<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2280604</hangar_id>
 <dok_id>GG0347</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>47</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:47</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>47</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:21</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:37</publicerad>
 <titel>om ny lagstiftning om måttenheter, mätninga mätdon samt ny lag om elektromagnetisk</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0347/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0347</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0347</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:47&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ny lagstiftning om måttenheter, mätningar och&lt;br&gt;mätdon samt ny lag om elektromagnetisk&lt;br&gt;kompatibilitet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0347/prop_199293__47-1.png" style="width:39pt;height:49pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om måttenheter, mätningar och mätdon&lt;br&gt;och en ny lag om elektromagnetisk kompatibilitet. Den nya lagstiftningen&lt;br&gt;skall utgöra grund för att införliva med svensk rätt ett antal EG-rättsakter,&lt;br&gt;som omfattas av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om måttenheter, mätningar och mätdon föranleds av ett&lt;br&gt;25-tal olika direktiv som ingår i EES-avtalet. Lagen innehåller vissa grund-&lt;br&gt;läggande bestämmelser samt bemyndigande för regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer att utfärda närmare föreskrifter. Huvud-&lt;br&gt;delen av de bestämmelser som behöver införlivas med svensk rätt är av sådan&lt;br&gt;karaktär att de lämpligen bör utfärdas på myndighetsnivå. Den nya lagen&lt;br&gt;ersätter lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra nya lagen är föranledd av ett EG-direktiv om elektromagnetisk&lt;br&gt;kompatibilitet. Även denna är utformad som en bemyndigandelag som ger&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter som införlivar det aktuella EG-direktivet med svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:47&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om måttenheter, mätningar och mätdon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av vissa måttenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES-avtalet) skall vid mätningar, som har ekono-&lt;br&gt;miska transaktioner, hälsovård, allmän säkerhet eller förvaltningsbeslut till&lt;br&gt;syfte, mätdonen, enligt närmare föreskrifter av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer, vara graderade i och mätresultaten uttryckta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. måttenheter, som ingår i det internationella måttenhetssystem (Sl-sy-&lt;br&gt;stemet) som har antagits av Allmänna konferensen för mått och vikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. måttenheter, som har tillåtits för bruk tillsammans med Sl-enheter en-&lt;br&gt;ligt beslut av Internationella kommittén för mått och vikt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra särskilda måttenheter, som får användas enligt Sveriges åtagan-&lt;br&gt;den enligt EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om&lt;br&gt;kommunikationer föreskriva om undantag från första stycket, om det är för-&lt;br&gt;enligt med Sveriges åtaganden enligt EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden att meddela föreskrifter om mätningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt internationella överenskom-&lt;br&gt;melser får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krav på mätningar och mättekniska metoder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krav på och kontroll av mätdon,om föreskriften avser skydd för liv, per-&lt;br&gt;sonlig säkerhet eller hälsa, kommunikationer eller näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krav på och kontroll av förpackningsstorlek och kontroll av mängdupp-&lt;br&gt;gifter på färdigförpackade varor samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krav i fråga om särskild kundvåg i detaljhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av lagen utövas för visst område av den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till områden och lokaler där&lt;br&gt;mätdon finns eller varor förpackas, förvaras eller säljs. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som svarar för kontroll som avses i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hos vilken kontroll eller tillsyn sker är skyldig att underlätta tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten eller den som svarar för kontroll enligt 3 § har rätt&lt;br&gt;att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att genomföra åtgärd&lt;br&gt;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd Prop. 1992/93:47&lt;br&gt;av lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En tillsynsmyndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1971:1081) om bestämning av volym och&lt;br&gt;vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av&lt;br&gt;drycker, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1977:292) om tillverkning av drycker,&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malt- och läskedrycker får utläm-&lt;br&gt;nas från tillverkningsställe endast i&lt;br&gt;slutna kärl eller behållare av typ som&lt;br&gt;har godkänts av tillståndsmyndighe-&lt;br&gt;ten eller med avseende på rymden&lt;br&gt;blivit godkända enligt lagen&lt;br&gt;(1971:1081) om bestämning av vo-&lt;br&gt;lym och vikt. Utan hinder härav får&lt;br&gt;malt- och läskedrycker utföras ur&lt;br&gt;landet, föras till frihamn, eller, när&lt;br&gt;fråga är om starköl, intagas i export-&lt;br&gt;butik eller läggas upp på tullager&lt;br&gt;som har inrättats för förvaring av&lt;br&gt;proviant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärl eller behållare som avses i första stycket skall vara försedda med upp-&lt;br&gt;gift om dryckestillverkarens namn eller om tillverkningsstället eller med&lt;br&gt;dryckestillverkarens inregistrerade varumärke. På kärl som innehåller malt-&lt;br&gt;dryck skall dessutom finnas uppgift om varuslag (lättöl, öl, starköl) samt på&lt;br&gt;kärl som innehåller läskedryck uppgift om dryckens benämning. Namn och&lt;br&gt;tillverkningsställe får angivas med förkortning, som tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;har godkänt. Varuslag får angivas med särskild beteckning, som godkänts av&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten. Kärl eller behållare som innehåller maltdryck får ej&lt;br&gt;förses med uppgift som är ägnad att giva drycken sken av att tillhöra annat&lt;br&gt;varuslag än det som den är hänförlig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omförpackning av maltdrycker får göras endast av tillverkare av sådan&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malt- och läskedrycker får utläm-&lt;br&gt;nas från tillverkningsställe endast i&lt;br&gt;slutna kärl eller behållare av typ som&lt;br&gt;har godkänts av tillståndsmyndighe-&lt;br&gt;ten. Utan hinder härav får malt- och&lt;br&gt;läskedrycker utföras ur landet, föras&lt;br&gt;till frihamn, eller, när fråga är om&lt;br&gt;starköl, intagas i exportbutik eller&lt;br&gt;läggas upp på tullager som har inrät-&lt;br&gt;tats för förvaring av proviant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad i första stycket sägs får utlämning av läskedrycker i&lt;br&gt;öppet kärl ske från automat som godkänts av tillståndsmyndigheten eller har&lt;br&gt;blivit vederbörligen justerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om elektromagnetisk kompatibilitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande att meddela föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES-avtalet) får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om elektromagnetisk kom-&lt;br&gt;patibilitet för apparater, om föreskriften avser skydd för liv, personlig säker-&lt;br&gt;het och hälsa, kommunikationer eller näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana föreskrifter får avse apparaters egenskaper, kontroll och märkning&lt;br&gt;av produkter eller annat som behövs för att apparater skall ha en tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande elektromagnetisk kompatibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall utöva tillsyn över efter-&lt;br&gt;levnaden av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. En sådan&lt;br&gt;tillsynsmyndighet har rätt att för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostä-&lt;br&gt;der,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos den som tillverkar, importerar, saluför eller hyr ut apparater, som&lt;br&gt;omfattas av tillsynen, få tillgång till apparater för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet har rätt att få handräckning av kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten för att genomföra de åtgärder som avses i första stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om ersättning för tillhandahållna apparater och om skyldighet&lt;br&gt;att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det är påkallat från skyddssynpunkt får en tillsynsmyndighet med-&lt;br&gt;dela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att föreskrif-&lt;br&gt;ter som har meddelats med stöd av denna lag skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande och verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En tillsynsmyndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förbud gäller omedelbart och får verkställas utan hinder av att&lt;br&gt;det inte vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;N äringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ny lagstiftning om måttenheter,&lt;br&gt;mätningar och mätdon samt ny lag om&lt;br&gt;elektromagnetisk kompatibilitet&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1. Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I den s.k. EES-propositionen (prop. 1991/92:170, del III, bilaga 11) redovi-&lt;br&gt;sade jag att ett hundratal av de EG-rättsakter som ingår i EES-avtalet kan&lt;br&gt;hänföras till Näringsdepartementets verksamhetsområde. Rättsakterna&lt;br&gt;måste, såvida inte motsvarande svenska bestämmelser redan finns, införlivas&lt;br&gt;i svensk rätt. För att förbereda detta har områdesvisa analyser gjorts av vilka&lt;br&gt;författningsändringar som krävs. Sådana analyser har bl.a. gjorts av de di-&lt;br&gt;rektiv som gäller mätdon m.m. (EES-avtalet, bilaga II, IX. Mätdon) och det&lt;br&gt;direktiv som gäller elektromagnetisk kompatibilitet (Bilaga II, X. Elektrisk&lt;br&gt;materiel, nr 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen av mätdonsdirektiven har gjorts på regeringens uppdrag av Sta-&lt;br&gt;tens Provningsanstalt (SP), som redovisat uppdraget i promemorian SP Rap-&lt;br&gt;port 1991:51. I promemorian föreslås att nuvarande lagstiftning om volym&lt;br&gt;och vikt ersätts med en ny lag om måttenheter, mätningar och mätdon. Pro-&lt;br&gt;memorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektromagnetisk kompatibilitet brukar enligt vedertaget språkbruk be-&lt;br&gt;nämnas EMC efter förkortning av motsvarande term på engelska. Analysen&lt;br&gt;av EMC-direktivet har redovisats i en inom Näringsdepartementet upprät-&lt;br&gt;tad promemoria (dnr 3-2452/91), vari förslås en särskild lag för ändamålet.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda frågorna behandlas nu gemensamt i denna proposition. Till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende bör som bilagor fogas följande handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om måttenheter, mätningar och mätdon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 - Förteckning över aktuella EG-direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 - Lagförslaget i promemorian SP Rapport 1991:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 - Sammanställning av remissutfallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 - Lagförslaget i promemorian om elektromagnetisk kompatibilitet&lt;br&gt;Bilaga 5 - Sammanställning av remissutfallet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Lag om måttenheter, mätningar och mätdon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Legal metrologi i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av olika slag baseras ofta på mätresultat. För att sådana beslut skall&lt;br&gt;bli riktiga måste mätresultaten vara korrekta, vilket kräver rättvisande mät-&lt;br&gt;utrustningar och korrekt användning och avläsning av dessa. Läran om hur&lt;br&gt;man genomför mätningar och kontrollerar mätresultat kallas metrologi. Det&lt;br&gt;tekniska utnyttjandet av denna lära benämns mätteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av och formerna för den metrologiska verksamheten i ett&lt;br&gt;land bestäms bl.a. av hur man har reglerat verksamheten i landets lagstift-&lt;br&gt;ning. Man brukar skilja mellan legal och allmän metrologi. Legal metrologi&lt;br&gt;avser mätteknisk verksamhet om vilken det finns regler i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning. Sådana regler kan gälla t.ex. krav på och kontroll av vissa mät-&lt;br&gt;ningar eller mätdon. Annan mätteknisk verksamhet faller under allmän met-&lt;br&gt;rologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är endast en förhållandevis liten del av metrologin författnings-&lt;br&gt;reglerad. Den grundläggande författningen på området är lagen (1971:1081)&lt;br&gt;om bestämning av volym och vikt (LW). Till skillnad från tidigare lagstift-&lt;br&gt;ning på området är syftet med LVV begränsat till att ge konsumenterna&lt;br&gt;skydd mot oriktig vägning och mätning. Detta medför att krav på använd-&lt;br&gt;ning av kontrollerade mätdon enligt lagen i huvudsak gäller butiksvågar och&lt;br&gt;bensinpumpar. LW innehåller också föreskrifter om stickprovskontroll av&lt;br&gt;att uppgifter om volym och vikt på färdigförpackade varor är riktiga samt att&lt;br&gt;butiker i vissa fall skall tillhandahålla en kundvåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till LW ansluter förordningen (1986:984) om bestämning av volym och&lt;br&gt;vikt. Enligt denna bemyndigas konsumentverket att utfärda föreskrifter om&lt;br&gt;kontroll enligt lagen. Kontrollen skall utföras av Statens Provningsanstalt&lt;br&gt;(SP), dock kan vissa uppgifter överlåtas till enskilda som utför underhåll el-&lt;br&gt;ler reparation på mätdon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen finns också en bestämmelse om att kontroll av mätdon en-&lt;br&gt;ligt lagen förutsätter att mätdonet är graderat i enheter som ingår i det inter-&lt;br&gt;nationella s.k. Sl-systemet, som har antagits av Allmänna konferensen om&lt;br&gt;mått och vikt. Endast om särskilda skäl föranleder det får SP utöva kontroll&lt;br&gt;av andra mätdon. Detta är den enda svenska författningsregleringen av att&lt;br&gt;måttenheterna i Sl-systemet skall tillämpas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns författningsbestämmelser om kontroll av vissa mätdon även vid&lt;br&gt;sidan av LW. Här kan nämnas förordningen (1979:146) om el-, vatten- och&lt;br&gt;värmemätare som meddelats med stöd av lagen (1978:277) med bemyndi-&lt;br&gt;gande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmät-&lt;br&gt;ning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, m.m. Vidare finns be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser om vissa mätdon i motorfordon (färdskrivare, taxametrar och Prop. 1992/93:47&lt;br&gt;kilometerräknare) i fordonskungörelsen (1972:595) och vägtrafikskattela-&lt;br&gt;gen (1988:327).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om den nu nämnda kontrollen finns i olika myndig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter. Huvudansvarig för genomförandet är SP. Enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1989:527) om riksprovplatser och riksmätplatser är SP riksprovplats&lt;br&gt;för bl.a. kilometerräknare, redskap för bestämning av volym eller massa&lt;br&gt;samt taxameterutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 EG-direktiven för legal metrologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagt 27 olika EG-direktiv för legal metrologi som omfattas av&lt;br&gt;EES-avtalet finns förtecknade i avtalets bilaga II (IX Mätdon). En förteck-&lt;br&gt;ning finns även i bilaga 1 i detta ärende. I SP:s promemoria finns en beskriv-&lt;br&gt;ning (s.13 ff) av innehållet i de olika direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag översiktligt redogör för de olika direktiven vill jag erinra om den&lt;br&gt;distinktion som måste göras mellan å ena sidan direktiv som är totalharmo-&lt;br&gt;niserade, samt å andra sidan direktiv som är optionella. Den förra kategorin&lt;br&gt;direktiv måste införlivas i den nationella lagstiftningen, medan de senare ger&lt;br&gt;länderna en viss valfrihet i fråga om innehållet i den nationella rätten. Hu-&lt;br&gt;vuddelen av EG:s direktiv för legal metrologi är optionella. Innebörden av&lt;br&gt;detta är att produkter som uppfyller direktivets krav skall kunna fritt försäl-&lt;br&gt;jas och användas i ett medlemsland, men att landet i övrigt får ha regler som&lt;br&gt;avviker från direktivets. Optionaliteten undanröjer således inte kravet att&lt;br&gt;vidta åtgärder som tar bort eventuella handelshinder. Av detta följer således&lt;br&gt;att även optionella direktiv kan kräva nationell reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att jag i det följande kommenterar de aktuella direktiven&lt;br&gt;anger jag vilka som är optionella resp, totalharmoniserade. För översiktens&lt;br&gt;skull redovisar jag direktiven i fyra huvudgrupper, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett ramdirektiv, som åtföljs av 20 direktiv för olika mätdon m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ett direktiv om icke-automatiska vågar utformade enligt den s.k. nya me-&lt;br&gt;toden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ett direktiv om måttenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fyra direktiv om färdigförpackade varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramdirektivet är ett s.k. totalharmoniserat direktiv, vilket således innebär&lt;br&gt;att det måste införlivas med svensk rätt. Direktivet innehåller allmänna före-&lt;br&gt;skrifter om former som skall tillämpas vid kontroll av mätdon enligt EG-&lt;br&gt;regler. Direktivet innehåller bestämmelser om typkontroll, som gäller mät-&lt;br&gt;donets konstruktion, samt om första verifikation av tillverkade exemplar in-&lt;br&gt;nan de släpps ut på marknaden och används. Den av EG föreskrivna kon-&lt;br&gt;trollen av mätdon innefattar normalt dessa förfaranden. Vaije medlemsstat&lt;br&gt;skall anmäla till kommissionen och övriga medlemsstater de organ som ut-&lt;br&gt;setts att sköta de undersökningar som behövs och utfärda bevis om överens-&lt;br&gt;stämmelse. Utförd kontroll i ett land skall godtas i övriga medlemsländer.&lt;br&gt;Direktivet reglerar förfaranden innan produkter introduceras på markna-&lt;br&gt;den. Mätdon i drift underkastas ofta återkommande kontroll. Medlemslän-&lt;br&gt;derna avgör själva hur bestämmelser om sådan kontroll skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG pågår arbete med att utarbeta ett nytt ramdirektiv utformat en- Prop. 1992/93:47&lt;br&gt;ligt den nya metoden som skall ersätta det gamla ramdirektivet. En redogö-&lt;br&gt;relse för detta finns i promemorian (s.18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ramdirektivet anknyter 20 olika direktiv som gäller specificerade mät-&lt;br&gt;don och i vissa fall mätmetoder. Som framgår av bilaga 1 gäller detta mätdon&lt;br&gt;för gasvolym, alkohol, olika vikter, spannmål m.m. Huvuddelen av direkti-&lt;br&gt;ven innehåller detaljerade tekniska specifikationer och är i flera fall dess-&lt;br&gt;utom tekniskt föråldrade. Endast direktiven om hur alkoholstyrka skall an-&lt;br&gt;ges (alkoholtabeller) samt om hektolitervikt av säd är totalharmoniserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om icke-automatiska vågar (90/384/EEG) är utformat enligt&lt;br&gt;den s.k. nya metoden, som sedan år 1985 används för produktdirektiv. Di-&lt;br&gt;rektiven enligt nya metoden skall utformas på ett enhetligt sätt i fråga om&lt;br&gt;vad som skall iakttas i fråga om bedömning av överensstämmelse och märk-&lt;br&gt;ning för att styrka att produkten uppfyller direktivets krav. En redogörelse&lt;br&gt;för EG:s ordning i dessa avseenden finns i EES-propositionen (prop.&lt;br&gt;1991/92:170, bil. 11, s.39 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje huvudgruppen av direktiven om legal metrologi utgör direkti-&lt;br&gt;vet om måttenheter. Direktivet föreskriver som huvudregel att måttenheter&lt;br&gt;enligt Sl-systemet skall användas. Direktivet är totalharmoniserat och måste&lt;br&gt;således införlivas i medlemsländernas lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fjärde gruppen av direktiv på detta område är olika direktiv för fär-&lt;br&gt;digförpackade varor. Dessa direktiv är mer vittgående än nuvarande svenska&lt;br&gt;regler och innehåller bl.a. vissa obligatoriska krav på storlek av flaskor som&lt;br&gt;är nya för svensk del. EES-avtalet innehåller dock vissa övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser som för svensk del gör det möjligt med en successiv anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Det svenska genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det föregående har framgått att ramdirektivet samt direktivet om måtten-&lt;br&gt;heter måste överföras till svenska föreskrifter. Detta gäller även direktivet&lt;br&gt;om icke-automatiska vågar enligt den nya metoden samt vissa delar av direk-&lt;br&gt;tiven om färdigförpackade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras att det s.k. vågdirektivet utformat enligt den&lt;br&gt;nya metoden på sikt kommer att medföra en väsentlig utvidgning av det om-&lt;br&gt;råde inom vilket endast kontrollerade vågar får användas. I Sverige krävs&lt;br&gt;idag kontrollerade vågar endast vid försäljning till konsumenter medan våg-&lt;br&gt;direktivet ställer upp krav på kontrollerade vågar inom t.ex. all handel samt&lt;br&gt;inom sjukvården och rättsväsendet. Direktivet skall börja tillämpas den 1&lt;br&gt;januari 1993 av medlemsstaterna och enligt EES-avtalet även i Sverige. En-&lt;br&gt;ligt direktivet får dock vågar som uppfyllde de regler som gällde före den 1&lt;br&gt;juli 1992 släppas ut på marknaden eller tas i bruk intill den 1 juli 2002. Några&lt;br&gt;krav på att endast EG-märkta vågar skall användas inom berörda områden&lt;br&gt;finns således inte dessförinnan. Den närmare innebörden av direktivet och&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna behandlas i promemorian (s.17). Det är ännu&lt;br&gt;oklart vilka konsekvenserna av övergångsbestämmelserna är för svensk del&lt;br&gt;i alla detaljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga direktiv om mätmetoder och mätdon m.m. är, med undantag för&lt;br&gt;direktiven om alkoholtabeller och hektolitervikt av säd, optionella. Som jag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare har nämnt innebär detta att länderna ges en valfrihet, men att man Prop. 1992/93:47&lt;br&gt;måste säkerställa att produkter som uppfyller direktivets krav fritt får försäl-&lt;br&gt;jas och användas i landet. Detta kräver viss anpassning av den svenska regle-&lt;br&gt;ringen. I detta sammanhang vill jag även peka på att det kan finnas intresse&lt;br&gt;för svenska tillverkare av mätdon att kunna få kontroll och märkning utförd&lt;br&gt;i Sverige för export till andra länder inom EES. Det bör övervägas vilka åt-&lt;br&gt;gärder som krävs för att möjliggöra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de få fall där vi ställer ytterligare krav på egenskaper eller föreskriver&lt;br&gt;särskild svensk kontroll av mätdon, måste de svenska föreskrifterna anpas-&lt;br&gt;sas. Detta torde gälla bl.a. el- och vattenmätare (jfr promemorian s. 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven om färdigförpackade varor är som nämnts delvis optionella,&lt;br&gt;vilket ger länderna en viss valfrihet ifråga om vad som skall gälla inom&lt;br&gt;landet. Åtgärder bör dock vidtas som möjliggör att i Sverige utföra märkning&lt;br&gt;enligt direktiven så att märkta varor blir godtagna inom EES. Det förekom-&lt;br&gt;mer också som nämnts vissa obligatoriska krav avseende bl.a. förpackningar&lt;br&gt;och flaskor som genom föreskrifter måste införas i Sverige efter övergångs-&lt;br&gt;periodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras att LW inte utgör tillräcklig grund för att in-&lt;br&gt;förliva med svensk rätt de EG-regler om metrologi som EES-avtalet kräver.&lt;br&gt;Därför föreslås att LW ersätts med en ny lag om måttenheter, mätningar&lt;br&gt;och mätdon med vissa grundläggande bestämmelser samt bemyndiganden&lt;br&gt;för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter på området. Den behövliga regleringen i sak förutsätts liksom&lt;br&gt;för närvarande ske i huvudsak på myndighetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det tidigare innebär EES-avtalet att den legala regle-&lt;br&gt;ringen av metrologin i Sverige ökar i formellt hänseende. I praktiken torde&lt;br&gt;emellertid konsekvenserna inte bli särskilt ingripande. Enligt vad jag nyss&lt;br&gt;har redovisat är huvuddelen av bestämmelserna i direktiven optionella. Vad&lt;br&gt;gäller det tvingande vågdirektivet ger den långa övergångstiden om tio år&lt;br&gt;möjlighet till en successiv anpassning. Jag vill i detta sammanhang under-&lt;br&gt;stryka vikten av att regleringen inte ökar mer än nödvändigt och att den be-&lt;br&gt;gränsas till vad EES-avtalet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande föreläggs riksdagen ett förslag till en ny lag som i stort sett&lt;br&gt;överensstämmer med promemorieförslaget. Jag tar för riksdagens informa-&lt;br&gt;tion också upp den i promemorian behandlade frågan om samordningen på&lt;br&gt;myndighetsnivå av föreskriftsgivningen på området. Bestämmelserna berör&lt;br&gt;i sak en lång rad myndigheter. Enligt bemyndigandet i lagen ankommer det&lt;br&gt;på regeringen att besluta hur denna fråga skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämndes tidigare finns bestämmelser om mätdon även i vissa andra&lt;br&gt;föreskrifter i eller med stöd av annan lagstiftning än LW. Det bör övervägas&lt;br&gt;om sådana föreskrifter efter hand skall inordnas enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 En ny lag om måttenheter, mätningar och mätdon bör ersätta den nu-&lt;br&gt;varande lagen om volym och vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ny lag om måttenheter, mätningar och mätdon ersät-&lt;br&gt;ter LW. Lagen bör innehålla i huvudsak bemyndiganden för rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet regeringen bestämmer att utfärda före-&lt;br&gt;skrifter om måttenheter, mätningar, mätdon och färdigförpackade va-&lt;br&gt;ror samt vissa bestämmelser om tillsyn m.m. som kräver lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att LW avskaffas bör en ändring också göras i lagen&lt;br&gt;(1977:292) om tillverkning av drycker, m.m., som innehåller en hän-&lt;br&gt;visning till LW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till eller&lt;br&gt;har inga invändningar mot förslaget om en ny lag med vissa grundläggande&lt;br&gt;bestämmelser samt bemyndigande för regeringen eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer att utfärda närmare föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av det tidigare har framgått att LW inte utgör&lt;br&gt;tillräcklig grund för det införlivande med svensk rätt av rättsakter om legal&lt;br&gt;metrologi som behövs enligt EES-avtalet. Utredarens förslag till lagregle-&lt;br&gt;ring har fått allmänt stöd av remissinstanserna. Den nya lagen bör därför&lt;br&gt;som föreslås i promemorian ha karaktär av en gemensam lag för metrologi&lt;br&gt;på det sätt som förekommer i många länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon remissinstans har invänt att bemyndigandet att utfärda föreskrifter&lt;br&gt;är alltför generellt utformat. Vissa preciseringar har också gjorts i förhål-&lt;br&gt;lande till promemorieförslaget. Som nämndes tidigare förutsätts inte regle-&lt;br&gt;ringen på området öka mer än EES-avtalet kräver. Själva EES-avtalet ver-&lt;br&gt;kar också i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I realiteten kommer således omfattningen i Sverige av den legala metrolo-&lt;br&gt;gin att i hög grad bestämmas av våra skyldigheter enligt EES-avtalet. En viss&lt;br&gt;osäkerhet råder om hur omfattande den framtida EES-regleringen på områ-&lt;br&gt;det kommer att bli, men i den mån direktiv utfärdade enligt den nya meto-&lt;br&gt;den kommer att tillföras EES-avtalet blir vi helt bundna av dessa. De&lt;br&gt;svenska föreskrifter som utfärdas med stöd av bemyndigandet måste mot-&lt;br&gt;svara vad som står i direktivet. Om gemensamma EES-regler saknas följer&lt;br&gt;av EES-avtalet att den s.k. Cassis de Dijon-principen (se prop. 1991/92:170,&lt;br&gt;bil.11, s.45 f) skall tillämpas. Innebörden av denna är att nationella krav på&lt;br&gt;kontroll av produkter som förutsättning för marknadsföring och användning&lt;br&gt;kan strida mot EES-avtalets regler om fri rörlighet för varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om kontroll av mätdon i drift påverkas dock för närvarande&lt;br&gt;endast mycket begränsat av EES-regler. Vad gäller sådan kontroll och annan&lt;br&gt;kontroll som inte omfattas av EES-regler vill jag erinra om vad som föresla-&lt;br&gt;gits i den nyss nämnda propositionen (s. 58 ff) om ett avskaffande av riks-&lt;br&gt;provplatssystemet och en övergång till öppna system, där alla kompetenta&lt;br&gt;organ kan medverka. Detta innebär ett närmande till den inom EES rådande&lt;br&gt;policyn i fråga om bedömning av överensstämmelse. På det metrologiska&lt;br&gt;området kommer således den nuvarande ordningen med SP som riksprov-&lt;br&gt;plats inom vissa områden att upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för LW har som nämnts varit konsumentpolitisk. Den nya lagen &amp;nbsp;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saknar direkt motsvarighet till vissa bestämmelser i LW med renodlat kon-&lt;br&gt;sumentpolitiskt syfte. Lagens bemyndiganden gör det möjligt att ta in be-&lt;br&gt;hövliga bestämmelser i författningar av lägre valör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller inte någon straffbestämmelse, vilket vore nödvändigt&lt;br&gt;om brott mot föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall kunna föran-&lt;br&gt;leda frihetsstraff. Något behov av en sådan bestämmelse finns dock inte.&lt;br&gt;Däremot kan regeringen i den tillämpningsförordning till lagen som blir nöd-&lt;br&gt;vändig föreskriva om böter. Konsumentverkets önskemål om en straffbe-&lt;br&gt;stämmelse får övervägas i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet omfattar som nämndes ett tvingande direktiv om måttenheter&lt;br&gt;(80/181/EEG, med ändring genom 85/1/EEG och 89/617/EEG), vilket nöd-&lt;br&gt;vändiggör en svensk författningsreglering. Direktivet avser mätdon som an-&lt;br&gt;vänds, mätningar som utförs och värden på storheter som anges med hjälp&lt;br&gt;av måttenheter i ekonomiskt, hälsovårdande, skyddande eller administrativt&lt;br&gt;syfte. Enligt direktivet skall i sådana fall storheterna anges huvudsakligen i&lt;br&gt;måttenheter som ingår i Sl-systemet eller som tillåtits för bruk tillsammans&lt;br&gt;med Sl-enheter av den internationella kommittén för mått och vikt. Direkti-&lt;br&gt;vets detaljbestämmelser införlivas lämpligen med svensk rätt genom bestäm-&lt;br&gt;melser i författningar av lägre konstitutionell valör. En specificerad bestäm-&lt;br&gt;melse om de grundläggande skyldigheterna måste dock tas in i lagen med&lt;br&gt;hänsyn till att dessa delvis avser andra ämnen än sådana som kan delegeras&lt;br&gt;till regeringen enligt 8 kap. 7 § regeringsformen. Detaljbestämmelsema får&lt;br&gt;då karaktär av verkställighetsföreskrifter. Den praktiska betydelsen av att&lt;br&gt;Sverige nu inför uttryckliga författningsregler om skyldighet att i vissa sam-&lt;br&gt;manhang använda måttenheterna i Sl-systemet är mycket begränsad, efter-&lt;br&gt;som dessa måttenheter sedan många år är allmänt vedertagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör också innehålla bestämmelser om tillsyn. En sektorövergri-&lt;br&gt;pande fråga är utformningen och finansieringen av sådan marknadstillsyn&lt;br&gt;som bl.a. vågdirektivet förutsätter. Regeringen har den 24 september 1992&lt;br&gt;givit styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) i uppdrag att utreda&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. innehåller i 14 § en&lt;br&gt;hänvisning till LW. När nu LW avskaffas bör denna hänvisning utgå. Jag&lt;br&gt;har i den frågan samrått med chefen för Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 Samordningen av föreskrifter inom området legal metrologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorians lagförslag bör regeringen få bemyndigande att utfärda&lt;br&gt;närmare föreskrifter avseende mätdon, mätdonskontroll samt toleranskrav&lt;br&gt;och storlekar på färdigförpackade varor i enlighet med föreskrifter i EG-di-&lt;br&gt;rektiv. Vidare föreslås att regeringen skall få fullmakt att kunna delegera&lt;br&gt;denna uppgift till myndighetsnivån. Till skillnad från nu gällande ordning&lt;br&gt;föreslås att denna uppgift samlas hos en myndighet. I promemorian föreslås&lt;br&gt;SP få uppgiften att genom sina föreskrifter genomföra EG-direktiv inom det&lt;br&gt;mättekniska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga, men vill för sam-&lt;br&gt;manhangets skull och för riksdagens information redan nu redovisa min syn&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på promemorians förslag i nämnda delar. De flesta remissinstanser har till-&lt;br&gt;styrkt förslaget att samla ansvaret för föreskrifter hos en myndighet. Invänd-&lt;br&gt;ningar mot detta förslag har dock framförts av Trafiksäkerketsverket och&lt;br&gt;Livsmedelsverket. Verken menar att de bör behålla ansvaret för föreskrifter&lt;br&gt;om mätteknik, mängdangivelse och andra liknande frågor inom det egna an-&lt;br&gt;svarsområdet. Promemorians förslag att SP blir ansvarig myndighet avvisas&lt;br&gt;av en helt dominerande del av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag understryka behovet av att de regelförändringar som&lt;br&gt;blir aktuella vid EES-avtalets ikraftträdande görs på ett så smidigt och enkelt&lt;br&gt;sätt som möjligt. En ordning där varje myndighet utfärdar föreskrifter inom&lt;br&gt;sitt verksamhetsområde skulle leda till att ett och samma mätdon, t.ex, en&lt;br&gt;våg, blir föremål för regleringar i flera olika föreskriftsserier. I likhet med&lt;br&gt;vad bl.a. Riksskatteverket har framfört menar jag att en sådan ordning&lt;br&gt;skulle bli både krånglig och onödig. Sektorsmyndigheter har vidare inte hel-&lt;br&gt;ler den tekniska specialkompetens inom metrologi som är viktig att ha vid&lt;br&gt;utfärdande av föreskrifter. Med anledning av vad Livsmedelsverket har&lt;br&gt;framfört i sitt remissvar menar jag dock att bestämmelser om mängdangivel-&lt;br&gt;ser och märkning av livsmedel även framgent bör meddelas av Livsmedels-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från detta undantag tillstyrker jag promemorians förslag att an-&lt;br&gt;svaret för föreskrifter bör ligga på en myndighet. I detta ansvar bör även ingå&lt;br&gt;skyldighet att samråda med berörda sektorsmyndigheter. I det samman-&lt;br&gt;hanget vill jag erinra om vad jag tidigare nämnde om behovet att överväga&lt;br&gt;om samtliga metrologiska föreskrifter efter hand kan inordnas under den&lt;br&gt;nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om vilken myndighet som bör ha ansvaret för föreskrifterna delar&lt;br&gt;jag remissinstansernas invändningar mot att SP ges denna roll. Provningsan-&lt;br&gt;stalten har själv anfört betänkligheter mot förslaget. Jag vill också peka på&lt;br&gt;att en utredning nyligen har föreslagit att SP omvandlas från myndighet till&lt;br&gt;aktiebolag (SOU 1992:74, Prova Privat - Provning och mätteknik inom SP&lt;br&gt;och SMP i europaperspektiv). I promemorian diskuteras utöver SP två alter-&lt;br&gt;nativ som ansvariga myndigheter, nämligen Kommerskollegium och SWE-&lt;br&gt;DAC. Remissinstanserna har inte tagit ställning till vilket alternativ man fö-&lt;br&gt;redrar. I promemorian tillbakavisas båda dessa alternativ. I fråga om SWE-&lt;br&gt;DAC anges att myndigheten inte är lämplig att ansvara för föreskrifter, då&lt;br&gt;det inte kan uteslutas att man skulle styras av ett egenintresse att förorda&lt;br&gt;ackreditering snarare än andra kontrollformer. Det skulle enligt promemo-&lt;br&gt;rian således finnas risk att SWEDAC skulle utnyttja sin monopolställning&lt;br&gt;som ackrediteringsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag peka på att Kommerskollegium är central förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet för utrikeshandel. Denna breda uppgift är, enligt min upp-&lt;br&gt;fattning, knappast möjlig att förena med teknisk detaljkunskap på ett om-&lt;br&gt;råde som metrologi. Jag har samrått med statsrådet Dinkelspiel i den frågan.&lt;br&gt;Enligt min mening bör den myndighet som får det samlade föreskriftansva-&lt;br&gt;ret ha en teknisk kompetens som ligger nära det metrologiska området.&lt;br&gt;SWEDAC har en sådan kompetens, även om specifika kunskaper i legal&lt;br&gt;metrologi för närvarande saknas. Myndigheten har vidare i sin roll som cen-&lt;br&gt;tral förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och mätteknik upparbetade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontakter med i stort sett alla de sektorsmyndigheter som idag har föreskrif- Prop. 1992/93:47&lt;br&gt;ter inom det mättekniska området. Jag kan i och för sig ha viss förståelse för&lt;br&gt;promemorians tveksamhet mot att SWEDAC ges ansvaret för föreskrifter&lt;br&gt;inom området. Likväl menar jag att det inte finns någon annan myndighet&lt;br&gt;som har bättre förutsättningar att ikläda sig detta ansvar. SWEDAC:s ställ-&lt;br&gt;ning som statlig myndighet ger möjlighet till sådan insyn och styrning att en&lt;br&gt;opartisk hantering bör vara garanterad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget menar jag således att SWEDAC är det bästa alternativet när&lt;br&gt;det gäller ansvar för föreskrifterna. För denna nytillkommande uppgift bör&lt;br&gt;SWEDAC tilldelas särskilda resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den roll jag föreslår att SWEDAC skall ha följer ett ansvar att sam-&lt;br&gt;råda med berörda sektorsmyndigheter innan föreskrifterna beslutas. I pro-&lt;br&gt;memorian har föreslagits att den ansvariga myndigheten som ett instrument&lt;br&gt;i detta samråd inrättar ett metrologiskt råd med företrädare för berörda&lt;br&gt;myndigheter. Detta kan vara en väg att åstadkomma detta samråd. I sam-&lt;br&gt;manhanget bör nämnas att SWEDAC redan nu har en rådgivande kommitté&lt;br&gt;för mättekniska frågor. Denna kommitté bör kunna omformas och förstär-&lt;br&gt;kas för att få rätt struktur och kompetens för myndighetens nya arbetsupp-&lt;br&gt;gifter. Jag utgår från att SWEDAC efter diskussioner med berörda myndig-&lt;br&gt;heter finner former som säkerställer ett väl fungerande samråd. SWEDAC&lt;br&gt;bör återkomma till regeringen med en utvärdering av hur samrådet har fun-&lt;br&gt;gerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ansvaret för föreskrifter samordnas på det sätt jag nu har förordat ut-&lt;br&gt;gör inget hinder mot att låta olika sektorsmyndigheter dela ansvaret för till-&lt;br&gt;synen av lagens efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Lag om elektromagnetisk kompatibilitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Elektromagnetisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag inledningsvis nämnde ingår i EES-avtalet bl.a. EG-rådets direktiv&lt;br&gt;av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om elektro-&lt;br&gt;magnetisk kompatibilitet 89/336/EEG. Inom Näringsdepartementet har&lt;br&gt;analyserats vilka bestämmelser som måste utfärdas för att direktivet skall&lt;br&gt;införlivas med svensk rätt. Resultatet av analysen finns redovisat i en prome-&lt;br&gt;moria (dnr 3-2452/91) om elektromagnetisk kompatibilitet. I promemorian&lt;br&gt;föreslås att en ny lag om skydd mot elektromagnetiska störningar skall in-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektromagnetisk kompatibilitet definieras som förutsättningen för en&lt;br&gt;komponent, apparat, utrustning eller system att fungera tillfredsställande i&lt;br&gt;den avsedda elektromagnetiska miljön utan att den själv förorsakar elektro-&lt;br&gt;magnetiska störningar. EMC är förkortningen av motsvarande engelska be-&lt;br&gt;grepp och är vedertaget även i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till att elektromagnetiska störningar tidigare uppmärksam-&lt;br&gt;mats har framförallt varit behovet av att skydda radio- och telekommunika-&lt;br&gt;tioner. Sverige, liksom de flesta industriländer, har sedan många år regler i&lt;br&gt;syfte att minimera sådana störningar. Begreppet EMC är emellertid vidare&lt;br&gt;då det även inbegriper tålighet mot elektromagnetiska störningar och inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bara avser att skydda radio- och telekommunikationer utan skall även säker- Prop. 1992/93:47&lt;br&gt;ställa att andra elektriska apparater kan fungera som avsett. Frågan om&lt;br&gt;EMC har uppmärksammats alltmer under senare år. Anledningen till detta&lt;br&gt;är bl.a. den ökande användningen av elektronik i styr- och övervakningssys-&lt;br&gt;tem för utrustningar och apparater t.ex. i bilar eller maskiner. Elektronik&lt;br&gt;kan vara känslig för elektromagnetiska störningar. Om man inte vidtar åtgär-&lt;br&gt;der för att begränsa störningskänslighet kan det leda till att utrustningen inte&lt;br&gt;fungerar som förutsett, vilket kan få olyckor som följd. Den ökande använd-&lt;br&gt;ningen av elektriska och elektroniska apparater och system medför också en&lt;br&gt;ökad risk för att elektromagnetiska störningar uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande svenska bestämmelser på området finns i radiostörningsför-&lt;br&gt;ordningen (1985:625). Tillsynsmyndighet är Närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verket, NUTEK (tidigare Statens energiverk), som också utfärdat föreskrif-&lt;br&gt;ter på området. Radiostörningsförordningen tar endast sikte på att begränsa&lt;br&gt;störningar från elektrisk materiel för att skydda radio- och telekommunika-&lt;br&gt;tioner. En EMC-reglering i enlighet med EG:s direktiv på området är betyd-&lt;br&gt;ligt vidare än den nuvarande svenska regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som ligger nära EMC är den utsändning av elektromagnetiska&lt;br&gt;vågor som sker från radiosändare. EMC-direktivet tar inte sikte på att re-&lt;br&gt;glera detta område. I Sverige regleras rätten att inneha radiosändare samt&lt;br&gt;krav på radiosändare genom radiolagen (1966:755). Frekvensrättsutred-&lt;br&gt;ningen (K 1990:02) har genom betänkandet SOU 1991:107 Lag om radio-&lt;br&gt;kommunikation m.m. presenterat förslag till ny lagstiftning på detta om-&lt;br&gt;råde. Lagstiftningsärendet bereds för närvarande inom Kommunikationsde-&lt;br&gt;partementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 EG:s EMC-direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har bestämmelser om EMC införts genom rådets direktiv av den&lt;br&gt;3 maj 1989 tillnärmning av medlemsstaternas lagar om elektromagnetisk&lt;br&gt;kompatibilitet (89/336/EEG). Direktivet omfattas av EES-avtalet (Bilaga II,&lt;br&gt;X, nr 6). Det är utformat enligt den s.k. nya metoden för harmonisering av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftningar om varor (om denna se EES-propositionen&lt;br&gt;1991/92:170 del III bil.ll,s.38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen i EG-direktivet är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet anges att elektriska och elektroniska apparater och utrustning&lt;br&gt;skall vara så konstruerade att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den elektriska störning de alstrar inte överstiger en nivå som tillåter ra-&lt;br&gt;dio- och teleutrustning samt andra apparater att fungera som avsett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de har en tillräcklig inbyggd tålighet mot elektromagnetiska störningar&lt;br&gt;så att de kan fungera som avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets bilaga 3 anges genom en exemplifierande uppräkning de ty-&lt;br&gt;per av apparater vars funktion i synnerhet skall skyddas genom direktivets&lt;br&gt;bestämmelser, t.ex. radio- och TV-mottagare, industriell produktionsutrust-&lt;br&gt;ning och informationsteknologi-utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMC-direktivet utesluter inte att utöver de krav som anges i EMC-direkti-&lt;br&gt;vet, speciella EMC-krav uppställs i EG-direktiv som reglerar särskilda pro-&lt;br&gt;duktgrupper. Sålunda har i rådsdirektivet om tillnärmning av medlemssta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;temas lagar rörande teleterminaler uppställts som ett väsentligt krav för tele-&lt;br&gt;terminaler att de skall uppfylla de särskilda EMC-krav som kan behövas stäl-&lt;br&gt;las på terminalutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMC-direktivet medger också att EMC-krav för en viss produkttyp ute-&lt;br&gt;slutande regleras i annat direktiv. I förslaget till EG-direktiv om medicintek-&lt;br&gt;nisk utrustning föreslås t.ex. att EMC-krav för sådana produkter som faller&lt;br&gt;under det direktivet skall anges uttömmande där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med den nya metoden gäller enligt EMC-direktivet att en pro-&lt;br&gt;dukt som uppfyller en europeisk harmoniserad standard för produkten i&lt;br&gt;fråga skall presumeras uppfylla de väsentliga kraven i direktivet. EFTA och&lt;br&gt;EG har, för att få fram erforderliga standarder, gemensamt givit det euro-&lt;br&gt;peiska standardiseringsorganet för elstandardisering, CENELEC, i uppdrag&lt;br&gt;att utarbeta dessa standarder. Om harmoniserad standard saknas kan även&lt;br&gt;en nationell standard som bedöms uppfylla de väsentliga kraven efter anmä-&lt;br&gt;lan till kommissionen ges en motsvarande funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som alla EG-direktiv enligt den nya metoden förutsätter EMC-direktivet&lt;br&gt;total harmonisering. En medlemsstat får inte med hänvisning till skäl som&lt;br&gt;står i samband med elektromagnetisk kompatibilitet, hindra marknadsfö-&lt;br&gt;ringen eller idrifttagande av produkter som uppfyller de väsentliga kraven&lt;br&gt;i direktivet och som kontrollerats i enlighet med föreskrivna förfaranden.&lt;br&gt;Medlemsstaterna åläggs vidare att inom sitt territorium vidtaga alla lämpliga&lt;br&gt;åtgärder för att säkerställa att apparater som uppfyller direktivets krav får&lt;br&gt;släppas ut på marknaden eller tas i bruk. Medlemsstaterna förpliktigas slutli-&lt;br&gt;gen att förbjuda marknadsföring och begränsa fri rörlighet för elektriska&lt;br&gt;komponenter, apparater, utrustningar och system som inte uppfyller de vä-&lt;br&gt;sentliga kraven enligt direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat har dock enligt direktivet möjlighet att i särskilda fall&lt;br&gt;föreskriva villkor för idrifttagande eller användning av apparater på speciella&lt;br&gt;platser i avsikt att bemästra befintliga eller förväntade problem rörande&lt;br&gt;elektromagnetisk kompatibilitet. På motsvarande sätt kan man vidta åtgär-&lt;br&gt;der för att skydda allmänt telenät eller mottagar- och sändarstationer som&lt;br&gt;används för säkerhetsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfaranden för bedömning av överensstämmelse följer EMC-&lt;br&gt;direktivet huvudprinciperna i EG:s helhetssyn på bedömning av överens-&lt;br&gt;stämmelse (om denna se prop. 1991/92:170 bil.11,s.39). Om en produkt är&lt;br&gt;tillverkad i enlighet med harmoniserad standard är s.k. tillverkardeklaration&lt;br&gt;tillräcklig som bevis på att kraven är uppfyllda. Denna skall hållas tillgänglig&lt;br&gt;för behöriga myndigheter under 10 år. Om tillverkaren finns utanför EG&lt;br&gt;skall deklarationen i stället utfärdas av ett behörigt ombud inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om produkten avviker från standard krävs däremot att tillverkaren/om-&lt;br&gt;budet håller det tekniska konstruktionsunderlaget tillgängligt för behöriga&lt;br&gt;myndigheter, så snart apparaten släppts ut på marknaden. Konstruktionsun-&lt;br&gt;derlaget skall beskriva apparaten, ange de förfaranden som använts för att&lt;br&gt;säkerställa att apparaten uppfyller direktivets väsentliga krav. Underlaget&lt;br&gt;skall också inkludera antingen ett provningsprotokoll eller en certifiering&lt;br&gt;från ett fristående organ. För detta ändamål skall resp, stat anmäla de organ,&lt;br&gt;s.k. anmälda organ, som skall svara för sådana tredjepartsförfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren/importören skall som bevis på att han förvissat sig om att di-&lt;br&gt;rektivets krav har följts förse produkten med EG-märke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller också bestämmelser som reglerar förfaranden som&lt;br&gt;skall iakttas om en medlemsstat begränsar marknadsföring av en produkt&lt;br&gt;som inte uppfyller angivna skyddskrav eller om ett medlemsland anser att en&lt;br&gt;harmoniserad standard inte uppfyller direktivets allmänna krav. Kommissio-&lt;br&gt;nen skall i sådana fall genast informeras. Efter ett samrådsförfarande fattar&lt;br&gt;kommissionen slutligt beslut, varefter samtliga medlemsstater skall informe-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivets ursprungliga lydelse åläggs medlemsstaterna att senast&lt;br&gt;den 1 juli 1991 publicera de nationella författningsbestämmelser som erford-&lt;br&gt;ras för att införa direktivet. De skulle börja tillämpas från den 1 januari&lt;br&gt;1992. Genom direktivet upphävs också två äldre EG-direktiv rörande alst-&lt;br&gt;ring av radiostörningar orsakade av elektriska hushållsapparater, bärbara&lt;br&gt;verktyg och liknande utrustning samt lysrörsarmaturer försedda med tän-&lt;br&gt;dare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tidpunkten för ikraftträdande av direktivet har diskussioner&lt;br&gt;förts inom EG efter det att direktivet antogs av EG-rådet. En smidig tillämp-&lt;br&gt;ning av EMC-direktivet kräver att harmoniserade europastandarder finns&lt;br&gt;tillgängliga. Svårigheten och tidsåtgången för att arbeta fram sådana stan-&lt;br&gt;darder har visat sig större än vad som förutsågs ursprungligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bl.a. denna bakgrund antog EG-rådet den 28 april 1992 ett direktiv&lt;br&gt;(92/31/EEG) med ändring av ikraftträdandebestämmelsen i EMC-direkti-&lt;br&gt;vet. Ändringen av EMC-direktivet innebär att medlemsstaterna fram till den&lt;br&gt;31 december 1995 även på sina marknader får tillåta apparater som uppfyller&lt;br&gt;de nationella regler på området som var i kraft i resp, medlemsstat den 30&lt;br&gt;juni 1992. Kvar står dock kravet att inte hindra marknadsföring av apparater&lt;br&gt;som uppfyller EMC-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formellt sett omfattar EES-avtalet inte ännu detta ändringsdirektiv men&lt;br&gt;avsikten är att inkludera direktivet genom ett tillägg till EES-avtalet. Ett så-&lt;br&gt;dant tillägg kan förutses först en tid efter det att EES-avtalet trätt i kraft. Det&lt;br&gt;svenska genomförandet av EMC-direktivet bör dock ske med beaktande av&lt;br&gt;ändringsdirektivet. Därvid bör direktivet tolkas som att de svenska bestäm-&lt;br&gt;melser på området som är i kraft när EES- avtalet träder i kraft får bibehållas&lt;br&gt;till den 31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 En ny lag om elektromagnetisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ny lag om elektromagnetisk kompatibilitet bör in-&lt;br&gt;föras. Lagen bör ges formen av en bemyndigandelag i vilken rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ges befogen-&lt;br&gt;het att utfärda närmare föreskrifter om krav på apparater med av-&lt;br&gt;seende på elektromagnetisk kompatibilitet samt hur dessa skall kon-&lt;br&gt;trolleras och märkas. Lagen bör även innehålla vissa bestämmelser&lt;br&gt;om tillsyn m.m. som kräver lagform. Under den övergångsperiod&lt;br&gt;fram till och med den 31 december 1995 som EMC-direktivet medger&lt;br&gt;bör produkter som uppfyller nuvarande svenska krav tillåtas parallellt&lt;br&gt;med apparater som utformats i enlighet med direktivets krav. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att sätta lagen i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt eller inte haft något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget att införa EG:s EMC-direktiv i svensk rätt genom en ny&lt;br&gt;lag om elktromagnetisk kompatibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som nämnts ovan regleras i dag i Sverige endast&lt;br&gt;en aspekt av elektromagnetisk kompatibilitet, nämligen emission av radio-&lt;br&gt;störningar. Den nuvarande radiostörningsförordningen (1985:625) tillkom&lt;br&gt;år 1985. Förordningen är utfärdad med stöd av bemyndigande i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,&lt;br&gt;den s.k ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I radiostörningsförordningen föreskrivs att elektrisk materiel som kan för-&lt;br&gt;orsaka radiostörningar genom elektromagnetiska vågor skall utföras så att&lt;br&gt;sådana störningar förebyggs. NUTEK (tidigare Statens energiverk) får efter&lt;br&gt;samråd med Telestyrelsen meddela närmare föreskrifter om tillåten nivå på&lt;br&gt;sådana störningar. Visst materiel som faller under förordningens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde skall registreras för att få marknadsföras eller hyras ut. Före-&lt;br&gt;skrifter beträffande omfattningen av registreringsplikten har utfärdats av&lt;br&gt;Statens energiverk. Registreringen, som praktiskt hanteras av SEMKO AB,&lt;br&gt;är förenad med avgift. Som kontrollförfarande föreskrivs tillverkardeklara-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad jag nyss anfört är EG:s direktiv om elektromagnetisk&lt;br&gt;kompatibilitet betydligt vidare än den svenska radiostörningsförordningen.&lt;br&gt;Det omfattar bestämmelser både med avseende på produkters alstring av&lt;br&gt;och tålighet mot elektromagnetiska störningar. EMC-direktivet är vidare&lt;br&gt;övergripande till sin karaktär i det avseendet att det berör produkter inom&lt;br&gt;flera olika sektorer, som i Sverige regleras av annan lagstiftning än ellagen&lt;br&gt;såsom telekommunikationer och medicinska apparater. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund finns inte grund för att i fortsättningen reglera EMC-frågor med stöd&lt;br&gt;av ellagen. I stället bör en ny lag om elektromagnetisk kompatibilitet in-&lt;br&gt;föras. Ingen remissinstans har haft invändningar på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny svensk lag med bestämmelser om elektromagnetisk kompatibilitet&lt;br&gt;bör utformas som en bemyndigandelag där regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får bemyndigande att meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om elektromagnetisk kompatibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TVå av remissinstanserna har framfört betänkligheter mot att den före-&lt;br&gt;slagna lagens bemyndiganden är alltför breda. Vissa preciseringar har nu&lt;br&gt;gjorts i lagförslaget. Till detta vill jag även anföra att såsom ett totalharmoni-&lt;br&gt;serande direktiv utformat enligt den nya metoden medger EMC-direktivet&lt;br&gt;endast mycket begränsade nationella variationer vid genomförandet. Såväl&lt;br&gt;krav på apparater som kontrollprocedurer är fastlagda i direktivet eller ge-&lt;br&gt;nom standarder. Även med beaktande av den beslutade ändringen av över-&lt;br&gt;gångsbestämmelsen kommer det nationella handlingsutrymmet när det gäl-&lt;br&gt;ler EMC-bestämmelser vara begränsat till att utöver EMC-direktivets krav&lt;br&gt;även tillåta produkter som uppfyller svenska bestämmelser som är i kraft när&lt;br&gt;EES-avtalet träder i kraft, d.v.s. den svenska radiostörningsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EMC-direktivet skall en medlemsstat som konstaterar att en appa-&lt;br&gt;rat inte uppfyller direktivets krav vidta alla lämpliga åtgärder för att dra till-&lt;br&gt;baka apparaten från marknaden, förbjuda att den släpps ut på marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller begränsa dess fria rörlighet. De åtgärder som kan vara påkallade för att&lt;br&gt;kunna kontrollera bestämmelsernas efterlevnad är inhämtande av informa-&lt;br&gt;tion från en tillverkare eller användare samt inspektion av områden och lo-&lt;br&gt;kaler. Vidare måste en tillsynsmyndighet ha möjlighet att få tillgång till ap-&lt;br&gt;parater för kontroll. Tillsynsmyndigheter bör när det påkallat ur skyddssyn-&lt;br&gt;punkt kunna meddela förelägganden och förbud. Sådana bör kunna förenas&lt;br&gt;med vite. De åtgärder som här avses rör förhållandet mellan det allmänna&lt;br&gt;och enskilda och skall meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att direktivets bestämmelser införs i svensk rätt får Sverige också&lt;br&gt;möjlighet att anmäla organ för sådana tredjepartsbedömningar som behövs&lt;br&gt;för medverkan i direktivets regler om bedömning av överensstämmelse. Ef-&lt;br&gt;tersom produkter som uppfyller direktivets krav även under övergångsperio-&lt;br&gt;den fram till den 31 december 1995 måste accepteras av samtliga EES-stater,&lt;br&gt;kan en svensk tillverkare genom att utforma sina produkter i enlighet med&lt;br&gt;direktivet tillförsäkra sig marknadstillträde i samtliga EES-stater utan att be-&lt;br&gt;höva anpassa sina produkter till eventuella nationella särbestämmelser. Ge-&lt;br&gt;nerella regler om anmälda organ har förelagts riksdagen genom EES-propo-&lt;br&gt;sitionen 1991/92:170 bil.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden fram till och med den 31 december 1995, då EMC-direkti-&lt;br&gt;vet är optionellt, bör såsom flertalet remissinstanser tillstyrkt, EMC-direkti-&lt;br&gt;vets krav inte göras tvingande i Sverige. Det innebär att sådana produkter&lt;br&gt;som ur EMC-synpunkt uppfyller kraven i den nuvarande radiostörningsför-&lt;br&gt;ordningen (1985:625) tills vidare bör, parallellt med apparater som uppfyller&lt;br&gt;EMC-direktivets krav, tillåtas för försäljning och användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiostörningsförordningen kommer sålunda finnas kvar ytterligare&lt;br&gt;några år. Som nämnts tidigare innehåller förordningen bestämmelser med&lt;br&gt;krav på registrering av produkter i vissa fall. Enligt EG:s ordning under&lt;br&gt;EMC-direktivet är ett sådant registreringssystem inte tillåtet. Jag kan se&lt;br&gt;nackdelar med att ha olika ordningar i detta avseende enligt en ny EMC-lag&lt;br&gt;resp, radiostörningsförordningen. Jag återkommer därför till regeringen i&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan faller frågor om rätt att inneha radiosändare samt för-&lt;br&gt;delning av radiofrekvenser utanför EMC-regleringens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om vilken myndighet som bör få ansvar att utfärda de myndighets-&lt;br&gt;föreskrifter som behövs för att införa EMC-direktivets bestämmelser i&lt;br&gt;svensk rätt har olika synpunkter framförts vid remissbehandlingen. Med den&lt;br&gt;föreslagna utformningen av lagen ankommer det på regeringen att utpeka&lt;br&gt;den myndighet som skall svara för denna uppgift. Det är därför endast ur&lt;br&gt;informationssynpunkt som jag nu berör denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen har Televerket med Frekvensförvaltningen och&lt;br&gt;Statens Telenämnd förordat att det uppdras åt Telestyrelsen att meddela&lt;br&gt;föreskrifter beträffande elektromagnetisk kompatibilitet. Övriga remissin-&lt;br&gt;stanser som uttalat sig i frågan har däremot förordat NUTEK som föreskri-&lt;br&gt;vande myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först konstatera - vilket flertalet remissinstanser också gjort - att&lt;br&gt;önskemålet om att få harmoniserade föreskrifter för produkter hänförliga&lt;br&gt;till olika sektorer talar för att ansvaret att meddela föreskrifter bör hållas&lt;br&gt;samman hos en myndighet. Självklart måste denna myndighet samråda med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga berörda myndigheter innan den utfärdar föreskrifter. Enligt den nu-&lt;br&gt;varande radiostörningsförordningen, som enligt vad jag föreslagit kommer&lt;br&gt;att finnas kvar ett antal år parallellt med en ny lag om elektromagnetisk kom-&lt;br&gt;patibilitet, ankommer det på NUTEK att meddela myndighetsföreskrifter&lt;br&gt;efter samråd med Telestyrelsen. Jag vill erinra om att regeringen nyligen av-&lt;br&gt;lämnat en proposition till riksdagen där det bl.a. föreslås att frågor om elsä-&lt;br&gt;kerhet från den 1 januari 1993 skall föras från NUTEK till en nybildad elsä-&lt;br&gt;kerhetsmyndighet. Jag förutser att ansvaret för att föreskriva enligt radio-&lt;br&gt;störningsförordningen också kommer att överföras till den nya myndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill och den omständigheten att EG:s EMC-direktiv har&lt;br&gt;ett bredare syfte än att endast skydda radio- och telekommunikationer avser&lt;br&gt;jag att föreslå regeringen att uppdra åt den nya elsäkerhetsmyndigheten att&lt;br&gt;meddela de myndighetsföreskrifter som kan behövas för ett införande av&lt;br&gt;EMC-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillsyn över lagens efterlevnad ser jag däremot fördelar med&lt;br&gt;att låta de berörda sektorsmyndigheterna att ha primärt ansvar för tillsynen&lt;br&gt;inom resp, sektor eller ansvarsområde. För att få hög effektivitet i tillsyns-&lt;br&gt;verksamheten samt för att inte onödigt drabba tillverkare och importörer&lt;br&gt;med täta kontroller behövs en samordning mellan olika myndigheters till-&lt;br&gt;synsverksamhet. Ansvaret för denna samordning bör ankomma på den myn-&lt;br&gt;dighet som utfärdar föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sektorsövergripande fråga är utformningen och finansieringen av så-&lt;br&gt;dan marknadstillsyn som bl.a. EMC-direktivet förutsätter. Regeringen har&lt;br&gt;den 24 september 1992 uppdragit åt styrelsen för teknisk ackreditering&lt;br&gt;(SWEDAC) att utreda denna fråga. I avvaktan på redovisningen av detta&lt;br&gt;uppdrag bör tills vidare i lagen tas in ett bemyndigande av det slag som finns&lt;br&gt;i 24 § lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar (ellagen) att ersätta tillsynsmyndighetens kostnader för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har det inom Näringsdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om måttenheter, mätningar och mätdon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om elektromagnetisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under 2 har upprättats i samråd med chefen för Socialdepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet arbetar för närvarande på fyra avdelningar, d.v.s. det högsta till-&lt;br&gt;låtna antalet. Trots detta är Lagrådets program under hösten utomordentligt&lt;br&gt;ansträngt. Alla de lagförslag som föreligger och som är av det slaget att Lag-&lt;br&gt;rådet enligt 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen bör höras över dem&lt;br&gt;kan inte granskas i sådan tid att förslagen kan föreläggas riksdagen inom den&lt;br&gt;tid som krävs för att lagstiftningsfrågan skall kunna behandlas under hösten.&lt;br&gt;Av den nyss nämnda bestämmelsen i regeringsformen följer emellertid att&lt;br&gt;Lagrådets granskning kan underlåtas, om den skulle fördröja lagstiftnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Det är med hän- Prop. 1992/93:47&lt;br&gt;syn till EES-avtalet angeläget att lagstiftningen kan träda i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1993. Mot den bakgrunden bör en remiss till Lagrådet kunna underlå-&lt;br&gt;tas i förevarande ärende.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Lag om måttenheter, mätdon och mätningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som berörts i den allmänna motiveringen följer av EES-avtalet att svensk&lt;br&gt;rätt måste anpassas till EG:s direktiv om måttenheter (80/181/EEG, med&lt;br&gt;ändring genom 85/1/EEG och 89/617/EEG). Sverige måste därmed nu införa&lt;br&gt;uttryckliga bestämmelser om skyldighet att i vissa sammanhang använda&lt;br&gt;måttenheter i Sl-systemet eller vissa andra i direktivet angivna måttenheter.&lt;br&gt;I praktiken sker detta redan i Sverige. Skyldigheterna gäller vid mätningar&lt;br&gt;som har ekonomiska transaktioner, hälsovård, allmän säkerhet eller beslut i&lt;br&gt;offentlig verksamhet till syfte. Som berördes i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;förutsätts direktivets detaljbestämmelser utfärdas i form av verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter. För tydlighets skull har en upplysning om detta intagits i lagtex-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet undantas vissa mätningar inom kommunikationsområdet från&lt;br&gt;dess tillämpning. Genom bemyndigandet i andra stycket kan i svensk rätt&lt;br&gt;även detta preciseras i föreskrifter av lägre valör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bemyndiganden som gör det möjligt att i förordning&lt;br&gt;eller myndighetsföreskrifter ta in de bestämmelser som krävs för att anpassa&lt;br&gt;svensk rätt till innehållet i EG-direktiv om legal metrologi vad gäller krav på&lt;br&gt;mätningar och mättekniska metodet samt krav på och kontroll av mätdon.&lt;br&gt;En precisering har skett i förhållande till promemorieförslaget på så sätt att&lt;br&gt;föreskriften skall avse vissa särskilda ämnen som finns angivna i 8 kap. 7 §&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande att meddela föreskrifter om färdig-&lt;br&gt;förpackade varor och om krav på kundvåg i detaljhandeln. Som nämndes i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen förutsätts Livsmedelsverket även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen meddela föreskrifter om krav på mängduppgifter på färdigförpack-&lt;br&gt;ade livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen ankommer det på regeringen att för respektive sektorsområde&lt;br&gt;utse myndighet som skall utöva tillsynen över efterlevnaden av lagen eller&lt;br&gt;föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Tillsynen kan som nämndes i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen delas upp på lämpligt sätt mellan flera myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden och loka-&lt;br&gt;ler för att kunna utöva tillsyn. Den hos vilken tillsyn sker är därvid skyldig&lt;br&gt;att lämna det biträde som behövs. Kontroll av förpackningsstorlek och&lt;br&gt;mängduppgifter på färdigförpackade varor utövas genom stickprovskontrol-&lt;br&gt;ler och har, till skillnad från mätdonskontroll, en karaktär som liknar tillsyn.&lt;br&gt;Bestämmelserna om rätt till tillträde och om skyldighet att därvid lämna be-&lt;br&gt;hövligt biträde gäller därför också vid kontroll av färdigförpackade varor.&lt;br&gt;Enligt bestämmelsen skall kronofogdemyndigheten på begäran av en till-&lt;br&gt;synsmyndighet eller en kontrollerande myndighet lämna den handräckning&lt;br&gt;som behövs för tillsynen eller kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan tillsynsmyndigheten meddela de förelägganden och&lt;br&gt;förbud som behövs i det enskilda fallet för att bestämmelser i lagen, eller i&lt;br&gt;föreskrifter meddelade med stöd av lagen, skall efterlevas. Tillsynsåtgärden&lt;br&gt;måste vara behövlig i det enskilda fallet. I detta ligger att endast sådana åt-&lt;br&gt;gärder får meddelas som står i proportion till syftet med den bestämmelse&lt;br&gt;som skall efterföljas. Paragrafen innehåller vidare bestämmelser om vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att tillsynsmyndighetens beslut enligt lagen eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1991:106) ”Domstolarna inför 2000-talet”, som för&lt;br&gt;närvarande bereds, har Domstolsutredningen föreslagit att all domstols-&lt;br&gt;prövning av förvaltningsbeslut skall börja i länsrätt. Instansordningen kan&lt;br&gt;komma att påverkas av Domstolsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av&lt;br&gt;drycker,m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som nämndes i den allmänna motiveringen har hänvisningen till LW i 14 §&lt;br&gt;tagits bort. Någon motsvarande hänvisning till den nya lagstiftningen har&lt;br&gt;inte ansetts behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Lag om elektromagnetisk kompatibilitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens/örsZa stycke innehåller ett bemyndigande att införa bestämmel-&lt;br&gt;ser om elektromagnetisk kompatibilitet, som avser skydd för liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet och hälsa, kommunikationer eller näringsverksamhet. Som fram-&lt;br&gt;gått av den allmänna motiveringen skall lagen utgöra grund för att i svensk&lt;br&gt;rätt införa den i EES-avtalet ingående rättsakten (89/336/EEG) om tillnärm-&lt;br&gt;ning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen används begreppet apparater, som är hämtat från EMC-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktivet. I direktivets artikel 1 återfinns en definition av vad som skall av- Prop. 1992/93:47&lt;br&gt;ses med detta begrepp vid tillämpningen av direktivet. En motsvarande defi-&lt;br&gt;nition bör tas in i förordningen under EMC-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges närmare vad sådana föreskrifter får avse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt/örsta stycket utövas tillsynen över efterlevnaden av lagen av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer. Med hänsyn till att elektromagnetisk&lt;br&gt;kompatibilitet berör flera myndigheters ansvarsområden förutsätts rege-&lt;br&gt;ringen i enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen utse flera&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter. Tillsynsmyndigheterna bör samråda med andra sektors-&lt;br&gt;ansvariga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket 1 har en tillsynsmyndighet rätt att få de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som behövs för tillsynen. Den som inte efterkommer en så-&lt;br&gt;dan framställning kan föreläggas vite enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 kan ses som en komplettering till första punkten och ger&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra ut-&lt;br&gt;rymmen, dock inte bostäder. Avsikten är att underlätta för tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten att utöva tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra en effektiv tillsyn av marknadsförda apparater ges till-&lt;br&gt;synsmyndigheten enligt första stycket 3 rätt att få tillgång till apparater för&lt;br&gt;kontroll. Åtgärden kan vidtas hos den som tillverkar, importerar, saluför el-&lt;br&gt;ler hyr ut apparater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer begära handräckning hos kronofogdemyndigheten för att ge-&lt;br&gt;nomföra sådana åtgärder som nämns i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer föreskriva om ersättning för tillhandahållna apparater och om skyl-&lt;br&gt;dighet att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger en tillsynsmyndighet möjlighet att meddela de förelägganden&lt;br&gt;och förbud som behövs ur skyddssynpunkt för att föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen skall efterlevas. Tillämpningsområdet är således&lt;br&gt;inskränkt till de fall då ett ingripande är påkallat med hänsyn till de skadliga&lt;br&gt;effekter som apparater som inte uppfyller gällande krav kan åstadkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande eller förbud kan enligt paragrafen förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att beslut enligt lagen eller enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen är överklagbara till kammarrätten. Med hänsyn&lt;br&gt;till de risker som kan vara förenade med apparater som inte uppfyller gäl-&lt;br&gt;lande krav har i paragrafen också intagits en bestämmelse om att ett enligt 4&lt;br&gt;§ meddelat förbud omedelbart får verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1991:106) ”Domstolarna inför 2000-talet”, som för Prop. 1992/93:47&lt;br&gt;närvarande bereds, har Domstolsutredningen föreslagit att all domstols-&lt;br&gt;prövning av förvaltningsbeslut skall börja i länsrätt. Instansordningen kan&lt;br&gt;komma att påverkas av Domstolsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksda-&lt;br&gt;gen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om måttenheter, mätningar och mätdon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om elektromagnetisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6. Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över EG-direktiv inom området legal&lt;br&gt;metrologi som det hänvisas till i EES-avtalet, bilaga&lt;br&gt;II (IX Mätinstrument)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. Direktiv 71/316/EEG om tillnärmning av.medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontroll-&lt;br&gt;metoder, i dess lydelse enligt direktiven 72/427/EEG, 83/575/EEG,&lt;br&gt;87/354/EEG, 87/355/EEG och 88/665/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Direktiv 71/317/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om parallellepipediska handelsvikter från 5 till 50 kg och cylindriska han-&lt;br&gt;delsvikter från 1 gram till 10 kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Direktiv 71/318/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om gasvolymmätare, i dess lydelse enligt direktiven 74/331/EEG,&lt;br&gt;78/365/EEG och 82/623/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Direktiv 71/319/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;för mätare för andra vätskor än vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Direktiv 71/347/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om hektolitervikt av säd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Direktiv 71/348/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om tillsatsutrustning till mätare för andra vätskor än vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Direktiv 71/349/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om kalibrering av tankvolym på fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Direktiv 73/360/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om icke-automatiska vågar, i dess lydelse enligt direktiven 76/696/EEG,&lt;br&gt;82/622/EEG och 90/384/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Direktiv 73/362/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om längdmått, i dess lydelse enligt direktiven 78/629/EEG och 85/146/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Direktiv 74/148/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om precisionsvikter från 1 mg till 50 kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Direktiv 75/33/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om kallvattenmätare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Direktiv 75/106/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym, i dess lydelse enligt&lt;br&gt;direktiven 78/891/EEG, 79/1005/EEG, 85/10/EEG, 88/316/EEG och&lt;br&gt;89/676/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Direktiv 75/107/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om flaskor som tjänar som mätbehållare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Direktiv 75/410/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om bandvågar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Direktiv 76/211/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om färdigförpackning av vissa varor efter vikt eller volym, i dess lydelse&lt;br&gt;enligt direktivet 78/891/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Direktiv 76/764/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om kliniska maximalvisande kvicksilvertermometrar, i dess lydelse en-&lt;br&gt;ligt direktiven 83/128/EEG och 84/414/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Direktiv 76/765/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om alkoholmätare och alkoholaerometrar, i dess lydelse enligt direkti-&lt;br&gt;vet 82/624/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Direktiv 76/766/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om alkoholtabeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Direktiv 76/891/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning för mätare för elektrisk energi, i dess lydelse enligt direktivet&lt;br&gt;82/621/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Direktiv 77/95/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om taxametrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Direktiv 77/313/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om mätsystem för andra vätskor än vatten, i dess lydelse enligt direkti-&lt;br&gt;vet 82/625/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Direktiv 78/1031/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om automatiska kontroll- och sorteringsvågar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Direktiv 79/830/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om varmvattenmätare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Direktiv 80/181/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning för måttenheter och om upphävande av direktiv 71/354/EEG, i dess ly-&lt;br&gt;delse enligt direktiven 85/1/EEG och 89/617/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Direktiv 80/232/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om de nominella vikter och volymer samt volymer för behållare som är&lt;br&gt;tillåtna för vissa färdigpackade varor, i dess lydelse enligt direktiven&lt;br&gt;86/96/EEG och 87/356/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Direktiv 86/217/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstift-&lt;br&gt;ning om manometrar för bestämning av lufttrycket i fordonsdäck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Direktivet 90/384/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lag-&lt;br&gt;stiftning om icke-automatiska vågar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om måttenheter, mätningar och mätdon&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid mätningar, som görs inom detaljhandeln eller som har ekonomiska&lt;br&gt;transaktioner, hälsovård, säkerhet eller beslut i offentlig verksamhet till&lt;br&gt;syfte, skall mätdonen vara graderade i och mätresultaten uttryckta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. måttenheter, som ingår i det internationella måttenhetssystem (Sl-sy-&lt;br&gt;stemet) som har antagits av allmänna konferensen för mått och vikt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. måttenheter, som har tillåtits för bruk tillsammans med Sl-enheter en-&lt;br&gt;ligt beslut av den internationella kommittén för mått och vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om måttenheter. Härvid får medges undantag från 1&lt;br&gt;§, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också, i&lt;br&gt;den mån det är påkallat från allmän synpunkt och föreskriften avser ämne&lt;br&gt;som avses i 8 kap 7 § regeringsformen, för visst område meddela föreskrifter&lt;br&gt;som avses i 8 kap 3 och 5 §§ regeringsformen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krav på mätningar och mättekniska metoder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krav på och kontroll av mätdon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. krav på och kontroll av förpackningsstorlek och mängduppgifter på fär-&lt;br&gt;digförpackade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreskrifter som avses i första stycket 1-3 har meddelats i eller med&lt;br&gt;stöd av särskild lagstiftning för visst område, tillämpas vad som sålunda är&lt;br&gt;föreskrivet i stället för vad som sägs i 4-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av lagen utövas för visst område av den myndighet som regeringen utser&lt;br&gt;(tillsynsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid kontroll eller tillsyn enligt denna lag har den som utför kontrollen&lt;br&gt;och tillsynsmyndigheten rätt till tillträde till områden och lokaler, där mät-&lt;br&gt;don finns eller varor förpackas, förvaras eller säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hos vilken kontroll eller tillsyn sker är skyldig att lämna behövligt&lt;br&gt;biträde. 6 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud&lt;br&gt;som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av lagen skall efterlevas. Ett sådant föreläggande eller förbud får för-&lt;br&gt;enas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för utövande av&lt;br&gt;kontroll eller tillsyn enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 5 eller 6 §&lt;br&gt;eller med stöd av ett bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Genom lagen upphävs lagen&lt;br&gt;(1971:1081) om bestämning av volym och vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;REMISSAMMANSTÄLLNING&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1. Remissförfarandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian SP Rapport 1991:51 om implementering av EG-regler för le-&lt;br&gt;gal metrologi har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över promemorian har avgetts av Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Domstolsverket, Kommerskollegium, Socialstyrelsen, Trafiksäkerhetsver-&lt;br&gt;ket, Sjöfartsverket, Generaltullstyrelsen, Riksskatteverket, Jordbruksver-&lt;br&gt;ket, Statens livsmedelsverk, Boverket, Sprängämnesinspektionen, Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket, Statens provningsanstalt, Styrelsen för teknisk&lt;br&gt;ackreditering, Rikspolisstyrelsen RPS, Riksrevisionsverket RRV, Konsu-&lt;br&gt;mentverket KOV, Näringsfrihetsombudsmannen, Statens pris- och konkur-&lt;br&gt;rensverk, Grossistförbundet Svensk Handel, Kooperativa förbundet, Läke-&lt;br&gt;medelsindustriföreningen, SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Akademikers Centralorganisa-&lt;br&gt;tion, Sveriges Civilingenjörsförbund, Sveriges Industriförbund och Vågleve-&lt;br&gt;rantörsföreningen inom Sveriges Mekanförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges&lt;br&gt;Livsmedelshandlareförbund och Tjänstemännens Centralorganisation har&lt;br&gt;uttryckligen avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget&lt;br&gt;om en ny lag med vissa grundläggande bestämmelser samt bemyndiganden&lt;br&gt;för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande detaljer i föreslagna lagbestämmelser har följande invänd-&lt;br&gt;ningar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket anser att det föreslagna bemyndigandet i 3 § bör inskränkas&lt;br&gt;till att gälla mätningar av något mer specificerad art eller möjligen till vad&lt;br&gt;befintliga EG-direktiv på området avser. Kammarrätten i Jönköping anmär-&lt;br&gt;ker beträffande 8 § att frågor om besvärsordning och besvärsmyndigheter&lt;br&gt;vanligtvis brukar regleras i lag och att sådana bestämmelser bör intas i lagen&lt;br&gt;och inte i en tillhörande förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket menar att lagen bör ange det konsumentskyddande syf-&lt;br&gt;tet att stävja fusk med vikt och volym. Verket anser vidare att lagen bör inne-&lt;br&gt;hålla en straffsanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Civilingenjörsförbund framhåller som önskvärt att bestämmelsen&lt;br&gt;i 1 § om användning av måttenheter ingående i Sl-systemet även skall avse&lt;br&gt;mätningar inom undervisningsväsendet och att även områden såsom medicin&lt;br&gt;och nautik övergår till att använda Sl-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket anser att anknytningen till det inter-&lt;br&gt;nationella metrologiska arbetet i OIML liksom det med detta sammanhäng-&lt;br&gt;ande standardiseringsarbetet i främst CEN och CENELEC bör tydliggöras&lt;br&gt;i lagtexten. Samordningen på myndighetsnivå av föreskriftsgivningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot utred-&lt;br&gt;ningens förslag om att implementeringen av EG-direktiv sker genom före-&lt;br&gt;skrifter meddelade av en myndighet efter samråd med berörda sektorsmyn-&lt;br&gt;digheter och ett metrologiskt råd. Därvid framhålls särskilt den fördelen att&lt;br&gt;sådana föreskrifter om måttenheter som skall tillämpas inom flera verksam-&lt;br&gt;hetsområden samlas i en föreskriftsserie.Invändningar mot förslaget att&lt;br&gt;samla föreskrifterna hos en myndighet har dock framförts av Trafiksäker-&lt;br&gt;hetsverket, Statens livsmedelsverk och Konsumentverket. Verken anser att&lt;br&gt;de bör behålla ansvaret för mättekniska föreskrifter inom det egna ansvars-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser avvisar förslaget i promemorian om att Sta-&lt;br&gt;tens provningsanstalt skall ges bemyndigandet som föreskrivande myndig-&lt;br&gt;het. Som skäl anförs huvudsakligen att funktionen som föreskrivande organ&lt;br&gt;och funktionen som provnings- och kontrollorgan principiellt bör hållas isär&lt;br&gt;i skilda organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerkollegium menar att risken för eller misstanken om intressekon-&lt;br&gt;flikter annars finns och att de knappast kan undanröjas genom de interna&lt;br&gt;organisatoriska lösningar som anvisas i utredningen. Kommerskollegium an-&lt;br&gt;för vidare att uppgiften som föreskrivande organ för med sig befogenheter&lt;br&gt;även i en framtida utveckling med ett närmande till Europa, eftersom EG-&lt;br&gt;direktiven fortfarande kräver administrativa beslut för tillämpning på natio-&lt;br&gt;nell nivå och eftersom ett medlemsskap i EG medför att svenska myndighe-&lt;br&gt;ter aktivt deltar i beslutsprocessen inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, med instämmande av Svenska Arbetsgivareför-&lt;br&gt;eningen, anför att valet av föreskrivande myndighet noga bör övervägas med&lt;br&gt;hänsyn bl a till vikten av att aktörerna i det europeiska system för ömsesidigt&lt;br&gt;erkännande som är under utveckling, har en oomtvistad opartisk ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för teknisk ackreditering anser att det inte kan vara förenligt&lt;br&gt;med EG:s principer för provning och certifiering, såsom dessa kommit till&lt;br&gt;uttryck i dokumentet the Global Approach to Testing and Certification, att&lt;br&gt;koncentrera uppgifterna som föreskrivande myndighet inom området till ett&lt;br&gt;statligt organ som samtidigt kan väntas bli helt dominerande på den aktuella&lt;br&gt;marknaden vad gäller certifiering och provning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiksäkerhetsverket anför att det även fortsättningsvis finns behov av att&lt;br&gt;skilja på föreskrivande och kontrollerande organ eftersom Sverige finns re-&lt;br&gt;presenterat i ett flertal europeiska standardi- seringsorgan som har ett visst&lt;br&gt;inflytande i EG:s föreskriftsgivning och eftersom svenska myndigheter kan&lt;br&gt;ge ut föreskrifter inom områden som inte regleras i EG-direktiv. Trafiksä-&lt;br&gt;kerhetsverket hänvisar vidare till sektorsmyndighetemas kunskap inom re-&lt;br&gt;spektive område och menar att dessa myndigheter, i samråd med Statens&lt;br&gt;provningsanstalt bör ha föreskriftsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk anser att verket bör ansvara för införandet av EG:s&lt;br&gt;regler om vikt och volym såvitt avser färdigförpackade livsmedel samt att&lt;br&gt;verket och övriga tillsynsmyndigheter enligt livsmedelslagstiftningen bör ha&lt;br&gt;ansvar för tillsynen inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om skydd mot elektromagnetiska störningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i fråga&lt;br&gt;om produkter som kan ge upphov till elektromagnetiska störningar eller vars&lt;br&gt;funktion kan påverkas av elektromagnetiska störningar, meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om skydd mot sådana störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana föreskrifter får avse produkters egenskaper, kontroll och märk-&lt;br&gt;ning av produkter eller annat som behövs för att produkter som släpps ut på&lt;br&gt;marknaden, tas i bruk eller används skall ha ett tillfredsställande skydd mot&lt;br&gt;elektromagnetiska störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.&lt;br&gt;En sådan tillsynsmyndighet har rätt att för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostä-&lt;br&gt;der,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos den som tillverkar, importerar, saluför eller hyr ut produkter, som&lt;br&gt;omfattas av tillsynen, få tillgång till produkter för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om ersättning för tillhandahållna produkter och om skyldighet&lt;br&gt;att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det är påkallat från skyddssynpunkt får en tillsynsmyndighet med-&lt;br&gt;dela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att föreskrif-&lt;br&gt;ter som har meddelats med stöd av denna lag skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En begäran enligt 2 § första stycket 1 samt föreläggande eller förbud en-&lt;br&gt;ligt 3 § får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 2,3 eller 4&lt;br&gt;§§ eller med stöd av ett bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beslut som meddelats enligt denna lag eller med stöd av föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte annat bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian Införande av lagstiftning om skydd mot elektromagnetisk&lt;br&gt;kompatibilitet (dnr 3-2452/91) som har upprättats inom Näringsdepartemen-&lt;br&gt;tet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Kommerskollegium (KK), Televerket, Statens telenämnd, Tra-&lt;br&gt;fiksäkerhetsverket (TSV), Arbe-tarskyddsstyrelsen (ASS), Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK), Statens provningsanstalt (SP), Styrel-&lt;br&gt;sen för Teknisk ackreditering (SWEDAC), Riksrevisionsverket (RRV),&lt;br&gt;Konsumentverket (KV), Frekvensförvaltningen inom Televerket, AB&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, SEMKO AB, Standardiseringskommissionen i Sverige&lt;br&gt;(SIS), Svenska Abetsgivareorganisationen (SAF), Sveriges Elektroindustri-&lt;br&gt;förening (ELIF) och Sveriges Industriförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har inget att erinra mot att EMC-&lt;br&gt;direktivets bestämmelser införs i Sverige genom en särskild lag i huvudsak i&lt;br&gt;enlighet med promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensförvaltningen finner det t.ex. mindre lämpligt att reglera EMC-&lt;br&gt;frågor i ellagen, särskilt som säkerhetsfrågor inte är inbegripna i EMC-direk-&lt;br&gt;tivet. Frekvensförvaltningen menar att säkerhetsfrågor betonats alltför&lt;br&gt;mycket i promemorian medan grunden för EMC-direktivet framförallt är&lt;br&gt;behovet av en generell begränsning av radiostörningar alstrade av olika&lt;br&gt;elektriska apparater. Till detta kommer behovet av att säkerställa en rimlig&lt;br&gt;grad av immunitet mot elektromagnetiska störningar hos apparater så att&lt;br&gt;dessa kan fungera som avsett. Mot denna bakgrund föreslår Frekvensför-&lt;br&gt;valtningen att lagen ges titeln Lag om elektromagnetisk kompatibilitet. La-&lt;br&gt;gens 1 § första stycke föreslås få följande lydelse ”Regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter gällande elektro-&lt;br&gt;magnetisk kompatibilitet för produkter som kan ge upphov till elektromag-&lt;br&gt;netiska störningar eller vars funktion kan påverkas av elektromagnetiska&lt;br&gt;störningar”. I andra stycket samma paragraf föreslås att motsvarande änd-&lt;br&gt;ring införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensförvaltningen pekar också på att det i lagförslagets 2 § 2 p uttryck-&lt;br&gt;liga undantaget för bostäder kan skapa svårigheter, eftersom det ofta är&lt;br&gt;tredje part, d.v.s. grannar som drabbas av radiostörningar från apparater i&lt;br&gt;en bostad och att undersökning av en troligen störande apparat behövs för&lt;br&gt;att avhjälpa akuta radiostörningar. Statens telenämnd och Televerket framför&lt;br&gt;liknande synpunkter som Frekvensförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium ifrågasätter om det i lagen möjligtvis, liksom är fallet&lt;br&gt;i EMC-direktivet, bör uttryckligen göras ett undantag för radioutrustning&lt;br&gt;som används av sändaramatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utformningen av den föreslagna lagens 1 § anför Statensprov-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsanstalt att begreppet ”produkt” är betydligt vidare direktivets begrepp&lt;br&gt;”apparat”. Med den föreslagna formuleringen av paragrafen omfattar lagen&lt;br&gt;t.ex. material som kan förorsaka elektrostatiska urladdningar, vilket ligger&lt;br&gt;utanför EMC-direktivets tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket påpekar att direktivet inte bara omfattar produkter utan&lt;br&gt;även installationer och att detta bör framgå av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet framför att promemorians lagförslag förefaller ge rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som regeringen bestämmer alltför brett och detaljrikt&lt;br&gt;bemyndigande med hänsyn till innehållet i EMC-direktivet. Klarare av-&lt;br&gt;gränsning skulle undvika oro hos näringslivet för uppkomst av nya nationella&lt;br&gt;särregler, handelshinder, tolkningstvister m.m. ELIF uttrycker liknande&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm har inget att erinra mot att kammarrätten blir&lt;br&gt;besvärsinstans på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens telenämnd ifrågasätter om det inte vore mest lämpligt att ta in be-&lt;br&gt;stämmelse om överklagande i lagen i den mån en särskild reglering av frågan&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser att bestämmelser om överklagande och om straff-&lt;br&gt;sanktioner bör finnas i lagen och inte bara i en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium framför att vid en fortsatt tillämpning av radiostörnings-&lt;br&gt;förordningen under den övergångstid EMC-direktivet får tillämpas optio-&lt;br&gt;nelit bör registreringsförfarandet enligt 3,4,5 och 8 §§ i förordningen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensförvaltningen instämmer i promemorians förslag att EMC-direk-&lt;br&gt;tivets krav inte bör göras tvingande under den tid som EMC-direktivet får&lt;br&gt;tillämpas optionellt. Dock bör det enligt förvaltningen utredas om de tidi-&lt;br&gt;gare utfärdade direktiven inom EG för hushållsmaskiner m.m. och för lysrör&lt;br&gt;behöver gälla i Sverige under denna övergångstid. De ger preciserade radio-&lt;br&gt;störningskrav för betydligt fler produkter än vad som gäller i Sverige för när-&lt;br&gt;varande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NUTEK och SEMKO AB behöver det klarläggas om de två äldre&lt;br&gt;EG-direktiven på området behöver beaktas i Sverige under övergångsperio-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ELIF framför att med hänsyn till att det finns reella önskemål om att för-&lt;br&gt;bättra EMC-situationen i Sverige, samtidigt som det står klart att somliga&lt;br&gt;tillverkare får kort om tid på sig för att uppfylla EMC-direktivets krav, bör&lt;br&gt;regeringen redan nu överväga på vad sätt och hur länge man vill utnyttja det&lt;br&gt;nationella handlingsutrymme som kommer att finnas under övergångsperio-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrivande myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser att för att erhålla en enhetlig och entydig tillämpning&lt;br&gt;av lagen är det väsentligt att klara och entydiga ansvarsförhållanden och&lt;br&gt;samrådsfunktioner inrättas mellan berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvensförvaltningen framhåller att EMC-direktivet framförallt tar sikte&lt;br&gt;på att radio- och telekommunikationsutrustning skall kunna fungera som av-&lt;br&gt;sett och att det därför är mest ändamålsenligt att den separata myndighet i&lt;br&gt;vilken Frekvensförvaltningen avses ingå (Telestyrelsen) får i uppdrag att&lt;br&gt;vara föreskrivande myndighet. Statens telenämnd framför liknande synpunk-&lt;br&gt;ter i vart fall såvitt gäller myndighetsuppgifter med avseende på radio- och&lt;br&gt;teleutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK menar att genom att rätten att utfärda föreskrifter begränsats till&lt;br&gt;en myndighet garanteras att föreskrifterna blir entydiga och gränsdragnings-&lt;br&gt;problem kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens provningsanstalt anser det befogat att överväga eventuellt behov&lt;br&gt;av flera tillsynsmyndigheter eftersom el och elektronik integreras i appara-&lt;br&gt;ter, utrustningar och installationer inom allt fler teknikområden. Ett alterna-&lt;br&gt;tiv kan vara att en tillsynsmyndighet lägger ut bedömningar, registrering et-&lt;br&gt;cetera på ett eller flera EMC-kompetenta organ med stor teknisk bredd av&lt;br&gt;exempelvis SP:s karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEMKO AB framför att med tanke på det nära sambandet mellan EMC&lt;br&gt;och säkerhetsfrågor för elektrisk materiel ser man med tillfredställelse att&lt;br&gt;frågor gällande föreskrifter och tillsyn i dag har harmoniserats mellan de två&lt;br&gt;områdena. Av samma skäl skulle SEMKO gärna se att regeringen valde&lt;br&gt;samma föreskrivande myndighet för EMC som för elsäkerhet. Vad det gäller&lt;br&gt;tillsynen ser SEMKO stora fördelar med att endast en ansvarig myndighet&lt;br&gt;utses inom EMC-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDAC betonar vikten av att den föreskrivande verksamheten samord-&lt;br&gt;nas till en myndighet, lämpligen NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har därjämte framfört detaljerade synpunkter på det&lt;br&gt;förslag till förordning som åtföljde promemorian. Dessa synpunkter redovi-&lt;br&gt;sas inte i denna sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42189, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:55:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0347</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:55:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0347</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__47.pdf</filnamn>
<filstorlek>1473191</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ny lagstiftning om måttenheter, mätninga mätdon samt ny lag om elektromagnetisk</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D751566F-7FFF-4DB3-B822-1CA001313CC5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:NU13</uppgift>
<ref_dok_id>GG01NU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Implementering av vissa EG-regler inom området teknisk kontroll</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>