&lt;br&gt;provisions of this Directive or to&lt;br&gt;conclude an agreement or under-&lt;br&gt;standing on the extension of protec-&lt;br&gt;tion with a non-member State it&lt;br&gt;shall notify the Commission. The&lt;br&gt;Commission shall inform the other&lt;br&gt;Member States thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Member State shall hold the&lt;br&gt;extension of protection or the con-&lt;br&gt;clusion of the agreement or under-&lt;br&gt;standing in abeyance for one month&lt;br&gt;from the date on which it notifies&lt;br&gt;the Commission. However, if within&lt;br&gt;that period the Commission notifies&lt;br&gt;the Member State concemed of its&lt;br&gt;intention to submit a proposal to the&lt;br&gt;Council for all Member States to&lt;br&gt;extend protection in respect of the&lt;br&gt;persons or nonMember State&lt;br&gt;concemed, the Member State shall&lt;br&gt;hold the extension of protection or&lt;br&gt;the conclusion of the agreement or&lt;br&gt;undestanding in abeyance for a&lt;br&gt;period of two months from the date&lt;br&gt;of the notification by the Member&lt;br&gt;State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where, before the end of this&lt;br&gt;two-month period, the Commission&lt;br&gt;submits such a proposal to the&lt;br&gt;Council, the member State shall&lt;br&gt;hold the extension of protection or&lt;br&gt;the conclusion of the agreement or&lt;br&gt;understanding in abeyance for a&lt;br&gt;further period of four months from&lt;br&gt;the date on which the proposal was&lt;br&gt;submitted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In the absence of a Commission&lt;br&gt;notification or proposal or a Council&lt;br&gt;decision within the time limits&lt;br&gt;prescribed above, the member State&lt;br&gt;may extend protection or conclude&lt;br&gt;the agreement or understanding.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A proposal by the Commission to&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. En medlemsstat kan påböija för-&lt;br&gt;handlingar med en tredje stat i&lt;br&gt;avsikt att sträcka ut rätten till skydd&lt;br&gt;till personer som enligt detta&lt;br&gt;direktivs bestämmelser inte åtnjuter&lt;br&gt;rätt till skydd. En medlemsstat som&lt;br&gt;påbörjar sådana förhandlingar skall&lt;br&gt;underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat önskar sträcka&lt;br&gt;ut skyddet till någon som annars&lt;br&gt;inte har rätt till skydd enligt detta&lt;br&gt;direktivs bestämmelser, eller ingå&lt;br&gt;avtal eller överenskommelse med en&lt;br&gt;icke-medlemsstat om utsträckning av&lt;br&gt;skyddet, skall detta anmälas till&lt;br&gt;kommissionen. Kommissionen skall&lt;br&gt;underrätta övriga medlemsstater om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaten skall låta frågan om&lt;br&gt;utsträckningen av skyddet eller&lt;br&gt;ingåendet av avtalet eller överens-&lt;br&gt;kommelsen vila under en månad,&lt;br&gt;räknat från den dag då den&lt;br&gt;meddelade kommissionen. Om&lt;br&gt;kommissionen emellertid inom den&lt;br&gt;tiden till medlemsstaten anmäler sin&lt;br&gt;avsikt att föreslå rådet att alla&lt;br&gt;medlemsstaterna skall utsträcka&lt;br&gt;skyddet med avseende på de berörda&lt;br&gt;personerna eller icke-medlems-&lt;br&gt;statema, skall medlemsstaten låta&lt;br&gt;frågan om utsträckningen av skyddet&lt;br&gt;eller ingåendet av avtalet eller&lt;br&gt;överenskommelsen vila under två&lt;br&gt;månader, räknat från dagen för&lt;br&gt;medlemsstatens anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommissionen före utgången av&lt;br&gt;denna tvåmånadersperiod förelägger&lt;br&gt;rådet ett sådant förslag skall&lt;br&gt;medlemsstaten låta frågan om ut-&lt;br&gt;sträckningen av skyddet eller in-&lt;br&gt;gåendet av avtalet eller överens-&lt;br&gt;kommelsen vila under ytterligare&lt;br&gt;fyra månader, räknat från dagen för&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommissionen inte gör an-&lt;br&gt;mälan eller framställer förslag eller&lt;br&gt;rådet inte fattar beslut inom de&lt;br&gt;nämnda tidsgränserna får medlems-&lt;br&gt;staten utsträcka skyddet eller ingå&lt;br&gt;avtalet eller överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag från kommissionen om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;extend protection, whether or not it&lt;br&gt;is made following a notification by&lt;br&gt;a Member State in accordance with&lt;br&gt;the preceding paragraphs shall be&lt;br&gt;adopted by the Council acting by&lt;br&gt;qualified majority.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Decision of the Council on the&lt;br&gt;basis of a Commission proposal&lt;br&gt;shall not prevent a Member State&lt;br&gt;from extending protection to&lt;br&gt;persons, in addition to those to&lt;br&gt;benefit from protection in all&lt;br&gt;Member States, who were included&lt;br&gt;in the envisaged extension, agree-&lt;br&gt;ment or understanding as notified,&lt;br&gt;unless the Council acting by quali-&lt;br&gt;fied majority has decided otherwise.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Commission proposals and&lt;br&gt;Council Decisions pursuant to para-&lt;br&gt;graph 7 shall be published for in-&lt;br&gt;formation in the Official Journal of&lt;br&gt;the European Communities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States may provide&lt;br&gt;that the exclusive rights conferred in&lt;br&gt;conformity with article 2 shall not&lt;br&gt;come into existence or shall no&lt;br&gt;longer apply to the topography of a&lt;br&gt;semiconductor product unless an&lt;br&gt;application for registration in due&lt;br&gt;form has been filed with a public&lt;br&gt;authority within two years of its&lt;br&gt;first commercial exploitation.&lt;br&gt;Member States may require in&lt;br&gt;addition to such registration that&lt;br&gt;material identifying or exemplifying&lt;br&gt;the topography or any combination&lt;br&gt;thereof has been deposited with a&lt;br&gt;public authority, as well as a state-&lt;br&gt;ment as to the date of first commer-&lt;br&gt;cial exploitation of the topography&lt;br&gt;where it precedes the date of the&lt;br&gt;applciation for registration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States shall ensure that&lt;br&gt;material deposited in conformity&lt;br&gt;with paragraph 1 is not made avail-&lt;br&gt;able to the public where it is a trade&lt;br&gt;secret. This provision shall be with-&lt;br&gt;out prejudice to the disclosure of&lt;br&gt;such material pursuant to an order&lt;br&gt;of a court or other competent au-&lt;br&gt;thority to persons involved in litiga-&lt;br&gt;tion conceming the validity or&lt;br&gt;infringement of the excusive rights&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utsträcka skydd skall antas av&lt;br&gt;rådet med kvalificerad majoritet&lt;br&gt;antingen det framställs efter en&lt;br&gt;medlemsstats anmälan i&lt;br&gt;överensstämmelse med vad som&lt;br&gt;nyss sagts eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett rådsbeslut efter förslag från&lt;br&gt;kommissionen skall inte hindra en&lt;br&gt;medlemsstat från att sträcka ut&lt;br&gt;skyddet till sådana personer, utöver&lt;br&gt;dem som erhåller skydd i alla&lt;br&gt;medlemsstater, som omfattades av&lt;br&gt;den planerade utsträckningen,&lt;br&gt;avtalet eller överenskommelsen i&lt;br&gt;enlighet med vad som anmälts,&lt;br&gt;såvida inte rådet med kvalificerad&lt;br&gt;majoritet har beslutat annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Kommissionsförslag och råds-&lt;br&gt;beslut i enlighet med punkt 7 skall&lt;br&gt;i informationssyfte offentliggöras i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas offic-&lt;br&gt;iella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En medlemsstat kan besluta att&lt;br&gt;ensamrätt enligt artikel 2 inte skall&lt;br&gt;uppstå eller inte längre skall gälla&lt;br&gt;för en halvledarprodukts kretsmön-&lt;br&gt;ster såvida inte en giltig registre-&lt;br&gt;ringsansökan har ingivits till en&lt;br&gt;offentlig myndighet inom två år&lt;br&gt;efter det att kretsmönstret först&lt;br&gt;utnyttjades kommersiellt. Förutom&lt;br&gt;registrering kan en medlemsstat&lt;br&gt;kräva att materiel som identifierar&lt;br&gt;eller ger exempel på kretsmönstret&lt;br&gt;eller en kombination av dessa båda&lt;br&gt;skall deponeras hos en offentlig&lt;br&gt;myndighet liksom uppgift om den&lt;br&gt;dag då kretsmönstret först utnyttja-&lt;br&gt;des kommersiellt om denna ligger&lt;br&gt;före dagen för registreringsansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall säker-&lt;br&gt;ställa att materiel som deponeras i&lt;br&gt;enlighet med punkt 1 inte görs&lt;br&gt;tillgängligt för allmänheten i de fall&lt;br&gt;det utgör affärshemligheter. Detta&lt;br&gt;skall inte hindra att materiel, efter&lt;br&gt;beslut av domstol eller annan&lt;br&gt;behörig myndighet, görs tillgängligt&lt;br&gt;för sådana personer som är&lt;br&gt;inblandade i en rättstvist rörande&lt;br&gt;giltighet eller intrång i ensamrätter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;referred to in article 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Member States may require&lt;br&gt;that transfers of rights in protected&lt;br&gt;topographies be registered.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Member States may subject&lt;br&gt;registration and deposit in accord-&lt;br&gt;ance with paragraphs 1 and 3 to the&lt;br&gt;payment of fees not exceeding their&lt;br&gt;administrative costs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Conditions prescribing the&lt;br&gt;fulfilment of additional formalities&lt;br&gt;for obtaining or maintaining protec-&lt;br&gt;tion shall not be admitted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Member States which require&lt;br&gt;registration shall provide for legal&lt;br&gt;remedies in favour of a person&lt;br&gt;having the right to protection in&lt;br&gt;accordance with the provisions of&lt;br&gt;this Directive who can prove that&lt;br&gt;another person has applied for or&lt;br&gt;obtained the registration of a topo-&lt;br&gt;graphy without his authorization.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The exclusive rights referred to&lt;br&gt;in article 2 shall include the rights&lt;br&gt;to authorize or prohibit any of the&lt;br&gt;following acts :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) reproduction of a topography&lt;br&gt;in so far as it is protected under&lt;br&gt;article 2 (2);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) commercial exploitation or the&lt;br&gt;importation for that purpose of a&lt;br&gt;topography or of a semiconductor&lt;br&gt;product manufactured by using the&lt;br&gt;topography.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Notwithstanding paragraph 1, a&lt;br&gt;Member State pay permit the&lt;br&gt;reproduction of a topography privat-&lt;br&gt;ely for non commercial aims.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The exclusive rights referred to&lt;br&gt;in paragraph 1 (a) shall not apply to&lt;br&gt;reproduction for the purpose of&lt;br&gt;analyzing, evaluating or teaching the&lt;br&gt;concepts, processes, systems or&lt;br&gt;techniques embodied in the topo-&lt;br&gt;graphy or the topography itself.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The exclusive rights referred to&lt;br&gt;in paragraph 1 shall not extend to&lt;br&gt;any such act in relation to a topo-&lt;br&gt;graphy meeting the requirements of&lt;br&gt;article 2(2) and created on the basis&lt;br&gt;of an analysis and evaluation of&lt;br&gt;another topography, carried out in&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna kan kräva att&lt;br&gt;övergång av rättigheterna till ett&lt;br&gt;skyddat kretsmönster skall regist-&lt;br&gt;reras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Medlemsstaterna får belägga&lt;br&gt;registrering eller deponering i enlig-&lt;br&gt;het med punkterna 1 och 3 med en&lt;br&gt;avgift som inte får överstiga de&lt;br&gt;administrativa kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ytterligare formella krav för att&lt;br&gt;erhålla eller behålla skydd är inte&lt;br&gt;tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. De medlemsstater som kräver&lt;br&gt;registrering skall föreskriva om&lt;br&gt;rättsmedel till förmån för den som&lt;br&gt;har rätt till skydd i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i detta direktiv och&lt;br&gt;som kan visa att en annan person&lt;br&gt;har ansökt om eller erhållit&lt;br&gt;registrering av ett kretsmönster utan&lt;br&gt;hans medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Den ensamrätt som anges i&lt;br&gt;artikel 2 skall omfatta rätten att&lt;br&gt;medge eller förbjuda följande&lt;br&gt;handlingar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;mångfaldigande av ett krets-&lt;br&gt;mönster i den utsträckning det är&lt;br&gt;skyddat enligt artikel 2.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kommersiellt utnyttjande eller&lt;br&gt;import för detta ändamål av ett&lt;br&gt;kretsmönster eller en halvledar-&lt;br&gt;produkt som har tillverkats med&lt;br&gt;utnyttjande av kretsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Oberoende av vad som sägs i&lt;br&gt;punkt 1 kan en medlemsstat tillåta&lt;br&gt;mångfaldigande av ett kretsmönster&lt;br&gt;för enskilt bruk utan kommersiella&lt;br&gt;syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den ensamrätt som avses i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.a skall inte gälla mångfaldigande&lt;br&gt;i syfte att analysera, utvärdera eller&lt;br&gt;undervisa om själva kretsmönstret&lt;br&gt;eller de begrepp, processer, system&lt;br&gt;eller den teknik som den innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den ensamrätt som avses i punkt&lt;br&gt;1 skall inte utsträckas till en&lt;br&gt;handling avseende ett kretsmönster&lt;br&gt;som uppfyller kraven i artikel 2.2,&lt;br&gt;skapad på grundval av analys och&lt;br&gt;utvärdering av ett annat krets-&lt;br&gt;mönster i överensstämmelse med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;conformity with paragraph 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The exclusive rights to au-&lt;br&gt;thorize or prohibit the acts spe-&lt;br&gt;cified in paragraph 1 (b) shall not&lt;br&gt;apply to any such act committed&lt;br&gt;after the topography or the semi-&lt;br&gt;conductor product has been put on&lt;br&gt;the market in a member State by the&lt;br&gt;person entitled to authorize its&lt;br&gt;marketing or with his consent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;A person who, when he&lt;br&gt;acquires a semiconductor product,&lt;br&gt;does not know, or has no reasonable&lt;br&gt;grounds to believe, that the product&lt;br&gt;is protected by an exclusive right&lt;br&gt;conferred by a Member State in&lt;br&gt;conformity with this Directive shall&lt;br&gt;not be prevented from commercially&lt;br&gt;exploiting that product.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, for acts committed after&lt;br&gt;that person knows, or has reason-&lt;br&gt;able grounds to believe, that the&lt;br&gt;semiconductor product is so&lt;br&gt;protected, Member States shall&lt;br&gt;ensure that on the demand of the&lt;br&gt;rightholder a tribunal may require,&lt;br&gt;in accordance with the provisions of&lt;br&gt;the national law applicable, the&lt;br&gt;payment of adequate remuneration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. The provisions of paragraph 6&lt;br&gt;shall apply to the successors in title&lt;br&gt;of the person referred to in the first&lt;br&gt;sentence of that paragraph.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall not subject&lt;br&gt;the exclusive rights referred to in&lt;br&gt;article 2 to licences granted, for the&lt;br&gt;sole reason that a certain period of&lt;br&gt;time has elapsed, automatically, and&lt;br&gt;by operation of law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall provide&lt;br&gt;that the exclusive rights referred to&lt;br&gt;in article 2 shall come into&lt;br&gt;existence:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) where registration is the condi-&lt;br&gt;tion for the coming into existence of&lt;br&gt;the exclusive rights in accordance&lt;br&gt;with article 4, on the earlier of the&lt;br&gt;following dates:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) the date when the topography&lt;br&gt;is first commercially exploited any-&lt;br&gt;where in the world;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Ensamrätten att medge eller&lt;br&gt;förbjuda de handlingar som nämns i&lt;br&gt;punkt l.b skall inte gälla en sådan&lt;br&gt;handling som utförs efter det att&lt;br&gt;kretsmönstret eller halvledarproduk-&lt;br&gt;ten har släppts ut på marknaden i en&lt;br&gt;medlemsstat av någon som är&lt;br&gt;behörig att tillåta dess marknads-&lt;br&gt;föring, eller med hans samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En person som vid förvärvandet&lt;br&gt;av en halvledarprodukt inte vet,&lt;br&gt;eller inte har skälig anledning att&lt;br&gt;anta, att produkten är skyddad av en&lt;br&gt;ensamrätt meddelad av en medlems-&lt;br&gt;stat i enlighet med detta direktiv,&lt;br&gt;skall inte hindras att kommersiellt&lt;br&gt;utnyttja produkten ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande handlingar som utförs&lt;br&gt;efter det att personen ifråga fått&lt;br&gt;kännedom om eller fått skälig anled-&lt;br&gt;ning att anta att halvledarprodukten&lt;br&gt;är skyddad, skall emellertid&lt;br&gt;medlemsstaterna tillse att en dom-&lt;br&gt;stol, efter yrkande av rättsinne-&lt;br&gt;havaren, kan utdöma skälig ersätt-&lt;br&gt;ning i enlighet med gällande&lt;br&gt;nationell lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i punkt 6 skall&lt;br&gt;gälla den till vilken rättigheten&lt;br&gt;övergått från en sådan person som&lt;br&gt;nämns i punktens första mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får inte göra den&lt;br&gt;ensamrätt som avses i artikel 2&lt;br&gt;beroende av licenser som ges auto-&lt;br&gt;matiskt, enbart på grund av att en&lt;br&gt;viss tid har löpt ut, genom tillämp-&lt;br&gt;ning av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall tillse att&lt;br&gt;den ensamrätt som avses i artikel 2&lt;br&gt;skall uppstå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när registrering i enlighet med&lt;br&gt;artikel 4 är ett krav för att&lt;br&gt;ensamrätten skall uppstå, på den&lt;br&gt;tidigaste av följande tidpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) den dag då kretsmönstret först ut-&lt;br&gt;nyttjas kommersiellt i någon del av&lt;br&gt;världen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) the date when an application&lt;br&gt;or registration has been filed in due&lt;br&gt;form; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) when the topography is first&lt;br&gt;commercially exploited anywhere in&lt;br&gt;the world; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) when the topography is first&lt;br&gt;fixed or encoded.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Where the exclusive rights&lt;br&gt;come into existence in accordance&lt;br&gt;with paragraph 1 (a) or (b), the&lt;br&gt;Member States shall provide, for&lt;br&gt;the period prior to those rights&lt;br&gt;coming into existence, legal&lt;br&gt;remedies in favour of a person&lt;br&gt;having the right to protection in&lt;br&gt;accordance with the provisions of&lt;br&gt;this directive who can prove that&lt;br&gt;another person has fraudulently&lt;br&gt;reproduced or commercially ex-&lt;br&gt;ploited or imported for that purpose&lt;br&gt;a topography. This paragraph shall&lt;br&gt;be without prejudice to legal&lt;br&gt;remedies made available to enforce&lt;br&gt;the exclusive rights conferred in&lt;br&gt;conformity with article 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The exclusive rights shall come&lt;br&gt;to an end 10 years from the end of&lt;br&gt;the calendar year in which the&lt;br&gt;topography is first commercially&lt;br&gt;exploited anywhere in the world or,&lt;br&gt;where registration is a condition for&lt;br&gt;the coming into existence or&lt;br&gt;continuing application of the exclus-&lt;br&gt;ive rights, 10 years from the earlier&lt;br&gt;of the following dates ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the end of the calendar year in&lt;br&gt;which the topography is first&lt;br&gt;commercially exploited anywhere in&lt;br&gt;the world;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the end of the calendar year in&lt;br&gt;which the application for registra-&lt;br&gt;tion has been filed in due form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Where a topography has not&lt;br&gt;been commercially exploited any-&lt;br&gt;where in the world within a period&lt;br&gt;of 15 years from its first fixation or&lt;br&gt;encoding, any exclusive rights in&lt;br&gt;existence pursuant to paragraph 1&lt;br&gt;shall come to an end and no new&lt;br&gt;exclusive rights shall come into&lt;br&gt;existence unless an application for&lt;br&gt;registration in due form has been&lt;br&gt;filed within that period in those&lt;br&gt;member States where registration is&lt;br&gt;a condition for the coming into&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) den dag då en ansökan om&lt;br&gt;registrering har gjorts i vederbörlig&lt;br&gt;ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när kretsmönstret först utnyttjas&lt;br&gt;kommersiellt i någon del av&lt;br&gt;världen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när kretsmönstret först fixeras&lt;br&gt;eller kodas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;När ensamrätten uppstår i&lt;br&gt;överensstämmelse med vad som&lt;br&gt;sägs i punkt l.a eller l.b skall&lt;br&gt;medlemsstaterna för tiden innan&lt;br&gt;rättigheten uppstod besluta om&lt;br&gt;rättsmedel till förmån för en person&lt;br&gt;som har rätt till skydd i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i detta direktiv&lt;br&gt;och som kan visa att en annan&lt;br&gt;person bedrägligen har mångfaldigat&lt;br&gt;eller kommersiellt utnyttjat eller för&lt;br&gt;detta ändamål har importerat ett&lt;br&gt;kretsmönster. Denna punkt påverkar&lt;br&gt;inte sådana rättsmedel som står till&lt;br&gt;buds för att hävda den ensamrätt&lt;br&gt;som givits i enlighet med artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ensamrätten upphör 10 år efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår under&lt;br&gt;vilket kretsmönstret först utnyttjades&lt;br&gt;kommersiellt i någon del av världen&lt;br&gt;eller, i det fall registrering är ett&lt;br&gt;villkor för att ensamrätten skall&lt;br&gt;uppstå eller fortsätta att gälla, 10 år&lt;br&gt;efter den tidigaste av följande tid-&lt;br&gt;punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utgången av det kalenderår under&lt;br&gt;vilket kretsmönstret först utnyttjades&lt;br&gt;kommersiellt i någon del av&lt;br&gt;världen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utgången av det kalenderår under&lt;br&gt;vilket en giltig ansökan om&lt;br&gt;registrering ingavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om ett kretsmönster inte har&lt;br&gt;utnyttjats kommersiellt i någon del&lt;br&gt;av världen inom 15 år räknat från&lt;br&gt;tidpunkten då det först fixerades&lt;br&gt;eller kodades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall alla enligt punkt 1 existerande&lt;br&gt;exklusiva rättigheter löpa ut och&lt;br&gt;inga nya sådana rättigheter skall&lt;br&gt;uppstå, såvida inte en ansökan om&lt;br&gt;registrering har gjorts i vederbörlig&lt;br&gt;ordning inom denna tidsperiod i de&lt;br&gt;medlemsstater där registrering är ett&lt;br&gt;villkor för att de exklusiva rättig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;existence or continuing application&lt;br&gt;of the exclusive rights.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The protection granted to the&lt;br&gt;topographies of semiconductor&lt;br&gt;products in accordance with article&lt;br&gt;2 shall not extend to any concept,&lt;br&gt;process, system, technique or&lt;br&gt;encoded information embodied in&lt;br&gt;the topography other than the topo-&lt;br&gt;graphy itself.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the legislation of Member&lt;br&gt;States provides that semiconductor&lt;br&gt;products manufactured using&lt;br&gt;protected topographies may carry an&lt;br&gt;indication, the indication to be used&lt;br&gt;shall be a capitai T as follows : T,&lt;br&gt;&amp;quot;T’, [T], T , T * or T .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Continued application of other&lt;br&gt;legal provisions&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The provisions of this Direct-&lt;br&gt;ive shall be without prejudice to&lt;br&gt;legal provisions conceming patent&lt;br&gt;and utility model rights.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The provisions of this Direct-&lt;br&gt;ive shall be without prejudice :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) to rights conferred by the&lt;br&gt;Member States in fulfilment of their&lt;br&gt;obligations under intemational&lt;br&gt;agreements, including provisions&lt;br&gt;extending such rights to nationals&lt;br&gt;of, or residents in, the territory of&lt;br&gt;the member State concemed;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) to the law of Copyright in&lt;br&gt;Member States, restricting the&lt;br&gt;reproduction of drawing or other&lt;br&gt;artistic representations of topo-&lt;br&gt;graphies by copying them in two&lt;br&gt;dimensions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Protection granted by national&lt;br&gt;law to topographies of semi-&lt;br&gt;conductor products fixed or encoded&lt;br&gt;before the entry into force of the&lt;br&gt;national provisions enacting the&lt;br&gt;Directive, but no later than the date&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetema skall kunna uppstå eller&lt;br&gt;fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skydd som i enlighet med&lt;br&gt;artikel 2 ges för halvledar-&lt;br&gt;produkters kretsmönster omfattar&lt;br&gt;endast själva kretsmönstret och inte&lt;br&gt;de begrepp, processer, system, den&lt;br&gt;teknik eller kodade information som&lt;br&gt;är införlivad i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall då en medlemsstats lag-&lt;br&gt;stiftning föreskriver att halvledar-&lt;br&gt;produkter som tillverkas med an-&lt;br&gt;vändning av skyddade kretsmönster&lt;br&gt;får märkas, skall det använda&lt;br&gt;tecknet vara ett stort T enligt&lt;br&gt;följande: T, ’T’, [T], T, T* eller T.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fortsatt tillämpning av andra&lt;br&gt;rättsliga bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna i detta direktiv&lt;br&gt;påverkar inte rättsliga bestämmelser&lt;br&gt;om patent och bruksmönsterrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i detta direktiv&lt;br&gt;påverkar inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;rättigheter som givits av en&lt;br&gt;medlemsstat när den uppfyller sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt internationella&lt;br&gt;avtal, inklusive bestämmelser som&lt;br&gt;sträcker ut sådana rättigheter till&lt;br&gt;medborgare i eller personer som är&lt;br&gt;bosatta på ifrågavarande medlems-&lt;br&gt;stats territorium,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) upphovsrättsliga bestämmelser i&lt;br&gt;medlemsstaterna som inskränker&lt;br&gt;mångfaldigande av teckningar eller&lt;br&gt;annat konstnärligt återgivande av&lt;br&gt;kretsmönster vid tvådimensionell&lt;br&gt;kopiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Sådant skydd som ges av&lt;br&gt;nationella bestämmelser för halv-&lt;br&gt;ledarprodukters kretsmönster som&lt;br&gt;fixerats eller kodats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet av de nationella be-&lt;br&gt;stämmelser som föreskrivs av detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;set out in article 11 (1), shall not be&lt;br&gt;affected by the provisions of this&lt;br&gt;directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CHAPTER 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Final provisions&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall bring into&lt;br&gt;force the laws, regulations or&lt;br&gt;administrative provisions necessary&lt;br&gt;to comply with this directive by 7&lt;br&gt;November 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States shall ensure that&lt;br&gt;they communicate to the&lt;br&gt;Commission the texts of the main&lt;br&gt;provisions of national law which&lt;br&gt;they adopt in the field covered by&lt;br&gt;this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is adressed to the&lt;br&gt;Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Brussels, 16 December&lt;br&gt;1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. HOWE&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktiv men inte senare än den i&lt;br&gt;artikel 11.1 nämnda dagen berörs&lt;br&gt;inte av bestämmelserna i detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Slutbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i&lt;br&gt;kraft de lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som är nödvändiga för att&lt;br&gt;följa detta direktiv senast den 7&lt;br&gt;november 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall se till att&lt;br&gt;de till kommissionen överlämnar&lt;br&gt;texterna till centrala bestämmelser i&lt;br&gt;nationell lagstiftning som de antar&lt;br&gt;inom det område som omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till&lt;br&gt;medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 16 december&lt;br&gt;1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. HOWE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FIRST COUNCIL DECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of 9 October 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;on the extension of the legal&lt;br&gt;protection of topographies of&lt;br&gt;semiconductor products to persons&lt;br&gt;from certain countries and&lt;br&gt;territories&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(90/510/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS FÖRSTA BESLUT&lt;br&gt;av den 9 oktober 1990&lt;br&gt;om utsträckning av det rättsliga&lt;br&gt;skyddet för kretsmönster hos&lt;br&gt;halvledarprodukter till personer&lt;br&gt;från vissa länder och territorier&lt;br&gt;(90/510/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE&lt;br&gt;EUROPEAN COMMUNITIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty&lt;br&gt;establishing the European Economic&lt;br&gt;Community,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to Council Direct-&lt;br&gt;ive 87/54/EEC of 16 December&lt;br&gt;1986 on the legal protection of&lt;br&gt;topographies of semiconductor&lt;br&gt;products, and in particular Article 3&lt;br&gt;(7) thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal&lt;br&gt;from the Commission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the right to legal protec-&lt;br&gt;tion of topographies of semi-&lt;br&gt;conductor products in the Com-&lt;br&gt;munity applies to persons qual-&lt;br&gt;ifying for protection under Article 3&lt;br&gt;(1) to (5) of Directive 87/54/EEC;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the right to protection&lt;br&gt;can be extended, by a Council&lt;br&gt;Decision, to persons who do not&lt;br&gt;benefit from protection under the&lt;br&gt;said provisions;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the extension of protec-&lt;br&gt;tion should, as far as possible, be&lt;br&gt;decided for the Community as a&lt;br&gt;whole;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas such protection has in&lt;br&gt;fact previously been extended in&lt;br&gt;respect of certain countries and&lt;br&gt;territories on an interim basis only,&lt;br&gt;in accordance with Decisions&lt;br&gt;87/532/EEC and 88/311/EEC,&lt;br&gt;which both expire on 7 November&lt;br&gt;1990;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMEN-&lt;br&gt;SKAPERNAS RÅD HAR FATTAT&lt;br&gt;DETTA BESLUT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av fördraget om&lt;br&gt;upprättandet av Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska gemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av rådets direktiv&lt;br&gt;87/54/EEG av den 16 december&lt;br&gt;1986 om rättsligt skydd för krets-&lt;br&gt;mönster hos halvledarprodukter',&lt;br&gt;särskilt artikel 3.7, i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens&lt;br&gt;förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med beaktande av följande:&lt;br&gt;Rätten till rättsligt skydd för krets-&lt;br&gt;mönster hos halvledarprodukter i&lt;br&gt;gemenskapen gäller till förmån för&lt;br&gt;sådana personer som anges i arti-&lt;br&gt;klarna 3.1-5 i direktiv 87/54/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till skydd kan genom ett&lt;br&gt;rådsbeslut utsträckas till personer&lt;br&gt;som inte åtnjuter skydd genom de&lt;br&gt;nämnda bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om utsträckning av skydd&lt;br&gt;bör i största möjliga utsträckning&lt;br&gt;gälla gemenskapen som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant skydd har tidigare ut-&lt;br&gt;sträckts, dock endast interimistiskt,&lt;br&gt;till vissa länder och territorier, i&lt;br&gt;enlighet med besluten 87/532/EEG&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;och 88/311/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, som båda upphör&lt;br&gt;att gälla den 7 november 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*• EGT nr. L 24, 27.1.1987, s. 36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr. L 313, 4.11.1987, s. 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’• EGT nr. L 140, 7.6.1988, s. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it now seems appropri-&lt;br&gt;ate to extend protection on a&lt;br&gt;permanent basis to those countries&lt;br&gt;or territories which have an&lt;br&gt;appropriate legislation protecting&lt;br&gt;topographies of semiconductor&lt;br&gt;products under their national law&lt;br&gt;and which make this protection&lt;br&gt;available on a permanent basis to&lt;br&gt;those persons from the Member&lt;br&gt;States of the Community who&lt;br&gt;benefit from the right to protection&lt;br&gt;under Directive 87/54/EEC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H AS ADOPTED THIS DECISION:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall extend the&lt;br&gt;right to protection under Directive&lt;br&gt;87/54/EEC as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;natural persons who are&lt;br&gt;nationals of a country or territory&lt;br&gt;listed in the Annex to this Decision&lt;br&gt;or who have their habitual residence&lt;br&gt;in the territory of one of those&lt;br&gt;countries or territories shall be&lt;br&gt;treated as if they were nationals of&lt;br&gt;a Member State;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;companies or other legal&lt;br&gt;persons of a country or territory&lt;br&gt;listed in the Annex which have a&lt;br&gt;real and effective industrial or&lt;br&gt;commercial establishment in such a&lt;br&gt;country or territory shall be treated&lt;br&gt;as if they had a real and effective&lt;br&gt;industrial or commercial establish-&lt;br&gt;ment on the territory of a Member&lt;br&gt;State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Decision shall apply from 8&lt;br&gt;November 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synes nu lämpligt att besluta&lt;br&gt;om permanent utsträckning till&lt;br&gt;sådana länder eller territorier vars&lt;br&gt;nationella rättsliga bestämmelser ger&lt;br&gt;ett nöjaktigt skydd för halvledar-&lt;br&gt;produkters kretsmönster och som&lt;br&gt;tillhandahåller permanent skydd åt&lt;br&gt;sådana personer från gemenskapens&lt;br&gt;medlemsstater som åtnjuter rätt till&lt;br&gt;skydd genom direktiv 87/54/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM BESLUTAS&lt;br&gt;FÖLJANDE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall utsträcka&lt;br&gt;rätten till skydd genom direktiv&lt;br&gt;87/54/EEG enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysiska personer som är med-&lt;br&gt;borgare i ett land eller territorium&lt;br&gt;som anges i bilagan till detta beslut&lt;br&gt;eller som har sin vanliga vistelseort&lt;br&gt;i ett av dessa länder eller territorier,&lt;br&gt;skall behandlas som om de vore&lt;br&gt;medborgare i en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;bolag eller andra juridiska&lt;br&gt;personer från ett land eller&lt;br&gt;territorium som anges i bilagan till&lt;br&gt;detta beslut och som bedriver&lt;br&gt;verklig och stadigvarande industriell&lt;br&gt;eller affärsmässig verksamhet i ett&lt;br&gt;sådant land eller på ett sådant&lt;br&gt;territorium, skall behandlas som om&lt;br&gt;de bedrev verklig och stadigvarande&lt;br&gt;industriell eller affärsmässig verk-&lt;br&gt;samhet på en medlemsstats&lt;br&gt;territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta beslut skall gälla från den 8&lt;br&gt;november 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;This Decision is addressed to the&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detta beslut riktar sig till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Member States.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;medlemsstaterna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Done at Luxembourg 9 October&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 9 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P. ROMITA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P. ROMITA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Annex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Australia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Austria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Collectivité territoriale de Mayotte&lt;br&gt;Collecitvité territoriale de Saint-&lt;br&gt;Pierre et Miquelon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;French Polynesis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;French Southern and Antarctic&lt;br&gt;Territories&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;New Caledonia and dependencies&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sweden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallis and Futuna Islands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Australien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Collectivité territoriale de Mayotte&lt;br&gt;Collectivité territoriale de Saint-&lt;br&gt;Pierre et Miquelon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Franska Polynesien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Franska södra och antarktiska&lt;br&gt;territorierna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya Kaledonien och tillhörande&lt;br&gt;områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallis- och Futunaöama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SECOND COUNCIL DECISION&lt;br&gt;of 9 October 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;on the extension of the legal&lt;br&gt;protection of topographies of&lt;br&gt;semiconductor products to persons&lt;br&gt;from certain countries and&lt;br&gt;territories&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(90/511/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS ANDRA BESLUT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 9 oktober 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utsträckning av det rättsliga&lt;br&gt;skyddet för kretsmönster hos&lt;br&gt;halvledarprodukter till personer&lt;br&gt;från vissa länder och territorier&lt;br&gt;(90/511/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE&lt;br&gt;EUROPEAN COMMUNITIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty&lt;br&gt;establishing the European Economic&lt;br&gt;Community,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to Council Direct-&lt;br&gt;ive 87/54/EEC of 16 December&lt;br&gt;1986 in the legal protection of&lt;br&gt;topographies of semiconductor&lt;br&gt;products, and in particular Article 3&lt;br&gt;(7) thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal&lt;br&gt;from the Commission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the right to legal protec-&lt;br&gt;tion of topographies of semi-&lt;br&gt;conductor products in the Com-&lt;br&gt;munity applies to persons quali-&lt;br&gt;fying for protection under Article 3&lt;br&gt;(1) to (5) of Directive 87/54/EEC;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the right to protection&lt;br&gt;can be extended, by a Council&lt;br&gt;Decision, to persons who do not&lt;br&gt;benefit from protection under the&lt;br&gt;said provisions;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the extension of protec-&lt;br&gt;tion should, as far as possible, be&lt;br&gt;decided for the Community as a&lt;br&gt;whole;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas such protection has in&lt;br&gt;fact previously been extended in&lt;br&gt;respect of certain countries and&lt;br&gt;territories on an interim basis only,&lt;br&gt;in accordance with Decisions&lt;br&gt;87/532/EEC and 88/311/EEC,&lt;br&gt;which both expire on 7 November&lt;br&gt;1990;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMEN-&lt;br&gt;SKAPERNAS RÅD HAR FATTAT&lt;br&gt;DETTA BESLUT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av fördraget om&lt;br&gt;upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av rådets direktiv&lt;br&gt;87/54/EEG av den 16 december&lt;br&gt;1986 om rättsligt skydd för krets-&lt;br&gt;mönster hos halvledarprodukter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;br&gt;särskilt artikel 3.7, i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens&lt;br&gt;förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med beaktande av följande:&lt;br&gt;Rätten till rättsligt skydd för krets-&lt;br&gt;mönster hos halvledarprodukter i&lt;br&gt;gemenskapen gäller till förmån för&lt;br&gt;sådana personer som anges i arti-&lt;br&gt;klarna 3.1-5 i direktiv 87/54/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till skydd kan genom ett&lt;br&gt;rådsbeslut utsträckas till personer&lt;br&gt;som inte åtnjuter skydd genom de&lt;br&gt;nämnda bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om utsträckning av skydd&lt;br&gt;bör i största möjliga utsträckning&lt;br&gt;gälla gemenskapen som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant skydd har tidigare ut-&lt;br&gt;sträckts, dock endast interimistiskt,&lt;br&gt;till vissa länder och territorier, i&lt;br&gt;enlighet med besluten 87/532/EEG&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;och 88/311/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, som båda upphör&lt;br&gt;att gälla den 7 november 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr. L 24, 27.1.1987, s. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr. L 313, 4.11.1987, s. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr. L 140, 7.6.1988, s. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it seems appropriate to&lt;br&gt;continue to extend such protection&lt;br&gt;on an interim basis to certain of&lt;br&gt;those countries or territories to&lt;br&gt;allow further time for conditions for&lt;br&gt;mutual unlimited protection to be&lt;br&gt;established;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas one of the factors on&lt;br&gt;which this Decision is based is the&lt;br&gt;consideration that the countries or&lt;br&gt;territories which have an appropri-&lt;br&gt;ate legislation will continue to&lt;br&gt;protect topographies of semicon-&lt;br&gt;ductor products unde their national&lt;br&gt;law and made this protection avail-&lt;br&gt;able to those persons from the&lt;br&gt;Member States of the Community&lt;br&gt;who benefit from the right to pro-&lt;br&gt;tection under Directive 87/54/EEC;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas another factor on which&lt;br&gt;this Decision is based is the consid-&lt;br&gt;eration that countries or territories&lt;br&gt;which do not yet have appropriate&lt;br&gt;legislation will provide one and will&lt;br&gt;make it accessible as soon as&lt;br&gt;possible to persons from the&lt;br&gt;Member States of the Community&lt;br&gt;benefiting from the right to protec-&lt;br&gt;tion under Directive 87/54/EEC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DECISION:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall extend the&lt;br&gt;right to protection under Directive&lt;br&gt;87/54/EEC as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;natural persons who are&lt;br&gt;nationals of a country or territory&lt;br&gt;listed in the Annex to this Decision&lt;br&gt;or who have their habitual residence&lt;br&gt;in the territory of one of those&lt;br&gt;countries or territories shall be&lt;br&gt;treated as if the were nationals of a&lt;br&gt;Member State;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;companies or other legal&lt;br&gt;persons of a country or territory&lt;br&gt;listed in the Annex which have a&lt;br&gt;real and effective industrial or&lt;br&gt;commercial establishment in such a&lt;br&gt;country or territory shall be treated&lt;br&gt;as if they have a real and effective&lt;br&gt;industrial or commercial establish-&lt;br&gt;ment on the territory of a Member&lt;br&gt;State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synes nu lämpligt att besluta&lt;br&gt;om fortsatt intermistiskt utsträck-&lt;br&gt;ning till vissa av dessa länder eller&lt;br&gt;territorier, i avvaktan på att förut-&lt;br&gt;sättningar för ett ömsesidigt skydd&lt;br&gt;utan begränsningar skall skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de faktorer på vilka detta&lt;br&gt;beslut grundas, är bedömningen att&lt;br&gt;sådana länder eller territorier som&lt;br&gt;har en tillfredsställande lagstiftning&lt;br&gt;på området kommer att fortsätta att&lt;br&gt;skydda halvledarprodukters krets-&lt;br&gt;mönster genom nationella rättsliga&lt;br&gt;bestämmelser samt göra detta skydd&lt;br&gt;tillgängligt för sådana personer från&lt;br&gt;gemenskapens medlemsstater som&lt;br&gt;genom direktiv 87/54/EEG åtnjuter&lt;br&gt;rätten till skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan faktor på vilket detta&lt;br&gt;beslut grundas är bedömningen att&lt;br&gt;sådana länder eller territorier som&lt;br&gt;ännu inte har en tillfredsställande&lt;br&gt;författningsreglering på området&lt;br&gt;kommer att anta en sådan, samt&lt;br&gt;snarast möjligt göra den tillgänglig&lt;br&gt;för personer från gemenskapens&lt;br&gt;medlemsstater vilka genom direktiv&lt;br&gt;87/54/EEG åtnjuter rätten till skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM BESLUTAS&lt;br&gt;FÖLJANDE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemstatema skall utsträcka&lt;br&gt;rätten till skydd genom direktiv&lt;br&gt;87/54/EEG enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysiska personer som är med-&lt;br&gt;borgare i ett land eller territorium&lt;br&gt;som anges i bilagan till detta beslut&lt;br&gt;eller som har sin vanliga vistelseort&lt;br&gt;i ett av dessa länder eller territorier,&lt;br&gt;skall behandlas som om de vore&lt;br&gt;medborgare i en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;bolag eller andra juridiska&lt;br&gt;personer från ett land eller&lt;br&gt;territorium som anges i bilagan till&lt;br&gt;detta beslut och som bedriver&lt;br&gt;verklig och stadigvarande industriell&lt;br&gt;eller affärsmässig verksamhet i ett&lt;br&gt;sådant land eller på ett sådant&lt;br&gt;territorium, skall behandlas som om&lt;br&gt;de bedrev verklig och stadigvarande&lt;br&gt;industriell eller affärsmässig verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The application of subpara-&lt;br&gt;graph 1 (b) shall be subject to the&lt;br&gt;condition that companies or other&lt;br&gt;legal persons of a Member State&lt;br&gt;which have a right to protection&lt;br&gt;under Directive 87/54/EEC benefit&lt;br&gt;from protection in the country or&lt;br&gt;territory in question.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The countries and territories&lt;br&gt;listed in the Annex which satisfy the&lt;br&gt;conditions laid down in paragraph 2&lt;br&gt;shall be determined by the&lt;br&gt;Commission and communicated to&lt;br&gt;the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Decision shall apply from 8&lt;br&gt;November 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall extend the&lt;br&gt;right to protection under this&lt;br&gt;Decision to the persons referred to&lt;br&gt;in Article 1 until 31 December&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any exclusive rights acquired&lt;br&gt;under this Decision shall continue to&lt;br&gt;produce their effect for the period&lt;br&gt;laid down under Directive&lt;br&gt;87/54/EEC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Decision is addressed to the&lt;br&gt;Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Luxembourg 9 Ocober&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. ROMITA&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet på en medlemsstats&lt;br&gt;territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Punkt l.b skall gälla under&lt;br&gt;förutsättning att bolag eller andra&lt;br&gt;juridiska personer från en&lt;br&gt;medlemsstat som genom direktiv&lt;br&gt;87/54/EEG har rätt till skydd,&lt;br&gt;åtnjuter skydd i det berörda landet&lt;br&gt;eller territoriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Kommissionen skall avgöra,&lt;br&gt;samt till medlemsstaterna meddela,&lt;br&gt;vilka av länderna och territorierna i&lt;br&gt;bilagan som uppfyller förutsätt-&lt;br&gt;ningarna i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta beslut skall gälla från den 8&lt;br&gt;november 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall utsträcka&lt;br&gt;rätten till skydd genom detta beslut&lt;br&gt;till de i artikel 1 nämnda personerna&lt;br&gt;till den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla exklusiva rättigheter som för-&lt;br&gt;värvats genom detta beslut skall&lt;br&gt;fortsätta att vara i kraft under den&lt;br&gt;tid som fastställts i direktiv&lt;br&gt;87/54/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta beslut riktar sig till&lt;br&gt;medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 9 oktober&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. ROMITA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anguilla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bermuda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;British Indian Ocean Territory&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;British Virgin Islands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cayman Islands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Channel Islands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Falkland Islands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hong Kong&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iceland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Isle of Man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liechtenstein&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Montserrat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norway&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pitcairn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;St Helena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;St Helena Dependence, (Ascension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tristan da Cunha)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;South Georgia and the South&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sandwich Islands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Switzerland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turks and Caicos Islands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;United States of America&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anguilla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bermuda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;British Indian Ocean Territory&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;British Virgin Islands&lt;br&gt;Caymanöama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kanalöarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Falklandsöama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hong Kong&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Island&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Isle of Man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liechtenstein&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Montserrat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pitcairn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;St Helena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till St Helena hörande områden&lt;br&gt;(Ascension, Tristan da Cunha)&lt;br&gt;Sydgeorgien och Sydsandwichöama&lt;br&gt;Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turk- och Caicosöama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amerikas Förenta Stater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COMMISSION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COMMISSION DECISION&lt;br&gt;of 26 October 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in accordance with Council Deci-&lt;br&gt;sion 90/511/EEC determining the&lt;br&gt;countries to the companies or&lt;br&gt;other legal persons of which legal&lt;br&gt;protection of topographies of&lt;br&gt;semiconductor products is ex-&lt;br&gt;tented&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(90/541 /EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COMMISSION OF THE&lt;br&gt;EUROPEAN COMMUNITITES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty&lt;br&gt;establishing the European Economic&lt;br&gt;Community,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to Council Direct-&lt;br&gt;ive 87/54/EEC of 16 December&lt;br&gt;1986 on the legal protection of&lt;br&gt;topographies of semiconductor&lt;br&gt;products,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to Council De-&lt;br&gt;cision 90/511/EEC of 9 October&lt;br&gt;1990 on the extension of legal&lt;br&gt;protection of topographies of semi-&lt;br&gt;conductor products in respect of&lt;br&gt;persons from certain countries and&lt;br&gt;territories, and in particular Article&lt;br&gt;1 (3) thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the abovementioned&lt;br&gt;Decision lists 21 countries and&lt;br&gt;territories which are to benefit from&lt;br&gt;protection under Directive&lt;br&gt;87/54/EEC;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas protection for natural&lt;br&gt;persons is unconditional, but protec-&lt;br&gt;tion for companies and other legal&lt;br&gt;persons is subject to the condition&lt;br&gt;that Community companies and&lt;br&gt;legal persons benefit from protection&lt;br&gt;in the country or territory in&lt;br&gt;question;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the Commission is&lt;br&gt;obliged by Decision 90/511/EEC to&lt;br&gt;determine and communicate to the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMMISSIONEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMMISSIONENS BESLUT&lt;br&gt;av den 26 oktober 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom vilket kommissionen i&lt;br&gt;enlighet med rådets beslut&lt;br&gt;90/511/EEG fastställer till vilka&lt;br&gt;länders bolag eller andra juridiska&lt;br&gt;personer rättsligt skydd för halv-&lt;br&gt;ledarprodukters kretsmönster&lt;br&gt;sträcks ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(90/541/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMEN-&lt;br&gt;SKAPERNAS KOMMISSION HAR&lt;br&gt;FATTAT DETTA BESLUT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av fördraget om&lt;br&gt;upprättandet av Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska gemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av rådets direktiv&lt;br&gt;87/54/EEG av den 16 december&lt;br&gt;1986 om rättsligt skydd för krets-&lt;br&gt;mönster hos halvledarprodukter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av rådets beslut&lt;br&gt;90/511/EEG av den 9 oktober 1990&lt;br&gt;om utsträckning av rättsligt skydd&lt;br&gt;för kretsmönster hos halvledar-&lt;br&gt;produkter till personer från vissa&lt;br&gt;länder och territorier&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, särskilt&lt;br&gt;artikel 1.3, i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med beaktande av följande:&lt;br&gt;Det ovan nämnda beslutet räknar&lt;br&gt;upp 21 olika länder och territorier&lt;br&gt;som skall åtnjuta skydd genom&lt;br&gt;direktiv 87/54/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydet för fysiska personer är&lt;br&gt;ovillkorligt, medan skyddet för&lt;br&gt;bolag och andra juridiska personer&lt;br&gt;är villkorat av att bolag och&lt;br&gt;juridiska personer från gemenskapen&lt;br&gt;åtnjuter skydd i det berörda landet&lt;br&gt;eller territoriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen är genom beslut&lt;br&gt;90/511/EEG skyldig att fastställa&lt;br&gt;och meddela medlemsstaterna vilka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr. L 24, 27.1.1987, s. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr. L 285, 17.10.1990, s. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States which of the&lt;br&gt;countries and territories in question&lt;br&gt;satisfy this condition;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in the United States of&lt;br&gt;America, based on interim orders&lt;br&gt;issued under Section 914 of the&lt;br&gt;Semiconductor Chip Protection Act&lt;br&gt;of 1984, legal protection is available&lt;br&gt;to owners of mask works who are&lt;br&gt;nationals, domiciliaries or sovereign&lt;br&gt;authorities of Community Member&lt;br&gt;States, and consequently the United&lt;br&gt;States fulfils the condition of reci-&lt;br&gt;procity required for the protection&lt;br&gt;of companies and other legal&lt;br&gt;persons laid down in Article 1 (2)&lt;br&gt;of Council Decision 90/511/EEC;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas in Switzerland, pending&lt;br&gt;the eventual introduction into Swiss&lt;br&gt;law of specific legislation which is&lt;br&gt;currently under preparation to&lt;br&gt;protect topographies of semi-&lt;br&gt;conductor products, protection in&lt;br&gt;this respect is available under&lt;br&gt;Article 5 of the Federal Act Against&lt;br&gt;Unfair Competition of 19 December&lt;br&gt;1986;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in the light of assur-&lt;br&gt;ances provided by the Swiss author-&lt;br&gt;ities, the Commission has concluded&lt;br&gt;that while this protection is of a&lt;br&gt;different nature to that provided&lt;br&gt;under Directive 87/54/EEC, it is&lt;br&gt;nevertheless comparable thereto for&lt;br&gt;the purposes of Decision&lt;br&gt;90/511/EEC;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas protection under this&lt;br&gt;Swiss law is available to all persons&lt;br&gt;who are nationals of or domi-&lt;br&gt;ciliaries in a country of the Paris&lt;br&gt;Union and also to companies and&lt;br&gt;other legal person which have a real&lt;br&gt;and effective industrial and commer-&lt;br&gt;cial establishment in such a country,&lt;br&gt;and since all Member States are&lt;br&gt;party to the Paris Union,&lt;br&gt;Switzerland therefore also fulfils the&lt;br&gt;condition mentioned above,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DECISION:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The countries listed below fulfil&lt;br&gt;the condition for protection of com-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de berörda länderna och&lt;br&gt;territorierna som uppfyller detta&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Amerikas Förenta Stater åtnjuter&lt;br&gt;de ägare av kretsmönster (&amp;quot;mask&lt;br&gt;work&amp;quot;) som är medborgare, bosatta&lt;br&gt;eller suveräna myndigheter i gemen-&lt;br&gt;skapens medlemsstater rättsligt&lt;br&gt;skydd genom interimistiska be-&lt;br&gt;stämmelser utfärdade under paragraf&lt;br&gt;914 i Lagen om skydd för halv-&lt;br&gt;ledarmönster från 1984, och Förenta&lt;br&gt;Staterna uppfyller följaktligen det i&lt;br&gt;rådets beslut 90/511/EEG, artikel&lt;br&gt;1.2, fastställda villkoret om ömse-&lt;br&gt;sidighet som krävs för skydd för&lt;br&gt;bolag och andra juridiska personer.&lt;br&gt;Schweiz ger, i avvaktan på ett före-&lt;br&gt;stående införande av den special-&lt;br&gt;lagstiftning om skydd för halvledar-&lt;br&gt;produkters kretsmönster som för&lt;br&gt;närvarande är under utarbetande,&lt;br&gt;sådant skydd genom paragraf 5 i&lt;br&gt;den Federala lagen mot otillbörlig&lt;br&gt;konkurrens av den 19 december&lt;br&gt;1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de försäkringar&lt;br&gt;som givits av de schweiziska&lt;br&gt;myndigheterna har kommissionen&lt;br&gt;kommit till slutsatsen att trots att&lt;br&gt;skyddet är av annorlunda slag än det&lt;br&gt;som ges genom direktiv 87/54/EEG,&lt;br&gt;det inte desto mindre är jämförligt&lt;br&gt;med detta, med avseende på beslut&lt;br&gt;90/511/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den schweiziska lagstiftningen ger&lt;br&gt;skydd för alla personer som är&lt;br&gt;medborgare eller bosatta i ett land&lt;br&gt;som ingår i Parisunionen samt även&lt;br&gt;till bolag och andra juridiska&lt;br&gt;personer som bedriver verklig och&lt;br&gt;stadigvarande industriell eller affärs-&lt;br&gt;mässig verksamhet i ett sådant land.&lt;br&gt;Eftersom alla medlemsstaterna ingår&lt;br&gt;i Parisunionen uppfyller följaktligen&lt;br&gt;även Schweiz det ovan nämnda&lt;br&gt;villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM BESLUTAS&lt;br&gt;FÖLJANDE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan angivna länder uppfyller det&lt;br&gt;i artikel 1.2 i beslut 90/511/EEG&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panies and other legal persons laid&lt;br&gt;down in Article 1 (2) of Decision&lt;br&gt;90/511/EEC:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Switzerland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- United States of America.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Decision is addressed to the&lt;br&gt;Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Brussels, 26 October 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Commission&lt;br&gt;Martin BANGEMANN&lt;br&gt;Vice-President&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställda villkoret för skydd för&lt;br&gt;bolag och andra juridiska personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Amerikas Förenta Stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta beslut riktar sig till&lt;br&gt;medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 26 oktober&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kommissionens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martin BANGEMANN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vice ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FIRST COUNCIL DIRECTIVE&lt;br&gt;of 21 December 1988&lt;br&gt;to approximate the laws of the&lt;br&gt;Member States relating to trade&lt;br&gt;marks&lt;br&gt;(89/104/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE&lt;br&gt;EUROPEAN COMMUNITIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty&lt;br&gt;establishing the European Economic&lt;br&gt;Community, and in particular&lt;br&gt;Article 100a thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal&lt;br&gt;from the Commission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In cooperation with the European&lt;br&gt;Parliament,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of&lt;br&gt;the Economic and Social Com-&lt;br&gt;mittee,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the trade mark laws at&lt;br&gt;present applicable in the Member&lt;br&gt;States contain disparities which may&lt;br&gt;impede the free movement of goods&lt;br&gt;and freedom to provide services and&lt;br&gt;may distort competition within the&lt;br&gt;common market; whereas it is&lt;br&gt;therefore necessary, in view of the&lt;br&gt;establishment and functioning of the&lt;br&gt;intemal market, to approximate the&lt;br&gt;laws of the Member States;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is important not to&lt;br&gt;disregard the Solutions and advant-&lt;br&gt;ages which the Community trade&lt;br&gt;mark system may afford to under-&lt;br&gt;takings wishing to acquire trade&lt;br&gt;marks;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it does not appear to be&lt;br&gt;necessary at present to undertake&lt;br&gt;full-scale approximation of the trade&lt;br&gt;mark laws of the Member States&lt;br&gt;and it will be sufficient if approx-&lt;br&gt;imation is limited to those national&lt;br&gt;provisions of law which most dir-&lt;br&gt;ectly affect the functioning of the&lt;br&gt;intemal market;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the Directive does not&lt;br&gt;deprive the Member States of the&lt;br&gt;right to continue to protect trade&lt;br&gt;marks acquired through use but&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS FÖRSTA DIREKTIV&lt;br&gt;av den 21 december 1988&lt;br&gt;om tillnärmningen av medlems-&lt;br&gt;staternas varumärkeslagar&lt;br&gt;(89/104/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMEN-&lt;br&gt;SKAPERNAS RÅD HAR&lt;br&gt;ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om&lt;br&gt;upprättandet av Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska gemenskapen, särskilt&lt;br&gt;artikel 100a i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens&lt;br&gt;förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samarbete med Europa-&lt;br&gt;parlamentet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och&lt;br&gt;sociala kommitténs yttrande, och&lt;br&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstiftning om varumärken&lt;br&gt;som nu gäller i medlemsstaterna,&lt;br&gt;innehåller olikheter som kan komma&lt;br&gt;att hindra den fria rörligheten för&lt;br&gt;varor och det fria utbytet av tjänster&lt;br&gt;samt snedvrida konkurrensför-&lt;br&gt;hållandena på den gemensamma&lt;br&gt;marknaden. Med tanke på den inre&lt;br&gt;marknadens upprättande och&lt;br&gt;funktion är det därför nödvändigt att&lt;br&gt;närma medlemsstaternas lagar till&lt;br&gt;varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att inte förbise de&lt;br&gt;lösningar och fördelar som&lt;br&gt;gemenskapens varumärkessystem&lt;br&gt;kan erbjuda företag som önskar&lt;br&gt;förvärva varumärken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller inte nödvändigt att nu&lt;br&gt;genomföra ett fullständigt närmande&lt;br&gt;av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;varumärken utan det kommer att&lt;br&gt;vara tillräckligt att begränsa den till&lt;br&gt;de nationella rättsliga bestämmelser&lt;br&gt;som mest direkt påverkar den inre&lt;br&gt;marknadens funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet fråntar inte medlems-&lt;br&gt;staterna deras rätt att fortsätta&lt;br&gt;skydda sådana varumärken som&lt;br&gt;förvärvats genom användning, utan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;takes them into account only in&lt;br&gt;regard to the relationship between&lt;br&gt;them and trade marks acquired by&lt;br&gt;registration;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Member States also&lt;br&gt;remain free to fix the provisions of&lt;br&gt;the procedure conceming the regis-&lt;br&gt;tration, the revocation and the in-&lt;br&gt;validity of trade marks acquired by&lt;br&gt;registration; whereas they can, for&lt;br&gt;example, determine the form of&lt;br&gt;trade mark registration and invalid-&lt;br&gt;ity procedures, decide whether&lt;br&gt;earlier rights should be invoked&lt;br&gt;either in the registration procedure&lt;br&gt;or in the invalidity procedure or in&lt;br&gt;both and, if they allow earlier rights&lt;br&gt;to be invoked in the registration&lt;br&gt;procedure, have an opposition&lt;br&gt;procedure or an ex officio exam-&lt;br&gt;ination procedure or both; whereas&lt;br&gt;Member States remain free to deter-&lt;br&gt;mine the effects of revocation or&lt;br&gt;invalidity of trade mark;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas this Directive does not&lt;br&gt;exclude the application to trade&lt;br&gt;marks of provisions of law of the&lt;br&gt;Member States other than trade&lt;br&gt;mark law, such as the provisions&lt;br&gt;relating to unfair competition, civil&lt;br&gt;liability or consumer protection;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas attainment of the object-&lt;br&gt;ives at which this approximation of&lt;br&gt;laws is aiming requires that the&lt;br&gt;conditions for obtaining and&lt;br&gt;continuing to hold a registered trade&lt;br&gt;mark are in general identical in all&lt;br&gt;Member States; whereas, to this&lt;br&gt;end, it is necessary to list examples&lt;br&gt;of signs which may constitute a&lt;br&gt;trade mark, provided that such signs&lt;br&gt;are capable of distinguishing the&lt;br&gt;goods or services from one under-&lt;br&gt;taking from those of other under-&lt;br&gt;takings; whereas the grounds for&lt;br&gt;refusal or invalidity conceming the&lt;br&gt;trade mark itself, for example the&lt;br&gt;absence of any distinctive charac-&lt;br&gt;ter, or conceming conflicts between&lt;br&gt;the trade mark and earlier rights,&lt;br&gt;are to be listed in an exhaustive&lt;br&gt;manner, even if some of these&lt;br&gt;grounds are listed as an option for&lt;br&gt;the Member States which will there-&lt;br&gt;fore be able to maintain or in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlar dem endast med avseende&lt;br&gt;på förhållandet mellan dem och&lt;br&gt;sådana varumärken som förvärvats&lt;br&gt;genom registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna förblir också fria&lt;br&gt;att fastställa procedurregler för&lt;br&gt;registrering, upphävande och ogil-&lt;br&gt;tighet av varumärken som förvärvats&lt;br&gt;genom registrering. De kan t. ex.&lt;br&gt;bestämma sättet för varumärkes-&lt;br&gt;registrering och ogiltighets-&lt;br&gt;förklaring, bestämma om äldre&lt;br&gt;rättigheter skall åberopas antingen&lt;br&gt;vid registrerings- eller ogiltighets-&lt;br&gt;förfarandet eller i båda förfarandena&lt;br&gt;samt, i det fall de tillåter att äldre&lt;br&gt;rättigheter åberopas i registrerings-&lt;br&gt;förfarandet, använda sig av ett in-&lt;br&gt;vändningsförfarande eller ett obliga-&lt;br&gt;toriskt granskningsförfarande eller&lt;br&gt;båda. Medlemsstaterna får även&lt;br&gt;fortsättningsvis bestämma vilka&lt;br&gt;konsekvenser som upphävande eller&lt;br&gt;ogiltighetsförklaring av varumärken&lt;br&gt;skall få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv utesluter inte att&lt;br&gt;varumärken underkastas andra rätts-&lt;br&gt;liga bestämmelser än de varu-&lt;br&gt;märkesrättsliga bestämmelser som&lt;br&gt;finns i medlemsstaterna, t. ex. be-&lt;br&gt;stämmelser om illojal konkurrens,&lt;br&gt;skadeståndsansvar eller konsument-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå det mål som tillnärm-&lt;br&gt;ningen av de rättsliga bestämmelser-&lt;br&gt;na syftar till krävs att villkoren för&lt;br&gt;erhållande och vidmakthållande av&lt;br&gt;ett registrerat varumärke är i princip&lt;br&gt;identiska i de olika medlemsstater-&lt;br&gt;na. Det är därför nödvändigt att&lt;br&gt;upprätta en lista med exempel på&lt;br&gt;tecken som kan utgöra varumärken,&lt;br&gt;under förutsättning att sådana tecken&lt;br&gt;kan särskilja ett företags varor eller&lt;br&gt;tjänster från ett annat företags.&lt;br&gt;Grunderna för att vägra registrering&lt;br&gt;eller för ogiltighet avseende själva&lt;br&gt;varumärket, t. ex. frånvaro av sär-&lt;br&gt;skiljande egenskaper, eller avseende&lt;br&gt;konflikter mellan varumärket och&lt;br&gt;äldre rättigheter skall anges på ett&lt;br&gt;uttömmande sätt, även om vissa av&lt;br&gt;grunderna är valfria för medlems-&lt;br&gt;staterna som därför kan bibehålla&lt;br&gt;eller införa dessa grunder i sina&lt;br&gt;lagstiftningar. Medlemsstaterna kan&lt;br&gt;i sina respektive lagstiftningar bi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;troduce those grounds in their&lt;br&gt;legislation; whereas Member States&lt;br&gt;will be able to maintain or introduce&lt;br&gt;into their legislation grounds of re-&lt;br&gt;fusal or invalidity linked to con-&lt;br&gt;ditions for obtaining and continuing&lt;br&gt;to hold a trade mark for which there&lt;br&gt;is no provision of approximation,&lt;br&gt;conceming, for example, the eligib-&lt;br&gt;ility for the grant of a trade mark,&lt;br&gt;the renewal of the trade mark or&lt;br&gt;rules on fees, or related to the non-&lt;br&gt;compliance with procedural rules;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas in order to reduce the&lt;br&gt;total number of trade marks&lt;br&gt;registered and protected in the&lt;br&gt;Community and, consequently, the&lt;br&gt;number of conflicts which arise&lt;br&gt;between them, it is essential to&lt;br&gt;require that registered trade marks&lt;br&gt;must actually be used or, if not&lt;br&gt;used, be subject to revocation;&lt;br&gt;whereas it is necessary to provide&lt;br&gt;that a trade mark cannot be invalid-&lt;br&gt;ated on the basis of the existence of&lt;br&gt;a non-used earlier trade mark, while&lt;br&gt;the Member States remain free to&lt;br&gt;apply the same principle in respect&lt;br&gt;of the registration of a trade mark&lt;br&gt;or to provide that a trade mark may&lt;br&gt;not be successfully invoked in in-&lt;br&gt;fringement proceedings if it is estab-&lt;br&gt;lished as a result of a plea that the&lt;br&gt;trade mark could be revoked;&lt;br&gt;whereas in all these cases it is up to&lt;br&gt;the Member States to establish the&lt;br&gt;applicable rules of procedure;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is fundamental, in&lt;br&gt;order to facilitate the free circula-&lt;br&gt;tion of goods and services, to&lt;br&gt;ensure that henceforth registered&lt;br&gt;trade marks enjoy the same pro-&lt;br&gt;tection under the legal systems of&lt;br&gt;all Member States; whereas this&lt;br&gt;should however not prevent the&lt;br&gt;Member States from granting at&lt;br&gt;their option an extensive protection&lt;br&gt;to those trade marks which have a&lt;br&gt;reputation;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the protection afforded&lt;br&gt;by the registered trade mark, the&lt;br&gt;function of which is in particular to&lt;br&gt;guarantee as an indication of origin,&lt;br&gt;is absolute in the case of identity&lt;br&gt;between the mark and the sign and&lt;br&gt;goods or services; whereas the&lt;br&gt;protection applies also in case of&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behålla eller införa registrerings-&lt;br&gt;hinder eller ogiltighetsgrunder som&lt;br&gt;är kopplade till villkor för att er-&lt;br&gt;hålla eller vidmakthålla ett varu-&lt;br&gt;märke vilka inte berörs av någon&lt;br&gt;bestämmelse om närmande, t.ex.&lt;br&gt;rörande märkesinnehavaren, för-&lt;br&gt;nyelse av varumärket eller avgifts-&lt;br&gt;regler, eller villkor som har&lt;br&gt;samband med bristande iakttagande&lt;br&gt;av procedurbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska det totala antalet&lt;br&gt;registrerade och skyddade varu-&lt;br&gt;märken inom gemenskapen och&lt;br&gt;därmed antalet tvister dem emellan&lt;br&gt;är det av vikt att registrerade varu-&lt;br&gt;märken faktiskt används och att de&lt;br&gt;upphävs om så inte är fallet. Det är&lt;br&gt;nödvändigt att se till att ett varu-&lt;br&gt;märke inte kan ogiltigförklaras på&lt;br&gt;grund av att ett äldre men inte&lt;br&gt;använt varumärke redan finns,&lt;br&gt;medan medlemsstaterna har full&lt;br&gt;frihet att tillämpa samma princip vid&lt;br&gt;registrering av ett varumärke eller&lt;br&gt;att säkerställa att ett varumärke inte&lt;br&gt;med framgång kan åberopas i ett&lt;br&gt;mål om intrång om det efter invänd-&lt;br&gt;ning av en part slås fast att varu-&lt;br&gt;märket kan upphävas. I alla dessa&lt;br&gt;fall tillkommer det medlemsstaterna&lt;br&gt;själva att bestämma tillämpliga&lt;br&gt;procedurregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta den fria rörlig-&lt;br&gt;heten för varor och tjänster är det&lt;br&gt;av avgörande betydelse att säker-&lt;br&gt;ställa att registrerade varumärken&lt;br&gt;hädanefter har samma rättsliga&lt;br&gt;skydd i alla medlemsstaterna. Detta&lt;br&gt;förhållande får emellertid inte&lt;br&gt;hindra medlemsstaterna från att efter&lt;br&gt;eget bedömande ge ett omfattande&lt;br&gt;skydd åt sådana varumärken som är&lt;br&gt;kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skydd som följer av det regist-&lt;br&gt;rerade varumärket, vars funktion&lt;br&gt;framför allt är att garantera att&lt;br&gt;varumärket anger ursprunget, är&lt;br&gt;absolut när det råder identitet&lt;br&gt;mellan märket och tecknet och&lt;br&gt;varorna eller tjänsterna. Skyddet&lt;br&gt;gäller också vid likhet mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;similarity between the trade mark&lt;br&gt;and the sign and the goods or&lt;br&gt;services; whereas it is indispensable&lt;br&gt;to give an interpretation of the&lt;br&gt;concept of similarity in relation to&lt;br&gt;the likelihood of confusion; whereas&lt;br&gt;the likelihood of confusion, the&lt;br&gt;appreciation of which depends on&lt;br&gt;numerous elements and, in particu-&lt;br&gt;lar, on the recognition of the trade&lt;br&gt;mark on the market, of the associa-&lt;br&gt;tion which can be made with the&lt;br&gt;used or registered sign, of the&lt;br&gt;degree of similarity between the&lt;br&gt;trade mark and the sign and&lt;br&gt;between the goods or services&lt;br&gt;identified, constitutes the specific&lt;br&gt;condition for such protection;&lt;br&gt;whereas the ways in which likeli-&lt;br&gt;hood of confusion may be establish-&lt;br&gt;ed, and in particular the onus of&lt;br&gt;proof, are a matter for national pro-&lt;br&gt;cedural rules which are not preju-&lt;br&gt;diced by the Directive;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is important, for&lt;br&gt;reasons of legal certainty and&lt;br&gt;without inequitably prejudicing the&lt;br&gt;interests of a proprietor of an earlier&lt;br&gt;trade mark, to provide that the latter&lt;br&gt;may no longer request a declaration&lt;br&gt;of invalidity nor may he oppose the&lt;br&gt;use of a trade mark subsequent to&lt;br&gt;his own of which he has knowingly&lt;br&gt;tolerated the use for a substantial&lt;br&gt;length of time, unless the applica-&lt;br&gt;tion for the subsequent trade mark&lt;br&gt;was made in bad faith:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas all Member States of the&lt;br&gt;Community are bound by the Paris&lt;br&gt;Convention for the Protection of&lt;br&gt;Industrial Property; whereas it is&lt;br&gt;necessary that the provisions of this&lt;br&gt;Directive are entirely consistent&lt;br&gt;with those of the Paris Convention;&lt;br&gt;whereas the obligations of the&lt;br&gt;Member States resulting from this&lt;br&gt;Convention are not affected by this&lt;br&gt;Directive; whereas, where appro-&lt;br&gt;priate, the second subparagraph of&lt;br&gt;Article 234 of the Treaty is applic-&lt;br&gt;able;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS&lt;br&gt;DIRECTIVE:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;märket och tecknet och varorna eller&lt;br&gt;tjänsterna. Det är nödvändigt att&lt;br&gt;tolka begreppet likhet mot bakgrund&lt;br&gt;av risken för förväxling. Grund-&lt;br&gt;förutsättningen för skyddet är att det&lt;br&gt;finns en risk för förväxling och&lt;br&gt;denna måste bedömas mot bakgrund&lt;br&gt;av flera faktorer, särskilt i hur hög&lt;br&gt;grad märket är känt på marknaden,&lt;br&gt;den association som det använda&lt;br&gt;eller registrerade märket framkallar,&lt;br&gt;graden av likhet mellan märket och&lt;br&gt;tecknet samt mellan de ifrågavar-&lt;br&gt;ande varorna eller tjänsterna.&lt;br&gt;Formerna för fastslående av risk för&lt;br&gt;förväxling och framför allt bevis-&lt;br&gt;bördan skall regleras av nationella&lt;br&gt;procedurregler som inte berörs av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänsyn till rättssäkerheten, men&lt;br&gt;utan att i orimlig grad skada de&lt;br&gt;intressen som innehavaren av ett&lt;br&gt;äldre märke har, är det viktigt att&lt;br&gt;säkerställa att denne inte längre får&lt;br&gt;begära ogiltighetsförklaring samt att&lt;br&gt;han inte får motsätta sig använd-&lt;br&gt;ningen av ett varumärke som är&lt;br&gt;yngre än hans eget och som han i&lt;br&gt;vetskap därom har tillåtit använd-&lt;br&gt;ning av under en längre tid om inte&lt;br&gt;ansökan om registrering av det&lt;br&gt;yngre varumärket gjorts i ond tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla medlemsstaterna i gemen-&lt;br&gt;skapen är bundna av Pariskonven-&lt;br&gt;tionen för industriellt rättsskydd.&lt;br&gt;Det är nödvändigt att detta direktivs&lt;br&gt;bestämmelser helt överensstämmer&lt;br&gt;med bestämmelserna i Pariskonven-&lt;br&gt;tionen. De av medlemsstaternas&lt;br&gt;skyldigheter som är en följd av&lt;br&gt;konventionen berörs inte av detta&lt;br&gt;direktiv. Där så är lämpligt skall&lt;br&gt;artikel 234, andra stycket i för-&lt;br&gt;draget, tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS&lt;br&gt;FÖLJANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Scope&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive shall apply to&lt;br&gt;every trade mark in respect of&lt;br&gt;goods or services which is the&lt;br&gt;subject of registration or of an&lt;br&gt;application in a Member State for&lt;br&gt;registration as an individual trade&lt;br&gt;mark, a collective mark or a&lt;br&gt;guarantee mark or certification&lt;br&gt;mark, or which is the subject of a&lt;br&gt;registration or an application for&lt;br&gt;registration i the Benelux Trade&lt;br&gt;Mark Office or of an intemational&lt;br&gt;registration having effect in a&lt;br&gt;Member State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Signs of which a trade mark may&lt;br&gt;consist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A trade mark may consist of any&lt;br&gt;sign capable of being represented&lt;br&gt;graphically, particulary words,&lt;br&gt;including personal names, designs,&lt;br&gt;letters, numerals, the shape of&lt;br&gt;goods or of their packaging, provid-&lt;br&gt;ed that such signs are capable of&lt;br&gt;distinguishing the goods or services&lt;br&gt;of one undertaking from those of&lt;br&gt;other undertakings.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv skall tillämpas för&lt;br&gt;varumärken avseende varor eller&lt;br&gt;tjänster vilka i en medlemsstat är&lt;br&gt;föremål för registrering eller an-&lt;br&gt;sökan om registrering som indivi-&lt;br&gt;duellt varumärke, kollektivmärke&lt;br&gt;eller garanti- eller kontrollmärke,&lt;br&gt;eller vilka är föremål för regist-&lt;br&gt;rering eller ansökan om registrering&lt;br&gt;hos Benelux varumärkesmyndighet&lt;br&gt;eller föremål för en internationell&lt;br&gt;registrering med rättsverkan i en&lt;br&gt;medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tecken som kan utgöra ett varu-&lt;br&gt;märke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varumärke kan utgöras av alla&lt;br&gt;tecken som kan återges grafiskt,&lt;br&gt;särskilt ord, inbegripet personnamn,&lt;br&gt;figurer, bokstäver, siffror, formen&lt;br&gt;på en vara eller dess förpackning,&lt;br&gt;förutsatt att tecknen i fråga kan&lt;br&gt;särskilja ett företags varor eller&lt;br&gt;tjänster från andra företags.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grounds for refusal or invalidity&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.The following shall not be&lt;br&gt;registered or if registered shall be&lt;br&gt;liable to be declared invalid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) signs which cannot constitute&lt;br&gt;a trade mark;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) trade marks which are devoid&lt;br&gt;of any distintive character;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) trade marks which consist&lt;br&gt;exclusively of signs or indications&lt;br&gt;which may serve, in trade to&lt;br&gt;designate the kind, quality, quantity,&lt;br&gt;intended purpose, value, geo-&lt;br&gt;graphical origin, or the time of&lt;br&gt;production of the goods or of&lt;br&gt;rendering of the service, or other&lt;br&gt;characteristics of the goods or&lt;br&gt;service;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringshinder eller&lt;br&gt;ogiltighetsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Följande tecken och varumärken&lt;br&gt;får inte registreras och om regist-&lt;br&gt;rering har skett skall de kunna&lt;br&gt;ogiltigförklaras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Tecken som inte kan utgöra ett&lt;br&gt;varumärke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Varumärken som saknar sär-&lt;br&gt;skiljningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Varumärken som endast består&lt;br&gt;av tecken eller upplysningar vilka i&lt;br&gt;handeln visar varornas eller tjänster-&lt;br&gt;nas art, kvalitet, kvantitet, avsedda&lt;br&gt;användning, värde, geografiska&lt;br&gt;ursprung, tiden för deras fram-&lt;br&gt;ställande eller andra egenskaper hos&lt;br&gt;varorna eller tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) trade marks which consist&lt;br&gt;exclusively of signs or indications&lt;br&gt;which have become customary in&lt;br&gt;the current language or in the bona&lt;br&gt;fide and established practices of the&lt;br&gt;trade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) signs which consist exclus-&lt;br&gt;ively of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- the shape which results from the&lt;br&gt;nature of the goods,or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- the shape of goods which is&lt;br&gt;necessary to obtain a technical&lt;br&gt;result, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- the shape which gives substantial&lt;br&gt;value to the goods;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) trade marks which are con-&lt;br&gt;trary to public policy or to accep-&lt;br&gt;ted principles of morality;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) trade marks which are of such&lt;br&gt;a nature as to deceive the public,&lt;br&gt;for instance as to the nature, quality&lt;br&gt;or geographical origin of the goods&lt;br&gt;or service;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) trade marks which have not&lt;br&gt;been authorized by the competent&lt;br&gt;authorities and are to be refused or&lt;br&gt;invalidated pursuant to Article 6 ter&lt;br&gt;of the Paris Convention for the&lt;br&gt;protection of Industrial Property,&lt;br&gt;hereinafter referred to as the &amp;quot;Paris&lt;br&gt;Convention&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any Member State may pro-&lt;br&gt;vide that a trade mark shall not be&lt;br&gt;registered or, if registered, shall be&lt;br&gt;liable to be declared invalid where&lt;br&gt;and to the extent that:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the use of the trade mark may&lt;br&gt;be prohibited pursuant to provisions&lt;br&gt;of law other than trade mark law of&lt;br&gt;the Member State concemed or of&lt;br&gt;the Community;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the trade mark covers a sign&lt;br&gt;of high symbolic value, in par-&lt;br&gt;ticular a religious symbol;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) &amp;nbsp;the trade mark includes&lt;br&gt;badges, emblems, and escutcheons&lt;br&gt;other than those covered by Article&lt;br&gt;6 ter of the Paris Convention and&lt;br&gt;which are of public interest, unless&lt;br&gt;the consent of the appropriate au-&lt;br&gt;thorities to its registration has been&lt;br&gt;given in conformity with the legisla-&lt;br&gt;tion of the Member State;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) the application for registration&lt;br&gt;of the trade mark was made in bad&lt;br&gt;faith by the applicant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. A trade mark shall not be&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Varumärken som endast består&lt;br&gt;av tecken eller upplysningar vilka i&lt;br&gt;det dagliga språkbruket eller enligt&lt;br&gt;branschens vedertagna handelsbruk&lt;br&gt;kommit att bli en sedvanlig beteck-&lt;br&gt;ning för varan eller tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Tecken som uteslutande består&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en form som följer av varans art,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en form på en vara som krävs för&lt;br&gt;att uppnå ett tekniskt resultat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en form som ger varan ett&lt;br&gt;betydande värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Varumärken som strider mot&lt;br&gt;allmän ordning eller mot allmänna&lt;br&gt;moralbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Varumärken som är ägnade att&lt;br&gt;vilseleda allmänheten, t ex med&lt;br&gt;avseende på varans eller tjänstens&lt;br&gt;art, kvalitet eller geografiska ur-&lt;br&gt;sprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) Varumärken som inte har god-&lt;br&gt;känts av behöriga myndigheter och&lt;br&gt;som skall vägras registrering eller&lt;br&gt;ogiltigförklaras i enlighet med&lt;br&gt;artikel 6 ter i Pariskonventionen för&lt;br&gt;industriellt rättsskydd, i fortsätt-&lt;br&gt;ningen kallad &amp;quot;Pariskonventionen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat kan bestämma&lt;br&gt;att ett varumärke inte skall regist-&lt;br&gt;reras, eller om det redan är regist-&lt;br&gt;rerat, att det skall kunna förklaras&lt;br&gt;ogiltigt i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Om användningen av varumärket&lt;br&gt;kan förbjudas med stöd av andra&lt;br&gt;lagbestämmelser än medlemsstatens&lt;br&gt;eller gemenskapens varumärkeslag-&lt;br&gt;stiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Om varumärket omfattar ett&lt;br&gt;tecken av högt symbolvärde, särskilt&lt;br&gt;en religiös symbol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Om varumärket innehåller andra&lt;br&gt;tecken, emblem eller vapen än de&lt;br&gt;som nämns i artikel 6 ter i Paris-&lt;br&gt;konventionen och som är av allmänt&lt;br&gt;intresse, under förutsättning att&lt;br&gt;vederbörande myndigheter inte givit&lt;br&gt;tillstånd till dess registrering i enlig-&lt;br&gt;het med medlemsstatens lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Om ansökan om registrering av&lt;br&gt;varumärket har gjorts i ond tro av&lt;br&gt;den sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett varumärke skall inte vägras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;refused registration or be declared&lt;br&gt;invalid in accordance with&lt;br&gt;paragraph 1 (b), (c) or (d) if, before&lt;br&gt;the date of application for registra-&lt;br&gt;tion and following the use which&lt;br&gt;has been made of it, it has acquired&lt;br&gt;a distinctive character. Any Member&lt;br&gt;State may in addition provide that&lt;br&gt;this provision shall also apply where&lt;br&gt;the distinctive character was&lt;br&gt;acquired after the date of application&lt;br&gt;for registration or after the date of&lt;br&gt;registration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Any Member State may pro-&lt;br&gt;vide that, by derogation from the&lt;br&gt;preceding paragraphs, the grounds&lt;br&gt;of refusal of registration or invalid-&lt;br&gt;ity in force in that State prior to the&lt;br&gt;date on which the provisions neces-&lt;br&gt;sary to comply with this Directive&lt;br&gt;enter into force, shall apply to trade&lt;br&gt;marks for which applications has&lt;br&gt;been made prior to that date.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Further grounds for refusal or&lt;br&gt;invalidity conceming conflicts&lt;br&gt;with earlier rights&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A trade mark shall not be&lt;br&gt;registered or, if registered, shall be&lt;br&gt;liable to be declared invalid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) if it is identical with an earlier&lt;br&gt;trade mark, and the goods or&lt;br&gt;services for which the trade mark is&lt;br&gt;applied for or is registered are&lt;br&gt;identical with the goods or services&lt;br&gt;for which the earlier trade mark is&lt;br&gt;protected;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) if because of its identity with,&lt;br&gt;or similarity to, the earlier trade&lt;br&gt;mark and the identity or similarity&lt;br&gt;of the goods or services covered by&lt;br&gt;the trade marks, there exists a&lt;br&gt;likelihood of confusion on the part&lt;br&gt;of the public, which includes the&lt;br&gt;likelihood of association with the&lt;br&gt;earlier trade mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;quot;Earlier trade marks&amp;quot; within&lt;br&gt;the meaning of paragraph 1 means:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) trade marks of the following&lt;br&gt;kinds with a date of application for&lt;br&gt;registration which is earlier than the&lt;br&gt;date of application for registration&lt;br&gt;of the trade mark, taking account,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrering eller ogiltigförklaras&lt;br&gt;med stöd av punkt 1 b, c eller d,&lt;br&gt;om det före tidpunkten för regist-&lt;br&gt;reringsansökan och som en följd av&lt;br&gt;det bruk som har gjorts av det har&lt;br&gt;förvärvat särskiljningsförmåga. En&lt;br&gt;medlemsstat kan dessutom besluta&lt;br&gt;att denna bestämmelse skall gälla&lt;br&gt;även då särskiljningsförmågan har&lt;br&gt;förvärvats efter tidpunkten för&lt;br&gt;registeringsansökan eller tidpunkten&lt;br&gt;för registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En medlemsstat kan med avsteg&lt;br&gt;från punkterna 1, 2 och 3, be-&lt;br&gt;stämma att registreringshinder eller&lt;br&gt;grunder för ogiltighetsförklaring&lt;br&gt;gällande i den staten före ikraft-&lt;br&gt;trädandet av detta direktivs&lt;br&gt;tvingande bestämmelser skall gälla&lt;br&gt;för ansökan om varumärke som&lt;br&gt;gjorts före den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare registreringshinder&lt;br&gt;eller ogiltighetsgrunder med av-&lt;br&gt;seende på konflikter med äldre&lt;br&gt;rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett varumärke skall inte regist-&lt;br&gt;reras eller om det är registrerat&lt;br&gt;skall det kunna ogiltigförklaras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) om det är identiskt med ett äldre&lt;br&gt;varumärke och de varor eller&lt;br&gt;tjänster som varumärket har ansökts&lt;br&gt;eller registrerats för är identiska&lt;br&gt;med de varor eller tjänster för vilka&lt;br&gt;det äldre varumärket är skyddat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om det på grund av sin identitet&lt;br&gt;eller likhet med det äldre varu-&lt;br&gt;märket och identiteten eller likheten&lt;br&gt;mellan de varor eller tjänster som&lt;br&gt;täcks av varumärkena föreligger en&lt;br&gt;risk att allmänheten förväxlar dem,&lt;br&gt;inbegripet risken för att varumärket&lt;br&gt;associeras med det äldre varu-&lt;br&gt;märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Med &amp;quot;äldre varumärken&amp;quot; i punkt&lt;br&gt;1 avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) följande kategorier av varu-&lt;br&gt;märken för vilka ansökan om regist-&lt;br&gt;rering gjorts tidigare än ansökan om&lt;br&gt;registrering av varumärket i fråga,&lt;br&gt;med vederbörlig hänsyn tagen till de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;where appropriate, of the priorities&lt;br&gt;claimed in respect of those trade&lt;br&gt;marks:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) Community trade marks;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) trade marks registered in the&lt;br&gt;Member State or, in the case of&lt;br&gt;Belgium, Luxembourg or the&lt;br&gt;Netherlands, at the Benelux Trade&lt;br&gt;Mark Office;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) trade marks registered under&lt;br&gt;intemational agreements which have&lt;br&gt;effect in the Member State;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Community trade marks which&lt;br&gt;validly claim senority, in accord-&lt;br&gt;ance with the Regulation on the&lt;br&gt;Community trade mark, from a&lt;br&gt;trade mark referred to in (a) (ii) and&lt;br&gt;(iii), even when the latter trade&lt;br&gt;mark has been surrendered or&lt;br&gt;allowed to lapse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) applications for the trade marks&lt;br&gt;referred to in (a) and (b) subject to&lt;br&gt;their registration;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) trade marks which, on the&lt;br&gt;date of application for registration&lt;br&gt;of the trade mark, or, where&lt;br&gt;appropriate, of the priority claimed&lt;br&gt;in respect of the application for&lt;br&gt;registration of the trade mark, are&lt;br&gt;well known in a Member State, in&lt;br&gt;the sense in which the words &amp;quot;well&lt;br&gt;known&amp;quot; are used in Article 6 bis of&lt;br&gt;the Paris Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. A trade mark shall futhermore&lt;br&gt;not be registered or, if registered,&lt;br&gt;shall be liable to be declared invalid&lt;br&gt;if it is identical with, or similar to,&lt;br&gt;an earlier Community trade mark&lt;br&gt;within the the meaning of paragraph&lt;br&gt;2 and is to be, or has been, regis-&lt;br&gt;tered for goods or services which&lt;br&gt;are not similar to those for which&lt;br&gt;the earlier Community trade mark is&lt;br&gt;registered, where the earlier&lt;br&gt;Community trade mark has a&lt;br&gt;reputation in the Community and&lt;br&gt;where the use of the later trade&lt;br&gt;mark without due cause would take&lt;br&gt;unfair advantage of, or be&lt;br&gt;detrimental to, the distinctive&lt;br&gt;character or the repute of the earlier&lt;br&gt;community trade mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Any Member State may&lt;br&gt;futhermore provide that a trade&lt;br&gt;mark shall not be registered or, if&lt;br&gt;registered, shall be liable to be&lt;br&gt;declared invalid where, and to the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anspråk som kan göras på före-&lt;br&gt;trädesrätt för dessa varumärken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) EG-varumärken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) varumärken som har registrerats&lt;br&gt;i medlemsstat eller, vad avser&lt;br&gt;Belgien, Luxemburg och&lt;br&gt;Nederländerna, hos Benelux varu-&lt;br&gt;märkesmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) varumärken som blivit föremål&lt;br&gt;för internationell registrering med&lt;br&gt;rättsverkan i medlemsstaten i fråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) EG-varumärken som i enlighet&lt;br&gt;med förordningen om EG-varu-&lt;br&gt;märken gör befogat anspråk på&lt;br&gt;anciennitet gentemot ett varumärke&lt;br&gt;i a ii och iii även om det senare&lt;br&gt;varumärket inte har vidmakthållits&lt;br&gt;eller innehavaren inte förnyat regist-&lt;br&gt;reringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ansökan om varumärken nämnda&lt;br&gt;i a och b under förutsättning av&lt;br&gt;deras registrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) varumärken som, vid tidpunkten&lt;br&gt;för ansökan om registrering eller, i&lt;br&gt;förekommande fall, vid tidpunkten&lt;br&gt;för begäran om företrädesrätt med&lt;br&gt;avseende på ansökan om registrering&lt;br&gt;av varumärket, är välkända i en&lt;br&gt;medlemsstat, i den betydelse som&lt;br&gt;ges ordet &amp;quot;välkänt&amp;quot; i artikel 6 bis i&lt;br&gt;Pari skonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett varumärke skall inte heller&lt;br&gt;registreras eller, om det är regist-&lt;br&gt;rerat, skall det kunna ogiltig-&lt;br&gt;förklaras om det är identiskt med,&lt;br&gt;eller liknar ett äldre EG-varumärke&lt;br&gt;enligt punkt 2, och det avses bli&lt;br&gt;registrerat för eller har registrerats&lt;br&gt;för varor eller tjänster som inte&lt;br&gt;liknar dem för vilka det äldre EG-&lt;br&gt;varumärket är registrerat, om det&lt;br&gt;äldre EG-varumärket är känt i&lt;br&gt;gemenskapen och användningen av&lt;br&gt;det yngre varumärket utan skälig&lt;br&gt;anledning skulle dra otillbörlig&lt;br&gt;fördel av eller vara till förfång för&lt;br&gt;det äldre EG-varumärkets särskilj-&lt;br&gt;ningsförmåga eller renommé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;En medlemsstat kan vidare&lt;br&gt;besluta att ett varumärke inte skall&lt;br&gt;registreras eller, om det är&lt;br&gt;registrerat, skall kunna ogiltig-&lt;br&gt;förklaras i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;extent that:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the trade mark is identical&lt;br&gt;with, or similar to, an earlier natio-&lt;br&gt;nal trade mark within the meaning&lt;br&gt;of paragraph 2 and is to be, or has&lt;br&gt;been, registered for goods or servi-&lt;br&gt;ces which are not similar to those&lt;br&gt;for which the earlier trade mark is&lt;br&gt;registered, where the earlier trade&lt;br&gt;mark has a reputation in the Mem-&lt;br&gt;ber State concemed and where the&lt;br&gt;use of the later trade mark without&lt;br&gt;due cause would take unfair advant-&lt;br&gt;age of, or be detrimental to, the&lt;br&gt;distinctive character or the repute of&lt;br&gt;the earlier trade mark;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) rights to a non-registered trade&lt;br&gt;mark or to another sign used in the&lt;br&gt;course of trade were acquired prior&lt;br&gt;to the date of application for&lt;br&gt;registration of the subsequent trade&lt;br&gt;mark, or the date of priority&lt;br&gt;claimed for the application for&lt;br&gt;registration of the subsequent trade&lt;br&gt;mark and that non-registered trade&lt;br&gt;mark or other sign confers on its&lt;br&gt;proprietor the right to prohibit the&lt;br&gt;use of the subsequent trade mark;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) the use of the trade mark may&lt;br&gt;be prohibited by virtue of an earlier&lt;br&gt;right other than rights referred to in&lt;br&gt;paragraphs 2 and 4 b) and in&lt;br&gt;particular:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) a right to a name&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) a right of personal portrayal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) a Copyright&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iv) an industrial property right&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) the trade mark is identical&lt;br&gt;with, or similar to, an earlier&lt;br&gt;collective trade mark conferring a&lt;br&gt;right which expired within a period&lt;br&gt;of a maximum of three years&lt;br&gt;preceding application;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) the trade mark is identical&lt;br&gt;with, or similar to, an earlier&lt;br&gt;guarantee or certification mark&lt;br&gt;conferring a right which expired&lt;br&gt;within a period preceding applica-&lt;br&gt;tion the length of which is fixed by&lt;br&gt;the Member State;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) the trade mark is identical&lt;br&gt;with, or similar to, an earlier trade&lt;br&gt;mark which was registered for&lt;br&gt;identical or similar goods or&lt;br&gt;services and conferred on them a&lt;br&gt;right which has expired for failure&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Om varumärket är identiskt med,&lt;br&gt;eller liknar ett äldre nationellt varu-&lt;br&gt;märke enligt punkt 2 och det avses&lt;br&gt;bli registrerat för eller redan har&lt;br&gt;registrerats för varor och tjänster&lt;br&gt;som inte liknar dem för vilka det&lt;br&gt;äldre varumärket är registrerat, om&lt;br&gt;det äldre varumärket är känt i&lt;br&gt;medlemsstaten i fråga och använd-&lt;br&gt;ningen av det yngre varumärket&lt;br&gt;utan skälig anledning skulle dra&lt;br&gt;otillbörlig fördel av eller vara till&lt;br&gt;förfång för det äldre varumärkets&lt;br&gt;särskiljningsförmåga eller renommé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Om rätten till ett oregistrerat&lt;br&gt;varumärke eller till ett annat i&lt;br&gt;förvärsverksamhet använt tecken har&lt;br&gt;förvärvats före tidpunkten för&lt;br&gt;ansökan om registrering av det&lt;br&gt;yngre märket eller före tidpunkten&lt;br&gt;för den företrädesrätt som åberopats&lt;br&gt;till stöd för ansökan om registrering&lt;br&gt;av det yngre märket och om det&lt;br&gt;oregistrerade varumärket eller&lt;br&gt;tecknet ger innehavaren rätt att&lt;br&gt;förbjuda användningen av det yngre&lt;br&gt;varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Om användningen av ett varu-&lt;br&gt;märke kan förbjudas med stöd av en&lt;br&gt;annan äldre rättighet än de rättig-&lt;br&gt;heter som sägs i punkterna 2 och 4&lt;br&gt;b och särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) rätten till ett namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) rätten till egen bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) en upphovsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) en industriell rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Om varumärket är identiskt med&lt;br&gt;eller liknar ett äldre kollektivmärke&lt;br&gt;till vilket var knutet en rätt som gått&lt;br&gt;ut högst tre år före tidpunkten för&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Om varumärket är identiskt med&lt;br&gt;eller liknar ett äldre garanti- eller&lt;br&gt;kontrollmärke till vilket var knutet&lt;br&gt;en rätt som gått ut inom en tid som&lt;br&gt;fastställts av medlemsstaten i fråga&lt;br&gt;före tidpunkten för ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Om varumärket är identiskt med&lt;br&gt;eller liknar ett äldre varumärke som&lt;br&gt;registrerats för identiska eller&lt;br&gt;liknande varor och tjänster och till&lt;br&gt;vilka var knutna en rätt som på&lt;br&gt;grund av bristande förnyelse har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;to renew within a period of a&lt;br&gt;maximum two years preceding&lt;br&gt;application, unless the proprietor of&lt;br&gt;the earlier trade mark gave his&lt;br&gt;agreement for the registration of the&lt;br&gt;later mark or did not use his trade&lt;br&gt;mark;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) the trade mark is liable to be&lt;br&gt;confused with a mark which was in&lt;br&gt;use abroad on the filing date of the&lt;br&gt;application and which is still in use&lt;br&gt;there, provided that at the date of&lt;br&gt;the application the applicant was&lt;br&gt;acting in bad faith.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The Member States may permit&lt;br&gt;that in appropriate circumstances&lt;br&gt;registration need not to be refused&lt;br&gt;or the trade mark need not to be&lt;br&gt;declared invalid where the proprie-&lt;br&gt;tor of the earlier trade mark or&lt;br&gt;other earlier right consents to the&lt;br&gt;registration of the later trade mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Any Member State may pro-&lt;br&gt;vide that, by derogation from parag-&lt;br&gt;raphs 1 to 5, the grounds for refusal&lt;br&gt;of registration or invalidity in force&lt;br&gt;in that State prior to the date on&lt;br&gt;which the provisions necessary to&lt;br&gt;comply with this Directive enter&lt;br&gt;into force, shall apply to trade&lt;br&gt;marks for which application has&lt;br&gt;been made prior to that date.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rights conferred by a trade mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The registered trade mark shall&lt;br&gt;confer on the proprietor exclusive&lt;br&gt;rights therein. The proprietor shall&lt;br&gt;be entitled to prevent all third parti-&lt;br&gt;es not having his consent from&lt;br&gt;using in the course of trade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) any sign which is identical&lt;br&gt;with the trade mark in relation to&lt;br&gt;goods or services which are identi-&lt;br&gt;cal with those for which the trade&lt;br&gt;mark is registered;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) any sign where, because of its&lt;br&gt;identity with, or similarity to, the&lt;br&gt;trade mark and the identity or simi-&lt;br&gt;larity of the goods or services cove-&lt;br&gt;red by the trade mark and the sign,&lt;br&gt;there exists a likelihood of confu-&lt;br&gt;sion on the part of the public, which&lt;br&gt;includes the likelihood of association&lt;br&gt;between the sign and the trade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphört högst två år före ansökan,&lt;br&gt;förutsatt att innehavaren av det äldre&lt;br&gt;varumärket inte gett sitt tillstånd till&lt;br&gt;registreringen av det yngre varu-&lt;br&gt;märket eller inte använt sitt varu-&lt;br&gt;märke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Om varumärket kan förväxlas&lt;br&gt;med ett märke som användes i&lt;br&gt;utlandet vid tidpunkten för ansökan&lt;br&gt;och som fortfarande används där,&lt;br&gt;under förutsättning att sökanden vid&lt;br&gt;tidpunkten för ansökan var i ond&lt;br&gt;tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Medlemsstaterna kan om det är&lt;br&gt;lämpligt tillåta att varumärket inte&lt;br&gt;skall vägras registrering eller&lt;br&gt;ogiltigförklaras om innehavaren av&lt;br&gt;det äldre varumärket eller den äldre&lt;br&gt;rättigheten ger sitt medgivande till&lt;br&gt;registreringen av det yngre varu-&lt;br&gt;märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En medlemsstat kan med avvi-&lt;br&gt;kelse från punkterna 1-5, bestäm-&lt;br&gt;ma att de registreringshinder eller&lt;br&gt;ogiltighetsgrunder som gällde i den&lt;br&gt;staten före ikraftträdandet av detta&lt;br&gt;direktivs tvingande bestämmelser&lt;br&gt;skall gälla för varumärken för vilka&lt;br&gt;ansökan gjorts före den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättigheter som är knutna till ett&lt;br&gt;varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det registrerade varumärket ger&lt;br&gt;innehavaren en ensamrätt. Innehava-&lt;br&gt;ren har rätt att förhindra tredje man,&lt;br&gt;som inte har hans tillstånd, att i&lt;br&gt;näringsverksamhet använda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tecken som är identiska med&lt;br&gt;varumärket med avseende på de&lt;br&gt;varor och tjänster som är identiska&lt;br&gt;med dem för vilka varumärket är&lt;br&gt;registrerat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tecken, som på grund av sin&lt;br&gt;identitet eller likhet med varumärket&lt;br&gt;och identiteten eller likheten hos de&lt;br&gt;varor eller tjänster som täcks av&lt;br&gt;varumärket och tecknet, kan leda till&lt;br&gt;förväxling hos allmänheten, inbe-&lt;br&gt;gripet risken för association mellan&lt;br&gt;tecknet och varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any Member State may also&lt;br&gt;provide that the proprietor should&lt;br&gt;be entitled to prevent all third parti-&lt;br&gt;es not having his consent from&lt;br&gt;using in the course of trade any sign&lt;br&gt;which is identical with, or similar&lt;br&gt;to, the trade mark in relation to&lt;br&gt;goods or services which are not&lt;br&gt;similar to those for which the trade&lt;br&gt;mark is registered, where the latter&lt;br&gt;has a reputation in the Member&lt;br&gt;State and where use of that sign&lt;br&gt;without due cause takes unfair ad-&lt;br&gt;vantage of, or is detrimental to, the&lt;br&gt;distinctive character or the repute of&lt;br&gt;the trade mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The following, inter alia, may&lt;br&gt;be prohibited under paragraphs 1&lt;br&gt;and 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) affixing the sign to the goods&lt;br&gt;or to the packaging thereof;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) offering the goods, or putting&lt;br&gt;them on to the market or stocking&lt;br&gt;them for these purposes under that&lt;br&gt;sign, or offering or supplying servi-&lt;br&gt;ces thereunder;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) importing or exporting the&lt;br&gt;goods under the sign;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) using the sign on business&lt;br&gt;papers and in advertising.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Where, under the law of the&lt;br&gt;Member State, the use of a sign&lt;br&gt;under the conditions referred to in 1&lt;br&gt;(b) or 2 could not be prohibited&lt;br&gt;before the date on which the pro-&lt;br&gt;visions necessary to comply with&lt;br&gt;this Directive entered into force in&lt;br&gt;the Member State concemed, the&lt;br&gt;rights conferred by the trade mark&lt;br&gt;may not be relied on to prevent the&lt;br&gt;continued use of the sign.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Paragraphs 1 to 4 shall not&lt;br&gt;affect provisions in any Member&lt;br&gt;State relating to the protection&lt;br&gt;against the use of a sign other than&lt;br&gt;for purposes of distinguishing goods&lt;br&gt;or services, where use of that sign&lt;br&gt;without due cause takes unfair&lt;br&gt;advantage of, or is detrimental to,&lt;br&gt;the distinctive character or the&lt;br&gt;repute of the trade mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat kan också be-&lt;br&gt;sluta att innehavaren skall ha rätt att&lt;br&gt;förhindra tredje man, som inte har&lt;br&gt;hans tillstånd, från att i närings-&lt;br&gt;verksamhet använda ett tecken som&lt;br&gt;är identiskt med eller liknar varu-&lt;br&gt;märket med avseende på varor och&lt;br&gt;tjänster av annan art än dem för&lt;br&gt;vilka varumärket är registrerat, om&lt;br&gt;detta är känt i den medlemsstaten&lt;br&gt;och om användningen av tecknet&lt;br&gt;utan skälig anledning drar otillbörlig&lt;br&gt;fördel av eller är till förfång för&lt;br&gt;varumärkets särskiljningsförmåga&lt;br&gt;eller renommé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Bl.a. kan följande förbjudas&lt;br&gt;enligt punkterna 1 och 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Att anbringa tecknet på varor&lt;br&gt;eller deras förpackning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Att utbjuda varor till försälj-&lt;br&gt;ning, marknadsföra dem eller lagra&lt;br&gt;dem för dessa ändamål eller utbjuda&lt;br&gt;eller tillhandahålla tjänster under&lt;br&gt;tecknet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Att importera eller exportera&lt;br&gt;varor under tecknet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Att använda tecknet på&lt;br&gt;affärshandlingar och i reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Om en medlemsstats be-&lt;br&gt;stämmelser inte gör det möjligt att&lt;br&gt;förbjuda användningen av ett tecken&lt;br&gt;enligt vad som nämns i punkterna 1&lt;br&gt;b eller 2 före ikraftträdandet av&lt;br&gt;detta direktivs tvingande bestämmel-&lt;br&gt;ser, kan den fortsatta användningen&lt;br&gt;av tecknet inte förhindras med stöd&lt;br&gt;av de rättigheter som är knutna till&lt;br&gt;varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Punkterna 1-4 skall inte beröra&lt;br&gt;en medlemsstats bestämmelser om&lt;br&gt;skydd mot användning av ett tecken&lt;br&gt;för annat ändamål än att särskilja&lt;br&gt;varor eller tjänster, om användning&lt;br&gt;av tecknet i fråga utan skälig anled-&lt;br&gt;ning drar otillbörlig fördel av eller&lt;br&gt;är till förfång för varumärkets sär-&lt;br&gt;skiljningsförmåga eller renommé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Limitation of the effects of a trade&lt;br&gt;mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The trade mark shall not en-&lt;br&gt;title the proprietor to prohibit a&lt;br&gt;third party from using, in the course&lt;br&gt;of trade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) his own name or adress;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;indications conceming the&lt;br&gt;kind, quality, quantity, intended&lt;br&gt;purpose, value, geographical origin,&lt;br&gt;the time of production of goods or&lt;br&gt;of rendering of the service, or other&lt;br&gt;characteristics of goods or services;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) the trade mark where it is&lt;br&gt;necessary to indicate the intented&lt;br&gt;purpose of a product or service, in&lt;br&gt;particular as accessories or spare&lt;br&gt;parts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;provided he uses them i accord-&lt;br&gt;ance with honest practice in indu-&lt;br&gt;strial or commercial matters.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The trade mark shall not en-&lt;br&gt;title the proprietor to prohibit a&lt;br&gt;third party from using, in the course&lt;br&gt;of trade, an earlier right which only&lt;br&gt;applies in particular locality if that&lt;br&gt;right is recognized by the the laws&lt;br&gt;of the Member State in question and&lt;br&gt;within the limits of the territory in&lt;br&gt;which it is recognized.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exhaustion of the rights conferred&lt;br&gt;by a trade mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The trade mark shall not en-&lt;br&gt;title the proprietor to prohibit its use&lt;br&gt;in relation to goods which have&lt;br&gt;been put on the market in the Com-&lt;br&gt;munity under that trade mark by the&lt;br&gt;proprietor or with his consent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Paragraph 1 shall not apply&lt;br&gt;where there exist legitimate reasons&lt;br&gt;for the proprietor to oppose futher&lt;br&gt;commercialization of the goods,&lt;br&gt;especially where the condition of the&lt;br&gt;goods is changed or impaired after&lt;br&gt;they have been put on the market.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar av ett varumärkes&lt;br&gt;rättsverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varumärket ger inte innehavaren&lt;br&gt;rätt att förhindra tredje man att i&lt;br&gt;näringsverksamhet använda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sitt eget namn eller adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;uppgifter om varornas eller&lt;br&gt;tjänsternas art, kvalitet, kvantitet,&lt;br&gt;avsedda ändamål, värde, geografiska&lt;br&gt;ursprung, tidpunkten för framstäl-&lt;br&gt;landet eller andra egenskaper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) varumärket om det är nödvändigt&lt;br&gt;för att ange en varas eller tjänsts&lt;br&gt;avsedda ändamål, särskilt som&lt;br&gt;tillbehör eller reservdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsatt att tredje man handlar i&lt;br&gt;enlighet med god affärssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varumärket ger inte innehavaren&lt;br&gt;rätt att förbjuda tredje man att i&lt;br&gt;näringsverksamhet använda en äldre&lt;br&gt;rättighet som endast gäller i ett&lt;br&gt;avgränsat geografiskt område om&lt;br&gt;rättigheten erkänns av den ifråga-&lt;br&gt;varande medlemsstatens lagstiftning&lt;br&gt;samt används inom gränserna för&lt;br&gt;det territorium i vilken den är er-&lt;br&gt;känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion av de rättigheter som&lt;br&gt;är knutna till ett varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett varumärke ger inte inne-&lt;br&gt;havaren rätt att förbjuda använd-&lt;br&gt;ningen av varumärket för varor som&lt;br&gt;av innehavaren eller med hans&lt;br&gt;samtycke har förts ut på mark-&lt;br&gt;naden under varumärket inom ge-&lt;br&gt;menskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Punkt 1 skall inte gälla när inne-&lt;br&gt;havaren har skälig grund att motsät-&lt;br&gt;ta sig fortsatt marknadsföring av&lt;br&gt;varorna, särskilt när varornas be-&lt;br&gt;skaffenhet har förändrats eller för-&lt;br&gt;sämrats efter att de har förts ut på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Licensing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A trade mark may be licensed&lt;br&gt;for some or all of the goods or&lt;br&gt;services for which it is registered&lt;br&gt;and for the whole or part of the&lt;br&gt;Member State concemed. A licence&lt;br&gt;may be exclusive or non-exclusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The proprietor of a trade mark&lt;br&gt;may invoke the rights conferred by&lt;br&gt;that trade mark against a licensee&lt;br&gt;who contravenes any provision in&lt;br&gt;his licensing contract with regard to&lt;br&gt;its duration, the form covered by&lt;br&gt;the registration in which the trade&lt;br&gt;mark may be used, the scope of the&lt;br&gt;goods or services for which the&lt;br&gt;licence is granted, the territory in&lt;br&gt;which the trade mark may be af-&lt;br&gt;fixed, or the quality of the goods&lt;br&gt;manufactured or of the services pro-&lt;br&gt;vided by the licensee.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Limitation in consequence of&lt;br&gt;acquiscence&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Where, in a Member State, the&lt;br&gt;proprietor of an earlier trade mark&lt;br&gt;as referred to in Article 4 (2) has&lt;br&gt;acquiesced, for a period of five&lt;br&gt;successive years, in the use of a&lt;br&gt;later trade mark registered in that&lt;br&gt;Member State while being aware of&lt;br&gt;such use, he shall no longer be&lt;br&gt;entitled on the basis of the earlier&lt;br&gt;trade mark either to apply for a&lt;br&gt;declaration that the later trade mark&lt;br&gt;is invalid or to oppose the use of&lt;br&gt;the later trade mark in respect of&lt;br&gt;the goods or services for which the&lt;br&gt;later trade mark has been used,&lt;br&gt;unless registration of the later trade&lt;br&gt;mark was applied for in bad faith.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any Member State may pro-&lt;br&gt;vide that paragraph 1 shall apply&lt;br&gt;mutatis mutandis to the proprietor&lt;br&gt;of an earlier trade mark referred to&lt;br&gt;in Article 4 (4) (a) or an earlier&lt;br&gt;right referred to in Article 4 (4) (b)&lt;br&gt;or (c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. In the cases referred to in&lt;br&gt;paragraphs 1 and 2, the proprietor&lt;br&gt;of a later registered trade mark shall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Licens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det kan ges licens för ett varu-&lt;br&gt;märke för en del eller alla de varor&lt;br&gt;eller tjänster för vilka det är regi-&lt;br&gt;strerat samt för hela eller del av&lt;br&gt;medlemsstatens territorium. En&lt;br&gt;licens kan vara exklusiv eller icke-&lt;br&gt;exklusiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Innehavaren av ett varumärke&lt;br&gt;kan åberopa de till varumärket&lt;br&gt;knutna rättigheterna gentemot en&lt;br&gt;licenstagare som överträder en be-&lt;br&gt;stämmelse i licensavtalet med avse-&lt;br&gt;ende på licensens giltighetstid, den&lt;br&gt;av registreringen skyddade formen&lt;br&gt;under vilken varumärket får an-&lt;br&gt;vändas, arten av de varor eller&lt;br&gt;tjänster för vilka licensen är utfär-&lt;br&gt;dad, området inom vilket varu-&lt;br&gt;märket får användas eller kvaliteten&lt;br&gt;på de av licenstagaren tillverkade&lt;br&gt;varorna eller tillhandahållna tjänster-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsning till följd av passivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om innehavaren av ett i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 nämnt äldre varumärke har&lt;br&gt;funnit sig i att ett yngre varumärke,&lt;br&gt;som är registrerat i en medlems-&lt;br&gt;stat, har använts i medlemsstaten&lt;br&gt;under fem år i följd och han har&lt;br&gt;varit medveten om det, har han inte&lt;br&gt;längre rätt att med åberopande av&lt;br&gt;det äldre varumärket begära att det&lt;br&gt;yngre varumärket skall ogiltigförkla-&lt;br&gt;ras eller motsätta sig att det används&lt;br&gt;med avseende på de varor eller&lt;br&gt;tjänster för vilka det har brukats,&lt;br&gt;förutsatt att ansökan om regist-&lt;br&gt;rering av det yngre märket inte har&lt;br&gt;gjorts i ond tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat kan bestämma&lt;br&gt;att punkt 1 skall gälla mutatis mu-&lt;br&gt;tandis för innehavaren av ett i arti-&lt;br&gt;kel 4.4 a nämnt äldre varumärke&lt;br&gt;eller annan äldre rättighet som&lt;br&gt;nämns i artikel 4.4 b eller c.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I de fall som nämns i punkterna&lt;br&gt;1 och 2 har innehavaren av ett&lt;br&gt;yngre registrerat varumärke inte rätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;not be entitled to oppose the use of&lt;br&gt;the earlier right, even though that&lt;br&gt;right may no longer be invoked&lt;br&gt;against the later trade mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Use of trade marks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. If, within a period of five years&lt;br&gt;following the date of the completion&lt;br&gt;of the registration procedure, the&lt;br&gt;proprietor has not put the trade&lt;br&gt;mark to genuine use in the Member&lt;br&gt;State in connection with the goods&lt;br&gt;or services in respect of which it is&lt;br&gt;registered, or if such use has been&lt;br&gt;suspended during an uninterrupted&lt;br&gt;period of five years, the trade mark&lt;br&gt;shall be subject to the sanctions pro-&lt;br&gt;vided for in this Directive, unless&lt;br&gt;there are proper reasons for non-&lt;br&gt;use.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The follwing shall also con-&lt;br&gt;stitute use within the meaning of&lt;br&gt;paragraph 1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) use of the trade mark in a&lt;br&gt;form differing in elements which do&lt;br&gt;not alter the distinctive character of&lt;br&gt;the mark in the form in which it&lt;br&gt;was registered;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) affixing of the trade mark to&lt;br&gt;goods or to the packaging thereof&lt;br&gt;in the Member State concemed&lt;br&gt;solely for export purposes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Use of the trade mark with the&lt;br&gt;consent of the proprietor or by any&lt;br&gt;person who has authority to use a&lt;br&gt;collective mark or a guarantee or&lt;br&gt;cerfication mark shall be deemed to&lt;br&gt;constitute use by proprietor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;In relation to trade marks&lt;br&gt;registered before the date on which&lt;br&gt;the provisions necessary to comply&lt;br&gt;with this Directive enter into force&lt;br&gt;in the Member State concemed:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) where a provision in force&lt;br&gt;prior to that date attachés sanctions&lt;br&gt;to non-use of a trade mark during&lt;br&gt;an uninterrupted period, the relevant&lt;br&gt;period of five years mentioned in&lt;br&gt;paragraph 1 shall be deemed to have&lt;br&gt;begun to run at the same time as&lt;br&gt;any period of non-use which is&lt;br&gt;already running at that date;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) where there is no use provi-&lt;br&gt;sion in force prior to that date, the&lt;br&gt;periods of five years mentioned in&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att motsätta sig användningen av&lt;br&gt;den äldre rättigheten, även om den&lt;br&gt;inte längre kan åberopas gentemot&lt;br&gt;det yngre varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruk av varumärken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om innehavaren av varumärket&lt;br&gt;inte inom fem år efter det att regi-&lt;br&gt;streringsförfarandet avslutats har&lt;br&gt;gjort verkligt bruk av varumärket i&lt;br&gt;medlemsstaten för de varor eller&lt;br&gt;tjänster för vilka det registrerats,&lt;br&gt;eller om sådant bruk inte skett&lt;br&gt;under fem år i följd, skall varu-&lt;br&gt;märket bli föremål för de sanktioner&lt;br&gt;som bestäms i detta direktiv, under&lt;br&gt;förutsättning att det inte finns giltiga&lt;br&gt;skäl till att varumärket inte använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Även det följande utgör bruk&lt;br&gt;enligt punkt 1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Användning av varumärket i en&lt;br&gt;form som skiljer sig i detaljer vilka&lt;br&gt;inte förändrar märkets särskiljande&lt;br&gt;egenskaper så som det registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Anbringandet i medlemsstaten i&lt;br&gt;fråga av varumärket på varor eller&lt;br&gt;deras emballage endast för exportän-&lt;br&gt;damål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vaije användning av ett varu-&lt;br&gt;märke med tillstånd av innehavaren&lt;br&gt;eller person som är behörig att&lt;br&gt;använda kollektiv-, garanti- eller&lt;br&gt;kontrollmärke skall anses utgöra&lt;br&gt;bruk av innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om ett varumärke registrerats&lt;br&gt;före tidpunkten för ikraftträdandet&lt;br&gt;av detta direktivs tvingande be-&lt;br&gt;stämmelser i medlemsstaten i fråga&lt;br&gt;gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Om en bestämmelse som gäller&lt;br&gt;före tidpunkten i fråga föreskriver&lt;br&gt;sanktioner mot ett varumärke som&lt;br&gt;inte använts under en sammanhäng-&lt;br&gt;ande period skall den i punkt 1&lt;br&gt;nämnda femårsperioden anses ha&lt;br&gt;börjat löpa vid samma tid som den&lt;br&gt;redan påböljade perioden under&lt;br&gt;vilken varumärket inte använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Om ingen bestämmelse om an-&lt;br&gt;vändning trätt i kraft före tidpunkten&lt;br&gt;i fråga, skall de i punkt 1 nämnda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragraph 1 shall be deemed to run&lt;br&gt;from that date at the earliest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanctions for non use of a trade&lt;br&gt;mark in legal or administrative&lt;br&gt;proceedings&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A trade mark may not be&lt;br&gt;declared invalid on the ground that&lt;br&gt;there is an earlier conflicting trade&lt;br&gt;mark if the latter does not fullfill&lt;br&gt;the requirements of use set out in&lt;br&gt;Article 10 (1), (2) and (3) or in&lt;br&gt;Article 10 (4), as the case may be.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any Member State may pro-&lt;br&gt;vide that registration of a trade&lt;br&gt;mark may not be refused on the&lt;br&gt;ground that there is an earlier con-&lt;br&gt;flicting trade mark if the latter does&lt;br&gt;not fullfil the requirements of use&lt;br&gt;set out Article 10 (1), (2) and (3) or&lt;br&gt;in Article 10 (4), as the case may&lt;br&gt;be.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Without prejudice to the ap-&lt;br&gt;plication of Article 12, where a&lt;br&gt;counterclaim for revocation is made,&lt;br&gt;any Member State may provide that&lt;br&gt;at trade mark may not be succes-&lt;br&gt;fully invoked in infringement pro-&lt;br&gt;ceedings if it is established as a&lt;br&gt;result of a plea that the trade mark&lt;br&gt;could be revoked pursuant to Article&lt;br&gt;12 (1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. If the earlier trade mark has&lt;br&gt;been used in relation to part only of&lt;br&gt;the goods or services for which it is&lt;br&gt;registered, it shall, for purposes of&lt;br&gt;applying paragraphs 1, 2 and 3, be&lt;br&gt;deemed to be registered in respect&lt;br&gt;only of that part of the goods or&lt;br&gt;services.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ground for revocation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A trade mark shall be liable to&lt;br&gt;revocation if, within a continuos&lt;br&gt;period of five years, it has not been&lt;br&gt;put to genuine use in the Member&lt;br&gt;State in connection with the goods&lt;br&gt;or services in respect of which it is&lt;br&gt;registered, and there are no proper&lt;br&gt;reasons for non-use; however, no&lt;br&gt;person may claim that the proprie-&lt;br&gt;tor’s rights in a trade mark should&lt;br&gt;be be revoked where, during the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femårsperioderna anses börja löpa&lt;br&gt;tidigast från den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsliga eller administrativa&lt;br&gt;sanktioner vid bristande använd-&lt;br&gt;ning av ett varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett varumärke får inte ogiltig-&lt;br&gt;förklaras med åberopande av att det&lt;br&gt;står i konflikt med ett äldre varu-&lt;br&gt;märke om det sistnämnda inte upp-&lt;br&gt;fyller kraven på användning i artikel&lt;br&gt;10.1 - 10.3 eller, i förekommande&lt;br&gt;fall, i artikel 10.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En medlemsstat får bestämma att&lt;br&gt;registrering av ett varumärke inte&lt;br&gt;får vägras med åberopande av att&lt;br&gt;det står i konflikt med ett äldre&lt;br&gt;varumärke, om det sistnämnda inte&lt;br&gt;uppfyller kraven på användning i&lt;br&gt;artikel 10.1 - 10.3 eller, i före-&lt;br&gt;kommande fall, i artikel 10.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ett genkäromål om upphä-&lt;br&gt;vande av registrering görs, får en&lt;br&gt;medlemsstat bestämma, utan hinder&lt;br&gt;av tillämpningen av artikel 12, att&lt;br&gt;ett varumärke inte med framgång&lt;br&gt;kan åberopas i ett mål om intrång&lt;br&gt;om det efter invändning från en part&lt;br&gt;slås fast att varumärket kan hävas i&lt;br&gt;enlighet med artikel 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det äldre varumärket har&lt;br&gt;använts för en del av de varor eller&lt;br&gt;tjänster för vilka det registrerats,&lt;br&gt;skall det vid tillämpning av punkter-&lt;br&gt;na 1, 2 och 3 anses vara registrerat&lt;br&gt;endast för den delen av varorna&lt;br&gt;eller tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunder för upphävande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett varumärke skall kunna upp-&lt;br&gt;hävas om det inom en&lt;br&gt;sammanhängande femårsperiod utan&lt;br&gt;giltiga skäl inte har tagits i verkligt&lt;br&gt;bruk i medlemsstaten i fråga för de&lt;br&gt;varor eller tjänster för vilka det&lt;br&gt;registrerats. Emellertid kan ingen&lt;br&gt;kräva att varumärket skall upphävas&lt;br&gt;om varumärket har tagits i verkligt&lt;br&gt;bruk eller dess bruk återupptagits&lt;br&gt;under tiden mellan utgången av fem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;interval between expiry of the five-&lt;br&gt;year period and filing of the appli-&lt;br&gt;cation for revocation, genuine use&lt;br&gt;of the trade mark has been started&lt;br&gt;or resumed; the commencement or&lt;br&gt;resumption of use within a period of&lt;br&gt;three months preceding the filing of&lt;br&gt;the application for revocation which&lt;br&gt;began at the earliest on expiry or&lt;br&gt;the continuos period of five years&lt;br&gt;of non-use shall, however, be dis-&lt;br&gt;regarded where preparations for the&lt;br&gt;commencment or resumption occur&lt;br&gt;only after the proprietor becomes&lt;br&gt;aware that the application for revo-&lt;br&gt;cation may be filed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. A trade mark shall also be&lt;br&gt;liable to revocation if, after the date&lt;br&gt;on which it was registered,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) in consequence of acts or inac-&lt;br&gt;tivity of the proprietor, it has be-&lt;br&gt;come the common name in the trade&lt;br&gt;for a product or service in respect&lt;br&gt;of which it is registered;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) in consequnce of the use made&lt;br&gt;of it by the proprietor of the trade&lt;br&gt;mark or with his consent in respect&lt;br&gt;of the goods or services for which it&lt;br&gt;is registered, it is liable to mislead&lt;br&gt;the public, particularly as to the&lt;br&gt;nature, quality or geographical&lt;br&gt;origin of those goods or services.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grounds for refusal or revocation&lt;br&gt;or invalidity relating to only some&lt;br&gt;of the goods or service&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where grounds for refusal of regi-&lt;br&gt;stration or for revocation or invali-&lt;br&gt;dity of a trade mark exist in respect&lt;br&gt;of only some of the goods or servi-&lt;br&gt;ces for which that trade mark has&lt;br&gt;been applied for or registered,&lt;br&gt;refusal of registration or revocation&lt;br&gt;or invalidity shall cover those goods&lt;br&gt;or services only.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsperioden och ansökan om upphä-&lt;br&gt;vande. Om bruket av varumärket&lt;br&gt;påbörjas eller återupptas inom en&lt;br&gt;tremånadersperiod före ansökan om&lt;br&gt;upphävande, och denna tremånader-&lt;br&gt;speriod inleds tidigast vid utgången&lt;br&gt;av den sammanhängande femårs-&lt;br&gt;perioden under vilket märket inte&lt;br&gt;använts, skall emellertid använd-&lt;br&gt;ningen lämnas utan avseende om&lt;br&gt;förberedelserna för att inleda eller&lt;br&gt;återuppta den vidtogs först efter det&lt;br&gt;att innehavaren fick kännedom om&lt;br&gt;att en ansökan om upphävande&lt;br&gt;kunde komma att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett varumärke skall också kunna&lt;br&gt;bli föremål för upphävande om det,&lt;br&gt;efter den dag då det registrerades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som ett resultat av innehavarens&lt;br&gt;verksamhet eller passivitet, har&lt;br&gt;blivit en allmän beteckning i han-&lt;br&gt;deln för en vara eller tjänst för&lt;br&gt;vilket det är registrerat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som ett resultat av det bruk&lt;br&gt;innehavaren gjort av varumärket&lt;br&gt;eller den användning till vilken&lt;br&gt;innehavaren gett sitt tillstånd med&lt;br&gt;avseende på varorna eller tjänsterna&lt;br&gt;för vilka det är registrerat, kan&lt;br&gt;komma att vilseleda allmänheten,&lt;br&gt;särskilt vad gäller varornas eller&lt;br&gt;tjänsternas art, kvalitet eller geogra-&lt;br&gt;fiska ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringshinder eller grunder&lt;br&gt;för upphävande eller ogiltighets-&lt;br&gt;förklaring avseende endast en del&lt;br&gt;av varorna eller tjänsterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då registreringshinder eller&lt;br&gt;grunder för upphävande eller ogil-&lt;br&gt;tighetsförklaring föreligger endast&lt;br&gt;för en del av de varor eller tjänster&lt;br&gt;för vilka varumärket har ansökts&lt;br&gt;eller registrerats skall vägran att&lt;br&gt;registrera, upphävande eller ogiltig-&lt;br&gt;förklaring av varumärket endast&lt;br&gt;avse dessa varor eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Establishment a posteriori of&lt;br&gt;invalidity or revocation of a trade&lt;br&gt;mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where the seniority of an earlier&lt;br&gt;trade mark which has been sur-&lt;br&gt;rendered or alowed to lapse, is&lt;br&gt;claimed for a Community trade&lt;br&gt;mark, the invalidity or revocation&lt;br&gt;of the earlier trade mark may be&lt;br&gt;established a posteriori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special provisions in respect of&lt;br&gt;collective marks, guarantee marks&lt;br&gt;and certification marks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Without prejudice to Article 4,&lt;br&gt;Member States whose laws authori-&lt;br&gt;ze the registration of collective&lt;br&gt;marks or of guarantee marks or&lt;br&gt;certification marks, may provide&lt;br&gt;that such marks shall not be registe-&lt;br&gt;red, or shall be revoked or declared&lt;br&gt;invalid, on grounds additional to&lt;br&gt;those specified in Artides 3 and 12&lt;br&gt;where the function of those marks&lt;br&gt;so requires.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. By way of derogation from Ar-&lt;br&gt;ticle 3 (1) (c), Member States may&lt;br&gt;provide that signs or indications&lt;br&gt;which may serve, in trade, to desig-&lt;br&gt;nate the geographical origin of the&lt;br&gt;goods or services may constitute&lt;br&gt;collective, guarantee or certification&lt;br&gt;marks. Such a mark does not entitle&lt;br&gt;the proprietor to prohibit a third&lt;br&gt;party from using in the course of&lt;br&gt;trade mark such signs or indica-&lt;br&gt;tions, provided he uses them in&lt;br&gt;accordance with honest practices in&lt;br&gt;industrial or commercial matters; in&lt;br&gt;particular, such a mark may not be&lt;br&gt;invoked against a third party who is&lt;br&gt;entitled to use a geographical name.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;National provisions to be adopted&lt;br&gt;pursuant to this Directive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Member States shall bring&lt;br&gt;into force the laws, regulations and&lt;br&gt;administrative provisions necessary&lt;br&gt;to comply with this Directive not&lt;br&gt;later than 28 of December 1991.&lt;br&gt;They shall immediately inform the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i efterhand om ogiltighets-&lt;br&gt;förklaring eller upphävande av ett&lt;br&gt;varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anciennitet för ett äldre varu-&lt;br&gt;märke som inte har vidmakthållits&lt;br&gt;eller som inte förnyats åberopas för&lt;br&gt;ett EG-varumärke, kan det i efter-&lt;br&gt;hand beslutas om ogiltighets-&lt;br&gt;förklaring eller upphävande av det&lt;br&gt;äldre varumärket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för kollek-&lt;br&gt;tivmärken, garantimärken och&lt;br&gt;kontrollmärken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utan hinder av artikel 4 kan&lt;br&gt;medlemsstater, vilkas bestämmelser&lt;br&gt;tillåter registrering av kollektiv-&lt;br&gt;märken, garanti- eller kontrollmär-&lt;br&gt;ken, bestämma att sådana märken&lt;br&gt;inte skall registreras, eller att de&lt;br&gt;skall upphävas eller ogiltigförklaras,&lt;br&gt;med stöd av ytterligare grunder än&lt;br&gt;de som nämns i artiklarna 3 och 12&lt;br&gt;i de fall dessa märkens funktion&lt;br&gt;kräver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Oberoende av artikel 3.l.c kan&lt;br&gt;en medlemsstat bestämma att tecken&lt;br&gt;eller upplysningar, som i handeln&lt;br&gt;kan ange varornas eller tjänsternas&lt;br&gt;geografiska ursprung, får utgöra&lt;br&gt;kollektiv-, garanti- eller kontroll-&lt;br&gt;märken. Ett sådant märke ger inte&lt;br&gt;innehavaren rätt att förbjuda tredje&lt;br&gt;man att i näringsverksamhet an-&lt;br&gt;vända sådana tecken eller upplys-&lt;br&gt;ningar, förutsatt att han brukar dem&lt;br&gt;i överensstämmelse med god&lt;br&gt;affärssed. I synnerhet får ett sådant&lt;br&gt;märke inte åberopas gentemot en&lt;br&gt;tredje man som har rätt att använda&lt;br&gt;ett geografiskt namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella bestämmelser som skall&lt;br&gt;antas för att följa detta direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i&lt;br&gt;kraft de lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som är nödvändiga för att&lt;br&gt;följa detta direktiv senast den 28&lt;br&gt;december 1991. De skall genast&lt;br&gt;underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Commission thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Acting on proposal from the&lt;br&gt;Commission, the Council, acting by&lt;br&gt;qualified majority, may defer the&lt;br&gt;date referred to in paragraph 1 until&lt;br&gt;31 December 1992 at the latest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Member States shall commun-&lt;br&gt;icate to the Commission the text of&lt;br&gt;the main provisions of national law&lt;br&gt;which they adopt in the field gover-&lt;br&gt;ned by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. På förslag från kommissionen&lt;br&gt;kan rådet med kvalificerad majoritet&lt;br&gt;besluta att skjuta upp tidpunkten i&lt;br&gt;punkt 1 till senast den 31 december&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna skall till kom-&lt;br&gt;missionen överlämna texterna till&lt;br&gt;centrala bestämmelser i nationell&lt;br&gt;lagstiftning som de antar inom det&lt;br&gt;område som omfattas av detta direk-&lt;br&gt;tiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 17&lt;br&gt;Adressees&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is adressed to the&lt;br&gt;Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Brussels, 21 December&lt;br&gt;1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. PAPANDREOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till med-&lt;br&gt;lemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättat i Bryssel den 21 december&lt;br&gt;1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. PAPANDREOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COUNCIL DIRECTIVE&lt;br&gt;of 14 May 1991&lt;br&gt;on the legal protection of Com-&lt;br&gt;puter programs&lt;br&gt;(91/250/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE&lt;br&gt;EUROPEAN COMMUNITIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty&lt;br&gt;establishing the European Economic&lt;br&gt;Community and in particular Article&lt;br&gt;100a thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal&lt;br&gt;from the Commission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In cooperation with the European&lt;br&gt;Parliament,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of&lt;br&gt;the Economic and Social Com-&lt;br&gt;mittee,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Computer programs are&lt;br&gt;at present not clearly protected in&lt;br&gt;all Member States by existing&lt;br&gt;legislation and such protection,&lt;br&gt;where it exists, has different&lt;br&gt;attributes;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the development of&lt;br&gt;Computer programs requires the&lt;br&gt;investment of considerable human,&lt;br&gt;technical and fmancial resources&lt;br&gt;while Computer programs can be&lt;br&gt;copied at a fraction of the cost&lt;br&gt;needed to develop them independ-&lt;br&gt;ently;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Computer programs are&lt;br&gt;playing an increasingly important&lt;br&gt;role in a broad range of industries&lt;br&gt;and Computer program technology&lt;br&gt;can accordingly be considered as&lt;br&gt;being of fundamental importance for&lt;br&gt;the Community’s industrial develop-&lt;br&gt;ment;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas certain differences in the&lt;br&gt;legal protection of Computer&lt;br&gt;programs offered by the laws of the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;br&gt;av den 14 maj 1991&lt;br&gt;om rättsligt skydd för datorpro-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(91/250/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMEN-&lt;br&gt;SKAPERNAS RÅD HAR&lt;br&gt;ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av fördraget om&lt;br&gt;upprättandet av Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska gemenskapen, särskilt&lt;br&gt;artikel 100a i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens&lt;br&gt;förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samarbete med Europa-&lt;br&gt;parlamentet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och&lt;br&gt;sociala kommitténs&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; yttrande, och&lt;br&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram är för närvarande&lt;br&gt;inte klart skyddade av gällande&lt;br&gt;lagstiftning i alla medlemsstater och&lt;br&gt;där sådant skydd finns är det av&lt;br&gt;skiftande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av datorprogram tar i&lt;br&gt;anspråk avsevärda mänskliga,&lt;br&gt;tekniska och ekonomiska resurser,&lt;br&gt;medan datorprogram däremot kan&lt;br&gt;kopieras till en bråkdel av de&lt;br&gt;kostnader som en självständig ut-&lt;br&gt;veckling av dem innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram spelar en allt mer&lt;br&gt;betydelsefull roll inom en lång rad&lt;br&gt;industrier och följaktligen kan dator-&lt;br&gt;programteknologi anses vara av&lt;br&gt;grundläggande betydelse för&lt;br&gt;gemenskapens industriella utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa olikheter mellan medlems-&lt;br&gt;staternas rättsliga skydd för&lt;br&gt;datorprogram har direkta och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr. C 91, 12.4.1989, s. 4,&lt;br&gt;och EGT nr C 320, 20.12.1990,&lt;br&gt;s. 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr C 231, 17.9.1990, s. 78&lt;br&gt;och beslut av den 17 april 1991&lt;br&gt;(ännu inte offentliggjort i den&lt;br&gt;officiella tidningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGt nr C 329, 30.12.1989, s. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1992/93. 1 satnl. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States have direct and&lt;br&gt;negative effects on the functioning&lt;br&gt;of the common market as regards&lt;br&gt;Computer programs and such&lt;br&gt;differences could well become&lt;br&gt;greater as Member States introduce&lt;br&gt;new legislation on this subject;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas existing differences&lt;br&gt;having such effects need to be&lt;br&gt;removed and new ones prevented&lt;br&gt;from arising, while differences not&lt;br&gt;adversely affecting the functioning&lt;br&gt;of the common market to a substan-&lt;br&gt;tial degree need not be removed or&lt;br&gt;prevented from arising;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the Community’s legal&lt;br&gt;framework on the protection of&lt;br&gt;Computer programs can accordingly&lt;br&gt;in the first instance be limited to&lt;br&gt;establishing that Member States&lt;br&gt;should accord protection to Com-&lt;br&gt;puter programs under Copyright law&lt;br&gt;as literary works and, further, to&lt;br&gt;establishing who and what should&lt;br&gt;be protected, the exclusive&lt;br&gt;rights on which protected persons&lt;br&gt;should be able to rely in order to&lt;br&gt;aurthorize or prohibit certain acts&lt;br&gt;and for how long the protection&lt;br&gt;should apply;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, for the purpose of this&lt;br&gt;Directive, the term 'Computer&lt;br&gt;program’ shall include programs in&lt;br&gt;any form, including those which are&lt;br&gt;incorporated into hardware; whereas&lt;br&gt;this term also includes preparatory&lt;br&gt;design work leading to the develop-&lt;br&gt;ment of a Computer program&lt;br&gt;provided that the nature of the&lt;br&gt;prepartory work is such that a Com-&lt;br&gt;puter program can result from it at&lt;br&gt;a later stage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in respect of the criteria&lt;br&gt;to be applied in determining&lt;br&gt;whether or not a Computer program&lt;br&gt;is an original work, no tests as to&lt;br&gt;the qualitative or aesthetic merits of&lt;br&gt;the program should be applied;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the Community is fully&lt;br&gt;committed to the promotion of&lt;br&gt;intemational standardization;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the function of a Com-&lt;br&gt;puter program is to communicate&lt;br&gt;and work together with other&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;negativa återverkningar på den&lt;br&gt;gemensamma marknadens funktion&lt;br&gt;vad gäller datorprogram, och dessa&lt;br&gt;olikheter kan mycket väl bli större&lt;br&gt;i samband med att medlemsstaterna&lt;br&gt;inför ny lagstiftning på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger ett behov av att&lt;br&gt;undanröja olikheter som har dessa&lt;br&gt;återverkningar och att förhindra&lt;br&gt;uppkomsten av nya. Sådana olik-&lt;br&gt;heter som inte i väsentlig grad&lt;br&gt;påverkar den gemensamma&lt;br&gt;marknadens funktion i negativ rikt-&lt;br&gt;ning behöver däremot inte undan-&lt;br&gt;röjas eller förhindras från att upp-&lt;br&gt;komma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapens rättsliga ram för&lt;br&gt;skydd för datorprogram kan följ-&lt;br&gt;aktligen i en första omgång&lt;br&gt;begränsas till att fastställa att&lt;br&gt;medlemsstaterna skall ge dator-&lt;br&gt;program upphovsrättsligt skydd som&lt;br&gt;litterära verk samt vidare att fast-&lt;br&gt;ställa vem och vad som skall&lt;br&gt;skyddas, vilka ensamrätter skyddade&lt;br&gt;personer kan stödja sig på när det&lt;br&gt;gäller att tillåta eller förbjuda vissa&lt;br&gt;handlingar och hur länge skyddet&lt;br&gt;skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med termen&lt;br&gt;datorprogram alla former av&lt;br&gt;program, inbegripet sådana som är&lt;br&gt;införlivade med hårdvara. Termen&lt;br&gt;innefattar även förberedande design-&lt;br&gt;arbete som leder till utvecklingen av&lt;br&gt;datorprogram, under förutsättning&lt;br&gt;att det föreberedande arbetet är av&lt;br&gt;sådan art att det kan resultera i ett&lt;br&gt;datorprogram i ett senare skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bedömningsgrunder som skall&lt;br&gt;tillämpas för att fastställa om ett&lt;br&gt;datorprogram är ett originalverk&lt;br&gt;eller inte, bör inte omfatta prov-&lt;br&gt;ningar avseende programmets&lt;br&gt;kvalitativa eller estetiska egen-&lt;br&gt;skaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapen är fast besluten att&lt;br&gt;främja internationell standardiser-&lt;br&gt;ing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett datorprograms funktion är att&lt;br&gt;kommunicera och verka till-&lt;br&gt;sammans med andra komponenter i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;components of a Computer system&lt;br&gt;and with users and, for this&lt;br&gt;purpose, a logical and, where&lt;br&gt;appropriate, physical interconnec-&lt;br&gt;tion and interaction is required to&lt;br&gt;permit all elements of Software and&lt;br&gt;hardware to work with other Soft-&lt;br&gt;ware and hardware and with users&lt;br&gt;in all the ways in which they are&lt;br&gt;intended to function;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the parts of the program&lt;br&gt;which provide for such interconnec-&lt;br&gt;tion and interaction between&lt;br&gt;elements of Software and hardware&lt;br&gt;are generally known as 'interfaces’;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas this functional inter-&lt;br&gt;connection and interaction&lt;br&gt;is generally known as 'inter-&lt;br&gt;operability’; whereas such inter-&lt;br&gt;operability can be defmed as the&lt;br&gt;ability to exchange information and&lt;br&gt;mutually to use the information&lt;br&gt;which has been exchanged;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, for the avoidance of&lt;br&gt;doubt, it has to be made clear that&lt;br&gt;only the expression of a Computer&lt;br&gt;program is protected and that ideas&lt;br&gt;and principles which underlie any&lt;br&gt;element of a program, including&lt;br&gt;those which underlie its interfaces,&lt;br&gt;are not protected by Copyright under&lt;br&gt;this Directive;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in accordance with this&lt;br&gt;principle of Copyright, to the extent&lt;br&gt;that logic, algorithms and&lt;br&gt;programming languages comprise&lt;br&gt;ideas and principles, those ideas and&lt;br&gt;principles are not protected under&lt;br&gt;this Directive;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in accordance with the&lt;br&gt;legislation and jurisprudence of the&lt;br&gt;Member States and the intemational&lt;br&gt;Copyright conventions, the expres-&lt;br&gt;sion of those ideas and principles is&lt;br&gt;to be protected by Copyright;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, for the purposes of this&lt;br&gt;Directive, the term 'rental’ means&lt;br&gt;the making available for use, for a&lt;br&gt;limited period of time and for&lt;br&gt;profit-making purposes, of a Com-&lt;br&gt;puter program or a copy thereof;&lt;br&gt;whereas this term does not include&lt;br&gt;public lending, which, accordingly,&lt;br&gt;remains outside the scope of this&lt;br&gt;Directive;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the exclusive rights of&lt;br&gt;the author to prevent the unauthor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett datorsystem och med användare.&lt;br&gt;För detta ändamål krävs en logisk,&lt;br&gt;i förekommande fall även fysisk&lt;br&gt;sammankoppling och växelverkan så&lt;br&gt;att alla detaljer i hårdvara och mjuk-&lt;br&gt;vara kan fungera på alla de sätt som&lt;br&gt;de är avsedda att fungera på till-&lt;br&gt;sammans med annan hårdvara och&lt;br&gt;mjukvara samt med användare av&lt;br&gt;datorprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delar av programmet som sörjer&lt;br&gt;för sådan sammankoppling och&lt;br&gt;växelverkan mellan detaljer och&lt;br&gt;hårdvara och mjukvara betecknas&lt;br&gt;allmänt som gränssnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna funktionella samman-&lt;br&gt;koppling och växelverkan betecknas&lt;br&gt;allmänt som samverkansförmåga.&lt;br&gt;Den kan definieras som förmågan&lt;br&gt;att utväxla information och ömse-&lt;br&gt;sidigt använda den utväxlade in-&lt;br&gt;formationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika missförstånd skall&lt;br&gt;här klargöras att det bara är ett&lt;br&gt;datorprograms uttrycksform som är&lt;br&gt;skyddad och att de idéer och&lt;br&gt;principer som ligger till grund för&lt;br&gt;de olika detaljerna i ett program,&lt;br&gt;inbegripet de som ligger bakom dess&lt;br&gt;gränssnitt, inte är upphovsrättsligt&lt;br&gt;skyddade enligt detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med denna&lt;br&gt;upphovsrättsliga princip är logik,&lt;br&gt;algoritmer och programmerings-&lt;br&gt;språk till den del som de innefattar&lt;br&gt;idéer och principer, inte skyddade&lt;br&gt;enligt detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med medlemsstaternas&lt;br&gt;lagstiftning och rättspraxis samt de&lt;br&gt;internationella upphovsrättskonven-&lt;br&gt;tionema bör dessa idéers och&lt;br&gt;principers uttrycksform vara&lt;br&gt;upphovsrättsligt skyddad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med termen&lt;br&gt;uthyrning att ett datorprogram eller&lt;br&gt;en kopia av detta i vinstsyfte görs&lt;br&gt;tillgängligt för användande under en&lt;br&gt;begränsad tidrymd. Termen omfattar&lt;br&gt;inte utlåning till allmänheten vilket&lt;br&gt;därmed ligger utanför detta direktivs&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannens ensamrätt att&lt;br&gt;förhindra otillåten återgivning av sitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ized reproduction of his work have&lt;br&gt;to be subject to a limited exception&lt;br&gt;in the case of a Computer program&lt;br&gt;to allow the reproduction technically&lt;br&gt;necessary for the use of that&lt;br&gt;program by the lawful acquirer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas this means that the acts&lt;br&gt;of loading and running necessary&lt;br&gt;for the use of a copy of a program&lt;br&gt;which has been lawfully acquired,&lt;br&gt;and the act of correction of its&lt;br&gt;errors, may not be prohibited by&lt;br&gt;contract; whereas, in the absence of&lt;br&gt;specific contractual provisions,&lt;br&gt;including when a copy of the&lt;br&gt;program has been sold, any other&lt;br&gt;act necessary for the use of the&lt;br&gt;copy of a program may be&lt;br&gt;performed in accordance with its&lt;br&gt;intended purpose by a lawful&lt;br&gt;acquirer of that copy;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas a person having a right&lt;br&gt;to use a Computer program should&lt;br&gt;not be prevented from performing&lt;br&gt;acts necessary to observe, study or&lt;br&gt;test the functioning of the program,&lt;br&gt;provided that these acts do not&lt;br&gt;infringe the Copyright in the&lt;br&gt;program;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the unauthorized re-&lt;br&gt;production, translation, adaptation&lt;br&gt;or transformation of the form of the&lt;br&gt;code in which a copy of a Computer&lt;br&gt;program has been made available&lt;br&gt;constitutes an infringement of the&lt;br&gt;exclusive rights of the author;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, neverthleless, circum-&lt;br&gt;stances may exist when such a&lt;br&gt;reproduction of the code and trans-&lt;br&gt;lation of its form within the&lt;br&gt;meaning of Article 4 (a) and (b) are&lt;br&gt;indipensable to obtain the necessary&lt;br&gt;information to achieve the inter-&lt;br&gt;operability of an independently&lt;br&gt;created program with other&lt;br&gt;programs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it has therefore to be&lt;br&gt;considered that in these limited&lt;br&gt;circumstances only, performance of&lt;br&gt;the acts of reproduction and trans-&lt;br&gt;lation by or on behalf of a person&lt;br&gt;having a right to use a copy of the&lt;br&gt;program is legitimate and compat-&lt;br&gt;ible with fair practice and must&lt;br&gt;therefore be deemed not to require&lt;br&gt;the authorization of the rightholder;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas an objective of this&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verk bör begränsas när det gäller&lt;br&gt;datorprogram så att den inte&lt;br&gt;omfattar den tekniska återgivning&lt;br&gt;som krävs för att den som på laglig&lt;br&gt;väg förvärvat programmet skall&lt;br&gt;kunna använda det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betyder att handlingar som&lt;br&gt;laddning, köming och rättelse, som&lt;br&gt;är nödvändiga vid användningen av&lt;br&gt;ett program som är lagligen för-&lt;br&gt;värvat, inte får förbjudas genom&lt;br&gt;avtal. Vid avsaknad av särskilda&lt;br&gt;avtalsbestämmelser får, även då en&lt;br&gt;programkopia har sålts, vaije annan&lt;br&gt;åtgärd som krävs för användandet&lt;br&gt;av en programkopia utföras i&lt;br&gt;överensstämmelse med programmets&lt;br&gt;avsedda användning av den som på&lt;br&gt;laglig väg förvärvat kopian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som har rätt att använda&lt;br&gt;ett datorprogram bör inte hindras att&lt;br&gt;utföra sådana åtgärder som krävs&lt;br&gt;för att iaktta, undersöka eller prova&lt;br&gt;programmets funktion, under förut-&lt;br&gt;sättning att dessa åtgärder inte gör&lt;br&gt;intrång i upphovsrätten till&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otillåten återgivning, översättning,&lt;br&gt;anpassning eller förändring av den&lt;br&gt;kodform i vilken en kopia av ett&lt;br&gt;datorprogram har gjorts tillgänglig&lt;br&gt;utgör intrång i upphovsmannens&lt;br&gt;ensamrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte desto mindre kan under vissa&lt;br&gt;omständigheter ett sådant åter-&lt;br&gt;givande av programmets kod och&lt;br&gt;översättning av dess form enligt&lt;br&gt;artikel 4 a och b vara oundgängligt&lt;br&gt;för att erhålla den information som&lt;br&gt;behövs för att ett självständigt&lt;br&gt;skapat program skall uppnå sam-&lt;br&gt;verkansförmåga med andra&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför bör endast under dessa&lt;br&gt;omständigheter åtgärderna åter-&lt;br&gt;givning och översättning anses vara&lt;br&gt;rättsenliga och i överensstämmelse&lt;br&gt;med god sed, förutsatt att de utförs&lt;br&gt;av eller för en person som har rätt&lt;br&gt;att använda en kopia av&lt;br&gt;programmet. Rättsinnehavarens&lt;br&gt;tillstånd krävs därmed inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med detta undantag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exception is to make it possible to&lt;br&gt;connect all components of a&lt;br&gt;Computer system, including those of&lt;br&gt;different manufacturers, so that they&lt;br&gt;can work together;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas such an exception to the&lt;br&gt;author’s exclusive rights may not be&lt;br&gt;used in a way which prejudices the&lt;br&gt;legitimate interests of the right-&lt;br&gt;holder or which conflicts with a&lt;br&gt;normal exploitation of the program;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in order to remain in&lt;br&gt;accordance with the provisions of&lt;br&gt;the Beme Convention for the&lt;br&gt;Protection of Literary and Artistic&lt;br&gt;Works, the term of protection&lt;br&gt;should be the life of the author and&lt;br&gt;fifty years from the first of January&lt;br&gt;of the year following the year of his&lt;br&gt;death or, in the case of an&lt;br&gt;anonymous or pseudonymous work,&lt;br&gt;50 years from the first of January of&lt;br&gt;the year following the year in which&lt;br&gt;the work is first published;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas protection of Computer&lt;br&gt;programs under Copyright laws&lt;br&gt;should be without prejudice to the&lt;br&gt;application, in appropriate cases, of&lt;br&gt;other forms of protection; whereas,&lt;br&gt;however, any contractual provisions&lt;br&gt;contrary to Article 6 or to the&lt;br&gt;exceptions provided for in Article 5&lt;br&gt;(2) and (3) should be null and void;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the provisions of this&lt;br&gt;Directive are without prejudice to&lt;br&gt;the application of the competition&lt;br&gt;rules under Article 85 and 86 of the&lt;br&gt;Treaty if a dominant supplier&lt;br&gt;refuses to make information&lt;br&gt;available which is necessary for&lt;br&gt;interoperability as defined in this&lt;br&gt;Directive;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the provisions of this&lt;br&gt;Directive should be without pre-&lt;br&gt;judice to specific requirements of&lt;br&gt;Community law already enacted in&lt;br&gt;respect of the publication of inter-&lt;br&gt;faces in the telecommunications&lt;br&gt;sector or Council Decisions relating&lt;br&gt;to standardization in the field of&lt;br&gt;information technology and tele-&lt;br&gt;communication;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas this Directive does not&lt;br&gt;affect derogations provided for&lt;br&gt;under national legislation in accord-&lt;br&gt;ance with the Beme Convention on&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att göra det möjligt att koppla&lt;br&gt;samman alla komponenterna i ett&lt;br&gt;datorsystem, även sådana som är av&lt;br&gt;skilda fabrikat, så att de kan fungera&lt;br&gt;tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta undantag i upphovsmannens&lt;br&gt;ensamrätt får inte användas på ett&lt;br&gt;sätt som skadar rättsinnehavarens&lt;br&gt;legitima intressen eller som står i&lt;br&gt;konflikt med ett normalt utnyttjande&lt;br&gt;av det programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att överensstämmelse skall råda&lt;br&gt;med bestämmelserna i Bemkonven-&lt;br&gt;tionen för skydd av litterära och&lt;br&gt;konstnärliga verk, måste skyddstiden&lt;br&gt;gälla intill utgången av femtionde&lt;br&gt;året efter det år, då upphovsmannen&lt;br&gt;avled, eller beträffande verk som&lt;br&gt;offentliggjorts anonymt eller under&lt;br&gt;pseudonym, intill utgången av&lt;br&gt;femtionde året efter det år då verket&lt;br&gt;offentliggjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsrättsligt skydd för dator-&lt;br&gt;program skall i förekommande fall&lt;br&gt;inte inverka på andra former av&lt;br&gt;skydd. Vaije avtalsbestämmelse som&lt;br&gt;strider mot artikel 6 eller mot de i&lt;br&gt;artikel 5.2 och 5.3 angivna undan-&lt;br&gt;tagen bör emellertid vara ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta direktiv&lt;br&gt;inverkar inte på tillämpningen av&lt;br&gt;konkurrensreglerna i artikel 85 och&lt;br&gt;86 i fördraget, om en leverantör&lt;br&gt;med dominerande ställning vägrar&lt;br&gt;att tillhandahålla sådan information&lt;br&gt;som krävs för att uppnå sam-&lt;br&gt;verkansförmåga så som denna&lt;br&gt;definieras i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta direktiv bör&lt;br&gt;inte beröra särskilda krav i nu&lt;br&gt;gällande gemenskapsrätt om offent-&lt;br&gt;liggörande av gränssnitt inom tele-&lt;br&gt;kommunikationsområdet eller råds-&lt;br&gt;beslut om standardisering inom&lt;br&gt;områdena informationsteknologi och&lt;br&gt;telekommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv inverkar inte på med&lt;br&gt;Bemkonventionen förenliga&lt;br&gt;nationella särregler beträffande&lt;br&gt;frågor som inte omfattas av detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;points not covered by this Directive,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS&lt;br&gt;DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Object of protection&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. In accordance with the provi-&lt;br&gt;sions of this Directive, Member&lt;br&gt;States shall protect Computer&lt;br&gt;programs, by Copyright, as literary&lt;br&gt;works within the meaning of the&lt;br&gt;Beme convention for the Protection&lt;br&gt;of Literary and Artistic Works. For&lt;br&gt;the purposes of this Directive, the&lt;br&gt;term 'Computer programs’ shall&lt;br&gt;include their preparatory design&lt;br&gt;material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Protection in accordance with&lt;br&gt;this Directive shall apply to the&lt;br&gt;expression in any form of a Com-&lt;br&gt;puter program. Ideas and principles&lt;br&gt;which underlie any element of a&lt;br&gt;Computer program, including those&lt;br&gt;which underlie its interfaces, are not&lt;br&gt;protected by Copyright under this&lt;br&gt;Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. A Computer program shall be&lt;br&gt;protected if it is original in the&lt;br&gt;sense that it is the author’s own&lt;br&gt;intellectual creation. No other&lt;br&gt;criteria shall be applied to deter-&lt;br&gt;mine its eligibility for protection.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Authorship of Computer programs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. The author of a Computer&lt;br&gt;program shall be the natural person&lt;br&gt;or group of natural persons who has&lt;br&gt;created the program or, where the&lt;br&gt;legislation of the Member State&lt;br&gt;permits, the legal person designated&lt;br&gt;as the rightholder by that legisla-&lt;br&gt;tion. Where collective works are re-&lt;br&gt;cognized by the legislation of a&lt;br&gt;Member State, the person con-&lt;br&gt;sidered by the legislation of the&lt;br&gt;Member State to have created the&lt;br&gt;work shall be deemed to be its&lt;br&gt;author.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;In respect of a Computer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS&lt;br&gt;FÖLJANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddsobjekt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. I enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;detta direktiv skall medlemsstaterna&lt;br&gt;ge datorprogram upphovsrättsligt&lt;br&gt;skydd som litterära verk enligt&lt;br&gt;Bemkonventionen för skydd av&lt;br&gt;litterära och konstnärliga verk. I&lt;br&gt;detta direktiv omfattar termen dator-&lt;br&gt;program dessas förberedande&lt;br&gt;designmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skydd enligt detta direktiv skall&lt;br&gt;gälla ett datorprograms alla ut-&lt;br&gt;trycksformer. Idéer och principer&lt;br&gt;som ligger bakom de olika&lt;br&gt;detaljerna i ett datorprogram, även&lt;br&gt;de som ligger bakom dess gräns-&lt;br&gt;snitt, är inte upphovsrättsligt&lt;br&gt;skyddade enligt detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett datorprogram skall skyddas&lt;br&gt;om det är originellt i den meningen&lt;br&gt;att det är upphovsmannens egen&lt;br&gt;intellektuella skapelse. Inga andra&lt;br&gt;bedömningsgrunder skall tillämpas&lt;br&gt;vid fastställandet av om det skall&lt;br&gt;komma i åtnjutande av skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Upphovsmannaskap till dator-&lt;br&gt;program&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Upphovsmannen till ett dator-&lt;br&gt;program skall vara den fysiska&lt;br&gt;person eller grupp av fysiska&lt;br&gt;personer som har skapat&lt;br&gt;programmet eller, när en&lt;br&gt;medlemsstats lagstiftning medger&lt;br&gt;det, den juridiska person som av&lt;br&gt;den berörda lagstiftningen anses&lt;br&gt;vara rättsinnehavare. När en&lt;br&gt;medlemsstats lagstiftning erkänner&lt;br&gt;gemensamma verk, skall den person&lt;br&gt;som av medlemsstatens lagstiftning&lt;br&gt;bedöms ha skapat verket anses vara&lt;br&gt;dess upphovsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om ett datorprogram har skapats&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program created by a group of&lt;br&gt;natural persons jointly, the exclusive&lt;br&gt;rights shall be owned jointly.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Where a Computer program is&lt;br&gt;created by an employee in the&lt;br&gt;execution of his duties or following&lt;br&gt;the instructions given by his&lt;br&gt;employer, the employer exclusively&lt;br&gt;shall be entitled to exercise all&lt;br&gt;economic rights in the program so&lt;br&gt;created, unless otherwise provided&lt;br&gt;by contract.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beneficiaries of protection&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Protection shall be granted to all&lt;br&gt;natural or legal persons eligible&lt;br&gt;under national Copyright legislation&lt;br&gt;as applied to literary works.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Restricted Acts&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Subject to the provisions of&lt;br&gt;Article 5 and 6, the exclusive rights&lt;br&gt;of the rightholder within the&lt;br&gt;meaning of Article 2, shall include&lt;br&gt;the right to do or to authorize:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the permanent or temporary&lt;br&gt;reproduction of a Computer program&lt;br&gt;by any means and in any form, in&lt;br&gt;part or in whole. Insofar as loading,&lt;br&gt;displaying, running, transmision or&lt;br&gt;storage of the Computer program&lt;br&gt;necessitate such reproduction, such&lt;br&gt;acts shall be subject to authoriza-&lt;br&gt;tion by the rightholder;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;the translation, adaptation,&lt;br&gt;arrangement and any other aitera-&lt;br&gt;tion of a Computer program and the&lt;br&gt;reproduction of the results thereof,&lt;br&gt;without prejudice to the rights of the&lt;br&gt;person who alters the program;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) any form of distribution to the&lt;br&gt;public, including the rental, of the&lt;br&gt;original Computer program or of&lt;br&gt;copies thereof. The first sale in the&lt;br&gt;Community of a copy of a program&lt;br&gt;by the rightholder or with his&lt;br&gt;consent shall exhaust the distribution&lt;br&gt;right within the Community of that&lt;br&gt;copy, with the exception of the right&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensamt av en grupp fysiska&lt;br&gt;personer skall dessa personer äga&lt;br&gt;ensamrätten gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ett datorprogram har skapats&lt;br&gt;av en arbetstagare som ett led i&lt;br&gt;dennes arbetsuppgifter eller efter&lt;br&gt;arbetsgivarens anvisningar, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren ensam vara berättigad&lt;br&gt;att utöva alla ekonomiska rättigheter&lt;br&gt;till det program som skapats på&lt;br&gt;detta sätt, om inte annat har före-&lt;br&gt;skrivits genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den skyddade personkretsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skydd skall ges alla fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer som enligt&lt;br&gt;nationell upphovsrätt om litterära&lt;br&gt;verk är berättigade därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;De särskilda ensamrätterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av artikel 5&lt;br&gt;och 6 skall rättsinnehavarens ensam-&lt;br&gt;rätt enligt artikel 2 innefatta rätten&lt;br&gt;att utföra eller ge tillstånd till&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;varaktig eller tillfällig, delvis&lt;br&gt;eller fullständig återgivning av ett&lt;br&gt;datorprogram på vilket sätt och i&lt;br&gt;vilken form som helst. I den mån&lt;br&gt;som laddning, visning, köming,&lt;br&gt;överföring eller lagring av det be-&lt;br&gt;rörda datorprogrammet nödvändig-&lt;br&gt;gör sådan återgivning av ett dator-&lt;br&gt;program krävs rättsinnehavarens&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;översättning, anpassning,&lt;br&gt;sammanställning och vaije annan&lt;br&gt;ändring av ett datorprogram samt&lt;br&gt;återgivning av därav följande&lt;br&gt;resultat, dock utan att inskränka de&lt;br&gt;rättigheter som tillhör den person&lt;br&gt;som ändrar programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) alla former av spridning till&lt;br&gt;allmänheten, inbegripet uthyrning,&lt;br&gt;av datorprogrammets original eller&lt;br&gt;kopior av detta. Den första försälj-&lt;br&gt;ningen av en kopia av programmet&lt;br&gt;som görs inom gemenskapen av&lt;br&gt;rättsinnehavaren själv eller med&lt;br&gt;dennes samtycke, medför förlust av&lt;br&gt;spridningsrätten till den berörda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;to control further rental of the&lt;br&gt;program or a copy thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Exceptions to the restricted acts&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;In the absence of specific&lt;br&gt;contractual provisions, the acts&lt;br&gt;referred to in Article 4 (a) and (b)&lt;br&gt;shall not require authorization by&lt;br&gt;the rightholder where they are&lt;br&gt;necessary for the use of the Com-&lt;br&gt;puter program by the lawful&lt;br&gt;acquirer in accordance with its&lt;br&gt;intended purpose, including for&lt;br&gt;error correction.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The making of a back-up copy&lt;br&gt;by a person having a right to use&lt;br&gt;the Computer program may not be&lt;br&gt;prevented by contract insofar as it is&lt;br&gt;necessary for that use.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The person having a right to&lt;br&gt;use a copy of a Computer program&lt;br&gt;shall be entitled, without the author-&lt;br&gt;ization of the rightholder, to&lt;br&gt;observe, study or test the function-&lt;br&gt;ing of the program in order to&lt;br&gt;determine the ideas and principles&lt;br&gt;which underlie any element of the&lt;br&gt;program if he does so while&lt;br&gt;performing any of the acts of load-&lt;br&gt;ing, displaying, running, transmitt-&lt;br&gt;ing or storing the program which he&lt;br&gt;is entitled to do.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Decompilation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. The authorization of the right-&lt;br&gt;holder shall not be required where&lt;br&gt;reproduction of the code and&lt;br&gt;translation of its form within the&lt;br&gt;meaning of Article 4 (a) and (b) are&lt;br&gt;indispensable to obtain the informa-&lt;br&gt;tion necessary to achieve the inter-&lt;br&gt;operability of an independently&lt;br&gt;created Computer program with&lt;br&gt;other programs, provided that the&lt;br&gt;following conditions are met:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) these acts are performed by&lt;br&gt;the licensee or by another person&lt;br&gt;having a right to use a copy of a&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kopian inom gemenskapen. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte rätten att kontrollera&lt;br&gt;vidare uthyrning av programmet&lt;br&gt;eller kopia av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Undantag från ensamrätterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. I avsaknad av särskilda avtals-&lt;br&gt;bestämmelser skall de i artikel 4 a&lt;br&gt;och b angivna åtgärderna inte kräva&lt;br&gt;rättsinnehavarens tillstånd, om de&lt;br&gt;krävs för att den som lagligen för-&lt;br&gt;värvat datorprogrammet skall kunna&lt;br&gt;använda programmet i överens-&lt;br&gt;stämmelse med dess avsedda ända-&lt;br&gt;mål. Detta gäller även rättelse av&lt;br&gt;fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En person som har rätt att an-&lt;br&gt;vända ett datorprogram får inte&lt;br&gt;genom avtal hindras från att göra en&lt;br&gt;säkerhetskopia av detta om denna är&lt;br&gt;nödvändig för den aktuella använd-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den person som har rätt att&lt;br&gt;använda en kopia av ett dator-&lt;br&gt;program skall utan rättsinne-&lt;br&gt;havarens tillstånd ha rätt att iaktta,&lt;br&gt;undersöka eller prova programmets&lt;br&gt;funktion i syfte att utröna de idéer&lt;br&gt;och principer som ligger bakom&lt;br&gt;programmets olika detaljer, under&lt;br&gt;förutsättning att detta sker vid sådan&lt;br&gt;laddning, visning, köming, över-&lt;br&gt;föring eller lagring av programmet&lt;br&gt;som han har rätt att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Dekompilering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Rättsinnehavarens tillstånd skall&lt;br&gt;inte krävas när återgivning av koden&lt;br&gt;eller översättning av kodens form&lt;br&gt;enligt artikel 4 a och b är ound-&lt;br&gt;gänglig för att erhålla den&lt;br&gt;information som är nödvändig för&lt;br&gt;att uppnå samverkansförmåga&lt;br&gt;mellan ett sjävständigt skapat dator-&lt;br&gt;program och andra program, under&lt;br&gt;förutsättning att följande villkor är&lt;br&gt;uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) åtgärderna utförs av licens-&lt;br&gt;tagaren eller av annan person som&lt;br&gt;har rätt att använda en kopia av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program, or on their behalf by a&lt;br&gt;person authorized to do so;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the information necessary to&lt;br&gt;achieve interoperability has not&lt;br&gt;previously been readily available to&lt;br&gt;the persons referred to in sub-&lt;br&gt;paragraph (a); and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) these acts are confined to the&lt;br&gt;parts of the original program which&lt;br&gt;are necessary to achieve inter-&lt;br&gt;operability.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The provisions of paragraph 1&lt;br&gt;shall not permit the information&lt;br&gt;obtained through its application:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) to be used for goals other than&lt;br&gt;to achive the interoperability of the&lt;br&gt;independently created Computer&lt;br&gt;program;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) to be given to others, except&lt;br&gt;when necessary for the inter-&lt;br&gt;operability of the independently&lt;br&gt;created Computer program; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) to be used for the develop-&lt;br&gt;ment, production or marketing of a&lt;br&gt;Computer program substantially&lt;br&gt;similar in its expression, or for any&lt;br&gt;other act which infringes Copyright.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. In accordance with the provi-&lt;br&gt;sions of the Beme Convention for&lt;br&gt;the protection of Literary and&lt;br&gt;Artistic Works, the provisions of&lt;br&gt;this Article may not be interpreted&lt;br&gt;in such a way as to allow its&lt;br&gt;application to be used in a manner&lt;br&gt;which unreasonably prejudices the&lt;br&gt;right holder’s legitmate interests or&lt;br&gt;conflicts with a normal exploitation&lt;br&gt;of the Computer program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Special measures of protection&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Without prejudice to the provi-&lt;br&gt;sions of Artides 4, 5 and 6,&lt;br&gt;Member States shall provide, in&lt;br&gt;accordance with their national&lt;br&gt;legislation, appropriate remedies&lt;br&gt;against a person committing any of&lt;br&gt;the acts listed in subparagraphs (a),&lt;br&gt;(b) and (c) below:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) any act of putting into circula-&lt;br&gt;tion a copy of a Computer program&lt;br&gt;knowing, or having reason to&lt;br&gt;believe, that it is an infringing&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programmet, eller för deras räkning&lt;br&gt;av en person som har rätt därtill,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den information som är nöd-&lt;br&gt;vändig för att uppnå samverkans-&lt;br&gt;förmåga, har inte tidigare varit lätt&lt;br&gt;åtkomlig för de i punkt a angivna&lt;br&gt;personerna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) åtgärderna är begränsade till att&lt;br&gt;gälla de delar av originalprogram-&lt;br&gt;met som är nödvändiga för att&lt;br&gt;uppnå samverkansförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i punkt 1 skall&lt;br&gt;inte medge att den information som&lt;br&gt;erhållits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) används för andra ändamål än att&lt;br&gt;uppnå det självständigt skapade&lt;br&gt;datorprogrammets samverkans-&lt;br&gt;förmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) överlämnas till andra personer,&lt;br&gt;utom när detta är nödvändigt för det&lt;br&gt;självständigt skapade datorprogram-&lt;br&gt;mets samverkansförmåga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) används för utveckling, tillverk-&lt;br&gt;ning eller marknadsföring av ett&lt;br&gt;datorprogram som i väsentliga delar&lt;br&gt;liknar det berörda programmets&lt;br&gt;uttrycksform, eller används för&lt;br&gt;andra åtgärder som medför intrång&lt;br&gt;i upphovsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;I överensstämmelse med be-&lt;br&gt;stämmelserna i Bemkonventionen&lt;br&gt;för skydd av litterära och konst-&lt;br&gt;närliga verk får bestämmelserna i&lt;br&gt;denna artikel inte tolkas så att de&lt;br&gt;tillämpas på sätt som otillbörligt&lt;br&gt;skadar rättsinnehavarens legitima&lt;br&gt;intressen eller står i konflikt med ett&lt;br&gt;normalt utnyttjande av dator-&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilda skyddsåtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av bestäm-&lt;br&gt;melserna i artiklarna 4, 5 och 6&lt;br&gt;skall medlemsstaterna i enlighet med&lt;br&gt;sin nationella lagstiftning besluta om&lt;br&gt;lämpliga åtgärder mot personer som&lt;br&gt;utför någon av de i punkterna a, b&lt;br&gt;och c nedan angivna åtgärderna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vaije åtgärd som innebär att en&lt;br&gt;kopia av ett datorprogram omsätts,&lt;br&gt;trots att personen i fråga vet om&lt;br&gt;eller har grundad anledning att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;copy;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the possession, for commer-&lt;br&gt;cial purposes, of a copy of a Com-&lt;br&gt;puter program knowing, or having&lt;br&gt;reason to believe, that it is an&lt;br&gt;infringing copy;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) any act of putting into circula-&lt;br&gt;tion, or the possession for com-&lt;br&gt;mercial purposes of, any means the&lt;br&gt;sole intended purpose of which is to&lt;br&gt;facilitate the unauthorized removal&lt;br&gt;or circumvention of any technical&lt;br&gt;device which may have been applied&lt;br&gt;to protect a Computer program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any infringing copy of a Com-&lt;br&gt;puter program shall be liable to&lt;br&gt;seizure in accordance with the&lt;br&gt;legislation of the Member State&lt;br&gt;concemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Member States may provide for&lt;br&gt;the seizure of any means referred to&lt;br&gt;in paragraph 1 (c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Term of protection&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Protection shall be granted for&lt;br&gt;the life of the author and for fifty&lt;br&gt;years after his death or after the&lt;br&gt;death of the last surviving author;&lt;br&gt;where the Computer program is an&lt;br&gt;anonymous or pseudonymous work,&lt;br&gt;or where a legal person is desig-&lt;br&gt;nated as the author by national&lt;br&gt;legislation in accordance with&lt;br&gt;Article 2 (1), the term of protection&lt;br&gt;shall be fifty years from the time&lt;br&gt;that the Computer program is first&lt;br&gt;lawfully made available to the&lt;br&gt;public. The term of protection shall&lt;br&gt;be deemed to begin on the first of&lt;br&gt;January of the year following the&lt;br&gt;abovementioned events.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States which already&lt;br&gt;have a term of protection longer&lt;br&gt;than that provided for in paragraph&lt;br&gt;1 are allowed to maintain their&lt;br&gt;present term until such time as the&lt;br&gt;term of protection for Copyright&lt;br&gt;works is harmonized by Community&lt;br&gt;law in a more general way.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstänka att kopian medför intrång&lt;br&gt;i upphovsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) innehav för kommersiella ända-&lt;br&gt;mål av en kopia av ett dator-&lt;br&gt;program, trots att personen i fråga&lt;br&gt;vet om, eller har grundad anledning&lt;br&gt;att misstänka att kopian medför&lt;br&gt;intrång i upphovsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vaije åtgärd som innebär om-&lt;br&gt;sättning eller innehav för&lt;br&gt;kommersiella ändamål av vaije&lt;br&gt;hjälpmedel vars enda syfte är att&lt;br&gt;underlätta att en teknisk anordning&lt;br&gt;som har anbringats för att skydda&lt;br&gt;ett datorprogram avlägsnas eller&lt;br&gt;kringgås utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vaije kopia av ett datorprogram&lt;br&gt;som medför intrång i upphovsrätten&lt;br&gt;skall kunna tas i beslag i enlighet&lt;br&gt;med lagstiftningen i den berörda&lt;br&gt;medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna kan besluta om&lt;br&gt;beslag av i de hjälpmedel som anges&lt;br&gt;i punkt 1 c.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyddets giltighetstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Skyddstiden skall gälla intill&lt;br&gt;utgången av femtionde året efter det&lt;br&gt;år då upphovsmannen avled eller&lt;br&gt;vid gemensam upphovsrätt efter den&lt;br&gt;sist avlidne upphovsmannens döds-&lt;br&gt;dag. För verk som offentliggjorts&lt;br&gt;anonymt eller under pseudonym&lt;br&gt;eller om en juridisk person i enlig-&lt;br&gt;het med nationell lagstiftning anses&lt;br&gt;som upphovsman i överens-&lt;br&gt;stämmelse med artikel 2.1, skall&lt;br&gt;skyddstiden gälla intill utgången av&lt;br&gt;femtionde året efter det år då verket&lt;br&gt;offentliggjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De medlemsstater som redan har&lt;br&gt;en längre skyddstid än den som&lt;br&gt;anges i punkt 1 får bibehålla denna&lt;br&gt;till dess att skyddstiden för upphovs-&lt;br&gt;rättsliga verk mer allmänt har&lt;br&gt;harmoniserats med gemenskaps-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Continued application of other&lt;br&gt;legal provisions&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. The provisions of this Direct-&lt;br&gt;ive shall be without prejudice to any&lt;br&gt;other legal provisions such as those&lt;br&gt;conceming patent rights,&lt;br&gt;trade-marks, unfair competition,&lt;br&gt;trade secrets, protection of semi-&lt;br&gt;conductor products or the law of&lt;br&gt;contract. Any contractual provi-&lt;br&gt;sions contrary to Article 6 or to the&lt;br&gt;exceptions provided for in Article 5&lt;br&gt;(2) and (3) shall be null and void.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The provisions of this Direct-&lt;br&gt;ive shall apply also to programs&lt;br&gt;created before 1 January 1993 with-&lt;br&gt;out prejudice to any acts concluded&lt;br&gt;and rights acquired before that date.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Final provisions&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall bring into&lt;br&gt;force the laws, regulations and&lt;br&gt;administrative provisions necessary&lt;br&gt;to comply with this Directive before&lt;br&gt;1 January 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;When Member States adopt these&lt;br&gt;measures, the latter shall contain a&lt;br&gt;reference to this Directive or shall&lt;br&gt;be accompanied by such reference&lt;br&gt;on the occasion of their official&lt;br&gt;publication. The methods of making&lt;br&gt;such a reference shall be laid down&lt;br&gt;by the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Member States shall com-&lt;br&gt;municate to the Commission the&lt;br&gt;provisions of national law which&lt;br&gt;they adopt in the field govemed by&lt;br&gt;this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den fortsatta tillämpningen av&lt;br&gt;andra rättsliga bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna i detta direktiv&lt;br&gt;skall inte påverka tillämpningen av&lt;br&gt;andra rättsliga bestämmelser såsom&lt;br&gt;bestämmelser om patenträtt, varu-&lt;br&gt;märken, otillbörlig konkurrens,&lt;br&gt;yrkeshemligheter, skydd för halv-&lt;br&gt;ledarprodukter eller avtalsrätt. Vaije&lt;br&gt;avtalsbestämmelse som strider mot&lt;br&gt;artikel 6 eller mot de i artikel 5.2&lt;br&gt;och 5.3 angivna undantagen skall&lt;br&gt;vara ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i detta direktiv&lt;br&gt;skall även gälla program som har&lt;br&gt;skapats före den 1 januari 1993&lt;br&gt;dock utan att inverka på åtgärder&lt;br&gt;som utförts eller rättigheter som&lt;br&gt;förvärvats före denna dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Slutbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i&lt;br&gt;kraft de lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som är nödvändiga för att&lt;br&gt;följa detta direktiv före den 1&lt;br&gt;januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När medlemsstaterna beslutar om&lt;br&gt;dessa åtgärder skall besluten&lt;br&gt;antingen innehålla en hänvisning till&lt;br&gt;detta direktiv eller skall en sådan&lt;br&gt;hänvisning bifogas när de offentlig-&lt;br&gt;görs. Medlemsstaterna skall fast-&lt;br&gt;ställa ordningen för hur hänvis-&lt;br&gt;ningen i fråga skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall till&lt;br&gt;kommissionen överlämna texterna&lt;br&gt;till bestämmelser i nationell lag-&lt;br&gt;stiftning som de antar inom det&lt;br&gt;område som omfattas av detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive i adressed to the Detta direktiv riktar sig till&lt;br&gt;Member States. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Brussels, 14 May 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 14 maj 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;br&gt;The President&lt;br&gt;J. F. POOS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;br&gt;J. F. POOS&lt;br&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propostitionens lagförslag....................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 22 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund............................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Allmänt om EES-avtalets inverkan på den svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;immaterialrätten......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Vissa särskilda ändringsförslag på varumärkes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättens område.......................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Vissa särskilda ändringsförslag på växtförädlarrättens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;område .............................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Införlivande av åtagandena i EES-avtalet med svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt m. m............................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumtion av immateriella rättigheter........... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Bakgrund............................. 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Ändrade principer om konsumtion av patenträtten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mönsterskyddsrätten och växtförädlarrätten......... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Ikraftträdandebestämmelser avseende konsumtions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglema.............................. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skydd för kretsmönster för halvledarprodukter....... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Nuvarande förhållanden .................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;EG:s direktiv och beslut om utsträckning av skydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kretsmönster......................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Lagändringar till följd av EG:s direktiv........... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Definitioner, orginalitet och nyhet ......... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;Innehavare av rätt till kretsmönster ........ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 &amp;nbsp;Registrering ...................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.4 &amp;nbsp;Rättens innehåll samt förvärv i god tro av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddat kretsmönster ................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.5 &amp;nbsp;Licenser ........................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.6 &amp;nbsp;Skyddstid........................ 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.7 &amp;nbsp;Kretsmönstrets utformning&amp;nbsp;skyddas&amp;nbsp;&amp;nbsp;........ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.8 &amp;nbsp;Märkning av kretsmönster.............. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.9 &amp;nbsp;Fortsatt tillämpning av andra rättsliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser ..................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ......... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 &amp;nbsp;Bestämmelser som inte berörs&amp;nbsp;av direktivet ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varumärkesrätt ......................... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;EG:s direktiv om varumärken................. 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Införlivande av EG-direktivet................. 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;Räckvidd ........................ 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;Tecken som kan utgöra ett&amp;nbsp;varumärke....... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 &amp;nbsp;Registreringshinder och&amp;nbsp;ogiltighetsgrunder ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ytterligare registreringshinder&amp;nbsp;eller&amp;nbsp;ogiltig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsgrunder med avseende på konflikter med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldre rättigheter .................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättigheter som är knutna till ett varu-&lt;br&gt;märke .......................... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.6 &amp;nbsp;Begränsningar av ett varumärkes rätts-&lt;br&gt;verkan .......................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.7 &amp;nbsp;Konsumtion av de rättigheter som är knutna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ett varumärke ................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.8 &amp;nbsp;Licens.......................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.9 &amp;nbsp;Begränsning till följd av passivitet ......... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.10 Användningstvång................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.11 Beslut i efterhand om ogiltighetsförklaring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller upphävande av ett varumärke......... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.12 Särskilda bestämmelser för kollektivmärken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantimärken och kontroll märken ......... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Vissa andra ändringsförslag i varumärkeslagen....... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;Registreringsansökans innehåll............ 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;Ansökan om förnyelse ................ 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ......... 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyddet för datorprogram ................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Nuvarande förhållanden .................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;EG:s direktiv om skydd för datorprogram ......... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Ändringar till följd av EG:s direktiv om skydd för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datorprogram........................... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 &amp;nbsp;Förberedande designmaterial för datorprogram .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 &amp;nbsp;Datorprogram utvecklade i anställnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande ....................... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 &amp;nbsp;Konsumtionspunkten för spridnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten .......................... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.4 &amp;nbsp;Inskränkningar i rätten till datorprogram...... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.5 &amp;nbsp;Dekompilering..................... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.6 &amp;nbsp;Sanktioner och kopieringsspärrar.......... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.7 &amp;nbsp;Giltighetstid....................... 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ......... 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa särskilda ändringsförslag i växtförädlarrätts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen .............................. 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Skydd för ytterligare släkten m. m.............. 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Avskaffande av besvärsavgiften ............... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag...................... 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Hemställan............................ 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .............................. 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian............... 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna ............. 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................. 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utdrag ur protokoll vid Lagrådets sammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 2 oktober 1992 ....................... 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Protokoll 28 om immateriell äganderätt........... 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga XVII - immateriell äganderätt............. 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Rådets direktiv av den 16 december 1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om rättsligt skydd för kretsmönster i halvledar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produkter .............................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Rådets första beslut av den 9 oktober 1990 om ut-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sträckning av det rättsliga skyddet för kretsmönster hos&lt;br&gt;halvledarprodukter till personer från vissa&lt;br&gt;andra länder och territorier ..................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. Rådets andra beslut av den 9 oktober 1990 om ut-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sträckning av det rättsliga skyddet för kretsmönster hos&lt;br&gt;halvledarprodukter till personer från vissa länder&lt;br&gt;och territorier ..........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10. Kommissionens beslut av den 26 oktober 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;genom vilket kommissionen i enlighet med rådets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut 90/511/EEG fastställer till vilka länders&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag eller andra juridiska personer rättsligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd för halvledarprodukters kretsmönster&lt;br&gt;sträcks ut.............................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. Rådets första direktiv av den 21 december 1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. Rådets direktiv av den 14 maj 1991 om rättsligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skydd för datorprogram ....................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda upprättade lagförslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda upprättade lagförslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:55:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0348</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:55:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0348</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__48.pdf</filnamn>
<filstorlek>11027060</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändringar i de immaterialrättsliga lagarna med anledning av EES-avtalet m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A77C8843-1684-4644-A583-AB55683D3260</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU17</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>EES-avtalet och immaterialrätten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>